Kommunstyrelsens — 18 augusti 2026

§ 113 Dnr 2026-000015 Dagens ärenden Beslut Arbetsutskottet fastställer dagordningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 114 Dnr 2026-000023 Information till kommunstyrelsen Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ärendebeskrivning Information ges om följande ärenden:  Yttrande över regional handlingsplan för Västerbotten.  Yttrande över promemorian om skyldighet att anmäla anställda misstänkt för brott.  Ändrad lagstiftning inom avfallsområdet.  Yttrande över kommunal och regional finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt.  Aktuell information från samhällsbyggnad.  Nya lagen om offentlig säljverksamhet (LOS). Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 115 Dnr 2026-000024 Information från kommundirektör Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ärendebeskrivning Kommundirektören ger aktuell information om:  Förvaltningsövergripande information.  Utredningsuppdrag.  Pågående processer. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 116 Dnr 2026-000163 Yttrande över regional handlingsplan för Västerbottens län Beslut Lycksele kommun lämnar nedan yttrande över regional handlingsplan för Västerbottens län. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har begärt att kommunen inkommer med synpunkter om remissversion till ny överenskommelse för samverkan i Västerbottens län samt ny regional handlingsplan med avseende på regionala totalförsvarsfrågor för åren 2027 till 2030. Överenskommelsen har funnits sedan 2017 och är en direkt förutsättning för kommunens totalförsvar och säkerhetsarbete. Överenskommelsen revideras varje år. Nytt för 2027 års överenskommelse är att det också tillkommer en regional handlingsplan som beskriver vilka länsövergripande aktiviteter som arrangeras i länsstyrelsens regi. Länsstyrelsen har begärt att vi svarar på ett antal frågor, se svar under rubriken svar på länsstyrelsens frågor. Vi har i vårt yttrande valt att fokusera nya formuleringar och förändringar som tillkommit sedan föregående år och hur vi bedömer att förändringarna kan påverka kommunen, delvis utifrån den nya lagstiftningen LKRB (lag om kommuners och regioners beredskap) som riksdagen avser aktivera från årsskiftet 2026–2027. Begreppsförklaring HNS/VLS= engelska och svensk förkortning för värdlandsstödsupplägg enligt NATO artikel 3. MCF= Myndigheten för civilt försvar CIVO NORR= Civilförsvarsområde norr Regionala överenskommelsen= Överenskommelse som reglerar 15 kommuner och länets beredskapsmyndigheters skyldigheter och avsikter inom organisationsöverskridare, kommunöverskridande och regionala frågor. Skärpt beredskap= Krigsfara Högsta beredskap= Sverige är i krig Höjd beredskap= Samlingsbegrepp för skärpt eller högsta beredskap Artikel 3= NATOS krav på det civila försvaret Artikel 5= NATOS avsiktsförklaring om gemensamt försvar Samhällsstörning= Samlingsbegrepp för fredstida kriser Finansiering Lycksele kommun förstår att överenskommelsen och handlingsplanen kan påverka kommunens fredstida resurser i form av främst personalresurser där mer tid kommer behöva läggas på gemensam planering och åtgärdsplanering, utöver internt behov. Överenskommelsen medför ökande Kommunstyrelsens arbetsutskott krav på kommunens tjänstemän och medarbetare att lägga resurser och arbetstid på totalförsvaret fram till 2030. Kommunens samordnare sammanställer årligen ekonomiska planer avseende 2.4 medel och aktuella projektmedel. Det går inte att utesluta att innehållet i dessa planer kan påverkas av det regionala perspektivet i större utsträckning och samordnarna ser också tendenser kring att beviljade statliga projektmedel prioriteras när de tillgängliggörs för kommunen, oavsett område inom beredskapen där länsstyrelsen haft en roll i urvalet. Exempel på sådana projekt är Energimyndighetens projekt Robust kommun och Naturvårdsverkets projekt om avloppsberedskap. Väsentlighetsanalys Säkerhetsläget i Sveriges närområde har enligt beredskapsmyndigheter såsom Försvarsmakten, polisen och myndigheten för civilt försvar markant försämrats under dom senaste åren. Sedan 2024 är Sverige också medlemmar i NATO vilket också ställer krav på kommunen och länets förmåga att hantera samhällsstörningar, kriser och krig som förutsätter väl övad och fungerande samordning och samverkan mellan länets olika aktörer inom totalförsvaret. Försvarsberedningen anger i sin rapport från juni 2026 skärpt läge-aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden att det inte går att utesluta att säkerhetsläget kan bli ännu sämre. Ryssland pekas ut som det dimensionerande hotet både vad gäller risk för väpnat angrepp och andra gråzonsrelaterade manövrar. Det framgår med all tydlighet att Ryssland kan försöka testa NATO länders lojalitet kopplat till artikel 5 inom en snar framtid om ryska ledningen bedömer det som fördelaktigt. Kommuner och beredskapsmyndigheter behöver ha det i åtanke. Kommunerna har det lokala geografiska områdesansvaret, vilket innebär att vi blir det civila försvarets främsta representant inom Lycksele kommuns geografiska område. Därmed bör det betraktas som mycket väsentligt att kommunen fortsätter ingå i den regionala samverkansstrukturen. Säkerhetsläget med tillhörande totalförsvarssatsningar påverkar samtliga medborgare i Sverige oavsett kön, ålder eller sexuell läggning. En av det civila försvarets målsättningar att erbjuda skydd för civilbefolkningen vilket inbegriper samtliga kategorier av invånare enligt ovan beskrivning, med särskilt fokus riktat mot personer som idag nyttjar kommunens verksamheter. Kommunen förväntar att beredskaps och säkerhetshöjande åtgärder kommer leda till minskad oro och ökad trygghet bland medborgare eftersom samhället bygger beredskap att hantera situationer såsom fredstida kriser, samhällsstörningar och krig. Samlad bedömning regional överenskommelse med tillhörande dokument Gemensamma övergripande mål med totalförsvarsplaneringen enligt deklaration Aktivt deltagande i länsstyrelsens samverkansstruktur Skydd av civilbefolkningen Kommunstyrelsens arbetsutskott Upprätthålla samhällsviktig verksamhet under samhällsstörning, kriser och krig. Gemensamt ansvarstagande, där alla bidrar till uppbyggnaden av totalförsvaret i länet. Skärpta formuleringar med fokus på krig och höjd beredskap I det nya remissförslaget framstår formuleringarna som mer skarpa än tidigare överenskommelser, med ett tydligare fokus på scenarion av höjd beredskap. Det är bra att länsstyrelsens roll som regional samordnare avseende HNS/VLS frågor förtydligas. Den regionala överenskommelsen sträcker sig till och med 2030 och innehåller skarpare formuleringar. Vi bedömer att vi kan förvänta oss en tydligare ordergivning från högsta civilförsvarsansvarig myndighet i Västerbottens län(Länsstyrelsen Västerbotten) i totalförsvarsfrågor som berör hela eller delar av länet. Vi bör förvänta oss att det kan leda till mer administrativa uppgifter, men att det i längden kan få en positiv inverkan. Från beredskap och säkerhetssamordnares synpunkt ser vi positivt på detta, men det bör vägas in att mer tid och prioriteringar sannolikt behöver läggas på länsövergripande samverkan. Skarpare krav på gemensam inriktning i förebyggande planering Tydligt för oss är att i den nya överenskommelsen ställs fler krav på gemensam inriktning och samverkan i ett förebyggande syfte, för att bättre nå resultat i uppbygganden av totalförsvarsresurserna i länet. Länsstyrelsen har här ett ansvar i att ta initiativ till samordning och planering av totalförsvarsfrågor som rör länet. Kommunen ansvarar därmed för att medverka i den länsgemensamma planeringen, vilket betyder att vi dels behöver avsätta samordnande resurser lokalt men, där vi också räknar med att andra personalresurser i större utsträckning kommer bli involverade i totalförsvaret under 2027–2030. Ny lagstiftning påverkar kommunens förhållningssätt till regionala och nationella aktörer Det bör också tilläggas att nuvarande lagstiftning (lag om extraordinära händelser) byts ut från och med årsskiftet 2026/2027 och den nya lagen om kommuners och regioners beredskap (LKRB) kommer att gälla under perioden 2027 och framåt. Den nya lagstiftningen är skarpare i många hänseenden. Krav ställs på kommunen bland annat i form av deltagande i länsstyrelsens samverkansmodeller, beredskapsplanering, lagerhållning, risk och sårbarhetsanalyser och andra förmågehöjande aktiviteter. Kan kommunen bygga eller upprätthålla den förmåga som kommunen förväntas inneha tillsammans och samordnat med länets aktörer så bör kommunen medverka till det. Under förutsättning att samverkan kan ske på effektivt sätt och att alla deltagande aktörer är överens om vad som behöver prioriteras, så kan det leda till en mycket effektiv och resultatinriktad samverkan före, under och efter samhällsstörning, kris och krig. Beslutsmandat enligt överenskommelsen och LKRB Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslut om regionala inriktningar kommer fattas i det regionala rådet. Beslut som fattas i det forumet kommer få både en indirekt och en direkt påverkan på kommunens verksamheter och deras beredskaps och säkerhetsarbete. I övrigt kvarstår principen om att beslutsmandat så långt det är möjligt skall följa grundprinciper inom svensk krisberedskap: närhets, likhets och ansvarsprincipen. Det innebär att det fortfarande kommer finnas utrymme för varje kommun att anpassa sina lösningar på problem och utmaningar på det sätt som kommunen bedömer som lämpligast. I realiteten kan det innebära att en statlig myndighet kravställer att kommunen genomför eller medverkar vid en viss typ av planering, men reglerar inte i minsta detalj kommunens lösning på problemet/ utmaningen. Detaljer kring hur kommunen organiserar sig och hanterar insatser före, under och efter samhällsstörning framgår i kommunens egna styrdokument och planer. Regionala samordningsgruppen är organisatoriskt placerad under landshövdingen och det regionala rådet. Samordningsgruppen utser olika arbetsgrupper, däribland AG totalförsvar, AG kriskommunikation, AG älvsgrupp och tillfälligt tillsatta arbetsgrupper. I arbetsgrupperna deltar representanter från det regionala beredskapssamordnarnätverket och länsstyrelsen, varvid Lycksele kommun har ett deltagande inom kriskommunikatörsgruppen och totalförsvarsgruppen. Arbetsgrupperna genomför planeringsinsatser på uppdrag av regionala samordningsgruppen. Samverkansområden före under och efter samhällsstörning kris och krig Under samhällsstörning har vi identifierat att överenskommelsen och dess tillhörande handlingsplan främst berör följande samverkansområden: Lägesbildsrapportering Beredskap och säkerhetsplanering Samordning av enskilda sakfrågor Identifiera hjälpbehov och åtgärdsbehov Kriskommunikation och gemensamma budskap Säkerhetsskydd Skydd mot otillbörlig informationspåverkan och psykologiskt försvar Varningar och meddelanden (VMA) Användning av kommunikationsmedel Erfarenhetsåterkoppling och krav på utvärdering LKRB liksom denna överenskommelse ställer krav på kommunens och länets aktörers förmåga att ta vara på erfarenheter från samhällsstörningar, kris och krig. Varje utvärdering förväntas rendera i åtgärdsbehov som åtgärdas. Västerbottens regionala handlingsplan 2027–2030 Länsstyrelsen har i remissen bifogat förslag till regional handlingsplan. Innehållet i planen går i linje med det som informerats i beredskapssamordnarnätverkets regi och innehåller därmed få överraskningar för kommunen. Planen beskriver på övergripande nivå vilka Kommunstyrelsens arbetsutskott aktiviteter som skall prioriteras på regional nivå under 2027-2030. Handlingsplanen är fördelad på 3 separata dokument, huvuddokument, verksamhetsplan och aktivitetsplan. I huvuddokumentet framgår bland annat beslutsordning, när innehållet skall implementeras och revideras. Verksamhetsplanen innehåller planering för olika verksamhetsområden med tillhörande förmågemål och verksamhetsmål som skall vara uppfyllda till och med 2030. Regionala rådet beslutar om innehållet i verksamhetsplanen och vilken/vilka inriktningar som länets totalförsvarsaktörer skall samverka inom. Avseende aktivitetsplanen så framgår det att den innehåller med inbegripande och detaljerad beskrivning över vilka gemensamma insatser som behöver genomföras för att stärka totalförsvarsförmågan och efterleva målet med att ha ett totalförsvar i balans till och med 2030. Aktiviteter och verksamheter som prioriteras i närtid och där vi bedömer att kommunerna kan involveras under 2027-2030: VLS/HNS (mottagning av civila och militärer med logistiska utmaningar) Försvarsvilja och motståndskraft (kommunikation till medborgare) Katastrofberedskap (Vårdverksamhet i kris och krig) Länsgemensamma övningar (Holger, Vilde m.fl.) CBRNE (kärnenergiberedskap) Vilande aktiviteter som ej blivit tidsatta regionalt: Hantering av frivilliga Masskadeprojekt Det bör förtydligas att handlingsplanen med tillhörande dokument avses uppdateras varje år. Det kan innebära att fler aktiviteter kan tillföras och tidigareläggas om omvärldsutvecklingen kräver det. Utöver ovan angivna aktiviteter och verksamheter så finns interna behov, som kommer behöva hanteras lokalt inom kommunen som ej är regionala frågor. Hit hör tillexempel kontinuitetsarbete, krisledning, beredskapsplanering, övning och utbildning, säkerhetsskydd och cybersäkerhet. Det bör också observeras att finns aktiviteter som omfattas av sekretess och därmed utelämnas från offentligt yttrande. Svar på länsstyrelsens frågor Upplever ni att perspektivet höjd beredskap, totalförsvar samt en mer allvarsam ton har inkluderats på ett bra sätt i dokumenten eller har ni några synpunkter samt förslag på utveckling? Kommunen anser att det är positivt att mer fokus riktas mot höjd beredskap i linje med övriga föreskrifter, lagar och rekommendationer som reglerar kommunens arbete vid och inför samhällsstörning, kris och krig. Hur upplever vi sammanslagning av dokument? Vi har här ingen åsikt. Ser vi behov av att dokumentet byter namn? Nej det skulle snarare riskera att skapa förvirring. Hantering av dokumentation om samverkansrutiner? Vi har inget emot att de ligger som bilaga i samverkansöverenskommelsen men det är klokt om dessa kan läggas som fristående dokument i vår gemensamma WIS plattform Kommunstyrelsens arbetsutskott krissamverkan i Västerbotten 2026 för att underlätta framtagning av checklistorna under störda förhållanden. Frågeställningar angående deklarationen. Vi anser att deklarationen är tillräcklig som den är och täcker de områden vi skall arbeta gemensamt med. Vi har inga ytterligare synpunkter i dagsläget, men önskar ta del av tryckta bilagor. Beslutet skickas till Länsstyrelsen Västerbotten Säkerhetsamordnare Beredskapssamordnare Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 117 Dnr 2026-000172 Svar på remiss över promemorian Kommunal och regional finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt Beslut Lycksele kommun ställer sig positiv till att kommuner och regioner ges möjlighet att bidra till utvecklingen av flygtrafik med allmän trafikplikt. Samtidigt konstaterar kommunen att de ekonomiska förutsättningarna att utnyttja denna möjlighet är begränsade. Lycksele kommun anser därför att det är avgörande att staten även fortsättningsvis tar ett tydligt och långsiktigt ansvar för att upprätthålla fungerande flyglinjer. Ärendebeskrivning Regeringen gav i april 2024 Trafikverket i uppdrag att utreda, förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt (LI2024/00920). Trafikverket redovisade uppdraget den 31 januari 2025 i rapporten Ökat regionalt inflytande avseende flyglinjer med allmän trafikplikt. I en ny promemoria utvecklar Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Trafikverkets förslag genom att föreslå ändringar i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och en ny förordning om kommunal och regional finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt och föreslår att kommuner och regioner ska få möjlighet att ingå avtal med staten om att medfinansiera statliga flyglinjer under förutsättning att flyglinjerna omfattas av allmän trafikplikt som har beslutats i enlighet med EU:s lufttrafikförordning. De ska även få finansiera och ingå avtal med luft-trafikföretag om att utföra lufttrafik på flyglinjer under förutsättning att flyglinjerna omfattas av allmän trafikplikt som har beslutats i enlighet med EU-förordningen och att bestämmelserna i den förordningen följs. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat förslaget till ett flertal kommuner och regioner, däribland Lycksele kommun. Samlad bedömning Lycksele kommun delar ambitionen att förbättra tillgängligheten i hela landet, men konstaterar att den föreslagna reformen i begränsad Kommunstyrelsens arbetsutskott utsträckning svarar mot behoven i kommuner med svagare ekonomiska förutsättningar. Det är därför av avgörande betydelse att staten även fortsättningsvis tar ett tydligt ansvar för att säkerställa tillgänglighet genom flygtrafik med allmän trafikplikt. Synpunkter Statens ansvar för tillgänglighet Flygtrafik med allmän trafikplikt används i de fall där regelbunden linjetrafik inte kan bedrivas på kommersiella villkor och syftar till att säkerställa tillgänglighet till berörda regioner. För Lycksele kommun är detta en grundläggande funktion för såväl invånare som näringsliv. Kommunen vill därför understryka att detta även fortsatt måste vara ett centralt statligt ansvar. Begränsade möjligheter att medfinansiera Förslaget innebär att kommuner och regioner frivilligt kan medfinansiera trafik, men att de samtidigt ska ta fullt kostnadsansvar för tillkommande åtgärder. För Lycksele kommun innebär detta att möjligheten i praktiken är svår att använda. Reformen medför därmed inte någon reell förstärkning av tillgängligheten för kommuner med begränsade resurser. Risk för kostnadsövervältring Promemorian lyfter att det finns en oro för att kostnader kan förskjutas från staten till kommuner och regioner. Kommunen delar denna oro och ser en risk att förväntningar på medfinansiering uppstår över tid, vilket i praktiken kan minska statens ansvar. Risk för ökade regionala skillnader Eftersom möjligheten att medfinansiera beror på ekonomiska resurser finns en risk att tillgängligheten utvecklas olika i olika delar av landet. Kommuner med starkare ekonomi kan förbättra sina förbindelser, medan mindre kommuner saknar denna möjlighet. Detta riskerar att förstärka geografiska skillnader baserat framförallt på det lokala skatteunderlaget. Obalans mellan nytta och kostnadsansvar Kommunen vill särskilt uppmärksamma att nyttan av flygtrafik med allmän trafikplikt i många fall uppstår utanför den finansierande regionen. Resandeströmmarna är i hög grad riktade mot större nationella och internationella noder, där en betydande del av den ekonomiska och samhälleliga nyttan realiseras. Förslaget innebär samtidigt att ansvaret för att initiera och finansiera trafik i hög grad ligger på den enskilda kommunen eller regionen. Detta skapar en tydlig obalans där kostnaden för att upprätthålla nationellt viktiga förbindelser riskerar att falla på mindre kommuner, medan nyttan i stor utsträckning uppstår i större tillväxtregioner. Kommunstyrelsens arbetsutskott En sådan ordning bygger i praktiken på att perifera delar av landet själva ska bära kostnaden för att upprätthålla sin tillgänglighet till nationella centrum. Detta riskerar att leda till att samhällsekonomiskt motiverad trafik inte etableras eller upprätthålls. Detta är särskilt problematiskt för mindre kommuner där flygtrafiken utgör en grundläggande förutsättning för att över huvud taget upprätthålla funktionella kopplingar till nationella transportnav. Påverkan på befintliga linjer Promemorian pekar på att ökade kostnader kan leda till att Trafikverket tvingas prioritera mellan olika flyglinjer. Lycksele kommun ser en risk att detta påverkar befintliga statligt upphandlade linjer negativt, särskilt i kommuner som saknar möjlighet till egen finansiering. Betydelsen av befintlig trafik Den nuvarande flyglinjen med allmän trafikplikt är av avgörande betydelse för kommunens tillgänglighet och utveckling. Lycksele kommun vill därför särskilt framhålla vikten av att befintliga flyglinjer ges stabila och långsiktiga förutsättningar. Beslutet skickas till Regeringskansliet VD Lycksele Airport AB Verksamhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 118 Dnr 2026-000173 Svar på remiss över promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott Beslut Lycksele kommun lämnar nedan svar på remiss över promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott. Ärendebeskrivning Regeringskansliet har givit Lycksele kommun möjlighet att yttra sig över promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott, Fi2026/01426. Lycksele kommuns övergripande ställningstagande och sammanfattning Lycksele kommun är i huvudsak positiv till förslaget om att införa en lagstadgad skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott i tjänsten. Lycksele kommun delar bedömningen att en sådan skyldighet kan bidra till att stärka arbetet mot korruption och oegentligheter, öka rättssäkerheten för både arbetsgivare och arbetstagare samt stärka allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten. Samtidigt bedömer Lycksele kommun att det finns behov av förtydliganden, särskilt avseende tillämpningen i praktiken och kopplingen till arbetsgivarens ansvar och befintliga processer. Lycksele kommun ser även att vissa delar av förslaget innebär risker för rättsosäker tillämpning, ökade administrativa krav samt behov av ytterligare stöd för att säkerställa en ändamålsenlig implementering. Lycksele kommun tillstyrker förslaget om att införa en skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott i tjänsten. Lycksele kommun instämmer i bedömningen att det saknas skäl att göra skillnad mellan statlig och kommunal sektor i detta avseende. En Kommunstyrelsens arbetsutskott enhetlig reglering bidrar till likvärdig hantering och tydliga förväntningar i hela den offentliga verksamheten. Samtidigt vill Lycksele kommun framhålla att förslaget i sin nuvarande utformning lämnar ett relativt stort tolkningsutrymme, vilket kan leda till ojämlik tillämpning mellan kommuner och verksamheter. Synpunkter och analyser 1. Betydelse för intern kontroll och styrning Förslaget ligger i linje med Lycksele kommuns ansvar enligt kommunallagen att säkerställa en tillräcklig intern kontroll för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. En lagstadgad anmälningsskyldighet:  tydliggör ansvarsförhållanden vid misstanke om brott  stärker den interna kontrollen  bidrar till ett mer systematiskt och enhetligt arbetssätt Lycksele kommun bedömer att förslaget kan fungera som ett viktigt komplement till befintliga styrsystem och kontrollmekanismer. Lycksele kommun vill även lyfta risken att den nya skyldigheten, om den inte integreras i befintliga system, kan leda till parallella processer som försvårar ett effektivt och sammanhållet internkontrollarbete. 2. Arbetsrättsliga konsekvenser och praktisk tillämpning Lycksele kommun ser att förslaget får tydliga konsekvenser för arbetsgivarens hantering av ärenden där brott misstänks. Utifrån erfarenhet av arbetsrättsliga ärenden där misstankar om oegentligheter förekommit kan konstateras att dessa ärenden ofta är komplexa där flera regelverk behöver tillämpas parallellt och avvägningar krävs mellan arbetsrättsliga och externa åtgärder Den föreslagna anmälningsskyldigheten innebär att Lycksele kommun i vissa situationer inte längre har handlingsutrymme att avstå från anmälan och att arbetsrättsliga processer måste bedrivas parallellt med rättsprocesser. Detta ställer ökade krav på:  kompetens och stöd till chefer  tydliga interna rutiner  rättssäker handläggning Kommunstyrelsens arbetsutskott Lycksele kommun bedömer att förslaget i grunden stärker rättssäkerheten, samtidigt som det ökar kraven på professionell ärendehantering. Lycksele kommun efterlyser dock tydligare vägledning kring hur anmälningsskyldigheten ska samspela med arbetsrättsliga processer, då otydlighet i detta avseende kan leda till rättsosäkerhet och svårigheter i praktisk tillämpning. 3. Tillämpningen av “skälig misstanke” Begreppet “skälig misstanke” är centralt i förslaget men kan vara svårt att tolka i praktiken. Lycksele kommun ser risker i form av:  olika tolkningar mellan kommuner och verksamheter  osäkerhet hos chefer i bedömningar  variation i tillämpning  risk för överanmälningar (för att säkerställa efterlevnad)  underanmälningar (på grund av osäkerhet) Lycksele kommun vill särskilt framhålla att begreppet skälig misstanke, i en arbetsgivarkontext, inte är tillräckligt konkretiserat, vilket kan leda till bristande rättssäkerhet och ojämlik tillämpning. Lycksele kommun anser därför att det finns behov av nationell vägledning eller stödmaterial och exempel och praxis bör tydliggöras. 4. Arbetsmiljö och organisationskultur En obligatorisk anmälningsskyldighet kan påverka arbetsplatskulturen. Lycksele kommun vill lyfta vikten av att säkerställa en rättssäker och proportionerlig hantering och undvika onödig misstro i organisationen samt upprätthålla ett gott arbetsklimat. Det finns en risk att en mer formaliserad anmälningsskyldighet kan leda till ökad försiktighet och minskad tillit inom organisationen, vilket behöver beaktas vid implementering. 5. Proportionalitet och självstyrelse Lycksele kommun delar bedömningen att förslaget innebär en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen, men att denna är proportionerlig i förhållande till syftet. Samtidigt vill Lycksele kommun framhålla att ökade skyldigheter utan motsvarande förtydliganden och stöd riskerar att försvåra det praktiska genomförandet och därmed påverka effektiviteten i kommunens verksamhet. Kommunstyrelsens arbetsutskott Avslutande synpunkter Lycksele kommun tillstyrker förslaget, då det stärker arbetet mot oegentligheter och bidrar till ökad rättssäkerhet och tillit till offentlig verksamhet. För en väl fungerande tillämpning är det dock viktigt att tydlig vägledning tas fram och att kommunerna ges stöd i implementeringen. Men även att tillämpningen av centrala begrepp förtydligas. Därutöver bedömer Lycksele kommun att det är avgörande att förslaget kompletteras med stöd kring arbetsrättsliga avvägningar, ansvarsfördelning och praktisk tillämpning för att säkerställa en rättssäker och enhetlig implementering i hela den kommunala sektorn. Beslutet skickas till Regeringskansliet HR-chef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 119 Dnr 2026-000174 Nominering av vardagshjältar Beslut Arbetsutskottet uppdrar till kommundirektör att överlämna Lycksele kommuns nominering till Länsstyrelsen i Västerbotten. Ann-Charlott Liljeström (S) deltar vid uppvaktning på länsresidenset lördag den 10 oktober. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen Västerbotten har bjudit in Lycksele kommun att nominera vardagshjältar. Det finns många vardagshjältar som på olika sätt bidrar till att göra vårt samhälle bättre - och dessa vill landshövding Helene Hellmark Knutsson uppmärksamma. 2018 tog vår förra landshövding Magdalena Andersson initiativet att hylla vardagshjältar på residenset och det har nu blivit till en trevlig och uppskattad tradition. I år vill Länsstyrelsen hylla vardagshjältar som gör något för att bryta ensamheten för äldre. Länsstyrelsen ber om er hjälp att nominera personer i kommun som har gjort något extra för denna grupp. Nomineringarna ska lämnas in till Länsstyrelsen senast den 4 september. Beslutet skickas till Kommundirektör Länsstyrelsen Västerbotten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 120 Dnr 2026-000200 Nya lagen om offentlig säljverksamhet (LOS) Beslut Arbetsutskottet uppdrar till Kommundirektör att ta fram förslag till konkurrensneutralitetspolicy samt att påbörja en inventering av kommunens säljverksamhet som kan omfattas av lagstiftningen. Ärendebeskrivning Den nya lagen om offentlig säljverksamhet (LOS) trädde i kraft den 1 augusti 2026. Lagen ersätter de tidigare reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS) i konkurrenslagen och ger Konkurrensverket utökade befogenheter att stoppa osund konkurrens från stat, regioner och kommuner. Lagen syftar till att skydda privata företag mot otillbörlig konkurrens från offentliga aktörer som säljer varor eller tjänster på samma marknad. Till skillnad från tidigare regler innebär LOS ett ständigt gällande förbud mot otillbörlig säljverksamhet. Det kan handla om kommunala gym, uthyrning av lokaler, parkeringsverksamhet, laddstolpar för elfordon eller konsult- och städtjänster som riktar sig till externa kunder Myndighetsutövning, intern förbrukning och verksamhet som är förenligt med riksdags- eller regeringsbeslut eller försvarbart från allmän synpunkt omfattas inte. Den 1 januari 2027 utökas lagen med krav på att offentliga aktörer regelbundet ska utvärdera och särredovisa intäkter och kostnader för sina säljverksamheter skilt från annan verksamhet. Beslutet skickas till Kommundirektör Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 121 Dnr 2026-000027 Kurser och konferenser Beslut Arbetsutskottet ger arbetsutskottets ledamöter möjlighet att delta på Tillväxtdagen den 5 november. Ärendebeskrivning Följande kurser och konferenser presenteras:  Tillväxtdagen den 5 november. Beslutet skickas till Berörda