Kommunstyrelse — 31 augusti 2026

§ 1-7, 36, 37 och 43 §§ miljöbalken och de föreskrifter som har meddelats i förhållande till dessa bestämmelser. I och med detta ställs särskilda krav på MKB:n som bland annat innebär att handlingen ska innehålla uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden, vilket i det här sammanhanget innebär alternativa lokaliseringar och alternativa utformningar. Dessa redovisas i kapitel 4. Vidare ska MKB:n innehålla uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna vilket redovisas som avslutande avsnitt under respektive miljöaspekt. | Sida 12 av 53 327 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 3 Avgränsningar Det finns preciserade krav på vad en MKB ska innehålla enligt miljöbalken. För att MKB:n ska få rätt omfattning och detaljeringsgrad görs olika avgränsningar. I samråd med länsstyrelsen görs avgränsningar som syftar till att identifiera planförslagets eventuella risker att medföra betydande miljöpåverkan och vilka miljöaspekter som kan riskeras att påverkas betydande vid genomförandet av planförslaget. Detta kapitel innehåller information om de avgränsningar som gjorts vid framtagandet av MKB:n. 3.1 Nivåavgränsning Denna MKB inriktar sig på de lokala fysiska miljöeffekter som detaljplanen ger upphov till. Skälet till detta är att det i en MKB som behandlar en detaljplan endast finns begränsade möjligheter att belysa och behandla för miljön viktiga övergripande frågor, så kallade systemeffekter inom till exempel energi, trafik, luftmiljö och VA. De flesta strategiska övergripande planeringsfrågor hanteras i kommunens översiktsplan. MKB:n och konsekvensbedömningarna kommer att följa den detaljeringsgrad som detaljplanen har. Kumulativa effekter, som kan uppstå i samverkan med andra planerade utbyggnadsområden inom och i närområdet till Hertsöheden, kan vara svårbedömda och kommer inte att ha samma detaljeringsgrad som konsekvensbedömningarna för det aktuella detaljplaneområdet. Uppgifter om vilken markanvändning och vilka verksamheter som planeras i områdena utanför aktuell detaljplan är preliminära och i många fall osäkra, vilket medför att det finns en viss osäkerhet i bedömningarna av de kumulativa effekter som kan uppstå med genomförandet av detaljplanen. En stor andel av de utredningar som utgör underlag till denna MKB omfattar hela Hertsöheden och inte bara detaljplaneområdet. Detta innebär att detaljplaneområdets förhållande och sammanhang till omliggande markområden kan beskrivas vad gäller förutsättningar för både naturmiljöer och vattenmiljöer. Konsekvensbedömningarna för respektive miljöaspekt gäller dock genomförandet av aktuell detaljplan och inte de kommande planer och den utveckling som planeras i anslutning till detaljplaneområdet. 3.2 Geografisk avgränsning Detaljplaneområdet är beläget cirka 5 kilometer öster om Luleå centrum och angränsar till bostadsområdet Lerbäcken i väster och Hertsön i söder, se Figur 1. I norr och väster avgränsas detaljplaneområdet av skogsmark. MKB:ns geografiska avgränsning omfattar den mark som fysiskt berörs av detaljplanen. Hänsyn har även tagits till influensområdet. Influensområdet varierar utifrån vilken miljöaspekt som berörs och för den aktuella detaljplanen är det främst vattenmiljön som kan komma att påverkas utanför detaljplaneområdets gränser avseende närliggande recipienter. Kumulativa effekter utgör en viktig del i denna MKB och bedömningarna har därför även i denna del tagit detaljplaneområdets omgivningar i beaktande, såsom resterande utveckling som planeras inom Hertsöheden, en intilliggande korridor för planerad infrastrukturkorridor (nordöst om Hertsöheden) samt planerad utbyggnad av Luleå industripark, se Tabell 1. 3.3 Tidsmässig avgränsning Tidsmässigt avgränsas miljöbedömningen i huvudsak till att beskriva de konsekvenser som bedöms ha uppkommit vid den tidpunkt när området för Hertsöheden, vilket detaljplanen ligger inom, antas vara utbyggt. Hertsöheden förväntas vara fullt utbyggt år 2040. | Sida 14 av 53 329 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 4 Alternativ I kapitlet beskrivs planförslaget och de alternativa lokaliseringar som valts bort. Anpassningar av detaljplanen beskrivs även. En MKB ska innehålla uppgifter om miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, detta så kallade ”nollalternativ” beskrivs även i kapitlet. 4.1 Planförslaget Detaljplaneområdet är cirka 32 hektar stort, utgörs i sin helhet av kommunalt ägd mark och är beläget norr om Hertsövägen i Hertsöhedens västra del, i den del som angränsar mot Hertsö centrum och Lerbäcken. Större delen av planområdet berör mark som inte är planlagd sedan tidigare. Detaljplanen bedöms stämma överens med gällande översiktsplan. Detaljplanens huvudsakliga syfte är att pröva förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse för den allmänna bostadsförsörjningen och föreslås därför möjliggöra för cirka 650 nya bostäder i blandade bostadsformer. I detaljplanen ska mark även reserveras för tillkommande kommunala funktioner, exempelvis förskola, skola, vård- och omsorgsboende, samt möjligheter för park, idrott, kompletterande verksamheter och andra eventuella mötesplatser, se Figur 5. Utöver det ska mark även reserveras för nya vägar. Den nya bebyggelsen ska anpassas till omgivningen och befintlig natur. Bebyggelsestrukturen föreslås vara tätare i riktning mot andra delar av Hertsön och glesare mot naturreservatet i norr (Luleå kommun, Hertsöheden del 1, 2025). Ett gång- och cykelnät samt förlängning av busslinje genom området utgör viktiga förutsättningar för att främja hållbar mobilitet och ett enkelt vardagsliv. Skogspartier inom planområdet och kopplingar mot angränsande natur, ett centralt parkområde, fotbollsplan samt förlängning av skidspår är viktiga delar för att främja förutsättningar för återhämtning, rörelse, lek och en aktiv fritid. Byggnadsverken och de anlagda platserna inom Hertsöheden ska ha en samtida gestaltning och arkitekturen ska främja folkliv och bidra till platsens och Luleås identitet. | Sida 16 av 53 331 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 5. Förslag till plankarta för detaljplanen (figuren är justerad för att passa in i dokumentet). Källa: Luleå kommun. 4.2 Alternativa lokaliseringar Kommunens översiktsplan från 2021 tar höjd för att befolkningen i Luleå ska närma sig 100 000 invånare till år 2040, från dagens cirka 80 000 invånare. Det anges att stadsbygden kommer att ta hand om en stor andel av befolkningsökningen och ska fortsätta att rymma 80% av befolkningen. Stadsdelarnas utvecklingsmöjligheter är ett mycket starkt allmänt intresse och ska därför prioriteras. För att studera och bedöma alternativa lokaliseringar har olika faktorer som har betydelse för lokaliseringen identifierats. Alternativa lokaliseringar som identifierats och som pekas ut som lämpliga för lokalisering av nya bostadsområden i översiktsplanen visas i Figur 6. Alternativen listas och beskrivs kortfattat i Tabell 4. | Sida 17 av 53 332 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 6. Studerade alternativa lokaliseringar är markerade med siffror 1 – 6. | Sida 18 av 53 333 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 4.3 Alternativa utformningar och anpassningar Olika utformningar av Hertsöheden och den aktuella detaljplanen har studerats för att skapa bästa möjliga bostadsmiljö och samtidigt minimera negativa miljökonsekvenser för omgivningen, bland annat genom att anpassa området till värdefulla naturmiljöer. Planeringen av aktuell detaljplan och kommande utveckling inom Hertsöheden har föregåtts av ett planprogram för Hertsöheden (Luleå kommun, 2023). Med bakgrund till detta och de utredningar samt inventeringar som genomförts, har detaljplaneområdet kunnat anpassas till nuvarande förhållanden inom Hertsöheden. Kommunen har god kunskap om naturen inom området, och merparten av skogsmarken som planeras för ny bebyggelse har lägre naturvärden. För de myrstråk och den bäck som rinner i den norra utkanten av Hertsöheden har bedömningen gjorts att de fortsatt bör bevaras och höra till naturreservatet Ormberget-Hertsölandet. Ett skogsområde i Hertsöhedens nordvästra del med en sammanhängande äldre skog har även bedömts som värdefull och som en del som kan tillföras till naturreservatet. Detaljplanen har utformats så att dessa områden undviks. I detaljplanen föreslås ett vård- och omsorgsboende att placeras centralt inom detaljplaneområdet, vilket gör att ett område som i planprogrammet föreslagits innehålla naturmark med uppblandad bebyggelse minskar. I detaljplanen sparas i stället en större andel skog i den nordvästra delen av Hertsöheden. Graden av exploatering har förändrats under planarbetets gång. Först planerades det för cirka 1 000-2 000 boende inom Hertsöheden, men efter ett politiskt beslut om ett tillväxtmål om 100 000 invånare inom kommunen till år 2040 planeras det i stället för 3 000-4 000 boende inom Hertsöheden. Detta har medfört att en högre andel flerfamiljshus och lägre andel villor föreslås inom detaljplaneområdet. 4.4 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska, utöver att redovisa miljöeffekterna vid genomförande av planen, även beskriva miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om detaljplanen inte genomförs – ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet används som jämförelsegrund för att bedöma planens miljöpåverkan. Ett nollalternativ kan innebära att nuläget kvarstår om det bedöms som mest sannolikt, eller att utveckling sker enligt de beslutade planer som finns framtaget. I det aktuella fallet finns ingen äldre detaljplan, men området är utpekat för tätortsutveckling i översiktsplanen beslutad 2021, samt i detaljplaneprogram beslutad 2023. Luleå kommun har under många år varit en tillväxtkommun. Tillväxten planeras öka i och med den gröna omställningen av industrin i Luleå och dess närhet, som kräver stor arbetskraft. Därför har Luleå kommun antagit ett mål om att möjliggöra bostäder och offentlig service för 100 000 invånare till år 2040. Det betyder att fler bostäder behöver byggas, och det antal bostäder som krävs är inte möjliga att få till enbart genom förtätning. Ny mark behöver tas i anspråk. Med tanke på tillväxtmålet och det stora behovet av nya bostäder är det sannolikt att området ändå exploateras på sikt. Nollalternativet får därför anses utgöras av de planeringsstrategier som är beskrivna i översiktsplanen, där anges att ”Hertsöns karaktär med tät småskalig bebyggelse, grönytor och ytor för lek och fysisk aktivitet ska vara vägledande vid fortsatt planering och utbyggnad av Hertsöheden.” I översiktsplanen anges även att utrymme för näringsliv och verksamheter ska finnas. Nollalternativet innebär att området kvarstår som skogsmark under en övergångsperiod. Utbyggnad sker med ett lägre antal bostäder än planförslaget, vilket medför att ett större antal bostäder behöver byggas på någon annan plats i kommunen, mest troligt längre bort från centrum och arbetsplatsområden. Det är även sannolikt att området skulle planeras i mindre delar och byggas ut efter behov. Detta medför att man förlorar det helhetsgrepp som är viktig bland annat för hållbara lösningar för dagvattenhantering, sammanhängande grönstråk och infrastruktur. | Sida 20 av 53 335 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 5 Miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de nuvarande förhållandena inom detaljplaneområdet för de miljöaspekter som avgränsats (naturmiljö samt yt- och grundvattenkvalitet) för att sedan göra en bedömning av de effekter och konsekvenser som kan uppkomma av genomförande av planförslaget. De kumulativa effekter som kan uppstå vid genomförandet av planförslaget bedöms även för respektive miljöaspekt. Förslag på åtgärder som ska inarbetas i planen och förslag till ytterligare anpassningar och hänsynstaganden för att minimera negativ påverkan på miljöaspekterna anges även i kapitlet. 5.1 Naturmiljö I Luleå kommuns undersökning avseende detaljplanens risk att medföra betydande miljöpåverkan identifierades behovet av att utreda detaljplanens eventuella påverkan på naturmiljön. Länsstyrelsen anser i yttrandet över avgränsningssamrådet att MKB:n bland annat bör omfatta en redogörelse gällande påverkan på skyddade arter, en beskrivning av de naturtyper som påverkas, kumulativa effekter och vilka skyddsåtgärder som vidtas för att undvika och begränsa påverkan på naturmiljön och arter. Ett flertal inventeringar och utredningar avseende områdets naturvärden har tagits fram för Hertsöheden. Resultaten från inventeringarna och utredningarna sammanfattas i beskrivningen av nuvarande förhållanden nedan. Inventeringarna och utredningarna omfattar hela Hertsöheden och inte bara detaljplaneområdet. Nuvarande förhållanden Naturmiljö och naturvärdesbiotoper Området Hertsöheden består av flack terräng med skogsmiljöer som till stor del är påverkade av skogsbruk. Skogstypen inom området varierar något, men består huvudsakligen av frisk till fuktig granskog som på vissa ställen har en högre inblandning av lövträd (Tyréns, 2024a). Det finns stora områden som domineras av ung skog med låga naturvärden, samt mindre inslag av myrar, sumpskog och hällmarker. I de västra och östra delarna av Hertsöheden finns skogspartier som inte har kalavverkats och som har inslag av gamla grova tallar. De äldsta tallarna bedöms ha en ålder av ca 150—180 år, möjligen upp till 200 år. Stora delar av Hertsöheden bedöms inte ha några naturvärden och naturmiljön som helhet hyser låga ekologiska värden, men det förekommer ett antal naturvärdesbiotoper med påtagligt naturvärde (klass 3) samt en naturvärdes- biotop med högt naturvärde (klass 2), se Figur 7. Naturvärdesbiotopen med högt naturvärde ligger i anslutning till detaljplaneområdet och inom biotopen finns myrgölar med lek av åkergroda och vanlig groda, möjliga övervintringslokaler för groddjur, insektsrikedom och förekomst av flertal rödlistade fågelarter (Licab, 2023). | Sida 22 av 53 337 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 7. Utpekade naturvärdesbiotoper inom Hertsöheden (justerade naturvärdesobjekt 2023 av Licab). Källa: (Licab, 2023). Inom detaljplaneområdet finns två naturvärdesbiotoper (2 och 4) med påtagligt naturvärde som innehåller flerskiktad blandskog som domineras av gran, men även har inslag av björk, asp och äldre grova tallar, se Figur 8. Naturvärdena förstärks av död ved och varierande ålder på träden (Tyréns, 2024a). I övriga delar av området är det generellt avsaknad på död ved. Inom de två naturvärdesbiotoperna har talltita (NT), järpe (NT) och spillkråka (NT) noterats. Inom naturvärdesbiotop 2 finns förekomst av nattviol, vilket är en signalart och indikerar naturvärde i skogsmiljöer (Licab, 2023). Skogen inom naturvärdesbiotop 2 övergår i fuktigare markförhållanden (sumpskogsartad) längre söderut, vilket tillför ytterligare innehåll till naturvärdet. | Sida 23 av 53 338 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 8. Grov, äldre tall samt stående död ved i naturvärdesbiotop 2 (t.v.). Granskog med stort björkinslag och färska födosökspår av spillkråka i naturvärdesbiotop 4 (t.h.). Källa: (Licab, 2023). Våtmarker Inom Hertsöheden förekommer myrmarker, kärr, sumpskog, mindre bäckar, diken och bäckdråg med myrgölar. Bäckdråg är terrängsvackor med bäckar som omges av mark med ytligt, rörligt markvatten. Våtmarksområdena, fuktiga partier och stråk ligger till stor del inom utpekade naturvärdesbiotoper. En bäck rinner genom Hertsöheden från nordväst till sydöst vid Hertsövägen, vilken bidrar till att hålla myrmarkerna inom området fuktiga (Tyréns, 2024a). Inom detaljplaneområdet finns inga våtmarker eller fuktigare partier med högre naturvärden utpekade, men området angränsar till naturvärdesbiotop 7 (se Figur 7) som utgörs av en myr och naturvärdesbiotop 10A, som innehåller inslag av bäckdråg och myrgölar där vanlig groda och åkergroda observerats leka. Naturvärdesbiotop 12A innehållande dike med svagt strömmande vatten, där vanlig groda observerats leka, ligger även intill detaljplanegränsen. Det finns fuktigare partier vid detaljplaneområdets sydöstra gräns samt i ett mindre område i detaljplaneområdets centrala del. Naturreservat Detaljplaneområdet angränsar delvis till naturreservatet Ormberget-Hertsölandet som ligger norr om detaljplaneområdet, se Figur 2. Naturreservatet är ett kommunalt reservat som bildades år 2009 för att skydda de unika naturvärden som finns inom delar av området samt för att skydda områdets rekreativa kvaliteter. En ombildning av naturreservatet pågår utifrån de nya förutsättningarna i området vid Hertsöheden. Ett förslag till ombildning av naturreservatets gränser, föreskrifter och skötselplan har arbetats fram och preliminär tidplan för antagande av förslaget är under våren 2026. De nya föreslagna reservatsgränserna | Sida 24 av 53 339 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 framgår av Figur 2. En minskning av naturreservatet i norra delen av Hertsöheden föreslås att kompenseras genom att utöka reservatet i den nordvästra delen av Hertsöheden som omfattar naturvärdesbiotop 1. Områden som föreslås tillkomma har högre naturvärden än de som tas bort. Föreslagen ändring av naturreservatets gränser medför att det aktuella detaljplaneområdet kommer att angränsa till naturreservatet i nordväst samt till viss del i nordost. Genomförandet av aktuell detaljplan medför inget intrång i naturreservatet. Notera att föreslagna ändringar av reservatsgränserna är preliminära fram tills att det nya gränserna är beslutade. Skyddade och skyddsvärda arter Groddjur Inom inventeringsområdet har groddjuren åkergroda (LC, livskraftig), vanlig groda (LC, livskraftig) och vanlig padda (LC, livskraftig) observerats. Åkergroda är skyddad enligt 4 a § i artskyddsförordningen (2007:845) vilket innebär att både individer, artens lekplatser och övervintringsplatser är skyddade, det är även förbjudet att störa djuren under lek. Vanlig groda och vanlig padda är fridlysta enligt 6 § artskyddsförordningen vilket innebär att det är förbjudet att skada eller döda individer av arterna under samtliga levnadsstadier. Den lokala populationens bevarandestatus för åkergroda och vanlig padda på Hertsölandet är god eftersom det finns rikligt med lämpliga groddjursvatten, spridningsmöjligheter samt gott om rapporter av arterna i Artportalen. För vanlig groda är bevarandestatusen gynnsam då spridningsmöjligheterna för arten är goda (Calluna, 2025). Åkergroda och vanlig groda trivs i skogs- och våtmarker och söker bland annat skydd i liggande ved med markkontakt och kan påverkas negativt av markavvattning samt intensivt skogsbruk (SLU Artdatabanken, 2025). Totalt har åtta lekplatser för groddjur identifierats inom inventeringsområdet. Vid inventeringstillfället förekom lek av vanlig groda på samtliga lokaler (A-H) och på två lokaler (C och H) lekte även åkergroda. Lokal D ligger strax inom detaljplaneområdet och lokal E samt H ligger intill detaljplanegränsen. Lokal C ligger utanför detaljplanerområdet, se Figur 9. Vanlig padda observerades på två platser under inventeringen (Licab, 2023). | Sida 25 av 53 340 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 9. Identifierade groddjurslokaler (A-H) inom Hertsöheden. I figuren framgår även de två platser där vanlig padda observerats. Naturvärdesobjekten som framgår i figuren är ej de senast reviderade NVI klasserna och naturvärdesbiotoperna som framgår i Figur 7. Detaljplanegräns markerat i rött. Modifierad karta. Källa: (Licab, 2023). En separat utredning av övervintringsplatser och vandringsvägar för arten åkergroda har utförts inom Hertsöheden (Licab, 2024). Utredningen visade att inga tydligt gynnsamma övervintringsmiljöer för åkergroda kunde kartläggas vid inventeringstillfället. Gällande övervintringsmiljöer på land påträffades inga typiskt lämpliga, avgränsade miljöer så som stenrösen eller skogspartier med stort inslag av död ved inom Hertsöheden. Bedömningen görs att det inte är särskilt troligt att några individer övervintrar på land inom Hertsöheden, men det är inte helt uteslutet att enstaka sådana småmiljöer kan finnas. Inga typiskt lämpliga vattenmiljöer för övervintring har heller kunnat identifieras inom Hertsöheden, eftersom det finns risk för både frysning och syrebrist i vattenmiljöerna vintertid. Det går ändå inte utesluta att vattenmiljöerna som finns inom Hertsöheden kan användas som övervintringsmiljöer av åkergroda. Om övervintring sker är det mest troligt i någon av vattenmiljöerna (Licab, 2024) och det är sannolikt att det sker i lekvatten (Calluna, 2025). Vattenmiljöer inom Hertsöheden framgår av Figur 10. Det antas att åkergroda födosöker och eventuellt övervintrar i de fuktiga miljöerna som främst förekommer i nära anslutning till lekvattnet vid lokal H och in mot naturreservatet som ligger nordost - ost om lokal H (Calluna, 2025). Lokal C (se Figur 9) vid vattenmiljö 2 där åkergroda identifierats ligger utanför detaljplaneområdet. Konnektiviteten till andra groddjurslokaler i närområdet bedöms vara mycket begränsad eftersom groddjurslokalen är omgiven av flertalet vägar. Groddjurspopulationen vid lokal C utgör troligen en isolerad population (Calluna, 2025). | Sida 26 av 53 341 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 10. Vattenmiljöer inom 500 m från kända leklokaler för åkergroda som besökts inom Hertsöheden. Vattenmiljö 3 och 4 ligger delvis inom detaljplaneområdet. Vattenmiljö 1 angränsar till detaljplaneområdet. Resterande vattenmiljöer ligger utanför detaljplaneområdet. Källa: (Licab, 2024). | Sida 27 av 53 342 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 11. Rödlistade fågelarter och arter från fågeldirektivets bilaga 1 som noterats inom inventeringsområdet (Licab, 2023). Naturvärdesobjekten som framgår i figuren är ej de senast reviderade NVI klasserna och naturvärdesbiotoperna som framgår i Figur 7. Detaljplaneområdet ligger inom en värdetrakt (Nedre Luleälven) för arten vitryggig hackspett. Syftet med värdetrakter för arten är att peka ut områden där åtgärder för vitryggig hackspett kan vara lämpliga/önskvärda. Arten är rödlistad som akut hotad (CR) och är en av Sveriges mest hotade fågelarter med mycket få häckande par. Vitryggig hackspett är beroende av lövrika skogar med stora mängder död lövved. Många av de mest lövrika miljöerna finns idag i igenväxande före detta betes- och slåttermarker, i kantzonen mellan skogs- och jordbrukslandskap samt längs sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2025). Inom Hertsöheden finns till störst del barrskog (huvudsakligen påverkad produktionsskog med låg ålder), men det finns även flerskiktad blandskog som domineras av gran och äldre tall, med inslag av björk och asp. Inslag av död ved förekommer. Det finns inga kända förekomster av arten inom inventeringsområdet och inte några särskilda indikationer på att det skulle finnas lämpliga habitat inom detaljplaneområdet. Notera att värdetrakter i sig inte indikerar att det finns revir för befintliga individer inom området eller att området har särskild skyddsstatus eller relevans för artskyddet. Kärlväxter och övriga arter Inom inventeringsområdet har de fridlysta växterna spindelblomster och nattviol observerats (Licab, 2023), se Figur 12. Båda arterna är fridlysta i hela landet enligt 8 § artskyddsförordningen och är livskraftiga (LC) i rödlistan. Arterna finns spridda i hela kommunen och har gynnsam bevarandestatus (Calluna, 2025). Arterna lopplummer, revlummer och plattlummer har även observerats inom inventeringsområdet. Dessa arter är fridlysta enligt 9 § artskyddsförordningen. | Sida 29 av 53 344 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Inom detaljplaneområdet har arterna nattviol, lopplummer och överblommade växtstänglar tillhörande släktet Dactylorhiza (bedömdes möjligen vara fläcknycklar) observerats. När syftet är något annat än att ta bort eller skada en nationellt fridlyst art enligt 8-9 §§ aktualiseras artskyddsförordningens förbud först när det finns en risk för påverkan på artens bevarandestatus i området. Arterna har gynnsam bevarandestatus (Calluna, 2025). Figur 12. Observationer av kärlväxter inom området Hertsöheden. Naturvärdesobjekten som framgår i figuren är ej de senast reviderade NVI klasserna och naturvärdesbiotoperna som framgår i Figur 7. Källa: Licab, 2023. Konsekvenser Konsekvenserna som genomförandet av planförslaget kan medföra bedöms först för de olika naturmiljövärdena för att sedan göra en samlad bedömning för naturmiljön som helhet. En samlad bedömning av nollalternativet görs även och slutligen bedöms de förväntade kumulativa effekter som kan uppstå med genomförandet av detaljplanen samt övrig exploatering som planeras inom och intill Hertsöheden. Naturmiljö och naturvärdesbiotoper Påverkan på naturmiljön och naturvärdesbiotoper kommer att ske genom avverkning och markarbeten vid genomförandet av detaljplanen. Inom detaljplaneområdet kommer naturmiljön inom delar av naturvärdesbiotoperna 2 och 4 med påtagligt naturvärde (klass 3) att exploateras, till exempel planeras en anslutningsväg att anläggas genom naturvärdesbiotop 2. Delar av naturvärdesbiotop 2 planeras att utgöra naturmark i planen och genom naturvärdesbiotop 4 planeras ett stråk att sparas som naturmark. | Sida 30 av 53 345 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Att ta mark inom naturvärdesbiotoperna i anspråk medför att områden med idag påtagliga naturvärden går förlorade. Fragmentering av värdefulla naturmiljöer kan medföra att befintliga spridningsvägar och stråk går förlorade samt att livsmiljöer riskerar att försvinna, vilket medför att förutsättningarna för olika arter att trivas inom området försvåras. Sammantaget kan utrymmet för den biologiska mångfalden minska inom området om potentiella livsmiljöer och spridningsvägar för arter som trivs inom biotoperna med påtagliga naturvärden försvinner. Att ta mark i anspråk inom biotoper med påtagliga naturvärden, i ett tätortsnära område som i övrigt besitter generellt låga naturvärden, kan medföra medelstora negativa konsekvenser. Naturreservat Detaljplaneområdet angränsar i nuläget delvis till naturreservatet Ormberget-Hertsölandet och kommer även att göra det med de nya föreslagna reservatsgränserna (preliminära). I de områden där detaljplanen angränsar till naturreservatet föreslås markanvändningen skola, förskola, park, natur och bostäder. Ett genomförande av planen kan medföra att spridningsvägar från detaljplaneområdet, som idag utgörs av naturmark, till naturreservatet kan försvåras för olika arter när det bebyggs. I planen föreslås park- och naturmark som angränsar till naturreservatet vilket kan möjliggöra för fortsatta spridningsvägar från detaljplaneområdet till naturreservatet. Genomförandet av detaljplanen medför inget intrång i naturreservatet och genomförandet av planen bedöms därmed medföra obetydliga konsekvenser avseende naturreservatets naturvärden. Den ombildning av naturreservatet som planeras utifrån de nya förutsättningarna i området vid Hertsöheden medför i sin helhet att mindre områden med lägre naturvärden som idag ingår i naturreservatet kommer att utgå från reservatet och att ett större naturområde med högre naturvärden, föreslås att tillföras reservatet. Ombildningen medför därmed snarare en anpassning till områdets naturvärden, än att göra intrång i naturreservatets befintliga värden. Notera att ombildandet av naturreservatet hanteras som ett separat ärende och att de nya gränserna inte är beslutade. Våtmarker Inom detaljplaneområdet finns inga våtmarker med högre naturvärden utpekade, men detaljplaneområdet angränsar till myrmark med inslag av bäckdråg och myrgölar (naturvärdesbiotoperna 7 och 10A) samt ett långt dike med svagt strömmande vatten (naturvärdesbiotop 12A). Genomförandet av detaljplanen kan eventuellt medföra grundvattensänkningar, vid till exempel anläggning av ledningar eller husgrunder, vilket främst skulle kunna påverka myrmarkerna genom att dessa blir torrare. Eftersom våtmarkerna till stor del hålls fuktiga av den bäck som rinner genom Hertsöheden från nordväst till sydöst vid Hertsövägen bedöms inte hydrologin vid de våtmarker som ligger uppströms påverkas betydande av genomförandet av planen. Exploatering ovan marknivå bör kunna genomföras utan att våtmarkerna påverkas på ett påtagligt sätt, givet att byggnadsfasen planeras och genomförs på ett kontrollerat sätt (Tyréns, 2024a). För att undvika eventuell negativ påverkan på groddjur och arter som finns knutna till våtmarksmiljöerna bör det säkerställas att hydrologin i biotop 10A inte påverkas vid genomförandet eller permanent. De våtmarker och fuktigare områden som ligger i de sydöstra delarna av detaljplaneområdet och Hertsöheden kan komma att bli något fuktigare vid genomförandet av planen eftersom dagvattnet inom detaljplanen delvis föreslås att ledas öster ut. Ett tvåstegdike föreslås även leda genom hela detaljplaneområdet som dagvatten ska avledas till via mindre diken, vilket kan bidra med nya fuktiga miljöer inom detaljplaneområdet. Sammantaget bedöms genomförandet av planen bidra med obetydliga konsekvenser för de arter som finns knutna till våtmarksmiljöerna, förutsatt att inga permanenta grundvattensänkningar sker vid genomförandet av planen. | Sida 31 av 53 346 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Skyddade och skyddsvärda arter Groddjur Planförslaget innebär att naturmark tas i anspråk för bebyggelse av verksamhetslokaler vid lokal D och intill lokal E samt intill lokal H planeras naturmark att tas i anspråk för att möjliggöra exploatering av skolverksamheter. En remsa är lämnad mellan myren för lokal H och markområdet där skolverksamhet planeras. I detaljplanen görs anpassningar med hänsyn till lokal H genom att planlägga den nordöstra delen av markområdet där skolverksamhet planeras med prickmark. Detta markområde får inte bebyggas och ska utgöras av skolgård med mer naturlig karaktär där befintlig skog bevaras. Avverkning, markarbeten och anläggning av hårdgjorda ytor i närhet av lokalerna kan medföra att kantzonerna intill de fuktiga områdena påverkas, vid lokal D finns även risk att fuktiga partier exploateras. Effekter detta kan medföra avseende arten vanlig groda är att potentiella livsmiljöer vid lokal D kan gå förlorade och att artens potentiella terrestra livsmiljöer vid lokal E tas i anspråk (lekvatten planeras att bibehållas). Genomförandet av planen kan medföra negativa konsekvenser för arten vanlig groda, men genomförandet av planen bedöms dock inte medföra risk för påverkan på bevarandestatusen för vanlig groda. Gällande arten åkergroda som observerats vid lokal H kommer inte lekvattnet att påverkas av genomförandet av planen. Gällande övervintringsmiljöer görs bedömningen att det inte är särskilt troligt att några individer övervintrar på land inom detaljplaneområdet. Inga typiskt lämpliga vattenmiljöer för övervintring har heller kunnat identifieras inom detaljplaneområdet. Det antas att åkergroda födosöker och eventuellt övervintrar i de fuktiga miljöerna som främst förekommer i nära anslutning till lekvattnet vid lokal H och in mot naturreservatet som ligger nordost - ost om lokal H. Eftersom det inte är säkerställt vilka landmiljöer som åkergroda använder går det inte att med säkerhet utesluta att sådana miljöer finns inom detaljplaneområdet. Om åkergrodans livsmiljöer skulle tas i anspråk kan detta medföra negativa konsekvenser samt att förbuden i artskyddsförordningen utlöses för åkergroda. Det bedöms dock inte finnas risk för påverkan på den lokala populationen för åkergroda (Calluna, 2025). För att undvika att förbuden i artskyddsförordningen löses ut för åkergroda har förslag till åtgärder arbetats fram som ska fastställas i planen, samt i naturreservatet Ormberget-Hertsölandets nya skötselplan, se avsnitt 5.1.3 Förslag till åtgärder som inarbetas i planen. Med skyddsåtgärderna bedöms kontinuerlig ekologisk funktion upprätthållas. För att minimera påverkan på groddjur föreslås även ytterligare anpassningar och hänsynstaganden, se avsnitt 5.1.4 Förslag till ytterligare anpassningar och hänsynstaganden. Fågelarter Genomförandet av detaljplanen kan medföra påverkan på fågelarterna i området genom avverkning av skog. Avverkning kan medföra störande effekter i form av buller vid entreprenaden, men också att arternas livsmiljöer går förlorade och deras möjligheter att häcka och födosöka inom området minskar. De kommer därför inte att kunna nyttja området på samma sätt som i nuläget. Med bakgrund av att påverkan på populationsnivån bedöms vara liten för arterna björktrast, grönfink, rödvingetrast, järpe och talltita, bedöms inte förbuden i artskyddsförordningen lösas ut (Calluna, 2025). För arten spillkråka kan ett revir påverkas vilket motsvarar 1,2% av den lokala populationen i Luleå kommun. Detta innebär att förbuden enligt artskyddsförordningen skulle kunna lösas ut (Calluna, 2025). Den kontinuerliga ekologiska funktionen för spillkråka bedöms dock finnas kvar och det finns gott om skog som spillkråkan kan fortsätta nyttja i närområdet, till exempel inom naturreservatet. Detta i kombination med att arten besitter stora revir medför att förbud inte bedöms utlösas. Sammantaget bedöms genomförandet av planen medföra liten negativ konsekvens för fågelarter i området. För att minimera påverkan på fågelarterna med genomförandet av planen föreslås anpassningar och hänsynstaganden (särskilt för arten spillkråka), se avsnitt 5.1.4 Förslag till ytterligare anpassningar och hänsynstaganden. Ianspråktagande av mark och avverkning av skog kan påverka möjligheterna för vitryggig hackspett att nyttja det aktuella området inom värdetrakten. Detaljplaneområdet upptas dock av barrdominerad skog, huvudsakligen påverkad produktionsskog med låga åldrar och med begränsade förutsättningar för mer än de | Sida 32 av 53 347 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 mest basala naturvärden som kan hittas i dylika skogar. Fläckvis finns ett spritt lövinslag i skogen utan särskilda indikationer på att det skulle finnas lämpliga habitat för arten inom området. Skogen är tät och där lövträd finns är beståndet uppblandat med en stor andel barrträd. Det är genomgående unga bestånd med avsaknad av död ved. Detaljplaneområdet bedöms därmed sakna relevans för värdetrakten för vitryggig hackspett eftersom arten är beroende av lövrika skogar med stora mängder död lövved. Genomförandet av detaljplanen bedöms medföra obetydliga konsekvenser för vitryggig hackspett och artens bevarandestatus bedöms inte påverkas. Kärlväxter och övriga arter Inom detaljplaneområdet har de övriga skyddade arterna nattviol, lopplummer och överblommade växtstänglar som möjligen bedömts vara fläcknycklar observerats. Arterna kan påverkas av markförberedande arbeten inom området. Arterna har gynnsam bevarandestatus och finns spridda i hela kommunen och genomförandet av planen bedöms inte medföra effekter i sådan utsträckning att arternas bevarandestatus påverkas. Förbud enligt artskyddsförordningen bedöms inte utlösas med genomförande av planen. Planförslaget bedöms sammantaget medföra obetydliga konsekvenser för de nämnda växtarterna. Samlad bedömning Genomförandet av detaljplanen kommer sammanfattningsvis att påverka naturmiljön inom området genom att befintlig skogsmark tas i anspråk för kvartersmark, gator, skolverksamheter och verksamhetsområden. För att möjliggöra exploateringen kommer stora områden med skog att avverkas och markberedas. Generellt besitter naturmiljön inom detaljplaneområdet låga naturvärden, men stora delar av naturvärdesbiotop 4 och delar av naturvärdesbiotop 2 med påtagligt naturvärde planeras att bebyggas med kvartersmark och gator. Planerade åtgärder kan medföra att befintliga och potentiella livsmiljöer för olika arter går förlorade och fragmentering av biotoper kan få till följd att befintliga spridningsvägar och stråk går förlorade. Potentiella livsmiljöer för groddjur kan tas i anspråk vid planläggning av skogsmark i områdets östra delar och möjligheten för fåglar att häcka och födosöka inom detaljplaneområdet försvåras. Utrymmet för den biologiska mångfalden kan alltså med stor sannolikhet antas minska inom området. Påverkan på identifierade arters populationsnivå respektive bevarandestatus bedöms vara liten. Kontinuerlig ekologisk funktion kan upprätthållas för spillkråka och åkergroda. Sammantaget bedöms genomförandet av detaljplanen medföra liten till medelstor negativ konsekvens för naturmiljön eftersom naturvärdena i området generellt är låga. Anpassningar och hänsynstaganden föreslås för att minimera påverkan på naturmiljön. I ett nollalternativ är det stor sannolikhet att Hertsöheden planläggs för tät småskalig bebyggelse, vilket skulle innebära att stora delar av skogsmarken inom området avverkas. Troligen skulle därmed det aktuella detaljplaneområdet inom Hertsöheden planläggas för bebyggelse, men det är osäkert i vilken omfattning. Nollalternativet antas innebära ett lägre antal bostäder än planförslaget, vilket skulle kunna innebära att naturmark tas i anspråk i lägre omfattning. Eftersom avverkning och markarbeten förväntas bli aktuellt även i nollalternativet kan det antas att liknande effekter som uppstår vid genomförandet av planförslaget även uppstår i nollalternativet. Förmodligen bevaras de mest värdefulla naturområdena i nollalternativet, men det är möjligt att en sammanhållen planering kring stråk, gröna korridorer och konnektivitet uteblir, särskilt i anslutning till övriga områden inom Hertsöheden. Inför planläggningen av aktuell detaljplan har utredningar utförts för hela Hertsöheden, vilket medför att planläggningen har kunnat ske med ett helhetsgrepp. I planförslaget föreslås till exempel gröna stråk som ansluter till naturområden utanför detaljplaneområdet och dagvattenlösningar som leder inom och utanför detaljplaneområdet, så att de kan vara en tillgång för groddjur i området både vad gäller spridning och lekvatten. För nollalternativet kan det antas att utredningar och inventeringar i stället hade genomförts för varje enskilt område som planeras att planläggas och inte för hela Hertsöheden. Nollalternativet skulle därmed kunna medföra att naturmiljön hålls mindre sammanhållen, även om naturmark skulle tas i anspråk i lägre omfattning. Utrymmet för den biologiska mångfalden kan antas minska inom området. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra medelstor negativ konsekvens för naturmiljön. | Sida 33 av 53 348 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Kumulativa effekter Ytterligare exploatering av Hertsöheden kan leda till kumulativa effekter kopplat till påverkan av ianspråktagande av naturmark och bullerpåverkan vid genomförandet av planerna, vilket kan störa arterna inom området. Beroende på om och när i tid bebyggelseutvecklingen av Hertsöheden ska genomföras kan samverkande påverkan ge effekter på ekologiska samband och livsmiljöer för arter i området. Groddjur och fågelarter har observerats även utanför den aktuella detaljplanens gränser och avverkning inom dessa områden kan medföra att livsmiljöer, spridningsmiljöer, stråk, ekologiska samband, häckningsmiljöer, födosöksmiljöer och landmiljöer går förlorade i större utsträckning jämfört med om endast den aktuella detaljplanen genomförs. Artskyddsutredningen som genomförts (Calluna, 2025) omfattar hela Hertsöheden (inte bara aktuell detaljplan) och i utredningen har påverkan på populationsnivå och risk att förbud i artskyddsförordningen löses ut bedömts för observerade arter inom Hertsöheden. Exploatering av Hertsöheden bedöms inte lösa ut förbuden i artskyddsförordningen för de häckande fågelarter som observerats inom området, men det sker ändå en påverkan på flera fågelarters livsmiljöer och flera av arterna har inte gynnsam bevarandestatus. Varsamhet bör därför iakttas och åtgärder bör undvikas under häckningssäsong för att undvika negativa konsekvenser för fågellivet (Calluna, 2025), se avsnitt 5.1.4. För de kärlväxter som observerats inom området bedöms inte förbuden i artskyddsförordningen utlösas av exploateringen. Exploateringen inom Hertsöheden kan medföra en risk att förbuden i artskyddsförordningen löses ut för arten åkergroda, om inte skyddsåtgärder genomförs. Med den nuvarande bebyggelseutveckling som planeras inom Hertsöheden kommer lekvatten för åkergroda att bibehållas och det är därför en viktig aspekt att notera i den fortsatta planläggningen inom området. Om exploatering planeras söder om Hertsövägen vid groddjurslokal C, föreslås en fördjupad inventering av åkergroda och vanlig groda samt utredning av artskyddet. Eftersom utbyggnaden av Hertsöheden planeras med ett helhetsgrepp och inventeringar och utredningar gjorts för hela området kan områden med högre naturvärden undvikas, samtidigt som kommunen har möjlighet att uppnå sina utbyggnadsmål. Planerade bebyggelseområden, bortsett från aktuell detaljplan, undviker i stor mån att ta mark inom identifierade naturvärdesbiotoper i anspråk. Gröna stråk och bevarande av naturmark inom området kan ske mer välplanerat med ett helhetsgrepp. Den dagvattenlösning som planeras för hela Hertsöheden kan möjliggöra nya livsmiljöer för groddjur i högre utsträckning jämfört med om dagvattenlösning endast utformats för den aktuella detaljplanen. Genom att Hertsöheden angränsar till Ormbergets-Hertsölandets naturreservat är det möjligt att fågelarterna som observerats inom Hertsöheden rör sig till skogsområdena inom reservatet vid avverkning och bullerpåverkan. Det bedöms vara lägre sannolikhet att arter skulle röra sig mot Hertsöfältet i sydöst än norr ut mot reservatet. Om planerad kraftledning kommer att anläggas inom naturreservatet finns det risk för att fågelarterna som eventuellt flyttat till naturreservatet blir påverkade av avverkning och förlust av livsmiljöer vid avverkning för ledningsgatan. Bedömningen av denna effekt är osäker eftersom det ännu inte är bestämt när och om detaljplanerna och kraftledningen faktiskt kommer att etableras. Utredningar av populationsnivå och eventuell aktualisering av artskyddet för eventuella arter har inte heller utretts utanför Hertsöheden. Detaljplaneområdet ligger inom värdetrakten Nedre Luleälven för vitryggig hackspett. Planerad kraftledning och Hertsöfältet ligger även inom värdetrakten, vilken sträcker sig över Luleå, Boden och söder ut mot Piteå. Vitryggig hackspett är beroende av lövrika skogar med stora mängder död lövved. Om nämnda planer för exploatering av Hertsöheden, Hertsöfältet och kraftledningen genomförs tas naturmark i anspråk inom värdetrakten, vilket minskar möjligheten för vitryggig hackspett att nyttja värdetrakten inom dessa områden. Planförslaget i sig bedöms inte bidra till att kumulativa effekter uppstår till följd av den planerade utvecklingen inom och i närområdet till Hertsöheden eftersom detaljplaneområdet bedöms sakna relevans för värdetrakten för vitryggig hackspett. Detaljplaneområdet upptas av barrdominerad skog, huvudsakligen påverkad produktionsskog med låga åldrar och med begränsade förutsättningar för mer än de mest basala naturvärden | Sida 34 av 53 349 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 som kan hittas i dylika skogar. Fläckvis finns ett spritt lövinslag i skogen utan särskilda indikationer på att det skulle finnas lämpliga habitat för arten inom området. Skogen är tät och där lövträd finns är beståndet uppblandat med en stor andel barrträd. Det är genomgående unga bestånd med avsaknad av död ved. Inom området Hertsöheden finns det enda mer sammanhängande lövbeståndet i den sydöstra delen (utanför detaljplanen), i anslutning till ett fuktigare stråk. Även den lövskogen är ung och innehåller idag endast enstaka död ved, men kan ha potential att på sikt utveckla kvaliteter som kan vara gynnsamma för den vitryggiga hackspetten. Området är i Luleå kommuns planprogram för Hertsöheden avsatt som grönområde och kommer att bevaras. De kumulativa effekter som kan uppstå bedöms sammantaget kunna medföra medelstora negativa konsekvenser för naturmiljön eftersom stora områden med befintlig naturmark trots allt planeras att tas i anspråk, vilket i det stora hela försämrar de ekologiska sambanden och möjligheterna för olika arter att nyttja naturmarkerna. Förslag till åtgärder som inarbetas i planen För att undvika att förbuden i artskyddsförordningen avseende åkergroda löses ut föreslås följande åtgärd att inarbetas i planen: • Tvåstegdiket som föreslås leda genom detaljplaneområdet för omhändertagande av dagvatten kan antas komma att nyttjas av groddjur. Utformning tvåstegdiket bör vara av sådan karaktär och naturlighet att det kan vara en tillgång för groddjur i området, både vad gäller spridning och lekvatten. I genomförd artskyddsutredning föreslogs två skyddsåtgärder för att undvika att artskyddet löses ut för arten åkergroda (Calluna, 2025). Eftersom lokal H där åkergroda observerats ligger inom gränsen för naturreservatet Ormberget-Hertsölandet och inte inom detaljplaneområdet planeras den andra åtgärden som föreslagits av artskyddsutredningen (Calluna, 2025) att inarbetas i naturreservatets nya skötselplan i stället för i detaljplanen. Den andra åtgärden som föreslagits innebär att negativ påverkan vid lekvatten H ska undvikas genom att faunadepåer med död ved och stenrösen placeras ut i närmiljön till lekvattnet för att stärka åkergrodans förutsättningar för födosök, dagvila och övervintring. Med skyddsåtgärderna bedöms kontinuerlig ekologisk funktion upprätthållas och risken för att åkergroda påverkas minimeras så att den kvarstående risken innebär ett oavsiktligt dödande (Calluna, 2025). Förslag till ytterligare anpassningar och hänsynstaganden Utöver förslag till åtgärder som ska inarbetas i planen föreslås följande anpassningar och hänsynstaganden för att minimera planens påverkan på naturmiljön: • Avverkning av träd bör undvikas under häckningssäsongen, vilket skyddar många fågelarter bland annat björktrast. • Skogspartier med äldre grova tallar och träd bör bevaras för att bidra med variation i trädbeståndet. Stående och liggande död ved bör även bevaras. • Områden med högre naturvärden som bevaras som naturmark bör ha en förbindelse (stråk/korridor av skog eller våtmark) med det omgivande naturlandskapet, snarare än att utgöra isolerade fläckar, för att underlätta arters spridning och uppnå störst ekologisk nytta. • För arten spillkråka föreslås försiktighetsåtgärder vid naturvärdesbiotop 10A i form av att äldre och grova träd sparas i buffertzon kring hela våtmarken. Även i samband med skötseln av naturreservatet och grönområden inom planområdet kan gamla och grova träd, även döda stående träd, lämnas orörda. | Sida 35 av 53 350 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 • För arten järpe bör även en skyddszon lämnas intill naturvärdesbiotop 10A där hydrologin inte påverkas och vegetationen sparas för att bibehålla födosökshabitat. • Hänsynsåtgärder vid naturvärdesbiotop 10A föreslås även för arten talltita i form av att lämna eller skapa högstubbar av lövträd. Murkna stående träd kan även lämnas så att talltitan kan hacka ut egna bon. Inom grönområden kan även flerskiktade skogar eftersträvas. • För arten grönfink kan plantering av buskar och buskage i grönstråk genomföras som åtgärd. Åtgärden kan även gynna andra tättingar. • Kantzoner intill lokal H och E bör sparas för att inte påverka våtmarkernas hydrologi och för att förhindra att eventuella livsmiljöer för groddjur försvinner. • Vid lokal E (belägen öster om föreslagen plats för skolverksamheter) bör en skyddszon lämnas till dike där vanlig groda observerats. • Vid lokal D (belägen vid sydöstra gränsen vid verksamhetsområde) bör en skyddszon lämnas till sumpskogen i anslutning till bäckdråg där vanlig groda observerats för att undvika påverkan på hydrologin. • Förutsättningar bör skapas för gröna och säkra vandringsstråk för groddjur. • Vid eventuella grundvattensänkningar rekommenderas det att vattnet pumpas tillbaka till närliggande våtmarker, för att på så sätt kunna hålla jämn nivå och undvika att våtmarkerna torrläggs. 5.2 Yt- och grundvattenkvalitet I Luleå kommuns undersökning avseende detaljplanens risk att medföra betydande miljöpåverkan identifierades behovet av att utreda detaljplanens eventuella påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten. I Länsstyrelsens yttrande över avgränsningssamrådet föreslås att miljöaspekten vatten/miljökvalitetsnormer omfattar dagvattenlösningar och påverkan på grundvatten samt recipientbedömningar och klimatförändringens påverkan. Det har tagits fram två dagvattenutredningar inom ramen för den planerade utbyggnaden av Hertsöheden; en inför framtagandet av planprogrammet för Hertsöheden, (Tyréns, 2024) och en för aktuell detaljplan (Sweco, 2025). En komplettering till dagvattenutredningen för planprogrammet har tagits fram som bygger vidare på dagvattenutredningen och som innehåller kompletterande analys och bedömning angående planprogrammets påverkan på recipienten (Inre Hertsöfjärden), (Sweco, 2025b). Syftet med detta PM är att bedöma om ytterligare åtgärd utöver vad som angetts i dagvattenutredningen behövs för att förhindra att recipientens miljökvalitetsnormer påverkas av planprogrammet. Luleå kommun har tagit fram en dagvattenplan för 2020–2030. I den har följande mål tagits fram som bygger på Vision Luleå 2050: • MÅL 1. Resurs- och värdeskapande dagvatten i den byggda miljön. • MÅL 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering. • MÅL 3. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten. Dessa mål har varit vägledande vid utredning och planering för dagvattenhanteringen för Hertsöheden. Nuvarande förhållanden Hertsöheden utgörs i nuläget av skogsmark med morän som huvudsaklig jordart. Det förekommer ställvis överlagring med tunnare skikt av svallsediment, postglacial sand-grus samt platser med torv eller berg i dagen. Djupet till berg varierar mellan 3,4 – 5,6 m. Hela området har medelhög genomsläpplighet med jordarter som motsvarar en infiltrationskapacitet på ≥10-9 m/s. | Sida 36 av 53 351 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Grundvattenrör har installerats i området för Hertsöheden dels mellan åren 2007–2013, dels under 2022. Mätningar har visat att grundvattennivån ligger mellan 0,0–1,2 m och att grundvattnet ligger mest ytligt i områdets sydöstra del. I myrområdet ligger grundvatten i nivå med markytan. Grundvattennivåerna varierar dock under året och brukar vara som högst i samband med snösmältning eller sent på hösten (Norconsult Sverige AB, 2022). Uttagsmöjligheterna för grundvatten är tämligen goda och det finns inga kända dricksvattenbrunnar respektive grundvattenmagasin att beakta (Tyréns, 2024). Större delen av Hertsöheden avvattnas idag via naturlig infiltration i naturmark samt ytliga rinnstråk åt sydöst. Områdets västra del avvattnas söderut via trumma under Hertsövägen. Inom området finns idag två större rinnstråk samt flera områden med naturlig sank mark, se Figur 13. Då framtida avvattning i möjligaste mån ska ske i befintliga rinnstråk och till mottagande recipient Inre Hertsöfjärden innebär det att dagvattnet från merparten av området norr om Hertsövägen kommer passera genom trumma T.4, se Figur 13. Figur 13. Befintlig avrinning från Hertsöheden. Naturliga ytliga rinnstråk och sanka områden visas i blått och befintliga trummor visas i rosa (Tyréns, 2024). Observera att den orange gränsen visar området för Hertsöheden. Aktuell detaljplan ryms i programområdets sydvästra del men är inte utritad i kartan. Inom området för aktuell detaljplan leds större delen av dagvattnet som inte infiltrerar inom området mot två GC-tunnlar som i sin tur avvattnas via befintliga ledningsnät för Hertsön till Inre Hertsöfjärden, se Figur 14. Det befintliga dagvattennätet är dock överbelastat, varför den planerade utbyggnaden för aktuell detaljplan bör undvika att belasta nätet ytterligare (Sweco, 2025) En mindre del av dagvattnet från det planerade detaljplaneområdet rinner via en trumma under Hertsövägen till ett myrområde, därefter ansluter det till ledningsnätet och leds vidare till Inre Hertsöfjärden. (Norconsult Sverige AB, 2025) | Sida 37 av 53 352 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 14. Karta över befintligt ledningsnät inom och nedströms Hertsöheden. De färgade cirklarna indikerar var olika delar av Hertsöheden som har sin respektive utsläppspunkt nedströms (Tyréns, 2024). Recipient och miljökvalitetsnormer (MKN) Mottagande recipient för Hertsöheden är Inre Hertsöfjärden (SE729068-833633), belägen ca 1,6 km söder om Hertsöheden. Inre Hertsöfjärden är idag klassad som en sjö men var innan utfyllnaderna på Svartön påbörjades en havsvik. Företaget SSAB står idag för ungefär 80–90 procent av vattenomsättningen i Inre Hertsöfjärden, genom sina utsläpp av kylvatten, processvatten och lakvatten. Enligt sjökort överstiger vattendjupet i fjärden inte en meter (Norconsult Sverige AB, 2025). Det finns fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten enligt 5 kap. miljöbalken för samtliga ytvattenförekomster i Sverige. Alla ytvattenförekomster är statusklassade med avseende på ekologisk respektive kemisk status. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. Enligt lagstiftningen får planerad exploatering av ett område inte medföra att möjligheterna att uppnå fastställda MKN för vatten försvåras. | Sida 38 av 53 353 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 genomförts. De har gjorts enligt den nationella metoden Svenskt Vattens publikation P110 och har utgått från ett dimensionerande 20-årsregn samt klimatfaktor 1,25 som adderas till flödet efter exploatering för att ta höjd för klimatförändringar. Flödesberäkningar har både gjorts för såväl hela Hertsöheden (Tyréns, 2024) som för aktuell detaljplan (Sweco, 2025). En sammanfattning följer nedan, för mer detaljerad information hänvisas till utredningarna. För hela Hertsöheden kommer avrinning från merparten av området norr om Hertsövägen att avledas via trumma T4, se Figur 13 och Figur 15. Trumma T4 har, vid ett dimensionerande 20-årsregn med klimatfaktor 1,25, en kapacitet på 572 l/s. För hela Hertsöheden finns behov av en fördröjningsvolym på 14 700 m3 (Tyréns, 2024). För området för aktuell detaljplan behöver totalt 2250 m3 (ursprungliga 1800 m3 + 450 m3 från en yta som har tillkommit under detaljplanearbetets gång) vatten fördröjas (Sweco, 2025). Figur 15. Avrinningsområde (gröngula fältet) till trumma T4 under Hertsövägen, markerad med en grå ”droppe. Observera att den röda gränsen visar programområdet för Hertsöheden. Aktuell detaljplan ryms i programområdets sydvästra del men är inte utritad i kartan. Förslag på dagvattenhantering Hertsöheden I utredningen för hela Hertsöheden (Tyréns, 2024) föreslås ett flertal lösningar för att kunna hantera den fördröjningsvolym som krävs och uppnå den rening som är nödvändig. Detta i form av en stor och tre mindre dagvattendammar, ett tvåstegsdike och ett antal svackdiken. Exempel på svackdiken och tvåstegsdike illustreras i Figur 16. Den stora dagvattendammen föreslås att anläggas i den sydöstra delen av Hertsöheden där det redan idag finns en större våtmark med permanent vattenspegel, se Figur 17. Merparten av Hertsöheden kommer att kunna avvattnas till dammen med självfall via ytliga svackdiken längs planerade gator och vägar. Utflödet av dammen kan via befintliga rinnstråk gå söderut till diket på Hertsövägens norra sida, därefter rinna österut till befintlig trumma under Hertsövägen och via befintliga diken söderut till Inre Hertsöfjärden. För delområde 6, Figur 17, kan inte vattnet ledas till den stora dagvattendammen på grund av topografin utan föreslås i stället ledas söderut via gräsklädda svackdiken längs planerad gata för att sedan ansluta till det | Sida 40 av 53 355 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 befintliga rinnstråket nedströms den stora dagvattendammen. Fördröjning åstadkoms genom att utflödet stryps från svackdiket till befintligt naturmarksflöde. En viss rening uppnås, dock är det ytligt grundvatten varav infiltrationen i marken förväntas bli låg och därmed också reningsförmågan. Föreslagna dagvattenlösningar är enligt framtagen dagvattenutredning tillräckliga för att skapa den fördröjning som är nödvändig för att hantera begränsning av flödet till 572 l/s, vilket bedöms vara tillgänglig kapacitet i trumma 4 (Tyréns, 2024). Figur 16. Exempel på svackdike (tv) och princip för tvåstegsdike (th) (Tyréns, 2024). Figur 17. Föreslagen dagvattenhantering för Hertsöheden. Ljusblåa pilar: Sträckor där svackdiken föreslås anläggas för ytlig avledning av dagvatten. Gult streck: Föreslaget tvåstegsdike. Blå områden: Föreslagna dagvattendammar (numrerade 1–4). Grönt område i nordväst: Sankt område. Rött område: avrinningsområde till mindre dagvattendamm (dagvattendamm nr 2) som avleds via dike. Lila område: föreslås avvattnas ytligt, norrut mot föreslaget tvåstegsdike. Orange område: Avleds ytligt söderut till tvåstegsdiket (Tyréns, 2024). | Sida 41 av 53 356 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 vid beaktande av kumulativa effekter inom avrinningsområdet bedöms påverkan på recipienten bli försumbar. Ytterligare kompensationsanläggningar utanför planområdet bedöms ej som nödvändiga (Sweco, 2025b). De dagvattenanläggningar som föreslås för aktuell detaljplan bedöms ha likvärdig rening som de anläggningar som har redovisats i Tyréns dagvattenutredning. Genomförs även de växtbäddar som föreslås vid de större parkeringarna bedöms det öka reningsgraden ytterligare. Den totala föroreningsmängden från etapp 1 bedöms därmed vara jämförbar med tidigare utredningar (Sweco, 2025). Översvämningsrisk aktuell detaljplan Klimatförändringar förväntas leda till kraftigare skyfall, vilket ökar risken för översvämningar, särskilt i tätbebyggda områden. Det har inte tagits fram någon skyfallsmodellering för vare sig Hertsöheden eller för aktuell detaljplan, däremot behandlas skyfall och översvämning i dagvattenutredningarna. Gällande översvämningsrisken för området Hertsöheden visar Figur 18 inom vilka områden det finns risk för översvämningar (lila ellipser), vilket är befintliga viadukter under Hertsövägen och Avaviksvägen. I viadukterna finns dock brunnar som avvattnas via befintligt ledningsnät varför översvämningsrisken bedöms vara mindre än vad resultatet i Scalgo Live (2024) visar. De dagvattenlösningar som föreslås för Hertsöheden förväntas också medföra att mindre mängder vatten kommer rinna mot viadukterna. Den vita ellipsen visar en större lågpunkt. I anslutning till den finns en trumma under Kattgrundsvägen som bedöms avvattna området (Tyréns, 2024). Figur 18. Översvämningsutbredning vid 51 mm nederbörd. Befintliga GC-tunnlar visas med lila ellipser. Instängt område visas med vit ellips, Scalgo Live, 2024 (Tyréns, 2024). För aktuell detaljplan finns risk att föreslagna dagvattenanläggningar eller eventuellt ledningsnät riskerar att bli överbelastade, vilket leder till ytlig avrinning av vattnet i stället. För att hantera detta behövs sekundära avrinningsvägar, som exempelvis vägar, för att leda bort vattnet utan att orsaka skador. Det rekommenderas | Sida 43 av 53 358 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 också att marken bör luta bort från byggnader för att undvika vattenansamling. Ingen bebyggelse nedströms bedöms påverkas negativt, men vissa flaskhalsar som trumman under Hertsövägen kan orsaka tillfälliga uppdämningar vid vägen. Tvåstegsdiket som går genom bostadsområdet måste utformas korrekt för att klara stora vattenmängder, och byggnader bör placeras minst 0,5 meter ovanför dikets övre kant för att undvika översvämningsskador (Sweco, 2025). Samlad bedömning För ytvatten görs bedömningen dels för aktuell detaljplan, dels för hela Hertsöheden eftersom dagvattenlösningarna planeras för att hantera dagvatten från hela Hertsöheden. Den planerade exploateringen, där skogsmark omvandlas till hårdgjorda ytor inom stora delar av området, kommer att medföra ökad avrinning och ökad föroreningsbelastning från Hertsöheden och där konsekvensen kan bli ökade halter av föroreningar i Inre Hertsöfjärden med risk för försämring av ekologisk och kemisk status. Hertsöhedens planprogram innefattar dock omfattande anläggningar för fördröjning och rening av dagvatten. Dessa bedöms i stor utsträckning kunna hantera de föroreningar som uppstår i och med exploateringen. En mindre ökning av mängden fosfor och kväve som tillförs recipienten kommer ändå ske i och med exploateringen, trots reningsåtgärder. Enligt beräkningar får dessa mängder näringsämnen en nära försumbar effekt på recipientens fosforhalt och dessa bedöms inte påverka totalbiomassa växtplankton i recipient. Även med kumulativa effekter i avrinningsområdet i beaktning blir påverkan försumbar. Exploateringen bedöms därmed inte äventyra eller försämra recipientens status. Förutsatt att föreslagna dagvattenanläggningar anläggs inom planprogrammet, blir påverkan på recipienten så pass liten att ingen kompensationsåtgärd för dagvattenrening på annan plats i recipientens avrinningsområde är nödvändig. Bedömningen är därför att exploatering enligt detaljplanen och planerna för Hertsöheden kommer att ha en obetydlig konsekvens för ytvatten i området. Ökade skyfall riskerar att öka mängder föroreningar såsom tungmetaller på grund av större ytavrinning om dagvattenanläggningar eller eventuellt ledningsnät blir överbelastade. En ökning av föroreningar i samband med skyfall är tillfällig vid bedömning av ekologisk respektive kemisk status är det medelhalten under en längre period som utgör underlag. Bedömningen är därmed att ökade skyfall kommer att ha obetydlig konsekvens för status och MKN för Inre Hertsöfjärden. Avseende grundvatten finns risk att hårdgörande av ytor inom planområdet kan påverka grundvattenbildningen. Grundvattennivån kan tillfälligt kommas att sänkas under ledningsarbetet och om dränering under grundvattennivån utförs kommer det innebära att grundvattennivån runtomkring permanent sänks. Enligt det geotekniska PM som tagits fram (Norconsult Sverige AB, 2022) kommer det att krävas grundvattensänkning inom en del av området, vilket kan innebära behov av tillstånd för vattenverksamhet för åtgärden. Däremot bedöms inte grundvattenkvaliteten påverkas negativt av genomförandet av detaljplanen, eftersom dagvatten renas genom föreslagna dagvattenlösningar. Konsekvensen för grundvattnet bedöms därmed bli obetydlig. I nollalternativet, där en exploatering ändå antas komma till stånd, om än med mindre sammanhållen planering, bedöms dagvattenhanteringen bli mer uppdelad, MKN är dock fortsatt styrande för dagvattenkvaliteten. Konsekvenserna av nollalternativet bedöms bli obetydliga för status och MKN för Inre Hertsöfjärden. Kumulativa effekter För ytvatten görs även bedömning av kumulativa effekter där planerade detaljplaner kopplat till Luleå Industripark inkluderas. | Sida 44 av 53 359 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Utöver Hertsöheden har flera detaljplaner antagits de senaste åren och kring Inre Hertsöfjärden pågår det för närvarande flera exploateringsprojekt. Kommunen håller även på att ta fram ytterligare ett antal detaljplaner för Luleå industripark som omfattar det befintliga industriområdet på Svartön samt området Hertsöfältet. En kumulativ recipientbedömning har tagits fram vad gäller påverkan från dagvatten inom Luleå Industripark på recipienterna som omger industriparken (Norconsult Sverige AB, 2025). De främsta utsläppen från Svartön till Inre Hertsöfjärden kommer idag från SSAB som står för ungefär 80–90 procent av vattenomsättningen i Inre Hertsöfjärden. Dock finns det planer på att SSAB;s utsläpp av kylvatten, processvatten och lakvatten till Inre Hertsöfjärden eventuellt kommer att upphöra i samband med planerad förändring av verksamheten. Dagvatten från framtida verksamhet planeras i högre grad att ledas söderut bort från Inre Hertsöfjärden respektive renas innan det rinner ut till Inre Hertsöfjärden. Det innebär att den totala föroreningsbelastningen på Inre Hertsöfjärden kommer att minska och SSAB:s påverkan kan komma att minska markant. Beräkningarna som har gjorts i den övergripande dagvattenutredningen är utifrån aktuella planförslag och SSAB:s planer på att inte längre avleda processvatten till Inre Hertsöfjärden. Inget av detta är dock ännu fastställt. Beräkningarna visar att belastningen via dagvatten på Inre Hertsöfjärden kommer att minska om aktuella detaljplaner genomförs. Halterna av zink i dagvatten beräknas minska med 78 procent jämfört med nuläge. Även mängderna av zink kommer att minska betydligt då det kommer att släppas ut mycket mindre kyl- och processvatten. För att bedöma påverkan från Hertsöheden är det främst aktuellt att titta på föroreningsmängder av fosfor och kväve som är de ämnen som kommer att öka efter rening jämfört med nuläge. Enligt beräkningar som har gjorts i den övergripande dagvattenutredningen kommer mängden av fosfor att minska från 370 till 110 kg/år och kväve från 2 800 till 1 300 kg/år. Detta är utifrån att de föreslagna dagvattenlösningarna genomförs (Norconsult Sverige AB, 2025). Förslag till åtgärder som inarbetas i planen För att hantera effekterna av att skogsmark omvandlas till hårdgjorda ytor behöver följande åtgärder genomföras för att motverka de negativa konsekvenser som en ökad avrinning kan medföra: • Att anlägga de dagvattenlösningar som föreslås i dagvattenutredningarna. Förslag till ytterligare anpassningar och hänsynstaganden Inga ytterligare anpassningar och hänsynstaganden föreslås. | Sida 45 av 53 360 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Sammantaget bedöms planförslaget kunna medföra negativa konsekvenser för naturmiljön. Gällande yt- och grundvattenkvalitet bedöms planförslaget sammantaget medföra obetydliga konsekvenser för yt- och grundvatten förutsatt att de föreslagna dagvattenlösningarna genomförs Konsekvenserna för naturmiljön hade enligt nollalternativet inneburit att stora delar av skogsmiljön avverkas för att ge plats åt kvartersmark. De mest värdefulla naturområdena hade förmodligen bevarats, men det är möjligt att en sammanhållen planering kring stråk, gröna korridorer och konnektivitet hade uteblivit. I planförslaget har noga avvägningar gjorts för att kunna utnyttja ytan på ett så effektivt sätt som möjligt, men samtidigt värna om Hertsöhedens befintliga naturvärden och förutsättningar. Eftersom nollalternativet antas innebära en mindre välplanerad exploatering än planförslaget bedöms nollalternativet medföra något större negativa konsekvenser än planförslaget. Ianspråktagande av skogsmark för att tillgängliggöra kvartersmark får också konsekvenser för dagvatten i nollalternativet. Mängden dagvatten ökar samt halten av föroreningar. Någon form av dagvattenlösning hade troligtvis anlagts för att minska effekterna, men det är rimligt att anta att man hade löst dagvatten- problematiken i varje enskild detaljplan, i stället för att som nu ta ett helhetsgrepp på hela området för Hertsöheden. Det kan potentiellt leda till en mer ineffektiv dagvattenhantering med avseende på ytbehov och drift men MKN hade fortfarande varit styrande för dagvattenkvalitén även i ett nollalternativ. | Sida 47 av 53 362 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 3. Grundvatten av god kvalitet Sammantaget föreligger behov av att utreda Grundvattnet ska ge en säker och hållbar detaljplanernas grundvattenpåverkan vidare. dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för Påverkansområde för grundvattensänkning och växter och djur i sjöar och vattendrag. konsekvensbedömning för grundvatten behöver tas fram och bör utgöra underlag för tillståndsansökan för vattenverksamhet. Relevanta Preciseringar: Med anledning av osäkerheten bedöms påverkan Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det som medelstor negativ på miljömålet. inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. 11. Myllrande våtmarker Genomförandet av detaljplanen kan eventuellt medföra grundvattensänkningar, vilket skulle kunna påverka Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion våtmarkernas hydrologi. Exploatering bör dock kunna i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker genomföras utan att våtmarkerna påverkas på ett bevaras för framtiden. påtagligt sätt. Eftersom våtmarkerna till stor del hålls fuktiga av den bäck som rinner genom Hertsöheden från Relevanta Preciseringar: nordväst till sydöst bedöms inte hydrologin vid de våtmarker som ligger uppströms påverkas betydande av Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk genomförandet av planen. Risk för påverkan på de arter produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening som finns knutna till våtmarksmiljöerna bedöms därmed och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. som liten. De våtmarker och fuktigare områden som Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till ligger i de sydöstra delarna av detaljplaneområdet och våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig Hertsöheden kan komma att bli något fuktigare vid genetisk variation inom och mellan populationer. genomförandet av planen eftersom dagvattnet inom detaljplanen delvis föreslås att ledas öster ut. Ett Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer tvåstegdike föreslås även leda genom hela har återställts. detaljplaneområdet som dagvatten ska avledas till via Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett mindre diken, vilket kan bidra med nya fuktiga miljöer landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna inom detaljplaneområdet. finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Sammantaget bedöms påverkan på miljömålet som obetydlig, förutsatt att inga permanenta grundvattensänkningar sker vid genomförandet av planen. 12. Levande skogar Planförslaget bedöms motverka uppfyllelsen av målet eftersom genomförandet innebär avverkning av ett stort Skogens och skogsmarkens värde för biologisk skogsområde som till viss del har påtagliga naturvärden. produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska Området har generellt låga naturvärden i övrigt. Sett till mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala bevarandet av den biologiska mångfalden är detta värden värnas. negativt. Viss naturmark med påtagliga naturvärden kommer att bevaras och gröna stråk planeras att leda mellan de naturmarker som bevaras inom området. Relevanta Preciseringar: Påverkan på miljömålet bedöms vara medelstor Naturmiljövärden i skogen är bevarade och negativ. förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. | Sida 49 av 53 364 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 15. Ett rikt djur- och växtliv Att ta mark i anspråk inom biotoper med påtagliga Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på naturvärden, i ett område som i övrigt besitter generellt ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. låga naturvärden, kan medföra negativa konsekvenser. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras Befintliga och potentiella livsmiljöer för olika arter kan gå funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna förlorade, vilket medför att förutsättningarna för olika arter fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig att trivas inom området försvåras. Fragmentering av genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god naturvärdesbiotoper kan medföra att befintliga natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som spridningsvägar och stråk går förlorade. Sammantaget grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. kan utrymmet för den biologiska mångfalden minska inom området om potentiella livsmiljöer och spridningsvägar för arter som trivs inom biotoperna med Relevanta Preciseringar: påtagliga naturvärden försvinner. Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande Arternas bevarandestatus bedöms dock inte påverkas av naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har genomförandet. statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation Naturmark bevaras och gröna stråk mot befintlig är bibehållen inom och mellan populationer. naturmark och naturreservatet Ormberget-Hertsölandet Det finns en fungerande grön infrastruktur, som planeras vilket kan vara positivt för människors upprätthålls genom en kombination av skydd, välmående och ge möjligheter för arter att spridas. återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att Sammantaget bedöms påverkan på miljömålet som fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker liten negativ. och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. | Sida 50 av 53 365 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 8 Uppföljning Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en redogörelse ges för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Den miljöpåverkan som kan uppstå vid genomförande av aktuell detaljplan bedöms främst beröra naturmiljö och yt- och grundvattenkvalitet. Uppföljning och övervakning bör ske för att kontrollera att utbyggnaden genomförs på ett så miljömässigt och ekologiskt anpassat sätt som möjligt. Nedan anges de aspekter som ska följas upp och övervakas gällande detaljplanens betydande miljöpåverkan, samt rekommendationer avseende ytterligare utredningar och hänsynstaganden som bör följas upp. Naturmiljö • För att undvika att artskyddet löses ut avseende arten åkergroda är det viktigt att följa upp och kontrollera att föreslagen åtgärd som ska inarbetas i detaljplanen gällande utformning av tvåstegdiket utförs och att föreslagen åtgärd vid lokal H faktiskt förs in i naturreservatets nya skötselplan. • Det bör följas upp att våtmarkerna i anslutning till detaljplaneområdets nordöstra och sydöstra gränser, avseende hydrologin, inte påverkas under genomförandet av planen eller permanent. • De ytterligare anpassningar och hänsynstaganden som föreslås för att minimera påverkan på naturmiljön, groddjur och fågelarter, bör följas upp vid fortsatt planering och genomföras för att undvika negativa konsekvenser av genomförandet av detaljplanen. Yt- och grundvattenkvalitet • För att minimera påverkan på yt- och grundvattenkvaliteten är det viktigt att följa upp att de dagvattenlösningar som föreslås i aktuell detaljplan har den effekt som beräknats. • Möjligheten att flytta befintlig dagvattenlösning till väster om Skjutbanevägen (på grund av ändring av tillfartsväg till detaljplaneområdet) ska fortsatt utredas. • Det rekommenderas att en utredning för att undersöka grundvattenpåverkan av detaljplanen, både under entreprenadskede och driftskede, innehållande påverkansområde och konsekvensbedömning för grundvatten tas fram. • För det fall att det inte blir aktuellt med vattenverksamhet vid genomförandet av detaljplanen, som i sådant fall reglerar eventuell uppföljning, rekommenderas det att ett kontrollprogram tas fram som innefattar mätning av grundvattennivåer under och efter entreprenadtiden. • Avseende påverkan på recipienten Inre Hertsöfjärden bedöms inte genomförandet av detaljplanen innebära någon försämring av MKN. Med hänsyn till övriga utbyggnadsplaner inom och i närområdet till Hertsöheden är det ändå att rekommendera att någon form av kontrollprogram/uppföljning sker av MKN för Inre Hertsöfjärden. Kumulativa effekter När det gäller kumulativa effekter kommer ytterligare utredningar att utföras vid planeringen av kommande detaljplaner inom Hertsöheden, vilka kommer att ge mer kunskap om Hertsöheden än vad som finns idag. Det gör att precisionen för att förutse kumulativa effekter kommer att bli bättre för var detaljplan som upprättas och möjligheterna att i kommande detaljplaner göra anpassningar för att minimera eventuella negativa kumulativa effekter, kommer att bli bättre. Efter att samtliga exploateringar inom och i närområdet intill Hertsöheden har genomförts bör halterna av tungmetaller och näringsämnen i Inre Hertsöfjärden följas upp för att säkerställa att de planerade dagvattenlösningarna har haft önskad effekt och att status för Inre Hertsöfjärden inte försämras avseende MKN. | Sida 51 av 53 366 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 9 Källförteckning Calluna. (2025). Artskyddsutredning fågel, groddjur m.m. Licab. (2023). Fågel- och groddjursinventering som komplement till utförd NVI på Hertsöheden. Licab. (2024). Utredning av övervintringsplatser och vandringsvägar för åkergroda på Hertsöheden, Luleå kommun. Luleå kommun. (2021). Hertsöheden - naturvärden . Luleå kommun. (2023). Planprogram Hertsöheden. Godkänd av KF 2023-11-20 §211. DNR: SBF2021/709. Luleå kommun. (2025). Undersökning av risk för betydande miljöpåvekan. Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1. DNR: KLF 2023/1308. Luleå kommun. (2025). Översiktsplan Luleå kommun. Hämtat från https://op.lulea.se/#/text/ccId_4_65c3e6c169e8617a9df501#ccId_4_608809cb16a5430bbeb1b20 Luleå kommun Hertsöheden. (2025). Hertsöheden - Luleås nya bostadsområde - Luleå kommun. Hämtat från https://www.lulea.se/samhalle--utveckling/aktuella-projekt/hertsoheden.html Luleå kommun, Hertsöheden del 1. (2025). Förslag till ny detaljplan för Del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1 - Luleå kommun. Hämtat från https://www.lulea.se/samhalle-- utveckling/samhallsplanering/detaljplaner/pagaende-detaljplaner/pagaende-planer/2024-01-23- forslag-till-ny-detaljplan-for-del-av-hertson-111-och-201-hertsoheden-del-1.html Länsstyrelsen i Norrbottens län. (2025). Avgränsning av miljökonekvensbeskrivning avseende detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1 Hertsöheden del 1, Luleå kommun. DNR: 5496-2025. Naturvårdsverket. (2025). Uppdaterad åtgärdstabell 2025-2029 för Åtgärdsprogram för vitryggig hackspett. NV-10823-22, SKS 2025/1344. Naturvårdsverket, Strategisk miljöbedömning. (2025). Hämtat från Strategisk miljöbedömning - miljöbedömning för planer och program: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och- stod/miljobalken/miljobedomningar/strategisk-miljobedomning/#E183011232 Norconsult Sverige AB. (2022). Nytt bostadsområde, Hertsöheden - Förstudie inför detaljplan, PM Geoteknik. Norconsult Sverige AB. (2025). Lokaliseringsstudie kompensationsåtgärd dagvattenrening Hertsön . Norconsult Sverige AB. (2025). Luleå industripark - Övergripande dagvattenutredning och kumulativ recipientbedömning för aktuella detaljplaner. Sweco. (2025). Dagvattenutredning Hertsöheden etapp 1, Luleå kommun. Sweco. (2025b). PM Hertsöheden planprogram DVU komplettering. Föroreningsbelastning och recipientbedömning. Tyréns. (2024). Dagvattenutredning Hertsöheden, Luleå kommun. Tyréns. (2024a). Våtmarksekologisk bedömning Hertsöheden. Vatten & Miljöbyrån . (2013). Naturinventering Hertsöheden . VISS. (den 20 05 2025). VISS - Inre Hertsöfjärden. Hämtat från https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA37747720 | Sida 52 av 53 367 Dnr: KLF 2023/1318 SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1 Hertsöheden del 1 369 Inledning Denna särskilda sammanställning har upprättats med anledning av antagande av detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1 i området Hertsön, Luleå kommun. Sam- manställningen redovisar hur miljöaspekter har beaktats i planprocessen, hur hänsyn har ta- gits till miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och inkomna synpunkter samt skälen till att detaljplanen har antagits. Vidare redovisas de åtgärder som avses vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som planen kan medföra. Särskild sammanställning enligt miljöbalken I anslutning till beslut att anta en detaljplan som omfattas av kravet på strategisk miljöbe- dömning, ska det enligt 6 kap 16 § miljöbalken finnas en redovisning av: - hur miljöaspekterna har integrerats i planen - hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter - skälen till att planen antagits i stället för de alternativ som har övervägts - de åtgärder som avses vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpå- verkan som planen medför Enligt 6 kap 17 § miljöbalken ska den särskilda sammanställningen göras tillgänglig för sam- rådskretsen efter beslut om antagande. Miljöbedömning I undersökning om betydande miljöpåverkan, daterad 2025-03-01, gör Luleå kommun be- dömningen att detaljplanen kan antas medföra risk för betydande miljöpåverkan och att en strategisk miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 11 och 12 §§ miljöbalken behöver upprät- tas. Avgränsningen av frågorna som den strategiska miljöbedömningen/ miljökonsekvensbe- skrivningen ska behandla samrådes med Länsstyrelsen i ett avgränsningssamråd där Läns- styrelsen inkom med yttrande den 2025-04-16. I yttrande framgår det att länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om att planförslaget kan innebära betydande miljöpåverkan och att en MKB behöver upprättas. Miljökonsekvensbeskrivning togs fram efter att detaljplanen va- rit på samråd. Enligt 6 kap. miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i pla- nen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskriv- ningen fokuserar på relevanta miljöaspekter, det vill säga de miljöaspekter som kan antas bli påverkade i betydande grad om förslaget till detaljplan genomförs. De miljöaspekter som har bedömts relevanta att belysa i MKBn är naturmiljö och vatten- miljö. Avgränsningen och urval av miljöaspekter grundar sig på framtagen undersökning av bety- dande miljöpåverkan och de synpunkter som Länsstyrelsen i Norrbottens län framfört i ett avgränsningssamråd. Avgränsningssamrådets syfte är just att avgränsa miljökonsekvensbe- skrivningen så att den får en rimlig omfattning och ett relevant innehåll. 2 370 Samråd och granskning av detaljplanen Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat utökat förfarande (se 5 kap. 7 §, plan- och bygglagen). Detta innebär att samråd sker med myndigheter, sakägare och övriga berörda enligt 5 kap. 11 §, plan- och bygglagen. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att ge möjlighet till insyn och påverkan. I detta fall fanns miljökonsekvensbeskrivning inte framtagen när detaljplanen skickades ut på sam- råd. Ett förslag till detaljplan visades för samråd under perioden 6:e mars till och med 27:de mars 2015. Planhandlingarna fanns tillgängliga på Luleå kommuns webbplats, i Stadshuset, på Stadsbiblioteket och på Hertsöns bibliotek. En kungörelse om planförslaget och samrådet har dels anslagits på kommunens digitala anslagstavla, dels införts i lokaltidningarna Norrbot- tens Kuriren och Norrländska Socialdemokraten den 6 mars 2025. Information om samrådet skickades dessutom till samtliga fastighetsägare av fastigheter an- gränsade till planområdet samt till myndigheter och övriga berörda enligt sändlista. Samråd har under arbetet med planförslaget även skett kontinuerligt med berörda kommunala för- valtningar och bolag. Under samrådstiden inkom 16 skrivelser. Förslaget till detaljplan har bearbetats efter samrå- det och miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Det bearbetade planförslaget visades för granskning under perioden 20:de februari till och med 23:de mars 2026. Planhandlingarna fanns under granskningstiden tillgängliga på Luleå kommuns webbplats, på Stadshuset och på Stadsbiblioteket. Information om granskning skickades ut enligt sändlista. En underrättelse om granskning anslogs på kommunens digi- tala anslagstavla den 20:de februari 2026. Under granskningstiden inkom 14 skrivelser. Redovisning av hur miljöaspekterna har integrerats i planen och hur miljökonsekvensbe- skrivningen och synpunkterna från samråd och granskning har beaktats har sammanställts under rubrikerna nedan. Synpunkterna som redovisas i denna sammanställning är de som berör de aktuella miljöaspekterna som hanteras i MKBn. Synpunkterna har sammanfattats i denna sammanställning, för att se synpunkterna och kommunens kommentarer i sin helhet hänvisas till samrådsredogörelsen och granskningsutlåtandet. 3 371 Miljöaspekt Naturmiljö Inkomna synpunkter under samråd av detaljplanen Länsstyrelsen Norrbotten • Anser att kommunen anpassat det aktuella förslaget till detaljplan på ett bra sätt för att minimera påverkan på naturmiljön. • Efterfrågar bedömning av kumulativa effekter av kommande detaljplaner inom Hert- söheden på skyddade och skyddsvärda arter. • Anser att vissa hänsyns- och skyddsåtgärder i artskyddsutredningen bör regleras tydligare. • Påtalar behov av åtgärder för att undvika att förbud enligt artskyddsförordningen ak- tualiseras, bl.a. genom att avverkning inte sker under fåglarnas häckningsperiod. • Frågor om påverkan på vitryggig hackspett inom värdetrakt. Miljö- och byggnadsnämnden • Efterlyser tydligare redovisning av ansvar för genomförandet av föreslagna skydds- gärder kopplade till lekvatten för groddjur (lokal H) samt hur skötsel och uppföljning säkerställs. • Anser att det vid utformning av förskole- och skolgården behöver tas hänsyn till re- servatsområdet och lekvatten H, exempelvis kopplat till belysning, då ljuskällor kan påverka bl.a. insekter och groddjur. • Anser att man i nuvarande planläggning behöver ta fram en miljökonsekvensbeskriv- ning som visar på effekterna av att minska gällande naturreservat Ormberget-Hertsö- landet. Miljö- och byggnadsnämnden vill tydliggöra att det skulle vara önskvärt att inte ta mark i anspråk inom naturreservatet då det finns annan mark i anslutning till skola, förskola och idrottshall. Inkomna synpunkter under granskning av detaljplanen Länsstyrelsen Norrbotten • Länsstyrelsen bedömer att föreslagna skyddsåtgärder för groddjur är tillräckliga för att undvika artskyddsförordningens förbud, förutsatt att åtgärderna utförs av perso- ner med rätt sakkunskap. • Länsstyrelsen anser att buffertzonens omfattning vid naturvärdesbiotop 10 a är otyd- lig och att detaljplanen i större utsträckning bör anpassas för att minska intrång i livs- miljöer, exempelvis genom att områden med noterad häckmärk av spillkråka ges markanvändningen Natur. • Om avverkning kan komma att ske under häckningstid behöver det tydligare utredas hur detta kan göras utan att påverka fåglar, för att undvika att artskyddsförordning- ens förbud utlöses. • De kumulativa effekterna anses fortfarande vara otillräckligt utredda, då miljökonse- kvensbeskrivningen främst fokuserar på exploateringar inom Hertsöheden och inte hela Hertsöområdet. Utan en samlad bedömning av kumulativa effekter kan det inte avgöras om artskyddsförordningens förbud undviks. 4 372 Kommentarer och revideringar Revideringar som gjorts under planprocessen: • En miljökonsekvensbeskrivning med bedömning av kumulativa effekter har tagits fram efter samråd och bifogats planhandlingarna. • Efter granskning kompletteras planhandlingarna med ytterligare bedömningar avse- ende kumulativa effekter gällande påverkan på arter. • Kommunen har bedömt att delar av skydds- och hänsynsåtgärderna inte är möjliga att reglera i detaljplan, bland annat eftersom området där åtgärderna föreslås är belä- get utanför planområdet. • Planbeskrivningen har kompletterats med förtydliganden om hur föreslagna skydds- och hänsynsåtgärder för arter ska säkerställas i fortsatt genomförande. Underlag har beställts av konsult för att inhämta fördjupad kunskap om och inriktning för vad som behöver beaktas vid anläggande av dagvattendike för att miljön ska bli gynnsam för groddjur. • Gestaltningsprogrammet har setts över för att bättre lyfta hur föreslagna hänsynsåt- gärder för arter ska beaktas i den fortsatta utvecklingen av området. • Planbeskrivningen har kompletterats gällande utformning av skol- och förskoletom- ten med beaktande av djurliv. • Kommunen styr tidpunkter för avverkningen så att det ej ska ske under fåglarnas mest intensiva häckningsperiod. • Kommunens bedömning är att planområdet saknar betydelse för vitryggig hackspett, vilket redovisas i MKB:n. • Delar som berörde befintligt naturreservat har tagits bort ur detaljplanen efter sam- råd. Separat process för ombildning av naturreservatet pågår. • Frågan om effekterna av ombildningen av naturreservatet bedöms i processen som hör till ombildandet av naturreservatet. En miljökonsekvensbeskrivning till detaljpla- nen tas fram, den hanterar dock inte konsekvenserna av att minska naturreservatet då detaljplaneområdet är utanför naturreservatet. • Efter granskning kompletteras detaljplanen med planbestämmelse [n₁] att marken är avsedd för träd och att marklov krävs för trädfällning inom prickad mark inom fas- tighetsmark för skola, med syftet att ytterligare säkerställa att den befintliga skogen bevaras och för att stärka dess funktion som buffert mot naturvärdsbiotopen samt främja arters livsmiljö i denna del. • Den del som Länsstyrelsen föreslår som användning Natur i planförslaget föreslås ingå i det nya naturreservatet och ligger utanför detaljplanens gränser, aktuellt om- råde bedöms få ett långsiktigt skydd i och med den nya naturreservatsbildningen. Önskvärda åtgärdsförslag enligt miljökonsekvensbeskrivningen För att undvika att förbuden i artskyddsförordningen avseende åkergroda löses ut föreslås följande åtgärd att inarbetas i planen: • Säkerställa att tvåstegsdiket utformas med naturlig karaktär för att fungera som spridnings- och lekvatten för groddjur. • Beakta skyddsåtgärder för fågelliv och groddjur i genomförande och skötsel. 5 373 Utöver förslag till åtgärder som ska inarbetas i planen föreslås följande anpassningar och hänsynstaganden för att minimera planens påverkan på naturmiljön: • För arten järpe bör en skyddszon lämnas intill naturvärdesbiotop 10A där hydrologin inte påverkas och vegetationen sparas för att bibehålla födosökshabitat. • Hänsynsåtgärder vid naturvärdesbiotop 10A föreslås även för arten talltita i form av att lämna eller skapa högstubbar av lövträd. Murkna stående träd kan även lämnas så att talltitan kan hacka ut egna bon. Inom grönområden kan även flerskiktade skogar eftersträvas. • För arten grönfink kan plantering av buskar och buskage i grönstråk genomföras som åtgärd. Åtgärden kan även gynna andra tättingar. • Kantzoner intill lokal H och E bör sparas för att inte påverka våtmarkernas hydrologi och för att förhindra att eventuella livsmiljöer för groddjur försvinner. • Vid lokal E (belägen öster om föreslagen plats för skolverksamheter) bör en skydds- zon lämnas till dike där vanlig groda observerats. • Vid lokal D (belägen vid sydöstra gränsen vid verksamhetsområde) bör en skydds- zon lämnas till sumpskogen i anslutning till bäckdråg där vanlig groda observerats för att undvika påverkan på hydrologin. • Förutsättningar bör skapas för gröna och säkra vandringsstråk för groddjur. • Vid eventuella grundvattensänkningar rekommenderas det att vattnet pumpas till- baka till närliggande våtmarker, för att på så sätt kunna hålla jämn nivå och undvika att våtmarkerna torrläggs. Integrering i planen • Mark för natur, park och dagvattenstråk har säkerställts. • Förutsättningar för gröna och säkra vandringsstråk för groddjur beaktas. Konsult har tagit fram underlag som ger vägledning för utformande av dagvattendike med gene- rella beskrivningar samt vad som är viktigt att beakta vid anläggande av vattenmil- jöer för att gynna groddjur. Detta utgör underlag i detaljprojektering av tvåstegsdi- ket. • Gestaltningsprogrammet har setts över för att tydligare beskriva hur hänsyn till na- turmiljö ska beaktas i projektering och genomförande. • Planbeskrivningen beskriver hur skydds- och hänsynsåtgärder ska hanteras via sköt- selplan för naturreservatet och kommunal förvaltning. • Anpassningar har gjorts i området vid lokal H/naturvärdesbiotop 10a för att ytterli- gare stärka områdets förutsättning som livsmiljö för arter. • Vanlig groda vid lokal D påverkas av detaljplanen, den är dock belägen vid dagvat- tenstråk [PARK] där anpassningar ska göras för att främja groddjurens livsmiljö. • Vanlig groda belägen vid lokal E är belägen i planområdesgränsen, någon specifik anpassning har inte gjorts. Uppföljning Uppföljning av skyddsåtgärder sker genom: • Ny skötselplan för Ormberget–Hertsölandets naturreservat, • kommunens ordinarie naturvårds- och tillsynsarbete, • prövning i kommande detaljplaner inom Hertsöheden. 6 374 • Infrastrukturförvaltningen (ISF) ansvarar för genomförande och uppföljning av åt- gärder i naturmark. Miljöaspekt Vattenmiljö Inkomna synpunkter under samråd av detaljplanen Länsstyrelsen Norrbotten • Ställer sig positiv till det större greppet om dagvattenfrågorna som planeras i och om- kring det område som omfattas av detaljplanen. Åtgärder i dagvattensystem, både befintliga och planerade, kan ge förutsättningar för ny exploatering. • Samtliga föreslagna dagvattenåtgärder bedöms nödvändiga för att säkerställa att mil- jökvalitetsnormerna för Inre Hertsöfjärden inte försämras. • Anläggande av dagvattendammar bör inte skjutas på framtiden. • Efterfrågar tydligare beskrivning placering och tillrinning gällande damm i västra de- len av planområdet. Miljö- och byggnadsnämnden • Bedömer att dagvattenanläggningarna är anmälningspliktiga inför genomförande en- ligt förordning till miljöbalken och att prövning då sker utifrån de allmänna hänsyns- reglerna och miljökvalitetsnormerna för vatten. Inkomna synpunkter under granskning av detaljplanen Under granskningen inkom inga synpunkter gällande vattenmiljö. Kommentarer och revideringar • Tillhörande dagvattenutredningar visar en sammanhängande systemlösning för hela området, detaljplanen bedöms därmed visa hur dagvattenhanteringen kan klaras. VA-konsult har fått i uppdrag att utreda hur anläggandet av dagvattenåtgärderna bör genomföras, vilket ska ge underlag till beslut kopplade till ett genomförande av detaljplanen. • Planbeskrivningen har förtydligats avseende systemlösning, dammarnas funktion och koppling till befintligt dagvattennät. • Beskrivningarna och figurerna i dagvattenutredningen bedöms som tillräckliga i detta skede. 7 375 Önskvärda åtgärdsförslag enligt miljökonsekvensbeskrivningen I miljökonsekvensbeskrivningen anges följande åtgärder: • Genomföra samtliga föreslagna dagvattenlösningar, inklusive tvåstegsdike, diken, dammar och växtbäddar. • Säkerställa höjdsättning och sekundära avrinningsvägar för skyfall. • Utforma dagvattenstråk med ekologiska kvaliteter. Integrering i planen • Ytor för dagvatten säkerställs inom mark planlagd som PARK, GATA och NATUR. • Planbeskrivningen och tillhörande utredningar redovisar principer för höjdsättning och avledning. • Bestämmelser och illustrationer stöder öppna, renande system. Uppföljning Uppföljning sker genom: • miljöbalksprövning av dagvattenanläggningar, • kommunal tillsyn, • uppföljning i kommande etapper av Hertsöheden. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen Miljöaspekter har integrerats i hela planprocessen; i undersökning om betydande miljöpå- verkan, undersökningar, utredningar och miljökonsekvensbeskrivningen, där de viktigaste miljöfrågorna har identifierats och integrerats i detaljplanen. Under planprocessen har förut- sättningarna inom och i anslutning till planområdet analyserats avseende bebyggelsestruk- tur, naturmiljö och vattenförhållanden. Planens utformning har anpassats för att minska negativ miljöpåverkan och stärka positiva effekter. Detta har bland annat skett genom: • lokalisering och utformning av bebyggelse med hänsyn till identifierade miljövärden, • planbestämmelser som reglerar exempelvis markanvändning, byggnaders placering, höjd och skydd av natur, • åtgärder och säkerställande av ytor för att främja fördröjning och avledning av dag- vatten. Miljöaspekterna har således varit en integrerad del av avvägningarna mellan olika intressen i planarbetet. 8 376 Hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och in- komna synpunkter Framtagen miljökonsekvensbeskrivning har identifierat, beskrivit och bedömt planens bety- dande miljöpåverkan samt föreslagit åtgärder för att undvika, minska eller kompensera ne- gativ påverkan. Slutsatserna i miljökonsekvensbeskrivningen har legat till grund för planens utformning och bestämmelser. Föreslagna skydds- och försiktighetsåtgärder har, där så varit möjligt och mo- tiverat, inarbetats i detaljplanen eller i tillhörande planbeskrivning. Under samråds- och granskningsskedena har synpunkter inhämtats från berörda myndig- heter, sakägare, organisationer och allmänheten. Synpunkter med relevans för miljöfrågor har särskilt beaktats och i vissa fall lett till: - justeringar av planens utformning, - förtydliganden eller kompletteringar i planhandlingarna, - bedömningen att vissa redovisade miljöeffekter är acceptabla i förhållande till pla- nens syfte. Samtliga inkomna synpunkter och kommunens bemötanden redovisas i samrådsredogörelse och granskningsutlåtande. Skälen till att planen antagits i stället för de alternativ som har övervägts Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram, där avvägningar avseende utformning och hänsyn har gjorts på övergripande nivå. Under hela processen har flera alternativa utform- ningar beaktats och flera lösningar studerats. Miljökonsekvensbeskrivningen är framtagen efter detaljplanens samrådsskede och omfattar ett alternativ utöver nollalternativet. Den antagna planen bedöms innebära den mest lämpliga avvägningen mellan: - planens syfte och kommunens utvecklingsmål, - miljömässiga, sociala och ekonomiska intressen, - möjligheten att undvika eller begränsa betydande negativ miljöpåverkan. Alternativen har bedömts antingen medföra större negativ miljöpåverkan, inte uppfylla pla- nens syfte i tillräcklig grad eller vara mindre genomförbara utifrån tekniska och funktionella förutsättningar. 9 377 Åtgärder för uppföljning och övervakning av betydande miljöpå- verkan För att säkerställa att planens genomförande inte medför oacceptabel miljöpåverkan avses miljöeffekterna följas upp i samband med genomförandet. Uppföljning och kontroll sker främst genom: • prövning i samband med bygglov och andra tillstånd, • krav och villkor vid mark- och exploateringsavtal, • tillsyn enligt miljöbalken, • att åtgärder för arter skrivs in och säkerställs i skötselplanen för naturreservatet då ny skötselplan tas fram i och med pågående ombildning av naturreservatet Ormberget- Hertsölandet • uppföljning inom kommunens ordinarie verksamhet, exempelvis avseende skötsel av grönytor, natur och dagvattenanläggningar. Vid behov kan ytterligare åtgärder vidtas om uppföljningen visar att den faktiska miljöpå- verkan avviker från de bedömningar som gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunstyrelseförvaltningen, Luleå kommun Kontor detaljplan 2026-06-22 Sigrid Segerström Planarkitekt 10 378 Uppdrag Titel Gestaltningsprogram Hertsöheden Version Granskningsversion Diarienummer: Datum 2026.06.26 Planchef Daniel Rova Medverkande Arkitekt Matilda Eriksson Planarkitekt Sigrid Segerström Stadsarkitekt Mia Persson Landskapsarkitekt Linnea Örtenvik och Viktor Wäppling Trafikingenjör Jimmy Bergkvist och Fredrik Bladfors VA-ingenjör Tommy Bergdahl Exploateringsingenjör Agnes Ljungbjörk Studentmedarbetare Simon Melin Projektledare Mia Ozoh Foton & illustrationer Luleå kommun, om inget annat anges 2 380 INLEDNING - varför vi tar fram ett gestaltningsprogram Syfte Syftet med detta gestaltningsprogram är att Programmet ger också vägledning i projekterings- säkerställa sociala, arkitektoniska och miljömässiga skeden gällande gestaltning, material, hållbarhet kvaliteter i den nya stadsdelen Hertsöheden. och sociala perspektiv. Avsikten med programmet är att förklara och Gestaltningsprogrammet ska läsas tillsammans med tydliggöra detaljplanen samt att bidra till andra gällande dokument som Luleå kommun tagit bedömning om god helhetsverkan samt god fram som detaljplan, detaljplaneprogram, grönplan, färg-, form- och materialverkan i bygglovgivning dagvattenplan etc. och andra åtgärder. Översiktskarta med Hertsöheden skrafferat i rött. 4 382 Vision Hertsöheden ”Hertsöheden utvecklas med ambition om varsamhet med naturen och maximal livskvalitet för människorna som bor här. Ett kontrasternas bostadsområde, en naturidyll i modern tappning. Här finns plats för upptäcktsfärd i naturen, skidtur i spåret runt knuten, för nya idéer, delade intressen och levande ytor som skapar trygghet och gemenskap. Här bygger vi vidare på den gemenskap och det nytänkande som redan finns i stadsdelen. Till dig som vill vara en del av framtidens bostadsområde – välkommen till Hert- söheden, en särskilt skön plats att leva och bo på. 5 tsenthgirB ,tdnarB salkiN :noitartsullI 383 Gestaltningsprinciper för vat zon och kan avgränsas genom exempelvis en kantsten, ett avvikande material, ett staket trafik och gata eller häck. Förgårdsmarken får gärna ha växtlig- het för att ge gatan ett mjukare och mer varierat På Hertsöheden ska det vara enkelt och tryggt att uttryck. På förgårdsmarken ska människor röra sig och det ska vara enkelt att resa hållbart. kunna uppehålla sig en stund, möblering som bänkar och bord vid flerbostadshus och offent- Gen, trygg och säker utformning av gång- och liga byggnader är positivt. Marken kan också cykelnätet är en viktig förutsättning för att gång och rymma plats för cyklar och andra fordon. cykel ska bli ett attraktivt färdsätt. Det ska även vara möjligt för barn att själva på ett tryggt och säkert sätt kunna ta sig via gång- och cykelnätet till sina målpunkter. Gators utformning har stor påverkan på ett områdes karaktär. På Hertsöheden ska gaturummets utform- ning skapa trygghet för oskyddade trafikanter och främja ett lugnt trafiktempo. På platser där det är möjligt ska den befintliga natu- Exempel på gång- och cykelväg där befintlig natur bevaras. ren med träd bevaras nära vägen för att stärka om- rådets karaktär av naturen nära inpå. Huvudgatans placering tar hänsyn till naturvärden och topologin i området vilket medför att väglinjen är lätt kurvad. För att cykel ska vara ett attraktivt transportme- del är det viktigt att det finns säkra parkerings- utrymmen med hög kvalitet som är smidiga att använda. Det innebär att cykelparkeringar placeras i direkt anslutning till målpunkter- nas entré och i nära anslutning till cykelvägar. Mobilitetshus gestaltat med omsorg. Referensbil från Piteå kommun. Cykelparkeringar bör ha tak, god belysning och snöröjas vintertid. Bilparkeringarna påverkar också områdets karaktär. Markparkeringar med ett mindre antal platser smälter bättre in i landskapsbilden än större. Ett alternativ till traditionell markparke- ring är så kallade mobilitethus som kombinerar bilparkering med andra tjänster. Mobilitetshus ska gestaltas med omsorg för att bidra till att- raktivt område och en trygg gatumiljö. Exempel på belysning i park- och gårdsrum. Gatuparkering kombineras med trädplantering för ett grönare gaturum. Gator ska i så stor utsträckning som möjligt avvattnas till öppna gröna svackdiken för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. Ljuset och gatubelysningen ska upplevas som en självklar del av stadsrummet. En god ljussättning ska stärka Hertsöhedens olika karaktärer och skapa en levande och trygg miljö. Belysningsarmaturena Trä i pergolor, paviljonger och cykeltak kan bidra till områdets identitet. är en del av den offentliga miljön och kan bidra till områdets naturnära identitet. Busshållplatser är noder för hållbart resande. De kan genom sin gestaltning och funktion bidra till Hertsöhedens identitet som ett modernt bostadsom- råde kopplat till hållbarhet, natur och innovation. På Hertsöheden finns det ofta en förgårdsmark mellan byggnad och gata. Den utgör en halvpri- En häck skiljer förgårdsmarken från trottoaren. 8 386 Gestaltningsprinciper byggnader Byggnadsverken och de anlagda platserna på Hertsöheden ska ha en samtida gestaltning. Arkitekturen ska främja folkliv och bidra till platsens och Luleås identitet. Byggnaderna kan vara gestaltningsmässigt enk- la men de ska vara robusta och ha god omsorg om detaljer. Byggnader som människor tycker att är fina och välplanerade tenderar att tas omhand och få lång livslängd vilket är hållbart 3D-renderad bild av ETC byggs karaktäristiska hyreshus i Västerås. ur alla aspekter. Offentliga byggnader kan ta Pressbild: Kaminsky Arkitektur / ETC mer visuellt utrymme än bostadshus. Det är bra att den offentliga byggnaden signalerar sin funktion. Trä som material är dominerande och kulörerna väljas för att byggnaderna på ett naturligt sätt ska smälta in i sina omgivningar med naturen som fond. Material på tak och övriga byggnads- delar ska väljas med omsorg för att passa ihop med fasader och omgivande bebyggelse. Pastisher ska undvikas om byggnaden inte åter- brukas och i sin helhet flyttas till platsen. Åter- bruk kan bidra till områdets hållbara identitet och profil. Om byggnaden har förgårdsmark ska förgård- smarken vara tydligt avskild från trottoaren eller gatan. Förgårdsmarken syftar till att vara ett halvoffentlig plats, rymma växtlighet, sitt- platser, cykelparkering samt att skapa avstånd mellan fönster och vägområde. Bostäder utan förgårdsmark har upphöjd sockelvåning, indra- gen entré som möjliggör hinderfri passage på trottoar samt ett genomgående trapphus för att nå uteplats på innergård eller bakgård. Upphöjd Förgårdsmark, tydligt avskild från trottoar, gör att bostäder i markplan får sockelvåning kan ersättas av lokaler i markplan. en halvprivat zon och ett insynsskydd från gatan. Sammanbyggda flerfamiljshus i lamell- eller kvartersform har alltid genomgående trapphus för åtkomst till uteplats. Samtliga entréer till offentliga byggnader och flerfamiljshus bör vara visuellt tydliga för att underlätta orienterbarheten. Taken ska vara enkla med majoritet sadeltak. Tekniska installationer ska i stor utsträckning inrymmas under taken. Solpaneler placeras företrädesvis på tak men kan också förekomma på fasader. Bottenvåning kan med fördel planeras för att möjliggöra lokaler eller bokaler. Kvalitéer som beskrivs i kvalitetssäkringsverk- tygt MAB, manual för analys av bostadskvalite- Referensbild, Tappsunds förskola på Ekerö av LLP Arkitektkontor. ter av Kaj Granath och Ola Nylander är önsk- Lekfull gestaltning och kulörval signalerar att byggnaden är en förskola. värda i alla typer av bostadsprojekt. 12 390 Gröna gårdar och friyta Bostadsgårdarna ska utformas för att bidra till trivsamma utemiljöer som främjar socialt samspel och välbefinnande för människor. Ute- miljön ska också kunna fördröja dagvatten och mildra effekterna av ett förändrat klimat. Går- darnas gestaltning ska främja ekosystemtjänster och stödja biologisk mångfald. Ett centralt mål är att gårdarna ska fungera som mötesplatser. Alla kvarter ska ha gårdar som uppmuntrar till möten, lek och samvaro mellan människor. Bostadsgårdar ska utformas med god tillgäng- lighet och ha inspirerande miljöer som lockar till aktivitet. På gårdarna ska det finnas både gemensamma och enskilda uteplatser, samt Bostadsgård med en stor andel grönska och grusytor som kan infiltrera dagvatten. Foto: urbio lekytor för yngre barn. Gårdsbildningar nära bostaden är viktiga, då de yngsta barnen kan leka nära hemmet utan att behöva korsa trafikle- der. (BKA, Norconsult, 2025). Gestaltningen av gårdsmiljön bör i första hand utgå från möjligheten att bevara befintlig na- turmark, vilket främjar biologisk mångfald och djurliv. Sparad naturmark kan fungera som fördröjning och infiltration av dagvatten, samti- digt som den förstärker kopplingen till skogen i området. Där förutsättningar saknas för att spara befintlig vegetation, ska en naturlig sam- mansättning av växtmaterial eftersträvas. Den kan kompletteras med buskar och träd som ger frukt, bär, höstfärger eller tidig vårblomning. En blandning av växter ger en robusthet och en stor variation vad gäller form, färg och storlek. Bostadsgården ska vara en social mötesplats där barnen kan leka fritt. Exempel på samlingsplatser och möjlighet till odling på bostadsgården. Lekvärden för barn är en viktig del av bostadsgårdens funktion. Foto: Karavan Foto: Karavan 13 391 Växt- och djurliv I naturmarken kring Hertsöheden har åkergro- dan påträffats. Åkergrodan är skyddad enligt artskyddsförordningen och hänsyn och kom- pensationsåtgärder krävs för att inte påverka dess livsmiljö negativt. Där naturliga vatten- miljöer har gått förlorade kan en väl utformad dikesmiljö fungera som en viktig livsmiljö för groddjur. Dikesmiljön ska efterlikna naturliga vattendrag – med meandring, flacka kanter, svämzoner och strukturella element. På så sätt skapas ekologiskt värdefulla miljöer som gyn- Det finns ett rikt fågelliv i området, t ex den lillaTalltitan finns här. Foto: Lasse Olsson, www.birding.se. nar både groddjur och övrig fauna (Generella beskrivningar av groddjursmiljöer, Calluna 2025). I området finns idag ett rikt fågelliv med bland annat järpe, spillkråka, talltita, grönfink, gul- sparv, rödvingetrast och svartvit flugsnappare (Artskyddsutredning fågel och groddjur - Hertsöhe- den, Luleå kommun, 2025, Calluna AB). Generellt ska flerskiktade skogar eftersträvas för att gynna flertalet fåglar. Målet är att bevara så mycket som möjligt av naturmarken, där det inte plane- ras för bebyggelse, t ex i skogsparken och längs dagvattendiket. Längs dagvattendiket ska det finnas träd och buskar för att gynna tättingar, t ex grönfink och gulsparv som behöver skydd av vegetation. Där det är möjligt, särskilt i områden nära planerad Åkergrodan finns i naturen kring Hertsöheden, den är skyddad enligt skola, ska risvegetation sparas och utvecklas artskyddsförordningen. Foto: Per Nyström, artdatabanken.se då det utgör födosökshabitat för järpe. Där bör också murkna stående träd lämnas kvar så att Skogsparken utformas för att bevara goda talltita kan hacka ut egna bon i stammarna. förutsättningar för groddjur, både vad gäller Om naturmark avverkas för upplag ska träd och spridning och lekvatten. Dagvattendiket ge- buskar återplanteras. För att skydda många få- nom skogsparken ska ha en naturlig karaktär gelarter ska avverkning av träd undvikas under och utformas för att vara en tillgång för grod- häckningssäsongen. djur i området och i närliggande områden. Det ska finnas förutsättningar för gröna och säkra vandringsstråk för groddjur och en zon av skog samt lekvatten ska lämnas kvar norr om plane- rad skola (Artskyddsutredning fågel och groddjur - Hertsöheden, Luleå kommun, 2025. Calluna AB). Dagvattendiket ska ha en meandring som gör att vattnet bromsas upp på vissa platser och lämnar kvar eller tar med sig material. Längs dagvattendiket ska det finnas partier med lugnflytande vatten och dämmen som ger en vattenspegel samt svämzoner som bidrar till fuktiga miljöer som är bra för födosök. Dagvattendikets kanter ska vara flacka så att groddjur kan ta sig i och ur diket samt under- lätta födosök. Längs kanterna ska det finnas vegetation i form av träd och buskar som ger skugga, gömställen och bidrar till variation. Även stenar, block och död ved kan placeras ut. Ett naturlig vattendag som rinner genom området. Bilden visar bäcken som finns i granskogen i den östra delen av området. 14 392 Konstnärlig medverkan Konstnärlig gestaltning är en av hörnstenarna i den gestaltade livsmiljön tillsammans med god arki- tektur, kulturarv och design. Att det finns konst i människors närmiljö är ett viktigt inslag i stadsbil- den och behövs för att kunna uppfylla både Luleå kommuns visioner, den statliga politiken kring den gestaltade livsmiljön och FN:s mål om att alla människor har rätt att uppleva kultur och ta del av konst. Konst i det offentliga rummet fyller flera funktioner. Den bidrar till lokal stolthet och identitet. Många utredningar visar att platser som gestaltats i sam- arbete med konstnärer omhändertas bättre, det är lägre grad av skadegörelse och klotter exempelvis. Omsorgsfullt gestaltade platser upplevs ofta som trygga och ger intryck av säkerhet. Konsten bidrar också med berättelser, skapar reak- tioner och blir fungerar ofta som en anledning att inleda samtal mellan människor, vilket också det Skulpturen Kvistsamlaren av Mats Wikström. Foto: Magnus Stenberg bidrar till trygghet, gemenskap och engagemang. Den offentliga konsten kan ha många olika skep- nader, det kan vara en fristående skulptur, det kan vara något som är mer eller mindre integrerat i fasa- der på hus, det kan vara ljus- eller ljudinstallationer. I ett delvis offentligt rum som exempelvis trapphus i flerfamiljshus kan offentlig konst också finnas, graden av tillgänglighet beror då på byggnadens utformning. För ett lyckat slutresultat är det viktigt att arbetet med den konstnärliga processen sätts igång redan när övrigt i projektet startar – för att kunna ge möj- lighet till integrerade lösningar och även kunna göra synergieffekter där både konsten och byggnaden står som vinnare. Det är inte en tävling mellan olika gestaltande uttryck, det är ett fungerande samarbete i bästa fall. Konstnär, arkitekt, landskapsarkitekt och olika tekniska konsulter behöver mötas tidigt i processen och hitta dessa skärningspunkter för ett Konstverket Tallar och gymnaster på Arcushallens fasad. lyckat slutresultat. Konstnär Karolina Holmlund. Del av konstverket Längtan till ljuset vid Kronan, Luleå. Konstnär Roel Teeuwen. 15 393 Hållbart byggande Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykel- perspektiv. För att den byggda miljön ska bli hållbar är det avgörande att den i alla aspekter håller hög kvalitet. Ur social synpunkt gällande planering, funktion och gestaltning. I ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv är det viktigt att nyttja resurser och använda material med lång livslängd och som ger låga koldioxidutsläpp vid tillverkning, återbruk och Prioriteringstrappa för hållbart byggande. återvinning. Det gäller att nyttja redan byggd struktur, återbruka byggmaterial och återvinna. Tegel och trä är material som går bra att återbruka, trä binder dessutom koldioxid. Återbrukat material ser oftast inte ut som nytt material. I ett återbruks- projekt kan det också hända att gestaltningen får en större variation gällande fasad, fönster och andra byggdelar. En ny estetik kommer att växa fram där det syns att material är återbrukat. Ibland finns det inte återbrukat eller återvunnet byggmaterial att tillgå. Nytt råmaterial kallas jung- Återbrukat tegel från Bruksspecialisten fruligt, alltså material som till exempel bryts i en gruva eller skördas i en skog. De ska användas sparsamt. Byggnadsmaterial har olika egenskaper. Ibland behöver man använda en kombination av olika ma- terial. Det är stor skillnad i hur mycket energi som krävs och koldioxid som släpps ut vid tillverkning. Transporter av byggmaterial belastar också miljön. Att nyttja lokala varor oavsett om de är återbrukade eller nyproducerade kan vara fördelaktigt. Ett sätt att räkna ut det är via byggnadens livscykelanalys. Trä i byggnaders stomme är lätt och hållbart samt ett lokalt material. Byggda miljöer som människor tycker om och trivs i är en garant för att de ska tas om hand och få stå kvar länge och på så sätt bli långsiktigt hållbara. Det vi bygger idag blir efter att människor levt och brukat dem framtidens kulturmiljöer. Samtidens normer och idéer om gestaltning, hållbarhet, teknik och konstruktion ger en årsring i stadsbyggandet. Hur byggnader ser ut och är konstruerade ger dem identitet. För att bli hållbart är det viktigt att allt som byggs är robust och kan underhållas. Det nationella målet är att Sverige år 2045 ska ha nettoutsläpp noll av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå målet är Luleå en Återbruk av byggnadsdelar betyder att en nybyggd fastighet inte alltid kommer att se ny ut. Återbrukade material kan ha patina från sin tidigare viktig aktör, eftersom vi i närtid kommer att stå för funktion. Tillgången på material kan också medföra till exempel en vari- en stor del av byggandet. ation i utseende på fönster eller andra byggnadsdelar. Detta gör att en ny estetik kommer att behöva accepteras. Det kommer att ställa högre Solpaneler kan med fördel placeras på tak men även krav på arkitekter och andra projektörer både gällande samordning och utformning. Referensbild från stadsdelen Brunnshög i Lund, stadsradhus på fasader. och taklägenheter. Arkitekt: Okidoki arkitekter. 16 394 Sport- och rörelselek i Skogsparken I den norra delen av skogsparken anläggs en mer programmerad yta för spontan sport och rörelselek. Gestaltningen av ytan bör vara en kombination av hårdgjorda ytor och naturmark som bjuder in till bollsport och rörelselek. För att möjliggöra detta kommer ytan delvis att behöva fyllas upp i förhål- lande till den befintliga marken. Karaktäristiska träd och naturelement bevaras genom att anpassa utformningen av aktiviteterna efter platsens förut- sättningar. Ytan kan rymma klassiska sportaktivi- teter som fotboll, basket, pumptrack, balans- och klätterlek eller liknande. Det är viktigt att ytorna för sport integreras i parkens naturliga former, planers standardstorlek är underordnat. Skogsparkens nätverk av stigar och spänger integreras i platsens Cykelbana/pumptrack med en naturlig anpassning till platsen. gestaltning. Aktivitetsyta med fler funktioner som stimulerar sport- och rörelselek. Utmanande balanslek på låg höjd med naturliga materialval som sam- Foto: Tress spelar med platsen. Utmanande balanslek på låg höjd med naturliga materialval som samspelar med platsen. 28 406 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (4) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Avdelning 2023-10-05 KLF 2023/1318 Frida Lindberg Förslag till beslut gällande planuppdrag för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1 Ärendenr KLF 2023/1318 Stadsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att ge kommundirektören i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöhe- den del 1, i syfte att pröva förutsättningarna för bostadsbebyggelse och kom- plementverksamheter. Sammanfattning av ärendet Figur 1: Planområdet ligger inom den röda cirkeln. Hertsöheden är utpekat som framtida expansionsområde för tätorten och ska ingå i stadsdelen Hertsön. Hertsöheden ska framför allt planeras för bostäder med blandade bostadstypologier och upplåtelseformer, men på lämpliga plat- ser kan även småskalig komplementverksamhet, som kontor, handel och kommunal service finnas. Fastigheterna inom planområdet är i kommunal ägo. Ett planprogram för Hertsöheden har tagits fram med syfte att genom tidig ut- redning, avvägning och ställningstagande skapa förutsättningar för att Hert- söheden som helhet ska utvecklas till ett modernt, integrerat och hållbart bo- stadsområde. Ett planprogram syftar till att hantera planeringsfrågor i ett mer övergripande perspektiv än detaljplan. Ambitionen för Hertsöheden är att 417 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (4) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Avdelning 2023-10-05 KLF 2023/1318 Frida Lindberg skapa en attraktiv och levande boendemiljö med stark natur- och hållbarhets- profil. Planprogrammet har tagits fram och lämnats för antagande 2023-10-23. Området föreslås att delas in i flera detaljplaner och byggas ut etappvis för att möta kommunens bostadsbehov. Aktuellt planuppdrag gäller etapp 1. Beskrivning av ärendet Hertsöheden ligger 5 km öster om Luleå centrum i ett strategiskt bra läge mel- lan Luleå centrum, Luleå industripark och Luleå tekniska universitet. Områ- det är drygt 100 hektar stort, består mestadels av skogsmark och ägs av Luleå kommun. Hertsöheden är utpekat som Luleå kommuns nästa större bostadsområde och kan möjliggöra upp till 2000 bostäder, vilket betyder mycket för kommunens bostadsförsörjning som helhet. Motiven till lokaliseringen är att befintlig infra- struktur i form av gång- och cykelvägar, gator, kollektivtrafik, teknisk infra- struktur, skolor och annan service kan nyttjas samtidigt som värdefull natur- mark bibehålls och tillgängliggörs. En utbyggnad av Hertsöheden ger goda förutsättningar för att stärka Hertsöns centrum. Enligt översiktsplanen ska ny bebyggelse utgöras av en blandning av småhus, radhus och flerbostadshus med olika upplåtelseformer. Inom området ska också utrymme för kommunal service, näringsliv och verksamheter finnas. Vid planering och byggande ska delar av området bevaras som område för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Kollektivtrafik samt gång- och cy- keltrafik ska finnas i tidigt skede vid exploatering och inflyttning. Förslaget bedöms vara i enlighet med gällande Översiktsplan 2021. Kommunstyrelsen beslutade 2021-04-26 § 83 att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett planprogram för att hantera stora viktiga intressen som berör varandra och i ett större sammanhang avväga och samordna dessa. Syftet med planprogrammet är att genom tidig utredning, avvägning och ställningstagande skapa förutsättningar för att Hertsöheden som helhet ska utvecklas till ett modernt, integrerat och hållbart bostadsområde. Ambitionen för Hertsöheden är att skapa en attraktiv och levande boendemiljö med stark natur- och hållbarhetsprofil. Fokusområden som planprogrammet belyst som extra viktiga att utreda vid detaljplaneläggning är: • Blandade bostadstypologier • Gestaltad livsmiljö där arkitektur, konst och design är viktiga delar 418 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (4) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Avdelning 2023-10-05 KLF 2023/1318 Frida Lindberg • Allmänna mötesplatser och platser som inbjuder till aktivitet, lek och rörelse • Hållbar dagvattenhantering i öppna system • Ett gent och tryggt gång- och cykelnät • Gröna stråk och ekosystemtjänster Programområdet föreslås att delas in i flera detaljplaner och byggas ut etapp- vis. Exakt avgränsning av planområdet för detaljplan etapp 1 samt lämpliga kommande etapper för utbyggnad kommer att utredas under planarbetet. Den första detaljplanen kommer att utgöras av Hertsöhedens västra del när- mast Lerbäcken, samt området norr om Hertsö centrum mellan Avaviksvägen och Hertsövägen som planeras markanvisas till Coop AB. Detaljplanarbetet ska utreda lämplig typ av bostadsbebyggelse, utformning och exploateringsgrad samt eventuell annan komplementverksamhet inom området. I detaljplanen ska mark reserveras för tillkommande kommunala funktioner, exempelvis förskola, vård/trygghetsboende, gruppbostäder, idrott och andra eventuella mötesplatser. Föreslagna utredningar i detaljplan: • Gestaltningsprogram (för hela programområdet) • Dagvattenutredning (för hela programområdet) • Artskyddsutredning (för hela programområdet) • Förprojektering huvudgata och dagvattenstråk inklusive rekommen- dation för höjdsättning. • Trafikbullerutredning Hertsövägen • Riskutredning transport av farligt gods Hertsövägen • Ekosystemtjänstanalys Efter att grundläggande struktur och principer har tagits fram föreslås plan- området att markanvisas etappvis. Detta kan ske efter att planförslaget har ställts ut för samråd. Hertsöheden, norr om Hertsövägen, är inte tidigare detaljplanelagd. Detaljpla- ner för Lerbäcken och Hertsön berörs av föreslagen detaljplan; • För att möjliggöra Coops etablering av en dagligvaruhandel mellan Avaviksvägen och Hertsövägen i höjd med Hertsö centrum krävs änd- ring av gällande detaljplan a360. • För att möjliggöra förlängning av Lerbäcksvägen som huvudgata ge- nom Hertsöheden krävs ändring av gällande detaljplan a335. Aktuell mark i båda dessa detaljplaner är planlagd för Park eller plantering. 419 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 4 (4) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Avdelning 2023-10-05 KLF 2023/1318 Frida Lindberg I kommunens dagvattenplan föreslås åtgärd för att minska föroreningsbelast- ningen på Inre Hertsöfjärden, som är föreslagen recipient för Hertsöhedens dagvatten. Arbetet med att utreda och bygga reningsanläggning för att minska dagvattnets påverkan på Inre Hertsöfjärden ska påbörjas 2024 och är en egen process som inte ingår i detaljplanen. Åtgärden bedöms vara färdig- ställd till 2026. Delar av Hertsöheden ligger inom Ormberget-Hertsölandet naturreservat. För att möjliggöra full utbyggnad av Hertsöheden krävs justering av naturreserva- tets gränser. Denna process ska påbörjas under 2024 och bedöms vara genom- förd till 2026. Dialog Under framtagandet av planprogrammet har offentlig dialog skett dels under ett idémöte med medborgarna, dels genom dialogmöten med berörda grupper och föreningar. Intern dialog har skett löpande under framtagandet av plan- programmet, både internt inom Stadsbyggnadsförvaltningen och mellan be- rörda andra förvaltningar. Fortsatt dialog med olika intressenter kommer att ske under detaljplaneprocessen, vilket regleras i plan- och bygglagen (PBL 5 kap 11, 12 §§). Beslutsunderlag • Förslag till Planprogramuppdrag för Hertsöheden KLF Hid: 2023.6969 • Förslag till Godkännandehandling planprogram Hertsöheden • Förslag till Samrådsredogörelse planprogram Hertsöheden Frida Lindberg Planchef Beslutet skickas till Stadsbyggnadsförvaltningen, sektion plan Kommunstaben, enheten demokrati och samhälle 420 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Detaljplan 2026-08-13 2024/640-3.1.1.3 Nina Lundin Förslag till beslut gällande antagande av detaljplan för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1, m.fl., Ektjärn område 2 Ärendenr 2024/640-3.1.1.3 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplanen för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1, m.fl., Ektjärn område 2 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2024-04-22 att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram en detaljplan för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1. Detaljplanens huvudsakliga syfte är att skapa förutsättningar för verksamheter samt säkerställa ytor för dagvattenhantering. Planområdet är beläget vid Ektjärn, mellan väg 97 och Storhedens verksamhetsområde. Planområdet är cirka 8 hektar stort och ägs av Luleå kommun. Planförslaget möjliggör i huvudsak för nya byggrätter för verksamheter. Inom användningen tillåts verksamheter med begränsad omgivningspåverkan. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar. 421 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Detaljplan 2026-08-13 2024/640-3.1.1.3 Nina Lundin Inom kvartersmarken för verksamheter medges att bebyggelse får uppföras med en högsta nockhöjd om 12 meter. Egenskapsområdet som medges att bebyggas är cirka 2,5 hektar. Inom det byggbara området preciseras inte utnyttjandegrad eller placering av bebyggelse utöver angiven högsta nockhöjd och prickmark. Under samrådstiden inkom tio skrivelser och under granskning har det inkommit sju skrivelser med både synpunkter på planförslaget och information av mer generell karaktär. Detaljplanen bedöms vara förenlig med kommunens översiktsplan. Detaljplanen handläggs enligt reglerna för standardförfarande (Plan-och bygglagen, 2010:900). Dialog Dialog har genomförts enligt plan- och bygglagens regler för samråd och granskning av detaljplan. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsutskottets beslut 2024-04-22 § 38, KLF Hid: 2024.3510 • Plankarta - Detaljplan för Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1, m.fl., Ektjärn område 2, KLF Hid: 2026.7727 • Planbeskrivning - Detaljplan för Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1, m.fl., Ektjärn område 2, KLF Hid: 2026.7728 • Granskningsutlåtande och Samrådsredogörelse, KLF Hid: 2026.7729 Nina Lundin Planarkitekt Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen, detaljplan 422 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 024-04-22

2 § PBL och 2 kap 3 § 2 PBL H - Detaljhandel Användningen detaljhandel ska tillämpas för områden för handel med varor och tjänster. Syftet med användningen är att skapa möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 7 § 5 PBL P - Parkering Användningen parkering ska tillämpas för områden för parkeringsanläggningar. Även komplement till verksamheten parkering ingår i användningen. Syftet med markanvändningen är att möjliggöra ytor för parkering. Dessa ligger i anslutning till kvartersmark för bostäder där parkering ej kommer gå att lösa i inom kvartersmark i direkt anslutning till bostäderna. Två mindre ytor i parken planläggs för parkering, syftet är att möjliggöra yta för parkering till stadsradhus i en del av området där förgårdsmarken i inte rymmer plats för bil. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § PBL R - Idrottsplats Användningen besöksanläggningar ska tillämpas för områden 2 för verksamheter som riktar sig till besökare. Även komplement till verksamheten besöksanläggningar ingår i användningen. Användningen är i detta fall specificerad för idrottsplats. Syftet med användningen är att möjliggöra för yta för utomhusidrott/ fotbollsplan på en central plats i området. Detta är en del av detaljplanens syfte. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 7 § 4 PBL E - Transformatorstation Användningen tekniska anläggningar ska tillämpas för områ- 1 den för tekniskt ändamål. Även komplement till verksamheten tekniska anläggningar ingår i användningen. Användningen E Transformatorstation möjliggör för elnätsstationer inom 1 området. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 5 § 3 E - Återvinningshantering Användningen tekniska anläggningar ska tillämpas för områ- 2 den för tekniskt ändamål. Även komplement till verksamheten tekniska anläggningar ingår i användningen. Användningen E 2 Återvinningshantering möjliggör för lätttillgänglig insamlings- plats för avfall inom området. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 5 § 3 E - Tryckstegringsstation Användningen tekniska anläggningar ska tillämpas för områ- 3 den för tekniskt ändamål. Även komplement till verksamheten tekniska anläggningar ingår i användningen. Användningen E 3 Tryckstegringsstation möjliggör för tryckstegringsstation inom området. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 5 § 3 E - Fibernod Användningen tekniska anläggningar ska tillämpas för områ- 4 den för tekniskt ändamål. Även komplement till verksamheten tekniska anläggningar ingår i användningen. Användningen E 4 Fibernod möjliggör för placering av fibernod inom området. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 5 § 3 76 268 Egenskapsbestämmelser Prickmark - Marken får inte förses med Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande ska byggnad tillämpas på kvartersmark för att reglera att marken inte får förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk. Prickad mark regleras i en remsa mot dagvattenstråk [PARK], i remsa mot Hertsöhedsvägen, i skoltomtens nedre kan samt i nedre hörnet av kvartersmark för handel. Regleringen syftar till särskild hänsyn till befintlig natur och uppväxta träd samt för att skapa ett buffertavstånd till natur och busshållplats utanför kvartersmarkens gränser. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 1 PBL Prickmark - Marken får inte förses med Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande ska byggnad. Avgränsas av sekundär tillämpas på kvartersmark för att reglera att marken inte får för- egenskapsgräns. ses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk. Prickad mark regleras i en remsa i bakkant inom kvartersmark för skola. Regleringen syftar till särskild hänsyn till befintlig natur och uppväxta träd samt för att skapa ett buffertavstånd till natur utanför kvartersmarkens gränser. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 1 PBL Korsprickad mark - Marken får endast Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande ska förses med komplementbyggnad. tillämpas på kvartersmark för att reglera att marken inte får Avgränsas av sekundär förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk eller egenskapsgräns. för att reglera att marken endast får endast förses med viss typ av byggnadsverk. Korsprickad mark regleras i en remsa mot Hertsövägen, syftet är att de nya bostäderna ska placeras med ett avstånd från Hertsövägen samt att styra huvudbyggnader- nas placering mot gata - lokalgata. Korsprickad mark regleras 2 även för förgårdsmark vid radhus (remsa om 6 meter) och stadsradhus (remsa om 3 meter) för att säkerställa utrymme för andra funktioner, exempelvis plats för bil, cykelparkering, mindre förrådsbyggnad samt möjlighet till grönska, närmast ga- tan. I två kvarter vid infartsväg till området regleras korsprickad mark i kvarterens mitt med syfta att styra huvudbyggnadernas placering mot gatan samt för att skapa möjlighet för skyddade innergårdar som öppnar upp sig mot dagvattenstråket. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 1 PBL 77 269 h - Högsta nockhöjd är angivet värde Bestämmelser om höjd på byggnadsverk ska tillämpas på 1 i meter kvartersmark för att reglera höjd på byggnadsverk. Höjden reg- leras dels för att den nya bebygglesen ska samspela med an- gränsande bebyggelse, höjderna varierar inom hela området generellt för att skapa variation. Ett annat syfte med reglering- en av höjd är att skapa förutsättningar för goda ljusförhållanden med solinstrålning på gator, innergårdar och bostäder. Följande höjdregleringar anges i detaljplanen: h 9 - Inom del som föreslås för småhus, avser möjliggöra för 1 två våningar med möjlighet till inredd vind. h 10 - Inom del som föreslås för parhus och radhus, avser 1 möjliggöra för två våningar med möjlighet till inredd vind. Reg- leras även vid yta för parkering, avser möjlighet till parkerings- hus i tre våningar i det fall en platt takkonstruktion används samt för byggnad för handel. h 12 - Inom del som föreslås för stadsradhus, avser möjliggö- 1 ra för tre våningar. h 16 - Inom del som föreslås för flerbostadshus, avser möj- 1 liggöra för 4 våningar med möjlighet till inredd vind. Regleras även för Förskola [S] och Vård- och omsorgsboende [B] i 1 1 väster. h 18 - Inom del som föreslås för skola, förskola och idrottshall, 1 regleringen avser möjliggöra för erforderlig höjd för idrottshall. Resterande skol- och förskolebyggnader kan variera i höjd. h 20 - Inom del som föreslås för flerbostadshus i kvarter, 1 avser möjliggöra för bebyggelse i upp till 5 våningar. h 24 - Inom del som föreslås för punkthus, avser möjliggöra 1 för bebyggelse i upp till 7 våningar. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 1 PBL, 2 kap 6 § 1 PBL h - Högsta nockhöjd på komplement- Bestämmelser om höjd på byggnadsverk ska tillämpas på 2 byggnad är angivet värde i meter kvartersmark för att reglera höjd på byggnadsverk. Höjden på komplementbyggnad regleras i syfte om god helhetsverkan där komplementbyggnader ska underordna sig huvudbyggnader. Följande höjdregleringar på komplementbyggnader anges i detaljplanen: h 5 - Inom del som föreslås för småhus och radhus och 2 handel h 6 - Inom del som föreslås för parhus, flerbostadshus och 2 punkthus Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 1 PBL, 2 kap 6 § 1 PBL 78 270 e - Största byggnadsarea är angivet Bestämmelser om utnyttjandegrad tillämpas på kvartersmark 1 värde i % av fastighetsarean inom för att reglera bebyggandets största eller minsta omfattning. användningsområdet Planbestämmelsen syftar till en begränsning av byggnadsvoly- mernas utbredning på mark med syfte att säkerställa erfoder- liga ytor på kvartersmark för utevistelse och lek samt ytor för exempelvis parkering och angöring. Utnyttjandegraden varierar i området utifrån storleken på användningsområdet samt beroende på vilken typ av bebyg- gelse som föreslås. Nedan följer en förteckning över tillåtna utnyttjandegrader: e 20 % - Medges i område tänkt för punkthus. 1 e 25 % - Medges i område för skola, förskola och idrottshall 1 samt inom område för förskola och vård- och omsorgsboende. I områdena är det viktigt att säkerställa erfoderliga ytor för friyta. Medges även för flerbostadshus längst i väster. e 30 % - Medges i område avsett för flerbostadshus samt 1 småhus. e 35 % - Medges i område för detaljhandel. 1 e 40 % - Medges i område runt parken avsett för rad- eller 1 parhus. e 45 % - Medges i område för flerbostadshus kvarter samt i 1 områden tänkta för stadsradhus. e 90 % - Medges för yta för parkering/parkeringshus. 1 Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § PBL och 2 kap

6 § PBL e - Största byggnadsarea är angivet Bestämmelser om utnyttjandegrad tillämpas på kvartersmark 2 värde i % av fastighetsarean inom för att reglera bebyggelsens största eller minsta omfattning. egenskapsområdet Planbestämmelsen syftar till en begränsning av byggnadsvoly- mernas utbredning på mark med syfte att säkerställa erfoder- liga ytor på kvartersmark för utevistelse och lek samt ytor för exempelvis parkering och angöring. Utnyttjandegraden varierar i området utifrån storleken på egenskapsområdet samt beroende på vilken typ av bebyg- gelse som föreslås. Nedan följer en förteckning över tillåtna utnyttjandegrader: e 30 % - Medges i områden tänkta för småhus. 2 e 50 % - Medges i områden tänkta för radhus. 2 Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § PBL och 2 kap 6 § PBL p - Huvudbyggnad ska placeras minst Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för 1 två meter från fastighetsgräns mot att reglera byggnadsverks och tomters placering. Inom vissa markanvändningarna gata och natur delar av kvartersmarken regleras en generell bestämmelse om och vid fristående huvudbyggnad minst placering [p] huvudbyggnad ska placeras minst två meter från 1 4 meter från övriga fastighetsgränser. fastighetsgräns mot markanvändningarna gata och natur och Huvudbyggnader får sammanbyggas i vid fristående huvudbyggnad minst 4 meter från övriga fastig- fastighetsgräns. hetsgränser. Huvudbyggnader får sammanbyggas i fastighetsgräns. Bestämmelsen syftar till att åstadkomma ett avstånd mellan ny bebyggelse och allmän platsmark samtidigt som den möjliggör att huvudbyggnader kan byggas samman i fastighetsgräns. Bestämmelsen 2 meter mot gata säkerställer också god sikt vid utfart med fordon från fastighet mot gata. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 1, 2 och 6 PBL 79 271 p- Huvudbyggnad får placeras i fastig- Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för 2 hetsgräns mot gata men ska placeras att reglera byggnadsverks och tomters placering. minst två meter från övriga fastighets- Inom vissa delar av kvartersmarken regleras att p- Huvud- 2 gränser. byggnad får placeras i fastighetsgräns mot gata men ska placeras minst två meter från övriga fastighetsgränser. I dessa delar har det bedömts lämpligt med byggnader mot gata då det kan möjliggöra för och bidra till en eftersträvansvärd karak- tär inom gatuområdet. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 1 PBL p - Komplementbyggnad ska placeras Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för 3 minst 2 meter från fastighetsgräns mot att reglera byggnadsverks och tomters placering. Inom vissa gata. Komplementbyggnader får sam- delar av kvartersmarken regleras genom p- att komplement- 3 manbyggas i fastighetsgräns. byggnad ska placeras minst 2 meter från fastighetsgräns mot gata. Komplementbyggnader får sammanbyggas i fastighets- gräns. Reglering med 2 meter mot gata säkerställer god sikt vid utfart med fordon från fastighet mot gata. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 1 och 6 PBL p - Garage eller carport med öppning Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för 4 mot gata får inte placeras närmare än att reglera byggnadsverks och tomters placering. Inom vissa 6 meter från gata vid infart. delar av kvartersmarken regleras att p - Garage eller carport 4 med öppning mot gata får inte placeras närmare än 6 meter från gata vid infart. Bestämmelsen syftar till att säkerställa utrymme för fordon inom egen fastighet för att dessa inte ska hindra framkomlighet, underhåll och sikt inom gatuområdet. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 6 PBL p - Huvudbyggnad ska placeras minst Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för 5 två meter från fastighetsgräns. att reglera byggnadsverks och tomters placering. Inom vissa delar av kvartersmarken regleras att p huvudbyggnad ska 5 placeras minst två meter från fastighetsgräns. Bestämmelsen syftar till att åstadkomma ett avstånd mellan ny bebyggelse och allmän platsmark. Bestämmelsen möjliggör utrymme för skötsel och underhåll av byggnader samt säkerställer god sikt vid utfart med fordon från fastighet mot gata. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 1 och 6 PBL p - Huvudbyggnad ska placeras med Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för 6 långsida mot gata. att reglera byggnadsverks och tomters placering. Inom vissa delar av kvartersmarken regleras att p huvudbyggnad ska 6 placeras med långsida mot gata. Regleringen syftar dels till att placeringen av bebyggelse ska bidra till en eftersträvansvärd karaktär inom gatuområdet men även till att placering görs på ett på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgiv- ningsbuller. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 1 PBL och 2 kap 6a § a PBL f - Endast lamellhus. Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark 1 för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadut- smyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt. I kvartersmark mot Hertsövägen regleras med bestämmelse att byggnaderna ska vara lamellhus. Bestämmelsen syftar till att bebyggelsen ska bidra till att skärma av från buller och skapa en mer bullerskyddad miljö åt norr. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6a § PBL 80 272 f - Balkong får kraga ut maximalt 1,8 Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark 2 meter över allmän platsmark med ett för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadut- minsta avstånd under balkongbjälklag smyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt. till marknivå med 3,5 meter Bestämmelse om utkragande byggnadsdelar regleras för att säkerställa skötsel och underhåll av allmän plats samt med beaktande av stadsbilden. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § PBL f - Om byggnad placeras i fastighets- Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark 3 gräns mot allmän platsmark ska entré för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadut- mot allmän platsmark vara indragen smyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt. Bestämmelsen görs med syfte att säkerställa skötsel av allmän plats samt för att säkerställa en god trafikmiljö. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 6 PBL b - Fasader ska till minst 50% utföras Bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för 1 i trä att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa en viss andel trä som material. Trä föreslås som dominerande material i området för att byggnaderna på ett naturligt sätt ska smälta in i sina omgiv- ningar med naturen som fond. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 1 PB och 2 kap 6 § 1 PBL b - Fasadmaterial ska vara av trä Bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark 2 för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa en viss andel trä som material. Trä föreslås som dominerande material i området för att byggnaderna på ett naturligt sätt ska smälta in i sina omgiv- ningar med naturen som fond. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 1 PBL och 2 kap 6 § 1 PBL b - Dagvattendike Bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark 3 för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa utrymme för att fördröja dagvatten samt möjliggöra att vatten kan ledas vidare mot dagvattenstråk/tvåstegsdike. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 5 § PBL och 2 kap 6 § 4 PBL n - Marken är avsedd för träd. Marklov Bestämmelser om markens anordnande och vegetation reglerar 1 krävs för trädfällning. markförhållanden, vegetation och parkering. Syftet är att befint- lig skog ska bevaras och att skapa ett skyddsavstånd mot myren i bakkant som i genomförda naturinventeringar identifierats som en viktig miljö för flera identifierade arter. Planbestämmelsen görs med stöd av: 4 kap. 10 § PBL m - Bostäder och uteplatser ska utfor- Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på 1 mas så att gällande riktvärden för buller kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motver- inte överskrids ka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning. Inom vissa delar av kvartersmarken regleras med skyddsbestämmelse [m] att 1 bostäder och uteplatser ska utformas så att gällande riktvärden för buller inte överskrids, syftet är att säkerställa god ljudmiljö i och vid bostäderna. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6a § PBL 81 273 s - Centrum endast i markplan Bestämmelser om byggnaders användning ska tillämpas på 1 kvartersmark för att reglera hur byggnaders användning av- gränsas eller fördelas. Syftet med regleringen är att begränsa omfattningen av användningen centrum då den huvudsakliga användningen är bostäder samtidigt som det ska finnas möj- ligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 5 PBL 2 kap 7 § 5 PBL 82 274 Medverkande i projektet Detaljplanen har tagits fram av Kommunstyrelseförvaltningen i samarbete med andra kommunala förvaltningar. I kommunens arbetsgrupp har Fredrik Bladfors trafikingenjör, Jimmy Bergqvist trafikingenjör, Matilda Eriksson arkitekt, Linnea Örtenvik landskapsarkitekt, Agnes Ljungbjörk mark- och exploateringsingenjör, Tommy Bergdal va-ingenjör, Karolina Benntiz va-ingenjör, Mia Ozoh projektledare samt Simon Melin student- medarbetare ingått. Kommunstyrelseförvaltningen Sektor Samhällsbyggnad & demokrati, 2026-07-03 Daniel Rova Sigrid Segerström Planchef Planarkitekt 83 275 Dnr: KLF 2023/1318 Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1 Luleå kommun Norrbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bakgrund Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2023-10-23 § 20 ge kommunstyrelseför- valtningen i uppdrag att upprätta förslag till ny detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del. Planens syfte är att pröva förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse för den allmänna bostadsförsörjningen. I detaljplanen ska mark även reserveras för tillkommande kommunala funktioner, exempelvis för- skola, skola, vård- och omsorgsboende, gruppbostad samt tillskapas möjligheter för komplementverksamheter, idrott och andra eventuella mötesplatser. Den nya bebyggelsen ska anpassas till omgivningen och befintlig natur. Detaljplanen har föregåtts av ett detaljplaneprogram för hela Hertsöheden, god- känt i KF 2023, med tidiga avvägningar, inriktningar och övergripande mål för områdets utveckling. Dessa har varit vägledande för detaljplanen. Detaljplanen bedöms stämma överens med gällande översiktsplan. Större delen av planområdet berör mark som inte är planlagd sedan tidigare. Planområdet är ca 34 hektar stort och utgörs i sin helhet av kommunalt ägd mark. Hur granskningen bedrivits Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat utökat förfarande (se 5 kap. plan- och bygglagen). Ett utökat förfarande används då de- taljplanen är av betydande intresse för allmänheten och bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att detaljplanen ska kungöras, detaljpla- nen ska samrådas under minst tre veckor och granskningstiden vara minst 30 da- gar. För att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att ge möjlighet till insyn och påverkan ska samråd ske med myndigheter, sakägare och övriga berörda enligt 5 kap. 11 §, plan- och bygglagen. Ett förslag till detaljplan visades för samråd under våren 2025, i perioden 6:e - 27:de mars. 1 277 Ett förslag till detaljplan har visats för granskning under perioden 20:de februa- ri– 23:e mars 2026. Planhandlingarna har funnits tillgängliga på Luleå kommuns webbplats, Kommunstyrelseförvaltningens kontor detaljplan plan 5 i Stadshuset och Stadsbiblioteket på Kulturens hus. En underrättelse om granskning har publicerats på kommunens digitala anslags- tavla och meddelande om underrättelse har skickats ut enligt upprättad sändlis- ta. Planhandlingarna och information om granskning har i detta fall sänts till läns- styrelsen, lantmäterimyndigheten och berörda fastighetsägare. Dialog har även skett kontinuerligt med berörda kommunala förvaltningar och bolag under arbetet med planförslaget. Under granskningstiden inkom 14 skrivelser vilka listas nedan. Skrivelser utan invändningar har inkommit från: • Swedavia, 2026-02-23, • Vattenfall Eldistribution AB, 2026-03-03 • Räddningstjänsten, 2026-03-13 • Avdelning Bygg och Miljö, Luleå kommun, 2026-03-18 • Luftfartsverket, 2026-03-10 • Trafikverket, 2026-03-19 • Sjöfartsverket, 2026-03-20 Skrivelser med synpunkter och/eller frågor har inkommit från: • Lantmäteriet, 2026-03-02 • Sveriges åkeriföretag, 2026-03-13 • Luleå energi, 2026-03-20 • LLT, 2026-03-20 • Cykelfrämjandet, 2026-03-23 • Gällivare Skogssameby, 2026-03-23 • Länsstyrelsen Norrbotten, 2026-03-23 Synpunkterna redovisas och kommenteras nedan. 2 278 Inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna synpunkter redovisas här i sammanfattad och förkortad form. Synpunkterna i sin helhet finns att tillgå på kommunstyrelseförvaltningen. Länsstyrelsens synpunkter redovisas i sin helhet. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer skrivs med kursiv stil för att tydligt skilja dem från inkomna synpunkter. Myndigheter Länsstyrelsen Detaljplanens överensstämmelse med översiktsplanen Länsstyrelsen bedömer att detaljplaneförslaget överensstämmer med översikts- planen enligt 4 kap. 33 § p.5 PBL. Kommentarer: Detta noteras. Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen har inget att tillägga i fråga om hur planförslaget tillgodoser statliga eller andra allmänna intressen och bedömer, med hänsyn till prövnings- grunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Kommentarer: Detta noteras. Upplysningar Planförslaget har efter samrådsskedet bedömts av kommunen med- föra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap miljöbalken (1998:808). Granskningshandlingarna har därför kompletterats med en miljökonsekvens- beskrivning enligt 6 kap miljöbalken som sammanfattar den strategiska miljö- bedömning som kommunen genomfört av planförslaget. Länsstyrelsen lämnar därför följande synpunkter med anledning av ovanstående. Länsstyrelsen anser att de skyddsåtgärder som föreslås för groddjuren är till- räckliga för att undvika att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras under förutsättning att de genomförs av personer med rätt sakkunnighet. För de skyddsåtgärder som föreslås i naturvärdesbiotop 10 a anser Länsstyrelsen att det är otydligt om hur stor buffertzonen är. Området ingår även inte i planom- rådet och borde rimligtvis inte påverkas av planerad byggnation. För att mini- mera påverkan som detaljplanen medför vore det i stället önskvärt om man kan anpassa detaljplanen för att minimera ianspråktagandet av livsmiljöer. Gällande exempelvis spillkråkan skulle områden där dess häckmärk har noterats övervä- gas användningen Natur i planförslaget. Enligt planbeskrivningen ingår avverkning under häckningstid sådana hän- synsåtgärder som inte är tvingade men är viktiga förutsättningar för att bevara goda förutsättningar för identifierade arter. Om detta innebär att kommunen kan 3 279 komma att avverka under häckningstiden behöver det även då utredas hur av- verkning under den perioden det inte påverkar fåglarna för att undvika att utlösa förbuden i artskyddsförordningen. Länsstyrelsen anser att de kumulativa effekterna fortfarande inte är tillräckligt utredda. Miljökonsekvensbeskrivningen verkar främst beskriva och bedöma andra exploateringar på Hertsöheden, men inte de kumulativa effekterna av exploateringarna i hela Hertsö området. Länsstyrelsen ansåg i samrådskedet att kumulativa effekter behöver utredas innan det går att bedöma om det krävs art- skyddsdispens. Den artskyddsutredning som Calluna genomförde 2025 beaktade inte kumulativa effekter. Det saknas en bedömning om hur de planerade kraftledningarna i naturreser- vatet i samband med avverkningen av Hertsöheden kan komma att påverka om- rådets kontinuerliga ekologiska funktion. Länsstyrelsen har även kännedom om att det eventuellt planeras en ny väg samt en ny vätgasledning genom reservatet som innebär ytterligare i ianspråktagande av livsmiljöer. Länsstyrelsen anser att sådana kumulativa effekter borde utredas i ett sådant tidigt skede som möjligt för att klargöra behovet av en artskyddsdispens. Utan att beakta samtliga kumu- lativa effekter anser Länsstyrelsen att det inte går att bedöma om man undviker förbuden i artskyddsförordningen. Kommentarer: Avseende området i närheten av naturvärdsbiotop 10a ligger inte skoltom- ten dikt an mot myren utan remsa med skogsmark är lämnad utanför planområdet. Del med prickmark inom fastighetsmark för skola avgränsar de bebyggda delarna av tomten, och ger tillsammans med kvarlämnad skogsmark en buffertzon med skogsmark mot natur- värdesbiotopen som är ca 60-90 meter. Detaljplanen kompletteras inom berörd prickmark med bestämmelse att marken är avsedd för träd och att marklov krävs för trädfällning, med syftet att ytterligare säkerställa att den befintliga skogen bevaras, för att stärka dess funktion som buffert samt för att främja arters livsmiljö i denna del. Planområdet har justerats efter samråd så att delar som tidigare gick in i det gällande naturreservatet tagits bort ur planområdet, detaljplanen omfattar därför ingen del i det nu gällande naturreservatet. Inventeringen visar på lockläte från spillkråka i en punkt vid naturvärdsbiotop 10 a, detta bedöms inte ge en exakt indikation på lokaliseringen av spillkråka. Punkten är dock belägen inom del som föreslås ingå in det nya naturreservatet, aktuellt område föreslås därmed få ett långsiktigt skydd i och med den nya naturreser- vatbildningen. Naturreservatetet ombildas med restrektivare föreskrifter och ytterligare förtydligad skötselinriktning för att stärka naturvärden som gynnar naturskogsarter, där bland annat spillkråka och järpe ingår. Kommunen styr tidpunkter för avverkningen så att det ej ska ske under fåglarnas mest intensiva häckningsperiod. Avseende kumulativa effekter så tas en kompletterande bedömning fram som tydligare inbegriper hela Hertsö området. Evenutell framtida vätgasledning tas inte med i bedöm- ningen, då behovet av vätgasledningen har förändrats pågår inte längre någon aktiv planering för att möjliggöra för en sådan. 4 280 Lantmäteriet Delar av planen som bör förbättras Tunnel I beskrivningen framgår att det föreslås en ny gc-tunnel under Hertsövägen. Lantmäteriet undrar om bestämmelsen för ”tunnel1” bör utformas genom en 3Dredovisning. Kommentarer: Reglering med 3D-bestämmelse bedöms inte nödvändigt då både gc-tunnel och Hertsövägen, som planläggs med markanvändningen väg, avser allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap. Dessa är belägna inom samma fastighet Hertsön 11:1. Egenskapsbestämmelse för prickmark Det finns två egenskapsbestämmelser för prickmark, men den ena är avgränsad av sekundär egenskapsgräns. Det bör ses över vilken bestämmelse som ska gälla. Kommentarer: Efter synpunkt från Lantmäteriet under samrådet redigerades listan med planbestämmelser så att det framgår om en bestämmelse regleras med sekundär egen- skapsgräns. För prickad mark [marken får ej förses med byggnad] finns både områden där det avgränsas med sekundär egenskapsgräns och områden där det endast regleras med egenskapsgräns. Båda avses gälla. Områden som avgränsas med sekundär egenskaps- gräns bedöms gå att utläsa tydligt på plankartan då dess linje har tvärgående streck. Beteckningar för egenskapsbestämmelser överlappar i egenskapsgräns i plankartan I plankartan finns egenskapsbeteckningarna ”b3”. Den ligger utlagda i kartan så att planbeteckningen passerar en egenskapsgräns. Därmed blir det oklart var (inom vilket egenskapsområde som den aktuella beteckningen gäller egentligen. Bristen kan innebära att tydlighetskravet i 4 kap. 32 § 2 stycket PBL inte är upp- fyllt. Kommentarer: Detta redigeras. Luftfartsverket Luftfartsverkets tidigare yttrande angående detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1, skickat 2025-03-27, kvarstår. Kommentarer: Yttrandet noteras. Trafikverket Trafikverket har granskat remisshandlingarna och har inget att erinra mot att ärendet prövas positivt. Kommentarer: Yttrandet noteras. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har, i likhet med tidigare yttrande vid samrådet, inga synpunkter på föreslagen detaljplan. Kommentarer: Yttrandet noteras. 5 281 Kommunala förvaltningar och bolag Räddningstjänsten Räddningstjänsten har inget att erinra. Kommentarer: Yttrandet noteras. Avdelning Miljö och bygg, Luleå kommun Avdelning miljö och bygg har tagit del av planhandlingarna och har inga ytterli- gare synpunkter. Kommentarer: Yttrandet noteras. Luleå energi Luleå energi noterar att det i samrådsredogörelsen står att planbeskrivningen ska kompletteras gällande kostnad av flytt av Luleå energis ledning men att detta inte går att utläsa ur planbeskrivningen. Kommentarer: Detta ses över återigen. I planbeskrivningen, sida 29, anges LEEABs ledningsrätt för markkablar. Aktnummer är 2580-2025/6.2. Kommentarer: Ledningsrätten justeras till aktnummer 2580-2025/6.2. I planbeskrivningen, sida 29 ”El och fiber” står att sex nättransformatorstationer kommer byggas. LEEAB vill hellre att det formuleras att det finns sex ytor avsed- da för transformatorstationer för att möte områdets elbehov. Kommentarer: Detta justeras. LEEAB vill att det ska framgå i planen att utrymme ska finnas för underjordis- ka ledningar inom allmän platsmark som inte är under hårdgjord yta. Detta är en förutsättning för att alla i området ska i framtiden kunna ha en elanslutning. Kommentarer: Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar [u1] är utlagd i planen både inom gatumark och naturmark. Notera att normalt behöver markreservat för allmännyttiga ändamål, som till exempel underjordiska ledningar, inte läggas ut på allmän plats eftersom sådan funktion ingår i användningen. I planbeskrivningen på sidan 58 under ”Fastigheter och rättigheter” anges att det finns ett pågående ärende för Ledningsrätt. Den är klar och har vunnit laga kraft, akt 2580-2025/6.2. Kommentarer: Detta justeras. I plankartan finns det inritat en gc-väg med tunnel. LEEAB vill framföra att pla- ceringen och utformningen på gc-väg med tunnel kan behöva anpassas till befint- liga ledningar tillhörande flera ledningsägare, bland annat LEEAB. I det här fallet kan kommunen inte göra en detaljplan som förutsätter att ledningarna behöver flyttas eller ändras. Det pågår en dialog mellan ledningsägare och kommunen i frågan. 6 282 Kommentarer: Att gc-tunnel ska anläggas är ingen ny förutsättning som framkommer i samband med detaljplanen, utan har varit en förutsättning redan när ledningarnas nya markförläggning planerades. Vattenfall höll i samförläggningen av deras och Luleå Energis kraftledningar. Möten med syfte att markförlägga ledningarna på rätt höjdni- vå vid Hertsöhedens planerade väganslutningar mot Hertsövägen och GC-port under Hertsövägen hölls mellan Vattenfall och Luleå kommun. Anslutningspunkter och höjder för väganslutningar och GC-port levererades till Vattenfall under pågående projektering av markförläggningen. Inga förändringar av ledningarnas lägen kommer behöva göras förutsatt att ledningarna har markförlagts enligt de anvisningar som Luleå kommun lämnade in. LLT - Luleå Lokaltrafik AB LLT ser positivt på att området utvecklas och att kollektivtrafiken ges möjlighet att angöra området från väster. Samtidigt bedöms att kollektivtrafikens förutsättningar behöver analyseras mer utförligt i det fortsatta arbetet för att säkerställa att översiktsplanens intentioner om prioritering av hållbara transportmedel uppfylls. Exempelvis är det viktigt med åtgärder i gatustrukturen så att konkurrenskraftiga restider för kollektiv- trafiken kan hållas, exempelvis prioritering i korsningar och tillräckliga svepytor och vändmöjligheter för busstrafik. Vid planering av nya stadsdelar är det viktigt att kollektivtrafiken utgör en inte- grerad del av områdets struktur och inte endast anpassas till ett i huvudsak bilo- rienterat gatunät. För att säkerställa ett attraktivt kollektivtrafikutbud bör plane- ringen möjliggöra tydliga kollektivtrafikstråk med gen och effektiv linjedragning. Hållplatser behöver placeras strategiskt i förhållande till bostäder och service och huvuddelen av bostäderna ligga inom rimligt gångavstånd till hållplats. Eftersom Hertsöheden planeras utvecklas i flera etapper är det viktigt att redan i denna detaljplan säkerställa förutsättningar för framtida utveckling av kollektiv- trafiken. Det kan exempelvis handla om reserverad yta för framtida kollektivtra- fiklösningar och kapacitet för ökat resande i takt med att området växer. Sammanfattningsvis belyser LLT att det är särskilt viktigt att: • kollektivtrafiken integreras tydligare i områdets struktur • god framkomlighet för busstrafik säkerställs • förutsättningar skapas för framtida utveckling av kollektivtrafiken i takt med att området byggs ut. Kommentarer: Kommunstyrelseförvaltningen håller med om att kollektivtrafiken inte redovisas så ingående i planhandlingarna och gör därför några förtydliganden i illustra- tioner och planbeskrivning. Förlängning av busslinjen från Lerbäcken och ett tydligt kol- lektivtrafikstråk har dock varit en grundförutsättning i den tidiga planeringen som styrt utformningen och placeringen av den nya huvudgatan i en genomgående central place- 7 283 ring genom hela Hertsöheden. Stråket möjliggör en naturlig förlängning av busslinjen till Lerbäcken och ger närhet för boende både på södra och norra sidan gatan. I planarbetet har placering av hållplatslägen studerats för att ge god upptagning för boende både inom denna första detaljplan och nästkommande delar. Efter samråd har vägen mot Lerbäcken rätats ut och följer inte längre den tidigare kraft- gatans sträckning upp mot Skjutbanevägen, detta ger en rätare och genare förbindelse mellan Lerbäcken och Hertsöheden. Huvudgatans sträckning studerades redan i planprogramsskedet och har en föreslagen sträckning vidare i nästkommande delar på Hertsöheden, detta ger förutsättningar för en förlängning av ett tydligt kollektivtrafikstråk också i takt med att området byggs ut. Förutsättningarna att hantera och integrera eventuella ytterligare ytor för kollektivtrafik- lösningar i nästkommande delar bedöms som goda. Gällande prioritering i korsningar så beaktas det i efterkommande trafikföreskrifter. Vändmöjligheter för bussen är en viktig aspekt, för denna första detaljplan kommer inled- ningsvis en tillfällig vändyta behöva iordningsställas. Övriga Swedavia Swedavia hänvisar frågor rörande hinder och övrigt skydd av flygplats till Försvarsmakten. Swedavia har inga övriga synpunkter att framföra i detta sam- råd. Kommentarer: Yttrandet noteras. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB har inget ytterligare att tillföra än vad som framförts i samrådet. Kommentarer: Yttrandet noteras. Sveriges åkeriföretag Planförslaget möjliggör ett nytt bostadsområde med cirka 800 bostäder samt flera transportgenererande verksamheter såsom skola, förskola, vård- och omsorgsbo- ende, handel och idrottsverksamhet. Dessa funktioner innebär ett kontinuerligt behov av transporter i form av varuleveranser, avfallshantering, servicefordon samt transporter kopplade till byggskedet. Sveriges Åkeriföretag vill understryka att godstransporter är en grundläggande förutsättning för att ett bostadsområde ska fungera i praktiken. För att säkerställa 8 284 en effektiv och trafiksäker varuförsörjning är det därför viktigt att vägnät och ga- turum inom planområdet dimensioneras för tunga fordon. Det gäller bland annat tillräcklig bärighet, ändamålsenliga svängradier samt möjlighet till angöring och vändning för distributionsfordon och avfallsfordon. I planförslaget ingår även funktioner såsom handel, återvinningshantering samt kommunala verksamheter. Vid planering av dessa bör särskild hänsyn tas till behovet av leveransytor och angöringsplatser för transporter, så att varuleveran- ser och avfallshantering kan ske utan att skapa konflikter med gång-, cykel- och personbilstrafik. Utbyggnaden av ett område av denna storlek kommer dessutom att generera omfattande byggtransporter under en längre period. Sveriges Åkeriföretag vill därför lyfta vikten av att bygglogistik och transportvägar för tung trafik beaktas tidigt i genomförandet, så att transporter kan ske på ett säkert och effektivt sätt utan onödiga störningar för boende och omgivning. Mot denna bakgrund vill Sveriges Åkeriföretag betona vikten av att god fram- komlighet för nödvändiga transporter säkerställs i den fortsatta planeringen och utformningen av området. Kommentarer: Yttrandet noteras. Gällivare Skogssameby Området för aktuellt ärende ligger inom Gällivare skogssamebys renbetesområ- de, samebyn är således rättighetsinnehavare och särskilt berörd. Gällivare skogssameby vidhåller tidigare yttrande i ärendet, daterat 2025-03-27, och hänvisar till detta i sin helhet. Samebyn vill särskilt lyfta problematiken med att bostadsbebyggelse etableras inom renbetesmarker. När betesområden tas i anspråk och fragmenteras ökar sannolikheten för att renar söker sig in i bostadsområden. Samebyn vill tillägga att denna undanträngning av betesmarker leder till att renar i ökad utsträckning söker sig in i bebyggda miljöer, vilket skapar återkommande konflikter, störning- ar samt ett ökat behov av aktiva åtgärder från samebyn. För renskötseln innebär detta ökade kostnader, merarbete och negativ påverkan på renarna. Samebyn bedömer att denna problematik är en förutsebar konsekvens av plan- förslaget och att den inte har beaktats i tillräcklig omfattning. Samebyn kan inte heller se att tidigare framförda synpunkter har tillgodosetts i planförslaget. Kommunen har, i sin roll som planmyndighet, ett ansvar att redan i detta skede beakta renskötselns förutsättningar och säkerställa att planeringen inte medför påtaglig skada på rennäringen. Mot denna bakgrund anser samebyn att planförslaget behöver omarbetas. 9 285 Kommentarer: Ett genomförande av detaljplanen kommer att innebära minskad areal för renskötsel i aktuellt område. Föreslagen förändring är utepekad i översiktsplanen (2021) och var även det i den tidigare versionen av översiktsplanen 2013. Förutsättningarna har därefter utretts i ett planprogram för Hertsöheden som beslutades i kommunfullmäktige 2023. Då området ligger dikt an Luleås stadsbygd och befintliga stadsdelar, borde risken för me- rarbete av det slag som beskrivs utgöra en aktuell förutsättning. På Hertsön och Lerbäck- en bor idag strax över 6000 personer. Här finns närhet väl använda rekreationsområden, trafikleder, kraftledning, skjutbanor och Luleå industripark, området bedöms därmed inte vara ostört heller idag. Kommunstyrelseförvaltningen ser positivt på att nya bostäder och verksamheterplanaeras inom stadsbygden då det ger förutsättningar för effektivt nyttjande av kommunal infra- struktur. Alternativa platser hade i högre grad kunnat medföra fragmentering av land- skap och renbetesområden. Kommunen ser gärna en fortsatt dialog om hur kommunen och samebyn gemensamt kan hitta sätta att minska konsekvenser för renskötseln i närheten av en växande stad. Kom- munen hänvisar i övrigt till tidigare svar i samrådsredogörelsen. Cykelfrämjandet Vi har tagit del av samrådsredogörelsen för rubricerad detaljplan. Cykelfrämjandet avstår från att lämna ytterligare synpunkter på detaljplanen utöver detta. De synpunkter vi lämnade vid föregående samråd har i huvudsak bemöts med att frågorna hanteras i kommande projekteringsskeden. Enligt Boverkets vägledning ska planbeskrivningen göra det möjligt att förstå hur planen är tänkt att fungera och vilka konsekvenser den får. Det innebär i prakti- ken att även principiell inriktning för exempelvis trafik och tillgänglighet behöver framgå. Det saknas vad Vision 2040 med en inriktning om kraftigt ökat cyklande innebär för Hertsöheden och vilka krav detta ställer på infrastrukturen. Planhandlingarna innehåller inte heller uppgifter om hur många boende som planeras i olika delar av området, eller vilka trafikflöden infrastrukturen ska hantera. Antal boende fick efter förfrågan men trafiksiffror vill kommunen hålla för sig själva. Detta gör det omöjligt att kunna bedöma områdets resbehov och trafikens omfattning. De uppgifter som finns om bredder innebär att biltrafiken får en högre stan- dard än vad fordonens faktiska behov kräver, medan gång- och cykeltrafik ges en lägre standard. I praktiken innebär detta att cyklister i vissa situationer kan behöva använda ytor avsedda för gående. Detta står i konflikt med Boverkets vägledning, där det framhålls att trafikmiljöer ska vara trafiksäkra och utformas så att olika trafikslag kan fungera utan att skapa konflikter, särskilt för oskydda- de trafikanter. Planen anger att ett ”gent gång- och cykelnät” är centralt för hållbar mobilitet, en 10 286 princip vi delar. Samtidigt följer gång- och cykelstråken i huvudsak bilvägnätets struktur, vilket innebär att någon tydlig resefördel för cykel inte uppstår. För att genhet ska påverka val av färdmedel behöver cykel ges en strukturell fördel i sträckning, prioritering eller framkomlighet. Hur detta säkerställs framgår inte av planen. Det finns också gena stråk för gående som inte är tillgängliga för cyklis- ter. Mot denna bakgrund bedömer vi att planunderlaget inte är tillräckligt tydligt för att möjliggöra en välgrundad bedömning av planens konsekvenser. När princi- per saknas i planen – flyttas avgörande beslut till projekteringen. I vårt arbete med yttranden tar vi regelmässigt fram arbetsmaterial på vad plan- handlingar saknar för att säkerställa en funktion i genomförandeskedet. Vår erfa- renhet från exempelvis Kronan, visar att avsaknad av tydliga ställningstaganden i detaljplanen kan leda till att andra avvägningar görs i projekteringen. Det har bland annat resulterat i att: • besöksparkeringar för bil finns längs gator men inte för cykel, • cyklister har ”enkelriktade cykelbanor” som innebär långa omvägar, inte biltra- fiken, • gång- och cykelvägar har en sämre lutning än motsvarande bilväg vilket påver- kar deras tillgänglighet negativt, • utformningen är inte anpassad till lådcyklar. En bidragande orsak har varit att detaljplanen inte tydligt säkerställt dessa frå- gor, vilket i sin tur har påverkat det utrymme som funnits i genomförandet. Vi ser en risk att liknande situationer kan uppstå även i Hertsöheden utifrån nuva- rande planunderlag. Samtidigt ser vi att Cykelfrämjandet kan bidra på andra sätt än genom yttranden. Inom organisationen finns en bred erfarenhet och kunskap om cykelplanering som kan vara ett stöd i tidiga skeden. I flera kommuner, exempelvis Uleåborg, sker ett sådant samarbete mer löpande som en del av deras utvecklingen av cy- kelfrågor. Vi har vid flera tillfällen föreslagit former för ett sådant arbetssätt och är fortsatt intresserade av en dialog kring hur detta kan utvecklas i Luleå. Kommentar: Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att planförslaget är utformat i linje med Boverkets vägledning gällande att trafikmiljöer ska utformas trafiksäkra och utformas så att olika trafikslag kan fungera utan att skapa konflikter, särskilt för oskyddade trafi- kanter. GC vägar har planerats med god standard och tilltagna bredder, enligt kommu- nens standard för huvudcykelnät, på vissa platser dubbelsidig separering och på vissa platser dubbelsidig GC. Med bakgrund i detta bedöms Hertsöheden ge goda möjligheter för ett ökat resande med cykel som pekas ut i Vision 2040. Gena förbindelser för GC finns på flera platser, exempelvis med gc-tunnel under Hertsövägen för en gen förbindelse mot Hertsö centrum och gång- och cykelväg mot Lerbäcken och vidare in mot centrala stan. Illustrationskartan för trafik kompletteras 11 287 med fler gröna linjer där separata banor för gång- och cykel är tänkta vilket tidigare bara framgick av sektionerna i gestaltningsprogrammet. Gällande i vilket skede olika ställningstaganden görs och att vissa ställningstaganden görs i projekteringsskeden så gäller att omfattningen av en detaljplan inte ska vara större än vad som behövs för att uppfylla planens syfte. En detaljplan gäller ofta över längre tid, det är därför viktigt att planen ger utrymme för lösningar som är lämpliga för området, utan att låsa fast tekniska detaljer i onödan. I detaljplanen säkerställs ytor för allmänna platser som gator och gc-väg som bedömts erfoderliga, det är exempelvis beräknat för att cykelbanor ska utformas dubbelriktade och så att utrymme ska finnas även för lådcyklar. Kommunstyrelseförvaltningen är positiva till en dialog om hur samarbete och dialog med cykelfrämjandet kan utvecklas. Ställningstagande och förändringar Med anledning av inkomna synpunkter görs följande förändringar i detaljplanen: • Detaljplanen kompletteras med planbestämmelse [n₁] att marken är avsedd för träd och att marklov krävs för trädfällning inom prickad mark inom fast- ighetsmark för skola. • Planhandlingarna kompletteras med ytterligare bedömningar avseende ku- mulativa effekter gällande påverkan på arter. • Egenskapsbeteckningarna ”b3” på plankartan redigeras för att vara tydligare. En av dessa tas bort med anledning av att dike istället anläggs inom gatu- mark. • Planbeskrivningen förtydligas gällande kostnad av flytt av Luleå energis ledning. • Planbeskrivningen justeras gällande ledningsrätt som vunnit laga kraft. • Planbeskrivningen justeras gällande formulering om nättransformationer. • Skrivningar och illustrationer i planbeskrivningen förtydligas angående kol- lektivtrafik. • Illustrationskartan för trafik kompletteras med fler gröna linjer där separata banor för gång- och cykel är tänkta vilket tidigare bara framgick av sektioner- na i gestaltningsprogrammet. 12 288 Kvarstående synpunkter Följande skriftliga synpunkter har inte blivit tillgodosedda, dvs. har inte föranlett någon ändring i detaljplanen. Kommunstyrelseförvaltningens motivering skrivs med kursiv stil. • Länsstyrelsen anser att för att minimera påverkan som detaljplanen medför intill naturvärdesbiotop 10 a vore det önskvärt om man kan anpassa de- taljplanen för att minimera ianspråktagandet av livsmiljöer. Gällande exem- pelvis spillkråkan skulle områden där dess häckmärk har noterats övervägas användningen Natur i planförslaget. Motivering: Synpunkten bedöms delvis tillgodoses då ytterligare anpassning sker i och med att detaljplanen kompletteras med bestämmelse angående markens anord- nande och vegetation inom del som är belägen mot naturvärdsbiotopen. Den del som Länsstyrelsen föreslår som användning Natur i planförslaget föreslås ingå in det nya naturreservatet, aktuellt område bedöms få ett långsiktigt skydd i och med den nya naturreservatbildningen. • Lantmäteriet undrar om bestämmelsen för ”tunnel1” för ny gc-tunnel under Hertsövägen. bör utformas genom en 3Dredovisning. Motivering: Reglering med 3D-bestämmelse bedöms inte nödvändigt då både gc-tun- nel och Hertsövägen, som planläggs med markanvändningen väg, avser allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap. Dessa är belägna inom samma fastig- het Hertsön 11:1. • Lantmäteriet pekar på att det finns två egenskapsbestämmelser för prickmark och att den ena är avgränsad av sekundär egenskapsgräns. Lantmäteriet an- ser att det bör ses över vilken bestämmelse som ska gälla. Motivering: Båda avses gälla. Områden som avgränsas med sekundär egenskaps- gräns bedöms gå att utläsa tydligt på plankartan då dess linje har tvärgående streck. • Gällivare skogssameby anser att planförslaget behöver omarbetas. De vidhål- ler och hänvisar till tidigare yttrande i ärendet, daterat 2025-03-27. Motivering: Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till samrådsredogörelsen och svar till tidigare yttrande. • Cykelfrämjandet anser att planunderlaget inte är tillräckligt tydligt för att möjliggöra en välgrundad bedömning av planens konsekvenser. När princi- per saknas i planen flyttas avgörande beslut till projekteringen. Motivering: Omfattningen av en detaljplan ska inte vara större än vad som behövs för att uppfylla planens syfte. En detaljplan gäller ofta över längre tid, det är därför viktigt att planen ger utrymme för lösningar som är lämpliga för området utan att låsa fast tekniska detaljer i onödan. 13 289 Andra förändringar efter granskning Nedan listas ändringar som gjorts i detaljplanen efter granskning och som inte är ett resultat av inkomna yttranden utan föranletts av andra skäl: • Mindre justeringar av vägområden och kvartersmark utifrån detaljprojekte- ring. • Reglering för dike inom handelstomten har tagits bort då dike istället in- rymms på kommunal mark i gatuområdet. • Bestämmelsen p2- ”Huvudbyggnad får placeras i fastighetsgräns mot gata” har kompletterats med ”men ska placeras minst två meter från övriga fastig- hetsgränser”. • Markanvändningen [B] Bostäder har lagts till vid Förkola och Vård- och om- sorgsboende. • Formuleringar angående trafikstruktur och infarter till området har justerats i planbeskrivningen. • Planbeskrivningen har under rubriken arter kompletterats med text om gul- sparv. Kommunstyrelseförvaltningen Sektor Samhällsbyggnad & demokrati, 2026-07-03 Daniel Rova Sigrid Segerström Planchef Planarkitekt 14 290 Dnr: KLF 2023/1318 Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1 Luleå kommun Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Bakgrund Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2023-10-23 § 20 ge kommunstyrelseför- valtningen i uppdrag att upprätta förslag till ny detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del. Planens syfte är att pröva förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse för den allmänna bostadsförsörjningen. I detaljplanen ska mark även reserveras för tillkommande kommunala funktioner, exempelvis för- skola, skola, vård- och omsorgsboende, gruppbostad samt tillskapas möjligheter för komplementverksamheter, idrott och andra eventuella mötesplatser. Den nya bebyggelsen ska anpassas till omgivningen och befintlig natur. Detaljplanen har föregåtts av ett detaljplaneprogram för hela Hertsöheden, god- känt i KF 2023, med tidiga avvägningar, inriktningar och övergripande mål för områdets utveckling. Dessa har varit vägledande för detaljplanen. Detaljplanen bedöms stämma överens med gällande översiktsplan. Större delen av planområdet berör mark som inte är planlagd sedan tidigare. Planområdet är ca 34 hektar stort och utgörs i sin helhet av kommunalt ägd mark. Hur samrådet bedrivits Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat utökat förfarande (se 5 kap. plan- och bygglagen). Ett utökat förfarande används då de- taljplanen är av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse. Det innebär att detaljplanen ska kungöras och samrådas under minst tre veckor. För att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att ge möjlighet till insyn och påverkan ska samråd ske med myndigheter, sakägare och övriga berörda enligt 5 kap. 11 §, plan- och bygglagen. Ett förslag till detaljplan har därför visats för samråd under perioden 6:e mars – 27:de mars 2025. Planhandlingarna har funnits tillgängliga på Luleå kommuns 1 291 webbplats, Kommunstyrelseförvaltningens kontor detaljplan plan 5 i Stadshuset, Stadsbiblioteket på Kulturens hus samt Hertsö bibliotek. Den 11:e mars mellan kl 16-19 bjöds allmänheten in att träffa tjänstepersoner i Gallerian på Hertsön, tjänstepersonerna visade och berättade om planförslaget samt svarade på frågor. Planhandlingarna och information om samrådet har i detta fall sänts till länssty- relsen, lantmäterimyndigheten och berörda fastighetsägare. Samråd har under arbetet med planförslaget även skett kontinuerligt med berör- da kommunala förvaltningar och bolag. Under samrådstiden inkom 15 skrivelser, vilka listas nedan. Utöver de listade skrivelserna nedan inkom 2025-03-27 en skrivelse med sekretess, innehållet i den- na redogörs eller kommenteras inte i denna samrådsredogörelse. Skrivelser utan invändningar har inkommit från: • Swedavia, 2015-03-07, • Sjöfartsverket, 2025-03-20 • Sveriges åkeriföretag, 2025-03-27 Skrivelser med synpunkter och/eller frågor har inkommit från: • Skanova, 2025-03-06, • Räddningstjänsten, 2025-03-17 • Luleå Energi, 2025-03-24 • Lantmäteriet, 2025-03-25 • Luleå Energi, 2025-03-27 • Miljö- och byggnadsnämnden, 2025-03-26 • Vattenfall Eldistribution AB, 2025-03-27 • Gällivare Skogssameby, 2025-03-27 • Trafikverket, 2025-03-27 • Cykelfrämjandet, 2025-03-30 • Länsstyrelsen Norrbotten, 2025-04-03 • Försvarsmakten, 2025-04-22 Synpunkterna sammanfattas och kommenteras nedan. Inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna synpunkter redovisas här i sammanfattad och förkortad form. Synpunkterna i sin helhet finns att tillgå på kommunstyrelseförvaltningen. Länsstyrelsens synpunkter redovisas i sin helhet. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer skrivs med kursiv stil för att tydligt skilja dem från inkomna synpunkter. 2 292 Myndigheter Länsstyrelsen Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10§ Länsstyrelsen har inget att tillägga i fråga om hur planförslaget tillgodoser statliga eller andra allmänna intressen och bedömer, med hänsyn till prövnings- grunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Kommentarer: Detta noteras. Råd enligt 2 kap. PBL Miljökvalitetsnormer Samtliga dagvattenåtgärder som beskrivs i dagvattenutredningarna bedöms nödvändiga för att planen ska kunna genomföras utan att vattenförekomsten Inre Hertsöfjärdens status försämras. Föroreningsbelastningen är beräknad i dagvat- tenutredningen som gäller hela planprogramområdet, så det är svårt att utesluta någon del av strukturen för dagvattenrening. Anläggandet av dammar bör inte skjutas på framtiden eftersom byggperioden i sig kan medföra ökad risk för föroreningar. Dammen som planeras i den västra delen av planområdet behöver beskrivas närmare i frågan om placering och tillrinningen från området. Exploateringen kommer att medföra att fosforbelastningen till den berörda vattenförekomsten ökar. Status för näringsämnen, som ingår i ekologisk status, är klassificerad som god vid det senaste beslutet, och Länsstyrelsen bedömer att den ökning av fosforhalten som beräknats i dagvattenutredningen inte kommer att försämra status under förutsättningen att metoden för statusklassificering inte ändras till nästa vattenförvaltningscykel. Andra biologiska kvalitetsfaktorer som växtplankton kan påverkas av näringstillförseln som exploateringen innebär, men det är svårt att förutse vad effekten blir. Länsstyrelsen ställer sig positiv till det större greppet om dagvattenfrågorna som planeras i och omkring det område som omfattas av detaljplanen. Åtgärder i dagvattensystem, både befintliga och planerade, kan ge förutsättningar för ny exploatering. Kommentarer: Tillhörande utredningar till detaljplanen visar på en systemlösning för hur rening och fördröjning av dagvatten kan utformas, detaljplanen bedöms därmed visa hur dagvattenhanteringen kan klaras. I slutet av 2025 har Sweco fått i uppdrag att utreda hur anläggandet av dagvattenåtgärderna bör genomföras, vilket ska ge underlag till be- slut kopplade till ett genomförande av detaljplanen. Den mindre dammen i den västra delen föreslås omhänderta och fördröja dagvatten från ett avrinningsområde med naturmark, figur 15 i dagvattenutredningen (Sweco, 2025). De nya bebyggelseområdena i väster, gult område i utredningen, leds via dike ned mot Hertsövägen, och passerar inte föreslagen damm. Eftersom detta innebär ett ökat flöde till det befintliga dagvattenätet nedströms detaljplanen inom Hertsön, förslås dammen 3 293 som en åtgärd för att minska på belastningen på det befintliga dagvattennätet. Dammen kan placeras enligt förslaget i dagvattenutredningen, men även i skogspartiet väster om Skjutbanevägen. Beskrivningarna och figurerna i dagvattenutredningen bedöms som tillräckliga i detta skede. Hälsa och säkerhet, risk för olycka, erosion Det framgår i samrådsunderlaget att antal transporter av farligt gods framgent kommer att öka stort i antal längs Hertsövägen. Med tanke på detta skulle en eventuell hastighetsöversyn längs aktuell kurva kunna övervägas i relation till avståndet från den nya bebyggelsen till kurvan. Framför allt under vinterhalvå- ret. I dagsläget är korridoren för kommande vätgas-pipeline förbi Hertsön inte helt fastställd. Beroende på lokalisering så kan riskbedömning behövas gällande den ledningsdragningens närhet till byggrätterna. Kommentarer: För kommunens del är andra dragningar än Hertsövägen för trans- porter av farligt gods önskvärda. Transporter av farligt gods kan komma att öka längs Hertsövägen ifall andra vägsträckningar för transporter av farligt gods inte kan möjlig- göras. En hastighetsöversyn finns framtagen för Hertsövägen men den är ännu inte an- tagen. I den pekas kurvan ut att i framtiden ha 80 km/h och korsningspunkter på sträck- an 60 km/h. Vägen ska förbättras gällande bärighet och möjlighet att anlägga den nya gång- och cykeltunnel som föreslås i planen vilket medför att vägkroppen behöver höjas, då smalnas vägen naturligt ned och utformas för VR80 med undantag av korsningspunkt som bör sänkas till minst VR60. Idag har vägen skyltad hastighet 90 km/tim. Kurvradien i aktuell kurva ligger över en nivå som exempelvis VGU pekar ut som nödvändig för att slippa breddökning av säkerhetszon. Det stoppsikt (>140m i VR 80 och >185m i VR100) som krävs uppfylls också för spannet 80 till 100 km/tim. Ansvaret för att utreda risker kopplade till vätgasledningsdragningens lokalisering ligger på den aktör som planerar detta projekt. Detta omfattar även att beakta risker för männ- iskors hälsa och säkerhet i enlighet med gällande lagstiftning. Dessa frågor ska hanteras inom ramen för projektets miljökonsekvensbeskrivning, där relevanta riskbedömningar ska genomföras och redovisas. Detaljplanen reglerar inte lokaliseringen av vätgasledning- en och kommunen bedömer därför att utredning inom ramen för detaljplanearbetet inte är nödvändig. Naturmiljövärden Länsstyrelsen anser att kommunen anpassat det aktuella förslaget till detaljplan på ett bra sätt för att minimera påverkan på naturmiljön. Länsstyrelsen noterar att villagatorna i det nordvästra hörnet av planområdet inte har vändplaner reglera- de samt att förutsättningar att kunna anlägga vändplaner, tillfälliga eller perma- nenta, i naturmarken utanför planområdet inte redovisas i planbeskrivningen. Kommentar: Det stämmer att tillfälliga vändplaner behöver anläggas vid slutet av vägsträckningar. Vändplanerna har inte planlagts då de endast är tänkta som tillfälliga lösningar innan nästkommande detaljplaner där gatorna är tänkta att förlängas. Dessa 4 294 finns på platser där naturmarken bedömts ha lägre värden, i ordningsställandet av tillfälliga vändplaner bedöms inte medföra negativa konsekvenser. För markåtkomst kan marklov behöva sökas. Markägare är Luleå kommun. Planbeskrivningen kompletteras med information om att tillfälliga vändplaner kommer att behöva anläggas. Artskydd Kommunen har däremot i detta skede inte beaktat de kumulativa effekterna från andra planerade detaljplaner och andra verksamheter i området. Utan en bedöm- ning om hur kumulativa effekter kan komma att påverka skyddade- och skydds- värda arter kan inte Länsstyrelsen bedöma om man undviker att utlösa förbuden i artskyddsförordningen. Länsstyrelsen inväntar därför miljökonsekvensbeskriv- ningen där kumulativa effekter kommer utredas för Hertsöhedens samtliga kom- mande detaljplaner för att kunna ta ställning till om förbuden aktualiseras. Länsstyrelsen är positivt inställd till de skydds- och hänsynsåtgärder som före- slås i artskyddsutredningen. För bevara de skyddade- och skyddsvärda arterna och för minimera risken att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras anser Länsstyrelsen att vissa av de hänsynsåtgärderna som är föreslagna i punkt 6.4 i artskyddsutredningen bör försöka regleras i detaljplanen. För att undvika att förbuden enligt artskyddsförordningen aktualiserar bör avverkning ej ske under fåglarnas mest intensiva häckningsperiod. Den planerade detaljplanen ligger inom värdetrakt för vitryggig hackspett. Länsstyrelsen saknar en bedömning om hur planförslaget, både i sig samt till- sammans med andra planerade planområden och verksamheter inom värde- traktsområdet, kan komma att påverka vitryggens möjlighet att nyttja värdetrak- ten som livsmiljö i framtiden. Kommentarer: Miljökonsekvensbeskrivning med bedömning om de kumulativa effekterna bifogas detaljplanen till granskning. Kommunen ser att reglering av föreslagna skydds och hänsyns åtgärder bland annat inte är möjligt då aktuella åtgärder delvis föreslås utanför detaljplanens gränser. Regleringar är också svåra för att samtidigt uppnå tydlig- hetskravet i PBL. Frågan om säkerställande och genomförande av föreslagna skydd och hänsynsåtgärder har utretts. Gestaltningsprogrammet har setts över för att bättre lyfta hur föreslagna hänsynsåtgärder ska beaktas i den fortsatta utvecklingen av området. För åtgärder kopplade till lokal H och fågelliv avses dessa åtgärder skrivas in och säkerställas i skötselplanen för naturreservatet då ny skötselplan tas fram i och med pågående om- bildning av naturreservatet. Infrastrukturförvaltningen ISF, med skogsförvaltare och parkdrift, ansvarar för att åtgärderna utförs i enlighet med skötselplanen. Att dagvatten- dike ska utformas för att vara en tillgång för groddjur tas med och bevakas i pågående detaljprojektering för området. Avverkning av skog kommer inte att göras under fåglarnas mest intensiva häckningssäsong. Planbeskrivningen kompletteras med förtydliganden om hur föreslagna åtgärder föreslås hanteras vidare. Avseende vitryggig hackspett så är kommunens bedömning att planområdet saknar 5 295 relevans för värdetrakten för den vitryggiga hackspetten och att genomförandet av planen inte kommer att påverka artens bevarandestatus. Planområdet upptas av barrdominerad skog. Det är huvudsakligen påverkad produktionsskog med låga åldrar och med begränsa- de förutsättningar för mer än de mest basala naturvärden som kan hittas i dylika skogar. Fläckvis finns ett spritt lövinslag i skogen utan att det någonstans innebär att den vitryg- giga hackspettens habitatkrav tillnärmelsevis uppfylls. Skogen är tät och där lövet finns är det uppblandat med stor andel barrträd. Det är genomgående unga bestånd med avsaknad av död ved. Inom området för planprogrammet (dvs hela Hertsöheden) finns det enda mer sammanhängande lövbeståndet i den sydöstra delen, i anslutning till ett fuktigare stråk. Även den lövskogen är ung och innehåller idag bara enstaka död ved, men har en poten- tial att på sikt utveckla kvaliteter som kan vara gynnsamma för den vitryggiga hackspet- ten. Det området är i planprogrammet avsatt som grönområde och avses att sparas. Den vitryggiga hackspetten hanteras i framtagen MKB. Social hållbarhet De sociala hållbarhetsfrågorna har av kommunen getts stort utrymme i planför- slagets utformning i samband med att dessa frågor hanterats i särskilda utred- ningar. Kommentarer: Yttrandet noteras. Barnperspektivet Länsstyrelsen kan konstatera att kommunen i stor del utgått från barnperspek- tivet i syfte att uppnå en god social hållbarhet. Den tillhörande barnkonsekven- sanalysen innehåller väl genomarbetade rekommendationer för det specifika planområdet. Kommentarer: Yttrandet noteras. Gestaltad livsmiljö Det tillhörande gestaltningsprogrammet anser Länsstyrelsen över lag vara väl genomarbetat, pedagogisk och lättläst och är ett bra exempel på hur politikområ- de för gestaltad livsmiljö kan integreras i detaljplanering. Kommunen anger att gestaltningsprogrammet syftar på att säkerställa sociala, arkitektoniska och miljömässiga kvalitéer som ska eftersträvas i den nya stadsde- len Hertsöheden. Programmet ska tydliggöra detaljplanens intentioner och vara vägledning för bedömning av god helhetsverkan och gestaltning vid lovpröv- ning, projektering och andra åtgärder. I en tid med stora utmaningar och snabba förändringar är det särskilt viktigt att ha tydliga syften och mål och att det förankras hos de som direkt och indi- rekt påverkar detaljplanens genomförande. Programmets syfte bör utvidgas till att även omfatta det långsiktiga mer långsiktiga förvaltande perspektivet. Gestaltningsprogrammet bör även vara vägledande för planering av drift och underhåll av det offentliga rummet och offentliga byggnader (t.ex. planering av budget för drift och underhåll samt själva genomförandet). Men även vid andra 6 296 prövningar så som bedömning av behov av att anpassa detaljplanen efter nya förutsättningar. Kommentar: Kommunen håller inte med om att det långsiktiga förvaltande perspektivet ska inrymmas i gestaltningsprogrammet. Kommunen har framtagna rutiner och rikt- linjer för skötsel och drift av allmän platsmark både vad gäller gator, parker, lekplatser, offentliga byggnader mm. Dessa följs och utvecklas hela tiden och är en del av den kom- munala förvaltningen. Länsstyrelsens synpunkter enligt annan lagstiftning Kulturmiljölagen (1998:950) I tidigare samråd om planprogrammet för Hertsöheden att bedömde Länsstyrelsen att det finns risk att påträffa ej kända fornlämningar inom planområdet, och att det därför ska genomföras en arkeologisk utredning. Stadsbyggnadsförvaltningen har även nämnt i samrådsredogörelsen för planpro- grammet att de ”önskar att tidigt samråda behovet av miljökonsekvensbeskriv- ning samt arkeologisk utredning med Länsstyrelsen.”, men något samråd om arkeologisk utredning har inte skett, och fornlämningsförekomsten är med andra ord inte utredd. Detta gäller även för den del som omfattas av det aktuella planområdet. Inget av detta framgår på sidan 41 i planbeskrivningen, där det endast nämns att ”Planområdet berörs inte av några kända fornlämningar eller kulturskyddade områden eller objekt.” utan att det nämns något om en arkeologisk utredning. Alla fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen, oavsett om de är kända eller okända. För att undvika att fornlämningar påträffas sent i processen eller förstörs i samband med exploatering kan Länsstyrelsen ställa krav på att en arke- ologisk utredning ska genomföras. När ett större markområde ska tas i anspråk är det exploatören som står för kostnaderna för en sådan utredning, men det är Länsstyrelsen som beställer uppdraget av en lämplig arkeologisk undersökare. Kommunen ska därför samråda med Länsstyrelsen om behovet av en arkeolo- gisk utredning. Mer information samt e-tjänsten ”Förfrågan om fornlämning” finns på vår webbplats: https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/samhalle/kultur- miljo/fornlamningar-och-fornfynd.html. Kommentar: Kommunen har samrått om behovet av arkeologisk utredning med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen gör bedömningen (i beslut från 2025-10-03) att området inte har särskilt hög potential vad gäller fornlämningar och att det inte behöver göras nå- gon arkeologisk utredning för området. Planbeskrivningen kompletteras med information om att samråd med Länsstyrelsen skett samt Länsstyrelsens bedömning. Undersökning om betydande miljöpåverkan Kommunen bedömer att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning utifrån 7 297 motiveringen i det medföljande samrådsunderlaget för undersökning om bety- dande miljöpåverkan. Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljö- konsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken. I kommunens samrådsunderlag gällande undersökning om betydande miljöpå- verkan nämns endast 6 kap 11 och 12 §§ miljöbalken gällande den kommande miljöbedömningen. Då kommunen i undersökningen även identifierat BMP i kriterierna för MKB- projekt enligt 11-13 §§ miljöbedömningsförordning (i enlighet med 2 kap. 5 § Plan- och byggförordning (2011:338)) ska redovisningen också uppfylla kraven i 6 kap. 35 § 1-7, 36, 37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser enligt 4 kap 34 § PBL. De uppgifter som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 35 § miljöbalken ska i vissa fall även redovisas i detaljplanens planbeskrivning. Det gäller om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande mil- jöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett MKB-projekt. Planbeskrivningen anger hur detaljplanen ska förstås och genomföras, men ska även innehålla en redovisning av planens konsekvenser (4 kap. 33 och 34 §§ PBL). Enligt 5 kap 13 § punkt 5 PBL ska kommunen under samrådet av en detaljplan i förekommande fall även redovisa sådana synpunkter på omfattningen eller de- taljeringsgraden av redovisningen av miljökonsekvenserna som kommunen har fått under ett avgränsningssamråd. Kommentarer: Yttrandet noteras. Lantmäteriet I detaljplanen används sekundära egenskapsgränser, men det anges inte vilken eller vilka planbestämmelser som avgränsas av de sekundära egenskapsgränser- na. Om den sekundära egenskapsgränsen används är det viktigt att det tydligt framgår vilken bestämmelse den avgränsar. Detta kan framgå av listan med planbestämmelser. Kommentarer: I denna detaljplan avgränsas bestämmelsen korssprickad mark [marken får endast förses med komplementbyggnad] med sekundär egenskapsgräns. Plankartans teckenförklaring har förtydligats med att den korsprickade marken avgränsas av sekundär egenskapsgräns. Inom område planlagt för skola är även prickmark [marken får inte förses med byggnad] avgränsad med sekundär egenskapsgräns. Plankartans teckenförklaring har förtydligats med att även prickad mark [marken får inte förses med byggnad] inom planområdet avgränsas av sekundär egenskapsgräns. Bestämmelsen förekommer på andra platser inom planområdet och redovisas då endast med egenskapsgräns. Enligt planbeskrivningen kan det bli aktuellt att inrätta en ny gemensamhetsan- läggning med ändamålet parkering. Det framgår dock inte vilka fastigheter som 8 298 är tänkta att ingå i den nya gemensamhetsanläggningen. I det aktuella planför- slaget finns beskrivningar i texten om de flesta åtgärder, men plangenomförandet och dess konsekvenser behöver beskrivas på ett samlat sätt där respektive fastig- hetsägare kan förstå vad som detaljplanens genomförande innebär för den aktu- ella fastigheten. Beskrivningen bör innehålla ett utkast till redogörelse av juridis- ka och ekonomiska konsekvenser, även på fastighetsnivå. Ett sätt att åskådliggöra detta på är att upprätta en fastighetskonsekvensbeskrivning. Kommentarer: Lantmäteriets yttrande gällande gemensamhetsanläggning noteras. Inför granskning har gemensamhetsanläggning för parkering i den västra delen tagits bort, då behovet av parkering i denna del går att lösa med markparkeringar. Planerad gemensam- hetsanläggning för parkering intill Starrgränd täcker parkeringsbehovet för fastigheterna ovan aktuellt område, samt ger möjlighet för parkering för kommande planering utanför nuvarande detaljplaneområde. Därmed vill kommunen möjliggöra för denna gemensam- ma parkeringslösning. En beskrivning över konsekvenser för fastigheter och rättigheter framgår i avsnittet konse- kvenser i planbeskrivningen. Vid granskningen av planen har Lantmäteriet inte gjort någon kontroll, men det kan i vissa fall finnas äldre samfälligheter / servitut som saknas i fastighetsregist- ret och registerkartan, och därför också i planhandlingarna. Lantmäteriet upp- manar därför kommunen att dubbelkolla så att inga samfälligheter eller servitut finns inom planområdet. Kommentarer: Detta noteras. Planbestämmelser kring exploateringsgrad är utformad så att en viss angiven byggnadsarea är tillåten per fastighet. Detta innebär att fastighetsindelningen delvis blir styrande för byggrätten. Lantmäteriet vill här påminna om att det inte finns några fastighetsindelningsbestämmelser eller bestämmelser om minsta/ största fastighetsstorlek i planförslaget. Kommentarer: Kommunen är införstådd med detta. Sjöfartsverket Sjöfartsverket bedömer att planområdet inte påverkar sjöfarten eller Sjöfartsverkets verksamhet och har därmed inga synpunkter på föreslagen de- taljplan. Kommentarer: Yttrandet noteras. Trafikverket Detaljplanen berör MSA-ytan till utpekat riksintresse för kommunikationer- Luleå/Kallax flygplats (enligt 3 kap 8 § miljöbalken). Eftersom detaljplanen före- slås möjliggöra bebyggelse högre än 20 m behöver behovet av en flyghinderana- lys inklusive CNS-analys samrådas med flygplatsoperatören samt LFV. 9 299 Kommentarer: För del där bebyggelse tillåts över 20 meter har en flyghinderanalys ge- nomförts av Luftfartsverket, 2025-07-03. Resultatet visar att berörd del inte har påverkan på civila in och utflygningsprocedurer, CSN-utrustning eller flygplatsens hinderbegrän- sade områden. Luftfartsverkets slutsats i analysen är att de som sakägare av CNS-utrust- ning inte har något att invända mot planerad etablering. Planbeskrivningen kompletteras med information om att flyghinderanalys genomförts samt dess resultat. Försvarsmakten Försvarsmakten bedömer att planförslaget i sin nuvarande utformning inte ris- kerar medföra påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del men lämnar synpunkter enligt nedan. Synpunkter Delar av Hertsön och området för detaljplanen används för in- och utflygningar av Helikopterflottiljen till och från Kallax. Området kan således tillfälligt utsättas för flygbuller. Hur lågt Helikopterflottiljen flyger beror delvis på väderlek där otjänlig sådan kan kräva flygning på lägre höjder och således högre bullernivåer för de boende. Vidare förutsätter Försvarsmakten att den sökande beställer en flyghinderanalys för de delar av bebyggelsen som överstiger 20 meter. Kommentarer: Yttrandet noteras. För del där bebyggelse tillåts över 20 meter har en flyg- hinderanalys genomförts av Luftfartsverket, 2025-07-03. Resultatet visar att berörd del inte har påverkan på civila in och utflygningsprocedurer, CSN-utrustning eller flygplat- sens hinderbegränsade områden. Kommunala förvaltningar och bolag Räddningstjänsten Räddningstjänsten framför att det är viktigt att det framgår av planen att mark- brandposter ska tas fram i området så att det inte faller mellan stolarna. Vid byggnation förutsätter brandkonsulterna att markbrandposter finns i området. Räddningstjänsten har mellan 10-20 min anspänningstid till området (tid det tar för räddningstjänsten att komma fram till området) varför räddningstjänsten endast utgör alternativ utrymningsväg om flerbostadshusen är max tre våningar höga (enligt Boverkets byggregler BBR avsnitt 5:323). Det ska framgå av planen att räddningstjänsten inte utgör utrymningsväg för bostäder som är högre än tre våningar. Räddningstjänstens övningsfält på Hertsön finns i närområdet, vilket innebär att störande rökspridning kan förekomma vid övningar. Om räddningstjänsten ska utgöra alternativ utrymningsväg krävs även att alla 10 300 lägenheter är tillgängliga för räddningstjänstens höjdfordon/bärbar stege (max 11 meters höjd). Om räddningstjänsten inte utgör alternativ räddningsväg ska det framgå av planen. Kommentarer: Stycket genomförandefrågor-Tekniska frågor i planbeskrivningen har kom- pletteras med information om brandposter samt information om när och vad som krävs för att räddningstjänsten ska utgöra alternativ utrymningsväg. Även stycket Genomförandefrågor - Ekonomiska frågor har kompletterats med att det vid ett genomförande av planen kan uppstå kommunala kostnader i samband med uppförande av nya brandposter i området. Miljö- och byggnadsnämnden Naturreservatet Inom planområdet planeras att vissa delar av Ormberget-Hertsölandets naturre- servat ska ändras. I det arbetet behöver man i nuvarande planläggning ta fram en miljökonsekvensbeskrivning som visar på effekterna av att minska naturreser- vat. I avvägningen bör alternativa lösningar analyseras för att minska påverkan. Avdelning miljö och bygg har rollen att säkerställa att reservatets nu gällande föreskrifter upprätthålls. I det perspektivet kan vi bygga in dilemman och kon- traproduktiva signaler för hur flera lagstiftningar ska kunna spela med varandra. Det är inte alltid möjligt och när en detaljplan planerar att ta mark som idag är naturreservat utan att ändra gränserna för det beslutade reservatet bygger man motstående intressen i genomförandet av planen. Formellt krävs ett upphävande av delar av reservatet, det räcker inte bara med dispens från reservatsföreskrif- terna för att genomföra exempelvis byggande av skola, förskola och idrotts- hall. I prövningen av upphävandet av naturreservatet ser man på om det finns synnerliga skäl för att ta delar av området i anspråk, men avvägningarna kan vara svåra då syftet med ett Naturreservat är att skydda ett område ofta utifrån natur- och rekreations-ändamål. Avdelningen miljö och bygg vill belysa detta dilemma då det skapar otydligheter i kommande processer utifrån lagt plan- förslag. Avdelning miljö och bygg anser att det inte är lämpligt att planförslaget förutsätter att man kan ta i anspråk mark trots att den endast lagligen kan tas i anspråk efter en genomgången prövning i en annan lagstiftning. Avdelning miljö och bygg anser att det är lämpligt att i det fortsatta arbetet med planförslaget, att det går att förstå hur den fortsatta processen för genomförandet ser ut och vilka eventuella tillstånd och beslut som behöver till för att planen ska kunna aktuali- seras. Miljö- och byggnadsnämnden vill tydliggöra att det skulle vara önskvärt att inte ta i anspråk mark inom naturreservatet då det finns annan mark i anslut- ning till skola, förskola och idrottshall. Kommentarer: Delarna som berör det befintliga naturreservatet har tagits bort ur de- taljplanen. En separat process för ett ombildande av naturreservatet pågår och förslag till ombildning av naturreservatet är skickad för beslut. 11 301 En pågående detaljplan gäller inte förrän den har vunnit laga kraft utan utgör under samråd och granskning ett förslag till ny detaljplan, bedömningen gjordes att berörda de- lar kunde utredas för att ingå i detaljplanen. Berörda delar är borttagna för att processen med ombildning av naturreservatet och detaljplanens process har blivit så sammanfallan- de i tid. Det är inte möjligt att planlägga berörda delar ifall det tidigare naturreservatets gränser fortfarande gäller. Frågan om effekterna av ombildningen av naturreservatet bedöms i processen som hör till ombildandet av naturreservatet. En miljökonsekvensbeskrivning till detaljplanen tas fram, den hanterar dock inte konsekvenserna av att minska naturreservatet då detaljpla- neområdet är utanför naturreservatet. En exploatering av Hertsöheden innebär inte per automatik en minskning av naturreservatet; nya områden i Hertsöhedens närområde avses också tillföras till naturreservatet vilka bedöms ha högre naturvärden än de delar som tas bort. Plankartan Det är planlagt för en skidbro inom samma område som det finns luftledningar. Avdelningen miljö och bygg vill säkerställa att anläggningen placeras så att man klarar de skyddsavstånd som ledningarna kräver. Avdelning miljö och bygg anser att korsmarken inom vissa områden behöver förtydligas på något sätt. Avdelning miljö och bygg anser att man då även behöver reglera att entréer till husen ska vara indragna mot allmän plats. Linjen för gränsen av naturreservatet är otydligt beskriven i teckenförklaringen av grundkartan på plankartan. Miljö- och byggnadsnämnden anser att Skjutbanevägen inte ska stängas då det nämns i utredningar tillhörande detaljplanen. Miljö- och byggnadsnämnden anser att parkering och på/avstigning till skola, förskola och sporthall behöver förtydligas för att skapa en trygg och säker omgiv- ning. Kommentar: Området för skidbron är inte längre med i planområdet. Eftersom nya ledningar har grävts ned så ska också befintliga luftledningar plockats ned och inte vara kvar. På platser där byggnader tillåts i fastighetsgräns kompletteras detaljplanen med reglering om att entréer till byggnader ska vara indragna mot allmän plats. Korsmarken ses över för bättre läsbarhet. Grundkartans teckenförklaring kompletteras med linje för naturreser- vatet. I dagvattenutredningen (Sweco, 2025) som hör till detaljplanen finns förslag om att dagvattendamm kan placeras i området där Skjutbanevägen sträcker sig idag, ifall vägför- bindelsen tas bort, dock är placering av dammen möjlig även väster om Skjutbanevägen i skogspartiet ifall vägförbindelsen kvarstår. Detaljplanen tar inte ställning till om Skjutbanevägen i framtiden ska vara kvar eller ej. 12 302 Av- och påstigning samt parkering vid skolan har studerats. Förutsättningarna för en trygg och säker omgivning bedöms som goda. Enligt den lösning som visas i detaljpla- nens illustrationer kan infarter vid skola och förskola tillskapas på två platser, på vardera sida den nya infartsvägen. Studerade ytor bedöms som tillräckliga både för parkering, vändzoner samt möjligheter för säker angöring. Med anledning av ert yttrande komplette- ras detaljplanen med utfartsförbud i trevägskorsningen där en in- och utfart skulle kunna leda till en problematisk och riskfylld trafiklösning. Illustrationskartan justeras så att studerade lösningar blir mer tydliga. Naturvärden Avdelning miljö och bygg anser att man utifrån de utredningar som tagits fram behöver vidta särskilda åtgärder för att inte orsaka skada på lekvatten H för grodor, som ligger strax nordost om planerad förskola och skola inom naturre- servatet. Detta inkluderar bland annat faunadepåer med död ved och stenrösen i närmiljön. Vissa av dessa åtgärder kräver enligt oss kontinuerlig övervakning och vid behov vidtagning av åtgärder. Det framgår inte av planbeskrivning vem eller hur en sådan åtgärd ska genomföras. För att detaljplanen ska kunna anses vara genomförbar i den delen anser avdelning miljö och bygg att ett tydligt utpekande krävs i planbeskrivningen, vilken funktion alternativt enhet/förvaltning som ska ansvara för att ta fram skötselplan för området både innanför och utanför de- taljplanen, samt vidta de åtgärder som krävs. Gällande utformning av förskole- och skolgården, anser avdelningen att utform- ning bör i så hög grad som möjligt ta hänsyn till reservatsområdet och lekvatten H, detta kan t.ex. innebära att man behöver se på frågor såsom belysning, då ljuskällor kan påverka bl.a. insekter och groddjur. Kommentar: För åtgärder kopplade till lokal H och fågelliv avses dessa åtgärder skrivas in och säkerställas i skötselplanen för naturreservatet då ny skötselplan tas fram i och med pågående ombildning av naturreservatet. Infrastrukturförvaltningen ISF, med skogsför- valtare och parkdrift, ansvarar för att åtgärderna utförs i enlighet med skötselplanen. Att dagvattendike ska utformas för att vara en tillgång för groddjur tas med och bevakas i på- gående detaljprojektering för området. Planbeskrivningen kompletteras med förtydligan- den om hur föreslagna åtgärder föreslås hanteras vidare. Planbeskrivningen kompletteras även gällande utformning av skol- och förskoletomten med beaktande av djurliv. Dagvatten Gällande dagvattenhantering bedöms förslaget generellt på detaljplansnivå vara tillräckligt. Avdelning miljö och bygg bedömer att föreslagen dagvattenlösning utgör en anmälningspliktig avloppsanläggning enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vilket medför att denna anläggning behöver anmä- las och sedermera prövas av oss. I den prövningen kommer vi bedöma om an- läggningen är lämplig eller om ytterligare åtgärder behöver vidtas, detta utifrån de allmänna hänsynsreglerna och miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommentar: Detta noteras. 13 303 Buller Bullerutredningen visar att vissa områden längs vägen blir bullerutsatta. Som förslag anges att man bygger mindre lägenheter än 35 kvm för att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid fasad tillåts vara högre än för större lägenheter. Avdelning miljö och bygg tycker att alla boende, oavsett lägenhetsstorlek, ska få en boendemiljö med så låg risk för bullerstörning som möjligt. Villorna längst västerut i området kan enligt bullerutredningen behöva komplet- teras med lokala skärmar för att ytan som klarar riktvärdet för uteplats ska bli stor nog. Avdelning miljö och bygg tycker att det är bättre att anpassa planområ- det och bebyggelsestrukturen bättre så att bullerproblem inte riskerar att byggas in. Det är bättre planera så att skärmar inte behövs, det är sällan en bra lösning. Bullerutredningens data som är använd till bullerberäkningarna är svår att förstå. Vad innebär Max, Passage Svartön och Norrleden i tabell 3? Det skulle också behövas en karta som visar var de olika beräkningspunkterna finns och en mer förklarande text. Med Norrleden till exempel, innebär det bara att det är beräknat med färre trafik längs med Hertsövägen eller tar man även i beaktande buller som kommer att genereras norr om Hertsöheden längs själva Norrleden. Kommentar: Bullerutredningen utgår från tre scenarier för trafikmängderna på Hertsövägen beroende på hur trafik från industriparken dras i framtiden. Max- scenariet innebär att en större del av trafiken från industriparken leds via Hertsövägen. Kommunen utreder andra alternativ för dragningen av trafik till och från industriparken. Därför går det i dagsläget inte att säga om max-scenariet är det troliga framtida uppskatt- ningen på trafik, eller om de andra scenarierna är möjliga. De andra scernarierna skulle innebära en bättre ljudmiljö. Bullerutredningen visar att även med max-scenariet är det möjligt att klara gällande riktvärden för buller. De åtgärder som föreslås bedöms acceptabla. Förutom åtgärder har användning av mark och placering av olika typer av byggnader beaktats i planarbetet för att främja en god ljudmiljö. Bullerutredningen har kompletterats med förtydligande kartor och texter avseende vad scenarierna innebär samt beräkningspunkter. Radon Enligt Luleå kommuns radonutredning från 1987 förekommer högradonmark i planområdet. Det är viktigt att man tar hänsyn till denna risk och bygger radon- säkert. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras rubriken Geotekniska förhållanden med information om radon. Luleå energi Luleå energi har inkommit med två yttranden. I det ena påtalas att Luleå energi inte anser att det är lämpligt att placera en P-Plats på deras markförlagda kablar. Detta är en mycket viktig kabelschakt för både Luleå Energi Elnät och för Vattenfall Eldistribution. Eventuella skador på 14 304 dessa kablar får stora konsekvenser för flera stadsdelar i Luleå. I det andra yttrandet framförs följande. Luleå energi yrkar på att det ska bildas ett markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar där nyligt anlagt eldistributionsnät är placerat. Det är planerat som allmän platsmark. Luleå energi anser att det behöver vara u-område och prickad mark. Det ger en tydlighet som annars saknas. Det är inte lämpligt att bygga eller anlägga något ovanpå ledning- arna. Ledningarna behöver vara lättåtkomliga för underhåll och eventuell repara- tion. Därav är det inte heller lämpligt att anlägga en p-plats ovanpå ledningarna. För Luleå energis redan anlagda ledningar behövs ett markreservat med bredd om 8 m. Gällande befintliga ledningsrätter som nämns i planbeskrivningen så kommer befintliga luftledningar inom området för detaljplanen att raseras eftersom de har flyttats och markförlagts. Luleå energi kommer ansöka om att ledningsrätter upphör då raseringen är utförd. I planbeskrivningen står att respektive lednings- havare bekostar flytt av ledning. Det har förts en dialog mellan Luleå energi och kommunen gällande detta där det konstaterats att kommunen står för kostna- derna då principen är att flytten görs för att kommunens exploatering ska vara möjlig. Uppskattad kostnad har skickats i december 2020 till projektansvarig på Luleå kommun. Luleå energi yrkar på att det ändras i planbeskrivningen till att kommunen står för de faktiska kostnader som flytten av elledningar och ändring av tillhörande rättigheter innebär. Kommentarer: I samrådshandlingen var p-platsen ett förslag till ny placering för par- keringsplats till skidspåret. Justering i plankartan har gjorts i denna del och p-platsen kvarstår inte i nuvarande planförslag. Normalt behöver markreservat för allmännyttiga ändamål, som till exempel underjordis- ka ledningar, inte läggas ut på allmän plats eftersom sådana ryms inom användningen. Flyttas ledningarna, innebär en reglering på plankartan en begränsning för markens fortsatta nyttjande. Det finns dock en förståelse för att det är bra om ledningsstråket är synligt på plankartan och att det bidrar till ledningarnas placering blir tydlig för fler. Egenskapsbestämmelse om markreservat för underjordiska ledningar har lagts till på plankartan. Planbeskrivningen kompletteras med reglering om markreservat för underjor- diska ledningar. Det stämmer att det finns överenskommelse att kommunen i detta fall bekostar flytt av ledning. Planbeskrivningen kompletteras med information om att kommunen bekostar aktuell flytt av Luleå energis elledning. Övriga Swedavia Swedavia hänvisar frågor rörande hinder och övrigt skydd av flygplats till Försvarsmakten. Swedavia har inga övriga synpunkter att framföra i detta sam- råd. Kommentarer: Yttrandet noteras. 15 305 Skanova Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet när detaljpl- anarbete påbörjas och kallas till samrådsmöten för det aktuella området för att kunna samordna nya ledningar. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommentarer: Kommunstyrelseförvaltningen har kännedom om den markförlagda tele- anläggningens lokalisering. Samordning av ledningar inom området sker i projekterings- skede. I överenskommelse mellan Skanova (dåvarande Televerket) och Luleå kommun den 25 september 1964 framgår det att om kommunen påfordrar flytt eller ändring av anlägg- ning bekostas den av Skanova (dåvarande Televerket). Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB önskar i markförlagda 132 kV kablarna längs Hertsövägen och Skjutbanevägen förläggs som markreservat u-område och prickmark i plankartan med minst 5 meter och förslagsvis ytterligare någon me- ter från yttersta markkabels yttersta fas. Vattenfalls önskemål om detta är för tydlighet i plankartan då schaktet rymmer våra ledningar men även Luleå Energis ledningar, och vi ser risk att anläggningar som tillåts inom NATUR-mark kan komma att placeras ovanpå detta lednings- stråk trots att vi kommer att ha ledningsrätt här. Detta ledningsschakt är sam- hällsviktigt och får inte påverkas negativt. Inom detta område får byggnad eller markanläggning inte uppföras. Vid underhåll och avbrottshjälp kan anläggning- ar och plantering komma att behöva tas bort. Vattenfall Eldistribution AB önskar också att det i planbeskrivningen anges att eventuell flytt av ledning bekostas av exploatör. Byggnader som kräver grundläggning skall placeras på ett minsta avstånd av 5 meter till markkabelns närmaste fas. Schaktning/ grävning vid förändring av markens nyttjande får inte ske inom ett avstånd av 5 meter från befintlig markka- bel om risk för skada föreligger på Vattenfalls anläggning. Inom ett område med minst 3 meter på vardera sidan om markkabelns yttersta faser bör markanlägg- ning t ex träd och buskar inte planteras. Om växtlighet i form av buskar och prydnadsväxter planteras inom ett område av 5 meter från ledningens mitt kan Vattenfall vara tvungen att flytta dessa vid en eventuell åtgärd på Vattenfalls markkabel vid t ex en driftstörning på markka- beln. Aktuella markanläggningar kan därvid skadas. Vattenfall skall i sådant fall hållas skadeslöst. Vattenfall Eldistribution AB vill också informera om kommande nya ledningarna 16 306 PL11 -S3/-S4/-S5/-S6 som ska byggas i gemensamma fackverksstolpar av stål (2 st ledningar i varje stålstolpe), konstruktionsspänning 170kV och driftspänning 150kV. Under koncessionsarbetet planerades ledningarna utanför Hertsöhedens område i sydost. Visuellt kan dessa ledningar komma att påverka aktuellt om- rådet samt kommande planarbeten då stort hänsynsområde för dessa ledningar kommer att krävas. Vattenfalls yttrande innehåller ytterligare information om säkerhetsbestämmelser vid korsande vägsträcka, schaktning och grävning invid markkabel och att allt arbete ska utföras enligt EBR-anvisningar samt vidare rekommendationer vid ett genomförande av detaljplanen. Kommentarer: Normalt behöver markreservat för allmännyttiga ändamål, som till exem- pel underjordiska ledningar, inte läggas ut på allmän plats eftersom sådana ryms inom användningen. Flyttas ledningarna, innebär en reglering på plankartan en begränsning för markens fortsatta nyttjande. Det finns dock en förståelse för att det är bra om led- ningsstråket är synligt på plankartan och att det bidrar till ledningarnas placering blir tydlig för fler. Egenskapsbestämmelse om markreservat för underjordiska ledningar har lagts till på plankartan. Planbeskrivningen kompletteras med reglering om markreservat för underjordiska ledningar. Gällande bekostnad av eventuell framtida flytt av ledning bedömer kommunen att Vattenfall har ett starkt skydd i och med sin ledningsrätt. I övrigt noteras innehållet i ytt- randet. Då mer specifik information som rör genomförande av detaljplanen inte bedöms höra till planprocessen har dessa kortats ned i denna redogörelse, yttrandet finns att läsa i sin helhet i kommunens diarie. Gällivare Skogssameby Gällivare Skogssameby motsätter sig detaljplanen för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1, och framför oro för hur mark som används för renbete har planlagts för bostäder och industriell verksamhet. Sammanhängande vinter- betsområden är avgörande för samebyns överlevnad och för att kunna upprätt- hålla en hållbar renskötsel. När kommunen planlägger och avsätter mark för bo- stadsbebyggelse och andra funktioner inom värdefulla renbetesområden minskar våra tillgångar till dessa områden för renbete. Dessa – i kombination med likadan utveckling i övriga kommuner inom Gällivare skogssameby - leder till en ständig minskning av renbetesområden för samebyn, vilket skapar en negativ spiral som är ohållbar. Renen behöver stora, sammanhängande betesområden som är så ostörda som möjligt. När betesområden fragmenteras av bebyggelse och annan infrastruktur skapas, förutom barriärer som försvårar renarnas rörelsemönster och tillgång till föda, även störningar för renarnas betesro. Detta kan allvarligt påverka både renarnas hälsa och samebyns förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett hållbart sätt. Förlorade betesdygn inom ett område måste kompenseras på andra ställen 17 307 och betestrycket ökar då i resterande delar av markerna. Långsiktigheten i be- tesresurserna påverkas negativt när resterande marker måste utnyttjas intensivt men ökar också riskerna för sammanblandningar av renar med angränsande samebyar och därmed ett större merarbete för renskötarna. Samebyn framhåller att förlust av renbetesmarker det främsta hotet för den traditionella samiska renskötselns förutsättningar och bedrivande och all nega- tiv påverkan på renen och renskötseln kan förväntas ge ringverkningar på det samiska samhället. Samebyns förlust av betesmarker till följd av olika typer av verksamheter har redan lett till påtaglig skada för samebyn vilket medfört negati- va följdeffekter på såväl renen som möjligheten till generationsväxling inom ren- skötseln. Samtliga nya intrång och/eller negativ påverkan på renbetet eller renen påverkar möjligheterna till att bedriva en traditionell samisk renskötsel framöver. Gällivare skogssamebys principiella inställning är därför att vi motsätter oss det som innebär en direkt förlust av och/eller negativ påverkan/skada på renbetes- mark, traditionella markområden och tillgången till mark och vatten, samt såda- na planer, ändringar i planer eller åtgärder som medför eller riskerar att medföra negativ påverkan och/eller skada på naturvärden och biologisk mångfald. Den naturbetespräglade traditionella samiska renskötseln måste skyddas och främjas på alla sätt och dessa görs bäst genom att bevara, skydda och främja sammanhåll- na, ekologiskt välmående landskap - det samiska kulturlandskapet i stort. Mot denna bakgrund uppmanar samebyn Luleå kommun att noggrant om- värdera den föreslagna markanvändningen i detaljplanen för att säkerställa att värdefulla renbetesområden, särskilt de som är sammanhängande och ostörda, inte omvandlas för andra syften som försvårar det långsiktiga nyttjandet av dessa områden för samebyn. Samebyn ser fram emot ett fortsatt samarbete för att finna lösningar som beaktar både kommunens utvecklingsbehov och samebyns behov av att kunna fortsatt bedriva renskötsel på ett hållbart sätt. Kommentarer: Kommunen delar samebyns syn på att samverkansformerna behöver ut- vecklas för att bättre kunna beakta och tillvarata samebyns intressen. En förbättrad dialog är avgörande för att hitta lösningar som möjliggör fortsatt hållbar renskötsel samtidigt som kommunens behov av utveckling tillgodoses. Kommunen ser stort värde i att samverkan sker tidigt och kontinuerligt under plane- ringsprocessen, då detta skapar bättre förutsättningar för att identifiera och hantera vik- tiga frågor i god tid. På initiativ av Gällivare skogssameby har nu inletts ett gemensamt arbete för att stärka dialogen och utveckla nya former för samverkan. Hertsöheden pekas ut som ett nytt bostadsområde både i översiktsplanen (2021) och i ett planprogram som togs fram för området (2023) och innebär utbyggnad för nya bostäder i direkt anslutning till Luleås befintliga stadsbygd. Kommunen vill uppmärksamma att samebyn har haft möjlighet att lämna synpunkter på det nya bostadsområdet både under framtagandet av översiktsplanen och planprogrammet, men inga yttranden inkom vid dessa tillfällen. Det är av stor betydelse att synpunkter och kunskap från berörda aktörer tillförs i tidiga skeden av planeringsprocessen. Detta möjliggör en mer heltäckande analys 18 308 av förutsättningarna i området och ger bättre förutsättningar att beakta viktiga aspekter. Även om synpunkter alltid är välkomna, vill kommunen understryka vikten av att delta i samråd i samtliga skeden för att säkerställa att relevanta frågor kan hanteras på ett så tidigt och effektivt sätt som möjligt. Luleå kommun är i stort behov av ökat bostadsbyggande och att nya bostäder planeras inom stadsbygden och i närområdet där andra förändringar utreds bedöms positivt, då ett mer utspritt bostadsbyggande ytterligare skulle kunna leda till fragmentering av mark för samebyns behov. Eftersom området är beläget i direkt anslutning till befintliga bostads- områden medför utbyggnaden ingen tillkommande barriär. Hertsöheden innebär utbyggnad för nya bostäder i direkt anslutning till länets största stad, området bedöms därmed inte vara helt ostört. Här finns närhet till befintliga bo- stadsområden, rekreationsområden för Luleås invånare som nyttjas i hög grad, trafikleder, kraftledning, skjutbanor och Luleå industripark. I närområdet finns dessutom många intressen med andra pågående planeringsprocesser, både i form av detaljplaner för indu- strier och verksamheter och infrastruktur till industriparken i form av kraftledningar och eventuell ny trafikled. Norr om planområdet finns det kommunala naturreservatet Ormberget-Hertsölandets som är beläget i direkt anslutning till Luleå tätort och omfattar stora delar av halvön Hertsölandet och ett område vidare västerut in till Ormberget. En ombildning av na- turreservatet är aktuell med mindre justeringar av reservatets gränser. Naturreservatet innebär ett bevarande, skydd och främjande av ett sammanhållet, ekologiskt välmående landskap som samebyn påtalar ett behov av. Naturreservatet innebär att områdets orörd- het bibehålls genom att ytterligare exploateringar som kan skada mark och vegetation förhindras. Sveriges åkeriföretag Har inget att erinra. Kommentarer: Yttrandet noteras. Cykelfrämjandet Cykelfrämjandet påtalar att en detaljplan tydligt bör visa hur cykeltrafiken är planerad och integrerad i området. För att säkerställa att cykelinfrastrukturen är genomtänkt och funktionell saknar cykelfrämjandet svar på 10 aspekter: 1. För biltrafiken finns det framtaget fyra typer av vägar men för cykel finns det bara en typ. För cykelns infrastruktur finns de tre typer (nivåer) som vi anser behövs för Hertsöheden. Kommentarer: Tre nivåer är studerade för Hertsöheden. Huvudstråk GC har en bredd på minst 4.3 m separerad Gång och cykel. 1,8 m för fotgängare och 2,5 m för cyklister. Huvudcykelstråk gäller längs hela huvudgatan samt den som kommer från Hertsön ge- nom nya tunneln under Hertsövägen. 2. Har cykelvägar en bredd för att möjliggöra säker omkörning och minska kon- flikter med gående? De ytor som är avsett för vägar är bindande i en detaljplan. 19 309 Det är därför viktigt att de sektioner som redovisas eller mått säkerställer att de bygger på de trafiktekniska begreppen, dimensionerande hastighet, trafiksitua- tion och utrymmesklass. Kronan är ett exempel det finns vägar som är betydligt bredare än vad den biltrafik som färdas efter gatan behöver och det omvända för cykel. Kommentarer: Huvudgatans gatuområde är betydligt bredare än gatuområdena i Kronandalen. Sekundära vägar har andra vägbredder, men då är sektionerna annorlunda och saknar busstrafik. 3. Hur är kopplingar till befintligt cykelvägnät? Ett exempel är att det är föresla- get en ny förbindelse till en tunnel under Hertsövägen från Hertsöheden. Om inte Hertsövägen höjs, eller att området den kommer från sänks kan inte vi se hur cykelvägen klarar den största lutning 3 % som finns i planeringskriterier till Luleå cykelplan? Ska människor med rörelsesvårigheter få en god standard behö- ver lutningen klara 2 %. Detta ser vi som viktigt då de som bor på Hertsöheden har sin service i Hertsön ex. vis Hälsocentral dit de måste ta sig som gående utan att lutningar kan bli ett hinder. Kommentar: Hertsövägen kommer att höjas i storleksordningen ca 1 m för att minska lut- ningarna mot tunneln för Gång och cykeltrafiken. Det är troligt att det kommer att vara svårt att komma ned till maximilutningen 3%, men målsättningen är att göra det så bra som möjligt. Höjningen av Hertsövägen är nödvändig men måste samtidigt begränsas. 4. Hur cykelvägar ansluter till bilvägar? Kommentar: Den detaljeringsnivån brukar inte redovisas i detaljplan, utan utförs i de- taljprojekteringen. 5. Vilken typ av passager är det tänkt mellan cykel och bil? Kommentar: Det kommer att utföras Cykelöverfart där GC från Hertsön korsar nya Nattviolsgatan och huvudgatan Hertsöhedsvägen, samt troligen genomgående GC mellan övriga sekundärgator så långt det är möjligt. 6. Var prioriteras cyklister i trafiklösningar? För biltrafiken framgår det var det finns korsningar. Vi saknar att det inte framgår var cyklister ska korsa bilvägar och på vilket sätt är detta tänkt? Även om en detaljplan inte reglerar detta är det viktigt att peka ut dessa platser för att säkerställa att utrymmet finns när passa- gen ska utformas. I handlingarna framgår det att det bara finns en cykelväg längs den norra sidan av huvudgatan genom området. Detta betyder att huvuddelen av alla som ska cykla mot Lerbäcken måste korsa gatan för att nå cykelvägen. Vi kan inte se att det finns några tankar om var och hur detta ska ske. Den korsning med mest biltrafik, anslutningen till området för Hertsövägen har som vi kan tolka kartan fått en yta på 25x25 m. Då all biltrafik ska svänga i korsningen sam- tidigt med passerande cyklister måste korsningen få en hög framkomlighet och säkerhet. Vi tror inte man klara detta med en vanlig korsningen utan den behöver utformas som en cirkulationsplats som vi inte tror ryms. Cirkulationsplatsen på Mjölkuddsvägen tar ca 30 x 30 m. Ska den få en modern utformning som den på Kronan pratar vi om minst 40 x 40 m. Kommentarer: Den detaljeringsnivån redovisas normalt inte i detaljplan, utan utförs i 20 310 detaljprojekteringen. Om det är korsningen mellan nya huvudgatan Hertsöhedsvägen och Inre Långmyrvägen som ansluter från Hertsövägen som avses så är avsikten att den ska utformas som en trevägskorsning som är upphöjd, alltså tre fartguppsramper. 7. Varför illustreras p-platser för bil men inga för cykel? Kommentar: Illustrationskartan har inte den detaljeringsnivån. 8. Utformning av cykelparkeringar (skyddade, låsbara, möjlighet för lastcyklar och elcyklar). Kommentarer: Den detaljeringsnivån redovisas inte i detaljplan, utformningen av cykel- parkeringar på allmän plats utförs i detaljprojekteringen. 9. Möjligheter för cykelpendlare att parkera under väderskydd vid busshållplat- ser? Kommentar: Detta kommer att utföras i detaljprojekteringen. 10. Möjligheter för rekreationscykling och cykelleder. Planbeskrivningen bör beskriva en målbild för detta som en byggherre får utgå från. Hertsöheden ligger nära Hertsöträsket blir den naturlig besöksplats men det framgår bara att de finns gångstigar dit. Ska det vara möjligt att cykla dit och vilken väg? Kommentar: Luleå Kommun ämnar bygga en GC längs Avaviksvägen i framtiden som ansluter till den som nyligen är anlagd längs Hertsövägen vidare sydost. Från Hertsöheden planeras för anslutningar och tunnlar under Hertsövägen till den planerade gång- och cykelvägen längs Avaviksvägen. Om man i detaljplaneskedet inte beaktar dessa aspekter och visar vilka tankar man har, är risken stor att det kan bli andra lösningar när detaljplanen ska om- sättas till en projektering. Man måste motivera de frånsteg som man väljer att göra från styrande dokument så att det till de politiska besluten framgår om och varför man gör frånsteg. Ett exempel är att säkerställa att de ska-krav som finns i i TSFS 2021:122 uppfylls. Två paragrafer som exempel är 4 kap. 4 § och 5 kap. 1 §. Den sista handlar om att utformningen av en gata, framförallt bredden måste stödja den hastighet som man har på gatan. Om huvudgatan genom området får hastigheten 30 eller 40 km/tim (dimensionerande hastighet) och det är dubbel- riktad busstrafik (trafiksituation) kan körbanan enligt de anvisningar som kom- munen tillämpar vara mellan 5,8 till 6,3 m beroende på vilken dimensionerande trafiksituation som man väljer. Väljer man ett bredare mått innebär det utifrån vår tolkning att personbilstrafiken prioriteras och att kraven om stöd för hastig- heten inte klaras som då innebär någon åtgärd som behöver framgå. Kommentar: Huvudgatan genom området med dubbelriktad busstrafik projekteras med 6,5 meters bredd på körbanan. Detaljplanen bedöms skapa förutsättningar för att uppfylla kraven i TSFS 2021:122. 21 311 Ställningstagande och förändringar Med anledning av inkomna synpunkter görs följande förändringar i detaljplanen: • Planbeskrivningen kompletteras med information om att tillfälliga vändpla- ner kommer att behöva anläggas. • Planbeskrivningen kompletteras med förtydliganden om hur föreslagna åt- gärder för arter hanteras vidare. • Gestaltningsprogrammet ses över för att bättre lyfta hur föreslagna hänsyns- åtgärder för arter ska beaktas i den fortsatta utvecklingen av området. • Planbeskrivningen kompletteras med information om att samråd med Länsstyrelsen skett angående behovet av arkeologisk utredning samt Länsstyrelsens bedömning. • Planbeskrivningen kompletteras med information om att flyghinderanalys genomförts samt dess resultat. • Planbeskrivningen kompletteras med information om brandposter och rädd- ningstjänst under kapitlet genomförandefrågor. • Plankartan ses över gällande egenskapsgräns och sekundär egenskapsgräns så att dessa blir tydligare läsbara. I listan med planbestämmelser framkom- mer vilken bestämmelse som regleras med sekundär egenskapsgräns. • Delarna som berörde det befintliga naturreservatet har tagits bort ur de- taljplanen. • Plankartan kompletteras med reglering om indragen entré på platser där byggnad tillåts i fastighetsgräns. • Korsmarken på plankartan ses över för bättre läsbarhet. • Grundkartans teckenförklaring kompletteras med linje för naturreservatet • Plankartan kompletteras med utfartsförbud mot korsningen vid skolan. • Illustrationskartan justeras så att studerade lösningar för angöring vid skola och förskolor blir mer tydliga. • Planbeskrivningen kompletteras gällande utformning av skol- och försko- letomten med beaktande av djurliv. • Bullerutredningen kompletteras med förtydligande kartor och texter avseen- de vad scenarierna innebär samt beräkningspunkter. • Planbeskrivningen kompletteras rubriken Geotekniska förhållanden med information om radon. • Egenskapsbestämmelse om markreservat för underjordiska ledningar har lagts till på plankartan. Planbeskrivningen kompletteras med information om reglering om markreservat för underjordiska ledningar. • Planbeskrivningen kompletteras med information om att kommunen bekos- tar aktuell flytt av Luleå energis elledning. 22 312 Kvarstående synpunkter Följande skriftliga synpunkter har inte blivit tillgodosedda, dvs. har inte föranlett någon ändring i detaljplanen. Kommunstyrelseförvaltningens motivering skrivs med kursiv stil. • Länsstyrelsen anser att dammen som planeras i den västra delen av planom- rådet behöver beskrivas närmare i frågan om placering och tillrinningen från området. Motivering: Beskrivningarna och figurerna i dagvattenutredningen bedöms som tillräckliga i detta skede. • För bevara de skyddade- och skyddsvärda arterna och för minimera risken att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras anser Länsstyrelsen att vissa av de hänsynsåtgärderna som är föreslagna i punkt 6.4 i artskyddsut- redningen bör försöka regleras i detaljplanen. Motivering: Kommunen ser att reglering av föreslagna hänsyns åtgärder bland annat inte är möjligt då aktuella åtgärder delvis föreslås utanför detaljplanens gränser. Däremot ses gestaltningsprogrammet över för att bättre lyfta hur föreslagna skydds- och hänsynsåtgärder ska beaktas i den fortsatta utvecklingen av området. Planbeskrivningen kompletteras med förtydliganden om hur föreslagna åtgärder för arter hanteras vidare. • Länsstyrelsen anser att gestaltningsprogrammets syfte bör utvidgas till att även omfatta det långsiktiga mer långsiktiga förvaltande perspektivet. Gestaltningsprogrammet bör även vara vägledande för planering av drift och underhåll av det offentliga rummet och offentliga byggnader. Motivering: Kommunen håller inte med om att det långsiktiga förvaltande perspek- tivet ska inrymmas i gestaltningsprogrammet. Kommunen har framtagna rutiner och riktlinjer för skötsel och drift av allmän platsmark både vad gäller gator, parker, lekplatser, offentliga byggnader mm. Dessa följs och utvecklas hela tiden och är en del av den kommunala förvaltningen. • Gällivare skogs sameby motsätter sig detaljplan och uppmanar Luleå kom- mun att noggrant omvärdera den föreslagna markanvändningen i detaljpla- nen för att säkerställa att värdefulla renbetesområden, särskilt de som är sammanhängande och ostörda, inte omvandlas för andra syften som försvå- rar det långsiktiga nyttjandet av dessa områden för samebyn. Motivering: Hertsöheden pekas ut som ett nytt bostadsområde både i översiktsplanen (2021) och i ett planprogram som togs fram för området (2023). Luleå kommun är i stort behov av ökat bostadsbyggande. Hertsöheden innebär utbyggnad för nya bostä- der i direkt anslutning till länets största stad, området bedöms därmed inte vara helt ostört. Här finns närhet till befintliga bostadsområden, rekreationsområden, trafikle- der, kraftledning, skjutbanor och Luleå industripark. Att nya bostäder planeras inom stadsbygden och i närområdet där andra förändringar utreds bedöms positivt, då ett mer utspritt bostadsbyggande ytterligare skulle kunna leda till fragmentering av mark för samebyns behov. 23 313 Andra förändringar efter samråd Nedan listas ändringar som gjorts i detaljplanen efter samråd och som inte är ett resultat av inkomna yttranden utan föranletts av andra skäl: • Vägförbindelse mot Lerbäcken har rätats ut för en genare förbindelse, vilket innebär att planområdet minskats i den delen. • Tidigare ytor för skidbro, del av Skjutbanevägen och parkering till skidspår i nordvästra delen har tagits bort, vilket innebär en minskning av planområ- det. • Delarna som berörde det befintliga naturreservatet har tagits bort ur de- taljplanen med anledning av att processen för ombildandet av naturreservatet och detaljplanens process blev så sammanfallande i tid. • Planområdet har utökats i sydost mot tomt för handel, där markanvisning har tecknats för dagligvaruhandel, samt med stråk för park, där tvåstegsdike för dagvatten sträcker sig, norr om ytan för handel. • Planområdet har utökats i norr med lite mer utrymme för småhus. Utökningen kommer sig av att samverkan sker med en aktör som vill bygga rad- och parhus i samma del strax norr om huvudgatan. • Stråk för naturmark genom den norra delen har flyttats. • Yta för återvinningsstation har justerats och nytt e-område har lagts till för att möjliggöra för fibernod. E-områden för transformatorstationer har flyttas. • Den västra parkeringsytan avsedd för parkeringshus har tagits bort och ersatts med kvartersmark. Parkering ska istället lösas inom den egna kvarter- smarken. • Planområdet har utökats åt öster med vägområde för framtida Hertsöhedsvägen med syfte att inrymma busshållplatsläge som föreslås i den delen. • Översyn har gjorts för snöhantering och ytor för snöupplag har lagts till på plankartan. • Utöver dessa har förändringar gjorts kopplat till regleringar i plankartan. 24 314 Kommunstyrelseförvaltningen Sektor Samhällsbyggnad & demokrati, 2026-01-28 Daniel Rova Sigrid Segerström Planchef Planarkitekt 25 315 Luleå kommun Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1 Uppdragsnr: 1085680 Version: 0.4 Datum: 2026-02-11 316 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Innehåll 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Områdesbeskrivning 6 1.3 Områdesskydd 7 1.4 Förhållande till relevanta planer och program 8 2 Genomförande 12 2.1 Strategisk miljöbedömning 12 2.2 Läsanvisning och bedömningsmetodik 13 2.3 Underlag 13 3 Avgränsningar 14 3.1 Nivåavgränsning 14 3.2 Geografisk avgränsning 14 3.3 Tidsmässig avgränsning 14 3.4 Tematisk avgränsning 15 4 Alternativ 16 4.1 Planförslaget 16 4.2 Alternativa lokaliseringar 17 4.3 Alternativa utformningar och anpassningar 20 4.4 Nollalternativ 20 5 Miljökonsekvenser 22 5.1 Naturmiljö 22 5.2 Yt- och grundvattenkvalitet 36 6 Samlad bedömning 46 7 Miljökvalitetsmål 48 8 Uppföljning 51 9 Källförteckning 52 | Sida 5 av 53 320 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 1 Inledning Kapitlet innehåller en översiktlig beskrivning av bakgrunden till framtagandet av den aktuella detaljplanen ”Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden (del 1)” med områdesbeskrivning och förhållande till relevanta planer och program som gäller för området. 1.1 Bakgrund Luleå har en lång historia som industristad. Samtidigt som industrin har bidragit till trygga arbetstillfällen och ett växande näringsliv även inom andra branscher, har industrin också stått för stora, fossila utsläpp. I dagsläget pågår en historisk omställning inom industrin för att fasa ut fossila bränslen och ersätta dem med rena energilösningar. Med omställningen skapas nya möjligheter för det lokala näringslivet att växa och med fler arbetstillfällen kan befolkningsmängden i Luleå komma att öka. Luleå kommun har som mål att Luleå år 2040 ska ha plats för 100 000 invånare, att det ska finnas 5 000 nya jobb och att utvecklingen inte ska medföra någon negativ påverkan på klimatet. Detta innebär en ökad efterfrågan på bostäder samt ett större behov av infrastruktur och service. Det finns ett behov av upp till 800 nya bostäder varje år fram till år 2040. Det är nästan en fördubbling av antalet bostäder som byggdes i kommunen år 2024. Hertsöheden är i Luleå kommuns översiktsplan utpekat som ett område lämpligt för bostadsbebyggelse och arbetsplatser. När området är fullt utbyggt, kommer det kunna inneha bostäder för upp till 4 000 personer, vilket bidrar till måluppfyllelse för kommunens tillväxtmål. Hertsöheden ska planeras för en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer. Småskalig komplementverksamhet såsom kontor, handel och service, kan också finnas på lämpliga platser. Struktur och utformning av bebyggelse, gatunät och grönområden ska även stärka stadsdelarna Hertsön och Lerbäcken. Som en del av del av detta arbete utgör Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden (del 1) (benämns detaljplanen framgent), ett av de första stegen i denna utveckling (Luleå kommun, 2025). Detaljplanens syfte är att möjliggöra för cirka 650 nya bostäder i blandade bostadsformer inom området Hertsöheden. I detaljplanen ska mark även reserveras för förskola, skola, vård- och omsorgsboende, samt möjligheter för park, idrott, kompletterande verksamheter och andra eventuella mötesplatser. Samråd för detaljplanen hölls i mars 2025 och denna MKB har tagits fram för att komplettera granskningshandlingen. Efter samråd respektive granskning sammanställs och besvaras inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och i ett granskningsutlåtande. 1.2 Områdesbeskrivning Detaljplaneområdet är beläget inom den sydvästra delen av området Hertsöheden som ligger ca 5 km öster om Luleå centrum. Området är obebyggt och består av flack terräng med skogsmiljöer som till stor del är påverkade av skogsbruk. Detaljplaneområdet ligger mellan bostadsområdena Hertsön i söder och Lerbäcken i väster. I norr ligger naturreservatet Ormberget-Hertsölandet. Området Hertsöheden är förhållandevis plant med svag sluttning mot sydsydost. I området finns det några mindre myrar och i söder sticker berggrunden upp på några ställen. Dikningsprojekt har avvattnat en stor del av Hertsöheden, vilket har påverkat markfuktighetsförhållandena. Skötselhistoriken inom Hertsöheden har haft stor påverkan på förekomsten av olika typer av biotoper och arter. Denna påverkan gör att större delen består av skog med relativt sett låga naturvärden. Planområdet avgränsas i söder av Hertsövägen och av bostadsområdet Lerbäcken i väster. I de norra och östra delarna avgränsas detaljplanen av skogsmark, se Figur 1. | Sida 6 av 53 321 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 1. Detaljplaneområdets läge. Källa bakgrundskarta: OpenStreetMap and contributors. 1.3 Områdesskydd Detaljplaneområdet angränsar till Ormberget-Hertsölandets naturreservat som ligger norr om området, se Figur 2. och vidare i kapitel 5.1.1. Reservatet är cirka 22 kvadratkilometer stort. För att möjliggöra full utbyggnad av Hertsöheden krävs en justering av naturreservatets gränser. Utöver nya förutsättningar i form av föreslagna bostadsområden, planeras en anslutning till E4 i norr (Norrleden) samt möjlighet att införliva nyförvärvade fastigheter i reservatet. Ett förslag till ombildning av naturreservatets gränser, föreskrifter och skötselplan har arbetats fram och preliminär tidplan för antagande av förslaget är under våren 2026. | Sida 7 av 53 322 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 2. Nya föreslagna gränser för naturreservatet i anslutning till aktuell detaljplan. Röd markering avser föreslagen justering (ej beslutat), detaljplaneområdets omfattning markerat i svart. Bildkälla: Naturvårdsverket, Skyddad natur. 1.4 Förhållande till relevanta planer och program Området som detaljplanen ligger inom omfattas av gällande planer och program i form av kommunens översiktsplan och planprogram för Hertsöheden. Detaljplanen berör även mindre delar av gällande detaljplaner. I anslutning och i närområdet till aktuell detaljplan pågår även arbete med andra detaljplaner. Översiktsplan – Vision Luleå 2040 I Luleå kommuns översiktsplan ”Program till Vision Luleå 2040”, som antogs 2021, pekas området för Hertsöheden ut som ett nytt område lämpligt för bostadsbebyggelse och arbetsplatser. För området ges följande rekommendationer: • Hertsöns karaktär med tät småskalig bebyggelse, grönytor och ytor för lek och fysisk aktivitet ska vara vägledande vid fortsatt planering och utbyggnad av området. Tillkommande bebyggelse ska utgöras av en blandning av småhus, radhus och flerbostadshus med olika upplåtelseformer. Inom området ska också utrymme för näringsliv och verksamheter finnas. • Vid planering och byggande ska delar av området bevaras som område för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. • Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ska finnas i tidigt skede vid exploatering och inflyttning. • Behovet av förskola för tillkommande bebyggelse ska tillgodoses i området. • I den del där området överlappar med Ormberget-Hertsölandets naturreservat ska reservatet upphävas. En förutsättning är att intrånget kompenseras med att en annan yta, som till omfång och/eller innehåll rymmer minst lika mycket värden, tillkommer reservatet. | Sida 8 av 53 323 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Hertsöheden har många viktiga allmänna intressen som berör varandra, såsom natur- och rekreationsvärden, vägar och kraftförsörjning till Luleå industripark samt barriärproblematik till angränsande bostadsområden. Strukturen i den nya stadsdelen behöver avvägas med hänsyn till dessa intressen. Visionen för Hertsöheden är att skapa en ny del av Hertsön, en stadsdel med stark sammanhållning och initiativkraft. Här ska det vara lätt att resa och leva hållbart och tryggt. Bostäderna ska vara kostnadseffektiva och klimatsmarta, och naturen och leken ska få plats mellan husen. Friluftsliv och stadsliv ska vara nära, och området ska byggas utifrån naturens villkor och värna om guldkorn som berghällar, bäckmiljöer och trolsk skog. Fokus ligger på hållbarhet och integration med de befintliga närområdena Hertsön och Lerbäcken. Inom området ska det också finnas utrymme för näringsliv, verksamheter och entreprenörsbostäder (Luleå kommun, 2025). Planprogram för Hertsöheden År 2023 antogs ett planprogram för Hertsöheden, se Figur 3. Programområdet ligger öster om Luleå centrum och är cirka 135 hektar stort (Luleå kommun, 2023). Programförslaget innebär ett avsteg från översiktsplanens utpekade yta för bostadsområden genom att justera områdets södra gräns samt föreslå bostadsbebyggelse på cirka två hektar mark som i översiktsplanen är utpekad som naturmark. Motivet till att ta naturmarken i anspråk för bostadsbebyggelse är att den har låga naturvärden och att mark med högre natur- och rekreationsvärden inom programområdet i stället kan värnas i en större helhet. Figur 3. Programområdet för Hertsöheden (röd skraffering) i relation till Luleå centrum och befintlig bebyggelse på Hertsön. I planprogrammet anges utvecklingsinriktning för olika delområden inom Hertsöheden, där aktuell detaljplan till stor del är belägen inom den västra delen av Hertsöheden där inriktningen anges vara bebyggelseområden, se Figur 4. | Sida 9 av 53 324 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 Figur 4. Karta med utvecklingsinriktning för områdena inom planprogrammet för Hertsöheden. Källa: (Planprogram för Hertsöheden, SBF 2021-709). Området Hertsöheden planeras att byggas ut etappvis och därmed delas programområdet in i flera detaljplaner, där aktuell detaljplan utgör den första detaljplanen. Detaljplanen har föregåtts av planprogrammet med dess avvägningar, inriktningar och övergripande mål för områdets utveckling. Dessa har varit vägledande för detaljplanen. Efterföljande detaljplaner inom Hertsöheden kommer att påbörjas när osäkerheter kring Hertsövägens utveckling och påverkan är klarlagda och till dess att det finns mer kunskap om den framtida Norrleden och annan viktig infrastruktur till Luleå industripark som planeras sydost om Hertsöheden. Gällande detaljplaner Aktuell detaljplan berör en mindre del av gällande detaljplan för Lerbäcken, Förslag till utvidgning och ändring av stadsplan för Lerbäcken m.m, Luleå, 11.082-6941-74, 1974. I gällande plan anges markanvändningen Park för den del som berörs. Idag finns en vägförbindelse inom denna del, vilken är planstridig. Gatunätet i denna del planeras att justeras i aktuell detaljplan med ny vägdragning mellan Lerbäcken och Hertsöheden. Planen berör även del av Stadsplan för Hertsön, A360, Förslag till ändring av stadsplan för stadsdelen Hertsön inom Luleå kommun, 11.082-1964-76, 1976. Delarna som berörs är Hertsövägens sträckning i detaljplanens utbredning samt yta söder om Hertsövägen som i gällande plan anger Tb - Båtupplag, där ny | Sida 10 av 53 325 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 detaljplan möjliggör för vägförbindelse som förbinder Hertsövägen och Avaviksvägen, naturområden på vardera sida samt del av Hertsövägens sträckning. Pågående detaljplaner I dagsläget pågår arbete med tre detaljplaner i anslutning och i närområdet kring Hertsöheden, se Tabell 1. Detaljplanerna är i olika skeden av planprocessen och ytterligare detaljplaner planeras de kommande åren. Tabell 1. Översikt av pågående detaljplaner i anslutning och i närområdet kring Hertsöheden. Förslag till ny Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1 (aktuell detaljplan). Bilden visar planområdesgränsen från samrådsskedet. Justeringar av gränsen har skett, se Figur 1. Utbyggnad av nytt bostadsområde Hertsöheden, KLF 2023/1318. Första etappen av de detaljplaner som planeras inom Hertsöheden. Planförslaget har varit ute på samråd i mars 2025. Förslag till ny Detaljplan för del av Hertsön 11:1, mellanområdet. Prövning av förutsättningar för verksamheter, tekniska anläggningar och tillhörande infrastruktur, KLF2024/1950. Planförslaget har varit ute på samråd december 2025 – januari 2026. Förslag till ny Detaljplan för del av Hertsön 11:1 m fl, Hertsöfältet. Möjliggörande av en utveckling av befintligt industriområde, inom ramen för satsningen på Luleå industripark, KLF2023/1308. Planarbetet befinner sig i ett tidigt skede. Samråd för planförslaget planeras preliminärt under kvartal 1, 2026. Förslag till ny Detaljplan för del av fastigheten Svartöstaden 18:17 m.fl. Utveckling av infrastrukturen på Svartön, inom ramen för satsningen på Luleå industripark, SBF 2022/848. Arbetet med detaljplanen inleddes efter beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2021-05-24 § 104. Planarbetet befinner sig i ett tidigt skede. | Sida 11 av 53 326 Miljökonsekvensbeskrivning Hertsöheden (del 1) Uppdragsnr.: 1085680 Version: 0.4 2 Genomförande Kapitlet innehåller information om varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram i samband med aktuell detaljplan. I miljöbalkens sjätte kapitel framgår att syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. För att göra detta ska miljöeffekter identifieras, beskrivas och bedömas. Läsanvisning, bedömningsmetodik och de underlag som använts vid genomförandet av MKB:n beskrivs nedan i kapitlet. 2.1 Strategisk miljöbedömning Miljöbedömning av planer kallas i miljöbalken för strategisk miljöbedömning. För att pröva om en strategisk miljöbedömning krävs vid upprättandet av en detaljplan ska kommunen göra en undersökning avseende om betydande miljöpåverkan kan antas. Vid denna undersökning ska kommunen identifiera omständigheter som talar för och emot en betydande miljöpåverkan samt samråda i frågan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen om inte kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras. Efter undersökningen ska kommunen i ett särskilt beslut avgöra om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inom ramen för den strategiska miljöbedömningen ska en MKB upprättas som beskriver den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av planen eller åtgärderna kan antas medföra. För att avgöra vilken omfattning och detaljeringsgrad MKB:n ska ha ska kommunen genomföra ett avgränsningssamråd innan MKB:n upprättas. Kommunen ska därefter ge tillfälle till att komma med synpunkter på MKB:n och planen samt ta hänsyn till både MKB:n och inkomna synpunkter innan planen antas. Luleå kommun genomförde en undersökning om betydande miljöpåverkan kan antas för aktuell detaljplan under vintern 2025 (Luleå kommun, 2025). Detaljplaneområdet utgörs huvudsakligen av naturmark och det finns skyddsvärda arter inom området, bland annat groddjur som riskerar att påverkas negativt av planen. Hårdgörande av ytor som utgörs av naturmark innebär att dagvatten kan öka både i mängd och i föroreningshalt, vilken medför risk för påverkan på recipienten. Slutsatsen av undersökningen konstaterade att det inte går att utesluta att ett genomförande av planförslaget kan påverka miljöaspekter på ett betydande sätt och därmed ska en strategisk miljöbedömning av detaljplanen genomföras och redovisas i en MKB. Efter undersökningen har kommunen genomfört ett avgränsningssamråd gällande MKB:ns omfattning och detaljeringsgrad. Samrådet ägde rum med Länsstyrelsen i Norrbottens län i mars 2025. Av Länsstyrelsens yttrande (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2025) framgår det att länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om att planförslaget kan innebära betydande miljöpåverkan och att en MKB behöver upprättas. Eftersom kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen även kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att detaljplanområdet tas i anspråk för att anlägga ett annat stadsbyggnadsprojekt enligt 4 kap 34 § plan- och bygglagen (2010:900), ska redovisningen i aktuell MKB uppfylla kraven i 6 kap. 35

§ 9 Försäljning av Sunderbyn 67:461, inklusive Arealens för- skola Ärendenr 2023/1476-2.6.1.6 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastigheten Sunderbyn 67:461 som inkluderar Arealens förskola ska säljas. Reservationer Samuel Ek (KD), Thomas Söderström (L) och Ingrid Vesterlund (SD) reserve- rar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet På fastigheten Sunderbyn 67:461 finns en byggnad, Arealens förskola. Bygg- naden uppfördes år 1990 och är ett trähus med platta på mark. Inga större renoveringar har gjorts fram till idag. Byggnaden har tidigare hyrts av barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) för förskoleverksamhet. Sedan 2020-01-01 har byggnaden stått tom och finns därmed i lokalbanken. Dialog har förts med barn- och utbildningsförvaltningen som uppger att de inte kommer att nyttja fastigheten till förskoleverksamhet. Detaljplanen med- gav daghem fram till 1998-12-31 och därefter bostad. Lekplatsen som ligger utanför fastigheten ligger numera på anslutande grön- område. Lekplatsen finns inte med i lekplatsplanen och kommer att rivas in- nan försäljningen. Samhällsbyggnadsutskottet har 2023-12-18 § 44 föreslagit kommunstyrelsen besluta att fastigheten Sunderbyn 67:461 som inkluderar Arealens förskola ska säljas. Sammanträdet Samuel Ek (KD), Thomas Söderström (L) och Ingrid Vesterlund (SD) föreslår avslå samhällsbyggnadsutskottets förslag. Ulrika Lundberg (V) föreslår bifalla samhällsbyggnadsutskottets förslag. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 45 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 024-01-15 Beslutsgång Ordföranden ställer samhällsbyggnadsutskottets förslag och Samuel Ek med fleras förslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller samhälls- byggnadsutskottets förslag. Dialog: Dialog har förts internt inom infrastruktur- och serviceförvaltningen, med arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen samt med kommunstyrelse- förvaltningen. Förvaltningarna är överens om att försäljning av Sunderbyn 67:461 är det bästa alternativet. Beslutsunderlag • Karta, KLF Hid: 2023.7650 • Fastighets PM, KLF Hid: 2023.7648 • Presentation Arealens förskola, KLF Hid: 2023.7649 • Infrastruktur- och servicenämndens beslut 2023-10-26 § 127, KLF Hid: 2023.7647 • Samhällsbyggnadsutskottets beslut 2023-12-18 § 44, KLF Hid: 2023.8748 Beslutet skickas till Infrastruktur- och serviceförvaltningen Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 46 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Samhällsomställning 2026-04-20 2024/1491-3.4.4.2 Henrik Berg Förslag till beslut gällande utvärdering och revidering av avtal mellan Luleå kommun och Luleå Lokaltrafik AB Ärendenr 2024/1491-3.4.4.2 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna reviderat avtal avseende kollektivtrafik mellan Luleå kommun och Luleå Lokaltrafik AB. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2024-10-07 § 244 att anta avtal avseende kollektivtrafik mellan Luleå kommun och Luleå Lokaltrafik AB (LLT) att gälla till den 31 december 2034. I avtalet anges att avtalet ska följas upp årligen med en särskild utvärdering. Kommunen utövar ägarstyrning över LLT genom bolagsordning, ägardirektiv och uppdrag i mål- och budgetprocessen. Avtalet beskriver principer för styrning och samverkan men innehåller inte målsättningar eller detaljstyrning. Avtalet tydliggör roller, ansvar och samverkansprocesser mellan kommunstyrelsen och LLT, där utvecklingen av kollektivtrafiken ska ske inom ramen för samhällsbyggnadsprocesserna inom Luleå kommun samt i samverkan med Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. I punkt 5.2 i huvudavtalet anges att avtalet följs upp en gång per år och utvärderas särskilt, utöver löpande uppföljning, utifrån efterlevnad och behov av kompletteringar eller justeringar. Syftet är att avtalsparterna ska utvärdera och förbättra avtalet samt samråda och informera varandra om eventuella förändringar gällande trafikutvecklingen. Kommunstyrelsen beslutar om att godkänna och, vid behov, revidera avtalet. En särskild utvärdering av avtalet genomfördes i januari 2026. Generella synpunkter och erfarenheter Kommunstyrelseförvaltningen och LLT delar upplevelsen av att avtalet i stort sett fungerat bra och att efterlevnaden varit god. Vid utvärderingen har ett antal positiva effekter kunnat noteras under 2025, bland annat speglar indexregleringen LLT:s verksamhet på ett bättre sätt med resultat i balans utifrån kostnader och utfall. Mål- och budgetprocessen med dess gemensamma beredningar går åt rätt håll, det finns en större tydlighet i hur och var olika frågor hanteras och LLT:s styrelse har fått ett tydligare mandat. Det finns behov av att tydliggöra hur politiska uppdrag och riktade satsningar ska hanteras inom avtalsförvaltningen. I dagsläget särfaktureras flera av de 47 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Samhällsomställning 2026-04-20 2024/1491-3.4.4.2 Henrik Berg politiska satsningarna för att effekterna av dessa ska synliggöras, till exempel gratis sommarlovsbiljett för barn och ungdomar. Vid utvärderingen av avtalet lyftes frågor om detta med förslag om att denna dialog bör ske inom ramen för mål- och budgetprocessen. Detta för att tydliggöra när de politiska satsningarnas effekter ska synliggöras och när de ska övergå till det totala trafikuppdraget där LLT:s styrelse fortsatt hanterar prioriteringar. Planeringen behöver börja tidigare, där man tittar på kommunkoncernens gemensamma riktning kommande 3 år och hur dessa hänger ihop med befolkningstillväxt och utökad kollektivtrafik. Det finns också önskemål om en modell för indexuppräkning i form av en volymmodell för att upprätthålla samma kvalitet och nivå av kollektivtrafik med hänsyn till den befolkningstillväxt som anges i mål och budget med plan. Textmässiga revideringar i avtalet I Bilaga 1, Mål och budgetprocess inklusive uppföljning, har ”plan- och budgetprocessen” bytts till ”mål- och budgetprocessen”. Vidare anger bilagan både KPI- och KPIF-index vid uppräkning av biljettaxa, vilket har ändrats till endast KPIF. Nuvarande begrepp ”budgetförutsättningar” har ersatts med ”planerings- och budgetförutsättningar 20xx – 20xx”. Under punkten 3.2, ”Ersättning trafikuppdrag” har ett tillägg för politiska satsningar lagts till i uppräkningen av kostnader för trafikuppdraget enligt beskrivning ovan. Dialog I beredningen av ärendet har kommunstyrelseförvaltningen fört dialog med Luleå Lokaltrafik AB. Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens beslut 2024-10-07 § 244, KLF Hid: 2024.8720 • Huvuddokument Avtal avseende kollektivtrafik mellan Luleå kommun och LLT, Reviderat 2026 • Bilaga 1 Mål och budgetprocessen inklusive beredningar, Reviderad 2026 • Bilaga 2 Huvudmanna- och trafikuppgifter, Reviderad 2026 Henrik Berg Strateg Beslutet skickas till Luleå Lokaltrafik AB Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomikontoret Luleå Kommunföretag AB 48 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 024-10-07

12§, s.k. Teckal-undantaget*. Parterna i detta avtal är Luleå Kommun och Luleå Lokaltrafik AB, vidare benämnt LLT. Detta avtal är parternas fullständiga reglering av formerna för sin tänkta samverkan. Alla skriftliga och muntliga åtaganden och utfästelser mellan parterna som har föregått avtalet ersätts av innehållet i detta avtal. Detta avtal tillsammans med bilagor utgör en enhet där uppgifter i de olika handlingarna är avsedda att komplettera varandra. I avtalet regleras specifika ramar och principer avseende huvudmanna- och trafikuppdrag samt medelstilldelning. I avtalet ingår följande handlingar: 1. Bilaga 1. Mål- och budgetprocess med plan inklusive uppföljning 2. Bilaga 2. Huvudmanna- och Trafikuppdrag med tillhörande uppgifter 3. Bilaga 3. Trafikpliktsbeslut RKM, 2024-06-11 Direktion § 28 Mot bakgrund av ovanstående har parterna ingått detta avtal på följande villkor. * Teckal-undantaget: I lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) finns det ett särskilt undantag för vissa interna upphandlingar, även kallat Teckal-undantaget. För att undantaget ska vara tillämpligt vid ett köp från en annan juridisk person måste två kriterier vara uppfyllda, kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet. Om båda kriterierna är uppfyllda, till exempel vid ett köp av ett helägt bolag, omfattas inte upphandlingen av LUF och inköpet behöver inte konkurrensutsättas oavsett värde. 59 2. Övergripande styrning I detta avsnitt beskrivs ägarens kontroll genom styrande dokument, ansvar och roller i styrning av LLT som helägt bolag inom Luleå kommunkoncern. 2.1 Luleås vision samt Trafikförsörjningsprogram för Norrbottens län Parterna ska tillsammans med berörda aktörer arbeta för att utveckla kommunens kollektivtrafik gentemot Luleå kommuns gällande vision samt översiktsplan. Luleå kommuns vision är i sin tur kopplat till det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet för Norrbottens län, vilket båda parterna har att förhålla sig till. 2.2 Kommunens övriga styrdokument Policys, riktlinjer samt Mål och budget med plan uttrycker Luleå kommuns viljeinriktning och lägsta ambitionsnivå för de olika sakområden som berörs. LLT ska i sin verksamhet följa gällande bolagsordning och ägardirektiv samt beakta sådana beslut så att efterlevnad av ägarens uttryckta vilja kan förverkligas. 2.3 Ägarens styrning 2.3.1 Luleå kommunfullmäktige Luleås kommunfullmäktige har den övergripande och lagstadgade ägarrollen. Det är Kommunfullmäktige som fastställer vilket ändamål och vilka befogenheter som ska gälla för LLT:s verksamhet, genom att besluta om bolagsordning och ägardirektiv och att utse styrelseledamöter och ordförande. LLT ansvarar för att Kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 60 2.3.2 Luleå kommunstyrelse Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter. LLT står i sin verksamhet under Kommunstyrelsens uppsikt enligt 6 kap. 1 § KL. Kommunstyrelsen styr kommunkoncernen genom att bland annat planera, leda och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål för kommunkoncernen samt riktlinjer och ramar för styrningen. 2.3.3 Luleå kommunföretag AB Luleå kommunföretag AB har uppdraget att bidra till samordnad och kommunkoncernövergripande samhällsnytta i riktning till Luleås gällande vision, att stödja hållbara affärsmodeller i samtliga dotterbolag samt att optimera effekten av bolagskoncernens ekonomiska resultat, optimera resultatnivån inom koncernen och tydliggöra kommunens ägarroll i den egna företagsverksamheten. 2.3.4 Luleå lokaltrafiks styrelse LLT:s styrelses huvudsakliga uppgifter är att fastställa strategin för bolagets verksamhet i enlighet med bolagsordning och ägardirektiv. Styrelsens ansvar omfattar också att säkerställa att bolaget har en effektiv verkställande ledning med fungerande rutiner för uppföljning och kontroller. Styrelsen ska fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. 2.3.5 Huvudmannauppdrag Enligt kollektivtrafiklagen så finns bara en trafikhuvudman i varje län och det är den Regionala trafikmyndigheten. Inom ramen för Luleå kommunkoncerns uppdrag och befogenheter kring kollektivtrafik har historiskt benämningen huvudman använts för att tydliggöra roller och ansvar mellan ägare och bolag. 61 Med anledning av detta så används uttrycket huvudmannaskap i detta avtal för att beskriva det strategiska och samordnande arbetet kring kollektivtrafik inom Luleå kommunkoncern. Kommunstyrelsen har enligt reglemente det övergripande och samordnande ansvaret för kommunens samhällsplanering och den övergripande väg och trafikplaneringen, vilken omfattar trafikfrågor som väsentligt påverkar kommunen och regionen. I samverkan med kommunen ska LLT planera och marknadsföra kollektivtrafiken. Vidare ska LLT bland annat underhålla, utveckla och drifta informations- och betalsystem, utveckla produkter, hantera kundsynpunkter, driva kundcenter, ge trafikinformation och trafikupplysning, samordna med andra trafikslag samt arbeta för kollektivtrafikens utveckling avseende kvalitet-, funktions-, miljö och infrastrukturanpassning. För ytterligare beskrivning av ansvarsfördelning mellan Luleå kommun och LLT kopplat till huvudmannauppdrag se Bilaga 2. Huvudmanna- och Trafikuppdrag med tillhörande uppgifter. 2.4 Principer för styrning Luleå kommuns styrning av LLT sker genom bolagsordning och ägardirektiv tillsammans med mål och medelstilldelning i mål- och budgetprocess med plan enligt ramar och principer i detta avtal. Kommunstyrelsen är ansvarig för planering och uppföljning av medelstilldelningen till LLT genom detta avtal. Förändringar av trafikutbud eller eventuella tilläggsuppdrag ska i första hand hanteras inom ramen för mål- och budgetprocessen och i andra hand hanteras genom beslut i Kommunstyrelsen. Styrning från ägaren i den årliga mål- och budgetprocessen samt uppföljning beskrivs i Bilaga 1. Mål- och budgetprocess med plan inklusive uppföljning. 62 2.5 Principer för samverkan För att uppnå en utveckling av kommunens kollektivtrafik är samverkan viktig där parternas samlade kompetens och resurser nyttjas. Utvecklingen av kollektivtrafiken inom Luleå kommun ska dels ske inom ramen för kommunorganisationens samhällsbyggnadsprocesser, dels inom ramen för samverkan med Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. Parterna avser att gemensamt driva utvecklingsarbete enligt nedanstående principer: • Samverka tillsammans med berörda parter för att utveckla kollektivtrafiken inom och i angränsning till Luleå kommun • Samverkan ska kännetecknas av ett helhetsperspektiv och resenärsfokus • Utforma ett arbetssätt kopplat till utveckling av trafiken och kollektivtrafiken över tid 3. Operativa förutsättningar 3.1 Trafikuppdrag I trafikuppdraget ingår verkstad, service samt trafikfunktioner. LLT ska ständigt arbeta för att optimera trafik samt övriga funktioner, vilket innebär utveckling och arbete med ständiga förbättringar kring fordon, trafik, linjenät, system, administration och övriga tillhörande processer. LLT kan vid behov av enstaka kompletteringstrafik upphandla externa leverantörer i samverkan med kommunens inköpskontor. LLT äger endast rätt utföra beställningstrafik inom Luleå kommunkoncerns organisation. Val av drivmedel hanteras inom ramen för ägarens styrning av LLT och styrelsens affärsplan som godkänns av Kommunfullmäktige. 63 Val av fordon och livslängd på fordonsflotta ska hanteras av LLT:s styrelse och upphandling av nya fordon ska ske i samverkan med Luleå kommuns inköpskontor. Omfattningen av kollektivtrafik i detta avtal med geografisk utbredning och beskrivning av trafikutbud vid avtalets tecknande framgår av Bilaga 2 Huvudmanna- och Trafikuppdrag med tillhörande uppgifter. 3.2 Långsiktig planering, 4–10 år Luleå kommuns gällande Översiktsplan tillsammans med Trafikförsörjningsprogram för Norrbottens län anger viljeinriktningar för kollektivtrafikens utveckling inom kommunen och mot angränsande kommuner. Inom ramen för koncernens ägarstyrning, kommunens samhällsbyggnadsprocesser samt i samverkan med Regionala kollektivtrafikmyndigheten uttrycks och bereds de långsiktiga förväntningarna på LLT, vilka omhändertas och beslutas av LLT styrelse. LLT ska delta i det långsiktiga trafikplaneringsarbetet och har ett ansvar i att säkra ett relevant och vid gällande tid effektivt trafiksystem. LLT:s investeringsplan beslutas av LLT:s styrelse, behov av utökade driftbidrag hanteras inom ramen för mål- och budgetprocess och bereds genom kommunkoncernens investeringsprocess. 3.3 Trafikutveckling större förändringar, 1-3 år Framtagandet av nya detaljplaner för bostäder eller arbetsplatser medför större förändringar av kollektivtrafikutbudet med exempelvis nya linjer eller förändrat utbudsintervall i högtrafik. Inför mål- och budgetprocess ska en gemensam beredningsprocess genomföras med framtagande av förslag till områden som ska trafikeras med kollektivtrafik under planperioden, enligt kommunkoncernens arbetssätt vid plangenomförande. 64 Inom avtalets område för trafikplikt ska LLT samråda med Länstrafiken i Norrbotten vid större förändringar. Utanför detta område ska LLT medverka med sin kompetens vid förändringar av den inomkommunala kollektivtrafiken. 3.4 Tillfällig förstärkningstrafik och tillfälliga trafikförändringarförändringar, 0–1 år LLT ska tillsammans med kommunen och berörda aktörer utreda om den oplanerade förstärkningstrafiken är varaktig eller inte. Om den är varaktig det vill säga att behovet bedöms vara längre än tre månader ska den snarast möjligt övergå till planerad förstärkningstrafik enligt 3.3 och hanteras inom ramen för mål- och budgetprocessen. Vid tillfälliga trafikförändringar som föranleds av exempelvis evenemang, vägarbeten eller vägavstängningar ska LLT tillsammans med kommunen och berörda aktörer planera aktuell trafikförändring så att kundperspektiv och ett effektivt resursutnyttjande beaktas. I de fall trafikförändringen medför en merkostnad för LLT ska detta i första hand behandlas inom ramen för mål- och budgetprocessen och i andra hand som ett ärende till Kommunstyrelsen att behandla. 4. Beskrivning av medelstilldelning Genom ägarstyrningen hanterar LLT:s styrelse ägarens förväntningar på bolaget, dvs målsättningar, kvalitet och uppdrag. Finansiella mål för LLT fastställs årligen i ägardirektiv. Samtliga biljettintäkter tillfaller LLT. Intäkter från resande som omfattas av Trafikuppdraget ska särredovisas från LLT:s övriga redovisningsmedel för att beräkna och redovisa kostnadstäckningsgrad. Medelstilldelningen till LLT sker genom mål- och budgetprocessen där följande delar ingår: 1. Ersättning för huvudmannauppdraget 2. Ersättning trafikuppdrag 65 3. Årlig indexuppräkning 4. Biljettintäkter och årlig indexuppräkning av biljettaxa med KPIF 5. Konsekvenser preliminära budgetförutsättningar från LLT styrelse, t.ex: a. Ersättning vid större förändringar av drivmedelskostnader b. Ersättning bibehållen kollektivtrafik vid befolkningsökning c. Ersättning utökad trafik större förändringar för planperioden För ytterligare beskrivning av mål- och budgetprocessens medelstilldelning, se Bilaga 1. Mål- och budgetprocess med plan inklusive uppföljning. 4.1 Fakturering LLT fakturerar Luleå kommun, Kommunstyrelseförvaltningen, månadsvis i förskott 1/12 av den överenskomna årliga ersättningen för huvudmanna - och trafikuppdraget. Fakturering ska ske med e-faktura enligt l agen (2018:1277) om krav på elektroniska fakturor från våra leverantörer, se länk: Att fakturera Luleå kommun - Luleå kommun (lulea.se). Fakturor ska motsvara överenskommen ersättning och icke överenskomna avvikelser godkänns ej. Faktura betalas 30 dagar netto efter fakturans ankomstdag. 5. Uppföljning 5.1 Ekonomi och verksamhet Uppföljning av LLT:s ekonomi och verksamhet ska ske enligt Luleå kommunkoncerns rutiner för delårsrapporter, bokslut och årsredovisning. I LLT:s årsredovisning ska styrelsen ange hur man anser att bolaget uppfyllt ägardirektivets mål. LLT ska i delårsrapporteringen även ange uppföljning av antal resor, utfall nöjdkundmätning, kostnadstäckningsgrad, drivmedelsfördelningen samt eventuella förslag på förändringar i trafikutbudet. Hela kommunföretagskoncernens 66 delårsrapporter ska ingå som en del i kommunens delårsrapporter, se Bilaga 1. Mål- och budgetprocess med plan inklusive uppföljning. 5.2 Särskild utvärdering av avtalet En gång per år följs avtalet upp och utvärderas särskilt, utöver löpande uppföljning, utifrån efterlevnad och behov av kompletteringar eller justeringar. Syftet är att Parterna ska utvärdera och förbättra avtalet samt samråda och informera varandra om eventuella förändringar gällande trafikutvecklingen. LLT ska minst representeras av VD eller motsvarande, beställaren representeras av Samhällsbyggnadsdirektör. Luleå kommun är sammankallande. 6. Administrativa villkor 6.1 Parternas ansvar och åtaganden Avtalet träder i kraft 2025-01-01 och gäller tills vidare med maximal tidslängd på 10 år. Båda avtalsparterna har rätt att säga upp avtalet med 18 mån uppsägningstid. Om det sker förändringar av lagar, skatter, avgifter eller lokala miljöbestämmelser som avtalet baseras på och som medför väsentliga förändringar kan endera Part påkalla förhandling om ändring av avtalet. Förhandlingar enligt ovan ska vara inriktad mot att återställa den grundläggande balansen mellan Parterna som avtalet hade haft om förändringen inte ägt rum LLT ska alltid utföra huvudmanna- och trafikuppdraget i enlighet med gällande lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter, myndighetsbeslut och myndighetspraxis. Avtalet är upprättat och ska tolkas i enlighet med svensk lag. Tvist i anledning av avtalet ska om möjligt lösas i samförstånd mellan Parterna. 67 7. Förteckning över bilagor 7.1 Bilaga 1. Mål- och budgetprocess med plan inklusive uppföljning 7.2 Bilaga 2. Huvudmanna- och Trafikuppdrag med tillhörande uppgifter 7.3 Bilaga 3. Trafikpliktsbeslut RKM, 2024-06-11 § 28 68 **************************************************************************************** Detta avtal har upprättats i två originalexemplar, varav parterna fått var sitt. Luleå 2024-…….. Luleå 2024-…….. ……………………………………. ……………………………………. Anna Lindh Wikblad Jonas Vinblad von Walter Kommundirektör VD Luleå Lokaltrafik AB 69 71 Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................................................................3 2. Mål- och budgetprocess med plan .........................................................................................................3 2.1 LLT:s och bolagens process för ägarstyrning ...............................................................................4 2.2 Ägardirektiv ......................................................................................................................................4 3. Ersättningsbeskrivningar för medelstilldelning ...................................................................................4 3.1 Ersättning huvudmannaskap ..........................................................................................................4 3.2 Ersättning trafikuppdrag .................................................................................................................5 3.3 Årlig indexuppräkning ....................................................................................................................5 3.4 Biljettintäkter och indexuppräkning av biljettaxa ........................................................................5 3.5 LLT styrelses återkoppling och beslut på konsekvenser av preliminära plan- och budgetförutsättningar ...........................................................................................................................5 3.5.1 Ersättning vid större förändringar av drivmedelskostnader ...........................................................6 3.5.2 Ersättning bibehållen kollektivtrafik vid befolkningsökning ............................................................6 3.5.3 Ersättning utökad trafik för planperioden .......................................................................................6 4. Uppföljning ................................................................................................................................................6 4.1 Delårsrapportering ...........................................................................................................................6 4.2 Årsredovisning och bokslut ............................................................................................................7 4.2.1 Kundnöjdhetsundersökningar ....................................................................................................7 4.2.2 Kostnadstäckningsgrad ................................................................................................................7 5. Exempelmall konsekvensbeskrivning av preliminär budget 20xx-20xx ..........................................8 72 1. Inledning Denna bilaga syftar till att beskriva medelstilldelning, ägarstyrning och uppföljning av LLT:s årliga ersättning med plan på två år genom mål- och budgetprocessen. Medelstilldelningen till LLT ska i första hand behandlas inom ramen för mål- och budgetprocessen och i andra hand ska eventuella kompletteringar lyftas upp för beslut till Kommunstyrelsen. För att fånga upp behov av komplettering och utveckling av kollektivtrafik behöver LLT medverka med sin kompetens i detaljplaneprocesserna samt erhålla tydliga besked/ uppdrag för att kunna bereda underlag för beredning och prioritering inför mål- och budgetprocessen. 2. Mål- och budget med plan Mål och budget med plan visar hur Luleå kommunkoncern kommer att arbeta för visionen om framtidens Luleå 2040 i form av mål och hur budgeten fördelas. Dokumentet är ett styrande dokument som ger grund för ägardirektiv för bolagen samt planering och uppföljning i både nämnder och kommunala bolag. Detta är det centrala dokumentet för att styra den kommunala verksamhetens inriktning och omfattning i det korta perspektivet (1–3 år). Bild 1. Exempel tidplan mål- och budgetprocess 2026 73 2.1 LLT:s och bolagens process för ägarstyrning Parallellt med tidplanen för mål- och budgetprocess genomförs följande ägardialoger och beredningar med LLT vilket resulterar i ägardirektiv samt affärsplan för kommande år samt plan för två år: - Genomgång av periodens prioriterade exploateringsprojekt (plangenomförande) - Budgetdialog - ekonomiska läget innevarande år och framåt för investeringar, större engångsposter som belastar resultatet under perioden, lagförändringar, prisuppräkning. Detta är ett förberedande möte inför ägardialog med politiska ledningen. - Genomgång av ekonomiska förutsättningar, indexuppräkning, inför utskick av planerings- och budgetförutsättningar. - Ägardialog – förändringar ägaren vill se/ bolaget ser för kommande period - Samordningsmöte mellan förvaltningar och bolag för gemensam dialog - LLT lyfter eventuella konsekvenser utifrån planering- och budgetförutsättningar till LLT styrelse för beslut – utökade behov finns med för gemensam prioritering inom kommunkoncernen - Ägardialog – förslag till ägardirektiv – beslut om ägardirektiv i oktober - LLT omhändertar beslutad Mål och Budget med plan tillsammans med ägardirektiv - LLT styrelse beslutar om affärsplan/ verksamhetsplan som visar på hur LLT omhändertagit ägarens styrning 2.2 Ägardirektiv LLT medverkar i mål- och budgetprocessen och har kompletterande ägardialoger med Luleå kommunföretag och politiska majoriteten. Utfallet från dessa dialoger tillsammans med mål- och budgetprocessen konkretiseras i ägardirektivet och beslutas i oktober och gäller för kommande år. Ägardirektivet ska komplettera bolagsordningens beskrivning av det kommunala ändamålet för LLT och innehålla en konkretisering av verksamhetsmålen. Ägardirektivet är, tillsammans med beslutad medelstilldelning i mål och budget med plan, ägarens styrning av LLT kommande 1-3 år. 3. Ersättningsbeskrivningar för medelstilldelning 3.1 Ersättning huvudmannaskap Avser kostnader för att utveckla, planera och bedriva kollektivtrafiken enligt uppdragsbeskrivningen i Bilaga 2. Huvudmanna- och trafikuppdrag med tillhörande uppgifter. I kostnaderna ingår resurser för utveckling, planering, kundtjänst och marknadsföring samt licenser, underhåll och utveckling av biljett- och betalsystem samt kund- och informationssystem. 74 Administrativa-, utvecklings-, fastighets- och analysresurser och system integreras mellan de olika uppdragen. 3.2 Ersättning trafikuppdrag Avser kostnader för att bedriva kollektivtrafik enligt gällande trafikbeskrivning, enligt Bilaga 2. Huvud- och trafikuppdrag med tillhörande uppgifter. I kostnaderna ingår trafik, fordon, verkstad, servicehall, trafikledning samt politiska satsningar. Administrativa-, utvecklings-, fastighets- och analysresurser och system integreras mellan de olika uppdragen. 3.3 Årlig indexuppräkning Den skattefinansierade delen av LLT:s huvudmanna- och trafikuppdrag ska i samband med fastställande av kommunens mål och budget med plan uppräknas årligen enligt följande indextyper. Kostnadsbeskrivning Indextyp Löner Konjunkturlönestatistik Pension Konjunkturlönestatistik Arvoden Konjunkturlönestatistik Avskrivningar KPIF Övriga kostnader KPIF Nivåer för indexuppräkning utgår från gällande cirkulär för skatteunderlagsprognoser från Sveriges Kommuner och Regioner. Den skattefinansierade delen av LLT:s huvudmanna- och trafikuppdrag beräknas utifrån politiskt fattade beslut. 3.4 Biljettintäkter och indexuppräkning av biljettaxa Samtliga biljettintäkter tillfaller LLT. Kostnadstäckningsgraden för att mäta effektiviteten i trafikuppdraget beräknas genom att dividera biljettintäkter med kostnader för trafikuppdraget, se 4.2.2 Kostnadstäckningsgrad. LLT styrelse har befogenhet att indexuppräkna biljettaxa enligt Konsument Pris Index med fast ränta (KPIF). Indexregleringen ska ske i dialog med Regionala trafikmyndigheten i Norrbotten och omfatta biljettintäkternas totala volym inom vilken LLT styrelse kan justera nivåer för enskilda biljettprodukter. 3.5 LLT styrelses återkoppling och beslut på konsekvenser av preliminära plan- och budgetförutsättningar Utifrån genomförda budgetmöten, -dialoger samt ägardialoger i mål och budgetprocessen lyfter LLT styrelse konsekvenser av planerings- och budgetförutsättningarna för gemensam beredning och prioritering inom 75 kommunkoncernen, se rubrik 5. Exempelmall konsekvensbeskrivning planerings- och budgetförutsättningar 20xx – 20xx. Nedan beskrivs exempel på konsekvenser för planerings- och budgetförutsättningar, vad de avser och framställande av ersättning. 3.5.1 Ersättning vid större förändringar av drivmedelskostnader Drivmedelskostnaderna indexeras årligen med KPIF, enligt 3.3. I de fall drivmedelskostnaderna förändras i större utsträckning än årlig indexering så ska LLT styrelse i första hand lyfta behov av ersättning inom ramen för mål och budgetprocessen och i andra hand i uppföljning vid delårsrapporter med årlig prognos. Beräkning av ersättning för större förändringar i drivmedelskostnader ska baseras på omvärldsbevakning och rekommendationer från Svensk kollektivtrafiks Indexråd och justeras efter faktiskt utfall vid års- och delårsuppföljning. 3.5.2 Ersättning bibehållen kollektivtrafik vid befolkningsökning För att kunna bibehålla befintligt utbud och kvalitet i leverans av trafikuppdraget vid befolkningsökning kan behov av ersättning lyftas av styrelsen. Beräkningen av ersättning ska grundas på befolkningsökning, andel medborgare som nyttjar kollektivtrafik samt utökat behov av bussar och justeras efter faktiskt utfall vid års- och delårsuppföljning. 3.5.3 Ersättning utökad trafik för planperioden Planerade exploateringsområden som ska trafikeras med kollektivtrafik under den aktuella perioden för Mål- och budget med plan ska beskrivas både utifrån omfattning och behov av ersättning. Framräkningen av tillkommande trafik ska baseras på faktisk kostnad utifrån bedömt resande under planperioden och justeras efter faktiskt utfall vid års- och delårsuppföljning. 4. Uppföljning 4.1 Delårsrapportering Delårsrapporter ska upprättas av LLT tertialvis efter april (delårsrapport 1) och efter augusti (delårsrapport 2). I delårsrapport 1 rapporteras Kommunfullmäktiges mål. LLT hanterar målens utmaningar som överensstämmer med grunduppdrag enligt bolagsordningen och följer dessa via bolagsmål. Uppföljning av måluppfyllelse är prognosbaserad. Uppföljningen ska därmed utgå från en bedömning om vad som gäller vid årets slut. I gällande Mål och budget med plan framgår vilka av Kommunfullmäktiges (KF) mål som gäller för LLT. LLT:s mål som är knutna till KF övergripande mål bildar underlag till Luleå kommuns måluppföljning i delårsrapporten. 76 Enligt riktlinjer för intern kontroll (beslutad av Kommunstyrelsen) tas internkontrollplan fram årligen och resultat av uppföljning av kontrollplanen rapporteras till LLT:s styrelse. Den ekonomiska redovisningen med kommentar/analys till prognos och utfall sker enligt anvisningar som skickas ut årligen. Delårsrapporterna behandlas i LLT:s styrelse, Luleå kommunföretags styrelse samt i Kommunstyrelsen och publiceras därefter på lulea.se. 4.2 Årsredovisning och bokslut Årsredovisningen är Kommunstyrelsens redovisning av verksamheten för det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till Kommunfullmäktige och kommunens medborgare. Luleå kommunkoncernen sammanställer två koncernbokslut, dels kommunkoncernens och dels Luleå kommunföretag-koncernens där LLT ingår. Anvisningar för årsredovisning och bokslut publiceras årligen på Luleå kommuns intranät Tidsplan och anvisningar - Intranät (lulea.se). LLT ska specifikt redovisa kvalitet och effektivitet årligen genom kundundersökningar och redovisning av kostnadsteckningsgrad. 4.2.1 Kundnöjdhetsundersökningar Svensk Kollektivtrafik är bransch-och intresseorganisation för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och länsbolagen i Sverige och står bakom Kollektivtrafikbarometern vilken är en branschgemensam kvalitets-, attityd- och resvaneundersökning. LLT ska använda Kollektivtrafikbarometern som verktyg för att årligen redovisa mätbart, objektivt resultat för kundupplevd kvalitet på sin trafik. Kollektivbarometern genomförs löpande under hela året och redovisas i bolagets årsredovisning. 4.2.2 Kostnadstäckningsgrad Kostnadsteckningsgrad (KTG) för kollektivtrafik beräknas nationellt olika, eftersom kollektivtrafiken bedrivs och organiseras olika i Sverige. För att kunna följa bolagets effektivitet och utveckling över tid ska LLT ta fram kostnadstäckningsgrad för trafikuppdraget enligt följande: Kostnadstäckningsgrad = 100x(Biljettintäkter/ kostnad för Trafikuppdrag)= % Kostnadstäckningsgrad tillsammans med analys av utfall ska redovisas i bolagets årsredovisning. 77 5. Exempelmall konsekvensbeskrivning planerings- och budgetförutsättningar 20xx-20xx Kollektivtrafik LLT (tkr) Anm År 20xx År 20xx År 20xx Planerings- och budgetförutsättningar 20xx-20xx 1 Förändring prisuppräkning index 2 Bibehållet trafikutbud vid befolkningsökning 3 Utökad trafik för planperioden 4 Indexuppräkning biljettaxa enligt KPIF 5 Ersättning större förändringar drivmedel 6 1. Planerings- och budgetförutsättningar 20xx -20xx är xxx xxx tkr 2. Prisuppräkning baserad på föregående årsutfall, indexuppräknad enligt avtal mellan Luleå kommun-LLT 3. Ersättning/ utökad ram för bibehållet trafikutbud vid befolkningsökning beräkning enligt beskrivning från avtal mellan Luleå kommun-LLT 4. Ersättning/ utökad ram för tillkommande exploateringsområden med kollektivtrafik enligt beskrivning från avtal mellan Luleå kommun-LLT 5. Indexuppräkning av biljettaxa med KPIF genom beslut i LLT styrelse och enligt beskrivning från avtal mellan Luleå kommun-LLT 6. Större förändringar drivmedel beräkning enligt beskrivning från avtal mellan Luleå kommun-LLT 7. Osv… 78 79 Innehåll 1 INLEDNING ......................................................................................................2 2 HUVUDMANNASKAPSUPPDRAG .............................................................................2 2.1 Förväntningar och ansvarsfördelning huvudmannauppdrag ..............................2 3 TRAFIKUPPDRAGET ................................................................................................4 3.1 Trafikbeskrivning ................................................................................................4 4 OPERATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................7 4.1 Avvikelsehantering .............................................................................................7 4.2 Marknadsföring ..................................................................................................7 5 PRODUKTER OCH PRISER ...........................................................................7 80 1 INLEDNING Bakgrund till denna bilaga är att skapa en gemensam samsyn kring ägarens förväntningar på LLT:s roll och ansvar inom huvudmanna- och trafikuppdraget. Syftet är att skapa synergier mellan huvudmanna- och trafikuppdrag och med det uppnå en kvalitativ och effektiv kollektivtrafik. 2 HUVUDMANNAUPPDRAG Kommunstyrelsen har det övergripande och samordnande ansvaret för kommunens samhällsplanering och den övergripande väg och trafikplaneringen. LLT ska i samverkan med kommunen planera och marknadsföra kollektivtrafiken. Vidare ska bolaget bland annat underhålla, utveckla och drifta informations- och betalsystem, hantera kundsynpunkter, driva kundcenter, ge trafikinformation och trafikupplysning, samordna med andra trafikslag samt arbeta för kollektivtrafikens utveckling avseende kvalitet-, funktions-, miljö och infrastrukturanpassning. Samtliga intäkter tillfaller bolaget. Bolaget ansvarar för biljettproduktutveckling och justering av nivåer för enskilda biljettprodukter. LLT:s VD är huvudsakliga kontakten med bolagets ägare, styrelse, övriga intressenter och parter. Medelstilldelningen för kommunens huvudmannauppdrag vid avtalets tecknande, budget 2025, uppgår till 25 759 tkr. Intäkter vid avtalets tecknande, budget 2025, uppgår till 82 777 tkr, varav 81 000 tkr avser biljettintäkter och 1 777 tkr avser övriga intäkter. 2.1 Förväntningar och ansvarsfördelning huvudmannauppdrag För att kunna bedriva och upprätthålla en god leverans inom kommunens huvudmannauppdrag krävs samarbete med Kommunstyrelsen och LKFAB inom styrning och ledning från LLT:s VD och ledning. Kommunstyrelsen ska samordna trafikfrågor som väsentligt påverkar kommunen och regionen. I detta ingår att: • samordna Luleå kommuns övergripande arbete när det kommer till infrastruktur och samhällsbyggnadsfrågor • medverka i trafikpliktsprocessen och fatta beslut om inomkommunal trafik 81 • samordna besvarandet av remisser och motioner • samordna kommunkoncernens kompetenser för Regionala kollektivtrafikmyndighetens samverkansarbete LLT ska samverka och medverka i följande: • medverka i arbetet med kommunens detaljplaner • medverka i Luleå kommunens övergripande arbete när det kommer till infrastrukturfrågor och samhällsbyggnadsfrågor • medverka i Regionala kollektivtrafikmyndighetens samverkansarbete • medverka i trafikpliktsprocesser för inomkommunal trafik • samverka med Länstrafiken i Norrbotten inom området för avtalets trafikplikt • omvärldsbevaka det arbete och utveckling som pågår och kommer att ske vad gäller kollektivtrafik, drivmedel, samhällsbyggnad och infrastruktur Specialistfunktioner som krävs för att lyckas med uppgifterna inom huvudmannauppdraget är bland annat internt stöd från: • Service- och verkstad • Trafikledning och planering • HR • Ekonomi och lön • IT • Innovation och utveckling • Fastighet Samtliga funktioner fördelas mellan huvudmanna-och trafikuppdraget som tillsammans skapar bästa synergieffekterna för att uppnå en effektiv och kvalitativ kollektivtrafik. I följande tabell tydliggörs ansvarsfördelningen inom ramen för de strategiska frågorna i huvudmannauppdraget. Aktivitet KSF LLT I&S RKM LTN Övergripande Ansvarig Medverkar Medverkar Information - samhällsplanering Detaljplaner Ansvarig Medverkar Medverkar - Genomförande av Ansvarig Medverkar Medverkar Information - detaljplaner 82 Aktivitet KSF LLT I&S RKM LTN Trafikplikt Samordnar Medverkar Medverkar Ansvarig Info/ inomkommunal* inom LK medverkar koncern Trafikplanering och Information Medverkar Ansvarig Information trafikföreskrifter Investerings- och Information Medverkar Ansvarig Information - reinvesterings-projekt längs kommunala vägnätet Bild 1. Ansvarsfördelning strategiska frågor i huvudmannauppdraget *Trafikpliktsprocessen för inomkommunal allmän kollektivtrafik är under utveckling och kommer publiceras på RKM hemsida 3 TRAFIKUPPDRAGET Omfattningen av kollektivtrafik i detta avtal med geografisk utbredning och trafikutbud vid avtalets tecknande, s.k. trafikbeskrivning, framgår enligt 3.1 nedan. Medelstilldelning för trafikuppdraget vid avtalets tecknande, budget 2025, uppgår till 119 925 tkr. 3.1 Trafikbeskrivning All trafik som LLT bedriver avser allmän kollektivtrafik och utformningen av utbud samt sträckning av LLT:s linjenät grundar sig på historiskt fattade beslut av ägaren Luleå kommun. Nedan följer en beskrivning av den trafik som LLT levererar vid avtalets tecknande. LLT:s kollektivtrafik, så kallad linjetrafik, omfattar målpunkter i staden och består av stom-, lokal-, direkt-, samt nattbusslinjer inom Luleå kommun. Det geografiska området för beslutad trafikplikt samt linjenät framgår av Bild 2 och Bild 3. Bild 4 visar hur tillgänglig LLT:s linjetrafik är inom Luleå kommun utifrån en radie om 500 m till närmaste hållplats. 83 Bild 2. Geografiskt område för beslutad trafikplikt inom Luleå Kommun. Bild 3. Linjenätskarta år 2024 (omfattar stom- och lokallinjer) 84 Bild 4. Täckningskarta - innevånare som har 500m till närmsta busshållplats LLT:s linjenät är utformat med genomgående busslinjer via stadskärnan och en central bytespunkt (Rendez-vous principen). För att kunna erbjuda hög turtäthet i områden med högt resandebehov synkroniseras två eller fler linjer som bildar gemensamma korridorer. Linjenätet är uppbyggt av följande linjetyper: Stomlinjerna kör via Luleå centrum till och från de största bostadsområdena och målpunkterna. Två linjer med synkroniserad tidtabell per område ger möjlighet till direktresa och samtidigt hög turtäthet i stråket. På Smedjegatan i centrala Luleå finns möjlighet att byta till andra linjer. Lokallinjerna kör via Luleå centrum till och från mindre bostadsområden och målpunkter. I viktiga stråk uppnås hög turtäthet med synkroniserad tidtabell. På Smedjegatan i centrala Luleå finns möjlighet att byta till andra linjer. Direktlinjerna Kör mellan utvalda målpunkter för att komplimentera baslinjenätet vissa tider på dygnet och kan erbjuda attraktiv trafik när behovet är som störst. Nattbusslinjerna Kör helgfri natt mot lördag och helgfri natt mot söndag fyra turer från Luleå centrum och en tur till Luleå centrum från ytterområdena. Nattrafik körs även vid större helger och vid vissa evenemang. 85 LLT analyserar och optimerar kontinuerligt trafikutbudet (dynamisk planering) för att omhänderta tids- och dygnsvariationer, förändringar i befolkningsstrukturen, förändrade resvanor samt efterfrågan. 4 OPERATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Avvikelsehantering Vid uppkomsten av avvikelser kring infrastruktur i LLT:s leverans av kollektivtrafik hanteras dessa genom ett upparbetat kontaktnät samt i regelbundna möten med kommunens driftorganisation på Infrastruktur och Serviceförvaltningen. Samordningsansvarig för dessa möten är LLT. Vid uppkomsten av trafikavvikelser inom tjänstekontraktets område för trafikplikt ska LLT hantera dessa i samverkan med RKM och Länstrafiken i Norrbotten. 4.2 Marknadsföring LLT har goda upparbetade externa kanaler för information och budskapsspridning till resenärer och kunder. Marknadsföringsinsatser sker ”in house” utöver större kampanjer och filmer som kräver annan kompetens och teknik där samarbete med kommunstyrelseförvaltningen kan behövas. LLT ska beakta kommunens policy och eventuella underavtal med andra samarbetspartners. 5 PRODUKTER OCH PRISER Vid avtalets tecknande finns följande produkter med prisnivåer, se tabell nedan. Bild 5. Aktuella produkter med prisnivå vid avtalets tecknande 2024. 86 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Avdelning 2026-08-12 2024/1612-3.1.1.3 Daniel Rova Förslag till beslut gällande planprogram för Svartön och Hertsöfältet, Luleå industripark Ärendenr 2024/1612-3.1.1.3 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna planprogram för Luleå industripark. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2024-09-23 § 82 att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att upprätta förslag till planprogram för Luleå industripark. Planprogrammet syftar till att redovisa hur hela Luleå industripark föreslås utvecklas i enlighet med områdets industriaktörer och de kommunala bolagens planer och ska underlätta kommande planprocesser. Figur 1 Planområde Planprogrammet har främst behandlat övergripande frågor rörande vägnät, järnvägsinfrastruktur, teknisk infrastruktur, dagvatten, naturmiljö och kumulativa effekter. En betydande del av planarbetet har bestått av dialog och samplanering med berörda industriaktörer och kommunala bolag inom Luleå industripark. 87 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Avdelning 2026-08-12 2024/1612-3.1.1.3 Daniel Rova Under samrådstiden inkom 15 yttranden. Dessa har sammanställts och besvarats i en samrådsredogörelse. Planprogrammet är i enlighet med kommunens översiktsplan. Dialog Dialog har skett i enlighet med plan- och bygglagen (PBL 5 kap 11, 12 §§). Samråd med allmänheten och berörda myndigheter har skett under perioden 3 februari till 3 mars 2026. Allmänheten har bjudits in till samrådsmöte 15 februari 2026. Samråd och dialog har under arbetet med programförslaget även skett kontinuerligt med berörda industriaktörer, kommunala förvaltningar och bolag. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsutskottets beslut 2024-09-23 § 82, Hid: KLF 2024.8269 • Godkännandehandling Detaljplaneprogram för Luleå industripark, Hid: KLF 2026.7813 • Samrådsredogörelse Detaljplaneprogram för Luleå industripark, Hid: KLF 2026.7814 Daniel Rova Planchef Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen, Kontor detaljplan 88 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 024-09-23

14 §. Planområdet ligger mer än 100 meter från strandlinjen och berörs därför inte av strandskyddsbestämmelserna. Förorenad mark Kommunen känner inte till eller misstänker några föroreningar inom planom- rådet. Enligt länsstyrelsens karttjänst (EHB-kartan) som visar misstänkta eller konstaterade förorenade områden finns inga fynd inom planområdet. Grönområde Då merparten av planområdet utgörs av befintlig skog utgör området i dagsläget ett grönområde, se mer under rubriken Natur, sid 47. samt Ekosystemtjänster, sid 53. Naturreservat Ormberget-Hertsölandets naturreservat är ett kommunalt reservat som bildades 2009 med syfte att skydda de unika naturvärden som finns inom området, syftet med reservatet inbegriper även att tillgodose behovet av friluftsliv i anslutning till Luleå tätort. Naturreservat ligger norr om planområdet och sträcker sig över 22 km². Reservatet har en stor variation av naturtyper och erbjuder ett rikt fri- luftsliv, med Ormbergets friluftsanläggning i väster och Hertsöträsket i öster. Naturreservatet är välplanerat med ett nät av spårsystem och vandringsleder som underlättar naturupplevelser. Under vintertid finns även elljusspår och pre- parerade skidspår. För närvarande pågår en ombildning av naturreservatets gränser, med anpass- ning där områden med låga naturvärden föreslås tas ur och områden med högre 42 234 värden föreslås läggas till naturreservatet. Ombildningen innebär även restrekti- vare föreskrifter och förtydligad skötselinriktning för att stärka naturvärden som gynnar naturskogsarter. Processen med ombildning sker under 2025-2026. Dagvatten Marken lutar mot sydost, med den högsta punkten på +39 m i nordväst och den lägsta på +19 m i sydost (RH2000). Avrinning sker mot sydost, och vattenansam- lingar finns i de lägre delarna av planområdet. Det finns inga större lågpunkter där ytligt vatten kan samlas. Grundvattennivån varierar mellan 0,1-1 meter under markytan, men kan nå mar- kytan i svackor och myrområden, särskilt under snösmältningen. I höjdpartierna ligger grundvattenytan på cirka 1-1,5 meter djup. Större delen av dagvatten från detaljplanen leds i dagsläget mot två GC-tunnlar där dagvattenbrunnar leder vattnet vidare till befintligt ledningssystem. En min- dre del av vattnet från detaljplanen rinner via en trumma under Hertsövägen till ett myrområde och vidare via diken och bäckar ut till Inre Hertsöfjärden. Figur 11 visar avrinningsområdena till GC-tunnlar och trumma under Hertsövägen. Omfattningen på uppströms områden begränsas av Skjutbanevägen och Hagahamnsvägen. Det befintliga ledningssystemet i bostadsområdet söder om Hertsövägen har begränsad kapacitet och fördröjning av dagvatten från den planerade exploate- ringen blir därför viktigt. Figur 11. Avrinningsområden, blått och gult område visar avrinning till befintliga GC-tunnlar (blå och gul prick) och lila område visar avrinning via trumma (lila prick) under Hertsövägen. 43 235 Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Som underlag till detaljplanen har Brekke & Strand Akustik AB utfört en trafik- bullerutredning på uppdrag av Luleå kommun. I utredningen görs bedömning av trafikbuller. Sydöst om området ligger Svartön och Hertsöfältet med befintliga och planerade industrier, vilket påverkar trafikmängden beroende på framtida trafikdragningar som Norrleden eller Svartöleden. Bullerutredningen omfattar därför framtida trafikmängder utifrån olika scenarier. Bullerutredningen är baserad på förordningen (2015:216 t.o.m. SFS 2017:359) som analyserar hur olika trafikscenarier påverkar möjligheten att genomföra detaljpla- nen och föreslår åtgärder om riktvärden för buller överskrids. Beräkningarna har utförts med Nord2000-metoden och SoundPLAN version 9.1, med hänsyn till terräng, markförhållanden, byggnader och vägar. Nuvarande trafikdata visar att Hertsövägen och Avaviksvägen har varierande trafikmängder och hastigheter. Hertsövägen har 1400-3420 fordon per dygn nu och 2130-6090 i framtiden, med hastigheter på 70-80 km/h. Avaviksvägen har 1080-1400 fordon per dygn nu och 1300-1800 i framtiden, med hastigheter på 50 km/h. Ny huvudgata i öst-västlig riktning på Hertsöheden samt ny infartsväg för biltrafik förväntas ha 2970-5940 fordon per dygn med hastigheter på 40 km/h. Beräkningarna av ljudnivåer visar att riktvärdena uppfylls vid fasad, utom för Scenario Max, där ljudnivån vid fasaderna närmast Hertsövägen kan nå upp till 64 dBA. För att hantera detta kan mindre lägenheter (högst 35 m²) eller större lägenheter med bullerdämpad sida planeras. Alla byggnader kan ha uteplatser som uppfyller riktvärdena, men villor längst västerut kan behöva lokala skärmar för att klara riktvärdet. Norr om planområdet finns befintliga skjutbanor som också kan ge upphov till bullerstörningar. Risk för olyckor Norconsult har utfört en riskanalys för att bedöma om förslaget till ny detaljplan är lämplig ur ett riskperspektiv. För planområdet är risker kopplade till farligt gods beroende av framtida dragningar av trafik till och från industriparken och mängden framtida trafik av farligt gods längs Hertsövägen. Genomförd utred- ning (Norconsult, 2024) är beräknad utifrån ett scenario där farligt gods trafik i en framtid passerar längs Hertsövägen. Analysen fokuserar på risker kopplade till transport av farligt gods på Hertsövägen och föreslår riskreducerande åtgärder. Utredningen finns bifogad planhandlingarna i sin helhet, för vidare läsning. Länsstyrelsen rekommenderar en kvalitativ bedömning eftersom bostäderna ligger närmare än 150 meter från transportleden. För avstånd under 55 meter kan 44 236 rekommenderade skyddsavstånd tas. Hertsövägen sträcker sig längs med plan- området och avstånd till ett flertal bostadshus understiger 55 meter, vilket kräver bedömning av skyddsavstånd baserat på byggnadernas känslighet, trafikmängd och hastighetsbegränsningar. Resultatet av utredningen visar att ett flertal bostadshus är placerade inom risk- hanteringsavståndet 150 meter, samt närmare än 55 meter från transportleden. Rekommenderade skyddsavstånd kan därmed hämtas i Länsstyrelsens riktlinjer enligt nedan. Skyddsavstånden är gjorda utifrån Länsstyrelsernas bebyggelsezo- ner B-D som är en kategorisering beroende på verksamheternas känslighet. Zon A utgör ej känslig verksamhet som ytparkering, trafik, odling m.m. Zon B mindre känslig verksamhet som detaljhandel, lager, industri m.m. Zon C avser normal- känslig verksamhet som bostäder i småhus, kontor, tillfällig vistelse m.m. Zon D avser känslig verksamhet som omfattar många eller särskilt känsliga personer, som bostäder i flerbostadshus, vård, skola m.m. Med hastighetsbegränsning 70 km/h på Hertsövägen gäller följande skyddsav- stånd: • Bebyggelse tillhörande Zon D placeras på ett minsta avstånd 45 meter från Hertsövägen, bostadshus som ligger närmare än 45 meter från Hertsövägen utförs med säkerhetshöjande åtgärd i form av antingen invallning eller brandfasad. • Bebyggelse tillhörande Zon C placeras på ett minsta avstånd 25 meter från Hertsövägen. • Bebyggelse tillhörande Zon B kan placeras på obegränsat skyddsavstånd. Med hastighetsbegränsning 80 km/h på Hertsövägen gäller följande skyddsav- stånd: • Bebyggelse tillhörande Zon D placeras på ett minsta avstånd 45 meter från Hertsövägen, bostadshus som ligger närmare än 45 meter från Hertsövägen utförs med säkerhetshöjande åtgärd i form av antingen invallning eller brandfasad. • Bebyggelse tillhörande Zon C placeras på ett minsta avstånd 30 meter från Hertsövägen. • Bebyggelse tillhörande Zon B kan placeras på obegränsat skyddsavstånd. Ett antal byggnader närmast Hertsövägen tillhörande Zon D ligger inom 45 me- ter och kräver således säkerhetshöjande åtgärd i det fall Hertsövägen nyttjas för transport av farligt gods. Säkerhetshöjande åtgärd kan vara i form av invallning eller brandfasad. Med invallning bör ett avstånd på 25 meter till flerbostadshus hållas från dikets mitt eller vallens kant närmast vägen. Önskvärt skydd med invallning kan uppnås exempelvis genom en av följande åtgärder: • Räcke med kapacitetsklass H4b i kombination med en mur/vall som är minst 45 237 0,3 m högre i förhållande till vägbanan, alt. i kombination med ett dike ned- sänkt minst 0,3 m i förhållande till vägbanan. • Dike med en bredd på minst 3,0 m. • En 1 m hög och 3 m bred vall mellan vägbanan och planområdet. Befintligt dike norr om Hertsövägen har en bredd på minst 3 meter, säkerhetshö- jande åtgärd bedöms därför redan vara säkerställd. Risk för översvämning Luleå har ett mildare klimat tack vare närheten till havet. I framtiden förväntas klimatet bli varmare och blötare, med ökande årsmedeltemperaturer, särskilt under vintern. Nederbörden kommer att öka året runt, med fler kraftiga regn och färre snödagar. Globalt sett kommer havsnivån att höjas, men vid Luleå kommer landhöjningen att kompensera för detta fram till år 2100. I framtiden väntas kraftigare skyfall som kan orsaka översvämningar, framför allt i ett tätbebyggt område, och där kan riskerna betraktas som störst för materiella skador och störningar i infra- struktur. Inga större lågpunkter finns inom området där ytligt vatten kan samlas. Figur 12 visar vattenansamlingar/ lågpunkter, planområde inom grå streckad linje. Risk för ras, skred och erosion Grundläggningsförhållandena är generellt goda inom planområdet. Höjdsättning och utformning av byggnader måste ta hänsyn till höjdskillnader och grundvat- tensituation, vilket påverkar mängden schakt och fyllning, samt om hänsyn inte tas finns det risk för ras och skred. Vid schaktning i siltig jord finns även risk för 46 238 ytuppmjukning och utflytning, vilket också kan medföra ras och skred (Nor- consult, 2022). Se vidare under rubriken Geotekniska förhållanden. Skyddsrum Närmsta skyddsrum finns inom Hertsön ca 100-500 meter söder om planområ- det. Åtkomst räddningsfordon Byggnaders utformning och räddningstjänstens behov av åtkomst, framkomlig- het till brandposter och släckvatten beaktas i samband med bygg- och markpro- jektering i enlighet med gällande regler. Geotekniska förhållanden För hela Hertsöheden har en geoteknisk undersökning utförts av Tyréns (2013) som senare kompletterades av Norconsult (2022) som en förberedande bedöm- ning i huvudsak baserad på tidigare utförda undersökningar i området samt SGU:s jordartkarta. Jordartsförhållandena inom planområdet består av ett tunt lager mulljord och vegetation ovanpå sand- och siltsediment, följt av morän på berg. Mulljord och vegetation finns ca 0,0–0,5 m under markytan. Sand och siltsediment ligger från ca 0,5–2,6 m djup med en mäktighet på 0,4–2,5 m och är löst till medelfast. Torv har påträffats punktvis. Under sand- och siltsedimenten finns naturlig morän (sandig siltig morän och siltig sandmorän) på ett djup av 0,1–0,5 m till okänt djup, med fast till mycket fast lagringstäthet och innehållande block och sten. I nordväst finns ytlig morän Figur 13. SGU:s jordartskarta. Ljusblå betyder morän och prickarna betyder svallsediment Planområdet är ungefärligt markerat med grå streckad linje. 47 239 under växtskikt eller mulljord från ca 0,1–0,5 m djup. Slagsonderingar stoppades mot sten, block eller berg mellan ca 3,4–5,4 m djup. Radon Enligt kommunens Markradonutredning Luleå kommun (genomförd år 1987) ligger planområdet inom område med lokala förekomster av högradomark. Nya byggnader skall uppföras radonsäkert vilket säkerställs i efterföljande bygglov- sprövning. Hydrologiska förhållanden Marken lutar mot sydost, med den högsta punkten på +39 m i nordväst och den lägsta på +19 m i sydost (RH2000). Avrinning sker mot sydost, och vattenansam- lingar finns i de lägre delarna av planområdet. Det finns inga större lågpunkter där ytligt vatten kan samlas. Dikningsprojekt har avvattnat en stor del av Hertsöheden vilket har ändrat mark- fuktighetsförhållandena. Inom området finns inga aktiva dikningsföretag. Grundvattennivån varierar mellan 0,1-1 meter under markytan. I svackor och i myren norr om planområdet förekommer grundvattenytan i nivå med markytan. Under snösmältningsperioden förekommer en vattenspegel i dessa områden. Lokalt i höjdpartierna ligger grundvattenytan ca 1-1,5 meter under markytan. Kulturmiljö Fornlämningar Planområdet berörs inte av några kända fornlämningar eller kulturskyddade områden eller objekt. Länsstyrelsen har i samband med planarbetet gjort en bedömning av områdets potential för fornlämningar. Det är framför allt his- toriska kartdata som använts för en tidig bedömning. I aktuellt område kan Länsstyrelsen inte hittas några indikationer på t.ex. bebyggelse från historisk tid. Sannolikt ligger även området för lågt över havet för att innehålla fornlämningar från förhistorisk tid. Länsstyrelsens bedömning är att området inte har särskilt hög potential vad gäller fornlämningar. Om fornlämningar påträffas under byggskedet ska arbetet avbrytas och länssty- relsen kontaktas. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (SFS 1988:950). 48 240 Fysisk miljö Bebyggelse & infrastruktur Området är ej bebyggt sedan tidigare och består till största del av skogsmark. I planområdets södra kant sträcker sig Hertsövägen. Tvärs igenom området går en kraftledningsgata som för närvarande håller på att markförläggas längs med anslutande vägar, öster om Skjutbanevägen och norr om Hertsövägen. Markområdet för ledningsgatans tidigare sträckning nyttjas i detaljplanen för ny huvudgata i förlängningen mot Lerbäcken. Natur Områdets natur har i tidiga skeden inventerats vid flera tillfällen, redan 2013 togs en naturvärdesinventering fram för planprogramsområdet av Vatten & Miljöbyrån. Som underlag till planprogrammet kompletterades naturvärdesin- venteringen för att motsvara gällande standard för naturvärdesinventeringar, detta gjordes i samband med fågel- och groddjursinventering (Licab, 2023). I samband med planprogrammet togs även en Våtmarksekologisk bedömning fram av Tyréns (Tyréns, 2023). I samband med detaljplanen har ytterligare utred- ningar avseende områdets natur tagits fram, bland annat en Artskyddsutredning (Calluna, 2025) samt Utredning av övervintringsplatser och vandringsvägar för åkergroda (Licab, 2024). Marken inom planområdet består till största del av skogsmark. Av de värden som har noterats i området finns skogspartier i nordväst som bedömts ha påtagli- ga naturvärden. Det västra partiet består av en flerskiktad blandskog som do- mineras av gran och äldre tall, med inslag av björk och asp. Här finns förekomst av död ved i formtorrakor och lågor, vilket förstärker områdets naturvärde och kontinuitet (Vårmarksekologisk bedömning, Tyréns, 2023). I resterande delar av planområdet har skogsbruk av varierande intensitet och omfattning under lång tid satt sin prägel. Skötselhistoriken i området har haft stor påverkan på förekomsten av olika typer av biotoper och arter. Denna påver- kan gör att större delen av området består av skog med relativt sett låga naturvär- den med yngre skog och likartad karaktär. Bitvis finns inslag med bevarandevärd grönska och natur, exempelvis ett skogsparti i bakkant på föreslagen skoltomt, samt aspdunge med ett hundra-tal aspar inom föreslagen park. I samband med att området mellan Avaviksvägen och Hertsövägen undersök- tes inför planprogammet identifierades att dessa delar inhyser äldre tallar samt stigar. Området bedöms nyttjas för vardagsrekreation samt bedömdes i planpro- grammet som viktig för den övergripande grön-strukturen på Hertsön och tas därför med som naturmark i detaljplanen. Området är förhållandevis plant med svag sluttning mot sydsydost. 49 241 Arter För att utreda förekomsten av arter inom planområdet togs en utredning för planprogramsområdet fram av Licab 2023. Utredningen inriktades på fågelarter och groddjur men omfattade även andra naturvårdsintressanta arter. Inventeringen av fåglar fokuserade på häckande arter och genomfördes enligt Naturvårdsverkets metod längs förutbestämda linjer vid två tillfällen. Den utför- des under fyra morgnar i maj och juni. Fågelobservationer från groddjursinvente- ringen kompletterade resultaten. Under häckfågelinventeringen noterades 7 arter inom planområdet, se figur 14. Enligt 4 § artskyddsförordningen är alla vilda fåglar skyddade med förbud mot att skada deras bon, ägg eller störa dem, särskilt under häckningsperioden. Störningar som inte påverkar populationens tillfredsställande nivå är dock tillåt- na. Bedömning av påverkan görs utifrån om arten är rödlistad, finns på fågeldi- rektivets bilaga 1 eller har minskat kraftigt. Groddjursinventeringen identifierade leklokaler enligt Naturvårdsverkets manu- al. Inventeringen skedde främst nattetid under gynnsamma väderförhållanden, och antalet lekande individer bedömdes genom observationer och räkning av romklumpar. Begränsningar inkluderade områdets storlek, men de flesta lokaler bedöms ha identifierats. Åtta leklokaler för groddjur med observerad aktivitet hittades. En av dessa var inom aktuellt planområde (vanlig groda).Observationerna rörde vanlig groda, vanlig padda och åkergroda. Lokaler finns i planområdets närhet, bland annat på myren invid föreslagen plats för skola, denna lokal benämns som lokal H (Licab, 2023). Åkergroda är skyddad enligt 4 § artskyddsförordningen och vanlig groda och vanlig padda enligt 6 § artskyddsförordningen. Det innebär förbud mot att döda, skada eller fånga individer, samt att samla in eller skada rom. Dispens kan ges, men kraven är stränga. 4 a § skyddar även livsmiljöer, medan 6 § inte gör det. För att undvika förbud måste projekt säkerställa att bevarandestatus inte påverkas negativt och visa vilka skyddsåtgärder som tas. Några skyddade arter av kärlväxter noterades i samband fågel- och groddjursin- venteringarna, samt enstaka ytterligare naturvårdsintressanta arter. Nattviol sågs på en plats inom planområdets södra del. Nattviol tillhör släktet Dactylorhiza och är skyddad enligt 8 § artskyddsförordningen. I planområdet identifiera- des även lopplummer, revlummer och plattlummer, som är fridlysta enligt 9 §. Även Skogshare och Kransmossa observerades vid inventeringen (Licab, 2023). Skogshare är rödlistad som nära hotad. Alla orkidéer i Sverige är fridlysta enligt 8 § artskyddsförordningen, vilket förbjuder att plocka, gräva upp, skada eller ta bort växterna, inklusive frön och andra delar. Förbud utlöses först när det finns risk för påverkan på artens lokala bevarandestatus enligt klinthagenkriterierna. Inga invasiva och främmande arter påträffades inom planområdet. 50 242 Bedömning arter Då fridlysta arter identifierades i området har Calluna AB tagit fram en art- skyddsutredning som underlag för den fortsatta planeringen. Utredningen omfattar hela Hertsöheden, men förslag till denna första detaljplan har utgjort mer ingående underlag. Syftet med artskyddsutredningen är att bedöma om dessa arter riskerar att utlösa förbud enligt artskyddsförordningen och att föreslå skyddsåtgärder för att undvika sådana förbud. Rekommenderade skyddsåtgär- der är redovisade under avsnittet Genomförandefrågor, Upplysningar, sid. 34. Nedan följer bedömning på de arter som är identifierade inom planområdet. Fågel Björktrast Påverkan på den regionala populationen (landskapet Norrbotten) bedöms vara som mest mindre än 1 tusendel. Mot bakgrund av artens regionala population bedöms påverkan vara försumbar. Förbud kommer inte utlösas på grund av på- verkan på björktrast. Se åtgärdsförslag under rubriken Upplysningar, sid. 34. Grönfink Grönfink identifierades inom planområdet. Revir finns även norr och sydöst om planområdet, och habitat inom dessa revir kan försvinna. Grönfinken kan även trivas i grönområden nära bebyggelse och trädgårdar, särskilt vid vintermatning. Arten är fortfarande relativt vanlig, och planeringen kan anpassas för att mini- mera påverkan och gynna grönfinken i grönområden och glesare bebyggelse. Se åtgärdsförslag under rubriken Upplysningar, sida 34. Grönfink har klassats om från Starkt hotad till Sårbar i den senaste rödlistebedömningen (2025). Figur 14. visar identifierade fågelarter inom och i angränsning till planområdet (unge- färlig utredning inom röd streckad linje) 51 243 Rödvingetrast Rödvingetrast identiferades inom planområdet och bedöms häcka med 10-15 par i inventeringsområdet (Hela Hertsöheden), vilket motsvarar 0,2 promille av populationen i Norrbotten och 2 promille av populationen i Luleå kommun. Påverkan bedöms vara liten och utlöser inte förbud enligt artskyddsförordning- en. Se åtgärdsförslag under rubriken Upplysningar, sida 34. Järpe Järpe identifierades inom planområdet, inom inventeringsområdet (hela Hertsöheden) noterades två revir av järpe. Om båda reviren försvinner, motsva- rar påverkan cirka 0,4 % på lokal nivå, vilket inte utlöser förbud enligt artskydds- förordningen. Järpen har en minskande trend nationellt men är stabil i norra Sverige, därför är ändå en viss hänsyn till arten önskvärd i fortsatt planering enligt miljöbalkens hänsynsregler. Järpen klassas dock som livskraftig enligt den senaste rödliste-bedömningen (2025). Våtmarker och sumpskogar är vikti- ga födosökslokaler när järpen har kycklingar. Se åtgärdsförslag under rubriken Upplysningar, sida 34. Spillkråka Den planerade bebyggelsen kommer att påverka ett revir enligt fågelinvente- ringen, med observationer i norra delen av planområdet och intill lekvattnet för åkergroda. Ett revir påverkas, vilket motsvarar 1,2 % av den lokala populationen i Luleå kommun, tillräckligt för att utlösa förbud enligt artskyddsförordning- en. Spillkråka klassas som livskraftig enligt den senaste rödliste-bedömningen (2025). Med stöd av artskyddsutredningen (Calluna, 2025) görs bedömningen att kontinuerlig ekologisk funktion för spillkråka kommer att finnas kvar. Se åt- gärdsförslag under rubriken Upplysningar, sida 34. Talltita Talltita bedöms häcka med 3-4 par inom inventeringsområdet (hela Hertsöheden) med två par i mitten och två nära västra kanten. Ett par noterades i norra de- len som ska ingå i naturreservatet, och en sjungande individ observerades vid lekvattnet för åkergroda. Om fyra revir försvinner på grund av den planerade bebyggelsen, skulle påverkan på populationen i Norrbotten vara mindre än en promille, vilket är mycket liten påverkan. På lokal nivå blir påverkan 12 promille, vilket också är liten påverkan. Med stöd av artskyddsutredningen (Calluna, 2025) görs bedömningen att förbud enligt artskyddsförordningen inte kommer att utlö- sas. Se åtgärdsförslag under rubriken Upplysningar, sida 34. Gulsparv Vid inventeringen bedömdes ett tretal revir av gulsparv i inventeringsområdet (hela Hertsöheden). Samtliga dessa är i den södra delen mellan Hertsövägen och Avaviksvägen. En observation bedöms finnas inom planområdet. Området kommer inte bebyggas enligt nuvarande plan. Gulsparv är ingen skogsfågel utan gynnas av jordbruk. En bedömning är att gulsparven trivs bättre i närheten av Hertsö ridanläggning än inom planområdet. Bedömningen (Calluna, 2025) är att försumbar påverkan kommer ske genom planens genomförande. Förbudet enligt artskyddsförordningen bedöms inte utlösas. 52 244 Figur 15. visar identifierade grodlokaler inom och i angränsning till planområdet (ungefärlig utbredning planområde inom röd streckad linje) Groddjur Åkergroda Vid groddjursinventeringen identifierades två lekvatten med åkergroda. Lekvatten C ligger utanför planområdet, vid Avaviksvägen och påverkas inte av planen. Det är ett öppet kärr med stillastående vatten och omges av vägar, vilket begränsar konnektiviteten till andra groddjurslokaler. Lekvatten H ligger utanför planområdet men nära en planerad skola, vilket kan påverka landmiljö- erna. Det är en myr med bäckdråg och god konnektivitet mot öster och sydost. Hänsynsåtgärder för talltita, järpe och spillkråka föreslås i zonen runt myren. Med stöd av artskyddsutredningen (Calluna, 2025) görs bedömningen att det inte finns någon risk för påverkan på den lokala populationen. Det finns dock en risk att livsmiljöer på land tas i anspråk vid lokal H vilket leder till att förbud enligt 4 a § utlöses. För att undvika detta rekommenderas skyddsåtgärder för att upp- rätthålla kontinuerlig ekologisk funktion och minimera risken för dödande. Se åtgärdsförslag under rubriken Upplysningar, sida 34. Vanlig groda och vanlig padda Vanlig groda och vanlig padda finns i planområdets närhet och en vanlig groda finns inom planområdet (lokal D, se figur 15). Dessa är skyddade enligt 6 § art- skyddsförordningen. I området kring lokal D möjliggör detaljplanen för handel [H] och park [PARK]. Befintliga bäckdråg och sumpskog kommer att påverkas vid ett genomförande och troligtvis inte kvartså, dock tillskapas inom park-mar- ken nytt tvåstegsdike som ska utformas med beaktande av groddjur i ett längre stråk som löper genom området. Genomförandet av planen kan medföra negati- va konsekvenser för arten vanlig groda, men genomförandet av planen bedöms dock inte medföra risk för påverkan på bevarandestatusen för vanlig groda (MKB, Norconsult, 2026). 53 245 Kärlväxter Inom planområdet finns de fridlysta växterna spindelblomster och nattviol som är fridlysta enligt 8 § artskyddsförordningen, samt lopplummer, revlummer och plattlummer, som är fridlysta enligt 9 §. Arterna har gynnsam bevarandestatus och är spridda i hela kommunen. Spindelblomster och Nattviol är inte hotad eller nära hotad enligt rödlistan (2020). Projektet har ett annat syfte än att skada dessa arter. Det bedöms inte finnas ingen risk för påverkan på deras bevarandestatus eller att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras. För mer information om påverkan och konsekvenser hänvisas till miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvärdesklass Utifrån resultatet av fågel- och groddjursinventeringarna (Licab, 2023) så gjor- des en omvärdering av naturvärdesklassningarna från ursprunglig NVI från 2013. De revideringar som gjorts listas i figur 16 nedan med motiveringar. Några av revideringarna berör planområdet i väster. Ytan som utgör nr 1 och en stör- re del av nr 2 i sydväst kommer säkerställas med naturmark på plankartan. Naturvärdesbiotop 4 berörs av föreslagen kvartersmark men stråk genom områ- det sparas som naturmark. För mer information om påverkan och konsekvenser hänvisas till miljökonsekvensbeskrivningen. Figur 16. Tabell visar revideringar av naturvärdesklassningarna (Licab, 2023). Figur 17. Visar naturvärdesklassningar (Licab, 2023) samt planområdets ungefärliga placering inom röd streckad linje. 54 246 Ekosystemtjänster Området hyser idag flertalet funktioner för ekosystemtjänster, det vill säga tjäns- ter som naturen ger människan och som är nödvändiga för vår välfärd, hälsa och vårt välbefinnande. I framtagen grönplan (Grönplan Luleå, 2020) identifieras ett antal värdekärnor för ekosystemtjänster i Luleå stadsbygd. Det större skogsområ- det runt Ormberget och norr om Hertsön, där detaljplaneområdet ingår, är ett av dessa och bedöms inrymma viktiga reglerande tjänster såsom luftrening, klimat- reglering och bullerdämpning samt, i förhållande till omgivningen, höga värden för biologisk mångfald. I grönplanen pekas på att detta större skogsområde där detaljplaneområdet ingår innehåller äldre skog med skyddsvärda biotoper för växter, svampar och lavar. Hela området, med Ormberget inräknat, gränsar till flera stora bostadsområden vilket främjar vardagsnära rekreation och uppskattade satsningar har gjorts för att främja de rekreativa värdena. Området utgörs av en västlig del av Ormberget- Hertsölandets naturreservat där ytterligare höga värden finns med rika orörda skogsområden och våtmarker med en mångfald av arter. För att naturen ska kunna leverera ekosystemtjänster måste det finnas fungeran- de ekosystem, dvs en natur med stor biologisk mångfald och utrymme för natur- liga processer. De stödjande ekosystemtjänsterna är tjänster som tillhandahålls genom den biologiska mångfalden som bygger upp naturen, dess beståndsdelar. Reglerande ekosystemtjänster utgörs av funktioner i naturen som mildrar oönskade effekter av olika förändringar, exempelvis naturens förmåga att ta hand om höga vatten- flöden och minska översvämningar eller naturens förmåga att rena luftförore- ningar, dämpa buller eller sänka temperaturer. Det inkluderar också pollinering och naturlig reglering av skadedjur. Reglerande ekosystemtjänster gör en plats mer motståndskraftig. Kulturella ekosystemtjänster handlar om naturens funktion att bidra till hälsa och välbefinnande, där naturen erbjuder spännande, vackra och rofyllda miljöer och upplevelser som ger oss inspiration och kunskap. Förutom den rekreativa as- pekten, där grönstrukturen används för lek, motion och upplevelser kan även de kulturella ekosystemtjänsterna handla om utemiljön som kulturarv eller naturen som en plats för lärande och kunskap. Ytterligare en kategori inom begreppet ekosystemtjänster är producerande tjänster som handlar om ekosystemens för- måga att producera färskvatten, energi, material och mat. I den inledande processen med planprogrammet har avvägningar gjorts där de områden som bedömts hysa de högsta värdena bevarats som naturmark, dessa avvägningar är av störst betydelse för att beakta och tillvarata ekosystemtjänster för området i stort, då dessa sammantaget bidrar till att fungerande ekosystem bevaras och viktiga ekosystemtjänster därmed kan fortsätta tillhandahållas i området. Myrområden i områdets bakkant i gränsen till naturreservatet och vat- tenstråk kopplade till dessa, liksom äldre skogsmiljöer och ett område med höga 55 247 rekreativa värden är exempel på delar som föreslagits bevaras som naturmark i planprogrammet. Detaljplaneområdet består till största del av naturmark som i planprogrammet identifierades som mindre värdefull avseende naturvärden och därmed mer lämplig för bebyggelse. Inom detaljplanen finns i väster äldre skog som identifierats som värdefull i plan- programmet och som i detaljplanen skyddas som naturmark. Denna del bedöms erbjuda en rik miljö för biologisk mångfald och utrymme för både stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Att skogen går ner mot Hertsövägen och angränsar befintliga Hertsön och Lerbäcken bedöms vara värdefullt, då det underlättar och främjar funktioner så som spridningsamband för olika arter, bul- lerdämpning, temperaturreglering och luftrening. Spridningssambanden för några av stadsbygdens väsentligaste artgrupper har analyserats i grönplanen. Området för detaljplanen berör huvudsakligen skogsmark som till stor del är relativt ung och där strukturen är formad av skogsbruk. De äldre bestånden i västra delen av planområdet har relativt sett större betydelse som livsmiljö för arter som är knutna till äldre barrskogsmiljöer. Spridningssambanden från dessa in i angränsande naturreservat och i viss mån in i det befintliga bostadsområdet på Hertsön är tydliga och utgör en viktig och bevarandevärd funktion i grönstrukturen i stadsbygdens östra delar. Rekreation Detaljplanen inrymmer och angränsar skogsområden med höga naturvärden samt ligger i anslutning till Ormberget-Hertsölandets naturreservat som är ett viktigt område för fritidsaktiviteter och rekreation med Ormbergets friluftsan- läggning i väster och Hertsöträsket i öster. Naturreservatet är välplanerat med ett nät av spårsystem och vandringsleder som underlättar naturupplevelser. Under vintertid finns elljusspår och preparerade skidspår som i dagsläget förbinder Ormbergets spårsystem med sträckning till Lerbäcken. Genom planområdets norra del sträcker sig Hertsöstigen som är ett rekreations- stråk som är mycket uppskattat av de som bor i närområdet. I planprogrammet för Hertsöheden identifierades även ett område strax sydöst om detaljplaneom- rådet med naturmark med höga natur- och rekreationsvärden, såsom pelarsals- liknande tallskog, granskog, en bäck och svallade klipphällar med knotiga tallar. Den del pekades i planprogrammet ut som ett område med rika förutsättningar för närrekreation på Hertsöheden. Sociala Som underlag till detaljplanen och den fortsatta planeringen av Hertsöheden har en barnkonsekvensanalys tagits fram (Norconsult, 2025). Barnkonsekvensanalysen syftar till att lyfta barnperspektivet och barnens per- spektiv, samt att säkerställa deras bästa i förändringar av den fysiska miljön. Kommunens tidigare dialogarbete genom ungdomsenkäten LUPP, samt innehåll från en dialog som genomförts inom ramen för Luleå tekniska universitets (LTU) 56 248 forskningsprojekt SICTA har vävts in i barnkonsekvensanalysens alla delar. Analysen tar avstamp i Göteborgs stads metodik för barnkonsekvensanalyser. I översiktsplanen från 2021 betonar kommunen vikten av att tillgodose barn- perspektivet, särskilt i trafikmiljön. Den lyfter fram barns och ungas hälsa, goda uppväxtförhållanden och folkhälsa. Principer som jämlikhet, gemenskap, delak- tighet och möten ska beaktas för att prioritera barns och ungas rättigheter. I närområdet finns det flera gång- och cykeltunnlar som gör det möjligt att korsa Avaviksvägen och Hertsövägen, vilka ansluter Hertsöheden och Hertsön. Barns rörelser i dagsläget sker främst runt Hertsöns centrum med skolor, förskolor, idrottsplatser, lekplatser och fritidsmål. På Hertsön finns många idrottsverk- samheter, inklusive fotbollsplaner, ishockeyrink och ridanläggning. Längre från Hertsö centrum finns fler skolor och lekplatser samt ett kolonilottsområde. En av utmaningarna med Hertsöhedens geografiska förutsättningar är att områ- det kan upplevas som att det ligger “på andra sidan vägen”, vilket kan leda till att det uppfattas som frånkopplat från resten av staden och att isolering och seg- regation kan uppstå. Hertsövägen, Skjutbanevägen och Avaviksvägen skärmar idag av området. Det är därför viktigt att arbeta med att överbrygga barriärerna mellan Hertsöheden och Hertsön. Teknik Dricksvatten, spillvatten och avlopp Öster om planområdet går en dricksvatten- och spillvattenledning genom skogs- marken. Arbete pågår med utbyggnad av den nya dricksvatten- och spillvatten- ledningen, Östra länken, med sträckning till östra delen av Hertsön. Den är dimensionerad för att inrymma tillkommande bebyggelse på Hertsöheden enligt planprogrammet. Denna beräknas kunna tas i bruk under 2026. El och fiber En kraftledningsgata sträcker sig genom planområdet. Ledningarna har markför- lagts längs norra sidan av Hertsövägen under 2024 och 2025. Fjärrvärme, tele och IT finns utbyggt inom Hertsön och Lerbäcken. Avfall Befintliga återvinningsstationer finns på Hertsön och vid Lerbäcken/ Kvarnbäcken. Service Inom Hertsön finns ett stadsdelscentrum med service i form av dagligvaruhan- del, vårdcentral, gym, pizzeria samt konditori. Ny skola för årskurs 4-9 med tillhörande fritidsgård, sporthall och bibliotek ska byggas och nytt badhus är färdigställt under 2025. Inom Hertsön finns fyra förskolor samt tre grundskolor. Inom planområdet finns ingen befintlig service. 57 249 Trafik Motortrafik och angöring Hertsövägen är huvudtrafikled som sträcker sig i östvästlig riktning i detaljpla- nens södra del. Parallellt med Hertsövägen går Avaviksvägen. Båda vägarna matar trafik till befintliga bostadsområden på Hertsön. Hertsövägen trafikeras av trafik mot Lövskär med småbåtshamn, stugområde och året runt boende och utgör i dagsläget en av vägförbindelserna till Luleå industripark, med befintliga och kommande industrier. Andra trafikdragningar till Luleå industripark utreds, bland annat ny väg norrut, Norrleden, för att leda tung trafik utanför stadsbygden vidare mot E4. Planområdet har i övrigt inget befintligt utbyggt vägnät. I detaljplanens västra gräns, utanför detaljplanen, går Skjutbanevägen som leder trafik vidare norrut till Knöppelåsens skjutbanor och bebyggelse i Hagaviken. Förbindelsen kan komma att tas bort som en säkerhetshöjande åtgärd då kors- ningspunkten mot Hertsövägen har brister i säkerhet idag. Detta skulle innebära att trafikflödena till Knöppelåsens skjutbanor och bebyggelse i Hagaviken skulle ledas om via Lerbäcksvägen, dessa trafikflöden bedöms vara små. Vägområdet är utanför detaljplanen och idagsläget finns inget ställningstagande om vägen i framtiden ska vara kvar eller ej. Kollektivtrafik Till Lerbäcken går idag två busslinjer vilka avses förlängas in i planområdet. Befintliga busslinjer är Linje 15, Lerbäcken-Centrum samt Linje 45 Lerbäcken- Gymnasiebyn. Även sex busslinjer trafikerar idag Hertsön med sträckning och hållplatser längs Avaviksvägen. Figur 18. Karta befintliga hållplatser. Grå streckad linje visar planområdets ungefärliga utbred- ning. 58 250 Gång- och cykeltrafik Inom planområdet finns inga befintliga gång- och cykelvägar. Även närmast angränsande gatuområden, Avaviksvägen i söder och Lerbäcksvägen i väster saknar i dagsläget separata gång och cykelbanor. Föreslagen ny gc-tunnel under Hertsövägen ansluter mot befintlig gång- och cykelväg inom Hertsön och befint- lig tunnel under Avaviksvägen. Parkering Parkeringsnormen är kommunens regelverk för hur parkering ska ordnas vid ny- eller ombyggnation. Parkeringsnormen redovisar parkeringstal för bil och cykel utifrån olika typer av markanvändningar och målgrupper samt rekommendera- de avstånd till parkeringar. Konsekvenser Fastigheter och rättigheter Under detaljplanets genomförande kommer nya fastigheter bildas genom av- styckning från stamfastigheterna Hertsön 11:1 och Hertsön 20:1. Båda fastigheter- na är idag så kallade exploateringsfastigheter och innefattar idag skogsmark samt allmän plats så som gata och park och kommer fortsatt ha det ändamålet efter att området är utbyggt. Inom planområdet finns idagläget 6 ledningsrätter. En är en kommunal vat- ten- och avloppsledning (akt 2580-07/30.1). Ledningen kommer att flyttas och anläggas i allmän plats i samband med genomförandet av detaljplanen. Ledningsrättens sträckning kommer att ändras i denna del. Två ledningsrätter finns för starkström (akt 25-F1989-263.1 och 25-F1997-656.1) med Luleå Energi Elnät Ab som ledningshavare. Ledningsrätternas sträckning har ändras då Luleå Energi Elnät AB har ersätt dessa med markförlagda ledning- ar inom område för allmän plats inom planområdet. Då ledningarnas fysiska läge har flyttats ska tidigare ledningsrätter tas bort. Ledningsrätt för den nya sträckningen är klar och har vunnit laga kraft (akt 2580- 2025/6.2) och ytterligare två ledningsrätter har tillkommit i samma sträckning. Akt 2580-2025/6.1 avser starkström, ledningshavare är Vattenfall och akt 2580- 2025/6.3 avser elektronisk kommunikation, ledningshavare är Lunet. Natur Grönområde Bebyggelsestrukturen är till stor del anpassad till landskapets förutsättningar och naturvärden. Planförslaget bedöms säkerställa ytor med höga värden samt att dessa fortsatt har god förbindelse med omgivande naturlandskap vilket bedöms som gynnsamt för arters spridning och ekologisk nytta. 59 251 Den planerade exploateringen inom planområdet bedöms ha en måttlig påver- kan på naturvärdena, som generellt är låga med undantag för vissa områden som skogspartiet i nordväst (Tyrens, 2023). Föreslagen bebyggelse har anpassats för att skydda dessa högre naturvärden genom att säkerställa ytor med markanvänd- ningen natur. Arter I enlighet med framtagen artskyddsutredning (Calluna, 2025) görs bedöm- ningen att ingen av de observerade häckande fågelarterna utlöser förbud enligt artskyddsförordningen, även om flera arter inte har gynnsam bevarandestatus. Anpassningar föreslås för att minimera påverkan. Skyddsåtgärder för åkergroda kan också gynna dessa fågelarter. Det finns en risk att förbud enligt 4 a § artskyddsförordningen utlöses för obser- verade groddjursarter om inte skyddsåtgärder för åkergroda genomförs. 4 a § skyddar både individer och deras livsmiljöer. I föreliggande planförslag bibehålls lekvattnen för åkergroda och andra livsmiljöer stärks för att säkerställa att vikti- ga habitat inte går förlorade. Med stöd av artskyddsutredningen (Calluna, 2025) görs bedömningen att för att kontinuerlig ekologisk funktion ska råda behöver åtgärder vidtas innan befintliga livsmiljöer riskerar att påverkas negativt. För att undvika att förbuden i artskyddsförordningen avseende åkergroda löses ut behöver följande skyddsåtgärd säkerställas: • Tvåstegdiket som föreslås leda genom detaljplaneområdet för omhändertagan- de av dagvatten kan antas komma att nyttjas av groddjur. Utformning tvåsteg- diket bör vara av sådan karaktär och naturlighet att det kan vara en tillgång för groddjur i området, både vad gäller spridning och lekvatten. I genomförd artskyddsutredning föreslogs två skyddsåtgärder för att undvika att artskyddet löses ut för arten åkergroda (Calluna, 2025). Eftersom lokal H där åkergroda observerats ligger inom gränsen för naturreservatet Ormberget- Hertsölandet och inte inom detaljplaneområdet planeras den andra åtgärden som föreslagits av artskyddsutredningen (Calluna, 2025) att inarbetas i naturreser- vatets nya skötselplan i stället för i detaljplanen. Den andra skyddsåtgärden som föreslagits innebär att negativ påverkan vid lekvatten H ska undvikas genom att faunadepåer med död ved och stenrösen placeras ut i närmiljön till lekvattnet för att stärka åkergrodans förutsättningar för födosök, dagvila och övervintring. Med skyddsåtgärderna görs bedömningen att förbudet i 4 a § inte kommer att utlösas, kontinuerlig ekologisk funktion bedöms upprätthållas och risken för att åkergroda påverkas minimeras så att den kvarstående risken innebär ett oavsikt- ligt dödande (Calluna, 2025). De observerade kärlväxtarterna, inklusive två orkidéarter och tre lummerarter, är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Arterna har gynnsam bevarandestatus och är vanligt förekommande, vilket innebär att förbud inte kommer att utlösas på grund av dem (Calluna, 2025). 60 252 Kumulativ påverkan på arter Kumulativ påverkan på arter hanterades i framtagen MKB (Norconsult, 2026). Kompletterande bedömning har tagits fram efter granskning av detaljplanen (Ecogain, 2026) som tydligare inbegriper närliggande planeringsprocesser i Hertsöområdet. Syftet med bedömingen (Ecogain, 2026) är att sammanfatta förutsättningarna för fridlysta arter i planområdet för Hertsöheden del 1 med närmast kringliggande landskap för att sedan utmynna i en bedömning av exploateringarnas kumu- lativa effekter på artskyddet. Bedömningen är gjord för hela Hertsöområdet samlat, utifrån den påverkan som exploateringen av Hertsöheden medför till- sammans med annan befintlig och planerad verksamhet i anslutande landskap. Genom detta tar bedömningen i beaktande även de anslutande detaljplanerna på Hertsöfältet i söder, planerade kraftledningar mellan Hällmyran och Hertsöfältet/ Svartön i norr och öster, samt den föreslagna trafikleden Norrleden Påverkan av de samlade exploateringarna i Hertsöområdet innebär att stora om- råden med befintlig naturmark tas i anspråk, vilket också kan försämra ekologis- ka samband och möjligheter för olika arter att nyttja naturmiljöerna. Utöver den påverkan som Hertsöheden del 1 medför på arterna i planområdet så kan exploa- teringarna kumulativt bidra till påverkan i ett större perspektiv. Artskyddsutredningen för Hertsöheden (Calluna 2025) visar att detaljplanens påverkan på artskyddet är litet, vilket i sig indikerar att planförslagets bidrag till det kumulativa är begränsat. Genom att skyddsåtgärder och anpassningar även sker inom övriga delar av Hertsöområdet bedöms planförslaget Hertsöheden del 1 inte medföra kumulativa effekter på artskyddet som att tröskelnivåer för habi- tat, konnektivitet eller dödlighet överskrids. Gröna korridorer mot det anslutande Hertsöfältet i söder och spridningsmöj- ligheter mot naturmiljöerna i reservatet Ormberget-Hertsölandet i norr/öster upprätthålls (Ecogain, 2026). Vid exploateringen av intilliggande Hertsöfältet klassas strandnära skog mot Hertsöfjärden som naturmark och undviks vid exploateringarna, och påverkan på andra gröna stråk genom området minimeras (Ecogain, in prep. 2026). Genom detta säkerställs fortsatt funktion för de gröna korridorer i Hertsöområdet som är viktiga för spridning av djur, fåglar och andra organismer. De fåglar som berörs är utbredda arter som är väl spridda i kommunen. Vid genomförandet av planen Hertsöheden del 1 föreslås anpassningar och hän- synstaganden, särskilt för spillkråka (Calluna 2025). Arten har stora revir, om- rådets kontinuerliga ekologiska funktion bedöms finnas kvar och det finns gott om skog som spillkråkan kan fortsätta nyttja i närområdet, till exempel inom naturreservatet i öster. Påverkan på talltita och järpe minskar också genom åtgärderna. Parallellt med detta ger ombildningen av naturreservatet Ormberget- Hertsölandet ökade möjligheter att genom åtgärder gynna spillkråka, järpe, talltita och groddjur. 61 253 Exploatering under häckningstid undviks så långt möjligt. Genom de anpass- ningar som görs bedöms exploateringens effekter bli små även i ett kumulativt perspektiv, och inte påverka lokala fågelpopulationer (Ecogain, 2026). Avseende övriga arter undviks viktiga groddjursmiljöer och åtgärder tillämpas vid behov för att förhindra barriäreffekter och minimera dödlighet. Detta gör att påverkan på fortplantningsmiljöer och viloplatser undviks och att konti- nuerliga ekologiska funktion (KEF) för groddjur kan bibehållas, även när nya kraftledningar dras och för det fall att Norrleden genomförs. Groddjursarterna är allmänna i kommunen och status för de lokala förekomsterna bedöms fortsatt som gynnsam. De förekommande kärlväxterna är också allmänt spridda och har gynnsam status i kommunen. Genom att påverkan undviks genom anpassning- ar, bedöms kumulativ påverkan av Hertsöheden bli obetydlig och inte medföra effekter i sådan utsträckning att arternas lokala status försämras (Ecogain, 2026). Sammantaget bedöms kumulativa effekter av planförslaget tillsammans med öv- riga långt framskridna planer och verksamheter i Hertsöområdet inte uppkomma för någon art i sådan omfattning att det påverkar respektive arts kontinuerliga ekologiska funktion (KEF) eller möjligheten att upprätthålla dess lokala eller regi- onala populationsnivå. Lokal status för allmänna groddjur och kärlväxter påver- kas inte negativt. Därmed undviks förbuden i artskyddsförordningen och behov av artskyddsdispens bedöms inte uppstå (Ecogain, 2026). Rekreation och fritid Förutsättningarna för rekreation i området bedöms som goda och detaljplanen bedöms bidra till ökade förutsättningar för rekreation och fritid. Naturreservat För närvarande pågår en ombildning av naturreservatets gränser, med anpass- ning där områden med låga naturvärden föreslås tas ur och områden med högre värden föreslås läggas till naturreservatet. Ombildningen innebär även restrekti- vare föreskrifter och ytterligare förtydligad skötselinriktning för att stärka natur- värden som gynnar naturskogsarter. Detta bedöms resultera i att naturreservatet som helhet inbegriper mer värdefull natur samt ger förutsättningar för bättre livsmiljö för djur och växter. Detaljplanen bedöms inte medföra negativ påverkan på naturreservatet utan vara en del av anpassningen till områdets naturvärden där värdefulla delar som kopplar samman mot naturreservatet planläggs som na- turmark i detaljplanen. Hertsöhedens utbyggnad bedöms medföra satsningar på skidspår, leder och tillgänglighet inom naturreservatet som bidrar till förbättrade förutsättningar för rekreation. I artskyddsutredningen (Calluna, 2025) föreslås skyddsåtgärder och hänsynsåt- gärder på platser som berör område inom framtida förslag till naturreservatet, flera av dessa berör område vid lokal H, belägen norr om föreslagen plats för skola. I samband med att naturreservatets gränser revideras och skötselplanen revideras ska åtgärder läggas in som gynnar åkergroda, järpe, talltita och spill- 62 254 kråka. Skyddsåtgärden för åkergroda handlar om att placera ut faunadepåer med död ved och stenrösen i närmiljön till lekvattnet för att stärka åkergrodans för- utsättningar för födosök, dagvila och övervintring. Föreslagna hänsynsåtgärder handlar om att främja förutsättningar får fåglar. Järpe och talltita föredrar fler- skiktad skog, järpe även med risvegetation. Spillkråka behöver gamla och grova träd. Talltitan är beroende av murkna träd eller högstubbar för att kunna bygga bo. Andelen lövträd i skogen bör inte understiga 10–20%. Ekosystemtjänster I den inledande processen med planprogrammet har avvägningar gjorts där de områden som bedömts hysa högst värdefulla delar bevarats som naturmark, dessa avvägningar är av störst betydelse för att beakta och tillvarata ekosys- temtjänster för området i stort, då dessa sammantaget bidrar till att fungerande ekosystem bevaras och viktiga ekosystemtjänster därmed kan fortsätta tillhanda- hållas i området. Ianspråktagandet av området innebär ett visst minskat utrymme för den biolo- giska mångfalden och dess reglerande funktioner samt minskad areal för exem- pelvis producerande tjänster då en stor del av området idag är brukad skog. De delar som tas i anspråk bedöms ha låga upplevelsemässiga värden, och därmed bedöms påverkan på de kulturella tjänsterna som liten. Anläggandet av ett nytt dagvattenstråk och park är en viktig åtgärd för att för- stärka den reglerande funktionen, med utrymme för att ta hand om höga vatten- flöden men även för att främja de biologiska förutsättningarna för arter knutna till denna typ av miljö. Att befintlig aspdunge bevaras inom parkområdet bidrar till att både kulturella, reglerande och stödjande tjänster främjas, med förutsätt- ningar för biologisk mångfald, människans upplevelsemässiga relation till plat- sen, estetiska värden, rening av luft och temperaturreglering. Tillskapandet av ett nytt bostadsområde kommer att öka andelen trädgårdar och bostadsnära grönska med planteringar, buskar, blommor och grönska som ofta bidrar till en attraktiv miljö för pollinerande insekter. I och med att skogsmark tas i anspråk minskar förutsättningarna för spridnings- sambanden i närområdet. Det gäller främst sådana som är knutna till äldre barrskogsmiljöer. Eftersom den äldre skogen i planområdets västra del sparas tillsammans andra grönstråk i området bör dock funktionen kunna kvarstå i god omfattning, särskilt som angränsande skogar inom naturreservatet bevaras intakta. Landskapsbild Detaljplanen kommer att innebära en förändrad landskapsbild i området då den innebär ett nytt bostadsområde i en del som idag är skog. Anpassning görs till be- fintliga naturvärden och inslag i naturen då skogen och naturen bedömts som ett 63 255 viktigt karaktärsdrag för det nya området. Detaljplanens genomförande innebär en expansion av den befintliga stadsdelen Hertsön och medger inte byggnader som bedöms blir synliga på långa avstånd. Detaljplanen tillsammans med fram- taget gestaltningsprogam bedöms ge ett ramverk för ett nytt bostadsområde som beaktar kvalitéer och nuvarande förutsättningar. Miljö Undersökning av risk för betydande miljöpåverkan En undersökning avseende detaljplanens risk att medföra betydande miljöpå- verkan har upprättats enligt 6 kap. 6 § miljöbalken med stöd av 5 § miljöbedöm- ningsförordningen (2017:966). Då detaljplanen möjliggör för ett nytt bostadsområde med tillhörande service, vilket kan klassas som ett annat stadsbyggnadsprojekt och därmed avser ett så kallat MKB-projekt enligt plan- och bygglagen 4 kap. 2 §. De utökade kriterierna enligt 10 – 13 §§ MBF har därför beaktats i bedömningen om betydande miljöpå- verkan. Då det inte kan uteslutas att ett genomförande av detaljplanen kan innebära risker för miljön eller för människors hälsa och säkerhet, bör en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning genomföras. Detaljplanen medger inte verksamheter eller åtgärder som kräver skydd eller tillstånd enligt miljöbalken. Den föreslagna markanvändningen i förslag till detaljplan bedöms kunna utformas så att inte någon miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överskrids. Kommunen har god kunskap om naturen inom området, och merparten av skogsmarken som planeras för ny bebyggelse har lägre naturvärden. Det finns möjligheter att med god planering utforma detaljplanen så att eventuell negativ omgivningspåverkan undviks. Detta förutsätter dock att påverkan på identifiera- de arter, miljökvalitetsnormer för vatten och kumulativa effekter för arter särskilt redovisas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunen bedömer att ianspråktagandet av större sammanhängande skogs- mark för exploatering av en ny stadsdel är ett skäl till att en miljökonsekvens- beskrivning (MKB) behöver upprättas, då detta anses vara ett så kallat MKB- projekt. För den aktuella detaljplanen gäller det MKB-projekt som benämns “annat stadsbyggnadsprojekt”. Luleå kommun har beslutat att detaljplanen kan antas medföra risk för betydan- de miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning avses upprättas och bifogas detaljplanen till granskning. Miljöeffekter som ska utredas vidare i MKB:n bedöms vara: • Vatten, miljökvalitetsnormer. Dagvattenlösningar och påverkan på grundvat- ten. Recipientbedömningar och klimatförändringens påverkan. 64 256 • Växt- och djurliv. Påverkan på kvarvarande natur och skyddade arter. • I den samlade bedömningen ska också hantera eventuella kumulativa effekter som kan följa av detaljplanens genomförande. Relevanta miljömål att hantera i MKB föreslås vara: - Ett rikt växt- och djurliv - Levande skogar - Levande sjöar och vattendrag - Myllrande våtmarker - Ingen övergödning - Grundvatten av god kvalitet Efter undersökningen har kommunen genomfört ett avgränsningssamråd gällande MKB:ns omfattning och detaljeringsgrad. Samrådet ägde rum med Länsstyrelsen i Norrbottens län i mars-april 2025. Av Länsstyrelsens yttrande (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2025-04-16) framgår det att länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om att planförslaget kan innebära betydande miljöpå- verkan och att en MKB behöver upprättas. Länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbeskrivningen bör omfatta följande aspekter: - En redogörelse för förekomst av skyddade och skyddsvärda arter och beskriv- ning av hur de och deras livsmiljöer kan komma att påverkas, direkt och indirekt. - En beskrivning av de naturtyper som påverkas. - En redogörelse hur kumulativa effekter såsom andra detaljplaner / verksam- heter / åtgärder och ökad mänsklig aktivitet och buller kan komma att påverka skyddade och skyddsvärda arter. - En artskyddsutredning som beaktar hela planområdet, området för planpro- grammet samt kumulativa effekter i närområdet. - Vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att undvika och begränsa på- verkan på naturmiljön och arter. Ställningstagande 4 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) Med utgångspunkt från miljöbedömningsförordningen (2017:966) och de utöka- de kriterierna enligt 10 – 13 §§ har kommunen 2026-01-28 tagit ett särskilt beslut att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpå- verkan som avses i 6 kap. miljöbalken. Det innebär att en strategisk miljökonse- kvensbeskrivning enligt 6 kap 11, 12 och 16 §§ miljöbalken och en miljökonse- kvensbeskrivning upprättas. 65 257 Miljökonsekvensbeskrivning En strategisk miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning har gjorts för det aktuella planförslaget. Syftet med miljöbedömningen är att integrera relveanta miljöaspekter i planeringen och som underlag till beslutsfattandet så att en håll- bar utveckling främjas. Miljökonsekvensbeskrivningen redogör för förutsättningar, effekter, konsekven- ser och åtgärdsförslag av följande miljöaspekter: • Naturmiljö • Yt- och grundvattenkvalitet Aktuell detaljplan utgör den första etappen i utbyggnaden av Hertsöheden och i närområdet till Hertsöheden planeras också utveckling av såväl industri som infrastruktur, till exempel Luleå industripark. Eftersom detaljplanen ingår som en del av utvecklingen av det större området Hertsöheden, och de utredningar som utförts har gjorts för hela Hertsöheden, har även kumulativa effekter och det större perspektivet behandlats i MKB:n. Planförslagets konsekvenser bedöms i miljökonsekvensbeskrivningen mot ett nollalternativ som beskriver områdets sannolika utveckling om inte planförslaget genomförs. Nollalternativet är en utbyggnad av området enligt översiktsplanen. Utbyggnad sker med ett lägre antal bostäder än planförslaget, vilket medför att ett större antal bostäder behöver byggas på någon annan plats i kommunen, mest troligt längre bort från centrum och arbetsplatsområden. Det är även sannolikt att området skulle planeras i mindre delar och byggs ut efter behov. Detta medför att man förlorar det helhetsgrepp som är viktig bland annat för hållbara lösningar för dagvattenhantering, sammanhängande grönstråk och infrastruktur. I tabellen nedan sammanfattas konsekvensbedömningen av planförslaget. En konsekvensbedömning görs genom en sammanvägning av det berörda intres- sets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Om åtgärdsförslag är lämpligt för att minska negativa konsekvenser tas detta med i bedömningen. Bedömningsgrunderna, bedömning av nollalternativet och åtgärdsförslag finns i sin helhet i miljökonsekvensbeskrivningen. I MKB har konsekvenser för de avgränsade miljöaspekterna naturmiljö samt yt- och grundvatten beskrivits och därefter bedömts enligt skalan i tabellen nedan. Stor positiv Medelstor Liten positiv Liten/obe- Liten ne- Medelstor Stor negativ positiv tydlig gativ negativ 66 258 Den samlade bedömningen av konsekvenserna vid ett genomförande av de- taljplanen framgår av sammanställningen nedan. Sammanställningen visar även den samlade bedömningen av nollalternativets konsekvenser. Miljöaspekt Planförslag Nollalternativ Naturmiljö och skyddade Genomförandet av detaljpla- Nollalternativet bedöms arter nen bedöms sammantaget medföra medelstor negativ medföra liten till medelstor konsekvens för naturmiljön. negativ konsekvens för natur- Områden med skogsmark miljön. Områden med skogs- tas i anspråk och avverkas mark kommer att avverkas och för tät småskalig bebyggelse, områden inom naturvärdesbio- men det är osäkert i vilken toper med påtagligt naturvärde omfattning. Ianspråktagandet planeras att tas i anspråk. kan medföra att livsmiljöer, Detta kan medföra att livsmil- spridningsmiljöer, stråk, ekolo- jöer, spridningsmiljöer, stråk, giska samband, häckningsmil- ekologiska samband, häck- jöer och födosöksmiljöer går ningsmiljöer och födosöksmil- förlorade. Förmodligen bevaras jöer går förlorade. Påverkan de mest värdefulla naturom- på identifierade arters popula- rådena, men det är möjligt att tionsnivå respektive bevaran- en sammanhållen planering destatus bedöms vara liten. kring stråk, gröna korrido- Kontinuerlig ekologisk funktion rer och konnektivitet uteblir, bedöms kunna upprätthållas särskilt i anslutning till övriga för åkergroda om skyddsåt- områden inom Hertsöheden. gärder vidtas. Naturvärdena Nollalternativet skulle därmed inom detaljplaneområdet är kunna medföra att naturmiljön generellt låga, men utrymmet hålls mindre sammanhållen, för den biologiska mångfalden även om naturmark skulle tas kan med stor sannolikhet antas i anspråk i lägre omfattning. minska inom området. Utrymmet för den biologiska mångfalden kan antas minska inom området. Yt- och grundvatten- kvalitet Genomförandet av detaljpla- Nollalternativet bedöms nen bedöms sammantaget medföra obetydlig konse- medföra obetydlig kon- kvens för yt- och grundvatten. I sekvens för ytvatten och nollalternativet kan kommande grundvatten förutsatt att de exploateringar bli mindre sam- föreslagna dagvattenlösningar- manhållen, då detaljplanerna na genomförs. Exploateringen hade utvecklats efterhand och bedöms inte äventyra eller graden av samordning hade försämra recipientens status. varit lägre. Dagvattenlösningar- Grundvattensänkning kan kom- na riskerar att bli mer uppde- ma att krävas inom en del av lade för området som helhet. området. Däremot bedöms inte Det i sin tur kan medföra en grundvattenkvaliteten påverkas ineffektiv dagvattenhantering. negativt av genomförandet av MKN är fortsatt styrande för detaljplanen, eftersom dag- dagvattenkvaliteten. vatten renas genom föreslagna dagvattenlösningar. I MKBn lyfts följande åtgärdsförslag som bör inarbetas i detaljplanen För att undvika att förbuden i artskyddsförordningen avseende åkergroda löses ut föreslås följande åtgärd: • Tvåstegdiket som föreslås leda genom detaljplaneområdet för omhänderta- gande av dagvatten kan antas komma att nyttjas av groddjur. Utformning 67 259 tvåstegdiket bör vara av sådan karaktär och naturlighet att det kan vara en tillgång för groddjur i området, både vad gäller spridning och lekvatten. För att hantera effekterna av att skogsmark omvandlas till hårdgjorda ytor behö- ver följande åtgärder genomföras för att motverka de negativa konsekvenser som en ökad avrinning kan medföra för ytvatten: • Att anlägga de dagvattenlösningar som föreslås i dagvattenutredningarna. Detaljplanen ger underlag för att dessa åtgärder ska vidtas. Bedömning om kumulativ påverkan är redogjord för under respektive rubrik; Konsekvenser-/Natur-/Arter samt Konsekvenser/ Miljökvalitetsnormer/Vatten. Miljömål Av de 16 antagna nationella miljökvalitetsmålen har 6 stycken bedömts vara relevanta att hantera i detaljplans tillhörande MKB. Detaljplanens genomförande bedöms i liten grad motverka miljömålen Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar och Ett rikt djur- och växtliv. De återstående miljömålen Ingen övergöd- ning, Levande skogar och vattendrag och Myllrande våtmarker bedöms inte på- verkas negativt av planens genomförande. Fullständig redovisning i tabell med bedömning och påverkan beskrivs närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. Dagvatten Dagvattenutredningarna bedöms visa på erfoderliga lösningar för att hantera av- ledning och fördröjning av vattenmängderna i området. Föreslagna dagvattenlös- ningar bedöms vara en förutsättning för att hantera effekterna av att skogsmark omvandlas till hårdgjorda ytor och för att motverka de negativa konsekvenser som en ökad avrinning kan medföra för ytvatten (MKB, Norconsult, 2026). Miljökvalitetsnormer Luft Luftkvaliteten i området påverkas av trafiken i området men även av olika verksamheters utsläpp med anledning av närheten till Luleå industripark. Ökad trafik kan antas leda till högre halter av partiklar generellt längs berörda sträckor. Användningen bostäder har en begränsad omgivningspåverkan. Användningen bostäder och områdets fysiska förutsättningar gällande landskap, terräng, gatu- rum och närhet till naturreservatet bedöms ge förutsättningar för god luftgenom- strömning. Luleå kommun har idag en ansträng situation vad gäller att klara miljökvali- tetsnormerna (MKN) för luftföroreningar och arbetar därför med att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi (FLIS). Syftet med en FLIS är att förebygga och hantera halter av föroreningar och i slutändan undvika att hamna i en situation 68 260 som kräver ett åtgärdsprogram. I Luleås fall är det främst partiklar (PM10) som riskerar ett överskridande. Enligt en luft-kartering som SMHI har utfört åt Luleå kommun, med fokus på kvävedioxid (NO2) samt PM10, är den största bidragsgi- varen till PM10-halter partiklar från vägslitage. Vatten Exploateringen av Hertsöheden kommer att innebära ökade flöden, eftersom om- rådet består av skogsmark är det inte möjligt att rena dagvatten till samma nivå som från orörd natur (Tyréns. 2024). Föreslagna dagvattenlösningar med rening i flera steg bedöms minska föroreningsbelastningen för alla ämnen utom fosfor och kväve. Öppna lösningar och långa rinnvägar möjliggör viss infiltration av dagvatten när grundvattennivåerna är låga. För hela Hertsöheden utveckling föreslås omfattande anläggningar för fördröj- ning och rening av dagvatten. I dagvattenutredningen till detaljplanen (Sweco, 2025-01-31) bedöms de tidigare föroreningsberäkningarna från Tyréns 2024 vara tillräckliga samt att inga nya beräkningar behövs för aktuell detaljplan, de före- slagna dagvattenanläggningarna förväntas ha en likvärdig rening som de an- läggningar som föreslogs i utredningen för hela programområdet (Tyréns, 2024). Dessa bedöms i stor utsträckning kunna hantera de föroreningar som uppstår i och med exploateringen. En mindre ökning av mängden fosfor och kväve som tillförs recipienten kommer ändå ske i och med exploateringen, trots reningsåt- gärder. Enligt beräkningar får dessa mängder näringsämnen en nära försumbar effekt på recipientens fosforhalt och dessa bedöms inte påverka totalbiomassa växtplank- ton i recipient. Även med kumulativa effekter i avrinningsområdet i beaktning blir påverkan försumbar (Sweco, 2025-12-17). Förutsatt att föreslagna dagvattenanläggningar anläggs inom planprogramsom- rådet bedöms påverkan på recipienten bli så pass liten att exploateringen inte bedöms äventyra eller försämra recipientens status (Sweco, 2025-12-17). För mer information om påverkan och konsekvenser hänvisas till miljökonse- kvensbeskrivningen. Hälsa och säkerhet Beräkning av omgivningsbuller Resultatet av bullerutredningen (Brekke & Strand, 2024) visar att det finns goda förutsättningar för både bostäder och tillhörande bebyggelse i form av exem- pelvis skolor och förskolor. För scenariot med maximal trafik kan bebyggelsen närmast den befintliga Hertsövägen behöva planeras antingen med tillgång till bullerdämpad sida alternativt med mindre lägenheter om högst 35 m2. Om fö- reslagna åtgärder inte utförs, kan ljudnivån vid fasaderna närmast Hertsövägen resultera i minskad boendekvalitet, med negativa effekter på välbefinnande och trivsel. Långvarig exponering för höga ljudnivåer kan också orsaka hälsorelatera- 69 261 de problem. För att klara riktvärdena för uteplats kan även lokala skärmar vid uteplatser i vissa delar av planområdet behöva installeras vid scenariot med maximal trafik, se bifogad bullerutredning (Brekke & Strand, 2024). Om Hertsövägen i framtiden inte trafikeras med de trafikmängder som det är beräknat för i scenario maximal trafik ges förbättrade förutsättningar för en god ljudnivå vid planerad bebyggelse. Översvämning Framtida klimatförändringar förväntas leda till kraftigare skyfall som kan orsaka översvämningar, särskilt i tätbebyggda områden där risken för materiella skador och störningar i infrastrukturen är störst. Vid skyfall kan dagvattenanläggning- arna och ledningsnätet inte hantera allt vatten, vilket leder till ytlig avrinning. Sekundära avrinningsvägar hjälper till att leda bort vattnet utan att orsaka över- svämningar. Dagvattenutredningen (Sweco, 2025-01-31) bedöms visa på erfoder- liga lösningar för att hantera avledning och fördröjning av vattenmängderna i området. För att motverka risker vid skyfall är det viktigt att dagvattenanläggningar, lut- ning och höjdsättning blir korrekt utförda. Tvåstegsdiket måste anläggas korrekt för att hantera stora mängder vatten och skydda byggnader från översvämning- ar. Det är viktigt att marken lutar bort från byggnader för att undvika stående vatten. Vägar kan fungera som sekundära rinnvägar. Ingen nedströms bebyggel- se förväntas ta skada vid skyfall, då vattnet rinner till våtmark eller en framtida damm (Sweco, 2025-01-31). Olyckor För planområdet är risker kopplade till farligt gods beroende av framtida drag- ningar av trafik till och från industriparken och mängden framtida trafik av farligt gods längs Hertsövägen. Genomförd utredning (Norconsult, 2024) är beräknad utifrån ett scenario om farligt gods trafik i en framtid passerar längs Hertsövägen och vilka säkerhetsavstånd och åtgärder som i så fall behöver beak- tas. Utredningen visar att för risker förknippade med farligt gods är olyckor som leder till utsläpp av brandfarlig vätska och brandfarlig gas de händelser som bidrar mest till risknivån. Enligt Länsstyrelsernas kategorisering av använd- ningens känslighet hör flerbostadshus till Zon D. Ett antal byggnader närmast Hertsövägen, som kategoriseras som Zon D och som ligger inom 45 meter, kräver säkerhetshöjande åtgärd i form av invallning eller brandfasad. Befintligt dike norr om Hertsövägen uppfyller riktlinjerna för invallning, bedömningen är där- för att acceptabel risknivå kan klaras för föreslagna placeringar enligt detaljpla- nen. Nyttjas Hertsövägen i en framtid inte för trafik med farligt gods bedöms risknivån som god för planområdet. 70 262 Ras och skred Höjdsättning och utformning av byggnader behöver genomföras hänsyn till höjdskillnader och grundvattensituationen, vilket påverkar mängden schakt och fyllning, samt om hänsyn inte tas finns det risk för ras och skred. Vid schaktning i siltig jord finns även risk för ytuppmjukning och utflytning, vilket också kan medföra ras och skred. Avlägsnande av organisk jord, vegetation och torv för- hindrar sättningar och instabilitet i byggnaderna. Återanvändning av jord och fyllning minskar kostnader och miljöpåverkan. Grundläggningsförhållandena är generellt goda inom planområdet. Byggna- ders exakta placeringar och grundläggningsdjup är i detta skede inte fastställda. Kompletterande utredningar kan behöva utföras i senare skeden för en anpassad grundläggning för olika typer av byggnader som säkerställer stabilitet och för- hindrar strukturella skador. Sociala Barn Genomförd barnkonsekvensanalys (Norconsult, 2025) visar att detaljplanen har goda förutsättningar att uppfylla målbilderna ur ett barnperspektiv. Området saknar idag transportinfrastruktur, bebyggelse, service och målpunkter, med undantag för några skoter- och vandringsleder. Detaljplanen ger möjlighet att koppla på befintlig infrastruktur samtidigt som det bevarar och förädlar nuva- rande värden, vilket gynnar barn och unga och främjar hälsa i vardagen. Natur och friluftsliv tillgängliggörs på ett positivt sätt för både nya invånare och hela tätorten. Naturen är en genomgående aspekt i planarbetet, vilket ger många möjligheter för rekreation, motion och vila. Park- och grönområden värderas högt och under- hållet blir enklare när dessa områden är mindre anlagda. För barn är småskalig- heten viktig och det finns risk att området upplevs för tätbebyggt och att mycket grönska faller bort som kan ha ett värde för barn. Exploateringsgraden är hög men minskar mot naturen för att skapa en harmonisk övergång mellan skog och bebyggelse. Detta är särskilt positivt för barns orienteringsförmåga. Detaljplanen skapar goda förutsättningar för nya mötesplatser, vilket är viktigt för barns käns- la av sammanhållning och integration. Detaljplanen föreslår många nya bostäder genom blandade upplåtelseformer. Det är positivt för möjligheten till en blandad befolkning och för barns möjlighet till varierande möten. Det är viktigt att det planeras för ett varierat bostadsutbud så att barnfamiljer med olika förutsättningar kan flytta till Hertsöheden. Hertsöheden kommer generellt att avgränsas av stora vägar, vilket kan vara en utmaning att överbrygga. Inom planområdet är vägsystemet genomtänkt med goda förutsättningar för gående och cyklister. Ett tydligare vägnät gynnar alla trafikslag och bidrar tillsammans med gång och cykelbanor till bättre samman- 71 263 hållenhet mellan stadsdelar. Flera gång- och cykelförbindelser kommer fortsatt att gå via tunnlar, vilket kan upplevas som trångt och mörkt och bidra till otrygghet, även om det är positivt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Gestaltningen av tunnlarna är avgörande för att skapa trygga och trivsamma förbindelser. Det finns utrymme för nya mötesplatser och goda förutsättningar för en stads- miljö som sätter människor, särskilt barn, i fokus. Planområdet föreslår en ge- nomtänkt placering av skolor/förskolor och fritidsmålpunkter för att tillgodose barns behov av lek, rörelse och vila. Skogen och naturen spelar även en viktig roll i pedagogiska syften vilket är gynnsamt för de framtida barnen i Hertsöhedens skola och förskolor. Jämlikhet Detaljplanen bedöms medföra förutsättningar för integrering och inkludering med blandade bostadsformer, centrala placeringar av skola och förskola, park- område och stråk som förbinder grönområden. I detaljplanen möjliggörs för tryg- ga gång- och cykelförbindelser samt god tillgång till kollektivtrafik vilket bedöms som andra viktiga förutsättningar för en jämlik miljö. Riksintresse Friluftsliv och rörligt friluftsliv Planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv, 3 kap. 6 § MB, Norrbottens kust och skärgård med naturtyp hav och kust. Aktiviteter bad, kanot, skärm- flygning, fritidsfiske, hundspann. Planområdet omfattas även av riksintresse för rörligt friluftsliv, 4 kap MB, Norrbottens skärgård. Natur- och kulturvärden som i sin helhet är av riksintresse och av betydelse för turism och friluftsliv. Den mark inom planområdet som föreslås för ny bebyggelse bedöms ha låga kulturvärden och rekreativa värden då den till stor del består av skog som är påverkad av skogsbruk. I detaljplanen sparas mer värdefull skog som naturmark. Detaljplanen bedöms beakta närheten till närliggande områden med rika förut- sättningar för rekreation och fritid samt beakta att förutsättningarna för detsam- ma ska vara fortsatt goda. Totalförsvar Planområdet omfattas av riksintresse för totalförsvaret Miljöbalken 3 kap 9§ samt är även inom stoppområde för höga objekt samt inom område med särskilt be- hov av hindersfrihet. Planområdet bedöms ligga inom sammanhållen bebyggelse vilket innebär att fasta installationer högre än 45 meter över marknivå inte får uppföras eftersom det då finns en påtaglig risk att riksintresset skadas. Området har även särskilt behov av hinderfrihet, vilket innebär att höga objekt kan medfö- ra skada på den verksamhet som Försvarsmakten bedriver. Prövning för bygg- nation av höga fasta installationer kan göras i enskilda fall. Planområdet ligger 72 264 inom MSA-ytan för Luleå Airport (Flygplatsen) och uppförande av byggnader eller föremål högre än 20 meter inom MSA-ytan kan påverka luftfarten. En flyghinderanalys har genomförts för berörd del där detaljplanen möjliggör för högre än 20 m. Resultatet visar att berörd del inte har påverkan på civila in och utflygningsprocedurer, CSN-utrustning eller flygplatsens hinderbegränsade områden. Luftfartsverkets slutsats i analysen är att de som sakägare av CNS- utrustning inte har något att invända mot planerad etablering. Trafik Motortrafik Detaljplanen bedöms inte ge upphov till en betydande ökning av trafikmängder eller tunga transporter. Kringliggande trafiknät bedöms vara dimensionerat för de trafikmängder som ett genomförande av detaljplanen innebär. Trafikmängder i framtida korsningspunkter har analyserats, bland annat cirkula- tionsplats vid ny infart för biltrafik till området. Resultatet visar tillfredsställande framkomlighet i framtida cirkulationsplats även vid fullt utbyggt Hertsöheden. Förutsättningarna för kollektivtrafik bedöms som goda med förlängning av befintlig linje från Lerbäcken och en central sträckning genom det nya om- rådet. Planområdet är också nära beläget befintliga busslinjeförbindelser till Hertsön och GC-tunnel ger en gen och säker förbindelse till busshållplats längs Avaviksvägen. Planens genomförande innebär att tillfälliga vändplaner behöver anläggas ut- anför planområdet vid slutet av vägsträckningar i plangräns. Vändplanerna har inte planlagts då de endast är tänkta som tillfälliga lösningar innan nästkomman- de detaljplanering där förlängning av gatorna är avsedd. Dessa finns på platser där naturmarken bedömts ha lägre värden, i ordningsställandet av tillfälliga vändplaner bedöms inte medföra negativa konsekvenser. Gång och cykeltrafik Detaljplanen bedöms ha beaktat behovet av trafiksäkerhet för oskyddade trafi- kanter med gena förbindelser och förslag som bidrar till en trafiksäker miljö. Mellankommunala frågor Inga mellankommunala intressen bedöms påverkas av planförslaget. Rennäring Ett ianspråktagande av marken enligt planförslaget kommer att innebära en minskad areal för vinterbete. Gällivare skogs sameby har yttrat sig under samråd och granskning, sammanfatt- ning av deras yttrande och kommentar från kommunen går att läsa i detaljpla- nens samrådsredogörelse och granskningsutlåtande. 73 265 Motiv till detaljplanens regleringar Motiv till regleringar Allmän plats Användning Natur Användningen natur ska tillämpas för områden för friväxande grönområden som inte sköts mer än enligt skötselplan eller genom visst begränsat underhåll. Även mindre park-, vatten- och friluftsanläggningar och andra komplement till naturområdets användning ingår. Syftet med användningen är att säkerställa områdenas naturvärden, att dessa binds samman med omgivande naturlandskap samt dess värden för ekosystemtjänster. Detta knyter även an till detaljplanens syfte. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 7 § 3 PBL och 2 kap 3 § 3 PBL Park Användningen park ska tillämpas för områden för grönom- råden som kräver skötsel och som helt eller till viss del är anlagda. I användningen ingår även komplement till parkens användning. Parken syftar till att säkerställa ytor för möten mel- lan människor, lek och rörelse, fördröjning av dagvatten samt bevarande av befintlig natur. Detta knyter an till detaljplanens syfte. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 7 3 § PBL och 2 kap 3 § PBL GC-VÄG - Gång- och cykelväg Användningen GC-VÄG - gång- och cykelväg ska tillämpas för områden avsedda för gång-, cykel-och mopedtrafik. I använd- ningen ingår även komplement som behövs för vägens funktion. Användningen [GCVÄG] syftar till att säkerställa förbindelser för gång- och cykel inom området samt med förbindelser till angränsande bostadsområden. Separata banor för gång- och cykel föreslås även inom gatuutrymmena för gata - huvudgata och gata - lokalgata. 1 2 Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 7 § 1 PBL Väg Användningen väg ska tillämpas för områden avsedda främst för trafik till, från och genom en ort samt mellan olika områden inom en ort. I användningen ingår även komplement som be- hövs för vägens funktion. Detaljplanen omfattar befintlig del av Hertsövägen som planläggs för väg längs med planområdets södra kant, i syfte att ersätta befintlig stadsplan och möjliggöra justering av vägens höjd. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 7 § 1 PBL Gata - Huvudgata Användningarna gata - huvudgata, tillämpas för områden 1 1 avsedda för trafik inom ett område och för trafik som har sitt mål vid gatan. I användningen ingår komplement som hör till gatornas funktion, som diken, planteringar och separata utrym- men för gång- och cykel. Användningen huvudgata möjliggörs för gator som avser infart för motortrafik samt genomfartstrafik inom området. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 7 § 1 PBL Gata - Lokalgata Användningarna gata - lokalgata Användningen gata ska till- 2 2 lämpas för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. I användningen ingår även komplement som behövs för gatans funktion, som diken, plan- teringar och separata utrymmen för gång- och cykel. Använd- ningen lokalgata syftar till gator som möjliggör för angöring inom specifika delar av planområdet. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 7 § 1 PBL 74 266 Egenskapsbestämmelser Utfartsförbud Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats. I detaljplanen regleras att utfart inte får anordnas mot Gata - Huvudgata. Bestämmel- 1 sen syftar till att undvika ytterligare belastning med utfarter mot huvudgatorna i delar med högre trafikering samt innebär en prioritering av trafikens flöde längs med huvudgatorna. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 6 § 6 PBL snöupplag1 - Snöupplag Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats. I detaljplanen regleras genom egenskapsbestämmelse ytor för Snöupplag1 - Mar- ken får användas för tillfälligt snöupplag vintertid inom allmän platsmark [PARK] och [NATUR]. Bestämmelsen syftar till att säkerställa utrymme för en fungerande snöhantering. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 5 § PBL tunnel - Gång- och cykeltunnel Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för 1 att reglera utformning på allmän plats. Gång- och cykeltunnel under Hertsövägen syftar till att säkerställa en säker passage för ny gång- och cykelförbindelse mot Hertsö centrum. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 2 PBL, 2 kap 7 § 1 PBL och 2 kap 6 § 6 PBL u1 - Markreservat för allmännyttiga Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för underjordiska ledningar att reglera utformning på allmän plats. Reglering om mark- reservat för allmännyttiga ändamål används i planen inom allmän platsmark för att säkerställa utrymme för allmännyttiga ledningar samt för att ge ökad tydlighet om att ledningar finns i marken. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 5 § 3 PBL Kvartersmark Användning B - Bostäder Användningen bostäder ska tillämpas för områden för olika for- mer av boende av varaktig karaktär. Även bostadskomplement ingår i användningen. Syftet med markanvändningen bostäder inom kvartersmark är att möjliggöra för ny bostadsbebyggelse. Detta är en del av detaljplanens syfte. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 5 PBL BCK - Bostäder, Centrum, Kontor Syftet med markanvändningarna bostäder, centrum, kontor syf- tar till en flexibilitet och till att möjliggöra för mindre komplette- rande verksamheter som kan erbjuda närservice av olika slag inom kvartersmark där den primära användningen är bostäder. Kompletterande verksamheter kan bidra till annan rörelse och aktivitet i dessa delar av planområdet vilket bland annat kan bidra till ökad trygghet. Detta är en del av detaljplanens syfte. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 1, 2, 4 och 5 PBL, 2 kap 7 § 5 PBL SSR - Skola, Förskola, Idrottshall Användningen skola ska tillämpas för områden för förskola, 1 1 fritidshem, skola eller annan jämförlig verksamhet. Även kom- plement till verksamheten skola ingår i användningen. Använd- ningen besöksanläggningar ska tillämpas för områden för verk- samheter som riktar sig till besökare. Här ingår kulturella och religiösa verksamheter, sport- och idrottsverksamheter samt övriga besöksverksamheter. Syftet med markanvändningarna Skola, Förskola, Idrottshall inom kvartersmark är att möjliggöra för skola, förskola och idrottshall. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 2 § PBL och 2 kap 7 § 5 75 267 S B B- Förskola, Vård och omsorgs- Användningen skola ska tillämpas för områden för förskola, 1 1 boende, Bostäder fritidshem, skola eller annan jämförlig verksamhet. Använd- ningen B - bostäder ska tillämpas för områden för olika former av boende av varaktig karaktär, även bostadskomplement ingår i användningen. Användningen specificeras också för Vård- och omsorgsboende. Syftet med markanvändningarna är att möjliggöra för förskola, vård- och omsorgsboende alterna- tivt bostäder. Detta är en del av detaljplanens syfte. Planbestämmelsen görs med stöd av: 2 kap 3 § 5 PBL, 2 kap

§ 20). Planprogram För området finns ett framtaget planprogram, Planprogram för Hertsöheden, SBF 2021-709. Planprogrammet godkändes av kommunfullmäktige hösten 2023 (2023- 11-20 § 211). Inom ramarna för planprogrammet görs övergripande ställningsta- ganden för områdets utveckling och planprogrammet visar inriktningar för den fortsatta planeringen. I planprogrammet anges mer ingående riktlinjer för olika delområden, där denna första detaljplane-etapp till stor del är belägen inom det som i planprogrammet benämns som del B. Ställningstagandena för del B inför den fortsatta planeringen listas nedan, samtliga dessa har varit vägledande för detaljplanens utformning och innehåll: • Högre exploateringsgrad • Inrymma en tätare kärna med mer stadsmässig karaktär • Inom området behöver strukturen för ett gent och tryggt nät för gång- och cykel priori- teras • Byggnader eller objekt som utgör fondmotiv ska gestaltas med detta i åtanke • Byggnader bör orienteras med god allmän åtkomst till det öppna dagvattenstråket 38 230 Viktiga övergripande ställningstaganden i planprogrammet omfattar mark som fortsatt ska bevaras som naturmark och som bedömts betydelsefulla för väl fungerande ekosystem, vilket innebär natur med stor biologisk mångfald och ut- rymme för naturliga processer. Att bevara dessa områden som naturmark bidrar dessutom till områdets vistelsevärden med rika möjligheter till rekreation och till en hållbar struktur. Första detaljplanen har anpassats till dessa gränsdragningar och omfattar bland annat naturmark med en äldre skog i den västra delen samt naturmark i remsan mellan Hertsövägen och Avaviksvägen. Planprogrammet hanterar trafikstruktur på en övergripande nivå där första detaljplanen följer planprogrammets intentioner och inrymmer delar som kopp- lar mot Lerbäcken i väster med ny vägförbindelse för kollektivtrafik och gång och cykel och ny infartsväg från Hertsövägen för biltrafik. Även gång- och cykelväg mot Hertsö centrum i sydväst med en ny gång- och cykeltunnel under Hertsövägen är en del i planprogrammets utpekade förslag som detaljplanen möjliggör för. I planprogrammet togs sex målbilder för området fram, som ett ramverk och led- ord för den fortsatta planeringen, dessa är Attraktiv livsmiljö, Hållbar mobilitet, Naturen nära, Hela Hertsön, Ut i skogen och Innovativa Hertsöheden. Planprogrammet hanterar vidare frågor om exempelvis blandade bostadstopo- logier, gestaltning, inriktning för lek och hantering av dagvatten som varit vägle- dande för detaljplanen. Översiktsplan Luleå kommuns översiktsplan ”Program till Vision Luleå 2040” antogs 2021. Där pekas Hertsöheden ut som ett nytt område för bostäder och arbetsplatser, med följande rekommendation: Hertsöns karaktär med tät småskalig bebyggelse, grönytor och ytor för lek och fysisk aktivitet ska vara vägledande vid fortsatt planering och utbyggnad av om- rådet. Tillkommande bebyggelse ska utgöras av en blandning av småhus, radhus och flerbostadshus med olika upplåtelseformer. Inom området ska också utrym- me för näringsliv och verksamheter finnas. Vid planering och byggande ska delar av området bevaras som område för eko- systemtjänster och biologisk mångfald. Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ska finnas i tidigt skede vid exploate- ring och inflyttning. Behovet av förskola för tillkommande bebyggelse ska tillgo- doses i området. I den del där området överlappar med Ormberget-Hertsölandets naturreservat ska reservatet upphävas. En förutsättning är att intrånget kompenseras med att en annan yta som till omfång och/eller innehåll rymmer minst lika mycket vär- den. 39 231 Riksintressen Friluftsliv Riksintresse för friluftsliv, 3 kap. 6 § MB. Norrbottens kust och skärgård. Naturtyp hav och kust. Aktiviteter bad, kanot, skärmflygning, fritidsfiske, hund- spann. Totalförsvar Riksintresse Totalförsvaret Miljöbalken 3 kap 9 §. Inom påverkansområde stopp- område för höga objekt samt inom område med särskilt behov av hindersfrihet. Även inom påverkansområde MSA-område. En flyghinderanalys har genomförts för berörd del där detaljplanen möjliggör för högre än 20 m. Resultatet visar att berörd del inte har påverkan på civila in och utflygningsprocedurer, CSN-utrustning eller flygplatsens hinderbegränsade områden. Luftfartsverkets slutsats i analysen är att de som sakägare av CNS- utrustning inte har något att invända mot planerad etablering. Rörligt friluftsliv Riksintresse rörligt friluftsliv, 4 kap MB, Norrbottens skärgård. Natur- och kulturvärden som i sin helhet är av riksintresse och av betydelse för turism och friluftsliv. Miljökvalitetsnormer Vid planläggning ska hänsyn tas till miljöbalkens regler om miljökvalitetsnormer. Det innebär att uppmärksamma de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som är satta för att inte människor eller miljön ska utsättas för fara eller olägenheter av betydelse. Det finns miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, luftkvalitet och vattenkvalitet. Luleå kommun omfattas inte av den framtagna miljökvali- tetsnormen avseende omgivningsbuller. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Det finns miljökva- litetsnormer för kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10/ PM2,5), marknära ozon, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Vatten Som underlag till planprogrammet tog Tyréns Sverige AB (2024) fram en dag- vattenutredning som omfattade hela Hertsöhedens utbyggnad. Som underlag till första detaljplanen har en dagvattenutredning tagits fram av Sweco (2025-01-31). Ytterligare en utredning togs fram av Sweco hösten 2025 som en kompletterande bedömning av påverkan på recipienten (Sweco, 2025-12-17). Alla tre utredning- 40 232 arna har bilagts planhandlingarna. Recipienten till detaljplanen är Inre Hertsöfjärden, belägen cirka 1,6 km söder om planområdet. Inre Hertsöfjärden mynnar ut i Sörbrändöfjärden, och har enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Målet är att nå god ekologisk och kemisk status till 2027. Den otillfredsställande ekologiska statusen beror på näringsämnespåverkan, väx- tplankton, totalbiomassa och hydromorfologiska faktorer, samt måttliga nivåer av klorofyll a, fisk, zink och ammoniak. För att uppnå den ekologiska statusen krävs åtgärder, särskilt för att minska växtplankton i ytvatten. Det är dock osan- nolikt att god ekologisk status för zink och ammoniak kan uppnås till 2027, även om åtgärder bör påbörjas snarast. Inre Hertsöfjärden uppnår inte heller god kemisk status på grund av förore- ningar från bromerade difenyletrar, kvicksilver, fluoranthen, PFOS och PAH:er. God kemisk status förväntas uppnås 2027 för de flesta ämnen, med undantag för bromerade difenyletrar och kvicksilver som har mindre stränga krav. Området påverkas också av utsläpp från industrier som SSAB EMEA AB och Luleå kraft- värmeverk, samt urban markanvändning som bidrar till näringsämnen, miljögif- ter och metaller i dagvattnet (Tyréns, 2024). Inom Hertsöheden föreslås anläggningar i form av diken, tvåstegsdike och dam- mar för fördröjning och rening av dagvatten. Dessa bedöms i stor utsträckning kunna hantera de föroreningar som uppstår i och med exploateringen. En mindre ökning av mängden fosfor och kväve som tillförs recipienten kommer ändå ske i och med exploateringen, trots reningsåtgärder (Sweco, 2025-12-17). I den tidiga planeringen av Hertsöheden tog man höjd för att kompensationsåt- gärd inom Inre Hertsöfjärdens tillrinningsområde behövde genomföras för att möjliggöra för exploatering av Hertsöheden. Enligt beräkningar i kompletterande dagvattenutredning (Sweco, 2025-12-17) blir förändringen av koncentrationen fosfor i recipienten efter tillskott av dagvatten från Hertsöheden så pass liten (0,07 μg/l ) att status för fosfor förblir oförändrat god, med stor marginal. Denna mycket begränsade ökning av fosforhalt bedöms inte heller påverka totalbiomassa växtplankton. Därmed bedöms ett genomförande av exploatering inom Hertsöheden inte även- tyra eller försämra recipientens status och påverkan på recipienten blir så pass försumbar att ingen kompensationsåtgärd för dagvattenrening på annan plats i recipientens avrinningsområde är nödvändig (Sweco, 2025-12-17). Då Inre Hertsöfjärden är förorenad sedan tidigare behöver åtgärder göras för att hantera den kemiska och ekologiska statusen, som en del i detta arbete utreds och planeras, frikopplat från Hertsöheden, en dagvattendamm att anläggas med syfte att rena en del av dagvattnet som avrinner till recipienten inom aktuellt avrinningsområde. Denna process drivs av Lumire. 41 233 För mer information om påverkan och konsekvenser hänvisas till miljökonse- kvensbeskrivningen. Mellankommunala intressen Planområdet bedöms inte omfattas av några mellankommunala intressen. Renäring Planområdet är beläget inom Gällivare samebys område. Enligt samebyns kartor är området utpekat som uppsamlingsområde. Området ligger inom en del som årstidsmässigt är utpekat som vinterland. Området är ej markerat som någon strategiskt viktig plats som trivselland, kalvningsland eller brunstland. Miljö Strandskydd Generellt strandskydd gäller 100 meter från strandlinjen enligt miljöbalken 7 kap.

§ 38 Planuppdrag för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1. Ektjärn område 2 Ärendenr 2024/640-3.1.1.3 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta ny detaljplan för del av Notviken 4:40 och del av Stor- heden 1:1 i syfte att pröva förutsättningarna för industri och verksamheter. Sammanfattning av ärendet I Luleå kommuns översiktsplan från 2021 finns ett område utpekat för verk- samheter vid Ektjärn, mellan väg 97 och Storheden. Det finns en generell efter- frågan på mark för industri och verksamheter i Luleå. Området som är utpekat för verksamheter i kommunens översiktsplan är ca 10 hektar stort och består delvis av obebyggd skogsmark, infrastruktur finns i området i form av vägar (Nya terminalgatan), kraftledningar samt en 65 meter hög mast med tillhörande teknikbod vilka idag begränsar möjligheten till ex- ploateringsbar mark. Att flytta masten utanför planområdet ska vidare utre- das. Ungefärligt planområde markerat i rött Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 423 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 024-04-22 Översiktsplan 2021, aktuellt område markerat med rött I översiktsplan 2021 är området utpekat för verksamheter som inte bör blan- das med bostäder, exempelvis verksamheter som kan vara störande, miljöpå- verkande, ytkrävande eller genererar tung trafik eller stor mängd övrig trafik. Föreslagen detaljplan bedöms vara förenlig med översiktsplanens intentioner. Grönstråk Genom området löper stråk av park- eller naturmark. Utpekade grönstråk i översiktsplanen är genom sin strategiska placering särskilt viktiga. Funktio- nen av grönstråken ska finnas kvar men bedöms gå att hanteras i kommande planarbete. Gång- och cykeltrafik Genom området går stråk för gång- och cykeltrafik som utgör huvudvägnätet inom stadsbygden eller sammanlänkar stadsbygden med stadsnära byar och samlande byar med omlandet. Vägstrukturen i området bör anpassas och an- slutningar till huvudcykelstråket beaktas. Aktuellt planuppdrag syftar till att pröva förutsättningarna för industri och verksamheter och tillhörande infrastruktur. Det finns i dagsläget ett antal kri- tiska punkter som kan komma att ha stor inverkan på möjlig byggrätt och hur området kan disponeras. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 424 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 024-04-22 Följande frågor behöver särskilt utredas vid fortsatt planarbete: • Möjlig flytt eller omlokalisering av befintlig mast och teknikbod. • Hänsyn till befintlig kraftledning. • Utrymmesbehov för befintliga och framtida va-ledningar. • Skyddsavstånd eller alternativa riskreducerande åtgärder på grund av transporter av farligt gods på väg 97. • Förekomst av PFAS (en första översiktlig utredning är genomförd. PFAS har ej påträffats). • Gestaltning med hänsyn till det exponerade läget väg 97 och infarten till Luleå. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit samhällsbyggnadsutskottet be- sluta att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta ny detaljplan för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1 i syfte att pröva förutsätt- ningarna för industri och verksamheter. Sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelseförvaltningens förslag under proposition och finner att samhällsbyggnadsutskottet bifaller förslaget. Dialog: Frågan om ny detaljplan har hanterats genom Byggdialogen som är kommu- nens forum för dialog med fastighetsägare och exploatörer. Dialog har skett internt med tjänstepersoner från kommunstyrelseförvaltningen och service- och infrastrukturförvaltningen. Fortsatt dialog med olika intressenter kommer att ske under detaljplaneprocessen, vilket regleras i plan- och bygglagen (PBL 5 kap 11, 12 §§). Beslutsunderlag • Kommunstyrelseförvaltningens förslag gällande planuppdrag för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1. Ektjärn område 2, KLF Hid: 2024.3332 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen, Samhällsomställning Kommunstyrelseförvaltningen, Detaljplan Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 425 Innehållsförteckning Detaljplanens syfte 3 Syfte 3 Beskrivning av detaljplanen 3 Hela detaljplanen 3 Genomförandetid 4 Allmän plats 4 Huvudmannaskap 4 Kvartersmark 4 Genomförandefrågor 5 Fastighetsrättsliga frågor 5 Tekniska frågor 6 Ekonomiska frågor 6 Organisatoriska frågor 7 Planeringsunderlag 8 Kommunala 8 Utredningar 9 Planeringsförutsättningar 11 Riksintressen 11 Miljökvalitetsnormer 11 Miljö 11 Hälsa och säkerhet 14 Geotekniska förhållanden 15 Förorenad mark 16 Markradon 17 Fysisk miljö 17 Sociala 18 Trafik 19 Konsekvenser 21 Natur 21 Dagvatten 22 Förenad mark 23 Hälsa och säkerhet 24 Riksintresse 25 Trafik 25 Motiv till detaljplanens regleringar 26 Motiv till regleringar 26 Allmän plats 26 Kvartersmark 26 Medverkande i projektet 28 428 Detaljplanens syfte Syfte Detaljplanens huvudsakliga syfte är att skapa förutsättningar för verksamheter samt säkerställa ytor för dagvattenhantering. Beskrivning av detaljplanen Hela detaljplanen Planområdet är beläget vid Ektjärn, mellan väg 97 och Storhedens verksamhetsområde. Planområdet är cirka 8 hektar stort och ägs av Luleå kommun. I Luleå kommuns översiktsplan är området utpekat för verksamheter (ny/ändrad användning). Föreslagen detaljplan möjliggör huvudsakligen för verksamheter vilket bedöms vara förenligt med kommunens översiktsplan. Detaljplanen handläggs därför med standardförfarande i enlighet med Plan- och bygglagen (2010:900). Figur 1. Översiktskarta med aktuellt planområde markerat rött. Området är idag delvis obebyggt och består till största delen av barr- och blandskog. Inom planområdet finns det ett större dagvattendike. Det finns ett arrende för teknikhus samt en telemast (75 meter hög) inom planområdet. Ett genomförande av planförslaget innebär att masten behöver flyttas. Inom aktuellt planområde löper en högspänningsledning om 150kV samt ett befintligt järnvägsspår. Bebyggelsen omkring planområdet består av befintliga verksamheter. Inom planområdet finns en befintlig nätstation placerad i norra delen av planområdet. 3 429 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 5 år efter det datum planen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Allmän plats Detaljplanen reglerar allmän platsmark för natur [NATUR] inom del av planområdet. Inom natur inryms möjlighet till omhändertagande av dagvatten. Genom del av NATUR-området passerar kraftledningar som kommer att ligga kvar i befintligt läge. Detaljplanen reglerar allmän platsmark för gata [GATA]. Inom användningsområdet ingår även befintliga gång- och cykelvägar. Dagvattenhantering från vägarna hanteras inom användningsområdet. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Kvartersmark Planförslaget möjliggör i huvudsak för nya byggrätter för verksamheter [Z]. Inom användningen tillåts verksamheter med begränsad omgivningspåverkan. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar. Inom kvartersmarken för verksamheter medges att bebyggelse får uppföras med en högsta nockhöjd om 12 meter [h ]. Egenskapsområdet som medges att bebyggas är cirka 2,5 hektar. Inom 1 det byggbara området preciseras inte utnyttjandegrad eller placering av bebyggelse utöver angiven högsta nockhöjd. Med en flexibel byggrätt är fastighetsägaren fortsatt skyldig att uppfylla de tekniska egenskapskraven som ställs på ny bebyggelse och de tillgänglighetskrav som gäller för till exempel utryckningsfordon samt ytor för snöupplag. Fastighetsägaren ska även uppfylla parkeringsbehovet för den planerade verksamheten. Inom kvartersmarken för verksamheter regleras att byggnader ska placeras minst 12 meter från användningsgränsen med bestämmelse om prickmark [Marken får inte förses med byggnad]. Inom del av prickmarken regleras markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar [u ] och markreservat för allmännyttig 1 luftledning [l ]. Inom området för prickmark finns det utrymme för snöupplag 1 och dagvattendiken. Detaljplanen medger teknisk anläggning [E] för befintlig nätstation inom planområdet. Bebyggelse får uppföras med en högsta nockhöjd om 4 meter [h ]. 2 Inom kvartersmarken regleras befintlig järnväg [T ]. Inom del av området för 1 järnväg regleras även ett markreservat för allmännyttig körtrafik [z ]. 1 4 430 Genomförandefrågor Fastighetsrättsliga frågor Detaljplanen berörs av fastigheterna Notviken 4:40 och Storheden 1:1 som ägs av Luleå kommun. Detaljplanen berörs även av fastigheten Notviken 4:42 som ägs av Luleå Energi. Figur 2. Fastigheter inom området. Fastighetsbildning I planförslaget har inte någon fastighetsindelning reglerats. Detta innebär att efter detaljplanen vunnit laga kraft kan detaljplanens genomförande resultera i att kvartersmarken avstyckas till en eller flera fastigheter. Luleå kommun ansvarar för att ansöka om fastighetsbildning hos Lantmäteriet för att bilda nya fastigheter i enlighet med markanvändningen i detaljplanen. Kommunen bekostar fastighetsbildningen. Rättigheter Planområdet omfattas av ledningsrätt för starkström (akt 25-F1984-864.1) och ledningsrätt för underjordiska ledningar för vatten och avlopp. Ledningsrätterna påverkas inte av planförslaget. I aktuellt planförslag regleras kvartersmarken som berörs av ledningsrätterna med markreservat [u samt l ]. 1 1 Planområdet omfattas även av ledningsrätt för fjärrvärme (2580-2025/42.1). Denna påverkas inte av planförslaget eftersom ledningen är belägna inom naturmark och gatumark. 5 431 Inom planområdet finns arrenden för en telemast och fyra nätstationer/teknikhus. Samtliga arrendeavtal upphör att gälla 2027-06-30. Ett genomförande av planförslaget innebär att masten med tillhörande teknikbodar behöver flyttas. Arrendatorerna ansvar för nedmontering av telemast med tillhörande teknikbodar. Tekniska frågor Tekniska åtgärder Exploatören ansvarar för åtgärder inom kvartersmark. Tekniska undersökningar och andra åtgärder som kan komma att erfordras vid en eventuell exploatering ansvarar respektive fastighetsägare för. Utbyggnad av allmän plats Ingen utbyggnad av allmän plats behövs för genomförandet av detaljplanen. Utbyggnad vatten och avlopp Ingen utbyggnad av vatten och avlopp behövs för genomförandet av detaljplanen. Teknisk försörjning Planområdet ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Befintligt dagvattendike avses ledas om till följd av exploateringen. I anslutning till planområdet finns det två markbrandposter med en kapacitet på 20 l/s. Inom planområdet behövs ytterligare markbrandposter, avståndet mellan markbrandposterna ska vara max 150 meter och de ska dimensioneras efter Svenskt Vattens rekommendationer. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Luleå kommun ansvarar för upprättandet av detaljplanen. Kommunens intäkter utgörs av försäljning av del av Notviken 4.40, kvartersmark för verksamheter. Detta regleras i framtida avtal. Detaljplanen bedöms vara ekonomiskt genomförbar. Kommunala kostnader som uppkommer vid ett genomförande av detaljplanen är kostnad för fastighetsbildning och flytt av befintligt dike för dagvatten. Framtida fastighetsägare ansvarar för kostnader för köp av eventuell fastighet samt lagfart. Vidare ansvarar framtida fastighetsägare för samtliga kostnader som uppstår inom fastighetens markområde, byggnation och anläggningsarbeten. Anslutningsavgifter för VA, el, fjärrvärme, tele- och fibernät bekostas av framtida fastighetsägare. Planavgift Planavgift tas ut vid bygglovgivning enligt gällande taxor. 6 432 Drift allmän plats Drift och underhåll av allmän plats ansvarar kommunen för. Organisatoriska frågor Markanvisning Inget markanvisningsavtal har tecknats. Tidplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt Plan-och bygglagen (PBL) och planeras antas av kommunstyrelsen under kvartal 4 år 2026. 7 433 Planeringsunderlag Kommunala Översiktsplan I översiktsplanen 2021 är planområdet utpekat för verksamheter (ny/ändrad användning). Område för verksamheter som inte bör blandas med bostäder, exempelvis verksamheter som kan vara störande, miljöpåverkande, ytkrävande eller genererar tung trafik eller stor mängd övrig trafik. Genom området löper stråk av park- och naturmark med viktig ekologisk och social funktion som knyter ihop grön- och naturområden till en sammanhängande struktur. Utpekade grönstråk i översiktsplanen är genom sin strategiska placering särskilt viktiga. Genom området löper stråk för gång- och cykeltrafik som utgör huvudvägnätet inom stadsbygden eller sammanlänkar stadsbygden med stadsnära byar och samlande byar med omlandet. Figur 3. Området utpekat i ÖP 2021. Detaljplan För det aktuella planområdet gäller detaljplan A305, laga kraft 1977-09-08 som reglerar markanvändning för park, plantering samt gatumark. För planområdet gäller även del av detaljplan PL187, laga kraft 1996-11-04 som reglerar befintlig högspänningsledning. Detaljplanerna A305 och PL187 kommer i delar att upphävas i och med att den nya detaljplanen vinner laga kraft. De områden i nu gällande detaljplan som inte berörs kommer fortsatt att gälla. Planuppdrag Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2024-04-22 att ge Kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram en detaljplan för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1. Syftet med detaljplanen är att pröva förutsättningarna för industri och verksamheter. 8 434 Undersökning av risk för betydande miljöpåverkan (Ställningstagande 4 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900)) Kommunen ska enligt 6 kap 5 § Miljöbalken (MB) undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt 6 kap 6 § MB ska undersökningen identifiera omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Samråd gällande undersökning om betydande miljöpåverkan ska hållas med länsstyrelsen enligt 6 kap 6 § 2p och 10 § MB. Kommunens bedömning Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att fortsatt miljöbedömning inte anses nödvändig och en miljökonsekvensbeskrivning behöver inte upprättas. I ett särskilt samrådsyttrande gällande undersökning om betydande miljöpåverkan meddelade Länsstyrelsen 2024-09-30 att de delar kommunens bedömning om att en särskild miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen inte behöver upprättas. Med utgångspunkt från miljöbedömningsförordningen (2017:966) har kommunen 2026-04-29 tagit ett särskilt beslut om att genomförandet av den föreslagna detaljplanen inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att fortsatt strategisk miljöbedömning inte anses nödvändigt och en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas. Utredningar Följande utredningar har upprättats under planarbetet. • Dagvattenutredning, Sweco 2025-02-21 • Dagvattenutredning, Norconsult 2026-04-27 • Geoteknisk undersökning, WSP 2025-02-21 • Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Tyréns 2023-10-11 • Översiktlig miljöteknisk markundersökning WSP 2025-02-21 • Naturvärdesinventering, Licab 2025-03-25 Annat Övriga underlag Under planarbetet har dessutom följande handlingar upprättats. • Grundkarta • Fastighetsförteckning • Undersökning av betydande miljöpåverkan, 2024-08-20 • Beslut i frågan om miljöpåverkan 6 kap. 7 § Miljöbalken, 2026-04-29 9 435 Planförfarande Detaljplanen handläggs med standardförfarande i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900). Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. Figuren nedan illustrerar planprocessen. Allmänna råd och föreskrifter Planhandlingarna i planförslaget har upprättats utefter Boverkets föreskrifter om detaljplan (BFS 2020:5) samt Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan (BFS 2020:6), samt föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning (BFS 2020:8) 10 436 Planeringsförutsättningar Riksintressen Totalförsvar Planområdet omfattas av riksintresse för totalförsvaret (3 kap 9 § MB). Planområdet ligger inom stoppområde för höga objekt, inom område med särskilt behov av hinderfrihet samt inom MSA-område. Inom dessa områden får det inte uppföras objekt högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Kommunikationer Planområdet angränsar till väg E4 samt väg 97 som är riksintresse för kommunikationer (3 kap. 8 § MB). Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. Miljöbalken. Det finns miljökvalitetsnormer (MKN) framtagna för omgivningsbuller, luftkvalitet och vattenkvalitet. Det handlar om de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Vid planering och planläggning ska hänsyn tas till gällande miljökvalitetsnormer. Planområdet omfattas av MKN för luftkvalitet och vattenkvalitet. Luleå kommun omfattas inte av den framtagna miljökvalitetsnormen avseende omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna och detaljplanens eventuella påverkan på dem beskrivs närmare under avsnittet konsekvenser. Miljö Dagvatten Inre Lulefjärden (WA96663883) är planområdets närmaste vattenförekomst och recipient. Inre Lulefjärdens ekologiska status har bedömts som god. Den kemiska statusen uppnår inte god status. Planområdet ligger inom modellerat tillrinningsområde till grundvattenförekomst SE729270-178744 och de västra delarna ligger inom själva grundvattenförekomstens utbredningsområde. I västra kanten av planområdet går gränsen för det tertiära skyddsområdet för Gäddviks grundvattentäkt, se lila område i figur 4. Kemisk och kvantitativ status är klassad som god, men det bedöms finnas betydande påverkan från industrier och förorenad mark från närområdet. Sammantaget bedöms det finnas risk att grundvattenförekomsten inte uppnår god kvalitativ status. Inom den tertiära zonen finns föreskrifter kring hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor, flygfartstrafik samt transport av farligt gods men inga särskilda föreskrifter kopplade till dagvatten. Största delen av planområdet som planeras för verksamheter ligger utanför vattenskyddsområdet men bedöms vara inom tillrinningsområdet till grundvattentäkten. 11 437 Figur 4. Grundvattenförekomst markerad med blått och vattenskyddsområde markerat med lila. Norr om väg 97, vid Tuvåkra, finns en större fördröjningsanläggning som har avrinning via bräddledning under väg 97 mot planområdet, se figur 5. Fördörjningsanläggningen ingår i verksamhetsområde för dagvatten. Vid platsbesök under hösten 2024 konstaterades att trumman till stor del var igensatt med sediment och inget flöde observerades. Figur 5. Befintlig avvattning inom planområdet. En dagvattenutredning har tagits fram av Sweco (2025). Syftet med utredningen var att klarlägga befintliga förutsättningar inom planområdet samt att ge översiktliga förslag på dagvattenlösningar. Till granskningen har en fördjupad dagvattenutredning tagits fram av Norconsult (2026). Dagvattenutredningen har tagit fram ett förslag på hur dagvattnet kan hanteras inom planområdet. Genomförandet av detaljplanen innebär att det dike som går genom kvartersmarken behöver ledas om. Ett avskärande stråk föreslås i utkanten av kvartersmarken för att leda avrinningen på västra sidan mot 12 438 befintlig anslutning till ledningsnätet. Ett avskärande stråk kan även behövas i nordöstra delen av planområdet. De avskärande dikena utgör en del av den övergripande dagvattenhanteringen och förutsätts anläggas och förvaltas av VA- huvudmannen. Inom kvartersmarken föreslås ett separat dike vid utkanten för avledning, fördröjning och rening av dagvatten. Principskiss över föreslaget dagvattensystem redovisas i figur 6. Avrinning förutsätts ske ytligt från nya hårdgjorda ytor mot diket och fördelas jämnt längs dikessektionen. Diket inom kvartersmarken får en anslutningspunkt till ledningsnätet. Dagvattenåtgärder inom kvartersmark förutsätts anläggas och underhållas av respektive fastighetsägare. Figur 6. Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet. Inom planområdet behöver cirka 750 m3 fördröjas inom kvartersmarken för att uppfylla kravet om fördröjning av framtida 20-årsregn till 10-årsregn från kvartersmark. Diken längs gränsen på kvartersmarken har en total längd på cirka 600 meter. Totalt bedöms en bredd på minst 4 meter behöva avsättas för diken inom kvartersmark. Utöver diken inom kvartersmark behöver det finnas tillräckligt utrymme mellan Nya Terminalvägen och den planerade kvartersmarken för att avleda de flöden som idag rinner i befintligt dike på fastigheten. Skyfall I samband med planerad bebyggelse kommer marken för verksamhetsområdet att behöva höjas för att säkerställa avvattning till föreslagna diken runt bebyggelsen. Detta innebär att delar av befintliga lågpunkter byggs bort. Den ökade hårdgöringsgraden inom planområdet medför en större total avrinningsvolym vid ett 100-årsregn. Skyfallsflöden bedöms huvudsakligen följa markens naturliga lutningar mot befintliga lågpunkter. Vid Nya Terminalgatan, under väg 97, finns sedan tidigare en lågpunkt där tillfällig översvämning förekommer vid kraftig nederbörd. 13 439 Den planerade exploateringen innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar inom planområdet. Vid extrema regn kan detta medföra en viss ökning av ytavrinningen jämfört med dagsläget. I kommande detaljprojektering ska höjdsättning och ytavattning studeras vidare i syfte att undvika att nya lågpunkter byggs in i området och för att minimera risken för skador vid skyfall. Åtgärder ska säkerställa att byggnader placeras och utformas så att de inte utsätts för översvämning vid skyfall. Figur 7. Maxvattendjup vid analyserat regn i Scalgo Live, motsvarar ett 100-årsregn med 6 timmars varaktighet inklusive en klimatfaktor om 1,4. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet är omgivet av befintliga industrier/verksamheter och större trafikleder. Detaljplanen medger markanvändningen verksamheter. Inom användningen tillåts verksamheter med begränsad omgivningspåverkan. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar. Risk för olyckor Planerad bebyggelse angränsar till Europaväg 4 (E4) samt riksväg 97 som är utpekad primär väg för transport av farligt gods. Enligt Länsstyrelsens riktlinjer för fysisk planering, skyddsavstånd till transportleder för farligt gods i Norrbottens och Västerbottens län (2019) bör ett riskhanteringsavstånd på 150 meter från transportled för farligt gods tillämpas. Planeras bebyggelse inom riskhanteringsområdet kan det krävas ytterligare säkerhetshöjande åtgärder. För att avgöra vilka skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga görs en bedömning utifrån vägens utformning och hastighet, antalet fordon, planerad markanvändning och topografi. Vid bedömning av skyddsavstånd för markanvändning nära transportleder för farligt gods är planerad verksamhets känslighet en viktig utgångpunkt. 14 440 Bedömningen görs i bebyggelsezoner, A-D, beroende på verksamhetens känslighet. Inom planområdet planeras det för industri och verksamheter, den planerade bebyggelsen kategoriseras som zon B, mindre känslig verksamhet. Bedömningen är att den verksamhet som planen medger inte berörs av skyddsavstånd för farligt gods, därav görs bedömningen att inga skyddsavstånd eller säkerhetsavstånd behöver vidtas för att reducera risker förknippade med farligt gods-olyckor för aktuellt planförslag. Mellan utpekad transportled och planerad bebyggelse är marken planlagd för natur. Bebyggelse kommer således inte att ske i direkt anslutning till vägen. Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk undersökning för planområdet har upprättats av WSP (2025). Fältundersökning har genomförts i november 2024. De geotekniska förhållandena inom undersökningsområdet utgörs av två olika jordlagerföljder. Den östra delen av planområdet består av mycket fast lagrad sandmorän inom 1 meter djup under markytan. Grundvattnet påträffades vid cirka 5,2 till 6,3 meters djup under markytan. Den västra delen av planområdet finns ett silt och sandlager ovan sandmorän. Djupet varierar mellan 2–4 meter. Grundvattnet påträffades på cirka 0,7 till 3 meters djup under markytan. Figur 8. Översiktlig indelning av geotekniska förhållanden för västra och östra området. Enligt SGU:s sulfatjordsartskarta kan det förekomma aktiv sur sulfatjord i nordvästra delen av området. Inslag av sulfid har påträffats vid en undersökningspunkt (24W06) där silten var något sulfidhaltig mellan 1,5–3,0 meter under markytan. Den okulära bedömningen är att jordlagret är något sulfidhaltigt, vilket indikerar att den procentuella andelen sulfid i jorden är liten. För resterande delar av området finns det sannolikt ingen sulfidjord. Området är relativt plant och det bedöms inte finnas några naturliga slänter 15 441 inom området som kan medföra stabilitetsproblem. Om permanenta slänter tillkommer inom området kan dessa behöva erosionskyddas för att undvika framtida stabilitetsproblem. I området råder generellt god byggbarhet och byggnader kan utföras med ytlig grundläggning. De geotekniska förutsättningarna samt slutsatser och rekommendationer i sin helhet finns bifogad till detaljplanen (Ektjärn 2 PM Geoteknik WSP, 2025-02-21). Förorenad mark I samband med detaljplanearbetet har två miljötekniska markundersökningar genomförts. En översiktlig miljöteknisk markundersökning har upprättats av Tyréns (2023). Syftet med utredningen var att undersöka eventuell förekomst av föroreningar i mark och grundvatten. Undersökningen har omfattat provtagning av jord i 6 provpunkter och provtagning av grundvatten i 3 installerade grundvattenrör. Genomförda laboratorieanalyser på jordprover har inte påvisat förekomst av petroleumprodukter. Inga föroreningar i jord påträffades inom undersökningsområdet. Analyserade halter av metaller i grundvatten klassificeras som låga till mycket låga med undantag av nickel i två grundvattenrör i anslutning till Nya Terminalgatan och Ektjärnsvägen. Spår av PAH samt förhöjda halter av nickel och arsenik har påträffats i grundvatten i sydvästra delen av området i närheten av Nya Terminalgatan. De påträffade föroreningarna bedöms inte ge upphov till risker för människor som vistas inom området. Föroreningarna bedöms inte heller ge upphov till oacceptabla risker för miljön i området. En översiktlig miljöteknisk markundersökning som komplement till tidigare utförd markundersökning har upprättats av WSP (2025). Syftet med undersökningen var att klargöra eventuell förekomst av föroreningar i mark och grundvattnet inom området. Analysresultaten har inte påvisat förekomst av petroleumkolväten, PAH eller PFAS i jord. Inga analyserade halter överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärde för mark med mindre känslig markanvändning har påvisats. Analysresultat av grundvattnet har inte påvisat förekomst av petroleumkolväten, PAH eller PFAS överskridande tillämpade jämförvärden. Halter av metaller i grundvatten klassade i huvudsak som låga till måttliga. Provpunkt 24W06 uppvisar ett lägre pH-värde i grundvattnet i jämförelse med övriga provpunkter, vilket medför en ökad lakbarhet hos flertalet metaller. I jordprov 24W06 har det även noterats misstanke om inslag av sulfidhaltig silt. Det låga pH-värdet indikerar förekomst av oxiderad sulfidjord (sur sulfatjord) i denna provpunkt. Redovisade halter av föroreningar i jord och grundvatten bedöms inte utgöra en risk för genomförande av den föreslagna detaljplanen. Kompletterande provtagningar av sulfidhaltig jord med analys av försurningspotential kan genomföras vid detaljprojektering i ett senare skede. Samtliga analysresultat och rapporterna i sin helhet finns bifogad till detaljplanen (Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Tyréns 2023 och Markmiljö Ektjärn 2, WSP 2025). 16 442 Markradon Planområdet ligger inom normalriskområde för radon. Nya byggnader ska uppföras radonsäkert vilket säkerställs i efterföljande bygglovsprövning. Fysisk miljö Bebyggelse & infrastruktur Planområdet är delvis synligt från omkringliggande vägar. Omkringliggande bebyggelse på angränsande fastigheter utgörs av industrikaraktär med stora volymer. Bebyggelsen är utformad efter verksamheternas behov och funktion. Fasaderna är i plåt. I övrigt omges området av befintlig infrastruktur (vägområden och järnväg) och grönområden. Figur 9. Ortofoto över Storhedens verksamhetsområde. Natur På uppdrag av Luleå kommun har Licab utfört en naturvärdesinventering, enligt svensk standard SS 199000:2023. Inventeringen gjordes enligt detaljeringsgrad medel med tilläggen naturvärdesklass 4, detaljerad redovisning av artförekomst samt fördjupad inventering av naturvärdesträd och inventering av invasiva främmande arter. Området omges i stor utsträckning av tätt trafikerade vägar och bebyggelse. Naturmiljön utgörs av talldominerad barrskog. I nordväst finns gamla odlingar med ung ofta tät gran och ung björk. Området består av delvis öppna ytor med hallon, samt en något större öppen yta med spridda björkar. Miljöerna är kraftigt påverkade med brist på naturliga strukturer så som flerskiktning och naturlig hydrogeologi. Inga naturvärdesbiotoper avgränsades i naturvärdesinventeringen. Naturmiljöerna bedöms ha vissa biotopkvaliteter så som lövrikedom, ett sparsamt inslag av äldre träd och enstaka element av död ved sant vissa förekomster av värdearter. Biotoperna bedöms vara alltför påverkade och unga för att uppfylla kriterierna för naturvärdsklass 4 (visst naturvärde). Området bedöms inte ha betydelse på landskapsnivå och inga värdelandskap 17 443 avgränsades. Värdeelement i form av äldre tallar (främst i sydöstra delen) samt lövträd som äldre björk, enstaka trädformig rönn och grupper med asp eller sälg (främst i nordvästra delen identifierades, se figur 10. Figur 10. Resultat från naturvärdesinventeringen, observerade värmeelement. Diket som korsar området har stillastående vatten med mycket organiskt material och tydligt påverkade kanter utan naturlig vegetation i strand eller vatten. Vid inventering konstaterades det att värdet för groddjur är lågt och att det inte är någon lämplig miljö för övervintring. Sociala Storhedens verksamhetsområde är främst aktivt under dagtid. Det finns få mötesplatser i området. Vid utökning av verksamhetsområdet är det viktigt att säkerställa en fortsatt trygghet längs med de gång- och cykelstråk som finns i området. Inom planområdet finns inga iordningställda ytor för lek och rekreation. Områdets naturmiljö är trivial och dess läge samt karaktär gör att området idag inte används som rekreationsområde. Planförslaget medger inga nya ytor för lek och rekreation. I planområdets närhet finns bland annat rekreationsområdet kring Storsand. 18 444 Trafik Gång- och cykeltrafik Det finns en befintlig gång- och cykelväg längs Ektjärnsvägen och Nya Terminalgatan. Stråket längs Ektjärnsvägen utgör huvudvägnätet för gång- och cykeltrafik och sammanlänkar stadsbygden med stadsnära byar och samlande byar med omlandet. Kollektivtrafik Den närmaste busshållplatsen ligger efter Storhedsvägen, cirka 500 meter från aktuellt planområde. Hållplatsen trafikeras av Luleå lokaltrafik med hög turtäthet. Närmaste hållplatsen för den regionala kollektivtrafiken ligger efter riksväg 97, cirka 2,5 kilometer från aktuellt planområde. Gatunät Vägar som omger planområdet är Ektjärnsvägen, Nya Terminalgatan, Väg 97 samt E4. Anslutning till planområdet föreslås ske via Ektjärnsvägen och Nya Terminalgatan. Inom gatumarken finns utrymme för att fortsatt säkerställa den parallella gång-och cykelvägen som går längs med Ektjärnsvägen. Figur 11. Ortofoto med anslutande vägar. Biltrafik Senaste trafikmätningarna (augusti 2021) på Ektjärnsvägen visar en veckodygnstrafik på 1796 fordonsrörelser och vardagsdygnstrafik på 2106 fordonsrörelser. På Nya Terminalgatan visar trafikmätningarna en veckodygnstrafik på 539 fordonsrörelser och en vardagsdygnstrafik på 655 fordonsrörelser. Skyltad hastighet är 50 km/h. Parkering Planområdet ligger inom det som utgör zon 2 i Luleå kommuns parkeringsnorm. Detta innebär att per 1000 m2 BTA verksamheter bör 10 parkeringsplatser finnas. Parkeringsnormen för cykel anger att det minst bör anläggas 6 cykelparkeringsplatser per 1000 m2 BTA för verksamheter respektive 12 för kontor. Det ses som positivt om fler cykelparkeringar än minimikravet kan anläggas. 19 445 Både bil- och cykelparkeringarna bedöms rymmas inom kvartersmarken. Då parkeringstalet för olika verksamheter kan variera stort ska hänsyn tas till verksamhetens behov av parkeringar vid fortsatt planering. Skoter Genom planområdet, längs med Ektjärnsvägen samt Nya Terminalgatan går en skoterled. Vid infarten till planområdet kommer skoterleden korsa vägen. Det är viktigt att in/utfarten utformas så att korsningen blir trafiksäker för både bil och skotertrafiken. Figur 12. Befintlig skoterled i området. 20 446 Konsekvenser Natur Naturmiljö Vegetationen i området kommer påverkas påtagligt. En stor del befintlig skog- och markvegetationen kommer avverkas. Detta innebär försämrade möjligheter för djur och växter att finnas kvar i området men även att röra sig i och genom området. Naturvärdesinventeringen visar däremot att naturvärden är begränsade och att inga naturvärdesbiotoper har avgränsats. Genom området löper stråk av park- och naturmark med viktig ekologisk och social funktion som knyter ihop grön- och naturområden till en sammanhängande struktur. Utpekade grönstråk i översiktsplanen är genom sin strategiska placering särskilt viktiga. Funktionen av ledningsstråk bedöms finnas kvar vid kraftledningsstråket samt delvis vid naturmarken närmast väg 97 och E4:an. Trots att naturvärdena i området är begränsade och inga naturvärdesbiotoper avgränsats i inventeringen innebär exploateringen att vissa värdeelement kan komma att påverkas eller försvinna. Sammantaget bedöms det inte medföra negativ påverkan på naturmiljön på landskapsnivå, eftersom området är starkt påverkat av omgivande infrastruktur och saknar avgränsade biotoper med formellt naturvärde. Fysisk miljö Ett genomförande av detaljplanen innebär att oexploaterad mark tas i anspråk för industri och verksamheter. Planförslaget medför att en ny stadsbild uppstår lokalt. Planförslaget innebär att stora delar av naturmarken avverkas och ersätts med hårdgjorda ytor och byggnader. I aktuellt planförslag är högsta nockhöjd reglerat som att kommande etablering ska harmoniera med befintlig bebyggelse och i landskapet lokalt. Planförslaget ses som en förlängning av det befintliga verksamhetsområdet vid Storheden. Miljökvalitetsnormer Luft Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet kan påverkas av ökad trafik och andra utsläpp. Luleå kommun har i nuläget en ansträngd luftkvalitetssituation och arbetar med att ta fram en förebyggande luftkvalitetsstrategi (FLIS) för att minska risken för framtida överskridande av miljökvalitetsnormerna, där partiklar (PM ) bedöms vara särskilt kritiska. 10 Luftkvaliteten påverkas dels av trafikmängderna i området, dels av olika verksamheters utsläpp. En viss ökning av trafik väntas ske till följd av ett genomförande av detaljplanen. Ett genomförande bedöms däremot inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet. Eventuella utsläpp som kan påverka luftkvaliteten kopplat till verksamhetsutövning hanteras i verksamheternas miljötillstånd. 21 447 Vatten Inre Lulefjärden (WA96663883) är planområdets närmaste ytvattenförekomst och recipient. Den ekologiska statusen har bedömts som god, medan den kemiska statusen inte uppnår god status. De beräkningar som genomförts visar att den ökning av föroreningshalter i dagvatten som kan uppstå till följd av planerad bebyggelse, inklusive föreslagna dagvattenåtgärder, är låg. Eftersom det saknas uppmätta halter i recipienten för de föroreningar som beräknats i dagvattnet från planområdet är det inte möjligt att kvantifiera planens påverkan på recipientens totala halter. De beräknande halterna i renat dagvatten bedöms däremot inte vara anmärkningsvärt höga för ett bebyggt område. I anslutning till planområdet kommer dagvatten att passera ett dikessystem innan anslutning till det kommunala dagvattensystemet. Det innebär att fastläggning av partikulärt material är trolig även innan dagvattnet når det kommunala systemet, och att goda förutsättningar för att uppnå rening av dagvatten bedöms finnas. Vid utloppet till recipienten finns i dagsläget också en dagvattenanläggning där ytterligare rening av dagvatten (från ett större område) kan ske. Med hänsyn till planområdets begränsade yta i förhållande till hela avrinningsområdets storlek bedöms den ökade belastningen inte vara av sådan omfattning att den kan ge upphov till märkbar påverkan på recipientens totala halter eller leda till en statusförsämring. Planområdets yta utgör cirka 0,6% av avrinningsområdet till Inre Lulefjärden (cirka 8,5 hektar jämfört med cirka 1437 hektar, enligt SMHI Vattenwebb). Planområdet ligger inom modellerat tillrinningsområde till grundvattenförekomst SE729270-178744 och de västra delarna ligger inom själva grundvattenförekomstens utbredningsområde. I västra kanten av planområdet går gränsen för det tertiära skyddsområdet för Gäddviks grundvattentäkt. Kemisk och kvantitativ status är klassad som god, men det bedöms finnas betydande påverkan från industrier och förorenad mark i närområdet. Med föreslagen dagvattenhantering i öppna diken bedöms största delen av dagvattenföroreningarna fastläggas i diket eller i den övre jordprofilen och därmed inte påverka grundvattenförekomsten negativt. Sammantaget bedöms detaljplanens genomförande inte medföra en otillåten försämring av vattenförekomsternas status eller äventyra möjligheterna att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer. Ytterligare reningsåtgärder utöver föreslagen hantering inom kvartersmark bedöms därför inte vara motiverade utifrån miljönyttan. Dagvatten För att kunna avleda ett dimensionerande 20-årsregnt till det allmänna ledningsnätet utan att kapaciteten överskrids bedöms ett fördröjningsbehov om cirka 750m3 föreligga. Denna volym bedöms inrymmas inom de förslagna dagvattendikena. Med föreslagen dagvattenhantering i öppna diken bedöms föreoreningsbelastningen från planområdet öka jämfört med nuläget. Ökningen 22 448 sker dock från låga nivåer och bedöms inte medföra någon påtaglig påverkan på recipienten. Ytterligare renings-eller fördröjningsåtgärder inom kvartersmark bedöms därför inte vara motiverade utifrån miljönyttan. Inom planområdet har föroreningar konstaterats i både jord och grundvatten. De föreslagna dagvattendikena kommer delvis att anläggas i eller i direkt anslutning till områden med konstaterade föroreningar. Dikena föreslås anläggas med botten över grundvattennivån för att undvika bortledning av grundvatten, vilket innebär att spridningen till Inre Lulefjärden inte bedöms öka. Planområdet ligger vid gränsen till vattenskyddsområdet för Gäddviks grundvattentäkt och bedöms delvis ha grundvattenströmning mot vattentäkten. Planerad exploatering innebär en ökad hårdgöringsgrad, vilket leder till att en större andel dagvatten avleds till ledningsnätet. Eftersom förändringen av hårdgöringsgraden endast sker inom en begränsad del av planområdet bedöms den totala grundvattenbalansen inte påverkas i någon märkbar omfattning. För bästa funktion bör de föreslagna dagvattendikena anläggas med genomsläpplig botten och möjlighet till infiltration. Infiltration förutsätter dock att risken för spridning av föroreningar till grundvatten bedöms som acceptabel. Om fortsatt detaljprojektering visar att infiltration innebär en oacceptabel risk ska dikena i stället utformas med tät botten. Den största risken för spridning av föroreningar bedöms föreligga i anläggningsskedet och vid schaktarbeten. I dessa skeden kan särskilda åtgärder behöva vidtas, val av lämpliga åtgärder bör fastställas i samband med detaljprojektering och planering av genomförandet. Förenad mark Spår av PAH samt förhöjda halter av nickel och arsenik har påträffats i grundvatten i sydvästra delen av området i närheten av Nya Terminalgatan. De påträffade föroreningarna bedöms inte ge upphov till risker för människors hälsa vid planerad markanvändning. Inga analyserade halter överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärde för mark med mindre känslig markanvändning har påvisats. Föroreningarna bedöms inte heller medföra oacceptabla miljörisker inom planområdet. Dagvatten från planområdet bedöms till största del fastläggas i föreslagna dagvattendiken eller i de översta jordlagren, vilket begränsar risken för spridning. Den största risken för spridning av föroreningar bedöms föreligga i anläggningsskedet och vid schaktarbeten. I dessa skeden kan särskilda åtgärder behöva vidtas, val av lämpliga åtgärder bör fastställas i samband med detaljprojektering och planering av genomförandet. Sammantaget bedöms detaljplanens genomförande inte medföra en ökad risk för spridning av föroreningar som skulle kunna påverka grundvattenförekomsten eller recipienten negativt. 23 449 Hälsa och säkerhet Buller Detaljplanen medger markanvändningen verksamheter vilket kan orsaka en ökning av omgivningsbuller. Däremot är det verksamheter med begränsad omgivningspåverkan som får etablera sig inom området. Planområdet angränsar till befintligt verksamhetsområde och eventuellt verksamsamhetsbuller bedöms inte påverka omkringliggande miljö. En viss ökning av trafik väntas till följd av ett genomförande av detaljplanen. Ökningen väntas inte medföra betydande olägenheter för omkringliggande bostäder och verksamheter. Skyfall Vid händelse av skyfall översvämmas i dagsläget den befintliga lågpunkten vid Nya Terminalgata, under väg 97. I samband med planerad bebyggelse kommer marknivåerna inom verksamhetsområdet att behöva höjas för att möjliggöra avvattning till föreslagna diken runt bebyggelsen. Detta innebär att delar av en befintlig lågpunkt inom planområdet byggs bort. Om inga kompletterande skyfallsåtgärder vidtas kan detta medföra att en ökad mängd ytvatten leds vidare mot befintliga lågpunkter nedströms. Detta kan medföra att vattensamlingar på Nya Terminalgatan uppstår oftare eller under längre tid vid extrema regn. Ingen befintlig eller planerad bebyggelse bedöms däremot påverkas negativt till följd av en ökad avrinning från planområdet. Försämringen bedöms vara liten i förhållande till de volymer som redan i dagsläget förväntas bli stående i lågpunkten. Nya Terminalgatan är inte en högt belastad trafikled och det finns alternativa vägar i området, vilket innebär att tillgängligheten kan upprätthållas även vid tillfällig översvämning. Väg 97 är belägen på högre nivå än planområdet och bedöms inte översvämmas vid skyfall. Den påverkan som kan uppstå vid extrema regn bedöms vara begränsad till den befintliga lågpunkten och tillfälligt berör anslutande lokalväg. Översvämningen bedöms därmed inte medföra oacceptabla risker för framkomlighet, byggnader eller människors säkerhet. Möjligheten att anlägga en särskild skyfallsyta inom planområdet har översiktligt studerats. Planområdet ligger på väsentligt högre nivå än den befintliga lågpunkten, vilket innebär att omfattande och djupa schaktarbeten skulle krävas för att skapa översvämningsytor med tillräcklig funktion. Bedömningen är att en sådan lösning inte skulle ge tillräcklig teknisk funktion i relation till den skyfallsproblematik som finns och skulle medföra stora markintrång. Planområdet utgör endast en mindre del av det avrinningsområde som belastar lågpunkten vid porten. En skyfallsyta inom planområdet skulle endast kunna omhänderta en begränsad andel av tillrinnande skyfallsvatten och bedöms inte ge proportionell nytta i förhållande till åtgärdens omfattning. Inom planområdet hanteras skyfall genom anpassade marknivåer och avledning mot befintliga lågpunkter, vilket bedöms vara tillräckligt för att undvika oacceptabla risker för bebyggelse, framkomlighet och människors säkerhet. 24 450 Riksintresse Totalförsvar Planområdet ligger inom riksintresse för Totalförsvaret avseende område med särskilt behov av hindersfrihet, MSA-område samt stoppområde för höga objekt. Den föreslagna detaljplanen medger en högsta nockhöjd om 12 meter. Planförslaget möjliggör inga åtgärder som kan påverka flygplatsens drift eller framtida utvecklingsmöjligheter. Mot denna bakgrund bedöms detaljplanens genomförande inte medföra någon påtaglig skada på riksintresset. Kommunikationer Planområdet angränsar till väg 97, Europaväg 4 samt Trafikplats Notviken som utgör riksintresse för kommunikationer (3 kap. 8 § MB). Trafikplatsen har identifierade brister avseende kapacitet och trafiksäkerhet. Bristerna finns nämnd som utvecklingsåtgärd i Länstransportplanen för 2022-2033 i Norrbottens län. Kvartersmarken har minskats i planområdets östra del för att säkerställa tillräckligt utrymme för framtida utveckling av Trafikplats Notviken. Planförslaget bedöms därmed inte påtagligt påverka riksintressets funktion eller dess långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Ingen påverkan bedöms uppstå på väganläggningarnas framkomlighet, trafiksäkerhet, drift eller underhåll. Trafik Exploateringen av området innebär en viss ökning av trafikmängd inom och till/från området. Dagens vägnät med trafiklösningar kommer klara den trafikökning som aktuellt planområde kan generera. 25 451 Medverkande i projektet Detaljplanen har tagits fram av Kommunstyrelseförvaltningen i samarbete med andra kommunala förvaltningar. Utredningar har tagits fram av konsultföretagen WSP, Licab, Sweco, Norconsult och Tyréns. Kommunstyrelseförvaltningen Sektor Samhällsbyggnad & demokrati, 2026-08-12 Daniel Rova Nina Lundin Planchef Planarkitekt 28 454 Dnr: KLF 2024/640 Detaljplan för del av Notviken 4:40 m.fl. ”Ektjärn område 2” Luleå kommun Norrbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bakgrund Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2024-04-22 att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till ny detaljplan för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1 i syfte att pröva förutsättningarna för industri och verksamheter. Hur samrådet och granskning bedrivits Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat standardförfarande (se 5 kap. plan- och bygglagen). Standardförfarandet används om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att ge möjlighet till insyn och påverkan ska samråd ske med myndigheter, sakägare och övriga berörda enligt 5 kap. 11 §, plan- och bygglagen. Ett förslag till detaljplan har därför visats för samråd under perioden 28 februari –21 mars 2025 och för granskning mellan 30 april – 21 maj 2026. Planhandlingarna har funnits tillgängliga på Luleå kommuns webbplats och på Stadshuset på Rådstugatan 11. Planhandlingarna och information om samrådet har i detta fall sänts till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och berörda fastighetsägare enligt diarieförd sändlista. Samråd har under arbetet med planförslaget även skett kontinuerligt med berörda kommunala förvaltningar och bolag. Under granskningen inkom 7 skrivelser. Skrivelser utan invändningar har inkommit från: ⋅ Trafikverket, 2026-05-22 ⋅ Miljö- och byggnadsnämnden, 2026-06-03 (fick förlängd svarstid) 456 Skrivelser med synpunkter och/eller frågor har inkommit från: ⋅ Sveriges Åkeriföretag, 2026-05-07 ⋅ Lantmäteriet, 2026-05-08 ⋅ Räddningstjänsten, 2026-05-11 ⋅ Telia Towers Sweden AB, 2026-05-18 ⋅ Länsstyrelsen, 2026-06-08 (fick förlängd svarstid) Inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats eller redovisas i sin helhet nedan. Synpunkterna i sin helhet finns att tillgå på Kommunstyrelseförvaltningen. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer skrivs med kursiv stil för att tydligt skilja dem från inkomna synpunkter. Myndigheter Länsstyrelsen Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10§ Miljökvalitetsnormer Kommunen har sedan samrådsskedet tagit fram en föredömlig dagvattenutredning där trolig bedömning av ytterligare belastning av ämnen på recipienten tydligt framgår. Då kommunen, trots Länsstyrelsens tydlighet gällande detta i samrådsskedet, inte provtagit recipienten kan dagvattenutredningens resultat ändå inte användas. Planområdet avses kopplas på det dagvattenledningsnät som stora delar av Storheden är anslutet till. Recipienten har därmed i dagsläget en ansenlig dagvattenbelastning och praxis genom exempelvis Weser-domen innebär att även en relativt liten belastningsökning av vissa ämnen kan vara otillåten. Länsstyrelsens motivering Det har inte framkommit några nya uppgifter som möjliggör bedömningen av ekologisk status avseende näringsämnen (kommunen har inte genomfört någon provtagning/datainsamling). Enligt SMHI vattenwebb uppgår den antropogena belastningen från land till 343 ton/år för kväve och 5,46 ton/år för fosfor. Tillskottet av näringsämnen från planens genomförande har beräknats till 29 och 1,8 kg/år för kväve respektive fosfor. Detta skulle motsvara belastningsökningar motsvarande mindre än en promille jämfört med nuvarande belastning från antropogena källor och kan inte förväntas leda till haltökningar av vare sig kväve eller fosfor i Inre Lulefjärden. På sikt behöver kommunen dock fundera över kumulativa tillskott av kväve och fosfor till Inre Lulefjärden eftersom den nuvarande bedömningen av hög ekologisk status (fosfor) bedöms ligga mycket nära gränsen till god ekologisk status. Detta innebär att även förhållandevis låga tillskott kan leda till otillåten försämring av status (exempelvis som följd av framtida planens genomförande eller etableringar av miljöfarliga verksamheter). Statusbedömningen för näringsämnen i Inre Lulefjärden är baserad på mycket gamla provdata. Länsstyrelsen har i flertalet yttranden i andra planärenden redan anfört att det behövs ett kommunalt övervakningsprogram för samtliga recipienter kring kommunens stadsplanelagda område eftersom sådana uppgifter skulle förenkla bedömningen om kommunal planering följer miljökvalitetsnormer i vatten eller inte. 457 Det har inte framkommit några nya uppgifter som möjliggör bedömningen av ekologisk status avseende särskilda förorenande ämnen. Det finns varken uppgifter om den sammanlagda belastningen till vattenförekomsten (Inre Lulefjärden) eller om halter för särskilda förorenande ämnen. Det är därmed inte möjligt att bedöma om planens genomförande innebär statusförsämring eller inte i detta avseende. Det har inte heller framkommit några nya uppgifter som möjliggör bedömningen av kemisk status (prioriterade ämnen). Det finns varken uppgifter om den sammanlagda belastningen till vattenförekomsten (Inre Lulefjärden) eller om halter för prioriterade ämnen. Det är därmed inte möjligt att bedöma om planens genomförande innebär statusförsämring eller inte heller i detta avseende. Upplysningar som har betydelse för planens genomförande Planförslaget har sedan samrådsskedet kompletterats med en naturvärdesinventering. Det finns inget i inventeringsrapporten som tyder på att området generellt kännetecknas av höga naturvärden. Länsstyrelsen noterar dock att eftersom inventeringen genomfördes i oktober, när många fridlysta arter inte längre kan detekteras i fält i Norrbotten, kan rapporten inte utgöra en utredning av vilka fridlysta arter som eventuellt förekommer i området och som skulle kunna påverkas av genomförandet av planen. Kommentarer: Kommunen noterar Länsstyrelsens synpunkter avseende miljökvalitetsnormer för vatten. Genomförd dagvattenutredning visar att planens genomförande medför ett begränsat tillskott av näringsämnen till recipienten. Tillskottet bedöms vara marginellt i förhållande till befintlig belastning. Kommunen delar Länsstyrelsens bedömning att kunskapsläget avseende recipientens status är begränsat. Samtidigt konstateras att planområdet omfattar en begränsad yta, motsvarande cirka 0,6 procent av avrinningsområdet till Inre Lulefjärden, och att den tillkommande belastningen enligt dagvattenutredningen är mycket liten i förhållande till den befintliga belastningen på recipienten. Mot denna bakgrund gör kommunen bedömningen att detaljplanens genomförande inte medför en sådan påverkan att miljökvalitetsnormerna för vatten riskerar att inte följas eller att en otillåten försämring av vattenförekomstens status uppstår. Kommunen noterar Länsstyrelsens upplysning om inventeringens begränsningar avseende fridlysta arter. Med hänsyn till områdets karaktär och planens omfattning bedömer kommunen att planförslaget är lämpligt och att ytterligare utredningar inte är nödvändiga inom ramen för detaljplanen. Lantmäteriet REDOVISNING AV BEFINTLIGA SERVITUT SAMT HUR DESSA PÅVERKAS Lantmäteriet har noterat att det inom planområdet finns en ny ledningsrätt för fjärrvärme (2580-2025/42.1) som bildades 2026-02-25. Det saknas dels redovisning i planbeskrivningen av att rättigheten finns inom planområdet, dels hur dessa påverkas vid genomförandet av detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen har utvecklat en sträng praxis med krav på tydlig redovisning av vilken påverkan som planer får på befintliga rättigheter, se exempelvis domen i målnummer P 13828-22 och P 1445-24. 458 Z1 Inom kvartersmark kan kommunen bilda markreservat för allmänna ändamål, t.ex ”z” för körtrafik. Det är inte tanken att ”z” ska användas när det är allmän platsmark. Lantmäteriet undrar om området för ”z1” egentligen bör vara fortsättning för ”T1”, eller om det ska vara en 3D-bestämmelse om ”GATA” ligger under eller över järnvägen. Kommentarer: Ledningsrätten bedöms inte påverka planförslaget. Detta har förtydligats under avsnitt genomförande i planbeskrivningen. Plankartan har reviderats i enlighet med Lantmäteriets yttrande. Området har reglerats som järnväg [T 1] med en egenskapsbestämmelse [z1] för att möjliggöra passage över järnvägen. Kommunala förvaltningar och bolag Räddningstjänsten Vid samråd av detaljplanen yttrande sig räddningstjänsten enligt följande: ” Markbrandposter finns inte inom planområdet. Det finns två markbrandposter i anslutning till den ena sidan av planområdet med en kapacitet på 20 l/s. Planområdet är stort, vilket innebär att det även krävs brandposter inom planområdet. Avståndet mellan markbrandposterna ska vara max 150 meter. Markbrandposternas kapacitet/flöde styrs utifrån den industri som finns i området. I tabell 3.3 i Svenskt Vattens publikation P114 återfinns dimensionerade brandvattenflöde för markbrandposter.” Ni skriver i samrådsredogörelsen att ni tar med synpunkterna om markbrandposterna till planeringsskedet. Jag kan inte se att ni skrivit något om markbrandposter i planbeskrivningen. Det är viktigt att det framgår i planbeskrivningen att markbrandposter ska finnas i området och hur de ska placeras. Kommentarer: Planbeskrivningen har kompletterats med uppgifter om behov av ytterligare markbrandposter inom planområdet. Övriga Sveriges Åkeriföretag, 2026-05-07 Sveriges Åkeriföretag vill understryka vikten av att transportvägar för tung trafik beaktas i ett tidigt skede, så att transporter kan ske på ett trafiksäkert och effektivt sätt utan att skapa onödiga störningar i det omgivande området. Anslutningsvägarna till denna plats kan under dagens förutsättningar inte ske på ett rationellt och hållbart sätt för tung trafik då tillfartsvägarna enbart i nulägen har bärighetsklass 2 under sommarperiod, likt väldigt många kommunala vägar i Luleå kommun. Tillfartsvägarna tillåter ej heller trafik med längre fordonskombinationer upp till 34,5 meter. Detta begränsar effektiva transporter inom lagens ramar både ur ekonomisk och klimateffektiv synvinkel. Mot denna bakgrund vill Sveriges Åkeriföretag betona vikten av att nödvändiga transporter ges goda förutsättningar i den fortsatta planeringen av området. 459 Sveriges Åkeriföretag är svenska åkerinäringens branschorganisation. Sveriges Åkeriföretag Norr utgör de fem nordligaste länen i Sverige och har totalt ca 950 medlemsföretag som disponerar ca 5 100 tunga lastbilar. Detta motsvarar ca 80 % av åkerierna i regionen. Kommentarer: Luleå kommun tar med sig synpunkterna i det fortsatta planeringsarbetet. Synpunkten föranleder ingen ändring av planförslaget. Telia Towers, 2026-05-07 Telia Towers har tagit del av förslaget till ny detaljplan för Ektjärn område 2. Vi ser positivt på utvecklingen av verksamhetsområdet men önskar framföra synpunkter gällande hanteringen av den befintliga telemasten som finns inom planområdet. Planförslaget anger i nuvarande form att masten med tillhörande teknikbodar behöver flyttas för att möjliggöra exploatering. Telia Towers önskar att planområdet kombineras med en säkerställd plats där anläggningen kan kvarstå eller omlokaliseras permanent genom planläggning som E- område. Den befintliga telemasten är en central nod i det digitala ekosystemet för Notviken och Storheden. Den säkerställer täckning och kapacitet för företag och privatpersoner i området. Att montera ned anläggningen utan en färdigplanerad ersättningsplats riskerar att skapa omfattande täckningsbrister i ett område som kommunen nu avser att förtäta med fler verksamheter. Idag regleras masten genom arrendeavtal. För att säkerställa att denna kritiska infrastruktur kan fungera långsiktigt föreslår vi att kommunen ritar in ett område för Tekniska anläggningar (E) specifikt för masten och teknikhuset. Det harmoniserar med att kommunen redan medger teknisk anläggning [E] för en befintlig nätstation i norra delen av planområdet. Samma princip bör tillämpas för telemasten. Yrkande Telia Towers yrkar i första hand på att den befintliga platsen för telemasten planläggs som E för att möjliggöra att anläggningen kan stå kvar. I andra hand, om en flytt är oundviklig för planens genomförande, yrkar vi på att en alternativ, tekniskt likvärdig yta inom planområdet reserveras och planläggs som E-område för telemast och teknikhus. Vi deltar gärna i en dialog för att hitta en placering som optimerar markutnyttjandet för kommunen utan att kompromissa med den kritiska telekommunikationen. Kommentarer: Dialog har förts med Telia Towers avseende anläggningens framtida lokalisering. Befintligt arrendeavtal har sagts upp och gäller till och med 2027-06-30. Telia Towers har beviljats bygglov för en ny placering av telemast. Mot denna bakgrund bedömer kommunen att saknas behov av att säkerställa nuvarande eller alternativ placering genom planläggning inom aktuellt planområde. Synpunkten föranleder därför ingen ändring av planförslaget. Ställningstagande och revideringar Med anledning av inkomna synpunkter görs följande förändringar: 460 • Planbeskrivningen har förtydligats avseende befintlig ledningsrätt i enlighet med Lantmäteriets yttrande. • Plankartan har reviderats i enlighet med Lantmäteriets yttrande. • Planbeskrivningen har kompletterats med uppgifter om behov av markbrandposter i enlighet med Räddningstjänstens yttrande. • Planbeskrivningen har kompletterats med ett förtydligat resonemang om miljökvalitetsnormer för vatten under avsnittet konsekvenser. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts i planbeskrivningen. Kvarstående synpunkter Följande skriftliga synpunkter har inte blivit tillgodosedda, dvs. har inte föranlett någon ändring i detaljplanen. • Länsstyrelsens yttrande gällande miljökvalitetsnormer för vatten • Telia Towers yttrande gällande befintlig telemast Kommunstyrelseförvaltningens motivering till varför synpunkten eller frågan inte har kunnat tillgodoses motiveras under respektive yttrande ovan. Kommunstyrelseförvaltningen Sektor Samhällsbyggnad & demokrati, 2026-08-12 Daniel Rova Nina Lundin Planchef Planarkitekt 461 Dnr: KLF 2024/640 Detaljplan för del av Notviken 4:40 m.fl. ”Ektjärn område 2” Luleå kommun Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Bakgrund Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2024-04-22 att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till ny detaljplan för del av Notviken 4:40 och del av Storheden 1:1 i syfte att pröva förutsättningarna för industri och verksamheter. Hur samrådet bedrivits Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat standardförfarande (se 5 kap. plan- och bygglagen). Standardförfarandet används om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att ge möjlighet till insyn och påverkan ska samråd ske med myndigheter, sakägare och övriga berörda enligt 5 kap. 11 §, plan- och bygglagen. Ett förslag till detaljplan har därför visats för samråd under perioden 28 februari –21 mars 2025. Planhandlingarna har funnits tillgängliga på Luleå kommuns webbplats och på Stadshuset på Rådstugatan 11. Planhandlingarna och information om samrådet har i detta fall sänts till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och berörda fastighetsägare enligt diarieförd sändlista. Samråd har under arbetet med planförslaget även skett kontinuerligt med berörda kommunala förvaltningar och bolag. Under samrådstiden inkom 10 skrivelser. Skrivelser utan invändningar har inkommit från: ⋅ Försvarsmakten, 2025-03-03 ⋅ Swedavia, 2025-03-04 ⋅ Vattenfall, 2025-03-06 ⋅ Gällivare Skogssameby, 2025-03-17 462 Skrivelser med synpunkter och/eller frågor har inkommit från: ⋅ Skanova, 2025-02-28 ⋅ Lantmäteriet, 2025-03-03 ⋅ Räddningstjänsten, 2025-03-13 ⋅ Trafikverket, 2025-03-21 ⋅ Länsstyrelsen, 2025-03-24 (fick förlängd svarstid) ⋅ Miljö- och bygg, 2025-03-26 (fick förlängd svarstid) Inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats eller redovisas i sin helhet nedan. Synpunkterna i sin helhet finns att tillgå på Kommunstyrelseförvaltningen. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer skrivs med kursiv stil för att tydligt skilja dem från inkomna synpunkter. Myndigheter Länsstyrelsen Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning att detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen. I översiktsplanen är området utpekat för verksamheter. Planförslaget medger förutom verksamheter (Z) även användningen industri (J). Då användningen industri inte är preciserad i planförslaget (i Boverkets föreskrifter om detaljplan anges de preciseringar av Industri som får användas) och planbeskrivningen inte heller ger någon vägledning till vilken industriverksamhet som det kan handla om är förenligheten med översiktsplanen inte given. Beroende på förenligheten med översiktsplanen samt huruvida planförslaget medger tillståndspliktig industriverksamhet kan utökat planförfarande behövas. Kommentar: Planförslaget har justerats så att markanvändningen endast medger verksamheter (Z). Luleå kommun bedömer därför att detaljplanen är förenlig med översiktsplanen. Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att frågor som rör miljökvalitetsnormer, ska lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan. I annat fall kan Länsstyrelsen komma att pröva kommunens beslut att anta detaljplanen. Riksintressen 3 kap. MB Väg E4 och dess trafikplats är av riksintresse för kommunikationer. Även anslutningen till Luleå kombiterminal via väg 97 är av riksintresse för kommunikationer. Dessa kan beröras indirekt av planförslaget och kommunen behöver redogöra sin bedömning angående eventuell påverkan. 463 Kommentar: Luleå kommun har haft dialog med Trafikverket och har reviderat planförslaget. Planförslaget har justerats och kvartersmarken har minskats för att ge utrymme så att trafikplatsen kan utvecklas. Luleå kommun bedömer att detaljplanen inte utgör någon negativ påverkan på riksintresset för kommunikationer. De föreslagna förändringarna säkerställer att anslutningen till E4 och väg 97 kan bibehållas och utvecklas vid behov. Planförslaget bedöms därmed inte påtagligt försvåra tillkomsten eller nyttjandet av riksintresset enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Detta har förtydligats under avsnittet konsekvenser i planbeskrivningen. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Det saknas uppgifter i planförslaget och tillhörande utredningar som möjliggör tillräcklig bedömning av hur planens genomförande påverkar MKN i vattenförekomsten Inre Lulefjärden. Vattenförekomsten Inre Lulefjärden saknar i nuläget statusbedömningar baserade på data från de senaste åren avseende näringsämnen och särskilda förorenande ämnen. Det behövs analyser av näringsämnen och särskilda förorenande ämnen i vattenprov från vattenförekomsten Inre Lulefjärden för att kunna avgöra aktuell status i vattenförekomsten och om utsläpp av dessa ämnen är tillåtliga enligt vattendirektivet. Den mest relevanta delen att undersöka i vattenförekomsten är Notviken som bedöms påverkas i störst utsträckning av planområdet. Det behövs även uppgifter som visar hur ämnesbelastningen av dagvatten från planområdet förändras i och med planens genomförande. Kemisk status i Inre Lulefjärden bedöms inte uppnå god status i nuläget, dock med låg tillförlitlighet. Bedömningen grundar sig på halter av benso(a)pyren och PFOS som endast uppmätts vid ett provtillfälle. Det är viktigt att kommunen säkerställer att spridning av PAH- och PFAS-ämnen från planområdet inte ökar som följd av planens genomförande. Planområdet ligger inom tillrinningsområdet för grundvattenförekomsten WA54533877 och till hälften inom själva grundvattenförekomsten. I planens underlag finns undersökningar som visar på förhöjda halter av arsenik och nickel i planområdets grundvatten. Halterna överskrider respektive tröskelvärde för god kemisk grundvattenstatus enligt SGU:s föreskrift 2024:1 (SGU-FS 2024:1). Preliminärt kommer det dock inte att medföra att kemisk status för grundvatten bedöms till sämre än god status enligt 4 kap 4 § SGU-FS 2024:1, däremot kan det innebära att grundvattenförekomsten bedöms vara i risk för att inte uppnå miljökvalitetsnormen (god status). Om förekomsten bedöms vara i risk kommer det att leda till ett utpekat åtgärds- eller övervakningsbehov relaterat till grundvattenförekomsten. De förhöjda halterna kan innebära att det är olämpligt att låta dagvatten infiltrera grundvattnet. Planområdet bedöms ligga öster om vattendelaren som löper genom grundvattenförekomsten i ungefär nord-sydlig riktning och därför bedöms föroreningarna preliminärt inte utgöra någon direkt risk för att påverka Gäddviks vattentäkt. Dock är det viktigt att kommunen säkerställer grundvattnets faktiska strömningsriktningar i planområdet så att planens genomförande inte medför någon negativ påverkan på vattentäkten och dess tillrinningsområde. Gäddviks vattentäkt är länets största vattentäkt och är utpekad som riksintresse. 464 Kommentar: Sedan samrådet genomfördes har planförslaget kompletterats och förtydligats genom en fördjupad dagvattenutredning samt reviderad konsekvensbeskrivning avseende miljökvalitetsnormer för vatten, dagvattenhantering och förorenad mark. Av handlingarna framgår att planens genomförande inte bedöms medföra en otillåten försämring av status eller äventyra möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Utredningen redovisar även planens påverkan på grundvattenförekomsten och beaktar närheten till vattenskyddsområdet för Gäddviks vattentäkt. Föreslagen dagvattenhantering utformas så att bortledning av grundvatten undviks och risken för spridning av befintliga föroreningar inte bedöms öka. Länsstyrelsens synpunkter - råd enligt 2 kap. PBL Naturmiljövärden Enligt planbeskrivningen så har Licab på uppdrag av kommunen identifierat värdeelement i form av äldre tallar, gamla björkar, enstaka trädformig rönn och grupper med asp eller sälg. Planförslaget skulle behöva kompletteras med en bedömning om skyddsåtgärder eller bestämmelser avses vidtas för att bevara värdeelementen. Licab har på uppdrag av kommunen genomfört en naturvärdesinventering. Det ska även finnas en detaljerad redovisning av artförekomst samt fördjupad inventering av naturvärdesträd och inventering av invasiva främmande arter. Resultaten kommer att redovisas i sin helhet till granskningsskedet av detaljplanen. Utan att få ta del av resultaten från de inventeringarna som genomförts går det inte ur naturmiljösynpunkt att lämna några ytterligare synpunkter om detaljplanen. Formellt ska Länsstyrelsen lämna synpunkter på dessa frågor endast i samrådsskedet. Planprocessen tappar därmed delar av sitt syfte gentemot Länsstyrelsens särskilda roll när underlag inte finns i det avsedda planskedet. Kommentar: Luleå kommun noterar Länsstyrelsens synpunkter. Resultatet från naturvärdesinventeringen har redovisats i planbeskrivningen inför granskningsskedet. Med utgångspunkt i identifierade naturvärden bedömer kommunen att inga särskilda skyddsåtgärder eller planbestämmelser är nödvändiga. Planbeskrivningen har kompletterats med resonemang om påverkan på identifierade värdeelement under avsnittet konsekvenser i planbeskrivningen. Lantmäteriet För plangenomförandet viktiga frågor där planen behöver förbättras SEKUNDÄR EGENSKAPSGRÄNS ANVÄNDS, MEN DET FINNS INTE ANGIVET VILKA BESTÄMMELSER SOM AVGRÄNSAS AV DE SEKUNDÄRA EGENSKAPSGRÄNSERNA I detaljplanen används sekundära egenskapsgränser, men det anges inte vilken eller vilka planbestämmelser som avgränsas av de sekundära egenskapsgränserna. Detta gör att planen inte är tillräckligt tydlig i sin reglering. Boverket anger följande i PBL Kunskapsbanken på sidan om gränshierarki: ”Varken egenskapsgräns eller den sekundära egenskapsgränsen är på förhand knuten till någon eller några egenskapsbestämmelser utan kan användas för den 465 egenskapsbestämmelse det behövs för i den enskilda detaljplanen. Om den sekundära egenskapsgränsen används är det viktigt att det tydligt framgår vilken bestämmelse den avgränsar. Detta kan framgå av listan med planbestämmelser.” Ett exempel där detta lösts på ett fungerande sätt är i en plankarta från Dorotea kommun – Detaljplan för del av Bergvattnet 12:1 (https://www.dorotea.se/media/6041/plankarta.pdf) där kommunen skrivit texten ”(begränsas av sekundär egenskapsgräns)” efter bestämmelseformuleringen (texten) i den egenskapsbestämmelse som ska avgränsas av sekundära egenskapsgränser. Om gemenskapsbestämmelserna för ”u1” och ”l1” ska avgränsas av sekundär egenskapsgräns, bör det framgå i planbestämmelserna. Delar av planen som bör förbättras FASTIGHETSBETECKNINGAR ÄR INTE FULLSTÄNDIGT REDOVISADE I GRUNDKARTAN Fastighetsbeteckningar är inte fullständigt redovisade. Det är viktigt att fastighetsbeteckningarna redovisas för att göra det lätt för den som är berörd av planen att hitta respektive fastighet på plankartan och förstå konsekvenserna för berörda fastigheter. OMPRÖVNING AV GEMENSAMHETSANLÄGGNING OCH EVENTUELL ERSÄTTNING FÖR MINSKNING AV GA Gemensamhetsanläggningen Luleå Storheden ga:2 (väg) som förvaltas av Luleå Storheden 1:31, 1:101, 1:105 behöver som en följd av planförslaget omprövas och minskning av de upplåtna områdena behöver ske. Enligt 40 a § anläggningslagen ska ägaren till den mark som blir av med belastning av en ga betala ersättning till de fastigheter som deltar i ga:n om det uppkommer en skada. I planbeskrivningen nämns inget om dessa regler som inte är dispositiva och numera gäller när en gemensamhetsanläggning minskas i omfattning. KONTROLLERA FASTIGHETSGRÄNSER I planförslaget finns det planområdesgränser i samma läge som fastighetsgränser som är inlagda i den digitala registerkartan med mycket god lägesosäkerhet (0,025 meter eller 0,03 meter). Denna lägesosäkerhet kan dock vara missvisande och det är möjligt att dessa fastighetsgränser inte har kontrollmätts när lägesosäkerheten sattes. Vid övergången mellan referenssystemen RT 90 och nuvarande SWEREF 99 transformerades nämligen tusentals gränspunkter över hela landet utan kontroll i fält. Dessa fick lägesosäkerheten 0,025 eller 0,03 meter. Det har i efterhand visat sig att många av dessa punkter till exempel i områden med lokala stomnät kan ha god ”intern” lägesosäkerhet, men inte ligga rätt i förhållande till SWEREF 99. Lantmäteriet uppmanar därför kommunen att vara extra uppmärksam vid planläggning av områden där det förekommer gränser med just lägesosäkerheten 0,025 eller 0,03 meter, och vid behov kontrollmäta sådana gränser. Om ni kontrollmäter gränspunkter, se till att kommunen gör en så kallad DRK-leverans till ajourhållning-DRK@lm.se i överensstämmelse med DRK-avtalet. Då kommer det att framgå av fastighetsgränsernas redovisning i den digitala registerkartan attinmätning har gjorts och därmed kommer fastighetsindelningen kommer att överensstämma med verkligheten. 466 Lyssna gärna på avsnitt 2 av Positionspodden från Geoforum Sverige där bland annat frågor om svårigheten med att vara säker på den angivna lägesosäkerheten diskuteras. Du hittar podden till exempel via denna länk. LEDNINGSRÄTTER På sidan 5 i planbeskrivningen framgår att planområdet berörs av ledningsrätt för starkström (akt 25-F1984.1) och ledningsrätt för underjordiska ledningar för vatten och avlopp. Vidare står det i planbeskrivningen att ”I aktuellt planförslag regleras kvartersmarken som berörs av ledningsrätterna med markreservat [u1 samt l1]”. Såsom Lantmäteriet tolkat kommer marken med beteckning: u1 samt l1 reserveras för befintliga ledningsrätter, inkl. ledningsrätt för starkström (akt 25-F1984.1). Enligt Lantmäteriets digitala karta har nämnd ledningsrätt en större omfattning än vad som redovisats i plankartan. Om markreserveringen avser nya ledningsrätter, vill Lantmäteriet förtydliga att genom att lägga ut markreservatet för allmännyttiga ledningar i planen bildas ingen rättighet. För att säkerställa att ledningarna får vara kvar behöver normalt sett ledningsrätt eller servitut upplåtas. Kommentarer: Plankartan har reviderats så att det tydligt framgår vilka planbestämmelser som avgränsas av sekundär egenskapsgräns. Grundkartan har ändrats så att fastighetsbeteckningar är fullständigt redovisade och synliga. Plangränsen har ändrats så att Luleå Storheden ga:2 inte längre omfattas av planförslaget. I detta fall sammanfaller planområdesgränsen med befintliga fastighetsgränser, delar av planområdet ersätter en gammal detaljplan med samma markanvändning. Avgränsningen innebär ingen ny prövning av fastighetsindelning och får ingen direkt genomförandepåverkan. Om kontrollmätning skulle aktualiseras i kommande ärenden kommer kommunen att säkerställa att eventuella inmätningar sker enligt gällande rutiner. Kommunen är medveten om att markreservat i detaljplan inte bildar någon rättighet. Avsikten med att redovisa markreservat u1 och l1 är att säkerställa hänsyn till befintliga ledningar inom kvartersmarken. Markreservaten avser inte att bilda nya ledningsrätter. Trafikverket Intill detaljplanen ligger väg E4, väg 97 samt trafikplats Notviken. Vägområdet sträcker sig 1 meter utanför viltstängslet. Trafikverket befarar att detaljplanen försvårar möjligheten att förbättra kapaciteten samt att öka trafiksäkerheten i trafikplatsen Notviken. Trafikverket har för några år sedan genomfört en åtgärdsvalsstudie som resulterade i förslag till åtgärder för att komma till rätta med framförallt kapacitets- men även trafiksäkerhetsbrister i trafikplatsen. Brister som befaras förvärras vid en ökning av person- och godstrafik till följd av bland annat den samhällsutveckling som planeras i länet. Fortsatt utredning/projektering krävs dock för att säkerställa hur påverkan på omgivande mark berörs. Trafikverket anser att hänsyn till trafikplatsens utvecklingsbehov bör beaktas i planarbetet. 467 Vidare kan Trafikverket informera om att bristen finns nämnd som utvecklingsåtgärd i Länstransportplanen för 2022-2033 i Norrbottens län som prioriterad, ej finansierad brist i nästkommande planperiod. Utvecklingsåtgärderna syftar till att höja transporteffektiviteten i transportsystemet och snabbt svara upp till de behov som uppstår som en del av att klara omställningen såsom mindre åtgärder exempelvis för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet i korsningar. Dagvattenutredningen Kap 4: En kontroll mot 100 års vattenflöde och uppkomna vattennivåer borde göras för projekterat område, för att kunna avgöra vad som är acceptabelt för kommunen att hantera samt att Trafikverket kan acceptera konsekvenser av en sådan händelse för väg 97. Trafikverket saknar en konsekvensbedömning av påverkan på riksintresset för kommunikationer gällande luftfart, Kallax/Luleå flygplats avseende MSA-ytan. Kommentar: Efter samrådet har Luleå kommun haft dialog med Trafikverket och reviderat planförslaget. Planförslaget har justerats genom att kvartersmarken minskats i anslutning till trafikplatsen för att skapa utrymme för eventuella framtida utvecklingsåtgärder. Kommunen bedömer att detaljplanen inte utgör någon negativ påverkan på riksintresset för kommunikationer. De föreslagna förändringarna säkerställer att anslutningen till E4 och väg 97 kan bibehållas och utvecklas vid behov. Detta har förtydligats under avsnitt konsekvenser i planbeskrivningen. Dagvattenutredningen har kompletterats med resonemang om skyfall/100 års vattenflöde. Planbeskrivningen har kompletterats med en konsekvensbedömning av påverkan på riksintresset för kommunikationer gällande totalförsvar. Kommunala förvaltningar och bolag Räddningstjänsten Räddningstjänsten Luleå har getts möjlighet att yttra sig i ärende enligt ovan. Handläggaren, på delegation enligt Kommunstyrelsen delegationsbestämmelser, har följande kommentarer i ärendet: 1. Markbrandposter finns inte inom planområdet. Det finns två markbrandposter i anslutning till den ena sidan av planområdet med en kapacitet på 20 l/s. Planområdet är stort, vilket innebär att det även krävs brandposter inom planområdet. Avståndet mellan markbrandposterna ska vara max 150 meter. Markbrandposternas kapacitet/flöde styrs utifrån den industri som finns i området. I tabell 3.3 i Svenskt Vattens publikation P114 återfinns dimensionerade brandvattenflöde för markbrandposter. 2. Räddningstjänsten önskar två alternativa vägar, från olika väderstreck, in i planområdet. Kommentarer: Synpunkterna noteras och tas med till kommande planeringsskede. Planförslaget bedöms redan uppfylla önskemålet om två alternativa infarter till planområdet. 468 Miljö- och byggnadsnämnden Avdelning miljö och bygg har tagit del av planhandlingarna och har följande synpunkter. Dagvatten Utifrån de handlingar som framgår i ärendet bedöms det krävas kommunal hantering av dagvatten för att det inte ska uppstå olägenhet för människors hälsa eller miljö. I planbeskrivningen anges att man för detta område har två olika alternativ, förslag 1, respektive förslag 2 och att ett huvudalternativ kommer att väljas inför granskningsskedet. Då man inte har valt vilket alternativ som ska gälla, blir därför avdelning miljö och byggs yttrande översiktligt där vi kommenterar de två olika alternativen och jämför dem med varandra. Förslag 1, dagvattendamm inom fastigheten med anslutning till det kommunala dagvattennätet vid Ektjärnsvägen. Avdelning miljö och bygg anser utifrån nuvarande underlag att detta alternativ bör förordas framför förslag 2, förutsatt att vissa frågetecken hanteras. Då dammen inryms inom planområdet, medför det större möjlighet, jämfört med förslag 2, att åtgärden genomförs. Avdelning miljö och bygg ser att det finns utrymme för att skapa en damm med en hög reningsgrad, vilket bör vara en förutsättning om dagvattnet ska ledas in i vattenskyddsområdet. Förslaget innebär också att kraven minskar på den enskilda fastighetsägaren och det blir därför enklare och mindre kostsamt för denna att vidta egna renings- och fördröjningsåtgärder, jämfört med förslag 2. Dock som utredningen själv påpekar förutsätter denna lösning att det finns tillräckligt med kapacitet för anslutning till det kommunala dagvattennätet vid Ektjärnsvägen. En annan problematik är avvägning mellan att leda in ytterligare förorenat dagvatten till vattenskyddsområdet, alternativt att leda förbi dagvattnet, enligt förslag 2. I detta fall (förslag 1) behöver man bedöma hur rent dagvattnet bör vara och vilka verksamheter som får avleda dagvatten till nätet. För aktuell plan föreslås markanvändning industri, vilket skulle kunna innebära att miljöfarliga verksamheter med höga utsläpp till dagvatten kan välja att etablera sig på området. En ytterligare aspekt på detta är hur tätt det kommunala dagvattenätet är innanför Storhedens vattenskyddsområde. Om ledningsnätet är funktionellt dvs tät, bör riskerna kring förorenat dagvatten kunna hanteras vid prövning av verksamheten enligt PBL och MB, förutsatt att man uppnår hög reningsgrad i dammen. Skulle dagvattennätet inte vara tätt eller inte har kapacitet bör inte ytterligare dagvatten ledas in i området. Vidare bör man i planen säkerställa att det är möjligt, för kommunen att få tillgång till dammen med maskiner, för underhåll och skötsel, för att säkerställa en tillräcklig funktion. Förslag 2, kulverterat dike med anslutning till det kommunala dagvattennätet vid Storhedsvägen. Avdelning miljö och bygg anser att i brist på ytterligare underlag bör detta alternativ inte förordas, förutsatt att det finns kapacitet för anslutning till det kommunala dagvattennätet till Storheden enligt förslag 1. Denna lösning förutsätter att tillräcklig rening kan uppnås utanför planområdet. Vilket medför att man genom planen inte kan möjliggöra de dagvattenåtgärder som kan behövas på allmän platsmark. Avdelning miljö och bygg ser att det är svårt att tillskapa tillräckliga ytor för rening och fördröjning utanför planområdet. En konsekvens är att mer krav behöver ställas på den enskilda fastighetsägaren för att uppnå tillräcklig rening och fördröjning. En fördel är dock att lösningen medför mindre risk för 469 vattenskyddsområdet, men fördelen bedöms inte överväga nackdelarna, förutsatt att man uppfyller det som krävs enligt förslag 1. Om förslag 2 väljas inför granskningen, anser avdelning miljö och bygg att dagvattenutredningen behöver kompletteras med bedömning och förslag på hur de enskilda fastighetsägarna generellt bör hantera dagvatten, för att kunna fördröja och rena dagvatten inom sin fastighet. Detta då man inom ramen för planområdet inte kan garantera att tillräcklig rening uppnås, vilket innebär högre krav och att en större markyta avsätts för fastighetsägaren. Det är tveksamt om en nedströmslösning medför en hög rening i detta fall utifrån de begränsade ytorna som finns vid anslutning till det kommunala dagvattenområdet vid Storhedsvägen och riskerar medföra mer transport av föroreningar till Notviksfjärden. Kommentarer: Sedan samrådet genomfördes har planförslaget kompletterats och förtydligats genom en fördjupad dagvattenutredning samt reviderad konsekvensbeskrivning avseende miljökvalitetsnormer för vatten, dagvattenhantering och förorenad mark. Av handlingarna framgår att planens genomförande inte bedöms medföra en otillåten försämring av status eller äventyra möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Utredningen redovisar även planens påverkan på grundvattenförekomsten och beaktar närheten till vattenskyddsområdet för Gäddviks vattentäkt. Föreslagen dagvattenhantering utformas så att bortledning av grundvatten undviks och risken för spridning av befintliga föroreningar inte bedöms öka. Övriga Skanova Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet när detaljplanarbete påbörjas och kallas till samrådsmöten för det aktuella området för att kunna samordna nya ledningar. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta ledningskollen.se Kabelanvisning beställs via ledningskollen.se För ledningssamordning kontakta telia-natforvaltning@teliacompany.com Kommentarer: Kommunen noterar att Skanova har markförlagda teleanläggningar inom planområdet och att dessa i möjligaste mån önskas behållas i befintligt läge. I det fortsatta planarbetet har det dock framkommit att befintliga teleanläggningar sannolikt behöver flyttas i samband med planens genomförande, bland annat med anledning av att tillhörande telemast planeras att flyttas. Ledningarnas exakta läge kommer att utredas vidare i genomförandeskedet i dialog med Skanova. Eventuella flyttkostnader bekostas av den part som initierar åtgärden. 470 Ställningstagande och förändringar Med anledning av inkomna synpunkter görs följande förändringar: • Markanvändningen har justerats så att planen enbart medger verksamheter [Z]. • Plankartan har justerats. Planområdet har minskats. Kvartersmarken har minskats för att skapa ett större avstånd till från Notvikens trafikplats, i enlighet med Trafikverkets yttrande. • Planbeskrivningen har kompletterats med ett förtydligande av hur planförslaget förhåller sig riksintresset för kommunikationer (väg 97 och E4) samt hur den justerade kvartersmarken möjliggör trafikplatsens framtida utveckling. • En kompletterande dagvattenutredning har tagits fram efter samrådet. Planbeskrivningen har uppdaterats med föreslagen dagvattenlösning och bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten i Inre Lulefjärden, i enlighet med Länsstyrelsens yttrande. • Planbeskrivningen har kompletterats avseende en bedömning om naturmiljön efter inkommen naturvärdesinventering, kommunen har gjort bedömningen att inga skyddsåtgärder eller särskilda planbestämmelser är nödvändiga. Kommunstyrelseförvaltningen Sektor Samhällsbyggnad & demokrati, 2026-04-29 Daniel Rova Nina Lundin Planchef Planarkitekt 471 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Näringslivskontoret 2026-07-01 2026/1056-1.2.3.3 Johanna Carlsson Förslag till beslut gällande Samverkansöverenskommelse för Studentstaden Luleå Ärendenr 2026/1056-1.2.3.3 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Samverkansöverenskommelse för Studentstaden Luleå enligt bilaga. 2. Ge kommundirektören i uppdrag att underteckna samverkansöverenskommelsen. Sammanfattning av ärendet Luleå kommun har under lång tid arbetat aktivt för att stärka Luleå som studentstad. Inom ramen för arbetet finns ett forum, Studentstadsgruppen, för dialog och samarbete mellan Luleå kommun, Luleå tekniska universitet (LTU) och studentkårerna vid LTU. Parterna har gemensamt tagit fram en samverkansöverenskommelse för att tydliggöra den gemensamma viljeriktningen för att utveckla Luleå som en attraktiv studentstad. Samverkansöverenskommelsen inkluderar fem fokusområden: • Studentliv och fritid • Arbetslivsanknytning • Trygga bostäder • Rörelse, stadsmiljö och studentnära områden • Dialog och delaktighet Överenskommelsen kommer att konkretiseras i en handlingsplan som revideras årligen och följs upp inom Studentstadsgruppen. Syftet med samverkansöverenskommelsen och den tillhörande handlingsplanen är att stärka samarbetet mellan aktörerna och skapa en gemensam riktning för arbetet. Målet är att göra Luleå till en ännu mer attraktiv studentstad samt att främja kvarstannande av studenter efter examen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner Samverkansöverenskommelse för Studentstaden Luleå och att kommundirektören får i uppdrag att underteckna denna. Dialog Dialog har förts med kommunstyrelseförvaltningen, arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen, infrastruktur- och serviceförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Lulebo, Luleå studentkår, Teknologkåren samt Luleå tekniska universitet. 472 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Näringslivskontoret 2026-07-01 2026/1056-1.2.3.3 Johanna Carlsson Beslutsunderlag • Samverkansöverenskommelse Studentstaden Luleå Johanna Carlsson Strateg Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen, Näringslivskontoret 473 Samverkansöverenskommelse för Studentstaden Luleå Inledning och syfte Luleå kommun, Luleå tekniska universitet, Teknologkåren och Luleå Studentkår delar ambitionen a(cid:308) långsiktigt stärka Luleå som en a(cid:308)raktiv studentstad. Parterna är överens om a(cid:308) e(cid:308) go(cid:308) första intryck, en trivsam studietid och goda möjligheter till etablering efter examen är viktiga faktorer för a(cid:308) studenter ska vilja stanna kvar i Luleå och bidra till kommunens utveckling. Denna samverkansöverenskommelse u(cid:308)rycker parternas gemensamma vilja a(cid:308) samverka för a(cid:308) utveckla Luleå som studentstad och innebär inga rä(cid:308)sliga förpliktelser. Arbetet konkretiseras genom en årlig handlingsplan som tas fram gemensamt och följs upp i Studentstadsgruppen. Gemensam ambition Luleå ska, genom e(cid:308) rikt och välintegrerat studentliv, ses lokalt och nationellt som en självklar och a(cid:308)raktiv studentstad där studenter trivs, utvecklas och ser långsiktiga möjligheter – både under och efter studietiden. Övergripande mål Parterna avser a(cid:308) tillsammans verka för a(cid:308):  studenter upplever a(cid:308) Luleå erbjuder goda förutsä(cid:308)ningar för studier, livskvalitet och karriär  fler studenter väljer a(cid:308) påbörja utbildning vid LTU  fler studenter väljer a(cid:308) bo kvar i Luleå efter examen Fokusområden för samverkan 1. Studentliv och fritid Parterna delar ambitionen a(cid:308) Luleå ska erbjuda e(cid:308) inkluderande och välkomnande studentliv. Parterna avser a(cid:308) tillsammans:  stärka studenters anknytning till Luleå som plats  främja kopplingen mellan studentlivet och stadens fritids- och evenemangsutbud 474  samverka kring e(cid:308) välkomnande mo(cid:308)agande av nya studenter  verka för en ansvarsfull, levande och inkluderande studentkultur  verka för god tillgång till ändamålsenliga lokaler för studentverksamhet i Luleå Syftet är a(cid:308) studenter ska uppleva e(cid:308) inkluderande, tillgängligt och levande studentliv med god koppling till stadens utbud. 2. Arbetslivsanknytning Parterna delar ambitionen a(cid:308) studenter ska ha goda möjligheter a(cid:308) utveckla relevant arbetslivserfarenhet under studietiden. Parterna avser a(cid:308):  stärka studenters kontakt med arbetslivet under studietiden  synliggöra relevanta möjligheter för studenter a(cid:308) arbeta, praktisera, genomföra exjobb och utveckla arbetslivserfarenhet i Luleå  lyfta fram möjligheter till karriär och etablering i Luleå med relevant branschanknytning till utbildningarna på LTU  utveckla samverkansformer mellan LTU, studentkårerna, kommunen och det lokala näringslivet Syftet är a(cid:308) studenter ska ha goda möjligheter a(cid:308) vara aktiva i arbetslivet under studietiden, utveckla relevanta erfarenheter och tidigt få en tydlig bild av karriärmöjligheterna i Luleå. 3. Trygga bostäder Parterna delar ambitionen a(cid:308) studenter ska ha god tillgång till trygga bostäder i Luleå. Parterna avser a(cid:308) tillsammans:  följa utvecklingen av studentbostadssituationen i Luleå  verka för en god tillgång till studentbostäder  upprä(cid:308)hålla strukturerad dialog med relevanta aktörer  samverka kring trygghetsfrågor i och omkring studentbostadsområden  verka för a(cid:308) studentbostadsområden upplevs som trygga 475 Syftet är a(cid:308) studenter ska uppleva a(cid:308) deras bostadssituation och boendemiljö är trygg. 4. Rörelse, stadsmiljö och studentnära områden Parterna delar ambitionen a(cid:308) Luleå ska erbjuda trivsamma miljöer för studenter och a(cid:308) studenter ska kunna röra sig tryggt, hållbart och enkelt i staden, och där stadsrummet också kan ge utrymme för a(cid:308) studentlivet synliggörs som en del av Luleås identitet. Parterna avser a(cid:308) tillsammans:  verka för studenters möjligheter a(cid:308) resa hållbart genom god tillgång till kollektivtrafik, cykelvägar och gångstråk  säkerställa dialog om studenters upplevelser av trygghet, tillgänglighet och a(cid:308)raktiva miljöer i studentnära områden och centrala Luleå  bidra till a(cid:308) identifiera och synliggöra behov av förbä(cid:308)ringar i studenternas vardagsmiljöer och i den infrastruktur som påverkar studenters rörelsemönster  säkerställa återkommande dialog om kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och tillgänglighet  främja u(cid:308)ryck och inslag i stadsrummet som lyfter studentkulturen och stärker känslan av a(cid:308) studenter är en synlig del av Luleås identitet och stadsmiljö Syftet är a(cid:308) studenter ska kunna röra sig tryggt, hållbart och enkelt mellan campus, bostadsområden och stadskärnan, och a(cid:308) deras vardagsmiljöer ska upplevas som tillgängliga och trivsamma, samtidigt som stadsrummet kan bidra till a(cid:308) studentlivet synliggörs på e(cid:308) välkomnande och inkluderande sä(cid:308). 5. Dialog och delaktighet Parterna delar ambitionen a(cid:308) upprä(cid:308)hålla en öppen, kontinuerlig och strukturerad dialog om studentstadens utveckling. Parterna avser a(cid:308) tillsammans:  säkerställa a(cid:308) Studentstadsgruppen utgör den gemensamma arenan för dialog, samverkan och uppföljning  skapa ändamålsenliga former för a(cid:308) studentkårerna ska kunna bidra med synpunkter i relevanta ärenden som rör studenter och studentmiljöer 476  ta tillvara studenternas perspektiv genom a(cid:308) LTU och studentkårerna lyfter erfarenheter, behov och återkoppling från studenter  upprä(cid:308)hålla tydliga kontaktvägar och rutiner för samverkan så a(cid:308) frågor som rör studenter kan hanteras effektivt och i rä(cid:308) forum Syftet är a(cid:308) studentperspektivet ska vara integrerat i relevanta utvecklingsprocesser och a(cid:308) dialogen mellan parterna är kontinuerlig och präglas av öppenhet, tillit och gemensamt ansvar. Former för samverkan Samverkansarena Studentstadsgruppen är den gemensamma arenan för dialog, planering och uppföljning av arbetet med studentstaden. Gruppen ska ha e(cid:308) tydligt mandat a(cid:308) initiera, följa upp och rekommendera åtgärder inom ramen för samverkansöverenskommelsen. Handlingsplan En gemensam handlingsplan tas fram årligen och fastställs av parterna. Handlingsplanen konkretiserar prioriterade aktiviteter, ansvar och tidsplaner inom fokusområdena. Uppföljning Arbetet följs upp årligen i Studentstadsgruppen och sammanställs i en gemensam rapport eller återkoppling. Samverkansöverenskommelsen gäller tills vidare och omprövas vid behov. Den kan när som helst sägas upp av respektive part. Ansvarsfördelning Varje part ansvarar för genomförandet av de insatser som faller inom den egna verksamheten. Ansvarsfördelningen tydliggörs i handlingsplanen. Ekonomi Arbetet bedrivs inom respektive parts ordinarie verksamhet och budget. Vid behov kan insatser som kräver y(cid:308)erligare resurser identifieras och hanteras från fall till fall, i enlighet med respektive parts beslutsprocesser. Avslutning Denna samverkansöverenskommelse u(cid:308)rycker Luleå kommuns, Luleå tekniska universitets och studentkårernas gemensamma vilja a(cid:308) långsiktigt stärka Luleå som 477 studentstad. Genom en årligen uppdaterad handlingsplan säkerställs a(cid:308) arbetet är aktuellt, konkret och förankrat i studenternas behov och Luleås utveckling. Signering Denna överenskommelse har upprä(cid:308)ats i fyra likalydande exemplar, varav parterna tagit varsi(cid:308). Undertecknandet har ske(cid:308) genom elektronisk signering. Luleå kommun Anna Lindh Wikblad Kommundirektör Luleå tekniska universitet Rektor Teknologkåren Kårordförande Luleå Studentkår Kårordförande 478 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-17 2026/984-2.1.0.1 Frida Lundström Information om aktuella frågor och planläge 2026-08-31 Ärendenr 2026/984-2.1.0.1 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet får information om aktuella frågor och planläge 2026-08-17. 479

§ 71 Upphävande av tidigare beslut om försäljning av fastighe- ten Sunderbyn 67:461, beslut om rivning samt uppdrag om nybyggnation av gruppbostad. Ärendenr 2026/443-2.6.1.2 Infrastruktur- och servicenämndens beslut 1. Infrastruktur- och servicenämnden beslutar rekommendera kommun- styrelsen besluta att upphäva beslut daterat 2024-01-15 § 9 om försälj- ning av fastigheten Sunderbyn 67:461, 2. besluta om rivning av f.d. Arealens förskola samt uppdra till infra- struktur- och servicenämnden att riva befintlig byggnad, 3. tillsammans med socialnämnden påbörja planering för nybyggnation av gruppbostad på fastigheten. Sammanfattning av ärendet Infrastruktur- och servicenämnden beslutade den 26 oktober 2023 att rekom- mendera kommunstyrelsen att sälja fastigheten Sunderbyn 67:461, inklusive den tidigare förskolebyggnaden Arealens förskola. Beslutet grundades på att byggnaden stått tom sedan 2020 samt att tidigare verksamhet inte bedömdes återupptas. Sedan beslutet fattades har förutsättningarna förändrats. Ett tydligt och lång- siktigt behov av gruppbostäder enligt LSS har identifierats, och fastigheten Sunderbyn 67:461 bedöms vara strategiskt lämplig för ändamålet avseende läge, tillgänglighet och detaljplaneförutsättningar. Mot denna bakgrund be- döms det inte längre vara ändamålsenligt att avyttra fastigheten. Bakgrund På fastigheten Sunderbyn 67:461 finns en byggnad uppförd 1990, tidigare an- vänd för förskoleverksamhet. Byggnaden har stått tom sedan 2020-01-01 och har inte genomgått några större renoveringar. Skick och utformning motsva- rar inte dagens krav för vare sig förskoleverksamhet eller bostadsändamål. Detaljplanen medger bostadsändamål, vilket gör fastigheten lämplig för eta- blering av gruppbostad. Den befintliga byggnaden har utifrån skisser för gruppbostad bedömts inte vara tekniskt eller funktionellt lämpad för den ty- pen av ombyggnation, varför rivning och nybyggnation är det mest kostnads- effektiva och långsiktigt hållbara alternativet. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 37 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Infrastruktur- och servicenämnden 2 026-05-28 Skäl för upphävande av tidigare beslut Följande skäl ligger till grund för att tidigare beslut om försäljning bör upphä- vas: • Kommunens behov av gruppbostäder har ökat och bedöms vara lång- siktigt. • Fastigheten har ett strategiskt läge för målgruppen, med närhet till ser- vice, kollektivtrafik och befintlig bebyggelse. • Detaljplanen medger bostadsändamål utan behov av planändring. • Försäljning av fastigheten skulle försvåra kommunens möjligheter att möta lagstadgade åtaganden inom LSS. • Nybyggnation ger bättre förutsättningar för ändamålsenliga, tillgäng- liga och kostnadseffektiva lokaler jämfört med ombyggnation av be- fintlig byggnad. Befintlig byggnad har begränsningar som är dyra att förändra, ex för låg takhöjd invändigt för att få plats med behövliga in- stallationer. Infrastruktur- och servicenämndens arbetsutskott har 2026-05-12 § 36 föresla- git infrastruktur- och servicenämnden besluta rekommendera kommunstyrel- sen besluta att upphäva beslut daterat 2024-01-15 § 9 om försäljning av fastig- heten Sunderbyn 67:461, besluta om rivning av f.d. Arealens förskola samt uppdra till infrastruktur- och servicenämnden att riva befintlig byggnad, till- sammans med socialnämnden påbörja planering för nybyggnation av grupp- bostad på fastigheten. Sammanträdet Infrastruktur- och serviceförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att infrastruktur- och servicenämnden bifaller förslaget. Dialog Dialog har skett internt inom infrastruktur- och serviceförvaltningen, med kommunstyrelseförvaltningen (mark- & exploatering) samt med socialförvalt- ningen. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 38 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Infrastruktur- och servicenämnden 2 026-05-28 Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens beslut 2024-01-15 § 9, SBF Hid: 2026.1786 • Karta, SBF Hid: 2026.1787 • Fastighets PM 1527 Arealen förskola, SBF Hid: 2026.1788 • Infrastruktur- och serviceförvaltningens förslag till beslut avseende Upphävande av tidigare beslut om försäljning av fastigheten Sunder- byn 67:461, beslut om rivning samt uppdrag om nybyggnation av gruppbostad, SBF Hid: 2026.1785 • Presentation Arealen, SBF Hid: 2026.1947 • Infrastruktur- och servicenämndens arbetsutskotts beslut 2026-05-12 § 36, SBF Hid: 2026.2002 Beslutet skickas till Infrastruktur- och serviceförvaltningens ledningsgrupp Kommunstyrelseförvaltningens kansli Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 39 Fastighets PM Beställt av: Fredrik Thyselius Utredning genomförd av: Team söder Konsultstöd utfört av: Bakgrund Denna utredning är framtagen som ett första led i att utvärdera huruvida fastigheten med byggnad fortsättningsvis ska ägas och förvaltas av Luleå kommun. Byggnadsfakta Fastighetsbeteckning: Sunderbyn 67:461 Adress: Hektarvägen 5 Byggår: 1990 Ombyggnadsår: BTA: BRA: 400 Ägare: Luleå Kommun Byggnadstyp: Allmänna förutsättningar Nedan kommer de allmänna förutsättningarna att beskrivas Nuvarande användning Byggnaden har tidigare hyrts av Barn- och utbildningsförvaltningen, BUF, som bedrivit förskoleverksamhet. Sedan 2020-01-01 har byggnaden stått tom. 41 Rättsliga förhållanden Detaljplan är bostad. Ekonomi 2021 Intäkter: 0 Tillsyn och skötsel 28 000 kr Energikostnader/Mediaförsörjning 58 330 kr Myndighetskrav 2 820 kr Fel avhjälpande underhåll 0 Avskrivningar: 131 460 kr Ränta: 5 840 kr Driftnetto: 226 460 kr Teknisk utredning Trähus med platta på mark. Inga större renoveringar har gjorts vilket innebär att många byggdelar är från byggår. Stor men eftersatt lekplats med några C-fel gällande rutschkana och fallunderlag. Lekplatsen ligger till största delen utanför tomtgräns. Tomten består till stor del av hårdgjorda ytor (asfalt) men gränsar till grönområde. Energideklaration utförd 2016. Godkänd OVK 2018, ventilationen har varit avstängd de senaste åren eftersom lokalerna varit tomma och därför har ingen OVK gjorts senare år. Radonmätning utförd 2021 med godkända värden. Utemiljö Åtgärd Planerat genomförande (från Kostnad underhållsplan) Lekutrustning inkl sandlådor 2022 (ej genomförd då objektet 200.000 är vakant) Plattsättning vid fasad 2022 (ej genomförd då objektet 50.000 är vakant) Trästaket byts ut 2022 (ej genomförd då objektet 200.000 är vakant) Lekutrustningen är generellt sliten, rutschkanan har en C-anmärkning från lekplatsbesiktning och reservdelar går inte att få tag på längre. Det lutar mot fasaden och plattorna mot grunden behöver läggas om. Byggnad utvändigt Åtgärd Planerat genomförande (från Kostnad underhållsplan) Byte papptak och 2022 (ej genomförd då objektet 350.000 takavvattning är vakant) Målning fasad 2027 100.000 42 Byte fönster och dörrar 2032 500.000 Takpappen blåste sönder i en höststorm 2019 då lades ny takpapp längst ner på taket på ena sidan. Resten av taket bör bytas. Fönster, 2+1 glas, från byggår. Byggnad invändigt Åtgärd Planerat genomförande (från Kostnad underhållsplan) Invändiga ytskikt, byte golv, 2022 (ej genomförd då objektet 700.000 målning väggar och tak är vakant) Innerdörrar 2027 250.000 Avdelningskök 2022(ej genomförd då objektet 150.000 är vakant) Generellt slitet skick på alla ytskikt. Storkök tömt på all storköksutrustning som gått att återanvända i andra fastigheter. Om köket ska tas i drift igen måste storköksutrustningen och skåpinredningen ersättas helt, detta är inte inkluderat i underhållsplanen. Installationer Åtgärd Planerat genomförande (från Kostnad underhållsplan) Ventilationsaggregat 2022 (ej genomförd då objektet 300.000 är vakant) Fjärrvärmeväxlare 2027 100.000 43 Ventilationsaggregat sedan byggår, deplacerande tilluftsdon skulle behöva bytas till takdon för att få en bättre inomhusmiljö om verksamhet ska bedrivas i lokalen, detta ingår inte i underhållsplanen. Radiatorer okej skick men termostater skulle behöva bytas. Elsystem, kommunikation och andra tekniska installationer Åtgärd Planerat genomförande (från Kostnad underhållsplan) Elsystem inkl. belysning 2022 (ej genomförd då objektet 400.000 är vakant) Elsystem från byggår och behöver ses över, större delen av belysningen består av armaturer med T8- rör som försvinner från marknaden 1/9 2023 enligt EU-direktiv. Nytt brandlarm 2014, ej i drift i dagsläget eftersom lokalen är tom. 44 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 024-01-15

§ 74 Motion (L) om att bevara det gamla rådhuset Ärendenr 2020/1186-1.1.1.5 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla den del av motionen som in- nebär att kommunstyrelsen får i uppdrag att se över om det är möjligt att ge rådhuset status som ett av Norrbottens byggnadsminnen. Om möjlighet att ge rådhuset status som ett av Norrbottens byggnadsmin- nen inte är genomförbart beslutar kommunfullmäktige att utreda möj- ligheten att kulturmärka rådhuset. 2. Kommunfullmäktige beslutar avslå den del av motionen som avser att se över om byggnaden kan användas som stadsmuseum. Reservationer Anders Josefsson (M), Kristoffer Sundström (M), Nihad Zara (M), Per Tjärda- len (M) och Sana Suljanovic (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Thomas Söderström (L), Thomas Olofsson (L) och Ylva Mjärdell (L) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ger • Kommunstyrelsen i uppdrag att se till att berörda nämnder startar upp en process om att kulturmärka (Q-märka) det gamla rådhuset för att bevara det för framtida generationer • Kommunstyrelsen i uppdrag att se över om det är möjligt att ge råd- huset status som ett av Norrbottens byggnadsminnen. • Kommunstyrelsen/eller berörd nämnd i uppdrag att se över om bygg- naden skulle kunna användas som stadsmuseum. Kommunfullmäktige beslutade 2020-09-28 § 175 att motionen får ställas och överlämnas till kommunstyrelsen för beredning. Stadsbyggnadsnämnden har 2021-06-24 § 103 yttrat sig i frågan. Motionärerna framför i sin motion att rådhuset har ett stort kulturhistoriskt värde som många luleåbor vill bevara. De menar att byggnaden har ett histo- riskt värde och därför skulle vara lämpligt att använda som stadsmuseum vilket i sin tur skapar en turistattraktion och medborgarnytta. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 32 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2 022-04-25 Rådhuset lyfts ofta upp av medborgarna i olika forum, bland annat de dialo- ger som har förts i arbetet med Utvecklingsplan Centrum. De åsikter som kommer fram är bland annat att rådhuset är en viktig del av Luleås historia och behöver tillvaratas. Kommunstaben gör bedömningen att ett skydd genom klassning som bygg- nadsminne respektive skydd i detaljplan i viss mån är överlappande. Om byggnaden skulle klassas som byggnadsminne av länsstyrelsen ger det dels ett starkare och sannolikt mer omfattande skydd än vad en detaljplan kan ge. Den som äger ett byggnadsminne har också möjlighet att söka bidrag för de antikvariska överkostnader som kan uppstå exempelvis vid en restaurering. Kommunstaben föreslår därför att kommunen i första hand ansöker hos läns- styrelsen om att rådhuset ska klassas som byggnadsminne. Om ansökan inte skulle godkännas kan frågan om att skydda byggnaden i detaljplan tas upp på nytt. Det är viktigt att notera att om Rådhuset skulle bli byggnadsminne kommer skyddsbestämmelser och föreskrifter att upprättas som kan leda till att an- vändningen av byggnaden blir väldigt styrd. Dessa talar om på vilket sätt byggnaden eller anläggningen ska vårdas och underhållas samt i vilka avse- enden den inte får ändras. Det är Länsstyrelsen som har tillsyn över bygg- nadsminnen och också prövar tillstånd för åtgärder. Avseende att använda byggnaden som stadsmuseum så bedömer kom- munstaben att det är en omfattande åtgärd, inte minst för att det innebär att en helt ny verksamhet ska startas upp. Det är tveksamt om byggnaden är stor nog, den är inte tillgänglig med rullstol i alla delar och det finns som stads- byggnadsnämnden påtalar även ett interiört renoveringsbehov. Sammantaget bedömer inte kommunstaben att det är en prioriterad åtgärd att tillskapa ett stadsmuseum. Däremot skulle byggnaden behöva en funktion för att vara en tillgång för luleåborna och för att vara en del av en levande och aktiv stad. Kommunstaben har föreslagit kommunfullmäktige besluta att bifalla den del av motionen som innebär att kommunstyrelsen får i uppdrag att se över om det är möjligt att ge rådhuset status som ett av Norrbottens byggnadsminnen samt att kommunfullmäktige beslutar att avslå övriga delar av motionen om att kulturmärka det gamla rådhuset samt att se över om byggnaden skulle kunna användas som stadsmuseum. Kommunstyrelsen har 2022-04-11 § 104 föreslagit kommunfullmäktige besluta att bifalla den del av motionen som innebär att kommunstyrelsen får i upp- drag att se över om det är möjligt att ge rådhuset status som ett av Norrbot- tens byggnadsminnen. Om möjlighet att ge rådhuset status som ett av Norr- Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 33 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2 022-04-25 bottens byggnadsminnen inte är genomförbart beslutar kommunfullmäktige att utreda möjligheten att kulturmärka rådhuset och att kommunfullmäktige beslutar avslå den del av motionen som avser att se över om byggnaden kan användas som stadsmuseum. Vid ärendets behandling reserverade sig Anders Josefsson (M) och Sana Suljanovic (M) mot beslutet. Sammanträdet Per Göransson (SD), Ylva Mjärdell (L), Carola Lidén (C), Bo Larsson (-), Anja Johansson (S), Ulrika Lundberg (V), Thomas Olofsson (L), Jonas Brännberg (RS) och Malin Svedjeholm (MP) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag. Anders Josefsson (M) föreslår avslå motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Anders Josefssons förslag mot varandra och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Beskrivning av ärendet I den byggnadsinventering som gjordes i Centrum 2015/2016 bedöms bygg- naden som ”särskilt kulturhistoriskt intressant”, vilket är den högsta klass- ningen i inventeringen. I arbetet med Utvecklingsplan Centrum (FÖP, pågående planering), rekom- menderas att en plan för att bevara och utveckla Rådhuset ska tas fram. En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som in- går i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får enligt kulturmiljölagen (KML) förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. Stadsbyggnadsförvaltningen gör initialt bedömningen att Rådhuset inte har tillräckligt höga värden för att klassas som byggnadsminne. Detta kommer att avgöras i länsstyrelsens prövning. Om kommunen ansöker om att Rådhuset ska klassas som byggnadsminne kommer länsstyrelsen att göra en utredning av byggnadens kulturmiljövär- den. Om ansökan inte skulle godkännas kan frågan om att skydda byggnaden i detaljplan tas upp på nytt. En kulturmiljöanalys bör ligga till grund för att kunna identifiera byggnadens värden och utforma relevanta skyddsbestäm- melser i ett framtida detaljplanearbete. I motionen nämns Q-märkning. Det är skillnad på q-märkning och Q- märkning i en detaljplan. Lilla q betecknar att byggnaden är särskilt kulturhi- Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 34 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2 022-04-25 storiskt värdefull och inte får förvanskas. Vad detta innebär preciseras med skyddsbestämmelser på plankartan. Det kan vara rivningsförbud eller att be- fintlig gestaltning och detaljering ska bibehållas. Skyddsbestämmelser kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt, exempelvis interiörer eller hur underhåll ska utföras. Lilla q är genom sin precisering det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan. Stora Q är en bestämmelse om hur en byggnad eller ett område får användas. Den säger ingenting om vilket än- damål en byggnad ska ha men användningen ska vara anpassad till byggna- dens kulturvärden. Dialog: Dialog har förts med stadsbyggnadsförvaltningen/miljö- och bygg i bered- ningen av detta ärende. Tidigare dialoger om bland annat rådhuset har förts mellan politiker och medborgare i arbetet med Utvecklingsplan Centrum. Bedömning utvecklingsområde: Ökad jämlikhet Beslutet bedöms ha liten positiv inverkan på utvecklingsområdet genom att bidra till historisk förankring och därmed stärkt platsidentitet och känsla av delaktighet. Bedömning utvecklingsområde: Mer jämställd fördelning av makt och resurser Beslutet bedöms ha liten eller ingen påverkan på utvecklingsområdet. Bedömning utvecklingsområde: Minskad klimatpåverkan Beslutet bedöms ha liten positiv påverkan på utvecklingsområdet genom att bidra till bevarande av befintliga resurser. Bedömning utvecklingsområde: Starkare ekonomi för tillväxt Beslutet bedöms ha positiv inverkan på målområdet genom att bidra till histo- risk förankring, stärkt platsidentitet och attraktionskraft. Beslutsunderlag • Motion (L) om att bevara det gamla rådhuset, KLF Hid: 2020.4899 • Stadsbyggnadsnämndens beslut 2021-06-24 § 103 gällande motion om att bevara det gamla rådhuset, KLF Hid: 2021.4765 • Kommunstabens förslag till beslut gällande motion om att bevara det gamla rådhuset, KLF Hid: 2021.1444 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2022-03-14 § 47, KLF Hid: 2022.1609 • Kommunstyrelsens beslut 2022-04-11 § 104, KLF Hid: 2022.2481 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 35 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2 022-04-25 Beslutet skickas till Kommunstaben, enheten för samhällsutveckling Kultur- och fritidsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 36 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Infrastruktur- och servicenämnden 2 026-05-28

§ 82 Planuppdrag för planprogram för Svartön och Hertsöfältet, Luleå industripark Ärendenr 2024/1612-3.1.1.3 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till planprogram för Luleå industripark. Plan- programmet syftar till att redovisa hur hela Luleå industripark föreslås ut- vecklas i enlighet med områdets industriaktörer och de kommunala bolagens planer. Sammanfattning av ärendet På Svartön och Hertsöfältet planeras det sedan några år tillbaka för ny stor- skalig industri och där tillhörande infrastruktur. Samtidigt pågår befintlig verksamhet i området. Flertal parallella processer med miljötillstånd, projekte- ring och framtagande av detaljplaner är under framtagande och behovet av samordning genom gemensam planering är angeläget. Samtliga processer kommer att fortsätta parallellt med framtagande av planprogram. Ett planprogram utreder förutsättningar övergripligt och formulerar mål och visioner för ett område. Planprogrammets syfte är att finnas med som ett övergripande inriktnings- och måldokument. I aktuellt ärende syftar planpro- grammet särskilt till att säkerställa övergripande strukturer och flöden. Plan- programmet är ett vägledande visionsdokument och inte juridiskt bindande som en detaljplan. Planprogrammet föreslås främst hantera övergripande frå- gorna som naturmiljö, dagvatten, teknisk infrastruktur, järnvägsinfrastruktur, vägnät samt kumulativa effekter. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 89 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 024-09-23 Förslag på avgränsning av planprogram även om de flesta frågor hanteras i ett större sammanhang dvs utanför plangräns. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit samhällsbyggnadsutskottet be- sluta att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till planprogram för Luleå industripark. Planprogrammet syftar till att redovisa hur hela Luleå industripark föreslås utvecklas i enlighet med områdets in- dustriaktörer och de kommunala bolagens planer. Sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelseförvaltningens förslag under proposition och finner att samhällsbyggnadsutskottet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Inom Luleå industripark har samtliga industriaktörer egna tidplaner och har därmed kommit olika långt i sina tillstånds- och planeringsprocesser. Genom ett planprogram som redovisar hur helheten fungerar kan kommunen vara transparent med berörda aktörer, myndigheter och medborgare om ut- vecklingen av området. Ett framtagande av planprogrammet bygger på delak- tighet från samtliga berörda aktörer. En gemensam vision som anger övergri- pande utgångspunkter och mål för helheten förenklar kommande planerings- processer och bedöms ge stora tidsvinster. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 90 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 024-09-23 Planprogrammets innehåll Järnväg Genom att peka ut och skapa förutsättningar för ett driftsäkert järnvägssystem med nog kapacitet tillgodoses riksintresset Luleå Hamn och kopplingen mel- lan hav och land stärks. Vägnät Vägnätet är ett komplement till järnvägen samtidigt som det möjliggör för hållbara personresor. Den begränsande markytan som finns inom området ställer krav på att den yta som finns används så effektiv som möjligt. Parke- ringsplatser är ytkrävande samtidigt som arbetspendling med bil ställer högre krav på tillgänglighet längst vägnätet. För att kunna möjliggöra transporter till och från Industriparken för såväl arbetskraft som transport av gods på väg och järnväg krävs en samplanering i området. Det finns behov av ett funge- rande och tillgängligt transportnät tillsammans med tydliga och säkra kors- ningspunkter där trafikslagen kan mötas utan risk för konflikter. Två anslut- ningar till ett industriområde skapar ett mer robust och säkert transportnät. En öst-västlig koppling för att knyta ihop västra Svartön med Hertsöheden tillskapa den robustheten. Farligt gods Idag transporteras farligt gods genom Luleå tätort på Svartövägen och Udde- bovägen som förbinder Svartön med väg E4. Svartövägen och Uddebovägen är rekommenderade vägar för transport av farligt gods. Farligt gods transpor- teras även på järnvägen till och från Svartön. Tillgängligheten för godstrans- porter till de östra delarna av Svartön samt till Hertsöfältet via rekommende- rade leder är i dagsläget begränsad av skalskydd och bristande vägstandard. Transporter av farligt gods via Hertsövägen är möjligt då det inte föreligger något förbud på vägen men bedöms olämpligt med avseende på den känsliga markanvändning (bostäder, skolor mm.) som finns längs vägen. Behovet av transport av farligt gods kommer att öka i takt med omvandlingen av Luleå Industripark. Att möjliggöra effektiva och säkra transporter av farligt gods till hela industriparken är en förutsättning för omvandlingen. Detta ställer krav på en öst-västlig koppling inom Svartön. Tung trafik Luleå industriparks tillgänglighet för godstrafik kan förbättras avsevärt med utvecklingen av en Norrled. Norrleden bidrar till ökad tillgänglighet till riks- intresset Luleå hamn samt flyttar tung trafik och farligt gods från att transpor- teras genom Luleå tätort. En förutsättning för att Norrleden ska kunna nyttjas i sin fulla potential är att det finns en öst-västlig koppling som medger trans- porter från Svartön via Gräsörsbron och Gräsörvägen. Norrleden har även Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 91 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 024-09-23 potential att sörja för transporterna till och från Hertsöfältets kommande verk- samheter. Teknisk infrastruktur Den tekniska försörjningen har en grundläggande betydelse för Luleå indu- striparks potential och möjlighet till utveckling. Ledningsstråk för tekniskt vatten och kraftledningar behöver pekas ut i ett planprogram för att säkra åtkomst till alla aktörer. Etablering av nya aktörer kan då ske utifrån behov vilket minskar långa ledningsdragning av el och processvatten över annans mark. Naturmilljö Ett ekologiskt fungerande landskap förutsätter en sammanhängande grönst- ruktur med spridningsvägar för växter och djur, vilket också är gynnsamt för ekosystemtjänsterna. De naturmiljöer inom Luleå industripark som har sär- skilt höga värden finns i anslutning till befintliga vattenmiljöer, antingen i strandzoner eller lokalt kring öppna vattenspeglar. Att naturvärdena bevaras bidrar till Luleå Industriparks ambition om ett förbättrat klimat och klimatne- utralitet i enlighet med de kommunövergripande målen för 2040. Den gröna infrastrukturen ska genomsyra den övergripande utformningen av anlägg- ningar och platser. Dialog: Under projektet ”Digitalt planprogram” har dialoger i två omgångar genom- förts med Luleå Hamn, SSAB, LKAB, Uniper, Talga och Power2Earth. Programarbetet ska samordnas med parallellt pågående dialoger och forum som pågår kopplat till Luleå industripark. Dialog med interna och externa parter, medborgare och myndigheter kommer fortsatt ske under planprocessen, vilket regleras i plan och bygglagen (PBL 5 kap 11, 12 §§). Beslutsunderlag • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande planupp- drag för planprogram för Svartön och Hertsöfältet, Luleå industripark, KLF Hid: 2024.8071 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen, Kontor Detaljplan Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 92 94 95 2026-06-03 Dnr: KLF 2024/1612 Detaljplaneprogram för Luleå industripark Luleå industripark Luleå kommun Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 172 2026-06-03 Bakgrund Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2024-09-23 § 82 att ge kommunstyrelse- förvaltningen i uppdrag att upprätta ett planprogram för Luleå industripark. Planprogrammet ska utreda och föreslå övergripande strukturer och flöden inom Luleå industripark. Genom programmet ska kommunen föreslå hur helheten ska se ut och fungera i framtiden. Planprogrammet kommer främst att hantera övergripande frågor kopplat till vägnät, järnvägsinfrastruktur, teknisk infrastruktur, dagvatten, naturmiljö och kumulativa effekter. Programmet innebär utveckling i huvudsak i enlighet med kommunens översiktsplan. Hur samrådet bedrivits Planprogrammet handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat standardförfarande (se 5 kap. plan- och bygglagen). För att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att ge möjlighet till insyn och påverkan ska samråd ske med myndigheter, sakägare och övriga berörda enligt 5 kap. 11 §, plan- och bygglagen. Ett förslag till planprogrammet har därför visats för samråd under perioden 3:e februari – 3:e mars 2026. Förslaget till detaljplaneprogram för Luleå industripark är digitalt och har visats i en StoryMap-portal; ett webbaserat visningsfönster som går att ta del av med hjälp av en dator eller mobiltelefon. Den 15:e februari mellan kl. 13-15 bjöds allmänheten in att träffa tjänstepersoner i Galleria Shopping, tjänstepersonerna visade och berättade om programförslaget samt svarade på frågor. Samråd har under arbetet med programförslaget även skett kontinuerligt med berörda kommunala förvaltningar och bolag. Under samrådstiden inkom 15 skrivelser, vilka listas nedan. Skrivelser med synpunkter och/eller frågor har inkommit från: • Länsstyrelsen Norrbotten, 2026-03-06 • Försvarsmakten (avstår att yttra sig), 2026-02-10 • Lantmäteriet, 2026-02-03 • Sjöfartsverket, 2026-03-03 • Trafikverket, 2026-03-03 • Luftfartsverket (sekretess) • Räddningstjänsten, 2026-03-02 • Luleå Hamn, 2026-03-02 • SSAB, 2026-03-06 • Uniper, 2026-03-02 • Vattenfall, 2026-03-02 2 173 2026-06-03 • Telia, 2026-02-03 • Cykelfrämjandet, 2026-03-02 • Naturskyddsföreningen, 2026-03-02 • Gällivare skogssameby, 2026-03-17 (inkom sent) Synpunkterna sammanfattas och kommenteras nedan. Inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna synpunkter redovisas här i sammanfattad och förkortad form. Synpunkterna i sin helhet finns att tillgå på kommunstyrelseförvaltningen. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer skrivs med kursiv stil för att tydligt skilja dem från inkomna synpunkter. Myndigheter Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen bedömer att planprogrammet i huvudsak överensstämmer med översiktsplanen och att det på ett gediget sätt beskriver förutsättningar och utmaningar, särskilt avseende miljö och natur. Myndigheten efterfrågar dock vissa förtydliganden och kompletteringar. Bland annat bör planområdets avgränsning tydliggöras, inklusive hantering av vattenområden. Vidare bör programmet i större utsträckning redovisa hur riksintressen, särskilt Luleå hamn, kommer att tillgodoses samt hur mellankommunala intressen ska samordnas. Länsstyrelsen lyfter även behov av att redovisa förorenade områden mer tydligt, i karta, samt att utveckla resonemang kring klimatanpassning, exempelvis vilken klimatfaktor som ska tillämpas vid hantering av översvämningsrisker. Avseende naturmiljö och artskydd framhålls att framtida exploateringar kan aktualisera artskyddsbestämmelser och att dessa frågor behöver utredas tidigt. Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning att den kumulativa påverkan på naturvärden och arter är liten och bedömer att det finns risk för påverkan, särskilt på hackspettsarter. Det kan därför krävas artskyddsdispens och det bedöms inte vara säkerställt att ekologiska funktioner kan bevaras. Vidare efterfrågas en översiktlig beskrivning av hur vattenanvändningen påverkas av planerad exploatering, samt att länsstyrelsen ser positivt på förslaget om en samlad tillståndsprövning för vattenverksamhet. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att planprogrammet utgör en god grund, men att flera frågor behöver förtydligas och utredas vidare i det fortsatta planarbetet. 3 174 2026-06-03 Kommentar: Kommunen noterar Länsstyrelsens bedömning att planprogrammet överensstämmer med översiktsplanen. Tydligare avgränsning av programområdet och hur gränserna i planprogrammet ska tolkas, har setts över inför godkännande av programmet. Berörda riksintressen beaktas genom att planprogrammet tar ställning för och pekar ut ytor och infrastruktur som skapar förutsättningar för riksintressen att bestå och utvecklas. Avsnittet Genomförande och konsekvenser förtydligas med hänsyn till hur berörda riksintressen påverkas till följd av planprogrammet. Planprogrammet kompletteras med en redogörelse av mellankommunala intressen, och då särskilt kopplat till regionalt järnvägssystem. Kommunen delar uppfattningen att frågor om förorenade områden, klimatanpassning och översvämningsrisker är viktiga. Dessa behandlas översiktligt i planprogrammet, texterna har delvis förtydligats och kommer fortsatt att hanteras i kommande skeden, där mer detaljerade underlag och bedömningar tas fram. Kommunen noterar Länsstyrelsens syn på den kumulativa påverkan på naturmiljö och artskydd och att ytterligare utredningar kan krävas i kommande skeden. Bedömningar av påverkan på arter, behov av skyddsåtgärder och eventuella dispenser enligt artskyddsförordningen hanteras även i kommande plan- och tillståndsprocesser. Synpunkterna avseende vattenanvändning och vattenverksamhet noteras. Frågor om vattenförsörjning, processvatten och påverkan på recipient kommer att hanteras vidare i fortsatt planering samt i relevanta tillståndsprövningar. Även kommunen ser positivt på möjligheten till samordnade prövningar där så är lämpligt. Sammanfattningsvis bedömer kommunen att de frågor som Länsstyrelsen lyfter i huvudsak är av sådan karaktär att de har förtydligats i planprogrammet samt att fortsatt hantering sker i kommande skeden, exempelvis detaljplaner, bygglov eller tillstånd. Försvarsmakten Försvarsmakten meddelar att myndigheten i detta skede avstår från att yttra sig över planprogrammet. Försvarsmakten hänvisar till sitt planeringsunderlag avseende riksintressen för totalförsvarets militära del, som finns tillgängligt på myndighetens webbplats och i riksintressekatalogen för aktuellt län. Myndigheten upplyser om att kartunderlag, värdebeskrivningar samt information om åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintressen finns tillgängliga där. Försvarsmakten önskar fortsatt få ta del av detaljplaner inom området i kommande skeden enligt ordinarie remissförfarande. Kommentar: Luleå kommun noterar Försvarsmaktens ställningstagande. Kommunen bedömer att planprogrammet i detta skede inte medför någon påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del. Frågan om riksintressen kommer att beaktas och prövas vidare i kommande detaljplaner, bygglov och tillstånd, där Försvarsmakten ges möjlighet att yttra sig enligt gällande rutiner. 4 175 2026-06-03 Lantmäteriet Lantmäteriet framför att det är viktigt att tidigt i planprocessen utreda och, vid behov, mäta in fastighetsgränser inom planområdet. Myndigheten påpekar att det kan finnas samfälligheter eller fastighetsgränser som inte framgår av den digitala registerkartan samt att vissa gränser kan vara osäkra. Som exempel nämns att gränsen mellan fastigheterna Luleå Svartöstaden 13:36 och Luleå Svartön 18:17 är oklar. Lantmäteriet framhåller att tidig gränsutredning kan effektivisera planarbetet och minska risken för förseningar i senare skeden. Kommentar: Luleå kommun noterar Lantmäteriets synpunkt. Frågor om fastighetsindelning och eventuella osäkra fastighetsgränser kommer att uppmärksammas och hanteras i det fortsatta planarbetet. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har inga invändningar mot planprogrammet i dess helhet. Myndigheten lämnar dock ett förtydligande kring ansvarsfördelningen inom projekt Malmporten. Vidare framhåller Sjöfartsverket att höga byggnader, master eller skorstenar inom planområdet kan påverka sjöfartens navigationshjälpmedel, såsom enslinjer, samt att belysning kan påverka säker navigation. Dessa aspekter behöver beaktas och samordnas med berörda aktörer vid fortsatt planering. Kommentar: Kommunen noterar förtydligandet av ansvarsfördelningen inom projekt Malmporten och justerar skrivningarna i planprogrammet i enlighet med detta. Frågor avseende påverkan på sjöfartens navigationshjälpmedel samt utformning av belysning kommer att beaktas i kommande skeden. Samråd med berörda aktörer kommer att ske vid behov. Trafikverket Trafikverket informerar om pågående revidering av riksintressen, där nya riksintressen för järnvägen till Luleå hamn samt bangården Svartön nedre föreslås. Beslut väntas under 2026 och planprogrammet bör beakta dessa. Vidare pågår en precisering av riksintresset för Luleå hamn, där även påverkansområden, såsom buller, ingår. Trafikverket upplyser även om att personvagnsuppställningen planeras flyttas till bangården Svartön nedre från och med hösten 2028. Slutligen framhålls att eventuellt framtida skalskydd inte får påverka statlig järnvägsanläggning eller Trafikverkets möjligheter att drifta och underhålla järnvägen. 5 176 2026-06-03 Kommentar: Kommunen noterar informationen om pågående revidering och precisering av riksintressen, detta har förtydligats i programmet och kommer att beakta dessa i det fortsatta planarbetet. Kommunen delar uppfattningen att framtida skalskydd inte ska påverka statlig järnvägsanläggning eller Trafikverkets möjligheter till drift och underhåll, vilket kommer att beaktas i fortsatt planering och genomförande. Luftfartsverket LFV har inkommit med yttrande under programsamrådet. Delar av yttrandet omfattas av sekretess och ska därför inte redovisas i samrådsredogörelsen Kommentar: Luleå kommun noterar LFV:s yttrande. Kommunala förvaltningar och bolag Räddningstjänsten Räddningstjänsten betonar behovet av fördjupade riskanalyser kopplade till transporter av farligt gods, särskilt med hänsyn till ökande trafik och nya verksamheter. De framhåller att generella skyddsavstånd inte är tillräckliga utan att platsanpassade bedömningar krävs, där ett riskhanteringsavstånd om minst 150 meter bör utgöra utgångspunkt. Räddningstjänsten anser att det behöver förtydligas varför skyddsavstånden 100 respektive 250 meter har använts. Vidare påtalas att planerad och befintlig tung industri, inklusive Sevesoverksamheter, medför komplexa riskbilder. Räddningstjänsten anser att skyddsavstånd mellan verksamheter och till omgivande bebyggelse behöver analyseras mer ingående, samt att buffertzoner bör tydliggöras. Även risken för dominoeffekter mellan verksamheter lyfts som en viktig aspekt. Räddningstjänsten framhåller också vikten av att precisera vilken typ av verksamheter som är lämpliga inom olika delar av området, särskilt att begränsa etablering av verksamheter med många personer nära riskfylld industri. Räddningstjänsten lyfter även långa insatstider som en utmaning, vilket ställer krav på verksamheternas egen beredskap. Möjlighet att etablera en brandstation i området bör utredas. Vidare betonas behovet av, god tillgång till brand- och släckvatten, säkerställd framkomlighet för räddningstjänst samt hänsyn till Räddningstjänstens övningsverksamhet (RUC) och dess framtida utveckling. Räddningstjänsten lyfter att det är viktigt med minst två oberoende tillfartsvägar till industriparken. Kommentar: I kommande skeden, exempelvis tillståndsansökningar, kommer 6 177 2026-06-03 riskbedömningar att utvecklas och fördjupas, där hänsyn tas till platsens och verksamhetens specifika förutsättningar, verksamheternas samlade påverkan samt potentiella dominoeffekter mellan verksamheter. Avseende skydds- och säkerhetsavstånd noterar kommunen Räddningstjänstens synpunkter på behovet av mer differentierade och verksamhetsspecifika bedömningar. Frågan om lämpliga buffertzoner samt avstånd mellan verksamheter och mellan industri och omgivande bebyggelse kommer att analyseras vidare i efterföljande planering, utredning och tillstånd. De skyddsavstånd som redovisas i programmet framgår av MSB:s vägledning om riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering (MSB1053). Kommunen delar även uppfattningen att det finns behov av att tydliggöra vilken typ av verksamheter som är lämpliga inom olika delar av området. Detta kommer att beaktas i det fortsatta arbetet, där en mer differentierad syn på industrins innehåll och omfattning kan komma att utvecklas. Det är exempelvis möjligt att delar av de områden som pekas ut som Industri i kommande planläggning lämpligen planläggs som verksamhet eller att skyddszoner mellan byggrätter regleras. I kommande tillstånd hanteras verksamheternas risker samt att omkringliggande kumulativa risker tas med i bedömningar om tillstånd. Vad gäller Räddningstjänstens synpunkter på riskanalyser kopplade till transporter av farligt gods, särskilt med hänsyn till ökande trafik och nya verksamheter behöver denna fråga hanteras i och med tillsyn på utpekad led för farligt gods. I planprogrammet har det förtydligats att denna fråga fortsatt ska samordnas. Vad gäller räddningstjänstens insatstider och behov av tillgänglighet noterar kommunen vikten av robusta strukturer. På Hertsöfältet finns ytor avsatta för kommande behov, exempelvis lokal räddningstjänst. Behovet av minst två oberoende tillfarter till verksamheter möjliggörs bland annat via utpekad koppling över NJA-kaj. Programmet skapar förutsättningar för att säkerställa tillgängligheten i framtiden. Hur och var infarter placeras hanteras i efterföljande skeden. Luleå hamn Luleå Hamn framhåller sin roll som riksintresse och strategisk nod i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), vilket ställer krav på god funktionalitet i transportsystemet inom planområdet. Luleå hamn bedömer att de övergripande trafikstråken i området, såsom Uddebovägen, Gräsövägen och kopplingar mot Hertsöfältet och Norrleden, bör ha kommunalt huvudmannaskap då de har regional och strategisk betydelse. Samtidigt anses det interna vägnätet inom industriområdet mer lämpligt att hantera som kvartersmark med enskilt huvudmannaskap, vilket bättre speglar dess funktion. Detta upplägg bedöms kunna skapa ett robust och funktionellt trafiksystem där transporter, inklusive farligt gods och kollektivtrafik, kan hanteras 7 178 2026-06-03 strukturerat samt där redundans stärks. Andra lösningar, såsom gemensamhetsanläggning eller huvudmannaskap via hamnbolaget, bedöms mindre lämpliga då de kan medföra otydlighet och begränsningar. Även alternativa tillfarter, såsom via Svartöstaden/NJA kaj, lyfts fram som viktiga för robusthet och utrymningsmöjligheter. Luleå Hamn påpekar behov av fortsatta utredningar, bland annat avseende trånga passager, skyltning, snöhantering, skalskydd samt kostnads- och ansvarsfördelning. Sammanfattningsvis förordar Luleå Hamn en inriktning där kommunen ansvarar för de strategiska trafikstråken medan interna vägar hanteras enskilt, i kombination med fortsatt utredning av skalskydd och genomförandefrågor. Kommentar: Kommunen instämmer i att de övergripande trafikstråken inom området har en viktig funktion ur ett regionalt och strategiskt perspektiv, och ser positivt på och instämmer i resonemanget kring behovet av robusta transportlösningar och fungerande redundans i trafiksystemet. Samtidigt gör kommunen bedömningen att ett kommunalt huvudmannaskap inte är lämpligt i samtliga delar av området. Inom zoner där tillträdet är begränsat och där allmän trafik inte bör förekomma, exempelvis inom inhägnade industriområden med skalskydd, bedöms enskilt huvudmannaskap vara mer ändamålsenligt och i enlighet med PBL. Kommunen avser därför att i det fortsatta arbetet pröva en differentierad lösning, där huvudmannaskapet anpassas efter respektive stråks funktion, tillgänglighet och användning. De mest övergripande och allmänt tillgängliga stråken kan vara aktuella för allmän platsmark kommunalt huvudmannaskap, medan interna vägar inom områden med begränsat tillträde för allmänheten hanteras som kvartersmark. Detta har förtydligats i programförslaget. Kommunen delar bedömningen att redundans i trafiksystemet är av stor vikt, samt att kopplingar via exempelvis NJA-kaj utgör en viktig del för att säkerställa alternativa tillfarter, framkomlighet vid kris och/eller utrymning. De frågor som lyfts av Luleå Hamn avseende bland annat skalskydd, framkomlighet, snöhantering, skyltning samt ansvarsfördelning bedöms som viktiga och kommer att hanteras vidare, i dialog med berörda aktörer. Övriga SSAB SSAB är positiva till utvecklingen av Luleå industripark och den gröna industriomställningen, men framhåller att planprogrammet i nuvarande form inte i tillräcklig utsträckning beaktar bolagets befintliga och framtida verksamhet. Bolaget lyfter att deras verksamhet utgör en betydande del av området samt ett 8 179 2026-06-03 riksintresse för industriell produktion. De menar att planprogrammet i hög grad fokuserar på hamnens utveckling och i mindre utsträckning tar hänsyn till stålproduktionen och dess behov. SSAB pekar på att planförslaget innebär omfattande markanspråk och förändrade trafiklösningar som riskerar att påverka verksamheten negativt, bland annat genom ökade trafikflöden genom industriområdet, försämrad logistik och begränsningar i markanvändning. Vidare efterfrågas ett tydligare tidsperspektiv för planprogrammets genomförande, då tidpunkten är avgörande för påverkan på pågående omställning av verksamheten. SSAB framhåller även behov av mer omfattande utredningar, särskilt avseende trafik och transporter, miljökvalitetsnormer samt påverkan på verksamheten och dess deponier. Bolaget betonar vikten av att säkerställa fungerande logistikflöden inom området samt att nya infrastrukturlösningar, såsom vägar och gång- och cykelstråk, inte placeras så att de försvårar verksamheten. Slutligen lyfter SSAB behovet av att beakta risker kopplade till Sevesoverksamhet och efterfrågar tydligare bedömningar av lokalisering och påverkan av föreslagna åtgärder i relation till befintlig och planerad industri. Kommentar: Kommunen delar uppfattningen om SSAB:s betydelse i området, både som befintlig verksamhet och som riksintresse för industriell produktion. Den pågående omställningen av stålproduktionen till fossilfri produktion bedöms som av stor strategisk betydelse, såväl lokalt som nationellt. Planprogrammet syftar till att skapa en övergripande struktur för industriparkens utveckling där flera riksintressen och verksamheter behöver samordnas. Kommunen instämmer i att det är viktigt att i detta arbete säkerställa att befintliga och planerade verksamheters behov av mark, logistik och utvecklingsmöjligheter beaktas. De synpunkter som rör påverkan på SSAB:s verksamhet, särskilt avseende markanspråk och intrång, kommer att hanteras vidare i ordinarier processer och i samverkan med SSAB eller andra berörda fastighetsägare. Inför godkännande har det tidigare utpekade ledningsstråket längs med Malmbanan tagits bort. Ur samordningsperspektiv är det dock viktigt att i planprogrammet belysa samtliga behov som kan innebära markanspråk och kommunen vidhåller att behov av en öst-västlig koppling för ledningsinfrastrukturen är en förutsättning för industriparkens utveckling. Dock innebär inte utpekat behov att mark ska tas i anspråk utan fastighetsägares godkännande vilket har förtydligats i programmet, särskilt i anslutning till det ställningstagande som kommunen gör för det kommunala reningsverkets utveckling. Avseende trafik och transporter instämmer kommunen i att frågorna är av avgörande betydelse för områdets funktion. Kommunen noterar de synpunkter som rör trafikflöden, kapacitet och påverkan på interna transporter och kommer att vidareutveckla underlaget i 9 180 2026-06-03 kommande planeringsskeden, exempelvis i den kommande detaljplanen för industriparkens infrastruktur som planeras tas fram. Vad gäller planprogrammets tidsperspektiv och genomförande konstaterar kommunen att programmet är av övergripande karaktär och inte fastställer exakta genomförandetider. Kapitlet Genomförande och konsekvenser har delvis förtydligats. Kommunen saknar det underlag som krävs för att göra kumulativa riskbedömningar i området. I kommande tillståndsprocesser inkluderas omkringliggande faktorer (givna och planerade förhållanden och tillstånd) i bedömningen. Påverkan på MKN vatten har särskilt utretts inom planeringsarbetet för industriparken och en övergripande recipientbedömning uppdateras löpande i detaljplaneskedet allt eftersom nya detaljplaner tas fram. Recipientbedömningen beskrivs i planprogrammet. Kommunen bedömer att påverkan på miljökvalitetsnormer hanteras i den omfattning som är rimlig i programmet med hänsyn till pågående detaljplane- och tillståndsprocesser. Uniper Uniper som utvecklar projektet BothniaLinkH2 inom Luleå industripark, lämnar ett samlat yttrande med synpunkter på planprogrammets ställningstaganden och behov av förtydliganden i flera frågor. Uniper lyfter särskilt frågor om skalskydd och huvudmannaskap, trafik och transporter av farligt gods, hälsa och säkerhet kopplat till samhällsviktig verksamhet och totalförsvar, samt behov av tydligare inriktning för ledningssamordning och teknisk infrastruktur. Uniper anser att huvudmannaskapet för vägar och dagvatten inom industriparken är otydligt i planprogrammet, särskilt i relation till skalskydd. Planprogrammets ställningstaganden bör mildras för att inte låsa framtida lösningar Det bör finnas öppning för kommunalt ansvar för vägar och dagvatten även inom skalskydd, om det visar sig vara den bästa lösningen, Vidare lämnas synpunkter på formuleringar kring naturstråk, hantering av förorenad mark, tekniskt vatten och miljöförhållanden i Inre Hertsöfjärden. Uniper efterfrågar i flera delar förtydliganden, mer flexibla formuleringar samt en tydligare redovisning av hur dessa frågor avses hanteras i fortsatt planering och i kommande skeden. Kommentar: Kommunen konstaterar att flera av de frågor som Uniper lyfter är komplexa och berör områden som avses utredas och preciseras vidare i kommande skeden. Luleå kommun noterar Unipers synpunkter avseende huvudmannaskap. Kommunen bedömer att huvudmannaskapet inom delar av Luleå industripark fortsättningsvis ej ska vara tillgängliga för allmän trafik och därmed enskilda. Detta bedöms vara en förutsättning för att möjliggöra ett sammanhållet och ändamålsenligt skalskydd för området och därmed undanhålla allmän trafik på de sträckor där det inte är lämpligt. En precisering av huvudmannaskapet har gjorts samt förtydligande kring hur flöden till och från Hertsöfältet över Svartön eller via Hertsövägen kan fungera. I programmet anges en riktning för kommande skeden. Det är av betydelse att tydliga ställningstaganden görs 10 181 2026-06-03 särskilt i frågan gällande huvudmannaskap för att komma vidare i planeringen i andra frågor som har direkta beroenden till väghållaransvaret. Exempelvis vad gäller planering av skalskydd och kollektivtrafik. Planprogrammet syftar till att ange en övergripande inriktning för områdets utveckling. Mer detaljerade ställningstaganden, ansvarsfördelning och tekniska lösningar kommer att behöva hanteras genom fördjupade utredningar, dialoger och avvägningar i den fortsatta planprocessen. Kommunen vidhåller att utpekade naturstråk är viktiga och övergripande ska bibehållas. Programmet är dock översiktligt och hanterar inte markanspråk i detalj varför en mer detaljerad bedömning i det enskilda fallet hanteras i detaljplane- eller tillståndsskedet. Ställningstagandet säger att intrång i utpekade naturstråk ska i möjligaste mån undvikas och och när det är nödvändigt, ske med varsamhet. Vidare har förtydliganden gällande sanering av förorenad mark samt vikten av fortsatt ledningssamordning har lats till i kapitel Genomförande. Vattenfall Vattenfall redovisar befintliga ledningsstråk inom och i anslutning till planområdet, bestående av både luftledningar och markförlagda kablar. Ledningarna utgör viktig infrastruktur för elförsörjningen och behöver beaktas i den fortsatta planeringen. Kommentar: Hänsyn till befintliga ledningar, inklusive erforderliga skyddsavstånd och tillgänglighet för drift och underhåll, kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet och i kommande detaljplanering. Telia Skanova (Telia) har tagit del av planprogrammet och framför att de vill medverka tidigt i det fortsatta planarbetet, särskilt i samband med kommande detaljplaner. Syftet är att säkerställa att befintliga ledningar inkluderas i planeringsunderlaget för att undvika hinder och effektivisera planprocessen. De erbjuder sig att tillhandahålla ledningsinformation digitalt (dwg-format) och hänvisar till ledningskollen.se för vidare samordning. Kommentar: Synpunkten noteras. Ledningsägare kommer att involveras i det fortsatta detaljplanearbetet och ledningsinformation inhämtas vid behov. Cykelfrämjandet Cykelfrämjandet framför att planprogrammet i sin nuvarande form i huvudsak analyserar och prioriterar biltrafikens kapacitet och framkomlighet, medan cykeltrafiken inte behandlas som ett eget trafiksystem med tydliga funktionskrav. Organisationen menar att detta står i strid med kommunens mål i Vision 2040 om en 11 182 2026-06-03 kraftigt ökad andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Vidare anförs att: Det saknas analyser av cykelns konkurrenskraft i förhållande till bil, såsom restidskvot, genhet och kontinuitet. Samt redovisade cykelstråk i huvudsak följer bilvägnätet, vilket riskerar att ge sämre framkomlighet och längre restider för cyklister. Avgörande strukturfrågor, såsom utrymme för separata huvudcykelstråk och korsningsutformning, riskerar att låsas i detta skede och inte kan lösas i senare planering saknas. Cykelfrämjandet menar att den gröna industriella omställningen bör omfatta både industrins utsläpp och transporternas klimatpåverkan, där arbetsresor med bil utgör en betydande del. Cykelfrämjandet efterfrågar att kommande planunderlag kompletteras med en tydligare och mer strukturell redovisning av hur cykeltrafiken ska prioriteras och ges goda förutsättningar i området. Kommentar: Kommunen instämmer i att cykeltrafiken är en viktig del av ett långsiktigt hållbart transportsystem. De synpunkter som lyfts bedöms som relevanta att beakta i den fortsatta planeringen av området i samverkan med verksamheterna på området. Samtidigt vill kommunen betona att bilen även fortsatt utgör ett centralt trafikslag i aktuellt område. Områdets funktion, lokalisering och koppling till näringsliv och arbetsplatser innebär att god tillgänglighet för tung trafik och biltrafik är en grundläggande förutsättning. Planprogrammet syftar därför till att skapa en balans mellan olika trafikslag, där framkomlighet och funktion säkerställs för både tung trafik, biltrafik, kollektivtrafik, gång och cykel. I det aktuella skedet har fokus legat på övergripande strukturer, vilket innebär att mer detaljerade frågor kring exempelvis cykelvägens utformning, genhet och korsningslösningar behöver hanteras i senare skeden. Det är kommunens angelägenhet att gång- och cykelinfrastrukturen liksom kollektivtrafiken är välfungerande fram till industriparken. Inom området, där kommunen inte själv har rådighet i någon större omfattning, behöver verksamheterna vara med och planera samt anpassa lösningar med verksamhetens förutsättningar. Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen lyfter övergripande att planprogrammet behöver genomsyras tydligare av ett långsiktigt perspektiv på grön omställning, där klimatförändringar, naturvärden och hållbara transportsystem ges större tyngd. Föreningen framhåller särskilt behovet av att beakta klimatförändringarnas konsekvenser, inklusive stigande havsnivåer, och efterlyser fördjupade analyser kring områdets långsiktiga lämplighet för industriell verksamhet. Vidare betonas vikten av att skydda och utveckla naturmiljöer, särskilt strandnära lövskogar och naturstråk, samt att minimera påverkan på arter och biotoper. Föreningen lyfter även behovet av åtgärder för att hantera förorenade 12 183 2026-06-03 bottensediment och säkerställa god vattenkvalitet. Naturskyddsföreningen håller med om planprogrammets kumulativa bedömning av påverkan på naturmiljöer och arter, under förutsättning att föreslagna skyddsåtgärder genomförs. I transportfrågor framhålls att järnvägen det är bra att järnvägen är ett prioriterat transportslag för godstransporter, medan utbyggnad av nya större vägar, särskilt den så kallade Norrleden, avråds från då den bedöms medföra betydande negativ påverkan på naturvärden, klimat och ekonomi. Föreningen efterfrågar även tydligare åtgärder för att minska personbilstrafiken och stärka kollektivtrafik, gång och cykel, bland annat genom förbättrad infrastruktur och styrande åtgärder. Slutligen lyfts behov av att integrera förnybar energiproduktion i området, hantera rivningsmaterial cirkulärt samt tydligare beakta frågor om sanering, avveckling av äldre verksamheter och recipientpåverkan. Kommentar: De synpunkter som framförs berör centrala frågor kopplade till klimat, naturmiljö, transportlösningar och hållbar utveckling, och utgör viktiga frågor i utvecklingen av industriparken. Kommunen delar uppfattningen om vikten av att planeringen för industriparken tar sin utgångspunkt i den gröna omställningen samt att klimatfrågor behöver beaktas i ett långsiktigt perspektiv. Frågor kopplade till klimatanpassning, inklusive stigande havsnivåer och översvämningsrisker, hanteras i planprogrammet och har förtydligats. Avseende naturmiljöer och biologisk mångfald instämmer kommunen i vikten av att värna identifierade naturvärden och grönstrukturer inom området. Kommunen noterar att Naturskyddsföreningen delar planprogrammets kumulativa bedömning av påverkan på naturmiljöer och arter, under förutsättning att föreslagna skyddsåtgärder genomförs. Dessa frågor kommer att hanteras vidare i det fortsatta planarbetet och i efterföljande tillståndsprocesser. Kommunen delar även uppfattningen att järnvägen utgör en central och prioriterad del av transportsystemet för industriparken. Samtidigt behöver ett kompletterande vägnät säkerställas för att möjliggöra fungerande transporter, redundans och tillgänglighet. Frågan om framtida vägkopplingar, däribland Norrleden, hanteras parallellt i andra processer. Vad gäller hållbara transporter instämmer kommunen i att kollektivtrafik, gång och cykel behöver fungera bra för transporter till och från industriparken. Dessa frågor kommer att utvecklas vidare i samverkan med berörda aktörer i kommande samordnings- och planeringsskeden. Samtidigt konstateras att industriparkens funktion och lokalisering innebär att biltrafik fortsatt kommer att ha en betydande roll i området. De synpunkter som rör förnybar energiproduktion, hantering av rivningsmaterial, avveckling av befintliga anläggningar hanteras mer detaljerat i kommande skeden i linje med nationella riktlinjer och lagstiftning. 13 184 2026-06-03 Gällivare skogssameby Gällivare skogssameby framför att planområdet ligger inom deras renbetesområde och att renskötselrätten är en grundlagsskyddad rättighet som ska beaktas i planeringen. Samebyn betonar att området har stor betydelse för rennäringen, särskilt som vinterbetesmark, och att renskötseln är beroende av sammanhängande betesområden och fungerande flyttleder. Samebyn anser att planprogrammet innebär en omfattande exploatering med industri, infrastruktur och ökad trafik, vilket riskerar att fragmentera landskapet, skapa barriärer och öka störningar för renarna. Detta kan leda till minskade betesmöjligheter och försvåra möjligheten att bedriva renskötsel. Vidare framhålls att den samlade (kumulativa) påverkan från både befintliga och planerade verksamheter inte redovisas tillräckligt i planprogrammet. Samebyn menar att kommunen redan i detta skede behöver göra en helhetsbedömning av konsekvenserna för rennäringen och säkerställa att miljöbalkens krav uppfylls. Samebyn bedömer att planprogrammet i nuvarande form inte tillräckligt beaktar renskötselns förutsättningar och motsätter sig exploatering som innebär förlust av betesmarker eller negativ påverkan på renskötseln, naturvärden och det samiska kulturlandskapet. Kommentar: Kommunen konstaterar att de synpunkter som framförs delvis gäller programområdet men också exploateringen och industrins omställning i ett större sammanhang och geografiskt område. Luleå industripark pekas ut som ett utvecklingsområde för industri och hamn redan i översiktsplanen för Luleå kommun (2021). Läget vid hamnen är en central förutsättning och anslutningen till befintlig industri innebär logistiska fördelar där också nyttjande av befintlig infrastruktur delvis möjliggörs. Utvecklingen bygger vidare på ett befintligt industriområde vilket kommunen bedömer ur ett helhetsperspektiv begränsar ianspråktagandet av mark och minimerar uppkomsten av nya barriärer. Området i sig är inte utpekat som riksintresse för rennäringen men kommunen är medveten om att det kan uppstå effekter av industriparken som påverkar rennäringen på en kumulativ nivå. Hur tillkommande infrastruktur genom exempelvis kraftledningar eller vägar kan komma att påverka rennäringen bedömer kommunen måste hanteras i efterföljande skeden och då primärt i koncessionsansökan och tillståndsprocess. Kommunen ser stort värde i att samverkan sker tidigt och kontinuerligt under planeringsprocessen, då detta skapar bättre förutsättningar för att identifiera och hantera viktiga frågor i god tid. Nordorst om planområdet finns det kommunala naturreservatet Ormberget-Hertsölandet som är beläget i direkt anslutning till Luleå tätort och omfattar stora delar av halvön Hertsölandet och ett område vidare västerut in till Ormberget. En ombildning av naturreservatet är aktuell med mindre justeringar av reservatets gränser. Naturreservatet innebär ett bevarande, skydd och främjande av ett sammanhållet, ekologiskt välmående 14 185 2026-06-03 landskap. Ställningstagande och förändringar Med anledning av inkomna synpunkter görs följande förändringar i planprogrammet: • Programgränsen har setts över inför godkännande och ett förtydligande har lagts till angående planprogrammets avgränsning och hur gränserna i programmet ska tolkas. • Förtydliganden har gjorts i kapitel Genomförande och konsekvenser kopplat till hur berörda riksintressen påverkas till följd av programmet. • Ett nytt avsnitt, Mellankommunala och regionala förhållanden, har lagts till i planbeskrivningen inför godkännande. I avsnittet lyfts aspekter av planprogrammet som har ett större regionalt perspektiv. • Avsnitten om förorenade områden, klimatanpassning och översvämningsrisker har setts över inför godkännande. • Beskrivningen av ansvarsfördelningen för projekt Malmporten har setts över inför godkännande. • Avsnittet Riksintressen har kompletterats med information om att Trafikverket har föreslagit nya riksintressen samt att Trafikverkets arbete med en precisering av riksintresse Luleå hamn pågår. • Programförslaget för transportinfrastruktur, delområde vägnät har justerats inför godkännande med ett förtydligande av vilket huvudmannaskap som ska gälla inom programområdet. • Ställningstagande för ianspråktagande av mark intill Uddebo reningsverk har setts över. • Utpekat alternativt ledningsstråk längs med Malmbanan över Svartön har tagits bort inför godkännande. Alternativa sträckningar beskrivs istället tillsammans med alternativa sträckningar i text. • Kapitlet Genomförande och konsekvenser har setts över inför godkännande med hänsyn till programmets förväntade tidsperspektiv för genomförandet. • Ett nytt avsnitt Hushållningsbestämmelser har lagts till i planbeskrivningen inför godkännande. I avsnittet beskrivs hur programförslaget förhåller sig till bestämmelserna i 3 kapitlet miljöbalken och hur areella näringar så som skogsbruk och rennäring påverkas till följd av programmet. 15 186 2026-06-03 Kvarstående synpunkter Följande skriftliga synpunkter har inte blivit tillgodosedda, dvs. har inte föranlett någon ändring i planprogrammet. Kommunstyrelseförvaltningens motivering skrivs med kursiv stil. • Trafikverket lämnar en kommentar om att personvagnsuppställningen planeras flyttas till bangården Svartön nedre från och med hösten 2028. Motivering: Detta fråga hör inte till planprogrammet. Frågan hanteras löpande i andra forum. • Luleå Hamn bedömer att de övergripande trafikstråken i området, såsom Uddebovägen, Gräsövägen och kopplingar mot Hertsöfältet och Norrleden, bör ha kommunalt huvudmannaskap då de har regional och strategisk betydelse. Motivering: Kommunen gör delvis en annan bedömning och tar ställning för att de berörda vägar som hamnen listar delvis bör ha kommunalt huvudmannaskap. elar av Svartön bör dock ha enskilt huvudmannaskap vilket motiveras i programmet. • Räddningstjänsten vill att det genomförs en kumulativ riskanalys där överlappande risker inom industriparken och risker till följd av mer trafik längs med farligt godsled tas fram. Motivering: Kommunen vidhåller att riskanalysen som räddningstjänsten efterfrågar är omfattande och kräver detaljerad kunskap om verksamheter inom industriparken och deras transporter. Underlaget och utredningsnivån anses inte ligga inom ramen för vad som är rimligt till ett detaljplaneprogram. Därutöver bedöms det finnas en begränsning för kommunen att få tillgång till de uppgifter som skulle krävas för att genomföra en sådan analys. • SSAB anser att planprogrammet i högre grad fokuserar på hamnens utveckling och i mindre utsträckning tar hänsyn till stålproduktionen och dess behov. SSAB anser att riksintresset för stålproduktion bör ges samma vikt som övriga riksintressen i området. Motivering: Kommunen bedömer att både hamnverksamheten och industriverksamheten är av stor och likvärdig betydelse för den lokala och regionala utvecklingen. Båda verksamheterna bidrar till sysselsättning, näringslivsutveckling och långsiktig ekonomisk hållbarhet, och deras funktioner är dessutom nära kopplade till varandra. Det är dock ofrånkomligt att hamnens funktion är beroende av dess lokalisering i direkt anslutning till vattnet. I den bemärkelsen anser kommunen att dess markanspråk och tillgänglighet (riksintressen för åtkomst till och från hamnen) ska möjliggöras och utvecklas. Kommunen anser samtidigt att riksintresse för industriell produktion likt tillgången till en fungerande hamn stärker industriparkens etablering och ska prioriteras. Denna prioritering innebär dock inte att industriverksamheten ges lägre vikt, utan ska snarare ses som en nödvändig anpassning till de fysiska och geografiska förutsättningarna. • SSAB anser att markanspråk som pekas ut i programmet endast ska tas i anspråk om synnerliga skäl föreligger, vilket bolaget anser att det inte gör. Utpekade anspråk tar inte tillräcklig hänsyn till befintlig verksamhet. 16 187 2026-06-03 Motivering: Kommunens behov av mark för utveckling av Uddebo reningsverk kvarstår. Kommunen har förtydligat inför godkännande av programmet att markbehovet ska utredas och som tidigare nämnt i kommentaren till SSAB:s yttrande innebär inte ett utpekat behov att mark ska tas i anspråk utan fastighetsägares godkännande. I samrådsförslaget till programmet fanns även ett ledningsstråk utpekat över bolagets fastighet, detta stråk har tagits bort inför godkännande. En koppling av ledningsstrukturen mellan Svartöns östra och västra delar krävs för industriparkens utveckling och pekas ut längs med den norra stranden. Om skäl finns, och berörda fastighetsägare medger, ställer sig kommunen dock inte emot att kopplingen etableras i ett alternativt läge. • Cykelfrämjandet anser att kommunen ska ta ett tydligare ställningstagande för gång- och cykelinfrastrukturen. Motivering: Kommunen står fast vid att effektiva transportlösningar för gods, inklusive tillgång till väg- och järnvägsnät utgör en grundläggande förutsättning för industriparkens funktion och utveckling. Kommunen anser därför att behovet väger tyngre än gång- och cykelinfrastrukturen när det gäller prioritering av ytor och behov inom industriparken. Kommunen har samtidigt inför godkännande av programmet förtydligat ansvarsfördelningen för infrastrukturen inom industriparken och tar ställning för att tillgängligheten till och från industriparken ska vara välfungerande både för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik men att infrastrukturen inom parken är aktörernas ansvar i större utsträckning. En sådan ansvarsfördelning motiveras av att infrastrukturen inom industriparken i hög grad behöver anpassas till aktörernas verksamheter och inte detaljstyras av kommunen. • Naturskyddsföreningen ifrågasätter kommunens motiv för Norrleden och anser att befintligt vägsystem bör nyttjas istället. Motivering: Kommunens samlade bild är att en direktanslutning mot väg E4 som förflyttar stora trafikflöden och transporter av gods (bland annat till och från industriparken) utanför Luleås centrala delar är en förutsättning för en fortsatt utveckling av staden. Kommunen vidhåller därför att en sådan direktanslutning fortsatt ska prioriteras. Ett sådant strategiskt arbete utesluter inte fortsatt utveckling av det befintliga vägsystemet, utan ska ses som ett komplement som stärker den samlade infrastrukturen och ger stora fördelar för Luleå som helhet. • Gällivare Skogssameby anser att kumulativa effekter ska utredas i planprogrammet. Motivering: Kommunen står fast vid sin bedömning att utpekandet av det geografiska området för industriparken inte utgör en betydande olägenhet för rennäringens möjlighet till bedrivande av renskötsel. De eventuella effekter som uppstår till följd av åtgärder och anläggningar som kan följa av programmets utveckling anser kommunen inte kan klargöras inom ramen för planprogrammet. Detta delvis på grund av att en sådan kumulativ analys grundar sig på detaljerad kunskap om framtida verksamheter inom industriparken som inte är känd för kommunen i dagsläget. Kumulativa effekter för rennäringen bedömer kommunen därför ska hanteras i kommande plan- och tillståndsprocesser. 17 188 2026-06-03 Andra förändringar efter samråd Nedan listas ändringar som gjorts i planprogrammet efter samråd och som inte är ett resultat av inkomna yttranden utan föranletts av andra skäl: • Stilsättningen av lager i programförslaget har setts över inför godkännande. • Programgränsen har uppdaterats inför godkännande så att den ligger på ett avstånd om 25 meter utanför utpekade markanvändningar. Detta för att gränsen ska vara en tydlig avgränsning även i utzoomat läge i programkartan och inte sammanfalla med andra utpekade gränser. Inga gränser i programförslaget ska tolkas skarpt utan ses som en inriktning för fortsatt planering. I de fall där det finns en tydligare avgränsning i utbredning eller sträckning framgår detta av programförslagets ställningstagande. • Ett ytterligare ledningsstråk på Hertsöfältet för en alternativ sträckning för intag av tekniskt vatten har pekats ut inför godkännande. • Ett allmännyttigt ledningsstråk pekas ut längs Hertsöfältsvägen och kompletterar det tidigare utpekade nätet för allmännyttiga ledningar. • Kapitel Genomförande och konsekvenser har uppdaterats inför godkännande. I övrigt har redaktionella ändringar genomförts och beskrivningar förtydligats. Kommunstyrelseförvaltningen Sektor Samhällsbyggnad & demokrati, 2026-06-03 Daniel Rova Planchef 18 189 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (3) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Detaljplan 2026-08-13 2023/1318-3.1.1.3 Sigrid Segerström Förslag till beslut gällande antagande av detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1 Ärendenr 2023/1318-3.1.1.3 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 2023-10-23 § 20 att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till ny detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1. Hertsöheden är ett nytt bostadsområde norr om Hertsön och öster om Lerbäcken som blir en ny del av stadsdelen Hertsön. Hela Hertsöheden kommer att planläggas i flera etapper, denna detaljplan utgör den första delen. Figur 1: Översiktskarta där planområdet är markerat i rött Planens syfte är att pröva förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse för den allmänna bostadsförsörjningen. I detaljplanen ska mark även reserveras för tillkommande kommunala funktioner, exempelvis förskola, skola, vård- och omsorgsboende, gruppbostad samt tillskapas möjligheter för komplementverksamheter, idrott och andra eventuella mötesplatser. Den nya bebyggelsen ska anpassas till omgivningen och befintlig natur. 190 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (3) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Detaljplan 2026-08-13 2023/1318-3.1.1.3 Sigrid Segerström Detaljplanen bedöms stämma överens med gällande översiktsplan. Detaljplanen har föregåtts av ett detaljplaneprogram för hela Hertsöheden, beslutat av kommunfullmäktige 2023-11-20 § 211, med tidiga avvägningar, inriktningar och övergripande mål för områdets utveckling. Dessa har varit vägledande för detaljplanen. Större delen av planområdet berör mark som inte är planlagd sedan tidigare. Planområdet är ca 34 hektar stort och utgörs i sin helhet av kommunalt ägd mark. Detaljplanen möjliggör för ca 800 nya bostäder i olika typer av bostadsformer; flerbostadshus, radhus, parhus och friliggande villor. Förutom bostäder och natur inrymmer detaljplanen även plats för en skola och två förskolor, ett vård- och omsorgsboende, naturmark, parkområde, gator och vägar, ytor för parkering, gc-tunnel under Hertsövägen, område för handel, idrottsplats och ett dagvattenstråk genom området. Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat utökat förfarande (se 5 kap. plan- och bygglagen). Ett utökat förfarande används då detaljplanen är av betydande intresse för allmänheten och bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplaner som handläggs med utökat förfarande beslutas av kommunfullmäktige. Under samrådstiden inkom 16 skrivelser och under granskning har det inkommit 14 skrivelser med både synpunkter på planförslaget och information av mer generell karaktär. Dialog Dialog har genomförts enligt plan- och bygglagens regler för samråd och granskning av detaljplan. Dialog har även skett med berörda förvaltningar, kommunala bolag och externa parter. Beslutsunderlag • Plankarta med bestämmelser – Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1, KLF Hid: 2026.7704 • Planbeskrivning – Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1, KLF Hid: 2026.7705 • Granskningsutlåtande - Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1, KLF Hid: 2026.7703 • Samrådsredogörelse – Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1, KLF Hid: 2026.2264 • MKB – Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del, KLF Hid: 2026.7708 • Särskild sammanställning av MKB – Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1, KLF Hid: 2026.7707 • Gestaltningsprogram – Hertsöheden, KLF Hid: 2026.7706 191 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (3) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Detaljplan 2026-08-13 2023/1318-3.1.1.3 Sigrid Segerström Sigrid Segerström Planarkitekt Beslutet skickas till Sändlista till ärendenummer KLF 2023/1318 Kommunstyrelseförvaltningen, Detaljplan 192 Innehållsförteckning Detaljplanens syfte 4 Beskrivning av detaljplanen 4 Hela detaljplanen 4 Genomförandetid 5 Allmän plats 5 Kvartersmark 12 Vattenområde 25 Annat 28 Genomförandefrågor 29 Fastighetsrättsliga frågor 29 Tekniska frågor 30 Ekonomiska frågor 31 Organisatoriska frågor 32 Prövning enligt annan lagstiftning 33 Upplysningar 34 Planeringsunderlag 35 Kommunala 35 Utredningar 36 Regionala 37 Planeringsförutsättningar 38 Kommunala 38 Riksintressen 40 Miljökvalitetsnormer 40 Mellankommunala intressen 42 Miljö 42 Hälsa och säkerhet 44 Geotekniska förhållanden 47 Hydrologiska förhållanden 48 Kulturmiljö 48 Fysisk miljö 49 Sociala 56 Teknik 57 Service 57 Trafik 58 Konsekvenser 59 Fastigheter och rättigheter 59 Natur 59 Ekosystemtjänster 63 Landskapsbild 63 Miljö 64 Miljökonsekvensbeskrivning 66 Miljökvalitetsnormer 68 Hälsa och säkerhet 69 Sociala 71 Riksintresse 72 Trafik 73 Mellankommunala frågor 73 Motiv till detaljplanens regleringar 74 Motiv till regleringar 74 Medverkande i projektet 83 195 Detaljplanens syfte Syfte Planens huvudsakliga syfte är att pröva förutsättningarna för ny bostadsbebyg- gelse för den allmänna bostadsförsörjningen. I detaljplanen ska mark även reser- veras för tillkommande kommunala funktioner, exempelvis förskola, skola, vård- och omsorgsboende samt tillskapas möjligheter för komplementverksamheter, idrott och andra eventuella mötesplatser. Den nya bebyggelsen ska anpassas till omgivningen och befintlig natur. Beskrivning av detaljplanen Hela detaljplanen Hertsöheden är ett nytt bostadsområde norr om Hertsön och öster om Lerbäcken som blir en ny del av stadsdelen Hertsön. Hela Hertsöheden kommer att planläg- gas i flera etapper, denna detaljplan utgör den första delen. Viktiga karaktärsdrag för det nya bostadsområdet blir naturen in på knuten, ett organiskt gatunät och blandade bostadstypologier. Denna första detaljplan på Hertsöheden möjliggör för ca 800 nya bostäder i olika typer av bostadsformer; flerbostadshus, radhus, parhus och friliggande villor. Förutom bostäder och na- tur inrymmer detaljplanen även plats för en skola och två förskolor, ett vård och omsorgsboende, naturmark, parkområde, gator och vägar, ytor för parkering, gc-tunnel under Hertsövägen, område för handel och ett dagvattenstråk genom området. Ett gent gång- och cykelnät samt förlängning av busslinje in genom området ut- gör viktiga förutsättningar för att främja hållbar mobilitet och ett enkelt vardags- liv. Skogspartier inom planområdet och kopplingar mot angränsande natur, ett centralt parkområde, fotbollsplan samt förlängning av skidspår är viktiga delar för att främja förutsättningar för återhämtning, rörelse, lek och en aktiv fritid. Byggnadsverken och de anlagda platserna på Hertsöheden ska ha en samtida gestaltning och arkitekturen ska främja folkliv och bidra till platsens och Luleås identitet. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram för hela Hertsöheden, godkänt i kommunfullmäktige 2023, med tidiga avvägningar, inriktningar och övergripan- de mål för områdets utveckling. Dessa har varit vägledande för detaljplanen. Detaljplanen bedöms vara förenlig med gällande översiktsplan. Större delen av planområdet berör mark som inte är planlagd sedan tidigare. Planområdet är ca 34 hektar stort och utgörs i sin helhet av kommunalt ägd mark. 4 196 En av angöringsvägarna till det nya området för biltrafik föreslås bli vid ny infart från Hertsövägen [GATA ]. I detaljplanen möjliggörs även för förbindelse mot 1 Hertsön ned till Avaviksvägen i förlängning av Långmyrvägen för att möjliggöra in- och utfart mot Hertsön [GATA ]. Då den nya infartsvägen till Hertsöheden 1 blir en förlängning av Långmyrvägen på Hertsön har den getts namnet Inre lång- myrvägen. Detaljplanen möjliggör för anläggande av ny rondell på Hertsövägen vid den nya infarten till Hertsöheden för en smidig förbindelse med ökad trafik från det nya bostadsområdet. Trafik leds via Inre långmyrvägen och Hertsöhedsvägen vidare in på lokalgator [GATA ] i bostadsområdena vilka är namngivna Nattviolsgatan, Tuvullsgatan, 2 Tätörtsgränd, Starrgränd, Åkergrodans väg, Salamanderstigen och Paddstigen. Körbar förbindelse för fordonstrafik ska inte vara möjlig mellan Starrgränd och Nattviolsgatan men förbindelse ska finnas för gång- och cykel, område där emel- lan är i detaljplanen utlagt för gång- och cykel [GCVÄG]. Detaljplanen omfattar befintlig del av Hertsövägen [VÄG] i planområdets södra kant, i syfte att ersätta befintlig stadsplan och möjliggöra justering av vägens höjd. Gatornas bredd varierar mellan 11-32 meter beroende på trafikmängd och trafik- slag, utifrån karaktär på den kringliggande miljön samt om de föreslås inrymma exempelvis separat gång och cykelväg, dike, gatuparkering eller planteringar för att skapa grönska i gaturummen. Utformningsprinciper för gatusektionerna redovisas mer ingående i bifogat gestaltningsprogram. Infart till området för biltrafik är även möjligt via Skjutbanevägen och nya hu- vudgatan från Lerbäcken. Säkerhetshöjande åtgärder kan behöva göras i kors- ningen Hertsövägen/Skjutbanevägen då den har låg kapacitet för ökade flöden. Beroende på kommande trafikutveckling kan säkerhetshöjande åtgärder sena- re införas. Om det vid en fullt utbyggd Hertsöheden bedöms nödvändigt finns det möjlighet att reglera trafikflöden via trafikföreskrifter eller på annat sätt styra eller begränsa biltrafik. Exempelvis att reglera genomfartstrafik genom Lerbäcken eller att endast tillåta busstrafik i Hertsöhedsvägens västra del, de- taljplanen har tagit höjd för att det ska vara möjligt med yta för vändplats i denna del. Kapacitetsberäkningar visar att infartsväg vid Inre långmyrvägen ska klara områdets samlade biltrafik även med fullt utbyggt Hertsöheden. Gång- och cykelvägar Ett gent och tryggt gång- och cykelnät är en viktig förutsättning för att underlät- ta valet av hållbara färdsätt. Det ska även vara möjligt för barn att själva på ett tryggt och säkert sätt kunna ta sig via gång- och cykelnätet till sina målpunkter. En ny gång och cykel-tunnel [TUNNEL ] föreslås under Hertsövägen för till- 1 skapandet av en ny gång- och cykelförbindelse mot Hertsö centrum. Gång- och cykelväg [GCVÄG] sträcker sig från tunneln vidare genom nytt parkområde och med gen anslutning mot skolan. Det är viktigt att ny tunnel ges en inbjudande gestaltning som bidrar till att vägval genom tunneln känns attraktivt, tillgängligt 6 198 servat för allmännyttiga underjordiska ledningar inom naturmark [NATUR] i remsa mot Hertsövägen och Skjutbanevägen. Smala remsor med användningen natur [NATUR] finns på några platser som släpp mellan kvartersmark. Dagvatten/ytavrinning kommer tidvis att kunna avrinna via dessa stråk. Park I en central del av planområdet möjliggör detaljplanen för en park [PARK]. Runt parken föreslås radhusbebyggelse. Parkområdet korsas av dagvattenstråk i väst-östlig riktning och gång- och cykelväg i syd-nordlig riktning. I parkens syd-östra hörn finns en befintlig aspdunge med ett hundratal aspar som föreslås bevaras. I och med aspdungen samt dagvattenstråket med fördröjningsyta före- slås delar bevaras med befintlig markhöjd, vilket möjliggör för en mer skogslik karaktär där naturlig markvegetation och andra inslag kan bibehållas. I parken föreslås även innehåll som exempelvis gräsyta, lekyta för mindre barn och yta för sport och rörelse-lek för att bemöta olika målgrupper och främja en varierad användning. Lekyta för mindre barn föreslås gestaltas som en lekotop där lekredskap och lekvärden integreras i landskapet. Lekotop innebär att utrust- ning, lekelement och fallskydd får en naturinspirerad karaktär, både i uttryck, material och färgval. Yta för sport och rörelse-lek föreslås vara en kombination av hårdgjorda ytor och naturmark som bjuder in till aktiv lek och rörelse. För att parken ska upplevas som trygg av barn är anlagda stråk och belysning viktigt (BKA, Norconsult, 2025). Parken blir en viktig mötesplats i området och kombinerar naturlig karaktär med mer anlagda delar. Se gestaltningsprogram (Gestaltningsprogram för Hertsöheden) för mer ingående inriktningar för utformning av parken. Även dagvattenstråk i väst-östlig riktning genom området läggs i detaljplanen ut som parkmark [PARK]. Remsa med parkmark möjliggör ett grönt stråk genom befintlig bebyggelse och en gen förbindelse till närliggande skogspartier samt ut till naturreservatet. Rekreation och fritid Att tillgängliggöra naturen för alla är en viktig del av Hertsöhedens utveckling. Närheten till Ormberget-Hertsölandets naturreservat och bevarade skogspartier inom planområdet ger rika förutsättningar till rekreation och fritid i området. I detaljplanen möjliggörs för att Hertsöstigen kan bevaras och ledas om genom planområdets norra del i släpp med naturmark [NATUR] vilket säkerställer till- gänglighet och koppling ut i naturreservatet. Befintliga elljusspår med preparerade skidspår, som idag slutar vid Lerbäcken avses förlängas in i Hertsöheden. I enlighet med planprogrammet kan en möj- 10 202 samt Centrum [C] som syftar till att möjliggöra mindre kompletterande verksam- heter. Centrum tillåts endast i markplan [s ]. Byggrätten på varje fastighet reg- 1 leras med bestämmelse [e ] där största byggnadsarea är 30% av fastighetsarean 1 inom användningsområdet respektive 25% inom användningsområdet. Syftet är att säkerställa erfoderliga ytor på bostadsgårdar för utevistelse och lek samt ytor för exempelvis parkering och angöring. Byggnadernas höjd regleras i detaljplanen genom högsta nockhöjd 16 meter [h ]. 1 Högsta nockhöjd på komplementbyggnad är 6 meter [h ]. Nockhöjden anger tak- 2 konstruktionens högsta del och räknas från medelmarknivån invid byggnaden. Utöver nockhöjd får tekniska anordningar såsom ventilationsdon och hisstoppar anordnas. Höjden regleras för att den nya bebyggelsen ska samspela med an- gränsande bebyggelse. Höjderna varierar inom hela området generellt för att ska- pa variation. Ett annat syfte med regleringen av höjd är att skapa förutsättningar för goda ljusförhållanden med solinstrålning på gator, innergårdar och bostäder. En remsa mot Hertsövägen regleras med korsprickad mark [Marken får endast förses med komplementbyggnad]. Regleringen syftar till att huvudbyggnader- na ska skjutas mot Nattviolsgatan. Bebyggelse ska bidra till att skärma av från buller och skapa en mer skyddad miljö åt norr. Därför regleras i denna del med bestämmelse att byggnaderna ska vara lamellhus; Endast lamellhus [f ] och att 1 huvudbyggnad ska placeras med långsida mot gata [p ]. Byggnader får gärna 6 vara sammanbyggda, trappas i höjd och ha förskjutna byggnadsdelar för att skapa variation mot Hertsövägen och bidra till orienterbarhet och variation längs vägsträckan som annars kan upplevas monoton och likartad. Förskjutna bygg- nadsdelar kan även möjliggöra friyta med uteplats på den norra sidan i ett mer bullerskyddat läge. Placering för fastigheterna mot Hertsövägen och längs Nattviolsgatan regleras med placeringsbestämmelse [p ] att huvudbyggnad får placeras i fastighetsgräns 2 mot gata men ska placeras minst två meter från övriga fastighetsgränser. Garage eller carport med öppning mot gata inte får placeras närmare än 6 meter från gata vid infart [p ]. Med placeringsbestämmelse [p ] anges att komplementbyggnad 4 3 ska placeras minst 2 meter från fastighetsgräns mot gata. Komplementbyggnader får sammanbyggas i fastighetsgräns. Där placering av byggnader är tillåten i fastighetsgräns mot allmän plats regleras med bestämmelse [f ] att balkong får kraga ut maximalt 1,8 meter över allmän 2 platsmark med ett minsta avstånd under balkongbjälklag till marknivå med 3,5 meter. Om byggnad placeras i fastighetsgräns mot allmän platsmark ska entré mot allmän platsmark vara indragen [f ]. 3 I områdets mitt, mellan Hertsöhedsvägen och Tuvullsgatan, regleras i fastighe- tens norra del en remsa med prickad mark [Marken får inte förses med bygg- nad] för att säkerställa utrymme vid busshållsplats på Hertsöhedsvägen. För fastigheterna längs ny huvudgata längst i väster längs Hertsöhedsvägen regleras för huvudbyggnader att dessa ska placeras minst två meter från fast- 13 205 ighetsgräns mot markanvändningarna gata och natur och vid fristående hu- vudbyggnad minst 4 meter från övriga fastighetsgränser. Huvudbyggnader får sammanbyggas i fastighetsgräns [p ]. 1 Längst i väster längs Tätörtsgränd angränsar kvartersmarken mot naturmark med värdefull skog, placeringar i denna del bör göras medvetet utifrån befintlig natur, exempelvis genom en samlad parkeringslösning och att inte hela tomterna hårdgörs så att redan uppvuxna träd mot Hertsövägen och i tomternas ytterkan- ter kan bevaras. För att säkerställa god ljudmiljö för bostäderna regleras med bestämmelse [m ] i 1 delar som är belägna mot Hertsövägen att bostäder och uteplatser ska utformas så att gällande riktvärden för buller inte överskrids. Fasader ska till minst 50% utföras i trä [b ]. 1 Område B - Flerbostadshus kvarter Väster om ny infartsgata från Hertsövägen möjliggör detaljplanen för två kvarter med bostäder [B] och kompletterande användningar kontor [K] samt Centrum [C] som syftar till att möjliggöra mindre kompletterande verksamheter. Centrum tillåts endast i markplan [s ]. Byggrätten på varje fastighet regleras med bestäm- 1 melse [e ] där största byggnadsarea är 45% av fastighetsarean inom användnings- 1 området. Syftet är att säkerställa erfoderliga ytor på bostadsgårdar för utevistelse och lek samt ytor för exempelvis angöring. Byggnadernas höjd regleras i detaljplanen genom högsta nockhöjd 20 meter [h ]. 1 Högsta nockhöjd på komplementbyggnad är 6 meter [h ]. Nockhöjden anger tak- 2 konstruktionens högsta del och räknas från medelmarknivån invid byggnaden. Utöver nockhöjd får tekniska anordningar såsom ventilationsdon och hisstoppar anordnas. Höjden regleras för att den nya bebyggelsen ska samspela med an- gränsande bebyggelse, höjderna varierar inom hela området generellt för att ska- pa variation. Ett annat syfte med regleringen av höjd är att skapa förutsättningar för goda ljusförhållanden med solinstrålning på gator, innergårdar och bostäder. Fasader ska till minst 50% utföras i trä [b ]. 1 Mellan kvarteren sträcker sig parkmark med dagvattenstråk. Reglering med kor- sprickad mark [Marken får endast förses med komplementbyggnad] möjliggör skyddade innergårdar samt innergårdar som öppnar sig mot dagvattenstråket. Regleringen innebär att huvudbyggnader placeras längsgående mot omgivande gator. Byggnader kan placeras direkt mot gata, detaljplanen ger även utrymme för placering med förgårdsmark. Placering regleras med placeringsbestämmelse [p ] att huvudbyggnad får placeras i fastighetsgräns mot gata men ska placeras 2 minst två meter från övriga fastighetsgränser. Huvudbyggnad ska placeras med långsida mot gata [p ]. 6 Då placering av byggnader är tillåten i fastighetsgräns mot allmän plats regleras med bestämmelse [f ] att balkong får kraga ut maximalt 1,8 meter över allmän 2 platsmark med ett minsta avstånd under balkongbjälklag till marknivå med 3,5 14 206 meter. Om byggnad placeras i fastighetsgräns mot allmän platsmark ska entré mot allmän platsmark vara indragen [f ]. 3 Kvarteren ska angöras från Nattviolsgatan och Starrgränd [GATA ] och ut- 2 fartsförbud [Utfartsförbud] regleras mot angränsade huvudgator [Gata ]. För 1 att säkerställa god ljudmiljö för bostäderna regleras med bestämmelse [m ] att 1 bostäder och uteplatser ska utformas så att gällande riktvärden för buller inte överskrids. Område C - Punkthus Detaljplanen inrymmer en fastighet där byggnation med punkthus är möjlig. Användningen är flexibel, men detaljplanen medger i denna del en högre bygg- nadshöjd. I detaljplanen anges bostäder [B] men även kompletterande användningar kontor [K] samt Centrum [C] som syftar till att möjliggöra mindre komplette- rande verksamheter. Centrum tillåts endast i markplan [s ]. Byggrätten regleras 1 med bestämmelse [e ] där största byggnadsarea är 20% av fastighetsarean inom 1 användningsområdet. Syftet är att säkerställa erfoderliga ytor på bostadsgård för utevistelse och lek samt ytor för exempelvis parkering och angöring. Byggnadernas höjd regleras i detaljplanen genom högsta nockhöjd 24 meter [h ]. 1 Högsta nockhöjd på komplementbyggnad är 6 meter [h ]. Nockhöjden anger tak- 2 konstruktionens högsta del och räknas från medelmarknivån invid byggnaden. Utöver nockhöjd får tekniska anordningar såsom ventilationsdon och hisstoppar anordnas. Höjden på byggnaderna bör varieras och trappas för att motverka en allt för dominant bebyggelsegruppering i stadsbilden och med anpassning för att upp- nå god rumsverkan med kringliggande bebyggelse. Höjderna på byggnaderna behöver även beaktas för att skapa förutsättningar för goda ljusförhållanden med solinstrålning på innergårdar, gårdar och i bostäder. I en remsa mot dagvattenstråk och park regleras prickmark [marken får inte förses med byggnad] för att undvika att placeringar av byggnader i denna del inkräktar på möjligheten att bevara befintlig grönska och skog i stråket. Med placeringsbestämmelse [p ] anges att komplementbyggnad ska placeras minst 2 3 meter från fastighetsgräns mot gata. Komplementbyggnader får sammanbyggas i fastighetsgräns. Då fastigheten är avsedd för punkthus medges i övrigt en mer fri placering på tomten. Huvudbyggnad får placeras i fastighetsgräns mot gata men ska placeras minst två meter från övriga fastighetsgränser [p ]. 2 Då placering av byggnader är tillåten i fastighetsgräns mot allmän plats regleras med bestämmelse [f ] att balkong får kraga ut maximalt 1,8 meter över allmän 2 platsmark med ett minsta avstånd under balkongbjälklag till marknivå med 3,5 meter. Om byggnad placeras i fastighetsgräns mot allmän platsmark ska entré mot allmän platsmark vara indragen [f ]. 3 15 207 Område D - Friliggande villor & parhus Detaljplanen möjligör för småhusbebyggelse inom gulmarkerade områden i figur 6. Dessa delar är tänkta för friliggande villor och parhus. Del tänkt för friliggande villor ligger i den västra delen av gatorna Salamanderstigen och Paddstigen. Här ges utrymme för tomter som som kan säl- jas i kommunens tomtkö. Den planillustration som följer med detaljplanen visar på en lösning med 28 tomter i denna del. De flesta tomterna är i denna lösning ca 780 m² stora, åtta utgör små tomter på 400 m². Beroende på fastighetsstorlek bedöms ca 20-30 tomter kunna inrymmas. För ett område i väster, söder om Hertsöhedsvägen, samt i början av gatorna Salamanderstigen och Paddstigen visas parhus i planillustrationen. I huvuddrag anger detaljplanen samma bestämmelser för delar tänkta för friliggande villor och parhus. Detaljplanen möjliggör för bostäder [B] med maximal byggrätt som regleras med bestämmelse [e ] största byggnadsarea är 30% av fastighetsarean inom använd- 1 ningsområdet alternativt [e ] största byggnadsarea är 30% av fastighetsarean 2 inom egenskapsområdet. Högsta nockhöjd regleras till 9 meter [h ] för del tänkt 1 för friliggande småhus och 10 meter [h ] där parhus kan inrymmas. Högsta nock- 1 höjd på komplementbyggnad är 5 respektive 6 meter [h ]. Nockhöjden anger tak- 2 konstruktionens högsta del och räknas från medelmarknivån invid byggnaden. Med placeringsbestämmelse [p ] regleras att huvudbyggnad ska placeras minst 1 två meter från fastighetsgräns mot markanvändningarna gata och natur och vid fristående huvudbyggnad minst 4 meter från övriga fastighetsgränser. Huvudbyggnader får sammanbyggas i fastighetsgräns. Med placeringsbestäm- melse [p ] anges att komplementbyggnad ska placeras minst 2 meter från fastig- 3 hetsgräns mot gata. Komplementbyggnader får sammanbyggas i fastighetsgräns. Garage eller carport med öppning mot gata får inte placeras närmare än 6 meter från gata vid infart [p ]. 4 För delar tänkta för småhus regleras med bestämmelse att fasadmaterial ska vara av trä [b ]. Fasader kan vara laserade, täckmålade eller trävita. Varje huskropp 2 ska upplevas som en sammanhållen helhet och harmoniera med omgivande be- byggelse. Vita och ljusgrå kulörer bör undvikas för att byggnaderna på ett natur- ligt sätt ska smälta in i sina omgivningar med naturen som fond. I delen i väster, söder om huvudgatan/Hertsöhedsvägen regleras med bestäm- melse [m ] att bostäder och uteplatser ska utformas så att gällande riktvärden för 1 buller inte överskrids. 16 208 Område E - Radhus & stadsradhus Flera platser inom planområdet är tänkta för radhusbebyggelse, bland annat runt den nya parken men även mot norr, väster om Åkergrodans väg och i väster längs med Nattviolsgatan. Detaljplanen möjliggör i dessa delar för bostäder [B] med maximal byggrätt som regleras med bestämmelse [e ] största byggnadsarea är 40 eller 45 av fastighets- 1 arean inom användningsområdet alternativt [e ] största byggnadsarea är 50% av 2 fastighetsarean inom egenskapsområdet. Högsta nockhöjd regleras till 10 meter [h ]. Nockhöjden anger takkonstruktionens högsta del och räknas från medel- 1 marknivån invid byggnaden. Nockhöjden möjliggör för upp till två våningar samt takkonstruktion. Högsta nockhöjd på komplementbyggnad är 5 meter [h ]. 2 Förgårdsmark regleras i remsa mot gata med 6 meter korsprickad mark [marken får endast förses med komplementbyggnad]. Förgårdsmarken rymmer grönyta, gångstråk och uppställningsplats för en personbil samt cyklar. Inom förgårdmar- ken får mindre komplementbyggnad uppföras. Byggnadsdelar får inte skjuta ut över gatumarken. Då snöhantering för kvartersmark ska ske inom den egna fast- igheten är det viktigt att kvartersmarken utformas med ytor där snö kan lagras. I parkens nordvästra del mot huvudgatan tillåts högsta nockhöjd till 12 meter [h ] med syftet att möjliggöra för stadsradhus i 1-3 våningar. Förgårdsmark 1 regleras i remsa mot vägen med 3 meter korsprickad mark [marken får endast förses med komplementbyggnad]. Förgårdsmarken rymmer grönyta, gångstråk och uppställningsplats för cyklar. Mindre komplementbyggnad får uppföras på förgårdsmarken. Byggnadsdelar får inte skjuta ut över gatumarken. Då för- gårdsmarken i denna del inte rymmer plats för bil möjliggör detaljplanen två parkeringsytor med användningen parkering [P] med anslutning från angräns- ande gator Tuvullsgatan och Nattviolsgatan. Uppställning av bil mot gatan eller många utfarter är ej önskvärt mot huvudgatan Hertsöhedsvägen då gatan kan ha en högre trafikering i den delen. Förgårdsmarken ska för båda radhustypologierna vara tydligt avskild från gaturummet med till exempel staket, kantsten, avvikande markbeläggning eller grön struktur. För radhus och stadsradhus regleras med bestämmelse [b ] att 2 fasadmaterial ska vara av trä. Fasader kan vara laserade, täckmålade eller trävita. Varje huskropp ska upplevas som en sammanhållen helhet och harmoniera med omgivande bebyggelse. 17 209 får uppföras. Inom prickad mark regleras även med bestämmelse [n ] att marken 1 är avsedd för träd och att marklov krävs för trädfällning. Syftet är att befintlig skog ska bevaras och att skapa ett skyddsavstånd mot myren i bakkant som i genomförda naturinventeringar identifierats som en viktig miljö för flera iden- tifierade arter. Anläggning i denna del bör göras varsamt med hänsyn till olika arter, exempelvis bör det beaktas att ljuskällor har påverkan på djurlivet och att uppväxta träd är av betydelse för djurlivet, murkna stående träd skapar exem- pelvis förutsättningar för fåglar att hacka ut bon (Calluna, 2025). Syftet är även att behålla markens karaktär med befintlig skog som kan tillföra viktiga kvalitéer till den framtida skolgården. Skogen och naturen spelar en viktig roll i pedagogiska syften (BKA, Norconsult, 2025). Skolgårdarna ges även platsmässigt utrymme för mer anlagda och gestaltade delar. Framtagen barnkonsekvensanalys (Norconsult, 2025) pekar på vikten av att skolgårdarnas utemiljöer skissas och förprojekteras för att möjliggöra rekom- menderade zoner som är trygga, aktiva och vilda. Det framhålls även att för att skolgårdarna ska kännas trygga att använda kvälls- och helgtid är god belysning och uppsikt viktigt att säkerställa. Arealerna för skola och förskola har beräknats utifrån byggnadernas erfoderliga storlekar och parkeringsytor, med syfte att säkerställa arealer för friyta om minst 30 m2 per elev. Förskola är dimensionerad för 6 avdelningar med ca 17 barn på varje avdelning och i framtagen illustrationplan visas på en lösning där 30 m2 kan inrymmas per barn. För skolan visar beräkningen att 30 m2 per elev kan säkerställas om skolan dimensioneras för 500 elever. Om man ska ta höjd för att skolan i en framtid ska kunna inrymma upp emot 600 elever skulle tomten behöva utökas något. Utbredningen av tomten har begränsats av gällande naturreservat Ormberget- Hertsölandet i norr. Naturreservatet håller i dagsläget på att ombildas. Går beslutet om ombildningen igenom så ges utrymme att senare utöka skoltomten i bakkant för att säkerställa ytterligare arealer för friyta. Detaljplanen medger en flexibel placering av byggnaderna. Mindre del i sydöstra hörnet läggs ut med prickmark [marken får inte förses med byggnad] för att sä- kerställa utrymme till befintliga underjordiska ledningar. Skolbyggnaderna utgör offentliga byggnader som gärna kan ta mer visuellt utrymme än bostadshus. Det är bra att den offentliga byggnaden signalerar sin funktion. Entréer till skolbygg- naderna föreslås vara visuellt tydliga för att underlätta orienterbarheten. Skolan är centralt placerad i fonden av Hertsöhedens infart. Det gör den till en naturlig mötesplats för såväl barn som vuxna. Det centrala läget gör att skolbygg- naderna blir fondmotiv vilket gör det extra viktigt att gestaltning och planering mot huvudgatan är omsorgsfullt utförd och går i linje med gestaltningsambi- tionerna för Hertsöheden som en karaktärsbyggnad. Byggnadsvolymerna kan med fördel ha livförskjutningar eller andra byggnadselement som skapar olika rumsligheter exteriört för lek och umgänge i mindre och större grupper samt för avskildhet. Med bestämmelse regleras att fasader till minst 50% ska utföras i trä [b ]. 1 19 211 Inom tomten ges utrymme för friytor som kan vara mer anlagda och gestalta- de. Framtagen barnkonsekvensanalys (Norconsult, 2025) pekar på vikten av att skolgårdarnas utemiljöer skissas och förprojekteras för att möjliggöra rekommen- derade zoner som är trygga, aktiva och vilda. Placeringen är i direkt närhet till sammanhållen och värdefull natur i norr med ett skogsparti som enligt förslag till ombildningen av Hertsölandets-Ormbergets naturreservat föreslås ingå i natur- reservatet. Närhet till värdefull natur utgör en kvalité både för boende, personal och förskolebarn, naturen spelar även en viktig roll i pedagogiska syften (BKA, Norconsult, 2025). Förskola och vård- och omsorgsboende utgör offentliga byggnader som gärna kan ta mer visuellt utrymme än bostadshus. Det är bra att den offentliga bygg- naden signalerar sin funktion. Entréer föreslås vara visuellt tydliga för att under- lätta orienterbarheten. Med anledning av busshållplatsläge vid Hertsöhedsvägen anges utfartsförbud [Utfartsförbud] i tomtens sydöstra del. Rekreation och fritid Förutom områden för rekreation som planläggs inom allmän platsmark möjlig- gör detaljplanen för fotbollsplan med användningen idrottsplats [R ] på kvarter- 2 smark. Denna är placerad väster om den nya skolan som bedömts vara en cen- tral plats i området med god tillgänglighet med direkt anslutning till gång- och cykelvägar mot Hertsön och Lerbäcken. Kommersiell service På flera områden i detaljplanen där det möjliggörs för flerbostadshus möjliggörs även för Centrum [C] och kontor [K]. Användningarna syftar till en flexibilitet och till att möjliggöra för mindre kompletterande verksamheter som kan erbjuda närservice av olika slag. Med egenskapsbestämmelse [s ] anges centrum endast 1 i markplan då den huvudsakliga användningen inom berörd kvartersmark är bostäder. I kvarteren väster om nya infartsvägen och i korsningen vid skolan får byggnaderna med fördel möjliggöra lokaler i bottenplan för verksamhet och handel, vilket kan bidra med mer liv och rörelse i en central placering. Rörelse och aktivitet i området runt skola och förskola över en större del av dygnet är bland annat viktigt ur ett barnperspektiv och för att motverka otrygghet (BKA, Norconsult, 2025). Detsamma gäller för byggnader på vardera sida av gång- och cykelvägen som ansluter ny tunnel under Hertsövägen. Handel Detaljplanen möjliggör för handel [H] vid infart till området öster om Inre lång- myrvägen. Området är avsett för dagligvaruhandel i ett läge som ger god åt- komst både för boende inom Hertsöheden och Hertsön. Maximal byggnadsarea regleras till 35% av fastighetsarean inom användningsområdet [e ]. Högsta nock- 1 höjd regleras till 10 meter [h ]. Högsta nockhöjd för komplementbyggnad regle- 1 ras till 5 meter [h ].Nockhöjden anger takkonstruktionens högsta del och räknas 2 21 213 från medelmarknivån invid byggnaden. Huvudbyggnad ska placeras minst två meter från fastighetsgräns [p ]. 5 Eftersom stor del av fastigheten kan komma att hårdgöras med byggnad och par- keringsplatser blir det extra viktigt att åtgärder för hantering av dagvatten från den egna tomten. Längs med tomtens västra och östra sida regleras dagvattendi- ken [b ] inom kvartersmark. Kvartersmarken behöver anordnas med höjdsättning 3 så att dagvatten till huvudsak kan avledas mot dagvattenstråket och tvåstegs- diket. Uppläggning av snö måste planeras så att smältvatten avrinner i riktning mot tvåstegsdiket i första hand. Även växtbäddar vid parkeringsytor behöver iordningställas. Yta i tomtens sydöstra hörn regleras med prickmark [markens får inte förses med byggnad] med syftet att befintlig markkaraktär ska kunna bevaras som en fördröjningsyta för dagvatten. Inom prickmark ges även möjlighet till bevaran- de av befintliga träd, vilket är viktigt med beaktandet av landskapsbilden mot Hertsövägen. Fastigheten ska angöras från Inre långmyrvägen och i den norra delen av fastigheten, ett avstånd från rondell vid Hertsövägen bedöms behövas då fördröjning i trafiken kan uppstå vid rondellen, detta regleras med utfartsför- bud [Utfartsförbud]. Teknik och renhållning På plankartan anges åtta områden för teknikbyggnader, sex stycken utgör plats för elnätstationer/transformatorstationer [E ] en är plats för pumpstation [E ] och 1 3 en för fibernod [E ]. 4 Direkt väster om ny infartsväg till området möjliggörs för återvinningsstation med användningen Återvinningshantering [E ]. Återvinningsstation ska angöras 2 från Starrgränd [GATA ] och utfartsförbud [Utfartsförbud] regleras därför mot 2 Inre långmyrvägen. Snöupplag Inom planområdet finns ytor för snöupplag [snöupplag ] utritade inom park och 1 naturmark. Dessa är avsedda för snöröjning av gator och allmänna platser i de- taljplanen. Snöhantering inom kvartersmark ska lösas inom den egna fastigheten. Gestaltning Byggnadsverken och de anlagda platserna på Hertsöheden ska ha en samtida ge- staltning. Arkitekturen ska främja folkliv och bidra till platsens och Luleås identi- tet. Byggnaderna kan vara enkla men de ska vara robusta och ha god omsorg om detaljer. Byggnader som människor tycker är fina och välplanerade tenderar att tas omhand och få lång livslängd vilket är hållbart ur alla aspekter. Trä som material är dominerande och kulörerna väljs för att byggnaderna på ett naturligt sätt ska smälta in i sina omgivningar med naturen som fond. Taken ska vara enkla med majoritet sadeltak. Material på tak och övriga byggnadsdelar ska väljas med omsorg för att passa ihop med fasader och omgivande bebyggelse. 22 214 Tekniska installationer ska i stor utsträckning inrymmas under taken. Pastisher ska undvikas om byggnaden inte återbrukas och i sin helhet flyttas till platsen. Återbruk kan bidra till områdets hållbara identitet och profil. Gestaltningen bör omfatta offentlig konst som kan placeras utomhus, på fasader, eller interiört i till exempel trapphus. Offentliga byggnader kan ta mer visuellt utrymme än bostadshus. Det är bra att den offentliga byggnaden signalerar sin funktion. Samtliga entréer till offentliga byggnader och flerfamiljshus ska vara visuellt tydliga för att underlätta orienterbarheten. Som underlag till detaljplanen har ett gestaltningsprogram tagits fram. Syftet med gestaltningsprogrammet är att säkerställa sociala, arkitektoniska och miljö- mässiga kvaliteter i den nya stadsdelen Hertsöheden. Avsikten med programmet är att förklara och tydliggöra detaljplanen samt att bidra till bedömning om god helhetsverkan samt god färg-, form- och materialverkan i bygglovgivning och andra åtgärder. Programmet ger också vägledning i projekteringsskeden gällan- de gestaltning, material, hållbarhet och sociala perspektiv. Förgårdsmark Om byggnader har förgårdsmark ska förgårdsmarken vara tydligt avskild från trottoaren eller gatan. Det kan ske med till exempel en kantsten, ett lägre räcke eller staket, avvikande markbeläggning eller växtlighet. Förgårdsmark syftar till att vara en halvoffentlig plats, rymma växtlighet, sittplatser, cykelparkering samt att skapa avstånd mellan fönster och vägområde. Flerbostadshus utan förgårdsmark föreslås ha en upphöjd sockelvåning, indra- gen entré som möjliggör hinderfri passage på trottoar samt ett genomgående trapphus för att nå uteplats på innergård eller bakgård. Upphöjd sockelvåning kan ersättas av lokaler i markplan. Sammanbyggda flerfamiljshus i lamell- eller kvartersform föreslås ha genomgående trapphus för åtkomst till uteplats. Se även bifogat gestaltningsprogram. Friytor Bostadsgårdarna ska utformas för att bidra till trivsamma utemiljöer som främjar socialt samspel och välbefinnande för människor. Utemiljön ska dessutom ha förmågan att fördröja dagvatten och mildra effekterna av förväntade klimatför- ändringar. Gårdarnas gestaltning ska främja ekosystemtjänster och stödja bio- logisk mångfald. Ett centralt mål är att gårdarna ska fungera som mötesplatser. Alla kvarter ska ha gårdar som uppmuntrar till möten, lek och samvaro mellan boende. För att uppnå detta ska gårdarna utformas med god tillgänglighet och skapa inspirerande miljöer som lockar till aktivitet. På gårdarna ska det finnas både gemensamma och enskilda uteplatser, samt lekytor för mindre barn, för att tillgo- dose olika behov och främja gemenskap. För yngre barn är gårdsbildningar nära bostaden viktiga, då de kan leka nära hemmet utan att passera trafikleder. (BKA, Norconsult, 2025). 23 215 Gestaltningen av gårdsmiljön bör i första hand utgå från möjligheterna att bevara befintlig naturmark, vilket är väldigt positivt för biologisk mångfald och djur- liv. Den befintliga naturmarken på gården kan fungera som en fördröjning och infiltration av dagvatten, samtidigt som den förstärker kopplingen till skogen i området. Parkering Bilparkering Parkering för bil ska i stor utsträckning lösas inom egen fastighet nära bostaden. För kvarteren väster om nya infartsvägen, Inre långmyrvägen, där högre explo- ateringsgrad tillåts möjliggör detaljplanen för ett parkeringshus/mobilitetshus med användningen [P] parkering. Största byggnadsarea regleras till 90% av fastighetsarean inom användningsområdet [e ]. Högsta nockhöjd regleras till 10 1 meter [h ]. Huvudbyggnad ska placeras minst två meter från fastighetsgräns [p ]. 1 5 På denna yta är markparkering även möjligt men för att klara full exploaterings- grad för de angränsande bostäderna kan parkering behöva anordnas i fler än ett plan. Kommunen ser positivt på anläggandet av parkeringshus/mobilitetshus då stora sammanhängande parkeringsytor kan upplevas otrygga och tråkiga. Parkeringshus minskar bilarnas synlighet och bidrar till mer trivsamma stads- miljöer för barn (BKA, Norconsult, 2025). Dessa kan med fördel ha en flexibel användning för delningstjänster och cirkulär ekonomi. I anslutning till stadsradhus mellan park och huvudgata möjliggör detaljpla- nen två parkeringsytor inom kvartersmark med användningen parkering [P]. Uppställning av bil mot gatan eller många utfarter är ej önskvärt mot huvudga- tan Hertsöhedsvägen då gatan kan ha en högre trafikering i den delen. Vid markparkeringar generellt i området föreslås att växtbäddar eller diken med infiltrerande och renande egenskaper anläggs nära parkeringarna för att hantera och rena förorenat dagvatten, detta möjliggör att vattnet renas så nära källan som möjligt. I området föreslås kommunens parkeringsnorm och dess beräkningsmodeller gälla. Hertsöheden är i parkeringsnormen beläget inom zon 2. För flerbostadshus i området eftersträvas ett parkeringstal för bil på 0,9 bilplatser inklusive besöks- parkering (9 bilplatser / 1000 m2 BTA). För förskola anger parkeringsnormen för områden inom zon två 12 parkerings- platser per 1000 kvm BTA och för skola 9 parkeringsplatser per 1000 kvm BTA. För handel anger parkeringsnormen, för områden inom zon två, 38 parkerings- plaster per 1000 m2 BTA. Cykelparkering Cykelparkering ska lösas inom de egna fastigheterna. För området gäller kom- munens parkeringsnorm. Denna anger 25 cykelplatser per 1000 kvm BTA för 24 216 flerbostadshus. För förskola anger parkeringsnormen 20 cykelplatser per 1000 kvm BTA och för grundskola 25-35 cykelplatser per 1000 kvm BTA. För cykelparkering är närhet till målpunkt en av de viktigaste kvalitetsfaktorer- na. Cyklister ska kunna parkera så nära målpunktens entré som möjligt, på en väl synlig plats och inte längre bort än 25 meter från entrén samt gärna i nära anslut- ning till cykelvägar. Det ska finnas möjlighet att parkera under ett väderskydd och för att främja cykling även vintertid får det med fördel planeras för upp- värmda och lättillgängliga utrymmen. Även utrymmen för att parkera cykelkär- ror bör finnas. Vattenområde För området har flera dagvattenutredningar tagits fram. För denna första de- taljplan tog Sweco (2025-01-31) fram en utredning med syftet att säkerställa en hållbar dagvattenhantering enligt riktlinjer från Luleå kommuns dagvattenplan samt enligt Svenskt Vattens publikation P110. Den föreslagna dagvattenhante- ringen för området innefattar öppna dagvattenlösningar så långt det är möjligt, i enlighet med kommunens riktlinjer. I genomförd dagvattenutredning (Sweco, 2025-01-31) har flödesberäkningar gjorts enligt metod via Svenskt Vattens publikation P110, med utgångspunkt i ett dimensionerande 20-årsregn samt att en klimatfaktor på 1,25 används för att be- akta framtida klimatförändringar. Markanvändningen före exploatering klassifi- ceras som skog, och efter exploatering används avrinningskoefficienter från P110 för villa- och radhusområde. Se mer detaljer kring flödesberäkningen i bilagd utredning (Sweco, 2025). Planområdet är stort och kräver flera olika delsystem och principer för att hante- ra vattnet. Dagvatten behöver dels fördröjas inom den egna fastigheten, samt att plats för snöuppläggning behöver tillgodoses. Avledning av dagvatten, dränering och smältvatten samlas upp i diken (och i vissa delar i brunnar och ledningar) för huvudsaklig avledning ut till ett centralt dagvattenstråk i form av ett tvåstegsdike som går genom planområdet. Genomförd utredning (Sweco, 2025-01-31) omfattar dimensionering av tvåstegsdiket där beräkningarna är utförda genom att stegvis öka flödeskapaciteten i den nedre delen av diket baserat på dimensionerande inflöden. Höjdsättningen inom den egna fastigheten och inom området som helhet behöver utformas så att den medger att dagvatten kan avledas åt rätt håll, i förhållande till det centrala dagvattenstråket. Dessutom behöver byggnader placeras på lämpligt avstånd i från, samt på nivå som ligger ytterligare minst 0,5 meter ovan tvåstegs- dikets övre kant. Detta med syfte att undvika lokala lågpunkter där vatten an- samlas och att minska risk för framtida problem i samband med skyfall och lokal översvämningsproblematik. Marken i området planeras att fyllas med cirka 1 meter. För att minska risk för påverkan i samband med skyfall är det också viktigt att marken lutar bort från byggnader. 25 217 Figur 10. Områdesindelning för översiktlig princip för dagvattenhanteringen. Gult område leds västerut, rött område leds till tvåstegsdike och blått område leds till naturmark. Svart streckad linje visar ungefärlig avgränsning för planområdet. Avledning Västerut (gult område) För området i väster, gult område i kartbild, behöver dagvattnet avledas väster- ut till befintligt dagvattensystem. Norr om genomfartsvägen vid förskola och flerbostadshus i den västra delen, behöver vatten ledas söderut för att undvika översvämning på norra sidan vägen. I utredningen (Sweco, 2025-01-31) föreslås två trummor vid detta område; en trumma som avleder naturmarksvattnet samt en trumma för exploateringen av västra området. I området vid ny bebyggelse längst västerut föreslås trumma under huvudga- tan och ett dike som leder vattnet söderut till ett svackdike. En ny GC-tunnel ska byggas under Hertsövägen. För att undvika att den hamnar djupt kommer Hertsövägen att höjas en kortare sträcka. Det innebär att vägdiket som i dagslä- get har en lutning österut kommer att byta riktning och ha en lutning västerut mot Skjutbanevägen. Dagvattenhantering för uppströms område i väster Det befintliga ledningsnätet nedströms detaljplanen är hårt belastat. Detaljplanen medför ökade flöden mot väster. För att minska belastningen föreslås åtgärder utföras högre upp i avrinningsområdena. Avrinningsområdet i denna del är cirka 34 hektar. I utredningen föreslås en damm för fördröjning av dagvatten från na- turmark. Denna placeras lämpligen i området ned mot Hertsövägen, exempelvis i skogspartiet väster om Skjutbanevägen. Dammen kan grävas eller att området vallas in beroende på aktuell grundvattennivå. Dammen kan delas upp i sek- tioner för funktion och estetik, och släppa ett mindre flöde kontinuerligt medan större regn fördröjs (Sweco, 2025-01-31). 27 219 Annat Grundläggning Geotekniska utredningar har utförts av Tyréns (2013) och Norconsult (2022), den senare som en förberedande bedömning i huvudsak baserad på tidigare utförda undersökningar i området samt SGU:s jordartkarta. Innan grundläggning rekommenderas att all organisk jord, vegetation och torv avlägsnas. Grundläggning ska vara tjälsäker, frostfri och väldränerad. Naturlig jord och fyllning kan återanvändas. Lättare byggnader kan grundläggas på san- diga siltiga sediment eller naturlig morän, medan tyngre byggnader kan kräva utskiftning till fast morän. Grundläggning rekommenderas på packad fyllning av icke tjälaktivt material. Grundläggningsförhållandena är generellt goda inom planområdet. Det före- kommer vissa partier där översta jordlagret utgörs av torv. Före grundläggning och uppfyllning ska all torv schaktas bort. Därtill ska eventuellt förekommande lösa jordlager i form av sand- och silt sediment skiftas ur till fast lagrad morän. Det bedöms i detta skede att inga stabilitetsproblem i samband med schakt fö- religger. Höjdsättning och utformning av planerade byggnader ska utföras med hänsyn till höjdskillnader och rådande grundvattensituation (Norconsult, 2022). Detaljprojektering av infrastruktur kommer att göras parallellt med framtagandet av granskningsförslaget, då kommer detta utredas närmare. Med anledning av att grundvattennivåerna generellt sett är höga i området, be- döms källare överlag inte lämpligt att anlägga om inte särskilda åtgärder vidtas. Byggnationer med källare kan komma att medföra särskilda krav. Landskapsbild och stadsbild Ambitionen för Hertsöheden är att skapa ett varierat och blandat bostadsområde som inrymmer både småskalighet och tätare bebyggelse. Närheten till värdefull natur utgör ett viktigt karaktärsdrag för området där naturen angränsar och letar sig in i det nya bostadsområdet och sätter prägel på den framtida stadsbilden. Stadsbildens övriga byggstenar utgörs av det organiska vägnätet, gatumiljöerna och de blandade bostadsformerna, liksom av tillgängliga placeringar av exempel- vis skola, idrottsplats, skidspår och park, vilket aktiverar området och inbjuder till rörelse, lek och möten mellan människor. Landskapsbild och gestaltning blir särskilt viktiga i vissa delar av planområdet, exempelvis i områden längs Hertsövägen då vägen har ett brett vägområde med få element som utmärker sig i landskapet. Hertsövägen och remsan mot Avaviks- vägen utgör en tydlig barriär mellan Hertsön och Hertsöheden. I området norr om Hertsövägen blir åtgärder som kan minska Hertsövägens dominans särskilt viktiga. Detta kan dels handla om att bebyggelsens utformning bidrar till varia- tion och igenkänning, men även genom småskaliga karaktärsdrag som service, konstnärlig utsmyckning och trädplanteringar. Även infarterna till det nya områ- 28 220 det blir viktiga, exempelvis gc-tunnel och områdena vid dess upp- och nedfarter, vid infartsväg för biltrafik till det nya området samt vid infart för buss och gång- och cykel från Lerbäcken. Gestaltning i dessa delar bör särskilt beaktas för att främja god orienterbarhet samt för att skapa entréer som känns välkomnande och inbjudande. De varierade bostadsformerna, med exempelvis punkthus i upp till sju våningar, lamellhus i kvartersstruktur till småskaliga radhus, villor och stadsvillor, ska- par förutsättningar för en varierad stadsmiljö och bostäder för en bred grupp av människor i olika livsskeden. Dock behöver övergångarna mellan olika bostads- typologier beaktas, exempelvis då det kan skapas brytpunkter i vad som är ge- mensamma och privata ytor, samt med beaktande av höjder för att åstadkomma goda ljusförhållanden även i närområdena till högre bebyggelse. Offentlig konst ska få ta plats i landskapet då det är en viktig del för anknytning till en plats över tid. Offentlig konst i stadsrummet är också starkt identitetsska- pande för en plats samt dess invånare. Genomförandefrågor Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Planområdet består av fastigheterna Hertsön 11:1 och 20:1 som är i kommunal ägo. Allmän plats så som exempelvis gata och park kommer fortsätt tillhöra stamfastigheterna Hertsön 11:1 och Hertsön 20:1. Detaljplanen utgör underlag för de fastighetsrättsliga åtgärder som är en förutsättning för planens genomförande. De nya småhustomterna, kvarteren, förskola, skola, nätstationer, pumpstation, avfallshantering, parkering m.m. kommer att avstyckas från stamfastigheterna Hertsön 11:1 och Hertsön 20:1. Kommunen ansvarar för ansökan och kostnaden för nödvändig fastighetsbildning till Lantmäteriet. Kommunala tomter för friliggande villor fördelas i kommunen tomtkö och säljs till privatpersoner. Tillfälliga vändplaner behöver anläggas utanför planområdet vid slutet av vägsträckningar i plangräns. Vändplanerna har inte planlagts då de endast är tänkta som tillfälliga lösningar innan nästkommande detaljplanering där förläng- ning av gatorna är avsedd. För markåtkomst kan marklov behöva sökas. Dessa finns både inom fastigheten Hertsön 11:1 och Hertsön 20:1 där markägare är Luleå kommun. Rättigheter Detaljplanen möjliggör att ledningsrätter kan bildas för exempelvis elledningar eller vatten- och avloppsledningar. Tanken är dock att alla nya ledningar kommer 29 221 förläggas inom allmän platsmark med kommunen eller kommunala bolag som huvudman. Ansökan om ledningsrätt görs av ledningshavaren till Lantmäteriet. I detaljplanen anges markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar [u ] för ledningsstråk inom naturmark [NATUR] längs med Skjutbanevägen och 2 Hertsövägen. Befintliga ledningsrätter Inom planområdet finns idag sex befintliga ledningsrätter, två av dessa har flyt- tats och en ska flyttas i samband med anläggande av övrig infrastruktur. Dessa flyttas till ytor utlagda som allmän plats. Respektive ledningshavare bekostar flytt av ledning och ansvarar för att ansöka om ändring av ledningsrätten hos Lantmäteriet. Den flytt av elledningar som föranletts av detaljplanen och som genomförts under 2025 ska enligt överenskommelse bekostas av Luleå kommun. Ledningsrätt akt 2580-07/30.1 avser vatten- och avloppsledningar, ledningshavare är Luleå kommun. Ledningen ska flyttas och anläggas i allmän plats i samband med anläggande av övrig infrastruktur och ledningsrätten ska tas bort i denna sträckning inom planområdet. Ledningsrätterna akt 25-F1989-263.1 och 25-F1997-656.1 avser elledningar, led- ningshavare är Luleå Energi Elnät AB. Luleå Energis luftledningar har numera bytts ut mot markförlagda ledningar och ny ledningsrätt tillkommit (akt 2580- 2025/6.2) i ny sträckning i kommande områden för allmän plats [u₁]. Då ledning- arnas fysiska läge har flyttats ska tidigare ledningsrätter tas bort. Ytterligare två ledningsrätter har tillkommit inom planområdet, akt 2580-2025/6.1 avser starkström, ledningshavare är Vattenfall och akt 2580-2025/6.3 avser elek- tronisk kommunikation, ledningshavare är Lunet. Tekniska frågor Utbyggnad av allmän plats Kommunen är huvudman för allmän platsmark och ansvarar för utbyggnaden. Utbyggnad vatten och avlopp Kommunen är huvudman för dricks-, spill- och dagvatten och ansvarar för utbygganden. En ny tryckstegring [e₃] kommer att anläggas inom området. Respektive fastighetsägare ansvarar för anläggningsdelar inom fastigheten. Värmeförsörjning Fjärrvärme finns utbyggt i närområdet och anslutning till detta nät är möjligt. El och fiber Det finns sex ytor avsedda för transformatorstationer [e₁] för att möta områdets elbehov. Inom planområdet finns utrymme för en fibernod [e₄]. 30 222 Brandposter Brandposter kommer att behöva byggas ut i området för att säkerställa kapa- citet vid brandsläckning och för att uppfylla gällande regler kring avstånd. Räddningstjänsten har ett behov av maximalt 150-300 meter till brandposter. Planering, projektering och bekostande av utbyggnad av brandposter ska hante- ras i samband med bygg- och markprojektering i enlighet med gällande regler. Byggnader som är mer än tre våningar ska utformas med brandsäkrade trapphus i enlighet med gällande regler då räddningstjänsten inte utgör utrymningsväg för byggnader högre än tre våningar. För byggnader lägre än tre våningar gäller att alla lägenheter ska vara tillgängliga för räddningstjänstens höjdfordon/bärbar steg (max 11 meters höjd) för att räddningstjänsten ska utgöra alternativ rädd- ningsväg. Avfallshantering Detaljplanen möjliggör för avfallsanläggning i den sydöstra delen, med markan- vändningen [E ] i plankartan. I övrigt ska avfallshantering ske inom den egna 2 fastigheten, alternativt hushållsnära uppsamlingsplatser samt enligt den för tidpunkten gällande kommunala renhållningsordningen. Snöhantering Snöhantering ska ske inom den egna fastigheten. För snöhantering av de allmän- na platserna planläggs på ett antal platser inom planområdet för snöupplag [snö- upplag ] inom markanvändningarna natur [NATUR] och [PARK] vilket medger 1 att marken får användas tillfälligt för snöupplag vintertid. Ytorna är tänkta för tillfällig lagring av snö och rymmer inte lagring av stora snömassor. Inom mar- kanvändningen för gator och vägar ingår även komplement som behövs för gatans funktion, utrymme för snöhantering kan därför finnas även på sidan om körbanan beroende på gatans utformning. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Kommunen är huvudman för anläggningar på allmän plats. Byggaktörerna, samt privatpersonerna är ekonomiskt ansvariga för genomförandet av detaljplanen på kvartersmark med användningen bostäder. Utbyggnaden av andra använd- ningar på kvartersmark så som exempelvis skola, förskola, transformatorstation m.m. ansvaras av kommunen och kommunala bolag. Detta innebär att den som ansvarar för utbyggnaden på kvartersmarken står för kostnader så som avgifter för bygglov, detaljplan, lagfart, el- och VA-anslutning, m.m. enligt gällande taxor. Eventuella detaljerade undersökningar som kan krävas för byggnation inom aktuella bostadsområde bekostas av berörd markägare. Detaljplanens genomförande innebär ökade kostnader för Luleå kommun i form av investeringar av allmänna anläggningar och allmän plats, d.v.s. gator, park, dagvattenlösningar, samt ledningsnät. Nya allmänna anläggningar med kommu- 31 223 nalt huvudmannaskap ökar driftskostnaderna för, t.ex. snöröjning och parksköt- sel. Fler boende i område innebär också ett högre tryck på kommunal service så som skolor och förskolor vilket innebär en ökad kostnad för kommunen. De kommunala intäkterna kommer främst genom markförsäljningen av kvarter- smarken samt anslutningsavgifter för allmänna vatten- och avloppsnät. Planavgift Planavgift tas ut i bygglov. Gemensamhetsanläggningar Luleå kommun ser med fördel att en gemensam parkeringslösning kan ske inom området för parkering intill Starrgränd. Tänkt gemensamhetsanläggning inrym- mer parkeringsplatser för fastigheterna ovan aktuellt område, samt kan even- tuellt även lösa parkeringsplatser för kommande fastigheter utanför nuvarande detaljplaneområde. Upprättandet av gemensamhetsanläggningen genomförs av Lantmäteriet. Byggaktör och fastighetsägare ansvarar för att initiera samt ta kostnader koppla- de till bildandet av den gemensamma anläggningen. Fastighetens slutliga ägare ska ansvara för förvaltningen av gemensamhetsanläggningen. Drift allmän plats Kommunen ansvarar för drift av allmän plats. Drift vatten och avlopp Planområdet ingår idag inte i kommunalt verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten. Detaljplanen förutsätter att verksamhetsområdet utökas för att innefatta dricks-, spill- och dagvatten för hela planområdet. Kommunen ansvarar för driften. Organisatoriska frågor Planförfarande Detaljplanen handläggs enligt utökat förfarande i enlighet med plan- och byggla- gen (2010:900). Ett utökat förfarande används då detaljplanen är av betydande intresse för allmänheten och kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan. Allmänna råd och föreskrifter Planhandlingarna i planförslaget har upprättats utefter Boverkets föreskrifter om detaljplan (BFS 2020:5) samt Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan (BFS 2020:6), samt föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning (BFS 2020:8) 32 224 Tidplan Efter samråd och granskning tas beslut om antagande av detaljplanen i kommun- fullmäktige. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att den antagits, om den inte överklagas. Detaljplanens tidsplan är preliminär. Under arbetets gång kan ny och oförutsedd information tillkomma som förskjuter tidplanen. • Samråd: Kvartal 1 2025 • Granskning: Kvartal 1 2026 • Antagande Kvartal 3 2026 • Laga kraft: Kvartal 3 2026 Utbyggnad och iordningställande av allmän platsmark (gator, natur och park) kan påbörjas när detaljplanen vunnit laga kraft. Utbyggnationen föreslås starta i de nordvästra delarna. Byggnation inom kvartersmark kan påbörjas efter att de- taljplanen vunnit laga kraft, erforderliga fastighetsbildningsåtgärder genomförts och bygglov beviljats. Detaljplanen kommer att byggas ut etappvis. Ambitionen är att byggnation av bostäder startar under 2028. Markanvisning En markanvisning är en överenskommelse mellan kommunen och en byggaktör där denna ges ensamrätt att under en viss tid och under givna villkor, får för- handla med kommunen om att bygga inom ett visst markområde. Kommunens tilldelning av kvarter till byggaktörer sker genom en markanvisning. Denna process styr genomförandet av bebyggelse för bostäder, med undantag för villor. Markanvisningsavtalet föreskriver villkor och förutsättningar för utbyggnad. Där regleras bland annat villkor för förvärv, kostnader, dagvattenhantering, exploate- ringens genomförande m.m. Markanvisningsavtalet säkerställer ambitionsnivån för exploateringen. Kommunen har påbörjat markanvisningsprocessen parallellt med de- taljplanen och har skrivit avsiktsförklaringar med två ankarbyggaktörer. Ankarbyggaktörerna har deltagit i arbetet med detaljplanen mellan samråd och antagande som ett led att kvalitetssäkra detaljplanen. Avsikten är att markanvis- ningsavtal ska tecknas med dessa aktörer i samband med att detaljplanen antas. Prövning enligt annan lagstiftning Naturreservat Detaljplanen angränsar Ormberget-Hertsölandets naturreservat som är skyddat enligt 7 kap MB. En ombildning av naturreservatets gränser pågår. 33 225 Upplysningar För att undvika att förbuden i artskyddsförordningen utlöses avseende åkergro- da, skyddade enligt 4 a §, ska följande skyddsåtgärder vidtas (Calluna, 2025): • Undvik negativ påverkan vid lekvatten H (belägen norr om förslagen plats för skola) och placera ut faunadepåer med död ved och stenrösen i närmiljön till lekvattnet för att stärka åkergrodans förutsättningar för födosök, dagvila och övervintring. • Diket/ dagvattenstråket som löper genom området till dagvattendammen kan antas komma att nyttjas av groddjur. Utformning av dagvattendamm och dike bör vara av sådan karaktär och naturlighet att de kan vara en tillgång för groddjur i området både vad gäller spridning och lekvatten. Följande hänsynsåtgärder är inte tvingande, men viktiga för att bevara goda för- utsättningar för identifierade arter som groddjur, järpe, spillkråka, talltita, grön- fink, gulsparv och svartvit flugsnappare (Calluna, 2025): • Undvik generellt att avverka träd under häckningssäsong. Det skyddar många fågelarter och är gynnsamt för bland annat björktrast. • Plantering av träd och buskar i grönområden kan gynna en del tättingar, t ex grönfink och gulsparv. • Lämna en zon runt lekvatten H (belägen norr om förslagen plats för skola) för groddjur som har klassats i värdeklass 2 i NVI:n. I zonen behöver hydrologi och risvegetation finnas kvar för att skapa födosökshabitat för järpe. • Inom zonen runt lekvatten H (belägen norr om förslagen plats för skola) bör murkna stående träd lämnas så att talltita kan hacka ut egna bon. I grönområ- dena kan flerskiktade skogar eftersträvas. • Skapa förutsättningar för gröna och säkra vandringsstråk för groddjur. För åtgärder kopplade till lokal H och fågelliv, vilket är precis norr om planom- rådet vid skolan, ska dessa åtgärder skrivas in och säkerställas i skötselplanen för naturreservatet då ny skötselplan tas fram i och med pågående ombildning av naturreservatet. Ombildningen av naturreservatet innebär restrektivare föreskrif- ter och ytterligare förtydligad skötselinriktning för att stärka naturvärden som gynnar naturskogsarter. Infrastrukturförvaltningen ISF, med skogsförvaltare och parkdrift, ansvarar för att åtgärderna utförs i enlighet med skötselplanen. Att dagvattenstråket (tvåstegsdiket) ska utformas för att vara en tillgång för grod- djur bevakas och säkerställs i detaljprojektering för området som löper parallellt med detaljplanen. Avverkning av skog planeras så att detta inte sker under häck- ningssäsong. 34 226 Planeringsunderlag Kommunala Detaljplan Planen berör gällande planer enligt nedan: Plannr Aktbeteckning Namn Laga kraft A335 11.082-6941-74 Förslag till utvidgning och ändring av stadsplan för 1974 Lerbäcken m.m, Luleå A360 11.082-1864-76 Förslag till ändring av stadsplan för stadsdelen Hert- 1976 sön inom Luleå kommun Planprogram Planprogram för Hertsöheden, 2023, godkänt av kommunfullmäktige 2023-11-20,

§ 211 Grundkarta Grundkarta detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1, upp- rättad 2025-12-03 Fastighetsförteckning Fastighetsförteckning, upprättad 2026-01-20, Luleå kommun Översiktsplan Program till Vision Luleå 2040, 2021 Undersökning av risk för betydande miljöpåverkan Undersökning om risk för betydande miljöpåverkan, upprättad 2025-02-14 Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan, 2026-01-28 MKB Miljökonsekvensbeskrivning Hertösheden (del1) Detaljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Norconsult, 2026-02-11 Grönplan Grönplan Luleå, antagen av kommunstyrelsen 2020-02-10 Parkeringsnorm Parkeringsnorm för cykel och bil, antagen av kommunfullmäktige 2016-04-04 35 227 Dagvattenplan Dagvattenplan Luleå kommun, antagen av Kommunfullmäktige 2020-02-10 VA-plan VA-plan 2040, antagen av Kommunfullmäktige 2024-10-21 Bostadsförsörjning Bostadsförsörjningsprogram, antaget av kommunfullmäktige 2023-06-20 Jämställdhetsstrategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering, beslutad i kommunfull- mäktige 2015-11-23 Avfallsplan Avfallsplan 2021-2028, beslutad av kommunfullmäktige 2021-06-21 Klimatanpassning Riktlinjer för klimatanpassning, beslutad av kommunstyrelsen 2015-01-12 Cykelplan Cykelplan 2022-2027 Utredningar Utredningar framtagna i samband med denna detaljplan: Dagvattenutredning Dagvattenutredning Hertsöheden etapp 1, Sweco, 2025-01-31 PM Hertsöheden DVU komplettering, Sweco, 2025-12-17 Bullerutredning Bullerutredning, Brekke & Strand, 2025-07-07 Riskutredning Riskanalys farligt gods, Norconsult, 2024-12-13 Artskyddsutredning Artskyddsutredning Hertsöheden, Calluna, 2025-02-12 Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys Hertsöheden, Norconsult, 2025-01-24 36 228 Gestaltningsprogram Gestaltningsprogram, Hertsöheden del 1, Luleå kommun, 2026-07-03 Kumulativa effekter på artskyddet Kumulativa effekter på artskyddet, Hertsöheden del 1, Ecogain, 2026-06-24 Utredningar framtagna för planprogram för Hertsöheden som utgör underlag även för denna plan: Dagvattenutredning Dagvattenutredning Hertsöheden, Tyréns, 2024 Våtmarksekologisk bedömning, Våtmarksekologisk bedömning, Tyréns, 2024 Geotekniska utredningar PM Geoteknik, Norconsult, 2022 MUR Geoteknik, Norconsult, 2022 Naturvärdesinventering Fågel- och groddjursinventering som komplement till utförd NVI på Hertsöheden, Licab, 2023 Naturvärden Hertsöheden sammanställning, Luleå kommun, 2021 Naturinventering Hertsöheden, Vatten & Miljöbyrån, 2013 Fördjupad grodinventering Utredning av övervintringsplatser och vandringsvägar för åkergroda på Hertsöheden, Licab 2024 Regionala Regionplan Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 utgör ett övergripande styrdo- kument för Norrbottens utveckling och tillväxt. 37 229 Planeringsförutsättningar Kommunala Detaljplan Mindre del av gällande detaljplan för Lerbäcken, Förslag till utvidgning och ändring av stadsplan för Lerbäcken m.m, Luleå, 11.082-6941-74, 1974, berörs av ny detaljplan. I gällande plan anges för berörd del Park. Där finns idag en vägför- bindelse som är planstridig. Gatunätet i denna del justeras i detaljplanen med ny vägdragning mellan Lerbäcken och Hertsöheden. Del av gällande stadsplan för Hertsön, A360, Förslag till ändring av stadsplan för stadsdelen Hertsön inom Luleå kommun, 11.082-1964-76, 1976, berörs av ny de- taljplan. Delarna som berörs är Hertsövägens sträckning i detaljplanens utbred- ning samt yta söder om Hertsövägen som i gällande plan anger Tb - Båtupplag, där ny detaljplan möjliggör för vägförbindelse som förbinder Hertsövägen och Avaviksvägen, naturområden på vardera sida samt del av Hertsövägens sträck- ning. Planbesked Samhällsbyggnadsutskottet (kommunstyrelsen) beslutade den 23:e oktober 2023 att ge kommundirektören i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för de- taljplan för del av Hertsön 11:1 och 20:1, Hertsöheden del 1. (SBU - KS 2023-10-23

§ 244 Avtal mellan Luleå kommun och Luleå Lokaltrafik AB Ärendenr 2024/1491-3.4.4.2 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att direkttilldela tätortstrafiken i Luleå kommun till det helägda bolaget Luleå Lokaltrafik AB. 2. Kommunstyrelsen beslutar att anta avtal avseende kollektivtrafik mel- lan Luleå kommun och Luleå Lokaltrafik AB till den 31 december 2034. 3. Kommunstyrelsen beslutar att, under förutsättning att fullmäktige fat- tar erforderliga beslut, uppdra till kommundirektören att underteckna avtalet. Kommunstyrelsens förslag till beslut 4. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att Luleå Lokaltrafik AB:s styrelse ges befogenhet att indexuppräkna biljettaxa enligt kon- sumentprisindex (KPI) under förutsättning att det sker i dialog med Regionala trafikmyndigheten i Norrbotten och att indexregleringen sker på biljettintäkternas totala volym, inom vilken Luleå Lokaltrafik AB:s styrelse kan justera nivåer för enskilda biljettprodukter. 5. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att årlig indexuppräk- ning av budgetmedel för Luleå Lokaltrafik AB:s ska ske på likvärdigt sätt som för nämnderna utifrån gällande cirkulär för skatteprognoser från Sveriges kommuner och regioner. Sammanfattning av ärendet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten (RKM) har efter beslut hösten 2017 överlämnat befogenheten att ingå avtal om allmän trafik i Luleå till Luleå kommun med stöd av kollektivtrafiklagen (2010:1065) 2 §. RKM:s direktion har 2024-06-11 § 28 beslutat om allmän trafikplikt för tätortstrafiken i Luleå. Kommunstyrelsen har 2020-08-17 § 156 gett kommundirektören i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med en tydlig processbeskrivning över ägarstyrningen och arbetssättet mellan kommunstyrelsen och Luleå Lokaltra- fik AB (LLT). Kommunstyrelsen har 2023-11-06 § 297 beslutat om ett antal principer för arbetet med översyn av avtalet enligt följande: • Medelstilldelning till LLT ska ske inom ramen för plan- och budget- processen. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 49 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 024-10-07 • Eventuella ändringar och tillägg under året ska hanteras genom beslut i kommunstyrelsen. • Styrning av LLT sker genom mål och utredningsuppdrag i plan- och budgetprocessen tillsammans med särskilda ägardirektiv. • Roller och ansvar ska tydliggöras utifrån den nya organisationen. • Förslag till nytt avtal behandlas politiskt under hösten 2024. Nu gällande avtal upphör 2024-12-31. Parterna i avtalet är Luleå kommun genom kommunstyrelsen samt Luleå Lo- kaltrafik AB. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvalt- ningsorgan och har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter. Kom- munstyrelsen har av fullmäktige tilldelats budgetmedel för att hantera kollek- tivtrafiken i Luleå kommun. LLT står under kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt 6 kap 1 § kommunal- lagen, och kommunstyrelsen styr kommunkoncernen genom att planera, leda och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål för kom- munkoncernen samt riktlinjer och ramar för styrningen. Enligt kommunallagen beslutar fullmäktige i ärenden av principiell beskaf- fenhet eller annars av större vikt för kommunen, bland annat om budget och andra viktiga ekonomiska frågor. Det aktuella avtalets regleringar kring in- dexuppräkningar bedöms ha principiell beskaffenhet, varför fullmäktige fö- reslås besluta i dessa beslutspunkter. Samhällsbyggnadsutskottet har 2024-09-23 § 71 föreslagit kommunstyrelsen besluta att direkttilldela tätortstrafiken i Luleå kommun till det helägda bola- get Luleå Lokaltrafik AB. Kommunstyrelsen beslutar att anta avtal avseende kollektivtrafik mellan Luleå kommun och Luleå Lokaltrafik AB till den 31 de- cember 2034. Kommunstyrelsen beslutar att, under förutsättning att fullmäk- tige fattar erforderliga beslut, uppdra till kommundirektören att underteckna avtalet. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att Luleå Lokaltrafik AB:s styrelse ges befogenhet att indexuppräkna biljettaxa enligt konsument- prisindex (KPI) under förutsättning att det sker i dialog med Regionala tra- fikmyndigheten i Norrbotten och att indexregleringen sker på biljettintäkter- nas totala volym, inom vilken Luleå Lokaltrafik AB:s styrelse kan justera nivå- er för enskilda biljettprodukter. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att årlig indexuppräkning av budgetmedel för Luleå Lokaltrafik AB:s ska ske på likvärdigt sätt som för nämnderna utifrån gällande cirkulär för skattepro- gnoser från Sveriges kommuner och regioner. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 50 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 024-10-07 Sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningen föredrar ärendet med korrigering av besluts- underlag, Huvuddokument avtal avseende kollektivtrafik mellan Luleå kommun och LLT i enlighet med bilaga KLF Hid: 2024.8609 och Ny kompletterad bilaga 1 Plan och budgetprocessen inklusive beredningar i enlighet med bilaga KLF Hid: 2024.8610. Beslutsgång Ordföranden ställer samhällsbyggnadsutskottets förslag med föredragna kor- rigeringar under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller försla- get. Beskrivning av ärendet Enligt kollektivtrafiklagen finns endast en trafikhuvudman i varje län, den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Inom ramen för Luleå kommunkon- cerns uppdrag och befogenheter inom kollektivtrafik har historiskt benäm- ningen huvudman använts för att tydliggöra roller och ansvar mellan ägare och bolaget. Med anledning av detta används uttrycket huvudmannaskap i detta avtal för att beskriva det strategiska och samordnande arbetet kring kol- lektivtrafik inom Luleå kommunkoncern. Kommunstyrelsen har det övergripande och samordnande ansvaret för kom- munens samhällsplanering och övergripande väg- och trafikplanering. I detta ingår bland annat att samordna kommunens arbete med infrastruktur och samhällsbyggnad, medverka i trafikpliktsprocessen och besluta om inom- kommunal trafik, att samordna besvarandet av remisser och motioner och att samordna kommunens kompetenser inom RKM:s samverkansarbete. LLT ska på uppdrag av kommunen ha ett huvudmannaskap vilket får uttryck i att bo- laget ska medverka i kommunens detaljplanearbete när det gäller infrastruk- tur och samhällsbyggnadsfrågor, planera och marknadsföra kollektivtrafiken, underhålla, utveckla och drifta informations- och betalsystem samt utveckla produkter och att samordna med andra trafikslag. Genom att direkttilldela uppdraget att bedriva kollektivtrafik i Luleå kommun till det helägda bolaget LLT uppnås synergier mellan huvudmanna- och tra- fikuppdrag för att åstadkomma en högkvalitativ och effektiv kollektivtrafik. Direkttilldelning till LLT sker i enlighet med Teckal-undantaget i LOU (ett särskilt undantag för vissa interna upphandlingar, som för att vara tillämpligt förutsätter att två kriterier måste vara uppfyllda vid köp från annan juridisk person; kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet. Är båda kriterierna upp- fyllda, exempelvis vid köp av ett helägt bolag, omfattas inte upphandlingen av LOU och inköpet behöver inte konkurrensutsättas oavsett värde). Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 51 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 024-10-07 Luleå kommun utövar ägarstyrning över LLT genom bolagsordning, ägardi- rektiv och mål och uppdrag i plan- och budgetprocessen. Avtalet reglerar för- hållandena mellan Luleå kommun (via kommunstyrelsen) och bolaget. Avta- let beskriver ramar, roller och ansvar i ägarstyrningen och medelstilldelningen genom plan- och budgetprocessen. Avtalet innehåller inte målsättningar eller detaljstyrning, däremot beskrivs principer för styrning och samverkan. Roller, ansvar och samverkansprocesser mellan kommunstyrelsen och LLT tydliggörs, där utvecklingen av kollektiv- trafiken ska ske inom ramen för samhällsbyggnadsprocesserna inom Luleå kommun samt i samverkan med Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. Den årliga indexregleringen av medel till LLT föreslås ske enligt samma mo- dell som för nämnderna. Avtalet innehåller vidare förslag till indexering och beslut av förändringar av biljettaxor, där LLT:s styrelse årligen får revidera biljettaxan med KPI under förutsättning att dialog med RKM sker, att prisni- våerna ligger i nivå med jämförbara kommuner, att indexregleringen gäller för helheten men att LLT:s styrelse kan justera nivåerna för enskilda biljett- produkter samt att prisökningar utöver index ska behandlas inom ramen för plan- och budgetprocessen och beslutas av fullmäktige. Avtalet med bilagor utgör en enhet där uppgifter i de olika handlingarna är avsedda att komplettera varandra. Dialog: Arbetet med förslag till nytt avtal har genomförts i en arbetsgrupp med kom- munstyrelseförvaltningen och LLT. Arbetsgruppen har haft kontinuerlig dia- log med infrastruktur- och serviceförvaltningen, ekonomikontoret och Regio- nala kollektivtrafikmyndigheten. Styrgruppen har representerats av kommun- styrelseförvaltningen, LLT och Luleå kommunföretag AB. Samråd har även skett med jurist på Sveriges kommuner och regioner (SKR). Beslutsunderlag • RKM:s direktions protokoll 2017-10-10 § 11, KLF Hid: 2019.3279 • RKM:s direktions protokoll 2024-06-11 § 28, KLF Hid: 2024.7568 • Kommunstyrelsens beslut 2020-08-17 § 156, KLF Hid: 2020.4458 • Kommunstyrelsens beslut 2023-11-06 § 297, KLF Hid: 2023.7891 • Avtal avseende kollektivtrafik mellan Luleå kommun och Luleå Lokal- trafik AB, KLF Hid: 2024.8044 • Bilaga till avtal – Plan- och budgetprocess inklusive uppföljning, KLF Hid: 2024.8045 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 52 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 024-10-07 • Bilaga till avtal – Huvudmanna- och trafikuppdrag med tillhörande uppgifter, KLF Hid: 2024.8046 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande avtal mellan Luleå kommun och Luleå Lokaltrafik AB avseende kollektivtrafik i Lu- leå kommun, KLF Hid: 2024.8043 • Kompletterad bilaga 1 Plan och budgetprocess inklusive uppföljning, KLF Hid: 2024.8168 • Samhällsbyggnadsutskottets beslut 2024-09-23 § 71, KLF Hid: 2024.8258 • Kompletterad bilaga Huvuddokument Avtal avseende kollektivtrafik mellan Luleå kommun och LLT, KLF Hid: 2024.8609 • Ny kompletterad bilaga 1 Plan och budgetprocessen inklusive bered- ningar, KLF Hid: 2024.8610 Beslutet skickas till Luleå Lokaltrafik AB Luleå kommunföretag AB Ekonomikontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Infrastruktur- och servicenämnden Kommunfullmäktige Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 53 Dokumentnamn Kategori Publicerad Avtal avseende kollektivtrafik mellan Organiserande Luleå kommun och Luleå lokaltrafik AB Ärendenummer Beslutad av Beslutsdatum Giltighetstid KLF 2024/1491 Kommunstyrelsen 2024-10-07, §29, p. TV och längst tom 1) och 2) 2034-12-31 KLF 2024/ 1491 Kommunfullmäktige 2024-10-21, §4, p. 3) och 4) Ersätter Ärendenummer Beslutsdatum Tjänstekontrakt mellan Luleå kommun och KLF 2020/736 2021-09-13, § 226 LLT avseende tätortstrafiken i Luleå Kommun Dokumentägare Gäller för Kommundirektör Kommunstyrelsen och LLT Syfte Detta avtal reglerar de specifika ramarna avseende huvudmanna- och trafikuppdrag samt medelstilldelning för LLT och är parternas fullständiga reglering av formerna för sin tänkta samverkan. Uppföljning Uppföljning av avtalet sker årligen enligt 5.2 i huvuddokumentet. Underlag 56 Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................................................................6 2. Övergripande styrning ............................................................................................................................7 2.1 Luleås vision samt Trafikförsörjningsprogram för Norrbottens län .........................................7 2.2 Kommunens övriga styrdokument ................................................................................................7 2.3 Ägarens styrning ..............................................................................................................................7 2.3.1 Luleå kommunfullmäktige .................................................................................................................7 2.3.2 Luleå kommunstyrelse ......................................................................................................................8 2.3.3 Luleå kommunföretag AB ..................................................................................................................8 2.3.4 Luleå lokaltrafiks styrelse ..................................................................................................................8 2.3.5 Huvudmannauppdrag ........................................................................................................................8 2.4 Principer för styrning .......................................................................................................................9 2.5 Principer för samverkan ................................................................................................................10 3. Operativa förutsättningar ......................................................................................................................10 3.1 Trafikuppdrag .................................................................................................................................10 3.2 Långsiktig planering, 4–10 år ........................................................................................................11 3.3 Trafikutveckling större förändringar, 1-3 år ...............................................................................11 3.4 Tillfällig förstärkningstrafik och tillfälliga trafikförändringarförändringar, 0-1 år 12 4. Beskrivning av medelstilldelning .........................................................................................................12 57 4.1 Fakturering ......................................................................................................................................13 5. Uppföljning ..............................................................................................................................................13 5.1 Ekonomi och verksamhet ....................................................................................................................13 5.2 Särskild utvärdering av avtalet ...........................................................................................................14 6 Administrativa villkor ...........................................................................................................................14 6.1 Parternas ansvar och åtaganden .........................................................................................................14 7 Förteckning över bilagor .......................................................................................................................15 7.1 Bilaga 1. Mål- och budgetprocess med plan inklusive uppföljning ...............................................15 7.2 Bilaga 2. Huvudmanna- och Trafikuppdrag med tillhörande uppgifter ......................................15 7.3 Bilaga 3. Trafikpliktsbeslut RKM, 2024-06-11 § 28 ...........................................................................15 58 1. Inledning Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten (RKM) har efter beslut hösten 2017 överlämnat befogenhet att ingå avtal om allmän trafik i Luleå till Luleå kommun, enligt kollektivtrafiklagen (2010:1065) 3 Kap. 2 §. Trafikplikt för tätortstrafiken i Luleå har beslutats av Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, 2024-06-11 Direktion § 28. Luleå kommun har genom beslut i Kommunstyrelsen KLF 2024/1491 §29, p. 1) och 2) och Kommunfullmäktige KLF 2024/1491 §4, p. 3) och 4) direkttilldelat tätortstrafiken i Luleå till det kommunalt helägda bolaget Luleå Lokaltrafik AB, i enlighet med det särskilda undantaget i LUF 3 kap