Kommunfullmäktige — 20 oktober 2026

§ 68 Dnr 2026-000013 Dagens ärenden Beslut Kommunfullmäktige fastställer dagordningen. Kommunfullmäktige

§ 69 Dnr 2026-000032 Val av Kommunfullmäktiges presidium samt ledamöter och ersättare till Val- och arvodesperedning för perioden 2026-10-20 – 2030-10-15. Beslut Kommunfullmäktige väljer Thomas Jakobsson (KD) till kommunfullmäktiges ordförande för perioden 2026-10-20 – 2030-10-15. Kommunfullmäktige väljer Erik Genberg (S) till vice ordförande i Kommunfullmäktige för perioden 2026-10-20 – 2030-10-15. Kommunfullmäktige väljer Denice Jonsson (KD) till andre vice ordförande i Kommunfullmäktige för perioden 2026-10-20 – 2030-10-15. Kommunfullmäktige utser följande till val- och arvodesberedning för tiden 2026-10-20 – 2030-10-15: Ledamot Ersättare Denice Nygren (M) Karl Gustaf Birgersson (M) Petra Svedin (C) Louis Lindqvist Renman (C) Per Dahlgren (L) Carola Olofsson (L) Hanna Blomqvist (KD) Oskar Lidström (KD) Stig-Lennart Karlsson (S) Lilli Bäcklund (S) Mikkel Jakobsson (V) Klaus Dudenhöfer (V) Sammy Lie (SD) Ola Hedestig (SD) Ordförande: Hanna Blomqvist (KD) Vice ordförande: Stig-Lennart Karlsson (S) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige ska välja Kommunfullmäktiges presidium samt ledamöter och ersättare till Val- och arvodesperedning för perioden 2026-10- 20 – 2030-10-15. Kommunfullmäktige Beslutet skickas till Berörda Kommunkansliet Kommunfullmäktige

§ 70 Dnr 2026-000032 Val av godemän till fastighetsbildningsförättningar för perioden 1 januari 2027 till 31 december 2030 Beslut Kommunfullmäktige utser följande godemän till fastighetsbildningsförättningar för perioden 1 januari 2027 till 31 december 2030: Godemän (6) 1. Sara Andersson (KD) 2. Carl-Jonas Franklin (KD) 3. Göran Wikman (L) 4. Hans Olofsson (S) 5. Anna Ritzén (S) 6. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige ska utse godemän till fastighetsbildningsförättningar för perioden 1 januari 2027 till 31 december 2030 Beslutsunderlag Lantmäteriets skrivelse angående val av godemän till fastighetsbildningsförättningar Beslutet skickas till Berörda Lantmäteriet Länsstyrelsen Västerbotten Kommunfullmäktige

§ 71 Dnr 2026-000029 Information från kommunstyrelsens ordförande Beslut Kommunfullmäktige tar del av informationen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens ordförande Roland Sjögren (KD) informerar om följande ärenden:  Etablering Kv. Tjärhovet (Coop).  Vägarbete vid ST1 korsningen (Gamla Shell).  Stor efterfrågan på industrimark.  Flygråd. Kommunfullmäktige

§ 72 Dnr 2026-000030 Allmänhetens frågestund Beslut Ingen fråga har inkommit och ordförande avslutar allmänhetens frågestunden. Ärendebeskrivning Enligt fullmäktiges arbetsordning (Kf 2021-02-22 § 13) gäller följande för allmänhetens frågestund: ”Alla kommunfullmäktiges sammanträden ska innehålla punkten Allmänhetens frågestund. Under frågestunden har alla som är folkbokförda i kommunen rätt att under högst en halvtimme, före ärendehanteringen, ställa frågor som berör ämnen av allmänt intresse som tillhör kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnds verksamhetsområde. Frågorna får inte beröra myndighetsutövning mot enskild. Frågorna ska vara inkomna till kommunen senast klockan 12.00 sista vardagen före fullmäktiges sammanträde där frågorna avses att ställas. Frågan får antingen ställas till ”kommunen” eller till namngiven person bland fullmäktiges ledamöter, ordförande eller vice ordförande i kommunens nämnder eller styrelser. Frågan besvaras i första hand till den person till vilken frågan är ställd, i andra hand av ordförande eller vice ordförande i nämnd eller styrelse som berörs av frågan och i tredje hand av annan som fullmäktiges ordförande bestämmer. Frågor som ställs på allmänhetens frågestund besvaras muntligt. Frågeställare ska vara närvarande vid sammanträdet då svaret lämnas och frågan ska läsas upp av frågeställaren. Under frågestunden får överläggningar (debatt) inte förekomma, dock har frågeställaren rätt att ställa en följdfråga. Fullmäktiges presidium bestämmer hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysning. Allmänhetens frågestund ska anges i kungörelsen.” Kommunfullmäktige

§ 73 Dnr 2026-000031 Ledamöternas frågestund Beslut Ingen fråga har inkommit och ordförande avslutar allmänhetens frågestunden. Ärendebeskrivning Enligt fullmäktiges arbetsordning (Kf 2021-02-22 § 13) gäller följande för ledamöternas frågestund: ”En fråga  ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot  ska ges in till fullmäktiges presidium senast klockan 12.00 sista vardagen före fullmäktiges sammanträde. Fullmäktiges presidium avgör om frågan får ställas  ska vara ställd till en namngiven nämnds-/styrelseordförande, vice ordförande eller ledamot, avgränsad i ämne och innehåll, och så utformad att den kan besvaras utan förberedelser  får inte avse ämnen som upptagits i ärende på föredragningslista, interpellation eller fråga till aktuellt sammanträde Frågan läses upp av frågeställaren och bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Debatt med anledning av frågan får föras endast mellan frågeställaren och den som besvarar frågan och begränsas till vardera ett inlägg om högst tre minuter samt vardera ett genmäle på högst en minut.” Kommunfullmäktige

§ 74 Dnr 2026-000011 Meddelande till kommunfullmäktige Beslut Kommunfullmäktige tar del av informationen. Ärendebeskrivning Följande ärenden meddelas fullmäktige:  Inspektionsprotokoll efter tillsynsbesök hos Överförmyndarnämnden i Södra Lappland.  Dom 2026-10-06, mål nr 2604-26.  Dom 2026-09-30 mål nr 1200-26.  Västerbottens regionala utvecklingsstrategi 2020-2030.  Rapportering av ej verkställda LSS beslut.  Rapportering av ej verkställda SoL beslut.  Dom 2026-09-09, mål nr 1323-26.  Verksamhetsberättelse för Lycksele Airport AB per den 31 augusti 2026.  Verksamhetsberättelse för Lycksele Bostäder AB per den 31 augusti 2026.  Verksamhetsberättelse för Lycksele Avfall och Vatten AB per den 31 augusti 2026.  Verksamhetsberättelse för Lycksele Djurpark AB per den 331 augusti 2026.  Verksamhetsberättelse för Skogs- och samemuseet i Lycksele AB.  Verksamhetsberättelse för AB Lycksele Industrihus per den 31 augusti 2026.  Årsredovisning för VIKOM år 2025.  Delårsrapport per den 30 juni 2026 för Lystkom.  Överklagan av beslut om översyn av förskole- och grundskolestrukturen i Lycksele kommun inför läsåret 2025/2026.  Redovisning av konsumentvägledning 2026-01-01 - 2026-06-30 Kommunfullmäktige

§ 75 Dnr 2025-000289 Svar på motion - Förmånscyklar (el eller hybrid) till kommunanställda (S) Beslut Motionen om att införa förmånscykel via bruttolöneväxling för kommunens anställda avslås. Ärendebeskrivning En motion har inkommit från Laila Axelsson-Jonsson (S) där hon föreslår att Lycksele kommun inför förmånscykel som ett bruttolöneavdrag för anställda i kommunen utifrån ett hälsoperspektiv. HR-chef och Ekonomichef har därefter utrett för och nackdelar med en sådan förmån. En tjänsteskrivelse gick upp till KF 2026-04-14 där KF återremitterar ärendet för att utreda och tydliggöra folkhälsoaspekterna och konsekvenser för bruttolöneavdrag för den anställde samt eventuella upphandlingskrav och juridiska förutsättningar. HR-chef, Ekonomichef, Upphandlaren och Folkhälsosamordnaren förtydligar den tidigare tjänsteskrivelsen nedan. Skatte- och regelverk Förmånscykel utgör en skattepliktig förmån enligt inkomstskattelagen, med möjlighet till skattefrihet upp till ett maximalt belopp per beskattningsår, i enlighet med Skatteverkets gällande regler. Bruttolöneavdrag minskar inte förmånsvärdet, utan påverkar den anställdes bruttolön och därmed underlaget för allmän pension, sjukpenning och andra socialförsäkringsförmåner. Regelverket för förmånscyklar är komplext och förutsätter korrekt tillämpning av skatte-, moms- och arbetsrättsliga regler under hela avtalstiden. Det finns även en viss rättslig osäkerhet kopplad till tolkningar av moms- och skatteregler, vilket ställer krav på kontinuerlig uppföljning under avtalsperioden. Kostnader – kommunen Ur kommunens perspektiv kan ett förmånscykelupplägg utformas som i huvudsak kostnadsneutralt, eftersom kostnader för cykel, service och leverantörens administration normalt finansieras genom bruttolöneavdrag från den anställde. De kostnader som kan uppstå för kommunen bedöms främst vara kopplade till intern administration, eventuella systemanpassningar samt handläggning av undantags- och specialfall. Den faktiska resursåtgången är beroende av nyttjandegrad, avtalets utformning samt hur frekvent förändringar i anställningsförhållanden Kommunfullmäktige aktualiseras, exempelvis vid sjukskrivning, tjänstledighet eller avslutad anställning. Även vid upphandling av helhetsleverantör kvarstår ett visst administrativt ansvar för kommunen, bland annat avseende hantering i lönesystemet av bruttolöneavdrag och förmånsvärden, uppföljning av frånvaro och anställningsförändringar samt löpande hantering av frågor och avvikelser. Kommunala utredningar och erfarenheter visar att införande av förmånscyklar kan medföra en märkbar administrativ belastning, även när leverantören tillhandahåller stödsystem och support. Belastningen uppstår särskilt vid hantering av specialfall såsom längre sjukskrivning, föräldraledighet, deltidsarbete eller avslut av anställning, och kräver ofta samordning mellan HR/lön och ekonomi. I större organisationer har den samlade administrativa hanteringen i vissa fall bedömts motsvara en påtaglig andel av en heltidstjänst, beroende på omfattning och organisatoriska förutsättningar. Sammantaget visar flera kommunala kartläggningar att den administrativa påverkan ofta underskattas i planeringsskedet, särskilt i relation till förändrade anställningsförhållanden, vilket bör beaktas vid ett eventuellt införande. Ekonomiska konsekvenser för den enskilde En förmånscykel finansieras genom bruttolöneavdrag, vilket innebär att den anställdes kontanta bruttolön sänks under avtalstiden. Detta påverkar den lön som ligger till grund för allmän pension, sjukpenning, föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner. Effekterna varierar beroende på inkomstnivå och livssituation, men kan få större relativ betydelse för medarbetare med lägre inkomster eller små ekonomiska marginaler. Vid längre sjukskrivning, tjänstledighet eller avslutad anställning kan kvarstående kostnader för cykeln behöva regleras. Även om vissa leverantörer erbjuder försäkringslösningar eller skydd vid längre frånvaro, kvarstår i grunden ett ekonomiskt ansvar hos den anställde. Sådana lösningar behöver därför analyseras närmare avseende omfattning, villkor och kostnad. En förmånscykel är formellt ett frivilligt erbjudande, men nyttjandet förutsätter ett ekonomiskt utrymme för bruttolöneavdrag under flera år. Erfarenheter från andra kommuner visar att nyttan i praktiken främst tillfaller medarbetare med högre inkomster och stabil anställning, medan låginkomsttagare och visstidsanställda i mindre utsträckning nyttjar förmånen. Dessa aspekter behöver vägas mot kommunens ambitioner avseende likabehandling, jämlik hälsa och ekonomisk trygghet för samtliga medarbetare. För att möjliggöra ett informerat ställningstagande är det därför av särskild vikt att villkor, risker och ekonomiska konsekvenser kommuniceras tydligt till medarbetarna vid ett eventuellt införande. Samlad jämförelsetabell – utan och med förmånscykel Kommunfullmäktige Exemplet är förenklat, utfallet kan variera beroende på individuella förutsättningar. Exempel förutsättningar:  Månadslön före avdrag: 34 000 kr  Bruttolöneavdrag för förmånscykel: 700 kr/månad  Total kommunal skatt i Lycksele kommun: 34,90 %  Avtalstid: 36 månader Utan Med Skillnad / förmånscykel förmånscykel effekt Bruttolön / månad 34 000 kr 33 300 kr −700 kr Nettolön / månad ca 22 134 kr ca 21 678 kr −456 kr Nettolön / år ca 265 600 kr ca 260 100 kr −5 500 kr SGI (år) ca 408 000 kr ca 399 600 kr −8 400 kr påverkas Ersättning vid sjukdom* högre lägre negativt Pensionsgrundande inkomst ca 408 000 kr ca 399 600 kr −8 400 kr (PGI/år) Årligt pensionsintjänande ca 75 500 kr ca 73 900 kr −1 600 kr (allmän pension)** * SGI ligger till grund för bl.a. sjukpenning och föräldrapenning. ** Förenklad beräkning: ca 18,5 % av PGI. Förmånscykeln innebär en faktisk minskning av nettolönen om cirka 450–460 kronor per månad utifrån exemplet. Samtidigt sänks SGI och pensionsgrundande inkomst, vilket kan ge lägre ersättning vid sjukdom/föräldraledighet och lägre framtida pension. Minskningen är likartad i kronor oavsett inkomstnivå, men får större relativ betydelse för medarbetare med lägre lön eller små ekonomiska marginaler. Upphandling/Avtal Ett införande av förmånscyklar via extern leverantör utgör ett upphandlingspliktigt tjänstekontrakt enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), då upplägget normalt omfattar tillhandahållande av cyklar (webshop), leasing/finansiering, administration av bruttolöneavdrag samt service och support. För att begränsa kommunens interna hantering bör en eventuell upphandling utformas som en helhetstjänst, där en leverantör ansvarar för hela leveranskedjan. Det kvarstår dock ett behov av administrativ hantering inom Kommunfullmäktige kommunen, exempelvis kopplat till löneprocesser, avvikelser och frågor från anställda. Marknaden består av leverantörer som erbjuder färdiga koncept för förmånscyklar, där leverans och service sker i samverkan med lokala cykelhandlare. Detta innebär att lokala cykelhandlare involveras genom leverantörens samarbetsupplägg, exempelvis för utlämning, service och reparationer. Vid upphandling finns möjlighet att i viss utsträckning beakta aspekter såsom service, leveranstider och tillgänglighet, under förutsättning att dessa utformas i enlighet med upphandlingsrättsliga principer och gällande praxis. Upplägget innebär ett flerpartsförhållande mellan arbetsgivare, leverantör och i vissa fall finansbolag, vilket ställer krav på tydlig reglering av roller och ansvar. Särskilt behöver villkor klargöras avseende hantering vid förändrade anställningsförhållanden (t.ex. sjukskrivning, tjänstledighet eller uppsägning), ekonomiska konsekvenser för den anställde, samt villkor för service, reparation och eventuellt utköp av cykel. Det bör särskilt uppmärksammas att den ekonomiska risken i grunden ligger på den anställde. Exempelvis vid längre frånvaro eller avslutad anställning, där kvarvarande kostnader kan behöva regleras. Det kan vidare noteras att flera leverantörer erbjuder standardiserade försäkringslösningar kopplade till förmånscyklar, exempelvis vid längre sjukskrivning eller föräldraledighet. Dessa innebär typiskt att löneavdraget helt eller delvis täcks av en försäkring under perioder då den anställde saknar lön, vilket minskar risken för betalningsproblem och förenklar hanteringen. Sådana lösningar kan därmed bidra till minskad administrativ belastning och minskad ekonomisk risk för den enskilde, och bör övervägas i kravställningen vid en eventuell upphandling. Sammanfattningsvis är en förmånscykellösning juridiskt möjlig att genomföra, men förutsätter en noggrant utformad upphandling och tydliga avtalsvillkor för att säkerställa förutsebarhet, hanterbar administration och rimliga villkor för både kommunen och de anställda. Folkhälsoperspektivet Enligt Trafikverkets forskningsrapport från 2024 så framgår det att anställda som pendlar till arbetet med cykel (där förmånscykel ingår) istället för bil har i genomsnitt en sjukdag färre om året, och desto mer de cyklar desto färre sjukdagar får de. Personer som går eller cyklar omkring 20 minuter till och från jobbet har mindre åderförkalkning i hjärtats kärl. Sambandet finns kvar även när forskarna tar hänsyn till hur fysiskt aktiva personerna är på fritiden. Cykelpendlare, oavsett om de nyttjar “vanlig” cykel införskaffad sedan tidigare, eller en förmånscykel, har 20–41% lägre relativ risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar och 46% lägre relativ risk för hjärt- och kärlsjukdomsmortalitet jämfört med personer som inte använder aktiva transportmedel. Aktivt pendlande (cykel eller gång) minskar risken för att Kommunfullmäktige insjukna med 11 % där en daglig ökning av endast 500 steg minskar risken för sjukdom med 6 %. Aktiva arbetspendlare har visats ha ett samband med en minskad risk på 36% för utveckling av typ 2 diabetes. Det räcker med i genomsnitt en sträcka på ca 50 kilometer i veckan på cykel, för att uppnå denna hälso-fördel. Om arbetsgivaren är offentlig kan man också räkna hem vinster i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Jönköpings kommun har till exempel räknat ut att varje krona de satsat på förmånscyklar har gett 6,21 kronor tillbaka i de samhällsnyttor som ökat cyklande leder till. Vidare enligt Jönköpings kommuns resvane-undersökning så framgår det att ensamresandet i bil minskade med 18 procent när de införde förmånscyklar. Erfarenheter från Örebro kommun som erbjuder förmånscykel har visat på fler cykelresor till arbetet, minskad bilpendling och ökad användning av elcykel. Ur ett hälsoperspektiv innebär detta en hög sannolikhet på ökning av den dagliga fysiska aktiviteten bland anställda som har förmånscykel, och en potential för minskad sjukfrånvaro över tid, samt såklart förbättrad självskattad hälsa och välbefinnande. Utredning gjord på Örebro kommuns erbjudande om förmånscykel betonar att hälsoeffekterna inte enbart är fysiska. Cykelpendling kan även bidra till minskad upplevd stress jämfört med bilpendling, ökat välbefinnande kopplat till självständighet, frisk luft och rörelse samt stärkta positiva vanor genom regelbunden vardagsaktivitet. Helsingborgs stad har särskilt lyft elcykelns (de flesta som erbjuds förmånscykel införskaffar en elcykel) roll för jämlik hälsa. Erfarenheten är att elcykeln gör cykling möjligt över längre avstånd, minskar upplevd ansträngning och sänker tröskeln för äldre, ovana eller mindre vältränade medarbetare. Helsingborg framhåller eldriven förmånscykel som ett verktyg som breddar målgruppen för vardagsmotion och minskar risken för att cykelfrämjande insatser bara når redan aktiva grupper. I Sundsvalls kommun uppger hela 66 procent att de har cyklat mer sedan de fått sin förmånscykel. Den nya skattelättnaden har lett till ökad cykling och det finns stor möjlighet att få många fler att ersätta bil med cykelpendling (enligt Sundsvall kommuns hemsida för förmånscyklar). Enligt en rapport från Umeå kommun (de har haft förmånscykel sedan 2019) framkommer det att förmånscykeln bidragit till ett tydligt transportslagsbyte från bil till elcykel, samt att det skapas förutsättningar för ökad daglig fysisk aktivitet och har potential att ge betydande folkhälsovinster, särskilt för tidigare bilpendlare. Man kan därmed dra slutsatsen att hälsovinsten är störst hos tidigare bilpendlare samt personer som annars haft låg fysisk aktivitet. Skellefteå kommun har inte gjort någon undersökning på införandet av förmånscykel. Tjänsteperson som har huvudansvaret svarar att de har totalt sedan starten 2022 haft 1682 medarbetare som tecknat avtal för förmånscykel (ej inräknat årets avtalsomgång som snart är klar). Det innebär drygt 400 medarbetare varje år som införskaffat förmånscykel (Skellefteå Kommunfullmäktige kommun har ca 8000 medarbetare), vilket utgör ca 5% medarbetare per år (om den siffran är direkt applicerbar på Lycksele eller inte går inte att svara på, men det skulle teoretiskt innebära ca 80 medarbetare per år för Lyckseles del). Halmstad högskola har forskat på aktiv pendling som en effektiv folkhälsoåtgärd, och där drar man slutsatsen att elcykel (vilket är den vanligaste cykeln man skaffar genom erbjudandet förmånscykel) för många grupper (äldre, längre pendlingsavstånd, nedsatt kapacitet osv), kan vara avgörande för att aktivitet alls sker. Att som kommunal arbetsgivare verka för att integrera fysisk aktivitet i vardagsliv snarare än som separat träning är därför motiverat. Sett ur ett folkhälsoperspektiv är främjandet av aktiv pendling en god folkhälsostrategi på befolkningsnivå. Sammanfattningsvis visar forskning ett tydligt samband mellan aktiv pendling och förbättrad hälsa, minskad sjukfrånvaro samt lägre risk för flera folksjukdomar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan ökat cyklande därmed bidra till såväl bättre folkhälsa som minskade indirekta kostnader. Utifrån olika kommuners redogörelser över hur införandet av förmånscykel påverkat hälsan hos medarbetarna så är det svårt att på förhand bedöma hur stor andel av just Lycksele kommuns medarbetare som faktiskt skulle förändra sitt resebeteende enbart till följd av en förmånscykel. Ett rimligt antagande utifrån vad som redovisats är att vi kommer få positiva hälsoeffekter, och även vid måttligt beteendeskifte kan hälsovinster uppstå, särskilt bland tidigare bilpendlare och lågaktiva grupper. Omfattningen på hälsoeffekterna är även till viss del avhängigt på hur väl ett erbjudande om förmånscykel paketeras och presenteras. Potentiella folkhälsoeffekter behöver slutligen även vägas mot ekonomiska, administrativa och likabehandlingsmässiga aspekter. Samlad bedömning Den kompletterande utredningen visar att förmånscykel som personalförmån är juridiskt möjlig att genomföra och att forskning samt erfarenheter från andra kommuner pekar på positiva effekter i form av ökad fysisk aktivitet, minskad bilpendling och potentiellt förbättrad hälsa för de medarbetare som använder förmånen. Aktiv pendling har i flera studier kopplats till minskad sjukfrånvaro samt lägre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Samtidigt är det svårt att bedöma i vilken omfattning dessa effekter skulle uppstå i Lycksele kommun, eftersom nyttjandegraden och förändringen av resvanor inte kan förutses på förhand. Även om upplägget kan utformas som i huvudsak kostnadsneutralt för kommunen kvarstår ett löpande administrativt ansvar, särskilt kopplat till lönehantering, förändrade anställningsförhållanden och hantering av specialfall. Erfarenheter från andra kommuner visar att den administrativa belastningen kan bli betydande och kräver samordning mellan HR, lön och Kommunfullmäktige ekonomi. För den enskilde medarbetaren innebär bruttolöneavdraget en minskning av den pensions- och sjukpenninggrundande inkomsten samt en minskad disponibel inkomst under avtalstiden. Konsekvenserna varierar beroende på individens ekonomiska situation, men bedöms få större relativ betydelse för medarbetare med lägre inkomster eller begränsade ekonomiska marginaler. Vid längre frånvaro eller avslutad anställning kan dessutom ekonomiska åtaganden kvarstå, vilket innebär att den ekonomiska risken i grunden ligger hos den anställde. Utredningen visar även att förmånscyklar i praktiken främst nyttjas av medarbetare med högre inkomster och stabila anställningsförhållanden, medan låginkomsttagare och visstidsanställda nyttjar förmånen i mindre utsträckning. Detta innebär att nyttan riskerar att fördelas ojämnt mellan olika medarbetargrupper och att åtgärden därmed har begränsad träffsäkerhet utifrån kommunens ambitioner om likabehandling och jämlik hälsa. Utifrån erfarenheter från Skellefteå kommun, där omkring 5 procent av medarbetarna årligen tecknar förmånscykel, kan det uppskattas att cirka 80 medarbetare per år skulle kunna nyttja en motsvarande förmån i Lycksele kommun. Sammantaget bedöms de administrativa konsekvenserna, de ekonomiska effekterna för medarbetarna samt likabehandlingsaspekterna väga tyngre än de positiva men svårbedömda effekterna på kommunövergripande nivå. Mot denna bakgrund föreslås att motionen avslås och att Lycksele kommun i nuläget inte inför förmånscykel som personalförmån Förslag till beslut på sammanträdet Laila Axelsson Jonsson (S), Ann-Charlott Liljeström (S), Mats Dahl (S), Lars Johansson (S) och Anna Dahlén (V) föreslår bifall till motionen. Roland Sjögren (KD) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Kommunfullmäktige Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag att avslå motionen och Laila Axelsson Jonssons (S) med fleras förslag att motionen bifalls. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutat avslå motionen. Omröstning Omröstning begärs och genomförs. Med 19-ja röster för att motionen ska avslås mot 12-nej röster för att motionen ska bifallas konstaterar ordförande att kommunfullmäktige beslutat avslå motionen. Ledamot/tjänstgörande Ja-röster Nej- Avstår från att ersättare röster rösta Anna Ackemo (M) x Anders Kyrk (M) x Karl Gustaf Birgersson (M) x Petra Svedin (C) x Per Dahlgren (L) x Roland Sjögren (KD) x Betty-Ann Nilsson (KD) x Thomas Jakobsson (KD) x Hanna Blomqvist (KD) x Umberto Bjuhr (KD) x Jennie Palmarsson (KD) x Car-Jonas Franklin (KD) x Sara Andersson (KD) x Izabelle Meijer (KD) x Andreas Blomqvist (KD) x Martina Björnebäck (KD) x Oskar Lidström (KD) x Ann-Charlott Liljeström (S) x Kommunfullmäktige Erik Genberg (S) x Laila Axelsson Jonsson (S) x Lars Johansson (S) x Maria Karlsson (S) x Erik Lindström (S) x Anna Ritzén (S) x Stig-Lennart Karlsson (S) x Camilla Persson (S) x Mats Dahl (S) x Anna Dahlén (V) x Mikkel Jakobsson (V) x Sammy Lie (SD) x Ola Hedestig (SD) x Summa 19 12 Reservationer Ann-Charlott Liljeström (S), Erik Genberg (S), Laila Axelsson Jonsson (S), Lars Johansson (S), Maria Karlsson (S), Erik Lindström (S), Anna Ritzén (S), Stig- Lennart Karlsson (S), Camilla Persson (S), Mats Dahl (S), Anna Dahlén (V) och Mikkel Jakobsson (V). Beslutsunderlag Motion – Förmånscyklar, daterad 2025-11-24 Arbetsutskottet 2026-03-10 § 43 Kommunstyrelsen 2026-03-24 § 35 Kommunfullmäktige 2026-04-14 § 19 Arbetsutskottet 2026-09-22 § 146 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 117 Kommunfullmäktige Beslutet skickas till HR-chef Ekonomichef Folkhälsosamordnare Kommunfullmäktige

§ 76 Dnr 2026-000162 Svar på remiss av ansökan om ändring av gränsen mellan Vindelns kommun och Lycksele kommun. Beslut Kommunfullmäktige har tagit del av rubricerad remiss och känner sig hedrade av förfrågan från byborna i Ekorrträsk. Däremot finns ett flertal aspekter att väga in i ett sådant här principiellt viktigt beslut. Om kommuner börjar konkurrera mot varandra genom att det görs anspråk på varandras geografiska ansvarsområden öppnas en ny väg för kommuner att skapa befolkningsmässig tillväxt på andra kommuners bekostnad. Lycksele kommun vill inte vara delaktiga till en sådan utveckling. Med det sagt tillstyrks den föreslagna indelningsändringen under förutsättning att Vindelns kommun inte motsätter sig densamma. Ärendebeskrivning De boende i byn Ekorrträsk har ansökt till Kammarkollegiet om att ändra gränsen mellan Vindelns kommun och Lycksele kommun. I dagsläget är det Lycksele tätort som utgör den naturliga arbetspendlingsorten för boende i Ekorrträsk, trots att byn ligger inom Vindels kommuns geografiska ansvarsområde. I ansökan om gränsändring anför byborna bland annat att byn ligger avsevärt mycket närmare Lycksele tätort än Vindelns tätort samt att man känner sig åsidosatta av hemkommunen i frågor som rör allt från skolskjuts till insamling av hushållsavfall. Finansiering De exakta ekonomiska effekterna av förslaget behöver utredas mer ingående. När administrativa gränser förflyttas påverkas såklart kommunernas ekonomiska förutsättningar. I Lyckseles fall skulle förslaget innebära 39 nya invånare och därmed ett ökat skatteunderlag. Men det skulle också innebära kostnader i form av skolskjuts, underhåll av gator, vägar och allmän belysning samt hemtjänst och hemsjukvård mm. Med hänsyn tagen till den geografiska närhet som byn Ekorrträsk har till Lycksele tätort så bedöms de tillkommande kostnaderna vara hanterbara. På samma sätt skulle Vindelns kommun förlora skatteunderlag men det kan mycket väl kompenseras av minskad kostnadsmassa för motsvarande kommunala ansvarsområden. Kommunfullmäktige Väsentlighetsanalys Förslaget skulle med största sannolikhet innebära en kvalitetshöjning för berörda boende. Den utökade kvalitén ska däremot inte ske på bekostnad av kvalitén för befintliga invånare i Lycksele kommun. Vi värnar om en levande landsbygd vilket Ekorrträsk i de allra flesta avseenden får sägas vara. Men med hänsyn tagen till den geografiska närhet som byn Ekorrträsk har till Lycksele kommuns nuvarande administrativa gräns samt till Lycksele tätort så bedöms fördelarna med förslaget överväga de potentiella nackdelarna av detsamma. Däremot är Lycksele kommun måna om en fortsatt god relation med Vindelns kommun och om Vindeln motsätter sig förslaget så bör kommunfullmäktige att acceptera det ställningstagandet. Samlad bedömning Den samlade bedömningen från verksamheten är att tillstyrka förslaget under förutsättning att Vindelns kommun inte motsätter sig detsamma. Beslutsunderlag Remiss av ansökan om ändring av gränsen mellan Vindelns kommun och Lycksele kommun Arbetsutskottet 2026-09-22 § 147 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 117 Beslutet skickas till Kammarkollegiet Kommundirektör Verksamhetschef Kommunfullmäktige

§ 77 Dnr 2025-000129 Utökning av investeringsramar 2026 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att utöka Utbildningsnämndens investeringsram med 5 mkr enligt tabell nedan: 2025 2026 2027 2028 Totalt Kommunstyrelsen 68,5 63,9 50,0 50,0 255,8 Utbildningsnämnden 7,0 12,0 6,7 6,5 33,7 Socialnämnden 7,0 13,2 7,0 7,0 38,2 Myndighetsnämnden 6,8 1,4 1,0 1,0 9,7 Summa (mkr) 89,3 90,5 64,7 64,5 337,4 Ärendebeskrivning I ärendet DNR 2025-000258 Utökning av kommunstyrelsens investeringsbudget 2026 som beslutades i kommunfullmäktige 9 juni 2026 blev det en miss i tabellen över kommunens totala investeringar 2026. Utbildningsnämnden fick i den tabellen endast 7 mkr i investeringsram för år 2026 men de skulle fortsatt ha varit 12 mkr, då det tidigare (kommunfullmäktige 16 december 2025) skett en utökning med 5 mkr från 7 mkr (DNR 2025-000129) till totalt 12 mkr i investeringsram för Utbildningsnämnden. Den tidigare utökningen på 5 mkr avser investeringar att utveckla nya vuxenutbildningar inom metallindustrin i Lapplandsvux upptagningsområde. Detta ska möjliggöras genom investeringar i maskiner under 2026, vilka skapar förutsättningar för utbildning inom bristyrken där industrin har stora rekryteringssvårigheter. Det handlar om en CNC-fräs, kantpress och svetsbås med mera. Finansiering Investeringen på 5 mkr är kostnadsneutral och påverkar inte likviditeten för Lycksele kommun då investeringarna sker med bidrag från Tillväxtverket. Den medfinansiering som krävs i projektet står Region Västerbotten för. Samlad bedömning Efter en miss i en tabell bör det rättas till så Utbildningsnämnden får 12 miljoner i investeringsram för år 2026. Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Arbetsutskottet 2026-09-22 § 149 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 118 Beslutet skickas till Ekonomienheten Utbildningsnämnden Kommunfullmäktige

§ 78 Dnr 2026-000189 Nämndernas verksamhetsberättelse med ekonomiprognos per den 31 augusti 2026 Beslut Kommunfullmäktige tar del av nämndernas verksamhetsberättelse per den 31 augusti 2026. Ärendebeskrivning Nämnderna redovisar verksamhetsberättelser per den 31 augusti 2026. • Kommunstyrelsen • Utbildningsnämnden. • Socialnämnden. • Myndighetsnämnden. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 2026-09-22 § 149 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 119 Kommunfullmäktige

§ 79 Dnr 2026-000193 Lycksele kommuns delårsrapport per 31 augusti 2026 Beslut Kommunfullmäktige godkänner Lycksele kommuns delårsrapport per den 31 augusti 2026. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har fastställt Lycksele kommuns delårsrapport per den 31 augusti 2026 och överlämnat den till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 2026-09-22 § 150 Delårsrapport per den 31 augusti 2026 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 120 Översiktlig granskning delår 2026 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskrav delår 2026 De sakkunniga biträdarnas yttrande om delårsrapporten 2026 Revisorernas bedömning av delårsrapport 2026 Yttrande från kommunledningen delår 2026 Beslutet skickas till Ekonomienheten Kommunfullmäktige

§ 80 Dnr 2026-000061 Mål och budget 2027 med plan 2028-2029 Beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer följande ramar för 2027 med plan 2028–2029: Budget Budget Plan Plan Plan Intäkter 2025 2026 2027 2028 2029 Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 698,1 720,7 752,0 784,7 816,2 Kommunal utjämning 401,7 412,3 413,5 422,2 426,9 Summa 1099,8 1133,0 1165,5 1206,9 1243,1 Finansförvaltning Finansnetto 2,6 2,4 3,2 3,0 2,6 Avskrivningar utanför resultatenheter -19,0 -21,0 -24,3 -24,3 -24,9 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,0 12,0 11,4 11,4 11,8 Pensionskostnader -20,3 -16,0 -16,0 -16,0 -19,2 Bidrag till kommunala bolag -6,6 -6,9 -7,0 -5,1 -5,2 Finansiell leasing fastigheter 0,0 0,0 2,1 2,1 2,1 Summa Finansförvaltningen -34,3 -29,5 -30,6 -28,9 -32,8 Ramar 1065,5 1103,5 1134,9 1178,0 1210,3 Budget Budget Plan Plan Plan Nämnder 2025 2026 2027 2028 2029 Kommunfullmäktige -4,3 -3,4 -3,4 -3,5 -3,6 Överförmyndarnämnden -1,6 -1,6 -1,9 -1,9 -2,0 Kommunstyrelsen -122,4 -126,6 -130,6 -134,5 -138,3 Utbildningsnämnden -421,5 -427,5 -444,1 -457,4 -470,2 Socialnämnden -466,1 -494,9 -512,6 -528,0 -542,8 Myndighetsnämnden -26,7 -27,5 -28,9 -29,7 -30,6 Driftbudget nämnder -1042,5 -1081,4 -1121,5 -1155,0 -1187,3 Finansiellt och resultatenheter -34,3 -29,5 -30,6 -28,9 -32,8 Verksamhetens nettokostnader -1076,8 -1110,9 -1152,1 -1183,9 -1220,1 Årets resultat 23,0 22,1 13,5 23,0 23,0 Kommunfullmäktige 2. Kommunfullmäktige fastställer vision och kommunövergripande mål 2027 med plan för 2028–2029 i enlighet med vision och måldokument. 3. Kommunfullmäktige fastställer oförändrad skattesats med 23,05 för år 2027. 4. Kommunfullmäktige fastställer ett budgeterat resultat på motsvarande 1,2 % av skatteintäkter och kommunal utjämning vilket motsvarande 13,5 mkr för 2027. 5. Kommunfullmäktige fastställer Kommunstyrelsens ram för upplåning under 2027 till ett högsta belopp om 250 mkr, inklusive vidareutlåning till de kommunala bolagen. 6. Kommunens internränta fastställs till 2,5 %. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog mål och budget 2027 den 9 juni 2026 men eftersom 2026 är ett valår ska det nyvalda fullmäktige slutligen besluta om mål och budget 2027 med plan 2028-2029. Budgetberedningen inför 2027 års budget har bestått av ett förstärkt arbetsutskott. Budgetprocessen startade med Budgetdag 1 den 9 februari och Budgetdag 2 den 21 april. Vid budgetdagarna har kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens ledamöter, gruppledare, revisionen och fackliga representanter deltagit. Utifrån vad som presenterats under budgetdagarna har sedan budgetberedningen (med ett förstärkt kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas presidier) processat fram förslag till vision och kommunövergripande mål och budget inför 2027 med plan för 2028–2029. Enligt kommunens budgetprocess ska kommunfullmäktige i juni månad besluta om kommande års vision och verksamhetsmål samt resultat- och driftbudget och balans och finansieringsbudget. Bedömning De budgeterade skatteintäkterna och den kommunala utjämningen utgår Kommunfullmäktige ifrån SKR:s senaste prognos per 29 april 2026 med ett antagande om en befolkning på 12 165 invånare i kommunen vid årets slut år 2027 samt även för åren 2028 och 2029. SKR föreslår en internränta på 2,75% för år 2027 (samma som de föreslog för år 2026). 2026 har Lycksele 2,5% internränta och behåller samma nivå för år 2027, alltså 2,5%. PO-pålägget kommer fortsatt att vara 41% för den stora gruppen av medarbetare, men det finns en differentiering beroende på ålder. PO-pålägget hålls på samma nivå eftersom pensionskostnadsprognosen från KPA beräknas vara på ungefär samma nivå. Skatteintäkterna ökar 31,3 mkr mellan åren 2026 och 2027, det är den huvudsakliga ökningen av skatteintäkter. Utjämningen som är den andra stora intäkteposten ökar marginellt, varav 1,3 mkr avser statsbidrag för vindkraft som finns under den begränsade tidsperioden 2025–2027. Beloppet antas i budgeten vara på samma nivå som år 2026 men kan öka beroende på när ny vindkraft färdigställs. Att kostnadsutjämningen inte är värdesäkrad (räknas upp varje år) är den största orsaken till att verksamhetens omfattning varje år behöver ses över. Övriga intäkter som till exempel hemtjänstavgifter, barnomsorgsavgifter, avgifter för bygglov med mera budgeteras i respektive nämnd eller styrelse när programbudgeten ska beslutas. Det rörde sig år 2025 om totalt 275 mkr och kan antas vara lite högre när år 2027 ska budgeteras. Inför året har vissa mindre justeringar gjorts vilket gör att det totalt finns 33,4 mkr att ytterligare fördela ut i budgetramarna för styrelse och nämnder, plus eventuella omprioriteringar vid ett resultat på 2% (23,3 mkr) av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges budgetram förblir oförändrad mellan åren vilket gör att budgetramen blir 3,4 mkr. Överförmyndarnämnden får det belopp de behöver, en utökning av budgetramen med 0,3 mkr, totalt 1,9 mkr i ram. I Kommunstyrelsens budgetram har -1,47 mkr tagits bort eftersom budgetbeslutet om att stärka ungas psykiska ohälsa var tillfälligt under tre år, dock fortsätter den ordinarie verksamheten att jobba med frågan utifrån det grunduppdrag som finns inom framförallt Socialnämnd och Utbildningsnämnd. Kommunstyrelsen har en ny budgetram på 130,6 mkr och 1,3 mkr av dessa medel är tillfälliga under budgetåret 2027 då det avser statsbidrag för kommuner med vindkraft och statsbidraget är tillfälligt under åren 2025, 2026 och 2027. Utbildningsnämnden har en ny budgetram på 444,1 mkr. I socialnämndens budgetram har -0,5 mkr för Centrum mot våld tagits bort då höjningen var tillfällig under år 2026 och den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i ordinarie budgetprocess inför år budgetår 2027. I socialnämndens budgetram har -1,3 mkr för Aktvitetskravsreformen tagits bort då höjningen var tillfällig under år 2026 och den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i ordinarie budgetprocess inför år budgetår 2027. Socialnämnden får en ny budgetram på 512,6 mkr. Myndighetsnämndens budgetram ökar till 28,9 mkr. Vidare Kommunfullmäktige politiska prioriteringar av budgeterade medel sker i styrelsen och nämndernas programbudget. År 2028 års budgetramar är uppräknade med 3,0% och 2029 års budgetram är uppräknad med 2,8 % för att på så vis visa hur de framtida budgetramarna rent matematiskt ser ut just nu med ett resultat på runt 2% av skatter och bidrag. Beslutsunderlag Vision och mål 2027 med plan 2028-2029 Arbetsutskottet 2026-05-12 § 93 Kommunstyrelsen 2026-05-26 § 78 Kommunfullmäktige 2026-06-09 § 53 Arbetsutskottet 2026-09-22 § 151 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 121 Beslutet skickas till Nämnder Ekonomienheten Kommundirektör Bolagen Kommunfullmäktige

§ 81 Dnr 2026-000218 Lycksele kommuns bestämmelser och tillämpningsanvisningar om omställningsstöd och pension för förtroendevalda OPF-KR 26 Beslut Kommunfullmäktige antar Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nya bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPFKR 26) med tillhörande bilagor samt fastställer Lycksele kommuns reviderade lokala bestämmelser och tillämpningsanvisningar för OPFKR 26. De nya reglerna ska gälla för förtroendevalda som tillträder uppdrag efter valet 2026 eller senare. Kommunfullmäktige uppdrar åt HR-chef att vid behov fortsätta uppdatera de lokala tillämpningsanvisningarna i enlighet med framtida ändringar från SKR. Bestämmelserna börjar gälla från och med 15 oktober 2026. Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har den 19 december 2025 antagit nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26). Dessa regler rekommenderas av SKR att antas med ikraftträdande tidigast den 15 oktober 2026 och ska tillämpas för förtroendevalda som tillträder uppdrag efter valet 2026. OPF-KR 26 ersätter OPF-KR 25 och innehåller ett flertal viktiga förändringar som påverkar kommunens lokala bestämmelser. Bland nyheterna kan nämnas: Omställningsstöd  Möjlighet att neka omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer.  Tid i uppdrag hos annan uppdragsgivare får räknas in vid kvalifikationstid.  Samordning med all inkomst från år ett, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet per månad. Pension  Utbetalning av pensionsbelopp under 250 kr per år utgår inte.  Kortare möjlig utbetalningstid (minst 10 år).  Tidigaste pensionsuttag vid 62 år.  Automatisk utbetalning vid 70 års ålder. Kommunfullmäktige  Förtydligat sambobegrepp i reglerna om efterlevandeskydd. Familjeskydd  Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag.  Förtydligat sambobegrepp även här.  SKR har även publicerat en uppdaterad försäkringsteknisk bilaga med nya delningstal, samt en reviderad kommentar som förtydligar bestämmelsernas tillämpning.  Med anledning av SKR:s beslut behöver Lycksele kommun revidera sina lokala bestämmelser och tillämpningsanvisningar så att de överensstämmer med OPF-KR 26 inför nästa mandatperiod. Samlad bedömning Det är nödvändigt att anta OPF‑KR 26 för att säkerställa att Lycksele kommun tillämpar aktuella och rättssäkra regler för förtroendevaldas omställningsstöd, pensioner och familjeskydd. De föreslagna förändringarna innebär både modernisering och förtydliganden som stärker förutsättningarna för förtroendevalda och förenklar administrationen. Kommunfullmäktige föreslås därför anta OPF‑KR 26 med tillhörande lokala anpassningar. Beslutsunderlag SKR Cirkulär 25:64 – OPFKR 26 OPFKR 26 – Bestämmelser Kommentar till OPFKR 26 Delningstal OPFKR 26 Lycksele kommuns reviderade lokala ”Bestämmelser och tillämpningsanvisningar för omställningsstöd och pension förtroendevalda OPFKR 26” Arbetsutskottet 2026-09-22 § 152 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 122 Beslutet skickas till HR-enheten Kommunfullmäktige

§ 82 Dnr 2026-000168 Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten Beslut Kommunfullmäktige tillstyrker Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten 2026–2031 och översänder nedan yttrande som Lycksele kommuns remissvar. Ärendebeskrivning Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten och samverkande aktörer inom Forum för folkhälsa i Västerbotten har tagit fram ett förslag till uppdaterad avsiktsförklaring för perioden 2026–2031. Den bygger vidare på samarbetet som etablerades 2020 och syftar till att stärka det långsiktiga och gemensamma arbetet för en god, jämlik och jämställd hälsa i länet. Intentionerna med avsiktsförklaringen är den ska underlätta och stärka folkhälsoarbetet i Västerbotten. Lycksele kommun har under 2020 undertecknat föregående avsiktsförklaring, nuvarande remissförslag på avsiktsförklaringen fastställer och förtydligar samverkansformerna samt ansvarsområdena för respektive intressent. Bedömning Lycksele kommun ställer sig positiv till den reviderade avsiktsförklaringen för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten. Kommunen bedömer att dokumentet utgör en viktig grund för fortsatt samverkan mellan länets aktörer och väl stödjer ett långsiktigt, kunskapsbaserat och strategiskt folkhälsoarbete. Avsiktsförklaringens utgångspunkter ligger väl i linje med Lycksele kommuns folkhälso-arbete under samma period, och som även det utgår från nationell folkhälso-politik, Agenda 2030 och ambitionen att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för alla kommuninvånare. Kommunen ser särskilt positivt på avsiktsförklaringens betoning av folkhälsa som en del av samhällsbyggandet, vikten av hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet samt ambitionen att integrera folkhälsoperspektivet i ordinarie verksamheter och beslutsprocesser. Detta Kommunfullmäktige överensstämmer väl med kommunens eget arbete för att minska hälsoklyftor och stärka jämlika livsvillkor. De prioriterade områdena jämlik och jämställd hälsa, psykisk hälsa samt hälsosamma levnadsvanor är områden som kommunen bedömer som centrala för folkhälsans utveckling i länet. Fokus på samverkan, kunskapsutveckling och gemensamt lärande skapar goda förutsättningar för att möta de utmaningar som finns lokalt och regionalt. Lycksele kommun välkomnar även den tydligare roll som ges till civilsamhälle, akademi och andra samhällsaktörer. Ett brett engagemang från olika sektorer är en viktig förutsättning för att stärka delaktighet, inkludering och långsiktigt hållbara folkhälsoinsatser. Kommunen ser positivt på de gemensamma åtagandena för perioden 2026– 2031, särskilt ambitionen att arbeta kunskapsbaserat, synliggöra skillnader i hälsa, stärka samverkan över organisatoriska gränser och bidra till gemensam kunskapsutveckling i länet. Dessa ambitioner överensstämmer med inriktningen i kommunens folkhälsopolitiska program och det lokala folkhälsoarbetet. Sett ur Lycksele kommuns perspektiv stämmer den reviderade avsiktsförklaringen väl in på våra egna mål och ambitioner. Genom att skriva på avsiktsförklaringen åtar sig kommunen inget större ansvar än det vi redan har i folkhälsofrågorna. Avsiktsförklaringen formaliserar snarare ansvaret i relation till andra aktörer i länet. Att gemensamt göra ansträngningar i hela länet utifrån respektive förutsättningar är förmodligen ett av de mest effektiva sätten att påverka länets folkhälsa. Skillnader i livsvillkor mellan olika grupper har stor påverkan på hälsoklyftor. För att överbrygga dessa klyftor krävs därför kompensatoriska insatser från samhället. Hälsan skiljer sig mellan grupper bland annat utifrån utbildningsnivå, kön, födelseland, funktionsvariation och ekonomiska förutsättningar. Hälsan skiljer sig också mellan olika geografiska områden. Hälsoläget i vårt län är som helhet bättre hos befolkningen vid kusten. Till viss del kan detta förklaras av skillnader i ålder, utbildningsnivå och socioekonomiska faktorer. Att synliggöra skillnader i hälsa och förutsättningar mellan grupper är centralt för att förstå och kunna förändra. Kommunfullmäktige Förslag till beslut på sammanträdet Sammy Lie (SD) föreslår avslag till Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten 2026–2031. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, ett att bifalla Kommunstyrelsens förslag och ett avslagsyrkande från Sammy Lie (KD). Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten, remissversion. Arbetsutskottet 2026-09-22 § 154 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 124 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Västerbotten Kommunfullmäktige

§ 83 Dnr 2026-000194 Vatten- och Avloppstaxa samt ABVE 2027 (Föreskrifter taxa för Lycksele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2027) Beslut Kommunfullmäktige fastställer Vatten- och avlopps taxan samt ABVA för 2027. Det innebär att Vatten- och avloppstaxan för brukningsavgifterna är oförändrad jämfört med 2026. Vatten- och avloppstaxan för anläggningsavgifterna till nya fastigheter ökar från 124 227 kr till 136 650 kr för typhus A, vilket motsvarar en 10% ökning. Ärendebeskrivning Vatten- och avloppstaxan ska beslutas i kommunfullmäktige varje år oavsett om det är någon förändring eller inte. Vatten- och avloppstaxan för 2027 föreslås vara oförändrad för brukningsavgifterna jämfört med 2026. Utifrån verksamhetens budgeterade intäkter, kostnader och planerade investeringar bedöms det inte finnas behov av någon generell höjning av taxan inför 2027. Nuvarande taxenivå bedöms därmed ge tillräckliga förutsättningar för att finansiera vatten- och avloppsverksamheten enligt självkostnadsprincipen. Anläggningsavgifterna föreslås höjas för att bättre motsvara vatten- och avlopp huvudmannens faktiska kostnader för att ansluta nya fastigheter till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Nuvarande avgiftsnivå innebär att kostnaderna inte täcks fullt ut och att en del i stället behöver finansieras genom brukningsavgifterna. Höjningen syftar till att uppnå en mer skälig kostnadsfördelning mellan befintliga abonnenter och de fastigheter som ansluts. Kostnader som är hänförliga till nya anslutningar bör i större utsträckning bäras av de tillkommande fastigheterna och inte belasta det befintliga vatten- och avloppskollektivet. Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Föreskrifter Vatten- och avloppstaxa 2027 Kommunala föreskrifter om användning av de allmänna Vatten- och avloppsanläggningarna 2027 (KFAVA) Lycksele Avfall och Vatten AB 2026-08-27 § 27 Lycksele Stadshus AB 2026-09-15 § 26 Arbetsutskottet 2026-09-22 § 155 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 125 Beslutet skickas till Lycksele Avfall och Vatten AB Kommunfullmäktige

§ 84 Dnr 2026-000195 Avfallstaxa 2027 Beslut Kommunfullmäktige återremitterar avfallstaxan med uppdraget till Lycksele Avfall och Vatten AB att ta fram en ny taxa och system som gör att avgifterna i möjligaste mån likställs mellan boendeformerna. Det ska i princip inte vara skillnad mellan villor och flerbostadshus. Detta gäller även hanteringen av FNI, fastighetsnära insamling. Ärendebeskrivning Avfallstaxan ska beslutas i Kommunfullmäktige varje år oavsett om det är någon förändring eller inte. Lycksele Avfall och Vatten AB bedömer att utifrån verksamhetens budgeterade intäkter, kostnader och planerade investeringar krävs en ökning på 3%. Ökningen behövs för att möta högre kostnader inom avtals- och entreprenadtjänster, transport- och fordonskostnader, avskrivningar samt räntekostnader. Taxekonstruktionen har anpassats till det nya systemet för fastighetsnära insamling av förpackningar. Avgiften består fortsatt av grundavgift, fast hämtningsavgift och rörlig viktavgift, men hämtningsavgifterna är nu tydligare uppdelade efter boende- och abonnemangstyp. För en- och tvåbostadshus ingår hämtning av pappers- och plastförpackningar utan separat hämtningsavgift, medan särskilda lösningar gäller för gemensamma uppsamlingsplatser och flerbostadshus. Förslag till beslut på sammanträdet Carl-Jonas Franklin (KD) föreslår att taxeförslaget återremitteras och uppdraget till Lavab blir att ta fram en ny taxa och system som gör att avgifterna i möjligaste mån likställs mellan boendeformerna. Det ska i princip inte vara skillnad mellan villor och flerbostadshus. Detta gäller även hanteringen av FNI, fastighetsnära insamling. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag att fastställa taxan och Carl-Jonas Franklins (KD) förslag att återemittera taxan. Ordförande prövar först om ärendet ska återremitteras Kommunfullmäktige eller avgöras idag och konstaterar att fullmäktige återremitterat taxan till Lavab. Beslutsunderlag Avfallstaxa 2027 Lycksele Avfall och Vatten AB 2026-08-27 § 28 Lycksele Stadshus AB 2026-09-15 § 27 Arbetsutskottet 2026-09-22 § 157 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 126 Beslutet skickas till Lycksele Avfall och Vatten AB Kommunfullmäktige

§ 85 Dnr 2026-000196 Taxa för myndighetsnämnden 2027 Beslut Kommunfullmäktige fastställer myndighetsnämndens taxor för 2027. Ärendebeskrivning Myndighetsnämnden har ett ansvar att se över de fastställda taxorna för verksamheten en gång per år. Förändringar i taxan visas med röd text. Samtliga avgifter, förutom alkoholtaxan samt taxa för räddningstjänst, är indexuppräknad med 2,9 % enligt PKV för oktober månad 2026. Taxa för PBL är omarbetad utifrån SKR:s koncept, ärendetyperna har justerats och formuleringarna anpassats till ändringarna i lagen och i plan- och byggförordningen. Beslutsunderlag Taxor för Myndighetsnämnd 2027 Taxebila 1 (2027) Taxebilaga 2 och 3 (2027) Myndighetsnämnden 2026-09-03 § 50 Arbetsutskottet den 2026-09-22 § 157 Kommunstyrelsen 2026-10-06 § 127 Beslutet skickas till Myndighetsnämnden Enhetschef Kommunfullmäktige

§ 86 Dnr 2026-000226 Kommunfullmäktiges sammanträdesplan 2027 Beslut Mot bakgrund av Lycksele kommuns styrkedja fastställer Kommunfullmäktige följande sammanträdesdagar för 2027: Tisdag 23 februari  Preliminärt bokslut 2026.  Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomi i balans 2026.  Återrapportering av kommunstyrelsen och nämndernas prioriteringar och mål 2027.  Återrapportering av nämndernas programbudget 2027. Tisdag 20 april  Kommunstyrelsen och nämndernas verksamhetsberättelse 2026.  Lycksele kommuns årsredovisning 2026.  Ansvarsfrihet för nämnderna 2026.  Budgetdirektiv 2028 med plan 2029-2030. Måndag 8 juni  Mål och budget (ramfördelning, finansiella och kommunövergripande mål, flerårsplaner) och skattesats år 2028 med plan 2029-2030. (Beslut tas om av den nya fullmäktigeförsamlingen efter valet)  Investeringsram 2028 med plan 2029-2030.  Investeringar över 2 mkr 2028  Ekonomiprognos per den 30 april 2027.  Balans och finansieringsbudget 2028 med plan 2029-2030.  Årsredovisning för kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund 2026.  Redovisning av obesvarade motioner och e-förslag.  Återrapportering av verkställda- och ej verkställda uppdrag. Tisdag 19 oktober  Bolagens delårsrapport per den 31 augusti 2027 (meddelas). Kommunfullmäktige  Styrelsen- och nämndernas verksamhetsberättelser per den 31 augusti 2027.  Delårsrapport för Lycksele kommun per den 31 augusti 2027.  Taxor 2028.  Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2028. Tisdag 14 december  Uppföljning av verksamheterna.  Redovisning av partistöd 2027 och regler för partistöd 2028.  Redovisning av obesvarade motioner och e-förslag.  Återrapportering av verkställda- och ej verkställda uppdrag.  Kommunfullmäktiges budget på programnivå 2028. Ärendebeskrivning Lycksele kommun styrs utifrån politiskt beslutad vision och mål. För en fungerande målstyrning krävs en sammanhållen styrkedja genom hela organisationen. Kommunfullmäktige fastställer kommunens vision samt övergripande mål. Visionen beskriver vad kommunen vill uppnå med sin verksamhet. De övergripande målen beskriver de områden som är prioriterade och som leder mot visionen. Lyckseles kommuns planeringsprocess sker i olika steg och omfattar följande delar:  mål- och omvärldsanalys  kommunövergripande budgetprocess (rambudget)  investeringar  riskanalys (internkontroll)  nämndernas prioriteringar och mål  nämndernas budgetprocess (programbudget) Enligt kommunallagen 11 kap 8 § ska förslag till budget upprättas av kommunstyrelsen senast före oktober månads utgång och fullmäktige ska sedan fastställa budgeten. (Skattesatsen ska fastställas senast före oktober månads utgång). Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt. Budgetarbetet börjar i januari där tjänstemannaorganisationen analyserar grundförutsättningar som framtidsplaner, utmaningar och skatte- och Kommunfullmäktige demografiprognoser. Planeringsförutsättningar tas fram och sedan presenteras för politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Omvärldsanalys syftar till att identifiera och tolka trender i omvärlden som påverkar möjligheten att leda till visionen. Analysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen. I omvärldsanalysen ska särskilt beaktas demografiska förändringar på lång sikt och andra omvärdsfaktorer som påverkar kommunens utveckling. I planeringsprocessen ska utöver omvärldsanalys även målanalys fungera som ett underlag. När underlaget arbetas fram ska analys och uppföljning av resultatet från tidigare delår- och årsbokslut användas. Budgetdirektiven utgår från omvärldsanalysen och budgetförutsättningarna beslutas av kommunfullmäktige. Verksamheternas investeringsbehov bereds på tjänstemannanivå och ska särskilt beaktas i budgetarbetet. Kommunstyrelsen beslutar om förslag till investeringsram senast i samband med att budgetförutsättningarna antas. Kommunfullmäktige antar investeringsram tillsammans med kommunens övergripande budget och flerårsplan. Uppföljning och analys av måluppfyllelse, kvalité samt ekonomi sker från verksamhet till nämnd. Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen en uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska kontinuerligt följa upp nämndernas måluppfyllelse, kvalité och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen bildar sig en helhetsbild av nämndernas arbete och rapporterar vidare till kommunfullmäktige. Mot bakgrund av Lycksele kommuns styrkedja ska Kommunfullmäktige fastställa sammanträdesdagar för 2027. Beslutet skickas till Kommunkansliet Kommunfullmäktige

§ 87 Dnr 2026-000028 Avsägelser Beslut Kommunfullmäktige godkänner avsägelserna. Ärendebeskrivning Stefan Dafors (C) har avsagt sig uppdragen som ledamot i valnämnden och ersättare i kommunfullmäktige. Victoria Hvirfvel (L) har avsagt sig uppdraget som ledamot i fullmäktige. Beslutet skickas till Länsstyrelsen Västerbotten Kommunkansliet Berörda Kommunfullmäktige

§ 88 Dnr 2026-000032 Kommunfullmäktiges valärenden Beslut Kommunfullmäktige utser Maria Eriksson (C) som ledamot i Valnämnden efter Stefan Dafors (C). Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige ska göra följande val:  Val av ledamot i Valnämnden efter Stefan Dafors (C). Beslutet skickas till Kommunkansliet Berörda