Kommunstyrelsen — 9 juni 2026

§ 33 Dnr 2026-000013 Dagens ärenden Beslut Kommunfullmäktige fastställer dagordningen.

§ 34 Dnr 2026-000029 Information från kommunstyrelsens ordförande Beslut Kommunfullmäktige tar del av informationen. Kommunstyrelsens ordförande Roland Sjögren (KD) informerar om följande ärenden:  Tack för denna mandatperiod.  Näringslivsklimatet.  Mötesplats Lycksele.  Coop-etableringen.  Föreningsklimatet.

§ 35 Dnr 2026-000030 Allmänhetens frågestund Beslut Kommunfullmäktige anser frågan besvarad. Enligt fullmäktiges arbetsordning (Kf 2021-02-22 § 13) gäller följande för allmänhetens frågestund: ”Alla kommunfullmäktiges sammanträden ska innehålla punkten Allmänhetens frågestund. Under frågestunden har alla som är folkbokförda i kommunen rätt att under högst en halvtimme, före ärendehanteringen, ställa frågor som berör ämnen av allmänt intresse som tillhör kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnds verksamhetsområde. Frågorna får inte beröra myndighetsutövning mot enskild. Frågorna ska vara inkomna till kommunen senast klockan 12.00 sista vardagen före fullmäktiges sammanträde där frågorna avses att ställas. Frågan får antingen ställas till ”kommunen” eller till namngiven person bland fullmäktiges ledamöter, ordförande eller vice ordförande i kommunens nämnder eller styrelser. Frågan besvaras i första hand till den person till vilken frågan är ställd, i andra hand av ordförande eller vice ordförande i nämnd eller styrelse som berörs av frågan och i tredje hand av annan som fullmäktiges ordförande bestämmer. Frågor som ställs på allmänhetens frågestund besvaras muntligt. Frågeställare ska vara närvarande vid sammanträdet då svaret lämnas och frågan ska läsas upp av frågeställaren. Under frågestunden får överläggningar (debatt) inte förekomma, dock har frågeställaren rätt att ställa en följdfråga. Fullmäktiges presidium bestämmer hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysning. Allmänhetens frågestund ska anges i kungörelsen.” En allmänhetens fråga har inkommit gällande renhållningens ställning. Kommunstyrelsens ordförande Roland Sjögren (KD) besvarar frågan.

§ 36 Dnr 2026-000031 Ledamöternas frågestund Beslut Ingen fråga har inkommit och ordförande avslutar allmänhetens frågestunden. Enligt fullmäktiges arbetsordning (Kf 2021-02-22 § 13) gäller följande för ledamöternas frågestund: ”En fråga  ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot  ska ges in till fullmäktiges presidium senast klockan 12.00 sista vardagen före fullmäktiges sammanträde. Fullmäktiges presidium avgör om frågan får ställas  ska vara ställd till en namngiven nämnds-/styrelseordförande, vice ordförande eller ledamot, avgränsad i ämne och innehåll, och så utformad att den kan besvaras utan förberedelser  får inte avse ämnen som upptagits i ärende på föredragningslista, interpellation eller fråga till aktuellt sammanträde Frågan läses upp av frågeställaren och bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Debatt med anledning av frågan får föras endast mellan frågeställaren och den som besvarar frågan och begränsas till vardera ett inlägg om högst tre minuter samt vardera ett genmäle på högst en minut.”

§ 37 Dnr 2026-000011 Meddelande till kommunfullmäktige Beslut Kommunfullmäktige tar del av informationen. Följande ärenden meddelas fullmäktige:  Kapacitet i sikte - Rapport om kapacitetsanalys i Region 10  Kommunstyrelsens protokoll 2026-05-26.  Svar på E-förslag om utökad rätt till förskola.  Återrapportering av ej verkställda SoL beslut.  Återrapportering av ej verkställda LSS beslut.

§ 38 Dnr 2026-000159 Svar på interpellation - Varför vill KD försvaga rennäringens rättsliga ställning? (S) Beslut Kommunfullmäktige anser interpellationen besvarad. Ann-Charlott Liljeström (S) har lämnat in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Roland Sjögren (KD) enligt följande: ”Inför höstens val lägger Kristdemokraterna fram ett förslag som går ut på att minska antalet renar och ompröva rennäringens ställning som riksintresse. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i april gör Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och landsbygdsminister Peter Kullgren ett utspel om att begränsa renstammen och ompröva rennäringens status. Renskötsel är en självklar del i Lycksele kommun. Renskötseln är en näring och en viktig del av samisk kultur och tradition. Renskötseln är en avgörande del i den samiska kulturens fortlevnad och kopplad till samernas status som urfolk. Rättigheterna till renskötseln är skyddade genom grundlag och internationell rätt. Politiska utspel som angriper en minoritet skapar enbart splittring och oro. Det gör också att den konflikt som finns för samiska rättigheter förvärras. Frågan som ställs till Roland Sjögren Kommunstyrelsens ordförande i Lycksele kommun som är en samisk förvaltnings kommun, ordförande för Samiska rådet i Lycksele kommun och ledamot i Kristdemokraternas partistyrelse nationellt. Kan du förklara vilka effekter detta förslag skulle få i Lycksele kommun?” Kommunstyrelsens ordförande Roland Sjögren (KD) bevarar interpellationen.

§ 39 Dnr 2026-000117 Motion för remittering - Motverka ensamhet och öka vuxennärvaro i skolan (S) Beslut Kommunfullmäktige remitterar motionen till Kommunstyrelsen. Anna Dahlén 8V) och Ann-Charlott Liljeström (S) har lämnat i en motion enligt följande: ”Många äldre upplever sig ensamma och isolerade - en ensamhet som ger försämrad livskvalitet och som kan leda till ökad ohälsa. Sociala kontakter och känsla av sammanhang är viktigt. Tid tillsammans för social samvaro är idag en bristvara och många äldre riskerar att bli alltmer ensamma i sina hem. Samtidigt upplever fler barn och ungdomar sig mer ensamma, det visar undersökningar från Folkhälsomyndigheten. Friends och BRIS tar del av berättelser där barn och ungdomar uttrycker utanförskap. En ökad vuxennärvaro i skolan minskar risken för konflikter, kränkningar och mobbning. Därför är det viktigt att skapa mötesplatser där generationer kan mötas. Ett samhälle där generationer samarbetar blir mer inkluderande och hållbart. Genom att erbjuda personer över 65 år näringsrik lunch till förmånligt pris i skolans matsalar kan man minska isolering genom att öka kontakten mellan elever och äldre. Kommuner som har genomfört detta ser fördelar genom minskat matsvinn, möten över generationsgränser och minskad ensamhet. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att Lycksele kommunfullmäktige beslutar: att Lycksele Kommun utreder möjlighet att öppna upp matsalarna på Finnbacksskolan och Tannbergsskolan för personer över 65 år att äta lunch en eller två dagar i veckan till självkostnadspris.”

§ 40 Dnr 2026-000118 Motion för remittering - Arbetskläder till personal inom förskoleverksamhet och annan pedagogisk omsorg (S) Beslut Kommunfullmäktige remitterar motionen till Utbildningsnämnden. Ann-Charlott Liljeström (S) och Lars Ohlsson (S) har lämnat in en motion enligt följande: ”I många kvinnodominerade yrkesgrupper och branscher på arbetsmarknaden saknas det tillgång till arbetskläder. Att arbeta systematiskt är nödvändigt för att uppnå jämställdhet och då även beakta frågan om arbetskläder. Arbetskläder inom förskolan som visar vad personalen arbetar med är inte bara viktigt ur ett arbetstagarperspektiv utan även viktigt för såväl barnen på förskolan som vårdnadshavarna som kommer och hämtar. Frågan om arbetskläder är en arbetsmiljöfråga som berör arbetstagare inom förskolan och annan pedagogisk personal inom grund- och gymnasieskola med liknande arbetsuppgifter. Målet med en hälsosam arbetsplats bygger både på en god arbetsmiljö och på en säker omsorg för barnen. Smittorisker förekommer i olika former inom förskolan såsom influensa och vinterkräksjuka eller sjukdomar som kommer tillbaka och får fäste i samhället som tuberkulos och mässlingen. Det kan också handla om nya okända sjukdomar som det senaste coronavirusutbrottet, covid-19. Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier blivit allt vanlig och det är viktigt att förebygga smittspridning. Arbetskläder för förskolans personal är därför relevanta, nödvändiga och bidrar till en bättre arbetsmiljö. Arbetskläder måste tåla att tvättas i minst 60 grader varje dag, vilket leder till ett högt slitage. Det är orimligt att arbetstagare inom förskolan själva ska bekosta sina kläder och därmed bli tvingade att betala för sin egen arbetsmiljö. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att Lycksele Kommunfullmäktige beslutar: att Lycksele Kommun erbjuder arbetstagare inom förskolan och annan pedagogisk personal inom grund- och gymnasieskola med liknande arbetsuppgifter funktionella arbetskläder för inomhusbruk, exempelvis byxor och tröja.”

§ 41 Dnr 2026-000098 Årsredovisning för Stiftelsen Herta och Olle Blombergs fond år 2025 Beslut Föreliggande årsredovisning för stiftelsen Herta och Olle Blombergs fond år 2025. Jäv Roland Sjögren (KD), Thomas Jakobsson (KD), Anna Ackemo (M), Ann- Charlott Liljeström (S), Lars Ohlsson (S), Denice Jonsson (KD), Stig-Lennart Karlsson (S) och Ingrid Ölmebäck (S). Årsredovisning för stiftelsen Herta och Olle Blombergs fond år 2025 Ekonomienheten

§ 42 Dnr 2026-000078 Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2025 Beslut Föreliggande årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2025. Jäv Roland Sjögren (KD), Thomas Jakobsson (KD), Anna Ackemo (M), Anders Kyrk (M), Victoria Hvirfvel (L), Jon Essebro (C), Ann-Charlott Liljeström (S), Lars Ohlsson (S), Maria Karlsson (S), Laila Axelsson Jonsson (S), Hans Olofsson (S), Denice Jonsson (KD), Stig-Lennart Karlsson (S), Ingrid Ölmebäck (S), Mats Dahl (S) och Anna Dahlén (V). Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2025 Ekonomienheten

§ 43 Dnr 2026-000097 Årsredovisning för kommunalförbundet LYSTKOM år 2025 Beslut Föreliggande årsredovisning för kommunalförbundet LYSTKOM år 2025. Jäv Roland Sjögren (KD), Anna Ackemo (M), Ann-Charlott Liljeström (S), Lars Ohlsson (S). Årsredovisning för kommunalförbundet LYSTKOM år 2025 Lystkom

§ 44 Dnr 2026-000099 Årsredovisning för stiftelsen Skogsmuseet samlingar år 2025 Beslut Föreliggande årsredovisning för stiftelsen Skogsmuseet samlingar år 2025. Jäv Sara Andersson (KD) och Laila Axelsson Jonsson (S). Årsredovisning för stiftelsen Skogsmuseet samlingar år 2025 Stiftelsen Skogsmuseet samlingar

§ 45 Dnr 2026-000101 Årsredovisning för Samordningsförbundet i södra Lappland år 2025 Beslut Föreliggande årsredovisning för Samordningsförbundet i södra Lappland år 2025. Jäv Anna Ackemo (M) och Lilly Bäcklund (S). Årsredovisning för Samordningsförbundet i södra Lappland år 2025 Samordningsförbundet i södra Lappland

§ 46 Dnr 2026-000100 Årsredovisning för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år 2025 Beslut Föreliggande årsredovisning för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år 2025. Jäv Roland Sjögren (KD) och Ann-Charlott Liljeström (S). Årsredovisning för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år 2025 kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr

§ 47 Dnr 2026-000140 Ekonomiprognos per den 30 april 2026 Beslut Kommunfullmäktige tar del av ekonomiprognosen per den 30 april. Två gånger per år ska det ekonomiska resultatet per 31 december prognostiseras, 30 april samt vid delårsrapporten per 31 augusti. Vid prognosen har hänsyn tagits till den senaste skatteprognosen. Det görs även en prognos på innevarande års investeringsutfall. Prognosen för årets resultat är +4,3 mkr, att jämföra med föregående årsprognos på +18,8 mkr. Anledningen till den sämre prognosen jämfört med föregående år beror på relativt stora avvikelser i socialnämnd och resultatenheten fastighet. Innevarande år finns heller inte samma positiva engångseffekt av lägre pensionskostnader då de beräknas vara på i stort sett samma nivå mellan åren. Prognosen för skatteintäkter och utjämning är +5,6 mkr bättre än budget att jämföra med +5,8 mkr samma tid föregående år. Finansnetto har en positiv avvikelse på +1,2 mkr pga. lite högre räntor. Avskrivningar utanför resultatenheter prognostiserar 2,5 mkr högre kostnader. Internränta inkl. OH har marginella avvikelser. Pensionskostnaderna för pensioner intjänade för år 1998 beräknas utfallet bli -0,5 mkr sämre än budget utifrån KPA:s nya prognoser. Bidrag till kommunala bolag beräknas göra ett underskott på -1,8 mkr då Lycksele Djurpark AB fått ett extra driftbidrag på 2,0 mkr. Styrelse och nämnder avviker med -15,7 mkr (-19,5 mkr föregående år) och resultatenheter med -7,5 mkr (-4,8 mkr föregående år). Övrigt inom finansförvaltningen på +4,0 mkr består av 2 mkr som avser finansiell leasing av fastigheter och 2 mkr som avser ett något högt PO-pålägg. Trots ett svagt prognostiserat resultat är månadsboksluten hittills något bättre är föregående år, vilket var ett bra år sett till det ekonomiska resultatet. Totalt för kommunen Budget Prognos Avvikelse Skatteintäkter 720,7 722,3 1,6 Kommunal utjämning och generella statsstöd 412,3 416,3 4,0 Finansnetto 2,4 3,6 1,2 Avskrivningar utanför resultatenheter -21,0 - 23,5 -2,5 Internränta inkl OH i resultatenheter 12,0 11,4 -0,6 Pensionskostnader -16,0 -16,5 -0,5 Bidrag till kommunala bolag -6,9 -8,7 -1,8 Styrelse och nämnder -1 081,4 -1 097,1 -15,7 Resultatenheter - -7,5 -7,5 Övrigt inom finansförvaltningen - 4,0 4,0 Årets resultat (mkr) 22,1 4,3 -17,8 Styrelse och nämnder skattefinansierat Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 126,6 127,5 -0,9 Utbildningsnämnden 427,5 428,1 -0,6 Socialnämnden 494,9 509,0 -14,1 Myndighetsnämnden 27,5 27,5 - Kommunfullmäktige 3,4 3,4 - Överförmyndarnämnden 1,6 1,6 - Totalt (mkr) 1 081,4 1 097,1 - 15,6 Resultatenheter Budget Prognos Avvikelse Kostenheten - 0,0 - Fastighetsenheten - 7,5 -7,5 Bredbandsenheten - 0,0 - Totalt (mkr) 0 7,5 -7,5 Kommunstyrelsens prognostiserar ett underskott på -0,9 mkr, att jämföra med ett prognostiserat underskott på -3,1 mkr föregående år. Näringslivsbefrämjande åtgärder prognostiserar ett överskott på +0,4 mkr. Näringslivskontoret har en högre andel personal finansierade av externa medel än vad som budgeterats. Idrotts- och fritidsanläggningar prognostiserar ett underskott med -0,5 mkr. Avvikelsen beror till största del på badparksverksamheten. Genom samverkansavtalet läggs dock grunden för en mer kostnadseffektiv lösning på sikt. Programmet IFO inom Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott med -1,5 mkr. Det har inkommit ett anpassningsärende som innebär en större om- och tillbyggnation Utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på -0,6 mkr (+0,1 kr föregående år). Totalt sett förväntas nämndens intäkter bli 10,8 mkr högre än budgeterat. Personalkostnaderna antas bli 9,2 mkr högre än budget, och övriga kostnader 2,2 mkr högre än väntat. Avvikelserna beror delvis på beviljade projekt och statsbidrag som medför både ökade intäkter och kostnader. Socialnämnden prognostiserar ett underskott på -14,1 mkr att jämföra med ett prognostiserat underskott på -17,1 mkr föregående år. IFO:s prognostiserade utfall visar på ett överskott på +6,0 mkr. SVO beräknas gå mot ett underskott på -20,1 mkr där hemtjänsten står för i stort sett hela underskottet. Till detta år fick nämnden närmare 30 mkr högre rambudget men det är fortsatt svårt att nå en ekonomi i balans. Myndighetsnämnden, Kommunfullmäktige och Överförmyndarnämnden prognostiserar att hålla budget. Resultatenheten kost beräknas göra ett noll resultat efter flera år av underskott. Resultatenheten bredband som är helt taxefinansierad prognostiserar också ett nollresultat. Resultatenheten fastighet beräknas göra ett underskott på -7,5 mkr där 1,5–2 mkr avser nya markrör i nerlagda deponier samt uppstädning av dessa utifrån föreläggande. Sedan har även effektavgifter för el dragit iväg en hel del samt övriga kostnader. Nämnd (mkr) Budget Prognos Avvikelse Kommunledningskontoret 3,0 1,9 1,1 Samhällsbyggnad 20,7 20,7 - Resultatenhet bredband 8,0 9,0 - 1,0 Resultatenhet fastighet 29,9 30,9 - 1,0 Resultatenhet kost 0,3 0,3 - Totalt kommunstyrelsen 61,9 62,8 -0,9 Förskola/grundskola 3,3 3,3 - Gymnasieskola inkl komvux 8,7 8,7 - Totalt Utbildningsnämnden 12,0 12,0 - VO Stöd, vård och omsorg 2,5 2,7 - 0,2 VO Individ- och familjeomsorg 1,2 1,1 0,1 Finansiell Leasing fordon 9,5 9,5 - Totalt Socialnämnden 13,2 13,3 - 0,1 Myndighetsnämnden 1,4 1,4 - Totalt inom ram 88,5 89,5 - 1,0 Investeringsbudgeten prognostiseras avvika med -1,0 mkr där kommunstyrelsen har den enda negativa avvikelsen men också den största budgeten. En miljon får i sammanhanget anses vara en låg avvikelse i förhållande till en total investeringsbudget på 88,5 mkr. Ekonomienheten

§ 48 Dnr 2025-000258 Utökning av kommunstyrelsens investeringsbudget 2026 Beslut Kommunfullmäktige utökar Kommunstyrelsens investeringsbudget med 2 mkr enligt tabell nedan: Kommunstyrelsen 2026 2026 omf. 2026 ny Konstgräs Tannen 5 000 3 500 3 500 Limit Hyresgästanpassningar 7 000 8 500 9 500 Bredband investeringslimit 8 000 8 000 9 000 Summa 20 000 20 000 22 000 Efter utökning och omfördelning av budgetmedel inom Kommunstyrelsens investeringsbudget. 2025 2026 2027 2028 Totalt Kommunstyrelsen 68,5 63,9 50,0 50 232,40 Utbildningsnämnden 7,0 7,0 6,7 6,5 27,2 Socialnämnden 7,0 13,2 7,0 7,0 34,2 Myndighetsnämnden 6,8 1,4 1,0 1 10,2 Summa (mkr) 89,3 85,5 64,7 64,5 304,0 Sedan investeringsbudgeten för 2026 antog har det hunnit ske en del händelser som påverkar möjligheterna till efterlevnad av budgeten. För att kunna utföra erforderliga anpassningar av Räddningstjänstens modulära lösningar för logi- och utbildningslokaler behöver projektet tillskjutas 1000 tkr, detta bör ske genom utökning av Limit Hyresgästanpassningar. Efter genomförd sammanräkning av genomförda projekt och sträckor har det framkommit att Bredband investeringslimit inte riktigt kommer att räcka till för att täcka kostnader för både färdigställande samt utbyten av aktiv utrustning i syfte att möta krav från såväl Post- och Telestyrelsen som lagstiftning avseende Stadsnätets kapacitet. Det bedömda behovet uppgår till 1000 tkr utöver de beviljande 8000 tkr. Finansiering Årets kassaflöde försämras med motsvarade belopp som utökning av investeringsbudgeten, 2 mkr. I dialog med Ekonomienheten har det beräknats att denna påverkan på kassaflödet går att hantera utan övrig negativ påverkan på kommunens övergripande ekonomi. Förslaget bedöms skapa förutsättningar för att stärka kommunens och Civilförsvarsområdets förmåga samt möjliggöra att uppfylla delar av det nationella bredbandsmålet. Investeringsbudgeten bedöms kunna utökas med 2 mkr utan negativ inverkan på andra verksamheter. Kommundirektör Verksamhetschef Samhällsbyggnad Ekonomichef

§ 49 Dnr 2025-000128 Utökning av kommunstyrelsens budgetram 2026 Beslut Kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av Kommunstyrelsens budgetram 2026 med 0,4 mkr med anledning av att ersättning för kostnader i samband med valet ska redovisas som ett generellt statsbidrag och inte som ett riktat statsbidrag. Kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av Kommunstyrelsens budgetram 2026 med 2,6 mkr med anledning av statsbidrag till kommuner med Vindkraft. Intäkter Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 698,1 720,7 747 772,5 Kommunal utjämning 401,7 415,3 415,7 420,1 Summa 1099,8 1136,0 1162,7 1192,6 Finansförvaltning Finansnetto 2,6 2,4 2,4 2,4 Avskrivningar utanför resultatenheter -19,0 -21,0 -21,3 -21,6 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,0 12,0 12,3 12,5 Pensionskostnader -20,3 -16,0 -18,4 -18,6 Bidrag till kommunala bolag -6,6 -6,9 -7,0 -7,1 Summa Finansförvaltningen -34,3 -29,5 -32,0 -32,4 Ramar 1065,5 1106,5 1130,7 1160,2 Nämnder Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 Kommunfullmäktige -4,3 -3,4 -3,5 -3,6 Överförmyndarnämnden -1,6 -1,6 -1,6 -1,6 Kommunstyrelsen -122,4 -129,6 -132,8 -136,1 Utbildningsnämnden -421,5 -427,5 -438,1 -449,1 Socialnämnden -466,1 -494,9 -507,2 -519,9 Myndighetsnämnden -26,7 -27,5 -28,2 -28,9 Driftbudget nämnder -1042,5 -1084,5 -1111,5 -1139,3 Finansiellt och resultatenheter -34,3 -29,5 -32,0 -32,4 Verksamhetens nettokostnader -1076,8 -1114,0 -1143,5 -1171,7 Årets resultat 23,0 22,0 19,2 20,9 Kommunen har fått 426 107 kr i statsbidrag med anledning av ersättning för kostnader i samband med valet. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att betala ut statsbidrag till kommuner med vindkraft. Bidraget syftar till att öka kommunernas incitament att säga ja till ny vindkraft och kompensera de kommuner där det redan byggts vindkraft. Det betyder att kommunerna kommer få en ersättning på cirka 20 000 kr per MW och år. För Lycksele innebär det 1 357 315 kr i statsbidrag då det finns 67 MV vindkraft i kommunen för år 2026. För år 2025 mottogs i mars månad innevarande år 1 247 262 kr i statsbidrag, det redovisas på räkenskapsåret 2026 i enlighet med RKR (Rådet för Kommunal Redovisning) rekommendationer. Totala intäkter som redovisas på år 2026 är 2 604 577 kr. Statsbidraget i dess nuvarande form är tidsbegränsat för åren 2025,2026 och år 2027. Kommunen har inför valet 2026 fått 426 107 kr i bidrag för att ersätta merkostnader i samband med valet. Utifrån rekommendationen RKR-R2- Intäkter [https://www.rkr.se/wp-content/uploads/2020/11/RKR-R2- Int%C3%A4kter.pdf] följer därav att det aktuella bidraget ska klassificeras som ett generellt statsbidrag i den externa redovisningen. För att kommunstyrelsen ska få ta del av statsbidraget utökas intäktsbudgeten för kommunalutjämning tillfällig med 0,4 mkr år 2026 och budgeten för kommunstyrelsen utökas tillfälligt med 0,4 mkr 2026. Totalt är detta ett nollsummespel för kommunen då det både uppstår intäkter och kostnader. Medlen är inte ramhöjande då de kommer tillfälligt under 2026. Då ersättningen utbetalas som kompensation för de negativa effekter som vindkraftsproduktion kan upplevas medföra bedöms det vara rimligt att stärka upp budget där insatserna skapar största möjliga nytta för så många personer som möjligt. Nedan angivna insatser avser 2025 års riktade statsbidrag (1 247 262 kr) till kommuner med vindkraft. Det har inkommit en större mängd klagomål på eftersatt underhåll av såväl gatljus, övergångsställen och igenvuxna offentliga miljöer under det senaste året och förslaget avser påskynda behövliga åtgärder för att kunna komma till rätta med det. Därutöver finns ett starkt önskemål om att förlänga den anlagda Strandpromenaden förbi Gammplatsen och upp till Lugnet för att koppla samman promenaden med den GC-väg som Trafikverket nyligen byggt från Lugnet till Betseledammen. Förslaget innehåller en post som möjliggör finansiering av en tidigarelagd projektering och ansökan om vattendom för åtgärden. Slutligen kan det konstateras att kommunmedborgarnas folkhälsostatus är låg. Förslaget innebär riktade insatser till både föreningsliv och kommunala verksamheter med uttalade uppdrag att arbeta folkhälsofrämjande. Trafik- och trygghetsskapande åtgärder: 700 000 kronor, fördelat på: Påskyndat utbyte av gatljus 300 000 kronor Prog. 15 Tillgängliggörande av övergångsställen 200 000 kronor Prog. 15 Igångsättning av ansökan för vattendom 100 000 kronor Prog. 80 Röjning och slyrensning 100 000 kronor Prog. 16 Folkhälsostärkande insatser: 547 262 kronor, fördelat på: Utökat föreningsstöd för folkhälsa 300 000 kronor Prog. 21 Tillskott till fritidsanläggningar 247 262 kronor Prog. 25 2026 års statsbidrag till kommuner med vindkraft på 1 357 315 kr avser insatser som beskrivs i ärendet Vindkraftmedel, Hållbarhetskontoret med diarienummer 2026-000141. Ekonomienheten Kommundirektör

§ 50 Dnr 2026-000144 Investeringsramar 2027 med plan 2028-2029 Beslut Kommunfullmäktige fastställer följande investeringsram till nämnder och styrelse: 2026 2027 2028 2029 Totalt Kommunstyrelsen 61,9 123,9 118,7 62,5 305,1 Utbildningsnämnden 12,0 7,5 7,0 7,0 21,5 Socialnämnden 13,2 5,0 3,5 11,2 19,7 Myndighetsnämnden 1,4 3,7 2,8 0,0 6,5 Summa (mkr) 88,5 140,1 132,0 80,7 352,8 Kommunfullmäktige ska varje år fastställa en investeringsram till nämnder och styrelse att förfoga över. 1. Den total investeringsram för perioden 2027–2029 är 352,8 mkr. 2. Om det under året uppstår investeringsbehov av stor betydelse för egendom, infrastruktur, tillväxt eller säkerhet som kräver utökning av den årliga totalramen ska kommunfullmäktige ta ställning om eventuell ramökning. I beslutsunderlaget ska ny finansieringsbudget ingå samt konsekvensbeskrivning för kommunens finansiella mål. 3. Behov av eventuell ramökning tas av kommunfullmäktige efter redovisning av orsak till behov samt konsekvensbeskrivning för kommunens finansiella mål. 4. Projekt beslutade av fullmäktige, nämnd eller verksamhetschef som påbörjas under perioden 2027 kan belasta flera år inom beslutad ram. Uppstår behov av ramökning hanteras frågan enligt punkt 3. Kommunen kan med egna medel finansiera investeringar för cirka 70 mkr under förutsättning att resultatet är cirka + 20 mkr. Vid större investeringar krävs ett högre resultat annars blir kassaflödet negativt och i förlängningen måste då en del lån tas upp. För år 2027 och år 2028 kommer en del lån att tas upp för att finansiera de stora investeringarna på Utbildningscentrum. Nämnderna Ekonomichef Kommundirektör

§ 51 Dnr 2026-000145 Investeringsbudget 2027 över 2 mkr Beslut Kommunfullmäktige fastställer investeringar överstigande 2 Mkr enligt tabell: 2027 2028 2029 Investeringsprojekt över 2 mkr 1 Tbg-skolan ytskikt ljud,ljus,ventanpassning, halv tårta åt gång 5 000 2 Tannbergsskolan, proj, Nybyggnad Fordons/teknikprogrammet 50 000 60 500 3 Tannbergsskolan, Transportprogrammet vid Motorstadion 13 200 4 Tannbergsskolan, Maskinhall vid Motorstadion 6 600 5 Tannbergsskolan, utemiljö 2 000 6 Tannbergsskolan, anpassning av hus D 12 000 8 700 7 Villaryds förskola 4 avd ytskicktrep o anpassningar 900 m2 10 000 8 500 8 Södermalms förskola 1 avd ytskicktrep o anpassningar 350 m2 4 300 9 Skolbibliotek och studiegård, tillbyggnad Norrängsskolan 250 m2 9 000 10 Anpassningsåtgärder Finnbacksskolan 2 000 8 000 11 Skidstadion toa, dusch, omkl, frd -> TBG Byggprogam 2 000 1 500 12 Yttertak Tannbergsskolan hus B 4 000 13 Utbyte kakelfog i Simhall 2 000 14 Utbyte maskiner Gatu/park 3 300 2 000 5 000 15 Limit Hyresgästanpassningar (inkl energieffektiviseringar) 8 000 8 000 30 000 16 Bredband investeringslimit 5 000 5 000 5 000 17 Gatu/park investeringslimit 2 500 2 500 3 000 18 Reinvestering och toppning gator/vägar 3 000 3 500 4 000 19 Lastbil Tannbergsskolans transportprogram 2 700 2 700 0 20 Utbyte Hemtjänst- och Hemsjukvårdsbilar 2 500 3 000 4 000 21 Utbyte resursbil Räddningstjänsten 0 2 200 0 Summa 119 500 111 900 53 500 Samtliga investeringar överstigande 2 Mkr ska fastställas av Kommunfullmäktige. En del i budgetprocessen inför budget 2027 innebär för Kommunstyrelsen och nämnderna att beskriva sina investeringsbehov inför 2027 med plan 2028 och 2029. Detta för att budgetberedningen ska få inspel från alla delar av verksamheten samt att nämnderna/styrelsen ska vara delaktig i budgetprocessen. Bedömning I de fall limit används som begrepp återredovisas dessa på objekts- eller aktivitetsnivå i samband med ärende om återrapportering av pågående och genomförda investeringar. Utöver redovisade projekt överstigande 2 Mkr har respektive nämnd uttryckt ett behov uppgående till mellan 2-10 Mkr per nämnd. I den redovisade tabellen framgår kalkylsiffror baserade på nulägespriser. Man kan förvänta sig en indexering på dessa belopp med ca 3- 5% årligen. I det fall nya lokaler för Transport- och Industriprogrammet påbörjas kommer ca 3000 m2 av de befintliga lokalerna att behöva rivas. Detta sker i så fall när nya lokaler är redo att ianspråktas. En rivning beräknas i dagsläget kosta ca 5000 kr/m2, inkl. destruktion och deponiavgifter. Rivningen kalkyleras därmed kosta 15 Mkr och är inte möjlig att hantera som en investering utan resultatförs det år som rivningen sker, i den här planen således 2029. Det är av stor vikt att detta tas med i planeringen i budgetbehovet det berörda året då beloppet är av betydande karaktär. Det finns ett reellt behov av flertalet större investeringar där lokaler för Tannbergsskolans fordonsprogram sticker ut allra mest. Förslaget bedöms främja jämställdhet, jämlikhet och bidra till minskad negativ klimatpåverkan. Förslaget bedöms inte kunna hanteras genom egenfinansiering vilket innebär att upplåning kommer att behöva ske. Skrivelse kring placering av Fordons-transport och Industriprogrammen Förslag till beslut på sammanträdet Anders Kyrk (M) föreslår följande tillägg: Att kommundirektör får i uppdrag att ta fram tydligare ekonomiska/struktuella underlag - kalkyl/projekteringsunderlag på byggnationerna på Tannbergsskolan och uppe på Motorstadion då vi ser att för lite presenterats för oss i Kommunfullmäktige. Att kommundirektör utreder om det går att samverka med LAVAB som även planerar byggnationer uppe på Återvinningscentralen och om även den befintliga spolhallen går att nyttja av skolan för att få en lägre bygg och förvaltningskostnader. Uppdragen ovan redovisas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige så snart uppdragen är kompletta och utredda. Lars Ohlsson (S), Betty-Ann Nilsson (KD), Anna Dahlén (V), Jon Essebro (C), Victoria Hvirfvel (L) och Josef Nygren (KD) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Michael Nilsson (M) och Anna Ackemo (M) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag och Anders Kyrks (M) tilläggsförslag.Kommentar till investeringar överstigande 2 MKr Påverkan drift 1 Renovering av ytskikt och energieffektiviserande åtgärder. - 50 tkr/år 2 Tillskapande av ändamålsenliga lokaler. 2400 m2 X 45 000 kr/m2 = 108 000 tkr. + 6 000 tkr/år 3 Tillskapande av ändamålsenliga lärlokaler. 660 m2 X 20 000 kr/m2 = 13 200 tkr + 500 tkr/år 4 Nybyggnad av maskinhall med tillhörande skärmtak ca. 300 m2 X 22 000 kr/m2 = 6 600 tkr + 200 tkr/år 5 Iordningställande yttre miljö + 80 tkr/år 6 Anpassning för Lärvux, RL-programmet och Anpassad skola, 900 m2 X 23 000 kr/m2 = 20 700. Tas i bruk ht-29 + 500 tkr/år 7 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 900 m2 X 21 500 kr/m2 = 18 500 tkr fördelat på två år +/- 0 8 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 770 m2 X 22 000 kr/m2 = 8800 tkr fördelat på två år +/- 0 9 Utbyggnation av ändamålsenliga lokaler. 250 m2 X 35 000 kr/M2 = 9 000 tkr. + 250 tkr/år 10 Renovering av ytskikt och energieffektiviserande åtgärder, anpassning till högre elevantal. + 150 tkr/år 11 Nybyggnad av funktionärshus och värmestuga vid Skidstation, ev. i föreningssamverkan. +/- 0 12 Klimatanpassning och energieffektivisering, eventuellt solceller. +/- 0 13 Åtgärd som sänker anläggningens driftkostnad. - 100 tkr/år 14 Löpande utbytesserie. 2026 lastbil, 2027 lastbil, 2028 mindre maskiner för grönytor +/- 0 15 Limit - kommenteras ej +/- 0 16 Limit - kommenteras ej +/- 0 17 Limit - kommenteras ej + 100 tkr/år 18 Limit - kommenteras ej - 50 tkr/år 19 Utbyten av utbildningsfordon +/- 0 20 Löpande utbyten av finansiell leasing +/- 0 21 Utbyte av resursbil för Räddningstjänsten +/- 0 Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag och Anders Kyrks (M) med fleras tilläggsförslag om kompletterande uppdrag. Ordförande prövar först kommunstyrelsens förslag vilket bifalls och sedan prövar ordförande Anders Kyrks (M) med fleras tilläggsförslag vilket avslås. Reservationer Anders Kyrk (M), Michael Nilsson (M), Anna Ackemo (M) och Ewa Stuge (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget tilläggsförslag om kompletterande uppdrag. Kommundirektör Ekonomienheten

§ 52 Dnr 2026-000146 Fastställande av internhyra 2027 Beslut Kommunfullmäktige fastställer höjning av internhyra för år 2027 till + 5%. Kostnader för elnätsabonnemang, fjärrvärme och avfallshantering fortsätter att stiga och det råder oklarheter kring vilket slutpris som elhandelsavtalet kommer att innebära. Till följd av den osäkerhet som råder, både avseende globala och lokala faktorer, aviserar flera fastighetsägare höjda hyresnivåer inför 2027. Det bedöms inte var möjligt att klara av uppdraget med oförändrad internhyresnivå utan påtagliga negativa effekter för de verksamheter som hyr lokaler genom Fastighetsenheten. Fastighetsenheten och verksamhetsområde Samhällsbyggnad föreslår därför en höjning av internhyresnivån med + 5 %. Hyreshöjningen avser samtliga hyresrader i avtalen med undantag för avskrivningar som enligt förslaget får förbli oförändrade. Förslaget bedöms ge förutsättningar för Fastighetsenheten att utföra sitt uppdrag samtidigt som kostnadsökningen bedöms bli möjlig att hantera för verksamheterna som hyr lokaler. Den relativt försiktiga hyreshöjningen kan dock få långsiktiga konsekvenser i fråga om ytterligare begränsad möjlighet till underhåll av fastighetsbeståndet. De största osäkerhetsfaktorerna inför 2027 är: - På grund av ovanligt höga elpriser på elterminerna inför 2027 har vi hittills bara kunnat säkra upp ca 45% av 2027 års beräknade elhandelsvolym vilket gör att det finns en betydande ovisshet kring vad det slutliga elenergipriset kommer att hamna på. - Vi har ännu inte sett hela effekten av de ändrade nätabonnemangsvillkoren, det finns däremot inget som talar för att de ändrade villkoren kommer att innebära minskade kostnader. - Fjärrvärmeleverantören har aviserat höjningar av avgifter inför 2027 men vi har ännu inte fått några konkreta siffror att förhålla oss till. Sett till hur fjärrvärmekostnaderna ändrats i andra kommuner inom närliggande geografi kan man dock förvänta sig en kostnadsökning mellan 4-8 %. - Kostnaderna för hantering av avfall från kommunala verksamheter har stigit rekordsnabbt de senaste åren. Kraven på högre utsortering av fraktioner innebär i förlängningen att större utrymmen behöver iordningställas, kompressatorer behöver anskaffas, fler kärl behöver hyras in och eventuellt behöver fastighetsenheten upprätta en egen processkedja för att kunna hantera vått avfall från måltidsverksamheten för att hålla kostnadsutvecklingen stången. - Kostnader för hantering av historiska miljöskulder har ålagts Fastighetsenheten. Det finns 22 nedlagda deponier med föreläggande om övervakning, städning och sanering. Under åren 2025-2026 hanteras dessa kostnader inom Fastighetsenhetens driftbudget. Om man i framtiden ska fortsätta att kostnadsföra dessa åtgärder på enhetens driftbudget finns knappt något utrymme kvar för löpande underhållsåtgärder. Parallellt med ovan nämnt så införs striktare krav på inhägnad av skolområden genom kraven i Skolsäkerhetslagen. Därutöver kvarstår krav från verksamheterna avseende belysning av yttre miljöer kring skolor samt skyltning av desamma. Kostnader som är svåra att motivera som investeringar utan som åtminstone hittills hanterats inom driftbudget. I ett scenario där internhyran inte tillåts höjas kommer man att behöva göra avkall på både löpande underhållsåtgärder och på efterfrågad skyltning och inhägnad för att kunna hålla budget. Kommundirektör Verksamhetschef Samhällsbyggnad Ekonomichef

§ 53 Dnr 2026-000061 Mål och budget 2027 med plan 2028-2029 Beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer följande ramar för 2027 med plan 2028–2029: Intäkter Budget Budget Plan Plan Plan 2025 2026 2027 2028 2029 Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 698,1 720,7 752,0 784,7 816,2 Kommunal utjämning 401,7 412,3 413,5 422,2 426,9 Summa 1099,8 1133,0 1165,5 1206,9 1243,1 Finansförvaltning Finansnetto 2,6 2,4 3,2 3,0 2,6 Avskrivningar utanför resultatenheter -19,0 -21,0 -24,3 -24,3 -24,9 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,0 12,0 11,4 11,4 11,8 Pensionskostnader -20,3 -16,0 -16,0 -16,0 -19,2 Bidrag till kommunala bolag -6,6 -6,9 -7,0 -5,1 -5,2 Finansiell leasing fastigheter 0,0 0,0 2,1 2,1 2,1 Summa Finansförvaltningen -34,3 -29,5 -30,6 -28,9 -32,8 Ramar 1065,5 1103,5 1134,9 1178,0 1210,3 Nämnder Budget Budget Plan Plan Plan 2025 2026 2027 2028 2029 Kommunfullmäktige -4,3 -3,4 -3,4 -3,5 -3,6 Överförmyndarnämnden -1,6 -1,6 -1,9 -1,9 -2,0 Kommunstyrelsen -122,4 -126,6 -130,6 -134,5 -138,3 Utbildningsnämnden -421,5 -427,5 -444,1 -457,4 -470,2 Socialnämnden -466,1 -494,9 -512,6 -528,0 -542,8 Myndighetsnämnden -26,7 -27,5 -28,9 -29,7 -30,6 Driftbudget nämnder -1042,5 -1081,4 -1121,5 -1155,0 -1187,3 Finansiellt och resultatenheter -34,3 -29,5 -30,6 -28,9 -32,8 Verksamhetens nettokostnader -1076,8 -1110,9 -1152,1 -1183,9 -1220,1 Årets resultat 23,0 22,1 13,5 23,0 23,0 2. Kommunfullmäktige fastställer vision och kommunövergripande mål 2027 med plan för 2028–2029 i enlighet med vision och måldokument. 3. Kommunfullmäktige fastställer oförändrad skattesats med 23,05 för år 2027. 4. Kommunfullmäktige fastställer ett budgeterat resultat på motsvarande 1,2 % av skatteintäkter och kommunal utjämning vilket motsvarande 13,5 mkr för 2027. 5. Kommunfullmäktige fastställer Kommunstyrelsens ram för upplåning under 2027 till ett högsta belopp om 250 mkr, inklusive vidareutlåning till de kommunala bolagen. 6. Kommunens internränta fastställs till 2,5 %. Budgetberedningen inför 2027 års budget har bestått av ett förstärkt arbetsutskott. Budgetprocessen startade med Budgetdag 1 den 9 februari och Budgetdag 2 den 21 april. Vid budgetdagarna har kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens ledamöter, gruppledare, revisionen och fackliga representanter deltagit. Utifrån vad som presenterats under budgetdagarna har sedan budgetberedningen (med ett förstärkt kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas presidier) processat fram förslag till vision och kommunövergripande mål och budget inför 2027 med plan för 2028–2029. Enligt kommunens budgetprocess ska kommunfullmäktige i juni månad besluta om kommande års vision och verksamhetsmål samt resultat- och driftbudget och balans och finansieringsbudget. Bedömning De budgeterade skatteintäkterna och den kommunala utjämningen utgår ifrån SKR:s senaste prognos per 29 april 2026 med ett antagande om en befolkning på 12 165 invånare i kommunen vid årets slut år 2027 samt även för åren 2028 och 2029. SKR föreslår en internränta på 2,75% för år 2027 (samma som de föreslog för år 2026). 2026 har Lycksele 2,5% internränta och behåller samma nivå för år 2027, alltså 2,5%. PO-pålägget kommer fortsatt att vara 41% för den stora gruppen av medarbetare, men det finns en differentiering beroende på ålder. PO-pålägget hålls på samma nivå eftersom pensionskostnadsprognosen från KPA beräknas vara på ungefär samma nivå. Skatteintäkterna ökar 31,3 mkr mellan åren 2026 och 2027, det är den huvudsakliga ökningen av skatteintäkter. Utjämningen som är den andra stora intäkteposten ökar marginellt, varav 1,3 mkr avser statsbidrag för vindkraft som finns under den begränsade tidsperioden 2025–2027. Beloppet antas i budgeten vara på samma nivå som år 2026 men kan öka beroende på när ny vindkraft färdigställs. Att kostnadsutjämningen inte är värdesäkrad (räknas upp varje år) är den största orsaken till att verksamhetens omfattning varje år behöver ses över. Övriga intäkter som till exempel hemtjänstavgifter, barnomsorgsavgifter, avgifter för bygglov med mera budgeteras i respektive nämnd eller styrelse när programbudgeten ska beslutas. Det rörde sig år 2025 om totalt 275 mkr och kan antas vara lite högre när år 2027 ska budgeteras. Inför året har vissa mindre justeringar gjorts vilket gör att det totalt finns 33,4 mkr att ytterligare fördela ut i budgetramarna för styrelse och nämnder, plus eventuella omprioriteringar vid ett resultat på 2% (23,3 mkr) av skatter och bidrag. Kommunfullmäktiges budgetram förblir oförändrad mellan åren vilket gör att budgetramen blir 3,4 mkr. Överförmyndarnämnden får det belopp de behöver, en utökning av budgetramen med 0,3 mkr, totalt 1,9 mkr i ram. I Kommunstyrelsens budgetram har -1,47 mkr tagits bort eftersom budgetbeslutet om att stärka ungas psykiska ohälsa var tillfälligt under tre år, dock fortsätter den ordinarie verksamheten att jobba med frågan utifrån det grunduppdrag som finns inom framförallt Socialnämnd och Utbildningsnämnd. Kommunstyrelsen har en ny budgetram på 130,6 mkr och 1,3 mkr av dessa medel är tillfälliga under budgetåret 2027 då det avser statsbidrag för kommuner med vindkraft och statsbidraget är tillfälligt under åren 2025, 2026 och 2027. Utbildningsnämnden har en ny budgetram på 444,1 mkr. I socialnämndens budgetram har -0,5 mkr för Centrum mot våld tagits bort då höjningen var tillfällig under år 2026 och den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i ordinarie budgetprocess inför år budgetår 2027. I socialnämndens budgetram har -1,3 mkr för Aktvitetskravsreformen tagits bort då höjningen var tillfällig under år 2026 och den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i ordinarie budgetprocess inför år budgetår 2027. Socialnämnden får en ny budgetram på 512,6 mkr. Myndighetsnämndens budgetram ökar till 28,9 mkr. Vidare politiska prioriteringar av budgeterade medel sker i styrelsen och nämndernas programbudget. År 2028 års budgetramar är uppräknade med 3,0% och 2029 års budgetram är uppräknad med 2,8 % för att på så vis visa hur de framtida budgetramarna rent matematiskt ser ut just nu med ett resultat på runt 2% av skatter och bidrag. Vision och mål 2027 med plan 2028-2029 Nämnder Ekonomienheten Kommundirektör Bolagen

§ 54 Dnr 2026-000147 Fastställande av balans- och finansieringsbudget 2027 med plan 2028-2029 Beslut Kommunfullmäktige fastställer balans- och finansieringsbudget för 2027 med plan för 2028 och 2029. Enligt kommunallagen skall balans- och finansieringsbudget för 2027 med plan för 2028 - 2029 upprättas. Balans- och finansieringsbudgeten har sin utgångspunkt i resultatbudgeten samt investeringsramarna. Belopp i mkr. Balansbudget TILLGÅNGAR Prognos 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Anläggningstillgångar 741,2 829,8 911,3 932,5 - varav finansiella anläggningstillgångar 43,0 43,0 43,0 43,0 Omsättningstillgångar 167,8 167,0 169,1 171,6 Summa tillgångar 909,0 996,8 1080,4 1104,1 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 578,8 592,3 616,0 639,7 - varav årets resultat 4,3 13,5 23,7 23,7 - varav RUR 55,5 55,5 55,5 55,5 Avsättningar 14,0 13,3 13,2 13,2 Långfristiga skulder 95,5 170,5 230,5 230,5 - varav banklån 0,0 75,0 135,0 135,0 Kortfristiga skulder 220,7 220,7 220,7 220,7 Summa skulder 316,2 391,2 451,2 451,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 909,0 996,8 1080,4 1104,1 Ansvarsförbindelser Pensionsförpl. äldre än 1998, inkl. löneskatt 234,0 223,1 215,8 209,5 Finansieringsbudgeten för år 2027 visar på ett upplåningsbehov på 75 mkr år 2027 och 60 mkr år 2028. Planen är att finansiera de stora investeringsprojekten på Utbildningscentrum genom upplåning. Det handlar om följande investeringsprojekt: Tannbergsskolan, proj, Nybyggnad Fordons/teknikprogrammet – 110,5 mkr Tannbergsskolan, Transportprogrammet vid Motorstadion – 13,2 mkr Tannbergsskolan, Maskinhall vid Motorstadion – 6,6 mkr För övriga investeringsprojekt är ambitionen att finansiera dem med det egna kassaflödet. EkonomichefBelopp i mkr P ro g n o s 2 0 2 6 Budget 2 0 2 7 P lan 2 0 2 8 P lan 2 0 2 9 DRIFT Årets resultat 4,3 13,5 23,7 23,7 Justering för av- och nedskrivningar 48,5 49,0 49,5 50,0 Förändring avsättningar -0,4 -0,7 -0,1 0,0 Medel från den löpande verksamheten 5 2 ,4 6 1 ,8 7 3 ,1 7 3 ,7 INVESTERINGAR Investeringsutgifter -89,5 -140,1 -132,0 -80,7 Ej likviditetspåverkande investeringar 9,5 2,5 1,0 9,5 K assaflöde från investeringar -8 0 ,0 -1 3 7 ,6 -1 3 1 ,0 -7 1 ,2 FINANSIERING Nyupptagna långfristiga lån 0,0 75,0 60,0 0,0 Amortering långfristiga lån 0,0 0,0 0,0 0,0 K assaflöde från finansiering 0 ,0 7 5 ,0 6 0 ,0 0 ,0 ÅRETS K ASSAFLÖ DE -2 7 ,6 -0 ,8 2 ,1 2 ,5 IB Kassa å Bank 63,3 35,7 34,9 37,0 UB Kassa å Bank 35,7 34,9 37,0 39,5 Finansieringsbudget

§ 55 Dnr 2026-000149 Riktlinje resultatreserv (RER) Beslut Kommunfullmäktige fastställer riktlinje för resultatreserv (RER). Riktlinjen tillämpas från och med redovisningsår 2026. År 2024 gjordes ändringar i kommunallagen som innebär att det inte längre är möjligt att reservera medel till resultatutjämningsreserven (RUR). RUR ersattes av en ny möjlighet för kommuner att disponera överskott genom vad som kom att kallas resultatreserv (RER). Kvarvarande medel i resultatutjämningsreserven (RUR) får tas i anspråk fram till och med år 2033 i enlighet med tidigare regelverk samt Lycksele kommuns lokalt antagna riktlinjer. För att Lycksele kommun ska ha möjlighet att i kommande balanskravsutredningar reservera och disponera medel till/från resultatreserven (RER) krävs det att kommunen antar lokala riktlinjer. Riktlinje för resultatreserv (RER) Från och med räkenskapsår 2024 är det möjligt att under vissa förutsättningar reservera medel till en resultatreserv (RER) i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Syftet med att inrätta en resultatreserv (RER) är att under goda tider bygga upp ett överskott som när särskilda omständigheter finns ska kunna disponeras för att täcka hela eller delar av ett negativt balanskravsresultat. Dessa omständigheter kan exempelvis vara en tillfälligt svag utveckling av skatteunderlaget, omstrukturering av verksamheter eller andra tillfälliga kostnadsökningar eller inkomstbortfall. Resultatreserven ska användas för att öka flexibiliteten i ekonomistyrningen för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Resultatreserven möjliggör ökat fokus på långsiktiga mål jämfört med att varje enskilt räkenskapsår fokusera på att redovisa ett positivt balanskravsresultat. Resultatreserven ska inte användas för att underbalansera budgetar och driva löpande verksamhet över tid. En hög skattesats skall inte användas för att fylla resultatreserven inför en osäker framtid. RER är inte en del av kommunens externredovisning och finns inte med i resultaträkningen utan hanteras i den sidoordnade balanskravsutredningen. RER är i balansräkningen en varavpost i eget kapital. Tillföra resurser till resultatreserven (RER) Fullmäktige fattar beslut om reservering till resultatreserven i samband med behandlingen av årsredovisningen. Tillförda medel till RER ska framgå i årsredovisningens balanskravsutredning och resultatreservens totala storlek ska framgå av årsredovisningens balansräkning. Reservering till resultatreserven får i det fall kommunen har ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser göras med det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för reservering i stället uppgå till det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 2 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. En reservering får göras om resultatreserven efter reserveringen uppgår till ett belopp som motsvarar högst fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Ianspråkta resurser från resultatreserven (RER) Fullmäktige kan genom att ianspråkta medel från resultatreserven upp till en nivå som leder till att balanskravsresultatet blir noll välja att budgetera med ett underskott för en kommande period, till exempel på grund av nödvändiga omstruktureringskostnader av verksamheten för att på sikt nå en god ekonomisk hushållning, om det anses väl motiverat. I det fall man budgeterar med ett underskott och planerar att använda medel från RER behöver rambudgeten kompletteras med en balanskravsutredning. Fullmäktige fattar slutgiltigt beslut om att ianspråkta medel från resultatreserven i samband med behandlingen av årsredovisningen. Ianspråktagna medel ska framgå av årsredovisningens balanskravsutredning. Ekonomienheten

§ 56 Dnr 2026-000108 Antagande av överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027-2030 Beslut Kommunfullmäktige antar överenskommelsen om samverkan för regional utveckling 2027-2030 med tillhörande samverkansavtal. Överenskommelsen om samverkan för regional utveckling syftar till att tydliggöra formerna för samverkan mellan länets kommuner och Region Västerbotten i frågor som gäller regional utveckling. Ett förslag till överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027– 2030 har tagits fram i syfte att skapa tydliga, långsiktiga och ändamålsenliga former för samverkan mellan parterna under kommande mandatperiod. Överenskommelsen ska utgöra en gemensam grund för arbetet med regional utveckling Under hösten 2024 samt hösten 2025 genomfördes utvärderingar av den nu gällande överenskommelsen inom samverkansorganisationen. Dessa utvärderingar har utgjort ett centralt underlag i arbetet med att ta fram den nya överenskommelsen. Kommunstyrelsen arbetsutskott rekommenderas att anta Överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027-2030 med tillhörande samverkansavtal, i enlighet med primärkommunala delegationens rekommendation. Samverkansavtal för regional utveckling 2027-2030 Missiv Överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027-2030 Överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027–2030

§ 8 PKD Förslag till Överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2027 – 2030, RUN 382-2025 Kommundirektör Region Västerbotten

§ 57 Dnr 2026-000109 Återcertifiering av Vård- och omsorgscollege och praktikplatsen.se för perioden 2027–2031 Beslut Lycksele kommun finansierar årligen sin andel av kostnaden för Vård- och omsorgscollege i Västerbotten och Praktikplatsen.se under perioden 2027– 2031. Under perioden 2009–2026 har kommunerna i Västerbottens län tillsammans med Region Västerbotten, hälso- och sjukvård, genom certifiering i Vård och omsorgscollege, samverkat kring kvalitetssäkrad utbildning som motsvarar branschens behov både till innehåll och upplägg. 2020–2022 implementerades ett nytt digitalt arbetssätt för praktiksamordning via praktikplatsen.se. För att fortsätta vara en del av VO- College krävs en återcertifiering vart femte år och Västerbottens nuvarande certifiering sträcker sig till och med 2026-12-31. Nu är det dags att förnya certifieringen för ytterligare en period om fem år, 2027–2031. För att återcertifieringen ska kunna genomföras krävs ett beslut kring finansiering av fortsatt medverkan i VO-College samt fortsatt gemensam digital praktiksamordning. Fördelning av kostnaderna mellan Västerbottens kommuner beräknas utifrån befolkningsstatistik. Region Västerbotten ansvarar för en tredjedel (1/3) och privata aktörer har en fast summa. Uppräkning av kostnader för denna verksamhet sker enligt SKR:s Prisindex Kommunal verksamhet. Anslagen indexregleras årligen enlighet med PKV i de planeringsförutsättningar som presenteras i april/maj året före anslagsåret. Finansiering Det mest väsentliga för VO-College Västerbotten är att genom stark samverkan skapa en kvalitativ utbildning som leder till arbete och säkrar framtidens kompetens inom vård och omsorg. Övriga delar stödjer detta huvudmål genom att stärka kvalitet, attraktivitet och inkludering. VO-College arbetar för en kvalitetssäkrad utbildning som motsvarar branschens behov både till innehåll och upplägg. Västerbotten har ingått i VO-College sedan 2009. I Vård och omsorgscollege Västerbotten finns representanter för Region Västerbotten samt kommunernas socialtjänst och utbildning och fackförbundet Kommunal. I Västerbotten finns tre lokala VO College: Umeå/Vännäs/Robertsfors/ Nordmaling, Skellefteå/ Norsjö, Lycksele/ Storuman/ Vilhelmina. Här samverkar arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer nära varandra för en hållbar och lyckad kompetensförsörjning i vård och omsorg. Det gemensamma arbetet inom VO-college syftar till att utbildningen ska leda till jobb och möjligheter till vidare studier, borgar för kvalitet och status, ett gemensamt synsätt och för att elever och medarbetare ska ha förutsättningar att göra ett bra jobb, utvecklas och vara delaktiga. VO-College har i samverkan utarbetat beprövade metoder för olika sätt att kompetensförsörja vården och omsorgen utifrån rådande situation, exempelvis har konceptet för språkutveckling på arbetsplats tagits fram och spridits genom utbildning av språkombud och nätverk i hela landet. Protokollsutdrag från Primärkommunala delegationen 2026-03-13 § 17 Kostnadsfördelning 2022-2026 PM 2026-02-10 Socialnämnden 2026-05-06 § 36 Socialnämnden Verksamhetschef stöd vård och omsorg

§ 58 Dnr 2025-000149 Yttrande över remiss om tillstyrkan av vindkraftsetablering, Norrliden inom Lycksele kommun Beslut Lycksele kommun tillstyrker vindkraftsetablering för Norrliden Vindpark på fastigheten Björksele 1:46 med flera. Länsstyrelsen har på uppdrag av Miljöprövningsdelegationen översänt en begäran om yttrande om tillstyrkan avseende en etablering av vindkraft på fastigheten Björksele 1:46 med flera. Området i fråga är beläget mellan Björksele och Kristineberg, i närheten av Säter. Finansiering Beslutet behöver inte finansieras. Platsen för den tänkta etableringen är inte markerad som prioriterad för vindbruk i kommunens översiktsplan men bedöms i övrigt lämpa sig väl för ändamålet. Det finns boende som påverkas av etableringen men den uppfyller i alla delar de lagstadgade kraven för distans till permanentbostäder etcetera. Etableringen bedöms inte påverka frågor om jämställdhet eller jämlikhet. Närliggande verksamheter såsom turism längs Vindelälven kan påverkas av etableringen, likaså rennäringen. I remissunderlaget finns påverkansfaktorer beskrivna samt potentiella effekter av den påverkan. Företaget Norrliden Vindkraft AB har av Länsstyrelsen i Västerbotten, begärts att komplettera ett flertal uppgifter i ansökan från år 2025 gällande Norrliden Vindpark. Kompletterande uppgifter har därefter inkommit och en ny begäran om yttrande av tillstyrkan har därefter inlämnats till Lycksele kommun. Vid inlämnandet av begäran om yttrande av tillstyrkan saknades det dock fortfarande relevanta uppgifter som Lycksele Airport tidigare har efterfrågat och det gäller specifikt en steg 2 flyghinderanalys som ska utföras av Luftfartsverket (LFV). Efter inlämnandet av begäran om yttrande av tillstyrkan har dock bolaget återupptagit kontakten med Lycksele Airport för att lösa ut kvarstående frågeställningar. Lycksele Airport har skriftligen fått information från LFV att någon ändring av flygprocedurer inte är nödvändig om vindkraftsparken etableras i området. Lycksele Airport har också avtalet med bolaget att om projektet etableras kommer MSA ytan (Minimum sector altitude) att höjas från 3300 fot till 3400 fot. Lycksele Airport har därmed inget att erinra över planerad etablering för Norrliden Vindpark. Förslag till beslut på sammanträde Mikkel Jakobsson (V) föreslår att Lycksele kommun avstyrker vindkraftsetablering för Norrliden Vindpark på fastigheten Björksele 1:46 med flera. Hanna Blomqvist (KD) meddelar att hon inte deltar i beslutet. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag att tillstyrka vindkraftsetablering och Mikkel Jakobsson (V) förslag att avstyrka vindkraftsetablering. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutat att tillstyrka vindkraftsetablering för Norrliden Vindpark på fastigheten Björksele 1:46 med flera. Reservation Mikkel Jakobsson (V) och Anna Dahlén (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Mikkel Jakobssons (V) förslag att avstyrka vindkraftsetablering. Ansökningshandlingar och kompletteringar Information om sekretess Kommunstyrelsen 2025-05-26 §83 Länsstyrelsen Miljöprövningsdelegationen Myndighetsnämnden Kommundirektör

§ 59 Dnr 2026-000079 Försäljning av fastigheterna Bergviken 1, Köpmannen 3 och Stadshuset 9 Beslut Kommunfullmäktige säljer fastigheterna Bergviken 1, Köpmannen 3 och Stadshuset 9 till AB Lycksele Industrihus. Försäljningen sker till följande belopp: Bergviken 1. Taxeringsvärde x 2 = 1 168 000 kronor Köpmannen 2. Taxeringsvärde x 1 = 1 208 000 kronor Stadshuset 9. Taxeringsvärde x 1 = 1 100 000 kronor Tillträde till fastigheterna sker per 1 juli 2026. I en pågående process att renodla kommunens fastighetsbestånd till lokaler för den interna verksamheten och allmännyttiga lokaler så har tre fastigheter identifierats som lämpliga att avyttra. Gemensamt för dessa fastigheter är att det är belägna i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan samt att de huvudsakligen är avsedda för kommersiell verksamhet. Bergviken 1 Fastigheten är belägen vid korsningen Vilhelminavägen/Villarydsvägen. Nedre våningsplan hyrs ut till handel i form av gårdsbutiken ”Villa Veja”. Övervåningen är i dagsläget vakant och i behov av såväl underhåll som tillgänglighetsanpassningar innan uthyrning kan ske. Fastigheten har ett bokfört värde på 82.000 kronor. Taxeringsvärdet är 584.000 kronor. Den nuvarande hyresgästen bedöms inte klara av en nämnvärt högre hyresnivå än den man betalar idag. Värderingsutlåtande indikerar ett värde uppgående till 1 600 000 +/- 150 000 kronor. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för taxeringsvärdet x 2, alltså 1 168 000 kronor. Köpmannen 3 Fastigheten är belägen centralt vid torget i Lycksele, vid korsningen Skolgatan/Norra Torggatan. Byggnaden har nyligen genomgått en fasadrenovering samt fönsterbyten men är idag utan hyresgäster. Fastigheten har ett bokfört värde på 225.578 kronor, därutöver är det upparbetat 2.514.901 kronor som omsättningstillgångar i och med utfört fasad- och fönsterbyte. Taxeringsvärdet är 1.208.000 kronor. Värderingsutlåtande indikerar ett värde uppgående till 1 200 000 +/- 100 000 kronor. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för taxeringsvärdet x 1, alltså 1 208 000 kronor. Stadshuset 9 Fastigheten är belägen centralt i korsningen Storgatan/Grubbgatan. Över våningsplan inrymmer kommunal verksamhet medan de kommersiella lokalerna på nedre våningen är vakanta. Fastigheten har ett bokfört värde på 395.398 kronor. Taxeringsvärdet är ca. 1.100.000 kronor. Värderingsutlåtande indikerar ett värde uppgående till 2 400 000 +/- 250 000 kronor. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för taxeringsvärdet x 1, alltså 1 100 000 kronor. Finansiering Förslaget innebär att försäljningen av Bergviken 1 ger kommunen en vinst på 1 086 000 kr (försäljningspris – bokfört restvärde), försäljningen av Köpmannen 3 innebär en förlust för kommunen med 1 532 479 kr (försäljningspris – bokfört restvärde – upparbetade omsättningstillgångar) och försäljningen av Stadshuset 9 ger kommunen en vinst på 704 602 kr (försäljningspris – bokfört restvärde). Totalt genererar förslaget en vinst med 258 123 kronor. Den samlade bedömningen är att kommunen bör överlåta berörda fastigheter till det kommunalägda bolaget AB Lycksele Industrihus. I och med att lokalförsörjning till kommersiella aktörer genom den kommunala förvaltningen är möjligt att ifrågasätta bedöms det vara lämpligare att dessa lokaler ägs och förvaltas av det kommunala bolag som har den typen av verksamhet reglerat i sin bolagsordning och i sina ägardirektiv. Oberoende värdering av fastigheterna Inkommen skrivelse 2026-05-19 Kommundirektör AB Lycksele Industrihus

§ 60 Dnr 2026-000104 Antagande av Mötes- och resepolicy Beslut Kommunfullmäktige antar den reviderade mötes- och resepolicyn med följande ändring: under rubriken Bokning ändras första punkten från ”Vid bokning av flyg ska utgångspunkter och destinationer med trafikplikt nyttjas” till ” vid bokning av flyg ska man i första hand välja flygresor från och till Lycksele Airport AB”. Policyn ersätter tidigare mötes- och resepolicy och träder i kraft 1 augusti 2026. Lycksele kommuns mötes- och resepolicy antogs i juni månad 2022. Det har inkommit synpunkter på dess innehåll som bedömts föranleda behov av revidering av den. Den reviderade policyn bedöms möta de krav och önskemål som finns avseende mötesbehov, resesätt och beteendemönster. Den tar hänsyn till såväl sociala hållbarhetsaspekter som klimat. Förslag till beslut på sammanträde Anna Dahlén föreslår följande tillägg: vid resa ska kollektiva resvägar väljas i första hand. Roland Sjögren (KD) föreslår avslag på Anna Dahléns (V) tilläggsförslag. Michael Nilsson (M) och Anders Kyrk (M) föreslår följande ändringsförslag: vid bokning av flyg ska man i första hand välja flygresor från och till Lycksele Airport AB. Lilly Bäcklund (S) föreslår bifall till Michael Nilssons (M) förslag. Anna Dahlén (V) föreslår avslag till Michael Nilssons (M) förslag. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns tre förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag att anta mötes- och resepolicyn, Anna Dahléns (V) tilläggsförslag att vid resa ska kollektiv resväg väljas i första hand och Michael Nilssons (M) med fleras ändringsförslag att vid bokning av flyg ska man i första hand välja flygresor från och till Lycksele Airport AB. Ordförande prövar först kommunstyrelsens förslag att anta mötes- och resepolicy, vilket bifalls. Sedan prövar ordförande Anna Dahléns (V) tilläggsförslag att vid resa ska kollektiva resvägar väljas i första hand, vilket avslås. Sist prövar ordförande Michael Nilssons (M) med fleras ändringsförslag att vid bokning av flyg ska man i första hand välja flygresor från och till Lycksele Airport AB. Vilket innebär att punkt 1 under rubriken Bokning ” Vid bokning av flyg ska utgångspunkter och destinationer med trafikplikt nyttjas” byts ut till ” vid bokning av flyg ska man i första hand välja flygresor från och till Lycksele Airport AB”, vilket bifalls. Reservation Anna Dahlén (V) och Mikkel Jakobsson (V) reservera sig mot beslutet till förmån för Anna Dahléns (V) tilläggsförslag. Mötes- och resepolicy Kommundirektör Kommunsekreterare HR-chef

§ 61 Dnr 2026-000155 Förslag till ny taxa för förskola och fritidshem från och med 1 juli 2026, utifrån beslut om ändring av Maxtaxeförordningen (2001:160) Beslut Inkomsttaket för maxtaxa sänks till 51 560 kr per månad för förskola och fritidshem från 1 juli 2026 för att följa det beslut om förändringar i maxtaxeförordningen (2001:160) som träder i kraft från och med 1 juli 2026, och de nya avgiftsnivåer som Skolverket därefter kommer att meddela. Dessa förändringar föranleder ny taxa för förskola och fritidshem fr.o.m. 1 juli 2026. Varje år gör Skolverket en ny beräkning och informerar därefter kommunerna om maxtaxans inkomsttak och vad den högsta avgiften blir för första, andra och tredje barnet i förskola och fritidshem. Beloppen beräknas utifrån det inkomstindex som regeringen fastställt. Avgiften för förskola och fritidshem beräknas utifrån hushållets inkomsts per månad före skatt. De inkomster som ligger till grund för avgiften är skattepliktiga inkomster som t.ex. lön, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, sjukersättning eller etableringsersättning. Bidrag som inte är skattepliktiga ska inte räknas in, t.ex. bostadsbidrag, barnbidrag och studiebidrag. Inkomsttaket för 2026 är satt till 61 560 kr, och utifrån detta beslutades ny taxa från 1 januari 2026 vid kommunfullmäktiges sammanträde 2025-12-16 (§98, dnr 2025-000297). 2026-01-20 beslutade regeringen om ändringen i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Ändringen träder i kraft 1 juli 2026. Skolverket, som har ansvar för att fastställa de nya avgiftsnivåerna, kan inte formellt göra detta förrän förordningsändringen har trätt i kraft, men har meddelat preliminära belopp för att kommunerna ska kunna förbereda sig. Det nya preliminära taket för maxtaxa blir 51 560 kr från och med 1 juli 2026, och avgiften för första, andra och tredje barnet i förskola och fritidshem sänks i förhållande till det nya taket (1-3% av maxtaxebeloppet). Då förändringen ska medföra lägre avgifter även för hushåll med lägre inkomster, innebär det i praktiken att 10 000 kr räknas av från alla hushålls avgiftsgrundande inkomst från och med 1 juli 2026. Ett hushåll som idag har en avgiftsgrundande inkomst på 50 000 kr före skatt per månad, får alltså i praktiken en avgiftsgrundande inkomst på 40 000 kr från 1 juli 2026. De minskade avgiftsintäkter som detta innebär för kommunen kompenseras genom en utökning av statsbidraget för maxtaxa. För Lycksele kommun innebär det att cirka 1,1 mkr mer erhålls i bidrag för andra halvåret 2026 jämfört med första halvåret 2026. Detta utökade bidrag bedöms ge tillfredsställande täckning för de minskade avgiftsintäkter som förändringen innebär för kommunen. Det finns två ytterligare aspekter att ta i beaktning mot bakgrund av denna förändring. I nuvarande taxa finns en nedre gräns som berör hushåll med en avgiftsgrundande inkomst på 20 000 kr eller mindre. Dessa hushåll är i nuvarande taxa avgiftsbefriade. I förskolan tillämpas timtaxa som är baserad på barnens faktiska närvaro. Bedömning För att följa regeringens beslut om förändring i maxtaxeförordningen från och med 1 juli 2026, samt följa de nationella avgiftsnivåer som Skolverket som en följd av detta kommer att fatta beslut om, föreslås en sänkning av maxtaxetaket fr.o.m. 1 juli 2026, enligt Skolverkets beslut. Detta föranleder också en förändring i taxan för förskola och fritidshem. Eftersom taxor ska beslutas i kommunfullmäktige, bedöms det inte vara möjligt att invänta Skolverkets formella beslut. Detta skulle då innebära att ny taxa kan beslutas som tidigast vid fullmäktiges sammanträde 20 oktober, vilket i sin tur medför att vi inte kan debitera avgifter i enlighet med förordningens bestämmelser förrän närmare fyra månader efter att den trätt i kraft. Då det bedöms ytterst osannolikt att Skolverket efter 1 juli meddelar andra belopp än de preliminära, föreslås att den nya taxan tas upp för beslut vid fullmäktiges sammanträde 9 juni. När det gäller hushåll med låga inkomster, föreslås att den befintliga gränsen på 20 000 kr per månad som nedre gräns för när avgift utgår kvarstår, men att det i taxan förtydligas att det gäller den avgiftsgrundande inkomsten. I och med att en form av fribelopp på 10 000 kr införs för alla hushåll, innebär det alltså att även hushåll med inkomst i intervallet 20 001 – 30 000 kr/månad avgiftsbefrias, då deras avgiftsgrundande inkomst blir 10 001 – 20 000 kr/månad. De hushåll som idag befinner sig i detta intervall är företrädesvis ensamstående föräldrar med låg inkomst, och det bedöms vara rimligt och i linje med beslutsfattarens intentioner att dessa hushåll ingår i den avgiftsbefriade gruppen efter 1 juli 2026. Modellen för beräkning av hushållets timtaxa i förskolan föreslås vara oförändrad, men det bör förtydligas i taxeskrivningen att det är den avgiftsgrundande inkomsten som ligger till grund för beräkningen av timtaxan. Förslag till ny taxa för förskola och fritidshem, fr.o.m. 2026-07-01 Förskoleverksamhet I förskolan gäller timtaxa. Timtaxan för ett barn beräknas genom att ta procentsatsen (enligt tabell nedan) av hushållets avgiftsgrundande inkomst Från och med 1 juli 2026 utgörs den avgiftsgrundande inkomsten av hushållets sammanlagda inkomst från skattepliktiga inkomstslag som lön, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, sjukersättning/sjukpenning och pension, med ett avdrag för ett belopp på 10 000 kr för samtliga hushåll. Avgiften beräknas utifrån antalet närvarotimmar under månaden multiplicerat med hushållets timtaxa. Avgiften för en enskild månad kan bli lägre, men aldrig högre, än maxtaxenivåerna nedan. Barn 1*: 3 % - max 1547 kronor Barn 2: 2 % - max 1031 kronor Barn 3: 1 % - max 516 kronor Barn 4: ingen avgift *Med barn 1 avses det yngsta barnet i hushållet Fr.o.m. hösten det år barnet fyller 3 år görs avdrag för allmän förskola. Det innebär att hushållen enbart betalar för närvarotid som överstiger 63 timmar/månad under månaderna september-maj. Under juni, juli och augusti görs inget avdrag för allmän förskola. Minimiavgift: Om barnet har inga eller så få närvarotimmar under en månad att avgiften understiger 200 kronor, debiteras en minimiavgift på 200 kronor. Om hushållets avgiftsgrundande inkomst ((från och med 1 juli 2026 med en reduktion av faktisk inkomst om 10 000 kr/månad för alla hushåll) är lika med eller understigande 20 000 kronor/månad före skatt debiteras ingen avgift. Fritidshem I fritidshem gäller maxtaxa. Avgiften räknas i % av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad före skatt. Från och med 1 juli 2026 utgörs den avgiftsgrundande inkomsten av hushållets sammanlagda inkomst från skattepliktiga inkomstslag som lön, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, sjukersättning/sjukpenning och pension, med ett avdrag för ett belopp på 10 000 kr för samtliga hushåll. Barn 1*: 2 % max 1031 kronor Barn 2: 1 % max 516 kronor Barn 3: 1 % max 516 kronor Barn 4: ingen avgift *Med barn 1 avses det yngsta barnet i hushållet Om hushållets avgiftsgrundande inkomst ((från och med 1 juli 2026 med en reduktion av faktisk inkomst om 10 000 kr/månad för alla hushåll) är lika med eller understigande 20 000 kronor/månad före skatt debiteras ingen avgift. Under sommaren utgår en (1) avgiftsfri månad för hushåll med barn i fritidshem, om barnet har en sammanhängande ledighet på fyra veckor eller mer under sommaren. Sammanfattning Vår bedömning är att förändringen kommer att ha en positiv ekonomisk påverkan för de hushåll som från 1 juli 2026 har barn i förskola och/eller fritidshem. För hushåll med tre barn som har plats i verksamhet kan den minskade avgiften bli upp till 600 kr/månad (lägre vid ett eller två barn). Hushåll som idag har en inkomst i intervallet 20 001-30 000 och därmed betalar en lägre avgift, blir med den föreslagna förändringen helt avgiftsbefriade. Förändringen kommer, allt annat lika, att innebära sänkta utgifter för hushållen vilket är positivt ur ett barn- och familjeperspektiv. Delegationsbeslut utbildningsnämndens ordförande 2026-04-30 Skolchef Handläggare

§ 62 Dnr 2026-000156 Revidering av allmänna Lokala Ordningsföreskrifter samt riktlinjer för Torghandel Beslut Kommunfullmäktige antar reviderade allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Lycksele kommun samt riktlinjer för torghandel. Med anledning av utveckling inom tätortsområdet och förändringar i organisationen behöver de lokala ordningsföreskrifterna revideras. Därtill med anledning av förbättrad tillgänglighet för medborgare och näringsidkare, samt ökad effektivitet bör riktlinjerna för torghandel likväl revideras och föreslås därtill att bli en ordinarie bilaga till de lokala ordningsföreskrifterna. Finansiering Revideringen innebär inga kostnader varken på kort eller lång sikt. I huvudsak förväntas åtgärden innebär en viss administrativ besparing tack vare de föreslagna förändringarna i riktlinjerna. Med anledning av utveckling inom tätorten, exempelvis strandpromenaden och Ströget – Mötesplatsen för motorburna unga, samt förändringar inom organisationen sedan senaste revideringen, är bedömningen att det är aktuellt med en övergripande revidering. Samhällsbyggnadsenheten och Administrativa enheten har vid två tillfällen samrått över vilka förändringar som anses vara lämpliga och både underlätta för vidare administration samt för de företag eller personer som behöver ta del av de lokala ordningsföreskrifterna. Vidare har Polismyndighetens önskemål att ålägga ett förbud av bruk av lustgas inom § 3 området som förebyggande åtgärd beaktats. Förslag på reviderade lokala ordningsföreskrifter inkl. riktlinjer för torghandel Yttrande från Polismyndigheten Myndighetsenheten Gatu/parkenheten

§ 63 Dnr 2026-000138 Revidering av arbetsordning för Näringslivsråd Beslut Kommunfullmäktige fastställer reviderad arbetsordning för Näringslivsrådet. Näringslivsrådets ledamöter har uppmärksammat ett behov av att förnya Näringslivsrådets medlemsorganisationers möjlighet till representation. Förslaget innebär att Företagarna Lycksele (där Lycksele Handel numera har uppgått), utser 5 ledamöter samt en suppleant att representera dem i rådet. Handelskammaren föreslås att utöver sin organisationsrepresentant, få utse en representant från någon av sina medlemsföretag i Lycksele, samt en suppleant. Svenskt Näringsliv har tackat nej till deltagande i Näringslivsrådet, och deltar endast som adjungerade i vissa fall. En breddning av representationen till att ge en mer tyngd mot Lyckseles Näringsliv i Näringslivsrådet, har chans att påverka rådets arbete i positiv riktning och fördjupa dialogen mellan kommunen och näringslivet, och förbättra företagsklimatet ytterligare. Arbetsordning för Näringslivsråd Näringslivschef

§ 64 Dnr 2026-000137 Återrapportering av verkställda- och ej verkställda uppdrag Beslut Kommunfullmäktige godkänner återrapporteringen. Kommunstyrelsen har 2021-09-28 § 100 beslutat vidta åtgärder för att kvalitetssäkra återrapportering av verkställda uppdrag. Rutin har upprättats i verksamhetssystemet Stratsys och återrapportering av verkställda och ej verkställda uppdrag ges 2 gånger per år till nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Uppdragslista över Kommunfullmäktiges, styrelsen och nämndernas verkställda och ej verkställda uppdrag, daterad 2026-04-30 Kommundirektör

§ 65 Dnr 2026-000125 Återrapportering av E-förslag Beslut Kommunstyrelsen tar del av redovisningen och överlämnar den till kommunfullmäktige. Enligt riktlinjer för E-förslag ska inkomna E-förslag redovisas två gånger per år till kommunfullmäktige. Nedan följer en redovisning av E-förslag för perioden 2025-10-21-2026-04-23: Utökad rätt till förskola med 30 timmar/vecka 2025-10-21 Förslaget har gått vidare för handläggning Fria arbetsskor till vård och omsorgspersonal inom kommunens verksamheter 2025-12-10 Förslaget har gått vidare för handläggning Gratis körkort till vårdelever 2026-02-16 Röstning pågår Isbana 2026-02-22 Förslaget har inte uppnått nog med röster. Inkludering av samtliga hushåll i Rusksele i verksamhetsområde för kommunalt vatten 2026-02-24 Röstning pågår Problem med hundbajs 2026-03-15 Röstning pågår Ökad transparens och öppenhet i nomineringar av nämndemän i Lycksele kommun 2026-03-26 Röstning pågår Hundrastgård i Lycksele 2026-04-08 Röstning pågår Snofsa till Djupskolavans vatten västra sidan 2026-04-09 Röstning pågår Gör om Djurparken till typ 4H gård 2026-04-13 Röstning pågår Mer hyresrätter till Villaryd 2026-04-13 Förslaget har inte uppnått nog med röster.

§ 66 Dnr 2026-000028 Avsägelser Beslut Ärendet föranleder inget beslut.

§ 67 Dnr 2026-000032 Kommunfullmäktiges valärenden Beslut Ärendet föranleder inget beslut.