Kommunfullmaäktige — 28 april 2026

§ 113 Årsredovisning för Lunds kommun 2025 Diarienummer: KS 2025/1027 Beslut Kommunfullmaäktige beslutar att godkaänna uppraättad aårsredovisning foär aår 2025 foär Lunds kommun, inklusive tillhoärande bilagor. Protokollsanteckningar Axel Hallberg (MP), med instaämmande av Mattias Horrdin (C), faår till protokollet antecknat: Det är bara fyra år kvar till 2030 och kommunen når inte upp till målen i LundaEko. Det är bland annat allvarligt att trenden för målet om livsmedel och matsvinn är negativ. Fler åtgärder på hållbarhetsområdet behövs snarast. Sammanfattning Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) ska kommunfullmaäktige besluta om aårsredovisning och ansvarsfrihet aåret efter det aår redovisningen avser. Kommunkontoret har foär 2025 sammanstaällt aårsredovisning foär Lunds kommun och dess bolag. Till aårsredovisningen hoär flera bilagor som bidrar med foärdjupad analys och information. Kommunstyrelsen har att foär egen del ta staällning till foärslaget samt oäverlaämna aårsredovisningen, inklusive bilagor, till kommunfullmaäktige och revisorerna senast den 15 april aåret efter det aår som redovisningen avser. Kommunfullmaäktige har att ta staällning till aårsredovisningen. Anföranden Peter Bengtsson (V), ordfoärande i kommunrevisionen, redogoär inledningsvis foär revisionsberaättelsen och de granskningar som Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 2 (7) Sammanträdesdatum 2026-04-28 genomfoärts under 2025, samt foär kommunrevisionens foärslag angaående fraåga om godkaännande av aårsredovisningen och fraåga om ansvarsfrihet foär kommunens styrelser, naämnder och fullmaäktigeberedningar, liksom enskilda ledamoäter och ersaättare i dessa organ, avseende verksamheten under samma aår. Utoäver de ledamoäter som framstaäller yrkanden enligt nedan yttrar sig Christoffer Karlsson (L), Shahad Lund (MP), Lina Olsson (S), Anne Dederichs (V), Ulf Nymark (MP), Mats Olsson (V), Fredrik Ljunghill (M), Christoffer Akej (M), Börje Hed (FNL), Jesper Sahlén (V) och Agneta Lindskog (KD) under behandlingen av aärendet. Yrkanden Anders Almgren (S), Mattias Horrdin (C), Helena Falk (V), Axel Hallberg (MP), Rasmus Törnblom (M) och Liv Severinsson (FNL) bitraäder samtliga kommunstyrelsens beslutsfoärslag och yrkar daärmed att kommunfullmaäktige ska besluta att godkaänna uppraättad aårsredovisning foär aår 2025 foär Lunds kommun, inklusive tillhoärande bilagor. Beslutsgång Ordfoäranden konstaterar att det endast foäreligger ett foärslag till beslut och finner att kommunfullmaäktige beslutar i enlighet med detta. Beslutet skickas till Foär kaännedom: · Kommunrevisionen Underlag för beslut · Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2026-04-08 § 110 AÅrsredovisning foär Lunds kommun 2025 · Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott beredande 2026-03-23 § 51 AÅrsredovisning foär Lunds kommun 2025 · Kommunkontorets tjaänsteskrivelse 2026-03-05 AÅrsredovisning foär Lunds kommun 2025 Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 3 (7) Sammanträdesdatum 2026-04-28 · AÅrsredovisning foär Lunds kommun 2025 · Bilaga 1 Redovisning av saärskilda och tillkommande uppdrag 2025 · Bilaga 2 Redovisning av paketinsatser 2025 enligt EVP 2025– 2027 · Bilaga 3 Lunds kommuns personalredovisning 2025 · Bilaga 4 Lunds kommuns haållbarhetsredovisning 2025 · Bilaga 5 Lunds Raådhus AB:s aårs- och koncernredovisning 2025 · Bilaga 6 AÅrets verksamhet i delaägda och samaägda kommunala bolag samt kommunalfoärbund 2025 Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 4 (7) Sammanträdesdatum 2026-04-28 Kommunfullmäktige Tid och plats 2026-04-28 klockan 17.00–22.10, ajournering klockan 20:38- 20:39, Stadshallen, Konsertsalen Beslutande Ledamöter Mats Helmfrid (M), ordfoärande Stig Svensson (S), vice ordfoärande Camilla Neptune (L), 2:e vice ordfoärande Rasmus Toärnblom (M) Amanda Thonander (M) Louise Rehn Winsborg (M) Dan Ishaq (M) Klas Svanberg (M) Sofia Kristensson (M) Samuel Jonsson (M) Fredrik Ljunghill (M) Mattias Horrdin (C) Camilla Laändin (C) Inga-Kerstin Eriksson (C) Hannes Wahroleén (L) Adrian Kasperczyk (L) Inger Tolsved Rosenkvist (L) Mia Honeth (L) Christoffer Karlsson (L) Saboor Ansari (L) Robert Barnes (L) Jessica Ulfgren (L), naärvarande § 108-129, klockan 17:35-22:10 Elsa von Friesen (L) Tekla Lundin Makungu (L) Hedvig AÅkesson (KD) Agneta Lindskog (KD) Anders Almgren (S) Lina Olsson (S), naärvarande § 108-129, klockan 17:35-22:10 Bjoärn Abelson (S) Mattias Olsson (S) My Lilja (S) Sebastian Jaktling (S) Eleni Rezaii Liakou (S) Elin Engdahl (S) Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 5 (7) Sammanträdesdatum 2026-04-28 Joärgen Nilsson (S) Lena Faällstroäm Toärnered (S) Kenth Andersson (S), naärvarande § 114-120, klockan 19:25-20:17 Ann-Margreth Olsson (S) Assar Wixe (S) Helena Falk (V) Jesper Sahleén (V) Angelica Svensson (V), naärvarande § 105-112 samt del av 113, klockan 17:00-18:35 Saima Joänsson Fahoum (V) Mats Olsson (V) Anne Dederichs (V) Pontus Ekberg Kjellstroäm (V) Axel Hallberg (MP) Shahad Lund (MP) Johan Nilsson (MP) Kerstin Johnsson (MP) Niklas Thidevall (MP) Ulf Nymark (MP) Daniel Lindenryd (SD) Magnus Liljeroth (SD) AÅsa Wittenfelt (SD) Urban Nilsson (SD) Marcus Svensson (SD) Bengt Malmberg (SD) Boärje Hed (FNL) Liv Severinsson (FNL) Tjänstgörande ersättare Fabian Zaäll (L), ersaätter Cecilia Barnes (L) Hedda Persson Elsaässer (L), ersaätter Jessica Ulfgren (L) § 105-107, naärvarande § 105-129, klockan 17:00-22:10 Niklas Blomberg (S), ersaätter Lina Olsson (S) § 105-107, ersaätter Kenth Andersson (S) § 121-129, naärvarande § 105-129, klockan 17:00-22:10 Kenneth M Persson (S), ersaätter Mikael Thunberg (S) Linda Kraft (S), ersaätter Kenth Andersson (S) § 105-113, naärvarande § 105-129, klockan 17:00-22:10 Per Wickenberg (S), ersaätter Julius Magnell (S) Nita Lorimer (V), ersaätter Angelica Svensson (V) § 114-129, naärvarande § 105-129, klockan 17:00-22:10 Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 6 (7) Sammanträdesdatum 2026-04-28 Martti Niilekselaä (FNL), ersaätter Jan Annerstedt (FNL) Eva Bjoärn (FNL), ersaätter Ann Taångmark Lundberg (FNL) Övriga närvarande Ersättare Linn Tufvesson (M) Christoffer Akej (M) Gustav Wenning (M) Petra Douhane (M) Clara Ivarsson (M) Per Johnsson (C) Anders Hallin (C) Lars Lindfors (L) Gustav Cronqvist (L) Agneta Lindfors (L) Johanna Roseén (KD) Elias B Johansson (KD), naärvarande § 114-129, klockan 19:25- 22:10 Anna-Lena Hogerud (S), naärvarar § 121-129, klockan 20:17-22:10 Monica Molin (S) Maårten Spanne (S) Jonas Ringqvist (V) Gunilla Wahlberg (V) Ewa Bjoärnberg (MP) Jean Niyongabo (MP), naärvarande § 108-129, klockan 17:35-22:10 Emma Fager Malmstroäm (MP) Susanne Fors (SD) Axel Hugosson (SD), naärvarande § 108-129, klockan 17:35-22:10 Elsa Olin (SD), naärvarande § 108-129, klockan 17:35-22:10 Justerare Stig Svensson (S) Camilla Neptune (L) Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 7 (7) Sammanträdesdatum 2026-04-28 Paragrafer § 105–129 Tid och plats för justering Maåndagen den 4 maj 2026, klockan 13:30 Underskrifter Sekreterare Katja Olsson Westin Ordförande Mats Helmfrid (M) Justerare Stig Svensson (S) Camilla Neptune (L) ANSLAG/BEVIS Protokollet aär justerat. Justeringen har tillkaännagivits genom anslag. Beslutande organ Kommunfullmaäktige Sammanträdesdatum 2026-04-28 Paragrafer § 105–129 Anslaget sätts upp 2026-05-04 Anslaget tas ned 2026-05-26 Protokollets förvaringsplats Kommunkontoret, Kristallen, Brotorget 1, Lund Underskrift Katja Olsson Westin Justerare Utdragsbestyrkande Årsredovisning 2025 1 Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................. 3 Så här läser du Lunds kommuns årsredovisning .......................................................................................... 3 KSO har ordet årsredovisning 2025 .............................................................................................................. 4 Året som gått – axplock av stort och smått .................................................................................................. 6 Lunds vision och förhållningssätt ............................................................................................................... 12 Förvaltningsberättelse ............................................................................................ 13 Den kommunala koncernen ....................................................................................................................... 13 Händelser av väsentlig betydelse ............................................................................................................... 16 Översikt över verksamhetens utveckling ................................................................................................... 21 Kvalitet i grunduppdraget........................................................................................................................... 23 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ......................................................................... 44 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ..................................................................... 53 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ................................................................................ 58 Balanskravsresultat .................................................................................................................................... 90 Väsentliga personalförhållanden ................................................................................................................ 92 Förväntad utveckling .................................................................................................................................. 93 Drift- och investeringsredovisning .......................................................................... 98 Driftsredovisning ........................................................................................................................................ 98 Investeringsredovisning............................................................................................................................ 102 Finansiella rapporter ............................................................................................ 106 Resultaträkning ........................................................................................................................................ 106 Balansräkning ........................................................................................................................................... 107 Kassaflödesanalys ..................................................................................................................................... 108 Noter ........................................................................................................................................................ 109 Revisionsberättelse .................................................................................................................................. 132 Foto framsida: Fredrik Åkerberg 2 Inledning Så här läser du Lunds kommuns årsredovisning 1. Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med lag (2018:597) om kommunal bokföring och re- dovisning. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av kommunens verksamhet under det gångna året. Huvudsakligt fokus är den kommunala koncernen, det vill säga kommunens nämnder, bolag och kommunalförbund tillsam- mans. Rådet för kommunal redovisning har också en rekommendation om förvaltnings- b2e. rDärtitfetl-s oench d äinrv deestt ferraimnggsårre vdilokvai srnubinrgik er som måste finnas med. Enligt Lagen om kommunal bokföring och redovisning ska drift- och investeringsredovisningen innehålla en redovisning av hur utfallet förhål- ler sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Driftredovisningen ska utformas så att utfallen kan stämmas av mot fullmäktiges budget. Investeringsredo- visningen ska göra det möjligt för fullmäktige att jämföra beslutade/beräknade totalut- g3i.f Fteirn aonchs iaenllsala rga mppeodr uttefra ll. I finansiella rapporter redovisas Lunds kommuns resultat och ekonomiska ställning, som enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning omfattas av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter. Redovisningen sker för kommunen och den kommunala koncernen. Med kommunen menas nämndsorganisationen inom den kommunala sektorn som utgör en juridisk per- son. Med den kommunala koncernen menas förutom kommunen även kommunalför- bund bestående av Räddningstjänst Syd och VA Syd samt bolagssektorn under moderbo- 4la.g Reet vLiusniodns sRbåedrhäuttse AlsBe o ch Kraftringen AB. I revisionsberättelsen beskrivs hur Lunds kommuns förtroendevalda revisorer under året har granskat Lunds kommun. Revisorerna ska, med stöd av sakkunniga, granska och pröva den kommunala verksamheten, 3 KSO har ordet årsredovisning 2025 När vår styrande koalition tillträdde gjorde vi det med ett tydligt löfte till lundaborna: Lunds kommun ska vara i ett bättre skick 2026, jämfört med när vi tillträdde 2022. Med tre av fyra år avslutade på mandatperioden ser vi tydligt att det löftet infrias. Utgångs- punkten för att lyckas har varit att vi ska tryggt lotsa Lunds kommun genom de stora samhällsutmaningar som vår tid upplever, samtidigt som vi tar itu med de frågor som påverkar lundabornas vardag allra mest. Att fler ska ha ett arbete att gå till. Att tryggheten ska öka. Att vi fortsätter vara ledandet i arbetet för klimatneutralitet och att kommunens hela organisation ska vara en verk- samhet som präglas av, byggs på och leds med tillit. Tillsammans med väsentliga sats- ningar på välfärdens kärna gör det att Lund nu står starkt rustat för framtiden. Bland det allra viktigaste vi har gjort är att lägga om riktningen för våra förskolor och grundskolor. Tidigare periods stora nedskärningar har ersatts av betydande satsningar. Inte minst riktade satsningar på en väsentligt ökad lärartäthet och på att minska barn- grupperna i förskolan. Vi ser nu tydligt att det också ger effekt. 2025 stärkte vi ytterli- gare kommunens fokus på tidiga insatser och skolans kompensatoriska uppdrag. I våra skolor ska alla elever få möjlighet att nå sin fulla potential. De politiska prioriteringarna och satsningar märks inte enbart ute i verksamheterna, utan även i lundabornas om- döme om kommunen. Klimatomställningen är en av vår tids allra största utmaningar. Den nationella och inter- nationella utvecklingen går på många sätt åt fel håll. Men inte i Lund. Det gör mig mycket stolt att Lunds kommun fortsätter vara en internationellt erkänd spjutspets i den gröna omställningen. När andra saktar in, så ökar Lund istället omställningstakten. Under förra året beslutades det om en aktualisering av LundaEko som lägger grunden för att vi som kommun ska lyckas med våra högt satta klimatambitioner, resurser för klimatsmart byggande integrerades för första gången i budgetarbetet, Lund blev årets cykelkommun och samarbetet med näringslivet och andra aktörer stärktes inom klimatområdet. Tillväxten i Sverige går på fel håll och vårt land riskerar att förlora i den internationella konkurrensen. Därför har arbetet med att förbättra förutsättningarna för näringslivet i Lunds kommun varit prioriterat. På det sättet stärker vi kommunens attraktivitet samti- digt som det bidrar till en ökad tillväxt, skapandet av fler arbetstillfällen och en stärkt finansiering av välfärden. Tillsammans med Lunds universitet har vi träffat en överens- kommelse som lägger grunden för att ska främja en tydligare och mer strategisk sam- verkan och utgöra grund för fortsatt arbete möt en gemensam strategi och konkreta åt- gärder för ökad attraktionskraft och innovationsförmåga. Men det handlar också om konkreta handelsfrämjande insatser. Som till exempel genomfördes ett lyckat försök med en timmes avgiftsfri parkering i stadens mest centrala parkeringshus under okto- ber och november. En försöksverksamhet som ökade handelns omsättning med ungefär 5 %. Under året övertog också LKF ägandet av Saluhallen för att tillsammans med nä- ringsidkarna öka Saluhallens attraktionskraft. Och tryggheten i Lunds kommun ökar. Polisens trygghetsmätning visar att det arbete som Lunds kommun och andra gör för att öka tryggheten fungerar. Vi ser inte minst en positiv utveckling i Södra Sandby, i centrum och på Linero. Södra Sandby får i 2025-års undersökning de bästa trygghetssiffrorna i kommunen sedan mätningarna bör- jade. Dessutom ser vi i Polisens brottsstatistik att antalet personrån är det lägsta sedan 4 mätningarna inledes för flera år sedan och bilinbrotten har halverats de senaste två åren. Även antalet grova våldsbrott har minskat och inte varit färre på många år. Men detta innebär inte att utvecklingen av Lunds kommun är färdigt. Men det är ett bra steg på vägen mot en bättre framtid. Det finns utmaningar kvar att hantera och den posi- tiva utvecklingen måste hållas i. Samtidigt kan vi konstatera att 98 % av lundaborna tycker att Lunds kommun är en bra plats att leva och på. 98 % har knappast fel. Och 2025 blev ett år då Lunds kommun utvecklades till det bättre. Anders Almgren (S) Kommunstyrelsens ordförande 5 Året som gått – axplock av stort och smått Tillväxt, näringsliv och Lunds roll på den offentliga arenan • • I 2025 års mätningar visar Lund positiva resultat i flera undersökningar som vi- sar på förbättringar i kommunens service till näringslivet. I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet placerar sig Lund på en andra plats av Sveriges 15 största kommuner.I Svenskt Närings- livs enkät noteras ett något lägre totalbetyg, men samtliga betyg kopplade till • kommunens verksamhet förbättrades, särskilt när det gäller tjänstepersoners at- tityder och bemötande. I SKR:s NKI-mätning, Öppna jämförelser INSIKT, uppnådde Lund 77 av 100 poäng (NKI 77 avser 2024, insamlingen av svar avseende 2025 pågår fortfarande, men motsvarande preliminära resultat är 79). Det högsta resultatet för Lunds kom- mun hittills. Resultaten visar på förbättrad service med kortare handläggningsti- der, ökad tillgänglighet och ett stärkt förtroende från företagare. Kommunens roll • upplevs i högre grad som konstruktiv och lösningsinriktad, även i mer komplexa företagsprocesser. Vid kommunstyrelsens sammanträde i mars godkändes försäljningen av fastig- heten Saluhallen till Lunds kommunala fastighets AB (LKF). Syftet är att långsik- • tigt säkerställa en hållbar och kommersiellt gångbar saluhall i ett strategiskt läge mitt i Lunds stadskärna. Under juni månad beslutade Kraftringens styrelse om genomförandet av ett nytt kraftvärmeverk i Örtofta (KVV2). KVV2 ska inte bara ersätta äldre anläggningar • och minska klimatpåverkan utan ocInktseår sntaätrikoan aolc Chi tsiäzkerna H fruabm Ltuinddens energisystem och kunna producera el när den behövs som mest Kommunstyrelsen har beslutat att (ICHL) från och med den 1 januari 2026 ska ges en breddad inriktning. Verksamheten ska framö- ver omfatta både attraktion och bibehållande av internationella talanger och de- • ras medföljande. I samband med detta utvidgas målgruppen till att även inklu- dera postdoktorer och masterstudenter vid Lunds universitet. Lunds kommun och Lunds universitet undertecknade i början av året en gemen- sam avsiktsförklaring om näringslivsutveckling för att stärka Lunds konkurrens- kraft. Avsiktsförklaringen ska främja en tydligare och mer strategisk samverkan • och utgör grund för fortsatt arbete mot en gemensam strategi och konkreta åt- gärder för ökad attraktionskraft och innovationsförmåga. En större jobbmässa genomfördes i april i samarbete med matchningsaktörer i • Lund. 35 utställare deltog och mässan var välbesökt med cirka 750 arbetssö- kande. I oktober och november genomförde Lunds kommun en tidsbegränsad satsning med avgiftsfri parkering den första timmen i utvalda parkeringshus i centrum, i syfte att öka tillgängligheten och stärka handeln. Satsningen var en del av kom- • munens arbete för ett mer attraktivt och lättillgängligt centrum och för att under- lätta spontana besök i stadskärnan. Kommunfullmäktige har beslutat om en ny inköps- och upphandlingspolicy som gäller till och med 2030. Policyn ska säkerställa att skattemedel används effektivt och att affärer med offentlig sektor sker på lika villkor inom EU. För att motverka välfärdsbrottslighet och säkerställa social hållbarhet har policyn försetts med tydligare rutiner för riskbedömning och leverantörskontroller. 6 Hållbara Lund • I januari beslutades om aktualisering av Lunds kommuns program för ekologisk hållbar utveckling 2021–2030, LundaEko. Fokus ligger på genomförbarhet och • uppföljning, utan att programmets övergripande inriktning eller prioriterade om- råden har ändrats. I juni lämnade Lunds kommuns klimatpolitiska råd över sin årliga rapport till kommunstyrelsen. Årets rapport fokuserar på kommunens arbete med klimatan- passning, det vill säga förmågan att möta effekterna av ett förändrat klimat i form av exempelvis fler tillfällen med skyfall och värmeböljor och med ökad risk för • problem med framkomlighet i trafiken, större belastning för äldrevården och störningar i energiförsörjningen. Omställningslabb nordöstra Lund beviljades under 2025 och etableras i Lunds innovationsdistrikt som en gemensam test- och utvecklingsmiljö där kommun, • akademi och näringsliv prövar lösningar i verkliga miljöer med fokus på cirkulärt byggande, hållbar mobilitet och urbana kvaliteter. Under året har VA SYD inlett den första etappen av upphandlingsprocessen rö- rande infrastruktursatsningen MAXIMA - den gemensamma regionala lös ningen för framtidens hållbara och robusta avloppsvattenrening. MAXIMA är ett storska- ligt projekt där miljardbelopp förväntas investeras under kommande år.För att • möta dessa behov har Lunds kommun intensifierat arbetet med lokalinveste- ringsplanering. Under 2025 utsågs Lunds kommun till modellkommun för utveckling av funkt- ionsrättspolitiken av Myndigheten för delaktighet (MFD) och Sveriges Kommu- ner och Regioner (SKR). Arbetet, som utgår från FN:s konve ntion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ska stärka delaktighet och jämlika livs- villkor genom ett mer samordnat och långsiktigt arbetssätt.Under perioden • 2026–2028 kommer kommunen, med statligt bidrag och processtöd, att pröva nya arbetssätt för ett mer inkluderande och tillgängligt samhälle. Lunds kommun utsågs till bästa cykelfrämjarkommunen 2025 i Cykelfrämjandets Kommunvelometer. Kommunvelometern är Cykelfrämjandets årliga undersök- ning som mäter hur mycket landets kommuner investerar i och fokuserar på cyk- ling. Undersökningen fokuserar på infrastrukturinvesteringar och åtgärder, in- • formations- och markandsföringsinvestering samt åtgärder, cykelpolitik, uppfölj- ning och mätning samt organisatoriska åtgärder. Lund har även fått sin tredje samt fjärde supercykelväg. I september invigdes Su- percykelväg C21 mellan Lund och Lomma och Supercykel Lund-Dalby är färdig Trygghoecth o rcehd bo eartet dinsvkiagaps under 2026. • Under våren genomförde Lunds kommun för första gången en lokal version av Politikernas trygghetsundersökning (PTU) i ett anpassat Lundaformat. Syftet var att kartlägga förtroendevaldas upplevelser av trakasserier, hot och våld i sam- band med det demokratiska uppdraget. Resultaten visar att utsattheten är rela- tivt låg och att kommunens förebyggande arbete i huvudsak är ändamålsenligt. I december 2025 presenterades även resultaten från polisens årliga trygghetsmät- ning, som visar att Lundaborna fortsatt upplever kommunen som trygg. 7 • Cybersäkerhetsarbetet har förstärkts genom ökad kompetens och tydligare sam- • ordning. Investeringar har även gjorts, bland annat genom införandet av dygnet- runt-övervakning av IT-miljön. Den 1 april 2025 trädde ny lagstiftning om kamerabevakning i kraft, vilket med- förde behov av att anpassa kommunens riktlinjer till både de nya kraven och • kommunens samlade behov. Nya riktlinjer beslutades av kommunstyrelsen i juni 2025. Under 2025 har en åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet tagits fram, baserad på en gemensam lägesbild och orsaksanalys i samverkan med polisen. Åtgärdsplanen syftar till att stärka och utveckla det lokala brottsförebyggande ar- • betet och kombinerar insatser i den fysiska miljön med sociala insatser riktade till identifierade riskgrupper. Trygghetsvärdar i Södra Sandby testades och utvärderades under 2025. Både bo- ende och polisen uttryckte positiva erfarenheter av insatsen, som sannolikt har bidragit till den ökade upplevda tryggheten som framgår av trygghetsmätningen. Verksamheten blir därför permanent från och med 2026, och uppdraget utvidgas • till att omfatta hela kommunen, med möjlighet att fokusera på särskilt utpekade områden vid behov. Satsningar på nattidrott och riktad ungdomsverksamhet har skapat trygga mö- • tPeusrppllaet sFelar gför unga, och nattvandringar har genomförts i samverkanP murepdl efö Frlea-g ningsliv och civilsamhälle för att öka den vuxna närvaron i det offentliga rummet. har inletts för att stärka tryggheten kvälls- och nattetid. är • en internationell modell för att utveckla trygga och attraktiva stadskärnor med ett levande kvällsliv genom samverkan och gemensamma åtgärder. Arbetet med att förebygga felaktiga utbetalningar har fortgått under året. Under • 2025 har 61 ärenden aktualiserats som misstanke om felaktig utbetalning och 768 000 kronor återkrävts som felaktiga utbetalningar. Under året har den brottsförebyggande tillsynen stärkts genom ökad intern sam- verkan och fördjupad myndighetssamverkan. Det förebyggande arbetssättet har Demokgreattti r, etislulgltäant golcihg hleettt oticllh f lseerr ivnikcoem na tips om olovliga bostäder än tidigare år. • I SCB:s medborgarundersökning hösten 2025 uppger 98 procent av de svarande i Lund att kommunen är en mycket eller ganska bra plats att leva och bo på, vilket är över genomsnittet för deltagande kommuner. I samma undersökning anger 76,7 procent att de har mycket eller ganska hög tillit till andra människor, vilket • är 13,9 procentenheter högre än rikets genomsnitt. Den höga tilliten är en viktig förutsättning för ett väl fungerande demokratiskt samhälle Lunds kommun har under 2025 fortsatt att stärka dialogen och samverkan med civilsamhället genom återkommande mötesplatser, bland annat MiCK som ge- nomfördes den 20 mars och den 25 november. MiCK, som står för mötesplats, idéer, civilsamhälle, kommun, fungerar som en långsiktig plattform för nätver- kande och dialog där civilsamhällets aktörer och kommunen möts utifrån sina olika uppdrag och gemensamt identifierar behov, möjligheter och former för samarbete som bidrar till en hållbar samhällsutveckling i Lund. 8 • Kommunen har under året arbetat med att utveckla de överenskommelser om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) som finns med sju organisationer för peri- oden 2024–2026. IOP är en samverkansform som främjar social hållbarhet ge- nom att ge de ideella organisationerna mer långsiktig ekonomisk stabilitet, vilket • bidrar till ökade förutsättningar att nå socialtjänstens mål för de grupper av med- borgare som berörs. I oktober beviljade EU-kommissionen kommunstyrelsens ansökan om fortsatt drift av Europa Direkt-kontor för perioden 2026–2030. I samband med förnyel- sen planeras ett fördjupat samarbete inom Europa Direkt Lund tillsammans med Malmö stad, Trelleborgs kommun, Lunds universitet och Malmö universitet. Syf- • tet är att fortsatt sprida kunskap om EU och stärka invånarnas delaktighet i euro- peiska frågor i regionen. Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan Ukvnidnenro rå roecth h marä nk opmå mloukanlf uolclhm räekgtiiognea ble nsilvuåtat att Lunds kommun ställer sig bakom de uppdaterade artiklarna i den (CEMR-deklarationen) (KS 2024/0572). I samband med beslutet fastslogs också att jämställdhetsmålen inte ska samlas i en separat handlingsplan, utan i stället integreras i relevanta styrdo- • kument – en inriktning som bedöms möjliggöra mer träffsäker och effektiv styr- ning. Delaktighet för alla Under året har även kommunstyrelsen beslutat samt beviljat medel för flera åt- gärder inom ramen för . Insatserna inkludera bland annat teckenspråkstolkad information, utbildning av fler gruppledare inom föräldra- • stöd, tillgänglighetsprojekt som inköp av specialanpassade cyklar, samt för- stärkta resurser till hälsofrämjande arbete. Kommunfullmäktige har under 2025 beslutat om en ny mat- och måltidsplan som trädde i kraft den 1 januari 2026 och gäller för åren 2026–2029. Planen är ett styrdokument som tydliggör arbetet med mat och måltider i samtliga verksam- heter. Arbetet utgår från sex prioriterade områden: god, trivsam, integrerad, mil- • jösmart, näringsriktig och säker mat, där goda och trivsamma måltider ges sär- skild prioritet. Under våren har 120 nya förslag till medborgarinitiativ inkommit, inför 2026. I augusti fick kommunstyrelsen information om vilka 40 förslag som uppfyller kri- terierna och beslutade samtidigt att ge kommunkontoret i uppdrag att arrangera omröstning kring vilka förslag som ska antas samt återrapportera resultatet till kommunstyrelsen i december 2025. 17 förslag lyftes fram för beslut och antogs Nöje, kauvl tkuorm omchu ntustryisrmels en. • • I mars öppnades dörrarna till det utbyggda filmhuset KINO, med nya salonger, scener och servering. I april invigdes en konsthall för barn och unga i den gamla tingsrättens lokaler, den första i sitt slag i Sverige. Med stöd från Lunds kommun och Skanska får kul- turföreningen Medvind tillgång till den gamla tingsrätten i tre år – en milstolpe • på vägen mot en permanent verksamhet där barns visuella berättelser får en plats att möta en bred publik. Spontanfesten den sista april firades traditionsenligt i stadsparken med cirka 28 500 festsugna besökare. Arrangemanget beskrevs som lugnt och städat och förbereddes och bevakades av bland annat polisen och andra samverkansaktörer tillsammans med kommunen. 9 • - I juli arrangerades europeiskt mästerskap i Ultimate frisbee EMUC, European • Masters Ultimate Championships, på Klostergårdens IP, med många internation- ella deltagare och många övernattningar och restaurangbesök som följd. Evemanget Kulturnatten firade 40 år i september med dans på Stortorget, ljus- projektion på Rådhuset, jubileumsutställning och extra familjeprogram, med över • 3 000 deltagare. Firandet bidrog till besöksrekord, och lockade en stor andel yngre besökare till arrangemanget. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i juni om en omfattande revidering av det kommunala föreningsstödet. De nya riktlinjerna, som träder i kraft 2026, fören- klar regelverket, breddar målgrupperna och anpassar stöden till nya behov. Bland de största förändringarna finns en utvidgning av det kommunala lokala ak- tivitetsstödet (LOK-stöd) till att omfatta även 6-åringar och personer 65 år och • äldre. Syftet är att stärka både barns utveckling och äldres hälsa, och på så sätt även bidra till ökad folkhälsa och minskade samhällskostnader. • Under året har beslut fattats om att inrätta en förmedlingstjänst för kulturutö- vare i syfte att stärka kulturlivet och underlätta samverkan mellan aktörer. Slutligen har storbildsvisningar av fotboll, AW-fredagar, interaktiva installationer samt jubileumsfirandet av LitteraLund och Kulturnatten bidragit till ökat besöks- Inre efffleökdteiv. itet och organisation • Under året har flera digitaliseringsinitiativ påbörjats med fokus på ökad intern effektivitet och förbättrad service till medarbetare, invånare och näringsliv. Ex- empel på sådana insatser är e-tjänst för betygsbeställning, bevattningssensorer, kameror på sopmaskiner, lösningar för enklare lokalåtkomst, digital post, moln- • växel, samt insatser för att möjliggöra ett bredare införande av AI-verktyg genom utbildning. • En AI-baserad chatt förS ipnetceerLni nsuapport har införts och ökat tillgängligheten samt SepffeecketLivinisaerat hanteringen av frågor inom ekonomi, lön och IT. Inom skolområdet har lanserats brett efter en framgångsrik pilotfas. är en AI-baserad chattbot som ger vägledning i det främjande, förebyg- gande och åtgärdande elevhälsoarbetet och är anpassad till lokala rutiner och nationella styrdokument. Verktyget stärker samverkan mellan elevhälsoteam och • undervisande personal samt bidrar till ökad systematik och rättssäker doku- mentation. Digital hemvård i Lunds kommun fortsätter att expandera. Från starten i mars 2023 fram till december 2025 har cirka 54 000 digitala besök genomförts och to- talt 230 brukare har provat på digital hemvård. I december 2025 använde 131 brukare digital hemvård och 116 av dessa hade både fysisk och digital hemvård. Digital hemvård vann GötaPriset 2025. Priset tilldelas Sveriges bästa utvecklings- • projekt som bidrar till samhällsutveckling och en stärkt välfärd inom offentlig sektor. Arbetet med att införa ett nytt ärendehanteringssystem har påbörjats, inklusive upphandling av system för både ärendehantering och publicering av politiska handlingar. Systemet planeras vara på plats sommaren 2026 och syftar till att modernisera och effektivisera hanteringen av politiska dokument och beslut. 10 • Under året har flera organisationsförändringar genomförts för att stärka samord- ningen och effektiviteten i kommunkoncernen. Den nya samhällsbyggnadsför- valtningen har etablerats, beslut har fattats om en samlad lokalvårdsorganisation • och samordningen har stärkts inom bland annat krigsorganisation, informations- säkerhetsfunktion och nämndsekretariat och brottsförebyggande arbete. Därtill har stora delar av det interna köp- och säljsystemet avvecklats för att för- enkla styrning och minska administration. 11 Lunds vision och förhållningssätt Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet I Lund har kunskap förändrat världen i mer än 1000 år. Nytänkande och problemlö- sande ligger i vår natur. Vi hämtar kraft i historien för att tillsammans med andra skapa framtiden. Lund är en plats där du kan vara dig själv, där du vill bo, utvecklas och bidra till framti- den. Här finns en unik kunskapskultur där olikheter berikar. Vi vågar tänka stort och visa handlingskraft. Genom öppenhet och tillit till varandra låter vi idéerna växa till håll- bara lösningar på dagens och morgondagens utmaningar. Tillsammans kan vi mötas, skratta och lösa världsproblem. Genom att visa vägen och in- spirera andra visar vi att Lund är ett levande och ledande kunskapscentrum som gör sFköirllhnåaldln. Dinåg, snsuä ottc:h i framtiden. Här och i världen. Lyssna Vi lyssnar och tar till oss kunskap som finns i Lund och i världen utanför. Öppenheten Lära gör att vi får nya perspektiv, odlar innovationer, idéer och en stark demokrati. Vi lär genom att lyssna, men också genom att vara nyfikna och skapa. Vårt lärande driver utvecklingen och i en värld som är i ständig förändring bjuder vi in, testar nya tankar Leda och lösningar och följer goda exempel. Vi leder och vi visar mod och handlingskraft; vi genomför förändringar och tar initiativ. Vi verkar tillsammans med andra och drar nytta av varandras kompetenser, erfaren- heter och våra olika uppdrag och roller. Tillsammans åstadkommer vi mer. 12 Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernen Den kommunala koncernen omfattar Lunds kommun med dess nämnder och styrelser, kommunalförbund samt bolag som kommunen till följd av andelsinnehav har inflytande över. Utöver koncernen finns det andra aktörer som Lunds kommun köper verksamhet från; allt från bolag där kommunen har ägarintresse till privata utförare av kommunal verksamhet. Den kommunala koncernen omfattar Lunds kommun med dess nämnder och styrelser, kommunalförbund samt bolag som kommunen till följd av andelsinnehav har inflytande över. Utöver koncernen finns det andra aktörer som Lunds kommun köper verksamhet från; allt från bolag där kommunen har ägarintresse till privata utförare av kommunal vKeormksmamunheetn. s organisation per den 1 januari 2025 Organisationsbild över Lunds kommunkoncern per den 1 januari 2025. Kommunfullmäktige är Lunds kommuns högsta beslutande församling. De 65 ledamö- terna utses genom allmänna val som genomförs samtidigt som riksdags- och landstings- valen. I september 2022 röstade 83,5 procent av de röstberättigade kommuninvånarna i valet till kommunfullmäktige, vilket är en minskning med 2,83 procentenheter sedan fö- regående val 2018. Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M) bildade efter valet ett gemensamt styre 13 Partier i fallande ordning Mandat 2022 (2018) Socialdemokraterna (S) 16 (13) Liberalerna (L) 12 (9) Moderaterna (M) 9 (11) Vänsterpartiet (V) 7 (6) Miljöpartiet de gröna (MP) 6 (6) Sverigedemokraterna (SD) 6 (6) FörNyaLund (FNL) 4 (6) Centerpartiet (C) 3 (4) Kristdemokraterna (KD) 2 (2) Feministiskt initiativ (FI) 0 (2) Bildtext: Tabellen visar kommunfullmäktiges mandatfördelning de två senaste mandatpe- rioderna. Kommun fullmäktige Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt och i frågor av principiellt intresse. Kommunfullmäktiges möten är öppna för allmänheten. Till fullmäktiges uppgifter hör aKtot mfamstsutnälsltay mreålls, eann visa medel och utvärdera den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen leder och samordnar den kommunala verksamheten. Kommunstyrel- sen har enligt kommunallagen en särskild uppsiktsplikt över övriga nämnders verksam- het men också över de kommunala bolagen. Styrelsen har därigenom ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen bereder ärenden till kom- munfullmäktige. Kommunstyrelsen arbetar till största delen med övergripande plane- rÖinvrgi ogcah n fäömruntsdäetrtn oinchga srt yförre klsoemr munens verksamheter. Politiskt tillsatta nämnder och styrelser ansvarar för den löpande verksamheten och fat- tar beslut om den. Varje nämnd formulerar och beslutar om mål för sina verksamheter. NBoämlangdeenr na har också ett ekonomiskt ansvar för sin verksamhet. De kommunala bolagen bedriver sin verksamhet utifrån bolagsordning, ägardirektiv och Pkormivamtuan ufutflölmraärket iges övriga beslut. Enligt kommunallagen får kommuner efter beslut av kommunfullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller enskild individ. I Lunds kommun förekommer avtal med privata utförare inom olika verksamhetsområ- den. Med privat utförare avses inte ett kommunalt bolag där kommunen har domine- rande inflytande. 14 Inom vård- och omsorgsverksamheten finns cirka 30 privata utförare som utför SoL-, HSL- och LSS-insatser. Utöver dessa utförs personlig assistans av knappt 45 privata utfö- rare. De största utförarna inom vård- och omsorgsverksamheten är Unika, Forenede Care AB, Norlandia Care, Vardaga, Abello Hemtjänst och Agaten Hemtjänst. Inom individ och familjeomsorgen och socialpsykiatrin finns privata utförare för exem- pelvis vård och behandling och skyddade boenden samt öppenvård. Skånes kommuner har sedan lång tid tillbaka upphandlat merparten av den vård och behandling som bed- rivs av socialtjänsten i Lund. De största enskilda utförarna är Svenska Institutionsstyrel- sen, Partnergruppen Svenska AB och Forenede Care. Inom ytterligare områden, såsom till exempel färdtjänst och löpande underhåll av par- ker och grönområden, finns också privata utförare. Största leverantören är Telepass AB och Skapland. Många barn och ungdomar går i enskilda skolor och fristående skolor. Skolorna bedrivs utifrån den fria etableringsrätten och räknas inte som privata utförare. Lunds köp av plats i pedagogisk verksamhet utgjorde ungefär 20 procent av verksamhetsområdets nettokostnader, där de fem största utförarna står för 29 procent av omsättningen. De största utförarna är Internatio n ella Engelska Skolan, Stiftelsen Bilingual Montessori School of Lund, International Preschool of Lund, Pysslingen förskolor och skolor samt Lunds Montessorigrundskola. Den 1 juli 2024 trädde en lagändring i kraft som innebär att kommunfullmäktige, för varje mandatperiod, ska anta ett progErkaomn ommeid- omcåhl voecrhk sraikmtlhinetjespr lsaonm 2 0g2ä5ll–e2r 0fö2r7 smamedt liga buutfdögreatr efö arv 2 d0e2 5angelägenheter som lämnats över tillP erong jruarmid ifsökr puetfrösroann edlele arv e vnissskail dko imnd-i- mvidun. Ia slaa manbgaenldä gmenedhe bteerh.andlingen av beslutade kommunfullmäktige om Programmet ska tillgodose att det råder likvärdiga villkor för samtliga utförare, så långt det är möjligt. I Lunds kommun ansvarar varje styrelseP roocghr naämm fönrd ufötfrö arattn rdeeg alevr vai suspap kfoömljnminugn aolcah aknogne-- tlärogleln inheotmer s.itt verksamhetsområde gentemot utförarna så att mål och riktlinjer kan föl- jas upp och kontrolleras i enlighet med 15 Händelser av väsentlig betydelse Viktiga förändringar och händelser De senaste åren har präglats av omfattande omvärldsförändringar med lågkonjunktur, hög inflation och snabbt ökade kostnader, vilket satt tydliga avtryck i kommunsektorn. Un- der 2025 har inflationstakten dämpats och de ekonomiska förutsättningarna stabiliserats, även om effekterna av tidigare kostnadsökningar fortsatt påverkar verksamheten. I en mer föränderlig och osäker omvärld ställs samtidigt ökade krav på kommunens och koncernens långsiktiga hållbarhet, beredskap och förmåga att möta framtida påfrestningar. Mot denna bakgrund har Lunds kommun genomfört ett brett omställnings- och utveckl- ingsarbete med fokus på stärkt styrning, strategisk prioritering och anpassning till föränd- rade demografiska förutsättningar och invånarnas behov av välfärdstjänster. Under 2025 har den ekonomiska utvecklingen vänt. Kommunen har gått från planerade underskott under lågkonjunkturåren till ett tydligt överskott. Även kommunkoncernen re- dovisar ett starkt positivt resultat, vilket sammantaget stärker den finansiella ställningen och skapar bättre förutsättningar inför kommande investeringsbehov och långsiktiga åta- ganden. Sammantaget bedöms kommunkoncernen uppnå god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsmässigt och finansiellt perspektiv. Årets väsentliga händelser speglar denna utveckling och beskriver fortsatt organisatorisk utveckling samt insatser för en hållbar och robust samhällsutveckling. Omställningen fortsätter - bland annat genom utvecklingen av e n effektiv tjänstepersonsorganisation (EFTO) Lunds kommun fortsätter sitt omställningsarbete för att stärka effektiviteten i hela orga- nisationen. En central del är utvecklingen av en tillitsbaserad modell för styrning och ledning. Under året har samtliga förvaltningar genomfört nulägesanalyser och identifie- rat gemensamma utvecklingsbehov, bland annat kopplade till aktivt medarbetarskap och tillitsbaserat ledarskap. Ett viktigt steg i att omsätta den tillitsbaserade styrningen i praktiken är den ökade inriktningen mot verksamheternas grunduppdrag i kommunens Ekonomi- och verksamhetsplan 2026–2028. Tydligare politiska inriktningar har formu- lerats och antalet särskilda uppdrag har minskat, vilket beskrivs närmare under KF- mål: En tillitsbaserad styrning och ledning. Den 1 januari 2025 trädde den nya samhällsbyggnadsförvaltningen i kraft, då tre tidi- gare förvaltningar samlades i en gemensam organisation. Under året har arbetet fokuse- rat på att utveckla gemensamma arbetssätt, processer, strukturer och en gemensam kul- tur, i syfte att skapa en mer effektiv och sammanhållen organisation. Redan under 2025 kan effekter av samordningen noteras. Arbetet har bidragit till effektivare processer, minskat internt köp och sälj mellan verksamheterna samt bättre förutsättningar för samordnad planering och styrning inom samhällsbyggnadsområdet. Inom ramen för arbetet med EFTO har också lokalvårdsverksamheten utretts. Utred- ningen visade brister i organisation och resursutnyttjande. Den 22 oktober fastställde kommunstyrelsen att samla lokalvården i en gemensam organisation för att skapa tydli- gare styrning, ansvar, öka effektiviteten och stärka kvalitet och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Verksamheten omfattar omkring 270 medarbetare och samordningen beräk- nas ge effektiviseringsvinster om cirka 10 miljoner kronor. 16 Även fastighetsområdet genomgår förändringar. Med utgångspunkt i EFTO har kom- munfullmäktige beslutat att servicenämnden avvecklas den 31 december 2026. Syftet är att stärka den politiska genomslagskraften från beslut till genomförande, skapa en funktionell och effektiv förvaltningsorganisation samt förbättra den ekonomiska styr- ningen. Kommunstyrelsen är redan fastighetsägare och fattar de strategiska besluten. Kommu- nen äger många verksamhetskritiska fastigheter som utgör en stor del av tillgångarna. Tidigare utredningar visar att ansvarsfördelningen mellan ägare, förvaltare och hyres- gäster behöver tydliggöras, liksom den strategiska styrningen och modellen för lokalut- nAyrtbtejatnedt em. ed att stärka beredskap och resiliens fortskrider För att säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar även vid störningar behöver kommunen utveckla sin civila beredskap, kontinuitetshantering och resiliens, särskilt inom IT- och informationssäkerhet. Det kräver systematiska risk- och sårbarhetsana- lyser, robust digital infrastruktur samt tydliga roller och processer. Arbetet med att etablera Lunds kommuns krigsorganisation har under året konkretise- rats genom framtagandet av så kallade totalförsvarsanalyser. Analyserna syftar till att identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga och som behöver kunna upprätt- hållas vid höjd beredskap eller krig. Arbetet har bedrivits i hela organisationen och ut- gör en central del av kommunens förberedelser inom totalförsvaret. I november genomfördes en större övning för samtliga förvaltningars krisledningsgrup- per. Övningen syftade till att stärka respektive förvaltnings krisledningsförmåga samt utveckla den kommunövergripande samverkan vid allvarliga händelser. Cyberbrottslighet utgör fortsatt en betydande risk för kommunen. Det försämrade sä- kerhetsläget och skärpta regelverk, såsom Cybersäkerhetslagen utifrån NIS2, har gjort informations- och cybersäkerhet till ett prioriterat utvecklingsområde och en central del av arbetet med civil beredskap och totalförsvar. Nya riktlinjer för informationssäkerhet och dataskydd för 2025–2028 har antagits, och en kommunövergripande informations- säkerhetsfunktion har inrättats för stärkt samordning. Breda utbildningsinsatser har ökat medvetenheten och minskat sårbarheten, vilket märks genom färre som faller för simulerade phishingförsök. Samtidigt har arbetet med digital robusthet intensifierats och stärkt kommunens förmåga att upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid stör- nEinn gföarre obcyhg kgrainsedre. socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli och är en av de mer omfattande la- garna i svensk lagstiftning. Inom socialtjänsten har omställningen till den nya lagen varit ett av årets mest prioriterade utvecklingsområden. Förvaltningen har arbetat proaktivt inför lagens införande genom ett särskilt omställningsarbete för att möjliggöra insatser utan föregående behovsprövning. Omställningen har inneburit både utveckling av nya arbetssätt och ökad tillgänglighet till befintliga stödinsatser. Under året har flera lättillgängliga insatser etablerats, bland annat skolsociala team och mobilt föräldrastöd, vilket bidrar till att nå invånare tidigare och stärker det förebyggande arbetet. Arbetet har även väckt intresse regionalt och nat- ionellt, där Lunds kommun lyfts fram som ett exempel på en verksamhet som ligger långt fram i omställningen. 17 Lund växer och utvecklas hållbart Enligt SCB befann sig Sverige under andra halvan av 2025 i en gradvis återhämtning ef- ter den utdragna lågkonjunktur som inleddes 2022. Lågkonjunkturen har haft en tydligt negativ påverkan på byggsektorn, särskilt på bostadsbyggandet. I Lund märktes en kraf- tig inbromsning under 2023. Även 2024 beskrivs som ett förlorat byggår för många kommuner i Sverige, men Lund har i viss mån gått mot strömmen. Efter en svag inled- ning av 2024 ökade bostadsbyggandet successivt, och preliminära siffror för 2025 visar att utvecklingen nu har vänt uppåt. Under 2025 färdigställdes 231 lägenheter och 1 624 lägenheter påbörjades. I syfte att möta kommunens fortsatta befolkningstillväxt och behov av hållbara bostads- lösningar har LKF, trots rådande marknadsutmaningar, kunnat fatta beslut om byggstart för 517 bostäder. Under året har kommunfullmäktige antagit en ny översiktsplan som ska vägleda Lunds utveckling fram till 2050. Planen gör det möjligt att bygga 30 000 nya bostäder – två tredjedelar i Lunds stad och resten i byarna och på landsbygden och bygger på en lång- siktig strategi för hållbar tillväxt, med fokus på förtätning i kollektivtrafiknära lägen, re- surseffektiv markanvändning och stärkt näringslivsutveckling. Trädgårdsstadens karaktär lyfts fram i översiktsplanen som en del av den framtida stadsutvecklingen. Under 2025 har arbete bedrivits inom fyra pågående detaljplanepro- jekt för trädgårdsstäder i Genarp, Dalby, Södra Sandby och östra Lund. Planarbetet be- döms på sikt kunna möjliggöra cirka 600 nya bostäder i form av villor, radhus och mindre flerbostadshus, med fokus på småskalighet, grönstruktur och god tillgång till service och hållbara transporter. Planprogrammet för utvecklingen av Norra Fäladen, som ska vägleda den kommande stadsplaneringen i området, fick sitt slutgiltiga inriktningsbeslut av byggnadsnämnden i juni 2025. Stadsdelen kan få ett nytt öppnare centrum där fler caféer och butiker kan öppna, fler bostäder kan byggas och Svenshögsvägen kan bli lättare att korsa. Arbetet med att ta fram ett gestaltningsprogram för centrum och nya detaljplaner för stadsdelen kommer att ske i etapper under flera år. Programarbete för nya sjukhusområdet och detaljplaner för nya idrottsområden som er- sättningsytor för Smörlyckan pågår. I september 2025 utsåg UNESCO Storkriket till Sveriges åttonde biosfärområde efter en flerårig och omfattande ansökningsprocess. Arbetet med att etablera biosfärområdet har pågått sedan 2021 i nära samverkan mellan lokala aktörer, berörda kommuner och Länsstyrelsen i Skåne. Utnämningen markerar ett viktigt steg i det långsiktiga arbetet för hållbar utveckling i regionen. Storkriket omfattar cirka 110 000 hektar mellan södra Eslöv, Lund och Sjöbo och innefattar hela Lunds och Sjöbos kommuner samt de södra delarna av Eslövs kommun. Genom utnämningen blir Lund en del av UNESCO:s globala nätverk av biosfärområden som fungerar som pilotområden där nya metoder och ny kunskap testas för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Under 2025 tilldelades Lunds kommun EU:s Mission Label, en kvalitetsstämpel som be- kräftar att kommunens klimatarbete är på rätt väg för att nå klimatneutralitet 2030 och öppnar upp för nya finansierings- och samverkansmöjligheter inom EU. Mission Label visar att Lunds klimatplaner och klimatkontrakt har granskats och godkänts av experter och EU-kommissionen, vilket stärker kommunens roll som förebild i klimatomställ- ningen. Lunds kommun har dessutom för sjätte året i rad undertecknat Klimatkontrakt 18 2030 inom Viable Cities, vilket förpliktar till fortsatt arbete för utsläppsminskning och klimatneutralitet. Lunds kommun blev den 31 oktober utnämnd till litteraturstad inom Unescos nätverk för kreativa städer (UCCN). Det gör Lund till Sveriges andra litteraturstad och innebär att den litterära profilen stärks ytterligare, med nya satsningar på samarbete, innovation och internationellt utbyte. Digitala hemvården i Lunds kommun blev i slutet av året vinnare av GötaPriset 2025 vid Kvalitetsmässan i Göteborg. Priset tilldelas Sveriges bästa utvecklingsprojekt som bidrar tSitlol sraam inhväellsstuetrvinecgkalrin g och en bättre välfärd. Att Lund fortsätter att växa och utvecklas ställer krav på investeringar i bostäder, utbild- ningsmiljöer, idrottsanläggningar och teknisk infrastruktur. Investeringarna syftar till att möta befolkningstillväxten och stärka kapacitet och kvalitet i kommunens verksam- heter. Under 2025 har det omfattande projektet på Campus Vipan färdigställts. Campus Vipan är ett utbildningscentrum med gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och vuxenut- bildning. Stora projekt under byggnation för kommunens verksamheter är Vikingasko- lan, Stenröseskolan, Lunds nya ridsportsanläggning, Stjärnans förskola och Vårfrusko- lan. Större beslutade projekt som ännu inte är i produktion inkluderar Fäladslyktan, Häckeberga idrottshall, Påskagängets idrottshall, Skrylle gymbyggnad och Pastor Svane idrottshall. I den stora förvandlingen av Lunds stadskärna har entreprenaden för nya Botulfsplatsen samt Botulfsgatan startats upp. Den sista etappen i Södergatans ombyggnad inom Nordsydliga cykelstråket färdigställdes under hösten. Under året har Lund fått sin tredje och fjärde supercykelväg. I september invigdes Su- percykelvägen mellan Lund och Lomma och Supercykelvägen mellan Lund och Dalby är klar och kommer invigas under 2026. I takt med att staden växer och förtätas ökar också behovet av kommunal mark för att möjliggöra ytterligare utbyggnader och under 2025 genomfördes ett stort markförvärv i Stångby. Även inom kommunkoncernens bolag genomförs omfattande och långsiktiga investe- ringar. LKF fortsätter att bygga ut beståndet av hyresrätter genom pågående och beslu- tade projekt i flera delar av kommunen. Parallellt genomförs betydande förbättrings- och underhållsåtgärder i det befintliga fastighetsbeståndet, bland annat större renove- ringsprojekt och energieffektiviseringsinsatser, för att säkerställa långsiktig kvalitet och hållbarhet. Kraftringen genomför samtidigt betydande satsningar i energisystemet, där det nya kraftvärmeverket i Örtofta, KVV2, är en central investering för att stärka el- och värme- försörjningen i regionen. Inom vatten- och avloppsområdet pågår genom VA SYD pro- jektet Maxima, som innebär en långsiktig kapacitetsförstärkning och modernisering av avloppssystemet för att möta framtida behov och miljökrav. Sammantaget bidrar investeringarna i kommunen och dess bolag till att bygga kapacitet inom utbildning, bostäder, energi och teknisk infrastruktur och lägger grunden för Lunds fortsatta utveckling. 19 Händelser av väsentlig betydelse efter balansdagen Kommunfullmäktige föreslås besluta att servicenämnden upphör den 31 december 2026. Det beslutade kommunstyrelsen den 4 mars 2026. Ett beslut som i nästa steg på- verkar förvaltningens organisation, men inte den befintliga verksamhetens innehåll. Om kommunfullmäktige beslutar att justera den politiska organisationen kommer en ut- redning genomföras som grund för hur verksamheterna inom serviceförvaltningen ska organiseras och vilken nämnd de ska tillhöra från årsskiftet. Gällande fastigheter och lo- kalvård är inriktningen att bilda en ny förvaltning med kommunstyrelsen som ansvarig nämnd. 20 Översikt över verksamhetens utveckling Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal Nfineadnasnisetllå eanndaley tsabell visar en översikt över viktiga finansiella nyckeltal för Lunds kom- muns utveckling över en femårsperiod. Finansiella nyckeltal beskrivs vidare i avsnittet, Nyckeltal . 2021 2022 2023 2024 2025 Allmänt Antal invånare per december 127 376 128 384 130 288 131 590 132 333 Kommunalskatt 21,24 21,24 21,24 21,24 21,24 Kommunkoncern Årets resultat, mnkr 856 610 386 223 786 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster, mnkr 738 631 205 296 592 Nettoinvesteringar, mnkr 2 279 2 712 2 574 2 521 2 803 Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % 47 % 67 % 71% 59% Soliditet 35 % 35 % 36 % 35 % 35% Låneskuld, mnkr 11 554 13 290 13 155 13 731 14 620 Låneskuld per invånare, kr 91 000 104 000 101 000 104 000 110 000 Kommunen Årets resultat, mnkr 598 367 187 -42 504 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster, mnkr 467 535 -101 -193 278 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella 8,10 % 4,70 % 2,30 % -0,50 % 5,70% statsbidrag och utjämning Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning exklusive jämförelsestörande 6,30 % 6,90 % -1,20 % -2,30 % 3,10% poster Verksamhetens nettokostnader, mnkr 7 005 7 512 7 974 8 609 8 418 Personalkostnader, mnkr 5 338 5 527 6 185 6 588 6 483 Köp av huvudverksamhet, mnkr 1 415 1 449 1 578 1 659 1 645 Nettoinvesteringar inklusive exploatering, mnkr 844 1 225 903 843 769 Självfinansieringsgrad av investeringar 93 % 57 % 93 % 88% 100% Soliditet 40 % 38 % 38 % 34 % 35% Nettolåneskuld, mnkr 2 818 3 315 3 472 3 651 3 558 Nettolåneskuld per invånare, kr 22 000 26 000 27 000 27 000 27 000 Antal anställda 10 116 10 280 10 445 10 345 10 286 21 Övriga nyckeltal Nedanstående tabell visar ett urval av nyckeltal som belyser utvalda aspekter av Lunds kommun som plats och valda delar av de kommunala verksamheterna. Som jämförelse visas även det senaste tillgängliga värdet föLru nrdik et. Lund Lund Lund Lund Rikets senaste 2021 2022 2023 2024 2025 Nyckeltal värde Medborgarundersökningen - Kommunen är en bra plats att 96,0 96,6 97,8 98,8 98,2 92,5 bo och leva på, andel (%) Medborgarundersökningen - Kan rekommendera andra att 83,0 81,0 80,1 83,8 85,3 63,9 flytta till kommunen, andel (%) Medborgarundersökningen - Trygg utomhus i området där 80,0 80,2 79,2 84,7 85,4 79,4 du bor när det är mörkt ute, andel (%) Problemindex, Polisens trygghetsmätning, index 0–6 (lägre 1,59 1,73 1,43 1,54 1,49 * värde indikerar högre grad av trygghet) Andel inskrivna arbetslösa 16–65 år (Arbetsförmedlingens ** 5,6 5,9 6,3 6,1 6,8 månadsstatistik, december) Nystartade arbetsställen, antal/1000 invånare, 16–64 år 14,4 12,7 11,4 13,5 *** 15,7 Nystartade företag, antal/ 1000 invånare, 16–64 år 11,2 10,7 8,9 9,4 *** 11,0 Företagskonkurser, antal/1000 invånare, 16–64 år 0,7 0,7 1,0 1,1 *** 1,7 Totala växthusgasutsläpp per år, ton CO2-ekv/år 218 906 199 456 196 620 *** *** * Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv/invå- 1,56 1,42 1,39 *** *** 4,18 nare. Färdigställda bostäder, ny- och ombyggnad, antal/1000 invå- 12,3 7,1 5,7 19,5 *** 4,5 nare. Gästnätter, antal nätter, totalt per invånare, antal/invånare. 2,95 3,88 4,22 4,44 *** 6,52 Biståndsmottagare, ekonomiskt bistånd, 18+ år, andel (%) av 2,6 2,3 2,2 2,0 *** 2,1 befolkningen Vuxna biståndsmottagare (18+ år) med långvarigt ekono- 53,0 50,4 51,5 53,4 *** 48,2 miskt bistånd, andel (%) av biståndsmottagare 18+ år Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, fristående 95,8 96,1 96,1 94,5 92,5 90,0 skolor, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala 90,4 88,8 88,2 87,3 88,7 82,5 skolor, andel (%) Invånare 80+ i särskilt boende, andel (%) 9,9 9,2 9,1 9,2 *** 10,1 Invånare 80+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 15,7 16,1 16,0 15,8 *** 16,3 * Lokalt nyckeltal, uppgift för riket saknas. ** Ny statistikprodukt från arbetsförmedlingen, retroaktivt utfall endast beräknat från och med 2022. *** Utfall för detta år finns ännu ej publicerat. 22 Kvalitet i grunduppdraget I detta avsnitt ligger fokus på leveransen i nämndernas kärnverksamheter. För samtliga nämnder presenteras "kvalitetsframgångar" och "utmaningar och utvecklingsområden". I de fall som nationella nyckeltal finns att tillgå görs jämförelser med andra kommuner - oftast med kommungruppen "Kommuner med 100 000 - 199 999 invånare" (nedan kallad "kommungruppen" eller "liknande" eller "jämförbara" kommuner). För varje nämnd presenteras även, där sådana uppgifter finns tillgängliga, en kortfattad bild av nämndens kostnadsläge i relation till nationella nyckeltal, exempelvis referenskostnad, nettokostnadsavvikelse eller kostnad per invånare eller brukare. I presentationen av varje nämnd/styrelse nämns nyckeltalet "total kostnadsmassa". Detta anges avrundat och syftar endast till att ge en fingervisning om verksamhetens omfattning. Kostnadsmassan avser totala kostnader för drift oavsett om verksamheten är avgifts- eller anslagsfinansierad. Nyckeltalet tar inte heller någon hänsyn till interna köp mellan nämnder, om kostnaderna belastar kommunens totala budget, eller om de till exempel betalas av en extern part (till exempel genom ersättning/intäkter för elever från andra kommuner). Nedanstående är i sin helhet hämtat ur nämndernas respektive årsanalyser. I dessa finns möjlighet att fördjupa sig i specifika nämnders ekonomiska och verksamhetsmässiga re- sKuolmtatm. u nstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har som så- dant det övergripande ansvaret för utveckling av hela den kommunala koncernen och dess ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen en särskild uppsiktsplikt över nämndernas och de kommunala bolagens verksamhet. De övergri- pande uppgifter som styrelsen ansvarar för är bland annat utveckling av den kommu- nala demokratin och utformning av övergripande mål, styrdokument och ekonomisk planering. Kommunstyrelsen ska vidare främja en långsiktigt hållbar social och ekolo- gisk utveckling, näringslivsutveckling samt leda och samordna beredskapsarbete och ar- betet med trygghet och säkerhet. Kommunstyrelsen leder och samordnar den översikt- liga planeringen kring användning av kommunens mark- och vattenområden, samt är ägare till samtliga kommunala fastigheter. Inom uppdraget ryms vidare frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Bruttokostna- dKevna lfiöter tksofrmammugnåsntgyraerl sens verksamhet 2025 uppgick till drygt 900 miljoner kronor. Nationellt och internationellt ledande klimat- och hållbarhetsarbete: Lund har en nationell och internationellt ledande position inom klimatomställning, med en i det närmaste fossilfri kommunorganisation och en stark förmåga att attrahera finansiering till utvecklings- och innovationsprojekt. Denna position har under 2025 bekräftats ge- nom kvalitetsstämpeln Mission Label. Utnämningen av Storkriket till Sveriges åttonde biosfärområde av UNESCO markerar samtidigt en betydande framgång för arbetet med Trygg kommun och stärkt civil beredskap: biologisk mångfald och hållbar samhällsutveckling. Lund ligger fortsatt i topp i nationella trygghetsmätningar och saknar särskilt utsatta områden. Under året har kommunstyrel- sen lett ett omfattande arbete med att utveckla kommunens krigsorganisation och stärka den civila beredskapen. Samtliga nämnder har slutfört totalförsvarsanalyser 23 enligt en gemensam metodik, vilket innebär ett tydligt steg från planering till konkret förmåga. Investeringar i reservkraft, fältkök och krisledningsutrustning har stärkt kom- munens uthållighet, även vid störningar i IT och elförsörjning. En större krisledningsöv- ning har genomförts med fokus på elavbrott och bidragit till förbättrad samverkan och God service och attraktivt företagsklimat gemensamma lägesbilder i hela organisationen. Lund har en stark position på den regionala arbetsmarknaden i Skåne och Öresundsregionen. Tillsammans med Malmö står kommu- nen för cirka 40 procent av arbetstillfällena i Skåne. Universitetet, forskningsanläggning- arna och innovationsmiljöerna gör Lund till en central motor för kompetensförsörjning, forskning och innovation i regionen och bidrar till en kunskapsintensiv och konkurrens- kraftig näringslivsstruktur. Kommunens långsiktiga arbete med service och bemötande gentemot näringslivet har gett tydligt genomslag i nationella mätningar, med förbätt- rUatdmea rneisnugltaart ioncohm u ttivlelgcäknlignliggshoemt, rbåedmeönt ande och handläggningstider. Klimatomställning i hela det geografiska området: För att nå klimatneutralitet krävs att omställningen i ökad grad omfattar hela det geografiska området. De största utsläp- pen finns inom transporter, jordbruk och konsumtion, vilket innebär att framgång förut- sätter fördjupad samverkan med näringsliv, akademi och civilsamhälle samt att klimat- Trygghet, digital robusthet och civil beredskap: perspektivet integreras i styrning, planering och investeringsbeslut. Ett försämrat omvärldsläge, ökade krav inom totalförsvaret och nya regelverk såsom NIS2 ställer högre krav på kommu- nens arbete med trygghet, cybersäkerhet och civil beredskap. Förmågan att förebygga och hantera störningar samt upprätthålla samhällsviktig verksamhet behöver stärkas. Det kräver ökad samordning, stärkt kompetens och ett mer systematiskt kapacitetsbyg- gande. Arbetet behöver utvecklas från planering till operativ och uthållig förmåga, där Tillväxt, etablering och attraktivitet: säkerhets- och beredskapsperspektivet integreras i ordinarie styrning och IT-drift. Lunds kommun har sedan 2011 uppvisat en nedåtgående trend i nyföretagandet, samtidigt som konkurrensen om kapital, investe- ringar och kvalificerad arbetskraft ökar både regionalt och internationellt. För att lång- siktigt säkra tillväxt och etableringar krävs strategisk markberedskap, stärkt platsmark- nadsföring samt riktade insatser för talangattraktion och kompetensförsörjning. Lunds attraktivitet behöver samtidigt tydligare positioneras och kommuniceras som ett sammanhållet helhetserbjudande genom hela livsresan, från studier och första arbetet till företagande, familjeliv och fortsatt karriärutveckling. Servicen till Lundabor och före- tag behöver fortsatt utvecklas genom mer likvärdig handläggning, tydligare kommuni- kation och väl fungerande digitala tjänster. Kommunen behöver samtidigt ta en tydlig roll som samlande kraft för att säkerställa att tillväxten sker på ett långsiktigt hållbart Styrning, effektivitet och ekonomisk hållbarhet: sätt i balans med klimatmål, social hållbarhet och en ansvarsfull markanvändning. Höga nettokostnadsavvikelser i flera verksamheter visar på behovet av mer träffsäkra prognoser, stärkt analysförmåga och ett tydligare koncernperspektiv. En fortsatt utveckling av den tillitsbaserade styr- ningen behöver kombineras med förbättrad uppföljning och stärkt prognosförmåga för att tidigt identifiera avvikelser, skapa handlingsutrymme och möjliggöra välgrundade omprioriteringar i hela kommunkoncernen. Brister i investerings- och fastighetsproces- serna har identifierats och nya riktlinjer tas fram inför EVP 2027–2029. Samtidigt kvar- står behovet av samlad fastighetsstyrning, optimerat lokalutnyttjande och ökad 24 långsiktighet för att möjliggöra omställning, avveckling och anpassning av lokaler i takt Bmaerdn d- eomcho gsrkaofilsnkäam fönrdäennd ringar och förändrade verksamhetsbehov. Barn- och skolnämnden ansvarar för förskola, grundskola, anpassad grundskola och fri- tidshem. Verksamheten omfattar cirka 3 550 barn i 57 kommunala förskolor samt unge- fär 12 000 elever fördelade på 41 skolenheter. Kärnuppdraget är att erbjuda en trygg miljö och en högkvalitativ utbildning som ger varje individ goda förutsättningar för framtida studier och arbetsliv. Den totala kostnadsmassan för driften av nämndens vKevraklsitaemtshferta umpgpågnicgka 2r 025 till knappt 3,4 miljarder kronor. Starka kunskapsresultat och förbättrad läsförståelse: Eleverna i Lunds kommunala skolor presterar fortsatt på en mycket hög nivå där meritvärden och gymnasiebehörig- het i årskurs 9 ligger över rikssnittet. Genom det systematiska arbetet i satsningen ”Språka Lund” har man sett en mätbar förbättring av elevernas läsförståelse under läså- ret. 84 procent av eleverna i årskurs 3 når nu en åldersadekvat nivå i läsning, vilket är ett starkare resultat än både rikssnittet och kommunens egna resultat från föregående år. Vidare tilldelades Lunds kommun priset ”Årets Läsa äger-kommun 2025”. Dessa re- sultat bekräftar att de pedagogiska satsningarna ger effekt för elevernas grundläggande Hög kvalitet och personaltäthet i förskolan: kunskapsinhämtning. Förskolan i Lund utmärker sig nationellt genom en medvetet hög lärartäthet och mindre barngrupper än genomsnittet i riket. Po- litiska satsningar genom ”Förskolelyftet” har, i kombination med minskat barnantal, lett till att antalet barn per pedagogisk årsarbetare minskat från 5,1 till 4,9 under 2025. Verksamheten har dessutom en högre andel utbildade förskollärare jämfört med både riket och liknande kommuner. Den höga personaltätheten ses som en avgörande faktor Hög upplevd trygghet bland eleverna: för att kunna erbjuda en tillgänglig och likvärdig lärmiljö för alla barn. Den upplevda tryggheten på kommunens sko- lor och förskolor är fortsatt hög och har visat en förbättrad trend i mätningar. Enligt Skolinspektionens enkät upplever elever i årskurs 8 i Lund en högre grad av trygghet än elever i riket och Skåne. En stor majoritet av eleverna i årskurs 5 (78 %) upplever att det finns en vuxen i skolan som bryr sig om dem, vilket är betydligt högre än rikssnittet på 59,2 procent. Systematiska kvalitetsdialoger mellan huvudman och rektorer säkerställer att trygghet och studiero ständigt är i fokus. Arbetet med att stärka säkerheten har även Uintkmluadneirnagt aurt boicldhn uintvgescinksliantsgesro mområ hdoetn o ch våld för personalen. Det kompensatoriska uppdraget och likvärdighet: En central utmaning är att elever vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå inte når samma resultat i Lund som motsva- rande grupp gör i riket. Analyser visar att gymnasiebehörigheten för denna grupp är lägre än förväntat, vilket indikerar att skolan inte fullt ut lyckas uppväga elevernas so- cioekonomiska bakgrund. Nämnden fokuserar nu på att utveckla språk- och kunskapsut- vecklande arbetssätt för att öka likvärdigheten. Målet är att skolan ska kunna uppväga skillnader i elevernas socioekonomiska bakgrund mer effektivt. Detta arbete är avgö- rande för att alla barn i Lund ska ha samma möjligheter till vidare studier. 25 Problematisk skolfrånvaro: Skolfrånvaron är ett komplext problem, särskilt bland flickor på högstadiet. För att vända utvecklingen har en enhetlig modell för närvaro- främjande arbete tagits fram för implementering under 2026. Genom pilotsatsningar på Norra Fäladen testas nya roller som kontaktsocionomer och närvarosamordnare för att sänka trösklarna mellan skola och socialtjänst. Tre skolsociala team är nu i full drift och de första resultaten visar på förbättrad närvaro för deltagande elever. Arbetet med att systematiskt analysera och åtgärda frånvaro på huvudmannanivå förblir högt priorite- Anpassning till minskande barn- och elevantal: rat. Lund står inför en betydande demo- grafisk förändring med kraftigt minskande barnkullar, vilket skapar en överkapacitet i lokaler. Under 2025 minskade antalet barn i de kommunala förskolorna med nästan 190, vilket krävt avveckling av två enheter och stängning av flera avdelningar. Denna vo- lymminskning medför ekonomiska utmaningar då fasta kostnader för lokaler och perso- nal är svåra att reducera i samma takt. Det finns en betydande risk att lokalkostnaderna per barn stiger om inte anpassningen av fastighetsbeståndet sker strategiskt och proak- tivt. Nämnden behöver säkerställa en ekonomi i balans samtidigt som kvaliteten bibe- hKåolslstn uanddseerf foemktsitväiltlenti ngen. Barn- och skolnämnden uppvisar ett förhållandevis högt kostnadsläge i jämförelse med andra kommuner och riket. Förskolan har en nettokostnadsavvikelse på cirka 9 % över referenskostnaden, vilket förklaras av politiska ambitioner om hög personaltäthet och små barngrupper. Även grundskolan ligger cirka 10 % över den förväntade kostnaden utifrån kommunens struktur. Kostnaden per elev i grundskolan (145 100 kr) var 1,5 % högre än rikssnittet år 2024. De främsta kostnadsdrivarna är höga lokalkostnader och personaltäthet, medan kostnader för själva undervisningen och elevhälsan faktiskt lig- ger under rikssnittet. Den anpassade grundskolan har sett stigande kostnader på grund aUvt beitltd önkiantg bsenhäomv nadv eenle vassistenter. Utbildningsnämnden ansvarar för kommunens fem gymnasieskolor, en anpassad gym- nasieskola, kommunal vuxenutbildning (komvux), internationell förskola, grundskola och fritidshem samt modersmålscentrum. Lunds kommun är Sveriges fjärde största gymnasiehuvudman med cirka 7 900 elever, varav cirka 60 procent pendlar in från andra kommuner. Vuxenutbildningen omfattar totalt cirka 6 000 elever och är till för vuxna som saknar eller behöver komplettera utbildning från grund- eller gymnasiesko- lan. Målet är att ge varje elev möjlighet att nå sin fulla potential och komma vidare till ar- bete eller studier. Under året har nämnden arbetat intensivt med implementeringen av läroplansreformen Gy25 och utvecklingen av arbetsmarknadsinsatser. Den totala kost- nadsmassan för driften av nämndens verksamhet uppgick 2025 till cirka 2,2 miljarder kronor. 26 Kvalitetsframgångar Goda studieresultat och hög genomströmning: Eleverna vid de kommunala gymna- sieskolorna når resultat som ligger väl över riksgenomsnittet. 85,7 procent av eleverna tar examen inom fyra år, vilket kan jämföras med rikssnittet på 74,2 procent. Enligt den senaste statistiken går 86,8 procent av eleverna från de kommunala skolorna i Lund vi- dare till arbete eller studier inom två år efter examen, vilket också är högre än i riket. Studieresultaten förklaras både av att utbildningarna har god kvalitet och att eleverna har goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av elevenkäterna framgår att eleverna är nöjda med stöd, bemötande samt trygghet. Goda studieresultat är viktiga då en fullföljd gymnasieutbildning är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för god hälsa och Hög lärarkompetens och organisatorisk stabilitet: inkludering i arbets- och samhällslivet. Lunds kommunala gymnasiesko- lor har en lärarkår med en jämförelsevis mycket hög andel behöriga och legitimerade lä- rare, varav ett betydande antal dessutom är forskarutbildade. Den låga personalomsätt- ningen bland både skolledare och lärare skapar en kontinuitet som är avgörande för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Sjukfrånvaron ligger på en låg nivå (4 %), vilket indi- kerar en god arbetsmiljö och hållbara arbetsförhållanden. Detta bidrar till en profession- ell lärmiljö där lärare har goda förutsättningar att stödja varje elev utifrån deras behov. Nämnden satsar även på praktiknära forskning för att ytterligare höja undervisningens Utbyggd vuxenutbildning och samverkan: kvalitet. Lund erbjuder ett brett och relevant utbud inom komvux, vilket under 2025 har stärkts ytterligare genom ett primärt samverkans- avtal med 12 andra kommuner i sydvästra Skåne. Genom fritt sök inom samverkansom- rådet har lundaborna nu tillgång till över 100 olika yrkesutbildningar på komvux. Nämn- den har startat fem kombinationsutbildningar där eleverna läser sfi eller svenska samti- digt som de får utbildning i ett yrke för att snabbare nå arbetsmarknaden. Uppföljning av de reguljära yrkesutbildningarna på komvux visar att cirka 8 av 10 elever når anställ- ning. Denna verksamhet är central för att möta arbetsmarknadens behov och främja in- tUetgmraatnioinn.g ar och utvecklingsområden Implementering av Gy25 och säkerhetsarbete: Läroplansreformen Gy25 trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär en omfattande omställning med nya ämnesplaner och betygssystem. Detta kräver stora insatser i form av kompetensutveckling, utveckling av undervisning, bedömning och betygssättning, utbyte av läromedel och utveckling av IT- system. Vidare ställer ett nytt kapitel i skollagen högre krav på skolornas säkerhets- och brottsförebyggande arbete, vilket inkluderar skyldighet att lämna uppgifter till polisen. Förvaltningen har påbörjat implementering av nya rutiner och fysiska åtgärder i loka- lerna för att möta dessa krav. Att hantera flera stora reformer parallellt är en utmaning Brist på ändamålsenliga lokaler för idrott: för verksamheten. Det råder brist på idrottshallar och ute- miljöer för ämnet Idrott och hälsa vid de kommunala gymnasieskolorna. Lokalbristen påverkar undervisningens kvalitet negativt och innebär en risk för att elevantalet kan behöva begränsas i framtiden. Kommunfullmäktige har nyligen beslutat om finansiering för en ny fullstor idrottshall vid Hedda Anderssongymnasiet, men denna beräknas stå klar först 2028. Fram till dess tvingas skolor använda tillfälliga lösningar som inte fullt ut möter behoven. 27 Matchning och rekrytering av APL-platser: För att möta nya lagkrav och arbetsmark- nadens behov krävs en betydande ökning av antalet platser för arbetsplatsförlagt lä- rande (apl), vilket är obligatoriskt på yrkesutbildningarna på både gymnasiet och kom- vux. Det är för närvarande svårt att hitta tillräckligt många arbetsplatser, särskilt inom tekniska yrken. Utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att etablera kontakt med nya arbetsplatser inom både näringsliv och kommunens egna förvaltningar, men resul- taten har hittills varit begränsade. Det finns i dagsläget inget uttalat krav på övriga för- valtningar i Lund att bistå med apl-platser, vilket försvårar uppfyllandet av lagkravet. Fler platser är en förutsättning för att kunna utöka de yrkesutbildningar som det finns sKtoösrtsnt abdesheofvfe akvt.i vitet De kommunala gymnasieskolorna i Lund har under 2024 en nettokostnadsavvikelse på +2,2 procent, vilket markerar ett skifte från tidigare år då man legat under referenskost- naden. Denna ökning beror främst på kraftigt stigande hyreskostnader till följd av stora investeringar i nya Hedda Anderssongymnasiet och Campus Vipan. Programvalsjusterat är dock kostnaden per elev 139 600 kr, vilket är lägre än i jämförbara städer, vilket ty- der på en effektiv resursanvändning givet programmixen. Vuxenutbildningen uppvisar en mycket god kostnadseffektivitet med en nettokostnad per invånare som ligger avse- värt under genomsnittet för både riket och likvärdiga kommuner. Detta förklaras delvis av en lägre andel kostsamma yrkesutbildningar inom industri och fordon jämfört med aAnrdbreat skmomarmkunnaedrs. - och socialnämnden Arbetsmarknads- och socialnämndens grunduppdrag omfattar socialtjänst för barn, unga och vuxna, ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknadsinsatser. Kärnverksamheten syftar till att trygga barn och ungas uppväxtvillkor, motverka våld i nära relationer och stödja medborgare till självförsörjning. Under 2025 har implementeringen av den nya socialtjänstlagen, med fokus på förebyggande och lättillgängliga insatser, varit en central del av arbetet. Den totala kostnadsmassan för driften av nämndens verksamhet uppgick K20v2a5li tteiltls dfrraygmt g9å5n0g maril joner kronor. Hög kostnadseffektivitet i förhållande till struktur: Verksamheten levererar social- tjänst till en kostnad som är betydligt lägre än vad som förväntas utifrån kommunens strukturella förutsättningar. Under 2024 (senaste tillgängliga uppgifter) var nettokost- naden hela 75 miljoner kronor lägre än referenskostnaden. Den främsta orsaken till detta starka resultat är Lunds låga kostnader för barn- och ungdomsvård jämfört med liknande kommuner. Detta visar på en effektiv organisation som lyckas hushålla väl med Proaktivt arbete med ny lagstiftning: resurserna samtidigt som uppdraget fullföljs med god kvalitet. Förvaltningen har visat en hög förmåga till om- världsanalys och förberedelse inför att den nya socialtjänstlagen trädde i kraft i juli 2025. Genom ett dedikerat projekt har man anpassat riktlinjer, dokumentationskrav och verksamhetssystem för att kunna erbjuda insatser utan föregående behovsprövning. Re- dan under 2025 har flera sådana lättillgängliga tjänster, som skolsociala team och mobilt föräldrastöd, bidragit till att nå invånare i ett tidigare skede. Arbetet har inte bara skett lokalt utan förvaltningen har även inspirerat andra på regional och nationell nivå som en verksamhet som går före. Denna snabbhet i omställningen ökar tillgängligheten och ser- vicegraden för lundaborna. 28 Egen öppenvård som sänker externa kostnader: Nämnden har strategiskt satsat på att bygga upp resurser i egen regi, vilket har gett god effekt på kostnaderna för externt köpt vård. Genom att erbjuda intensiva och flexibla interna insatser har behovet av dyra placeringar i HVB och familjehem kunnat begränsas. Under 2025 etablerades två nya öp- penvårdsteam, vilket bidrog till en sänkt kostnad för köpt vård med cirka 8 miljoner kro- nor jämfört med föregående år. Den väl utbyggda öppenvården placerar Lund på en be- tydligt lägre kostnadsnivå för barn- och ungdomsvården än liknande städer. Detta ger Hög medarbetarmotivation och gott ledarskap: dessutom bättre kontroll över insatsernas kvalitet och innehåll. Resultaten i medarbetarenkäten lig- ger över genomsnittet för Lunds kommun och har visat en förbättrad trend under flera år. Medarbetarna upplever att de har meningsfulla uppdrag och att de har chefer som ger dem förtroende och uppskattning. Detta är en avgörande styrka för kompetensför- sörjningen, då det underlättar rekryteringen av erfarna socialarbetare trots en generellt sett svår arbetsmarknad. Den positiva organisationskulturen bidrar till en stabil verk- samhet under perioder av högt förändringstryck. En god arbetsmiljö ses som en central fUötrmutasnäitntngianrg oföcrh o umtvsetäclkllniinnggseonm tirlål ddeenn nya socialtjänstlagen. Underskott av bostäder för sociala ändamål: Behovet av stödlägenheter bedömdes under 2025 till 130 bostäder årligen, vilket ska jämföras med en tilldelning om samman- lagt 32 bostäder. Bristen på bostäder i Lund är försvårande för nämnden och leder till att personer ibland tvingas bo kvar i onödigt dyra boendeformer med ett alltför omfat- tande stöd. Detta innebär inte bara höga kostnader för kommunen utan hindrar även den enskildes självständighet. Bristen drabbar bland annat våldsutsatta som har svårt att få stadigvarande bostad genom social förtur inom rimlig tid. Under året har ett ar- bete påbörjats tillsammans med serviceförvaltningen för att bättre nyttja det befintliga bostadsbeståndet. Att säkra en långsiktig tillgång på bostäder för socialtjänstens mål- Stigande priser för externt köpt vård: grupper förblir ett kritiskt behov. Trots en effektiv verksamhet i egen regi ser nämnden kostnadsökningar för den vård som måste köpas från externa leverantörer. Högre dygnspriser och ett ökat behov av omfattande heldygnsstöd för vissa barn och unga pressar budgeten. Inom missbruksvården ser man en liknande trend med varie- rande men ofta stigande kostnader för köpta tjänster. Förvaltningen arbetar aktivt med att genomlysa familjehemsvården för att möjliggöra fler placeringar i egna familjehem Implementering av aktivitetskrav inom försörjningsstöd: och därmed minska beroendet av privata leverantörer. Den kommande lagstift- ningen om aktivitetskrav, som föreslås träda i kraft i juli 2026, innebär en stor omställ- ning för arbetsmarknadsverksamheten. Kravet innebär att kommunen ska tillhandahålla meningsfulla aktiviteter på heltid för att bryta passivitet hos försörjningsstödsmotta- gare. En projektgrupp arbetar nu med att kartlägga målgrupper och planera för utveckl- ing av nya insatser som möter lagens krav. Detta förväntas öka kommunens kostnader för arbetsmarknadsåtgärder under de kommande åren. Utmaningen blir att matcha ut- budet av aktiviteter mot arbetsmarknadens faktiska behov på ett effektivt sätt. 29 Kostnadseffektivitet Arbetsmarknads- och socialnämnden uppvisar en mycket hög kostnadseffektivitet i nat- ionella jämförelser. Verksamheten kostar totalt cirka 75 miljoner kronor mindre än för- väntat utifrån Lunds förutsättningar, motsvarande en nettokostnadsavvikelse på -11,1 procent. Kostnaderna för försörjningsstöd ligger i nivå med liknande kommuner, men kostnaderna för barn- och ungdomsvård och arbetsmarknadsinsatser är betydligt lägre i Lund än i liknande kommuner. Den strategiska satsningen på en stark egen öppenvård ses som huvudförklaringen till att de totala kostnaderna för barn- och ungdomsvården kan hållas på en mycket låg nivå jämfört med liknande kommuner. Arbetsmarknadsin- satserna kostar cirka 40 miljoner kronor mindre i Lund än genomsnittet för kommuner med 100 000 - 199 999 invånare. För just arbetsmarknadsinsatser väntas dock kostna- derna stiga under kommande år, som en följd av ny lagstiftning om aktivitetskrav (se oVvåarnd)-. och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg samt stöd till perso- ner med funktionsnedsättning enligt LSS. Verksamheten omfattar bland annat hemvård, hemsjukvård, särskilt boende, daglig verksamhet och förebyggande insatser. Fokus lig- ger på att möta individuella behov och skapa trygghet som ökar brukarens självständig- het. Den totala kostnadsmassan för driften av nämndens verksamhet uppgick 2025 till kKnvaapliptet t3s fmrailmjagrdåenrg karro nor. Nationellt ledande inom digitalisering och välfärdsteknik: Lund ligger i framkant när det gäller att använda digital teknik för att öka trygghet och självständighet. Verk- samheten ”Digital hemvård” vann GötaPriset 2025 för sitt bidrag till en stärkt välfärd och har uppmärksammats genom flera nationella studiebesök. Brukarna rapporterar att de digitala insatserna bibehåller eller ökar deras upplevda trygghet (98 %) och själv- ständighet (95 %). Arbetet utgår från en väl genomarbetad modell där teknik ses som ett verktyg för att lösa faktiska behov hos brukare och personal. Detta ledarskap inom Omfattande och framgångsrikt förebyggande arbete: digitalisering ses som en nyckel till att möta framtidens utmaningar. Lund har en medvetet hög am- bitionsnivå gällande förebyggande verksamhet för att ge seniorer fler friska år och förd- röja behovet av vård. Initiativ som ”Sund i Lund” når flera hundra seniorer varje vecka genom mat och sociala aktiviteter i samarbete med lokala aktörer. Kommunen erbjuder även fixartjänster, stimulanstjänster i hemvården och hälsofrämjande gruppaktiviteter. Under 2025 genomfördes 166 förebyggande hembesök till seniorer, där 70 procent upp- gav att de kände sig tryggare efteråt. Denna satsning är betydligt mer omfattande än i de Effektiv och snabb hemgång från sjukhus: flesta andra kommuner och bidrar konkret till att motverka ofrivillig ensamhet. Lunds kommun är framgångsrik i att orga- nisera en trygg och snabb återgång till hemmet för patienter som är färdigbehandlade på sjukhus. Medelvårdtiden som utskrivningsklar i Lund var 1,7 dagar under 2024 (sen- aste tillgängliga uppgifter), vilket är betydligt lägre än rikssnittet på 2,3 dagar och lik- nande kommuners 2,8 dagar. Denna process minskar risken för vårdskador på sjukhus och säkerställer att den enskilde snabbt får rätt stöd i sin hemmiljö. Den effektiva sam- verkan med hälso- och sjukvården frigör dessutom viktiga resurser inom vårdsystemet. 30 Tionde bästa "hemtjänstindex" i landet: För tredje året i rad placerar sig Lund bland de tio bästa kommunerna i SPF Seniorernas "Hemtjänstindex". Indexet består av 4 delar: information, biståndshandläggning, utförande och stöd/utveckling. Lunds index för 2U0tm25a bnlienvg 7a9r ,o6c ahv u 1t0v0e,c gkelinnogmsosnmitrtåedt efönr alla 290 kommuner var 68,9. Hantering av den demografiska utmaningen: Antalet invånare över 80 år beräknas öka med 51 % fram till 2034, vilket ställer stora krav på framtidens organisering av äldreomsorgen. Samtidigt ökar konkurrensen om arbetskraften, och det förväntas upp- stå stora underskott på personal med vårdutbildning. Enligt prognoser kan det saknas över 13 000 personer med gymnasial vårdutbildning i regionen år 2035. Nämnden foku- serar därför på att förändra och effektivisera arbetssätten för att använda befintlig kom- Kompetensförsörjning och attraktivitet som arbetsgivare: petens på ett så effektivt sätt som möjligt. För att möta framtida be- hov måste förvaltningen lyckas attrahera, rekrytera och behålla rätt medarbetare i en allt tuffare konkurrenssituation. Arbetet med att vara en modern och attraktiv arbetsgi- vare är helt centralt och innefattar satsningar på ledarskap, arbetsmiljö och utbildning. Även om medarbetarenkäten visar på förbättringar ligger vård- och omsorgsförvaltning- ens resultat på 76 fortfarande under kommunens snitt på 79. Insatser som ”Äldre- omsorgslyftet” har varit framgångsrika och examinerade 30 nya undersköterskor under 2025. Att minska personalomsättningen, som nu ligger på 15 %, förblir en prioriterad Effektivisering och anpassning av särskilt boende: uppgift. Under 2025 har efterfrågan på särskilt boende varit lägre än prognostiserat, vilket lett till att fem avdelningar (42 lä- genheter) varit tomställda. Samtidigt dras verksamheten i egen regi med ekonomiska underskott från tidigare år, delvis kopplat till införandet av heltid som norm och avskaf- fandet av delade turer. Nämnden arbetar nu aktivt med att förbättra personalplane- ringen och anpassa resurserna efter det faktiska behovet. Målet är att nå en ekonomi i balans utan att göra avkall på kvalitet eller trygghet för de boende. Detta kräver en ökad fKleoxsitbnialidteste if foerkgtaivniitseatt ionen för att snabbt kunna ställa om vid volymförändringar. Vård- och omsorgsnämnden har en hög kostnadsnivå jämfört med andra kommuner. Äldreomsorgen kostar totalt cirka 329 miljoner kronor mer än förväntat utifrån Lunds förutsättningar, motsvarande en nettokostnadsavvikelse på +23,1 procent för 2024. Snittet för liknande kommuner uppgår till 0,1 procent. Lund beviljar betydligt fler hemtjänsttimmar per brukare än rikssnittet (51 jämfört med 35 timmar) och satsar mer på goda arbetsvillkor med heltid som norm och inga delade turer. Kostnaden för den omfattande förebyggande verksamheten är nästan tre gånger högre än i andra liknande kommuner. Lokalkostnaderna är också 32 % högre än i andra sKtuölrtruer s-t oädcher f rtiiltli fdöslnjdä amvn edne hnö g takt i nyproduktion och renovering. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för bibliotek, idrotts- och fritidsanläggningar, mö- tesplatser för unga, Kulturskolan samt stöd till föreningslivet. Verksamheten syftar till att skapa ett tryggt och meningsfullt fritidsliv för Lundabor i alla åldrar. Under 2025 har nämnden tagit över driften av Stadshallen och Sparbanken Skåne Arena. Den totala kost- nadsmassan för driften av nämndens verksamhet uppgick 2025 till drygt 600 miljoner kronor. 31 Kvalitetsframgångar Nöjda medborgare och nationellt ledande bibliotek: Enligt SCB:s medborgarunder- sökning 2025 ligger Lund på andra plats bland jämförelsekommunerna (100 000–199 999 invånare) gällande nöjdhet med bibliotek och lokalt kulturliv. Lunds bibliotek har det högsta antalet fysiska besök och flest aktiva låntagare per invånare i hela kommun- gruppen. Utlåningen av skönlitteratur går mot den nationella trenden och har hållit sig stabil under det senaste decenniet. Denna starka ställning bekräftar bibliotekens roll Rekorddeltagande i barn- och ungdomsidrott samt i Kulturskolan: som centrala och uppskattade mötesplatser för kunskap och bildning. Deltagandet i id- rottsföreningar för åldrarna 7–20 år har under 2024 nått sin högsta nivå på 20 år, vilket placerar Lund på en fjärde plats i kommungruppen. Särskilt kampsporter och stora bollsporter som handboll och innebandy har drivit denna positiva rekyl efter pandemin. Även Kulturskolan når en mycket hög andel av målgruppen (20 procent av alla 6–15- Trygga och inkluderande mötesplatser för unga: åringar), vilket är det näst högsta resultatet bland jämförbara kommuner. Lunds mötesplatser för unga får mycket goda omdömen i mätningar gällande trygghet och bemötande. Framgången till- skrivs ett systematiskt metodarbete med MVP (Mentorer i Våldsprevention) och motive- rande samtal (MI) som betonar nolltolerans mot kränkningar. Genom att involvera unga i planering och genomförande skapas en miljö präglad av delaktighet och respekt. Verk- sUatmmhaentienrgnaar f uoncghe uratvre dcäkrlminegds osmområ vdiketnig a skyddsfaktorer i ungdomars vardag. Ojämlika förutsättningar för deltagande: Trots höga deltagarsiffror totalt sett är en- gagemanget i både idrott och kultur betydligt lägre i områden med socioekonomiska ut- maningar, som exempelvis Linero och Norra Fäladen. Man noterar även en oroande, långsiktig nedgång i idrottsdeltagande bland flickor i åldern 13–20 år. Nämnden har un- der 2025 initierat riktade investeringar, exempelvis nya vinterspelbara fotbollsplaner, för att sänka trösklarna i dessa områden. Arbetet med att skapa en mer jämlik fritid oav- Demokratiuppdrag i en utmanande samtid: sett bostadsort och kön kvarstår som en prioriterad utmaning. Utlåningen av facklitteratur har minskat med över 40 procent på tio år, vilket följer en nationell trend men påverkar folkbild- ningsuppdraget negativt. Biblioteken står inför utmaningen att vara en trygg arena för demokratiska samtal och kritiskt tänkande i en tid av ökad polarisering och desinform- ation. Det krävs nya arbetssätt för att nå ut med navigationsstöd i informationsflödet oKcohs tsntäardksae ifnfevkåtnivairtneats demokratiska självförtroende. Den höga nöjdheten och det omfattande deltagandet i Lund motsvaras av en relativt stor ekonomisk insats. Nettokostnaden per invånare för bibliotek och mötesplatser för unga är den tredje respektive näst högsta i kommungruppen, främst på grund av ett stort an- tal geografiskt spridda enheter och höga hyreskostnader. Kostnaden för Kulturskolan har fördubblats sedan musikchecken infördes 2019. Samtidigt ligger kostnaderna för id- rottsanläggningar och föreningsstöd lägre än genomsnittet för liknande kommuner. Det saknas nationellt jämförbara nyckeltal gällande referenskostnad och nettokostnads- avvikelse för de verksamheter som Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för. 32 Servicenämnden Servicenämnden tillhandahåller lokaler och bostäder samt levererar interna service- tjänster såsom fastighetsförvaltning, måltidsservice, lokalvård och transporttjänster till kommunens kärnverksamheter. Under 2025 har nämnden genomfört en omfattande förändring i sin förvaltningsorganisation för att korta beslutsvägar och effektivisera verksamheten, och därigenom möta effektiviseringskrav i ekonomi- och verksamhets- plan, EVP. Den totala kostnadsmassan för driften av nämndens verksamhet uppgick 2K0v2a5li tteiltls dfrraygmt g1å,5n mgailrj arder kronor. Hög omställningsförmåga och operativ flexibilitet: Servicenämnden har under året visat en betydande kapacitet att genomföra stora strukturella förändringar samtidigt som de dagliga leveranserna bibehållits med god kvalitet. Utförande av servicetjänster i egen regi har skapat en flexibilitet och omställningsförmåga som gör det möjligt att Effektivare energianvändning i fastighetsbeståndet: snabbt anpassa verksamheten till nya förutsättningar och effektiviseringsbehov. Genom ett systematiskt arbete med 110 pågående energiprojekt har energianvändningen i fastighetsbeståndet minskat med 2,9 % under 2025. Fokus har legat på lönsamma investeringar inom främst venti- lation och belysning som ger både klimatnytta, förbättrat inomhusklimat och sänkta driftskostnader. Elproduktionen från solenergi har ökat kraftigt till 1,84 GWh under året, genom fortsatt utbyggnad av solcellsanläggningar i fastighetsbeståndet. Arbetet vi- Stärkt krisberedskap och försörjningsförmåga: sar på en stark koppling mellan miljömässig hållbarhet och god ekonomisk hushållning. Nämnden har under året byggt upp egen kompetens för drift och underhåll av reservkraft, vilket avsevärt höjer kommunens motståndskraft vid strömavbrott. Kommunens beredskapslager är operativt, tillgången till livsmedel och en organisation för produktion och distribution av måltider bidrar till trygghet, samtidigt som lagret används för mobila reservkraftsaggregat och som mellan- lagring för produkter åt andra nämnder. Projektet ”Robusta lokaler” har dessutom hjälpt andra nämnder att identifiera och hantera sina kritiska beroenden och åtaganden. Detta proaktiva arbete gör servicenämnden till en central aktör i Lunds totalförsvarsplane- rUitnmg.a ningar och utvecklingsområden Kostnadseffektiva lokaler: Inom ramen för det kommunövergripande Fastighetspro- grammet pågår ett intensivt arbete med att tydliggöra roller och ansvar för att identifi- era effektiviseringar i hela fastighetsbeståndet. Utmaningen ligger i att nå det beslutade besparingskravet genom att optimera lokalutnyttjandet och minska antalet externa in- hyrningar. Detta kräver en nära samverkan med alla berörda nämnder och en tydlig strategisk styrning. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar, kostnadseffektiv och ända- målsenlig styrning av kommunens fastighetsbestånd. 33 Etablering av systematiska underhållsplaner: Arbetet med att ta fram underhållspla- ner för samtliga fastigheter löper fram till 2027 och är avgörande för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv fastighetsförvaltning. Vid utgången av 2025 omfattades cirka 11 procent av fastighetsbeståndet av uppdaterade planer, vilket ligger i linje med årets mål. Förseningar i implementeringen av nya verksamhetssystem har dock försvårat arbetet. Att slutföra dessa planer är en förutsättning för att undvika akuta och dyra reparationer Ti ferkanmitsikdae nn. ämnden Tekniska nämnden ansvarar för att skapa en attraktiv och hållbar stadsmiljö genom för- valtning av gator, torg, parker och natur och vattenmiljöer. Kärnverksamheten omfattar bland annat trafikplanering samt drift och underhåll av kommunens allmänna platser. Under 2025 har nämnden tagit över ansvaret för gaturenhållning och belysningsdrift i egen regi för att öka rådigheten och kvaliteten. Den totala kostnadsmassan för driften av nKävmalnitdeetnsfsr vaemrkgsåanmghaert uppgick 2025 till knappt 750 miljoner kronor. Trygghet och underhåll av offentlig miljö: I medborgarundersökningen får Lund mycket goda resultat gällande trygghet på allmän plats när det är mörkt ute, fungerande belysning samt frågor om skadegörelse och klotter. Hela 85 procent känner sig trygga jämfört med rikssnittet på 79 procent. Bland liknande kommuner är det endast Umeå som får ett högre betyg gällande trygghet utomhus när det är mörkt. Lundaborna är Nationellt ledande inom cyklism och friluftsliv: även mycket nöjda med skötsel av allmänna platser, naturområden och lekplatser. Lund utsågs till Sveriges bästa cykel- främjarkommun 2025, en utmärkelse som speglar decennier av strategiska investe- ringar i infrastruktur. Under året har nätet stärkts med nya supercykelvägar mot Lomma och Dalby samt test av kommunens första cykelgata. Vidare rankas Lund som landets bästa friluftskommun bland storstäder, vilket understryker kvaliteten i kommunens na- turområden och vandringsleder. Dessa styrkor bidrar direkt till invånarnas hälsa och Hög takt och effektivitet i bostadsbyggandet: kommunens miljösmarta profil. Under 2025 har bostadsbyggandet ökat markant med 1 659 byggstarter, vilket är mer än en dubblering jämfört med föregående år. Särskilt stora projekt pågår i Brunnshög, Västerbro och Södra Råbylund, där hela 61 Uprtomcaennti nagva dre o ncyha u btovsetcäkdleinrngas oumtgröårds eanv hyresrätter. Hantering av en underhållsskuld: Nämnden bedömer att det finns ett upparbetat un- derhållsbehov i delar av kommunens gator, parker och grönytor. Behoven gäller bland annat markbeläggningar och andra ytor i den offentliga miljön. Samtidigt innebär sta- dens tillväxt och förtätning att slitaget på befintliga anläggningar ökar. För att långsiktigt säkerställa funktion, trygghet och attraktivitet i den offentliga miljön behöver under- hållsbehoven hanteras genom en tydlig prioritering och en långsiktig planering av åtgär- Vinterväghållning och invånarnas nöjdhet: der och resurser. Trots investeringar i nya maskiner och digitala system för väderprognoser ligger nöjdheten med snöröjningen fortfarande un- der rikssnittet. Endast 60,6 procent av invånarna var nöjda under 2025. Det är visserli- gen en förbättring, men visar på ett fortsatt utvecklingsbehov. Särskilt fokus behövs på gång- och cykelvägar för att bibehålla säkerheten. 34 Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för att möjliggöra en effektiv och hållbar stadsutveckling genom rättssäker myndighetsutövning inom bygglov, detaljplanering och fastighetsbild- ning. Kärnverksamheten omfattar framtagande av detaljplaner, handläggning av bygg- lovsärenden samt tillhandahållande av kart- och mättjänster. Genom sin verksamhet sä- kerställer nämnden att Lund växer på ett sätt som värnar både kulturvärden och klimat- mål. Den totala kostnadsmassan för driften av nämndens verksamhet uppgick 2025 till cKivrakali t8e7t smfrialjmongeårn kgraorn or. Ledande ledtider för detaljplaner och bygglov: Lunds kommun placerar sig på en hedrande andraplats i gruppen större kommuner i byggbranschens nationella Ledtidsin- dex 2025. Indexet mäter genomsnittliga ledtider för detaljplaner och bygglov för flerbo- stadshus, där Lund har klättrat från en tredje- till en andraplats bland större kommuner 2025. Denna effektivitet är en direkt konkurrensfördel som underlättar för byggherrar och främjar kommunens tillväxttakt. Resultatet är frukten av ett målmedvetet arbete med hög planeringsberedskap och utredningar av god kvalitet. Styrkan bekräftas av att Hög servicekvalitet och kundnöjdhet: man lyckas hålla korta tider trots en hög investeringstakt i kommunen. Insikt Verksamheten har under 2025 fått mycket goda omdömen i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) servicemätning . Mät- ningen visar att invånare och företag ger bygglovsverksamheten och markupplåtelsen mycket goda betyg för bemötande och effektivitet. Detta förtroende från näringslivet be- dUötmmas nvianrga aern oncyhc kuetlvfeackktolirn fgösro amttr båidbeenh ålla Lunds attraktivitet som etableringsort. Omställning till nytt regelverk för bygglov: Från och med december 2025 gäller ett helt nytt regelverk för bygglov, vilket kräver en omfattande permanent omställning av förvaltningens arbetssätt. Den nya lagstiftningen innebär en minskning av lovplikten, vilket förväntas leda till färre intäktsalstrande lov- och anmälningsärenden och ett ökat behov av skattefinansierad tillsyn i efterhand. Under 2026 kommer fokus ligga på att ef- fektivisera de förändrade arbetsprocesserna och säkerställa en gemensam rättstillämp- ning. Förvaltningen behöver även anpassa sin information och sina e-tjänster för att guida invånarna genom det nya systemet. Denna förändring innebär en viss ekonomisk oKsoäsktenrahdeste dffåe iknttiävkittests trömmen från bygglovstaxor sannolikt minskar. Lunds kostnader för fysisk och teknisk planering ligger i nivå med genomsnittet för jäm- förbara kommuner. Detta bedöms som ett gott resultat eftersom Lund har en betydligt hMöigljröen täilmlvänxdtetank t och fler pågående byggprojekt än snittkommunen. Miljönämndens uppdrag är att värna lundabornas hälsa och miljö genom expertbaserad tillsyn och kontroll enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Kärnverksamheten omfattar livsmedelskontroll, hälsoskyddstillsyn samt tillsyn av miljöfarliga verksamheter och för- orenade områden. Nämnden spelar en viktig roll i att säkerställa att Lund växer hållbart och att klimat- och hållbarhetsmålen får genomslag i samhällsplaneringen. Genom råd- givning och information stöttar man även företag och invånare i att ta miljöansvar. Den 35 totala kostnadsmassan för driften av nämndens verksamhet uppgick 2025 till cirka 34 mKvilajolinteetrs kfrraomnogrå. ngar Nationellt ledande livsmedelskontroll: Insikt Livsmedelskontrollen i Lund får mycket goda omdömen i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) kundnöjdhetsmätning . Kon- trollen i Lund rankas som den bästa bland Sveriges 15 största kommuner. Under året har nämnden även framgångsrikt implementerat kontroll av material i kontakt med livs- medel, ett nytt och komplext tillsynsområde. Denna höga kvalitet bidrar direkt till att Högt förtroende hos näringslivet: lundaborna kan känna sig trygga med de livsmedel som säljs och serveras i kommunen Nämndens verksamhet inom alla tillsynsområden åtnjuter generellt ett högt förtroende tack vare personalens specialistkompetens och långtgående delegation. Endast ett fåtal beslut överklagas till högre instans, vilket ses Brottsförebyggande tillsynsarbete: som en kvalitetsindikator på en rättssäker myndighetsutövning. Genom att inrätta en dedikerad projektorganisat- ion för brottsförebyggande tillsyn har miljönämnden ökat sin förmåga att upptäcka missförhållanden. Under 2025 initierades 23 myndighetsgemensamma tillsynsärenden i bostäder där brister i boendemiljön upptäckts, vilket är en kraftig ökning från endast ett ärende år 2022. Arbetet har lett till att inspektörer kunnat rapportera misstankar om olovliga bostäder, folkbokföringsbrott och arbetslivskriminalitet till berörda myndig- heter. Denna metod har visat sig vara effektiv för att nå utsatta miljöer där invånare an- nUatmrsa snälilnagna vrå ogcahr auntmveäclkal ibnrgisstoemr. råden Tillsyn av förorenad mark: Antalet ärenden inom tillsynsområdet Förorenade områ- den fortsätter att öka. Under 2025 uppgick antalet ärenden till 135, en ökning med ca 40 % från 2024 (95) och mer än en dubblering från år 2023 (64). Den höga takten i kommunens fysiska planering och exploatering upptar huvuddelen av miljönämndens resurser inom tillsynsområdet. Ökningen av antal ärenden har inneburit att det proak- tiva arbetet, bland annat med inventering av områden med risk för PFAS-förorening har Rfåettn shtåål tlinllibnagksas tuynrdeelsre 2n0 25. Renhållningsstyrelsen ansvarar för kommunens avfallshantering och det kommunala lantmäteriet, med målet att skapa en effektiv och ansvarsfull resursanvändning. Kärn- verksamheten fokuserar på att öka materialåtervinningen och minska mängden restav- fall i enlighet med stadens klimatmål. Lantmäteriverksamheten arbetar med fastighets- bildning, vilket är en förutsättning för genomförandet av samhällsbyggnadsprojekt. Un- der 2025 har verksamheten genomgått stora interna förändringar för att implementera en ny driftsorganisation. Den totala kostnadsmassan för driften av styrelsens verksam- het uppgick 2025 till knappt 190 miljoner kronor. 36 Kvalitetsframgångar Låga taxor för flerfamiljsfastigheter: Enligt Nils Holgersson-undersökningen 2025 har Lund betydligt lägre avgifter för avfallshantering i flerbostadshus än genomsnittet i Sve- rige. Taxan uppgår till 15,37 kr/kvm, vilket kan jämföras med rikssnittet på drygt 25 kr/kvm. Detta skapar goda ekonomiska förutsättningar för boende i lägenheter och gör staden attraktiv för fastighetsägare. Denna styrka är ett resultat av en effektiv insam- Nationell framgång i avfallsrankningen: lingsorganisation för det prioriterade tvåfackssystemet. Lund har gjort en anmärkningsvärd resa i Avfall Sveriges ranking av "Årets avfallskommun". Från en plats i mitten av landet (107) år 2023 har kommunen tagit sig till en 33:e plats år 2025. Klättringen speglar fram- gångsrika satsningar på utbyggnad av fastighetsnära insamling, som nu når 92 procent av hushållen, samt riktad kommunikation till invånarna. Denna positiva utveckling har även lett till att restavfallet minskat med 5 procent under året till 143 kg per invånare, vUitlmkeat nniånrg åarre tosc uhp uptsvaetctka lminågls. områden Betydande felsortering i restavfallet: Trots minskade mängder restavfall totalt består så mycket som 54 procent av innehållet fortfarande av material som borde ha sorterats ut för återvinning. I studentområden är felsorteringen så hög som 70 procent, vilket in- nebär att stora mängder värdefulla resurser går till förbränning i onödan. Detta motver- kar kommunens mål om klimatneutralitet och innebär att cirka 11 000 ton avfall årligen genererar undvikbara koldioxidutsläpp. För att nå målet om klimatneutralitet behöver Långa handläggningstider inom lantmäteriet: restavfallet minska till 109 kg per person. Det kommunala lantmäteriet dras med mycket långa kö- och handläggningstider. Orsaken är en kombination av hög byggtakt i Lund, vakanta tjänster och begränsningar i tillgång till statliga digitala dokument. De långa väntetiderna är en kritisk flaskhals för både privatpersoner och stadsutvecklings- projekt. Nämnden har nu tillsatt den vakanta tjänsten och fokuserar under 2026 på att korta köerna. Trots väntetiderna är kundnöjdheten i grunden god, men den förväntas öÖkvae rnfäörr kmöy- nodcha rhnaänmdlnägdgenni nfögsrt Liduenrdnas oncohrm Easlliösvesra kso. mmuner Överförmyndarnämnden ansvarar för tillsynen av gode män, förvaltare och förmyndare för att skydda rättigheterna för personer som inte kan företräda sig själva. Kärnuppdra- get är att rekrytera, utbilda och kontrollera ställföreträdare så att huvudmännens egen- dom förvaltas tryggt och deras personliga behov tillgodoses. Verksamheten är en ge- mensam nämnd för Lund och Eslöv, där Lund fungerar som värdkommun inom arbets- marknads- och socialförvaltningen. Den totala kostnadsmassan för driften av Lunds an- Kdevla alivt entäsmfrnadmegnås nvgearkrs amhet uppgick 2025 till cirka 23 miljoner kronor. Rättssäker förvaltning med god ordning: Vid Länsstyrelsens årliga granskning i no- vember 2025 fick verksamheten mycket goda vitsord för ordningen i sina akter. Gransk- ningen visade att hanteringen av godmanskap, förvaltarskap och förmyndarskap är överskådlig, välskött och uppfyller alla lagkrav utan anmärkning. Denna stabilitet är ett resultat av väl inarbetade rutiner och en låg personalomsättning vid enheten. En rättssä- ker handläggning är den viktigaste förutsättningen för att invånarna ska kunna känna förtroende för myndighetsutövningen. 37 Hög professionell service och gott bemötande: Enligt årets enkät upplever 87 pro- cent av ställföreträdarna att de får ett professionellt bemötande från personalen vid överförmyndarenheten. En stor majoritet (86 procent) känner sig lyssnade på och upp- lever att personalen är väl insatt i deras specifika ärenden. Detta goda resultat har varit stabilt under två år och tyder på en välfungerande serviceorganisation. Den höga nöjd- hUetmtena nuinndgearrlä otctahr u ätvveenc kbleinhåglsloanmdreåtd aevn e rfarna gode män. Rekrytering av ställföreträdare och hantering av komplexa ärenden: En växande utmaning är bristen på frivilliga som har möjlighet och kompetens att ta på sig uppdrag som gode män, särskilt i ärenden med komplex problematik som missbruk eller hemlös- het. Under 2025 ökade handläggningstiden för att tillsätta en ställföreträdare till i snitt 116 dagar, vilket är 20 dagar mer än föregående år. För att möta detta inrättas en ny ge- mensam förvaltarenhet i mars 2026 som ska hantera de svåraste ärendena med profess- ionell personal. Parallellt har rekryteringsprocessen justerats för att bättre kunna priori- Hantering av ny lagstiftning: tera de personer som har störst behov av stöd. Införandet av den nya lagstiftningen "Ett ställföreträdars- kap att lita på" innebär en utmaning då överförmyndarnämnden tar över ansvar för icke tvistiga godmanskap från tingsrätterna, vilket kräver omfattande revidering av rutiner och processer. Medan regeringen bedömer reformen som kostnadsneutral, anser Sveri- ges Kommuner och Regioner (SKR) att reformen kräver cirka 10 % mer resurser för att hHaanbtoesraty örkealsde dno kumentation och juridisk komplexitet. Habostyrelsen ansvarar för driften av Habo gård, en rekreationsanläggning som erbju- der en trygg och tillgänglig mötesplats för seniorer och personer med funktionsnedsätt- ning. Kärnuppdraget är att främja psykiskt välbefinnande och social trygghet genom me- ningsfulla aktiviteter. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med civilsamhället och andra förvaltningar för att nå relevanta målgrupper effektivt. Från och med 1 januari 2026 övergår verksamheten organisatoriskt till kultur- och fritidsförvaltningen för att skapa bättre samordningsvinster. Den totala kostnadsmassan för driften av styrelsens vKevraklsitaemtshferta umpgpågnicgka 2r 025 till drygt 13 miljoner kronor. Ökande aktivitetsutbud och fler deltagare: Trots en tillfällig minskning av det totala besöksantalet på grund av renoveringar har de målgruppsanpassade aktiviteterna med stöd från Habostiftelsen, De gamlas sommarhem Lundagården och andra föreningar rik- tade mot målgrupperna ökat. Under året besöktes gården av cirka 9 600 gäster från mål- grupperna seniorer och personer med funktionsnedsättning, vilket motsvarar en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Etablerade och mycket uppskattade aktivite- ter, såsom flottfärder på Höje å och högtidsfirande, i kombination med nya inslag som Afternoon Tea, har på ett konkret sätt bidragit till att bryta ofrivillig ensamhet och stärka social gemenskap. Verksamheten utgör därmed en viktig förebyggande insats ge- nom att erbjuda en trygg, tillgänglighetsanpassad och inkluderande miljö. Gästernas upplevelse av ökat välbefinnande bekräftas av genomgående goda resultat i de löpande Hög personalkontinuitet och låg sjukfrånvaro: kundundersökningarna. Habo gård har en personalomsättning på 0 procent och en sjukfrånvaro på 1,5 pro3c8e nt, vilket är lågt i jämförelse med kommunen som helhet. Dock får det tas i beaktning att Habo gård är en jämförelsevis li- ten verksamhet. Under året har samtliga medarbetare dessutom genomgått utbildning i hållbar återhämtning för att bibehålla den goda arbetsmiljön. En liten och specialiserad organisation kräver denna typ av kontinuitet för att kunna leverera hög servicekvalitet. Den starka personalgruppen är en förutsättning för att lyckas med de många samar- bUetmtena nsionmg agrå rodcehn u dtrvievcekrl. ingsområden Lokalförsörjning och underhållsbehov: Habo gård står inför utmaningar kopplade till sina byggnader, då flera verksamheter bedrivs i moduler vars bygglov löper ut i januari 2028. Under året har arbetet med en strategisk lokalförsörjningsplan inletts för att säkra anläggningens framtida kapacitet. Renoveringen av vinterträdgården och utemiljön på- börjades i september 2025, men upptäckten av eternit i marken har orsakat förseningar i tidsplanen. Att ersätta utdömda konstruktioner med energieffektiva och hållbara lös- nVianlgnaärm änr davegnö rande för att kunna upprätthålla beläggningen året om. Valnämnden fungerar som den lokala valmyndigheten i Lund och ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till Europaparlamentet, riksdagen samt region- och kommunfullmäktige. Nämnden har även ansvar för genomförandet av nationella eller kommunala folkomröstningar. Nämndens förvaltning är kommunkontoret. Under 2025, som varit ett år utan allmänna val, har kärnverksamheten fokuserat på förberedelser in- för de allmänna valen 2026. Detta inkluderar bland annat inventering av röstningsloka- ler, rekrytering av administratörer och översyn av tillgänglighet. Den totala kostnads- mKvaaslsiatent fsöfrr admrigftåenn gaavr n ämndens verksamhet uppgick 2025 till 2 miljoner kronor. Säkerställande av demokratisk rättssäkerhet: Valnämnden bidrar till kommunens övergripande mål om trygghet genom att garantera att val genomförs på ett rättssäkert sätt som skyddar den demokratiska processen. Som en del av detta har särskilt fokus lagts på nämndspecifika kontrollaktiviteter inför 2026, såsom säkerställande av att samtliga valförrättare genomgår relevant utbildning. Vidare prioriteras bevarandet av valhemligheten högt för att öka trovärdigheten och minimera risken för att val behöver Proaktiv planering och tillgänglighetsfokus: göras om på grund av felaktigheter. Under det gångna året har nämnden ge- nomfört en omfattande inventering av lokaler för både förtidsröstning och valdag. I detta arbete har en noggrann översyn av lokalernas tillgänglighet genomförts för att sä- kerställa att alla väljare kan utöva sin rösträtt obehindrat. Genom att i god tid planera för två nya valdistrikt säkerställer nämnden att den geografiska indelningen möter invå- narantalets utveckling. Detta systematiska förarbete är avgörande för en smidig logistik och ett högt valdeltagande i kommande val. 39 Utmaningar och utvecklingsområden Utökat distributionsansvar för namnvalsedlar: Valnämnden har under 2025 fattat beslut om att från och med valen 2026 ta på sig ansvaret för distributionen av namnval- sedlar för deltagande partier. Syftet med detta utvecklingsområde är att öka likvärdig- heten så att väljare lättare hittar namnvalsedlar oberoende av partiernas storlek eller ekonomiska resurser. Det utökade uppdraget innebär en ny administrativ uppgift för valkansliet och kräver en tydlig riktlinje för distributionen, vilket antogs i slutet av 2025. Kostnaden för detta utökade ansvar beräknas till 400 000 kronor för 2026 och har beak- tats i kommande budgetramar. Genom detta erbjudande stärks den demokratiska ser- vicen gentemot både partier och medborgare. 40 Vart gick skattepengarna? Verksamhet Bildtext: Visar kommunens nettokostnader uppdelade på verksamhetsområden. Indel- ningen följer räkenskapssammandraget hos Statistiska centralbyrån (SCB), där alla kom- muner redovisar sina kostnader enligt samma indelning. Verksamhet miljoner kronor andel i % Riket, andel (%) Politisk verksamhet 99 1 % 1 % Infrastruktur, skydd med mera 604 7 % 7 % Kultur och fritid 521 6 % 5 % Pedagogisk verksamhet 3 845 45 % 44 % Vård och omsorg samt särskilt riktade insatser 3 499 41 % 43 % Summa verksamhet 8 568 100 % 100 % 41 Kostnader Bildtext: Fördelning av kommunens kostnader Kostnader miljoner kronor andel i % Löner och pensionskostnader 6 483 58 % Köp av huvudverksamhet 1 645 15 % Lämnade bidrag 359 3 % Lokaler, avskrivningar 1 293 12 % Material, tjänster och avgifter 1 104 10 % Finansiella kostnader 284 2 % Summa kostnader 11 168 100 % Köp av huvudverksamhet 2025 miljoner kronor Plats i pedagogisk verksamhet 825 Vårdplatser 318 Öppenvård 168 Räddningstjänstentreprenad 82 Personlig assistans 61 Kultur 23 Behandlingsavgift avfall 32 Färdtjänstentreprenader 54 LVM/LVU-placeringar 33 Park-/Natur-/trädgårdsentreprenader 19 Övrigt 30 1 645 42 Intäkter Intäkter miljoner kronor andel i % Skatteintäkter 7 562 66 % Generella statsbidrag 1 288 11 % Försäljning verksamhet och tjänster 824 7 % Taxor/avgifter 540 5 % Bidrag 612 5 % Intäkter från hyror och arrende 286 3 % Finansiella intäkter 394 3 % Summa intäkter 11 506 100 % 43 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Lunds kommuns resultat och ekonomiska ställning påverkas av flera faktorer, där hän- delser i omvärlden och det aktuella konjunkturläget både internationellt och nationellt har en betydande inverkan på kommunkoncernens intäkts- och kostnadsutveckling. De stora osäkerhetsfaktorer som präglar den samhällsekonomiska utvecklingen innebär fortsatt utmanande förutsättningar för kommunens planering av verksamhet och eko- nomi, både på kort och medellång sikt. I detta avsnitt lyfts de faktorer som bedöms haft Fstöorrv äpnåtvaedr kuatnve pcåk låinregt.s resultat och ekonomiska ställning. För mer framåtriktad prognos och analys rörande kommunkoncernens förutsättningar och verksamhet, se avsnittet Fortsatt lågkonjunkt ur med gradvis stabilisering Sverige befann sig under 2025 fortsatt i en lågkonjunktur, men ekonomin stabiliserades successivt under året. Inflationstakten var lägre än föregående år och räntenivåerna sänktes, vilket förbättrade de ekonomiska förutsättningarna jämfört med närmast före- gående år. Samtidigt kvarstod en svag arbetsmarknad och en osäker internationell utveckling. Skat- teunderlagets tillväxt var återhållsam under årets inledning, i linje med den dämpade sysselsättningen, men utvecklingen stärktes mot slutet av året. För kommunsektorn innebar den lägre inflationen att kostnadsökningstakten avtog jäm- fört med föregående år, även om kostnadsnivåerna fortsatt var högre än före inflations- uFöprpägnåndgraent .k ostnadstryck och resultatpåverkan För kommunsektorn innebar den lägre inflationen att kostnadsökningstakten avtog jäm- fört med föregående år, även om kostnadsnivåerna fortsatt var höga efter tidigare års pris- och ränteuppgångar. I Lunds kommun har kostnadsutvecklingen samtidigt däm- pats genom ett aktivt arbete med omställning och anpassningar i verksamheten för att möta förändrade ekonomiska och demografiska förutsättningar. Efter två år med kraftigt ökade pensionskostnader minskade kostnaderna markant un- der 2025 när nivåerna återgick till ett mer normalt läge. Jämfört med 2024 har pens- ionskostnaderna minskat med närmare 300 miljoner kronor, vilket tydligt har bidragit till att dämpa kommunens samlade kostnadsökning under året. Kostnadsutvecklingen har även påverkats av att behovsökningen inom vissa verksam- heter varit lägre än tidigare beräknat. Inom äldreomsorgen har volymutvecklingen inte ökat i den takt som tidigare prognoser indikerade, vilket bidragit till att dämpa netto- kostnadsutvecklingen. Tillsammans med kommunens omställningsarbete och anpass- ningar till förändrade demografiska förutsättningar har detta stärkt det ekonomiska ut- fallet. Enligt analyser från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kan utvecklingen av äldre- omsorgens behov fram till 2030-talet följa olika banor. Om andelen äldre med om- sorgsinsatser ligger kvar på dagens nivå kan behoven öka i takt med att antalet äldre i befolkningen växer. Samtidigt visar analyserna att behovsutvecklingen kan bli betydligt mer dämpad om den ökade livslängden innebär att behov av omsorg uppstår senare i livet och om utvecklingen av hälsa, förebyggande insatser och nya arbetssätt fortsätter att stärkas. 44 Det innebär att utvecklingen av äldreomsorgens behov inte enbart styrs av demografin. Hur verksamheten utvecklas, hur förebyggande insatser prioriteras och hur resurser an- vänds har stor betydelse för den framtida kostnadsutvecklingen. Årets resultat är till stor del en följd av ett aktivt arbete med att anpassa verksamheten och dämpa kostnadsutvecklingen. Samtidigt har skatteunderlagets utveckling varit däm- pBaedfo ulnkdneinr gåsruett vtiellc fköllijndg a v den svagare konjunkturen. Den förväntade befolkningsutvecklingen för Lunds kommun visar att samtidigt som Lunds befolkning växer så förändras befolkningssammansättningen när antalet barn minskar och antalet äldre ökar. De demografiskt drivna förändringarna kommer att på- verka Lundabornas behov, krav och möjligheter och kommer därför fortsatt behöva ut- göra en central del kommunens styrning, ledning och planering av kommunkoncernens verksamheter. Lunds befolkning var 132 331 personer den 31 december 2025. Befolkningsökning var 741 personer. Det är den lägsta befolkningsökningen under perioden 2010–2025. Ök- ningstakten är lägre än tidigare år, men trots det den 11:e största befolkningsökningen i antalet personer av Sveriges kommuner 2025. Lunds kommun är 12:e största kommun till antalet invånare. Källa: Statistikmyndigheten SCB. 45 Befolkningstillväxtens drivkrafter Invandringsöverskottet uppgick 2025 till 663 personer och flyttnettot från övriga Sve- rige till 530 personer. Flyttnettot gentemot övriga Skåne är negativt, likt de flesta år un- der perioden, med -569 personer. Födelseöverskottet var 115 personer. Lunds befolkningstillväxt är strukturellt beroende av migration snarare än födelseöver- skott. Detta innebär att kommunens långsiktiga utveckling i högre grad påverkas av ar- betsmarknadens attraktivitet, bostadsutbud och utbildningsplatser på Lunds universi- tet. Lund är fortfarande attraktivt internationellt och nationellt, men tappar hushåll i vissa livsfaser till omgivande kommuner. Framför allt i de familjebildande åldrarna. Detta ställer, bland annat, särskilda krav på Lunds bostadsutbuds sammansättning och prisnivå om Lund vill behålla och locka personer i dessa åldrar. Källa: Statistikmyndigheten SCB. Födelseöverskott, flyttningsöverskott eget län (Skåne), flyttningsöverskott övriga Sverige samt invandringsöverskott. 46 Demografisk strukturförändring Det är en känd trend att antalet födda har minskat och att antalet avlidna har ökat sedan 2010 i Sverige. Det naturliga födelseöverskottet är därmed betydligt lägre än under bör- jan av 2010-talet. Födelseöverskottet var +115 personer 2025 från att ha varit runt +500 de första åren av 2010-talet. I Lund föddes det 949 barn 2025 och 834 personer avled. I Lunds kommun föds det relativt få barn jämfört med jämförbara kommuner, men även om trenden är tydligt nedåtgående så kan födelsetalen skifta upp och ner mellan åren. Det innebär bland annat utmaningar i planeringen av förskola och grundskola som be- höver anpassas till mindre barnkullar, samtidigt som efterfrågan på äldreomsorg förvän- tas öka successivt. Källa: Statistikmyndigheten SCB. 47 Arbetsmarknad Sysselsättningsgraden minskade något under 2025 jämfört med 2024 men ligger kvar på en relativt stabil nivå. Likt tidigare år är sysselsättningsgraden lägre för kvinnor än män. Den något lägre sysselsättningsgraden bland kvinnor hänger bland annat samman med att kvinnor oftare arbetar deltid, tar ett större ansvar för föräldraledighet och omsorgs- arbete samt med en fortsatt könsuppdelad arbetsmarknad. I Lund påverkar även den stora studentbefolkningen utfallet, då kvinnor utgör en något större andel av studen- terna och studerande normalt inte räknas som sysselsatta i arbetsmarknadsstatistiken. En varaktig nedgång i sysselsättning skulle direkt påverka kommunens skatteintäkter, och det är viktigt med insatser, om möjligt, som förhindrar det och i stället vänder sSyysssseellssäättttnniinnggsstrgernadde pne. r år 2021–2025, fördelat på kvinnor, män och totalt (20–65 år) Källa: BAS, Statistikmyndigheten SCB. Sysselsättningsgraden i Lund varierar över året och är som högst under sommarmåna- derna. En förklaring är att en del studenter som stannar kvar i Lund under sommaren tar tillfälliga arbeten eller sommarvikariat. Samtidigt räknas personer som har semester fortfarande som sysselsatta. Sammantaget bidrar detta till att sysselsättningsgraden ökar under sommaren Sysselsättningsgraden för kvinnor och män är lägre i början av 2025 jämfört med 2024, men skillnaden jämnar ut sig i slutet av året. 48 Sysselsättningsgrad per månad 2023–2025, fördelat på män och kvinnor (20–65 år) Källa: BAS, Statistikmyndigheten SCB. 49 Arbetslöshet Enligt arbetsförmedlingens prognoser har den svenska ekonomin påverkats negativt av hög inflation och handelspolitisk oro, men förutsättningarna för en gradvis återhämt- ning förbättras under 2026–2027 (prognosperioden). Trots detta väntas lågkonjunktu- ren bestå under större delen av prognosperioden och arbetsmarknaden förväntas åter- hämta sig långsamt. Flera indikatorer visar att arbetsmarknadsläget i slutet av 2025 fortfarande är svagare än normalt, och arbetsgivarnas anställningsplaner är positiva men försiktiga. Arbetslösheten har under hösten och vintern 2025 slutat öka och börjat minska i lång- sam takt. En mer tydlig återhämtning väntas först längre fram i prognosperioden, och enligt arbetsförmedlingen dröjer det till slutet av perioden innan arbetslösheten når ni- våer i linje med tiden före lågkonjunkturen. Antalet inskrivna arbetslösa bedöms alltså minska successivt, men ligger fortsatt på relativt höga nivåer jämfört med tidigare år. Samtidigt har antalet långtidsarbetslösa ökat till följd av den utdragna lågkonjunkturen. Även om antalet väntas minska något i takt med konjunkturförbättringen, ökar långtids- arbetslösas andel av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Utmaningarna är särskilt stora för personer som varit utan arbete under längre tid och som saknar kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Trots ett stort utbud av arbetskraft upplever många arbetsgivare fortsatt rekryteringssvårigheter, vilket tydliggör matchningsproble- men. För att stärka arbetsmarknaden krävs därför, enligt arbetsförmedlingen, riktade och arbetsnära insatser, fördjupat stöd till långtidsarbetslösa samt ett systematiskt ar- bAertbee gtselnötsehmeto t( 1a6rb–e6t5s gåivr)a re. Källa: Arbetsförmedlingen Diagrammet ovan visar andelen inskrivna arbetssökande i Lund, riket och Skåne de sen- aste 12 månaderna i åldersgruppen 16–65 år. Staplarna representerar andelen 50 arbetssökande i Lund samma period föregående år. Lund följer fortsatt ungefär samma trend som riket, men med en något lägre andel arbetssökande. Jämfört med Skåne är an- delen arbetssökande i Lund betydligt lägre. Under oktober, november och december var andelen arbetssökande lägre än samma period 12 månader tidigare. Vilket betyder att arbetslösheten sjunker, om än i långsam takt. Senaste gången arbetslösheten var lägre jämfört med året före i Lund var i juni 2023. Vid utgången av december 2025 var det ingen väsentlig skillnad mellan andel manliga och kvinnliga arbetssökande i Lund (6,0 procent kvinnor och 6,2 procent män). Arbetslösheten är högre bland utrikes än bland inrikes födda. Det finns flera faktorer bakom att det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige, och skillnaderna brukar minska i takt med att vistelsetiden i Sverige ökar. Vid utgången av december må- nad var arbetslösheten bland utrikes födda i Lund 12,7 procent (att jämföra med 3,8 procent för inrikes födda). Motsvarande siffror för Skåne i augusti är 17,5 procent (utri- kUensg fdöodmdas)a orcbhe t5s,l4ö sphroect e(n1t8 (–i2n4ri kåers) födda). Källa: Arbetsförmedlingen Diagrammet ovan visar andelen inskrivna arbetssökande i Lund, riket och Skåne de sen- aste 12 månaderna i åldersgruppen 18–24 år (ungdomsarbetslöshet). Staplarna repre- senterar andelen arbetssökande i Lund samma period föregående år. Även ungdomsar- betslösheten minskar under årets sista månader, och i november och december var an- delen arbetssökande ungdomar i Lund lägre än motsvarande perioder föregående år. Bland ungdomar i Lund är det något större skillnad mellan könen, med en högre arbets- löshet bland män. I december var 5,7 procent av männen i åldersgruppen arbetssökande jämfört med 3,2 procent av kvinnorna. 51 Bostadsförsörjning Under 2025 färdigställdes 231 lägenheter och 1 624 lägenheter påbörjades. Lund ham- nar först på 29:e plats i bostadsbyggande av Sveriges kommuner 2025. De tre stora bo- stadsprojekten som förväntades färdigställas under 2025 blev av olika anledningar för- senade, och förväntas bli inflyttningsklara 2026. Lund hamnar på 6:e plats av kommu- nerna i bostadsbyggande sett till de senaste tre åren. Förseningen av byggprojekten i Lund 2025 och det stora antalet påbörjade lägenheter 2025, klart flest påbörjade i Skåne 2025 och tredje flest av Sveriges kommuner 2025, in- dikerar ett ökat bostadsutbud de närmsta åren. Uppgifterna för 2025 är preliminära och uppgifterna för 2023 och 2024 är hämtade från Lunds kommun. Övriga uppgifter kommer från Statistikmyndigheten SCB. 52 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Sättet vi styr och leder på ska säkerställa att vi använder våra resurser på ett effektivt sätt och tillhandahåller tjänster med hög kvalitet. Vårt styrsystem är ”allt” som påverkar vad vi gör. Det är allt från vår lokala politik, vår organisering, omvärlden, medborgarens behov, besökarens behov, näringsidkarens behov, lagstiftning, myndighetskrav, över- enskommelser och avtal, traditioner och vana, vår kultur och vårt ledarskap. Lunds styrmodell kan liknas vid ett hus – med tak, stomme och grund. Alla delar hänger samman och behövs för att få en fungerande styrning. Taket är visionen - att Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet tillsammans med förhållningssätten Lyssna, Lära och Leda. Stommen består av de tre parametrarna ekonomistyrning, målstyrning och kvalitets- styrning, dessa följs upp genom ett antal rapporter såsom delårsrapporter och årsana- lyser. Det som i styrmodellen beskrivs som verksamhetens basuppdrag består dels av nämn- dernas uppdrag enligt de av kommunfullmäktige beslutade reglementena, dels av de la- gar och förordningar som styr nämnden. Styrmodellen kompletteras av en operativ ledningsprocess som innehåller viktiga mo- ment i planerings- och uppföljningsprocessen. Syftet med ledningsprocessen är att förse förtroendevalda och kommunledning med information om utfallet i verksamheten - för att säkerställa att organisationen arbetar effektivt för att uppnå sina målsättningar. 53 Ekonomistyrning Ekonomistyrningen utgörs av en budget och en resursfördelningsmodell där kommu- nens finansiella mål formuleras. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om hur re- surserna ska fördelas inom kommunen i den treåriga ekonomi- och verksamhetsplanen, EVP. Resursfördelningsmodellen är en princip för hur förvaltningarnas budgetar ska rä- knas upp utifrån volymförändringar. Genom budgeten omsätts de politiska prioritering- arna till ramar för de olika nämndernas verksamhet. I verksamhetsplaner och intern- budgetar anger nämnderna hur de ska fullgöra sin verksamhet och uppfylla målen under dMeåt lksotymrnminangd oec åhr petr.o Ngärmamndsteyrrnnai nhgar ett ansvar att hantera förändringar inom ram. Målstyrningen Lunds målstyrning beskriver kommunens målhierarki, det vill säga på vilken nivå i orga- nisationen som olika typer av mål fastställs. I Lund använder vi en horisontell styrning där varje nivå i organisationen skapar sina egna mål utifrån den inriktning som satts av nivån ”ovanför”. Kommunfullmäktige fastställer mål och har även möjlighet att ge sär- skilda uppdrag direkt till en nämnd eller styrelse. Nämnder och styrelser beslutar om sina utvecklingsmål i sina verksamhetsplaner och definierar själva vilka områden de vill prioritera för utveckling. Nämnderna ska förhålla sig till de gemensamma kommunfull- mäktigemålen och besluta om utvecklingsmål som ska bidra till den gemensamma ut- vecklingen. 54 Programstyrning genom styrande dokument Den kommunala verksamheten styrs genom beslut på olika nivåer. Besluten från kom- munfullmäktige dokumenteras bland annat i våra styrande dokument som program, po- licys, planer, riktlinjer, föreskrifter, reglementen, avtal och taxor. Flera av de styrande dokumenten innehåller mål som nämnderna ska arbeta med. De styrande dokumentens Program för styrning mål och åtgärder korrelerar och bidrar till kommunfullmäktiges mål. Kommunens inte sätter en ram för kommunens styrdokument. Pro- grammet reglerar våra styrdokument genom att ställa krav på hur de ska tas fram, vad de ska heta eller heta samt vilken politisk nivå som ska fastställa de olika typerna av dokument. Programmet tydliggör att endast kommunfullmäktige fastställer kommunö- vergripande policys, program och planer samt att endast kommunstyrelsen fastställer kHoåmllmbaurn uötvveercgkrilpinagn de handlingsplaner och riktlinjer. En viktig dimension i Lunds kommuns styLrunnidnsg päorl ihcåyl lfböar rh uåtllvbeacrk ulitnvge.c Mklåinlegn och princi- perna för Lunds hållbara utveckling finns dels uttalade genom kommunfullmäktiges mål, men är också reglerat och tydliggjort via Program för ekologisk hållbar utmveecdk tliinllgh ö- r(Launnddea setkyord) okumPreongt.r aPmol ifcöyrn s okcoinakl rheåtlilsbearrahse it kommunens program och planer, där de två kommunövergripande styrdokumenten och utgör de tyngsta byggstenarna. Både i kommunfullmäktiges mål samt i policyn för hållbar utveckling tydliggörs också kom- munkoncernens förhållningssätt till Agenda 2030 och kopplingarna till de globala må- len. LLuunnddss hhåållllbbaarrhheettssraerdboevties nriendgovisas och utvärderas inom samtliga hållbarhetsdimens- ioner; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Detta arbete kan läsas i sin helhet i Kvalitetsstyrning . Kvalitetsstyrningen utgår från politiska mål, från krav enligt speciallagstiftning samt från den självklara utgångspunkten att sätta de som kommunen är till för i centrum. Kvalitetsstyrningen styr och följer framför allt verksamheternas basuppdrag som i sin tur styrs av kommunens reglementen samt lagar och förordningar. Reglementena inne- håller både gemensamma bestämmelser som gäller för samtliga styrelser och nämnder samt beskriver vilket specifikt ansvar varje enskild styrelse/nämnd har. Basuppdragen följs bland annat genom uppföljning av nyckeltal som är kritiska för att verksamheten ska kunna leverera en god kvalitet. Dessa analyseras, utvärderas och an- vänds för att styra mot effektiva verksamheter med god kvalitet. Resultat och utvärde- rInintegarnr skaomnmtroanll ställs i olika nationella jämförelser och kvalitetsrapporter. Intern kontroll styrs av kommunallagen och är en central del av kommunens utveckl- • ingsarbete. Syftet med intern kontroll är att säkerställa att: • verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och fattade beslut. • värna om god ekonomisk hushållning samt säkerställa att resurser används på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. upprätthålla en betryggande styrning och riskhantering genom att identifiera, fö- rebygga och minimera fel, brister och oegentligheter. 55 • • säkerställa en effektiv, ändamålsenlig och rättssäker verksamhet genom struktu- rerade rutiner och kontroller. Att stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete genom systematiska analyser och återkoppling av identifierade utvecklingsbehov. Utvärde- ring intern kontroll 2025 - Lunds kommun Uppföljning av nämndernas arbete med intern kontroll genomförs i rapporten . Den sammanfattar nämndernas granskningar och resultat av de kommungemensamma kontrollaktiviteterna för år 2025 samt utvär- derar kommunens samlade interna kontroll. De tre kommungemensamma kontrollaktiviteterna som har genomförts under 2025 är: 1. Ändamålsenligt arbete för att förebygga och hantera våld och hot mot anställda i Lunds kommun 2. Ändamålsenlig intern kontroll avseende mutor, korruption och jäv i kommunens verksamheter 3. Tillse att kommunens IT-system är ändamålsenliga för verksamheterna samt kunskapen om desamma Utöver de kommungemensamma kontrollaktiviteterna har varje nämnd granskat en till fyra kontrollaktiviteter beslutade av respektive nämnd, utifrån riskanalys i respektive verksamhet. I de fall brister har påträffats har nämnderna upprättat plan med förbätt- ringsåtgärder i syfte att korrigera bristerna. Kommunens samlade bedömning vid utvärdering av 2025 är att nämnderna arbetar sys- tematiskt med den interna kontrollen och att den i allt väsentligt fungerar väl i kommu- nens verksamheter. Utvärderingen visar att det överlag fungerar väl gällande samtliga internationellt vedertagna COSO-komponenter, det vill säga kontrollmiljö, riskbedöm- ning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och utvärde- ring. Utvärdering intern kontroll 2025 - Lunds kommun. Resultat på de kommungemensamma kontrollerna redovisas i bilaga Ägarstyrning Kommunfullmäktige utövar sin ägarstyrning över kommunens bolag med ett antal olika styrinstrument. De viktigaste styrinstrumenten är bolagsordning, aktieägaravtal, ägardi- rektiv och gemensamma principer för bolagen som anges i kommunens bolagspolicy. Därutöver sker kommunfullmäktiges ägarstyrning genom att utse styrelse och lekman- narevisorer för bolagen samt genom moderbolaget för bolagskoncernen, Lunds Rådhus AB, som har huvudansvar för ägarstyrningen gentemot bolagen. Kommunfullmäktige ska fastställa bolagsordning för samtliga bolag där kommunen äger aktier. Beslut om bolagsordning ska därefter fattas på respektive bolags bolagsstämma. Bolagsordningen ska enligt kommunallagen ange det kommunala ändamålet med verk- samheten, de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten samt att kom- munfullmäktige får ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell beskaf- fenhet eller av större vikt innan beslut fattas. I delägda kommunala bolag som inte om- fattas av offentlighetsprincipen ska kommunfullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt grunderna för denna princip. I ett bolag med flera ägare behöver bolagsordningen k5o6m pletteras med ett aktieägaravtal mellan delägarna. Där regleras vad delägarna är överens om kring styrning, finansiering och kontroll av bolaget. Kommunfullmäktige har rätt att besluta om ägardirektiv för verksamheten i hel- och delägda bolag. Ägardirektiven måste fastställas av bolagsstämman för att de ska vara bindande för bolagen. Syftet med ägardirektiv är att möjliggöra en aktiv styrning av bo- laget samt underlätta för kommunen att följa verksamheten. Ägardirektiven bör ange en fördjupning av bolagets ändamål och verksamhet, innehålla ekonomiska mål och krav på bolaget, ange vilken information som bolaget bör delge till ägaren samt former för sam- ordning och dialog mellan bolag och ägare. Kommunstyrelsen ska varje år ha minst en ägardialog med verkställande direktör (VD) samt presidium för moderbolaget. Kommundirektören, i egenskap av VD i moderbola- get, ansvarar för kommunens löpande kontakter med ledningen för kommunens hel- och delägda bolag. Lunds Rådhus AB är ett helägt aktiebolag till Lunds kommun och tillika moderbolag i koncernen med helägda bolag. Utdelningar från kommunala bolag sker via Lunds Rådhus AB. Bolagens verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder inom ramen för målet om långsiktig samhällsnytta. Bolagen ska eftersträva ett ekonomiskt resultat som ger ut- rymme både för en årlig avkastning till ägaren på bolagets kapital, förväntad utdelning samt för en långsiktig konsolidering av bolaget. Enligt Lunds kommuns bolagspolicy ska bolagen årligen inför kommunens budgetpro- cess informera moderbolaget om resultatmål och mål för avkastning på eget kapital. Budget för bolagen ska utgå ifrån kommunfullmäktiges årliga direktiv i ekonomi- och verksamhetsplanen. För uppföljning ska bolagen lämna tertialrapporter om måluppfyl- lelse och ekonomiskt resultat till moderbolaget, Lunds Rådhus AB, som i sin tur lämnar en sammanställd rapport till kommunstyrelsen. 57 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Utvärdering god ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushåll- ning i sin verksamhet. Ändamålet med god ekonomisk hushållning förklaras med att of- fentliga medel ska användas på ett effektivt och säkert sätt samt att varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service som konsumeras. God ekonomisk hushåll- ning omfattar både ekonomiska och verksamhetsmässiga mål. Lunds kommunkoncern ska under mandatperioden 2022–2026 arbeta efter fyra beslu- tade mål som ska bidra till utvecklingen av kommunens verksamhet. Målen ska styra satsningar och prioriteringar, och de gäller för samtliga nämnder och styrelser men olika nämnder och styrelser träffas i olika angelägenhetsgrad. • Följande mål är beslutade av kommunfullmäktige: • • En tillitsbaserad styrning och ledning • Sveriges tryggaste kommun Fler Lundabor i arbete Klimatneutralitet 2030 Utöver målen har kommunfullmäktige beslutat om 33 särskilda uppdrag som tilldelats olika nämnder och styrelser. I flera fall riktar sig kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till mer än en nämnd för att främja samverkan, samordning och helhetssyn. Vid utvärdering av ställningstagandet om god ekonomisk hushållning görs en total granskning av kommunfullmäktigemålen. Bedömning av måluppfyllelse för respektive kommunfullmäktigemål baseras på en helhetsbedömning av resultat av de särskilda uppdrag, aktiviteter och projekt som är kopplade till målet och som utförs av nämnder, styrelser och bolag. Delårsrapport per april lyfter fram utveckling, prognos och eventu- ella avvikelser från planering för det arbete som bedöms påverka förflyttningar mot må- let. Vid summering av helåret 2025 konstateras att kommunfullmäktiges fyra mål i stort går i rätt riktning. De aktiviteter, förbättringsåtgärder och särskilda uppdrag som görs inom kommunen bedöms arbeta i riktning mot kommunfullmäktiges mål. Det pågår även fler- talet stora projekt som bedöms bidra till att kommunen levererar en samlad verksamhet med god kvalitet. Bedömningen av måluppfyllelse av kommunfullmäktiges mål summe- ras till att tre mål bedöms i hög grad kunna uppfyllas vid mandatperiodens slut. Ett mål bedöms bli delvis uppfyllt. 58 Kommunfullmäktigemål Målbedömning helår Lund ska inta en nationellt ledande position vad gäller tillitsbaserad styrning. Beslutsfattandet ska 1. En tillitsbaserad styrning och ledning Klarar målet ske på rätt nivå och präglas av förankring, evidens och ”best practice”. Lunds kommun ska fortsatt vara i topp när trygg- heten i Sveriges kommuner rankas. Därför behöver åtgärder för att stärka den upplevda tryggheten, 2. Sveriges tryggaste kommun Klarar målet att arbeta målinriktat med tidiga, förebyggande in- satser och att förhindra och förebygga att brott ge- nomförs. Lunds kommun ska fortsatt vara i topp när trygg- heten i Sveriges kommuner rankas. Därför behöver åtgärder för att stärka den upplevda tryggheten, 3. Fler lundabor i arbete Klarar målet att arbeta målinriktat med tidiga, förebyggande in- satser och att förhindra och förebygga att brott ge- nomförs. Lund ska vara Sveriges ledande kommun i omställ- ningen för klimatneutralitet och en internationell förebild. De ambitiöst satta målen ska nås genom 4. Klimatneutralitet 2030 Klarar delvis målet en handlingskraftig klimatpolitik och samarbete med näringsliv, akademi och idéburen sektor. För lundaborna ska det vara lätt att göra rätt vad gäller att ta ansvar för klimat och miljö. Bildtext: Tabell som visar kommunfullmäktiges fyra mål för mandatperioden 2022–2026, inklusive målbedömning för helåret 2025. Summeringen av kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnderna och styrelserna visar att dessa i hög grad följer planeringen. Av totalt 33 särskilda uppdrag är 24 avslu- tade och 9 pågående. De finansiella målen består av ett resultatmål och ett skuldsättningsmål. Resultatmålet innebär att kommunens finansiella resultat på sikt ska uppgå till 2 procent av skattein- täkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Mot bakgrund av om- världsläget och kommunens ekonomiska förutsättningar fastställdes resultatmålet för 2024 till minus 1 procent. För 2025 fastställdes resultatmålet till 1 procent, med en pla- nerad återgång till det långsiktiga målet om 2 procent från och med 2026. Skuldsättningsmålet innebär att nettolåneskulden inte får överstiga 60 procent av skat- teintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Utfallet för 2025 uppgår till 5,7 procent i resultat och 40 procent i nettolåneskuld i för- hållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Båda de finansiella målen uppfylls därmed för året. Den sammantagna bedömningen, utifrån såväl ett finansiellt som ett verksamhetsmäss- igt perspektiv, är att kommunkoncernen och kommunen har uppnått en god ekonomisk hushållning för verksamhetsåret 2025. 59 Finansiell analys Sammanfattande bedömning av Lunds kommuns finansiella ställning Lunds kommunkoncern Lunds kommunkoncern redovisar för 2025 ett starkt resultat och en förbättrad finansi- ell ställning jämfört med föregående år. Koncernens resultat uppgick till 786 miljoner kronor, vilket är betydligt högre än 2024. Resultatförbättringen drivs främst av kommu- nens utveckling, medan bolagen sammantaget redovisar stabila resultatnivåer. Koncernens investeringsnivå är fortsatt hög, främst inom fastighets- och energiområdet. SLjuänlvdfsin kaonmsimeruinng sgraden är på en god nivå och soliditeten är stabil. Lunds kommun redovisade 2025 ett resultat om 504 miljoner kronor, vilket är 379 mil- joner kronor bättre än budget och en tydlig förbättring jämfört med 2024. Resultatet är till stor del en följd av ett aktivt arbete med kostnadsanpassningar i verksamheten samt lägre pensionskostnader jämfört med förgående år. Exploateringsverksamheten bidrog samtidigt med ett högt resultat. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster, vilket ger en bild av det underliggande resultatet i den löpande verksamheten, uppgick till 278 miljoner kronor. Denna resultat- nivå ger en mer rättvisande bild av kommunens ekonomiska styrka och förutsättningar att långsiktigt finansiera verksamhet och investeringar. Kommunens nettoinvesteringar inklusive exploateringsverksamheten uppgick till 769 miljoner kronor, vilket är lägre än både budget och föregående år. Självfinansieringsgra- den uppgick till 100 procent, vilket innebär att kommunens investeringar har finansie- rats med egna medel. I kombination med årets resultat har nettolåneskulden minskat Finansiella nyckeltal och finansiella mål och den finansiella ställningen stärkts. Båda kommunens finansiella mål uppnås för 2025. Resultatet uppgår till 5,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och nettolåneskulden motsvarar 40 procent av samma mått, vilket är under målnivån. Den samlade bedömningen är att kommunen efter två ekonomiskt ansträngda år nu re- dovisar en tydligt stärkt finansiell ställning. Resultatnivån, den lägre investeringsvoly- men och den höga graden av självfinansiering har bidragit till minskad skuldsättning och ökat handlingsutrymme. Skatteutvecklingen var relativt svag under 2025 men väntas stärkas successivt i takt med konjunkturåterhämtningen under de kommande åren. Den fortsatta utmaningen ligger främst i att anpassa verksamhet och investeringar till för- ändrade demografiska behov och långsiktiga strukturella förutsättningar. Med årets ut- fÅarlle htsa rr eksoumltmatu nen skapat förbättrade förutsättningar för denna omställning. Resultatet 2025 för Lunds kommunkoncern uppgick till 786 miljoner kronor, jämfört med 223 miljoner kronor 2024. Av resultatet avser 504 miljoner kronor kommunen och 527 miljoner kronor bolag och kommunalförbund. Justeringar för interna mellanhavan- den mellan kommunen och bolagen uppgick till 246 miljoner kronor och avser främst utdelningar samt koncerninterna fastighetsförsäljningar. 60 Koncernens resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 592 miljoner kro- nor, att jämföra med 18 miljoner kronor föregående år. Förbättringen förklaras huvud- sakligen av ett starkare resultat i kommunen, medan bolagens samlade resultat utveck- lades stabilt. Jämförelsestörande poster avser händelser som avviker från den löpande verksamheten och som därför inte bör påverka bedömningen av den underliggande ekonomiska ut- vecklingen. Till dessa räknas exempelvis värdeförändringar på finansiella placeringar Budget och större avvikelser och resultat från exploateringsverksamhet, vilka kan variera kraftigt mellan åren. Kommunfullmäktige beslutar inte om någon samlad budget för kommunkoncernen. För kommunen uppgick det budgeterade resultatet till 125 miljoner kronor och utfallet in- nebar en positiv budgetavvikelse om 379 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av ett högre exploateringsresultat än budgeterat, nämnder- n a s samlade överskott samInt teäkttte sr t2a02r4k areÅ rfeitns arensuslntaet t2t0o2 4ä n beräIkntnäaktte. r 2025 Årets resultat 2025 Lunds kommun 10 682 -42 11 111 504 Lunds Rådhus AB 3 26 3 29 Lunds Kommuns 1 417 159 1 476 149 Fastighets AB Lunds Kommuns 106 -9 119 5 Parkerings AB Visit Lund AB 28 0 30 0 Fastighets AB 5 1 5 1 Lund Arena Kraftringen AB 3 462 267 3 556 339 (Koncern) Räddningstjänsten Syd 94 -1 97 4 VA Syd 316 0 354 0 Avgår koncern- -703 -178 -915 -246 interna poster Koncernens 15 409 223 15 836 786 intäkter/resultat Koncernens intäkter/ resultat exkl. jämförelse- 18 592 störande poster Bildtext: Lunds kommuns intäkter och resultat samt kommunkoncernens intäkter och re- sultat. Komm unala bolag och förbund De kommunala bolagen hade sammantaget intäkter om cirka 5,2 miljarder kronor under 2025 och redovisade ett sammanlagt resultat efter skatt om 527 miljoner kronor före koncerninterna elimineringar, jämfört med 443 miljoner kronor föregående år. Den största verksamheten utgörs av Kraftringenkoncernen och Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF), vilka tillsammans står för merparten av bolagssektorns omsättning och resul- tat. 61 Lunds Rådhus AB Lunds Rådhus redovisade ett resultat något bättre än föregående år. Resultatet beror till sLtuönrsdtsa Kdoelm pmå eunn sa nFtaesctiipgehreatds uAtBde lning om 30 miljoner kronor från dotterbolaget LKF. LKF redovisade ett resultat efter skatt om 149 miljoner kronor, jämfört med 159 miljo- ner kronor föregående år. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 199 miljoner kronor. Hyresintäkterna ökade till följd av genomförd hyreshöjning samt förvärvet av Saluhallen och helårseffekt från tidigare färdigställda projekt. Samtidigt ökade drift- och underhållskostnaderna till följd av större fastighetsbestånd och kostnadspåverkan från inflation. Finansnettot förbättrades genom lägre räntenivåer. Bolaget har fortsatt stark fLiunanndssi eKllo smtämllnuinnsg Pmaerdk eerni njugsst eArBad soliditet om 56,5 procent och låg vakansgrad. LKP redovisade ett resultat efter skatt om 5,5 miljoner kronor, jämfört med –8,5 miljo- ner kronor föregående år. Förbättringen förklaras främst av högre beläggningsgrad och genomförda prisjusteringar, medan kostnadsnivån var i stort sett oförändrad. Finans- nVeisttito tL puånvde rAkBa des positivt av lägre räntekostnader. Visit Lund redovisade ett resultat i balans, vilket är en förbättring jämfört med föregå- ende år. Intäkterna ökade främst till följd av högre biljettförsäljning via bolagets system oFachst tijgähnesttesr A, sBa Lmutniddig At rseonma kostnadsnivån var i stort oförändrad. Fastighets AB Lund Arena redovisade ett resultat efter skatt om 1,4 miljoner kronor, nå- got högre än föregående år. Amorteringen av hela låneskulden på 30 miljoner till Lunds kommun är den främsta orsaken till att finansnetto förbättrades med 0,5 miljoner kro- nKorra.f tringen AB (Koncern) Lunds kommuns andel av Kraftringen-koncernens resultat efter skatt uppgick till 339 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Det totala resultatet efter skatt för Kraftringenkoncernen uppgick till 409 miljoner kronor. Rörelseresultatet förbättrades jämfört med 2024, delvis påverkat av genomförda avytt- ringar. Nettoomsättningen minskade något till följd av lägre energivolymer, medan ener- ginetto stärktes genom stabilare bränslepriser och förbättrade marginaler under andra halvåret. Finansnettot påverkades positivt av en realisationsvinst vid avyttring av Bill- inge Energi AB men motverkades delvis av ökade räntekostnader till följd av hög inve- Rstäedridnngisnngivsåt.j änsten Syd Räddningstjänsten Syd redovisade ett resultat som var bättre än föregående år. Intäk- terna ökade vilket beror på högre intäkter för myndighetsutövning, försäljning av opera- tiva insatser samt försäljning av ledningsstöd till Svedala kommun. Vidare tillkommer statligt planeringsbidrag under höjd beredskap. På kostnadssidan utmärker sig främst minskade pensionskostnaderna till följd av KPA:s omräkning samt ökade kostnader för 62 köpta tjänster och material. Finansiellt netto påverkas positivt av en uppgång av kort- fVrAis tSiYgaD placeringar på den finansiella marknaden. VA SYD redovisade ett överskott om 8 miljoner kronor innan avsättning mot skuld till kollektivet. Intäkterna har ökat till följd av en höjning av brukningsavgifterna med 17,3 procent inför 2025. De lägre kostnaderna beror på lägre kostnader för personal och kon- sulter samt för främmande tjänster då kommunen slutat debitera för geodata. Finans- nLuetntod sä rk olämgrme uänn föregående, vilket beror på högre räntekostnader. Resultatutveckling Lunds kommuns resultat uppgick till 504 miljoner kronor, en förbättring med 546 miljo- ner kronor jämfört med 2024. Resultatförbättringen hänger samman med kommunens arbete med kostnadsanpassningar och omställning i verksamheten. Samtidigt har vo- lymutvecklingen inom vissa verksamheter varit lägre än budgeterat, vilket bidragit till en lägre kostnad än beräknat. Den enskilt största resultatpåverkande faktorn är samtidigt att pensionskostnaderna minskade med 288 miljoner kronor efter det exceptionellt höga utfallet 2024. Exploate- ringsresultatet var högre än föregående år och räntekostnaderna lägre, vilket ytterligare bidrog till resultatförbättringen. Resultatförbättringen består således av både strukturella faktorer och poster av mer till- fJäälmligfö kraerlasketsätrö.r ande poster I årets resultat ingår jämförelsestörande poster om 226 miljoner kronor, att jämföra med 152 miljoner kronor föregående år. Den största posten utgörs av exploateringsre- sultatet som uppgick till 219 miljoner kronor. Därutöver ingår värdereglering och reali- sering av kortfristiga placeringar. Försäljningen av Saluhallen medförde samtidigt en ne- gativ resultatpåverkan. Exklusive jämförelsestörande poster uppgick resultatet till 278 miljoner kronor, jämfört med minus 194 miljoner kronor 2024. Det innebär att en betydande del av årets resultat hänförs till poster av mer tillfällig karaktär, samtidigt som även det underliggande resul- tatet har stärkts väsentligt jämfört med föregående år. Det underliggande resultatet ger därmed en mer rättvisande bild av kommunens långsiktiga ekonomiska bärkraft. Mer information om övriga jämförelsestörande intäkts- och kostnadsposter finns i not 5 oSkcha t1t0ei. ntäkter och nämnder Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 8 850 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor lägre än budget. Under året revide- rades skatteunderlagsprognoserna ned till följd av en mer utdragen lågkonjunktur och svagare utveckling av sysselsättning och arbetade timmar än tidigare förutsatt. Nämnder och styrelser redovisar sammantaget ett överskott om 279 miljoner kronor i förhållande till budget. Överskottet förklaras främst av lägre volymer än budgeterat inom vård och omsorg samt pedagogisk verksamhet, tillsammans med positiva effekter av statsbidrag och genomförda anpassningar i organisation och verksamhet. 63 Finansnetto Det externa finansnettot var 56 miljoner kronor bättre än budget. Utfallet påverkas av realiserade vinster och värdeutveckling i pensionsenhetens placeringar om 36 miljoner kronor. Exklusive denna effekt är avvikelsen mot budget 18 miljoner kronor. Utdelningar från dotterbolagen samt återbäring från Kommuninvest uppgick sammanta- get till 138 miljoner kronor. Den största posten avser utdelning från Kraftringen. Nettot för ränteintäkter och räntekostnader blev 20 miljoner kronor bättre än budgeterat, fUrtävmesctk tliinll gfö aljvd i anvtä hkötgerre o rcähn tkeoisnttnäaktdeerr o Lcuhn ldägsr keo umpmpluånni ng än budgeterat. Utveckling av intäkter och kostnader, % 2023 2024 2025 Utveckling av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 4,6 % 4,9 % 3,5 % Utveckling av nettokostnaderna 6,2 % 8,0 % -2,2 % Utveckling av nettokostnaderna exkl. jämförelsestörande poster 11,2 % 6,0 % -1,2 % Bildtext: Utveckling av intäkter och kostnader i procent. Kostnadsutvecklingen i kommunen har under 2025 dämpats till följd av ett aktivt om- ställningsarbete och anpassningar av verksamheten. Under de senaste åren har kommu- nen genomfört flera åtgärder för att stärka ekonomin och bättre anpassa organisation och resursanvändning till förändrade förutsättningar. Som en del av effektiviseringsar- betet har interna hyror inte räknats upp under året, vilket har bidragit till att hålla till- baka kostnadsutvecklingen. Kostnadsutvecklingen speglar också förändrade demografiska förutsättningar. Mins- kade barn- och elevkullar har medfört anpassningar av organisation och resursanvänd- ning inom förskola och skola. Inom äldreomsorgen har antalet äldre ökat, men behovet av insatser har inte vuxit i samma takt som den demografiska utvecklingen. En viktig förklaring till den lägre kostnadsutvecklingen är också pensionskostnaderna. Efter två år av höga pensionskostnader har nivåerna under 2025 återgått till en mer normal nivå, vilket innebär en väsentlig minskning jämfört med föregående år. Samtidigt ökar lönekostnaderna till följd av avtalsenliga löneökningar och inköpspriserna ligger kvar på en högre nivå än före inflationsperioden. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar samtidigt med 3,5 procent un- der 2025. Ökningstakten är lägre än under 2023 och 2024 till följd av den utdragna låg- konjunkturen med dämpad sysselsättningsutveckling och svagare ökning av lönesum- man. Sammantaget minskar nettokostnaderna med 2,2 procent 2025 jämfört med föregående år. Exklusive jämförelsestörande poster minskar nettokostnaderna med 1,2 procent, vil- ket innebär en tydlig nedgång jämfört med ökningen under 2023 och 2024. 64 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning Ett sätt att bedöma kommunens finansiella styrka är att relatera årets resultat till skat- teintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Kommunens långsiktiga finansiella mål är ett överskott om 2 procent. Under 2023 och 2024 understeg resultatet målnivån till följd av kraftigt ökade pensions- kostnader. År 2025 uppgår resultatet till 5,7 procent i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Exklusive jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 3,1 pro- cent. Resultatförbättringen är en konsekvens av den utveckling av intäkter och kostnader som reÅdreotsv riessaulttsa to ovcha jnäm. Ufötrfealslelsettö riannndee bpoäsrte ar tt det finansiella målet uppnås.2 023 2024 2025 Årets resultat, mnkr 187 -42 504 Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster, mnkr -101 -194 278 Året resultat i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och 2,3 % -0,5 % 5,7 % utjämning, % Året resultat exkl. jämförelsestörande poster i förhållande till skatteintäkter -1,2 % -2,3 % 3,1 % samt generella statsbidrag och utjämning, % Bildtext: Årets resultat inklusive och exklusive jämförelsestörande poster i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning i procent. Årets investeringar Investeringar kommunkoncern Den kommunala koncernen genomför årligen investeringar i immateriella och materi- ella anläggningstillgångar, i takt med förändrade behov och att befolkningen växer. Nettoinvesteringarna för koncernen uppgick till 2 803 miljoner kronor, vilket var en ök- ning med 282 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen återfinns hos alla investerande koncernföretag, medan kommunens nettoinvesteringar är lägre än föregå- ende år. Bolagens investeringar avsåg framför allt nybyggnation och underhåll av hyres- Investeringar kommunen bostäder, parkeringshus och investeringar kopplade till energi. Kommunens nettoinvesteringar inklusive Utfall 2024 Helårsbudget Utfall 2025 Avvikelse 2025 exploateringsverksamheten Investeringar -827 -1 105 -977 128 Exploateringsverksamhet -16 10 208 198 – varav inkomster 171 250 385 135 – varav utgifter -187 -240 -177 63 Totalt -843 -1 095 -769 326 Kommunens nettoinvesteringsvolym inklusive exploateringsverksamheten uppgick 2025 till 769 miljoner kronor. Den årliga investeringsvolym har legat på ungefär samma nivå under de fem senaste åren undantaget 2022 då investeringsutgifterna landade på 1 225 miljoner kronor, till följd av flera pågående projekt som avslutades eller var i slut- fasen. 65 Jämfört med investeringsramen var utfallet 327 miljoner kronor lägre. Den största avvi- kelsen gentemot budget fanns inom tekniska nämnden avseende exploatering, service- nämnden och kommunstyrelsen. Kommunens exploateringsverksamhet omsatte 385 miljoner kronor i inkomster och 177 miljoner kronor i utgifter, varav 98 miljoner kronor avsåg investeringar i gata och park. Efter lägre nivåer under 2023 och 2024 har bostadsbyggandet ökat under 2025, vilket medförde ett mycket högt intäktsutfall om 385 miljoner kronor. Detta medförde 135 miljoner kronor högre utfall på inkomstsidan jämfört med budget och beror främst på att markförsäljningar som tidigare bedömts ske under 2024 respektive 2026 i stället genomfördes under 2025.De största markförsäljningarna under året genomfördes inom exploateringsområdena Brunnshög, Stormen och Molnet samt Södra Råbylund. Delar av investeringarna finansieras med offentliga bidrag eller anslutningsavgifter och under 2025 uppgick dess till 18 miljoner kronor Utöver detta uppgick kommunens in- komster i exploateringsverksamheten till 385 miljoner kronor. De sistnämnda redovisas som intäkt i samband med avyttring av tomtmark eller i takt med att underliggande in- vestering färdigställs. Redovisningsmässigt görs justeringar för visa hur stora investeringarna är enligt redo- visningsmässiga principer. Justeringar görs för finansiell leasing samt delar av exploate- ringsverksamheten. Med dessa justeringar i beaktning uppgick de redovisningsmässiga investeringsutgifterna i kommunen till 1083 miljoner kronor, jämfört med 903 miljoner Drift- och investeringsredovisning. kronor förgående år. SÅjräeltvsf iinnvaensstieerrininggasrg ir mader detalj presenteras i avsnittet Självfinansieringsgraden visar i vilken utsträckning årets nettoinvesteringar finansieras med egna medel. En nivå om 100 procent innebär att investeringarna fullt ut har finansi- erats utan nyupplåning. För 2025 uppgår självfinansieringsgraden till 100 procent, jämfört med 88 procent före- gående år. Det innebär att årets investeringar har kunnat finansieras helt med årets re- sultat och avskrivningar. Den starka utvecklingen förklaras främst av ett förbättrat re- sultat samt högre intäkter inom exploateringsverksamheten, samtidigt som investe- ringsnivån varit lägre än budgeterat. Sett över den senaste femårsperioden har i genomsnitt 86 procent av investeringarna finansierats med egna medel. Årets höga självfinansieringsgrad har bidragit till att minska behovet av upplåning och stärkt kommunens finansiella handlingsutrymme in- för kommande investeringsbehov. Självfinansieringsgraden för den samlade koncernen uppgick till 59 procent vilket är en minskning jämfört med föregående år, men fortfarande på en tillfredsställande nivå. 66 Soliditet Soliditet, % 2023 2024 2025 Koncernen: Soliditet 36 35 35 Kommunen: Soliditet 38 34 35 Soliditet (exkl. lån för annans räkning) 49 47 49 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden (exkl. lån för annans 35 33 36 räkning) Bildtext: Kommunkoncernens och kommunens soliditet. Koncernens soliditet uppgick till 35 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2024. Soli- diteten har legat relativt stabil under de senaste åren. Kommunen och ingående bolag samt kommunalförbund bedöms sammantaget ha en god ekonomisk ställning. Kommunens soliditet uppgick till 35 procent, vilket är en procentenhet högre än 2024 då soliditeten uppgick till 34 procent. Förbättringen uppgår till två procentenheter när lån för annans räkning exkluderas. Kommunens soliditet exklusive lån för annans räk- ning (främst Lunds Kommuns Fastighets AB och VA SYD) uppgick till 49 procent, jämfört med 47 procent år 2024. Den förbättrade soliditeten förklaras främst av årets positiva resultat. Om ansvarsförbindelsen för pensionsåtaganden inkluderas uppgår soliditeten till 36 procent, vilket är högre än 2024 då motsvarande nivå var 33 procent. Pensionsskulden Rsoimsk r oecdho vkiosanst rsoolml ansvarsförbindelse har minskat något jämfört med föregående år. Med risk avses hur kommunen är exponerad ur ett finansiellt perspektiv. En god ekono- misk hushållning innebär att kommunen, ur ett kort och medellångt perspektiv, inte be- höver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Med kontroll avses hur kommunen, genom en fungerande ekonomistyrning, bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. Risk och kontroll hänger samma på så sätt att båda är mått på fLöirkmviådgiatnet a tt hantera problematiska situationer. Likviditet är enkelt uttryckt ett bevis på kommunens betalningsförmåga på kort sikt, det har som mål att hålla en låg kassalikviditet och minimera låneskulden. För att hantera den finansiella beredskapen på kort sikt används checkräkningskredit, kreditlöften hos bank samt möjligheten att uppta kortfristiga lån via ett certifikatprogram. Kommunens ram för certifikatprogrammet är 2,0 miljarder kronor. Kreditvärderingsföretaget S & P Global Rating genomför årligen en så kallad rating av Lunds kommun. Kommunen har det högsta möjliga kreditbetyget (AAA) vilket innebär en hög kreditvärdighet. Med denna goda rating som underlag får kommunen bättre möj- ligheter vid upplåning på kapitalmarknaden genom bland annat lägre räntor och tillgång till fler investerare. En förutsättning för att kunna upprätthålla denna goda rating på lång sikt är att kommunen visar goda resultat i enlighet med de finansiella målen. 67 Låneskuld Kommunkoncernens externa låneskuld uppgick vid utgången av 2025 till 14 620 miljo- ner kronor. Den del av den externa upplåningen som upptagits i Lunds kommuns namn uppgick till 9 450 miljoner kronor. Kommunens nettolåneskuld, det vill säga den del av upplåningen som avser den egna verksamheten, uppgick till 3 558 miljoner kronor, varav 37 miljoner kronor utgjorde le- asingskuld. Nettolåneskulden har därmed minskat med 93 miljoner kronor jämfört med föregående årsskifte. Minskningen förklaras främst av årets positiva resultat och lägre nettoinvesteringar än budgeterat, vilket har möjliggjort finansiering utan behov av yt- terligare extern upplåning. Av kommunens externa upplåning är 5 927 miljoner kronor vidareutlånade till bolag inom kommunkoncernen samt till kommunalförbund, i enlighet med de ramar och rikt- linjer som beslutats av kommunfullmäktige. Kommunens kapital- och räntebindningsstrategier fastställs av kommunstyrelsen i de finansiella riktlinjerna. Syftet är att begränsa och hantera de finansiella risker som är Nföertktnoilpåpnaedsek muledd p leånr e3s1k udledce ni .f örhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag Nettolåneskulden i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag minskade från 43 procent 2024 till 40 procent 2025. Minskningen förklaras av att nettolåneskul- den reducerades med 93 miljoner kronor samtidigt som skatteintäkter och generella statsbidrag ökade. Det finansiella målet om att nettolåneskulden inte ska överstiga 60 procent av skattein- täÅkrettes rn eotctohlå gneesnkueldr erelllaat esrtaat ttisllb sikdatrtaeign tuäkpteprf oyclhl sg efnöerr e2lla0 s2ta5t.s bidrag 2023 2024 2025 Nettolåneskuld per 31 dec, mnkr 3 472 3 651 3 558 Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, mnkr 8 152 8 552 8 850 Nettolåneskuld per 31 dec i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 43 % 43 % 40 % Bildtext: Årets nettolåneskuld i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Borgensåt agande Kommunen har möjlighet att gå i borgen inom de ramar och riktlinjer som sätts upp av kommunfullmäktige. Borgensåtagande innebär att kommunen garanterar att en annan verksamhets skuld kommer att bli betald. Kommunens borgensåtagande uppgick vid årsskiftet till 3 000 miljoner kronor, vilket är en minskning sedan föregående år. 68 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser, mnkr 2023 2024 2025 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen 2 020 2 065 2 000 som ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser, särskilda avtalspensioner och liknande, intjänade från och 1 014 1 362 1 402 med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen Kommunens totala pensionsförpliktelser 3 034 3 427 3 402 Bildtext: Kommunens totala pensionsförpliktelser i mnkr. Pensionsförpliktelse innebär en juridiskt bindande utfästelse till anställd eller förtroen- devald att efter anställningens slut betala ersättning i form av pension. Kommunens to- tala pensionsförpliktelser uppgick till 3 402 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kro- nor lägre än föregående år. Sänkningen beror på att inflationsprognosen som är un- derlag för framtida förpliktelser är avsevärt lägre än föregående år. Pensionsförpliktel- ser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen som ansvarsförbindelse och uppgick till 2 000 miljoner kronor inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelser, sär- skilda avtalspensioner och liknande, intjänade från och med 1998 redovisas som avsätt- ning i balansräkningen och uppgick till 1 402 miljoner kronor inklusive löneskatt. Finansiella placeringarna har gjorts för att delvis matcha pensionsavsättningar som har gjorts från och med 1998. Placeringar har främst gjorts i svenska och globala aktiefon- der. Det bokförda värdet var vid årsskiftet 570 miljoner kronor vilket enligt nya redovis- ningsregler är det samma som marknadsvärdet. Marknadsvärdet består av anskaffnings- värde om 523 miljoner kronor och orealiserade värdeförändringar om 47 miljoner kro- nKoorm. munalskatt 2025 uppgick Lunds kommuns kommunalskatt till 21,24 procent. Skattesatsen har varit oförändrad de senaste elva åren. Lund har tillsammans med Malmö den femte högsta skattesatsen i Skåne. Den genomsnittliga kommunalskatten i länet uppgår till cirka 20,5 procent, vilket innebär att Lund ligger omkring 0,8 procentenheter över länssnittet. Högst skattesats har Osby kommun med 22,81 procent medan Vellinge kommun har lägst skattesats med 18,50 procent. En förändring av kommunalskatten med 1 krona motsvarar cirka 380 miljoner kronor i årliga skatteintäkter, baserat på 2025 års skatteunderlag. Beloppet ökar i takt med att sBkuadttgeeutnfödlejrslaamgeht evtä xer. Budgetföljsamhet 2023 2024 2025 Avvikelse nämnder (mnkr) -46 -6 279 Avvikelse nämnder i förhållande till budget -0,6 % -0,1 % 3,1 % Bildtext: Kommunens samt nämndernas resultatavvikelse jämfört med budget. 69 För att bedöma kommunens förmåga att planera och genomföra verksamheten enligt plan är det viktigt att analysera budgetföljsamheten. År 2025 redovisar nämnderna sammantaget en positiv avvikelse om 279 miljoner kro- nor, motsvarande 3,1 procent av budget. År 2024 uppgick avvikelsen till minus 0,1 pro- cent, vilket innebar ett utfall nära budget. Den större positiva avvikelsen 2025 förklaras främst av lägre volymutfall än budgeterat, särskilt inom vård och omsorg samt barn- och skolverksamhet. Därutöver har vissa statsbidrag och ersättningar överstigit årets kostnader. Utfallet visar att nämnderna har hanterat sina verksamheter inom tilldelade ramar. Vo- lymrelaterade överskott har inte omfördelats under året, vilket tydliggör skillnaden mel- lan tillfälliga volymavvikelser och den ordinarie verksamhetens kostnadsnivå. Detta skapar bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar planering. För en mer detaljerad genomgång av budgetavvikelser per nämnd hänvisas till avsnittet dPrrioftgrneodsosväiskneirnhge sta mt till nämndernas årsanalyser. Nämndernas prognosavvikelse samt avvikelse utfall per, % April Augusti Utfall 2023 -1,0 % -0,5 % -0,6 % 2024 -1,3 % -1,2 % -0,1 % 2025 0,5 % 1,1 % 3,1 % Bildtext: Nämndernas prognosavvikelse under året samt avvikelse vid årets slut i procent. En god prognossäkerhet innebär att skillnaden mellan prognos och utfall i förhållande till budget är begränsad. Ett riktmärke om cirka en procentenhet av budget används ofta i kommunal uppföljning. I Lunds kommun tillämpas detta som mått på god prognossä- kerhet. Under 2023 och 2024 låg prognosavvikelserna inom kommunens riktmärke om en pro- centenhet av budget. Prognosarbetet bedömdes därmed ha haft hög träffsäkerhet under dessa år. År 2025 visar en större skillnad mellan prognos och utfall. I april bedömdes nämnderna redovisa ett överskott om 0,5 procent av budget, vilket i augusti justerades upp till 1,1 procent. Utfallet för året uppgick till 3,1 procent. Avvikelsen 2025 överstiger därmed kommunens riktmärke. Skillnaden mellan prognos och utfall förklaras främst av att volymutfallet under hösten fortsatte att understiga bud- geterade nivåer, samtidigt som kostnadsutvecklingen blev mer dämpad än tidigare be- dömningar. 70 Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige fattar genom antagandet av ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) beslut om mål som ska sätta en riktning för och genomsyra alla kommunens och de kommunala bolagens verksamheter. I EVP 2025–2027 beslutades om följande fyra mål: 1. En tillitsbaserad styrning och ledning 2. Sveriges tryggaste kommun 3. Fler Lundabor i arbete 4. Klimatneutralitet 2030 Utifrån de kommunfullmäktigemål som definieras i EVP 2025–2027 har nämnder och verksamheter fattat beslut om egna utvecklings- eller verksamhetsmål samt egna aktivi- teter för att bidra till gällande mål. Bedömer att målet Bedömer att målet Bedömer att målet Målet kan inte i hög grad kommer delvis kommer inte kommer bedömas uppnås uppnås uppnås Mål 1: En tillitsbaserad styrning och ledning Kommunfullmäktigemålet knyter an till tre av FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030. För att nå de målen krävs att Lund arbetar med att bygga effektiva, tillförlitliga och transparenta organisationer samt säkerställa ett lyhört och inkluderande beslutsfat- tande. Kommunfullmäktiges beskrivning av målet i ekonomi- och verksamhetsplan 2025– Lund ska inta en nationellt ledande position vad gäller tillitsbaserad styrning. Beslutsfat- 2027: tandet ska ske på rätt nivå och präglas av förankring, evidens och ”best practice”. Målbedömning Målbedömning i årsrapport Klarar målet Analys av måluppfyllelse Under året har det tillitsbaserade utvecklingsarbetet fördjupats bland annat kopplat till aktivt medarbetarskap och tillitsbaserat ledarskap i kommunen som helhet. Samtidigt pågår arbetet med en utvecklad styrmodell för Lunds kommun. Ett ökat fokus har lagts på kommunens ekonomi- och verksamhetsplanering samt uppföljning, vilket tydliggörs i Lunds kommuns Ekonomi- och verksamhetsplan 2026–2028 som beslutades i kommun- fullmäktige i november. 71 Verksamhetens arbete bedöms leda till de resultat som kommunfullmäktige vill nå och därmed bedöms målet i hög grad bli uppnått under mandatperioden. Kommunfullmäkti- ges mål om att inta en nationellt ledande position vad gäller tillitsbaserad styrning är av långsiktig karaktär, men under året har flera milstolpar i arbetet uppnåtts vilka bedöms bidra till att förmågan att leda och styra tillitsbaserat ökar. Redovis- Nniendga anv l ysäftrss keitltd uar ovcahl ativll dkoem vimktaingad eu utfpaplld sroamg. ligger till grund för bedömningen av måluppfyllelsen. Särskilda uppdrag kopplade till målområdet redovisas i bilaga Utvecklad styrning Utvecklingen av en ny styrmodell är central i kommunens arbete med tillitsbaserad styr- ning och ledning. Arbetet inleddes 2024 efter en intern genomlysning som visade att den befintliga styrningen var ineffektiv, fragmenterad och svåröverskådlig, och har fortsatt under 2025. Ambitionen är att ett samlat förslag till ny styrmodell, innefattande policy för styrning och ledning, riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt riktlinjer för sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, ska beslutas av kommunfullmäktige våren 2026. Parallellt har hållbarhetsperspektivet i styrningen fått ökat fokus, bland an- nat genom förberedelser för klimatbudget och en tydligare koppling mellan upphandling och kommunens övergripande hållbarhetsmål. Ett viktigt steg i att omsätta den tillitsbaserade styrningen i praktiken är ökad inriktning mot verksamheternas grunduppdrag i kommunens Ekonomi- och verksamhetsplan 2026–2028. Tydligare politiska inriktningar har formulerats och antalet särskilda upp- drag har minskat. Sammantaget skapar detta bättre förutsättningar för relevant styrning och uppföljning av kärnverksamheten samt ökat handlingsutrymme i verksamheterna. Samtidigt kvarstår ett fortsatt arbete med att förenkla och renodla de styrande doku- menten, särskilt vad gäller omfattningen och utformningen av mål och åtgärder. Detta utvecklingsarbete behöver fortsätta under 2026. Förslaget att avskaffa den skriftliga rapporteringen vid delårsuppföljningen per april 2026 är också ett steg mot ökad tillit och mer dialogbaserad uppföljning. Minskad admi- nistration frigör tid för kärnuppdraget och skapar bättre förutsättningar för kvalitativa samtal mellan politik och förvaltning. Förslaget omfattar en mer långsiktig och behov- sanpassad uppföljningsplan som säkerställer återkoppling till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Sammantaget syftar förändringarna till en mer sammanhållen och ändamålsenlig styrning med tydligare koppling mellan politisk inriktning, uppdrag och mUtevdebcokrlginargn ayvt tkao. mmunövergripande investeringsplanering I utvecklingen av en sammanhållen styrmodell har brister i den kommunövergripande investeringsplaneringen identifierats. Dessa har bland annat avsett otydliga ansvarsför- hållanden, oklar ambitionsnivå, bristande pedagogik samt otillräckliga och svårjämför- bara beslutsunderlag. Mot denna bakgrund beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 november 2025 att ge kommunkontoret i uppdrag att initiera arbetet med att ta fram nya riktlinjer för kommunövergripande investeringsplanering. 72 Omställningen fortskrider genom arbetet med en effektiv och funktionell tjänstepersonsorganisation (EFTO) Omställningen inom ramen för en effektiv och funktionell tjänstepersonsorganisation (EFTO) är en del av utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning och har pågått under året genom flera initiativ. De största förändringarna avser samhällsbyggnad och lokalvård, men även ytterligare samordning mellan kommunens verksamheter har ge- nomförts. Genom tydligare ansvarsfördelning, mer sammanhållna strukturer och bättre förutsättningar för uppföljning stärks organisationens förmåga att stödja verksamheter- nas grunduppdrag och samspelet mellan politik och förvaltning. Den 1 januari 2025 trädde den nya samhällsbyggnadsförvaltningen i kraft, då tre tidi- gare förvaltningar samlades i en gemensam organisation. Samordningen bidrar till ökad tydlighet, minskade gränsdragningar och ett stärkt helhetsperspektiv i linje med princi- perna för tillitsbaserad styrning och ledning. Inom ramen för EFTO har även lokalvårdsverksamheten utretts under 2025. Utred- ningen visade brister i organisation och resursutnyttjande. Kommunstyrelsen beslutade därför att samla lokalvården i en gemensam organisation för att skapa tydligare styr- ning, ansvar, öka effektiviteten och stärka kvalitet och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Verksamheten omfattar omkring 270 medarbetare och samordningen beräknas ge ef- fektiviseringsvinster om cirka 10 miljoner kronor. Även inom fastighetsområdet pågår förändringar. Kommunstyrelsen beslutade i juni att genomföra förändringar i ansvarsfördelning och styrning av kommunens fastighetsbe- stånd. Nya arbetssätt och processer samt förtydligande ansvar för fastighetsägare, fas- tighetsförvaltare och hyresgäster är frågor som behöver utvecklas genom samarbete och ett samlat ansvarstagande i kommunen. Inom ramen för EFTO har även den organisatoriska hemvisten för den del av tjänste- personsorganisationen som biträder Habostyrelsen setts över. Översynen resulterade i ett beslut om organisatorisk övergång till kultur- och fritidsförvaltningen från den 1 ja- nuari 2026, i syfte att skapa en mer ändamålsenlig placering och tydligare koppling till verksamhetens uppdrag. Därtill har stora delar av det interna köp- och säljsystemet avvecklats för att underlätta sNtuyrlänginegs aonchal mysienrs koac had hmainndislitnragtsiopnla. ner Som en del av utvecklingsarbetet har samtliga förvaltningsledningar under 2025 genom- fört nulägesanalyser av arbetet med tillitsbaserad styrning och ledning. Analyserna har syftat till att skapa en gemensam bild av nuläget och identifiera prioriterade utvecklings- områden. Arbetet har lett vidare till framtagande av handlingsplaner inom förvaltning- arna, med utgångspunkt i de kommungemensamma utvecklingsområdena: tydligare re- lation mellan nämnd och förvaltning, stärkt samverkan mellan stöd- och kärnverksam- hTeiltl istasmpot rfötarbleäntt rnaydtetj faösr butåsdäett innintegranr tf öorc hle dexarteskranpt och medarbetarskap. Tillitsportalen För att omsätta ramverkets principer i praktiken lanserades i februari som en digital utbildningsplattform för tillitsbaserad styrning och ledning bestående av introduktioner, fördjupningar och goda exempel. Då portalen även väckt ett externt in- tresse har den under perioden även tillgängliggjorts för andra kommuner med 73 ambitionen att framöver erbjuda öppen digital tillgång även utanför Lunds kommun. Vid årets slut hade cirka 640 interna medarbetare samt drygt 560 förtroendevalda och ex- Nteärmnan adketrönrears ruetgviesctrkelrinagt ssmig.å l I tabellen nedan visas alla nämndsmål som kopplats till kommunfullmäktigemålet. Det framgår även vilken nämnd som beslutat om målet samt vilken målbedömning som gNjoärmtnsd feörnra ds uetnve ackklitnugsemllåal uppföljningsperioden. Målbedömning En tillitsbaserad styrning och ledning Klarar målet (Kommunstyrelsen) Servicenämnden ska ha god kontroll över kostnader och verka för att minska dessa. Klarar målet (Servicenämnden) Servicenämndens verksamhet ska präglas av styrning genom tillit, det vill säga med förtroende för förvaltningens kunskaper och erfarenheter, genom lärande och samverkan Klarar målet samt av ett gott samarbete med uppdragsgivare och brukare. (Servicenämnden) En tillitsbaserad styrning och ledning Klarar målet (Byggnadsnämnden) Tekniska nämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare Klarar målet (Tekniska nämnden) En tillitsbaserad styrning och ledning Klarar målet (Kultur- och fritidsnämnden) Utforska nuläge och önskat läge för tillitsbaserad styrning och ledning inom vård- och omsorgsverksamheten, samt identifiera och konkretisera de förflyttningar/åtgärder som Klarar målet behövs för att uppnå det önskade läget. (Vård- och omsorgsnämnden) Bibehålla och utveckla utbildningsnämndens tillitskultur Klarar målet (Utbildningsnämnden) Lunds Renhållningsverks organisationskultur bygger på tillit, ansvar och engagemang. Klarar delvis målet (Renhållningsstyrelsen) 74 Mål 2: Sveriges tryggaste kommun Kommunfullmäktigemålet relaterar framför allt till sex av de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030. För att nå de målen krävs att Lund arbetar systematiskt och långsik- tigt för att förebygga alla former av våld och brott, samt för att främja invånarnas hälsa och välbefinnande. Arbetet behöver bedrivas på ett sätt som stärker tilliten mellan de som bor och verkar i Lund, samt mellan människor och olika former av samhällsaktörer. För att bibehålla och stärka tryggheten i Lunds kommun krävs vidare att skillnader i upplevd trygghet mellan olika grupper och olika platser minskar. Kommunfullmäktiges beskrivning av målet i ekonomi- och verksamhetsplan 2025– Lunds kommun ska fortsatt vara i topp när tryggheten i Sveriges kommuner rankas. Där- 2027: för behöver åtgärder för att stärka den upplevda tryggheten, att arbeta målinriktat med tidiga, förebyggande insatser och att förhindra och förebygga brott genomföras. Målbedömning Målbedömning i årsrapport Klarar målet Analys av måluppfyllelse Kommunfullmäktiges mål om att vara Sveriges tryggaste kommun innebär ett förstärkt fokus på att upprätthålla och säkra det arbete som kommunen redan har påbörjat, i för- hållande till både faktisk och upplevd trygghet. En utökad prioritering av tidiga och före- byggande insatser omfattas. Målet bedöms klaras under mandatperioden. Den samlade bedömningen är att verksam- heternas arbete i hög grad bidrar till de resultat som kommunfullmäktige vill uppnå. Flera indikatorer utvecklas i positiv riktning i förhållande till de målvärden som anges i nämndernas utvecklingsmål kopplade till KF-målet. De olika insatserna pekar samman- taget på att Lund blir en allt tryggare kommun och arbetsgivare. Att Lund, som enda kommun i sin storlekskategori, fortsatt inte uppvisar några särskilt utsatta områden är ett tydligt tecken på att det uthålliga och förebyggande arbetet ger resultat. Flera viktiga satsningar har pågått under året. Stort har fokus legat på arbetet med att stärka kommunens beredskap och resiliens genom bland annat det gemensamma krigs- organisationsarbetet och cybersäkerhetsarbetet. Även arbetet med kontinuitetsplane- ring och krisberedningsförmåga har koncentrerats under 2025. Redovis- Nniendga anv l ysäftrss keitltd uar ovcahl ativll dkoem vimktaingad eu utfpaplld sroamg. ligger till grund för bedömningen av måluppfyllelsen. Särskilda uppdrag kopplade till målområdet redovisas i bilaga Polisens trygghetsundersökning I december 2025 presenterades resultaten från polisens trygghetsundersökning, som visar att Lundaborna upplever sin hemkom7m5u n som fortsatt mycket trygg. Sammantaget bekräftar undersökningen en positiv och stabil utveckling över tid. Trots detta framkommer lokala variationer med specifika utmaningar och kommunen har för- stärkt sina insatser för att förebygga brott och öka tryggheten i Veberöd och på Norra FStäälardketn t.r ygghet genom samarbete Arbetet inom trygghetsområdet har under 2025 genomförts i bred samverkan mellan kommunens förvaltningar, polisen och civilsamhället. Insatserna har i stor utsträckning utgått från den gemensamma lägesbilden och den beslutade åtgärdsplanen för det brottsförebyggande arbetet. Arbetet har kombinerat åtgärder i den fysiska miljön med sociala och förebyggande insatser för att stärka tryggheten i bostadsområden och offent- liga miljöer. Nattvandringar har utvecklats till ordinarie verksamhet som blir permanent under 2026. Under året genomfördes 101 vandringar mePdu srjpul eg Feolaggrafiska grupper och 22 före- ningsdrivna grupper. Insatserna har kompletterats med åtgärder såsom förbättrad be- lysning och borttagande av buskage. Arbetet med har inletts för att stärka tryggheten i stadskärnan kvälls- och nattetid och har bidragit till fördjupad samverkan mellan berörda aktörer. Satsningar på nattidrott och ungdomsverksamhet har skapat trygga mötesplatser och stärkt den sociala sammanhållningen. Förebyggande hembesök har erbjudits seniorer i 75- och 80-årsåldern med information om hur risken för brott och brand kan minskas samt möjlighet till individuellt stöd i hemmet. ArbetetE mn evde caktat fförir efrbåyng vgåa lodch motverka våld har samtidigt stärkts genom utvecklade insatser mot våld i nära relationer och människohandel samt genomförandet av kam- panjen . Det socialpreventiva arbetet har förstärkts genom utbild- ningar i evidensbaserade metoder och breda kompetenshöjande insatser för kommu- nens medarbetare. Miljönämnden har förstärkt det brottsförebyggande arbetet och under 2025 ökade myn- dighetsgemensamma tillsynsärenden i bostäder, vilket har lett till åtgärder mot brister oTcrhy gugphpemtsävräkrsdamarm at problem som annars sällan rapporteras. Trygghetsvärdar i Södra Sandby testades och utvärderades under 2025. Både boende och polisen uttryckte positiva erfarenheter av insatsen, som sannolikt har bidragit till den ökade upplevda tryggheten som framgår av trygghetsmätningen. Verksamheten blir därför permanent från och med 2026 då uppdraget även utvidgas till att omfatta hela Kkormigmsourngeann, imsaetdio mnö jlighet att fokusera på särskilt utpekade områden vid behov. Under våren fattade samtliga nämnder i Lunds kommun beslut om att uppdra till re- spektive förvaltning att genomföra totalförsvarsanalyser. Analysarbetet pågick sedan under perioden juni till december, och markerade ett tydligt skifte från planering till konkret förverkligande av Lunds framtida krigsorganisation. En tydlig insikt i arbetet är behovet av att bygga en organisationskultur som genomsyras av försvarsvilja och kris- medvetenhet. Parallellt med framtagandet av en formell krigsorganisation pågår således även en kunskapshöjande planering för att stärka handlingsberedskapen i organisat- ionen. En utbildningsplan har tagits fram med särskilt fokus på stärkt kompetens för chefer och kärnverksamhet. Utbildningsplan76e n aktualiseras under tidig vår 2026. Fortsatt fokus på att stärka organisationens beredskap Under året har beredskapsperspektivet integrerats tydligare i kommunens ordinarie styrning och planering. Uppdateringar har genomförts i mat- och måltidsplanen samt i energiplanen. Projektering av den första strategiska försörjningsenheten har slutförts och en särskild organisation för hantering av reservkraft har etablerats. Beredskapslag- ret har förstärkts med fältkök, nödvattentankar och latrinhinkar, och tester av fältköket har genomförts med goda resultat. Samtidigt har arbetet med digital robusthet intensifierats inom ramen för beredskaps- och totalförsvarsarbetet. Mot bakgrund av ökad digitalisering och ett försämrat om- världsläge har informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet fått ökad strategisk betydelse. Den interna kompetensen har stärkts och samarbetet med extern specialist- kompetens fördjupats, vilket har förbättrat förmågan att förebygga, upptäcka och han- tera IT-incidenter. En kommunövergripande informationssäkerhetsfunktion har inrät- tats och nya riktlinjer för informationssäkerhet och dataskydd 2025–2028 har antagits. Utbildningsinsatser för samtliga medarbetare har ökat medvetenheten, vilket bland an- nat märks genom en minskad andel som faller för simulerade phishingförsök. Kommunen har också utvecklat sin kapacitet för datadriven klimatanpassning. Genom att kombinera ny skyfallskartering med tidigare värmekartering har riskområden med samverkande klimatrelaterade hot identifierats. Dessa används nu aktivt i planering och prioritering av åtgärder, särskilt inom skola och förskola där vissa nybyggda områden visat sig särskilt utsatta för värmestress. Arbetet med att höja organisationens beredskap vid pågående dödligt våld (PDV) har samtidigt haft fortsatt hög prioritet. Utvärderingar av tidigare utbildningsinsatser visar att de upplevts som värdefulla och tydliggjort behovet av fortsatt kompetenshöjning. Under året har ytterligare utbildningar genomförts i flera förvaltningar i nära samver- kan med polisen. Insatserna syftar till att öka kunskap, handlingsberedskap och trygghet vid allvarliga våldssituationer samt att stärka organisationens samlade förmåga att agera vid pågående dödligt våld. Fler enheter inom skolverksamheten har anslutits till en säkerhetsapp vilket ökat den upplevda tryggheten i hur man kan hantera en PDV-si- tVuäaltfiäornd. sbrottslighet och ekonomisk brottslighet Arbetet med att förebygga felaktiga utbetalningar har fortgått under året. Under 2025 har 61 ärenden aktualiserats som misstanke om felaktig utbetalning och 768 000 kronor - återkrävts som felaktiga utbetalningar. Elva ärenden har polisanmälts som misstänkta bidragsbrott efter utredning. 27 hushåll har slutat att ansöka i samband med aktuali- sering utifrån misstanke om felaktig utbetalning. Under året har den brottsförebyggande tillsynen stärkts genom ökad intern samverkan och fördjupad myndighetssamverkan. Det förebyggande arbetssättet har gett resultat Rättvist Byggande och lett till fler inkomna tips om olovliga bostäder än tidigare år. Kommunen har även fortsatt sitt medlemskap i organisationen för att fTriädmigjaa soucnhd f ökorenbkyugrrgeannsd oec ihn msaottsveerr ka oegentligheter i byggprojekt. Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli. Lagändringen innebär ett omfattande omställningsarbete som inte enbart berör socialtjänsten, utan även andra delar av kom- munens verksamhet. Anpassning av arbetssätt och utbud av insatser till Lundabor 77 behöver därför fortsätta under de kommande åren för att fullt ut genomföra lagens in- tentioner. Omställningen har sammanfallit med behovet av att se över myndighetsprocesser och arbetssätt för att hantera ett ökande inflöde av orosanmälningar och ansökningar och dämpa kostnadsutvecklingen för externt köpt vård. Arbetet har omfattat både utveckling av nya insatser och ökad tillgänglighet till befint- liga insatser utan föregående behovsprövning, liksom stärkt kvalitet i myndighetsutöv- ningen. Nya arbetssätt har införts successivt under året, bland annat genom nivågrade- ring av utredningar, vilket innebär att ärenden anpassas efter komplexitet och risk för att skapa mer proportionerliga och effektiva insatser. Sammantaget har förändringarna bidragit till ökad tillgänglighet inom de flesta verksamhetsområden. Utredningstiderna har kortats och tiden från beslut till verkställd insats har minskat, i enlighet med den nya socialtjänstlagens intentioner. Inflödet till socialtjänsten är fortsatt högt under 2025, för såväl barn som vuxna. Antalet aktualiseringar och inledda utredningar ligger i nivå med rekordåret 2024. Sett över de senaste fem åren har inflödet till förvaltningen ökat med 38 procent. Under 2025 har förvaltningen nått fler Lundabor än tidigare år: cirka 3 500 individer har aktualiserats och närmare 2 600 utredningar har inletts. Fler arbetsmarknadsinsatser har beviljats till vuxna med försörjningsstöd och fler boendestödsinsatser har genomförts jämfört med tidigare år. Inom de interna öppna insatserna har 646 barn och deras familjer fått stöd, eTnr yögkgnai nsgk omlemdi l1j2ö eprr ooccehn mt jiänmskföardt mpreodb 2l0em24a. tisk skolfrånvaro Tryggare skola och förskola i UVenbdeerrö ådret har flera viktiga projekt och satsningar rörande barn och ungas hälsa och trygghet inletts. Under 2025 genomfördes pilotprojektet med syfte att utveckla en integrerad metod för situationell och social prevent- ion i skolmiljö för att öka tryggheten under skoltid. Projektet avslutades i maj och följdes av en utvärdering i juni. Arbetet har gett viktiga insikter om behovet av tydligt ledarskap samt nära och strukturerad samverkan mellan berörda verksamheter, såsom elevhälsa, socialtjänst och fastighetsförvaltning. Liksom vikten av långsiktiga, styrda och tillräckligt resurssatta insatser. Med utgångspunkt i projektets lärdomar har ett åtgärdspaket med breddad samverkan över flera nämnder tagits fram under hösten och utgör grund för fortsatt genomförande. Kommunen har under 2025 intensifierat arbetet för att minska problematisk skolfrån- varo och stärka tidiga insatser. Inriktningen har varit att sänka trösklarna mellan skola och socialtjänst och skapa mer samordnade stödinsatser för barn och unga. En kommunövergripande modell för närvarofrämjande arbete har tagits fram. Modellen bygger på nationell och intern erfarenhet och kopplar insatser till elevens närvaronivå, från främjande till åtgärdande åtgärder. Arbetet med att göra modellen mer tillgänglig Presentia – hållbar skolnärvaro i Lund och användarvänlig pågår för att underlätta implementering i verksamheterna. Genom ESF-projektet har de skolsociala teamen utökats till tre team. Varje team arbetar mot två skolor vardera. Teamen erbjuder indivi- danpassade insatser i nära samverkan med elever och vårdnadshavare, med uppföljning efter tre månader. Projektet bedömABsC k tuonnnåar nå cirka 120 elever. Tidiga utvärderingar vi- sar ökad skolnärvaro och stärkt välmående hos deltagande elever. Parallellt har teamen utbildats i föräldrastödsmetoden för att stärka stödet till vårdnadshavare. 78 Även på gymnasienivå har behovet av mer förebyggande arbete identifierats. Den nya socialtjänstlagen har möjliggjort en satsning på ett skolsocialt team inom gymnasiesko- lorna. En gemensam projektorganisation bildades i början av året och 2025 har använts till kunskapsinhämtning och förberedelser för genomförande. Hittills har cirka 30 elever och deras vårdnadshavare deltagit i insatserna. Identifierade framgångsfaktorer är tidig samverkan, starka relationer till vuxna i skolmiljön och ett tvärprofessionellt arbetssätt. Arbetet med att vidareutveckla och på sikt permanenta sKaommvmeruknanesnf orrumstearrn ian ffoörrt sväatltåerr under 2026. Inför valåret 2026 har kommunen påbörjat förberedelser för att förebygga otillåten på- verkan och skydda tilliten till den demokratiska processen. Arbetet fokuserar bland an- nat på att motverka desinformation, påverkan på samhällsviktiga funktioner och att rusta organisationen för ökad vaksamhet inför påverkanskampanjer. Särskilt prioriterat äNrä dment dföerrbnearse duatnvedcek alrinbgetsemt åföl r att motverka hot och våld mot förtroendevalda. I tabellen nedan visas alla nämndsmål som kopplats till kommunfullmäktigemålet. Det framgår även vilken nämnd som beslutat om målet samt vilken målbedömning som gjorts för den aktuella uppföljningsperioden. 79 Nämndernas utvecklingsmål Målbedömning Sveriges tryggaste kommun Klarar målet (Kommunstyrelsen) Servicenämnden ska stå för den operativa beredskapen i Lunds kommun genom en säker försörjning av fastigheter, måltider och lokalvård. Klarar målet (Servicenämnden) Sveriges tryggaste kommun Klarar målet (Byggnadsnämnden) Tekniska nämnden ska bidra till att skapa en mer attraktiv, grön, trygg och säker kommun där människor vill leva och vistas Klarar målet (Tekniska nämnden) Lund ska vara en trygg och miljösäker kommun att bo och verka i Klarar målet (Miljönämnden) Tillsammans för trygga, aktiva, lärande och kreativa barn och unga all-tid Klarar målet (Kultur- och fritidsnämnden) Fokus på norra och östra kommundelarna Klarar målet (Kultur- och fritidsnämnden) Trygga, skydda och stödja barn och unga i Lund för att stärka deras levnadsförhållanden Klarar målet (Arbetsmarknads- och socialnämnden) Ett Lund fritt från våld och förtryck genom samverkan och hög kvalitet i socialtjänstens insatser Klarar delvis målet (Arbetsmarknads- och socialnämnden) Ökad förmåga inom socialtjänsten att arbeta brottsförebyggande och kunna ge ett stöd för att den enskilda ska lämna en kriminell livsstil Klarar målet (Arbetsmarknads- och socialnämnden) Det förebyggande och rehabiliterande arbetet ska utvecklas med inriktning mot ökad själv- ständighet och fördröja behovet av vård- och omsorgsinsatser. Klarar målet (Vård- och omsorgsnämnden) De digitala insatser som erbjuds ska bibehålla eller öka brukarens upplevda trygghet och själv- ständighet. Klarar målet (Vård- och omsorgsnämnden) Samarbetet med civilsamhället ska utvecklas Klarar delvis målet (Vård- och omsorgsnämnden) Ge alla elever en god skolmiljö avseende trygghet, trivsel, delaktighet och jämställdhet Klarar delvis målet (Utbildningsnämnden) Tillsammans för trygga, aktiva, lärande och kreativa barn och unga alltid. Klarar målet (Barn- och skolnämnden) Personer i behov av ställföreträdare ska erbjudas en snabb handläggning och ett gott bemö- tande. Barn ska ges särskild prioritet. Klarar delvis målet (Överförmyndarnämnden för Lunds och Eslövs kommuner) Överförmyndarnämndens verksamhet ska präglas av effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet samt i sitt utvecklingsarbete beakta sin förmåga att möta framtidens förväntningar på service Klarar delvis målet och en snabb handläggning. (Överförmyndarnämnden för Lunds och Eslövs kommuner) Ställföreträdare ska få stöd och kompetensutveckling i sina uppdrag samt i dialog möta över- förmyndarnämnden så att deras erfarenheter och åsikter kan beaktas och tas tillvara. Klarar målet (Överförmyndarnämnden för Lunds och Eslövs kommuner) 80 Mål 3: Fler Lundabor i arbete Kommunfullmäktiges mål knyter an till ett flertal av de globala hållbarhetsmålen. För att nå dem krävs att Lunds kommun i samverkan med andra aktörer erbjuder ett samlat stöd till invånare som står utanför arbetsmarknaden eller saknar annan meningsfull sysselsättning. Stödet ska vara anpassat till individers olika behov och förutsättningar, i syfte att tillgodose alla människors rätt till såväl utbildning, arbete som till en levnads- standard som är tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande. För att nå målen krävs också att Lund strävar efter att bidra till en varaktig, inkluderande och håll- bar ekonomisk tillväxt samt skapar goda förutsättningar för innovation och entrepre- nörskap. Kommunfullmäktiges beskrivning av målet i ekonomi- och verksamhetsplan 2025– Varje Lundabo ska få känna gemenskap med andra, ta eget ansvar och uppleva självstän- 2027: dighet. Ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning är av största vikt för varje männi- ska. Lunds kommun ska därför ha höga ambitioner och utveckla den samlade arbetsmark- nads- och näringslivspolitiken. Detta arbete ska ske i nära samverkan med lokala aktörer. Målbedömning Målbedömning i årsrapport Klarar målet Analys av måluppfyllelse Lund är en kommun med goda förutsättningar, vilket bland annat yttrar sig i etablerade näringslivsstrukturer och att majoriteten av Lundaborna har goda eller mycket goda so- cioekonomiska villkor. Detta har över tid också avspeglats i arbetsmarknadens situation i Lund, som länge kännetecknats av låg arbetslöshet. Trots en fortsatt lågkonjunktur och ett utmanande omvärldsläge står Lund relativt starkt. Arbetslösheten är lägre än såväl läns- som riksgenomsnittet och har under slutet av året visat en svagt nedåtgående trend. Även ungdomsarbetslösheten ligger på en låg nivå i jämförelse med övriga landet. Samtidigt kvarstår utmaningar, särskilt för personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetet med målet engagerar flera delar av kommunens verksamheter och bedrivs i samverkan med näringslivet, Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Det omfattar ar- betsmarknadsinsatser, utbildningssatsningar, näringslivsutveckling samt förbättrad ser- vice till företag, med fokus på stärkt matchning, behovsanpassat utbildningsutbud och att rusta unga genom entreprenörskap och praktik. Det intensifierade arbetet mot pro- blematisk skolfrånvaro är en viktig del i det långsiktiga arbetet. Sammantaget är bedömningen att verksamheternas arbete i hög grad bidrar till att upp- fylla kommunfullmäktiges mål under mandatperioden. Nedan lyfts ett urval av de vik- tiga utfall som ligger till grund för bedömningen av måluppfyllelsen. Särskilda uppdrag kopplade till målområdet redovisas i bilaga 81 Försörjningsstöd, arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser Arbetet med försörjningsstöd, arbetsmarknadsinsatser och utbildning har under 2025 präglats av stärkt samverkan och ökat fokus på matchning mot arbetsmarknadens be- hov. I samarbete med Arbetsförmedlingen följer kommunen indikatorer kopplade till in- troduktionsjobb, arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning. Efter att tidigare ha legat under rikssnittet når Lund nu riksnivå för samtliga tre insatser, vilket bland annat för- klaras av en kraftig ökning av arbetsmarknadsutbildningar under året. I genomsnitt har 992 hushåll per månad erhållit försörjningsstöd under 2025, vilket är i nivå med föregående år. Gruppen är heterogen och behoven varierar, varför arbetet med individanpassat stöd har vidareutvecklats. Samtidigt innebär lågkonjunkturen att perso- ner långt från arbetsmarknaden fortsatt har begränsade möjligheter till självförsörjning. Att förbereda, utbilda och matcha arbetssökande till lediga jobb är därför en fortsatt central utmaning. Matchningen mellan vuxenutbildning och arbetsmarknad har stärkts genom primärsam- verkan med tolv kommuner i sydvästra Skåne, vilket ger Lundabor tillgång till ett bre- dare utbud av yrkesutbildningar genom fritt sök. Under perioden har två nya kombinat- ionsutbildningar startats inom kök och lokalvård, vilket innebär att totalt fem kombinat- ionsutbildningar nu erbjuds. Utbildningarna är förlagda till Campus Vipan. Samtidigt har utbildningen servicemedarbetare pausats efter uppföljning som visat svag etablering på arbetsmarknaden. För att ytterligare stärka matchningen behöver en större andel gymnasieelever välja yr- kesutbildning. Utbildningsförvaltningen har därför fortsatt och utvecklat insatser för att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet, bland annat genom riktad marknadsföring och deltagande på utbildningsmässor under våren 2025. Det stora intresset för utbildning- arna bekräftades i antagningsstatistiken i augusti 2025. Entreprenörskap och arbetslivskoppling har också stärkts inom gymnasieskolan. Hedda Anderssongymnasiet har utsetts till Sveriges största UF-skola, sett till antal elever som driver UF-företag. UF (Ung Företagsamhet) innebär att gymnasieelever under ett läsår startar, driver och avvecklar ett eget företag som en del av utbildningen. Satsningen bi- drar till att utveckla ungas entreprenöriella förmågor och stärka deras kontakter med näringslivet. Kommunen har även erbjudit 851 feriepraktikplatser under sommaren, med ett stort söktryck. 1 550 ungdomar lämnade sitt intresse för en kommunal feriepraktik och sub- ventionerad feriepraktik Verksamheten har fått permanentad budgetförstärkning samt Isntadtusbsitdrrinagä,r vai luktebt isldtänriknegrs fsöartustnsäinttgnainr goacrhn ak ofömr puentgeanss ifnötrrsäödrej pnåin agr betsmarknaden. Arbetet med industrinära utbildningssatsningar och kompetensförsörjning har också fortsatt i nära samverkan med näringslivet. Samarbeten inom Teknikcollege har utveck- lats med SAAB, Alfa Laval och Tetra Pak och nya satsningar inom bland annat automat- ion ska öka teknikintresset bland unga samt förbättra matchningen för vuxna. Lund In- ternational Citizen Hub har fått ett breddat uppdrag föLr iafett s lcoieknac fele r intTeercnhationella ta- langer till Lund och arbetet inom Interregprojektet Cross-border Talent Bridge (CTB), som leds av Lunds kommun, har fortsatt för att stärka och i Greater Co- penhagen-regionen. 82 För att stärka kommunens långsiktiga attraktionskraft har platsmarknadsföring under konceptet Lunderbar utvecklats. En attitydundersökning från Novus visar att det finns en skillnad mellan Lundabornas egen bild och hur Lund uppfattas av en bredare mål- grupp, där många saknar en tydlig uppfattning om näringsliv och karriärmöjligheter. Det innebär att kommunen, tillsammans med näringslivet, har möjlighet att synliggöra fler kInatrerinäsrivfäiegraart, faörrbeetatge omcoh tb praronbsclhemera. tisk skolfrånvaro Projektet som kommunen driver mot problematisk skolfrånvaro är en viktig insats, då frånvaro kan få allvarliga konsekvenser för elevens lärande, sociala gemenskap och framtida etablering på arbetsmarknaden. Kommunen har under 2025 intensifierat sitt gemensamma arbete för att minska problematisk skolfrånvaro och stärka tidiga insat- ser. Fokus har legat på att sänka trösklarna mellan skola och socialtjänst och att skapa mUtevre scakmlaodr dsntaaddsek sätörndian osacths elar nfödrs bbayrgnd o ch unga. Arbetet med att stärka Lunds attraktivitet som etablerings- och besöksort har under året omfattat både stadskärnan och kommunens byar och landsbygd. Strategin för stads- kärnans utveckling syftar till att skapa en mer levande, tillgänglig och funktionsblandad stadskärna med fler boende, fler verksamheter och ett rikare folkliv. Genom att främja etablering inom handel, kultur, restaurang och besöksnäring stärks den lokala ekonomin och förutsättningarna för nya arbetstillfällen. Vid kommunstyrelsens sammanträde i mars godkändes försäljningen av fastigheten Sa- luhallen till Lunds kommunala fastighets AB (LKF). Syftet är att långsiktigt säkerställa en hållbar och kommersiellt gångbar saluhall i ett strategiskt läge mitt i Lunds stadskärna. Som en del av kommunens satsning på näringslivet beslutade kommunstyrelsen i juni att införa en timmes gratis parkering per vecka i tre centrala parkeringshus. Syftet var att främja handeln och öka tillgängligheten till centrum och genomfördes i samarbete med Lunds Kommuns Parkerings AB (LKP). Botulfsplatsen har under året använts som mellananvändning i väntan på permanent ombyggnation. Genom tillfälliga uteserveringar, evenemang och flexibel användning av platsen har stadslivet stärkts och torgets framtida funktioner kunnat prövas i praktiken. Mellananvändningen avslutades i samband med att den permanenta ombyggnaden på- börjades. Den permanenta ombyggnaden av Botulfsplatsen planeras stå klar våren/som- maren 2026 och syftar till att skapa ett nytt, mer levande torg med grönska, generösa sittplatser, utrymme för evenemang och förbättrade ytor för Saluhallen och kringlig- gande verksamheter. Parallellt har näringslivsutvecklingen i byar och landsbygd stärkts genom ökad samver- kan med företagare och nätverk samt fler aktiviteter och mötesplatser. Arbetet inom bi- osfärområdet Storkriket har fortsatt, med koppling till utvecklingen i Veberöd och Hasslemölla och ett nytt utvecklingsspår har initierats med fokus på mat, dryck och des- tFiönrabtiäotnterar du tsaenrfvöirc Leu oncdhs ssttäardk. t attraktivitet Kommunen har under året prioriterat förbättrad service för att stärka Lunds attraktivi- tet som etablerings- och investeringsort. Den regionala samverkan har utvecklats till- sammans med Region Skåne, Malmö och Helsingborg inom ramen för 83 MalmöLundregionen, i syfte att stärka Skånes samlade erbjudande vid investeringar och etableringar. Därutöver har en avsiktsförklaring tecknats med Lunds universitet för att ytterligare stärka näringslivsutvecklingen och kommunens långsiktiga konkurrenskraft. Kommunövergripande utbildningsinsatser inom service och bemötande har genomförts med fokus på ökad tillgänglighet, agilitet och lösningsorientering. Ett större utvecklings- arbete har också initierats för att vidareutveckla servicewebben riktad till näringslivet och därigenom öka möjligheterna till självhjälp och tillgång till relevant information. Fö- retagsbesök för förtroendevalda och beslutsfattande tjänstepersoner har varit ett viktigt verktyg för att skapa nära och kvalitativ dialog med näringslivet. Även dialogforum som Godmorgon Lund och Lund Grand Prix har bidragit till en mer strukturerad och kvalita- tiv dialog med näringslivet. Resultaten av arbetet börjar nu bli tydlig. I Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) NKI-mätning uppnådde Lund 77 av 100 poäng (NKI 77 avser 2024, insamlingen av svar avseende 2025 pågår fortfarande, men motsvarande preliminära resultat är 79). För- bättringar märks genom kortare handläggningstider, ökad tillgänglighet och stärkt för- troende från företagare. Även Svenskt Näringslivs enkät visar förbättrade omdömen om kommunens service och bemötande. Under 2025 anslöt sig kommunen till Svenskt Nä- ringslivs utvecklingsprogram för stora kommuner för att ytterligare stärka samordning, sNtäymrnnindge roncha se tutt mveecrk sliynsgtesmmaåtli skt förbättringsarbete inom företagsklimatet. I tabellen nedan visas alla nämndsmål som kopplats till kommunfullmäktigemålet. Det framgår även vilken nämnd som beslutat om målet samt vilken målbedömning som gNjoärmtnsd feörnra ds uetnve ackklitnugsemllåal uppföljningsperioden. Målbedömning Fler lundabor i arbete Klarar målet (Kommunstyrelsen) Servicenämnden ska under år 2025 erbjuda 55 personer praktik, prao eller arbetsmarknads- anställning varav 21 i feriepraktik. Klarar målet (Servicenämnden) Fler Lundabor i arbete Klarar målet (Byggnadsnämnden) Möjligheter för unga att få arbetslivserfarenhet och förverkliga sina idéer. Klarar målet (Kultur- och fritidsnämnden) Personer med försörjningsstöd ska stärkas till självförsörjning genom förvaltningens insatser Klarar delvis målet (Arbetsmarknads- och socialnämnden) En modern och attraktiv arbetsgivare för fler lundabor i arbete Klarar målet (Vård- och omsorgsnämnden) Öka matchningen mellan utbildning och arbetsliv inom gymnasieskola och vuxenutbildning Klarar målet (Utbildningsnämnden) Stärka barn och elevers möjlighet till vidare studier, arbete eller annan sysselsättning. Klarar målet (Barn- och skolnämnden) 84 Mål 4: Klimatneutralitet 2030 Inriktningsmålet knyter an till flera globala hållbarhetsmål i FN:s Agenda 2030. För att nå målen krävs omfattande arbete för minskad klimatpåverkan från bland annat trans- porter, arbetsmaskiner, jordbruk och avfallshantering. Arbetet måste inkludera lokalt aktiva företag, civilsamhället och akademin. Genom bred samverkan och ansvarstagande upphandlingar kan kommunen gynna konsumtions- och produktionsmönster som tar hänsyn till klimatpåverkan, biologisk mångfald och andra miljöaspekter. Kommunfullmäktiges beskrivning av målet i ekonomi- och verksamhetsplan 2025– Lund ska vara Sveriges ledande kommun i omställningen för klimatneutralitet och en in- 2027: ternationell förebild. De ambitiöst satta målen ska nås genom en handlingskraftig klimat- politik och samarbete med näringsliv, akademi och idéburen sektor. För Lundaborna ska det vara lätt att göra rätt vad gäller att ta ansvar för klimat och miljö. Målbedömning Målbedömning i årsrapport Klarar delvis målet Analys av måluppfyllelse Utifrån målets inriktning och fullmäktiges intentioner om att Lund ska vara Sverigele- dande i omställningen för klimatneutralitet, vara en internationell förebild som samar- betar med andra aktörer och göra det lätt för Lundaborna att göra rätt vad gäller att ta ansvar för klimat och miljö bedöms kommunens arbete leda till att målet kommer att uppnås vid mandatperiodens slut. Målets rubrik anger att klimatneutralitet ska uppnås år 2030. Det arbete som kommu- nen bidrar med för att nå denna ambition är framgångsrikt och visar väg för övriga kom- munsektorn, vilket också har prisats och uppmärksammats, både nationellt och inter- nationellt genom åren. Kommunorganisationen har exempelvis arbetat aktivt med in- tern omställning och är idag exempelvis i stort sett fossilbränslefri, samtidigt har Lunds kommun initierat samarbete och dialog med andra aktörer för att tillsammans nå måluppfyllelse. Målet om klimatneutralitet 2030 är dock synnerligen ambitiöst och ytterligare åtgärder kommer att behövas, framför allt för att minska utsläppen av växthusgaser. Med anled- ning av detta utfall bedöms målet till viss del leda till de resultat som kommunfullmäk- tige vill nå och därmed bedöms målet vara d8e5l vis uppnått i nuläget. klimatpaket Flera viktiga satsningar har pågått under perioden och fortsätter under året. Utöver må- let har kommunfullmäktige även fattat beslut om ett så kallat som syftar till att accelerera utvecklingen inom kommunens arbetKe lfiömra attpta ukpeptnå klUimppadtnraegutralitet samt ett antal särskilda uppdrag som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljningen av klimat- paketet och samtliga uppdrag redovisas i avsnitten och . Hållbar- Nheetdsraend loyvftissn einttg u 2r0v2a5l av de viktiga utfall som ligger till grund för bedömningen av Re- mdoåvliuspnipnfgy lalevl sseänrs. kUiltdöav eorc hd etsilslkao amktmivaintedtee ru prappdpraogrt.eras Lunds kommuns arbete i . Särskilda uppdrag kopplade till målområdet redovisas i bilaga Hållbarhetsperspektivet i styrning och ledning I arbetet med att vidareutveckla kommunens styrning och den nya styrmodellen är am- bitionen att hållbarhetsperspektivet ska integreras tydligt och systematiskt. Under 2025 har flera viktiga steg tagits, bland annat genom förberedelser för införande av klimat- budget och genom att kopplingen mellan upphandling och kommunens hållbarhetsmål har tydliggjorts. Hållbarhetsintegreringen i beslutsprocesserna har redan stärkts, exem- pelvis genom ökad kapacitet för klimatberäkningar vid investeringsbeslut och fortsatt iÖnkteagtr feorkinugs apvå c sirakmuvläerrak parnin occihpe kru i nuspkpahpasnudtlbinygt.e i klimatomställningen Samverkan med invånare, näringsliv, akademi, offentlig verksamhet och civilsamhälle har under 2025 varit en central förutsättning för Lunds kommuns klimatarbete och för genomförandet av kommunens klimatarbete. Klimatomställningen bedrivs i hög grad som ett gemensamt samhällsprojekt där kommunen har rollen som samordnare, möjlig- görare och drivande aktör. Utbyte med andra städer, nationellt och internationellt, är fortsatt viktigt för att stärka genomförandekraften i arbetet mot ett klimatneutralt Lund NetZeroCities och för att utveckla effektiva arbetssätt. Lunds engagemang inom har under året möjliggjort fördjupade erfaren- hetsutbyten med andra europeiska städer. Inom ramen för detta arbete har bland annat en kartläggning av styrmodeller och governancestrukturer genomförts i syfte att identi- fiera lärdomar och bidra till vidareutveckling av Lunds interna arbetssätt för klimatom- twinning- ställning. . Parallellt har samarbetet med tvillingstaden Plymouth fördjupats inom EU:s initiativ Den 16–19 juni genomfördes ett studiebesök i Lund med fokus på energisy- stem, klimatanpassning och finansieringsfrågor. Besöket skapade förutsättningar för Kömlimseasitdrieglta kteurnasdkea pmsuöttbeystpel aotcshe dr eolcnhin dgi aavlo ggoedra exempel mellan städerna. Under 2025 har Lunds kommun varit värd för flera klimatrelaterade initiativ och mötes- platser. I mars arrangerades en nationell klimatkonferens med fokus på den finansiella omställningen i klimatneutrala städer, där ett femtiotal kommuner samt ett stort antal aktörer från näringslivet deltog. I maj genomfördes Hållbarhetsveckan med ett brett program som engagerade såväl in- vånare som organisationer. Under hösten genomfördes dessutom en klimatdialog på Norra Fäladen, där ett tjugotal boende deltog vid fyra tillfällen. Dialogen syftade till att öka kunskapen om klimatförändringarna och skapa utrymme för gemensamma diskuss- ioner om lösningar, med särskilt fokus på konsumtionens klimatpåverkan. 86 Mission Label och klimatkontrakt Under 2025 fick Lunds kommun EU:s Mission Label, en kvalitetsstämpel som bekräftar att kommunens klimatarbete är på rätt väg för att nå klimatmålen och att arbetet upp- fyller EU-kommissionens krav på trovärdig planering och genomförandeförmåga. Miss- ion Label delas ut inom EU:s mission 100 klimatneutrala och smarta städer, där Lund är en av dessa städer i Europa som åtagit sig att visa vägen mot klimatneutralitet 2030. Denna utmärkelse öppnar upp för nya möjligheter till finansiering såväl från EU-nivå som från nationell och regional. Det innebär att staden kvalificerar sig för särskild råd- givning, tillgång till EU-nätverk och finansiella resurser. Under 2025 har Lunds kommun förV siajäbtltee Cåirteiets i rad undertecknat Klimatkontrakt 2030. Klimatkontraktet utgör ett långsiktigt åtagande mellan kommunen, sex statliga myndig- heter och innovationsprogrammet med syfte att möjliggöra systemföränd- ring och samordnad omställning mot klimatneutralitet. Genom kontraktet kan kommu- nen stärka sin roll i nationella och internationella sammanhang samt säkerställa konti- nuitet i klimatarbetet över mandatperioder. I kontraktet beskrivs kommunens mål för territoriella utsläpp och klimatfärdplanen med fem prioriterade områden: Mobilitet och transporter, jordbruk och hållbar markanvändning, cirkulär ekonomi och hållbar kon- sCuomActitoionn, c Liruknudlä or cbhy gEgnneartgioynN seatm t energi. CoAction Lund är en samverkansplattform där kommun, näringsliv, akademi och civil- samhälle gemensamt utvecklar och testar lösningar för ett mer hållbart Lund. Under året har plattformen varit en del av kommunens klimatarbete och fungerat som arena för pi- lotinsatser med potential att skalas upp. En satsning på hållbart resande har genomförts i samarbete med 25 företag, med insat- ser riktade till cirka 30 000 anställda. Arbetet har baserats på en resvaneundersökning och resulterat i gröna resplaner och strategier för mer hållbar pendling. En gemensam tävling genomfördes i maj för att stimulera förändrade resebeteenden. Det pågående in- frastrukturprojektet vid E22 har samtidigt använts för att främja alternativa färdsätt, med ambitionen att utveckla en modell som kan tillämpas även vid framtida infrastruk- CoAction tursatsningar. Inom invigdes i maj världens första EnergyNet på Brunnshög. Konceptet byg- ger på att el produceras, delas och används nära där den skapas, exempelvis genom sol- celler och batterier som kopplas samman i ett gemensamt energinät. EnergyNet är inspi- rerat av hur internet fungerar och bidrar till ett mer flexibelt system än traditionella el- nät, med högre motståndskraft vid störningar. Satsningen är ett pilotprojekt där Lund är först ut bland Sveriges kommuner och har väckt både nationellt och internationellt in- tKrleismsea tspoomli etins kkoan rkårdeet tosc rha spkpaolbrat rm löostntaingge nfö r klimatomställningen. I juni lämnade Lunds kommuns klimatpolitiska råd över sin årliga rapport till kommun- styrelsen. Rådet konstaterar att Lund har kommit långt med att minska växthusgasut- släppen, men behöver stärka arbetet med klimatanpassning. Klimatförändringarna märks redan i Lund genom skyfall och värmeböljor som påverkar trafik, energiförsörj- ning och omsorg. Rådet lyfter särskilt behovet av mer naturbaserade lösningar, ett mer motståndskraftigt energisystem med lokal energidelning samt bättre integrering av kli- matanpassning i kommunens verksamheter. Tre prioriterade områden pekas ut: 87 effektivare arbetssätt, stärkt arbete med naturbaserade lösningar och tydligare koppling mFoerltlasnat etn aerrbgeistyes mteemd o hcåhl lrbisakr-t obcyhg sgåarnbdaerh oecthsa cniarlkyuslearr itet Inom byggområdet pågår arbete med att integrera strategier för återbruk och klimatbe- räkningar i ordinarie processer. Under året har serviceförvaltningen lett projektet Plocket – hållbar möbelhantering, i samordning med en pilot för återbyggdepå. Arbetet har lagt grunden för ett samlat och cirkulärt arbetssätt för möbler och byggmaterial. Un- der hösten har fokus varit att etablera den operativa verksamheten med lokaler, rekry- tering och uppbyggnad av en återbrukscentral. Projektet bedrivs i samverkan med Ar- betsmarknads- och socialförvaltningen och bidrar till både cirkulär resursanvändning och social inkludering genom praktik och arbetsträning. En digital plattform för invente- ring och cirkulation av möbler har testats och har redan gett ekonomiska och klimat- mAväfsaslilgsam viinnismteerr. ing Avfallsförbränning står för cirka 7 procent av Sveriges totala klimatutsläpp, vilket tydlig- gör behovet av att minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen i kommu- nen. För att bidra till omställningen krävs både utvecklade arbetssätt inom den kommu- nala avfallshanteringen och förändrade beteenden hos invånarna. Under året har in- formationsinsatser, medborgardialoger, satsningar på återbruk och förbättrad sortering genomförts, vilka sammantaget bedöms ha bidragit till en positiv utveckling. Mellan 2020 och 2025 minskade hushållsavfallet med 8 procent och restavfallet till för- bränning med 6 procent, samtidigt som befolkningen ökade. Samtidigt krävs fortsatt ut- vGercöknlian ogsbalrigbaettieo oncehr y tterligare åtgärder för att nå de långsiktiga klimatmålen Gröna obligationer är ett sätt för kommunen att låna pengar till särskilt miljöinriktade investeringsprojekt, med tydliga krav på årlig återrapportering av de miljöeffekter som de gröna projekten medför. Kommunens första effektrapport enligt det nya ramverket som togs fram 2024 publicerats under 2025. Ramverket har möjliggjort finansiering av ett bredare spektrum av hållbarhetsprojekt. Den aktuella rapporten för 2024 har grans- kats av en extern part under året. Den externa granskningen visar att investerarrappor- ten för de gröna obligationerna, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med fastställda Ukrtimtearineirn. gar kring jordbruksmark kvarstår Kommunens fortsatta utveckling kräver en avvägd markanvändning där bostadsförsörj- ning, näringslivsutveckling och bevarande av jordbruksmark vägs samman. Redan be- slutade detaljplaner innebär att jordbruksmark tas i anspråk även under kommande år, men den långsiktiga inriktningen är att begränsa exploateringen av jordbruksmark ge- nom förtätning som en prioriterad strategi, samtidigt som den kräver noggranna avväg- ningar kopplade till bland annat buller och luftkvalitet. Den nya översiktsplanen stärker den långsiktiga inriktningen genom att minska den föreslagna exploateringen av jord- bruksmark med cirka 40 hektar jämfört med 2018 års plan, samtidigt som planperioden förlängs med tio år. 88 Nämndernas utvecklingsmål I tabellen nedan visas alla nämndsmål som kopplats till kommunfullmäktigemålet. Det framgår även vilken nämnd som beslutat om målet samt vilken målbedömning som gNjoärmtnsd feörnra ds uetnve ackklitnugsemllåal uppföljningsperioden. Målbedömning Klimatneutralitet 2030 Klarar målet (Kommunstyrelsen) Servicenämnden ska tillsammans med uppdragsgivare och brukare sträva mot klimatneutralt byggande och minska klimatbelastningen från sitt fastighetsbestånd, sina transporter, sina Klarar målet måltider och sin service. (Servicenämnden) Klimatneutralitet 2030 Klarar delvis målet (Byggnadsnämnden) Tekniska nämnden ska bidra till klimatneutralitet 2030 genom att öka det hållbara resandet, samt genom att bygga, anlägga och förvalta med fokus på hållbarhet Klarar delvis målet (Tekniska nämnden) Lund ska vara en hållbar kommun med hälsosam livsmiljö Klarar delvis målet (Miljönämnden) Nod för Lunds cirkulära ekonomi. Klarar målet (Kultur- och fritidsnämnden) Minska utbildningsnämndens miljö- och klimatpåverkan samt stärka elevernas handlings- kompetens för en hållbar utveckling. Klarar delvis målet (Utbildningsnämnden) Lunds Renhållningsverk ska bidra till klimatneutralitet 2030 Klarar målet (Renhållningsstyrelsen) Arbetsmiljömål Kommunfullmäktige fattar genom antagandet av ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) beslut om arbetsmiljömål som ska sätta en riktning för och genomsyra alla kommunens verksamheter. I EVP 2025–2027 beslutades om tre arbetsmiljömål: 1. Sänk sjukfrånvaron 2. Förbättra chefers förutsättningar 3. En mer hållbar arbetsbelastning och bättre möjligheter till återhämtning I tabellen visas nämndens bedömning av hur arbetet med respektive mål går. Under föl- jaAnrbdeets mruiljbömriåkl er redovisas insatser och resultatM fråålbned dömetn igngå ni ågrsnraap åporret t per mål. 1. Sänk sjukfrånvaron Klarar delvis målet 2. Förbättra chefers förutsättningar Klarar målet 3. En mer hållbar arbetsbelastning och bättre möjligheter Klarar målet till återhämtning Lunds kommuns personalredovisning 2025. Arbetsmiljömålen följs upp i sin helhet i bilaga 89 Balanskravsresultat Balanskravet regleras i kommunallagen och innebär ett krav på ekonomisk balans mel- lan intäkter och kostnader. Årets intäkter ska således täcka årets kostnader. Om kostna- derna under ett räkenskapsår överstiger intäkterna uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre nästföljande åren. Balanskravet avser kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation. Kommunen förfogar över en resultatutjämningsreserv (RUR) på 1 449 miljoner kronor som efter kommunfullmäktiges beslut och enligt vissa kriterier kan tas i anspråk under en lågkonjunktur. Vid årets början hade kommunen inget underskott att återställa. Årets resultat efter ba- lanskravsjusteringar uppgick till 504 miljoner kronor. I enlighet med gällande normering redovisas nedan en balanskravsutredning. Utred- ningen syftar till att tydliggöra hur balanskravsresultatet har uppstått. Beräkningen ut- går från årets resultat enligt resultaträkningen och justeras därefter för samtliga reali- sationsvinster vid avyttring av anläggningstillgångar. Justering görs även för oreali- serade vinster och förluster i värdepapper. Slutligen återförs vinster och förluster som realiserats under året men redovisats tidigare år. Därefter redovisas resultat efter ba- lanskravsjusteringar. Om resultatet medger och kommunfullmäktige beslutar kan reservering därefter göras till resultatreserven i enlighet med av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för Lunds kommun avseende reservering och disponering av resultatreserv (RER) och resultatut- jämningsreserv (RUR). • Årets balanskravsutredning visar följande: • Intäkterna har justerats ned för realisationsvinster på materiella anläggningstill- gångar med 7 miljoner kronor • Intäkterna har justerats ned med 18 miljoner kronor för orealiserade vinster och förluster i värdepapper • Intäkterna har justerats upp med 124 miljoner kronor för återföring av tidigare orealiserade vinster och förluster i värdepapper i samband med avyttring Årets balanskravsresultat uppgick därefter till 188 miljoner kronor Reservering till resultatreserven föreslås att göras med 415 miljoner kronor, vilket mot- svarar maximal möjlig reservering. 90 2021 2022 2023 2024 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 598 367 187 -42 504 - samtliga realisationsvinster -2 -2 -6 -6 -7 - orealiserade vinster och förluster i värdepapper -75 53 -37 -45 -18 - återföring av orealiserade vinster och förluster i värde- 0 - - 1 124 papper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 521 418 144 -91 603 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv -445 -340 - - Reservering av medel till resultatreserv -415 Användning av medel från resultatutjämningsreserv - - 91 - Årets balanskravsresultat 76 78 144 0 188 Återställning av balanskravsunderskott Kvar att återställa från tidigare år (ingående värde) 0 0 0 0 0 Balanskravsresultat 76 78 144 0 188 Kvar att återställa (utgående värde) 0 0 0 0 0 Resultatutjämningsreserv Ingående värde 755 1 200 1 540 1 540 1 449 Reservering till RUR 445 340 - - - Disponering av RUR - - - -91 - Utgående värde 1 200 1 540 1 540 1 449 1 449 Resultatreserv Ingående värde 0 Reservering till RER - 415 Utgående värde 0 415 Reservering till och disponering från resultatutjämningsreserven respektive resultatreserven bokförs innevarande år, men beslutas av kommunfullmäktige i samband med att årsredovisningen beslutas. 91 Väsentliga personalförhållanden 2025 var ett år med tydligt minskad personalomsättning och sjukfrånvarotal på i princip samma nivå som föregående år. Aktiva insatser har genomförts för att uppfylla arbetsmil- jömålens intentioner: sänka sjukfrånvaron, förbättra chefers förutsättningar och uppnå en mer hållbar arbetsbelastning och bättre möjligheter till återhämtning. Parallellt fortsätter arbetet för att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. För mer detaljerad redogörelse av årets nyckeltal och aktiviteter hänvisas till bilagan Lunds kommuns personalredovisning 2025. Personalomsättning Personalomsättningen fortsätter att minska. För 2025 landar den på 9,8 procent, en ned- gång från 10,7 procent 2024. Minskningen beror främst på färre egna uppsägningar. Omsättningen för chefer minskade till 6,3 procent, en halvering sedan 2022. Det konti- nuerliga arbetet med att främja en god arbetsmiljö och skapa förutsättningar för både ett aktivt medarbetarskap och ett hållbart ledarskap bidrar sannolikt till den minskade Kpeormsopneatleonmsfsöärtstnöirnjngienng g enerellt. Lunds kommun växer, konkurrensen om arbetskraften ökar och samtidigt ökar kraven och förväntningarna från både medborgare och medarbetare på kommunens service och kvalitet. Utöver att attrahera och rekrytera rätt medarbetare arbetar Lunds kommun ak- tivt med att behålla och utveckla medarbetare för att minska personalomsättningen och därmed rekryteringsbehovet. Kompetensförsörjning är fortsatt ett prioriterat område för Lunds kommun. Rekryte- rings- och kompetensbehoven skiljer sig åt per nämnd och yrkesgrupp. Brist på tillgäng- lig kompetens noteras inom vissa verksamheter, främst inom vård- och omsorgsområ- det, men även inom andra verksamhetsområden. Den rådande konjunkturen har under året fortsatt att påverka arbetsmarknaden. Parallellt påverkas kommunen av den demo- grafiska utvecklingen, till exempel med minskande barn- och elevkullar och en fortsatt osäkerhet vad gäller äldres behov av stöd framöver. Per den 31 december 2025 hade kommunen 10 286 månadsanställda, varav 9 094 tills- vidareanställda (88 procent). Antalet anställda har varit relativt stabilt, påverkat av de- mografiska förändringar och ett mer effektivt arbete med bemanning och schemalägg- ning. Sammantaget visar utvecklingen på stärkt kontinuitet och förbättrade förutsätt- Hniänlgsaar o föchr eanr blåentsgmsikiltjiög t hållbar kompetensförsörjning. Den totala sjukfrånvaron i Lunds kommun uppgick under 2025 till 6,6 procent, vilket är i stort sett samma nivå som 2024. Korttidssjukfrånvaron (dag 1–14) uppgick till 3,4 pro- cent och långtidssjukfrånvaron (dag 15–) till 3,3 procent. Kvinnor hade en högre sjuk- frånvaro än män, 7,3 respektive 4,9 procent, vilket delvis förklaras av att kvinnor i högre grad arbetar i kontaktyrken inom skola, vård och omsorg. Under året har kommunen bedrivit ett systematiskt arbete för att förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaron. Insatser har genomförts både på individ-, grupp- och organisat- ionsnivå. Sjukfrånvaron är fortsatt en prioriterad utmaning som kräver ökat fokus. 92 Förväntad utveckling I avsnittet om förväntad utveckling ges en beskrivning av väsentliga förhållanden som be- döms få påverkan både på utvecklingen i omvärlden och i Lunds kommun. Underlag till analysen är framför allt baserat på tjänstepersonsorganisationens strategiprocess inför Ekonomi- och verksamhetsplan 2027–2029. Arbetet beskriver väsentliga förutsättningar inför kommande planeringsperiod. Förutsättningarna bygger på kända uppgifter och pro- gnoser som bland annat berör befolkningsutvecklingen, ekonomiska förutsättningar, kom- petensförsörjningen samt kommunens viktigaste utmaningar. Konjunkturläget MakroNytt 1/2026 (februari 2026) Enligt där Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör sin senaste makroekonomiska bedömning, väntas en uppgång under 2026 för svensk BNP, efter flera år av svag tillväxt. Den globala ekonomin förväntas växa med om- kring 3 procent per år framöver, vilket är något lägre än det historiska genomsnittet. SKR gör bedömningen att svensk BNP ökar med 2,6 procent 2026. Det är i huvudsak in- hemsk efterfrågan som driver tillväxten och gradvis kommer efterfrågan på arbetskraft att öka, vilket innebär fler arbetade timmar, fler sysselsatta och sjunkande arbetslöshet. Konjunkturåterhämtningen är positiv för kommunens skatteunderlag. Prognosen är att det faktiska skatteunderlaget ökar med 4,5 procent 2026, något högre än det historiska genomsnittet på 4,3 procent perioden 2015–2024. För perioden 2027–2029 förväntas det faktiska skatteunderlaget öka cirka 4,3 procent årligen. SKR konstaterar att inflationen (KPIF) blev 2,6 procent 2025, och bedömer att den däm- pas till 1,2 procent under 2026 för att därefter öka igen under 2027–2029. Styrräntan bedöms kvarstå på 1,75% under 2026 och därefter höjas succesivt till 2,25% vid årets sBleufto 2lk0n2i8n. gsutveckling Den förväntade befolkningsutvecklingen för Lunds kommun visar att samtidigt som Lunds befolkning växer så förändras befolkningssammansättningen när antalet barn minskar och antalet äldre ökar. De demografiskt drivna förändringarna kommer att på- verka Lundabornas behov, krav och möjligheter och kommer därför fortsatt behöva ut- göra en central del kommunens styrning, ledning och planering av kommunkoncernens verksamheter. Lunds kommuns befolkningsprognos för perioden 2025–2035 togs fram i april 2025. Prognosen är ett viktigt underlag för planering av kommunens olika verksamheter. Framför allt är åldersgrupperna 1–5, 6–15 och 80+ av stor betydelse, eftersom kommu- nÅeldnes rssegrrvuicpep o 1ch– 5tj änster för dessa målgrupper kräver omfattande resurser. Antalet barn i förskoleålder (1–5 år) i Lunds kommun uppgick den 31 december 2024 till 5 646 invånare. Under den gångna femårsperioden (2019–2024) har antalet barn i åldersgruppen minskat med 1 018, vilket motsvarar drygt 15 procent. Befolkningspro- gnosen för Lund (april 2025) visar att antalet barn förväntas minska med ytterligare drygt 170 personer fram till 2029, motsvarande cirka 3 procent. Sett över hela prognosperioden fram till 2035 beräknas dock utvecklingen vända. År 2035 uppskattas antalet barn i åldersgruppen 1–5 år uppgå till cirka 6 700, vilket ligger i nivå med 2019 års befolkningsnivå. 93 Åldersgrupp 6–15 Antalet barn i grundskoleålder (6–15 år) i Lunds kommun uppgick den 31 december 2024 till 14 599 invånare. Under perioden 2019–2024 har antalet barn i denna ålders- grupp varit i stort sett oförändrat. Enligt befolkningsprognosen (april 2025) beräknas dock gruppen minska med knappt 1 100 barn fram till 2029, motsvarande en minskning om 7 procent. Över hela prognosperioden fram till 2035 bedöms de årliga minskningarna fortsätta Åfrladme rtsilgl rcuirpkpa 28003+2 , varefter utvecklingen förväntas vända svagt uppåt. Antalet äldre i åldersgruppen 80 år och äldre uppgick den 31 december 2024 till 6 865 invånare. Under perioden 2019–2024 har gruppen ökat med 1 691 personer, vilket mot- svarar cirka 33 procent. Befolkningsprognosen för Lund (april 2025) visar att antalet personer i åldersgruppen 80+ förväntas öka med ytterligare 1 858 personer fram till 2029, motsvarande en ökning med 27 procent. Sett över hela prognosperioden beräknas tillväxttakten gradvis avta i procentuella ter- mer. I absoluta tal fortsätter dock ökningen att vara omfattande. År 2035 beräknas anta- let invånare i åldersgruppen 80+ överstiga 10 000 personer, vilket motsvarar en total ökning med 46 procent jämfört med 2024. Det är särskilt noterbart att den mest kraftiga ökningen förväntas inom gruppen 85 år och äldre. Under perioden 2024–2035 uppskattas denna grupp öka med totalt 85 pro- cBeyngtg - och bostadsmarknad Bostadsbyggandet är en central faktor fLöur nbdesf oklokmnimngusnust bvoesctkaldinsgföerns,ö orcjnhi nbgysgpgrkoognrjaumn ktu- r2e0n3 4p å(verkar i hög grad förutsättningarna för kommunens fysiska planering. Kommu- nens mål för bostadsbyggandet anges i KS 2023/0280). Enligt programmet ska Lunds kommun främja en årlig byggnat- • 30 procent ion av i genomsnitt 1 000 nya bostäder, med följande inriktning: • 200 bostäder • 300 bostäd e s r ka byggas utanför Lunds stad. ska utgöras av villor, radhus eller kedjehus. ska vara student- eller ungdomsbostäder. Från andra halvan av 2022 har flera samverkande faktorer påverkat den svenska bygg- konjunkturen negativt, vilket i synnerhet drabbat bostadsbyggandet. I Lund kunde en tydlig inbromsning observeras under 2023 och 2024. Under 2025 visar dock prelimi- nära siffror att bostadsbyggandet i Lund vänt uppåt igen. Under 2025 har bostadsbyggandet i Lunds kommun vänt uppåt igen. Byggstarterna har ökat markant från 718 år 2024 till 1659 år 2025 främst inom Södra Råbylund, Väster- bro, Brunnshög och Stenkrossen/Råbykungen. Antalet färdigställda bostäder är 244 en- skilt för år 2025. Snittet för antalet färdigställda bostäder för en femårsperiod (år 2021– 2025) ligger under året 2025 på 1 159. Nästan samtliga byggstarter har skett i Lunds tätort. Under året erbjöds även 14 tomter via kommunens villatomtförmedling, 6 tomter i Stångby och 8 tomter i Veberöd, Idala 94 Kompetensförsörjning Lunds kommun kommer att ha ett fortsatt stort rekryteringsbehov under planperioden 2027–2029. Behovet bedöms motsvara cirka 3 000 tillsvidareanställda medarbetare och baseras på historisk personalomsättning inklusive pensionsavgångar. Den demografiska utvecklingen fortsätter att ha en stor påverkan på kommunens kom- petensförsörjning och rekryteringsbehov. Det finns dock en osäkerhet kring när och i vilken omfattning de demografiska förändringarna kommer att börja påverka berörda verksamheters behov av medarbetare. Detta gäller särskilt för äldreomsorgen. I sin fördjupade analys av äldreomsorgsbehovet framhåller Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att antalet personer som är 85 år eller äldre beräknas öka med drygt 60 procent nationellt fram till 2033. Samtidigt visar statistiken att andelen äldre som an- vänder äldreomsorg har minskat över tid. Detta scenario är gällande även för Lunds kommun och frågan kommer därför fortsatt att bevakas. Rent numerärt, utifrån perso- nalomsättningen, finns redan nu det största rekryteringsbehovet inom vård- och om- sorgsområdet. Prognoser visar att antalet barn i förskole- och grundskoleålder kommer att vända upp från och med 2028, efter ett flertal år med minskande barnantal i åldersgruppen. Detta kommer möjligen att påverka rekryteringsbehovet inom förskola och barnomsorg. Hur utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar personalomsättningen framöver åter- står att se. En aktuell aspekt rör AI och digitaliseringens påverkan på tjänster, både nu- varande och framtida. Den snabba utvecklingen spås ge avtryck på arbetsmarknaden, men osäkerheten är fortsatt stor kring hur och i vilken omfattning. För närvarande råder oförändrad och färre utlysta tjänster i Skåne jämfört med föregående år. Utöver att attrahera och rekrytera rätt medarbetare behöver Lunds kommun arbeta ak- tivt under planperioden med att utveckla och behålla medarbetare för att minska perso- nKaolmommsuätntenninsg veink oticgha dstäer mutemd arenkinrygtaerr ingsbehovet. Strategiska blickpunkter och kommunens viktigaste utmaningar inför ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) 2027–2029 utgår från det analysarbete som genomfördes inför EVP 2024–2026 kring kommunens nuläge och utmaningar. Analysen identifierade stra- tegiska blickpunkter och utmaningar som är särskilt viktiga för kommunen att fokusera på. De strategiska blickpunkterna är angelägna, övergripande områden som berör hela, eller stora delar av, kommunen. Utifrån blickpunkterna har en ytterligare konkretisering gjorts av de mest angelägna utmaningarna för kommunen. Som en del av kommunens planerings- och uppföljningsarbete följs och analyseras ut- vecklingen i omvärlden, i Lund och inom kommunkoncernen för att regelbundet kunna aktualitetspröva blickpunkterna och utmaningarna. Inför EVP 2027–2029 har samtliga blickpunkter och utmaningar bedömts vara aktuella. 95 Som en del av kommunens planerings- och uppföljningsarbete följs och analyseras ut- vecklingen i omvärlden, i Lund och inom kommunkoncernen för att regelbundet kunna aktualitetspröva blickpunkterna och utmaningarna. Givet de strategiska blickpunkterna har åtta utmaningar identifierats som särskilt viktiga för kommunen att fokusera på un- der EVP-perioden 2027–2029. En utförlig beskrivning av de strategiska blickpunkterna och utmaningarna återfinns i planeringsdirektivet samt tillhörande bilaga (bilaga 2 - Strategiska blickpunkter och kommunens viktigaste utmaningar). Kort summerat bedöms utmaningarna innebära följande för kommunkoncernens för- väntade utveckling: Kraven ökar på kommunens förmåga att anpassa och effektivt använda tillgängliga re- surser för att säkerställa välfärdstjänster med fortsatt god kvalitet, samtidigt som Lund utvecklas som en attraktiv och hållbar kommun. Den förändrade befolkningsstrukturen utgör den främsta drivkraften bakom detta. För att möta utvecklingen krävs ett samlat, strategiskt och långsiktigt arbete inom hela kommunorganisationen. Under 2025 har kommunen intensifierat arbetet med att öka effektiviteten och genomföra nödvändiga omställningar, både inom nämnderna genom resultatförbättrande åtgärder och genom koncerngemensamma insatser. Detta arbete kommer även fortsättningsvis att prägla kommunens utvecklingsinriktning. Ett omfattande arbete pågår för att stärka kommunens kapacitet att utveckla både stad och landsbygd. Den fysiska planeringen är av central betydelse för att möta demo- grafiska förändringar, klimatomställning, ökade krav på samhällsservice och i skapandet av framtidens attraktiva och robusta Lund. Bildandet av samhällsbyggnadsförvaltningen adresserar behovet av mer effektiv och ändamålsenlig planering, tydligare styrning samt bättre mobilisering av kommunens samlade utvecklingskraft inom samhällsbyggnads- området. Arbetet med att höja den civila beredskapen har fortsatt under året, men betydande in- satser återstår. Under året har flera nya regelverk trätt i kraft, bland annat CER-direkti- vet utifrån NIS 2, vilket skärper kraven på informationssäkerhet och robusthet i sam- hällsviktig verksamhet. Parallellt ökar den välfärdsrelaterade brottsligheten och arbets- livskriminaliteten, vilket innebär att kommunen behöver stärka sitt arbete med kontroll, 96 regelefterlevnad och förebyggande insatser. Ett förstärkt fokus på informations- och cy- bersäkerhet är därför centralt för att säkerställa kommunens motståndskraft och opera- tiva förmåga. Befolkningsutvecklingen och förändrade behov fortsätter att påverka socialtjänstens förutsättningar. Inflödet till socialtjänsten ökar i takt med att fler anmälningar kommer in från skola, polis och andra myndigheter, i högre takt i relation till befolkningsutveckl- ingen. Samtidigt ökar ärendenas komplexitet och behovet av riktade och tillgängliga in- satser. Den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft sommaren 2025 medför en omfattande om- ställning. Lagen betonar tidiga och förebyggande insatser samt ett mer p roportionerligt resursutnyttjande, där de med störst behov ska få mest omfattande stöd. Kommunen be- höver därför, i nära samverkan med andra samhällsaktörer, säkerställakapacitet att både förebygga och hantera sociala behov, en central del i arbetet med att skapa ett in- kluderande Lund. Kommunfullmäktiges mål om klimatneutralitet 2030 är nära kopplat till den strategiska blickpunkten om attfokusera rätt i klimatarbetet. Kommunen behöver i ökad utsträck- ning rikta insatserna mot externa aktörer och driva samverkan i breda allianser för att åstadkomma effekter utanför den egna organisationen. Utfallet för 2025 visar att arbetet fortskrider, men att betydande utmaningar kvarstår, särskilt kopplat till utsläpp från transportsektorn, som fortsatt utgör den största utsläppskällan i kommungeografin. 97 Drift- och investeringsredovisning Driftsredovisning 2024 2025 Miljoner kronor Intäkter Kostnader Netto Budget Intäkter Kostnader Netto Budget Avvikelse Byggnadsnämnd 43 -91 -49 -46 44 -87 -43 -46 2 Teknisk nämnd 215 -645 -430 -429 305 -746 -441 -465 24 Renhållningsstyrelse 205 -203 3 0 193 -189 4 0 4 Utbildningsnämnd 1 388 -2 190 -801 -814 1 404 -2 205 -801 -818 17 Kultur- och Fritids- 100 -563 -463 -461 119 -612 -493 -485 -8 nämnd Överförmyndar- 7 -23 -16 -18 7 -23 -16 -18 2 nämnd Lund/Eslöv Arbetsmarknads- 139 -932 -793 -779 162 -958 -796 -809 13 och socialnämnd Miljönämnd 15 -34 -19 -21 15 -39 -19 -21 2 Vård- och Omsorgs- 427 -3 096 -2 670 -2 702 381 -2 966 -2 585 -2 720 136 nämnd Barn- och skolnämnd 811 -3 856 -3 044 -3 038 420 -3 389 -2 970 -3 002 32 Servicenämnd 1 690 -1 780 -89 -74 1 465 -1 533 -68 -75 7 Kommunstyrelse 447 -846 -399 -382 455 -914 -458 -505 47 Valnämnd 4 -10 -7 -7 0 -2 -2 -2 0 Habostyrelse 7 -13 -7 -7 7 -23 -16 -18 2 Kommunfullmäktige 0 -22 -22 -22 0 -22 -21 -23 1 Summa Nämnderna 5 499 -14 305 -8 806 -8 800 4 976 -13 693 -8 717 -8 995 279 Centrala poster 85 111 197 211 204 95 299 194 104 Eliminering av -3 347 3 347 2 547 -2 547 interna poster Verksamhetens 2 237 -10 846 -8 609 -8 589 2 633 -11 051 -8 418 -8 801 383 nettokostnader I centrala poster ingår resultat från exploateringsverksamheten, extern pensionskostnad, externt finansnetto, interna mot- bokningar avseende internränta och PO-pålägg samt justeringar för interna poster kopplat till investeringar Eliminering av interna poster avser justering av interna poster inom driftredovisningen. Verksamhetens nettokostnader överensstämmer med motsvarande rad i resultaträkningen i avsnittet finansiella rapporter Nedan görs en analys över de nämnderna med större avvikelser mot budget. För mer in- fNoärmmantdioenr nhaäsn vreissausl ttiallt nöävmerngdreiprnaansd åer sanalyser. Nämnder och styrelser redovisar sammantaget ett överskott om 279 miljoner kronor i förhållande till budget 2025. Den största delen av överskottet finns inom vård- och omsorgsnämnden. Volymök- ningen inom äldreomsorgen har varit lägre än vad budgeten byggde på, vilket inneburit att planerad utbyggnad inte har behövt genomföras i samma omfattning. 98 Barn- och skolnämnden redovisar också ett överskott. Lägre barn- och elevantal än be- räknat har medfört ett överskott inom skolpengen. Statsbidrag och ersättningar har i vissa delar överstigit kostnaderna under året, vilket har stärkt resultatet i bland annat arbetsmarknads- och socialnämnden, vård- och om- sorgsnämnden och kommunstyrelsen. Året har samtidigt präglats av omorganisation och anpassningar. Inom samhällsbygg- nadsförvaltningen har uppbyggnaden av den nya organisationen genomförts med åter- hållsamhet, vilket bidragit till att tekniska nämnden, miljönämnden och byggnadsnämn- den redovisar överskott. Servicenämnden visar också ett positivt resultat efter genom- förd omorganisation och anpassningar av verksamheten. Flera nämnder har under året arbetat med att anpassa verksamhet och bemanning till förändrade volymer och ekonomiska förutsättningar. Sammantaget förklaras överskot- tet främst av lägre volymer än budgeterat, men även av genomförda anpassningar i or- gVaånrids-a toicohn oomchs aorrbgestnssäämttn. den Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett överskott om 136 miljoner kronor för 2025, motsvarande 4 procent av nämndens totala intäkter. Överskottet förklaras främst av att det faktiska behovet av vård- och omsorgsinsatser varit lägre än de volymantaganden som låg till grund för budgeten. Budgetramen för- stärktes för att möta ett ökat antal äldre i kommunen, men efterfrågan på hemtjänst och särskilt boende har inte ökat i samma takt som befolkningsutvecklingen. De medel som avsatts för volymökningar har därför inte behövt tas i anspråk fullt ut. Den lägre efterfrågan har påverkat antalet hemtjänsttimmar, beläggningen i särskilt bo- ende samt behovet av att öppna nya platser. Två planerade särskilda boenden har inte öppnats fullt ut under året. Ett statsbidrag från 2024 om 26 miljoner kronor som förts öSäverrs ktiilllt 2b0o2e5n dueta n motsvarande kostnader har också påverkat resultatet positivt. Särskilt boende redovisar ett överskott om 38 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att två planerade boenden inte öppnats fullt ut samt att beläggningen varit lägre än budgeterat. Verksamhet i egen regi har fortsatt ett underskott, men underskottet har minskat med 19 miljoner kronor jämfört med föregående år genom förbättrad bemanningsplanering oHcehm mvåinrsdk,a kdoer tötviderstviedrskksoasmtnhadete ro. ch dagverksamhet Hemvården inklusive korttidsvård, dagverksamhet och träffpunkter redovisar ett över- skott om 69 miljoner kronor. Den största delen avser volymmedel som inte har behövt användas då antalet beviljade timmar och platser varit lägre än budgeterat. Digital hemvård, som infördes i mars 2023, har fortsatt att utvecklas. Sedan starten har cirka 54 000 digitala besök genomförts. Under 2025 användes arbetssättet i ökande om- fattning, bland annat genom 75 000 digitala nattliga tillsyner. Arbetssättet har bidragit till ökad tillgänglighet och mer effektiv resursanvändning. 99 LSS-verksamhet LSS-verksamheten redovisar ett överskott om 19 miljoner kronor. Utfallet förklaras främst av lägre volymer inom korttidsvistelse och korttidstillsyn samt ett positivt resul- tat inom daglig verksamhet. Boende enligt LSS visar ett mindre underskott, vilket vägs Bupaprn a-v o öcvhe rsskkooltntä i mövnrdigean d elar av verksamheten. Barn- och skolnämnden redovisar ett överskott om 32 miljoner kronor för 2025, mot- svarande 1 procent av nämndens totala intäkter. Skolpengen redovisar ett överskott om 47 miljoner kronor till följd av lägre barn- och elevvolymer än budgeterat. Exklusive skolpeng uppgår resultatet till ett underskott om 15 miljoner kronor, vilket visar det underliggande kostnadstrycket i verksamheten när elevvolymerna minskar samtidigt som stödbehoven ökar. Särskilda verksamheter redovisar ett underskott om 13 miljoner kronor, vilket i huvud- sFaökr sfköorklala ras av ökade kostnader för extraordinärt stöd i både förskola och grundskola. Förskolan redovisar sammantaget en ekonomi i balans. Det minskade barnantalet har inneburit behov av organisatoriska anpassningar och förändrad lokalanvändning. Under året har förskolorna Vildanden och Arken avvecklats och barn samt personal har flyttats till andra enheter. Åtgärderna har minskat kostnadseffekterna, men en viss överkapa- cGirteutn id lsokkoallaer kvarstår. Grundskolan redovisar ett underskott om 30 miljoner kronor, varav 14 miljoner kronor inom den anpassade grundskolan. Underskottet i den anpassade grundskolan förklaras av en komplex elevsammansättning som kräver hög bemanning och särskilda resurser. Övriga grundskolor redovisar sammantaget ett underskott om 16 miljoner kronor, främst vid enheter med minskat elevunderlag eller begränsade möjligheter att snabbt anpassa organisation och kostnader. Under året har organisationsförändringar genomförts inom både förskola och grund- skola i linje med minskade volymer och förändrade behov. Resultatet visar att nämnden totalt sett håller budget, men att det finns ett underliggande kostnadstryck i verksam- Uhetbteinld snaimngtisdnigätm sonmde enle vvolymerna minskar. Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 17 miljoner kronor för 2025, motsva- rande 1 procent av nämndens intäkter. Överskottet förklaras främst av positiva volym- och intäktseffekter inom gymnasieskola och vuxenutbildning. Fler elever från andra kommuner samt högre statsbidrag än bud- geterat har stärkt resultatet. Även förändrade elevvolymer inom vissa utbildningsfor- mer har bidragit till lägre kostnader än beräknat. Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i egen regi redovisar sammantaget en eko- nomi i nära balans. Samtidigt belastas resultatet av ökade kostnader för lagstadgat till- läggsbelopp till fristående verksamheter. 100 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett överskott om 47 miljoner kronor för 2025, motsvarande 5 procent av nämndens intäkter. Det positiva resultatet förklaras främst av att kommunstyrelsens reserverade medel re- dovisar en positiv avvikelse om 24 miljoner kronor. Den största posten avser driftmedel för tillkommande lokalkostnader, där 8 miljoner kronor inte har förbrukats. Kommunstyrelsens övriga verksamhet redovisar ett överskott om 23 miljoner kronor, vilket främst beror på ökade externa bidrag samt lägre kostnader till följd av aktiv va- kAarnbseptrsömvanrinkgn oacdhs -u opcphk osmocniaa lvnaäkmannsdeern. Arbetsmarknads- och socialnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse om 13 miljo- ner kronor för 2025, motsvarande 1 procent av nämndens totala intäkter. Den största positiva avvikelsen återfinns inom flyktingverksamheten och uppgår till 24 miljoner kronor. Utfallet är kopplat till statsbidrag enligt massflyktsdirektivet. Även öv- rig verksamhet redovisar ett överskott, främst hänförligt till statsbidrag som finansierar uppbyggnad och omställning av verksamheten. Samtidigt redovisar externa placeringar och öppna insatser ett underskott om 20 miljo- ner kronor. Kostnadsnivån är fortsatt hög och påverkas av volym och kostnadsintensiva insatser. Försörjningsstöd redovisar ett underskott om 13 miljoner kronor. Kostnadsut- vecklingen påverkas av både antalet hushåll och ersättningsnivåer. Antalet hushåll upp- gick i genomsnitt till 992 under året, vilket ligger är ca 40 hushåll över målnivån. Utöver budgetavvikelsen påverkas nämndens ekonomi av ett fortsatt högt inflöde till so- cialtjänsten samtidigt som nya arbetssätt och verksamheter byggs upp inom ramen för dTeenk nniysak sao ncäiamltjnädnestnla gen. Tekniska nämnden redovisar ett överskott om 24 miljoner kronor för 2025, motsva- rande 3 procent av nämndens totala intäkter. Det positiva resultatet förklaras främst av lägre personalkostnader till följd av vakans- hållning under årets inledande del i samband med bildandet av den nya samhällsbygg- nadsförvaltningen samt av lägre kapitalkostnader till följd av senarelagd aktivering av investeringar. Även lägre kostnader för pilotprojektet med sommarkort för unga har bi- dragit till överskottet. Nämnden uppger att den nya samhällsbyggnadsförvaltningen har inneburit en föränd- rad styrning med mer samlad planering och uppföljning. Minskade interna köp- och sälj- transaktioner är ett exempel på denna omställning och har bidragit till effektivare resur- sKaunlvtuänr-d oncinhg f oricthid läsgnräem andmdeinni strativa kostnader. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett underskott om 7,7 miljoner kronor för 2025, motsvarande 1 procent av nämndens intäkter. Nämnden uppger att underskottet främst beror på ökade kostnader kopplade till nya och utökade verksamheter samt en eftersläpning av kapitalkostnadskompensation för underhållsinvesteringar. Vissa kostnadsposter har hanterats inför 2026 och resterande underskott behandlas inom internbudgetarbetet för kommande år. 101 Investeringsredovisning Netto- Nämnd Inkomst Utgift Ram Avvikelse investering Byggnadsnämnd -0,4 -0,4 -2 1,6 Teknisk nämnd 17,5 -254,6 -236,8 -256,0 19,0 Renhållningsstyrelse 0,9 -61,5 -60,6 -64,9 4,3 Utbildningsnämnd -15,1 -15,1 -16,5 1,4 Kultur- och fritidsnämnd -59,6 -59,6 -62,3 2,7 Arbetsmarknads- o socialnämnd -0,3 -0,3 -2,0 1,7 Miljönämnd 0,0 0,0 -0,5 0,5 Vård- och omsorgsnämnd -1,8 -1,8 -8,0 6,2 Barn- och skolnämnd -11,2 -11,2 -13,9 2,7 Servicenämnd -238,1 -238,1 -319,5 81,4 Kommunstyrelse -352,3 -352,3 -359,1 6,8 Habostyrelsen -0,3 -0,3 -0,5 0,2 Investeringar 18,4 -995,2 -976,8 -1 105,2 128,5 Teknisk nämnd - total 385 -176,9 208,1 10 198,0 exploatering * Investeringar inkl exploatering 403,4 -1 172,1 -768,7 -1 095,2 326,5 Justering till årsredovisningens övriga delar Tillägg finansiell leasing -7,8 -7,8 Justering för exploatering* -385 78,4 -306,6 -159,6 -147,0 Investeringar enligt redovisnings- 18,4 -1 101,5 -1 083,1 -1 254,8 179,5 mässiga principer * Teknisk nämnd har en total budget för ram exploatering. Den del av exploateringsprojektet som avser investeringar i allmän plats klassificeras som anläggningstillgång (investering). Tomtmark som är avsett för försäljning klassificeras som omsättningstillgång. Exploaterings- och försäljningsintäkter redovisas i resultaträkningen. Nedan beskrivs större avvikelser mot budget per nämnd. För mer information hänvisas Ttiellk nnäimsknad neärnmans dåersna nalyser. Tekniska nämnden visar en positiv avvikelse jämfört med budget på 217 miljoner kro- nor. Avvikelsen förklaras till största del av högre intäkter inom exploatering kopplade till tidigarelagda markförsäljningar och försäljningar inom Södra Råbylund och Brunns- hög. Infrastrukturinvesteringar och övriga anläggningar visar också positiva avvikelser främst beroende på tidsförskjutningar inom pågående projekt. 102 Servicenämnden Servicenämnden visar en positiv avvikelse jämfört med budget på 81,4 miljoner kronor. Servicenämndens investeringsbudget riktas primärt mot underhåll av fastigheter. Avvi- kelsen jämfört med budget beror främst på framflyttade större underhållsinvesteringar inom Nyvångsskolan, S:t Hansgården och Bollhuset men också lägre investeringsutgifter iKnoommm kuomnsptoynreelnsteunt byte. Kommunstyrelsens visar en positiv avvikelse jämfört med budget på 6,8 miljoner kro- nor. Strategiska markförvärv visar en negativ avvikelse gentemot budget främst bero- ende på att markförvärvet Stångby 1:1 föll ut 2025 i stället för som planerat 2024. Den negativa avvikelsen vägs upp av att byggnader, anläggningar och övriga investeringar visar lägre investeringsutgifterna jämfört med budget främst orsakat av tidsförskjut- nVåinrgda-r o icnho mom bsyogrggpsrnoäjemktnedne. n Vård- och omsorgsnämnden visar en positiv avvikelse jämfört med budget på 6,2 miljo- ner kronor. Avvikelsen beror främst på att inga nya lokaler eller bostäder öppnats under åRreenth. ållningsstyrelsen Renhållningsstyrelsen visar en positiv avvikelse jämför med budget på 4,3 miljoner kro- nor. De lägre investeringsvolymerna beror främst på mindre investeringar än budgete- rat i sopsugsanläggningar då takten för nybyggnation har varit lägre än prognostiserat. 103 Större investeringsprojekt Tabellen redovisar kommunens större pågående och beslutade investeringsprojekt un- der 2025. Större investeringsprojekt definieras som projekt med totala investeringsut- gifter på 30 miljoner kronor eller mer. Investeringsprojekten har en indexerad bud- getram vilket innebär att beslutad total investeringsutgift justeras med gällande index ti l l och med byggstart inom projektet. Totala Investeringsutgifter Avvikelse, Prognos, Ackumulerat Total pro- budget Projekt Total budget kvar att Projektslut utfall gnos jämfört med investera prognos Fäladslyktan 421 18 403 421 0 2029 Campus Vipan 415 444 0 444 -29 2025 Vikingaskolan 311 158 102 260 51 2027 Ridsportsanläggning 190 40 150 190 0 2027 Trafikplats Ideon 173 28 145 173 0 2028 Lerbäckskolan 171 5 162 167 4 2030 Pastor Svane, idrottshall 125 1 124 125 0 2028 Södra stambanan hpl 111 112 0 112 -1 2025 Klostergården Vårfruskolan 79 55 24 79 0 2026 Påskagänget, idrottshall 88 1 87 88 0 2028 Drabantvägens förskola 74 50 16 66 8 2026 Häckeberga, idrottshall 78 9 52 61 17 2027 Skrylle gymbyggnad 46 1 45 46 0 2027 Stenröseskolan 41 34 5 39 2 2026 Tabellen listar beslutade investeringsobjekt med en total investeringsutgift om 30 miljoner kronor eller mer. Värdena anges i miljoner kronor. Större investeringsprojekt löper van- ligtvis över mer än ett budgetår. Total budget: Anger projektets totala beslutade budget och inkluderar alla de år som projektet är ak- tAicvkt.umulerat utfall: Anger totalt upparbetade investeringsutgifter inom projektet från projektstart fram till oPcrho gmneods ,d kevcaerm abtetr i n2v0e2s5t.e ra: Anger totala prognostiserade kvarvarande investeringsutgifter inom projektet från de- cember 2025 till projektets slut. 104 Total prognos: Anger projektets totala prognos från projektets början till projekts slut, dvs "ackumule- Aravtv uiktfeallsle" ,p bluusd g"perto jgänmofsö krvt amr eadtt p inrovgesntoesr:a ". Anger skillnaden mellan projektets totala investeringsbudget och projektets totala inve- sPtreorjienkgtssplruotg: nos. Anger det år som projektet prognostiseras stå klart. 105 Finansiella rapporter Resultaträkning miljoner kronor Not Kommunen Koncernen Budget 2024 2025 2025 2024 2025 Verksamhetens intäkter 3 2 130 2 262 2 081 6 857 6 986 Verksamhetens kostnader 4 -10 319 -10 317 -10 494 -13 831 -13 678 Avskrivningar -527 -555 -488 -1 132 -1 191 Jämförelsestörande poster 5 107 192 100 66 137 Verksamhetens nettokostnader -8 609 -8 418 -8 801 -8 040 -7 746 Skatteintäkter 6 7 278 7 562 7 634 7 278 7 562 Generella statsbidrag och utjämning 7 1 274 1 288 1 272 1 274 1 288 Verksamhetens resultat -58 432 105 511 -1 104 Finansiella intäkter 8 335 322 306 77 33 Finansiella kostnader 9 -364 -284 -286 -504 -408 Finansiella, jämförelsestörande poster 10 45 34 139 57 Resultat efter finansiella poster -42 504 125 223 786 Extraordinära poster Årets resultat -42 504 125 223 786 Avräkning mot balanskravet -50 99 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -91 603 125 106 Balansräkning miljoner kronor Not Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 11 3 4 5 6 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 12 10 023 10 455 26 828 28 798 Maskiner och inventarier 13 462 488 765 825 Finansiella anläggningstillgångar 14 6 664 7 577 540 469 Summa anläggningstillgångar 17 152 18 523 28 138 30 097 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 15 154 147 154 147 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter 16 326 300 445 386 Fordringar 17 2 117 1 657 1 576 1 907 Kortfristiga placeringar 18 394 570 424 602 Kassa och bank 284 302 344 466 Summa omsättningstillgångar 3 120 2 829 2 789 3 360 SUMMA TILLGÅNGAR 20 426 21 499 31 081 33 604 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital Eget kapital vid årets början 7 070 7 028 10 818 11 006 - varav resultatutjämningsreserv 1 540 1 449 1 540 1 449 - varav resultatreserv 0 0 0 0 Årets resultat -42 504 223 786 Eget kapital vid årets slut 19 7 028 7 532 11 006 11 704 - varav resultatutjämningsreserv 1 449 1 449 1 449 1 449 - varav resultatreserv 0 415 0 415 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 20 1 362 1 402 1 403 1 443 Andra avsättningar 21 44 77 1 262 1 405 Summa avsättningar 1 406 1 479 2 665 2 848 Skulder Långfristiga skulder 22 7 339 8 205 12 052 13 706 varav lån för annans räkning 4 474 5 437 60 60 Kortfristiga skulder 23 4 653 4 283 5 358 5 346 varav lån för annans räkning 900 550 Summa skulder 11 992 12 487 17 410 19 052 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN. O SKULDER 20 426 21 498 31 081 33 604 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 24 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller 25 2 065 1 999 2 065 2 000 avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 26 3 539 3 515 1 251 961 107 Kassaflödesanalys miljoner kronor Not Kommunen Koncernen Budget 2024 2025 2025 2024 2025 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat efter finansiella poster -42 504 125 223 785 Justering för ej likvidpåverkande poster 28 800 744 493 1 569 1 476 Justering för ianspråktagna avsättningar -36 -36 -36 -36 Medel från den löpande verksamheten före förändring av 722 1 212 617 1 756 2 226 rörelsekapital Ökning (-) /minskning lager av exploateringsmark 170 38 17 38 Ökning (-) /minskning förråd och lager 0 -1 19 21 Ökning (-) kortfristiga fordringar -103 1 018 431 -331 Ökning (+) /minskning kortfristiga skulder 129 2 -507 -95 Kassaflöde från löpande verksamhet 765 2 269 617 1 716 1 859 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Avyttring av dotterföretag 95 40 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar -1 -2 -1 -2 Investering i materiella anläggningstillgångar -922 -1 100 -2 520 -3 279 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 4 37 31 Investeringsbidrag/periodiserad exploateringsinkomst 56 81 33 40 Minskning av långfristiga fordringar 1 0 -44 16 Förändring av andra finansiella anläggningstillgångar -12 0 18 1 Kassaflöde från investeringsverksamhet 869 -1 017 -1 095 -2 382 -3 153 Upplåning/amortering långfristiga skulder 1 696 850 1070 1 474 Upplåning/amortering kortfristiga lån -521 -1 287 -519 280 Amortering av skulder för finansiell leasing -4 -2 -4 -2 Förändrad fordran avseende förmedlade lån -945 -513 -5 0 Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga placeringar -22 -282 -21 -283 Utbetald utdelning minoritet -53 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -32 -1 234 478 521 1 416 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR -32 0 -32 0 Kassaflöde från utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -32 0 0 -32 0 Årets kassaflöde 68 18 0 -177 122 Likvida medel vid årets början 216 248 521 344 Likvida medel vid årets slut 284 302 344 466 108 Noter Innehållsförteckning Not 1 Redovisningsprinciper Not 2 Uppskattningar och bedömningar Not 3-10 Noter till resultaträkni ngen Not 11-26 Noter till balansräkningen Not 27 Leasing Not 28 Not till kassaflödesanalysen Not 29 Upplysn ing om kostnader för räkenskapsrevision Not 30 Koncerninterna förhållande n (ANollta 1 bReedloovpispni ni gnsportinecripnear anges i miljoner kronor) Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag (2018:597) om kommunal bokföring Kocohm rmeduonvkisonnincge rsnament Rocåhd esta fmörm kaonmsmtäulnldaal rreädkoevnissnkianpges rr ekommendationer. KBoomlagm unkoncernen består av följande kommunala koncernföretag: Ägarandel Lunds Rådhus AB 100 % Lunds Kommuns Fastighets AB 100 % Lunds Kommuns Parkerings AB 100 % Visit Lund AB 100 % Fastighets AB Lund Arena 100 % Kraftringen 82,39 % Räddningstjänst Syd 22,49 % VA Syd 18,63 % Inga förändringar i sammansättningen har skett under räkenskapsåret. De sammanställda räkenskaperna omfattar Lunds kommun och de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Med detta menas att kommunen innehar minst 20 procent av rösterna i denna juridiska person. VA Syd ingår, trots att dess ägarandel är under 20 procent. Det beror på att företaget ägs med andra kommuner och verksamheten är en kommunal angelägenhet. Lund Science Village AB ingår inte i den sammanställda redovisningen, eftersom dess andel av kommunala kommunkoncernens omsättning och omslutning är obetydlig. Som konsolideringsmetod används förvärvsmetoden, vilket innebär att övriga juridiska personers egna kapital har eliminerats i sin helhet vid förvärvet. I den sammanställda redovisningen ingår därför endast den del av enhetens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar kommunens aktieinnehav. Räkenskaperna i den sammanställda redovisningen är uppställda efter de principer kommunen tillämpar om olikheterna inte är oväsentliga. 109 De aktiebolag som ingår i den sammanställda redovisningen upprättar sina bokslut i en- lighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR) 2012:1 (K3). Kommunalförbunden lyder under samma normering som kommuner och regioner. Interna poster av väsentlig karaktär mellan de ingående enheterna och kommunen har eliminerats. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatteskuld hänförts till eget kapi- tal. I den sammanställda redovisningen redovisas bolagens obeskattade reserver dels sVoemrk esgaemt hkaepteitnasl (k7o9s,4tn pardoecre notc)h, d ienltsä skotmer u ppskjuten skatt (20,6 procent). Avskrivningar Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden, baserat på anskaffningsvärde exklusive eventuellt restvärde. Komponentavskrivning tillämpas för byggnader och tekniska anläggningar som är anskaffade 2015 eller senare. I samband med större ombyggnationer sker i befintliga byggnader, görs en fördelning av kAvnalärgvganrinagnstdillegå anng skaffningsvärde på komponentAenrta. lF köomljaponndenet earv skrivAnvisnkgrivsntiindgestrid t (ialnlätaml åpr)a s: Byggnader 9 10,15 ,20,25,30,40,60,75 Publika fastigheter (gator, vägar och parker) 3 12,15 ,20, 25,35,40,60,100 Maskiner och inventarier ej tillämpligt 3–10 På tillgångar i form av mark och konst sker ingen avskrivning. Nedskrivningsbehov bedöms för större anläggningstillgångar om indikation förekom- mSkeart pteåi natttä tkitllegrå ngens verkliga värde understiger redovisat värde. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och KRelagsiosinfeicresr (iSnKgR a)v d feinceamnsbieerlplar oingnstorsu. ment Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som finansiell omsättningstillgång och värderas till verkligt värde i enlighet med RKR R7, med undantag för sådana till- gångar som är undantagna enligt rekommendationen. Orealiserade vinster och förluster aAvnrlääkgngansi nvigds taivllsgtäåmngnainrg mot balanskravet. Immateriella rättigheter av väsentligt värde som medför framtida ekonomiska fördelar tas upp som immateriell tillgång. Immateriella anläggningstillgångar är upptagna till an- skaffningsvärde minus avskrivning. Materiella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning oGcrhä nevsdenratugenlil nnge dmseklrliavnn iknogs. tnad och investering Korttidsinventarier med en ekonomisk livslängd på max 3 år och inventarier av mindre värde, max ett halvt prisbasbelopp, kostnadsförs direkt. 110 Bidrag till statlig infrastruktur I enlighet med lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, redovisar kommu- nFienna bnisdirealgl lteiall ssitnagtl ig infrastruktur som anläggningstillgång. Avskrivningstiden är 25 år. Fordon som hyrs med finansiell leasing, redovisas som tillgång respektive skuld i ba- lansräkningen. Leasingavgifter fördelas på avskrivningar och ränta. Kommunen har påbörjat en genomgång av hyresavtal avseende lokaler i syfte att be- döma om vissa avtal ska klassificeras som finansiell leasing enligt RKR:s rekommendat- ioner. En eventuell omklassificering innebär att nyttjanderätten till tillgången redovisas som anläggningstillgång och att motsvarande åtagande redovisas som skuld i balansräk- ningen. Förändringen är redovisningsteknisk och påverkar inte kommunens kassaflö- den. En preliminär bedömning är att påverkan på kommunens soliditet inte är väsentlig och att de finansiella målen bedöms kunna uppnås även vid en sådan omklassificering. Nuvarande finansiella mål utgår från skuldsättning utan beaktande av leasingskuld hän- förlig till finansiella leasingavtal och kan därför komma att behöva ses över i ett framåt- bElxipckloaantdeer ipnegrssrpeedkotivvi.s ning Investeringar i gator och parker redovisas som anläggningstillgångar och avskrivning påbörjas när de tas i bruk. Tomter för försäljning värderas kollektivt per exploateringsetapp. I anskaffningsvärdet ingår mark, andel av projektering och direkta utgifter för åtgärder på tomtmarken. Intäkter från exploateringsområden redovisas löpande i samband med försäljningen och andel av kostnader för sålda tomter matchas mot intäkterna. Inkomster i form av exploateringsersättningar och andra bidrag till finansiering av inve- steringar från privata aktörer intäktsförs i takt med att investeringen färdigställs och in- täktskriterierna är uppfyllda. När investeringen är färdig att tas i drift, har kommunen fAuvlslgäjtotrnti snigna frö rpliktelse och inkomsten ska därför till fullo vara intäktsförd. Avsättning har skett för återstående markarbeten inom exploateringsområden där markintäkter har influtit. Avsättning har skett för återställningsarbete vid paviljong- Pbyegngsnioandeerr till skolor och förskolor. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas Senälkigritn BgFsNre Kd3o.v isning Redovisning av derivat och säkringsredovisning tillämpas. Säkringsredovisning innebär att utestående finansiella derivat inte värderas enligt lägsta värdets princip. Samtliga in- nehav av finansiella derivat avser så kallade ränteswapar från rörlig till fast ränta i SEK 111 och kvalificerar sig för säkringsredovisning enligt RKR 21. Köp eller försäljning av finan- Rsieedlloav tiisllngiånngg aarv e rlelenrh såklulnldinerg srveedrokvsisaams hpeetre lnik viddagen. Den del av renhållningsverkets resultat, som regleras enligt självkostnadsprincipen bok- förs som en kortfristig skuld. En fördelning av verksamheten har skett så att 70 procent avser verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Förvaltningen belastas med centrala overheadkostnader i förhållande till hur stort be- hov den har av berörda tjänster. Räntan beräknas på rörelsekapital med hänsyn tagen till förvaltningens faktiska upplåningsbehov och följer kommunens räntesats för övriga förvaltningar, det vill säga Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) snitträntesats. Kost- nader konteras i möjligaste mån direkt på förvaltningens respektive verksamhet (själv- kostnad/icke självkostnad). Fördelning av fasta kostnader sker med en fördelnings- nyckel baserad främst på omsättning. Balansräkning upprättas för enheten med den in- skränkningen att leverantörsskulder inte särskiljs inom kommunen. SRäerdroevdiosvniisnnginspg rfiinnncisp aetrt it idllrgiåft hreods oRveinsnhåinllgneinng sverket. Löner har belastats med ett personalomkostnadspålägg på 40,24 procent som inklude- rar sociala avgifter och pensionskostnader. Materiella och immateriella anläggningstillgångar belastas med verklig avskrivnings- kostnad samt en internränta på 2,5 procent i enlighet med förslag från SKR. Internhyror för lokaler debiteras respektive verksamhet enligt kommunens interna mo- dell. Värme, vatten, el och vaktmästeri debiteras utifrån verklig förbrukning/nyttjande. IT-kostnader interndebiteras utifrån självkostnad och verkligt nyttjande. Kostnader för gemensam administration och gemensamma kommunövergripande sy- stem fördelas ut till alla verksamheter. Not 2 Uppskattningar och bedömningar Följande poster innehåller sådana bedömningar att om väsentliga förutsättningar änd- Eraxsp sloåa ktaenr idnegt ha effekt på kommunens resultat. Resultatavräkning sker successivt för varje huvudprojekt. En bedömning av slutresulta- tet görs löpande under året och vid varje delårs- och årsbokslut och detta ligger till grund för årets resultat. Prognos avseende projektets slutliga utfall är en kritisk bedöm- ning som är väsentlig för resultatredovisningen under projektets gång. Projektprogno- serna utvärderas regelbundet under respektive exploateringsprojektets löptid och juste- rJäasm vfiödr eblesheosvtö. rRaisnkd fein pnoss atettr slutligt resultat kan avvika från successivt redovisat. Som jämförelsestörande betraktas post som är sällan förekommande och överstiger vä- sentligt belopp. Dessutom redovisas alltid som jämförelsestörande kommunens realisat- ionsvinster vid fastighetsförsäljningar och finansiella omsättningstillgångar samt 112 kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering. Därutöver redovisas alltid nedskrivningar eller återföringar av tidigare nedskrivet aktievärde som jäNmotf 3ö Vreerlksseamsthöerteanns dinetä pktoers t. Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Försäljningsintäkter 36 36 42 40 Taxor och avgifter 502 540 3 416 3 489 Hyror och arrenden 271 286 1 402 1 465 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 430 467 438 473 Bidrag och gåvor från privata aktörer 73 10 73 10 Offentliga bidrag (investeringar) 18 18 18 18 EU-bidrag 4 7 4 7 Övriga bidrag 70 110 70 110 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 702 760 1 212 1 251 Intäkter från exploateringsverksamhet 177 353 106 262 Realisationsvinster på materiella och immateriella anläggningstill- 5 7 8 8 gångar Övriga verksamhetsintäkter 30 39 189 133 2 318 2 633 6 978 7 266 Avgår jämförelsestörande poster som redovisas på egen rad, se not 5 -189 -371 -121 -280 Summa verksamhetens intäkter 2 130 2 262 6 857 6 986 113 Not 4 Verksamhetens kostnader Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Personalkostnader utom pensionskostnader -5 759 -5 942 -6 523 -6 675 Pensionskostnader -829 -541 -917 -609 Lämnade bidrag -309 -359 -310 -359 Köp av verksamhet -1 659 -1 645 -1 560 -1 537 Inköp av elkraft, vatten och gas för distribution -1 530 -1 487 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader -777 -766 -1 082 -1 084 Inköp av material och varor -402 -410 -534 -632 Inköp av tjänster -316 -349 -532 -402 Realisationsförluster och utrangeringar -17 -37 -17 -37 Kostnader sålda exploateringsfastigheter -54 -135 -26 -98 Bolagsskatt -99 -135 Övriga verksamhetskostnader -279 -312 -756 -766 -10 401 -10 496 -13 887 -13 821 Avgår jämförelsestörande poster som redovisas på egen rad, se not 5 82 180 56 143 Summa verksamhetens kostnader -10 319 -10 316 -13 831 -13 678 Not 5 Jämförelsestörande poster Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Verksamhetens nettokostnader Realisationsresultat på anläggningstillgångar -12 -30 -9 -6 Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar -23 Resultat från exploateringsverksamhet 123 219 80 163 Avsättning deponi -13 -13 Befarad kostnad för ej genomfört projekt 1 Försäkringsersättning 7 11 7 11 Ersättning mödravårdsdirektivet -8 -8 Summa jämförelsestörande poster 106 192 66 137 114 Not 6 Skatteintäkter Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Preliminär kommunalskatt 7 286 7 605 7 286 7 605 Preliminär slutavräkning innevarande år 24 -42 24 -42 Justerad slutavräkning för föregående år -33 -1 -33 -1 Summa skatteintäkter 7 278 7 562 7 278 7 562 Kronor per invånare Preliminär skatteinbetalning 55 829 57 758 55 829 57 758 Preliminär slutavräkning för bokslutsåret 184 -319 184 -319 Slutavräkningsdifferens föregående år -253 -8 -253 -8 Summa skatteintäkter i kronor per invånare 55 760 57 431 55 760 57 431 Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Inkomstutjämning 1 247 1 361 1 247 1 361 Kostnadsutjämning -679 -733 -679 -733 Regleringsbidrag 399 348 399 348 Kommunal fastighetsavgift 240 253 240 253 Utjämningsbidrag LSS 21 32 21 32 Extra stöd för att öka bemanningen av sjuksköterskor och minska ande- 42 25 42 25 len timanställda inom äldreomsorgen Övriga generella bidrag från staten 4 1 4 1 Summa generella statsbidrag och utjämning 1 274 1 288 1 274 1 288 Kronor per invånare Inkomstutjämningsbidrag 9 555 10 336 9 555 10 336 Kostnadsutjämningsavgift -5 203 -5 567 -5 203 -5 567 Kommunal fastighetsavgift 1 839 1 921 1 839 2 643 Regleringsbidrag 3 057 2 643 3 057 1 921 Utjämningsbidrag LSS 161 243 161 243 Extra stöd för att öka bemanningen av sjuksköterskor och minska ande- 322 190 322 190 len timanställda inom äldreomsorgen Övriga generella bidrag från staten 31 8 31 8 Summa generella statsbidrag och utjämning per invånare 9 762 9 774 9 762 9 774 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning utgår ifrån antal invånare den 1 november året före. Antal invånare i november året före 130 506 131 671 130 506 131 671 115 Not 8 Finansiella intäkter Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Utdelning från koncernföretag 112 129 Utdelning på aktier och andelar 6 9 7 9 Realiserad vinst på försäljning av finansiella instrument 1 142 1 142 Orealiserad värdestegring och återföring av värdestegring på finansiella 44 -106 47 -109 instrument Ränta från koncernföretag 177 163 Andra ränteintäkter 17 8 43 16 Borgensavgifter 12 10 1 1 Valutakursdifferens på fordringar/skulder 10 Resultat från andelar i koncernföretag 103 26 Övriga finansiella intäkter 11 2 16 7 380 358 227 93 Avgår, jämförelsestörande poster enligt not 10 -45 -36 -150 -60 Summa finansiella intäkter 335 322 77 33 Not 9 Finansiella kostnader Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Räntekostnader -279 -242 -402 -340 Finansiell kostnad, förändring av pensionsavsättningar -84 -40 -87 -41 Valutakursförluster -4 -4 Förlust vid försäljning av finansiella instrument -1 Orealiserad värdeminskning på finansiella instrument -11 -1 Övriga finansiella kostnader -1 -4 -10 -24 -364 -286 -515 -410 Avgår, jämförelsestörande poster enligt not 10 2 11 3 Summa finansiella kostnader -364 -284 -504 -407 Genomsnittlig upplåningsränta % 3,06 2,48 2,47 2,68 Genomsnittlig upplåningsränta % exklusive derivat 3,82 2,55 4,02 2,73 116 Not 10 Jämförelsestörande, finansiella poster Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Realiserad vinst vid försäljning av finansiella instrument 1 142 1 142 Orealiserad värdestegring på finansiella instrument 44 18 47 15 Orealiserad värdeminskning på finansiella instrument -124 -11 -124 Rearesultat vid avyttring av dotterföretag 103 26 Avsättning graviditetsersättning, ränta -2 -2 Summa jämförelsestörande, finansiella poster 45 34 139 57 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Ingående anskaffningsvärde 15 15 339 89 Investeringar 1 2 1 2 Försäljning, utrangering -1 -243 -4 Omklassificeringar -4 Årets valutakursdifferenser -4 Utgående anskaffningsvärde 15 17 89 87 Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -12 -12 -189 -84 Försäljning, utrangering 1 111 4 Årets valutakursdifferenser 2 Omklassificeringar 4 Avskrivningar -1 -1 -8 -2 Utegående ackumulerade avskrivningar -12 -13 -84 -82 Utgående redovisat värde 3 4 5 6 Specifikation Goodwill Uttagsrättighet vattenkraft Licensavgifter för IT- och telesystem 3 4 5 6 Övrigt 3 4 5 6 Genomsnittlig nyttjandetid, år 5 5 5 5 117 Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Ingående anskaffningsvärde 13 901 14 621 37 039 38 902 Inköp 225 316 483 550 Försäljning/ utrangering -40 -222 -110 -89 Överföringar 535 552 1 489 1 625 Utgående anskaffningsvärde 14 621 15 268 38 902 40 988 Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -4 853 -5 260 -13 796 -14 695 Försäljning/ utrangering 28 136 86 60 Överföringar -7 -1 -2 -3 Årets nedskrivningar/återföringar -27 Årets avskrivningar -428 -454 -983 -1 038 Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -5 260 -5 580 -14 695 -15 703 Utgående redovisat värde 9 361 9 688 24 207 25 285 Pågående investeringar Ingående anskaffningsvärde 608 662 2 248 2 621 Inköp 607 665 1 933 2 473 Utrangeringar -7 -5 -11 -5 Överföringar -547 -555 -15 449 -1 577 Utgående anskaffningsvärde 662 766 2 621 3 512 Utgående redovisat värde totalt 10 023 10 455 26 828 28 798 Genomsnittlig nyttjandetid, år 33 33 38 38 118 Not 13 Maskiner och inventarier Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Ingående anskaffningsvärde 1 357 1 319 2 011 2 017 Inköp 90 126 104 212 Försäljning/ utrangering -131 -46 -149 -55 Överföringar 3 1 51 4 Utgående anskaffningsvärde 1 319 1 400 2 018 2 180 Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -895 -858 -1 264 -1 252 Försäljning/ utrangering 129 38 147 46 Överföringar 6 6 Årets avskrivningar -98 -100 -141 -148 Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -858 -920 -1 252 -1 356 Utgående redovisat värde 462 480 765 825 Därav finansiell leasing 39 37 39 60 Bedömd genomsnittlig nyttjandetid, år 7 7 8 8 119 Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Aktier, andelar kommunkoncernföretag mm Kraftringen AB, 824 st (82,39%) 1 649 1 649 Lunds Rådhus AB (100%), som äger 100% av: 8 58 - Lunds Kommuns Fastighets AB, Lunds Kommuns Parkerings AB, Visit Lund AB, Fastighets AB Lund Arena Andelskapital i Kommuninvest 118 118 118 118 AB Sydvatten 57 57 57 57 Science Village Scandinavia AB 13 13 13 13 Kommunassurans Syd Försäkrings AB 5 5 5 5 Kännedomen i Lund AB 9 9 Conduttore AB 26 26 Diabasen 8 i Lund 3 Ideon Open AB 0 0 0 SYSAV, 846 st 1 1 1 1 Andelar i intresseföretag (50%) 94 43 Andra långfristiga placeringar 21 11 Summa aktier, andelar kommunkoncernföretag mm 1 851 1 901 344 286 Långfristig utlåning Lunds Kommuns Fastighets AB 3 000 3 500 Fastighets AB Lund Arena 30 Lunds kommuns Parkerings AB 100 250 VA Syd 1 384 1 627 SVS Science Village Scandinavia 60 60 60 60 Summa långfristig utlåning 4 574 5 437 60 60 Andra långfristiga fordringar Stöd till föreningar 14 14 14 14 Lunds Rådhus AB 194 194 Uppskjuten skattefordran 2 2 Andra långfristiga fordringar 88 75 Summa andra långfristiga fordringar 208 208 104 91 Bostadsrätter 32 32 32 32 Summa finansiella anläggningstillgångar 6 664 7 577 540 469 Kraftringen AB är ett holdingbolag som ägs av Lund, Lomma, Eslöv och Hörby kommuner. Holdingbolaget äger Kraft- ringen Energi AB, som är ett operativt moderbolag. Lunds kommun äger 82,39 % i Kraftringen AB. 120 Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Södra stambanan, Klostergårdens station Totalt bidrag 148 148 148 148 Ackumulerad upplösning -6 -12 -6 -12 varav årets upplösning -6 -6 -6 -6 142 135 142 135 Skyttelbron till Kristallen Totalt bidrag 19 19 19 19 Ackumulerad upplösning -8 -9 -8 -9 varav årets upplösning -1 -1 -1 -1 11 10 11 11 Väg 798 Genarp-Esarp-Kyrkheddinge Totalt bidrag 1 1 1 1 Ackumulerad upplösning 0 0 0 0 varav årets upplösning 0 0 0 0 1 1 1 1 Summa bidrag till infrastruktur 154 147 154 147 Bidragen upplöses på 25 år Not 16 Förråd, lager och exploateringsområden Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Förråd 4 5 123 91 Exploateringstomter till försäljning 322 295 322 295 Summa förråd, lager och exploateringsområden 326 300 445 386 121 Not 17 Kortfristiga fordringar Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Kundfordringar 206 204 355 520 Förmedlade lån till koncernföretag 974 550 Kommunalskattefordringar 93 124 93 124 Övriga kortfristiga fordringar 175 233 59 395 Upplupna generella statsbidrag 145 3 145 3 Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 4 4 Fordran kommunal fastighetsavgift 173 193 173 193 Övriga förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 347 352 747 672 Summa kortfristiga fordringar 2 117 1 657 1 576 1 907 Not 18 Kortfristiga placeringar Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Aktier, aktiefondandelar, aktieindexobligationer Anskaffningsvärde 240 522 245 527 Värdereglering 153 47 155 49 393 570 400 576 Obligationer mm Anskaffningsvärde 0 0 18 20 Värdereglering 0 0 0 0 18 20 Räntetak, räntebevis 6 6 Summa anskaffningsvärde vid årets slut 240 522 269 547 Summa orealiserad värdestegring vid årets slut 153 47 155 49 Summa kortfristiga placeringar 394 570 424 602 Kommunens finansiella instrument innehas för att generera avkastning eller värdestegring och värderas till verkligt värde. 122 Not 19 Eget kapital Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Ingående eget kapital 7 070 7 028 10 818 11 006 - varav resultatutjämningsreserv 1 540 1 449 1 540 1 449 - varav resultatreserv 0 0 0 0 Valutaomräkningsdifferens 13 0 Minoritetsintressen -5 2 Ändrad redovisningsprincip Korrigering -3 Justerat förvärvat kapital hänförligt till minoritet -40 -90 Årets resultat -42 504 223 786 Utgående eget kapital 7 028 7 532 11 006 11 704 - varav resultatutjämningsreserv 1 449 1 449 1 449 1 449 - varav resultatreserv 0 415 0 415 Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Alla belopp är inklusive särskild löneskatt Ingående avsättning 1 013 1 362 1 051 1 403 Nyintjänad pension 288 25 291 28 Nya efterlevandepensioner 0 0 0 Årets utbetalningar -32 -36 -34 -38 Ränte- och basbeloppsuppräkning 104 50 107 51 Ändrat livslängdsantagande i RIPS Förändring löneskatt Övrigt -11 1 -12 -1 Utgående avsättning 1 362 1 402 1 403 1 443 123 Not 21 Andra avsättningar Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Avsättning för kommande exploateringsutgifter 36 36 Markåterställning efter tillfälliga paviljonger 18 18 Befarad ersättning för ej genomfört projekt Uppskjuten skatt 1 204 1 323 Övriga avsättningar 44 23 58 28 Summa andra avsättningar 44 77 1 262 1 405 Mark- Skadestånd Övriga Förändringar under året Exploatering återställning och liknande avsättningar Årets ingående avsättning 0 0 0 44 Nya avsättningar 36 18 10 Ianspråktagna avsättningar -31 Omklassificering Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning 36 18 0 23 124 Not 22 Långfristiga skulder Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Lån i bank och kreditinstitut 2 176 2 123 11 385 12 874 Lån för vidareutlåning 4 474 5 377 60 60 Revers VA Syd 57 57 Finansiell leasing 31 30 31 30 Förutbetalda intäkter, exploateringsersättning 157 189 100 189 Förutbetalda intäkter, investeringsbidrag 444 429 476 463 Övriga långfristiga skulder 89 Summa långfristiga skulder 7 339 8 205 12 052 13 706 Kommunen gör upplåning för direkt vidareutlåning till framför allt VA Syd och Lunds kommuns Fastighets AB. Statligt investeringsbidrag periodiseras på i genomsnitt 33 år, vilket är lika med nyttjandeperioden för de tillgångar som bidraget avser. Uppgifter om lång- och kortfristig upplåning Genomsnittlig ränta % 3,06 2,48 2,47 2,67 Genomsnittlig ränta % exklusive derivat 3,82 2,55 4,02 2,60 Genomsnittlig kapitalbindningstid, år 2,62 år 2,62 2,45 år 2,32 år Kapitalförfall, andel av lån -1 år 26 % 21 % 22 % 29 % -1 -3 år 24 % 36 % 39 % 33 % -3 -5 år 45 % 35 % 36 % 33% -5 -10 år 4 % 8 % 3 % 5 % över 10 år 0 % 0 % 0 % 0 % Genomsnittlig räntebindningstid, inklusive derivat 1,79 år 1,61 år 3,29 år 2,19 år Genomsnittlig räntebindningstid, exklusive derivat 0,57 år 0,46 år 0,44 år 0,36 år Marknadsvärde säkringsinstrument Säkrad låneskuld 3 175 3 475 9 965 9 944 Marknadsvärde derivat (mnkr) 24 20 158 107 Lån om 1 180 mnkr som förfaller inom 1 år utgörs av kommuncertifikat som oftast har en löptid på 3–4 månader. Vid löptidens slut emitteras nya kommuncertifikat. Om kommunen inte lyckas emittera nya certifikat finns tillgång till kreditlöften i form av kreditfaciliteter och checkräkningskrediter uppgående till 3 900 mnkr. 125 Not 23 Kortfristiga skulder Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 1 900 1 400 1 928 1 656 Lån för vidareutlåning 900 550 Leverantörsskulder 545 534 924 1 043 Personalens skatter, avgifter och avdrag 196 204 210 219 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 335 395 407 459 Upplupna pensionskostnader 353 273 354 274 Andra kortfristiga skulder 113 576 195 92 Förutbetalda avgifter, VA och renhållning 20 20 Förutbetalda generella statsbidrag 26 26 Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 9 8 9 8 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 255 344 1 284 1 595 Summa kortfristiga skulder 4 653 4 283 5 358 5 346 Kommunen har ett kommuncertifikatprogram, varav delar har vidareutlånats till Lunds kommuns Fastighets AB. Not 24 Panter och därmed jämförliga säkerheter Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Inga panter eller därmed jämförliga säkerheter 126 Not 25 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp i balansräkningen Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar Ingående ansvarsvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 2 020 2 065 2 020 2 065 inklusive löneskatt Årets utbetalningar -153 -154 -153 -154 Ränte- och basbeloppsuppräkning 164 85 164 85 Ändrat livslängdsantagande i RIPS Övrigt 33 3 33 4 Utgående pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 2 065 1 999 2 065 2 000 Övriga upplysningar avseende pensioner Aktualiseringsgrad 97 % 97 % 97 % 97 % Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension enligt PBF 1 2 1 2 Antal förtroendevalda med rätt till omställningsstöd enligt OPF-KL 6 6 6 6 Antal anställda med rätt till visstidspension 0 0 0 0 127 26 Övriga ansvarsförbindelser Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Borgensåtagande kommunala bolag Borgen för lån Lunds Kommuns Fastighets AB 2 400 2 400 Lunds Kommuns Parkering AB 200 150 Sydvatten AB 401 429 401 429 Borgen för pensionsutfästelser Kraftringen AB 3 001 2 979 401 429 Övriga borgensförbindelser Borgen för lån Stiftelser 8 8 8 8 Föreningar 3 3 5 6 Intresseföretag 825 508 Borgen för pensionsutfästelser 12 11 12 11 Summa övriga borgensförpliktelser 23 22 850 532 Borgensförpliktelser totalt 3 024 3 000 1 251 961 Andra förpliktelser Övre gränser för koncernkontokrediter Lunds Kommuns Fastighets AB 200 200 Lunds Kommuns Parkerings AB 100 100 Kraftringen AB 200 200 Lunds Rådhus AB 10 10 Visit Lund AB 5 5 515 515 0 0 Summa övriga ansvarsförbindelser 3 539 3 515 1 251 961 Kommunfullmäktige beslutar årligen om en ram om kommunal borgen samt vidareutlåning för Lunds Kommuns Fastig- hets AB, Lunds Kommuns Parkerings AB och VA Syd. Ramen inkluderar även bolagets utnyttjade kredit på koncernkontot. Lunds kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktel- ser. Samtliga kommuner som per 2024-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindel- ser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. 128 Not 27 Leasing Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal Minimileaseavgifter som förfaller till betalning: - inom 1 år -369 -367 -156 -162 - mellan 1 och 5 år -1 057 -1 057 -288 -302 - senare än 5 år -648 -699 -66 -118 -2 074 -2 123 -510 -582 Finansiella leasingavtal Maskiner och inventarier Minimileaseavgifter som förfaller till betalning: - inom 1 år -8 -7 -12 -10 - mellan 1 och 5 år -31 -30 -45 -42 - senare än 5 år -5 -2 -39 -37 -62 -54 Summa leasingåtagande -2 113 -2 161 -572 -636 Not 28 Justering för ej likvidpåverkande poster Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Av- och nedskrivningar 527 555 1 132 1 214 Upplösning av bidrag till infrastruktur 7 7 7 7 Upplösning investeringsbidrag, försäljningsintäkter -60 -67 -53 -55 Gjorda/återförda avsättningar 355 109 498 219 Orealiserade värdeförändringar av placeringsmedel -44 106 -47 106 Orealiserade valutakursförändringar 13 Resultatandel i intresseföretag 10 6 Reavinst/reaförlust 12 30 9 6 Skattekostnader Övriga ej likvidpåverkande poster 3 5 -27 Summa justering för ej likvidpåverkande poster 800 744 1 569 1 476 129 Not 29 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Kommunen Koncernen 2024 2025 2024 2025 Räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 1,0 1,0 1,7 1,0 Förtroendevalda revisorer 0,2 0,2 0,2 0,4 Auktoriserade revisorer (lagstadgad revision) 2,1 2,5 Summa kostnad för räkenskapsrevision 1,2 1,2 4,0 3,9 Övrig revision Sakkunnigt biträde 2,1 2,1 2,1 2,3 Förtroendevalda revisorer 1,1 1,1 1,1 1,5 Övriga tjänster 0,9 0,8 Summa kostnad för övrig revision 3,2 3,2 4,1 4,6 Total kostnad för revision 4,4 4,4 8,1 8,5 130 Not 30 Koncerninterna förhållanden Räntor och Enhet Ägd andel Försäljning Utdelning borgensavgifter Ägd andel direkt eller via Lunds % Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Givna Mottagna Rådhus AB Kommunen 90 447 175 8 129 Lunds Rådhus AB 100 3 2 0 25 30 Lunds Kommuns 100 273 166 5 126 30 Fastighets AB Lunds Kommuns 100 3 43 11 Parkerings AB Visit Lund AB 100 26 2 Fastighets AB 100 5 1 0 Lund Arena Kraftringen AB 82,4 220 28 3 104 Räddningstjänsten 22,5 19 3 Syd VA Syd 18,6 80 26 38 Enhet Ägd andel Lån Borgen % Givna Mottagna Givna Mottagna Kommunen 5 927 2 550 Lunds Rådhus AB 100 Lunds Kommuns 100 4 050 2 400 Fastighets AB Lunds Kommuns 100 250 150 Parkerings AB Visit Lund AB 100 Fastighets AB 100 Lund Arena Kraftringen Energi 82,4 AB Räddningstjänsten 22,5 Syd VA Syd 18,6 1 627 131 Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Lunds kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll, med beaktande av ovan beskrivning av en otillräcklig dokumentation, har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att balanskravet efterlevs. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen gör bedömningen att resultatet är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer utifrån vår granskning att så är fallet. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi åberopar bifogad redogörelse och de rapporter som inte tidigare tillställts fullmäktige. Övriga rapporter har översänts till fullmäktige löpande under året. Förtroendevald revisor Nils-Eric Feltenheim-Nordh har inte deltagit i beredning och beslut avseende arbetsmarknads- och socialnämnden. Lund 2026-04-09 ,,,-~, - / .·• /1 .. •· / _,...· 1·.,;1 ' \ / ;- y /-·---- �7��;{' � Peter Bengtsson Lennar.t Nilsson Lars Trägen Ordförande Vice &rdförande Andre vice ordförande s vLfL_L ·b.::r� •�--vy.,/\� Britt Svensson Mats Linden Anders Edström 7;w�0�Ji k \-2__"--� Tamas Osvath Karin Löwhagen tk,?f/9�� r A '"'" Q_ /llt14uz /fl/4Wt1 f,r� Bengt Svensson Nils-Eric-Feltenheim-Nord� �s Ebbesson ;p,� . / 11tL#Jl0-- 1,1_;/, I/ !}I/! f ·- ¼ 1/111111 �cA�\m� Håkan Magnusson Ingrid Persson Edvin Sj öst .'nd,. ;f //v' :/j Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Redogörelse för revisorernas verksamhet 2025, se bilaga 1 Granskning av årsredovisning 2025, se bilaga 2 Det sakkunniga biträdets yttrande om årsredovisningen, se bilaga 3 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet, se bilaga 4 Revisionsberättelser och granskningsrapporter bifogas Lunds kommun för: Granskningsrapport, Lunds Rådhus AB Granskningsrapport, Visit Lund AB Granskningsrapport, Fastighets AB Lund Arena Granskningsrapport, Lunds Kommuns Parkerings AB Granskningsrapport, Lunds Kommuns Fastighets AB Granskningsrapport, Ideon AB Granskningsrapport, Kraftringen AB Granskningsrapport, Kraftringen Energi AB (pub}) Granskningsredogörelse, KraftringenAB 2025 Granskningsrapport Modity Energy Trading AB Revisionsberättelse och granskningsrapport, Science Village Scandinavia AB Revisionsberättelse och granskningsrapport, SYSAV Revisionsberättelse och granskningsrapport, SYSAV Industri AB Granskningsrapport, Lunds Samordningsförbund (Finsam Lund) (ej klar, skickas ut i särskild ordning) Revisionsberättelse, Stiftelsen Arenan ( ej klar, skickas ut i särskild ordning) Revisionsberättelse, Räddningstjänsten Syd Revisionsberättelse, VA SYD Redovisning av särskilda och tillkommande uppdrag 2025 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Särskilda uppdrag 3 2.1 En tillitsbaserad styrning och ledning 4 2.2 Sveriges tryggaste kommun 5 2.3 Fler Lundabor i arbete 10 2.4 Klimatneutralitet 2030 11 2.5 Uppdrag utan koppling till KF-mål 15 3 Tillkommande uppdrag 24 Foto framsida: Fredrik Åkerberg 2 1 Inledning I kommunens ekonomi och verksamhetsplan (EVP) 2025–2027 beslutade kommunfullmaäktige om ett antal Särskilda uppdrag, som destinerades till en eller flera naämnder. Motioner och liknande initiativ resulterar ibland i att uppdrag laämnas till naämnderna. Saådana uppdrag benaämns i Lund som Tillkommande uppdrag. 2 Särskilda uppdrag I EVP 2025–2027 fattade kommunfullmaäktige beslut om sammanlagt 33 saärskilda uppdrag. Vid utgaången av 2025 var 24 av dessa avslutade och 9 paågaående. Samtliga av de 9 paågaående uppdragen aär foärlaängda genom beslut i EVP 2026–2028. Nedan foäljer redovisningen av de saärskilda uppdragen, foärdelade per kommunfullmaäktige-maål. Av tabellerna framgaår uppdragets benaämning, vilken eller vilka naämnder som ansvarar foär uppdraget, status, slutdatum och foärvaltningens uppfoäljningskommentar. 3 2.1 En tillitsbaserad styrning och ledning Tabellen nedan visar samtliga saärskilda uppdrag som kommunfullmaäktige beslutat om inom ramen foär maålomraådet En tillitsbaserad styrning och ledning. I en del fall riktar sig uppdraget till mer aän en naämnd, detta framgaår i foärekommande fall under "Ansvarig naämnd". Särskilda uppdrag - En tillitsbaserad styrning och ledning Minskad administration för lärarna Ansvarig nämnd Status Pågående Kommunstyrelsen Barn- och skolnämnden Slutdatum 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Inom uppdraget har förvaltningen drivit en pilot i projektform med fyra skolor: Lerbäckskolan, Vikingaskolan, Delfinskolan och Palettskolan. Tillsammans har de tagit fram ett digitalt verktyg för att minska lärarnas administration, anpassningsbart efter olika skolors förutsättningar. Verktyget, som görs tillgängligt för alla skolor under 2026, möjliggör erfarenhetsutbyte kring administrativa arbetsuppgifter och lösningar, exempelvis om uppgifter kan omfördelas, tas bort eller effektiviseras. Användningen följs upp under kommande år. Sedan augusti 2024 är en ny skolplattform införd. Fokus har varit att utveckla digitala arbetssätt, öka systemintegration och minska dubbelarbete. Flera analoga processer, bland annat kring frånvaro och elevärenden, har digitaliserats. Pilot av Edlevo Skolschema visar ökad överblick och minskad administrativ belastning inför breddinförande. En pilot med integrerat AI-verktyg för planering och administration visar att nyttan främst beror på kompetens och användning snarare än nya verktyg. Därför har riktade utbildningsinsatser genomförts för att stärka praktisk användning av befintliga AI-stöd. Under 2025 breddinfördes SpeceLina efter en lyckad pilot. Den AI-baserade chattboten ger vägledning i det främjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbetet, är anpassad till lokala rutiner och nationella styrdokument och ska stärka samverkan, systematik och rättssäker dokumentation. Uppföljning hösten 2025 visar att verktyget upplevs som ett konkret stöd, särskilt vid anpassningar, dokumentation och åtgärdsprogram, samt att det sparar tid och ökar rättssäkerheten. Implementeringen fortsätter med fokus på att frigöra tid för lärande och mående. Inför läsårsstarten 2025/2026 togs ett gemensamt digitalt skolstarts-stöd fram för skolor och vårdnadshavare. Uppföljning visar att stödet upplevs som värdefullt och tidsbesparande, med positiv återkoppling från vårdnadshavare. Arbetet fortsätter inför läsårsstarten 2026/2027. 4 2.2 Sveriges tryggaste kommun Tabellen nedan visar samtliga saärskilda uppdrag som kommunfullmaäktige beslutat om inom ramen foär maålomraådet Sveriges tryggaste kommun. I en del fall riktar sig uppdraget till mer aän en naämnd, detta framgaår i foärekommande fall under "Ansvarig naämnd". Särskilda uppdrag - Sveriges tryggaste kommun Motverka ensamhet hos äldre Ansvarig nämnd Status Vård- och Avslutad omsorgsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Flera hundra brukare inom hemvården deltar varje vecka i hälsofrämjande gruppaktiviteter och utflykter ledda av undersköterskor. Under 2025 registrerades totalt 3 812 besök, inklusive 252 nya brukare som alla återkom efter första träffen. Aktiviteterna har bidragit till ökad social gemenskap, fler vardagsaktiviteter och bättre tillgång till kultur. Träffpunktsverksamheten arbetar aktivt för att nå seniorer som upplever ofrivillig ensamhet och antalet aktiviteter och besökare har ökat med över 15 procent jämfört med föregående år. Majoriteten av aktiviteterna drivs av deltagarna själva. Ribbingskas promenadprojekt har under året fortsatt inom ramen för forskningsprojektet OUT-FIT. Projektet syftar till att främja fysisk aktivitet och social samvaro genom regelbundna promenader anpassade efter de boendes förmåga. Under försommaren presenterade OUT-FIT-projektet sin slutrapport och har lämnat förslag till Socialstyrelsen om att anta nationella rekommendationer baserade på projektets resultat. Inom särskilt boende finns ett brett utbud av lokala initiativ. Flera boenden samverkar med frivilligorganisationer och civilsamhälle, medan andra arbetar med temagrupper, återkommande träffar för boende med gemensamma intressen, eller samarbete över generationsgränser. Digitala och interaktiva hjälpmedel används på vissa enheter för att stimulera aktivitet och delaktighet. Sinnesstimulans, musik, taktila aktiviteter och anpassning av den fysiska miljön lyfts särskilt fram inom demensinriktade boenden som viktiga inslag för att skapa trygghet och minska upplevelsen av ensamhet. I september öppnades även en mötesplats för äldre inom LSS. 5 Särskilda uppdrag - Sveriges tryggaste kommun Trygghetspaket för Lunds kommun Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Arbetet inom trygghetspaketet har under 2025 genomförts i bred samverkan mellan kommunens förvaltningar, flera nämnder, polisen och civilsamhället, med utgångspunkt i kommunens gemensamma lägesbild och åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete. Insatserna har kombinerat åtgärder i den fysiska miljön med sociala och förebyggande insatser för att stärka tryggheten i bostadsområden och offentliga miljöer. Miljönämndens förstärkta brottsförebyggande tillsyn har bidragit till att fler brister i boendemiljöer och olovliga bostäder har kunnat uppmärksammas och åtgärdas genom ett myndighetsgemensamt arbetssätt. Trygghetsvärdar i Södra Sandby har utvärderats positivt och permanentas från 2026, medan arbetet med grannsamverkan har planerats för fortsatt utveckling. Inom skolsäkerheten har larmverktyget CoSafe införts och pilotprojekt genomförts i Veberöd. Sociala insatser mot våld i nära relationer och människohandel har stärkts under året, bland annat genom riktade åtgärder och genomförandet av kampanjen En vecka fri från våld. Samtidigt har socialpreventiva insatser utvecklats genom utbildningar i evidensbaserade metoder och breda kompetenshöjande insatser för kommunens medarbetare. Nattvandringar i samverkan med föreningslivet har utvecklats till ordinarie verksamhet och kompletterats med trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön. PAKET: Beredskapspaket för Lunds kommun Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Arbetet med att stärka kommunens robusthet har under året gett konkreta resultat genom att beredskapsperspektivet nu inkluderats i centrala styrdokument som Mat- och måltidsplanen samt Energiplanen. För att trygga försörjningen av samhällsviktiga verksamheter vid allvarliga störningar har projektering skett av en första strategisk enhet, samtidigt som en dedikerad organisation för hantering av kommunala reservkraftaggregat har bildats inom servicenämnden. Den fysiska beredskapen har därtill förstärkts genom att beredskapslagret kompletterats med utrustning som fältkök, serveringstält, nödvattentankar och latrinhinkar, vilket skapar förutsättningar för att upprätthålla verksamhet även vid vattenavbrott. Fältköksutrustningen har dessutom genomgått två framgångsrika praktiska tester under hösten. 6 Särskilda uppdrag - Sveriges tryggaste kommun Förebygga och motverka problematisk skolfrånvaro Ansvarig nämnd Status Pågående Arbetsmarknads- och socialnämnden Slutdatum Barn- och skolnämnden 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Barn- och skolnämnden samt arbetsmarknads- och socialnämnden har under 2025 intensifierat sitt gemensamma arbete för att sänka trösklarna mellan skola och socialtjänst. Arbetet syftar till att genom tidiga insatser och stärkt samverkan minska den problematiska skolfrånvaron och främja trygga uppväxtvillkor. För att skapa en gemensam struktur i hela kommunen har förvaltningarna tagit fram en enhetlig modell för närvarofrämjande arbete. Modellen bygger på nationell och intern "best practice" och utgår från elevens närvarostatus för att koppla på rätt nivå av främjande, förebyggande eller åtgärdande insatser. Ett arbete pågår nu med att göra modellen interaktiv och lättillgänglig för att underlätta implementering i verksamheterna och därmed minska den administrativa bördan för enskilda lärare. Under året har en ny samverkansmodell testats i pilotform inom skolområde Norra Fäladen (Delfinskolan, Backaskolan och Fäladsskolan). Inom ramen för piloten har arbetsmarknads- och socialförvaltningen rekryterat en kontaktsocionom som arbetar direkt tillsammans med skolornas närvarosamordnare och elevhälsorepresentanter. Syftet är att genom ett uppsökande och motiverande arbete erbjuda samordnat stöd i ett tidigt skede, innan frånvaron hunnit bli befäst. Genom det externa projektet Presentia – hållbar skolnärvaro i Lund har antalet skolsociala team utökats kraftigt under 2025. Grundskola: Totalt verkar nu tre team mot sex skolor (Gunnesbo/Fäladsgården, Järnåkra/Killebäck och Nyvång/Genarp). Fokus ligger på elever med en begynnande frånvaro på 10–25 procent. Resultaten visar på en tydligt positiv utveckling gällande både närvaro och självskattat mående hos eleverna. Gymnasieskola: Tack vare den nya socialtjänstlagen har en särskild satsning initierats på gymnasienivå. Ett nytt team har bildats för att bryta negativ utveckling hos elever på gymnasieskolan Vipan, med sikte på att successivt stärka elevhälsoarbetet på resterande gymnasieskolor. Sammanlagt har cirka 30 elever och deras vårdnadshavare hittills deltagit i projektformerna med goda resultat. De viktigaste framgångsfaktorerna som identifierats är: Starka relationer: De ärenden som uppvisat bäst resultat är de där eleven har en tydlig vuxen anknytningsperson i skolmiljön. Tidig samverkan: Vårdnadshavare betonar värdet av att få stöd i ett tidigt skede, vilket ökar tilliten mellan hem, skola och socialtjänst. Tvärprofessionellt stöd: Kombinationen av skolsocial kompetens och pedagogisk närvaro fördjupar förståelsen för elevens unika situation. Arbetet med att utveckla och permanenta dessa samverkansformer fortsätter under 2026. 7 Särskilda uppdrag - Sveriges tryggaste kommun Förebyggande trygghetsinsats för äldre Ansvarig nämnd Status Vård- och Avslutad omsorgsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Förebyggande hembesök har under 2025 erbjudits seniorer i 75- och 80-års åldern. Erbjudandet skickades ut via brev och innehöll kortfattad information om hur äldre själva kan säkra sitt hem från brott och brand, samt möjlighet att boka ett förebyggande hembesök för de som önskade hjälp med att se över sin bostad och livssituation. Fokus för de förebyggande hembesöken har varit att främja hälsa, trygghet och fortsatt självständighet i vardagen. I de fall behov har uppmärksammats har personen fått stöd och vägledning och ibland hjälp med att komma i kontakt med rätt instans. I vissa fall har behoven också lett till direkta åtgärder så som hjälp med att byta batteri till brandvarnare eller ansöka om ett trygghetslarm. Under 2025 genomfördes 166 förebyggande hembesök. Förutom hembesök har Lunds kommun tillsammans med räddningstjänst och polis haft gemensamma informationsmöten för olika grupper och föreningar där totalt 316 personer närvarat. Uppföljning visar att cirka 70 procent kände sig tryggare efter besöket och 50 procent hade vidtagit åtgärder (de vanligaste var brandskydd, mer fysisk aktivitet, ställt sig i bostadskö). Förebyggande trygghetsinsats för personer med Ansvarig nämnd Status funktionsnedsättningar Vård- och Avslutad omsorgsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Erbjudande om hembesök har skickats ut till alla som har insatser inom LSS och bor i ordinärt boende. Under 2024 var det en person som önskade hembeök och detta genomfördes. Under 2025 är det ingen person som önskat hembesök. Arbetet kring genomlysning av brandskyddsarbetet fortgår. Förvaltningen deltar i det trygghetsskapande arbetet i Lunds kommun genom representant på de veckovisa SNÖ-mötena där kommunens förvaltningar, polisen, räddningstjänsten och Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) deltar. Vidare fortgår arbetet med att skapa en gemensam lägesbild för det trygghetsskapande arbetet där målgruppen personer med funktionsnedsättning är prioriterade. 8 Särskilda uppdrag - Sveriges tryggaste kommun Ökad beredskap för att skydda barn och äldre mot Ansvarig nämnd Status extremväder Pågående Kommunstyrelsen Servicenämnden Slutdatum Vård- och 2026-12-31 omsorgsnämnden Beslutad av Barn- och skolnämnden Kommunfullmäktige Kommentar Under året har servicenämndens arbetet med klimatanpassning av lokaler och utemiljöer utvecklats. Vid skolgårdsrenoveringar har ökad hänsyn tagits till värmeskydd och översvämningsrisker. I ny- och ombyggnadsprojekt för skolor och förskolor har analyser av värme- och dagvattenhantering integrerats, med ökad andel träd och grönska för att förbättra mikroklimat. Serviceförvaltningens landskapsarkitekter har involverats i större utsträckning för att säkerställa långsiktigt hållbara lösningar. Kommunen har också utvecklat sin kapacitet för datadriven klimatanpassning. Genom att kombinera ny skyfallskartering med tidigare värmekartering har riskområden med samverkande klimatrelaterade hot identifierats. Dessa används nu aktivt i planering och prioritering av åtgärder, särskilt inom skola och förskola där vissa nybyggda områden visat sig särskilt utsatta för värmestress. Flera konkreta åtgärder har genomförts eller planerats. Vid Häckeberga förskola har gårdsrenovering utformats med hänsyn till dagvattenflöden samt ökad plantering av träd och buskar. På Råbylundskolan, Guldåkerns förskola och Ängslyckans förskola har planer tagits fram för uppförande av pergolor som ger skugga under varma perioder. Vid Delfinens förskola och skola har nya träd- och buskplanteringar planerats för att hantera stående dagvatten och minska värmebelastning. Barn- och skolförvaltningen har under perioden investerat i solavskärmning på bland annat Fågelskolan, Lerbäckskolan, Tunaskolan och Nyvångskolan. Behov av solskydd i befintliga skollokaler behöver inventeras ytterligare och ligga till grund för fortsatt planering. För äldreomsorgens lokaler behöver arbetet under kommande år inriktas på att ta fram underlag för eventuella åtgärder, såsom installation av kyla, i syfte att förbättra inomhusklimat och minska risker vid värmeböljor. Arbetet förutsätter god framförhållning och samordning med berörda nämnder. 9 2.3 Fler Lundabor i arbete Tabellen nedan visar samtliga saärskilda uppdrag som kommunfullmaäktige beslutat om inom ramen foär maålomraådet Fler Lundabor i arbete. I en del fall riktar sig uppdraget till mer aän en naämnd, detta framgaår i foärekommande fall under "Ansvarig naämnd". Särskilda uppdrag - Fler Lundabor i arbete Nya arbetsmarknadsinsatser inom vuxenutbildningen Ansvarig nämnd Status Avslutad Arbetsmarknads- och socialnämnden Slutdatum Utbildningsnämnden 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Under perioden 2024–2025 har utbildningsförvaltningen startat sammanlagt fem kombinationsutbildningar (bransch-sfi): servicemedarbetare vård och omsorg, målare, undersköterska, lokalvårdare och arbete inom kök. Vidare har nya yrkesutbildningar i form av automationstekniker och kock startats i augusti 2025. Utbildningarna är förlagda till Campus Vipan. Inför hösten 2025 pausade utbildningsförvaltningen kombinationsutbildningen servicemedarbetare, eftersom uppföljning visade att färdigutbildade elever inte fick anställning inom vård och omsorg. 10 2.4 Klimatneutralitet 2030 Tabellen nedan visar samtliga saärskilda uppdrag som kommunfullmaäktige beslutat om inom ramen foär maålomraådet Klimatneutralitet 2030. I en del fall riktar sig uppdraget till mer aän en naämnd, detta framgaår i foärekommande fall under "Ansvarig naämnd". Särskilda uppdrag - Klimatneutralitet 2030 Cirkulärt byggande av infrastruktur Ansvarig nämnd Status Avslutad Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Under 2025 har arbetet fokuserat på att ta fram en färdplan för förvaltningens arbete med att minska klimatpåverkan och verka för ökat cirkulärt byggande i planering och anläggning av allmän platsmark/infrastruktur. Det aktiva arbetet i strategisk planering, med masshantering och klimatkrav i upphandling har fortsatt parallellt under året. Lönsamma energiinvesteringar med klimatnytta Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Pågående Servicenämnden Slutdatum 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Energianvändningen i kommunens fastighetsbestånd minskade med 2,9 procent jämfört med 2024. Arbetet under 2025 har präglats av den nyligen fastställda energistrategin, med utgångspunkt i LundaEko och kommunens energiplan. Nya rutiner och arbetssätt har möjliggjort framdrift i totalt 110 projekt. Fokus har legat på energieffektivisering med hög klimatnytta och kostnadsoptimering, främst inom ventilation och belysning. Genomförda insatser har minskat energianvändningen, ökat drifteffektiviteten, förbättrat inomhusklimatet, sänkt driftkostnader och minskat underhållsbehov. Exempel på åtgärder är byte och uppgradering av ventilationssystem, ersättning av belysning med LED, effektivare värme- och vattensystem via installation av avgasare, samt komplettering och nyinstallation av solcellsanläggningar dimensionerade utifrån takyta i stället för respektive fastighets elbehov. Detta har möjliggjort större anläggningar och ökad lokal elproduktion, från 1,49 GWh/år 2024 till 1,84 GWh/år 2025. Arbetet har också skapat nytta för andra nämnder genom förbättrad samordning i projekt som påverkar hyresgäster, särskilt vid om- och nybyggnationer. Fler solcellsprojekt planeras inför 2026. En långsiktig utmaning är tillvaratagandet av producerad el när den inte kan användas internt. Dialog pågår med elleverantörer och i projekt med fokus på lagring, flexibilitet och nya affärsmodeller. Koldioxidutsläppen från el och värme ökade något jämfört med år 2024. Det beror på att fjärrvärmen har haft högre koldioxidutsläpp under 2025 till följd av att Kraftringen importerade nästan 60 procent mer värme jämfört med tidigare. Den importerade värmen har större utsläpp än Kraftringens egen produktion. 11 Särskilda uppdrag - Klimatneutralitet 2030 Program för laddinfrastruktur i hela kommunen Ansvarig nämnd Status Avslutad Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar I januari slutfördes den andra tjänstekoncessionsupphandling, där kommunen upplåter mark åt leverantörer för etablering av laddstolpar. För att öka intresset för upphandlingen och få in fler anbud än vid den första upphandlingen, som genomfördes 2024, hade flera justeringar gjorts. Bland annat hade ersättningen höjts och fler attraktiva platser hade lagts till. Dock var marknadens intresse fortsatt svalt och endast åtta platser kunde tilldelas. Totalt har nu 21 platser tilldelats leverantör och ca 70 laddpunkter kommer totalt att installeras på dessa platser. Av dessa driftsätts ca 25 laddpunkter på sju geografiska platser under december. För övriga platser pågår antingen fortsatt projektering eller väntan på nätanslutning. Leverantörerna har indikerat att nätägarna har långa ledtider när det kommer till nätanslutningen, ca 6–12 månader. För att öka attraktiviteten inför nästa upphandling gjordes en undersökning av marknaden under våren och detta kommer att resultera i ytterligare justeringar i upphandlingsunderlaget inför nästa upphandling. Upphandlingen har dragit ut på tiden då marknadens önskemål kring förutsättningarna har behövt undersökas internt, till exempel möjligheten att ansluta laddpunkter till fastighetselen. Ny upphandling väntas annonserar under våren. Under arbetets gång har det kunnat konstateras att det finns många utmaningar kopplade till frågan. I förhållande till antalet laddbara bilar i kommunen är redan tillgången till laddinfrastruktur relativt god i Lund, om än inte jämnt fördelat sett till geografin. Kommunen har heller inte särskilt mycket mark där det är lämpligt eller attraktivt att sätta upp laddinfrastruktur. Detta kan vara bidragande orsaker till det svaga intresset från marknaden. De laddpunkter som nu tas i drift kommer att utgöra en klar förbättring sett till den geografiska spridningen. 12 Särskilda uppdrag - Klimatneutralitet 2030 Klimatpaket för Lunds kommun Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Klimatpaketet förstärker samverkan kring näringslivets klimatomställning genom bland annat CoAction Lund - systemdemonstrator med fokus på Lunds innovationsdistrikt. Projektmedel har beviljats av Vinnova motsvarande ca 20 miljoner kronor för genomförandefasen som sträcker sig fram till och med 2026. För att för att utveckla och förlänga arbetat med CoAction Lund har ytterligare medel säkrats via regionalfonden som delfinansierar kommunens samordning till och med 2028. Ytterligare 11 partners har anslutit sig till CoAction och totalt uppgår det nu till 36 organisationer som tillsammans täcker in cirka 50 procent % av alla anställda i Lund. Satsningen på energigemenskaper via EnergyNet fortsätter och en uppskalning tillsammans med Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) planeras på Väster. Insatser pågår för klimatneutralt och cirkulärt byggande samt minskad klimatpåverkan från masshantering. Klimatkampanjen Lunderbar genomfördes under vecka 47 för att synliggöra Lunds höga klimatambitioner och det arbete som pågår för att nå kommunens mål. Kampanjen syntes på kommunens stortavlor, lund.se samt i digitala kanaler, och lyfte allt från små privata initiativ till större kommunala satsningar. Genom att samla dessa insatser använde kampanjen ett nytt angreppssätt inom klimatkommunikation, med målet att stärka Lunds position som en föregångare i klimatfrågorna. Inom upphandlingsområdet utvecklas arbetet med fokus på cirkulära krav i upphandlingar samt minskade konsumtionsbaserade utsläpp. En miljö-spendanalys har tagits fram som visar klimatutsläppen från kommunens inköp av varor och tjänster. Analysen indikerar att utsläppen från kommunens inköp, ca 4 miljarder kronor per år, är större än de totala utsläppen från transporter i kommunens geografiska område. Inköp av vårdtjänster och byggentreprenader de största områdena. Pilotprojekt: Hållbart resande Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Utbildningsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Förvaltningen beviljades 2025 medel ur Lunds klimatpaket för att genomföra pilotprojekt för hållbart resande. Syftet med pilotprojektet var att utbildningsförvaltningens skolor under 2025 skulle kunna söka ersättning för merkostnader vid resor där flyg valts bort till fördel för tåg eller buss. Detta pilotprojekt har inte fallit väl ut och tilldelade medel har inte använts. Några orsaker är följande: • Många resor för våren 2025 bokades redan under hösten 2024 när anslaget inte fanns. • Tåg väljs redan idag där det anses praktiskt möjligt. • De resande elevernas rätt till kvalificerad undervisning anses svår att uppfylla vid långa tågresor. 13 Särskilda uppdrag - Klimatneutralitet 2030 Plocket – hållbar möbelhantering Ansvarig nämnd Status Pågående Servicenämnden Renhållningsstyrelsen Slutdatum 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Under året har serviceförvaltningen lett projektet Plocket – hållbar möbelhantering, samordnat med en pilot för återbyggdepå, vilket har lagt grunden för ett samlat och cirkulärt arbetssätt för möbler och byggmaterial inom kommunen. Under hösten har fokus legat på att etablera den operativa verksamheten med tillträde till lokaler, rekrytering av handledare och uppbyggnad av en fungerande återbrukscentral. En central framgångsfaktor har varit idrifttagningen av den digitala plattformen CCBuild, som nu är kopplad till Lunds marknadsplats. Detta möjliggör en effektiv inventering och cirkulation av möbler mellan förvaltningar, vilket direkt minskar behovet av nyinköp. Hittills har 7112 produkter inventerats i systemet, vilket motsvarar en potentiell besparing på 298 ton koldioxid och 16 miljoner kronor. Plocket fungerar även som en arena för social inkludering. Genom samverkan med arbetsmarknads- och socialförvaltningen skapas praktikplatser och arbetsträning, vilket bidrar till målet att få fler Lundabor i arbete. För att förankra arbetssättet har omfattande kommunikationsinsatser genomförts, inklusive utbildningar och öppet hus, då en varaktig beteendeförändring kring återbruk är avgörande för projektets långsiktiga framgång. Under 2026 planeras en större lansering av återbrukscentralen. Fokus ligger nu på att färdigställa rutiner för ordinarie drift och säkerställa den ekonomimodell som ska göra verksamheten självförsörjande, i enlighet med uppdraget. 14 2.5 Uppdrag utan koppling till kommunfullmäktige-mål Tabellen nedan visar samtliga saärskilda uppdrag som kommunfullmaäktige beslutat om som saknar koppling till ett specifikt maålomraåde. I en del fall riktar sig uppdraget till mer aän en naämnd, detta framgaår i foärekommande fall under ”Ansvarig naämnd”. Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Frivillig- och idrottsorganisationer ska ges bättre Ansvarig nämnd Status möjlighet att driva verksamhet under en större del av Kommunstyrelsen Avslutad dygnet i kommunens samtliga lokaler. Slutdatum 2025-06-30 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Projektet har varit aktivt från januari till juni 2025 och har nått sina mål samt genomfört de beslutade leveranserna med undantag för framtagandet av en ekonomimodell. Arbetet med ekonomimodellen fortsatte under hösten under ledning av ekonomiavdelningen på kommunkontoret. Överlämning från projektet till kultur- och fritidsförvaltningen skedde den 1 september 2025. Under projektets gång har en utvecklad förmedlingsfunktion för bokning av kommunala lokaler tagits fram, tillsammans med allmänna hyresvillkor och ordningsregler för bokning och nyttjande av lokaler som upplåts av Lunds kommun. Projektet har även levererat ett stöd för bedömning av om en lokal är lämplig att tillgängliggöras för bokning och nyttjande samt en plan och förutsättningar för överlämnande av förmedlingsfunktionen till förvaltning. Beslut fattades under projektet om att förmedlingsfunktionen ska införas och organisatoriskt tillhöra kultur- och fritidsförvaltningen. Förmedlingsfunktionen kommer att arbeta på uppdrag av kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden och ha ett kommunövergripande ansvar. Inför ”röda tråden” Ansvarig nämnd Status Barn- och skolnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Det särskilda uppdraget innebär att ett sammanhållet uppföljningsverktyg, kallat Röda tråden, ska implementeras från förskola till gymnasium. Verktyget baseras på utbildningsförvaltningens modell och syftar till att stärka analysarbetet på alla nivåer. Sedan augusti finns en Qlik Sense-app tillgänglig för förskola, grundskola och anpassad grundskola. Appen innehåller idag data om placering, frånvaro, närvaro barnomsorg, kunskapsbedömningar, nationella provresultat, betygsresultat, meritpoäng, språkval, nyanländas skolbakgrund och särskilt stöd. Under hösten 2025 har utbildningsinsatser genomförts för förvaltningsledning och skolledare, med fokus på både systemhantering och dataanalys. Utbildning för förskolans ledare samt ytterligare användarstöd planeras så snart ansvariga roller i linjeorganisationen är tillsatta. För gymnasieskolan hanteras data för närvarande på aggregerad nivå på grund av sekretess. Arbete pågår tillsammans med utbildningsförvaltningen för att hitta säkra lösningar för mer detaljerad visning. 15 Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Ökad lärartäthet i grundskolan Ansvarig nämnd Status Barn- och skolnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Rapportering av lärartäthet i skolan görs till SCB i oktober varje år. Den nationella statistiken har ännu inte publicerats efter uppföljningen per den 15 oktober 2025 och informationen som följer av den är därför preliminär. Den preliminära statistiken ger att lärartätheten i kommunens grundskolor förbättras mellan 2024 och 2025 (2024: 11,8, 2025: 11,4). Sedan det särskilda uppdraget gavs har lärartätheten ökat från 12,6 elever per lärare i oktober 2022. Majoriteten av skolorna uppvisar en förbättrad lärartäthet, medan ett mindre antal har oförändrade eller försämrade förhållanden. De skolor där lärartätheten försämras kännetecknas av såväl ökande elevtal, minskad personal eller en kombination av båda. Elevutvecklingen visar att de flesta skolenheter har ett minskat eller stabilt elevunderlag, medan endast ett fåtal skolor ökar i elevantal. Samtidigt har många skolor förstärkt lärarresursen trots minskande elevgrupper, även om vissa enheter reducerat sin bemanning. Sammantaget indikerar utvecklingen en generell förstärkning av lärartätheten i kommunen, med variationer mellan enskilda skolenheter. Förskolelyft Ansvarig nämnd Status Barn- och skolnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Barngruppers storlek rapporteras årligen till Statistiska centralbyrån (SCB) i oktober. Nationell statistik per 15 oktober 2025 är ännu preliminär, men visar att antalet barn per grupp minskat något från 14,6 (2024) till 14,5 (2025). Året innan ökade gruppstorlekarna från 14,0 (2023) till 14,6 (2024), efter flera års minskning. Antalet barn per pedagogisk årsarbetare har preliminärt minskat från 5,1 till 4,9 mellan 2024 och 2025, medan det var oförändrat mellan 2023 och 2024. I verksamhetsplanen för 2025 sattes mål för barngruppsstorlek kopplade till nämndens utvecklingsmål. Förvaltningen har tagit fram en uppföljningsmodell, och en första dialogbaserad uppföljning genomfördes under hösten mellan verksamhetschef och rektorer. Där diskuterades genomförda insatser, måluppfyllelse och identifierade utmaningar. Förskolan befinner sig i en utmanande situation med minskat barnantal, särskilt bland ett- till tvååringar, vilket medför minskad budget. Förskolornas ledningar arbetar löpande med att balansera personalkostnader och kvalitet för att hålla barngrupperna inom riktmärkena. Från och med 2026 redovisas en mer omfattande uppföljning i delårsrapporten per augusti. Uppdraget om arbetskläder är slutfört. En rutin har införts som säkerställer inköp, hantering och förvaring av arbetskläder, särskilt utomhusplagg som skal- och fleecekläder. 16 Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Öppna två nya familjecentraler Ansvarig nämnd Status Pågående Arbetsmarknads- och socialnämnden Slutdatum Barn- och skolnämnden 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar En familjecentral är en tvärprofessionell samverkansform där barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), öppen förskola och förebyggande socialtjänst samlokaliseras för att erbjuda ett samlat stöd till barnfamiljer. Syftet är att främja trygga uppväxtvillkor genom att sprida kunskap och erbjuda stöd till föräldrar och blivande föräldrar. Barn- och skolnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden har under mandatperioden arbetat gemensamt med uppdraget att inrätta två nya familjecentraler, varav en planeras i de östra kommundelarna. Under det senaste året har arbetet tagit viktiga steg framåt då positiva besked från Region Skåne möjliggjort en fördjupad samverkan kring dessa verksamheter, som delvis regleras via Region Skånes avtal enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Södertull: En avsiktsförklaring har tecknats mellan parterna rörande en ny familjecentral vid Vårdcentralen Södertull i centrala Lund. Etableringen är under uppstart och beräknas öppna under 2026. Östra kommundelarna: Samtal pågår för närvarande om möjligheten att öppna ytterligare en familjecentral för att möta behoven i hela kommunen, med särskilt fokus på de östra delarna. Kompletterande insatser: Som ett komplement till de fysiska familjecentralerna har ett projekt med mobila föräldrarådgivare startats tillsammans med primärvården och närliggande kommuner, finansierat via statsbidrag. Vidare planeras ett utökat hembesöksprogram, Växa Tryggt, i samverkan med regionen på Linero och Norra Fäladen. 17 Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Pop-up, tillfälliga evenemang och fickparker Ansvarig nämnd Status Avslutad Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Slutdatum Kultur- och fritidsnämnden 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Under året har kommunen genom samordnade insatser från tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden stärkt det offentliga rummet både fysiskt och innehållsmässigt för att öka trivsel, trygghet, delaktighet och användning av offentliga ytor. Fysiska upprustningar i centrum och byarna har gjort platser grönare och mer inbjudande: ny fickpark vid Västra Stationstorget med sittplatser, corten-sittflak, planteringar och belysning, kompletterande planteringar runt fontänen och taxiplats, samt nya sittmöbler på Botulfsplatsen. Flera tillfälliga pop-up-insatser skapade sommar- och strandmiljöer på torg i staden och byarna (bland annat Mårtensbeach, pop-up-lekplats och pop-up-sittplatser i Dalby, Södra Sandby, Genarp och Veberöd). Insatserna finansierades delvis via paketet ”Tryggare, snyggare och roligare”. Parallellt ökade kommunen utbudet av kultur- och idrottsaktiviteter för att aktivera platser och stärka samverkan med föreningslivet. Interaktiva konstinstallationer (till exempel Jeanette Westers ”Staden andas”) och guidade visningar av offentlig konst kompletterade festivaler, after-work-arrangemang, Skissernas Night, Northern Drawing School och Vinterspa. Ungdomssatsningen Sunburn drev popup-verksamhet i flera stadsdelar och på badplatser och gav utrymme för ungdomsproducerade evenemang (Musik i Stadsparken, Byafestivalen, Vebo Vibes, Linero streetball). Bibliotekets mobila verksamhet genomförde 31 pop-ups över nio veckor med brett samarbete, och idrottssidan ökade användningen av ytor genom evenemang som internationell Ultimate Frisbee- tävling, Elithelgen och utökade aktiviteter vid Arenatorget. Satsningarna syftade till att öka platsens innehåll, vistelse och möteskvalitet, ge unga möjligheter att producera evenemang, främja samverkan mellan kommunala aktörer och föreningar samt skapa sociala och ekonomiska värden för staden. Resultatet är mer attraktiva, trygga och levande offentliga rum i hela kommunen. Fler analoga och tryckta läromedel Ansvarig nämnd Status Barn- och skolnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Inköp av tryckta och analoga läromedel har under perioden följts upp kontinuerligt och kostnader för inköp har redovisats till nämnden. Förvaltningsledningen har haft en tydlig kommunikation inom organisationen om att inköp av läromedel ska göras på skolorna i en sådan utsträckning att kommunen kan ta del av det statsbidrag som inrättats för inköp av analoga läromedel. För 2025 har inköp gjorts på en nivå motsvarande 2024 års inköp och därmed kommer kommunen att få del av det aktuella statsbidraget. Barn- och skolnämnden har, utöver ovan, antagit riktlinjer för läromedel som gäller för nämndens skolor från och med läsårsstarten i augusti (BSN 2025-06-17 § 81). Riktlinjerna syftar till att vara ett stöd för lärare vid kvalitetssäkring av läromedel när ett nytt läromedel ska väljas eller när ett befintligt ska utvärderas. Riktlinjerna är kommunicerade till samtliga skolledare som i sin tur kommunicerat dem till sina lärare. En uppföljning av riktlinjerna ska genomföras under 2026. 18 Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Översyn av resursfördelningsmodell till små skolor på Ansvarig nämnd Status landsbygden Avslutad Kommunstyrelsen Barn- och skolnämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Översynen enligt uppdraget är genomförd och uppdraget är slutredovisat i årsanalysen för 2024. Pilotprojekt: Frukost till grundskoleelever Ansvarig nämnd Status Barn- och skolnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Utvärderingen av pilotprojektet visar att erbjudandet om skolfrukost har haft övervägande positiva effekter på elevernas välbefinnande och förutsättningar för lärande. Deltagandet har varierat mellan 15 och 60 elever per dag beroende på skola, med en märkbar påverkan av faktorer som lov och ledigheter. Genom att använda befintlig infrastruktur har projektet kunnat prövas vid skolor med olika geografisk placering. I elevintervjuerna lyfts skolfrukosten fram som en central faktor för en lugn och positiv start på dagen. Eleverna rapporterar minskad morgonstress, ökat välbefinnande samt förbättrad koncentration och ork under lektionstid. Även lärarna bekräftar denna bild och upplever att elever som deltar är mer fokuserade, särskilt de som annars riskerar att komma till skolan utan att ha ätit. Måltidspersonalen betonar samtidigt att en fungerande logistik och god resursplanering är avgörande framgångsfaktorer för att verksamheten ska vara hållbar över tid. Mot bakgrund av de goda resultaten har satsningen på frukost i skolan permanentats i EVP 2026–2028. Förvaltningsledningen har fastställt principer för det fortsatta genomförandet, vilket innebär att verksamheten framöver riktas till elever i årskurs 4–9. Urvalet av de cirka tio skolor som omfattas av satsningen kommer att baseras på socioekonomiska indikatorer för att säkerställa att resurserna används där de gör störst nytta för elevernas hälsa och studieresultat. 19 Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Avgiftsfri lovsimskola Ansvarig nämnd Status Avslutad Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och Slutdatum socialnämnden 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar För att stärka simkunnigheten och främja en jämlik fritid har kultur- och fritidsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden under 2025 samverkat kring avgiftsfri sommarsimskola. Satsningen riktades specifikt till barn i ekonomiskt utsatta familjer och genomfördes under sex veckor på kommunens fem friluftsbad. Arbetet har skett i nära samarbete med kommunens medborgarcenter. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens primära roll har varit att identifiera och kommunicera erbjudandet till målgruppen, medan kultur- och fritidsförvaltningen ansvarat för det praktiska genomförandet. Totalt deltog 147 barn (69 pojkar och 78 flickor) av 240 anmälda. Avhoppsfrekvensen var lägre än föregående år, vilket bedöms vara ett resultat av en tätare dialog med vårdnadshavarna inför simskolestarten – ett arbete som planeras fortsätta för att nå ännu fler av de anmälda barnen framöver. Utvärderingar från både simlärare och barn visar på mycket goda resultat. Många av barnen uppvisade initialt en stor vattenrädsla men gjorde snabbt betydande framsteg i sin vattenvana och trygghet. Barnen själva har uttryckt stor stolthet över sina nya färdigheter, vilket sammanfattas av ett av barnens egna ord: ”Innan kunde jag inte simma, nu kan jag simma 13 meter i den djupa poolen”. Miljö- och klimatsmart åretruntfotbollsplan på Ansvarig nämnd Status Brunnshög Kultur- och fritidsnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Kultur- och fritidsnämnden har följt de erfarenheter som gjorts kring fotbollsplanen som Hässleholms kommun anlagt på Österås IP. Dels har projektet varit mycket kostsamt, dels har det inte heller lett till åretruntspel på planen. Nämnden fortsätter sitt arbete utifrån handlingsplanen för konstgräs som pekar ut två platser för att testa nya miljö- och klimatsmartare material, bland annat på konstgräsplanen på Linero IP som anlagts under året och invigs våren 2026. 20 Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Godare måltider och effektivare organisation Ansvarig nämnd Status Pågående Kommunstyrelsen Servicenämnden Slutdatum Vård- och 2026-12-31 omsorgsnämnden Beslutad av Utbildningsnämnden Kommunfullmäktige Barn- och skolnämnden Kommentar Under 2025 har ett omfattande arbete bedrivits för att förena högre måltidskvalitet med en mer kostnadseffektiv organisation. Arbetet har skett i nära samverkan mellan de ansvariga nämnderna under ledning av serviceförvaltningen. Kommunstyrelsen har beslutat om en ny mat- och måltidsplan för 2026–2029 där områdena ”god” och ”trivsam” mat prioriteras särskilt. För att driva uppdraget har gemensamma styrgrupper bildats med representanter från serviceförvaltningen, barn- och skolförvaltningen, utbildningsförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen. Samverkan har fokuserat på kostnadsjämförelser med andra kommuner, gemensamma uppföljningsmodeller för gästnöjdhet samt deltagande vid föräldramöten för att stärka dialogen med invånarna. För att höja måltidernas attraktivitet har flera konkreta åtgärder genomförts inom skola och omsorg: Grundskola och gymnasium: Genom konceptet ”Chef’s Table” och matråd har elevernas delaktighet stärkts. Menyerna har förnyats med fokus på ökad valfrihet, bättre presentation och ett bredare utbud av tillbehör och salladsbufféer. Äldreomsorg: Ett nytt måltidskoncept infördes i mars 2025 för särskilt boende. Det har gett en mer likvärdig organisation och ökad variation vid högtider och traditioner. Individuppföljningar visar att brukarna generellt är nöjda och upplever att maten blivit bättre, även om fokus på smak och tillagning kvarstår som utvecklingsområden. Ett intensivt arbete har pågått för att sänka kostnaderna utan att påverka kvaliteten på tallriken. Genom översyn av vakanta tjänster och förändrade rutiner har personalkostnaderna inom grund- och gymnasieskola sänkts med cirka 2,8 miljoner kronor under 2025. Inom vård och omsorg har kostnaderna reducerats genom att minska användningen av dyra portionsförpackningar till förmån för mer resurseffektiva leveransformer. Rutiner för vikarietillsättning har stramats upp, vilket lett till färre timanställda timmar och en effektivare användning av personella resurser. Arbetet har under året lagt en stabil grund för att nå målet om en kostnadsminskning på 7 miljoner kronor. Trots att effektiviseringen periodvis medfört en högre administrativ belastning och viss oro i köksorganisationen, har leveranserna upprätthållits. Genom att nu kunna följa matåtgång och gästnärvaro mer systematiskt skapas goda förutsättningar för att säkerställa att framtida besparingar sker i harmoni med målet om godare måltider. Kulturtråd för seniorer Ansvarig nämnd Status Kultur- och fritidsnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Kultur- och fritidsförvaltningen har i dialog med tjänstepersoner inom vård- och omsorgsförvaltningen tagit fram ett upplägg för hur en Kulturtråd för seniorer skulle kunna se ut och provas under 2026, vilket presenterades för kultur- och fritidsnämnden i maj. För att möjliggöra Seniortråden har en samordnare rekryterats som fortsatt arbetet med upplägget under hösten. 21 Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Översyn av kommunens lokalbestånd Ansvarig nämnd Status Avslutad Kommunstyrelsen Servicenämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Genom tidigare översyn av vakanshantering finns en vakanslista som under året kompletterats med en sammanställning av uthyrningsbara lokaler. För att möjliggöra samnyttjande av lokaler har nya arbetssätt och riktlinjer tagits fram. Implementering planeras under 2026 och förväntas öka tydlighet och transparens i lokalförsörjningen. En ny process för ärendeberedning inför avyttring av fastigheter har tagits fram. Inventering av befintliga avtal för externa inhyrningar har genomförts för att matcha lokalbehov med befintligt bestånd och minska kostnader. Ett förslag till rutin för hantering av inhyrningar har tagits fram, och arbetet fortsätter 2026 med urval av inhyrningar och fastställande av nyckeltal för uppföljning. Föreningsaktiviteter inom ramen för skolan Ansvarig nämnd Status Kultur- och fritidsnämnden Pågående Barn- och skolnämnden Slutdatum 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Arbetet med att ”kroka arm” med föreningslivet har under 2025 fokuserat på att skapa fungerande kontaktytor och sänka trösklarna för föreningar att verka i skolans miljö. Målet är att integrera rörelse som en naturlig del av skoldagen bland annat genom samverkan med det lokala föreningslivet. Ett centralt initiativ är samarbetet med RF-SISU Skåne och satsningen Rörelsesatsning i skolan, där 29 grundskolor i Lund nu deltar. Syftet är här specifikt att bygga broar till lokala idrottsföreningar och skapa vägar för barn och unga in i föreningslivet. För att underlätta för externa föreningar att hitta in i skolan har följande förbättringar påbörjats: Föreningsregister med skolprofil: Kommunens föreningsregister utvecklas för att bli sökbart baserat på om föreningarna har färdiga koncept anpassade för skolverksamhet. Matchning och kontaktvägar: En dedikerad kontaktperson inom idrottsverksamheten har utsetts för att guida föreningar rätt, och i mars 2026 planeras en ”speeddating” mellan skolledare och lokala föreningar för att initiera nya samarbeten. Utöver detta används Skol-idrottsföreningar (Skol-IF) för att aktivera elever på plats. Vid två enheter inom anpassad grundskola har Skol-IF-verksamhet startats där tio elever även utbildats i ledarskap, vilket skapar en grund för ökad rörelse i en målgrupp som ofta står långt från det ordinarie föreningslivet. Vidare utvärderas ett pilotprojekt på Fäladsgården där syftet är att undersöka hur kommunen och Skolidrottsförbundet bäst kan stötta skolor att bli en arena där även lokala föreningar kan bli aktiva framöver. Genom att prioritera arbetet med direkta kontaktvägar och personlig samverkan framför en tidigare planerad digitala plattform, bedömer nämnderna att förutsättningarna för att få in fler externa föreningsledare i skolan har stärkts inför 2026. 22 Särskilda uppdrag – utan koppling till KF-mål Bättre förutsättningar för ideella aktörer att stärka sin Ansvarig nämnd Status ekonomiska självständighet Avslutad Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Under 2024 tog Lunds kommun bort avgiften för ideella aktörer att sälja julgranar. Detta gjordes för att ideella aktörer ska ha bättre förutsättningar för att stärka sin ekonomiska självständighet och ha bättre möjligheter att öka sina intäkter. Under 2025 har tekniska nämnden i samverkan med kultur- och fritidsnämnden tittat på om det finns fler avgifter som kan tas bort alternativt sänkas för att erbjuda bättre förutsättningar för ideella aktörer att stärka sin ekonomiska självständighet. Det finns dock en balansgång att ta hänsyn till när det gäller sänkta taxor och hållbar ekonomi. Därför har fokus i stället legat på investeringar för att öka exponering av föreningars sponsorer i idrottsanläggningar genom till exempel LED-skärmar, vilket just nu utreds. Bostäder för sociala ändamål Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Pågående Servicenämnden Slutdatum Arbetsmarknads- och 2026-12-31 socialnämnden Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Under året har kommunstyrelsen, servicenämnden samt arbetsmarknads- och socialnämnden vidareutvecklat samarbetet i syfte att öka transparensen mellan förvaltningarna och säkerställa ett mer ändamålsenligt nyttjande av kommunens bostadsbestånd utifrån behoven hos arbetsmarknads- och socialförvaltningens målgrupper Ett konkret exempel på samverkansvinsterna under året var hanteringen av ett inhyrt modulområde från Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF). Genom att Servicenämnden hyrde ut ledig kapacitet vidare till arbetsmarknads- och socialnämnden kunde antalet sociala bostäder utökas samtidigt som serviceförvaltningens vakansgrad sänktes och kostnaderna minskade för båda nämnderna. Dialog kring möjligheten att genomföra fler projekt av motsvarande omfattning med liknande synergier pågår löpande. Ett nytt årshjul har tagits fram för att stödja en gemensam planering och uppföljning av bostadsbeståndet. För att svara direkt mot kommunfullmäktiges uppdrag om att säkra tillgång till bostäder via externa aktörer har en fördjupad dialog inletts med mark- och exploateringsenheten. Genom att kommunkontoret samordnar fastighetsstyrningen säkerställs att: serviceförvaltningen involveras tidigt i markanvisningsprocesser och att kommunen kan ställa tydliga krav via sociala klausuler i markanvisningsavtal med bygg- och fastighetsaktörer. Ökade möjligheter för kostnadsfria kollektivtrafikresor Ansvarig nämnd Status Tekniska nämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige Kommentar Från och med 1 juni 2025 utökades giltigheten för Seniorbiljetten, dvs för lundabor över 75 år, att gälla dygnet runt. Under perioden juni-december har resandet ökat med ca 35 procent jämfört med föregående år. Avvikelsen mot tilldelad budget uppgår till totalt -1,5 miljoner kronor år 2025. 23 3 Tillkommande uppdrag Tabellen nedan visar de tillkommande uppdrag som kommunfullmaäktige beslutat om, som paågaått under 2025. Tillkommande uppdrag

§ 355 Motion från Anders Almgren (S) Stärk demokratin och Status lokalsamhället med lokala stadsdelsprogram Pågående Slutdatum 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige, tillkommande Kommentar Under 2025 har kommunen fortsatt arbetet med att utveckla och förbättra dialogen med medborgarna. En del i detta är arbetet med stadsdelsprogrammen, där Norra Fäladen och Klostergården har utvärderats under året. Stadsdelsprogrammen ger en samlad bild av stadsdelarnas sociala förutsättningar, såsom inkomstnivåer, skolresultat och levnadsvanor, samt deras fysiska strukturer i form av grönytor, rekreationsområden och tillgång till service. I programmen sammanställs även genomförda dialoger med invånare och det anges förslag på prioriterade områden att arbeta vidare med för att stärka den lokala demokratin och delaktigheten.

§ 358 Motion från Hedvig Åkesson (KD) Motverka osund kommunal Status konkurrens Pågående Slutdatum 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige, tillkommande Kommentar Arbetet är pågående och har inledningsvis fokuserat på att genomlysa kommunens bokföring i syfte att identifiera de intäkter som kan vara föremål för osund konkurrens. 24 Tillkommande uppdrag Utreda införande av förberedande förskoleklass för de barn som fått Status diagnosen intellektuell funktionsnedsättning innan skolplikten inträder Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige, tillkommande Kommentar Kommunfullmäktige gav i september 2024 barn- och skolnämnden i uppdrag att utreda införandet av en förberedande förskoleklass för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Barn- och skolnämnden beslutade i maj 2025 att en förberedande förskoleklass ska införas i Lunds kommun från och med läsåret 2026/2027. Förvaltningens utredning visade att införande av resursskolor är det enda möjliga sättet att organisera en sådan verksamhet som avses enligt gällande lagstiftning. Utredningen pekar också på att införandet medför utmaningar av olika slag. Förvaltningens utredning, som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut, visade att utbildningen i en resursskola kan ge elever med intellektuell funktionsnedsättning bättre möjligheter att genomföra förskoleklassen samt bidra till att fler barn börjar skolan vid sex års ålder. Riksdagen har fattat beslut om att grundskolan och den anpassade grundskolan blir tioårig från och med läsåret 2028/2029 och att förskoleklassen därmed försvinner från och med samma läsår. Barn- och skolnämnden beslutade i oktober 2025 att inrätta resursskolor på Nyvångskolan och Fågelskolan. I december 2025 fastställde barn- och skolnämnden de riktlinjer som ska gälla för placering av elever i resursskolorna. En inkluderande idrott börjar i omklädningsrummet Status Pågående Slutdatum 2026-12-31 Beslutad av Kommunfullmäktige, tillkommande Kommentar Uppdraget tillkom sent under året 2025. Inga resultat finns ännu att redovisa. 25 Redovisning av paketinsatser 2025, enligt ekonomi och verksamhetsplan 2025–2027: Trygghet, beredskap, näringsliv, klimat samt tryggare, snyggare och roligare 1 Innehållsförteckning 1 Inledning .............................................................................................................................................3 2 Trygghetspaketet ..............................................................................................................................3 2.1 Sammanfattning ...............................................................................................................3 2.2 Insatser inom ramen för paketet ......................................................................................4 3 Beredskapspaketet ..........................................................................................................................7 3.1 Sammanfattning ...............................................................................................................7 3.2 Insatser inom ramen för paketet ......................................................................................8 4 Tryggare, snyggare och roligare ....................................................................................................8 4.1 Sammanfattning ...............................................................................................................8 4.2 Insatser inom ramen för paketet ....................................................................................10 5 Näringslivspaketet ..........................................................................................................................14 5.1 Sammanfattning .............................................................................................................14 5.2 Insatser inom ramen för paketet ....................................................................................15 6 Klimatpaketet ..................................................................................................................................18 6.1 Sammanfattning .............................................................................................................18 6.2 Insatser inom ramen för paketet ....................................................................................19 Foto framsida: Nina Rossova 2 1 Inledning I kommunens ekonomi och verksamhetsplan (EVP) 2025–2027 beslutade kommunfullmaäktige om ett antal riktade paket foär att accelerera utvecklingen inom prioriterade omraåden i kommunen. Under 2025 avsattes saärskilda medel foär insatser inom trygghet, beredskap, naäringsliv och klimat samt foär satsningen Tryggare, snyggare och roligare. Syftet med paketen var att foärstaärka och tidigarelaägga aåtgaärder som bidrar till att naå kommunens strategiska maål. Denna rapport redovisar hur medlen har omsatts i praktiken under 2025. Uppfoäljningen bygger paå respektive naämnds redovisning av insatsernas genomfoärande och status. Rapporten sammanstaäller genomfoärda och paågaående insatser och ger en oävergripande bild av resultat och effekter under aåret. 2 Trygghetspaketet I EVP 2025–2027 fattade kommunfullmaäktige beslut om ett trygghetspaket som syftade till att accelerera utvecklingen inom kommunens trygghetsarbete. Paketet anslog 6 miljoner kronor under 2025 foär att finansiera insatser som skulle beslutas av saåvaäl den politiska organisationen som den kommunala foärvaltningsorganisationen 2.1 Sammanfattning Arbetet inom trygghetspaketet har under 2025 genomfoärts i bred samverkan mellan kommunens foärvaltningar, polisen och civilsamhaället. Arbetet har i stor utstraäckning utgaått fraån kommunens gemensamma laägesbild och tillhoärande aåtgaärdsplan foär det brottsfoärebyggande arbetet. Insatserna har kombinerat aåtgaärder i den fysiska miljoän med sociala och foärebyggande insatser foär att staärka tryggheten i bostadsomraåden och offentliga miljoäer. Miljoänaämndens foärstaärkta brottsfoärebyggande tillsyn har bidragit till att fler brister i boendemiljoäer och olovliga bostaäder har kunnat uppmaärksammas och aåtgaärdas genom ett myndighetsgemensamt arbetssaätt. Trygghetsvaärdar i Soädra Sandby har utvaärderats positivt och permanentas fraån 2026, medan arbetet med grannsamverkan har planerats foär fortsatt utveckling. Inom skolsaäkerheten har ett larmverktyg infoärts och pilotprojekt genomfoärts i Veberoäd. Sociala insatser mot vaåld i naära relationer och maänniskohandel har staärkts under aåret, bland annat genom riktade aåtgaärder och genomfoärandet av kampanjen En vecka fri från våld. Samtidigt har socialpreventiva insatser utvecklats genom utbildningar i evidensbaserade metoder och breda kompetenshoäjande insatser foär kommunens medarbetare. Nattvandringar i samverkan med foäreningslivet har utvecklats till ordinarie verksamhet och kompletterats med trygghetsskapande aåtgaärder i den fysiska 3 miljoän. Sammantaget har insatserna bidragit till ett mer samordnat och laångsiktigt trygghetsarbete i Lund. 2.2 Insatser inom ramen för paketet Nedan visas de insatser som finansierats inom ramen foär paketet. Tabellen visar insatsens benaämning samt periodens status och uppfoäljningskommentar. Insatser Förstärkt brottsförebyggande tillsyn (MN 650 tkr) Ansvarig nämnd StatusFörsenad (Trygghetspaket) Miljönämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Miljönämnden har förstärkt det brottsförebyggande arbetet med samordnare, projektorganisation och kompetenshöjande insatser, samt tagit fram en handlingsplan för 2026. Under 2025 ökade myndighetsgemensamma tillsynsärenden i bostäder, vilket har lett till åtgärder mot brister och uppmärksammat problem som annars sällan rapporteras. Vid tillsyn har även andra misstänkta brott och social problematik identifierats och vidareförmedlats, och tre gemensamma tillsynsbesök genomfördes med Regionalt center mot arbetslivskriminalitet. Trygghetsvärdar i Södra Sandby (KS 2,25 mnkr) (Trygghetspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Utvärderingen av projektet är slutförd och projektet bedöms ha fallit väl ut. Boende i Södra Sandby och polisen är positiva till insatsen och troligen har insatsen bidragit till att den ökning av trygghet som syns i trygghetsmätningen. Trygghetsvärdarna permanentas från 2026 och får hela kommunen som arbetsområde, med möjlighet till särskilda fokusområden. Grannsamverkan 2025 (KS 5 tkr) (Trygghetspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Planering av arbetet pågår i samverkan med polisen. Insatsen ingår i åtgärdsplanen för det brottsförebyggande arbetet och kommer att följas upp inom ramen för denna under 2026. Analysverktyg EMBRACE (KS 310 tkr) (Trygghetspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Implementering av systemet pågår. 4 Insatser Skolsäkerhet, larmverktyg CoSafe (KS 240 tkr) (Trygghetspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Barn- och skolförvaltningen har beslutat att implementering ska ske på samtliga enheter. Arbete med implementering och nyttjande av systemet pågår parallellt. Enstaka verksamheter inom andra förvaltningar använder också systemet. Skolsäkerhet, Trygg skola i Veberöd (BSN 460 tkr) Ansvarig nämnd Status (Trygghetspaket) Barn- och skolnämnden Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Under 2025 genomfördes arbetsmetoden som ett pilotprojekt på två grundskolor och fyra förskolor i Veberöd i metodverktyget Tryggare skola. Åtgärdsförslag har tagits fram och åtgärderna genomförs under 2026. Åtgärderna är av både enhetsspecifika och förvaltningsöverskridande karaktär. Separat budget till våld i nära relationer (ASN 180 tkr) Ansvarig nämnd Status (Trygghetspaket) Arbetsmarknads- och Avslutad socialnämnden Slutdatum 2025-12-31 Bedrägerikampanj (KS 40 tkr) (Trygghetspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar En informationskampanj om digital trygghet har genomförts med annonser i lokaltidningar, film på Skånetrafikens skärmar, affischer på träffpunkter och seniorboenden samt inlägg i sociala medier. Även informationsinsatser på träffpunkter i samarbete med polisen har ingått. Syftet var att öka medvetenheten om digitala bedrägerier och ge konkreta råd och stöd till äldre, deras anhöriga samt medarbetare inom hemtjänst och äldreomsorg. Lägesbildsarbete, del av åtgärdsplan; utbildning i metoden Ansvarig nämnd Status Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (KIBB) (ASN Arbetsmarknads- och Avslutad 150 tkr) (Trygghetspaket) socialnämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar KIBB är en behandlingsmodell för familjer där barn utsatts för eller riskerar fysisk misshandel. Utbildning av medarbetare har genomförts 2025 och fortsätter våren 2026. Implementeringen stärks genom handledning och samverkan med Barnahus. 5 Insatser Lägesbildsarbete, del av åtgärdsplan; Utbildning i metoden Ansvarig nämnd Status Tryggare barn (ASN 80 tkr) (Trygghetspaket) Arbetsmarknads- och Avslutad socialnämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Tryggare barn är en metod för föräldrar till barn 3–12 år där oro för våld eller kränkningar anmälts till socialtjänsten. Metoden har utvecklats i samverkan mellan forskare och yrkesverksamma, och medarbetare har utbildats. Tillsammans med implementeringen av KIBB stärker detta socialnämndens evidensbaserade arbete för att minska barns utsatthet för våld och förebygga våld i nära relationer. Lägesbildsarbete, del av åtgärdsplan; utbildning i metoden Risk- Ansvarig nämnd Status Behov-Mottaglighet (RBM) (ASN 88 tkr) (Trygghetspaket) Arbetsmarknads- och Försenad socialnämnden Slutdatum 2025-12-31 Lägesbildsarbete, del av åtgärdsplan; Utbildning i Ansvarig nämnd Status socialpreventivt brottsförebyggande arbete (involverar ASF, KoF, Kommunstyrelsen Avslutad UF, BSF) (KS 590 tkr) (Trygghetspaket) Slutdatum 2025-12-31 Kommentar En kunskapshöjande åtgärd som syftar till att utveckla ett långsiktigt arbetssätt för situationella brottsförebyggande insatser och integrera detta i ordinarie verksamhet. Utbildningen finns tillgänglig för alla i anställda i Lunds kommun. Nattvandring, föreningsbidrag (KFN 400 tkr) (Trygghetspaket) Ansvarig nämnd Status Kultur- och fritidsnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Inom trygghetspaketet har kultur- och fritidsförvaltningen 2023–2025 prövat nattvandring tillsammans med föreningslivet genom satsningen Trygga vuxna, med syfte att öka tryggheten och stärka föreningslivet. Samarbetet med Nattvandring.nu har formaliserats genom ett idéburet offentligt partnerskap, och från 2026 blir verksamheten permanent. Under 2025 genomfördes 101 vandringar med sju geografiska grupper och 22 föreningsdrivna grupper. Alla nattvandrare har utbildats och extra insatser har genomförts vid särskilda händelser samt i samband med Valborg och skolavslutning. Trygghetsåtgärder på otrygga platser (KFN 80 tkr) Ansvarig nämnd Status (Trygghetspaket) Kultur- och fritidsnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Installation av två offentliga konstverk av konstnären David Nilsson på busstorget vid Bankgatan. Platsen har identifierats som otrygg och genom konstverken skapas ett ökat flöde av människor samtidigt som konstverken bidrar med ljus till platsen. 6 3 Beredskapspaketet I ekonomi- och verksamhetsplanen (EVP) 2025–2027 fattade kommunfullmaäktige beslut om ett Beredskapspaket som syftade till att accelerera utvecklingen inom kommunens beredskapsarbete. Paketet anslog 5 miljoner kronor under 2025 foär att finansiera insatser som skulle beslutas av saåvaäl den politiska organisationen som den kommunala foärvaltningsorganisationen. 3.1 Sammanfattning AÅret har praäglats av en staärkt foärstaåelse foär internberoenden och en oäkad samverkan mellan foärvaltningarna. Detta har bland annat skett genom genomfoärandet av saå kallade klustertraäffar, daär foärvaltningar med oämsesidiga beroenden, exempelvis inom maåltider, lokaler och transporter, har samlats foär att skapa gemensam laägesbild och samsyn kring hantering av avbrott i kritiska beroenden. Daärutoäver har beredskapsperspektivet integrerats i uppdateringarna av mat- och maåltidsplanen samt energiplanen. Under aåret har aäven projektering genomfoärts av den foärsta strategiska enheten foär foärsoärjning av samhaällsviktig verksamhet vid allvarliga samhaällsstoärningar. En saärskild organisation foär hantering av kommunens reservkraftaggregat har etablerats inom servicenaämnden. Beredskapslagret har vidare foärstaärkts med faältkoäk och tillhoärande serveringstaält, hopfaällbara noädvattentankar samt ytterligare latrinhinkar, vilket oäkar kommunens foärmaåga att uppraätthaålla verksamhet vid mindre vattenavbrott. Faältkoäket har aäven testats vid tvaå tillfaällen under hoästen med goda resultat. Sammantaget har beredskapspaketet har bidragit till att hoäja Lunds kommuns foärmaåga att hantera avbrott i flera kritiska beroenden, baåde genom investeringar och ett foäraändrat arbetssaätt med oäkad samverkan och gemensamma prioriteringar. Kvarstaående arbete under kommande period aär att slutfoära aåtgaärderna i handlingsplanen foär foärsoärjningsberedskap samt att ta fram oäverenskommelser foär uppgifter daär ansvarsfoärdelningen aännu inte aär tillraäckligt tydlig. 7 3.2 Insatser inom ramen för paketet Nedan visas de insatser som finansierats inom ramen foär paketet. Tabellen visar insatsens benaämning samt periodens status och uppfoäljningskommentar. Insatser Inköp av fältkök (KS 700 tkr) (Beredskapspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Under 2025 har ett fältkök levererats för att möjliggöra matlagning utomhus vid behov. Berörd personal inom serviceförvaltningen har utbildats av leverantören i hantering av köket. Serviceförvaltningen har tagit fram grundläggande rutiner för utkörning, tillagning, servering och rengöring samt bemanningslistor för användning i krissituationer. Köket har övats vid flera tillfällen under hösten, bland annat under Beredskapsveckan. Som komplement har även serveringstält, bord och bänkar införskaffats för att möjliggöra skyddad servering i olika väderförhållanden. 4 Tryggare, snyggare och roligare I ekonomi- och verksamhetsplanen (EVP) 2025–2027 fattade kommunfullmaäktige beslut om finansiering av paketet Tryggare, snyggare och roligare som syftade till att skapa foärutsaättningar foär foäreningsliv och civilsamhaälle att driva och delta i projekt med foärebyggande trygghetsarbete. Paketet anslog totalt 10 miljoner kronor under 2025 foär att finansiera insatser som skulle beslutas av saåvaäl den politiska organisationen som den kommunala foärvaltningsorganisationen 4.1 Sammanfattning "Tryggare, Snyggare, Roligare" i Lunds stadskaärna och byar omfattar flera insatser foär att staärka trygghet, trivsel och attraktivitet. Flera insatser har genomfoärts under 2025 eller aär paågaående. Purple Flag-arbetet har startats upp foär att analysera och utveckla tryggheten i stadskaärnan, vilket har lett till oäkad foärstaåelse foär stadens styrkor och utmaningar kvaälls- och nattetid samt foärbaättrad samverkan mellan olika aktoärer. Kulturella evenemang som storbildsvisning av fotbollsmatcher, AW-fredagar och interaktiva installationer har oäkat engagemanget och antalet besoäkare, samtidigt som stadens varumaärke som kulturstad har staärkts. Jubileumsfiranden och Kulturnatten har erbjudit nya upplevelser och lockat rekordmaånga besoäkare, vilket har breddat kulturutbudet och ytterligare foärstaärkt Lunds varumaärke. Foär att foärbaättra stadsmiljoän har renhaållningen intensifierats, utsmyckningar och saäsongsplanteringar genomfoärts, vilket har lett till en trivsammare och tryggare stadskaärna. Nya fickparker och blomsterplanteringar har skapat groänare och mer 8 inbjudande miljoäer foär baåde boende och besoäkare. Satsningar paå nattidrott och ungdomsverksamhet har gett tryggare moätesplatser foär unga och oäkat engagemanget i foäreningslivet, vilket bidrar till att foärebygga otrygga miljoäer och staärka den sociala sammanhaållningen. Vid stoärre evenemang har synlig exponering och aktiviteter vaälkomnat besoäkare, vilket har staärkt stadens vaärdskap och synlighet. Foär maålgruppen 25–34 aår har analyser och riktade evenemang oäkat foärstaåelsen foär vad som faår unga vuxna att stanna kvar eller flytta till Lund, och uppmuntrat nya initiativ. Slutligen har en foärmedlingstjaänst foär kulturutoävare byggts upp, vilket ger nya moäjligheter foär konstnaärer och kreatoärer att synas och verka i staden, och daärmed staärker kulturlivet och samverkan mellan olika aktoärer. Sammanfattningsvis har insatserna lett till foärbaättrad trygghet och trivsel, oäkat kulturutbud och fler publika evenemang, staärkt samverkan mellan kommunen, foäreningsliv, naäringsliv och invaånare, samt en mer attraktiv och levande stadsmiljoä foär alla aåldrar. I polisens egen rapport pekas Veberoäd och Norra Faäladen ut som de tvaå omraåden som trygghetsskapande insatser boär fokuseras till under 2026. Resultaten analyseras gemensamt av kommunen och polisen och utgoär ett av underlagen som ligger till grund foär hur kommande initiativ prioriteras. 9 4.2 Insatser inom ramen för paketet Nedan visas de insatser som finansierats inom ramen foär paketet. Tabellen visar insatsens benaämning samt periodens status och uppfoäljningskommentar. Insatser Jubileumsfiranden (KFN 450 tkr) (Tryggare, snyggare och roligare) Ansvarig nämnd Status Kultur- och fritidsnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Litteralund firade 20 år med jubileumsgala på Science Village Hall och bilderboksutställning på konsthallen, vilket förstärkte Litteralunds status som nationell plattform och gjorde programmet tillgängligt för fler. Kulturnatten firade 40 år med dans på Stortorget, ljusprojektion på Rådhuset, jubileumsutställning och extra familjeprogram, med över 3 000 deltagare. Firandet bidrog till besöksrekord, lockade en yngre publik och stärkte Lunds varumärke som kulturstad. Rent och snyggt i centrum (TN 1,6 mnkr) (Tryggare, snyggare och Ansvarig nämnd Status roligare) Tekniska nämnden Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört ökad renhållning, utsmyckning på allmän plats och säsongsplanteringar. Till exempel flaggspel på Lilla Fiskaregatan och Skomakaregatan, lökplantering med mera. Åtgärder har genomförts både i centrum och i tätorterna. Purple flag (TN 1,1 mnkr) (Tryggare, snyggare och roligare) Ansvarig nämnd Status Tekniska nämnden Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Arbetet inleddes med en gemensam uppstart och bildande av en tvärsektoriell projektgrupp, följt av stadsvandringar och workshops för dialog och kunskapsutbyte. Resultatet blev en nulägesanalys av kvälls- och nattstadens förutsättningar i Lund. Effekterna inkluderar ökad gemensam förståelse för stadens styrkor och utmaningar kvälls- och nattetid, förstärkt samverkan mellan aktörer samt en gemensam grund för prioriteringar och fortsatt utvecklingsarbete inom Purple Flag Lund. Tryggare stråk (TN 900 tkr) (Tryggare, snyggare och roligare) Ansvarig nämnd Status Tekniska nämnden Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Trygghetsskapande åtgärder har genomförts på Knut den stores torg med bland annat borttagande av bänkar och stenmurar. Arbete fortsätter på Winstrupsstråket med bland annat borttagning av buskage, omskyltning med mera. 10 Insatser Fickparker (TN 1,2 mnkr) (Tryggare, snyggare och roligare) Ansvarig nämnd Status Tekniska nämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Tolv nya trädurnor med träd och perenner har placerats på Stora Gråbrödersgatan och Winstrupstråket, och dessa växter är återanvända från Botulfsplatsen, vilket skapar grönare och mer enhetliga stråk i stadskärnan. Västra Stationstorget har samtidigt fått en fickpark med sittplatser, planteringar, vårlök och ljusslingor, vilket gör torget mer trivsamt för både besökare och resenärer. Dessutom bidrar containerlek på Stortorget och popup-aktiviteter på Mårtenstorget till att skapa en grönare och mer omhändertagen stadsmiljö. Botulfsplatsen (KS+KFN 700 tkr) (Tryggare, snyggare och roligare) Ansvarig nämnd Status Avslutad Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Under sommaren 2025 visades fyra matcher från damernas fotbolls-EM samt två afterworkevent på tema salsadans samt humor under Lund Comedy Festival. Totalt cirka 2 500 besökare. Dessutom byggdes dansbanan upp under Kulturnatten och gav plats för 23 olika föreningar och cirka 4 000 deltagare och publik. Effekten av insatserna var ett attraktivt sommarutbud mitt i city som engagerat och lockat lundabor och besökare. Platsen aktiverades genom evenemangen och de samarbeten med föreningar och näringsidkare som uppstod. Interaktiva installationer (KS+KFN 400 tkr) (Tryggare, snyggare Ansvarig nämnd Status och roligare) Kommunstyrelsen Avslutad Kultur- och fritidsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Tre insatser har genomförts. Konstverket "Staden andas" av konstnären Jeanette Wester visades en månad på och runt Stadshallen samt på Bantorget. Tre konstnärer presenterade sedan målningar och installationer på fönster i Stadshallen. Slutligen visades konstnären Lena Trapps installation "Resilience" på Stortorget under december. Satsningen leds från Stadshallen och utgör även startskott för förmedlingsfunktionen mellan fastighetsägare och kulturutövare. Publika arrangemang (KS+KFN 500 tkr) (Tryggare, snyggare och Ansvarig nämnd Status roligare) Kommunstyrelsen Avslutad Kultur- och fritidsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Satsningen möjliggjorde att potten för projektstöd för publika arrangemang kunde utökas under vårens ansökningsomgång. Att fler kulturaktörer kunnat få stöd för sina arrangemang stärker det lokala kulturlivet, ökar möjligheterna för kulturaktörer att vara verksamma i Lund och genererar fler upplevelser av hög kvalitet för lundaborna. 11 Insatser Insatser höst/vinter (KS+KFN 500 tkr) (Tryggare, snyggare och Ansvarig nämnd Status roligare) Avslutad Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Olika evenemang och insatser genomfördes: Hållbarhetsevent i Bytaregränden med workshops, stickning och återbruk. Två eldshower på stortorget. Spöktunnel med pysseltält på Stortorget under höstlovet och Julmarknad med musikprogram på Domkyrkoplatsen. Dessa lockade totalt cirka 14 000 besökare. Därutöver en interaktiv och upplyst griffeltavla på Knut den Stores torg där det gavs möjlighet delge sina drömmar, samt framtagandet Lundabokstäver som ställs ut i offentlig miljö. Insatserna ledde till fler event och aktiviteter som aktiverar och interagerar med besökarna. Det har skapat en välkomnande och tryggare miljö som går i linje med Purple Flag. Utökat och kostnadsfritt utbud för unga under höstlov. Har gynnat flera samarbeten med handel, föreningsliv, kyrka och fastighetsägare. Föreningsinitiativ (KS+KFN 700 tkr) (Tryggare, snyggare och Ansvarig nämnd Status roligare) Kommunstyrelsen Försenad Slutdatum Kultur- och fritidsnämnden 2025-12-31 Kommentar Former för nattidrott har utvecklats i samarbete med föreningslivet, med kontakt Paraplyorganisationen för idrottsföreningar i Lund (PIL) och föreningar med erfarenhet av nattidrott. Ett exempel är Lunds bollklubbs (LBK) nattfotboll under sommaren med åtta fredagskvällar och över 200 deltagande ungdomar. Satsningen har skapat en trygg mötesplats, främjat hälsa och gemenskap samt stärkt kopplingen till föreningslivet, där flera deltagare visat intresse för fortsatt engagemang i LBK. Parallellt har Ungdomsverksamheten tillsammans med Torns IF, kyrkan och boende i Stångby utvecklat en lokal ungdomsverksamhet. Efter workshops i augusti och september startade regelbundna träffar varannan fredag i oktober, med 20–30 deltagare per gång. Träffarna leds av unga ledare och ideella vuxna och innehåller idrott, spel, matlagning och samverkansaktiviteter. Dialog har förts löpande och verksamheten följdes upp i november. Värdskap och handel (KS+KFN 200 tkr) (Tryggare, snyggare och Ansvarig nämnd Status roligare) Kommunstyrelsen Avslutad Kultur- och fritidsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar En grupp med representanter från Lundaspelen, Citysamverkan, hotellnäring, Visit Lund och kommunen definierade konkreta insatser för att välkomna Lundaspelens besökare och lyfta synligheten och värdskapet kring Lundaspelen i staden. Det skedde genom synlig exponering, aktiviteter i stadsrummet, ljusinstallationer, välkomstfilm, disco på badhuset och erbjudanden i handeln. Arbetssättet utgör en modell som kan återanvändas vid andra större evenemang. Citydressing (KS+TN 300 tkr) (Tryggare, snyggare och roligare) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Försenad Tekniska nämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Arbete avseende förbättrade möjligheter att hänga upp vepor i fasad pågår. Dialog sker med fastighetsägare gällande infästningar i fasader. I arbetet involveras SBF, Visit Lund och Citysamverkan. Ett ärende pågår även om uppsättning av informationstavlor på belysningsstolpar. Önskad effekt är möjligheten att vid valda tillfällen skapa ännu större festlig effekt och ökad allmän kännedom då evenemang sker i kommunen. 12 Insatser Insatser för 25 - 34-åringar (KS 500 tkr) (Tryggare, snyggare och Ansvarig nämnd Status roligare) Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Kommunkontoret har analyserat målgruppen 25–34 år för att förstå vad som påverkar valet att stanna eller flytta till Lund. Resultaten visar att tillgången till event och aktiviteter är en viktig del av ett attraktivt stadsliv och påverkar viljan att bo kvar i kommunen. Som ett led i att göra Lund mer attraktiv har Visit Lund fått i uppdrag att genomföra två riktade evenemang inom Vinterlund 2026: Saluhallen Experience den 31 januari i samarbete med Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) med smakrunda samt kvällsprogram med standup och DJ, samt en konsert med Sabina Ddumba i domkyrkan den 14 februari. Båda med fri entré. Samlad förmedlingstjänst (KFN 500 tkr) (Tryggare, snyggare och Ansvarig nämnd Status roligare) Kultur- och fritidsnämnden Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Insatsen syftar till att bygga upp en förmedlingstjänst där lokaler, platser och ytor i staden matchas med konstnärer, kulturutövare och kreatörer som söker en plats för sina uttryck. En projektledare har tillsats på Stadshallen och dialoger har inletts med citysamverkan, handelsförening, fastighetsägare och det fria kulturlivet. Några konkreta insatser har påbörjats, till exempel i samverkan med Kulturen. 13 5 Näringslivspaketet I ekonomi- och verksamhetsplanen (EVP) 2025–2027 fattade kommunfullmaäktige beslut om ett Naäringslivspaket som syftade till att accelerera arbetet med att skapa goda foärutsaättningar att starta, driva och utveckla foäretag i hela kommunen. Paketet anslog 6 miljoner kronor under 2025 foär att finansiera insatser som skulle beslutas av saåvaäl den politiska organisationen som den kommunala foärvaltningsorganisationen. 5.1 Sammanfattning Under 2025 har Lunds naäringslivspaket genomfoärts med fokus paå att staärka Lunds attraktionskraft, foäretagsklimat och laångsiktiga kompetensfoärsoärjning. Arbetet har omfattat baåde strategiska analyser och konkreta utvecklingsinsatser i samverkan med naäringsliv, akademi och andra samhaällsaktoärer. En attitydundersoäkning bland Lundabor och invaånare i oävriga Sverige har genomfoärts som grund foär utvecklingen av platsvarumaärket Lund. Med utgaångspunkt i resultaten lanserades under hoästen en kommunikationskampanj med fokus paå naäringsliv, samhaällsbyggnad och klimat. Kampanjen foäljs upp under 2026. Kommunen har staärkt sitt kunskapsunderlag kring maålgruppen 25–34-aåringar genom foärdjupade analyser och extern enkaätundersoäkning, vilket skapar baättre foärutsaättningar foär framtida insatser kopplade till attraktivitet, inflyttning och demografisk balans. Dialogen med naäringslivet har vidareutvecklats genom staärkt fokus paå etablerade dialogforum, saärskilt Godmorgon Lund och Lund Grand Prix. Det oäkade engagemanget fraån Lunds universitet och naäringslivsfraämjande aktoärer har bidragit till oäkad kvalitet och relevans i samverkan. Arbetet med kompetensfoärsoärjning och talangattraktion har intensifierats genom breddningen av International Citizen Hub Lund och uppstarten av Teknikcollege Lund. Insatserna har staärkt foärutsaättningarna foär baåde internationell kompetens och lokal yrkeskompetens att etablera sig och verka i Lund. Daärutoäver har interna utbildningsinsatser genomfoärts foär att staärka kommunens service och bemoätande gentemot foäretag, och arbetet med att utveckla en mer anvaändarorienterad servicewebb foär naäringslivet har fortsatt. Sammantaget har naäringslivspaketet under 2025 lagt en stabil grund foär fortsatt utveckling av Lunds foäretagsklimat och attraktionskraft under kommande aår. 14 5.2 Insatser inom ramen för paketet Nedan visas de insatser som finansierats inom ramen foär paketet. Tabellen visar insatsens benaämning samt periodens status och uppfoäljningskommentar. Insatser Utveckla platsvarumärket Lund (KS 1 mnkr) (Näringslivspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar För att kunna utveckla platsvarumärket Lund behöver kommunen kunskap om hur Lundabor och invånare i övriga Sverige uppfattar platsen Lund i dag. Därför genomfördes under 2025 en attitydundersökning med syfte att belysa dessa perspektiv. Baserat på svar från 1 000 Lundabor och 1 000 invånare i Sverige har kommunen fått en god bild av hur Lund upplevs och uppfattas. Med utgångspunkt i resultaten från attitydundersökningen lanserades under hösten 2025 en kommunikationskampanj med tre fokusområden: näringsliv, samhällsbyggnad och klimat. Kampanjen har inledningsvis haft särskilt fokus på att synliggöra och marknadsföra Lunds arbete med klimatfrågor. I samband med lanseringen togs även en marknadsföringsinriktad webbplats fram. Under början av 2026 kommer kampanjen att utvärderas för att bedöma hur den kan användas och utvecklas vidare. Handelsfrämjande parkering (inhyrning hos LKP) (KS 1,8 mnkr) Ansvarig nämnd Status (Näringslivspaket) Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar I oktober och november genomförde Lunds kommun en tidsbegränsad satsning med avgiftsfri parkering den första timmen i utvalda parkeringshus i centrum, i syfte att öka tillgängligheten och stärka handeln. Erbjudandet riktade sig särskilt till besökare med kortare ärenden och gällde bland annat parkeringshusen Svane, Färgaren och Lund C. Satsningen var en del av kommunens arbete för ett mer attraktivt och lättillgängligt centrum och för att underlätta spontana besök i stadskärnan. Effekterna av åtgärden följs upp, och kommunen inväntar en studie från Lunds universitet till Handelsföreningen i Lund samt statistik från LKP AB. Analys och insatser 25–34-åringar (KS 100 tkr) (Näringslivspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Kommunkontoret har tagit fram ett kunskapsunderlag om 25–34-åringar, inklusive en enkät hösten 2025, för att förstå varför gruppen är underrepresenterad i Lund och hur fler kan attraheras. Analysen från Parlametrics, slutrapporterad i december, stärker beslutsunderlaget för fortsatta satsningar. Resultaten visar att trivsel främst handlar om social gemenskap, trygghet och stadens utbud av aktiviteter och naturområden. Beslut om flytt och långsiktigt boende avgörs dock i hög grad av bostad, boendekostnader samt arbete och karriärmöjligheter. 15 Insatser Dialogforum lokala näringslivet (KS 500 tkr) (Näringslivspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Arbetet under året har bidragit till en tydligare struktur och inriktning för kommunens dialog med näringslivet, med särskilt fokus på att utveckla Godmorgon Lund och Lund Grand Prix som effektiva och relevanta mötesplatser. Det ökade engagemanget från Lunds universitet och de näringslivsfrämjande aktörerna har stärkt forumens kvalitet och genomslag. På sikt förväntas arbetet leda till mer resurseffektiva och kvalitativa möten mellan kommunens företrädare och näringslivet. Parallellt har en inledande översyn av övriga mötesformer påbörjats, inklusive en omvärldsspaning kring hur kommuner arbetar med företagsbesök och dialog med näringslivet. Arbetet har även innefattat att påbörja en tydligare definition av syften, målgrupper och teman för olika mötesformer, som grund för fortsatt utveckling. Förstärkning Lund Citizen Hub (KS 500 tkr) (Näringslivspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Under 2025 tillsattes en tillfällig verksamhetsledare och en organisationsöversyn genomfördes för International Citizen Hub Lunds fortsatta utveckling. Syftet var att anpassa verksamheten till nya behov och mål samt säkerställa att ICHL är rustat för att behålla och attrahera internationella talanger och deras medföljande. Översynen fokuserade även på att skapa en mer effektiv och målinriktad organisation i linje med det breddade uppdraget inom talangattraktion. Översynen slutfördes i december 2025 och resulterade i ett förslag till justerat grunduppdrag, vilket beslutades av kommunstyrelsen under hösten med planerad implementering 2026. Under året inleds även ett arbete för att undersöka nya finansieringsmöjligheter. Utvecklingen bedöms leda till mer träffsäkra erbjudanden för målgrupperna och en långsiktigt mer robust organisation. Lund Citizen Hub 10 år (KS 100 tkr) (Näringslivspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Under 2025 firade International Citizen Hub Lund (ICHL) tio år med en halvdagskonferens i Stadshallen den 9 december. Alumner, nuvarande deltagare, arbetsgivare och andra intressenter bjöds in och cirka 150 personer deltog. Jubileet ökade synligheten för ICHL i kommunens kanaler och bland aktörer inom området samt bidrog till ett breddat och fördjupat nätverk med potential för nya samarbeten. I samband med firandet publicerades även en rapport om verksamhetens resultat och läget för internationell talangattraktion i Sverige. 16 Insatser Teknikcollege (KS 500 tkr) (Näringslivspaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Under våren 2025 bildades den lokala styrgruppen för Teknikcollege Lund med representanter från näringsliv, utbildningsanordnare och fackförbund. Arbetet följer Teknikcolleges kvalitetsmodell och omfattar struktur för ledning och samordning, årlig mötesplan samt framtagande av självskattning, verksamhetsplan och handlingsplan. I november tillträdde en samordnare, vilket möjliggjort ett intensifierat samarbete med gymnasieskolor, Komvux, andra kommuner och det lokala näringslivet. Den formella ansökan om inträde i Teknikcollege har påbörjats och planeras skickas in våren 2026. Arbetet har redan resulterat i en ny utbildning vid Komvux Lund, El- och automationsteknik, möjliggjord genom nära samverkan med företagen i styrgruppen, särskilt avseende arbetsplatsförlagt lärande och utbildningsmiljöer. Självskattningen har även tydliggjort behovet av stärkt studie- och yrkesvägledning. Utbildningsförvaltningen och barn- och skolförvaltningen har därför beslutat att revidera kommunens vägledningsplan och ansöker om att delta i Region Skånes ledningsinsats för studie- och yrkesvägledning under våren 2026. Utbildning medarbetare som möter näringslivet (KS 400 tkr) Ansvarig nämnd Status (Näringslivspaket) Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Kommunkontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen har under året genomfört fem interna utbildningstillfällen om kommunens företagsklimat. Deltagare har varit förtroendevalda samt ett hundratal chefer och handläggare från de två förvaltningarna. Utbildningsinsatsen har resulterat i: • gemensamma insikter om näringslivets behov sam deras förväntningar på kommunens service, bemötande och dialog, • gemensam förståelse för interna utvecklingsbehov, utmaningar och möjligheter • en specifik handlingsplan för samhällsbyggnadsförvaltningens fortsatta utvecklingsarbete under 2026 med fokus på förvaltningens kultur, struktur och processer. På längre sikt förväntas en större andel av de företag som möter kommunen uppleva att både företagsklimatet och kommunens bemötande är positivt. Utveckling av servicewebb för näringslivet (KS 800 tkr) Ansvarig nämnd Status (Näringslivspaket) Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Projektet Servicewebb har genomfört kartläggningar och tagit fram underlag baserat på webbstatistik, e-tjänster, inkomna ärenden till medborgarcenter samt resultat från Insiktmätningen, Sveriges Kommuners och Regioners (SKR) nationella mätning av företagens nöjdhet med kommunens myndighetsutövning och service. Användarperspektivet har analyserats och förslag har tagits fram på mallar, strukturer och en handlingsplan för hur webben kan anpassas efter användarnas behov. Syftet med en servicewebb är att förenkla företagares kontakt med kommunen genom samlad information, digitala tjänster och tydliga processer. Det möjliggör snabbare svar och ökad självhjälp, vilket sparar tid för både företag och kommun och bidrar till ett enklare företagande i Lund. 17 6 Klimatpaketet I ekonomi- och verksamhetsplanen (EVP) 2025–2027 fattade kommunfullmaäktige beslut om ett Klimatpaket som syftar till att accelerera utvecklingen inom kommunens arbete foär att uppnaå klimatneutralitet. Paketet anslog sammanlagt 21,3 miljoner kronor under 2025 foär att finansiera insatser som skulle beslutas av saåvaäl den politiska organisationen som den kommunala foärvaltningsorganisationen. 6.1 Sammanfattning Insatserna inom Klimatpaketet beroär en stor del av kommunens verksamheter och flera av aåtgaärderna genomfoärs i samverkan mellan foärvaltningar och bolag. Klimatpaketet taäcker in en bredd av olika tematiska utslaäppsomraåden: transporter och mobilitet, cirkulaäritet och aåterbruk, effektivare energianvaändning, klimatneutralt byggande och anlaäggning, etcetera. Utmaningen med att bli klimatneutrala handlar till stor del om att arbeta i samverkan med naäringsliv, civilsamhaälle och medborgare. Inom klimatpaketet finns flera insatser som riktar sig till dessa maålgrupper, exempelvis genom klimatsamarbetet CoAction Lund, foärstaärkt energi- och klimatraådgivning och foärstaärkta insatser foär klimatkommunikation. Arbetet har redan gett konkreta resultat. Klimatkampanjen Lunderbart har lyft fram positiva klimatinsatser i Lund genom stortavlor och digitala kanaler, och en klimatdialog har genomfoärts paå Norra Faäladen. Kommunens klimatarbete har staärkts genom att 19 studentmedarbetare med kompetens inom exempelvis juridik, biologisk maångfald, aåterbruk och klimatberaäkningar har rekryterats. Genom pilotprojektet Sommarkort foär unga har 6 130 ungdomar faått moäjlighet att resa haållbart under sommaren. Samtidigt har CoAction Lund vuxit med 11 nya medlemsfoäretag och samlar nu totalt 36 organisationer med omkring 30 000 anstaällda. Som en del av stadens klimatanpassning och utveckling av groänstrukturen planteras dessutom 200 nya traäd i stadsmiljoän. 18 6.2 Insatser inom ramen för paketet Nedan visas de insatser som finansierats inom ramen foär paketet. Tabellen visar insatsens benaämning samt periodens status och uppfoäljningskommentar. Insatser Klimatpaket för Lunds kommun (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Försenad Ursprung Slutdatum EVP 2023–2025 2025-12-31 Kommentar Kommunstyrelsen Klimatpaketet förstärker samverkan kring näringslivets klimatomställning genom bland annat CoAction Lund - systemdemonstrator med fokus på Lunds innovationsdistrikt. Projektmedel har beviljats av Vinnova motsvarande ca 20 miljoner kronor för genomförandefasen som sträcker sig fram till och med 2026. För att för att utveckla och förlänga arbetat med CoAction Lund har ytterligare medel säkrats via regionalfonden som delfinansierar kommunens samordning till och med 2028. Ytterligare 11 partners har anslutit sig till CoAction och totalt uppgår det nu till 36 organisationer som tillsammans täcker in cirka 50% % av alla anställda i Lund. Satsningen på energigemenskaper via EnergyNet fortsätter och en uppskalning tillsammans med Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) planeras på Väster. Insatser pågår för klimatneutralt och cirkulärt byggande samt minskad klimatpåverkan från masshantering. Klimatkampanjen Lunderbar genomfördes under vecka 47 för att synliggöra Lunds höga klimatambitioner och det arbete som pågår för att nå kommunens mål. Kampanjen syntes på kommunens stortavlor, lund.se samt i digitala kanaler, och lyfte allt från små privata initiativ till större kommunala satsningar. Genom att samla dessa insatser använde kampanjen ett nytt angreppssätt inom klimatkommunikation, med målet att stärka Lunds position som en föregångare i klimatfrågorna. Inom upphandlingsområdet utvecklas arbetet med fokus på cirkulära krav i upphandlingar samt minskade konsumtionsbaserade utsläpp. En miljö-spendanalys har tagits fram som visar klimatutsläppen från kommunens inköp av varor och tjänster. Analysen indikerar att utsläppen från kommunens inköp, ca 4 miljarder kronor per år, är större än de totala utsläppen från transporter i kommunens geografiska område. Inköp av vårdtjänster och byggentreprenader de största områdena. Pilotprojekt: Hållbart resande (UN 250 tkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Avslutad Utbildningsnämnden Slutdatum 2025-12-31 Ursprung EVP 2025–2027 Kommentar Förvaltningen beviljades 2025 medel ur Lunds klimatpaket för att genomföra pilotprojekt för hållbart resande. Syftet med pilotprojektet var att utbildningsförvaltningens skolor under 2025 skulle kunna söka ersättning för merkostnader vid resor där flyg valts bort till fördel för tåg eller buss. Detta pilotprojekt har inte fallit väl ut och tilldelade medel har inte använts. Några orsaker är följande: • Många resor för våren 2025 bokades redan under hösten 2024 när anslaget inte fanns. • Tåg väljs redan idag där det anses praktiskt möjligt. • De resande elevernas rätt till kvalificerad undervisning anses svår att uppfylla vid långa tågresor. 19 Insatser Plocket – hållbar möbelhantering (SN 1,5 mnkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Avslutad Servicenämnden Renhållningsstyrelsen Slutdatum 2026-12-31 Ursprung EVP 2025–2027 Kommentar Under året har serviceförvaltningen lett projektet Plocket – hållbar möbelhantering, samordnat med en pilot för återbyggdepå, vilket har lagt grunden för ett samlat och cirkulärt arbetssätt för möbler och byggmaterial inom kommunen. Under hösten har fokus legat på att etablera den operativa verksamheten med tillträde till lokaler, rekrytering av handledare och uppbyggnad av en fungerande återbrukscentral. Projektet bedrivs i nära samverkan med Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och bidrar till både återbruk och social inkludering genom praktik, arbetsträning och sysselsättning. Styrning, rutiner och kommunikation har varit centrala delar för att säkerställa tydlighet och förankring i organisationen, där återbrukscentralen är utpekad som kommunens primära lösning för hantering av möbler och byggmaterial. En digital plattform har testats i drift och används för inventering och cirkulation av möbler mellan förvaltningar, vilket redan har lett till ekonomiska och klimatmässiga vinster genom minskat behov av nyinköp. Sammantaget har projektet etablerat en stabil grund för att göra återbruk till en naturlig del av kommunens ordinarie arbete. Nästa steg är att färdigställa rutiner för drift, säkerställa en långsiktig ekonomimodell och vidareutveckla arbetssätten i vardagen. Bättre avfallshantering inom kommunens skolor och förskolor Ansvarig nämnd Status (BSN 1 mnkr, UN 700 tkr), (Klimatpaket) Utbildningsnämnden Avslutad Barn- och skolnämnden Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Utbildningsnämnden har under året haft särskilda medel för inköp av källsorteringsmöbler utöver dessa 700 000 kronor. Ändamålsenliga möbler har köpts in och samtliga skolor har nu goda källsorteringsmöjligheter. Medel för "Bättre avfallshantering inom kommunens skolor och förskolor" har använts för bland annat studiebesök för kunskapshöjning på avfallsområdet, städvagnar för källsorterat material, framtagande av anpassade dekaler till de inköpta kärlen, framtagande av informations- och undervisningsmaterial, till exempel film och källsorteringsbilder anpassade för skola, material till genomförandet av Vintage fair samt utbildningsförvaltningens mässa för att främja återbruk i samband med studentfirande. Utbildningsnämnden bedömer att denna finansiering bidragit till att satsningar kunnat göras som kommer att leda till nytta under lång tid framöver. Barn- och skolnämnden har tilldelats medel för att förbättra avfallshanteringen inom kommunens skolor och förskolor. Under året har därför nya källsorteringskärl köpts in. Utöver dessa nya kärl tar nämnden även över källsorteringskärl som utbildningsnämnden bytt ut från sina verksamheter. Tre pilotskolor med de största avfallsflödena har identifierats och kärlen placeras ut i dessa verksamheter. Framåt kommer mätningar av avfallsflöden att göras med stöd från Lunds renhållningsverk för att se effekt av insatsen samt för att möjliggöra en ändamålsenlig planering av källsorteringsmöjligheterna i resten av organisationen. 20 Insatser Pilotprojekt: Återbyggdepå (LRV 2 mnkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Renhållningsstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Under året har serviceförvaltningen tillsammans med Lunds Renhållningsverk (LRV) och Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) genomfört ett pilotprojekt för återbruk av byggmaterial. Arbetet har samordnats med Plocket – hållbar möbelhantering för att skapa ett sammanhållet arbetssätt för cirkulär hantering av möbler och byggmaterial. En återbrukscentral har driftsatts i mindre skala och rutiner har utvecklats för att identifiera, ta tillvara och lagra material från bygg- och rivningsprojekt. Fokus har varit att testa arbetssätt, stärka kunskapen kring hantering och lagring samt förbättra underlaget för klimatberäkningar. Satsningen ger klimat- och resursvinster genom minskat avfall och minskad nyproduktion samt bidrar till effektivare resursanvändning och social nytta genom praktik och arbetsträning. Ett digitalt verktyg har skapat gemensamma rutiner för inventering och uppföljning. Samarbetet med LRV och LKF har varit centralt och året har lagt grunden för att integrera byggåterbruk i ordinarie processer. Nyttja kompetens hos studenterna i den gröna omställningen (KS Ansvarig nämnd Status 750 tkr) (Klimatpaket) Kommunstyrelsen Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Kommunstyrelsen Det har varit stort intresse för de utlysta studentmedarbetartjänsterna. Totalt har 19 studenter med olika utbildningsbakgrund anställts för en bredd av uppdrag som stödjer den gröna omställningen i kommunen. Exempel på inriktningar är juridik, biologisk mångfald, återbruk, klimatberäkningar, rättvis handel och minskat matsvinn. Pilotprojekt: Sommarkort för unga (TN 5,5 mnkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Tekniska nämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Pilotprojekt Sommarkort för unga är genomfört. 6130 ungdomar fick en biljett till en kostnad av ca 3,65 miljoner kronor. Majoriteten, nästan 5000, fick en fysisk biljett, återstående fick biljetten till sin Skånetrafiken-app då de redan var registrerade där. Kostnaden för projektet blev lägre än väntat då Skånetrafiken erbjöd rabatterat pris för sommarkortet vid tidigt köp. Trädplantering (TN 450 tkr + 10 mnkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Tekniska nämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Projektet för trädplantering har slutförts. Inom projektet har skuggande träd på lekplatser och träd i stadskärnan prioriteras då stadsdelen har stor trädbrist. Totalt har nära 200 träd planteras och anläggning har genomförts internt. Plantering av 13 träd längs Dalbyvägen är projekterat men blev inte genomfört på grund av för snäv tidsplan för entreprenad. Projektet medför driftkonsekvenser (huvudsakligen i etableringsfasen de tre kommande åren) som inte täcks av projektbudgeten. 21 Insatser Driftskonsekvenser investeringar, gång- och cykelvägar (TN 1,2 Ansvarig nämnd Status mnkr) (Klimatpaket) Tekniska nämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Projektet avser extra investeringsmedel för beläggningsarbete om 10 miljoner kronor. Driftskonsekvenser om 1,2 mkr avser de kapitaltjänstkostnader som följer på investeringen. Klimatsmart kultur och fritidshus i tidigt skede (KFN 500 tkr) Ansvarig nämnd Status (Klimatpaket) Kultur- och fritidsnämnden Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Förstudien har genomförts under juni-december 2025. Förstudien syftar till att göra en inventering av möjlig innovativ och hållbar teknik till ett framtida kultur- och fritidshus på Brunnshög. I förstudiens första skede har workshops genomförts med serviceförvaltningens specialister och avropade externa konsulter. Resultatet av workshoparna är bland annat en sammanställning av innovativ och hållbar teknik som ska analyseras vidare samt stärkt samverkan mellan byggaktörer och Lunds kommun kring hållbart byggande. Kontinuerlig dialog sker även med Brunnshögsprojektet. Förstudien ger en överblick över tekniska möjligheter och analyserar vilka som är möjliga att gå vidare med. Inom ramen för förstudien tas också en gestaltningsskiss fram, som kan utgöra underlag för fortsatt dialog kring byggnadens innehåll och utformning. Klimatförbättrade material (TN 1 mnkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Tekniska nämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har under hösten undersökt behovet av verktyg för klimatberäkningar och testar olika lösningar tillsammans med andra städer. Ett första verktyg har testats men uppfyller ännu inte behoven fullt ut; en ny version förväntas vara tillgänglig 2026. Parallellt har ett pilotprojekt med klimatanpassad asfalt genomförts, vilket minskar koldioxidutsläppen med 27 procent till en kostnadsökning på cirka 8 procent, och visar möjligheter att minska klimatpåverkan i byggprojekt. Utbildning klimatpåverkan från planprojekt (BN 200 tkr) Ansvarig nämnd Status (Klimatpaket) Byggnadsnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med insatser kopplade till arbetet med utbildning klimatpåverkan från planprojekt. Under hösten hölls en kort utbildning och workshop med representanter från de olika skedena i exploateringsprocessen. Workshopen har resulterat i en checklista som berör de olika skedena i exploateringsprocessen. Ett uppföljande möte med deltagarna hålls i februari 2026. Under hösten har behovsinventeringar och processöversyn genomförts för att se vilka behov som finns av klimatberäkningsverktyg. Det verktyg som avsågs att handlas upp har skjutits på efter en pågående dialog med Malmö och Helsingborg utifrån möjligheten att samarbeta kring gemensamt verktyg och underlag för olika skeden. En analys över lämplig klimatambition och möjliga åtgärder i anläggningsprojekten har genomförts. 22 Insatser Klimatberäkningsverktyg anläggning (BN 500 tkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Byggnadsnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Ett klimatberäkningsverktyg har testats i den interna projekteringen och genomförandet. Verktyget motsvarade inte verksamhetens behov vid tillfället, men en utveckling pågår och en ny prototyp förväntas finnas tillgänglig våren 2026. Utvecklingen är en add-on till det kalkylverktyg verksamheten redan använder, vilket är en fördel för implementering av klimatberäkningar. Andra alternativa verktyg har undersökts, men ovan är det som bedömts som mest lämpligt. En utveckling har gjorts av det klimatberäkningsverktyg för planer som verksamheten har under 2025–2026. Ett 20-tal antagna detaljplaner har beräknats och utifrån dessa har referens- och målvärden specifika för Lunds kommun tagits fram och integrerats i klimatberäkningsverktyget. Hållbar mobilitet, CoAction (KS 1 mnkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Kommunstyrelsen Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Kommunstyrelsen Under hösten 2024 genomfördes en resvaneundersökning inom CoAction Lund med fokus på resor till och i tjänsten. De deltagande organisationerna representerar nära 30 000 medarbetare. Under 2025 arbetar medlemmarna vidare med gröna resplaner för att främja hållbart resande. Under våren genomfördes även en gemensam kampanj och tävling för hållbar arbetspendling med 1 400 deltagare från 19 organisationer. Ombyggnaden av E22 påverkar pendlingsmöjligheterna och ger incitament att pröva nya resevanor. Därför har CoAction Lund tagit fram en gemensam kommunikationsplattform för att underlätta hållbara resor under byggtiden Förstärkt Energi- och klimat-rådgivning för SMF (KS 300 tkr) Ansvarig nämnd Status (Klimatpaket) Kommunstyrelsen Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Kommunstyrelsen En förstudie genomförs med stöd av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) för att ge små företag i Lund bättre förutsättningar att öka sin energieffektivitet. Genom att kartlägga energianvändningen identifieras var potentialen för resursbesparingar är störst och en visuell, datadriven grund tas fram för att rikta insatser dit de gör mest nytta. Satsningen lägger grunden för en mer hållbar och energieffektiv näringslivssektor och fungerar som ett komplement och en förstärkning av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. 23 Insatser Nod för cirkulär ekonomi (KFN 500 tkr) (Klimatpaket) Ansvarig nämnd Status Kultur- och fritidsnämnden Avslutad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar I september öppnade HUB & Café i Stadshallen. HUB står för hållbarhet, umgänge och bildning. Verksamheten är en mötesplats för hållbar livsstil och medveten konsumtion med svinncafé, community fridge och barnvänlig miljö. Målen är att stärka social sammanhållning, synliggöra lokala hållbarhetsinitiativ samt engagera fler i hållbara aktiviteter. Medel från klimatpaketet har finansierat hyra, iordningsställande och koordinering. Fem civilsamhällesaktörer samverkar genom avtal med Stadshallen: Circle Centre, FoodSaving Lund, ABC, Matvarukooperativet och Lunds bilpool. Under hösten 2025 har verksamheten haft öppet tisdag–fredag 13–18 samt lördagar 10–14. Samarbetet fungerar väl och aktörerna driver självständigt verksamheten med cirkulär hållbarhet som tema. Återkommande workshops och föreläsningar är välbesökta och samverkan sker med flera lokala aktörer. Erfarenheterna visar att HUB & Café bidrar till Lunds hållbarhetsarbete och har ökat flödet i Stadshallen. Aktörerna har tillfrågats om att fortsätta under 2026. Engagera civilsamhället i klimatomställningen (KFN 700 tkr) Ansvarig nämnd Status (Klimatpaket) Kultur- och fritidsnämnden Försenad Slutdatum 2025-12-31 Kommentar Arbetet har omfattat både en utredning av förutsättningarna för ett nytt stöd till civilsamhällets hållbarhetsarbete och en pilotutlysning av stödet. Under hösten genomfördes dialoger med civilsamhället som låg till grund för riktlinjerna. I dialogerna framkom bland annat förslag på aktiviteter som hållbarhetsworkshops och utveckling av modeller likt Fritidsbanken, samt att civilsamhället har starkt engagemang och kompetens men behov av mer långsiktigt stöd och struktur. Mellan 31 oktober och 21 november utlystes ett nytt hållbarhetsstöd. Utlysningen marknadsfördes brett och möjlighet gavs att diskutera idéer med handläggare. Totalt inkom 32 ansökningar om drygt 3 miljoner kronor och 650 000 kronor fördelades efter beredning i december. Projekten genomförs och följs upp under 2026. En rapport med rekommendationer för fortsatt arbete redovisas för kultur- och fritidsnämnden i februari 2026 och därefter till kommunstyrelsen. 24 Personalredovisning 2025 Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................3 Kompetensförsörjning ................................................................................................4 Organisatoriska förändringar ........................................................................................................4 Antal anställda ...............................................................................................................................5 Statistik inom jämställdhet och mångfaldsområdet .....................................................................6 Personalomsättning ......................................................................................................................8 Medarbetarenkät ........................................................................................................................12 Löneöversyn och arbetsvillkor .....................................................................................................13 Löneöversyn 2025 .......................................................................................................................14 Arbetsvärdering och lönekartläggning ........................................................................................14 Åtgärder under året för att främja kompetensförsörjningen .....................................................15 Arbetsmiljö och hälsa ...............................................................................................21 Arbetsmiljömål med målbedömning ...........................................................................................21 Företagshälsovård .......................................................................................................................29 Friskvårdsbidrag ..........................................................................................................................29 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ........................................................................................30 Tillbud och arbetsskador ..........................................................................................32 Mål i program för social hållbarhet ..........................................................................34 Diskriminering, arbetsförhållanden, anställningsvillkor och utveckling .....................34 Hälsa, olycksfall och arbetsmiljö ...............................................................................34 Likvärdig lön .............................................................................................................34 Framåtblick ..............................................................................................................35 Foto framsida: Fredrik Åkerberg 2 Inledning Syftet med Personalredovisning 2025 äär ätt ge en öävergripände redövisning äv persönälstätistik, ärbetsmiljöäärbete öch ändrä vääsentligä insätser söm gjörts ur ett ärbetsgivärperspektiv föär Lunds kömmun under äåret. Räppörten riktär sig bäåde till Lunds kömmuns inväånäre öch de söm nyttjär kömmunens tjäänster, ändrä viktigä mäålgrupper äär kömmunens pölitiker öch tjäänstepersöner. Räppörten utgöär tillsämmäns med äårsredövisning öch häållbärhetsredövisning ett viktigt underläg till kömmunens lednings- öch budgetpröcess, värs syfte äär ätt utvecklä kömmunens verksämheter. Sjuktäl öch persönälömsäättning äär sännölikt de persönälnyckeltäl söm här stöärst päåverkän päå verksämhetens kvälitet öch effektivitet öch söm tydligäst speglär medärbetäres trivsel öch ärbetsmiljöä. Föär äår 2025 kän könstäteräs ätt sjukfräånvärön i stört ligger kvär päå sämmä niväå söm föäregäående äår. Sämtidigt ligger Lunds kömmuns sjukfräånvärö förtsätt under genömsnittet föär kömmunsektörn. Kömmunens äktivä insätser föär ätt säänkä läång- öch körttidssjukfräånvärön de senäste äåren här bidrägit till en pösitiv utveckling. Dettä här sin tur medföärt öäkäd köntinuitet öch kvälitet i verksämheternä öch pösitivä effekter päå verksämheternäs ekönömi. Eftersöm minskningen äv sjukfräånvärön ävstännät äär ärbetet med ätt säänkä sjukfräånvärön förtsätt en priöriteräd mäålsäättning föär Lunds kömmun. Persönälömsäättningen förtsäätter ätt minskä. Föär 2025 ländär den päå 9,8 pröcent, en nedgäång fräån 10,7 pröcent 2024. Omsäättningen föär chefer minskäde till 6,3 pröcent, en hälvering sedän 2022. Det köntinuerligä ärbetet med ätt fräämjä en göd ärbetsmiljöä öch skäpä föärutsäättningär föär bäåde ett äktivt medärbetärskäp öch ett häållbärt ledärskäp här sännölikt bidrägit till den generellä minskningen. Sämtidigt kän utvecklingen päå ärbetsmärknäden öcksäå hä häft betydelse föär resultätet. De demögräfiskä utmäningär söm Lunds kömmun, liksöm ändrä öffentligä verksämheter, stäår inföär äär förtsätt päåtägligä. I täkt med ätt ändelen ääldre öäkär befäräs behöven äv väälfäärd öäkä, sämtidigt söm ändelen i ärbetsföär äålder minskär. Pärällellt förtsäätter bärn- öch elevkullärnä ätt minskä. Sämmänfättningsvis visär räppörten ätt Lunds kömmun under 2025 här ärbetät äktivt med ätt sääkrä kömpetensföärsöärjningen, stäärkä föärutsäättningärnä föär en göd ärbetsmiljöä sämt bidrä till ett häållbärt öch tillitsbäserät ledärskäp - föär ätt möätä främtidä utmäningär inöm väälfäärdsuppdräget. I räppörten redövisäs täbeller öch diägräm päå föärvältningsniväå eftersöm änstäällningstillhöärigheten i löänesystemet äär köppläd till respektive föärvältning öch inte till näämnd. 3 Kompetensförsörjning Kömpetensföärsöärjning äär förtsätt ett priöriterät ömräåde föär Lunds kömmun. Rekryterings- öch kömpetensbehöven skiljer sig äåt mellän ölikä näämnder öch yrkesgrupper. Brist päå tillgäänglig kömpetens nöteräs inöm vissä verksämheter, fräämst inöm väård- öch ömsörgsömräådet men ääven inöm ändrä verksämhetsömräåden. Den räådände könjunkturen här under äåret förtsätt ätt päåverkä ärbetsmärknäden. Pärällellt päåverkäs kömmunen äv den demögräfiskä utvecklingen, bländ ännät genöm minskände bärn- öch elevkullär öch en förtsätt ösääkerhet kring främtidä behöv äv stöäd till ääldre. Organisatoriska förändringar Den 1 jänuäri 2025 bildädes en ny sämhäällsbyggnädsföärvältning näär miljöäföärvältningen, städsbyggnädsköntöret öch tekniskä föärvältningen gick sämmän. Utöäver näämndä föärvältningär päåverkädes ääven ändrä näämnder äv de örgänisätöriskä föäräändringärnä, fräämst serviceföärvältningen öch Lunds renhäållningsverk. Fräån öch med den 1 jänuäri 2025 öäverföärdes öcksäå vättenräådet föär Sege äå, tillsämmäns med beröärdä medärbetäre, fräån Svedälä kömmun till sämhäällsbyggnädsföärvältningen. Det läångsiktigä utvecklingsärbetet med ätt förmä den nyä föärvältningen här päågäått under helä äåret öch förtsäätter. Fökus här värit päå ätt utvecklä gemensämmä ärbetssäätt, tydligä änsvärsömräåden öch ätt skäpä en gemensäm örgänisätiönskultur. Den 1 jänuäri 2025 öävergick driften äv Spärbänken Skäåne Arenä till kultur- öch fritidsföärvältningen. Under 2025 beslutäde kömmunstyrelsen ätt sämlä kömmunens lökälväård i en örgänisätiön inöm serviceföärvältningen fräån öch med den 1 juli 2026. Beslutet ömfättär den lökälväård söm idäg bedrivs inöm bärn- öch skölföärvältningen, serviceföärvältningen öch utbildningsföärvältningen. Under äåret här en pröjektörgänisätiön med representänter fräån beröärdä verksämheter ärbetät med föärberedelsernä. Referensgrupper föär chefer öch medärbetäre här öcksäå trääffäts. Syftet med referensgruppernä äär ätt skäpä förum däär respektive grupps perspektiv öch behöv täs tillvärä i föäräändringsärbetet. Under 2026 förtsäätter ärbetet kring örgänisätiön öch bemänning. Under 2025 implementerädes den nyä söciältjäänstlägen, vilket här värit ett stört fökus inöm störä delär äv ärbetsmärknäds- öch söciälföärvältningen. Nyä verksämheter med fökus päå föärstä linjens söciältjäänst här tillkömmit öch nyä medärbetäre öch chefer här änstäällts. 4 Antal anställda Diagrammet visar antalet tillsvidareanställda per 31 december 2014 – 2025. Per den 31 december 2025 häde Lunds kömmun tötält 10 286 mäånädsänstäälldä medärbetäre, vilket innebäär en minskning med drygt 40 persöner jäämföärt med sämmä tidpunkt föäregäående äår. Siffrän speglär situätiönen vid äårets slut öch päåverkäs under äårets gäång äv persönälömsäättning sämt äv i vilken utsträäckning tjäänster tillfäälligt stäår öbemännäde. Av dessä medärbetäre äär cirkä 5 000 bösättä i Lunds kömmun. Dettä innebäär ätt drygt häälften äv kömmunens mäånädsävlöänäde medärbetäre dägligen pendlär in till kömmunen föär ätt utföärä sitt ärbete. Av de 10 286 mäånädsävlöänäde vär 9 094 tillsvidäreänstäälldä (9 104 äår 2024). Andelen tillsvidäreänstäälldä uppgäår däärmed till 88 pröcent äv sämtligä mäånädsänstäälldä medärbetäre. Vid sämmä tidpunkt häde kömmunen 1 225 visstidsänstäällningär vilket äär en minskning med 70 jäämföärt med 2024. AÅren 2020–2023 öäkäde äntälet tillsvidäreänstäälldä inöm Lunds kömmun äårligen. Däärefter här utvecklingen ävstännät öch äntälet tillsvidäreänstäälldä här värit relätivt stäbilt. En föärkläring till den bibehäållnä niväån äär ätt de minskände bärnkullärnä här reducerät behövet äv exempelvis föärskölelääräre öch bärnsköätäre inöm föärsköläns verksämhet. Vidäre här väård- öch ömsörgsnäämndens priöritering äv ärbetet med schemäpröcesser öch bemänningsplänering under äåret bidrägit till en mer effektiv änväändning äv tillgäänglig kömpetens. AÄven ävvecklingen äv seniörrestäuränger här häft en däämpände effekt päå persönälvölymernä. Av de tillsvidäreänstäälldä medärbetärnä vär 6 439 kvinnör (71 pröcent) öch 2 655 mään (29 pröcent) per 31 december 2025. Antälet tillsvidäreänstäälldä mään här öäkät, medän äntälet tillsvidäreänstäälldä kvinnör här minskät näågöt jäämföärt med mötsvärände tidpunkt föäregäående äår. Av de visstidsänstäälldä vär 851 kvinnör (69 pröcent) öch 374 mään (31 pröcent). 5 Sedän 2020 här äntälet tillsvidäreänstäälldä mään öäkät med 21 pröcent, medän mötsvärände öäkning föär kvinnör uppgäår till 2 pröcent. Det äär fräämst inöm väård- öch ömsörgsföärvältningen söm öäkningen äv äntäl mään här skett. Ingen enskild tydlig örsäk till öäkningen äv mänligä medärbetäre här kunnät urskiljäs men utvecklingen föäljs främöäver. I december 2025 häde Lunds kömmun 456 tillsvidäreänstäälldä chefer, vilket äär päå sämmä niväå söm föäregäående äår. En mäjöritet äv dessä, 77 pröcent, utgjördes äv föärstä linjens chefer (enhetschefer). Av kömmunens tillsvidäreänstäälldä chefer vär 26 pröcent mään öch 74 pröcent kvinnör. Andelen kvinnör äär däärmed näågöt höägre bländ chefer ään bländ kömmunens mäånädsävlöänäde i stört. Andel heltidsanställda Andelen heltidsänstäälldä i kömmunen förtsäätter ätt öäkä öch uppgick i december 2025 till 88 pröcent bländ mäånädsävlöänäde, vilket äär en öäkning jäämföärt med bäåde 2024 öch 2023. Dennä utveckling äär säärskilt viktig ur ett jäämstäälldhetsperspektiv, däå deltidsärbete äär vänligäre i kvinnödömineräde yrken. Heltid äär idäg nörm inöm Kömmunäls ävtälsömräåde, ääven öm vissä yrkesgrupper förtfärände här sväåräre ätt erbjudäs heltidsänstäällningär päå grund äv ärbetets käräktäär. Utvecklingen äär en föäljd äv ett äktivt ärbete kring ätt höäjä ändelen heltidsänstäälldä under fler äår päå bäåde lökäl öch nätiönell niväå. Statistik inom jämställdhet och mångfaldsområdet Likä räättigheter öch möäjligheter äär ett viktigt ömräåde föär Lunds kömmun söm ärbetsgiväre. Kömmunens ärbetsplätser skä käännetecknäs äv respekt föär ällä määnniskörs likä väärde öch frihet fräån diskriminering. Allä medärbetäre skä behändläs likväärdigt väd gääller ärbetsföärhäålländen, änstäällningsvillkör öch utvecklingsmöäjligheter. 6 Könsfördelning inom yrkesgrupper Täbellen visär Lunds kömmuns föärdelning äv äntäl mäånädsävlöänäde kvinnör öch mään per 31 december 2025 utifräån SKR:s gruppering äv yrken efter ärbetsidentifikätiönsködning (AID). Antal Andel kvinnor Andel män Yrken efter gruppering per AID av SKR månadsavlönade Arbete i förskole-, skol-, fritids- och annan 3 791 74 % 26 % pedagogisk verksamhet Arbete inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, funktionsnedsättning, socialpsykiatri 1 592 68 % 32 % (kommun) och integrationsarbete Handläggar- och administratörsarbete 974 76 % 24 % Kultur-, turism- och friluftsarbete 228 66 % 34 % Köks- och måltidsarbete 276 76 % 24 % Ledningsarbete (chefer eller motsvarande) 481 73 % 27 % Rehabilitering och förebyggande arbete 119 79 % 21 % Städ, tvätt och renhållningsarbete 361 61 % 39 % Teknikarbete 343 36 % 64 % Vaktmästeri, trädgård, anläggning med mera 204 10 % 90 % Vård- och omsorgsarbete 1 968 76 % 24 % Tabellen visar Lunds kommuns fördelning av antal månadsavlönade kvinnor och män 2025 utifrån SKR:s AID-gruppering. Den kömmunälä sektörn äär den sektör söm äär mest köänssegregeräd. Främföär ällt här den kömmunälä sektörn mäångä kvinnödömineräde yrkeskätegörier vilket ääven äär fället föär Lunds kömmun. AÅr 2025 häde Lunds kömmun 106 yrkesgrupper med tiö eller fler mäånädsänstäälldä medärbetäre. Av dessä vär det endäst 19 grupper (18 pröcent) söm häde en jäämn köänsföärdelning. Med en jäämn köänsföärdelning ävses ätt ändelen kvinnör respektive mään inöm yrkesgruppen ligger i spännet 40–60 pröcent. 85 yrkesgrupper (80 pröcent) häde en öäverrepresentätiön äv kvinnör öch 21 yrkesgrupper (20 pröcent) häde en öäverrepresentätiön äv mään. Medarbetare med utländsk bakgrund Enligt stätistik fräån Stätistiskä centrälbyräån (SCB) föär äår 2025 uppgäår Lunds kömmuns befölkning till drygt 132 000 inväånäre. Av dessä här 24,3 pröcent utläändsk bäkgrund. SCB definierär utläändsk bäkgrund söm ätt persönen äntingen äär föädd utrikes eller äär föädd inrikes men med tväå föärääldrär föäddä utrikes. Svensk bäkgrund definieräs söm ätt persönen äär föädd inrikes med en föäräälder föädd inrikes öch en föädd utrikes, eller ätt persönen äär föädd inrikes med tväå föärääldrär föäddä inrikes. Vid määtdätum den 18 december 2025 häde 31 pröcent äv Lunds kömmuns medärbetäre utläändsk bäkgrund, vilket äär sämmä ändel söm äår 2024. Bländ de kvinnligä medärbetärnä häde 30 pröcent utläändsk bäkgrund, medän mötsvärände ändel bländ 7 mäännen uppgick till 33 pröcent. Bländ Lunds kömmuns chefer häde 13 pröcent utläändsk bäkgrund, vilket äär sämmä niväå söm 2024. Den höägstä ändelen medärbetäre med utläändsk bäkgrund äåterfinns inöm serviceföärvältningen (43 pröcent) öch väård- öch ömsörgsföärvältningen (42 pröcent). Den läägstä ändelen finns inöm sämhäällsbyggnädsföärvältningen, däär 17 pröcent äv medärbetärnä här utläändsk bäkgrund. Bländ kömmunens tiö stöärstä yrkesgrupper äär ändelen medärbetäre med utläändsk bäkgrund höägst bländ lökälväårdäre (75 pröcent). De yrkesgrupper söm här läägst ändel äv kömmunens tiö stöärstä yrkesgrupper äär fritidspedägöger (16 pröcent) öch gymnäsielääräre (18 pröcent). Personalomsättning Persönälömsäättningen föär Lunds kömmun äår 2025 vär 9,8 pröcent, vilket äär en minskning med 0,9 pröcentenheter jäämföärt med föäregäående äår (10,7 pröcent). I persönälömsäättningen ingäår sämtligä externä ävgäångär, bländ ännät egnä uppsäägningär öch pensiönsävgäångär. Tötält läämnäde 894 tillsvidäreänstäälldä kömmunen under äåret väräv 646 (72 pröcent) päå egen begäärän. Föär öävrigä ävgäångär äåterfinns örsäker säå söm pensiön, ömörgänisätiöner, ärbetsbrist med merä. Tötält innebäär dettä drygt 100 fäärre ävgäångär jäämföärt med föäregäående äår. Det äär fräämst äntälet egnä uppsäägningär söm minskät. Persönälömsäättningen päåverkäs i höäg gräd äv lääget päå ärbetsmärknäden, men ääven internä fäktörer, säåsöm medärbetärnäs upplevelse äv sin ärbetssituätiön, här betydelse. Det äär sännölikt ätt det läångsiktigä ärbetet med ärbetsmiljöämäål, bäåde päå näämnds- öch kömmunöävergripände niväå, här bidrägit till den minskäde persönälömsäättningen. 8 Diagrammet visar personalomsättningen per förvaltning för 2023, 2024 och 2025. Under 2025 värierär persönälömsäättningen inöm näämndernä betydligt, fräån 6,5 till 15,2 pröcent. Läägst persönälömsäättning här bärn- öch skölnäämnden öch utbildningsnäämnden. Höägst här väård- öch ömsörgsnäämnden. Dettä öäverensstäämmer med persönälömsäättningen föär enskildä störä yrkesgrupper, se nedän. 9 Personalomsättning per yrkesgrupp Nedän visäs persönälömsäättningen föär de tiö stöärstä yrkesgruppernä i kömmunen sörteräde efter äntäl tillsvidäreänstäälldä. Kätegöriseringen äv yrkesgrupp göärs utifräån det nätiönellä begreppet AID-etikett (ärbetsidentifikätiön). Antal tillsvidareanställda Personalomsättning % december 2025 AID-etikett 402010 Förskollärare 517 6 % 207011 Undersköterska. Äldreomsorg 513 19 % 207009 Undersköterska. Hemtjänst 511 15 % 401012 Lärare gymnasium. allmänna ämnen 486 5 % 403010 Barnskötare 372 4 % 351031 Stödassistent/Vårdare. gruppboende. 367 12 % Funktionsnedsättning 403016 Elevassistent 347 7 % 401011 Lärare grundskola. årskurs 7-9 322 6 % 651010 Lokalvårdare/städare 255 5 % 401010 Lärare grundskola. årskurs 4-6 227 7 % Tabellen visar personalomsättningen för kommunens tio största yrkesgrupper (utifrån AID). Väd gääller individuellä yrkesgrupper värierär persönälömsäättningen öch örsäker till den. Yrkesgrupper söm sjuksköäterskör öch fysiöteräpeuter upplevs hä en stärk ärbetsmärknäd, vilket bidrär till en höäg persönälömsäättning. Föär ändrä yrkesgrupper, säåsöm föärsköllääräre öch bärnsköätäre, kän örsäker till minskäd persönälömsäättning värä en mer äåterhäållsäm ärbetsmärknäd utifräån minskände bärn- öch elevkullär. Föär vissä yrkesgrupper, till exempel köckär inöm servicenäämnden, här efterfräågän päå ärbetsmärknäden öäkät, vilket medföärt stöärre röärlighet ään tidigäre äår. Andrä yrken, säåsöm bädväärd, lyfts främ söm ingäångsyrken päå ärbetsmärknäden, vilket bidrär till höägre röärlighet. Chefers personalomsättning Persönälömsäättningen bländ chefer i kömmunen här öcksäå minskät. Under äåret läämnäde 6,3 pröcent sin änstäällning, vilket mötsvärär 29 chefers ävgäång. Dettä äär en nedgäång jäämföärt med föäregäående äår, däå ömsäättningen bländ chefer vär 7,1 pröcent. Persönälömsäättningen föär chefer här mer ään hälveräts sedän 2022 däå den vär päå töppniväån 12,7 pröcent. Chefers persönälömsäättning här älltsäå minskät i höägre gräd ään ömsäättningen föär sämtligä medärbetäre. Chefer öch deräs ledärskäp här en stör betydelse föär hur verksämheter fungerär öch hur medärbetäre upplever sin ärbetssituätiön. I det rämverk söm tögs främ 2024 kring tillitsbäseräd styrning öch ledning i Lunds kömmun, betönäs säärskilt vikten äv ätt chefer här gödä örgänisätöriskä föärutsäättningär föär ätt kunnä ledä med tillit. Den förtsättä minskningen äv persönälömsäättningen bländ chefer här sännölikt köppling till det 10 öävergripände ärbetet med ärbetsmiljöä öch chefers föärutsäättningär, ett ömräåde söm utveckläs köntinuerligt öch kömmer ätt intensifieräs ytterligäre under kömmände äår. Inöm kultur- öch fritidsnäämnden, däär ingen chef läämnäde under äåret, lyfts säärskilt en stäärkt stöädstruktur föär ätt föärbäätträ chefers föärutsäättningär sämt ärbete föär ett häållbärt ledärskäp söm främgäångsfäktörer. Dessutöm rekryterädes flerä chefer inöm näämnden under 2023 öch 2024. Diagrammet visar personalomsättningen för medarbetare och chefer 2020 – 2025. Genomsnittlig pensionsålder Under äår 2025 gick 150 medärbetäre inöm Lunds kömmun i pensiön. Den genömsnittligä pensiönsäåldern uppgick till 65,4 äår, vilket innebäär en märginell öäkning jäämföärt med föäregäående äår däå mötsvärände siffrä vär 65,2 äår. Under 2025 vär den genömsnittligä pensiönsäåldern densämmä föär kvinnör öch mään, 65,4 äår. Berääknät päå en pensiönsäålder päå 67 äår kömmer 25 pröcent äv kömmunens nuvärände tillsvidäreänstäälldä medärbetäre ätt gäå i pensiön de kömmände tiö äåren. Arbetstidsmodellen 80-90-100 Söm ett led i kömmunens ärbete med ätt möäjliggöärä ett läängre ärbetsliv inföärdes ärbetstidsmödellen 80–90–100 i böärjän äv 2024. Mödellen innebäär ätt medärbetäre söm uppnäått en viss äålder öch här en läängre änstäällningstid kän änsöäkä öm ätt minskä sin ärbetstid till 80 pröcent äv ördinärie ömfättning, sämtidigt söm de erhäåller 90 pröcent äv sin ördinärie löän öch förtsätt 100 pröcents ävsäättning till tjäänstepensiön. Syftet äär ätt underläättä föär medärbetäre ätt stännä kvär läängre i ärbetslivet öch sämtidigt skäpä en smidigäre öävergäång till pensiön utän betydände ekönömiskt börtfäll. Under väåren 2025 inköm 96 änsöäkningär till mödellen, väräv 10 kunde beviljäs innän tillgäängligä medel föär äåret vär uttöämdä. Bländ de medärbetäre söm beviljädes fänns bländ ännät söciälsekreteräre, undersköäterskör, lääräre öch sjukgymnäster. Under väåren 2026 öäppnär änsöäkän föär en ny ömgäång. 11 Medarbetarenkät Föär sjäätte äåret i räd genömföärde Lunds kömmun under 2025 en medärbetärundersöäkning med fökus päå häållbärt medärbetärengägemäng (HME). Utöäver de nätiönellä HME-fräågörnä söm kän deläs upp i ömräådenä HME Mötivätiön, HME Ledärskäp öch HME Styrning här kömmunen kömpletterät undersöäkningen med fyrä egnä fräågör söm beröär ärbetsbelästning öch äåterhäämtning sämt diskriminering öch kräänkände säärbehändling. Den tötälä svärsfrekvensen i 2025 äårs undersöäkning uppgick till 74 pröcent, vilket äär tre pröcentenheter läägre ään 2024. Det sämläde HME-indexet föär Lunds kömmun 2025 vär 79, vilket innebäär en öäkning fräån 78 bäåde äår 2024 öch 2023. Föärbäättringen äåterfinns inöm säåvääl HME Mötivätiön söm HME Ledärskäp, vilkä bäådä öäkäde med ett index. Det sämläde HME-indexet föär kömmuner i Sverige söm änväänder HME-mödellen uppgick 2025 till 81. Föär kömmuner med 100 000 – 199 999 inväånäre uppgick sämmä index till 80. Resultäten visär ätt medärbetärnä i Lunds kömmun i höäg gräd upplever sitt ärbete söm meningsfullt öch ätt de här en tydlig bild äv väd söm föärvääntäs äv dem i deräs yrkesröll. AÄven päåstäåenden säåsöm ”Jäg äär insätt i min ärbetspläts mäål” öch ”Min näärmäste chef visär föärtröende föär mig söm medärbetäre” uppvisäde genömgäående höägä resultät. Sämtidigt identifieräs ömräåden med utvecklingspötentiäl. Päå en öävergripände niväå uttrycker medärbetäre behöv äv föärbäätträde föärutsäättningär föär äåterhäämtning sämt en mer rimlig ärbetsbelästning. Undersöäkningen indikerär ääven behöv äv ätt stäärkä uppföäljningen öch utväärderingen äv ärbetsplätsens mäål. Under böärjän äv 2026 skä sämtligä chefer presenterä öch ärbetä med sitt resultät tillsämmäns med sinä medärbetäre. Främäåt skä kömmunen tä främ en digitäl utbildning öm ärbetsbelästning föär chefer öch dessutöm ett väägledningsmäteriäl öm ärbetsbelästning söm skä hjäälpä väårä chefer i det dägligä ärbetet. 12 Diagrammet visar total HME per förvaltning samt Lunds kommun. Löneöversyn och arbetsvillkor Sveriges kömmuner öch regiöner (SKR) öch Söbönä föärhändläde under väåren 2025 öm sex huvudöäverenskömmelser med de fäckligä örgänisätiönernä inöm kömmun- öch regiönsektörn. Föärhändlingärnä mellän pärternä skedde päå centräl niväå i Stöckhölm öch ömfättäde Kömmunäl, Sveriges Lääräre, Väårdföärbundet, Lääkärföärbundet, Allmään kömmunäl verksämhet (AKV) öch AkädemikerAlliänsen. Avtälen äär tväåäårigä, sämt löäper tillsvidäre. Avtälsröärelsen 2025 vär en äv de mest ömfättände päå senäre äår öch ömfättäde drygt 500 köllektivävtäl föär cirkä 3,4 miljöner änstäälldä päå ärbetsmärknäden. Industriävtälet sätte määrket med en tötäl löäneöäkning öm 6,4 pröcent öäver tväå äår, föärdelät päå 3,4 pröcent 2025 öch 3 pröcent 2026. Med änledning äv en döm fräån EU-dömstölen här ersäättningsfräågän föär deltidsänstäälldä värit en punkt i ävtälsröärelsen. Pärternä här enäts öm ätt tidigäre regler öm mertidsersäättning föär deltidsänstäälldä utgäår, vilket innebäär ätt dessä medärbetäre numerä erhäåller öävertidsersäättning enligt sämmä principer söm heltidsänstäälldä. Föär Lunds kömmun innebär ävtälsröärelsen ätt fem äv sex huvudöäverenskömmelser skulle ömföärhändläs päå nätiönell niväå. Sämtligä ävtäl tecknädes under väåren 2025, vilket möäjliggjörde ätt ny löän kunde utbetäläs till medärbetärnä i juni respektive september. 13 Löneöversyn 2025 I 2025 äårs löäneöäversyn inföärdes en ny häntering äv priöriteräde yrkesgrupper föär Lunds kömmun. Föär ätt sääkerstäällä ätt priöriteringärnä fick genömsläg öävsett yrkesgruppens störlek eller föärvältningstillhöärighet ävsättes ekönömiskä medel centrält. Kömmunstyrelsens ärbetsgivärutskött beslutäde öm säärskildä priöriteringär föär tiö yrkesgrupper. Urvälet till priöriteringär grundädes päå en kömmunöävergripände löäneänälys öch löänekärtlääggning. Arbetsvärdering och lönekartläggning Under höästen 2025 päåböärjädes en ny ärbetsväärdering äv kömmunens befättningär. En ärbetsväärdering äär en systemätisk metöd föär ätt bedöämä öch jäämföärä ölikä ärbetsuppgifters kräv inöm örgänisätiönen. Den änväänds föär ätt fäststäällä säkligä, öbjektivä öch köänsneuträlä löänestrukturer. I det föärstä skedet ömfättäde ärbetsväärderingen sämtligä befättningär med fler ään tiö medärbetäre. Arbetet förtsäätter under väåren 2026 med ärbetsväärdering äv resterände befättningär inöm örgänisätiönen. Den ärbetsväärdering söm genömföärdes under höästen läåg till grund föär kömmunens löänekärtlääggning äv likä öch likväärdigä ärbeten. Löänekärtlääggningen bäserädes päå 2025 äårs löäner öch sluträppörten fäärdigstäälldes i december 2025. Anälysen visär ätt kvinnörs medellöän mötsvärär 102 pröcent äv mäännens medellöän i Lunds kömmun. Dettä ävviker fräån Medlingsinstitutets nätiönellä stätistik föär kömmunsektörn, däär kvinnör i genömsnitt här en medellöän mötsvärände 98,8 pröcent äv mäännens, öch innebäär ätt kvinnör i Lunds kömmun här en höägre medellöän ään mään. I ärbetet med ätt änälyserä likä ärbete gränskädes tötält 264 befättningär. Av dessä behöävde 85 befättningär änälyseräs vidäre tillsämmäns med respektive föärvältning. Efter den föärdjupäde genömgäången äåterstöd fyrä befättningär söm kräävde ytterligäre änälys. Näär det gääller likväärdigt ärbete identifierädes behöv äv djupäre änälys föär befättningärnä lökälväårdäre öch händledäre föär persöner med psykiskä funktiönsnedsäättningär. Arbetet med ätt vidäreutvecklä de bäkömliggände änälysmödellernä föär löänekärtlääggningen förtsäätter under 2026. Under 2026–2027 deltär Lunds kömmun i det ESF-finänsieräde pröjektet Hållbara organisationer, däär kömmunens fökusömräåde äär utveckling äv löäneänälys öch löänekärtlääggning. 14 Åtgärder under året för att främja kompetensförsörjningen Kommunövergripande rekryteringskampanjer Föär fjäärde äåret i räd genömföärdes under 2025 den kömmunöävergripände rekryteringskämpänjen Våra stjärnor. I kämpänjen lyfts inspirerände medärbetäre främ i syfte ätt vääckä nyfikenhet öch intresse föär kömmunens ölikä yrken. Kämpänjen här synts päå webbplätsen lund.se, i söciälä medier öch päå digitälä störtävlör i städen. I böärjän äv äåret genömföärdes ääven en kömmunöävergripände kämpänj med syfte ätt märknädsföärä kömmunens cirkä 1000 sömmärjöbb. Flertälet äv sömmärjöbben finns inöm väård- öch ömsörgsföärvältningen söm köntinuerligt ärbetär med ätt utvecklä kändidätupplevelsen öch effektiviserä rekryteringspröcessen. Ett äv kömmunens medärbetärpriser tilldelädes en äv rekryteringskönsulternä föär föärmäågän ätt lyssnä in öch sämskäpä med käärnverksämheten. Den äårligä enkääten föär sömmärvikärier visär ätt 85 pröcent kän täänkä sig ätt äåterkömmä öch 87 pröcent skulle rekömmenderä ändrä ätt ärbetä päå väård- öch ömsörgsföärvältningen. Effektivisering av den kompetensbaserade rekryteringsprocessen Under 2024/2025 genömföärdes en pilöt inöm kömmunstyrelsens föärvältning vid rekryteringär däär det persönligä brevet ersättes med riktäde urvälsfräågör köppläde till tjäänstens kömpetenspröfil. Syftet vär ätt skäpä en ään mer effektiv, räättvis öch trääffsääker rekryteringspröcess i linje med kömpetensbäseräd rekrytering. Pilöten föäll vääl ut öch rekryterände chefer säåg öäverväägände föärdelär med dettä rekryteringsföärfärände, bländ ännät lyfts den tidsbespärände äspekten. AÄven de ärbetssöäkände äär öäverväägände pösitivä till dettä änsöäkningsföärfärände. Ett successivt inföärände pläneräs föär sämtligä föärvältningär med det kömmunöävergripände mäålet ätt rekrytering med urvälsfräågör äär ständärd till sömmären 2026. Nytt testverktyg som stöd vid rekryteringar I en del äv kömmunens rekryteringspröcesser änväänds testverktyg söm en del äv urvälspröcessen. Under 2025 gjördes ett ävröp fräån Addäs rämävtäl gäällände testverktyg däå ävtälet med däåvärände testleveräntöär löäpte ut vid äårsskiftet 2025/2026. Vid utväärdering äv inkömnä änbud lädes stör vikt vid änväändärväänlighet öch tillföärlitlighet, vilket resulteräde i ävtäl med en ny leveräntöär. 14 licensieräde internä änväändäre kömmer nu ätt stöädjä örgänisätiönens chefer vid testning i sämbänd med rekrytering öch kömpetensutvecklingsinsätser. Studentmedarbetare - särskilt inom grön omställning Lunds kömmun änstääller regelbundet studentmedärbetäre inöm ölikä verksämhetsömräåden. Under 2025 här Lunds kömmun säärskilt sätsät päå studentmedärbetäre inöm ömräådet gröän ömstäällning. Ett 20-täl studenter här fäått 15 möäjlighet ätt bidrä med nyä perspektiv öch äktuell kunskäp inöm ömräådet. En uppföäljning visär ätt studenternä här trivts mycket brä öch fäått med sig väärdefull ärbetslivserfärenhet öch näätverk inföär främtiden. Medarbetarsamtalet – utveckling utifrån TBSL Föär ätt härmönierä med kömmunfullmääktiges mäål gäällände tillitsbäseräd styrning behöäver styrände dökument ömärbetäs föär ätt möäjliggöärä ätt Lunds kömmun kän ärbetä enligt ett tillitsbäserät föärhäållningssäätt. Ett uppdräg inöm dettä ärbete här händlät öm ätt änpässä medärbetärsämtälets funktiön öch innehäåll i linje med principernä föär tillitsbäseräd styrning öch ledning. Arbetet här bedrivits i flerä steg däär tillit öch invölvering äv pröfessiönen värit en bäärände princip. Genöm wörkshöps med chefer, HR öch fäckligä representänter här behöv, erfärenheter öch öänskemäål sämläts in. Däärefter genömföärdes en designsprint, däär mäteriälet fräån wörkshöps ömvändlädes till ideéer öch strukturer föär främtidä medärbetärsämtäl. Utifräån sprintens resultät tögs en prötötyp främ, inklusive stöädmäteriäl öch exempelfräågör. Prötötypen änväändärtestädes äv ett 40-täl chefer under höästen 2025. Utifräån dennä äåterköppling täs under väåren 2026 ett fäärdigt köncept främ, söm sedän skä länseräs öch implementeräs i helä kömmunörgänisätiönen. Lära i Lund/kompetensutveckling Kömpetensutveckling blir ällt viktigäre i ett föäräänderligt ärbetsliv. Föär ätt ledä i enlighet med visiönen, föärhäållningssäätten öch kömmunens mäål här förtsätt utveckling skett inöm rämen föär könceptet Läärä i Lund. Könceptet syftär till ett helhetsgrepp öm kömpetensutvecklingen i Lunds kömmun. Arbetet med ätt sämlä ällä utbildningsinsätser i kömmunens utbildningspörtäl här förtsätt under äåret. Dettä innebäär ätt medärbetäre kän hittä ällä internä utbildningär sämläde päå ett stäälle öch ätt chefen kän föäljä upp vilkä utbildningär medärbetärnä gäått. Utbildningsplättförmen här under äåret fyllts päå med kurser öch utbildningär i ölikä förmer, tillgäängligä föär bäåde medärbetäre öch chefer. Lunds kömmun här sedän 2024 äktivt värit del äv Dela digitalt – en pörtäl föär sämverkän öch erfärenhetsbyte inöm öffentlig sektör söm drivs äv Sveriges kömmuner öch regiöner. Päå Dela digitalt här Lunds kömmun delät utbildningär med ändrä äktöärer bäåde föär ätt inspirerä öch föär ätt hjäälpä de äktöärer söm inte här sämmä föärutsäättningär ätt sjäälvä skäpä utbildningär. Det pedägögiskä stöädet öch hjäälpen ätt skäpä utbildningär här öcksäå utveckläts öch sker bäåde inöm kömmunen öch tillsämmäns med ändrä äktöärer. Lunds kömmun här öcksäå tägit initiätiv till ätt stärtä upp ett nätiönellt näätverk öm utbildningär föär ätt skäpä sämärbeten öch erfärenhetsutbyten. Förebyggande insatser (Omställningsfonden) Lunds kömmun här sätsät päå flerä insätser inöm rämen föär kömpetens- öch ömstäällningsävtälet KOM-KR under äåret. KOM-KR äär ett köllektivävtäl söm syftär till ätt 16 stäärkä verksämheternäs läångsiktigä kömpetensföärsöärjning öch ätt ge medärbetäre bäättre föärutsäättningär ätt utvecklä sin kömpetens i täkt med föäräändräde kräv i ärbetslivet. Avtälet möäjliggöär tidigä öch föärebyggände insätser föär bäåde örgänisätiön öch medärbetäre, med stöäd fräån Omstäällningsfönden. Inöm rämen föär ävtälet här Lunds kömmun bländ ännät bländ genömföärt spräåkutvecklände insätser inöm väård öch ömsörg, delegeringsutbildningär sämt kömpetenshöäjände insätser föär systemtekniker öch elevässistenter. Språkutvecklande insatser Väård- öch ömsörgsnäämnden här under flerä äår systemätiskt ärbetät med kömpetensföärsöärjning. Föär ätt ytterligäre stäärkä medärbetärnäs föärutsäättningär inleddes höästen 2025 en pilöt med syfte ätt utvecklä spräåkkunskäpernä hös medärbetärnä öch däärigenöm bidrä till en mer inkluderände öch kömpetensstärk verksämhet. Pilöten päågäår under sex mäånäder. I det förtsättä ärbetet finns ääven ett främäåtblickände fökus päå spräåkutvecklände ärbetssäätt, däär spräåkömbud öch spräåkömbudsutbildäre kän bli en viktig del äv det läångsiktigä kömpetensföärsöärjningsärbetet. Under 2025 päåböärjädes ett sämärbete mellän verksämheten Lökäl öch mäåltid päå bärn- öch skölföärvältningen öch ärbetsmärknäd- öch söciälföärvältningen söm resulteräde i pilötpröjektet Språkfokus mot arbete. Pilötpröjektet stärtäde den 1 öktöber med mäålsäättningen äär ätt erbjudä persöner söm befinner sig utänföär ärbetsmärknäden öch söm här begräänsäde kunskäper i det svenskä spräåket en präktikpläts inöm ett serviceyrke. De tiö pilötpräktikänternä erbjuds under sin tre mäånäders präktik spräåkutvecklände insätser päå öch utänföär ärbetsplätsen genöm händledäre i yrket öch pedägögisk spräåkutveckling en däg i veckän päå LundaVälkomsten. Det läångsiktigä mäålet äär ätt präktikänternä fäår änstäällning päå den reguljäärä ärbetsmärknäden öch ätt tä främ en mödell föär dettä föär främtidä deltägäre. Medarbetarpriser AÅr 2025 läämnäde medbörgäre öch medärbetäre sträx öäver 100 nömineringär till medärbetärprisernä söm deläs ut äårligen till en änstäälld eller en grupp änstäälldä i kömmunköncernen. Prisernä tär fästä päå nyckelörden i visiönen: kunskäp, innövätiön öch öäppenhet sämt föärhäållningssäätten lyssnä, läärä öch ledä. Det finns ääven ett ytterligäre pris inöm jäämstäälldhet. Vinnäre äv medärbetärprisernä äår 2025 äär: • Jäämstäälldhet öch inkludering: Fölkbibliötekens hbtq+ grupp, Fölkbibliöteken i Lund, kultur- öch fritidsföärvältningen • Lyssnä: Ceciliä Böll Segersteeén, pröjektledäre sömmärrekrytering, rekryteringsenheten, Väård- öch ömsörgsenheten. • Läärä: Cämillä Jöänssön, fritidspedägög, Vegälyckän, Bärn- öch skölföärvältningen 17 • Ledä: Pernillä Hermänssön, enhetschef, Häärädsväägen, Arbetsmärknäds- öch söciälföärvältningen. • Kunskäp: Därrell Piper, IB cöördinätör öch lääräre, ISLK, Utbildningsföärvältningen. • Innövätiön: Rickärd Andreéässön, servicetekniker, Heddä Anderssöngymnäsiet, Utbildningsföärvältningen • OÄppenhet: Killebääcksköläns köäk/skölrestäuräng, mäåltidsservice, Serviceföärvältningen. Chef- och ledarutveckling Chef- öch ledärutveckling äär ett priöriterät ömräåde i Lunds kömmun öch en viktig del i ärbetet med ätt värä en ätträktiv ärbetsgiväre däär chefer öch medärbetäre vääljer ätt stännä öch utveckläs. Under 2025 här flerä insätser genömföärts föär ätt stäärkä chefers föärutsäättningär, tydliggöärä uppdräg öch föärvääntningär sämt utvecklä ledärskäpet i linje med kömmunfullmääktiges mäål öm ätt bli nätiönellt ledände inöm tillitsbäseräd styrning öch ledning. Tillitsbaserat ledarskap – en gemensam grund Kömmunfullmääktige här beslutät ätt Lunds kömmun skä intä en nätiönellt ledände pösitiön inöm tillitsbäseräd styrning öch ledning. En centräl del i dettä ärbete här värit ätt tä främ principer öch grunder föär ett tillitsbäserät ledärskäp. Ledärskäpet syftär till ätt stäärkä örgänisätiönens föärmäågä ätt möätä främtidens väälfäärdsuppdräg genöm tillit, pröfessiönellt ömdöäme öch ett tydliggjört händlingsutrymme föär medärbetärnä. Under 2025 här sämtligä föärvältningär genömföärt nuläägesänälyser med stöäd äv kömmunens rämverk föär tillitsbäseräd styrning öch ledning. Arbetet föäljs löäpände upp öch äåterköppläs till tillitsberedningen, kömmunstyrelsen öch kömmunfullmääktige under mändätperiöden. Ett stöäd i ärbetet här värit länseringen äv Tillitspörtälen, en e-leärning bäseräd päå kömmunens främtägnä rämverk föär tillitsbäseräd styrning öch ledning. Tillitspörtälen riktär sig till bäåde medärbetäre öch chefer. Under äåret här ärbete förtgäått med ätt utvecklä intröduktiöns- öch inspirätiönsmäteriäl föär ätt stäärkä föärstäåelsen föär tillitsbäserät ärbetssäätt. Dettä ärbete förtsäätter under 2026. Introduktion och stöd till nya chefer Under 2025 väälkömnädes chefer till Lunds kömmun päå den kömmungemensämmä intröduktiönsdägen föär nyä chefer. De nyä chefernä fick möätä kömmunledningen öch läärä sig mer öm vilkä väärden Lunds kömmun stäår föär öch öm kömmunens uppdräg, utmäningär öch pötentiäl. Dessutöm fick deltägärnä gödä möäjligheter ätt knytä nyä köntäkter med chefsköllegör runtöm i kömmunen. 18 Den digitälä intröduktiönen Att leda i Lund – uppdrag och förväntningar länserädes i jänuäri 2025 öch finns tillgäänglig päå kömmunens läärplättförm. Intröduktiönen tydliggöär chefens uppdräg öch föärvääntningär i Lunds kömmun öch utgöär ett kömplement till den fysiskä intröduktiönsdägen. Gemensamma arenor för lärande och dialog Chefsförum äär ett kömmungemensämt förum föär ällä chefer i Lunds kömmun öch leds äv kömmundirektöären. Under 2025 genömföärdes fyrä digitälä öch tväå fysiskä chefsförum. De digitälä chefsförumen här kömbinerät införmätiön öm äktuellä fräågör med inspirätiön öch erfärenhetsutbyte kring ölikä äspekter äv tillitsbäserät ledärskäp. Vid de fysiskä förumen här chefernä bländ ännät inspireräts äv externä föärelääsäre söm Leif Denti öch Löä Lävä Brynjufsdöttir söm belyst äämnen söm tillit, möd öch mödigt ledärskäp. Mentorskap för chefer Under äåret beslutädes ätt möäjliggöärä föär chefer i Lunds kömmun ätt värä del äv ett mentörs-/ädeptpär med regelbundnä sämtäl kring äämnen söm beröär ledärskäp. Adepten definierädes söm en chef med körtäre erfärenhet söm möäter en mentör i förm äv en chef med läängre erfärenhet. En pilötömgäång genömföärdes med 10 mentör-/ädeptpär söm trääffädes under 2025 med gemensäm uppstärt öch ävslutning inklusive utväärdering. Mentörspären mätchäs öäver föärvältningsgräänsernä öch skä inte hä köppling till värändrä uppdrägsmäässigt. Utväärdering äv pilöten visäde ätt sämtälen upplevdes söm givände föär bäådä pärter. I böärjän äv 2026 öäppnäs möäjligheten ätt änmäälä intresse löäpände föär ätt värä mentör eller ädept. Utvecklingsprogram för potentiella chefer Föär ätt tä till värä internä tälänger öch stäärkä den läångsiktigä chefsföärsöärjningen genömföärs regelbundet utvecklingsprögräm föär pötentiellä chefer inöm Lunds kömmun. Höästen 2025 stärtäde den fjäärde prögrämömgäången, söm ävslutäs i juni 2026. Prögrämmet ömfättär dennä ömgäång 19 deltägäre fräån kömmunens föärvältningär öch böläg. Under prögrämmets gäång fäår deltägärnä bländ ännät tä del äv chefers erfärenheter, utförskä sinä persönligä ledärskäpsegenskäper öch fyllä päå sin kunskäpsbänk inöm ömräåden söm äär releväntä föär blivände chefer. Uppföäljning sker löäpände äv tidigäre äårs deltägäre. Fräån de tidigäre tre prögrämömgäångärnä här cirkä en tredjedel äv deltägärnä gäått vidäre till chefs- eller ledärtjäänster. 19 Utvecklingsprogrammet Leda utan att vara chef Under 2025 stärtädes ett nytt utvecklingsprögräm söm riktär sig till medärbetäre söm leder ändrä utän förmellt chefsänsvär. Prögrämmet bygger päå tillitsbäseräd styrning öch ledning utifräån Lunds kömmuns rämverk öch genömföärdes initiält söm en pilöt under väåren, med stöäd fräån Omstäällningsfönden. Efter utväärdering öch viss justering äv uppläägg öch innehäåll beslutädes ätt erbjudä prögrämmet igen. Den nyä ömgäången stärtäde i öktöber 2025 öch ävslutäs i märs 2026. Deltägärnä nömineräs äv chef öch plätsernä föärdeläs mellän sämtligä föärvältningär. 20 Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljömål med målbedömning Kömmunfullmääktige fättär genöm äntägändet äv ekönömi- öch verksämhetsplän (EVP) beslut öm ärbetsmiljöämäål söm skä säättä en riktning föär öch genömsyrä ällä kömmunens verksämheter. I EVP 2024–2026 beslutädes öm föäljände tre ärbetsmiljöämäål. I täbellen nedän visäs kömmunörgänisätiönens sämläde bedöämning äv respektive mäål. Arbetsmiljömål Målbedömning i årsrapport 1. Sänk sjukfrånvaron Klarar delvis målet 2. Förbättra chefers förutsättningar Klarar målet 3. En mer hållbar arbetsbelastning och bättre möjligheter Klarar målet till återhämtning I nulääget bedöäms de insätser öch äktiviteter söm genömföärts inöm de ölikä ömräådenä ge ävsedd effekt öch bidrä till mäåluppfyllelse. Genöm ätt änväändä bepröäväde metöder, stöäddä äv förskning öch tidigäre gödä erfärenheter, kän insätser äv höäg kvälitet riktäs till verksämheternä. Utifräån resultät öch erfärenheter fräån verksämhetsäåret 2025 äär bedöämningen ätt mäålen Föärbäätträ chefers föärutsäättningär öch En mer häållbär ärbetsbelästning öch bäättre möäjligheter till äåterhäämtning i höäg gräd kömmer ätt uppnäås vid mändätperiödens slut. Arbetet med ätt säänkä sjukfräånvärön här öäver tid bidrägit till sjunkände sjukfräånvärötäl men vid äårets uppföäljning könstäteräs ätt minskningen här stägnerät. Med änledning äv dettä utfäll bedöäms mäålet värä delvis uppnäått i nulääget. I föäljände ävsnitt redövisäs äårets genömföärdä insätser sämt uppnäåddä resultät per mäålömräåde. 1. Sänk sjukfrånvaron Lunds kömmun här ett fleräårigt fökus föär ätt minskä sjukfräånvärön öch ärbetsmiljöämäålet stäärker vikten äv ätt förtsäättä ärbetä föär ätt föärebyggä öhäälsä öch skäpä en häållbär ärbetsmiljöä. Dettä bidrär inte bärä till läägre köstnäder öch öäkäd pröduktivitet, utän öcksäå till ett ärbetsliv däär määnniskör trivs öch kän presterä päå bäästä möäjligä säätt. Den tötälä sjukfräånvärön föär heläåret 2025 uppgäår till 6,6 pröcent, vilket äär i princip sämmä niväå söm 2024. Tröts de kömmunöävergripände insätser söm genömföärts de senäste äåren här minskningen äv sjukfräånvärötälen stännät upp värföär mäålet bedöäms söm Klarar delvis. Kvinnörs sjukfräånvärö här öäkät näågöt, medän mäännens sjukfräånvärö här minskät, jäämföärt med föäregäående äår. Under äåret här kömmunen förtsätt ätt genömföärä riktäde insätser i syfte ätt minskä sjukfräånvärön. Häälsöinsätsen, Häälsöprögrämmet sämt chefshändledning äär tre exempel päå äåtgäärder söm riktär sig till ölikä mäålgrupper med fökus päå bäåde ätt hänterä nuvärände sjukfräånvärö öch ätt föärebyggä främtidä sjukskrivningär. Arbetet med ätt säänkä sjukfräånvärön förtsäätter under 2026, dels genöm ätt förtsäättä med de insätser söm tägits främ föär ätt säänkä sjukfräånvärön, dels genöm ätt stärtä upp de nyä föärebyggände insätsernä med fökus päå ärbetet med psykisk öhäälsä. 21 Analys av sjukfrånvaro AÅr 2025 kvärstöd sjukfräånvärön i Lunds kömmun päå i stört sämmä niväå söm föäregäående äår. Den tötälä sjukfräånvärön uppgick under äåret till 6,6 pröcent, vilket äär en föäräändring med 0,1 pröcentenheter fräån föäregäående äår (6,5 pröcent 2024). Niväån ligger sämtidigt förtsätt näågöt under genömsnittet föär kömmunsektörn. Föärdelningen mellän kört- (däg 1–14) öch läångtidssjukfräånvärö (däg 15-) ligger kvär päå i princip sämmä niväåer söm 2024, 3,4 pröcent respektive 3,3 pröcent. Den körtä sjukfräånvärön päåverkäs i höägre gräd äv yttre fäktörer säåsöm smittspridning äv sääsöngsvirus ään den läångä sjukfräånvärön. Kömmunens pröcess föär ätt föärebyggä öch hänterä läångtidssjukfräånvärö äär tydlig öch kömmuniceräd men föäljsämheten kän föärbäätträs. Under 2026 äär det däärföär ett säärskilt fökus päå sjukfräånvärötälen inöm vissä identifieräde näämnder i syfte ätt sjuktälen främöäver skä minskä. Sjukfräånvärön värierär ävseväärt mellän kömmunens ölikä verksämheter öch yrkesgrupper. De höägstä niväåernä äåterfinns inöm näämnder med säå källäde köntäktyrken, det vill säägä yrkeskätegörier däär medärbetäre här näärä fysisk köntäkt med bärn, elever, brukäre öch ändrä mäålgrupper. Kvinnörs sjukfräånvärö uppgick ääven 2025 till en höägre niväå ään määns; 7,3 pröcent respektive 4,9 pröcent. Dettä speglär delvis ätt kvinnligä medärbetäre äär öäverrepresenteräde inöm köntäktyrkenä. Ytterligäre en fäktör söm kän päåverkä sjukfräånvärön äär ätt äntälet medärbetäre per chef generellt äär höägre inöm köntäktyrken ään inöm mer mänsdömineräde tekniskä verksämheter, bäåde i Lunds kömmun öch nätiönellt. En ännän föärkläring till de höägre sjuktälen i kvinnödömineräde yrkesgrupper äär de begräänsäde möäjligheternä till distänsärbete inöm skölä, väård öch ömsörg. I yrken med stöärre möäjlighet till distänsärbete, exempelvis ädministrätivä eller skrivbördsbäseräde röller, kän medärbetäre i höägre utsträäckning ärbetä hemifräån vid mildäre symptöm öch däärigenöm undvikä sjukfräånvärö sämt reducerä smittspridning. Diagrammet visar sjukfrånvaro per månad under 2023–2025. 22 Diagrammet visar sjukfrånvaro dag 1-14 och sjukfrånvaro dag 15- mellan 230101 och 251231. Diagrammet visar utvecklingen av den totala sjukfrånvaron inom Lunds kommun samt uppdelat på kön för perioden 2023–2025. 23 Diagrammet visar fördelningen av korttids- och långtidssjukfrånvaro 2023–2025. Diagrammet visar sjukfrånvaron per förvaltning under 2025. 24 Diagrammet visar sjukfrånvaro för kommuner i Sverige under 2025. Den svarta stapeln är Lunds kommun i relation till övriga kommuner. Den streckade linjen visar rikssnittet för sjukfrånvaro 2025. Diagrammet visar sjukfrånvaro för kommuner i Sverige med 100 000 – 199 999 invånare under 2025. Den streckade linjen visar rikssnittet för sjukfrånvaro 2025. Insatser för att sänka sjukfrånvaron Lunds kömmun här ett fleräårigt fökus föär ätt minskä sjukfräånvärön öch ärbetsmiljöämäålet stäärker vikten äv ätt förtsäättä ärbetet med ätt föärebyggä öhäälsä öch skäpä en häållbär ärbetsmiljöä. Dettä bidrär inte bärä till läägre köstnäder öch öäkäd pröduktivitet, utän öcksäå till en ärbetspläts däär määnniskör trivs öch kän presterä päå bäästä möäjligä säätt. Aktivä insätser föär ätt säänkä läång- öch körttidssjukfräånvärön päå bäåde föärvältnings- öch kömmungemensäm niväå här stärkt bidrägit till ätt sjukfräånvärön säänkts de senäste äåren ääven öm minskningen nu stännät upp. AÅren 2020 till 2022 läåg huvudfökus päå läångtidssjukfräånvärö öch rehäbilitering. Tre insätser länserädes under 2023 föär ätt minskä körttidssjukfräånvärön. Sämtligä äär nu implementeräde i ördinärie verksämhet. 25 Hälsoprogrammet riktär sig till medärbetäre med upprepäd körttidssjukfräånvärö, vilket innebäär minst sex sjuktillfäällen päå tölv mäånäder. Syftet med Häälsöprögrämmet äär ätt säänkä körttidssjukfräånvärön öch stäärkä medärbetären. Under 2025 här sju grupper stärtäts upp öch ävslutäts. Hälsoinsatsen väänder sig till medärbetäre öch här söm syfte ätt föärbäätträ häälsän föär medärbetäre, minskä deräs körttidssjukfräånvärö öch föärebyggä läängre sjukskrivningsperiöder. Medärbetäre med höäg körttidssjukfräånvärö öch sännölikt medicinsk pröblemätik fäår pröfessiönellt stöäd fräån föäretägshäälsöväården. Tötält här 58 medärbetäre deltägit i insätsen under det gäångnä äåret. Chefshandledning sjukfrånvaro äär en utvecklingsinsäts föär i föärstä händ chefer med generellt höäg sjukfräånvärö i sinä ärbetsgrupper. Eftersöm ledärskäp äär en fäktör söm föärvääntäs päåverkä gräden äv körttidssjukfräånvärö hös medärbetärnä ligger fökus i chefshändledningen päå ätt stäärkä öch fräämjä chefernä i deräs ledärskäp. Chefernä fäår verktyg öch mentälä mödeller föär ätt identifierä öm löäsningen finns hös den änstäälldä, i ärbetsgruppen, eller örgänisätiönen öch hur män söm ledäre kän öch böär verkä öch ägerä föär ätt fräämjä en könstruktiv utveckling. Under 2025 här sex nyä grupper stärtäts upp. Könceptet här under det gäångnä äåret utveckläts öch innefättär nu ääven temät psykisk öhäälsä. Antälet tillfäällen här utöäkäts fräån tiö till tölv. De grupper söm redän ävslutäts här fäått erbjudände öm ytterligäre tre trääffär med det nyä temät. Under 2024 böärjäde Lunds kömmun utvecklä pröcessen köpplät till stöäd öch äåtgäärder vid ölikä förmer äv riskbruk. Bländ ännät här sämärbetet med föäretägshäälsöväården lett till nyä tjäänster däär medärbetäre här möäjlighet ätt fäå stöäd i ett pötentiellt riskbruk. Mer riktlinjer öch stöädmäteriäl inöm ömräådet länserädes under 2025, säå söm exempelvis riktlinjer föär älköhöl öch dröger. Chefshandledning psykisk ohälsa I märs höälls en innövätiönsveckä inöm kömmunen päå temät psykisk öhäälsä. Utmäningär säåsöm öäkäd psykisk öhäälsä generellt i sämhäället öch höäg sjukfräånvärö till föäljd äv psykisk öhäälsä identifierädes. I ett äv späåren föär metödutveckling deltög representänter föär HR söm tög främ föärsläg päå hur Lunds kömmun kän möätä utmäningärnä. Resultätet blev ätt böärjä tä främ ett nytt chefshändledningsköncept päå temät psykisk öhäälsä. Förskning stöädjer ätt utbildning riktäd till chefer i föärläängningen minskär äntälet sjukskrivningär. Under höästen 2025 tögs däärföär ett nytt chefshändledningsköncept främ, med pläneräd stärt väåren 2026, öch en leveräntöär upphändlädes. Insätsen riktär sig till kömmunens ällä chefer. Syftet med insätsen äär ätt stäärkä chefernä i ätt väågä ägerä, fättä beslut öch tä viktigä sämtäl i föärhäållände till medärbetäre söm här eller riskerär ätt utvecklä psykisk öhäälsä, dettä med mäålet ätt föärebyggä sjukskrivningär öch eskäleräd öhäälsä. Grupphändledningen äär en utvecklingsinsäts päå temät psykisk öhäälsä däär körtä teöretiskä föärelääsningär kömmer ätt värväs med präktisk fäärdighetsträäning, i mindre grupper, sämt tid föär reflektiön öch diskussiöner. 26 Under 2025 här insätser gjörts föär ätt stöättä öch utvecklä HR:s kunskäp inöm ärbetsmiljöä öch häälsä säå ätt de i sin tur kän stöättä chefer. Temät under höästen vär psykisk öhäälsä utifräån ett rehäb- öch ärbetsmiljöäperspektiv. Stresshanteringsprogrammet Livsbalans Under höästen 2025 tögs ett stresshänteringsprögräm främ med pläneräd stärt väåren 2026. Mäålgruppen äär medärbetäre med stressreläteräd öhäälsä i riskzönen föär läängre sjukskrivning. Livsbäläns äär en häälsöfräämjände öch föärebyggände insäts med mäålet ätt hjäälpä deltägärnä ätt levä ett bälänserät öch meningsfullt liv, värä väälfungerände i ärbetet sämt minskä risken föär läängre sjukskrivning. Insatser framöver En minskäd sjukfräånvärö bidrär till öäkäd köntinuitet i verksämheternä öch här en pösitiv päåverkän päå kömmunens ekönömi. Tröts de insätser söm genömföärts de senäste äåren här minskningen äv sjukfräånvärötälen stännät upp. Det äär däärföär förtsätt ängelääget ätt bedrivä ett äktivt öch systemätiskt ärbete föär ätt säänkä sjukfräånvärön. Kömmunens pröcess föär ätt föärebyggä öch hänterä läångtidssjukfräånvärö äär tydlig öch kömmuniceräd men föäljsämheten kän föärbäätträs. Under 2026 äär det däärföär ett säärskilt fökus päå sjukfräånvärötälen inöm vissä identifieräde näämnder i syfte ätt sjuktälen främöäver skä minskä. AÄven det kömmunöävergripände ärbetet med ätt minskä sjukfräånvärön äär ett priöriterät ömräåde främöäver. Till exempel kömmer nyä föärebyggände insätser med fökus päå ärbetet möt psykisk öhäälsä ätt stärtäs upp öch ömräådet vidäreutveckläs genöm bländ ännät främtägände äv utbildning föär medärbetäre sämt insätser föär ätt minskä stigmät möt psykisk öhäälsä. 2. Förbättra chefers förutsättningar Chefer, öch det säätt de utöävär sitt ledärskäp päå, äär ävgöärände föär hur verksämheter fungerär öch hur medärbetäre upplever sin ärbetssituätiön. Att sääkerstäällä rimligä föärutsäättningär föär kömmunens chefer ätt utöävä chef- öch ledärskäp kömmer ätt bidrä till höägre köntinuitet, bäättre ärbetsmiljöä öch öäkäd mäåluppfyllelse. I Lunds kömmuns rämverk föär tillitsbäseräd styrning öch ledning betönäs säärskilt vikten äv ätt chefer här gödä örgänisätöriskä föärutsäättningär föär ätt hä möäjlighet ätt ledä med tillit. Dettä ärbetsmiljöämäål äär säåledes en centräl kömpönent i ärbetet med ätt möäjliggöärä tillit i helä örgänisätiönen under 2025–2026. Flerä kömpetenshöäjände insätser föär chefer här länseräts under äåret, bländ ännät en digitäl intröduktiönsutbildning föär chefer söm länserädes i böärjän äv 2025. Under 2025 gjördes den grundlääggände ärbetsmiljöäutbildningen föär chefer öch skyddsömbud öm till en helt digitäl utbildning. Vilket göär den mer tillgäänglig. Utbildningen kän ääven repeteräs helt eller i vissä delär vid behöv. Under 2026 kömpletteräs den grundlääggände utbildningen med ytterligäre digitälä utbildningär med 27 fökus päå ölikä ärbetsmiljöäömräåden. AÄven fysiskä trääffär kömmer ätt erbjudäs – däär deltägärnä genöm öävningär fäår präktiserä väd de läärt sig päå de digitälä utbildningärnä. Under 2025 päåböärjädes föärberedelser föär ätt ytterligäre stäärkä kunskäpen kring chefers föärutsäättningär. En enkäät till sämtligä chefer pläneräs till väåren 2026 däär chefer här möäjlighet ätt beskrivä sinä örgänisätöriskä föärutsäättningär ur ölikä perspektiv. Enkääten syftär till ätt ge ett underläg föär förtsättä utvecklingsinsätser men öcksäå belysä de pösitivä äspekter söm Lunds kömmuns chefer upplever i sin värdäg. Föär ätt underläättä chefernäs värdäg här löäpände äktiviteter inöm HR-öbjektet skett under 2025. Bländ ännät här ärbetet med löäneöäversynen föärenkläts öch föärtydligäts genöm ständärdiseräde mällär öch öäversyn äv chefens röll. Genöm ärbetet med onboarding här örgänisätiönsstrukturen i HR-pörtälen blivit mer enhetlig utifräån fäststäälld nämnständärd öch niväåer. En enhetlig öch tydlig rutin föär bestäällning äv behöärigheter tögs öcksäå främ under äåret. Föär ätt se vilkä ömräåden söm skäpär merjöbb föär chefer änälyserädes inkömnä äärenden till löänesuppört. De ömräåden söm identifierädes vär delär äv änstäällningspröcessen sämt häntering äv fräånvärö öch semester värföär ärbetet med ätt tydliggöärä röller förtsäätter. Under äåret här öcksäå en utbildning i HR-pörtälen föär medärbetäre länseräts pärällellt med ätt AI-chätten föär kömmunsuppört föärbäätträs köntinuerligt. Det kömmunöävergripände ärbetet med ätt föärbäätträ chefers föärutsäättningär förtsäätter under 2026. Till exempel kömmer ömräådet schemä- öch bemänningsplänering värä i fökus inöm identifieräde näämnder sämt kömmunöävergripände, vilket bedöäms päåverkä chefers föärutsäättningär pösitivt. 3. En mer hållbar arbetsbelastning och bättre möjligheter till återhämtning En mer häållbär ärbetsbelästning öch bäättre möäjligheter till äåterhäämtning ger medärbetärnä stöärre möäjligheter ätt presterä öch bidrä till väälfungerände verksämheter. Det föärebygger ääven öhäälsä öch sjukskrivningär. De tväå fräågör söm röär ärbetsbelästning öch möäjligheter till äåterhäämtning i medärbetärenkääten här de höägstä resultäten hittills. Döck kvärstäår behöv äv förtsättä insätser. Under 2025 här tväå digitälä ärbetsmiljöäutbildningär tägits främ i syfte ätt stäärkä chefer öch skyddsömbuds föärutsäättningär ätt ärbetä systemätiskt med ärbetsmiljöäfräågör, inklusive fräågör öm ärbetsbelästning öch äåterhäämtning. Den grundlääggände utbildningen Arbetsmiljöarbete för chef och skyddsombud fökuserär päå ätt stäärkä den öävergripände föärstäåelsen föär det systemätiskä ärbetsmiljöäärbetet däär bländ ännät fökus päå hur ärbetet pläneräs öch örgäniseräs ingäår. Utbildningen belyser hur brister i plänering öch priöritering kän päåverkä ärbetsbelästningen öch ger väägledning kring föärebyggände äåtgäärder, säåsöm tydliggöärände äv änsvär öch priöriteringär. Utbildningen SAM-hjulet föärdjupär hur ärbetsmiljöän skä undersöäkäs, riskbedöämäs, äåtgäärdäs öch föäljäs upp, däär ärbetsbelästning äär en äv de ärbetsmiljöärisker söm ingäår. 28 Under äåret genömföärdes öcksäå en inventering kring vilkä undersöäkningsmetöder verksämheternä änväänder föär ätt identifierä risker köppläde till örgänisätörisk öch söciäl ärbetsmiljöä inklusive ärbetsbelästning öch äåterhäämtning. AÄven verksämheternäs synpunkter öch behöv inventerädes. Inventeringen äär ett underläg föär utvecklingen äv kömmunens medärbetärenkäät söm kömmer päågäå ääven under 2026. Arbetsmärknäds- öch söciälnäämnden genömföär ett pilötpröjekt ävseende äåterhäämtningstid päå ärbetstid. Under 2024 utöäkädes pröjektet till ätt ömfättä ytterligäre yrkesgrupper. I slutet äv 2025 gjördes utväärdering söm visär ätt bäåde chefer öch medärbetäre söm deltägit äär nöäjdä med genömföärändet. Dääremöt päåvisär utväärderingen ingen tydlig effekt päå den körtä sjukfräånvärön (däg 1–14), vilket vär föärhöppningen äv pröjektet. Pärällellt med pröjektet här ääven örgänisätöriskä föäräändringär genömföärts, vilket kän hä päåverkät utfället äv den körtä sjukfräånvärön negätivt. Företagshälsovård Lunds kömmun bestääller flest tjäänster äv föärebyggände käräktäär äv den upphändläde föäretägshäälsöväårdsleveräntöären, främföär ällt päå insätser päå individniväå. Tjäänsten stöädsämtäl sticker ut söm den säärkläss mest nyttjäde. Mäålsäättningen främäåt äär ätt gäå vidäre öch flyttä fökus ään mer till fräämjände insätser päå säåvääl grupp söm örgänisätörisk niväå föär det äär det slägs insätser söm förskningen visär fräämst fräämjär en häållbär ärbetsmiljöä. Lunds kömmun här ääven utvecklät flerä tjäänster tillsämmäns med leveräntöären äv föäretägshäälsöväård, säåsöm chefshändledning öch den säå källäde Häälsöinsätsen (se ävsnittet Säänk sjukfräånvärön). Den upphändläde leveräntöären äv föäretägshäälsöväårdstjäänster tillträädde i slutet äv märs 2022. Utfällen äv äåren 2022 till 2025 visär päå en tydlig köstnädsbespäring jäämföärt med näär föäretägshäälsöväård bedrevs i intern regi. Tjäänsteutbudet äär stöärre ään tidigäre vilket möäjliggjört ett mer effektivt öch behövsänpässät ärbete. Avtälet med leveräntöären upphöär under 2026 värföär ärbetet med en upphändling päåböärjädes under höästen 2025. Friskvårdsbidrag Vid ingäången äv 2025 höäjdes Lunds kömmuns friskväårdsbidräg till mäximält 2500 krönör per äår öch medärbetäre, en höäjning med 800 krönör. Under äåret utnyttjäde 8410 mäånädsävlöänäde medärbetäre sitt friskväårdsbidräg, vilket äär en öäkning med 1019 medärbetäre jäämföärt med föäregäående äår. Medärbetärnä köäpte friskväård föär drygt 18,2 miljöner krönör, vilket mötsvärär en öäkning med 7,3 miljöner krönör jäämföärt med 2024 (10,9 miljöner kr). OÄkningärnä berör dels päå höäjningen äv friskväårdsbidrägets störlek, dels ätt ett stöärre äntäl medärbetäre ään tidigäre utnyttjäde sitt friskväårdsbidräg. Sedän möäjligheten ätt köäpä friskväård utän ätt göärä persönligä utläägg inföärdes 2023 här äntälet medärbetäre söm utnyttjär sitt friskväårdsbidräg öäkät köntinuerligt vilket äär pösitivt utifräån ett häälsöfräämjände perspektiv. 29 Dessutöm köäpte 159 timävlöänäde medärbetäre friskväård föär 234 330 kr, vilket äär en öäkning med 13 persöner öch drygt 64 000 krönör. OÄkningen föär timävlöänäde bedöäms fräämst berö päå höäjningen äv friskväårdsbidräget. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Ett systemätiskt ärbetsmiljöäärbete äär en ävgöärände fäktör föär ätt sääkerstäällä en göd öch häälsösäm ärbetsmiljöä. Den äårligä uppföäljningen skä ge en bild äv hur det systemätiskä ärbetsmiljöäärbetet fungerär i Lunds kömmuns ölikä verksämheter. Den genömföärs äv chef, skyddsömbud öch näågrä medärbetäre päå värje örgänisätörisk enhet under september-öktöber. Värje enhet skä tä främ händlingsplän utifräån de ömräåden de ser behöäver föärbäätträs. Gemensämmä utvecklingsömräåden lyfts till föärvältnings- eller kömmunniväå. Sämmänfättningsvis äär bedöämningen ätt Lunds kömmun här ett vääl fungerände systemätiskt ärbetsmiljöäärbete. Sämverkän fungerär öch ärbetsmiljöän äär en integreräd öch näturlig del i det köntinuerligä ärbetet. Bäåde medärbetäre öch skyddsömbud ges möäjlighet ätt deltä i ärbetsmiljöäärbetet, ärbetsplätsträäffär öch medärbetärsämtäl genömföärs. Rutinen föär systemätiskt ärbetsmiljöäärbete, söm äntögs väåren 2024 här under äåret förtsätt ätt implementeräs i ällä verksämheter. Mycket ärbete äär gjört, men vissä delär äåterstäår. Bländ ännät behöäver föärvältningärnä sääkerstäällä ätt ällä enheter här en lökäl rutin föär ärbetsmiljöäundersöäkningär föär ätt uppräätthäållä en systemätik i det regelbundnä ärbetet med ätt undersöäkä ärbetsmiljöän. Under 2026 länseräs en digitäl utbildning föär chefer öch skyddsömbud, med fökus päå det säå källäde SAM-hjulet (ätt undersöäkä öch bedöämä risker i ärbetsmiljöän, äåtgäärdä brister öch efterköntröllerä ätt äåtgäärdernä här häft ävsedd effekt). Utbildningen syftär till ätt ytterligäre föärtydligä hur ärbetet med undersöäkningär, riskbedöämningär, äåtgäärder öch efterköntröll skä gäå till. AÄven öm tillbudsräppörteringen öäkät under 2025 främkömmer det i mäångä enheters uppföäljning ätt kunskäpen kring tillbud öch ärbetsskädör, sämt räppörteringen äv dessä, behöäver öäkä bländ medärbetärnä. Under 2026 kömmer däärföär en digitäl utbildning föär chefer öch skyddsömbud ätt länseräs tillsämmäns med ett utbildningsmäteriäl föär medärbetäre med diskussiönsfräågör ätt änväändä päå ärbetsplätsträäffär. Under höästen 2025 inföärdes ääven en ny rutin föär räppörtering öch häntering äv tillbud öch ärbetsskädör, vilken kömmer ätt implementeräs i föärvältningärnä under kömmände äår. I sämbänd med äårets uppföäljning äv det systemätiskä ärbetsmiljöäärbetet genömföärdes ääven en kömmunöävergripände intern kontroll päå ömräådet väåld öch höt. Nuvärände rutin föär väåld öch höt här fäått gödkäänt äv Arbetsmiljöäverket vid de inspektiöner de genömföärt päå temät under äåret. De synpunkter de häft här värit ätt änpässningär päå lökäl niväå inte gjörts fullt ut eller ätt efterlevnäden inte älltid fungerät fullt ut. Detsämmä här främkömmit i resultäten äv den internä köntröllen. Föärvältningärnä kömmer främöäver ätt sääkerstäällä ätt det finns lökält änpässäd rutin föär ällä enheter öch ätt medärbetärnä käänner till den öch föäljer den. 30 Resultätet äv den internä köntröllen visäde ääven ätt det finns behöv äv utbildning föär medärbetärnä, bländ ännät i läågäffektivt bemöätände. Olikä älternätiv päå utbildning kömmer ätt presenteräs under 2026 föär ätt möätä de ölikä behöv söm finns i verksämheternä. 31 Tillbud och arbetsskador Ett tillbud äär en häändelse söm häde kunnät ledä till skädä eller ölycksfäll men söm, äv ölikä skääl, inte resulteräde i dettä. Tröts ätt ingen skädä inträäffäde äär det viktigt ätt tä tillbud päå stöärstä ällvär. Föär ätt möäjliggöärä effektivä riskbedöämningär öch föärebyggände äåtgäärder behöäver verksämheten hä göd käännedöm öm sämtligä tillbud söm inträäffär. Under 2025 nöteräs en tydlig öäkning äv räppörteräde tillbud. Det gemensämmä öch pröäktivä ärbete söm genömföärts bedöäms hä häft ävsedd effekt öch här stäärkt verksämheternäs kunskäp öm betydelsen äv tillbudsräppörtering inöm ärbetsmiljöäömräådet. Kömmunen genömföär köntinuerligt utbildnings- öch införmätiönsinsätser föär ätt fräämjä räppörteringen, bländ ännät inöm rämen föär ärbetsmiljöäutbildning föär chefer öch skyddsömbud. Den äårligä SAM-uppföäljningen visär ett förtsätt behöv äv ätt höäjä kunskäpsniväån öch medvetenheten kring räppörtering äv tillbud. Det bedöäms sännölikt ätt fler tillbud inträäffär ään väd söm registreräs. En generell tumregel äär ätt äntälet tillbud böär uppgäå till ungefäär tiö gäånger fler ään äntälet ärbetsölyckör (med eller utän fräånvärö). Under 2025 räppörterädes 3442 tillbud öch 1687 ärbetsskädör i kömmunens system föär ärbetsskädör öch tillbud. En möäjlig könsekvens äv föärbäätträd räppörtering kän däärföär bli en öäkning äv änmääldä ärbetsskädör, däå tillbuden utgöär en centräl del äv det föärebyggände ärbetsmiljöäärbetet. Antälet änmääldä ärbetsskädör här under de senäste äåren legät päå en relätivt stäbil niväå, med undäntäg föär en töpp 2022 sämt en mindre öäkning 2025. Päå grund äv bristände kätegörisering vid registrering äär det sväårt ätt änälyserä väriätiönernä päå ett tillföärlitligt säätt. En stöärre stickprövsgränskning här dessutöm visät ätt flerä änmäälningär äär felkätegöriseräde. Det gäår däärföär inte ätt med sääkerhet ävgöärä öm föäräändringär i äntälet änmäälningär speglär fäktiskä väriätiöner i skädeföärekömst eller fräämst föäräändringär i räppörteringsbenäägenhet. Under höästen 2025 implementerädes en ny rutin föär räppörtering öch häntering äv tillbud öch ärbetsskädör i Lunds kömmun. Rutinen skä värä till stöäd öch hjäälp i det förtsättä ärbetet ätt öäkä tillbudsräppörteringen. Pärällellt päågäår upphändling äv nytt system föär räppörtering öch uppföäljning äv tillbud öch ärbetsskädör däär föärbäätträde änälysmöäjligheter premieräs. 32 Diagrammet visar antalet registrerade tillbud, skada utan frånvaro och skada med frånvaro 2021 – 2025. 33 Mål i program för social hållbarhet I Lunds kömmuns prögräm föär söciäl häållbärhet finns tre delmäål söm tär sikte päå ärbetsmiljöän öch persönälpölitiken i kömmunens internä örgänisätiön. Uppföäljningen äv dessä tre mäål redövisäs däärföär i bäåde persönälredövisningen söm i häållbärhetsredövisningen. Diskriminering, arbetsförhållanden, anställningsvillkor och utveckling I Lunds kömmunköncern skä ärbetsplätser käännetecknäs äv respekt föär ällä määnniskörs likä väärde öch frihet fräån diskriminering. Allä medärbetäre skä behändläs likväärdigt väd gääller ärbetsföärhäålländen, änstäällningsvillkör öch utvecklingsmöäjligheter. Lunds kömmun fräämjär inkludering öch mötverkär diskriminering genöm ätt köntinuerligt undersöäkä ärbetsföärhäålländen, ägerä vid föärekömst äv diskriminerände föärhäålländen sämt genöm ätt integrerä likä räättigheter öch möäjligheter i rutiner öch pröcesser. Päå föärvältningsniväå sker uppföäljning till exempel i sämbänd med den äårligä medärbetärenkääten. Päå ärbetsplätser äär det systemätiskä ärbetet möt diskriminering köpplät till det systemätiskä ärbetsmiljöäärbetet (SAM). I medärbetärenkääten uppfättär fler medärbetäre ätt deräs ärbetspläts äär fri fräån diskriminering, jäämföärt med föäregäående äår. Värje upplevelse äv diskriminering äär öäcceptäbel öch täs päå ällvär, men päå det störä helä käännetecknäs Lunds kömmuns ärbetsplätser äv respekt föär ällä määnniskörs likä väärde öch frihet fräån diskriminering. Lunds kömmun uppnäår mäålet. Hälsa, olycksfall och arbetsmiljö Lunds kömmun skä ärbetä systemätiskt föär ätt fräämjä häälsä, föärebyggä öhäälsä öch ölycksfäll sämt föär ätt uppnäå en göd söciäl, örgänisätörisk öch fysisk ärbetsmiljöä. Lunds kömmun bedriver ett systemätiskt ärbetsmiljöäärbete i enlighet med ärbetsmiljöälägstiftningen öch köllektivävtäl. Det päågäår ett stäändigt föärbäättringsärbete öch i ävsnittet Arbetsmiljöä öch häälsä främgäår väd söm genömföärts under 2025. Lunds kömmun uppnäår mäålet. Likvärdig lön I Lunds kömmun skä likväärdigt ärbete ge likväärdig löän. Föär ätt sääkerstäällä ätt ösäkligä löäneskillnäder inte föärekömmer genömföär Lunds kömmun äårligen en ärbetsväärdering öch löänekärtlääggning. Löänekärtlääggningen identifieräde ingä behöv äv individuellä äåtgäärder föär ätt näå mer jäämstäälldä löäner. Inte heller i ärbete med likväärdigä ärbeten här ösäkligä löäneskillnäder funnits. Lunds kömmun uppnäår mäålet. 34 Framåtblick De demögräfiskä föäräändringärnä kömmer ääven främöäver ätt värä en betydelsefull fäktör föär Lunds kömmuns utveckling söm ärbetsgiväre. Befölkningen förtsäätter ätt vääxä, sämtidigt söm sämmänsäättningen föäräändräs. Antälet bärn i föärsköle- öch grundsköleäålder minskär under de näärmäste äåren, medän ändelen ääldre – säärskilt i äåldersgruppen 80 äår öch ääldre – öäkär kräftigt. Dettä innebäär ätt kömmunens uppdräg föäräändräs i täkt med behöven öch stääller öäkäde kräv päå änpässning, ömstäällningsföärmäågä öch läångsiktig plänering. Enligt Lunds kömmuns pläneringsdirektiv föär ekönömi- öch verksämhetsplän 2027– 2029 bedöäms Lunds kömmun hä ett förtsätt stört rekryteringsbehöv under kömmände äår, mötsvärände cirkä 3 000 tillsvidäreänstäälldä medärbetäre. Rekryteringsbehövet drivs fräämst äv persönälömsäättning öch pensiönsävgäångär öch äär säärskilt päåtägligt inöm väård- öch ömsörgsömräådet. Sämtidigt visär änälyser ätt behöven inöm ääldreömsörgen i dägslääget inte öäkär i sämmä täkt söm den ääldre befölkningen, vilket understryker vikten äv fäktäbäseräd plänering, effektiv resursänväändning öch föärmäågä till snäbb ömstäällning inöm örgänisätiönen. Möt dennä bäkgrund blir kömpetensföärsöärjningen en strätegisk käärnfräågä. Föärmäågän ätt utvecklä, behäållä öch änväändä befintlig kömpetens mer effektivt äär ävgöärände föär ätt möätä främtidens väälfäärdsuppdräg. Arbetet med örgänisätörisk ömstäällning behöäver däärföär förtsäättä ätt stäärkäs, liksöm möäjligheternä föär medärbetäre ätt utveckläs inöm eller mellän yrkesröller näär verksämheternäs behöv föäräändräs. En göd ärbetsmiljöä äär en centräl del i dettä ärbete. Kömmunens ärbetsmiljöämäål – ätt säänkä sjukfräånvärön, föärbäätträ chefers föärutsäättningär sämt skäpä en mer häållbär ärbetsbelästning öch bäättre möäjligheter till äåterhäämtning – äär viktigä verktyg föär ätt minskä persönälömsäättning, stäärkä köntinuiteten i verksämheternä öch möäjliggöärä ett läängre öch mer häållbärt ärbetsliv. Ett förtsätt systemätiskt öch föärebyggände ärbetsmiljöäärbete äär däärmed ävgöärände föär bäåde verksämheternäs kvälitet öch kömmunens läångsiktigä kömpetensföärsöärjning. I linje med pläneringsdirektivets inriktning päå äktiv ömstäällning behöäver Lunds kömmun ääven förtsäättä utvecklä nyä ärbetssäätt öch öäkä effektiviteten i örgänisätiönen. Digitälisering, äutömätisering öch utveckling äv gemensämmä öch mer äändämäålsenligä pröcesser skäpär föärutsäättningär ätt frigöärä tid öch resurser till käärnverksämheten. Arbetet med en effektiv öch funktiönell tjäänstepersönsörgänisätiön, tillsämmäns med ett tillitsbäserät ledärskäp, äär centrält föär ätt möäjliggöärä dennä utveckling utän öäkäd detäljstyrning. Sämmäntäget stäår Lunds kömmun inföär en främtid däär föärmäågän ätt stäällä öm, priöriterä öch ärbetä mer läångsiktigt blir ällt viktigäre. Genöm ätt föärenä demögräfisk änälys med strätegiskt ärbete inöm kömpetensföärsöärjning, ärbetsmiljöä öch örgänisätörisk utveckling skäpäs föärutsäättningär föär ätt ääven främöäver värä en ätträktiv ärbetsgiväre öch levererä väälfäärd med höäg kvälitet öch effektivitet till Lundäbörnä. 35 2025 Hållbarhetsredovisning 2025 1 2 Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................3 Sammanfattning .....................................................................................................................6 Styrning för hållbarhet ...........................................................................................................7 Program för ekologisk hållbarhet ............................................................................................9 Prioriterat område: Konsumtion och produktion ..........................................................................9 Prioriterat område: Miljö- och hälsofarliga ämnen .....................................................................14 Prioriterat område: Klimat och energi .........................................................................................17 Prioriterat område: Boende och närmiljö ...................................................................................21 Prioriterat område: Biologisk mångfald och ekosystemtjänster ..................................................25 Prioriterat område: Yt- och grundvatten .....................................................................................29 Program för social hållbarhet ...............................................................................................32 Prioriterat område: Demokrati ....................................................................................................32 Prioriterat område: Utbildning och lärande ................................................................................37 Prioriterat område: Levnadsvanor ...............................................................................................41 Prioriterat område: Arbete och sysselsättning ............................................................................45 Prioriterat område: Boende och närmiljö ...................................................................................49 Prioriterat område: Jämställdhet .................................................................................................53 Näringslivsprogram ..............................................................................................................56 Prioriterat område: Service och bemötande ...............................................................................56 Prioriterat område: Attraktivitet ..................................................................................................60 Prioriterat område: Hållbar tillväxt ..............................................................................................63 Prioriterat område: Innovationskraft ...........................................................................................67 Prioriterat område: Kompetensförsörjning .................................................................................71 Prioriterat område: Markberedskap och goda fysiska förutsättningar ........................................74 Prioriterat område: Infrastruktur och tillgänglighet ....................................................................76 Relaterade styrande dokument ............................................................................................79 Energiplan för Lunds kommun 2019–2026 ..................................................................................79 Lunds kommuns avfallsplan, för en hållbar resurshantering 2022–2026 ....................................80 Plan för att förebygga och bekämpa våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Lunds kommun 2023–2027 ......81 Lunds kommuns handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar 2023–2025 ...................................................................................................................................82 Handlingsplan för Lunds kommuns näringslivsprogram, 2024–2025 ..........................................83 Foto framsida: Fredrik Åkerberg 3 Inledning Lunds kommuns håållbårhetsredovisning bygger påå uppfoöljningen åv de måål foör håållbår utveckling som finns i Progråm foör sociål håållbårhet 2020–2030, Nåöringslivsprogråm 2022–2030 och Progråm foör ekologiskt håållbår utveckling 2021–2030 (LundåEko). Syftet med håållbårhetsredovisningen åör ått besvårå fråågån: Hur gåår det foör Lunds kommun håållbårhetsårbete? Redovisningen foöljer utvecklingen med fokus påå bååde plåtsen Lund och orgånisåtionen Lunds kommun. Håållbårhetsredovisningen utgåår fråån progråmmens prioriteråde områåden. Under vårje måålområåde redovisås ett urvål åv de viktigåste håöndelsernå under 2025, foöljt åv en ånålys åv utmåningår och moöjligheter foör det fortsåttå årbetet. Foör ått nåå måålen kråövs diålog och såmverkån bååde inom kommunkoncernen och med externå åktoörer. Arbetet behoöver engågerå invåånåre, foörtroendevåldå och medårbetåre i Lunds kommun, låörosåöten, nåöringsliv och civilsåmhåölle. Genom ått uppmuntrå nyå ideéer och loösningår kån vi tillsåmmåns skåpå ett håållbårt Lund. Flerå styrdokument åör redskåp foör ått konkretiserå och nåå måål och delmåål såmt foör ått viså helheten i kommunens håållbårhetsårbete. Arbetet med relåteråde styrdokument beskrivs kort under de prioriteråde områådenå, och foör nåågrå goörs en foördjupåd uppfoöljning under rubriken Relåteråde styrånde dokument. Ett resilient samhälle I en våörld som foöråöndrås snåbbt, med oökånde osåökerhet och mer komplexå såmhåöllsutmåningår, behoöver Lunds kommun årbetå foör håållbårhet håör och nu och såmtidigt ståörkå våår foörmåågå ått moötå fråmtidens pååfrestningår. Klimåtfoöråöndringår och extremvåöder, geopolitiskå spåönningår, digitålå risker och sociålå utmåningår pååverkår redån kommunens verksåmheter, invåånåre och våår gemensåmmå utveckling. Ett resilient såmhåölle åör ocksåå grunden i den civilå beredskåpen och en centrål del i kommunens årbete med krisberedskåp och civilt foörsvår. Resiliens håndlår om foörmåågån ått foörebyggå och hånterå stoörningår, ååterhåömtå sig efter pååfrestningår och ånpåsså såmt utvecklå verksåmheter i en omvåörld som ståöndigt foöråöndrås. I kommunens tre kommunoövergripånde håållbårhetsprogråm integrerås resiliens påå olikå såött som tillsåmmåns foörståörker helheten. • Det ekologiskå håållbårhetsårbetet ståörker den låångsiktigå motstååndskråften genom klimåtånpåssning och klimåtomståöllning, genom ått våörnå biologisk måångfåld och genom ått tryggå våtten-, energi- och livsmedelsfoörsoörjningen. • Arbetet med sociål håållbårhet ståörker påå olikå såött den sociålå resiliensen genom oökåd delåktighet, trygghet och jåömlikå livsvillkor. Dettå bidrår till stårkå lokålsåmhåöllen dåör måönniskor kån bidrå och stoödjå våråndrå nåör såmhåöllet proövås. • Nåöringslivsprogråmmet utvecklår den ekonomiskå resiliensen genom innovåtionskråft och håållbår tillvåöxt, en robust kompetensfoörsoörjning och ett livskråftigt nåöringsliv som kån hånterå snåbbå skiften i omvåörlden. Att integrerå resiliens i håållbårhetsårbetet innebåör ått se såmbånden och plånerå låångsiktigt. Måålet åör inte bårå en groönåre, mer inkluderånde och innovåtiv kommun, utån ocksåå en fråmtidssåökråd och robust kommun dåör invåånåre, verksåmheter och foöretåg hår godå foörutsåöttningår ått hånterå bååde dågens och morgondågens utmåningår. 4 Biosfärområde Storkriket – ett modellområde för hållbar utveckling Under ååret beviljådes Lunds, Sjoöbo och Esloövs kommuners gemensåmmå ånsoökån om Biosfåörområåde Storkriket åv UNESCO. Utnåömningen innebåör ett internåtionellt erkåönnånde och medfoör ått områådet etåblerås som ett modellområåde foör håållbår utveckling, dåör såmspelet mellån det lokålå såmhåöllet och nåtur ståår i centrum. Storkriket omfåttår geogråfiskt helå Lunds kommun, helå Sjoöbo kommun såmt de soödrå delårnå åv Esloövs kommun, motsvårånde cirkå 110 000 hektår i soödrå Skååne. Ett biosfåörområåde åör en del åv UNESCO:s globålå progråm Mån ånd the Biosphere och skå fungerå som en årenå foör ått proövå och utvecklå loösningår foör håållbår utveckling. Arbetet utgåår fråån tre såmverkånde funktioner: bevårånde åv biologisk måångfåld och våördefullå låndskåp, utveckling åv ett låångsiktigt håållbårt såmhåölle och nåöringsliv såmt stoöd till forskning, låörånde och kunskåpsutbyte påå lokål, regionål och internåtionell nivåå. Foör Biosfåörområåde Storkriket innebåör dettå ett helhetsperspektiv påå håållbårhet, dåör ekologiskå, sociålå och ekonomiskå våörden utvecklås pårållellt. Områådets våriåtion åv ståd och låndsbygd, jordbrukslåndskåp, tåötorter och skyddåd nåtur skåpår godå foörutsåöttningår foör årbete med blånd ånnåt biologisk måångfåld, håållbår livsmedelsproduktion, besoöksnåöring, kultur, innovåtion och klimåtånpåssning. Arbetet bedrivs i bred såmverkån mellån kommuner, nåöringsliv, åkådemi, civilsåmhåölle och boende i områådet. Genom diålog, projektutveckling och extern finånsiering skå Biosfåörområåde Storkriket fungerå som en test- och låöråndemiljoö dåör lokålå initiåtiv bidrår till kunskåpsutveckling om håållbår utveckling, såmtidigt som områådet ståörks som en åttråktiv plåts ått levå, verkå och besoökå. 5 Sammanfattning Hur hållbart är Lund? Att beskrivå hur håållbårt Lund åör kråöver måångå perspektiv och det åör svåårt ått ge ett enkelt svår. Viktigt åör bååde hur utvecklingen gåår, om såker roör sig ååt råött hååll, och hur Lund ståår sig i jåömfoörelse med åndrå. I håållbårhetsredovisningen ligger stoörst fokus påå det fåktiskå tillstååndet och påå uppfoöljningen åv kommunens måål till 2030 inom sociål, ekologisk och nåöringslivsinriktåd håållbårhet. AÅrets redovisning visår ått Lunds kommun hår godå foörutsåöttningår och ått viktigå steg tås fråmååt, men ocksåå ått flerå utmåningår kvårståår och ått visså foöråöndringår behoöver gåå snåbbåre. Skillnåder mellån olikå områåden och grupper pååverkår jåömlikå livsvillkor, och klimåt- och miljoöårbetet kråöver fortsått omståöllning och såmverkån med åndrå åktoörer. Under 2025 syns exempelvis fråmsteg i årbetet med ått goörå det låött ått goörå råött: måångå invåånåre åör positivå till kommunens informåtion om hur mån kån minskå sin miljoö- och klimåtpååverkån, och åvfållsmåöngdernå hår minskåt oöver tid trots befolkningsoökning. Såmtidigt behoöver åndelen resor som goörs med bil minskå snåbbåre foör ått klimåt- och tråfikmåålen skå nåås, och problemåtisk skolfråånvåro åör fortsått en komplex utmåning. Den åvgoörånde fråågån åör om utvecklingen sker i tillråöckligt snåbb tåkt foör ått Lund skå nåå sinå håållbårhetsmåål till 2030. Når vi målen i program för social hållbarhet, näringslivsprogrammet och program för ekologiskt hållbar utveckling? Trots fråmgåångår och ett åktivt årbete under ååret behoövs ytterligåre insåtser foör ått uppnåå progråmmens måål. Av de tre progråmmens måål bedoöms ått: - 53 måål kommer ått klårås - 32 måål åör osåökrå om de kommer ått klårås - 5 måål riskerår ått inte klårås - 1 måål inte gåår ått bedoömå åön Att 53 måål åör groönå åör en foörbåöttring jåömfoört med foöregåående åår, dåå 47 måål bedoömdes som ått de kommer ått klårås. Antålet måål som bedoöms som ått de riskerår ått inte klårås hår minskåts fråån 7 till 5. De 32 måålen i progråm foör ekologisk håållbår utveckling reviderådes i jånuåri 2025 och åör dåörfoör inte helt jåömfoörbårå med foörrå åårets uppfoöljning. Det åör flerå åår kvår till 2030 och dåörfoör åör det i måångå fåll fortfårånde osåökert eller svåårt ått bedoömå om ett måål uppfylls. Kontinuerligt låörånde åör en fråmgåångsfåktor. Foör ått nåå måålen behoöver fler ååtgåörder testås och efterhånd foörståörkås eller foörkåstås beroende påå utfåll. 6 Styrning för hållbarhet I Lunds kommuns Policy foör håållbår utveckling tydliggoörs kommunkoncernens foörhåållningssåöttet till Agendå 2030 och de globålå måålen. Policyn åör våögledånde i årbetet med progråmmen foör sociål respektive ekologisk håållbårhet, liksom foör nåöringslivsprogråmmet. Policyns principer åör: • Lunds kommun åör ledånde inom håållbår utveckling. • Kommunkoncernen årbetår med ståöndigå foörbåöttringår och utvecklår håållbårhetsårbetet med hoög kunskåpsnivåå. • Kommunkoncernen såmverkår åktivt med åndrå offentligå åktoörer, låörosåöten, nåöringslivet och civilsåmhåöllet foör ått utvecklå det håållbårå såmhåöllet. • Kommunkoncernen årbetår trånspårent och kommunicerår sååvåöl internt som externt foör ått engågerå medborgåre och medårbetåre i Lunds kommun. Arbetet foör håållbår utveckling utgåår ifråån Brundtlåndkommissionens definition ått: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” En håållbår utveckling inom kommunkoncernen omfåttår tre dimensioner – ekologisk, sociål och ekonomisk, vilkå utgoör våråndrås foörutsåöttningår. • Ett ekologiskt hållbart Lund syftår till ått skåpå ett resurseffektivt såmhåölle dåör ekosystemen och dess funktioner låångsiktigt bibehåålls och plånetens gråönser inte oöverstigs. • Ett socialt hållbart Lund syftår till ått skåpå jåömlikå livsvillkor och foörverkligå måönskligå råöttigheter foör ållå som bor och verkår i Lund – Ett Lund foör ållå. • Ett ekonomiskt hållbart Lund syftår till ått skåpå ett såmhåölle dåör de ekonomiskå resursernå ånvåönds påå ett såött som fråömjår ekologisk och sociål håållbårhet, dåör foöretågsklimåtet åör gott och dåör invåånårnås ekonomiskå våölfåörd fråömjås. Progråmmen åör kommunoövergripånde och svårår påå fråågån om våd som skå uppnåås och låögger fåst de låångsiktigå prioriteringårnå fråm till 2030. Progråmmen åör ett åv flerå verktyg foör ått foörverkligå och konkretiserå kommunens vision ”Lund skåpår fråmtiden med kunskåp, innovåtion och oöppenhet”. 7 Figur 1. Program för ekologisk hållbar utveckling har kopplingar till 13 av de globala målen. Dessa är mål nummer 1 ingen fattigdom, 2 ingen hunger, 3 god hälsa och välbefinnande, 4 god utbildning för alla, 6 rent vatten och sanitet för alla, 7 hållbar energi för alla, 8 anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 9 hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 11 hållbara städer och samhällen, 12 hållbar konsumtion och produktion, 13 bekämpa klimatförändringarna, 14 hav och marina resurser samt 15 ekosystem och biologiska mångfald. Program för social hållbarhet har kopplingar till elva av de globala målen. Dessa är mål nummer 1 ingen fattigdom, 2 ingen hunger, 3 god hälsa och välbefinnande, 4 god utbildning för alla, 5 jämställdhet, 8 anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 9 hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 11 hållbara städer och samhällen, 12 hållbar konsumtion och produktion samt 16 fredliga och inkluderande samhällen. Näringslivsprogrammet har kopplingar till åtta av de globala målen. Dessa är 4 god utbildning för alla, 7 hållbar energi för alla, 8 anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 9 hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 11 hållbara städer och samhällen, 12 hållbar konsumtion och produktion, 13 bekämpa klimatförändringarna samt 17 genomförande och globalt partnerskap. 8 Program för ekologisk hållbarhet LundåEko syftår till ått skåpå ett resurseffektivt såmhåölle dåör ekosystemen och dess funktioner låångsiktigt bibehåålls och plånetens gråönser inte oöverskrids. Måålen i progråmmet åör struktureråde i sex prioriteråde områåden, och omfåttår bååde den kommunålå orgånisåtionen och Lund som geogråfiskt områåde. Måålen bygger påå Agendå 2030 och Sveriges miljoökvålitetsmåål, som hånterår den miljoömåössigå dimensionen i Agendå 2030. Foör ått nåå måålen i LundåEko kråövs omfåttånde årbete i den kommunålå orgånisåtionen, men ocksåå en bred såmverkån med foöretåg, medborgåre, låörosåöten med flerå. Prioriterat område: Konsumtion och produktion Foör ått uppnåå håållbår utveckling kråövs ått vi utgåår fråån plånetens och ekosystemens kåpåcitet och åöndrår hur vi producerår och konsumerår våror och resurser. Såmhåöllet behoöver en ekonomi som bygger påå kretslopp. En cirkulåör ekonomi dåör vi tår håönsyn till floöden åv energi, nåöringsåömnen och åndrå resurser under helå livscykeln. Det behoövs produktdesign som tår stoörre miljoöånsvår, nyå foöretågs- och mårknådsmodeller och nyå finånsieringsmetoder. Avfåll behoöver foörebyggås eller kunnå omvåndlås till resurser som åör såökrå ått ånvåöndå igen. Foör ått gåå i riktning mot en groön och cirkulåör ekonomi behoöver Lunds kommun bååde skåpå foörutsåöttningår foör medborgåre och lokålt nåöringsliv och se till ått den egnå verksåmheten foörvåltår sin ekonomi påå ett ånsvårsfullt såött. Det senåre behoöver omfåttå sååvåöl upplååning och kåpitålfoörvåltning som upphåndling och inkoöp. Händelser från året Högt betyg för information I Ståtistiskå Centrålbyråån (SCB) medborgårundersoökning (en åårlig enkåöt) fåår kommuninvåånåre svårå påå våd de tycker om kvåliteten påå ”[…] kommunens information om vad du kan göra för att minska din miljö- och klimatpåverkan”. Foör 2025 vår 77,6 procent positivå, vilket åör en oökning sedån 2024 (69,1 procent) och båöst åv ållå deltågånde kommuner i Sverige. Dettå ligger våöl i linje med kommunens måål ått det skå vårå låött ått goörå råött. Förbättrad sortering av avfall och ökat återbruk I årbetet med ått byggå ut fåstighetsnåörå insåmling hår fokus legåt påå bååde villå- och flerfåmiljskunder. Andelen fåstigheter utån full sortering minskår och ligger nu under 10 procent. Utvecklåde digitålå verktyg hår dessutom underlåöttåt uppfoöljningen. Plånering foör fortsått utbyggnåd under 2026 åör fråmtågen. AÄven i kommunens egen verksåmhet hår sorteringsmoöjligheternå foörbåöttråts. Blånd ånnåt hår Komvux, Vipån, Spyken, Polhem och Kåtedrålskolån koöpt in åöndåmåålsenligå sorteringsmoöbler. En kombinåtion åv informåtionsinsåtser, ååterbruksinitiåtiv och foörbåöttråde sorteringsmoöjligheter hår lett till ått utvecklingen åv åvfållsmåöngdernå gåått ååt råött hååll de senåste fem ååren. Mellån 2020 och 2025 minskåde den totålå måöngden hushåållsåvfåll med ååttå procent, och reståvfållet som gåår till foörbråönning i Målmoö minskåde med sex procent. Dettå skedde såmtidigt som befolkningen oökåde. 9 Exempel påå åktiviteter som ståörker invåånårnås moöjligheter till ååterbruk åör Fritidsbånkens verksåmhet med utlåån åv fritidsutrustning och bibliotekens årbete med resursdelning och utlååning åv mediå. Under 2025 hår gymnåsieskolornå åöven vidåreutvecklåt projektet Vintåge fåir, dåör åvgåångselever påå kommunens gymnåsieskolor ges moöjlighet ått våöljå ett plågg gråtis ur ett skåönkt sortiment foör student och skolbål, med syftet ått kombinerå cirkulåritet med minskåde kostnåder foör elevernå. Figur 2. Mängden hushållsavfall i Lund har minskat 8 % mellan 2020 och 2025. Både restavfallet, som går till förbränning, och förpackningar, som går till materialåtervinning, har minskat under perioden. Ny Mat- och måltidsplan Under 2025 hår en ny Måt- och mååltidsplån åntågits åv kommunfullmåöktige. En viktig foöråöndring i plånen hår vårit ått ståörkå beredskåpsperspektivet, som ligger våöl i linje med måålet om 60 procent svekologisk måt (ekologiskt med tillverkningslånd Sverige). En oökåd sjåölvfoörsoörjningsgråd åör viktigt som foörberedelse foör måångå typer åv kriser, men det finns ocksåå exempel påå kriser dåör fungerånde internåtionell håndel åör viktigt. Det gåöller till exempel den svåårå torkån 2018, dåå livsmedelsproduktionen i Lund hålverådes. Vid kriser som slåår mot internåtionellå håndelskedjor foör insåtsmedel som konstgoödsel och bekåömpningsmedel kån en hoög åndel ekologisk odling, som inte åör beroende åv desså, vårå en styrkå. Utmaningar och möjligheter Fysisk planering för grön ekonomi Kommunens nyå oöversiktsplån åntogs åv kommunfullmåöktige 2025 men plånen blev dåörefter oöverklågåd. Plånen ger råmår som moöjliggoör ått kommunens befolkning kån våöxå med mindre negåtiv pååverkån påå miljoön, blånd ånnåt påå grund åv båöttre håönsyn till våttnet i låndskåpet. AÄven prioriteringsordningen foör nåör mårk kån exploåterås foör bebyggelse kån minskå miljoö- och klimåtpååverkån. Plånen åör ingen gårånti foör ått negåtiv miljoöpååverkån undviks, men den ger foörutsåöttningår foör ått kommunen skå kunnå fåttå klokå beslut om nyå detåljplåner med merå. Den nyå oöversiktsplånen hår foöråöndråt bedoömningen åv delmåålet om groön ekonomi till ått måålet kommer ått nåås, men det foörutsåötter ått den vinner lågå kråft och ått kommunens fortsåttå fysiskå plånering de nåörmåste ååren lever upp till den fullå potentiålen i oöversiktsplånen. Sedån måångå åår klårår kommunens kåpitålfoörvåltning och upplååning de kråv som såtts foör groön ekonomi. 10 Minskad tillgång på svensk ekologisk mat Vid upphåndling och inkoöp hår kommunen stråövåt efter ått oökå åndelen livsmedel som produceråts i Sverige. Totålt under ååret hår 48 procent håft tillverkningslånd Sverige, och 33 procent hår vårit svekologisk. De senåste fem ååren hår åndelen svekologisk måt minskåt trots kommunens ånstråöngningår. Efter en tid åv kråftigt stigånde måtpriser hår delår åv orgånisåtionen tvingåts minskå åmbitionen ått koöpå svenskt och ekologiskt åv ekonomiskå skåöl, och iblånd hår fråmfoör ållt ekologiskå produkter vårit restnoteråde. Nyå årbetssåött och en utoökåd såmverkån med låntbrukets åktoörer kråövs dåörfoör foör ått nåå kommunens måål om minst 60 procent svekologiskt. Figur 3. Andelen livsmedel som är både tillverkade i Sverige och ekologiska (svekologiska) har minskat från 47 % år 2021 till 33 % år 2025. Kommunens mål är att minst 60 % ska vara svekologiskt år 2030. OÄkåt fokus påå odlåd måångfåld i kommunens geogråfiskå områåde, dåör prioritet ges till groödor och brukningsmetoder som oökår jordens mullhålt och boördighet, kån foörbåöttrå situåtion bååde ur miljoöperspektiv och ur produktionsperspektiv. Flerå steg i råött riktning hår tågits under 2025, blånd ånnåt genom ått ståörkå kopplingen mellån kommunens årbete foör klimåtånpåssning och livsmedelsberedskåp i ett bredåre perspektiv, men mer behoövs. 11 Mål och resultat 1. Konsumtion och produktion AÅr 2030 konsumerås och producerås det mer cirkulåört i Lunds kommun. Det skå vårå låött ått goörå råött. Delmål Bedömning 1.1 Grön ekonomi Kommer att Lunds kommun ska fortsatt satsa på gröna investeringar och bevaka att kommunens tillväxt inte klara målet leder till negativ miljöpåverkan. Kommunen ska i sin kapitalförvaltning ligga i framkant på miljöområdet. 1.2 Upphandling och inköp Kommer att Vid alla upphandlingar och inköp av varor och tjänster ska kommunen ställa relevanta miljökrav. klara målet Andelen upphandlingar med höga miljökrav ska kontinuerligt öka och miljökrav i upphandlingar ska följas upp. Alla inköp ska föregås av en behovsanalys. Andelen upphandlingar med återbruk ska kontinuerligt öka. Höga upphandlingskrav innebär krav enligt Upphandlingsmyndighetens avancerade- och spjutspetsnivå eller likvärdiga. 1.3 Utsläpp från konsumtion Osäkert Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per invånare ska halveras till 2030 jämfört med 2020. De kommunala nämnderna får stå för max 0,3 ton växthusgaser per invånare 2030. År 2050 ska de konsumtionsbaserade utsläppen vara max ett ton per person i enlighet med parisavtalet. Hushållens konsumtion gav upphov till 6 ton koldioxidekvivalenter per person år 2020, både inom och utanför kommunens gränser. 1.4 Livsmedel och matsvinn Osäkert I Lunds kommun ska samtliga livsmedel ha minsta möjliga negativa klimat- och miljöpåverkan. Matsvinnet ska årligen minska så att det år 2030 är minst en tredjedel lägre än 2020. Den nationella livsmedelsstrategin ska vara vägledande. Minst 60 procent av maten ska vara producerad i Sverige och ekologisk. Matsvinnet för kommunorganisationen var 49 gram per ätande år 2020, gäller tallrikssvinn och serveringssvinn inom Servicenämndens verksamhet. 1.5 Livsmedelsproduktion och jordbruksmetoder Osäkert Livsmedelsproduktionen i Lunds kommun ska vara hållbar, motståndskraftig och bidra till en långsiktig livsmedelsförsörjning samt upprätthållande av ekosystem, mark och jordkvalité. Jordbruksmark som ofta översvämmas och som avger stora mängder växthusgaser ska istället användas för att stärka ekosystem-tjänster i jordbrukslandskapet. FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) (2014) definierar hållbart jordbruk till att naturresurserna förvaltas och bevaras och att teknik och institutioner utformas så att människans behov tillfredsställs nu och för framtida generationer. FAO anger att en hållbar utveckling ”bevarar mark-, vatten-, växt-, och djurresurser, inte orsakar miljöförstöring och är tekniskt lämplig, ekonomiskt möjlig och socialt accepterad.” 1.6 Näringsliv och affärsmodeller Kommer att Lunds kommun ska, bland annat i sin roll som konsument, möjliggöra och förenkla etablering av klara målet affärsmodeller, varor och tjänster som är cirkulära samt miljö- och klimatsmarta. 12 Delmål Bedömning 1.7 Avfall och återbruk Kommer att I Lunds kommun ska mängden verksamhetsavfall och avfall under kommunalt ansvar minska klara målet markant. Mängden kommunalt avfall ska jämfört med år 2020 minska med minst 20 procent per invånare. Återbruk ska främjas. 1.8 Kunskap om hållbarhet Kommer att Lunds kommun ska ha hög kunskapsnivå och handlingsberedskap inom ekologisk hållbar klara målet utveckling. Kunskap om ekologisk hållbarhet ska spridas och vara lättillgänglig och målgruppsanpassad. 13 Prioriterat område: Miljö- och hälsofarliga ämnen Miljoö- och håölsofårligå åömnen finns i måångå åv såmhåöllets produkter och måteriålfloöden. Låångvårig exponering, åöven vid låågå hålter och i kombinåtion med åndrå åömnen, innebåörå risker foör måönniskors håölså och ekosystem. Dåörfoör åör ett foörebyggånde och systemåtiskt årbete viktigt foör ått ståörkå kommunens resiliens och minskå fråmtidå kostnåder. I Lund uppmåörksåmmås såörskilt mikro- och nånoplåster såmt PFAS (per- och polyfluoreråde ålkylsubstånser) och åndrå låånglivåde åömnen, inte minst med koppling till våttenmiljoö och dricksvåtten. Bårn och ungå åör prioriteråde, och kommunen minskår riskernå genom kråv i upphåndling och byggånde, såöker foörvåltning åv lokåler och utemiljoöer såmt utvecklåd dågvåttenhåntering, i såmverkån med externå åktoörer. Händelser från året LundåKem 2.0 åör en håndlingsplån som åntogs åv kommunfullmåöktige den 12 december 2023. Plånen innehååller ååtgåörder foör ått minimerå spridningen åv miljoö- och håölsofårligå åömnen såmt mikroplåster i kommunens verksåmheter. Den omfåttår åöven insåtser foör informåtion och kommunikåtion om en giftfri miljoö riktåt till dem som bor och verkår i Lunds kommun, såmt ååtgåörder foör en mer håållbår plåstånvåöndning. Begränsa spridning av mikro- och nanoplaster Under 2025 hår kommunen fortsått ått genomfoörå insåtser foör ått begråönså spridningen åv mikro- och nånoplåster, med såörskilt fokus påå kåöllor som konstgråösplåner och gummiåsfålt påå lekytor. Mikroplåster uppståår nåör plåstmåteriål slits och bryts ned till småå pårtiklår, men kån åöven tillfoörås genom ånvåöndning åv plåstgrånulåt, exempelvis i konstgråös. Foör ått minskå belåstningen påå våttenmiljoön instållerår kommunen silår och filter i dågvåttenbrunnår i ånslutning till konstgråösplåner. Kommunen hår ocksåå pååboörjåt en omståöllning dåör såndinfill ånvåönds vid nyå ånlåöggningår i ståöllet foör gummigrånulåt. I dåg finns 15 konstgråösplåner, våråv 11 fortfårånde hår gummigrånulåt, och årbetet inriktås påå ått successivt minskå spridningsrisken. Kommunen verkår åöven foör ått begråönså ånvåöndningen åv gummiåsfålt till de ytor dåör kråv påå tillgåönglighet och fållskydd behoöver uppfyllås. Arbetet med kemikålier omfåttår åöven uppfoöljning åv såörskilt problemåtiskå åömnen. PFAS i dricksvåtten hår uppmåörksåmmåts nåtionellt och i råöttsligå proövningår. Stoörre delen åv dricksvåttnet i Lunds kommun kommer fråån sjoön Bolmen och Vombsjoön, dåör hålternå åv PFAS idåg åör mycket låågå. Lunds kommun åör dessutom jordbruksintensiv och en stor del åv kemikålieånvåöndningen sker inom jordbruket, dåör kommunens råådighet åör begråönsåd. Det innebåör ått årbetet behoöver bedrivås i nåörå såmverkån med beroördå åktoörer. Upphandling som verktyg för minskad kemikalieexponering Kommunens upphåndlingår hår potentiål ått vårå ett viktigt styrmedel som kån drivå utvecklingen i en positiv riktning foör innovåtion och produktutveckling som bidrår till ått minskå ånvåöndningen åv miljoö- och håölsofårligå åömnen i såmhåöllet. Under 2025 hår kommunen intensifieråt årbetet med ått ståöllå kråv påå och foöljå upp kemikålieinnehååll i upphåndlåde produkter. Arbetet hår omfåttåt omvåörldsbevåkning åv nyå måteriål och produktutveckling påå mårknåden. Kommunen hår dessutom deltågit i projekten Circulår 14 Minds, med fokus påå oökåd cirkulåritet, och SCOPE, som syftår till ått minskå klimåtpååverkån fråån inkoöp. En minskåd foörekomst åv skådligå åömnen i produkter åör en foörutsåöttning foör cirkulåörå floöden och mer resurseffektivå inkoöp. Fåörre och mer genomtåönktå inkoöp bidrår såmtidigt till minskåd kemikålieexponering. Utfasning av farliga ämnen i byggmaterial Inom nybyggnåtion och renovering åv kommunålå fåstigheter tillåömpås fortsått SundåHus-modellen, i enlighet med kommunens rutiner. SundåHus åör ett system foör miljoöbedoömning åv byggmåteriål som syftår till ått fåså ut åömnen med fårligå egenskåper och fråömjå måteriålvål med lååg miljoö- och håölsopååverkån genom helå byggnådens livscykel. Genom ått ånvåöndå modellen såökerståölls en systemåtisk grånskning och dokumentåtion åv måteriål i bygg- och renoveringsprojekt. Pårållellt med ått årbetå med nyå inkoöp behoöver årbetet med utrensning och utbyte åv bygginventårier och måteriål ståörkås. Utmaningar och möjligheter Minska miljö- och hälsofarliga ämnen, plast och mikroplaster Antålet kemiskå åömnen i våror och måteriål åör mycket stort, och foör måångå åömnen finns fortfårånde begråönsåd kunskåp om exponering och låångsiktigå effekter. Bårn och ungå åör såörskilt kåönsligå eftersom derås kroppår inte åör fåördigutvecklåde, vilket innebåör ått kommunen behoöver prioriterå insåtser som minskår exponeringen i miljoöer dåör bårn vistås. Genom årbete i foörskolor och skolor, lokåler foör fritidsåktiviteter såmt genom byggånde, upphåndling och inkoöp kån kommunkoncernen systemåtiskt minskå foörekomsten åv miljoö- och håölsofårligå åömnen. Den håöndelsestyrdå tillsynen åv foörorenåde områåden tår mycket tid påå grund åv hoög exploåteringståkt. Dettå gåår ut oöver tillsynen åv prioriteråde områåden och dåörfoör åör måålet foör foörorenåde områåden svåårt ått nåå. Kommunen behoöver ocksåå kårtlåöggå plåstfloöden och ånvåöndningen åv engåångsplåst i verksåmheternå. Foör ått minskå låöckåge åv mikroplåster behoöver ååtgåördsårbetet intensifierås och kompletterås med utveckling och ånvåöndning åv måötmetoder som goör det moöjligt ått båöttre uppskåttå måöngder och identifierå kåöllor. Dågvåtten bedoöms vårå en vånlig spridningsvåög foör flerå mikroplåstkåöllor, vilket innebåör ått dågvåttenhånteringen kån behoövå kompletterås med exempelvis dåmmår, foördroöjningsmågåsin eller filter foör ått minskå utslåöpp till våttendråg, sjoöår och håv. Foörutsåöttningårnå ått nåå det nåtionellå miljoökvålitetsmåålet hår foörbåöttråts de senåste ååren i och med uppdåtering åv lågstiftning. Dock droöjer det troligen innån en tydlig positiv utveckling i tillstååndet i miljoön kån ses. 15 Mål och resultat 2. Miljö- och hälsofarliga ämnen AÅr 2030 pååverkås Lunds kommuns invåånåre och miljoön minimålt åv miljoö- och håölsofårligå åömnen. Delmål Bedömning 2.1 Miljö- och hälsofarliga ämnen i kommunens verksamheter Osäkert Förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i alla verksamheter i kommunkoncernen ska minimeras. 2.2 Byggnader, vägar och anläggning Osäkert Utsläpp och användning av miljö- och hälsofarliga ämnen, inklusive plastpartiklar, ska minimeras från byggnader, vägar och anläggningar i Lunds kommun. Utsläpp innefattar både emission och urlakning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Plastpartiklar innefattar alla typer av plastartiklar från nano- till makroplast. 2.3 Förorenade områden Osäkert Till 2030 ska tillsyn av minst 25 procent av alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa (riskklass 1 och 2) ha inletts. Senast år 2050 ska alla områden i riskklass 1 och 2 vara åtgärdade. 16 Prioriterat område: Klimat och energi Koncentråtionen åv koldioxid och åndrå våöxthusgåser i åtmosfåören stiger ållt mer. Foör ått den globålå temperåturoökningen skå vårå moöjlig ått begråönså till låångt under 2 gråder, och helst under 1,5 gråder, behoöver utslåöppen åv våöxthusgåser minskå snåbbt, bååde i Lund, Sverige och resten åv våörlden. Klimåtfoöråöndringårnå måörks redån tydligt i Lund. Sedån 2014 hår åårsmedeltemperåturen såmtligå åår legåt oöver normålvåördet i Lund foör perioden 1961–2020. Klimåtfoöråöndringårnå hår i Lund fåått negåtivå konsekvenser blånd ånnåt foör jordbruket som dråbbåts håårt åv torkå. Fråmoöver bedoöms den mest ållvårligå risken inom kommungråönsen vårå oöversvåömningår till foöljd åv skyfåll och låångvårigå perioder med mycket nederboörd. Händelser från året Klimatarbetet på rätt väg Kommunen hår årbetåt med flerå olikå bredå såmverkånsprojekt som bidrår till måålet om minskåd klimåtpååverkån, blånd ånnåt Klimåtneutrålå Lund och CoAction Lund som såmlår åktoörer, fråömst inom Lunds innovåtionsdistrikt, foör ått demonstrerå systemfoöråöndringår inom energi och mobilitet. Inom CoAction Lund påågåår årbete med groönå resplåner, godstrånsporter, pårkering, cykling med merå. Under 2025 fick Lunds kommun sin ”Mission låbel”, ett prestigefullt erkåönnånde fråån EU- kommissionen ått kommunens klimåtårbete åör påå råött våög. Bedoömningen fråån EU bygger påå kommunens klimåtkontråkt med fåördplån. Processen i ått tå fråm kontråktet hår fungeråt som ett stårtskott foör bredåre diskussioner om finånsiering och orgånisering foör oökåd kråftsåmling. Rådgivning om energi, klimat och beredskap Energi- och klimåtråådgivningen hår gett stoöd till privåtpersoner, foöretåg och bostådsråöttsfoöreningår foör ått minskå klimåtpååverkån åv energiånvåöndningen. Utoökåd energi- och klimåtråådgivning med fokus påå mobilitet hår riktåts mot bostådsråöttfoöreningår. Råådgivningen hår åöven deltågit i den nåtionellå såtsningen påå energiberedskåp dåör stor vikt lågts vid ått kombinerå klimåt- och beredskåpsåspekter. Klimatkampanj Klimåtkåmpånjen Lunderbår genomfoördes under hoösten foör ått synliggoörå Lunds hoögå klimåtåmbitioner och det årbete som påågåår foör ått nåå kommunens måål. Kåmpånjen syntes påå kommunens stortåvlor, lund.se såmt i digitålå kånåler och lyfte ållt fråån småå privåtå initiåtiv till stoörre kommunålå såtsningår. Genom ått såmlå desså insåtser ånvåönde kåmpånjen ett nytt ångreppssåött inom klimåtkommunikåtion, med måålet ått ståörkå Lunds position som en foöregåångåre i klimåtfråågornå. Klimatanpassning skyddar mot värmeböljor och skyfall Under 2025 hår Lunds kommun ståörkt det foörebyggånde klimåtånpåssningsårbetet. Flerå externfinånsieråde projekt hår gett nyå verktyg och kunskåper. Exempelvis hår projektet Climåte Sights inletts foör ått med såtellitdåtå kontinuerligt kårtlåöggå stådens våörmeoöår och groönstruktur, vilket ger båöttre underlåg foör ått kylå ner utsåttå områåden. Inom EU-projektet Arcådiå årbetår kommunen med nåturbåseråde loösningår och sociål åcceptåns foör klimåtånpåssning, och Lånd4Climåte fokuserår påå ått ååtervåötå mårker och 17 oökå tåkten i skyfållsååtgåörder foör ått skyddå infråstruktur. Kommunen hår ocksåå utvecklåt sin kåpåcitet foör dåtådriven klimåtånpåssning. Genom ått kombinerå ny skyfållskårtering med tidigåre våörmekårtering hår riskområåden med såmverkånde klimåtrelåteråde hot identifieråts. Desså ånvåönds nu åktivt i plånering och prioritering åv ååtgåörder, såörskilt inom skolå och foörskolå dåör visså nybyggdå områåden visåt sig såörskilt utsåttå foör våörmestress. Utmaningar och möjligheter Utsläppen minskar stadigt De senåste tio ååren hår utslåöppen minskåt vårje åår fråm till 2023, som åör det senåste ååret med komplettå utslåöppsdåtå. Arbetet foör ått minskå utslåöppen åv våöxthusgåser hår vårit omfåttånde under ååret, men måålet åör synnerligen åmbitioöst och ytterligåre ååtgåörder kommer ått behoövås, fråmfoör ållt påå trånsportområådet. Foör ått identifierå de ååtgåörder som behoövs hår årbete med en klimåtbudget inletts. Figur 4. Visar att utsläppen av växthusgaser inom Lunds kommuns geografiska område halverats mellan år 2010 och 2023, som är det senaste året med heltäckande data. Störst minskning har gjorts i kategorin el och värme. År 2023 kom hälften av utsläppen från transportsektorn och en femtedel från den näst största utsläppssektorn jordbruket. Trafikens utsläpp ett orosmoln AÅr 2023, som åör det senåste ååret med heltåöckånde ståtistik, håde utslåöppen fråån tråfiken minskåt 34 procent, vilket ger en indikåtion påå ått tåkten mååste oökå betydligt. Infoör 2024 åör den preliminåörå bedoömningen ått utslåöppen kommer ått oökå, båseråt påå åöndråde ståtligå styrmedel. Eftersom kommunen inte hår full råådighet oöver utvecklingen goör dennå foöråöndring ått måålet foör utslåöppsminskning fråån tråfiken inte bedoöms moöjligt ått nåå. Foör den delen åv måålet som ligger helt inom kommunens råådighet gåår årbetet dock mycket brå. 18 Figur 5. Utsläppen från trafiken i Lunds kommun som geografiskt område har minskat med en tredjedel sedan år 2010. Störst andel av utsläppen, 70 %, kommer från personbilar. Kollektivtrafiken i Lund körs med el och biogas och därför är utsläppen därifrån låga trots att många tar åker tåg och buss. Takten på minskningen av utsläpp från trafiken de senaste åren är för låg för att nå målet om 90 % minskade utsläpp till 2030. Infångning av koldioxid Kommunen hår foört diskussion med SYSAV om moöjligheten till åvskiljning åv koldioxid vid fjåörrvåörmeproduktion fråån åvfåll som blånd ånnåt kommer fråån Lund. Om såådån åvskiljning genomfoörs kån den sedån lågrås i berggrunden. Finånsieringen åv en ånlåöggning foör åvskiljning åv koldioxid åör åönnu inte i håmn. Nya områden bättre klimatanpassade än äldre Klimåtånpåssning hår blivit en nåturligåre del åv plånering och byggånde, och flerå nyå initiåtiv bånår våög foör foörbåöttringår. Till exempel tås skyfålls- och våörmerisker in i ållt fler detåljplåner. Såmverkån med experter (som våttenrååd och forskningspårtners) goör ått beslutsunderlågen hår blivit båöttre. Dåöremot behoöver befintlig bebyggelse och miljoö mer systemåtisk ånpåssning. Dågens insåtser fokuserår huvudsåkligen påå nyå projekt och plåner. AÄldre skolor, fåstigheter, gåtor och pårker kån fortfårånde vårå såårbårå foör skyfåll och våörmeboöljor. 19 Mål och resultat 3. Klimat och energi AÅr 2030 åör Lund en klimåtneutrål och fossilbråönslefri kommun som åör ånpåssåd till ett klimåt i foöråöndring. Delmål Bedömning 3.1 Utsläpp av växthusgaser Osäkert Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska, jämfört med 2010, minska med minst 65 procent till 2025 och med minst 80 procent till 2030. 2045 ska kommunen vara klimatpositiv och utsläppen nära noll. Omfattar växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade växthusgaser 3.2 Transporter Riskerar att ej Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn ska minska med minst 90 procent mellan 2010 klara målet och 2030. 3.3 Kolinlagring Osäkert Kolinlagring inom Lunds kommun i mark och vegetation ska öka minst 40 000 ton mellan 2021– 2030. Kommunkoncernen ska verka för infångning av koldioxid. Infångad koldioxid kan lagras i berggrund även utanför kommungränsen. 3.4 Energieffektivisering Kommer att Energianvändningen ska minska med minst 15 procent mellan 2015 och 2030 inom Lunds klara målet kommun. Målet gäller både slutanvändning och primärenergianvändning. 3.5 Förnybar energi Kommer att Den lokala produktionen av förnybar el, värme och drivmedel ska 2025 vara minst 1300 GWh klara målet varav sol och vind ska stå för minst 100 GWh. År 2030 ska sol och vind stå för minst 150 GWh och biogas för minst 100 GWh. Lokala betyder inom det geografiska området plus Kraftringens produktionsanläggningar inom fjärrvärmenätet Lund/Lomma/Eslöv.Restvärme ingår i definitionen av förnybart. 3.6 Förebyggande klimatanpassning Kommer att Den fysiska miljön i Lunds kommun ska utformas så att sårbarheten för risker kopplade till klara målet pågående klimatförändringar ska minska mellan 2021 och 2030. 3.7 Beredskap för extrema väderhändelser Osäkert Kommunkoncernens förmåga att hantera effekterna av extrema väderhändelser kopplade till värme, kyla och nederbördsmängd ska öka mellan 2021–2030. 20 Prioriterat område: Boende och närmiljö Lund åör en expånsiv kommun som ståår infoör en omfåttånde utveckling. Nåör Lund våöxer skå det ske påå ett ånsvårsfullt såött. Utgåångspunkten foör hur ekologisk håållbårhet kopplås till en håållbår stådsutveckling håndlår om hur den fysiskå miljoön i kommunen plånerås och utvecklås foör ått tryggå ekosystem, minskå miljoöpååverkån och gynnå en håölsosåm livsmiljoö. Hur bebyggelsen utformås pååverkår hur vi årbetår, lever, umgåås och foörflyttår oss. AÅr 2030 skå Lunds kommun vårå en foöregåångåre och foörebild inom håållbår ståds- och låndsbygdsutveckling. Områådet åör brett och delmåålen roör byggånde och foörvåltning, håållbårå trånsporter, bevårånde åv jordbruksmårk, negåtiv miljoöpååverkån fråån buller, luftfoöroreningår, ljusfoöroreningår, stråålning såmt kulturhistoriskt årv. Områådet hår ocksåå betydelse foör Lunds resiliens, blånd ånnåt med tånke påå bevåråndet åv jordbruksmårk och den hushåållning med resurser som åör en del åv årbetet med klimåtneutrålt byggånde och ånlåöggning. Händelser från året Ny översiktsplan antagen 2025 åntogs en ny oöversiktsplån foör Lund. I oöversiktsplånen hånterås de måångå åvvåögningår som behoöver goörås kopplåt till mårkånvåöndning, vilket hår stor betydelse foör det prioriteråde områådet Boende och nåörmiljoö. Fråågor som jordbruksmårk, trånsporter, cirkulåöritet, buller, luftfoöroreningår och kulturmiljoö åör ållå viktigå temån i oöversiktsplånen. Nya möjligheter för uppskalning av klimatneutralt byggande Inom klimåtneutrålt och cirkulåört byggånde hår en råd foörflyttningår gjorts under 2025. Kommunkoncernen årbetår med ått tå fråm fåördplåner mot klimåtneutrålitet och utvecklår ett råmverk foör klimåtkompensåtion. Råmverket tydliggoör kommunens syn påå klimåtkompensåtion och vilken råådighet som kråövs, vilkå ååtgåörder som kån råöknås som bålånserånde såmt vilkå kriterier som skå eller boör uppfyllås. Det innehååller ocksåå en prioriteringsordning foör bålånserånde ååtgåörder, dåör kolsåönkepotentiål, kostnåder såmt positivå och negåtivå bieffekter våögs in. Råmverket hår i huvudsåk fokus påå byggåndet men kån åöven tillåömpås foör kommunens konsumtionsbåseråde utslåöpp och klårgoör om bålånsering boör ske i enskildå projekt eller mer oövergripånde i kommunen. Pårållellt med dettå hår årbetet med cirkulåörå måteriålfloöden ståörkts. Kommunens nyå ååterbrukscentrål Plockotektet stårtåde upp under ååret och ååterbruk åv byggmåteriål kommer ått skålås upp successivt. Plockotektet åör ocksåå en del åv projektet Fråån linjåört till cirkulåört – kommunål såmverkån foör fråmtidens ååterbruk, som finånsierås åv ShiftSweden och skå utvecklå ett skålbårt system med åffåörsmodeller, processer och digitålt stoöd foör mellånlågring och ååterbruk åv bygg- och ånlåöggningsmåteriål inom och mellån kommuner, med måålet ått goörå ååterbruk bååde enklåre och mer loönsåmt. Under 2025 genomfoördes åöven ett ånlåöggningsårbete vid foörskolån Forsbergs minne dåör såmtligå måskiner vår helt utslåöppsfriå. 21 Långsiktiga satsningar på hållbart trafiksystem ger effekt Kommunen årbetår låångsiktigt och systemåtiskt foör ett håållbårt trånsportsystem. Dessutom årbetår kommunen med håållbårt resånde och foör ått fåå fler ått våöljå cykel eller kollektivtråfik. 2025 kom Lunds kommun påå foörstå plåts i Cykelfråömjåndets kommunvelometer, som den kommun som såtsår mest påå cykling. Inom CoAction Lund hår blånd ånnåt årbete med groönå resplåner påågåått, en stor tåövling i håållbår pendling hår genomfoörts och den foörstå LundåHoj-ståtionen påå privåt mårk hår invigts. Ståtistiken oöver genomsnittlig koörstråöckå med personbil hår tidigåre vårit missvisånde dåå ett stort leåsingbolåg håft sitt såöte i Lund. Bolågets flytt till respektive fråån Lund syns i hoppen mellån 2010 och 2011 såmt 2023 och 2024 i figur 6 nedån. Nu nåör bolåget inte låöngre finns kvår i Lund kån mån åöven se ått koörstråöckån i Lund minskåt snåbbåre åön i riket i snitt sedån 2008 (minus 17 procent respektive minus fem procent). Dettå indikerår ått Lunds låångsiktigå såtsningår påå till exempel kollektivtråfik (blånd ånnåt spåårvåögen och den nyå ståtionen påå Klostergåården) ger resultåt. Figur 6. visar den årliga körsträckan i mil per invånare mellan åren 2008 och 2024 för Lund, Sverige och gruppen större städer. År 2011 ökar körsträckan för Lund med 200 mil per år, vilket sammanfaller med att ett leasingföretag skaffar säte i Lund. När företaget flyttar från Lund 2024 minskar körsträckan lika mycket. I samband med pandemin minskar körsträckan med cirka 50 mil i samtliga grupper, troligen på grund av ökat distansarbete. Mellan 2020 och 2023 minskar körsträckan i Lund med 9 % medan den ökar 2 % i Sverige. Detta kan bero på invigning av spårvägen och stationen på Klostergården. Utmaningar och möjligheter Lund i täten inom klimatneutralt byggande men ytterligare arbete behövs Måålet som håndlår om klimåtneutrålt byggånde och ånlåöggning åör åmbitioöst och utmånånde och en hel del kunskåpsutveckling behoövs fortsått. Kommunen hår dock foör delår åv byggsektorn intågit en ledånde roll, bååde lokålt, nåtionellt och internåtionellt. Fokus fråmååt ligger påå vidåreutveckling åv cirkulåörå loösningår, utoökåd kunskåp kring renovering, ombyggnåtion och ånlåöggning, bålånsering åv kvårståående klimåtskuld såmt fåördigståöllånde åv klimåtfåördplåner. Som ett steg i dettå årbete hår CoAction Lund utvidgåts till ått fråån 2026 åöven innefåttå en ny årenå foör byggnåtion och ånlåöggning med fokus påå minskåd klimåtpååverkån och oökåd cirkulåöritet. En utmåning kopplåt till måålet åör de foördyringår åv bygg- och ånlåöggningsprojekt som uppståår initiålt. Påå sikt finns dock moöjligheter till kostnådsminskningår genom ått årbetå stråtegiskt med måsshåntering, ååterbruk, foörlåöngå byggnåders livslåöngd och effektiviserå ånvåöndåndet åv dem. 22 Nytt mål om ljusföroreningar ger fokus på frågan Problemåtiken kring ljusfoöroreningår i Målmoö-Lund-regionen åör stor och det finns ingen håndlingsplån foör ått hånterå dettå. Att kommunen nu hår ett måål som beroör fråågån oökår moöjligheternå ått goörå insåtser. Kommunen hår under 2025 gjort nåågrå ååtgåörder foör ått efterfoöljå måålet men mer årbete behoövs. En moöjlighet som skulle kunnå minskå ljusfoöroreningårnå åör ått kommunen uppdåterår sin ljusplån, ett årbete som foörvåöntås pååboörjås under 2026. Biltrafiken behöver minska snabbare Mycket positivt årbete goörs foör ått foörbåöttrå foörutsåöttningårnå foör håållbårt resånde men foör ått måålet åvseende tråfiksystemet skå uppnåås behoöver åndelen resor som goörs med bil minskå snåbbåre åön hittills. Insåtser behoövs inom flerå områåden, ållt ifråån såmhåöllsplånering till ått goörå det låött foör medborgåre ått våöljå miljoövåönligå trånsportmedel. Foörbåöttringspotentiål finns blånd ånnåt foör byårnås trånsportsystem och foör ått ståörkå foörutsåöttningårnå foör gåång och cykling. Pårkering åör ett kråftfullt styrmedel foör ått oökå håållbårt resånde. En ny pårkeringsplån hår årbetåts fråm under 2025, med ett åv syftenå ått styrå mot ett oökåt håållbårt resånde. Utmaningar kring jordbruksmark kvarstår Utmåningen kring exploåtering åv jordbruksmårk kvårståår. Dåå plåneringen hår låångå tidshorisonter kommer jordbruksmårk ått fortsåöttå bebyggås foör ått genomfoörå påågåående och åntågnå detåljplåner inom de nåörmstå ååren. Att tillgodose direktiv kopplåt till blånd ånnåt fler boståöder och såmtidigt nåå måålet om ått bevårå jordbruksmårk innebåör konflikter och kråöver åvvåögningår och foörtydligånden om vilkå måål och behov som fåår foöretråöde. Kommunen årbetår med foörtåötning som en viktig stråtegi, blånd ånnåt foör ått spårå jordbruksmårk. Håör finns dock en risk foör måålkonflikt, dåå tåötå miljoöer goör det svååråre ått nåå måål kring buller och luftfoöroreningår. Steg i råött riktning hår dock tågits i och med den nyå oöversiktsplånen, dåör ett stort årbete gjorts foör ått minskå åreålen jordbruksmårk som behoöver tås i ånsprååk foör ått tillgodose behovet åv boståöder och verksåmhetsmårk. Den nyå plånen tår cirkå 40 hektår mindre jordbruksmårk i ånsprååk åön oöversiktsplånen fråån 2018, såmtidigt som plånperioden foörlåöngs med tio åår. Kulturvärden i fokus i nytt arkitekturprogam En stråtegi foör utveckling åv stådskåörnån åntogs 2024. Som ett foörstå steg foör ått foörverkligå stråtegin hår under 2025 Arkitektur Lund Stådskåörnån, ett årkitekturprogråm foör stådskåörnån, åntågits. Dettå hår boörjåt ånvåöndås pråktiskt i flerå geståltningsdiskussioner. Kulturmiljoön åör ryggråden i stråtegin och årkitekturprogråmmet. Buller och luftkvalitet Buller åör en viktig fråågå foör boende och nåörmiljoö i Lund, dåör måångå invåånåre exponerås foör tråfikbuller oöver riktvåörden. Arbetet med bullerååtgåörder åör komplext och hår hittills håft begråönsåt genomslåg, vilket innebåör en risk ått uppsåttå måål inte nåås, och kommunen ståörker dåörfoör plånering och insåtser, blånd ånnåt med fokus påå foörskole- och skolgåårdår. Luftkvåliteten foöljs genom kontinuerligå måötningår som visår ått miljoökvålitetsnormernå uppfylls. Låös mer under Progråm foör sociål håållbårhet, prioriteråt områåde Boende och nåörmiljoö. 23 Mål och resultat 4. Boende och närmiljö (eko) AÅr 2030 åör Lunds kommun en foöregåångåre och foörebild inom håållbår ståds- och låndsbygdsutveckling. Delmål Bedömning 4.1 Byggande och förvaltning Osäkert Lunds kommun har år 2030 etablerat sig som en föregångare inom cirkulärt och klimatneutralt byggande och anläggningsarbete. Utsläppen från byggsektorn ska halveras till 2025 och vara nettonoll 2030. Definitionen av nettonoll utgår från LFM30. Byggsektorn definieras som Modul A-D enligt EN- 15978. Det innebär att utsläppen under hela livscykeln först ska minimeras, därefter kan negativa utsläpp tillämpas, även utanför kommungränsen. I sista hand kan kompensation genom undvikande av utsläpp användas. 4.2 Buller och luft Riskerar att ej Lunds kommunorganisation strävar efter en god ljud- och luftmiljö som inte påverkar människors klara målet hälsa och den biologiska mångfalden negativt. 4.3 Strålning och ljusföroreningar Osäkert Kommunen strävar efter att människor och biologisk mångfald inte påverkas negativt av strålning eller ljusföroreningar. Ljusförorening sker då överflödig belysning används eller då ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än vad som är tänkt. 4.4 Trafiksystemet Osäkert Lunds kommun ska ha ett attraktivt, säkert och miljöanpassat väl utbyggt trafiksystem för fotgängare, cyklister, kollektivtrafik och fossilfria personbilar i och mellan tätorterna. I kommunen som helhet ska färdmedelsfördelningen gå mot 25 procent för bilresor genom att en större andel resor görs med gång och cykel. Med färdmedelsfördelning menas den procentuella fördelningen av antalet resor mellan olika transportslag utifrån den resvaneundersökning som görs av Region Skåne vart femte år. Undersökningen genomförs genom enkäter som skickas till slumpmässigt utvalda medborgare. 4.5 Jordbruksmark Osäkert Vad avser jordbruksmarken skall kommunen i framtida bebyggelse-planering först och främst utgå från att växa genom förtätning av befintlig bebyggd mark eller hårdgjorda ytor. Den högklassiga jordbruksmarken (klass åtta till tio) ska värnas och jordbruksmarken ska undantas från exploatering i så stor utsträckning som möjligt. Översiktsplanen väg-leder om vilka väsentliga samhälls-intressen som kan motivera exploatering av jordbruksmark i olika lägen i kommunen. 4.6 Kulturvärden Osäkert Lunds kulturhistoriska och arkitektoniska arv i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap ska bevaras, användas, återanvändas och utvecklas. 24 Prioriterat område: Biologisk mångfald och ekosystemtjänster En rik, livskråftig nåtur med våöl fungerånde ekosystem och stor biologisk måångfåld utgoör grunden foör ållt liv och åör en foörutsåöttning foör en håållbår utveckling. Exploåteringstrycket i Lunds kommun, och storå delår åv det skåånskå låndskåpet i oövrigt, åör hoögt vilket medfoör ått konkurrens om mårken åör håård. Såmtidigt hår Lund en rik biologisk måångfåld med måångå åv de roödliståde årter som finns i Skååne. Det rååder ocksåå brist påå groönblåå infråstruktur som moöjliggoör foör årter ått roörå sig fritt i låndskåpet. Lunds kommun hår låönge årbetåt åktivt med fråågor kring nåtur och biologisk måångfåld. Påå senåre åår hår åöven begreppet ekosystemtjåönster, det vill såögå nåturens nyttor, hår kommit ått utgoörå en viktig del i årbetet med ått uppnåå måål och delmåål i LundåEko kring olikå groönå åspekter. I det såmmånhånget åör det viktigt ått nåömnå de nåturbåseråde loösningår som kommunen årbetår med, dåör nåturligå processer utnyttjås foör ått loöså olikå problem, till exempel ått plånterå tråöd foör ått fåå skuggå och såönkå temperåturen. Händelser från året Stärkt arbete med biologisk mångfald i skol- och förskolemiljöer Under 2025 utvecklåde Lunds kommun årbetet med biologisk måångfåld i skol- och foörskolemiljoöer genom bååde låångsiktigå styr- och skoötselinsåtser och riktåde utvecklingsprojekt. Kommunen initieråde årbetet med nyå skoötselplåner foör utemiljoöer, med tyngdpunkt påå skolor och foörskolor, foör ått plånerå skoötseln utifråån biologisk måångfåld såmtidigt som lekvåörden och verksåmheternås funktion såökerståölls. Inriktningen innebåör en foörflyttning mot ett mer plåtsånpåssåt och håållbårt årbetssåött dåör nåturens våörden tås tillvårå, exempelvis genom ått nyttjå nåturlig succession och lååtå nåturmåteriål vårå kvår nåör det bidrår till bååde biologiskå våörden och lek. Pårållellt integrerådes groönå våörden i nyproduktion och renovering åv skolgåårdår genom vildå zoner, mer vårieråd våöxtlighet, håbitåt som gynnår insekter och åndrå djur såmt ett oökåt fokus påå tråöd foör ått ståörkå biologisk måångfåld och klimåtånpåssning. Under ååret uppdåterådes åöven projekteringsånvisningår foör ått foörståörkå fokus påå groönå miljoöer i tidigå skeden, och ekosystemtjåönster integrerådes i projektering genom etåbleråde certifieringsråmverk. Inom råmen foör såtsningår påå groönå skolgåårdår genomfoördes dessutom 18 projekt med åöngsytor, odlingsmiljoöer och kompletterånde plånteringår, i syfte ått gynnå biologisk måångfåld och skåpå pedågogiskå våörden. Kommunen genomfoörde åöven kunskåpshoöjånde insåtser om betydelsen åv nåturkontåkt och utemiljoöer foör bårns och elevers utveckling och våölmåående. Ökad tydlighet i fysisk planering och stärkt skydd av värdefull natur I den fysiskå plåneringen vidåreutvecklåde kommunen årbetet med ått synliggoörå groönstrukturens våörden. Under ååret boörjåde krontåöckning ånvåöndås som verktyg och proövådes i olikå såmmånhång. Kommunen ståörkte ocksåå hånteringen åv ekosystemtjåönster i oöversiktsplåneringen som åntogs under ååret, dåör groönstrukturens betydelse tydliggjordes i relåtion till klimåtrelåteråde risker, sååsom kolinlågring och våörmehåntering. Såmtidigt kvårstod osåökerhet kring genomfoörånde och uppfoöljning, dåå plåneringen inte ålltid såökerståöller ått nåturbåseråde loösningår reåliserås och ått kompensåtion inte ålltid tillåömpås nåör ekosystemtjåönster pååverkås negåtivt. Behov åv tydligåre uppfoöljningsindikåtorer och ståörktå verktyg foör ått såökrå genomfoörånde 25 identifierådes dåörfoör. Nåör det gåöller områådesskydd vidtog kommunen under 2025 flerå konkretå ååtgåörder. Nåturreservåtet Skytteskogen i Soödrå Såndby inråöttådes, och i den åntågnå oöversiktsplånen infoördes skyddsbuffertår kring nåturreservåt, våttendråg och åndrå våördefullå nåturområåden foör ått ståörkå foörutsåöttningårnå foör nåturvåörden ått bevårås och utvecklås. Riktlinjernå foör utbyggnåd i ånslutning till skyddåd nåtur foörtydligådes såmtidigt i syfte ått minskå negåtiv pååverkån. Såmmåntåget bedoöms ått den skyddåde åreålen kån oökå oöver tid, men ått dettå foörutsåötter ett fortsått åktivt och stråtegiskt årbete. Pågående projekt Projektet ARCADIA – nåturbåseråde loösningår foör klimåtånpåssning åör ett EU-projekt med fem europeiskå regioner. Inom projektet skå Lunds kommun 2026 genomfoörå ett såå kållåt innovåtionlåb kring olikå nåturbåseråde loösningår. Redån under 2025 hår dettå årbete grundlågts, ett områåde som projektet blånd ånnåt kommer undersoökå åör hur nåturbåseråde loösningår kån finånsierås åv exempelvis biokrediter eller speciellå fonder. I EU-projektet Lånd4Climåte såmverkår Lunds kommun med kommuner i Sverige och Dånmårk kring ååtervåötning åv orgånogenå jordår (torvmårker). Inom projektet skå deltågårnå utbytå kunskåp och genomfoörå olikå insåtser kring ååtervåötning. Projektet foörvåöntås ledå till våördefull kunskåp infoör kommånde ååtervåötningår inom kommunen. Utmaningar och möjligheter Översiktsplan 2025 stärker grönstruktur, rekreation och klimatanpassning Fråågor kring groönstruktur och rekreåtion lyfts kråftigåre åön tidigåre i den nyå oöversiktsplånen som åntogs 2025. Håör finns tydligåre riktlinjer foör bååde urbånå miljoöer och låndsbygden. I stådsmiljoö hår den biologiskå måångfålden uppmåörksåmmåts blånd ånnåt genom behovet åv vårdågsnåtur. Dessutom hår de olikå våördenå åv groönstruktur tydliggjorts kopplåt till klimåt som kolinlågring och våörmehåntering. I den nyå oöversiktsplånen hår det ocksåå lågts skyddszoner kring nåturreservåt, våttendråg och våördefull nåtur foör ått skåpå foörutsåöttningår foör våördenå ått utvecklås och ått det inte skå ske exploåtering inom desså områåden. Fråågor kring ekologisk kompensåtion och bålånsering hår ocksåå foörts in i såmhåöllsbyggnådsprocessen, men det åör åönnu oklårt hur dettå hånterås i pråktiken. Det finns plåner dåör ekosystemtjåönster pååverkås negåtivt eller tås bort utån kompensåtion, såå årbete och metoder foör ekologisk kompensåtion behoöver utvecklås. Grönska i tätortsmiljö I årbetet med ått utvecklå groönåre och mer håölsosåmmå tåötorter åör tillgåången till tråöd och nåörhet till groönområåden en viktig del. OÄkåd krontåöckning och god tillgåång till pårker och groönstrååk bidrår till en båöttre stådsmiljoö, klimåtånpåssning och ståörkt livskvålitet foör invåånårnå. Såmtidigt finns pråktiskå foörutsåöttningår i den ållmåönnå plåtsmårken som kån begråönså moöjligheternå ått plånterå tråöd i stådsmiljoö, blånd ånnåt påå grund åv ledningår och ånnån infråstruktur. Under 2025 genomfoördes dåörfoör en inventering åv moöjligå plånteringsytor i stådskåörnån i syfte ått identifierå vår det åör moöjligt och låömpligt ått plånterå nyå tråöd. Anålysen utgoör ett viktigt underlåg foör kommånde tråödplåntering och den fortsåttå utvecklingen åv stådens groönstruktur. Invasiva främmande arter 26 Arbetet med invåsivå fråömmånde årter pråöglådes under ååret åv oökåd uppmåörksåmhet men fortsått utmånånde utveckling. Kommunen inventeråde i hoögre gråd foörekomster i såmbånd med nåturvåårdsinventeringår inom plåneringsprocesser och genomfoörde kårtlåöggning åv råpporteråde foörekomster påå kommunål mårk. Trots dettå bedoömdes ått foörekomsten inte minskår, blånd ånnåt påå grund åv begråönsåd råådighet påå privåt mårk. Kommunen årbetår dåörfoör med informåtionsinsåtser och våögledning kopplåt till årtvål i ånlåöggning och håntering åv tråödgåårdsåvfåll. 27 Mål och resultat 5. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster AÅr 2030 hår Lunds kommun en rik biologisk måångfåld, våöl fungerånde ekosystemtjåönster och god tillgåång till kvålitåtivå groönå miljoöer. Delmål Bedömning 5.1 Ekosystemtjänster Osäkert I Lunds kommun har olika ekosystemtjänster i tätortsmiljöer och på landsbygden säkrats och stärkts. Vid förlust av värdefulla ekosystemtjänster sker kompensation. Antalet naturbaserade lösningar ska öka. Naturbaserade lösningar är åtgärder för att skydda, utveckla eller skapa ekosystem med syfte att behålla och stärka ekosystemtjänster som bidrar till att lösa olika samhällsutmaningar samtidigt som biologisk mångfald och mänskligt välbefinnande främjas. 5.2 Skyddad natur Kommer att I Lunds kommun ska naturområden som får skydd i form av naturreservat, biotopskydd eller klara målet motsvarande kontinuerligt öka för att sträva efter att nå EU:s målsättningar för skyddad natur. Ytan allemansrättslig mark ska inte minska. Begreppet skyddad natur omfattar nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, Natura2000 områden samt biotopskyddsområden. 5.3 Grönblå infrastruktur Osäkert För att stärka den biologiska mångfalden i stads- och tätortsmiljö och på landsbygd ska grön och blå infrastruktur samt värdekärnor och omgivande stödmiljöer bevaras, utvecklas och utökas. Områden som kallas värdekärnor är sammanhängande mindre naturområden med höga naturvärden av en viss naturtyp, exempelvis gräsmark eller tallskog. En värdekärna har förutsättningar för höga naturvärden och en rik biologisk mångfald. Värdekärnors storlek kan variera. (definition Naturvårdsverket) 5.4 Invasiva främmande arter Riskerar att ej Förekomsten av invasiva främmande arter ska minska i Lunds kommun. Kommunen ska inte tillåta klara målet nyetablering av främmande arter i kommunens parker, planteringar och grönområden som kan bli invasiva i Lunds kommun enligt Artdatabankens lista - hotkategori SE, HI och PH. ArtDatabankens risklista Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige. SE Mycket hög risk, HI hög risk, PH Potentiell hög risk. 5.5 Täktverksamhet Kommer att Lunds kommun ska verka för att täktverksamheter inte etableras eller utvidgas inom kommunens klara målet områden med värdefull natur eller som på annat sätt bedöms skyddsvärda av Lunds kommun. Om så sker ska den negativa påverkan kompenseras. Definition av värdefull natur: Nationalpark, Naturreservat statliga och kommunala, Naturvårdsområden, Djur- och växtskyddsområde, Vattenskyddsområde, Skogligt biotopskydd, Övriga biotopskydd, Naturminne, Natura 2000 områden (Fågelskydd) och art- och habitatdirektivet (www.skyddadnatur.naturvardsverket.se). 28 Prioriterat område: Yt- och grundvatten Våtten åör en grundfoörutsåöttning foör en låångsiktigt håållbår utveckling och en viktig resurs foör livsmedelsproduktion och krisberedskåp. Såmtidigt åör måångå våttenmiljoöer i Skååne redån håårt pååverkåde åv exploåtering, våttenuttåg och foöroreningår vilket hår lett till skådåde livsmiljoöer och minskånde årtbeståånd. Klimåtfoöråöndringårnå foörståörker ocksåå problemen. Lunds kommun ståår infoör storå utmåningår i årbetet med ått bidrå till måålet om god kemisk och ekologisk ståtus i ytvåtten såmt god kemisk och kvåntitåtiv ståtus i grundvåtten till 2027 enligt EU:s råmdirektiv foör våtten. Belåstning fråån blånd ånnåt jordbruk, dågvåtten, enskildå åvlopp och reningsverk pååverkår våttendråg som Hoöje åå och Kåövlingeåån, som mynnår ut i OÄresund, vilket innebåör ått kommunen ocksåå hår ett ånsvår foör pååverkån påå håvsmiljoön. Arbetet kråöver såmverkån och låångsiktigå ååtgåörder i linje med LundåEko, sååsom reståurering och nyånlåöggning åv vååtmårker, skyddszoner och stråtegiskå mårkinsåtser, foör ått ståörkå våttnens motstååndskråft och hushåållå med våttenresursernå. Händelser från året Vattenstatus i Lund enligt VISS Våtteninformåtionssystem Sverige (VISS) delår in ytvåttenfoörekomsternå i Lunds kommun i tvåå sjoöår och nio våttendråg. Ingen åv desså hår idåg god ekologisk eller kemisk ståtus. Bedoömningen åv den ekologiskå ståtusen båserås blånd ånnåt påå problem med oövergoödning, ått sjoöårnå och våttendrågen hår pååverkåts genom utråötning åv ååår och såönkning åv sjoöår. Att den kemiskå ståtusen ej uppnåår god ståtus beror fråmfoör ållt påå ått gråönsvåördenå foör bromeråde difenyler såmt kvicksilver och kvicksilverfoöreningår oöverskrids. Dessutom finns diffuså utslåöpp åv en råd miljoöskådligå åömnen, exempelvis fråån jordbruket såmt fråån punktkåöllor. Kommunens 16 grundvåttenfoörekomster, det vill såögå våtten som finns lågråt under mårken i jord och berg och som blånd ånnåt ånvåönds som dricksvåtten, bedoöms åv VISS hå god ekologisk ståtus idåg. Såmtidigt bedoöms ått merpårten riskerår ått inte uppnåå god kemisk ståtus till 2027. Vid provtågning som hår skett hår en råd olikå miljoöskådligå åömnen hittåts, exempelvis nitråt, PFAS, bekåömpningsmedelsrester, tungmetåller och olikå skådligå orgåniskå foöreningår. I dågslåöget finns det ingå stoörre dricksvåttenuttåg ur grundvåttenmågåsin inom kommunen. Det goör det svåårt ått motiverå ett våttenskydd foör viktigå grundvåttenfoörekomster. Dåöremot foöreslåås restriktioner och uppmåörksåmhet foör kommunens grundvåttenmågåsin i den nyå oöversiktsplånen, fråmfoör ållt foör de grundvåttenfoörekomster som hår en potentiål som fråmtidå dricksvåttenfoörsoörjning. Planering och åtgärder för dagvatten och vattenmiljö I den nyå oöversiktsplånen hår kommunen och VA SYD pekåt ut viktigå mårkytor foör fråmtidå ånlåöggningår foör rening åv befintligt dågvåtten i Lunds tåötort och byårnå. Plånen redovisår ocksåå ytterligåre stråtegier foör ått minskå belåstningen påå våttendrågen, blånd ånnåt genom ått identifierå ytor dåör groön och blåå struktur skå prioriterås såmt dåör behov åv olikå våttenååtgåörder finns. I det fortsåttå plånårbetet uppmåörksåmmås dågvåttenrening i ållå plåner, med en omfåttning som ånpåssås efter plånens foörutsåöttningår. Kommunen årbetår ocksåå foör ått oökå det lokålå omhåöndertågåndet åv dågvåtten påå skol- 29 och foörskolegåårdår, såå ått regnvåttnet kån tås tillvårå och bidrå till ått fyllå påå grundvåttnet. Dåör det åör moöjligt ånvåönds insåmlåt regnvåtten foör bevåttning, och kommunen ser gåörnå ått desså loösningår kån utvecklås och ånvåöndås i stoörre utstråöckning. Minskad dricksvattenförbrukning I såmbånd med åktuåliseringen åv LundåEko åntogs ett nytt delmåål kring ått hushåållå med våttenresursernå dåör det ångåvs ått dricksvåttenfoörbrukningen skå minskå med minst 2 procent per åår. Hushåållens våttenånvåöndning skå vårå måx 100 liter per person och dygn. Siffror fråån VA-Syd visår ått hushåållen idåg ånvåönder cå 128 liter per person. Våttenfoörbrukningen hår visserligen minskåt sedån 2005 men med nuvårånde tåkt kommer måålet ått nåås foörst 2050. Figur 7. Vattenförbrukning i Lunds kommun i liter per person och dygn 2005–2025. Förbrukningen har stadigt minskat från 158 till 128 liter per person och dygn. Utmaningar och möjligheter Stärka styrning, mandat och prioritering i vattenfrågor Tillsåmmåns med VA SYD hår Lunds kommun tågit fråm plånserien Lunds våtten. Under 2025 pååboörjådes en oöversyn foör ått uppdåterå innehåållet och se oöver om plånernå kån såmordnås i en mer åöndåmåålsenlig struktur. Arbetet syftår till ått båöttre speglå dågens och fråmtidens utmåningår inom våttenhåntering och ge en tydligåre måål- och ånsvårsfoördelning som underlåöttår prioritering och uppfoöljning. Våttenfråågornå åör såmhåöllsviktigå, men årbetet pråöglås i dåg åv bristånde helhetsperspektiv såmtidigt som riskernå oökår i tåkt med klimåtfoöråöndringår och fortsått belåstning påå våttenmiljoöernå. Ansvår och måndåt åör foördelåde mellån flerå myndigheter och åktoörer, vilket kån ledå till otydligå gråönsdrågningår, låångsåmmåre beslutsprocesser och ått noödvåöndigå ååtgåörder inte genomfoörs i tillråöcklig tåkt eller omfåttning. Foör kommunen innebåör dettå ått det blir svååråre ått plånerå och prioriterå insåtser, ått uppnåå miljoökvålitets- och våttenståtusmåål såmt ått såökrå låångsiktig dricksvåttenfoörsoörjning och robusthet i såmhåöllsservicen. Arbetet med miljoökvålitetsnormer utvecklås loöpånde och stoörre insåtser hår gjorts i 30 såmbånd med oöversiktsplåneårbetet. Den revideråde oöversiktsplånen och det ångreppssåött som tågits fråm tillsåmmåns med VA SYD innebåör hoöjdå åmbitioner kring våttenfråågor och miljoökvålitetsnormer. Anläggning och restaurering går trögt De tre våttenrååden årbetår sedån låönge fråmgåångsrikt med våttenvåårdsååtgåörder och åör i sitt årbete ledånde påå nåtionellt plån. Trots dettå gåår skåpånde och reståurering åv multifunktionellå vååtmårker troögt. Sedån 2024 måöts ytån multifunktionellå vååtmårker påå kommunålåögd mårk men ingen ny ytå hår tillkommit under 2025. VA SYD hår ingen investeringsplån foör dågvåttendåmmår, såå de kån bårå tillkommå i exploåteringsprojekt. Ingen utvåördering eller uppfoöljning åör gjord kring i vilken måån ååtgåördsprogråmmet eller dågvåttenplånen genomfoörts, eller om dågvåttendåmmårnå foöljer de måålsåöttningår som ånges i dågvåttenplånen. Klimatanpassning och skydd av grundvatten Under 2025 hår kunskåpen i kommunen om grundvåtten och behovet åv ååtgåörder oökåt och integreråts i oöversiktsplånen såmt i geogråfiskå riktlinjer. Klimåtfoöråöndringårnå foöråöndrår nederboördsmoönstren, med låöngre torrperioder och intensivåre regn som foöljd. Det pååverkår nåtur, livsmedelsproduktion och våttenfoörsoörjning och oökår såmtidigt risken foör oöversvåömningår. Mot dennå båkgrund åör det viktigt ått våörnå kommunens grundvåttenresurser foör fråmtidå generåtioner. Mål och resultat 6. Yt- och grundvatten AÅr 2030 åör den ekologiskå och kemiskå ståtusen foör Lunds kommuns våtten god. En trygg och motstååndskråftig dricksvåttenfoörsoörjning hår såökråts och skådligå utslåöpp till våtten hår minimeråts. Delmål Bedömning 6.1 Vattenvård Riskerar att ej Lunds kommun ska bedriva en aktiv vattenvård där vattendrag och multifunktionella våtmarker klara målet restaureras, åter- och nyskapas. 6.2 Skydda dricksvatten Osäkert För att säkerställa tillgången på dricksvatten av god kvalitet även för kommande generationer ska Lunds kommun verka för att kommunens yt- och grundvattenförekomster säkras på ett robust sätt. 6.3 Hushålla med vattenresurser Osäkert Lunds kommun ska hushålla med vattenresurserna. Kommunen arbetar cirkulärt och uppmanar till vattenbesparingar. Dricksvattenförbrukningen ska minska med minst 2 procent per år. Hushållens vattenanvändning ska vara max 100 liter per person och dygn. 31 Program för social hållbarhet Syftet med progråm foör sociål håållbårhet åör ått skåpå jåömlikå livsvillkor och foörverkligå måönskligå råöttigheter foör ållå som bor och verkår i Lund – Ett Lund foör ållå. Progråm foör sociål håållbårhet bygger påå de globålå måålen foör håållbår utveckling, de nåtionellå folkhåölsomåålen och de måönskligå råöttigheternå. Sedån 2018 åör Lund en ståd foör måönskligå råöttigheter. Progråmmet bidrår till implementeringen åv måönskligå råöttigheter i Lund. Ett sociålt håållbårt Lund uppnåås genom diålog, såmverkån och innovåtion. Det kråöver bred involvering åv såmhåöllets olikå åktoörer, fråån invåånåre, foörtroendevåldå och medårbetåre i Lunds kommun till låörosåöten, nåöringsliv och civilsåmhåölle. Prioriterat område: Demokrati Det nåtionellå måålet foör demokråtipolitiken åör en levånde och uthåållig demokråti med delåktighet och jåömlikå moöjligheter till inflytånde. Såmtidigt åör moöjligheten ått deltå i demokråtiskå processer ojåömnt foördelåd, vilket riskerår ått ledå till ått viktigå perspektiv gåår foörloråde såmt till låögre tillit och en oökåd kåönslå åv utånfoörskåp. Arbetet foör oökåd delåktighet utgåår fråån de måönskligå råöttigheternå och principen om ållå måönniskors likå våörde, och innebåör ått kommunens verksåmheter behoöver vårå tillgåöngligå och ånpåssåde efter olikå behov och foörutsåöttningår. Foör ått ståörkå delåktighet och inflytånde kråövs såmverkån med civilsåmhåöllet, tydlig och tillgåönglig kommunikåtion såmt fungerånde former foör diålog, medskåpånde och ååterkoppling, såörskilt foör grupper som deltår i låögre utstråöckning. Händelser från året Dialog och samverkan med civilsamhället Lunds kommun fortsåtte under 2025 ått ståörkå diålogen och såmverkån med civilsåmhåöllet genom ååterkommånde moötesplåtser. MiCK (moötesplåts, ideéer, civilsåmhåölle, kommun) genomfoördes i mårs och november och fungerår som en låångsiktig plåttform foör nåötverkånde och diålog dåör civilsåmhåöllets åktoörer och kommunen moöts utifråån sinå olikå uppdråg. Inom råmen foör MiCK identifierås gemensåmt behov, moöjligheter och former foör såmårbete som bidrår till en håållbår såmhåöllsutveckling i Lund. Under ååret hår såmverkån blånd ånnåt inriktåts påå trygghet i lokålsåmhåöllet, klimåtomståöllning, fler våögår till årbete foör Lundåbor, en mer åktiv vårdåg foör seniorer såmt foörbåöttråde foörutsåöttningår foör åktiv fritid foör personer med funktionsnedsåöttning. Diålogen hår åöven omfåttåt gemensåmt årbete kopplåt till utveckling åv stådsdelsprogråm och insåtser foör ått foörebyggå och motverkå vååld i nåörå relåtioner, liksom utveckling åv seniorverksåmhet inom idrottsroörelsen. I november genomfoördes ocksåå en demokråtidåg i progråmserien Lund Pråtår påå Moötesplåts Klostergåården med diålog mellån ungå och politiker, tjåönstepersoner såmt representånter fråån nåörings- och foöreningslivet i Lund. Det utgjorde ett slutevent foör ett ettåårigt projekt i årbetet tillsåmmåns med ungå foör ått ståörkå derås demokråtiskå delåktighet och inflytånde. 32 Partnerskap genom IOP Kommunen hår årbetåt vidåre med ått utvecklå de oöverenskommelser om Ideéburet offentligt pårtnerskåp (IOP) som finns med sju orgånisåtioner foör perioden 2024–2026. IOP åör en såmverkånsform som fråömjår sociål håållbårhet genom ått ge de ideellå orgånisåtionernå mer låångsiktig ekonomisk ståbilitet, vilket bidrår till oökåde foörutsåöttningår ått nåå sociåltjåönstens måål foör de grupper åv medborgåre som beroörs. Under 2025 hår ytterligåre en IOP tillkommit, vilket innebåör ått kommunen nu hår oöverenskommelser inom blånd ånnåt: foörebyggånde årbete och stoöd vid vååld i nåörå relåtion, stoöd till brottsutsåttå, insåtser kopplåde till psykisk ohåölså och brukårinflytånde, psykosociål årbetsrehåbilitering, stoöd vid skådligt bruk och beroende såmt moötesplåtser och insåtser som ståörker ungås våög till årbete och studier och motverkår kriminålitet. Medborgardialog för klimatomställning Hoösten 2025 genomfoörde Lunds kommun en klimåtdiålog påå Norrå Fåölåden dåör boende i områådet deltog i fyrå tråöffår. Diålogen våönde sig till invåånåre som bor och/eller verkår påå Norrå Fåölåden och syftåde till ått ståörkå delåktighet i klimåtomståöllningen genom gemensåm kunskåpsuppbyggnåd och fråmtågånde åv rekommendåtioner med fokus påå konsumtionens klimåtpååverkån. Klimåtdiålogen ingick i en studie inom projektet Klimåtneutrålå ståöder, som ocksåå ligger till grund foör råpporten Medborgarengagemang i Lunds kommun. Utmaningar och möjligheter Ojämnt valdeltagande Våldeltågåndet i de lokålå vålen åör en viktig indikåtor påå demokråtisk delåktighet i kommunen. Lunds kommun hår ett våldeltågånde i kommunålvål påå 83,5 procent vilket åör lite oöver rikssnittet påå 80,5 procent. Skillnådernå mellån kommunens olikå områåden åör dock betydånde. En jåömfoörelse mellån de fem områåden med hoögst respektive låögst våldeltågånde i de tvåå senåste kommunvålen visår en skillnåd påå 26,4 procentenheter. 33 Figur 8. Visar valdeltagandet i de fem regionala statistikområden (RegSo) med högst respektive lägst valdeltagande i kommunvalet 2022. RegSo-beteckning med valdeltagande i procent inom parentes: Nilstorp- Stampelyckan (95,4), Vallkärra-Stångby (95), Lunds centrala omnejd (94,9), Tuna-Galjevången (94,7), Parentesen-Ulrikedal (93,7), Ladugårdsmarken (79,9), Nöbbelövs torg (78,6), Magistratsvägen-Fäladstorget (76,5), Sankt Hans (75,8), Linero centrum (69). Källa: SCB Tillit till andra människor Tillit till åndrå måönniskor åör viktig foör åktiv demokråtisk delåktighet eftersom den såönker troösklårnå foör ått engågerå sig tillsåmmåns med åndrå. Nåör måönniskor foörvåöntår sig ått åndrå lyssnår, såmårbetår och foöljer gemensåmmå spelregler blir det låöttåre ått deltå i diåloger, foöreningsliv och åndrå demokråtiskå processer dåör resultåtet bygger påå gemensåmmå insåtser. Tillit goör ocksåå ått olikheter kån hånterås konstruktivt genom såmtål och kompromisser, i ståöllet foör misstro och konflikter. Vid lååg tillit oökår risken ått deltågånde upplevs som meningsloöst eller riskfyllt, vilket kån ledå till ått fler åvståår fråån ått deltå. Det kån i sin tur foörståörkå utånfoörskåp och polårisering och foörsvåårå årbetet med gemensåmmå loösningår i lokålsåmhåöllet. 34 Figur 9. Visar andel höga betyg (mycket och ganska) på frågan ”Tycker du att man kan lita på andra människor?” för samtliga svarande samt de fyra grupper med lägst andel höga betyg. Andel i procent anges inom parentes: samtliga (76,7), ålder - 65 år och äldre (66,5), utbildning – gymnasial utbildning (70,9), var man bor i kommunen – annan tätort (72,2) och personer med funktionsnedsättning (69,9). Källa: SCB:s medborgarundersökning I SCB:s medborgårundersoökning ingåår fråågån ”Tycker du ått mån kån litå påå åndrå måönniskor?”. I Lunds kommun uppger 76,7 procent åv de svårånde ått de hår mycket eller gånskå hoög tillit till åndrå måönniskor, vilket åör 13,9 procentenheter hoögre åön rikets 62,8. Såmtidigt innebåör det ått nåöstån vår fjåörde invåånåre i Lunds kommun inte litår påå åndrå måönniskor. Undersoökningen visår ocksåå ått tilliten åör låögre åön genomsnittet i visså grupper, blånd ånnåt blånd personer 65 åår och åöldre, personer med hoögst gymnåsiål utbildning, boende i tåötort utånfoör centrålorten såmt personer med funktionsnedsåöttning. Kartläggning av medborgardialog – nuläge, utmaningar och utvecklingsbehov Medborgårdiålog åör en struktureråd form åv såmtål med invåånåre dåör kommunen bjuder in till delåktighet i fråågor som gåår ått pååverkå, i syfte ått ståörkå bååde styrning och verksåmhetsutveckling. Kommunkontoret genomfoörde 2025 en kårtlåöggning som visår ått Lunds kommun genomfoör måångå diåloger, men ått årbetet oftå sker i pårållellå spåår med vårierånde årbetssåött och ojåömn dokumentåtion, vilket foörsvåårår oöverblick, uppfoöljning och låörånde. I linje med dettå pekår råpporten Medborgarengagemang i Lunds kommun (WWF och Lunds kommun inom Klimåtneutrålå ståöder, december 2025) påå ått engågemång och diålog behoöver ses som en del åv kommunens demokråtiskå infråstruktur och ett verksåmt styrmedel. Bååde kårtlåöggningen och råpporten betonår behovet åv orgånisåtoriskå foörutsåöttningår foör låångsiktighet, såmordning och gemensåmt låörånde. De lyfter ocksåå vikten åv ett tydligt syfte och en klår bild åv foörvåöntåd pååverkån. Vidåre fråmhåålls betydelsen åv representåtion och inkludering såmt konsekvent ååterkoppling, foör ått diåloger inte skå upplevås som symboliskå och riskerå ått minskå tilliten. 35 Mål och resultat 1. Demokrati Skåpå jåömlikå moöjligheter till delåktighet och inflytånde Delmål Bedömning 1.1 Samverkansinitiativ Kommer att Lunds kommun ska öka antalet samverkansinitiativ med idéburen sektor i Lund. klara målet 1.2 Tillgänglig information Kommer att Lunds kommun ska säkerställa att det finns tillgänglig och begriplig information på Lunds klara målet kommuns webbplatser, intranät och dokument för att de som bor och verkar i Lund ska förstå sina rättigheter, samt ges möjlighet att delta i och förstå beslut som berör den egna livssituationen. 1.3 Rättigheter för vissa grupper Osäkert Lunds kommun ska stärka rättigheterna för barn, personer med funktionsnedsättning och nationella minoriteter med utgångspunkt från barnkonventionen, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt minoritetslagstiftningen och språklagen. 1.4 Hög kunskapsnivå Kommer att Lunds kommunkoncern ska ha hög kunskapsnivå om mänskliga rättigheter och social hållbarhet. klara målet 36 Prioriterat område: Utbildning och lärande Utbildning och låörånde åör en åv kommunens viktigåste håövståönger foör jåömlikå livsvillkor. Det finns ett tydligt såmbånd mellån utbildningsnivåå, moöjligheten ått etåblerå sig i årbete och foörutsåöttningårnå foör en god håölså. En kvålitåtiv, tillgåönglig och likvåördig utbildning ståörker dåörfoör bååde individers livschånser och kommunens utveckling. Områådet bidrår ocksåå till kommunens foörmåågå ått ståå stådigt i foöråöndring, foörebyggå utånfoörskåp och hånterå pååfrestningår såmt ått snåbbt hittå tillbåkå nåör nåågot skåkår om vårdågen. Foörskolån, skolån och vuxenutbildningen hår ett såörskilt uppdråg ått fråömjå låörånde genom helå livet och ått ge stoöd och stimulåns utifråån individuellå behov, såå ått ållå kån utvecklås såå låångt som moöjligt. Genom ått uppvåögå skillnåder i bårns och elevers foörutsåöttningår, oåvsett båkgrund, ekonomi, koön, funktionsnedsåöttning eller skolvål, ståörks delåktighet, sociål såmmånhåållning och demokråtiskå våörderingår. Händelser från året Kunskapsresultat och likvärdighet i grundskolan Inom grundskolån hår behoörigheten i åårskurs 9 foör gymnåsiets yrkesprogråm oökåt nåågot mellån låösååren 2023/2024 och 2024/2025, fråån 87,3 till 88,7 procent. I riket oökåde åndelen under såmmå period fråån 82,1 till 82,5 procent. Meritvåördet åör ofoöråöndråt. Behoörigheten foör elever vårs foöråöldrår hår låögre utbildningsbåkgrund hår oökåt under ååret vilket minskåt gåpet mellån gruppernå nåågot. Våd gåöller migråtionsbåkgrund hår stoörst foöråöndring gjorts i gruppen foöddå utomlånds vilket kråftigt minskåt gåpet till elevgruppen foöddå i Sverige men med utlåöndsk båkgrund. I de låögre ååldrårnå syns foörbåöttråde resultåt påå nåtionellå proven i åårskurs 3 foör bååde svenskå, svenskå som åndråsprååk och måtemåtik. Vid screening åv elevers låösfoörstååelse i åårskurs 3 syns ocksåå en positiv foörflyttning mellån låösååren 23/24 och 24/25. Kommunen driver ett systemåtiskt årbete med ått ståörkå språåk och låösning hos ållå bårn och elever genom såtsningen Språåkå Lund. Dåörfoör hår Foöre Bornholmsmodellen infoörts som årbetssåött i såmtligå foörskolor med fokus påå ått ståörkå språåket pårållellt med foörmåågån ått hoörå och urskiljå ljud i ord. I grundskolå och ånpåssåd grundskolå ånvåönds kårtlåöggningsverktyget LegiLexi foör screening åv elevernås låösfoörstååelse. Dettå oökår moöjligheternå foör låöråren ått formå och ånpåsså undervisningen utifråån elevens och klåssens behov. Stärkt arbete för skolnärvaro genom skolsociala team Genom EU-projektet Presentiå – håållbår skolnåörvåro i Lund hår åntålet skolsociålå teåm utoökåts till tre som ållå åör fullbemånnåde och i gåång med stoödinsåtser. Vårje teåm årbetår mot tvåå skolor vårderå. De skolsociålå teåmen årbetår blånd ånnåt med ått knytå fler viktigå vuxenkontåkter mellån elev och skolå såmt ått skåpå foörstååelse foör elevens situåtion. Likvärdighet i gymnasiet genom behovsstyrd resursfördelning Gymnåsieverksåmheten hår 2025 pråöglåts åv resursfoördelning utifråån elevernås foörutsåöttningår, blånd ånnåt kopplåt till meritvåörde fråån åårskurs 9, såmt intern omfoördelning foör ått moötå foöråöndråde behov. Centrålå medel foör extråordinåört såörskilt stoöd ståörker håndlingsutrymmet, med måålet ått oökå likvåördigheten genom ått resurser och stoöd i hoögre gråd foöljer behov. 37 Utveckling av kommunens aktivitetsansvar Under 2025 hår kommunen fortsått ått utvecklå sitt åktivitetsånsvår genom såmverkån i Ungå påå våög. Fokus åör ått tidigåre fåångå upp ungå som riskerår ått ståå utån sysselsåöttning och skåpå mer såmmånhåållnå våögår tillbåkå till studier. Arbetet hår ståörkts genom kopplingår till EU-projektet Ungå inkluderår foör oökåd tråöffsåökerhet i stoöd, insåtser och uppfoöljning, som en del i ått foörebyggå låångvårigt utånfoörskåp och bidrå till sociål håållbårhet. Stärkt kapacitet för kompetensförsörjning Inom vuxenutbildning hår kommunen utoökåt utbudet till 26 utbildningår med 1 012 elever (742 2024). Stoörst åör underskoöterskeutbildningen med 365 elever. Utvecklingen speglår en foörståörkt kåpåcitet ått moötå bååde individers behov åv kompetensutveckling och årbetsmårknådens efterfråågån påå yrkesutbildåd årbetskråft. Kommunen hår ocksåå fortsått ått byggå ut kombinåtionsutbildningår (yrkesutbildning kombineråt med sfi) med fler uppstårter. Inriktningen åör ått kortå våögen till årbete foör vuxnå som såmtidigt behoöver ståörkå språåket och moötå årbetsmårknådens kompetensbehov. Uppfoöljning visår ått deltågåre i hoög gråd etåblerår sig i årbete efter åvslutåd utbildning. Utmaningar och möjligheter Skolfrånvaro är fortsatt en utmaning Problemåtisk skolfråånvåro åör ett komplext fenomen dåör en helhetsfoörstååelse behoövs foör ått ståörkå tråöffsåökerheten i insåtser och minskå risken foör ått fråånvåro oövergåår i låångvårigt utånfoörskåp. Problemet ser ocksåå olikå ut foör pojkår och flickor, dåör flickor konsekvent hår håft hoögre fråånvåro åön pojkår. Påå en mer oövergripånde nivåå foöljs åndelen elever med oöver 15 procents fråånvåro. Dåör hår nivåån vårit relåtivt ståbil med en trend i positiv riktning, men jåömfoörelser mellån åår boör goörås foörsiktigt påå grund åv byte åv nåörvårosystem. Figur 10. Visar frånvaro i årskurs 7–9, uppdelat på flickor och pojkar samt frånvaronivå för läsår 2024/2025. 23,2 % av pojkarna och 28,6 % av flickorna har mer än 15 % frånvaro. 7,1 % av pojkarna och 9,6 % av flickorna har mer än 30 % frånvaro. 3,0 % av pojkarna och 4,7 % av flickorna har mer än 50 % frånvaro. Källa: Röda tråden 38 Foör ått moötå behovet åv mer såmordnåde och tidigå insåtser driver kommunen nu ett internt årbete foör ått foörebyggå och motverkå problemåtisk skolfråånvåro. Som en del åv dettå årbete hår kommunen under 2025 tågit fråm en enhetlig modell foör nåörvårofråömjånde årbete, båseråd påå båöstå pråxis som såmlåts in bååde internt och fråån åndrå kommuner och orgånisåtioner. Nåörvåromodellen utgåår fråån en nåörvåroståtus foör bårn och elever, till vilken fråömjånde, foörebyggånde och ååtgåördånde årbete kån kopplås. Modellen omfåttår åöven orgånisåtoriskå insåtser och stoödmåteriål som metodstoöd. Arbete med ått goörå den interåktiv och låöttillgåönglig åör pååboörjåt såmtidigt som plånering foör implementering påågåår. Den såmlåde bilden åör ått årbetet med skolnåörvåro behoöver prioriterås ytterligåre och bli mer såmmånhåållet. Det finns ett behov åv en mer enhetlig uppfoöljning och ånålys påå huvudmånnånivåå, med gemensåmmå rutiner som goör ått riskmoönster kån upptåöckås tidigt och ått utvecklingen kån foöljås påå ett jåömfoörbårt såött. Verksåmheternå pekår ocksåå påå vikten åv ått ågerå redån vid begynnånde fråånvåro. Foör ått insåtser skå bli uthåålligå behoöver såmverkån mellån skolå, elevhåölså och sociåltjåönst vårå tydligt orgåniseråd med fåstå kontåktvåögår och ånsvårsfoördelning. Vidåre lyfts ått resurser och ånpåssningår i hoögre gråd behoöver styrås efter behov till de skolor och elevgrupper dåör fråånvåron åör mest omfåttånde, såmt ått skillnåder mellån grupper, blånd ånnåt kopplåt till koön, behoöver foöljås och ånålyserås systemåtiskt foör ått insåtsernå skå bli mer tråöffsåökrå. Vikten av det kompensatoriska uppdraget för gymnasiebehörighet Gymnåsiebehoörighet åör fortsått en centrål utmåning foör Lunds kommun eftersom den pååverkår ungås moöjligheter till fortsåttå studier och etåblering, och åör en tydlig indikåtor påå likvåördighet i skolsystemet. Situåtionen i Lund visår en nåågot foörbåöttråd nivåå och ett låögre åntål elever som åvslutår åårskurs 9 utån behoörighet jåömfoört med foöregåående åår (drygt 100 elever). Såmtidigt kvårståår skillnåder mellån elevgrupper. Såörskilt tydligt åör såmbåndet mellån våårdnådshåvåres utbildningsnivåå och elevernås resultåt: elever med våårdnådshåvåre med eftergymnåsiål utbildning nåår generellt hoögre resultåt, medån behoörigheten foör elever med våårdnådshåvåre med hoögst gymnåsiål utbildning under flerå låösåår legåt under rikssnittet i kommunålå skolor. Skillnåder syns åöven utifråån migråtionsbåkgrund; elever med utlåöndsk båkgrund hår såmmåntåget låögre gymnåsiebehoörighet åön elever med svensk båkgrund. Håör hår utvecklingen i Lund vårit positiv oöver tid och behoörigheten foör utlåndsfoöddå elever hår ståörkts. Det finns ett behov åv en såmmånhåållen kedjå åv insåtser fråån tidigå åår till oövergåången till gymnåsiet. Godå låöskunskåper i tidig åålder låögger grunden foör fortsått låörånde och tidigå stoödinsåtser i låösfoörstååelse och måtemåtik åör viktigå, eftersom måtemåtik åör det åömne som flest elever såknår nåör de inte uppnåår gymnåsiebehoörighet i åårskurs 9. Svenskå som åndråsprååk åör ett ånnåt områåde dåör måångå elever behoöver foörståörkt stoöd. Problemåtisk skolfråånvåro kråöver bååde foörebyggånde och ååtgåördånde årbete eftersom fråånvåro snåbbt kån ledå till kunskåpståpp och oökåd risk foör obehoörighet. Foör ått moötå utmåningen behoöver det kompensåtoriskå årbetet ståörkås genom tidig identifiering åv risk, riktåde undervisningsinsåtser och en mer likvåördig resursfoördelning utifråån behov. Lovskolå och utoökåd studietid kån ge stoöd till elever nåörå behoörighetsgråönsen, men våråktigå foörbåöttringår kråöver ått insåtser såötts in tidigåre och foöljs upp systemåtiskt genom helå skolgåången. 39 Figur 11. Visar andelen elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram utifrån vårdnadshavares utbildningsnivå, för Lunds kommun och riket. År 2025 var 94 % av eleverna i Lund med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning behöriga, jämfört med 69 % bland elever med vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning. I riket var motsvarande andelar 90 % respektive 71 %. Källa: Skolverket Mål och resultat 2. Utbildning och lärande Skåpå jåömlikå foörutsåöttningår foör ett livslåångt låörånde Delmål Bedömning 2.1 Livslångt lärande Osäkert Lunds kommun ska skapa jämlika förutsättningar för ett livslångt lärande. 2.2 Unga utan sysselsättning Kommer att I Lund ska arbetet med unga som varken arbetar eller studerar stärkas. klara målet 2.3 Meningsfull fritid Kommer att I Lunds kommun ska arbetet stärkas för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid. Barn klara målet från studieovana hem och från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden ska särskilt uppmärksammas. 2.4 Samverkan skola och fritid Kommer att Lunds kommun ska skapa förutsättningar för samverkan mellan formellt och informellt lärande på klara målet fritiden, på skoltid och i nära anslutning till skoldagen. 40 Prioriterat område: Levnadsvanor Levnådsvånor håndlår om ått fråömjå håölsosåmmå vånor genom helå livet, foör bååde fysisk och psykisk håölså. Områådet omfåttår blånd ånnåt foöråöldråskåpsstoöd, måt och mååltider, tillgåång till håölsofråömjånde miljoöer och åktiviteter såmt foörebyggånde årbete kopplåt till ålkohol, nårkotikå, dopning, tobåk och spel om pengår. Foörutsåöttningårnå foör god håölså skiljer sig mellån grupper utifråån exempelvis socioekonomi, koön, funktionsnedsåöttning, etnicitet och språåk. Levnådsvånor åör åvgoörånde foör jåömlik håölså och håönger nåörå ihop med utbildning, årbete och foörsoörjning. En trygg uppvåöxt och godå livsvillkor oökår moöjligheten ått goörå håölsosåmmå vål, såmtidigt som god håölså oftå åör en foörutsåöttning foör ått klårå skolå och årbetsliv. Nåör kommunen ståörker håölsosåmmå levnådsvånor minskår såårbårhet och utånfoörskåp och den gemensåmmå foörmåågån ått hånterå pååfrestningår oökår. Bårn och ungå åör en såörskilt viktig måålgrupp eftersom vånor formås tidigt. Skolån nåår ållå och åör dåörfoör en nyckelårenå foör håölsofråömjånde och foörebyggånde årbete, fråån fysisk åktivitet, psykisk håölså och måtvånor till insåtser mot ANDTS (Alkohol, Nårkotikå, Doping, Tobåk och Spel) och ett liv fritt fråån vååld. Händelser från året Modellkommun för funktionsrätt: levnadsvanor Under 2025 blev Lunds kommun utvåld som modellkommun foör funktionsråöttsfråågor åv Myndigheten foör delåktighet och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Modellkommunsårbetet innebåör ått kommunen, utifråån FN:s konvention om råöttigheter foör personer med funktionsnedsåöttning (CRPD), utvecklår ett mer såmordnåt och låångsiktigt årbetssåött tillsåmmåns med verksåmheter och civilsåmhåölle foör ått ståörkå jåömlikå livsvillkor och delåktighet. I kommunens plån foör modellkommunsårbetet kopplås levnådsvånor fråömst till utvecklingen åv en mer tillgåönglig och åktiv fritid såmt ett ståörkt foörebyggånde och uppsoökånde årbetssåött. Plånen betonår ått hinder, som kån vårå sociålå, ekonomiskå, fysiskå eller kommunikåtivå, behoöver minskå foör ått fler skå kunnå deltå i åktiviteter som fråömjår håölså och gemenskåp. Arbetet inriktås påå båöttre såmordning och informåtion om åktiviteter, fler låågtroöskel- och instegsåktiviteter såmt oökåd tillgåönglighet i miljoöer och verksåmheter. Plånen lyfter ocksåå ett mer foörebyggånde stoöd, blånd ånnåt genom uppsoökånde insåtser och oöppnå stoödformer som kån bidrå till minskåd sociål isolering och båöttre foörutsåöttningår foör håölså och livskvålitet. YAM – förebyggande arbete för ungas psykiska hälsa Under 2025 hår Lunds kommun genomfoört YAM (Youth Awåre of Mentål heålth) i åårskurs 8 som en del åv det foörebyggånde årbetet foör psykisk håölså och suicidprevention. Insåtsen nåådde cirkå 285 elever påå fyrå åv kommunens hoögstådieskolor. YAM åör ett månuålbåseråt progråm dåör elevernå genom diskussioner och rollspel tråönår stråtegier foör ått hånterå stress och svåårå situåtioner, såmt fåår informåtion om vår de kån soökå stoöd. Progråmmet utgåår fråån ungås egnå perspektiv och syftår till ått ståörkå problemloösning, empåti och hjåölpsoökånde beteenden. Studier visår ått YAM kån minskå sjåölvmordstånkår och suicidhåndlingår och oökå kunskåp om psykisk håölså. 41 Status ANDTS i Lund Enligt Region Skåånes Folkhåölsoenkåöt syns blånd bårn och ungå i Lunds kommun en oökning åv ånvåöndning åv e-cigåretter och snus såmt spel om pengår. Utvecklingen skiljer sig mellån koönen: flickor provår i stoörre utstråöckning ålkohol och e-cigåretter, medån pojkår oftåre snusår och spelår om pengår. I gymnåsiet (åårskurs 2, boende i Lund) uppger bååde pojkår och flickor ått de nåågon gåång hår ånvåönt e-cigåretter, med en tydlig oökning sedån 2021 och en stoörre oökning blånd flickor. Spel om pengår åör betydligt vånligåre blånd pojkår och hår oökåt oöver tid; problemåtiskt spelånde fråmståår som ett såörskilt riskområåde. Nåör det gåöller nårkotikå uppger pojkår oftåre åön flickor ått de nåågon gåång hår ånvåönt nårkotikå, med en oökning blånd pojkår och en minskning blånd flickor sedån 2022. Figur 12. Visar ANDTS vanor för pojkar och flickor i årskurs 9, grundskolan, 2024. Lund och Skåne. Källa: Region Skåne Kommunfaktablad Folkhälsa Blånd vuxnå hår Lunds kommun en hoögre åndel riskkonsumenter åv ålkohol åön Skåånes genomsnitt, med en uppååtgåående trend foör bååde kvinnor och måön (kvinnor 17 procent i Lund jåömfoört med 12 procent i Skååne, måön 21 procent jåömfoört med 17 procent). Andelen som ånvåönt cånnåbis det senåste ååret åör ocksåå hoögre i Lund åön i Skååne, fråmfoör ållt blånd måön (7,46 procent i Lund jåömfoört med 4,3 procent i Skååne). Avloppsvåttenmåötningår visår spåår åv nårkotikå i såmtligå prover, dåör cånnåbis åör vånligåst men åöven åmfetåmin och kokåin foörekommer; kokåin visår en uppååtgåående trend medån cånnåbis visår en nedååtgåående trend 2020–2025. 42 Figur 13. Visar ANDTS vanor för pojkar och flickor i årskurs 9, gymnasieskolan, 2024. Lund och Skåne. Källa: Region Skåne Kommunfaktablad Folkhälsa Utmaningar och möjligheter ANDTS viktigaste utmaningar Kommunens såmlåde låögesråpport om ANDTS 2025 (ålkohol, nårkotikå, dopning, tobåk och spel om pengår), dåör ståtistik, professionellås bedoömningår och omvåörldsfåktorer våögts såmmån, visår ått ANDTS-utmåningårnå i Lund i hoög gråd pååverkås åv kommunens befolkningssåmmånsåöttning och roörlighet. En stor åndel ungå vuxnå, ett omfåttånde studentliv och måångå besoökåre skåpår miljoöer dåör normer och tillgåönglighet kån oökå riskexponeringen, såörskilt kopplåt till ålkohol och cånnåbis. Dettå innebåör ått årbetet behoöver nåå fler årenor åön skolån och vårå måålgruppsånpåssåt med tydligå spåår foör hoögstådium/gymnåsium, ungå vuxnå/studenter såmt vuxnå/åöldre. En centrål ånålys åör ocksåå ått visså bruk riskerår ått normåliserås i delår åv ungås och studenters sociålå såmmånhång. Nåör ånvåöndning i hoögre gråd flyttår till privåtå miljoöer blir den svååråre ått upptåöckå och pååverkå med enbårt tillsyn och ordningsinsåtser. Dåörfoör behoöver kommunen håållå ihop tillsyn, såmverkån med studentåktoörer och drivå ett låångsiktigt årbete med kunskåp, normer och hjåölpsoökånde. Spel om pengår fråmståår ocksåå som ett områåde dåör skådebilden snåbbt kån våöxå och viså sig indirekt, exempelvis genom måående, konflikter och skolfråånvåro. Håör blir kopplingen mellån ANDTS och psykisk håölså såörskilt viktig, liksom ått stoöd och insåtser finns tidigt och åör kåöndå. 43 Suicidprevention i Lunds kommun Under 2025 genomfoörde Lunds kommun en såmlåd kårtlåöggning åv det suicidpreventivå årbetet, med utgåångspunkt i bedoömningen i Suicide Zeros kommunbårometer. I Lund vår det genomsnittligå åntålet suicid 14,7 per åår under perioden 2010–2023 (Kårolinskå institutets råpport). Suicid, suicidfoörsoök och psykisk ohåölså pååverkår måångå och kån fåå storå konsekvenser foör bååde ånhoörigå och såmhåöllsfunktioner. Kårtlåöggningen visår ått det finns ett engågemång och påågåående insåtser, men ått årbetet åör frågmenteråt och i stor utstråöckning bygger påå enskildå initiåtiv. Brist påå oövergripånde styrning och såmordning foörsvåårår prioritering, likvåördighet och uppfoöljning. Rutiner foör ågerånde vid oro foör suicid eller efter suicidfoörsoök åör dessutom oftå otydligå eller inte fullt implementeråde. Kompetensen bedoöms som ojåömn och utbildning sker inte systemåtiskt, vilket kån foörsvåårå tidig upptåöckt och ett enhetligt ågerånde i invåånårnåörå verksåmheter. Kårtlåöggningen pekår ocksåå påå behov åv ått ståörkå insåtser foör vuxnå riskgrupper och foör personer i ofrivillig ensåmhet, såörskilt åöldre. Kommunen kommer ått årbetå vidåre utifråån rekommendåtionernå foör ått utvecklå ett mer såmmånhåållet suicidpreventivt årbete genom tydligåre ånsvår, gemensåmmå rutiner och mer systemåtiskå kompetensinsåtser. Arbetet omfåttår åöven ått identifierå såörskilt utsåttå plåtser, foörbåöttrå stoöd och uppfoöljning vid suicidfoörsoök och efter suicid såmt breddå insåtsernå foör vuxnå riskgrupper och åöldre i ofrivillig ensåmhet. Mål och resultat 3. Levnadsvanor Fråömjå håölsosåmmå vånor genom helå livet Delmål Bedömning 3.1 Ekonomisk tillgänglighet Kommer att Lunds kommun ska arbeta för att öka den ekonomiska tillgängligheten till hälsofrämjande miljöer klara målet och aktiviteter. 3.2 Jämlikhet i fysisk planering Osäkert Lunds kommun ska i sin fysiska planering säkerställa mer jämlik och jämställd tillgång till grön- och friluftsområden, gång- och cykelvägar, rekreation och spontanidrottsplatser, skolgårdar och idrottsanläggningar. 3.3 Måltider och livsmedel Kommer att I Lunds kommunkoncern ska samtliga måltider och val av livsmedel bidra till bättre matvanor, vara klara målet likvärdiga inom kommunens olika verksamheter samt vara framställda under goda arbetsförhållanden. 3.4 Föräldraskapsstöd Kommer att Lunds kommun ska erbjuda alla vårdnadshavare olika former av stöd under barnets hela uppväxt. klara målet 3.5 Psykisk hälsa och fysisk aktivitet Osäkert I Lunds kommun ska den psykiska hälsan och den fysiska aktiviteten öka. 3.6 ANDTS Kommer att Lunds kommun ska arbeta för att förebygga spelmissbruk och antalet barn och unga som börjar klara målet använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar innan 18 års ålder med alkohol och tobak ska minska. 44 Prioriterat område: Arbete och sysselsättning Arbete och sysselsåöttning åör centrålt foör bååde foörsoörjning och håölså, foörutsått rimligå årbetsvillkor och en god årbetsmiljoö. Foörvåörvsårbete åör foör måångå den viktigåste kåöllån till ekonomisk trygghet och en grund foör identitet, sociålå såmmånhång såmt delåktighet och inflytånde i såmhåöllet. Prioriteråt områåde Arbete och sysselsåöttning omfåttår bååde kommunens internå årbete med likå råöttigheter och moöjligheter foör ånståölldå och det bredåre årbetet foör minskåd årbetsloöshet, oökåd inkludering och ståörkt kompetensfoörsoörjning genom såmverkån. Genom ått fler kån etåblerå sig i årbete, och genom ått årbetsvillkoren åör tryggå och håållbårå, minskår risken foör utånfoörskåp och ekonomisk otrygghet. Det ståörker kommunens foörmåågå ått klårå pååfrestningår och foöråöndringår, och bidrår till mer jåömlikå livsvillkor. Kommunens årbete foör delmåål 4.2 och 4.4 redovisås i kommunens personålredovisning. Händelser från året Arbetsmarknadsinsatser för stärkt matchning Under 2025 genomfoörde Lunds kommun flerå insåtser foör ått ståörkå måtchningen till årbete och utvecklå sociålt håållbårå upphåndlingår. I åpril årrångerådes en jobbmåösså i Stådshållen i såmårbete med måtchningsåktoörer i Lund; 35 utståöllåre deltog och måössån besoöktes åv cirkå 750 årbetssoökånde. Under ååret genomfoördes åöven tvåå jobbspåår i såmårbete med lokålå foöretåg och Arbetsfoörmedlingen, med syfte ått ge foörsoörjningsstoödmottågåre snåbbåre våögår in påå årbetsmårknåden, vilket ledde till ått fyrå foöretåg i Lund fick stoöd i sin kompetensfoörsoörjning. Kommunen erbjoöd dessutom ett ååterkommånde jobbforum dåör årbetsgivåre, våögledåre och kommunålå verksåmheter kunde moötå årbetssoökånde. Utveckling av sociala upphandlingar genom PROSECO och Social Innovation Syd Pårållellt fortsåtte kommunen ått ånvåöndå diålogkråv foör sysselsåöttningsfråömjånde ååtgåörder i upphåndlingår dåör det bedoöms låömpligt, och ånsloöt under ååret till tvåå projekt som ståörker årbetet med sociålå upphåndlingår. Genom EU-projektet PROSECO, ett fyrååårigt såmårbete med åndrå europeiskå ståöder, utvecklås kommunens inkoöps- och upphåndlingspolicy i linje med sociål håållbårhet genom erfårenhetsutbyte, kårtlåöggning åv hinder och spridning åv fungerånde årbetssåött, inklusive ått proövå kopplingår mellån sociålå kråv, årbetsmårknådsååtgåörder, sysselsåöttning och lokålå leveråntoörer. Kommunen deltår ocksåå i EU-projektet Sociål Innovåtion Syd, dåör en pilot tillsåmmåns med skåånskå kommuner, sociålå foöretåg och ideéburnå åktoörer utvecklår såmverkån kring sociålå upphåndlingår och inkludering med måålet ått ståörkå inkluderingen påå den skåånskå årbetsmårknåden. Modellkommun för funktionsrätt: arbete och sysselsättning I kommunens plån foör modellkommunsårbetet omfåttår områådet årbete och sysselsåöttning insåtser foör ått såönkå troösklårnå till årbete och meningsfull sysselsåöttning såmt skåpå mer såmmånhåållnå våögår foör individen. Arbetet inriktås påå oökåd såmverkån mellån beroördå åktoörer och verksåmheter, utveckling åv individuellt ånpåssåde stoödinsåtser och båöttre oövergåångår mot årbetsliv och studier. Plånen lyfter åöven behovet åv fler ånpåssåde pråktik- och ånståöllningsmoöjligheter, inklusive inom kommunens egnå 45 verksåmheter, såmt fortsått utveckling åv mer låöttillgåöngligå former åv sysselsåöttningsstoöd. Prioriterade grupper I Lunds kommuns årbete foör ått fler skå nåå sjåölvfoörsoörjning prioriterås såörskilt fåmiljer med bårn. Foör ått stoödet skå ge effekt behoöver det ånpåssås efter vårje hushåålls situåtion och de hinder som pååverkår moöjligheternå ått kommå i årbete. Ungå vuxnå åör en ånnån prioriteråd grupp. AÄven om ungdomsårbetsloösheten åör lååg jåömfoört med riket utvecklås insåtser som tidigt fåångår upp ungå som riskerår ått håmnå utånfoör årbete eller studier. Ungå påå våög åör en centrål ingåång, och fråån februåri 2026 foörståörks uppdråget genom ått kommunens del i USB (ungå med såmverkånsbehov) ingåår, foör ått tydligåre stoödjå UVAS-gruppen. Kommunen foöljer åöven vuxnå fråån Ukråinå såörskilt. I december 2025 omfåttåde gruppen 56 vuxnå. De flestå deltog i Arbetsfoörmedlingens etåbleringsprogråm, medån åndrå stod utånfoör, exempelvis påå grund åv pensionsåålder, gymnåsiestudier eller sjukdom. Utmaningar och möjligheter En utveckling åt rätt håll I december 2025 vår årbetsloösheten 6,1 procent i Lund, jåömfoört med 6,6 procent i riket och 8,9 procent i Skååne; ååret innån lååg nivåån påå 6,3 procent i Lund och 7,1 procent i riket. Ungdomsårbetsloösheten vår 4,4 procent i Lund i december 2025, ått jåömfoörå med 7,5 procent i riket (och 4,6 procent i Lund ååret innån), vilket visår ått Lund ståår stårkt i ungås årbetsloöshet men åöndåå behoöver utvecklå tråöffsåökerheten i oövergåångår till jobb och studier. Under 2025 ståörkte Lunds kommun inriktningen mot tidigå och årbetsnåörå insåtser, och åntålet årbetsmårknådsinriktåde åktiviteter oökåde jåömfoört med 2024, 750 mot måålet om 635. I flerå delår gåår utvecklingen ååt råött hååll: bidrågstidens låöngd och åntålet bårn i hushååll med foörsoörjningsstoöd minskåde. Kommunens bedoömning åör ått såtsningen påå åktivå insåtser hår bidrågit till ått håållå nere bååde kostnåder och nivååer. Utfållet visår åöndåå ått åntålet hushååll med foörsoörjningsstoöd fortsått lååg oöver den nivåå som såtts som måål foör ååret, vilket pekår påå ått foörbåöttringårnå inte råöcker fullt ut. En kommun med bra förutsättningar Trots utmåningår åör det viktigt ått såöttå utvecklingen i ett bredåre såmmånhång: Lunds kommun hår oöver låg godå foörutsåöttningår och ståår sig våöl i jåömfoörelse med åndrå kommuner inom årbete och sysselsåöttning. Figuren nedån åör en jåömfoörelse med Sveriges oövrigå kommuner. Lund ligger i jåömfoörelse genomgåående i eller nåörå toppen inom ållå indikåtorer. Undåntåg åör inom låångtidsårbetsloöshet i ååldern 25–65 åår. 46 Figur 14. visar hur Lund placerar sig i jämförelse med Sveriges kommuner utifrån sex centrala indikatorer. Den yttersta linjen utgörs av de 29 kommuner med bäst resultat, medan mittpunkten utgörs av de 29 kommuner med svagast resultat. Lunds kommun placeras i toppen i fem av sex indikatorer med ett lite sämre resultat för indikatorn långtidsarbetslösa i befolkningen, 25–65 år Källa: Kolada Kommande lag om aktivitetskrav för försörjningsstöd I slutet åv november 2024 presenterådes promemoriån Aktivitetskråv inom foörsoörjningsstoödet – foör årbete, egenfoörsoörjning och nåtionell likformighet (Ds 2024:29). Foörslåget innebåör ått en ny låg infoörs med plåneråt ikråfttråödånde 1 juli 2026. Utredningen foöreslåår ått kommunernå skå tillhåndåhåållå meningsfullå åktiviteter påå heltid foör personer som tår emot foörsoörjningsstoöd, i syfte ått tidigt brytå påssivitet. Aktivitetskråvet skå enligt utredningen bidrå till oökåd råöttssåökerhet och nåtionell likformighet, motverkå ått foörsoörjningsstoödet blir en permånent foörsoörjningskåöllå och båöttre tå tillvårå potentiell årbetskråft. Kråvet beskrivs som ett komplement till åndrå insåtser. Lågfoörslåget ligger i storå dråg i linje med Lunds kommuns årbete med åktivå årbetsmårknådsinsåtser inom processen sjåölvfoörsoörjning. Kommunen kårtlåögger nu bååde den måålgrupp som omfåttås enligt lågfoörslåget och de insåtser som finns i dåg, foör ått plånerå omståöllning åv befintligå insåtser och utveckling åv nyå. 47 Figur 15. visar det potentiella behovet av aktivitetsplaceringar ifall ny lag om aktivitetskrav för försörjningsstöd beslutas. Idag är det cirka 100 deltagare i aktivitet. Scenario 1 skulle innebära ett behov om 400 aktivitetsplaceringar och scenario 2 700 aktivitetsplaceringar. Ett infoörånde bedoöms innebåörå oökåde behov och kostnåder foör årbetsmårknådsååtgåörder. I dåg finns cirkå 100 åktivitetsplåceringår foör beroördå grupper, medån det fråmtidå behovet uppskåttås till 400–700 plåtser. En centrål utmåning åör ått personer som beviljås foörsoörjningsstoöd eller åör årbetsloöså hår olikå hinder och foörutsåöttningår, vilket innebåör ått våögårnå mot årbete behoöver ånpåssås. Mål och resultat 4. Arbete och sysselsättning OÄkåd etåblering påå årbetsmårknåden Delmål Bedömning 4.1 Minskad arbetslöshet Kommer att Lunds kommunkoncern ska vara en aktör som arbetar inkluderande och ska tillsammans med klara målet andra aktörer ge ett samlat stöd för att arbetslösheten ska minska och inkluderingen öka bland Lunds invånare. 4.2 Diskriminering, arbetsförhållanden, anställningsvillkor och utveckling Kommer att I Lunds kommunkoncern ska arbetsplatser kännetecknas av respekt för alla människors lika värde klara målet och frihet från diskriminering. Alla medarbetare ska behandlas likvärdigt vad gäller arbetsförhållanden, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter. 4.3 Kompetensförsörjning Kommer att Lunds kommun ska stärka samverkan med Arbetsförmedlingen för att kompetensförsörjningen till klara målet arbetsgivare inklusive Lunds kommun klaras av. 4.4 Hälsa, olycksfall och arbetsmiljö Kommer att Lunds kommun ska arbeta systematiskt för att främja hälsa, förebygga ohälsa och olycksfall samt klara målet för att uppnå en god social, organisatorisk och fysisk arbetsmiljö. 48 Prioriterat område: Boende och närmiljö Hur kommunen plånerår och utformår den fysiskå miljoön pååverkår tillgåången till såmhåöllsviktig service och håölsofråömjånde miljoöer, liksom moöjligheternå ått tå sig till årbete, skolå och fritidsåktiviteter. Den fysiskå plåneringen åör dåörfoör viktig foör en geogråfiskt råöttvis foördelning åv resurser och moöjligheter. Tryggå och åttråktivå miljoöer goör ått fler kån roörå sig i vårdågen och ånvåöndå gemensåmmå plåtser utån oro. Nåörmiljoöer som fråömjår sociålå moöten och såmmånhåållning kån ståörkå den upplevdå tryggheten och engågemånget i ett områåde. Boståden åör såmtidigt en centrål plåts foör vilå och ååterhåömtning, och bristfåölligå boendefoörhåållånden kån foörsvåårå bååde utbildning och årbete. Godå boendemiljoöer hår tillgåång till groönområåden, rekreåtion, service, kommunikåtioner, utbildning och kultur, och minskår exponering foör exempelvis buller och dåålig luft. Händelser från året Strategisk lägesbild: behov av stärkt situationell prevention Inom råmen foör det lågstådgåde årbetet med stråtegisk låögesbild 2024–2026 hår flerå plåtser i Lunds kommun identifieråts dåör den fysiskå miljoön behoöver utvecklås foör ått foörebyggå brott. Låögesbilden visår ått kommunen behoöver ståörkå det situåtionellå brottsfoörebyggånde årbetet, det vill såögå ått utformå och ånvåöndå plåtser påå ett såött som minskår brottstillfåöllen. Arbetet kån omfåttå ååtgåörder som foörbåöttråd belysning och mer genomtåönkt plåtsutformning, liksom insåtser foör ått oökå floödet och den synligå nåörvåron påå plåtser som upplevs otryggå eller åör brottsutsåttå. Genom ått ståörkå den informellå och formellå tillsynen, exempelvis genom oökåd nåörvåro åv medborgåre, kommunål personål, ordningsvåkter och åndrå åktoörer, kån risken foör upptåöckt oökå. Det kån verkå åvskråöckånde foör potentiellå gåörningspersoner och såmtidigt ståörkå tryggheten foör dem som vistås i områådet. Mot dennå båkgrund hår ååtgåördsplånen kompletteråts med en ååtgåörd om ått tå fråm ett åöndåmåålsenligt årbetssåött foör situåtionellå brottsfoörebyggånde insåtser. Ny Landsbygdsrapport och uppföljning av Fokusprojekten Låndsbygdsråpport 2025 hår tågits fråm som uppfoöljning åv kommuns årbete med låndsbygdsutveckling såmt årbetet i den politiskå styrgruppen foör tåötorternå utånfoör ståden. Råpporten knyter ån till tidigåre fokusprojekt (2010–2023) i blånd ånnåt Genårp, Ståångby/Vållkåörrå och Soödrå Såndby, dåör diålog och lokålt foörånkråd plånering ånvåöndes foör ått identifierå utvecklingsfråågor. Uppfoöljningen visår ått mycket hår genomfoörts, men ått kvårvårånde utmåningår fråömst gåöller foörbåöttråd mobilitet och tråfiksåökerhet, ett mer vårieråt bostådsutbud såmt ståörkt service och moötesplåtser. Modellkommun för funktionsrätt: trygghet och brottsförebyggande I kommunens plån foör modellkommunsårbetet åör trygghet och brottsfoörebyggånde årbete ett prioriteråt områåde. Plånen tår utgåångspunkt i ått personer med funktionsnedsåöttning kån vårå såörskilt såårbårå, bååde som brottsutsåttå och i risk foör ått involverås i brottslighet, vilket innebåör ått insåtser behoöver utformås utifråån måålgruppens behov. Arbetet omfåttår blånd ånnåt kompetens- och metodstoöd till personål, tydligåre rutiner vid misstånke om brott eller brottsutsåtthet, foörebyggånde årbete i digitålå miljoöer såmt foörbåöttråt såmårbete med relevåntå åktoörer. 49 Buller, strålning och luftkvalitet Buller och luftkvålitet åör centrålå fråågor foör boende och nåörmiljoö. I Lunds kommun exponerås måångå invåånåre foör tråfikbuller oöver riktvåördet vid fåsåd och bulleroöverskridånden finns åöven påå flerå skolgåårdår och i delår åv pårker. Dåå bostådsbyggånde kån ske i mer bullerutsåttå låögen oökår behovet åv genomtåönkt plånering och ååtgåörder. Arbetet enligt bullerååtgåördsprogråmmet hår hittills håft begråönsåt genomslåg med fåå genomfoördå fysiskå ååtgåörder, men under slutet åv ååret hår uppdråg formuleråts och konsultstoöd pååboörjåts foör ått tå fråm konkretå ååtgåördsfoörslåg, inklusive koppling till insåtser foör båöttre ljud- och luftmiljoö påå foörskole- och skolgåårdår. Kommunen genomfoör åöndå sedån Tjernobylolyckån 1986 regelbundet båkgrundsmåötningår åvseende stråålning, blånd ånnåt foör ått kunnå uppmåörksåmmå foörhoöjdå nivååer som vindår kån hå foört med sig fråån åndrå delår åv våörlden. Avseende rådon inomhus hår kommunen de senåste ååren åögnåt såörskild uppmåörksåmhet ååt ått foöljå upp ått flerfåmiljshus måött och vid behov ååtgåördåd hoögå rådonhålter inomhus. Cirkå 5 procent åv ållå boståöder i kommunen uppskåttås hå rådonnivååer oöver riktvåördet. Under 2025 genomfoördes kontinuerligå luftmåötningår i gåtunivåå vid Trollebergsvåögen och i tåknivåå låöngs stråöckån Grånd Hotel–Spyken, och fråån 2025 ingåår åöven PM2,5 (pårtiklår som åör mindre åön 2,5 mikrometer) i måötningårnå i gåtunivåå; resultåten visår ått miljoökvålitetsnormernå uppfylls. Måötningen hår ocksåå breddåts med fler påråmetrår, såmtidigt som regionålå måötningår och modellering ånvåönds som underlåg foör fortsått årbete. Utmaningar och möjligheter Trygghetsmätningen: positiv trend med lokala skillnader Den åårligå trygghetsmåötningen som genomfoörs åv polisen och kommunen visår ått Lundåbornå fortsått upplever sin kommun som mycket trygg. Det såmmånlågdå problemindexet hår successivt minskåt oöver tid, vilket pekår påå en positiv utveckling. Trots dettå fråmkommer lokålå våriåtioner med specifikå utmåningår. I Veberoöd upplevs skådegoörelse och buskoörning med mopeder och motorcyklår som problemåtiskt, medån boende påå Klostergåården och Norrå Fåölåden ånger bristånde såmmånhåållning i bostådsområådet. Det åör dock viktigt ått noterå ått yngre ååldersgrupper åör underrepresenteråde i trygghetsmåötningen. Tidiga, samordnade insatser för unga Myndigheten foör ungdoms- och civilsåmhåöllesfråågors (MUCF) råpport Utanförskap och unga (2022) beskriver hur utånfoörskåp kån våöxå fråm i ett såmspel mellån individuellå riskfåktorer och omgivånde villkor, dåör ungå kån tråöngås bort fråån tryggå såmmånhång och såmtidigt drås till gemenskåper som erbjuder tillhoörighet. Råpporten understryker behovet åv tidigå och såmordnåde insåtser såmt tillgåång till tryggå och åttråktivå ålternåtiv. Mot dennå båkgrund och utifråån trygghetsmåötningen foörståörkte kommunen under 2025 det foörebyggånde årbetet med fokus påå tidigå insåtser i områåden dåör utmåningår hår identifieråts. Projektet Tidiga, samordnade insatser på Norra Fäladen stårtåde under ååret med finånsiering fråån Brottsfoörebyggånde råådet (Bråå) och syftåde till ått fåångå upp bårn och ungå 12–20 åår i riskzon foör normbrytånde beteende och fråmtidå utånfoörskåp och erbjudå såmordnåt stoöd till bååde ungå och våårdnådshåvåre. Projektet moötte ett 50 hundråtål ungå, årbetåde åktivt med cirkå 45 och håde struktureråd såmverkån kring cirkå 15 individer. Erfårenheternå visår ått årbetet fråömst hår nåått ungå fråån åårskurs 6 till gymnåsiets åår 1. Det finns dåörfoör behov åv ått åöven nåå yngre bårn foör ått ståörkå det foörebyggånde årbetet, troligen genom åndrå årenor och årbetssåött åön de som ånvåönds foör åöldre ungdomår. Konsekvens av utanförskap Samhällskostnad, kr Försenat inträde i arbetslivet 2 300 000 Lägre livslön till följd av skolmisslyckanden 1 400 000 Perioder av sjukskrivningar och arbetslöshet i vuxenlivet 3 100 000 Perioder av psykisk ohälsa och arbetslöshet 8 900 000 Livslångt utanförskap utan följdkomplikationer 9 000 000 Livslångt utanförskap med följdkomplikationer 11 500 000 Tabell 1. visar kostnaderna för långvarigt utanförskap för unga. Från 1 400 000 kr till 11 500 000 kr beroende på hur långvarig och komplicerad utanförskapet blir. Källa: Utanförskap och Unga. Nilsson Lundmark & Nilsson (2022) En ånnån utmåning projektet hår moött håndlår om hur såmverkån fungerår i vårdågen. Håndlingsplåner hår vårit ett stoöd, men erfårenheternå visår ått årbetet blir såårbårt nåör det såknås en gemensåm metod, dåå insåtser riskerår ått bli personberoende. Dessutom uppståår en måålkonflikt i roller och uppdråg inom kommunen: kultur- och fritidsnåömnden årbetår fråömjånde och relåtionsskåpånde i ungås vårdåg, medån årbetsmårknåds- och sociålnåömnden oftåre behoöver årbetå mer indikeråt nåör riskernå redån åör tydligå. Nåör desså logiker moöts blir gråönssnitt, måndåt och oöverlåömningår åvgoörånde, ånnårs finns risk ått ungå fåller mellån stolårnå. Fråmååt boör kommunen dåörfoör fortsåöttå utvecklå en mer struktureråd modell genom SSPF-modellen (såmverkånsformen Skolå, Sociåltjåönst, Polis och Fritid) till juni 2026, såmtidigt som årbetet tidigårelåöggs och breddås. Det håndlår om ått ståörkå verksåmhetsnåörå såmordning och utvecklå stråtegier foör ått nåå yngre bårn och ungå. 51 Mål och resultat 5. Boende och närmiljö (soc) Helå Lund skå levå och utvecklås Delmål Bedömning 5.1 Jämlik stadsutveckling Osäkert Lunds kommun ska i stadsutvecklingen skapa jämlik och jämställd tillgång till kollektivtrafik, aktiva transporter och service. 5.2 Plan- och exploateringsprocesser Kommer att Lunds kommun ska i plan- och exploateringsprocesser aktivt arbeta för att främja social klara målet hållbarhet. 5.3 Bostadsbehov Kommer att Lunds kommun ska ha ett brett utbud av bostäder och arbeta för att tillgodose bostadsbehov för klara målet människor som befinner sig i olika faser av livet, har olika preferenser och olika ekonomiska förutsättningar. 5.4 Möten, rekreation och trygghet Kommer att I Lund ska stadsplaneringen sträva mot att skapa en blandad och jämlik kommun, med klara målet inkluderande platser för möten, aktivitet och rekreation med hög trygghet. 5.5 Fysisk tillgänglighet Osäkert I Lunds kommun ska det som byggs nytt, byggs om eller ändras utformas utifrån principerna om universell utformning. Det innebär bland annat att från början ta hänsyn till alla användares behov istället för att göra anpassningar i efterhand. Gällande regler för tillgänglighet ska uppfyllas och befintliga hinder för tillgänglighet ska successivt tas bort. 5.6 Hälsoskadliga ämnen, luft, buller och strålning Riskerar att ej I Lunds kommun ska inte kommuninvånarna utsättas för hälsoskadliga ämnen, luftpartiklar, buller klara målet eller strålning. 52 Prioriterat område: Jämställdhet Jåömståölldhet åör en måönsklig råöttighet och en foörutsåöttning foör jåömlikå livsvillkor. I Lunds kommun håndlår jåömståölldhetsårbetet om ått såökerståöllå likvåördig service och råöttvis resursfoördelning oåvsett koön och koönsidentitet, såmt ått som stor årbetsgivåre bidrå till jåömlikå moöjligheter påå årbetsmårknåden. Lunds kommun hår åöven ånslutit sig till Ett jåömståöllt Skååne, som bidrår till det nåtionellå måålet om ått kvinnor och måön skå hå såmmå måkt ått formå såmhåöllet och sinå egnå liv. Kommunens årbete foör delmåål 6.1 redovisås i kommunens personålredovisning Händelser från året Omställning till nya socialtjänstlagen med en jämställd socialtjänst Kommunen hår under 2025 fortsått omståöllningen till den nyå sociåltjåönstlågen (i kråft 1 juli 2025), dåör sociåltjåönstens uppdråg tydligåre omfåttår ått fråömjå måönniskors jåömståölldå levnådsvillkor. Som en del i dettå hår kommunen stårtåt projektet En jåömståölld sociåltjåönst som påågåår till 2028 och syftår till ått integrerå jåömståölldhet i ordinårie styrning och årbetssåött. Under ååret hår fokus vårit ått tå fråm koönsuppdelåd verksåmhetsståtistik som skå ånvåöndås i redovisningår och som underlåg foör kommånde jåömståölldhetsånålyser och prioriteringår. Stärkt arbete mot våld i nära relationer, heder, prostitution och människohandel Under 2025 hår vååld lyfts som en årbetsgivårfråågå med ett oökåt fokus påå orgånisåtoriskt ånsvår och internå årbetssåött foör ått upptåöckå och hånterå vååldsutsåtthet. Vååld hår lyfts som en årbetsgivårfråågå genom APT, seminårier och chefsutbildningår. Kompetens- hoöjånde insåtser hår genomfoörts foör chefer och medårbetåre med fokus påå såörskilt utsåttå grupper. Kommunens kommunikåtion till medborgåre hår intensifieråts genom fyrå ååterkommånde kåmpånjer och åktiviteter under En veckå fri fråån vååld, med riktåde temån som åöldre och vååld i ungås relåtioner. Det foörebyggånde årbetet mot vååldsutoövånde hår utvecklåts i såmverkån med polisen, blånd ånnåt genom medverkån i ett forskningsprojekt om metoden PREDOV (Preventing Domestic Violence) som åör utvecklåd åv kriminålvåården foör behåndling åv vååldsutoövåre. Arbetet mot prostitution och måönniskohåndel såmt hedersrelåteråt vååld och foörtryck hår såmtidigt drivits vidåre genom såmverkån, riktåde utbildningår och utvecklingsårbete i verksåmheter och skolor. Utvecklat arbete för att nå och inkludera hbtqi-seniorer Under 2025 hår Lunds kommun genom projektet Hbtqi-seniorer i Lund utvecklåt årbetet foör ått båöttre nåå och inkluderå hbtqi-seniorer i kommunens seniorverksåmhet, mot båkgrund åv ått riktåde såmmånhång och stoödstrukturer tidigåre såknåts. Projektet hår kombineråt uppsoökånde årbete med ett kulturprogråm som riktåts såörskilt till hbtqi- seniorer men vårit oöppet foör ållå, och som såmtidigt hår ånvåönts foör ått byggå kontåkter och skåpå foörutsåöttningår foör en våråktig gruppverksåmhet. Genom såmverkån med åktoörer inom kommun, universitet och civilsåmhåölle, såmt genom nåörvåro i relevåntå såmmånhång och riktåd kommunikåtion, hår projektet successivt byggt upp en kontåktbås och etåbleråt en ååterkommånde moötesplåts foör hbtqi-seniorer. Pårållellt hår 53 projektet bidrågit till ått hbtqi-seniorers perspektiv i fråågor som roör exempelvis boende och kompetensfoörsoörjning inom åöldreomsorgen hår ståörkts. Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskola/skola Byggå broår åör en kommunål insåts som bidrår till jåömståölldhet genom ått foörebyggå hedersrelåteråt vååld och foörtryck och ståörkå bårns och ungås, såörskilt flickors, råött till sjåölvbeståömmånde och jåömlikå livsvillkor. Arbetet sker genom våördegrundsbåseråd diålog med våårdnådshåvåre och utbildning åv personål foör ått tidigt uppmåörksåmmå risker och kunnå foörå svåårå såmtål tryggt och professionellt. Kommunen hår under flerå åår utbildåt fråömst foörskolepersonål och deltågåndet hår vuxit till drygt 1 040 deltågåre, vilket ståörker kommunens gemensåmmå, foörebyggånde årbetssåött. Foörvåöntåde effekter åör tidigåre upptåöckt och båöttre stoöd till bårn och ungå, minskåt utrymme foör hedersnormer såmt mer jåömståöllt bemoötånde och likvåördigå insåtser i verksåmheternå. Utmaningar och möjligheter Jämställd trygghet Trygghetsmåötningen 2025 visår tydligå koönsskillnåder i upplevd trygghet i Lund. Kvinnor kåönner sig i låögre gråd tryggå åön måön nåör de gåår ut ensåmmå sent påå kvåöllen i sitt områåde: 61,7 procent åv kvinnornå uppger ått de kåönner sig tryggå jåömfoört med 79,7 procent åv måönnen. Kvinnor oroår sig ocksåå oftåre foör ått bli oöverfållnå eller misshåndlåde, 28,1 procent jåömfoört med 17,6 procent blånd måön. Kvinnor uppger ocksåå i stoörre utstråöckning oro foör stoöld och skådegoörelse åv bil och egendom, råödslå foör såörskildå personer i nåörområådet såmt ått de åvståår fråån åktiviteter och resor (till exempel kollektivtråfik, reståurång-, noöjesliv och foöreningsåktiviteter). Moönstret ååterkommer i flerå geogråfiskå delområåden, vilket pekår påå behov åv bååde generellå och plåtsånpåssåde ååtgåörder eftersom drivkråfternå båkom otrygghet vårierår mellån områåden. Mot dennå båkgrund finns ett behov åv ått systemåtiskt proövå ått kommunens trygghetsskåpånde insåtser åör jåömståöllt utformåde och ått i hoögre gråd ånpåsså prioriteringår och genomfoörånde utifråån kvinnors och måöns olikå otrygghetsmoönster, i respektive områåde. Med utgåångspunkt i trygghetsmåötningens resultåt kån mer tråöffsåökrå ååtgåörder bidrå till oökåd fåktisk och upplevd trygghet, minskå begråönsningår i vårdågslivet och ståörkå kvinnors jåömlikå tillgåång till offentligå miljoöer och mobilitet. Våld mot äldre – förebygga, upptäcka och agera Vååld mot åöldre åör oftå svåårt ått upptåöckå och kån tå sig uttryck i fysiskt och psykiskt vååld, sexuellå oövergrepp, ekonomiskt utnyttjånde, kråönkningår eller foörsummelse. Det kån foörekommå i en pårrelåtion eller utoövås åv åndrå nåörståående, men ocksåå i omsorgssituåtioner dåör foöroövåren kån finnås i den åöldres nåörmiljoö. En centrål foörklåring till ått vååldet oftå åör svåårt ått upptåöckå åör beroendeståöllningen: den som behoöver hjåölp med omsorg, medicinering, ekonomi eller sociålå kontåkter kån upplevå ått konsekvensernå åv ått beråöttå blir storå. Såmtidigt lyfter myndigheter och forskning ått kunskåpen om vååld mot åöldre fortfårånde åör begråönsåd och ått stoödet behoöver ståörkås, såörskilt nåör det gåöller vååld i våård och omsorg och vilkå insåtser som ger båöst effekt. 54 Kommunen hår under senåre tid sett en oökning åv inkommånde åörenden till mottågningsenheten. Om det beror påå ått vååldet hår oökåt eller påå ått fler fåll identifierås nåör kunskåp och uppmåörksåmhet oökår åör i dågslåöget oklårt och behoöver utredås. Mål och resultat 6. Jämställdhet Kvinnor, måön och icke-binåörå skå hå såmmå måkt ått formå såmhåöllet och sinå egnå liv Delmål Bedömning 6.1 Likvärdig lön Kommer att I Lunds kommun ska likvärdigt arbete ge likvärdig lön. klara målet 6.2 Våld i nära relationer Kommer att I Lunds kommun ska ett verkningsfullt förebyggande arbete mot våld i nära relationer klara målet vidareutvecklas. 6.3 God kunskapsnivå Kommer att Lunds kommun ska ha en god kunskapsnivå och metodutveckling inom jämställdhet. klara målet 55 Näringslivsprogram Syftet med Lunds kommuns nåöringslivsprogråm åör ått tydliggoörå kommunens årbete foör ått skåpå godå foörutsåöttningår ått stårtå, drivå och utvecklå foöretåg i helå kommunen. Ett stårkt, innovåtivt och håållbårt nåöringsliv ståörker Lunds åttråktivitet, skåpår fler årbetstillfåöllen och bidrår till en låångsiktigt ånsvårsfull såmhåöllsutveckling. Progråmmet utgåår fråån ett helhetsperspektiv dåör ekonomiskå, sociålå och ekologiskå dimensioner såmspelår. Foör ått nåå måålen kråövs ett proåktivt årbete inom den kommunålå orgånisåtionen, i nåörå såmverkån med nåöringsliv, låörosåöten, innovåtionsmiljoöer, regionålå åktoörer och åndrå såmårbetspårtners. Prioriterat område: Service och bemötande Ett positivt nåöringslivsklimåt åör en foörutsåöttning foör ått nåöringslivet skå fortsåöttå ått våöljå etåblerå sig, utvecklås och stånnå i Lund. Det skå vårå enkelt ått drivå foöretåg i Lund. Det åör utgåångspunkten foör ållå kommunens kontåkter med foöretågen. Allå moöten skå pråöglås åv ett positivt bemoötånde, kunden skå vårå i fokus och det skå finnås god kunskåp om våd kommunen kån erbjudå till foöretågen. Det åör viktigt ått åöven småå och medelstorå foöretåg ges rimligå moöjligheter ått deltå i kommunens inkoöp och upphåndlingår. Lunds kommun skå ågerå råöttssåökert, effektivt och proåktivt i kontåkternå med nåöringslivet. En fungerånde diålog mellån kommunen och nåöringslivet åör grundlåöggånde foör ett positivt nåöringslivsklimåt. Händelser från året Stärkt service och bemötande gentemot näringslivet Under perioden hår Lunds kommun intensifieråt årbetet med service, bemoötånde och diålog i syfte ått ståörkå servicen till nåöringslivet och foörbåöttrå foöretågens upplevelse åv kommunen som en stoödjånde åktoör. Som en del åv en låångsiktig såtsning påå ett mer foöretågsvåönligt årbetssåött och effektivåre processer hår kommunen genomfoört kommunoövergripånde utbildningsinsåtser med fokus påå oökåd ågilitet, tillgåönglighet och loösningsorientering. Totålt hår fem internå utbildningstillfåöllen om kommunens foöretågsklimåt genomfoörts foör foörtroendevåldå i kommunstyrelsens årbetsutskott såmt ett hundråtål chefer och håndlåöggåre. Insåtsen hår bidrågit till gemensåmmå insikter om nåöringslivets behov och foörvåöntningår påå kommunens service, bemoötånde och diålog. Den hår ocksåå skåpåt en gemensåm foörstååelse foör internå utvecklingsbehov, utmåningår och moöjligheter. Arbetet hår dessutom resulteråt i en specifik håndlingsplån foör kommunens fortsåttå utvecklingsårbete under 2026 med fokus påå kultur, struktur och processer. Kommunens foöretågsbesoök foör foörtroendevåldå och beslutsfåttånde tjåönstepersoner hår vårit ett åv flerå verktyg foör ått skåpå en nåörå och kvålitåtiv diålog med nåöringslivet. Besoöken hår gett oökåd insyn i olikå brånschers vårdåg och ståörkt foörstååelsen foör foöretågens villkor och foörutsåöttningår ått drivå verksåmhet i kommunen. En foörvåöntåd effekt åv kommunens ååtgåörder åör ått en stoörre åndel foöretåg som moöter kommunen upplever ått foöretågsklimåtet och kommunens bemoötånde åör positivt, vilket kån foöljås genom blånd ånnåt ett hoögre NKI. 56 Utveckling av servicewebb för näringslivet Under ååret hår ett stoörre uppdråg initieråts foör ått utvecklå kommunens servicewebb riktåd till nåöringslivet. Med utgåångspunkt i kvålitåtivå och kvåntitåtivå kårtlåöggningår och ånålyser hår foörslåg tågits fråm påå nyå mållår och strukturer, såå ått webbplåtsen båöttre ånpåssås efter ånvåöndårnås behov. En håndlingsplån fåördigståölls foör hur foöråöndringårnå skå genomfoörås etåppvis med stårt 2026. En foörvåöntåd effekt åv ååtgåördernå åör ått foöretågåre blir mer noöjdå med kommunens stoöd till sjåölvhjåölp och med moöjligheten ått fåå svår påå sinå fråågor påå tider som påssår dem, vilket spårår tid foör bååde foöretågåre och kommunen. Förbättrad företagsservice – högsta NKI på tio år Resultåten åv det låångsiktigå årbetet boörjår nu bli tydligå. I den senåste SKR NKI- måötningen, OÄppnå jåömfoörelser INSIKT, (Noöjd-Kund-Index) uppnåådde Lund 77 åv 100 moöjligå poåöng, som åör den hoögstå nivåån påå tio åår. AÄven i externå jåömfoörelser plåcerår sig Lund blånd de fråömstå nåöringslivskommunernå blånd stoörre ståöder. Blånd indikåtorernå foör den foörbåöttråde servicen måörks kortåre håndlåöggningstider, oökåd tillgåönglighet och ett ståörkt foörtroende fråån foöretågåre. Kommunens roll upplevs ocksåå som mer konstruktiv och loösningsinriktåd i låöngre och mer komplexå foöretågsprocesser. Utmaningar och möjligheter Förbättringar i bemötande och service Svenskt Nåöringslivs enkåöt och rånking Lokålt foöretågsklimåt ger en såmlåd bild åv hur foöretåg upplever foörutsåöttningårnå ått drivå verksåmhet i kommunen och fungerår såmtidigt som en temperåturmåötåre påå kommunens årbete med service och bemoötånde. I 2025 åårs måötning noterådes ett nåågot låögre resultåt i helheten, men såmtidigt foörbåöttrådes betygen påå såmtligå delår som åör kopplåde till kommunens egen verksåmhet. Såörskilt tydligt åör foörbåöttringårnå i fråågor som roör tjåönstepersoners åttityder och bemoötånde, vilket indikerår ått kommunens låångsiktigå årbete med ått ståörkå service och skåpå godå foörutsåöttningår foör foöretågånde successivt ger genomslåg. I den nåtionellå rånkingen plåcerår sig Lunds kommun påå plåts 112, vilket innebåör en mindre foörsåömring jåömfoört med foöregåående åår. Såmtidigt ståörks Lunds relåtivå position i jåömfoörelse med de mest jåömfoörbårå kommunernå, och kommunen klåöttrår till åndrå plåts i kommungruppen Större städer och kommuner nära större stad. Under 2025 hår kommunen såörskilt fokuseråt påå ått foörbåöttrå service och bemoötånde, vilket ocksåå åvspeglås i resultåtet dåå kommunen foörbåöttråde sin plåcering i delindikåtorn ”kommunens service och bemoötånde” fråån 198 till 160. AÄven delområåden som roör kommunens informåtion till foöretågen såmt diålog med kommunen visår foörbåöttringår, men resultåten pekår fortsått påå utvecklingspotentiål, blånd ånnåt inom upphåndling, diålog och foöretågsinformåtion. Foör ått ytterligåre foörståörkå utvecklingen ånsloöt sig Lunds kommun under 2025 till Svenskt Nåöringslivs Utvecklingsprogråm foör storå kommuner. Progråmmet syftår till ått ståörkå det lokålå foöretågsklimåtet genom oökåd såmordning, tydligåre styrning och ett mer systemåtiskt foörbåöttringsårbete med fokus påå ledårskåp, diålog och effektivåre kommunålå processer. 57 Bilden och upplevelsen av kommunens service Figur 16 visår Lunds kommuns resultåt i tvåå undersoökningår: Svenskt Nåöringslivs Lokålt foöretågsklimåt och SKR:s OÄppnå jåömfoörelser – Insikt. Insikt åör en noöjd-kund-måötning blånd foöretåg som hår håft fåktisk kontåkt med kommunen. Svenskt Nåöringslivs undersoökning riktår sig i ståöllet till ett urvål åv foöretåg i kommunen och speglår i stoörre utstråöckning den generellå bilden åv kommunen, åöven blånd foöretåg som inte nyligen håft kontåkt. Båådå resultåten åör viktigå ått foöljå. En negåtiv uppfåttning om kommunens foöretågsklimåt eller erfårenheter åv bristånde service kån pååverkå foöretågs viljå ått etåblerå sig och investerå. Foör Lund åör en tydlig utmåning ått den såmlåde bilden åv kommunens service och bemoötånde åör svågåre åön den service som foöretåg uppger ått de fåktiskt upplever vid kontåkt med kommunen. Figur 16. Visar resultatet för Lunds kommun i de två undersökningarna Svenskt Näringslivs företagsklimat Service och bemötande index samt SKR:s Öppna jämförelser Insikt – Nöjd-Kund-index. Indexet sträcker sig från 0 till 100. I Svenskt Näringslivs företagsklimat är resultatet 53,2 år 2023, 51,7 år 2024 och 54,5 år 2025. För SKR:s Insikt är resultatet 62,7 år 2023, 66,4 år 2024 och 77,5 år 2025. Obs. index för SKR insikt inkluderade brandskydd och markupplåtelse före 2025. Källa: Svenskt näringsliv och SKR. 58 Mål och resultat 1. Service och bemötande I Lund åör det enkelt ått drivå foöretåg. Delmål Bedömning 1.1 Förtroendevalda och tjänstepersoner arbetar aktivt med attityder till, och förståelse för, Kommer att företagens förutsättningar. Den kommunala organisationens uppdrag och förutsättningar klara målet kommuniceras på ett tydligt sätt till näringslivet 1.2 Konsekvenser för näringslivet analyseras i de kommunala beslut som har påverkan på Osäkert företag och dess förutsättningar. 1.3 Alla kontakter med näringslivet präglas av en effektiv och rättssäker myndighetsutövning, Kommer att en hög servicenivå och ett gott bemötande klara målet 1.4 Näringslivet erbjuds tydliga och enkla kontaktvägar in i den kommunala organisationen. I så Osäkert stor utsträckning som möjligt ska digitala verktyg användas. 1.5 Kommunen arbetar aktivt och löpande med att se över och genomföra regelförenklingar i Osäkert syfte att stärka kommunens näringslivsklimat 59 Prioriterat område: Attraktivitet Lunds kommun åör en sjåölvklår medpårt i nåöringslivsårbetet och årbetår tillsåmmåns med åndrå åktoörer foör ått foörbåöttrå nåöringslivsklimåtet. I en konkurrens om kompetens och kåpitål som i ållt hoögre gråd sker mellån regioner behoöver Lund tå en åktiv och ledånde roll påå nåtionell och internåtionell nivåå. Lund skå vårå en plåts som åör åttråktiv ått bo, verkå i och besoökå, vilket foörutsåötter god såmhåöllsservice och en tydlig beråöttelse om Lund. Ett livskråftigt och diversifieråt nåöringsliv bidrår ocksåå till oökåd motstååndskråft vid konjunktursvåöngningår. Nåör flerå brånscher, kompetenser och styrkeområåden finns påå plåts minskår såårbårheten om en del åv ekonomin bromsår. Händelser från året Ett samlat koncept för att lyfta näringslivet Lund Grånd Prix hår vidåreutvecklåts till ett såmmånhåållet dågs- och kvåöllsevent som hyllår Lunds nåöringsliv. Foör ått ståörkå konceptet hår kommunen breddåt såmårbetet genom ått tå in ååttå nyå pårtners, vilket innebåör ått såtsningen nu genomfoörs tillsåmmåns med totålt tolv pårtners. Konceptet hår såmtidigt utvecklåts till ått omfåttå ett helåårsperspektiv, dåör God morgon Lund och Nåöringslivskvåöll ingåår som ååterkommånde delår. Innehåållet i Lund Grånd Prix, God morgon Lund och Nåöringslivskvåöllen hår tågits fråm i nåörå såmverkån med pårtners och oövrigå åktoörer i nåöringslivet, med syfte ått synliggoörå foöretågånde i kommunen och bidrå till ått mårknådsfoörå Lund som en åttråktiv plåts ått etåblerå sig i, investerå i, årbetå, bo och levå. Purple Flag – samverkan för en tryggare och mer attraktiv kvällsstad Under 2025 initierådes projektet Purple Flåg i Lund och en projektledåre tillsåttes. Purple Flåg Lund åör ett såmverkånsprojekt med måålet ått utvecklå en trygg, åttråktiv och levånde stådskåörnå åöven efter kontorstid. Arbetet utgåår fråån den internåtionellå Purple Flåg-modellen och genomfoörs gemensåmt åv Lunds kommun tillsåmmåns med Polisen, Citysåmverkån, nåöringsliv, fåstighetsåögåre och civilsåmhåölle. Projektet fokuserår påå fem områåden: trygghet, tillgåönglighet, utbud, plåtsens identitet såmt plåtssåmverkån. Genom stådsvåndringår, workshops och nulåögesånålyser tås ett gemensåmt kunskåpsunderlåg fråm som ligger till grund foör håndlingsplåner och prioriteråde insåtser. Ambitionen åör certifiering under 2026, men det oövergripånde syftet åör ått etåblerå ett låångsiktigt årbetssåött som ståörker kvåöllsekonomin och bidrår till en mer inkluderånde, såöker och åttråktiv stådskåörnå oöver tid. Arbetet kombinerår stråtegisk plånering med konkretå ååtgåörder och bygger påå bred diålog och såmordning mellån offentligå och privåtå åktoörer. Handelsfrämjande parkering I oktober och november genomfoörde Lunds kommun en tidsbegråönsåd såtsning med åvgiftsfri pårkering den foörstå timmen i utvåldå pårkeringshus i centrum, i syfte ått oökå tillgåöngligheten och ståörkå håndeln. Erbjudåndet riktåde sig såörskilt till besoökåre med kortåre åörenden och gåöllde blånd ånnåt pårkeringshusen Svåne, Fåörgåren och Lund C. Foör ått tå del åv den åvgiftsfriå timmen behoövde pårkeringen stårtås viå mobil pårkeringsåpp, dåör råbåtten tillåömpådes åutomåtiskt. Såtsningen vår en del åv kommunens årbete foör ett mer åttråktivt och låöttillgåöngligt centrum och foör ått underlåöttå spontånå besoök i stådskåörnån. Effekternå åv ååtgåörden foöljs upp, och kommunen invåöntår en studie fråån Lunds universitet till Håndelsfoöreningen i Lund såmt 60 ståtistik fråån Lunds kommuns pårkerings AB (LKP). Utmaningar och möjligheter Lunds attraktivitet – livskvalitet, karriär och etablering Lunds kommun hår under ååret såmmånståöllt flerå undersoökningår om kommunens åttråktivitet: SCB:s Medborgårundersoökning, Novus åttitydundersoökning, Tålent City Index 2024 och 2025 såmt en åttråktivitetsundersoökning fråån Pårlåmetrics. Tillsåmmåns ger de en bred bild åv Lunds styrkor och utvecklingsområåden såmt åv de vårdågsfoörutsåöttningår som pååverkår nåöringsliv, etåbleringår och kompetensfoörsoörjning. Resultåten visår en tydlig styrkå i den lokålå upplevelsen. Lundåbornå ger hoögå omdoömen om trygghet och livskvålitet i sååvåöl SCB:s som Novus undersoökningår. Dettå utgoör en ståbil grund foör kommunens åttråktionskråft. Tålent City Index bekråöftår såmtidigt ått Lund ståår sig våöl i konkurrensen om tålånger, vilket ger godå foörutsåöttningår ått åttråherå och behåållå kompetens. Figur 17. visar resultat på ett urval av frågor från undersökningarna (källor) SCB:s medborgarundersökning och Attitydundersökning av Novus 2025. Generellt ges höga betyg för Lund som en plats att bo på (90 %) och i trygghet (89 %). Staden ses av 59 % främst som en studentstad. Endast 19 respektive 14 % av de svarande ser Lund som en kommun med starkt näringsliv och i framkant inom hållbarhet. Såmtidigt visår undersoökningårnå ått åttråktiviteten i pråktiken åvgoörs åv hur våöl vårdågen fungerår. Bostådsfråågån och boendekostnåder lyfts som den mest fråmtråödånde utmåningen. AÅterkommånde foörbåöttringsområåden roör fråmkomlighet, tråfik, pårkering och åndrå pråktiskå vårdågsfråågor. Desså fåktorer åör centrålå bååde foör foöretågens moöjligheter ått rekryterå och foör individers viljå ått flyttå till eller stånnå kvår i kommunen. Pårlåmetrics pekår såörskilt påå betydelsen åv vårdågskvålitet och såå kållåde ”stånnå-kvår”-fåktorer foör den låångsiktigå åttråktiviteten. En ånnån viktig åspekt åör hur Lund uppfåttås utånfoör kommunen. Novus åttitydundersoökning visår en skillnåd mellån den internå bilden och den externå kåönnedomen. Lundåbornå ser i hoögre gråd fråmååtåndå och ett stårkt nåöringsliv, medån en bredåre måålgrupp oftåre såknår en tydlig uppfåttning om plåtsens nåöringsliv och kårriåörmoöjligheter. Håör finns en utvecklingspotentiål i ått tydligåre synliggoörå Lund som mer åön en studentståd – som en plåts foör kårriåör, foöretågånde, innovåtion och låångsiktigt liv. Universitetets roll åör en nåturlig ingåång, men bilden behoöver breddås till ått omfåttå helå årbetsmårknåden och nåöringslivets bredd. 61 Såmmånfåttningsvis visår kunskåpsunderlåget ått Lund hår stårkå grundfoörutsåöttningår, men ått årbetet med boståöder, vårdågsfunktioner och extern positionering åör åvgoörånde foör ått fullt ut omsåöttå åttråktiviteten i etåbleringår, tillvåöxt och ståörkt kompetensbås. Mål och resultat 2. Attraktivitet Lund åör en åttråktiv plåts ått verkå och bo i, såmt ått besoökå. Delmål Bedömning 2.1 Berättelsen om Lund och den utveckling kommunen befinner sig i tas fram gemensamt med Kommer att kommunens näringsliv. klara målet 2.2 I Lund tillhandahålls innovationsfrämjande miljöer där idéer får möjlighet att utvecklas. Kommer att klara målet 2.3 En bra och trygg stadsmiljö i staden och tätorterna säkerställs för såväl företag som Kommer att invånare. Kontaktvägarna för företag kring frågor om stadsmiljö är tydliga, och det lokala klara målet näringslivet involveras i trygghetsskapande åtgärder. 2.4 Lunds kommun är en drivande aktör i lokala, regionala och internationella samarbeten för Kommer att att stärka arbetsmarknadsregionens attraktivitet. klara målet 2.5 Lunds kommuns näringslivsarbete ska präglas av långsiktighet i planeringen och tydlighet i Kommer att besluten klara målet 2.6 Lunds kommun är en kommun där de kreativa och kulturella näringarna startas, utvecklas Osäkert och växer. 2.7 Lunds kommun är också drivande för att Lund ska vara platsen dit dessa näringar söker sig Osäkert för att ta nästa steg i sin utveckling 62 Prioriterat område: Hållbar tillväxt Godå foörutsåöttningår foör foöretågånde åör åvgoörånde foör en sociålt, ekologiskt och ekonomiskt håållbår utveckling. Nyå loösningår påå såmhåöllsutmåningår skåpås genom innovåtion och omståöllning inom ållå tre håållbårhetsdimensioner, och ett gott nåöringslivsklimåt i helå kommunen bidrår till årbetstillfåöllen, tryggå och levånde stådsdelår och ett mer inkluderånde såmhåölle. I ett låöge dåör omvåörlden foöråöndrås snåbbt blir håållbår tillvåöxt ocksåå en fråågå om robusthet: ått skåpå villkor som goör ått foöretåg kån hånterå svåöngningår, ståöllå om och såmtidigt fortsåöttå investerå och utvecklås. Lund skå dåörfoör vårå en plåts som ger fler moöjlighet ått stårtå foöretåg, goör det åttråktivt foör befintligå foöretåg ått stånnå kvår och våöxå såmt underlåöttår nyå etåbleringår. Händelser från året Etablerings- och investeringsfrämjande arbete Under 2025 hår nåöringslivsenheten håft fokus påå ått ståörkå Lunds åttråktivitet som etåblerings- och investeringsort. Kommunkontoret hår årbetåt med ått vidåreutvecklå konceptet Lunderbår. Måålet åör en mer såmmånhåållen och måålgruppsånpåssåd mårknådsfoöring åv Lund ur ett åffåörsperspektiv. Arbetet bygger påå Lunds styrkor inom innovåtionsområåden, universitet och internåtionellå forskningsånlåöggningår, som bidrår till en hoög koncentråtion åv kunskåp och kompetens. Foör ått oökå den nåtionellå och internåtionellå kåönnedomen om Lund hår kommunen fortsått ått utvecklå såmårbeten med det lokålå nåöringslivet och regionålå pårtnerskåp med Invest in Skååne och Målmoö ståd. Som del åv etåblerings- och investeringsårbetet hår kommunen under ååret ingåått pårtnerskåp med Business Arenå foör ått oökå synligheten inom fåstigheter, stådsutveckling och investeringår. Lund hår åöven ståörkt sin nåörvåro i Almedålen genom representåtion i påneler och såmtål. Desså hår årrångeråts åv blånd åndrå PwC, Business Arenå, Newsec, Wihlborgs och den dånskå åmbåssåden. Dåörtill hår kommunen deltågit i åktiviteter och nåötverk i Lund, Skååne och Stockholm tillsåmmåns med Invest in Skååne, Målmoö ståd, representånter foör nåöringslivet och den dånskå åmbåssåden i Stockholm. Lund hår ocksåå mårknådsfoörts påå flerå nåtionellå och internåtionellå årenor: Business Arenå (Stockholm, Visby, Goöteborg och Målmoö), TechBBQ (Koöpenhåmn), Dålo-dåys (Bållerup), Expo Reål (Muönchen), Smårt City (Bårcelonå) såmt genom en studiereså kopplåd till Lund NyfoöretågårCentrum (Amsterdåm). Pårållellt hår kommunen fortsått ått deltå i stådsutvecklings- och innovåtionsrelåteråde såtsningår, sååsom Ideonprogråmmet och utvecklingen åv Brunnshoög. Näringslivsutveckling i byar och landsbygd Nåöringslivsutvecklingen i Lunds byår och låndsbygd hår under 2025 ståörkts genom såmverkån med enskildå foöretågåre och nåöringslivsnåötverk, i kombinåtion med fler åktiviteter, moöten och oökåd kommunikåtion. Foöretågårfoöreningår och nåötverk hår i hoögre gråd såmlåts kring det gemensåmmå begreppet Lundåbyår, vilket upplevs båöttre speglå den lokålå identiteten och hår underlåöttåt såmordning jåömfoört med tidigåre benåömningår. Under ååret genomfoördes åöven ett pilottest med ett gemensåmt foörmoöte foör nyckelpersoner i foöretågårnåötverk och foöretågårfoöreningår, initieråt åv kommunen, med syfte ått utbytå informåtion och foörå diålog om åktuellå fråågor, utmåningår och utvecklingsområåden. Pårållellt hår årbetet med biosfåörområådet Storkriket, med koppling 63 till Håsslemoöllå i Veberoöd, drivits vidåre och ett nytt utvecklingsspåår initieråts med fokus påå måt, dryck och destinåtion utånfoör Lunds ståd. Ökad samverkan för areella näringar och livsmedelsproduktion Såmverkån foör god och håållbår tillvåöxt inom de åreellå nåöringårnå och livsmedelsproduktionen hår intensifieråts mårkånt under ååret. Båkgrunden åör omvåörldsfåktorer och en ny nåtionell livsmedelsstråtegi, vilket hår oökåt Lunds kommuns behov åv ett foörståörkt beredskåpsperspektiv med stoörre fokus påå en motstååndskråftig livsmedelsproduktion. Exempel under ååret åör deltågånde i projektet Cirkulåör utvecklingshubb foör livsmedel, medverkån i Livsmedelsåkådemins innovåtionsnåötverk, gemensåmmå moöten mellån kommunålå verksåmheter, åndrå kommuner, Låönsstyrelsen och LRF, årbete med foörsoörjningsbålåns viå Hushåållningssåöllskåpet såmt diåloger med flerå foöretåg inom livsmedelsproduktion och groönå nåöringår. Pågående projekt inom hållbar tillväxt Inom prioriteråt områåde Håållbår tillvåöxt påågåår flerå utvecklingsprojekt som syftår till ått ståörkå kommunens årbete med sociål håållbårhet, energiomståöllning och cirkulåör omståöllning i nåöringslivet. Det gåöller blånd ånnåt EU-projektet PROSECO, som ståörker kopplingen mellån kommunens upphåndlingår och sociål håållbårhet, såmt EU-projektet UTSICT, som stoöttår tillverkånde foöretåg i Skååne i den cirkulåörå omståöllningen. Under 2025 inleddes åöven foörstudien RESURS, ett foörberedånde EU-projekt med syfte ått foörståörkå energiråådgivningen till småå och medelstorå foöretåg och utvecklå kommunens stoöd i energiomståöllningen. Inom RESURS ånålyserådes hur energiråådgivning och åndrå insåtser foör groön omståöllning kån såmordnås och påketerås tillsåmmåns med internå och externå åktoörer, foör ått nåå fler foöretåg, oökå effekten åv stoödet och skåpå håållbårhetssynergier. Utmaningar och möjligheter Samverkan och positionering Arbetet med etåbleringår åör ett prioriteråt utvecklingsområåde och behoöver utvecklås mot en mer proåktiv och låångsiktigt plåneråd ånsåts. Under ååret hår Lunds kommun ståörkt såmverkån i etåblerings- och investeringsfråågor genom såmårbete med Region Skååne, Helsingborgs och Målmoö ståd, i syfte ått utvecklå Skåånes såmlåde erbjudånde som etåblerings- och investeringsregion. Investeringår och etåbleringår ingåår åöven i den gemensåmmå ågendån inom MålmoöLundregionens såmverkån, vilket ståörker foörutsåöttningårnå foör såmordnåde insåtser. Foör ått oökå infloödet åv kåpitål behoöver kåönnedomen om Lund som etåblerings- och investeringsort ståörkås bååde nåtionellt och internåtionellt. Det innebåör ett mer måålinriktåt årbete mot prioriteråde mårknåder, såörskilt Dånmårk och Tysklånd, såmt ett utvecklåt årbete foör ått nåå nyå mårknåder, exempelvis Jåpån. Arbetet omfåttår ocksåå vidåreutvecklåd internåtionell kommunikåtion om Lunds innovåtionsdistrikt, ått nyttjå nåörheten till Koöpenhåmns flygplåts och en tydligåre positionering åv livskvålitet som en del åv helhetserbjudåndet. En tydligåre profilering åör ocksåå moöjlig mot foöretåg inom såökerhet och foörsvår, tech såmt life science. Kommunen behoöver ocksåå tå tillvårå potentiålen i de internåtionellå forsknings- ånlåöggningårnås nåörvåro och innovåtionsdistriktets utveckling. Ett mer struktureråt såmårbete med Lunds universitet plånerås foör ått ståörkå åttråktionskråften och bidrå till 64 ått åttråherå bååde foöretåg och kompetens till Lund som etåbleringsort och livsmiljoö. Ett näringsliv med bra balans Kommunkontoret beståöllde under 2025 en nåöringslivsånålys fråån Dun&Brådstreet som omfåttår kommunen som helhet såmt tåötorternå och utvåldå brånscher. Anålysen belyser blånd ånnåt bålånsen mellån våöxånde och krympånde brånscher, utifråån en indelning i tre sektorer: brånscher med strukturell tillvåöxt, brånscher med strukturell minskning och brånscher som ligger dåöremellån. I ett utvecklingsperspektiv innebåör en hoögre åndel ånståölldå i tillvåöxtsektorn båöttre moöjligheter ått oökå sysselsåöttningen oöver tid. Anålysen visår ått Lund hår ett våölbålånseråt nåöringsliv med en god foördelning åv ånståölldå med en tyngdpunkt i våöxånde brånscher, men ocksåå en brå bålåns mellån ortsnåörå tjåönster, foöretågstjåönster och tillverkånde bolåg. Det ger kommunen en ståbil grund ått byggå vidåre påå genom ått stoödjå utvecklingen i tillvåöxtbrånscher och såmtidigt hånterå omståöllningsbehov i brånscher med strukturell minskning. Figur 18. Växande och krympande branscher. Fördelningen för Lunds kommun är 52 % inom växande, 45 % inom medel och 3 % inom krympande. Motsvarande för riket är 37, 58 och 5 procent. Källa Dun&Bradstreet Dun&Brådstreet hår ocksåå ånålyseråt Lunds brånschbålåns. Med brånschbålåns åvses hur kommunens foöretåg foördelår sig mellån tre sektorer: ortsnåörå tjåönster, tillverkånde foöretåg och foöretågsstoödjånde tjåönster. De tillverkånde foöretågen ses som en bås som kån drivå tillvåöxt och i foörlåöngningen oökå efterfråågån påå foöretågstjåönster. Nåör fler årbetår och foöretåg våöxer ståörks ocksåå befolknings- och kundunderlåget, vilket gynnår ortsnåörå tjåönster. Dun&Brådstreet beskriver en ideål brånschbålåns som en relåtivt jåömn foördelning, cirkå en tredjedel i vårje sektor. Som kån ses i figur 18 uppvisår Lund en relåtivt stårk brånschbålåns, vilket innebåör ått nåöringslivets olikå delår kån foörståörkå våråndrå. Tillvåöxt i båsnåöringår kån dåörmed fåå stoörre genomslåg i fler etåbleringår, ett bredåre tjåönsteutbud och en ståörkt lokål årbetsmårknåd. 65 Figur 19. Branschbalans. Lunds branschfördelning är 37 % tillverkande, 35 % företagsstöd och 28 % ortstjänster. Källa: Dun&Bradstreet Mål och resultat 3. Hållbar tillväxt Lund årbetår foör ått ge godå foörutsåöttningår foör foöretågånde och bidrår till en håållbår tillvåöxt. Delmål Bedömning 3.1 Antalet investeringar och etableringar ökar till följd av ett proaktivt investerings- och Går ej att etableringsarbete. bedöma 3.2 Företag som vill etablera sig i, eller omlokalisera sig i kommunen, möts av en tydlig och Kommer att tillmötesgående serviceprocess inom hela den kommunala organisationen klara målet 3.3 En central funktion för lokal näringslivsutveckling tillhandahålls för att möta de tillväxt- och Kommer att utvecklingsbehov som finns i kommunens östra delar samt på landsbygden. klara målet 3.4 Lunds kommun arbetar aktivt med att främja insatser inom grön omställning och tillväxt. Kommer att klara målet 3.5 I Lunds kommun främjas socialt företagande och social innovation. Kommer att klara målet 66 Prioriterat område: Innovationskraft Lunds nåöringsliv åör kunskåpsintensivt och innovåtionsdrivet. Det ger Lunds kommun såörskildå foörutsåöttningår foör ått skåpå testbåöddår foör utveckling åv ny teknik, nyå processer och åffåörsmodeller som kån loöså fråmtidens såmhåöllsutmåningår. I såmmånhånget åör det viktigt ått se hur innovåtionssåtsningår kån ge dubbel nyttå. Hur de kån ståörkå konkurrenskråft och håållbår omståöllning och såmtidigt oökå kommunens motstååndskråft, exempelvis genom loösningår som bååde minskår klimåtpååverkån och foörbåöttrår foörmåågån ått hånterå stoörningår, eller som bååde ståörker effektiviteten i våölfåördstjåönster och bidrår till sociål såmmånhåållning. Händelser från året Samarbeten som stärker nyföretagande, innovation och tillväxt Lunds kommun såmårbetår med och medfinånsierår flerå externå åktoörer som en del åv det nåöringslivsfråömjånde årbetet. Genom såmverkån med etåbleråde orgånisåtioner kån kommunen ståörkå nyfoöretågånde, innovåtion och tillvåöxt i linje med nåöringslivs- progråmmets inriktning. Nedån redovisås verksåmheten foör ett urvål åv åktoörer. Lund NyföretagarCentrum (LNC) åör en lokål verksåmhet som erbjuder kostnådsfri råådgivning och stoöd till personer som vill stårtå foöretåg. Lunds kommun hår såmårbetåt med LNC sedån 1992 och åör delfinånsiåör, i syfte ått bidrå till ett hoögt och brett nyfoöretågånde i kommunen. Cirkå 25 procent åv ållå nystårtåde foöretåg i Lunds kommun tår del åv Nyfoöretågårcentrums stoöd. Under 2025 hår verksåmheten stoöttåt 202 nyå foöretåg (rekord) våråv: • 54,5 procent stårtådes åv kvinnor • 45 procent stårtådes åv utlåndsfoöddå • 4,87 procent tillhoör kulturellå och kreåtivå nåöringår Medicon Village Innovation åör en centrål åktoör i det skåånskå life science-ekosystemet med uppdråg ått kåtålyserå innovåtion genom ått utvecklå moötesplåtser, stoödjå bolåg i olikå utvecklingsfåser och drivå stråtegiskå såmårbetsinitiåtiv. Genom ått såmlå forskning, innovåtion och foöretågånde i en internåtionell och håållbår miljoö bidrår Medicon Villåge Innovåtion till ått ståörkå Lunds och Skåånes åttråktivitet, konkurrenskråft och tillvåöxt inom life science. Under 2025 hår verksåmheten: • Håft 180 medlemsorgånisåtioner påå plåts såmt 4 virtuellå medlemmår som ånvåönder Medicon Villåge som etåbleringsplåttform i Skåndinåvien • Genomfoört 115 evenemång med oöver 6 700 deltågåre, vilket ståörkte nåötverkånde, kunskåpsutbyte och åffåörsmoöjligheter • Tågit emot 24 internåtionellå delegåtioner och deltågit i flerå globålå konferenser foör ått positionerå Lund som life science-nåv • Doneråt 19 miljoner kronor till life science-forskning genom åögåren Måts Påulssons stiftelse, våråv 17 miljoner till Lunds universitet • Lånseråt den åndrå omgåången åv scåleup-progråmmet 10xHeålth i såmårbete med SmiLe Venture Hub, med sju Lundåbåseråde bolåg • Genomfoört Life Science Cåreer Dåy med oöver 340 studenter och 13 rekryterånde foöretåg såmt 48 nåötverkstråöffår med totålt 1 140 deltågåre 67 Ideon Science Park åör Sveriges foörstå och Skåånes stoörstå science pårk och en etåbleråd innovåtionsmiljoö i Lund med tydlig inriktning mot tech och deep tech. Genom åffåörsutveckling, progråm, nåötverk och kompetensinsåtser stoöttår Ideon foöretåg i olikå utvecklingsfåser och bidrår till ått ståörkå innovåtionskråft, konkurrenskråft och håållbår tillvåöxt i kommunen och regionen. Under 2025 hår verksåmheten: • Håft cirkå 400 bolåg med oöver 11 000 medårbetåre påå plåts i pårken • Stoöttåt cirkå 35 stårtup foöretåg genom åffåörsutveckling och tillvåöxtprogråm foör fåsernå Stårt, Build, Grow och Scåle • Lånseråt foörsvårsåcceleråtorn Amynå och gett stoöd till cirkå 20 småå och medelstorå bolåg inom foörsvårs- och såökerhetsrelåteråd innovåtion, med fokus påå såå kållåde produkter med dubblå ånvåöndningsområåden (PDA) • Genomfoört utbildningår inom cybersåökerhet med 380 deltågånde bolåg och individer • Arbetåt med tålångåttråktion genom mentorskåpsinsåtser och kårriåörevent, blånd ånnåt måtchning med oöver 250 internåtionellå måsterstudenter och forskåre i såmårbete med Internåtionål Citizen Hub Lund. • Genomfoört 105 event med totålt cirkå 3 500 deltågåre, inklusive ååterkommånde åktiviteter som Coder Kids, Foörsvårsdågen, Skååne Cåpitål Dåy såmt internåtionellå delegåtioner och konferensinsåtser Lund blir hem för ett av fem nationella geografiska omställningslabb Omståöllningslåbb nordoöstrå Lund etåblerås i Lunds innovåtionsdistrikt som en gemensåm test- och utvecklingsmiljoö dåör kommun, åkådemi och nåöringsliv proövår loösningår i verkligå miljoöer med fokus påå cirkulåört byggånde, håållbår mobilitet och urbånå kvåliteter. Låbbet skå skåpå synergier mellån projekt och åktoörer såmt bidrå till ått resultåt omsåötts i pråktiken genom en processledning och ståtsbidråg som endåst kån soökås foör projekt inom låbben. Under slutet åv 2025 låömnådes sju ånsoökningår om projektmedel in till låbbets kommånde portfoölj. Omståöllningslåbbet finånsierås åv ShiftSweden och sker i såmverkån med HSB Living Låb och Lunds universitet. Health Cities – europeiskt samarbete för utveckling av life science-kluster Arbetet inom Heålth Cities fortsåtte 2025 med Lunds kommun, Medicon Villåge och flerå europeiskå ståöder foör ått ståörkå innovåtion och foöretågånde inom life science och håölså. Projektet utvecklår årbetssåött och styrning som underlåöttår entreprenoörskåp, tillvåöxt i småå och medelstorå foöretåg och såmverkån mellån forskning, nåöringsliv och offentlig sektor. Under ååret genomfoördes blånd ånnåt ett studiebesoök till Sånt Cugåt utånfoör Bårcelonå med fokus påå tidig finånsiering, tålångåttråktion och regulåtoriskå processer. Utmaningar och möjligheter En flerårig trend av mindre nyföretagande Lunds kommun hår sedån 2011 uppvisåt en nedååtgåående trend i nyfoöretågåndet. Orsåkernå till utvecklingen åör i dågslåöget inte klårlågdå. Moöjligå foörklåringår kån vårå begråönsåd tillgåång till investeringskåpitål, ått kommunens storå årbetsgivåre åttråherår den årbetskråft som ånnårs håde stårtåt eget, eller åndrå strukturellå fåktorer. Mot dennå båkgrund åör minskåt nyfoöretågånde ett områåde som kommunens nåöringslivsårbete behoöver undersoökå och prioriterå fråmoöver. 68 Figur 20. visar antal nystartade företag per år mellan 2011 och 2024. Trenden pekar svagt nedåt med över tid färre nystartade företag. Antal nystartade företag 2024 var 806. Förutsättningarna för Lunds life science sektor Råpporten Life Science Barometer 2025 – Skåne Edition, som hår tågits fråm åv Medicon Villåge, visår ått Lund hår en stårk position inom life science och dåörmed godå foörutsåöttningår foör håållbår tillvåöxt och nyå etåbleringår. Lund såmlår 40 procent åv Skåånes life science-bolåg och 32 procent åv sysselsåöttningen, våråv måångå åör forsknings- och utvecklingsinriktåde. Mellån 2015 och 2024 hår Skååne håft den snåbbåste tillvåöxten i Sverige nåör det gåöller life science-påtent vid Europeiskå påtentverket, en utveckling som i hoög gråd båörs åv åktoörer i Lund. Råpporten lyfter ocksåå utmåningår som behoöver hånterås foör ått fler ideéer skå bli våöxånde foöretåg. Måångå bolåg åör i tidigå skeden och åör beroende åv investeringskåpitål snåråre åön intåökter fråån foörsåöljning, vilket goör tillgåång till finånsiering och foörmåågå ått nåå mårknåd såörskilt viktigt. I ett mer foörsiktigt investeringsklimåt blir dettå en tydlig utvecklingsfråågå. Råpporten visår åöven ått våöxånde foöretåg efterfråågår kompetens inom åffåörsutveckling, regelverk och kvålitet. Lund som nationell nod för framtidens energilösningar Under 2025 beviljådes regionålå projektmedel foör foörstudien Energy Vålley Skååne som syftår till ått skåpå foörutsåöttningår foör innovåtion och testning inom fråmtidens energisystem. Foörstudien undersoöker foörutsåöttningårnå foör en regionål och internåtionellt uppkopplåd innovåtionsplåttform, inspireråd åv årbetssåöttet i CoAction Lund, och omfåttånde helå våördekedjån fråån producenter och nåötåögåre till fåstighetssektor, industri och slutånvåöndåre. Foörstudien plånerås påågåå 2025–2026 och skå blånd ånnåt tå fråm foörslåg påå orgånisåtion, finånsiering och moöjligå testmiljoöer som underlåg foör en eventuell etåbleringsfås. 69 Mål och resultat 4. Innovationskraft Lund ståörker nåöringslivets foörutsåöttningår foör innovåtion. Delmål Bedömning 4.1 I Lunds kommun initieras, utvecklas och samordnas strategiska samverkansprojekt där Kommer att kompetenser korsbefruktas. Aktivt arbete bedrivs för att skala upp effekter tillsammans med klara målet andra aktörer på såväl regional som nationell och internationell nivå. 4.2 Lunds kommun är en internationell test- och demomiljö för hållbara lösningar på Osäkert samhällsutmaningar. 4.3 I Lund stöttas nyföretagande och utveckling av små och medelstora företag i hela Kommer att kommunen. Så långt det är möjligt sker detta arbete i samverkan med externa aktörer. klara målet 70 Prioriterat område: Kompetensförsörjning Kompetensfoörsoörjning åör åvgoörånde foör ett konkurrenskråftigt nåöringsliv i Lund och foör foöretågens moöjlighet ått våöxå. Kommunen skå i såmverkån med nåöringslivet och regionålå åktoörer, bidrå till ått fler Lundåbor kommer i årbete genom båöttre måtchning mellån årbetsgivåre och kompetens. Arbetet omfåttår bååde ått tå tillvårå kompetensen som finns i kommunen och ått ståörkå Lunds åttråktivitet foör årbetskråft nåtionellt och internåtionellt. Händelser från året Stärkt samverkan med Lunds universitet för en attraktiv studentstad Under ååret hår årbetet med ått ståörkå Lund som åttråktiv studentståd fortsått i såmverkån med Lunds universitet och studentorgånisåtionernå. Genom workshops och temåtiskå diåloger hår gemensåmmå moöjligheter och utmåningår identifieråts och årbetet hår bidrågit till ått omsåöttå prioriteråde utvecklingsområåden i konkretå åktiviteter. Såmverkån med LU Innovåtions studentverksåmhet hår ocksåå fortgåått med fokus påå ått fråömjå studenternås entreprenoörskåp, dåör oöver 4 490 studenters entreprenoöriellå foörmåågor tråönådes genom 111 åktiviteter, 181 nyå studentideéer och ett tydligt fokus påå inkluderånde och ett fokus påå jåömståöllt entreprenoörskåp som oökåde infloödet åv kvinnligå och icke-binåörå ideébåöråre upp till 49 procent. Fler Lundabor i arbete Kommunen hår under ååret boörjåt årbetå med kompetensfoörsoörjningsplåner i syfte ått identifierå kompetensbehov och insåtser i olikå brånscher, effektiviserå såmverkån med nåöringslivet såmt tydliggoörå stråtegiskå måål foör kompetensfoörsoörjningen och kommunens inriktning inom årbetsmårknådsårbetet i relåtion till olikå brånscher. Under ååret hår tvåå nyå kombinåtionsutbildningår stårtåt (lokålvåård och koök) såmt en gymnåsiål yrkesutbildning påå Komvux till åutomåtionstekniker. Utbildningen åör fråmtågen i såmverkån med industrifoöretåg i Lund. Arbetet med industrinära utbildningssatsningar och kompetensförsörjning fortsätter Kommunen hår under ååret fortsått årbetet med ått ståörkå kompetensfoörsoörjningen genom riktåde utbildningssåtsningår med industrin. Som en del i kommunens nåöringslivssåtsning hår såmverkån med Teknikcollege utvecklåts tillsåmmåns med Sååb, Alfå Låvål och Tetrå Påk. Kommunens såmordnånde kåpåcitet hår ståörkts och en styrgrupp beståående åv representånter fråån bååde nåöringsliv och kommunen hår etåbleråts. Såtsningen syftår till ått bååde breddå ungås intresse foör tekniskå yrken och moöjliggoörå snåbbåre måtchning foör vuxnå utånfoör årbetsmårknåden. Under 2025 hår åöven en utbildning stårtåts foör ått moötå industrins behov inom blånd ånnåt åutomåtionsteknik. Såtsningen syftår till ått bååde breddå ungås intresse foör tekniskå yrken och moöjliggoörå snåbbåre måtchning foör vuxnå utånfoör årbetsmårknåden. Dåörmed ståörker kommunen bååde det lokålå nåöringslivet och moöjligheternå till inkludering. 71 Ungas väg mot arbetslivet och entreprenörskap Under 2025 fortsåtte ocksåå stoödet till ungås kompetensutveckling mot årbetslivet och entreprenoöriellå foörmåågor genom blånd ånnåt LU Innovåtions studentverksåmhet, Ung Foöretågsåmhet Skååne, Sommårlovsentreprenoör foör feriepråktikånter såmt evenemången Youth Fåir Summer och Winter, i fortsått såmårbete med gymnåsieskolor, åndrå kommuner, Region Skååne och fråömjårsystemet. Heddå Anderssongymnåsiet utsåågs i slutet åv ååret till Sveriges stoörstå UF-skolå (Ung foöretågsåmhet). Breddning av International Citizen Hub Lund Internåtionål Citizen Hub Lund (ICHL) hår tecknåt såmårbetsåvtål med Lunds universitet och utoökåt uppdråget till ått omfåttå bååde åttråktion och etåblering åv internåtionell tålång, inklusive måstersstudenter. Foör ått moötå uppdråget hår en orgånisåtionsoöversyn genomfoörts med fokus påå oökåd leverånsfoörmåågå och en mer effektiv, måålinriktåd orgånisåtion. ICHL uppmåörksåmmåde under ååret sitt 10-åårsjubileum genom en hålvdågskonferens den 9 december 2025 med cirkå 150 deltågåre fråån måålgruppen, årbetsgivåre och åndrå intressenter. Jubileet bidrog till oökåd synlighet foör verksåmheten, såmt till ett breddåt och foördjupåt nåötverk som kån skåpå foörutsåöttningår foör fler såmårbeten. I såmbånd med jubileet publicerådes åöven en råpport om verksåmhetens resultåt och om låöget foör internåtionell tålångåttråktion i Sverige. Råpporten visår ått ICHL under de senåste tio ååren hår genomfoört oöver 1 000 åktiviteter, våölkomnåt cirkå 20 000 besoökåre och ått 57 procent åv deltågårnå i Kick-Stårt-progråmmet hår hittåt årbete inom sitt områåde. Cross-border Talent Bridge EU-projektet Cross-border Tålent Bridge (CTB), som leds åv Lunds kommun, hår som måål ått ståörkå kompetensfoörsoörjningen i Greåter Copenhågen-regionen inom life science och tech. Under ååret hår projektet håft en bred stråtegisk nåörvåro i relevåntå såmmånhång. Genom deltågånde i totålt 46 fråömjåndeinsåtser och kommunikåtionsinsåtser hår CTB nåått åktoörer och intressenter fråån lokål till europeisk nivåå. Arbetet hår bidrågit till oökåd kåönnedom om projektets måål såmt de stoödstrukturer och åktiviteter som utvecklås foör ått underlåöttå gråönsregionål kompetensmåtchning. Inom projektet hår ocksåå ett foördjupåt såmårbete utvecklåts med nåtionellå åktoörer, vilket ståörker foörutsåöttningårnå foör såmordning mellån regionålå och nåtionellå insåtser. Såmmånlågt hår CTB genomfoört 42 egnå åktiviteter med mer åön 1 500 deltågåre och 35 foöretåg i regionen. Resultåten visår påå ett behov och ett stårkt intresse foör insåtser som underlåöttår rekrytering och etåblering åv internåtionell kompetens. Utmaningar och möjligheter Attraktivitetens betydelse för kompetensförsörjningen Kommunens åttråktivitet åör en grundlåöggånde foörutsåöttning foör kompetensfoörsoörjningen. Foöretågens moöjligheter ått rekryterå och behåållå årbetskråft pååverkås åv hur Lund upplevs som bostådsort, kårriåörmiljoö och plåts ått levå påå. Fråågor som bostådsutbud, vårdågsfunktioner och bilden åv Lund som årbetsmårknåd åör dåörfoör centrålå åöven i årbetet med kompetensfoörsoörjning. En såmlåd ånålys åv Lunds åttråktivitet och dess utvecklingsområåden redovisås i prioriteråt områåde åttråktivitet. 72 Svenskt näringslivs rankning Lokalt företagsklimat om kompetens I Svenskt Nåöringslivs Lokålt foöretågsklimåt 2025 fråmståår kompetens som bååde en moöjlighet och en tydlig utmåning. Foöretågens betyg foör tillgåång till relevånt kompetens åör 3,4 åv 6, vilket visår ått fråågån ligger runt en godtågbår nivåå men med tydlig utvecklingspotentiål. I undersoökningen fråmgåår ocksåå ått 23 procent åv foöretågen upplever ått kompetensfoörsoörjningen fungerår dååligt eller inte helt godtågbårt, vilket understryker ått en betydånde åndel foöretåg hår konkretå svåårigheter ått rekryterå och måtchå behov. Kopplingen till utbildningssystemet syns i betyget foör skolåns såmårbete med de lokålå foöretågen påå 3,2 åv 6, en indikåtion påå ått såmverkån mellån skolå och nåöringsliv åör ett områåde dåör foörbåöttringår kån goörå skillnåd. Mål och resultat 5. Kompetensförsörjning Lund tillvåråtår och åttråherår kompetens. Delmål Bedömning 5.1 Lunds kommun stöttar aktivt utvecklingen v Lunds universitet. Kommer att klara målet 5.2 Lunds kommun tillvaratar och attraherar internationell kompetens och stöttar initiativ som Kommer att stärker den internationella gemenskapen i kommunen. klara målet 5.3 Dialog och samarbete präglar det interna såväl som det externa samarbetet med Kommer att kompetensförsörjningsfrågor. klara målet 5.4 Lunds kommun samarbetar med regionala och gränsregionala aktörer för att attrahera Kommer att efterfrågad kompetens till arbetsmarknadsregionen. klara målet 5.5 Samarbetet mellan näringsliv och skola främjas som ett led i att tillgodose näringslivets Kommer att långsiktiga kompetensbehov och minska arbetslösheten på sikt. klara målet 5.6 Lunds kommun säkerställer att det även finns en god kompetensförsörjning i kommunen Osäkert genom yrkesutbildningar. 73 Prioriterat område: Markberedskap och goda fysiska förutsättningar Lund åör i en expånsiv fås med forskningsånlåöggningen MAX IV, spåårvåögen och forskningsånlåöggningen ESS. Foör ått underlåöttå foör nåöringslivets utveckling och etåblering åv foöretåg behoöver det finnås lokåler i råött låögen och erbjudås verksåmhetsmårk utifråån nåöringslivets behov och som ståörker kommunens utveckling som en håållbår kommun. Såmtidigt behoöver mårkberedskåp och fysisk plånering bidrå till oökåd resiliens genom en låångsiktig och flexibel plånering foör helå kommunen, inklusive i och kring tåötorternå utånfoör centrålorten Lund. Händelser från året Stråtegiskå foörvåörv tår oftå tvåå åår och kråöver plånering. Kommunen mååste ågerå som mårknåden, såörskilt vid foörhåndling om miljoöånsvår, foör ått lyckås i mårkfoörvåörv. Lunds kommuns stråtegiskå mårkfoörvåörv foör 2025 kån såmmånfåttås: • Ståångby: Foörvåörvet åv 117 hå jordbruksmårk foör 75 Mkr som oöverklågådes till Foörvåltningsråötten. hår fåått lågå kråft och Lunds kommun hår tilltråött mårken under åår 2025. OÄversiktsplånen tillååter 8 procent bostådsutveckling. • Skrylleområådet: Kommunen foörvåörvåde del åv Sjoöstorp 12:17 och åvyttråde del åv Roögle 3:30 i ett bytesåvtål. • Soödrå Såndby: Foörvåörv åv Soödrå Såndby 12:2 såmt del åv Soödrå Såndby 4:11 i syfte ått fåå till en åöndåmåålsenlig utveckling åv Såndby tråödgåårdsståd. • Dålby: Foörvåörv åv Dålby 17:17 foör ått fåå en åöndåmåålsenlig utveckling åv Dålby tråödgåårdsståd. Foörvåörv åv Fråmgåffeln 6 som påå sikt kån moöjliggoörå utveckling och foörtåötning åv områådet med blåndåd bebyggelse såmt ått kopplingen ståörks mellån Pååskågåönget och Dålbys centrum. • Vållkåörrå: Foörvåörv åv Vållkåörrå 3:19 foör en åöndåmåålsenlig utveckling enligt oöversiktsplånering. Lunds kommun bygger ocksåå ett nytt verksåmhetsområåde i Veberoöd. Under 2025 projekterådes områådet Loökådål med cå 20 000 kvm ny verksåmhetsmårk. Entreprenåden stårtår under 2026 och våöntås tå cå 12 måånåder. Utmaningar och möjligheter En fortsått utmåning foör Lunds kommun åör den begråönsåde tillgåången påå etåbleringsmårk foör bååde tillverkningsindustri och foöretåg med inriktning mot smårtå och håållbårå loösningår. Dettå oökår behovet åv ått ånvåöndå kommunens tillgåöngligå mårk stråtegiskt och ått fortsått utvecklå såmårbete med åndrå mårkåögåre, fåstighetsbrånschen, Region Skååne och nåörliggånde kommuner foör ått moöjliggoörå etåbleringår dåör det åör åöndåmåålsenligt. Inriktningen i etåbleringsårbetet åör fortsått ått prioriterå foöretåg inom dubblå ånvåöndningsområåden och life science, såmtidigt som potentiålen i de internåtionellå forskningsånlåöggningårnås nåörvåro och utveckling åv Lunds innovåtionsdistrikt behoöver tås tillvårå. Såmtidigt finns moöjligheter ått ståörkå nåöringslivet utånfoör stådskåörnån genom ått kombinerå biosfåörområådet Storkriket med ett tydligåre destinåtionsfokus påå Lunds byår och låndsbygd. Ett såådånt utvecklingsspåår kån bidrå bååde till lokål foöretågsutveckling och till Lunds såmlåde åttråktivitet. Det finns åöven godå foörutsåöttningår ått utvecklå kommunens åreellå och groönå nåöringår 74 såmt livsmedelsproduktion, dåör utrymme finns foör oökåd produktion och hoögre foöråödlingsgråd. En hoögre gråd åv sjåölvfoörsoörjning efterfråågås ur sååvåöl resiliens- och beredskåpsperspektiv som ur ett håållbårhetsperspektiv. Såmtidigt behoöver kompetensfoörsoörjningen inom livsmedelsbrånschen hånterås, dåå brånschen konkurrerår om årbetskråft med åndrå sektorer som ocksåå ståår infoör risk foör kompetensbrist. Mål och resultat 6. Markberedskap och goda fysiska förutsättningar Helå Lund skå levå och utvecklås. Lund erbjuder brå lokåler och verksåmhetsmårk i råött låögen. Delmål Bedömning 6.1 Näringslivsperspektiv integreras så tidigt som möjligt i kommunens plan- och Kommer att utvecklingsprocesser. klara målet 6.2 När utveckling av ytor sker nära eller i Lunds verksamhetsområden tas hänsyn till Kommer att näringslivets förutsättningar. klara målet 6.3 Lunds kommun arbetar strategiskt och intensifierat med att öka antalet arbetsplatser, i Osäkert synnerhet i kommunens östra delar, i översiktsplanens målområden, kommunens verksamhetsområden och i områden som domineras av bostäder. 75 Prioriterat område: Infrastruktur och tillgänglighet Lund hår en stolt infråstrukturhistoriå. Det foörstå tååget i Sverige koörde mellån Målmoö och Lund och den foörstå motorvåögsstråöckån i Sverige lådes mellån Lund och Målmoö. Lunds ståtion åör Sveriges tredje stoörstå. Fråmååt skå Lunds kommun fortsåöttå ått ståörkå sin position ytterligåre med en våöl fungerånde infråstruktur foör foöretåg och måönniskor, sååvåöl inom kommunen och regionen som internåtionellt. I en tid med snåbb omståöllning och oökåd osåökerhet blir dettå ocksåå en resiliensfråågå: fungerånde trånsporter, digitålå såmbånd och påålitligå logistikfloöden åvgoör hur våöl nåöringsliv, årbetsmårknåd och såmhåöllsviktigå funktioner kån uppråötthåållås vid stoörningår, såmtidigt som de skåpår håndlingsutrymme foör fortsått tillvåöxt. Kåstrups flygplåts och Målmoö Airport åör åv stor vikt foör Lunds nåöringsliv och den fråmtidå nyå ståmbånån åör viktig infråstruktur foör ått Lund skå kunnå fortsåöttå ått utvecklås. Händelser från året Planering av nya järnvägsspår genom Lunds kommun Utbyggnåden åv Soödrå ståmbånån mellån Håössleholm och Lund med tvåå nyå spåår plånerås genom tvåå jåörnvåögsplåner som beroör Lunds kommun. Den enå omfåttår cirkå sju kilometer genom Lund, fråån Klostergåården till norr om Ståångby, dåör ånslutning sker till systerprojektet Håössleholm–Lund, tvåå nyå spåår och dess lokåliseringsutredning. Utredningsområådenå oöverlåppår foör ått såökerståöllå en såmmånhåållen loösning i gråönssnittet, och Lund deltår i båådå processernå. Arbetet bedrivs i såmverkån mellån Tråfikverket, beroördå kommuner, Region Skååne och Låönsstyrelsen, och ett såmverkånsåvtål tås fråm foör ått tydliggoörå ånsvår. Lund hår i diålogen med Tråfikverket betonåt behovet åv likvåördig proövning åv lokåliserings- ålternåtiv och loösningår ånpåssåde till lokålå foörutsåöttningår, i synnerhet dåå tunnelloösningår inte utreds vidåre och utbyggnåd i mårkplån ståöller hoögå kråv påå utformning, kulturmiljoöhåönsyn, buller, bårriåöreffekter och utveckling åv ståtions- såmt ståds- och boendemiljoöer. Lunds kommun hår ocksåå fråmhåållit ått de begråönsåde ekonomiskå råmårnå foör projektet Håössleholm–Lund, tvåå nyå spåår i foörslåget till nåtionell plån 2026–2037 skåpår osåökerhet och ått finånsieringen behoöver ståörkås foör ått kvålitet och geståltning inte skå nedprioriterås. Fortsatt minskad biltrafik Biltråfiken påå kommunålå våögår hår minskåt med cirkå 30 procent sedån 2011, såmtidigt som Lunds kommun hår vuxit med omkring 20 procent. Under 2025 noterådes en mindre ååtergåång i biltråfiken jåömfoört med foöregåående åår, men utvecklingen oöver tid visår fortsått effekt åv kommunens såmlåde insåtser foör håållbårå resor och trånsporteffektivå loösningår. Under ååret fåttådes beslut om ått tå fråm en ny plån med ett bredåre ångreppssåött foör ått moötå foöråöndråde behov och foörutsåöttningår. Pårållellt fortsåtte årbetet med City Climåte Contråct och åndrå initiåtiv som syftår till ått oökå omståöllningståkten. 76 Samverkan med näringslivet för energi- och mobilitetsomställning Såmverkån med externå åktoörer, inklusive nåöringslivet, åör en viktig del i genomfoöråndet. Systemdemonstråtorn CoAction Lund hår sedån 2022 fungeråt som en plåttform foör gemensåmmå insåtser mellån kommunen, foöretåg och åndrå åktoörer, och finånsierås inom råmen foör Viåble Cities med stoöd fråån Vinnovå, Energimyndigheten och Europeiskå regionålå utvecklingsfonden. Under 2025 omfåttår årbetet cirkå 40 000 ånståölldå och såmårbetet foördjupådes genom kråftsåmlingen kring groönå resplåner, dåör måångå verksåmheter infoörde konkretå ååtgåörder foör håållbårt resånde. Energiutvecklingen åör ocksåå relevånt foör prioriteråt områåde infråstruktur och tillgåönglighet, eftersom ett robust och kåpåcitetsstårkt energisystem åör en grundfoörutsåöttning foör elektrifiering åv trånsporter, låddinfråstruktur och driftsåökerhet i såmhåöllsviktigå funktioner. Under ååret togs ett viktigt steg nåör våörldens foörstå EnergyNet invigdes i Brunnshoög som en del åv CoAction Lund. EnergyNet åör ett nytt såött ått delå och distribuerå el lokålt, inspireråt åv hur internet fungerår, dåör oöverskottsel kån delås och såöljås direkt mellån fåstigheter. Syftet åör ått skåpå ett robuståre, billigåre och groönåre elsystem och såmtidigt oökå ånvåöndningen åv lokålt produceråd foörnybår el. Den foörstå tillåömpningen sker genom en energigemenskåp dåör tvåå fåstigheter i Brunnshoög kopplås såmmån med solceller och båtterilågring, vilket moöjliggoör utjåömning åv effekttoppår och ått elen kån ånvåöndås dåör den goör mest nyttå i nåörområådet. Om fler fåstigheter ånsluts påå sikt bedoöms loösningen kunnå bidrå till oökåd driftsåökerhet och en stoörre åndel lokål groön el i energisystemet. Pårållellt fortsåtte utvecklingen inom åndrå delår åv CoAction-årbetet. Under ååret oöppnåde den foörstå LundåHoj-ståtionen påå privåt mårk, en pendlingståövling genomfoördes med oöver 1 700 deltågåre och flerå pilotinsåtser inom energi och mobilitet proövåde nyå loösningår foör ått ståörkå omståöllningen i Lund. Såmmåntåget bidrår insåtsernå till ått ståörkå foörutsåöttningårnå foör håållbår mobilitet och energiomståöllning i kommunen, såmtidigt som ytterligåre ååtgåörder och fortsått hoög genomfoöråndetåkt kråövs foör ått nåå måålet om 90 procents minskning åv våöxthusgåsutslåöpp till 2030. Utmaningar och möjligheter Trafikledning och kapacitetsutveckling i Öresundsregionen Tråfikverket hår ånålyseråt hur tråfikledning och infråstrukturobjekt i OÄresundsregionen behoöver utvecklås infoör oöppningen åv den fåstå foörbindelsen oöver Fehmårn Båölt. Råpporten Vidåreutvecklå tråfikledning och infråstrukturobjekt i OÄresundsregionen (2026) bedoömer ått jåörnvåögssystemet i Skååne åör håårt belåståt och ått oökåde floöden åv person- och godstråfik kråöver oökåd kåpåcitet, robusthet och mer såmordnåd stoörningshåntering. Foör Lunds kommun innebåör dettå utmåningår i ett redån ånstråöngt system, dåör kåpåcitetsbrist och stoörningår kån pååverkå pendling, årbetsmårknåd och foöretågens tillgåönglighet. Tråfikverket foöreslåår en håndlingsplån till 2030 med tydligåre årbetssåött foör stoörnings- och beredskåpshåntering, såökråde kontåktvåögår och ståörkt såmverkån, inklusive med Dånmårk, såmt båöttre såmordning åv prognoser och plåneringsunderlåg. Råpporten pekår ocksåå påå behovet åv kåpåcitetshoöjånde ååtgåörder i Skåånes jåörnvåögssystem och ått proövå moöjligheter till tidigåre fåördigståöllånde åv visså insåtser inom nåtionell plån, med såörskilt fokus påå såmordning och håntering åv pååverkån i tåötortsnåörå låögen. 77 Alternativa former för genomförande av infrastrukturinvesteringar I betåönkåndet Effektivåre orgånisering och genomfoörånde åv ståtlig våög och jåörnvåög (SOU 2025:120) ånålyserås om ålternåtivå former foör orgånisering, genomfoörånde och finånsiering åv infråstrukturprojekt kån bidrå till snåbbåre och mer kostnådseffektivt byggånde. Utredningen foöreslåår dels ått ett ståtligt åögt bolåg inråöttås foör ått genomfoörå visså utvåldå våög- och jåörnvåögsobjekt, dels ått offentlig-privåt såmverkån (OPS) skå kunnå ånvåöndås dåör det bedoöms låömpligt. Fyrspååret Lund–Håössleholm pekås i båådå fållen ut som ett objekt som kån vårå åktuellt foör ålternåtivå genomfoöråndeformer, vilket innebåör ått projektet i fråmtiden kån kommå ått drivås i en ånnån process åön den tråditionellå. Såmtidigt konståterår utredningen ått foörslågen kråöver fortsått beredning, tydligåre styrning och foördjupåde ånålyser innån de kån omsåöttås i pråktiken. Foör Lunds kommun innebåör dettå bååde osåökerhet och moöjligheter: osåökerhet kring hur ånsvår, tidplån och såmverkån kån kommå ått se ut, men ocksåå potentiål till ett mer effektivt genomfoörånde. Mot båkgrund åv internåtionellå erfårenheter fråån blånd ånnåt nordiskå grånnlåönder finns skåöl foör kommunen ått foöljå processen nåörå och utvecklå en egen stååndpunkt kring hur ålternåtivå genomfoöråndeformer kån pååverkå Lunds kommuns låångsiktigå tillgåönglighet och nåöringslivsutveckling. Företagens syn på infrastrukturen i Lund I Svenskt Nåöringslivs rånkning Lokålt foöretågsklimåt 2025 finns en tydlig moöjlighet ått byggå vidåre påå styrkornå i tillgåönglighet såmt ett pår signåler om vår foöretågen vill se foörbåöttringår. Foöretågens betyg foör infråstrukturen till och fråån kommunen åör 3,8 åv måxbetyg 6, vilket indikerår relåtivt godå foörutsåöttningår foör trånsporter, pendling och floöden som åör viktigå foör nåöringslivet. Såmtidigt åör betyget foör det lokålå våögnåötets fråmkomlighet och underhååll nåågot låögre påå 3,3 åv 6. Tillsåmmåns ger dettå en bild åv ått Lunds kommuns foöretåg ånser ått kommunen ståår stårkt i den oövergripånde tillgåöngligheten, men ått foörbåöttringår i det lokålå våögnåötets funktion och ståndård kån ge måörkbår effekt foör foöretågens upplevelse åv infråstruktur i pråktiken. Mål och resultat 7. Infrastruktur och tillgänglighet Lund hår en våölfungerånde infråstruktur och god tillgåönglighet. Delmål Bedömning 7.1 Lunds kommun verkar för effektiva och hållbara resor med alla trafikslag inom både Kommer att kommunen och arbetsmarknadsregionen. klara målet 7.2 Omställningen till smart stad stöttas genom att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Kommer att klara målet 7.3 Lund stärker ytterligare sin position som en av Sveriges viktigaste knutpunkter för Kommer att resurseffektiva och klimatsmarta transporter. klara målet 78 Relaterade styrande dokument Energiplan för Lunds kommun 2019–2026 Energiplånen åör åntågen åv kommunfullmåöktige och gåöller till och med 2026. Energiplånen skå fråömjå hushåållningen med energi, verkå foör såöker och tillråöcklig energitillfoörsel och minskå utslåöppen åv våöxthusgåser inom Lunds kommuns geogråfiskå områåde. Foör ått uppnåå dettå skå energitråppåns prioriteringsordning gåöllå. Dettå innebåör ått kommunen i foörstå hånd skå minskå energibehovet, i åndrå hånd nyttiggoörå spillvåörme och i tredje hånd ånvåöndå foörnybårå energikåöllor. I fjåörde och sistå hånd kån åöndligå resurser som oljå eller nåturgås ånvåöndås. Energiplånens ååtgåörder åör foördelåde påå fyrå områåden: 1) Energieffektivå trånsporter och foörnybårå drivmedel, 2) Engågerå flerå i energiomståöllningen, 3) Energieffektivå fåstigheter och entreprenåder och 4) OÄkåd sjåölvfoörsoörjning åv foörnybår energi med cirkulåörå floöden. Trots ått plånen hår gåöllt sedån 2019, innån underskottet påå effekt i elområåde fyrå vår ållmåönt kåönt, hår flerå åv ååtgåördernå vårit inriktåde påå ått minskå underskottet. Blånd ånnåt gåöller det uppbyggnåd åv en mårknåd foör flexibilitet och ått fråömjå fjåörrvåörme påå ett såött som bååde ståörker elproduktionen och minskår behovet åv el foör uppvåörmning. AÅr 2025 inledde det kommunålå energibolåget Kråftringen bygget åv ett nytt kråftvåörmeverk i Esloövs kommun, som åör såmmånkopplåt med fjåörrvåörmenåötet i Lund. Det nyå verket beråöknås ge ett tillskott påå 25 megåwått eleffekt och 75 megåwått våörmeeffekt fråån foörnybårå energikåöllor. Figur 21. Visar energitillförseln till Lunds kommuns geografiska område har minskat med 12 % mellan åren 2015 och 2023, och fortsätter energieffektiviseringen i samma takt kommer målet till 2030 att nås. I slutet åv 2025 vår fyrå åv energiplånens 42 ååtgåörder slutfoördå och resten påågåående. Blånd ånnåt hår tillfoörseln åv energi foör uppvåörmning, elånvåöndning och trånsporter minskåt med tolv procent mellån 2015–2023 såmtidigt som befolkningen hår oökåt tolv procent. Elektrifiering i blånd ånnåt trånsportsektorn hår inneburit ått elånvåöndningen legåt konstånt påå cirkå 1000 gigåwåttimmår under perioden trots effektiviseringår. Fossilå bråönslen ånvåönds nu nåöstån enbårt foör trånsporter, och åndelen åöndligå resurser i energimixen hår minskåt fråån 28 procent till 21 procent. All produktion åv fjåörrvåörme och el inom kommungråönsen åör fossilbråönslefri. Kommunorgånisåtionens egen energiånvåöndning åör till 99 procent fossilbråönslefri. En revidering åv energiplånen hår inletts under 2025. 79 Lunds kommuns avfallsplan, för en hållbar resurshantering 2022–2026 Avfållsplånen åör åntågen åv kommunfullmåöktige och gåöller till och med 2026. Med åvfållsplånen vill Lunds kommun hoöjå ribbån foör åvfållsårbetet inom kommunen, bidrå till kommunfullmåöktiges beslutåde håållbårhetspolicy med tillhoörånde progråm, och tillsåmmåns med Lunds nåöringsliv och invåånåre spridå kunskåp som foöråöndrår konsumtionstrender sååvåöl som sorterings- och ååtervinningsmoönster. Avfållsplånen omfåttår fyrå delområåden med tillhoörånde måål: Minskning av avfall: Avfållsmåöngden skå minskå med 35 procent mellån 2013 och 2030. Dettå innebåör ått åvfållsmåöngden behoöver minskå till 401 kg/invåånåre till åår 2026. Under 2025 uppgick åvfållsmåöngden till 409 kg per invåånåre, vilket åör stråx under den såttå måålnivåån foör ååret. Fokus foör ått nåå måålet ligger påå ått foörebyggå uppkomsten åv åvfåll genom ått fråömjå ett mer cirkulåört tåönkånde. Utsortering av avfall: Utsorteringen åv åvfållet skå oökå såå ått åndelen ååtervinningsbårt måteriål i reståvfåll minskår till 48 procent till åår 2026. Under 2025 visår plockånålyser ått resultåtet håmnår påå 54 procent ååtervinningsbårt i reståvfållet. Under de senåste ååren hår kommunens årbete fokuseråt påå ått moöjliggoörå fullståöndig sortering i helå orgånisåtionen såmt ått tillhåndåhåållå fåstighetsnåörå insåmling foör ållå kommuninvåånåre. Projektet fortskrider enligt plån, med måålsåöttningen ått vårå klårå under 2026. Pårållellt genomfoörs kommunikåtionsinsåtser foör ått oökå invåånårnås kunskåp och engågemång kring åvfållssortering. Nedskräpning: Problem med nedskråöpning i kommunen skå minskå till 48 procent till åår 2026. SCB:s undersoökningår visår ått 28 procent åv medborgårnå upplever problem med nedskråöpning vilket åör låångt under det uppsåttå måålet. Kommunen åör ånsluten till Hååll Sverige Rent, vilket ger tillgåång till kommunikåtionsmåteriål och stoöd foör exempelvis skolor. En åårlig skråöpplockårdåg årrångerås, dåör insåtser foör ått plockå skråöp kombinerås med informåtionsspridning. Vidåre såmårbetår kommunen med idrottsfoöreningår i Lund genom Ståödå Sverige, dåör ungdomår såmlår in skråöp som dåörefter tås om hånd åv kommunen. Samverkan: OÄkåd såmverkån Genom årbete med ååterbrukshåndlingsplån, etåblering åv ååterbyggdepåå och utveckling åv resurssmårtå årbetsplåtser hår kommunen visåt god foörmåågå till effektiv såmverkån. Dessutom skåpår vi moöjligheter foör civilsåmhåöllesåktoörer ått stårtå verksåmhet genom stoöd i form åv lokåler och i visså fåll bidråg till verksåmheter. Sammanfattning Arbetet med ått foörebyggå åvfåll håndlår inte enbårt om ått pååverkå beteenden, utån ocksåå om ått tå håönsyn till oövergripånde ekonomiskå foörutsåöttningår som hår stor betydelse foör resultåtet. Kommunen kån såökerståöllå ått invåånårnå hår moöjlighet ått sorterå sitt åvfåll, och i dåg hår oöver 90 procent tillgåång till fåstighetsnåörå insåmling. Såmtidigt visår uppfoöljningen ått sorteringen fortfårånde inte utnyttjås fullt ut åv ållå. Fortsått fokus behoöver dåörfoör liggå påå riktåde informåtionsinsåtser och pråktiskt stoöd som goör det enkelt ått sorterå råött. 80 Plan för att förebygga och bekämpa våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Lunds kommun 2023–2027 Plånen åör ett kommunoövergripånde styrdokument som skå ståörkå årbetet foör ållås råött till ett liv fritt fråån vååld och foörtryck i Lunds kommun. Den omfåttår 23 ååtgåörder inom fem måålområåden: foörebyggånde årbete, upptåöckå vååld såmt ge skydd och stoöd, foörebyggå vååldsutoövånde, oökåd kunskåp och kompetens såmt såmverkån. Såmordnårnå inom respektive måålområåde driver utvecklingen, ger stoöd till nåömndernå och ånsvårår foör uppfoöljning. Nedån presenterås ett urvål åv de ååtgåörder som prioriteråts under 2025 Framgångar, utmaningar och effekter Under 2025 hår omfåttånde insåtser genomfoörts inom tre åv plånens områåden. Genom ått tydligåre lyftå vååld som en årbetsgivårfråågå hår problemåtiken synliggjorts och bidrågit till ått ett mer systemåtiskt årbete hår kommit i gåång i kommunen. Kommunen och Lunds kommuns fåstighets AB (LKF) hår fortsått ått prioriterå kunskåpshoöjånde insåtser. Dettå hår ståörkt medårbetårnås kompetens och oökåt foörutsåöttningårnå foör ått fler medborgåre skå fåå råött stoöd och hjåölp. Arbetet med måålgruppen vååldsutoövåre hår utvecklåts genom ståörkt såmverkån. Medårbetåres kunskåp hår oökåt, nyå rutiner hår tågits fråm och såmårbetet med Polisen hår foördjupåts. Dettå åör ett låångsiktigt utvecklingsområåde som syftår till ått nåå fler vååldsutoövåre med foöråöndringsårbete, vilket påå sikt kån bidrå till ått foörebyggå vååld i nåörå relåtioner. Att nåå såörskilt utsåttå grupper åör fortsått en utmåning, men det foörebyggånde årbetet hår bidrågit till ått måålgruppernå i stoörre utstråöckning kunnåt nåås. Inom utbildningsprogråmmet VIP (Viktig Intressånt Person) hår personer med funktionsnedsåöttning fåått oökåd kunskåp om vååld såmt verktyg och språåk foör ått båöttre foörståå sig sjåölvå och sinå relåtioner. I foörskolån genomfoörs utbildningsprogråmmet Byggå Broår, dåör foörskolepersonål hår fåått oökåd kunskåp som ståörker det foörebyggånde årbetet och foörmåågån ått upptåöckå utsåtthet foör hedersrelåteråt vååld och foörtryck. Insåtsen Kåörleken åör fri, dåör verksåmheter moöter ungå i derås egen årenå, hår gett elever oökåd kunskåp om hedersrelåteråt vååld, råöttigheter och vilket stoöd som finns ått fåå. Arbetet hår åöven bidrågit till oökåd uppmåörksåmhet i skolån och till ått skolpersonål utbildåts i ått synliggoörå och upptåöckå hedersrelåteråt vååld. Såmverkån med jourverksåmheternå hår foördjupåts och bidrågit till nåörmåre såmårbete mellån kommunen och jourernå. OÄmsesidigå håönvisningår mellån verksåmheternå skåpår tydligåre våögår in och låögre troösklår foör medborgåre. Jourernå erbjuder dessutom riktåde insåtser foör flerå såörskilt utsåttå grupper, exempelvis personer utsåttå foör hedersrelåteråt vååld, vååldsutsåttå ungdomår och HBTQI-personer. 81 Lunds kommuns handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar 2023–2025 Lunds kommuns ANDTS-håndlingsplån åör ett kommunoövergripånde styrdokument som skå fråömjå håölså, skåpå tydlighet i ånsvårsfoördelningen och såökerståöllå resultåt inom områådet ålkohol, nårkotikå, dopning, tobåk och spel om pengår. Plånen utgåår fråån den nåtionellå ANDTS-stråtegin men åör ånpåssåd till lokålå behov och såmmånfåttås i tre ååtgåördsområåden: minskå tillgåången, såörskilt prioriterå bårn och ungå såmt bedrivå ett brett foörebyggånde årbete med livstidsperspektiv. Inom råmen foör kommunens ANDTS-nåötverk plånerås och såmordnås åktiviteter såmt uppfoöljning åv årbetet. Arbetet omfåttår bååde tillsyn och såmverkån, exempelvis genom Trygg krog, och insåtser som ståörker tidig upptåöckt och tydligå stoödvåögår, såörskilt med fokus påå ungå. Under 2025 hår en såmmånståöllning åv genomfoördå åktiviteter inom håndlingsplånen 2023–2025 tågits fråm. Såmmånståöllningen visår ått de plåneråde åktiviteternå i huvudsåk hår genomfoörts enligt fåstståölld plånering och uppsåttå måål. En viktig del åv åårets årbete hår vårit implementeringen åv en ny gemensåm ANDTS-rutin foör kommunens grundskolor. Rutinen omfåttår stoöd och informåtion till skolpersonål och våårdnådshåvåre såmt pedågogiskt måteriål riktåt till elever. Den tydliggoör ått en ANDTS- fri skolå åör en råöttighetsfråågå foör bårn och ungå och klårgoör gåöllånde regler foör ANDTS i skolmiljoön. Kommunen ocksåå tågit fråm en låögesbild som kunskåpsunderlåg infoör fortsått prioritering och utveckling åv årbetet. Den bygger påå en kombinåtion åv internåtionellå och nåtionellå trender, lokål ståtistik och kompletterånde kvålitåtivå kåöllor, sååsom intervjuenkåöter med kommunålå verksåmheter och nyckelpersoner i studentmiljoö såmt diålog i ANDTS-nåötverket. Låögesbilden visår ått Lund i hoög gråd pååverkås åv utveckling utifråån (blånd ånnåt genom roörlighet och rollen som studentståd), vilket ståöller kråv påå kontinuerlig omvåörldsbevåkning och lokålt tråöffsåökrå insåtser. Låögesbilden lyfter blånd ånnåt oökåd oro kopplåt till kokåin och tecken påå normålisering åv nårkotikå i visså miljoöer, såmtidigt som det finns fungerånde såmverkån ått byggå vidåre påå. Foör ungå syns tydligå oökningår i vitt snus/vejp och spel om pengår, vilket motiverår rekommendåtionen ått ståörkå informåtion och stoöd till våårdnådshåvåre såmt ått mer struktureråt nåå åöven friskolor. Låögesbilden åvslutås med rekommendåtionernå ått: riktå foörebyggånde insåtser mot ungå vuxnå såmt uppmåörksåmmå en våöxånde risk kring åöldre och ålkohol i tåkt med ått åndelen åöldre oökår. 82 Handlingsplan för Lunds kommuns näringslivsprogram, 2024–2025 Lunds kommuns nåöringslivsprogråm 2022–2030 ånger inriktningen foör hur Lund skå ståörkå sin konkurrenskråft, vårå en åttråktiv plåts foör etåblering och utveckling åv foöretåg såmt bidrå till håållbår tillvåöxt i såmspel mellån nåöringsliv, åkådemi och offentlig sektor. Håndlingsplånen åör kommunens verktyg foör ått genomfoörå progråmmet under perioden 2024–2025 och hår genomfoörts inom råmen foör ordinårie verksåmhetsplånering såmt i såmverkån mellån flerå foörvåltningår och kommunålå bolåg. Genomförande i korthet Ståörkt service och årbetssåött gentemot foöretåg: En betydånde del åv genomfoöråndet hår håndlåt om ått utvecklå kommunens service och årbetssåött i kontåkten med foöretåg. Arbetet hår inriktåts påå tydligåre diålog, mer tillgåöngligå kontåktvåögår och ett mer loösningsorienteråt bemoötånde, med åmbitionen ått goörå kommunens processer enklåre ått foörståå och mer effektivå i genomfoöråndet. Attråktivitet, relåtioner och moötesplåtser: Pårållellt hår kommunen prioriteråt åttråktivitet och relåtionsbyggånde genom ååterkommånde moötesplåtser och gemensåmmå åktiviteter. Arbetet hår ståörkts genom ett mer såmlåt kommunikåtions- och plåtsutvecklingsfokus, dåör Lund Grånd Prix vidåreutvecklåts till ett helåårsupplåögg som knyter såmmån flerå etåbleråde formåt. Innovåtion och omståöllning: En tydlig tyngdpunkt hår åöven vårit innovåtions- och omståöllningsårbetet, dåör kommunen fortsått positionerå sig som test- och demomiljoö foör håållbårå loösningår. Inom råmen foör CoAction Lund hår kommunen, i bred såmverkån med nåöringsliv, åkådemi och offentligå orgånisåtioner, årbetåt med test och utveckling åv loösningår foör klimåtneutrålitet inom mobilitet och energi till 2030. Samlad bedömning Såmmåntåget visår genomfoöråndet en tydlig foörflyttning mot ett mer såmmånhåållet nåöringslivsårbete i Lunds kommun, med ståörkt såmverkån, fler årenor foör diålog såmt en tydligåre åmbition om service och genomfoöråndekråft. Utifråån årbetet med håndlingsplånen hår kommunkontoret rekommenderåt ått kommånde håndlingsplån inriktås mot foöljånde: 1. Fokuserå påå fåörre ååtgåörder per prioriteråt områåde foör oökåt genomslåg. 2. Foörståörkå årbetet med diålogbåseråde årbetssåött foör ått båöttre foörståå foöretågens behov, i syfte ått utvecklå foöretågsservice och foörenklå myndighetsutoövningen. 3. Fortsåöttå utvecklå såmårbetet med kommunens fråömjårsystem foör ått nyttjå våråndrås kompetenser i ått stoöttå nåöringslivets tillvåöxt. 4. Utvecklå en mer proåktiv etåblerings- och investeringsprocess. 5. Fortsåöttå årbetet med ått tydligt kopplå kompetensinsåtser till brånschbehov, yrkesutbildning och omståöllning foör ått fråömjå foöretågens tillvåöxt. 6. Såökerståöllå ått plåtsutveckling, mårkberedskåp och infråstruktur plånerås med nåöringslivets utvecklingslogik i fokus, foör ått oökå moöjligheten ått gåå fråån åktiviteter till tydligå effekter foör foöretågens vårdåg och foör Lunds låångsiktigå konkurrenskråft. 83 Års redovisning och Koncernredovisning för Lunds Rådhus AB 559230-4199 Räkenskapsåret 2025 Lunds Rådhus AB 2 (44) Org.nr 559230-4199 Innehållsförteckning Ordförande har ordet årsredovisning 2025 ..............................................................................3 Förvaltningsberättelse ............................................................................................................4 Koncernens resultaträkning .........................................................................................................15 Koncernens balansräkning ...........................................................................................................16 Koncernens kassaflödesanalys .....................................................................................................19 Moderbolagets resultaträkning ....................................................................................................20 Moderbolagets balansräkning ......................................................................................................21 Moderbolagets kassaflödesanalys ................................................................................................24 Noter ....................................................................................................................................25 Foto framsida: Kristina Strand Larsson Lunds Rådhus AB 3 (44) Org.nr 559230-4199 Ordförande har ordet årsredovisning 2025 Bolagen i koncernen utgoör avgoörande delar av vaår samlade organisation och aör ytterst viktiga foör Lunds kommuns utveckling. Det handlar baåde om de direkta bidragen bolagen goör i vaår samhaöllsutveckling, men aöven hur de paå flera andra saött bidrar till att staörka kommunens attraktivitet. Det finns flera goda exempel paå detta. Visit Lund goör stora insatser foör att goöra Lund vaösentligt intressantare och roligare. Under 2025 etablerade bolaget ett nytt festivalkoncept ”Park Live” inom ramen foör Sommarlund. Park Live genomfoördes tillsammans med Mejeriet och lockade sammanlagt oöver 20 000 besoökare. Ett annat exempel aör LKF som ser till att tiotusentals lundabor har riktigt bra och attraktiva hem och bostadsomraåden. Under 2025 tog LKF oöver Saluhallen och arbetar nu tillsammans med naöringsidkarna foör att staörka dess attraktivitet och utveckla denna paörla som aör saå central foör hela stadskaörnans attraktivitet. Dessutom genomfoördes ett samarbete mellan Lunds kommun, LKP och Handelsfoöreningen foör att oöka stadskaörnans tillgaönglighet naör ett foörsoök med en timmes avgiftsfri parkering gjordes i ett antal centrala parkeringshus under oktober och november. Naågot som oökade handelns omsaöttning med omkring 5 % och fick nya parkoörer att hitta till parkeringshusen. Likt tidigare aår levereras trygga och positiva insatser trots att vi fortsatt lever vi i oroliga och proövande tider. 2025 har aöven medfoört paåfrestningar foör kommunkoncernen. Det handlar baåde om hur ekonomin paåverkas, ocksaå det foöraöndrade saökerhetslaöget inverkar paå vaåra verksamheter. Detta aör ett arbete som hela kommunkoncernen arbetat intensivt under detta aår. Kommunens bolag aör nycklar foör att Lunds kommun ska fortsaötta utvecklas paå ett positivt saött. 2025 var inget undantag i den saökra leveransen. Anders Almgren Styrelseordfoörande Lunds Raådhus AB Lunds Rådhus AB 4 (44) Org.nr 559230-4199 AÅrsredovisningen aör uppraöttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat saörskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser foöregaående aår. Förvaltningsberättelse Lunds Raådhus AB (organisationsnummer 559230–4199), med saöte i Lund, aögs till 100 procent av Lunds kommun (212000–1132). Bolaget aör moderbolag i Lunds Raådhus AB- koncernen och har till uppgift att aöga och foörvalta aktier i kommunens helaögda bolag samt att tillvarata kommunens aögarintressen i saåvaöl hel som delaögda bolag och kommunalfoörbund. Bolagets verksamhet bedrivs utan egen personal. Nyckelfunktioner tillhandahaålls genom tjaönstekoöp fraån kommunkontoret i Lunds kommun. Verkstaöllande direktoör i Lunds Raådhus AB aör tillika kommundirektoör i Lunds kommun. Verksamhetens art, inriktning och syfte Lunds Raådhus AB utgoör den samlade aögarfunktionen foör verksamheter i bolagsform och har daörmed en central roll i att saökerstaölla att de kommunala bolagen verkar i enlighet med politiskt faststaöllda uppdrag. Genom samordnad aögarstyrning ska bolaget fraömja effektiv resursanvaöndning, god ekonomisk hushaållning och maåluppfyllelse i enlighet med kommunens vision och strategiska maål. Verksamheten bedrivs i enlighet med kommunallagens principer och omfattas av samma grundlaöggande krav som gaöller foör annan kommunal verksamhet, om inte annat foöljer av lag, bolagsordning eller saörskilda aögarbeslut. Koncernstruktur och ägarintressen Lunds Raådhus AB aöger samtliga aktier i foöljande bolag: • Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) (556050–4341) • Lunds Kommuns Parkeringsaktiebolag (LKP) (556017–4863) • Fastighets AB Lund Arena (556719–9293) • Visit Lund AB (559230–8612) Bolaget foöretraöder aöven Lunds kommuns aögarintresse i delaögda bolag och andra samverkansformer, i enlighet med givna aögaruppdrag. Styrning, ledning och uppföljning Moderbolaget Lunds Raådhus AB foöljer koncernens verksamhetsmaössiga och ekonomiska utveckling genom maånatliga rapporter. De hel- och delaögda bolagen samt kommunalfoörbund kallas till styrelsen foör att redogoöra foör aktuella haöndelser, investeringar samt strategiskt betydelsefulla fraågor. Lunds Rådhus AB 5 (44) Org.nr 559230-4199 Infoör kommunfullmaöktiges beslut om ekonomi- och verksamhetsplan samt budget (EVP) utarbetas foörslag till aögardirektiv foör de helaögda bolagen. Processen genomfoörs via strukturerade aögardialoger med respektive dotterbolags ledning och mynnar ut i sammanstaöllda foörslag som oöverlaömnas till kommunstyrelsen foör fortsatt behandling inom ramen foör EVP-processen. Inom ramen foör kommunstyrelsens foörstaörkta uppsiktsplikt enligt kommunallagens 6 kap 9 § genomfoörs en aårlig granskning av de kommunala bolagen i syfte att proöva om bolagen foöljer det kommunala aöndamaålet och att verksamheten bedrivs inom de kommunala befogenheterna. Granskningen innefattar bland annat en bedoömning av bolagens efterlevnad av aögardirektiv, bolagsordning och relevanta styrdokument samt analyserar verksamhetens genomfoörande i relation till kommunala maål och uppdrag. Resultatet redovisas i granskningsrapport som oöverlaömnas till kommunstyrelsen foör godkaönnande. Intern kontroll och riskhantering Intern kontroll syftar till att saökerstaölla en aöndamaålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillfoörlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av gaöllande lagar och interna styrdokument. Ansvaret foör intern kontroll vilar paå respektive dotterbolags styrelse som aårligen faststaöller internkontrollplaner baserade paå egna riskanalyser. Koncernen bedoöms ha fungerande grundlaöggande kontrollstrukturer, samtidigt som det finns behov av fortsatt utveckling av gemensamma arbetssaött inom vissa riskomraåden. Väsentliga händelser i bolagskoncernen 2025 Konjunktur- och omvärldsläge Den svenska ekonomin utvecklades svagt under aårets inledning, men foörbaöttrades successivt mot slutet av 2025. Inflationen daömpades och raöntenivaåerna sjoönk, aöven om kostnadsnivaåerna fortsatt var hoöga. Osaökerhet i omvaörlden, saörskilt kopplad till geopolitik och energimarknader, paåverkade fortsatt det ekonomiska laöget. Inom fastighetsverksamheten syntes tecken paå en foörsiktig aåterhaömtning paå marknaden. Samtidigt paåverkades investeringar av tidigare aårs kostnads- och raönteuppgaångar samt av stoörningar i byggmarknaden, vilket innebar att vissa projekt senarelagdes. Byggtakten var fortsatt aåterhaållsam, medan efterfraågan paå bostaöder och lokaler var stabil. Energiverksamheten paåverkades av variationer i vaöder och energiefterfraågan. Raåvaru- och braönslepriser stabiliserades jaömfoört med tidigare aår, men verksamheten var fortsatt exponerad foör pris- och volymfoöraöndringar. Sammantaget var 2025 ett aår med gradvis stabilisering. Foörutsaöttningarna foör koncernens laångsiktiga utveckling staörktes mot slutet av aåret, samtidigt som fokus fortsatt ligger paå finansiell stabilitet och haållbara investeringar. Lunds Rådhus AB 6 (44) Org.nr 559230-4199 Koncernintern överlåtelse och nyemissioner Under vaåren genomfoördes en koncernintern oöverlaåtelse av fastigheten Saluhallen 1 till LKF fraån Lunds kommun. Koöpeskillingen, 49,45 miljoner kronor, reglerades genom reverser som senare kvittades mot aktier i samband med riktade nyemissioner i dotter- och moderbolag. LKF genomfoörde en riktad nyemission till Lunds Raådhus AB om 49 450 nya aktier med ett nominellt vaörde om 1 000 kronor per aktie. Antalet aktier i LKF oökade fraån 120 000 till 169 450. Aktiekapitalet oökade fraån 120,0 miljoner kronor till 169,45 miljoner kronor. Lunds Raådhus AB genomfoörde daörefter en riktad emission till kommunen om 150 000 aktier aà 100 kronor, vilket oökade aktiekapitalet fraån 5 miljoner kronor till 15 miljoner kronor. OÖverkursdelen 34,45 miljoner kronor tillfoördes oöverkursfonden. Beslut om emissionerna fattades vid bolagsstaömmor i LKF och i Lunds Raådhus AB per capsulam den 21 maj 2025. Förberedelser inför CSRD-rapportering Koncernen genomfoörde ett omfattande foörberedelsearbete infoör kommande haållbarhetsrapportering enligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Arbetet syftade till att staörka koncernens foörmaåga att uppfylla framtida lagkrav samt att etablera gemensamma strukturer foör haållbarhetsstyrning och rapportering. Foörberedelserna innefattade bland annat etablering av en koncerngemensam processorganisation, kompetenshoöjande insatser foör bolagens styrelser samt utveckling av metoder foör insamling, analys och rapportering av haållbarhetsinformation. Saörskild tonvikt lades vid genomfoörandet av koncernens dubbla vaösentlighetsanalys (DMA) i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Analysen identifierade vaösentliga haållbarhetsomraåden foör koncernen, daöribland klimatfoöraöndringar, energianvaöndning, vattenhantering, cirkulaör ekonomi, arbetsmiljoö, jaömstaölldhet samt arbete mot korruption och oegentligheter. Genom aöndringar i aårsredovisningslagen, vilka traödde i kraft den 31 december 2025, senarelades kravet paå haållbarhetsrapportering enligt CSRD. Styrelsen i Lunds Raådhus AB beslutade mot bakgrund av detta att inte avlaögga haållbarhetsrapport foör verksamhetsaåret 2025. De genomfoörda foörberedelserna bedoöms dock vara av fortsatt vaörde vid kommande rapporteringskrav. Energigemenskap och pilot mellan LKF och LKP Under aåret har foörberedelser och tester av energidelning/energigemenskaper, bland annat ett pilotprojekt mellan LKF och LKP inom ramen foör Co-Action. Syftet aör att utvaördera teknik, affaörsmodeller och kundnytta infoör kommande nationell reglering av virtuell delning. Erfarenheterna ska anvaöndas foör att moöjliggoöra bred implementering av loösningar som minskar effekttoppar, staörker lokal elflexibilitet och reducerar kostnader foör hyresgaöster och kunder. Lunds Rådhus AB 7 (44) Org.nr 559230-4199 Lunds kommuns Fastighets AB Portföljtillväxt genom strategiska förvärv Bolaget staörkte bestaåndet genom foörvaörv av fyra fastigheter till en sammanlagd koöpeskilling om 141 mkr. Foörvaörven omfattade bland annat Saluhallen i centrala Lund, vilket tillsammans med tillskotten Molnet 1, Guldaåkern 1 och Faunen 1 breddar intaöktsbasen och stoödjer kommunens utveckling av attraktiva stadsmiljoöer. Foörvaörvet av Saluhallen genomfoördes som ett led i den koncerninterna oöverlaåtelse som beslutades under vaåren. Byggstarter i ökad takt trots utmanande marknad Styrelsen i LKF fattade under aåret beslut om byggstart foör 517 bostaöder foördelade paå projekten Smaken, Kanalgaårdarna, Cumulus och Levla. Besluten moöjliggjordes av sjunkande entreprenadkostnader och en stabiliserad raöntemiljoö, och innebaör att bolaget kan moöta en fortsatt stark efterfraågan paå hyresbostaöder i kommunen. Vid aårets slut hade LKF 841 bostaöder i produktion i sju projekt. Omfattande upprustning av befintligt bestånd Arbetet med att modernisera och energieffektivisera bestaåndet fortskred. Ett centralt initiativ var den fleraåriga ombyggnaden av 494 laögenheter i Klostergaården, vilket bidrar till hoöjd standard, foörbaöttrad boendemiljoö och minskad klimatpaåverkan. Parallellt genomfoördes riktade underhaållsaåtgaörder i flera omraåden, bland annat yttre renoveringar i Dalby samt insatser foör att staörka saökerhet och tillgaönglighet i entreé- och utemiljoöer. Förstärkt energi- och vattenstyrning LKF minskade den genomsnittliga energianvaöndningen per kvadratmeter med cirka 5 procent genom driftoptimering, temperaturstyrning och energieffektiviserande aåtgaörder. Under aåret faststaölldes aöven en vattenstrategi och vattensparprojekt intensifierades, inklusive installation av referensgivare och vattensparutrustning i stor skala. AÅtgaörderna daömpar taxebundna kostnader oöver tid och staörker resurseffektiviteten i linje med kommunens klimatmaål. Påverkan till följd av konkurs I december 2024 foörsattes entreprenoören Serneke i konkurs, vilket paåverkade flera av LKF:s paågaående projekt daör bolaget varit huvudentreprenoör. Konkursbeskedet innebar att arbetet tillfaölligt pausades i vissa projekt och att LKF omgaående initierade en genomlysning av kontrakt, tidsplaner och riskexponering. Arbetet med att saökra fortsatt produktion har bedrivits skyndsamt genom att ta fram alternativa entreprenadloösningar och saökerstaölla korrekt vaördering och dokumentation av utfoört arbete. Lunds Rådhus AB 8 (44) Org.nr 559230-4199 Lunds kommuns Parkeringsaktiebolag Kraftig ökning av parkeringstransaktioner Parkeringstalen oökade med drygt 10 procent, vilket motsvarade mer aön 2,6 miljoner paåboörjade parkeringstransaktioner i bolagets anlaöggningar i Lund. Den fortsatta uppgaången speglade en hoög efterfraågan paå baåde korttids- och laångtidsparkering och bidrog till en stark tillvaöxt i nettoomsaöttningen. Utvecklingen utgjorde en central grund foör aårets foörbaöttrade resultat och staörkte bolagets roll som en viktig aktoör i Lunds mobilitetsinfrastruktur. Färdigställandet av parkeringsanläggning Den nya anlaöggningen Niels Bohr paå Brunnshoög faördigstaölldes och invigdes. Anlaöggningen rymmer knappt 300 fordon och uppmaörksammades baåde nationellt och internationellt foör anvaöndningen av aåterbrukade vindkraftsblad i byggnationen. Investeringen bidrog till en oökning av balansomslutningen med 67 miljoner kronor och utgjorde en viktig del av de paågaående satsningarna paå nya mobilitetshus i kommunen. Utbyggnad av laddinfrastruktur I anlaöggningen Brunnshoög installerades oöver 100 nya laddpunkter, fraömst foör att tillgodose behoven hos verksamheter som SAAB/Kockums och Axis i naöromraådet. Totalt passerade bolaget daörmed 500 laddpunkter i Lund. Utbyggnaden speglade en fortsatt satsning paå att utveckla haållbara mobilitetsloösningar och bidrog till kommunens klimat- och miljoömaål Fortsatt implementering av nytt parkeringsledningssystem Infoörandet av ett nytt fysiskt parkeringsledningssystem fortsatte. Arbetet bedrevs i naöra samverkan med kommunen foör att saökerstaölla kapacitet som moöter stadens vaöxande behov. Systemet foörvaöntas foörbaöttra floödesstyrning, minska soöktrafik och oöka tillgaöngligheten i anlaöggningarna, vilket aör en viktig del av stadens mobilitetsstrategi. Fastighets AB Lund Arena Ny hyresgäst i Sparbanken Skåne Arena Fastighets AB Lund Arena fick fraån och med den 1 januari 2025 kultur och fritidsnaömnden i Lunds kommun som ny hyresgaöst i Sparbanken Skaåne Arena, efter att Stiftelse Arenan laömnat lokalerna. Foöraöndringen genomfoördes med stoöd av kommunstyrelsens beslut den 19 juni 2024 att godkaönna naömndens inhyrning av arenan. Lunds Rådhus AB 9 (44) Org.nr 559230-4199 Syftet med inhyrningen aör att staörka kommunens inflytande oöver utvecklingen av idrottsstraåket, daör Sparbanken Skaåne Arenas framtida anvaöndning och utveckling bedoöms vara av vaösentlig betydelse. Genom foöraöndringen har Fastighets AB Lund Arena erhaållit en hyresgaöst med stabil och dokumenterad betalningsfoörmaåga, vilket bidrar till oökad laångsiktighet och finansiell stabilitet i bolagets verksamhet. Visit Lund AB Förstärkt evenemangsutbud AÅr 2025 praöglades av betydande evenemangssatsningar, bland annat jubileum foör tvaå av Lunds stoörsta kulturplattformar: 40-aårsjubileet foör Kulturnatten och 20-aårsjubileet foör Litteralund. Kulturnatten noterade publikrekord med cirka 85 000 besoökare. De baåda jubileerna foörstaörktes genom stoörre artistframtraödanden och utoökade programinslag. AÖven Skoördefesten expanderades med fler utstaöllare och stoörre geografisk spridning. Den nyetablerade festivalen Park Live lockade oöver 20 000 besoökare under fyra dagar och etablerade sig som ett nytt publikdragande format. Daörutoöver genomfoördes ”Run for your lives” foör foörsta gaången i egen regi, vilket oökade den lokala foörankringen och skapade bredare deltagande i innerstaden. Sammantaget staörkte evenemangsaåret Lunds attraktionskraft. Affärsutveckling och samverkan med näringslivet Affaörsutvecklingsarbetet intensifierades under aåret och ledde till flera strategiska genombrott. Kraftringen gick in som huvudpartner till Park Live och breddade medlemsbasen i naötverket Heja Lund!, vilket staörkte finansieringsmodellen foör evenemang. Ett nytt samarbetsformat utvecklades tillsammans med Handelsfoöreningen vilket gav oökad extern finansiering och moöjliggjorde foörstaörkt utbud vid exempelvis Kulturnatten. Dessutom vaöxte saåvaöl hotell- som besoöksmaålsnaötverket. Affaörsutvecklingsinsatserna bidrog till stoörre resurseffektivitet, mer diversifierad finansiering och foördjupad samverkan med naöringslivet - faktorer som skapade foörutsaöttningar foör en laångsiktigt haållbar tillvaöxt inom besoöksnaöringen. Värvade evenemang och evenemangslots Under aåret genomfoördes cirka 40 evenemang vilka erhoöll stoöd genom eventpotten, Heja Lund! eller via evenemangslotsfunktionen. Bland aårets stoörre vaörvade evenemang aåterfanns EM i Ultimate Frisbee World Economic History Congress, FysikVM, CVI Voltige, SM i hoppning i Flyinge samt Level Up Lund esportgala. Ett betydande tillskott till stadens kulturutbud var aåterstarten av Lund Comedy Festival, som moöjliggjordes genom administrativt stoöd, projektledning, biljettfoörsaöljning samt finansiering via Heja Lund! Besöksnäringsåret i siffror AÅr 2025 uppvisade starka resultatindikatorer inom flera omraåden. Gaöstnaötterna uppgick till 603 000 (580 000), och 50 (32) konferenser, evenemang och stoörre moöten vaörvades. Lunds Rådhus AB 10 (44) Org.nr 559230-4199 Den turistekonomiska effekten uppskattades till 60 miljoner kronor, en oökning fraån 40 miljoner kronor aåret innan. Evenemang som bolaget var involverat i omfattade 63 aktiviteter, varav 20 i egen regi, och totalt noterades cirka 350 000 besoökare. Biljettfoörsaöljningen uppgick till 122 176 (75 000) saålda biljetter och den digitala raöckvidden oöver aåret naådde 2,9 miljoner kontakter. Resultat och ställning i moderbolaget och koncernen Koncernen redovisade ett resultat efter finansiella poster om 207 miljoner kronor, en oökning med 22 miljoner kronor jaömfoört med foöregaående aår. Sammantaget uppgick koncernens nettoomsaöttning till 1 626 (1 546) miljoner kronor, en oökning med ungefaör 5 procent jaömfoört med foöregaående aår. Stoörst intaökter redovisades inom LKF, som aöven stod foör huvuddelen av intaöktsoökningen. Detta beror baåde paå ett stoörre hyresbestaånd och hoögre hyresnivaåer. Intaöktsoökningen drivs aöven av prisjusteringar och en foörbaöttrad belaöggningsgrad inom parkeringsverksamheten i LKP. Besoöksnaöringsbolaget Visit Lund oökade ocksaå omsaöttningen, fraömst tack vare hoögre biljettfoörsaöljning. Roörelseresultatet har paåverkats av oökade kostnader, fraömst till foöljd av inflation, prisoökningar och loöneoökningar. Koncernens bolag arbetar aktivt med att effektivisera verksamheten och minska kostnader inom sina respektive omraåden. Koncernens finansnetto uppgick till -170 (-186) miljoner kronor, fraömst tack vare fallande raöntor under aåret. Nettolaåneskulden, det vill saöga upptagna laån minus kontolikviditet, uppgick vid aårets slut till 6 559 mnkr (6 424), daör oökningen huvudsakligen avser LKF. Koncernens finansiering samordnas i kommunens gemensamma koncernkontosystem, daör framfoör allt det kortsiktiga likviditetsbehovet tillgodoses. Det laångsiktiga laånebehovet tillgodoses genom externa laån och laån paå kapitalmarknaden. Tillsammans med Lunds kommun har koncernen via LKF ett obligationsprogram med ram om 12 000 miljoner kronor, dels ett certifikatsprogram med ram om 2 000 miljoner kronor. Vid aårsskiftet fanns aåtta utestaående groöna obligationer inom obligationsprogrammet. Koncernens andel av den groöna upplaåningen inom Lunds kommun aör 2 700 Mkr. Under 2025 emitterades en groön obligation, daör Koncernens andel, via LKF, uppgick till 650 Mkr. Balansomslutningen vid utgaången av 2025 uppgick till 10 524 (9 967) miljoner kronor, en oökning med 557 miljoner kronor som fraömst beror paå koncernens fastighetsfoörvaörv och paågaående investeringar. Tack vare ett positivt resultat under aåret och att det egna kapitalet foörstaörktes genom kvittningsemissionen i samband med foörvaörvet av Saluhallen, har soliditeten staörktes och uppgick vid aårets slut till 25 procent. Koncernens investeringar uppgick till 670 miljoner kronor och beskrivs ytterligare under avsnittet vaösentliga haöndelser. Moderbolagets Lunds Raådhus AB:s resultat efter finansiella poster uppgick till 29 miljoner kronor. Resultatet berodde till stoörsta del av anteciperad utdelning om 30 miljoner kronor fraån dotterbolaget LKF. Lunds Rådhus AB 11 (44) Org.nr 559230-4199 OÖvriga ingaående bolags resultat och staöllning framgaår av nedanstaående tabell samt kommande avsnitt. Rörelse- Resultat efter Balans- Avkastning på Intäkter Eget kapital Investeringar Soliditet resultat finansnetto omslutning totalt kapital Mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Koncernen 1 643 1 569 378 372 208 185 10 527 9 967 2 585 2 405 3,6% 3,7% 765 755 25% 24% Lunds Rådhus AB 3 3 -1 0 29 27 281 228 86 33 0,0% 0,0% - - 31% 14% LKF AB 1 489 1 432 358 366 199 194 9 827 9 322 2 617 2 446 3,7% 3,9% 670 707 27% 26% LKP AB (konc) 119 106 19 7 7 -7 679 613 85 79 2,9% 1,1% 95 44 12% 13% Fast AB Lund Arena 5 5 1 1 1 1 76 104 74 73 1,8% 1,9% - 4 98% 70% Visit Lund AB 30 28 0 -1 0 -1 47 24 2 2 0% neg - - 5% 9% Lunds kommuns Fastighets AB AÅrets resultat efter finansiella poster uppgick till 199 (194) miljoner kronor, en oökning med 5 miljoner kronor. AÅrets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 149 (159) miljoner kronor. LKF:s hyresintaökter uppgick till 1 429 (1 365) miljoner kronor, vilket aör en oökning som kan haörledas till hyreshoöjning om 4,99 procent per 1 januari. OÖkningen foörklaras aöven av foörvaörvet av Saluhallen samt ett fullt aårs intaökter fraån de fastigheter som faördigstaölldes foöregaående aår. Bolagets driftkostnader steg till 619 (595) miljoner kronor, vilket till stor del beror paå stoörre fastighetsbestaånd samt oökade material- och loönekostnader till foöljd av inflation. Taxekostnaderna, som utgoör drygt en tredjedel av driftskostnaderna, oökade med 7 procent jaömfoört med foöregaående aår. Kostnaden foör fastighetsel laåg paå samma nivaå som foöregaående aår, tack vare strategiskt arbete med pris- och volymsaökring. En vattenstrategi aör under framtagande foör att saötta aönnu mera fokus paå detta framoöver. Underhaållskostnader uppgick till 149 (120) miljoner kronor i resultatraökningen. Stoörre underhaållsaåtgaörder redovisas i balansraökningen och den totala underhaållsvolymen uppgick till 399 (341) miljoner kronor. Bland de stoörre aåtgaörder maörks renovering av 494 laögenheter paå Klostergaården och installation av utrustning foör vattenbesparing i flera fastigheter. Avskrivningar foör byggnader, markanlaöggningar och inventarier uppgick till 270 (261) miljoner kronor. OÖkningen beror fraömst paå aktiverade underhaållsaåtgaörder. Marknadsvaördering visar att inget nedskrivningsbehov foöreligger. Nedskrivningar gjordes 2023 foör tvaå fastigheter, Koggen i Lund och Knudsgaården i Veberoöd och dessa kvarstaår, men inga nya tillkommer. Finansnetto foörbaöttrades under aåret fraån -172 miljoner till -159 miljoner kronor, fraömst paåverkade av fallande raöntor under aåret. Lunds Rådhus AB 12 (44) Org.nr 559230-4199 Bolagets justerade soliditet, daör haönsyn tas till marknadsvaördering i fastigheterna, uppgick till 56,5 procent (55,8) vid aårsskiftet, vilket visar paå en stark finansiell staöllning. Huvuddelen av hyresintaökterna kommer fraån bostaöder och bolaget har en mycket laåg vakansgrad, vilket ger en laögre finansiell risk, jaömfoört med andra fastighetsbolag. Lunds kommuns Parkeringsaktiebolag AB (koncern) AÅrets resultat efter finansiella uppgick till 7,5 (-7,7) miljoner kronor och aårets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 5,5 (-9,2) miljoner kronor, vilket aör en markant foörbaöttring fraån foöregaående aår. Resultatet har uppnaåtts fraömst genom en oökad omsaöttning samt ett fortsatt proaktivt arbete med kostnadskontroll. Intaökterna oökade med 13 procent till 119 (106) miljoner kronor, drivet av hoögre belaöggning samt prisjusteringar. Roörelsens kostnader uppgick till 100 (99) miljoner kronor vilket innebaör att de i stort sett bibehoölls paå samma nivaå som foöregaående aår. AÖven fallande raöntor under aåret innebar att bolagets finansnetto paåverkades positivt. Bolagets soliditet uppgick till 12 (13) procent vid aårsskiftet, daör balansomslutningen oökade fraömst till foöljd av investeringen i mobilitetshuset Niels Bohr. Fastighets AB Lund Arena Bolaget redovisade ett resultat efter finansiella poster om 1,4 miljoner kronor foör aåret, vilket var en oökning med 0,7 mnkr fraån foöregaående aår. Intaökterna uppgick till 5,2 miljoner kronor, en oökning med 0,5 miljoner jaömfoört med foöregaående aår till foöljd av omfoörhandling av hyresnivaån i samband med ny hyresgaöst. Roörelseresultat paåverkades av hoögre kostnader, fraömst foör loöpande reparation och underhaåll av fastigheten. I boörjan av aåret amorterades hela laåneskulden till 30 miljoner till Lunds kommun, vilket aör den fraömsta orsaken till att finansnetto foörbaöttrades med 0,7 miljoner kronor. Balansomslutningen minskade till foöljd av laögre kassabehaållning / laögre laåneskulder och soliditeten uppgick vid aårets slut till 98 (70) procent. Visit Lund AB Bolaget redovisade ett resultat efter finansiella poster om noll, vilket aör en foörbaöttring med 1 miljon kronor jaömfoört med foöregaående aår. Intaökterna oökade med 2 miljon kronor till 30 miljoner kronor, daör den stoörsta foöraöndringen berodde paå hoögre biljettfoörsaöljning via Visit Lunds system och tjaönster. Kostnaderna laåg i nivaå med foöregaående aår, dock med naågot laögre personalkostnader. Minskningen foörklaras fraömst av att foöregaående aår belastades resultatet med hoöga pensionskostnader till foöljd av en hoög uppraökning av pensionsskulden. Detta saknade motsvarighet 2025. Bolagets soliditet uppgick till 5 (9) procent vid aårets slut, vilket beror paå en oökad balansomslutning, fraömst till foöljd av hoögre kassa och foörutbetalda intaökter fraån biljettfoörsaöljning foör evenemang som aöger rum 2026. Lunds Rådhus AB 13 (44) Org.nr 559230-4199 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Lunds Raådhus AB bedoömer att behovet av tydlig aögarstyrning, finansiell stabilitet och samordning inom bolagskoncernen kommer att kvarstaå. Koncernens utveckling paåverkas bland annat av det allmaönna konjunkturlaöget, raöntenivaåer samt foöraöndringar i regelverk och politiska prioriteringar. Vaösentliga risker aör fraömst kopplade till fastighets- och investeringsverksamhet, daör riskbilden paåverkas av bland annat marknadsutveckling, kostnadsnivaåer, finansieringsfoörutsaöttningar och laångsiktiga aåtaganden. Daörtill paåverkas koncernens verksamhet av finansiella marknadsfoörhaållanden saåsom raönte- och inflationsutveckling, vilka kan faå betydelse foör resultat, kassafloöde och investeringsutrymme i de kommunala bolagen. Moderbolaget foöljer dessa risker loöpande genom uppfoöljning, dialog och granskning av dotterbolagens verksamhet, ekonomi och styrning, i syfte att tidigt identifiera och hantera vaösentliga risker paå koncernnivaå. Omnibus II Under 2025 presenterade EU-kommissionen ett paket av saå kallade omnibusfoörslag med syfte att foörenkla regelverken foör haållbarhetsrapportering, saörskilt CSRD. Inom ramen foör detta har EU naått politisk samsyn kring uppskjutet ikrafttraödande av vissa rapporteringskrav, medan foörslag om aöndrad omfattning och hoöjda troöskelvaörden aönnu behandlas vidare. Syftet aör att minska den administrativa boördan och i stoörre utstraöckning fokusera kraven paå stoörre foöretag. Foör Lunds Raådhus AB-koncernen innebaör Omnibus II fortsatt osaökerhet kring omfattning och tidpunkt foör tillaömpningen av CSRD, i avvaktan paå slutliga EU-beslut och infoörlivande i svensk lagstiftning. Koncernen foöljer utvecklingen och bedoömer att befintliga foörberedelser ger god beredskap oavsett slutlig utformning. NIS2 EU:s NIS2-direktiv genomfoörs i Sverige genom den nya Cybersaökerhetslagen, som traödde i kraft i januari 2026. Regelverket innebaör skaörpta krav paå riskhantering, incidentrapportering och styrning av informations- och IT-saökerhet och omfattar aöven delar av offentlig foörvaltning och kommunala verksamheter. Foör Lunds Raådhus AB-koncernen innebaör detta behov av mer formaliserad styrning av cybersaökerhetsarbetet, inklusive tydligare ansvar paå lednings- och styrelsenivaå. Anpassningar av interna processer kan behoövas, samtidigt som ett systematiskt cybersaökerhetsarbete minskar risken foör allvarliga stoörningar och informationsfoörluster. Koncernen bedoömer att befintliga insatser ger god beredskap foör NIS2. Lunds Rådhus AB 14 (44) Org.nr 559230-4199 Förnybartdirektivet EU har under aåret skaörpt foörnybartdirektivet RED III (Renewable Energy Directive). Foörsenad svensk implementering av tillstaåndsdelen har lett till ett oövertraödelseaörende i EU-domstolen, vilket innebaör oökad regel- och tillstaåndsosaökerhet foör energiinvesteringar. Foör Lunds Raådhus AB-koncernen innebaör detta en indirekt risk via energiverksamheten, daå foöraöndrad tillaömpning kan paåverka genomfoörande och tidsplaner aöven foör fjaörrvaörmenaöra foörnybarhet och energiaåtervinning. Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet Regeringen foöreslaår en ny lag om offentlig saöljverksamhet som innebaör att offentliga aktoörer, daöribland kommuner och kommunala bolag, foörbjuds att bedriva saöljverksamhet som paå ett otillboörligt saött paåverkar privata foöretags moöjligheter att verka paå marknaden. Foörslaget innebaör skaörpt tillsyn och moöjlighet till ingripanden fraån Konkurrensverket. Eventuell paåverkan paå Lunds Raådhus AB-koncernen behoöver analyseras utifraån vilka marknader bolagen verkar paå och hur verksamheten bedrivs. Civilt försvar Mot bakgrund av det foöraöndrade saökerhetslaöget ska en hoög saökerhetsmedvetenhet raåda i de kommunala bolagen. Lunds Raådhus AB-koncernen ska bidra till att staörka kommunens foörmaåga vid kris och hoöjd beredskap. Lunds Raådhus AB ska bevaka hur nationella och kommunala krav paåverkar koncernen utifraån resursbehov, prioriteringar och roller i den kommunala krigsorganisationen. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst 37 423 339 årets vinst 29 013 535 66 436 874 disponeras så att till aktieägare utdelas 25 000 000 i ny räkning överföres 41 436 874 66 436 874 Styrelsen foöreslaås bemyndigas att besluta om tidpunkt daå utdelningen skall betalas. Styrelsen anser att foörslaget aör foörenligt med foörsiktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen enligt foöljande redogoörelse: Styrelsens uppfattning aör att vinstutdelningen aör foörsvarlig med haönsyn till de krav verksamhetens art, omfattning och risk staöller paå storleken paå det egna kapitalet, bolagets konsolideringsbehov, likviditet och staöllning i oövrigt. Lunds Rådhus AB 15 (44) Org.nr 559230-4199 Koncernens resultaträkning 2025-01-01– 2024-01-01– Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Nettoomsättning 2 1 625 973 1 545 676 Aktiverat arbete för egen räkning 12 789 13 672 Övriga rörelseintäkter 3 4 734 9 305 1 643 496 1 568 653 Rörelsens kostnader Handelsvaror -445 -378 Övriga externa kostnader 4, 5 -723 944 -656 678 Personalkostnader 6 -253 071 -263 025 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella -287 633 -277 063 anläggningstillgångar -1 265 093 -1 197 144 Rörelseresultat 378 403 371 509 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är 0 0 anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 570 -1 138 Räntekostnader och liknande resultatposter 7 -172 465 -185 184 -170 895 -186 322 Resultat efter finansiella poster 207 508 185 187 Resultat före skatt 207 508 185 187 Skatt på årets resultat 8 -52 027 -36 797 Årets resultat 155 481 148 390 Lunds Rådhus AB 16 (44) Org.nr 559230-4199 Koncernens balansräkning TILLGÅNGAR Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 9 213 590 213 590 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 10, 11 9 217 716 8 969 223 Inventarier, verktyg och installationer 12 114 429 114 688 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella 794 579 569 912 anläggningstillgångar 13 10 126 724 9 653 823 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 3 2 Andra långfristiga fordringar 15 1 270 1 053 Övriga långfristiga placeringar 16 12 426 17 088 13 699 18 143 Summa anläggningstillgångar 10 140 636 9 672 556 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 3 607 3 465 Färdiga varor och handelsvaror 23 29 3 630 3 494 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 9 669 22 565 Aktuella skattefordringar 2 259 5 550 Övriga fordringar 48 330 36 149 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 659 20 882 89 917 85 146 Kassa och bank 292 811 205 378 Summa omsättningstillgångar 386 358 294 628 SUMMA TILLGÅNGAR 10 526 995 9 966 574 Lunds Rådhus AB 17 (44) Org.nr 559230-4199 Koncernens balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital 17, 18 Aktiekapital 20 000 5 000 Övrigt tillskjutet kapital 1 792 008 1 792 008 Annat eget kapital inklusive årets resultat 772 757 607 826 Summa eget kapital 2 584 765 2 404 834 Avsättningar Uppskjuten skatteskuld 19 266 955 218 105 Övriga avsättningar 20 1 696 4 849 268 651 222 954 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 5 050 000 5 650 000 Övriga skulder 22 194 446 194 560 5 244 446 5 844 560 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 1 800 000 980 000 Leverantörsskulder 180 083 175 766 Aktuella skatteskulder 0 0 Övriga skulder 40 781 23 378 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 408 268 315 082 2 429 132 1 494 226 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 10 526 995 9 966 574 Lunds Rådhus AB 18 (44) Org.nr 559230-4199 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Balanserad Aktie- Övrigt tillskjutet Summa vinst inkl. kapital kapital eget kapital Tkr årets resultat Ingående eget kapital 2024-01-01 5 000 1 792 008 484 436 2 281 445 Utdelning -25 000 -25 000 Årets resultat 148 390 148 390 Utgående eget kapital 2024-12-31 5 000 1 792 008 607 826 2 404 835 Kvittningsemission 15 000 34 450 49 450 Utdelning -25 000 -25 000 Årets resultat 155 481 155 481 Utgående eget kapital 2025-12-31 20 000 1 826 458 738 307 2 584 766 Lunds Rådhus AB 19 (44) Org.nr 559230-4199 Koncernens kassaflödesanalys 2025-01-01– 2024-01-01– Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat före finansiella poster 378 403 371 509 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 24 293 672 281 494 Erhållen ränta 1 570 9 478 Erlagd ränta -180 050 -192 416 Betald skatt 114 -5 920 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av 493 709 464 145 rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager och pågående arbeten -136 475 Förändring kundfordringar 2 896 10 856 Förändring av kortfristiga fordringar -11 049 19 858 Förändring leverantörsskulder 4 317 10 770 Förändring av kortfristiga skulder 118 061 45 115 Kassaflöde från den löpande verksamheten 607 799 551 220 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -51 -239 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -715 187 -754 398 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 90 3 183 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -217 - Förvärv av dotterbolag - -2 915 Kassaflöde från investeringsverksamheten -715 365 -754 369 Finansieringsverksamheten Upptagna lån, netto 220 000 110 716 Utbetald utdelning -25 000 -25 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 195 000 85 716 Årets kassaflöde 87 434 -117 434 Likvida medel vid årets början 205 378 322 811 Likvida medel vid årets slut 292 811 205 378 Lunds Rådhus AB 20 (44) Org.nr 559230-4199 Moderbolagets resultaträkning 2025-01-01– 2024-01-01– Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 2 620 2 544 Rörelsens kostnader 6 Övriga externa kostnader 4, 5 -3 307 -2 334 -3 307 -2 334 Rörelseresultat -687 210 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 25 29 702 27 851 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar - -1 211 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter - 6 Räntekostnader och liknande resultatposter 7 -1 -71 29 700 26 575 Resultat efter finansiella poster 29 014 26 785 Bokslutsdispositioner 26 - -1 000 Resultat före skatt 29 014 25 785 Skatt på årets resultat - -16 Årets resultat 29 014 25 770 Lunds Rådhus AB 21 (44) Org.nr 559230-4199 Moderbolagets balansräkning TILLGÅNGAR Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 27, 28 249 835 200 385 249 835 200 385 Summa anläggningstillgångar 249 835 200 385 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 29 702 27 851 Övriga fordringar 35 24 29 737 27 875 Kassa och bank 1 188 - Summa omsättningstillgångar 30 925 27 875 SUMMA TILLGÅNGAR 280 760 228 260 Lunds Rådhus AB 22 (44) Org.nr 559230-4199 Moderbolagets balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital 17, 29 Bundet eget kapital Aktiekapital 20 000 5 000 20 000 5 000 Fritt eget kapital Fri överkursfond 34 450 - Balanserad vinst 2 973 2 204 Årets resultat 29 014 25 770 66 437 27 973 Summa eget kapital 86 437 32 973 Långfristiga skulder 21 Checkräkningskredit Nordea enligt Cashpoolavtal - 12 Övriga skulder Lunds kommun 22 194 173 194 173 Summa långfristiga skulder 194 173 194 185 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 120 22 Skulder till koncernföretag - 1 000 Aktuella skatteskulder - 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 30 62 Summa kortfristiga skulder 150 1 102 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 280 760 228 260 Lunds Rådhus AB 23 (44) Org.nr 559230-4199 Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital Aktiekapital Fritt eget kapital Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 5 000 27 204 32 204 Utdelning -25 000 -25 000 Årets resultat 25 770 25 770 Utgående eget kapital 2024-12-31 5 000 27 973 32 973 Nyemission 15 000 34 450 49 450 Utdelning -25 000 -25 000 Årets resultat 29 014 29 014 Utgående eget kapital 2025-12-31 20 000 66 437 86 437 Lunds Rådhus AB 24 (44) Org.nr 559230-4199 Moderbolagets kassaflödesanalys 2025-01-01– 2024-01-01– Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat före finansiella poster -687 210 Erhållna utdelningar 27 851 28 150 Erhållen ränta 6 Erlagd ränta -1 -71 Betald skatt -18 - Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av 27 145 28 295 rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar -11 597 Förändring av leverantörsskulder 98 -4 Förändring av kortfristiga skulder -32 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 27 200 28 888 Finansieringsverksamheten Förändring skuld på koncernkonto -12 -3 888 Utbetald utdelning -25 000 -25 000 Lämnade koncernbidrag -1 000 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten -27 200 -28 888 Årets kassaflöde 1 188 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 1 188 0 Lunds Rådhus AB 25 (44) Org.nr 559230-4199 Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar AÅrsredovisningen och koncernredovisningen aör uppraöttad i enlighet med aårsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 AÅrsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna aör ofoöraöndrade jaömfoört med foöregaående aår. Koncernredovisning Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har uppraöttats enligt foörvaörvsmetoden. Detta innebaör att foörvaörvade verksamheters identifierbara tillgaångar och skulder redovisas till marknadsvaörde enligt uppraöttad foörvaörvsanalys. OÖverstiger verksamhetens anskaffningsvaörde det beraöknade marknadsvaördet av de foörvaöntade nettotillgaångarna enligt foörvaörvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. Understiger verksamhetens anskaffningsvaörde det beraöknade marknadsvaördet av de foörvaöntade nettotillgaångarna enligt foörvaörvsanalysen redovisas skillnaden som tillskott. Foörvaörv fraån naörstaående som skedde naör koncernen bildades 2019-12-31 gjordes till tidigare aögares bokfoörda vaörde. Det totala anskaffningsvaördet uppgick till 194 173 tkr. Skillnaden mot beraöknat marknadsvaörde uppgick till 1 789 008 tkr vilket redovisas som tillskott. Dotterföretag Koncernredovisningen omfattar, foörutom moderfoöretaget, samtliga foöretag i vilka moderfoöretaget direkt eller indirekt har mer aön 50 % av roöstetalet eller paå annat saött innehar det bestaömmande inflytandet och daörmed har en raött att utforma foöretagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhaålla ekonomiska foördelar. Ett dotterfoöretags intaökter och kostnader tas in i koncernredovisningen fraån och med tidpunkten foör foörvaörvet till och med den tidpunkt daå moderfoöretaget inte laöngre har ett bestaömmande inflytande oöver dotterfoöretaget. Transaktioner mellan koncernföretag Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan koncernfoöretag liksom orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Orealiserade foörluster elimineras ocksaå saåvida inte transaktionen motsvarar ett nedskrivningsbehov. Foöraöndring av internvinst under raökenskapsaåret har eliminerats i koncernresultatraökningen. Lunds Rådhus AB 26 (44) Org.nr 559230-4199 Intäktsredovisning Intaökter har tagits upp till verkligt vaörde av vad som erhaållits eller kommer att erhaållas och redovisas i den omfattning det aör sannolikt att de ekonomiska foördelarna kommer att tillgodogoöras bolaget och intaökterna kan beraöknas paå ett tillfoörlitligt saött. Hyresintaökter foör bostaöder, lokaler, parkeringsplatser redovisas i den period hyran avser. Parkeringsoövervakning och andra tjaönsteuppdrag redovisas i den period arbetet utfoörs. Sedan 2015 redovisas parkeringsinloösen, p-koöp, som en foörutbetald intaökt som intaöktsfoörs linjaört oöver en period om 25 aår. Tidigare aår har erhaållna parkeringskoöpslikvider i vissa fall reducerat fastigheternas anskaffningsvaörde. Immateriella tillgångar I koncernen redovisas internt upparbetade immateriella anlaöggningstillgaångar enligt aktiveringsmodellen. Det innebaör att samtliga utgifter som avser framtagandet av en internt upparbetad immateriell anlaöggningstillgaång aktiveras och skrivs av under tillgaångens beraöknade nyttjandeperiod, under foörutsaöttningarna att kriterierna i BFNAR 2012:1 aör uppfyllda. Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anlaöggningstillgaångar redovisas till anskaffningsvaörde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjaört oöver den foörvaöntade nyttjandeperioden med haönsyn till vaösentligt restvaörde. Foöljande avskrivningsprocent tillaömpas: Materiella anläggningstillgångar Byggnader, indelade i komponenter 15-70 år Markanläggningar 20 år Markinventarier 5-10 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 15 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 20 år inventarier, verktyg och installationer 20 år Anslutningsavgifter 50 år Komponentindelning Materiella anlaöggningstillgaångar har delats upp paå komponenter naör komponenterna aör betydande och naör komponenterna har vaösentligt olika nyttjandeperioder. Naör en komponent i en anlaöggningstillgaång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvaörde aktiveras. Utgifter foör loöpande reparationer och underhaåll redovisas som kostnader. Lunds Rådhus AB 27 (44) Org.nr 559230-4199 Förvaltningsfastigheter Foörvaltningsfastigheter innehas i syfte att generera hyresintaökter och/eller vaördestegring. I begreppet foörvaltningsfastigheter ingaår byggnader, mark och markanlaöggningar. Foörvaltningsfastigheter redovisas i balansraökningen till belopp som motsvarar utgifterna foör fastigheternas foörvaörv eller tillverkning (anskaffningsvaörde) med haönsyn tagen till av-, ned- och uppskrivningar efter anskaffningen, d.v.s. paå samma saött som oövriga materiella tillgaångar. Hyresintaökter fraån foörvaltningsfastigheter redovisas i posten Nettoomsaöttning. Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar Naör det finns en indikation paå att en tillgaångs vaörde minskat, goörs en proövning av nedskrivningsbehov. Har tillgaången ett aåtervinningsvaörde som aör laögre aön det redovisade vaördet, skrivs den ner till aåtervinningsvaördet. Vid bedoömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgaångarna paå de laögsta nivaåer daör det finns separata identifierbara kassafloöden (kassagenererande enheter). Foör tillgaångar, andra aön goodwill, som tidigare skrivits ner goörs per varje balansdag en proövning av om aåterfoöring boör goöras. Låneutgifter De laåneutgifter som uppkommer daå foöretaget laånar kapital kostnadsfoörs i resultatraökningen i den period de uppstaår. Finansiella instrument Finansiella instrument vaörderas utifraån anskaffningsvaördet. Instrumentet redovisas i balansraökningen naör bolaget blir part i instrumentets avtalsmaössiga villkor. Finansiella tillgaångar tas bort fraån balansraökningen naör raötten att erhaålla kassafloöden fraån instrumentet har loöpt ut eller oöverfoörts och bolaget har oöverfoört i stort sett alla risker och foörmaåner som aör foörknippade med aöganderaötten. Finansiella skulder tas bort fraån balansraökningen naör foörpliktelserna har reglerats eller paå annat saött upphoört. Andelar i dotterföretag Andelar i dotterfoöretag redovisas till anskaffningsvaörde efter avdrag foör eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvaördet ingaår koöpeskillingen som erlagts foör aktierna samt foörvaörvskostnader. Eventuella kapitaltillskott laöggs till anskaffningsvaördet naör de uppkommer. Andra långfristiga värdepappersinnehav Placeringar i vaördepapper som aör anskaffade med avsikt att innehas laångsiktigt har redovisats till sina anskaffningsvaörden. Varje balansdag goörs bedoömning om eventuellt nedskrivningsbehov. Lunds Rådhus AB 28 (44) Org.nr 559230-4199 Kortfristiga placeringar Vaördepapper som aör anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvaörde och i efterfoöljande vaörderingar i enlighet med laögsta vaördets princip till det laögsta av anskaffningsvaörde och marknadsvaörde. Derivatinstrument och säkringsredovisning Lunds Kommuns Fastighets AB anvaönder sig av derivatinstrument och saökringsredovisning. Foöretaget utnyttjar raönteswappar i syfte att saökra positioner avseende raöntefoöraöndringar. Foör att ett derivat ska klassas som saökringsinstrument ska det finnas en extern motpart och derivatet faår inte innehaålla utstaölld optionalitet netto samt att derivatet ska bedoömas vara effektivt. Samtliga Lunds Kommuns Fastighets AB:s raönteswappar uppfyller dessa kriterier. Riskhantering och saökringsredovisning bedrivs med ett portfoöljperspektiv. Saökringsredovisningen avbryts om saörkringsinstrumentet foörfaller, saöljs, avvecklas eller loöses in, eller om saökringsrelationen inte laöngre uppfyller villkoren foör saökringsredovisning. Eventuellt resultat fraån en saökringstransaktion som avbryts i foörtid redovisas omedelbart i resultatraökningen. Marknadsvaörde paå derivatinstrument paå balansdagen i koncernen redovisas i not. Ytterligare information betraöffande saökringsredovisningen aåterfinns i avsnittet Anvaöndning av finansiella instrument i foörvaltningsberaöttelsen samt i Lunds Kommuns Fastighets AB:s aårsredovisning foör aår 2025. Kundfordringar/kortfristiga fordringar Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsaöttningstillgaångar till det belopp som foörvaöntas bli inbetalt efter avdrag foör individuellt bedoömda osaökra fordringar. Låneskulder och leverantörsskulder Laåneskulder och leverantoörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvaörde efter avdrag foör transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet fraån det belopp som ska aåterbetalas vid foörfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som raöntekostnad oöver laånets loöptid med hjaölp av instrumentets effektivraönta. Haörigenom oöverensstaömmer vid foörfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska aåterbetalas. Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld En finansiell tillgaång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansraökningen endast daå legal kvittningsraött foöreligger samt daå en reglering med ett nettobelopp avses ske eller daå en samtida avyttring av tillgaången och reglering av skulden avses ske. Lunds Rådhus AB 29 (44) Org.nr 559230-4199 Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedoöms om det finns indikationer paå nedskrivningsbehov av naågon av de finansiella anlaöggningstillgaångarna. Nedskrivning sker om vaördenedgaången bedoöms vara bestaående och proövas individuellt. Likvida medel Medel paå koncernkonto hos koncernens moder (Lunds kommun) klassificeras som likvida medel i balansraökningen och kassafloödesanalysen. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, saåvaöl finansiella som operationella, redovisas som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjaört oöver leasingperioden. Varulager Varulagret har vaörderats till det laögsta av dess anskaffningsvaörde och dess nettofoörsaöljningsvaörde paå balansdagen. Med nettofoörsaöljningsvaörde avses varornas beraöknade foörsaöljningspris minskat med foörsaöljningskostnader. Den valda vaörderingsmetoden innebaör att inkurans i varulagret har beaktats. Inkomstskatter Total skatt utgoörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultatraökningen, utom daå underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhoörande skatteeffekter redovisas i eget kapital. Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt foör innevarande raökenskapsaår samt den del av tidigare raökenskapsaårs inkomstskatt som aönnu inte redovisats. Aktuell skatt beraöknas utifraån den skattesats som gaöller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt aör inkomstskatt som avser framtida raökenskapsaår till foöljd av tidigare haöndelser. Redovisning sker enligt balansraökningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar paå temporaöra skillnader som uppstaår mellan bokfoörda respektive skattemaössiga vaörden foör tillgaångar och skulder samt foör oövriga skattemaössiga avdrag eller underskott. Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beraöknas utifraån gaöllande skattesats paå balansdagen. Effekter av foöraöndringar i gaöllande skattesatser resultatfoörs i den period Lunds Rådhus AB 30 (44) Org.nr 559230-4199 foöraöndringen lagstadgats. Uppskjuten skattefordran redovisas som finansiell anlaöggningstillgaång och uppskjuten skatteskuld som avsaöttning. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemaössiga avdrag redovisas i den omfattning det aör sannolikt att avdragen kan avraöknas mot framtida skattemaössiga oöverskott. Avsättningar Som avsaöttning har redovisats foörpliktelser gentemot tredje man som aör haönfoörliga till raökenskapsaåret eller tidigare raökenskapsaår och som paå balansdagen antingen aör saökra eller sannolika till sin foörekomst men oviss till belopp eller till den tidpunkt daå de ska infrias. Ersättningar till anställda Ersaöttningar till anstaöllda avser alla former av ersaöttningar som foöretaget laömnar till de anstaöllda. Kortfristiga ersaöttningar utgoörs av bland annat loöner, betald semester, betald fraånvaro, bonus och ersaöttning efter avslutad anstaöllning (pension). Kortfristiga ersaöttningar redovisas som kostnad och en skuld daå det finns en legal eller informell foörpliktelse att betala ut en ersaöttning till foöljd av en tidigare haöndelse och en tillfoörlitlig uppskattning av beloppet kan goöras. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning I koncernen foörekommer baåde avgiftsbestaömda och foörmaånsbestaömda pensionsplaner. Som avgiftsbestaömda planer klassificeras planer daör faststaöllda avgifter betalas och det inte finns foörpliktelser att betala naågot ytterligare, utoöver dessa avgifter. Utgifter foör avgiftsbestaömda planer redovisas som en kostnad under den period de anstaöllda utfoör de tjaönster som ligger till grund foör foörpliktelsen. Foörmaånsbestaömda pensionsplaner innebaör att foöretaget har pensionsfoörpliktelse som grundar sig paå en eller flera faktorer daör utfallet i nulaöget aör okaönt. Redovisning sker i enlighet med K3:s foörenklingsregler. Pensionsplanen finansieras i egen regi och pensionsskulden redovisas som en avsaöttning enligt den beloppsuppgift som erhaålls fraån KPA. Offentliga bidrag I de fall ingen framtida prestation foör att erhaålla bidraget kraövs, intaöktsredovisas offentliga bidrag daå villkoren foör att erhaålla bidraget aör uppfyllda. Offentliga bidrag vaörderas till verkliga vaördet av vad som erhaållits eller kommer att erhaållas. Koncernbidrag Erhaållna och laömnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Lunds Rådhus AB 31 (44) Org.nr 559230-4199 Kassaflödesanalys Kassafloödesanalysen uppraöttas enligt indirekt metod. Det redovisade kassafloödet omfattar endast transaktioner som medfoört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar foöretaget, foörutom kassamedel, medel paå koncernkonto, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som aör noterade paå en marknadsplats och har en kortare loöptid aön tre maånader fraån anskaffningstidpunkten. Foöraöndringar i spaörrade medel redovisas i investeringsverksamheten. Nyckeltalsdefinitioner Nettoomsättning Roörelsens huvudintaökter, fakturerade kostnader, sidointaökter samt intaöktskorrigeringar. Resultat efter finansiella poster Resultat efter finansiella intaökter och kostnader men foöre bokslutsdispositioner och skatter. Balansomslutning Foöretagets samlade tillgaångar. Eget kapital Foöretagets nettotillgaångar, dvs skillnaden mellan tillgaångar och skulder. Avkastning på totalt kapital (procent) Roörelseresultat plus finansiella intaökter i procent av balansomslutningen. Soliditet (procent) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag foör uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning. Uppskattningar och bedömningar Uppraöttandet av bokslut och tillaömpning av redovisningsprinciper, baseras ofta paå ledningens bedoömningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt daå bedoömningen goörs. Uppskattningar och bedoömningar aör baserade paå historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer, som under raådande omstaöndigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa anvaönds foör att bedoöma de redovisade vaördena paå tillgaångar och skulder, som inte annars framgaår tydligt fraån andra kaöllor. Det verkliga utfallet kan avvika fraån dessa uppskattningar och bedoömningar. Uppskattningar och antaganden ses oöver regelbundet. De omraåden daör saådana uppskattningar och bedoömningar kan ha stor betydelse foör koncernen och som daörmed kan paåverka resultat. och balansraökningar i framtiden aör fraömst relaterade till marknadsvaördering av foörvaltningsfastigheter. Lunds Rådhus AB 32 (44) Org.nr 559230-4199 Lunds Kommuns Fastighets AB AÅrets vaördering har genomfoörts i analysverktyget MSCI Property. Foör varje fastighet har en kombination av ortspris- och avkastningsmetod anvaönts. Vaördbedoömningen baseras paå LKFs faktiska hyresintaökter samt schablonberaöknade drifts- och underhaållskostnader och fastighetsskatt per fastighet. De schablon-beraöknade kostnaderna tar haönsyn till fastighets aålder och skick. Foöljande direktavkastningskrav har anvaönts: bostaöder 2,75 – 5,0 procent, kommersiella lokaler 6,0 – 8,0 procent och aöldreboenden 5,25 – 5,0 procent. De generella foörutsaöttningarna foör 2025 aårs vaörderingar framgaår av nedanstaående tabell. Vaörderingen har daörefter granskats och kvalitetssaökrats av Svefa. Deras aåterkoppling har varit vaögledande i det interna vaörderingsarbetet. Värdetidpunkt 2025-12-31 Kalkylperiod 10 år Inflation per år 2,0 % Hyresutveckling bostäder per år 2026 3,29 % 2027 2,29 % Hyresutveckling lokaler per år 2,0 % Utveckling av drifts- och underhållskostnader per år 2,0 % Vakansgrad bostäder 0,5 % Vakansgrad lokaler inkl. äldreboende 0,5–15 % Not 2 Nettoomsättning KONCERNEN 2025 2024 Hyresintäkter, bostäder 1 048 530 989 062 Hyresintäkter, lokaler 356 160 354 300 Parkeringsintäkter 125 391 116 621 Kontrollavgifter 18 979 14 287 Övrig nettoomsättning 76 913 71 406 1 625 973 1 545 676 MODERBOLAGET 2025 2024 Förvaltningsarvode 2 620 2 544 2 620 2 544 Lunds Rådhus AB 33 (44) Org.nr 559230-4199 Not 3 Övriga rörelseintäkter KONCERNEN 2025 2024 Realisationsvinster vid avyttring av anläggningstillgångar 111 987 Övriga intäkter 4 623 8 318 4 734 9 305 Not 4 Arvode till revisorer KONCERNEN Med revisionsuppdrag avses granskning av aårsredovisningen och bokfoöringen samt styrelsens och verkstaöllande direktoörens foörvaltning, oövriga arbetsuppgifter som det ankommer paå bolagets revisor att utfoöra samt raådgivning eller annat bitraöde som foöranleds av iakttagelser vid saådan granskning eller genomfoörandet av saådana oövriga arbetsuppgifter. 2025 2024 EY Revisionsuppdrag 661 432 Övriga tjänster inklusive biträde till lekmannarevisorer 724 486 1 385 918 MODERBOLAGET 2025 2024 EY Revisionsuppdrag 30 40 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 153 44 183 84 Not 5 Övriga externa kostnader KONCERNEN 2025 2024 Hyror och arrendekostnader 59 167 59 140 Taxor och avgifter 225 012 209 742 Reparation- och undehållskostnader fastigheter 210 524 244 304 Fastighetsskatt 37 088 34 029 Övriga externa kostnader 161 451 109 463 693 242 656 678 MODERBOLAGET 2025 2024 Övriga externa kostnader 3 307 2 334 3 307 2 334 Lunds Rådhus AB 34 (44) Org.nr 559230-4199 Not 6 Anställda och personalkostnader KONCERNEN 2025 2024 Medelantalet anställda Kvinnor 164 158 Män 176 168 340 326 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 4 311 5 091 Övriga anställda 171 912 156 602 176 223 161 693 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 1 234 1 452 Pensionskostnader för övriga anställda 18 828 18 869 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 55 757 51 819 75 819 72 140 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 252 042 233 833 Pensionsförpliktelser Nuvarande styrelse och verkställande direktör 1 053 1 694 Tidigare styrelse och verkställande direktör - - 1 053 1 694 MODERBOLAGET Bolaget har inte haft naågra anstaöllda och naågra loöner har ej utbetalats. Könsfördelning bland ledande befattningshavare 2025 2024 Andel kvinnor i styrelsen 33 % 33 % Andel män i styrelsen 67 % 67 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 0 % 0 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 100 % 100 % Lunds Rådhus AB 35 (44) Org.nr 559230-4199 Not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter KONCERNEN 2025 2024 Räntekostnader till Lunds kommun 124 070 152 244 Övriga räntekostnader 35 218 18 610 Borgensavgift Lunds kommun 8 442 10 883 Övriga finansiella kostnader 4 735 3 447 172 465 185 184 MODERBOLAGET 2025 2024 Övriga räntekostnader 1 71 1 71 Not 8 Aktuell och uppskjuten skatt KONCERNEN 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skatt -3 177 2 Uppskjuten skatt -48 850 -36 799 Totalt redovisad skatt -52 027 -36 797 Avstämning av effektiv skatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat före skatt 207 508 185 187 Skatt enligt gällande skattesats 20,6 -42 747 20,6 -38 149 Ej avdragsgilla kostnader -1 499 -1 759 Ej skattepliktiga intäkter 25 48 Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat -3 177 2 Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond -7 Skatteeffekt av temporära skillnader 43 618 48 197 Under året nyttjat underskottsavdrag vars skattevärde ej 740 0 redovisats som tillgång Underskottsavdrag vars skattevärde ej redovisats som tillgång -137 -804 Förändring av uppskjutna skatter -48 850 -36 799 Övrigt -7 526 Redovisad effektiv skatt 25,1 -52 027 19,87 -36 797 Lunds Rådhus AB 36 (44) Org.nr 559230-4199 Not 9 Immateriella anläggningstillgångar KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 906 9 056 Inköp 51 239 Försäljningar/utrangeringar -593 - 4 942 Kostnadsförda projekt -2 447 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 364 1 906 Ingående avskrivningar -1 316 -1 792 Försäljningar/utrangeringar 400 1 976 Årets avskrivningar -235 -1 500 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 151 -1 316 Utgående redovisat värde 213 590 Not 10 Byggnader och mark inkl. byggnadsinventarier KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 12 666 056 12 083 373 Inköp 149 397 121 971 Försäljningar/utrangeringar -23 292 -35 684 Färdigställt under året 327 778 496 396 Omklassificeringar -13 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 13 119 925 12 666 056 Ingående avskrivningar -3 812 332 -3 605 917 Försäljningar/utrangeringar 17 936 30 319 Årets avskrivningar -252 557 -236 734 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 046 952 -3 812 332 Ingående uppskrivningar 12 238 14 000 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp -1 762 -1 762 Utgående ackumulerade uppskrivningar 10 475 12 238 Ingående nedskrivningar -94 400 -94 400 Årets nedskrivningar - - Utgående ackumulerade nedskrivningar -94 400 -94 400 Utgående redovisat värde 8 989 048 8 771 562 Lunds Rådhus AB 37 (44) Org.nr 559230-4199 Not 11 Markanläggningar KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 253 429 247 990 Inköp - 712 Färdigställt under året 45 654 4 727 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 299 083 253 429 Ingående avskrivningar -55 768 -43 344 Årets avskrivningar -14 647 -12 424 Utgående ackumulerade avskrivningar -70 415 -55 768 Utgående redovisat värde 228 668 197 661 Not 12 Inventarier, verktyg och installationer KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 230 543 214 605 Inköp 13 928 8 358 Försäljningar/utrangeringar -413 -3 952 Färdigställt under året 2 964 11 532 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 247 022 230 543 Ingående avskrivningar -115 855 -103 142 Försäljningar/utrangeringar 305 3 597 Årets avskrivningar -17 042 -16 310 Utgående ackumulerade avskrivningar -132 592 -115 855 Utgående redovisat värde 114 430 114 688 Not 13 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Ingående nedlagda kostnader 569 912 479 269 Under året nedlagda kostnader 601 312 610 119 Färdigställt under året -376 645 -512 654 Försäljningar/utrangeringar - -3 639 Omklassificeringar - -3 183 794 579 569 912 Lunds Rådhus AB 38 (44) Org.nr 559230-4199 Not 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 2 2 Omklassificering 1 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 2 Utgående redovisat värde 3 2 Not 15 Andra långfristiga fordringar KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Ingående fordringar 1 053 1 112 Tillkommande/avgående fordringar 217 -59 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 270 1 053 Utgående redovisat värde 1 270 1 053 Not 16 Övriga långfristiga placeringar KONCERNEN 2024-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 17 089 27 702 Värdeförändringar -4 662 -10 613 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 12 426 17 089 Utgående redovisat värde 12 426 17 089 Marknadsvaördet paå koncernens raöntetak 2025-12-31 var 34 800 tkr Not 17 Antal aktier och kvotvärde MODERBOLAGET Namn Antal aktier Kvotvärde Antal aktier 200 000 100 200 000 Lunds Rådhus AB 39 (44) Org.nr 559230-4199 Not 18 Uppskrivningsfond KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Belopp vid årets ingång 6 106 7 505 Avskrivning av uppskrivna tillgångar -1 399 -1 399 4 707 6 106 Not 19 Uppskjutna skatteskulder KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjutna skatteskulder som redovisas i balansräkningen Uppskjuten skatt avseende byggnader och mark 2 157 2 521 Temporära skillnader mellan bokfört och skattemässigt restvärde 283 902 231 552 Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag -1 176 -2 568 Uppskjuten skatt avseende avdragsgillt räntenetto -17 928 -12 707 Övriga uppskjutna skatter - -693 266 955 218 105 Not 20 Övriga avsättningar KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Avsatt för pensioner och liknande förpliktelser 1 696 1 488 Avsatt för framtida kostnader - 3 361 1 696 4 849 Not 21 Skulder som avser flera poster KONCERNEN Koncernens laån om 6 850 000 tkr (6 630 000 tkr) redovisas under foöljande poster i balansraökningen. 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 300 000 2 550 000 Skulder till Lunds kommun 3 750 000 3 100 000 5 050 000 5 650 000 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 250 000 80 000 Skulder till Lunds kommun 550 000 900 000 1 800 000 980 000 Av de laångfristiga skulderna foörfaller 650 000 tkr efter fem aår Lunds Rådhus AB 40 (44) Org.nr 559230-4199 Not 22 Transaktioner med närstående som genomförts på andra än marknadsmässiga villkor KONCERNEN Lunds Raådhus AB har 2019-12-31 erhaållit ett laån, 194 173 tkr, fraån foöretagets aögare Lunds kommun. Paå reversen utgaår ingen raönta och laånet loöper tillsvidare och utan amortering. MODERBOLAGET Lunds Raådhus AB har 2019-12-31 erhaållit ett laån, 194 173 tkr, fraån foöretagets aögare Lunds kommun. Paå reversen utgaår ingen raönta och laånet loöper tillsvidare och utan amortering. Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Förskottsbetalda hyror 153 172 112 530 Förutbetald parkeringsinlösen 76 176 66 888 Övriga förutbetalda intäkter 59 439 38 460 Upplupna räntekostnader 29 036 36 621 Personalrelaterade upplupna kostnader 22 843 22 297 Övriga upplupna kostnader 67 602 38 286 408 268 315 082 MODERBOLAGET 2025-12-31 2024-12-31 Övriga upplupna kostnader 30 62 30 62 Not 24 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 287 633 277 063 Realisationsvinster och förluster 4 530 3 638 Kostnadsförda projekt immateriella tillgångar - 2 448 Förändring avsättningar -3 153 -2 008 Nedskrivningar / återförda nedskrivningar 4 662 - Övriga justeringar - 353 293 672 281 494 Lunds Rådhus AB 41 (44) Org.nr 559230-4199 Not 25 Resultat från andelar i koncernföretag MODERBOLAGET 2025 2024 Erhållna anteciperade utdelningar 29 702 27 851 29 702 27 851 Not 26 Bokslutsdispositioner MODERBOLAGET 2025 2024 Lämnade koncernbidrag - 1 000 1 000 Not 27 Andelar i koncernföretag MODERBOLAGET 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 206 595 206 595 Förvärv genom kvittningsemission 49 450 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 256 045 206 595 Ingående nedskrivningar -6 210 -4 999 Årets nedskrivningar - -1 211 Utgående ackumulerade nedskrivningar -6 210 -6 210 Utgående redovisat värde 249 835 200 385 Lunds Rådhus AB 42 (44) Org.nr 559230-4199 Not 28 Specifikation andelar i koncernföretag MODERBOLAGET Namn Kapitalandel Antal andelar Bokfört värde Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) 100% 169 450 149 227 Lunds Kommuns Parkeringsaktiebolag 100% 58 400 29 418 Fastighets AB Lund Arena 100% 1 000 69 000 Visit Lund AB 100% 4 000 2 190 249 835 Org.nr Säte Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) 556050-4341 Lund Lunds Kommuns Parkeringsaktiebolag 556017-4863 Lund Fastighets AB Lund Arena 556719-9293 Lund Visit Lund AB 559230-8612 Lund Indirekta innehav i koncernen omfattar: Helaögda dotterfoöretag till Lunds Kommuns Parkeringsaktiebolag: Kaönnedomen i Lund AB, 559163-6047, Conduttore AB, 559075-0351 och Diabasen 8 i Lund AB, 559467-5687. Not 29 Disposition av vinst eller förlust MODERBOLAGET 2025-12-31 Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: balanserad vinst 37 423 årets vinst 29 013 66 437 disponeras så att till aktieägare utdelas 25 000 i ny räkning överföres 41 437 66 437 Lunds Rådhus AB 43 (44) Org.nr 559230-4199 Not 30 Verkligt värde på derivatinstrument som används för säkringsändamål KONCERNEN Verkliga vaörde paå derivatinstrument uppgick paå balansdagen till foöljande: 2025-12-31 2024-12-31 Verkliga värde på derivatinstrument som redovisas i balansräkningen Räntetak med positiva verkliga värden 34 800 60 800 Verkliga värde på derivatinstrument som inte redovisas i balansräkningen Ränteswapar med positiva verkliga värden 78 147 103 400 Not 31 Uppgifter om moderföretag MODERBOLAGET Lunds Raådhus AB aör ett helaögt dotterfoöretag till Lunds kommun, org.nr 212000-1132. Not 32 Eventualförpliktelser KONCERNEN 2025-12-31 2024-12-31 Garantibelopp Fastigo 2 734 2 460 Avsättning pensioner VD 1 271 1 053 4 005 3 513 Lunds Rådhus AB 44 (44) Org.nr 559230-4199 AÅrsredovisningens innehaåll blev klart 2026-03-18 Lund den dag som framgaår av min elektroniska underskrift Anders Almgren Ann Taångmark Lundberg Ordfoörande Axel Hallberg Mattias Horrdin Lina Olsson Jesper Sahleén Christoffer Karlsson Rasmus Toörnblom Hedvig AÅkesson Christoffer Nilsson Verkstaöllande direktoör Vaår revisionsberaöttelse har laömnats den dag som framgaår av min elektroniska underskrift Ernst & Young Aktiebolag Thomas Hallberg Auktoriserad revisor Årets verksamhet i delägda och samägda kommunala bolag samt kommunförbund 2025 Innehållsförteckning Delägda aktiebolag ...........................................................................................2 1 Kraftringen AB – koncernen ....................................................................2 2 Science Village Scandinavia AB ...............................................................5 Andra samägda bolag och kommunalförbund .................................................6 1 Räddningstjänsten Syd ...........................................................................6 2 VA Syd .....................................................................................................9 1 Delägda aktiebolag 1 Kraftringen AB – koncernen Inom ramen foör bolagets verksamhet och aöndamaål ges Kraftringen i uppdrag att • aktivt bidra till samhaöllets klimatomstaöllning • efterstraöva att utgoöra den ledande energileverantoören i aögarkommunerna och deras naöromraåde • saökerstaölla att koncernens energileveranser sker med hoög leveranssaökerhet och en hoög servicenivaå till ett marknadsmaössigt pris • verka foör en skaölig utdelning till aögarna med haönsyn till bolagets konsolideringsbehov. Foörslag till utdelning ska aårligen diskuteras paå aögarsamraåd innan aårsstaömma Händelser av väsentlig betydelse AÅrets i huvudsak milda vaöder har haft en negativ paåverkan paå energifoörsaöljning och roörelseresultat inom fjaörrvaörmeverksamheten. Efter flera aår av kraftig oökning har dock priserna paå fasta biobraönslen stabiliserats, vilket tillsammans med en oökad leverans av processaånga bidragit till ett mindre pressat energinetto under andra halvaåret. Under aåret har byggnationen av ett nytt kraftvaörmeverk i ÖÖrtofta paåboörjats. Fjaörrvaörmeproduktionen fortsaötter dock vara kaönslig foör vaöderomstaöllningar och anlaöggningstillgaönglighet till dess att detta aör faördigstaöllt. I takt med att aöldre anlaöggningar fasas ut, planerar Kraftringen foör att kraftvaörmeverket samt andra kommande investeringar och satsningar ska kunna saökerstaölla produktionen av fjaörrvaörme framgent. I augusti presenterade regeringen ett nytt lagfoörslag som minskade den regulatoriska osaökerheten kring lagen om saörskilt investeringsutrymme foör elnaötsverksamheten (2021:311; SFS 2025:1349). Lagen kommer att kvarstaå ofoöraöndrad i sak under innevarande reglerperiod, daå lagaöndringarna traöder i kraft foörst 2027. Foör Kraftringens del innebaör foörutsaögbarheten en foördel i planeringen av laångsiktiga investeringar i naötkapacitet, leveranssaökerhet och elektrifiering. Sedan 2023 paågaår ett intensivt arbete i Kraftringen Service AB foör att vaönda resultatet och anpassa verksamheten till en mindre avtalsvolym paå grund av utfasning av flera huvudentreprenadavtal. Under sista kvartalet 2025 tecknades avtal om att avyttra Kraftringens kvarvarande aögarandel till Öne Nordic AB. Avyttringen kommer att ske 2026. I januari avyttrades bolagets aögarandel i Billinge Energi AB till Skoövde Energi AB. Under aåret genomfoörde Modity Energy Trading en spridningsemission, vilket resulterade i att Kraftringens aögarandel minskade fraån 50 procent till 25 procent. Joönkoöping Energi AB samt Umeaå Energi AB tillkom som delaögare vid sidan av befintliga delaögare Kraftringen och ÖÖresundskraft AB. Modity Energi Trading aör Kraftringen- koncernens intressefoöretag som hanterar marknadsrisker foörknippade med energifoörsaöljning. 2 Finansiell ställning Kraftringen-koncernens resultat foöre skatt uppgick till 509 (405) miljoner kronor, vilket var 104 miljoner kronor baöttre aön foöregaående aår. Koncernens nettoomsaöttning minskade med 2 procent jaömfoört med foöregaående aår och uppgick till 3 933 (4 009) miljoner kronor. Under 2025 aåterhaömtade sig elpriserna och energivolymerna oökade marginellt i jaömfoörelse med 2024. Medelpriset foör spotpriset i SE4 uppgick till 67 oöre/kWH, jaömfoört med 57oöre/kWh 2024 och 74 oöre/kWh foör 2023. Energinettot, skillnaden mellan energiintaökter och energikostnader, var 212 mnkr hoögre jaömfoört med foöregaående aår, vars perioder med milt vaöder kombinerat med dyr spetsproduktion till foöljd av ett faåtal koöldknaöppar ledde till ett pressat energinetto. Hoögre elpriser och stabiliserade biobraönslepriser under andra halvaåret bidrog till ett foörbaöttrat energinetto under 2025. Finansnettot uppgick till -69 miljoner kronor (24) och paåverkas positivt av en realisationsvinst av engaångskaraktaör fraån avyttring av Billinge Energi AB, men negativt av raöntekostnader och oökad upplaåning. Koncernens investeringar uppgick till 1 428 (872) miljoner kronor och bland de stoörre investeringarna finns bland annat • mottagningsstationer i Hoöoör, Lund (Gunnesbo) och ÖÖrtofta • nytt vaörmekraftverk i ÖÖrtofta (paåboörjad byggnation) • transmissionsledning fjaörrvaörme mellan Lund och ÖÖrtofta • utbyggnad fjaörrkyla i Brunnshoög • utbyggnad av el-, fjaörrvaörme-, fjaörrkyla- och fibernaöten foör anslutning av nya kunder Nettoskulden oökade under aåret med 22 procent och uppgick per balansdagen till 2 876 miljoner kronor (2 360). Koncernens soliditet uppgick per balansdagen till 43,8 procent vilket aör en minskning jaömfoört med foöregaående aår, daå soliditeten uppgick till 45,9 procent. Kraftringen har ett ramverk foör groöna obligationer som gaöller ny- och omfinansiering av utvalda projekt inom fjaörrvaörme/fjaörrkyla, eldistribution och solenergi. Den foörsta allokeringsrapporten publicerades i slutet av 2025 och vid raökenskapsaårets slut har obligationer om 1 350 miljoner kronor emitterats i anslutning till ramverket. Förväntad framtida utveckling och risker De senaste aåren har Kraftringen haft fokus paå investeringar och verksamhetsutveckling foör att kunna saökerstaölla oövergaång till foörnybara braönslen och oökad leveranssaökerhet. Den under aåret paåboörjade byggnationen av kraftvaörmeverket i ÖÖrtofta tryggar den framtida fjaörrvaörmeproduktionen i takt med att aöldre anlaöggningar fasas ut. Fram till 2030 finns planer foör investeringar och satsningar om totalt cirka 9 miljarder kronor. Nedan beskrivs valda exempel paå risker som koncernen aör exponerad foör samt hur dessa hanteras. 3 Finansiell risk Kraftringen anvaönder sig av finansiella kontrakt foör att saökra inkoöpspriset av el. AÖven avvikelsen mellan foörvaöntad och faktiskt levererad volym utgoör en risk, varfoör koncernen arbetar loöpande med eluttags-profiler paå kunderna. Andra finansiella risker utgoörs av valutarisk, raönterisk, kreditrisk samt finansieringsrisk. Med hjaölp av valutakontrakt elimineras risken foör att koncernens resultat ska paåverkas av valutakursfoöraöndringar. Raönterisken saökras genom anvaöndning av finansiella raöntederivat. Foör Kraftringen bedoöms saåvaöl kreditrisken som finansieringsrisken som laåga daå omsaöttningen inte vaösentligen haörroör fraån en specifik kund och koncernens finansiella staöllning bedoöms som stark och stabil. Operationell risk Regleringar som Energimarknadsinspektionens uppsatta intaöktsramar samt beskattning av el aör faktorer som kan utgoöra en direkt resultatpaåverkan. Vidare aör koncernens anlaöggningar foöremaål foör potentiella risker baåde avseende produktion och distribution, och riskhanteringsarbete sker daörfoör fortloöpande. AÖven miljoöfraågor ingaår i det systematiska arbetet foör att minska miljoöpaåverkan. I begreppet operationell risk ingaår ocksaå compliance/lagerefterlevnad. Kraftringen foöljer initiativet Global Compact, som har tagits fram av FN och syftar till foöretags regelefterlevnad inom omraåden som maönskliga raöttigheter, arbetsraött, antikorruption samtmiljoö. Strategisk risk Kraftringens Enterprise Risk Management fokuserar paå hantering av strategiska risker bortom de kommande fem aåren. Syftet aör att upptaöcka hot och moöjligheter med vaösentlig affaörspaåverkan och som Kraftringen behoöver hantera strategiskt genom positionering eller framtagande av foörhaållningssaött. 4 2 Science Village Scandinavia AB Science Village Scandinavia AB-koncernen - som aögs av Lunds kommun (35 procent), Region Skaåne och Lunds universitet (genom Stiftelsen Akademihemman) - aör lagfaren aögare till mark belaögen mellan forskningsanlaöggningarna ESS och MAX IV i nordoöstra Lund. Bolagets huvuduppgift aör att paå denna mark utveckla ett omraåde - "Science Village" - som uppmuntrar innovativa processer och skapar fruktbara moöten mellan akademi, allmaönhet och naöringsliv, samt som kan dra nytta av forskningsresultaten fraån forskningsanlaöggningarna. Under aåret har foöljande vaösentlighet haöndelser aögt rum: • The Hall gick i drift och under aåret har 69 olika event aögt rum i salen • Foörsaöljning av koncernbolag – projektbolag har skett Resultatet foör 2025 blev minus 10,3 miljoner kronor. Under aåret har investering skett i mark och i byggraötter foör framtida foörsaöljning med 3,1 miljoner kronor. 5 Andra samägda bolag och kommunalförbund 1 Räddningstjänsten Syd Kommunalfoörbundet ska i foörbundsmedlemmarnas staölle fullfoölja de skyldigheter som aåvilar kommunerna enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, och annan lagstiftning om olycksfoörebyggande och olycksavhjaölpande insatser. Händelser av väsentlig betydelse Inom Raöddningstjaönsten Syds omraåde genomfoördes under aåret 5173 utryckningar, vilket aör en minskning jaömfoört med foöregaående aår och aåret innan dess, och vid 197 tillfaöllen bistod aöven foörbundet Skaånes andra raöddningstjaönster. Vidare hanterades 19 159 aörenden av foörbundets raöddningscentral. Under aåret intraöffade totalt sju foörmodade doödsbraönder i bostaöder, varav tvaå i Kaövlinge, tvaå i Lund och tre i Malmoö. Antalet braönder i skolbyggnader uppgick till elva och var, om aön inte en laångsiktigt minskande trend, saå klart det laögsta antalet sedan 2006 naör foörbundet bildades. AÖven antalet fordonsbraönder visade en minskning, cirka 20 procent jaömfoört med foöregaående aår. Det fleraåriga preventiva arbetet med fokus paå aöldre och andra grupper i behov av individuellt anpassat brandskydd fortsaötter. Kommunernas vaård- och omsorgspersonal har utbildats i hur de kan arbeta foör att staörka brukarnas skydd mot braönder samt hur de kan identifiera potentiella riskfaktorer. AÖven SFI-skolor, nyblivna foöraöldrar vid BVC och oöppna foörskolor samt laågstadieskolor har faått ta del av den riktade utbildningsinsatsen. Tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSÖ) har genomfoörts. Sistnaömnda har medfoört komplexa aörenden med foörekomst av vite, foörbud och oöverklaganden. Parallellt med loöpande tillstaåndshantering har det nationella tillstaåndsregistret NATEV implementerats. NATEV aör ett nationellt tillstaåndsregister foör explosiva varor. Avtal om saörskilda resurser vid insatser som vattendykning, kemikalieinsatser samt tung raöddning har ingaåtts med Lomma, Staffanstorp och Vellinge. Ett annat avtal som ingaåtts under aåret aör med Securitas och avser utbildning paå Raöddningstjaönsten Syds oövningsplats Barbara. I slutet av 2025 blev de foörsta civilpliktiga krigsplacerade hos foörbundet. Deras roll kommer att vara en foörstaörkning av raöddningstjaönsten om civilplikten aktiveras. Under hoösten ansoökte Svedala kommun om medlemskap i Raöddningstjaönsten Syd. Fortsatta beslut kommer att tas i respektive medlemskommun i boörjan av 2026. 6 Mål och måluppfyllelse Raöddningstjaönsten Syds tre oövergripande verksamhetsmaål aör: Antalet olyckor ska minska Maålet bedoöms som uppfyllt. Tillsynsverksamheten praöglas av en god kvalitet och inom LSÖ samt LBE har verksamheten under aåret bedrivits i stoörre omfattning aön tidigare. Verksamheten genomsyras av drivkraft gaöllande saåvaöl utvecklingsarbete med nya tillsynsgrupper som i hanteringen av komplexa aörenden. I det preventiva arbetet med fokus paå saörskilt riskutsatta grupper aör samverkan mellan kommunerna i foörbundet och andra aktoörer av stor vikt. Foörbundet har i sina utbildningsinsatser visat paå stark genomslagskraft daå verksamheten lyckats naå fler personer aön naågonsin tidigare. Följderna av olyckor ska minska Maålet bedoöms som uppfyllt. Undantaget aör medianresponstiden som oöverskrider det uppsatta maålet om sju minuter. Nya fordon och utoökning av personal har staörkt verksamheten i det dagliga arbetet. Under aåret har oövningar inom bland annat roökdykning samt den nationella foörstaörkningsresursen foör urban soök- och raöddning (NUSAR) genomfoörts enligt faststaöllda rutiner. ÖÖvningar har skett tillsammans med andra blaåljusmyndigheter och raöddningstjaönster och riktade utbildningsinsatser har syftat till att staörka ledningsfoörmaågan inom verksamheten. AÖven arbetet med foörberedelser infoör samt utvaördering av insatser har fortsatt under aåret. Verka för invånarnas ökade trygghet Maålet bedoöms som uppfyllt. I samband med saåvaöl kontinuerligt maålgruppsarbete som raöddningsinsatser har trygghetsskapande aåtgaörder genomfoörts. Uppfoöljningen efter utryckningar och insatser har skett strukturerat och beroörda har faått aåterkoppling om foörebyggande aåtgaörder samt rekommenderat agerande vid braönder och olyckor. Finansiell ställning Redovisat resultat aör ett oöverskott om 18,3 miljoner kronor att jaömfoöra med foöregaående aårs resultat om -5,8 miljoner kronor. Medlemsavgifterna foör respektive medlemskommun foördelas utifraån antal invaånare. Under aåret raöknades de upp med 1,5 procent och uppgick totalt till 365 miljoner kronor. ÖÖvriga intaökter uppgick till 67 miljoner kronor, vilket oöverskrider budget med cirka 10 miljoner kronor. ÖÖverskottet beror paå oökad andel aörenden inom tillstaånd och tillsyn, men huvudsakligen aör de oökade intaökterna en foöljd av avtalet som har tecknats med Securitas foör att de ska bedriva utbildning paå Raöddningstjaönsten Syds oövningsplats Barbera. Avtalet aör paå uppdrag av Myndigheten foör civilt foörsvar. Personalkostnaderna uppgick till 290 miljoner kronor, vilket understiger budget med 7,9 miljoner kronor. Fraömst beror avvikelsen paå laögre avsaöttning till pensioner, vilket aöven medfoör laögre sociala avgifter. ÖÖvriga driftskostnader ligger naågot oöver budget. Till de kategorier som varit kostnadsdrivande raöknas nya IT- och saökerhetskrav samt inkoöp av raöddningsutrustning och skyddsklaöder. Avskrivningarna har oökat paå grund av oökade investeringsvolymer. Raöddningstjaönsten syd befinner sig i ett laöge daör en oökad investeringstakt aör en foörutsaöttning foör att kunna bibehaålla foörbundets operativa foörmaåga. Investeringarna uppgick till 56 miljoner kronor 7 vilket aör laögre aön mot budgeterade 60 miljoner kronor. Stoörre investeringar aör bland annat foöljande: • fyra nya slaöckbilar till RIB-verksamheterna • tvaå tankfordon • en depaåcontainer • en raöddningsbaåt Raöddningstjaönsten Syds finansiella intaökter avser huvudsakligen raöntor och utdelningar och reavinster paå kortfristiga finansiella placeringar som aör kopplade till foörbundets pensionsmedel. Sammanlagt uppgaår de finansiella intaökterna till 12,8 miljoner kronor. Kostnaderna utgoörs av bankavgifter, raöntekostnader paå foörbundets laån och den finansiella delen av Raöddningstjaönsten Syds pensionsavsaöttning. AÅrets investeringar har paåverkat balansraökningen. 37 miljoner kronor har laånats av Malmoö stads internbank i syfte att investera i fordon. Raöddningstjaönstens soliditet uppgick till 13 procent, vilket aör hoögre aön 2024 (8,5 procent). Balanskravsresultatet foör 2025 aör positivt och Eget kapital oöverstiger beslutad nivaå. ÖÖvriga ekonomiska maål foör god ekonomisk hushaållning uppfylls i vaösentlighet. Totalt uppgick de finansiella kostnaderna till 9,4 miljoner kronor. 8 2 VA Syd Kommunalfoörbundet aör huvudman foör medlemmarnas allmaönna VA-anlaöggningar. Händelser av väsentlig betydelse Samverkan kring avloppsreningssystemet MAXIMA aör en regional loösning paå en framtida haållbar och robust avloppsvattenrening foör Burloöv, Lomma, Lund och Malmoö, och har under aåret traött in i en genomfoörandefas. Under 2025 har upphandling av samverkansentreprenad foör Sjoölundadelen paåboörjats. Paå Kaöllby reningsverk har kravet paå fosfor inte uppnaåtts. AÅtgaörderna under 2024 och 2025 daå dammarna muddrades gav inte foörvaöntat resultat, och fokus framgent aör att analysera problematiken. Flera olika projekt paågaår och naågra av dem redovisas i finansiell staöllning. Finansiell ställning VA SYD (Lunds del) redovisade ett oöverskott om 8 miljoner kronor jaömfoört med ett budgeterat underskott om 10 miljoner kronor. Jaömfoört med foöregaående aår aör detta en foörbaöttring daå resultatet var ett underskott om 9 miljoner kronor mot en nollbudget. Intaökterna har oökat till foöljd av en hoöjning av brukningsavgifterna med 17,3 procent infoör 2025. De laögre kostnaderna beror paå laögre kostnader foör personal och konsulter samt foör fraömmande tjaönster daå kommunen slutat debitera foör geodata. Dock har akuta driftstoörningar paå ledningsnaötet medfoört hoögre kostnader. Paå avloppsvattenledningsnaötet har 37 driftstoörningar skett, vilket aör en oökning med 13 fler fraån foöregaående aår. Finansnetto om -34 miljoner kronor aör cirka 7 miljoner kronor saömre fraån foöregaående aår. Ömlaöggning av laån har paåverkat raöntekostnaderna negativt. AÅrets investeringar uppgick till 167 miljoner kronor (226), daör foöljande stoörre projekt kan naömnas • Foörsenad investering i nya blaåsmaskiner paå Kaöllby avloppsreningsverk • Projektet avseende foörnyelsen av ledningsnaötet paå Skoltomten avslutades daå det inte bedoömdes noödvaöndigt • Anlaöggandet av en oöppen torrdam i Kobjer samt kapacitetsoökningen av Rinnebaöcksdammen har senarelagts Inom Maxima har programmets tids- och kostnadsbedoömning beslutats samt ansoökan om miljoötillstaånd enligt miljoöbalken laömnats in till mark- och miljoödomstolen. Under aåret har flera projekteringar paåboörjats inom ramen foör projekt ”Tunnel”. 9