Kommunstyrelse — 15 juni 2026

§ 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och mål och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar och andra förut- sättningar samt med en tillräcklig styrning och kontroll. En väsentlig uppgift är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Revisorerna har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i kommunens företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige utser i företagen. Revisorerna lämnar för varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I revisionsberättel- sen redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar ett särskilt utlåtande om de tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas. Revisorerna kan också rikta an- märkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen – med granskningsrapport och revisionsberättelser. Revisionens formella reglering

§ 2 För revisionen sverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. § Ny När revisorerna verkar som förvaltning är de en gemensam myndighet och den ver- kar under den lagstiftning som gäller i offentlig verksamhet; tryckfrihetsförordning, of- fentlighets- och sekretesslag, förvaltningslag, dataskyddsförordningen, lagen om offentlig upphandling m fl. Revisorernas antal och organisation

§ 3 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 94 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04 Kommunfullmäktige ska efter allmänna valen utse 5,6,7 st revisorer för att omhänderta revisionens uppdrag. Fördelningen av revisionsuppdragen ska spegla valresultatet. Kommunfullmäktige kan i samband med revision väljs utse fler eller färre revisorer, dock inte färre än 5 st. (kan tas bort) De partier som efter de allmänna valen tagit minst ett (1) mandat i kommunfullmäktige har rätt att utse en revisor. Kommunen har det antal revisorer som fullmäktige bestämmer beslutar. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelseförvaltningens förslag med Fredrik Hanssons ändringsförslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Dialog Dialog har förts med kommunrevisionen som lämnat in synpunkter på fram- taget förslag. Beslutsunderlag • Förslag till revidering av reglemente för revisorerna, KLF Hid: 2026.4043 • Revisionsreglemente fastställt 2006-10-30, KLF Hid: 2026.104 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande revidering av styrdokument för revisorer, KLF Hid: 2026.4042 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-04-07 § 55, KLF Hid: 2026.4200 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 95 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07

4§ i LKBR har beaktats vid upprättandet av räkenskaperna. Intäkter Intäkter har värderats, periodiserats, klassificerats samt redovisats i enlighet med RKR rekommendation R2 Intäkter. I posten verksamhetens intäkter redovisas intäkter från avgifter, ersättningar och gåvor, försäljningar av omsättningstillgångar och materiella och immateriella anläggningstillgångar. Här redovisas även bidrag som innehåller villkor i form av motprestation samt kostnadsersättningar. Bidrag från staten, kommuner och regioner, utan villkor, redovisas under posten generella statsbidrag och utjämning. I posten finansiella intäkter redovisas intäkter från utdelningar samt från försäljning av finansiella omsättnings- och anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar RKR R3 har tillämpats vid tidpunkt för redovisning, anskaffning, värdering samt upplysning av immateriella anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningstider Nyttjandeperiod Övriga immateriella anläggningstillgångar 5 år Materiella anläggningstillgångar RKR R4 har tillämpats vid tidpunkt för redovisning, anskaffning, värdering, komponentavskrivning samt upplysning av materiella anläggningstillgångar. 168 Årsredovisning 2025 54 Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Bestämd mängd och fast värde För inventarier som används i myndighetens eller dess dotterbolags verksamhet tillämpas regeln om bestämd mängd och fast värde. Anskaffningsvärde Ränteutgifter aktiveras ej. Kommunen tillämpar konsekvent huvudmetoden och redovisar ränteutgifter som kostnad i resultaträkningen det räkenskapsår de hänför sig till. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. För tillgångar med identifierbara och väsentliga komponenter med olika nyttjandeperioder tillämpas komponentavskrivning. Avskrivningstider För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel finansiell leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (till exempel verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar). Nyttjandeperiod Byggnader 10-50 år Inventarier, verktyg och installationer 3-10 år Byggnaderna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består av flera komponenter vars nyttjandeperiod varierar. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader: -Stomme, stomkompletteringar 40 år -Installationer; värme, el, VVS, fasad och yttertak 40 år -Hiss 25 år -Ventilation och styr- och övervakning 15-20 år -Inre ytskikt / hyresgästanpassningar 10 år 169 Årsredovisning 2025 55 Avskrivningsmetod Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav klassificeras som en anläggningstillgång i enlighet med RKR R7. Finansiella tillgångar som inte brukas stadigvarande klassificeras som omsättningstillgångar. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört. Värdering av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med tillägg för eventuella uppskrivningar. Räntebärande finansiella tillgångar värderas till anskaffningsvärde. Värdering av finansiella skulder Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leasingavtal Redovisning av leasingavtal ska göras enligt RKR R5 Leasing. Myndigheten och dess dotterbolag ska klassificera och dokumentera sina leasingavtal i operationella respektive finansiella leasingavtal. Avgörandet om ett avtal bedöms som operationellt eller finansiellt avtal är i vilken omfattning de ekonomiska riskerna och fördelarna med ägandet finns hos leasinggivaren eller leasingtagaren. Ett leasingavtal kan klassificeras som finansiellt om fördelarna & riskerna 170 Årsredovisning 2025 56 i all väsentlighet överförts från leasinggivaren till leasingtagaren. Ett leasingavtal som inte klassas som finansiellt anses som operationellt. Finansiella leasingavtal Rättigheter och skyldigheter enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång och skuld i balansräkningen. Vid det första redovisningstillfället värderas tillgången och skulden till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Utgifter som är direkt hänförbara till ingående och upplägg av leasingavtalet läggs till det belopp som redovisas som tillgång. Efter det första redovisningstillfället fördelas minimileaseavgifterna på ränta och amortering av skulden enligt effektivräntemetoden. Variabla avgifter redovisas som kostnader det räkenskapsår de uppkommit. Den leasade tillgången skrivs av över leasingperioden. Operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje balansdag. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda efter avslutad anställning Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som avgiftsbestämda. Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag, normalt ett försäkringsföretag, och företaget har inte längre någon förpliktelse till den anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalats och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägningar redovisas endast när företaget har en detaljerad plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att annullera planen. 171 Årsredovisning 2025 57 Kassaflödesanalys RKR rekommendation R13 för uppställning av kassaflödesanalys (indirekt metod) har använts. Indirekt metod innebär att resultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, upplupna eller förutbetalda poster som avser tidigare eller kommande perioder samt för eventuella intäkter och kostnader som är hänförliga till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden. Sammanställda räkenskaper I myndighetens koncern ingår samtliga bolag där kommunalförbundet har minst 20 % inflytande, i enlighet med RKR R16. Därtill ingår övriga bolag som är av särskild betydelse för kommunalförbundet, i enlighet med RKR R16. Proportionell konsolidering (klyvningsmetoden) har använts vid beräkning av koncernens resultat. Bolagen som ingår i myndighetens koncern är Länstrafiken i Norrbotten AB, Bussgods i Norr AB, Norrtåg AB och AB Transitio. Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer vid transaktioner mellan koncernföretag elimineras i de sammanställda räkenskaperna. 172 Årsredovisning 2025 58 Not 2 Verksamhetens intäkter Sammanställda räkenskaper 2025 2024 Intäkter tjänster 70 550 64 436 Intäkter personbefordran 133 022 127 368 Intäkter serviceresor 188 035 191 554 Intäkter godsbefordran 41 371 39 063 Tåghyror 69 234 71 507 Övriga hyresintäkter 261 221 Övriga intäkter 30 139 26 130 532 613 520 280 Myndigheten 2025 2024 Intäkter tåghyror 29 303 31 117 Intäkter färdtjänsthandläggning 7 628 8 385 Övriga intäkter 1 226 1 092 38 157 40 594 Not 3 Verksamhetens kostnader Sammanställda räkenskaper 2025 2024 Trafikkostnader -675 241 -687 855 Leasingkostnader -33 382 -8 284 Övriga externa kostnader -54 126 -50 400 Löner -47 308 -44 862 Sociala avgifter -15 118 -14 438 Pensioner -5 093 -5 213 Övriga personalkostnader -3 541 -2 959 Driftsbidrag -37 524 -37 810 Inkomstskatt och uppskjuten skatt -140 -22 Övriga rörelsekostnader -514 0 -871 986 -851 843 Den totala kostnaden för revision uppgick 486 tkr för 2025 (407 tkr för 2024). Av dessa avser 478 tkr arvode för revisionsuppdrag (391 tkr för 2024). Myndigheten 2025 2024 Leasingkostnader -185 -1 712 Övriga verksamhetskostnader -674 -883 Övriga externa kostnader -6 361 -6 636 Löner -8 197 -8 279 173 Årsredovisning 2025 59 Sociala avgifter -2 593 -2 618 Pensioner -959 -882 Övriga personalkostnader -494 -701 Driftsbidrag Norrtåg -50 804 -50 955 Driftsbidrag Länstrafiken -258 491 -243 157 -328 759 -315 823 Den totala kostnaden för revision uppgick 247 tkr för 2025 (215 tkr för 2024). Av dessa avser 247 tkr arvode för revisionsuppdrag (215 tkr för 2024). Not 4 Avskrivningar Sammanställda räkenskaper 2025 2024 Immateriella anläggningstillgångar -1 165 -647 Byggnader och mark -123 -125 Inventarier, verktyg, installationer samt utleasat rullande material -28 558 -24 389 Finansiell leasing -24 083 -24 118 -53 928 -49 279 Under året gjorda nedskrivningar uppgår till 0 tkr (0 tkr). Myndigheten 2025 2024 Inventarier, verktyg och installationer -53 -59 Finansiell leasing av tåg -23 650 -23 739 Finansiell leasing av bilar -98 0 -23 800 -23 798 Not 5 Bidrag från medlemmarna och utjämning Sammanställda räkenskaper 2025 2024 Region Norrbotten 204 689 190 583 Kommuner 115 402 113 618 Trafikverket 34 880 35 696 Övriga bidrag 51 347 53 637 Totalt erhållna bidrag 406 318 393 535 Övriga bidrag 0 0 Totalt lämnade bidrag 0 0 Utgående redovisat värde 406 318 391 326 Kommunalförbundet Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet har skickat driftsbidrag till Norrtåg AB. Eftersom Norrtåg AB endast ägs till 25% elimineras endast 25% av driftsbidraget. Resterande del tillfaller för kommunkoncernen externa parter och ingår därmed i de sammanställda räkenskaperna. 174 Årsredovisning 2025 60 Myndigheten 2025 2024 Finansieringsbidrag Länstrafiken Norrbotten Region 148 486 134 583 Finansieringsbidrag RKM Region 5 398 5 045 Driftsbidrag Norrtåg Region 50 804 50 955 Finansieringsbidrag Länstrafiken Norrbotten kommun 110 004 108 574 Finansieringsbidrag RKM kommun 5 398 5 044 Totalt erhållna bidrag 320 091 304 201 Utgående redovisat värde 320 091 304 201 Not 6 Finansiella intäkter Sammanställda räkenskaper 2025 2024 Ränteintäkter 2 077 3 624 Övriga finansiella intäkter 204 204 2 281 3 828 Myndigheten 2025 2024 Ränteintäkter 367 718 Övriga finansiella intäkter 2 2 368 720 Not 7 Finansiella kostnader Sammanställda räkenskaper 2025 2024 Räntekostnader -12 219 -11 904 Övriga finansiella kostnader -235 -228 -12 454 -12 132 Myndigheten 2025 2024 Räntekostnader -3 359 -3 614 -3 359 -3 614 Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande Not 8 rättigheter Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 107 107 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 107 107 Ingående avskrivningar -19 -14 Årets avskrivningar -5 -4 Utgående ackumulerade avskrivningar -24 -19 Utgående redovisat värde 83 88 175 Årsredovisning 2025 61 Not 9 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 2 844 5 747 Inköp 320 1 418 Omklassificeringar -2 853 -4 321 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 311 2 844 Utgående redovisat värde 311 2 844 Not 10 Övriga immateriella anläggningstillgångar Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 3 902 0 Omklassificeringar 2 097 3 902 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 999 3 902 Ingående avskrivningar -647 0 Årets avskrivningar -1 159 -647 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 806 -647 Utgående redovisat värde 4 193 3 255 Not 11 Byggnader och mark Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 8 887 8 886 Försäljningar/utrangeringar -694 0 Avrundningar -1 1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 192 8 887 Ingående avskrivningar -4 665 -4 539 Försäljningar/utrangeringar 180 0 Avrundningar 1 -1 Årets avskrivningar -123 -125 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 607 -4 665 Ingående nedskrivningar -1 571 -1 571 Utgående ackumulerade nedskrivningar -1 571 -1 571 Utgående redovisat värde 2 014 2 651 176 Årsredovisning 2025 62 Varav bokfört värde mark 323 323 323 323 Not 12 Inventarier, verktyg och installationer Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 233 497 223 139 Inköp 2 950 13 299 Försäljningar/utrangeringar -1 765 -359 Omklassificeringar -2 885 -2 559 Rättelse del finansiell tidigare år 0 -22 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 231 798 233 497 Ingående avskrivningar -164 255 -139 780 Försäljningar/utrangeringar 915 287 Omklassificeringar 791 1 073 Årets avskrivningar -25 820 -25 835 Utgående ackumulerade avskrivningar -188 368 -164 255 Utgående redovisat värde 43 430 69 243 Under 2020 har avtal ingåtts om finansiell leasing av 5 stycken tåg och under åren 2021 - 2024 har Myndigheten och Länstrafiken i Norrbotten AB ingått avtal om finansiell leasing av totalt 4 stycken personbilar. Av det utgående redovisade värdet per 2025-12-31 är 36 816 tkr (64 418 tkr) hänförligt till finansiell leasing. Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 182 047 172 436 Inköp 293 9 611 Omklassificeringar -1 929 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 180 411 182 047 Ingående avskrivningar -120 152 -96 350 Omklassificeringar -123 0 Årets avskrivningar -23 800 -23 801 Utgående ackumulerade avskrivningar -144 074 -120 152 Utgående redovisat värde 36 337 31 895 Av det utgående redovisade värdet per 2025-12-31 är 36 271 tkr (36 197 tkr) hänförligt till finansiell leasing avseende 5 stycken tåg samt 1 bil. 177 Årsredovisning 2025 63 Not 13 Finansiell leasing Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 I posten inventarier ingår det finansiell leasing till belopp: Anskaffningsvärde tidigare år 185 722 174 282 Årets anskaffningsvärde 0 10 831 Årets förändring i avtal -3 398 609 Årets avskrivning -24 205 -24 642 Tidigare års avskrivning -121 304 -96 662 36 816 64 418 Förfallotider finansiell leasing Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen 12 304 24 781 Förfaller till betalning mellan ett och fem år från balansdagen 19 865 32 895 32 169 57 676 Myndigheten har under 2020 ingått avtal om finansiell leasing av 5 stycken tåg. Av de utgående redovisade värdet per 2025-12-31 är 36 197 tkr (63 337 tkr) hänförligt till finansiell leasing av tåg. Not 14 Utleasat rullande material Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 465 582 443 511 Inköp 22 582 16 925 Försäljningar/utrangeringar -3 929 -73 Omklassificeringar 32 575 5 219 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 516 810 465 582 Ingående avskrivningar -114 485 -91 336 Försäljningar/utrangeringar 2 294 12 Omklassificeringar -599 -489 Årets avskrivningar -26 821 -22 671 Utgående ackumulerade avskrivningar -139 610 -114 485 Utgående redovisat värde 377 200 351 097 Not 15 Andra långfristiga värdepappersinnehav Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 45 45 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 45 45 Utgående redovisat värde 45 45 178 Årsredovisning 2025 64 Koncernen äger andelar i Samtrafiken i Sverige AB (bokfört värde 30 tkr) och i övriga bolag (bokfört värde 15 tkr). Not Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella 16 anläggningstillgångar Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 95 910 67 048 Inköp 50 974 32 902 Omklassificeringar -31 619 -4 040 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 115 264 95 910 Utgående redovisat värde 115 264 95 910 Not 17 Andra långfristiga fordringar Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 5 319 3 765 Tillkommande fordringar 980 1 554 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 299 5 319 Utgående redovisat värde 6 299 5 319 Not 18 Övriga kortfristiga fordringar Sammanställda räkenskaper I Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighets balansräkning finns det en fordran på 800 tkr (2 000 tkr) som avser Norrtåg AB. I de sammanställda räkenskaperna elimineras 25% av denna fordran. Övriga 75% av fordran anses avse de 75% som Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafik inte äger och finns därmed kvar i de sammanställda räkenskaperna. Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda leverantörsfakturor 10 218 12 053 Upplupna intäkter trafik 32 988 22 910 Upplupna hyresintäkter 5 774 4 658 48 980 39 621 Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda leverantörsfakturor 3 221 2 420 Upplupna intäkter 8 074 1 590 11 295 4 010 179 Årsredovisning 2025 65 Not 20 Eget kapital Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början 15 545 13 362 Årets resultat 2 844 2 183 Vid årets slut 18 389 15 545 Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början 13 375 11 094 Årets resultat 2 698 2 280 Vid årets slut 16 073 13 375 Not 21 Övriga avsättningar Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Avsättning för underhåll 798 1 675 Avsättning för fordonsunderhåll samt övriga avsättningar i AB Transitio 22 359 21 716 23 157 23 391 Av avsättning för underhåll, fordonsunderhåll samt övriga avsättningar i AB Transitio avser 798 tkr (747 tkr) pensioner och 22 359 tkr (20 949 tkr) fordonsunderhåll. Avsättningar för pensioner motsvarar beräknad pensionsskuld för företagets pensionsförpliktelser. Avsättningar för tungt underhåll av ägda och leasade järnvägsfordon görs löpande, efter årlig körsträcka med antagen genomsnittlig kostnad, baserat på underhållsplan för respektive fordonstyp. Avsättningarna ianspråktas när åtgärder för tungt underhåll utförs, och omprövas regelbundet inom ramen för fordonsförvaltningen av respektive fordonstyp. Not 22 Långfristiga skulder Sammanställda räkenskaper Inga långfristiga skulder förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. Myndigheten Inga långfristiga skulder förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Interna skulder trafikutövare 29 617 21 527 Förutbetalda ägartillskott 91 243 84 926 Förutbetald medfinansiering 42 51 Förutbetalda finansieringsbidrag 13 788 11 756 Förutbetalda biljettintäkter 1 023 1 276 180 Årsredovisning 2025 66 Upplupna personalkostnader 5 594 5 582 Erhållna förskott upprustning och underhåll 23 677 22 053 Förutbetald vagnhyra 7 376 7 477 Förutbetalda driftsbidrag 59 658 48 205 Övriga poster 28 765 15 398 260 782 218 252 Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet har ej erhållit fullständig information från AB Transitio gällande vad som inkluderas i de upplupna kostnaderna för 2025. Merparten av de upplupna kostnaderna avser under 2025 erhållna förskott för upprustning och underhåll samt förutbetald vagnhyra. Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda ägartillskott 91 243 84 926 Förutbetalda finansieringsbidrag 13 788 11 756 Upplupna personalkostnader 757 1 016 Övriga poster 14 173 8 019 119 961 105 717 Not 24 Ställda säkerheter Sammanställda räkenskaper Koncernen har inte några ställda säkerheter. Myndigheten Myndigheten har inte några ställda säkerheter. Not 25 Ansvarsförbindelser Sammanställda räkenskaper Norrtåg AB har lämnat en hyresgaranti fram till och med 2036 avseende den av INAB, Umeå kommun, uppförda tågverkstaden i Umeå. Eventualförpliktelsens storlek är 48 tkr (49 tkr). Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet har under 2024 tecknat en borgensförbindelse till förmån för koncernföretag på 30 000 tkr (30 000 tkr). Myndigheten Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet har under 2024 tecknat en borgensförbindelse till förmån för koncernföretag på 30 000 tkr (30 000 tkr). 181 Årsredovisning 2025 67 Not 26 Räntor och utdelningar Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Resultatet efter finansiella poster innehåller nedan finansiella poster: Erhållen ränta 2 253 3 772 Erlagd ränta -8 271 -8 259 -6 017 -4 487 Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 Resultatet efter finansiella poster innehåller nedan finansiella poster: Erhållen ränta 368 720 Erlagd ränta -3 345 -3 614 -2 976 -2 894 Not 27 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Sammanställda räkenskaper 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 54 050 49 279 Förändring avsättningar -234 3 580 53 816 52 859 Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 23 747 23 739 Övriga avskrivningar 53 59 23 800 23 798 182 Årsredovisning 2025 68 Not 28 Bedömning AB Transitio Sammanställda räkenskaper Enligt reglerna i Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation R16 har Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet klassificerat AB Transitio som ett kommunalt koncernföretag. Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet har ej erhållit tillräcklig information från AB Transitio för att kunna upprätta fullständiga notupplysningar för räkenskapsåret 2024 och 2025. Det kan även finnas nettobelopp i vissa noter. Det framgår av respektive not om fullständig information ej funnits tillgänglig. Värt att notera är även att Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet leasar tåg från Transitio. Det saknas uppgifter för att kunna eliminera dessa transaktioner i de sammanställda räkenskaperna. Eftersom myndigheten äger 5% av Transitio kan därmed ett belopp motsvarande 5% av transaktionerna finnas med dubbelt i de sammanställda räkenskaperna. Beloppen bedöms inte vara väsentliga. Not 29 Andelar i koncernföretag Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 11 500 11 500 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 11 500 11 500 Utgående redovisat värde 11 500 11 500 Not 30 Andelar i koncernföretag Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 Antal Bokfört Namn Kapitalandel Rösträttsandel andelar värde Länstrafiken i Norrbotten AB 100 100 10 000 11 500 Norrtåg AB 25 25 500 11 500 AB Transitio 5 5 1 000 11 500 11 500 Org.nr Säte 556156- Länstrafiken i Norrbotten AB 2058 Överkalix 556758- Norrtåg AB 3496 Umeå 556033- Stockhol AB Transitio 1984 m Länstrafiken i Norrbotten AB äger 33,3% av Bussgods i Norr AB. Kommunala koncernföretag inkluderas i de sammanställda räkenskaperna då kommunalförbundet har ett inflytande på över 20%. Bolag där kommunalförbundet har ett lägre inflytande än 20% inkluderas om dess verksamhet är en kommunal angelägenhet och bedöms ha särskild betydelse för kommunalförbundets verksamhet. 183 Kontakta oss Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Kungsgatan 23 B, 972 31 Luleå Telefon: 0920-23 38 33 E-mail: info@rkmnorrbotten.se Mats Aspemo Myndighetschef Telefon: 0920-23 38 30 E-mail: mats.aspemo@rkmnorrbotten.se 184 Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet Revisorerna Organisationsnummer: 222000-2949 Fullmäktige i respektive medlemskommun Fullmäktige i Region Norrbotten Revisionsberättelse för 2025 Vi, av Region Norrbotten utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion och genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundets företag. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna. Förbundsdirektionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordning och revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”. Vi bedömer: Att förbundsdirektionen har inte helt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Redovisat resultat för år 2025 är endast delvis förenligt med beslutade mål. Att förbundsdirektionen i allt väsentligt skött verksamheten på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Förbundet/koncernen redovisar ett överskott för 2025. Inget behov av extra finansiering från förbundets medlemmar under året. Att förbundsdirektionens interna kontroll har i stort varit tillräcklig under året. Att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Att resultatet enligt årsredovisning 2025 är delvis förenligt med förbundets mål för god ekonomisk hushållning. Vi tillstyrker: Att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Luleå den 1 april 2026 Bjarne Hald Anna Hövenmark Robert Edin Ordförande  Signerat 2026-04-05 16:13:56 UTC 185 Oneflow ID 14205650 Sida 1 / 2 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige BJARNE HALD Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-02 08:14:26 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: BJARNE NIELSEN HALD Bjarne Hald Leveranskanal: E-post ROBERT EDIN Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-05 16:13:56 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: JAN ROBERT EDIN Robert Edin Leveranskanal: E-post ANNA HÖVENMARK Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-02 09:11:27 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: ANNA HÖVENMARK Anna Hövenmark Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-05 16:13:56 UTC 186 Oneflow ID 14205650 Sida 2 / 2 God ekonomisk hushållning 2025 Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet April 2026 187 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att förbundet ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i såväl delårsrapport som årsredovisning. Delårsrapport och årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Förbundsdirektionen – i sin roll som styrelse – är ansvarig för upprättande av delårsrapport respektive årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning av delårsrapport respektive årsredovisning. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 • Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 188 • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse • Förbundets beslut avseende god ekonomisk hushållning Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 189 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Förbundsdirektionen har i oktober 2024 antagit budget och verksamhetsplan 2025–2027. Granskning av budgetdokumentet visar följande: Dokumentet har ett avsnitt benämnt “God ekonomisk hushållning”. I avsnittet presenteras förbundets finansiella mål. Målen rör följande: 1) Storlek på eget kapital, 2) Balans på kostnader/intäkter. Målen avser primärt verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. Förbundets verksamhetsmål återfinns i avsnittet “Mål för verksamheten”. Verksamhetsmålen rör följande områden: 1) Resenär, 2) Miljö, 3) Tillgänglighet, 4) Medarbetare samt 5) Jämställdhet. Målen är mätbara och fokuserar på verksamhet som bedrivs inom koncernen (förbund + bolag). I direktionen uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: Förvaltningsberättelsen har ett avsnitt benämnt ”God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning”. Här sker utvärdering av förbundets finansiella mål. Av utvärderingen framgår att mål avseende ”eget kapital” samt ”balans på ekonomin” har uppnåtts. Årets resultat för myndigheten uppgår till 2,7 miljoner kronor och myndighetens egna kapital uppgår till 16,1 miljoner kr. I en annan del av förvaltningsberättelsen sker uppföljning/utvärdering av förbundets verksamhetsmål. Avsnittet är benämnt ”Verksamhetsmål 2025”. Av utvärderingen framgår att 6 av 10 verksamhetsmål har nåtts för året. Inom perspektivet ”Medarbetare” redovisas låg måluppfyllelse. I avsnittet ”God ekonomisk hushållning” görs en sammanfattande bedömning av måluppfyllelse för verksamhet och ekonomi. Av denna framgår att myndigheten delvis når god ekonomisk hushållning för år 2025. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns ett avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till 2,7 miljoner kronor. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 190 I övrigt lämnas information att förbundet inte har ackumulerade underskott från tidigare år som ska återställas. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av direktionen 2026- 03-24. Direktionen har därmed överlämnat årsredovisningen till revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för direktionens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att verksamheten har inom tilldelad driftbudgetram. Överskottet är i första hand hänförligt till verksamheten Tågtrafik. - Den innehåller en investeringsredovisning. Av denna framgår att det för år 2025 planerats genomföra investering i IT-system på totalt 1,0 miljoner kr, men att detta inte genomförts. Redovisningen ger förklaring varför investeringen inte verkställts. - Den innehåller redovisning av ett antal finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om förbundets finansiella stabilitet. Av flerårsöversikten framgår att framgår att soliditeten för koncernen har varit oförändrad över tid, medan den stärkts för myndigheten. Soliditeten för myndigheten uppgår till 9 procent per 2025-12-31. - Den innehåller upplysningar avseende väsentliga personalförhållanden. Av redovisningen framgår att den totala sjukfrånvaron bland anställda uppgått till 4,4 procent under året. Däremot saknas information om hur sjukfrånvaron förändrats jämfört med föregående år. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 191 Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Ja Verksamhetsmål: Delvis Vi delar förbundsdirektionens bild att redovisat resultat för år 2025 är delvis förenligt med fastställda mål. Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Vår bedömning är att förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Rekommendation För att utveckla granskningsområdet lämnas följande rekommendation: • Att direktionen prövar hur verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras till kommande år. Detta gäller i första hand inom målperspektivet ”Medarbetare”. 2026-04-01 Bo Rehnberg _________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av förbundets revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan daterad 2024-04-04. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 192 Grundläggande granskning 2025 Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet April 2026 193 Inledning Bakgrund Av lagstiftning och god revisionssed följer att revisorerna årligen ska granska alla verkställande organ. Förbundsdirektionen, i sin roll som förbundsstyrelse, ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med tilldelade uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdraget måste direktionen bygga upp system och rutiner för styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa rutiner tillämpas på avsett sätt. En bristfällig styrning och kontroll kan riskera att verksamheten inte bedrivs och utvecklas på avsett sätt. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen i sin roll som förbundsstyrelse. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I revisionens uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? I bilaga redovisas underliggande delfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:6, 9:5 - Följsamhet till mål och budget för år 2025 - I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. Avgränsning I tid avgränsas granskningen i huvudsak till år 2025. I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. 2 Revisionsrapport 194 Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll, delårsrapport samt årsredovisning. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av förbundschef. 3 Revisionsrapport 195 Granskningsresultat Iakttagelser Förbundsdirektionen har år 2025 haft 4 sammanträden. Vid dessa tillfällen har 76 ärenden hanterats. Den övergripande styrningen av förbundets verksamhet sker genom verksamhetsplan och budget. I maj (§24) har direktionen behandlat verksamhetsplan och budget 2026. Budgeten består bland annat av resultat- och driftsbudget. I verksamhetsplanen finns mål på koncernnivå inom områdena resenär, tillgänglighet, miljö, jämställdhet och medarbetare. Mål för verksamhet och ekonomi är mätbara. När det gäller förbundets ekonomi noteras att direktionen i december (§66) beslutat att förbundet framgent ska mäta och följa kostnadstäckningsgrad per verksamhet. Beslutsärendet är hänförligt till en rekommendation lämnad av förbundets revisorer. Förbundet bedriver huvuddelen av sin verksamhet genom hel- och delägda bolag. I sammanhanget noteras att direktionen i maj (§23) beslutat att överföra aktier för Norrtåg respektive Transitio till medlemmen Region Norrbotten. Ägarförändringen träder i kraft 1 januari 2026. I december har direktionen antagit ett årshjul för verksamhetsår 2026 (§63). Detta reglerar bland annat hur uppföljning och rapportering inom organisationen ska vara utformad. Samlad uppföljning och rapportering sker i första hand genom delårsrapporter per augusti samt årsbokslut/årsredovisning. Granskningen visar att dessa har behandlats av direktionen i mars (§10) respektive oktober (§42). Delårsrapport innehåller årsprognos för ekonomin. Prognosen indikerar god måluppfyllelse för helåret. I delårsrapporten sker även uppföljning av verksamhetsmål per 31 augusti. Av utvärderingen framgår att förbundet förväntas nå flertalet mål för helåret. Inom vissa målperspektiv prognostiseras delvis måluppfyllelse. Här noteras att direktionen i december (§72) beslutat tillskjuta ekonomiska medel till det helägda bolaget Länstrafiken i syfte att realisera trafikförsörjningsprogram/förbättra verksamhetens måluppfyllelse. Av årsredovisning framgår att förbundet uppnått 6 av 10 verksamhetsmål för år 2025. Inom målperspektivet ”Medarbetare” redovisas låg grad av måluppfyllelse. Förbundet har för år 2025 uppnått fastställda mål för ekonomin. Målen avser ”storlek på eget kapital” respektive ”balans på kostnader och intäkter”. Förbundet redovisar ett överskott på 2,7 miljoner kr. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. 4 Revisionsrapport 196 Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Delvis. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. Rekommendationer För framtiden lämnas följande rekommendation: • Att direktionen prövar hur verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras till kommande år. Detta gäller i första hand inom målperspektivet ”Medarbetare”. 2026-04-01 Bo Rehnberg __________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan daterad 2025-04-04. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 5 Revisionsrapport 197 Bilaga Delfrågor Bedömning 1 Har direktionen antagit en plan för verksamheten? Grön 2 Har direktionen antagit en budget för verksamheten? Grön 3 Finns mål formulerade för förbundets verksamhet? Grön 4 Finns mål formulerade för förbundets ekonomi? Grön 5 Är målen uppföljningsbara (mätbara)? Grön 6 Har direktionen upprättat instruktion för rapportering till direktionen? Grön 7 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för verksamhet? Grön 8 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för ekonomi? Grön 9 Vidtar direktionen tydliga åtgärder för att nå mål för verksamheten? Gul 10 Vidtar direktionen tydliga åtgärder för att nå mål för ekonomin? Grön 11 Når förbundet uppsatta mål för verksamheten? Gul 12 Når förbundet uppsatta mål för ekonomin? Grön 6 Revisionsrapport 198 Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet Revisorerna 2026-04-01 Förbundsdirektionen Grundläggande granskning 2025 Revisionen har genomfört en granskning av hur förbundsdirektionen fullgjort sitt förvaltaruppdrag under 2025. Grundläggande granskning är en obligatorisk del i revisionsplan och genomförs årligen. Utifrån genomförd granskning görs en sammantagen revisionell bedömning att förbundsdirektionens förvaltning under 2025 utförts på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med tillräcklig intern kontroll. När det gäller förvaltningen av förbundets verksamhetsuppdrag har detta delvis skötts på ett tillfredsställande sätt under året. Underlag för revisionell bedömning samt rekommendation redovisas i bifogad rapport. På uppdrag av förbundets revisorer Bjarne Hald Ordförande ____________________________________________________________________________________ Bilaga: Revisionsrapport: Grundläggande granskning 2025, PwC, april 2026.  Signerat 2026-04-02 08:13:43 UTC 199 Oneflow ID 14205588 Sida 1 / 2 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige BJARNE HALD Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-02 08:13:43 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: BJARNE NIELSEN HALD Bjarne Hald Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-02 08:13:43 UTC 200 Oneflow ID 14205588 Sida 2 / 2 Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet Revisorerna 2026-04-07 Förbundsdirektionen Granskning av årsredovisning 2025 Granskning av årsredovisning är en obligatorisk del i revisionsplan och ska genomföras årligen. Revisionen har genomfört en granskning av förbundets årsredovisning 2025. Ansvaret för upprättade av årsredovisning vilar på förbundsdirektionen. Utifrån genomförd granskning görs följande revisionella bedömningar: - Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med vad som anges i lag och normgivning. Årsredovisningen bedöms i allt väsentligt ge en rättvisande bild av förbundets ekonomiska resultat och ställning per 2025-12-31. - Förbundet har i huvudsak uppnått mål för god ekonomisk hushållning för 2025. När det gäller verksamheten redovisas delvis måluppfyllelse. Vid granskningen gjorda iakttagelser, bedömningar samt rekommendationer redovisas i bilagda rapporter, som härmed översänds för beaktande. På uppdrag av förbundets revisorer Bjarne Hald Ordförande ____________________________________________________________________________________ Bilagor: Yttrande från auktoriserad revisor avseende årsredovisning 2025, april 2026. Revisionsrapport: God ekonomisk hushållning 2025, april 2026.  Signerat 2026-04-07 13:41:56 UTC 201 Oneflow ID 14236799 Sida 1 / 2 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige BJARNE HALD Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-07 13:41:56 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: BJARNE NIELSEN HALD Bjarne Hald Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-07 13:41:56 UTC 202 Oneflow ID 14236799 Sida 2 / 2 Till revisorerna i Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet Org.nr 222000-2949 Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-04-01. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet för år 2025-01-01–2025-12- 31 avgiven av direktionen den 2026-03-24. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3-19. Det är direktionen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar  Signerat 2026-04-08 11:33:01 UTC 203 Oneflow ID 14200566 Sida 1 / 4 att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.  Signerat 2026-04-08 11:33:01 UTC 204 Oneflow ID 14200566 Sida 2 / 4 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Marcus Sundberg Ansvarigt sakkunnigt biträde  Signerat 2026-04-08 11:33:01 UTC 205 Oneflow ID 14200566 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-08 11:33:01 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Leif Marcus Sundberg Marcus Sundberg Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-08 11:33:01 UTC 206 Oneflow ID 14200566 Sida 4 / 4 Revisorernas redogörelse 2025 207 Revisionens uppdrag Revisionens uppdrag regleras i kommunallagen och god revisionssed inom kommunal verksamhet. Revisorerna prövar följande områden: ❑ Ändamålsenlighet ❑ Ekonomiskt tillfredsställande ❑ Rättvisande räkenskaper ❑ Intern kontroll Respektive granskningsområde bedöms med hjälp av signalsystem: grön (ja/uppfyllt), gult (delvis) och röd (nej/ej uppfyllt). Revisionsplanering sker utifrån en bedömning av risk och väsentlighet. Revisionsplanering fastställs i en revisionsplan för året. Revisionsobjekt är förbundsdirektionen. I rollen som lekmannarevisorer granskar revisionen även verksamheten i aktiebolag där förbundet har ett betydande ägarandel. 208 Årets granskningsinsatser Förbundsdirektionen Ändamåls- Ekonomiskt Rättvisande Intern kontroll enlighet tillfredsställande räkenskaper 1. Årsredovisning 2025 Grön 2. Delårsrapport 2025 Grön 3. God ekonomiskt hushållning 2025 Gul Grön 4. Grundläggande granskning 2025 Gul Grön Grön Samlad bedömning Gul Grön Grön Grön 209 List of Signatures Page 1/1 Protokoll_Arbetsutskottsmöte nr 2 _130526.pdf Name Method Signed at Lars Fredrik Hansson BANKID 2026-05-28 12:34 GMT+02 Karin Birgitta Cecilia Hjorth BANKID 2026-05-28 12:48 GMT+02 HANS ÅKE STRANDBERG BANKID 2026-05-23 14:40 GMT+02 This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. External reference: B7AE8F22B7874A4E955487F89872D4E8 210 Arbetsutskottsmöte nr 2 onsdag 13 maj 2026, 13:00 - 15:15 RKM Kungsgatan 23B/Teams Deltagare Styrelsemedlemmar Fredrik Hansson, ilkka isaksson, Anna-Carin Aaro, Glenn Berggård, Hans Å Strandberg, Susanne Andersson, Jenny Johansson Jänkänpää Övriga deltagare Mats Aspemo, Iana Svanberg, Cecilia Hjorth Mötesprotokoll

§ 5 Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och supple- anter till kommunens aktiebolag och i förekommande fall revisorer med sup- pleanter i kommunala stiftelser eller delägda bolag i det antal som fastställs för varje enskilt företag. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag med eget ändringsförslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordföranden ställer därefter eget tilläggsförslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Dialog Dialog har förts med kommunrevisionen som lämnat in synpunkter på fram- taget förslag. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 92 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Beslutsunderlag • Förslag till revidering av reglemente för revisorerna, KLF Hid: 2026.4043 • Revisionsreglemente fastställt 2006-10-30, KLF Hid: 2026.104 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande revidering av styrdokument för revisorer, KLF Hid: 2026.4042 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-04-07 § 55, KLF Hid: 2026.4200 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-05-04 § 64, KLF Hid: 2026.5240 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 93 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04

§ 6 Beslut Hållplatshandboken Iana Svanberg Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå Direktionen att: Hållplatshandboken ska gälla som ett styrande dokument för planering, utformning och förvaltning av hållplatser i Norrbotten från och med den 24 mars 2026. Hållplatshandboken ska revideras en gång per mandatperiod Ge i uppdrag till myndighetschefen att i samråd med kommunerna föra diskussion om rimlig implementeringstid. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsutvecklare Iana Svanberg presenterade senaste versionen av Hållplatshandboken efter ny remissrunda. Arbetsutskottet får en genomgång av inkomna remissynpunkter och hur dessa tagits i beaktning. Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Trafikverket Länstrafiken Norrbotten Bilaga 3 § 6 Hållplatshandbok ärendebeskrivning.pdf Bilaga 3.1 § 6 Hållplatshandbok utkast.pdf Bilaga 3.2 § 6 Remissynpunkter.pdf This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 261 B119F174750F4DA2A4D416CF3FF166C2

§ 7 Beslut Samverkansöverenskommelse Norrlandslänen Crister Lundgren Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen att fastställa samverkansöverenskommelse Norrlandslänen. Överenskommelsen fattas på myndighetsnivå. Sammanfattning av ärendet Biträdande myndighetschef Crister Lundgren informerade om samverkansöverenskommelsen som Norrlandslänen tillsammans arbetat fram och redogör för vilket arbetssätt som kommer anammas framöver. Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland Kollektivtrafikmyndigheten i Jämtland/Härjedalen Bilaga 4 § 7 Ärendebeskrivning samverkansöverenskommelse Norrlandslänen.pdf Bilaga 4.1 § 7 Samverkansöverenskommelse Norrlandslänen.pdf

§ 8 Beslut Inkommen avsiktsförklaring flygbilen, Bodens kommun Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen att vid sammanträde den 24 mars 2026 besluta uppdra åt myndighetschefen att utreda förutsättningarna för att inkludera delar av Bodens kommun i Flygbilsverksamheten. Myndigheten ska återrapportera utredningen till Direktionen. Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om Bodens kommuns avsiktsförklaring om att ansluta sig till Flygbilen Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 5 § 8 Ärendebeskrivning avsiktsförklaring flygbilen, Bodens kommun.pdf Bilaga 5.1 § 8 Inkommen avsiktsförklaring Bodens kommun.pdf

§ 9 Beslut Besluta om enhetliga rabatter färdtjänst Maria Marjai Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen att tacka för analysen och lägga den till handlingarna, och ger myndighetschefen i uppdrag att genomföra en översyn av kostnader och rabatter i förhållande till likställighetsprincipen. Myndighetschefen får i uppdrag att återkomma med en utredning under andra kvartalet (Q2) 2027 Sammanfattning av ärendet Chef för färdtjänst Maria Marjai informerade om genomförd analys kring enhetliga rabatter för This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 262 B119F174750F4DA2A4D416CF3FF166C2 färdtjänstresor kopplade till arbete, studier och dagverksamheter i Norrbottens kommuner. Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 6 § 9 Ärendebeskrivning enhetliga rabatter Färdtjänst.pdf

§ 10 Beslut Genomgång av Länstrafiken i Norrbottens ägardirektiv Mats Aspemo Direktionens beslut Direktionen besluta att: 1. Anta förslaget till reviderade ägardirektiv 2026. 2. Föreslå att ägardirektivet fastställs vid bolagets årsstämma våren 2026. 3. Uppdra åt myndighetschefen att översända direktivet och beslutsunderlagen till Länstrafiken och medlemmarna inför årsstämman. Sammanfattning av ärendet Myndighetshchef Mats Aspemo informerade om Länstrafiken i Norrbotten AB:s ägardirektiv Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Länstrafiken i Norrbotten AB Bilaga 7.1 § 10 Ägardirektiv Länstrafiken Norrbotten AB- Förslag 2026.pdf Bilaga 7.2 § 10 Ägardirektiv förändringar 2025-2026.pdf

§ 11 Information Verksamhetsutveckling Crister Lundgren Direktionens beslut Direktionen beslutar att ge myndighetschefen i uppdrag att prioritera införandet av gratis sommarbiljett för ungdomar 2026 samt systemutveckling och att i övrigt fortsätta med den planerade verksamhetsutvecklingen. Sammanfattning av ärendet Biträdande myndighetschef Crister Lundgren informerade om utvecklingsarbetet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten bedriver. Arbetsgrupper i medlemskommunerna är en del i utvecklingsarbetet där aktivt arbete sker för att genomföra utvecklingsområden från VEP dagarna i Januari 2025. Utvecklingsarbetet utgår i från strategier i Trafikförsörjningsprogrammet. Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 8 § 11 Verksamhetsutveckling.pdf

§ 12 Beslut Genomgång av Länstrafiken i Norrbotten AB:s ägardirektiv Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att: 1. Godkänna förslaget till reviderade ägardirektiv 2026. 2. Föreslå att ägardirektivet fastställs vid bolagets årsstämma våren 2026. 3. Uppdra åt myndighetschefen att översända direktivet och beslutsunderlagen till Länstrafiken och medlemmarna inför årsstämman. Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om Länstrafiken i Norrbotten AB:s ägardirektiv This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 263 B119F174750F4DA2A4D416CF3FF166C2 Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Länstrafiken i Norrbotten AB Bilaga 9 § 12 Ärendebeskrivning genomgång av Länstrafiken i Norrbotten AB ägardirektiv 2026.pdf BIlaga 9.1 § 12 Komplett förslag ägardirektiv Länstrafiken Norrbotten AB 2026.pdf Bilaga 9.2 § 12 Ägardirektiv förändringar 2025 vs 2026.pdf Bilaga 9.3 § 12 Ägardirektiv Länstrafiken i Norrbotten AB 2025.pdf

§ 13 Beslut Hållplatshandbok Iana Svanberg Direktionens beslut Direktionen beslutar att: Hållplatshandboken ska gälla som ett styrande dokument för planering, utformning och förvaltning av hållplatser i Norrbotten från och med den 24 mars 2026. Hållplatshandboken ska revideras minst en gång per mandatperiod Ge i uppdrag till myndighetschefen att i samråd med kommunerna föra diskussion om rimlig implementeringstid och löpande rapportera arbetet till Direktionen och dess arbetsutskott Sammanfattning av ärendet Verksamhetsutvecklare Iana Svanberg presenterade senaste versionen av Hållplatshandboken efter ny remissrunda. Direktionen ges en genomgång av inkomna remissynpunkter och hur dessa tagits i beaktning. Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Trafikverket Länstrafiken Norrbotten Bilaga 10 § 13 Hållplatshandbok ärendebeskrivning.pdf Bilaga 10.1 § 13 Hållplatshandbok utkast.pdf Bilaga 10.2 § 13 Remissynpunkter.pdf

§ 14 Beslut Trafikomläggning Norrtåg med anledning av Trafikverkets nya förutsättningar Direktionens beslut Direktionen beslutar att: 1. godkänna Norrtågs förslag till trafikbeställning för tidtabell 2027, 2. ge myndighetschefen i uppdrag att följa utvecklingen av den gränsöverskridande trafiken från Finland och vid behov återkomma till direktionen med förslag till kompletterande åtgärder. Direktionen beslutar att ge myndighetschefen i uppdrag att skyndsamt återkomma till direktionen med konsekvensanalys av beslutet om förändrad trafik 3. ge myndighetschefen i uppdrag att, i dialog med berörda kommuner, utreda behov av kompletterande åtgärder för att stärka tillgängligheten i östra Norrbotten samt analysera samtliga This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 252 3EE6C37B91224AB0AC143CDCE9136D3D anslutningar mot ett förändrat tågutbud. 4. Direktionen beslutar anta föreslaget uttalandet som sitt eget Följande ledamöter meddelade att de avstår från att delta i beslut på punkt 1 § 14: Susanne Andersson (S), Lena Goldkuhl (S), Erik Söderlund (S), Janne Lind (C) och Per-arne Kerttu (C) Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om förslag till trafikbeställning för Norrtåg inför tidtabell 2027 med anledning av förändrade ekonomiska förutsättningar. Representant från Norrtåg Martin Högqvist deltog via Microsoft Teams. Ordförande visar ett formellt uttalande angående trafikomläggningen, vilket Direktionen tillsammans justerar och antar. Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 11.1 § 14 Norrtåg T27 tidtabell ver 260226.pdf Bilaga 11.2 § 14. Tåg buss trafikförsörjningsprogram 2035.pdf Bilaga 11.3 § 14 Haparandabanan - Resande och regularitet.pdf Bilaga 11 § 14 Ärendebeskrivning Trafikomläggning Norrtåg med anledning av Trafikverkets nya förutsättningar.pdf Bilaga 11.4 § 14 Yttrande från Kalix kommun.pdf § 14.1 Bifogat uttalande från Direktionen Bilaga 11.15 § 14 Utalade från RKM antagen 2026-03-24.pdf

§ 15 Information Information årsredovisning Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tackar för informationen och uppdrar till myndighetschefen att lägga fram en komplett årsredovisning för beslut vid Direktionsmötet i mars Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om preliminärt resultat av årsredovisningen, som beräknas vara klar i slutet av februari för beslut i mars och kommer sedan att granskas av revisorer med återkoppling till direktionen i maj 2026 Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 12 § 15 Ärendebeskrivninh Information årsredovisning Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten.pdf

§ 16 Liberalerna Motion (L) om feriejobb med Kommunstyrelsen KF Q3 2026 KF 2025-05-19 möjlighet till extrajobb Socialnämnden KLF 2025/877 Arbetsmarknads- och gymnasienämnden Barn- och utbildningsnämnden Kristdemokraterna Motion (KD) om demensby Socialnämnden KF Q2 2026 KF 2025-05-19 KLF 2025/921 Kristdemokraterna Motion (KD) om ett trevligare Socialnämnden KF Q2 2026 KF 2025-05-19 äldreboende KLF 2025/922 Liberalerna Motion (L) om höjda timmar i Barn- och Avslag KF 2025-05-19 förskolan utbildningsnämnden KF 2026-02-23 KLF 2025/923 § 29 Centerpartiet Motion (C) att hyra fler lokaler Infrastruktur- och KF Q3 2026 KF 2025-09-22 för gruppbostäder och servicenämnden servicebostäder från privata hyresvärdar 10 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 4 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-01 2025/1680-1.1.1.5 Lilly Silvén KLF 2025/1513 Centerpartiet Motion (C) om att införa en Miljö- och KF Q2 2026 KF 2025-09-22 träbyggnadsstrategi i Luleå byggnadsnämnden, kommun infrastruktur- och KLF 2025/1515 servicenämnden och kommunstyrelsen Sverigedemokraterna Motion (SD) om pilotprojekt för Socialnämnden KF Q3 2026 KF 2025-09-22 AI-baserade tolktjänster inom den kommunala omsorgen KLF 2025/1514 Liberalerna Motion (L) tydligare språkkrav Kommunstyrelsen (HR- KF Q4 2026 KF 2025-10-20 och starkare språkstöd för kontoret) personalen KLF 2025/1690 Centerpartiet Motion (C) om insatser för att Kommunstyrelsen KF Q3 2026 KF 2025-11-17 förbättra Luleå kommuns företagsklimat KLF 2025/1855 Centerpartiet Motion (C) om att ta fram en Kommunstyrelsen KF Q2 2026 KF 2025-11-17 trafikplan för Luleå centrum KLF 2025/1856 Centerpartiet Motion (C) om att ta fram en Kommunstyrelsen Bifall KF 2025-11-17 policy för utdelning från de KF 2026-03-23 kommunalt ägda bolagen § 48 KLF 2025/1857 Liberalerna Motion (L) om upplösning av Kommunstyrelsen KF Q2 2026 KF 2025-12-15 socialnämnden 11 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 5 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-01 2025/1680-1.1.1.5 Lilly Silvén KLF 2025/1967 Kristdemokraterna Motion (KD) Byt ut begreppet Socialnämnden KF Q4 2026 KF 2025-12-15 brukare KLF 2025/1968 Liberalerna, Motion (L,M,KD,C) om att inrätta Socialnämnden KF Q3 2026 Moderaterna, en familjecentral i Luleå kommun Kristdemokraterna KLF 2026/127 och Centerpartiet KF 2026-01-26 Liberalerna Motion Kommunen måste ta Säkerhet och beredskap KF Q1 2027 KF 2026-01-26 GDPR på allvar KLF 2026/129 Liberalerna Motion (L) Stärk skolvalet genom Arbetsmarknad- och KF Q4 2026 KF 2026-01-26 nya gymnasieutbildningar i gymnasienämnden kommunal regi KLF 2026/130 Moderaterna Motion (M) Barnomsorgen i Barn- och KF Q1 2027 KF 2026-02-23 Luleå ska bli mer anpassningsbar utbildningsnämnden och likvärdig KLF 2026/253 Centerpartiet Motion (C) om att utforma ett Barn- och KF Q1 2027 KF 2026-02-23 landsbygdstillägg för förskolor, utbildningsnämnden skolor och fritidshem i Luleå kommun KLF 2026/324 Centerpartiet Motion (C) om att bygga Kultur- och KF Q3 2026 KF 2026-02-23 beachvolleyplaner på Lulsundet fritidsnämnden, 12 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 6 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-01 2025/1680-1.1.1.5 Lilly Silvén KLF 2026/327 Infrastruktur- och servicenämnden (del 2 i motionens förslag) Sverigedemokraterna Motion (SD) Övergrepp i Socialnämnden KF Q1 2027 KF 2026-02-23 äldreomsorgen KLF 2026/328 Moderaterna, Motion (M, C, KD, L) om att se Barn- och KF Q1 2027 Kristdemokraterna, över resursfördelningsmodellen i utbildningsnämnden Centerpartiet, grundskolan Liberalerna KLF 2026/506 2026-03-23 Kristdemokraterna Motion (KD) En näringsrik, Barn- och KF Q3 2026 2026-03-23 mättande skollunch präglad av utbildningsnämnden valfrihet KLF 2026/355 13 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01

§ 17 Information Silverexpressen Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att Direktionen vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 beslutar att avsluta utredningsuppdraget från Arbetsutskottet den 13 november 2025 (Arbetsutskottet § 58) om att undersöka förutsättningarna för att återuppta kollektivtrafiklinjen Silverexpressen mellan Bodö och Skellefteå. Att notera, Nordland fylkeskommune meddelat att det i nuläget saknas såväl intresse som ekonomiska förutsättningar att medverka i en re etablering av trafik på sträckan. Att ärendet avslutas, men kan tas upp på nytt om förutsättningarna i Norge förändras. Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om Nordlands fylkeskommune inställning till reetablering av Silverexpressen Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 14 § 17 Silverexpressen.pdf Bilaga 14.1 § 17 Inkommet svar från Nordland fylkeskommune (Tone Øverli).pdf

§ 18 Information Utvärdering av enkätsvar Cecilia Hjorth Direktionens beslut Direktionen tackar för informationen och lägger den till handlingarna Sammanfattning av ärendet Verksamhetskoordinator Cecilia Hjorth redovisade resultat av enkätsvaren på utvärderingen för 2025. Utvärderingen visar att sammanträdesformerna fungerar väl och uppskattas av ledamöter och ersättare. Resultatet ger ett gott underlag för fortsatt utvecklingsarbete i syfte att ytterligare stärka kvaliteten i myndighetens politiska sammanträden. This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 254 3EE6C37B91224AB0AC143CDCE9136D3D Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 15 § 18 Ärendebeskrivning utvärdering.pdf Bilaga 15.1 § 18 Sammanfattning utvärdering 2026.pdf

§ 19 Information Information från Länstrafiken i Norrbotten Mattias Bergdahl Direktionens beslut Direktionen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet VD Mattias Bergdahl informerade om: 1. Ekonomi 2. Allmän trafik 3. Särskild trafik 4. Utvecklingsplan Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 16 § 19 Information från Länstrafiken i Norrbotten AB.pdf § 19.1 Årsredovisning 2025 Länstrafiken i Norrbotten AB Direktionens beslut Direktionen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet VD Mattias Bergdahl informerade om Länstrafikens Årsredovisning för 2025 Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 16.1 § 19.1 Årsredovisning Länstrafiken 2025 fastställd av styrelsen 2026-03-17.pdf § 19.1.1 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 Direktionens beslut Direktionen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet VD Mattias Bergdahl informerade om Länstrafikens budget och verksamhetsplan för 2027-2029 Beslutet skickas till This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 255 3EE6C37B91224AB0AC143CDCE9136D3D Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 16. 2 § 19.1.1 Länstrafiken Budget- och verksamhetsmål 2027-2029 fastställd av styrelsen 2026-03-17.pdf

§ 20 Tillsyn av diskrimineringsombudsmannen (DO) Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslås besluta att: 1. besvara Diskrimineringsombudsmannens tillsynsärende genom att översända Regionala kollektivtrafikmyndighetens yttrande, där myndigheten antar Boden kommuns yttrande som sitt eget , varvid ärendet undertecknas av myndighetschefen samt anmäls till direktionen vid nästkommande sammanträde, samt 2. uppdra åt myndigheten att ta fram ett avtal som ska tillämpas vid delegation av upphandling, i syfte att säkerställa Regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar, kravställning och kontroll vid delegerade upphandlingar. 3. uppdra åt myndigheten att utreda och redovisa i vilka situationer upphandling kan delegeras samt till vilka aktörer sådan delegation i förekommande fall bör kunna ske. Sammanfattning av ärendet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten har mottagit en anmälan från Diskrimineringsombudsmannen (DO) om otillgänglighet i Bodens lokaltrafik för personer med funktionshinder. Eftersom myndigheten är trafikhuvudman och ansvarig enligt lag, ska den svara på anmälan Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 17 § 20 Ärendebeskrivning Tillsyn Diskrimeringsombudsmannen (DOS).pdf Bilaga 17.1 § 20 Begäran om yttrande.pdf Bilaga 17.2 § 20 Yttrande från Bodens kommun ref anmälan om diskriminering.pdf Bilaga 17.3 § 20 Begäran om komplettering DOS.pdf Bilaga 17.4 § 20 Utkast Försättsblad RKM Svar DO Bodens kommun.pdf

§ 21 Information Tillsyn av diskrimineringsombudsmannen (DO) Mats Aspemo Direktionens beslut Direktionen beslutar att 1. tacka för informationen samt godkänna att Regionala kollektivtrafikmyndighetens yttrande i Diskrimineringsombudsmannens tillsynsärende har översänts, baserat på Bodens kommuns yttrande, undertecknat av myndighetschefen, 2. uppdra åt myndigheten att ta fram ett avtal som ska tillämpas vid delegation av upphandling, i syfte att säkerställa Regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar, kravställning och kontroll vid delegerade upphandlingar, samt 3. uppdra åt myndigheten att utreda och redovisa i vilka situationer upphandling bör kunna delegeras samt till vilka aktörer sådan delegation i förekommande fall bör kunna ske. Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om inkommen begäran om yttrande från Diskrimineringsombudsmannen avseende otillgänglighet i Bodens lokaltrafik för personer med funktionshinder. Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten är trafikhuvudman och ska därför enligt lag besvara yttrandet. Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 18 § 21 Tillsyn Diskrimeringsombudsmannen (DO).pdf Bilaga 18.1 § 21 DO- Begäran om yttrande.pdf Bilaga 18.2 § 21 Svar till DO - Bodens kommun.pdf This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 256 3EE6C37B91224AB0AC143CDCE9136D3D

§ 22 Information Mötet avslutas Johannes Sundelin Johannes Sundelin förklarade mötet avslutat. This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 267 B119F174750F4DA2A4D416CF3FF166C2 Årshjul 2026 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten:s årshjul, en sammanfattning över viktiga mötesdatum – Arbetsutskott- och Direktionsmöten samt beredande möten. 268 Årshjul 2026 Övergripande information Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet årshjul, en sammanfattning över viktiga mötesdatum. Direktionens arbetsutskott (förkortas AU) träffas cirka fyra gånger per år. Arbetsutskottsmöten är beredande möten inför Direktionsmöten. Samma ärenden som tas på Arbetsutskottsmöten går vidare till Direktionen för beslut, förutom de som hanteras direkt av arbetsutskottet – exempelvis remisser. Direktionen träffas cirka fyra gånger per år. Cirka sju veckor innan varje Arbetsutskottsmöte görs en intern förberedning med berörda tjänstepersoner på Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten och Länstrafiken i Norrbotten av frågor inför kommande arbetsutskotts- samt direktionsmöten. Cirka tre veckor innan varje Arbetsutskottsmöte bokas det 2 dialogmöten med Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten:s medlemmar – tjänstemän, där de får ta del av dagordningen inför kommande möten och ge sina synpunkter. Slutlig beredning med ordförande och vice ordförande hålls cirka 2 veckor innan varje Arbetsutskottsmöte. Kallelser samt underlag skickas ut cirka 10 dagar innan föreslaget datum. Samma underlag som skickas ut till politiken inför möten finns tillgängligt även för tjänstemännen för genomläsning och eventuella synpunkter. Signerade protokollen delges medlemmar. Årligen besöker Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten samtliga medlemmar – både politiker och tjänstemän, för en dialog kring kollektivtrafiken Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 269 Sammanfattning Intern Deadline Dialogmöte Presidie Kallelse Sammanträden beredning beredning 2026-01- 2026-02-10 2026-02-11 2026-02-12 2026-02- Arbetsutskott nr 08 2026-02-12 13 1 2026-02-23 2026-03-11 2026-03- Direktionsmöte 13 nr 1 2026-03-24 2026-03- 2026-04-20 2026-04-21 2026-04-23 2026-04- Arbetsutskott nr 26 2026-04-22 29 2 2026-05-13 2026-05-18 2026-05- Direktionsmöte 19 nr 2 2026-05-26 2026-08- 2026-09-03 2026-09-07 2026-09-09 2026-09- Arbetsutskott nr 13 2026-09-08 11 3 2026-09-23 2026-10-08 2026-10- Direktionsmöte 12 nr 3 2026-10-22 2026-10- 2026-11-06 2026-11-10 2026-11-12 2026-11- Arbetsutskott nr 23 2026-11-11 20 4 2026-12-01 2026-12-08 2026-12- Direktionsmöte 10 nr 4 2026-12-17 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 270 Januari • Torsdag 8 januari: Intern beredning inför Arbetsutskotts- och Direktionsmöte nr 1 Februari • Tisdag 10 februari: Deadline för ärendebeskrivningar till Arbetsutskottsmöte nr 1 • Onsdag 11 februari och torsdag 12 februari: Dialogmöten med medlemmar inför Arbetsutskottsmöte nr 1 • Onsdag 12 februari: Slutlig beredning med ordförande och vice ordförande inför Arbetsutskottsmöte nr 1 • Fredag 13 februari: Kallelse till Arbetsutskottsmöte nr 1 • Tisdag 17 februari – Onsdag 18 februari: Strategidagar med Arbetsutskottet (lunch till lunch) • Måndag 23 februari: Arbetsutskottsmöte nr 1: o Information om årsredovisning Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten o Information budget och verksamhetsplan Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Länstrafiken i Norrbotten AB o Preliminärt bokslut o Val av bolagsstämmorepresentanter Länstrafiken i Norrbotten samt instruktion till denne, samt representant till Svenskkollektivtrafiks årsstämma; genomgång av ägardirektiv o Utveckling Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 271 Mars • Onsdag 11 mars: Deadline ärendebeskrivningar till Direktionsmöte nummer 1 • Fredag 13 mars: Kallelse till Direktionsmöte nr 1. • Tisdag 24 mars: Direktionsmöte nummer 1: Beslut från Arbetsutskott nr 1. • Torsdag 26 mars: Intern beredning inför Arbetsutskott- och direktionsmöte nr 2 April • Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten besöker samtliga medlemmar under april-maj 2026 • Måndag 20 april: Deadline för ärendebeskrivningar till Arbetsutskottsmöte nr 2 • Tisdag 21 april och onsdag 22 april: Dialogmöten med medlemmar inför Arbetsutskottsmöte nr 2 • Torsdag 23 april: Slutlig beredning med ordförande och vice ordförande inför Arbetsutskottsmöte nr 2 • Onsdag 29 april: Kallelse till Arbetsutskottsmöte nr 2 Maj • Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten besöker samtliga medlemmar under april-maj 2026 • Onsdag 13 maj, Arbetsutskottmöte nr 2: o Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten och Länstrafiken i Norrbotten 2026 o Ekonomisk rapport och prognos nr 1 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten och Länstrafiken i Norrbotten o Lekmannarevisorernas rapport 2026 o Planeringsförutsättningar budget och verksamhetsplan 2028 o Utveckling Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 272 • Måndag 18 maj: Deadline för ärendebeskrivningar till Direktionsmöte nr 2 • Tisdag 19 maj: Kallelse till Direktionsmöte nr 2 • Direktion 26 maj Direktionsmöte nr 2: Beslut från Arbetsutskottsmöte nr 2, o Tätortstrafiken informerar o Norrtåg AB informerar Juni Juli Augusti • Torsdag 13 augusti: Intern beredning inför Arbetsutskotts- och Direktionsmöte nr 3 September • Torsdag 3 september: Deadline för ärendebeskrivningar till Arbetsutskottsmöte nr 3 • Måndag 7 september och Tisdag 8 september: Dialogmöten med medlemmar inför Arbetsutskottsmöte nr 3 • Onsdag 9 september: Slutlig beredning med ordförande och vice ordförande inför Arbetsutskottsmöte nr 3 • Fredag 11 september: Kallelse till AU nr 3 • Onsdag 23 september: Arbetsutskottsmöte nr 3: o Delårsrapport 2 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten och Länstrafiken i Norrbotten o Uppföljning av internkontrollplan 2026 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 273 o Taxor 2027 o Utveckling Oktober • Torsdag 8 oktober: Deadline för ärendebeskrivningar till Direktionsmöte nr 3 • Måndag 12 oktober: Kallelse till Direktionsmöte nr 3 • Torsdag 22 oktober: Direktionsmöte nr 3: beslut från Arbetsutskottsmöte nr 3 • Fredag 23 oktober: Intern beredning inför Arbetsutskotts- och Direktionsmöte nr 4 November • Fredag 6 november: Deadline för ärendebeskrivningar till arbetsutskottsmöte nr 4 • Tisdag 10 november och onsdag 11 november: Dialogmöten med medlemmar inför Arbetsutskottsmöte nr 4 • Torsdag 12 november: Slutlig beredning med ordförande och vice ordförande inför Arbetsutskottsmöte nr 4 Kommentar [CH1]: Höstlov, blir ingen tid att skriva ärendebeskrivningar. Hitta nya datum • Fredag 20 november: Kallelse skickas för Arbetsutskottsmöte nr 4 December • Tisdag 1 december, Arbetsutskottsmöte nr 4: o Beslut Internkontrollplan 2027 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten o Årshjul 2027 o Beslut om budget för 2028 o Utveckling Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 274 • Tisdag 8 december: Deadline för ärendebeskrivningar till Direktionsmöte nr 4 • Torsdag 10 december: Kallelse till Direktionsmöte nr 4 • Torsdag 17 december, Direktionsmöte nr 4: beslut från Arbetsutskottsmöte nr 4, o Information från Bussgods i Norr AB o Information från tätortstrafiken Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 275 Kontakta oss Mats Aspemo Cecilia Hjorth Myndighetschef Verksamhetskoordinator Telefon: 0920-23 38 30 Telefon: 0920-23 38 36 E-mail: mats.aspemo@rkmnorrbotten.se E-mail: cecilia.hjorth@rkmnorrbotten.se 276 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01

§ 23 För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen. och i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. Reglementets giltighet Ny § Revisorerna ansvarar för sina handlingar och sitt arkiv. I ansvaret ligger att tillse att allmänna handlingar blir registrerade. Vid förfrågan om att lämna ut handlingar fattar ordföranden eller vice ordförande vid dennes frånvaro beslut om handlingen är allmän och om den kan lämnas ut Ny § Revisorerna är personuppgiftsansvariga och utser dataskyddsombud.

§ 24 Information Myndighetschefens rapport Mats Aspemo Direktionens beslut Direktionen tackar för informationen och lägger den till handlingarna Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om vad som är aktuellt inom verksamheten: Försäljning av aktier Norrtåg AB och AB Transitio Förändring av tid för utskick inför politiska sammanträden Färdtjänstavtalet Luleå Resecentrum Dokumenthanteringssystem Norrtåg styrelseinformation Beslutet skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 21 § 24 Myndighetschefens rapport.pdf This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 257 3EE6C37B91224AB0AC143CDCE9136D3D

§ 25 Beslut Fastställande av dagordning Fredrik Hansson Arbetsutskottet beslutar fastställa föreslagen dagordning med tillägg, § 37 övriga frågor gällande enhetstaxa i Luleå kommun

§ 26 Beslut Trafikplikt Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tackar för informationen och lägger den till handlingarna, samt uppdrar till myndigheten att färdigställa ärendet trafikplikt stomlinjer för beslut i Direktionen i maj. Myndighetschefen beaktar trafikplikt i förenlighet med trafikförsörjningsprogrammets grundidé om en sammanhängande trafik Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta trafikplikt: För linje 105, 108 samt 110 i Arjeplog kommun samt delegera upphandling till Länstrafiken. Dialog omkring upphandlingen är fastställd tillsammans med finansiären. För linje 135, 137 samt 138 i Arvidsjaur kommun samt delegera upphandling till Länstrafiken. Dialog omkring upphandlingen är fastställd tillsammans med finansiären. För linje 501, 502 samt 503 i Kiruna kommun samt delegera upphandling till Länstrafiken. Dialog omkring upphandlingen är fastställd tillsammans med finansiären. This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 211 B7AE8F22B7874A4E955487F89872D4E8 För linje 341 i Överkalix kommun samt delegera upphandling till Länstrafiken. Dialog omkring upphandlingen pågår med finansiären. Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om ansökningar om trafikplikt för stomlinjer och inomkommunala linjer i kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Kiruna och Överkalix, med fokus på skolrelaterade resor och allmänt resande, samt redogör för nuvarande avtal och trafikupplägg Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 1 § 26 Trafikplikt.pdf Bilaga 1.1 § 26 Arjeplog 108.pdf Bilaga 1.2 § 26 Trafikplikt Arjeplog 110.pdf Bilaga 1.3 § 26 Trafikplikt Arjeplog 111.pdf Bilaga 1.4 § 26 Trafikplikt Arvidsjaur 105.pdf Bilaga 1.5 § 26 Trafikplikt Arvidsjaur 137 och 138.pdf Bilaga 1.6 § 26 Trafikplikt Kiruna linje 501, 502, 503.pdf Bilaga 1.7 § 26 Trafikplikt Överkalix 341.pdf

§ 27 Mötet avslutas Ordförande Johannes Sundelin förklarade mötet avslutat This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 258 3EE6C37B91224AB0AC143CDCE9136D3D List of Signatures Page 1/1 Protokoll_Arbetsutskottsmöte nr 1_230226.pdf Name Method Signed at JOHANNES SUNDELIN BANKID 2026-03-09 10:06 GMT+01 SUSANNE ANDERSSON BANKID 2026-03-09 09:48 GMT+01 Karin Birgitta Cecilia Hjorth BANKID 2026-03-09 10:31 GMT+01 This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. External reference: B119F174750F4DA2A4D416CF3FF166C2 259 Arbetsutskottsmöte nr 1 Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, organisationsnummer 222000-2949 måndag 23 februari 2026, 10:00 - 14:40 RKM Kungsgatan 23B/Teams Deltagare Styrelsemedlemmar Johannes Sundelin, Fredrik Hansson, Anita Gustavsson, Anna-Carin Aaro, Glenn Berggård (Deltog ej i: § 11, § 12, § 13, § 14, § 15, § 16, § 17, § 18), Birgit Meier Thunborg, Hans Å Strandberg (Deltog ej i: § 11, § 12, § 13, § 14, § 15, § 16, § 17, § 18, § 19, § 20, § 21, § 22), Susanne Andersson, Jenny Johansson Jänkänpää (Deltog ej i: § 11, § 12, § 13, § 14, § 15, § 16, § 17, § 18, § 19, § 20, § 21, § 22), Mats Niemi (Deltog ej i: § 1, § 2, § 3, § 4, § 5, § 6, § 7, § 8, § 9, § 10) Övriga deltagare Mats Aspemo (Myndighetschef), Crister Lundgren (Verksamhetsutvecklare), Iana Svanberg (Verksamhetsutvecklare), Cecilia Hjorth (Verksamhetskoordinator), Maria Marjai (Chef färdtjänsthandläggning, Deltog ej i: § 1, § 2, § 3, § 4, § 5, § 6, § 7, § 8, § 10, § 11, § 12, § 13, § 14, § 15, § 16, § 17, § 18, § 19, § 20, § 21, § 22) Mötesprotokoll

§ 28 Beslut Planeringsförutsättningar för budget och verksamhetsplan 2028 Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tackar för informationen och uppdrar till myndigheten att informera Direktionen Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo redogjorde för information om inriktning och budget samt en tidplan för hur planeringsförutsättningarna kommer beslutas.Planeringsdirektiven kommer succesivt att kompletteras fram till fastställande. Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 212 B7AE8F22B7874A4E955487F89872D4E8 Bilaga 3 § 28 Information om Planeringsdirektiv 2028-2030.pdf

§ 29 Beslut Internkontrollplan 2025 Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen att godkänna uppföljningen av internkontrollplan 2025 samt att inarbeta de identifierade utvecklingsområden inom jämställdhet och dokumenthantering i det fortsatta arbetet. Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo berättade om uppföljningen av internkontrollplanen för 2025, som visar att arbetet i huvudsak genomförts enligt plan med flera områden som uppnått god måluppfyllelse. Det kommer vara fortsatt fokus på arbete och utveckling inom jämställdhet och dokumenthantering. Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 4 § 29 Internkontrollplan 2025.pdf Bilaga 4.1 § 29 Internkontrollplan 2025 - uppföljningsredovisning.pdf Bilaga 4.2 § 29 Internkontrollplan 2025.pdf

§ 30 Information Verksamhetsutveckling Mats Aspemo /Iana Svanberg Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tackar för informationen och uppdrar till myndigheten att informera Direktionen vid nästkommande Direktionsmöte 2026-05-26 Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om den verksamhetstveckling Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten bedriver, med särskilkt fokus på Länsbiljetten, Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 5 § 30 Verksamhetsutveckling.pdf Bilaga 5.1 § 30 Roadmap 2026.pdf § 30.1 Införande av Länsbiljet Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet bedömer att frågan redan hanteras inom ramen för tidigare fattat beslut och föranleder därför ingen ytterligare åtgärd Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten

§ 31 Motion (KD) om ett trevligare äldreboende Ärendenr 2025/669-1.1.1.5 Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden beslutar att rekommendera kommunfullmäktige att bi- falla motionen. 2. Hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Sammanfattning av ärendet Samuel Ek (KD) och Anne Wångblad (KD) har 2025-04-28 inkommit med en motion om ett trevligare äldreboende med syftet att öka trivseln för de boende och skapa en mer välkomnande miljö för anhöriga. Motionen har anmälts vid kommunfullmäktige 2025-05-19 § 93. Motionärerna föreslår att: • Socialförvaltningen ges i uppdrag att införa helgarbete för ungdomar så att äldreboenden även på helger kan ha öppet sina caféterior. Socialförvaltningens svar Syftet med motionen är att stärka trivsel, social samvaro och skapa en mer välkomnande miljö för både boende och anhöriga. Socialförvaltningen delar motionärernas bedömning att tillgång till sociala mötesplatser är en viktig del i att stärka trivsel, gemenskap och livskvalitet för de boende samt att skapa en mer inbjudande miljö för anhöriga. Förvaltningen ser särskilt positivt på att inleda ett arbete med helgöppen caféverksamhet vid Bergvikens och Kronans vård- och omsorgsboende, där det redan finns etablerade mötesplatser och goda förutsättningar för social samvaro. Förslaget bedöms vara genomförbart inom ordinarie verksamhet, men kan utformas på olika sätt beroende på loka- la förutsättningar. Genomförandet kan exempelvis ske genom anställning av ungdomar, sam- verkan med aktörer såsom Ung Omsorg, användning av egen personal eller genom att involvera pensionärer. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att pröva verksamheten under en inledande period och därefter följa upp och utvärdera intresse, nyttjande och mervärde innan eventuella beslut om lång- siktig organisering fattas. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 302 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2 026-02-26 Med anledning av beskrivning ovan föreslår socialförvaltningen att bifalla motionen. Hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Socialnämndens arbetsutskott har 2026-02-12 § 18 föreslagit socialnämnden besluta att rekommendera kommunfullmäktige att bifalla motionen. Hur be- manningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Sammanträdet Socialförvaltningen föredrar ärendet. Ylva Mjärdell (L), Andreas Skarvö (M), Carola Lidén (C) och Nina Markström (SD) föreslår bifalla arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att socialnämnden bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Motionen ”Ett trevligare äldreboende” tar fasta på betydelsen av sociala mö- tesplatser inom äldreomsorgen. Motionärerna lyfter att caféverksamheten vid flera vård- och omsorgsboende idag är begränsad till vardagar, vilket kan minska möjligheten till social samvaro under helger, då många anhöriga har möjlighet att besöka de boende. Socialförvaltningen instämmer i motionärernas intentioner och bedömer att helgöppen caféverksamhet kan bidra till ökad trivsel, stärkt gemenskap och en mer levande boendemiljö. Förvaltningen ser särskilt Bergvikens och Kro- nans vård- och omsorgsboende som lämpliga att inleda ett sådant arbete vid, då dessa redan fungerar som naturliga mötesplatser för boende och anhöriga. Förvaltningen bedömer att ett helgöppet café kan organiseras på olika sätt, exempelvis genom anställning av ungdomar, samverkan med Ung Omsorg, användning av egen personal eller genom att involvera pensionärer. Val av modell behöver anpassas utifrån verksamhetens förutsättningar och tillgäng- liga resurser. Socialförvaltningen anser vidare att verksamheten bör följas upp och utvärde- ras efter en inledande prövotid, i syfte att bedöma om intresset och nyttjandet motsvarar de förväntningar som finns samt för att säkerställa ett hållbart och ändamålsenligt genomförande över tid. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 303 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2 026-02-26 Mot denna bakgrund bedömer socialförvaltningen att motionens intentioner är välgrundade och ligger i linje med förvaltningens mål om att stärka social samvaro och livskvalitet inom äldreomsorgen. Dialog Motionen har remitterats till socialförvaltningen för beredning. Förvaltningen har analyserat förslaget i dialog med berörda verksamhetsområden inom äldreomsorgen. Bedömningen har grundats på aktuell forskning, erfarenheter från verksamheten och relevanta styrdokument. Beslutsunderlag • Motion (KD) om ett trevligare äldreboende, SOC Hid: 2025.1675 • Kommunfullmäktiges beslut 2025-05-19 § 93, SOC Hid: 2025.1674 • Socialförvaltningens förslag avseende motion (KD) om ett trevligare äldreboende, SOC Hid: 2026.412 • Socialnämndens arbetsutskotts beslut 2026-02-12 § 18, SOC Hid: 2026.544 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Verksamhetschef vård och omsorg Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 304 Luleå, 28 april 2025 Motion till kommunfullmäktige Luleå Ett trevligare äldreboende Luleå kommun har byggt några moderna äldreboenden och fler ser ut att planeras byggas. Vid dessa äldreboenden ser man att det finns caféer i de allmänna utrymmena utanför avdelningarna. Där kan boende sitta och träffas och umgås på dagarna och ofta sitter besökare och anhöriga till de boende där när de kommer och hälsar på. Tyvärr är dessa caféer stänga på helgerna vilket medför att utrymmet känns mindre trevligt att vistas i. Det är på helger som många anhöriga och bekanta kommer och hälsar på de boende. Visst vore det trevligt att kunna erbjuda besökare och de boende en öppen trevlig miljö även på helgerna där man kan ta en kopp kaffe istället för att som nu komma till en nedsläckt cafeteria med nedfällda ”metallgardiner”. Därför yrkar Kristdemokraterna att Kommunfullmäktige beslutar att - Socialförvaltningen ges i uppdrag att införa helgarbete för ungdomar så att äldreboenden även på helger kan ha öppet sina cafeterier. Samuel Ek och Anne Wångblad Kristdemokraterna Luleå KRISTDEMOKRATERNA www.kristdemokraterna.se 305 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/886-1.1.1.6 Kristina Larsson Snabbinterpellation (L) om omvandlingen av studentbo- städer på Björkskatan till entreprenörsboende Ärendenr 2026/886-1.1.1.6 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas och besvaras av kommunstyrelsens ordförande tillika Luleå kommunföretags ordförande vid kommunfullmäktiges sammanträde 2026-06-15. Sammanfattning av ärendet Thomas Söderström (L) har lämnat in en interpellation ställd till kommunsty- relsens ordförande tillika Luleå kommunföretags ordförande Carina Sammeli (S) gällande omvandlingen av studentbostäder på Björkskatan till entrepre- nörsboende. Följande frågor ställs i interpellationen: 1. Hur motiverar kommunstyrelsens ordförande att 116 studentlägenheter tas bort från studenterna utan att någon ersättning presenterats, samtidigt som Luleå behöver bli bättre på att få studenter att välja Luleå, trivas här och stanna kvar efter examen? 2. Hur ser kommunstyrelsens ordförande på att Teknologkåren så sent som i höstas fick besked om att de renoverade lägenheterna skulle återföras till stu- dentbostadskön, men att Lulebo nu i stället väljer att blockuthyra samtliga lä- genheter till entreprenörsboende? 3. Anser kommunstyrelsens ordförande att information till omkring tio närlig- gande hushåll är tillräckligt för att leva upp till kommunstyrelsens beslut om tidig dialog med boende och verksamma i närområdet? 4. Vilka skäl anser kommunstyrelsens ordförande väger tyngre än gruppbosta- dens behov av trygghet, lugn och förutsägbarhet när ett entreprenörsboende med över hundra boende placeras i samma fastighet? 5. Vilken dialog har kommunen eller Lulebo haft med gruppbostaden, högstadie- skolan, studentkårerna, universitetet och berörda boende innan planerna kom så här långt, och vilka konkreta trygghetsåtgärder finns för området? 6. Avser kommunstyrelsens ordförande att ta initiativ till att avbryta eller om- pröva omvandlingen av studentbostäderna till entreprenörsboende? Beslutsunderlag • Snabbinterpellation (L) Om omvandlingen av studentbostäder på Björkskatan till entreprenörsboende, KLF Hid: 2026.5945 306 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/886-1.1.1.6 Kristina Larsson Kristina Larsson Kommunsekreterare 307 Snabbinterpellation: Om omvandlingen av studentbostäder på Björkskatan till entreprenörsboende Till kommunstyrelsens ordförande tillika Luleå kommunföretags ordförande Carina Sammeli (S) Lulebo har beslutat att blockuthyra 116 studentlägenheter på Björkskatan till SSAB för användning som entreprenörsboende. Liberalerna är starkt emot detta förslag. Beslutet innebär att 116 studentlägenheter försvinner från studentbostadsbeståndet samtidigt som Luleå tekniska universitet vill växa och kommunen återkommande lyfter kompetensförsörjningen som en av Luleås viktigaste framtidsfrågor. I höstas hade studenterna dessutom en riktig bostadskris i Luleå. I kommunens bostadsförsörjningsprogram framgår att kommunen har ett etablerat samarbete med Luleå tekniska universitet och studentkårerna för att långsiktigt tillgodose tillgången till studentbostäder. Samtidigt uppger kårerna att de så sent som i höstas fick information om att de renoverade lägenheterna skulle återföras till studentbostadskön. Kommunstyrelsen har haft långa diskussioner om hur Luleå ska undvika de problem som andra kommuner, bland annat Skellefteå och Boden, haft kring större entreprenörsboenden. Därför tog kommunstyrelsen 2024 ett särskilt inriktningsbeslut som slog fast att entreprenörsbostäder ska föregås av tidig dialog med boende och verksamma, samt att trygghet, säkerhet och ordning ska hanteras i nära dialog mellan aktören, kommunen och Polismyndigheten. Syftet var att fånga upp oro i tid, förebygga konflikter och säkerställa att etableringarna fungerar även för närområdet. Så sent som i februari fick kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare dessutom en presentation av Polismyndigheten om de negativa konsekvenser som kan följa med stora byggprojekt och större tillfälliga boenden om de inte hanteras på rätt sätt. Det gör det ännu svårare att förstå varför dialog, trygghetsanalys och förankring inte verkar ha varit centrala delar av processen på Björkskatan. Just därför måste också kommunens bolag följa samma principer. Lulebo kan inte agera som en egen ö i en fråga som påverkar både bostadsförsörjningen och människors vardag. Den 18 maj skickades enligt uppgift information från Lulebo ut till ett mycket begränsat antal grannar, omkring tio hushåll. Informationen har inte gått till hela berörda samfällighetsföreningar eller bostadsrättsföreningar, utan endast till de allra närmaste. Studentkårerna, universitetet, gruppbostaden och oppositionen har fått kännedom om planerna först genom media den 29 maj, när planerna redan var långt gångna. Det är en mycket snäv syn på vilka som påverkas av ett entreprenörsboende med över hundra boende. Luleå kommunförening Besöksadress: Prästgatan 29 · Postadress: Lulsundsgatan 34 b · 972 41 LULEÅ · Tfn 0920-120 79 www.liberalernalulea.se · lulea@liberalernalulea.se · Organisationsnummer: 897 000-8572 308 Det handlar dessutom om en fastighet i ett etablerat bostadsområde med barnfamiljer, studenter och äldre, bara några meter från ett högstadium och med en gruppbostad i samma fastighet. För de fem personer som bor i gruppbostaden är detta dessutom inte en abstrakt planeringsfråga. Det handlar om deras hem, deras vardag och deras behov av trygghet, lugn och förutsägbarhet. Därför borde deras perspektiv ha vägt tungt redan från början. När kommunen och Lulebo överväger en så stor förändring borde gruppbostaden ha varit en av de första verksamheterna att involvera. I stället verkar deras perspektiv helt ha förbisetts. Det är anmärkningsvärt. Jag och Liberalerna i Luleå vill vara tydlig med att kritiken inte handlar om industrins omställning eller om de människor som kommer till Luleå för att arbeta. Industrins utveckling är viktig för kommunen och arbetskraften behövs. Frågan är varför just denna plats valts, varför 116 studentbostäder försvinner och varför så många berörda verkar ha ställts inför ett nästan färdigt beslut. Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande tillika Luleå kommunföretags ordförande: 1. Hur motiverar kommunstyrelsens ordförande att 116 studentlägenheter tas bort från studenterna utan att någon ersättning presenterats, samtidigt som Luleå behöver bli bättre på att få studenter att välja Luleå, trivas här och stanna kvar efter examen? 2. Hur ser kommunstyrelsens ordförande på att Teknologkåren så sent som i höstas fick besked om att de renoverade lägenheterna skulle återföras till studentbostadskön, men att Lulebo nu i stället väljer att blockuthyra samtliga lägenheter till entreprenörsboende? 3. Anser kommunstyrelsens ordförande att information till omkring tio närliggande hushåll är tillräckligt för att leva upp till kommunstyrelsens beslut om tidig dialog med boende och verksamma i närområdet? 4. Vilka skäl anser kommunstyrelsens ordförande väger tyngre än gruppbostadens behov av trygghet, lugn och förutsägbarhet när ett entreprenörsboende med över hundra boende placeras i samma fastighet? 5. Vilken dialog har kommunen eller Lulebo haft med gruppbostaden, högstadieskolan, studentkårerna, universitetet och berörda boende innan planerna kom så här långt, och vilka konkreta trygghetsåtgärder finns för området? 6. Avser kommunstyrelsens ordförande att ta initiativ till att avbryta eller ompröva omvandlingen av studentbostäderna till entreprenörsboende? Luleå 2026-06-01 Thomas Söderström (L) 309

§ 32 Beslut Remisser Cecilia Hjorth Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tackar för informationen och lägger remisserna till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Verksamhetskoordinator Cecilia Hjorth redogjorde för inkomna remisser och samrådssvar till Svensk kollektivtrafik samt trafikverket. Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 7 § 32 Remisser.pdf Bilaga 7.1 § 32 Trafikverket Inbjudan till samråd.pdf Bilaga 7.2 § 32 Samrådssvar från RKM.pdf Bilaga 7.3 § 32 Trafikverket flygutredning.pdf Bilaga 7.4 § 32 Utformning av gatuinfrastruktur med hänsyn till buss.pdf

§ 33 Beslut Val och nomineringar Cecilia Hjorth Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar förslår Direktionen att anta Lage Hortlund (SD), Region Norrbotten, som ersättande ledamot i Arbetsutskottet Sammanfattning av ärendet Verksamhetskoordinator Cecilia Hjorth informerade om nomineringen av Lage Hortlund (SD), Region Norrbotten, som ersättande ledamot i Arbetsutskottet. This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 214 B7AE8F22B7874A4E955487F89872D4E8 Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 8 § 33 Val och nomineringar.pdf

§ 34 Information Lekmannarevisorernas rapport 2025 Bjarne Hald/ Anna Hövenmark Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen att besluta att godkänna granskningsrapporter för 2025. Sammanfattning av ärendet Lekmannarevisor Bjarne Hald och Anna Hövenmark informerade om granskning av verksamheten och konstaterar att den i huvudsak följer principen för god ekonomisk hushållning med balanserad ekonomi. Rapporten föreslår att direktionen beviljas ansvarsfrihet för 2025. Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 9 § 34 Lekmannarevisorernas rapport.pdf Bilaga 9.1 § 34 Skrivelse årsredovisning 2025 RKM.pdf Bilaga 9.2 § 34 Skrivelse grundläggande 2025 RKM.pdf Bilaga 9.3 § 34 Revisorernas redogörelse 2025 RKM.pdf Bilaga 9.4 § 34 Revisionsberättelse 2025,RKM.pdf Bilaga 9.5 § 34 Rapport Grundläggande granskning 2025.pdf Bilaga 9.6 Rapport - GEH RKM.pdf Bilaga 9.7 § 34 Yttrande årsredovisning RKM.pdf

§ 35 Information Konsekvensanalys trafikomläggning Norrtåg Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen att besluta: Att i utredning av Projekt ÅKERbär beakta tillgänglighetsaspekterna för östra Norrbotten, särskilt med möjligheterna att resa längst norrbottenskusten, till och från Finland samt mellan orterna Haparanda/Kalix och Boden samt beakta bytesmöjligheter vid järnvägsstationer med anledning av förändrad trafikvolym. Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo redovisade en konsekvensanalys av trafikomläggningen för Norrtåg med fokus på tillgänglighet i östra Norrbotten Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 10 § 35 Konsekvensanalys trafikomläggning Norrtåg AB.pdf

§ 36 Information Myndighetschefens rapport Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar tacka för informationen och tillställer den Direktionen vid nästkommande direktionsmöte This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 215 B7AE8F22B7874A4E955487F89872D4E8 Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo informerade om aktiviteter inom verksamheten. Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Bilaga 11 § 36 Myndighetschefens rapport.pdf

§ 37 Övriga frågor, utredning enhetstaxa i Luleå kommun Mats Aspemo Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar uppdra till myndighetschefen att utreda förutsättningarna att införa enhetstaxa inom Luleå kommun Sammanfattning av ärendet Myndighetschef Mats Aspemo och vice ordförande Fredrik Hansson aktualiserar frågan om att påbörja utredning för enhetstaxa i Luleå kommun Beslutet ska skickas till Medlemmarna i kommunalförbundet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten

§ 38 Information Nästa möte 2026-09-23 Fredrik Hansson Nästa möte sker enligt sammanträdesplanen 2026-09-23

§ 39 Information Mötet avslutas Fredrik Hansson Vice ordförande Fredrik Hansson förklarade mötet avslutat. This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: 216 B7AE8F22B7874A4E955487F89872D4E8 2026-03-31 Diarienummer: 63 2026 03 Missiv till medlemmarna i Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet Direktionen för Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten har den 24 mars 2026 fastställt budgeten för förbundet 2027 och planeringsår 2027-2029, bilaga till detta missiv. Kostnaderna för förbundets verksamhet, ska i den mån den inte finansieras på annat sätt (biljettintäkter, statliga bidrag, projektmedel mm), täckas genom bidrag från medlemmarna. Budgeten för myndighetsledning Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten finansierar strategisk planering, utveckling och politisk beredning. Fakturering av finansieringsbidraget för Kollektivtrafikmyndigheten sker en gång per år. Budgeten för färdtjänsthandläggning Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten finansierar verksamheten avseende färdtjänst- och riksfärdtjänstutredningar samt inom området andra förekommande restyper. De kommuner som använder sig av Kollektivtrafikmyndighetens tjänster faktureras för färdtjänstbedömning och färdtjänstbeslut efter självkostnadsprincipen och respektive kommuns nyttjandegrad. Fakturering sker månadsvis enligt budget, med fördelning av andel beslut av totala beslut enligt senast fastställt bokslut. Budgeten för Länstrafiken i Norrbotten AB finansierar den allmänna kollektivtrafiken, inomkommunal busstrafik och busslinjer över kommungräns, utifrån beslutad trafikplikt och trafikbeställning av förbundsdirektionen. Budgeten innehåller utöver trafikkostnader, gemensamma kostnader för bland annat trafikplanering, upphandling, kundservice, kvalitetsuppföljning, trafikekonomi, marknad och utveckling. Fakturering av finansieringsbidrag för Länstrafiken sker två gånger per år. För frågor/genomgång av respektive medlems finansiering, kontakta Therese Johansson, ekonomichef Länstrafiken i Norrbotten AB eller Mats Aspemo, myndighetschef Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 217 2026-03-31 Diarienummer: 63 2026 03 Finansieringsbidraget per finansiär för 2027 redovisas nedan (tkr); Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 218 2026-03-31 Diarienummer: 63 2026 03 Beställningen av färdtjänstresor är delegerat till dotterbolaget Länstrafiken i Norrbotten AB att hantera, finansieringen av färdtjänstens del av beställningscentralen faktureras månadsvis enligt budget med fördelning av andel resor av totala resor enligt senast fastställda bokslut. Denna del ingår ej i Kollektivtrafikmyndighetens budget, redovisas nedan (tkr); Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå fardtjanst@rkmnorrbotten.se www.rkmnorrbotten.se 219 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 Beslutad i Direktionen 2026-03-24 220 Innehåll Verksamhetsplan 2027-2029 Inledning 4 Styrning av Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten 4-5 Lag (2010:1065) om kollektivtrafik 4 Förbundsordningen i Norrbotten 4 God ekonomisk hushållning 5 Vision för kollektivtrafiken i Norrbotten 5 Strategiska områden att arbeta med 5 Nulägesbeskrivning 6-8 Nuläge organisation 6 Nuläge allmän kollektivtrafik 6 Samhällsutveckling -Regionalt 6 Nationell utveckling 7 Norrbottens trafikutveckling 7 Miljö 8 Kostnad 8 Finansiering 8 Nuläge särskild kollektivtrafik 8 Strategier för att nå målen 9-13 1. Hela-resan-perspektiv 10 2. Attitydpåverkan 11 3. Ökat samarbete 11 4. Ökad kvalitet 12 5. Kompetensutveckling 12 6. Trafikinnovationer 13 7. Gena och snabba linjer 13 8. Hållplatsstandard 13 9. Förenklat linjenät med få linjenummer 13 Mål för verksamheten 14-16 Resenär 14 Miljö 15 Tillgänglighet 15 Jämställdhet 16 Medarbetare 16 Prioriterade utvecklingsområden 2026 17 Allmän kollektivtrafik 17 Färdtjänst 17 Indikatorer 17 Budget 2026-2028 18-26 Budgetförutsättningar från direktionen 2025-12-11 18 Budgetramar 2026-2028 18 Driftbudget totalt per verksamhet 18 Investeringsbudget 18 Driftsbudget per verksamhet 19 Myndighetsledning 19 Färdtjänsthandläggning 20 Finansiering dotterbolag 21 Länstrafiken i Norrbotten AB 21 Norrtåg AB 22 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens kassaflödesanalys 25 2 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 221 Budget och verksamhetsplan Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten 2027–2029 RKMfastställer mål för kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Programmet är länets strategiska styrdokument för kollektivtrafikens utveckling och gäller till 2035 med regelbundna uppdateringar. För att omsätta programmets vision, långsiktiga mål och strategier till budget, årsmål och prioriterade aktiviteter tar Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten fram en budget-och verksamhetsplan för den närmaste treårsperioden tillsammans med aktörerna inom länets kollektivtrafik. Detta dokument utgör budget-och verksamhetsplan för åren 2027–2029 och har fastställts av direktion UTKAST FÖR 2026-03-24. 222 Inledning Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten är i Sverige den myndighet som i ett län ansvarar för regional kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och med tunnelbana enligt Lagen om kollektivtrafik. En Regional kollektivtrafikmyndighet kan delegera till andra aktörer rättigheter att besluta kring kollektivtrafik. Dock kan beslut om trafikplikt aldrig delegeras till annan part. Lagen trädde i kraft 1 januari 2012 och är baserad på EU-förordning 1370/2007. Syftet med Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens tillkomst i Sverige utifrån lagstiftarens perspektiv var att ge kollektivtrafiken en bättre möjlighet att utifrån ett systemtänk vara med och bygga samhällets infrastruktur till skillnad mot det historiska sättet att driva kollektivtrafik fragmenterat och lokalt. I Norrbotten är den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten (i text benämnt RKM) organiserat som ett kommunalförbund. RKM medlemmar är länets 14 kommuner samt Region Norrbotten. RKM styrs av en direktion bestående av 28 folkvalda politiker ur medlemmarnas respektive fullmäktigen. Det övergripande uppdraget för RKM är att samordna, utveckla och effektivisera länets kollektivtrafik. RKM beslutar om trafikplikt, kollektivtrafiktaxor och upphandlingar av trafik i länet. RKM beslutar även om det regionala trafikförsörjningsprogrammet till vilken denna verksamhetsplan ska ses som en nedbrytning i tid och etappmål. Vidare har 13 av länets 14 kommuner överlåtit hantering av färdtjänst och riksfärdtjänst till RKM. RKM har i sin tur delegerat upphandling och beställningsverksamheten avseende färdtjänst till sitt helägda bolag Länstrafiken i Norrbotten AB. Styrning av Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Lag (2010:1065) om kollektivtrafik Lagen trädde i kraft 2012 och målet nationellt var ett kraftigt ökat resande i kollektivtrafiken samt ge möjligheter för fler kommersiella aktörer att utföra tjänster inom kollektivtrafiken. I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet och i de län där kommunerna och regionen gemensamt bär ansvaret för den regionala kollektivtrafiken organiseras den regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten som ett kommunalförbund. Den regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten fastställer mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Programmet uppdateras vid behov. Förbundsordningen i Norrbotten Medlemmar i RKM är länets 14 kommuner samt Region Norrbotten. Förbundet är ett kommunalförbund med direktion enligt reglerna i kommunallagen och direktionen består av 28 ledamöter samt 28 ersättare. Respektive kommun utser 1 ledamot och 1 ersättare. Region Norrbotten utser 14 ledamöter och 14 ersättare. Kostnaderna i förbundet ska erläggas genom bidrag från medlemmarna. Region Norrbotten ansvarar för underskottet avseende stomlinjer buss samt tågtrafik. Kommunerna finansierar inomkommunala busslinjer samt i det fall man har tätortstrafik även denna. Så länge Lag (2010:1065) om kollektivtrafik gäller kan ingen utträda ur förbundet. 4 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 223 God ekonomisk hushållning Kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innehåller regler för kommunalförbundets styrning. Ett av kraven är att RKM ska ha god ekonomisk hushållning. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart en budget i balans, utan innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen och de ekonomiska målen för RKM för 2027-2029 utgör förbundets mål för god ekonomisk hushållning, vilket följs upp vid delårsbokslut per sista augusti och årsredovisning. Genom att följa upp ekonomiska mål och verksamhetsmål för helägda dotterbolaget Länstrafiken i Norrbotten AB deras budget, delårsrapport och årsredovisning, följs utvecklingen upp av god ekonomisk hushållning för koncernen. Ekonomiskt mål för förbundet är minst 10 miljoner kronor i eget kapital och att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Vision för kollektivtrafiken i Norrbotten • Kollektivtrafiken är en katalysator för Norrbottens utveckling i ett växande och attraktivt län. • Kollektivtrafiken är en del i ett hållbart resande och ett starkt alternativ i valet av färdsätt för dem som lever och vistas i länet. • Kollektivtrafiken är en viktig del i en samlad resekedja. Strategiska områden att arbeta med För att uppnå den visionen för kollektivtrafiken i länet krävs en väl fungerande kollektivtrafik med ett attraktivt trafikutbud. Trafikutbudet är en grund för att kollektivtrafiken ska kunna utöka sin marknadsandel av det motoriserade resandet enligt fastställda mål i Trafikförsörjningsprogram. Eftersom Norrbotten är ett län som gränsar till två länder samt ett annat län är den gränsöverskridande trafiken särskilt viktig. Kollektivtrafiken ska vara en katalysator i den regionala utvecklingen för ett växande Norrbotten och vara ett starkt alternativ i valet av resandetyp för den som lever och/eller vistas i länet. I praktiken betyder det att kollektivtrafiken i Norrbotten ska möjliggöra ett resande för: Arbets- och studiependling. En tätare trafik för en daglig arbets-och studiependling ska finnas mellan närliggande orter och i starka stråk med en rimlig restid för dagliga resor. Omfattningen av trafiken är beroende av antalet befintliga resenärer och potentiella resenärer. Här ska nämnas att erfarenhet och forskning i andra delar av Sverige visar att ett för glest trafikutbud inte ger någon effekt på arbetspendling. För detta krävs ett attraktivt utbud vilket sen i sin tur ger positiva effekter på samhällsservice, fritids-, skol-, sjuk- och färdtjänstresor. Samhällsservice. Eftersom många av de väsentliga statliga och regionala samhällsfunktionerna som ska serva alla norrbottningar är centraliserade till kusten och i synnerhet till residensstaden Luleå finns ett behov av en bastrafik mellan varje kommuncentra och Luleå. En bastrafik av kollektivtrafik säkerställer regional balans, skapar en tydlighet gentemot invånare och kommuner samt lägger grunden för en god geografisk tillgänglighet i Norrbotten. Fritidsresor för invånare och besökare, även under kvällar och helger. En utökad kvälls-och helgtrafik bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken för sina vardagsresor och är därför viktig för att öka kollektivtrafikens attraktivitet som helhet. Kollektivtrafiken kan stärka besöksnäringen i Norrbotten som är en av länets större näringar som genererar intäkter och arbetstillfällen. Bland besökarna finns både de som reser i grupp och oftast har sina resor till och inom länet inkluderade via vald entreprenör samt de som reser på egen hand och är beroende av kollektivtrafiken. 5 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 224 Skolresor. Skolresorna är grunden till en stor del av kollektivtrafiken i länet. Skoltrafiken är lagstadgad och sluten för skolelever om man inte väljer att göra den allmän och öppna upp för alla att åka. En skoltrafik som är öppen för alla bidrar till positiva effekter genom ökad samhällsservice och ett möjligt finansiellt bidrag genom publika biljettintäkter. Sjukresor och färdtjänstresor. En stor del av länets sjukresor och färdtjänstresor sker för närvarande med taxi. En ökad tillgänglighetsanpassning i den allmänna kollektivtrafiken samt ett ökat utbud skulle bidra till att valmöjligheterna att välja färdsätt för delar eller hela sin resa även för dessa målgrupper. Nulägesbeskrivning Organisation RKM vill vara en arbetsgivare där medarbetare har förutsättningar, kompetens och engagemang att agera i sina uppdrag. En arbetsgivare där alla medarbetare känner till och lever verksamhetens värderingar och arbetar gemensamt för att nå verksamhetens mål. Alla medarbetare ska kunna uppleva arbetsglädje, trivas med sina arbetsuppgifter och känna yrkesstolthet. Organisationen har succesivt utvecklats för att vara mer resurseffektiv och på ett bättre sätt möta utveckling och förändrade krav från medlemmarna och omgivningen Samhällsutveckling - Regionalt Det pågår en omfattande industriell utveckling i norra Sverige kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Ett flertal nya gröna industrier etablerar sig i Norrbotten och Västerbotten och över tusen miljarder planeras att investeras i regionen. Liknande investeringar sker även i våra grannländer. I Norrbotten sker investeringarna främst i Malmfälten, Bodens kommun och Luleå kommun. För att klara dessa stora industrietableringar finns ett omfattande behov av kompetens som förutsätter en kraftfull inflyttning till länet, vilket är en annorlunda situation än den som har varit under de senaste decennierna då antalet invånare i de flesta av länets kommuner har minskat. För kommuner och regionen betyder det att utvecklingsfrågor är i fokus i stället för avvecklingsfrågor och att skattemedel behöver användas för att skapa förutsättningar för den tänkta inflyttningen. I berörda kommuner sker en satsning på samhällsservice och nya bostadsområden, men det krävs även bostäder i närliggande kommuner inom pendlingsavstånd för att klara av kompetensförsörjningen. Det medför i sin tur att en välutvecklad kollektivtrafik inom olika pendlingsstråk är en viktig faktor. Med tanke på länets geografiska storlek kan Norrbottens län inte betraktas som en sammanhållen arbetsmarknadsregion utan som ett antal olika arbetsmarknader där veckopendling över längre avstånd kan krävas i tillägg till kortare dagspendling. Utöver den gröna omställningen, som pågår för fullt i vår region, pågår en annan anpassning som kommer att påverka kollektivtrafiken och dess förmåga att verka. Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden samt Sveriges Nato-medlemskap kommer att påverka kollektivtrafiken i norr. Främst vad gäller att utföra huvuduppdraget vid kris och förhöjd beredskap, men även att leda, prioritera och omfördela resurser till övriga intressenter inom Totalförsvaret. Ur säkerhetspolitisk synpunkt kan en större robusthet med en högre grad av resiliens komma att krävas. 6 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 225 Nationell trafikutveckling Svensk kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag samt Tågföretagen har gemensamt tagit fram en programförklaring med ett branschmål att 2030 ska fyra av tio motoriserade resor vara kollektiva. I Sverige genomförs och pågår projekt kring ”hela-resan-perspektiv”. Det innebär enkelt förklarat att man får en kedja av resehändelser att enkelt och transparent hänga ihop sett ur ett resenärsperspektiv. Resenären ska enkelt kunna planera sin resa genom att lätt hitta och förstå tidtabeller, var bytespunkter finns, var biljetter köps och betalas samt transparenta priser. Själva resan ska sedan gå att följa i realtid med tidsangivelser när man kommer fram och om man är försenad och var man ska byta fordon i det fall det behövs. Väl framme på ändhållplats behöver man ta sig vidare till slutdestinationen vilket också beaktas i ett helhetstänk kring en resa. En snabb utveckling av IT och AI ger möjligheter men dessa teknikområden kräver också en mogenhet i verksamheterna att hantera detta. Norrbottens trafikutveckling Nysatsningar har gjorts på tågtrafik för ett antal sträckor medan långväga busstrafik har sett en viss avveckling under de senaste åren av besparingsskäl. Det har lett till ett försämrat utbud av kollektivtrafik längs vissa stråk. Bland annat då åtkomst till järnväg saknas för mindre orter med arbetspendling längs kusten. Trafiken längs järnväg har haft och har fortsatt utmaningar gällande kapacitet och underhåll som påverkar punktlighet och resenärsattraktiva tidtabeller. Planering av Norrbotniabanans sträcka Skellefteå–Luleå pågår och kommer att påverka kollektivtrafikstrukturen i länet. 2026-01-01 övergick ägandet av Norrtåg till Region Norrbotten och förslag föreligger om att ändra trafikstrukturen för tåg till långväga resor och för stråk där resandepotentialen ses vara större. Det ställer krav på att utvärdering görs av hur trafiksystemet ska planeras och läggas för att hålla beslutad tillgänglighet i länet. 2024 gjordes ca 8,4 miljoner resor i Norrbotten. Per invånare i länet motsvarar det 34 resor jämfört med genomsnittet 48 resor i Sverige efter att Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Skåne län är bortsorterade. Räknas även dessa in är genomsnittet ca 140 resor per invånare för 2024. Drygt 60 % av resandet sker i Luleå lokaltrafik. Resandet i länet har successivt återhämtat sig efter pandemiåren men har minskat mellan 2024 och 2025. Antalet resor är lägre jämfört med 2019 års siffra. Norrtågs andel av resandet i länet uppgår till strax under 2 % av totalt kollektivtrafikresande. I Norrbotten har ett gemensamt biljettsystem för busstrafiken införts samt att Länstrafiken har genomfört en upphandling av ett realtidssystem för att möta kundernas behov av information och underlätta hela-resan-perspektivet. Projektet biljettsystem har över tid tenderat att ge avvikelser från det gemensamma för att täcka upplevda lokala behov vilket gör att projektet behöver analyseras och redas ut innan nästa steg tas. Miljö Konvertering av drivmedel pågår med olika valda strategier bland länets kollektivtrafikaktörer. Längst har Piteå och Bodens kommuns tätortstrafik kommit genom el och biogassatsningar. Luleå lokaltrafik har antagit en drivmedelsstrategi med biogas på kort sikt och vätgas på längre. Vätgas har varit i ropet under några år men av de satsningar som aviserats har resultaten varit få. Länstrafiken har utmaningar eftersom varken infrastruktur, fordon och ekonomiska resurser ännu är helt anpassade till de långa sträckor dessa bussar körs dagligen. På de sträckor som valmöjlighet finns används förnybara alternativ. Möjligheten att konvertera drivmedel är större för de kortare sträckorna som till exempel mellan Boden och Luleå. I övriga tätortsbolag pågår arbeten för urval förnybara drivmedel. En övergång till el kräver en genomtänkt struktur för bussdepåer och en analys över hur ägandet laddstationer ska hanteras. Det säkerhetspolitiska läget har skapat osäkerheter, både vad gäller miljömålsättningar och framtida drivmedel. 7 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 226 Kostnad 2025 var trafikkostnaden för kollektivtrafik med buss/tåg i länet 769 Mkr (762 Mkr fg år) med en kostnadstäckningsgrad på 32,5% (32,1% fg år). I verksamhetsmålen ingår all kollektivtrafik i länet. I budget RKM ingår endast delar av länets trafikkostnader, dvs Länstrafiken i Norrbotten med 351 Mkr (337 Mkr fg år) och en kostnadstäckningsgrad exklusive statlig medfinansiering på 35,0% (35,1% fg år). Notera att dessa siffror endast innefattar trafikens kostnader och inte innehåller organisations- och overheadkostnader. Finansiering Den svenska kollektivtrafiken finansieras indikativt till ca 50% med skattemedel och resterande 50% med biljettintäkter. Den exakta fördelningen skiljer sig kraftigt åt mellan olika regioner och i viss utsträckning finns det komplement från bland annat kommuner, stat och övriga affärsintäkter som exempelvis reklam och kommersiella inslag. För Norrbotten finansieras ca 32% av biljettintäkter, övrigt finansieras av kommun, region och statliga bidrag. Beroendet av en stor intäktsbas från resenärerna för att säkerställa en sund ekonomi gör systemet känsligt för samhällsomvälvande händelser, vilket pandemin visat. Samtidigt står transportsystemet inför en stor utmaning för att hantera målsättningen om minskade klimatutsläpp, där kollektivtrafiken spelar en central roll. För att fortsätta utveckla kollektivtrafiken i Norrbotten i syftet att öka dess attraktivitet och attrahera nya resenärer kommer det behövas investeringar och nya innovativa lösningar. Över längre tid har kostnaderna för kollektivtrafiken ökat snabbare än inflationen genom reallöneökningar för chaufförerna, införandet av alternativa bränslen, tidvis mycket höga drivmedelspriser jämfört med historiska nivåer och ett ökat teknikinnehåll i fordonen. Under de senaste två åren har kostnadsutvecklingen varit lägre än inflationen framförallt beroende av betydligt lägre drivmedelskostnader. Nuläge särskild kollektivtrafik Resandet med särskild kollektivtrafik har normaliserats efter pandemin. Antal färdtjänstresor var för helår 2025 ca 240 000 (fg år 238 000). Trafikkostnaderna för färdtjänstresor är ca 68 Mkr för år 2025 (fg år 69 Mkr) och finansieras av respektive kommun. Det ekonomiska utfallet påverkar inte RKM redovisning då kostnader och intäkter hanteras direkt via Länstrafikens räkenskaper. Färdtjänsthandläggning redovisas via RKM däremot. De interna arbetsprocesserna har effektiviserats genom byte av handläggarsystem och som en följd av detta har handläggarenheten omorganiserats och effektiviserats. 8 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 227 9 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 228 1 2 HELA RESAN ATTITYDPÅVERKAN Nio strategier för att nå målen 3 4 ÖKAT SAMARBETE ÖKAD KVALITET 5 KOMPETENSUTVECKLING 6 TRAFIKINNOVATIONER 7 GENA OCH SNABBA LINJER 8 HÅLLPLATSSTANDARD FÖRENKLAT LINJENÄT 10 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 229 Strategier för att nå målen Ur trafikförsörjningsprogrammet hämtas de nio strategier som identifierats för att nå uppsatta mål. Dessa strategier utgör ramverk för all utveckling som bedrivs inom kollektivtrafiken i Norrbotten. 1.) Hela-resan-perspektiv En viktig faktor för att öka marknadsandelen för kollektivtrafiken är att förenkla för resenären genom att arbeta med hela-resan-perspektiv. Det ska vara enkelt att planera sin resa, köpa sin biljett, ta sig till/från hållplatser och göra eventuella byten mellan olika trafikslag. En framtida ambition är att gränsöverskridande resor ska vara lika enkla att genomföra som resor inom länet. Utifrån ett hela-resan- perspektiv är följande områden prioriterade att utveckla: Trafik med buss och tåg skapar ett sammanhållet kollektivtrafiksystem. Ett sammanhållet kollektivtrafiksystem är av stor vikt, både utifrån ett resenärsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Tåg och buss ska komplettera varandra och användas där trafikslaget gör mest nytta. En utbyggd tågtrafik bör prioriteras i de längre reserelationer där tåg är snabbast: Luleå–Gällivare–Kiruna samt Luleå–Haparanda. På sikt övertar Norrbotniabanan rollen som huvudstråk längs kusten för den regionala trafiken. Samordning mellan trafikslag (till exempel allmän-särskild trafik, cykel, bil etc.). Det bör även finnas bra möjligheter att via gång-, cykel-och biltrafik ta sig till hållplatserna för att gynna kollektivtrafiken. För att lyckas med det krävs ett nära samarbete med ansvarig väghållare dvs. Trafikverket längs statliga vägar och respektive kommun längs de kommunala vägarna. Gemensamma bytespunkter. Färre antal hållplatser med högre kvalitet är ett sätt att minska restiden med kollektivtrafiken. Resenärer är generellt sett benägna att ta sig längre till en hållplats, om trafiken vid denna håller högre kvalitet. Det är därför viktigt att trafikoperatörerna för regional busstrafik, tätortstrafik och tåg identifierar och samordnar sina bytespunkter med varandra, i samråd med berörda kommuner och regionen. Samordnad information till resenär. Tillsammans behöver trafikoperatörerna arbeta fram en lättillgänglig information till resenärerna om vilka bytesmöjligheter mellan trafikslag och linjer som finns. Tidtabellssamordning. Tidtabellerna mellan alla kollektiva trafikslag (tåg, länsbuss, stadsbuss, skolskjutsar, anropsstyrd trafik etc) bör vara synkroniserade med varandra vid de gemensamma bytespunkterna. En biljett för hela resan. Resenärerna ska kunna köpa en biljett för hela sin resa, oavsett vilka trafikslag som hen kommer att använda under sin resa. 2.) Attitydpåverkan Information och marknadsföring. Ett led i att locka fler bilister att välja att resa med buss eller tåg framför den egna bilen handlar om att öka kunskapen om kollektivtrafiken. Potentiella resenärer behöver förstå hur kollektivtrafiken fungerar, vilket trafikutbud som finns, hur man köper biljetter samt vilka fördelarna är med att välja kollektivtrafik framför den egna bilen. Därför krävs utökade informations-och marknadsföringsåtgärder med en samlad information och paketerade budskap till både allmänhet och riktade insatser till olika målgrupper. Även inom detta område finns ett stort värde med en samordning 11 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 230 och ett närmare samarbete mellan trafikoperatörerna. Stimulera beteendeförändring. Norrbottningarna är idag till stor del bilburna och relativt ovana att resa med kollektivtrafiken. Med tanke på de relativt få resor som görs per invånare finns en stor potential att öka marknadsandelen genom att få fler att byta några av sina bilresor till buss eller tåg. För att lyckas med detta behövs arbetet med beteendepåverkande åtgärder, Mobility Management, fortsätta och utökas. Det kan handla om mer allmänna åtgärder eller åtgärder riktade till vissa målgrupper för att få fler att göra beteendeförändringar. 3.) Ökat samarbete Ökad dialog med kommuner och Region Norrbotten. Dialogen mellan Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten i Norrbotten och dess medlemmar behöver fortsatt utvecklas bland annat genom ärendeberedning innan direktionsmöten, årliga kommunbesök, gemensam start och uppföljning av verksamhetsplaneringsarbetet (VEP) samt inför beslut om trafikplikt. Samarbete mellan trafikslag och trafikbolag. För att stärka hela-resan-perspektivet (enligt beskrivning ovan), förbättra resenärsupplevelsen och nyttja de tillgängliga resurserna så klokt som möjligt behöver former och arbetssätt mellan trafikslag och trafikbolag utvecklas ytterligare. Ökad dialog med aktörer i andra län och länder. Det pågår redan idag en dialog med Västerbotten, Jämtland och Västernorrland samt med Finland kring gränsöverskridande trafik. Dialogen behöver fortsatt utvecklas och även omfatta dialog med Norge. Ökat samarbete med funktionsföreningar. Ett ständigt arbete pågår och måste fortsätta för att tillgänglighetsanpassa fordon och infrastruktur för personer med funktionsnedsättningar. Ett närmare samarbete med funktionsföreningar kring tillgänglighetsfrågorna inom kollektivtrafiken är därför ett prioriterat område. Av den anledningen har RKMstartat en referensgrupp för tillgänglighetsfrågor i kollektivtrafiken som representeras av personer från olika funktions-och pensionärsföreningar. Samarbetet ska omfatta såväl övergripande frågor kring utformning av kollektivtrafiken såväl som konkreta tillgänglighetsfrågor vid till exempel upphandling av ny trafik, digitala verktyg etc. Nära samarbete mellan allmän kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänstresor. Tillgänglighetsanpassningen av fordon och infrastruktur inom den allmänna trafiken bör i huvudsak ske i prioriterade stråk, stationer och bytespunkter. För de resenärer med behov som inte är möjliga att hantera inom den allmänna trafiken ska särskilda lösningar finnas. En ökad samordning mellan allmän kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst gynnar också ett effektivt nyttjande av resurser. Ökad dialog med övriga intressenter. Större arbetsgivare och besöksnäringen är intressenter vars behov och synpunkter behöver beaktas vid utvecklingen av trafiken, formerna för denna dialog behöver systematiseras. 12 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 231 4.) Ökad kvalitet Förbättrad punktlighet och förbättrad information om avgångs-och ankomsttider. Utifrån det nuläge som tidigare har presenterats bör ett omfattande arbete avseende en förbättrad punktlighet göras för att öka tilliten för kollektivtrafiken bland medborgarna i länet. Förutom arbetet med att förbättra punktligheten krävs en utveckling av informationen till resenärerna om punktlighet och ankomsttider för att bidra till en trygghet för resenären och därmed öka nöjdheten. Trygghet. Upplevelsen av trygghet är en viktig faktor för resenärsupplevelsen och påverkas bland annat av säkerheten såväl innan resan (gång-och cykelvägar samt vägar till hållplatsen), som under resan samt punktligheten. Samtliga av dessa områden bör vi arbeta vidare med. Jämställdhetsperspektivet bör särskilt belysas i trygghetsarbetet. Bemötandet i kollektivtrafiken. Förare och tågvärdarna är ansiktet utåt för kollektivtrafiken, det är de som resenärerna möter och de bidrar till en stor del till upplevelsen av kollektivtrafiken. Det är därför väsentligt att busschaufförerna och tågvärdarna har kunskap om det varumärke man representerar och att det finns tydliga riktlinjer för hur resenärerna ska bemötas och hur olika situationer ska hanteras. Prisvärda biljetter. Upplevelsen av prisvärdhet i relation till att resa med bil bidrar starkt till om man väljer att resa med kollektivtrafiken eller ej. Med tanke på att resmönstret till viss del har förändrats efter pandemin bör en översyn göras av de olika prismodellerna i länet. I detta arbete bör det även tas hänsyn till hur prissättningen kan attrahera olika målgrupper. Fordonens komfort och utformning. Fordonens komfort och utformning är en faktor för hur nöjda resenärerna är med sin resa. Vid köp och upphandling av nya fordon bör olika målgruppers behov beaktas och utvärderas, inte minst utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Tydliga miljökrav på fordon och drivmedel. Tydliga miljökrav på fordon och drivmedel ska ställas vid upphandlingar för att en omställning till gröna bränslen kan ske i en så snabb takt som är möjlig utifrån befintlig infrastruktur och ekonomiska resurser. 5.) Kompetensutveckling Utvecklingsinsatser inom olika kollektivtrafikfrågor ska vara ett naturligt inslag för att öka kunskapen och kompetensen hos politiker, tjänstemän, trafikbolag och förare. Det finns ett mervärde om utvecklingsinsatserna kan genomföras gemensamt med de berörda kollektivtrafikaktörerna i länet. En årlig kompetensutvecklingsplan bör definieras i samband med VEP-arbetet. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ska sträva efter en jämn fördelning av män och kvinnor vid anställningar. 6.) Trafikinnovationer Alternativa trafiklösningar. Befolkningsmängden skiljer sig mycket inom länet vilket bidrar till att förutsättningarna för trafikomfattningen är olika i länet. En fortsatt utveckling av anropsstyrd trafik bör ske för att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken i länet även i de geografiska områden som är glest befolkade. RKMbör prioritera ett aktivt deltagande i innovativa projekt som syftar till att hitta smarta och tillgängliga kollektivtrafiklösningar för hela vårt län. Ny teknik. För att öka tillgänglighet till kollektivtrafiken för samtliga resenärer är det prioriterat att arbeta med ny teknik för mobilitetslösningar samt information och kommunikation till resenärerna. 13 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 232 7.) Gena och snabba linjer För vissa målgrupper, till exempel arbetspendlare, är restidskvoten en avgörande faktor för att välja att resa med kollektivtrafiken i stället för med bil. Det är därför väsentligt att sträva efter så snabba linjer som möjligt, på viktiga stråk, till exempel pendlingsstråk samt mellan kommuncentra och residensstaden Luleå. Det kan innebära att vissa linjer behöver rätas ut med färre hållplatser. En målsättning är samtidigt att avståndet till hållplatserna ska vara i enlighet med nationella riktlinjer. Framkomligheten för kollektivtrafiken på sträckor där det råder trängsel i trafiken är också ett område som bör ses över för att få en snabbare och därmed mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. 8.) Hållplatsstandard Arbetet med tillgänglighetsanpassning av hållplatser kommer att fokusera på resecentrum/busstationer, sjukhus samt vid andra strategiskt viktiga punkter såsom viktiga bytespunkter, tätortstrafikens huvudhållplatser samt hållplatser vid vårdinrättningar och skolor. På landsbygden fokuseras tillgänglighetsanpassningen i första hand på hållplatser med stort resande längs de starka stråken. Det behöver förtydligas vilken aktör som ansvarar för vad när det gäller hållplatserna längs statliga och kommunala vägar. Tillika behöver det finnas en gemensam förankrad ambition för hur olika kategorier av hållplatser ska vara utrustade. Information om standarden för respektive hållplats bör finnas tillgänglig på ett enkelt sätt för alla resenärer och potentiella resenärer. De hållplatser som är utpekade att vara fullt tillgänglighetsanpassade år 2035 finns namngivna i medföljande bilaga. Där finns även en beskrivning av hur dessa hållplatser ska vara utrustade. 9.) Förenklat linjenät med få linjenummer För att underlätta för resenärer och potentiella resenärer att använda kollektivtrafiken är ett förenklat linjenät med få linjenummer en framgångsfaktor. Även detta är en strategi att arbeta vidare med under de kommande åren. 14 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 233 Mål för verksamheten Nedan beskrivs verksamhetens mål för de kommande tre åren. Målen är grupperade i fyra målområden, varav målområdena resenär, miljö och tillgänglighet är hämtade från Trafikförsörjningsprogrammet. Målområdet medarbetare är ett internt målområde. RESENÄR Marknadsandel Kommentar: Nuläge 2025 uppvisar en marknadsandel om 10,5%. NKI – Resenärer, allmän kollektivtrafik Kommentar: Nuläge 2025 är 72%. Mätning genomförs endast för Länstrafiken och Luleå lokaltrafik. Utveckling av mätmetod för all kollektivtrafik i Norrbotten pågår. NKI – Allmänhet Kommentar: Nuläge 2024 är 47 %. Mätning saknas för 2025. NKI – Resenärer, särskild kollektivtrafik Kommentar: Nuläge 2025 är 92%. 15 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 234 MILJÖ Förnybart bränsle Kommentar: Nuläge 2025 är 36%. Osäkerhetsfaktorer föreligger kring tillgång på alternativa bränslen, kostnaderna för dessa och osäkerheten i strategiska vägval som påverkas av framtida beredskapskrav. TILLGÄNGLIGHET Restidskvot Kommuncentra -Luleå < 1,3 Kommentar: Senaste interna uppföljning visar 61%. Uppföljningen blir inte exakt då restidskvoter varierar kraftigt mellan olika turer på samma sträcka. Mätningen utgår ifrån om någon tur har en restidskvot < 1,3. Restidskvot Viktiga stråk < 1,2 Kommentar: Målet mäts via beräknad restid utifrån tidtabell i förhållande till beräknad tid med bil utifrån Google Maps. Viktiga pendlarstråk är Boden-Sunderbyn, Luleå-Sunderbyn, Boden-Luleå, Piteå-Luleå, Kalix- Haparanda, Gällivare-Kiruna, Gällivare-Jokkmokk, Kalix –Luleå. Nuläget är 88%. Uppföljningen blir inte exakt då restidskvoter varierar kraftigt mellan olika turer på samma sträcka samt om tåg eller buss används. Mätningen utgår ifrån om någon tur har en restidskvot < 1,2. Utveckling av mätmetod pågår. Fullt tillgänglighetsanpassade hållplatser 100 % av resecentrum, sjukhus, viktiga bytespunkter Kommentar: Definition har fastställts över fullt tillgänglighetsanpassade hållplatser, dessa är också identifierade Diskussion om plan för detta och målsättning pågår med kommuner och Trafikverket. 16 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 235 Tillgänglighetsanpassade fordon 100 % Kommentar: Mätvärdet beräknas genom förhållandet mellan tillgänglighetsanpassade fordon i förhållandet till det totala antalet fordon för samtliga bolag. Eftersom samtliga tåg redan är fullt tillgänglighets- anpassade avser mätvärdet bussar Länstrafiken. 2025 var 45 % tillgänglighetsanpassade och anpassning sker efterhand med nya upphandlingar. Jämställdhet - resenärerna ska uppleva att kollektivtrafiken är jämställd och erbjuder kvinnor och män lika möjligheter utifrån deras behov. <1 Kommentar: Nuläget 2024 kvinnor 45% och män 37%. Mätning 2025 ej tillgänglig. MEDARBETARE ENPS Kommentar: Talet mäter om medarbetarna rekommenderar arbetsplatsen. Nuläge 2025 är 11 Genomsnitt i Sverige av de som mäts på detta sätt är 11. Minimum är -100, maximum är 100. Engagemang Kommentar: Nuläge 2024 är 3,8. Genomsnitt i Sverige av de som mäts på detta sätt är 4,0. Minimum är 1, maximum är 5. 17 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 236 Prioriterade utvecklingsområden 2027-2029 Sammanfattningsvis kan man säga att kollektivtrafiken i Norrbotten står inför utmaningar. I princip ska resandet öka med 5-6 miljoner resor för att uppnå målet 15 procent marknadsandel till 2035. Det påverkar länstrafik, inomkommunal trafik, tätortstrafik och regiontåg, Därför kommer det att krävas mod och nytänk vad gäller hur vi bygger vårt sammanhållna trafiksystem i Norrbotten I samverkan med övriga aktörer inom kollektivtrafiken i Norrbotten har följande prioriteringar för 2027 identifierats Allmän kollektivtrafik 1. Fortsätt utveckla en systematisk och resurseffektiv metod för gemensam verksamhetsutveckling och där ska särskilt följande områden prioriteras: -Säkrare och bättre resandestatistik – måste veta vad som faktiskt mäts. -Starkare och mer attraktivt utbud – särskilt i prioriterade stråk. -Lägre trösklar och bättre kundupplevelse – enklare att resa, högre tillförlitlighet. 2. Genomför gemensamt identifierade utvecklingsaktiviteter för 2027. 3. Utveckla förmågan att leda kollektivtrafiken samt verka inom ramen för kris och förhöjd beredskap Färdtjänst 1. Fortsatt utveckling och effektivisering av färdtjänstens handläggningsprocess och dess regelverk. 2. Fortsatt förbättringsdialog med kommunerna som beställare, Länstrafikens beställningscentral som verkställare och medborgarna som slutkunder. 18 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 237 Planeringsförutsättningar från direktionen 2025-12-11 Direktionen beslutar följande planeringsförutsättningar för verksamhetsplanering och budgetering 2027-2029 För Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten: - Genomför identifierade utvecklingsaktiviteter (roadmap) - Utveckla förmågan att verka i kris och förhöjd beredskap - Vara drivande och delta i projekt för att utveckla trafiken i länet och i de fyra nordligaste länen - Fortsatt driva dialog och samverkan med aktörer inom kollektivtrafiken. - Vara drivande i utvecklingen av särskild kollektivtrafik - Öka kunskapsnivån kring kollektivtrafikens uppbyggnad och förutsättningar. - Öka dialogen med kommunerna och regionen som är kunder i Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten för att öka kundnöjdheten. - Öka dialogen i finansieringsfrågor med medlemmarna i Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. - Fortsatt utveckla effektivitet i arbetsprocessen genom bra IT stöd - Fortsatt utveckling av kompetens, trivsel och personalnöjdhet. För Länstrafiken - Genomför av styrelsen beslutat utvecklingsplan för Länstrafiken i Norrbotten. - Skapa och säkerställa förutsättningar för nöjdare kunder och en ökad andel resor i den allmänna kollektivtrafiken. - Skapa och säkerställa förutsättningar för en ökad effektivitet inom området särskild kollektivtrafik. - Fortsatt utveckling av kompetens, trivsel och personalnöjdhet. För tätortstrafiken - Bjuda in till dialog kring utveckling av tätortstrafiken. - Delta i arbetsgrupper och projekt kring kollektivtrafiken i stort. Strategimöten med arbetsutskottet har genomförts i september 2025 och februari 2026. Ur dessa möten har följande prioriterade aktiviteter spelats in. - För att höja kunskapsnivån - Verksamhetsbesök (Studiebesök) planeras in under första halvåret 2027. Breda grupper av politiker och tjänstemän från medlemmarna i KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I NORRBOTTEN I NORRBOTTEN. - Verifiera projekt ”Åkerbäret”.Vad är genomförbart, i vilken takt, till vilken kostnad och vilka effekter ger det. - Etablera ”nya strategiska nätverk” på högre nivåer hos RKM medlemmar. - Tydliggör regelverk, ansvar och mandat vid delegering av upphandling – Utforma ett avtal att använda vid delegering. - Uppdatera Trafikförsörjningsprogrammets mål och förenkla text 238 Budgetramar 2027-2029 Driftbudget totalt per verksamhet Driftbudget totalt per verksamhet (tkr) Budgetramar totalt (tkr) Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Myndighetsledning 13 020 13 336 13 656 Färdtjänsthandläggning 7 914 7 358 7 516 Finansiering dotterbolag -Länstrafiken 313 775 326 247 339 214 Totalt budgetramar 334 709 346 941 360 386 Investeringsredovisning (tkr) Budget Budget Budget 2027 2028 2029 Inventarier 100 100 100 Totala investeringar 100 100 100 20 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 239 Driftsbudget per verksamhet Myndighetsledning Myndighetsledning, innehåller strategisk planering och politisk beredning för Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. Budgetramen beräknas på fem tjänster, köp av tjänster från Länstrafiken gällande löpande ekonomi, trafikekonomi, HR, IT samt system/licenskostnader utifrån befintligt samverkansavtal, politisk beredning för arbetsutskott-och direktionsmöten ca åtta möten årligen, lokalkostnader, drifts-och investeringskostnader för inventarier och övriga externa kostnader. Övriga intäkter (700 tkr) är stationsintäkter som därefter betalas ut till Svenska reseterminaler för öppethållning, lokalvård och service. Myndighetsledning (tkr) Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter 700 720 740 Verksamhetens intäkter 700 720 740 Verksamhetens kostnader Övriga verksamhetskostnader -700 -720 -740 Politisk beredning -694 -694 -694 Personalkostnader -7 496 -7 728 -7 961 Köp av tjänster Länstrafiken -2 100 -2 163 -2 228 Övriga externa kostnader -2 562 -2 583 -2 605 Verksamhetens kostnader -13 552 -13 888 -14 228 Avskrivningar Avskrivningar -153 -153 -153 Avskrivningar -153 -153 -153 Verksamhetens nettokostnader -13 005 -13 321 -13 641 Bidrag från medlemmar med flera Regionens medlemsbidrag 6 510 6 668 6 828 Kommunernas medlemsbidrag 6 510 6 668 6 828 Bidrag från medlemmar med flera 13 020 13 336 13 656 Verksamhetens resultat 15 15 15 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter 0 0 0 Finansiella kostnader -15 -15 -15 Finansiella intäkter och kostnader -15 -15 -15 Resultat efter finansiella poster 0 0 0 Resultat myndighetsledning 0 0 0 21 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 240 Färdtjänsthandläggning Färdtjänst finansieras helt via intäkter av länets 13 av 14 kommuner (ej Boden) som har överlämnat myndighetsutövning och resehantering för färdtjänst och riksfärdtjänst till Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. Finansieringsmodellen för färdtjänsthandläggningen baseras på självkostnaden för färdtjänsthandläggningen fördelat per kommun utifrån andel fattade beslut. Efter årets slut beräknas slutlig avgift som motsvarar kommunens andel av verkliga kostnader i relation till antalet färdtjänstbeslut per kommun. Slutlig kreditering eller tilläggsfakturering för tillståndsprövningen görs under första tertialet året efter. Budgetramen för färdtjänsthandläggningen beräknas på sex tjänster färdtjänsthandläggare, chef färdtjänsthandläggning och en administratör, lokalkostnader, driftskostnader för IT-system samt övriga externa kostnader. Färdtjänsthandläggning (tkr) Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Verksamhetens intäkter Intäkter färdtjänsthandläggning 7 914 7 358 7 516 Verksamhetens intäkter 7 914 7 358 7 516 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -5 942 -5 386 -5 544 Övriga externa kostnader -1 972 -1 972 -1 972 Verksamhetens kostnader -7 914 -7 358 -7 516 Avskrivningar Avskrivningar 0 0 0 Avskrivningar 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader 0 0 0 Verksamhetens resultat 0 0 0 Resultat färdtjänsthandläggning 0 0 0 22 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 241 Finansiering dotterbolag Länstrafiken i Norrbotten AB För en mer detaljerad driftredovisning se Länstrafikens Budget och verksamhetsmål 2027 – 2029. RKM finansierar underskottet i busstrafik i bolaget. Övrig verksamhet som färdtjänst- och sjukresor hanteras och faktureras direkt av bolaget gentemot kommunerna och regionen vilka är finansiärer. Underskottet att finansiera är 314 Mkr 2027, 326 Mkr 2028 och 339 Mkr 2029. Indexförändringar (inflation) behöver i budget uppskattas då förändringar blir kända först i efterhand. Med direkta trafikkostnader på 381 Mkr motsvarar en ökning av index med 1 procent en kostnadsökning på ca 3,8 mnkr. Indexportföljen i trafikavtal följer branschgemensamma rekommendationer. Trafikkostnaderna beräknas öka med 4 procent 2026 vilket ligger till grund för budget 2027 där man antar en ökning om 2,5 procent. För 2027 budgeteras totala intäkter för trafiken till 127,3 Mkr. Personbefordran budgeteras uppgå till 74,5 mkr år 2027, en resandeökning på 6% jämfört med budget 2026, och för år 2028-2029 en årlig ökning på 5%. Ett antal resenärsnära åtgärder beslutade åtgärder i utvecklingsplan bedöms leda till en positiv resandeutveckling. Intäkter för skolkort budgeteras till 49,8 mkr år 2027 och ungefär i samma nivå 2028 och 2029. 2026 beslutade Trafikverket minska medfinansieringen för Samverkande inland med 57% från 10,6 mkr till 6,0 mkr. Beslut för år 2027 förväntas komma sent under år 2026 och har i budgeten för perioden 2027 - 2029 antagits till 6,0 mkr årligen. Intäkten är därför osäker för samtliga 3 år i planeringsperioden. Övriga externa kostnader samt personalkostnader är budgeterade med en ökning på 3% per år för år 2027 - 2029. Under 2026 planeras bemanning att förstärkas enligt beslutad utvecklingsplan och även de resenära åtgärderna som t ex marknadsföring, utökade lokalkostnader, uppfräschning busstationer, IT investeringar ligger kvar som grund för en högre kostnadsnivå 2027 till 2029. Busstrafik (tkr) Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter 0 0 0 Verksamhetens intäkter 0 0 0 Verksamhetens kostnader Lämnade driftsbidrag busstrafik -313 775 -326 247 -339 214 Verksamhetens kostnader -313 775 -326 247 -339 214 Verksamhetens nettokostnader -313 775 -326 247 -339 214 Bidrag från medlemmar med flera Regionens driftbidrag busstrafik 188 235 195 748 203 528 Kommunernas driftbidrag busstrafik 125 540 130 499 135 686 Bidrag från medlemmar med flera 313 775 326 247 339 214 Verksamhetens resultat 0 0 0 Resultat busstrafik 0 0 0 23 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 242 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) 2027 2028 2029 Verksamhetens intäkter 8 614 8 078 8 256 Verksamhetens kostnader -335 241 -347 493 -360 958 Avskrivningar -153 -153 -153 Övriga rörelseintäkter 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader -326 780 -339 568 -352 855 Generella statsbidrag och utjämning 326 795 339 583 352 870 Verksamhetens resultat 15 15 15 Finansiella intäkter 0 0 0 Finansiella kostnader -15 -15 -15 Finansiella poster -15 -15 -15 Resultat efter finansiella poster 0 0 0 24 Budget och verks2am4h3etsplan 2027-2029 Balansräkning Balansräkning (tkr) 2027 2028 2029 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 300 327 354 300 327 354 Finansiella anläggningstillgångar 10 000 10 000 10 000 Summa anläggningstillgångar 10 300 10 327 10 354 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 0 0 0 Kassa och bank 15 300 15 300 15 300 Summa omsättningstillgångar 15 300 15 300 15 300 SUMMA TILLGÅNGAR 25 600 25 627 25 654 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 073 16 073 16 073 Långfristiga skulder 0 0 0 Kortfristiga skulder 9 527 9 554 9 581 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 25 600 25 627 25 654 25 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 244 26 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 245 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (tkr) 2027 2028 2029 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 0 0 0 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 153 153 153 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 153 153 153 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring kundfordringar 0 0 0 Förändring av övriga kortfristiga rörelsefordringar 0 0 0 Förändring leverantörsskulder 0 0 0 Förändring av övriga kortfristiga rörelseskulder 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 0 0 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -100 -100 -100 Försäljningar av materiella anläggningstillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -100 -100 -100 Finansieringsverksamheten Amortering av skulder för finansiell leasing -53 -53 -53 Förändring av kortfristiga finansiella skulder 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -53 -53 -53 Årets kassaflöde 0 0 0 Likvida medel vid årets början 15 300 15 300 15 300 Likvida medel vid årets slut 15 300 15 300 15 300 25 Budget och verksamhetsplan 2027-2029 246 List of Signatures Page 1/1 Protokoll_Direktionsmöte nr 1 _240326.pdf Name Method Signed at Karin Birgitta Cecilia Hjorth BANKID 2026-04-08 08:27 GMT+02 JOHANNES SUNDELIN BANKID 2026-04-08 08:27 GMT+02 ULRICA HAMMARSTRÖM BANKID 2026-04-01 14:42 GMT+02 This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. External reference: 3EE6C37B91224AB0AC143CDCE9136D3D 247 Direktionsmöte nr 1 Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, organisationsnummer 222000-2949 tisdag 24 mars 2026, 10:00 - 16:45 Sessionsalen, Region huset Deltagare Styrelsemedlemmar Johannes Sundelin, Anita Gustavsson, Perarne Kerttu, Tomas Mörtberg (Deltog ej i: § 15, § 16, § 17, § 18, § 21, § 22, § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Johnny Åström, Lena Goldkuhl, ilkka isaksson, Mats Niemi (Deltog ej i: § 1, § 2, § 3, § 4, § 5), Glenn Berggård, Birgit Meier Thunborg (Deltog ej i: § 15, § 16, § 17, § 18, § 21, § 22, § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Hans Å Strandberg (Deltog ej i: § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Dan Ankarholm (Deltog ej i: § 15, § 16, § 17, § 18, § 21, § 22, § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Erik Söderlund, Isak Utsi, Susanne Andersson, Sanna Inga Poromaa (Deltog ej i: § 1, § 2, § 3, § 13, § 15, § 16, § 17, § 18, § 21, § 22, § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Niclas Hökfors, Henrik Blind (Deltog ej i: § 13, § 20, § 21, § 22, § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Jan-Anders Perdahl, Veronica Pedersen, Ulrica Hammarström, Janne Lind (Deltog ej i: § 13, § 15, § 16, § 17, § 18, § 20, § 21, § 22, § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Jenny Johansson Jänkänpää (Deltog ej i: § 1, § 2, § 3, § 18, § 21, § 22, § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Louise Mörk (Deltog ej i: § 13, § 15, § 16, § 17, § 18, § 21, § 22, § 23, § 24, § 25, § 26, § 27), Mathias Karvonen, Linda Jonsson Övriga deltagare Mats Aspemo (Myndighetschef), Maria Marjai (Chef färdtjänsthandläggning), Iana Svanberg (Verksamhetsutvecklare), Crister Lundgren (Verksamhetsutvecklare), Mattias Bergdahl (VD), Cecilia Hjorth (Verksamhetskoordinator) Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, organisationsnummer 222000-2949 Mötesprotokoll

§ 50 Specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB Ärendenr 2026/143-1.4.1.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Sammanfattning av ärendet Luleå kommun har valt att organisera en del av sin verksamhet i kommunala bolag. Fullmäktige styr bolagens genom bolagsordningar och ägardirektiv. Ägardirektivet kompletterar bolagsordningens beskrivning av det kommuna- la ändamålet för verksamheten och innehåller en konkretisering av verksam- hetsmålen. Ärendet om ägardirektiv lyfts upp när ägaren vill ändra inrikt- ning, ekonomiska mål, generella eller särskilda direktiv för bolagen, vanligtvis en gång om året. Förslag på förändringarna i det specifika direktivet till Luleå Miljöresurs AB (Lumire) är: • Förenkling genom att denna text ”I relevanta delar ska verksamheten bedrivas enligt marknadsmässiga principer.” skrivs en gång istället för på olika platser i dokumentet. • Förtydligande om att Lumires ansvar inom återbruk ska ske inom ra- men för de ekonomiska målen. • Definitioner på avkastningskrav justerade till korrekt definition. • Förtydligande om att Lumires ansvar inom tekniskt vatten ska ske in- om ramen för de ekonomiska målen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-02-09 § 13 beslutat att återremittera ärendet med motiveringen: Mer information från Lumire om hur ska bolagets verksamhet harmonisera med kommunens ambition när det gäller återbruk. Kommunstyrelsens arbetsutskott har vid sammanträdet 2026-03-09 § 34 del- getts information från Luleå Miljöresurs AB (Lumire) om återbruksverksam- heten. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att fastställa specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 84 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07 Sammanträdet Ordföranden (S) föreslår att bordlägga ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag under proposition och finner att arbetsutskot- tet bifaller förslaget. Dialog Luleå kommunföretag AB har fört dialog med Luleå Miljöresurs AB och däref- ter har bolagets styrelse fattat beslut om förslag på nya direktiv. Beslutsunderlag • Förslag - Specifikt ägardirektiv 2026 Luleå Miljöresurs AB, KLF Hid: 2026.1409 • Utdrag styrelseprotokoll Luleå kommunföretag AB 2026-01-23 § 5, KLF Hid: 2026.990 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB, KLF Hid: 2026.4034 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 85 0 2026 Specifikt ägardirektiv FÖR LULEÅ MILJÖRESURS AB 86 1 Dokumentnamn Kategori Publicerad Specifikt Aktiverande ägardirektiv styrdokument Lulea.se Ärendenummer Beslutad av Beslutsdatum, § Giltighetstid KLF 2023/680 Kommunfullmäktige 2023-09-25 §180 Tills vidare Ersätter Ägardirektiv 2023-09-25 §1802022 KLF 2021/888 Dokumentägare Dokumentet gäller för Vd Luleå Kommunföretag AB Luleå Miljöresurs AB (Lumire) Syfte: - Fullmäktige styr bolagens genom bolagsordningar och ägardirektiv. - Ägardirektivet kompletterar bolagsordningens beskrivning av det kommunala ändamålet för verksamheten och innehåller en konkretisering av verksamhetsmålen. - Ärendet om ägardirektiv lyfts upp när ägaren vill aktualisera vad ägaren vill att företaget ska uppnå. Uppföljning Löpande genom delårs- och helårsuppföljningar 1 87 2 Specifikt ägardirektiv för Luleå Miljöresurs AB (Lumire) Kommunens motiv till att äga bolaget och verksamhetens inriktning Lumire är ett viktigt instrument för kommunens ansvar att bedriva en långsiktigt effektiv verksamhet inom avfalls- och återvinningsområdet samt, vatten och avloppsområdet. . Utöver det ansvarar bolaget för att äga och utveckla anläggning för biogasproduktion med därtill relaterad verksamhet. Bolaget skall arbeta för ett hållbart Luleå med krav på en aktiv verksamhetsutveckling inom ovan beskrivna verksamhetsområden. Lumire är även ansvarig för att leda arbetet med framtagning av Luleå kommuns avfallsplan och renhållningsföreskrifter samt Luleå kommuns VA-plan. Bolagets verksamhet skall bygga på en långsiktig, miljöriktig och social hållbarhet där bolaget aktivt ska bidra till att uppfylla kommunens miljö- och klimatmässiga målsättning. I relevanta delar ska verksamheten bedrivas enligt marknadsmässiga principer. Återbruk, återvinning och avfall Bolagets verksamhet skall bygga på en långsiktig, miljöriktig och social hållbarhet. Vad gäller avfalls- och återvinningsområdet skall bolaget verka inom områdena kommunalt och verksamhetsavfall. Inom det kommunala avfallet har bolaget helhetsansvaret inom Luleå kommun. Återvunnet material ska hanteras på ekonomiskt marknadsmässiga villkor. Inom ramen för sitt uppdrag ska bolaget äga, dimensionera, bemanna, organisera och bedriva kommunens återbruksverksamhet i syfte att bidra till Luleå kommuns klimatmål och ambition om cirkulära resursflöden genom en förflyttning uppåt i avfallstrappan. Uppdraget ska genomföras inom de ekonomiska och taxemässiga ramar som fastställs av ägaren.Inom ramen för sitt uppdrag ingår även att äga att dimensionera, bemanna, bedriva organisera och ansvara för kommunens återbruksverksamhet. Utöver ovanstående har bolaget operativt ansvar för kommunens samtliga återvinningscentraler och deponier. Bolaget kan också komma att pröva konkurrens- utsättning av vissa delar av sin verksamhet. Vatten och avlopp Lumire ansvarar på uppdrag av VA-huvudmannen att inom beslutade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten på ett kostnadseffektivt sätt tillhandahålla rent och hälsosamt dricksvatten till kunderna och avleda och rena spillvatten på ett miljö- och hälsomässigt sätt enligt fastställda myndighetskrav. I Lumires uppdrag ingår också att bidra till kommunens ansvar att avleda och vid behov rena dag- och dräneringsvatten från fastigheter och anslutna ytor till lämplig recipient samt att förvalta och utveckla VA-infrastrukturen såsom ledningsnät och processanläggningar. En viktig del i Lumires uppdrag är att bidra till Luleå kommuns utveckling genom en långsiktig VA-planering i samverkan med Luleå kommun. VA-huvudmannen svarar för investeringar i egna anläggningar med tillhörande anordningar som också i förhållande till bolaget har ansvaret för att försäkra egna 2 88 3 anläggningar, ledningar och övrig egen egendom. Bolaget bereder beslutsunderlag samt ansvarar för utförandet av investeringar samt tecknar erforderliga ansvarsförsäkringar och svarar för arbetsmiljölagens krav. Bolaget ansvarar för all ekonomisk hantering kopplat till kommunens ansvar enligt Lagen om allmänna vattentjänster och kommunens avfallsansvar enligt miljöbalken med särredovisning för respektive verksamhet (VA respektive avfall). I uppdraget ingår att utöva alla de rättigheter samt utföra de skyldigheter som följer av ledningsrätt, servitut och delägande i samfälligheter/gemensamhetsanläggningar och skyldigheter enligt §44 vägtrafiklagen som avser de anläggningar som bolaget har rätt att utföra drift och underhåll på. Bolaget har rätt att teckna anslutningsavtal med fastighetsägare inom och utom verksamhetsområdet. Bolaget ska vara miljörättsligt ansvarig för den verksamhet som denne bedriver. Bolagets skyldigheter och rättigheter ska motsvaras av denna aspekt. Bolaget uppdras att samverka med de övriga huvudmännen inom VA och avfall i de närliggande kommunerna, i syfte att öka effektiviteten genom att standardisera processer och där förutsättningar finns samutnyttja kärn-och stödverksamheter. Bolaget ska aktivt bidra till att uppfylla kommunens miljö- och klimatmässiga målsättning. I relevanta delar ska verksamheten bedrivas enligt marknadsmässiga principer. Biogas Bolaget ansvarar för att äga och utveckla anläggning för biogasproduktion. Användande av biogas skall i första hand användas för utveckla bolagets energineutralitet och bidra till klimatneutralitet 2040 I relevanta delar ska verksamheten bedrivas enligt marknadsmässiga principer. Ekonomiska mål Verksamheten ska bedrivas utifrån ekonomiska grundkrav som mäter bolagets lönsamhet och finansiella styrka. För precisering av de ekonomiska grundkraven fastställs följande ägarkrav för perioden 20263-20285: - Avkastning på eget kapital ska under perioden överstiga 6 procent per år. - Soliditeten bör under perioden uppgå till minst 22 procent per år. Definitioner: Avkastning eget kapital = = Resultat efter finansiella poster/ Justerat Eget kapital (IB+UB/2) + 79,4 % av justerat obeskattade reserver. Justerat Eget kapital = (IB Eget kapital + UB Eget kapital) / 2 Justerat Obeskattade reserver = (IB Obeskattade reserver + UB Obeskattade reserver) / 2Resultat efter finansiella poster/ Eget kapital + 78,6 % av obeskattade reserver Soliditet = Eget kapital + 79,48,6 % av obeskattade reserver/ Totalt kapital 3 89 4 Särskilt ägardirektiv Luleå Kommun har som mål att minska koldioxidutsläpp med 60 % till och med 2030 och med 100 % till och med 2040. Transporter står för en stor andel av koldioxidutsläppen och Lumire som ett transportintensivt bolag blir därmed särskilt viktig i arbetet att minska utsläpp. Lumire ska kontinuerligt arbeta för att minska sitt fossilavtryck och bolaget ska senast 2030 ha en fordonsflotta som till 100 % drivs med förnybara bränslen i enlighet med kommunens antagna målsättning. Bolaget ska årligen avsätta upp till 1 % av sin årsomsättning till forskning- och utveckling. Projekt inom ramen för denna satsning beslutas om inom ramen för bolagets delegationsordning och kan syfta till såväl nya tekniska lösningar som affärsutveckling eller motsvarande initiativ som kan antas ge bolags- eller samhällsnytta. Bolaget ska i sin årsredovisning redogöra för de projekt alternativt områden man valt ut samt vilken effekt man åstadkommit i genomförda projekt som avslutats under året. Bolaget ska tillsammans med Luleå Energi utveckla och bidra med resurs och kompetens för Tekniskt vatten specifikt inom Luleå industripark Bolaget ska, i samverkan med industriaktörer och Luleå kommun, verka för att möjliggöra gemensam infrastruktur för tekniskt vatten inom Luleå industripark. Uppdraget omfattar att på affärsmässiga grunder utreda och utforma ändamålsenliga tekniska, organisatoriska och ekonomiska lösningar som stödjer industrietableringar och den gröna industriomställningen, med långsiktig ekonomisk hållbarhet i nivå med bolagets avkastningskrav. Luleå Miljöresurs AB ska tillsammans med andra verksamheter i kommunen ansvara för och delta i det, av fullmäktige beslutade, utredningsuppdraget och förväntas återkoppla angående uppdraget med förslag till politiska beslut under planperioden: • Underlätta för bostadsbyggandet på landsbygden genom försäljning av kommunala tomter och utbyggt VA Luleå Miljöresurs AB ska delta i det, av fullmäktige beslutade, utredningsuppdraget: • Säkerställ Lulebornas tillgång till vatten genom beredskapsplan för vattentäkter samt skyfallsplan 4 90 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01

§ 51 Luleåförslaget Staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utan- för Luleå Energi Arena Ärendenr 2025/163-1.5.2.1 Samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå Luleåförslaget om en staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Luleå Energi Arena. 2. Uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda och besluta om staty eller annat minnesmärke för Jan Anders Jampa Eriksson. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har 2023-03-10 § 110 beslutat om förändrat arbetssätt för att omhänderta medborgares idéer. I det nya arbetssättet ska kommunfull- mäktige fatta beslut om att bifalla eller avslå inkomna förslag, i de fall för- slagsställaren önskar en politisk prövning. Medborgaren har begärt en politisk prövning av arbetsgruppens beslutsförslag gällande Luleåförslaget Staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Luleå Energi Arena vilket är anledning- en till att ärendet nu behandlas politiskt. Det har kommit ett Luleåförslag 2025-09-09 som lyder: ”Jampa Eriksson "Jampa" är den person som betytt mest av alla för basketsporten i Luleå och Norrbotten. Han bildade basketsektionen i Gammelstads IF i början av 60 talet. Han bidrog till elitlagen Plannja Basket (nu BC Luleå) och Luleå BBK. Han var med i uppbyggnaden av Luleå Basketcentrum (nu 18 klubbar) och att Riksbasketgymnasiet hamnade i Lu- leå. Jampa blev 89 år och gav idrotten allt från tidiga ungdomsår” Arbetsgruppens rekommendation Marken utanför Luleå Energi Arena tillhör Luleå kommun vilket innebär att förslaget är möjligt att genomföra men att låta resa en staty över en person är något som tillhör det ovanliga. I Luleå finns en porträttbyst av Gustaf II Adolf i stadsparken och en annan av S.G. Hermelin i Hermelins-parken utförda i brons respektive sten. De båda tillkom för ca 100 år sedan. Det har mer nyli- gen tillkommit en staty av författaren Torbjörn Säfve i samband med att det utlystes en tävling om utsmyckning av Örnäsets centrum. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 280 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 026-05-18 Kostnaden för att skapa en staty är även relativt hög. Som stöd vid handlägg- ningen av ärendet har beredningsgruppen rådfrågat personal med kompetens inom konstområdet. Den beräknade kostnaden för en staty är ca 1 miljon kro- nor vilket skulle motsvara Luleåförslagets halva budget för år 2026. I konkur- rens med andra inkomna förslag föreslås inte medel avsättas för en staty. Det finns även en bifallen motion om att Luleå kommun ska utreda möjligheten att skapa en plats för att minnas och hylla personer som betytt mycket för Lu- leå inom olika områden. Motionen bifölls under 2025 och kultur- och fritids- förvaltningen har utrett frågan och återrapporterat resultatet till kultur- och fritidsnämnden under våren 2026. I dagsläget finns inget beslut om att skapa en plats av det slag som beskrivs i motionen. En hyllning av Jan Anders Eriksson skulle dock kunna ingå i ett sådant sammanhang. Luleåförslaget kommer även att skickas vidare till kul- tur- och fritidsförvaltningen som ett inspel i ett eventuellt framtida arbete. Frågan om vem eller vilka som ska uppmärksammas behöver däremot hante- ras av en jurygrupp eller motsvarande. Arbetsgruppen rekommenderar kommunfullmäktige att avslå Luleåförslaget. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att avslå Luleåförslaget om en staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Lu- leå Energi Arena. Sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningen föredrar ärendet. Carina Sammeli (S) och Sana Suljanovic (M) föreslår följande tillägg till beslu- tet: Uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda och besluta om staty eller annat minnesmärke för Jan Anders Jampa Eriksson. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelseförvaltningen förslag under proposition och finner att samhällsbyggnadsutskottet bifaller förslaget. Ordföranden ställer därefter Carina Sammelis tilläggsförslag under proposi- tion och finner att samhällsbyggnadsutskottet bifaller förslaget. Dialog Dialog har förts inom arbetsgruppen för Luleåförslag. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 281 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 026-05-18 Beslutsunderlag • Luleåförslag om staty KLF Hid: 2025.9671 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut avseende Luleåför- slaget Staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Luleå Energi Arena, KLF Hid: 2026.5449 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 282 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01

§ 55 Revidering av styrdokument för revisorer Ärendenr 2026/22-1.3.1.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Sammanfattning av ärendet Luleå kommuns revisionsreglemente har setts över inför kommande mandat- period. De föreslagna förändringarna omfattar bland annat en ny bestämmelse om att revisorerna ska anta en arbetsordning som beskriver hur uppdraget bedrivs gemensamt. Revisorernas ansvar avseende information samt begäran om ut- lämnande av allmänna handlingar har även förtydligats. Reglementets disposition och språkliga utformning har i viss utsträckning justerats i syfte att öka tydlighet och läsbarhet, utan att några förändringar i sak har gjorts. Kommunrevisionen har beretts möjlighet att lämna synpunkter på föreslagna tillägg och justeringar. En stor del av revisionens synpunkter har beaktats och arbetats in i förslaget, men samtliga föreslagna tillägg och formuleringar har inte inkluderats i kommunstyrelseförvaltningens förslag till nytt revisionsreg- lemente. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för revisorerna att gälla från och med 2027-01-01. Sammanträdet Ordföranden (S) föreslår att bordlägga ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag under proposition och finner att arbetsutskot- tet bifaller förslaget. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 96 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07 Dialog Dialog har förts med kommunrevisionen som lämnat in synpunkter på fram- taget förslag. Beslutsunderlag • Förslag till revidering av reglemente för revisorerna, KLF Hid: 2026.4043 • Revisionsreglemente fastställt 2006-10-30, KLF Hid: 2026.104 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande revidering av styrdokument för revisorer, KLF Hid: 2026.4042 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 97 LULEÅ KOMMUN Förslag till nytt styrdokument för revisorer Försättsblad beställs hos kommunikationskontoret och infogas av nämndsekreterare efter att dokumentet har fastställts i nämnd eller annan beslutsinstans (se Riktlinjer för styrdokument på lulea.se). 98 LULEÅ KOMMUN STYRDOKUMENT 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-01-08 2026/22 - 1.3.1.1 Dokumenttyp Ärendenr Fastställd Giltighetstid Styrdokument 2026/22 2027-01-01 - Dokumentansvarig Tidigare reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för Kanslichef 2006-10-30 Kommunfullmäktige Kommunrevisionen 99 LULEÅ KOMMUN STYRDOKUMENT 2 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-01-08 2026/22 - 1.3.1.1 Revisionens roll och uppdrag

§ 56 Motion (L) om att köpa en frystork till Luleå kommun Ärendenr 2025/459-1.1.1.5 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Sammanfattning av ärendet Fredrik Hjälte (L), Thomas Söderström (L) och Ylva Mjärdell (L) har lämnat in en motion om att köpa in en frystork till Luleå kommun. Motionen har väckts vid kommunfullmäktige 2025-03-24 § 44. Motionärerna föreslår att: • Luleå kommun undersöker möjlighet och behov av ett lager av frystorkad mat gjord av mat som blivit över i kommunal verksamhet. • Om det skulle bli en kostnadseffektiv lösning med en egen frystork, samt undersöka vilken storlek som behövs. • Undersöka möjlighet att samverka med andra aktörer. • Samt kontrollera om projektet kan få ekonomiskt stöd likt det gjort i andra kommuner. Kommunstyrelseförvaltningens svar Luleå kommuns förmåga till måltidsförsörjning är av avgörande betydelse för kommunens beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Inte minst är måltidsförsörjningen avgörande för särskilt hjälpbehövande per- soners livsuppehälle och kommunens och privata aktörers möjligheter att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet såsom skola och vissa särskil- da boendeformer. Om inte denna förmåga finns är det uppenbart att det kan uppstå en mycket svår situation. Exempelvis om förhållandena i ett akut ske- de vid ett väpnat angrepp eller en mycket omfattande och svårartad fredstida krissituation tidvis omöjliggör eller i hög grad försvårar livsmedelstransporter inom hela eller stora delar av landet. Luleå kommun bedriver ett systematiskt arbete med att analysera kommu- nens risker och sårbarheter. Kommunen planer och genomför åtgärder i syfte att stärka kommunens motståndskraft inom samtliga beredskapsområden inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 289 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07 I dagsläget bedömer förvaltningen att Luleå kommun har en god livsmedels- beredskap i förhållande till de författningskrav som ställs på kommunen. Samtidigt bereds också en statlig utredning (SOU 2024:65) med förslag till ny lagstiftning om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap (LKRB). På temat livsmedelsbe- redskap föreslår utredningen bland annat att riksdagen ska lagstadga att kommuner ska ha förmåga att med användning av endast egna tillgängliga resurser, under cirka två veckor, kunna upprätthålla sin måltidsverksamhet för skolverksamheter enligt skollagen (2010:800) och verksamheter avseende särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5 och 7 §§ socialtjänstlagen (2001:453) eller 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna beredskap ska även omfatta privata aktörers utövande av dessa verksamheter. I sammanhanget är det också viktigt att särskilt betona att ut- redningen ser det som nödvändigt att denna beredskap även omfattar mål- tidsverksamhet för gymnasieskolor, även om det i författning inte ställs krav på att huvudmän för gymnasieskolor under normala förhållanden ska erbjuda skolmåltider. Vidare föreslår utredningen att staten medfinansierar delar av de materialför- värv och investeringar kommunen behöver göra för att bygga upp en livsme- delsberedskap för kommunens måltidsverksamhet genom ett generellt stats- bidrag fördelat på åren 2027–2028. Sammantaget kan förvaltningen konstatera att frågan om livsmedelsbered- skap är högst aktuell för Luleå kommun och att kommunen kommer att få ett utökat ansvar om en ny lag röstas igenom av riksdagen. Med bakgrund i detta föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige bifaller motionen. Frågan han- teras därefter i Luleå kommuns systematiska arbete med risk- och sårbarhets- analys, kontinuitetsplanering och övriga beredskapsstärkande insatser. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Sammanträdet Ordföranden (S) föreslår att bordlägga ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag under proposition och finner att arbetsutskot- tet bifaller förslaget. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 290 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07 Dialog Motionssvaret bygger på dialog med socialförvaltningens säkerhetssamordna- re, arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens säkerhetssamordnare såväl som verksamhetschef för kostverksamhet, samt kommunstyrelseförvaltning- ens livsmedelsstrateg. Beslutsunderlag • Motion (L) om att köpa in en frystork till Luleå kommun, KLF Hid: 2025.27383 • Kommunstyrelseförvaltningens föreslag till beslut gällande motion (L) om att köpa en frystork till Luleå kommun, KLF Hid: 2026.4044 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 291 Motion om att köpa in en frystork till Luleå kommun I dessa tider när krisen står på andra sidan tröskeln vill vi Liberaler börja förbereda oss för det värsta. I andra kommuner i Sverige förbereder man sig genom att frystorka överbliven skolmat för att spara till en eventuell kris. Den frystorkade skolmaten skulle kunna användas till skolor, äldreboenden och andra utsatta i samhället som behöver mat i händelse av kris. Det skulle inte bara bli billigare att göra egen frystorkad mat än att köpa den, det skulle också hjälpa till med att minska matsvinnet i kommunen under ett antal år när ett lager byggs upp. Kostnaden för lagerhållning bör kunna hållas låg då maten är vakuumförpackad och inte tar stor plats när den är frystorkad. Beroende på storlek på frystorken så skulle kommunen eventuellt kunna samverka med andra kommuner och myndigheter om att frystorka deras överblivna mat också och på det sättet finansiera del av projektet. Därför vill Liberalerna Luleå att: ● Luleå kommun undersöker möjlighet och behov av ett lager av frystorkad mat gjord av mat som blivit över i kommunal verksamhet ● Om det skulle bli en kostnadseffektiv lösning med en egen frystork, samt undersöka vilken storlek som behövs ● Undersöka möjlighet att samverka med andra aktörer ● Samt kontrollera om projektet kan få ekonomiskt stöd likt det gjort i andra kommuner Fredrik Hjälte Thomas Söderström Ylva Mjärdell 292 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01

§ 57 Motion (KD) om ett trevligare äldreboende Ärendenr 2025/922-1.1.1.5 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Sammanfattning av ärendet Samuel Ek (KD) och Anne Wångblad (KD) har 2025-04-28 inkommit med en motion om ett trevligare äldreboende med syftet att öka trivseln för de boende och skapa en mer välkomnande miljö för anhöriga. Motionen har anmälts vid kommunfullmäktige 2025-05-19 § 93. Motionärerna föreslår att: • Socialförvaltningen ges i uppdrag att införa helgarbete för ungdomar så att äldreboenden även på helger kan ha öppet sina caféterior. Socialförvaltningens svar Syftet med motionen är att stärka trivsel, social samvaro och skapa en mer välkomnande miljö för både boende och anhöriga. Socialförvaltningen delar motionärernas bedömning att tillgång till sociala mötesplatser är en viktig del i att stärka trivsel, gemenskap och livskvalitet för de boende samt att skapa en mer inbjudande miljö för anhöriga. Förvaltningen ser särskilt positivt på att inleda ett arbete med helgöppen caféverksamhet vid Bergvikens och Kronans vård- och omsorgsboende, där det redan finns etablerade mötesplatser och goda förutsättningar för social samvaro. Förslaget bedöms vara genomförbart inom ordinarie verksamhet, men kan utformas på olika sätt beroende på loka- la förutsättningar. Genomförandet kan exempelvis ske genom anställning av ungdomar, sam- verkan med aktörer såsom Ung Omsorg, användning av egen personal eller genom att involvera pensionärer. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att pröva verksamheten under en inledande period och därefter följa upp och utvärdera intresse, nyttjande och mervärde innan eventuella beslut om lång- siktig organisering fattas. Med anledning av beskrivning ovan föreslår socialförvaltningen att bifalla motionen. Hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 299 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07 Socialnämnden har 2026-02-26 § 31 rekommenderat kommunfullmäktige be- sluta att bifalla motionen, och att hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Sammanträdet Ordföranden (S) föreslår att bordlägga ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag under proposition och finner att arbetsutskot- tet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Motionen ”Ett trevligare äldreboende” tar fasta på betydelsen av sociala mö- tesplatser inom äldreomsorgen. Motionärerna lyfter att caféverksamheten vid flera vård- och omsorgsboende idag är begränsad till vardagar, vilket kan minska möjligheten till social samvaro under helger, då många anhöriga har möjlighet att besöka de boende. Socialförvaltningen instämmer i motionärernas intentioner och bedömer att helgöppen caféverksamhet kan bidra till ökad trivsel, stärkt gemenskap och en mer levande boendemiljö. Förvaltningen ser särskilt Bergvikens och Kro- nans vård- och omsorgsboende som lämpliga att inleda ett sådant arbete vid, då dessa redan fungerar som naturliga mötesplatser för boende och anhöriga. Förvaltningen bedömer att ett helgöppet café kan organiseras på olika sätt, exempelvis genom anställning av ungdomar, samverkan med Ung Omsorg, användning av egen personal eller genom att involvera pensionärer. Val av modell behöver anpassas utifrån verksamhetens förutsättningar och tillgäng- liga resurser. Socialförvaltningen anser vidare att verksamheten bör följas upp och utvärde- ras efter en inledande prövotid, i syfte att bedöma om intresset och nyttjandet motsvarar de förväntningar som finns samt för att säkerställa ett hållbart och ändamålsenligt genomförande över tid. Mot denna bakgrund bedömer socialförvaltningen att motionens intentioner är välgrundade och ligger i linje med förvaltningens mål om att stärka social samvaro och livskvalitet inom äldreomsorgen. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 300 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07 Dialog Motionen har remitterats till socialförvaltningen för beredning. Förvaltningen har analyserat förslaget i dialog med berörda verksamhetsområden inom äldreomsorgen. Bedömningen har grundats på aktuell forskning, erfarenheter från verksamheten och relevanta styrdokument. Beslutsunderlag • Motion (KD) om ett trevligare äldreboende, KLF Hid: 2025.5269 • Kommunfullmäktiges beslut 2025-05-19 § 93, KLF Hid: 2025.5598 • Socialnämndens beslut 2026-02-26 § 31, KLF Hid: 2026.2978 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 301 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2 026-02-26

§ 63 Motion (L) om att köpa en frystork till Luleå kommun Ärendenr 2025/459-1.1.1.5 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet Fredrik Hjälte (L), Thomas Söderström (L) och Ylva Mjärdell (L) har lämnat in en motion om att köpa in en frystork till Luleå kommun. Motionen har väckts vid kommunfullmäktige 2025-03-24 § 44. Motionärerna föreslår att: • Luleå kommun undersöker möjlighet och behov av ett lager av frystorkad mat gjord av mat som blivit över i kommunal verksamhet. • Om det skulle bli en kostnadseffektiv lösning med en egen frystork, samt undersöka vilken storlek som behövs. • Undersöka möjlighet att samverka med andra aktörer. • Samt kontrollera om projektet kan få ekonomiskt stöd likt det gjort i andra kommuner. Kommunstyrelseförvaltningens svar Luleå kommuns förmåga till måltidsförsörjning är av avgörande betydelse för kommunens beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Inte minst är måltidsförsörjningen avgörande för särskilt hjälpbehövande per- soners livsuppehälle och kommunens och privata aktörers möjligheter att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet såsom skola och vissa särskil- da boendeformer. Om inte denna förmåga finns är det uppenbart att det kan uppstå en mycket svår situation. Exempelvis om förhållandena i ett akut ske- de vid ett väpnat angrepp eller en mycket omfattande och svårartad fredstida krissituation tidvis omöjliggör eller i hög grad försvårar livsmedelstransporter inom hela eller stora delar av landet. Luleå kommun bedriver ett systematiskt arbete med att analysera kommu- nens risker och sårbarheter. Kommunen planer och genomför åtgärder i syfte att stärka kommunens motståndskraft inom samtliga beredskapsområden inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 286 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04 I dagsläget bedömer förvaltningen att Luleå kommun har en god livsmedels- beredskap i förhållande till de författningskrav som ställs på kommunen. Samtidigt bereds också en statlig utredning (SOU 2024:65) med förslag till ny lagstiftning om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap (LKRB). På temat livsmedelsbe- redskap föreslår utredningen bland annat att riksdagen ska lagstadga att kommuner ska ha förmåga att med användning av endast egna tillgängliga resurser, under cirka två veckor, kunna upprätthålla sin måltidsverksamhet för skolverksamheter enligt skollagen (2010:800) och verksamheter avseende särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5 och 7 §§ socialtjänstlagen (2001:453) eller 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna beredskap ska även omfatta privata aktörers utövande av dessa verksamheter. I sammanhanget är det också viktigt att särskilt betona att ut- redningen ser det som nödvändigt att denna beredskap även omfattar mål- tidsverksamhet för gymnasieskolor, även om det i författning inte ställs krav på att huvudmän för gymnasieskolor under normala förhållanden ska erbjuda skolmåltider. Vidare föreslår utredningen att staten medfinansierar delar av de materialför- värv och investeringar kommunen behöver göra för att bygga upp en livsme- delsberedskap för kommunens måltidsverksamhet genom ett generellt stats- bidrag fördelat på åren 2027–2028. Sammantaget kan förvaltningen konstatera att frågan om livsmedelsbered- skap är högst aktuell för Luleå kommun och att kommunen kommer att få ett utökat ansvar om en ny lag röstas igenom av riksdagen. Med bakgrund i detta föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige bifaller motionen. Frågan han- teras därefter i Luleå kommuns systematiska arbete med risk- och sårbarhets- analys, kontinuitetsplanering och övriga beredskapsstärkande insatser. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-07 § 56 beslutat att bordlägga ärendet. Sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningen föredrar ärendet. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 287 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04 Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelseförvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Dialog Motionssvaret bygger på dialog med socialförvaltningens säkerhetssamordna- re, arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens säkerhetssamordnare såväl som verksamhetschef för kostverksamhet, samt kommunstyrelseförvaltning- ens livsmedelsstrateg. Beslutsunderlag • Motion (L) om att köpa in en frystork till Luleå kommun, KLF Hid: 2025.27383 • Kommunstyrelseförvaltningens föreslag till beslut gällande motion (L) om att köpa en frystork till Luleå kommun, KLF Hid: 2026.4044 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-04-07 § 56, KLF Hid: 2026.4201 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 288 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07

§ 64 Revidering av styrdokument för revisorer Ärendenr 2026/22-1.3.1.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att revidera reglemente för revisorerna att gälla från och med 2027-01-01, med antagen ändring gällande revisorernas antal. Sammanfattning av ärendet Luleå kommuns revisionsreglemente har setts över inför kommande mandat- period. De föreslagna förändringarna omfattar bland annat en ny bestämmelse om att revisorerna ska anta en arbetsordning som beskriver hur uppdraget bedrivs gemensamt. Revisorernas ansvar avseende information samt begäran om ut- lämnande av allmänna handlingar har även förtydligats. Reglementets disposition och språkliga utformning har i viss utsträckning justerats i syfte att öka tydlighet och läsbarhet, utan att några förändringar i sak har gjorts. Kommunrevisionen har beretts möjlighet att lämna synpunkter på föreslagna tillägg och justeringar. En stor del av revisionens synpunkter har beaktats och arbetats in i förslaget, men samtliga föreslagna tillägg och formuleringar har inte inkluderats i kommunstyrelseförvaltningens förslag till nytt revisionsreg- lemente. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för revisorerna att gälla från och med 2027-01-01. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-07 § 55 beslutat att bordlägga ärendet. Sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningen föredrar ärendet. Fredrik Hansson (S) föreslår följande ändring i kursiv stil av reglemente för revisorerna, under rubriken Revisorernas antal och organisation:

§ 66 Mattisberget KLF 2024/678 Sverigedemokraterna Motion (SD) Gratis broddar för Kommunstyrelsen Bifall KF 2024-09-23 äldre i Luleå KF 2025-11-17 KLF 2024/1710 § 213 Liberalerna Motion (L) om förändrade regler Kommunstyrelsen Avslag KF 2024-10-21 för studentbostäder KF 2025-11-17 KLF 2024/1923 § 216 Liberalerna Motion (L) om återinförande av Kommunstyrelsen KF Q3 2026 KF 2024-10-21 närlinjen i Luleå KLF 2024/1925 Sverigedemokraterna Motion (SD) Slopa Kommunstyrelsen Avslag KF 2024-11-18 enprocentsmålet KF 2026-01-26 KLF 2024/2107 § 13 8 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 2 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-01 2025/1680-1.1.1.5 Lilly Silvén Sverigedemokraterna Motion (SD) om revidering av Kommunstyrelsen Delvis bifall, avslag, KF 2024-12-16 vänortssamarbeten besvarad KLF 2024/2278 KF 2025-11-17

§ 67 Specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB Ärendenr 2026/143-1.4.1.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa specifikt ägardirektiv 2026 för Lu- leå Miljöresurs AB. Sammanfattning av ärendet Luleå kommun har valt att organisera en del av sin verksamhet i kommunala bolag. Fullmäktige styr bolagens genom bolagsordningar och ägardirektiv. Ägardirektivet kompletterar bolagsordningens beskrivning av det kommuna- la ändamålet för verksamheten och innehåller en konkretisering av verksam- hetsmålen. Ärendet om ägardirektiv lyfts upp när ägaren vill ändra inrikt- ning, ekonomiska mål, generella eller särskilda direktiv för bolagen, vanligtvis en gång om året. Förslag på förändringarna i det specifika direktivet till Luleå Miljöresurs AB (Lumire) är: • Förenkling genom att denna text ”I relevanta delar ska verksamheten bedrivas enligt marknadsmässiga principer.” skrivs en gång istället för på olika platser i dokumentet. • Förtydligande om att Lumires ansvar inom återbruk ska ske inom ra- men för de ekonomiska målen. • Definitioner på avkastningskrav justerade till korrekt definition. • Förtydligande om att Lumires ansvar inom tekniskt vatten ska ske in- om ramen för de ekonomiska målen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-02-09 § 13 beslutat att återremittera ärendet med motiveringen: Mer information från Lumire om hur ska bolagets verksamhet harmonisera med kommunens ambition när det gäller återbruk. Kommunstyrelsens arbetsutskott har vid sammanträdet 2026-03-09 § 34 del- getts information från Luleå Miljöresurs AB (Lumire) om återbruksverksam- heten. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att fastställa specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 82 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04 Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-07 § 50 beslutat att bordlägga ärendet. Sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelseförvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Dialog Luleå kommunföretag AB har fört dialog med Luleå Miljöresurs AB och däref- ter har bolagets styrelse fattat beslut om förslag på nya direktiv. Beslutsunderlag • Förslag - Specifikt ägardirektiv 2026 Luleå Miljöresurs AB, KLF Hid: 2026.1409 • Utdrag styrelseprotokoll Luleå kommunföretag AB 2026-01-23 § 5, KLF Hid: 2026.990 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB, KLF Hid: 2026.4034 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-04-07 § 50, KLF Hid: 2026.4195 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 83 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07

§ 79 Motion (KD) om ett trevligare äldreboende Ärendenr 2025/922-1.1.1.5 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. 2. Hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Sammanfattning av ärendet Samuel Ek (KD) och Anne Wångblad (KD) har 2025-04-28 inkommit med en motion om ett trevligare äldreboende med syftet att öka trivseln för de boende och skapa en mer välkomnande miljö för anhöriga. Motionen har anmälts vid kommunfullmäktige 2025-05-19 § 93. Motionärerna föreslår att: • Socialförvaltningen ges i uppdrag att införa helgarbete för ungdomar så att äldreboenden även på helger kan ha öppet sina caféterior. Socialförvaltningens svar Syftet med motionen är att stärka trivsel, social samvaro och skapa en mer välkomnande miljö för både boende och anhöriga. Socialförvaltningen delar motionärernas bedömning att tillgång till sociala mötesplatser är en viktig del i att stärka trivsel, gemenskap och livskvalitet för de boende samt att skapa en mer inbjudande miljö för anhöriga. Förvaltningen ser särskilt positivt på att inleda ett arbete med helgöppen caféverksamhet vid Bergvikens och Kronans vård- och omsorgsboende, där det redan finns etablerade mötesplatser och goda förutsättningar för social samvaro. Förslaget bedöms vara genomförbart inom ordinarie verksamhet, men kan utformas på olika sätt beroende på loka- la förutsättningar. Genomförandet kan exempelvis ske genom anställning av ungdomar, sam- verkan med aktörer såsom Ung Omsorg, användning av egen personal eller genom att involvera pensionärer. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att pröva verksamheten under en inledande period och därefter följa upp och utvärdera intresse, nyttjande och mervärde innan eventuella beslut om lång- siktig organisering fattas. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 296 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04 Med anledning av beskrivning ovan föreslår socialförvaltningen att bifalla motionen. Hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Socialnämnden har 2026-02-26 § 31 rekommenderat kommunfullmäktige be- sluta att bifalla motionen, och att hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-07 § 57 beslutat att bordlägga ärendet. Sammanträdet Socialförvaltningen föredrar ärendet. Samuel Ek (KD) föreslår bifalla motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer socialnämndens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Motionen ”Ett trevligare äldreboende” tar fasta på betydelsen av sociala mö- tesplatser inom äldreomsorgen. Motionärerna lyfter att caféverksamheten vid flera vård- och omsorgsboende idag är begränsad till vardagar, vilket kan minska möjligheten till social samvaro under helger, då många anhöriga har möjlighet att besöka de boende. Socialförvaltningen instämmer i motionärernas intentioner och bedömer att helgöppen caféverksamhet kan bidra till ökad trivsel, stärkt gemenskap och en mer levande boendemiljö. Förvaltningen ser särskilt Bergvikens och Kro- nans vård- och omsorgsboende som lämpliga att inleda ett sådant arbete vid, då dessa redan fungerar som naturliga mötesplatser för boende och anhöriga. Förvaltningen bedömer att ett helgöppet café kan organiseras på olika sätt, exempelvis genom anställning av ungdomar, samverkan med Ung Omsorg, användning av egen personal eller genom att involvera pensionärer. Val av modell behöver anpassas utifrån verksamhetens förutsättningar och tillgäng- liga resurser. Socialförvaltningen anser vidare att verksamheten bör följas upp och utvärde- ras efter en inledande prövotid, i syfte att bedöma om intresset och nyttjandet motsvarar de förväntningar som finns samt för att säkerställa ett hållbart och ändamålsenligt genomförande över tid. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 297 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04 Mot denna bakgrund bedömer socialförvaltningen att motionens intentioner är välgrundade och ligger i linje med förvaltningens mål om att stärka social samvaro och livskvalitet inom äldreomsorgen. Dialog Motionen har remitterats till socialförvaltningen för beredning. Förvaltningen har analyserat förslaget i dialog med berörda verksamhetsområden inom äldreomsorgen. Bedömningen har grundats på aktuell forskning, erfarenheter från verksamheten och relevanta styrdokument. Beslutsunderlag • Motion (KD) om ett trevligare äldreboende, KLF Hid: 2025.5269 • Kommunfullmäktiges beslut 2025-05-19 § 93, KLF Hid: 2025.5598 • Socialnämndens beslut 2026-02-26 § 31, KLF Hid: 2026.2978 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-04-07 § 57, KLF Hid: 2026.4202 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 298 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-04-07

§ 129 Redovisning av motioner per mars 2026 Ärendenr 2025/1680-1.1.1.5 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättad förteckning över hand- läggning av motioner. Sammanfattning av ärendet I kommunallagen 5 kap 35 § stadgas följande: ”En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medbor- garförslaget väcktes”. Om beredning inte kan avslutas inom denna tid ska detta och vad som har kommit fram vid beredning anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgar- förslaget från vidare handläggning.” Med hänvisning till dessa bestämmelser har kommunstyrelseförvaltningen upprättat bifogad förteckning över handläggning av motioner. Föregående redovisning avsåg motioner per september 2025 och lämnades in i oktober 2025. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-05-04 § 65 föreslagit kommunfull- mäktige besluta att godkänna upprättad förteckning över handläggning av motioner. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Dialog Dialog har förts inom kansliet. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 6 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Beslutsunderlag • Redovisning av motioner per mars 2026, KLF Hid: 2026.4996 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande redovisning av motioner per mars 2026, KLF Hid: 2026.4994 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-05-04 § 65, KLF Hid: 2026.5241 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 7 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-01 2025/1680-1.1.1.5 Lilly Silvén Redovisning av motioner per mars 2026 Ärendenr 2025/1680-1.1.1.5 Avsändare/anmält på Ärendemening/Ärendenummer Remissinstans Beslut/Anmärkning Prognos på sammanträde svarstid Liberalerna Motion (L) bekämpa fördomar, Kommunstyrelsen Delvis bifall KF 2023-12-18 bekämpa KF 2025-10-20

§ 130 Redovisning av e-förslag per mars 2026 Ärendenr 2025/1681-1.5.2.1 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättad förteckning över hand- läggning av e-förslag. Sammanfattning av ärendet I kommunallagen 5 kap 35 § stadgas följande: ”En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medbor- garförslaget väcktes”. Om beredning inte kan avslutas inom denna tid ska detta och vad som har kommit fram vid beredning anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgar- förslaget från vidare handläggning.” Med hänvisning till dessa bestämmelser har kommunstyrelseförvaltningen upprättat bifogad förteckning över handläggning av e-förslag. Föregående redovisning avsåg e-förslag per mars 2025 och lämnades in i april 2025. E-förslag som avskrivs p.g.a. för få röster eller inte uppfyller kriterierna för att publiceras på webb meddelas kommunfullmäktige löpande. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-05-04 § 66 föreslagit kommunfull- mäktige besluta att godkänna upprättad förteckning över handläggning av e- förslag. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beslutsunderlag • Redovisning av e-förslag per mars 2026, KLF Hid: 2026.4998 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande redovisning av e-förslag per mars 2026, KLF Hid: 2026.4997 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-05-04 § 66, KLF Hid: 2026.5242 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 14 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-01-27 2025/1681 I sabell Eriksson Redovisning av e-förslag per mars 2025 Ärendenr 2025/1681 Anmält på sam- Ärendenum- Ärendemening Beslutande styrelse/nämnd Beslut Prognos på svarstid manträde mer KF 2023-09-25 2023/720 E-förslag om möjliggör köp av Kommunstyrelsen Q4 2026

§ 131 Motion (L) om att köpa en frystork till Luleå kommun Ärendenr 2025/459-1.1.1.5 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet Fredrik Hjälte (L), Thomas Söderström (L) och Ylva Mjärdell (L) har lämnat in en motion om att köpa in en frystork till Luleå kommun. Motionen har väckts vid kommunfullmäktige 2025-03-24 § 44. Motionärerna föreslår att: • Luleå kommun undersöker möjlighet och behov av ett lager av frystorkad mat gjord av mat som blivit över i kommunal verksamhet. • Om det skulle bli en kostnadseffektiv lösning med en egen frystork, samt undersöka vilken storlek som behövs. • Undersöka möjlighet att samverka med andra aktörer. • Samt kontrollera om projektet kan få ekonomiskt stöd likt det gjort i andra kommuner. Kommunstyrelseförvaltningens svar Luleå kommuns förmåga till måltidsförsörjning är av avgörande betydelse för kommunens beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Inte minst är måltidsförsörjningen avgörande för särskilt hjälpbehövande per- soners livsuppehälle och kommunens och privata aktörers möjligheter att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet såsom skola och vissa särskil- da boendeformer. Om inte denna förmåga finns är det uppenbart att det kan uppstå en mycket svår situation. Exempelvis om förhållandena i ett akut ske- de vid ett väpnat angrepp eller en mycket omfattande och svårartad fredstida krissituation tidvis omöjliggör eller i hög grad försvårar livsmedelstransporter inom hela eller stora delar av landet. Luleå kommun bedriver ett systematiskt arbete med att analysera kommu- nens risker och sårbarheter. Kommunen planerar och genomför åtgärder i syfte att stärka kommunens motståndskraft inom samtliga beredskapsområ- den inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 283 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 I dagsläget bedömer förvaltningen att Luleå kommun har en god livsmedels- beredskap i förhållande till de författningskrav som ställs på kommunen. Samtidigt bereds också en statlig utredning (SOU 2024:65) med förslag till ny lagstiftning om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap (LKRB). På temat livsmedelsbe- redskap föreslår utredningen bland annat att riksdagen ska lagstadga att kommuner ska ha förmåga att med användning av endast egna tillgängliga resurser, under cirka två veckor, kunna upprätthålla sin måltidsverksamhet för skolverksamheter enligt skollagen (2010:800) och verksamheter avseende särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5 och 7 §§ socialtjänstlagen (2001:453) eller 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna beredskap ska även omfatta privata aktörers utövande av dessa verksamheter. I sammanhanget är det också viktigt att särskilt betona att ut- redningen ser det som nödvändigt att denna beredskap även omfattar mål- tidsverksamhet för gymnasieskolor, även om det i författning inte ställs krav på att huvudmän för gymnasieskolor under normala förhållanden ska erbjuda skolmåltider. Vidare föreslår utredningen att staten medfinansierar delar av de materialför- värv och investeringar kommunen behöver göra för att bygga upp en livsme- delsberedskap för kommunens måltidsverksamhet genom ett generellt stats- bidrag fördelat på åren 2027–2028. Sammantaget kan förvaltningen konstatera att frågan om livsmedelsbered- skap är högst aktuell för Luleå kommun och att kommunen kommer att få ett utökat ansvar om en ny lag röstas igenom av riksdagen. Med bakgrund i detta föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige bifaller motionen. Frågan han- teras därefter i Luleå kommuns systematiska arbete med risk- och sårbarhets- analys, kontinuitetsplanering och övriga beredskapsstärkande insatser. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-07 § 56 beslutat att bordlägga ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-05-04 § 63 föreslagit kommunfull- mäktige besluta att bifalla motionen. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 284 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Sammanträdet Thomas Söderström (L), Nicklas Kemppainen (KD), Ylva Mjärdell (L), Sana Suljanovic (M), Arvid Persson (M), Bo Larsson (-), ordföranden (S), Evelina Rydeker (MP) och Ulrika Lundberg (V) föreslår bifalla motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Dialog Motionssvaret bygger på dialog med socialförvaltningens säkerhetssamordna- re, arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningens säkerhetssamordnare såväl som verksamhetschef för kostverksamhet, samt kommunstyrelseförvaltning- ens livsmedelsstrateg. Beslutsunderlag • Motion (L) om att köpa in en frystork till Luleå kommun, KLF Hid: 2025.27383 • Kommunstyrelseförvaltningens föreslag till beslut gällande motion (L) om att köpa en frystork till Luleå kommun, KLF Hid: 2026.4044 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-04-07 § 56, KLF Hid: 2026.4201 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-05-04 § 63, KLF Hid: 2026.5239 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 285 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04

§ 132 Motion (KD) om ett trevligare äldreboende Ärendenr 2025/922-1.1.1.5 Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. 2. Hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Sammanfattning av ärendet Samuel Ek (KD) och Anne Wångblad (KD) har 2025-04-28 inkommit med en motion om ett trevligare äldreboende med syftet att öka trivseln för de boende och skapa en mer välkomnande miljö för anhöriga. Motionen har anmälts vid kommunfullmäktige 2025-05-19 § 93. Motionärerna föreslår att: • Socialförvaltningen ges i uppdrag att införa helgarbete för ungdomar så att äldreboenden även på helger kan ha öppet sina caféterior. Socialförvaltningens svar Syftet med motionen är att stärka trivsel, social samvaro och skapa en mer välkomnande miljö för både boende och anhöriga. Socialförvaltningen delar motionärernas bedömning att tillgång till sociala mötesplatser är en viktig del i att stärka trivsel, gemenskap och livskvalitet för de boende samt att skapa en mer inbjudande miljö för anhöriga. Förvaltningen ser särskilt positivt på att inleda ett arbete med helgöppen caféverksamhet vid Bergvikens och Kronans vård- och omsorgsboende, där det redan finns etablerade mötesplatser och goda förutsättningar för social samvaro. Förslaget bedöms vara genomförbart inom ordinarie verksamhet, men kan utformas på olika sätt beroende på loka- la förutsättningar. Genomförandet kan exempelvis ske genom anställning av ungdomar, sam- verkan med aktörer såsom Ung Omsorg, användning av egen personal eller genom att involvera pensionärer. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att pröva verksamheten under en inledande period och därefter följa upp och utvärdera intresse, nyttjande och mervärde innan eventuella beslut om lång- siktig organisering fattas. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 293 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Med anledning av beskrivning ovan föreslår socialförvaltningen att bifalla motionen. Hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Socialnämnden har 2026-02-26 § 31 rekommenderat kommunfullmäktige be- sluta att bifalla motionen, och att hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-07 § 57 beslutat att bordlägga ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-05-04 § 79 föreslagit kommunfull- mäktige besluta att bifalla motionen. Hur bemanningen ska se ut beror på hur verksamheten utformar och organiserar den sociala mötesplatsen. Sammanträdet Nicklas Kemppainen (KD), Bo Larsson (-), Thomas Söderström (L), Ylva Mjär- dell (L), Sana Suljanovic (M), Arvid Persson (M), Bodil Wennerbrandt Sevastik (S), Evelina Rydeker (MP) och Ulrika Lundberg (V) föreslår bifalla arbetsut- skottet förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Motionen ”Ett trevligare äldreboende” tar fasta på betydelsen av sociala mö- tesplatser inom äldreomsorgen. Motionärerna lyfter att caféverksamheten vid flera vård- och omsorgsboende idag är begränsad till vardagar, vilket kan minska möjligheten till social samvaro under helger, då många anhöriga har möjlighet att besöka de boende. Socialförvaltningen instämmer i motionärernas intentioner och bedömer att helgöppen caféverksamhet kan bidra till ökad trivsel, stärkt gemenskap och en mer levande boendemiljö. Förvaltningen ser särskilt Bergvikens och Kro- nans vård- och omsorgsboende som lämpliga att inleda ett sådant arbete vid, då dessa redan fungerar som naturliga mötesplatser för boende och anhöriga. Förvaltningen bedömer att ett helgöppet café kan organiseras på olika sätt, exempelvis genom anställning av ungdomar, samverkan med Ung Omsorg, användning av egen personal eller genom att involvera pensionärer. Val av modell behöver anpassas utifrån verksamhetens förutsättningar och tillgäng- liga resurser. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 294 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Socialförvaltningen anser vidare att verksamheten bör följas upp och utvärde- ras efter en inledande prövotid, i syfte att bedöma om intresset och nyttjandet motsvarar de förväntningar som finns samt för att säkerställa ett hållbart och ändamålsenligt genomförande över tid. Mot denna bakgrund bedömer socialförvaltningen att motionens intentioner är välgrundade och ligger i linje med förvaltningens mål om att stärka social samvaro och livskvalitet inom äldreomsorgen. Dialog Motionen har remitterats till socialförvaltningen för beredning. Förvaltningen har analyserat förslaget i dialog med berörda verksamhetsområden inom äldreomsorgen. Bedömningen har grundats på aktuell forskning, erfarenheter från verksamheten och relevanta styrdokument. Beslutsunderlag • Motion (KD) om ett trevligare äldreboende, KLF Hid: 2025.5269 • Kommunfullmäktiges beslut 2025-05-19 § 93, KLF Hid: 2025.5598 • Socialnämndens beslut 2026-02-26 § 31, KLF Hid: 2026.2978 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-04-07 § 57, KLF Hid: 2026.4202 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-05-04 § 79, KLF Hid: 2026.5254 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 295 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04

§ 133 Samordnad varudistribution Ärendenr 2025/1900-2.5.0.3 Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att införa småskalig lokal samordnad varudistribution med lager och tvättning. 2. Kommunfullmäktige beslutar att behov av utökat kommunbidrag om- händertas i Mål och budget 2027-2029. Sammanfattning av ärendet Samordnad varudistribution (SVD) innebär att varor levereras till en distribu- tionscentral där de samlastas och distribueras till kommunens verksamheter. Syftet är att minska miljöpåverkan, öka trafiksäkerheten, förbättra arbetsmil- jön samt stärka lokal livsmedelsförsörjning och beredskap. En uppdaterad förstudie har genomförts utifrån politiskt uppdrag i mål och budget 2025–2028, med särskilt fokus på beredskap och lokal livsmedelspro- duktion. Förstudien analyserar tre scenarier: • Scenario 1: fortsatt utveckling av nuvarande arbetssätt. • Scenario 2: småskalig samordning för lokala livsmedel med lager och tvättning. • Scenario 3: fullskalig samordnad varudistribution. Scenario 1 bedöms ha hög genomförbarhet och låg kostnad men begränsad effekt på beredskap och lokal produktion. Scenario 3 har störst potentiell effekt men innebär omfattande investeringar, hög komplexitet och betydande risker kopplade till kostnader och verksam- hetsförändring. Scenario 2 utgör ett balanserat mellansteg med möjlighet att: • undanröja centrala hinder för lokal livsmedelsproduktion (tvättning och lagring), • stärka kommunens beredskap, • pröva nya arbetssätt i begränsad skala. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 16 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Samtidigt innebär scenario 2 ökade kostnader och kräver fördjupad analys av genomförande, volymer och ekonomi. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kommun- fullmäktige beslutar att införa samordnad varudistribution med småskalig samordning för lokala livsmedel med lager och tvättning (scenario 2). Berörda nämnder ges i uppdrag att, inom ramen för kommande budgetprocess, om- händerta utökade kostnader kopplade till scenario 2. De identifierade kostna- der som inte omhändertagits i budgetprocessen 2027-2029 är högre inköpspri- ser på råvarorna (ca 1,2 mkr), personal- och lokalkostnader (ca 1,3 mkr) samt transportkostnader (1-1,3 mkr). Totalt handlar det om cirka 3,8 mkr i ökade kostnader. Ett införande av scenario 2 kan på sikt leda till en fullskalig implementation av samordnad varudistribution, d.v.s. scenario 3. Detta sker efter utvärdering av scenario 2, vilket kan göras tidigaste 2029. Därefter finns förutsättningar för ett nytt beslut om scenario 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-05-04 § 77 föreslagit kommunfull- mäktige besluta att införa småskalig lokal samordnad varudistribution med lager och tvättning, och att behov av utökat kommunbidrag omhändertas i Mål och budget 2027-2029. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Kommunen utredde samordnad varudistribution 2020 men avvaktade infö- rande på grund av organisatoriska och strukturella förutsättningar. Sedan dess har viktiga steg tagits, bland annat införande av kategoristyrning och utveckling av arbetssätt inom inköp och logistik. Även förbättringar i logistik- kedjan har skett bland annat • minskat antal leveranser, • ökad samordning via grossist, • anpassningar för lokala producenter, • effektivisering av beställning och fakturahantering. Kommunen har idag cirka 900 beställare, 550 mottagande enheter och ett 20- tal varuavtal som är relevanta för samordnad varudistribution. Parallellt har omvärldsläget förändrats. Frågor om beredskap och lokal livs- medelsförsörjning har fått en mer framträdande roll, vilket också påverkar Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 17 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 kommunens behov av en mer robust och kontrollerad distributionslösning. Den politiska majoriteten har därför, inom ramen för mål och budget 2025– 2027, gett i uppdrag att på nytt utreda hur kommunen kan ta steg mot sam- ordnad varudistribution, med särskilt fokus på dessa perspektiv. En uppdaterad förstudie har tagits fram som analyserar tre scenarier för hur kommunen kan utveckla sin varudistribution. Nedan beskrivs de tre scenarierna i mer detalj. Scenario 1 – Nuläge med ständiga förbättringar I detta scenario fortsätter kommunen att utveckla och förbättra nuvarande arbetssätt för varudistribution. Detta inkluderar: • Effektivisering av leveranser, till exempel minskning av antalet leve- ransdagar och samordning mellan leverantörer. • Samordning av leveranser för lokala producenter, vilket möjliggör för fler mindre leverantörer att leverera till kommunen. • Anpassning av krav och lösningar per leverantör, vilket öppnar för fler lokala aktörer. • Effektivisering av beställnings- och fakturahantering, bland annat ge- nom abonnemang och skåpservice. • Pågående utvecklingsinsatser, till exempel ökad lagringskapacitet, nattleveranser och garanterade inköpsvolymer till lokala producenter. Scenario 1 har redan gett positiva effekter, såsom effektivisering, samordning, ökad trafiksäkerhet och förbättrad arbetsmiljö. Det är ett kostnadseffektivt alternativ med hög genomförbarhet, men bidrar i begränsad utsträckning till ökad lokal produktion och beredskap. Risker finns kopplat till brist på lag- ringsutrymme och tekniska förutsättningar för till exempel nattleveranser. Scenario 2 – Småskalig lokal SVD med lager och tvättning I detta scenario tar kommunen ett första steg mot samordnad varudistribution genom att skapa en småskalig lösning för utvalda lokala rotfrukter och grön- saker, kombinerat med lager och tvättning. Huvuddragen är: • Luleå kommun tillhandahåller en distributionscentral, ett mindre lager och drift men upphandlar transport. • Lokala producenter eller grossister levererar råvaror till distributions- centralen, där de lagras och tvättas efter behov. • Samordnad utkörning sker till mottagande enheter, och driftpersona- len ansvarar för lagring, tvättning och koordinering. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 18 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 • Säsongen för lagring och leverans kan förlängas, vilket ökar möjlighe- ten till lokal självförsörjning. • Praktiska förutsättningar är till viss del utredda, till exempel använd- ning av befintliga lokaler och samarbeten med Hushållningssällskapet. De identifierade kostnader som inte omhändertagits i budgetprocessen 2027- 2029 är högre inköpspriser på råvarorna (ca 1,2 mkr), personal- och lokalkost- nader (ca 1,3 mkr) samt transportkostnader (1-1,3 mkr). Totalt handlar det om cirka 3,8 mkr i ökade kostnader. Scenario 2 leder till ökade årliga kostnader, men undanröjer hinder för ökad lokal produktion och stärker beredskapen. Det är ett flexibelt alternativ som kan utvecklas stegvis och anpassas efter erfarenheter. Scenario 3 – Fullskalig samordnad varudistribution I detta scenario inför kommunen en fullskalig, traditionell samordnad varu- distribution för samtliga varukategorier. Huvuddragen är: • Upphandling av distributionscentral, drift och transport. • Tillsättande av en intern koordinator som ansvarar för kontakten med leverantörer och mottagande enheter. • Samtliga lämpliga avtal ansluts, både inom livsmedel och övriga kate- gorier. • Möjlighet att kombinera distributionscentralen med lager för till ex- empel torrvaror, förbrukningsmaterial, mediciner, drivmedel och vat- ten. Scenario 3 har störst potential att påverka samhällsekonomiska kostnader, miljö och beredskap, men innebär stora investeringar, organisatoriska föränd- ringar och nya arbetssätt för både leverantörer och kommunens verksamheter. Det är ett långsiktigt åtagande som kräver förankring och dedikation. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kommun- fullmäktige beslutar att införa samordnad varudistribution med småskalig samordning för lokala livsmedel med lager och tvättning (scenario 2). Berörda nämnder ges i uppdrag att, inom ramen för kommande budgetprocess, om- händerta eventuella utökade kostnader kopplade till scenario 2. Ett införande av scenario 2 kan på sikt leda till en fullskalig implementation av samordnad varudistribution, d.v.s. scenario 3. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 19 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Dialog Dialog har förts med socialförvaltningen, infrastruktur- och serviceförvalt- ningen samt arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen, referensgrupp och externa aktörer inom livsmedelsförsörjning och beredskap. Beslutsunderlag • Förstudie Samordnad varudistribution 2025-02-27, KLF Hid: 2025.5829 • Presentation - förstudierapport samordnad varudistribution, KLF Hid: 2026.5024 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande samordnad varudistribution, KLF Hid: 2026.5023 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-05-04 § 77, KLF Hid: 2026.5253 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 20 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 Samordnad varudistribution Uppdatering av tidigare genomförd förstudie 21 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 Innehållsförteckning 1 Inledning ........................................................................................................................................................1 1.1 Bakgrund & tidigare utredning .............................................................................................................................1 1.2 Önskat läge ...............................................................................................................................................................2 1.3 Syfte & mål ...............................................................................................................................................................2 1.4 Avgränsning .............................................................................................................................................................2 1.5 Genomförande .........................................................................................................................................................2 2 Nulägesbeskrivning & utveckling ..............................................................................................................4 2.1 Varudistribution ......................................................................................................................................................4 2.2 Utveckling av nya arbetssätt ..................................................................................................................................5 2.3 Fortsatta möjligheter & förbättringsbehov ..........................................................................................................6 3 Uppföljning av andra kommuner ...............................................................................................................7 3.1 Upplägg ....................................................................................................................................................................7 3.2 Utvärdering av effekter ..........................................................................................................................................8 3.3 Nästa steg .................................................................................................................................................................9 4 Intressenters inspel .....................................................................................................................................10 4.1 SVD & lokal livsmedelsförsörjning .....................................................................................................................10 4.2 SVD & beredskap ..................................................................................................................................................10 5 Lösningsförslag, möjliga effekter och risker ...........................................................................................12 5.1 Scenario 1 – Nuläge med ständiga förbättringar ..............................................................................................13 5.2 Scenario 2 – Småskalig lokal SVD med lager och tvättning ............................................................................14 5.3 Scenario 3 – Fullskalig samordnad varudistribution .......................................................................................16 6 Analys av samhällsekonomiska effekter och kostnader .......................................................................19 6.1 Scenario 1 – Nuläge med ständiga förbättringar ..............................................................................................19 6.2 Scenario 2 – Småskalig lokal SVD med lager och tvättning ............................................................................19 6.3 Scenario 3 - Fullskalig samordnad varudistribution ........................................................................................21 7 Rekommendationer & förslag till genomförande ..................................................................................26 7.1 Scenario 1 – Nuläge med ständiga förbättringar ..............................................................................................26 7.2 Scenario 2 – Småskalig lokal SVD med lager och tvättning ............................................................................26 7.3 Scenario 3 - Fullskalig samordnad varudistribution ........................................................................................27 8 Referenser .....................................................................................................................................................28 9 Bilagor ...........................................................................................................................................................29 22 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 Inledning 1 Frågan om samordnad varudistribution aktualiserats åter under 2024 av den styrande majoriteten (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) i Luleå kommun. Samordnad varudistribution (SVD) innebär att varor levereras till en distributionscentral (DC), där de sedan samlastas och körs ut till kommunens verksamheter. En viktig komponent är transportplanering och logistik, ofta i samarbete mellan leverantör och kommun. En utredning genomfördes 2020 där ett införande rekommenderades men utifrån de risker som identifierades och förvaltningsorganisationens förutsättningar startades ingen implementering. Nu finns viljan att undersöka hur ett första steg mot samordnad varudistribution skulle kunna se ut inom Luleå kommun. 1.1 Bakgrund & tidigare utredning I den tidigare utredningen rekommenderades ett införande av SVD då både intressenter på marknaden och större nyttor hade identifierats. Luleå kommun föreslogs att upphandla samtliga delar av SVD där transportplaneringen skulle genomföras tillsammans med leverantören. Dessutom visade kostnads-nyttoanalysen positivt resultat redan år 1 och målbilden med färre fordonskilometer, antal stopp och minskade utsläpp beräknades kunna uppfyllas med råge (80%, 50 % resp. 83% minskning). Ytterligare styrkor som identifierades var synliggörandet av transportkostnader, möjligheten att ytterligare öka nyttorna med hjälp av större kluster i Norrbotten och det arbete som pågick kring e- handel, livsmedel och upphandling (till exempel kategoristyrning av livsmedel). Beslutet som fattades var dock att inte direkt implementera SVD, i stället beslutades att fortsätta utredningen då: • Viktiga förutsättningar var på gång men inte på plats, till exempel kategoristyrning av inköp, operativt inköp och tydliga mål kopplade till livsmedel och andra varor. • Största grossisten av livsmedel då såg inte värdet av lösningen då de ansåg att de redan agerade som kommunens distributionscentral till hög grad. • Den begränsade tillgången till lagerlokaler. • Osäkerhet kopplat till nytto-kostnadskalkylen, svårt att estimera besparingar och det lyftes i förstudien att detta inte bör vara främsta motivatorn för ett införande. Sedan tidigare utredning 2020 har följande utveckling skett: • Kategoristyrning av livsmedel har införts (övriga varor som förväntades ingå i varuflödet saknar fortsatt kategoristyrning). • Tydliga mål finns kopplat till varukategorin livsmedel. • Fokuset på lokal livsmedelsförsörjning har ökat. Luleå kommun arbetar tydligare för att främja lokala livsmedelsproducenter i branschen. Bristen på lagringsutrymme är ett hinder för att livsmedelsproducenter och odlare ska kunna skala upp sin produktion och därmed leverera större volymer. • Beredskapsperspektivet har fått en större plats på agendan på grund av situationen i omvärlden och Sverige. 1 23 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 1.2 Önskat läge Styrande majoritet i Luleå kommun önskar ta kliv mot de effekter som samordnad varudistribution kan leda till. De effekter som lyftes i tidigare förstudie och som fortfarande är aktuella är: • Miljövinster • Ökad trafiksäkerhet • Ekonomiska besparingar • Förbättrad arbetsmiljö i mottagande kök • Främja lokala leverantörer • Nya arbetstillfällen inom kommunen Då omvärldsläget har ändrats undersöks även hur SVD skulle kunna bidra till ett önskat läge med effekter kopplat till: • Främjandet av lokal livsmedelsproduktion • Ökad beredskap i händelse av krig eller kris 1.3 Syfte & mål Syftet är att utreda hur ett första steg mot samordnad varudistribution skulle kunna ske för att nå fortsätta utvecklingen mot önskade effekter. Förstudiens mål: • Följa upp omvärldsbevakningen som utfördes 2020 och samla in information om vilka resultat som kommuner som infört samordnad varudistribution uppnått. • Komplettera förstudien från 2020 med nya perspektiv inom beredskap och lokal livsmedelsförsörjning. • Uppdatera nytto- och kostnadskalkylen (för samtliga varukategorier). • Ge förslag på hur ett första steg av samordnad varudistribution skulle kunna se ut i Luleå kommun. • Ta fram kostnadskalkyl för ett första steg av samordnad varudistribution. • Ge förslag/inspel till hur ett första steg till samordnad varudistribution skulle kunna hanteras i kommande upphandling av livsmedel. 1.4 Avgränsning Förstudien fokuserar på Luleå kommuns lagring och leverans av lokala livsmedel och innefattar utredning om samordnad varudistribution för lokala producenter. Större grossister och övriga varukategorier ingår inte, förutom i en uppdaterad nytto- och kostnadskalkyl för samtliga varukategorier. 1.5 Genomförande Förstudien har genomförts av en utredningsgrupp som ansvarat för att driva arbetet framåt, analysera insamlad information och ta fram lösningsförslag. Utredningsgruppen har kontinuerligt stämt av arbetet och framtagna lösningsförslag med referensgruppen. Externa konsulter har anlitats för att uppdatera nytto-kostnadskalkylen från 2020 samt för att estimera kostnader för lösningsförslag. Organisationen framgår av tabell 1 och 2. 2 24 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 Tabell 1: Utredningsgrupp Roll i förstudien Roll i ordinarie verksamhet Förstudieledare Projektledare Förstudiedeltagare Strateg, livsmedel Förstudiedeltagare Externa konsulter Tabell 2: Referensgrupp Roll i förstudien Roll i ordinarie verksamhet Referensgruppsdeltagare Upphandlare, förstudieledare 2020 Referensgruppsdeltagare Verksamhetschef Resurscentrum Referensgruppsdeltagare Beredskapssamordnare Referensgruppsdeltagare Beredskapssamordnare Referensgruppsdeltagare Måltidsutvecklare Referensgruppsdeltagare Avdelningschef Fastigheter I genomförandet av förstudien har fokus varit att uppdatera relevanta delar av tidigare förstudie, såsom nulägesbeskrivning och omvärldsbevakning. Vidare har perspektiv inhämtats kopplat till förstudiens mål, analys och lösningsförslag. De aktiviteter som utredningsgruppen genomfört i samverkan med förstudiens intressenter framgår av tabell 3. Tabell 3: Genomförda aktiviteter Aktivitet Intressent Ämne/syfte Insamling av information och Referensgrupp Uppdatera nulägesbeskrivning inspel via möten och mejl Beredskapsperspektivet Lokal livsmedelsförsörjning Förankring och analys av lösningsförslag Insamling av information via Inköpskontoret Uppdatera nulägesbeskrivning möten och mejl Intervju Norrköpings kommun Utvärdera effekter av SVD Intervju Linköpings kommun Utvärdera effekter av SVD Intervju Södertörnskommunerna Utvärdera effekter av SVD Mottagit material: förstudie Kristianstad kommun Utvärdera effekter av SVD och utvärdering Intervju Kontoret för Säkerhet & Beredskapsperspektivet Beredskap Intervju Leverantör Noah Lokal livsmedelsförsörjning Intervju Nära mat (Länsstyrelsen) Lokal livsmedelsförsörjning Intervju Hushållningssällskapet Lokal livsmedelsförsörjning Avstämningsmöten och Extern konsult Uppdatera/ta fram kalkyler datainsamling 3 25 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 2 Nulägesbeskrivning & utveckling 2.1 Varudistribution I dagsläget upphandlas vara och transport tillsammans, där kostnaden för transporten är inräknad i priset som kommunen betalar. Transportkostnaden ligger som ett dolt påslag i det pris som betalas. Utgångspunkten är att samtliga varor i Luleå kommun ska beställas via e-handel där en order skickas till varuleverantören som skickar tillbaka ett ordersvar. Sedan levereras varorna till mottagande enhet. En faktura skickas per order till Luleå kommun som matchas i e-handelssystemet med hjälp av ordernumret som sedan betalas. Transporter samordnas vanligtvis inte mellan olika varuleverantörer, se illustrerande figur 1. Figur 1: Kommunens inköp av varor med fri leverans (Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution, 2023) Det finns i nuläget: • Cirka 900 beställare i Luleå kommun • Cirka 550 antal aktiva mottagande enheter, varav cirka 130 för livsmedel • Cirka 21 relevanta varuavtal som skulle passa i en SVD • Cirka 19 antal varuleverantörer vars avtal skulle passa en SVD Om kommunen skulle övergå till en fullskalig samordnad varudistribution skulle det kunna illustreras enligt figur 2, där leverantörer levererar till en distributionscentral där varor samlastas och körs ut på ett samordnat sätt enligt en förbestämd ruttoptimering. Figur 2: Kommunens inköp av varor med fri leverans (Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution, 2023) 4 26 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 2.2 Utveckling av nya arbetssätt Sedan förstudien fastställdes våren 2020 har utveckling av arbetssätt och vissa åtgärder vidtagits för att arbeta mot de effekter som önskades uppnås med hjälp av samordnad varudistribution. 2.2.1 Effektivisering av leveranser I samband med nya avtal ses behovet av antal leveransdagar per enhet över och minskas så mycket som möjligt. Antal leveranser som en enhet är i behov av beror huvudsakligen på hur många portioner som lagas och hur mycket lagringsutrymme som finns tillgängligt. Utifrån det fastställs fasta leveransdagar och ses därefter över kontinuerligt. I samband med nytt grossistavtal i november 2023 samordnas även alla leveranser av mejeriprodukter med grossisten. Det innebär att Norrmejerier inte utför egna leveranser som de gjorde tidigare. Grossisten agerar underleverantör till Norrmejerier och sköter allt från beställning och leverans till inköpsstatistik. Samordningen innebär att färre bilar kör till kommunens enheter. 2.2.2 Samordning av leveranser för lokala producenter Kommunen har avtalat en samordning av leverans för lokala producenter via en lokal leverantör av livsmedel. Via avtalet möjliggörs inköp från mindre leverantörer som tidigare inte har kunnat leverera till kommunen. Samordningen är i många fall en förutsättning för att de små lokala producenterna ska kunna leverera sina produkter, då den samordnande leverantören även ansvarar för andra delar som minskar arbetsbördan för de små företagen. Leverantörer till Luleå kommun kan välja mellan att leverera via den mindre samordningen för lokala producenter, grossist eller direkt till kommunen vilket öppnar upp för fler valmöjligheter och anpassade lösningar per leverantör. Vad som är lämpligt bedöms i varje enskilt fall tillsammans med leverantör och Luleå kommun och beror bland annat på typ av produkt, beställningsfrekvens och befintliga logistiklösningar. 2.2.3 Frångått princip om ”lika för alla” till anpassningar per leverantör Kommunen arbetar med avtal för livsmedelsproducenter på ett annat sätt. Tidigare fanns större krav på att det skulle vara lika för alla leverantörer, nu anpassas krav och lösning beroende på leverantör. Detta har bland annat möjliggjorts av ”Måltidsresan” inom Måltidsservice där respektive kök nu planerar en egen meny, vilket innebär att lokala leverantörer inte behöver leverera till samtliga mottagningsställen för varje beställning. Detta möjliggör för mindre leverantörer som inte behöver (eller kan) nå upp till samma krav som en stor grossist. 2.2.4 Effektivisering av beställning och fakturahantering För att ytterligare effektivisera beställningar, leverans och fakturahantering använder kommunen sig av abonnemang och skåpservice. Detta minskar manuell hantering och förbättrar därmed tillgänglighet och eliminerar onödig manuell hantering. Abonnemang är återkommande inköp med samma belopp, till exempel entrémattor, men även kostnader som inte föregås av en beställning såsom telefonabonnemang. Ekonomicenter lägger upp ett abonnemang mot leverantören som då anger abonnemangsnummer istället för ordernummer på fakturan. Beloppet är attesterat av chef i förväg (med tolerans på 3%) vilket innebär att fakturorna hanteras automatiskt. 5 27 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 Vid skåpservice placeras ett skåp hos verksamheten, ofta med förbrukningsvaror såsom kontorsmaterial eller kaffe, som leverantören fyller på med ett bestämt tidsintervall. Det finns ett maxbelopp för vad påfyllnaden får kosta. Detta ökar tillgängligheten för varorna, minskar tiden för beställning och volymen fakturor som kräver hantering. Skåpservice skulle kunna vidareutvecklas för det mesta inom förbrukning, till exempel personlig skyddsutrustning, sjukvårdsmateriel och skolmaterial. 2.3 Fortsatta möjligheter & förbättringsbehov För att ytterligare främja önskade effekter finns områden med utvecklingspotential där nya arbetssätt testas och utvecklas i skrivande stund. 2.3.1 Garanti av inköpsvolym för att främja lokal odling Om Luleå kommun i större utsträckning skulle kunna arbeta med garanterade inköpsvolymer skulle det främja den lokala odlingen av livsmedel, då riskfördelningen jämnas ut mellan kommun och de lokala odlarna. Ett test i mindre skala pågår med leverantören Noah. Ett mål på längre sikt skulle kunna vara att garantera inköp av årsproduktionen, oavsett vilken volym det gäller, för att på så sätt stärka den lokala försörjningsgraden. Verksamheten arbetar med kategoristyrning av inköp och mål för livsmedelskategorin behöver finnas på plats för att styra ambitionsnivån gällande detta. Målen tas fram under 2025 och ska börja gälla från och med 2026. 2.3.2 Förlänga säsong med lagring och tvättning Om större lagringskapacitet fanns på mottagande enheter, eller på annan plats internt eller externt, skulle det möjliggöra att lagringsdugliga grönsaker, rotfrukter och potatis kan köpas in under en längre period, kring ett halvår i stället för under två till tre månader som det ser ut i dagsläget. Då skulle inköpsvolymen kunna öka. En betydande ökning av inköpsvolymen kräver dock att möjlighet till tvättning av jordiga grönsaker, rotfrukter och potatis finns eftersom det innebär att fler kök, särskilt kök som köper in och tillagar stora volymer, skulle ha möjlighet att köpa in dessa livsmedel. Denna ökade inköpsvolym tryggar avsättning för grödorna och kan därmed leda till en ökad odling och lokal självförsörjning. 2.3.3 Effektivisering transport & mottagande av varor En möjlighet som började utredas tillsammans med föregående livsmedelsgrossist var leveranser under kvällar och nätter. Genom att optimera bilarnas nyttjandegrad över dygnet sparar man på miljö samt arbetstid för mottagande enhet som slipper hantera varuleveransen då det i stället sköts av leverantören som ser till att varorna finns på rätt plats när arbetsdagen börjar. Införande av nattleveranser skulle kräva investering i tekniska förutsättningar hos mottagande enheter. 6 28 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 3 Uppföljning av andra kommuner Uppföljningen består av intervjuer med kommunerna som intervjuades i förstudien 2020; Norrköping och Södertörnskommunerna (kluster av åtta kommuner). Även Linköpings kommun har intervjuats då de haft samordnad varudistribution ett antal år. Slutligen har förstudien tagit del av material från Kristianstad kommun som både infört och avslutat sitt upplägg med samordnad varudistribution. Samtliga omvärldsbevakade kommuner har eller har haft SVD ett antal år och har därmed hunnit utvärdera de mål och effekter som sattes från start. 3.1 Upplägg Kommunernas olika upplägg framgår av tabell 4: • En av fyra kommuner har ett samarbetsupplägg (Södertörnskommunerna), resterande har SVD för respektive kommun. • Samtliga kommuner har interna resurser avsatta för SVD men omfattningen varierar. • Tre av fyra kommuner har samtliga lämpliga varor i upplägget. Norrköping har endast livsmedel då det är där kommunen bedömer att önskade effekter som motiverar kostnaden för upplägget nås. • Det varierar om flöden för kyl- och frysvaror packas i samma bil eller körs i olika flöden. • Endast Linköping har kombinerad distributionscentral och lager för utvalda varor. Tabell 4: Upplägg för samordnad varudistribution hos omvärldsbevakade kommuner Norrköping Linköping Södertörn Kristianstad Uppstart 2016 2018 2015 2013 Avslut Pågående Pågående Pågående 2020 Omfattning Norrköping Linköping (ca 170 Södertörns- Kristianstad (ca 145 000 inv.) 000 inv.) kommunerna, (drygt 86 000 inv.) totalt 8 kommuner (ca 500 000 inv.) Upphandling Upphandling av Upphandling av Upphandling av Upphandling av vs. internt samtliga delar samtliga delar samtliga delar samtliga delar (DC, drift, (DC, drift, (DC, drift, (DC, drift, transport). transport). transport). transport). Resurser Intern koordinator Intern koordinator Central - 50 % 75 % förvaltnings- organisation 3x100 %. Lokala samordnare för respektive kommun, 10–50 %. Varor Livsmedel Alla lämpliga Alla lämpliga Alla lämpliga varor varor varor Transport Bilar är anpassade Samtliga Livsmedel körs - för livsmedel. varukategorier med kyl- och samlastas, avskiljs frysbilar. Övrigt 7 29 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 med plastskynken gods körs i ett i bilarna. separat flöde. Distributions- Omlastning Omlastning + Omlastning Omlastning central lager för vissa förbrukningsvaror 3.2 Utvärdering av effekter Syftet med att föra in samordnad varudistribution för omvärldsbevakade kommuner har primärt varit minskad miljöbelastning och ökad trafiksäkerhet genom att minska antalet leveranser till mottagare. 3.2.1 Kvalitativa effekter Kommunerna med pågående SVD uppger att de nått följande effekter: • Minskad miljöbelastning, både genom färre leveranser och bättre drivmedel (biogas, HVO) • Ökad trafiksäkerhet genom färre leveranser till mottagare • Ökad leveranssäkerhet genom bestämda tidsfönster för leverans. • Bättre kvalitetskontroll, främst för livsmedel, genom möjlighet till kontroller på DC innan leverans till mottagare. Gällande ökad konkurrens vid upphandling varierar uppfattningen bland kommunerna. Norrköping och Södertörn uppger att fler leverantörer kan konkurrera på mer lika villkor då SVD inte ställer lika höga krav på leverantörernas egen transportlösning. Linköping har inte kunnat påvisa tydliga effekter på antalet leverantörer. En utmaning som lyfts är att bibehålla hög kundnöjdhet. När avvikelser uppstår behöver processen för hur hanteringen av avvikelsen ska ske vara tydlig för leveransmottagare. Denna utmaning lyfts lite extra av Södertörn som har åtta kommuner i sitt kluster, vilket ställer höga krav på tydliga kommunikationsvägar. Kristianstad, som avslutat sitt upplägg med SVD, har i sin utvärdering uppgett följande: • De har uppnått minskad miljöbelastning, främst pga. införande av biogasbilar. Svårare att utvärdera faktiska koldioxidutsläpp kopplat till minskade transporter på grund av avsaknad av faktiska värden innan SVD men bedömningen är ändå att totala utsläppen har minskat både på grund av annat drivmedel och minskade leveranser. • Trafiksäkerheten har inte förbättrats i önskad utsträckning, de flesta mottagare har inte upplevt någon skillnad mot tidigare då leveransen tas emot utanför mottagarens område vid anslutande väg. • Högre leveranssäkerhet har lett till förbättrad arbetsmiljö. Däremot har utmaningar uppstått ju fler leverantörer som anslutits till SVD, då det medfört fler avvikelser och akuta inköp. 3.2.2 Ekonomiska effekter De ekonomiska effekterna av SVD är svårbedömda. Ingen av kommunerna (förutom Kristianstad) nämner ekonomiska besparingar som ett mål, däremot har förväntan varit att SVD ska bära sina egna kostnader (gå plus – minus - noll): • Norrköping kan inte med säkerhet säga att varupriserna har sjunkit. 8 30 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 • Linköping införde SVD i samband med en ny livsmedelsupphandling och leverantörerna fick därmed information om att leveransen endast skulle ske till DC innan anbudsförfarandet. I upphandlingen sjönk priserna med 12–15 % jämfört med tidigare avtal. Detta innebar att mottagande enheter för livsmedel sänkte kostnaderna med ca 10 miljoner per år, medan transportkostnaden ökade till 4,5 miljoner per år (då den lyftes ut från varupriset och fördelades internt inom kommunen). Totalt sett blev det alltså en besparing för mottagande enheter. Dock spelar flera faktorer in och Linköping kan inte med säkerhet säga att det var på grund av införandet av SVD. • Södertörnskommunerna följer kostnaden för ett transporterat kg. Kostnaden har legat relativt fast över tid och de bedömer att den ligger något lägre än branschstandard för grossist. Ju fler leverantörer som kopplas på desto lägre har kostnaden blivit. • I sin utvärdering har Kristianstad beräknat en ökad totalkostnad efter införandet av SVD med 4,5 miljoner per år. Leverantörer uppger att den vinst som SVD medför för dem kompenserar de merkostnader som uppstått för administrativa uppgifter kopplat till upplägget. Kristianstad har inte kunnat fastställa en sänkning i inköpspris efter införandet av SVD. 3.2.3 Lokala leverantörer av livsmedel Tre av fyra kommuner uppger att enstaka lokala leverantörer har tillkommit efter införandet av SVD. Det gäller leverantörer som tidigare inte kunnat delta vid upphandling på grund av kraven på transportlösning, men som nu kan delta då de inte behöver tillhandahålla transportlösning till samtliga mottagande enheter. Södertörnskommunerna saknar betydande lokal produktion av livsmedel och har därför inte haft det fokuset vid införandet. 3.2.4 Beredskapsperspektivet En av fyra intervjuade kommuner (Linköping) har kombinerat införandet av SVD med lagring på distributionscentral för att öka beredskapen. Linköping lagrar förbrukningsmaterial såsom handskar och ansiktsmasker. Allt internt inköp av dessa varor styrs via e-handelssystemet till distributionscentralen. Det finns tankar på att utöka till fler varukategorier men inga beslut är fattade. Linköping uppger att det var en fördel under pandemin att ha distributionslösningen på plats. De hade även möjlighet att stötta omkringliggande kommuner (såsom Norrköping) med förbrukningsmaterial. Övriga kommuner kombinerar inte SVD med lagring, de arbetar med beredskap på olika sätt på mottagande enheter. För Södertörnskommunerna ligger ansvaret för beredskap på respektive kommun. Norrköping lyfter flera risker med SVD såsom elavbrott, översvämningar, i händelse av krig eller kris på grund av beroendet av en distributör och distributionscentral. 3.3 Nästa steg Tre av fyra kommuner kommer att rekommendera en ny upphandling av SVD när avtalen utgår. De har nått önskade effekter och lösningen som helhet fungerar bra. De kommer att arbeta vidare med ständiga förbättringar i avtalen. Kristianstad har som tidigare nämnt valt att avveckla SVD till följd av höga kostnader och utmaningar kopplat till kundnöjdhet. 9 31 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 4 Intressenters inspel Intervjuer har genomförts med utgångspunkt i lokal livsmedelsförsörjning och beredskap. Nedan sammanställs inspel från intervjuer med leverantören Noah, Kontoret Säkerhet & Beredskap, Hushållningssällskapet och Nära Mat (Länsstyrelsen) och avstämningar med referensgruppen. 4.1 SVD & lokal livsmedelsförsörjning Ett betydande hinder för att öka volymen av lokala livsmedel såsom rotfrukter och grönsaker är att möjligheten till tvättning inte finns och möjligheten till lagring är begränsad, både hos kommunen och leverantörer. Mottagande enheter internt hos Luleå kommun har inte möjlighet att hantera otvättade rotfrukter och grönsaker i stor skala då tvättanläggning saknas. Detta begränsar inköpsvolymen och därmed incitamenten för odlarna att skala upp. Luleå kommun har avtal med leverantören Noah som utgör en lokal grossist för lokala livsmedel. De tillhandahåller viss lagring och transportlösning för lokala odlare. Noah säljer lokala livsmedel via direktförsäljning till kund och genom sitt varumärke hos utvalda matvarubutiker. Grönsaker säljs i mindre skala och främst till privatpersoner, där behovet av tvättning inte är detsamma som för Luleå kommuns storkök. Enligt Noah finns därför inte incitament till att investera i tvättanläggning och drift i dagsläget. Länsstyrelsen (Nära Mat) är däremot av uppfattningen att med rätt incitament bör lokala odlare som vill satsa kunna investera i kyl och ev. tvätt, däremot finns hindret kopplat till transporter kvar. De har ofta inte möjlighet att köra ut till samtliga mottagande enheter och är i behov av en annan lösning, till exempel den som Noah tillhandahåller eller en eventuell SVD. Att ta steget till fullskalig samordnad varudistribution från ett nuläge kan vara ett för stort steg uppger Noah. Leverantören skulle föredra möjligheten till att skala upp över tid, att testa ett första steg som inkluderar tvättning och på så sätt dra viktiga lärdomar inför att potentiellt skala upp samordningen på sikt. Leverantören ser också potential i att samordna fler leveranser med kommunens övriga grossister och större leverantörer, till exempel Svensk Cater och Norrmejerier. Länsstyrelsen (Nära Mat) tror också att en småskalig SVD kan vara ett bra första steg, men det kräver att det finns odlare i närområdet som är villiga att skala upp och satsa på sin odling. Odlarnas behov och förutsättningar skulle behöva undersökas ytterligare för att kunna säga om SVD är den bästa lösningen. Hushållningssällskapet ser också fördelar med SVD, framförallt möjligheten att inleda samarbeten mellan kommun och Hushållningssällskapet. De har till exempel lager, lokal och mark som potentiellt skulle kunna undersökas vidare. För Luleå kommun skulle ytterligare en fördel med att införa tvättning vara möjligheten att öppna upp för arbetsträning, likt arbetssättet som i nuläget finns för vedhantering. Detta skulle främja social hållbarhet och minska kostnaderna för drift av en eventuell tvättanläggning. 4.2 SVD & beredskap En ny lag angående kommuners beredskap är ute på remiss och förväntas börja gälla år 2027. Den kommer sannolikt att innebära att kraven på kommuners egen beredskap ökar, vilket troligen kommer innebära att en ökad lagerhållning av livsmedel, mediciner, drivmedel och förbrukningsvaror krävs av Luleå kommun. Samordnad varudistribution skulle kunna spela en viktig 10 32 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 roll i detta, genom att tillhandahålla en transportlösning för dessa varor i kombination med lagerhållning för att möta beredskapskraven. Ett gemensamt lager för kommunen skulle också ge bättre förutsättningar för omsättningen av varor i jämförelse med att lagra på mottagande enheter. Ett alternativ till samordnad varudistribution och lager skulle vara att ställa krav på enskilda leverantörer om att öka beredskapen till Luleå kommun. Det är dock troligt att egen lagerhållning och kontroll av transportlösningen skulle vara ett säkrare alternativ, då det kan vara svårt och kostsamt för leverantörer att snabbt skala upp i händelse av krig eller kris. Vid utformning av ett eventuellt lager blir skalbarhet en viktig parameter. Ett första steg skulle kunna vara en containerlösning som vid behov enkelt kan skalas upp. Vid en situation där höjd beredskap krävs skulle driften i lagret kunna kompletteras med kommunens egen personal som kan omplaceras utifrån behov. Distributionscentralen och lagret skulle också på sikt kunna utgöra en så kallad trygghetspunkt som Luleås invånare kan hänvisas till för laddning, värme, dricksvatten och mat i händelse av kris eller krig. Det pågår ett arbete kring så kallat nödvatten som också kan behöva lagras och distribueras vilket ytterligare skulle kunna tala för ett SVD. Vid införande av kommunal samordnad varudistribution ställs ofta höga krav på miljövänliga fordon och drivmedel. Om ett beredskapsperspektiv väger tungt vid införande bör det kravet ses över, då traditionella drivmedel såsom diesel eller bensin kan vara säkrare ur ett beredskapsperspektiv. Nuvarande direktiv inom Luleå kommun är dock att avveckla dieselbilar. Ett alternativ skulle kunna vara att ställa krav på hybridlastbilar för att möta både beredskaps- och miljöperspektiv. Vissa risker finns kopplat till att samla lagret vid distributionscentralen. Lagret riskerar att bli en måltavla och blir känsligt för till exempel elavbrott, översvämning eller andra kriser. Utformningen och säkerheten blir därav viktig att ta hänsyn till. Lagret skulle också kunna kombineras med viss lagerhållning hos mottagande verksamheter för att sprida riskerna. 11 33 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 5 Lösningsförslag, möjliga effekter och risker En av förstudiens målsättningar var att rekommendera ett första steg inom samordnad varudistribution. Baserat på analys av genomförda aktiviteter och insamlad information har tre olika scenarion för lösningar tagits fram enligt figur 3. Figur 3: Lösningsförslag. Streckad linje indikerar potentiellt tillägg till lösningsförslaget. Bedömning: Varje scenario bedöms utifrån sin påverkan på önskade effekter, genomförbarhet och kostnad. SVD-effekter inkluderar minskad miljöbelastning, ökad trafiksäkerhet, ökad leveranssäkerhet, ökad kvalitetskontroll, förbättrad arbetsmiljö och nya arbetstillfällen. Scenariot bedöms också för sin påverkan på lokal livsmedelsförsörjning och beredskap. Se även kapitel 5 för framtagna/uppdaterade nytto-kostnadskalkyler för scenario 2 och 3. Poängskala: 3) Hög effekt, hög genomförbarhet, låg kostnad 2) Medel effekt, medel genomförbarhet, medelkostnad 1) Låg effekt, låg genomförbarhet, hög kostnad Maxpoäng per scenario är 15 poäng. 12 34 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 5.1 Scenario 1 – Nuläge med ständiga förbättringar Scenario 1 innebär att fortsätta på inslagen väg med utveckling av arbetssätt och ständiga förbättringar. I nulägeskartläggningen har det framkommit ett antal utvecklingsinsatser som redan genomförts eller påbörjats som delvis eller helt leder kommunen mot de effekter som samordnad varudistribution skulle kunna medföra. Utvecklingen av arbetssätt finns beskriven i avsnitt 2.2 men kan sammanfattas enligt nedan: • Effektivisering av leveranser, både antal leveransdagar och samordning mellan leverantörer • Samordning av leveranser för lokala producenter för att möjliggöra för fler producenter • Frångått princip om ”lika för alla” till anpassningar per leverantör • Effektivisering av beställning och fakturahantering Utöver det som redan genomförs i olika skala finns också potential inom: • Öka lagringskapacitet i mottagande kök för att öka inköpsvolym och beredskap • Införa nattleveranser för att öka trafiksäkerheten, leveranssäkerheten och möjliggöra ytterligare samordning • Arbeta med garanterad inköpsvolym från lokala producenter för att fördela risken mellan kommunen och producenten och därmed öka incitament till odling och öka inköpsvolym Tabell 5: Effektbedömning av scenario 1 Bedömning utifrån: Poäng Effekter/nytta SVD-effekter 1 Viss positiv påverkan på minskad miljöbelastning, ökad trafiksäkerhet, ökad leveranssäkerhet och arbetsmiljö. Saknar påverkan på arbetstillfällen. Lokal livsmedelsförsörjning 1 Viss positiv påverkan. Möjliggör leveranser från fler lokala producenter via samordning. Beredskap - Ingen direkt påverkan i nuläget även om potential finns om lagringskapacitet i mottagande kök skulle öka. Genomförbarhet 3 Då flera initiativ redan genomförts bedöms scenariot ha hög genomförbarhet. Kostnad 2 Låg kostnad, de insatser som redan utförts har inte lett till ökade kostnader. Insatser såsom ökad lagringskapacitet, nattleveranser eller ökad inköpsvolym skulle dock öka kostnaderna. Summa 7 av 15 13 35 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 De risker som scenariot skulle kunna medföra beskrivs i tabell 6. Tabell 6: Riskbedömning av scenario 1 Risk Beskrivning/hantering I scenariot skulle det vara svårt att öka Scenariot skulle kunna kombineras med att självförsörjningsgraden då scenariot inte införa tvättningar av grönsaker och rotfrukter inkluderar införande av tvättning. på kommunens anläggningar enligt scenario 2. Kräver inköp av tvättanläggning och undersökning av förutsättningar hos mottagande enheter. Brist på lagringsutrymme, samt rätt Mottagande enheter saknar förutsättningar för lagringsförutsättningar (kyl- och frysutrymme) att lagra en större mängd livsmedel. En hos mottagande enheter påverkar ombyggnad/utbyggnad av mottagande enheter beredskapsförmågan. skulle ta lång tid (10 år). Utformning av mottagande kök stödjer inte Ett exempel är att vid nattleveranser behöver en nattleveranser. skrinda kunna rullas in i ett kylrum av distributör, denna förutsättning saknas idag. Kyl- och frysvaror kräver manuell hantering vilket ej är möjligt nattetid. Avsaknad av tekniska förutsättningar för Införande av nattleveranser skulle kräva införande av nattleveranser (lås & larm). investering i tekniska förutsättningar hos mottagande enheter. 5.2 Scenario 2 – Småskalig lokal SVD med lager och tvättning Scenario 2 innebär ett första steg mot samordnad varudistribution genom att skapa en SVD för utvalda lokala rotfrukter och grönsaker och kombinera det med tvättning och lagring av varorna. Scenariot skulle innebära, se även figur 4: • Luleå kommun tillhandahåller distributionscentral, ett mindre lager, drift och transport. Detta kan tillhandahållas internt, genom upphandling eller en kombination. • Lokala livsmedelsproducenter alt. lokal grossist för dessa levererar rotfrukter och grönsaker till DC. • Jordiga livsmedel lagras och tvättas efter behov hos mottagande enheter. • Livsmedlen lagras, lastas och körs ut samordnat till mottagande enheter. • Driftpersonal ansvarar för lagring, tvättning och koordinering av leveranser. Figur 4: Process för småskalig lokal SVD med lager och tvättning Säsongen för rotfrukter och grönsaker sträcker sig från september till februari, vilket är den period inköp och lagring i så fall skulle ske. Inleveransen till distributionscentralen skulle troligen bestå av enstaka större leveranser i takt med att odlarna skördar, medan utleveransen skulle ske behovsstyrt per vecka till mottagande enheter. 14 36 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 Som nämnt tidigare har Luleå kommun en variant av detta genom den lokala grossisten Noah, som samordnar transporter för lokala livsmedelsproducenter. Detta scenario skulle innebära att ett hinder för att öka odling- och inköpsvolym röjs, nämligen tvättning. Kommunens mottagande enheter kan inte hantera stora volymer av jordiga rotfrukter och grönsaker i nuläget då tvättmöjligheter i den skalan inte finns. Det röjer även hindret lagring, eftersom grönsakerna kan lagras under längre tid och säsongen kan därmed förlängas. Det finns vissa praktiska förutsättningar som skulle kunna undersökas vidare om viljan finns att gå vidare med scenario 2: • Bockens matsal står tom och skulle potentiellt kunna användas som tvättanläggning och mindre lager. • Stadsträdgården i Björsbyn har tillgång till växthus och lager (som idag används för odling och lagring av blommor). Det kan finnas framtida möjligheter att hitta synergier med SVD kopplat till lagring, drift och arbetsträning inom AUF. • Samarbetsmöjligheter med Hushållningssällskapet kopplat till lager, lokal och mark i Sunderbyn. • En distributör skulle kunna upphandlas, bedömningen är att det finns leverantörer som är intresserade av detta, eventuellt i kombination med drift internt i Luleå kommun. • Driftpersonalen skulle kunna kompletteras med arbetsträning inom AUF, vilket skulle kunna fungera likt det upplägg kommunen har för vedhantering i nuläget. Det skulle främja social hållbarhet och minska kostnaderna för arbetskraft. Tabell 7: Effektbedömning av scenario 2 Bedömning utifrån: Poäng Effekter/nytta SVD-effekter 1 Främjar nya arbetstillfällen. Samordnar transporter men då de redan samordnas i nuläget minskar påverkan. Lokal livsmedelsförsörjning 2 Hinder för att öka odlings- och inköpsvolym av grönsaker röjs, tvättning och lagring. Beredskap 2 Främjar lokal livsmedelsförsörjning och därmed vår beredskap kopplat till detta. Viss lagerhållning påverkar också beredskapen positivt. Genomförbarhet 2 Praktiska förutsättningar behöver undersökas vidare men delar av lösningen finns redan på plats. Kostnad 2 Kostnaderna kommer öka på grund av ökat andel lokala inköp och lagerhållning. Se avsnitt 6.1 för kostnadsanalys. Summa 9 av 15 15 37 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 De risker som scenariot skulle kunna medföra beskrivs i tabell 8. Tabell 8: Riskbedömning av scenario 2 Risk Beskrivning/hantering Når inte önskade volymer (som motiverar Om Luleå kommun kan öka inköpsvolymen lagerhållning och tvättning) på grund av odlares samt arbeta med garanterade volymer bör förutsättningar/vilja att odla, till exempel är förutsättningarna förbättras för odlarna och potatis inte ett populärt livsmedel att odla på viljan till att öka odlingsvolymen finnas. grund av låg vinstmarginal och angrepp på grödan. Det tar lång tid att bygga upp odlingen till Investering av lager och tvättanläggning bör önskade volymer. vara långsiktig och tillåta en uppbyggnadsfas. Nytt arbetssätt driver komplexitet. Införandet kommer troligen att ske stegvis då odlingsvolymen behöver öka. Därav finns tid att utveckla arbetssätt och rutiner. Att förlänga säsongen av rotfrukter och Viktig aspekt att ta hänsyn till vid utformning grönsaker genom lagring ställer krav på av DC och lager. kylkedjan, vilket ställer högre krav på distributionscentralen/lagerhållningen. Prisbilden/ökade kostnader Priseffekter uppstår för att öka inköpsvolym för lokala livsmedel och av införandet av SVD utan att minska övriga transporter. 5.3 Scenario 3 – Fullskalig samordnad varudistribution Scenario 3 skulle innebära en fullskalig, traditionell samordnad varudistribution: • Upphandling av distributionscentral, drift och transport. • Tillsättandet av en intern koordinator som fungerar som ansvarar för kontakten gentemot leverantör och mottagande enheter. • Samtliga lämpliga avtal ansluts, både inom livsmedel och övriga kategorier. Figur 5: Process för fullskalig, upphandlad SVD Detta scenario beskrivs och rekommenderas i förstudien från 2020. Det som ytterligare talar för ett införande är uppföljningen av andra kommuner som har SVD, där majoriteten av kommunerna är nöjda med upplägget och kommer upphandla på nytt. Dock är det tydligt att den främsta drivkraften bör vara kvalitativa effekter, såsom minskad miljöbelastning, trafiksäkerhet, leveranssäkerhet och ökad kvalitet på varorna. Det har visat sig vara svårt att fastställa en ekonomisk besparing och målet bör vara plus-minus-noll. Nytto- och kostnadsanalysen från 2020 har uppdaterats med aktuella siffror och antaganden och återfinns i avsnitt 6.2. Scenario 3 har utav de olika scenarierna störst potential att påverka beredskapsförmågan genom att kombinera distributionscentralen med ett lager för till exempel torrvaror, förbrukningsmaterial, 16 38 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 mediciner, drivmedel och vatten, något som lyfts både i uppföljningen av andra kommuner och internt inom Luleå kommun. För att scenariot ska påverka lokala leverantörer i någon större utsträckning bör det kombineras med tvättning från scenario 2, då detta är det enskilt största hindret för att öka volymen av livsmedel som kräver tvättning. Tabell 9: Effektbedömning av scenario 3 Bedömning utifrån: Poäng Effekter/nytta SVD-effekter 3 Förstudien från 2020 visar tydliga effekter kopplat till miljöbelastning (utsläppsminskning) och antal fordonskilometer. Lokal 1/3 1 - Viss påverkan om transportlösningen medför att fler livsmedelsförsörjning lokala leverantörer kan ansluta. 3 - I kombination med tvättning röjs betydande hinder. Beredskap 1/3 1 - Med en transportlösning på plats kan beredskapsförmågan. 3 - I kombination med lager ökar beredskapen markant. Genomförbarhet 1 En fullskalig SVD ställer höga krav på upphandling, investering hos leverantör/distributör, interna resurser och nya arbetssätt. Kostnad 1 En ekonomisk besparing är svår att fastställa. Nytto- kostnadsanalysen visar på positivt utfall (se avsnitt 6.2). Summa 7/11 av 15 Ett flertal risker lyftes i förstudien 2020. Dessa har kompletterats med risker som lyfts i uppföljningen av andra kommuner och sammanställs i tabell 10. Tabell 10: Riskbedömning av scenario 3. Risk Beskrivning/hantering Prisbilden/ökade kostnader Erfarenheter visar att leverantörer inte sänker priset i den utsträckning som krävs för en besparing eller plus-minus-noll- resultat. Det kan också vara svårt att avgöra om det är just SVD som bidragit till eventuell sänkning eller andra faktorer. Lagerlokaler Det finns begränsade lagerytor hos mottagande enheter som påverkar leveransfrekvensen och därmed effekten av SVD. Förväntade nyttor uppnås En fallgrop från omvärldsbevakningen 2020 visar att förväntade inte nyttor inte alltid uppnås. Uppföljningen av andra kommuner visar dock att majoriteten är nöjda med de effekter som uppstått från SVD några år senare. Otydlig ansvarsfördelning, Antalet aktörer i leveranskedjan ökar vilket kan bidra till otydlig avvikelsehantering ansvarsfördelning. Särskilt känsligt vid kluster av flera kommuner, som dock inte är aktuellt för Luleå. Suboptimering När kommunen optimerar sina egna varuflöden kan suboptimering uppstå i Luleå kommuns varuflöden. Denna risk minimeras när transportplaneringen genomförs tillsammans med leverantören, där leverantören även har möjlighet att transportera andra varuägares gods tillsammans med kommunens varor. Minskad hållbarhet på SVD innebär en extra aktör i leveranskedjan som kan påverka livsmedel hållbarheten på livsmedel. Detta är dock samma problematik som 17 39 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 uppstår hos en grossist vilket gör att risken anses vara liten och att det går att lösa tillsammans med varuleverantörerna. Hållbarheten på produkterna påverkas inte lika mycket där transport sker direkt från produktion till DC. Internt motstånd Det finns en risk att kommunens medarbetare frångår e-handel om leveransfrekvensen minskar, specifikt för övriga varor. Därför är det viktigt med förankring och informationsspridning om varför detta genomförs och se till att förändra tankesättet kring beställningar. Kundnöjdhet I uppföljningen av andra kommuner har kundnöjdheten hos mottagande enheter varit en nyckel för upplevelsen av SVD. I Kristianstad som avvecklade sin SVD påverkades kundnöjdheten negativt av längre leveranstider. 18 40 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 6 Analys av samhällsekonomiska effekter och kostnader I detta kapitel presenteras de analyser som är utförda gällande de olika lösningsförslagens effekter och kostnader. 6.1 Scenario 1 – Nuläge med ständiga förbättringar Även om Luleå Kommun inte infört en samordnad varudistribution så har det sedan förstudien 2020 skett ett antal initiativ som har medfört positiva samhällsekonomiska effekter kopplat till transporten av varor inom Luleå Kommun. Antalet leveranser från livsmedelsleverantörer har minskat då leveranserna samordnas i större utsträckning, till exempel via grossisten Svensk Cater. Rutiner för beställning av varor har också förbättrats. Sjukvårdsartiklar levereras exempelvis ~2 gånger per vecka i dagsläget, vilket är en betydande förbättring jämfört med under förstudien. Genom att ha minskat antalet leverantörer samt förbättrat rutinerna för inköp estimeras de samhällsekonomiska kostnaderna redan ha minskat med 18% i jämförelse med utgångsläget från förstudien. Mer information finns i Bilaga 1, konsulternas slutrapport. Figur 6: Jämförelse av samhällsekonomiska kostnader, tidigare förstudie vs. nuläge. 6.2 Scenario 2 – Småskalig lokal SVD med lager och tvättning En beräkning har genomförts för att synliggöra troliga finansiella effekter av att implementera en småskalig samordnad varudistribution för lokala råvaror. En fördjupad beskrivning återfinns i konsulternas slutrapport, bilaga 1, och det slutgiltiga arbetsdokumentet i bilaga 2. Analysen bygger på en jämförelse mellan två scenarier för tre stora varukategorier (potatis, vitkål, morötter): 1. Nuläget: varukategorierna upphandlas med dagens gällande avtal med leverantör 2. Småskalig samordnad varudistribution: Varukategorierna upphandlas av lokala leverantörer och distribueras genom en samordning i egen regi (upphandlad) Analysen tar inte hänsyn till om lokala leverantörer har möjlighet att tillgodose Luleå kommuns hela volymbehov. Vidare har analysen avgränsats till att jämföra endast de direkta finansiella 19 41 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 konsekvenserna av införandet vid analysens tidpunkt och tar inte hänsyn till samhällsekonomiska effekter. Införandet av en småskalig samordnad varudistribution förväntas öka kommunens kostnader med 4,4 MSEK: Figur 7: Kalkyl - finansiella effekter vid införande Priseffekterna (i form av ett högre kilopris för råvaror) beskriver den kostnadsökning som skulle påverka kommunens finansiella utfall för livsmedel. Kostnaderna förenade med att tillhandahålla en samordning av distributionen kan generellt delas in i: • Lokalkostnader: Inkommande varuhantering, tvättning, paketering, lastning samt planering och koordinering med kommunens enheter. • Fordonskostnad: För att distribuera varorna till kommunens enheter. Behovet bedöms täckas med ett fordon. • Personalkostnad: Personal som arbetar i DC och som förare. Behovet bedöms vara två heltidsanställda som hanterar varor och koordinerar utkörningarna på DC, samt en förare. Då det troligaste driftsupplägget är genom upphandling har en marginal på 25% adderas till kostnader för DC. Totalt skulle kostnaden för Luleå kommuns livsmedel öka med ~7,5% jämfört med nuläget 2026. 20 42 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 Figur 8: Finansiella effekter av implementeringen av småskalig samordnad varudistribution Priseffekten står för ~30% av kostnadsökningen: Detta då lokala råvaror generellt sett är betydligt dyrare än de som köps in i dagsläget. Skulle fler varukategorier anslutas kommer också de bli ännu dyrare. Kostnader för DC står för ~70% av kostnadsökningen: Vissa av kostnaderna förenade med DC är fasta (som exempelvis kostnader för lager), eller halvfasta (som exempelvis kostnader för fordon). En viss volymökning utan effekt på kostnader är därför möjligt. Referensgruppen bedömer att kalkylen troligen är i underkant kopplat till kostnaderna för DC. Vid ett införande av scenario 2 behöver därför upplägg och kostnader undersökas mer exakt. Kalkylen ska ses som en indikation på att kostnaderna kopplat till lokala livsmedel kommer att öka vid införande av DC/lager. 6.3 Scenario 3 - Fullskalig samordnad varudistribution I förstudien från 2020 gjordes en nytto- och kostnadsanalys för införande av fullskalig samordnad varudistribution. Kalkylen har uppdaterats och utvecklats för att också kunna användas som ett arbetsdokument. Uppdateringarna berör ramar och struktur i syfte att möta de förändringar som skett sedan 2020 och för att skapa en mer detaljerad och dynamisk modell. Ingångsvärden (data och antaganden) har uppdaterats då leverantörssituationen ser annorlunda ut i dagsläget än under tidigare förstudie. En fördjupad beskrivning återfinns i konsulternas slutrapport, bilaga 1, och det slutgiltiga arbetsdokumentet i bilaga 3. Analyserna tar endast hänsyn till en traditionell samordnad varudistribution med omlastning på en distributionscentral. Eventuella kostnader för möjliga tillägg såsom tvättning av rotfrukter och grönsaker eller lagring av övriga varor ingår inte i beräkningarna. Eventuella tillägg skulle öka kostnaderna för ett införande av en fullskalig SVD. 21 43 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 6.3.1 Simulering Analyserna har utgått från den simulering/ruttoptimering som togs fram med hjälp av Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution i förstudien från 2020. Enligt simuleringen förväntades följande vid införande av SVD: Tabell 11: Förändring av antalet fordonskilometer Luleå Antal fordonskm fri Antal fordonskm SVD Procentuell leverans förändring Livsmedel 113 360 28 912 74% Övriga varor 88 140 12 220 86% Livsmedel + 201 500 41 132 80% övriga varor Tabell 12: Förändring av antalet stopp Luleå Antal stopp fri leverans Antal stopp SVD Procentuell förändring Livsmedel 17 847 8 320 53% Övriga varor 14 398 7 442 48% 6.3.2 Analys av kostnader Med utgångspunkt från inhämtade data kring nuläget, simulering av ruttoptimering från tidigare förstudie samt antaganden framtagna i samarbete med förstudiegruppen, konsulter och externa aktörer behöver den totala varukostnaden för livsmedel och övriga varor sänkas med ~6,8% för att täcka kostnaderna för implementeringen av en samordnad varudistribution. Då antas investeringen för implementationen av en samordnad varudistribution ha återbetalat sig vid 2030. Tabell 13: Uppdaterad kalkyl för fullskalig samordnad varudistribution Skulle implementationen av en samordnad varudistribution inte uppnå den simulerade förbättringen av totala antalet leveranser och körda kilometer skulle det kunna resultera i att det krävs fler fordon och förare för att genomföra samtliga leveranser. 22 44 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 För att illustrera hur antalet fordon och förare påverkar den nödvändiga prissänkningen har kostnaden för tre, fyra och fem fordon/förare beräknats (i samtliga fall har antalet fordon för livsmedel förändrats medan antalet för övriga varor har hållits konstant). Skulle det krävas fem fordon/förare i stället för tre som simulerats under förstudien skulle den totala kostnaden för att implementera en samordnad varudistribution därmed kunna öka med ~50%. Detta skulle i sin tur medföra att den totala varukostnaden för livsmedel och övriga varor skulle behöva sänks med ~9,35% för att investeringen finansiellt ska kunna leda till en återbetalning år 2030. Figur 9: Hur antalet fordon/förare påverkar prissänkningen som krävs för att täcka kostnaderna för SVD 6.3.3 Analys av samhällsekonomiska effekter Effekterna av en fullskalig samordnad varudistribution beräknas i tre möjliga case. Skulle implementationen av en samordnad varudistribution inte uppnå den simulerade förbättringen av totala antalet leveranser och körda kilometer skulle det resultera i att samhällsekonomiska kostnader minskar i lägre utsträckning. För att illustrera hur antalet leveranser och kilometrar påverkar utfallet har tre case jämförts i analysen av samhällsekonomiska effekter. Samtliga case utgår från nuläget med en stor leverantör för livsmedel och fem stora leverantörer för övriga varor. Det är dock rimligt att anta att en samordnad varudistribution skulle kunna optimera ruttplaneringen för livsmedel ytterligare (än genom en stor livsmedelsleverantör) så livsmedelsleverantören optimerar sina rutter utifrån samtliga leveranser, inte bara Luleå Kommuns. Det är även rimligt att anta att samordning av både livsmedel och övriga varor bör leda till ytterligare optimering då leveranser med längre avstånd kan samköras i större utsträckning. 23 45 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 Figur 10: Samhällsekonomiska effekter i tre möjliga case 6.3.3.1 Case 1 – Enligt simulering Detta case utgår från att simuleringen är korrekt och att en samordnad varudistribution skulle uppnå det förväntade resultatet för både livsmedel och övriga varor. De samhällsekonomiska effekterna skulle då reduceras med 44%. 6.3.3.2 Case 2 – Redan uppnådda effekter för livsmedel, enligt simulering för övriga varor Luleå Kommun har gått från fyra stora livsmedelsleverantörer till en, vilket i stor utsträckning skulle kunna jämföras med en samordnad varudistribution. Detta case utgår från att en samordnad varudistribution endast skulle uppnå en likvärdig förbättring för livsmedel som observerats från att gå från fyra stora livsmedelsleverantörer till en, samt den simulerade förbättringen för övriga varor. Se samhällsekonomiska effekterna skulle då reduceras med 26%. 6.3.3.3 Case 3 – Redan uppnådda effekter för livsmedel, likvärdig effekt för övriga varor Detta case utgår från att en samordnad varudistribution endast skulle uppnå en likvärdig förbättring för både livsmedel och övriga varor som observerats från att gå från fyra stora livsmedelsleverantörer till en. De samhällsekonomiska effekterna skulle då reduceras med 11%. 24 46 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 6.3.3.4 Djupdykning & slutsatser Figur 11: Samhällsekonomiska effekter av case 2 Om en samordnad varudistribution för livsmedel effektiviseras i samma utsträckning som idag och enligt simuleringen för övriga varor kan samhällsekonomiska kostnader minska med 26%. Troligtvis blir det verkliga utfallet någonstans mellan 26% (case 2) och 11% (case 1). Minskade resursbehov vid varuhanteringen hos mottagande enheter utgör majoriteten av de samlade effekterna som kan observeras när varudistributionen samordnas. Bakgrunden till dessa positiva resultat är främst att antalet leveranser till respektive mottagande enhet kan reduceras, vilket gör att verksamheter slipper hantera lika många transporter och därmed sparar både tid och resurser. Resterande delar av effekterna handlar om fördelar för samhället i stort, där ökad trafiksäkerhet och lägre bullernivåer är de mest omfattande fördelarna. När antalet körda kilometrar minskar genom effektivare ruttplanering och samlastning, minskar risken för trafikolyckor, samtidigt som en lägre ljudnivå bidrar till en mer behaglig och hälsosam miljö. Dessutom kan minskad trafikbelastning ge positiva följdeffekter på luftkvaliteten, vilket ytterligare stärker de hållbarhetsvinster som en samordnad varudistribution kan införliva, både för enskilda verksamheter och för samhället som helhet. 25 47 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 7 Rekommendationer & förslag till genomförande För att kunna besluta om ett nästa steg inom samordnad varudistribution behöver Luleå kommun landa i vilken eller vilka effekter som ska prioriteras vid införande av samordnad varudistribution, då de olika lösningsförslagen (scenarierna) bidrar till önskade effekter i olika stor utsträckning. Luleå kommun bör oavsett beslut fortsätta arbeta med ständiga förbättringar. 7.1 Scenario 1 – Nuläge med ständiga förbättringar Om hög genomförbarhet och låg kostnad väger tyngst är scenario 1 ett bra alternativ. Samhällsekonomiska kostnader kopplat till traditionella SVD-effekter har redan minskat med 18% och det finns potential att utveckla detta vidare. Att beakta: Scenariot bidrar inte i någon betydande utsträckning till att öka beredskapen eller möjligheten att öka volymen lokalproducerade varor. 7.2 Scenario 2 – Småskalig lokal SVD med lager och tvättning Baserat på inspel från interna intressenter och om livsmedelsförsörjning (och beredskap kopplat till detta) väger tyngst är scenario 2 ett möjligt första steg inom samordnad varudistribution. Detta alternativ skulle röja ett hinder för volymökning hos lokala producenter samt möta målet om att främja lokalproducerat. Scenariot går också i linje med hur Luleå kommun önskat arbeta med förbättringar, det vill säga att testa nya arbetssätt i mindre steg vilket minskar riskerna. Scenariot kan utvecklas på sikt med fler livsmedel, fler typer av leverantörer eller större lager för att öka de positiva effekterna. Att beakta: Scenariot är kostnadsdrivande. Fördyring sker både på grund av en övergång till fler lokalproducerade varor (som är dyrare i grunden) och på grund införandet av ett till steg i leveranskedjan (tvättning, drift och lagring). I praktiken innebär scenariot negativ påverkan på de samhällsekonomiska effekterna, då en variant av samordnad varudistribution förs in (vilket innebär ett extra steg) men samtliga övriga transporter fortfarande körs. Innan ett eventuellt införande bör andra potentiella samarbeten/lösningar (se förslag till genomförande) undersökas för att minska kostnaden för småskaligt SVD. Frågan om vad som är kommunens uppgift bör också beaktas, ska Luleå kommun tillhandahålla ett lager/DC eller bör denna investering tas av marknaden för att inte störa konkurrensen. Förslag till genomförande: • Undersök djupare odlares behov kopplat till lagring, tvättning och transport. Vad är rimligt att odlare investerar i själva och vad skulle kommunen kunna tillhandahålla. Förslagsvis genom fördjupade intervjuer. • Besluta om Luleå kommun ska ta en eventuell investering eller inte – och vad får den i så fall kosta? • Om kommunen ska investera – undersök potentiella samarbetsmöjligheter: o Kan transporter samordnas med Svensk Cater (från DC/lager till mottagande enhet)? o Kan samarbete upprättas med Hushållningssällskapet eller med befintlig leverantör/distributör (till exempel Noah)? o Hur kan kommunens interna resurser användas (Bockens matsal, Stadsträdgården i Björsbyn)? 26 48 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 7.3 Scenario 3 - Fullskalig samordnad varudistribution Baserat på uppföljningen av andra kommuner och analys av effekter och kostnader och om traditionella SVD-effekter och beredskapsperspektivet väger tyngst bör en fullskalig samordnad varudistribution införas. Scenariot har stora utvecklingsmöjligheter och har potential att sänka samhällsekonomiska kostnader. Kostnadskalkylen visar att en minskning av varupriserna med 6,8% leder till ett plus-minus-noll resultat år 2030, vilket anses vara en minskning som är sannolik att uppnå. Att beakta: Förstudierapporten från 2020 lyfter viktiga perspektiv kopplat till införandet av samordnad varudistribution, se bilaga 4. I korthet innebär ett införande ett långsiktigt åtagande, större investeringar och nya arbetssätt för leverantörer och verksamheterna inom kommunen. Ett införande innebär ett stort åtagande av kommunens verksamheter och kräver förankring, dedikation och arbete för att nå önskade effekter. Erfarenheter från andra kommuner visar att en sänkning av varupriserna är svår att fastställa och att det finns risker kopplat till ökade kostnader och kundnöjdhet (kopplat till längre leveranstider och avvikelser). Förslag till genomförande: ett förslag på införande finns i förstudierapporten från 2020. Till analysen av kostnader har införandet justerats utifrån nuvarande avtalsförutsättningar, vilket skulle innebära att övriga varukategorier införs i ett första steg och livsmedel som andra steg när det större grossistavtalet utgår. 27 49 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 8 Referenser Naturvårdsverket (2022). Avfall i Sverige 2020: uppkomst och behandling (Rapport 7048). https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/7000/978-91-620-7048-9 Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution (2023). Kommunal samordnad varudistribution: Logistik och kapacitetshöjande åtgärder i kommuners varuförsörjning (Rapport 2020:06). 28 50 Förstudierapport 2025-02-27 Samordnad varudistribution Utgåva: 1 9 Bilagor Bilaga 1 – Rapport Samordnad Varudistribution, Nordic Strategy Partners. Bilaga 1 - Rapport samordnad varudistribution_250225.pptx Bilaga 2 – Kalkyl småskaligt SVD, Nordic Strategy Partners. Bilaga 2 - Kalkyl småskaligt SVD.xlsx Bilaga 3 – Kalkyl fullskalig SVD, Nordic Strategy Partners. Bilaga 3 - Kalkyl fullskalig SVD.xlsx Bilaga 4 – Förstudierapport från 2020, Samordnad Varudistribution. Bilaga 4 - Förstudierapport Samordnad varudistribution 2020-05-20.pdf Samtliga bilagor återfinns i teamet LK Samordnad varudistribution | Samordnad varudistribution | Microsoft Teams 29 51 Samordnad varudistribution Presentation av förstudierapport 52 Samordnad varudistribution (SVD) 53 Varför SVD? Styrande majoritet i Luleå kommun önskat ta kliv mot de effekter som samordnad varudistribution skulle kunna leda till: Främja lokal Främjar lokala Ökad Miljövinster livsmedels- leverantörer trafiksäkerhet produktion Nya Ekonomiska Förbättrad Ökad beredskap arbetstillfällen besparingar arbetsmiljö 54 Förstudiens mål 1. Följa upp omvärldsbevakningen som utfördes 2020 och samla in information om vilka resultat som kommuner som infört samordnad varudistribution uppnått. 2. Komplettera förstudien från 2020 med nya perspektiv inom beredskap och lokal livsmedelsförsörjning. 3. Uppdatera nytto- och kostnadskalkylen (för samtliga varukategorier). 4. Ge förslag på hur ett första steg av samordnad varudistribution skulle kunna se ut i Luleå kommun. 5. Ta fram kostnadskalkyl för ett första steg av samordnad varudistribution. 6. Ge förslag/inspel till hur ett första steg till samordnad varudistribution skulle kunna hanteras i kommande upphandling av livsmedel. 55 Nuläge Det finns i nuläget: • Cirka 900 beställare i Luleå kommun • Cirka 550 antal aktiva mottagande enheter, varav cirka 130 för livsmedel • Cirka 21 relevanta varuavtal som skulle passa i en SVD • Cirka 19 antal varuleverantörer vars avtal skulle passa en SVD 56 Nya arbetssätt har utvecklats Sedan den tidigare förstudien fastställdes våren 2020 har utveckling av arbetssätt och vissa åtgärder vidtagits för att arbeta mot de effekter som önskades uppnås med hjälp av samordnad varudistribution. Samordning av Effektivisering av Effektivisering av Anpassningar per leveranser för beställning och leveranser leverantör lokala producenter fakturahantering • Minskat antal • Leveranser för • Tidigare fanns större • Skåpservice och leveransdagar och lokala producenter krav på att alla abonnemang infört fasta samordnas via leverantörer ska ha minskar manuell leveransdagar lokal distributör lika villkor, trots olika hantering av förutsättningar. beställningar och • Ökad samordning • Leverantörer kan fakturor hos grossist, t.ex. välja mellan att • Arbetar med levereras mjölk via leverera direkt, via anpassningar per Svensk Cater lokala distributören leverantör som bland eller grossisten annat möjliggjorts av ”Måltidsresan” 57 Möjligheter & förbättringsbehov För att ytterligare främja önskade effekter finns områden med utvecklingspotential där nya arbetssätt testas och utvecklas i skrivande stund. Garanti av inköpsvolym för Förlänga säsong med Effektivisering av transport att främja lokal odling lagring och tvättning och mottagande • Jämnar ut riskfördelning • Större lagringskapacitet • Nattleveranser av mellan Luleå kommun skulle möjliggöra att livsmedel skulle öka och lokal producent. grönsaker, rotfrukter och bilarnas nyttjandegrad potatis kan köpas in och arbetstid för • Test pågår med under en längre period. mottagande enheter. leverantören Noah. • För att komma upp i en • Kräver investeringar i betydande ökning krävs mottagande lokaler och möjlighet till tvättning av tekniska förutsättningar. jordiga livsmedel. 58 Uppföljning • Norrköping, fr.om. 2016, livsmedel • Linköping, fr.om. 2018, samtliga varor • Södertörnskommunerna, fr.om. 2015, kluster, samtliga varor • Kristianstad, 2013-2020, samtliga varor 59 Slutsatser/utvärdering Kvalitativa effekter Ekonomiska effekter + Minskad miljöbelastning Effekterna är svårbedömda och målsättning bör vara att gå plus-minus-noll. + Ökad trafiksäkerhet + Ökad leveranssäkerhet Upphandlingens tajming och + Bättre kvalitetskontroll omvärldsfaktorer spelar in på + Ökad konkurrens livsmedelspriserna och upplevelsen av + Bättre arbetsmiljö ekonomiska effekter. Lokal livsmedelsförsörjning Beredskap Generellt har enstaka lokala leverantörer Endast en av kommunerna har lager kopplat tillkommit enbart på grund av införandet av till distributionscentral. SVD. 60 Lösningsförslag 61 Tre olika lösningsförslag 1. Nuläge med ständiga 2. Småskalig lokal SVD med lager 3. Fullskalig samordnad förbättringar och tvättning varudistribution Fokus på att hitta lösningar för att nå önskade effekter För utvalda lokala rotfrukter och För samtliga lämpliga avtal enl. grönsaker rekommendation från förstudie 2020 Genom upphandling, kommunal Genom upphandling investering eller kombination Lager och tvättning av lokala Förädling rotfrukter och grönsaker Lager av torrvaror, medicin, förbrukningsmaterial & drivmedel 62 Bedömning Varje lösningsförslag bedöms utifrån sin Poängskala: påverkan på önskade effekter, genomförbarhet och kostnad. 3) Hög effekt, hög genomförbarhet, låg kostnad 2) Medel effekt, medel genomförbarhet, SVD-effekter inkluderar: medelkostnad • Minskad miljöbelastning 1) Låg effekt, låg genomförbarhet, hög kostnad • Ökad trafiksäkerhet • Ökad leveranssäkerhet Maxpoäng per scenario är 15 poäng. • Ökad kvalitetskontroll • Förbättrad arbetsmiljö • Nya arbetstillfällen Scenariot bedöms också för sin påverkan på lokal livsmedelsförsörjning och beredskap. 63 1. Nuläge med ständiga förbättringar Nuläge Utvecklingsmöjligheter • Effektivisering av leveranser, både antal • Öka lagringskapacitet i mottagande leveransdagar och samordning mellan kök leverantörer • Införa nattleveranser för att öka trafik- • Samordning av leveranser för lokala och leveranssäkerhet samt ytterligare producenter samordning • Frångått princip om ”lika för alla” till • Arbeta med garanterad inköpsvolym anpassningar per leverantör från lokala producenter för att främja produktionen • Effektivisering av beställning och fakturahantering, t.ex. skåpservice 64 1. Nuläge med ständiga förbättringar Sedan förstudien fastställdes våren 2020 har utveckling av arbetssätt och vissa åtgärder vidtagits för att arbeta mot de effekter som önskades uppnås med hjälp av samordnad varudistribution vilket har inneburit en sänkning av samhällsekonomiska kostnader med 18 %. SVD-effekter 1 Lokal livsmedelsförsörjning 1 Beredskap - Genomförbarhet 3 Kostnad 2 Summa 7 av 15 65 2. Småskalig lokal SVD med lager och tvättning Upplägg Fördelar • Leverans till distributionscentral. • Röjer hinder i form av tvättning och lagring • Distributionscentral med mindre lager. • Ökar incitament till att öka odlingsvolym • Tvättning, lagring, packning & lastning. • Förlänger perioden för inköp av rotfrukter och grönsaker • Transport av lokala rotfrukter & grönsaker till mottagande enheter. • Potential att främja social hållbarhet i form av arbetstillfällen 66 2. Småskalig lokal SVD med lager och tvättning Risker SVD-effekter 1 • Når inte önskade volymer (som motiverar Lokal livsmedelsförsörjning 2 lagerhållning & tvättning) pga. odlares förutsättningar Beredskap 2 • Det riskerar att ta lång tid att bygga upp Genomförbarhet 2 odlingen till önskade volymer Kostnad 2 • Nytt arbetssätt driver komplexitet i Summa 9 av 15 leveranskedjan • Förlänga säsong ställer krav på kylkedjan och lagerhållningen • Prisbilden/ökade kostnader 67 2. Småskalig lokal SVD med lager och tvättning Exempel: införandet av en småskalig Finansiella effekter för implementeringen samordnad varudistribution förväntas öka skulle resultera i en total kostnadsökning kommunens kostnader med 4,4 MSEK för kommunens livsmedel med 7,5% Finansiella effekter Priseffekter Totala priseffekter 1 425 121 kr Priseffekt potatis 951 168 kr Priseffekt morötter 304 336 kr Priseffekt vitkål 169 617 kr Kostnad DC Total kostnad DC 2 961 313 kr Lokalkostnad 425 000 kr Fordonskostnad 644 050 kr Personalkostnad DC 650 000 kr Personalkostnad Transport 650 000 kr Totalt 4 386 434 kr 68 3. Fullskalig samordnad varudistribution Upplägg Vad talar för en fullskalig SVD? • Samtliga lämpliga varor • Rekommenderas i förstudien från 2020 • Leverans till distributionscentral • Uppföljningen av andra kommuner • Omlastning på distributionscentral • Hög potential att främja samhällsekonomiska effekter • Utkörning till mottagande enheter (ruttoptimerad) • Hög potential att utvecklas utifrån ett beredskapsperspektiv 69 3. Fullskalig samordnad varudistribution Risker SVD-effekter 3 • Prisbilden/ökade kostnader Lokal livsmedelsförsörjning 1 • Tillgång till lagring hos mottagande enheter Beredskap 1 • Förväntade nyttor uppnås inte Genomförbarhet 1 • Otydlig ansvarsfördelning/avvikelsehantering Kostnad 1 • Suboptimering Summa 7 av 15 • Minskad hållbarhet för livsmedel *Vid utveckling med lagerhållning och • Internt motstånd kombination med tvättning finns potential att öka till 11/15. • Kundnöjdhet 70 3. Fullskalig samordnad varudistribution Finansiell prognos: Om den totala varukostnaden sänks med ~6,8% förväntas implementationen av samordnad varudistribution ha återbetalat sig vid 2030 71 3. Fullskalig samordnad varudistribution Finansiell prognos: Antalet fordon och förare som krävs för en samordnad varudistribution utgör den största osäkerheten i prognosen 72 3. Fullskalig samordnad varudistribution Samhällsekonomisk prognos: Effekterna av en fullskalig SVD beräknas i tre möjliga case 73 3. Fullskalig samordnad varudistribution Djupdykning: Samhällsekonomiska kostnader kan minska med 26% om en samordnad varudistribution uppnår observerade och simulerade effektiviseringar • Det verkliga utfallet blir troligen någonstans mellan 26 % (case 2) och 11 % (case 3). • Minskade resursbehov vid varuhantering utgör majoriteten av de samlade effekterna. • Resterande effekter handlar om fördelar för samhället i stort. 74 Rekommendationer För att kunna besluta om ett nästa steg inom samordnad varudistribution behöver Luleå kommun landa i vilken eller vilka effekter som ska prioriteras vid införande av samordnad varudistribution, då de olika lösningsförslagen bidrar till önskade effekter i olika stor utsträckning. Luleå kommun bör oavsett beslut fortsätta arbeta med ständiga förbättringar. 75 1. Nuläge med ständiga förbättringar Vad talar för? Att beakta • Om hög genomförbarhet och • Bidrar inte i någon betydande låg kostnad väger tyngst utsträckning till att öka beredskapen eller öka • På grund av redan volymen lokalproducerade genomförda förbättringar har varor utan större insatser samhällsekonomiska kostnader minskat med 18 % • Finns potential att fortsätta förbättringsarbetet för att nå fler effekter 76 2. Småskalig lokal SVD med lager och tvättning Vad talar för? Att beakta • Om livsmedelsförsörjning • Lösningen är kostnadsdrivande på grund av (och beredskap kopplat till övergång till lokalproducerade varor och det) väger tyngst införandet av ett steg till i leveranskedjan • Inspel från interna och • Innebär i praktiken negativ påverkan på externa intressenter samhällsekonomiska effekter, då en variant av SVD införs men samtliga övriga • Röjer hinder för transporter fortskrider volymökning • Kan finnas potentiella samarbeten för att • Går i linje med hur Luleå minska kostnaden för småskaligt SVD som kommun önskar arbeta bör utredas vidare vid val av denna lösning med förbättringar 77 3. Fullskalig samordnad varudistribution Vad talar för? Att beakta • Om traditionella SVD-effekter och • Risker och perspektiv från beredskapsperspektivet väger förstudien 2020 tyngst • Innebär ett långsiktigt • Hög potential att sänka åtagande och större samhällsekonomiska kostnader investeringar • Potential att minska varupriser • Kräver förankring, dedikation som täcker kostnaden för SVD och arbete för att nå önskade effekter • Förstudien från 2020 & uppföljning av andra kommuner 78 Tack! Kontakt Namn Förvaltning 79 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01

§ 134 Specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB Ärendenr 2026/143-1.4.1.1 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa specifikt ägardirektiv 2026 för Lu- leå Miljöresurs AB. Sammanfattning av ärendet Luleå kommun har valt att organisera en del av sin verksamhet i kommunala bolag. Fullmäktige styr bolagens genom bolagsordningar och ägardirektiv. Ägardirektivet kompletterar bolagsordningens beskrivning av det kommuna- la ändamålet för verksamheten och innehåller en konkretisering av verksam- hetsmålen. Ärendet om ägardirektiv lyfts upp när ägaren vill ändra inrikt- ning, ekonomiska mål, generella eller särskilda direktiv för bolagen, vanligtvis en gång om året. Förslag på förändringarna i det specifika direktivet till Luleå Miljöresurs AB (Lumire) är: • Förenkling genom att denna text ”I relevanta delar ska verksamheten bedrivas enligt marknadsmässiga principer.” skrivs en gång istället för på olika platser i dokumentet. • Förtydligande om att Lumires ansvar inom återbruk ska ske inom ra- men för de ekonomiska målen. • Definitioner på avkastningskrav justerade till korrekt definition. • Förtydligande om att Lumires ansvar inom tekniskt vatten ska ske in- om ramen för de ekonomiska målen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-02-09 § 13 beslutat att återremittera ärendet med motiveringen: Mer information från Lumire om hur ska bolagets verksamhet harmonisera med kommunens ambition när det gäller återbruk. Kommunstyrelsens arbetsutskott har vid sammanträdet 2026-03-09 § 34 del- getts information från Luleå Miljöresurs AB (Lumire) om återbruksverksam- heten. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att fastställa specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 80 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-07 § 50 beslutat att bordlägga ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-05-04 § 67 föreslagit kommunfull- mäktige besluta att fastställa specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Dialog Luleå kommunföretag AB har fört dialog med Luleå Miljöresurs AB och däref- ter har bolagets styrelse fattat beslut om förslag på nya direktiv. Beslutsunderlag • Förslag - Specifikt ägardirektiv 2026 Luleå Miljöresurs AB, KLF Hid: 2026.1409 • Utdrag styrelseprotokoll Luleå kommunföretag AB 2026-01-23 § 5, KLF Hid: 2026.990 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande specifikt ägardirektiv 2026 för Luleå Miljöresurs AB, KLF Hid: 2026.4034 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-04-07 § 50, KLF Hid: 2026.4195 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-05-04 § 67, KLF Hid: 2026.5243 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 81 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 026-05-04

§ 141 Revidering av styrdokument för revisorer Ärendenr 2026/22-1.3.1.1 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att revidera reglemente för revisorerna att gälla från och med 2027-01-01, med antagen ändring och tillägg. Sammanfattning av ärendet Luleå kommuns revisionsreglemente har setts över inför kommande mandat- period. De föreslagna förändringarna omfattar bland annat en ny bestämmelse om att revisorerna ska anta en arbetsordning som beskriver hur uppdraget bedrivs gemensamt. Revisorernas ansvar avseende information samt begäran om ut- lämnande av allmänna handlingar har även förtydligats. Reglementets disposition och språkliga utformning har i viss utsträckning justerats i syfte att öka tydlighet och läsbarhet, utan att några förändringar i sak har gjorts. Kommunrevisionen har beretts möjlighet att lämna synpunkter på föreslagna tillägg och justeringar. En stor del av revisionens synpunkter har beaktats och arbetats in i förslaget, men samtliga föreslagna tillägg och formuleringar har inte inkluderats i kommunstyrelseförvaltningens förslag till nytt revisionsreg- lemente. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för revisorerna att gälla från och med 2027-01-01. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-07 § 55 beslutat att bordlägga ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-05-04 § 64 föreslagit kommunfull- mäktige besluta att revidera reglemente för revisorerna att gälla från och med 2027-01-01, med antagen ändring gällande revisorernas antal. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 91 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Sammanträdet Ordföranden (S) föreslår följande ändringar i kursiv stil av reglemente för revi- sorerna, under rubriken Revisorernas sakkunniga biträden:

§ 142 Luleåförslaget Staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utan- för Luleå Energi Arena Ärendenr 2025/163-1.5.2.1 Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå Luleåförslaget om en staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Luleå Energi Arena. 2. Uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda och besluta om staty eller annat minnesmärke för Jan Anders Jampa Eriksson. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har 2023-03-10 § 110 beslutat om förändrat arbetssätt för att omhänderta medborgares idéer. I det nya arbetssättet ska kommunfull- mäktige fatta beslut om att bifalla eller avslå inkomna förslag, i de fall för- slagsställaren önskar en politisk prövning. Medborgaren har begärt en politisk prövning av arbetsgruppens beslutsförslag gällande Luleåförslaget Staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Luleå Energi Arena vilket är anledning- en till att ärendet nu behandlas politiskt. Det har kommit ett Luleåförslag 2025-09-09 som lyder: ”Jampa Eriksson "Jampa" är den person som betytt mest av alla för basketsporten i Luleå och Norrbotten. Han bildade basketsektionen i Gammelstads IF i början av 60 talet. Han bidrog till elitlagen Plannja Basket (nu BC Luleå) och Luleå BBK. Han var med i uppbyggnaden av Luleå Basketcentrum (nu 18 klubbar) och att Riksbasketgymnasiet hamnade i Lu- leå. Jampa blev 89 år och gav idrotten allt från tidiga ungdomsår” Arbetsgruppens rekommendation Marken utanför Luleå Energi Arena tillhör Luleå kommun vilket innebär att förslaget är möjligt att genomföra men att låta resa en staty över en person är något som tillhör det ovanliga. I Luleå finns en porträttbyst av Gustaf II Adolf i stadsparken och en annan av S.G. Hermelin i Hermelins-parken utförda i brons respektive sten. De båda tillkom för ca 100 år sedan. Det har mer nyli- gen tillkommit en staty av författaren Torbjörn Säfve i samband med att det utlystes en tävling om utsmyckning av Örnäsets centrum. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 277 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Kostnaden för att skapa en staty är även relativt hög. Som stöd vid handlägg- ningen av ärendet har beredningsgruppen rådfrågat personal med kompetens inom konstområdet. Den beräknade kostnaden för en staty är ca 1 miljon kro- nor vilket skulle motsvara Luleåförslagets halva budget för år 2026. I konkur- rens med andra inkomna förslag föreslås inte medel avsättas för en staty. Det finns även en bifallen motion om att Luleå kommun ska utreda möjligheten att skapa en plats för att minnas och hylla personer som betytt mycket för Lu- leå inom olika områden. Motionen bifölls under 2025 och kultur- och fritids- förvaltningen har utrett frågan och återrapporterat resultatet till kultur- och fritidsnämnden under våren 2026. I dagsläget finns inget beslut om att skapa en plats av det slag som beskrivs i motionen. En hyllning av Jan Anders Eriksson skulle dock kunna ingå i ett sådant sammanhang. Luleåförslaget kommer även att skickas vidare till kul- tur- och fritidsförvaltningen som ett inspel i ett eventuellt framtida arbete. Frågan om vem eller vilka som ska uppmärksammas behöver däremot hante- ras av en jurygrupp eller motsvarande. Arbetsgruppen rekommenderar kommunfullmäktige att avslå Luleåförslaget. Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att avslå Luleåförslaget om en staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Lu- leå Energi Arena. Samhällsbyggnadsutskottet har 2026-05-18 § 51 föreslagit kommunfullmäktige besluta att avslå Luleåförslaget om en staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Luleå Energi Arena, och att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda och besluta om staty eller annat minnesmärke för Jan Anders Jampa Eriksson. Sammanträdet Jan Peter Kostet (S) anmäler jäv och deltar inte vid behandling av ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer samhällsbyggnadsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Dialog Dialog har förts inom arbetsgruppen för Luleåförslag. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 278 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 Beslutsunderlag • Luleåförslag om staty KLF Hid: 2025.9671 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut avseende Luleåför- slaget Staty av Jan Anders ”Jampa” Eriksson utanför Luleå Energi Arena, KLF Hid: 2026.5449 • Samhällsbyggnadsutskottets beslut 2026-05-18 § 51, KLF Hid: 2026.5603 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 279 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2 026-05-18

§ 153 Ombudgetering av kommunbidrag år 2026 Ärendenr 2026/770-2.4.0.2 Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att infrastruktur- och servicenämndens samt KS/kommunstyrelseförvaltningen kommunbidrag för 2026 mins- kas med -6 824 tkr respektive utökas med 215 tkr avseende volymmo- dell för 2026. Totalt tillförs 6 609 tkr till årets resultat. 2. Kommunfullmäktige beslutar att förvaltningar/nämnders kommunbi- drag år 2026 utökas med 103 361 tkr gällande årets löneöversyn. Medel ombudgeteras från finansförvaltning till respektive nämnd, enligt sammanställning. 3. Kommunfullmäktige beslutar att KS/räddningstjänstens kommunbi- drag utökas med 307 tkr gällande avtal för SAP-R avtalspensioner. Medel ombudgeteras från finansförvaltningen. 4. Kommunfullmäktige beslutar att arbetsmarknads- och gymnasie- nämndens samt socialnämndens kommunbidrag utökas med 5 312 tkr respektive 3 290 tkr år 2026 avseende finansieringsprincipen. Medel ombudgeteras från finansförvaltningen. 5. Kommunfullmäktige beslutar att kultur- och fritidsnämndens kom- munbidrag utökas med 2 460 tkr för år 2026 gällande driftskonsekven- ser för idrottshall, bibliotek och fritidsgård på Hertsön. Medel omförs från finansförvaltningen. 6. Kommunfullmäktige beslutar att infrastruktur- och servicenämndens, socialnämndens samt barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag minskas med 5 208 tkr, 6 691 tkr respektive 5 490 tkr avseende lägre kostnad för internränta. Medel omförs till finansförvaltningen. Sammanfattning av ärendet 1. En budget för ökade driftkostnader kopplat främst till exploatering av nya områden, (bland annat nya vägar, gång- och cykelvägar samt grönytor), samt ersättning för uteblivna intäkter kopplat till sålda tomträtter räknas årligen fram av infrastruktur- och serviceförvalt- ningen samt KS/ kommunstyrelseförvaltningen via en volymmodell. I budget 2026–2028 fanns ett prelimärt belopp medräknat, varav detta är en slutlig korrigering för år 2026 med -6 824 tkr för infrastruktur- och servicenämnden samt ett utökat kommunbidrag med 215 tkr till KS/ kommunstyrelseförvaltningen. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 110 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 2. I kommunbidraget år 2026 för nämnderna saknas anslag för 2026-års löneöversyner, dessa medel återfinns inom finansförvaltningen tills översynen är klar. Löneöversynen innebär ökade kostnader under år 2026 med totalt 103 361 tkr och motsvarande summa ska därför omfö- ras från finansförvaltningen till respektive nämnd. Fördelningen per förvaltning/nämnd framgår enligt nedanstående sammanställning. Lönerevision, tkr År 2026 9 mån KS/ Kommunstyrelseförvaltningen 4 360 KS/ Räddningstjänst 1 604 Arbetsmarknads- och gymnasienämnd 8 930 Barn- och utbildningsnämnd 35 447 Socialnämnd 43 913 Kultur- och fritidsnämnd 3 575 Infrastruktur- och servicenämnd 4 228 Miljö- och byggnadsnämnd 1 148 Överförmyndarnämnd 154 Finansförvaltningen -103 361 3. Regler för SAP-R om särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten innebär rätt att ta ut pension mellan 58 – 65 års ål- der. Avtalet innebär en möjlighet att avsäga sig framtida rätt till SAP-R och i stället få ett tillägg antigen i form av ett lönetillägg på 2000 kr i månaden alternativt en extra avsättning till pensionen med motsva- rande belopp. Medarbetaren kan årligen växla mellan lönetillägg och extra avsättning till pensionen. KS/räddningstjänst har tidigare kom- penserats med 270 tkr men då fler medarbetare valt lönetillägg uppgår kostnaden nu till 577 tkr vilket innebär en utökning av kommunbidra- get med ytterligare 307 tkr. 4. I budgetpropositionen för år 2026 reglerades medel enligt finansie- ringsprincipen. Medel för Aktivitetskrav 8 602 tkr tillfördes finansför- valtningen då kostnadsfördelningen inte var klar från staten. Medlen ombudgeteras för år 2026 till arbetsmarknads- och gymnasienämnden med 5 312 tkr samt socialnämnden 3 290 tkr. 5. Inom finansförvaltningen finns medel för skolstrukturen reserverade. Då Hertsöskolans idrottshall, bibliotek och fritidsgård kommer färdig- ställas under år 2026 behöver medel omföras för kompensation av driftskostnader. För idrottshallen behövs kompensation för två måna- der 1 360 tkr, samt sex månader för bibliotek och fritidsgård 1 100 tkr. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 111 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01 6. Infrastruktur- och servicenämndens, socialnämndens samt barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag behöver minskas med 5 208 tkr, 6 691 tkr respektive 5 490 tkr för år 2026 avseende lägre kostnad för in- ternränta. Anledning är att nämnderna inför 2026 kompenserade för en internräntehöjning till 2,75 procent men då budgeterade investe- ringsnivåer 2025 inte uppnåddes är kompensationen för hög. Även korrigering av en variabel i modellen för uträkning av internräntan behöver göras vilket är inkluderat i summorna ovan. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-06-01 § 85 föreslagit kommunfull- mäktige besluta att ombudgetera kommunbidrag enligt ovan. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Dialog Dialog är genomförd med berörda förvaltningar. Beslutsunderlag • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande ombudgete- ring av kommunbidrag år 2026, KLF Hid: 2026.5764 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-06-01 § 85, KLF Hid: 2026.5926 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 112 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/55-1.2.2.3 Kristina Larsson Ansvarsfrihet för direktionen i Kommunalförbundet Norr- bottensläns kollektivtrafikmyndighet avseende verksam- hetsåret 2025 Ärendenr 2026/55-1.2.2.3 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har att ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för direk- tionen i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet av- seende verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktiges utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som be- drivits i kommunalförbundet under år 2025. Förbundsdirektionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räken- skaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskning har utförts en- ligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsord- ning och revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”. Regionfullmäktiges utsedda revisorer tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. 113 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-06-01 2026/55-1.2.2.3 Kristina Larsson Beslutsunderlag • Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten (RKM) 2026, KLF Hid: 2026.183 • Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Protokoll Arbets- utskottsmöte nr 1 2026-02-23, KLF Hid: 2026.3142 • Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten - Protokoll Direk- tionsmöte 2026-03-24 KLF Hid: 2026.4147 • Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten - Missiv med bila- ga avseende finansieringsbidrag samt verksamhetsplan och budget för perioden 2027–2029, KLF Hid: 2026.4148 • Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Protokoll Arbets- utskottsmöte nr 2 2026-05-13, KLF Hid: 2026.5863 • Missiv medlemmarna kollektivtrafikmyndigheten för 2025, KLF Hid: 2026.5874 Kristina Larsson Kommunsekreterare Beslutet skickas till Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet Kommunrevisorerna PwC 114 2026-05-29 Diarienummer: 111 2026 03 Kommunfullmäktige Regionfullmäktige Missiv till medlemmarna i Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet För verksamhetsåret 2025 översändes härmed samtliga handlingar som krävs för att Kollektivtrafikmyndigheten i Norrborrbottens medlemmar – fullmäktige i Norrbottens 14 kommuner samt fullmäktige i Region Norrbotten, ska kunna fatta beslut om ansvarsfrihet för direktionen i Kollektivtrafikmyndigheten avseende verksamhetsåret 2025. Denna typ av handling kräver inte nämndsberedning utan kan skickas direkt till kommunfullmäktige/regionfullmäktige för beslut. Bilaga – Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Årsredovisning 2025 Bilaga – Revisionsberättelse RKM 2025 Bilaga –Rapport grundläggande granskning RKM 2025 Bilaga – Granskning av god ekonomisk hushållning RKM 2025 Bilaga – Skrivelse grundläggande granskning RKM 2025 Bilaga – Skrivelse årsredovisning RKM 2025 Bilaga – Yttrande årsredovsining RKM 2025 Bilaga – Revisorernas redogörelse RKM 2025 Luleå den 29 maj 2026 På uppdrag av myndighetschef Mats Aspemo Verksamhetskoordinator, Cecilia Hjorth Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Telefon E-post Kungsgatan 23B 0920-23 38 33 info@rkmnorrbotten.se 972 31 Luleå www.rkmnorrbotten.se 115 + Årsredovisning 2025 Beslutad i Direktionen 2026-03-24 116 Årsredovisning 2025 2 Innehåll Myndighetschefen har ordet ........................................................................... 3 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ............................................................ 4 Verksamhetsåret 2025 .................................................................................. 5 Uppföljning av prioriterade aktiviteter 2025 ..................................................................... 5 Myndighetens uppdrag ................................................................................. 7 Tätortstrafiken .......................................................................................... 11 Driftredovisning per verksamhet ................................................................... 20 Myndighetsledning ............................................................................................ 20 Färdtjänsthandläggning ...................................................................................... 21 Finansiering buss och tågverksamhet...................................................................... 23 Utfall mot budget per finansiär .............................................................................. 27 Investeringsredovisning .............................................................................. 28 Förvaltningsberättelse ................................................................................ 29 Översikt över verksamhetens utveckling ..................................................................... 29 Den kommunala koncernen .................................................................................... 30 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................................................... 35 Händelser av väsentlig betydelse.............................................................................. 35 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................................... 38 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ....................................................... 40 Balanskravsresultat.............................................................................................. 41 Verksamhetsmål 2025 .......................................................................................... 42 Väsentliga personalförhållanden ............................................................................... 47 Förväntad utveckling ............................................................................................ 48 Finansiella rapporter .................................................................................. 49 Noter ...................................................................................................... 53 117 Årsredovisning 2025 3 Myndighetschefen har ordet Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten fortsätter arbetet med att utveckla, effektivisera och skapa samverkan för länets kollektivtrafik tillsammans med sina 15 medlemmar i kommunalförbundet. Dessa är de 14 kommunerna samt Region Norrbotten. I länet verkar nio olika samhällsfinansierade kollektivtrafikaktörer. Det innebär att årsredovisningens räkenskaper redovisar tre olika delar. Den största delen ekonomiskt är finansieringen av helägda Länstrafiken i Norrbotten AB samt delägda Norrtåg AB som också styrs via ägardirektiv med en direkt insyn i verksamheterna. En annan del är finansieringen av personalen i myndigheten som arbetar med kollektivtrafiken samt politikkostnader. Den tredje delen är färdtjänsthandläggningen som finansieras av de 13 kommuner som har delegerat denna hantering till myndigheten. För att få helheten av myndighetens ansvarsområde finns också beskrivningar av de kommunala tätortstrafikverksamheterna med i textform i årsredovisningen medan räkenskaperna för dessa går att finna under respektive kommun eller i en sammanställning som myndigheten gör årsvis till Trafikanalys, populärt benämnt Trafa. De personella resurserna för genomförande av åtgärder och projekt inom trafiken är organiserade under sina respektive kommuner eller i regionen. Viljan att delta i samverkansforum är stor Däremot finns utmaningar att arbeta med gemensamma projekt över organisationsgränser där respektive individ också styrs av sitt uppdrag inom kommunen eller regionen. Beredskapsfrågor som flaggats upp har fortsatt arbetats med som en prioriterad fråga där myndigheten i ett antal sammanhang tagit ledningen utan att mandat i sig har varit tydligt definierade. Mats Aspemo Myndighetschef Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten 118 Årsredovisning 2025 4 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten I EU:s kollektivtrafikförordning finns bestämmelser om behöriga myndigheters möjligheter att vidta åtgärder för att tillgodose behovet av kollektivtrafik på ett sätt som är förenligt med Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd. Den Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) bildades den 1 januari 2012 under organisationsformen kommunalförbund. Medlemmar i förbundet är kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå samt Region Norrbotten. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ska verka med den grundläggande ambitionen att som myndighet samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken i länet. Myndigheten beslutar om var kollektivtrafik ska bedrivas i länet och taxorna för detta. Till kommunerna med tätortstrafik har delegerats rätten att upphandla egen trafik och att i samråd med myndigheten besluta taxor för denna. Myndigheten beslutar också det Regionala trafikförsörjningsprogrammet där vision, mål och strategier för länets kollektivtrafik beskrivs. Myndigheten ska vidare medverka i lokala, regionala och nationella nätverk som skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling och rationell hantering av kollektivtrafik. 119 Årsredovisning 2025 5 Verksamhetsåret 2025 Uppföljning av prioriterade aktiviteter 2025 Allmän kollektivtrafik: 1. Kvalitetssäkra utvecklingsaktiviteter från 2024. Vid VEP-mötet i januari, som genomfördes i Boden, gicks tidigare utvecklingsaktiviteter igenom och integrerades med den uppdaterade utvecklingsplanen (roadmap) för 2025 och 2026 2. Uppgifter, roller och ansvar inom kollektivtrafiken. Kartlägg, dialogisera och förankra. Viktigt att beskriva olika skeden tex normal, kris och beredskap och om rollerna förändras i de olika skedena samt om nya aktörer tillkommer. Den nya metoden för utveckling bygger på att skapa delaktighet och att driva systematisk och förankrad verksamhetsutveckling, vilket i sin tur bidrar till att tydliggöra roller och ansvar för våra medlemmar och övriga aktörer. En viktig del i att definiera roller och ansvar är att tydliggöra och förankra olika aktörers koppling mot beslutat trafikpliktsprocess. Som ett första steg har en kartläggning tillsammans med Länstrafiken i Norrbotten genomförts, där beslutad trafikpliktsprocess har kopplats ihop med Länstrafikens trafiksystemsuppföljning. En kartläggning av inomkommunala linjer har påbörjats De fyra nordligaste länen har bildat en samverkansgrupp, som leds av Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, vars syfte är att stötta varandra, utbyta information och erfarenheter. Myndigheten har deltagit i övningar arrangerade av Region Norrbotten samt deltar även i Regionens arbetsgrupp för liggande transporter. Myndigheten har även deltagit på nationella övningar som arrangerats av Trafikverket. Myndigheten har även deltagit på s.k. rundabordssamtal hos Länsstyrelsen, kopplat till transportsektorn och förhöjd beredskap. Dock kvarstår vissa oklarheter avseende Trafikverkets roll som sektoransvarig myndighet på högre regional nivå och frågeställningar kopplade till detta. 3. Hela resan. Definiera, skillnad på intern process och resenärsperspektivet (känsla/upplevelse) Beskriva en enkel bild av hela resan och vad vi gör inom respektive delprocess. I den uppdaterade utvecklingsplanen för 2025–2026 återfinns ett antal aktiviteter vars syfte är att tydligt fokusera på hela resan och resenärer tex standardisera resenärs- och ålderskategorier, länsbiljett samt gemensam marknadskampanj för kollektivtrafiken i Norrbotten. Dessa arbetsgrupper har startats upp under hösten. Ett redan pågående arbete är bytet till gemensamt biljettsystem. Ytterligare aktiviteter och arbetsgrupper är planerade under 2026 4. Ökad kvalitet (intern attityd) – Bemötande, vi är alla ambassadörer och ansiktet utåt. Utveckla förutsättningar för rekrytering av personal, till exempel chaufförer. Inför 2026 planeras framtagandet av en gemensam Code of conduct i Norrbotten, kopplat till den planeras även utbildning av chaufförer. 120 Årsredovisning 2025 6 Färdtjänst: 1. Fortsatt utveckling och effektivisering av färdtjänstens beslutsprocess.  Från och med 1 januari 2025 gäller nya uppdaterade avtal för färdtjänst och riksfärdtjänst där samtliga 13 av länets 14 kommuner undertecknat avtalen. I de reviderade avtalen har förtydligande om uppdraget och finansieringsmodell skett, för att möjliggöra ökad transparens och information kring de tjänster som utförs.  I samband med översyn av arbetsprocesser och systembyte för färdtjänsthandläggningen, har effektiviseringar kunnat genomföras. Bland annat har roller och uppdrag genomlysts och resultatet har blivit en omorganisation där enheten minskade med 1,75 handläggartjänster under året. Därtill har en ersättare för tidigare administratör rekryterats.  Under perioden har även utveckling av en digital ansökningslösning tagits fram för färdtjänst och riksfärdtjänst. Syftet med projektet är att förenkla hanteringen av ansökningar genom att möjliggöra ett helt digitalt ärendeflöde. Målet är att 75 procent av ansökningarna ska tas emot digitalt via webbplatsen. Detta förväntas leda till ökad intern effektivitet, förbättrad kundnöjdhet, minskad miljöpåverkan samt reducerad risk för felregistrering i ärendehanteringssystemet.  Under hösten har arbetet med att se över faktureringsprocessen som rör samtliga egenavgifter på färdtjänstresor påbörjats. Faktureringsprocessen som bygger till stor del på manuella steg och separata system fungerar, men är tidskrävande och sårbart, särskilt vid personalfrånvaro och ökande fakturavolymer.  Fortsatt arbete med att se över regelverk för rabatterade resor till och från arbete, studier och biståndsbedömd daglig verksamhet för ett homogent regelverk för kommuner i länet som är anslutna till Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. 121 Årsredovisning 2025 7 Myndighetens uppdrag Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ska bedriva verksamheten enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1056) och enligt fastställd förbundsordning, samverkansavtal och reglemente, samt lagar och föreskrifter som i övrigt gäller för verksamheten. Direktionen ska leda verksamheten och följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning. Verksamhetens ekonomi kan beskrivas i tre delar. Finansiering av hel- och delägda bolag Den största delen är finansieringen av dotterbolaget Länstrafiken i Norrbotten AB samt det delägda bolaget Norrtåg AB. Noteras kan att Norrtåg AB från och med den 1 januari 2026 ägs av Region Norrbotten. Färdtjänst Den andra delen är verksamheten att sköta 13 av länets 14 kommuner avseende färdtjänst- och riksfärdtjänstutredningar samt inom området andra förekommande restyper. Antalet kommuner som anslutit sig till den denna tjänst har över tid ökat. De kommuner som använder sig av Kollektivtrafikmyndighetens tjänster faktureras för färdtjänstbedömning och färdtjänstbeslut efter självkostnadsprincipen och respektive kommuns nyttjandegrad. Beställningar av färdtjänstresor är delegerat till dotterbolaget Länstrafiken i Norrbotten AB att hantera och faktureras från detta bolag direkt till de kommuner som anlitar tjänsten. Myndighetsledning/politik/utveckling Den tredje delen kan beskrivas som utveckling och politik vilken delas med 50 procent på vardera Region Norrbotten och 50 procent på kommunerna i Norrbotten. Kommunerna i Norrbotten delar lika på detta belopp. 122 Årsredovisning 2025 8 Tillgänglighetsråd Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten fortsätter med dialogen kring tillgänglighetsarbetet inom kollektivtrafiken genom en referensgrupp bestående av personer som i föreningsform är engagerade i dessa frågor. Tanken är att referensgruppen ska behandla frågeställningar som avser att förbättra tillgängligheten både inom den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, och får därmed ett utökat uppdrag i förhållande till det tidigare Färdtjänstrådet. Referensgruppen har en viktig roll för att stödja Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten i arbetet att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken för resenärer med i första hand syn-, hörsel- eller rörelsenedsättning. Myndigheten önskar även, i den mån det är möjligt, förbättra tillgängligheten för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Referensgruppen består av två representanter från Funktionsrätt Norrbotten samt en representant från vardera föreningen SRF i Norrbotten, PRO i Norrbotten, SKPF i Norrbotten och SPF Seniorerna i Norrbotten. Därutöver medverkar tjänstepersoner från Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten och Länstrafiken i Norrbotten. Referensgruppen har möte 3–4 gånger per år. Minnesanteckningar från samtliga möten läggs ut på hemsidan. Flygbilar Projekt flygbilar syftar till att öka den interregionala tillgängligheten i de kommuner där denna brister. Projektet ger möjlighet till en anropsstyrd trafik till/från en flygplats för resenärer i kommuner som inte har en egen flygplats och där den allmänna kollektivtrafiken till flygplatsen är begränsad. Tidtabellen för den anropsstyrda trafiken är kopplad till två avgångar respektive ankomster per dag, en på morgonen och en på kvällen i vardera riktningen. Projektet startade i april 2016 och förlängdes med ett nytt avtal under perioden 1 januari 2025 till och med 31 december 2025. De linjer som trafikerats under 2025 är; Linje 711 Haparanda - Kalix- Luleå Airport Linje 712 Jokkmokk - Luleå Airport Linje 713 Älvsbyn - Luleå Airport Linje 714 Övertorneå – Överkalix – Luleå Airport Linje 910 Arjeplog – Arvidsjaurs flygplats Flygbilen finansieras av Trafikverket, Region Norrbotten och de sex kommuner som berörs av trafiken. Linje 910 finansieras till lika delar av Trafikverket och Region Norrbotten. Utvärdering av projektet görs löpande med berörda parter och bedömning är att projektets syfte och mål uppnås. 123 Årsredovisning 2025 9 Totalkostnaden 2025 ökade till 9,8 Mkr jämfört med 2024 års 8,9 Mkr. Ökningen blev således 0,9 Mkr, dvs 10,4 procent högre än 2024. Resenärsintäkterna ökade till 2,4 Mkr från 2,2 Mkr, dvs med 9,7 procent. Per resa ökade intäkten med 4,3 procent. Underskottet för flygbilen blev därför för räkenskapsåret 7,4 Mkr, jämfört med 2024 års 6,7 Mkr vilket är en ökning med 10,6 procent. Antalet körda kilometer ökade med 4,2 procent till 460 174 km. Körsträckan per tur minskade från 138 till 134 km. Antalet turer ökade totalt med 7,1 procent till 3429 turer medan antalet resor ökade med 5,1 procent till 7225 resor. Beläggningsgraden sjönk således något från 2,15 resenärer per tur 2024 till 2,11 resenärer 2025. Bruttokostnaden per tur ökade från 20,16 kr/km per körd kilometer med 5,9 procent till 21,34 kr/km. Linje 2025 2024 Antal Antal Antal Antal utförda bokade Antal per utförda bokade Antal per turer pass tur turer pass tur 711 Haparanda-Kalix-Luleå 1 014 2 359 2,33 957 2 280 2,38 712 Jokkmokk-Luleå 628 1 192 1,90 693 1 299 1,87 713 Älvsbyn-Luleå 193 259 1,34 137 175 1,28 714 Övertorneå-Överkalix-Luleå 719 1 361 1,89 694 1 359 1,96 910 Arvidsjaur-Arjeplog 875 2 054 2,35 721 1 759 2,44 Totalt 3 429 7 225 2,11 3 202 6 872 2,15 124 Årsredovisning 2025 10 Länstrafiken i Norrbotten AB Antal resor för allmänna trafiken har minskat under 2025 jämfört med 2024. Trenden för resandeutvecklingen under 2025 är att det första halvåret var betydligt lägre resande mot första halvåret 2024 men att det för andra halvåret 2025 är högre resandevolymer än samma period 2024. Ett antal nya trafikavtal har startat upp och arbetet med kvalitetshöjningar i upphandlingsförfarandet har fortsatt under 2025. En tydlig förbättring jämfört med tidigare år är att bolaget från slutet av 2025 har satt upp som mål att alla stora trafikavtal ska vara färdiga avseende upphandling och avtal, för att säkerställa att nya bussar som typisk sett hör till nya större avtal ska hinna beställas och tillverkas innan avtalsstart. Under 2025 har implementering av det nya biljett- och betalsystemet fortsatt, det som kvarstår av denna implementering är drifttagande av förarapplikationen vilket planeras för 2026. Det nya systemet har även för 2025 mött svårigheter med biljettvalidering, något som bolaget delar med de andra länen som ingår i projektet Serviceresor har under året utfört organisatoriska åtgärder för att öka samordning av resor med positiva resultat. Antalet serviceresor ligger på i stort sett samma nivåer jämfört med föregående år. Ett fokusområde för hela 2025 har varit kvalitetsuppföljning på trafikavtal för både allmänna trafiken och serviceresor. Systematiken för att följa upp levererad kvalitet möjliggör utveckling av bolagets kvalitetsarbete. Myndigheten för Digital förvaltning (DIGG) har återigen gjort nedslag på bolagets hemsida. Nya nedslag påtalar att hemsidan behöver vidare tillgänglighetsanpassas, för att uppfylla kraven enligt Lagen om tillgänglighet. Arbetet med tillgänglighetsanpassning till följd av nya nedslag fortgår löpande och bolaget har anlitat en extern konsult för detta syfte. Under året har arbetet med att etablera en långsiktigt hållbar organisation fortskridit. Den utvecklingsplanen som styrelsen beslutat om innehåller förbättringar av strukturell organisationskaraktär för att bygga upp bolaget bättre. Händelser efter årets slut Den 6 februari 2026 gick en av Länstrafikens avtalsparter, med avtal omfattande trafiken av sjuk- och färdtjänstresor i 6 kommuner samt 4 inomkommunala linjer för allmän kollektivtrafik i en kommun, i konkurs. Den 27 februari stod det klart att bolagets konkursbo inte kommer att driva verksamheten vidare efter 6 mars. Länstrafiken har brådskande tecknat avtal med ny leverantör för de avtal som drabbas, vilken kommer bedriva trafiken från och med 7 mars. Framtida utveckling För åren framåt kommer framför allt riktningen för bolagets utveckling i relation till trafikförsörjningsprogrammet att vara viktig. Bolaget genomför satsning på utvecklingsplan för att säkerställa efterlevnad av ägardirektiv, i ett första läge för att stärka bolagets leveranser i 125 Årsredovisning 2025 11 resandeutveckling inom kollektivtrafiken. På grund av försenade leveranser av leverantören kvarstår sista steget gällande färdigställande av biljett- och betalsystemet för 2026. Utöver det pågår driftsättning av realtidssystemet, tidpunkt för full drift beräknas till Q1 2026. Den väntade effekten av drifttaget system är att resenärerna ska få realtidsinformation om trafiken och att resenären upplever systemet som pålitligare, vilket ökar trovärdigheten för Länstrafiken. Förberedelse inför upphandling av nytt trafikplaneringssystem och reseplanerare har pågått under 2025, upphandling genomförs under första halvåret 2026, detta behövs för att säkra driften för kommande år framåt. Norrtåg AB Året har präglats av både stora kliv framåt och betydande utmaningar, främst kopplade till väderrelaterade påfrestningar på infrastrukturen. Sammantaget har verksamheten hanterat ett komplext omvärldsläge med stora variationer i förutsättningar, samtidigt som resandet utvecklats starkt och viktiga steg tagits i förberedelserna inför kommande trafikavtal och långsiktig utveckling. Inledningen var mycket stark med en god resandeutveckling och stabil trafik med hög regularitet på samtliga linjer under hela första halvåret. Under andra delen av året har omfattande banarbeten i norr, översvämningar som ledde till avstängd bana, samt ett fordon som varit ur trafik på grund av reparation under större delen av året påverkat trafiken i hög grad. Trots detta ökade resande med 8 procent under 2025, vilket är en mycket stark utveckling och ett tydligt styrkebesked inför den fortsatta resan mot ett mer än dubblerat resande med Norrtåg i början av 2030-talet. Verksamheten har samtidigt till stor del präglats av förberedelser inför det nya trafikavtalet, som ska skapa förutsättningar för en fortsatt robust trafik och ett ännu bättre omhändertagande av våra resenärer. Förberedelsearbetet har genomförts i nära samverkan mellan Norrtåg samt tillträdande och frånträdande trafikföretag, med målet att säkerställa en väl fungerande trafik både före och efter trafikskiftet. Det nya trafikavtalet innebär även förändringar för Norrtåg AB, där bolaget nu ansvarar för marknad och försäljning. Detta medför en utveckling av organisationen, med nya kompetensbehov och arbetssätt. Fokus ligger på att skapa en modern arbetsplats där medarbetare trivs och utvecklas, och tillsammans bidrar till en effektfull verksamhet som är kostnadseffektiv och med fokus på rätt saker. Nya styrande dokument trädde i kraft den 22 maj 2025. Från 2026 är Region Norrbotten ny ägare genom övertagande av RKM Norrbottens aktier. Från och med trafikstart T26 och det nya trafikavtalet gäller även en ny modell för kostnadsfördelning mellan ägarna. Under året har även en varumärkesplattform tagits fram, som ska fungera som ett gemensamt ramverk för Norrtågs kommunikation och varumärkesarbete. Plattformen tydliggör bolagets inriktning och ligger till grund för bolagets kundlöfte till resenärerna: Med oss kommer du fram – och vidare. 126 Årsredovisning 2025 12 Tätortstrafiken Uppföljning tätortstrafiken i länet 2025 Bodens kommun/Trafikenheten Uppgiftslämnare: Linda Öhrvall Året som har gått Bodens lokaltrafik har haft ett i huvudsak positivt verksamhetsår 2025. Verksamheten har präglats av fortsatt stabil drift. Våra utmaningar är kopplade till felaktig statistik och ekonomi. Bytet av biljett- och betalsystem i maj 2024 har påverkat statistiken för antal resor och bedöms även under 2025 ge en missvisande bild av resandet. Trots återkommande rapporter från resenärer om fullsatta bussar samt ökade biljettintäkter visar statistiken att resandet ligger på nivåer jämförbara med pandemiperioden. Utvecklingen över tid visar ett tydligt tapp i resande under pandemin, följt av en återhämtning under 2022–2023. I samband med införandet av det nya biljett- och betalsystemet syns därefter åter en nedgång i statistiken. Under 2025 ligger det registrerade resandet på nivåer jämförbara med pandemiperioden. Detta står i kontrast till resenärernas upplevelse av fulla bussar och indikerar att statistiken över antal resor inte ger en rättvis bild efter systembytet. Biljettintäkterna visar en annan utveckling. Efter pandemin ökade intäkterna successivt och nådde sin högsta nivå under 2023. Därefter kan en minskning noteras från och med 2024, vilket sammanfaller med införandet av det nya biljett- och betalsystemet. Under 2025 ligger biljettintäkterna något lägre än 2024, vilket tyder på att även intäktsnivån har påverkats av systembytet, trots att den fortsatt är högre än under pandemin. Drift och trafikinformation Våra biogasbussar har fortsatt hög driftsäkerhet och antalet inställda turer är mycket lågt. Under året har vi deltagit i ett försök med Länstrafikens SMS-tjänst för trafikinformation. Tjänsten har fungerat väl och gör det möjligt att skicka riktad information till berörda resenärer vid exempelvis förseningar, omledningar eller inställda turer. Kommunens driftavdelning har under barmarkssäsongen 2025 börjat att montera våra nya hållplatsskyltar. Alla skyltar är inte uppmonterade ännu då det har saknats fästen samt stolpar till vissa skyltar. Skyltarna ger resenären mer information om hållplatsen de vistas på som till exempel linjenummer samt riktning på bussen. 127 Årsredovisning 2025 13 Samarbete och dialog Dialogen med Citybuss kring drift, klagomål och tidtabellsfrågor har varit löpande. Under våren 2025 uppmärksammade Citybuss svårigheter för chaufförer att ta ut rast på en linje, till följd av ökad trafik i staden. Tidtabellen justerades i högtrafik med start från höstens tidtabell. När vinterväglaget inträdde uppstod återigen problem på linjen. Ett arbete har därför påbörjats för att se över hållplatser med lågt resande som eventuellt kan tas bort för att minska restiden. Målet om maximalt 400 meters gångavstånd till hållplats i tätort uppfylls idag till cirka 90 procent och eventuella förändringar får inte påverka detta i någon större utsträckning. Hänsyn tas även till skolskjutsverksamheten för att undvika ökade kostnader. Om åtgärderna inte ger önskad effekt kan förändringar i Citybuss schemaläggning bli aktuella. Vi deltar varje år på Ungdomsfullmäktige där vi har en stående dialoggrupp som handlar om kollektivtrafik. Där får vi in värdefulla önskemål och får veta vad som är viktigt för ungdomarna i Boden. Ett konkret resultat av denna dialog är önskemålet om att få en busshållplats vid Havremagasinet (Länskonsthall). Då vi på lokaltrafiken inte trafikerar sträckan i nuläget har vi samarbetat med Länstrafiken och Trafikverket och från juli 2025 finns nu en hållplats på Norrbottensvägen utanför Havremagasinet som linje 24 trafikerar. Arbetet med verksamhetsplan tillsammans med RKM, Länstrafiken, Norrbottens kommuner och Region Norrbotten är viktigt och värdefullt för fortsatt samarbete. Den löpande dialogen med Länstrafiken i olika frågor är också betydelsefull. Framtiden för Bodens kollektivtrafik Samhällsomvandlingen som pågår i Boden och även i andra kommuner i Norrbotten är en stor utmaning. Befolkningen ska öka och bostäder ska byggas. Kollektivtrafiken måste möta upp det nya behovet av resenärer och även deras behov. Linjenätsutredningen är avslutad och används nu som arbetsmaterial och till att få fram förslag till några linjenät som sedan ska ligga till grund för tidtabell, antal bussar samt depå. Detta utmanar oss att tänka nytt och att försöka förutspå behoven för Bodens lokaltrafik framöver. Ekonomi är det största hindret för utvecklingen av lokaltrafiken. Vi nyttjar i dagsläget de antal bussar som vi har inom vårt avtal. Fler linjer och fler turer betyder fler bussar vilket gör det svårt att hålla oss inom den frivolym som vi har i vårt nuvarande avtal. Arbete med upphandling inför nytt avtal med start juli 2030 har inletts. Viktiga frågor i detta arbete rör bland annat drivmedel, depålösningar, linjenät och tidtabeller. Det finns behov av ett utökat biljettsamarbete mellan Länstrafiken och kommunen för att möjliggöra resor med både Länstrafikens bussar samt Bodens lokaltrafik på samma produkt. I områden där både 128 Årsredovisning 2025 14 lokal och regional trafik trafikerar skulle en gemensam biljettprodukt förenkla resandet och skapa likvärdiga kostnader för samma resa. Gällivare Kommun Uppgiftslämnare: Josefine Rynbäck Året som har gått Gällivares tätortstrafik har flutit på bra under året 2025. Statistiken för 2025 stämmer inte med anledning av Länstrafikens byte av biljett- och betalsystem, detta problem har funnits sedan mitten av 2024 och är fortfarande inte löst. Problemet med felaktig statistik är att det är svårt i en politisk styrd verksamhet att kunna föra fram behov och få till satsningar. Detta behöver få en lösning snarast. Framtiden för Gällivares kollektivtrafik Ny upphandling är under arbete. Planen är att fortsätta med aktiviteter såsom “Mobility management” - aktiviteter för ett ökat resande. Samhällsomvandlingen fortgår med nya områden som behövs få in i kollektivtrafikkartan och satsningen på Hybrit, kommer att leda till att en stor mängd personer behöver kunna förflytta sig och att de kan göra detta utan att behöva ha en egen bil. Haparanda kommun Uppgiftslämnare: Jakob Jakobsson Året som har gått Tätortstrafiken i Haparanda fortsätter att nyttjas i signifikant högre grad i förhållande till pandemiåren 2020 och 2021, vilket tyder på att antalet resande med kollektivtrafiken i kommunen har stabiliserats. På det stora hela minskar emellertid resandet med ungefär 3% under perioden januari till november föregående år. Värt att lyfta är att sommartrafiken under 2025 ökade något i jämförelse med tidigare år. Framtiden för Haparandas kollektivtrafik Under 2025 kommer ett nytt underlag för upphandlingen av tätortstrafiken att tas fram. I samband med upphandlingen kommer den nuvarande linjesträckningen och turerna delvis att ses över för att möta det nuvarande behovet, med hänsyn till samhällsutvecklingen i sin helhet. Under 2025 kommer tågtrafiken att komma igång. För att skapa god samhälls- och resenärsnytta samt för att underlätta resandet i länet och över nationsgränsen kommer det att vara viktigt att erbjuda ett utbud av kollektivtrafikslösningar och en god samordning av hållplatstiderna. 129 Årsredovisning 2025 15 Kalix kommun Uppgiftslämnare: Per Nilsson, chef teknisk försörjning Kalix kommun Året som har gått Efter upphandling har nytt trafikbolag, Boreal Sverige tagit över trafiken. Trafikmängden är i stort som föregående år. Lokaltrafikens upptagningsområde är cirka 10 500 personer vilket är 70% av befolkningen. Vid de mest vanliga arbetstiderna finns tätare trafik upp till halvtimmesvis inom hela området. Trafiken består av två linjer och en begränsad helglinje lördagar. Linjerna når alla de större arbetsplatserna inom upptagningsområdet. Resultatet av nytt linjenät och tidtabeller har inledningsvis varit lyckat. Totalt antalet resor var 71 628 under 2025 med reservation för osäkerhet om alla resor räknats med anledning av problem med tekniska system som funnits på andra ställen i Norrbotten. Resandet är i nivå med 2024. Framtiden för Kalix kollektivtrafik Gällande upphandling löper för perioden juni 2025 - juni 2028 plus tre optionsår. Inför nästkommande upphandling ses alternativ för drivmedel över. Omvärldsanalys kommer att göras, även diskussioner med grannkommunerna som har lokaltrafik och olika energislag. Kollektivtrafikplan planeras att påbörjas framtagandet av under 2025 för att tydliggöra kommunens inriktning inom kollektivtrafikområdet. Inom kommunen pågår också en översyn av det samlade resandet med tätortstrafik, inomkommunala regionala linjer (skolskjuts) och skoltaxi. Detta för att optimera möjligheter att resa kollektivt. I övrigt deltar kommunen inom RKMs arbetsforum och arbetar för att bidra till utveckling av kollektivtrafiken i Norrbotten. Kiruna kommun Uppgiftslämnare: Sofie Nordefors, Trafikplanerare Kiruna kommun Året som har gått År 2025 har varit ett händelserikt år, här nedan presenteras några punkter som sammanfattar händelser från året som gått.  Under första delen av 2025 så gick mycket tid gått åt till den pågående upphandlingen av ny lokaltrafik och transferbussar till tåg- och flygplats. Under sommaren slutfördes processen och avtal kunde tecknas med ny trafikutövare ’Boreal’ som tar över lokaltrafiken från 1 juli 2026.  Under sommaren/hösten så har det i samband med samhällsomvandlingen varit en del störningar i linjenätet och omdragningar på det lokala linjenätet på grund av event som bland annat flytten av Kiruna kyrka och Kirunafestivalen. Det har även pågått ombyggnationer av vägar- och infrastruktur när bland annat Malmvägens östra del anlades och ett stort infrastrukturprojekt på Jägaregatan färdigställdes. Under hösten så färdigställdes en bussgata mellan Rallarvägen-Nordkalottvägen för att säkra kollektivtrafikens trafikering till bland annat 130 Årsredovisning 2025 16 LKAB:s industriområde och tågstationen i den fortsatta avvecklingen. Anläggningsprojekt kommer att fortgå även under kommande år  Efter sommaren så avslutade min trafikplanerarkollega Joel Rosing sin tjänst hos oss för att återvända hem till Stockholm. Vera Skans Mächs ersatte och klev på sin tjänst som trafikplanerare i slutet av september.  I augusti 2025 presenterade LKAB en ny deformationsprognos. Stora områden av den nuvarande staden kommer att behöva avvecklas inom en tio års period och nya utvecklingsområden kommer att växa fram. Detta kommer att innebära en del förändringar i busslinjenätet och flytt/avveckling av hållplatser under de kommande åren. Ett arbete för att uppdatera och anpassa kollektivtrafikprogrammet utefter detta har påbörjats.  Vi har under året som gått stött på en del problem på bussarna. Det har förekommit vandalisering i form av bland annat skadegörelse, klotter och trakassering av förarpersonal. Kommunen har startat upp ett samarbete med en lokal aktör och kommer under en period att ha trygghetsskapande bussvärdar på utvalda turer för att förbättra miljön ombord.  Det har under året varit svårt att följa upp statistik på antal resande då biljett- och betalsystemet inte fungerat helt korrekt samt att det tillfälliga Kirunakortet inte gått att registrera elektroniskt. Reseller systemet fungerar fortfarande inte helt enligt plan.  En process har startats upp tillsammans med Länstrafiken för att lokalt kunna erbjuda en återförsäljare av biljetter.  Under oktober-december månad pågick en kortbytes process tillsammans med Länstrafiken. Alla gamla Kirunakort skulle bytas ut till Länstrafikens biljett- och betalsystem. Från och med 1 december 2025 så gäller endast Länstrafikens kort på bussarna.  I slutet på året avvecklades det hållplatsläge på parkskolan som fungerat som busstation under de senaste åren. De linjer som tidigare har trafikerat busstationen har fått ändrade start/sluthållplatser.  Länstrafiken har upphandlat linje 505, 506 och 91 Framtiden för Kirunas kollektivtrafik Under början på året så är förhoppningen att få till ett samarbete med en lokal återförsäljare av Kirunakortet. Under sommaren 2026 så tar en ny aktör över lokaltrafikuppdraget. Det nya avtalet möjliggör en förtätning av lokaltrafiken jämfört med idag. Kommunen ser att nuvarande linjenät kommer att kvarstå något år framöver men har en förhoppning att i takt med att nya vägar- och infrastruktur färdigställs så ska man kunna övergå till ett nytt linjenätsupplägg från år 2028. Lokalt så finns det fortfarande en del utmaningar med vägnätet och infrastrukturen på grund av den pågående samhällsomvandlingen. Under året planeras Hjalmar Lundbohmsvägen att stänga och de hållplatser som finns längs sträckan kommer att avvecklas. Men samtidigt som avveckling sker så pågår även utveckling, projekt som pågår är bland annat projektering för en ny bussknutpunkt i nya Kiruna centrum och detaljplan för sjukhuset. Detaljplanen för nya stationsområdet med tillhörande resecentrum beräknas även ta ett omtag under året. 131 Årsredovisning 2025 17 Till hösten ska linje 501 upphandlas på nytt av Länstrafiken. Luleå kommun Uppgiftslämnare: Jonas Vinblad von Walter, VD, Luleå Lokaltrafik Luleå Lokaltrafik AB (LLT) har Luleå Kommuns uppdrag att planera, marknadsföra och utföra tätortstrafiken med buss i Luleå tätortsområde. LLT är ett viktigt instrument för att tillhandahålla en god kollektivtrafik för Luleås invånare och besökare. Trafiken ska vara ett konkurrensmässigt, hållbart, modernt och enkelt transportalternativ för resor mellan bostadsområden, affärsområden, skolor/arbetsplatser och fritidsaktiviteter. Med smart kollektivtrafik ska bolaget aktivt agera och medverka till att bidra till utvecklingen av Luleå som attraktiv stad. Det mäts via nyckeltal under rubriken, kund. LLT har för andra året i rad bättre resultat än förväntat. Resandet var lägre under de första 6 månaderna än föregående år och även om resande var högre under andra halvan så blev totalen något lägre än 2025. Omvärldsfaktorer där drivmedelspriser legat lägre än förväntat och skatten på biogas som var budgeterad togs bort är de stora faktorer till ett bättre resultat. 2025 var det första året för nya avtalet med kommunen, ett avtal som följer kostnadsförändringar på ett bättre sätt än föregående avtal vilket underlättar möjligheten att klara uppsatta mål. Arbetet med planering av ny depå löper vidare där markundersökningen gav en indikation på vad som behöver åtgärdas. Efter några svängningar fram och tillbaka kunde information kring riksintresset som blockerar halva marken föra utredningen framåt. Vikten av en ny depå har genom detta arbete tydliggjorts på flera plan och ligger nu i fokus för de styrande politikerna med förhoppning att kunna få en färdig depå så fort det bara är möjligt. LLT har ett starkt varumärke med stort förtroende hos resenärer och allmänhet. Luleå kommun har en tydlig vision fram till år 2040 där kollektivtrafikens betydelse lyfts fram för att bland annat nå miljömål och skapa god tillgänglighet för alla. Bolaget har en viktig samhällsfunktion som tydliggjorts under pandemin då många inom kommunen inte har några andra alternativ för förflyttning. I ägardirektivet för bolaget har miljömål såsom fossilfrihet och minskning av CO2-utsläpp förtydligats, vilket medför en tyngd i genomförandet av framtagen omställningsplan. För att lyckas med den fortsatta omställningen och utvecklingen av bolaget är det viktigt att arbetet med ny depå fortskrider. Dagens depå har inom kort nått sin slutliga livslängd och har dessutom ingen möjlighet att hantera den mängd el- och gasbussar som behövs för att klara miljömålen. Arbetet med gemensamt biljettsystem har fortsatt utvecklas under året, om än långsamt. Appen som infördes under föregående år har en stabil funktion men införandet av nytt kortsystem har kantats med utmaningar och barnsjukdomar som medfört att sista steget inte kunnat genomföras som planerat. Resterande delar av projektet för biljett- och betalsystem planeras kunna införas under kommande år. 132 Årsredovisning 2025 18 Planen är att allt fossilt drivmedel ska ha ersatts fram till år 2030. Den diesel som köpts in under året har haft en inblandning som följt kvotplikten med 10% fossilfri diesel. För att förbättra hållbarheten har biogasbussarna använts i så stor utsträckning som möjligt. Elbussarnas drift har varit begränsad då de på grund av många haverier och störningar i driften begränsades under föregående år att bara användas i morgontrafiken under sommar, vår och höst för att klara trafiken. Återhämtningen av resande har varit bra även om nivåerna som bolaget hade före pandemin inte uppnåtts. Att bolaget arbetar med minskade utsläpp är viktigt i sig och kan dessutom hjälpa Luleå kommun i stort att minska totala utsläppen genom att få fler att välja buss. Under året har fortsatt arbete inom avfallshantering samt energibesparingar genomförts för att minska bolagets avfalls- och resursförbrukning. Piteå kommun Uppgiftslämnare: Mathias Keisu, Sandra Flygare-Baas, Piteå kommun Året som har gått: Under 2025 genomfördes ett flertal utvecklingsinsatser för Piteå Stadsbuss. · Under februari och mars erbjöds en testresenärskampanj med 100 deltagare som i vanliga fall använde bilen för sina resor. · Införande av seniorbiljetter (65+) · Införande av avgifter enligt ordinarie taxa på Citylinjen. · I september månad erbjöds samtliga resenärer med Piteå Stadsbuss och Piteå kommuns lokala länstrafiklinjer att resa avgiftsfritt under hållbarhetsveckan. Kollektivtrafiken bedrevs med normal linjedragning och ordinarie tidtabeller. · Den 15 december startade den nya On-Demand tjänsten Bussigt som trafikerar 8 byar samt Piteå centrum. Tjänsten utförs med två fordon som trafikerar de utvalda byarna, resorna beställs och betalas via app. Tjänsten finns tillgänglig mån-fre mellan kl.07-19. Sammantaget har vi arbetat aktivt under hela året med olika kampanjer och insatser i syfte att höja kvaliteten och utbudet på Piteås kollektivtrafik. Utfallet av dessa insatser är dock till stora delar oklart då tillförlitlig resandestatistik fortfarande saknas. Framtiden för Piteås kollektivtrafik: Vi ser ett flertal större utmaningar framför oss där vi behöver börja förbereda inför den kommande Norrbotniabanan och resecentrum, tillgängliggöra befintligt handelsområde Backen och förbereda för tilltänkta handelsområdet Lomtjärn samt tillskapa en tillgänglig kollektivtrafik till det nya bostadsområdet på Pitholmshöjden. 133 Årsredovisning 2025 19 Vi ser ett ökat behov av att kunna erbjuda resenärer ett appbaserat realtidssystem som både tillåter resenären att se var bussen befinner sig och även kan nyttjas för biljettinköp. On-Demand tjänsten Bussigt kommer kontinuerligt att utvärderas för att identifiera potentiella utvecklingsområden. En stor prioritet är fortsatt att systemen på bussarna ska fungera inom en snar framtid. Detta är något som vi får in synpunkter på från både resenärer och chaufförer. Utan fungerande system ser vi en stor utmaning i att kunna utvärdera de insatser som genomförs. 134 Årsredovisning 2025 20 Driftredovisning per verksamhet Driftsredovisning per verksamhet Analyser och kommentarer per verksamhet Resultatet för kollektivtrafikmyndigheten totalt visar ett överskott på 2,7 Mkr, varav 2,4 Mkr av verksamheten tågtrafik och 0,3 Mkr av verksamheten myndighetsledning. Verksamheten färdtjänsthandläggning visar ett överskott på 1,0 Mkr mot budget. Verksamheten busstrafik som innehåller driftbidrag för den allmänna kollektivtrafiken visar ett överskott på 3,8 Mkr mot budget, medan finansieringen av färdtjänstens andel av beställningscentralen visar ett överskott på 0,2 Mkr. Driftbidraget för tågtrafik, Norrtåg och Transitio visar ett överskott på 2,4 Mkr där det huvudsakliga överskottet kommer från lägre räntor på leasingavtal fordon. Reglering av över- och underskott inom dessa verksamhetsområden görs till medlemmarna när bokslutet är godkänt och fastställt av direktionen. Myndighetsledning Resultatet för myndighetsledningen visar ett överskott om 0,3 Mkr. Budgetposterna ligger väl i balans medan övriga externa kostnader som var lägre än budgeterat skapar överskottet. Avvikelse Avvikelse Myndighetsledning (tkr) Utfall 251231 Utfall 241231 mot fg år Budget 2025 mot budget Verksamhetens intäkter Övriga intäkter 266 162 104 0 266 Verksamhetens intäkter 266 162 104 0 266 Verksamhetens kostnader Politisk beredning -549 -417 -132 -637 88 Personalkostnader -6 069 -5 538 -530 -6 031 -38 Köp av tjänster Länstrafiken -2 003 -1 950 -53 -1 740 -263 Övriga externa kostnader -2 384 -2 974 589 -2 637 253 Verksamhetens kostnader -11 005 -10 879 -126 -11 045 40 Avskrivningar Avskrivningar -151 -59 -92 -120 -31 Avskrivningar -151 -59 -92 -120 -31 Verksamhetens nettokostnader -10 889 -10 775 -114 -11 165 276 Bidrag från medlemmar med flera Regionens medlemsbidrag 5 398 5 045 353 5 398 0 135 Årsredovisning 2025 21 Kommunernas medlemsbidrag 5 398 5 044 354 5 398 0 Bidrag från medlemmar med flera 10 796 10 089 707 10 796 0 Verksamhetens resultat -93 -686 593 -369 276 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter 368 720 -351 375 -7 Finansiella kostnader -14 -3 -11 -6 -8 Finansiella intäkter och kostnader 354 717 -362 369 -15 Resultat efter finansiella poster 261 31 230 0 261 Resultat myndighetsledning 261 31 230 0 261 Färdtjänsthandläggning Utfallet för färdtjänsthandläggningen 2025 blev ett överskott på 1,0 Mkr mot budget, vilket i bokslutet bokas upp som en skuld mot finansiärerna och regleras när direktionen har fastställt och godkänt årsredovisningen. Påverkar därav ej Kollektivtrafikmyndighetens redovisade resultat. Överskottet består av lägre personalkostnader (1,2 Mkr) än budgeterat. Avvikelse Avvikelse Färdtjänsthandläggning (tkr) Utfall 251231 Utfall 241231 mot fg år Budget 2025 mot budget Verksamhetens intäkter Intäkter färdtjänsthandläggning 7 628 8 385 -757 8 640 -1 012 Verksamhetens intäkter 7 628 8 385 -757 8 640 -1 012 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -5 674 -6 524 851 -6 826 1 152 Övriga externa kostnader -1 954 -1 861 -93 -1 814 -140 Verksamhetens kostnader -7 628 -8 385 757 -8 640 1 012 Avskrivningar Avskrivningar 0 0 0 0 0 Avskrivningar 0 0 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader 0 0 0 0 0 Verksamhetens resultat 0 0 0 0 0 Resultat färdtjänsthandläggning 0 0 0 0 0 När det gäller resehanteringen av färdtjänsten har myndigheten överlämnat uppdraget för bokning och fakturering av intäkter och kostnader för färdtjänstresorna på delegation till Länstrafiken i Norrbotten 136 Årsredovisning 2025 22 AB. Antalet färdtjänstresor blev ca 240 000 jämfört med ca 238 000 år 2024, vilket motsvarar en ökning på 0,8%. Finansieringen av färdtjänstens del av beställningscentralen ingår i myndighetens redovisning, där utfallet för året visar ett överskott på 0,2 Mkr vilket regleras mellan respektive part när bokslutet är fastställt och godkänt av direktionen. Reviderade avtal för färdtjänsthandläggning och resehanteringen gäller från 1 januari 2025, där finansieringsmodellen är justerad så täckning för självkostnaden inom respektive område stäms av och regleras årligen mot preliminär budget och definitivt bokslut. 137 Årsredovisning 2025 23 Finansiering buss och tågverksamhet Busstrafik Utfallet för lämnade driftsbidrag busstrafik till Länstrafiken summeras för år 2025 till 258,5 Mkr, vilket är 4,0 Mkr lägre än budgeterat. Avvikelsen består av allmänna kollektivtrafiken överskott +3,8 Mkr mot budget och överskott avseende finansieringen av färdtjänstens andel av beställningscentralen för serviceresor på +0,2 Mkr mot budget. Överskottet mot det budgeterade driftbidraget bokas i bokslutet upp som en skuld mot finansiärerna och regleras efter direktionen fastställt bokslutet. Påverkar därav inte Kollektivtrafikmyndighetens redovisade resultat. Reviderade avtal för färdtjänsthandläggning och resehanteringen (Länstrafikens beställningscentral) gäller från 1 januari 2025, där finansieringsmodellen är justerad så täckning för självkostnaden inom respektive område stäms av och regleras årligen mot preliminär budget och definitivt bokslut. Målet för antal resor för helåret 2025 var satt till 1,85 miljoner resor vilket skulle innebära en tydlig vändning av redandetrenden. Utvecklingen i resande med länstrafiken har sedan 2017 varit nedåtgående och utfallet för helåret 2025 blev 1,57 miljoner resor vilket är en minskning jämfört med utfallet 2024. Årstakten för resandeutveckling senaste 8 åren är -4% per år och trenden kan anses vara ihållande vilket visualiseras i grafen nedan. För månaderna under andra halvåret 2025 syns dock ett tydligt trendbrott gällande resandeutveckling, där andra halvåret 2025 har fler resenärer än motsvarande halvår 2024. 138 Årsredovisning 2025 24 För att säkerställa framtida resandeökning har bolaget skalat upp kvalitetsarbetet under 2025. Nu mäts levererad kvalitet genom bokföring av samtliga avvikelser för var och en av linjerna på månadsbasis. Att mäta kvalitet skapar förutsättningar för att förbättra kvaliteten framåt. Ett problem som finns under 2025 är leveranstiden för nya bussar på avtal där sådana ingår. För att undvika framtida problem med bussar som inte hinner levereras till avtalsstart så anammar Länstrafiken att avtal ska vara tecknat minst 3 år före startdatum för att därmed säkerställa att nya bussar hinner anlända till avtalsstart. Trafikkostnaderna för allmänna kollektivtrafiken är år 2025 384,4 Mkr, ca 0,9 Mkr (0,2%) lägre än budgeterat. Omsättningen för allmänna trafiken har under året varit 4,6% högre än föregående år och 2,3% högre än budgeterat. Av omsättningen på 139,7 Mkr består 72,8 Mkr av biljettintäkter för personbefordran, 50,2 Mkr av intäkter från skolkort, 3,0 Mkr godsintäkter och 4,7 Mkr erhållna viten. Avvikelse Avvikelse Busstrafik (tkr) Utfall 251231 Utfall 241231 mot fg år Budget 2025 mot budget Verksamhetens intäkter Övriga intäkter 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader Lämnade driftsbidrag busstrafik -258 491 -243 157 -15 334 -262 465 3 974 Verksamhetens kostnader -258 491 -243 157 -262 465 Verksamhetens kostnader -258 491 -243 157 -15 334 -262 465 3 974 Verksamhetens nettokostnader -258 491 -243 157 -15 334 -262 465 3 974 Bidrag från medlemmar med flera Regionens driftbidrag busstrafik 148 486 134 583 13 903 154 921 -6 435 Kommunernas driftbidrag busstrafik 110 004 108 574 1 431 107 544 2 460 Bidrag från medlemmar med flera 258 491 243 157 15 334 262 465 -3 974 Verksamhetens resultat 0 0 0 0 0 Resultat busstrafik 0 0 0 0 0 139 Årsredovisning 2025 25 Tågtrafik Norrtåg AB För Norrbottens del blev utfallet av tågtrafik Norrtåg 50,8 Mkr, 1,1 Mkr högre än budgeterat. Skillnaden mellan budgeterat driftbidrag för Norrtåg och utfallet minskar Kollektivtrafikmyndighetens skuld till Region Norrbotten och ökar Kollektivtrafikmyndighetens fordran på Norrtåg. Påverkar därav inte det redovisade resultatet i myndigheten. För bolaget Norrtåg blev den statliga medfinansieringen 40,8 Mkr lägre än budget. Biljettintäkterna blev 17,0 Mkr lägre än budget. Försäkringsersättningar blev 3,0 Mkr högre än budget. Avvikelsen totalt blev således 54,8 Mkr mindre än budgeterat. Det kompenserades till del av regionernas medfinansiering som totalt ökade med 4,3 Mkr, varav Norrbottens del blev 0,4 Mkr högre än budget. Resterande mellanskillnad berodde på lägre trafikkostnader samt lägre projektkostnader avseende anskaffning nya tågfordon. De största avvikelserna avsåg elindex som blev 17,0 Mkr lägre än budget, medan operatörsersättningar blev 15,0 Mkr lägre än budget och fordonshyra blev 6,8 Mkr lägre än budget. Projektkostnader blev 7,0 Mkr lägre än budgeterat. Lägre kostnader än budgeterat gav att regionernas medfinansiering inte ökade lika mycket som den statliga medfinansiering och biljettintäkterna avvek mot det budgeterade. Tågangöringar Resultatet av tågangöringar blev för år 2025 0,3 Mkr i överskott mot budgeterat. Skötsel av tågstationer hanteras av Svenska Reseterminaler. Kostnaderna fördelas ut efter antalet angöringar av de som trafikerar stationerna. Kostnaden för tåg bedömdes i budget till 1,0 Mkr medan utfallet landade på 0,7 Mkr. En större andel än budgeterat fakturerades på Länstrafiken och kommunernas tätortsbolag i och med att deras andel av antalet angöringar var större än budgeterat. Bland annat har Länstrafikens linje mellan Älvsbyn och Boden ökat i turtäthet vilket ger fler antal angöringar. AB Transitio Resultatet av tågverksamheten avseende hyra respektive uthyrning av tåg blev för året ett överskott på 2,1 Mkr jämfört med budgeterat. Kollektivtrafikmyndigheten hyr fordon av AB Transitio på finansiell leasing bas. Kollektivtrafikmyndigheten hyr i sin tur ut fordonen till Norrtåg AB genom operationell leasing. Under året har räntorna på den finansiella leasingen blivit lägre än budgeterat. Det har skapat ett överskott på 2,1 Mkr i kollektivtrafikmyndigheten genom att uthyrningen till Norrtåg görs med ett fast belopp utan att beakta ränteskillnaden. 140 Årsredovisning 2025 26 Avvikelse Avvikelse mot Tågtrafik (tkr) Utfall 251231 Utfall 241231 mot fg år Budget 2025 budget Verksamhetens intäkter Tåghyra 29 303 31 117 -1 814 29 900 -597 Övriga intäkter 960 930 30 960 0 Verksamhetens intäkter 30 263 32 047 -1 784 30 860 -597 Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag tågtrafik -50 804 -50 955 151 -49 695 -1 109 Övriga verksamhetskostnader -831 -2 447 1 616 -960 129 Verksamhetens kostnader -51 636 -53 402 1 767 -50 655 -981 Avskrivningar Avskrivning finansiell leasing tåg -23 650 -23 739 90 -27 400 3 750 Avskrivningar -23 650 -23 739 90 -27 400 3 750 Verksamhetens nettokostnader -45 022 -45 094 72 -47 195 2 173 Bidrag från medlemmar med flera Region och kommuners driftbidrag tågtrafik 50 804 50 955 -151 49 695 1 109 Bidrag från medlemmar med flera 50 804 50 955 -151 49 695 1 109 Verksamhetens resultat 5 782 5 861 -79 2 500 3 282 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella kostnader -3 345 -3 611 266 -2 500 -845 Finansiella intäkter och kostnader -3 345 -3 611 266 -2 500 -845 Resultat tågtrafik 2 437 2 250 187 0 2 437 141 Årsredovisning 2025 27 Utfall mot budget per finansiär Det samlade utfallet per finansiär för 2025 visar ett totalt överskott för samtliga verksamheter inom kollektivtrafikmyndigheten på 3,9 Mkr. Färdtjänsthandläggningen visar ett överskott på 1,0 Mkr, driftbidrag för den allmänna kollektivtrafiken visar ett överskott på 3,8 Mkr, finansieringen av färdtjänstens andel av beställningscentralen visar ett överskott på 0,2 Mkr. Driftbidraget för tågtrafik visar ett underskott på -1,1 Mkr. Reglering av över- och underskott inom dessa verksamhetsområden görs till medlemmarna när bokslutet är godkänt och fastställt av direktionen. Kollektivtrafikmyndigheten Totalt (tkr) Myndighetsledning (tkr) Färdtjänsthandläggning (tkr) Finansiär Samlat Budget Utfall Finansiärer Budget Utfall Över-/underskott utfall mot 2025 2025 över- 2025 2025 färdtjänsthand- budget per /underskott läggning (inkl finansiär omfördeln till 2025* andel beslut)* Region Norrbotten 5 326 5 398 5 398 0 0 0 0 Summa region 5 326 5 398 5 398 0 0 0 0 Arjeplog -707 386 386 0 61 180 -119 Arvidsjaur 319 386 386 0 277 74 203 Boden -190 386 386 0 0 0 0 Gällivare 523 386 386 0 468 372 96 Haparanda 49 386 386 0 363 315 48 Jokkmokk -222 386 386 0 261 153 108 Kalix 600 386 386 0 737 593 144 Kiruna 814 386 386 0 721 724 -3 Luleå -3 809 386 386 0 3 186 2 903 283 Pajala 158 386 386 0 155 140 15 Piteå 796 386 386 0 1 593 1 537 56 Älvsbyn 7 386 386 0 244 278 -34 Överkalix 305 386 386 0 199 182 17 Övertorneå -92 386 386 0 375 177 198 Summa kommuner -1 449 5 404 5 404 0 8 640 7 628 1 012 Totalt 3 877 10 802 10 802 0 8 640 7 628 1 012 *Överskott mot budget visas som positivt värde, underskott mot budget visas som negativt värde (-) i tabell 142 Årsredovisning 2025 28 Busstrafik inkl finansiering beställningscentral och tågtrafik Allmänna trafiken (tkr) Tågtrafik (tkr) Finansiär Budget Utfall Över- Över-/underskott Budget Utfall Över- 2025 2025 /underskott beställningscentral 2025 2025 /underskott allmänna färdtjänst (inkl tågtrafik* trafiken* omfördeln till andel resor)* Region Norrbotten 154 921 148 486 6 435 0 44 100 45 209 -1 109 Summa region 154 921 148 486 6 435 0 44 100 45 209 -1 109 Arjeplog 6 572 7 141 -569 -19 0 0 0 Arvidsjaur 2 573 2 472 101 15 0 0 0 Boden 6 455 6 645 -190 0 1 343 1 343 0 Gällivare 7 820 7 346 474 -47 0 0 0 Haparanda 3 722 3 725 -3 4 1 007 1 007 0 Jokkmokk 5 765 6 093 -328 -2 0 0 0 Kalix 8 663 8 218 445 11 1 119 1 119 0 Kiruna 13 092 12 246 846 -29 0 0 0 Luleå 24 409 28 834 -4 425 333 2 126 2 126 0 Pajala 5 511 5 297 214 -71 0 0 0 Piteå 10 399 9 630 769 -29 0 0 0 Älvsbyn 2 386 2 344 42 -1 0 0 0 Överkalix 5 348 5 101 247 41 0 0 0 Övertorneå 4 829 5 120 -291 1 0 0 0 Summa kommuner 107 544 110 212 -2 668 207 5 595 5 595 0 Totalt 262 465 258 698 3 767 207 49 695 50 804 -1 109 *Överskott mot budget visas som positivt värde, underskott mot budget visas som negativt värde (-) i tabell Investeringsredovisning Verksamheten har under perioden januari-december inte genomfört några investeringar, avvikelsen mot årets budget beror på att planerad processutveckling med behov av IT-stöd har senarelagts. Avvikelse Avvikelse Investeringsredovisning (tkr) Utfall 251231 Utfall 241231 mot fg år Budget 2025 mot budget Inventarier 0 0 0 100 -100 IT-system/uppgraderingar 0 0 0 1 000 -1 000 Totala investeringar 0 0 0 1 100 -1 100 143 Årsredovisning 2025 29 Förvaltningsberättelse Direktionen för Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten lämnar följande årsredovisning för perioden januari-december 2025. Rapporten är upprättad i tusental kronor (tkr). Översikt över verksamhetens utveckling Flerårsöversikt (tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Sammanställda räkenskaper Verksamhetens intäkter 532 613 520 281 506 689 484 264 446 602 Verksamhetens kostnader -871 986 -851 843 -837 554 -748 012 -730 277 Årets resultat 2 844 2 119 1 257 -265 -2 658 Eget kapital 18 389 15 545 13 359 12 275 12 540 Balansomslutning 844 300 806 792 838 133 838 061 755 070 Soliditet (%) 2 2 2 1 2 Myndigheten Verksamhetens intäkter 38 157 40 594 35 667 45 187 66 846 Verksamhetens kostnader -328 759 -315 823 -300 332 -297 552 -47 282 Årets resultat 2 698 2 280 907 -32 -6 319 Eget kapital 16 073 13 375 11 094 10 187 10 219 Balansomslutning 186 909 185 839 279 181 301 100 272 269 Soliditet (%) 9 7 4 3 4 Utvecklingen av sammanställda räkenskaper jämfört med tidigare år innehåller inga väsentliga förändringar, år 2025 ökar balansomslutningen med 37,5 Mkr från år 2024, balansomslutningen uppgår då till samma nivåer som tidigare år. Utvecklingen av myndighetens verksamhet jämfört med tidigare år innehåller år 2025 12,9 Mkr högre verksamhetskostnader än år 2024. Ökningen av verksamhetskostnader består till största del av ökning driftbidrag för Länstrafiken i Norrbotten AB, medlemmarnas bidrag ökar med motsvarande belopp. Myndighetens verksamhet har för de två senaste åren ett resultat på 2,7 Mkr 2025 och 2,3 Mkr 2024, överskotten för de åren uppstår till största del av tågverksamheten där kostnaderna för avskrivning och ränta för leasing av tåg varit lägre än förväntat och lägre än motsvarande intäkt för uthyrning av tåg. 144 Årsredovisning 2025 30 Den kommunala koncernen I EU:s kollektivtrafikförordning finns bestämmelser om behöriga myndigheters möjligheter att vidta åtgärder för att tillgodose behovet av kollektivtrafik på ett sätt som är förenligt med Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Den Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) bildades den 1 januari 2012 under organisationsformen kommunalförbund. Medlemmar i förbundet är kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå samt Region Norrbotten. RKM ansvarar för och beslutar det Regionala trafikförsörjningsprogrammet där visioner och mål för länets kollektivtrafik framgår. RKM ska vidare verka med den grundläggande ambitionen att som myndighet samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken i länet. RKM beslutar också om var kollektivtrafik ska bedrivas i länet och taxorna för detta. Till kommunerna har historiskt delegerats rätt att upphandla egen trafik och att i samråd med myndigheten besluta taxor för denna. RKM ska dessutom medverka i lokala, regionala och nationella nätverk som skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling och rationell hantering av kollektivtrafik. Myndigheten har sitt säte i Luleå och hade 12 anställda år 2025. Stödtjänster i form av löpande ekonomiredovisning, IT, HR och kommunikation köps in av det helägda bolaget Länstrafiken i Norrbotten AB. 145 Årsredovisning 2025 31 Länstrafiken i Norrbotten AB Bolaget har sitt säte i Överkalix och hade 55 anställda år 2025. Stödresurser som ekonomi, IT, HR och kommunikation säljs också till Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten som äger bolaget till 100%. 2025 genomförde resenärerna ca 1,6 miljoner resor med Länstrafikens bussar. Linjenätet sträcker sig över hela länet. Några linjer hanteras också gemensamt med Västerbotten och Jämtland/Härjedalen. Stomlinjerna finansieras av Region Norrbotten. Övriga linjer är lokala linjer, dvs trafik inom kommungräns samt anropsstyrda linjer vilka till största delen finansieras av de enskilda kommunerna. Trafiken sköts av ca 30 fristående trafikföretag, som har avtal med Länstrafiken. Länstrafiken upphandlar färdtjänst och sjukresor. Länstrafikens kundservice svarar för trafikinformation till resenärerna och beställningscentralen svarar för beställning och utförande av sjukresor i hela länet samt färdtjänstresor i 13 av länets 14 kommuner. Bussgods i Norr AB Bolaget har sitt säte i Umeå, Västerbottens län och ägs till 33% av Länstrafiken i Norrbotten AB, 33% av Länstrafiken i Västerbotten AB och Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län till 33%. Inom bolaget verkar all personal, godsombud samt bolagets tre ägare gemensamt för att optimera den ekonomiska nyttan av godstransporter i linjetrafiken. Bolaget bedriver bussgodsverksamhet i egen regi på ett flertal busstationer samt i vissa fall på entreprenad genom avtal. Utöver busstationer har bolaget på mindre orter avtal med ett 150-tal ombud, exempelvis lokala handlare. Bemanningen i Bussgods i Norr AB uppgår 2025-12-31 till 80 personer, varav 19 tjänstepersoner. Samtrafiken i Sverige AB Bolaget har sitt säte i Stockholm och hade 40 anställda 2025. Samtrafiken ägs gemensamt av 35 trafikoperatörer i Sverige varav samtliga har lika stor andel (30 aktier à 2000 kr). Resterande aktier (39%) innehas av aktieparkeringsbolaget Sveriges Kommunikationer som i sin tur ägs till lika delar av Samtrafiken och SJ AB. I Norrbotten ägs Samtrafiken av Länstrafiken i Norrbotten AB. Syftet med verksamheten är att genom samverkan mellan ägarna förbättra för kollektivtrafikresenärer och verka för ökning av det totala kollektivtrafikresandet så att det skapar merintäkter inom varje ägares egen verksamhet. Samtrafikens arbete omfattar i första hand tillgängliggörande av kollektivtrafikbiljetter inom Sverige. Ett av Samtrafikens egna varumärken är Resplus vilken, är benämningen på en kombinerad biljett köpt vid ett och samma tillfälle och som inkluderar två eller flera trafikoperatörer. 146 Årsredovisning 2025 32 Norrtåg AB Bolaget har sitt säte i Umeå och hade 15 anställda år 2025. Antalet anställda har ökat jämfört med tidigare år beroende av att marknadsföring och försäljning nu sköts av bolaget själv. Tidigare låg detta arbete på upphandlad operatör. Norrtåg är ett varumärke för den norrländska dagtågtrafiken. Norrtåg ägs med 25 procent vardera av Regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) i Norrbotten och Västernorrland, Regionerna i Västerbotten och Jämtland Härjedalen. Den 1 januari 2026 övertar Region Norrbotten RKM:s ägarandel i Norrtåg AB. Uppgiften är att upphandla persontågstrafik i Norrland med övergripande mål att tillgodose behovet av arbets- och utbildningspendling samt att skapa kopplingar mot den nationella tågtrafiken i övrigt. Upphandlad operatör, den som utför trafiken är VR AB med ett avtal som sträcker sig en bit in på 2030 talet. AB Transitio Bolaget har sitt säte i Stockholm och hade 34 anställda år 2025. Bolaget har totalt 20 ägare med 5% vardera, vanligtvis regionerna medan ägandet i Norrbotten ligger hos Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. Den 1 januari 2026 övertar Region Norrbotten RKM:s ägarandel i Norrtåg AB. Transitio anskaffar, finansierar och förvaltar spårfordon åt sina ägare. Syftet är främst att optimera ägarnas spårfordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom sakområdena anskaffning, förvaltning och underhåll. 147 Årsredovisning 2025 33 Direktion och arbetsutskott Kollektivtrafikmyndigheten har en direktion med 28 ledamöter som utses av respektive medlems fullmäktigen. 14 ledamöter från Region Norrbotten och 14 ledamöter från kommunerna i länet, samt ersättare. För att delta I direktionen behöver respektive ledamot vara invald i respektive fullmäktige. Direktionen har haft 4 möten under 2025. Ordinarie från Region Norrbotten Ordinarie från kommun Johannes Sundelin (S), (ordförande) Isak Utsi (S), Arjeplogs kommun Kristina Taimi (S) Göte Renberg (S), Arvidsjaurs kommun Anna-Carin Aaro (S) Lena Goldkuhl (S), Bodens kommun Anita Gustavsson (S) Jenny Johansson Jänkääpä(MP), Gällivare kommun Mats Niemi (S) Janne Lind (S), Haparanda stad Glenn Berggård (V) Henrik Blind (MP), Jokkmokks kommun Jan Anders Perdahl (V) Susanne Andersson (S), Kalix kommun Christina Snell Lumio (V) Sanna Inga Poromaa (V), Kiruna kommun Perarne Kerttu (C) Fredrik Hansson (S), Luleå kommun (vice ordförande) Birgit Meier Thunborg (M) Ulrica Hammarström (S), Pajala kommun Hans Å Strandberg (M) Louise Mörk(S), Piteå kommun Johnny Åström (SJVP) Johan Dahlqvist (M), Älvsbyns kommun Dan Ankarholm (SJVP) Niclas Hökfors (S), Överkalix kommun Ilkka Isaksson (SD) Tomas Mörtberg (C), Övertorneå kommun Under 2025 har följande ordinarie ledamöter avgått ur direktionen: Helena Öhlund (S) Region Norrbotten, Sven Gösta Pettersson (S) Region Norrbotten, Henrik Ölvebo (MP) Gällivare kommun, Bengt Westman(S) Haparanda stad, Emilia Töyre (V) Kiruna, Kata Nilsson (S) Piteå 148 Årsredovisning 2025 34 Direktionen har ett arbetsutskott (AU) om 9 ledamöter ur direktionen vilka utses av direktionen. 5 ledamöter representerar Region Norrbotten och 4 representerar kommunerna. Arbetsutskottet har haft 4 beredningsmöten under 2025. Ordinarie från Region Norrbotten Ordinarie från kommun Johannes Sundelin (S), (ordförande) Fredrik Hansson (S), Luleå kommun (vice ordförande) Hans Å Strandberg (M) Susanne Andersson (S), Kalix kommun Glenn Berggård (V) Jenny Johansson Jänkääpä (MP), Gällivare kommun Anna-Carin Aaro (S) Johan Dahlqvist (M), Älvsbyn kommun Ilkka Isaksson (SD) Under 2025 har följande ordinarie ledamöter avgått ur Arbetsutskottet: Helena Öhlund (S) Region Norrbotten, Henrik Ölvebo (MP) Gällivare kommun 149 Årsredovisning 2025 35 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Den största finansiella posten i myndighetens räkenskaper är Länstrafiken Norrbotten AB. Efter pandemins inledning med ett snabbt fall av biljettintäkter har dessa ökat igen och nådde en topp 2022. Därefter har biljettintäkterna minskat under några år och är tillbaka huvudsakligen på pandeminivåer och ett fortsatt fall kunde konstateras för 2025. Trafikutbudet mätt i antal fordonskilometer har under perioden 2019 till 2025 minskat med 11 procent och biljettintäkterna under samma period med 26 procent. Ett minskat trafikutbud parallellt med kvalitetsproblem på de största stråken längs kusten och mellan Luleå - Boden torde gett effekter i ett mindre attraktivt kollektivtrafiksystem och därmed minskat resande. Antal resor för allmänna trafiken i Länstrafiken har minskat under 2025 jämfört med 2024. Trenden för resandeutvecklingen under 2025 är att det första halvåret var betydligt lägre resande mot första halvåret 2024 men att det för andra halvåret 2025 är högre resandevolymer än samma period 2024. Trafikkostnaderna ökade kraftigt med inflation sprungen ur krigsutbrottet i Ukraina men har därefter stabiliserats på samma nivå. Avseende Norrtåg har den statliga finansieringen av tågtrafiken minskat. Det har dock under 2025 till största delen kunnat motverkas genom lägre kostnader. Händelser av väsentlig betydelse Ett nytt avtal från och med den 1 januari 2025 har slutits med de kommuner som är anslutna till myndigheten avseende färdtjänst. Avtalet speglar bättre tjänsteinnehållet och säkerställer självkostnadsprincipen för myndigheten och kommunerna. Det systembyte som genomfördes avseende färdtjänsthantering och resebokningar vilka delegerats till dotterbolaget Länstrafiken har resulterat i en kvalitets- och effektivitetsutveckling. Under året har antalet färdtjänsthandläggare minskat med 1,75 tjänster. Digitalisering av ansökan pågår och behov förenkling av faktureringsrutiner har identifierats. Beredskapsarbetet bland kollektivtrafikmyndigheterna i Norrland har letts av myndigheten i Norrbotten. Svårigheter är olika organisationsstrukturer mellan länen och avsaknad av initiativ och ledning från Trafikverket regionalt som har sektorsansvaret. En åtgärdspunkt som identifierats är att avtal vid upphandling av trafik behöver kompletteras med text avseende beredskap och möjlighet att disponera fordon. Den uppseglande risken för konflikter och därmed höjd beredskap har satt fingret på val av drivmedel för redundans och komplicerat frågan ytterligare. Arbetsgrupper med delaktighet från medlemmarna har satts igång för att säkerställa åtgärder beslutade i myndighetens verksamhetsplan. Samarbetet bygger på frivillighet och myndighetens förmåga att entusiasmera deltagarna för att nå en sammanhållen trafik. Arbete pågår med produkter, 150 Årsredovisning 2025 36 en länsbiljett, pilotprojekt mellan Luleå - Sunderbyn där både Luleå lokaltrafik och Länstrafiken är aktiva med olika taxor, produkter och appar vilka också har olika finansiärer i länet. Vidare pågår ett projekt gemensam marknadsföring för att stärka kollektivtrafiken i länet. Direktionen har beslutat överlåta ägandet av Norrtåg AB och AB Transitio till Region Norrbotten. Ägarbytet har ägt rum den januari 2026. Ägarbytet förenklar ekonomiarbetet i myndigheten samtidigt som fragmentering avseende länets kollektivtrafik ökar. Diskussioner har förts mellan norrlandslänen och Trafikverket avseende ersättningar för att upprätthålla tillgängligheten i länen. Myndighetens bedömning är att Trafikverket inte ersätter den trafik som är beställd av tillgänglighetsskäl. Synpunkter har i flera forum och sammanhang framförts att Trafikverkets beställningar måste synkroniseras med avtalslängden för beställd trafik och dess kostnad. Nya avtal har beslutats mellan de fyra ägarna till Norrtåg. Avtalet bygger på en prognos där de närmaste sex åren räknas samman och ger ett nyckeltal för fördelning. Norrbottens ökade trafikmängd fr o m 2027 samt en bedömning att biljettintäkterna inte ökar i motsvarande grad gör att Norrbottens andel av Norrtågs underskott ökar från 22 till 26 procent. En revision av Transportstyrelsen har genomförts. Transportstyrelsen är övervakande myndighet gentemot kollektivtrafikmyndigheterna. Syftet med Transportstyrelsens revisioner är att säkerställa lagefterlevnad. Revisionen gav ett godkännande. Trafikpliktsbeslut 2025: Inomkommunala sträckor och områden som finansieras av kommunerna Jokkmokks kommun: Nedre Kuoka – Vuollerim (linje 402), Jokkmokk – Purkijaur (406), Murjek – Jokkmokk (43), Kvikkjokk – Jokkmokk (47) och Murjek – Jokkmokk – Kvikkjokk (94). Upphandling delegerad till Länstrafiken i Norrbotten AB. Haparanda kommun: Karungi - Lappträsk - Oja (320), Haparanda – Nikkala - Peräsjoki - Pitkäjärvi (321), Haparanda - Seskarö (322). Upphandling delegerad till Länstrafiken. Gällivare kommun: Niilivaara - Gällivare (420), Nattavaara - Gällivare (422). Trafikpliktsbeslut Nattavaara - Gällivare (422) återkallades senare under året. Upphandling delegerad till Länstrafiken. Gällivare tätortstrafik. Upphandling delegerad till Gällivare kommun. Luleå kommun: Turbåts- och pendlarbåttrafik i Luleå skärgård avseende perioden 2026–2032. Upphandling delegerad till Luleå kommun. Arjeplog kommun: Adolfström - Laisvall – Arjeplog (102). Upphandling delegerad till Länstrafiken. Arvidsjaur kommun: Arvidsjaur – Auktsjaur – Moskosel (133). Upphandling delegerad till Länstrafiken. 151 Årsredovisning 2025 37 Kiruna kommun: Kiruna - Rensjön (505) Karesuando – Kuttainen (506). Upphandling delegerad till Länstrafiken. Överkalix kommun: Överkalix - Granträsk (342). Upphandling delegerad till Länstrafiken. Pajala kommun: Pajala - Aareavaara (524). Upphandling delegerad till Länstrafiken. Övertorneå kommun: Svanstein - Rantajärvi - Aapua (361), Pello – Svanstein - Övertorneå - Hedenäset (362), Övertorneå - Siekasjärvi - Kulmunki (363). Upphandling delegerad till Länstrafiken. Kalix kommun: Vitvattnet – Kalix (308). Upphandling delegerad till Länstrafiken. Piteå kommun: Anropsstyrd trafik i under perioden 15 december 2025 till 14 december 2027. Stomlinjer som finansieras av Region Norrbotten Luleå - Haparanda (11), avtalstid 2027-01-01 –2031-12-31. Upphandling delegerad till Länstrafiken. Gällivare - Dorotea (för byte mot Östersund) (45). Trafikpliktsbeslut och upphandling delegerad till Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten. Kiruna - Riksgränsen (91). Upphandling delegerad till Länstrafiken Projekt Flygbil. Haparanda – Kalix - Luleå airport (711), Jokkmokk – Vuollerim – Luleå airport (712), Älvsbyn - Luleå airport (713), Övertorneå - Överkalix - Luleå airport (714). Upphandling delegerad till Länstrafiken. 152 Årsredovisning 2025 38 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Uppfyllelse av ägarens uppdrag Länstrafiken i Norrbotten AB Bolaget har genom beslutad verksamhetsplan för 2025-2027 tagit hänsyn till de mål som uttrycks i det regionala trafikförsörjningsprogrammet som beslutades i direktionen 2023-10-16 och sträcker sig från 2023-2035. Fokus från trafikförsörjning programmet är resenären, miljö och tillgänglighet. Bolaget har inför 2025 identifierat fem strategiska områden i sin verksamhetsplan för att bidra till målen i trafikförsörjningsprogrammet och definierat tolv (12) mätbara mål för verksamheten 2025. Av de 12 verksamhetsmålen är 4 av målen är helt uppfyllda och 8 av målen ej är uppfyllda för året. Uppdraget mot ersättning upplåta sina fordon till Bussgods i Norr AB för godsverksamhet uppfylls. Styrelsens bedömning är att bolaget delvis uppfyller ändamålet och uppdraget för bolaget. Styrelsen har uppmärksammat att flertalet av verksamhetsmålen för 2025 inte är uppfyllda och att styrelsen vid sitt möte i februari har styrelsen gett VD i uppdrag att återkomma till styrelsen med förslag på åtgärder för att nå målen för år 2025 och framåt. Bussgods i Norr AB Bussgods i Norr AB har 5 mål i verksamhetsplanen för 2025, varav 2 mål är uppfyllda och tre mål inte är uppfyllda. Styrelsen har uppmärksammat att några av målen för 2025 inte är uppfyllda och har vid sitt sammanträde i februari 2026 ge VD i bolaget i uppdrag att återkomma till styrelsen med förslag på åtgärder för att nå målen för kommande år. Styrelsen har på sitt möte i februari utvärderat om bolagets verksamhet är genomförd inom ramen för de kommunala befogenheterna. Analysen har genomförts utifrån genomgång av 1. Bolagsordningen, 2. Ägardirektivet, 3. Mål i verksamhetsplan 2025 samt grundprinciperna för de kommunala befogenheterna. Styrelsen konstaterar vid sitt styrelsemöte 12 februari 2026 att man funnit att verksamheten 2025 bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och inom ramen för de kommunala befogenheterna. Norrtåg AB Ändamålet med bolagets verksamhet är att bidra till ägarnas/de regionala kollektivtrafikmyndigheternas fullgörande av uppgifter, innefattande att som trafikorganisatör ingå trafikeringsavtal med Trafikverket, upphandla och ingå avtal om allmän trafik och andra trafiknära tjänster, utifrån beslut från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna om att överlämna befogenhet att upphandla och ingå avtal. Bolaget ska vidare bedriva regional tågtrafik enligt affärsmässiga principer, utifrån kommunalrättslig kompetens. Verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte. Prissättningen utgår från en fastställd kilometertaxa. Variationer i priser bygger på variationer i kvalité, utbud, ålder, produkttyp och tidpunkt för köp av biljett, ej vem eller varifrån resenären kommer. Självkostnadsprincipen innebär att Norrtågs taxor inte ska övergå kostnaden för att bedriva trafiken. 153 Årsredovisning 2025 39 Kostnadstäckningsgraden av biljettintäkter uppgår 2025 till 37 procent, en procentuell nedgång med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Norrtågs driftsanslag från respektive ägare motsvarar de faktiska kostnaderna bolaget har för trafiken och bolagets övergripande administration, efter avdrag för statliga anslag och biljettintäkter. Medfinansiering från respektive ägare beräknas utifrån fastställd modell i konsortialavtalet. Styrelsen har funnit att bolagets verksamhet har bedrivits inom ramen för det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna. Analysen har gjorts utifrån: Bolagsordningen, ägardirektivet, arbetet med verksamhetsplan och mål för 2025, det kommunala ändamålet, grundprinciper för de kommunala befogenheterna. 154 Årsredovisning 2025 40 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart en budget i balans, utan innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Genom delårsbokslut och årsredovisning följs utvecklingen kontinuerligt upp för såväl verksamhet som ekonomi. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning beslutades i och med att Budget och verksamhetsplan 2025-2027 antogs av förbundsdirektionen 2024-06-11 och utgörs av både finansiella mål och verksamhetsmål för 2025. Målen ska utvärderas utifrån graden av uppfyllande vid årets slut. Indikatorerna ska vara utformade så att de ger svar på uppfyllande av verksamhetsmål och finansiellt mål som sammanfattningsvis ger underlag för bedömning om myndigheten lever upp till lagens krav på god ekonomisk hushållning. Direktionens sammanfattande bedömning är att myndigheten delvis når god ekonomisk hushållning för 2025. De 2 ekonomiska målen för myndigheten uppnås, samt 6 av 10 verksamhetsmål uppnås. Ekonomiska mål för myndigheten är minst 10 miljoner kronor i eget kapital och att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Kostnader Eget kapital <= > 10 Mkr Intäkter Det egna kapitalet uppgår för perioden till 16,1 Mkr och årets resultat visar ett överskott på 2,7 Mkr för myndigheten, vilket innebär att båda finansiella målen uppnås. 155 Årsredovisning 2025 41 Balanskravsresultat Balanskravet innebär att myndighetens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt balanskravet ska realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar avräknas mot balanskravet. Redovisning av balanskravsresultat myndigheten (tkr) 2025 2024 2023 Årets resultat enligt resultaträkningen 2 698 2 280 907 Reducering av samtliga realisationsvinster (-) 0 0 0 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet (+) 0 0 0 Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet (+) 0 0 0 Orealiserade vinster och förluster i värdepapper (+/-) 0 0 0 Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper (-/+) 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 2 698 2 280 907 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (-) 0 0 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv (+) 0 0 0 Balanskravsresultat 2 698 2 280 907 Balanskravsutredningen visar att balanskravsresultatet i myndigheten för året uppgår till 2 698 tkr (2 280 tkr). Myndigheten i form av kommunalförbund finansieras av medlemmarna vilket innebär att såväl positiva som negativa resultat fördelas på medlemmarna i efterskott vid bokslutet för verksamheterna färdtjänsthandläggning, busstrafik och tågtrafik. Balanskravet uppfylls därmed i myndighetens redovisning vid årets slut, även om resultatet regleras mot respektive då bokslutet är fastställt och godkänt. I resultatet ingår inte några underskott/överskott från tidigare år som ska återföras. Gjorda uppskattningar och bedömningar för resultat och ekonomisk ställning Osäkerheter i resultat och ekonomisk ställning ligger bland annat i bedömningen av finansiella leasingen för tåg från AB Transitio gällande nyttjanderättsperioden för hyran av nuvarande fem tåg, vars hyresavtal löper ut om inte förlängningsoptionen på 5 år nyttjas. Från och med år 2026 övergår hyresavtalen för tågen till Region Norrbotten. 156 Årsredovisning 2025 42 Verksamhetsmål 2025 Målområde – Resenär Marknadsandel Mål 2025 Utfall 2025 >12% >10,5% Analys: Enligt Kollektivtrafikbarometerns årsrapport uppgår marknadsandelen till 10 procent. Att beakta är att barometerns mätning endast avser Länstrafiken i Norrbotten och Luleå Lokaltrafik som ända deltagande organisationer från Norrbotten. Därför görs bedömningen att för Norrbotten en något högre andel. Beakta dock att man i Kollektivtrafikbarometern kan skönja en vikande trend för Norrbotten NKI – resenärer, allmän kollektivtrafik Utfall Mål 2025 2025 >71% >72% Analys: Enligt Kollektivtrafikbarometerns årsrapport uppgår Nöj Kund Index (NKI) till 72 procent för 2025, vilket är en ökning med två procent jämfört föregående års mätning. Region Norrbotten placerar sig på en andraplats i Sverige med ett NKI-värde på 72% vilket är långt över det nationella snittet. 157 Årsredovisning 2025 43 NKI – allmänhet Mål 2025 Utfall 2025 >60% >56,4% Analys: Nöjdheten för allmänheten gällande den allmänna kollektivtrafiken i länet visar ett utfall för året på 56,4 procent, vilket ger att målet inte uppnåtts NKI – resenärer, särskild kollektivtrafik, färdtjänst Mål 2025 Utfall 2025 >93% >93% Analys: Sammanfattande nöjdheten för resenärer gällande den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänst i länet visar ett utfall för 2025 på 93%. Målet uppnåddes därmed. Det nationella snittet hamnade på 91%. Målområde – Miljö Förnybart bränsle Utfall Mål 2025 2025 >22% >35,5% Analys: Målet uppfylls. Förnybart bränsle används i olika utsträckning i de olika verksamheterna. Energislag som används är diesel med normal inblandning av biobränslen, biogas, HVO100 och el. Total andel fossilfri förnybart per körsträcka för samtliga, 35,5 %. Andel förnybart per verksamhet nedan. 158 Årsredovisning 2025 44 Boden, Biogas, 100 % Gällivare, diesel, 9 % Haparanda, diesel, 9 % Kalix, diesel, 9 % Kiruna, diesel, 9 % LLT, diesel, HVO100, 36,7% Piteå, el, 100 % Länstrafiken, diesel, HVO100, 29,2 % Målområde – Tillgänglighet Restidskvot Kommuncentra – Luleå < 1,3 Utfall Mål 2025 2025 >61% >61% Analys: Senaste uppföljningen visar 61%. Uppföljningen blir dock inte exakt då restidskvoter varierar kraftigt mellan olika turer på samma sträcka. Mätningen utgår från att någon tur har en restidskvot på mindre än 1,3. Restidskvot Viktiga stråk < 1,2 Utfall Mål 2025 2025 >88% >88% Analys: Senaste uppföljningen visar 88%. Uppföljningen blir inte exakt då restidskvoten varierar kraftigt mellan olika turer på samma sträcka samt om tåg eller buss används. Mätningen utgår från att någon tur har en restidskvot på mindre än 1,2. 159 Årsredovisning 2025 45 Fullt tillgänglighetsanpassade hållplatser 100% av resecentrum, sjukhus, viktiga bytespunkter. Mål 2025 Utfall 2025 Delmål saknas N/A Arbete har genomförts kring vilka hållplatser som ska vara 100% tillgänglighetsanpassade 2035. Till antalet är de 27 stycken. En arbetsgrupp med deltagare från kommunalförbundets medlemmar har tillsatts för att arbeta med hållplatser. En plan för genomförande planeras skapas under 2026 vilket gör att årliga delmål därefter kan ställas upp Tillgänglighetsanpassade fordon 100 % Mål 2025 Utfall 2025 >45% >45% Analys: När det gäller tillgänglighet ska fordonen uppfylla vissa krav tex rullstolslyft/ramp, rullstolsplats och audiovisuellt utrop samt invändiga informationsskyltar. Fordonsanpassningar under året gör att målet på 45 procent nås. Målområde – Jämställdhet Jämställdhet – resenärerna ska uppleva att kollektivtrafiken är jämställd och erbjuder kvinnor och män lika möjligheter utifrån deras behov. Mål 2025 Utfall 2025 >45% N/A Analys: Jämställdheten inom kollektivtrafiken mäts inte som en egen fråga i Kollektivtrafikbarometern. Inom nöjd-kund-indexmätningarna som görs månatligen ingår exempelvis frågor som; om man kan åka med kollektivtrafiken för de flesta resor man gör, om avgångstider passar de behov man har, om det känns tryggt att åka mm. När svaren på dessa frågor ställs samman för män och kvinnor visar det att 160 Årsredovisning 2025 46 den sammanvägda upplevelsen som får betyget 4-5 på en skala 1-5 för kvinnor är ger mätningen 2024 resultatet 45% och för män är 37%. 2025 finns ingen mätning genomförd. Målområde – Medarbetare Medarbetare - eNPS Mål 2025 Utfall 2025 >38 11 eNPS står för employee Net Promoter Score och är ett sätt för organisationer att mäta medarbetarnas tillfredsställelse. eNPS består av en fråga graderad 1 – 10 och den mäter sannolikheten för om en medarbetare är villig att rekommendera sin organisation som arbetsplats. Svaren delas upp mellan “promoters” (9-10), “passives” (7-8) och “detractors” (0-6). Värdet ges av att andelen Promoters i procent minskas med andelen Detractors i procent. Det nationella medeltalet av de som använder mätningen ligger på 11. Årets senaste mätningen för 2025 visade ett resultat på eNPS: 11. Resultatet under året har varierat med som lägst -14. Årets sista två mätningar visade på upphämtningar med resultat på 25 och 11. Svarsfrekvensen under året har varierat. Analys: Utfall för året är 11, vilket ligger under målvärdet på 38, vilket innebär en lägre nöjdhet och engagemang än önskat. Sammanfattningsvis visar analysen att även om eNPS hämtade upp sig i slutet av året så kräver utvecklingen fortsatt uppmärksamhet och ett aktivt arbete tillsammans med medarbetarna för att fortsatt utveckla arbetsmiljön. Medarbetare – engagemang Mål 2025 Utfall 2025 >4,0 3,8 Analys: Den aktuella engagemangspoängen för 2025 är 3,8 av 5, vilket är i linje med jämförelsevärdet för andra företag som använder samma mätverktyg. Ett lägre engagemang än önskat utifrån målbilden på 4 och en marginell nedgång jämfört med förra året. Sammanfattningsvis visar analysen att engagemanget ligger på en stabil nivå men med en svag nedgång. För att säkerställa en fortsatt hög motivation och arbetsglädje fortsätter organisationen aktivt arbeta med att förbättra de områden som påverkar medarbetarnas engagemang. 161 Årsredovisning 2025 47 Väsentliga personalförhållanden Antalet anställda Medel- Ålder -19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70- Totalt ålder 0 0 6 1 2 1 0 10 43 Kvinnor 0% 0% 60% 10% 20% 10% 0% 83,3% 0 0 0 0 1 1 0 2 61 Män 0% 0% 0% 0% 50% 50% 0% 16,7% Totalt 0 0 6 1 3 2 0 12 46 Hälsa och frisknärvaro Total frisknärvaro i myndigheten uppgår till 95,52 procent vilket är en förhållandevis hög siffra. Då gruppen som omfattas av sjukstatistiken är så pass liten görs ingen vidare analys kring frisknärvaro i sammanhanget. Sjukfrånvaro total Frisknärvaro Långtidsfrånvaro 4,38% 95,62% 12,37% Systematiskt arbetsmiljöarbete Ett årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet finns framtagen. Möten hålls tre gånger per år och följer upp arbetsmiljöronder, organisatoriska förändringar, personalenkätens pulsmätningar och övriga frågor. Avtal med Hermelinen företagshälsovård finns där periodiska hälsoundersökningar genomförs. I övrigt främjas friskvård genom friskvårdsbidrag, hälsotimma m.fl. aktiviteter. Personal-/resursförändringar Under första delen av 2025 har en verksamhetskoordinator anställts i myndigheten. Tjänsten delas med Länstrafiken. Rollen som ekonomidirektör är vakant och en viss omorganisation har gjorts för att hinna med det ekonomiarbete som förutom det Länstrafiken gör på uppdrag ligger hos myndigheten själv. Det som gjorts är att en av verksamhetsutvecklarna lyfts upp som biträdande myndighetschef i avsikt att avlasta myndighetschefen som får bättre förutsättningar att hantera strategiska- och ekonomifrågor. Färdtjänsthandläggning har en effektivare arbetsprocess efter ett systembyte. Antalet tjänster har minskat med 1,75 personer genom en pensionsavgång samt en tjänst som sagt upp sig själv. I det fallet har ersättningsrekryteringar inte bedömts behövas. 162 Årsredovisning 2025 48 Förväntad utveckling Flera komplexa frågor med motverkande krafter har dykt upp. Utvecklad trafik kontra finansiering, fossilfritt kontra beredskapsbehov, samverkan kontra behov av lokala avvikelser m.m. Det oroliga läget i omvärlden ställer större krav på beredskapsrutiner och tydliga roller kring kollektivtrafiken i länet. Sammanblandning mellan krishantering och beredskap görs många gånger vilket gör att verksamheter invaggas i tron av att man också har rutiner för beredskap. Krishantering handlar om när en yttre plötslig och oväntad påverkan stör den egna verksamheten. Beredskap handlar om att civilsamhället ställer om och förbereds för krig. Kollektivtrafiken har transportresurserna i händelse av beredskap. Rutiner och ansvar behöver därför finnas för att organisera fordon som i Norrbotten dels ägs av kommuner och privata aktörer samt disponeras i daglig drift av kommuner och Länstrafiken. Grunduppdraget är att upprätthålla trafik för samhällets fortsatta funktioner men beredskap behöver finnas för att omdisponera fordon i andra uppdrag. Trafikförsörjningsprogrammet har ett mål om utvecklad trafik med fler genomförda resor i ett sammanhängande system. För att utveckla trafiken krävs investeringar i trafikmängd och i några fall tillgänglighetsanpassade hållplatser. I övrigt krävs en större samverkan mellan alla inbladade parter inom kollektivtrafiken i länet för att få systemet att hänga ihop. Här finns en komplexitet av att förutsättningen och viljan hos finansiärerna av kollektivtrafiken i länet skiljer sig åt. Besparingskrav med anledning av den allmänna inflationen under de senaste åren satt en hård press på finansiärerna av kollektivtrafiken vilket gör att besparingskrav börjat dyka upp på olika håll. Direktionen står inför några vägval och beslut vilken som ska väljas för att ge realistiska förutsättningar för tjänstepersonerna i verksamheterna att förverkliga den valda vägen. Utvecklad tågtrafik kommer att driva upp kostnaderna för kollektivtrafiken i länet med start 2027. Beslut om fortsatt IT samverkan mellan Norrlandslänen behöver tas inom kort. Erfarenhet har gett vid handen att en större samordning i så fall behöver ske mellan länen, vilket till del tar bort möjligheten till alltför lokalt avvikande krav vilket också gäller för alla kollektivtrafikaktörer i länet. En samordnad resekedja kräver samordning med början internt i Norrbotten. En ögonblicksbild är att 65 procent av de yrkesverksamma i riket kan arbeta hemifrån. 40 procent av dessa kan tänka sig att pendla längre än idag. Hemarbete minskar antalet resor med en möjlig förskjutning mot mindre frekvent långpendling skulle kunna äga rum. Restiden blir viktigare än resans längd i det fallet. 163 Årsredovisning 2025 49 Finansiella rapporter Resultaträkning sammanställda räkenskaper och myndigheten Resultaträkning (tkr) Not Sammanställda räkenskaper Myndigheten 2025-01-01 2024-01-01 2025-01-01 2024-01-01 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Verksamhetens intäkter 2 532 613 520 281 38 157 40 594 Verksamhetens kostnader 3 -871 986 -851 843 -328 759 -315 823 Avskrivningar 4 -53 928 -49 279 -23 800 -23 798 Övriga rörelseintäkter 0 -61 0 0 Verksamhetens nettokostnader -393 301 -380 902 -314 402 -299 027 Generella statsbidrag och utjämning 5 406 318 391 326 320 091 304 201 Verksamhetens resultat 13 016 10 424 5 689 5 174 Finansiella intäkter 6 2 281 3 827 368 720 Finansiella kostnader 7 -12 454 -12 132 -3 359 -3 614 -10 173 -8 305 -2 991 -2 894 Resultat efter finansiella poster 2 844 2 119 2 698 2 280 Årets resultat 2 844 2 119 2 698 2 280 164 Årsredovisning 2025 50 Balansräkning sammanställda räkenskaper och myndigheten Sammanställda Balansräkning (tkr) Not räkenskaper Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 8 83 88 0 0 Förskott avseende immateriella anl tillgångar 9 311 2 844 0 0 Övriga immateriella anl tillgångar 10 4 193 3 255 0 0 4 587 6 187 0 0 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 2 014 2 651 0 0 Inventarier, verktyg och installationer 12, 13 43 430 69 243 36 337 61 895 Utleasat rullande material 14 377 200 351 097 0 0 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anl tillgångar 16 115 264 95 910 0 0 537 908 518 901 36 337 61 895 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 29, 30 0 0 11 500 11 500 Andra långfristiga värdepappersinnehav 15 45 45 0 0 Uppskjuten skattefordran 283 303 0 0 Andra långfristiga fordringar 17 6 299 5 319 0 0 6 627 5 667 0 0 Summa anläggningstillgångar 549 122 530 756 47 837 73 395 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 47 302 121 467 13 910 92 362 Fordringar hos koncernföretag 0 0 5 337 3 373 Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag 0 1 014 0 0 Aktuella skattefordringar 1 534 468 160 160 Övriga kortfristiga fordringar 18 4 929 8 436 633 182 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 48 980 39 621 11 295 4 010 102 745 171 006 31 335 100 087 Kassa och bank 189 687 102 386 107 737 12 357 Summa omsättningstillgångar 295 178 276 037 139 072 112 444 SUMMA TILLGÅNGAR 844 300 806 792 186 909 185 839 165 Årsredovisning 2025 51 Sammanställda EGET KAPITAL OCH SKULDER Not räkenskaper Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital 20 18 389 15 545 16 073 13 375 Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 251 220 0 0 Övriga avsättningar 21 23 157 23 391 0 0 23 408 23 611 0 0 Långfristiga skulder 22 Skulder till kreditinstitut 407 406 374 251 0 0 Övriga långfristiga skulder 19 865 32 726 19 519 32 726 427 271 406 977 19 519 32 726 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 50 136 58 732 0 0 Leverantörsskulder 48 713 55 041 410 921 Skulder till koncernföretag 0 0 18 155 7 655 Övriga kortfristiga skulder 15 601 28 634 12 791 25 445 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 260 782 218 252 119 961 105 717 375 232 360 659 151 317 139 738 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 844 300 806 792 186 909 185 839 Ställda säkerheter 24 Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser 25 Se not Se not Se not Se not 166 Årsredovisning 2025 52 Kassaflödesanalys sammanställda räkenskaper och myndigheten Sammanställda Kassaflödesanalys (tkr) Not räkenskaper Myndigheten 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 26 2 843 2 119 2 698 2 280 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 27 53 816 52 859 23 800 27 409 Betald skatt -1 066 -26 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före 55 593 54 952 26 498 29 689 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager -101 -1 607 0 0 Förändring kundfordringar 74 165 81 957 78 452 58 057 Förändring av övriga kortfristiga rörelsefordringar -4 838 24 333 -9 700 22 745 Förändring leverantörsskulder -6 328 -4 278 -511 -281 Förändring av övriga kortfristiga rörelseskulder 30 305 -32 556 14 141 -81 019 Kassaflöde från den löpande verksamheten 148 796 122 701 108 880 29 191 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -320 -999 0 0 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -74 892 -62 868 -293 -9 608 Förändring materiella anläggningstillgångar AB Transitio, netto 28 2 999 707 0 0 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -980 -1 554 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -73 193 -64 714 -293 -9 608 Finansieringsverksamheten Upptagna lån och amortering, netto 25 369 25 343 0 0 Amortering av skulder för finansiell leasing -13 671 -25 556 -13 207 -23 931 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 11 698 -213 -13 207 -23 931 Årets kassaflöde 87 301 57 774 95 380 5 260 Likvida medel vid årets början 102 386 44 612 12 357 7 097 Likvida medel vid årets slut 189 687 102 386 107 737 12 357 167 Årsredovisning 2025 53 Noter Not (tkr) Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Den ekonomiska redovisningen är upprättad enligt Lagen om Kommunal Bokföring Redovisning (LKBR) samt rekommendationer och information (normering) från Rådet för kommunal redovisning (RKR). De grundläggande redovisningsprinciper som benämns i 4 kap

§ 170 tomträtter genom ett erbjudande (126 röster) 15 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2 026-06-01

§ 214 Centerpartiet Motion (C) om att utveckla Kommunstyrelsen Bifall KF 2025-01-27 näringslivsfrämjande åtgärder KF 2026-01-26 riktade mot lantbruksföretag § 14 KLF 2025/135 Centerpartiet Motion (C) om att utveckla Arbetsmarknads- och Bifall KF 2025-01-27 utbildningar inom jord- och gymnasienämnden KF 2025-12-15 skogsbruk § 243 KLF 2025/137 Liberalerna Motion (L) om minskade Barn- och Avslag KF 2025-01-27 barngrupper på förskolan utbildningsnämnden KF 2026-01-26 KLF 2025/139 § 15 Moderaterna Motion (M) avseende Luleå Kommunstyrelsen Delvis bifall, avslag, KF 2025-01-27 kommuns vänorter besvarad KLF 2025/165 KF 2025-11-17

§ 215 Sverigedemokraterna Motion (SD) om handlingsplan Socialnämnden Besvarad KF 2025-01-27 för hederskultur KF 2025-12-15 KLF 2025/198 § 244 Liberalerna Motion (L) om att köpa en Kommunstyrelsen KF Q2 2026 KF 2025-03-24 frystork till Luleå kommun KLF 2025/459 Liberalerna Motion (L) om att få fler Kommunstyrelsen Bifall KF 2025-03-24 studenter att bo kvar i Luleå KF 2026-03-23 9 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING 3 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenr Kansli 2026-04-01 2025/1680-1.1.1.5 Lilly Silvén KLF 2025/527 § 47 Centerpartiet Motion (C) om att utreda Kommunstyrelsen KF Q2 2026 KF 2025-04-22 bolagisering av hela eller delar av kommunens bestånd av samhällsfastigheter KLF 2025/709 Liberalerna Motion (L) om studiefrid Barn- och Avslag KF 2025-05-19 KLF 2025/876 utbildningsnämnden KF 2026-01-26

§ 258 antisemitismen § 190 KLF 2023/1708 Centerpartiet Motion (C) om markbyte i Kommunstyrelsen KF Q4 2026 KF 2024-04-22 Gammelstad/Kyrkbyn –