Miljönämnden — 31 mars 2026

3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Paragrafen motsvarar delar av tidigare bestämmelse. Dagens 3 § andra stycke innehåller ett undantag från riktvärdena i första stycket. Undantaget innebär att för bostäder på högst 35 kvadratmeter gäller riktvärdet 65 dBA vid fasad i stället för vad som anges i första stycket. Detta innebär att ljuddämpad sida ofta inte behöver anordnas för sådana små bostäder. Boverkets förslag att bostäderna inte behöver vän- das mot den ljuddämpade sidan enligt 4 § innebär att undantaget inte längre är motiverat. Paragrafens andra stycke föreslås därför strykas. Närmare överväganden finns i avsnitt 4.3.

4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör det finnas minst en ljuddämpad sida som skapar förutsättningar för en god utemiljö i anslutning till byggnaden. Vid en ljuddämpad sida bör: 1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskridas vid hela fasaden, och 3. 70 dBA maximal ljudnivå vid hela fasaden inte överskridas mellan 22.00 och 06.00. Om byggnaden vid tillämpning av första stycket har olika långa sidor bör i första hand en längre sida väljas. Paragrafen motsvarar delar av tidigare bestämmelse. Bestämmelsen syftar till att säkerställa en ljuddämpad sida av en byggnad där ljudnivåerna enligt 3 § samma förordning överskrids vid en eller flera av byggnadens fasader. Paragrafen ska tillämpas vid detaljplaneläggning samt prövning av lov och förhandsbesked utanför detaljplanelagt område (jämför 2 kap. 6 a § samt 9 kap. 56 § 4 PBL). I dagens 4 § säkerställs den ljuddämpade sidan genom att hälften av bo- stadsrummen i varje bostadslägenhet ska vändas mot en ljuddämpad sida. Indirekt ställer detta krav på att en ljuddämpad sida ska finnas. Det inne- bär också att sidan behöver ha en viss storlek i proportion till hur många och hur stora bostadslägenheter som finns i byggnaden. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 54 9 Författningskommentarer När kravet på hur bostadslägenheterna ska orienteras tas bort behövs där- för ett annat sätt att säkerställa en ljuddämpad sida. Paragrafen behöver säkerställa en god ljuddämpad utemiljö vid minst en av byggnadens sidor samt att den ljuddämpade sidan är av tillräcklig storlek i förhållande till byggnaden. Första stycket anger att det bör finnas minst en ljuddämpad sida. ”Minst en” innebär att flera ljuddämpade sidor kan anordnas på samma byggnad, om situationen kräver det. Det kan handla om en byggnad som byggts i vinkel, eller kvartersbebyggelse med kringbyggd innergård. I samma stycke anges att den ljuddämpade sidan ska skapa förutsätt- ningar för en god utemiljö i anslutning till byggnaden. Bestämmelsen in- nebär att kommunen behöver bedöma om det kommer finnas förutsätt- ningar för en god utemiljö när planen är genomförd. Kommunen kan be- höva säkerställa sådana förutsättningar genom planens reglering. Däre- mot ska paragrafen inte tolkas som att kommunen ska säkerställa en god utemiljö genom planbestämmelser, eftersom det är förutsättningarna som avses. Att utemiljön faktiskt får goda kvaliteter prövas i viss utsträckning vid lovprövning mot bestämmelserna om tomt i 8 kap. 9–11 §§ PBL men blir i slutändan upp till fastighetsägaren och de boende att säkerställa. Vad som krävs för att uppnå förutsättningar för en god utemiljö får bedö- mas från fall till fall av kommunen. Viss ledning borde kunna tas från Boverkets allmänna råd om barns och ungas utemiljö (BFS 2015:1)36, som handlar om hur kravet på friyta enligt 8 kap. 9 § andra stycket samt 10 och 11 §§ PBL bör tillgodoses. Bland annat handlar det om storlek och rymlighet, tillgänglighet, säkerhet, luftkvalitet, sol- och skuggförhål- landen samt tillgång till grönytor. I paragrafens andra stycke anges vilka riktvärden som gäller vid en ljud- dämpad sida. Värdena ska uppfyllas vid byggnadens fasad, precis som i dagens 4 §, med tillägget att kravet gäller vid hela fasaden. Riktvärdena får alltså inte överskridas vid någon del av den fasad som avses vara ljud- dämpad. Detta förtydligar att så kallade tekniska åtgärder inte kan använ- das för att säkerställa sidan (se avsnitt 4.3). Detta anser Boverket är nöd- vändigt för att säkerställa att den ljuddämpade sidan blir tillräckligt stor samt en god utemiljö invid byggnaden. Tredje stycket anger att om byggnaden har olika långa sidor så bör i första hand en längre sida väljas. Detta behövs för att säkerställa att de valda utemiljöerna får en storlek som är proportionerlig mot byggnadens storlek. En utemiljö på kortsidan av ett lamellhus torde normalt vara för liten i relation till byggnadens storlek och antalet bostäder för att kunna ses som en fullvärdig utemiljö, även om den är ljuddämpad. Paragrafen behöver därför säkerställa att en sådan lösning inte tillämpas. 36 Boverkets allmänna råd (BFS 2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 55 9 Författningskommentarer Formuleringen ”i första hand” används eftersom det trots allt kan finnas situationer där en kortare sida bör väljas, så som fasader vid insidan av en kringbyggd gård. I det praktiska arbetet med att ta fram en detaljplan säkerställs den ljud- dämpade sidan på i stort samma sett som idag: Kommunen gör en utred- ning av förväntade bullernivåer och säkerställer den ljuddämpade sidan i detaljplanen genom planbestämmelser om till exempel placering, utform- ning, att viss mark inte får bebyggas eller om skyddsåtgärder. Planbe- stämmelserna ska säkerställa att riktvärdena för ljuddämpad sida inte överskrids, att det finns förutsättningar att skapa en god utemiljö när pla- nen genomförs samt att den ljuddämpade sidan i första hand säkerställts vid en av byggnadens längre sidor. Vid lovprövning utanför detaljplanelagt område ställs motsvarande krav av kommunens byggnadsnämnd i lovprövningen enligt 9 kap. 57 § PBL. Detta är tänkt att fungera på samma sätt som vid detaljplaneläggning och föranleder inte några särskilda överväganden. Närmare överväganden finns i avsnitt 7.2 samt 7.5.* Ändring av byggnad Paragrafens befintliga andra stycke handlar om hur ljuddämpad sida ska säkerställas vid ändring till ett väsentligen annat ändamål. I praktiken handlar detta om prövning av lov för ändring till bostadsändamål utanför detaljplanelagt område, exempelvis när en befintlig kontorsbyggnad ska ändras till ett flerbostadshus. Detta tillgodoses genom att i lovprövningen säkerställa att minst ett av bostadsrummen i de bostadslägenheter som tillkommer är vänd mot en ljuddämpad sida. Boverket bedömer att stycket bör tas bort. Skälet är att samma kravnivå torde gälla oavsett typ av ärende. Kravet på att säkerställa en ljuddämpad sida enligt första och andra stycket ska därför gälla även vid lovprövning utanför detaljplanelagt område. Detta kan anses som en lättnad i förhål- lande till gällande rätt eftersom de bostadsrum som tillkommer vid änd- ringen inte behöver vändas mot ljuddämpad sida. Boverket anser samti- digt att det är oklart om dagens paragraf i praktiken innebär att en hel ljuddämpad sida behöver anordnas och förslaget skulle därför kunna ses som en viss skärpning eller förtydligande i detta avseende. * Avsnittshänvisningen har rättats (från 7.6 till 7.5) enligt Boverkets beslut om rättelse en- ligt 36 § förvaltningslagen (2017:900), dnr 3746/2025, den 28 april 2026. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 56 0 Referenser Referenser Andersson Dan, Wahlgren Lina, Schantz Peter, 2023: Pedestrians' per- ceptions of route environments in relation to deterring or facilitating walking. Front. Public Health 10:1012222, Frontiers | Pedestrians' per- ceptions of route environments in relation to deterring or facilitating walking. Hämtad 2026-03-31. Baliatsas Christos, van Kamp Irene, van Poll Ric, Yzermans Joris, 2016: Health effects from low-frequency noise and infrasound in the general population: Is it time to listen? A systematic review of observational studies. Science of the Total Environment, Volumes 557–558, s. 163-169, Health effects from low-frequency noise and infrasound in the general population: Is it time to listen? A systematic review of observational studies - ScienceDirect. Hämtad 2026-03-31. Basner Mathias, McGuire Sarah, 2018: WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region: A Systematic Review on Environ- mental Noise and Effects on Sleep. Int J Environ Res Public Health, 2018 Mar 14;15(3): 519, WHO Environmental Noise Guidelines for the Euro- pean Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Effects on Sleep | MDPI. Hämtad 2026-03-31. Brink Mark m.fl., 2019: A Survey on exposure-response relationships for road, rail, and aircraft noise annoyance: Differences between continuous and intermittent noise. Environ Int. 2019 Apr: 125: s. 277-290, A survey on exposure-response relationships for road, rail, and aircraft noise an- noyance: Differences between continuous and intermittent noise - Sci- enceDirect. Hämtad 2026-03-31. Boverket, 2016: Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Promemoria. Hämtad 2026-03-31. Dnr 4873/2016. Boverket, 2022: God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljökva- litetsmålet. Rapport 2022:13. God bebyggd miljö - fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet. Hämtad 2026-03-31. Erdély Kristina H m.fl., 2023: Low-frequency noise: Experiences from a low-frequency noise perceiving population. Int J Environ Res Public Health. 2023 20(5), 3916, Low-Frequency Noise: Experiences from a Low-Frequency Noise Perceiving Population | MDPI. Hämtad 2026-03- 31. Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Rapport. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 57 0 Referenser Folkhälsomyndigheten 2023: Miljöhälsoenkäten 2023. Data om Boende och närmiljö: Buller/Störs av buller. Folkhälsodata - välj tabell. Hämtad 2026-03-31. Gidlöf-Gunnarsson Anita, Warg Lars, Ögren Mikael, 2016: Effects of road traffic noise and the benefit of a quiet side in newly built houses. Konferensbidrag Inter-Noise 2016 (45th International Congress and Ex- position on Noise Control Engineering). Griefahn Barbara m.fl., 2008: Autonomic arousals related to traffic noise during sleep. Sleep, Volume 31, Issue 4, April 2008, Pages 569–577, Au- tonomic Arousals Related to Traffic Noise during Sleep | SLEEP | Oxford Academic. Hämtad 2026-03-31. Haralabidis Alexandros S m.fl., 2008: Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations living near airports. European Heart Journal, Volume 29, Issue 5, March 2008, Pages 658–664, Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations liv- ing near airports | European Heart Journal | Oxford Academic. Hämtad 2026-03-31. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, 2024: Remiss av Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder - Regeringen.se. Hämtad 2026-03-31. Naturvårdsverket: Nationell samordning av omgivningsbuller. Hämtad 2026-03-31. Pershagen Göran m.fl., 2025: Road traffic noise and incident ischemic heart disease, myocardial infarction, and stroke: A systematic review and meta-analysis. Environmental Epidemiology. 2025 9(3):p e400, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40444274/. Hämtad 2026-03-31. SCB, 2025: Fler jobbar mer hemifrån. Fler jobbar mer hemifrån. Press- meddelande. Hämtad 2026-03-31. Svensk Ventilation, 2018: Nästan hela livet inomhus. Nästan hela livet inomhus - Svensk Ventilation. Hämtad 2026-03-31. Naturvårdsverket: God bebyggd miljö - Sveriges miljömål. Hämtad 2026-03-31. Sørensen Mette m.fl.,: Air pollution, road traffic noise and lack of green- ness and risk of type 2 diabetes: A multi-exposure prospective study cov- ering Denmark. Environ Int. 2022 Dec:170:107570. https://www.science- direct.com/science/article/pii/ S0160412022004974?via%3Dihub. Häm- tad 2026-03-31. Trafikverket, 2026: Inspel om förslag till ändringar i trafikbullerförord- ningen. Trafikverkets ärendenummer TRV 2025/56197 (Boverkets dnr 3746/2025). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 58 0 Referenser Världshälsoorganisationen, 2009: Night noise guidelines for Europe. Night noise guidelines for Europe. Hämtad 2026-03-31. Världshälsoorganisationen, 2019. Environmental noise guidelines for the European region - WHO. Hämtad 2026-03-31. Författningar och andra rättsakter Författningar Regeringsformen Miljöbalken Plan- och bygglagen (2010:900) Förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (trafik- bullerförordningen) Boverkets byggregler (BFS 2011:6) – föreskrifter och allmänna råd Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall Boverkets föreskrifter (BFS 2024:10) om skydd mot buller i byggnader Propositioner Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53). Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller (prop. 2014/15:122). Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och byggla- gen (prop. 2013/14:128). Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). Övriga rättsakter Boverkets allmänna råd (BFS 2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik (Boverkets allmänna råd 2008:1, upphävda). Riksdagens beslut den 29 april 1999 (bet. 1998/99: MJU6, rskr. 1998/99:183) i anledning av regeringens proposition (prop. 1997/98:145) om Svenska Miljömål. Länkar till utländska rättsakter Danmark, samlade vägledningar om gränsvärden för buller från Miljø- och ligestillingsministeriet: Støjgrænser - Miljøstyrelsen. Hämtad 2026- 03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 59 0 Referenser Danmark, tillägg till vägledning nr 1/1997 om buller och vibrationer från järnvägar: Tillägg till vägledning nr 1 /1997 buller och vibrationer från järnvägar. Hämtad 2026-03-31. Danmark, vägledning om buller från väg från Miljø- och ligestillingsmi- nisteriet: Stöj fra veje. Hämtad 2026-03-31. Finlands bygglag (751/2023): Bygglag | 751/2023 | Lagstiftning | Finlex. Hämtad 2026-03-31. Norges Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging (T-1442): Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging - regjeringen.no. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 60 Bilaga 1. Internationell utblick Bilaga 1. Internationell utblick Boverket har gjort en översiktlig genomgång av hur Danmark, Finland och Norge reglerar trafikbuller vid planering av bostäder. Sammantaget visar genomgången att inget av länderna reglerar lägenhetsutformningen i detaljplan även om Norge och Danmark har rekommendationer om att sovrum eller sov- och vardagsrum i möjligaste mån ska vändas mot en ljuddämpad sida. Regler om trafikbuller i Finland I Finlands bygglag (751/2023)37 4 kap. 36 § finns bestämmelser om bul- lerskydd och ljudförhållanden. Beträffande buller ställs krav på byggna- den och dess gårds- och vistelseområden: ”Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden och dess gårds- och vistelseområden på det sätt som användningsändamålet förut- sätter projekteras och uppförs så att bullerexponeringen och ljudförhål- landena i byggnaden och på byggplatsens gårds- och vistelseområden inte äventyrar hälsan, vila eller arbete.” Detta preciseras ytterligare i två förordningar. För ljudmiljön utomhus är Miljöministeriets förordning om ljudmiljön i byggnader (796/2017) enligt följande: ”Sådana till en byggnad hörande gårds- och vistelseområden som an- vänds för rekreation ska planeras och genomföras så att medelljudnivån för buller inte överskrider 55 decibel mellan klockan 7 och 22 och vinter- trädgårdar så att medelljudnivån inte överskrider 45 decibel mellan klockan 7 och 22, om inte något annat följer av detaljplanen.” I en anvisning till reglerna nämns också ”statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992)”. Riktvärden utomhus i bostadsområden stäm- mer överens med värden i förordning (360/2019) för ljudnivåer dagtid klockan 07–22, förutom att det inte finns något riktvärde för vinterträd- gårdar. I statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992) finns dessutom riktvärden för ekvivalent ljudnivå nattetid (kl. 22-07) 50 dBA och i nya bostadsområden 45 dBA. I samma ”beslut om riktvärden” finns också riktvärden inomhus i bostä- der för ekvivalent ljudnivå dag (kl. 07-22) 35 dBA och natt (kl. 22-07) 30 dBA. Den maximala ljudnivån bör inte överskrida 45 dBA. 37 Finlands bygglag. Bygglag | 751/2023 | Lagstiftning | Finlex. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 61 Bilaga 1. Internationell utblick Någon högsta ljudnivå vid fasad nämns inte. Enligt 6 § förordningen (360/2019) finns också i vissa specifika fall möjlighet att reglera vilka ljudnivåer som ska gälla specifikt i den enskilda detaljplanen. Regler om trafikbuller i Norge Norges klimat- och miljödepartement (klima- og miljødepartement) har gett ut riktlinje T-1442, för hantering av buller i fysisk planering (areal- planleggingen). I denna finns rekommenderade bullervärden för ljudni- våer utomhus, på fasader, till vissa delar specifikt utanför fönster, och uteplatser i anslutning till bostadshus och annan bebyggelse för buller- känsliga ändamål, som bostäder, vårdbyggnader, fritidsbostäder, skolor och förskolor. För trafik gäller olika värden beroende på om det är väg- spår- eller flygtrafik. I riktlinjen finns också rekommenderade bullervär- den för tysta områden, som parker, kyrkogårdar, friytor och friluftsområ- den i närheten av tätorter.38 Riktlinjen behandlar situationer där nya bostäder planeras uppföras i en bullrig miljö och etablering av nya verksamheter i befintlig bebyggelse, här tas upp buller från vägar, järnvägar, flyg, industrier, hamnar, termina- ler, skjutbanor, motorsport, vindkraftverk och anläggningar i närmiljön. Man betonar starkt att buller ska hanteras i planeringsarbetet, så att man därmed kan undgå kostsamma efteråtgärder och att tysta eller ljuddäm- pade områden för rekreation inte ska påverkas av bullrande verksamheter. Riktlinjerna bygger på att indela områden i en gul zon och en röd zon, be- roende på vilka ljudnivåer som förekommer. Om ljudnivåerna på platsen ligger under värden för gul zon krävs inga speciella åtgärder med avse- ende på buller. Men om ljudnivåerna når upp till värden enligt gul zon, exempelvis för vägtrafik L högre än 55 dB men under 65 dB, och max- den imal ljudnivå högre än 70 dBA men under 85 dBA, så måste det finnas särskilda bestämmelser om bullerskydd i detaljplanen, exempelvis om tyst sida. Om ljudnivåerna når upp till värden för gul zon bör kommunens detalj- plan innehålla följande bestämmelser: • För den nedre delen av den gula zonen rekommenderas ett krav på att alla bostäder ska ha en tyst sida, där sovrum kan placeras. • För den övre delen av den gula zonen rekommenderas ett krav på att alla bostäder ska ha en tyst sida och att minst ett sovrum ska placeras mot denna sida. Röd zon innebär exempelvis för vägtrafik, ljudnivåer över L 65 dB och den maximal ljudnivå över 85 dBA. I röd zon tillåts normalt inte nya bostäder 38 Norges Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging (T-1442). Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging - regjeringen.no. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 62 Bilaga 1. Internationell utblick men om det går att påvisa stor samhällsnytta, exempelvis i tättbebyggda centrala delar av en stad och vid närhet till kollektivtrafik finns det möj- lighet att tillåta bostäder. Man rekommenderas utföra en miljömedicinsk utredning i sådana fall, med en helhetsbedömning av placeringen. Det ska påtalas i detaljplanen att området är mycket bullerbelastat. Skolor och förskolor bör inte placeras i röda zoner, det kan dock vara möjligt om byggnaden i sig skapar en bullerskärmad yta för utevistelse. Om kommunen tillåter bostäder i den röda zonen rekommenderas det att ställa krav i bestämmelserna på att minst ett sovrum och minst hälften av rummen för ljudkänslig användning ska placeras mot den tysta sidan. Ljudnivå inomhus regleras i Byggteknisk forskrift, TEK17. Föreskriften hänvisar till norsk standard NS 8175:2012, ljudklass C liknande ett all- mänt råd. Standarden anger en högsta dygnsekvivalent ljudnivå på 30 dBA i sov- och vardagsrum samt en högsta maximal ljudnivå på 45 dBA i sovrum. Tyst sida För att uppfylla kravet på tyst sida får ljudnivåerna för exempelvis väg- trafik inte vara högre än L 55 dB och maximal ljudnivå högst 70 dBA. den Tyst sida kan uppnås genom planering, byggnadsplacering eller genom avskärmning nära källan. Om det inte är möjligt att uppnå en tyst sida för alla bostäder, till exempel för hörnlägenheter kan en dämpad fasad tillåtas som ersättning för den tysta sidan, för en liten andel av bostäderna. Sådana avvikelser från kvali- tetskriterierna och gränsvärdena måste motiveras i planbeskrivningen. Dämpad fasad En dämpad fasad är en bullerutsatt fasad som, efter avskärmning på eller vid fasaden, har en ljudnivå utanför öppningsbara fönster och/eller bal- kongdörrar som inte överstiger för exempelvis vägtrafik L 55 dB och den maximal ljudnivå 70 dBA. Regler om trafikbuller i Danmark Regler och vägledning för buller utomhus finns hos den statliga myndig- heten miljöstyrelsen som ligger under miljö- och jämställdhetsministeriet (miljø- og ligestillingsministeriet).39 För trafik gäller olika värden bero- ende på om det är väg- spår- eller flygtrafik. Gränsvärdena utgör grunden för myndigheternas bedömning av bullerstörning. Samtidigt är 39 Danmark, samlade vägledningar om gränsvärden för buller från Miljø- och ligestillings- ministeriet: Støjgrænser - Miljøstyrelsen. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 63 Bilaga 1. Internationell utblick gränsvärdena indikativa, och myndigheterna kan lätta på eller skärpa dem under vissa förhållanden. I samband med fysisk planering utreds bullersituationen kring vägar, järnvägar, industrier och andra bullerkällor där bullernivån är högre än de rekommenderade gränsvärdena. I dessa områden får inga bostäder eller annan bullerkänslig aktivitet placeras, om inte särskilda försiktighetsåt- gärder vidtas mot bullret. Gränsvärdena för vägtrafikbuller beskrivs i Miljöstyrelsens vägledning nr 4/2007 "Buller från vägar".40 Gränsvärdena är främst avsedda för plane- ring och används vid planering av nya bostadsområden, men används också som grund för att bedöma buller vid befintliga bostäder. På grund av att Danmark har antagit nya mått för buller finns gränsvärden för bul- ler från järnvägar i ett tillägg från juli 200741 till Miljömyndighetens väg- ledning nr 1/1997 "Buller och vibrationer från järnvägar" (PDF). Gräns- värdena för järnvägsbuller är också främst avsedda för planeringsända- mål. Notera att gränsvärde här bör motsvara det svenska begreppet rikt- värde. Det är inte möjligt att i en detaljplan bestämma hur bostädernas olika rum placeras i förhållande till bullerkällorna, men kommunen kan ge rekom- mendationer i detaljplanens redogörelsedel. Enligt vägledning nr 4/2007 ”Buller från vägar” kan bygglov inte beviljas för ett bostadshus om bygg- reglernas krav på bullernivå inomhus inte kan uppfyllas.42 I nya bostadsområden bör ljudnivån begränsas till L 58 dB den Gränsvärdet för vägtrafik bostäder är L 58 dB. Om den ljudnivån över- den skrids vid exempelvis kompletterande bebyggelse i centrala delar av en tätort ska följande säkerställas: • Alla utomhusområden som används för boende i omedelbar närhet av bostäderna har en ljudnivå som är lägre än 58 dB. Detsamma gäller områden nära bostaden som huvudsakligen används för promenader (t.ex. gångvägar, men inte trottoarer mellan bostaden och vägen), och • Utformningen av husens fasader är gjord så att det finns en ljudnivå på maximalt L 46 dB inomhus i sovrum och vardagsrum med den öppna fönster (exempelvis med speciella skärmar utanför fönstret, el- ler andra isolerande konstruktioner), och 40 Danmark, vägledning om buller från väg från Miljø- och ligestil-lingsministeriet: Stöj fra veje. Hämtad 2026-03-31. 41 Danmark, tillägg till vägledning nr 1/1997 om buller och vibrationer från järnvägar: Tillägg till vägledning nr 1 /1997 buller och vibrationer från järnvägar. Hämtad 2026-03- 31. 42 Stöj fra veje. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 64 Bilaga 1. Internationell utblick • Bostäderna är orienterade så att vardagsrum och sovrum i möjligaste mån vetter mot bostadens tysta fasad och sekundära rum vetter mot gatan. För bostäder och liknande, där dessa hänsyn är uppfyllda, bör bullernivån utomhus vid fasaden inte jämföras med riktvärdena. Byggreglernas krav på bullernivåer inomhus med stängda fönster måste också vara uppfyllda innan byggnaden kan tas i bruk. Ljudnivå inomhus uttrycks som ett gränsvärde, högst L 33 dB med stängda fönster vilket den ungefär motsvarar det svenska måttet dygnsekvivalent ljudnivå högst 30 dBA. Något värde för maximal ljudnivå anges inte. Planering för bostäder eller annan bullerkänslig användning bör inte plan- eras där ljudnivån från vägtrafik är högre än L 68 dB. Vid planering för den bostäder i bullerutsatta områden bör även tillgång till närliggande grön- områden som inte är bullerutsatta säkerställas. Gränsvärdet för järnvägstrafik vid bostäder är L 64 dB. Om den ljudni- den vån överskrids ska följande säkerställas: • Alla utomhusområden som används för boende i omedelbar närhet av bostäderna har en bullernivå som är lägre än L 64 dB. Detsamma den gäller områden nära bostaden som huvudsakligen används för prome- nader (till exempel gångvägar, men inte trottoarer mellan bostaden och vägen), och • Utformningen av husens fasader är gjord så att ljudnivån inte översti- ger L 52 dB inomhus i sovrum och vardagsrum med öppna fönster den (till exempel med speciell avskärmning utanför fönstret eller speci- ella isolerande konstruktioner), • Bostäderna är orienterade så att, så långt det är möjligt, vardagsrum och sovrum vetter mot bostadens tysta fasad och sekundärrum vetter mot järnvägen. För bostäder där dessa hänsyn är uppfyllda behöver inte utomhusljudni- vån vid fasaden jämföras med riktvärdena. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 65 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Denna tabellbilaga redovisar antalet och storleken på de byggaktörer som potentiellt berörs av förslaget. Byggherrar Företag och verksamheter som arbetar med att planera och projektera byggprojekt. Tabell 2. Utvecklare av byggprojekt (SNI 41.1) antal företag efter storlek, Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 1 112 Medelstora företag 50–199 anställda 2 Stora företag 200–500+ anställda 0 Samtliga 1 114 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Fastighetsbolag, bostäder Det går inte att specificera hur många av fastighetsbolagen i tabellen ne- dan som arbetar med utvecklande av byggprojekt. Tabell 3. Fastighetsbolag, bostäder (SNI 68.201) antal företag efter storlek, Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 25 463 Medelstora företag 50–199 anställda 108 Stora företag 200–500+ anställda 23 Samtliga 25 594 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Projektörer Här återfinns de flesta akustikkonsulter, eftersom de ofta arbetar med tek- nisk konsultation i byggprojekt, inklusive akustik. Tabell 4. Arkitektkontor och tekniska konsultbyråer (SNI 71.11 och 71.12) antal företag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 43 338 Medelstora företag 50–199 anställda 180 Stora företag 200–500+ anställda 43 Samtliga 43 561 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 66 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Byggnadsentreprenörer Tabell 5. Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader (SNI 41.2) antal fö- retag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 26 704 Medelstora företag 50–199 anställda 147 Stora företag 200–500+ anställda 24 Samtliga 26 875 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Installationsföretag Andra specialiserade bygg- och anläggningsarbeten inkluderar fuktskydd, ljudisolering (akustikisolering), brandskydd, värmeisolering och tätning av byggnader. Tabell 6. Installationsföretag, antal företag. Antal företag Elinstallationer (SNI 43.21) 12 376 VVS- och ventilationsinstallationer 9 328 (SNI 43.22) Andra specialiserade bygg- och anlägg- 2 474 ningsarbeten (SNI 43.29) Samtliga 24 178 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Tabell 7. Installationsföretag (SNI 43.21, 43.22 och 43.29) antal företag efter stor- lek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 23 969 Medelstora företag 50–199 anställda 180 Stora företag 200–500+ anställda 29 Samtliga 24 178 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Slutbehandling av byggnader Puts, snickeri, golv, måleri och övriga slutbehandlingsarbeten. Glasmäs- terier (SNI 43.342) omfattar glasmästeritjänster, såsom montering och re- paration av fönster, dörrar och andra glasdetaljer i byggnader. Övriga slutbehandlingsarbeten (SNI 43.39) omfattar montering av undertak och andra interiöra slutbehandlingsarbeten (kan inkludera glasmästeriarbeten som en mindre del av en bredare verksamhet inom övrig slutbehandling). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 67 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Tabell 8. Slutbehandling av byggnader SNI 43.3, antal företag. Antal företag Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten 632 (SNI 43.310) Byggnadssnickeriarbeten (SNI 43.320) 22 116 Golv- och väggbeläggningsfirmor 3 852 (SNI 43.330) Målerier (SNI 43.341) 6 841 Glasmästerier (SNI 43.342) 765 Övriga slutbehandlingsarbeten (SNI 845 43.39) Samtliga 35 051 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Tabell 9. Slutbehandling av byggnader SNI 43.3 (SNI 43.310, 43.320, 43.330, 43.341, 43.342 och 43.39) antal företag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 34 957 Medelstora företag 50–199 anställda 92 Stora företag 200–500+ anställda 2 Samtliga 35 051 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Byggprodukttillverkare Tabell 10. Byggprodukttillverkare bostadshus och andra byggnader, antal företag. Antal företag Betongvaror (SNI 23.61) 189 Cement (SNI 23.51) 12 Gipsprodukter för byggändamål (SNI 5 23.62) Trävaror (SNI 16.21-2) 67 Rör och ledningar (SNI 24.2) 66 Isoleringsmaterial (SNI 23.991) 7 Samtliga 346 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Tabell 11. Byggprodukttillverkare bostadshus och andra byggnader (SNI 23.61, 23.51, 23.62, 16.21-2, 24.2 och 23.991) antal företag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 311 Medelstora företag 50–199 anställda 21 Stora företag 200–500+ anställda 14 Samtliga 346 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 68 Bilaga 2. Antal berörda byggaktörer Partihandel med byggmaterial Virke och trävaror, cement, tegel och betongprodukter, fönster, dörrar, isoleringsmaterial, takmaterial, rör, beslag, färg, och övriga byggvaror. Tabell 12. Partihandel med byggmaterial (SNI 46.73) antal företag efter storlek, 2025. Företagsstorlek Antal anställda Antal företag Småföretag 0–49 anställda 2 968 Medelstora företag 50–199 anställda 43 Stora företag 200–500+ anställda 10 Samtliga 3 021 Källa: Statistiska centralbyrån, företagsdatabas (2025-12-02). 69 70 Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se 4202/3195 rnd :dllätstsaF

7 §. Domen har därför orsakat osäkerheter i hur trafikbullerförordningen ska tolkas och bidragit till onödiga tidsfördröjningar. Boverket instämmer i det som Trafikverket och Transportstyrelsen fört fram i sitt inspel om svårigheterna att tillämpa trafikbullerförordningen vad gäller 3, 5, 6, eller 7 §§. Detta kan försvåra möjligheterna till ny- byggnation av bostäder. Boverket föreslår därför en utredning av trafik- bullerförordningens avsnitt om maximala ljudnivåer, i första hand beträf- fande buller från flygplatser men i samband med det även buller från väg- och spårtrafik. 7.4 Hantera buller vid källan Reglerna i trafikbullerförordningen gör det möjligt att bygga bostäder på platser med höga ljudnivåer. De förslag som lämnas i den här rapporten syftar till att förenkla hanteringen av bullerfrågorna något och i vissa fall möjliggöra mer flexibla bostadslösningar på dessa platser. I detta sam- manhang är det dock viktigt att peka på att det i många fall är bättre och mer kostnadseffektivt att hantera bullret vid källan. Till exempel hade olika typer av avskärmningar längs stora trafikleder eller järnvägar kunna skapa goda boendemiljöer skyddade från buller där bostäder kunnat byggas utan kostsamma och tidkrävande utredningar och speciallösningar i varje enskild detaljplan och varje enskild byggnad. Det hade då behövt utredas hur kostnaderna ska fördelas mellan olika aktörer. 31 Trafikverket, 2026: Inspel om förslag till ändringar i trafikbullerförordningen. Trafik- verkets ärendenummer TRV 2025/56197. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 34 7 Analys och slutsatser En annan möjlighet att minska bullret vid källan är att använda tysta däck och bullerreducerande beläggning på vägen. Att dämpa bullret direkt vid källan har fördelen att det blir tystare både för de som vistas i närheten av vägen och för de som åker i bilen. Behov av bullerskyddsåtgärder vid varje enskild byggnad kan generellt sett minska om det genomförs åtgärder som gör att bullret minskar vid källan. Sådana åtgärder kan vara motiverade ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och kan även minska bullret vid befintliga bostäder. De kan dock ge upphov till ökade kostnader och andra konsekvenser för andra samhällsaktörer. Det finns därför behov av att vidare utreda tekniskt möj- liga och ekonomiskt rimliga källbulleråtgärder samt potentialer, kostna- der och rådighet över dessa. Med gemensamma lösningar kan hälsan och boendemiljön förbättras för många och behovet av individuella utred- ningar och åtgärder minskar. Det kan alltså vara mer kostnadseffektivt att åtgärda bullret vid källan än att hantera bullret genom lösningar vid varje enskild byggnad. Med ge- mensamma lösningar kan boendemiljön förbättras för många och behovet av individuella utredningar och åtgärder minskar. Detta skulle också kunna vara fördelaktigt utifrån miljömålet God bebyggd miljö. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 35 7 Analys och slutsatser 7.5 Sammanfattade slutsatser Nuvarande regelverk innebär att kraven på ljuddämpad sida och på bo- stadsrummens orientering måste säkerställas redan i detaljplaneskedet, vilket kan vara svårt att tillämpa i praktiken och avviker från vad en de- taljplan normalt reglerar. Inom ramen för detta uppdrag föreslår Boverket därför att kravet på bostadsrummens orientering tas bort. Förutom att un- derlätta detaljplaneringen och göra regelverket mer konsekvent och lätt- begripligt skulle det ge byggherren möjlighet att utforma bostäder av mer varierad storlek. Detta kan i sin tur bidra till ett mer differentierat bo- stadsutbud. Samtidigt finns det en risk att detta skulle kunna få negativ påverkan på hälsan för de boende. Ljudmiljön inomhus i bostäder regle- ras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och preciseras i Boverkets byggreg- ler. Kraven hanteras sedan i byggprocessen enligt PBL. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändring kopplat till Boverkets byggregler. Den miniminivå för inomhusbuller som regleras i byggreglerna kvarstår där- med. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra reglerna vid behov. Även om kravet på bostadsrummens orientering tas bort är det viktigt att det finns krav på en ljuddämpad sida av byggnaden utomhus för att för- hindra uppförande av bostadsbyggnader i alltför bullerutsatta miljöer. Dessutom bör det förtydligas att kravet på en ljuddämpad sida gäller för den längre av byggnadens sidor och för hela fasaden. Detta är betydelse- fullt för att skapa förutsättningar för en god boendemiljö. För att uppnå rättssäkerhet och likvärdigt bullerskydd för alla nya bo- stadsbyggnader borde samma krav på ljuddämpad sida gälla både inom och utanför detaljplanelagt område. Det innebär att 4 § andra stycket tra- fikbullerförordningen behöver tas bort, så att regelverket harmoniserar och att samma krav gäller oavsett var byggnaden är belägen. Att ta bort kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska orienteras mot en ljuddämpad sida bör inte innebära att de beräknade värdena i de- taljplanen överskrids oftare än idag. Det innebär att tillsynen enligt miljö- balken inte förväntas påverkas i någon större utsträckning, eftersom möj- ligheten till ingripande är mycket restriktiv. Boverket vill påpeka att det är viktigt att även till synes begränsade för- ändringar beslutas utifrån en helhetsbild av vilken reglering som finns och hur den säkerställer att påverkan på människors hälsa inte blir orim- ligt hög. Det behöver särskilt beaktas att på grund av den samordning som gjorts mellan PBL och miljöbalken, utgör trafikbullerförordningen den yttersta gränsen för vilka bullernivåer utomhus som kan accepteras vid bostadsbyggnader. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 36 8 Konsekvenser av författningsförslaget 8 Konsekvenser av författningsförslaget I detta kapitel beskrivs konsekvenserna av författningsförslaget enligt 6-10 §§ förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. 8.1 Redogörelse för problemet Dagens reglering av ljuddämpad sida syftar till att skydda människors hälsa i bullerutsatta lägen. Den tillämpas som en form av kompensation på platser där bullernivåerna är mycket höga och beräknas överstiga 60 dBA vid en bostadsbyggnads fasad. I praktiken innebär regleringen av bostadsrummens orientering dock att kommunen behöver reglera i detaljplanen att minst hälften av bostads- rummen i varje bostadslägenhet vänds mot den ljuddämpade sidan. Bo- stadshusets planlösning blir därför till viss del reglerad i detaljplanen, vil- ket innebär att exploatörer behöver ta fram relativt detaljerade underlag redan i detaljplaneskedet. Detta kan innebära ekonomiska risker i ett ti- digt skede. Att detaljplanen reglerar inomhusmiljön på detta sätt avviker från vad en detaljplan normalt reglerar. Inomhusmiljön regleras i första hand i 8 kap. PBL, 3 kap 13 § PBF samt i Boverkets byggregler. Kravet på lägenhetsutformning innebär en avvikelse från den avsedda regelstruk- turen vilket gör reglerna svårare att förstå och tillämpa. Det finns i dag ingen samlad nationell statistik som gör det möjligt att ange hur många detaljplaner eller byggprojekt som årligen påverkas av nuvarande krav på lägenhetsorientering i bullerutsatta lägen. Underlag från kommuner, länsstyrelser och branschaktörer, liksom de exempel som redovisas i rapporten, visar dock att problemet ofta förekommer i buller- utsatta projekt. Problembeskrivningen bygger därför huvudsakligen på dessa kvalitativa uppgifter och praktiska erfarenheter. Regleringen innebär vidare att kommunen behöver bedöma om den plan- lösning som exploatören föreslår kommer uppfylla trafikbullerförord- ningens krav. Regleringen ger på så sätt kommunens detaljplanehandläg- gare uppgifter som inte vanligen ingår i deras arbete. Boverkets utredning visar att kravet är svårt att tillämpa och att felaktigheter är relativt van- liga. Regleringen begränsar även vilka planlösningar som är möjliga i bullerut- satta lägen. Detta innebär att de bostäder som byggs i bullerutsatta mil- jöer storleksmässigt inte alltid motsvarar efterfrågan på marknaden. Ljuddämpad sida är en av de förutsättningar som trafikbullerförordningen anger för att möjliggöra bostadsbyggande i bullerutsatta lägen. Sverige har bostadsbrist och det byggs i dagsläget för få bostäder årligen för att lösa bristen. Problemet är särskilt stort i städer och tillväxtområden där Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 37 8 Konsekvenser av författningsförslaget många människor vill bo. Utifrån detta behöver det avvägas hur långtgå- ende krav som behöver ställas på bostadsbyggande i bullerutsatta miljöer. 8.2 Vilken förändring som eftersträvas I uppdraget efterfrågas en förändring av trafikbullerförordningen för att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen och möjliggöra ett ökat och mer differentierat bostadsutbud. Att ta bort kravet på att minst hälften av bo- stadsrummen i varje bostadslägenhet ska vändas mot den ljuddämpade si- dan innebär ett mer konsekvent regelverk där inomhusmiljön inte regleras i detaljplan med anledning av buller, vilket underlättar detaljplaneringen och ger tydligare förutsättningar för företag som bygger bostadshus. 8.3 Om ingen åtgärd vidtas (nollalternativet) Om förändringen inte genomförs kvarstår problemet att lägenhetsutform- ningen behöver styras i detaljplan i de fall riktvärdena för trafikbuller överskrids. Exploatörer kommer fortsatt att behöva ta fram detaljerade underlag innan det är säkert att detaljplanen kommer att få laga kraft, vil- ket innebär kostnader och ekonomiska risker i tidiga skeden. Utan förändringar fortsätter de nuvarande kraven att begränsa planlös- ningar och innebära kostnader för planering och byggande. Med nollalter- nativet kvarstår också en osäkerhet för de som tillämpar regelverket samt för exploatörer. Nollalternativet medför inte någon förändrad hälsopåverkan. Nuvarande krav i trafikbullerförordningen har som syfte att säkerställa påverkan på hälsa i bullerutsatta lägen och fortsätter göra det med detta alternativ. 8.4 Alternativa lösningar 8.4.1 Alternativ 1 Gemensamma vistelseytor med god ljudmiljö En lösning som Boverket fått i uppdrag att särskilt utreda är att ljuddäm- pad sida kompletteras med ett alternativ i form av gemensamma ljuddäm- pande vistelseytor. Ett sådant förslag skulle behöva säkerställas redan i detaljplanen och bedöms därmed inte innebära någon faktisk förenkling. Dessutom är det tveksamt om gemensamma vistelseytor verkligen kan anses likvärdiga med en ljuddämpad sida i direkt anslutning till bostaden, särskilt med risk för bostäder i miljöer med hälsofarliga bullernivåer. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 38 8 Konsekvenser av författningsförslaget Förslaget om gemensamma vistelseytor skulle kräva att kommunen i de- taljplanen ställer krav som varken kan garanteras i genomförandet eller följas upp med tillsyn. Boverket anser att en sådan reglering i detaljplan inte är förenlig med nuvarande plan- och bygglagstiftning. Mot denna bakgrund bedöms att ett alternativ där skyddad sida ersätts av gemen- samma vistelseytor inte är möjligt eller lämpligt att föreslå. Se vidare av- snitt 7.2. 8.4.2 Alternativ 2 Kravet på lägenhetsutformning tas bort men ljuddämpad sida bibehålls 8.4.2.1 Effekt på problemet Förslaget innebär att regelverket förtydligas, vilket underlättar för kom- munens detaljplaneläggning. Det innebär även mindre osäkerhet och ökad flexibilitet i projekteringen av bostadshus för de som bygger bostä- der i bullerutsatta områden. 8.4.2.2 Konsekvenser för staten Ekonomiska konsekvenser: Förslaget innebär kostnader för staten i form av behov av vägledning kopplat till regeländringen. Länsstyrelsernas till- syn över detaljplaner enligt 11 kap. 10 § 5 och 11 § PBL underlättas ge- nom att regelverket förtydligas. Andra relevanta konsekvenser: Påverkan på folkhälsopolitiska mål och miljökvalitetsmål behöver följas upp. 8.4.2.3 Konsekvenser för kommunen Ekonomiska konsekvenser: Kostnader för handläggning av detaljplaner i bullerutsatta lägen kan antas minskas något. Den ökade flexibiliteten i ut- formningen av bostäder kan minska kostnader och handläggningstid vid prövning av bygglov i dessa lägen. 8.4.2.4 Konsekvenser för företagen Ekonomiska konsekvenser: Vid planläggning i bullerutsatta lägen behö- ver byggherrar inte redan i detaljplaneskedet ta fram underlag för möjliga planlösningar. Andra relevanta konsekvenser: Möjligheten till ett mer differentierat bo- stadsutbud i bullerutsatta lägen ökar. 8.4.2.5 Konsekvenser för andra enskilda Ekonomiska konsekvenser: Tillgången till större bostäder i bullerutsatta lägen kan öka något eftersom förslaget ger utökad frihet för byggherren att utforma planlösningen. För enskilda kan detta innebära möjlighet att få större bostad till lägre kostnad per kvadratmeter, men också att hushåll med svagare ekonomi i högre grad hänvisas till bostäder i sämre ljud- miljö utomhus. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 39 8 Konsekvenser av författningsförslaget Andra relevanta konsekvenser: I vissa lokaliseringar kan det uppstå pro- blem med framför allt tillfälliga överskridanden och lågfrekvent buller. Inomhusmiljön regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets byggregler. Förslaget innebär ingen förändring av byggreglerna och mini- minivån kvarstår därmed. 8.4.3 Alternativ 3 Ljuddämpad sida, alternativt författningsförslag 8.4.3.1 Effekt på problemet Ett annat sätt att utforma författningsförslaget enligt alternativ 2 är att ljuddämpad sida ska anordnas vid en viss andel av byggnadens fasad, ex- empelvis hälften eller en tredjedel. Detta för att säkerställa att den ljud- dämpade sidan blir tillräckligt stor för att skapa en god ljuddämpad ute- miljö invid byggnaden. Problemet med detta alternativ och liknande sätt att säkerställa den ljud- dämpade sidans storlek är att det blir starkt styrande för bostadshusets placering och utformning. Det öppnar både för svåra tolkningssituationer och skapar incitament för ”kryphål”, exempelvis att utforma byggnaden på ett sådant sätt att den ljuddämpade sidan i praktiken minimeras, för att spara kostnader. I förlängningen kan ett sådant förslag därför leda till sämre bostäder och utemiljöer, både ur bullersynpunkt och allmän synpunkt. Boverket före- språkar därför inte detta förslag. 8.5 Redogörelse för lämpligast alternativ Inom ramen för detta uppdrag förespråkar Boverket alternativ 2, att ta bort kravet på lägenhetsutformning men behålla kravet på ljuddämpad sida. Kravet på ljuddämpad sida bör knytas till behovet av en god ute- miljö invid byggnaden. Detta uppfyller syftet med uppdraget och ger möjlighet till bättre bostadsutformning. 8.6 Analys av det valda alternativet Om kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot den ljuddämpade sidan tas bort, kan det få olika konsekvenser. Det är endast ärenden om detaljplan och bygglov utanför planlagt område som påverkas, om dessa påbörjas efter att ändringen trätt i kraft. Detta ef- tersom trafikbullerförordningen bara ska tillämpas vid denna typ av ären- den. Det är också enbart ärenden som rör bostadshus där ljudnivån övers- tiger 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad som påverkas. Det är alltså bara en liten andel av det totala bostadsbeståndet som berörs. En av Boverkets utgångspunkter i detta uppdrag har varit att författnings- förslaget inte bör tillåta bostäder i mer bullerutsatta miljöer än idag. För- fattningsförslaget innebär dock ett annat sätt att säkerställa den ljuddäm- pade sidan vilket gör att det inte bedöms möjligt att göra en mer exakt Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 40 8 Konsekvenser av författningsförslaget jämförelse med dagens trafikbullerförordning. Det kan därför inte uteslu- tas att bostadshus kan lokaliseras till andra, mer bullerutsatta platser om den valda lösningen genomförs. 8.6.1 Sammanfattning av konsekvenser Förslaget innebär att regelverket blir mer konsekvent och lättöverskåd- ligt, vilket underlättar detaljplaneringen. Det innebär också att byggherrar inte redan i detaljplaneskedet behöver ta fram underlag för möjliga plan- lösningar, vilket är en förenkling för byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Byggherren får mer flexibilitet att utforma bostäder i bullerutsatta lägen, vilket kan leda till mer varierade planlösningar och storlekar. Vid bo- stadslägenheter som inte är större än 35 kvadratmeter kan det antas att fö- retagen generellt behöver lägga något mer resurser på att klara byggreg- lernas ljudnivåer inomhus. Det kan handla om konsult- eller materialkost- nader. Vilka lösningar som är aktuella beror på bullersituationen och vad som ska byggas. I huvudsak förväntas förslaget dock inte medföra att det blir dyrare att klara inomhuskraven för bostadshus i bullerutsatta lägen. Förslaget förväntas därmed medföra ett mer differentierat bostadsutbud, men endast i begränsad omfattning öka bostadsutbudet. Om enkelsidiga lägenheter som är större än 35 kvadratmeter uppförs mot den sida av byggnaden där trafikbullerförordningens riktvärden över- skrids, kan det få negativa effekter för ljudmiljön inomhus. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Bover- kets byggregler. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Den miniminivå för inomhusbuller som gäller enligt byggreglerna är oförändrad. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra föreskrifterna vid behov. Bland de negativa effekter för hälsan som har identifierats för människor som bosätter sig i bostäder som planerats efter att förslaget trätt i kraft, finns ökad utsatthet för tillfälliga överskridanden av inomhusnivåer och lågfrekvent buller samt mer långvarig exponering eftersom det kan antas att människor bor längre i bostäder som är större än 35 kvadratmeter. Det kan också antas att sådana lägenheter är mer attraktiva för barnfamiljer, vilket gör att barn kan hamna i riskzonen. Förslaget syftar inte till att påverka eller försämra bullersituationen utom- hus och anger därför att en ljuddämpad sida ska finnas och att samma riktvärden som i dagens 4 § trafikbullerförordningen ska användas. Sam- tidigt innebär förslaget en viss osäkerhet, eftersom förslaget säkerställer ljuddämpad sida på ett helt annat sätt än nuvarande regelverk. Det kan därför inte uteslutas att ljuddämpad sida kan säkerställas i miljöer där bullersituationen och kravet på lägenheternas orientering tidigare gjort det omöjligt. Bostadshus skulle då kunna placeras i bullrigare miljöer än idag, vilket skulle leda till en generellt högre bullernivå på den expone- rade sidan. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 41 8 Konsekvenser av författningsförslaget Boverket föreslår att riktvärdena för ljuddämpad sida ska uppfyllas på hela fasaden. I vissa situationer skulle detta kunna skapa bättre resultat för utomhusmiljön vid den ljuddämpade sidan jämfört med dagsläget. Ut- vecklingen bör noggrant följas upp. Förslaget bedöms inte påverka bedömningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljös utvecklingstrend eller möjligheterna att nå målet. 8.6.2 Vilka som berörs av förslaget Förslaget berör enskilda, främst boende, byggherrar, fastighetsägare, ent- reprenörer, konsulter, kommuner, länsstyrelser och andra som tillämpar reglerna i praktiken. Även regioner och myndigheter som Folkhälsomyn- digheten kan beröras. Boverket och Naturvårdsverket kommer behöva vägleda om hur de ändrade reglerna ska tillämpas. 8.6.3 Centrala hälsokonsekvenser Det behöver beaktas att begränsningen på 65 dBA ekvivalent ljudnivå för bostäder på högst 35 m2 tas bort, vilket innebär att dessa bostäder kom- mer att kunna utsättas för högre ljudnivåer vid fasad. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets byggregler. Kraven på skydd mot buller inomhus hanteras i byggproces- sen enligt PBL. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra föreskrifterna vid behov. Människor vistas inomhus nästan 90 procent av sin tid och drygt två tred- jedelar av den i bostaden.32 Allt oftare vistas vi även i våra bostäder på ar- betstid.33 Detta innebär att bostäder och ljudmiljön i dessa spelar en viktig roll för både människors möjlighet till sömn och vila, men även arbets- miljö. Vissa grupper i befolkningen, såsom barn, äldre, personer med funktionsnedsättning eller ekonomiskt svaga, har också begränsad eller ingen möjlighet att påverka sin boendesituation och är därför särskilt ut- satta. Det är dock redan idag möjligt att vända bostadsrum, däribland sov- rum, mot exponerad sida. Det kan antas att även större och därmed fler bostäder i bullerutsatta mil- jöer byggs vända enbart mot en bullerexponerad sida, vilket i sin tur kommer att leda till att fler människor i dessa områden exponeras för höga ljudnivåer utomhus. Sådana större bostäder efterfrågas ofta av barn- familjer vilket kan innebära att barn exponeras i större utsträckning. Det kan även leda till att fler bor länge och exponeras längre, vilket ökar ris- ken för negativ hälsopåverkan. 32 Svensk Ventilation, 2018: Nästan hela livet inomhus. Nästan hela livet inomhus - Svensk Ventilation. Hämtad 2026-03-31. 33 Statistiska Centralbyrån, 2025: Pressmeddelande, Fler jobbar mer hemifrån. Fler jobbar mer hemifrån. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 42 8 Konsekvenser av författningsförslaget De boendes hälsa kan påverkas av tillfälliga överskridanden av gällande inomhusnivåer samt lågfrekvent buller. Sådana problem finns redan idag. Det kan inte uteslutas att även fler bostäder skulle byggas i mer bullerut- satta lägen än idag. Dock är det inte möjligt att säga i vilken utsträckning det skulle kunna ske. Detta innebär en osäkerhet i bedömningen. 8.6.4 Samhällsekonomiska konsekvenser Konsekvenserna bedöms på generell nivå och det har inte bedömts möj- ligt att räkna fram kostnader och nyttor i kronor. Förslaget innebär att byggherrar inte redan i detaljplaneskedet behöver ta fram underlag för att kommunen ska kunna bedöma om den tänkta planlösningen är genomför- bar. Regelverket blir mer konsekvent och lättöverskådligt, vilket är en tydlig fördel för byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Det under- lättar också detaljplaneringen eftersom kommunen inte längre behöver bedöma möjliga planlösningar redan i detaljplaneskedet. Byggherren får mer flexibilitet att utforma bostäder i bullerutsatta lägen, vilket kan leda till mer varierade planlösningar och storlekar. 8.6.4.1 Jämförelse mellan alternativ Denna jämförelse skiljer mellan ett nollalternativ (nuvarande krav på ljuddämpad sida) och alternativ 2 där kravet på att hälften av bostadsrum- men ska vändas mot en ljuddämpad sida tas bort. Tabell 1. En jämförelse mellan nollalternativet och alternativ 2. Aspekt Nollalternativ Alternativ 2 Planlös- Begränsad flexibilitet Ökad flexibilitet när kravet på bo- ningar i genom krav på oriente- stadsrummens orientering tas bort. bostäder ring av bostadsrum mot ljuddämpad sida. Hälso- Oförändrad. Risk för påverkan på hälsa i vissa si- skydd tuationer. Detaljpla- Bostadsrummens orien- Viss förenkling då bostadsrummens nering tering behöver regleras i orientering inte behöver regleras. detaljplan Samhällse- Reglerna är komplice- Regelverket förtydligas genom att de konomisk rade och tillämpas rela- krav som ställs på inomhusmiljön i nytta tivt ofta felaktigt. styrs av 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets byggregler. 8.6.4.2 Samlad samhällsekonomisk bedömning Sammanvägt innebär förslaget att regelverket förtydligas, vilket kan gynna bostadsbyggandet. På sikt behöver eventuella negativa hälsokonse- kvenser följas upp. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets byggregler. Förslaget i denna rap- port innebär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra föreskrifterna vid behov. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 43 8 Konsekvenser av författningsförslaget 8.6.4.3 Samhällsekonomisk kostnadsnyttoanalys Detta avsnitt redogör översiktligt för en samhällsekonomisk analys av förslaget att ta bort kravet på bostadsrummens orientering mot ljuddäm- pad sida, samtidigt som kravet på ljuddämpad sida vid fasad behålls. Analysen utgår från ett samhällsperspektiv och bygger på en jämförelse mellan ett nollalternativ och den föreslagna ändringen. Avsnittet ska inte uppfattas som en fullständig kvantitativ värdering av alla effekter eller som en heltäckande samhällsekonomisk kostnads‑nyttoanalys av försla- get. Konsekvenserna bedöms på generell nivå och det har inte bedömts möj- ligt att räkna fram kostnader och nyttor i kronor. För att kunna göra en så- dan beräkning hade behövts bland annat uppgifter om antalet planerade bostäder och deras fördelning mellan bullerutsatta lägen och lägen med lägre buller. Vidare hade behövts uppgifter om planlösningar i både nol- lalternativet och åtgärdsalternativet, liksom kostnadsunderlag för olika fa- sad- och fönsterlösningar samt ventilationssystem. Lokala hyres- och prisnivåer för bostäder utgör en viktig förutsättning för att värdera in- täktssidan. Dessutom krävs bullerberäkningar vid fasad samt en bedöm- ning av andelen enkelsidiga lägenheter mot bullerutsatt sida. Det finns också osäkerheter i flera led när det gäller att bedöma hälsoeffekterna. Det gäller både sambandet mellan exponering och effekt, befolkningens känslighet och faktiska vistelsemönster. De samhällsekonomiskt relevanta effekter som identifierats rör i ett första led planering och administration. Förslaget bedöms kunna minska beho- vet av att utreda och reglera lägenhetsorientering i detaljplan. Att regel- verket görs tydligare kan minska osäkerheter i tillämpningen och leda till något lägre kostnader för kompletteringar och omtag i planarbete i buller- utsatta lägen. Vidare berörs bygg‑ och projekteringskostnader. För huvuddelen av bo- städerna bedöms det inte ske någon generell förändring av den totala fa- sadyta som behöver ljudisoleras till följd av att orienteringskravet tas bort. För bostäder på högst 35 m² kan kostnaderna däremot öka, eftersom riktvärdet på 65 dBA tas bort för dessa. I sådana situationer kan mer lju- disolering behövas för att klara gällande krav på inomhusnivåer enligt Boverkets byggregler. I bullerutsatta projekt där genomgående lägenheter idag styrs av orienteringskravet kan däremot en viss förenkling av plan- lösningen minska projekteringskostnaderna. En tredje grupp effekter gäller bostadens användning och intäkter. Ge- nom ökad frihet i planlösningen kan ytan i vissa projekt utnyttjas mer ef- fektivt. I praktiken kan detta exempelvis innebära att behovet av korri- dorslösningar minskar och att genomgående lägenheter inte behöver gö- ras större än boende efterfrågar. I sådana fall kan viss boarea frigöras el- ler användas mer marknadsmässigt, vilket kan öka projektens intäkter. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 44 8 Konsekvenser av författningsförslaget Dessa effekter är dock starkt projektspecifika och kan inte generaliseras utan lokala data. Slutligen finns konsekvenser för hälsa och boendemiljö avseende bostä- der som planläggs i lägen där trafikbullerförordningens värden över- skrids. Förslaget kan leda till att fler enkelsidiga lägenheter, även större än 35 m², vetter mot en fasad där riktvärdena i trafikbullerförordningen överskrids. Forskning visar att långvarig exponering för trafikbuller kan ge upphov till sömnstörningar, ökad stressbelastning och en ökad risk för hjärt‑kärlsjukdom. Sådana effekter kan bli mer betydelsefulla om boende vistas mycket i bullerexponerade rum, till exempel vid distansarbete. På längre sikt kan de identifierade hälsoriskerna medföra ökade kostnader för hälso‑ och sjukvård samt för sjukskrivningar och därmed produktions- bortfall. Dessa potentiella kostnader har inte kvantifierats i kronor inom ramen för denna rapport, men är samhällsekonomiskt relevanta och bör beaktas i eventuella fördjupade analyser. Eventuella effekter på inomhus- miljön behöver hanteras inom ramen för Boverkets fortsatta arbete med byggregler. Förslaget innebär dock i sig inga ändrade ljudkrav inomhus; om uppföljningen visar behov av justeringar får detta hanteras i kom- mande översyner av byggreglerna. Sammanvägt bedöms förslaget kunna ge vissa samhällsekonomiska vins- ter genom förenklad detaljplanering, ett mer konsekvent regelverk och möjligheter till mer yteffektiva bostadsutformningar i bullerutsatta lägen. Samtidigt finns en risk för negativa hälsokonsekvenser i de fall fler och större lägenheter vetter enbart mot bullerutsatt fasad i dessa lägen. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 45 8 Konsekvenser av författningsförslaget Eftersom underlaget inte medger robusta beräkningar av hälsokostnader och eftersom effekterna är starkt beroende av lokala förhållanden, görs ingen samlad kvantitativ slutsats om nettoeffekten i kronor på nationell nivå. 8.6.5 Konsekvenser för staten Förslaget har vissa effekter för staten. Det handlar framför allt om kostna- der för vägledning kopplat till förslaget samt kostnader på sikt för att följa upp tillämpningen och utvärdera resultatet ur bland annat hälsosyn- punkt. 8.6.5.1 Boverket Boverket måste ta fram vägledning och utföra informationsinsatser gente- mot kommuner, länsstyrelser, byggherrar och allmänheten. Det kommer även behövas särskilda utvärderingar av regeländringens effekter på bo- endemiljö och hälsa. Dessa åtgärder genererar kostnader kopplade till ar- bete, konsultation och kommunikation. Om sådana utvärderingar visar att Boverkets byggregler behöver ändras, ansvarar Boverket för detta. 8.6.5.2 Naturvårdsverket Naturvårdsverket kan påverkas genom sitt ansvar för buller- och hälsofrå- gor genom miljöbalken. Det handlar främst om kostnader för vägledning och uppföljning av bullerpåverkan i samhället. 8.6.5.3 Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten kan påverkas genom ett ökat behov av analyser och nationell uppföljning om buller och dess konsekvenser för folkhäl- san. 8.6.5.4 Länsstyrelserna Länsstyrelsernas tillsyn över detaljplaner enligt 11 kap. 10 och 11 §§ PBL påverkas genom behov av uppdaterade bedömningskriterier och vägledning gentemot kommunerna med anledning av förslaget. Att regel- verket förtydligas kan förenkla länsstyrelsens tillsynsroll. 8.6.5.5 Samlad nettobedömning för staten Den samlade effekten för staten är begränsad. Ansvaret för uppföljning av bullerpåverkan inuti bostadsbyggnader ligger i första hand på Bover- ket, men även andra myndigheter kan beröras. 8.6.5.6 Åtgärder för att begränsa konsekvenser Det har inte bedömts nödvändigt att vidta åtgärder för att begränsa konse- kvenser för staten. 8.6.6 Konsekvenser för kommuner Förändringen påverkar framför allt kommunernas detaljplanering och till viss del även bygglovshanteringen. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 46 8 Konsekvenser av författningsförslaget 8.6.6.1 Ekonomiska konsekvenser för kommuner För kommunernas detaljplaneläggning kan förslaget medföra något mins- kad arbetsåtgång vid utformning av nya detaljplaner i bullerutsatta lägen genom att lägenhetsutformningen inte behöver regleras och att kommu- nen inte behöver granska och ta ställning till förslag på planlösningar. För handläggningen av ärenden om bygglov utanför detaljplanelagt område innebär förslaget motsvarande förenkling. Det kan noteras att Boverkets förslag inte påverkar redan antagna detalj- planer, där trafikbullerförordningens krav och särskilt kravet på lägen- hetsutformning har reglerats i detaljplanen. Planbestämmelser som anger att hälften av bostadsrummen ska vändas mot ljuddämpad sida fortsätter därför att gälla tills kommunen ändrar eller upphäver planen. Eftersom detaljplanens reglering är en helhet anser Boverket inte att det vore lämp- ligt om ändringen innebar att sådana planbestämmelser automatiskt skulle sluta gälla. Det är mer oklart hur Boverkets förslag påverkar tillämpningen av plan- bestämmelser som innehåller formuleringar som inte har stöd i lagen, till exempel att 4 § trafikbullerförordningen ska tillämpas. Det är möjligt att den förordning som gällde när detaljplanen antogs då ska tillämpas, men andra tolkningar kan också vara möjliga. Frågan kan sannolikt bara bes- varas i rättspraxis. 8.6.6.2 Konsekvenser för miljötillsyn och ingripanden enligt miljöbalken Boverket bedömer att det inte kan antas att ingripanden eller skärpta vill- kor enligt miljöbalken kommer att bli vanligare om Boverkets förslag ge- nomförs (se avsnitt 7.2.4). 8.6.6.3 Åtgärder för att begränsa konsekvenser För att förslaget ska kunna tillämpas på rätt sätt kommer kommunerna behöva vägledning från statliga myndigheter. 8.6.6.4 Kommunala självstyret Förslaget bedöms inte inskränka den kommunala självstyrelsen, eftersom kommunernas ansvar för detaljplanering enligt PBL kvarstår. Kommu- nerna har även fortsättningsvis möjlighet att inom ramen för detaljplane- ringen reglera bebyggelsens placering och utformning i bullerutsatta lä- gen. 8.6.7 Konsekvenser för regioner 8.6.7.1 Ekonomiska konsekvenser för regioner Regionerna kan påverkas genom ökade vårdkostnader kopplat till buller- relaterad stress och ohälsa. Sådana effekter kan förstärkas över tid när fler hushåll exponeras för skadligt buller. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 47 8 Konsekvenser av författningsförslaget 8.6.8 Konsekvenser för företag Förslaget påverkar en bred krets av företag inom bygg- och fastighetssek- torn, däribland byggherrar, fastighetsägare, byggbolag, konsultföretag, arkitekter, akustiker samt leverantörer av byggmaterial och tekniska sy- stem. Ett byggprojekt involverar många olika aktörer och intressenter. Bilaga 2 visar antalet företag som skulle kunna beröras, vilka branscher företagen är verksamma inom samt storleken på dessa företag. Statistiken är häm- tad från Statistiska centralbyrån (SCB), företagsdatabasen. 8.6.8.1 Ekonomiska konsekvenser Förslaget bedöms underlätta för företag som bygger bostäder. Byggherrar och fastighetsägare får större frihet att utforma bostäder, bland annat uti- från behov på platsen eller i kommunen generellt, eller utifrån ekono- miska förutsättningar. Exempelvis kan det bli möjligt att bygga fler bo- stadslägenheter i ett bostadshus när samtliga lägenheter inte behöver vän- das mot ljuddämpad sida. Projekten kan därmed bli enklare att planera och genomföra, vilket kan ge kortare byggtider och lägre kostnader för projektering. Detta kan bidra till ökad lönsamhet i bostadsbyggandet. För bostadslägenheter på högst 35 kvadratmeter kan kostnaderna för lju- disolering generellt öka något eftersom riktvärdet på 65 dBA ekvivalent ljudnivå tas bort vid sådana. I huvudsak förväntas förslaget dock inte medföra att det blir dyrare att klara inomhuskraven för bostadshus i bul- lerutsatta lägen. Som beskrivits ovan finns det också en viss osäkerhet i huruvida förslaget möjliggör bebyggelse i mer bullerutsatta miljöer än idag. I de fall bo- stadshus placeras på platser med generellt högre bullernivåer än vad som är möjligt idag, ökar kostnaderna för att uppnå en god inomhusmiljö, till exempel för ljudisolering av fönster och väggar. Boverkets arbete med kostnader för ljudisolering i fasad indikerar att merkostnaden för att upp- fylla byggreglernas ljudkrav i ett bullerutsatt typfall, jämfört med ett mot- svarande fall utan bullerproblem, kan uppgå till i storleksordningen tiotu- sentals kronor per rum. Det bedöms dock inte som möjligt att bedöma hur mycket vanligare detta kan antas bli. Enkelsidiga lägenheter mot bullerexponerad sida, där bullerkällan är ex- empelvis en trafikerad väg, kan i vissa fall värderas lägre på bostads- marknaden, bland annat utifrån begränsade möjligheter att ha öppna föns- ter. I andra fall kan positiva kvaliteter, som god utsikt, delvis motverka effekten. Sammantaget är pris- och värdeeffekterna därför osäkra och be- roende av det enskilda läget. Slutligen innebär förslaget ett behov för alla företag inom området att satsa på utbildning och processanpassning. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 48 8 Konsekvenser av författningsförslaget 8.6.8.1.1 Påverkan på konkurrensförhållanden Effekterna på konkurrensförhållandena bedöms som osäkra. Å ena sidan kan större företag med egna utvecklingsresurser ha lättare att snabbt an- passa rutiner och tekniska lösningar. Å andra sidan kan ett mer lättilläm- pat regelverk och minskat behov av tidiga, detaljerade utredningar sär- skilt underlätta för mindre aktörer. 8.6.8.2 Andra konsekvenser för företag I samband med arbetet har Boverket inte noterat att förslaget påverkar fö- retag i något annat avseende än vad som redan beskrivits. Några tillkom- mande kostnader eller andra konsekvenser till följd av förslaget utöver vad som har berörts kan inte förutses. 8.6.8.3 Åtgärder för att begränsa konsekvenser Åtgärder för att begränsa negativa ekonomiska och hälsomässiga effek- ter: − Vägledning: Boverket kan tillhandahålla vägledning riktade till före- tag och hushåll. − Uppföljning: genomför uppföljningar cirka fem år efter ikraftträ- dande enligt föreslagna indikatorer (se avsnitt 8.7 Ikraftträdande och utvärdering). 8.6.9 Konsekvenser för andra enskilda Förslaget kan innebära effekter för boende. De berörda kan delas in i grupper som boende i nyproduktion, personer med särskilda behov såsom ljudkänslighet samt olika inkomstgrupper. 8.6.9.1 Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär att enkelsidiga lägenheter kan hamna mot en fasad där trafikbullerförordningens riktvärden för buller överskrids. Tillgången till större bostäder kan öka något, vilket kan ge enskilda fler kvadratmeter till lägre kostnad per kvadratmeter. 8.6.9.2 Hälsokonsekvenser Förslaget möjliggör enkelsidiga lägenheter mot den sida där riktvärdena för trafikbuller överskrids vid fasad. De som bor i sådana lägenheter kan påverkas genom negativa effekter för ljudmiljön. Ljudmiljön inomhus i bostäder regleras i 8 kap 4 § PBL, 3 kap 13 § PBF och i Boverkets bygg- regler. Förslaget i denna rapport innebär inte någon ändring kopplat till byggreglerna. Den miniminivå för inomhusbuller som gäller enligt bygg- reglerna är oförändrad. Det ligger inom Boverkets ansvar att följa upp och ändra föreskrifterna vid behov. Till detta kommer att förslaget endast påverkar en mycket liten andel av den totala bostadsbebyggelsen. Vissa bullerproblem är redan i dagsläget svåra att hantera. Det handlar framför allt om tillfälliga överskridanden av bullerriktvärdena inomhus samt lågfrekvent buller. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 49 8 Konsekvenser av författningsförslaget Det kan inte uteslutas att bostäder skulle byggas i mer bullerutsatta lägen än idag. Dock är det inte möjligt att säga om och i vilken utsträckning det skulle kunna ske. Därför är det inte möjligt att fullt ut bedöma förslagets påverkan på förutsättningar för att promenera och vistas ute i bostadsmil- jöerna. 8.6.9.2.1 Vädringsmöjligheter och inomhusklimat Boverkets byggregler avseende ventilation och termisk komfort omfattar inget krav på att fönster ska finnas eller att de måste vara öppningsbara. Det är därför byggherren som avgör om öppningsbara fönster ska använ- das. Däremot krävs möjlighet till ökad luftväxling i bostäder om det inte är obehövligt (3 kap. 6 § BFS 2024:8). Det finns också krav på accepta- bel termisk komfort (6 kap. 1–2 §§ BFS 2024:8). Kraven är funktions- krav, vilket innebär att det inte är angivet hur de ska uppfyllas. Olika lös- ningar är därför möjliga. Om bullersituationen utanför en nybyggd bostadslägenhet gör att vädring genom öppet fönster tillämpas mer sällan, kan det leda till högre kostna- der för luftkylning i byggnadens ventilationssystem. Vädring genom öp- pet fönster är en vanlig metod för tillfällig luftväxling, vilket sannolikt har en begränsad påverkan på bullersituationen inomhus. På grund av de krav som ställs på en byggnads energihushållning torde dock mer långva- rig vädring genom öppet fönster bara i undantagsfall kunde tillämpas som metod för att klara krav på luftväxling och termisk komfort (jämför 9 kap. BFS 2011:6). 8.6.9.3 Jämställdhet och jämlikhet Barn i förskole- och skolålder är extra känsliga för buller eftersom det på- verkar koncentration, språkutveckling och inlärning. Bullerexponering kan förstärka skillnader i utbildningsresultat mellan barn i olika bostads- miljöer. 8.6.9.4 Särskilt utsatta och sårbara grupper Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och kroniskt sjuka är sär- skilt sårbara för både buller och värmestress, då de ofta vistas mer i hem- met och kan ha svårare att kompensera genom att byta miljö eller anpassa vardagen. Personer med funktionsnedsättning och personer med annan än svensk bakgrund rapporterar i högre utsträckning sömnstörning av trafikbuller i sin bostad.34 Det finns risk att förslaget bidrar till att öka denna utveckl- ing. 34 Folkhälsomyndigheten 2023: Miljöhälsoenkäten 2023. Data om Boende och närmiljö: Buller/Störs av buller. Folkhälsodata - välj tabell. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 50 8 Konsekvenser av författningsförslaget 8.6.10 Europeiska unionen Förslaget bedöms inte beröra Sveriges skyldigheter enligt EU-rätt. Miljö- bullerdirektivet (2002/49/EG) ställer inga direkta krav på nationella byggnadsregler, utan fokuserar på kartläggning och åtgärdsprogram. För- slaget går inte utöver eller understiger miniminivåer i EU-lagstiftning. 8.6.11 Miljö- och klimatkonsekvenser Som beskrivits ovan kan det inte uteslutas att ljuddämpad sida kan säker- ställas i miljöer där bullersituationen och kravet på lägenheternas oriente- ring tidigare gjort det omöjligt. Bostadshus skulle då kunna placeras i bullrigare miljöer än idag, vilket då hade inneburit att det krävs mer material för ljuddämpning med mera. Det skulle också kunna innebära mer förtätning och mer effektiv användning av infrastruktur. På grund av dessa osäkerheter går det dock inte att bedöma miljö- och klimatkonse- kvenser till följd av lokalisering till sådana miljöer. Förslaget kan antas leda till att vädring, som idag är en vanlig lösning för kompletterande ventilation, inte längre blir lämplig och kommer behöva ersättas med andra lösningar, såsom mekanisk ventilation och kylning. 8.6.12 Konsekvenser för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Förslaget kan ha bäring på flera av målets tio preciseringar, framför allt hållbar bebyggelsestruktur (1), natur- och grönområden (5), god vardags- miljö (7), hälsa och säkerhet (8) samt hushållning med energi och resur- ser (9). Vid den senaste fördjupade utvärderingen hade miljökvalitetsmålet be- dömts inte kunna nås till 2030, varken när det gällde miljötillståndet eller beslutade styrmedel för att nå målet på sikt. Utvecklingen för målets mil- jötillstånd bedömdes som neutral. Detta med anledning av att utveckl- ingen för målets olika aspekter gick åt olika håll, baserat på analysen av perioden 2018–2022. Bland annat hade utvecklingen i miljötillståndet be- dömts negativ för bullerstörning hos människor.35 Det aktuella förslaget bedöms inte påverka bedömningen av målets ut- vecklingstrend eller möjligheterna att nå målet. 8.7 Ikraftträdande, informationsinsatser och utvärdering 8.7.1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser För att berörda aktörer ska få möjlighet att förbereda och anpassa sig till Boverkets förslag föreslås att förslaget träder i kraft minst tolv månader 35 Boverket, 2022: God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet. Rapport 2022:13. God bebyggd miljö - fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 51 8 Konsekvenser av författningsförslaget efter beslut. Det är också lämpligt att övergångsbestämmelser används så att förslaget inte tillämpas på pågående detaljplaneärenden samt pågående ärenden om lov och förhandsbesked utanför detaljplanelagt område. 8.7.2 Speciella informationsinsatser Boverket kommer behöva bidra med vägledningsmaterial och utbildning riktat främst till kommuner och länsstyrelser. Kommunerna har ansvar för planläggning samt prövning av lov och förhandsbesked, medan länssty- relsen berörs som tillsynsmyndighet över detaljplaner enligt 11 kap. 10 – 11 §§ PBL. Utbildningsinsatser behöver samordnas med Naturvårdsverket, som har vägledningsansvar bland annat utifrån miljöbalkens bestämmelser om skydd för människors hälsa utifrån omgivningsbuller. Med utgångspunkt i en schabloniserad timkostnad på 700 kronor och ett årsarbetsmått på cirka 1 600 timmar (vilket motsvarar cirka 1 120 000 kronor per årsarbetskraft) har en uppskattning av kostnaderna för inform- ationsinsatserna gjorts. Beräkningen omfattar framtagande och uppdate- ring av vägledning och webbinformation, produktion av digitala utbild- ningar och webbinarier, samverkan med Naturvårdsverket och andra ak- törer samt projektledning och enklare uppföljning under en period om cirka 2–3 år. Sammanlagt bedöms resursbehovet motsvara ungefär 2,4– 2,9 miljoner kronor för hela perioden. Denna kostnadsuppskattning avser Boverkets informationsinsatser, inklu- sive Boverkets arbete med samverkan med Naturvårdsverket. Naturvårds- verkets eventuella egna kostnader för vägledning och information redovi- sas inte här. 8.7.3 Utvärdering Förslagets effekter på bostadsbyggandet samt för bullersituation för bo- ende bör utvärderas. En lämplig tidpunkt skulle kunna vara 5 år efter ikraftträdande. En sådan utvärdering skulle också kunna ingå i en allmän översyn av trafikbullerförordningens tillämpning i Sverige. Det ska noteras att Boverkets ansvar för uppföljning och utvärdering av byggreglerna inte omfattas av denna kostnad. Uppföljningsindikatorer föreslås för fem år efter ikraftträdande. Dessa bör omfatta kvantitativa mått som antal påbörjade bostäder i bullerutsatta lägen, andel nyproducerade lägenheter utan ljuddämpad sida, genomsnitt- lig merkostnad per lägenhet för fasad/fönster samt energianvändning för ventilation i nyproduktion. Hälsorelaterade indikatorer bör inkludera självrapporterad andel sömnstörda via enkät samt registerdata för hjärt‑kärlrelaterade vårdkontakter på längre sikt. Ansvar för uppföljning föreslås ligga på Boverket i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 52 8 Konsekvenser av författningsförslaget Exempel på indikatorer kan vara antal påbörjade bostäder i områden där trafikbullerförordningens riktvärden överskrids, andel nya lägenheter utan åtminstone ett rum mot ljuddämpad sida, medelvärde av merkostnad för fasad/fönster per lägenhet, energianvändning för ventilation i nypro- ducerade bostäder, andel låginkomsttagare och barnfamiljer i nya lägen- heter i bullerutsatta lägen, självrapporterad buller‑ och sömnstörning hos boende (enkätundersökningar) samt registerbaserad statistik över buller- relaterad hjärt‑kärl‑ohälsa. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 53 9 Författningskommentarer 9 Författningskommentarer 9.1 Förslag till förordning om ändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader

11 § Boverkets föreskrifter [2020:5] om detaljplan). Planbestämmelserna ska följas vid lovprövning inom detaljplanelagt område enligt 9 kap. 56 § 2 PBL. 3.3 Koppling mellan PBL och miljöbalken Vid detaljplanering för bostadsbyggnader ska planbeskrivningen som hu- vudregel innehålla en redovisning av beräknade bullervärden (4 kap. 33 § 6 Ljudnivåer utrycks i decibel (dB), beteckningen dBA innebär att frekvensinnehållet är vägt med ett filter som efterliknar örats känslighet vid olika frekvenser. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 14 3 Gällande regelverk och nationella mål PBL). På liknande sätt ska ett beslut om bygglov för ny- och tillbyggnad utanför detaljplan innehålla en sådan redovisning (9 kap. 105 § andra stycket PBL). Redovisningen av beräknade värden hindrar i viss utsträckning tillsyn en- ligt miljöbalken och hindrar även en tillståndsmyndighet enligt miljöbal- ken från att meddela strängare villkor än vad som följer av de beräknade värdena (16 kap. 2 d §, 24 kap. 6 §, 26 kap. 9 a § miljöbalken). Trots detta får förelägganden eller förbud, eller skärpta villkor, meddelas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.7 Av förarbetet framgår att bedömningen av om synnerliga skäl föreligger ska göras restriktivt. Exempel på situationer är om bullerberäkningen har varit väsentligen felaktig, om de antaganden och bedömningar som har byggt på bullerberäkningen och som har legat till grund för planbeskriv- ningen eller bygglovet visar sig ha varit felaktiga, eller om det senare in- träffar omständigheter som inte var kända vid tidpunkten för bullerberäk- ningen. Undantag kan bli aktuellt bara om dessa felaktigheter eller om- ständigheter leder till bullernivåer som innebär betydande olägenheter för de boendes hälsa.8 Lagstiftningen säkerställer på detta sätt att bullret tas om hand vid plan- läggning och prövning av bygglov utanför detaljplanelagt område, samt att den som vill genomföra en åtgärd eller bedriva en verksamhet inom detaljplan eller i enlighet med ett beviljat bygglov inte ska drabbas av på- följder enligt miljöbalken så länge de beräknade värdena inte överskrids. 3.4 PBL och Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader Bullernivåer inuti en byggnad regleras som ett tekniskt egenskapskrav i 8 kap. 4 § 5 PBL, där det anges att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd mot buller. Regleringen är inriktad på hur byggnaden utformas och konstrueras. Kravet vidareut- vecklas i 3 kap. 13 § PBF. Där framgår att ett byggnadsverk ska vara pro- jekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av använ- darna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden. Bo- verket får enligt 10 kap. 3 § PBF meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av dessa bestämmelser, vilket görs genom Boverkets bygg- regler. Byggreglerna anger på så sätt samhällets minimikrav för att uppnå 7 De beräknade värdena hindrar också under vissa förutsättningar en överträdelse av ett miljövillkor från att betraktas som ett miljöbrott, 29 kap. 4 § miljöbalken. Här saknas dock möjlighet till undantag vid synnerliga skäl. 8 Prop. 2014/15:122 s. 76–77. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 15 3 Gällande regelverk och nationella mål en acceptabel nivå avseende ljudmiljön inomhus i bostäder. Det är Bover- kets ansvar att vid behov följa upp och ändra reglerna. Boverkets föreskrifter (BFS 2024:10) om skydd mot buller i byggnader innehåller föreskrifter om bullerskydd inuti en byggnad. När det gäller bostadsbyggnader finns särskilda regler om ljudnivåskillnad mellan byggnadens utsida och insida (2 kap. 8 § BFS 2024:10), vilket i praktiken ska uppfyllas genom att byggnaden konstrueras så att bullret från trafik och andra yttre ljudkällor dämpas inomhus. Buller från trafik kan behöva dämpas för att vissa angivna ljudnivåer inte ska överskridas. Beräkningen av ljudnivåer från trafik grundas på ett årsmedelvärde. I byggreglerna finns också särskilda regler för lågfrekvent buller från andra yttre ljudkäl- lor än trafik. Krav som rör ett byggnadsverks tekniska egenskaper ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad (8 kap. 5 § PBL). Det är byggherren, det vill säga den som för egen räk- ning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som ansvarar för att kraven följs (1 kap. 4 § och 10 kap. 5 § PBL). Byggnadsnämnden ska göra en bedömning av om kraven kan antas uppfyllas vid bedömning av om startbesked kan ges (10 kap. 23 § 1 PBL). Vid slutbesked ska verifieras att kontrollplanen har följts i enlighet med lagens krav (10 kap. 34 § PBL). Krav som rör inomhusbuller ställs alltså med stöd av andra bestämmelser än omgivningsbuller utomhus och hanteras enligt byggprocessen i PBL. Krav som ställs i byggreglerna ska därför inte regleras i detaljplan. Kom- munen ska förutsätta att krav som rör inomhusbuller kommer prövas mot 8 kap. PBL när bebyggelsen genomförs. I vissa fall kan kommunen redan i detaljplanen behöva göra en bedöm- ning av om kraven som rör inomhusbuller går att uppfylla i praktiken när planen genomförs. I särskilt problematiska bullersituationer är det inte alltid självklart att bebyggelsen går att genomföra utan att särskilda krav ställs i detaljplanen. Det kan då vara aktuellt att med stöd av 4 kap. 16 § 1 PBL ställa krav på visst utförande av byggnadens konstruktion för att sä- kerställa att bebyggelsen kan genomföras enligt planen. 3.5 PBL och Boverkets föreskrifter om hygien, hälsa och miljö Ett byggnadsverks tekniska egenskaper i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö regleras i 8 kap. 4 § 3 PBL samt 3 kap. 9 § PBF. Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall ställer krav på att byggnader ska ha ett ventilationssystem som ger en kontinuerlig luftväx- ling (3 kap. 4 § BFS 2024:8). Detta säkerställer att luften inomhus håller en acceptabel luftkvalitet. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 16 3 Gällande regelverk och nationella mål Byggreglerna ställer inte specifika krav på möjlighet till vädring genom öppet fönster eller någon annan teknisk lösning för att hantera tillfälligt behov av ökad luftväxling. Det finns heller ingenting i regelverket i öv- rigt som ställer krav på öppningsbara fönster. Enligt Boverkets uppfatt- ning går det inte heller att med stöd av PBL i övrigt ställa krav på öpp- ningsbara fönster i detaljplan, bygglov med mera. Det är därför byggher- ren som avgör om fönster ska gå att öppna. 3.6 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. Målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Enligt riksdagens beslut om nationella mål för miljöpolitiken ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö där byggnader ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främ- jas.9 God bebyggd miljö har tio preciseringar som förtydligar målet och an- vänds i det löpande uppföljningsarbetet.10 Bebyggelsestrukturen ska vara långsiktigt hållbar både vad gäller nylokalisering av byggnader och an- vändning och förvaltning av befintlig bebyggelse. Byggnader ska även vara hållbart utformade (precisering 1). Den byggda miljön ska utgå från och stödja människans behov av trevnad och varierat utbud av bostä- der (precisering 7). Vidare ska människor inte utsättas för skadliga luft- föroreningar, ljudnivåer eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsris- ker (precisering 8). Målet innebär även en effektiv, resursbesparande och miljöanpassad användning av energi, mark och andra naturresurser (pre- cisering 9). När det gäller utemiljön så ska det finnas grönområden och grönstråk av god kvalitet i närheten av bebyggelsen (precisering 5). Det ska även finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar (pre- cisering 4). Ljudmiljön är en av faktorerna i miljön som är viktig för att skapa förutsättningar för hållbara boendemiljöer som kan fungera och nyttjas långsiktigt utan att människors hälsa äventyras. Ambitionen i preciseringen Hälsa och säkerhet uttrycks som att skador orsakade av skadliga ljudnivåer och andra störningar så långt som möjligt bör undvikas. Vilken nivå som fastställs vara skadlig bör grundas i en ve- tenskapligt baserad riskbedömning. Riskbedömningen kan ändras över tid beroende på nya vetenskapliga rön.11 Det innebär att målets 9 Riksdagens beslut den 29 april 1999 (bet. 1998/99: MJU6, rskr. 1998/99:183) i anled- ning av regeringens proposition (prop. 1997/98:145) om Svenska Miljömål. Se även Na- turvårdsverket: God bebyggd miljö - Sveriges miljömål. Hämtad 2026-03-31. 10 Naturvårdsverket: Preciseringar av God bebyggd miljö - Sveriges miljömål. Hämtad 2026-03-31. 11 Prop. 2009/10:155 s. 211–213. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 17 3 Gällande regelverk och nationella mål ambitionsnivå vad gäller buller inte per automatik är samma som i gäl- lande regelverk. Det finns inte någon inbördes hierarki mellan målets preciseringar, alla är lika viktiga för målet. De är olika omfattande och överlappar delvis varandra. Detta innebär att exempelvis utbud av bostäder eller resursef- fektivitet inte väger tyngre än hälsa och säkerhet eller hållbar bebyggelse- struktur. Hur förslaget påverkar miljömålet God bebyggd miljö redovisas under rapportens konsekvensbeskrivning i avsnitt 8. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 18 4 Problembeskrivning 4 Problembeskrivning Trafikbullerförordningen anger vissa gränser för bostadsbyggande i bul- lerutsatta lägen. Kravet på ljuddämpad sida är en form av kompensation på platser där bullernivåerna är mycket höga och beräknas överstiga 60 dBA vid en bostadsbyggnads fasad. Syftet är att skapa en god boende- miljö som inte innebär oacceptabla risker för människors hälsa ur buller- synpunkt. Boverket har i tidigare sammanhang kommit fram till att förordningen inte innebär något hinder för bostadsbyggandet vad gäller antalet bostä- der som planeras och byggs.12 Boverkets utredning visar samtidigt att det finns problem med regleringen om ljuddämpad sida. Framför allt handlar det om problem kopplat till att planlösningen behöver regleras i detalj- plan. Utredningen grundar sig på Boverkets egna observationer och på in- spel från aktörer inom samhällsbyggnadssektorn. 4.1 Reglering av planlösningen i detaljplanen Regleringen om ljuddämpad sida i 4 § trafikbullerförordningen, innebär att i lägen där riktvärdet 60 dBA överskrids, behöver minst hälften av rummen i varje bostadslägenhet vändas mot den ljuddämpade sidan. Kra- vet ska tillgodoses vid detaljplanering och vid prövning av bygglov utan- för detaljplanelagt område. Detta innebär att detaljplanen behöver inne- hålla en bestämmelse som tillgodoser kravet på bostadsrummens oriente- ring, till exempel: ”För bostäder mot X-gatan som överstiger 35 m² ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljud- dämpad sida.” Detta innebär att planlösningen till en del styrs redan i de- taljplanen. I bygglovsskedet ska detaljplanen följas. För den som vill bygga ett bostadshus i ett bullerutsatt läge innebär kravet att relativt detaljerade underlag behöver tas fram redan i detaljplaneske- det för att visa möjliga planlösningar, även om den slutliga planlösningen inte behöver tas fram förrän i lovskedet. Kravet innebär på så vis ekono- miska risker i ett tidigt skede av exploateringen, innan det ens är säkert att detaljplanen kommer antas och genomföras. Detta kan dämpa viljan att bygga, vilket blir extra påtagligt i stora planer som innehåller ett stort antal bostäder som planeras att byggas ut under en längre tidsperiod. Det står också klart att regleringen begränsar vilka planlösningar som är möjliga i bullerutsatta lägen med höga ljudnivåer. Till exempel kan sma- lare huskroppar behövas för att möjliggöra genomgående lägenheter eller 12 Boverket, 2016: Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbygg- nader, PM. Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Hämtad 2026-03-31. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 19 4 Problembeskrivning användning av undantaget för bostäder på högst 35 kvadratmeter. Detta innebär att de bostäder som byggs inte alltid motsvarar efterfrågan på marknaden. Boverket har inga närmare uppgifter på hur vanligt det är att ovan be- skrivna problem uppstår. Boverket har dock tagit del av exempel från ex- ploatörer när det gäller planlösningar. I ett projekt blev 4 av 9 lägenheter mindre än 35 m2 på grund av bullerkraven, vilket innebar att ytor som kunde använts som bostadsyta i stället blev korridorer. En byggherre kon- staterar att ”produkten blir helt styrd av bullret”, vilket leder till planlös- ningar som inte motsvarar efterfrågan och ger svårsålda eller svåruthyrda lägenheter. I ett annat exempel blev lägenheterna för stora i förhållande till efterfrågan eftersom de antingen behövde vara genomgående eller mindre än 35 m2. För kommunerna innebär kravet att lägenhetsutformningen i dessa områ- den måste regleras i detaljplanen. Normalt reglerar en detaljplan inte en byggnads interiör. I första hand hanteras frågor om lokalisering, utvändig utformning och placering i detaljplanen. Krav som rör byggnadens tek- niska egenskaper i olika avseenden, till exempel krav på skydd mot buller inomhus, styrs genom PBL 8 kap 4 § PBF och Boverkets byggregler och hanteras senare i byggprocessen. För att se till att planen går att genom- föra i praktiken behöver kommunen bedöma och ta ställning till de plan- lösningar och boendelösningar som exploatören tänkt sig. Inte heller detta ligger vanligen inom kommunens ansvar för planläggningen. 4.2 Reglerna tillämpas felaktigt I samverkan inom ramen för detta uppdrag har det framkommit att kom- muner och länsstyrelser upplever regelverket kring ljuddämpad sida som svårt att tillämpa och förstå. Utredningen visar att detta leder till att kra- vet på lägenheternas orientering ofta tillämpas felaktigt. Denna bild be- kräftas också av frågor och synpunkter som inkommit till Boverket under åren. I flera planer som Boverket granskat innebär planbestämmelserna att kravet på ljuddämpad sida i själva verket inte regleras i detaljplanen utan i stället skjuts vidare till bygglovsskedet, vilket inte följer lagstifta- rens avsikter.13 Exempel på felaktiga planbestämmelser kan vara ”Bostä- der ska utformas i enlighet med riktvärden för trafikbuller” eller ”Skydds- åtgärder ska vidtas så att gällande bullerriktvärden vid bostadsfasad upp- nås”. Regelverket tillämpas alltså inte som lagstiftaren avsett. Detta beror san- nolikt på att kravet på reglering av lägenhetsutformningen i detaljplanen upplevs som komplicerat, trots att vägledning finns från bland andra Bo- verket. Innan trafikbullerförordningen och 2 kap. 6 a § PBL trädde i kraft fanns inget uttryckligt krav på att låsa lägenhetsutformningen i 13 Jämför prop. 2013/14:128 s. 39–40. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 20 4 Problembeskrivning detaljplanen, vilket kan ha inneburit att ett arbetssätt som växt fram med stöd av tidigare reglering fortfarande lever kvar. Planbestämmelser som innebär att frågan om lägenhetsutformning skjuts till lovskedet innebär att ansvaret för att se till att bullerutredningar, plan- lösningar med mera överensstämmer med trafikbullerförordningens krav läggs på lovhandläggaren. Att lovhandläggaren får en sådan roll vid lov- prövning inom detaljplanelagt område stämmer inte överens med nu gäl- lande PBL. Det är heller inte klarlagt vilket underlag lovhandläggaren kan kräva in för att göra bedömningen. I värsta fall kan sådana planbe- stämmelser innebära att bullerfrågorna inte hanteras alls då detta förut- sätts vara löst i detaljplaneskedet. Ett arbetssätt som inte följer lagstift- ningen är svårt att utvärdera eller utveckla genom vägledande insatser vil- ket försvårar statens roll. Att kravet tillämpas felaktigt och på olika sätt tyder på att reglerna är svåra att tillämpa. Att kravet tillämpas olika i olika kommuner och av olika länsstyrelser och ibland även i olika planer i samma kommun skapar en osäkerhet vid byggande av bostäder för alla involverade aktö- rer. 4.3 Tekniska åtgärder ger osäkra effekter För att uppnå kravet på ljuddämpad sida enligt 4 § trafikbullerförord- ningen används i många fall planbestämmelser om så kallade tekniska åt- gärder som till exempel inglasad balkong, tätt balkongräcke och ljud- absorberande material i den överliggande balkongens undersida för att klara trafikbullerförordningens riktvärden. Med sådana åtgärder skapas en ytterst lokal dämpning som i vart fall inte går att likställa med att en hel sida av byggnaden görs ljuddämpad. Det är osäkert vilken effekt på ljudnivåer och ljudmiljö den här typen av åtgärder ger på sikt, eftersom det vad Boverket känner till inte har gjorts några uppföljande studier av dem. Åtgärderna innebär också att många av de kvaliteter för bland annat utemiljön som en hel ljuddämpad sida hade bidragit med inte uppnås. I många fall är det också otydligt om krav på sådana åtgärder i detaljplan har som syfte att uppfylla kraven på utemil- jön eller inomhusmiljön. Boverkets författningsförslag behöver därför hantera frågan om huruvida tekniska åtgärder för att uppnå en ljuddämpad sida bör tillåtas framledes. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 21 4 Problembeskrivning 4.4 Länsstyrelsens tillsyn Den felaktiga tillämpningen av reglerna och användningen av tekniska åt- gärder i detaljplan försvårar också länsstyrelsens tillsyn över detaljplaner. Det blir svårt för länsstyrelsen att bedöma om bullret hanterats på ett bra sätt eller inte när lösningen skjuts till lovskedet. Även användningen av tekniska åtgärder där det är oklart om dessa ger avsedd effekt gör det svårt att bedöma vilken påverkan en detaljplan har på människors hälsa. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 22 5 Hälsopåverkan av buller 5 Hälsopåverkan av buller Detta kapitel innehåller en redogörelse för ett underlag framtaget av Ka- rolinska Institutet som på uppdrag av Boverket sammanställt flera veten- skapliga studier. De konstaterar i sin rapport att trafikbullerförordningens riktvärden inte ger ett fullgott skydd mot hälsopåverkan.14 Såväl internat- ionella som nationella studier visar att trafikbuller är skadligt för hälsan, bland annat genom effekter på välbefinnande, sömn, koncentration och kardiometabol hälsa. Sverige har idag bland de högsta tillåtna ljudnivå- erna utomhus vid bostäder i Europa och överskrider de ljudnivåer som Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar för omgivningsbuller. Som jämförelse rekommenderar WHO en ljudnivå på 53 dB L vilket den ungefär kan jämföras med 50 dBA dygnsekvivalent ljudnivå från vägtra- fik, vilket är betydligt strängare än våra svenska riktvärden.15 Vanliga exempel på påverkan är allmän störning, försämrad taluppfatt- ning och kommunikation, koncentrationssvårigheter, försämrade möjlig- heter till vila, avkoppling och vädring, och svårigheter att sova med öppet fönster. Hos barn och ungdomar bidrar trafikbuller till nedsatt läsförstå- else, beteendeproblem och övervikt. Forskning pekar på att långvarig ex- ponering för trafikbuller kan leda till allvarliga negativa effekter på hjärt- kärlsystemet och det metabola systemet som kan resultera i sjukdomar såsom hjärtinfarkt, stroke, övervikt, typ 2 diabetes och förtida dödsfall. Det finns dock behov av mer kunskap om effekterna av långsiktig expo- nering.16 Mekanismen som ligger bakom dessa negativa hälsoeffekter är att buller orsakar både en psykologisk och fysiologisk reaktion hos människan. Det sker utanför vårt medvetande, genom aktivering av våra stressystem. Kroppen reagerar på buller som hot och aktiverar kamp- eller flyktre- sponsen. Det är en långvarig och upprepad aktivering av kroppens stres- system som kan leda till allvarliga negativa hälsoeffekter.17 Buller i utemiljön har även indirekt påverkan på hälsa genom att det kan leda till minskad benägenhet att vistas ute och vara fysiskt aktiv i sådana miljöer. Forskning visar att trafikbuller hindrar folk från att promenera 14 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. 15 Världshälsoorganisationen, 2019: Environmental noise guidelines for the European re- gion. Hämtad 2026-03-31. 16 Pershagen Göran m.fl., 2025: Road traffic noise and incident ischemic heart disease, myocardial infarction, and stroke: A systematic review and meta-analysis. Se även Søren- sen Mette m.fl.,: Air pollution, road traffic noise and lack of greenness and risk of type 2 diabetes: A multi-exposure prospective study covering Denmark. 17 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 23 5 Hälsopåverkan av buller eller cykla.18 Utemiljöer med mycket trafikbuller har ofta även sämre luftkvalitet och upplevs som fula, vilket också påverkar viljan att prome- nera negativt.19 Negativa effekter av låg fysisk aktivitet för hälsan är väl utforskade. 5.1 Tillgång till ljuddämpad sida innebär hälsomässiga fördelar Karolinska Institutets sammanställning av vetenskapliga studier visar hur tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida inuti bostaden påverkar störning, vila/avkoppling, sömn och koncentration. Över lag visar det vetenskap- liga underlaget samstämmigt en lägre grad av bullerrelaterade besvär då bostaden har tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida, i jämförelse med om den är lokaliserad mot en trafikutsatt sida. Detta gäller även i bostäder där byggreglernas nivåer inomhus klaras, vilket normalt förutsätter stängda fönster.20 Undersökningar där syftet varit att studera effekten av ljuddämpad sida i nyare bostäder visar att andelen mycket störda av bul- ler var konsekvent högre i bostäder utan tillgång till bullerdämpad sida samt att andelen sömnstörda var konsekvent högre i bostäder med sovrum mot trafikutsatt sida.21 Det finns idag inget krav på att det är sovrummen som ska vändas mot en ljuddämpad sida. Även om alla studier inte skiljer på utomhus- och inomhusmiljön så som görs i regelverket visar den medicinska forskningen att det finns hälso- mässiga fördelar med att ha tillgång till en ljuddämpad sida vid sin bo- stad. Det finns också en bred samsyn bland de som arbetar med bullerfrå- gor i samhällsbyggnadsprocessen kring betydelsen av att bostadsrummen och då framför allt sovrum, vänds mot en ljuddämpad sida. Detta är något som tydligt har framkommit i den dialog som genomförts i detta uppdrag med kommuner, länsstyrelser, myndigheter och andra som på olika sätt arbetar med bullerfrågor. 5.2 Hälsopåverkan på grund av sömnstörningar Karolinska Institutets sammanställning av vetenskapliga studier visar att sömnstörningar till följd av trafikbuller nattetid är en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering i befolkningen. Att sova dåligt ökar risk för en rad olika sjukdomar, däribland övervikt, hjärt-kärlsjukdom och 18 Wogan R., Kennedy J. 2024: Crowdsourced cycling data applications to estimate noise pollution exposure during urban cycling. 19 Andersson Dan, Wahlgren Lina, Schantz Peter, 2023: Pedestrians' perceptions of route environments in relation to deterring or facilitating walking. 20 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. 21 Gidlöf-Gunnarsson Anita, Warg Lars, Ögren Mikael, 2016: Effects of road traffic noise and the benefit of a quiet side in newly built houses. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 24 5 Hälsopåverkan av buller mental ohälsa.22 Forskning visar även att det är omöjligt att vänja sig vid buller som man utsätts för under sömn. Snarare tvärtom ökar känslig- heten över tid.23 Redan vid genomsnittliga bakgrundsnivåer runt 30 dBA ekvivalent ljud- nivå inomhus orsakar trafikbuller förändringar i sömnstruktur och fysio- logiska effekter. Vad gäller maximala ljudnivåer inomhus i sovrum ses effekter i form av ökningar av hjärnaktiviteten och av snabba ökningar av hjärtfrekvens och blodtryck redan vid maximala ljudnivåer under 40 dBA.24 Karolinska Institutet drar därför slutsatsen att en ljudnivå inomhus i sovrummet på 45 dBA kan leda till bland annat sömnpåverkan och ök- ningar i hjärtfrekvens och blodtryck. Det är inte bara ljudnivåerna utan även antalet bullerhändelser som inverkar på förekomsten av störning och sömnstörning.25 5.3 Lågfrekvent buller Karolinska Institutets sammanställning av vetenskapliga studier visar att lågfrekvent buller omfattar ljud med frekvenser från ungefär 20 till 200 Hz, och hörs ofta som ett dovt mullrande eller pulserande ljud. Lågfre- kvent buller är vanligt i trafikbrus, särskilt från tung trafik i låg hastighet. Höga bullernivåer utomhus från trafiken ökar risken för att få genomslag av lågfrekvent buller inomhus. Det beror på att lågfrekvent ljud dämpas mindre effektivt av fasaden än mer högfrekvent ljud. Det vetenskapliga underlaget om hälsopåverkan av lågfrekvent buller från trafik är begränsat. Studier som gjorts visar förekomst av störning, trötthet och sömnstörning, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, stress och huvudvärk bland boende som exponerades för lågfrekvent buller.26 I dessa studier är det dock inte tydligt hur lång exponeringstiden har varit. 22 Världshälsoorganisationen, 2009: Night noise guidelines for Europe. Night noise guide- lines for Europe. Hämtad 2026-03-31. 23 Griefahn Barbara m.fl., 2008: Autonomic arousals related to traffic noise during sleep. Se även Haralabidis Alexandros S m.fl., 2008: Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations living near airports. 24 Basner Mathias, McGuire Sarah, 2018: WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Effects on Sleep. 25 Brink Mark m.fl., 2019: A Survey on exposure-response relationships for road, rail, and aircraft noise annoyance: Differences between continuous and intermittent noise. 26 Baliatsas Christos, van Kamp Irene, van Poll Ric, Yzermans Joris, 2016: Health effects from low-frequency noise and infrasound in the general population: Is it time to listen? A systematic review of observational studies. Se även Erdély Kristina H m.fl., 2023: Low- frequency noise: Experiences from a low-frequency noise perceiving population. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 25 6 Ljuddämpad sida 6 Ljuddämpad sida En ljuddämpad sida enligt 4 § trafikbullerförordningen innebär en sida där ljudnivån vid fasad inte bör överskrida 55 dBA dygnsekvivalent ljud- nivå eller 70 dBA maximal ljudnivå nattetid. Ljuddämpad sida krävs om ljudnivåer över 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids vid fasad på bul- lerutsatt sida. Minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska då vändas mot den ljuddämpade sidan. Med bostadsrum avses enligt 2 § trafikbul- lerförordningen rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. 6.1 Skillnaden på tyst sida och ljuddämpad sida Innan trafikbullerförordningen infördes 2015 var huvudprincipen att bo- städer skulle placeras och utformas så att 55 dBA ekvivalent ljudnivå ut- omhus vid fasad inte överskreds. Vissa avsteg accepterades dock. I de fall en bostad utsattes för mer än 60 dBA kunde bostäderna kompenseras ge- nom att de fick tillgång till en tyst sida med ljudnivåer på högst 45 dBA vid fasad, alternativt en ljuddämpad sida med ljudnivåer på 45–50 dBA.27 Riktvärdet för ljuddämpad sida i trafikbullerförordningen, 55 dBA, var alltså fram till 2015 enligt infrastrukturpropositionen det rekommende- rade riktvärdet för väg- och spårtrafik. Det har alltså skett en förskjutning i vad som anses vara en acceptabel ljudnivå i takt med att behovet av att kunna bygga i mer bullerutsatta miljöer har ökat. 6.2 Syfte och historik Eftersom trafikbullerförordningen saknar förordningsmotiv finns det inga klara rättskällor för att tolka syftet i närmare detalj. Av ordalydelsen i 4 § trafikbullerförordningen framgår att de boende ska ha tillgång till en sida där bullernivåerna är lägre än på den sida där nivåerna överstiger riktvär- dena i 3 §. Att detta ger fördelar för hälsan stöds i forskning och framgår av bestämmelsens sammanhang (se avsnitt 5). Dagens reglering av ljuddämpad sida motsvarar tidigare tillämpning till viss del, även om dagens riktvärden för buller är högre. I Boverkets nu- mera upphävda allmänna råd 2008:1 fanns rekommendationer om såväl tyst som ljuddämpad sida, vilka förutsattes tillämpas vid detaljplanering. Som en rekommendation angavs att minst hälften av bostadsrummen, och då i första hand sovrummen, bör vändas mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Längre tillbaka innehöll infrastrukturpropositionen hänvisningar 27 Prop. 1996/97:53 sid. 42 samt Boverkets upphävda allmänna råd 2008:1 till den upp- hävda plan- och bygglagen (1987:10). Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 26 6 Ljuddämpad sida till ”tyst” sida, vilket då var en sida där de rekommenderade riktvärdena följdes.28 I Statens planverks rapport Samhällsplanering och vägtrafikbuller från 1972 omnämns också tyst sida, även då verkar det ha avsett en sida där angivna riktvärden följdes. Begreppet har alltså använts på samma sätt åt- minstone sedan 1972, men är sannolikt äldre än så. Det finns i dåvarande regler som kan tolkas som ett krav på eller rekom- mendation om att säkerställa lägenhetsutformning redan i planskedet. I stället verkar detta ha förutsatts tillämpas i lovskedet – utan direkt stöd i planen. Exempelvis framgår av den sistnämnda rapporten att ”Den plan- lösning av lägenheterna liksom de byggnadstekniska åtgärder som förut- satts vid detaljplanens upprättande måste beaktas vid meddelande av byggnadslov. Krav på att åtgärderna vidtages kan ställas enligt 46 § byggnadsstadgan.” Vid den tidpunkten ställdes kraven alltså i samband med lovprövningen med direkt stöd av lagstiftningen och inte mot någon särskild reglering i planen. Det kan också tilläggas att Boverkets internationella jämförelse (se bilaga 1) visar att övriga nordiska länders regelverk inte kräver att lägenhetsut- formningen säkerställs i planläggningen. 6.3 Ljuddämpad sida viktig för boendemiljön Förutom förutsättningar för en god folkhälsa, är en ljuddämpad sida också viktig för att säkerställa en bra boendemiljö. Att bostaden har till- gång till en ljuddämpad sida utomhus är grundläggande för trivsel och ger möjlighet till återhämtning. En ljuddämpad sida ger också förutsätt- ningar att iordningställa en gård eller balkong som möjliggör social sam- varo, lek och vila utomhus. Tillgång till en tyst innergård med en högkvalitativ fysisk utemiljö, såsom grönska, lekmöjligheter, tillräcklig storlek, lämpligt väderstreck med mera, kan minska upplevd störning av trafikbuller mer än enbart till- gång till en tyst sida. Dessa miljöer kan även ha en positiv inverkan på möjlighet till avkoppling, kommunikation och utevistelse. Att anlägga tysta attraktiva innergårdar kan således delvis kompensera för höga bul- lernivåer på den mest utsatta fasaden.29 Barn utgör en särskilt sårbar grupp som är i stort behov av goda utemil- jöer i närheten av sin bostad. De vistas mer utomhus än vuxna – i lekpar- ker, på skolgårdar och på fritiden i hemmiljön. Dessa miljöer ligger inte sällan nära trafik eller andra bullerkällor, vilket gör att den totala dagliga 28 Prop. 1996/97:53 sid. 49. 29 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 27 6 Ljuddämpad sida bullerdosen blir högre. Barnen har inte heller samma möjlighet som vuxna att själva välja sin omgivning utan är beroende av vuxna för att få skydd. 30 30 Eriksson Charlotta, Pershagen Göran, 2025: Hälsokonsekvenser av att ta bort kravet på tillgång till ljuddämpad sida för bullerutsatta bostäder. Boverkets dnr: 452/2025. Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen 28 7 Analys och slutsatser 7 Analys och slutsatser I uppdraget ingår inte att föreslå ändringar av gällande riktvärden. Bover- ket tolkar detta som att avsikten inte är att bostadsbyggnader ska placeras i mer bullerutsatta miljöer än idag. En utgångspunkt i arbetet har därför varit att ändringarna inte bör leda till att det blir möjligt att bygga i mer bullerutsatta lägen än vad som är möj- ligt med dagens regler. Kravet på en ljuddämpad sida utomhus vid fasad behöver därför finnas kvar. De problem som framkommit i denna utredning visar att nuvarande krav i