Kungjort

Lycksele · Möte · Protokoll

Socialnämnden27 maj 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 54

§ 54 Dnr 16035

§ 55

§ 55 Dnr 16036

§ 56

§ 56 Dnr 16037

§ 57 Yttrande till Kammarrätten, Mål nr 1290-56…………………………………………………………………………….25

diarienr: lycksele:-:2026:156
§ 57 Dnr 2026-000156 Yttrande till Kammarrätten, Mål nr 1290-56…………………………………………………………………………….25

§ 42 Dagens ärenden

§ 42 Dnr 3229 Dagens ärenden Beslut Arbetsutskottet fastställer upprättad ärendelista.

§ 43 Informationer

diarienr: lycksele:-:2026:26→ blev nyhet
§ 43 Dnr 2026-000026 Informationer Beslut Arbetsutskottet tar del av informationerna. Följande informationer ges:  Redovisning enskilda ärenden  Verksamhetsrapport stöd vård och omsorg: - Beviljad/utförd tid för hemtjänsten - Sommarrekrytering - Workshop med nattarbetare - Höstens utbildningar - Branschdag - Fortsatt planering av Senior Center - Läkemedelsgivare - Digital tillsyn i glesbygd - Gruppboende - Utlåning av systemförvaltare - Kostnad hemtjänst och särskilt boende - Antal anställda  Verksamhetsrapport individ och familjeomsorg - Ny enhet - Boendeutredning LSS - Sommarrekrytering - Språkombudsutbildare - Digitalisering - Handlingsplan  Ekonomi

§ 44 Ekonomiuppföljning per 30 april

diarienr: lycksele:-:2026:5→ blev nyhet
§ 44 Dnr 2026-000005 Ekonomiuppföljning per 30 april Beslut Arbetsutskottet tar del av redovisningen. Socialnämnden har under 2026 en budget på 494 900 tkr. Uppföljning av ekonomin sker löpande till nämnden. Månadsbokslut för socialnämnden per den 30 april visar att det är förbrukat 2 076 tkr mer än budget för perioden. Program Ack. Budget Ack. Utfall Avvikelse Totalbudget Förbrukning (%) 01 Nämnd- och styrelsevht 288 187 101 895 20,91% 26 Fritidsgårdar 1 155 1 128 27 3 614 31,21% 30 Förskola 129 307 - 178 365 83,99% 51 Hälso- och sjukvård 12 488 10 549 1 939 39 275 26,86% 521 Äldreomsorg 67 514 76 798 - 9 284 210 420 36,50% 522 LSS insatser 45 353 46 328 - 976 140 820 32,90% 523 Måltidsverksamhet 486 658 - 172 1 455 45,21% 55 IFO 21 061 19 921 1 140 65 905 30,23% 61 Flyktingmottagande - 70 - 1 246 1 176 - 156 - 799,02% 62 Arbetsmarknadsåtgärder 3 247 2 527 720 8 941 28,26% 80 Gemensam verksamhet 7 720 4 290 3 430 23 366 18,36% Socialnämnden 159 369 161 445 - 2 076 494 900 32,62% Socialnämndens verksamheter hade 30 april 2026 0,42 % högre förbrukning än budget för perioden. Utfallet per den 30 april motsvarar 32,62 % av årsbudgeten. Stöd vård och omsorg (SVO) Inom stöd, vård och omsorg är riktpunkten 32,06 % för perioden. Totalt för SVO ligger man per sista april på en förbrukning på 34,64 % vilket är 2,58 procent över budget och utgör ett underskott på 6 769 tkr. Inom området har verksamheterna generellt en lägre förbrukning än avstämningspunkt, området Äldreomsorg samt Måltidsverksamheten har en högre förbrukning. Stöd vård och omsorg har ansökt om bidrag motsvarande ett belopp på ca 11,8 mkr varav ca 5 mkr är godkända och ca 1,8 mkr är utbetalade. Det innebär att det inte är några externa medel fördelade till verksamheten under perioden. Individ och familjeomsorg (IFO) Riktpunkten för perioden t o m april är 32,4 %. Förbrukningen har varit 30,3 % av årsbudgeten. IFO har en periodiserad budget där varje månad har ca 1/12 av årsbudgeten. IFO har använt ca 4,7 mkr mindre av sin budget t o m april, vilket motsvarar ett överskott på 6,3 %. Investeringsuppföljning: Utdrag ur investeringsbudget med utfall per den 30 april. Konto Konto(T) Budget (1000) Utfall (1000) Återstår (1000) 652105 ÄO Särsk.boende Inventarier 430 107 323 652138 Vårdsängar 2024-2025 1 800 19 1 781 652139 Läkemedelsskåp SVO 2026-2027 270 0 270 652150 Finansiell leasing fordon soc 9 500 0 9 500 652215 Inköp bil Socialnämnd 0 154 -154 656023 Inventarier IFO 2023 1 200 113 1 087 13 200 393 12 807 Utfallet till 30 april 2026 är 393 tkr mot budget på 13 200 tkr vilket gör att 12 807 tkr av budgeten återstår. Det är tidigt på året vilket innebär att alla inköp ej påbörjats i full utsträckning än. Byte av finansiellt leasade bilar har ej påbörjats. Det görs täta kontroller av bland annat miltal på bilarna och därefter roterar de i verksamheten för att inte överskrida tillåtna mil. Detta har resulterat i att verksamheten kan ha kvar bilarna längre än planerat och gör att det blir förskjutning i tidsplanen för när bilarna ska bytas ut. Inköp bil Socialnämnd avser en bil som köpts in till verksamheten och därmed ej går under finansiell leasing. Utbytet av vårdsängar planeras påbörjas i mitten på maj. Sammanfattning Ärendet är en uppföljning som inte föranleder något beslut som kan påverka jämställdheten eller har särskild påverkan på barn. Tjänsteskrivelse 2026-05-18 Ekonomienheten

§ 45 E-förslag för besvarande - Fria arbetsskor till personal inom vård

beslutstyp: godkännandediarienr: lycksele:-:2026:111→ blev nyhet
§ 45 Dnr 2026-000111 E-förslag för besvarande - Fria arbetsskor till personal inom vård och omsorg Socialnämnden beslutar att införa arbetsskor inom Stöd vård och omsorg samt LSS omsorgen. Verksamhetschefer inom stöd, vård och omsorg och individ och familjeomsorgen har fått ett uppdrag att ta fram en kostnadsberäkning för att införskaffa arbetsskor till medarbetare inom stöd, vård och omsorg och LSS verksamheten. Arbetsskor ingår inte idag som ordinarie arbetskläder utan medarbetarna får införskaffa detta själv. Det är i arbetsmiljöverkets föreskrifter om personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3) som avgör vilka som har rätt till fria arbetsskor. I 4 § står det att ”arbetsgivaren skall utan kostnad för arbetstagaren, tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet”. Personlig skyddsutrustning ska bäras till skydd mot risker som kan äventyra säkerheten eller hälsan. Det kan handla om allt från hörselskydd och hjälm till andningsskydd och just skyddsskor- alltså skydd mot konkreta fysiska risker. Arbetsskor som används för att undvika till exempel förslitningsskador på lång sikt räknas inte som skyddsskor. I Skatteverkets regler skall arbetsskor inom vård och omsorg förmånsbeskattas. Arbetsmiljöverket utreder på uppdrag av regeringen huruvida arbetsskor som förebygger förslitningsskador kan kategoriseras och därmed undantas från förmånsbeskattning på liknande sätt som skyddsskor. Huvudregeln är att en förmån är skattepliktig om det inte särskilt reglerats att den är skattefri. Om förmånen är skattepliktig ska du som arbetsgivare betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen och göra skatteavdrag för den anställda på samma sätt som när du betalar ut lön. För att medarbetare inte ska betala skatt för förmånen krävs att kläderna är anpassade till arbete och inte kan användas privat. Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefria, om förmånen avser kläder som är anpassade för tjänsten och inte kan användas privat. Kläder som skulle kunna användas privat behöver uppnå samtliga följande fyra kriterier om de ska anses skattefria, enligt Skatteverket: 1. utgöra arbetskläder, det vill säga de tillhandahålls för att användas i tjänsten 2. vara obligatoriska att använda i tjänsten för den anställda 3. vara anpassade för tjänsten, det vill säga plaggen bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap 4. vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från vanliga plagg. Omvärldsbevakning Fler och fler kommuner inför arbetsskor för att förebygga belastningsskador, färre arbetsskador samt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Finansiering Kostnad för införande av arbetsskor beräknas det första året uppgå till ca 750 000 kr, därefter ca 350 000 kr årligen. Samlad bedömning Att införskaffa medarbetarna arbetsskor är en del i arbetsmiljöarbetet inom stöd, vård och omsorg och LSS verksamheten. Medarbetarna går mycket varje dag och då är det viktigt att deras arbetsskor är av bra kvalitet för att förhindra förslitningsskador och ses som en förebyggande arbetsmiljöåtgärd som gör verksamheten till en attraktiv arbetsgivare. Enligt förslag i ska medarbetare som står och går mycket i sitt arbete ha rätt till arbetsskor. Yrkesgrupper som står och går mycket i sitt arbete bedöms vara följande:  vårdbiträde  boendehandledare  stödpedagog  arbetshandledare daglig verksamhet  undersköterska  sjuksköterska  arbetsterapeut och fysioterapeut Det kan finnas fler yrkesgrupper som kan vara i behov av arbetsskor som kan tillkomma efterhand, dessa bedöms dock vara få i antal. Medarbetare som har en arbetstitel som ingår i listan ovan men som arbetar administrativt är inte berättigade arbetsskor eftersom de inte anses gå och stå mycket i sin tjänst. Det innebär att till exempel chefer, administrativ personal och konsultativ legitimerad personal inte har rätt till skor. Medarbetare som har en tillsvidareanställning är aktuella för att få arbetsskor. Vidare kan medarbetare som är tidsbegränsat anställda, har minst 200 LAS-dagar och varit anställda de senaste tre månaderna vara aktuella för att få arbetsskor. Förslag till former för arbetsskor Verksamhetscheferna föreslår att arbetsskor upphandlas och att medarbetarna kan välja mellan ett antal skor som verksamheten valt ut med hjälp av det upphandlade företaget. Arbetsskorna skall ses över årligen, skor kan komma att ses över mer sällan om skor anses slitas mindre än förväntat. Specialanpassade sulor som medarbetare kan behöva bekostas av medarbetaren själv. Enhetschefer Stöd vård och omsorg Enhetschefer LSS omsorg

§ 46 Ledningssystem för socialnämndens verksamheter - revidering

beslutstyp: godkännandediarienr: lycksele:-:2023:126→ blev nyhet
§ 46 Dnr 2023-000126 Ledningssystem för socialnämndens verksamheter - revidering Socialnämnden beslutar att anta reviderat ledningssystem för Socialnämnden. Ledningssystemet för Socialnämnden antogs av Socialnämnden år 2023. Sedan dess har lagstiftning, titulaturer och verksamheter förändrats vilket medför att ledningssystemet behöver revideras och anpassas till nuvarande organisation och verksamhet. Socialnämndens ledningssystem

§ 47 Beslut om etablering av gemensam MAR -funktion

beslutstyp: godkännandediarienr: lycksele:-:2026:144→ blev nyhet
§ 47 Dnr 2026-000144 Beslut om etablering av gemensam MAR -funktion Socialnämnden beslutar att ingå avtal om gemensam MAR- funktion enligt bilagt avtal Enligt hälso- och sjukvårdslagen krävs att varje kommun utser en MAR‑ funktion från 1 juli 2026 med ansvar för kvalitet, säker vård, rutiner, avvikelsehantering och Lex Maria‑ anmälningar. Genom gemensam organisering skapas bättre förutsättningar för kompetens, kvalitét och likvärdighet. Avtalssamverkan möjliggör att en kommun helt eller delvis kan utföra en uppgift åt en annan utan hinder av lokaliseringsprincipen medan huvudmannaskapet och huvudansvaret ligger kvar hos kommunen och berörd nämnd. Finansiering Socialnämnden har idag inte avsatt budget för denna funktion i verksamheten men enligt lagkrav har Socialnämnden skyldighet att införa en MAR-funktion. Verksamheten kan komma att behöva göra verksamhetsförändringar för att täcka finansieringen. Samlad bedömning Landets kommuner står inför ett nytt lagkrav som träder i kraft 1 juli 2026. Den nya lagen regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 11 kap. 4 § (SFS 2017:30) och innebär att kommuner ska utse en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). MAR:s uppgifter preciseras vidare i Hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80), 4 kap. 6 §. För att säkerställa kompetensförsörjning, kvalitet och patientsäkerhet enligt gällande lagstiftning föreslås att kommunerna Lycksele, Storuman, Sorsele och Malå etablerar en gemensam MAR- funktion genom avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § kommunallagen. Förslag till organisering En av de samverkande kommunerna föreslås vara arbetsgivare för MAR‑ funktionen. Funktionen utför uppdrag åt samtliga samverkande kommuner enligt beslutad delegationsordning. Kostnadsfördelning sker enligt bilagt underlag och baseras på gemensamma kostnader samt invånarantal. Delegation och behov av justering av delegationsordning För att möjliggöra uppdraget krävs att Socialnämnden beslutar om möjliggörandet av extern delegation till MAR‑ funktionen enligt 6 kap. kommunallagen. Detta innefattar delegation av beslutanderätt i de ärendegrupper som gäller MAR‑ uppdraget. Delegationsordningen behöver därför revideras. Konsekvenser Förslaget bedöms stärka kvaliteten, säkerställa efterlevnad av lagstiftning, förbättra patientsäkerheten och skapa en långsiktigt hållbar struktur. Ekonomiska konsekvenser framgår av bilagt underlag. Avtalssamverkan om gemensam MAR Avtalssamverkan MAR.pptx Uppdragsbeskrivning Förslag på annons Verksamhetschef Stöd vård och omsorg

§ 48 Socialnämndens delegationsordning - revidering

diarienr: lycksele:-:2020:20→ blev nyhet
§ 48 Dnr 2020-000020 Socialnämndens delegationsordning - revidering Beslut Socialnämndens arbetsutskott uppdrar till verksamhetschefer att till socialnämndens sammanträde i juni inkomma med ett förslag till en reviderad delegationsordning. Socialnämnden beslutade 2026-05-06 att revidera delegationsordningen gällande ett förtydligande. Delegationsordningen behöver kompletteras avseende personuppgifter/GDPR samt en ny funktion ”MAR” (Medicinskt ansvarig för rehabilitering). Titulaturer har också ändrats varför en revidering av delegationsordningen är nödvändig.

§ 49 Svar på remiss - Slutbetänkandet Ett smittskydd för framtiden (SOU

diarienr: lycksele:-:2026:150→ blev nyhet
§ 49 Dnr 2026-000150 Svar på remiss - Slutbetänkandet Ett smittskydd för framtiden (SOU 2026:25) Lycksele kommun har inga synpunkter på remissen. Socialnämnden har beretts möjlighet att besvara remissen – slutbetänkandet Ett smittskydd för framtiden (SOU 2026:25). Remiss 2026-04-29 MAS Socialdepartementet

§ 50 Kurser/konferenser

diarienr: lycksele:-:2026:4→ blev nyhet
§ 50 Dnr 2026-000004 Kurser/konferenser Beslut Arbetsutskottet tar del av inbjudan. SKR inbjuder till seminarie ”Koll på analysen i socialtjänsten” 10 juni kl. 13.00 – 14.30. Seminariet är gratis och sker via Teams. Anmälan krävs.

§ 51 Behov av att köpa boendeplats enligt 9 § 9 LSS av extern utförare.

§ 51 Dnr 16030 Behov av att köpa boendeplats enligt 9 § 9 LSS av extern utförare.

§ 52 Medgivande enligt 22 kap 2 § SoL

§ 52 Dnr 16032 Medgivande enligt 22 kap 2 § SoL

§ 53 Medgivande enligt 22 kap 2 § SoL

diarienr: lycksele:-:2026:156→ blev nyhet
§ 53 Dnr 16033 Medgivande enligt 22 kap 2 § SoL § 54 Dnr 16035 § 55 Dnr 16036 § 56 Dnr 16037 § 57 Dnr 2026-000156 Yttrande till Kammarrätten, Mål nr 1290-56

Textversionen är maskinellt utläst ur kommunens protokoll och kan innehålla brus eller fel i formateringen. Original-PDF:en är alltid den giltiga källan.