Kommunstyrelsen — 26 maj 2026

§ 50 Dnr 2026-000014 Dagens ärenden Beslut Kommunstyrelsen fastställer dagordningen.

§ 51 Dnr 2026-000023 Information till kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen Information ges om följande ärenden:  Kommunstyrelsens ekonomiuppföljning.  Kommunstyrelsens ekonomiprognos per den 30 april.  Ekonomiprognos per den 30 april (hela kommunen).  Investeringsramar 2027.  Investeringsbudget över 2 mkr.  Internhyresnivåer 2027.  Utökning av kommunstyrelsens budgetram 2026.  Mål och budget 2027.  Fastställande av balans och finansieringsbudget.  Riktlinje för resultatreserv.  Granskning bredbandsverksamheten.  Remiss vindkraftsetablering.  Försäljning Bergviken, Köpmannen och Stadshuset 9.  Investering Tannbergsskolan.  Frisktal.  Vindkraftmedel.

§ 52 Dnr 2026-000024 Information från kommundirektör Beslut Kommundirektören ger aktuell information om:  Övrigripande information från förvaltningen.  Pågående processer.

§ 53 Dnr 2026-000025 Redovisning av kommunens hälsotal Beslut HR-enheten redovisar sjuktal för kommunen för perioden januari 2026. Sjuktalet för perioden var totalt för kommunen 8,0 %. Sjuktalen för samma period år 2025 var 8,6 %.

§ 54 Dnr 2026-000026 Kommunstyrelsens ekonomiuppföljning Beslut Kommunstyrelsen tar del av redovisningen av kommunstyrelsens ekonomiuppföljning per 30 april 2026. Kommunfullmäktige har 2025-06-24 §46 (Dnr 2025-000128) beslutat om Kommunstyrelsens rambudget för 2026 till 126 600 tkr. Kommunfullmäktige har 2025-06-24 §44 (Dnr 2025-000129) beslutat om Kommunstyrelsens investeringsram för 2026 till 61 900 tkr. Kommunstyrelsen har 2025-12-16 §95 (Dnr 2025000130) omfördelat 2 100 tkr från projekt ” 134801 TBG Skidgymnasiet 2025 – 2026” till projekt ”Korsning E12/Grubbgatan” (600 tkr) och ” Utbildningslokaler Transport Motorstadion 2025-2026” (1 500 tkr). Kommunfullmäktige har 2026-04-14 §23 (Dnr 2025-000130) omfördelat 1 500 tkr från investeringsprojekt ”Konstgräsplan Tannen” till fastighets limit. Bedömning Program Budget 2026 Ack budget Ack utfall Avvikelse Förbrukning % av årsbudget 1 Nämnd- och styrelsevht 3 980 1 327 1 520 -193 38% 3 Stöd t politiska partier 600 203 196 7 33% 9 Övrig politisk verksamhet 2 797 929 977 -48 35% 12 Konsument- o energirådg 326 81 80 1 25% 13 Näringslivsbefr åtgärder 2 747 962 523 439 19% 14 Turistverksamhet 2 590 833 824 9 32% 15 Gator, vägar o parkering 16 033 7 571 6 538 1 034 41% 16 Parker 2 670 191 258 -67 10% 21 Allmän fritidsverksamhet 2 873 580 613 -33 21% 22 Allmän kulturverksamhet 1 278 207 130 77 10% 23 Bibliotek 9 574 3 205 3 093 112 32% 24 Musikskola 6 695 2 250 2 190 60 33% 25 Idrotts- o fritidsanläggn 18 054 6 515 6 549 -34 36% 55 IFO Bostadsanpassning 700 233 176 57 25% 62 Arbetsmarknadsåtgärder 335 0 10 -10 3% 73 Kommersiell verksamhet 23 176 205 -29 891% 75 Kommunikationer 9 543 3 164 3 310 -146 35%

§ 0 Gemensam verksamhet 44 965 14 955 14 098 857 31% § 8 Anläggningspersonal mm 690 207 415 -208 60% § 9 Maskiner 129 116 -147 262 -114% 10 Kommunstyrelsen 126 600 43 705 41 561 2 143 33% Kommunstyrelsens verksamheter visar ett överskott med 2 143 tkr. Utfallet motsvarar 33% av årsbudgeten. Jämfört med 2025 är utfallet 249 tkr lägre, vilket motsvarar -1%. Nämnds- och styrelseverksamhet har en negativ avvikelse mot budget med - 193 tkr. Utfallet är 3% eller 50 tkr högre än föregående år. Avvikelsen beror på ej budgeterade kostnader i form av ett koncessionsavtal. Avtalet håller på att ersättas med ett nytt, men månadskostnaden fortsätter tills det nya avtalet är på plats. Näringslivskontoret har ett överskott på 439 tkr. Utfallet är 38% eller 318 tkr lägre än föregående år. Under de första månaderna av året har en större andel av personalkostnaderna gått på projektmedel än vad som först förväntats. Detta har lett till att enheten ligger på ett överskott. För de verksamheter som ingår i Gata/park är differensen mot budget en positiv avvikelse med 992 tkr. Utfallet är 3% eller 263 tkr lägre i år jämfört med föregående år. Den positiva avvikelsen beror på väsentligt mycket mindre snöröjning och halkbekämpning än under ett ”normalår”. Under januari och februari har det i huvudsak varit kallt men snöfritt. Gemensam verksamhet har ett överskott på 857 tkr. Utfallet är 1% eller 78 tkr högre än föregående år. Under de första månaderna av året påverkas främst kommunledningskontoret av personalomsättningar och långvariga ledigheter vilket gör att året inleds med ett överskott. Resultatenheter Årsbudget Ack utfall Förbrukad årsbudget Kapitalkostnader 26 026 8 708 33% Fastighet, underskott 0 612 Kapitalkostnader 6 100 2 000 33% Bredband, överskott 0 -421 Kapitalkostnader 320 131 41% Kostenheten, överskott 0 -22 Fastighet redovisar ett underskott på -612 tkr. Intäkterna har ökat med 5% eller 1 828 tkr och kostnaderna totalt har ökat med 5% eller 1 921 tkr jämfört med föregående år. Bredband redovisar ett överskott på 421 tkr. Intäkterna har ökat med 17% eller 700 tkr och kostnaderna har ökat 28% eller 983 tkr jämfört med föregående år. Kost redovisar ett överskott på 22 tkr. Intäkterna har ökat med 2% eller 347 tkr och kostnaderna har ökat 6% eller 872 tkr jämfört med föregående år. Investeringsuppföljning Utfallet till 30 april är 11 825 tkr mot budget på 61 900 tkr vilket innebär att det återstår 50 075 tkr. Budget 2026 Utfall 2026 Avvikelse Infrastrukturobjekt Infrastruktur 2026 300 0 300 Passage E12-Strandpromenaden 2025 700 115 585 Korsning E12-Grubbgatan 2026 1900 0 1900 Nytt bostadsområde Nydala 400 0 400 Fastighet 130806 Renovering OB-förskola 2025 10 500 2 973 7 527 134801 TBG Skidgymnasiet 2025 - 2026 4 500 3 862 638 Utbildningslokaler Transport Motorstadion 2025-2026, Fastighet 1 500 1 490 10 130802 Daggkåpan förskola, Renovering 2026-2027 4 500 29 4 471 Laddinfrastruktur 2025 400 0 400 Limit, fastighet 8 500 0 8 000 Utbildningslokaler Lycksele 8:88 0 414 -414 Logement Räddningstjänsten 0 103 -103 130806 Furuviksskolan och Flamman renovering av gröna rummet och toaletter 2025 0 35 -35 29 900 8 906 20 994 Gata/park Utbyte belysningsstolpar 2026 1 500 0 1 500 Utbyte maskiner 3 300 0 3 300 Reinvestering/toppning gator 2026 3 000 0 3 000 Digitala infartsskyltar 2026 800 0 800 Gatu/park Investeringslimit 2026 4 000 0 4 000 Lekplatser/Näridrottsplatser 0 23 -23 Grönstrukturplan 0 52 -52 Vattenkiosk 2025 0 10 -10 Kultur- och fritid Fritid investeringslimit 2026 900 158 742 Konstgräsplan Tannen 2025 - 2026 3 500 6 4 994 Kultur investeringslimit 2026 400 0 400 Kommunledningskontoret Digitalisering (kommunövergripande system) 2026 300 0 300 Inventarier Kommunstyrelsen gemensamt 2026 200 0 200 Ny webbsida Lycksele Kommun 2026 2 000 0 2 000 Stärkt beredskap 2026 500 53 447 Kommunstyrelsen poolbil 2026 0 472 -472 Bredband Bredband, investeringslimit 8 000 1 681 6 319 Kost Lycksele kost 2026 300 349 -49 300 349 -49 KOMMUNSTYRELSEN RAM 61 900 11 825 50 075 Beslutet skall skickas till Kommunstyrelse Ekonomienhet Kommundirektör

§ 55 Dnr 2026-000148 Kommunstyrelsens ekonomiprognos per den 30 april 2026 Beslut Kommunstyrelsen tar del av ekonomiprognoser per 30 april 2026 gällande kommunstyrelsens drift- och investeringsbudget. Två gånger per år, i april och augusti, återrapporterar nämnder och styrelsen en årsprognos till kommunfullmäktige. Bedömning Budet 2026 Årsprognos Avvikelse 1 Nämnd- och styrelsevht 3 980 4 364 -384 3 Stöd t politiska partier 600 600 0 9 Övrig politisk verksamhet 2 797 2 917 -120 12 Konsument- o energirådg 326 326 0 13 Näringslivsbefr åtgärder 2 747 2 300 447 14 Turistverksamhet 2 590 2 590 0 15 Gator, vägar o parkering 16 033 15 985 48 16 Parker 2 670 2 670 0 21 Allmän fritidsverksamhet 2 873 2 873 0 22 Allmän kulturverksamhet 1 278 1 250 28 23 Bibliotek 9 574 9 409 165 24 Musikskola 6 695 6 695 0 25 Idrotts- o fritidsanläggn 18 054 18 554 -500 55 IFO 700 2 150 -1 450 62 Arbetsmarknadsåtgärder 335 335 0 73 Kommersiell verksamhet 23 23 0 75 Kommunikationer 9 543 9 543 0 § 0 Gemensam verksamhet 44 965 44 064 901 § 8 Anläggningspersonal mm 690 690 0

§ 9 Maskiner 129 129 0 10 Kommunstyrelsen 126 600 127 465 -865 Kommunstyrelsens driftbudget 2026 är 126 600 tkr. Prognostiserat utfall är 127 465 tkr, vilket innebär ett underskott med -865 tkr. Nämnd- och styrelseverksamhet prognostiserar ett underskott med -384 tkr. Konsessionsavtalet håller på att ersättas med ett nytt avtal men kostnaderna kommer att fortsätta tills det nya avtalet är på plats. Övrig politisk verksamhet prognostiserar ett underskott på -120 tkr. Anledningen till detta är att medlemsavgifterna har ökat något mer än förväntat. Näringslivsbefrämjande åtgärder prognostiserar ett överskott på 447 tkr. Näringslivskontoret har en högre andel personal finansierade av externa medel än vad som budgeterats och enheten har också drabbats av en långtidssjukskrivning som gjort att budgeten inte belastats så hårt under inledningen av året. Biblioteket prognostiserar ett överskott på 165 tkr. Sjukskrivningar samt ett samverkansavtal för skolbibliotek föranleder avvikelsen. Idrotts- och fritidsanläggningar prognostiserar ett underskott med -500 tkr. Avvikelsen förklaras i största del av samverkansavtalet för fortsatt badparksverksamhet. Genom samverkansavtalet läggs dock grunden för en mer kostnadseffektiv lösning på sikt. IFO prognostiserar ett underskott med -1 450 tkr. Det har inkommit ett anpassningsärende som innebär en större om- och tillbyggnation. Gemensam verksamhet prognostiserar ett överskott på 901 tkr, varav samhällsbyggnad prognostiserar ett underskott på -411 tkr och kommunledningskontoret prognostiserar ett överskott på 1 312 tkr. Inom kommunledningskontoret är det främst tillfälliga och långvariga vakanser till följd av personalomsättningar och långtidsledigheter som står för överskottet. Samhällsbyggnad bär en del icke budgeterade kostnader för åtgärder kopplade till fortsatt utredning av vattensituationen kring Lycksele flygplats. Resultatenheter Årsbudget Årsprognos Avvikelse Intäkter -106 336 -112 322 5 956 Kapitalkostnader 26 026 26 255 -229 Personalkostnader 28 458 25 194 3 264 Övriga kostnader 51 882 68 350 -16 468 Fastighet, underskott 0 7 477 -7 477 Intäkter -15 600 -15 600 0 Kapitalkostnader 6 100 6 100 0 Personalkostnader 3 700 3 700 0 Övriga kostnader 5 800 5 800 0 Bredband, nollresultat 0 0 0 Intäkter -46 670 -46 670 0 Kapitalkostnader 320 320 0 Personalkostnader 23 582 23 582 0 Övriga kostnader 22 768 22 768 0 Kostenheten, underskott 0 0 0 Fastighet beräknas göra ett underskott på -7 477 tkr. Det är framför allt kostnader för hantering av nedlagda deponier som får en negativ påverkan på utfallet. Därutöver fortsätter energikostnaderna att öka i en snabbare takt än vad verksamheten hinner ställa om. Bredband beräknas följa budget och göra ett nollresultat. Kost beräknas följa budget och göra ett nollresultat. Investeringsbudget Budget 2026 Prognos 2026 Avvikelse Infrastrukturobjekt Korsning E12-Grubbgatan 2026 1 900 1 900 0 Passage strandpromenaden 2025 700 700 0 Infrastruktur 2026 300 300 0 Nytt bostadsområde Nydala 2022 400 400 0 3 300 3 300 0 Fastighet 130806 Renoviering OB-förskola 2025 10 500 10 500 0 134801 TBG Skidgymnasiet 2025 - 2026 4 500 4 500 0 Utbildningslokaler Transport Motorstadion 2025-2026, Fastighet 1 500 1 800 -300 130802 Daggkåpan förskola, Renovering 2026-2027 4 500 4 500 0 Laddinfrastruktur 2025 400 400 0 Limit, fastighet 8 500 9 200 -700 29 900 30 900 -1 000 Gata/park Reinvestering och toppning gator/vägar 3 000 3 000 0 Utbyte belysningsstolpar 1 500 1 500 0 Gata/park Investeringslimit 4 000 4 000 0 Utbyte maskiner 3 300 3 300 0 Digitala infartsskyltar 2026 800 800 0 Kultur- och fritid Fritid investeringslimit 900 900 0 Kultur investeringslimit 400 400 0 Konstgräsplan Tannen 2025-2026 3 500 3 500 0 4 800 4 800 0 Kommunledningskontoret Digitalisering (kommunövergripande system) 300 0 300 Inventarier och kontorsutrustning KS gemensamt 200 150 50 Stärkt beredskap 2026 500 500 0 Ny webbsida Lycksele kommun 2026 2 000 0 2 000 Kommunstyrelsen poolbil 2026 0 472 -472 Robust kommun steg 1 2025 0 785 -785 3 000 1 907 1 093 Bredband Bredband, investeringslimit 8 000 9 000 -1 000 Kost Lycksele kost 2026 300 349 -49 KOMMUNSTYRELSEN RAM 61 900 62 856 -956 Kommunstyrelsens investeringsbudget är 61 900 tkr för 2026. Årsprognosen är ett utfall på 62 856 tkr vilket innebär en negativ avvikelse på -956 tkr. Avvikelserna uppstår på fastighetsenheten, kommunledningskontoret och bredbandsenheten. Projekt inom fastighet Området fastighet förväntas göra ett underskott på -1 000 tkr. Detta förväntas kompenseras genom ett beslut om tillskott under juni månads fullmäktige. Projekt inom bredband Bredbands prognos visar på ett underskott med -1 000 tkr. Detta förväntas kompenseras genom ett beslut om tillskott under juni månads fullmäktige. Projekt inom kommunledningskontoret Det prognostiserade utfallet för kommunledningskontoret blir totalt ett underskott på -1 093 tkr. Projektet med en ny webbsida för kommunen kommer inte att genomföras under året. Vakans inom enheten gör att det inte finns tillräckligt med personalresurser för att genomföra projektet som planerat. Beredskapsprojektet Robust kommun steg 1 2025 förväntas ha kostnader på 785 tkr under året. Detta finansieras av ett investeringsbidrag från Energimyndigheten och bidraget kommer, från och med att investeringen är slutförd, att intäktsföras periodvis under investeringens förväntade livslängd. En poolbil har leasats för att användas av enheterna inom kommunstyrelsen. Investeringen resulterar i ett underskott på -472 tkr i investeringsbudgeten. Tidigare har enheterna hyrt bilar vid varje resetillfälle vilket blir kostsamt. Satsningen med en egen poolbil förväntas minska de årliga resekostnaderna. Beslutet skall skickas till Ekonomienhet Kommundirektör

§ 56 Dnr 2026-000119 Fastställande av portionspriser för 2027 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer portionspriserna för 2027 enligt förslag. Kostenheten är en resultatenhet vars verksamhet ska finansieras av egna intäkter. Sedan 2022, och fortfarande pågående under 2026, ökar kostnader som påverkar verksamheten. Olika krig i närområdet och ett oroligt världsläge påverkar fram för allt livsmedels- och drivmedelspriser. Råvarupriser, personalkostnader samt hyror ökar snabbare än strukturella besparingar kan realiseras. För att komma till rätta med en del av underskottet föreslås en prishöjning på 5% för skol- och förskolmåltider samt brukare i SVO. Finansiering Enhet Pris 2026 Pris 2027 ingår Förskola 57,61 kr 60,49 kr tillbehör Fritids och F-3 52,71 kr 55,34 kr tillbehör Skola 4–9 69,87 kr 73,36 kr tillbehör Anpassad skola 67,42 kr 70,79 kr tillbehör Anpassad Gymnasieskola 42,90 kr 45,05 kr tillbehör Gymnasiet 42,90 kr 45,05 kr tillbehör Pedagogiska måltider 69,87 kr 73,36 kr tillbehör Frukost I fsk och fritids 8,88 kr 9,33 kr Frukost och mellanmål SVO 61,29 kr 64,35 kr Lunch/Middag: varmrätt, grönsaker samt efterrätt Barnrätts-, jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet beaktas vid kostenhetens drift. Kostenheten bedrivs med ett hållbarhetsperspektiv och har en plan för att minska klimatpåverkan. Kärva tider med ökade kostnader och krav på den offentliga måltiden behöver särskilda åtgärder. Förutom att vara i behov av högre portionspriser fortsätter kostenheten det påbörjade arbete med en översyn av mottagningsköken. Enhetschef Kostenheten

§ 57 Dnr 2026-000150 Yttrande över budget 2027 för kommunalförbundet Lystkom Beslut Kommunstyrelsen godkänner budget 2027 för kommunalförbundet Lystkom. Kommunalförbundets Lystkom har överlämnat av direktionen fastställd budget och medlemsavgift för 2027. Kommunalförbundet ska varje år samråda med medlemskommunerna om budget inför nästkommande år. Bedömning Förslag till budget och investeringsbudget för 2027 med plan för 2028-2030 innebär ett totalt årligt överskott på 2 % av omsättningen. I förslaget till budget och investeringsbudget för 2027 noteras särskilt följande:  Produktleverantörerna har aviserat att prisökningar för datorer och annan teknisk utrustning på mellan 30-100 %. Dessutom aviseras leveransproblem för all teknisk utrustning. Orsakerna är den ökade efterfrågan på minneskapacitet som användningen av AI medfört och den pågående konflikten i mellanöstern. Osäkerheterna i den föreslagna budgeten för 2027 är därför större än tidigare år.  Den preliminära prislistan för 2027 innehåller både prishöjningar och prissänkningar jämfört med 2026. Att prisökningarna inte blir större beror till stora delar på god framförhållning och bra samarbete med produktleverantören.  Beroende på vilka investeringar som är möjliga att genomföra under 2026 kan investeringsbudgeten för 2027 komma att revideras i samband med fastställande av slutlig budget för 2027. Lystkom 2026-04-24 § 19 Budget för Lystkom 2027 inklusive treårsbudget för 2028-2030 Prislista Lystkom IT och kundtjänst 2027 Medlemsavgift Lystkom 2027 Ekonomienheten Lystkom

§ 58 Dnr 2026-000141 Vindkraftmedel Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Lycksele kommun startar ett riktat arbete med syfte att uppnå bättre folkhälsa och hållbarhet. Arbetet drivs via Hållbarhetskontoret. Arbetet finansieras med kommande vindkraftsmedel under förutsättning att kommunfullmäktige utökar kommunstyrelsens budgetram för 2026. Ett förslag om att kommunen ska starta ett riktat arbete med folkhälsa och social hållbarhet. För att hålla det samlat och fokuserat föreslås Hållbarhetskontoret axla arbetet. Syfte och mål är att öka det psykiska och fysiska välmåendet bland Lycksele kommuns medborgare, den sociala hållbarheten, samt den cirkulära ekonomin. Detta ska ske genom samverkande med föreningsverksamhet och företagsamhet samt civilsamhället i övrigt. Det handlar om att samordna finansierade aktiviteter, där kommunen bara delvis eller inte alls utför själva insatsen, utan istället delfinansierar en eller flera föreningar (idrottsföreningar, seniorföreningar eller andra ideella organisationer) för att till exempel driva ett fritidsbank, arrangera sammankomster och evenemang kopplat till rörelse eller kunskapshöjande insatser kring hälsa och motion osv. En utredning om folkhälsoläget har gjorts (denna utredning bifogas denna tjänsteskrivelse) som visar på dels ojämlikheter i medellivslängd (till största nackdel för kvinnor), dels höga nivåer på psykisk ohälsa bland barn och ungdomar och även höga nivåer av fallskador bland äldre. En utredning om ett förslag på hur Lycksele kommun kan starta en fritidsbank/fritidsbibliotek (här gäller det att hålla isär det generella begreppet om ett fritidsbibliotek/fritidsbank med det varuskyddade begreppet ”Fritidsbanken Sverige”) bifogas även samt en studie från forskningscentret RISE. Finansiering Lycksele kommun kommer få kompensation från vindkraften, en ackumulerad utbetalning under 2026 och sedan som en årsvis utbetalning framgent. Dessa medel kan i sin helhet finansiera de satsningar som kommunen behöver göra för att börja bryta de negativa trender som sänker vår befolknings hälsa. Planen är att framför allt förmedla dessa medel till vårt lokala föreningsliv. På så vis får vi en uppväxling på befintliga medel eftersom en ideell förening kan söka ytterligare medel för utförande av de satsningar som vi vill prioritera utifrån vårt lokala folkhälsoläge. Budget Hållbarhetskontoret Marknadsföring, samverkan med mera 100 tkr Antibiotikasmart Kommun Undanröja små hinder som tex inköp av hygienåtgärder på förskola 100 tkr Senior satsning Aktiviteter, information, träning 300 tkr Fokusgrupp levnadsvanor Anlita näringsfysiolog (fysiska och digitala träffar två terminer) 200tkr Lokaler, material, fika med mera 50 tkr Investeringar och drift till eventuellt fritidsbank/fritidsbibliotek Uppstart första året, marknadsföring, träffar med föreningsliv och näringsliv, stöd till anpassning av lokal med mera 50 tkr Föreningsstöd för egen personal 250 tkr Lokalkostnad 100 tkr Maskiner 50 tkr Möbler, personalrum med mera 50 tkr Inköp av kärl och insamlingsbodar för återvinning 50 tkr Övrigt 100 tkr/år Totalt första året: 1400 tkr Hållbarhetskontoret Driftas idag av kommundirektör och folkhälsosamordnare. Tanken bakom hållbarhetskontoret (som precis som Projektkontoret inte är en fysisk plats) är att samla kompetens på området folkhälsa och hållbarhet och säkerställa att kommunens mål och visioner på dessa två områden efterföljs. Med tanke på vår kommuns förutsättningar så har Hållbarhetskontoret lagt det största fokuset på folkhälsa (även om cirkulär ekonomi också ingår) och social hållbarhet. Genom vårt kommunala vatten- och avfallsbolag LAVAB driver vi de ”hårda” frågorna gällande miljö och avfallshantering. Hållbarhetskontoret kan snabbt knyta till sig de professioner som är lämpliga, och som inte redan har direkt koppling till Hållbarhetskontoret, för att utreda och genom samverkan förverkliga folkhälsostrategiska och socialt hållbara planer och åtgärder. Ett konkret exempel skulle kunna vara att förverkliga ett fritidsbiliotek/fritidsbank, med de förutsättningar som är givna för just Lycksele. Det kan även handla om att stötta seniorer till ett rikare socialt liv, samhörighet och fysisk träning, eller öka på den spontana rörligheten utomhus för barn och ungdomar. Sedan ett antal år tillbaka har kommunens folkhälsoarbete legat inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Ambitionen har varit under en tid att hitta en mer effektiv och framgångsrik lösning, istället för att återgå till ett Folkhälsoråd som fanns tidigare. Planen nu blir att ta Hållbarhetskontoret till nästa nivå där vi förslagsvis inkluderar nyckelpositioner från politiken, ihop med tjänstepersoner på strategiska positioner med mandat att kunna verka mer effektivt och utfallsgivande. Hållbarhetskontoret kan därmed ta beslut inom de ramar som sätts för dess funktion och de medel som tilldelas, och med deltagande av politiken skapar vi en transparens och ett ansvarsförfarande som är legitimt och med tydlig uppföljning. Hållbarhetskontoret kommer även att säkerställa finansiering och/eller andra resurser från Regionen, Länsstyrelsen samt näringslivet och övriga intressenter, samt säkerställa att de medel vi förfogar över, baseras på att vi får effekt i ökad folkhälsa, ökad social hållbarhet, baserat på jämlikhet och jämställdhet och våldsförebyggande åtgärder. Uppföljning och återrapportering till politik ska planeras in löpande och med stöd av vedertagna, verifierbara metoder som kopplas till de kärnindikatorer som är fastställda av Folkhälsomyndigheten. Som verktyg har vi i Lycksele Stratsys som en del av vårt sätt att följa satta mål. Social hållbarhet Tillgång till idrotts- och fritidsutrustning är en grundläggande förutsättning för barns och ungas deltagande i organiserade aktiviteter. Kostnaderna för idrottande har ökat betydligt under de senaste åren. Den senaste nationella kartläggningen visar att svenskar i genomsnitt spenderar cirka 9 400 kronor per år på idrott och motion, där kläder och utrustning utgör en betydande del av kostnaden (Enligt idrottsstatistik.se, drivs av Centrum för idrottsforskning, en statlig organisation). Ekonomisk utsatthet är en central faktor som påverkar tillgången till fritidsaktiviteter. Nationellt uppvisar ensamstående kvinnor med barn fortsatt hög risk för låg ekonomisk standard, och 2024 uppbar drygt 10 procent av ensamstående kvinnor med barn ekonomiskt bistånd, vilket gör dem till en av de mest ekonomiskt utsatta hushållsgrupperna (SCB). I Lycksele kommun lever 18,2 procent av barn och unga (0–24 år) i hushåll med låg ekonomisk standard. Denna siffra understryker behovet av insatser som minskar ekonomiska hinder för deltagande i idrott och fritid och främjar jämlika uppväxtvillkor (Folkhälsomyndigheten). En fritidsbank/fritidsbibliotek svarar direkt mot denna utmaning genom att erbjuda avgiftsfri tillgång till utrustning och därmed minska ekonomiska klyftor. Detta gör verksamheten till en tydlig jämlikhets- och jämställdhetsfråga, särskilt då ekonomisk utsatthet i högre grad drabbar ensamstående föräldrar och framför allt ensamstående kvinnor. 1 procent av de seniorer i Lycksele som har hemtjänst eller särskilt boende anger att de har svåra besvär av ensamhet. Äldre personer över 75 år är en av de grupper som oftast upplever ofrivillig ensamhet. Var tionde person i den gruppen känner att ensamheten påverkar deras mående negativt (Socialstyrelsen). Lycksele kommun står i färd med att förverkliga ett Seniorcenter, där själva grundidén går ut på att öka socialiseringen och gemenskapen bland seniorer, vare sig de tillhör en senior förening, är ensamma hemma eller har insatser från hemtjänst eller äldreomsorg. Det kommer finnas möjligheter till träffar, aktiviteter, kurser i digital teknik, ledarledd träning och information i fallprevention m.m. Huvudansvaret kommer ligga inom verksamheten Stöd, Vård och Omsorg (SVO) men här kan Hållbarhetskontoret spela en roll i form av både medhjälp till samverkan och aktiviteter, samt bidra med resurser när det är direkt kopplat till social hållbarhet och folkhälsa för äldre. Antibiotikasmart Sverige Lycksele kommun har ett inriktningsbeslut om att jobba på bred front för att hela kommunen ska klassificeras som Antibiotikasmart utav Folkhälsomyndigheten. Detta är långt ifrån bara en diplomering som vi framgent kan visa upp, det handlar om mycket mer grundläggande värden än så. Genom att finslipa det arbete våra verksamheter redan gör för att vi ska ha god hygien och resurssnål antibiotika-användning, kan vi med enkla men tydliga ramverk och små medel uppnå friskare förskolebarn och elever i grundskolan, friskare och nöjdare personal, och som ringar på vattnet en friskare befolkning i vår kommun. Detta är både mätbart och resurseffektivt, det är en stor vinn-vinn-effekt som vi ska säkerställa att vi uppnår, vinsterna i både hälsa och lägre kostnader är uppenbara, det handlar i slutändan om att minimera antibiotikaresistensen och rädda liv. Fokusgrupp kost och levnadsvanor Med tanke på de resultat som ligger till grund för Lyckselebons lägre medellivslängd, och framför allt kvinnors resultat, behöver vi jobba långsiktigt med livsstilsförändringar. Här gäller det att locka vår befolkning till att tänka om och tänka nytt, utan att för den skull försaka det goda och fria livet som man uppskattar så mycket just i vår kommun. Det handlar inte om att ta bort och skuldbelägga kring kost och levnadsvanor, det handlar om att tillföra och entusiasmera så en individ och en population själva vill förändra till det bättre. Här gäller det att locka med lite tävlingsinstinkt, lite kändisskap samt goda förebilder och nya rön och rådgivning inom kost och livsstil. Detta kan driftas via Hållbarhetskontoret där vi startar en eller flera fokusgrupper som under två terminer får jobba konkret och progressivt med sina kostvanor och levnadssätt. Vi kommer anlita en erkänd näringsfysiolog som även ger lite stjärnglans till viljan hos den enskilde att vara med, därför kommer man få ansöka om deltagande så vi kan sålla och skapa en bred och diversifierad gruppering av människor som vi mäter resultat och framgångar på löpande. Fritidskortet Sedan hösten 2025 finns Fritidskortet i Sverige. Alla barn, från det år de fyller 7 till och med det år de fyller 16, får 550 kronor om året. Vårdnadshavare i hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan ansöka om att få 2 500 kronor per barn. Fritidskortet är till för att bekosta avgifter till idrottsföreningar, friluftsorganisationer eller kulturskolor (som träningsavgift, deltagaravgift eller medlemsavgift), och hyra av utrustning eller hjälpmedel för att delta i fritidsaktiviteter. Om Lycksele anordnar en fritidsbank/fritidsbibliotek innebär detta att barn 7-16 år kan använda hela bidraget i Fritidskortet till avgifter och därmed öka sina möjligheter att delta i fler aktiviteter. Detta kan öka möjligheterna att testa olika idrotter och aktiviteter, samt bidra till att minska ojämlikheten mellan socioekonomiska grupper. Våldsförebyggande arbete, jämställdhet och jämlikhet Våldet i samhället, och framför allt mäns våld mot kvinnor och barn, innebär enorma lidanden och att samhällets resurser belastas på ett orimligt sätt. Vi behöver stärka upp den våldsförebyggande ansatsen och samverka med stat, region och civilsamhälle för att försöka vända den onda spiralen. Lycksele kommun som arbetsgivare gör i dagsläget stora insatser på detta område där vi tar ett gemensamt ansvar över frågan om våld och dels lyfter frågan om våld med alla våra medarbetare, dels jobbar aktivt med riktade preventiva insatser. Att jobba preventivt med frågan om våld handlar mycket om att titta på hur det ser ut i vårt samhälle. Har barn och ungdomar en meningsfull skolgång och fritid, har vi ett rikt kultur- och föreningsliv, kan Lyckselebon, oavsett om man är man eller kvinna ung eller gammal, känna sig trygg och tillfreds när man bor och verkar i kommunen? Det våldspreventiva arbetet, precis som att vi ska verka för jämställdhet och jämlikhet, måste finns med oss i allt vi planerar och utför. Folkhälsoarbetet och den sociala hållbarheten ska vila på dessa grundstenar och här har vi som offentlig förvaltning, tillsammans med Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbotten ett särskilt ansvar att driva förändring. När det kommer till dessa frågor så har vi en stark gemensam plattform kring Nära Vård, och här är Regionen med på banan och vill vara delaktiga. Vi har även en stark och framgångsrik samverkan med Länsstyrelsen i dessa grundstenar, där vi hjälper varandra att säkra kompetens och har ett gemensamt driv framåt. Miljömässig hållbarhet: Cirkulär ekonomi i praktiken Även om huvudfokus för Hållbarhetskontoret ligger på folkhälsa och social hållbarhet, så finns det ingen anledning att ej lyfta de miljömässiga vinsterna med ekonomiska satsningar på hållbarhet. Den cirkulära ekonomin syftar till att nyttja produkter så länge som möjligt genom återanvändning, reparation och minska behovet av nyproduktion. En fritidsbank/fritidsbibliotek är ett konkret exempel på cirkulär ekonomi. En studie från RISE (2020) visar att Fritidsbanken Sveriges verksamhet har potential att minska klimatpåverkan med upp till 70 procent jämfört med en linjär modell där utrustning köps och ägs individuellt. Forskningen pekar på att klimatbesparingen uppstår genom minskade nyinköp av sport- och friluftsutrustning, förlängd livslängd via reparation och underhåll och högre nyttjandegrad av befintliga produkter. Utlåningsmodellen liknande ett bibliotekssystem bidrar både till minskad materialförbrukning och potentiellt ändrade beteendemönster. En fritidsbank/fritidsbibliotek bidrar därmed direkt till Lycksele kommuns hållbarhetsmål genom att minska avfall, stärka miljömedvetenhet bland invånarna och uppmuntra till långsiktig konsumtionsförändring. Kommunal samhällsnytta och strategisk betydelse Det går inte att nog överskatta den generering av positivitet och framtidsutsikt som satsningar inom social hållbarhet och folkhälsa skapar. Lycksele kommun har som långsiktig strategi att bli en attraktiv plats att bo på, leva och verka i där folkhälsa och trygghet är viktigt. För att kunna bevara och stärka vår roll som ett nav i inlandet behövs det prioriteringar och satsningar på flera fronter, och att vi ser den potential vi har som en progressiv samhällsbyggare där vi maximerar befintliga, och nya, mervärden för våra medborgare. Ju friskare och nöjdare befolkning vi har i kommunen, desto mer produktiva blir vi och desto mer attraktiva med potential för ökad inflyttning och ett rikare, mer jämställt och jämlikt liv. Den direkta nyttan kan ses i en fortsatt resursstark kommun med gott skatteunderlag för fortsatta investeringar i vår kommunala välfärd, möjligheten till nationell, ja till och med internationell, uppmärksamhet över vårt resurseffektiva och handlingskraftiga agerande. Flera kommuner i Sverige använder t.ex. Fritidsbanken Sverige som verktyg för att stärka folkhälsoarbetet, minska socioekonomiska skillnader, öka tillgängligheten till fysisk aktivitet och bidra till sina klimatmål. Potentialen för Lycksele kommun att göra detsamma, oavsett om vi går med i konceptet Fritidsbanken Sverige, eller om vi gör en egen variant på fritidsbibliotek, är densamma. Samordning och samverkan, tvärsektoriellt ansvar I Lycksele har vi nära till allt, och vi samverkar i stor utsträckning med föreningslivet och civilsamhället samt externa aktörer såsom Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten och Folkhälsomyndigheten. Möjligheten till samverkan lokalt med föreningar, företag, medborgarna, och alla våra egna verksamheter i kommunen gällande åtgärder inom social hållbarhet och folkhälsa inrymmer stor potential och goda möjligheter till att växla upp kommunala medel så vi får mångfaldig effekt beroende på insats och inblandade. Tillsammans med näringslivet kan man skapa events utifrån ett säsongsperspektiv. I samverkan med Folkhälsomyndigheten, Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbotten kan vi påverka och bryta mönster, öka rörelsen och minska stillasittandet. Vi kan välja att organisera en fritidsbank/fritidsbibliotek under Kultur och Fritid, eller Arbetsmarknadsenheten, eller i samverkan med föreningar och/eller näringsliv. Med ökat bidrag från kommunen där en eller flera föreningar kan växla upp det med projektmedel/statliga bidrag finns möjligheten att en sådan sammanslutning handhaver ett fritidsbibliotek, kanske till och med en gruppering av drivna pensionärer vill axla ansvaret. Det viktiga är inte hemvistet utan det viktiga är att alla verksamheter tar ett tvärsektoriellt ansvar för en fritidsbank/fritidsbibliotek, då det gynnar både skola, stöd vård och omsorg, individ och familjeomsorg, samt kultur och fritid. Om vi dirigerar de medel som kommunen får från vindkraften via Hållbarhetskontoret till satsningar på ökad folkhälsa och social hållbarhet (till exempel ökad rörelse bland barn och ungdomar, ökad socialisering och rörelse bland seniorer, livsstilsförändringar för våra kommunmedborgare, ett konkret samverkande med näringslivet och civilsamhället för gemensamma projekt och insatser kring folkhälsa och social hållbarhet, ett fritidsbank i någon form), så skulle det ge oss ett samlat grepp och därmed gynna folkhälsan och den sociala hållbarheten i Lycksele kommun. Att styra vårt arbete med Antibiotikasmart kommun inunder Hållbarhetskontorets paraply kommer effektivisera samordningen och öka på takten som vi kan diplomera oss på, där siktet är inställt på att vara första kommunen i Sverige som är helhetsdiplomerad. Ur ett hållbarhetsperspektiv gynnar denna satsning den ekonomiska-, sociala- och miljömässiga hållbarheten som finns i Agenda 2030. Vi skapar goda möjligheter till ytterligare förstärkt och utvecklad samverkan med föreningar, näringslivet och civilsamhället. Ur ett barn- och jämställdhetsperspektiv gynnar det ensamstående hushåll med lägre socioekonomiska förutsättningar att kunna tillhandahålla idrotts- och fritidsaktiviteter för sina barn. Vi kommer även gynna kvinnor specifikt, med tanke på deras sämre förutsättningar till lång och livskraftig medellivslängd, med riktade satsningar på ökad rörlighet och fokusgrupper kring kost och levnadsvanor. ”Folkhälsa 2026 och framåt” av folkhälsosamordnare i Lycksele kommun ”Utredning fritidsbank” av folkhälsosamordnare i Lycksele kommun ”Utvärdering av fritidsbanker” av RISE Kommundirektör Folkhälsosamordnare

§ 59 Dnr 2026-000154 Bygga nya lokaler för fordonsprogrammet Beslut Kommunstyrelsen tar del av ledamotsinitiativ och avslår detsamma med hänvisning till verksamhetens behovsanalys, projekterad kostnad samt inkommen skrivelse från Utbildningscentrum avseende placering av den nya lokalen. Moderaterna har initierat ett ledamotsinitiativ gällande byggande av nya lokaler för fordonsprogrammet: ”Befintliga lokaler på Tannbergsskolan för fordonsprogrammet måste inom snar framtid åtgärdas. En stor kostnad för Lycksele kommun. I dag bedrivs en stor del av den praktiska utbildningstiden på Lycksele motorstadion vilket vi ser positivt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Vi anser att stora fordon ej bör vara inom Tannbergskolans område i utbildningssyfte. Kommunstyrelsen är ansvarig för fastigheten och därmed ansvarig för kostnaden. Vi anser att man måste kalkylera med risken av mindre elevunderlag i framtid och därmed outnyttjade lokaler. Genom att bygga på Industriområdet går dessa lokaler i en sådan situation att lägga ut för försäljning.”  Att man utreder möjligheten att tillsammans med privat aktör eller Industrihusbolaget att bygga nya lokaler på lämplig plats.  Att se Furuviks Industriområde som en lämplig plats för uppbyggnad av fordonsgarage.” Utbildningscentrum har i skrivelse förklarat sin syn på placering av skollokaler, se bilaga. En skolbyggnad avsedd för Fordons- och transportprogrammet är givetvis fysiskt möjligt att placera på ett industriområde men man måste beakta att det inte bara är den utbildningsinriktningen som avses använda lokalerna. I de nya lokalerna är tanken och behovet att också inrymma Industriprogrammet och delar av vuxenutbildningen. Hur lämpligt det är att placera en skolbyggnad på ett industriområde går däremot att diskutera. Det finns i dagsläget ingen iordningställd och ledig industritomt tillräckligt stor för den tänkta lokalen och verksamheten och som ägs av kommunen själv. Det närmaste som står till buds är fastigheterna Flisen 7 och Flisen 8 som ägs av AB Lycksele Industrihus. Av dessa två fastigheter bedöms Flisen 8 vara lämpligast. Fastigheten är 11 123 m2 stor vilket bedöms täcka behovet av kringytor och parkeringsplatser i anslutning till utbildningslokalen. Det finns däremot en rad faktorer att beakta inför en sådan typ av etablering. Lycksele kommuns näringsliv expanderar och det finns planer på att bereda mer industrimark för att möta behovet av lämplig mark för kommersiell exploatering. Att i sken av det göra anspråk på anlagd industrimark för utbildningsändamål kan uppfattas hämmande för tillväxtpotentialen i privata företag. En skollokal avsedd för ca 120-150 elever kommer att innebära en avsevärd ökning av trafik till och från lokalerna, såväl för skolpendling som för verksamhetstransporter. Eleverna kommer också att behöva transporteras sig till och från lokalerna flera gånger per dag i och med att basämnen, matsalslokaler och elevhälsolokaler fortfarande finns förlagda på Tannbergsskolans skolområde. Om de nya skollokalerna på industriområdet skulle innefatta både matsal, elevhälsolokaler och teorisalar för basämnen så kommer de föreslagna lokalytorna inte att räcka till utan behöver kompletteras med ca 800-1000 m2 till. Förslaget till lokal inne på Tannbergsskolans område är efter behovsanalys projekterad till 2500 m2 till en produktionskostnad uppgående till 45 000 kr/m2 = 112 500 000 kronor. En motsvarande lokal förlagt till ett industriområde med gynnsammare markförhållanden kan i bästa fall uppföras till en produktionskostnad uppgående till 40 000 kr/m2 = 100 000 000 kronor. Ska matsal, elevhälsa och teorisalar för basämnen inrymmas behöver dock den projekterade ytan utökas med, lågt räknat, 800 m2. Om den projekterade lokalen istället blir 3300 m2 till en produktionskostnad uppgående till 40 000 kr/m2 blir totalsumman för den nya lokalen 132 000 000 kronor. Bedömning Med hänvisning till behovsanalys, projekterad kostnad och Utbildningscentrums skrivelse i ärendet bedöms det vara lämpligare att placera en ny skolbyggnad för Fordons- och transportprogrammet samt Industriprogrammet inne på befintligt skolområde vid Tannbergsskolan. Skrivelse placering av Fordons- transport och industriprogrammet 2026-05- 08 Kommundirektör Utbildningsnämnden

§ 60 Dnr 2026-000045 Svar på granskning av Lycksele kommuns interna kontroll i samband med inköp och utbetalning Beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommundirektör att revidera delegationsordningen för att tydliggöra avtalsrätt. Fortsätta begränsa antalet manuella fakturor och förbättra kontrollen av dessa samt säkerställa loggning vid kritiska moment (leverantörsuppgifter, attestanter, betalningar). Se över roller och behörigheter i ekonomisystemet. EY har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer genomfört en granskning Lycksele kommuns interna kontroll i samband med inköp och utbetalning. Granskningen har syftat till att bedöma att: Pröva om den interna kontrollen av inköpsverksamheten är tillräcklig. Pröva om den interna kontrollen avseende hantering av utbetalningar är tillräckliga. I missivet från kommunrevisionen lyfts följande slutsatser från rapporten fram:  Sammanhållen dokumentation för hela processen från upphandling till utbetalning saknas.  Det finns en bristande separering av roller vid leverantörsupplägg och betalningar.  Det är möjligt att genomföra manuella fakturor utan tillräcklig kontroll.  Det är otydliga rutiner för behörighetshantering och attestnivåer  Det kan inte med säkerhet fastställas att samtliga leverantörer som överskrider upphandlingsgränserna har upphandlats i enlighet med gällande regelverk. I det korta perspektivet sker hela tiden en utveckling av arbetssätt och ekonomisystem. Under flera år har ett tydligt fokus varit att begränsa antalet manuella fakturor och förbättra kontrollen av dessa, exempelvis genom att säkerställa att rätt funktion har attesterat fakturan. Här handlar det mycket om att fortsätta det arbetet samt analysera och minska antalet eventuella avvikelser. Kommunen ingår i ett pilotprojekt avseende prismatchning av fakturerade belopp mot avtalade priser genom en tjänst från Decimalen AB. Piloten omfattar ett urval av avtal inom fastighet och bredband och syftar till att identifiera prisavvikelser mellan avtalade priser och fakturerade belopp. Pilotprojektet kommer att utvärderas för att bedöma om lösningen kan utgöra ett ändamålsenligt stöd för löpande och mer automatiserade kontroller. Det pågår ett kommunövergripande arbete on/off boarding där en del är att i organisationens olika datasystem underlätta att det ska finns tydliga rutiner för tilldelning, uppföljning och borttagande av behörigheter för medarbetare. I dagsläget avslutas användarna till AD:et när en anställning upphör vilket gör att de inte kan logga in i ekonomisystemet. I framtiden behöver även rutiner tas fram för förbättrad behörighetsstyrning vid ändrade/nya roller för medarbetare inom organisationen och inte bara när någon börjar eller slutar inom organisationen. I internkontrollplanen görs idag regelbundna kontroller av delar av inköpsprocessen med fokus på avtalsuppföljning men även på betalningar med fokus på att upptäcka blufföretag. Det finns i dagsläget 5 kontrollmoment inom området. Men det finns alltid anledning att se över antalet kontroller och vad som kontrolleras inför upprättande av ny internkontrollplan. Rent generellt är det svårt att helt och hållet separera roller då det t.ex. gäller leverantörsupplägg och betalningar eller två personskontroller i en medelstor kommun då det snabbt blir en resursfråga då antalet medarbetare inom området är få. Förutom att ha en god kontroll gäller det att verkligen få iväg betalningarna till alla våra leverantörer i tid också. Att se över roller och behörigheter i ekonomisystemet är något som har varit planerat en tid men pga. av vakanser har det inte genomförts. Men här se vi ett behov att framförallt se över roller och behörigheter på ekonomienheten, så att man bara har behörigheter till det som ingår i arbetsuppgifterna. För övriga användare i ekonomisystemet är behörigheterna begränsade men kan säkert begränsas ännu mer. Granskning av Lycksele kommuns interna kontroll i samband med inköp och utbetalning Kommundirektör Ekonomichef

§ 61 Dnr 2026-000114 Svar på granskning av bredbandsverksamheten Beslut Kommunstyrelsen tar del av granskningsrapporten och uppdrar till verksamhetschef Samhällsbyggnad att se över påtalade brister i granskningsrapporten och återrapportera åtgärdsplan senast vid oktober månads Kommunstyrelse. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lycksele kommun har EY granskat bredbandsverksamheten i Lycksele kommun. Granskningsrapportens sammanfattande bedömning är att Kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en korrekt redovisning men endast delvis en ändamålsenlig drift av bredbandsverksamheten i enlighet med kommunens strategi och fullmäktiges mål. Utifrån granskningens resultat rekommenderar revisionen kommunstyrelsen att:  Förbättra budgetering och analys av bredbandsenhetens kostnader avseende drift och investering för att säkerställa att: o Verksamheten bär sina egna kostnader i enlighet med bredbandsstrategin. o Korrekta nät- och anslutningsavgifter tas ut. o Nyanslutningar redovisas i enlighet med kommunens riktlinje för investeringar.  Säkerställa att en ny bredbandsstrategi upprättas och att den årligen följs upp.  Belasta bredbandsenheten med internränta med beaktande av erhållna investeringsbidrag.  Dokumentera tillämpande budgetrutiner för projekt. Granskningsrapporten bedöms i allt väsentligt vara relevant för att utveckla verksamheten. Bedömningen att Bredbandsstrategin inte efterlevs känns inte helt grundad i förståelse för hur uppdraget ser ut men kritiken beaktas och omhändertas. Granskningsrapport bredbandsverksamheten i Lycksele kommun Samhällsplaneringschef

§ 62 Dnr 2022-000151 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Beslut Kommunstyrelsen fastställer föreslagen revidering av delegationsordning. Kommunstyrelsens delegationsordning bör ses över minst en gång per år eller vid behov. Nu har behov uppstått av att revidera delegationsordningen. Upphandlings- och samhällsplaneringsfunktionerna har gått igenom kommunstyrelsens delegationsordning och har därefter behov av att revidera kommunstyrelsens delegationsordning. En ny rubrik i kapitlet om delegering har lagts till gällande delegatens ansvar. Under rubrik 3. Upphandling, punkten 3.1 om beslut av kriterier har flertalet tjänster strukits då det bedöms vara av ringa art. Punkt 3.2 till 3.5 har förtydligats gällande upphandling. Under rubriken 6. Sekretesslagen har upphandlare inom upphandlingsområdet lagts till som delegat då det ger snabbare service till de som efterfrågar utlämnande av handling gällande upphandling där sekretessläggning av handlingar kan uppstå. Under rubriken 7. Personuppgiftshantering i punkt 7.5 om undertecknande av personbiträdesavtal har upphandlare lagts till som delegat. En ny rubrik har lagts till gällande planverksamhet där kommunstyrelsen föreslås delegera beslut om samråd och utställning till kommunstyrelsens ordförande eller enhetschef samhällsplanering. Detta då det i processen kan vara tidsmässigt svårt att få in detta i kommunstyrelsens beslutsprocess och planärenden drar tidsmässigt ut onödigt lång tid. Kommunstyrelsens delegationsordning, daterad 2026-04-23 Ekonomienheten Upphandlare Enhetschef samhällsplanering

§ 63 Dnr 2026-000152 Beslut om undantag från AB§13 gällande dygnsvila inom personlig assistans. Beslut Kommunstyrelsen har sedan 2023, genom årliga beslut, medgett undantag från bestämmelserna om dygnsvila inom personlig assistans. Mot bakgrund av verksamhetens fortsatta behov föreslås att beslutet förlängs. Kommunstyrelsen beslutar att verksamheten för personlig assistans fortsatt ska ha möjlighet att förlägga arbetspass längre än 20 timmar, det vill säga upp till 24 timmar, i enlighet med Bilaga J. Avvikelsen avser enbart en förlängning av den sammanlagda arbetstiden vid kombination av arbete och jour, där begränsningen om 20 timmar får utökas till som högst 24 timmar. Beslutet gäller till och med den 30 april 2027. HR-chef ges i uppdrag att rapportera beslutet till centrala parter. Inför beslutets utgång ska berörda enhetschefer genomföra en utvärdering av vilken påverkan avvikelsen haft på verksamheten samt på medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö. I Allmänna bestämmelser (AB) anges att arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars dygnsvila under varje period om 24 timmar samt under vilka förutsättningar det är möjligt att göra undantag från reglerna om dygnsvila, både vad avser planerad arbetstidsförläggning och vid oförutsedd händelse. Vidare anges att den sammanlagda arbetstiden vid planerad förläggning av arbete i kombination med jour får vara högst 20 timmar. I Bilaga J i framgår det att det finns en särskild möjlighet till avvikelse som endast avser personlig assistent, ledsagare och avlösare och som innebär att arbetsgivaren under vissa omständigheter själva kan fatta ett särskilt beslut om att förlägga längre pass än 20 timmar dvs 24 timmar. Ett sådant beslut om att förlägga längre pass än 20 timmar ska fattas på högsta nivå i organisationen (här menas Kommunstyrelsen) och ska föregås av förhandling enligt MBL. Beslut kan fattas för maximalt ett kalenderår i taget. Varje enskilt beslut ska även rapporteras till berörda centrala parter. Centrala parters arbetstidsnämnd har även möjlighet att överpröva beslutet. MBL förhandling är genomförd 2026-04-20 med Kommunal och riskbedömningar är gjorda i verksamheterna, detta bifogas till förslag till beslut där det tydligt framkommer behov om möjlighet till 24 timmars arbetspass. Enligt Bilaga J ska arbetsgivaren inför beslutets utgång utvärdera vilken påverkan avvikelsen har inneburit för verksamheten och medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö. Dessutom ska arbetsgivaren undersöka om det på sikt är möjligt att förlägga arbetstiden utan att tillämpa avvikelsen. Kommunstyrelsen har sedan 2023, genom årliga beslut, medgett undantag från bestämmelserna om dygnsvila inom personlig assistans. Förhandlingsprotokoll MBL§11 Kommunal Undantag AB§13 Dygnsvila 2026- 04-20 Riskanalys IFO pers ass Långsele Riskanalys IFO pers ass Malå Riskanalys IFO pers ass Nya Knaft HR-chef Enhetschef

§ 64 Dnr 2026-000115 Prövning av om den verksamhet som kommunens hel- och delägda bolag bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna Beslut Kommunstyrelsen gör bedömningen att verksamheterna som Lycksele Stadshus AB, Lycksele Bostäder AB, AB Lycksele Industrihus, Lycksele Airport AB, Lycksele Djurpark AB, Lycksele Avfall och Vatten AB och Skogs- och samemuseet i Lycksele AB har bedrivit under föregående kalenderår får anses ha varit förenlig med det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap 1 § i kommunallagen (KL) årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2–6 §§ KL pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Den förstnämnda paragrafen (10 kap. 3 § KL) avser helägda aktiebolag och den sistnämnda (10 kap. 4 § KL) delägda aktiebolag. Kommunstyrelsen ska även vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 3 och 4 §§ kommunallagen är uppfyllda i fråga om bolagen. Bedömning Kommunstyrelsens förvaltning har med anledning av bestämmelsen i 6 kap. 1 § KL översiktligt gått igenom de verksamheter som bedrivits i kommunens hel- och delägda aktiebolag. Genomgången har framför allt gjorts mot bakgrund av vad som anges i årsredovisningarna och revisionens granskningsrapporter för respektive bolag. Utifrån genomförd granskning föreslås att kommunstyrelsen beslutar att göra bedömningen att verksamheten som respektive bolag i fråga har bedrivit under föregående kalenderår får anses ha varit förenlig med det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Nedan redogörs översiktligt för kommunens hel- och delägda bolag vad gäller fastslaget ändamål enligt respektive bolagsordning och vilka kommunala kompetensregler som gäller eller borde gälla för bolagen. Lycksele Stadshus AB Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i aktiebolag som Lycksele kommun använder för sin verksamhet. I årsredovisningen för 2025 har styrelsen uttalat att den Kommunstyrelsen. Revisionen bedömer sammantaget att verksamheten i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Revisionen bedömer att styrelsen i stort har en tillräcklig intern kontroll. I den grundläggande granskningen för Lycksele Stadshus AB framkom följande rekommendationer:  Säkerställa att samtliga mål har indikatorer och målvärden enligt styrmodellen, för att möjliggöra systematisk och mätbar uppföljning.  I verksamhetsberättelse beskriva vilka åtgärder som genomförts kopplat till verksamhetsmålen samt göra en bedömning på målvärden. Lycksele Bostäder AB Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att inom Lycksele kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill kollektiva anordningar. I årsredovisningen för 2025 har styrelsen uttalat att den Stadshus i Lycksele AB. I revisionens översiktliga granskning av bolagets verksamhet har det inte framkommit några väsentliga avvikelser. Bolaget bedriver en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning. Bolaget bedriver en tillfredsställande internkontroll i enlighet med reglementet, revisionen noterar dock att bolagsstyrelsen inte fått uppföljning av internkontrollarbetet under verksamhetsåret. I den grundläggande granskningen för Lycksele Bostäder AB framkom följande rekommendationer:  Säkerställa att bolagsstyrelsen, i enlighet med reglemente för internkontroll, får ta del av uppföljning av kontrollmomenten från interrevisionsschema minst två gånger per verksamhetsår. befogenheterna. Rekommendationen kommer att följas upp vid AB Lycksele Industrihus Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att uppföra, köpa, sälja och förvalta fastigheter för beredande av lokaler för hantverk och småindustri. I årsredovisningen för 2025 har styrelsen uttalat att den bedömer att bolaget har arbetat utifrån samt uppfyllt ägardirektiven från Stadshus i Lycksele AB. Revisionen bedömer att verksamheten bedrivs på ett i allt väsentligt ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Revisionen bedömer att styrelsen i stort har en tillräcklig intern kontroll. I den grundläggande granskningen för AB Lycksele Industrihus framkom följande rekommendationer:  Säkerställa att kopplingen mellan bolagets verksamhetsmål från verksamhetsplanen och företagsmålen stärks så att kopplingen mellan dem blir tydlig. befogenheterna. Rekommendationen kommer att följas upp vid Lycksele Airport AB Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att äga, förvalta samt driva flygplats i Lycksele kommun samt därmed förenlig verksamhet. I årsredovisningen för 2025 har styrelsen uttalat att den Stadshus i Lycksele AB. Revisionen bedömer sammantaget att verksamheten i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att bolaget i stort har en tillräcklig intern kontroll. Styrelsen bör dock löpande under verksamhetsåret följa upp internkontrollplanen. I den grundläggande granskningen för Lycksele Airport AB framkom följande rekommendationer:  Baserat på delårsuppföljningen vidta åtgärder för att säkerställa en högre måluppfyllelse.  Löpande under verksamhetsåret följa upp på bolagets internkontrollplan. Lycksele Djurpark AB Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att äga, förvalta samt driva djurpark med inriktning mot nordisk fauna och kompletterande nöjespark. I årsredovisningen för 2025 har styrelsen uttalat att den bedömer att bolaget har arbetat utifrån samt uppfyllt ägardirektiven från Stadshus i Lycksele AB. Revisionen bedömer att i den översiktliga granskning av bolagets verksamhet har det framkommit vissa brister. Bedömningen baseras på att verksamhetsstyrningen delvis bedrivits ur tillfredsställande synvinkel. Verksamheten har inte bedrivits ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt där bolaget inte har en budget i balans för 2025. Revisionen bedömer att styrelsen delvis har en tillfredsställande internkontroll, men där det finns utvecklingsbehov i både riskanalysarbetet och uppföljningsarbetet. I den grundläggande granskningen för Lycksele Djurpark AB framkom följande rekommendationer:  Under verksamhetsåret vidta ytterligare åtgärder för att stärka måluppfyllelsen.  Under verksamhetsåret vidta ytterligare åtgärder för att vidhålla en budget i balans.  Inför framtagandet genomföra en strukturerad riskanalys för att identifiera riskområden i internkontrollplanen.  Säkerställa att samtliga kontrollmoment från internkontrollplanen kontrolleras under verksamhetsåret. bedrivit under föregående kalenderår likväl har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala Lycksele Avfall och Vatten AB Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att inom Lycksele kommun bedriva verksamhet avseende vattenförsörjning, omhändertagande av avloppsvatten samt kommunal avfallshantering. I årsredovisningen för 2025 har styrelsen uttalat att den bedömer att bolaget har arbetat utifrån ägardirektiven från Stadshus i Lycksele AB. Revisionen bedömer att i den översiktliga granskning av bolagets verksamhet har det framkommit vissa brister, främst vad gäller efterlevnad av fullmäktiges internkontrollreglemente. Revisionen bedömer sammantaget att verksamheten har delvis bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Revisionen Verksamheten har bedrivits ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt men att styrelsen inte har en tillräcklig internkontroll. I den grundläggande granskningen för Lycksele Avfall och Vatten AB framkom följande rekommendationer:  Säkerställa att bolagets internkontrollplan antas av styrelsen i början av verksamhetsåret och att uppföljning sker enligt plan. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att utifrån ovan har den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår likväl varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Rekommendationen kommer att följas upp vid Skogs- och samemuseet i Lycksele AB Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att i huvudsak fullgöra regionala arbetsuppgifter inom den skogs- och skogsbruksmuseal verksamheten. Härmed avses insamling, dokumentation, utställningsverksamhet och forskning vad beträffar skogsbruket och flottningen samt i anslutning därtill bedriva information och pedagogisk verksamhet liksom annan därmed förenlig och närstående kulturell verksamhet. I årsredovisningen för 2025 har styrelsen uttalat att Skogs- och samemuseet i Lycksele AB med utgångspunkt från ägarnas direktiv och med ekonomiskt stöd bland annat från ägarnas årliga anslag bedrivit museiverksamhet under 2025. Revisorn bedömer att verksamheten bedrivs på ett i allt väsentligt ändamålsenligt sätt men det finns utvecklingspotential kopplat till mätvärden kopplade till bolagets verksamhetsmål. Revisorn bedömer att verksamheten har bedrivits ur en ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att styrelsen har en tillräcklig intern kontroll men att uppföljningen av kontrollmomenten kan stärkas. I den grundläggande granskningen för Lycksele Skogs- och samemuseet i Lycksele AB framkom följande rekommendationer:  Säkerställa indikatorer och målvärden för bolagets verksamhetsmål.  Säkerställa en bedömning av måluppfyllelse av verksamhetsmål genomförs och skriftligt dokumenteras. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att utifrån ovan har den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala Revisionen Bolagen Kommundirektör

§ 65 Dnr 2026-000001 Meddelande till kommunstyrelsen Beslut Följande meddelande meddelas kommunstyrelsen:  Svar på E-förslag om utökad rätt till förskola.  Styrelseprotokoll för AB Lycksele Industrihus 2026-03-26.  Länsstyrelsens beslut om överklagat beslut om marklov för trädfällning 3412-2026.  Uppföljningsrapport 2025 - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 – 2031.  Protokollsutdrag 2026-04-14 § 26 Ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden, myndighetsnämnden, överförmyndarnämnden och val- och arvodesberedningen år 2025.  Revisionsberättelse för Lycksele kommuns årsredovisning år 2025.  Revisorernas redogörelse år 2025.  Grundläggande granskningar för nämnder och styrelse år 2025.  Årsredovisning för Lycksele Airport AB år 2025.  Årsredovisning för Lycksele Avfall och Vatten AB år 2025.  Årsredovisning för Lycksele Bostäder AB år 2025.  Årsredovisning för AB Lycksele Industrihus år 2025.  Årsredovisning för Lycksele Djurpark AB år 2025.  Årsredovisning för Lycksele Stadshus AB år 2025.  Årsredovisning för Skogs- och samemuseet i Lycksele AB år 2025.  Styrelseprotokoll för samordningsförbundet södra Lappland 2026-03- 26.  Skrivelse angående Postnords nedläggning i Dorotea, Sorsele och Åsele.  Minnesanteckningar för ägarsamråd med Lycksele Djurpark AB.  Minnesanteckningar för ägarsamråd med AB Lycksele Industrihus.  Minnesanteckningar för ägarsamråd med Lycksele Avfall och Vatten AB.  Minnesanteckningar för ägarsamråd med Lycksele Airport AB.  Minnesanteckningar för ägarsamråd med Lycksele Bostäder AB.

§ 66 Dnr 2026-000002 Återrapportering av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av delegationsbeslut. Följande delegationsbeslut återrapporteras:  Tilldelningsbeslut - Måltidsförsörjning grundskola Kristineberg.  Tilldelningsbeslut personbil till Fritidsenheten.  Arbetsutskottets protokoll 2026-05-12.  Arbetsutskottets protokoll 2026-04-28.  Beredningsdokument för projekt Stay up North.  Beredningsdokument för projekt AI för Export - Vägen till nya marknader.  Beslut om sekretess vid utlämnande av handling.  Tilldelningsbeslut för anläggning vägtrumma E12 Lycksele (UH-2026- 28).  Tilldelningsbeslut ramavtal beläggningsarbeten 2026 UH-2026-21.  Delegationsbeslut om samråd för vattentjänstplan och dagvattenstrategi.  Delegering av arbetsmiljöuppgifter med åtföljande arbetsmiljöansvar.  Delegering av arbetsmiljöuppgifter med åtföljande arbetsmiljöansvar.  Beslut om avbrytande av upphandling.

§ 67 Dnr 2026-000098 Årsredovisning för Stiftelsen Herta och Olle Blombergs fond år 2025 Föreliggande årsredovisning för stiftelsen Herta och Olle Blombergs fond år 2025. Årsredovisning för stiftelsen Herta och Olle Blombergs fond år 2025 Ekonomienheten

§ 68 Dnr 2026-000078 Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2025 Föreliggande årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2025. Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2025 Ekonomienheten

§ 69 Dnr 2026-000097 Årsredovisning för kommunalförbundet LYSTKOM år 2025 Föreliggande årsredovisning för kommunalförbundet LYSTKOM år 2025. Årsredovisning för kommunalförbundet LYSTKOM år 2025 Lystkom

§ 70 Dnr 2026-000099 Årsredovisning för stiftelsen Skogsmuseet samlingar år 2025 Föreliggande årsredovisning för stiftelsen Skogsmuseet samlingar år 2025. Årsredovisning för stiftelsen Skogsmuseet samlingar år 2025 Stiftelsen Skogsmuseet samlingar

§ 71 Dnr 2026-000101 Årsredovisning för Samordningsförbundet i södra Lappland år 2025 Föreliggande årsredovisning för Samordningsförbundet i södra Lappland år 2025. Årsredovisning för Samordningsförbundet i södra Lappland år 2025 Samordningsförbundet i södra Lappland

§ 72 Dnr 2026-000100 Årsredovisning för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år 2025 Föreliggande årsredovisning för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år 2025. Årsredovisning för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år 2025 kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr

§ 73 Dnr 2026-000140 Ekonomiprognos per den 30 april 2026 Beslut Kommunstyrelsen tar del av ekonomiprognosen per den 30 april och överlämnar den till Kommunfullmäktige. Två gånger per år ska det ekonomiska resultatet per 31 december prognostiseras, 30 april samt vid delårsrapporten per 31 augusti. Vid prognosen har hänsyn tagits till den senaste skatteprognosen. Det görs även en prognos på innevarande års investeringsutfall. Prognosen för årets resultat är +4,3 mkr, att jämföra med föregående årsprognos på +18,8 mkr. Anledningen till den sämre prognosen jämfört med föregående år beror på relativt stora avvikelser i socialnämnd och resultatenheten fastighet. Innevarande år finns heller inte samma positiva engångseffekt av lägre pensionskostnader då de beräknas vara på i stort sett samma nivå mellan åren. Prognosen för skatteintäkter och utjämning är +5,6 mkr bättre än budget att jämföra med +5,8 mkr samma tid föregående år. Finansnetto har en positiv avvikelse på +1,2 mkr pga. lite högre räntor. Avskrivningar utanför resultatenheter prognostiserar 2,5 mkr högre kostnader. Internränta inkl. OH har marginella avvikelser. Pensionskostnaderna för pensioner intjänade för år 1998 beräknas utfallet bli -0,5 mkr sämre än budget utifrån KPA:s nya prognoser. Bidrag till kommunala bolag beräknas göra ett underskott på -1,8 mkr då Lycksele Djurpark AB fått ett extra driftbidrag på 2,0 mkr. Styrelse och nämnder avviker med -15,7 mkr (-19,5 mkr föregående år) och resultatenheter med -7,5 mkr (-4,8 mkr föregående år). Övrigt inom finansförvaltningen på +4,0 mkr består av 2 mkr som avser finansiell leasing av fastigheter och 2 mkr som avser ett något högt PO-pålägg. Trots ett svagt prognostiserat resultat är månadsboksluten hittills något bättre är föregående år, vilket var ett bra år sett till det ekonomiska resultatet. Totalt för kommunen Budget Prognos Avvikelse Skatteintäkter 720,7 722,3 1,6 Kommunal utjämning och generella statsstöd 412,3 416,3 4,0 Finansnetto 2,4 3,6 1,2 Avskrivningar utanför resultatenheter -21,0 - 23,5 -2,5 Internränta inkl OH i resultatenheter 12,0 11,4 -0,6 Pensionskostnader -16,0 -16,5 -0,5 Bidrag till kommunala bolag -6,9 -8,7 -1,8 Styrelse och nämnder -1 081,4 -1 097,1 -15,7 Resultatenheter - -7,5 -7,5 Övrigt inom finansförvaltningen - 4,0 4,0 Årets resultat (mkr) 22,1 4,3 -17,8 Styrelse och nämnder skattefinansierat Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 126,6 127,5 -0,9 Utbildningsnämnden 427,5 428,1 -0,6 Socialnämnden 494,9 509,0 -14,1 Myndighetsnämnden 27,5 27,5 - Kommunfullmäktige 3,4 3,4 - Överförmyndarnämnden 1,6 1,6 - Totalt (mkr) 1 081,4 1 097,1 - 15,6 Resultatenheter Budget Prognos Avvikelse Kostenheten - 0,0 - Fastighetsenheten - 7,5 -7,5 Bredbandsenheten - 0,0 - Totalt (mkr) 0 7,5 -7,5 Kommunstyrelsens prognostiserar ett underskott på -0,9 mkr, att jämföra med ett prognostiserat underskott på -3,1 mkr föregående år. Näringslivsbefrämjande åtgärder prognostiserar ett överskott på +0,4 mkr. Näringslivskontoret har en högre andel personal finansierade av externa medel än vad som budgeterats. Idrotts- och fritidsanläggningar prognostiserar ett underskott med -0,5 mkr. Avvikelsen beror till största del på badparksverksamheten. Genom samverkansavtalet läggs dock grunden för en mer kostnadseffektiv lösning på sikt. Programmet IFO inom Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott med -1,5 mkr. Det har inkommit ett anpassningsärende som innebär en större om- och tillbyggnation Utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på -0,6 mkr (+0,1 kr föregående år). Totalt sett förväntas nämndens intäkter bli 10,8 mkr högre än budgeterat. Personalkostnaderna antas bli 9,2 mkr högre än budget, och övriga kostnader 2,2 mkr högre än väntat. Avvikelserna beror delvis på beviljade projekt och statsbidrag som medför både ökade intäkter och kostnader. Socialnämnden prognostiserar ett underskott på -14,1 mkr att jämföra med ett prognostiserat underskott på -17,1 mkr föregående år. IFO:s prognostiserade utfall visar på ett överskott på +6,0 mkr. SVO beräknas gå mot ett underskott på -20,1 mkr där hemtjänsten står för i stort sett hela underskottet. Till detta år fick nämnden närmare 30 mkr högre rambudget men det är fortsatt svårt att nå en ekonomi i balans. Myndighetsnämnden, Kommunfullmäktige och Överförmyndarnämnden prognostiserar att hålla budget. Resultatenheten kost beräknas göra ett noll resultat efter flera år av underskott. Resultatenheten bredband som är helt taxefinansierad prognostiserar också ett nollresultat. Resultatenheten fastighet beräknas göra ett underskott på -7,5 mkr där 1,5–2 mkr avser nya markrör i nerlagda deponier samt uppstädning av dessa utifrån föreläggande. Sedan har även effektavgifter för el dragit iväg en hel del samt övriga kostnader. Nämnd (mkr) Budget Prognos Avvikelse Kommunledningskontoret 3,0 1,9 1,1 Samhällsbyggnad 20,7 20,7 - Resultatenhet bredband 8,0 9,0 - 1,0 Resultatenhet fastighet 29,9 30,9 - 1,0 Resultatenhet kost 0,3 0,3 - Totalt kommunstyrelsen 61,9 62,8 -0,9 Förskola/grundskola 3,3 3,3 - Gymnasieskola inkl komvux 8,7 8,7 - Totalt Utbildningsnämnden 12,0 12,0 - VO Stöd, vård och omsorg 2,5 2,7 - 0,2 VO Individ- och familjeomsorg 1,2 1,1 0,1 Finansiell Leasing fordon 9,5 9,5 - Totalt Socialnämnden 13,2 13,3 - 0,1 Myndighetsnämnden 1,4 1,4 - Totalt inom ram 88,5 89,5 - 1,0 Investeringsbudgeten prognostiseras avvika med -1,0 mkr där kommunstyrelsen har den enda negativa avvikelsen men också den största budgeten. En miljon får i sammanhanget anses vara en låg avvikelse i förhållande till en total investeringsbudget på 88,5 mkr. Ekonomienheten

§ 74 Dnr 2025-000128 Utökning av kommunstyrelsens budgetram 2026 Beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av Kommunstyrelsens budgetram 2026 med 0,4 mkr för ersättning för kostnader i samband med valet beslutar kommunstyrelsen att utöka programbudgeten under program 09 Övrig politisk verksamhet, verksamhet 09200 allmänna val med 0,4 mkr. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av Kommunstyrelsens budgetram 2026 med 2,6 mkr beslutar kommunstyrelsen att utöka programbudgeten på program 15 - Gator, vägar o parkering med 0,5 mkr. Utöka program 80 – Gemensam verksamhet med 0,1 mkr. Utöka program 16 – Parker med 0,1 mkr. Utöka program 21 – Allmän fritidsverksamhet med 0,3 mkr. Utöka program 25 – Idrott och fritidsanläggningar med 0,2 mkr. Utöka program 18 - miljö, hälsa och hållbar utveckling med 0,8 mkr och utöka program 21 – allmän fritidsverksamhet med 0,6 mkr. Kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av Kommunstyrelsens budgetram 2026 med 0,4 mkr med anledning av att ersättning för kostnader i samband med valet ska redovisas som ett generellt statsbidrag och inte som ett riktat statsbidrag. Kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av Kommunstyrelsens budgetram 2026 med 2,6 mkr med anledning av statsbidrag till kommuner med Vindkraft. Intäkter Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 698,1 720,7 747 772,5 Kommunal utjämning 401,7 415,3 415,7 420,1 Summa 1099,8 1136,0 1162,7 1192,6 Finansförvaltning Finansnetto 2,6 2,4 2,4 2,4 Avskrivningar utanför resultatenheter -19,0 -21,0 -21,3 -21,6 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,0 12,0 12,3 12,5 Pensionskostnader -20,3 -16,0 -18,4 -18,6 Bidrag till kommunala bolag -6,6 -6,9 -7,0 -7,1 Summa Finansförvaltningen -34,3 -29,5 -32,0 -32,4 Ramar 1065,5 1106,5 1130,7 1160,2 Nämnder Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 Kommunfullmäktige -4,3 -3,4 -3,5 -3,6 Överförmyndarnämnden -1,6 -1,6 -1,6 -1,6 Kommunstyrelsen -122,4 -129,6 -132,8 -136,1 Utbildningsnämnden -421,5 -427,5 -438,1 -449,1 Socialnämnden -466,1 -494,9 -507,2 -519,9 Myndighetsnämnden -26,7 -27,5 -28,2 -28,9 Driftbudget nämnder -1042,5 -1084,5 -1111,5 -1139,3 Finansiellt och resultatenheter -34,3 -29,5 -32,0 -32,4 Verksamhetens nettokostnader -1076,8 -1114,0 -1143,5 -1171,7 Årets resultat 23,0 22,0 19,2 20,9 Kommunen har fått 426 107 kr i statsbidrag med anledning av ersättning för kostnader i samband med valet. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att betala ut statsbidrag till kommuner med vindkraft. Bidraget syftar till att öka kommunernas incitament att säga ja till ny vindkraft och kompensera de kommuner där det redan byggts vindkraft. Det betyder att kommunerna kommer få en ersättning på cirka 20 000 kr per MW och år. För Lycksele innebär det 1 357 315 kr i statsbidrag då det finns 67 MV vindkraft i kommunen för år 2026. För år 2025 mottogs i mars månad innevarande år 1 247 262 kr i statsbidrag, det redovisas på räkenskapsåret 2026 i enlighet med RKR (Rådet för Kommunal Redovisning) rekommendationer. Totala intäkter som redovisas på år 2026 är 2 604 577 kr. Statsbidraget i dess nuvarande form är tidsbegränsat för åren 2025,2026 och år 2027. Kommunen har inför valet 2026 fått 426 107 kr i bidrag för att ersätta merkostnader i samband med valet. Utifrån rekommendationen RKR-R2- Intäkter följer därav att det aktuella bidraget ska klassificeras som ett generellt statsbidrag i den externa redovisningen. För att kommunstyrelsen ska få ta del av statsbidraget utökas intäktsbudgeten för kommunalutjämning tillfällig med 0,4 mkr år 2026 och budgeten för kommunstyrelsen utökas tillfälligt med 0,4 mkr 2026. Totalt är detta ett nollsummespel för kommunen då det både uppstår intäkter och kostnader. Medlen är inte ramhöjande då de kommer tillfälligt under 2026. Då ersättningen utbetalas som kompensation för de negativa effekter som vindkraftsproduktion kan upplevas medföra bedöms det vara rimligt att stärka upp budget där insatserna skapar största möjliga nytta för så många personer som möjligt. Nedan angivna insatser avser 2025 års riktade statsbidrag (1 247 262 kr) till kommuner med vindkraft. Det har inkommit en större mängd klagomål på eftersatt underhåll av såväl gatljus, övergångsställen och igenvuxna offentliga miljöer under det senaste året och förslaget avser påskynda behövliga åtgärder för att kunna komma till rätta med det. Därutöver finns ett starkt önskemål om att förlänga den anlagda Strandpromenaden förbi Gammplatsen och upp till Lugnet för att koppla samman promenaden med den GC-väg som Trafikverket nyligen byggt från Lugnet till Betseledammen. Förslaget innehåller en post som möjliggör finansiering av en tidigarelagd projektering och ansökan om vattendom för åtgärden. Slutligen kan det konstateras att kommunmedborgarnas folkhälsostatus är låg. Förslaget innebär riktade insatser till både föreningsliv och kommunala verksamheter med uttalade uppdrag att arbeta folkhälsofrämjande. Trafik- och trygghetsskapande åtgärder: 700 000 kronor, fördelat på: Påskyndat utbyte av gatljus 300 000 kronor Prog. 15 Tillgängliggörande av övergångsställen 200 000 kronor Prog. 15 Igångsättning av ansökan för vattendom 100 000 kronor Prog. 80 Röjning och slyrensning 100 000 kronor Prog. 16 Folkhälsostärkande insatser: 547 262 kronor, fördelat på: Utökat föreningsstöd för folkhälsa 300 000 kronor Prog. 21 Tillskott till fritidsanläggningar 247 262 kronor Prog. 25 2026 års statsbidrag till kommuner med vindkraft på 1 357 315 kr avser insatser som beskrivs i ärendet Vindkraftmedel, Hållbarhetskontoret med diarienummer 2026-000141. Ekonomienheten Kommundirektör

§ 75 Dnr 2026-000144 Investeringsramar 2027 med plan 2028-2029 Kommunfullmäktige fastställer följande investeringsram till nämnder och styrelse: 2026 2027 2028 2029 Totalt Kommunstyrelsen 61,9 123,9 118,7 62,5 305,1 Utbildningsnämnden 12,0 7,5 7,0 7,0 21,5 Socialnämnden 13,2 5,0 3,5 11,2 19,7 Myndighetsnämnden 1,4 3,7 2,8 0,0 6,5 Summa (mkr) 88,5 140,1 132,0 80,7 352,8 Kommunfullmäktige ska varje år fastställa en investeringsram till nämnder och styrelse att förfoga över. 1. Den total investeringsram för perioden 2027–2029 är 352,8 mkr. 2. Om det under året uppstår investeringsbehov av stor betydelse för egendom, infrastruktur, tillväxt eller säkerhet som kräver utökning av den årliga totalramen ska kommunfullmäktige ta ställning om eventuell ramökning. I beslutsunderlaget ska ny finansieringsbudget ingå samt konsekvensbeskrivning för kommunens finansiella mål. 3. Behov av eventuell ramökning tas av kommunfullmäktige efter redovisning av orsak till behov samt konsekvensbeskrivning för kommunens finansiella mål. 4. Projekt beslutade av fullmäktige, nämnd eller verksamhetschef som påbörjas under perioden 2027 kan belasta flera år inom beslutad ram. Uppstår behov av ramökning hanteras frågan enligt punkt 3. Kommunen kan med egna medel finansiera investeringar för cirka 70 mkr under förutsättning att resultatet är cirka + 20 mkr. Vid större investeringar krävs ett högre resultat annars blir kassaflödet negativt och i förlängningen måste då en del lån tas upp. För år 2027 och år 2028 kommer en del lån att tas upp för att finansiera de stora investeringarna på Utbildningscentrum. Nämnderna Ekonomichef Kommundirektör

§ 76 Dnr 2026-000145 Investeringsbudget 2027 över 2 mkr Kommunfullmäktige fastställer investeringar överstigande 2 Mkr enligt tabell: 2027 2028 2029 Investeringsprojekt över 2 mkr 1 Tbg-skolan ytskikt ljud,ljus,ventanpassning, halv tårta åt gång 5 000 2 Tannbergsskolan, proj, Nybyggnad Fordons/teknikprogrammet 50 000 60 500 3 Tannbergsskolan, Transportprogrammet vid Motorstadion 13 200 4 Tannbergsskolan, Maskinhall vid Motorstadion 6 600 5 Tannbergsskolan, utemiljö 2 000 6 Tannbergsskolan, anpassning av hus D 12 000 8 700 7 Villaryds förskola 4 avd ytskicktrep o anpassningar 900 m2 10 000 8 500 8 Södermalms förskola 1 avd ytskicktrep o anpassningar 350 m2 4 300 9 Skolbibliotek och studiegård, tillbyggnad Norrängsskolan 250 m2 9 000 10 Anpassningsåtgärder Finnbacksskolan 2 000 8 000 11 Skidstadion toa, dusch, omkl, frd -> TBG Byggprogam 2 000 1 500 12 Yttertak Tannbergsskolan hus B 4 000 13 Utbyte kakelfog i Simhall 2 000 14 Utbyte maskiner Gatu/park 3 300 2 000 5 000 15 Limit Hyresgästanpassningar (inkl energieffektiviseringar) 8 000 8 000 30 000 16 Bredband investeringslimit 5 000 5 000 5 000 17 Gatu/park investeringslimit 2 500 2 500 3 000 18 Reinvestering och toppning gator/vägar 3 000 3 500 4 000 19 Lastbil Tannbergsskolans transportprogram 2 700 2 700 0 20 Utbyte Hemtjänst- och Hemsjukvårdsbilar 2 500 3 000 4 000 21 Utbyte resursbil Räddningstjänsten 0 2 200 0 Summa 119 500 111 900 53 500 Samtliga investeringar överstigande 2 Mkr ska fastställas av Kommunfullmäktige. En del i budgetprocessen inför budget 2027 innebär för Kommunstyrelsen och nämnderna att beskriva sina investeringsbehov inför 2027 med plan 2028 och 2029. Detta för att budgetberedningen ska få inspel från alla delar av verksamheten samt att nämnderna/styrelsen ska vara delaktig i budgetprocessen. Bedömning I de fall limit används som begrepp återredovisas dessa på objekts- eller aktivitetsnivå i samband med ärende om återrapportering av pågående och genomförda investeringar. Utöver redovisade projekt överstigande 2 Mkr har respektive nämnd uttryckt ett behov uppgående till mellan 2-10 Mkr per nämnd. I den redovisade tabellen framgår kalkylsiffror baserade på nulägespriser. Man kan förvänta sig en indexering på dessa belopp med ca 3- 5% årligen. I det fall nya lokaler för Transport- och Industriprogrammet påbörjas kommer ca 3000 m2 av de befintliga lokalerna att behöva rivas. Detta sker i så fall när nya lokaler är redo att ianspråktas. En rivning beräknas i dagsläget kosta ca 5000 kr/m2, inkl. destruktion och deponiavgifter. Rivningen kalkyleras därmed kosta 15 Mkr och är inte möjlig att hantera som en investering utan resultatförs det år som rivningen sker, i den här planen således 2029. Det är av stor vikt att detta tas med i planeringen i budgetbehovet det berörda året då beloppet är av betydande karaktär. Det finns ett reellt behov av flertalet större investeringar där lokaler för Tannbergsskolans fordonsprogram sticker ut allra mest. Förslaget bedöms främja jämställdhet, jämlikhet och bidra till minskad negativ klimatpåverkan. Förslaget bedöms inte kunna hanteras genom egenfinansiering vilket innebär att upplåning kommer att behöva ske. Skrivelse kring placering av Fordons-transport och Industriprogrammen Kommundirektör EkonomienhetenKommentar till investeringar överstigande 2 MKr Påverkan drift 1 Renovering av ytskikt och energieffektiviserande åtgärder. - 50 tkr/år 2 Tillskapande av ändamålsenliga lokaler. 2400 m2 X 45 000 kr/m2 = 108 000 tkr. + 6 000 tkr/år 3 Tillskapande av ändamålsenliga lärlokaler. 660 m2 X 20 000 kr/m2 = 13 200 tkr + 500 tkr/år 4 Nybyggnad av maskinhall med tillhörande skärmtak ca. 300 m2 X 22 000 kr/m2 = 6 600 tkr + 200 tkr/år 5 Iordningställande yttre miljö + 80 tkr/år 6 Anpassning för Lärvux, RL-programmet och Anpassad skola, 900 m2 X 23 000 kr/m2 = 20 700. Tas i bruk ht-29 + 500 tkr/år 7 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 900 m2 X 21 500 kr/m2 = 18 500 tkr fördelat på två år +/- 0 8 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 770 m2 X 22 000 kr/m2 = 8800 tkr fördelat på två år +/- 0 9 Utbyggnation av ändamålsenliga lokaler. 250 m2 X 35 000 kr/M2 = 9 000 tkr. + 250 tkr/år 10 Renovering av ytskikt och energieffektiviserande åtgärder, anpassning till högre elevantal. + 150 tkr/år 11 Nybyggnad av funktionärshus och värmestuga vid Skidstation, ev. i föreningssamverkan. +/- 0 12 Klimatanpassning och energieffektivisering, eventuellt solceller. +/- 0 13 Åtgärd som sänker anläggningens driftkostnad. - 100 tkr/år 14 Löpande utbytesserie. 2026 lastbil, 2027 lastbil, 2028 mindre maskiner för grönytor +/- 0 15 Limit - kommenteras ej +/- 0 16 Limit - kommenteras ej +/- 0 17 Limit - kommenteras ej + 100 tkr/år 18 Limit - kommenteras ej - 50 tkr/år 19 Utbyten av utbildningsfordon +/- 0 20 Löpande utbyten av finansiell leasing +/- 0 21 Utbyte av resursbil för Räddningstjänsten +/- 0

§ 77 Dnr 2026-000146 Fastställande av internhyra 2027 Kommunfullmäktige fastställer höjning av internhyra för år 2027 till + 5%. Kostnader för elnätsabonnemang, fjärrvärme och avfallshantering fortsätter att stiga och det råder oklarheter kring vilket slutpris som elhandelsavtalet kommer att innebära. Till följd av den osäkerhet som råder, både avseende globala och lokala faktorer, aviserar flera fastighetsägare höjda hyresnivåer inför 2027. Det bedöms inte var möjligt att klara av uppdraget med oförändrad internhyresnivå utan påtagliga negativa effekter för de verksamheter som hyr lokaler genom Fastighetsenheten. Fastighetsenheten och verksamhetsområde Samhällsbyggnad föreslår därför en höjning av internhyresnivån med + 5 %. Hyreshöjningen avser samtliga hyresrader i avtalen med undantag för avskrivningar som enligt förslaget får förbli oförändrade. Förslaget bedöms ge förutsättningar för Fastighetsenheten att utföra sitt uppdrag samtidigt som kostnadsökningen bedöms bli möjlig att hantera för verksamheterna som hyr lokaler. Den relativt försiktiga hyreshöjningen kan dock få långsiktiga konsekvenser i fråga om ytterligare begränsad möjlighet till underhåll av fastighetsbeståndet. De största osäkerhetsfaktorerna inför 2027 är: - Pga. ovanligt höga elpriser på elterminerna inför 2027 har vi hittills bara kunnat säkra upp ca 45% av 2027 års beräknade elhandelsvolym vilket gör att det finns en betydande ovisshet kring vad det slutliga elenergipriset kommer att hamna på. - Vi har ännu inte sett hela effekten av de ändrade nätabonnemangsvillkoren, det finns däremot inget som talar för att de ändrade villkoren kommer att innebära minskade kostnader. - Fjärrvärmeleverantören har aviserat höjningar av avgifter inför 2027 men vi har ännu inte fått några konkreta siffror att förhålla oss till. Sett till hur fjärrvärmekostnaderna ändrats i andra kommuner inom närliggande geografi kan man dock förvänta sig en kostnadsökning mellan 4-8 %. - Kostnaderna för hantering av avfall från kommunala verksamheter har stigit rekordsnabbt de senaste åren. Kraven på högre utsortering av fraktioner innebär i förlängningen att större utrymmen behöver iordningställas, kompressatorer behöver anskaffas, fler kärl behöver hyras in och eventuellt behöver fastighetsenheten upprätta en egen processkedja för att kunna hantera vått avfall från måltidsverksamheten för att hålla kostnadsutvecklingen stången. - Kostnader för hantering av historiska miljöskulder har ålagts Fastighetsenheten. Det finns 22 nedlagda deponier med föreläggande om övervakning, städning och sanering. Under åren 2025-2026 hanteras dessa kostnader inom Fastighetsenhetens driftbudget. Om man i framtiden ska fortsätta att kostnadsföra dessa åtgärder på enhetens driftbudget finns knappt något utrymme kvar för löpande underhållsåtgärder. Parallellt med ovan nämnt så införs striktare krav på inhägnad av skolområden genom kraven i Skolsäkerhetslagen. Därutöver kvarstår krav från verksamheterna avseende belysning av yttre miljöer kring skolor samt skyltning av desamma. Kostnader som är svåra att motivera som investeringar utan som åtminstone hittills hanterats inom driftbudget. I ett scenario där internhyran inte tillåts höjas kommer man att behöva göra avkall på både löpande underhållsåtgärder och på efterfrågad skyltning och inhägnad för att kunna hålla budget. Kommundirektör Ekonomichef

§ 78 Dnr 2026-000061 Mål och budget 2027 med plan 2028-2029 1. Kommunfullmäktige fastställer följande ramar för 2027 med plan 2028–2029: Intäkter Budget Budget Plan Plan Plan Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 698,1 720,7 752,0 784,7 816,2 Kommunal utjämning 401,7 412,3 413,5 422,2 426,9 Summa 1099,8 1133,0 1165,5 1206,9 1243,1 Finansförvaltning Finansnetto 2,6 2,4 3,2 3,0 2,6 Avskrivningar utanför resultatenheter -19,0 -21,0 -24,3 -24,3 -24,9 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,0 12,0 11,4 11,4 11,8 Pensionskostnader -20,3 -16,0 -16,0 -16,0 -19,2 Bidrag till kommunala bolag -6,6 -6,9 -7,0 -5,1 -5,2 Finansiell leasing fastigheter 0,0 0,0 2,1 2,1 2,1 Summa Finansförvaltningen -34,3 -29,5 -30,6 -28,9 -32,8 Ramar 1065,5 1103,5 1134,9 1178,0 1210,3 Nämnder Budget Budget Plan Plan Plan Kommunfullmäktige -4,3 -3,4 -3,4 -3,5 -3,6 Överförmyndarnämnden -1,6 -1,6 -1,9 -1,9 -2,0 Kommunstyrelsen -122,4 -126,6 -130,6 -134,5 -138,3 Utbildningsnämnden -421,5 -427,5 -444,1 -457,4 -470,2 Socialnämnden -466,1 -494,9 -512,6 -528,0 -542,8 Myndighetsnämnden -26,7 -27,5 -28,9 -29,7 -30,6 Driftbudget nämnder -1042,5 -1081,4 -1121,5 -1155,0 -1187,3 Finansiellt och resultatenheter -34,3 -29,5 -30,6 -28,9 -32,8 Verksamhetens nettokostnader -1076,8 -1110,9 -1152,1 -1183,9 -1220,1 Årets resultat 23,0 22,1 13,5 23,0 23,0 2. Kommunfullmäktige fastställer vision och kommunövergripande mål 2027 med plan för 2028–2029 i enlighet med vision och måldokument. 3. Kommunfullmäktige fastställer oförändrad skattesats med 23,05 för år 2027. 4. Kommunfullmäktige fastställer ett budgeterat resultat på motsvarande 1,2 % av skatteintäkter och kommunal utjämning vilket motsvarande 13,5 mkr för 2027. 5. Kommunfullmäktige fastställer Kommunstyrelsens ram för upplåning under 2027 till ett högsta belopp om 250 mkr, inklusive vidareutlåning till de kommunala bolagen. 6. Kommunens internränta fastställs till 2,5 %. Budgetberedningen inför 2027 års budget har bestått av ett förstärkt arbetsutskott. Budgetprocessen startade med Budgetdag 1 den 9 februari och Budgetdag 2 den 21 april. Vid budgetdagarna har kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens ledamöter, gruppledare, revisionen och fackliga representanter deltagit. Utifrån vad som presenterats under budgetdagarna har sedan budgetberedningen (med ett förstärkt kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas presidier) processat fram förslag till vision och kommunövergripande mål och budget inför 2027 med plan för 2028–2029. Enligt kommunens budgetprocess ska kommunfullmäktige i juni månad besluta om kommande års vision och verksamhetsmål samt resultat- och driftbudget och balans och finansieringsbudget. Bedömning De budgeterade skatteintäkterna och den kommunala utjämningen utgår ifrån SKR:s senaste prognos per 29 april 2026 med ett antagande om en befolkning på 12 165 invånare i kommunen vid årets slut år 2027 samt även för åren 2028 och 2029. SKR föreslår en internränta på 2,75% för år 2027 (samma som de föreslog för år 2026). 2026 har Lycksele 2,5% internränta och behåller samma nivå för år 2027, alltså 2,5%. PO-pålägget kommer fortsatt att vara 41% för den stora gruppen av medarbetare, men det finns en differentiering beroende på ålder. PO-pålägget hålls på samma nivå eftersom pensionskostnadsprognosen från KPA beräknas vara på ungefär samma nivå. Skatteintäkterna ökar 31,3 mkr mellan åren 2026 och 2027, det är den huvudsakliga ökningen av skatteintäkter. Utjämningen som är den andra stora intäkteposten ökar marginellt, varav 1,3 mkr avser statsbidrag för vindkraft som finns under den begränsade tidsperioden 2025–2027. Beloppet antas i budgeten vara på samma nivå som år 2026 men kan öka beroende på när ny vindkraft färdigställs. Att kostnadsutjämningen inte är värdesäkrad (räknas upp varje år) är den största orsaken till att verksamhetens omfattning varje år behöver ses över. Övriga intäkter som till exempel hemtjänstavgifter, barnomsorgsavgifter, avgifter för bygglov med mera budgeteras i respektive nämnd eller styrelse när programbudgeten ska beslutas. Det rörde sig år 2025 om totalt 275 mkr och kan antas vara lite högre när år 2027 ska budgeteras. Inför året har vissa mindre justeringar gjorts vilket gör att det totalt finns 33,4 mkr att ytterligare fördela ut i budgetramarna för styrelse och nämnder, plus eventuella omprioriteringar vid ett resultat på 2% (23,3 mkr) av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges budgetram förblir oförändrad mellan åren vilket gör att budgetramen blir 3,4 mkr. Överförmyndarnämnden får det belopp de behöver, en utökning av budgetramen med 0,3 mkr, totalt 1,9 mkr i ram. I Kommunstyrelsens budgetram har -1,47 mkr tagits bort eftersom budgetbeslutet om att stärka ungas psykiska ohälsa var tillfälligt under tre år, dock fortsätter den ordinarie verksamheten att jobba med frågan utifrån det grunduppdrag som finns inom framförallt Socialnämnd och Utbildningsnämnd. Kommunstyrelsen har en ny budgetram på 130,6 mkr och 1,3 mkr av dessa medel är tillfälliga under budgetåret 2027 då det avser statsbidrag för kommuner med vindkraft och statsbidraget är tillfälligt under åren 2025, 2026 och 2027. Utbildningsnämnden har en ny budgetram på 444,1 mkr. I socialnämndens budgetram har -0,5 mkr för Centrum mot våld tagits bort då höjningen var tillfällig under år 2026 och den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i ordinarie budgetprocess inför år budgetår 2027. I socialnämndens budgetram har -1,3 mkr för Aktvitetskravsreformen tagits bort då höjningen var tillfällig under år 2026 och den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i ordinarie budgetprocess inför år budgetår 2027. Socialnämnden får en ny budgetram på 512,6 mkr. Myndighetsnämndens budgetram ökar till 28,9 mkr. Vidare politiska prioriteringar av budgeterade medel sker i styrelsen och nämndernas programbudget. År 2028 års budgetramar är uppräknade med 3,0% och 2029 års budgetram är uppräknad med 2,8 % för att på så vis visa hur de framtida budgetramarna rent matematiskt ser ut just nu med ett resultat på runt 2% av skatter och bidrag. Vision och mål 2027 med plan 2028-2029 Nämnder Ekonomienheten Kommundirektör Bolagen

§ 79 Dnr 2026-000147 Fastställande av balans och finansieringsbudget 2027 med plan 2028-2029 Kommunfullmäktige fastställer balans och finansieringsbudget för 2027 med plan för 2028 och 2029. Enligt kommunallagen skall balans- och finansieringsbudget för 2027 med plan för 2028 - 2029 upprättas. Balans- och finansieringsbudgeten har sin utgångspunkt i resultatbudgeten samt investeringsramarna. Belopp i mkr. Balansbudget TILLGÅNGAR Prognos 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Anläggningstillgångar 741,2 829,8 911,3 932,5 - varav finansiella anläggningstillgångar 43,0 43,0 43,0 43,0 Omsättningstillgångar 167,8 167,0 169,1 171,6 Summa tillgångar 909,0 996,8 1080,4 1104,1 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 578,8 592,3 616,0 639,7 - varav årets resultat 4,3 13,5 23,7 23,7 - varav RUR 55,5 55,5 55,5 55,5 Avsättningar 14,0 13,3 13,2 13,2 Långfristiga skulder 95,5 170,5 230,5 230,5 - varav banklån 0,0 75,0 135,0 135,0 Kortfristiga skulder 220,7 220,7 220,7 220,7 Summa skulder 316,2 391,2 451,2 451,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 909,0 996,8 1080,4 1104,1 Ansvarsförbindelser Pensionsförpl. äldre än 1998, inkl. löneskatt 234,0 223,1 215,8 209,5 Finansieringsbudgeten för år 2027 visar på ett upplåningsbehov på 75 mkr år 2027 och 60 mkr år 2028. Planen är att finansiera de stora investeringsprojekten på Utbildningscentrum genom upplåning. Det handlar om följande investeringsprojekt: Tannbergsskolan, proj, Nybyggnad Fordons/teknikprogrammet – 110,5 mkr Tannbergsskolan, Transportprogrammet vid Motorstadion – 13,2 mkr Tannbergsskolan, Maskinhall vid Motorstadion – 6,6 mkr För övriga investeringsprojekt är ambitionen att finansiera dem med det egna kassaflödet. EkonomichefBelopp i mkr P ro g n o s 2 0 2 6 Budget 2 0 2 7 P lan 2 0 2 8 P lan 2 0 2 9 DRIFT Årets resultat 4,3 13,5 23,7 23,7 Justering för av- och nedskrivningar 48,5 49,0 49,5 50,0 Förändring avsättningar -0,4 -0,7 -0,1 0,0 Medel från den löpande verksamheten 5 2 ,4 6 1 ,8 7 3 ,1 7 3 ,7 INVESTERINGAR Investeringsutgifter -89,5 -140,1 -132,0 -80,7 Ej likviditetspåverkande investeringar 9,5 2,5 1,0 9,5 K assaflöde från investeringar -8 0 ,0 -1 3 7 ,6 -1 3 1 ,0 -7 1 ,2 FINANSIERING Nyupptagna långfristiga lån 0,0 75,0 60,0 0,0 Amortering långfristiga lån 0,0 0,0 0,0 0,0 K assaflöde från finansiering 0 ,0 7 5 ,0 6 0 ,0 0 ,0 ÅRETS K ASSAFLÖ DE -2 7 ,6 -0 ,8 2 ,1 2 ,5 IB Kassa å Bank 63,3 35,7 34,9 37,0 UB Kassa å Bank 35,7 34,9 37,0 39,5 Finansieringsbudget

§ 80 Dnr 2026-000149 Riktlinje resultatreserv (RER) Kommunfullmäktige fastställer riktlinje för resultatreserv (RER). Riktlinjen tillämpas från och med redovisningsår 2026. År 2024 gjordes ändringar i kommunallagen som innebär att det inte längre är möjligt att reservera medel till resultatutjämningsreserven (RUR). RUR ersattes av en ny möjlighet för kommuner att disponera överskott genom vad som kom att kallas resultatreserv (RER). Kvarvarande medel i resultatutjämningsreserven (RUR) får tas i anspråk fram till och med år 2033 i enlighet med tidigare regelverk samt Lycksele kommuns lokalt antagna riktlinjer. För att Lycksele kommun ska ha möjlighet att i kommande balanskravsutredningar reservera och disponera medel till/från resultatreserven (RER) krävs det att kommunen antar lokala riktlinjer. Riktlinje för resultatreserv (RER) Från och med räkenskapsår 2024 är det möjligt att under vissa förutsättningar reservera medel till en resultatreserv (RER) i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Syftet med att inrätta en resultatreserv (RER) är att under goda tider bygga upp ett överskott som när särskilda omständigheter finns ska kunna disponeras för att täcka hela eller delar av ett negativt balanskravsresultat. Dessa omständigheter kan exempelvis vara en tillfälligt svag utveckling av skatteunderlaget, omstrukturering av verksamheter eller andra tillfälliga kostnadsökningar eller inkomstbortfall. Resultatreserven ska användas för att öka flexibiliteten i ekonomistyrningen för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Resultatreserven möjliggör ökat fokus på långsiktiga mål jämfört med att varje enskilt räkenskapsår fokusera på att redovisa ett positivt balanskravsresultat. Resultatreserven ska inte användas för att underbalansera budgetar och driva löpande verksamhet över tid. En hög skattesats skall inte användas för att fylla resultatreserven inför en osäker framtid. RER är inte en del av kommunens externredovisning och finns inte med i resultaträkningen utan hanteras i den sidoordnade balanskravsutredningen. RER är i balansräkningen en varavpost i eget kapital. Tillföra resurser till resultatreserven (RER) Fullmäktige fattar beslut om reservering till resultatreserven i samband med behandlingen av årsredovisningen. Tillförda medel till RER ska framgå i årsredovisningens balanskravsutredning och resultatreservens totala storlek ska framgå av årsredovisningens balansräkning. Reservering till resultatreserven får i det fall kommunen har ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser göras med det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för reservering i stället uppgå till det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 2 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. En reservering får göras om resultatreserven efter reserveringen uppgår till ett belopp som motsvarar högst fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Ianspråkta resurser från resultatreserven (RER) Fullmäktige kan genom att ianspråkta medel från resultatreserven upp till en nivå som leder till att balanskravsresultatet blir noll välja att budgetera med ett underskott för en kommande period, till exempel på grund av nödvändiga omstruktureringskostnader av verksamheten för att på sikt nå en god ekonomisk hushållning, om det anses väl motiverat. I det fall man budgeterar med ett underskott och planerar att använda medel från RER behöver rambudgeten kompletteras med en balanskravsutredning. Fullmäktige fattar slutgiltigt beslut om att ianspråkta medel från resultatreserven i samband med behandlingen av årsredovisningen. Ianspråktagna medel ska framgå av årsredovisningens balanskravsutredning. Ekonomienheten

§ 81 Dnr 2026-000108 Antagande av överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027-2030 Kommunfullmäktige antar överenskommelsen om samverkan för regional utveckling 2027-2030 med tillhörande samverkansavtal. Överenskommelsen om samverkan för regional utveckling syftar till att tydliggöra formerna för samverkan mellan länets kommuner och Region Västerbotten i frågor som gäller regional utveckling. Ett förslag till överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027– 2030 har tagits fram i syfte att skapa tydliga, långsiktiga och ändamålsenliga former för samverkan mellan parterna under kommande mandatperiod. Överenskommelsen ska utgöra en gemensam grund för arbetet med regional utveckling Under hösten 2024 samt hösten 2025 genomfördes utvärderingar av den nu gällande överenskommelsen inom samverkansorganisationen. Dessa utvärderingar har utgjort ett centralt underlag i arbetet med att ta fram den nya överenskommelsen. Kommunstyrelsen arbetsutskott rekommenderas att anta Överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027-2030 med tillhörande samverkansavtal, i enlighet med primärkommunala delegationens rekommendation. Samverkansavtal för regional utveckling 2027-2030 Missiv Överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027-2030 Överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027–2030

§ 8 PKD Förslag till Överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027 – 2030, RUN 382-2025 Kommundirektör Region Västerbotten

§ 82 Dnr 2026-000109 Återcertifiering av Vård- och omsorgscollege och praktikplatsen.se för perioden 2027–2031 Kommunfullmäktige finansierar årligen sin andel av kostnaden för Vård- och omsorgscollege i Västerbotten och Praktikplatsen.se under perioden 2027– 2031. Under perioden 2009–2026 har kommunerna i Västerbottens län tillsammans med Region Västerbotten, hälso- och sjukvård, genom certifiering i Vård och omsorgscollege, samverkat kring kvalitetssäkrad utbildning som motsvarar branschens behov både till innehåll och upplägg. 2020–2022 implementerades ett nytt digitalt arbetssätt för praktiksamordning via praktikplatsen.se. För att fortsätta vara en del av VO- College krävs en återcertifiering vart femte år och Västerbottens nuvarande certifiering sträcker sig till och med 2026-12-31. Nu är det dags att förnya certifieringen för ytterligare en period om fem år, 2027–2031. För att återcertifieringen ska kunna genomföras krävs ett beslut kring finansiering av fortsatt medverkan i VO-College samt fortsatt gemensam digital praktiksamordning. Fördelning av kostnaderna mellan Västerbottens kommuner beräknas utifrån befolkningsstatistik. Region Västerbotten ansvarar för en tredjedel (1/3) och privata aktörer har en fast summa. Uppräkning av kostnader för denna verksamhet sker enligt SKR:s Prisindex Kommunal verksamhet. Anslagen indexregleras årligen i enlighet med PKV i de planeringsförutsättningar som presenteras i april/maj året före anslagsåret. Finansiering Det mest väsentliga för VO-College Västerbotten är att genom stark samverkan skapa en kvalitativ utbildning som leder till arbete och säkrar framtidens kompetens inom vård och omsorg. Övriga delar stödjer detta huvudmål genom att stärka kvalitet, attraktivitet och inkludering. VO-College arbetar för en kvalitetssäkrad utbildning som motsvarar branschens behov både till innehåll och upplägg. Västerbotten har ingått i VO-College sedan 2009. I Vård och omsorgscollege Västerbotten finns representanter för Region Västerbotten samt kommunernas socialtjänst och utbildning och fackförbundet Kommunal. I Västerbotten finns tre lokala VO College: Umeå/Vännäs/Robertsfors/ Nordmaling, Skellefteå/ Norsjö, Lycksele/ Storuman/ Vilhelmina. Här samverkar arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer nära varandra för en hållbar och lyckad kompetensförsörjning i vård och omsorg. Det gemensamma arbetet inom VO-college syftar till att utbildningen ska leda till jobb och möjligheter till vidare studier, borgar för kvalitet och status, ett gemensamt synsätt och för att elever och medarbetare ska ha förutsättningar att göra ett bra jobb, utvecklas och vara delaktiga. VO-College har i samverkan utarbetat beprövade metoder för olika sätt att kompetensförsörja vården och omsorgen utifrån rådande situation, exempelvis har konceptet för språkutveckling på arbetsplats tagits fram och spridits genom utbildning av språkombud och nätverk i hela landet. Protokollsutdrag från Primärkommunala delegationen 2026-03-13 § 17 Kostnadsfördelning 2022-2026 PM 2026-02-10 Socialnämnden 2026-05-06 § 36 Socialnämnden Verksamhetschef stöd vård och omsorg

§ 83 Dnr 2025-000149 Yttrande över remiss om tillstyrkan av vindkraftsetablering, Norrliden inom Lycksele kommun Lycksele kommun tillstyrker vindkraftsetablering för Norrliden Vindpark på fastigheten Björksele 1:46 med flera. Länsstyrelsen har på uppdrag av Miljöprövningsdelegationen översänt en begäran om yttrande om tillstyrkan avseende en etablering av vindkraft på fastigheten Björksele 1:46 med flera. Området i fråga är beläget mellan Björksele och Kristineberg, i närheten av Säter. Finansiering Beslutet behöver inte finansieras. Platsen för den tänkta etableringen är inte markerad som prioriterad för vindbruk i kommunens översiktsplan men bedöms i övrigt lämpa sig väl för ändamålet. Det finns boende som påverkas av etableringen men den uppfyller i alla delar de lagstadgade kraven för distans till permanentbostäder etcetera. Etableringen bedöms inte påverka frågor om jämställdhet eller jämlikhet. Närliggande verksamheter såsom turism längs Vindelälven kan påverkas av etableringen, likaså rennäringen. I remissunderlaget finns påverkansfaktorer beskrivna samt potentiella effekter av den påverkan. Företaget Norrliden Vindkraft AB har av Länsstyrelsen i Västerbotten, begärts att komplettera ett flertal uppgifter i ansökan från år 2025 gällande Norrliden Vindpark. Kompletterande uppgifter har därefter inkommit och en ny begäran om yttrande av tillstyrkan har därefter inlämnats till Lycksele kommun. Vid inlämnandet av begäran om yttrande av tillstyrkan saknades det dock fortfarande relevanta uppgifter som Lycksele Airport tidigare har efterfrågat och det gäller specifikt en steg 2 flyghinderanalys som ska utföras av Luftfartsverket (LFV). Efter inlämnandet av begäran om yttrande av tillstyrkan har dock bolaget återupptagit kontakten med Lycksele Airport för att lösa ut kvarstående frågeställningar. Lycksele Airport har skriftligen fått information från LFV att någon ändring av flygprocedurer inte är nödvändig om vindkraftsparken etableras i området. Lycksele Airport har också avtalet med bolaget att om projektet etableras kommer MSA ytan (Minimum sector altitude) att höjas från 3300 fot till 3400 fot. Lycksele Airport har därmed inget att erinra över planerad etablering för Norrliden Vindpark. Förslag till beslut på sammanträde Anna Dahlén V) föreslår att Lycksele kommun avstyrker vindkraftsetablering för Norrliden Vindpark på fastigheten Björksele 1:46 med flera. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, arbetsutskottets förslag att tillstyrka vindkraftsetablering och Anna Dahléns (V) förslag att avstyrka vindkraftsetablering. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutat att tillstyrka vindkraftsetablering för Norrliden Vindpark på fastigheten Björksele 1:46 med flera. Reservation Anna Dahlén (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag att avstyrka vindkraftsetablering. Ansökningshandlingar och kompletteringar Information om sekretess Länsstyrelsen Miljöprövningsdelegationen Myndighetsnämnden Kommundirektör

§ 84 Dnr 2026-000079 Försäljning av fastigheterna Bergviken 1, Köpmannen 3 och Stadshuset 9 Kommunfullmäktige säljer fastigheterna Bergviken 1, Köpmannen 3 och Stadshuset 9 till AB Lycksele Industrihus. Försäljningen sker till följande belopp: Bergviken 1. Taxeringsvärde x 2 = 1 168 000 kronor Köpmannen 2. Taxeringsvärde x 1 = 1 208 000 kronor Stadshuset 9. Taxeringsvärde x 1 = 1 100 000 kronor Tillträde till fastigheterna sker per 1 juli 2026. I en pågående process att renodla kommunens fastighetsbestånd till lokaler för den interna verksamheten och allmännyttiga lokaler så har tre fastigheter identifierats som lämpliga att avyttra. Gemensamt för dessa fastigheter är att det är belägna i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan samt att de huvudsakligen är avsedda för kommersiell verksamhet. Bergviken 1 Fastigheten är belägen vid korsningen Vilhelminavägen/Villarydsvägen. Nedre våningsplan hyrs ut till handel i form av gårdsbutiken ”Villa Veja”. Övervåningen är i dagsläget vakant och i behov av såväl underhåll som tillgänglighetsanpassningar innan uthyrning kan ske. Fastigheten har ett bokfört värde på 82.000 kronor. Taxeringsvärdet är 584.000 kronor. Den nuvarande hyresgästen bedöms inte klara av en nämnvärt högre hyresnivå än den man betalar idag. Värderingsutlåtande indikerar ett värde uppgående till 1 600 000 +/- 150 000 kronor. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för taxeringsvärdet x 2, alltså 1 168 000 kronor. Köpmannen 3 Fastigheten är belägen centralt vid torget i Lycksele, vid korsningen Skolgatan/Norra Torggatan. Byggnaden har nyligen genomgått en fasadrenovering samt fönsterbyten men är idag utan hyresgäster. Fastigheten har ett bokfört värde på 225.578 kronor, därutöver är det upparbetat 2.514.901 kronor som omsättningstillgångar i och med utfört fasad- och fönsterbyte. Taxeringsvärdet är 1.208.000 kronor. Värderingsutlåtande indikerar ett värde uppgående till 1 200 000 +/- 100 000 kronor. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för taxeringsvärdet x 1, alltså 1 208 000 kronor. Stadshuset 9 Fastigheten är belägen centralt i korsningen Storgatan/Grubbgatan. Över våningsplan inrymmer kommunal verksamhet medan de kommersiella lokalerna på nedre våningen är vakanta. Fastigheten har ett bokfört värde på 395.398 kronor. Taxeringsvärdet är ca. 1.100.000 kronor. Värderingsutlåtande indikerar ett värde uppgående till 2 400 000 +/- 250 000 kronor. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för taxeringsvärdet x 1, alltså 1 100 000 kronor. Finansiering Förslaget innebär att försäljningen av Bergviken 1 ger kommunen en vinst på 1 086 000 kr (försäljningspris – bokfört restvärde), försäljningen av Köpmannen 3 innebär en förlust för kommunen med 1 532 479 kr (försäljningspris – bokfört restvärde – upparbetade omsättningstillgångar) och försäljningen av Stadshuset 9 ger kommunen en vinst på 704 602 kr (försäljningspris – bokfört restvärde). Totalt genererar förslaget en vinst med 258 123 kronor. Den samlade bedömningen är att kommunen bör överlåta berörda fastigheter till det kommunalägda bolaget AB Lycksele Industrihus. I och med att lokalförsörjning till kommersiella aktörer genom den kommunala förvaltningen är möjligt att ifrågasätta bedöms det vara lämpligare att dessa lokaler ägs och förvaltas av det kommunala bolag som har den typen av verksamhet reglerat i sin bolagsordning och i sina ägardirektiv. Oberoende värdering av fastigheterna Inkommen skrivelse 2026-05-19 Kommundirektör AB Lycksele Industrihus

§ 85 Dnr 2026-000104 Antagande av Mötes- och resepolicy Kommunfullmäktige antar den reviderade mötes- och resepolicyn. Policyn ersätter tidigare mötes- och resepolicy och träder i kraft 1 augusti 2026. Lycksele kommuns mötes- och resepolicy antogs i juni månad 2022. Det har inkommit synpunkter på dess innehåll som bedömts föranleda behov av revidering av den. Den reviderade policyn bedöms möta de krav och önskemål som finns avseende mötesbehov, resesätt och beteendemönster. Den tar hänsyn till såväl sociala hållbarhetsaspekter som klimat. Förslag till beslut på sammanträde Anna Dahlén föreslår att vid resa ska kollektiva resvägar väljas i första hand. Roland Sjögren (KD) föreslår avslag till Anna Dahléns förslag. Beslutsgång Ordförande prövar först arbetsutskottets förslag att anta mötes- och resepolicy, vilket bifalls. Sedan prövar ordförande Anna Dahléns (V) tilläggsförslag att vid resa ska kollektiva resvägar väljas i första hand, vilket avslås. Ordförande konstaterar att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med arbetsutskottets förslag. Mötes- och resepolicy Kommundirektör Kommunsekreterare HR-chef

§ 86 Dnr 2026-000155 Förslag till ny taxa för förskola och fritidshem från och med 1 juli 2026, utifrån beslut om ändring av Maxtaxeförordningen (2001:160) Inkomsttaket för maxtaxa sänks till 51 560 kr per månad för förskola och fritidshem från 1 juli 2026 för att följa det beslut om förändringar i maxtaxeförordningen (2001:160) som träder i kraft från och med 1 juli 2026, och de nya avgiftsnivåer som Skolverket därefter kommer att meddela. Dessa förändringar föranleder ny taxa för förskola och fritidshem fr.o.m. 1 juli 2026. Varje år gör Skolverket en ny beräkning och informerar därefter kommunerna om maxtaxans inkomsttak och vad den högsta avgiften blir för första, andra och tredje barnet i förskola och fritidshem. Beloppen beräknas utifrån det inkomstindex som regeringen fastställt. Avgiften för förskola och fritidshem beräknas utifrån hushållets inkomsts per månad före skatt. De inkomster som ligger till grund för avgiften är skattepliktiga inkomster som t.ex. lön, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, sjukersättning eller etableringsersättning. Bidrag som inte är skattepliktiga ska inte räknas in, t.ex. bostadsbidrag, barnbidrag och studiebidrag. Inkomsttaket för 2026 är satt till 61 560 kr, och utifrån detta beslutades ny taxa från 1 januari 2026 vid kommunfullmäktiges sammanträde 2025-12-16 (§98, dnr 2025-000297). 2026-01-20 beslutade regeringen om ändringen i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Ändringen träder i kraft 1 juli 2026. Skolverket, som har ansvar för att fastställa de nya avgiftsnivåerna, kan inte formellt göra detta förrän förordningsändringen har trätt i kraft, men har meddelat preliminära belopp för att kommunerna ska kunna förbereda sig. Det nya preliminära taket för maxtaxa blir 51 560 kr från och med 1 juli 2026, och avgiften för första, andra och tredje barnet i förskola och fritidshem sänks i förhållande till det nya taket (1-3% av maxtaxebeloppet). Då förändringen ska medföra lägre avgifter även för hushåll med lägre inkomster, innebär det i praktiken att 10 000 kr räknas av från alla hushålls avgiftsgrundande inkomst från och med 1 juli 2026. Ett hushåll som idag har en avgiftsgrundande inkomst på 50 000 kr före skatt per månad, får alltså i praktiken en avgiftsgrundande inkomst på 40 000 kr från 1 juli 2026. De minskade avgiftsintäkter som detta innebär för kommunen kompenseras genom en utökning av statsbidraget för maxtaxa. För Lycksele kommun innebär det att cirka 1,1 mkr mer erhålls i bidrag för andra halvåret 2026 jämfört med första halvåret 2026. Detta utökade bidrag bedöms ge tillfredsställande täckning för de minskade avgiftsintäkter som förändringen innebär för kommunen. Det finns två ytterligare aspekter att ta i beaktning mot bakgrund av denna förändring. I nuvarande taxa finns en nedre gräns som berör hushåll med en avgiftsgrundande inkomst på 20 000 kr eller mindre. Dessa hushåll är i nuvarande taxa avgiftsbefriade. I förskolan tillämpas timtaxa som är baserad på barnens faktiska närvaro. Bedömning För att följa regeringens beslut om förändring i maxtaxeförordningen från och med 1 juli 2026, samt följa de nationella avgiftsnivåer som Skolverket som en följd av detta kommer att fatta beslut om, föreslås en sänkning av maxtaxetaket fr.o.m. 1 juli 2026, enligt Skolverkets beslut. Detta föranleder också en förändring i taxan för förskola och fritidshem. Eftersom taxor ska beslutas i kommunfullmäktige, bedöms det inte vara möjligt att invänta Skolverkets formella beslut. Detta skulle då innebära att ny taxa kan beslutas som tidigast vid fullmäktiges sammanträde 20 oktober, vilket i sin tur medför att vi inte kan debitera avgifter i enlighet med förordningens bestämmelser förrän närmare fyra månader efter att den trätt i kraft. Då det bedöms ytterst osannolikt att Skolverket efter 1 juli meddelar andra belopp än de preliminära, föreslås att den nya taxan tas upp för beslut vid fullmäktiges sammanträde 9 juni. När det gäller hushåll med låga inkomster, föreslås att den befintliga gränsen på 20 000 kr per månad som nedre gräns för när avgift utgår kvarstår, men att det i taxan förtydligas att det gäller den avgiftsgrundande inkomsten. I och med att en form av fribelopp på 10 000 kr införs för alla hushåll, innebär det alltså att även hushåll med inkomst i intervallet 20 001 – 30 000 kr/månad avgiftsbefrias, då deras avgiftsgrundande inkomst blir 10 001 – 20 000 kr/månad. De hushåll som idag befinner sig i detta intervall är företrädesvis ensamstående föräldrar med låg inkomst, och det bedöms vara rimligt och i linje med beslutsfattarens intentioner att dessa hushåll ingår i den avgiftsbefriade gruppen efter 1 juli 2026. Modellen för beräkning av hushållets timtaxa i förskolan föreslås vara oförändrad, men det bör förtydligas i taxeskrivningen att det är den avgiftsgrundande inkomsten som ligger till grund för beräkningen av timtaxan. Förslag till ny taxa för förskola och fritidshem, fr.o.m. 2026-07-01 Förskoleverksamhet I förskolan gäller timtaxa. Timtaxan för ett barn beräknas genom att ta procentsatsen (enligt tabell nedan) av hushållets avgiftsgrundande inkomst Från och med 1 juli 2026 utgörs den avgiftsgrundande inkomsten av hushållets sammanlagda inkomst från skattepliktiga inkomstslag som lön, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, sjukersättning/sjukpenning och pension, med ett avdrag för ett belopp på 10 000 kr för samtliga hushåll. Avgiften beräknas utifrån antalet närvarotimmar under månaden multiplicerat med hushållets timtaxa. Avgiften för en enskild månad kan bli lägre, men aldrig högre, än maxtaxenivåerna nedan. Barn 1*: 3 % - max 1547 kronor Barn 2: 2 % - max 1031 kronor Barn 3: 1 % - max 516 kronor Barn 4: ingen avgift *Med barn 1 avses det yngsta barnet i hushållet Fr.o.m. hösten det år barnet fyller 3 år görs avdrag för allmän förskola. Det innebär att hushållen enbart betalar för närvarotid som överstiger 63 timmar/månad under månaderna september-maj. Under juni, juli och augusti görs inget avdrag för allmän förskola. Minimiavgift: Om barnet har inga eller så få närvarotimmar under en månad att avgiften understiger 200 kronor, debiteras en minimiavgift på 200 kronor. Om hushållets avgiftsgrundande inkomst ((från och med 1 juli 2026 med en reduktion av faktisk inkomst om 10 000 kr/månad för alla hushåll) är lika med eller understigande 20 000 kronor/månad före skatt debiteras ingen avgift. Fritidshem I fritidshem gäller maxtaxa. Avgiften räknas i % av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad före skatt. Från och med 1 juli 2026 utgörs den avgiftsgrundande inkomsten av hushållets sammanlagda inkomst från skattepliktiga inkomstslag som lön, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, sjukersättning/sjukpenning och pension, med ett avdrag för ett belopp på 10 000 kr för samtliga hushåll. Barn 1*: 2 % max 1031 kronor Barn 2: 1 % max 516 kronor Barn 3: 1 % max 516 kronor Barn 4: ingen avgift *Med barn 1 avses det yngsta barnet i hushållet Om hushållets avgiftsgrundande inkomst ((från och med 1 juli 2026 med en reduktion av faktisk inkomst om 10 000 kr/månad för alla hushåll) är lika med eller understigande 20 000 kronor/månad före skatt debiteras ingen avgift. Under sommaren utgår en (1) avgiftsfri månad för hushåll med barn i fritidshem, om barnet har en sammanhängande ledighet på fyra veckor eller mer under sommaren. Sammanfattning Vår bedömning är att förändringen kommer att ha en positiv ekonomisk påverkan för de hushåll som från 1 juli 2026 har barn i förskola och/eller fritidshem. För hushåll med tre barn som har plats i verksamhet kan den minskade avgiften bli upp till 600 kr/månad (lägre vid ett eller två barn). Hushåll som idag har en inkomst i intervallet 20 001-30 000 och därmed betalar en lägre avgift, blir med den föreslagna förändringen helt avgiftsbefriade. Förändringen kommer, allt annat lika, att innebära sänkta utgifter för hushållen vilket är positivt ur ett barn- och familjeperspektiv. Delegationsbeslut utbildningsnämndens ordförande 2026-04-30 Skolchef Handläggare

§ 87 Dnr 2026-000156 Revidering av allmänna Lokala Ordningsföreskrifter samt riktlinjer för Torghandel Kommunfullmäktige antar reviderade allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Lycksele kommun samt riktlinjer för torghandel. Med anledning av utveckling inom tätortsområdet och förändringar i organisationen behöver de lokala ordningsföreskrifterna revideras. Därtill med anledning av förbättrad tillgänglighet för medborgare och näringsidkare, samt ökad effektivitet bör riktlinjerna för torghandel likväl revideras och föreslås därtill att bli en ordinarie bilaga till de lokala ordningsföreskrifterna. Finansiering Revideringen innebär inga kostnader varken på kort eller lång sikt. I huvudsak förväntas åtgärden innebär en viss administrativ besparing tack vare de föreslagna förändringarna i riktlinjerna. Med anledning av utveckling inom tätorten, exempelvis strandpromenaden och Ströget – Mötesplatsen för motorburna unga, samt förändringar inom organisationen sedan senaste revideringen, är bedömningen att det är aktuellt med en övergripande revidering. Samhällsbyggnadsenheten och Administrativa enheten har vid två tillfällen samrått över vilka förändringar som anses vara lämpliga och både underlätta för vidare administration samt för de företag eller personer som behöver ta del av de lokala ordningsföreskrifterna. Vidare har Polismyndighetens önskemål att ålägga ett förbud av bruk av lustgas inom § 3 området som förebyggande åtgärd beaktats. Förslag på reviderade lokala ordningsföreskrifter inkl. riktlinjer för torghandel Yttrande från Polismyndigheten Myndighetsenheten Gatu/parkenheten

§ 88 Dnr 2026-000138 Revidering av arbetsordning för Näringslivsråd Kommunfullmäktige fastställer reviderad arbetsordning för Näringslivsrådet. Näringslivsrådets ledamöter har uppmärksammat ett behov av att förnya Näringslivsrådets medlemsorganisationers möjlighet till representation. Förslaget innebär att Företagarna Lycksele (där Lycksele Handel numera har uppgått), utser 5 ledamöter samt en suppleant att representera dem i rådet. Handelskammaren föreslås att utöver sin organisationsrepresentant, få utse en representant från någon av sina medlemsföretag i Lycksele, samt en suppleant. Svenskt Näringsliv har tackat nej till deltagande i Näringslivsrådet, och deltar endast som adjungerade i vissa fall. En breddning av representationen till att ge en mer tyngd mot Lyckseles Näringsliv i Näringslivsrådet, har chans att påverka rådets arbete i positiv riktning och fördjupa dialogen mellan kommunen och näringslivet, och förbättra företagsklimatet ytterligare. Arbetsordning för Näringslivsråd Näringslivschef

§ 89 Dnr 2026-000137 Återrapportering av verkställda- och ej verkställda uppdrag Beslut Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen och överlämnar den till Kommunstyrelsen har 2021‐09‐28 § 100 beslutat vidta åtgärder för att kvalitetssäkra återrapportering av verkställda uppdrag. Rutin har upprättats i verksamhetssystemet Stratsys och återrapportering av verkställda och ej verkställda uppdrag ges 2 gånger per år till nämnd, kommunstyrelse och Uppdragslista över Kommunfullmäktiges, styrelsen och nämndernas verkställda och ej verkställda uppdrag, daterad 2026-04-30 Kommundirektör

§ 90 Dnr 2026-000125 Återrapportering av E-förslag Beslut Kommunstyrelsen tar del av redovisningen och överlämnar den till Enligt riktlinjer för E-förslag ska inkomna E-förslag redovisas två gånger per år till kommunfullmäktige. Nedan följer en redovisning av E-förslag för perioden 2025-10-21-2026-04-23: Utökad rätt till förskola med 30 timmar/vecka 2025-10-21 Förslaget har gått vidare för handläggning Fria arbetsskor till vård och omsorgspersonal inom kommunens verksamheter 2025-12-10 Förslaget har gått vidare för handläggning Gratis körkort till vårdelever 2026-02-16 Röstning pågår Isbana 2026-02-22 Förslaget har inte uppnått nog med röster. Inkludering av samtliga hushåll i Rusksele i verksamhetsområde för kommunalt vatten 2026-02-24 Röstning pågår Problem med hundbajs 2026-03-15 Röstning pågår Ökad transparens och öppenhet i nomineringar av nämndemän i Lycksele kommun 2026-03-26 Röstning pågår Hundrastgård i Lycksele 2026-04-08 Röstning pågår Snofsa till Djupskolavans vatten västra sidan 2026-04-09 Röstning pågår Gör om Djurparken till typ 4H gård 2026-04-13 Röstning pågår Mer hyresrätter till Villaryd 2026-04-13 Förslaget har inte uppnått nog med röster.

§ 91 Dnr 2026-000046 Rapporter till kommunstyrelsen Beslut De ledamöter som utsetts att representera kommunstyrelsen i olika grupperingar rapporterar, under max 3 minuter, följande: Roland Sjögren (KD) ger följande information:  Mötesplats Lycksele.  Frukostmöte med Svenskt Näringsliv.  Möte med Olle Blombergs vänner.  Ägarsamråd och bolagsstämma med Lycksele Skogs- och same museum AB.  Kvarkenrådets årsmöte.  R10 – Kapacitetsanalys.  Akademiska årets avslutning.  Inbjudan till Brännagård. Ann-Charlott Liljeström (S) ger följande information:  Regler för företags- och friskvård.  Träff i Medlefors om Näringslivsklimat.  Nedmontering av vårdsängar.  Medalj från Fredsloppet.  Årsmöte med föreningen BlåVägen.

§ 92 Dnr 2026-000027 Kurser och konferenser Beslut Kommunstyrelsen ger KSO-gruppen möjlighet att delta vid Seminarium ”Flyget som samhällsinvestering den 5 juni i Skelleftehamn. Följande kurser och konferenser presenteras:  Seminarium ”Flyget som samhällsinvestering den 5 juni i Skelleftehamn. Berörda