barn- och utbildningsnämnden — 10 juni 2026

§ 31 Motion (KD) En näringsrik, mättande skollunch präglad av valfrihet Ärendenr 2026/138-1.1.1.5 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att rekommendera kommunfullmäk- tige att avslå motionen. Reservationer Sana Suljanovic (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Samuel Ek (KD), har lämnat in en motion om en näringsrik, mättande skoll- unch präglad av valfrihet. Motionen har anmälts vid kommunfullmäktige 2026-03-23 § 33. Motionären skriver att Luleås skolor erbjuder idag flera maträtter varje dag men fortfarande har man en eller flera köttfria dagar under veckan. Motionä- ren skriver att föräldrar vittnar om att barn kommer hem hungriga från skolan och tonåringar som helt avstår från att äta ordentligt eftersom de på skollun- chen tvingas välja mellan maträtter som är enbart vegetabiliska. Många skol- barn upplever trötthet i vardagen, särskilt bland unga flickor är järnbrist ett växande problem. Motionären skriver att animaliska livsmedel är viktiga käl- lor till bland annat järn och protein samt näringsämnen som är centrala för barns utveckling. Att det svenska köttet ska ta större plats på tallriken igen, för barn, beredskapen och det svenska jordbrukets framtid. Kristdemokraterna föreslår därför att: • Barn och utbildningsnämnden i Luleå inför en köttgaranti med inrikt- ning att varje dag erbjuda ett animaliskt alternativ på skollunchen. Sammanfattning av arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens svar Skolmåltiderna i Luleå kommun är näringsriktiga, mättande och säkra ur ett barn- och elevperspektiv. Det finns ingen vetenskaplig grund som visar att enstaka vegetariska dagar leder till näringsbrist, järnbrist eller försämrad häl- sa hos barn och unga. En daglig köttgaranti är därför inte nödvändig för att säkerställa ett fullgott näringsintag. En köttgaranti är praktiskt, organisato- riskt och ekonomiskt svår att genomföra. I praktiken skulle den kräva flera Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 parallella rätter, vilket skulle öka arbetsbelastningen i köken, medföra högre kostnader och riskera ökat matsvinn. En sådan inriktning skulle även försvåra kommunens planering för kris och höjd beredskap, där robusta menyer baserade på lagringsdugliga råvaror är en central förutsättning. Kommunen stöttar det lokala lantbruket till exempel genom höga krav på svenska råvaror och ökade inköp av lokalt producerade livsmedel. Den nuvarande måltidsmodellen stödjer även skolans pedagogiska uppdrag, där måltiden används som ett verktyg för att främja hälsa, hållbara matvanor och kunskap om livsmedlens ursprung. Luleå kommuns nuvarande måltidsmodell, med variation och minst en helve- getarisk dag per vecka, bedöms vara väl avvägd och ändamålsenlig. Den er- bjuder näringsrika, kvalitativa och mättande måltider i linje med nationella näringsrekommendationer, politiskt beslutade mål och aktuell forskning. En köttgaranti riskerar i stället att motverka kommunens mål för klimat, folkhäl- sa, hållbar utveckling och livsmedelsberedskap, samtidigt som den skulle in- nebära ökade kostnader och organisatoriska svårigheter och begränsa kom- munens förmåga att planera för kris och höjd beredskap. Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen föreslår därför barn- och ut- bildningsnämnden att rekommendera kommunfullmäktige att avslå motio- nen. Sammanträdet Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen föredrar ärendet. Sana Suljanovic (M) föreslår bifalla motionen. Ordföranden (S), Arne Nykänen (C) och Jan-Anders Perdahl (V) föreslår bifal- la arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag och Sana Suljanovic förslag mot varandra och finner att arbetsutskottet bifaller arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag. Beskrivning av ärendet Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens yttrande Näring och hälsa Skolmåltiderna i Luleå kommun är idag planerade för att täcka en betydande del av barnens dagliga behov av energi och näringsämne samt att ge barnen den energi och näring de behöver för tillväxt, utveckling och lärande, oavsett Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 om måltiden är vegetarisk eller innehåller kött eller fisk. Måltiderna följer Livsmedelsverkets rekommendationer, som anger att ”en hälsosam kost inne- bär mycket mat från växtriket och lagom med animalier”. Det finns inget vetenskapligt belägg för att välplanerade vegetariska skolmål- tider skulle vara mindre mättande eller leda till näringsbrist. Tallriksmodellen används som pedagogiskt verktyg för att skapa en bra ba- lans på tallriken. Enligt modellen ska: • en stor del bestå av grönsaker och rotfrukter, • en del bestå av kolhydratrika livsmedel som potatis, ris eller pasta, • en mindre del bestå av proteinrika livsmedel såsom fisk, kött, ägg eller baljväxter. Baljväxter som bönor, ärtor och linser är enligt Livsmedelsverkets rekommen- dationer den enda primära proteinkällan som med fördel kan och bör serveras varje dag. Regelbunden konsumtion av baljväxter är kopplad till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom samt vissa cancerformer. Genom att kombinera baljväxter med spannmål får kroppen i sig alla essentiella aminosyror, vilket ger ett fullvärdigt protein. Fisk rekommenderas att serveras minst en gång per vecka, varav en del bör vara fet fisk. I rekommendationerna står det att fågel, ägg och vegetabiliska ersättningsprodukter kan ingå i en varierad meny. Däremot bör intaget av rött kött och chark begränsas, eftersom hög konsumtion har kopplats till ökad risk för bland annat tjock- och ändtarmscancer samt hjärt- och kärlsjukdom. Regi- on Norrbotten pekar på att ohälsosamma matvanor, efter tobak, är den största påverkbara riskfaktorn för ohälsa. Skolmåltiderna utgör en viktig arena för att främja hälsosamma matvanor. En varierad kost med inslag av vegetariska rätter bidrar enligt forskning till god hälsa och kan förebygga livsstilsrelatera- de sjukdomar över tid. Motionären lyfter oro kring järnbrist och proteinintag, särskilt bland unga flickor. Forskning visar att vegetarisk kost kan ge ett tillräckligt järnintag, sär- skilt när järnrika vegetabilier kombineras med vitamin C-rika livsmedel, vilket är en etablerad del av förvaltningens skolmåltidsplanering. Vitamin B12 är ett näringsämne som främst förekommer i animaliska livsmedel och är därför relevant främst vid helt vegansk kosthållning, som inte förekommer i förvalt- ningens ordinarie skolmåltider. Enstaka vegetariska dagar per vecka innebär ingen ökad risk för järnbrist eller B12-brist. Konsekvenser av fisk- och köttgaranti En aspekt av att införa en köttgaranti är hur det förhåller sig till de nationella riktlinjerna om fisk i skolmåltiderna. Enligt gällande rekommendationer ska Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 fisk serveras minst en dag per vecka, vilket Luleå kommun följer. En köttga- ranti, där kött alltid ska erbjudas som alternativ, skulle i praktiken innebära att skolorna på fiskdagar behöver servera minst tre parallella rätter för att uppfylla kravet: • en fiskrätt, • en kötträtt, • en vegetarisk rätt. Att planera, tillaga och servera tre fullvärdiga huvudrätter varje dag skulle innebära en omfattande förändring och ha kraftig påverkan ur ett inköps-, produktions- och personalperspektiv. Det innebär bland annat: • Ökade inköpskostnader för råvaror • Högre arbetsbelastning i köken • Mer komplex meny- och produktionsplanering • Ökad risk för matsvinn • Sämre förutsättningar för att laga mat från grunden En ökad efterfrågan på kött inom oförändrad budget riskerar att leda till säm- re råvarukvalitet, då högre volymer behöver köpas in till samma kostnad. I praktiken skulle en köttgaranti motverka kommunens mål om resurseffektivi- tet, minskat matsvinn och hållbara offentliga måltider. Den skulle också be- gränsa kökens möjlighet att arbeta kreativt och kvalitetsdrivet med råvaror, smak och hantverk, vilket är en central del i den utveckling som skett inom kommunens skolmåltider de senaste åren och Måltidsresan. Måltidsresan Sedan 2023 har satsningen Måltidsresan förändrat hur skolmaten tas fram. I stället för centralt styrda menyer ansvarar varje kök för sin egen meny. Det har gett kockarna större inflytande, bättre anpassning till lokala förutsättning- ar och högre krav på hantverk och kvalitet. Resultaten syns tydligt i LUPP- enkäten. Andelen elever som upplever skolmaten som bra eller mycket bra har tydligt ökat: från 27,8 % år 2021 till 46,1 % år 2025. Det visar att skolmaten uppskattas i högre grad i dag, sannolikt som en följd av den ökade kvaliteten och det lokala inflytandet i Måltidsresan. Lokala råvaror Luleå kommun ska värna det lokala lantbruket genom att vara en långsiktig köpare av lokala och kvalitativa råvaror. Arbetsmarknads- och utbildnings- förvaltningen arbetar aktivt med att öka inköpen av lokala och regionala livs- medel, bland annat genom samarbeten via NOAH - Lokal Mat. För detta har kommunen avsatt 700 000 kronor år 2025 och 1 000 000 kronor år 2026, vilket visar en ökande ambition att stärka den lokala produktionen. Ett annat exem- pel på hur kommunen värnar lokala och kvalitativa råvaror är det pågående Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 arbetet med att undersöka möjligheten att servera lokalt fällt vilt vid en skola i kommunen som erbjuder jägarexamen. Detta ses som en stolthet för både ele- ver och kök samt som ett viktigt pedagogiskt inslag, där elever får följa hela processen från jakt till färdig måltid. Vid inköp av råvaror följer Luleå kommun en tydlig prioriteringsordning där lokala produkter eftersträvas i första hand. Därefter prioriteras svenska och/eller ekologiska alternativ, beroende på tillgång. Särskilt när det gäller animaliska livsmedel är ambitionen att i så stor utsträckning som möjligt välja lokala alternativ. Sammantaget utgör svenska produkter cirka 95 procent av kommunens inköp inom denna kategori. Beredskap och resiliens Vid kris eller höjd beredskap måste skolköken kunna försörja verksamheterna under flera veckor. Då bygger menyerna främst på lagringsdugliga livsmedel såsom spannmål, baljväxter och konserver. Kött är en kylvara som kräver obruten kylkedja, vilket inte kan garanteras i alla krisscenarier. I beredskapssi- tuationer finns riktlinjer om att minimera antal rätter och allergener, vilket motverkas av en köttgaranti. Vid kris eller höjd beredskap behöver menyer kunna anpassas efter tillgång, och kött kan då inte garanteras. Ur ett regionalt perspektiv blir bilden tydligare. Norrbotten äter i dag ungefär dubbelt så mycket kött som för 30 år sedan, samtidigt som regionen inte är självförsör- jande och i hög grad är beroende av importerat kött. En köttgaranti skulle där- för försvåra krisberedskapen och öka komplexiteten i menyerna och hante- ringen i köken. Ett flexibelt måltidsupplägg med större inslag av vegetabilier är därför mer robust ur beredskapsperspektiv. Resurseffektivitet och klimat En köttgaranti är inte förenlig med en resurseffektiv och långsiktigt hållbar måltidsverksamhet. Kött, särskilt nötkött, har betydligt högre klimatpåverkan än vegetabilier. Animaliska livsmedel kräver mer resurser än vegetabiliska livsmedel i form av mark, vatten, energi och insatsvaror. En hög andel anima- lier i måltiderna innebär därför: • högre klimatpåverkan per portion, • större mark- och vattenanvändning, • högre inköpskostnader jämfört med vegetabiliska proteinkällor, • ökat beroende av importerade insatsvaror såsom foder och energi. Kött är ett näringstätt livsmedel, men ur ett resurs- och hållbarhetsperspektiv är det mer kostsamt att producera än baljväxter, spannmål och grönsaker. En köttgaranti skulle begränsa möjligheten att planera måltider utifrån resursef- fektiva råvaror, säsong och tillgång samt arbetet att minska klimatpåverkan och matsvinn. En flexibel menystruktur, där vegetabilier utgör en återkom- Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 mande del, är därför avgörande för att kunna erbjuda miljömässigt hållbara måltider inom givna ekonomiska ramar. Pedagogiskt uppdrag Måltiden är mer än maten på tallriken. I riktlinjerna för måltider i förskolan, som utgår från Livsmedelsverkets måltidsmodell, betonas helhetsperspekti- vet: god, näringsriktig, hållbar och trivsam. Måltiderna är en del av skolans pedagogiska uppdrag. De kan användas för att: • Lära barn om hälsa och hållbar livsstil • Bredda smakpreferenser • Skapa positiva matvanor för livet Forskning visar att barns preferenser utvecklas genom upprepad exponering. Nya livsmedel kan först mötas med tveksamhet, men med rätt bemötande och vuxna som förebilder kan barn successivt lära sig att uppskatta en stor varia- tion av mat. Barn som tidigt vänjer sig vid att äta grönsaker, frukt och baljväx- ter har större sannolikhet att behålla dessa vanor i vuxen ålder. Nuvarande upplägg med varierade måltider, inklusive vegetariska alternativ, bidrar till att utveckla elevers smakpreferenser, kunskap om hållbar mat och långsiktiga matvanor utifrån skolans pedagogiska uppdrag. Baserat på ovanstående föreslår därför arbetsmarknads- och utbildningsför- valtningen barn- och utbildningsnämnden att rekommendera fullmäktige att avslå motionen. Dialog Dialog har skett intern inom Resurscentrum måltider samt i ledningsgrupp och beredskapssamordningsgrupp. Perspektiv från måltidspersonal, barn och elever samt ett bredare folkhälso- och samhällsperspektiv har beaktats. Beslutsunderlag • Motion (KD) En näringsrik, mättande skollunch präglad av valfrihet, BUF Hid: 2026.861 • Beslut KF 2026-03-23 Anmälan av motioner, BUF Hid: 2026.862 • Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag avseende Motion (KD) om en näringsrik, mättande skollunch präglad av valfrihet, BUF Hid: 2026.860 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (6) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Resurscentrum 2026-04-27 2026/138-1.1.1.5 Thomas Hansson Motion (KD) om en näringsrik, mättande skollunch präglad av valfrihet Ärendenr 2026/138-1.1.1.5 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att rekommendera kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammanfattning av ärendet Samuel Ek (KD), har lämnat in en motion om en näringsrik, mättande skollunch präglad av valfrihet. Motionen har anmälts vid kommunfullmäktige 2026-03-23 § 33. Motionären skriver att Luleås skolor erbjuder idag flera maträtter varje dag men fortfarande har man en eller flera köttfria dagar under veckan. Motionären skriver att föräldrar vittnar om att barn kommer hem hungriga från skolan och tonåringar som helt avstår från att äta ordentligt eftersom de på skollunchen tvingas välja mellan maträtter som är enbart vegetabiliska. Många skolbarn upplever trötthet i vardagen, särskilt bland unga flickor är järnbrist ett växande problem. Motionären skriver att animaliska livsmedel är viktiga källor till bland annat järn och protein samt näringsämnen som är centrala för barns utveckling. Att det svenska köttet ska ta större plats på tallriken igen, för barn, beredskapen och det svenska jordbrukets framtid. Kristdemokraterna föreslår därför att: • Barn och utbildningsnämnden i Luleå inför en köttgaranti med inriktning att varje dag erbjuda ett animaliskt alternativ på skollunchen. Sammanfattning av arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens svar Skolmåltiderna i Luleå kommun är näringsriktiga, mättande och säkra ur ett barn- och elevperspektiv. Det finns ingen vetenskaplig grund som visar att enstaka vegetariska dagar leder till näringsbrist, järnbrist eller försämrad hälsa hos barn och unga. En daglig köttgaranti är därför inte nödvändig för att säkerställa ett fullgott näringsintag. En köttgaranti är praktiskt, organisatoriskt och ekonomiskt svår att genomföra. I praktiken skulle den kräva flera parallella rätter, vilket skulle öka arbetsbelastningen i köken, medföra högre kostnader och riskera ökat matsvinn. En sådan inriktning skulle även försvåra kommunens planering för kris och höjd beredskap, där robusta menyer baserade på lagringsdugliga råvaror är en central förutsättning. Kommunen stöttar det lokala lantbruket till exempel LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (6) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Resurscentrum 2026-04-27 2026/138-1.1.1.5 Thomas Hansson genom höga krav på svenska råvaror och ökade inköp av lokalt producerade livsmedel. Den nuvarande måltidsmodellen stödjer även skolans pedagogiska uppdrag, där måltiden används som ett verktyg för att främja hälsa, hållbara matvanor och kunskap om livsmedlens ursprung. Luleå kommuns nuvarande måltidsmodell, med variation och minst en helvegetarisk dag per vecka, bedöms vara väl avvägd och ändamålsenlig. Den erbjuder näringsrika, kvalitativa och mättande måltider i linje med nationella näringsrekommendationer, politiskt beslutade mål och aktuell forskning. En köttgaranti riskerar i stället att motverka kommunens mål för klimat, folkhälsa, hållbar utveckling och livsmedelsberedskap, samtidigt som den skulle innebära ökade kostnader och organisatoriska svårigheter och begränsa kommunens förmåga att planera för kris och höjd beredskap. Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen föreslår därför barn- och utbildningsnämnden att rekommendera kommunfullmäktige att avslå motionen. Beskrivning av ärendet Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens yttrande Näring och hälsa Skolmåltiderna i Luleå kommun är idag planerade för att täcka en betydande del av barnens dagliga behov av energi och näringsämne samt att ge barnen den energi och näring de behöver för tillväxt, utveckling och lärande, oavsett om måltiden är vegetarisk eller innehåller kött eller fisk. Måltiderna följer Livsmedelsverkets rekommendationer, som anger att ”en hälsosam kost innebär mycket mat från växtriket och lagom med animalier”. Det finns inget vetenskapligt belägg för att välplanerade vegetariska skolmåltider skulle vara mindre mättande eller leda till näringsbrist. Tallriksmodellen används som pedagogiskt verktyg för att skapa en bra balans på tallriken. Enligt modellen ska: • en stor del bestå av grönsaker och rotfrukter, • en del bestå av kolhydratrika livsmedel som potatis, ris eller pasta, • en mindre del bestå av proteinrika livsmedel såsom fisk, kött, ägg eller baljväxter. Baljväxter som bönor, ärtor och linser är enligt Livsmedelsverkets rekommendationer den enda primära proteinkällan som med fördel kan och bör serveras varje dag. Regelbunden konsumtion av baljväxter är kopplad till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom samt vissa cancerformer. Genom att kombinera baljväxter med spannmål får kroppen i sig alla essentiella aminosyror, vilket ger ett fullvärdigt protein. LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (6) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Resurscentrum 2026-04-27 2026/138-1.1.1.5 Thomas Hansson Fisk rekommenderas att serveras minst en gång per vecka, varav en del bör vara fet fisk. I rekommendationerna står det att fågel, ägg och vegetabiliska ersättningsprodukter kan ingå i en varierad meny. Däremot bör intaget av rött kött och chark begränsas, eftersom hög konsumtion har kopplats till ökad risk för bland annat tjock- och ändtarmscancer samt hjärt- och kärlsjukdom. Region Norrbotten pekar på att ohälsosamma matvanor, efter tobak, är den största påverkbara riskfaktorn för ohälsa. Skolmåltiderna utgör en viktig arena för att främja hälsosamma matvanor. En varierad kost med inslag av vegetariska rätter bidrar enligt forskning till god hälsa och kan förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar över tid. Motionären lyfter oro kring järnbrist och proteinintag, särskilt bland unga flickor. Forskning visar att vegetarisk kost kan ge ett tillräckligt järnintag, särskilt när järnrika vegetabilier kombineras med vitamin C-rika livsmedel, vilket är en etablerad del av förvaltningens skolmåltidsplanering. Vitamin B12 är ett näringsämne som främst förekommer i animaliska livsmedel och är därför relevant främst vid helt vegansk kosthållning, som inte förekommer i förvaltningens ordinarie skolmåltider. Enstaka vegetariska dagar per vecka innebär ingen ökad risk för järnbrist eller B12-brist. Konsekvenser av fisk- och köttgaranti En aspekt av att införa en köttgaranti är hur det förhåller sig till de nationella riktlinjerna om fisk i skolmåltiderna. Enligt gällande rekommendationer ska fisk serveras minst en dag per vecka, vilket Luleå kommun följer. En köttgaranti, där kött alltid ska erbjudas som alternativ, skulle i praktiken innebära att skolorna på fiskdagar behöver servera minst tre parallella rätter för att uppfylla kravet: • en fiskrätt, • en kötträtt, • en vegetarisk rätt. Att planera, tillaga och servera tre fullvärdiga huvudrätter varje dag skulle innebära en omfattande förändring och ha kraftig påverkan ur ett inköps-, produktions- och personalperspektiv. Det innebär bland annat: • Ökade inköpskostnader för råvaror • Högre arbetsbelastning i köken • Mer komplex meny- och produktionsplanering • Ökad risk för matsvinn • Sämre förutsättningar för att laga mat från grunden En ökad efterfrågan på kött inom oförändrad budget riskerar att leda till sämre råvarukvalitet, då högre volymer behöver köpas in till samma kostnad. I praktiken skulle en köttgaranti motverka kommunens mål om resurseffektivitet, minskat matsvinn och hållbara offentliga måltider. Den LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 4 (6) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Resurscentrum 2026-04-27 2026/138-1.1.1.5 Thomas Hansson skulle också begränsa kökens möjlighet att arbeta kreativt och kvalitetsdrivet med råvaror, smak och hantverk, vilket är en central del i den utveckling som skett inom kommunens skolmåltider de senaste åren och Måltidsresan. Måltidsresan Sedan 2023 har satsningen Måltidsresan förändrat hur skolmaten tas fram. I stället för centralt styrda menyer ansvarar varje kök för sin egen meny. Det har gett kockarna större inflytande, bättre anpassning till lokala förutsättningar och högre krav på hantverk och kvalitet. Resultaten syns tydligt i LUPP-enkäten. Andelen elever som upplever skolmaten som bra eller mycket bra har tydligt ökat: från 27,8 % år 2021 till 46,1 % år 2025. Det visar att skolmaten uppskattas i högre grad i dag, sannolikt som en följd av den ökade kvaliteten och det lokala inflytandet i Måltidsresan. Lokala råvaror Luleå kommun ska värna det lokala lantbruket genom att vara en långsiktig köpare av lokala och kvalitativa råvaror. Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att öka inköpen av lokala och regionala livsmedel, bland annat genom samarbeten via NOAH - Lokal Mat. För detta har kommunen avsatt 700 000 kronor år 2025 och 1 000 000 kronor år 2026, vilket visar en ökande ambition att stärka den lokala produktionen. Ett annat exempel på hur kommunen värnar lokala och kvalitativa råvaror är det pågående arbetet med att undersöka möjligheten att servera lokalt fällt vilt vid en skola i kommunen som erbjuder jägarexamen. Detta ses som en stolthet för både elever och kök samt som ett viktigt pedagogiskt inslag, där elever får följa hela processen från jakt till färdig måltid. Vid inköp av råvaror följer Luleå kommun en tydlig prioriteringsordning där lokala produkter eftersträvas i första hand. Därefter prioriteras svenska och/eller ekologiska alternativ, beroende på tillgång. Särskilt när det gäller animaliska livsmedel är ambitionen att i så stor utsträckning som möjligt välja lokala alternativ. Sammantaget utgör svenska produkter cirka 95 procent av kommunens inköp inom denna kategori. Beredskap och resiliens Vid kris eller höjd beredskap måste skolköken kunna försörja verksamheterna under flera veckor. Då bygger menyerna främst på lagringsdugliga livsmedel såsom spannmål, baljväxter och konserver. Kött är en kylvara som kräver obruten kylkedja, vilket inte kan garanteras i alla krisscenarier. I beredskapssituationer finns riktlinjer om att minimera antal rätter och allergener, vilket motverkas av en köttgaranti. Vid kris eller höjd beredskap behöver menyer kunna anpassas efter tillgång, och kött kan då inte garanteras. Ur ett regionalt perspektiv blir bilden tydligare. Norrbotten äter i dag ungefär dubbelt så mycket kött som för 30 år sedan, samtidigt som LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 5 (6) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Resurscentrum 2026-04-27 2026/138-1.1.1.5 Thomas Hansson regionen inte är självförsörjande och i hög grad är beroende av importerat kött. En köttgaranti skulle därför försvåra krisberedskapen och öka komplexiteten i menyerna och hanteringen i köken. Ett flexibelt måltidsupplägg med större inslag av vegetabilier är därför mer robust ur beredskapsperspektiv. Resurseffektivitet och klimat En köttgaranti är inte förenlig med en resurseffektiv och långsiktigt hållbar måltidsverksamhet. Kött, särskilt nötkött, har betydligt högre klimatpåverkan än vegetabilier. Animaliska livsmedel kräver mer resurser än vegetabiliska livsmedel i form av mark, vatten, energi och insatsvaror. En hög andel animalier i måltiderna innebär därför: • högre klimatpåverkan per portion, • större mark- och vattenanvändning, • högre inköpskostnader jämfört med vegetabiliska proteinkällor, • ökat beroende av importerade insatsvaror såsom foder och energi. Kött är ett näringstätt livsmedel, men ur ett resurs- och hållbarhetsperspektiv är det mer kostsamt att producera än baljväxter, spannmål och grönsaker. En köttgaranti skulle begränsa möjligheten att planera måltider utifrån resurseffektiva råvaror, säsong och tillgång samt arbetet att minska klimatpåverkan och matsvinn. En flexibel menystruktur, där vegetabilier utgör en återkommande del, är därför avgörande för att kunna erbjuda miljömässigt hållbara måltider inom givna ekonomiska ramar. Pedagogiskt uppdrag Måltiden är mer än maten på tallriken. I riktlinjerna för måltider i förskolan, som utgår från Livsmedelsverkets måltidsmodell, betonas helhetsperspektivet: god, näringsriktig, hållbar och trivsam. Måltiderna är en del av skolans pedagogiska uppdrag. De kan användas för att: • Lära barn om hälsa och hållbar livsstil • Bredda smakpreferenser • Skapa positiva matvanor för livet Forskning visar att barns preferenser utvecklas genom upprepad exponering. Nya livsmedel kan först mötas med tveksamhet, men med rätt bemötande och vuxna som förebilder kan barn successivt lära sig att uppskatta en stor variation av mat. Barn som tidigt vänjer sig vid att äta grönsaker, frukt och baljväxter har större sannolikhet att behålla dessa vanor i vuxen ålder. Nuvarande upplägg med varierade måltider, inklusive vegetariska alternativ, bidrar till att utveckla elevers smakpreferenser, kunskap om hållbar mat och långsiktiga matvanor utifrån skolans pedagogiska uppdrag. LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 6 (6) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Resurscentrum 2026-04-27 2026/138-1.1.1.5 Thomas Hansson Baserat på ovanstående föreslår därför arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen barn- och utbildningsnämnden att rekommendera fullmäktige att avslå motionen. Dialog Dialog har skett intern inom Resurscentrum måltider samt i ledningsgrupp och beredskapssamordningsgrupp. Perspektiv från måltidspersonal, barn och elever samt ett bredare folkhälso- och samhällsperspektiv har beaktats. Beslutsunderlag • Motion (KD) En näringsrik, mättande skollunch präglad av valfrihet • Beslut KF 2026-03-23 Anmälan av motioner Thomas Hansson Verksamhetschef Resurscentrum Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Luleå, 24 februari 2026 En näringsrik, mättande skollunch präglad av valfrihet. För några år sen infördes en köttfri dag i många av våra kommuner runt om i landet. Ofta pådriven av politiska tankar om att våra lantbruk skulle vara klimatbovar när de egentligen är livsviktiga för vårt land. Luleås skolor erbjuder idag flera maträtter varje dag men fortfarande har man en eller flera köttfria dagar under veckan. Nu vittnar föräldrar om konsekvenserna. Mammor och pappor berättar hur deras barn kommer hem hungriga från skolan. Vi ser att tonåringar helt avstår från att äta ordentligt eftersom de på skollunchen tvingas välja mellan maträtter som är enbart vegetabiliska. Många skolbarn upplever trötthet i vardagen, och särskilt bland unga flickor är järnbrist ett växande problem. Animaliska livsmedel är viktiga källor till bland annat järn och protein samt näringsämnen som är centrala för barns utveckling. Att då mötas av en meny som man inte upplever som mättande eller tillräcklig får konsekvenser. Föräldrar skickar med matpengar på de vegetariska dagarna eftersom de vet att barnen annars inte får i sig tillräckligt med näring. Vi räddar inte klimatet genom att smutskasta vårt lantbruk och därmed ta bort köttbullarna från skolbarnen. Det riskerar att försämra barnens förutsättningar att må bra och klara skolan. Det är dags att låta det svenska köttet ta större plats på tallriken igen – för våra barn, för beredskapen och för det svenska jordbrukets framtid. Vi Kristdemokrater föreslår därför att: Barn och utbildningsnämnden i Luleå inför en köttgaranti med inriktning att varje dag erbjuda ett animaliskt alternativ på skollunchen. Samuel Ek KD Luleå KRISTDEMOKRATERNA www.kristdemokraterna.se LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2 026-03-23

§ 32 Revidering av Regler för placering i förskola Ärendenr 2026/146-1.3.1.3 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att revidera regler för placering i för- skola. Reglerna träder i kraft 2026-08-01. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen vill revidera regler för placering i förskola. Förvaltningen har gått igenom förskolans urvalsprinciper, det vill säga om det inte finns plats för alla sökande till en förskola finns en viss turordning. Syftet med genomgång- en har varit att säkerställa tydliga, likvärdiga och rättssäkra urvalsprinciper samt i dialog med systemleverantören effektivisera och informationssäkra hanteringen av personuppgifter. Förslag på reviderad turordning: 1. Barn med förtur enligt 8 kap. 7§ skollagen. 2. Syskon till barn som redan har plats på aktuell förskola. Med syskon avses barn som är folkbokförda på samma adress. Vid samma köda- tum går äldre barn i kön före yngre barn. 3. Barn som bor i eller flyttar till upptagningsområdet placeras efter kö- datum. 4. Barn som bor i annat upptagningsområde placeras efter ködatum. 5. Barn som är folkbokförda i annan kommun Förvaltningen föreslår även att det förtydligas att föräldralediga som studerar under sin föräldraledighet får plats som studerande utifrån studiernas om- fattning, som minst 15 timmar i enlighet med skollagen. Förslag till förändringar finns i bilaga - Regler för placering i förskola. Text som tas bort är genomstruken. Ny text är gulmarkerad. Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen har föreslagit barn- och ut- bildningsnämnden besluta att revidera regler för placering i förskola. Reglerna träder i kraft 2026-08-01. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 Sammanträdet Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Placering i förskola utgår från Skollagen 8 kap 15 § Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. Om det inte finns plats för alla sökande till en förskola ska urval göras enligt kommunens beslutade turordning. Urvals- grunderna ska vara sakliga, objektiva och icke-diskriminerande. Turordningsreglerna används för att avgöra vilket barn som ska erbjudas plats när det är fler sökande till en förskola än antal platser. Det som i dagligt tal kallas kön. Förvaltningen föreslår att urvalsprincipen Barn som vistas på en förskola som stänger utgår från turordningen. Förvaltningen menar att detta är att betrakta som en omplacering då de redan har en plats och dessa barn går före place- ringar i turordningen. Urvalsgrunden sökande till tvåspråkig förskoleenhet är inte längre aktuell ef- tersom enheten i dagsläget endast tar emot barn med önskan om tvåspråkig- het. Urvalet utgår från turordningen. Syskonförturen förtydligas med vad som avses med syskon. Som syskon räk- nas barn folkbokförda i samma hushåll även om barnen inte är helsyskon eller halvsyskon. En urvalsgrund läggs till sist i turordningen, barn folkbokförda i annan kom- mun (interkommunala barn). Dessa barn har inte funnits med i nuvarande turordning men kommunen tar emot barn folkbokförda i annan kommun en- ligt gällande lagstiftning. Placering i förskola Förskola erbjuds till föräldrar som arbetar eller studerar utifrån deras behov. Föräldrar som är föräldraledig/arbetssökande har laglig rätt till 15 timmar i förskolan för sitt barn. När barn är i ålder 3–5 år inträder allmän förskola och föräldrarna har rätt till 15 timmar/veckan. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 Utökad tid Att kunna få utökad tid baseras på barnets särskilda behov eller familjens si- tuation i övrigt i enlighet med skollagen. Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver sär- skilt stöd i sin utveckling i form av förskola (Skollagen 8 kap 7 §) eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (Skollagen 8 kap 5§). Dessa barn ska kunna få tid i förskolan utan att föräldrarna uppfyller kravet på arbe- te/studier. Utökad tid ska inte tillämpas av andra skäl. Dubbelskrivning I Regler för placering till förskola har det upptäckts en dubbelskrivning, vilka beskrivs nedan: Punkt 7.5 Vid anmäld föräldraledighet och om vårdnadshavare går ut i kontinuerligt arbete/studier, oavsett antal timmar eller dagar/vecka, så räknas man ej som föräldra- ledig. Vårdnadshavare har således ej rätt till placering enligt 15 timmar/vecka. Samtidigt som det står i rubrik 7.7 Punkt 7.7 Vårdnadshavare som är föräldralediga och behöver mer tid för att tillfälligt studera eller arbeta under sin föräldraledighet kan få utökad vistelsetid om de kan styrka behovet av mer tid (skollagen 8 kap. 5§). Vårdnadshavare måste ansöka och styrka studier eller arbete med intyg från skola eller arbetsgivare. Om barnet har två vårdnadshavare måste båda ha del-/heltidssysselsättning. Idag står det att man ej räknas som föräldralediga vid studier under föräldra- ledighet samtidigt står det att man har rätt till utökad tid för studier vid för- äldraledighet. Detta måste rättas till då det är otydligt för både för vårdnads- havare och för handläggare. Den praktiska hanteringen idag har tillämpats enligt delegationsordningen det vill säga föräldralediga med studier (verkstäl- lighet), utökad tid enligt skollagen 8 kap 5§, 7§ (delegationsbeslut). Förvaltning- en har haft dialog med kommunjuristen och utifrån det har tolkning gjorts att man antingen är föräldraledig eller studerande utifrån skollagen. Förvaltningen föreslår därför att skrivning enligt rubrik 7.7 tas bort då den ej tillämpas i praktiken. Detta kommer inte påverka vårdnadshavares möjlighet till tid i förskola för sitt barn om vårdnadshavare vill studera vid föräldrale- dighet. • Utökad tid baseras på barnets särskilda behov eller familjens situa- tion i övrigt i enlighet med skollagen, dessa ärenden behöver behand- las separat eftersom delegationsbeslut krävs. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 • Föräldralediga som studerar får tid efter studiernas omfattning, (verk- ställighet). Vårdnadshavare får plats utifrån studiernas omfattning, som minst 15 timmar per vecka. Förvaltningen föreslår därför att det förtydligas att föräldralediga som stude- rar under sin föräldraledighet får plats som studerande utifrån studiernas om- fattning, som minst 15 timmar i enlighet med skollagen vid föräldraledighet. Dialog Dialog har genomförts inom förvaltningen med handläggare för förskola, ut- vecklingsledare förskola, skolchef förskola, utvecklingsledare IT/adm. Vissa sakfrågor gällande dubbelskrivning utökad tid med kommunjurist. Beslutsunderlag • Regler för placering i förskola, BUF Hid: 2026.864 • Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag avseende Re- videring av Regler för placering i förskola, BUF Hid: 2026.863 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (4) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Förskola 2026-05-05 2026/146-1.3.1.3 Viktoria Johansson Revidering av Regler för placering i förskola Ärendenr 2026/146-1.3.1.3 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar om att revidera regler för placering i förskola. Reglerna träder i kraft 2026-08-01. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen vill revidera regler för placering i förskola. Förvaltningen har gått igenom förskolans urvalsprinciper, det vill säga om det inte finns plats för alla sökande till en förskola finns en viss turordning. Syftet med genomgången har varit att säkerställa tydliga, likvärdiga och rättssäkra urvalsprinciper samt i dialog med systemleverantören effektivisera och informationssäkra hanteringen av personuppgifter. Förslag på reviderad turordning: 1. Barn med förtur enligt 8 kap. 7§ skollagen. 2. Syskon till barn som redan har plats på aktuell förskola. Med syskon avses barn som är folkbokförda på samma adress. Vid samma ködatum går äldre barn i kön före yngre barn. 3. Barn som bor i eller flyttar till upptagningsområdet placeras efter ködatum. 4. Barn som bor i annat upptagningsområde placeras efter ködatum. 5. Barn som är folkbokförda i annan kommun Förvaltningen föreslår även att det förtydligas att föräldralediga som studerar under sin föräldraledighet får plats som studerande utifrån studiernas omfattning, som minst 15 timmar i enlighet med skollagen. Förslag till förändringar finns i bilaga - Regler för placering i förskola. Text som tas bort är genomstruken. Ny text är gulmarkerad. LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (4) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Förskola 2026-05-05 2026/146-1.3.1.3 Viktoria Johansson Beskrivning av ärendet Placering i förskola utgår från Skollagen 8 kap 15 § Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. Om det inte finns plats för alla sökande till en förskola ska urval göras enligt kommunens beslutade turordning. Urvalsgrunderna ska vara sakliga, objektiva och icke-diskriminerande. Turordningsreglerna används för att avgöra vilket barn som ska erbjudas plats när det är fler sökande till en förskola än antal platser. Det som i dagligt tal kallas kön. Förvaltningen föreslår att urvalsprincipen Barn som vistas på en förskola som stänger utgår från turordningen. Förvaltningen menar att detta är att betrakta som en omplacering då de redan har en plats och dessa barn går före placeringar i turordningen. Urvalsgrunden sökande till tvåspråkig förskoleenhet är inte längre aktuell eftersom enheten i dagsläget endast tar emot barn med önskan om tvåspråkighet. Urvalet utgår från turordningen. Syskonförturen förtydligas med vad som avses med syskon. Som syskon räknas barn folkbokförda i samma hushåll även om barnen inte är helsyskon eller halvsyskon. En urvalsgrund läggs till sist i turordningen, barn folkbokförda i annan kommun (interkommunala barn). Dessa barn har inte funnits med i nuvarande turordning men kommunen tar emot barn folkbokförda i annan kommun enligt gällande lagstiftning. Placering i förskola Förskola erbjuds till föräldrar som arbetar eller studerar utifrån deras behov. Föräldrar som är föräldraledig/arbetssökande har laglig rätt till 15 timmar i förskolan för sitt barn. När barn är i ålder 3–5 år inträder allmän förskola och föräldrarna har rätt till 15 timmar/veckan. Utökad tid Att kunna få utökad tid baseras på barnets särskilda behov eller familjens situation i övrigt i enlighet med skollagen. Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola (Skollagen 8 kap 7 §) eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (Skollagen 8 kap 5§). Dessa barn ska kunna få tid i förskolan utan att föräldrarna uppfyller kravet på arbete/studier. Utökad tid ska inte tillämpas av andra skäl. LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (4) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Förskola 2026-05-05 2026/146-1.3.1.3 Viktoria Johansson Dubbelskrivning I Regler för placering till förskola har det upptäckts en dubbelskrivning, vilka beskrivs nedan: Punkt 7.5 Vid anmäld föräldraledighet och om vårdnadshavare går ut i kontinuerligt arbete/studier, oavsett antal timmar eller dagar/vecka, så räknas man ej som föräldraledig. Vårdnadshavare har således ej rätt till placering enligt 15 timmar/vecka. Samtidigt som det står i rubrik 7.7 Punkt 7.7 Vårdnadshavare som är föräldralediga och behöver mer tid för att tillfälligt studera eller arbeta under sin föräldraledighet kan få utökad vistelsetid om de kan styrka behovet av mer tid (skollagen 8 kap. 5§). Vårdnadshavare måste ansöka och styrka studier eller arbete med intyg från skola eller arbetsgivare. Om barnet har två vårdnadshavare måste båda ha del-/heltidssysselsättning. Idag står det att man ej räknas som föräldralediga vid studier under föräldraledighet samtidigt står det att man har rätt till utökad tid för studier vid föräldraledighet. Detta måste rättas till då det är otydligt för både för vårdnadshavare och för handläggare. Den praktiska hanteringen idag har tillämpats enligt delegationsordningen det vill säga föräldralediga med studier (verkställighet), utökad tid enligt skollagen 8 kap 5§, 7§ (delegationsbeslut). Förvaltningen har haft dialog med kommunjuristen och utifrån det har tolkning gjorts att man antingen är föräldraledig eller studerande utifrån skollagen. Förvaltningen föreslår därför att skrivning enligt rubrik 7.7 tas bort då den ej tillämpas i praktiken. Detta kommer inte påverka vårdnadshavares möjlighet till tid i förskola för sitt barn om vårdnadshavare vill studera vid föräldraledighet. • Utökad tid baseras på barnets särskilda behov eller familjens situation i övrigt i enlighet med skollagen, dessa ärenden behöver behandlas separat eftersom delegationsbeslut krävs. • Föräldralediga som studerar får tid efter studiernas omfattning, (verkställighet). Vårdnadshavare får plats utifrån studiernas omfattning, som minst 15 timmar per vecka. Förvaltningen föreslår därför att det förtydligas att föräldralediga som studerar under sin föräldraledighet får plats som studerande utifrån studiernas omfattning, som minst 15 timmar i enlighet med skollagen vid föräldraledighet. LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 4 (4) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Förskola 2026-05-05 2026/146-1.3.1.3 Viktoria Johansson Dialog Dialog har genomförts inom förvaltningen med handläggare för förskola, utvecklingsledare förskola, skolchef förskola, utvecklingsledare IT/adm. Vissa sakfrågor gällande dubbelskrivning utökad tid med kommunjurist. Beslutsunderlag Regler för placering i förskola. Viktoria Johansson Utvecklingsledare Beslutet skickas till Förvaltningens ledningsgrupp • • Regler Placeringar i förskola Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Dokumenttyp Ärendenummer Fastställd Giltighetstid Regler för placeringar i 2021/99–3.8.0.2 2021-02-10 2021-04-01 – t.v. förskola Dokumentansvarig Tidigare reviderad Beslutsinstans Dokumentet gäller för 2024-04-17, 2025-01-17 Skolchef Förskola Barn- och utbildningsnämnden Arbetsmarknads - och 2025-11-05 utbildningsförvaltningen Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................................................4 2. Definitioner ........................................................................................................................................4 3. Kommunens verksamhetsformer ........................................................................................................5 4. Öppethållande ....................................................................................................................................5 5. Upptagningsområden ..........................................................................................................................5 6. Rätt att erhålla plats ............................................................................................................................6 6.1 Mottagande av barn från annan kommun ...........................................................................................7 7. Ansökan och placering ..........................................................................................................................7 7.1 Förskola placering .............................................................................................................................8 7.2 Förturer i förskolan ...........................................................................................................................9 7.2.1 Barn i behov av särskilt stöd ...........................................................................................................9 7.2.2 Förtur till väsentligt tvåspråkig förskola ................................................................................................9 7.2.3 Syskonförtur ....................................................................................................................................9 7.2.4 Barn som har placering på förskoleenhet som stänger ...........................................................................9 7.3 Köhantering förskola .........................................................................................................................9 7.4 Kvarstående kö förskola ..................................................................................................................10 7.5 Placering 15 timmar för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga och arbetssökande. ...........10 7.6 Placering 15 timmar allmän förskola 3 - 5 åringar med hemmavarande vårdnadshavare .................11 7.7 Utökad/förändrad vistelsetid för barn med 15-timmars placering ...................................................11 8. Obekväm och oregelbunden arbetstid ..............................................................................................12 8.1 Rätt till omsorg på obekväm arbetstid .............................................................................................12 9. Blöjor i förskola .................................................................................................................................13 10. Vid barns sjukdom ...........................................................................................................................13 11. Vid vårdnadshavares eller syskons sjukdom ....................................................................................13 12. Ledighet ..........................................................................................................................................13 13. Stängningsdagar ..............................................................................................................................14 14. Uppsägning av plats ........................................................................................................................14 14.1 Uppsägning av plats vid delad räkning ...........................................................................................14 14.2 Kommunen avslutar placering .......................................................................................................15 15. Avgifter ............................................................................................................................................15 15.1 Beräkning av avgift ........................................................................................................................15 15.2 Inkomstredovisning .......................................................................................................................15 15.3 Inkomstjämförelse .............................................................................................................................16 15.4 Avgiftsgrundande inkomst ..............................................................................................................16 15.5 Hur och när betalas avgiften ..........................................................................................................17 15.6 Återbetalning av avgift ...................................................................................................................17 15.7 Inlämning av schema och byte av taxenivå ....................................................................................17 15.8 Maxtaxa ...........................................................................................................................................17 15.9 Sammanställning av avgifter. ........................................................................................................18 1. Inledning I Luleå kommun finns förskolor både i kommunal och enskild verksamhet. Detta regelverk är beslutat och gäller den kommunala verksamhetens förskolor. Enligt skollagen (2010:800) ansvarar hemkommunen för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader s.k. platsgaranti. Skollagen anger ramarna för placering i förskola. Sedan är det kommunen som godkänner vilka urval som ska gälla inom lagens ram. Dessa regler syftar till att tydliggöra vad som gäller för Luleå kommuns hantering och placering i kommunens förskolor. Vårdnadshavarna är skyldiga att ta del av reglerna i samband med att ett erbjudande accepteras. Luleå kommun tillämpar maxtaxa enligt ett beslut i kommunfullmäktige. Det innebär att viss högsta avgift (maxtaxa) tillämpas för plats i förskola eller fritidshem. Avgiftsnivåerna för maxtaxan indexregleras och räknas upp den 1 januari årligen. Luleå kommun äger rätt att vid behov kontrollera vårdnadshavarnas rätt till plats och i vilken omfattning genom att begära intyg från arbetsgivare eller utbildningssamordnare. 2. Definitioner Vårdnadshavare: skollagen använder begreppet förälder. I detta dokument används begreppet vårdnadshavare och avser då förälder enligt skollagen eller den/de person/personer som har den rättsliga vårdnaden om barnen. Hemsida: då hänvisning görs till hemsida är det till www.lulea.se Arbetssökande: person som aktivt söker arbete eller deltar i arbetsmarknadsåtgärder. Studier: med studier avses utbildningar som är godkända för rätt till studiemedel. Även utbildning som bedrivs som kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) är godkänd som studier. Hushåll: med hushåll avses ensamstående, makar eller sambor. Sambor eller gifta, även om de inte har gemensamma barn, betraktas således som ett hushåll. Skollagen: vid hänvisning till skollagen avses skollagen 2010:800. Pedagogisk omsorg: kan vara verksamhet där personal tar hand om barnen i sitt eget hem, alltså ett traditionellt familjedaghem. Det kan också vara olika flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg kan också bedrivas i en särskild lokal. Hemkommun: enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Enskild verksamhet: med enskild verksamhet avses fristående förskolor/fritidshem. Lov/lovdagar: med lov avses de dagar för lov som är fastställda i skolans läsårsplan. 3. Kommunens verksamhetsformer Luleå kommun tillhandahåller: • Förskola för barn från och med 1 års ålder. • Allmän förskola från och med 3 års ålder. Alla 3–5 åringar har rätt till kostnadsfri förskola 525 timmar/år i allmän förskola. Plats i allmän förskola erbjuds från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år. • Specialanpassade avdelningar för barn med flerfunktionsvariationer och omfattande behov av stöd. • Omsorg på obekväm arbetstid (ob-omsorg). • Öppen mötesplats som vårdnadshavare kan besöka tillsammans med sitt barn. Luleå kommun erbjuder följande placeringar: • Placering för vårdnadshavare som arbetar eller studerar utifrån omfattningen av arbete/studier. • 15 timmars placering för föräldralediga/arbetssökande vårdnadshavare samt för barn i behov av särskilt stöd. • 15 timmars placering för barn 3–5 år i allmän förskola vars vårdnadshavare är hemmavarande. • Dubbelplacering för vårdnadshavare som har behov av omsorg på obekväm arbetstid, ob-omsorg. 4. Öppethållande Förskolan har öppet vardagar tolv timmar med start från kl.06.00 om behov finns. Lokala avvikelser från ramtiden kan förekomma i överenskommelse med verksamhet. Förskolor håller inte öppet under helgdagar samt midsommarafton, julafton, nyårsafton. Ob-omsorgen har öppet alla kvällar, nätter och helger. Undantag: julafton, nyårsafton och midsommarafton då är verksamheten öppen 6.00-18.30.Vardagar öppnar ob-omsorgen kl. 17:00. 5. Upptagningsområden Placering i förskolan utgår från upptagningsområdet barnet är bosatt i. Luleå kommun är indelad i nio upptagningsområden: • Hertsöns upptagningsområde omfattar: Lerbäcken, Hertsön, Lövskär. • Örnäsets upptagningsområde omfattar: Örnäset, Bredviken, Kronan, Malmudden, Skurholmen, Lövskatan, Svartöstaden. • Centrala stan upptagningsområde omfattar: Centrum, Östermalm, Bergviken, Kallkällan, Klintbacken. I området finns ob-omsorg. • Bergnäsets upptagningsområde omfattar: Bergnäset, Kallax, Gäddvik, Klöverträsk, Selet, Avan, Bälinge, Måttsund, Ersnäs, Mörön, Fällträsk, Antnäs, Alvik. • Notvikens upptagningsområde omfattar: Mjölkudden, Notviken, Karlsvik. • Björkskatans upptagningsområde omfattar: Björkskatan, Lulsundet, Porsön, Björsbyn, Bensbyn, Örarna, Brändön, Hällbacken och Dalbo. • Gammelstads upptagningsområde omfattar: Gammelstad, Kyrkbyn, Rutvik. • Sunderbyns upptagningsområde omfattar: Sunderbyn. • Råneås upptagningsområde omfattar: Råneå, Orrbyn, Prästholm, Böle, Strömsund, Vitå, Avafors, Forshed, Kvarnberg, Niemisel, Krokträsk, Fällträsk, Jämtön, Ängesbyn, Persön, Börjelslandet, Sundom, Smedsbyn. • Anpassade skolans upptagningsområde omfattar: Hela kommunen. 6. Rätt att erhålla plats Hemkommunen svarar för att barn som är bosatta i Sverige, vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar, erbjuds plats i förskola från och med 1 års ålder i den omfattning som arbete, studier inklusive restid eller barnets eget behov motiverar (skollagen 8 kap). Med bosatt i Sverige innebär att man ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen. Andra grupper som räknas som bosatta i Sverige enligt skollagen (29 kap.2§): • Asylsökande • Personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd. • Personer som till följd av EU-rätten har rätt till utbildning här. • Barn till exempelvis diplomater. • Personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige (s.k. papperslösa). Barn till föräldrar som är arbetssökande har rätt till plats i förskola 15 timmar/vecka. Vid arbete har barnet rätt till omsorg efter behov enligt gällande taxa. Barn till föräldrar som är föräldralediga enligt föräldraledighetslagen, för vård av annat barn, har rätt till plats i förskola 15 timmar/vecka (skollagen 8 kap.6§). Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året (skollagen 8 kap.4§). Rätt till plats omfattar också barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling (skollagen 8 kap. 7§). Undantag från reglerna om 15 timmar/vecka kan göras om mycket särskilda omständigheter föreligger. Vårdnadshavare som är ålderspensionär har endast rätt till plats motsvarande allmän förskola för barnet om barnet är i ålder 3–5 år. Ålderspensionär som arbetar kan ha rätt till barnomsorg från 1 års ålder. Vårdnadshavare som är permitterad räknas som förvärvsarbetande och har rätt till plats. Vid permittering står vårdnadshavaren fortfarande till arbetsgivarens förfogande. Asylsökandes barn räknas som bosatta i landet och har rätt att erhålla plats när vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har eget behov. Asylsökande vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar endast i undantagsfall och därmed uppfylls ej kraven för en placering. Asylsökande barn har rätt till placering i allmän förskola 15 timmar från och med 3 år. Om barn under 3 år till asylsökande vårdnadshavare ska erhålla plats måste ansökan vara styrkt av t.ex. till exempel psykolog, läkare eller myndighet. Barn har rätt till endast en plats i förskola eller fritidshem. Undantag kan ske efter särskild prövning vid behov av ob-omsorg. Barn har ej rätt till placering i två kommuner samtidigt. 6.1 Mottagande av barn från annan kommun Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun (skollagen 8 kap.13§). Med yttrande avses ett godkännande från barnets hemkommun. Särskilda skäl kan vara att barnets vårdnadshavare bor i olika kommuner. Ett annat skäl kan vara att barnet behöver särskilt stöd i förskolan och att vårdnadshavarna därför vill att barnet ska gå i en annans kommuns förskola som är anpassad efter barnets behov. Ett barn från annan kommun kan erhålla placering i Luleå kommun med särskilda skäl utifrån personliga förhållanden. Innan beslut om placering fattas ska ett godkännande inhämtas från barnets hemkommun. Barnets hemkommun ansvarar för ersättning till Luleå kommun. Om barnets vårdnadshavare är på väg att flytta in till kommunen och ska folkbokföras i Luleå kommun krävs att den framtida folkbokföringsadressen kan styrkas med t.ex. hyres- eller köpekontrakt, kvittens på ändrad folkbokföringsadress etc. Ingen placering kan erbjudas innan ansökan har kompletta handlingar. 7. Ansökan och placering Vårdnadshavare som har behov av plats i förskola ska göra en ansökan. I ansökan ska inskolningstid beräknas vid önskat startdatum. Det förutsätts att vårdnadshavare medverkar i inskolningen av sitt barn. Inskolning och avgift utgår från och med startdatum för placering. Om ansökan avser placering för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling eller barnets eget behov på grund av familjens situation i övrigt ska ansökan vara styrkt med intyg av till exempel psykolog, läkare eller annan myndighet. När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader (skollagen 8 kap. 14§). Väntetiden för plats i förskolan är längst fyra månader från det att ansökan kommit in eller fyra månader innan önskat placeringsdatum. Kommunen annonserar och uppmanar vårdnadshavare att ansöka senast ett anslaget datum inför placering under höst och vår. Detta för att underlätta administreringen av ansökningar och tillgodose vårdnadshavares önskemål om förskola. Vid gemensam vårdnad ska, båda vårdnadshavarna acceptera erbjudandet för tilldelning av plats. Vid växelvis boende ska båda vårdnadshavarna ha en plats, om båda har behov av barnomsorg. Om det är en enskild vårdnadshavare är det denne som accepterar erbjudandet för tilldelning av plats. När vårdnadshavare tackar ja till ett erbjudande innebär det att vårdnadshavare även accepterar Luleå kommuns beslutade regler för placering i förskola. Om vårdnadshavare inte svarar på platserbjudandet inom angiven tid och efter påminnelse tas ansökan bort. Vårdnadshavare som tackat ja till en plats betalar för platsen 12 månader per år oavsett, semester, lov, ledighet, sjukdom. Vid längre tids sjukdom hos barnet gäller särskilda regler enligt kap 15.5. Vårdnadshavare ansvarar för att lämna schema för barnets vistelsetid och aktuella inkomstuppgifter i samband med att de accepterar erbjudandet. 7.1 Förskola placering Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål (skollagen 8 kap. 15§). Luleå kommun placerar barn i förskolan utifrån upptagningsområden och det är möjligt att barnet tilldelas plats i annat upptagningsområde än där barnet bor. Vid placering av barn beaktas vårdnadshavares önskemål och närheten till förskolan så långt det är möjligt. Barnet ska börja enligt överenskommet startdatum. Ej påbörjad placering återkallas efter 2 veckor. Om vårdnadshavare fortfarande uppbär hel föräldrapenning 1 månad efter placeringen av barnet, återkallas platsen. Vårdnadshavare måste då göra en ny ansökan. Om barnet är 3–5 år ändras placeringen till allmän förskola. 7.2 Förturer i förskolan 7.2.1 Barn i behov av särskilt stöd Barn som är i behov av särskilt stöd ska erbjudas plats i förskola (skollagen 8 kap. 7§). Läkarintyg eller annat intyg ska bifogas ansökan vid behov. Barn som tilldelas plats i förskola betalar endast för den tid som överstiger 15 timmar/vecka eller 525 timmar per år. 7.2.2 Förtur till väsentligt tvåspråkig förskola En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska (skollagen 8 kap.12a§). Luleå kommun är förvaltningskommun för de nationella minoritetsspråken finska, samiska och meänkieli. Luleå kommun erbjuder förtur till tvåspråkig förskola. För att erhålla förtur måste ansökan göras till den tvåspråkiga förskolan och nationellt minoritetsspråk (enligt ovan) anges. UTGÅR 7.2.3 Syskonförtur Barn som har syskon placerad på en förskola har förtur till den förskolan, i mån av plats. Syskon, där inget av barnen har plats sedan tidigare, ska erbjudas plats samtidigt till samma förskola i möjligaste mån i enlighet med vårdnadshavarnas önskemål. Ersätts med skrivning i punkt 7.3 längre ned 7.2.4 Barn som har placering på förskoleenhet som stänger Om en verksamhet upphör har barn med placering på den aktuella förskoleenheten förtur till ny förskola. Luleå kommun eftersträvar att bibehålla syskonplaceringar. Rektor ansvarar att i god tid informera vårdnadshavare om att de måste inkomma med ansökan med önskemål om förskola. UTGÅR ERSÄTTS MED: Om en verksamhet upphör har barn med placering på den aktuella förskoleenheten rätt till omplacering på annan förskola innan andra sökande erbjuds plats. Rektor ansvarar att i god tid informera vårdnadshavare om att de måste inkomma med ansökan med önskemål om förskola. 7.3 Köhantering förskola Placering i förskolan utgår från det som står i 7.1. Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet ska urval göras på de grunder som kommunen beslutat. Luleå kommun hanterar urvalet enligt följande ordning: 1. Barn som har placering på förskoleenhet som stänger. 2. Barn med förtur enl. 8 kap. 7§ skollagen. 3. Barn som önskar plats vid väsentlig tvåspråkig förskola. 4. Barn med syskonförtur innebär förtur till den förskola där syskon är placerat. Vid samma ködatum går äldre barn före yngre, sett till det placerade syskonets födelsedatum. 5. Barn som bor i eller flyttar till upptagningsområdet placeras efter ködatum 6. Barn som bor i annat upptagningsområde placeras efter ködatum. Ersätts med: 7.3. Turordning vid placering förskola Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet ska urval göras på de grunder som kommunen beslutat. Barn placeras enligt följande turordning: 1. Barn med förtur enligt 8 kap. 7§ skollagen. 2. Syskon till barn som redan har plats på aktuell förskola. Med syskon avses barn som är folkbokförda på samma adress. Vid samma ködatum går äldre barn i kön före yngre barn. 3. Barn som bor i eller flyttar till upptagningsområdet placeras efter ködatum. 4. Barn som bor i annat upptagningsområde placeras efter ködatum. 5. Barn som är folkbokförda i annan kommun Syskon, där inget av barnen har plats sedan tidigare, ska erbjudas plats samtidigt till samma förskola i möjligaste mån i enlighet med vårdnadshavarnas önskemål. NY formulering Med ködatum avses datum när ansökan har kommit in. Har ansökan kommit in tidigare än 4 månader före önskat datum för plats kommer ködatumet justeras. Nytt ködatum blir då 4 månader före önskad placering. Om det finns flera ansökningar med samma ködatum till samma förskola placeras barnen efter födelsedatum. Det betyder att äldst barn får platsen först. Ködatum vid höst- och vårintag (höst avser önskade placeringar augusti/september, vår avser önskade placeringar januari/februari) blir alltid dagen efter det datum kommunen angett som sista ansökningsdag. Gäller för alla sökande som inkommit i tid d.v.s. till sista ansökningsdag. Vid flera ansökningar till samma förskola placeras barnen efter födelsedatum. Det betyder att äldst barn får platsen först 7.4 Kvarstående kö förskola Om vårdnadshavare tackar ja till annan placering än den önskade förskolan finns möjlighet att kvarstå i kö till förstahandsalternativet. Om vårdnadshavare vill kvarstå i kö får aktuellt ködatum behållas. Omflyttning kan tidigast ske till höst-och vårintagning. Undantagna från denna rutin är barn med syskonförtur samt vårdnadshavare med barn som flyttar till annat upptagningsområde i kommunen, de erbjuds ny plats i det upptagningsområde de flyttar till, när ledig plats finns. Om vårdnadshavare tackar nej till annan placering än förstahandsvalet, får de om de så önskar kvarstå i kö till önskad placering och ködatum behållas. Om vårdnadshavare efter en tid blir erbjuden sitt förstahandsval och då tackar nej, raderas de ur kön. 7.5 Placering 15 timmar för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga och arbetssökande. Föräldraledighetsplats 15 timmar/vecka: • Gäller endast när man är 100 % föräldraledig med nytt syskon. • Ordinarie tid får behållas 1 månad efter det nya barnets födelse. • Vid anmäld föräldraledighet och om vårdnadshavare går ut i kontinuerligt arbete/studier, oavsett antal timmar eller dagar/vecka, så räknas man ej som föräldraledig. Vårdnadshavare har således ej rätt till placering enligt 15 timmar/vecka. • 15 timmar/vecka kan förläggas 3 timmar/dag eller 5 timmar 3 dagar/vecka. Lagt schema gäller och vårdnadshavare kan inte spara tid i någon typ av pott. • Om en vårdnadshavares partner – som inte är vårdnadshavare till det placerade barnet – får ett gemensamt barn med vårdnadshavaren och partnern är föräldraledig med det nya barnet, har det äldre, redan inskrivna syskonet rätt att behålla sin heltidsplacering. • Om vårdnadshavare tar ut föräldraledigt för redan placerat barn har de ej rätt att nyttja förskoleplatsen (15 timmar/vecka). • Vid återgång från 15 timmar/vecka på grund av föräldraledighet ska vårdnadshavare ansöka om heltidsplacering. • Om den föräldralediga vårdnadshavaren är sjukskriven har barnet rätt att vara på förskolan den tid den andre vårdnadshavaren arbetar/studerar inkl. restid. Arbetssökande plats 15 timmar/vecka: • 15 timmar/vecka kan förläggas 3 timmar/dag eller 5 timmar 3 dagar/vecka. Lagt schema gäller och vårdnadshavare kan inte spara tid i någon typ av pott. • Om arbetssökande vårdnadshavare till barn 3–5 år arbetar tillfälligt ansvarar vårdnadshavare för att fylla i en veckorapport som finns på hemsidan. • Arbetssökande vårdnadshavare som tillfälligt arbetar och som flera veckor i rad inkommer med veckorapport ska ansöka om hel placering. • Om den arbetssökande vårdnadshavare är sjukskriven har barnet rätt att vara på förskolan den tid den andre vårdnadshavaren arbetar/studerar inkl. restid. • Om vårdnadshavare har arbete och är sammanboende med en arbetssökande person som inte är vårdnadshavare, gäller vårdnadshavarens tider. 7.6 Placering 15 timmar allmän förskola 3 - 5 åringar med hemmavarande vårdnadshavare • Plats i allmän förskola erbjuds från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år under terminerna • 3 – 5 åringar, vars vårdnadshavare har valt att vara hemma med sina barn, har rätt till allmän förskola 525 timmar/år enligt skolans läsårsplan. Dock får barnen ej vara på förskolan under skolans lovdagar. • Allmän förskola gäller ej under sommarlovet. 7.7 Utökad/förändrad vistelsetid för barn med 15-timmars placering Vårdnadshavare som är föräldralediga och behöver mer tid för att tillfälligt studera eller arbeta under sin föräldraledighet kan få utökad vistelsetid om de kan styrka behovet av mer tid (skollagen 8 kap. 5§). Vårdnadshavare måste ansöka och styrka studier eller arbete med intyg från skola eller arbetsgivare. Om barnet har två vårdnadshavare måste båda ha del-/heltidssysselsättning. UTGÅR Om barnet har särskilda behov och behöver mer tid i förskolan kan vårdnadshavare eller rektor ansöka om utökad vistelsetid (skollagen 8 kap. 7§, 9§). Särskilda behov är till exempel att barnet behöver tränas i sociala färdigheter, i sin språkutveckling eller att barnet har något fysiskt rörelsehinder. Utökad vistelsetid kan beviljas utifrån en ansökan med intyg som styrker från till exempel psykolog, logoped, läkare eller annan myndighetsperson. Beslut om utökad vistelsetid när barnet har särskilda behov gäller upp till 6 månader. Kvarstår behovet måste vårdnadshavare eller rektor ansöka igen. På grund av familjens situation i övrigt kan ett barn ha behov av mer tid i förskolan (skollagen 8 kap.5§). Familjens situation i övrigt kan vara när familjen fått tvillingar och syskonet behöver vara mer tid i förskolan eller om ett barn är svårt sjuk kan syskonet behöva mer tid i förskolan. Det kan även vara när det finns psykisk eller fysisk sjukdom i familjen samt socioekonomisk utsatthet där socialförvaltningen är inkopplad. Utökad vistelsetid kan beviljas utifrån en ansökan med intyg som styrker behovet. Beslut om utökad vistelsetid på grund av familjens situation gäller upp till 6 månader. Kvarstår behovet måste vårdnadshavare ansöka igen. 8. Obekväm och oregelbunden arbetstid Luleå kommun erbjuder omsorg på obekväm arbetstid (ob-omsorg) till vårdnadshavare som har sin arbetstid förlagt på kvällar, nätter och/eller helger. Med obekväm arbetstid menas tider då ordinarie förskole- och fritidsverksamhet är stängd. Det gäller inte dagar som ordinarie förskola/fritidshem har stängt för planering. Verksamheten vänder sig till barn 1–13 år som är inskrivna och har en ordinarie placering i förskolor och fritidshem i Luleå Kommun. Vårdnadshavare måste göra en särskild ansökan och styrka behovet för plats i ob-omsorgen. 8.1 Rätt till omsorg på obekväm arbetstid Vårdnadshavare och barn som är folkbokförda i Luleå kommun: • Vårdnadshavare till barn i åldern 1 år till och med vårterminens slut det år barnet fyller 13 år som är inskrivna i förskola eller fritidshem i Luleå kommun och som arbetar kvällar, nätter och helger då den ordinarie verksamheten är stängd. • Vårdnadshavare som på vardagar har behov av omsorg efter kl. 18.30 • Vårdnadshavare som på lördagar, söndagar, övriga helgdagar och aftnar har behov av omsorg. • Vårdnadshavare som enligt sitt arbetstidsschema har behov av omsorg på obekväm arbetstid vid minst två tillfällen per månad. • Vårdnadshavare har inte rätt till omsorg på obekväm arbetstid under föräldraledighet, arbetslöshet, sjukdom, semester eller annan ledighet. Vårdnadshavarskapet styr: • Vårdnadshavare med enskild vårdnad: Med arbete som innebär obekväma arbetstider har rätt till ob-omsorg. • Vårdnadshavare med gemensam vårdnad folkbokförda på samma adress: Där båda vårdnadshavare arbetar obekväma arbetstider har rätt till ob-omsorg. • Vårdnadshavare med gemensam vårdnad, folkbokförda på olika adresser: Där båda vårdnadshavare arbetar obekväma arbetstider har rätt till ob-omsorg. • Vårdnadshavare som har gemensam vårdnad, folkbokförda på olika adresser i Luleå kommun, har endast i undantagsfall rätt till ob-omsorg om endast den ena vårdnadshavaren har arbete som innebär obekväma arbetstider. Beviljad ob-omsorg tidsbestäms utifrån vilken typ av anställning som vårdnadshavare har. • Tillsvidareanställning: ob-omsorg beviljas max 12 månader. • Visstidsanställning: ob-omsorg beviljas max tid enligt anställningsintyg, max 12 månader. • Timanställning: ob-omsorg beviljas max 6 månader. Om vårdnadshavare önskar förlängning av ob-omsorg krävs ny ansökan. 9. Blöjor i förskola Blöjor bekostas och tillhandahålls av vårdnadshavaren. 10. Vid barns sjukdom Kommunen följer myndigheters rekommendationer gällande sjukdomar och vid smittspridning. Vid epidemier och pandemier gäller särskilda rekommendationer. Allmänt gäller att ett barn som har feber eller av annat skäl är trött och hängig på grund av sjukdom ska stanna hemma. Ett feberfritt dygn hemma gäller samt 2 dygn utan kräkningar/diarré vid magsjuka. Förskolans personal kan utföra medicinering efter instruktioner från vårdnadshavare vid livsuppehållande sjukdom t.ex. diabetes. Annan medicinering ansvarar vårdnadshavarna själva för. Det som kallas egenvård ska alltid bedömas av legitimerad personal inom sjukvården (t.ex. läkare, sjuksköterska, dietist). Om personal i förskolan ska utföra egenvård måste en sådan bedömning alltid göras först och en egenvårdsplan upprättas. 11. Vid vårdnadshavares eller syskons sjukdom Barn till vårdnadshavare som är sjukskriven har rätt att vara på förskola enligt ordinarie schema. Vid syskons sjukdom har barn rätt att vara på förskola enligt ordinarie schema. Vid smittsamma sjukdomar hos syskon ska dialog föras med ansvarig för verksamheten för att hindra smittspridning. 12. Ledighet Vårdnadshavare som har semester eller annan ledighet har inte rätt att ha sina barn på förskola. Barn som har plats i förskola bör ha minst fyra veckors sammanhängande ledighet från gruppvistelse under ett kalenderår. För att kunna samordna verksamheten under längre lov, kan plats anvisas till annan förskola. Under sommaren samordnar Luleå kommun verksamheten och bara några förskolor s.k. sommarförskolor finns tillgängliga för barn som har en placering. Vårdnadshavare som har ett arbete som innebär långa perioder av ledighet kan få ha barnet viss tid på förskola om barnet har behov. Överenskommelse om vistelsetid sker i samråd med ansvarig för verksamheten. Vårdnadshavare som av annan anledning inte är i arbete t.ex. vid permittering, konflikt på arbetsmarknaden kan ha barnet viss tid på förskola, minst motsvarande 15-timmars placering. 13. Stängningsdagar Förskolan kan stänga sex dagar per år för planering och kompetensutveckling. Rektor ansvarar för att i god tid meddela vilka dagar som förskolan håller stängt. Avdrag på avgiften görs ej för dessa dagar. Plats på annan förskola kan erbjudas om det finns behov. 14. Uppsägning av plats Uppsägningstiden för en plats i förskola och pedagogisk omsorg är 30 kalenderdagar. Uppsägning ska därför ske senast 30 kalenderdagar innan barnet slutar. Om uppsägning inkommit till Arbetsmarknads - och utbildningsförvaltningen färre än 30 dagar innan platsen ska avslutas tas ändå avgift ut för 30 kalenderdagar. Muntlig uppsägning är inte giltig Barnet har rätt att nyttja platsen under uppsägningstiden enligt ordinarie schema. Avgift tas ut för platsen under uppsägningstiden oavsett om platsen används eller inte. Om barnet har två vårdnadshavare måste båda vårdnadshavarna säga upp platsen. Vårdnadshavare som säger upp en plats och sedan ansöker om ny plats till samma enhet inom 90 kalenderdagar får betala avgift mellanliggande tid. Vid längre frånvaro från förskolan, mer än 3 månader, återkallas platsen och en ny ansökan måste skickas in vid behov av plats. Avvikelser från regeln kan förekomma i samråd med ansvarig för verksamheten. Vårdnadshavaren ansvarar för att informera om att barnet har behov av att ha en längre ledighet. 14.1 Uppsägning av plats vid delad räkning Om vårdnadshavare har delad räkning och platsen sägs upp av den ena vårdnadshavaren övergår hela placeringen till den vårdnadshavare som har kvar platsen. Den vårdnadshavaren får då betala för hela platsen. Kommunen erbjuder ej halv plats. Om båda vårdnadshavare vill säga upp platsen måste båda vårdnadshavarna säga upp sin del av platsen. 14.2 Kommunen avslutar placering För barn som ska börja förskoleklass avslutas placeringen på förskolan av kommunen 31 juli innan skolstarten om inte uppsägning inkommit tidigare. För barn som har placering i ob-omsorgen och ska börja förskoleklass avslutas placeringen av kommunen 31 juli om inte uppsägning inkommit tidigare. Vid uppsägning av plats i förskolan avslutar kommunen placering i ob-omsorg om sådan placering finns. 15. Avgifter Vårdnadshavare som ansökt om plats och tackat ja till placering är avgiftspliktig. Avgift betalas från ursprungligt startdatum som har accepterats. Om det finns en vårdnadshavare debiteras endast denne. Om det finns två vårdnadshavare och de bor tillsammans debiteras de gemensamt och svarar för att betalning av hela beloppet sker. Om det finns två vårdnadshavare som inte bor tillsammans, barnet bor växelvis hos dem och båda har behov av barnomsorg debiteras var och en för sin del av avgiften (s.k. ”delad räkning”). Med växelvis boende menas att barnet bor hälften av tiden hos vardera vårdnadshavaren. Vårdnadshavare som inte betalar avgiften förlorar sin plats i förskolan. Vårdnadshavare kan inte få ny plats om de har skuld till kommunen, d.v.s. obetalda förskole- och fritidshemsavgifter. Ny plats kan erhållas inom tre månader från och med datumet avbetalning påbörjats eller skulden är betald eller avskriven. Arbetssökande vårdnadshavare till barn som är 3–5 år som tillfälligt går ut i arbete skall senast den sista i varje månad redovisa inkomstuppgift och veckorapport som finns på kommunens hemsida. För dessa veckor som redovisas tas avgift ut enligt gällande taxa. 15.1 Beräkning av avgift Utgångspunkt för avgiftsberäkningen är bruttoinkomsten i det/de hushåll som tillhör vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. 15.2 Inkomstredovisning När barn har fått plats i förskola ska inkomstuppgift lämnas in. Om ingen inkomstuppgift lämnas, debiteras avgift motsvarande maxbelopp i taxan. Hushållen är skyldiga att lämna ny inkomstuppgift vid förändrad inkomst eller förändrade familjeförhållanden. Ny avgift debiteras tidigast från och med den månad anmälan om förändringen inkommit. Kommunen begär in aktuell inkomstuppgift en gång per år från hushållen. Med hushåll avses ensamstående, makar eller sammanboende. Även om sammanboende eller gifta inte har gemensamma barn så betraktas de som ett hushåll. Det är hushållen som ansvarar för att lämna in inkomstuppgift inom angiven tid. Kommunen har rätt att kontrollera rätt inkomst genom att begära inkomstuppgift av arbetsgivare, arbetslöshetskassa eller från Skatteverket. 15.3 Inkomstjämförelse Kommunen kommer årligen att jämföra inkomstuppgifter som lämnas till kommunen med de senaste taxerade förvärvsinkomster som Skatteverket lämnar ut. Taxerad förvärvsinkomst avser hela inkomståret. Syftet är att alla hushåll ska betala rätt avgift. Har hushållet betalat för lite i avgift kommer kommunen att efterkräva och hushållet behöver då återbetala. Har hushållet betalat för mycket i avgift kommer kommunen betala tillbaka till hushållet. 15.4 Avgiftsgrundande inkomst Avgiften baseras på bruttoinkomsten (d.v.s. före skatt) varje månad. Exempelvis: • lön • föräldrapenning • sjukpenning • arbetslöshetsersättning • inkomst av näringsverksamhet, efter avdrag för egenavgifter • pension • sjukbidrag • rehabiliteringspenning • skattepliktigt vårdbidrag • korttidsstudiestöd • skattepliktigt utbildningsbidrag • livränta • periodiskt understöd • arvoden • ersättning från sjuk- och olycksfallsförsäkringar som har tecknats i samband med din tjänst • beskattningsbara naturaförmåner som bilförmåner och bostadsförmån • inkomst av arbete utomlands • efterlevande pension • vårdbidrag/omvårdnadsbidrag Exempel på inkomster som inte är avgiftsgrundande: • försörjningsstöd • bostadsbidrag • barnbidrag • studiemedel (bidrag och lån) • ekonomiskt bistånd • underhållsbidrag • etableringsbidrag 15.5 Hur och när betalas avgiften Vårdnadshavare/vårdnadshavarna faktureras månadsvis. Avgift tas ut från placeringens första dag och betalas i efterskott senast den 30:e varje månad. Förfallodag anges på fakturan. Om avgiften inte betalas inom utsatt tid sker kravbevakning enligt Luleå kommuns rutiner och barnet förlorar sin plats. • Heltidsplacering - avgift betalas för 12 månader per år. • 15-timmarsplacering under 3 år – avgift betalas för 12 månader per år. • 15-timmarsplacering över 3 år – avgift betalas för juni, juli, augusti. • 15-timmarsplacerade över 3 år med hemmavarande vårdnadshavare – ingen avgift. 15.6 Återbetalning av avgift För det barn som är frånvarande p.g.a. egen sjukdom i 14 kalenderdagar eller mer i följd kan vårdnadshavare ansöka om reducering av avgiften. Avgiften kan återbetalas med halv ersättning de första 30 dagarna. Efter 30 dagar blir det hel reducering av avgift. Läkarintyg/sjukintyg ska bifogas ansökan om återbetalning av avgift. Inga andra orsaker än barnets egen sjukdom ger möjlighet till avgiftsreducering. En stängning av en förskola enstaka dagar pga. exempelvis konflikt på arbetsmarknaden eller andra oförutsedda händelser berättigar inte till avgiftssänkning eller reducering av avgift. Bemanningsbrist kan uppstå vid enstaka tillfällen. Det kan medföra att vårdnadshavare som har 15-timmars placerade barn ombedes att inte ha sitt barn på förskolan och återbetalning av avgift sker inte. Vårdnadshavare som önskar att få tillbaka den aktuella tiden ska i samråd med ansvarig för verksamheten erbjudas tiden vid något annat tillfälle i den mån det är möjligt. 15.7 Inlämning av schema och byte av taxenivå När barnet tilldelats plats i förskola ansvarar vårdnadshavare för att lämna schema över barnets vistelsetid utifrån det behov familjen har, det vill säga vårdnadshavares arbetstid/studietid inklusive restid. När vårdnadshavare blir arbetssökande har barnet/barnen rätt till 15-timmars placering. Vårdnadshavare måste meddela förändrad placering. Vid återgång till arbete/studier då barnet/barnen har rätt till mer tid måste vårdnadshavare meddela förändrad placering. Vårdnadshavare som blir föräldraledig enligt föräldraledighetslagen, för vård av annat barn, måste meddela förändrad placering. Barnets syskon har rätt att vistas enligt ordinarie schema 1 månad efter det nya barnets födelse innan det övergår till 15-timmarsplacering. Vid återgång till arbete efter föräldraledigheten ska vårdnadshavare meddela förändrad placering för det barn som haft en 15 timmarsplacering. Vid studier/arbete under föräldraledighet ska intyg bifogas schemaändringen. När barnet tilldelats plats i förskola ansvarar vårdnadshavare för att lämna schema över barnets vistelsetid utifrån det behov familjen har, det vill säga vårdnadshavares arbetstid/studietid inklusive restid. 15.8 Maxtaxa Avgiften per månad i förskoleverksamhet är högst tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad för det första, andra respektive tredje barnet i hushållet. Varje år beräknar och informerar Skolverket kommunerna om inkomsttaket och vad den högsta avgiften är för första, andra och tredje barnet i förskola och motsvarande för fritidshem. Aktuella belopp för året publiceras på kommunens hemsida. Den högsta avgiften i den för barnet aktuella verksamheten (förskola, fritidshem) betalas för det yngsta barnet i hushållet. Den näst högsta avgiften betalas för det näst yngsta barnet etc. För det fjärde barnet och därefter ytterligare barn utgår ingen avgift. 15.9 Sammanställning av avgifter. Avgifterna baseras på hushållets barn som är placerade inom förskolan och fritidshem. Avgifter förskola Placeringsform Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 1–2 år till arbetande/ studerande 3 % av inkomst 2 % av inkomst 1 % av inkomst Omsorgstid heltid (beräknat på maxtaxa) Avgifter förskola Placeringsform Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 1–2 år till arbetssökande/ föräldralediga 3 % av inkomst 2 % av inkomst 1 % av inkomst Omsorgstid max 15 tim/vecka Sep-maj (läsår) Sep-maj (läsår) Sep-maj (läsår) Barn 3–5 år till 3% av inkomst och 2% av inkomst och 1% av inkomst och arbetande/ reducerat 30% reducerat 30% reducerat 30% studerande Omsorgstid heltid Jun-aug Jun-aug Jun-aug (beräknat på maxtaxa) 3% av inkomst 2% av inkomst 1% av inkomst Barn 3–5 år till Sep-maj (läsår) Sep-maj (läsår) Sep-maj (läsår) arbetssökande/ ingen avgift ingen avgift ingen avgift föräldralediga Omsorgstid Jun-aug Jun-aug Jun-aug max 15 tim/vecka 3% av inkomst 2% av inkomst 1% av inkomst Avgifter fritidshem Plats Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn i fritidshem 2 % av inkomst 1 % av inkomst 1 % av inkomst LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27

§ 33 Regelbunden tillsyn av Trollnäs förskola Ärendenr 2026/30-3.8.9.5 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att huvudmannen för Trollnäs försko- la i sin helhet uppfyller krav enligt skollag och andra relevanta föreskrifter. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden är tillsynsmyndighet för fristående förskolor i Luleå kommun. Förvaltningen har genomfört en regelbunden tillsyn av Troll- näs förskola i enlighet med 26 kap. skollagen (2010:800). Som en del av tillsy- nen genomfördes även en ägar- och ledningsprövning enligt 2 kap. 5 och 6 b §§ skollagen. Prövningen har avsett bedömning av huvudmannens samt be- rörda ledningspersoners insikt i gällande regelverk, ekonomiska förutsätt- ningar och lämplighet i övrigt. Förvaltningens bedömning grundar sig på granskade handlingar, verksam- hetsbesök samt intervjuer med ordförande, styrelseledamot, rektor, legitime- rad förskollärare samt vårdnadshavare. Förvaltningen har gjort en samlad bedömning av hur huvudmannen uppfyller kraven enligt gällande lagstift- ning, läroplan och kommunala beslut. Trollnäs förskola är en en-avdelningsförskola belägen på Bergnäset. Förskolan har legitimerade förskollärare som ansvarar för och leder de målstyrda pro- cesserna samt en rektor som, inom ramen för sitt ansvar, leder och stödjer det pedagogiska arbetet. Huvudmannen har en organisation och strukturer för att bedriva ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Verksamheten be- döms ha goda förutsättningar att utvecklas i enlighet med styrdokumenten. Kommunens tillsyn omfattar inte bestämmelserna om åtgärder mot kränkan- de behandling i 6 kap. skollagen. Huvudmannen bedöms bedriva en utbildning av god kvalitet och ha förut- sättningar för fortsatt utveckling samt uppfyller krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar enligt styrdokument. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 Förvaltningen bedömer att huvudmannen för Trollnäs förskola, efter genom- förd regelbunden tillsyn och ägar och ledningsprövning, uppfyller kraven enligt lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. Inga åtgärder föreslås. Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen har föreslagit barn- och ut- bildningsnämnden besluta att huvudmannen för Trollnäs förskola i sin helhet uppfyller krav enligt skollag och andra relevanta föreskrifter. Sammanträdet Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Dialog Sammanställning har kommunicerats med huvudmannen för yttrande. Even- tuella synpunkter har beaktats i den samlade bedömningen. Beslutsunderlag • Beslutsdokument - Regelbunden tillsyn Trollnäs förskola, BUF Hid 2026.799 • Bilaga till beslut regelbunden tillsyn Trollnäs förskola, BUF Hid 2026.800 • Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag avseende Regel- bunden tillsyn av Trollnäs förskola, BUF Hid: 2026.865 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Förskola 2026-05-12 2026/30-3.8.9.5 Lovisa Taavo Regelbunden tillsyn av Trollnäs förskola Ärendenr 2026/30-3.8.9.5 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att huvudmannen för Trollnäs förskola i sin helhet uppfyller krav enligt skollag och andra relevanta föreskrifter. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden är tillsynsmyndighet för fristående förskolor i Luleå kommun. Förvaltningen har genomfört en regelbunden tillsyn av Trollnäs förskola i enlighet med 26 kap. skollagen (2010:800). Som en del av tillsynen genomfördes även en ägar- och ledningsprövning enligt 2 kap. 5 och 6 b §§ skollagen. Prövningen har avsett bedömning av huvudmannens samt berörda ledningspersoners insikt i gällande regelverk, ekonomiska förutsättningar och lämplighet i övrigt. Förvaltningens bedömning grundar sig på granskade handlingar, verksamhetsbesök samt intervjuer med ordförande, styrelseledamot, rektor, legitimerad förskollärare samt vårdnadshavare. Förvaltningen har gjort en samlad bedömning av hur huvudmannen uppfyller kraven enligt gällande lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. Trollnäs förskola är en en-avdelningsförskola belägen på Bergnäset. Förskolan har legitimerade förskollärare som ansvarar för och leder de målstyrda processerna samt en rektor som, inom ramen för sitt ansvar, leder och stödjer det pedagogiska arbetet. Huvudmannen har en organisation och strukturer för att bedriva ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Verksamheten bedöms ha goda förutsättningar att utvecklas i enlighet med styrdokumenten. Kommunens tillsyn omfattar inte bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling i 6 kap. skollagen. Huvudmannen bedöms bedriva en utbildning av god kvalitet och ha förutsättningar för fortsatt utveckling samt uppfyller krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar enligt styrdokument. Förvaltningen bedömer att huvudmannen för Trollnäs förskola, efter genomförd regelbunden tillsyn och ägar och ledningsprövning, uppfyller kraven enligt lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. Inga åtgärder föreslås. LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Förskola 2026-05-12 2026/30-3.8.9.5 Lovisa Taavo Dialog Sammanställning har kommunicerats med huvudmannen för yttrande. Eventuella synpunkter har beaktats i den samlade bedömningen. Beslutsunderlag • Beslutsdokument - Regelbunden tillsyn Trollnäs förskola, hid 2026.799 • Bilaga till beslut regelbunden tillsyn Trollnäs förskola, hid 2026.800 Lovisa Taavo Utvecklingsledare Beslutet skickas till Ordförande för Trollnäs förskola Utvecklingsledare förskola Ärendenr LULEÅ KOMMUN 2026/XXX 1 (3) Arbetsmarknad och utbildningsförvaltningen 2026-05-05 Beslutsdokument, regelbunden tillsyn av: Trollnäs förskola Uppgifter om verksamheten: Verksamhetens namn: Trollnäs förskola Huvudman för verksamheten: Trollnäs, Ekonomisk förening Adress: Bowatersvägen 7b 972 51 Luleå Telefonnummer: 070-614 37 38 E-post: ordforande@trollnas.se Kontaktperson: Isabelle Alexis O´Rourke, ordförande Genomförande av tillsynen: Ansvarig tjänsteman: Lovisa Taavo Medverkande tjänsteman: Viktoria Johansson Medverkande från fristående Isabella Alexis O´Rourke, ordförande förskola: Toni Soumela, styrelseledamot Sophie Stattin, rektor Sofia Engvall, legitimerad förskollärare Datum för genomförandet av tillsynen: Intervju och verksamhetsbesök 2026-03-09 ☐Inledande tillsynsbesök ☒Regelbunden tillsyn ☐Riktad tillsyn ☐Löpande granskning och tillsyn Beskrivning av genomförandet av tillsynen Barn- och utbildningsnämnden är tillsynsmyndighet för fristående förskolor i Luleå kommun. Vid regelbunden tillsyn är besöket föranmält och huvudmannen vet vilka handlingar som bör finnas tillgängliga i samband med besöket samt vilka som förväntas närvara från huvudmannen och vilka som kommer att närvara från kommunen. Som en del av tillsynen genomfördes även en ägar- och ledningsprövning. Prövningen har genomförts genom inhämtande och granskning av underlag från berörda myndigheter samt uppgifter från huvudmannen. Vid tillsynen har förvaltningen genomfört ett verksamhetsbesök och intervjuer med ordförande, styrelseledamot, rektor, legitimerad förskollärare samt vårdnadshavare. Inför besöket har förskolan skickat in efterfrågade underlag samt ombetts svara på frågeformulär som utgjort underlag för samtalen. Förvaltningen har gjort en samlad bedömning av hur huvudmannen uppfyller kraven enligt gällande lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Repslagargatan 6 0920-45 30 00 Susann.sunnarve@skol.lulea.se Barn- & utbildningsförvaltningen 971 85 LULEÅ DIREKT TELEFAX BANKGIRO www.lulea.se LULEÅ KOMMUN Ärendenr 2 (3) Barn- & utbildningsförvaltningen Bedömning efter tillsyn Huvudmannen bedöms bedriva en utbildning av god kvalitet och ha förutsättningar för fortsatt utveckling samt uppfyller krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar enligt skollagen och tillhörande styrdokument. Förvaltningen bedömer att huvudmannen för Trollnäs förskola, efter genomförd regelbunden tillsyn och ägar- och ledningsprövning, uppfyller kraven enligt lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. Förslag till åtgärder efter tillsyn Inga åtgärder föreslås. Ärendegång vid tillsyn Efter varje tillsyn sammanställs bedömningen av hur väl verksamheten uppfyller kraven utifrån gällande lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. Sammanställningen skickas till huvudmannen för den fristående verksamheten för sakgranskning. Förvaltningen färdigställer därefter sammanställningen och föredrar ärendet hos Barn- och utbildningsnämnden. Det ska framgå förslag på eventuella åtgärder med tidsram samt eventuella sanktioner eller konstaterande om att kvalitetsaspekterna är uppfyllda. Alla tillsynsbeslut är allmänna handlingar. Beslut och utredningar som rör enskilda barns förhållanden är dock sekretessbelagda. Om det vid tillsynen framkommer brister i verksamheten som kan betraktas som grövre och rendera i kraftiga åtgärder ska nämnden omedelbart informeras och fatta beslut i ärendet. Områden granskade vid tillsynen Ekonomi ☒ Avgifter Skollagen 8 kap. 20 § Organisation ☒ Ägar- och ledningskrets Skollagen 2 kap. 5 och 6 §§ ☒ Ledningen av utbildningen Skollagen 2 kap. 9–11 §§ ☒ Lärare och förskollärare Skollagen 2 kap. 13 § ☒ Annan personal Skollagen 2 kap. 14 § ☒ Registerkontroll av personal Skollagen 2 kap. 31 § ☒ Kompetensutveckling Skollagen 2 kap. 34 § ☒ Lokaler och utrustning Skollagen 2 kap. 35 § LULEÅ KOMMUN Ärendenr 3 (3) Barn- & utbildningsförvaltningen ☒ Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen 4 kap. 3–8 §§ ☒ Inflytande och samråd Skollagen 4 kap. 9, 12–14 §§ ☒ Erbjudande av förskola Skollagen 8 kap. 3–7 §§ ☒ Barngrupperna och miljön Skollagen 8 kap. 8 § ☒ Särskilt stöd Skollagen 8 kap. 9 § ☒ Modersmål Skollagen 8 kap.10 § ☒ Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Skollagen 8 kap. 11 § ☒ Mottagande och urval Skollagen 8 kap. 18–19 §§ ☒ Samverkan och anmälan till socialtjänsten Skollagen 29 kap. 13 § ☒ Tystnadsplikt Skollagen 29 kap. 14 § ☒ Förskola och hem Lpfö 18 kap. 2.4 ☒ Övergång och samverkan Lpfö 18 kap. 2.5 ☒ Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 18 kap. 2.6 ☒ Förskollärares ansvar i undervisningen Lpfö 18 kap. 2.7 ☒ Rektorns ansvar Lpfö 18 kap. 2.8 Verksamhetens pedagogiska innehåll ☒ Syftet med utbildningen Skollagen 1 kap. 4 § ☒ Utformningen av utbildningen Skollagen 1 kap. 5, 7 §§ ☒ Särskild hänsyn till barnets bästa Skollagen 1 kap. 10 § ☒ Barns lärande och personliga utveckling Skollagen 3 kap. 3 § ☒ Information om barnets utveckling Skollagen 3 kap. 4 § ☒ Utbildningens syfte Skollagen 8 kap. 2 § ☒ Normer och värden Lpfö 18 kap. 2.1 ☒ Omsorg, utveckling och lärande Lpfö 18 kap. 2.2 ☒ Barns delaktighet och inflytande Lpfö 18 kap. 2.3 Dnr LULEÅ KOMMUN 2026/XXX 1 (5) Arbetsmarknad & utbildningsförvaltningen 2026-05-05 Bilaga till beslut regelbunden tillsyn Trollnäs förskola Denna bilaga är sammanställd av tillsynsansvarig på Arbetsmarknad och utbildningsförvaltningen. Underlagen till sammanställningen består inskickade underlag, frågeformulär till huvudman och rektor, intervjuer och verksamhetsbesök. Organisation/ledning Styrelsens sammansättning och ansvarsområden Huvudman och ägare har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelser som finns i skollagen, läroplanen, barnkonventionen och andra föreskrifter. Att fördela resurser, ekonomi och drift. Ansvarar för att rätt personer anställs på förskolan och att det har rätt utbildning och erfarenhet för den undervisning de ska bedriva. Isabella O´Rourke, ordförande Björn Markström, ekonomiansvarig Toni Soumela, styrelseledamot Sophie Stattin, skolchef/rektor/förskollärare och styrelseledamot Ägar- och ledningsprövning Inom ramen för den regelbundna tillsynen har förvaltningen även genomfört en ägar- och ledningsprövning enligt 2 kap. 5 och 6 b §§ skollagen. Prövningen har avsett att bedöma att huvudmannen samt berörda personer i ledningen uppfyller kraven på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar. Verksamhetens omfattning (antal medlemmar/familjer, antal barn och personal) 20 barn, 5 personal + 1 kök/lokalvård Hur leds verksamheten? (ansvarsområden) Huvudman – övergripande ansvar, personal, ekonomi och arbetsmiljö Skolchef/Rektor - pedagogiskt ledningsansvar, systematiskt kvalitetsarbete, utveckling och lärande barn. Förskollärare – leder och ansvarar för de målstyrda processerna i undervisningen Barnskötare - Medverkar i barnens utbildning för att främja barns omsorg, utveckling och lärande. Samplanerar med förskollärare och i arbetslag. Rektors anställningsdatum 2025-01-02, ca 50%, påbörjad rektorsutbildning januari 2026. Skolchefs anställningsdatum samt ev. skolchefsutbildning 2025-01-02, kombinerad skolchef/rektor. Ingen skolchefsutbildning. Öppettider POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun 0920-45 30 00 Lovisa.taavo@skol.lulea.se Arbetsmarknad och utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Arbetsmarknad & utbildningsförvaltningen Våra nuvarande öppettider är 6.30 – 16.30. Anpassar efter vårdnadshavarnas behov, max 12 timmar per dag Följs vårdnadshavarnas behov av öppettider upp? Ja Maxtaxa? Köregler? Följer Luleå kommuns taxa och regler Resurser Antal förskollärare, varje förskollärares sysselsättningsgrad och legitimation 2 legitimerad förskollärare, 50%, 100 % Antal utbildade barnskötare och varje barnskötares sysselsättningsgrad 3 yrkesutbildade bsk, 95-100% 1 lokalvårdare/kock, 100% Barngruppernas storlek samt personaltäthet per barngrupp 1 avdelning, 20 barn, 5 personal Beskriv kompetensutvecklingsplanerna för personalen? TAKK, tydliggörande pedagogik, lärmiljö, hållbar utveckling. Livsmedelshygien, smittskydd. Beskriv förskolans/verksamhetens resurser (fakta om: lokaler, material, utrustning, miljö etc) Förskolans lokaler hyrs av Luleå kommun och består av en avdelning samt personalutrymmen. Verksamheten bedrivs i ett större rum med mindre lärmiljöer, samt i ateljé, byggrum och rum för läsning/vila. Material och miljöer anpassas efter barnens intressen och erbjuds med varierande svårighetsgrad. Barnen har tillgång till material för rollekar, bygg/konstruktion, skapande och litteratur samt spel/pussel. Mer skyddad utrustning används tillsammans med pedagog. Förskolan har en inhägnad gård med lekutrustning (t.ex. klätterställning, gungor, rutschkana och sandlåda) samt säsongsanpassat lekmaterial (t.ex. pulkor vintertid och cyklar sommartid). Lärmiljön planeras, följs upp och utvecklas löpande utifrån barnens behov och prioriterade mål. Vid behov kompletteras material och lärverktyg för att stödja undervisningen. Den pedagogiska verksamheten och förskolans arbete med: Lärmiljö - hur barnens lärmiljö planeras och organiseras LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (5) Arbetsmarknad & utbildningsförvaltningen Lärmiljön planeras och organiseras för att stödja barnens lärande, utveckling och trygghet. Miljön utvärderas inför terminsstart och justeras löpande utifrån barnens behov och verksamhetens prioriteringar. Barnen ges möjlighet till aktivitetsval och undervisningen organiseras i mindre grupper vid behov. Arbetssätt och material väljs utifrån personalens erfarenheter och följs upp i arbetslaget; nytt material köps in vid behov. Planering och genomförande av utbildningen - hur utbildningen utgår ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter Undervisningen planeras utifrån observationer, dokumentation och dialog med barnen. Barnens frågor och intressen tas tillvara i projekt och aktiviteter, och upplägget anpassas vid behov så att varje barn kan delta och utvecklas. Hur förskolan arbetar för att undervisningen ska utmana och stimulera barns utveckling och lärande Undervisningen på förskolan anpassas efter barnens individuella nivå och intressen för att säkerställa att alla får möjlighet att utvecklas och stimuleras. Vi introducerar nya material och resurser samt ger barnen utmaningar med befintligt material för att främja kreativitet, problemlösning och nyfikenhet. Barnens delaktighet i och inflytande över verksamheten Barnens delaktighet och inflytande säkerställs genom att deras idéer, frågor och intressen tas tillvara i planering och genomförande. Barnen ges möjlighet att uttrycka önskemål och påverka aktiviteter och materialval. Uppföljning sker löpande i dialog och i arbetslagets reflektioner. Barn i behov av särskilt stöd identifieras och de rutiner som säkerställer att barnen ges det stöd och de utmaningar som de behöver Barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas genom observation och uppföljning. Vid behov görs kartläggning och en handlingsplan med åtgärder och mål tas fram, följs upp och revideras. Extern specialistkompetens kan konsulteras vid behov. Förskola och hem LULEÅ KOMMUN Dnr 4 (5) Arbetsmarknad & utbildningsförvaltningen Vårdnadshavare informeras via blogg- och lärloggsinlägg och har löpande kontakt med rektor och pedagoger. Synpunkter kan lämnas via förskoleenkät samt vid föräldramöten och föreningsstämma. Övergång och samverkan Inför övergång till skola tas kontakt med mottagande skola och överlämning planeras. Vid behov genomförs skolbesök och/eller överlämningsmöten. Uppföljning, utvärdering och utveckling Verksamheten bedrivs med ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från läroplan och skollag. Arbetet struktureras med årshjul och bygger på planering, uppföljning, analys och beslut om utvecklingsinsatser. Personalens schemalagda tid för planering, uppföljning, utvärdering, reflektion etc? Anpassas utifrån behov och ansvarsområde. Rektor med kombinerad tjänst som förskollärare: 2h Förskollärare: 7h Barnskötare 1,5h/person. Arbetslagsmöte/apt 2h/månaden Kvalitetsdagar: 6 dgr/läsår Finns det skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen? På hemsidan? Ja Finns skriftliga handlingsplaner för: (besvaras med ja/nej) Barnolycksfall? ja Om barn försvinner? ja Krishantering/katastrof? ja Brandsäkerhet/brandutrymning? ja Hantering av farliga ämnen? ja Säkerhet mot kränkningar och liknande? ja Säkerhet vid utflykter och liknande? ja Likabehandling? ja När genomfördes den senaste protokollförda barnsäkerhetsronden? Ange datum 2025-08-20 LULEÅ KOMMUN Dnr 5 (5) Arbetsmarknad & utbildningsförvaltningen Dokumenteras barnens närvaro/frånvaro varje dag? Arkiveras hur länge? Ja Har samtliga i verksamheten kännedom om tystnadsplikten och anmälningsskyldigheten? Ja Övrig information om verksamheten Vad anser ni att ni är särskilt bra på i er verksamhet? • Nära och trygga relationer med barn och vårdnadshavare. • Hög personaltäthet som möjliggör närvaro i lek, lärande och socialt samspel. • Mat lagas på plats; pedagogiska måltider som stärker barnens delaktighet. Vad anser ni att ni behöver utveckla ytterligare i er verksamhet? • Stärka överlämning och kunskapsöverföring vid styrelsebyten. • Minska sårbarhet genom tydligare kontinuitetsrutiner och mer strukturerade överlämnanden. • Överväga utökad styrelsesammansättning för att möjliggöra omlottbyte och ökad kontinuitet. LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27

§ 34 Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regio- ner och Norrbottens kommuner - Ensam är inte stark Ärendenr 2026/184-1.2.3.3 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna överenskommel- sen om att ingå i SKRs initiativ Ensam är inte stark-– samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten. 2. Uppdra arbetsmarknads- och utbildningsdirektören att underteckna överenskommelsen. Sammanfattning av ärendet Ensam är inte stark är ett initiativ från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som syftar till att stärka likvärdigheten i förskola och skola genom långsiktig och strukturerad samverkan mellan kommuner. Vid skolchefsdialogen den 23 januari 2026 beslutade skolchefer i Norrbottens kommuner att det finns en gemensam viljeinriktning om att ansluta sig till SKRs initiativ. Perioden för överenskommelsen är två år. Överenskommelsen innebär att länets kommu- ner, tillsammans med Norrbottens Kommuner och SKR, skapar en gemensam ram för samarbete kring skolutveckling och kapacitetsbyggande. Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden den deltar i utifrån egna behov och förutsättningar. Överenskommelsen innebär inga direkta ekono- miska åtaganden i form av avgifter eller investeringar. Arbetet ska i huvudsak bedrivas inom ramen för befintliga resurser. Genom samverkan kan kommu- nerna dela erfarenheter, resurser och kompetens, minska sårbarhet och stärka förutsättningarna för en likvärdig och hållbar utbildning i hela länet. Luleås deltagande bedöms bidra till både egen utveckling och till den gemensamma kapaciteten i Norrbotten. Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen har föreslagit barn- och ut- bildningsnämnden besluta att godkänna överenskommelsen om att ingå i SKR:s initiativ Ensam är inte stark-samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten, samt att uppdra arbetsmarknads- och utbildningsdirektören att underteckna överenskommelsen. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 Sammanträdet Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Ensam är inte stark är ett nationellt initiativ och förhållningssätt inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som syftar till att långsiktigt stärka likvärdig- heten i svensk förskola och skola genom ökad samverkan. Initiativet utgår från att kommuner, genom att samarbeta och dela erfarenheter, resurser och kompetens, kan möta gemensamma utmaningar mer effektivt än genom att arbeta isolerat. Fokus ligger särskilt på att stärka små kommuners kapacitet, men arbetssättet bedöms vara relevant för kommuner av olika storlek. Vid skolchefsdialogen för Norrbottens kommuner den 23 januari 2026 beslu- tade länets skolchefer att det finns en viljeinriktning att gemensamt ansluta sig till SKRs initiativ. Perioden för överenskommelsen är två år, från 1 oktober 2026. Även om Luleå kommun inte räknas som en mindre kommun bedöms deltagande vara värdefullt, då kommunen både delar flera av länets utma- ningar och kan bidra med erfarenhet, struktur och kompetens. Ärendet avser att Luleå kommun ska ingå i den länsgemensamma överens- kommelsen Ensam är inte stark tillsammans med övriga kommuner i Norrbot- ten, Norrbottens Kommuner och SKR. Överenskommelsen skapar en gemen- sam ram för samverkan kring skolutveckling och kapacitetsbyggande. Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden och aktiviteter man deltar i uti- från egna behov och förutsättningar. Överenskommelsen innebär inga direkta ekonomiska åtaganden i form av avgifter eller investeringar. Arbetet ska i huvudsak bedrivas inom ramen för befintliga resurser. Samtidigt kan deltagandet medföra indirekta kostnader i form av: • arbetstid för nyckelpersoner. • deltagande i gemensamma aktiviteter och utvecklingsinsatser. • eventuell prioritering/omfördelning av resurser till gemensamma ut- vecklingsområden. På längre sikt finns en potential till effektivisering genom delade resurser, gemensamma lösningar och minskad sårbarhet, vilket kan ge ekonomiska vinster. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 Kommunerna i Norrbotten står inför liknande utmaningar, såsom demogra- fiska förändringar, kompetensförsörjning, organisatorisk sårbarhet och behov av likvärdig kvalitet i utbildningen. Genom formaliserad och långsiktig sam- verkan stärks förutsättningarna att gemensamt identifiera behov, pröva lös- ningar och utveckla hållbara arbetssätt. Samverkan kan bidra till gemensamt lärande, effektivare resursutnyttjande och ökad tillgång till specialistkompe- tens, vilket gynnar barn och elevers rätt till en likvärdig utbildning i hela lä- net. Utöver Norrbotten deltar tre regioner/kluster i initiativet Ensam är inte stark: Västmanland, Region 10 (Västerbotten) och Jämtland/Härjedalen. Dialog Dialog har skett inom Norrbottens kommuners skolchefsnätverk samt internt inom förvaltningen. Beslutsunderlag • Överenskommelse Ensam är inte stark - överenskommelse om samarbe- te för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten, BUF Hid: 2026.867 • Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag avseende Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regioner och Norrbottens kommuner - Ensam är inte stark, BUF Hid: 2026.866 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (3) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-28 2026/184-1.2.3.3 Susann Sunnarve Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regioner och Norrbottens kommuner - Ensam är inte stark Ärendenr 2026/184-1.2.3.3 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna överenskommelsen om att ingå i SKRs initiativ Ensam är inte stark-– samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten. 2. Uppdra arbetsmarknads- och utbildningsdirektören att underteckna överenskommelsen. Sammanfattning av ärendet Ensam är inte stark är ett initiativ från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som syftar till att stärka likvärdigheten i förskola och skola genom långsiktig och strukturerad samverkan mellan kommuner. Vid skolchefsdialogen den 23 januari 2026 beslutade skolchefer i Norrbottens kommuner att det finns en gemensam viljeinriktning om att ansluta sig till SKRs initiativ. Perioden för överenskommelsen är två år. Överenskommelsen innebär att länets kommuner, tillsammans med Norrbottens Kommuner och SKR, skapar en gemensam ram för samarbete kring skolutveckling och kapacitetsbyggande. Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden den deltar i utifrån egna behov och förutsättningar. Överenskommelsen innebär inga direkta ekonomiska åtaganden i form av avgifter eller investeringar. Arbetet ska i huvudsak bedrivas inom ramen för befintliga resurser. Genom samverkan kan kommunerna dela erfarenheter, resurser och kompetens, minska sårbarhet och stärka förutsättningarna för en likvärdig och hållbar utbildning i hela länet. Luleås deltagande bedöms bidra till både egen utveckling och till den gemensamma kapaciteten i Norrbotten. Beskrivning av ärendet Ensam är inte stark är ett nationellt initiativ och förhållningssätt inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som syftar till att långsiktigt stärka likvärdigheten i svensk förskola och skola genom ökad samverkan. Initiativet utgår från att kommuner, genom att samarbeta och dela erfarenheter, resurser och kompetens, kan möta gemensamma utmaningar mer effektivt än genom att arbeta isolerat. Fokus ligger särskilt på att stärka små kommuners kapacitet, men arbetssättet bedöms vara relevant för kommuner av olika storlek. Vid skolchefsdialogen för Norrbottens kommuner den 23 januari 2026 beslutade länets skolchefer att det finns en viljeinriktning att gemensamt LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (3) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-28 2026/184-1.2.3.3 Susann Sunnarve ansluta sig till SKRs initiativ. Perioden för överenskommelsen är två år, från 1 oktober 2026. Även om Luleå kommun inte räknas som en mindre kommun bedöms deltagande vara värdefullt, då kommunen både delar flera av länets utmaningar och kan bidra med erfarenhet, struktur och kompetens. Ärendet avser att Luleå kommun ska ingå i den länsgemensamma överenskommelsen Ensam är inte stark tillsammans med övriga kommuner i Norrbotten, Norrbottens Kommuner och SKR. Överenskommelsen skapar en gemensam ram för samverkan kring skolutveckling och kapacitetsbyggande. Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden och aktiviteter man deltar i utifrån egna behov och förutsättningar. Överenskommelsen innebär inga direkta ekonomiska åtaganden i form av avgifter eller investeringar. Arbetet ska i huvudsak bedrivas inom ramen för befintliga resurser. Samtidigt kan deltagandet medföra indirekta kostnader i form av: • arbetstid för nyckelpersoner. • deltagande i gemensamma aktiviteter och utvecklingsinsatser. • eventuell prioritering/omfördelning av resurser till gemensamma utvecklingsområden. På längre sikt finns en potential till effektivisering genom delade resurser, gemensamma lösningar och minskad sårbarhet, vilket kan ge ekonomiska vinster. Kommunerna i Norrbotten står inför liknande utmaningar, såsom demografiska förändringar, kompetensförsörjning, organisatorisk sårbarhet och behov av likvärdig kvalitet i utbildningen. Genom formaliserad och långsiktig samverkan stärks förutsättningarna att gemensamt identifiera behov, pröva lösningar och utveckla hållbara arbetssätt. Samverkan kan bidra till gemensamt lärande, effektivare resursutnyttjande och ökad tillgång till specialistkompetens, vilket gynnar barn och elevers rätt till en likvärdig utbildning i hela länet. Utöver Norrbotten deltar tre regioner/kluster i initiativet Ensam är inte stark: Västmanland, Region 10 (Västerbotten) och Jämtland/Härjedalen. Dialog Dialog har skett inom Norrbottens kommuners skolchefsnätverk samt internt inom förvaltningen. LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (3) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-28 2026/184-1.2.3.3 Susann Sunnarve Beslutsunderlag • Överenskommelse Ensam är inte stark - överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Susann Sunnarve Verksamhetscontroller Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp Verksamhetscontroller TYP Vårt dnr: Klicka eller tryck här för att ange text. 2026-05-05 Ange Överenskommelse: Ensam är inte stark - överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315 2026-05-05 2 (7) Ensam är inte stark - överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Följande överenskommelse har träffats mellan kommunerna i Norrbottens län; Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Bodens kommun Gällivare kommun Haparanda kommun Jokkmokks kommun Kalix kommun Kiruna kommun Luleå kommun Pajala kommun Piteå kommun Älvsbyns kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun samt Norrbottens Kommuner, och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Ensam är inte stark är ett nationellt initiativ som handlar om samverkan och samarbete för stärkt kapacitet för skolutveckling i främst små kommuner. Syftet med överenskommelsen är att stärka samverkan mellan länets kommuner samt att utveckla den genom ett strukturerat samarbete med SKR. Arbetet ska bedrivas långsiktigt och med fokus på skolutveckling och kapacitetsbyggande med målet att uppnå en likvärdig och god utbildning i hela Norrbotten. Utöver Norrbotten deltar tre län/kluster i det nationella initiativet Ensam är inte stark: Västmanland, Region 10 (Västerbotten) och Jämtland/Härjedalen. Giltighet: från [01-10-2026] till [31-12-2027] 2026-05-05 3 (7) 1. Bakgrund Initiativet har framför allt fokus på små kommuner, vilka har särskilda strukturella förutsättningar som påverkar deras möjlighet att långsiktigt och strategiskt bedriva skola och skolutveckling. Små förvaltningar, demografiska utmaningar och ibland även geografiska avstånd skapar en sårbarhet i arbetet med att säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet. De utmaningar som många mindre kommuner står inför – såsom begränsade administrativa resurser och specialistkompetenser samt sårbarhet i organisation och styrning – kräver långsiktiga och gemensamma lösningar. Inom ramen för initiativet Ensam är inte stark, som tagits fram av SKR tillsammans med ett antal kommuner, har behovet av strategisk samverkan och kapacitetsbyggande lyfts fram som en avgörande faktor för att möta dessa utmaningar. Kommunerna i Norrbotten har identifierat liknande behov och vill pröva gemensamma vägar framåt. Mot denna bakgrund ingår kommunerna, Norrbottens Kommuner och SKR denna överenskommelse – som syftar till att vidareutveckla ett samordnat, långsiktigt och hållbart samarbete inom skolväsendet i länet. 2. Syfte Överenskommelsen syftar till att stärka samverkan mellan länets kommuner samt att utveckla den genom ett strukturerat samarbete med SKR. Arbetet ska bedrivas långsiktigt och med fokus på skolutveckling och kapacitetsbyggande för att uppnå en likvärdig och god utbildning i hela Norrbotten. 3. Mål Målet med överenskommelsen är att stärka kapaciteten att styra, leda och utveckla skolväsendet i länets kommuner genom att vidareutveckla förutsättningarna för ett långsiktigt och strukturerat samarbete mellan kommunerna i Norrbotten, Norrbottens Kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Detta ska uppnås genom att: • gemensamma och hållbara former för samverkan och kapacitetsbyggande vidareutvecklas, • konkreta utvecklingsområden identifieras där kommunerna prövar och fördjupar samarbeten, • lärdomar dokumenteras och omsätts i ett gemensamt lärande som stärker framtida samverkan och samarbete. Det långsiktiga målet är att bidra till en mer likvärdig och kvalitativ utbildning för barn och elever i hela Norrbotten, oavsett kommunstorlek och lokala förutsättningar. 2026-05-05 4 (7) Överenskommelsen ska leda till att samverkan mellan kommunerna blir mer systematisk, att resurser och kompetens delas inom ett eller flera prioriterade områden, och att former för fortsatt samarbete är etablerade och förankrade vid periodens slut. SKR ska bidra med stöd, kunskap och nationell utblick i detta arbete. 4. Samarbetenas inriktning Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden man engagerar sig i, utifrån sina egna behov, förutsättningar och prioriteringar. Överenskommelsen utgör således inget åtagande att delta i alla gemensamma samarbeten – men skapar en gemensam ram för samverkan som underlättar samarbete över tid. Enskilda samarbeten inom ramen för Ensam är inte stark ska utgå från kommunernas behov och bidra till att stärka kvaliteten i undervisningen och likvärdigheten i utbildningen. Kapacitetsbyggandet ska vara en del av kommunernas ordinarie styrning, ledning och kvalitetsarbete. Samarbetena ska ha en tydlig inriktning mot gemensamma lösningar och delning av resurser, kompetens och funktioner. Det ska finnas utrymme att inleda arbetet utifrån respektive kommuns förutsättningar och gradvis utveckla mer sammanhållna arbetssätt, där det anses ändamålsenligt. Samarbetet ska vara inkluderande. Det ska vara öppet för relevanta aktörer såsom lärosäten, fristående förskolor och skolor, regionala utvecklingsmiljöer samt andra nationella aktörer. Större kommuner har en viktig roll i att bidra med struktur, kompetens och erfarenheter som stärker den samlade kapaciteten i länet. Samarbetena ska följas upp, dokumenteras och erfarenheter delas – både inom länet och i vidare sammanhang där de kan komma fler till nytta. 5. Åtaganden Deltagande kommuner åtar sig att: • Förankra samverkansinitiativet Ensam är inte stark i den egna organisationen för att skapa långsiktighet och legitimitet. • Integrera utvalda samarbeten i styrning och ledning, från politisk nivå till förvaltningsledning och enhetsnivå. • Delta aktivt i gemensam planering, genomförande och uppföljning av arbetet inom utvalda områden. • Avsätta nödvändiga resurser, inklusive tid och mandat för nyckelpersoner att medverka i utvalda samarbeten. 2026-05-05 5 (7) • Bidra till ett gemensamt lärande genom att dela med sig av erfarenheter, arbetssätt och kunskapsunderlag i länets gemensamma forum. Norrbottens Kommuner åtar sig att: • Stödja samverkan i syfte att stärka de samlade förutsättningarna för att bedriva skola och skolutveckling i länet som helhet. • Bereda plats för utvalda samarbetsinitiativ i länsövergripande forum och nätverk, på såväl politisk, strategisk och verksamhetsnära nivå. • Involvera relevanta externa aktörer såsom lärosäten och region när det bidrar till initiativets målsättningar. • Delta i länsövergripande mötesplatser och bidra till ett systematiskt lärande. • Bidra med resurser inom ramen för förbundets uppdrag att stödja kommunernas kunskapsutveckling och samverkan. Norrbottens Kommuner ägs av länets 14 kommuner och är en regional aktör som samordnar, stödjer och företräder kommunerna i Norrbotten i gemensamma utvecklingsfrågor. SKR åtar sig att: • Stödja processen genom att bidra med struktur, vägledning och erfarenhetsutbyte från andra kommuner och län/regioner. • Medverka i uppföljning och dokumentation, samt synliggöra framgångsfaktorer och lärdomar från samarbetet. • Tillhandahålla expertstöd vid behov, i den mån resurser och kompetens finns tillgängliga. • Identifiera hinder för samverkan och föra dialog med staten kring förutsättningar och regelverk som påverkar små kommuners möjligheter att bedriva skola och skolutveckling. • Skapa gemensamma mötesplatser för dialog och kunskapsdelning inom ramen för Ensam är inte stark. 6. Process och tidsram Arbetet inleds under våren 2026 och löper initialt under två år (2026– 2027). Överenskommelsen ska fungera som en ram för både samverkan och konkreta samarbeten i utvalda utvecklingsområden. 2026-05-05 6 (7) Under perioden ska samverkan organiseras och genomföras enligt följande övergripande steg: • Nationella träffar: SKR bjuder in till 1-2 nationella träffar per år för att tydliggöra och utveckla inriktning, roller och arbetsformer. Målgrupp: SKR och samtliga deltagande län/kommuner i initiativet. • Länsträffar/regionträffar: SKR bjuder även in till cirka fyra träffar per år för att följa upp och vid behov samordna pågående arbeten på läns-/regionnivå. Målgrupp: SKR och samordnarfunktioner i deltagande län/regioner. • Planering och prioritering: En gemensam plan för kommunerna i Norrbotten tas fram inom länet, vilken definierar de utvecklingsområden som ska fokuseras under perioden, hur ansvar fördelas och hur uppföljning sker. • Genomförande och lärande: Aktuella parter arbetar med att utveckla konkreta samarbeten inom valda områden (till exempel skola på vetenskaplig grund, myndighetsprocesser eller specialistkompetenser), med återkommande forum för uppföljning, erfarenhetsutbyte och eventuell justering av arbetets inriktning. • Utvärdering och fortsatt inriktning: Innan utgången av 2027 görs en gemensam genomlysning av hur samarbetet fungerat och vad som behöver utvecklas vidare. Resultatet ligger till grund för beslut om fortsatt samverkan. 7. Underskrifter (Plats för underskrifter från representanter för varje kommun, kommunförbundet och SKR) Denna överenskommelse godkänns och verkställs av respektive kommun i linje med befintliga beslutsstrukturer: Kommun Namn: Titel: Underskrift: Datum: 2026-05-05 7 (7) Norrbottens Kommuner Namn: Titel: Underskrift: Datum: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Namn: Titel: Underskrift: Datum: LULEÅ KOMMUN INFORMATION 1 (1) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Nämndsekretariat 2026-06-01 2026/226-2.1.0.1 Vincent Ölund Ordföranden informerar Ärendenr 2026/226-2.1.0.1 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Ordföranden informerar om aktuella frågor. Vincent Ölund Kommunsekreterare LULEÅ KOMMUN INFORMATION 1 (1) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Nämndsekretariat 2026-06-01 2026/227-2.1.0.1 Vincent Ölund Arbetsmarknads- och utbildningsdirektören informerar Ärendenr 2026/227-2.1.0.1 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknads- och utbildningsdirektören informerar om aktuella frågor. Vincent Ölund Kommunsekreterare LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27

§ 35 Redovisning av ärenden angående skolplikt och rätt till ut- bildning Ärendenr 2026/183-3.8.1.1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga redovisningen till handling- arna. Sammanfattning av ärendet Avdelningen för IT/administration genomför varje vecka registerkontroll för att säkerställa att alla skolpliktiga elever i Luleå kommun har en skolplace- ring. I ärenden där barn i skolpliktig ålder inte har någon skolplacering har all upplysning som varit möjlig att få fram, om barn i relation till ärenden om skolplikt och rätt till utbildning, dokumenterats. Arbete pågår fortlöpande med att försöka etablera kontakt med vårdnads- havare gällande de elever som är folkbokförda i Luleå kommun men som inte har någon skolplacering i kommunen. Utifrån kontroll med mätdatum 2026-05-11 finns det 13 pågående ärenden; sammanlagt fyra flickor och nio pojkar. Orosanmälningar till socialtjänsten är inlämnade. Skatteverket och Försäkringskassan har underrättats. När Skatte- verket bekräftar att eleven inte längre är folkbokförd i kommunen avslutas ärendet. Utöver ovanstående ärenden har ett ärende avslutats då eleven registrerats som utvandrad. Två ärenden avslutas då eleverna inte omfattas av skolplikt på grund av varaktig vistelse utomlands. Det har kommit en anmälning till hemkommun om elev som inte fullgör skol- plikten vid fristående grundskola. Från och med 2025 redovisas alla nya frånvaroutredningar som kommunala grundskolor påbörjat, till nämnden. Uppgifterna redovisas per skola, årskurs, antal elever och kön. Redovisningen sker med en viss eftersläpning. I april månad har 24 frånvaroutredningar inletts i kommunala grundskolor. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2 026-05-27 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen har föreslagit barn- och ut- bildningsnämnden besluta att lägga redovisningen till handlingarna. Sammanträdet Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Enligt skollagen är alla barn som är folkbokförda i kommunen skolpliktiga. Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Rätt till utbildning innebär att barn som omfattas av skolplikt har rätt till kostnadsfri utbildning. Reglerna om vilka som omfattas av skolplikten, om rätten till utbildning, om hur skolplikten ska fullgöras, om när skolplikten inträder, om tidigare skolstart, om när skolplikten upphör och om rätten att därefter fullgöra skolgång, om deltagande i utbildning samt om ansvaret för att skolplikten fullgörs finns i kapitel 7 i skollagen (2010:800). Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att om ett barns utlandsvistelse är längre än 6 månader eller en termin ska barnet inte omfattas av skolplikten under den tiden. Ansökan om varaktig vistelse utomlands, från vårdnadsha- vare krävs. Dialog Vid beredning av ärendet har dialog förts internt. Beslutsunderlag • Redovisning av ärenden angående skolplikt och rätt till utbildning, BUF Hid: 2026.869 • Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag avseende re- dovisning av ärenden angående skolplikt och rätt till utbildning, BUF Hid: 2026.868 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-05-11 2026/183-3.8.1.1 Annika Bylund Redovisning av ärenden angående skolplikt och rätt till utbildning Ärendenr 2026/183-3.8.1.1 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga redovisningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Avdelningen för IT/administration genomför varje vecka registerkontroll för att säkerställa att alla skolpliktiga elever i Luleå kommun har en skolplacering. I ärenden där barn i skolpliktig ålder inte har någon skolplacering har all upplysning som varit möjlig att få fram, om barn i relation till ärenden om skolplikt och rätt till utbildning, dokumenterats. Arbete pågår fortlöpande med att försöka etablera kontakt med vårdnads- havare gällande de elever som är folkbokförda i Luleå kommun men som inte har någon skolplacering i kommunen. Utifrån kontroll med mätdatum 2026-05-11 finns det 13 pågående ärenden; sammanlagt fyra flickor och nio pojkar. Orosanmälningar till socialtjänsten är inlämnade. Skatteverket och Försäkringskassan har underrättats. När Skatteverket bekräftar att eleven inte längre är folkbokförd i kommunen avslutas ärendet. Utöver ovanstående ärenden har ett ärende avslutats då eleven registrerats som utvandrad. Två ärenden avslutas då eleverna inte omfattas av skolplikt på grund av varaktig vistelse utomlands. Det har kommit en anmälning till hemkommun om elev som inte fullgör skolplikten vid fristående grundskola. Från och med 2025 redovisas alla nya frånvaroutredningar som kommunala grundskolor påbörjat, till nämnden. Uppgifterna redovisas per skola, årskurs, antal elever och kön. Redovisningen sker med en viss eftersläpning. I april månad har 24 frånvaroutredningar inletts i kommunala grundskolor. Beskrivning av ärendet Enligt skollagen är alla barn som är folkbokförda i kommunen skolpliktiga. Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-05-11 2026/183-3.8.1.1 Annika Bylund eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Rätt till utbildning innebär att barn som omfattas av skolplikt har rätt till kostnadsfri utbildning. Reglerna om vilka som omfattas av skolplikten, om rätten till utbildning, om hur skolplikten ska fullgöras, om när skolplikten inträder, om tidigare skolstart, om när skolplikten upphör och om rätten att därefter fullgöra skolgång, om deltagande i utbildning samt om ansvaret för att skolplikten fullgörs finns i kapitel 7 i skollagen (2010:800). Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att om ett barns utlandsvistelse är längre än 6 månader eller en termin ska barnet inte omfattas av skolplikten under den tiden. Ansökan om varaktig vistelse utomlands, från vårdnadshavare krävs. Dialog Vid beredning av ärendet har dialog förts internt. Beslutsunderlag • Redovisning av ärenden angående skolplikt och rätt till utbildning Annika Bylund Utredare Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 1 (4) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/224-1.1.1.7 Redovisning av meddelanden 2026-06-10 Ärendenr 2026/224-1.1.1.7 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga redovisade meddelanden till handlingarna. Beskrivning av ärendet Följande meddelanden redovisas: Avsändare Ämne 2026-05-27 Dnr 2026/13-2.4.3.1 (Hid 2026.946) Skolverket Skolverket har fattat beslut, Statsbidrag för barn som vistas i landet utan tillstånd för 2025 - Beslut om redovisning, papperslösa barn 2025 2026-05-20 Dnr 2026/31-3.8.1.9 Skolinspektionen Beslut Skolinspektionens tematiska tillsyn av kommuners tillsyn över annan pedagogisk verksamhet. Av redovisade omständigheter framkommer inte att Luleå kommun brutit mot bestämmelserna när det gäller området som bedömts. Ärendet avslutas. 2026-05-26 Dnr 2026/XXX-3.8.3.1 Diskriminerings- Komplettering gällande anmälan om diskriminering ombudsmannen (DO) - Bergskolan 7-9, Dnr DO 2026/2389 har skickats in till DO. 2026-05-27 Dnr 2026/99-3.8.1.9 Barn- och Yttrande och komplettering gällande kränkande elevombudet (BEO) behandling av Avanskolan f-6 har skickats till BEO. 2026-05-18 Dnr 2026/88-2.4.3.2 Universitets- och Bidragsavtal ERASMUS+ ackreditering 2026 - högskolerådet Grundskolan 2026-05-18 Dnr 2026/89-2.4.3.2 Universitets- och Bidragsavtal ERASMUS+ ackreditering 2026/2027 - högskolerådet förskolan LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 2 (4) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/224-1.1.1.7 2026-05-20 Dnr 2026/166- 3.8.0.2 Förvaltningsrätten Dom Förvaltningsrätten Luleå målnr 862-26, Luleå laglighetsprövning Tillträdesförbud grundskolan – Avslår överklagandet. 2026-05-21 Dnr 2026/7-2.8.2.5 (Hid 2026.872) Polismyndigheten Anmälan om stöld mobiltelefon vid Mariebergskolan. AUFs ärende, till områdeschef och rektor på aktuell skola för åtgärd 2026-05-21 Dnr 2026/7-2.8.2.5 (Hid 2026.873) Polismyndigheten Anmälan om stöld av beslagtaget gods vid Ängskolan. AUFs ärende, till områdeschef och rektor på aktuell skola för åtgärd 2026-05-21 Dnr 2026/7-2.8.2.5 (Hid 2026.874) Polismyndigheten Anmälan om stöld av dator vid Tallkronanskolan. AUFs ärende, till områdeschef och rektor på aktuell skola för åtgärd 2026-05-18 Dnr 2026/205-1.5.3.2 Personuppgifts- Personuppgiftsincident- 1598244 ombud Förskolerektor kontaktade psykolog utan meddela vårdnadshavare. Åtgärder, Inga ytterligare samtal tas med BUP, SOC eller Elevhälsan utan vårdnadshavarens medgivande. Efter bedömning har händelsen inte inneburit ett obehörigt röjande eller annan sådan säkerhetsincident som avses i artikel 4.12 GDPR. 2026-06-01 Dnr 2026/219-1.5.3.2 Personuppgifts- Personuppgiftsincident- 1611990 ombud En driftstörning uppstod i synkroniseringen av elevkonton, vilket medförde att berörda elever fick problem att logga in i kommunens digitala verktyg och tjänster. Incidenten orsakades av en uppgradering av identitetslösningen (IDM) som genomfördes av IT:s konsulter den 2026-05-26. Uppgraderingen medförde att synkroniseringen mellan elevregistret och identitetslösningen avbröts den 2026-05-27. Åtgärd IT har med stöd av leverantören ID North initierat felsökning av incidenten, återstartat synkroniseringen för LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 3 (4) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/224-1.1.1.7 elevkontona och verifierat att tillgängligheten har återställts för berörda elever. 2026-06-02 Dnr 2026/190-1.5.3.2 Personuppgifts- Personuppgiftsincident- 1587890 ombud Namn och arbetsplats för en anställd med skyddade personuppgifter förekom på nomineringslistor som publicerats på intranätet i maj 2024 och maj 2025. Uppgifterna uppmärksammades i samband med att personen även nominerades under 2026 och personen togs bort från listorna tisdagen den 28 april 2026. Orsak, Bristande rutiner. För att minimera konsekvenserna för den registrerade har uppgifterna omgående tagits bort från intranätet så snart incidenten upptäcktes. Åtkomsten till uppgifterna har därmed upphört. För att förhindra ytterligare risker har rutinerna för hantering av nomineringslistor setts över och uppdaterats. Beslut från IMY, IMY vidtar för närvarande inga åtgärder med anledning av er anmälan. 2026-06-02 Dnr 2026/2-3.8.1.1 (Hid 2026.966) Skolchef grundskolan Lottning-placering vid skolenhet läsår 26/27 En placering vid Residenskolan 7-9 tillsatt via lottning enligt riktlinjer. 2026-06-01 Dnr 2026/216-1.5.2.2 Områdeschef Svar på klagomål mot utbildning vid Porsöskolan grundskolan Kränkande behandling, Tillsynsansvar, Trygghet och studiero 2026-06-01 Dnr 2026/210-1.5.2.2 Områdeschef Svar på klagomål mot utbildning vid Rutviksskolan grundskolan Rätt till stöd, Trygghet och studiero, Undervisning 2026-05-26 Dnr 2026/214-3.8.1.3 Rektor Beslut om avstängning enligt 5 kap. 14–16 §§ skollagen (2010:800) – Råneskolan, hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero 2026-05-26 Dnr 2026/214-3.8.1.3 Rektor Beslut om avstängning enligt 5 kap. 14–16 §§ skollagen (2010:800) - Östra skolan, hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 4 (4) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/224-1.1.1.7 2026-05-26 Dnr 2026/2129-3.8.1.3 Rektor Beslut om avstängning enligt 5 kap. 14–16 §§ skollagen (2010:800) – Tunaskolan 4-9, hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero samt ge skolan möjlighet att planera fortsatta stöd- och åtgärdsinsatser för eleven. LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 1 (5) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/225-1.1.1.7 Redovisning av delegationsbeslut 2026-06-10 Ärendenr 2026/225-1.1.1.7 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälda delegationsbeslut. Beskrivning av ärendet Beslut fattade på delegation ska anmälas till barn- och utbildningsnämnden på nästföljande sammanträde. Följande beslut redovisas enligt gällande delegationsordning: Delegat Beslutsdatum Avdelningschef IT/adm Dnr 2026/207-1.5.3.2 2026-05-18 Beslut om att anmäla personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten Dnr 2026/212-1.5.3.2 2026-05-25 Beslut om att anmäla personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten Dnr 2026/202-2.5.1.3 2026-05-19 Delegationsbeslut gällande avrop Addas ramavtal Digitala läromedel (2022) för NOMP plus Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.837) 2026-05-18 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Residensskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.840) 2026-05-19 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Stadsöskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.841) 2026-05-19 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Ormbergskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.842) 2026-05-19 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Residensskolan LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 2 (5) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/225-1.1.1.7 Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.843) 2026-05-19 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Ormbergskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.844) 2026-05-19 Avslagsbeslut skolskjuts, till anvisad skola för elev vid Hertsöskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.849) 2026-05-20 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Ormbergskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.851) 2026-05-20 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Hertsöskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.855) 2026-05-20 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Persöskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.856) 2026-05-20 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Ormbergskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.890) 2026-05-21 Avslagsbeslut skolskjuts, till anvisad skola för elev vid Boskataskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.891) 2026-05-21 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Ormbergskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.892) 2026-05-22 Avslagsbeslut skolskjuts, till anvisad skola för elev vid Östra skolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.909) 2026-05-27 Avslagsbeslut skolskjuts, val av annan skola för elev vid Björkskataskolan Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.949) 2026-06-01 Avslagsbeslut skolskjuts, till anvisad skola för elev vid Tunaskolan LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 3 (5) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/225-1.1.1.7 Dnr 2026/12-3.8.1.2 (Hid 2026.957) 2026-06-01 Avslagsbeslut skolskjuts, till anvisad skola för elev vid Örnässkolan Avdelningschef HR/Ekonomi Dnr 2026/1-2.3.2.6 (Hid 2026.951) 2026-06-01 Delegationsbeslut Anställning av obehörig lärare - Midskogsskolan Dnr 2026/1-2.3.2.6 (Hid 2026.952) 2026-06-01 Delegationsbeslut Anställning av obehörig lärare - Midskogsskolan Dnr 2026/1-2.3.2.6 (Hid 2026.953) 2026-06-01 Delegationsbeslut Anställning av obehörig lärare - Residensskolan Dnr 2026/1-2.3.2.6 (Hid 2026.954) 2026-06-01 Delegationsbeslut Anställning av obehörig lärare – Tunaskolan 4-9 Skolchef förskolan Dnr 2026/14-3.8.1.1 (Hid 2026.888) 2026-05-22 Beslut om beviljad utökad vistelsetid vid förskola Dnr 2026/14-3.8.1.1 (Hid 2026.947) 2026-06-01 Beslut om ytterligare utökad vistelsetid vid Solkattens förskola Dnr 2026/14-3.8.1.1 (Hid 2026.948) 2026-06-01 Beslut om utökad vistelsetid vid Hägerns förskola Skolchef grundskolan och anpassad grundskola Dnr 2025/355–2.4.3.3 (Hid 2026.906) 2026-05-26 Beslut om att bevilja tilläggsbelopp för extraordinärt stöd vid Nya läroverket Bergnäset Dnr 2026/2-3.8.1.1 (Hid 2026.968) 2026-06-02 Beslut om placering av barn/elev vid skolenhet- Avslag Residensskolan Dnr 2026/5-2.4.3.3 (Hid 2026.658) 2026-06-01 Beslut att bevilja interkommunal ersättning - Borlänge LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 4 (5) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/225-1.1.1.7 kommun Dnr 2026/5-2.4.3.3 (Hid 2026.659) 2026-06-01 Beslut att bevilja interkommunal ersättning - Haninge kommun Rektor Anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.915) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola - integrerad elev Tunaskolan Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.916) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.917) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.918) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.919) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.920) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.922) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.923) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.932) 2026-05-26 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.933) 2026-05-19 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 5 (5) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/225-1.1.1.7 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.934) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.935) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola Dnr 2026/15–3.8.1.1 (Hid 2026.936) 2026-05-19 Delegationsbeslut om mottagande i anpassad grundskola LULEÅ KOMMUN INFORMATION 1 (1) Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen Ärendenr Nämndsekretariat 2026-06-01 2026/228-2.1.0.1 Vincent Ölund Information om projektet Din Röst, Din By Ärendenr 2026/228-2.1.0.1 Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen informerar om projektet Din Röst, Din By som drivs av On The Go, Ung i Luleå. Projektet handlar om ungas vision för 2040, perspektiv på delaktighet, framtid och livsvillkor på Luleås landsbygd. Vincent Ölund Kommunsekreterare