Kommunfullmäktige — 31 augusti 2026

§ 112 Meddelanden till kommunfullmäktige 2026-08-31 Ärendenr 2026/44-1.1.1.7 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisade meddelanden till hand- lingarna. Beskrivning av ärendet Följande meddelanden redovisas: Avsändare Ämne Infrastruktur- och KLF Hid.nr 2026.6119 servicenämnden Infrastruktur- och servicenämndens beslut 2026-05- 2026-06-03 28, § 76 - Yttrande över Granskning av styrning och uppföljning av underhåll avseende VA- verksamheten Region Norrbotten, KLF Hid.nr 2026.6132 Patientnämnden Patientnämndens protokoll 2026-05-28 Norrbottens Kom- KLF Hid.nr 2026.6537 muner Anhållan om nomineringar till Norrbottens Kom- 2026-06-15 muners beredningar Norrbottens Kom- KLF Hid.nr 2026.6540 muner Inför val till styrelse och förbundsfullmäktige i Norr- 2026-06-15 bottens Kommuner Länsstyrelsen Norr- KLF Hid.nr 2026.6807 d b 0 3 botten Beslut om bifall - Val av ersättare (S) i kommunfull- 2 6 0 2026-06-26 mäktige – Ingemar Rehnman Johansson 9 8 9 c 3 2- Socialnämnden KLF Hid.nr 2026.6825 3 1 b- 8 2026-06-26 Socialnämndens beslut 2026-06-18 § 154 Yttrande c 4 c över granskning av socialnämndens systematiska a- 6 arbetsmiljöarbete 3 c 2- 5 a e 6 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 7 Si

§ 113 Anmälan av motioner 2026-08-31 Ärendenr 2026/875-1.1.1.5 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisningen av väckta motioner för perioden 2026-06-16 - 2026-08-31 till handlingarna. Beskrivning av ärendet Följande motioner redovisas: Avsändare Ämne Jonas Brännberg, Robert Lun- KLF Hid.nr 2026.7685 dqvist (SAV) Motion (SAV) om kulturråd Fredrik Hjälte (L) KLF Hid.nr 2026.8104 Motion om öppen förskola on the go d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 8 Si

§ 114 Överlåtelse av Luleå kommuns aktier i Arctic Business In- cubator AB till Luleå kommunföretag AB Ärendenr 2026/816-1.4.1.1 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna överlåtelse av Luleå kom- muns samtliga aktier (160 aktier) i Arctic Business Incubator AB, org.nr 556668-3198 till Luleå Kommunföretag AB till kvotvärde. 2. Ansvaret för och utbetalningen av det årliga driftsbidraget (grundfi- nansieringen) enligt aktieägaravtalet övergår till Luleå Kommunföre- tag AB från år 2027 och framåt. Sammanfattning av ärendet I arbetet att stärka och konsolidera ägarstyrningen av Luleå kommuns deläg- da kommersiella aktiebolag finns det ett behov att flytta ägandet av Arctic Business Incubator AB från Luleå kommun till Luleå kommuns bolagskon- cern, Luleå Kommunföretag AB. Detta ger Luleå Kommunföretags ledning och styrelse en ökad möjlighet att vara en mer aktiv ägare. Luleå kommun har idag delägande i åtta aktiebolag, sex av dessa (Energikon- tor Norr AB, Norrbottniabanan AB, Filmpool Norr AB, BD Pop AB, Invest in Norrbotten AB, IT Norrbotten AB) ägs av kommuner i Norrbotten och Region Norrbotten där regionen är största ägare och samordnar ägarstyrningen. De andra två är Arctic Business Incubator AB och Shorelink AB. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-23 § 40 att överlåta Shorelink AB:s aktier till Luleå Kommunföretag AB. Luleå kommun har idag en ägarandel i Arctic Business Incubator AB på 16 % (160 aktier) med ett kvotvärde av ett- d hundra (100) kronor per aktie vilket innebär ett aktievärde (beräknat på kvot- b 3 2 0 värdet) på 16 000 kronor. 6 0 9 8 c 3 9 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 9 Si Aktieinnehav i Arctic Business Incubator AB Parterna äger aktierna enligt nedan. Aktieägare Antal aktier och röster LTU Holding AB 310 Stiftelsen Norrlandsfonden 200 Luleå kommun 160 Skellefteå Stadshus AB 160 Piteå kommun 80 Region Norrbotten 90 Summa 1 000 Grundfinansieringen i enlighet med bilaga till aktieägaravtalet är för närva- rande 1 600 tkr för Luleå kommun. Arctic Business Incubator AB är Sveriges nordligaste inkubator och verkar från Skellefteå i söder till Kiruna i norr. Bolagets uppgift är att utveckla entre- prenörer och deras affärsidéer till lönsamma, långsiktiga, internationella och hållbara tillväxtbolag som i sin tur genererar exportintäkter och arbetstillfällen till regionen. Bolaget verkar även för att öka attraktionskraften i vår region genom att skapa kvalificerade arbetstillfällen och stärka viljan att etablera bo- lag här. Kommunstyrelsen 2026-08-17 § 172 föreslagit kommunfullmäktige besluta att godkänna överlåtelse av Luleå kommuns samtliga aktier (160 aktier) i Arctic Business Incubator AB, org.nr 556668-3198 till Luleå Kommunföretag AB till kvotvärde, och att ansvaret för och utbetalningen av det årliga driftsbidraget (grundfinansieringen) enligt aktieägaravtalet övergår till Luleå Kommunföre- tag AB från år 2027 och framåt. Sammanträdet Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. b d Dialog 3 0 2 Luleå kommunföretag AB har fört dialog med Arctic Business Incubator och 6 0 8 9 ekonomikontoret inom kommunstyrelseförvaltningen och tagit beslut i Luleå c 9 3 Kommunföretag AB:s styrelse. 2- 3 1 8 c b- c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 10 Si Beslutsunderlag • Protokollsutdrag Luleå kommunföretag AB:s styrelse 2026-05-05 § 5, KLF Hid: 2026.5785 • Aktieägaravtal Arctic Business Incubator AB, KLF Hid: 2026.5786 • Bilaga 4.1 till aktieägaravtal - Grundfinansiering Arctic Business Incu- bator AB 2024-02-26, KLF Hid: 2026.5787 • Kommunstyrelseförvaltningens föreslag till beslut gällande överlåtelse av Luleå kommuns aktier i Arctic Business Incubator AB till Luleå kommunföretag AB, KLF Hid: 2026.5784 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-06-01 § 97, KLF Hid: 2026.5979 • Kommunstyrelsens beslut 2026-08-17 § 172, KLF Hid: 2026.7912 Beslutet skickas till Luleå kommunföretag AB Kommunstyrelseförvaltningen, ekonomikontoret d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 11 Si

§ 115 Policy för användning av artificiell intelligens, AI Ärendenr 2025/1159-1.3.1.3 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för användning av artificiell in- telligens, AI. Sammanfattning av ärendet Bakgrunden till detta förslag är den snabbt ökande användningen av artificiell intelligens (AI) inom den offentliga sektorn. Detta har skapat ett behov av att klargöra kommunens värdebaserade förhållningssätt till AI-användningen. Policyn är kortfattad och ger, genom principerna, norm för etisk, säker och ansvarsfull användning av AI samtidigt som den lägger grunden för att tekni- ken bidrar till förnyelse och blir ett verktyg för att möta våra välfärdsutma- ningar på ett hållbart och genomtänkt sätt. Kommunfullmäktige beslutade 2024-11-18 § 182 att bifalla motionen om AI – möjligheter och risker som lämnats in av Samuel Ek (KD). Kommunstyrelseförvaltningen har därefter arbetat med att ta fram styrande dokument som beskriver hur Luleå kommun ska förhålla sig till AI för att säkerställa en etisk, säker och ansvarsfull användning av AI. Kommunstyrelsen har 2025-10-06 § 230 beslutat återremittera förslaget till policy med motiveringen att AI är ett komplext och snabbt föränderligt område där både teknik och regelverk utvecklas i hög takt. För att säkerställa en långsiktigt hållbar policy bör en extern aktör, exempelvis SKR, bidra med en genomlysning av förslaget. Därför föreslås återremiss för att kvalitetssäkra och förbättra policyn innan beslut fattas. Vidare ska policyn beakta tillförlitlighet och källkritik. d b 0 3 2 6 0 Föreliggande förslag är en omarbetning utifrån återremissen som omhänder- 9 8 9 c tagit skälen för återremiss genom genomlysning av representant för Sveriges 3 2- kommuner och regioner, SKR, samt beaktande av källkritik. 3 1 b- 8 c 4 c Kommunstyrelsen har 2026-08-17 § 173 föreslagit kommunfullmäktige besluta a- 6 att anta policy för användning av artificiell intelligens, AI. 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 12 Si Sammanträdet Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet År 2024 inleddes arbetet med att ta fram ett förslag till policy för användning- en av AI (AI-policy) för Luleå kommun i enlighet med processen som Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, rekommenderar för att ta fram en AI-policy. Policyns principer gäller för samtliga medarbetare i Luleå kommuns verk- samheter och kommunens nämnder och bolag ansvarar för att policyns prin- ciper är kända och efterlevs. Vilka AI-tjänster och plattformar som är godkän- da för att hantera kommunens information kan variera över tid och kommer att regleras i en separat riktlinje. Principerna är: Ansvar AI är ett verktyg som ska stödja, inte ersätta, mänskligt omdöme. AI kommer sannolikt inte att ersätta mänskligt beslutsfattande inom över- skådlig tid, utan fungera som ett stöd. Tekniken är snabb och analytisk, men saknar etiskt omdöme, intuition och kontextuell förståelse i komplexa situa- tioner. Människan har alltid ansvaret för att AI-genererat resultat inte ska leda till skada eller orättvisa mot individer. AI är en del av verksamheten. För varje AI-tillämpning ska det finnas en or- ganisation för att förvalta den. Integritet och säkerhet AI-tillämpningar ska skydda användarnas och invånarnas integritet samt upprätthålla hög säkerhet och sekretess. d b 3 0 2 Personuppgifter och känslig information ska hanteras i enlighet med gällande 6 0 8 9 regler för dataskydd och informationssäkerhet. AI-system ska utformas med c 9 3 hänsyn till användarnas rättigheter och preferenser. 2- 3 1 8 c b- Endast av organisationen godkända AI-tjänster och plattformar ska användas c 4 a- för att hantera kommunens information. Varje AI-tillämpning ska följa rele- 6 3 c vant lagstiftning och genomgå systematisk analys av risker och konsekvenser 2- a 5 innan införande. 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 13 Si Nytta AI ska bidra till nytta och hållbarhet i enlighet med kommunens vision. AI bör tillämpas när den erbjuder fördelar över andra tekniker. AI ska bidra till en mer resurseffektiv verksamhet genom att optimera proces- ser och minska onödigt dubbelarbete. En förutsättning för att AI ska leverera rätt nytta vid rätt tillfälle är att använ- darna innehar eller erhåller relevanta förmågor för ett effektivt och tryggt till- vägagångssätt. Rättvisa och icke-diskriminering AI-tillämpningar ska utformas så att alla individer och grupper behandlas rättvist och jämlikt. Detta innebär att AI-tillämpningar inte får diskriminera, utesluta eller skada någon på grund av deras identitet, bakgrund eller andra omständigheter. AI ska respektera människors värdighet och mångfald samt främja social rättvisa, demokrati, mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Resultat från AI ska granskas kritiskt för att undvika snedvridningar eller orättvisa utfall. Källkritik och tillförlitlighet AI-tillämpningar ska vara robusta, motståndskraftiga och baserade på rele- vanta och tillförlitliga data. Användare ska vara medvetna om att AI-tillämpningar kan generera felaktiga eller ofullständiga resultat och alltid använda ett källkritiskt förhållningssätt. AI avslöjar sällan sina källor, vilket gör det svårt att faktagranska. Information från generativ AI ska behandlas som ett "förslag" och dubbelkollas mot tillför- litliga primärkällor. Transparens och spårbarhet Användningen av AI ska vara öppen och förklarlig. Det är viktigt att det framgår när material (text, bild, ljud etc) är AI-genererat. d b 3 2 0 AI-tillämpningar ska redovisa vilka faktakällor och språkmodeller som an- 6 0 9 vänds. Användare ska få tydlig information om syfte, funktion och drift. 8 c 3 9 2- 3 Dialog 1 8 b- Under beredningen av förslaget till AI-policy har en omfattande dialog ge- c c a- 4 nomförts, både internt och externt, för att säkerställa att relevanta perspektiv 6 c 3 och intressen beaktas. 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 14 Si AI-samverkan är en intern samverkan med representanter från de olika för- valtningarna, inklusive IT och jurister. Den återkommande dialogen med AI- samverkan har säkerställt att förslaget är väl anpassat till kommunens olika verksamheter och överensstämmer med kommunens övergripande mål och strategier. Dialog har också genomförts med en större grupp tjänstepersoner från för- valtningar och bolag genom en workshop med stöd av AI Sweden enligt en scenariomodell som testar policy mot verkliga användningsfall. En remissrunda till olika intressegrupper internt i kommunkoncernen för kommentarer och synpunkter. Efter återremiss har en dialog med två representanter från Sveriges kommu- ner och regioner, SKR, förts för att genomlysa och kvalitetssäkra förslaget. Det var digital strateg för avdelningen Ekonomi och Styrning samt förbundsjurist som deltog. En dialog med AI Sweden för genomgång och uppdatering av förslaget. AI Sweden är ett partnernätverk som består av fler än 170 partner från alla sekto- rer som finansieras av bland annat Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Tillväxtverket och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Kommunens AI-råd samt Arena utveckling som är två interna beslutsforum med representation för verksamheterna har tagit ställning till förslagen. Samtliga synpunkter har tagits om hand och behandlats på ett strukturerat sätt. Dialog har även förts med ordförandena i nämnderna. Beslutsunderlag • Policy för användning av artificiell intelligens (AI), KLF Hid: 2026.5789 b d • Kommunstyrelsens beslut 2025-10-06 § 230, KLF Hid: 2025.10167 3 2 0 • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande policy för 6 0 9 användning av artificiell intelligens, AI, KLF Hid: 2026.5788 8 c 3 9 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-06-01 § 98, 2- 1 3 KLF Hid: 2026.5980 8 b- • Kommunstyrelsens beslut 2026-08-17 § 173, KLF Hid: 2026.7913 c c a- 4 6 c 3 Beslutet skickas till 2- a 5 Alla nämnder och bolag i Luleå kommunkoncern 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 15 Si

§ 116 Luleå Energis omställning av fjärrvärmesystemet i Luleå Ärendenr 2026/814-3.4.1.6 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att ge Luleå Energi AB i uppdrag att ge- nomföra fjärrvärmeomställningen utifrån strategin att restenergier ut- gör basen i den framtida fjärrvärmesystemet. 2. Luleå Energi ges i uppdrag att fortsätta utreda alternativ för investe- ringar i fjärrvärmeproduktionen med externa aktörer. 3. Luleå Energi ges i uppdrag att förhandla om ett förvärv av samtliga aktier i LuleKraft AB och återkommer till kommunfullmäktige med förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Idag är basen för bränslet i Luleås fjärrvärmesystem i huvudsak restgaserna från SSAB:s produktion men i takt med SSAB:s omställning till fossilfri stål- produktion kommer den restgasen successivt att försvinna. Därmed förändras en av grundpelarna i dagens system. Samtidigt är många andra potentiella baslösningar förenade med betydande risker där biobränslen präglas av osäker tillgång, hårdnande konkurrens och volatila priser, oljebaserade lösningar är inte klimat eller kostnadsmässigt hållbara och avfallsbaserad förbränning är förenat med risker gällande kost- nad för utsläppsrätter. För en samhällskritisk verksamhet innebär ett ökat beroende av globala bräns- lemarknader en hög risk – både ur leveranssäkerhets och prisstabilitetsper- spektiv. d b 0 3 Som samhällskritisk energileverantör ska Luleå Energi även i framtiden säker- 2 6 0 ställa trygg värmeförsörjning till stabila och konkurrenskraftiga priser för Lu- 9 8 9 c leåborna. Omställningen av fjärrvärmen ska genomföras på ett sätt som beva- 3 2- rar och stärker denna position 3 1 b- 8 c 4 c LuleKraft AB är ett gemensamt kraftvärmebolag som ägs till lika delar av Lu- a- 6 leå Energi och SSAB. Bolaget driver kraftvärmeverket på Svartön, som under 3 c 2- flera decennier varit en central del av Luleås energisystem genom produktion 5 a e 6 av el, ånga och hetvatten till fjärrvärmen. 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 16 Si I takt med den industriella omställningen förändras förutsättningarna för Lu- leKraft. Tillgången till restgasen försvinner, vilket innebär att kraftvärmever- ket inte längre kan utgöra basproduktion i framtidens fjärrvärmesystem. Den långsiktiga inriktningen är därför tydlig att huvuddelen av värmebehovet ska lösas med nya restenergier och att kraftvärmeverket LuleKraft bör behål- las för spets, reserv och nödlägesberedskap och för elproduktion om det skul- le bli ekonomiskt hållbart. Dagens och framtidens fjärrvärme i Luleå bygger på ett tydligt systemval: • Industriella restenergier ska lösa huvuddelen av värmebehovet. • Biobränslen som i huvudsak skall vara restprodukter från andra verk- samheter används utifrån marknadssituation som komplement. • LuleKraft finns kvar för spets, reserv och nödlägesberedskap. Kommunstyrelsen har 2026-08-17 § 171 föreslagit kommunfullmäktige besluta att ge Luleå Energi AB uppdrag att genomföra fjärrvärmeomställningen uti- från strategin att restenergier utgör basen i det framtida fjärrvärmesystemet, och att genomföra nödvändiga investeringar för att nå målet inom de årliga investeringsramarna, samt att ge Luleå Energi AB rätt att förvärva samtliga aktier i LuleKraft AB. Sammanträdet Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Dagens och framtidens fjärrvärme i Luleå - En samhällskritisk energiinfra- struktur för prisstabilitet, robusthet och industriell omställning 1. Inledning – fjärrvärmen som samhällskritisk funktion d b Luleå Energis verksamhet för el och värme är samhällskritisk. En trygg, robust 3 0 2 och väl fungerande energiförsörjning är en grundförutsättning för invånarnas 6 0 8 9 vardag, för näringslivets utveckling och för samhällets funktion – både i nor- c 9 3 malläge och vid nödläge. I detta sammanhang utgör fjärrvärmen en av de vik- 2- 3 1 tigaste byggstenarna i Luleås energisystem. 8 c b- c 4 a- Fjärrvärmen i Luleå har under lång tid levererats med hög leveranssäkerhet 6 3 c och till ett konkurrenskraftigt och stabilt pris. Enligt den årliga Nils Holgers- 2- a 5 son-rapporten, som jämför fjärrvärmepriser i landets samtliga kommuner, har 6 e 3 Luleå i dag Sveriges billigaste fjärrvärme. Detta i ett läge där fjärrvärmepri- 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 17 Si serna generellt ökat kraftigt och där skillnaderna mellan kommuner blivit allt större. Den låga prisnivån är inte en tillfällighet, utan ett resultat av hur fjärrvärme- systemet i Luleå historiskt byggts upp – genom långsiktighet, lokal samverkan med industrin och effektiv användning av restenergier. Den övergripande målsättningen är därför tydlig för Luleå Energi. Som samhällskritisk energile- verantör ska Luleå Energi även i framtiden säkerställa trygg värmeförsörjning till stabila och konkurrenskraftiga priser för Luleåborna. Omställningen av fjärrvärmen ska genomföras på ett sätt som bevarar och stärker denna posi- tion. 2. Dagens fjärrvärmesystem – uppbyggnad och styrkor Fjärrvärmesystemet i Luleå är i stort sett fullt utbyggt inom tätorten och di- mensionerat för att klara mycket höga effektbehov under kalla vinterförhål- landen. Systemet är därmed utformat för hög robusthet och tillförlitlighet, vilket är avgörande för en samhällskritisk infrastruktur i ett nordligt klimat. Värmeproduktionen i Luleå sker i dag huvudsakligen genom restgas i kraft- värmeverket LuleKraft. Därutöver produceras värme i ett antal pannor, så kallade hetvattencentraler, som är placerade på olika platser i kommunen och drivs av olika bränslen. Denna mångfald i produktionsanläggningar och bränslen bidrar till en hög leveranssäkerhet. Vid tillfällen då LuleKraft inte är tillgängligt kan övriga an- läggningar tillsammans säkerställa att värmeförsörjningen till Luleå upprätt- hålls. En central del i dagens fjärrvärmeproduktion är den industriella restenergin från stålindustrin. Restenergin utgörs av fossil restgas från SSAB:s masugns- process och koksverk, som genom ett långt och väl etablerat samarbete har kunnat omvandlas till både el och fjärrvärme i kraftvärmeverket Lulekraft. d b 3 2 0 Luleå Energis fjärrvärmeproduktion bygger på flera olika energikällor och 6 0 9 bränslen, vilket ger hög leveranssäkerhet och flexibilitet i en samhällskritisk 8 c 3 9 verksamhet. Användningen varierar beroende på årstid, effektbehov och till- 2- 3 gång på restenergi från SSAB. 1 8 b- c c a- 4 Industriell restenergi, restgas från SSAB (huvudsaklig bas i dag). Restgas har 6 3 historiskt varit den dominerande energikällan i fjärrvärmen och används i c 2- 5 kraftvärmeverket LuleKraft AB, där den omvandlas till både el och fjärrvär- a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 18 Si me. Detta har gett mycket hög resurseffektivitet, stabila produktionskostna- der, stabila och konkurrenskraftiga fjärrvärmepriser Biobränslen i form av pellets, används främst i hetvattencentraler som spets- och reservproduktion samt som komplement när restenergi inte räcker till. Bioolja används i vissa anläggningar för reserv och beredskap, särskilt vid snabba effekttoppar eller störningar. Biobränslen har historiskt varit viktiga, men har de senaste åren präglats av kraftigt ökade och mer volatila priser. Oljebaserade bränslen används endast i undantagsfall för spets, reserv och nödlägesberedskap. Användningen är begränsad och sker inte som baspro- duktion. El i form av elpannor används i vissa hetvattencentraler, främst för spetsdrift, flexibilitet och systembalansering. Elpannor kan också spela roll vid mycket låga elpriser eller vid behov av snabb reglering. Elpannor får en allt större betydelse i utveckling av det svenska energisystemet. 3. Fjärrvärmens systemnytta – avlastning av elsystemet Fjärrvärmens betydelse sträcker sig långt bortom värmeleveransen i sig. Som en del av Luleå Energis samhällskritiska verksamhet spelar fjärrvärmen en avgörande roll för hela energisystemets funktion. Genom att en stor del av uppvärmningen i bostäder och lokaler sker via fjärr- värme: • avlastas elsystemet under årets alla timmar • frigörs elkapacitet till elintensiv industri och samhällskritiska funktio- ner • minskar sårbarheten i elförsörjningen • I ett läge där elektrifieringen accelererar och elbehovet i Luleå ökar d kraftigt är denna avlastning en förutsättning för både industriell ut- b 3 2 0 veckling och rimliga energikostnader i samhället. 6 0 9 8 c 3 9 4. Varför fjärrvärmen måste ställas om 2- 3 1 8 b- I takt med SSAB:s omställning till fossilfri stålproduktion kommer den restgas c c a- 4 som idag utgör basen i fjärrvärmesystemet successivt att försvinna. Därmed 6 3 förändras en av grundpelarna i dagens system. c 2- 5 Samtidigt är många andra potentiella baslösningar förenade med betydande a 6 e risker: 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 19 Si • Biobränslen präglas av osäker tillgång, hårdnande konkurrens och vo- latila priser • Oljebaserade lösningar är inte klimat eller kostnadsmässigt hållbara • Avfallsbaserad förbränning är förenat med risker gällande kostnad för utsläppsrätter För en samhällskritisk verksamhet innebär ett ökat beroende av globala bräns- lemarknader en hög risk – både ur leveranssäkerhets och prisstabilitetsper- spektiv. 5. Framtidens fjärrvärme – restenergier som huvudlösning Luleå Energis långsiktiga strategi är att huvuddelen av fjärrvärmens värme- behov även i framtiden ska lösas med lokala restenergier, men från nya källor. I samband med fossilfri stålproduktion och annan industriell utveckling upp- står betydande mängder restenergi, bland annat: • högvärdig värme från kylning av mycket energikrävande processer, exempelvis ljusbågsugnar • överskottsvärme från flera industriella aktörer i och kring Luleå indu- stripark • lågvärdig värme som kan nyttiggöras med värmepumpar Genom att bygga framtidens fjärrvärmesystem kring restenergier minskas beroendet av inköpta bränslen, stärks lokal rådighet över energisystemet och förbättrar förutsättningarna för långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga fjärrvärmepriser. 6. LuleKraft AB – bakgrund och framtida roll LuleKraft AB är ett gemensamt kraftvärmebolag som ägs till lika delar av Lu- leå Energi och SSAB. Bolaget driver kraftvärmeverket på Svartön, som under flera decennier varit en central del av Luleås energisystem genom produktion av el, ånga och hetvatten till fjärrvärmen. d I takt med den industriella omställningen förändras dock förutsättningarna b 3 2 0 för LuleKraft. Tillgången till restgasen försvinner, vilket innebär att kraftvär- 6 0 9 meverket inte längre kan utgöra basproduktion i framtidens fjärrvärmesy- 8 c 3 9 stem. Den långsiktiga inriktningen är därför tydlig: 2- 3 • Huvuddelen av värmebehovet ska lösas med nya restenergier 1 8 b- • Kraftvärmeverket LuleKraft bör behållas för spets, reserv och nödlä- c c a- 4 gesberedskap och för elproduktion om det skulle bli ekonomiskt håll- 6 3 bart. c 2- 5 Som lokalt kontrollerad produktionsanläggning är LuleKraft en strategiskt a 6 e viktig del av Luleås samhällskritiska energiinfrastruktur. Även om anlägg- 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 20 Si ningen används få timmar per år är dess tillgänglighet avgörande för att kun- na hantera extrema köldsituationer, tillfälliga bortfall av restenergi och situa- tioner med höjd beredskap. 7. Långt framskridet arbete och identifierade volymer Arbetet med att utveckla framtidens fjärrvärmesystem i Luleå har kommit långt. De samarbeten och pågående utredningar som Luleå Energi driver till- sammans med industrin visar sammantaget att befintliga och planerade reste- nergilösningar redan i ett första steg har potential att täcka cirka 30–40 procent av det totala fjärrvärmebehovet i Luleå. Detta innebär att: • en betydande del av fjärrvärmens baslast kan lösas med lokala reste- nergier redan i närtid • beroendet av volatila bränslemarknader kan reduceras tidigt i omställ- ningen • viktiga steg tas för att säkerställa långsiktig prisstabilitet för fjärrvär- mekunderna Andelen restenergi bedöms därefter kunna öka ytterligare i takt med att fler industriprocesser tas i drift, nya samarbeten etableras och fjärrvärmesystemet utvecklas mot lägre temperaturer och ökad flexibilitet. Investeringarna som krävs för att ställa om fjärrvärmesystemet bygger på en långsiktig energiförsörjning för de närmaste 20 åren. Den totala investerings- kostnaden för omställningen av fjärrvärmesystemet bedöms ligga mellan 1,6 miljarder SEK och 2,1 miljarder SEK tom 2032. Luleå Energi arbetar för att optimera och minimera investeringsvolymen. Stöd som ex Klimatklivet kom- mer att sökas där så är tillämpbart. 8. Samlad inriktning och slutsats Dagens och framtidens fjärrvärme i Luleå bygger på ett tydligt systemval: d • Industriella restenergier ska lösa huvuddelen av värmebehovet. b 3 2 0 • Biobränslen som i huvudsak skall vara restprodukter från andra verk- 6 0 9 samheter används utifrån marknadssituation som komplement. 8 c 3 9 • LuleKraft finns kvar för spets, reserv och nödlägesberedskap. 2- 3 1 8 b- Denna inriktning stärker fjärrvärmens roll som samhällskritisk infrastruktur, c c a- 4 avlastar elsystemet i en tid av kraftig elektrifiering och ger de bästa förutsätt- 6 3 ningarna för att Luleå även framåt ska kunna erbjuda Sveriges mest konkur- c 2- 5 renskraftiga och prisstabila fjärrvärme – med hög leveranssäkerhet för både a 6 e invånare och näringsliv. 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 21 Si 9. Vilka är prioriteringarna och vad väljer vi bort Genom fjärrvärmens idé att ”ta vara på energier som annars går till spillo och att använda rätt energi till rätt saker” avlastas också elsystemet på bästa sätt. Utifrån den inriktningen finns några huvudsakliga alternativ som utreds för att därefter väljas bland: Alternativ 1: Samarbete med de elintensiva industrierna för återvinning av resteneriger i form av värme – samtidigt kylning av industrins processer. Det- ta skapar möjlighet till mycket god resurshushållning och win-win för stad och industri. Därav också prio 1. För att återställa de 800-900 GWh, som för- svinner när nuvarande restgaser upphör bedöms 3-4 st industrisamarbeten behövas. Kraftvärmeproduktion, dvs elproduktion samtidig med värmepro- duktion (Lulekraft AB idag), kommer att minska betydligt i alt 1. Inom ett av de tilltänkta industrisamarbetena finns möjlighet till kraftvärme, men i mindre omfattning än idag. Alternativ 2: Kombination av restenergisamarbeten och egen produktion kan bli aktuell beroende på utfallen av industrietableringarna. Om mindre än 3-4 st restvärmesamarbeten kan tecknas, kommer ett behov av egen ny värme- produktion finnas. Vid ett något mindre eget behov blir alternativet i första hand baserat på träpellets. Vid ett större eget behov ett billigare med mer krä- vande träbränsle, flis. Alternativ 3: I det fall att inga eller endast små restenergisamarbeten kan teck- nas blir det helt egna alternativet, ett nytt eget kraftvärmeverk aktuellt, där rester från skogen (grotflis) troligen är huvudsakligt bränsle. Egen rådighet kring produktion, tillgänglighet och möjlighet till kraftvärmeproduktion, sam- tidigt ett stort beroende av biobränslemarknaden. I samtliga alternativ finns det befintliga kraftvärmeverket Lulekraft AB kvar som en reserv och redundans. d b 3 2 0 Dialog 6 0 9 Dialoger har förts med och styrelsen för Luleå kommunföretag AB. 8 c 3 9 2- 1 3 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 22 Si Beslutsunderlag • Utvecklingen av biobränslepriser de senaste åren, KLF Hid: 2026.5853 • Protokollsutdrag - Luleå kommunföretag AB:s styrelse 2026-05-05 § 6, KLF Hid: 2026.5854 • Kommunstyrelseförvaltningens föreslag till beslut gällande Luleå Energis omställning av fjärrvärmesystemet i Luleå, KLF Hid: 2026.5783 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-06-01 § 96, KLF Hid: 2026.5978 • Kommunstyrelsens beslut 2026-08-17 § 171, KLF Hid: 2026.7911 Beslutet skickas till Luleå Energi AB Luleå kommunföretag AB d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 23 Si

§ 117 Försäljning av Coop Arena Ärendenr 2026/1097-3.1.2.2 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att överlåta Coop Norrbotten Arena, fas- tigheten Luleå Skutviken 16:18 till Luleå Hockey Delfinen AB, org.nr 559581-9375, enligt bifogat överlåtelseavtal och nyttjanderättsavtal. 2. Kultur- och fritidsnämnden förvaltar nyttjanderättsavtalet och kan gö- ra justeringar och tillägg i samråd med Luleå hockey Delfinen AB un- der avtalsperioden, under förutsättning att det sker inom nämndens ansvarsområde och inte är förändringar av principiell art. 3. Tidigare avtal enligt överlåtelseavtalets 11.1 upphör att gälla på tillträ- desdagen. Reservationer Jonas Brännberg (SAV), Robert Lundqvist (SAV) och Thomas Söderström (L) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottets ordförande har genom ett ordförandeuppdrag 2025-08-25, KLF Hid: 2026.3226, gett kommundirektören i uppdrag att ta fram underlag inför beslut om att sälja Coop Norrbotten Arena till Luleå Hockey. Underlaget består av två avtal: överlåtelseavtalet, som hanterar överlåtelsen av fastigheten Luleå Skutviken 16:18 till Luleå Hockey Delfinen AB, och nytt- janderättsavtalet, som reglerar det framtida nyttjandet av lokalerna samt hur kostnader ska fördelas. Överlåtelse- och nyttjanderättsavtalen har föregåtts av en avsiktsförklaring d som beslutades av kommunstyrelsen 2026-04-07, KLF Hid: 2026.4165. Försälj- b 3 0 ningen avser Coop Norrbotten Arena, vilket omfattar samtliga byggnader på 2 6 0 fastigheten Skutviken 16:18. Luleå kommun äger i dag anläggningen medan 9 8 9 c Luleå Hockeyförening, genom ett långvarigt drift- och skötselavtal, ansvarar 3 3 2- för drift och skötsel. Arenan är en central idrotts- och evenemangsanläggning i 1 8 b- Luleå och används av elitverksamhet, föreningsliv, skolor och allmänhet. c 4 c a- 3 6 En central utgångspunkt i försäljningen är att säkerställa fortsatt tillgång till c 2- anläggningen för kommunens behov även efter en eventuell försäljning. Detta 5 a e 6 omfattar bland annat istider och lokaler för skolverksamhet, föreningsliv, 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 24 Si barn- och ungdomsidrott samt andra idrotter. Parterna har därför enats om principer för hur nyttjandet av anläggningen ska regleras i nyttjanderättsavta- let. Avtalen säkerställer en långsiktig och stabil drift av anläggningen, skapar en ekonomiskt transparent modell mellan parterna samt ger föreningen rådighet att utveckla arenan genom egna investeringar. Nyttjanderättsavtalet löper under lång tid och ska följas upp och förvaltas av kultur-och fritidsnämnden för att säkerställa att avtalet är ändamålsenligt över tid för båda parter. Köpeskillingen utgår från fastighetens bokförda restvärde, vilket i dagsläget uppgår till 129 961 756 kr. Luleå Hockeyförening har identifierat behov av investeringar i anläggningen för att möta framtida krav från publik, ligaorganisationer och kommersiella aktörer samt för att utveckla förutsättningarna för både dam- och herrishoc- key. De samlade investeringsbehoven bedöms uppgå till cirka 90–150 miljoner kronor. Kommunen bedömer att dessa investeringar i huvudsak är kopplade till föreningens verksamhetskrav och därför inte kan prioriteras inom kom- munens investeringsutrymme. Kommunstyrelsen har 2026-08-17 § 179 föreslagit kommunfullmäktige besluta att överlåta Coop Norrbotten Arena, fastigheten Luleå Skutviken 16:18 till Luleå Hockey Delfinen AB, org.nr 559581-9375, enligt bifogat överlåtelseavtal och nyttjanderättsavtal. Kultur- och fritidsnämnden förvaltar nyttjanderätts- avtalet och kan göra justeringar och tillägg i samråd med Luleå hockey Delfi- nen AB under avtalsperioden, under förutsättning att det sker inom nämn- dens ansvarsområde och inte är förändringar av principiell art. Samt att tidi- gare avtal enligt överlåtelseavtalets 11.1 upphör att gälla på tillträdesdagen. Sammanträdet Jonas Brännberg (SAV) och Thomas Söderström (L) föreslår återremittera ärendet med följande motivering: kommunen ska genomföra nya samtal med Luleå b d Hockey om hur ett avtal kan utformas där Luleå Hockey erbjuds köpa A-hallen och 3 0 2 andra ytor de kan ha behov av men där B, C och D-hallen behålls i kommunal ägo. 6 0 9 8 c 3 9 Jonas Brännberg (SAV) föreslår att avslå kommunstyrelsens förslag om försla- 2- 1 3 get om återremiss inte bifalls. 8 b- c c a- 4 Fredrik Hansson (S), Matti Björk (M), Dexter Krokstedt (SD), Evelina Rydeker 6 c 3 (MP), Jan-Peter Kostet (S) och Samuel Ek (KD) föreslår bifalla kommunstyrel- 2- 5 sens förslag. a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 25 Si Thomas Söderström (L) reserverar sig skriftligt mot beslutet i enlighet med bilaga KLF Hid: 2026.8195. Beslutsgång Ordföranden ställer Jonas Brännberg med fleras förslag om återremiss under proposition och finner att kommunfullmäktige avslår förslaget. Ordföranden ställer därefter kommunstyrelsen förslag och Jonas Brännbergs förslag mot varandra och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunsty- relsens förslag. Dialog Arbetet med att ta fram överlåtelseavtalet och nyttjanderättsavtalet har bedri- vits i en arbetsgrupp som bildades under hösten 2025. I arbetsgruppen har representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, infrastruktur- och service- förvaltningen, kommunstyrelseförvaltningen samt Luleå Miljöresurs AB uti- från frågor om dagvatten samt Luleå Hockeyförening. Dialoger har även hållits med de föreningar som idag nyttjar anläggningen i sina verksamheter. Beslutsunderlag • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande försäljning av COOP-arena, KLF Hid: 2026.7653 • Överlåtelseavtal Coop Norrbotten Arena, KLF Hid: 2026.7652 • Nyttjanderättsavtal Coop Norrbotten Arena, KLF Hid: 2026.7651 • Ordförandeuppdrag – ge kommundirektören i uppdrag att ta fram underlag inför beslut om att sälja Coop Norrbotten Arena till Luleå Hockey, KLF Hid: 2026.3226 • Avsiktsförklaring mellan Luleå kommun och Luleå Hockeyförening KLF Hid: 2026.3449 • Riktlinjer för bokning av bokningsbara lokaler och anläggningar inom Luleå kommun, KLF Hid 2026.7563 d b • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-08-17 § 101, 3 0 6 2 KLF Hid: 2026.7823 0 8 9 • Kommunstyrelsens beslut 2026-08-17 § 179, KLF Hid: 2026.7919 c 9 3 • Skriftlig reservation (L), KLF Hid: 2026.8195 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 26 Si Beslutet skickas till Kommundirektören Luleå Hockeyförening Luleå Energi AB Luleå Miljöresurs AB Infrastruktur- och serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen, mark och exploatering d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 27 Si

§ 118 Motion (C) om insatser för att förbättra Luleå kommuns fö- retagsklimat Ärendenr 2025/1855-1.1.1.5 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet Arne Nykänen (C) och Fredrik Sidevärn (C) har inkommit med en motion om insatser för att förbättra Luleå kommuns företagsklimat. Motionärerna skriver att ett starkt och livskraftigt näringsliv är grunden för jobb, skatteintäkter och välfärd i hela kommunen. Med anledning av det som framgår av motionen föreslår motionärerna att Luleå kommun: • tar fram en tydlig handlingsplan för att förbättra företagsklimatet. • inrättar en företagslots för att skapa ”en-väg-in” för företag i kontakten med kommunen, länsstyrelsen och andra relevanta myndigheter – med uppdrag att vägleda, samordna och driva på tvärs över myndig- hetsgränser för att underlätta dialog och minska onödiga hinder. Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Under 2024 upphandlade kommunstyrelsen en extern genomlysning av kommunens arbete med företagsklimatet i syfte att utveckla tydligare struktu- rer och mer ändamålsenliga arbetssätt. Arbetet omfattade analyser av ran- kingresultat och mätningar, benchmarking mot andra kommuner samt en genomgång av interna processer. Resultatet redovisades i en rapport med re- kommendationer avseende mål, strategisk process, fokusområden och organi- d satoriska förutsättningar. b 3 2 0 6 0 9 Rapporten utgör underlag för den näringslivsstrategi som för närvarande är 8 c 3 9 under framtagande. I strategin tydliggörs mål, struktur och prioriterade fo- 2- 3 kusområden för arbetet med företagsklimatet. Till strategin kommer årliga 1 8 b- handlingsplaner att tas fram genom en strukturerad analys- och prioriterings- c c a- 4 process, med integrering i verksamhetsplaner och systematisk uppföljning. 6 3 Arbetet leds av näringslivskontoret och följs upp inom ramen för styrgrupp c 2- 5 Blomstrande näringsliv samt genom kommunens ordinarie styr- och uppfölj- a 6 e ningsmodell. 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 28 Si Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att motionens förslag om en hand- lingsplan redan hanteras inom ramen för det pågående strategiarbetet. Näringslivskontorets etableringsansvarig fungerar delvis som en företagslots, huvudsakligen för befintliga företag som vill växa eller företag som önskar etablera sig i Luleå. Den första maj i år förstärktes kontoret med en närings- livsutvecklare med fokus på etableringar och tillväxt. I och med det kommer teamet att studera andra kommuners lotsfunktioner med målet undersöka hur en lotsfunktion ska utvecklas för att passa Luleås förutsättningar. Den långsik- tiga målsättningen är en kultur och ett arbetssätt där alla fungerar som lotsar. Eftersom frågan om företagslots är under utredning menar kommunstyrelse- förvaltningen att motionen anses vara besvarad. Kommunstyrelsen har 2026-08-17 § 170 föreslagit kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Sammanträdet Arne Nykänen (C), Carina Sammeli (S), Dexter Krokstedt (SD), Thomas Sö- derström (L), Evelina Rydeker (MP), Mathias Karvonen (V), Samuel Ek (KD) och Matti Björk (M) föreslår bifalla motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Dialog Dialog har förts inom kommunstyrelseförvaltningen. Beslutsunderlag • Motion (C) om insatser för att förbättra Luleå kommuns företagskli- mat, KLF Hid: 2025.11733 d 3 b • Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut gällande motion (C) 0 2 6 om insatser för att förbättra Luleå kommuns företagsklimat, 0 9 8 KLF Hid: 2026.5782 c 9 2- 3 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2026-06-01 § 95, 3 1 KLF Hid: 2026.5977 8 b- c • Kommunstyrelsens beslut 2026-08-17 § 170, KLF Hid: 2026.7910 c 4 a- 6 3 2- c 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 29 Si Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelseförvaltningen, näringslivskontoret d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 30 Si

§ 119 Snabbinterpellation (C) Parkeringar i centrum - var finns den långsiktiga trafikplanen? Ärendenr 2026/1148-1.1.1.6 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas och besvaras av samhällsbyggnadsutskottets ordförande vid kommunfullmäktiges samman- träde 2026-08-31. Sammanfattning av ärendet Arne Nykänen (C) har lämnat in en interpellation ställd till samhällsbygg- nadsutskottets ordförande Fredrik Hansson (S) gällande parkeringar i cent- rum – var finns den långsiktiga trafikplanen? Följande frågor ställs i interpellationen: 1. Vad har det arbete som aviserades 2023 resulterat i när det gäller ansvar, upp- följning och sanktioner för gröna parkeringsköp? Hur många avtal finns i dag, hur många parkeringsplatser har försvunnit och följs åtagandena? 2. Vilken långsiktig plan finns för att säkerställa tillräcklig parkeringskapacitet i centrum när befintliga markparkeringar försvinner? 3. Kommer kommunen att fortsätta tillämpa gröna parkeringsköp? Om så är fal- let, hur ska det förenas med behovet av tillräcklig parkeringskapacitet? 4. Har kommunen analyserat hur lägre och differentierade parkeringsavgifter påverkar beläggning och trafikflöden? Vad visar i så fall analysen? 5. Hur förs dialogen med företagare och andra berörda aktörer, och hur tas deras synpunkter till vara i planeringen? Kommunstyrelseförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige besluta att d interpellationen får ställas och besvaras av samhällsbyggnadsutskottets ordfö- b 3 2 0 rande vid kommunfullmäktiges sammanträde 2026-08-31. 6 0 9 8 c 3 9 Sammanträdet 2- 1 3 Fredrik Hansson (S) föredrar svar på interpellationen och föreslår att interpel- 8 b- lationen därmed anses besvarad. c c a- 4 6 c 3 I interpellationsdebatten deltar Arne Nykänen (C), Fredrik Wiberg (M), Jonas 2- 5 Brännberg (SAV), Mathias Karvonen (V), Samuel Ek (KD), Jan-Peter Kostet a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 31 Si (S), Matti Björk (M), Dexter Krokstedt (SD), Björn Diamant (S), Bo Larsson (-) och Ulrika Lundberg (V). Beslutsgång Ordföranden ställer Fredrik Hanssons förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Beslutsunderlag • Snabbinterpellation (C) Parkeringar i centrum - var finns den långsik- tiga trafikplanen?, KLF Hid: 2026.7794 • Interpellationssvar Parkeringar i centrum - var finns den långsiktiga trafikplanen?, KLF Hid: 2026. d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 32 Si

§ 120 Val av ny ledamot (S) och ersättare (S) till socialnämnden Ärendenr 2026/807-1.1.2.3 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att utse Sara Akan (S) som ledamot i socialnämnden och Amanda Larsson (S) som ersättare i socialnämnden till och med 2026-12-31. Sammanfattning av ärendet Jesper Persson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i socialnämnden från och med 2026-06-30. Därför genomförs detta val. Nominering Socialdemokraterna har nominerat Sara Akan (S) till ny ledamot i socialnämnden och Amanda Larsson (S) till ny ersättare i socialnämnden. Sammanträdet Ordföranden ställer Socialdemokraternas förslag gällande val av ledamot under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Ordföranden ställer därefter Socialdemokraternas förslag gällande val av ersättare under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Beslutsunderlag • Avsägelse ledamot (S) i socialnämnden, KLF Hid: 2026.5426 • Nominering av ny ledamot (S) och ersättare (S) till socialnämnden, KLF Hid: 2026.8105 d b 3 2 0 Beslutet skickas till 6 0 9 Vald ledamot 8 c 3 9 Socialnämnden 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 33 Si

§ 121 Val av ersättare (M) i infrastruktur- och servicenämnden Ärendenr 2026/874-1.1.2.3 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att utse Sofia Nilsson (M) som ersättare i infra- struktur- och servicenämnden till och med 2026-12-31. Sammanfattning av ärendet Linus Lindström (M) har avsagt sig uppdraget som ersättare i infrastruktur- och servicenämnden. Därför genomförs detta val. Nominering Moderaterna har nominerat Sofia Nilsson (M) till ny ersättare i infrastruktur- och servicenämnden. Sammanträdet Ordföranden ställer Moderaternas förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Beslutsunderlag • Avsägelse ersättare (M) i infrastruktur- och servicenämnden, KLF Hid: 2026.5862 • Nominering ersättare (M) i infrastruktur- och servicenämnden, KLF Hid: 2026.8145 Beslutet skickas till Vald ersättare Infrastruktur- och servicenämnden d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er e r ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande ur g n at 2014-01-27 34 Si

§ 122 Val av ledamot (SD) i socialnämnden 35 d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande e r ur g n at 2014-01-27 2 Si NÄRVAROLISTA Tjänstgörande ledamöter Carina Sammeli (S) Fredrik Hansson (S) Bo Larsson (-) Bodil Wennerbrandt Sevastik (S) Nina Berggård (V) Carola Lidén (C) Samuel Ek (KD) Sana Suljanovic (M) Thomas Söderström (L) Jens Lundqvist (S) §§ 112-118 Thomas Larsson (SD) Anja Johansson (S) Ulrika Lundberg (V) Evelina Rydeker (MP) Jonas Brännberg (SAV) Fredrik Bruhn (S) Arne Nykänen (C) Kristoffer Sundström (M) Carl-Anders Johansson (S) Jan Peter Kostet (S) Maritha Meethz (S) Ylva Mjärdell (L) Peter Bergström (M) Mathias Karvonen (V) Madelene Rydehäll (S) Ilkka Isaksson (SD) Peder Lundkvist (S) d b Anne-Lie Ottosson (C) 3 0 2 Nora Nordgren (S) 6 0 8 9 Nicklas Kemppainen (KD) c 9 3 Inger Boström (V) 2- 3 1 Kent Ögren (S) 8 c b- Fredrik Wiberg (M) c 4 a- Helene Geelnard (S) 6 3 c Dexter Krokstedt (SD) 2- a 5 Tim Larsson (S) 6 e 3 Fredrik Hjälte (L) 7 1 e: c n e er ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande e r ur g n at 2014-01-27 3 Si Hans Å Strandberg (M) Anneli Ahlbäck (S) Björn Diamant (S) Carina Diaz (V) Arvid Persson (M) Eva Bergström (S) Ingrid Cannerfelt (SD) Andreas Bergström (KD) Mehmet Tekin (S) Hanna Sundqvist (S) Matti Björk (M) Peter Hedlund (S) Bertil Bartholdson (V) Frånvarande ledamöter Anders Josefsson (M) Daniel Smirat (S) Anna Lutström (S) Jens Lundqvist (S) §§ 119-122 Victor Öhlund (M) Birger Isaksson (KD) Yang Zuo (SD) Kristina Lindqvist (S) Inger Oja (M) Stig Sörlin (MP) Ann-Christin Holmström (SAV) Eric Lundvall (C) d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande e r ur g n at 2014-01-27 4 Si Tjänstgörande ersättare Tjänstgör istället för Fredrik Lundström (M) Anders Josefsson (M) Tommy Andersson (S) Daniel Smirat (S) Lena Aronson (S) Anna Lutström (S) Signar Hammargren (M) Victor Öhlund (M) Inez Tomasson Olofsson (S) Kristina Lindqvist (S) Sven Persson (MP) Stig Sörlin (MP) Robert Lundqvist (SAV) Ann-Christin Holmström (SAV) Ronald Andersson (C) Eric Lundvall (C) Anders Rydehäll (S) §§ 119-122 Jens Lundqvist (S) Närvarande ersättare Margareta Lindbäck (S) Emma Pakkala (S) §§ 118-122 Anna-Lena Andersson (S) Ingemar Rehnman Johansson (S) Christer Stenberg (V) Kati Jääskeläinen (V) Frånvarande ersättare Maria Müller (S) Berndt Hällgren (S) Emma Pakkala (S) §§ 112-117 Dan Innala (S) Ann-Margreth Brandell (S) Per Tjärdalen (M) Timothy Henriksen (M) Anders Hermanson (M) Stefan Dahlén (-) Nina Markström (SD) Anders Lundgren (SD) d Jenny Josefsson (V) b 3 0 Fredrik Sidevärn (C) 2 6 9 0 Sara Nordström (KD) 8 c 9 Erik Lindh (KD) 3 2- 3 Martin Forss (L) 1 8 b- Sabina Asraf (L) c c 4 Annika Eriksson (MP) a- 6 3 Britta Berggren (SAV) c 5 2- a 6 e 3 7 1 e: c n e er ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande e r ur g n at 2014-01-27 5 Si Övriga Kjell Nilsson Kommunrevisor d b 3 0 2 6 0 9 8 c 9 3 2- 3 1 8 b- c c 4 a- 6 3 c 2- 5 a 6 e 3 7 1 e: c n e er ef Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande e r ur g n at 2014-01-27 6 Si