Social- och utbildningsnämndens arbetsutskott — 27 maj 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 20 Remiss – Uppstart av fritidsbank i Ludvika
diarienr: ludvika:-:2026:274
§ 20 Dnr 2026/274
Remiss – Uppstart av fritidsbank i Ludvika
Beslut
Social- och utbildningsnämnden ställer sig positiv till uppstarten av en
fritidsbank enligt det föreslagna upplägget.
Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige beslutade den 2 april 2024 § 38 att Ludvika kommun ska
etablera en fritidsbank med syfte att möjliggöra utlåning av olika typer av sport-
och fritidsutrustning.
Den 7 april 2026 § 40 fattade fullmäktige beslut om att kommunstyrelsen får ta
i anspråk medel avsatta för särskilda satsningar 2026 för att inleda
uppbyggnaden av fritidsbanken i Ludvika. Beslutet är villkorat av att fullmäktige
även avsätter driftmedel inom ramen för den strategiska planen och
ekonomiska ramarna för perioden 2027–2033.
Under våren 2026 har en styrgrupp och en projektgrupp för arbetet etablerats.
Projektgruppen har arbetat med att förbereda etableringen av en framtida
fritidsbank. Arbetet har omfattat kartläggning av lämpliga lokaler, planering av
insamlingsinsatser samt framtagande av former för samverkan inför
verksamhetens drift.
Ambitionen är att fritidsbanken ska starta vid årsskiftet 2026/2027. Enligt
styrgruppens förslag föreslås verksamheten organiseras inom kultur- och
samhällsutvecklingsförvaltningen. För att verksamheten ska fungera
ändamålsenligt krävs ett nära och kontinuerligt samarbete med samtliga
förvaltningar, då driften i hög grad är beroende av kommunövergripande
samverkan.
Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att ärendet remitteras till kultur- och
samhällsutvecklingsnämnden, social- och utbildningsnämnden samt vård- och
omsorgsnämnden i syfte att säkerställa en god förankring av
samverkansformerna samt inhämta synpunkter inför det fortsatta arbetet.
Social- och utbildningsförvaltningen bedömer att en fritidsbank kan utgöra ett
värdefullt tillskott för kommunens invånare under samtliga årstider.
Verksamheten förväntas bidra till ökad likvärdighet genom att ge barn, unga
och vuxna, oavsett ekonomiska förutsättningar, möjlighet till en meningsfull
och aktiv fritid. Fritidsbanken stärker förutsättningarna för deltagande i såväl
organiserade som spontana fritidsaktiviteter.
Ur ett förebyggande perspektiv kan fritidsbanken även bidra till att minska
utanförskap och främja social inkludering. Den kan även få positiva effekter i
form av förbättrad fysisk och psykisk hälsa, samt starkare social
sammanhållning.
Förvaltningen ställer sig positiv till den samverkansinriktade modell som
projektgruppen förespråkar och ser att det finns goda möjligheter till samarbete
mellan kommunens olika verksamheter som exempelvis omsorgsverksamheten,
utbildningsverksamheten, fritidsverksamheten, socialtjänsten och
arbetsmarknads- och integrationsenheten. En väl fungerande samverkan är en
central förutsättning för att fritidsbanken ska nå de målgrupper som har störst
behov och därmed få avsedd effekt.
Beslutsunderlag
1. Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-18
2. § 41 Kommunstyrelsens arbetsutskott daterad 2026-05-05
3. Remiss angående uppstart av fritidsbank daterad 2026-04-14
______
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
Verksamhetschef skola
Verksamhetschef förskola
Verksamhetschef IFO
Enhetschef AMI
Akt
2026-05-27
Social- och utbildningsnämndens arbetsutskott
§ 21 Motion - Ludvika kommun behöver en NPF-
diarienr: ludvika:-:2026:207
§ 21 Dnr 2026/207
Motion - Ludvika kommun behöver en NPF-
koordinator
Arbetsutskottets förslag till beslut
Social- och utbildningsnämnden föreslår att motionen avslås
Beskrivning av ärendet
Motionen yrkar på att kommunen ska inrätta en roll som NPF-samordnare för
att säkra och samordna stödet till personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF) och deras anhöriga. Behovet grundar sig i att allt
fler individer diagnosticeras med ADHD eller autism – en ökning som dels
beror på bättre diagnostik, men också på att det moderna samhällets höga krav
gör att fler får problem i vardagen. Motionen avser att genom att tillsätta en
NPF-samordnare kan kommunen knyta ihop sina kunskaper och insatser, vilket
effektiviserar det kommunala arbetet och förhindrar att utsatta individer
hamnar mellan stolarna.
Elevhälsoarbete är skolans gemensamma och systematiska arbete med elevers
lärande, utveckling och hälsa och har sin grund i skollagen och läroplanerna.
Elevhälsoarbetet ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I
elevhälsoarbetet ingår även att möta och arbeta med barn och ungdomar med
NPF-diagnoser. Det är rektor som leder och samordnar elevhälsoarbetet på
skolan och ansvarar för att skolans personal samverkar för alla elevers lärande,
utveckling och hälsa där elevhälsan har en viktig roll. Elevhälsoarbetet på
skolan utförs av all personal och det innebär att alla i samverkan utifrån sin
profession tar ansvar för att skapa en god lärmiljö för elevernas utveckling. I
Ludvika kommun finns även en central elevhälsa med samlad kompetens i form
av skolläkare, skolsköterskor och skolpsykologer. Den centrala elevhälsan leds
av en enhetschef. När det gäller skolgången för elever med NPF så jobbar
skolorna i Ludvika kommun enligt skollagen och eleverna fångas upp och får
den ledning, stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd de är i behov av.
Skollagen (2010:800, 1 kap.4 §) är tydlig med att skolan har ett kompensatoriskt
uppdrag som innebär att all utbildning inom skolväsendet ska ta hänsyn till
barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i
barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kallas
för det kompensatoriska uppdraget. Det innebär att skolan har ett ansvar att
utjämna skillnader i elevers förutsättningar.
Förskolan arbetar systematiskt med specialpedagogiska insatser på
organisations-, grupp- och individnivå. Med stöd av begrepp som inkluderande
undervisning och arbetssätt kan en förståelse utvecklas för hur förskolan
formar sin utbildning för att möta alla barn utifrån deras förutsättningar och
behov. Inkludering och inkluderande arbetssätt är viktiga aspekter av en
förskola för alla och personalen får stöd i sitt arbete av bl.a. specialpedagoger.
Barnhälsoarbetet har precis som skolans elevhälsoarbete sitt ursprung i
skollagen. Där står att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver
(2010:800,8 kap.9 §).
Social- och utbildningsförvaltningen samtliga verksamheter, skola, förskola och
socialtjänst arbetar medvetet och regelbundet med att fortbilda personal inom
det specialpedagogiska området då det är viktigt att kunskapen finns hos de
som i vardagen möter de individer som är i behov av särskilt stöd. Inom
förvaltningen arbetar medarbetare och chefer även kontinuerligt med att
samordna de insatser som görs utifrån individens behov, både för personer med
NPF och för personer utan NPF. Målet är att skapa en tydlig, fungerande och
tillgänglig samverkan mellan berörda verksamheter och aktörer, med de verktyg
och resurser som står till hands. Som en del i detta arbete har förvaltningen
genomfört en utbildningssatsning kring SIP (Samordnad individuell plan), vilket
är ett viktigt verktyg för att stärka samordningen och säkerställa att den enskilde
får rätt stöd utifrån sina behov. Det finns även regionala riktlinjer för arbetet
med SIP, vilka fungerar som stöd för verksamheterna i samverkan och bidrar
till ett mer likvärdigt och strukturerat arbetssätt. Genom ökad kunskap och
gemensamma arbetssätt skapas bättre förutsättningar för en effektiv och hållbar
samverkan.
Mot bakgrund av ovanstående bedömer förvaltningen att det redan finns
etablerade strukturer, arbetssätt och lagstadgade uppdrag som säkerställer såväl
kompetens som samordning i arbetet med personer som har neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Arbetet med att stärka kunskap, samverkan och
samordning behöver istället fortsätta utvecklas inom befintliga verksamheter,
där ansvaret är tydligt fördelat och nära de individer som berörs. Förvaltningen
rekommenderas därför att motionen avslås.
Beslutsunderlag
1. Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-18
2. Motion – Ludvika kommun behöver en NPF-koordinator
______
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
Akten
2026-05-27
Social- och utbildningsnämndens arbetsutskott
§ 22 Ökade insatser för att minska ekonomiskt bistånd
diarienr: ludvika:-:2025:348
§ 22 Dnr 2025/348
Ökade insatser för att minska ekonomiskt bistånd
Arbetsutskottets förslag till beslut
Social- och utbildningsnämnden godkänner återrapporteringen.
Beskrivning av ärendet
I enlighet med nämndens beslut har förvaltningen påbörjat uppdraget att i
samråd med övriga delar av kommunkoncernen arbeta med förutsättningar för
att verkställa aktivitetskravsreformen samt genom pågående omvärldsbevakning
och dialog verkar för att generella statsbidrag som utges för reformen kommer
nämnden tillhanda.
Beslutsunderlag
1. Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-12
2. Rapport Ökade insatser för att minska ekonomiskt bistånd daterad
2026-05-19
______
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
Enhetschef AMI
Enhetschef Stöd- och försörjningsenheten
Akten
2026-05-27
Social- och utbildningsnämndens arbetsutskott
§ 23 Delegationsordning SUN
diarienr: ludvika:-:2025:430
§ 23 Dnr 2025/430
Delegationsordning SUN
Arbetsutskottets förslag till beslut
Social- och utbildningsnämnden fastställer den reviderade delegationsordningen
för individ- och familjeomsorgen daterad 19 maj 2026.
Beskrivning av ärendet
Verksamheten har sett över och tagit fram förslag till revidering av
delegationsordning för individ- och familjeomsorgen. Revideringen avser tillägg
av lagparagrafer i punkt 2.6, 2.7 och 2.8 samt tillägg i anmärkning i punkt 2.9
utifrån aktivitetskravsreformen som träder i kraft 1 juli 2026. Utöver detta har
ett tillägg gjorts i inledningen som avser generell begränsning av delegation
inom socialtjänstens område.
Beslutsunderlag
1. Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-12
2. Delegationsordning individ- och familjeomsorg daterad 2026-05-19
______
Beslut skickas till
Kommunkansliet för publicering
Akten