Kungjort.

Lycksele · Möte · Protokoll

Kommunstyrelsens10 mars 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 25 Dagens ärenden

diarienr: lycksele:-:2026:15
§ 25 Dnr 2026-000015 Dagens ärenden Beslut Arbetsutskottet fastställer dagordningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 26 Information till kommunstyrelsen

diarienr: lycksele:-:2026:23
§ 26 Dnr 2026-000023 Information till kommunstyrelsen Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ärendebeskrivning Information ges om följande ärenden:  Utökning av kommunstyrelsens investeringsbudget 2026.  Omfördelning av investeringsbudget över 2 mkr 2026.  Generella Stadsbidrag.  Lycksele kommuns årsredovisning 2025.  Budgetdirektiv 2027.  Kommunstyrelsens investeringsbehov 2027.  Kommunstyrelsens budgetbehov 2027.  Hälsotal.  Medfinansiering projektet Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka – Arena.  Upphandling skolskjuts och färdtjänst.  Svar på remiss för Umeälven och Stornorrfors.  Försäljning av fastigheterna Bergviken 1, Köpmannen 3 och Stadshuset 9.  Centrum mot våld.  Framtagande av energiplan till R10.  Svar på remiss om förmånscyklar.  Svar på remiss om att motverka sexköp. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 27 Information från kommundirektör

diarienr: lycksele:-:2026:24
§ 27 Dnr 2026-000024 Information från kommundirektör Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ärendebeskrivning Kommundirektören ger aktuell information om:  Övrigripande information från förvaltningen.  Pågående processer. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 28 Redovisning av kommunens hälsotal

diarienr: lycksele:-:2026:25
§ 28 Dnr 2026-000025 Redovisning av kommunens hälsotal Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ärendebeskrivning HR-enheten redovisar sjuktal för kommunen för perioden januari 2026. Sjuktalet för perioden var totalt för kommunen 8,5 %. Sjuktalen för samma period år 2025 var 8,3 %. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 29 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse per den 31 december

diarienr: lycksele:-:2026:70
§ 29 Dnr 2026-000070 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse per den 31 december 2025 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsberättelse 2025 och överlämnar den till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Verksamheten redovisar förslag till verksamhetsberättelse per den 31 december 2025. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2025 Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 30 Uppföljning kommunstyrelsens internkontrollplan per den 31

diarienr: lycksele:-:2024:220
§ 30 Dnr 2024-000220 Uppföljning kommunstyrelsens internkontrollplan per den 31 december 2025 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen konstaterar att uppföljning av internkontrollplanen har genomförts för helåret 2025 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen och samtliga nämnder ska enligt Lycksele kommuns internkontrollreglemente fastställa en internkontrollplan för innevarande år. Internkontrollplanen bygger på den riskanalys som gjorts av styrelsens eller nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen internkontrollplan för 2025 är gjord av kommundirektör och företrädare för kommunstyrelsens verksamheter. Verksamheten redovisar uppföljning av internkontrollplan för kommunstyrelsen per den 31 december 2025. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens internkontrollplan 2025 Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef Verksamhetskontroller Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 31 Utökning av kommunstyrelsens investeringsbudget år 2026

diarienr: lycksele:-:2025:258
§ 31 Dnr 2025-000258 Utökning av kommunstyrelsens investeringsbudget år 2026 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar utöka Kommunstyrelsens investeringsbudget med 2 mkr enligt tabell nedan: 2026 Kommunstyrelsen 2026 omf. 2026 ny Konstgräs Tannen 5 000 3 500 3 500 Limit Hyresgästanpassningar 7 000 8 500 9 500 Bredband investeringslimit 8 000 8 000 9 000 Summa 20 000 20 000 22 000 Efter utökning och omfördelning av budgetmedel inom Kommunstyrelsens investeringsbudget. 2025 2026 2027 2028 Totalt Kommunstyrelsen 68,5 63,9 50,0 50 232,40 Utbildningsnämnden 7,0 7,0 6,7 6,5 27,2 Socialnämnden 7,0 13,2 7,0 7,0 34,2 Myndighetsnämnden 6,8 1,4 1,0 1 10,2 Summa (mkr) 89,3 85,5 64,7 64,5 304,0 Ärendebeskrivning Sedan investeringsbudgeten för 2026 antog har det hunnit ske en del händelser som påverkar möjligheterna till efterlevnad av budgeten. För att kunna utföra erforderliga anpassningar av Räddningstjänstens modulära lösningar för logi- och utbildningslokaler behöver projektet tillskjutas 1000 tkr, detta bör ske genom utökning av Limit Hyresgästanpassningar. Efter genomförd sammanräkning av genomförda projekt och sträckor har det framkommit att Bredband investeringslimit inte riktigt kommer att räcka till för att täcka kostnader för både färdigställande samt utbyten av aktiv utrustning i syfte att möta krav från såväl Post- och Telestyrelsen som lagstiftning avseende Stadsnätets kapacitet. Det bedömda behovet uppgår till 1000 tkr utöver de beviljande 8000 tkr. Kommunstyrelsens arbetsutskott Finansiering Årets kassaflöde försämras med motsvarade belopp som utökning av investeringsbudgeten, 2 mkr. I dialog med Ekonomienheten har det beräknats att denna påverkan på kassaflödet går att hantera utan övrig negativ påverkan på kommunens övergripande ekonomi. Väsentlighetsanalys Förslaget bedöms skapa förutsättningar för att stärka kommunens och Civilförsvarsområdets förmåga samt möjliggöra att uppfylla delar av det nationella bredbandsmålet. Samlad bedömning Investeringsbudgeten bedöms kunna utökas med 2 mkr utan negativ inverkan på andra verksamheter. Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef Samhällsbyggnad Ekonomichef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 32 Investeringsbehov 2027 med plan 2028-2029

diarienr: lycksele:-:2026:73
§ 32 Dnr 2026-000073 Investeringsbehov 2027 med plan 2028-2029 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tar del av förvaltningens uttryckta investeringsbehov och överlämnar det till budgetberedningen. Ärendebeskrivning En del i budgetprocessen inför budget 2027 innebär för Kommunstyrelsen och nämnderna att beskriva sina budgetbehov inför det kommande året och åren. Detta för att budgetberedningen ska ha så bra underlag som möjligt att ta ställning till i sina prioriteringar av medel för de kommande åren. Inför 2027 uppgår Kommunstyrelsens totala investeringsbehov till 126 900 tkr. Om man exkluderar det stora projektet på Tannbergsskolans Fordons- och transportprogram samt Industriprogram så uppgår behovet till 76 900 tkr. Finansiering Beslutet behöver finansieras, dels genom utrymme i investeringsram, dels långsiktigt genom en nyanserad driftkalkyl för de prioriterade projekten. Väsentlighetsanalys Förslaget bedöms minska kommunens sårbarhet och underhållsskuld. Samlad bedömning Det har under de senaste 20 åren aldrig funnits ett tydligare och större investeringsbehov inom organisationen. Detta i en tid då ekonomin har bromsat in och skatteintäkter minskar samtidigt som inflationen drivit upp prisbilden till historisk höga nivåer. Det ekonomiska resultatet för 2025 visar att nämnderna drar över budget med totalt ca 6 mkr. I jämförelse med år 2024 är detta en klar förbättring och verksamheterna förefaller ha bromsat kostnadsutvecklingen på bred front men det krävs likväl fortsatt strukturella anpassningar av verksamheten vilket i sin tur föranleder ett behov av att förtäta och anpassa lokaler. För- och grundskolans elevunderlag fortsätter att minska i snabb takt och primärt behöver åtgärder vidtas inom förskolan för att krympa ur en del av lokalbeståndet. Verksamheten har inlett ett arbete med att anpassa Jonsta (ombyggnation till OB-förskola och upprustning av två avdelningar) och står i begrepp om att påbörja åtgärder i Daggkåpans förskola (gamla avdelningen samt kök). Under åren 2027-2028 kommer fokus att ligga på Villaryds Kommunstyrelsens arbetsutskott förskola (med två avdelningar per år). Totalt beräknas kostnaden för detta uppgå till 19 mkr 2026, 10 mkr 2027 och 8,5 mkr 2028. Till följd av Skolbibliotekslagen behöver större anpassningar göras på Norrängsskolan med tillskapande av Bibliotekslokaler samt studiegård. Utbildningsnämnden har sökt dispens för verksamheten fram till 2027-12-31 vilket innebär att åtgärder behöver vidtas under 2027. Den beräknade kostnaden för att tillskapa ändamålsenliga lokaler är 9 mkr. Därutöver krävs anpassningar i högstadiet för att klara av den elevtopp som väntas till 2028-2031. Exakta åtgärder är ännu inte framarbetade med tidiga beräkningar indikerar ca 10 mkr totalt i anpassningar för större elevgrupper. På gymnasieskolan finns behov av fortsatta anpassningsåtgärder trots de redan genomförda arbetena under åren 2025-2026. Lärsalarna i den stora huskroppen är i behov av modernisering och det finns en plan för att hantera en halv ”tårta” per budgetår. Det pågår också ett arbete med att lokalförsörja Fordons- och transportprogrammet samt Industriprogrammet. För att göra verksamhetsanpassningar för de förstnämnda programmen beräknas det behövas ca 6 mkr för utbildningslokaler och ca 8 mkr för en maskinhall med tillhörande skärmtak. För att ersätta lokalerna för Fordons- och transport samt Industriprogrammet beräknas kostnaden uppgå till minst 110 mkr beräknat till en yta på 2500 m2 och en produktionskostnad på 45 000 kr/m2. Det ärendet bedöms vara av sådan principiell karaktär att det kommer att behöva hanteras i ett separat spår. Dock ingår beloppen i det sammanställda investeringsbehovet för 2027 med plan för 2028-2029. Utifrån lokalernas skick bör dock åtgärder för lokalerna planeras 2026 och genomföras med början 2027. Stadsnätet bedömer att det kommer att krävas ca 5 mkr för anskaffning av aktiv utrustning samt för att finansiera efteranslutningar till nätet. Inga nya utbyggnadsprojekt planeras för 2027. Inom Gatu/park finns ett fortsatt behov att reinvestera i gator och cykelvägar samt lekparksutrustning utifrån den antagna handlingsplanen för kommunens allmänna lekplatser. Därtill finns tydligt uttryckta önskemål om åtgärder både i stadskärnan samt på Tingshusparken. I övrigt behöver organisationens olika verksamheter mindre omfattande lokalanpassningar men likväl bör det avsättas minst 8 mkr årligen för att lösa hyresgästsanpassningar till både interna och externa hyresgäster. Det bör också tilläggas att kraven på energieffektiviseringar i offentliga lokaler skärps årligen vilket driver på behovet att göra reinvesteringar i fastighetsbeståndet. Kommunstyrelsens arbetsutskott Fördelen med energieffektiviserande åtgärder är såklart att driftskostnaderna sjunker till följd av investeringarna. Det föreligger fortsatta behov att ajourhålla såväl fordonspark, infrastruktur som andra inventarier och för dessa ändamål bör minst 12 mkr per år avsättas. Införande av Clean Vehicles Directive (CVD) innebär en tydligare styrning mot att kommunen behöver snabba på omställningen till rena fordon med nollutsläpp. I investeringsfasen innebär det högre kostnader men på sikt en lägre driftkostnad. Inom Kommunledningskontoret finns behov av investeringar i nytt systemstöd för HR-enheten samt ett behov av att investera i en mer kostnadseffektiv hantering av mat- och restavfall inom Måltidsservice. Frågan kring bildande och finansiering av verksamhetsområde för VA kring flygplatsen utreds i dagsläget. Det är svårt att uttala sig om vilka åtgärder som kommunen behöver vidta eller hur dessa ska finansieras. Oavsett i vilken utsträckning som kommunen kan komma att behöva vidta åtgärder och finansiera dessa kommer det inte att kunna röra sig om en investering eftersom det är VA-huvudmannen som ska äga och driva VA-anläggningar. Denna kostnadspost återfinns därför inte i behovssammanställningen. 2026 2027 2028 2029 Kommunstyrelsen Investeringsprojekt över 2 mkr 1Tannbergsskolan, ombyggnation för skidprogram 4 300 2Tbg-skolan ytskikt ljud,ljus,ventanpassning, halv tårta åt gång 5 000 5 000 5 000 5 000 3 Tannbergsskolan, proj, Nybyggnad Fordons/teknikprogrammet 2 000 50 000 60 500 4Tannbergsskolan, Transportprogrammet vid Motorstadion 1 500 5 700 5Tannbergsskolan, Maskinhall vid Motorstadion 8 000 6Tannbergsskolan, utemiljö 2 000 7Tannbergsskolan, Elevhemmet anpassat boende 3 000 8Villaryds förskola 4 avd ytskicktrep o anpassningar 900 m2 10 000 8 500 9Södermalms förskola 1 avd ytskicktrep o anpassningar 350 m2 4 500 4 300 10Jonsta förskola 4 avd ytskicktrep o anpassningar 660 m2 10 500 11Skolbibliotek och studiegård, tillbyggnad Norrängsskolan 250 m2 9 000 12Anpassningsåtgärder Finnbacksskolan 2 000 8 000 13Skidstadion toa, dusch, omkl, frd -> TBG Byggprogam 2 000 1 500 14Storgården Gruppboende 440 m2/plan 2 500 2 800 15Yttertak Tannbergsskolan hus B 4 000 16Utbyte kakelfog i Simhall 2 000 17Konstgräsplan Tannen 3 500 18Utbyte maskiner Gatu/park 3 300 3 300 2 000 5 000 19Limit Hyresgästanpassningar (inkl energieffektiviseringar) 9 500 8 000 8 000 30 000 20Bredband investeringslimit 9 000 5 000 5 000 5 000 21Gatu/park investeringslimit 2 500 2 500 2 500 3 000 22Reinvestering och toppning gator/vägar 3 000 3 000 3 500 4 000 Summa 58 600 117 300 111 800 53 500 Kommunstyrelsens arbetsutskott Investeringsprojekt över 2 mkr 1 KS Tannbergsskolan, ombyggnation för skidprogram 2 KS Tbg-skolan ytskikt ljud,ljus,ventanpassning, halv tårta åt gång 3 KS Utemiljö för anpassad grundskola 4 KS Villaryds förskola 4 avd ytskicktrep o anpassningar 900 m2 5 KS Södermalms förskola 1 avd ytskicktrep o anpassningar 350 m2 6 KS Jonsta förskola 4 avd ytskicktrep o anpassningar 660 m2 7 KS Anpassningsåtgärder för ny skolstruktur 8 KS Storgården Gruppboende 440 m2/plan 9 KS Yttertak Tannbergsskolan hus B 10 KS Utbyte kakelfog i Simhall 11 KS Ny webbsida för Lycksele kommun 12 KS Konstgräsplan Tannen 13 KS Utbyte maskiner Gatu/park 14 KS Limit Hyresgästanpassningar 15 KS Bredband investeringslimit 16 KS Gatu/park investeringslimit 17 KS Reinvestering och toppning gator/vägar 18 SN Utbyte av bilar inom Socialtjänsten Summa Utöver investeringar överstigande 2 mkr bedöms förvaltningens olika verksamheter ha behov av mindre investeringar (understigande 2 mkr) uppgående till totalt 8-10 mkr per år under perioden 2027-2029. Investeringsprojekt under 2 mkr 2026 2027 2028 2029 Färdigställande villatomter Nydala (beläggning 1 bostadsområde) 1500 1500 2 Stärkt beredskap 1000 1000 1500 1500 3 Byte vägbelysning 1500 1500 1900 1900 4 Infrastruktur 500 700 1900 1900 5 Laddinfrastruktur 500 500 500 500 6 Fritid investeringslimit 1000 800 900 900 7 Kultur investeringslimit 500 400 400 400 8 Digitalisering kommunövergripande 300 400 400 400 9 Inventarier Kommunstyrelsen gemensamt 200 200 200 200 10 Digitala infartsskyltar 800 800 11 Lycksele kost 300 1500 1000 1000 12 Aktivitetsparker 300 300 300 Summa 8100 9600 9000 9000 Kommunstyrelsens arbetsutskott Bilagor Kommentar till investeringar överstigande 2 MKr 1 Tillskapande av ändamålsenliga lokaler samt träningsrum i flygel. 300 m2 X 22 000 kr/m2 = 6600 tkr. Tas i bruk vh-27 2 Renovering av ytskikt och energieffektiviserande åtgärder. 3 Tillskapande av ändamålsenliga lokaler. 2500 m2 X 45 000 kr/m2 = 112 500 tkr. 4 Tillskapande av ändamålsenliga lärlokaler. 600 m2 X 12 000 kr/m2 = 7 200 tkr 5 Nybyggnad av maskinhall med tillhörande skärmtak ca. 400 m2 X 20 000 kr/m2 = 8 000 tkr 6 Iordningställande yttre miljö 7 Anpassning av nya lokaler för verksamheten. 8 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 900 m2 X 21 500 kr/m2 = 18 500 tkr fördelat på två år 9 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 770 m2 X 22 000 kr/m2 = 8800 tkr fördelat på två år 10 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 660 m2 X 21 000 kr/m2 = 10 500 tkr fördelat på två år 11 Utbyggnation av ändamålsenliga lokaler. 250 m2 X 35 000 kr/M2 = 9 000 tkr. 12 Renovering av ytskikt och energieffektiviserande åtgärder, anpassning till högre elevantal. 13 Nybyggnad av funktionärshus och värmestuga vid Skidstation, ev. i föreningssamverkan. 14 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 440 m2 X 12 000 kr/m2 = 5 280 tkr fördelat på två år 15 Klimatanpassning och energieffektivisering, eventuellt solceller. 16 Åtgärd som sänker anläggningens driftkostnad. 17 Utbyte då teknisk livslängd är överskriden 18 Löpande utbytesserie. 2026 lastbil, 2027 lastbil, 2028 mindre maskiner för grönytor 19 Limit - kommenteras ej 20 Limit - kommenteras ej 21 Limit - kommenteras ej 22 Limit - kommenteras ej Kommentar till investeringar under 2 Mkr 1 Färdigställande lokalgata, GC-vägar och belysning 2 Åtgärdande av brister som upptäcks inom ramen för kontinuitetsarbetet 3 Utbyten av äldre utrustning, stoplar, kablage, styrning och armaturer. 4 Iordninställande av infrastruktur för nya bostads- och industriområden 5 Tillskapande av laddinfrastruktur för verksamhetsbehov 6 Limit - kommenteras ej 7 Limit - kommenteras ej 8 Limit - kommenteras ej 9 Limit - kommenteras ej 10 Digital infartsskylt vid infarter till Lycksele tätort 11 Limit - kommenteras ej 12 Enligt antagen plan för kommunens lek- och aktivitetsparker Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef Samhällsbyggnad Kommunstyrelsens arbetsutskott Ekonomichef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 33 Budgetbehov 2027 med plan 2028-2029

diarienr: lycksele:-:2026:74
§ 33 Dnr 2026-000074 Budgetbehov 2027 med plan 2028-2029 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ställer sig bakom verksamheternas budgetbehov och överlämnar budgetbehoven 2027 till budgetberedningen, totalt 133 580 tkr. Exklusive utökade satsningar och verksamhetsförändringar beräknas behovet uppgå till 130 930 tkr (+4 330 tkr, alltså + 3,2% i generell uppräkning) och med utökade satsningar och verksamhetsförändringar uppgår budgetbehovet till 133 780 tkr (+7 180 tkr). Budgetram för 2026 är 126 600 tkr. Faktorer nedan som behöver beaktas i budgetberedningen uppgår till en kostnad av 6 980 tkr. Internhyresnivån tillåts höjas med 5 %. Ärendebeskrivning En del i budgetprocessen inför budget 2027 innebär för kommunstyrelsen och nämnderna att beskriva sina driftbudgetbehov inför 2027. Detta för att budgetberedningen ska få inspel från alla delar av verksamheten samt att nämnderna/styrelsen ska vara delaktig i budgetprocessen. Bedömning Följande budgetbehov bör prioriteras: Lönekostnader Till lönerevision räknas med +3,5 % under 9 månader av året, vilket ger en helårsökning på 2,8% eller 1 800 tkr. Rekrytering av kommunsekreterare med 6 månaders överlappning ökar personalkostnaderna med 400 tkr inklusive PO under 2027. Inom kommunledningskontoret finns en strävan om att lägga ytterligare resurser på folkhälsoaktiviteter, detta medför ett ökat behov på 500 tkr per år. En av aktiviteterna som planeras är arbete med fallprevention bland äldre. Aktiviteten innefattar bland annat föreläsningar och träning för att stärka balans och benstyrka. Utvecklingen av externa kostnader. Kommunstyrelsens arbetsutskott Gatu/parks verksamhet bedöms fortfarande vara underfinansierade i relation till uppdraget och behovet för budget i balans bedöms vara 400 tkr. Om övergång från diesel MK1 till fossilfritt drivmedel HVO100 kommer kostnaden för drivmedel att öka ytterligare ca. 600 tkr som då behöver tillskjutas verksamheten för att klara av uppdraget allt annat lika. Fastighetsenheten förordar en höjning av internhyresnivån med 5 %. Kommunens fjärrvärmeleverantör aviserar ytterligare höjningar inför 2027 utöver en redan genomförd höjning med 5 % inför 2026. Dessutom ligger kommunen fortfarande exponerade med en ganska stor andel av elenergiförbrukningen som olåst inför 2027 vilket för att vi kan behöva låsa elpriser med mindre förmånliga villkor än de vi har idag. Om fjärrvärmen höjs med ytterligare 3-5 % samtidigt som elhandelspriserna stiger med 15-25% kommer verksamheten inte att kunna hålla sin budget under det kommande året. Fritidsenheten fortsätter att generera ett underskott till följd av den flora av fritidsanläggningar som drivs. Bedömningen är att verksamheten behöver ytterligare 400 tkr i tillskott utöver uppräkning av lönekostnader för att upprätthålla drift av samtliga anläggningar. Parallellt med detta kommer möjligheter att avyttra en eller flera av anläggningarna att fortsätta utredas. Inom Kommunledningskontoret har kostenheten behov av att anpassa intäktssidan, då livsmedelspriserna fortsätter att stiga. Fördyrade IT satsningar och avtal där lagd budget inte räcker till. För samtliga tjänster inom Kommunledningskontoret räknas årskostnaden upp med 200 tkr. Som ett led i att öka platsattraktion och till viss del kompensera för avslutade projekt som delfinansierar kommunens inflyttarfunktion föreslås ett tillskott med 300 tkr till Kommunstyrelsens budget. För att möta kraven på ökad resiliens pågår förhandlingar om att iordningställa och hyra in sig i anpassade lokaler för beredskapsmateriel. Utifrån initiala beräkningar kommer dessa lokaler att kosta ca 250 tkr årligen i hyra, passersystem och bevakning. Strukturella faktorer Om planerna på att bilda en Kulturskola ska kunna genomföras behövs ca 600 tkr för den strukturella förändringen som krävs. Med förändringen följer däremot utökade möjligheter att söka extern finansiering men då arbetet är i sin linda är det svårt att träffsäkert kunna göra en beräkning av hur stor andel Kommunstyrelsens arbetsutskott av kostnaderna som kan återsökas externt. Man bör i detta särskilt beakta att verksamheten inför 2026 inte fått anslaget uppräknat alls. För Bibliotekets räkning bedöms arbetet med att stärka redundans och hantera kontinuitetskrav medföra en ökad kostnad på 300 tkr utöver uppräkning av lönekostnader. Man bör i detta särskilt beakta att verksamheten inför 2026 fick en reducerad budget jämfört med uttryckt behov. För att återställa tidigare verksamhetsnivå krävs ytterligare 300 tkr. Övriga kostnader Lystkom har aviserat kostnadsökningar inför 2027 uppgående till 2% på nuvarande nivåer. I reella tal skulle denna ökning innebära ca 70 tkr för kommunstyrelsens verksamheter. En höjning på 4% innebär en ökning med 130 tkr. Det sannolika scenariot är snarare 4% baserat på tidigare års ökningar. Internhyreskostnader Fastighet har aviserat generella hyreshöjningar under 2026 utan det är lagt en plan för generella hyreshöjningar 2027 och 2028. En ökning av internhyreskostnaderna med 5% skulle innebära ökade kostnader ca 700 tkr. Det är framförallt kostnader förenade med övervakning av gamla miljöskulder och sanering av mark som driver på kostnadsutvecklingen. Kompetensförsörjning Organisation. I arbetet med kompetensförsörjning ingår även att se över organisationen och försöka nyttja de resurser som finns i verksamheterna på bästa sätt. Det har genomförts organisationsförändringar inom Kultursidan i syfte att kunna matcha behov och efterfrågan på ett bättre sätt, de förändringar som genomförts har först nu börjat få den önskade effekten. Inkl satsningar och vht Behov förändringar/omfördelningar Nuvarande vht Lönerevision 1800 Gata-parks verksamhet 600 400 Fritidsanläggningar 400 behöver öka Kostenheten, resultatenhet intäkterna IT satsningar och avtal 300 200 Kulturenheten 600 Biblioteket 300 300 Yttre kommunikation och attraktion 300 Kommunsekreterare 400 Folkhälsoaktiviteter 500 Kommunstyrelsens arbetsutskott Beredskapsförråd 250 Lystkom 4% 130 Internhyra 5% 700 Kost 3% ej aktuellt inom KS Summa 2850 4330 Väsentlighetsanalys Förslaget bedöms stärka kommunens möjligheter att nå kommunövergripande mål och vision. Beslutet skickas till Kommundirektör Verksamhetschef Samhällsbyggnad Ekonomichef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 34 Medfinansiering av projektet Biosfärområde Vindelälven-

diarienr: lycksele:-:2026:68
§ 34 Dnr 2026-000068 Medfinansiering av projektet Biosfärområde Vindelälven- Juhttátahkka - Arena för kapacitetsförstärkning Beslut Ärendet utgår. Beslutet skickas till Projektkontoret Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 35 Generella stadsbidraget Aktivitetskravsreformen

diarienr: lycksele:-:2026:65
§ 35 Dnr 2026-000065 Generella stadsbidraget Aktivitetskravsreformen Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av Socialnämndens budgetram 2026 med 1,3 mkr. Budget Budget Plan Plan Intäkter 2025 2026 2027 2028 Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 698,1 720,7 747 772,5 Kommunal utjämning 401,7 412,3 415,7 420,1 Summa 1099,8 1133,0 1162,7 1192,6 Finansförvaltning Finansnetto 2,6 2,4 2,4 2,4 Avskrivningar utanför resultatenheter -19,0 -21,0 -21,3 -21,6 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,0 12,0 12,3 12,5 Pensionskostnader -20,3 -16,0 -18,4 -18,6 Bidrag till kommunala bolag -6,6 -6,9 -7,0 -7,1 Summa Finansförvaltningen -34,3 -29,5 -32,0 -32,4 Ramar 1065,5 1103,5 1130,7 1160,2 Budget Budget Plan Plan Nämnder 2025 2026 2027 2028 Kommunfullmäktige -4,3 -3,4 -3,5 -3,6 Överförmyndarnämnden -1,6 -1,6 -1,6 -1,6 Kommunstyrelsen -122,4 -126,6 -129,7 -133,0 Utbildningsnämnden -421,5 -427,5 -438,1 -449,1 Socialnämnden -466,1 -494,4 -506,7 -519,4 Myndighetsnämnden -26,7 -27,5 -28,2 -28,9 Driftbudget nämnder -1042,5 -1080,9 -1107,9 -1135,6 Finansiellt och resultatenheter -34,3 -29,5 -32,0 -32,4 Verksamhetens nettokostnader -1076,8 -1110,4 -1139,9 -1168,0 Årets resultat 23,0 22,6 22,8 24,6 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendebeskrivning Socialnämnden har inkommit med en begäran om utökad budgetram för medel som ingår i det generella statsbidraget. Men som är avsedda specifikt för aktivitetskravsreformen. År 2026 rör det sig om 1,3 mkr för Lycksele del. Samlad bedömning Det generella statsbidraget består bland annat av cirka 200 specifika bidrag som klumpas ihop och kallas generella statsbidrag. Ett av de 200 bidragen är avsedda för aktivitetskravsreformen och för Lyckseles del rör det sig om 1,3 mkr år 2026 och år 2027 2,6 mkr och år 2028 2,6 mkr. I den budgetmodell som tillämpas i kommunen beslutar kommunfullmäktige varje år om hur skatteintäkterna och generella statsbidrag ska fördelas mellan styrelsen och nämnderna, så kallade rambudgetar. Det innebär att dessa medel i praktiken redan är utdelade och delas mer pengar ut i ramarna innebär det ett lägre årets resultat allt annat lika. Under år 2025 blev utfallet för skatteintäkter och generella statsbidrag -1,2 mkr lägre än budget utan att några extra medel delades ut till styrelse och nämnder. I nuvarande prognoser för innevarande år är utfallet för skatteintäkter och generella statsbidrag +12,3 mkr högre än budget. Det har de senaste åren gjort undantag från huvudregeln att de generella statsbidragen och dess olika beståndsdelar ingår i rambudgeten för styrelse och nämnder. Senast det gjordes var år 2024 och det gällde den så kallade skolmiljarden. Då utökades kommunens intäktsbudget för generella statsbidrag med 0,6 mkr och budgeten för utbildningsnämnden utökades tillfälligt med samma belopp, 0,6 mkr (ej ramhöjande). Ett nollsummespel. Aktivitetskravsreformens finansiering har presenterats i budgetpropositionen 22 september 2025 men det är inte alldeles lätt att veta vad som ingår i de generella statsbidragen då det inte finns äldre filer på SKR:s hemsida där de 200 bidragen som ingår i det generella statsbidraget presenteras. Det går alltså inte att se vilka bidrag som lagts till eller dragits ifrån då historiken inte finns. Slutligen verkar aktivitetskravsreformens finansiering ha beslutats efter att kommunfullmäktige beslutat om budgetramarna till styrelse och nämnder. 1,3 mkr har lagts till på intäktsraden kommunal utjämning och samma belopp har socialnämndens budgetram utökats med år 2026, ett nollsummespel. Sedan får den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i budgetberedningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Socialnämnden 2026-02-11 § 8 Beslutet skickas till Socialnämnden Ekonomienheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 36 Centrum mot våld i Södra Lappland

diarienr: lycksele:-:2026:66
§ 36 Dnr 2026-000066 Centrum mot våld i Södra Lappland Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av Socialnämndens budgetram 2026 med 0,5 mkr för att möjliggöra Lycksele kommuns deltagande i Centrum mot våld i Södra Lappland. Beslutet förutsätter att samtliga huvudmän frigör medel för denna gemensamma satsning. Budget Budget Plan Plan Intäkter 2025 2026 2027 2028 Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 698,1 720,7 747 772,5 Kommunal utjämning 401,7 412,3 415,7 420,1 Summa 1099,8 1133,0 1162,7 1192,6 Finansförvaltning Finansnetto 2,6 2,4 2,4 2,4 Avskrivningar utanför resultatenheter -19,0 -21,0 -21,3 -21,6 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,0 12,0 12,3 12,5 Pensionskostnader -20,3 -16,0 -18,4 -18,6 Bidrag till kommunala bolag -6,6 -6,9 -7,0 -7,1 Summa Finansförvaltningen -34,3 -29,5 -32,0 -32,4 Ramar 1065,5 1103,5 1130,7 1160,2 Budget Budget Plan Plan Nämnder 2025 2026 2027 2028 Kommunfullmäktige -4,3 -3,4 -3,5 -3,6 Överförmyndarnämnden -1,6 -1,6 -1,6 -1,6 Kommunstyrelsen -122,4 -126,6 -129,7 -133,0 Utbildningsnämnden -421,5 -427,5 -438,1 -449,1 Socialnämnden -466,1 -494,9 -507,2 -519,9 Myndighetsnämnden -26,7 -27,5 -28,2 -28,9 Driftbudget nämnder -1042,5 -1081,4 -1108,4 -1136,1 Finansiellt och resultatenheter -34,3 -29,5 -32,0 -32,4 Verksamhetens nettokostnader -1076,8 -1110,9 -1140,4 -1168,5 Årets resultat 23,0 22,1 22,3 24,1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendebeskrivning Kommunerna i Region 8 har tillsammans med Region Västerbotten drivit ett pilotprojekt med Centrum mot våld i Södra Lappland. Projektet, som pågått under perioden mars till december 2025 har uppvisat goda resultat och en önskan finns nu om att permanenta verksamheten. I dagsläget finns ett Centrum mot våld i Umeå och ett Centrum mot våld i Skellefteå. Projektet som drevs med särskilda projektmedel skedde som en del av Centrum mot våld i Skellefteå. Tanken var ursprungligen att verksamheten i Södra Lappland, om projektet föll väl ut, skulle kunna permanentas som en del av Centrum mot våld i Skellefteå. Det skulle hålla kostnaderna nere och möjliggöra för kommunerna i Region 8 att delta i Centrum mot våld i Södra Lappland till en hanterbar kostnad som kommunerna bl a inledningsvis skulle kunna finansiera med hjälp av statsbidraget för ny socialtjänstlag. I slutet av november 2025 meddelade så Centrum mot våld i Skellefteå att man inte såg sig ha möjlighet att långsiktigt ansvara för verksamheten i Södra Lappland. Trots försök att hitta en lösning där Skellefteå även fortsättningsvis skulle kunna driva verksamheten så har detta inte lyckats. Sammantaget innebär detta att möjligheten att permanenta verksamheten Centrum mot våld i Södra Lappland nu är i ett helt annat läge. Då möjligheten inte längre finns att dela på gemensamma kostnader med Centrum mot våld i Skellefteå kommer verksamheten att bli betydligt mycket dyrare. Efter diskussion mellan Region Västerbotten och kommunerna inom Region 8 finns en enighet om att Centrum mot våld i Södra Lappland ska utgå från Lycksele och att Lycksele kommun blir ansvarig för verksamheten. Finansieringsmodell Kostnaderna för verksamheten kommer att delas mellan Region Västerbotten och kommunerna inom Region 8. Fasta kostnader så som lokaler, ledning, div utrustning, mm delas lika mellan alla kommuner. När det gäller den behandlarresurs som kommer att ingå så fördelas kostnaden för den utifrån kommunstorlek och tänkt nyttjande. Socialnämnden kan lösa frågan om en temporär lokal under de närmaste åren. En diskussion pågår tillsammans med Region Västerbotten om en annan lokallösning på sikt. Likaså kan socialnämnden lösa ledningsfunktionen i form av en enhetschef med ansvar för verksamheten. Till verksamheten ska sedan samordningsfunktioner och behandlarresurser knytas. Centrum mot våld i Skellefteå tar i dagsläget hand om pågående ärenden fram tills ett Centrum mot våld i Södra Lappland finns på plats. Då det inte längre finns projektmedel att använda kommer kommunerna inom Region 8 att debiteras kostnaden för den del av verksamheten som avser Södra Lappland. 0,5 mkr har socialnämndens budgetram utökats med år 2026, vilket innebär att årets resultat minskar med samma belopp. Sedan får den framtida finansieringen år 2027 och framåt beredas i budgetberedningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att det pilotprojekt som genomförts tillsammans med Centrum mot våld i Skellefteå varit framgångsrikt. Projekttiden från mars till och med december 2025 är relativt kort, men trots det har verksamheten nått ut och kunnat arbeta med både våldsutsatta och förövare inom samtliga kommuner inom Region 8. Om socialnämnden ska vara ansvarig nämnd för verksamheten krävs dock ett resurstillskott motsvarande ca 500 tkr år 2026 samt därefter årligen från och med 2027 med 1 mkr. Beslutsunderlag Socialnämnden 2026-02-11 § 9 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialnämnden Verksamhetschef IFO och KLK Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 37 Upphandling av skolskjuts och färdtjänst

beslutstyp: godkännandediarienr: lycksele:-:2026:75
§ 37 Dnr 2026-000075 Upphandling av skolskjuts och färdtjänst Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till Samhällsbyggnadschef att säga upp innevarande avtal med Länstrafiken och Beställningscentralen avseende samordnad färdtjänst samt att inleda upphandling av Skolskjuts och Färdtjänst. Avtal för rubricerade tjänster ska träda i kraft den 1 januari 2029. Ärendebeskrivning Inför innevarande avtalsperiod beslutades att nyttja Länstrafikens gemensamma upphandlingsfunktion för att samordna den kommunala färdtjänsten med Regionens behov av sjukresor. Det avtalet löper ut 2029- 01-31. Parallellt med det samordnade avtalet för färdtjänst och sjukresor har kommunen själv administrerat ett avtal för skolskjutsar och verksamhetsresor för utbildningsnämndens behov. I det upplägg som finns idag saknas möjlighet att samordna trafikslagen färdtjänst och skolskjutsar då trafiken planeras och styrs i helt olika system. Länstrafiken har erbjudit sig att sköra upphandling av skolskjutssystemet och därmed lyfta över planering och styrning till samma systemmiljö som används för att samordna färdtjänst och sjukresor. Sårbarhet Att kommunen har få och specialiserade handläggare för tjänsterna är en svaghet när man ser till robusthet. Länstrafiken och Beställningscentralen har, rent personellt, en stabilare organisation. Kommunens litenhet kan i stora delar vägas upp genom strukturella och organisatoriska justeringar. Genom att ändra i organisationsuppbyggnaden inom ansvarig enhet och bilda en funktion bestående av minst två handläggare med delat ansvar och mandat så kan litenheten i stor utsträckning överbryggas. Med en genomförd justering av organisationen bedöms en kommunintern lösning vara tillräckligt robust för ändamålet. Systemstöd Idag upplevs svårigheter av kommunens handläggare att arbeta inom den systemmiljö som Länstrafiken och Beställningscentralen erbjuder. Länstrafiken och Beställningscentralen har heller ingen erfarenhet av att arbeta med skolskjutstrafik på det sätt som krävs för trafikslaget, då med särskild hänsyn till temporära trafiktoppar i samband med att elever ska till – Kommunstyrelsens arbetsutskott respektive från – skolan. Det system som idag används för färdtjänst och sjukresor bedöms vara svårt att anpassa till kommunens behov inom skolskjutsområdet. Ekonomiska synergieffekter Idag sker en samordning av färdtjänst och sjukresor men samordningsvinsterna för en kommun av Lyckseles storlek med de volymer som finns inom det geografiska ansvarområdet är små. Det finns betydligt större vinster genom samordning av kommunens skolskjutsar och färdtjänst då trafikvolymerna mångdubblas genom att addera skolskjuts. Utifrån dagens kostnad för samordning (25 kr/beställning, eller ca 25 000 kr/år sett till utfall under åren 2024 och 2025) samt de relativt få samordningstillfällena inom Lycksele kommuns geografiska ansvarsområde är det, ur kommunekonomiskt perspektiv, möjligt att räkna hem en kostnadseffektivisering genom att återta avtalsansvaret för färdtjänst och upphandla ett samordnat avtal för skolskjuts och färdtjänst. Finansiering Beslutet behöver inte finansieras. Väsentlighetsanalys Genom beslutet kan verksamheten agera mer proaktivt utifrån förändrade kravs- och behovsbilder. Förslaget bedöms stärka kommunens möjligheter att tillgodose invånares behov utifrån jämlikhet och jämställdhet. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är kommunen bör säga upp avtalet med Beställningscentralen och återta avtalsansvaret för den kommunala färdtjänsten inför en samordnad upphandling av skolskjuts och färdtjänst. Beslutet skickas till Verksamhetschef Myndighetsnämnden Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 38 Svar på remiss för utkast på nulägesbeskrivning för Umeälven och

diarienr: lycksele:-:2026:67
§ 38 Dnr 2026-000067 Svar på remiss för utkast på nulägesbeskrivning för Umeälven och Stornorrfors prövningsgrupper Beslut Lycksele kommun har inget att erinra kring Länsstyrelsens sammanställda utkast på nulägesbeskrivning för prövningsgrupperna Umeälven och Stornorrfors. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har sammanställt ett utkast på nulägesbeskrivning för prövningsgrupperna Umeälven och Stornorrfors. Nulägesbeskrivningen beskriver de olika intressen och värden som är kända i vattenmiljön och utgör en gemensam utgångspunkt för samverkan. Kommunerna inom de berörda geografiska områdena har fått möjligheten att lämna synpunkter på Länsstyrelsen i Västerbottens nulägesbeskrivning inför kommande prövningar enligt den nationella planen för moderna miljövillkor (NAP). Kommunen anser att arbetet med att klargöra miljöstatus, påverkan och behov längs Umeälvens huvudfåra är av stor betydelse för att möjliggöra en välavvägd avvägning mellan vattenkraftens samhällsnytta och miljömässiga värden. Efter att ha gått igenom Länsstyrelsens sammanställda utkast på nulägesbeskrivning kan konstateras att underlaget i allt väsentligt innehåller och tar hänsyn till, för kommunen, kända faktorer. Väsentlighetsanalys Kommunens ställningstagande kring förslaget bedöms ha övervägande positiv påverkan på frågor rörande jämställdhet, jämlikhet och klimat. Samlad bedömning Lycksele kommun delar Länsstyrelsens bedömning att vandringshinder, regleringspåverkan och förändrade flödesregimer är centrala faktorer för bedömningen av ekologisk status i Umeälven och har i övrigt inget att erinra. Beslutet skickas till Verksamhetschef Samhällsbyggnad Kommundirektör Länsstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 39 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning

diarienr: lycksele:-:2022:151
§ 39 Dnr 2022-000151 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer föreslagen revidering av delegationsordning och uppdrar till kommunsekreterare att revidera delegationsordningen i enligt med nedan bedömning. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens delegationsordning bör ses över minst en gång per år eller vid behov. Nu har behov uppstått av att revidera delegationsordningen. Bedömning Från och med 1 mars övergår uppdraget som säkerhetskyddschef från kommundirektör till annan tjänsteperson och därför finns behov av att revidera delegationsordningen under rubriken 13. Säkerhet. Under punkterna 13.1 till 13.4 tas delegaten kommundirektör bort och endast säkerhetsskyddschef kvarstår samt att rätten till vidaredelegation tas bort i enlighet med säkerhetsskyddslagen. Under punkt 13.5 tas säkerhetskyddschef bort enligt nedan: Ärende Lagrum Delegat Vidare delegat Återrapporteras till 13.1 Undertecknade av Säkerhetsskyddschef Sekretess säkerskyddsavtal 13.2 Fastställande av Säkerhetsskyddschef Sekretess säkerhetsskyddsanalys 13.3 Besluta om placering i Säkerhetsskyddschef Sekretess säkerhetsklass samt registerkontroll enligt säkerhetskyddsförordningen 13.4 Beslut om instruktioner för Säkerhetsskyddschef Sekretess verkställande av säkerhetsskyddslagen i fråga om säkerhetsskyddet inom kommunens verksamhetsområden 13.5 Besluta om att fastställa samt Kommundirektör med rätt att Beredskapssam Arbetsutskottet ingå avtal om frivilliga vidaredelegera ordnare resursgrupper samt i anslutning till närliggande former för samverkan och aktiviteter med frivilligorganisationer Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till Kommundirektör Säkerhetsskyddschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 40 Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år

diarienr: lycksele:-:2026:78
§ 40 Dnr 2026-000078 Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2025 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2025 och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för 2025 årsverksamhet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen till lika styrelse för Gustav och Nicolina Israelssons minnesfond ska fastställa årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons minnesfond år 2025. Beslutsunderlag Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond 2025 Beslutet skickas till Ekonomienheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 41 Ägardirektiv för Lycksele Stadshus AB år 2026

diarienr: lycksele:-:2026:71
§ 41 Dnr 2026-000071 Ägardirektiv för Lycksele Stadshus AB år 2026 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer ägardirektiv för Lycksele Stadshus AB enligt nedan, och överlämnar direktiven till årsstämman: Lycksele kommuns bolag representerar stora ekonomiska värden vilket ställer krav på kommunen att ha en uppsikt över verksamheten och resultaten. Kommunen ska skapa likartade och goda förutsättningar för dess egen verksamhet och bolag. Förutsättningarna är avgörande för den vinstdrivande verksamheten men också för att upprätthålla en god standard. Därför måste det finnas en tydlig bild om orsakerna bakom ägandet av bolaget och hur kommunen som ägare vill att bolaget ska utvecklas. Bolagens verksamheter faller inom ramen för den kommunala kompetensen och samordnas med övrig kommunal verksamhet för att tillhandahålla medborgar- och kundnytta på ett så effektivt sätt som möjligt. Förutom nedanstående bolagsspecifika direktiv ska Lycksele Stadshus AB även följa de generella ägardirektiv som framgår av kommunens företagspolicy. Ägaridé Lycksele Stadshus AB ska förvalta och utveckla dotterbolagen ur ett långsiktigt perspektiv. Bolaget ska genom att leda och samordna koncernövergripande strategiska frågor, möjliggöra resultatutjämning mellan bolagen samt verka för att ägaren erhåller avkastning inom ramen för dotterbolagens egen utveckling. Lycksele Stadshus AB ska bidra till att utveckla styrformer och samspel mellan ägare, koncernledning och dotterbolag. Verksamhetens inriktning Lycksele Stadshus AB ska: fastställa och meddela ägardirektiv till dotterbolagen kontinuerligt genomföra ägarsamråd följa upp dotterbolagens verksamheter Ekonomisk hushållning Den ekonomiska målsättningen för Lycksele Stadshus AB, är att klara koncernens ekonomi utan tillskott från ägaren, i detta fall Lycksele kommun. Uppföljning Bolaget ska i samband med årsredovisningen redovisa på vilket sätt Kommunstyrelsens arbetsutskott ägardirektiven har verkställts. Eventuell revidering av ägardirektiven sker årligen inför varje bolagsstämma. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen ska årligen ta ställning till ägardirektiv för Lycksele Stadshus AB. Beslutet skickas till Bolagstämman för Lycksele Stadshus AB Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 42 Svar på motion - Förmånscyklar (el eller hybrid) till

beslutstyp: avslagdiarienr: lycksele:-:2025:289
§ 42 Dnr 2025-000289 Svar på motion - Förmånscyklar (el eller hybrid) till kommunanställda (S) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Motionen om att införa förmånscykel via bruttolöneväxling för kommunens anställda avslås. Ärendebeskrivning En motion har inkommit från Laila Axelsson-Jonsson (S) där hon föreslår att Lycksele kommun inför förmånscykel som ett bruttolöneavdrag för anställda i kommunen utifrån ett hälsoperspektiv. HR-chef och Ekonomichef har därefter utrett för och nackdelar med en sådan förmån. Samlad bedömning Skellefteå kommun genomförde 2021 en utredning och 2024 en uppföljande utvärdering av sitt erbjudande. Utredningen beskriver både fördelar (attraktion som arbetsgivare, vissa beteendeförändringar i resande) och risker (administration, konflikter, svåröverskådliga kostnader). Utvärderingen 2024 visar hög nöjdhet bland de som nyttjat förmånen. Men också återkommande problem med långa reparationstider, oklarheter om vad som ingår samt otydliga restvärden. Dessa underlag har beaktats tillsammans med aktuella skatte- och momsregler. Efter genomgång av Skellefteå kommuns utredningar och utvärdering samt aktuella skatteregler 2024–2025 bedömer HR-chef och Ekonomichef att bruttolöneväxling för el-/hybridcyklar inte är lämpligt. Förmånen gynnar främst höginkomsttagare, medan medarbetare med låg inkomst riskerar sänkt pension och lägre socialförsäkringsersättningar. Vid sjukskrivning, uppsägning eller byte av arbete kan avtal behöva lösas omedelbart med betydande engångskostnader. Därtill innebär modellen en hög administrativ börda, återkommande felrisker och kvarstående oklarheter i skatte- och momsregler. Sammantaget överväger riskerna de potentiella fördelarna (attraktionsvärde, upplevd hälsa och miljö). Skatte- och regelverk (2024–2025) Skatteverkets vägledning anger att bruttolöneavdrag inte minskar förmånsvärdet för cykelförmån. Vidare uppges att arbetsgivares leasingkostnad för cyklar ofta överstiger kostnad för privat ägande. För elcyklar bör förmånsvärdet beräknas med en årlig värdeminskning om cirka 20 %, inkluderat batteri. För att skattefrihet upp till 3 000 kr/år ska gälla behöver förmånen erbjudas samtliga tillsvidareanställda på arbetsplatsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott Tolkningar kring moms har dessutom lett till att många offentliga arbetsgivare pausat upplägg under 2024–2025. Sammantaget innebär detta högre komplexitet, risk för felaktig beskattning och svårigheter att säkra kostnadsneutralitet. För- och nackdelar i sak Upplevda fördelar: – Attraktion som arbetsgivare och upplevd personalnytta bland de som nyttjar förmånen. – Individers beteendeförändring: vissa minskade bilresor, särskilt sommartid. Vägande nackdelar: – Ojämlik effekt: störst ekonomisk nytta tillfaller höginkomsttagare; låginkomsttagare får liten nytta men bär betydande risk (lägre pension/sjukpenning, lägre netto). – Svåröverskådlig totalekonomi för individen (restvärde, service, vad som ingår). – Hög administrativ belastning i HR/lön/ekonomi och risk att ärenden ändå landar hos kommunen trots leverantörsavtal. – Praktiska problem i drift: långa reparationstider, otydliga processer, risk för missnöje. – Rättslig/skattemässig osäkerhet (moms, villkor för skattefrihet) som kan förändras under avtalstiden. Särskild analys: låginkomsttagare och ekonomisk trygghet Bruttolöneväxling sänker den lön som ligger till grund för pension, sjukpenning och föräldrapenning. För låginkomsttagare, som redan har små marginaler, innebär detta en påtaglig risk. Om avtal måste lösas vid sjukskrivning, tidsbegränsad anställning eller uppsägning kan oron över kvarvarande belopp som kan behöva betalas direkt. Risken för överskuldsättning och ekonomisk stress ökar därmed. Ur likabehandlingsperspektiv skapar förmånen inlåsningseffekter och intern ojämlikhet. Risker vid sjukskrivning, uppsägning och avslutad anställning I flera kommersiella upplägg utlöses omedelbar slutreglering om anställningen upphör (egen uppsägning, arbetsbrist, pension) eller vid längre frånvaro. Detta kan skapa betydande engångskostnader för den enskilde. Leverantörer erbjuder visserligen rutiner, men kommunala erfarenheter visar att fel, missförstånd och konflikter ändå uppkommer, vilket i praktiken drabbar både individ och arbetsgivare. Administrativ och operativ påverkan för kommunen Erfarenheter visar att införande av förmånscykel tenderar att generera frågor till lön/HR, behov av manuella korrigeringar, hantering av specialfall Kommunstyrelsens arbetsutskott (föräldraledighet, sjukfrånvaro, deltid), leverans- och serviceavvikelser samt tolkningstvister. Sammantaget medför detta en icke försumbar, löpande arbetsmängd och ökad felrisk trots avtalad leverantörsservice. Förlag på sammanträdet Ann-Charlott Liljeström (S) föreslår att motionen bifalls. Thomas Jakobsson (KD) föreslår avslag på motionen Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutat att avslå motionen. Reservation Ann-Charlott Liljeström (S) och Lars Ohlsson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Ann-Charlott Liljeström (S) förslag. Beslutsunderlag Motion – Förmånscyklar, daterad 2025-11-24 Beslutet skickas till HR-chef Ekonomichef Kommundirektör Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 43 Svar på motion - Motverka sexköp och stärka stödet till

beslutstyp: informationdiarienr: lycksele:-:2025:294
§ 43 Dnr 2025-000294 Svar på motion - Motverka sexköp och stärka stödet till brottsutsatta (S) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige anser motionen besvarad utifrån nedan bedömning. Ärendebeskrivning Ann-Charlott Liljeström (S) har ställt en motion om att motverka sexköp och stärka stödet till brottsutsatta. Avsändaren ställer följande fyra ”att”-satser att besvara:  att Lycksele Kommun verkar för att specialiserat stöd till brottsutsatta och till förövare ska finnas tillgängligt, genom egen verksamhet eller avtal med andra kommuner.  att Lycksele Kommun ska säkerställa att det finns avtal med ett Barnahus.  att Lycksele Kommun ska ha rutiner och handlingsplaner mot köp av sexuella tjänster och ta initiativ till samarbeten med polisen för uppsökande verksamhet mot köp av sexuella tjänster.  att Lycksele Kommun ska ge information om köp av sex, inklusive poseringsbrott och sugardejting på kommunens skolor. Underlaget för detta ärende har tagits fram av brottsförebyggande samordnare i samverkan med elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Samlad bedömning Efter samråd med övriga aktörer görs bedömningen att kommunens verksamheter som berörs av dessa frågor redan helt eller delvis uppfyller de ställda att-satserna. Det finns idag undertecknat samverkansavtal med Polisen med medborgarlöftet att aktivt arbeta med våldsprevention och särskilt utsatta grupper där bland annat kvinnor och barn hör. Socialtjänsten har idag samarbete med närmaste Barnahus, beläget i Skellefteå, utredning pågår att skapa ett gemensamt sådant inom R8 samarbetet. Därtill är man under implementering av ett Centrum mot våld, gemensamt för R8 kommunerna, placerat i Lycksele. Vidare har Socialtjänsten redan ett ansvar att vara ett stöd både för brottsoffer och våldsutövare. Gällande skolan och elevhälsan arbetar man Kommunstyrelsens arbetsutskott strukturerat inom området ”sexualitet, samtycke och relationer”. I detta arbete inryms flera olika teman där ett specifikt är att ”omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck. Sammantaget kan sägas att utvecklingen inom det brottsförebyggande arbetet går snabbt och flera utvecklingsinsatser pågår samtidigt och bedömningen är att i detta inryms sexualbrott likväl som andra brott. Förlag till beslut på sammanträdet Ann-Charlott Liljeström (S) föreslår att motionen bifalls i den del att Lycksele Kommun ska säkerställa att det finns avtal med ett Barnahus. Thomas Jakobsson (KD) föreslår att motionen ska anses besvarad. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutat att motionen anses besvarad. Reservation Ann-Charlott Liljeström (S) och Lars Ohlsson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Ann-Charlott Liljeström (S) förslag. Beslutsunderlag Motion - Motverka sexköp och stärka stödet till brottsutsatta, daterad 2025- 12-01 Beslutet skickas till Brottsförebyggande samordnare Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 44 Omfördelning av investeringsbudget över 2 mkr 2026

diarienr: lycksele:-:2025:130
§ 44 Dnr 2025-000130 Omfördelning av investeringsbudget över 2 mkr 2026 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige omfördelar investeringsbudget över 2 mkr inför 2026 enligt förslag. Investeringsprojektet Konstgräsplan Tannen minskas från 5000 tkr till 3500 tkr. Investeringsprojektet Limit Hyresgästsanpassningar utökas från 7000 tkr till 8500 tkr. Ärendebeskrivning Efter genomförd upphandling av arbeten för att byta ut konstgräsplanen på Tannens idrottsområde kan konstateras att budgetposten avsatt för ändamålet är överdimensionerad. Med kringarbeten och andra oförutsedda arbeten beräknas 3500 tkr vara tillräckligt för att täcka Fritidsenhetens kostnader för projektet. Samtidigt har en rad dolda fel uppdagat sig under pågående renovering av förskolan på Furuvik. I det projektet beräknas ca. 1500 tkr behövas för att åtgärda de brister som upptäckts i tidigare konstruktion av fastigheten. Kommunfullmäktige ska besluta om omfördelningar av investeringsbudget som överstiger 2 mkr. Efter omfördelning av investeringsmedel är förvaltningens förslag till prioriterade investeringsprojekt som överstiger 2 Mkr 2026: Investeringsprojekt över 2 mkr 1 Tannbergsskolan, ombyggnation för skidprogram 4 500 2 Tbg-skolan ytskikt ljud,ljus,ventanpassning, halv tårta åt gång 5 000 5 000 3 Tannbergsskolan, utemiljö 2 000 4 Villaryds förskola 4 avd ytskicktrep o anpassningar 900 m2 10 000 8 500 5 Södermalms förskola 1 avd ytskicktrep o anpassningar 350 m2 4 500 4 300 6 Jonsta förskola 4 avd ytskicktrep o anpassningar 660 m2 10 500 7 Anpassningsåtgärder för ny skolstruktur 2 000 8 000 8 Storgården Gruppboende 440 m2/plan 2 500 2 800 9 Yttertak Tannbergsskolan hus B 4 000 10 Utbyte kakelfog i Simhall 2 000 11 Ny webbsida Lycksele kommun 2 000 12 Konstgräsplan Tannen 3 500 13 Utbyte maskiner Gatu/park 3 300 3 300 2 000 14 Limit Hyresgästanpassningar 8 500 7 000 8 000 15 Bredband investeringslimit 8 000 4 000 4 000 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 Gatu/park investeringslimit 4 000 4 000 4 000 17 Reinvestering och toppning gator/vägar 3 000 3 000 3 500 18 Utbyte av bilar inom Socialtjänsten 9 600 7 000 7 000 19 Bättre miljöer för lärande 2 201 2 000 2 000 Summa 63 601 58 100 58 800 Finansiering Beslutet behöver inte finansieras då det endast handlar om att omfördela redan beslutade medel. Väsentlighetsanalys Genom beslutet kan verksamheten agera mer proaktivt utifrån förändrade kravs- och behovsbilder. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att förslaget bidrar till fortsatt positiv utveckling inom kommunen. Beslutsunderlag Kommentar till investeringar överstigande 2 Mkr 1 Tillskapande av ändamålsenliga lokaler samt träningsrum i flygel. 300 m2 X 21 500 kr/m2 = 6500 tkr. Tas i bruk ht-26. 2 Renovering av ytskikt och energieffektiviserande åtgärder. 3 Iordningställande yttre miljö för anpassad skolgång. 4 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 900 m2 X 21 500 kr/m2 = 18 500 tkr fördelat på två år. 5 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 770 m2 X 22 000 kr/m2 = 8800 tkr fördelat på två år. 6 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 660 m2 X 21 000 kr/m2 = 10 500 tkr fördelat på två år. 7 Renovering av ytskikt och energieffektiviserande åtgärder, anpassning till högre elevantal. 8 Totalrenovering och energieffektiviseringar. 440 m2 X 12 000 kr/m2 = 5 280 tkr fördelat på två år. 9 Klimatanpassning och energieffektivisering, eventuellt solceller. 10 Energieffektiviserande åtgärd som sänker anläggningens driftkostnad. 11 Införande av ny tillgänglighetsanpassad webbsida utifrån dagens krav och standarder. 12 Utbyte då teknisk livslängd är överskriden. 13 Löpande utbytesserie. 2026 lastbil, 2027 lastbil, 2028 mindre maskiner för grönytor. 14 Limit - för mindre omfattande hyresgästsanpassningar samt momentana reinvesteringsbehov. 15 Limit - för att slutföra pausade projekt samt reinvestering i aktiv utrustning och ombyggnationer i noder. 16 Limit - för mindre omfattande åtgärder i gaturummet, lekparksutrustning och annat materiel. 17 Limit - för planerade åtgärder i gaturummet samt omläggning av hårdgjorda ytor. 18 Enligt utbyteschema. 19 Utbildningsnämndens satsning för likriktad utrustning i alla lokaler. Beslutet skickas till Kommundirektör Kommunstyrelsens arbetsutskott Verksamhetschef Samhällsbyggnad Verksamhetschef För- och grundskola Ekonomichef Fastighetschef Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 45 Nämndernas verksamhetsberättelse per den 31 december 2025

diarienr: lycksele:-:2026:58
§ 45 Dnr 2026-000058 Nämndernas verksamhetsberättelse per den 31 december 2025 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tar del av nämndernas verksamhetsberättelse per den 31 december 2025 och överlämnar de till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Nämnderna redovisar verksamhetsberättelser per den 31 december 2025:  Utbildningsnämnden.  Socialnämnden.  Myndighetsnämnden.  Överförmyndarnämnden i södra Lappland. Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 46 Lycksele kommuns årsredovisning 2025

diarienr: lycksele:-:2026:69
§ 46 Dnr 2026-000069 Lycksele kommuns årsredovisning 2025 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen och överlämnar den till revisionen. Ärendebeskrivning Varje år ska en årsredovisning upprättas i enlighet med kommunallagen, LKBR och gällande rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Beslutsunderlag Lycksele kommuns årsredovisning 2025 Beslutet skickas till Revisionen Ekonomienheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 47 Budgetdirektiv 2027 med plan 2028-2029

diarienr: lycksele:-:2026:72
§ 47 Dnr 2026-000072 Budgetdirektiv 2027 med plan 2028-2029 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige fastställer budgetdirektiv 2027 med plan för 2028 – 2029. Ärendebeskrivning Som en del i ekonomistyrningen finns budgetdirektiv. Samlad bedömning Budgetdirektiv är ett dokument som ska tydliggöra hur ansvarsfördelning och ekonomiuppföljning/rapportering ska ske samt tidplan för budgetarbetet. Beslutsunderlag Budgetdirektiv 2027 med plan 2028–2029 Beslutet skickas till Ledningsgruppen Nämnderna Ekonomienheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 48 Försäljning av fastigheterna Bergviken 1, Köpmannen 3 och

diarienr: lycksele:-:2026:79
§ 48 Dnr 2026-000079 Försäljning av fastigheterna Bergviken 1, Köpmannen 3 och Stadshuset 9 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige säljer fastigheterna Bergviken 1, Köpmannen 3 och Stadshuset 9 till AB Lycksele Industrihus. Försäljningen sker till det belopp som extern värderingsman fastställer för var och en av fastigheterna och tillträde till fastigheterna sker per 1 maj 2026. Ärendebeskrivning I en pågående process att renodla kommunens fastighetsbestånd till lokaler för den interna verksamheten och allmännyttiga lokaler så har tre fastigheter identifierats som lämpliga att avyttra. Gemensamt för dessa fastigheter är att det är belägna i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan samt att de huvudsakligen är avsedda för kommersiell verksamhet. Bergviken 1 Fastigheten är belägen vid korsningen Vilhelminavägen/Villarydsvägen. Nedre våningsplan hyrs ut till handel i form av gårdsbutiken ”Villa Veja”. Övervåningen är i dagsläget vakant och i behov av såväl underhåll som tillgänglighetsanpassningar innan uthyrning kan ske. Fastigheten har ett bokfört värde på 82.000 kronor. Taxeringsvärdet är 584.000 kronor. Den nuvarande hyresgästen bedöms inte klara av en nämnvärt högre hyresnivå än den man betalar idag. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för belopp enligt utförd oberoende värdering. Köpmannen 3 Fastigheten är belägen centralt vid torget i Lycksele, vid korsningen Skolgatan/Norra Torggatan. Byggnaden har nyligen genomgått en fasadrenovering samt fönsterbyten men är idag utan hyresgäster. Fastigheten har ett bokfört värde på 225.578 kronor, därutöver är det upparbetat 2.514.901 kronor som omsättningstillgångar i och med utfört fasad- och fönsterbyte. Taxeringsvärdet är 1.208.000 kronor. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för belopp enligt utförd oberoende värdering. Kommunstyrelsens arbetsutskott Stadshuset 9 Fastigheten är belägen centralt i korsningen Storgatan/Grubbgatan. Över våningsplan inrymmer kommunal verksamhet medan de kommersiella lokalerna på nedre våningen är vakanta. Fastigheten har ett bokfört värde på 395.398 kronor. Taxeringsvärdet är ca. 1.100.000 kronor. Förslaget är att fastigheten överförs till AB Lycksele Industrihus för belopp enligt utförd oberoende värdering. Finansiering Redovisningsmässigt kan en försäljning till värderat marknadsvärde innebära en förlust för kommunen. Väsentlighetsanalys Genom beslutet kan verksamheten agera mer proaktivt utifrån förändrade kravs- och behovsbilder. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att kommunen bör överlåta berörda fastigheter till det kommunalägda bolaget AB Lycksele Industrihus. I och med att lokalförsörjning till kommersiella aktörer genom den kommunala förvaltningen är möjligt att ifrågasätta bedöms det vara lämpligare att dessa lokaler ägs och förvaltas av det kommunala bolag som har den typen av verksamhet reglerat i sin bolagsordning och i sina ägardirektiv. Beslutsunderlag Oberoende värdering av fastigheterna Beslutet skickas till Verksamhetschef Samhällsbyggnad Kommundirektör Styrelsen för AB Lycksele Industrihus Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 49 Politisk organisation mandatperioden 2027-2030

diarienr: lycksele:-:2025:192
§ 49 Dnr 2025-000192 Politisk organisation mandatperioden 2027-2030 Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 2025-10-21 § 81 uppdra till Val- och arvodesberedningen att upprätta förslag till politisk organisation, reglemente för nämnder och styrelse samt arvodes- och ersättningsreglemente inför ny mandatperiod. Beslut om politisk organisation och reviderade dokumenten ska fullmäktige anta innan den nya fullmäktigeförsamlingen träder i kraft efter valet 2026 och ska därför behandlas i arbetsutskottet, kommunstyrelsen och fullmäktige under mars/april 2026. Val- och arvodesberedningen har därför skickat ut en enkät för att på så sätt få en bild av hur de förtroendevalda upplever den nuvarande politiska organisationen till samtliga ledamöter och ersättare i nämnder, styrelse, fullmäktige och bolagsstyrelser. De politiska partierna representerade i fullmäktige har även fått en enkät. Enkätsvaren har sammanställts i en rapport. Sammanfattning av rapporten I stort anser de svarande att den representativa demokratin och inflytandet fungerar väl och att den politiska organisationen har fungerat bra för innevarande mandatperiod. De flesta svarande anser att det endast behövs 2 kommunalråd det vill säga ett kommunalråd och ett kommunalråd i opposition och en stor majoritet av de svarande anser att kommunen ska fortsätta med en nämndstruktur. De svarande anser att fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder har rätt antal ledamöter och ersättare. Det har dock framkommit synpunkter på att antalet ersättare i bolagsstyrelserna bör ses över. Svaren visar också på att den utökade närvarorätten i Kommunstyrelsens arbetsutskott med 1 ersättare från oppositionen och 1 från majoriteten upplevs positivt men det finns synpunkter på att insynsplatserna borde användas till partier som inte är representerade i kommunstyrelsens arbetsutskottet. En majoritet av de svarande anser att det räcker med ett utskott under kommunstyrelsen. Synpunkter finns dock om att inrätta ett utskott för personalfrågor och Kommunstyrelsens arbetsutskott folkhälsofrågor. Ingen förändring av Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Myndighetsnämnden och Överförmyndarnämnden efterfrågas. Det finns dock synpunkter på att ta bort Myndighetsnämndens arbetsutskottet och införa ett presidium i stället. Samlad bedömning Val- och arvodesberedningen har sammanställt förslag till politiskorganisation inför nästa mandatperiod. I underlaget framkommer de ändringar och alternativ som respektive parti föreslagit. Val- och arvodesberedningen överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för slutligt beslut. Beslutsunderlag Utvärdering av den politiska organisationen Val- och arvodesberedningen 2026-02-19 § 7 Beslutet skickas till Administrativa enheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 50 Reglemente för nämnder och styrelse 2027-2030

diarienr: lycksele:-:2026:8
§ 50 Dnr 2026-000008 Reglemente för nämnder och styrelse 2027-2030 Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 2025-10-21 § 81 uppdra till Val- och arvodesberedningen att upprätta förslag till politisk organisation, reglemente för nämnder och styrelse samt arvodes- och ersättningsreglemente inför ny mandatperiod. Beslut om politisk organisation och reviderade dokumenten ska fullmäktige anta innan den nya fullmäktigeförsamlingen träder i kraft efter valet 2026 och ska därför behandlas i arbetsutskottet, kommunstyrelsen och fullmäktige under mars/april 2026. Val- och arvodesberedningen har därför skickat ut en enkät för att på så sätt få en bild av hur de förtroendevalda upplever den nuvarande politiska organisationen till samtliga ledamöter och ersättare i nämnder, styrelse, fullmäktige och bolagsstyrelser. De politiska partierna representerade i fullmäktige har även fått en enkät. Enkätsvaren har sammanställts i en rapport. Sammanfattning av rapporten I stort anser de svarande att den representativa demokratin och inflytandet fungerar väl och att den politiska organisationen har fungerat bra för innevarande mandatperiod. De flesta svarande anser att det endast behövs 2 kommunalråd det vill säga ett kommunalråd och ett kommunalråd i opposition och en stor majoritet av de svarande anser att kommunen ska fortsätta med en nämndstruktur. De svarande anser att fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder har rätt antal ledamöter och ersättare. Det har dock framkommit synpunkter på att antalet ersättare i bolagsstyrelserna bör ses över. Svaren visar också på att den utökade närvarorätten i Kommunstyrelsens arbetsutskott med 1 ersättare från oppositionen och 1 från majoriteten upplevs positivt men det finns synpunkter på att insynsplatserna borde användas till partier som inte är representerade i kommunstyrelsens arbetsutskottet. En majoritet av de svarande anser att det räcker med ett utskott under kommunstyrelsen. Synpunkter finns dock om att inrätta ett utskott för personalfrågor och Kommunstyrelsens arbetsutskott folkhälsofrågor. Ingen förändring av Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Myndighetsnämnden och Överförmyndarnämnden efterfrågas. Det finns dock synpunkter på att ta bort Myndighetsnämndens arbetsutskottet och införa ett presidium i stället. Samlad bedömning Val- och arvodesberedningen har sammanställt förslag till reglemente för nämnder och styrelse inför nästa mandatperiod. I underlaget framkommer de ändringar och alternativ som respektive parti föreslagit. Val- och arvodesberedningen överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för slutligt beslut. Beslutsunderlag Förslag till reglemente för nämnder och styrelser inför nästa mandatperiod Val- och arvodesberedningen 2026-02-19 § 7 Beslutet skickas till Administrativa enheten HR-enheten Nämnderna Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 51 Arvodes- och ersättningsreglemente 2027-2030

diarienr: lycksele:-:2026:9
§ 51 Dnr 2026-000009 Arvodes- och ersättningsreglemente 2027-2030 Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 2025-10-21 § 81 uppdra till Val- och arvodesberedningen att upprätta förslag till politisk organisation, reglemente för nämnder och styrelse samt arvodes- och ersättningsreglemente inför ny mandatperiod. Beslut om politisk organisation och reviderade dokumenten ska fullmäktige anta innan den nya fullmäktigeförsamlingen träder i kraft efter valet 2026 och ska därför behandlas i arbetsutskottet, kommunstyrelsen och fullmäktige under mars/april 2026. Val- och arvodesberedningen har därför skickat ut en enkät för att på så sätt få en bild av hur de förtroendevalda upplever den nuvarande politiska organisationen till samtliga ledamöter och ersättare i nämnder, styrelse, fullmäktige och bolagsstyrelser. De politiska partierna representerade i fullmäktige har även fått en enkät. Enkätsvaren har sammanställts i en rapport. Sammanfattning av rapporten I stort anser de svarande att den representativa demokratin och inflytandet fungerar väl och att den politiska organisationen har fungerat bra för innevarande mandatperiod. De flesta svarande anser att det endast behövs 2 kommunalråd det vill säga ett kommunalråd och ett kommunalråd i opposition och en stor majoritet av de svarande anser att kommunen ska fortsätta med en nämndstruktur. De svarande anser att fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder har rätt antal ledamöter och ersättare. Det har dock framkommit synpunkter på att antalet ersättare i bolagsstyrelserna bör ses över. Svaren visar också på att den utökade närvarorätten i Kommunstyrelsens arbetsutskott med 1 ersättare från oppositionen och 1 från majoriteten upplevs positivt men det finns synpunkter på att insynsplatserna borde användas till partier som inte är representerade i kommunstyrelsens arbetsutskottet. En majoritet av de svarande anser att det räcker med ett utskott under kommunstyrelsen. Synpunkter finns dock om att inrätta ett utskott för personalfrågor och Kommunstyrelsens arbetsutskott folkhälsofrågor. Ingen förändring av Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Myndighetsnämnden och Överförmyndarnämnden efterfrågas. Det finns dock synpunkter på att ta bort Myndighetsnämndens arbetsutskottet och införa ett presidium i stället. Samlad bedömning Val- och arvodesberedningen har sammanställt förslag till arvodes- och ersättningsreglemente inför nästa mandatperiod. I underlaget framkommer de ändringar och alternativ som respektive parti föreslagit. Val- och arvodesberedningen överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för slutligt beslut. Beslutsunderlag Förslag till arvodes- och ersättningsreglemente Val- och arvodesberedningen 2025-02-19 § 7 Beslutet skickas till Administrativa enheten HR-enheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 52 Återrapportering av delegationsbeslut till arbetsutskottet

beslutstyp: godkännandediarienr: lycksele:-:2026:12
§ 52 Dnr 2026-000012 Återrapportering av delegationsbeslut till arbetsutskottet Beslut Arbetsutskottet godkänner återrapporteringen. Ärendebeskrivning HR-enheten återrapporterar följande ärenden/åtgärder enligt kommunstyrelsens delegationsordning:  Förhandlingar, överläggningar och disciplinära åtgärder 2026-03-10  Uppföljning av Lycksele kommuns arbetsmiljöstrategi 2026-03-10 Beslutet skickas till HR-enheten Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 53 Kurser och konferenser

diarienr: lycksele:-:2026:27
§ 53 Dnr 2026-000027 Kurser och konferenser Beslut Ärendet föranleder inget beslut. Ärendebeskrivning Följande kurser och konferenser presenteras:  Hybridmöte med Sveriges Åkeriföretag den 27 mars 2026.  Mötesplats Parasport Challenge 2026 fredag den 13 mars.