Kommunfullmäktige — 22 december 2025

§ 92 Godkännande av dagordning Joacim Eliasson (S): Dagordningen godkänns. - Dagordningen godkänns.

§ 93 Dnr 2025.159/04 Ansökan om medfinansiering av projektet Utveckling Tjamstanområdet Malå IF ansöker om medfinansiering av projektet Utveckling Tjamstan- området. Projektets syfte är att skapa nya mötesplatser som stärker folkhälsan genom att bygga en pumptrackbana, en asfalterad slinga på 1 kilometer/multibana och ett utegym. Den huvudsakliga målgruppen för projektet är ungdomar. Utöver den är även personer med funktionsned- sättning och äldre över 65 år målgrupper i projektet. Malå kommun beviljades den 29 oktober 2024 962 737 kronor till pro- jekt ”Pumptrackbana i Sjöparken” av Leader Skellefteå Älvdal. I väntan på rätt årstid för att starta detta projekt kontaktades Malå kommun av Malå IF med frågan om medfinansiering av projektet Utveckling Tjam- stanområdet som också omfattade inrättandet av en pumptrackbana men även en multibana och utegym. I och med att inga medel finns av- satta för denna typ av medfinansiering så var ambitionen till en början att samordna projekten och på så vis medfinansiera initiativet. När Arvs- fonden beviljade Malå IF:s ansökan ”Utveckling Tjamstanområdet”, en finansiering på 7,176 miljoner kronor, och dialogen fördjupades visade det sig att den planerade samordningen inte är en framkomlig väg. Om Malå kommun väljer att genomföra det beviljade projektet ”Pumptrack- bana i Sjöparken” och anlägga en pumptrackbana kommer Arvsfonden att dra tillbaka sitt beviljade stöd till föreningen Malå IF och projektet Utveckling Tjamstanområdet. Mot denna bakgrund behöver Malå kommun ta ställning till: 1. Om Malå kommun genom det beviljade projektet ”Pumptrackbana i Sjöparken” ska anlägga en pumptrackbana eller inte. 2. Fatta ett beslut på frågan om medfinansiering. Malå IF:s initiala finansieringsplan: Arvsfonden 7,176 miljoner kronor (beviljat 2025-06-04). Riksidrottsförbundet 1,5 miljoner kronor (beslut väntas år 2025). Malå kommun 962 737 kronor (beviljad summa för projektet ”Pumptrack bana i Sjöparken”). Utöver det av Arvsfonden beviljade projektet Utveckling Tjamstanområ- det har Malå IF planerat för ytterligare ett projekt i området finansierat av Leader Skellefteå Älvdal. Detta projekt heter ”DELA” och omfattar 1,2 miljoner kronor.Sida 4 av 45 Malå IF Verksamhetsansvarig kultur Bedömning Väljer Malå kommun att medfinansiera projektet Utveckling Tjamstan- området med 1 miljon kronor, bedömer sig Malå IF ha goda möjligheter att genomföra projektet och med det investera närmare 10 miljoner kro- nor i Tjamstanområdet. Initiativet ligger i linje med Lokal utvecklings- strategi (LUS) för Malå kommun 2030 där behov om att utveckla den unika resursen som Tjamstanområdet utgör, uttryckligen framgår. Maria I Larssons tjänsteutlåtande. Joacim Eliasson (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag, lydande: Malå kommun ska inte anlägga en pumptrackbana inom ramen för projektet ”Pumptrackbana i Sjöparken” som beviljats 962 737 kronor. Malå kommun medfinansierar Malå IF:s projekt Utveckling Tjamstanområdet med max 1 miljon kronor under förutsättning att övrig finansiering bevil- jas. Finansieringen belastar verksamhetsåret 2025. - Malå kommun ska inte anlägga en pumptrackbana inom ramen för projektet ”Pumptrackbana i Sjöparken” som beviljats 962 737 kronor. - Malå kommun medfinansierar Malå IF:s projekt Utveckling Tjamstan- området med max 1 miljon kronor under förutsättning att övrig finansie- ring beviljas. - Finansieringen belastar verksamhetsåret 2025.

§ 94 Dnr 2025.164/00 Godkännande av Trepartens renhållningsnämnds samverkansavtal Trepartens renhållningsnämnd verkar utifrån ett samverkansavtal, där ansvarsfördelning och resurshantering regleras. I nuvarande avtal un- der § 5, första stycket anges att nämnden ska disponera två fordon för insamlingen, ägda av värdkommunen. Detta avsnitt har blivit inaktuellt eftersom den operativa verkligheten har förändrats, bland annat genom att fordonen bytts ut eller förändrats i antal. Det anses därför lämpligt att justera avtalstexten så att den bättre speglar den nuvarande och framti- da hanteringen av fordon inom nämndens verksamhet. Bedömning Den föreslagna ändringen möjliggör ökad flexibilitet utan att förändra ansvarsförhållandena mellan parterna. Genom att ta bort specifikatio- nen om antal fordon och i stället hänvisa till fordon "införskaffade för in- samlingen" säkerställs att avtalet förblir relevant även vid framtida för- ändringar i fordonsflottan. Det är fortsatt tydligt att fordonen ska ägas av värdkommunen. Föreslagen revidering av § 5 i samverkansavtalet för Trepartens ren- hållningsnämnd: Nuvarande lydelse: Nämnden ska disponera två fordon för insamlingen som ägs av värdkommunen. Föreslagen ny lydelse: Nämnden ska disponera fordon införskaffade för insamlingen som ägs av värdkommunen. Per Bertilssons tjänsteutlåtande. rättat förslag till Trepartens renhållningsnämnds nya samverkansavtal godkänns. - Upprättat förslag till Trepartens renhållningsnämnds nya samverkans- avtal godkänns.Sida 6 av 45 Per Bertilsson Norsjö kommun Sorsele kommun

§ 95 Dnr 2025.160/04 Fastställande av Taxa för Malå kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-verksamheten står inför ökade kostnader på flera fronter, vilket på- verkar verksamhetens ekonomi negativt. De generella kostnadsökning- arna samt ett ökat antal akuta reparationer av ledningsnätet har bidragit till ett underskott. Prognosen för år 2025 och framåt visar på ett minus- resultat för VA-verksamheten och det finns inte tillräckligt med fondera- de medel för att täcka underskottet. För att säkerställa en fortsatt fungerande och hållbar VA-verksamhet är det nödvändigt att justera taxan. Kommande investeringar, underhåll och utveckling av ledningsnätet är kostnadsdrivande och kräver finan- siering. Den föreslagna höjningen på totalt 12 % är nödvändig för att täcka verksamhetens ökade kostnader samt framtida investeringar. Fördelning av höjningen Höjningen på 12 % fördelas olika mellan taxans olika delar enligt följan- de. • Fast avgift höjs med 8 % • Lägenhetsavgift höjs med 8 % • Förbrukningsavgift höjs med 15 % Den största höjningen görs på förbrukningsavgiften, vilket är ett strate- giskt val för att främja ett minskat och mer resurseffektivt vattenanvän- dande. Detta bidrar till att minska uttaget av grundvatten och den elför- brukning som krävs för vattenförsörjning och spillvattenhantering. Ekonomisk påverkan för abonnenter För en abonnent med typhus A och en årlig vattenförbrukning om 150 kubikmeter blir höjningen 1 079 kronor per år, vilket motsvarar cirka 89,90 kronor per månad. Trots denna höjning ligger årskostnaden för en sådan abonnent fortfarande 523 kronor lägre än genomsnittet i Väs- terbotten. Endast tre kommuner i länet har en lägre VA-taxa än Malå, vilket visar på en fortsatt konkurrenskraftig och rimlig taxenivå. Sammanfattning • Totalt höjs VA-taxan med 12 %. • Höjningen fördelas med 8 % på fast avgift, 8 % på lägenhetsavgift och 15 % på förbrukningsavgift.Sida 8 av 45 Per Bertilsson Jörgen Enberg Emma Marklund Anna Jonsson • Den största ökningen sker på förbrukningsavgiften för att uppmuntra sparsam vattenanvändning. • Höjningen är motiverad av ökade kostnader, akuta reparationer och kommande investeringar. • Verksamheten prognostiseras göra ett fortsatt minusresultat 2026 utan åtgärder. • Det finns inte tillräckligt fonderade medel för att täcka underskottet. • För abonnent med typhus A och 150 m³ vattenförbrukning motsvarar höjningen 1 079 kr per år (89,90 kr/månad). • Årskostnaden för denna abonnent är 523 kr lägre än genomsnittet i Västerbotten Per Bertilssons tjänsteutlåtande. rättat förslag till taxa för Malå kommuns allmänna vatten och avlopps- anläggning fastställs att gälla från och med 2026-01-01. Taxa fastställd av kommunfullmäktige 2025-04-28, § 34 upphör att gälla från och med 2026-01-01 - Upprättat förslag till taxa för Malå kommuns allmänna vatten och av- loppsanläggning fastställs att gälla från och med 2026-01-01. - Taxa fastställd av kommunfullmäktige 2025-04-28, § 34 upphör att gäl- la från och med 2026-01-01.

§ 96 Dnr 2025.157/88 Antagande av biblioteksplan för Malå bibliotek 2026 - 2029 I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteks- verksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS 2013:801), som innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Lagen fastslår bland annat att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek och att kommunerna ansvarar för dessa. Skolbiblioteken ingår i det allmän- na biblioteksväsendet som styrs av bibliotekslagen. Skolbiblioteken styrs även av skollagen (2010:800) som säger att ”eleverna i grundsko- lan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek”. Bibliotekslagen fastslår även att ”kommuner och landsting ska anta bib- lioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet”. Med biblioteks- plan avses en av kommunal eller landstingskommunal instans antagen plan för viss biblioteksverksamhet som ger närmare besked om verk- samhetens inriktning och omfattning. Nu fastslår även skollagen att ”varje huvudman ska i en biblioteksplan precisera hur ändamålet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås”. I arbete med Biblioteksplan för Malå bibliotek 2026 - 2029 har synpunk- ter från allmänheten inhämtats genom befintliga kanaler, såsom insta- gram och på plats i det fysiska biblioteksrummet. Vidare har erfarenhe- ter från tidigare period, utvecklingen av samhället i stort och projektlär- domar bidragit till utformningen. Bedömning Biblioteksplanen omfattar all biblioteksverksamhet i Malå kommun och gäller 2026 - 2029. Biblioteksplanen bedöms bidra till en jämställd, ink- luderande och väl fungerande biblioteksverksamhet i hela kommunen. Maria I Larssons tjänsteutlåtande. Utbildningsnämndens protokoll, § 41/25. Joacim Eliasson (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag, lydande: Biblioteksplanen 2026 - 2029 för Malå bibliotek antas med en redaktion- ell ändring, ett tillägg på sidan 3, stycket 2.1 Bibliotekslag (2013:801) punkt 4 lydande: Urfolket samer.Sida 10 av 45 Teknisk chef Skolchef Verksamhetsansvarig kultur, - Biblioteksplanen 2026 - 2029 för Malå bibliotek antas med en redak- tionell ändring, ett tillägg på sidan 3, stycket 2.1 Bibliotekslag (2013:801) punkt 4 lydande: Urfolket samer.

§ 97 Dnr 2025.70/09 Motion om utredning av möjligheten att utöka detaljplanen med flera sjönära tomtområden En motion om utredning av möjligheten att utöka detaljplanen med flera sjönära tomtområden har inkommit. Motionen lyder: Utökad detaljplan om flera sjönära tomtområden Vi socialdemokrater i Malå ser ljust på framtiden och välkomnar den med värme. Därför är vår framtidsvision att Malå kommun kommer att växa med 300 personer till år 2045. För att Malå kommun ska kunna växa bör Malå kommun utse flera attraktiva tomtområden. Just nu är detaljplan Tjamstan Södra ute på samråd. Vi socialdemokra- ter vill att man kompletterar detaljplanen för att få flera perspektiv, där vi vill se flera sjönära tomtområden. Riksdagen har nyligen lämnat förslag om mer ändamålsenligt strand- skydd med bättre förutsättningar för att bygga bostäder och driva före- tag i strandnära områden. Det ändrar förutsättningarna för nybyggnatio- ner med sjönära tomter. Därför yrkar vi socialdemokrater - att Malå kommun utreder möjligheten att utöka detaljplanen med flera sjönära tomtområden. des till miljö- och byggnämnden för beredning. En motion om utredning av möjligheten att utöka detaljplanen med flera sjönära tomtområden har inkommit. Motionen lyder: Utökad detaljplan om flera sjönära tomtområden Vi socialdemokrater i Malå ser ljust på framtiden och välkomnar den med värme. Därför är vår framtidsvision att Malå kommun kommer att växa med 300 personer till år 2045. För att Malå kommun ska kunna växa bör Malå kommun utse flera attraktiva tomtområden. Just nu är detaljplan Tjamstan Södra ute på samråd. Vi socialdemokra- ter vill att man kompletterar detaljplanen för att få flera perspektiv, där vi vill se flera sjönära tomtområden. Riksdagen har nyligen lämnat förslag om mer ändamålsenligt strand- skydd med bättre förutsättningar för att bygga bostäder och driva före- tag i strandnära områden. Det ändrar förutsättningarna för nybyggnatio-Sida 12 av 45 ner med sjönära tomter. Därför yrkar vi socialdemokrater - att Malå kommun utreder möjligheten att utöka detaljplanen med flera sjönära tomtområden. des till miljö- och byggnämnden för beredning. Bedömning Miljö- och byggavdelningen gör följande bedömning. - Avgränsning och omfattning av planområdet sker i första skedet på sökandes begäran som i detta fall är kommunstyrelsen (2023-07-04). En utökning av detaljplaneområdet inom strandskyddsområdet i detta skede påverkar grundbedömning i detaljplanens miljöpåverkan, vilket innebär att detaljplanearbetet måste göras om. - I översiktsplanen och den fördjupade planen för Malå tätort är området nedan utpekat som framtida bostadsmark. En planändring bör om det önskas ske i samband med att även se över det befintliga bostadsom- rådet som aktuell plan avser enligt Planstrategins riktlinjer. Då kom- munstyrelsen äger marken är det lämpligt att kommunstyrelsen bestäl- ler genom en ”Begäran om planbesked” att hela eller delar av den befintliga planen görs om. - Det eventuella område som angränsar mot pågående detaljplanering av Tjamstan Södra är redan detaljplanerat (24-P1979-58). Området betecknas med AIIn vilket betyder att det ska bebyggas för allmänna ändamål i två våningar där vind inte får inredas. Planbeskrivningen anger följande. ”Den relativt begränsade del av området för allmänt ändamål kvarteret Granen som är naturligt åtkomligt från Backgatan har av kommunen bedömts vara mer angelägen som egnahemstomt. För den resterande delen förutsätts utfarten komma att ske mot Storgatan, där en särskild öppning redovisats i föreslaget utfartsförbud”. I motsvarande till granskningsredogörelsen för samma plan anger ”att bostadstomter inom det allmänna området med utfart mot Storgatan inte kan godtas med hänsyn till trafiksäkerheten och medföra en be- gränsning av möjligheterna att utnyttja A-området”.Sida 13 av 45 Tjamstan Södras plangräns ansluter mot norra sidan av Backgatan för att reglera och fördröja dagvatten från planområdet som sedan plane- ras att ledas vidare genom befintligt dike på södra sidan vägen och vi- dare ut i Malån. - Ändringen i strandskyddslagstiftningen bedöms inte vara tillämpbart då området redan är planlagt och planen inte har något beslut att upp- häva strandskyddet. Ändringen i lagstiftningen avser att kommunerna ska i vissa fall kunna besluta att upphävt strandskydd inte återinträder när en äldre detaljplan ersätts med en ny. - Ett omtag av detaljplanen medför att planen inte kan antas före okto- ber 2026 och innebär att kommunen inte kan ansöka om bidrag om 25 000 kr per planlagd bostadstomt. Detta motsvarar ca 450 000 kr som kommunen då går miste om och som räknats in som delfinansie- ring i nu pågående planarbete. - Att utvidga planen för att få in andra sjönära platser bedöms inte rea- listiskt, då de inte ligger i närheten av aktuellt planområde. - Enligt av kommunfullmäktige antagna ”Planstrategi för Malå kommun” antagen 2024-06-24, § 61 ska antagen LIS-plan för Malå kommun re- videras under mandatperioden. Detta bedöms vara det primära verkty- get för kommunen att peka ut och möjliggöra bebyggelse av bostäder iSida 14 av 45 Mikael Abrahamsson strandnära lägen. Förslag på nya LIS-områden hanteras av miljö- och byggavdelningen. - Malå kommun har begränsat med mark i sjö- och strandnära lägen om man bortser från Sjöparken, Kärlekstigen och området nedanför Skräd- dargatan/Proststigen. I översiktsplanearbetet föreslogs att expropriera mark från Malå 2:2 och Malå 2:22 för att planlägga delar av dessa för strandnära bostadstomter inom tätorten. Förslaget valdes bort efter genomförda samråd med medborgarna. Miljö- och byggnämndens protokoll, § 62/25 Miljö- och byggnämndens protokoll, § 62/25. Mikael Abrahamsson (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag, lydande: Motionen avslås. - Motionen avslås.

§ 98 Dnr 2025.172/00 Redovisning av medborgarförslag som inte har beretts färdigt Enligt 5 kap 23 § kommunallagen (2017:725) ska ett medborgarförslag om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta ett beslut inom sex månader från det att medborgarförslaget väcktes. Om bered- ningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäk- tige får då avskriva medborgarförslaget från vidare handläggning. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa medborgarförslag som inte beretts färdigt inom sex månader efter att medborgarförslaget anmäldes i kommunfullmäkti- ge. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sam- manträden i juni och i november. I dagsläget finns inga medborgarförslag som inte har besvarats inom handläggningstiden på sex månader. Helen Örnbergs tjänsteutlåtande. Joacim Eliasson (S): Redovisningen godkänns. - Redovisningen godkänns.

§ 8 Dnr 2025.173/00 Redovisning av motioner som inte har beretts färdigt Enligt 5 kap 22 § kommunallagen (2017:725) ska en motion om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta ett beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som kommit fram vid beredningen anmä- las till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa motioner som inte beretts färdigt inom ett år ef- ter att motionen anmäldes i kommunfullmäktige. Redovisningen ska gö- ras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i juni och i november. I dagsläget finns det ingen motion som inte har besvarats inom hand- läggningstiden på ett år. Helen Örnbergs tjänsteutlåtande. Joacim Eliasson (S): Redovisningen godkänns. - Redovisningen godkänns.

§ 100 Dnr 2025.118/09 Motion om att genomföra en kommunal folkomröstning om detaljplanläggning av Tjamstan Södra En motion om att genomföra en kommunal folkomröstning om detalj- planläggning av Tjamstan Södra har inkommit. Motionen lyder: Motion om genomförande av kommunal folkomröstning Processen med att genomföra en detaljplan för ”Tjamstan Södra” på- går. Arbetet har rönt stort engagemang bland kommunens medborgare. Med anledning av detta och vikten av förankring så menar jag att beslu- tet om en detaljplan för området kan få folklig vägledning genom en kommunal folkomröstning. En folkomröstning som kan genomföras i samband med ordinarie val i september 2026. En lämplig frågeställning kan vara: Ska Malå kommun genomföra en detaljplan av Tjamstan Södra? Jag yrkar: - Att Malå kommun i samband med ordinarie val 2026 genomför en kommunal folkomröstning om att detaljplanelägga området ”Tjamstan Södra”. - Att motionen hanteras skyndsamt. des till kommunstyrelsen för beredning. I Statens offentliga utredningar (SOU 1997:56) Folkomröstningar i kom- muner och landsting - en analys av för- och nackdelar kan man läsa att en fördel med kommunala folkomröstningar kan ses som ett uttryck för direkt demokrati, där invånare får möjlighet att påverka viktiga beslut i sin kommun. Vidare kan en folkomröstning öka den politiska medveten- heten, d v s att fler invånare söker information och deltar i samhällsde- batten. Folkomröstningar kan också bidra till öppenhet och legitimitet i beslutsprocessen. Trots detta finns det flera nackdelar och utmaningar som gör att denna form av beslutsfattande inte alltid fungerar optimalt. En första utmaning handlar om begränsad kunskap och information. Många frågor som av- görs i en folkomröstning kan vara komplexa och kräva djup förståelse för ekonomiska, juridiska eller tekniska aspekter. Invånarna får ofta ta ställning till en förenklad version av problemet, vilket kan leda till beslut som inte är fullt genomtänkta eller hållbara på lång sikt.Sida 18 av 45 En annan nackdel är lågt valdeltagande. Kommunala folkomröstningar lockar sällan lika många väljare som allmänna val, vilket innebär att re- sultatet kanske inte speglar hela befolkningens vilja. I vissa fall kan en liten men engagerad grupp få oproportionerligt stort inflytande över be- slut som påverkar alla kommuninvånare. Dessutom finns det kostnadsaspekter. Att genomföra en folkomröstning kräver resurser i form av tid, personal och pengar. För mindre kommu- ner kan detta vara en betydande belastning, särskilt om frågan som rös- tas om inte är avgörande för kommunens utveckling. Ytterligare en utmaning är att folkomröstningar inte är bindande enligt svensk lag, utan endast rådgivande. Kommunpolitiker kan i teorin välja att bortse från resultatet, vilket riskerar att skapa misstro bland med- borgarna och undergräva tilliten till det demokratiska systemet. Slutligen kan folkomröstningar bidra till förenkling och polarisering. Komplexa frågor reduceras ofta till ett ja- eller nej-alternativ, vilket kan skapa motsättningar snarare än konstruktiv dialog. Den nyanserade dis- kussionen som ofta behövs i lokalpolitik riskerar därmed att gå förlorad. Statsvetaren och forskaren Johan Wännström menar att det finns många förlorare och få vinnare i en folkomröstningsprocess. Han menar att folkomröstningar: - innebär förlorad tid och energi i utdragna processer och blockerar därmed annat utvecklingsarbete - innebär demokratiska utmaningar eftersom motståndarsidan engagerar sig mer och röstar i större utsträckning. Vilket kan leda till missvisande resultat. - riskerar att skapa besvikna invånare som tappar tilltron till demokratin om de förtroendevalda röstar mot resultatet i folkomröstningen. Vilket i sin tur kan göra att politikerna känner sig vingklippta. De ovan beskrivna nackdelarna avseende kostnader och lågt valdelta- gande minskar sannolikt genom att en eventuell folkomröstning skulle äga rum samtidigt som ett allmänt val. I övrigt kvarstår många av de andra utmaningarna. Valet skulle, om det genomförs, handla om en de- taljplan och framtagandet av en detaljplan är i sig en demokratisk pro- cess. Eftersom detaljplaner påverkar såväl boende, markägare och allmänhe- ten, är processen demokratisk och öppen, med flera tillfällen för dialog, insyn och påverkan. Under samråden ges invånarna en reell möjlighetSida 19 av 45 att påverka planens innehåll innan beslut fattas. Under granskningen får de som lämnat synpunkter en möjlighet att kontrollera att kommunen förstått och hanterat deras synpunkter. Synpunkterna under gransk- ningen sammanställs i ett granskningsutlåtande. Detta säkerställer in- syn och rättssäkerhet då kommunen måste motivera varför synpunkter inte följts. När planen är klar lämnas den till kommunfullmäktige (eller miljö- och byggnämnden om det är en mindre plan) för antagandebeslut. Planen kan inte antas förrän samråd och granskning genomförts korrekt. Efter beslut har de som lämnat skriftliga synpunkter under samråd eller granskning och inte fått gehör rätt att överklaga beslutet. Om beslutet överklagas innebär det en rättsäker prövning i domstol som garanterar invånarnas rätt till insyn och inflytande. Om ingen överklagar inom tre veckor från kungörelse, eller när överklagandena avgjorts, vinner pla- nen laga kraft. I det aktuella fallet gällande detaljplan för Tjamstan Södra har proces- sen landat i ett utökat förfarande. Det innebär att planprocessen fortfa- rande anses vara i samrådskedet. Det återstår flera steg i processen in- nan planen kan antas och överklagas. Att inte hålla folkomröstning om en detaljplan handlar inte om att kom- munen vill undvika insyn, utan om hur svensk demokrati och planpro- cess är uppbyggd enligt lag. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) har kom- munen planmonopol, d v s det är kommunen som beslutar hur mark och vatten får användas inom sitt område. Det betyder att folkvalda po- litiker i kommunfullmäktige och nämnder har fått mandatet av medborg- arna genom valet att fatta dessa beslut. Om man skulle folkomrösta om varje detaljplan, skulle man i praktiken flytta beslutsmakten från de folk- valda till tillfälliga opinioner, vilket bryter mot hur den representativa de- mokratin är tänkt att fungera. Det är alltså inte odemokratiskt att avstå från folkomröstning - tvärtom, processen är redan lagreglerad, öppen och rättssäker. Erik Lindbloms tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsens protokoll, § 145/25Sida 20 av 45 Lennart Gustavsson Lennart Gustavsson (V): Motionen bifalls. Cecilia F Stenlund (L): Motionen avslås. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige bifaller Cecilia F Stenlunds förslag. Den som bifaller Cecilia F Stenlunds förslag röstar ja. Den som bifaller Lennart Gustavssons förslag röstar nej. Med 21 ja-röster och 4 nej-röster, vilket framgår av sammanträdes- listan, bifaller kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag. - Motionen avslås. ----- RESERVATION Lennart Gustavsson (V), Kristian Priemel (V), Ingela Westerlund Svahn (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Lennart Gustavssons för- slag.Sida 21 av 45 Erik Lindblom Ingela Westerlund Svahn

§ 101 Dnr 2025.202/09 Motion om förbättring av gatuskyltar Ordföranden delger kommunfullmäktige följande inlämnade motion. - Av Ingela Westerlund Svahn (V) om förbättring av gatuskyltar. Kommunfullmäktige har att besluta om till vilken nämnd/styrelse motio- nen ska överlämnas till för beredning. Joacim Eliasson (S): Motionen lämnas över till kommunstyrelsen för beredning. - Motionen lämnas över till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslags skrivare Erik Lindblom

§ 102 Dnr 2025.168/09 Medborgarförslag om belysning på gångstigen mellan Hökvägen och Lingonstigen Ett medborgarförslag om belysning på gångstigen mellan Hökvägen och Lingonstigen har inlämnats. Medborgarförslaget lyder: Belysning gångstig mellan Hökvägen och Lingonstigen Jag önskar lampor på gångvägen mellan Hökvägen och Lingonstigen. För att det är mörkt där när jag ska gå till mina kompisar. Motivering Jag vill inte vara rädd när vi ska vara ute och gå, om det fanns lampor skulle det kännas bättre. Kommunfullmäktige har att besluta om till vilken styrelse/nämnd med- borgarförslaget ska överlämnas för beredning eller beslut. Joacim Eliasson (S): Medborgarförslaget lämnas över till kommunstyrel- sen för beredning. - Medborgarförslaget lämnas över till kommunstyrelsen för beredning.

§ 103 Dnr 2025.190/04 Månadsuppföljning - Malå kommun Som en del i en utvecklad ekonomistyrning samt med anledning av en förändrad budget- och uppföljningsprocess där delårsrapport tertial 1 ut- går för år 2025 krävs en utökad månadsuppföljning för att kommunsty- relsens uppsiktsplikt ska bibehållas. Anna Jonssons tjänsteutlåtande. Lennart Gustavsson (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag lydande: Informationen noteras. - Informationen noteras.

§ 104 Dnr 2025.189/00 Antagande av Policy för att förebygga och hantera hot och våld mot tjänstepersoner och politiker i Malå kommun Kommunens medarbetare och förtroendevalda ska kunna utföra sina uppdrag i en trygg och säker arbetsmiljö. Hot, våld och otillåten påver- kan mot tjänstepersoner och politiker utgör ett växande samhällsprob- lem och kan allvarligt påverka både arbetsmiljö, demokrati och den kommunala verksamhetens kvalitet. För att stärka skyddet och säkerställa ett enhetligt arbetssätt har en ny Policy för att förebygga och hantera hot och våld mot tjänstemän och politiker tagits fram. Policyn tydliggör ansvar, rutiner och åtgärder för att förebygga, upptäcka, hantera och rapportera incidenter, och syftar till att skapa trygghet, minska risker och säkerställa att kommunen uppfyl- ler sitt arbetsmiljöansvar. Kommunen har ett omfattande uppdrag inom service, myndighetsutöv- ning och politiskt beslutsfattande. I vissa situationer kan medarbetare och politiker exponeras för hot, trakasserier, våld eller otillåten påver- kan. Dessa händelser kan: • skada individers hälsa och trygghet • påverka arbetsmiljön negativt • leda till osäkra beslutssituationer • riskera att underminera demokratiska processer. Arbetsmiljölagen, Brottsbalken och föreskrifter från Arbetsmiljöverket ställer krav på att arbetsgivaren ska förebygga risker, vidta skyddsåt- gärder och ha rutiner för att hantera incidenter. Det finns också ökade nationella krav och rekommendationer kring skydd av förtroendevalda. Kommunen saknar idag ett heltäckande och gemensamt styrande do- kument för detta område. Därför föreslås att en ny policy antas. Bedömning Den nya policyn är nödvändig för att skapa: 1. En tryggare arbetsmiljö Policyn ger ett tydligt stöd för hur kommunen ska arbeta förebyggande och hur incidenter ska hanteras, vilket stärker individens trygghet.Sida 25 av 45 2. Tydliga roller och ansvar Policyn klargör ansvarsfördelning mellan chefer, medarbetare, säker- hetsfunktion och personalavdelning, liksom hur politiker ska stödjas. 3. Enhetligt arbetssätt i hela kommunen Med en gemensam policy blir hanteringen av hot och våld likvärdig oav- sett kommunens verksamhetsområden. 4. Förbättrad rapportering och uppföljning Policyn ställer krav på att händelser dokumenteras, rapporteras och följs upp, vilket stärker både lärande och förebyggande insatser. 5. Skydd av demokratiska processer Genom att stärka skyddet av förtroendevalda värnas den lokala demo- kratin och förutsättningarna för öppet beslutsfattande. Marie Önnerlöv Näslunds tjänsteutlåtande. Joacim Eliasson (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag lydande: Policy för att förebygga och hantera hot och våld mot tjänstepersoner och poli- tiker i Malå kommun antas. Policyn ska gälla för samtliga Malå komm- uns verksamheter och kommunala bolag. Dessa ska ta fram nödvänd- iga rutiner och handlingsplaner kopplade till policyn. Incidenter som rör hot, våld eller otillåten påverkan ska rapporteras, dokumenteras och följas upp enligt fastställda rutiner. - Policy för att förebygga och hantera hot och våld mot tjänstepersoner och politiker i Malå kommun antas. - Policyn ska gälla för samtliga Malå kommuns verksamheter och kom- munala bolag. - Dessa ska ta fram nödvändiga rutiner och handlingsplaner kopplade till policyn. - Incidenter som rör hot, våld eller otillåten påverkan ska rapporteras, dokumenteras och följas upp enligt fastställda rutiner.Sida 26 av 45 Kommunens ledningsgrupp

§ 105 Dnr 2025.187/00 Fastställande av ny Informationssäkerhetspolicy för Malå kommun Digitaliseringen och den förändrade hotbilden innebär att kommunen behöver stärka sitt arbete med informationssäkerhet. Samtidigt införs EU:s nya cybersäkerhetsdirektiv NIS2, som ställer högre krav på styr- ning, ansvar, riskhantering och incidentrapportering inom samhällsviktig verksamhet. För att uppfylla dessa krav och säkerställa en enhetlig och robust hantering av kommunens information föreslås att kommunen fastställer en ny informationssäkerhetspolicy. Den nya policyn ersätter tidigare policy och skapar en modern, tydlig och uppdaterad grund för kommunens fortsatta säkerhetsarbete. Informationssäkerhetspolicyn är ett dokument som redovisar kommu- nens övergripande mål och inriktning med informationssäkerhet samt hur ansvaret i dessa frågor är fördelat. Denna informationssäkerhetspo- licy gäller för informationssäkerhet inom Malå kommun, och komplette- rar kommunens övriga styrdokument inom säkerhetsområdet. Hela kommunkoncernen omfattas av policyn, vilket medför att det inte finns utrymme för att besluta om lokala regler som avviker från denna. Informationssäkerhet definieras som de åtgärder en organisation vidtar för att hindra att information läcker ut, förändras eller förstörs, och för att informationen ska vara tillgänglig när den behövs. Informationstillgångar omfattar all information och de resurser som krävs för att hantera den, oavsett om det sker manuellt eller automatise- rat, samt oavsett form eller miljö. Det kan röra sig om information på papper, elektroniskt lagrade data, post, digital överföring, film eller muntlig kommunikation, liksom nödvändig programvara, system och ut- rustning. Kommunen hanterar dagligen stora mängder information kopplad till kärnverksamhet som skola, vård, omsorg, VA-verksamhet, räddnings- tjänst och administrativa funktioner. Brister i informationssäkerheten kan orsaka: • påverkan på samhällsviktiga tjänster • integritetskränkningar mot medborgare • ekonomiska konsekvenser • störningar i IT- och driftmiljöer EU:s NIS2-direktiv innebär skärpta krav på ledningsansvar, styrning, dokumentation och uppföljning av säkerhetsarbetet. Kommuner berörs direkt eller indirekt, beroende på vilka verksamheter som är klassadeSida 28 av 45 som samhällsviktiga eller viktiga. Oavsett omfattning behöver kommu- nen visa att den arbetar strukturerat och kontrollerat med informations- säkerhet. Den befintliga styrningen är inte tillräckligt uppdaterad för att möta de krav som nu ställs. Därför har en ny informationssäkerhetspolicy tagits fram. Bedömning 1. Tydligare styrning och ledningsansvar NIS2 gör informationssäkerhet till en uttalad ledningsfråga. Policyn ska- par tydliga krav på ansvar, uppföljning och rapportering för hela organi- sationen. 2. Enhetlighet i hela kommunen Policyn säkerställer att Malå kommuns verksamheter arbetar efter samma grundprinciper och krav oavsett verksamhetens art. 3. Förbättrad riskhantering och regelefterlevnad Policyn klargör kommunens krav på riskanalyser, informationsklass- ning, incidenthantering och dokumentation, i linje med NIS2, GDPR, sä- kerhetsskyddslagen och OSL. 4. Högre säkerhet och minskad sårbarhet Genom att modernisera och skärpa styrningen förbättras skyddet av kommunens information, IT-miljöer och tjänster, vilket bidrar till trygga och stabila verksamheter. 5. Stöd för fortsatt utveckling Policyn utgör basen för kommande riktlinjer, rutiner, utbildningar och tekniska/fysiska skyddsåtgärder som krävs för att uppfylla NIS2 över tid. Marie Önnerlöv Näslunds tjänsteutlåtande. Cecilia F Stenlund (L): Informationssäkerhetspolicyn fastställd av kom- munfullmäktige 2023-03-13, § 73 upphör att gälla. Ny Informationssä- kerhetspolicy för Malå kommun fastställs. Policyn ska gälla för samtligaSida 29 av 45 Kommunchef Marie Önnerlöv Näslund Malå kommuns verksamheter. Kommunchefen får i uppdrag att sä- kerställa implementering, kommunikation och efterlevnad av policyn. Återrapportering av ärendet i nästa kommunfullmäktige. - Informationssäkerhetspolicy fastställd av kommunfullmäktige 2023-03- 13, § 73 upphör att gälla. - Ny Informationssäkerhetspolicy för Malå kommun fastställs. - Policyn ska gälla för samtliga Malå kommuns verksamheter. - Kommunchefen får i uppdrag att säkerställa implementering, kommuni- kation och efterlevnad av policyn. - Återrapportering av ärendet sker i nästa kommunfullmäktige. Lina Häggström Annika Johansson

§ 106 Dnr 2025.188/04 Fastställande av taxor för äldreomsorgen i Malå kommun ”Avgift för matdistribution höjer minimibeloppet” har höjt förbehållsbe- loppet som dras av inkomst innan avgiftsutrymmet fastställs. Eftersom det inte finns något stöd i lagen för detta tas det bort. Socialnämndens protokoll, § 96/25. rättat förslag till taxor för äldreomsorgen i Malå kommun fastställs att gälla fr o m 2026-01-01 - Upprättat förslag till taxor för äldreomsorgen i Malå kommun fastställs att gälla fr o m 2026-01-01. Charlotte Persson Malåbostaden AB Löner Catrin Björk

§ 107 Dnr 2025.155/11 Val av ledamot i Malåbostaden AB för tiden t o m bolagsstämma 2027 Marjet Gustavsson (V) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Malå- bostaden AB. Kommunfullmäktige har att välja ny ledamot. Ingela Westerlund Svahn (V): Charlotte Persson utses till ny ledamot i Malåbostaden AB för tiden t o m bolagsstämma 2027. - Charlotte Persson utses till ny ledamot i Malåbostaden AB för tiden t o m bolagsstämma 2027. Daria Mårtensson MENI Löner Catrin Björk

§ 108 Dnr 2025.154/11 Val av ledamot i Malå Energi- och Industri AB för tiden t o m bolagsstämma 2027 Marjet Gustavsson (V) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Malå Energi- och Industri AB Kommunfullmäktige har att välja ny ledamot. Ingela Westerlund Svahn (V): Daria Mårtensson utses till ny ledamot i Malå Energi- och Industri AB för tiden t o m bolagsstämma 2027. - Daria Mårtensson utses till ny ledamot i Malå Energi- och Industri AB för tiden t o m bolagsstämma 2027. Anna-Stina Bergström Löner Catrin Björk

§ 109 Dnr 2025.182/11 Avsägelse av politiskt uppdrag som ledamot i kommunstyrelsen Anna-Stina Bergström (V) avsäger sig uppdraget som ledamot i kom- munstyrelsen. Kommunfullmäktige har att godkänna avsägelsen. Joacim Eliasson (S): Avsägelsen godkänns. - Avsägelsen godkänns. Mikael Abrahamsson Löner Catrin Björk

§ 110 Dnr 2025.177/11 Avsägelse av politiska uppdrag i Malå kommun Mikael Abrahamsson (S) avsäger sig sina politiska uppdrag i Malå kom- mun, utom uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. De politiska uppdragen är: - Ersättare i allmänna utskottet - Ombud i Coompanion - Adjungerad ledamot i ek föreningen Gold of Lapland, styrelsen - Godeman vid fastighetsbildningsförrättning - tätort samt jord- och skogsbruk - Kommunalråd - Ledamot i kommunstyrelsen - Vice ordförande i kommunstyrelsen - Ledamot i kommunstyrelsens budgetberedning - Vice ordförande i kommunstyrelsens budgetberedning - Ersättare i samordningsförbundet Södra Lappland, styrelsen Kommunfullmäktige har att godkänna avsägelsen. Joacim Eliasson (S): Avsägelsen godkänns. - Avsägelsen godkänns. Löner Catrin Björk

§ 111 Dnr 2025.200/11 Val av ledamot i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31 Kommunfullmäktige har att välja en ledamot i kommunstyrelsen efter Anna-Stina Bergström (V) som avsagt sig uppdraget. Ingela Westerlund Svahn (V): Kristian Priemel utses till ny ledamot i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31. - Kristian Priemel utses till ny ledamot i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31. Anna-Stina Bergström Löner Catrin Björk

§ 112 Dnr 2025.201/11 Val av ersättare i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31 Kommunfullmäktige har att välja en ersättare i kommunstyrelsen, efter- som ersättare valts in som ledamot. Ingela Westerlund Svahn (V): Anna-Stina Bergström väljs till ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31. - Anna-Stina Bergström väljs till ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31. Coompanion Löner Catrin Björk

§ 113 Dnr 2025.194/11 Val av ombud i Coompanion Malå kommun ingår i Coompanion. Coompanion är företagsrådgivaren när människor vill starta eget tillsammans. Kommunfullmäktige har att välja ett ombud i Coompanion efter Mikael Abrahamsson (S) som avsagt sig uppdraget. Mikael Abrahamsson (S): Charlotte Hultdin väljs till ombud i Coompanion. - Charlotte Hultdin väljs till ombud i Coompanion. Lantmäteriet

Löner § 114 Dnr 2025.195/11 Val av godeman vid fastighetsbildningsförrättning för tiden t o m 2026- 12-31 Kommunfullmäktige har att välja en godeman vid fastighetsbildningsför- rättning för tätort liksom en godeman vid fastighetsbildningsförrättning för jord- och skogsbruk efter Mikael Abrahamsson (S) som avsagt sig uppdraget. Mikael Abrahamsson (S): Charlotte Hultdin (S) väljs till godeman vid fastighetsbildningsförrättning för tiden t o m 2026-12-31. - Charlotte Hultdin (S) väljs till godeman vid fastighetsbildningsförrätt- ning för tiden t o m 2026-12-31. Catrin Björk Samordningsförbundet Södra Lappland

Löner § 115 Dnr 2025.198/11 Val av ersättare i Samordningsförbundet Södra Lappland för tiden t o m 2027-03-31 Samordningsförbundets styrelse består av tio ledamöter och tio ersätta- re. Varje medlem väljer en ledamot och en ersättare. Ledamöter och er- sättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 april året efter det då val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Kommunfullmäktige har att välja en ersättare efter Mikael Abrahamsson (S) som avsagt sig uppdraget. Mikael Abrahamsson (S): Charlotte Hultdin (S) väljs som ersättare i Samordningsförbundet Södra Lappland för tiden t o m 2027-03-31. - Charlottte Hultdin (S) väljs som ersättare i Samordningsförbundet Södra Lappland för tiden t o m 2027-03-31. Petter Hultdin Catrin Björk

Löner § 116 Dnr 2025.197/11 Val av ledamot i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31 Kommunfullmäktige har att välja en ledamot i kommunstyrelsen efter Mikael Abrahamsson (S) som avsagt sig uppdraget. Charlotte Hultdin (S): Petter Hultdin (S) väljs till ny ledamot i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31. - Petter Hultdin (S) väljs till ny ledamot i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31. Roger Oskarsson Löner Catrin Björk

§ 117 Dnr 2025.199/11 Val av ersättare i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31 Kommunfullmäktige har att välja en ersättare i kommunstyrelsen, efter- som ersättare valts in som ledamot. Charlotte Hultdin (S): Roger Oskarsson väljs till ny ersättare i kommun- styrelsen för tiden t o m 2026-12-31. - Roger Oskarsson väljs till ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31. Löner Catrin Björk

§ 118 Dnr 2025.179/11 Val av vice ordförande i kommunstyrelsen för tiden t o m 2026-12-31 Mikael Abrahamsson (S) har avsagt sig uppdraget som vice ordförande i kommunstyrelsen. Valberedningen har att föreslå ny vice ordförande. Kommunfullmäktiges valberednings protokoll 2025-11-26, § 3 Ingela Westerlund Svahn (V): Bifall till kommunfullmäktiges valberedning, Kristian Priemel väljs till ny vice ordförande i kommunstyrelsen för tiden 2026-12-31. Mikael Abrahamsson (S): Charlotte Hultdin (S) väljs till ny vice ordförande i kommunstyrelsen för tiden 2026-12-31. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att Kommunfull- mäktige bifaller Ingela Westerlunds förslag. Omröstningen är sluten eftersom ärendet avser val. Ledamöterna Mikael Abrahamsson och Jill Johansson utses till rösträknare. Antalet avgivna röster 25 röster. Samtliga valsedlar är giltiga. Med 13 röster för Kristian Priemel (V) och 12 röster för Charlotte Hultdin (S) be- slutar kommunfullmäktige att bifalla Ingela Westerlund Svahns förslag. - Kristian Priemel väljs till vice ordförande i kommunstyrelsen. Löner Catrin Björk

§ 119 Dnr 2025.196/11 Val av kommunalråd för tiden t o m 2026-12-31 Kommunfullmäktige har att välja ett kommunalråd på 40 % efter Mikael Abrahamsson (S) som avsagt sig uppdraget. Ingela Westerlund Svahn (V): Kristian Priemel (V) väljs till nytt kommunalråd för tiden t o m 2026-12-31. Mikael Abrahamsson (S): Charlotte Hultdin (S) väljs till nytt kommunalråd för tiden t o m 2026-12-31. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att Kommunfullmäktige bifaller Ingela Westerlund Svahns förslag. Omröstningen är sluten eftersom ärendet avser val. Ledamöterna Mikael Abrahamsson och Jill Johansson utses till rösträknare. Antalet avgivna röster 25 röster. Samtliga valsedlar är giltiga. Med 13 röster för Kristian Priemel (V) och 12 röster för Charlotte Hultdin (S) beslutar kommunfullmäktige att bifalla Ingela Westerlunds förslag. - Kristian Priemel väljs till nytt kommunalråd för tiden t o m 2026-12-31.

§ 120 Redovisning av meddelanden Joacim Eliasson (S): Redovisningen av meddelande godkänns. - Redovisningen av meddelande godkänns.