Miljoänaämnden — 11 juni 2026

§ 71 Yttrande över remiss från mark- och miljödomstolen i ärende Ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Sjölunda avloppsreningsverk (MAXIMA) Diarienummer: MN 2026/0055 Under behandlingen av aärendet ajourneras sammantraädet klockan 20.30-20.35. Beslut Miljoänaämnden beslutar att yttra sig oäver ansoäkan i enlighet med foärvaltningens tjaänsteskrivelse med foäljande tillaägg: Den 26 juni 2023 traädde foärordning (EU) 2020/741 om minimikrav foär aåteranvaändning av vatten ikraft. EU-foärordningen aär direkt gaällande i alla EU:s medlemsstater vilket betyder att krav angaående t.ex. kvalitet eller riskhanteringsplan gaäller och behoäver inte infoäras i den nationella lagstiftningen. I foärordningen finns baåde krav som aär direkt gaällande och saådana krav som behoäver infoäras i den nationella lagstiftningen i varje medlemsstat. EU-foärordningen aär framtagen med anledning av vattenbrist foär att fraämja den cirkulaära ekonomin av vatten, stoädja klimatanpassningen och bidra till maålen i ramdirektivet foär vatten (2000/60/EG) genom att motverka vattenbrist och det resulterande trycket paå vattenresurser. Att anvaända tekniskt vatten (renat avloppsvatten eller dagvatten) i reningsverk aär en avgoärande loäsning foär att motverka vattenbrist. Genom att aåteranvaända renat avloppsvatten internt eller foär externa aändamaål, saåsom industrier och jordbruk, sparas dricksvattenreserverna i samhaället och vi skapar den resiliensen som kraävs. Miljoänaämnden anser daärfoär att det aär viktigt att i kommande och fortsatta processer och utredningar av Sjoälunda avloppsreningsverk 2026-06-11 (MAXIMA) att tekniskt vatten anvaänds som resurs och man utreder dess anvaändning. Cirkulaära loäsningar - Haållbar utveckling kraäver ett framsynt agerande naär det gaäller cirkulaära loäsningar. Detta gaäller allt fraån vattenhantering, energifoärbrukning och kemikaliehantering, Foär en anlaäggning som Maxima foärutsaätts att konkreta foärslag till tekniska loäsningar finns med i ansoäkan foär att ge en trovaärdig och framsynt regional hantering av avloppsvattnet. Jäv Johanna Roseén (KD) deltar inte i behandlingen av aärendet paå grund av jaäv. Reservationer Ewa Bjoärnberg (MP) och Lars Siljebratt (V) reserverar sig skriftligen mot beslutet till foärmaån foär egna yrkanden. Foäljande skriftliga reservation laämnas in: Protokollsbilaga § 71-01. Sammanfattning Miljoänaämnden har faått VA SYDs ansoäkan om tillstaånd till fortsatt och utoäkad verksamhet vid Sjoälunda avloppsreningsverk m.m. paå remiss. Samhaällsbyggnadsfoärvaltningen anser att foärsiktighetsaåtgaärder avseende risken foär foäroreningsspridning av fraämst PFAS vid Kaällby i Lund ska staämmas av med Lunds kommun samt att detta boär daärfoär anges saärskilt. Detsamma gaäller foär transporter, daär soäkanden anger att dialog kommer att ske med Lunds kommun och andra beroärda kommuner foär att optimera antalet transporter och att transporterna koärs med full last. Foärvaltningen konstaterar vidare att maånga aåtaganden i ansoäkan aär av generell karaktaär och konkretiseras genom framarbetande av kontrollprogram. Med det angreppssaättet aär det viktigt att aåtagandena delges och foäljs i hela kedjan av entreprenoärer. Slutligen menar samhaällsbyggnadsfoärvaltningen att det aär motiverat med naågon form av utredningsvillkor gaällande tekniska loäsningar foär kvartaärbehandling fram till dess att verksamheten och eventuella EU- krav foär rening av mikrofoäroreningar finns paå plats. 2026-06-11 Yrkanden Lars Siljebratt (V) yrkar i foärsta hand avslag av ansoäkan, med foäljande motivering: Motivation att avslaå befintlig ansoäkan bygger paå betydande brister i underlaget daär foäljande utgoär vaäsentliga delar som saknas i ansoäkan: · Saäkerhetsrisker med ett centraliserat regionalt avloppsreningsverk, · Brister i redovisning av baästa teknikloäsning avseende reningsmetodik, · 0-alternativ foär Lund otillfredsstaällande och otydligt redovisat, · Braädding av avloppsvatten otillfredsstaällande redovisat - Maxima resp Kaällby, · Tveksamhet i beskrivningar - saknad av konkretiseringar, · Redovisning av 4:e beredningssteget laäkemedelsrening/mikrofoäroreningar. Säkerhetsrisker En regional central hantering av avloppsrening innebaär betydande risker vid ett angrepp av typen cyberintraång. Detta aär idag en icke ovanlig foäreteelse som drabbar enskilda foäretag, hela kommuner och stoärre institutioner. ARV utgoär en kritisk infrastruktur som kan drabbas av betydande driftstoärningar. Underlaget i ansoäkan saknas en genomlysning av foärebyggande aåtgaärder foär dylika angrepp. Decentraliserade avloppsanlaäggningar utgoär i detta sammanhang en laägre riskfaktor. Ansoäkan foär den regionala loäsningen boär analysera denna saäkerhetsaspekt ingaående. Bästa tekniklösning De teknikloäsningar som foäreslaås foär Maxima baseras inte i sin helhet paå BAT (Best Available Technology), vilket boär vara ledmotiv foär ett framtida Maxima. Foär den biologiska och kemiska reningen foäreslaås MBR-process. Denna teknik kommer att vara beroende av elenergi och faällningskemikalier i betydligt hoägre grad aän BAT. Baättre och fungerande loäsning aär AGS (aerobt granulaärt slam). Ansoäkan tar heller inte hoäjd foär EU-krav paå energineutral avloppsrening. Kompletteringar boär ske i ansoäkan baserat paå BAT-loäsningar i olika processteg. 2026-06-11 0-alternativ för Lund Foär Lunds vidkommande saknas helt en acceptabel redovisning av O- alternativet, vilket aär krav paå i MB. Ansoäkan …. ”Lund har valts bort bland annat daå en oäkad belastning till Hoäje aå skulle innebaära att det sannolikt fordras annan recipient foär det utslaäppta avloppsvattnet.” Denna kommentar fraån VA SYD utgaår bl.a. fraån den befolkningsprognos som finns med foär belastning paå Kaällby. Man har raäknat med en befolkningsoäkning till 2050 paå 170 000 invaånare. Demografisk rapport foär Lund visar paå en befolkning aår 2040 paå 138 400 inv. vilket aär en helt annan nivaå som begraänsningsfaktor foär Kaällby. ARV Kaällby aär ett vaälfungerade avloppsreningsverk och var planerad foär en vaälfungerande framtida anlaäggning. VA SYD kan inte bara avfaärda alternativet foär Lund med haänvisning till en befolkningsutveckling som inte gaäller. Andelen foäroreningar efter rening vid Kaällby utgoär dessutom en mindre andel av utslaäppen i Hoäje aå i foärhaållande till vad som sker uppstroäms Kaällby reningsverk. Ansoäkan maåste kompletteras med ett vaäldokumenterat 0-alternativ. Brädding av avloppsvatten VA SYD anger att en braäddning i OÖresund har en mindre miljoäpaåverkan aär braäddning fraån Kaällby reningsverk. Braäddning i OÖresund avser braäddning fraån den 4 km laånga ledningen ut i OÖresund, dvs man haävdar att OÖresund aär en laämplig avfallsdepaå. Vad gaäller befintlig situation vid ARV Kaällby saå aåterfoärs ev. braäddning via tillfaällig avbelastningsbassaäng foär senare rening. Tekniskt boär ansoäkan finna loäsning som inte bidrar till braäddning i OÖresund. Konkretisering av lösningar Foärvaltningen paåtalar i sin tjaänsteskrivelse att maånga aåtaganden aär av generell karaktaär och inte konkretiseras i ansoäkan. Denna synpunkt aär av betydelse och ger bilden av att soäkande saknar koll paå laäget. Detta foärstaärker ytterligare det allmaänna kravet av mer beskrivning av konkreta loäsningar/alternativ. Läkemedelsrening/mikroföroreningar Att inte konkretisera moäjliga tekniska loäsningar foär s.k. kvartaärbehandling aär anmaärkningsvaärt i den ansoäkan som aär utskickad foär yttrande. Vid foäregaående hantering i naämnden vaåren 2025 paåtalades 2026-06-11 i yrkande och reservation svagheten av att inte redovisa moäjliga teknikloäsningar. Loäsningar finns idag, med flera tekniker foär laäkemedelsrening och andra mikrofoäroreningar, i drift vid flera svenska avloppsreningsverk. Lars Siljebratt (V) yrkar i andra hand paå foäljande tillaägg till foärvaltningens foärslag till yttrande: Cirkulaära loäsningar - Haållbar utveckling kraäver ett framsynt agerande naär det gaäller cirkulaära loäsningar. Detta gaäller allt fraån vattenhantering, energifoärbrukning och kemikaliehantering, Foär en anlaäggning som Maxima foärutsaätts att konkreta foärslag till tekniska loäsningar finns med i ansoäkan foär att ge en trovaärdig och framsynt regional hantering av avloppsvattnet. Ewa Bjoärnberg (MP) yrkar i foärsta hand bifall till Lars Siljebratts (V) avslagsyrkande och i andra hand bifall till Lars Siljebratts (V) tillaäggsyrkande. Ewa Bjoärnberg (MP) yrkar avslag paå Eleni Rezaii Liakous (S) tillaäggsyrkande. Eleni Rezaii Liakou (S) yrkar bifall till foärvaltningens foärslag med foäljande tillaägg till yttrandet: Den 26 juni 2023 traädde foärordning (EU) 2020/741 om minimikrav foär aåteranvaändning av vatten ikraft. EU-foärordningen aär direkt gaällande i alla EU:s medlemsstater vilket betyder att krav angaående t.ex. kvalitet eller riskhanteringsplan gaäller och behoäver inte infoäras i den nationella lagstiftningen. I foärordningen finns baåde krav som aär direkt gaällande och saådana krav som behoäver infoäras i den nationella lagstiftningen i varje medlemsstat. EU-foärordningen aär framtagen med anledning av vattenbrist foär att fraämja den cirkulaära ekonomin av vatten, stoädja klimatanpassningen och bidra till maålen i ramdirektivet foär vatten (2000/60/EG) genom att motverka vattenbrist och det resulterande trycket paå vattenresurser. Att anvaända tekniskt vatten (renat avloppsvatten eller dagvatten) i reningsverk aär en avgoärande loäsning foär att motverka vattenbrist. Genom att aåteranvaända renat avloppsvatten internt eller foär externa 2026-06-11 aändamaål, saåsom industrier och jordbruk, sparas dricksvattenreserverna i samhaället och vi skapar den resiliensen som kraävs. Miljoänaämnden anser daärfoär att det aär viktigt att i kommande och fortsatta processer och utredningar av Sjoälunda avloppsreningsverk (MAXIMA) att tekniskt vatten anvaänds som resurs och man utreder dess anvaändning. Eleni Rezaii Liakou (S) yrkar avslag paå Lars Siljebratts (V) avslagsyrkande och bifall till Lars Siljebratts (V) tillaäggsyrkande. Peter Volden yrkar bifall till foärvaltningens foärslag, bifall till Eleni Rezaii Liakous (S) tillaäggsyrkande, avslag paå Lars Siljebratts (V) avslagsyrkande och bifall till Lars Siljebratts (V) tillaäggsyrkande. Kyllike Engstroäm (SD) yrkar bifall till foärvaltningens foärslag. Jesper Haraldsson (L) yrkar bifall till foärvaltningens foärslag, bifall till Lars Siljebratts (V) tillaäggsyrkande och Eleni Rezaii Liakous (S) tillaäggsyrkande. Beslutsgång Ordfoäranden konstaterar att det finns flera yrkanden. Ordfoäranden boärjar med att staälla foärvaltningens foärslag mot Lars Siljebratts (V) avslagsyrkande och konstaterar att miljoänaämnden beslutar att bifalla foärvaltningens foärslag. Votering begaärs och genomfoärs. Foäljande beslutsgaång godkaänns. Ja-roäst foär foärvaltningens foärslag. Nej-roäst foär Siljebratts (V) avslagsyrkande. Foäljande ledamoäter roästar Ja: Eleni Rezaii Liakou (S), Ivan Kruzela (S), Peter Volden (S), Eva Olsson (S), Erik af Malmborg (M), Martin Stockfors (C) och Kyllike Engstroäm (SD). 2026-06-11 Foäljande ledamoäter roästar Nej: Ewa Bjoärnberg (MP) och Lars Siljebratt (V). Foäljande ledamot avstaår: Joanna Lundell (L) och Jesper Haraldsson (L). Med 7 Ja-roäster, 2 Nej-roäster och tvaå som avstaår beslutar miljoänaämnden i enlighet med foärvaltningens foärslag. Ordfoäranden fortsaätter med att staälla Eleni Rezaii Liakous (S) tillaäggsyrkande mot avslag och konstaterar att miljoänaämnden besluter att bifalla Eleni Rezaii Liakous (S) tillaäggsyrkande. Ordfoäranden fortsaätter med att staälla Lars Siljebratts (V) tillaäggsyrkande mot avslag och konstaterar att miljoänaämnden besluter att bifalla Lars Siljebratts (V) tillaäggsyrkande. Beslutet skickas till Foär verkstaällighet eller motsvarande aåtgaärd: · Mark- och miljoädomstolen i Vaäxjoä Foär kaännedom: · Kommunstyrelsen Underlag för beslut · Samhaällsbyggnadsfoärvaltningens tjaänsteskrivelse 2026-05-19 Yttrande oäver remiss fraån Mark- och miljoädomstolen gaällande ansoäkan om tillstaånd enligt 9 och 11 kap. (MAXIMA) · Foärslag till yttrande, 2026-05-09 · Ansoäkan om tillstaånd enligt 9 och 11 kap miljoäbalken (Aktbilaga 1) (Sekretess) · Ansoäkan om tillstaånd enligt 9 och 11 kap miljoäbalken, Aktbilaga M Miljoäkonsekvensbeskrivning (Bilaga 14) (Sekretess) · Ansoäkan om tillstaånd enligt 9 och 11 kap. miljoäbalken, Bilaga T4 Teknisk beskrivning Avloppstunnel Norr (Aktbilaga 66) (Sekretess) · Komplettering av ansoäkan i maål nr 3289–25 (Aktbilaga 97) 2026-06-11 · Bilaga 01-K-A Komplettering av bilaga M Miljoäkonsekvensbeskrivning (Aktbilaga 105) (Sekretess) 2026-06-11 Miljönämnden Tid och plats 2026-06-11 klockan 17.30–21.45, ajournering klockan 19.07- 19.33, 20.30-20.35, Meteoriten, Kristallen plan 7 Beslutande Ledamöter Eleni Rezaii Liakou (S), ordfoärande Johanna Roseén (KD), vice ordfoärande Ewa Bjoärnberg (MP), andre vice ordfoärande Peter Volden (S) Erik af Malmborg (M) Lars Siljebratt (V) Joanna Lundell (L) Martin Stockfors (C) Kyllike Engstroäm (SD) Tjänstgörande ersättare Eva Olsson (S) Jesper Haraldsson (L) Övriga närvarande Ersättare Ivan Kruzela (S) Gabriel Malmer (V) Urban Persson (MP) Bengt Malmberg (SD) Övriga Hans Juhlin, samhaällsbyggnadsdirektoär Malin Sjoägren, stadsarkitekt Rolf Erlandsson, enhetschef miljoä Sandra Johannesson, enhetschef haälsoskydd- och livsmedel Stefan Andersson, foärvaltningssamordnare Alexandra Emanuelsson, enhetschef Frida Mattelin, enhetschef Hjalmar AÅhreén, kommunekolog Nina Weber, miljoäjurist Richard Kettunen Brown, naämndsekreterare Justerare Kyllike Engstroäm (SD) 2026-06-11 Paragrafer § 63–79 Tid och plats för justering Torsdagen den 18 juni kl.08.30 Underskrifter Sekreterare Elin Hesslefors Ordförande Eleni Rezaii Liakou (S) Justerare Kyllike Engstroäm (SD) ANSLAG/BEVIS Protokollet aär justerat. Justeringen har tillkaännagivits genom anslag. Beslutande organ Miljoänaämnden Sammanträdesdatum 2026-06-11 Paragrafer § 63–79 Anslaget sätts upp 2026-06-18 Anslaget tas ned 2026-07-10 Protokollets förvaringsplats Samhaällsbyggnadsfoärvaltningen, Kommunhuset Kristallen, Brotorget 1, Lund Underskrift Elin Hesslefors