Kommunstyrelsens — 22 september 2026

§23 (Dnr 2025-000130) omfördelat 1 500 tkr från investeringsprojekt ”Konstgräsplan Tannen” till fastighets limit. Kommunfullmäktige har 2026-06- 09 §48 (Dnr 2025-000258) beslutat om utökning av investeringsramen med 2 000 tkr till 63 900 tkr. Bedömning Ack Förbrukning % av Program Budget 2026 budget Ack utfall Avvikelse årsbudget 1 Nämnd- och styrelsevht 3 980 2 634 2 989 -355 75% 3 Stöd t politiska partier 600 406 392 14 65% 9 Övrig politisk verksamhet 3 223 2 043 1 943 100 60% 12 Konsument- o energirådg 326 163 161 2 49% 13 Näringslivsbefr åtgärder 2 747 1 796 1 185 611 43% 14 Turistverksamhet 2 590 1 711 1 690 21 65% 15 Gator, vägar o parkering 16 533 11 048 9 724 1 324 59% 16 Parker 2 770 1 764 2 021 -257 73% 18 Miljö hälsa o hållb utv 750 322 138 184 18% 21 Allmän fritidsverksamhet 3 780 1 716 1 371 345 36% 22 Allmän kulturverksamhet 1 278 1 072 928 144 73% 23 Bibliotek 9 574 6 394 6 154 240 64% Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 Musikskola 6 695 4 464 4 682 -218 70% 25 Idrotts- o fritidsanläggn 18 301 12 260 12 224 36 67% 55 IFO Bostadsanpassning 700 467 447 20 64% 62 Arbetsmarknadsåtgärder 335 335 342 -7 102% 73 Kommersiell verksamhet 23 102 159 -57 691% 75 Kommunikationer 9 543 6 331 6 678 -347 70% 80 Gemensam verksamhet 45 065 29 978 29 821 157 66% 88 Anläggningspersonal mm 690 437 1 680 -1 244 243% 89 Maskiner 129 67 268 -200 208% 10 Kommunstyrelsen 129 631 85 509 84 996 514 66% Kommunstyrelsens verksamheter visar ett överskott med 514 tkr. Utfallet motsvarar 66% av årsbudgeten. Jämfört med 2025 är utfallet 3 881 tkr högre, vilket motsvarar 5%. Nämnds- och styrelseverksamhet har en negativ avvikelse mot budget med - 355 tkr. Utfallet är 8% eller 215 tkr högre än föregående år. Avvikelsen beror på ej budgeterade kostnader i form av ett koncessionsavtal. Under sommaren avslutades avtalet och ersattes med ett nytt. Näringslivskontoret har ett överskott på 611 tkr. Utfallet är 28% eller 454 tkr lägre än föregående år. Under året har en större andel av personalkostnaderna gått på projektmedel än vad som först förväntats. Enheten har dessutom haft en vakans under större delen av året. Detta har lett till att enheten ligger på ett överskott. För de verksamheter som ingår i Gata/park är differensen mot budget en negativ avvikelse med -434 tkr. Utfallet är 2% eller 309 tkr högre i år jämfört med föregående år. Året inleddes med väsentligt mycket mindre snöröjning och halkbekämpning än under ett ”normalår”. Under sommarmånaderna har det utförts parkarbete och städning av gårdsplanen på centralförrådet samt gjorts större renoveringar på maskiner. Detta bidrar till att det trots en gynnsam vinter resulterar i ett underskott per sista augusti. Allmän fritidsverksamhet har ett överskott på 345 tkr. Utfallet är 7% eller 92 tkr högre än föregående år. Föreningsbidragen är utbetalda enligt budget. Detta är en av verksamheterna som fick extra tillskott till budgeten genom det statliga bidraget för vindkraft. Budgettillskottet är avsatt till folkhälsoaktiviteter som planeras utföras innan årsskiftet. Biblioteket har ett överskott på 240 tkr. Utfallet är 4% eller 257 tkr högre än föregående år. Biblioteket har ett samarbete med skolan vilket genererar extra intäkter under året. Resultatenheter Kommunstyrelsens arbetsutskott Förbrukad Årsbudget Ack utfall årsbudget Intäkter -106 366 -73 469 69% Kapitalkostnader 26 026 17 346 67% Personalkostnader 28 458 16 743 59% Övriga kostnader 51 882 42 012 81% Fastighet, underskott 0 2 632 Intäkter -15 600 -10 330 66% Kapitalkostnader 6 100 3 804 62% Personalkostnader 3 700 2 559 69% Övriga kostnader 5 800 3 282 57% Bredband, överskott 0 -685 Intäkter -46 670 -28 783 62% Kapitalkostnader 320 273 85% Personalkostnader 23 582 15 496 66% Övriga kostnader 22 768 15 052 66% Kostenheten, underskott 0 2 038 Fastighet redovisar ett underskott på -2 632 tkr. Intäkterna har ökat med 6% eller 3 907 tkr och kostnaderna totalt har ökat med 9% eller 6 576 tkr jämfört med föregående år. Bredband redovisar ett överskott på 685 tkr. Intäkterna har ökat med 2% eller 197 tkr och kostnaderna har ökat 30% eller 2 251 tkr jämfört med föregående år. Kost redovisar ett underskott på -2 038 tkr. Intäkterna har ökat med 4% eller 1 076 tkr och kostnaderna har ökat 3% eller 910 tkr jämfört med föregående år. Investeringsuppföljning Utfallet till 31 augusti är 26 632 tkr mot budget på 63 900 tkr vilket innebär att det återstår 37 268 tkr. Budget Utfall 2026 Avvikelse 2026 Infrastrukturobjekt Infrastruktur 2026 300 0 300 Passage E12-Strandpromenaden 2025 700 191 509 Korsning E12-Grubbgatan 2026 1900 0 1900 Nytt bostadsområde Nydala 400 36 364 Kommunstyrelsens arbetsutskott 3 300 115 3 185 Fastighet 130806 Renovering OB-förskola 2025 10 500 7 316 3 184 134801 TBG Skidgymnasiet 2025 - 2026 4 500 5 707 -1 207 Utbildningslokaler Transport Motorstadion 2025-2026, Fastighet 1 500 1 493 7 130802 Daggkåpan förskola, Renovering 2026-2027 4 500 433 4 067 Laddinfrastruktur 2025 400 0 400 Limit, fastighet 9 500 0 9 500 Utbildningslokaler Lycksele 8:88 0 1 252 -1 252 Logement Räddningstjänsten 0 202 -202 130806 Furuviksskolan och Flamman renovering av gröna rummet och toaletter 2025 0 35 -35 119406 Brandstation, Staket + 2 Grindar 2026 0 31 -31 134801 Tannbergsskolan, utbyte köksmaskiner 2026 0 820 -820 134801, Tannbergsskolan, anpassning för el- och energiprogrammet 2025 0 16 -16 130803 Anpassning belysning 2025 0 -74 74 132802 Forsdalaskolan Mörkläggningsgardiner matsal, 2025 0 -62 62 30 900 17 169 13 731 Gata/park Utbyte belysningsstolpar 2026 1 500 290 1 210 Utbyte maskiner 3 300 3 560 -260 Reinvestering/toppning gator 2026 3 000 55 2 945 Digitala infartsskyltar 2026 800 0 800 Gatu/park Investeringslimit 2026 4 000 0 4 000 Lekplatser/Näridrottsplatser 0 23 -23 Grönstrukturplan 0 178 -178 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 0 193 -193 Övriga anläggningar G/P 0 113 -113 Vattenkiosk 2025 0 10 -10 12 600 4 422 8 178 Kultur- och fritid Fritid investeringslimit 2026 900 371 529 Konstgräsplan Tannen 2025 - 2026 3 500 36 3 464 Kultur investeringslimit 2026 400 0 400 Skulpturer Strandpromenad 0 250 -250 4 800 657 4 143 Kommunledningskontoret Kommunstyrelsens arbetsutskott Digitalisering (kommunövergripande system) 2026 300 0 300 Inventarier Kommunstyrelsen gemensamt 2026 200 83 117 Ny webbsida Lycksele Kommun 2026 2 000 0 2 000 Stärkt beredskap 2026 500 53 447 Kommunstyrelsen poolbil 2026 0 472 -472 3 000 608 2 392 Bredband Bredband, investeringslimit 9 000 3 085 5 915 Kost Lycksele kost 2026 300 349 -49 Fältkök 0 115 -115 300 464 -164 KOMMUNSTYRELSEN RAM 63 900 26 632 37 268 Beslutet skickas till Kommunstyrelse Ekonomienhet Verksamhetschef samhällsbyggnad Kommundirektör Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 122 Dnr 2026-000015 Dagens ärenden Beslut Arbetsutskottet fastställer dagordningen med följande komplettering:  Slutredovisning för stiftelsen Gustav och Nicolina Israelssons minnesfond. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 123 Dnr 2026-000023 Information till kommunstyrelsen Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ärendebeskrivning Information ges om följande ärenden:  Kommunstyrelsens ekonomiuppföljning.  Lycksele kommuns delårsrapport 2026  Revidering av investeringsramar 2026.  Hälsotal.  Kulturstipendiater.  Årets tillväxtföretag.  Granskning LIS-plan.  Yttrande nätkoncession.  Åtgärdsplan bredband.  Yttrande om ersättning för insamling av förpackningsavfall.  Yttrande om ändring av kommungräns.  Kommunstyrelsens prioriteringar och mål.  Information från kommundirektör. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 124 Dnr 2026-000024 Information från kommundirektör Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ärendebeskrivning Kommundirektören ger aktuell information om:  Övrigripande information från förvaltningen.  Pågående processer. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 125 Dnr 2026-000025 Redovisning av kommunens hälsotal Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ärendebeskrivning HR-enheten redovisar sjuktal för kommunen för perioden januari till augusti 2026. Sjuktalet för perioden var totalt för kommunen 6,5 %. Sjuktalen för samma period år 2025 var 6,9 %. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 126 Dnr 2026-000026 Kommunstyrelsens ekonomiuppföljning Beslut Kommunstyrelsen tar del av redovisningen av kommunstyrelsens ekonomiuppföljning per 31 augusti 2026. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har 2025-06-24 §46 (Dnr 2025-000128) beslutat om Kommunstyrelsens rambudget för 2026 till 126 600 tkr. 2026-06-09 §49 (Dnr 2025-000128) beslutade kommunfullmäktige om tillfälligt utökade budgetramar med 426 tkr till allmänna val och 2 605 tkr för årligt statsbidrag för vindkraft år 2025 och 2026. Kommunstyrelsens nya budgetram blir 129 631 tkr. Kommunfullmäktige har 2025-06-24 §44 (Dnr 2025-000129) beslutat om Kommunstyrelsens investeringsram för 2026 till 61 900 tkr. Kommunfullmäktige har 2025-12-16 §95 (Dnr 2025-000130) omfördelat 2 100 tkr från projekt ” 134801 TBG Skidgymnasiet 2025 – 2026” till projekt ”Korsning E12/Grubbgatan” (600 tkr) och ” Utbildningslokaler Transport Motorstadion 2025-2026” (1 500 tkr). Kommunfullmäktige har 2026-04-14

§ 127 Dnr 2026-000188 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse med ekonomiprognos per den 31 augusti 2026. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsberättelser med ekonomiprognos per den 31 augusti 2026 och överlämnar den till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Verksamheten redovisar förslag till verksamhetsberättelser med ekonomiprognos per den 31 augusti 2026. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse med ekonomiprognos per den 31 augusti 2026 Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 128 Dnr 2025-000259 Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan per den 31 augusti 2026 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen noterar att verksamheten arbetar med åtgärderna i internkontrollplanen och godkänner uppföljningen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen och samtliga nämnder ska enligt Lycksele kommuns internkontrollreglemente fastställa en internkontrollplan för innevarande år. Internkontrollplanen bygger på den riskanalys som gjorts av styrelsens eller nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen internkontrollplan för 2026 är gjord av kommundirektör och företrädare för kommunstyrelsens verksamheter. Verksamheten redovisar uppföljning av internkontrollplan för kommunstyrelsen per den 31 augusti 2026. Beslutsunderlag Uppföljning av internkontrollplan per den 31 augusti 2025 Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef Verksamhetscontroller Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 129 Dnr 2026-000190 Kommunstyrelsens prioriteringar och mål inklusive målvärden och indikatorer 2027 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer prioriteringar och mål för 2027 med tillhörande indikatorer och målvärden. Kommunstyrelsen har valt att göra prioriteringar inom samtliga av kommunfullmäktiges målområden. Ärendebeskrivning I Lycksele kommuns Vision och måldokument för 2027, fastställt av kommunfullmäktige 2026-06-09 § 53, framgår det att varje nämnd och styrelse ska prioritera och bryta ner de kommunövergripande inriktningsmålen till nämnds- eller styrelsespecifika prioriteringar. Kommunstyrelsen har valt att göra prioriteringar inom samtliga av Kommunfullmäktiges målområden. Prioriteringarna ska vara mätbara och ha en indikator kopplade till sig. Indikatorerna ska möjliggöra att statistik kan målsättas och följas upp könsindelat och/eller åldersindelat där det är motiverat. De verksamhetsspecifika indikatorerna följs även upp på övergripande nivå och ger en bredare bild av verksamheten samt visar på hur hela kommunkoncernen arbetar med att uppfylla de kommunövergripande målen. Nämnder och styrelsers indikatorer ska som lägst ha ett målvärde som motsvarar ett utfall bland 75% av de bästa resultaten där det finns officiell statistik (i tex Kolada). Nämnderna kan ha en högre ambitionsnivå som följs upp i respektive verksamhetsberättelse men det är fullmäktiges lägstanivå som följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Varje enhet inom kommunstyrelsens verksamhetsområden utarbetar därefter en verksamhetsplan med aktiviteter som syftar till att uppfylla de styrelsespecifika prioriteringarna, som i sin tur syftar till att uppfylla de kommunövergripande målen. Samlad bedömning Förslaget till kommunstyrelsens prioriteringar utgår från tidigare års inriktningar men har justerats utifrån aktuella behov. Under prioriteringen ”Kommunstyrelsen ska bidra till ett utökat livslångt lärande bland Lycksele kommuns invånare” föreslås att indikatorn ”Aktiva låntagare i kommunala bibliotek” ändras från att mäta antal till andel (%). De föreslagna indikatorerna finns huvudsakligen tillgängliga i Kolada, vilket möjliggör nationella jämförelser med andra kommuner. Förslagen har tagits fram genom en samlad bedömning av nuläge och historiska utfall för Lycksele Kommunstyrelsens arbetsutskott kommun, riket och jämförbara kommuner. Hänsyn har också tagits till långsiktiga trender som behöver vändas eller förstärkas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens prioriteringar och mål 2027. Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef samhällsbyggnad Verksamhetscontroller Verksamhetsutvecklare Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 130 Dnr 2026-000211 Undantag från AB§13 gällande dygnsvila inom LSS boenden, IFO Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar åter igen att Individ och familjeomsorgens LSS boende Bångvägen 1, Hantverkargatan 16, Villarydsvägen 6, Knaftvägen 82 B ska ha möjlighet att förlägga längre pass än 20 timmar dvs 24 timmar enligt Bilaga J, avvikelsen avser enbart en förlängning av den sammanlagda arbetstiden vid kombinationen av arbete och jour då begränsningen om 20 timmar kan utökas till som högst 24 timmar. Beslutet gäller fram till 2027-09-01. HR-chef får i uppdrag att rapportera in beslutet till centrala parter. Inför beslutets utgång ska berörda enhetschefer utvärdera vilken påverkan avvikelsen har inneburit för verksamhetens och medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö. Ärendebeskrivning I Allmänna bestämmelser (AB) anges att arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars dygnsvila under varje period om 24 timmar samt under vilka förutsättningar det är möjligt att göra undantag från reglerna om dygnsvila, både vad avser planerad arbetstidsförläggning och vid oförutsedd händelse. Vidare anges att den sammanlagda arbetstiden vid planerad förläggning av arbete i kombination med jour får vara högst 20 timmar. I Bilaga J i framgår det att det finns en särskild möjlighet till avvikelse som innebär att arbetsgivaren under vissa omständigheter själva kan fatta ett särskilt beslut om att förlägga längre pass än 20 timmar dvs 24 timmar. Ett sådant beslut om att förlägga längre pass än 20 timmar ska fattas på högsta nivå i organisationen (här menas Kommunstyrelsen) och ska föregås av förhandling enligt MBL. Beslut kan fattas för maximalt ett kalenderår i taget. Varje enskilt beslut ska även rapporteras till berörda centrala parter. MBL förhandling är genomförd 2026-06-01 med Kommunal, riskbedömningar är gjorda i verksamheterna där det tydligt framkommer behov om möjlighet till 24 timmars arbetspass. Enligt Bilaga J ska arbetsgivaren inför beslutets utgång utvärdera vilken påverkan avvikelsen har inneburit för verksamheten och medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö. Dessutom ska arbetsgivaren undersöka om det på sikt är möjligt att förlägga arbetstiden utan att tillämpa avvikelsen. Kommunstyrelsen har sedan tidigare medgett undantag från bestämmelserna om dygnsvila för Bångvägen 1, Hantverkargatan 16, Villarydsvägen 6, Knaftvägen 82 B, som är LSS-boenden inom IFO. Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Förhandlingsprotokoll MBL§11 Kommunal Undantag AB§13 Dygnsvila 2026- 06-01 Beslutet skickas till HR-chef Enhetschef Verksamhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 131 Dnr 2026-000114 Återrapportering åtgärdsplan avseende revisorernas granskning av bredbandsverksamheten Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tar del av redovisningen av åtgärdsplan avseende granskning av bredbandsverksamheten och uppdrar till enhetschef Samhällsplanering att återrapportera modell för budgetering och taxekonstruktion samt framdrift av konnektivitets/bredbandsstrategi senast vid maj månads Kommunstyrelse 2027. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har utifrån de förtroendevalda revisorernas granskning av bredbandsverksamheten uppdragit till verksamhetschef samhällsbyggnad att se över påtalade brister i granskningsrapporten och återrapportera åtgärdsplan senast vid oktober månads kommunstyrelse enligt nedanstående punkter.  Förbättra budgetering och analys av bredbandsenhetens kostnader avseende drift och investering för att säkerställa att: o Verksamheten bär sina egna kostnader i enlighet med bredbandsstrategin o Korrekta när- och anslutningsavgifter tas ut o Nyanslutningar redovisas i enlighet med kommunens riktlinje för investeringar  Säkerställa att en ny bredbandsstrategi upprättas och att den årligen följs upp  Belasta bredbandsenheten med internränta med beaktande av erhållna investeringsbidrag  Dokumentera tillämpande budgetrutiner för projekt Samlad bedömning Utifrån ovanstående uppdrag och frågeställning har följande åtgärder vidtagits:  Ta fram och återrapportera en modell för budgetering och taxekonstruktion inför kommunstyrelsen i maj månad 2027.  Lycksele stadsnät är med och samfinansierar tillsammans med övriga stadsnät och AC-net, framtagandet av en regional Konnektivitetsstrategi. Ett utkast av denna strategi har inkommit till Kommunstyrelsens arbetsutskott stadsnäten under augusti månad 2026 och fortsatt arbete återstår. Huruvida Lycksele stadsnät väljer om att antingen ta fram en ny konnektivitetsstrategi som är baserad på den regionala som är under framtagande eller om nuvarande bredbandsstrategi ska revideras för att inrymma även delar av konnektivitetsstrategin, är ej ännu beslutat. Återrapportering om framdrift av strategiarbetet ska ske inför kommunstyrelsen i maj månad 2027.  Ekonomienheten har tillsammans med bredband utfört en översyn av internräntemodellen och justerat den i juni månad 2026 så att ingen ränta tas ut för externa bidragsmedel såsom från PTS. Detta leder till att kapitalkostnaderna för 2026 reduceras med ca 440 ksek och kommande helår reduceras kapitalkostnaderna med ca 760 ksek, om internräntan ligger på 2,5%.  Ett egenkontrollprogram ska införas för bredbandsenhetens investeringsprojekt. Beslutet skickas till Enhetschef Samhällsplanering Verksamhetschef samhällsbyggnad Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 132 Dnr 2026-000191 Årets tillväxtföretag Beslut Arbetsutskottet utser Årets Tillväxtföretag 2025 och beslutet tillkännages i samband med företagarfesten ”Guldkalaset” den 20 november 2026. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott ska utse Årets tillväxtföretag 2025. Arbetsutskottet har 2022-09-26 § 156 fastställt följande kriterier för Årets Tillväxtföretag:  Tillväxtföretag är företag som under den senaste treårsperioden haft en stadig tillväxt med omsättningsökning, som nyanställer och går med vinst.  Företaget ska både vara verksamt och ha sitt säte i Lycksele kommun.  Företaget ska vara stabilt och med sunda finanser.  Vidare ska företaget bedrivas som aktiebolag och vara ett föredöme genom att aktivt arbeta för hållbar utveckling, såväl den sociala och ekonomiska som den miljömässiga, i enlighet med Agenda 2030. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 133 Dnr 2026-000105 Kulturstipendium 2026 Beslut Arbetsutskottet utser 2026 års stipendiat för Kulturstipendium. Stipendiet delas ut i samband med Kommunfullmäktige den 20 oktober. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har anslagit ett Kulturstipendium på 3 x 5000 kronor. Arbetsstipendium Syftet med arbetsstipendium är att bidra till kostnader för ett planerat och tidsbegränsat utvecklingsarbete inom konst, foto, dans, film/media, litteratur, musik, slöjd/hantverk, teater och kulturarv/bevarande eller annat kulturellt område. Vem kan söka stipendiet Sökande ska vara född, bosatt eller ha annan anknytning till Lycksele kommun och ha en dokumenterad verksamhet inom sitt område. Sökanden ska bedömas vara en lovande förmåga (oavsett ålder) inom sin konstform. Kulturstipendium Syftet med kulturstipendium är att uppmuntra kulturella insatser av betydelse för Lycksele kommun, inom konst, foto, dans, film/media, litteratur, musik, slöjd/hantverk, teater och kulturarv/bevarande eller annat kulturellt område. Vem kan söka stipendiet Enskild person, grupp, förening eller organisation verksam inom Lycksele kommun. Det går också att nominera en stipendiat. Ungdomsstipendium Syftet med ungdomskulturstipendium är att uppmuntra kulturella insatser av betydelse för Lycksele kommun, inom konst, foto, dans, film/media, litteratur, musik, slöjd/hantverk, teater och kulturarv/bevarande eller annat kulturellt område. Vem kan söka stipendiet Enskild person 13-25 år, grupp, förening eller organisation verksam inom Lycksele kommun och där deltagarna är ungdomar 13-25 år. Det går också att nominera en stipendiat. Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till Enhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 134 Dnr 2026-000055 Lycksele kommuns handlingsplan för bygdemedel 2027 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer planen för disponering av bygdemedel år 2027 och överlämnar den till Länsstyrelsen Västerbotten för godkännande. Ärendebeskrivning Bestämmelserna om bygdemedlen finns i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812) samt i förordningen om bygde- och fiskeavgifter (1998:928). Lagen och förordningen reglerar de avgifter kraftverksbolagen ska betala. Sedan avsättningar gjorts för oförutsedda skador, utifrån beslut av Miljödomstolen, ska medlen i övrigt användas för ändamål som främjar näringsliv och service i bygden eller annars är till nytta för denna. Medlen fördelas därför till berörda kommuner och till rennäringen. Bygdemedel får inte användas till primärkommunal verksamhet. Kommunerna ska varje år lämna in en handlingsplan för disposition av bygdemedlen för nästkommande år till Länsstyrelsen. 2026 ska handlingsplanen vara Länsstyrelsen tillhanda senast 31 oktober. Länsstyrelsen har genomfört en rättighetsanalys, en analys över handlingsplanen ur tillgänglighetssynpunkt, för 2026 års handlingsplan. Förslaget till handlingsplan för 2027 har justerats utifrån dessa synpunkter med tydligare koppling till kommunens mål, Agenda 2030 samt kortfattade sammanfattningar för att underlätta förståelsen för texterna. Handlingsplan Fullständig handlingsplan finns i bilaga, här nedan följer ett utdrag som beskriver fördelning av medlen samt dess prioriteringar: Insatsområden 2027 års bygdemedel ska fördelas enligt följande:  Näringslivsfrämjande åtgärder 70 % av tilldelade bygdemedel  Främjande av kommunens föreningsliv 30 % av tilldelade bygdemedel Näringslivsfrämjande åtgärder Näringslivsfrämjande åtgärder ska ses utifrån ett brett perspektiv och även omfatta åtgärder som långsiktigt bidrar till utveckling av näringslivet och företagsklimatet i Lycksele kommun. Insatserna kan omfatta utveckling och stimulering av näringslivet och ska i första hand ske genom medfinansiering av egna och andra aktörers utvecklingsprojekt. Bygdemedlen kan även Kommunstyrelsens arbetsutskott medfinansiera kommunens näringslivsfrämjande insatser, investeringar, konsulttjänster och kompetensinsatser som främjar samhälls- och näringslivsutvecklingen och bidrar till att utveckla företagsklimatet. Beslut om att bevilja eller avslå finansiering från potten av bygdemedel för belopp upp till och med 150 tkr/år fattas av kommundirektör. Beslut om att bevilja eller avslå finansiering från potten av bygdemedel för belopp överstigande 150 tkr/år fattas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Främjande av kommunens föreningsliv Här avses insatser som bidrar till att utveckla föreningslivets förutsättningar att erbjuda ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för kommunens befolkning. För 2027 prioriteras: (1) åtgärder som främjar god folkhälsa och en meningsfull fritid samt energibesparande åtgärder i föreningsägda samlingslokaler och fritidsanläggningar. (2) åtgärder som syftar till att långsiktigt säkra tillgången till bostäder, samlingslokaler och fritidsanläggningar i bygden. Föreningarna ska så långt möjligt sträva efter att växla upp bygdemedlen med annan nationell, regional eller lokal finansiering. Projekt där övrig extern medfinansiering har säkrats och som i övrigt överensstämmer med denna handlingsplan prioriteras. Föreningarna beviljas maximalt 90 % av godkända kostnader i stöd. Det innebär att föreningen måste stå minst 10 % av kostnaden själv eller söka medel från andra finansiärer. Andra finansiärer ska redovisas i ansökan. För att bygdemedlen ska komma så många som möjligt till del uppgår högsta beviljade stöd per förening 150 000 kr per ansökningsomgång. Vid låg nyttjandegrad av stödet och/eller högt prioriterade ansökningar där nyttan tillkommer många kan ett högre belopp beviljas. Föreningslivet ansöker om bygdemedel hos Länsstyrelsen tidigast den 15 februari och senast 15 april det år ansökan avser. Länsstyrelsen lämnar sedan ansökningarna på remiss till kommunen. Ansökningarna bereds gemensamt av projekt-, näringslivs- och fritidskontor. Kommunstyrelsen fattar därefter beslut om yttrande till länsstyrelsen, som därefter fattar det formella beslutet. Förslag till beslut på sammanträdet Ingrid Ölmebäck (S) och Ann-Charlott Liljeström (S) föreslår att insatsområdena för bygdemedel ska fördelas på 50 % till näringslivsbefrämjande områden och 50 % för främjande av kommunens föreningsliv. Kommunstyrelsens arbetsutskott Enligt förslag från verksamheten föreslås att insatsområdena för bygdemedel ska fördelas på 70 % till näringslivsbefrämjande områden och 30 % för främjande av kommunens föreningsliv. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, verksamhetens förslag med fördelning 70/30 och Ingrid Ölmebäcks (S) med fleras förslag till fördelning 50/50. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutat enligt förslag från verksamheten att insatsområdena för bygdemedel ska fördelas på 70 % till näringslivsbefrämjande områden och 30 % för främjande av kommunens föreningsliv. Omröstning Omröstning begärs och genomförs. Med 3-ja röster för en fördelning av insatsområden med 70/30 och 2-nej röster för en fördelning med 50/50 beslutar ordförande att insatsområdena för bygdemedel ska fördelas på 70 % till näringslivsbefrämjande områden och 30 % för främjande av kommunens föreningsliv. Ledamot/tjänstgörande Ja-röster Nej- Avstår från att ersättare röster rösta Ann-Charlott Liljeström(S) X Ingrid Ölmebäck (S) X Thomas Jakobsson (KD) X Andreas Blomqvist (KD) X Anna Ackemo (M) X Reservationer Ingrid Ölmebäck (S) och Ann-Charlott Liljeström (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutsunderlag Utkast handlingsplan för Bygdemedel år 2027 Rättighetsanalys 2026 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Kommundirektör Kommunstyrelsens arbetsutskott Näringslivschef Projektkoordinator vid Näringslivskontoret Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 135 Dnr 2026-000170 Yttrande över budget och verksamhetsplan 2027 för kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner budget och verksamhetsplan 2027 för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr. Ärendebeskrivning Kommunalförbundets budgetprocess skall tidsmässigt anpassas till medlemskommunernas. Direktionen skall arbeta fram ett förslag till budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Direktionen skall samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast den 15 september. Direktionen skall fastställa budgeten under november månad. Till den slutliga behandlingen av budgeten i direktionen har kommunerna möjlighet att yttra sig angående den föreslagna budgeten. Förslag på budget för 2027 ligger på 2 792 000 kronor. Det är en höjning på 3,0 % jämfört med budget 2026 och enligt PKV (Prisindex för kommunal verksamhet) för 2027. Det är en höjning med 82 000 kronor jämfört med 2026. Bedömning Medlemsavgiften för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr var 341 500 kronor år 2026 för Lycksele kommuns del. För år 2027 föreslår kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr att Lycksele kommuns medlemsavgift höjs till 351 500kronor vilket är en ökning från föregående år med 10 000 kronor jämfört med 2026. Beslutsunderlag Budget och verksamhetsplan 2027 för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr. Beslutet skickas till Akademi Norr Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 136 Dnr 2026-000215 Yttrande efter myndighetsdialog inför samråd och ansökan om nätkoncession för linje Ligga-Grundfors och Ligga-Jokkmokk Beslut Lycksele kommun lämnar nedan yttrande efter myndighetsdialog inför samråd och ansökan om nätkoncession för linje Ligga-Grundfors och Ligga- Jokkmokk: Ärendebeskrivning Lycksele kommun tackar för möjligheten att lämna synpunkter på rubricerat projekt. Utifrån principen om minsta möjliga negativa påverkan på omgivande mark och fastigheter vill Lycksele kommun uttrycka önskemål om att huvudsakliga utredningskorridorer förläggs intill nuvarande korridorer (röd utredningskorridor) och att dessa därmed breddas för att inrymma den planerade ledningsgatan, enligt figur nedan. Kommunstyrelsens arbetsutskott Om detta visar sig vara ett svårframkomligt alternativ och att Svenska Kraftnät kvarstår i alternativet att utreda en ny korridor mellan Malå och Grundfors (rosa utredningskorridor) ber vi myndigheten att särskilt beakta Vindelälvens Biosfärområdets intressen inom det geografiska område där korridoren behöver passera detta inom Lycksele kommun geografiska ansvarsområde. Bakgrund Svenska kraftnät har under hösten genomfört en myndighetsdialog avseende förnyelse av de befintliga 400 kV kraftledningarna Ligga-Grundfors och Ligga- Jokkmokk (del av Ligga-Vargfors). Förnyelseprojekten ingår i Harsprångspaketet. Under myndighetsdialogen har Svenska Kraftnät informerat om projektet, vad som sker just nu och planeras att ske framåt. Myndighetsdialogens syfte har varit att inhämta information inför val av utredningskorridor och fortsatt arbete med samråds- och tillståndsprocessen. Som en del av myndighetsdialogen har Svenska kraftnät bjudit in berörda länsstyrelser och kommuner till ett gemensamt digitalt möte där projektet presenterats. Därefter har man gett deltagande organisationer möjlighet att skriftligen inkomma med synpunkter. Avslutning Lycksele kommun vill bidra aktivt till energiomställningen och arbetet med att stärka regionens och nationens beredskap. Vi ser det pågående arbetet som utförs av Svenska Kraftnät som ett viktigt steg i detta arbete. Beslutet skickas till Enhetschef Samhällsplanering Enhetschef Myndighet Verksamhetschef Samhällsbyggnad Kommundirektör Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 137 Dnr 2026-000217 Svar på remiss avseende förslag till reviderad föreskrift om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar. Beslut Lycksele kommun lämnar nedan yttrande avseende förslag till reviderad föreskrift om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar. Ärendebeskrivning Lycksele kommun har fått Naturvårdsverkets förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar på remiss. Lycksele Avfall och Vatten AB (LAVAB) har getts möjlighet att yttra sig i ärendet och kommunens svar blir härvidlag följande: Lycksele kommun ser positivt på ambitionen att göra ersättningsmodellen mer ändamålsenlig och träffsäker. Det är särskilt positivt att ersättningen för omlastning och överlämning tydliggörs och att upphämtningsplatser, gemensamma insamlingslösningar och återkommande temporära mottagningsplatser ges en tydligare reglering. Samtidigt behöver modellen bättre spegla de praktiska och ekonomiska förutsättningarna i stora och glest befolkade inlandskommuner. För Lycksele är långa avstånd, låg tömningsdensitet, varierande vägstandard och en lång vintersäsong normala driftsförutsättningar. Det ställer andra krav på insamlingssystemet än i mer tätbefolkade kommuner. Naturvårdsverkets förslag i korthet • ny och tydligare ersättning för omlastning och överlämning, • anpassad ersättning för lättillgängliga insamlingsplatser och återvinningscentraler, • ny ersättning för regelbundet återkommande temporära mottagningsplatser, • ny ersättning för gemensamma behållare i en- och tvåbostadshus, • samma ersättning för upphämtningsplatser som för fastighetsnära insamling, • ny basmånad för indexering samt vissa undantag från indexering, och • en samlad ersättning per hushåll från 2029 när samtliga förpackningsfraktioner samlas in enligt kraven. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utbetalning av ersättning och likviditet Lycksele kommun anser att administrationen kring ersättningen behöver förenklas och att utbetalningarna behöver ske betydligt närmare den period då kostnaderna uppstår. I nuvarande system kan ersättningen släpa upp mot fyra månader. Under denna tid har bolaget redan haft löpande kostnader för bland annat personal, fordon, drivmedel, behållare, omlastning, entreprenader och administration. Det innebär i praktiken att kommunen och det kommunägda renhållningsbolaget LAVAB finansierar producentansvaret med eget rörelsekapital. För ett mindre kommunalt bolag med stora löpande kostnader innebär detta en påtaglig likviditetsbelastning och en finansieringskostnad som inte ersätts. Ett producentansvar bör inte vara utformat så att kommunen eller dess kommunala bolag inte behöver förfinansiera producentansvaret under flera månader och på så sätt agera bank åt producentkollektivet. Lycksele kommun anser därför att ersättningen bör betalas ut månadsvis eller genom preliminära a conto-utbetalningar med efterföljande avstämning. När insamlingssystemet är fullt utbyggt och förändringarna mellan perioderna är små bör den mer omfattande rapporteringen kunna göras med längre intervall. Förutsättningarna i norra inlandet Lycksele är en geografiskt stor kommun med låg befolkningstäthet. Insamlingen kännetecknas av långa körsträckor, få tömningar per körd kilometer och stora avstånd mellan tätort, byar och enskilda fastigheter. Det innebär en lägre produktivitet per fordonstimme och högre kostnad per tömning än i tätare bebyggelse. Därtill kommer en lång vintersäsong med snö, halka, kyla och återkommande behov av snöröjning och halkbekämpning. Detta påverkar framkomlighet, körtider, bränsleförbrukning, fordonsunderhåll och arbetsmiljö. Naturvårdsverket anger i konsekvensutredningen att vinterförhållanden inte har analyserats och att kommungruppsindelningen samt den befintliga merersättningen för låg befolkningstäthet inte har utvärderats i denna översyn. Kommunen anser därför att utfallet för norra inlandskommuner behöver följas upp särskilt och att ersättningsmodellen vid behov ska justeras utifrån faktiska kostnader. Upphämtningsplatser och gemensamma lösningar Kommunstyrelsens arbetsutskott Lycksele kommun ser positivt på att upphämtningsplatser enligt 3 kap. 37 § avfallsförordningen föreslås ersättas på motsvarande sätt som fastighetsnära insamling. I en kommun som Lycksele är fastighetsnära hämtning vid varje enskild fastighet inte alltid den mest lämpliga lösningen. Vägens standard, trafiksäkerhet, arbetsmiljö, framkomlighet och mycket stora köravstånd kan göra en gemensam upphämtningsplats till den mest rationella och hållbara lösningen. Ersättningssystemet bör därför vara teknikneutralt, premiera användning av förnybara drivmedel och ge kommunen möjlighet att välja lösningar som uppfyller lagstiftningens krav samtidigt som transportarbete, arbetsmiljörisker och miljöpåverkan begränsas. Gemensamma lösningar som väljs av sakliga drift-, arbetsmiljö- eller trafiksäkerhetsskäl får inte medföra ett oproportionerligt ersättningstapp. Indexering Kommunen anser att samtliga väsentliga ersättningar bör indexregleras eller regelbundet omprövas. Förslaget innebär att bland annat den fasta ersättningen för överlämning, merersättningen för låg befolkningstäthet och ersättningen för information inte ska indexjusteras. Även fasta kostnader förändras över tid. Kostnader för personal, maskiner, underhåll, energi, entreprenader, lokaler och kapital påverkas av kostnadsutvecklingen. Att en ersättning är fast till sin konstruktion innebär inte att den underliggande kostnaden är konstant. Om Avfallsindex inte bedöms vara representativt för en viss kostnadspost bör ett annat relevant index användas. Omlastning och överlämning Lycksele kommun ser positivt på att ersättningen för omlastning och överlämning tydliggörs genom en kombination av en fast ersättning per kommun och en rörlig ersättning per ton. Det är särskilt relevant för mindre inlandskommuner där mängderna är begränsade men där grundläggande infrastruktur ändå måste finnas tillgänglig. Fasta kostnader för mark, anläggningar, utrustning och grundläggande drift uppstår oavsett mängden förpackningsavfall. Ersättningen bör följas upp efter införandet så att den faktiska kostnadstäckningen för kommuner med begränsade möjligheter till stordrift och samordning kan bedömas. Kommunala bolag och samverkanslösningar Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunernas insamlingsansvar genomförs organisatoriskt på olika sätt. I Lycksele utförs verksamheten genom det kommunala bolaget LAVAB. Rapportering, ersättning och utbetalningar behöver därför fungera oberoende av om verksamheten bedrivs i kommunal förvaltning, kommunalt bolag, genom entreprenör eller genom kommunal samverkan. Organisationsformen får inte skapa onödig administration, fördröjda utbetalningar eller ytterligare likviditetsbelastning. Systemet bör så långt som möjligt utformas utifrån vem som faktiskt genomför uppdraget och bär kostnaden. Sammanfattande synpunkt Lycksele kommun och LAVAB stödjer huvudinriktningen i Naturvårdsverkets förslag men anser att ersättningssystemet behöver utvecklas ytterligare för att fungera väl även i stora och glest befolkade inlandskommuner. • ersättningen betalas ut löpande så att kommunen eller LAVAB inte behöver förfinansiera producentansvaret under flera månader, • långa avstånd, låg tömningsdensitet och vinterförhållanden får större betydelse vid framtida utvärderingar av ersättningen, • upphämtningsplatser och gemensamma lösningar kan användas utan ekonomiska nackdelar när de är den mest lämpliga lösningen, • användning av förnybara drivmedel i insamlingen premieras i ersättningsmodellen, • fasta ersättningar indexregleras eller regelbundet omprövas, och • ersättningssystemet fungerar oberoende av om insamlingsansvaret genomförs av kommunen direkt eller genom ett kommunalt bolag. Principen är att producentansvaret ska täcka samtliga kostnader för insamling av förpackningsavfall. Dessa kostnader ska varken överföras till hushållens avfallsavgifter eller förfinansieras av kommunala bolag. Beslutet skickas till Naturvårdsverket Lavab Verksamhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 138 Dnr 2026-000216 Granskning för tematiskt tillägg LIS-plan Beslut Arbetsutskottet uppdrar till samhällsplaneringsenheten att ställa ut förslaget om tematiskt tillägg LIS-plan på granskning. Ärendebeskrivning I kommunens planeringsstrategi identifieras ett behov av digitalisering samt revidering av gällande LIS-plan från 2011 till följd av förändrad strandskyddslagstiftning. LIS-planen bygger vidare på kommunens översiktsplan och dess utvecklingsinriktning. Planen syftar till att bidra till landsbygdsutveckling och skapa möjligheter för utveckling av bostäder och företagsetablering. Förslaget syftar även till att bidra till näringslivet samt friluftslivet. Finansiering Förslaget finansieras utifrån verksamhetsbudget på samhällsplaneringsenheten. För granskningen förväntas en mindre kostnad tillkomma för kungörelse i ortstidning. Väsentlighetsanalys Förslaget hanterar inte enkom barn- och ungdomsperspektiv utan har ett övergripande perspektiv som syftar till att öka allmänhetens tillgänglighet till strandområden som de kanske inte tidigare har haft. Förslaget kan utifrån denna synpunkt ses ha positiva effekter för barn och ungdomar. Inga konsekvenser utifrån jämställdhets- eller jämlikhetsperspektiv kan utläsas från förslaget. I framtagandet av förslaget har tidig dialog skett med allmänheten genom möjlighet lämna kommentarer samt att rita förslag på LIS-områden via kommunens karttjänst. I arbetet har dialog förts med LAVAB, flygplatsen, turistföretag och samebyar via konsultation. Dialogerna har varit en viktig del i arbetet i syfte att insamla ett ökat kunskapsunderlag om planeringsförutsättningar och eventuella konsekvenser. Vidare har dialogerna varit en viktig aspekt ur demokratisk synpunkt. Till granskningshandlingarna tillhör en miljökonsekvensbeskrivning som lyfter såväl positiva som negativa effekter av förslaget på en övergripande nivå utifrån förslagets strategiska och långsiktiga karaktär. Miljökonsekvensbeskrivningen lyfter även kumulativa effekter och alternativ till det förslag som lyfts fram. Konsekvenser och åtgärder lyfts mer specifikt i handlingen med alla LIS-områden där varje område beskrivs närmare utifrån dess planeringsförutsättningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott Samlad bedömning Förslaget möjliggör för landsbygdsutveckling i Lycksele kommun och grundar sig i översiktsplanens utvecklingsinriktning om attraktiv livsmiljö. Planen med tillhörande dokument bedöms nu vara i ett skede för att ställas ut på granskning enligt plan- och bygglagen 3 kap 12-18 §§. Beslutsunderlag LIS-plan LIS-områden Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Samrådsredogörelse Beslutet skickas till Samhällsplanerare Enhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 139 Dnr 2026-000161 Svar på E-förslag - Inkludering av samtliga hushåll i Rusksele i verksamhetsområdet för kommunalt vatten Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tar del av förslaget och beslutar avslå detsamma. Ärendebeskrivning Det har inkommit ett e-förslag om att utöka verksamhetsområde för VA i Rusksele. Förslagsställaren skriver: Tillgång till säkert och långsiktigt hållbart dricksvatten är en grundläggande samhällsservice. I Rusksele är det ca 5% av hushållen som står utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och därmed saknar möjlighet att till rimlig kostnad ansluta sig till kommunalt dricksvatten, trots att behov och intresse finns och att framdraget vatten inte är allt för avlägset placerat. Enskilda vattenlösningar kan innebära sårbarhet vad gäller vattenkvalitet, drift och framtida kostnader. Klimatförändringar och ökade krav på vattenkvalitet förstärker behovet av robusta lösningar. En utvidgning av verksamhetsområdet skulle skapa större trygghet, likvärdiga förutsättningar för boende samt stärka bygdens långsiktiga utveckling och attraktivitet. Jag föreslår därför att Lycksele kommun utreder förutsättningarna för att inkludera samtliga hushåll i Rusksele i verksamhetsområdet för kommunalt vatten, samt återrapporterar till kommunfullmäktige för ställningstagande. Frågan om dricksvattenförsörjning är central för både folkhälsa och hållbar landsbygdsutveckling. Rusksele är en sammanhållen bygd där förutsättningarna bör prövas samlat och långsiktigt. Väsentlighetsanalys Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, är kommunen skyldig att ordna allmän vattenförsörjning. Kommunen ska bestämma det verksamhetsområde inom vilket dricksvattenförsörjning behöver ordnas och se till att behovet tillgodoses genom en allmän vatten- och avloppsanläggning, VA-anläggning. Kravet kan inträda exempelvis om det uppstår problem med vattentillgång eller vattenkvalitet i ett område med bostäder som har enskild vattenförsörjning. Vilka geografiska områden som bör prioriteras, när och varför styrs av den kommunala VA-tjänsteplanen och VA-strategin. Dessa dokument är under framtagande och förväntas kunna fastställas under december månads Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunfullmäktige. Vid en sådan prioritering finns flertalet aspekter att väga in, däribland om det berörda området är att beteckna som samlad bebyggelse eller inte, om det föreligger risk för medborgares liv och hälsa utifrån vattens kvalitet samt om området ligger i anslutning till känsliga recipienter. Den ekonomiska aspekten har också en påverkan eftersom ett kommunalt beslut om att utöka ett verksamhetsområde för dricksvatten oftast åtföljs av ett beslut att utöka verksamhetsområdet för spillvatten. Att ansluta sin fastighet till kommunalt dricksvatten är frivilligt medan det är tvingande att ansluta fastigheten till spillvattenledning om man befinner sig innanför verksamhetsområdets gränser. En sådan anslutning ska finansieras genom anslutningsavgiften och kan i många fall bli mycket kostsam för fastighetsägaren. Då det, trots allt, är relativt få hushåll som skulle kunna beröras av en utökning av verksamhetsområdet för VA i Rusksele bedöms det vara förmånligare för den enskilde fastighetsägaren att teckna ett separat avtal för dricksvattenförsörjning med VA-huvudmannen. Genom att bli s.k. avtalskund kan VA-huvudmannen anvisa en förbindelsepunkt vid verksamhetsområdets yttre gräns och därefter bekostar fastighetsägaren själv ingrävning av dricksvattenledning från sitt hus till förbindelsepunkten. Som avtalskund finns inget tvång att ansluta till det kommunala spillvattennätet. Samlad bedömning Den samlade bedömningen från verksamheten är att avstyrka förslaget. Istället förordas att tydligare informera om möjligheterna att teckna avtal med VA-huvudmannen för att bli anvisad en förbindelsepunkt för dricksvatten Beslutsunderlag E-förslag - Inkludering av samtliga hushåll i Rusksele i verksamhetsområdet för kommunalt vatten Beslutet skickas till Verksamhetschef Samhällsbyggnad Kommundirektör VA-chef Lycksele Avfall och Vatten AB Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 140 Dnr 2026-000180 Svar på E-förslag - Ökad transparens och öppenhet i nomineringen av nämndemän i Lycksele kommun Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anser E-förslaget besvarat utifrån att lagstiftningen, och de i kommunfullmäktige invalda partierna, redan idag möjliggör nomineringar till nämndeman utan krav på partimedlemskap. Kommunstyrelsens uppdrar till kommunsekreterare att på kommunens hemsida upprätta tydlig information om nominering av nämndemän och att medborgare har möjligheten att lämna intresseanmälningar till kommunens funktionsbrevlåda. Ärendebeskrivning Lycksele kommun har tagit emot ett e-förslag där förslagsställaren föreslår att kommunen ser över och förtydligar sina rutiner för nominering av nämndemän för att göra processen mer öppen och inkluderande. Man föreslår att kommunen: 1. Möjliggör att även personer som inte är medlemmar i politiska partier kan nomineras till nämndemannauppdraget, i de fall partierna öppnar för detta. 2. Publicerar tydliga och lättillgängliga kriterier på kommunens webbplats för vad som krävs för att kunna nomineras. 3. Klargör att det inte finns något lagkrav på partimedlemskap för att bli nämndeman och att uppdraget ska vara opolitiskt och utföras självständigt. 4. Arbetar aktivt för en bredare rekrytering så att nämndemannakåren bättre speglar Lycksele kommuns befolkning. Bedömning Kommunstyrelsens arbetsutskott 1. Det finns idag inget lagstadgat hinder för personer utan partimedlemskap att nomineras till nämndeman. Dessutom ställer inte heller de i kommunfullmäktige invalda partierna formellt krav på partimedlemskap för att kunna nomineras till nämndeman. 2. Lycksele kommun kan publicera tydlig information på kommunens hemsida om kriterierna för att kunna nomineras som nämndeman och vad uppdraget innebär... 3. …samt klargöra att det inte finns något lagkrav på partimedlemskap för att bli nämndeman och att uppdraget ska vara opolitiskt och utföras självständigt. 4. Dessutom kan Lycksele kommun, utan att förändra den befintliga nomineringsprocessen, erbjuda möjligheten att intresseanmälningar för att bli nämndeman kan skickas till kommunens funktionsbrevlåda. I så fall är det mottagarens uppgift att vidarebefordra inkomna intresseanmälningar till, de i kommunfullmäktige invalda, partiernas gruppledare. Beslutsunderlag E-förslag om ökad transparens och öppenhet i nomineringen av nämndemän i Lycksele kommun Beslutet skickas till Föreslagställaren Kommunsekreterare Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 141 Dnr 2026-000186 Svar på E-förslag - Längre säsong på ishallen Beslut Kommunstyrelsen tar del av förslaget och beslutar avslå detsamma. Ärendebeskrivning Det har inkommit ett e-förslag om att förlänga säsongen på ishallen. Anläggningen behöver vara stängd några månader för att fastighetsägaren behöver se över anläggningen samt sköta service och andra reparationer. Att förlänga säsongen fram till sommarlovet skulle innebära en högre kostnad. LKF har tidigare år hyrt ishallen längre för att deras tävlingssäsong fortfarande är i gång. LSK har inte visat intresse att boka tider under april månad. För att erbjuda möjligheter till aktivitet och rörelse under perioden kan föreningar och andra aktörer i stället boka och använda idrottshuset i Lycksele Kommun. På så sätt finns det fortsatt möjlighet att bedriva verksamhet även när ishallen är stängd. Det handlar även om att använda kommunens personalresurser på ett effektivt sätt under en period då efterfrågan på istider är betydligt lägre. Att hålla ishallen öppen under sommaren skulle innebära kostnader för bland annat bemanning, drift och underhåll, trots ett begränsat nyttjande. Fritidsenheten har haft dialog med aktiva föreningar som bedriver sin verksamhet på ishallen och det finns överenskommelser med föreningen LSK att tidigarelägga säsongen och med föreningen LKÅF att förlänga säsongen. Samlad bedömning Den samlade bedömningen från verksamheten är att avstyrka förslaget. Beslutsunderlag E-förslag - Längre säsong på ishallen Beslutet skickas till Verksamhetschef Enhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 142 Dnr 2026-000183 Svar på E-förslag - Hundrastgård Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen avslår förslaget men kan upplåta mark till en hundrastgård förutsatt att en förening ansvarar för anläggande och skötsel. Ärendebeskrivning Ett e-förslag har inkommit om behov av en hundrastgård i Lycksele som innebär att hägna in en del av skogen som ligger innanför Ströget. Hundägarna kan då samsas med ungdomarna om att parkera där. Förslagsställaren menar att kostnaden inte skulle bli så stor, endast för stängsel. Bedömning Liknande medborgarförslag har inkommit tidigare där det senaste besvarades med att kommunen kan upplåta mark förutsatt att en förening ansvarar för anläggande och skötsel. Finns intresse från någon förening kan vi i samråd föreslå lämpliga platser, beroende på om det ska vara en mer öppen yta eller skogsmark. Beslutsunderlag E-förslag - Hundrastgård Beslutet skickas till Förslagsställaren Enhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 143 Dnr 2026-000197 Svar på E-förslag - Använd ishallen under säsongsuppehåll Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tar del av förslaget och beslutar avslå detsamma. Ärendebeskrivning Det har inkommit ett e-förslag att använda ishallen under säsongsuppehåll. Bedömning 2025 gjordes stora renoveringsinsatser som medförde stora kostnader i ishallen. Betongplattan slipades och målades samt att en ny sarg sattes upp. Vi tog därför ett beslut att anläggningen inte skulle användas sommartid för att inte riskera att betongplattan skulle förstöras och nya renoveringskostnader skulle tillkomma. Anläggningen behöver vara stängd några månader för att fastighetsägaren behöver se över anläggningen samt sköta service och olika reparationer. Om anläggningen skulle vara aktuell för öppning under perioden april-augusti är det en förutsättning att Lycksele ishockeyförening köper in en matta som försäkrar att betongplattan inte går sönder. Om Lycksele ishockeyförening har möjlighet att söka extern finansiering för inköp av en matta så finns Fritidsenheten med som stöd och möjligen med ett mindre finansiellt stöd. För att erbjuda möjligheter till aktivitet och rörelse under perioden kan föreningar och andra aktörer i stället boka och använda idrottshuset eller andra idrottshallar i Lycksele Kommun. På så sätt finns det fortsatt möjlighet att bedriva verksamhet även när ishallen är stängd. Det handlar även om att använda kommunens personalresurser på ett effektivt sätt under en period då efterfrågan på istider är betydligt lägre. Att hålla ishallen öppen under sommaren skulle innebära kostnader för bland annat bemanning, drift och underhåll, trots ett begränsat nyttjande. Beslutsunderlag E-förslag - Använd ishallen under säsongsuppehåll Beslutet skickas till Förslagsställaren Enhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 144 Dnr 2026-000187 Kommunstyrelsens sammanträdesplan 2027 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer sammanträdesdagar för 2027 enligt förslag. Ärendebeskrivning Mot bakgrund av kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2027 föreslås följande sammanträdesplan för kommunstyrelsen och dess arbetsutskott för år 2027: Arbetsutskottets Central samverkan Kommunstyrelsens KF sammanträden sammanträden Mån 25 jan Mån 25 jan Tor 4 feb Tis 9 feb 1) 23 feb Tis 15 februari Budgetdag 1 Tis 2 mars (fördjupning, analyser, studiebesök m.m.) Tis 23 mars Tor 1 april Tis 6 april 2) 20 apr Tis 13 april (fördjupning, analyser, studiebesök m.m.) Tis 27 april Budgetdag 2 Tis 4 maj budgetberedning Tis 11 maj Tor 20 maj Tis 25 maj 3) 8 juni Tis 1 juni (fördjupning, analyser, studiebesök m.m.) Tis 17 aug (fördjupning, analyser, studiebesök Tis 31 augusti (fördjupning, analyser, m.m.) studiebesök m.m.) Tis 21 sep Tor 30 sep Tis 5 okt 4) 19 okt Tis16 nov Tor 25 nov Tis 30 nov 5) 14 dec Tis 7 dec (fördjupning, analyser, studiebesök m.m.) Kommunstyrelsens arbetsutskott 1) Kommunstyrelsen 9 februari Nämndernas budget på programnivå 2027 (Återrapportering till Kf) Preliminärt bokslut 2026. Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomi i balans 2026. 2) Kommunstyrelsen 6 april Lycksele kommuns årsredovisning 2026. Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 2026. Nämndernas verksamhetsberättelser 2026. Uppföljning kommunstyrelsens internkontrollplan 2026. Ägardirektiv för Lycksele Stadshus AB. Budgetdirektiv 2028 med plan 2029-2030 Avgifter för kommunens fritidsanläggningar, bad och bowling. Villkor och fördelningsprinciper för nyttjande av fritidsanläggningar. Ägarsamråd Stadshus AB och LYSTKOM Investeringsbehov 2028 med plan 2029-2030 Budgetbehov 2028 med plan 2029-2030 3) Kommunstyrelsen 25 maj Årsredovisningar för Lycksele Bostäder AB, AB Lycksele Industrihus, Skogs- och samemuseet i Lycksele AB, Lycksele Airport AB, Lycksele Stadshus AB, Lycksele Djurpark AB och Lycksele Avlopp och Vatten AB (meddelas). Hertha och olle Blombergs fond, Akademi Norr, Samordningsförbundet södra Lappland, Lystkom och Stiftelsen skogsmuseet samlingar. Ekonomiprognos per 30 april 2027 Mål och budget 2028 med plan för 2029-2030 Investeringsramar 2028 Investeringsbudget över 2 mkr 2028 Fastställande av internhyra 2028 Återrapportering av verkställda- och ej verkställda uppdrag (uppdragslistan). Återrapportering av obesvarade motioner och E-förslag Prövning av om den verksamhet som kommunens hel- och delägda bolag bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna Balans och finansieringsbudget 2027 med plan 2028-2029 4) Kommunstyrelsen 5 oktober Styrelsens prioriteringar och mål (inkl. målvärden och indikatorer) 2028 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse med ekonomiprognos per 31 augusti 2027. Nämndernas verksamhetsberättelser med ekonomiprognos per 31 augusti 2027. Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan per den 31 augusti 2027. Lycksele kommuns delårsrapport per 31 augusti 2027. Dotterbolagens delårsrapport per 31 augusti 2027 (meddelande). Taxor 2028 Kommunstyrelsens sammanträdesplan 2028 Fastställande av Presidieträffar och ägarsamråd 2028, en del av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Plan för fördelning av bygdemedel 2028 5) Kommunstyrelsen 30 november Kommunstyrelsens budget på programnivå 2028 Kommunstyrelsens investeringsbudget under 2mkr 2028 Kommunstyrelsens internkontrollplan 2028 Villkor för statsstöd till Lycksele flygplats enligt Gruppundantagsförordningen (GBER) för år 2027. Firmatecknare 2028 Firmatecknare för donationsfonder 2028 Regler och partistöd 2028 Återrapportering av verkställda- och ej verkställda uppdrag (uppdragslistan). Återrapportering av obesvarade motioner och E-förslag Beslutet skickas till Kommunkansliet Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 145 Dnr 2026-000192 Fastställande av Presidieträffar och ägarsamråd 2027, en del av kommunstyrelsens uppsiktsplikt Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer förslag till planering och konstaterar att det utgör en del av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Ärendebeskrivning Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Bedömning Kommunstyrelsens uppsiktsplikt fullgörs bland annat genom att begära in uppföljningar och prognoser från kommunens olika nämnder och styrelser. De kommunala bolagen, kommunalförbund, samordningsförbund och övriga organisationer till vilka kommunen överlåtit vården av kommunala angelägenheter ska också redogöra för hur de har uppfyllt det kommunala uppdraget. I uppsiktsplikten ingår också att säkerställa att kommunen har en väl fungerande intern kontroll. Uppföljning sker genom löpande uppföljning, ekonomiprognos per den sista april, delårsrapport per den sista augusti, uppdragsredovisning, bokslut och årsredovisning. Som en del av kommunstyrelsens uppsiktsplikt genomför kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande regelbundna möten med nämndernas presidier. Syftet med mötena är att stämma av aktuella ekonomi- och verksamhetsfrågor. Kommundirektör och kommunekonomen deltar alltid i mötena tillsammans med respektive nämnds verksamhetschefer. För de kommunala bolagen genomförs ägarsamråd. Kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande och kommundirektör/VD genomför ägarsamråden tillsammans med ordförande, vice ordförande och VD för vart och ett av kommunens bolag. Syftet med dessa möten är också att stämma av aktuella ekonomi- och verksamhetsfrågor samt ägardirektiven. Presidieträffar med nämnder: Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum, tid och plats Nämnd 12 april klockan 08.00-12.00 Utbildningsnämnden Politikern alternativt via Teams Socialnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden 11 oktober klockan 08.00- Utbildningsnämnden 12.00 Socialnämnden Politikern alternativt via Teams Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Ägarsamråd med helägda bolag: Datum och plats Bolag och tid 15 mars 15 mars 16 mars 09.15-10.30 Lycksele Bostäder AB Rådrummet 10.45-12.00 Lycksele Airport AB 13.00-14.15Lycksele Avfall och Vatten AB 16 mars 13.00-14.15 AB Lycksele Industrihus 14.30-15.45 Lycksele Djurpark AB Ks 6 april, tid meddelas senare Lycksele Stadshus AB Ks 5 oktober, tid meddelas Lycksele Stadshus AB senare 12 oktober 12 oktober 13 oktober 08.00-10.00 Lycksele Bostäder AB Fysiskt hos respektive bolag 10.15-12.15 Lycksele Airport AB 14.00-16.00 Lycksele Avfall och Vatten AB 13 oktober 10.00-12.00 AB Lycksele Industrihus 13.00-15.00 Lycksele Djurpark AB Ägarsamråd med delägda bolag: Datum, tid och plats Bolag Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid och plats i samråd med Skogsmuseet i Lycksele AB Region Västerbotten Ägardialog med kommunalförbund, samordningsförbund samt föreningar och stiftelser: Datum, tid och plats Organisation Ks 6 april och Ks 5 oktober, tid LYSTKOM meddelas senare Tid och plats i samråd med Akademi Norr ingående kommuners, LYSA verksamheter. Medborgarhuset ekonomiska förening Stiftelsen skogsmuseet i Lycksele AB Herta och Olle Blombergs minnesfond Gustav och Nicolina Israelssons minnesfond Årsstämmor: Datum, tid och plats Årsstämmor 19 april i 09.20-09.30 Lycksele Stadshus AB Rådrummet 09.40-10.20 AB Lycksele Industrihus 10.30-11.10 Lycksele Djurpark AB 11.20-12.00 Lycksele Airport AB 13.00-13.40 Lycksele Avfall och Vatten AB 13.50-14.30 Lycksele Bostäder AB Träff med Kf- och Ks presidium samt revisionen angående delårsrapport och årsredovisning: Datum, tid och plats 12 april, klockan 13.00-14.00 Stadshuset, Politikern alternativt via Teams 11 oktober, klockan 13.00- Stadshuset, Politikern alternativt 14.00 via Teams Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till Kommunkansliet Berörda Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 146 Dnr 2025-000289 Svar på motion - Förmånscyklar (el eller hybrid) till kommunanställda (S) Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Ärendebeskrivning En motion har inkommit från Laila Axelsson-Jonsson (S) där hon föreslår att Lycksele kommun inför förmånscykel som ett bruttolöneavdrag för anställda i kommunen utifrån ett hälsoperspektiv. HR-chef och Ekonomichef har därefter utrett för och nackdelar med en sådan förmån. En tjänsteskrivelse gick upp till KF 2026-04-14 där KF återremitterar ärendet för att utreda och tydliggöra folkhälsoaspekterna och konsekvenser för bruttolöneavdrag för den anställde samt eventuella upphandlingskrav och juridiska förutsättningar. HR-chef, Ekonomichef, Upphandlaren och Folkhälsosamordnaren förtydligar den tidigare tjänsteskrivelsen nedan. Skatte- och regelverk Förmånscykel utgör en skattepliktig förmån enligt inkomstskattelagen, med möjlighet till skattefrihet upp till ett maximalt belopp per beskattningsår, i enlighet med Skatteverkets gällande regler. Bruttolöneavdrag minskar inte förmånsvärdet, utan påverkar den anställdes bruttolön och därmed underlaget för allmän pension, sjukpenning och andra socialförsäkringsförmåner. Regelverket för förmånscyklar är komplext och förutsätter korrekt tillämpning av skatte-, moms- och arbetsrättsliga regler under hela avtalstiden. Det finns även en viss rättslig osäkerhet kopplad till tolkningar av moms- och skatteregler, vilket ställer krav på kontinuerlig uppföljning under avtalsperioden. Kostnader – kommunen Ur kommunens perspektiv kan ett förmånscykelupplägg utformas som i huvudsak kostnadsneutralt, eftersom kostnader för cykel, service och leverantörens administration normalt finansieras genom bruttolöneavdrag från den anställde. De kostnader som kan uppstå för kommunen bedöms främst vara kopplade till intern administration, eventuella systemanpassningar samt handläggning av undantags- och specialfall. Den faktiska resursåtgången är beroende av nyttjandegrad, avtalets utformning samt hur frekvent förändringar i anställningsförhållanden aktualiseras, exempelvis vid sjukskrivning, tjänstledighet eller avslutad anställning. Även vid upphandling av helhetsleverantör kvarstår ett visst administrativt ansvar för kommunen, bland annat avseende hantering i Kommunstyrelsens arbetsutskott lönesystemet av bruttolöneavdrag och förmånsvärden, uppföljning av frånvaro och anställningsförändringar samt löpande hantering av frågor och avvikelser. Kommunala utredningar och erfarenheter visar att införande av förmånscyklar kan medföra en märkbar administrativ belastning, även när leverantören tillhandahåller stödsystem och support. Belastningen uppstår särskilt vid hantering av specialfall såsom längre sjukskrivning, föräldraledighet, deltidsarbete eller avslut av anställning, och kräver ofta samordning mellan HR/lön och ekonomi. I större organisationer har den samlade administrativa hanteringen i vissa fall bedömts motsvara en påtaglig andel av en heltidstjänst, beroende på omfattning och organisatoriska förutsättningar. Sammantaget visar flera kommunala kartläggningar att den administrativa påverkan ofta underskattas i planeringsskedet, särskilt i relation till förändrade anställningsförhållanden, vilket bör beaktas vid ett eventuellt införande. Ekonomiska konsekvenser för den enskilde En förmånscykel finansieras genom bruttolöneavdrag, vilket innebär att den anställdes kontanta bruttolön sänks under avtalstiden. Detta påverkar den lön som ligger till grund för allmän pension, sjukpenning, föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner. Effekterna varierar beroende på inkomstnivå och livssituation, men kan få större relativ betydelse för medarbetare med lägre inkomster eller små ekonomiska marginaler. Vid längre sjukskrivning, tjänstledighet eller avslutad anställning kan kvarstående kostnader för cykeln behöva regleras. Även om vissa leverantörer erbjuder försäkringslösningar eller skydd vid längre frånvaro, kvarstår i grunden ett ekonomiskt ansvar hos den anställde. Sådana lösningar behöver därför analyseras närmare avseende omfattning, villkor och kostnad. En förmånscykel är formellt ett frivilligt erbjudande, men nyttjandet förutsätter ett ekonomiskt utrymme för bruttolöneavdrag under flera år. Erfarenheter från andra kommuner visar att nyttan i praktiken främst tillfaller medarbetare med högre inkomster och stabil anställning, medan låginkomsttagare och visstidsanställda i mindre utsträckning nyttjar förmånen. Dessa aspekter behöver vägas mot kommunens ambitioner avseende likabehandling, jämlik hälsa och ekonomisk trygghet för samtliga medarbetare. För att möjliggöra ett informerat ställningstagande är det därför av särskild vikt att villkor, risker och ekonomiska konsekvenser kommuniceras tydligt till medarbetarna vid ett eventuellt införande. Samlad jämförelsetabell – utan och med förmånscykel Kommunstyrelsens arbetsutskott Exemplet är förenklat, utfallet kan variera beroende på individuella förutsättningar. Exempel förutsättningar:  Månadslön före avdrag: 34 000 kr  Bruttolöneavdrag för förmånscykel: 700 kr/månad  Total kommunal skatt i Lycksele kommun: 34,90 %  Avtalstid: 36 månader Utan Med Skillnad / förmånscykel förmånscykel effekt Bruttolön / månad 34 000 kr 33 300 kr −700 kr Nettolön / månad ca 22 134 kr ca 21 678 kr −456 kr Nettolön / år ca 265 600 kr ca 260 100 kr −5 500 kr SGI (år) ca 408 000 kr ca 399 600 kr −8 400 kr påverkas Ersättning vid sjukdom* högre lägre negativt Pensionsgrundande inkomst ca 408 000 kr ca 399 600 kr −8 400 kr (PGI/år) Årligt pensionsintjänande ca 75 500 kr ca 73 900 kr −1 600 kr (allmän pension)** * SGI ligger till grund för bl.a. sjukpenning och föräldrapenning. ** Förenklad beräkning: ca 18,5 % av PGI. Förmånscykeln innebär en faktisk minskning av nettolönen om cirka 450–460 kronor per månad utifrån exemplet. Samtidigt sänks SGI och pensionsgrundande inkomst, vilket kan ge lägre ersättning vid sjukdom/föräldraledighet och lägre framtida pension. Minskningen är likartad i kronor oavsett inkomstnivå, men får större relativ betydelse för medarbetare med lägre lön eller små ekonomiska marginaler. Upphandling/Avtal Ett införande av förmånscyklar via extern leverantör utgör ett upphandlingspliktigt tjänstekontrakt enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), då upplägget normalt omfattar tillhandahållande av cyklar (webshop), leasing/finansiering, administration av bruttolöneavdrag samt service och support. Kommunstyrelsens arbetsutskott För att begränsa kommunens interna hantering bör en eventuell upphandling utformas som en helhetstjänst, där en leverantör ansvarar för hela leveranskedjan. Det kvarstår dock ett behov av administrativ hantering inom kommunen, exempelvis kopplat till löneprocesser, avvikelser och frågor från anställda. Marknaden består av leverantörer som erbjuder färdiga koncept för förmånscyklar, där leverans och service sker i samverkan med lokala cykelhandlare. Detta innebär att lokala cykelhandlare involveras genom leverantörens samarbetsupplägg, exempelvis för utlämning, service och reparationer. Vid upphandling finns möjlighet att i viss utsträckning beakta aspekter såsom service, leveranstider och tillgänglighet, under förutsättning att dessa utformas i enlighet med upphandlingsrättsliga principer och gällande praxis. Upplägget innebär ett flerpartsförhållande mellan arbetsgivare, leverantör och i vissa fall finansbolag, vilket ställer krav på tydlig reglering av roller och ansvar. Särskilt behöver villkor klargöras avseende hantering vid förändrade anställningsförhållanden (t.ex. sjukskrivning, tjänstledighet eller uppsägning), ekonomiska konsekvenser för den anställde, samt villkor för service, reparation och eventuellt utköp av cykel. Det bör särskilt uppmärksammas att den ekonomiska risken i grunden ligger på den anställde. Exempelvis vid längre frånvaro eller avslutad anställning, där kvarvarande kostnader kan behöva regleras. Det kan vidare noteras att flera leverantörer erbjuder standardiserade försäkringslösningar kopplade till förmånscyklar, exempelvis vid längre sjukskrivning eller föräldraledighet. Dessa innebär typiskt att löneavdraget helt eller delvis täcks av en försäkring under perioder då den anställde saknar lön, vilket minskar risken för betalningsproblem och förenklar hanteringen. Sådana lösningar kan därmed bidra till minskad administrativ belastning och minskad ekonomisk risk för den enskilde, och bör övervägas i kravställningen vid en eventuell upphandling. Sammanfattningsvis är en förmånscykellösning juridiskt möjlig att genomföra, men förutsätter en noggrant utformad upphandling och tydliga avtalsvillkor för att säkerställa förutsebarhet, hanterbar administration och rimliga villkor för både kommunen och de anställda. Folkhälsoperspektivet Enligt Trafikverkets forskningsrapport från 2024 så framgår det att anställda som pendlar till arbetet med cykel (där förmånscykel ingår) istället för bil har i genomsnitt en sjukdag färre om året, och desto mer de cyklar desto färre sjukdagar får de. Personer som går eller cyklar omkring 20 minuter till och från jobbet har mindre åderförkalkning i hjärtats kärl. Sambandet finns kvar även när forskarna tar hänsyn till hur fysiskt aktiva personerna är på fritiden. Cykelpendlare, oavsett om de nyttjar “vanlig” cykel införskaffad sedan tidigare, eller en förmånscykel, har 20–41% lägre relativ risk att Kommunstyrelsens arbetsutskott utveckla hjärt- och kärlsjukdomar och 46% lägre relativ risk för hjärt- och kärlsjukdomsmortalitet jämfört med personer som inte använder aktiva transportmedel. Aktivt pendlande (cykel eller gång) minskar risken för att insjukna med 11 % där en daglig ökning av endast 500 steg minskar risken för sjukdom med 6 %. Aktiva arbetspendlare har visats ha ett samband med en minskad risk på 36% för utveckling av typ 2 diabetes. Det räcker med i genomsnitt en sträcka på ca 50 kilometer i veckan på cykel, för att uppnå denna hälso-fördel. Om arbetsgivaren är offentlig kan man också räkna hem vinster i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Jönköpings kommun har till exempel räknat ut att varje krona de satsat på förmånscyklar har gett 6,21 kronor tillbaka i de samhällsnyttor som ökat cyklande leder till. Vidare enligt Jönköpings kommuns resvane-undersökning så framgår det att ensamresandet i bil minskade med 18 procent när de införde förmånscyklar. Erfarenheter från Örebro kommun som erbjuder förmånscykel har visat på fler cykelresor till arbetet, minskad bilpendling och ökad användning av elcykel. Ur ett hälsoperspektiv innebär detta en hög sannolikhet på ökning av den dagliga fysiska aktiviteten bland anställda som har förmånscykel, och en potential för minskad sjukfrånvaro över tid, samt såklart förbättrad självskattad hälsa och välbefinnande. Utredning gjord på Örebro kommuns erbjudande om förmånscykel betonar att hälsoeffekterna inte enbart är fysiska. Cykelpendling kan även bidra till minskad upplevd stress jämfört med bilpendling, ökat välbefinnande kopplat till självständighet, frisk luft och rörelse samt stärkta positiva vanor genom regelbunden vardagsaktivitet. Helsingborgs stad har särskilt lyft elcykelns (de flesta som erbjuds förmånscykel införskaffar en elcykel) roll för jämlik hälsa. Erfarenheten är att elcykeln gör cykling möjligt över längre avstånd, minskar upplevd ansträngning och sänker tröskeln för äldre, ovana eller mindre vältränade medarbetare. Helsingborg framhåller eldriven förmånscykel som ett verktyg som breddar målgruppen för vardagsmotion och minskar risken för att cykelfrämjande insatser bara når redan aktiva grupper. I Sundsvalls kommun uppger hela 66 procent att de har cyklat mer sedan de fått sin förmånscykel. Den nya skattelättnaden har lett till ökad cykling och det finns stor möjlighet att få många fler att ersätta bil med cykelpendling (enligt Sundsvall kommuns hemsida för förmånscyklar). Enligt en rapport från Umeå kommun (de har haft förmånscykel sedan 2019) framkommer det att förmånscykeln bidragit till ett tydligt transportslagsbyte från bil till elcykel, samt att det skapas förutsättningar för ökad daglig fysisk aktivitet och har potential att ge betydande folkhälsovinster, särskilt för tidigare bilpendlare. Man kan därmed dra slutsatsen att hälsovinsten är störst hos tidigare bilpendlare samt personer som annars haft låg fysisk aktivitet. Skellefteå kommun har inte gjort någon undersökning på införandet av förmånscykel. Tjänsteperson som har huvudansvaret svarar att de har totalt Kommunstyrelsens arbetsutskott sedan starten 2022 haft 1682 medarbetare som tecknat avtal för förmånscykel (ej inräknat årets avtalsomgång som snart är klar). Det innebär drygt 400 medarbetare varje år som införskaffat förmånscykel (Skellefteå kommun har ca 8000 medarbetare), vilket utgör ca 5% medarbetare per år (om den siffran är direkt applicerbar på Lycksele eller inte går inte att svara på, men det skulle teoretiskt innebära ca 80 medarbetare per år för Lyckseles del). Halmstad högskola har forskat på aktiv pendling som en effektiv folkhälsoåtgärd, och där drar man slutsatsen att elcykel (vilket är den vanligaste cykeln man skaffar genom erbjudandet förmånscykel) för många grupper (äldre, längre pendlingsavstånd, nedsatt kapacitet osv), kan vara avgörande för att aktivitet alls sker. Att som kommunal arbetsgivare verka för att integrera fysisk aktivitet i vardagsliv snarare än som separat träning är därför motiverat. Sett ur ett folkhälsoperspektiv är främjandet av aktiv pendling en god folkhälsostrategi på befolkningsnivå. Sammanfattningsvis visar forskning ett tydligt samband mellan aktiv pendling och förbättrad hälsa, minskad sjukfrånvaro samt lägre risk för flera folksjukdomar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan ökat cyklande därmed bidra till såväl bättre folkhälsa som minskade indirekta kostnader. Utifrån olika kommuners redogörelser över hur införandet av förmånscykel påverkat hälsan hos medarbetarna så är det svårt att på förhand bedöma hur stor andel av just Lycksele kommuns medarbetare som faktiskt skulle förändra sitt resebeteende enbart till följd av en förmånscykel. Ett rimligt antagande utifrån vad som redovisats är att vi kommer få positiva hälsoeffekter, och även vid måttligt beteendeskifte kan hälsovinster uppstå, särskilt bland tidigare bilpendlare och lågaktiva grupper. Omfattningen på hälsoeffekterna är även till viss del avhängigt på hur väl ett erbjudande om förmånscykel paketeras och presenteras. Potentiella folkhälsoeffekter behöver slutligen även vägas mot ekonomiska, administrativa och likabehandlingsmässiga aspekter. Samlad bedömning Den kompletterande utredningen visar att förmånscykel som personalförmån är juridiskt möjlig att genomföra och att forskning samt erfarenheter från andra kommuner pekar på positiva effekter i form av ökad fysisk aktivitet, minskad bilpendling och potentiellt förbättrad hälsa för de medarbetare som använder förmånen. Aktiv pendling har i flera studier kopplats till minskad sjukfrånvaro samt lägre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Samtidigt är det svårt att bedöma i vilken omfattning dessa effekter skulle uppstå i Lycksele kommun, eftersom nyttjandegraden och förändringen av resvanor inte kan förutses på förhand. Kommunstyrelsens arbetsutskott Även om upplägget kan utformas som i huvudsak kostnadsneutralt för kommunen kvarstår ett löpande administrativt ansvar, särskilt kopplat till lönehantering, förändrade anställningsförhållanden och hantering av specialfall. Erfarenheter från andra kommuner visar att den administrativa belastningen kan bli betydande och kräver samordning mellan HR, lön och ekonomi. För den enskilde medarbetaren innebär bruttolöneavdraget en minskning av den pensions- och sjukpenninggrundande inkomsten samt en minskad disponibel inkomst under avtalstiden. Konsekvenserna varierar beroende på individens ekonomiska situation, men bedöms få större relativ betydelse för medarbetare med lägre inkomster eller begränsade ekonomiska marginaler. Vid längre frånvaro eller avslutad anställning kan dessutom ekonomiska åtaganden kvarstå, vilket innebär att den ekonomiska risken i grunden ligger hos den anställde. Utredningen visar även att förmånscyklar i praktiken främst nyttjas av medarbetare med högre inkomster och stabila anställningsförhållanden, medan låginkomsttagare och visstidsanställda nyttjar förmånen i mindre utsträckning. Detta innebär att nyttan riskerar att fördelas ojämnt mellan olika medarbetargrupper och att åtgärden därmed har begränsad träffsäkerhet utifrån kommunens ambitioner om likabehandling och jämlik hälsa. Utifrån erfarenheter från Skellefteå kommun, där omkring 5 procent av medarbetarna årligen tecknar förmånscykel, kan det uppskattas att cirka 80 medarbetare per år skulle kunna nyttja en motsvarande förmån i Lycksele kommun. Sammantaget bedöms de administrativa konsekvenserna, de ekonomiska effekterna för medarbetarna samt likabehandlingsaspekterna väga tyngre än de positiva men svårbedömda effekterna på kommunövergripande nivå. Mot denna bakgrund föreslås att motionen avslås och att Lycksele kommun i nuläget inte inför förmånscykel som personalförmån. Beslutsunderlag Motion – Förmånscyklar, daterad 2025-11-24 Arbetsutskottet 2026-03-10 § 43 Kommunstyrelsen 2026-03-24 § 35 Kommunfullmäktige 2026-04-14 § 19 Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till HR-chef Ekonomichef Folkhälsosamordnare Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 147 Dnr 2026-000162 Svar på remiss av ansökan om ändring av gränsen mellan Vindelns kommun och Lycksele kommun. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige har tagit del av rubricerad remiss och känner sig hedrade av förfrågan från byborna i Ekorrträsk. Däremot finns ett flertal aspekter att väga in i ett sådant här principiellt viktigt beslut. Om kommuner börjar konkurrera mot varandra genom att det görs anspråk på varandras geografiska ansvarsområden öppnas en ny väg för kommuner att skapa befolkningsmässig tillväxt på andra kommuners bekostnad. Lycksele kommun vill inte vara delaktiga till en sådan utveckling. Med det sagt tillstyrks den föreslagna indelningsändringen under förutsättning att Vindelns kommun inte motsätter sig densamma. Ärendebeskrivning De boende i byn Ekorrträsk har ansökt till Kammarkollegiet om att ändra gränsen mellan Vindelns kommun och Lycksele kommun. I dagsläget är det Lycksele tätort som utgör den naturliga arbetspendlingsorten för boende i Ekorrträsk, trots att byn ligger inom Vindels kommuns geografiska ansvarsområde. I ansökan om gränsändring anför byborna bland annat att byn ligger avsevärt mycket närmare Lycksele tätort än Vindelns tätort samt att man känner sig åsidosatta av hemkommunen i frågor som rör allt från skolskjuts till insamling av hushållsavfall. Finansiering De exakta ekonomiska effekterna av förslaget behöver utredas mer ingående. När administrativa gränser förflyttas påverkas såklart kommunernas ekonomiska förutsättningar. I Lyckseles fall skulle förslaget innebära 39 nya invånare och därmed ett ökat skatteunderlag. Men det skulle också innebära kostnader i form av skolskjuts, underhåll av gator, vägar och allmän belysning samt hemtjänst och hemsjukvård mm. Med hänsyn tagen till den geografiska närhet som byn Ekorrträsk har till Lycksele tätort så bedöms de tillkommande kostnaderna vara hanterbara. På samma sätt skulle Vindelns kommun förlora skatteunderlag men det kan mycket väl kompenseras av minskad kostnadsmassa för motsvarande kommunala ansvarsområden. Väsentlighetsanalys Kommunstyrelsens arbetsutskott Förslaget skulle med största sannolikhet innebära en kvalitetshöjning för berörda boende. Den utökade kvalitén ska däremot inte ske på bekostnad av kvalitén för befintliga invånare i Lycksele kommun. Vi värnar om en levande landsbygd vilket Ekorrträsk i de allra flesta avseenden får sägas vara. Men med hänsyn tagen till den geografiska närhet som byn Ekorrträsk har till Lycksele kommuns nuvarande administrativa gräns samt till Lycksele tätort så bedöms fördelarna med förslaget överväga de potentiella nackdelarna av detsamma. Däremot är Lycksele kommun måna om en fortsatt god relation med Vindelns kommun och om Vindeln motsätter sig förslaget så bör kommunfullmäktige att acceptera det ställningstagandet. Samlad bedömning Den samlade bedömningen från verksamheten är att tillstyrka förslaget under förutsättning att Vindelns kommun inte motsätter sig detsamma. Beslutsunderlag Remiss av ansökan om ändring av gränsen mellan Vindelns kommun och Lycksele kommun. Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 148 Dnr 2025-000129 Utökning av investeringsramar 2026 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att utöka Utbildningsnämndens investeringsram med 5 mkr enligt tabell nedan: 2025 2026 2027 2028 Totalt Kommunstyrelsen 68,5 63,9 50,0 50,0 255,8 Utbildningsnämnden 7,0 12,0 6,7 6,5 33,7 Socialnämnden 7,0 13,2 7,0 7,0 38,2 Myndighetsnämnden 6,8 1,4 1,0 1,0 9,7 Summa (mkr) 89,3 90,5 64,7 64,5 337,4 Ärendebeskrivning I ärendet DNR 2025-000258 Utökning av kommunstyrelsens investeringsbudget 2026 som beslutades i kommunfullmäktige 9 juni 2026 blev det en miss i tabellen över kommunens totala investeringar 2026. Utbildningsnämnden fick i den tabellen endast 7 mkr i investeringsram för år 2026 men de skulle fortsatt ha varit 12 mkr, då det tidigare (kommunfullmäktige 16 december 2025) skett en utökning med 5 mkr från 7 mkr (DNR 2025-000129) till totalt 12 mkr i investeringsram för Utbildningsnämnden. Den tidigare utökningen på 5 mkr avser investeringar att utveckla nya vuxenutbildningar inom metallindustrin i Lapplandsvux upptagningsområde. Detta ska möjliggöras genom investeringar i maskiner under 2026, vilka skapar förutsättningar för utbildning inom bristyrken där industrin har stora rekryteringssvårigheter. Det handlar om en CNC-fräs, kantpress och svetsbås med mera. Finansiering Investeringen på 5 mkr är kostnadsneutral och påverkar inte likviditeten för Lycksele kommun då investeringarna sker med bidrag från Tillväxtverket. Den medfinansiering som krävs i projektet står Region Västerbotten för. Samlad bedömning Efter en miss i en tabell bör det rättas till så Utbildningsnämnden får 12 miljoner i investeringsram för år 2026. Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till Ekonomienheten Utbildningsnämnden Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 149 Dnr 2026-000189 Nämndernas verksamhetsberättelse med ekonomiprognos per den 31 augusti 2026 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tar del av nämndernas verksamhetsberättelse per den 31 augusti 2026 och överlämnar dem till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Nämnderna redovisar verksamhetsberättelser per den 31 augusti 2025.  Kommunstyrelsen  Utbildningsnämnden.  Socialnämnden.  Myndighetsnämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 150 Dnr 2026-000193 Lycksele kommuns delårsrapport per 31 augusti 2026 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Ärendebeskrivning Ekonomichef redovisar arbetet med upprättande av Lycksele kommuns delårsrapport per den 31 augusti 2026. Beslutet skickas till Ekonomienheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 151 Dnr 2026-000061 Mål och budget 2027 med plan 2028-2029 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige fastställer följande ramar för 2027 med plan 2028–2029: Budget Budget Plan Plan Plan Intäkter 2025 2026 2027 2028 2029 Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 698,1 720,7 752,0 784,7 816,2 Kommunal utjämning 401,7 412,3 413,5 422,2 426,9 Summa 1099,8 1133,0 1165,5 1206,9 1243,1 Finansförvaltning Finansnetto 2,6 2,4 3,2 3,0 2,6 Avskrivningar utanför resultatenheter -19,0 -21,0 -24,3 -24,3 -24,9 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,0 12,0 11,4 11,4 11,8 Pensionskostnader -20,3 -16,0 -16,0 -16,0 -19,2 Bidrag till kommunala bolag -6,6 -6,9 -7,0 -5,1 -5,2 Finansiell leasing fastigheter 0,0 0,0 2,1 2,1 2,1 Summa Finansförvaltningen -34,3 -29,5 -30,6 -28,9 -32,8 Ramar 1065,5 1103,5 1134,9 1178,0 1210,3 Budget Budget Plan Plan Plan Nämnder 2025 2026 2027 2028 2029 Kommunfullmäktige -4,3 -3,4 -3,4 -3,5 -3,6 Överförmyndarnämnden -1,6 -1,6 -1,9 -1,9 -2,0 Kommunstyrelsen -122,4 -126,6 -130,6 -134,5 -138,3 Utbildningsnämnden -421,5 -427,5 -444,1 -457,4 -470,2 Socialnämnden -466,1 -494,9 -512,6 -528,0 -542,8 Myndighetsnämnden -26,7 -27,5 -28,9 -29,7 -30,6 Driftbudget nämnder -1042,5 -1081,4 -1121,5 -1155,0 -1187,3 Finansiellt och resultatenheter -34,3 -29,5 -30,6 -28,9 -32,8 Verksamhetens nettokostnader -1076,8 -1110,9 -1152,1 -1183,9 -1220,1 Årets resultat 23,0 22,1 13,5 23,0 23,0 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2. Kommunfullmäktige fastställer vision och kommunövergripande mål 2027 med plan för 2028–2029 i enlighet med vision och måldokument. 3. Kommunfullmäktige fastställer oförändrad skattesats med 23,05 för år 2027. 4. Kommunfullmäktige fastställer ett budgeterat resultat på motsvarande 1,2 % av skatteintäkter och kommunal utjämning vilket motsvarande 13,5 mkr för 2027. 5. Kommunfullmäktige fastställer Kommunstyrelsens ram för upplåning under 2027 till ett högsta belopp om 250 mkr, inklusive vidareutlåning till de kommunala bolagen. 6. Kommunens internränta fastställs till 2,5 %. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog mål och budget 2027 den 9 juni 2026 men eftersom 2026 är ett valår ska det nyvalda fullmäktige slutligen besluta om mål och budget 2027 med plan 2028-2029. Budgetberedningen inför 2027 års budget har bestått av ett förstärkt arbetsutskott. Budgetprocessen startade med Budgetdag 1 den 9 februari och Budgetdag 2 den 21 april. Vid budgetdagarna har kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens ledamöter, gruppledare, revisionen och fackliga representanter deltagit. Utifrån vad som presenterats under budgetdagarna har sedan budgetberedningen (med ett förstärkt kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas presidier) processat fram förslag till vision och kommunövergripande mål och budget inför 2027 med plan för 2028–2029. Enligt kommunens budgetprocess ska kommunfullmäktige i juni månad besluta om kommande års vision och verksamhetsmål samt resultat- och driftbudget och balans och finansieringsbudget. Bedömning De budgeterade skatteintäkterna och den kommunala utjämningen utgår ifrån SKR:s senaste prognos per 29 april 2026 med ett antagande om en Kommunstyrelsens arbetsutskott befolkning på 12 165 invånare i kommunen vid årets slut år 2027 samt även för åren 2028 och 2029. SKR föreslår en internränta på 2,75% för år 2027 (samma som de föreslog för år 2026). 2026 har Lycksele 2,5% internränta och behåller samma nivå för år 2027, alltså 2,5%. PO-pålägget kommer fortsatt att vara 41% för den stora gruppen av medarbetare, men det finns en differentiering beroende på ålder. PO-pålägget hålls på samma nivå eftersom pensionskostnadsprognosen från KPA beräknas vara på ungefär samma nivå. Skatteintäkterna ökar 31,3 mkr mellan åren 2026 och 2027, det är den huvudsakliga ökningen av skatteintäkter. Utjämningen som är den andra stora intäkteposten ökar marginellt, varav 1,3 mkr avser statsbidrag för vindkraft som finns under den begränsade tidsperioden 2025–2027. Beloppet antas i budgeten vara på samma nivå som år 2026 men kan öka beroende på när ny vindkraft färdigställs. Att kostnadsutjämningen inte är värdesäkrad (räknas upp varje år) är den största orsaken till att verksamhetens omfattning varje år behöver ses över. Övriga intäkter som till exempel hemtjänstavgifter, barnomsorgsavgifter, avgifter för bygglov med mera budgeteras i respektive nämnd eller styrelse när programbudgeten ska beslutas. Det rörde sig år 2025 om totalt 275 mkr och kan antas vara lite högre när år 2027 ska budgeteras. Inför året har vissa mindre justeringar gjorts vilket gör att det totalt finns 33,4 mkr att ytterligare fördela ut i budgetramarna för styrelse och nämnder, plus eventuella omprioriteringar vid ett resultat på 2% (23,3 mkr) av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges budgetram förblir oförändrad mellan åren vilket gör att budgetramen blir 3,4 mkr. Överförmyndarnämnden får det belopp de behöver, en utökning av budgetramen med 0,3 mkr, totalt 1,9 mkr i ram. I Kommunstyrelsens budgetram har -1,47 mkr tagits bort eftersom budgetbeslutet om att stärka ungas psykiska ohälsa var tillfälligt under tre år, dock fortsätter den ordinarie verksamheten att jobba med frågan utifrån det grunduppdrag som finns inom framförallt Socialnämnd och Utbildningsnämnd. Kommunstyrelsen har en ny budgetram på 130,6 mkr och 1,3 mkr av dessa medel är tillfälliga under budgetåret 2027 då det avser statsbidrag för kommuner med vindkraft och statsbidraget är tillfälligt under åren 2025, 2026 och 2027. Utbildningsnämnden har en ny budgetram på 444,1 mkr. I socialnämndens budgetram har -0,5 mkr för Centrum mot våld tagits bort då höjningen var tillfällig under år 2026 och den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i ordinarie budgetprocess inför år budgetår 2027. I socialnämndens budgetram har -1,3 mkr för Aktvitetskravsreformen tagits bort då höjningen var tillfällig under år 2026 och den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i ordinarie budgetprocess inför år budgetår 2027. Socialnämnden får en ny budgetram på 512,6 mkr. Myndighetsnämndens budgetram ökar till 28,9 mkr. Vidare politiska prioriteringar av budgeterade medel sker i styrelsen och Kommunstyrelsens arbetsutskott nämndernas programbudget. År 2028 års budgetramar är uppräknade med 3,0% och 2029 års budgetram är uppräknad med 2,8 % för att på så vis visa hur de framtida budgetramarna rent matematiskt ser ut just nu med ett resultat på runt 2% av skatter och bidrag. Beslutsunderlag Vision och mål 2027 med plan 2028-2029 Arbetsutskottet 2026-05-12 § 93 Kommunstyrelsen 2026-05-26 § 78 Kommunfullmäktige 2026-06-09 § 53 Beslutet skickas till Nämnder Ekonomienheten Kommundirektör Bolagen Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 152 Dnr 2026-000218 Lycksele kommuns bestämmelser och tillämpningsanvisningar om omställningsstöd och pension för förtroendevalda OPF-KR 26 Beslut Kommunfullmäktige antar Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nya bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilagor samt fastställer Lycksele kommuns reviderade lokala bestämmelser och tillämpningsanvisningar för OPF-KR 26. De nya reglerna ska gälla för förtroendevalda som tillträder uppdrag efter valet 2026 eller senare. Kommunfullmäktige uppdrar åt HR-chef att vid behov fortsätta uppdatera de lokala tillämpningsanvisningarna i enlighet med framtida ändringar från SKR. Bestämmelserna börjar gälla från och med 15 oktober 2026. Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har den 19 december 2025 antagit nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26). Dessa regler rekommenderas av SKR att antas med ikraftträdande tidigast den 15 oktober 2026 och ska tillämpas för förtroendevalda som tillträder uppdrag efter valet 2026. OPF-KR 26 ersätter OPF-KR 25 och innehåller ett flertal viktiga förändringar som påverkar kommunens lokala bestämmelser. Bland nyheterna kan nämnas: Omställningsstöd  Möjlighet att neka omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer.  Tid i uppdrag hos annan uppdragsgivare får räknas in vid kvalifikationstid.  Samordning med all inkomst från år ett, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet per månad. Pension  Utbetalning av pensionsbelopp under 250 kr per år utgår inte.  Kortare möjlig utbetalningstid (minst 10 år).  Tidigaste pensionsuttag vid 62 år.  Automatisk utbetalning vid 70 års ålder.  Förtydligat sambobegrepp i reglerna om efterlevandeskydd. Kommunstyrelsens arbetsutskott Familjeskydd  Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag.  Förtydligat sambobegrepp även här.  SKR har även publicerat en uppdaterad försäkringsteknisk bilaga med nya delningstal, samt en reviderad kommentar som förtydligar bestämmelsernas tillämpning.  Med anledning av SKR:s beslut behöver Lycksele kommun revidera sina lokala bestämmelser och tillämpningsanvisningar så att de överensstämmer med OPF-KR 26 inför nästa mandatperiod. Samlad bedömning Det är nödvändigt att anta OPF‑KR 26 för att säkerställa att Lycksele kommun tillämpar aktuella och rättssäkra regler för förtroendevaldas omställningsstöd, pensioner och familjeskydd. De föreslagna förändringarna innebär både modernisering och förtydliganden som stärker förutsättningarna för förtroendevalda och förenklar administrationen. Kommunfullmäktige föreslås därför anta OPF‑KR 26 med tillhörande lokala anpassningar. Beslutsunderlag SKR Cirkulär 25:64 – OPF-KR 26 OPF-KR 26 – Bestämmelser Kommentar till OPF-KR 26 Delningstal OPF-KR 26 Lycksele kommuns reviderade lokala ”Bestämmelser och tillämpningsanvisningar för omställningsstöd och pension förtroendevalda OPF-KR 26” Beslutet skickas till HR-enheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 153 Dnr 2026-000184 Folkhälsopolitiskt program för Lycksele kommun 2026–2035 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige fastställer nytt folkhälsopolitiskt program för perioden 2026–2035. Ärendebeskrivning Folkhälsopolitiskt program antaget av kommunfullmäktige den 16 december 2019 står inför revidering. Lycksele kommun påverkas av betydelsefulla demografiska förändringar och andelen äldre invånare ökar. Samtidigt står det klart att behovet av förebyggande och hälsofrämjande insatser blir allt tydligare genom hela livsloppet. Lycksele kommun behöver därför, för att möta denna utveckling, organisera och konkretisera ett långsiktigt, samordnat och kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Analys av kommunens samlade kunskapsunderlag pekar särskilt ut tre områden där riktade insatser är avgörande för en positiv hälsoutveckling: - Fallskador bland äldre, som i takt med en åldrande befolkning utgör en växande utmaning för både individ och samhälle - Levnadsvanor, där ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och jämlika förutsättningar är centrala för framtidens hälsa - Barn och ungas psykiska hälsa, där ökande psykisk ohälsa kräver tidiga, förebyggande och samordnade insatser. Programmet vilar på principen ingen ska lämnas utanför och tar sin utgångspunkt i Sveriges nationella folkhälso-politik, dess åtta målområden samt Agenda 2030 för hållbar utveckling. Väsentlighetsanalys Lycksele kommun uppvisar flera indikatorer som sammantaget pekar på ett utmanande folkhälsoläge i jämförelse med riket, kommuner i samma storlek och R10-samarbetet. Särskilt tydligt är detta inom områdena medellivslängd, levnadsvanor, fallskador bland äldre samt barn och ungas psykiska hälsa. Flera indikatorer uppvisar dessutom negativa trender över tid, vilket förstärker behovet av ett långsiktigt och förebyggande arbete. Medellivslängden i Lycksele är lägre än riksgenomsnittet, både för kvinnor och män, och trenden pekar nedåt. I jämförelse med kommuner av liknande storlek placerar sig Lycksele bland de sämsta, särskilt för kvinnor. Det innebär att frågan om medellivslängd i allra högsta grad är en jämställdhetsfråga. Levnadsvanor bedöms vara en central förklaringsfaktor. Kommunens levnadsvaneindex visar låga värden i jämförelse med både riket och Kommunstyrelsens arbetsutskott jämförbara kommuner. Andelen invånare som äter frukt och grönt dagligen är låg och utvecklingen är negativ. Även riskabla alkoholvanor är vanligare än i många jämförbara kommuner och har försämrats över tid. Fetma och övervikt är utbrett bland vuxna i Lycksele. Andelen invånare med övervikt eller fetma tillhör bland de högsta i riket och utvecklingen går åt fel håll. Fallskador utgör ett mycket tydligt folkhälsoproblem i Lycksele. Bland personer 65 år och äldre är andelen fallskador som leder till slutenvård betydligt högre än både riksgenomsnittet och jämförbara kommuner. Lycksele har en negativ hög nivå och en negativ trend. Fallskador påverkar inte enbart individens hälsa och livskvalitet utan medför även omfattande konsekvenser för kommunens och regionens verksamheter, bland annat genom ökat behov av hemtjänst och särskilt boende. Med en stor och växande grupp äldre invånare är detta ett område med stor betydelse för både folkhälsa och samhällsekonomi. Barn och ungas psykiska hälsa är ett annat område där Lycksele uppvisar tydliga utmaningar. Andelen barn och unga med diagnosticerad och behandlad psykisk ohälsa är hög i jämförelse med både riket och kommuner av liknande storlek, och trenden är ökande. Samtidigt är barns och ungas deltagande i organiserad idrott och fritidsaktiviteter lägre än riksgenomsnittet. Antalet deltagartillfällen per barn och år ligger tydligt under rikets nivå, vilket kan bidra till ökat stillasittande och sämre psykiskt välbefinnande. Möjligheten för de som vill röra sig och utöva alternativa sporter/idrotter är begränsad jämfört med den organiserade idrotten. Ökande bruk av nikotinprodukter såsom vitt snus och e-cigaretter bland ungdomar bedöms ytterligare förvärra den psykiska ohälsan genom samband med sömnstörningar, nedstämdhet, försämrad inlärning och ökad risk för annat riskbeteende. Analysen visar tydliga samband mellan: - levnadsvanor, fetma och hjärt-kärlsjukdomar - stillasittande, nikotinbruk och psykisk ohälsa bland unga - fallskador och ökade behov av vård och omsorg bland äldre Beslutet påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar. Förslag till nytt folkhälsopolitiskt program lyfter specifikt jämställdhetsfrågor, samt jämlikhetsfrågor, som behöver adresseras. Jämställdhet och jämlikhet kommer att genomsyra folkhälsoarbetet, både på analysnivå och vid utförande av förebyggande åtgärder. Det nya folkhälsopolitiska programmet kommer användas som en vägledning för kommunens nämnder och verksamheter, och fungera som ett komplement till kommunens övergripande visionsdokument med målet om att invånarna i Lycksele ska ha goda livsvillkor och leva i ett attraktivt samhälle. Kommunstyrelsens arbetsutskott Bedömning Genom ett långsiktigt folkhälsopolitiskt program för perioden 2026–2035, med halvtidsrevidering 2030, tar Lycksele kommun ett samlat ansvar för invånarnas hälsa. För att säkerställa en enkel, tydlig och jämförbar uppföljning använder Lycksele kommun Folkhälsomyndighetens kärnindikatorer för jämlik hälsa som bas i det årliga folkhälsoarbetet. Kärnindikatorerna ger en samlad bild av befolkningens hälsa och levnadsvillkor samt möjliggör jämförelser över tid och mellan kommuner. Indikatorerna följs upp årligen och redovisas, där det är möjligt, uppdelade efter kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar. Med fokus på förebyggande arbete, jämlika livsvillkor och tidiga insatser skapas förutsättningar för ett tryggare, friskare och mer jämlikt Lycksele. Beslutsunderlag Förslag till Folkhälsopolitiskt program för Lycksele kommun 2026–2035. Beslutet skickas till Folkhälsosamordnare HR-enheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 154 Dnr 2026-000168 Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige tillstyrker Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten 2026–2031 och översänder nedan yttrande som Lycksele kommuns remissvar. Ärendebeskrivning Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten och samverkande aktörer inom Forum för folkhälsa i Västerbotten har tagit fram ett förslag till uppdaterad avsiktsförklaring för perioden 2026–2031. Den bygger vidare på samarbetet som etablerades 2020 och syftar till att stärka det långsiktiga och gemensamma arbetet för en god, jämlik och jämställd hälsa i länet. Intentionerna med avsiktsförklaringen är den ska underlätta och stärka folkhälsoarbetet i Västerbotten. Lycksele kommun har under 2020 undertecknat föregående avsiktsförklaring, nuvarande remissförslag på avsiktsförklaringen fastställer och förtydligar samverkansformerna samt ansvarsområdena för respektive intressent. Bedömning Lycksele kommun ställer sig positiv till den reviderade avsiktsförklaringen för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten. Kommunen bedömer att dokumentet utgör en viktig grund för fortsatt samverkan mellan länets aktörer och väl stödjer ett långsiktigt, kunskapsbaserat och strategiskt folkhälsoarbete. Avsiktsförklaringens utgångspunkter ligger väl i linje med Lycksele kommuns folkhälso-arbete under samma period, och som även det utgår från nationell folkhälso-politik, Agenda 2030 och ambitionen att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för alla kommuninvånare. Kommunen ser särskilt positivt på avsiktsförklaringens betoning av folkhälsa som en del av samhällsbyggandet, vikten av hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet samt ambitionen att integrera folkhälsoperspektivet i ordinarie verksamheter och beslutsprocesser. Detta överensstämmer väl med kommunens eget arbete för att minska hälsoklyftor och stärka jämlika livsvillkor. De prioriterade områdena jämlik och jämställd hälsa, psykisk hälsa samt hälsosamma levnadsvanor är områden som kommunen bedömer som Kommunstyrelsens arbetsutskott centrala för folkhälsans utveckling i länet. Fokus på samverkan, kunskapsutveckling och gemensamt lärande skapar goda förutsättningar för att möta de utmaningar som finns lokalt och regionalt. Lycksele kommun välkomnar även den tydligare roll som ges till civilsamhälle, akademi och andra samhällsaktörer. Ett brett engagemang från olika sektorer är en viktig förutsättning för att stärka delaktighet, inkludering och långsiktigt hållbara folkhälsoinsatser. Kommunen ser positivt på de gemensamma åtagandena för perioden 2026– 2031, särskilt ambitionen att arbeta kunskapsbaserat, synliggöra skillnader i hälsa, stärka samverkan över organisatoriska gränser och bidra till gemensam kunskapsutveckling i länet. Dessa ambitioner överensstämmer med inriktningen i kommunens folkhälsopolitiska program och det lokala folkhälsoarbetet. Sett ur Lycksele kommuns perspektiv stämmer den reviderade avsiktsförklaringen väl in på våra egna mål och ambitioner. Genom att skriva på avsiktsförklaringen åtar sig kommunen inget större ansvar än det vi redan har i folkhälsofrågorna. Avsiktsförklaringen formaliserar snarare ansvaret i relation till andra aktörer i länet. Att gemensamt göra ansträngningar i hela länet utifrån respektive förutsättningar är förmodligen ett av de mest effektiva sätten att påverka länets folkhälsa. Skillnader i livsvillkor mellan olika grupper har stor påverkan på hälsoklyftor. För att överbrygga dessa klyftor krävs därför kompensatoriska insatser från samhället. Hälsan skiljer sig mellan grupper bland annat utifrån utbildningsnivå, kön, födelseland, funktionsvariation och ekonomiska förutsättningar. Hälsan skiljer sig också mellan olika geografiska områden. Hälsoläget i vårt län är som helhet bättre hos befolkningen vid kusten. Till viss del kan detta förklaras av skillnader i ålder, utbildningsnivå och socioekonomiska faktorer. Att synliggöra skillnader i hälsa och förutsättningar mellan grupper är centralt för att förstå och kunna förändra. Beslutsunderlag Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten, remissversion. Beslutet skickas till Länsstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 155 Dnr 2026-000194 Vatten- och Avloppstaxa samt ABVE 2027 (Föreskrifter taxa för Lycksele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2027) Beslut Kommunfullmäktige fastställer Vatten- och avlopps taxan samt ABVA för 2027. Det innebär att Vatten- och avloppstaxan för brukningsavgifterna är oförändrad jämfört med 2026. Vatten- och avloppstaxan för anläggningsavgifterna till nya fastigheter ökar från 124 227 kr till 136 650 kr för typhus A, vilket motsvarar en 10% ökning. Ärendebeskrivning Vatten- och avloppstaxan ska beslutas i kommunfullmäktige varje år oavsett om det är någon förändring eller inte. Vatten- och avloppstaxan för 2027 föreslås vara oförändrad för brukningsavgifterna jämfört med 2026. Utifrån verksamhetens budgeterade intäkter, kostnader och planerade investeringar bedöms det inte finnas behov av någon generell höjning av taxan inför 2027. Nuvarande taxenivå bedöms därmed ge tillräckliga förutsättningar för att finansiera vatten- och avloppsverksamheten enligt självkostnadsprincipen. Anläggningsavgifterna föreslås höjas för att bättre motsvara vatten- och avlopp huvudmannens faktiska kostnader för att ansluta nya fastigheter till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Nuvarande avgiftsnivå innebär att kostnaderna inte täcks fullt ut och att en del i stället behöver finansieras genom brukningsavgifterna. Höjningen syftar till att uppnå en mer skälig kostnadsfördelning mellan befintliga abonnenter och de fastigheter som ansluts. Kostnader som är hänförliga till nya anslutningar bör i större utsträckning bäras av de tillkommande fastigheterna och inte belasta det befintliga vatten- och avloppskollektivet. Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Föreskrifter Vatten- och avloppstaxa 2027 Kommunala föreskrifter om användning av de allmänna Vatten- och avloppsanläggningarna 2027 (KFAVA) Lycksele Avfall och Vatten AB 2026-08-27 § 27 Lycksele Stadshus AB 2026-09-15 § 26 Beslutet skickas till Lycksele Avfall och Vatten AB Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 156 Dnr 2026-000195 Avfallstaxa 2027 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige fastställer avfallstaxan för 2027. Det innebär en höjning för den vanligaste fasta avfallstaxan, som är för en villa, med 84 kr/år eller 7,0 kronor i månaden. Taxan ökar med ca 3%. Ärendebeskrivning Avfallstaxan ska beslutas i Kommunfullmäktige varje år oavsett om det är någon förändring eller inte. Lycksele Avfall och Vatten AB bedömer att utifrån verksamhetens budgeterade intäkter, kostnader och planerade investeringar krävs en ökning på 3%. Ökningen behövs för att möta högre kostnader inom avtals- och entreprenadtjänster, transport- och fordonskostnader, avskrivningar samt räntekostnader. Taxekonstruktionen har anpassats till det nya systemet för fastighetsnära insamling av förpackningar. Avgiften består fortsatt av grundavgift, fast hämtningsavgift och rörlig viktavgift, men hämtningsavgifterna är nu tydligare uppdelade efter boende- och abonnemangstyp. För en- och tvåbostadshus ingår hämtning av pappers- och plastförpackningar utan separat hämtningsavgift, medan särskilda lösningar gäller för gemensamma uppsamlingsplatser och flerbostadshus. Beslutsunderlag Avfallstaxa 2027 Lycksele Avfall och Vatten AB 2026-08-27 § 28 Lycksele Stadshus AB 2026-09-15 § 27 Beslutet skickas till Lycksele Avfall och Vatten AB Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 157 Dnr 2026-000196 Taxa för myndighetsnämnden 2027 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige fastställer myndighetsnämndens taxor för 2027. Ärendebeskrivning Myndighetsnämnden har ett ansvar att se över de fastställda taxorna för verksamheten en gång per år. Förändringar i taxan visas med röd text. Samtliga avgifter, förutom alkoholtaxan samt taxa för räddningstjänst, är indexuppräknad med 2,9 % enligt PKV för oktober månad 2026. Taxa för PBL är omarbetad utifrån SKR:s koncept, ärendetyperna har justerats och formuleringarna anpassats till ändringarna i lagen och i plan- och byggförordningen. Beslutsunderlag Taxor för Myndighetsnämnd 2027 Taxebila 1 (2027) Taxebilaga 2 och 3 (2027) Myndighetsnämnden 2026-09-03 § 50 Beslutet skickas till Myndighetsnämnden Enhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 158 Dnr 2026-000012 Återrapportering av delegationsbeslut till arbetsutskottet Beslut Arbetsutskottet godkänner återrapporteringen. Ärendebeskrivning HR-enheten återrapporterar följande ärenden/åtgärder enligt kommunstyrelsens delegationsordning:  Förhandlingar, överläggningar och disciplinära åtgärder april-augusti.  Uppföljning av Lycksele kommuns arbetsmiljöstrategi 2026-09-22. Beslutet skickas till HR-enheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 159 Dnr 2026-000027 Kurser och konferenser Beslut Arbetsutskottet ger ordinarie ledamöter möjlighet att delta vid Guldkalaset den 20 november 2026 i Lycksele. Arbetsutskottet ger Anna Ackemo (M) möjlighet att delta vid Framtidens mat skapas här – Livsmedelskonferens den 30 september i Vindeln. Ärendebeskrivning Följande kurser och konferenser presenteras:  Guldkalaset den 20 november 2026 i Lycksele.  Framtidens mat skapas här – Livsmedelskonferens den 30 september i Vindeln. Beslutet skickas till Berörda Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 160 Dnr 2026-000225 Slutredovisning för stiftelsen Gustav och Nicolina Israelssons minnesfond Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att godkänna slutredovisningen av stiftelsen Gustaf och Nicolina Israelsson. Kommundirektör ges i uppdrag att anmäla avregistreringen i Länsstyrelsens e-tjänst. Ärendebeskrivning Som ett steg i att avsluta stiftelsen Gustaf och Nicolina Israelsson behöver en slutredovisning upprättas av styrelsen. Efter upprättandet kommer slutredovisningen att granskas av aktuell revisor som i sin tur gör ett intyg om att alla medel är förbrukade i stiftelsen. Slutredovisning och intyget från revisorn kommer sedan att skickas till Länsstyrelsen i Norrbotten för att kunna avsluta stiftelsen. Samlad bedömning I slutredovisningen framkommer att alla medel är utdelade i enlighet med de stadgar som finns. Eftersom alla medel är utdelade har en slutredovisning upprättats. Beslutsunderlag Slutredovisning för stiftelsen Gustav och Nicolina Israelssons minnesfond Arbetsutskottet 2026-09-22 § 160 Beslutet skickas till Ekonomienheten