Kommunstyrelsen — 17 juni 2026

1 § SoL 22 Nr Ärende Delegat(er) Verkställighet Hänvisning 11.3 Beslut om läkar- Socialsekreterare 9 § LVM undersökning samt utse läkare för undersökning 11.4 Beslut om att begära polishandräckning för att 1:e Socialsekreterare 45 § 1 LVM föra en missbrukare till läkarundersökning 11.5 Beslut om att begära polishandräckning för 1:e Socialsekreterare 45 § 2 LVM inställelse vid vårdinstitution 11.6 Beslut om upphörande av omedelbart Ordförande i 18 b § LVM omhändertagande och återkallande av ärendet kommunstyrelsen hos förvaltningsrätten 12. Familjerätt Faderskap/föräldraskap; Beslut enligt föräldrabalken (FB) 23.1 Godkännande av faderskapsbekräftelse Familjerättssekreterare, 1 kap 4 § 1 st FB Socialsekreterare 1 kap 9 § FB 12.2 Beslut att inleda utredning av faderskap samt 2 kap 1 § FB föräldraskap Familjerättssekreterare 12.3 Beslut att återuppta nedlagd utredning Familjerättssekreterare 2 kap 1 § FB 12.4 Beslut att inte återuppta nedlagd utredning Familjerättssekreterare 2 kap 1 § FB 12.5 Begäran om att socialnämnd i annan kommun Familjerättssekreterare 2 kap 4 § FB skall lämna biträde vid utredning 12.6 Beslut att begära rättsgenetisk undersökning Familjerättssekreterare 2 kap 6 § FB 12.7 Beslut om att inleda utredning om någon Familjerättssekreterare 2 kap 9 § 1 st FB annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet 12.8 Beslut att väcka talan och föra talan i Familjerättssekreterare 3 kap 5 § FB faderskaps-/föräldraskapsmål 3 kap 14 § FB 12.9 Beslut att väcka talan i allmän domstol om Familjerättssekreterare 3 kap. 5 § 2 st fastställande av faderskap 12.10 Beslut att utse utredare i mål rörande adoption Gruppledare 4 kap 14 § FB Örebro/enhetschef IFO/AME 12.11 Beslut att godkänna föräldrars avtal om Familjerättssekreterare 6 kap. 6 §, 14 a § 2s st. 15 vårdnad och umgänge a § 2st. 12.12 Beslut att inte godkänna föräldrars avtal om Familjerättssekreterare 6 kap. 6 §, 14 a § 2st vårdnad och umgänge 15 § FB Beslutet kan inte överklagas 12.13 Beslut att inleda utredning om barns möjlighet Familjerättssekreterare 6 kap. 15a § 2 st FB till umgänge med närstående 12.14 Beslut att utse en viss person att medverka vid Familjerättssekreterare 6 kap 15c § 3 st umgänge efter rättens beslut om umgängesstöd 23.15 Beslut att utse utredare i mål och ärenden Gruppledare 6 kap. 19 § FB rörande vårdnad, boende och umgänge Örebro/enhetschef IFO 23 Nr Ärende Delegat(er) Verkställighet Hänvisning 12.16 Lämnande av upplysningar till tingsrätt i Familjerättssekreterare 6 kap 19 § 2 st FB vårdnadsboende och umgängesmål 12.17 Utreda vårdnad boende umgänge Familjerättssekreterare 6 kap 19 § 3 st FB 12.18 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt Familjerättssekreterare 6 kap. 20 § FB beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge 12.19 Anmälan till överförmyndaren om behov av Socialsekreterare 5 kap. 3 § SoF god man/förvaltare 12.20 Anmälan till överförmyndaren om behov av Socialsekreterare 5 kap. 3 § SoF god man/förvaltare inte längre föreligger Vårdnad, umgänge och boende; Beslut enligt föräldrabalken (FB) 12.21 Ny vårdnadshavare när barnet står utan om Kommunstyrelsen 6 kap 9 § FB vårdnadshavare avlidit 12.22 Upprätta avtal med nya vårdnadshavare, efter Enhetschef IFO/AME beslut om vårdnadsöverflytt 12.23 Tillsätta umgängesstöd samt följa upp Socialsekreterare 6 kap 15 § 3,4 st FB 12.24 Genomföra remitterande samarbets-samtal Familjerättssekreterare 6 kap 18 § FB enligt beslut från domstol 12.25 Hålla i informations-samtal och utfärda intyg Familjerättssekreterare 6 kap 17 c FB, efter sådant 13 kap 5 § SoL Underhåll 12.26 Beslut att godkänna avtal om att betala 1:e Socialsekreterare 7 kap 7 § 2 st FB underhållsbidrag för längre tid än 3 mån men högst 1 år 12.27 För längre tid än 1 år och engångsbelopp 1:e Socialsekreterare 7 kap 7 § 2 st FB Adoption 12.28 Samtycke till fortsatt adoptionsförfarande Familjerättssekreterare 24 kap 5 § SoL 12.29 Förlängning av tid för prövning av fortsatt Familjerättssekreterare 24 kap 5 § SoL adoptionsförfarande 13. Bistånd enligt SoL Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning 13.1 Beslut att inleda utredning Biståndshandläggare 14 kap 2 § SoL 13.2 Beslut om bistånd i form av hemtjänst 11 kap. 1 § SoL a) Enligt riktlinjer a) Biståndshandläggare b) Över riktlinjer b) Kommunstyrelsen 13.3 Beslut om avlösning i hemmet 11 kap 1 § SoL a) upp till 10 timmar per månad b) upp till 80 timmar per månad c) över 80 timmar per månad 13.4 Beslut om bistånd i särskild boendeform Biståndshandläggare 11 kap. 1 § SoL 24 Nr Ärende Delegat(er) Verkställighet Hänvisning 13.5 Beslut om växelvård Biståndshandläggare 11 kap. 1 § SoL 13.6 Beslut om bistånd i form av trygghetsboende Biståndshandläggare 11 kap. 4 § SoL 13.7 Beslut om bistånd i form av boendestöd för Socialsekreterare 11 kap. 1 § SoL personer med psykisk funktions-nedsättning Biståndshandläggare 13.8 Beslut om bistånd i form av plats a) Enhetschef HSL 11 kap. 4 § SoL a) I dagrehabilitering b) Biståndshandlägg b) Dagverksamhet med social inriktning are c) Dagverksamhet demensinriktning c) Biståndshandlägg are 13.9 Beslut om ledsagar-service 11 kap 1 § SoL Biståndshandläggare 13.10 Biträde av kontaktperson Biståndshandläggare 11 kap 1 § SoL 134.11 Beslut om förordnande och entledigande av 1:e Socialsekreterare kontaktperson och ledsagare 14. Bistånd enligt LSS 14.1 Beslut om person-kretstillhörighet enligt 1 § Biståndshandläggare 1 § LSS LSS 14.2 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig 7 § LSS assistent vid tillfälligt utökade behov Biståndshandläggare 9 § p 2 LSS 14.3 Beslut om ledsagarservice 7 § LSS Biståndshandläggare 9 § p 3 LSS 14.4 Biträde av kontaktperson 7 § LSS

§ 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 8 av 19 § 2a Nekad rätt till omställningsstöd enligt §§ 3–5 Fullmäktige får besluta att en förtroendevald inte ska beviljas omställningsstöd enligt §§ 3–5 i detta reglemente om den förtroendevalde har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft. Anmärkning Avseende nekad rätt till omställningsstöd utifrån ej beviljad ansvarsfrihet, se anmärkning till § 2a (sid 12) i Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26).

3 § § SoL Hyreskontrakt 2.6.22 Teckna hyreskontrakt med Enhetschef - fastighetsägare avseende IFO/AME förhyrning av lägenhet för andrahandsuthyrning 2.6.23 Teckna hyreskontrakt med Enhetschef Lag fastighetsägare avseende IFO/AME (2016:38) förhyrning av lägenhet för om andrahandsuthyrning för mottagande mottagande av vissa nyanlända av vissa för bosättning nyanlända invandrare för bostättning 2.6.24 Beslut om bistånd i form av 1:e SoL 12:2 andrahands-kontrakt i av Socialsekreterare förvaltningen disponerad lägenhet/fastighet och upprätta villkor för sådan uthyrning 2.6.25 Upprätta andrahands-kontrakt i Enhetschef Lag disponerad lägenhet/fastighet av IFO/AME (2016:38) förvaltningen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för boställning 2.6.26 Beslut om uppsägning av Enhetschef Lag hyresgäst med IFO/AME (2016:38) andrahandskontrakt som om upprättats med stöd av mottagande bosättnings-lagen, i disponerad av vissa lägenhet/fastighet av nyanlända förvaltningen invandrare för boställning 2.6.27 Beslut om uppsägning av 1:e - hyresgäst, som innehar Socialsekreterare andrahandskontrakt i lägenhet/ fastighet disponerad av förvaltningen 2.7 Bistånd; vård utom hemmet och öppenvårdsinsatser Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Placering i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stödboende, skyddat boende 2.7.1 Beslut om insats till barn och Enhetschef IFO/AME SoL 22:4 ungdom i form av tillfällig vård i familjehem eller enskilt hem - Tillfällig vård (upp till 3 månader) 2.7.2 Beslut om insats till barn och a) Enhetschef SoL 22:2 ungdom under 18 år i form av IFO/AME vård i HVB eller i stödboende b) Kommunstyrelsen a) upp till 3 månader b) över 3 månader 2.7.3 Beslut om insats till personer a) Enhetschef SoL 22:2 som fyllt 18 år i form av vård IFO/AME i HVB, i stödboende eller i b) Kommunstyrelsen familjehem a) upp till 3 månader b) över 3 månader 2.7.4 Beslut om upp-hörande av Socialsekreterare SoL 11:1 bistånd i form av vård i hem eller boende (HVB) eller familjehem 2.7.5 Arbetsplan om beslutad Socialsekreterare SoL 18:8 ungdomstjänst och utse en handledare för den unge Öppenvårdsinsatser 2.7.6 Beslut om öppen-vårdsinsats Socialsekreterare SoL 11:1 – barn och unga 2.7.7 Beslut om insats i form av 1:e Socialsekreterare SoL 11:1 kontakt-person/kontaktfamilj 2.7.8 Beslut om förordnande och 1:e Socialsekreterare - entledigande av kontaktperson/ kontaktfamilj 2.7.9 Beslut om öppenvårdsinsats Socialsekreterare SoL 11:1 för missbruk och övrigt 2.7.10 Beslut om insats i form av Socialsekreterare SoL 11:1 Inom boendestöd för personer med Biståndshandläggare respektive psykisk funktionsnedsättning område 2.7.11 Beslut om insats i form av Socialsekreterare SoL 11:1 Inom arbete, sysselsättning, Biståndshandläggare respektive rehabilitering för personer område med psykisk funktionsnedsättning 2.7.12 Beslut om öppna insatser; a) Enhetschef SoL 22:2 a) för barn som har fyllt 12 IFO/AME år utan vårdnadshavares samtycke b) 1:e om det är lämpligt och barnet Socialsekreterare samtycker till det. b) för barn som har fyllt 15 år utan vårdnadshavares samtycke om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det. 2.8 Avtal, arvode och ersättning vid placeringar och öppenvårdsinsatser Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 2.8.1 Beslut att skriva a) Enhetschef SoL 11:1 Ansvarsförbindel ansvarsförbindelse med IFO/AME sen är ett beslut kriminalvård för enligt kontraktsvård eller b) Kommunstyrelse 11 kap 1 § SoL vårdvistelse n som kan a) – upp till 3 månader överklagas av b) – längre än 3 månader den enskilde. 2.8.2 Beslut om köp av extern Enhetschef IFO/AME öppenvårds-insats – barn och unga 2.8.3 Beslut om ersättning till a) Socialsekreterare kontaktpersoner/ kontaktfamiljer (arvode och b) Enhetschef omkostnadsersättning) IFO/AME a) enligt kommunens riktlinjer b) utöver riktlinjer 2.8.4 Beslut om ersättning till egna a) Socialsekreterare familjehem (arvode och omkostnadsersättning) och b) Kommunstyrelsen köp av konsulentstödda familjehem samt upprätta avtal a) enligt kommunens riktlinjer b) utöver kommunens riktlinjer 2.8.5 Beslut om ersättning till Enhetschef IFO/AME SoL 22:15 särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder 2.8.6 Beslut om framställan till Socialsekreterare SFB 15-16 Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag 2.8.7 Beslut om att underrätta Socialsekreterare SFS 2000:1050 Försäkringskassan om att socialnämnden ska uppbära folkpension och barntillägg 2.8.8 Underrättelse till Socialsekreterare 2 § Försäkringskassan om att Förordninge barn med underhållsstöd n om familjehem respektive underhållsst återflyttas till förälder öd 2.9 Beslut enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 2.9.1 Beslut om läkarunder- Socialsekreterare 32 § 1 LVU sökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 2.9.2 Beslut om omedelbart Kommunstyrelsen 6 § 1st LVU Vid brådska; omhändertagande av barn och Ordförande eller ungdom ledamot enligt särskild lista 2.9.3 Begäran om förlängd tid för 1:e Socialsekreterare 8 § 2st LVU ansökan om vård 2.9.4 Begäran om förlängd tid för 1:e Socialsekreterare 8 § 2st LVU att ansöka om fortsatt omhändertagande för tillfällig vård 2.9.5 Beslut rörande den unges Socialsekreterare 11 § 4st personliga förhållanden i den LVU mån beslutet inte är att hänföra till 11 § 1 och 2 st LVU 2.9.6 Beslut om uppföljning av ett Socialsekreterare 21 b § LVU barn under 18 år vid upphörande av vård enligt 21 § LVU Polishandräckning 2.9.7 Beslut att begära Kommunstyrelsens 43 § p1 polishandräckning för att ordförande LVU genomföra läkarundersökning 2.9.8 Beslut att begära Kommunstyrelsens 43 § p2 polishandräckning för att ordförande LVU genomföra beslut om vård och omhändertagande med stöd av LVU 2.9.9 Beslut att genomföra Socialsekreterare 32 § LVU läkarundersökning samt utse läkare för undersökning. 2.10 Beslut enligt lagen om placering av barn i skyddat boende Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 2.10.1 Ansökan om förlängd tid för 1:e Socialsekreterare 4 kap. 6 § ansökan andra stycket LSB Kommentar: KL 6:37 2.10.2 Beslut om att omedelbar Kommunstyrelsens LSB 4:8 insats i form av skyddat ordförande boende ska upphöra Kommentar: KL 6:37 2.10.3 Polishandräckning för att Kommunstyrelsens LSB 8:7 Vid brådska; genomföra beslut om skyddat ordförande Ordförande eller boende eller om en omedelbar ledamot enligt Kommentar: sådan insats särskild lista SoL 30:8 2.11 Beslut enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 2.11.1 Beslut att inleda utredning Socialsekreterare 7 § LVM om skäl finns för tvångsvård 2.11.2 Beslut om att utredning inte 1:e Socialsekreterare 7 § LVM ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL 2.11.3 Beslut om läkar- Socialsekreterare 9 § LVM undersökning samt utse läkare för undersökning 2.11.4 Beslut om att begära 1:e Socialsekreterare 45 § p1 polishandräckning för att föra LVM en missbrukare till läkarundersökning 2.11.5 Beslut om att begära 1:e Socialsekreterare 45 § p2 polishandräckning för LVM inställelse vid vårdinstitution 2.11.6 Beslut om upphörande av Kommunstyrelsens 18 b § LVM omedelbart omhändertagande ordförande och återkallande av ärendet hos förvaltningsrätten 2.12 Familjerätt Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Faderskap/föräldraskap; Beslut enligt föräldrabalken (FB) 2.12.1 Godkännande av Familjerättssekreterare FB 1:4 1st Respektive faderskapsbekräftelse FB 1:9 verksamhet Socialsekreterare 2.12.2 Beslut att inleda utredning Familjerättssekreterare FB 2:1 av faderskap samt föräldraskap 2.12.3 Beslut att återuppta nedlagd Familjerättssekreterare FB 2:1 utredning 2.12.4 Beslut att inte återuppta Familjerättssekreterare FB 2:1 nedlagd utredning 2.12.5 Begäran om att socialnämnd Familjerättssekreterare FB 2:4 i annan kommun skall lämna biträde vid utredning 2.12.6 Beslut att begära Familjerättssekreterare FB 2:6 rättsgenetisk undersökning 2.12.7 Beslut om att inleda Familjerättssekreterare FB 2:9 1st utredning om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet 2.12.8 Beslut att väcka talan och Familjerättssekreterare FB 3:5 föra talan i faderskaps- FB 3:14 /föräldraskapsmål 2.12.9 Beslut att väcka talan i Familjerättssekreterare FB 3:5 2 st allmän domstol om fastställande av faderskap 2.12.10 Beslut att utse utredare i mål Gruppledare Örebro FB 4:14 rörande adoption Enhetschef IFO/AME 2.12.11 Beslut att godkänna Familjerättssekreterare FB 6:6 föräldrars avtal om vårdnad FB 6:14 a § och umgänge 2st. FB 6:15 a § 2st. 2.12.12 Beslut att inte godkänna Familjerättssekreterare FB 6:6 Beslutet kan inte föräldrars avtal om vårdnad FB 6:14 a § överklagas och umgänge 2st FB 6:15 2.12.13 Beslut att inleda utredning Familjerättssekreterare FB 6:15a om barns möjlighet till 2st. umgänge med närstående 2.12.14 Beslut att utse en viss person Familjerättssekreterare FB 6:15c att medverka vid umgänge 3st. efter rättens beslut om umgängesstöd 2.12.15 Beslut att utse utredare i mål Gruppledare Örebro FB 6:19 och ärenden rörande vårdnad, boende och Enhetschef IFO umgänge 2.12.16 Lämnande av upplysningar Familjerättssekreterare FB 6:19 2st. till tingsrätt i vårdnadsboende och umgängesmål 2.12.17 Utreda vårdnad boende Familjerättssekreterare FB 6:19 3st. umgänge 2.12.18 Lämnande av upplysningar Familjerättssekreterare FB 6:20 inför interimistiskt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge 2.12.19 Anmälan till Socialsekreterare SoF 5:3 överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 2.12.20 Anmälan till Socialsekreterare SoF 5:3 överförmyndaren om behov av god man/förvaltare inte längre föreligger Vårdnad, umgänge och boende; Beslut enligt föräldrabalken (FB) 2.12.21 Ny vårdnadshavare när Kommunstyrelsen FB 6:9 barnet står utan om vårdnadshavare avlidit 2.12.22 Upprätta avtal med nya Enhetschef IFO/AME - vårdnadshavare, efter beslut om vårdnadsöverflytt 2.12.23 Tillsätta umgängesstöd samt Socialsekreterare FB 6:15 3-4 följa upp st. 2.12.24 Genomföra remitterande Familjerättssekreterare FB 6:18 samarbets-samtal enligt beslut från domstol 2.12.25 Hålla i informations-samtal Familjerättssekreterare FB 6:17c och utfärda intyg efter sådant SoL13:5 Underhåll 2.12.26 Beslut att godkänna avtal om 1:e Socialsekreterare FB 7:7 2st. att betala underhållsbidrag för längre tid än 3 mån men högst 1 år 2.12.27 För längre tid än 1 år och 1:e Socialsekreterare FB 7:7 2st. engångsbelopp Adoption 2.12.28 Samtycke till fortsatt Familjerättssekreterare SoL 24:5 adoptionsförfarande 2.12.29 Förlängning av tid för Familjerättssekreterare SoL 24:5 prövning av fortsatt adoptionsförfarande 2.13 Bistånd enligt SoL Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning 2.13.1 Beslut att inleda Biståndshandläggare SoL 14:2 utredning 2.13.2 Beslut om bistånd i form a) Biståndshandläggare SoL 11:1 av hemtjänst b) Kommunstyrelsen a) Enligt riktlinjer b) Över riktlinjer 2.13.3 Beslut om avlösning i a) Biståndshandläggare SoL 11:1 hemmet b) Chef IFO/AME a) upp till 10 timmar per c) Kommunstyrelsen månad b) upp till 80 timmar per månad c) över 80 timmar per månad 2.13.4 Beslut om bistånd i Biståndshandläggare SoL 11:1 särskild boendeform 2.13.5 Beslut om växelvård Biståndshandläggare SoL 11:1 2.13.6 Beslut om bistånd i form Biståndshandläggare SoL 11:4 av trygghetsboende 2.13.7 Beslut om bistånd i form Socialsekreterare SoL 11:1 Inom respektive av boendestöd för Biståndshandläggare verksamhet personer med psykisk funktions-nedsättning 2.13.8 Beslut om bistånd i form a) Enhetschef HSL SoL 11:4 av plats b) Biståndshandläggare a) I c) Biståndshandläggare dagrehabilitering b) Dagverksamhet med social inriktning c) Dagverksamhet demensinriktning 2.13.9 Beslut om ledsagar- Biståndshandläggare SoL 11:1 service 2.13.10 Biträde av kontaktperson Biståndshandläggare SoL 11:1 2.13.11 Beslut om förordnande 1:e Socialsekreterare - och entledigande av kontaktperson och ledsagare 2.14 Bistånd enligt LSS Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 2.14.1 Beslut om person- Biståndshandläggare 1 § LSS kretstillhörighet enligt 1 § LSS 2.14.2 Ekonomiskt stöd för att Biståndshandläggare 7 § LSS bekosta personlig 9 § p2 LSS assistent vid tillfälligt utökade behov 2.14.3 Beslut om Biståndshandläggare 7 § LSS ledsagarservice 9 § p3 LSS 2.14.4 Biträde av kontaktperson Biståndshandläggare 7 § LSS

§ 4 Ekonomiskt omställningsstöd Rätt till ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF- KR 26, eller tidigare version av OPF-KR, får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid, under förutsättning att uppdraget har innehafts inom två år före uppdrag hos nuvarande uppdragsgivare. Den förtroendevalde ansvarar för att, i samband med ansökan och redovisning, skriftligen begära tillgodoräkning samt styrka tidigare uppdrag. För att tillgodoräkning ska medges krävs att den förtroendevalde inte har tagit ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 9 av 19 del av omställningsstöd hos den tidigare uppdragsgivaren. Tillgodoräkningen bör samfinansieras av den tidigare uppdragsgivaren. Underlaget för det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent av underlaget under de två första åren och med 60 procent under år tre. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommun, region eller kommunalförbund eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen eller får förvärvsarbete i minst motsvarande omfattning. Beslut i Ljusnarsbergs kommun: Egen aktivitet i syfte att hitta annan försörjning krävs från första dagen. Med egen aktivitet menas inskrivning på arbetsförmedling, bedriver studier, har nytt arbete, startar eget företag eller har nytt uppdrag som förtroendevald i annan kommun. KS har rätt att begära in intyg på egen aktivitet. Förtroendevald ska varje månad lämna inkomstuppgift för att få ekonomiskt omställningsstöd. Det ska göras skriftligt till pensionshandläggare senast den 10 i månaden efter det att inkomsten betalats ut. Inkomstuppgift lämnas även om inkomsten är 0 kronor.

§ 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF- KR 26, eller tidigare version av OPF-KR, får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid, under förutsättning att uppdraget har innehafts inom två år före uppdrag hos nuvarande uppdragsgivare. Den förtroendevalde ansvarar för att, i samband med ansökan och redovisning, skriftligen begära tillgodoräkning samt styrka tidigare uppdrag. För att tillgodoräkning ska medges krävs att den förtroendevalde inte har tagit del av omställningsstöd hos den tidigare uppdragsgivaren. Tillgodoräkningen bör samfinansieras av den tidigare uppdragsgivaren. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt § 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 10 av 19 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. Beslut i Ljusnarsbergs kommun: Stödet kan utges för 1 år i taget och ansökan ska göras till KS 2 månader innan rätten till förlängt ekonomiskt omställningsstöd inträder. En förnyad ansökan bör inkomma till KS senast en månad innan periodens utgång. Inkomstuppgifter lämnas som vid ekonomiskt omställningsstöd

6 § annan anställd Lag (2002:833)om extra 4.1.21 Krisledning vid svåra påfrestningar på samhället KS ordförande ordinära händelser . . . – vidta åtgärder som den akuta situationen Kommunchef kräver. Repr esentation och uppvaktninga4r..1 .22 Representation och uppvaktningar KS ordförande Avser tillfällen för vilka regler Kommunchef, var och en inom saknas. sitt ansvarsområde Representation och uppvaktning enligt rikt 4.1.23 Förtroendevaldas deltagande i kurser och KS ordförande konferenser för kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och övriga politiska grupperingar Lotterilagen § 39 4.1.24 Tillståndsprövning och registrering av Upphandlingssamordnare lotteriärenden 4.1.25 Bidrag till föreningar och organisationer inom Kommunchef, tilldelad budgetram för särskild aktivitet VC NC, var och en inom sitt ansvarsområde 12 Lagrum Nummer Ärendet Delegat Anvisningar, med mera Livsmedelsförordningen 4.1.26 Ansöka om godkännande av Kostchef (2006:813) §23 livsmedelsanläggning 13 4.2 PERSONALÄRENDEN Nummer Anställning tills vidare Anställning viss tid, max Uppsägning, Tjänstledighet mer än 6 Tjänstledighet max 6 Avgång vid 6 månader avskedande, mån månader förtida uttag av 4.2.1 omplacering, disciplin- pension. ärenden, avstängning, Medgivande att tillfälligt tagande ur kvarstå i arbete. anställning efter 67 års ålder. Kommunchef KS samråd HRG KS ordförande KS samråd HRG KS samråd HRG KSO samråd HRG KS Socialchef, Skolchef KC samråd HRG KC samråd HRG KC samråd HRG KC samråd HRG KS samråd HRG KC HRG KC samråd KSO KC KC samråd KSO KC samråd KSO KC samråd KSO KC Övriga inrättade Respektive chef Respektive chef Respektive chef Respektive chef Respektive chef Respektive tjänster samråd HRG samråd HRG samråd HRG samråd HRG samråd HRG chef 14 4.3 ARBETSGIVARANSVAR Lagrum Nummer Ärendet Delegat Anvisningar med mera 4.3.1 Teckna kollektivavtal Kommunchef I samråd med HR 4.3.2 Beslut om stridsåtgärder KS ordförande I samråd med HRG

§ 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp, det år dödsfallet inträffade, delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar.

§ 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen har tagit emot ett fullständigt underlag för utbetalningen. Om den förtroendevalde har befriats/frånträtt sitt uppdrag och den förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån, anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 19 av 19 eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 § första stycket FAL. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Nya bestämmelser för förtroendevalda - OPF-KR 26 SKR:s styrelse har antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26, som ersätter det tidigare regelverket OPF-KR 25. SKR:s rekommendation är att lokalt antagande av OPF-KR 26 görs med ikraftträdandedatum tidigast från och med 15 oktober 2026. Förändringar jämfört med OPF-KR 25 Omställningsstöd En ny regel införs som ger rätt att neka omställningsstöd om den • förtroendevalde får en fängelsedom på två år eller mer. Tid hos annan uppdragsgivare som tillämpar OPF-KR 26 eller • tidigare bestämmelser får räknas in i kvalifikationstid för ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt omställningsstöd. Inkomstsamordning redan från första året, med förslag om att från • samordningen undanta ett fribelopp som per månad motsvarar en tolftedel av samma års prisbasbelopp. Pension Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. • Möjlighet att välja kortare utbetalningstid (minst 10 år). • Tidigaste ålder för uttag 62 år. • Automatisk utbetalning vid 70 år för de som inte ansökt tidigare. • Förtydligat sambobegrepp • Familjeskydd Endast ett helt familjeskydd betalas ut, även om den • förtroendevalde har haft flera uppdrag. Förtydligat sambobegrepp • Vad behöver du som arbetsgivare göra? Kommunfullmäktige eller regionfullmäktige behöver anta OPF-KR 26 genom lokalt beslut. SKR:s rekommendation är att lokalt antagande görs med ikraftträdandedatum tidigast från och med 15 oktober 2026. Mer information finns på skr.se. SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 7 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

9 § p4 LSS 2.14.5 Avlösarservice i hemmet Biståndshandläggare 7 § LSS 9 § p5 LSS 2.14.6 Korttidsvistelse utanför Enhetschef IFO/AME 7 § LSS det egna hemmet 9 § p6 LSS 2.14.7 Korttidstillsyn för Enhetschef IFO/AME 7 § LSS ungdomar över 12 år 9 § p7 LSS 2.14.8 Beslut om bostad med a) Biståndshandläggare 7 § LSS särskild service för b) Kommunstyrelsen 9 § p9 LSS vuxna eller annan särskild anpassad bostad för vuxna a) inom kommunen b) köp av plats utanför kommunen 2.14.9 Beslut om daglig Biståndshandläggare 7 § LSS verksamhet 9 § p10 LSS 2.14.10 Beslut om att utreda Biståndshandläggare 16a § LSS behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och besluta om insatser enligt LSS 2.14.11 Beslut om upphörande av Biståndshandläggare insats enligt LSS 2.14.12 Beslut om Biståndshandläggare 16 § 2st förhandsbesked om LSS insatser enligt LSS Ersättningar m.fl. ekonomiska beslut och avtal 2.14.13 Beslut om ersättning till Enhetschef IFO/AME kontaktpersoner och ledsagare 2.14.14 Beslut att ingå avtal med Enhetschef IFO/AME 17a § LSS annan vårdgivare om kostnadsansvar för person som inte längre är eller kommer att vara bosatt i kommunen 2.14.15 Beslut att ta ut Enhetschef IFO/AME 20 § LSS ersättning från förälder 5 § LSS, för underårig som får SoF 6:2 vård i ett annat hem än det egna inkl. att uppbära underhållsbidrag 2.14.16 Beslut om åter- Enhetschef IFO/AME 12 § LSS betalningsskyldighet 2.14.17 Beslut om merkostnader Enhetschef IFO/AME 9 § p2 LSS för personlig assistans i SFB 51 samband med ordinarie assistents sjukdom Kommunstyrelsens delegationsordning – Bildningsverksamhet 3.1 Förskoleverksamhet, fritidshem och förskoleklass Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 3.1.1 Utreda och vidta Rektor SL 6:10 Inom respektive åtgärder mot kränkande ansvarsområde behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 3.1.2 Anvisning av plats inom Rektor SL 8:7 förskola inom kommunen då barnet behöver särskilt stöd 3.1.3 Beslut att köpa Skolchef SL 8:12- förskoleplats hos annan 13 kommun eller enskild anordnare 3.1.4 Beslut om barn i Skolchef SL 8:13 förskola från annan kommun 3.1.5 Anvisning av plats inom Rektor SL 8:14 förskola 3.1.6 Nedsättning eller Skolchef SL 8:16 befrielse från avgift för plats i förskoleverksamhet 3.1.7 Avstängning från Skolchef förskole- eller fritidshemsverksamhet p.g.a. obetalda avgifter 3.1.8 Beslut att ta emot barn i Skolchef SL 7:11 förskoleklass före höstterminen det år barnet fyller sex år 3.1.9 Beslut att köpa plats i Skolchef SL 9:12- förskoleklass i annan 13 kommun eller hos SL 9:19 enskild anordnare 3.1.10 Beslut om mottagande Skolchef SL 9:13 av en elev från en annan kommun 3.1.11 Anvisning av plats i Rektor SL 9:15 förskoleklass 3.1.12 Nedsättning eller Skolchef SL 14:12 befrielse från avgift för plats i fritidshemsverksamhet 3.1.13 Anvisning av plats inom Rektor SL 14:4 fritidshem 3.1.14 Anvisning av plats inom Rektor SL 14:5-6 Inom respektive fritidshem inom ansvarsområde kommunen då barnet har ett behov på grund av familjens situation eller behöver särskilt stöd 3.1.15 Tillsyn över förskola Skolchef SL 26:4 och fritidshem vars 1st. huvudman kommunen har godkänt enligt SL 2:7, 2 stycket 3.1.16 Tillsyn över pedagogisk Skolchef SL 26:4 omsorg vars huvudman 2st. kommunen har godkänt enligt SL 25:10 3.1.17 Förskoleklasskjuts på Skolchef SL 9:15b grund av särskilda skäl 3.1.18 Modersmålsträning eller Rektor Inom respektive svenska som andraspråk ansvarsområde 3.1.19 Reducering av Rektor Inom respektive barnantalet i ansvarsområde barngrupper där behov av särskilt stöd finns. 3.2 Grundskola Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 3.2.1 Skoldagens längd Skolchef SkolF 3:4 3.2.2 Ändring av antal Skolchef SkolF 3:4 skoldagar i veckan 3.2.3 Utreda och vidta Rektor SL 6:10 åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 3.2.4 Uppskjuten skolplikt Rektor SL 7:10 3.2.5 Skolpliktens senare Rektor SL 7:13 upphörande 3.2.6 Skolpliktens tidigare Rektor SL 7:14 upphörande 3.2.7 Rätt att slutföra Rektor SL 7:15-16 skolgången 3.2.8 Bevaka att skolpliktiga Rektor SL 7:21-22 barn skrivs in och fullgör sin skolgång 3.2.9 Urval av ämnen som Rektor SL 10:4 elevens val 3.2.10 Beslut om Skolchef SL 10 :24 överenskommelse med annan kommun om skolgång i den kommunen 3.2.11 Beslut om mottagande Skolchef SL 10:25 av en elev från en annan kommun 3.2.12 Skolskjuts på grund av Skolchef SL 10:32 särskilda skäl 3.2.13 Skolskjuts i annan Skolchef SL 10:33 kommun än hemkommunen 3.2.14 Skolskjuts till fristående Skolchef SL 10:40 grundskola inom kommunen 3.2.15 Annat sätt att fullgöra Skolchef SL 24:23- skolplikten 25 3.2.16 Undervisning kring Rektor Skolskjuts- skolskjutsning förordning

§ 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras på motsvarande sätt som i de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 15 av 19 Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag på grund av sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid.

§ 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd enligt § 6 innebär att den förtroendevaldes pensionsbehållning betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Anmärkningar Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen (2003:376). Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till barn. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn. Vid dödsfall utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt § 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar.

12 § När arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen. Om särskilda skäl föranleder det, får arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

13 §§ MBL I samråd med HR Förhandling som enbart berör Verksamhetschef egna förvaltningen. Förhandling som enbart berör Enhetschef egna enheten. 1.3.5 Förhandling enligt 14 § MBL HR 14 § MBL I samråd med kommunchef Förhandling som enbart berör Verksamhetschef egna verksamheten. I samråd med HR 1.3.6 Förhandling enligt 38 § MBL Kommunchef 38 § MBL I samråd med HR 1.3.7 Besluta om förändring och Kommunchef - I samråd med HR justering av och ekonomichef tjänstemannaorganisationen inom befintlig budgetram. 1.3.8 Besluta om förändring och Verksamhetschef - I samråd med HR, justering av ekonomichef och kommunchef tjänstemannaorganisationen inom befintlig budgetram inom egen verksamhet. 1.3.9 Förändring av Kommunchef - I samråd med tjänstemannaorganisationen kommunstyrelsens ordförande och som innebär inrättande av ny ekonomichef chefstjänst inom fastställd bemanningsplan. 1.3.10 Beslut att godkänna bisyssla Kommunstyrelsens - I samråd med HR kommunchef ordförande Enligt antagna riktlinjer för Underställd personal Respektive chef bisyssla 1.3.11 Lön och anställningsvillkor Kommunstyrelsen - I samråd med HR kommunchef I samråd med HR För övrig personal Berörd närmsta och chef verksamhetschef 1.3.12 Fastställande av Kommunchef - I samråd med HR löneutrymme/utfall och ekonomichef 1.3.13 Lönerevisionsförhandlingar KS ordförande - I samråd med HR enligt fastställt utrymme Kommunchef Berörd närmsta Övrig personal chef 1.3.14 Besluta om lönetillägg och Kommunchef - I samråd med HR löneökningar mellan avtalsperioderna 1.3.15 Avgångsersättning vid avslut Kommunchef - I samråd med av tjänst maxbelopp 12 kommunstyrelsens månadslöner ordförande och HR 1.3.16 Ersättning vid studier Kommunstyrelsens - I samråd med HR Kommunchef ordförande Övrig personal Respektive chef 1.3.17 Ersättning från tredje man Kommunchef - I samråd med HR enligt § 37 AB 1.4 Ekonomi Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 1.4.1 Omdisponering av medel Ekonomichef - Efter samråd med mellan inventarieanslag i kommunstyrelsens investeringsbudgeten ordförande 1.4.2 Inrättande av handkassa i Ekonomichef - Efter samråd med kommunen ekonomihandläggar e 1.4.3 Besluta om innehav av Ekonomichef - I samråd med personligt betalkort kommunchef (omprövning vid behov) 1.4.4 Bokföringsmässig Ekonomichef - I samråd med avskrivning av fordran - kommunchef. högst ett basbelopp Kommunstyrelsen har tre prisbasbelopp i beloppsgräns för avskrivning av fordran. 1.4.5 Beslut om avbetalningsplan Ekonomichef - avseende fordringar i ärenden enligt skuldsaneringslagen, där kommunen har en fordran: - över ett basbelopp Ekonomichef - under ett basbelopp Ekonomihandlägg are 1.4.6 Placering och löpande Ekonomichef - I samråd med hantering av kommunens kommunchef och likvida medel och kommunstyrelsens stiftelse/donationsmedel ordförande enligt antagna riktlinjer 1.4.7 Amortering av låneskuld Ekonomichef - upp till det belopp som fastställts i kommunfullmäktiges finansiella mål 1.4.8 Konvertering och Ekonomichef - omläggning av befintliga lån 1.4.9 Upptagande av kortfristiga Ekonomichef - I samråd med lån för att säkra kommunchef betalningsförmågan. Lånetid under 1 år. 1.4.10 Besluta om försäljning av Kommunchef - I samråd med kommunens maskiner, ekonomichef och inventarier och dylikt upphandlingssamor dnare Till ett värde av max ett Verksamhetschef basbelopp Till ett värde av 10 % av ett Enhetschef basbelopp 1.4.11 Besluta om leasingavtal Enligt beslut om - undertecknande av handlingar så kallad firmatecknare 1.4.12 Upphandling (anta anbud Kommunchef - I samråd med och teckna avtal) av upphandlings- inventarier, varor, tjänster samordnare och entreprenader inom ramen för budgeterade medel för sådant som är kommunövergripande och enligt upphandlings- och inköpspolicyn. 1.4.13 Upphandling (anta anbud Verksamhetschef - I samråd med och teckna avtal) av upphandlings- inventarier, varor, tjänster samordnare och entreprenader inom ramen för budgeterade medel för respektive verksamhet och enligt upphandlings- och inköpspolicyn. 1.4.14 Upphandling (anta anbud Respektive - I samråd med och teckna avtal) av enhetschef upphandlings- inventarier, varor, tjänster samordnare och entreprenader inom ramen för budgeterade medel för respektive enhet och enligt upphandlings- och inköpspolicyn 1.4.15 Ansvara för upphandling av Upphandlingssam - I samråd med försäkringar samt ordnare ekonomichef uppföljning av försäkringsärenden 1.4.16 Ta tilldelningsbeslut och Upphandlingssam - I samråd med andra beslut inom ramen för ordnare ekonomichef ett upphandlingsärende, inklusive av brytande av upphandling (kommunspecifika upphandlingar) 1.4.17 Ta tilldelningsbeslut och Upphandlingssam - I samråd med andra beslut inom ramen för ordnare ekonomichef ett upphandlingsärende, inklusive avbrytande av upphandling (länsgemensamma upphandlingar) Med basbelopp avses i denna delegationsordning prisbasbeloppet för innevarande år. 1.5 Övriga ärenden Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 1.5.1 Godkänna uthyrning och Fastighetschef - Gäller ej ärenden utarrendering av lokaler och av principiell bostäder som tillhör beskaffenhet eller kommunen. Avtal vad av annan större vikt gäller lokaler max på 5 år. för kommunen 1.5.2 Utsträckning, nedsättning, Kommunchef - Gäller ej ärenden dödning, sammanföring och av principiell beskaffenhet eller relaxation av inteckningar av annan större vikt samt utbyte av pantbrev för kommunen liksom andra därmed jämförliga åtgärder 1.5.3 Plangodkännande som Kommunchef - I samråd med markägare vid enkelt planarkitekt/samhäl lsplanerare planförfarande Yttrande om fastighetsbildning Kommunchef I samråd med planarkitekt/samhäl lsplanerare 1.5.4 Ansökan om Planarkitekt/samhäl - I samråd med lantmäteriförrättning lsplanerare kommunchef Fastighetschef I samråd med Kommunens ombud vid kommunchef förrättningar enligt fastighetsbildningslagen 1.5.5 Upplåtelse av allmän plats Upphandlingssamo - Enligt fastställda rdnare riktlinjer Upplåtelse av mark för Upphandlingssamo marknad rdnare Yttrande om tillfällig Upphandlingssamo handel rdnare Yttrande om offentlig Upphandlingssamo tillställning och allmän rdnare sammankomst 1.5.6 Försäljning av Fastighetschef - Enligt fastställda småhustomter riktlinjer 1.5.7 Avtal om servitut, Fastighetschef - I samråd med ledningsrätt eller kommunchef nyttjanderätt avseende mark eller anläggning 1.5.8 Tillstånd för data-, el- och Fastighetschef - I samråd med IT- telekabel på kommunens chef mark. 1.5.9 Tillstånd att upprätta Fastighetschef - I samråd med arrendekontrakt hyreshandläggare 1.5.10 Tillstånd att prissätta Fastighetschef - I samråd med arrendekontrakt kommunchef 1.5.11 Hyressätta lokaler och Fastighetschef - I samråd med bostäder i kommunens kommunchef fastigheter vid extern uthyrning 1.5.12 Svara på grannintyg samt Fastighetschef - I samråd med yttrande i övriga planarkitekt/samhäl grannelagsrättsliga frågor. lsplanerare Kommunstyrelsens delegationsordning – Social verksamhet 2.1 Allmänna administrativa ärenden Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Avtal 2.1.1 Ingå avtal med privaträttsligt Enhetschef SoL 4:3 organ eller fysisk person om att IFO/AME utföra kommunens uppgifter inom socialtjänst Vård- och omsorgschef 2.1.2 Ingå avtal om att privat utförare Enhetschef SoL 17:3 ska lämna handlingar till IFO/AME SoL 6:37 socialnämnden när gallringsskyldigheten inträder Vård- och omsorgschef 2.1.3 Ingå avtal om att rapport, Enhetschef SoL 17:10 utredning och övriga dokument IFO/AME om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett Vård- och missförhållande ska lämnas till omsorgschef kommunstyrelsen när gallringsskyldigheten inträder 2.1.4 Ingå överenskommelse med Enhetschef SoL 7:2 regionen om att samverka i IFO/AME fråga om vissa målgrupper Vård- och omsorgschef 2.1.5 Ingå överenskommelse med Enhetschef SoL 7:3 regionen, Försäkringskassan IFO/AME eller Arbetsförmedlingen om att samverka Vård- och omsorgschef Avgifter och andra ekonomiska ärenden 2.1.6 Fastställa avgift för beviljade Administratör SoL 32:1,10 insatser inom vård och omsorg enligt antagna riktlinjer för taxor och avgifter 2.1.7 Ändring av avgift för beviljade Administratör SoL 32:10 insatser inom vård och omsorg enligt antagna riktlinjer för taxor och avgifter 2.1.8 Beslut om nedskrivning av eller Enhetschef - Efter samråd med befrielse från skuld avseende IFO/AME ekonomichef debiterad avgift för insats, vård Vård- och och omsorg omsorgschef 2.1.9 Beslut om nedsättning eller Enhetschef Efter samråd med befrielse av avgift för insats, IFO/AME ekonomichef vård och omsorg, (särskilda skäl) Vård- och omsorgschef 2.1.10 Beslut om bidrag för a) Biståndshandl 1-16 §§ Lag bostadsanpassning äggare om bostads- a) upp till 3 prisbasbelopp b) Kommunstyre anpassnings lsen bidrag b) 3-10 prisbasbelopp 2.2 Utlämnade av allmänna handlingar och uppgifter samt anmälan av brott Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Utlämnande av allmän handling 2.2.1 Beslut att lämna ut uppgifter ur E nhetschef SoL 15:3 personregistret till statliga IFO/AME myndigheter i forskningssyfte Lämna uppgifter till annan myndighet 2.2.2 Lämna uppgifter till Enhetschef OSL 10:18c Polismyndigheten i syfte att IFO/AME förebygga allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot närstående (vissa förutsättningar gäller) 2.2.3 Underrättelse till åklagare Socialsekreterare SoL 15:5 2.2.4 Underrättelse till Enhetschef SoL 15:6 Folkhälsomyndighet IFO/AME Anmälan av brott inom kommunstyrelsens verksamhet 2.2.5 Beslut att polisanmäla brott som Enhetschef OSL 10:2 hindrar kommunstyrelsens IFO/AME verksamhet (hot och våld mot tjänsteperson, förstörelse av nämndens egendom, ekonomiskt bedrägeri) 2.2.6 Beslut att polisanmäla misstanke Enhetschef OSL 10:21- om brott mot underårig enligt 3, IFO/AME 23 4 och 6 kap BrB 2.2.7 Beslut att polisanmäla grova Enhetschef OSL 10:23- brott vars påföljd är lägst 6 IFO/AME 24 månader fängelse eller försök till brott vars påföljd är lägst 6 månader Anmälan till överförmyndaren 2.2.8 Beslut att anmäla behov av god Socialsekreterare SoF 5:3 p. man/ förvaltare till 1-2 överförmyndaren samt anmälan Biståndshandlägga om att någon inte längre bör ha re god man/förvaltare 2.2.9 Beslut att anmäla till Socialsekreterare SoF 5:3 p.3 överförmyndaren när en förälder befaras att inte förvalta sitt barns Biståndshandlägga egendom på ett betryggande sätt re 2.3 Överklagande, yttrande och anmälningar med mera till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 2.3.1 Beslut att ombud inte får Chef IFO/AME 14 § FL medverka i ärendet p. g. a. olämplighet 2.3.2 Beslut att överklaga Delegaten i SoL 30:2 förvaltningsdomstols beslut ursprungsbeslutet 33 § FPL 2.3.3 Beslut om att begära inhibition i Delegaten i 28 § FPL förvaltningsdomstol ursprungsbeslutet KL 6:38 p.3 Yttranden 2.3.4 Beslut att avge yttrande till Delegaten i 46 § FL Förvaltningsrätten i ärenden ursprungsbeslutet enligt SoL, LVU och LVM 2.3.5 Beslut att avge yttrande till Delegaten i 46 § FL Kammar-rätt med anledning av ursprungsbeslutet överklagande av Förvaltningsrättens dom 2.3.6 Yttrande till allmän domstol i Enhetschef BrB 31:1 brottmål IFO/AME 1st. Vård- och omsorgschef 2.3.7 Yttrande till allmän domstol när Enhetschef BrB 31:2 den som begått brottslig gärning IFO/AME kan bli föremål för LVM-vård 2.3.8 Yttrande till åklagarmyndighet Enhetschef 46 § LVM IFO/AME 2.3.9 Yttrande till Socialsekreterare 11 § LUL åklagarmyndighet/Polismyndigh et 2.3.10 Yttrande över ansökan om Enhetschef 3 § lagen rättshjälp genom offentligt IFO/AME om biträde samt yttrande över offentligt kostnadsräkning biträde

§ 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 16 av 19 Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Beslut i Ljusnarsbergs kommun: Ansökan görs till KS och utbetalningen görs av pensionshandläggare.

§ 15 Uppgiftsskyldighet med mera Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. 5. Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall

18 § Lag om allmän 4.1.12 Yttrande över ansökan om tillstånd till allmän Kanslichef Gäller ej ärenden av principiell kameraövervakning kameraövervakning beskaffenhet eller av annan större vikt för kommunen 3 kap. 2 § Ordnings- 4.1.13 Avge yttrande till polismyndighet om tillfällig Upphandlingssamordnare Ersättare kanslichef lagen försäljning, offentliga tillställningar, störande buller, avlossande av skott inom planlagt område med mera. 4.1.14 Kommunkontorets öppethållande för Kommunchef allmänheten 4.1.15 Flaggningsdagar Ordförande KS 4.1.16 Yttranden över ansökningar om statligt stöd till Näringslivschef kommersiell service i glesbygd 4.1.17 Yttrande i folkbokföringsärenden Kanslichef 4.1.18 Föra kommunens talan inför domstol och andra Kommunchef myndigheter samt vid andra förrättningar, med Ekonomichef rätt att genom fullmakt sätta annan i sitt ställe Kanslichef 11 Lagrum Nummer Ärendet Delegat Anvisningar, med mera 4.1.19 Föra kommunens talan inför domstol och Fastighetschef andra myndigheter samt vid andra förrättningar i hyresärenden och uppsägning av hyreskontrakt. Kommunallagen 7 kap 4.1.20 Rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till Kommunchef

38 § MBL 4.3.6 Förhandling enligt 38 § MBL Kommunchef I samråd med HRG 15 Nummer Ärendet Delegat Anvisningar 4.3.7 Besluta om förändring och justering av tjänstemannaorganisationen Kommunchef I samråd med HRG och EC inom befintlig budgetram. 4.3.8 Besluta om förändring och justering av tjänstemannaorganisationen Verksamhetschef I samråd med HRG och EC inom befintlig budgetram inom egen verksamhet. 4.3.9 Förändring av tjänstemannaorganisationen som innebär inrättande av Kommunchef I samråd med allmänna utskottet ny chefstjänst inom fastställd bemanningsplan. 4.3.10 Beslut att godkänna bisyssla Kommunchef KS ordförande I samråd med HRG Underställd personal Respektive chef Enligt antagna riktlinjer för bisyssla 4.3.11 Lön och anställningsvillkor Kommunchef Kommunstyrelsen I samråd med HRG För övrig personal Berörd närmaste chef I samråd med HRG och VC 4.3.12 Fastställande av löneutrymme/utfall Kommunchef I samråd med HRG och EC 4.3.13 Lönerevisionsförhandlingar enligt fastställt utrymme Kommunchef KS ordförande I samråd med HRG Övrig personal Berörd närmaste chef 4.3.14 Besluta om lönetillägg och löneökningar mellan avtalsperioderna Kommunchef I samråd med HRG 16 Nummer Ärendet Delegat Anvisningar 4.3.15 Avgångsersättning vid avslut av tjänst Kommunstyrelsen I samråd med KC och HRG Maxbelopp 15 basbelopp 4.3.16 Ersättning vid studier I samråd med HRG Kommunchef KS ordförande Övrig personal Respektive chef 4.3.17 Ersättning från tredje man enligt § 37 AB Kommunchef I samråd med HRG 17 4.4 EKONOMI Nummer Ärendet Delegat Anvisningar med mera 4.4.1 Omdisponering av medel mellan inventarieanslag i Ekonomichef Efter samråd med KS-ordförande investeringsbudgeten 4.4.2 Inrättande av handkassa i kommunen Ekonomichef Efter samråd med ekonomihandläggare 4.4.3 Besluta om innehav av personligt betalkort (inklusive årlig Ekonomichef I samråd med kommunchef omprövning av kortinnehavare) 4.4.4 Bokföringsmässig avskrivning av fordran - högst ett basbelopp Ekonomichef I samråd med KC KS har tre prisbasbelopp i beloppsgräns för avskrivning av fordran 4.4.5 Beslut om avbetalningsplan avseende fordringar i ärenden enligt Ekonomichef Efter samråd med skuldsaneringslagen, där kommunen har en fordran över ett ekonomihandläggare basbelopp 4.4.6 Placering och löpande hantering av kommunens likvida medel och Ekonomichef I samråd med KC och KSO stiftelse/donationsmedel enligt antagna riktlinjer 4.4.7 Amortering av låneskuld upp till det belopp som fastställts i Ekonomichef kommunfullmäktiges finansiella mål 4.4.8 Konvertering och omläggning av befintliga lån Ekonomichef 18 Nummer Ärendet Delegat Anvisningar med mera 4.4.9 Upptagande av kortfristiga lån för att säkra betalningsförmågan. Ekonomichef I samråd med KC Lånetid under 1 år. 4.4.10 Besluta om försäljning av kommunens maskiner, inventarier och I samråd med ekonomichef och dylikt upphandlingssamordnare Till ett värde av max ett basbelopp Kommunchef Verksamhetschef Till ett värde av 10 % av ett basbelopp Enhetschef 4.4.11 Besluta om leasingavtal Enligt beslut om undertecknande av handlingar så kallad firmatecknare 4.4.12 Upphandling (anta anbud och teckna avtal) av inventarier, varor, Kommunchef I samråd med upphandlings- tjänster och entreprenader inom ramen för budgeterade medel för samordnare på ekonomi- sådant som är kommunövergripande och enligt upphandlings- och avdelningen inköpspolicyn. 4.4.13 Upphandling (anta anbud och teckna avtal) av inventarier, varor, Verksamhetschef I samråd med upphandlings- tjänster och entreprenader inom ramen för budgeterade medel för samordnare på ekonomi- respektive verksamhet och enligt upphandlings- och inköpspolicyn. avdelningen 4.4.14 Upphandling (anta anbud och teckna avtal) av inventarier, varor, Respektive enhetschef I samråd med upphandlings- tjänster och entreprenader inom ramen för budgeterade medel för samordnare på ekonomi- respektive enhet och enligt upphandlings- och inköpspolicyn avdelningen 19 Nummer Ärendet Delegat Anvisningar med mera 4.4.15 Ansvara för upphandling av försäkringar samt uppföljning av Upphandlingssamordnare I samråd med ekonomichef försäkringsärenden 4.4.16 Ta tilldelningsbeslut och andra beslut inom ramen för ett Upphandlingssamordnare upphandlingsärende, inklusive av brytande av upphandling (kommunspecifika upphandlingar) 4.4.17 Ta tilldelningsbeslut och andra beslut inom ramen för ett Upphandlingssamordnare upphandlingsärende, inklusive avbrytande av upphandling (länsgemensamma upphandlingar) Med basbelopp avses i denna delegeringsordning prisbasbeloppet för innevarande år. 20 4.5 ÖVRIGA ÄRENDEN Nummer Delegationens art Delegat Anvisningar med mera 4.5.1 Godkänna uthyrning och utarrendering av lokaler och bostäder som Fastighetschef Gäller ej ärenden av principiell tillhör kommunen. Avtal vad gäller lokaler max på 5 år. beskaffenhet eller av annan större vikt för kommunen 4.5.2 Utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av Kommunchef Gäller ej ärenden av principiell inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga beskaffenhet eller av annan större åtgärder vikt för kommunen 4.5.3 Plangodkännande som markägare vid enkelt planförfarande Kommunchef I samråd med upphandlings- samordnare Yttrande om fastighetsbildning Kommunchef I samråd med KC 4.5.4 Ansökan om lantmäteriförrättning Upphandlingssamordnare I samråd med KC Kommunens ombud vid förrättningar Fastighetschef I samråd med KC enligt fastighetsbildningslagen 21 Nummer Delegationens art Delegat Anvisningar med mera 4.5.5 Upplåtelse av allmän plats Upphandlingssamordnare Enligt fastställda riktlinjer Upplåtelse av mark för marknad Upphandlingssamordnare Yttrande om tillfällig handel Upphandlingssamordnare Yttrande om offentlig tillställning och allmän sammankomst Upphandlingssamordnare 4.5.6 Försäljning av småhustomter Upphandlingssamordnare Enligt fastställda riktlinjer 4.5.7 Avtal om servitut, ledningsrätt eller Upphandlingssamordnare I samråd med KC nyttjanderätt avseende mark eller anläggning 4.5.8 Tillstånd för data-, el- och telekabel på kommunens mark. Upphandlingssamordnare I samråd med NC 4.5.9 Hyressätta lokaler och bostäder i kommunens fastigheter vid extern Fastighetschef I samråd med KC uthyrning 4.5.10 Utfärdande av grannintyg samt yttrande i övriga grannelagsrättsliga Kommunchef I samråd med upphandlings- frågor. samordnare 22 Bilaga Medbestämmandelagen §§ 10-17 Förhandlingsrätt

45 § FL 4.1.6 Prövning om överklagande inkommit i rätt tid Delegat i ursprungsärendet samt beslut om avvisning av överklagande som inkommit för sent 37-39 §§ FL 4.1.7 Beslut om omprövning skall ske Delegat i ursprungsärendet

46 § Lag (2016:1013) om personnamn 2.3.12 Yttrande i körkortsärende eller Socialsekreterare 3:8, 5:2 till passmyndigheten vid körkortsföro utförande av pass utan rdningen vårdnadshavarens medgivande 3 § 2st. passförordni ngen 2.3.13 Yttrande till åklagare i mål om Enhetschef ÄktB 5:5 3 äktenskapsupplösning IFO/AME st 2.3.14 Yttrande i ärende om Socialsekreterare FB 11:16 2 förordnande av god man eller st förvaltare för någon som inte fyllt 16 år 2.3.15 Yttrande i vapenärenden Socialsekreterare Rikspolisstyrelsen s föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftning en (RPSFS 2009:13 FAP 551-3) Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde har samtyckt till det. Dödsboanmälan 2.3.16 Dödsboanmälan till Skatteverket Utsedd ÄB 20:8 a Folkbokföringsm handläggare yndighet ska underrättas om vem som är delegat 2.3.17 Beslut om att utse tjänsteperson Enhetschef ÄB 18:2 att företräda dödsbo IFO/AME 2.3.18 Beslut om provisorisk Enhetschef ÄB 18:1-2 förvaltning när dödsbodelägare IFO/AME saknas – utse företrädare för dödsboet 2.3.19 Beslut att ordna gravsättning Enhetschef Begravning IFO/AME slagen (1990:1144) 5:2 Övrigt 2.3.20 Anmälan om behov av offentligt Socialsekreterare 3 § Lag biträde (1996:1620) om offentligt biträde 2.3.21 Beslut att göra anmälan till Vård- och Smittskydds I samråd med smittskyddsläkare omsorgschef lag MAS (2004:168) 6:9 Enhetschef IFO/AME 2.3.22 Anmälningsskyldighet enligt Vård- och Smittskydds I samråd med smittskyddslagen omsorgschef lag MAS (2004:168) 6:12 Enhetschef IFO/AME 2.3.23 Framställan till domstol om Socialsekreterare SoF 5:2 behov av målsägandebiträde för underårig 2.4 Anmälan och yttranden till tillsynsmyndigheter Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Avvikelser SoL, LSS, HSL samt ärenden till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 2.4.1 Utreda händelser i MAS Patientsäker Inom respektive verksamheten som har medfört MAR hetslag verksamhet eller hade kunnat medföra (2010:659) vårdskada 3:3 2.4.2 Beslut om anmälan till IVO om Enhetschef SoL 27:6 Inom respektive allvarligt missförhållande IFO/AME verksamhet påtaglig risk för 24 § 24 a-g missförhållande Vård- och §§ LSS omsorgschef lex Sarah 2.4.3 Beslut om anmälan till IVO om MAS Patientsäker Inom respektive händelser som medfört eller har MAR hetslag verksamhet kunnat medföra en allvarlig (2010:659) vårdskada 3:5 lex Maria 2.4.4 Beslut om anmälan till IVO om Vård- och Patientsäker det finns skälig anledning att omsorgschef hetslag befara att en person, som har (2010:659) legitimation för ett yrke inom 3:7 hälso- och sjukvård och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra fara för patientsäkerheten 2.4.5 Anmälan av olyckor och tillbud MAS HSLF-FS Inom respektive till läkemedelsverket och IVO MAR 2021:52 verksamhet avseende medicinteknisk utrustning 2.4.6 Avge yttranden till IVO Enhetschef SoL 28:5 Inom respektive avseende verksamhetstillsyn IFO/AME verksamhet och liknade ärenden som är av mindre vikt för forts. Vård- och omsorgschef verksamheten eller av ej principiell karaktär 2.4.7 Beslut om anmälan till IVO:s Enhetschef SoL 27:2 Inom respektive vårdgivar-register om ny IFO/AME verksamhet förändring, flytt eller nedläggning av hälso- och Vård- och sjukvårdsverksamhet omsorgschef 2.4.8 Rapportering till IVO av Administratör Rapportering gynnande beslut enligt 11 kap 1 lämnas till § SoL och beslut enligt 9 § LSS Kommunstyrelse som inte verkställts inom n tre månader 2.4.9 Överklagande av beslut från Enhetschef SoL 35:2 Inom respektive Inspektionen för vård och IFO/AME verksamhet omsorg Vård- och omsorgschef Anmälningar och yttranden till andra myndigheter 2.4.10 Lämna uppgifter om Anställd inom OSL 10:20 a djurskyddsproblem, anmäla sociala misstänkt vanvård av djur till verksamhetsområ lex Maja berörd kontrollmyndighet det 2.4.11 Yttrande till myndigheter i Socialsekreterare ärenden som är av mindre vikt för verksamheten eller av ej principiell karaktär 2.5 Individ- och familjeomsorg – socialtjänstlagen (SoL) Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 2.5.1 Bedömning av barns behov av Socialsekreterare SoL 20:1 skydd 2.5.2 Beslut att inleda utredning Socialsekreterare SoL 14:2 2.5.3 Beslut att inte inleda utredning 1:e SoL 14:2 Socialsekreterare 2.5.4 Beslut att avsluta inledd 1:e SoL 14:2 utredning utan åtgärd Socialsekreterare 2.5.5 Beslut att förlänga tid för Enhetschef SoL 20:2 förhandsbedömning vid IFO/AME synnerliga skäl 2.5.6 Beslut att förlänga Enhetschef SoL 20:3 utredningstiden för utredning av IFO/AME barns behov av skydd eller stöd 2.5.7 Ändra ett beslut till den Socialsekreterare SoL 14:9 enskildes nackdel om förhållanden för den enskilde har förändrats väsentligt Överflyttning av ärende 2.5.8 Förhandsbesked om insats enligt Enhetschef SoL 29:7 SoL IFO/AME 2.5.9 Beslut att göra framställan om Enhetschef SoL 29:10 överflyttning av ärende till IFO/AME annan kommun 2.5.10 Beslut att ansöka hos Enhetschef SoL 29:11 inspektionen för vård och IFO/AME omsorg om överflyttning av ärende 2.5.11 Beslut att avge yttrande till IVO Enhetschef SoL 29:11 med anledning av överflytt av IFO/AME ärende till annan kommun Uppföljning efter avslutad utredning eller insats 2.5.12 Beslut om uppföljning av ett 1:e SoL 23:1 barns situation efter avslutad Socialsekreterare utredning när utredning avslutats utan beslut om insats 2.5.13 Beslut om uppföljning av ett 1:e SoL 23:2 barns situation efter det att en Socialsekreterare placering utom hemmet med stöd av SoL har upphört 2.5.14 Beslut att avsluta uppföljning 1:e SoL 23:1-2 Socialsekreterare 2.6 Försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 2.6.1 Beslut om ekonomiskt bistånd Socialsekreterare SoL 12:1 2.6.2 Beslut om ekonomiskt bistånd Socialsekreterare SoL 12:1 med villkor om återkrav SoL 33:3 2.6.3 Beslut om ekonomiskt bistånd Socialsekreterare SoL 12:4 med villkor om praktik eller kom-petenshöjande åtgärd 2.6.4 Beslut om avslag eller Socialsekreterare SoL 12:5 nedsättning av fortsatt försörjningsstöd när den enskilde avböjer att delta i praktik eller kompetenshöjande åtgärd 2.6.5 Beslut om ekonomiskt bistånd 1:e SoL 12:1 till begravningskostnader (högst Socialsekreterare alt. ett halvt basbelopp) SoL 12:2 2.6.6 Beslut om bistånd i form av 1:e SoL 12:1 förmedling av egna medel Socialsekreterare 2.6.7 Beslut om ekonomiskt bistånd SoL 12:1 för tandvård a) Socialsekr. a) akut tandvård b) 1:e Socialsekr. b) övrig tandvård upp till ett c) Enhetschef halvt basbelopp IFO/AME c) övrig tandvård över ett halvt basbelopp 2.6.8 Beslut om ekonomiskt bistånd a) 1:e socialsekr. SoL 12:1 till elskuld b)Enhetschef a) upp till ett halvt basbelopp IFO/AME b) över ett halvt basbelopp 2.6.9 Beslut om bistånd till SoL 12:2 hyresskulder a) 1:e Socialsekr. a) upp till 4 månader b) Enhetschef b) över 4 månader IFO/AME 2.6.10 Beslut om ekonomiskt bistånd a) 1:e Soc. sekr SoL 12:1-2 till deposition, b) Enhetschef förskottsinbetalning, IFO/AME hyresgaranti och dylikt a) upp t o m ett halvt basbelopp b) över ett halvt basbelopp 2.6.11 Ekonomiskt bistånd utöver vad 1:e SoL 12:2 som följer av 12 kap. 1 § SoL Socialsekreterare 2.6.12 Beslut om dag-ersättning enligt 1:e 17 § LMA LMA avseende vissa Socialsekreterare tillståndssökande gymnasiestuderande ensamkommande unga Beslut om återkrav, ersättning, eftergift enligt socialtjänstlagen 2.6.13 Återkrav av ekonomiskt bistånd 1:e SoL 33:1 betalts ut på felaktiga grunder Socialsekreterare 2.6.14 Återkrav när ekonomiskt bistånd 1:e SoL 33:2 betalts ut som förskott på förmån Socialsekreterare eller ersättning mm 2.6.15 Återkrav av bistånd enligt 12 1:e SoL 33:3 kap 2 § SoL Socialsekreterare 2.6.16 Beslut att ansöka hos Socialsekreterare AFL 17:1-2 Försäkringskassan om att få uppbära ersättning för lämnat bistånd 2.6.17 Beslut om ersättning Socialsekreterare SoL 32:2 (egenavgift) från den enskilde, över 18 år, vid vård och SoF 6:1 behandling utom hemmet i HVB eller familjehem med stöd av SoL eller LVM 2.6.18 Beslut om ersättning från Socialsekreterare SoL 32:3 föräldrar vars barn är under 18 år och vårdas i annat hem än det SoF 6:2 egna 2.6.19 Beslut i fråga om eftergift (helt SoL 33:6 eller delvis) av ersättnings- a) Enhetschef skyldighet enl 33 kap 1 och 2 §§ IFO/AME samt 32 kap 2 § 1 st eller 3 § 1 st a) upp till ett halvt basbelopp b) Kommunstyre b) över ett halvt basbelopp lsen 2.6.20 Beslut om att väcka talan om Kommunstyrelsen SoL 33:4 ersättning hos förvaltningsrätten om återkrav med stöd av 33 kap

48 § FL 4.1.8 Beslut att begära inhibition Delegat i ursprungsärendet Dataskyddsförordningen (GDPR) Lagrum Nummer Ärendet Delegat Anvisningar, med mera 4.1.9 Utse personuppgiftsombud Kommunchef I samråd med verksamhetschef 10 Administrativa ärenden Lagrum Nummer Ärendet Delegat Anvisningar, med mera 4.1.10 Tillstånd att använda kommunens heraldiska Kanslichef vapen

§ 75 Dnr KS 360/2026 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR 26) och fastställande av lokala tillämpningar Förslag till beslut 1. Fullmäktige antar Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR 26) enligt Sveriges Kommuner och Regioners förslag, att gälla från och med 2026-10-15. 2. Fullmäktige utser Kommunstyrelsen till lokal pensionsmyndighet enligt kapitel 1 § i OPF-KR 26. 3. Fullmäktige upphäver tidigare beslut om OPF-KR 25 från och med den dag OPF- KR 26 träder i kraft. 4. Fullmäktige fastställer att OPF-KR 26 ska tillämpas utan lokala avsteg. 5. Fullmäktige uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att uppdatera riktlinjer, blanketter och informationstexter i enlighet med OPF-KR 26. Jäv Natalie Hart (S) och Daniel Johansson (M) anmäler jäv och lämnar sammanträdet. Då ordförande och andre vice ordförande lämnar sammanträdet och 1:e vice ordförande är frånvarande utses Gert Stark (S) som är ålderspresident till ordförande under ärendet. Beskrivning av ärendet Sveriges Kommuner och Regioner har beslutat om ett nytt regelverk för förtroendevaldas omställningsstöd, pension och familjeskydd, benämnt OPF-KR 26. Regelverket ersätter OPF-KR 25 och rekommenderas att antas lokalt med ikraftträdande tidigast den 15 oktober 2026. OPF-KR 26 innebär förändringar inom omställningsstöd, pensionsvillkor och familjeskydd. Ljusnarsbergs kommun har tidigare antagit OPF-KR 25 och föreslås nu anta det nya regelverket i sin helhet, utan lokala avvikelser. Detta bedöms ge enhetlighet, tydlighet och minskad administration. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 6 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03 Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 – Förslag till OPF-KR 26 Ljusnarsberg 2. Bilaga 2 – Kommunfullmäktiges beslut 2025-12-11, KF § 118 – Antagande av OPF-KR 25 3. Bilaga 3 – SKR: Nya bestämmelser för förtroendevalda – OPFKR 26 ________ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse HR-avdelningen Datum: 2026-04-28 Josefin Gustafsson 0580-804 04 Dnr: KS 0360/2026 Josefin.gustafsson@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Fullmäktige Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR 26) och fastställande av lokala tillämpningar Verksamhetens förslag till beslut 1. Fullmäktige antar Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR 26) enligt Sveriges Kommuner och Regioners förslag, att gälla från och med 2026- 10-15. 2. Fullmäktige utser Kommunstyrelsen till lokal pensionsmyndighet enligt kapitel 1 § i OPF-KR 26. 3. Fullmäktige upphäver tidigare beslut om OPF-KR 25 från och med den dag OPF-KR 26 träder i kraft. 4. Fullmäktige fastställer att OPF-KR 26 ska tillämpas utan lokala avsteg. 5. Fullmäktige uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att uppdatera riktlinjer, blanketter och informationstexter i enlighet med OPF-KR 26. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Regioner har beslutat om ett nytt regelverk för förtroendevaldas omställningsstöd, pension och familjeskydd, benämnt OPF-KR 26. Regelverket ersätter OPF-KR 25 och rekommenderas att antas lokalt med ikraftträdande tidigast den 15 oktober 2026. OPF-KR 26 innebär förändringar inom omställningsstöd, pensionsvillkor och familjeskydd. Ljusnarsbergs kommun har tidigare antagit OPF-KR 25 och föreslås nu anta det nya regelverket i sin helhet, utan lokala avvikelser. Detta bedöms ge enhetlighet, tydlighet och minskad administration. Beskrivning av ärendet Sveriges Kommuner och Regioner har beslutat om ett nytt regelverk, OPF-KR 26, som ersätter tidigare OPF-KR 25. Regelverket innehåller förändringar inom omställningsstöd, pension och familjeskydd. Förändringarna innebär bland annat att rätt till omställningsstöd kan nekas vid allvarlig brottslighet vid fängelsedom på två år eller mer, att kvalifikationstid kan tillgodoräknas från andra uppdrag samt att inkomstsamordning sker från första året med ett visst fribelopp. Vidare införs nya bestämmelser avseende pensionsutbetalning, uttagsålder och utbetalningstid samt förtydliganden av vissa begrepp. Kommunfullmäktige i Ljusnarsbergs kommun beslutade under 2025 att anta OPF-KR 25. Bestämmelsen började gälla den 1 januari 2025 (KF § 118, dnr KS 132/2025). I samband med införandet av OPF-KR 26 föreslås att kommunen antar det nya regelverket i sin helhet enligt SKR:s rekommendation (bilaga 1), utan lokala avsteg. Tidigare beslut om OPF- KR 25 upphör därmed att gälla vid ikraftträdandet. Mot bakgrund av att endast ett fåtal förtroendevalda omfattas av regelverket bedöms det inte finnas skäl att införa eller behålla lokala avvikelser. Den ekonomiska påverkan bedöms som begränsad, samtidigt som administrationen förenklas genom en enhetlig tillämpning. Ekonomiska konsekvenser Förändringarna i OPF-KR 26 avser främst justeringar av villkor för omställningsstöd, pension och familjeskydd. Någon exakt ekonomisk påverkan för kommunen är svår att bedöma, eftersom utfallet beror på individuella förhållanden i enskilda fall. Mot bakgrund av att endast ett fåtal förtroendevalda omfattas av regelverket bedöms den samlade ekonomiska påverkan som begränsad. Eventuella kostnadsförändringar bedöms kunna hanteras inom befintlig budget. Josefin Gustafsson HR-generalist Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 – Förslag till OPF-KR 26 Ljusnarsberg 2. Bilaga 2 – Kommunfullmäktiges beslut 2025-12-11, KF § 118 – Antagande av OPF-KR 25 3. Bilaga 3 – SKR: Nya bestämmelser för förtroendevalda - OPF- KR 26 Beslutsunderlag skickas till HR-avdelningen för verkställighet Pensionshandläggare i Kumla kommun för verkställighet Akten för arkivering Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda med Tillämpningsanvisningar OPF-KR 26 Innehåll 1. Allmänt om bestämmelserna .......................................................................................................... 6 2. Kapitel 1 Inledande bestämmelser ................................................................................................. 7 3. Kapitel 2 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda ............................................... 7 4. Kapitel 3 Pensionsbestämmelser .................................................................................................. 11 5. Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall .................................................................. 16 1. Allmänt om bestämmelserna Ett förtroendeuppdrag utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och medför behov av anpassade villkor. Enligt 4 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) avses med förtroendevald den som har valts till ett uppdrag av fullmäktige, nämnd eller annan kommunal myndighet. Uppdraget utgör inte en anställning, och den förtroendevalde har därför inte ett anställningsförhållande med kommunen. Arbetsrättslig lagstiftning som reglerar exempelvis arbetstid, semester och anställningsskydd är därmed inte tillämplig. Eftersom ett anställningsförhållande inte föreligger kan den förtroendevalde inte omfattas av bestämmelserna om tjänstepension, då sådan pension enligt 28 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) endast får tryggas inom ramen för ett anställningsförhållande. Förtroendeuppdraget innebär också att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund innehåller OPF-KR 26 bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen. Bestämmelserna antas lokalt av fullmäktige och utgör ett samlat regelverk som tydliggör de förtroendevaldas villkor och trygghet under och efter tiden som förtroendevald. OPF-KR 26 indelas i fyra kapitel: 1. Inledande bestämmelser  Lokal pensionsmyndighet  Ändringar av och tillägg till bestämmelserna 2. Omställningsstöd  Aktiva omställningsinsatser  Ekonomiskt omställningsstöd  Förlängt ekonomiskt omställningsstöd 3. Pensionsbestämmelser  Avgiftsbestämd pensionsbehållning  Sjukpension  Efterlevandeskydd 4. Familjeskydd  Familjeskydd till efterlevande vuxen  Familjeskydd till efterlevande barn ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 7 av 19 Beslut i Ljusnarsbergs kommun: Fullmäktige har antagit OPF-KR 26 2026-XX-XX 2. Kapitel 1 Inledande bestämmelser

§ 76 Dnr KS 351/2026 Grundläggande granskning av styrelsen och nämnder 2025 Ljusnarsbergs kommun Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner informationen. Beskrivning av ärendet Revisionskonsulterna Azets har genomfört en granskning av styrelse och nämnder inom Ljusnarsbergs kommun. Däri ingår även överförmyndarverksamheten som sker i samarbetet inom KNÖL. Granskningen visar på att kopplingen mot satta mål fortsatt behöver förbättras. Detsamma gäller processen för budget och budgetuppföljningen. Både dessa områden kommer genomgå en översyn i och med arbetet efter valet hösten 2026 då både mål och processer ska arbetas igenom för kommande mandatperiod. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 26 maj 2026 2. Azets grundläggande granskning av styrelse och nämnder 2025 daterad 13 april 2026 _______ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunförvaltningen Datum: 2026-05-26 Mikael Pulkkinen Dnr: KS0351/2026 Mikael.pulkkinen@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Svar grundläggande granskning av styrelse och nämnder 2025 Verksamhetens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner informationen. Sammanfattning av ärendet Revisionskonsulterna Azets har genomfört en granskning av styrelse och nämnder inom Ljusnarsbergs kommun. Däri ingår även överförmyndarverksamheten som sker i samarbetet inom KNÖL. Granskningen visar på att kopplingen mot satta mål fortsatt behöver förbättras. Detsamma gäller processen för budget och budgetuppföljningen. Både dessa områden kommer genomgå en översyn i och med arbetet efter valet hösten 2026 då både mål och processer ska arbetas igenom för kommande mandatperiod. Ekonomiska konsekvenser Granskningen eller översyn av mål och process kommer ge någon ekonomisk konsekvens. Mikael Pulkkinen Kommunchef Beslutsunderlag Azets grundläggande granskning av styrelse och nämnder 2025 Beslutsunderlag skickas till ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 2 Kommunchef Ekonomichef Akten ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Grundläggande granskning av styrelse och nämnder 2025 Ljusnarsbergs Kommun 2026-04-13 Sofie Ernerudh, verksamhetsrevisor Hilda Vejdeland, verksamhetsrevisor Azets Revision och Rådgivning AB Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning och bakgrund 5 3. Metod, avgränsning och tidplan 10 4. Styrande förutsättningar 14 5. Resultat av granskningen 17 Kommunstyrelsen 19 Bergslagens överförmyndarnämnd 25 6. Sammanfattande bedömning 30 Azets > Move forward with confidence 2 Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 1. Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning AB har av Ljusnarsbergs kommuns revisorer fått i uppdrag att göra en grundläggande granskning av kommunens nämnd och styrelse. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om styrelse och nämnd har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande att nämnd och styrelse lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen och granskade nämnder endast delvis skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. I följande avsnitt följer de rekommendationer som avlämnas i samband med granskningen. För en sammanställning av bedömning per nämnd och styrelse uppdelat på revisionsområdena, se avsnitt 6.2. Azets > Move forward with confidence 4 Inledning och bakgrund Azets > Move forward with confidence 5 2. Bakgrund Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till nämnderna och styrelsen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Verksamhetsområdena ska granskas i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisorerna har till uppgift att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredställande sätt • Räkenskaperna är rättvisande • Den interna kontrollen är tillräcklig Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs - och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Granskningen baseras generellt sett på revisorernas riskanalys och omfattar samtliga nämnder och styrelser, och ger även underlag till uppdatering av riskanalysen under året. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen utgöra ett så pass omfattande underlag att den ger grund till bedömningar som revisorerna avlämnar i sin årliga revisionsberättelse. Revisorerna genomför fördjupade granskningar som ett komplement till den grundläggande granskningen. Azets > Move forward with confidence 6 2.1 Syfte Granskningens syfte har varit att översiktligt bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande att nämnder och styrelse lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Azets > Move forward with confidence 7 2.2 Revisionsfrågor Verksamhetsstyrning och uppföljning • Har styrelsen/nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag? • Följer styrelsen/ nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse • Uppnår styrelsen/nämnden målen för sin verksamhet? • Vidtar styrelsen/ nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Ekonomistyrning och uppföljning • Har styrelsen/nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredställande sätt? • Följer styrelsen/ nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under året? • Bedriver styrelsen/nämnden verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar? • Vidtar styrelsen/ nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Intern kontroll • Har styrelsen/nämnden skapat förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året? • Följer styrelsen/ nämnden upp verksamhetens interna kontroll under året? • Vidtar styrelsen/ nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende intern kontroll under året? Azets > Move forward with confidence 8 2.3 Revisionskriterier Granskningen har utgått ifrån nedanstående revisionskriterier: • Kommunallagen (2017:725) • Kommunfullmäktiges beslut och uppdrag till styrelse/nämnder • Styrelsens och nämndens reglementen • Reglemente för intern kontroll Azets > Move forward with confidence 9 Metod, avgränsning och tidplan Azets > Move forward with confidence 10 3. Metod och avgränsning Granskningen följer en årlig process, varpå granskningen avser hela granskningsåret 2025. Granskningen omfattar såväl granskning som bedömning utifrån styr- och uppföljningsdokument. Granskningen har omfattat kommunstyrelsen och bergslagens överförmyndarnämnd. Granskningen genomförs genom: • Dokumentstudier av övergripande underlag såsom Ljusnarsbergs styrmodell, kommunfullmäktiges mål samt reglemente för intern kontroll. • Nämnd/styrelsespecifika dokument såsom verksamhetsplan och budget, internkontrollplan samt reglementen. • Protokollsgranskning Revisionsrapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med Azets Revision & Rådgivnings interna rutiner. Rapporten kommer att sakgranskas av berörda inför färdigställande. Azets > Move forward with confidence 11 3.1 Bedömningskriterier Respektive nämnds och styrelses verksamhetsstyrning, ekonomistyrning och interna kontroll bedöms utifrån följande bedömningsnivåer. Respektive bedömningsnivå har en tillhörande symbol. Bedömningsnivå Bedömningssymbol Ja I allt väsentligt Endast delvis Nej Azets > Move forward with confidence 12 3.2 Tidplan för granskningen Augusti Oktober/november Januari/februari Planering och inbjudan till nämnd- Nämnddialoger med nämnder och Sammanställning av året utifrån och styrelsedialoger. Inventering av styrelse. måluppfyllelse, ekonomiskt frågeställningar till nämnddialoger. resultat samt resultat av intern kontroll. Slutrapport. September Januari Genomgång av årets budgetar, Eventuella utskick av kompletterande verksamhetsplaner och interna kontrollplaner. frågor till nämnderna och kommunstyrelsen. Löpande under året: protokollsgranskning Azets > Move forward with confidence 13 Styrande förutsättningar Azets > Move forward with confidence 14 4.1 Styrmodell Syftet med Ljusnarsbergs kommuns styrmodell är att säkerställa den demokratiska processen i den kommunala verksamheten och det övergripande målet med den kommunala verksamheten är att skapa den hållbara kommunen, där människor vill bo, arbeta och skapa sig en framtid. Med hållbarhet menas ekonomisk, social, miljömässig och kulturell hållbarhet. Styrmodellen utgår ifrån Vision 2030 ”Att skapa den hållbara kommunen”. För att uppnå visionen har kommunen övergripande mål tagits fram: • Öppen kommun • Kunskap och kompetens • Möten och upplevelser • Innovation & Entreprenörskap • Hållbar kommun Tillhörande respektive övergripande mål framgår ett antal effektmål som mäts med hjälp av indikatorer. Azets > Move forward with confidence 15 4.3 Intern kontroll Kommunfullmäktige antog Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet, per 2015-10-22. Syftet med reglementet är att kommunstyrelsen ska tillgodose att tillräckliga rutiner finns för att säkerställa att tillämpliga lagar, föreskrifter, regler och riktlinjer efterföljs, inklusive internt regelverk och ingångna avtal med externa parter, samt undvika förekomst av förmögenhetsbrott. I uppföljningen av internkontrollrutinerna ska kommunstyrelsen prioritera de processer som innebär störst risk och väsentlighet. Kommunstyrelsen kan besluta om en årlig internkontrollplan som ska följas upp tidigast inom ett år. Kommunchefen, socialchefen, bildningschefen och förvaltningschefen för överförmyndarnämnden ansvarar för att det finns utsedda kontrollansvariga inom sina respektive verksamhetsområden. Kommunstyrelsen kan begära att kommunchef, socialchef, bildningschef eller förvaltningschefen för överförmyndarnämnden gör en samlad skriftlig bedömning om huruvida den interna kontrollen fungerar ändamålsenligt. Kommunstyrelsen kan även begära en skriftlig eller muntlig uppföljning av särskilda processer. Kontrollansvariga ska tillse att: • Att ansvarsfördelningen i den egna verksamheten är tydlig • Att det finns dokumenterade rutiner/anvisningar för de olika processerna i verksamheten som är förknippade med risker • Att ingen ensam hanterar ekonomiska processer från början till slut • Att samtliga som utför delar av de ekonomiska processerna har tillräcklig kompetens för detta • Att in- och utbetalningar inte får ske till sig själv eller närstående • Att verksamheten följer gällande avtal Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på lämpligt sätt för att det på begäran av kommunstyrelsen eller annan ska kunna gå att ta fram dokumentationen. Azets > Move forward with confidence 16 Resultat av granskningen Azets > Move forward with confidence 17 5. Resultat av granskningen I detta avsnitt presenteras granskningens resultat. Resultatet baseras på de underlag som vi har mottagit under året, de dialoger som genomförts med nämnder och styrelse samt protokollsgranskning. Under granskningens gång har ett antal kontrollfrågor besvarats som också utgör en grund för vår bedömning. Azets > Move forward with confidence 18 5.1 Kommunstyrelsen Azets > Move forward with confidence 19 5.1.1 Verksamhetsstyrning Generella iakttagelser Verksamhetsstyrning och uppföljning I den beslutade budgeten finns fem övergripande mål som antagits av kommunfullmäktige. Målen är nedbrutna i effektmål och indikatorer med Antagen verksamhetsplan 2025 Ja, per verksamhet. målvärden. Styrelsens verksamheter har tagit fram egna verksamhetsplaner där respektive verksamhet beskrivs. Dock framgår varken mål, effektmål eller Har styrelsen brutit ner fullmäktiges Nej indikatorer för någon av kommunstyrelsens verksamheter. mål? De övergripna målen antagna av kommunfullmäktige följs upp i delårsrapport Har styrelsen formulerat egna mål? Nej per 2025-08-30. Årsredovisningen för 2025 innehåller en redovisning av kommunfullmäktiges Styrelsen följer upp måluppfyllelsens övergripande mål. Endast ett av fem mål bedöms vara uppfyllt i hög grad. I den Framgår ej. utveckling under året samlade bedömningen är det i likhet med tidigare år otydligt vad måluppfyllelsen baseras på. Vid avvikelser från måluppfyllelsen får styrelsen en analys av orsaker till Ja avvikelsen Styrelsen beslutar om åtgärder vid Framgår ej. brister i måluppfyllelsen Styrelsens mål för verksamheten Nej. uppnås Azets > Move forward with confidence 20 5.1.2 Ekonomistyrning Generella iakttagelser Ekonomistyrning och uppföljning Vi har tagit del av tertialrapport per 2025-04-30 samt delårsrapport per 2025-08- 30. Vid delåret prognosticerar kommunstyrelsen en negativ avvikelse mot budget vid helåret. Budget för 2025 är antagen Ja, KF 2024-12-12 § 94 Av delårsrapporten framgår att kommunen har stora underskott inom Styrelsen följer upp det ekonomiska personalkostnader för särskilda boenden och den kommunala hälso- och Ja utfallet och prognoser under året sjukvården, främst på grund av högre bemanning än budgeterat. Schemaoptimering har påbörjats men kom igång sent, vilket gör att effekter Styrelsen får en analys av orsaker vid väntas först under sista kvartalet 2025 och att enheterna kan närma sig Ja eventuella avvikelser från budget budgetramen under 2026. Inom individ- och familjeomsorgen kvarstår höga kostnader för placeringar, Styrelsen beslutar om åtgärder vid särskilt HVB. Bildningsverksamheterna och allmänna verksamheterna visar ett Ja eventuella budgetavvikelser sammantaget överskott. Skatteintäkterna har försämrats med 2 miljoner jämfört med budget, medan generella statsbidrag har förbättrats med 1 miljon. Styrelsen följer månatligen upp det ekonomiska läget genom ekonomiskt rapport Delårsprognos i och med det ekonomiska underskottet. Årets resultat 20250831 Av kommunens årsredovisning 2025 framgår att utfallet gentemot budget 2025 -9,7 mnkr -2,9 mnkr är negativt. Den största delen av detta hänför sig till de sociala delarna, främst kostnader för vårdplacering relaterat till särskilt boende, LSS-stödoch barn- och ungdomsvård. En annan stor bidragande faktor är överanställningar inom flera av kommunens verksamheter. Även de budgeterade intäkterna från statsbidrag har minskat. Det resulterar i att verksamheterna inte erhållit täckning för sina kostnader. Azets > Move forward with confidence 21 5.1.3 Intern kontroll Generella iakttagelser Intern kontroll Kommunstyrelsens internkontrollplan innehåller 14 kontrollmoment, vilka är riskvärderade utifrån en väsentlighetsanalys. Internkontrollplan 2025 är antagen Ja, KS 2025-01-29 §20 För respektive kontrollmoment framgår process (rutin/system), risk, kontrollmoment, kontrollansvar, frekvens, metod, rapportering och riskbedömning. Internkontrollplanen innehåller Ja information om riskvärdering Styrelsen har i samband med kommunens årsredovisning följt upp internkontrollplanen för 2025. Resultatet utifrån kontrollerna som genomförts Antal kontrollområden 2025 14 redovisas samt fortsatt hantering av riskerna. Kommunövergripande Framgår ej av kontrollområden är inkluderade i internkontrollplanen internkontrollplanen 2025 Uppföljning av internkontrollplan 2025 Ja, vid delårsrapport. har genomförts Uppföljning har skett av samtliga Ja kontrollområden 2025 Azets > Move forward with confidence 22 5.1.4 Kommunstyrelses uppsiktsplikt Generella iakttagelser Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över verksamhet, ekonomi Av protokollsgenomgång framgår att kommunstyrelsen kontinuerligt tar del av och intern kontroll Bergslagens överförmyndarnämnds ekonomiska rapportering. Styrelsen följer upp att nämnderna Det framgår inte om styrelsen tagit del av nämndens internkontrollplan eller Framgår ej av fastställt mål och uppdrag i sina verksamhetsmål. protokollsgenomgång. verksamheter Kommunstyrelsen får regelbundet uppföljningar över nämndernas Ja. ekonomi i förhållande till budget Kommunstyrelsen har följt upp om Framgår ej av nämnderna beslutat om protokollsgenomgång. internkontrollplan Kommunstyrelsen har följt upp om Framgår ej av nämnderna genomfört uppföljning av protokollsgenomgång. internkontrollplan Azets > Move forward with confidence 23 5.1.6 Bedömning per område Bedömning - Verksamhetsstyrning och uppföljning I likhet med föregående år bedömer vi att styrelsen endast delvis har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vi noterar att verksamheterna inte brutit ned kommunfullmäktiges mål i de handlingar vi tagit del av. Vi bedömer även att uppföljningen av de övergripande målen inte framgår på ett tydligt sätt. Bedömning - Ekonomistyrning och uppföljning Vi bedömer att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt att verksamheten bedrivs inom ekonomiska ramar. Styrelsen har beslutat om kostnadsreducerade åtgärder, dock bedömer vi att dessa bör följas upp mer frekvent än vad som framgår av protokollsgranskning. Vi konstaterar även att åtgärderna inte varit tillräckliga för att säkerställa en ekonomi i balans, vi noterar dock att vidtagna åtgärder har bidragit till ett mindre underskott vid årets slut än det som var beräknat i delårsrapporten. Bedömning - Intern kontroll och uppföljning Granskningen visar att styrelsens internkontrollplan inkluderar information om process (rutin/system), risk, kontrollmoment, kontrollansvar, frekvens, metod, rapportering och riskbedömning. Styrelsen har tagit del av en återrapportering av interkontrollplanen i samband med delårsrapport samt årsredovisning där resultatet från genomförda kontroller redovisas. Mot bakgrund av ovanstående bedömer vi att kommunstyrelsen har säkerställt en ändamålsenlig uppföljning av den interna kontrollen. Azets > Move forward with confidence 24 5.2 Bergslagens överförmyndarnämnd Azets > Move forward with confidence 25 5.2.1 Verksamhetsstyrning Generella iakttagelser Verksamhetsstyrning och uppföljning Av nämndens verksamhetsplan framgår att nio indikatorer har fastställts i relation till kommunfullmäktiges övergripande mål. För varje indikator anges nuläge samt Verksamhetsplan 2025 är antagen Ja målvärden för perioden 2025–2027. Indikatorerna är mätbara och har definierade målnivåer. Antal mål 9 indikatorer Nämndens verksamhet följs upp i verksamhetsberättelse per 250831. Uppföljning Nämndens mål har en tydlig koppling av mål och indikatorer redovisas inte. Uppföljningen utgörs av en textbaserad Ja till kommunfullmäktiges mål genomgång av verksamhetsåret under planperioden. Målen är formulerade så att de är I verksamhetsberättelsen för 2025 redovisas måluppfyllelsen av de indikatorer Ja mätbara som fastställts i verksamhetsplanen för året utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål. Av nämndens nio indikatorer bedöms sex som uppfyllda och Nämnden följer upp måluppfyllelsens tre som inte uppfyllda. Ja utveckling under året Nämnden fattar inte beslut om åtgärder vid avvikelser från fastställda mål. I redovisningen lämnas endast en förklaring till varför ett av de tre indikatorerna Vid avvikelser från måluppfyllelsen inte har uppnåtts. följer nämnden upp eller efterfrågar Endast delvis. orsaker till avvikelsen Nämnden beslutar om åtgärder vid Nej brister i måluppfyllelsen Nämndens mål för verksamheten Nej uppnås Azets > Move forward with confidence 26 5.2.2 Ekonomistyrning Generella iakttagelser Ekonomistyrning och uppföljning Av protkollsgenomgång framgår att nämnden månatligen följer upp det ekonomiska utfallet, däremot redovisas inga prognoser för helåret. Budgetram gemensam för Budget för 2025 är antagen samtliga kommuner. I ekonomisk rapport per 2025-04-30 redovisas att sammantaget har 36 procent av budgeten använts, vilket är 2,7 procentenheter mer än periodbudget, Nämnden följer upp det ekonomiska Utfallet följs upp, ej prognoser. motsvarande 82 620 kr. utfallet och prognoser under året I ekonomisk rapport per 2025-08-31 redovisas att sammantaget har 71 procent av budgeten förbrukats, det ekonomiska resultatet är över periodens budget, Nämnden får en analys av orsaker vid Ja motsvarande 138 800 kr. eventuella avvikelser från budget Av nämndens verksamhetsberättelse för 2025 redovisas att 98,5 procent av Nämnden beslutar om åtgärder vid Ej aktuellt vid överskott mot budget har förbrukats vid helåret och att nämnden går med ett litet överskott eventuella budgetavvikelser budget. mot budget. Resultatet analyseras och det framgår att personalkostnaderna överstiger budget medan övriga kostnader är lägre än budgeterat. Resultatet föranleder inga åtgärder. Årets resultat +0,052 mnkr Azets > Move forward with confidence 27 5.2.3 Intern kontroll Generella iakttagelser Intern kontroll Av protokollsgenomgång framgår ej att nämnden fattat beslut om en internkontrollplan för 2025. Framgår ej av mottagen Internkontrollplan 2025 är antagen dokumentation. Internkontrollplanen innehåller Se ovan. information om riskvärdering Antal kontrollområden 2025 Se ovan. Kommunövergripande kontrollområden är inkluderade i Se ovan. internkontrollplanen 2025 Uppföljning av internkontrollplan 2025 Se ovan. har genomförts Azets > Move forward with confidence 28 5.2.5 Bedömning per område Bedömning - Verksamhetsstyrning och uppföljning Vi bedömer att nämndens arbete med verksamhetsstyrning och uppföljning endast delvis varit ändamålsenligt. Nämnden har beslutat om indikatorer för att följa upp verksamheten kopplat till kommunfullmäktiges övergripande mål. Dock bedömer vi att uppföljningen är otydlig samt konstaterar att indikatorerna inte används vid uppföljningen per 250831. I verksamhetsberättelsen för 2025 redovisas måluppfyllelsen av de indikatorer som fastställts i verksamhetsplanen, däremot fattar nämnden inte om beslut om åtgärder vid avvikelser och lämnar endast en förklaring till varför ett av de tre målen inte uppnåtts. Bedömning - Ekonomistyrning och uppföljning Vi bedömer att nämnden i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramarna och att uppföljningen är tillräcklig. Nämnden följer upp det ekonomiska utfallet löpande, men någon uppföljning av prognoser för helåret genomförs inte. I den löpande redovisningen saknas analys och förklaringar till utfallet, vilket försvårar möjligheten att följaoch bedöma ekonomins utveckling över tid. Vid årets slut genomförs dock en analys av det samlade ekonomiska utfallet. Bedömning - Intern kontroll och uppföljning Vi bedömer att nämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig intern kontroll, utifrån de underlag vi mottagit. Nämnden saknar en beslutad plan för intern kontroll. Azets > Move forward with confidence 29 Samlad bedömning Azets > Move forward with confidence 30 6. Samlad bedömning Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen och granskad nämnd endast delvis skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Azets > Move forward with confidence 31 6.2 Samlad bedömning per styrelse/nämnd Bedömning revisionsområde Kommunstyrelsen Bergslagens överförmyndarnämnd Verksamhetsstyrning och uppföljning Ekonomistyrning och uppföljning Intern kontroll Azets > Move forward with confidence 32 SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 8 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

§ 77 Dnr KS 174/2025 Svar på motion – Kommunen behöver marknadsföra industrimark bättre Förslag till beslut 1. Fullmäktige anser motionen besvarad. Beskrivning av ärendet En motion har inkommit med förslag om att Ljusnarsbergs kommun bör arbeta mer aktivt med att marknadsföra kommunens industrimark. I tjänsteskrivelsen redogörs för hur kommunen i dagsläget arbetar med frågor som rör industrimark, marknadsföring och etableringsfrämjande insatser samt vilka förutsättningar och begränsningar som finns. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 8 maj 2026. 2. Motion inkommen den 10 november 2025 _________ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Näringslivsenheten Datum: 2025-05-08 Ann-Sofie Helmersson 0580-80484 Dnr: KS 0174-2025-1 ann-sofie.helmersson@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelse Motion – kommunen behöver marknadsföra industrimark bättre Verksamhetens förslag till beslut 1. Att motion gällande marknadsföring av industrimark anses besvarad Sammanfattning av ärendet En motion har inkommit med förslag om att Ljusnarsbergs kommun bör arbeta mer aktivt med att marknadsföra kommunens industrimark. I tjänsteskrivelsen redogörs för hur kommunen i dagsläget arbetar med frågor som rör industrimark, marknadsföring och etableringsfrämjande insatser samt vilka förutsättningar och begränsningar som finns. Beskrivning av ärendet Ljusnarsbergs kommun arbetar kontinuerligt med att följa utvecklingen av behovet av industrimark och för en aktiv dialog med lokala företag som kan vara aktuella för expansion eller nyetablering. Det finns i dagsläget ingen framtagen strategi för marknadsföring av industrimark i kommunen. Frågan om framtida etableringsområden och långsiktig markanvändning kommer dock att behandlas inom ramen för kommande översiktsplanearbete, vilket planeras att påbörjas under år 2027. I det arbetet kommer kommunen att kunna utreda framtida behov av industrimark samt identifiera möjliga områden för framtida etableringar. För att undersöka marknadens intresse har förfrågningar om tillgänglig industrimark skickats till exploatörer inom länet via Business Region Örebros exploateringsansvariga. Frågan om industrimark och etableringsmöjligheter har även lyfts inom samverkansgruppen Business Region Örebro, där regionala aktörer samarbetar kring etablerings- och markfrågor. Kommunens industrimark marknadsförs genom den nationella plattformen Site Finder, där information och marknadsföringsmaterial finns tillgängligt, ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 3 inklusive en presentationsfilm. Annonseringen har funnits publicerad sedan år 2020. Ljusnarsbergs kommun samverkar även med Business Sweden, genom vilka etableringsförfrågningar löpande inkommer. Dessa förfrågningar avser ofta verksamheter med omfattande krav, exempelvis hög elkapacitet, närhet till hamn eller järnväg samt tillgång till befintliga lokaler med kort etableringstid. Kommunen har i nuläget begränsade möjligheter att tillgodose flertalet av dessa krav. Samverkan ger dock en kontinuerlig bild av marknadens efterfrågan och hur behoven utvecklas över tid. Vidare pågår arbete inom Business Region Örebro med att utveckla en gemensam offertberedskap. Syftet är att kommunerna snabbt ska kunna besvara konkreta förfrågningar om industrimark. Offertberedskapen bidrar även till en samlad överblick över regionens tillgängliga mark, identifiering av strategiskt viktiga platser samt hur kommunerna gemensamt kan stärka regionens attraktivitet för näringslivet. Under år 2026 har kommunen budgeterat för ökad aktivitet inom näringslivsområdet. Detta möjliggör ett mer aktivt deltagande i företagsmässor och andra näringslivsfrämjande sammanhang, där kommunen ges ytterligare möjligheter att marknadsföra tillgänglig industrimark och etableringsmöjligheter. Avslutningsvis fortsätter kommunen arbetet med att regionalt bevaka inkommande etablerings- och markförfrågningar samt att föra löpande dialoger med det lokala näringslivet kring framtida etableringar och expansionsmöjligheter. Parallellt pågår ett fortsatt arbete med kommunens platsvarumärke, vilket utgör en viktig del i att öka kommunens attraktivitet för såväl företag som invånare. Detta perspektiv beaktas i samtliga event, mässor och näringslivssammanhang där kommunen är representerad, i syfte att långsiktigt stärka kommunens konkurrenskraft och attraktionskraft. Mot bakgrund av det arbete som redan pågår, samt att frågor om framtida industrimark och strategisk planering kommer att hanteras inom kommande översiktsplanearbete, bedöms motionens intentioner vara omhändertagna. Ekonomiska konsekvenser Förslaget medför inga ekonomiska konsekvenser. Ann-Sofie Helmersson Näringslivschef Beslutsunderlag ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 3 av 3 1. Motion gällande industrimark Beslutsunderlag skickas till Akten ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 9 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

§ 78 Dnr KS 354/2026 Avtal vägsamfälligheter Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att säga upp avtal gällande vägförvaltning för omförhandling gällande Högfors och Hörkens vägsamfällighetsförening. Beskrivning av ärendet Ljusnarsbergs kommun, Bergslagens kommunalteknik och fyra vägsamfälligheter inom kommunen tecknade skötselavtal 2018 och 2021. I de avtalen åtar sig kommunen att förvalta driften av respektive väg som samfälligheten ingår i. Avtalen är 5 åriga och två avtal går ut 2026-12-31, Hörkens VSF och Högfors VSF, med en uppsägningstid om 6 månader. Avtalen behöver uppdateras och med det möjliggöra ett utrymme för förändring inför kommande budgetering av vägunderhåll. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 6 maj 2026 2. Avtal Hörkens vägförening daterad 10 januari 2017 3. Avtal Högfors vägförening daterad 13 april 2018 _________ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunförvaltningen Datum: 2026-05-06 Mikael Pulkkinen Dnr: Dnr 0354/2026 Mikael.pulkkinen@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Uppsägning av avtal för omförhandling gällande vägsamfälligheter inom Ljusnarsbergs kommun Verksamhetens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att säga upp avtal gällande vägförvaltning för omförhandling gällande Högfors och Hörkens vägsamfällighetsförening. Sammanfattning av ärendet Ljusnarsbergs kommun, Bergslagens kommunalteknik och fyra vägsamfälligheter inom kommunen tecknade skötselavtal 2018 och 2021. I de avtalen åtar sig kommunen att förvalta driften av respektive väg som samfälligheten ingår i. Avtalen är 5 åriga och två avtal går ut 2026-12-31, Hörkens VSF och Högfors VSF, med en uppsägningstid om 6 månader. Avtalen behöver uppdateras och med det möjliggöra ett utrymme för förändring inför kommande budgetering av vägunderhåll. Ekonomiska konsekvenser Kostnader för vägunderhåll inom Ljusnarsbergs kommun är höga och under hösten 2026 kommer tekniska förvaltningen med en redovisning vilket kommer ligga till grund för både budgetering och beslut. Mikael Pulkkinen Kommunchef ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 2 Beslutsunderlag 1. Avtal Högfors VSF 2. Avtal Hörkens VSF Beslutsunderlag skickas till Akten Kommunchef ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 10 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

§ 79 Dnr KS 361/2026 Framtagande av strategi för att profilera Ljusnarsbergs kommun som industriservicecentrum i Bergslagen Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att: 1. Ta fram ett förslag till strategi för att profilera Ljusnarsbergs kommun som ett industriservicecentrum i Bergslagen. 2. Identifiera kommunens strategiska styrkor kopplade till geografiskt läge, kompetensförsörjning, befintlig industriell struktur samt logistikförutsättningar. 3. Analysera möjligheter till etableringar inom industrinära serviceverksamheter såsom underhåll, entreprenad, teknikstöd, lager, transport och cirkulära tjänster. 4. Föreslå prioriterade utvecklingsinsatser inom markberedskap, infrastruktur, kompetensförsörjning och näringslivssamverkan, 5. Ta fram en plan för extern profilering och investeringsfrämjande arbete riktat mot regionala och nationella industrikluster. 6. Återrapportera strategiförslaget till kommunstyrelsen senast hösten 2026. 7. Avsätta 50 000 kronor ur kommunstyrelsens disponibla medel för framtagande av strategi. Beskrivning av ärendet Ljusnarsbergs kommun har ett strategiskt geografiskt läge mitt i Bergslagens industriella kärna, med närhet till flera expansiva industriregioner och växande behov av industrinära servicefunktioner. Kommunen har en stark industriell tradition, tillgång till etableringsbar mark och goda möjligheter att utveckla sin roll i den regionala arbetsmarknadsstrukturen. Industrins pågående omställning, elektrifiering och ökade specialisering innebär ett växande behov av: • teknisk service och underhåll • logistiklösningar • entreprenadtjänster • komponenthantering • cirkulära industriprocesser • stödfunktioner kopplade till produktion och drift Justerandes sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 11 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03 Detta skapar nya utvecklingsmöjligheter för kommunen att kunna möta framtida behov inom den befintliga industri, gruvnäring och även möjliggöra framtida industriella etableringar inom kommunen. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 8 maj 2026 _________ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunförvaltningen Datum: 2026-05-08 Mikael Pulkkinen Dnr: 0361/2026 Mikael.pulkkinen@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Framtagande av strategi för att profilera Ljusnarsbergs kommun som industriservicecentrum i Bergslagen Verksamhetens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar förvaltningen att ta fram ett förslag till strategi för att profilera Ljusnarsbergs kommun som ett industriservicecentrum i Bergslagen. 2. Identifiera kommunens strategiska styrkor kopplade till geografiskt läge, kompetensförsörjning, befintlig industriell struktur samt logistikförutsättningar. 3. Analysera möjligheter till etableringar inom industrinära serviceverksamheter såsom underhåll, entreprenad, teknikstöd, lager, transport och cirkulära tjänster. 4. Föreslå prioriterade utvecklingsinsatser inom markberedskap, infrastruktur, kompetensförsörjning och näringslivssamverkan, 5. Ta fram en plan för extern profilering och investeringsfrämjande arbete riktat mot regionala och nationella industrikluster. 6. Återrapportera strategiförslaget till kommunstyrelsen senast hösten 2026. 7. Avsätta 50000 kronor ur kommunstyrelsens disponibla medel för framtagande av strategi. Sammanfattning av ärendet Ljusnarsbergs kommun har ett strategiskt geografiskt läge mitt i Bergslagens industriella kärna, med närhet till flera expansiva industriregioner och växande behov av industrinära servicefunktioner. Kommunen har en stark industriell tradition, tillgång till etableringsbar mark och goda möjligheter att utveckla sin roll i den regionala arbetsmarknadsstrukturen. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 2 Industrins pågående omställning, elektrifiering och ökade specialisering innebär ett växande behov av: • teknisk service och underhåll • logistiklösningar • entreprenadtjänster • komponenthantering • cirkulära industriprocesser • stödfunktioner kopplade till produktion och drift Detta skapar nya utvecklingsmöjligheter för kommunen att kunna möta framtida behov inom den befintliga industri, gruvnäring och även möjliggöra framtida industriella etableringar inom kommunen. Ekonomiska konsekvenser Arbetet med strategin ska ske inom förvaltningen. Dock finns behov av medel för eventuella undersökningar tex. Mätningar men även konsultresurs i enskilda specifika delar. Mikael Pulkkinen Kommunchef Beslutsunderlag Skriv text här. Beslutsunderlag skickas till Kommunchef Akten ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 12 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

§ 80 Dnr KS 325/2026 Tilläggsbelopp Löa skola höstterminen 2026 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar Löa friskola tilläggsbelopp med 558 291 kronor för sammanlagt 2,55 tjänster under perioden augusti 2026 - december 2026 (5 månader). 2. Kommunstyrelsen beslutar att ersättningen utgår förutsatt att eleverna för vilket tillägget sökts har sin skolgång i Löa skola. I de fall skolgång på Löa skola avslutas så minskas tilläggsbeloppet med motsvarande omfattningen av elevens resurs. Beskrivning av ärendet Löa skola har inkommit med ansökningar om tilläggsbelopp för elever med extraordinära stödinsatser under vårterminen 2026. Hemkommunen ska utifrån en bedömning besluta om tilläggsbelopp ska beviljas. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 28 april 2026 _________ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Bildningsverksamhet Datum: 2026-04-28 Andreas Lundholm, 0580-805 86 Dnr: KS0325/2026 andreas.lundholm@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Tilläggsbelopp Löa skola höstterminen 2026 Verksamhetens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar Löa friskola tilläggsbelopp med 558 291 kronor för sammanlagt 2,55 tjänster under perioden augusti 2026 - december 2026 (5 månader). 2. Kommunstyrelsen beslutar att ersättningen utgår förutsatt att eleverna för vilket tillägget sökts har sin skolgång i Löa skola. I de fall skolgång på Löa skola avslutas så minskas tilläggsbeloppet med motsvarande omfattningen av elevens resurs. Sammanfattning av ärendet Löa skola har inkommit med ansökningar om tilläggsbelopp för elever med extraordinära stödinsatser under vårterminen 2026. Hemkommunen ska utifrån en bedömning besluta om tilläggsbelopp ska beviljas. Beskrivning av ärendet Ansökan har inkommit från Löa friskola om tilläggsbelopp för perioden augusti 2026 - december 2026 (5 månader). Ansökan avser resurser för elever i grundskolan skolan där behov söks för 3,4375 tjänster och ansökan avser totalt 752 597 kronor. En bedömning av inkomna underlag har genomförts och stämts av med Löa friskola. Utifrån den översynen förordas att bevilja Löa friskola tilläggsbelopp med 558 291 kronor för sammanlagt 2,55 tjänster under perioden augusti 2026 - december 2026 (5 månader). Ersättningen utgår förutsatt att eleverna för vilket tillägget sökts har sin skolgång i Löa skola. I de fall skolgång på Löa skola avslutas så minskas ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 3 tilläggsbeloppet med motsvarande omfattningen av elevens resurs. Utfall av tidigare terminer nedan. Notera att vårterminen är längre än höstterminen vilket påverkar beloppet för terminen men inte omfattningen av tjänst. Sökt belopp Termin (kr) Beviljat belopp (kr) HT 2022 644 805 544 055 VT 2023 810 030 486 623 HT 2023 533 975 493 675 VT 2024 568 230 520 878 HT 2024 463 450 443 300 VT 2025 790 965 586 946 HT 2025 685 293 544 050 VT 2026 936 685 597 816 HT 2026 752 597 558 291 Sökt Beviljad Termin omfattning omfattning HT 2022 3,294 2,794 VT 2023 3,55 2,1 HT 2023 2,65 2,45 VT 2024 2,35 2,35 HT 2024 2,3 2,2 VT 2025 3,15 2,55 HT 2025 3,275 2,6 VT2026 3,6625 2,55 Ht 2026 3,4375 2,55 Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna är formulerade i ärendet och även ingått i processen vid framtagandet av budget 2026. Andreas Lundholm Skolchef ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 3 av 3 Beslutsunderlag - Beslutsunderlag skickas till Skolchef Akten Löa skola ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 13 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

§ 81 Dnr KS 208/2025 Överenskommelse Regional samverkan för familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Ljusnarsbergs kommun antar överenskommelsen för regional samverkan i familjecentral/familjecentralsliknande verksamhet. Beskrivning av ärendet En överenskommelse är framtagen på uppdrag av Kommunchefer/Regiondirektör (KC/RD), har förankrats i flera samverkansgrupperingar mellan kommun och region, och Regionala samverkansrådet har ställt sig bakom förslaget den 16 oktober 2025. Utdrag ur protokoll, Regionala samverkansrådet: Regionala samverkansrådet ställer sig bakom förslaget och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i enlighet med detta, se bifogat protokollsutdrag. Överenskommelsen gäller mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län och ersätter den tidigare version från 5 oktober 2018. Överenskommelsen syftar till att: • tydliggöra familjecentralernas uppdrag • skapa likvärdiga förutsättningar för familjecentralernas verksamhet • kvalitetssäkra verksamheten i familjecentralerna • säkra samverkan mellan huvudmännen • använda och nyttja de gemensamma resurserna för att uppfylla barnets rättigheter Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 25 maj 2026 2. Bilaga – protokoll regionalt samverkansråd 16 oktober 2025 3. Slutgiltigt förslag – överenskommelse regional samverkan för familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet _________ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Bildningsverksamhet Datum: 2026-05-25 Andreas Lundholm, 0580-805 86 Dnr: KS0208/2025 andreas.lundholm@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Överenskommelse Regional samverkan för familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet Verksamhetens förslag till beslut Ljusnarsbergs kommun antar Överenskommelsen för Regional samverkan i familjecentral/ familjecentralsliknande verksamhet. Sammanfattning av ärendet En överenskommelse är framtagen på uppdrag av Kommunchefer/Regiondirektör (KC/RD), har förankrats i flera samverkansgrupperingar mellan kommun och region, och Regionala samverkansrådet har ställt sig bakom förslaget den 16 oktober 2025. Utdrag ur protokoll, Regionala samverkansrådet: Regionala samverkansrådet ställer sig bakom förslaget och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i enlighet med detta, se bifogat protokollsutdrag. Överenskommelsen gäller mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län och ersätter den tidigare version från 5 oktober 2018. Överenskommelsen syftar till att: • tydliggöra familjecentralernas uppdrag • skapa likvärdiga förutsättningar för familjecentralernas verksamhet • kvalitetssäkra verksamheten i familjecentralerna • säkra samverkan mellan huvudmännen • använda och nyttja de gemensamma resurserna för att uppfylla barnets rättigheter ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 2 Ekonomiska konsekvenser Förslaget medför inte i detta skede några kostnader. Andreas Lundholm Skolchef Rektor vuxenutbildning Anna-Karin Nysten IFO chef Beslutsunderlag 1. Bilaga - Protokoll Regionalt samverkansråd 251016 2. Slutgiltigt förslag - Överenskommelse Regional samverkan för familjecentral - familjecentralsliknande 2025 Beslutsunderlag skickas till Skolchef IFO chef Akten ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman Protokoll Regionalt samverkansråd Dag och tid: 16 oktober 2025 kl. 09.00–12.00 Plats: City Konferenscenter, Örebro Jenny Steen Ordförande Justerare: Natalie Hart Justerat den: 29 oktober 2025 Eva Getzman Sekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Region Örebro län Eklundavägen 2 019-602 70 00 019-602 70 08 232100-0164 122500-2 Box 1613 Örebro 701 16 Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman Närvarande ledamöter i Regionala samverkansrådet: Caroline Dieker M Askersunds kommun. Anna Ahnér S Askersunds kommun. John Johansson S Örebro kommun. Susanne Lindholm KD Örebro kommun. Anders Åhrlin M Örebro kommun. Tony Ring M Karlskoga kommun. Jonas Sandström S Karlskoga kommun. Elin Axelsson S Lindesbergs kommun. Tomas Klockars M Lindesbergs kommun. Berth Falk S Lekebergs kommun. Caroline Elfors M Lekebergs kommun. Håkan Bergström S Hällefors kommun. Cecilia Albertsson M Hällefors kommun. Andreas Brorson S Kumla kommun. Christian Liljenhed L Kumla kommun. Natalie Hart S Ljusnarsbergs kommun. Daniel Johansson M Ljusnarsbergs kommun. Magnus Andersson S Hallsbergs kommun. Oscar Lundqvist SD Hallsbergs kommun. Anneli Mylly V Degerfors kommun. Peter Nyström SD Degerfors kommun. Anki Johanzon C Laxå kommun. Therese Magnusson S Laxå kommun. Dan Pierre M Nora kommun. Mikael Wahlberg S Nora kommun. Jenny Steen S Region Örebro län. Nina Höijer S Region Örebro län. Behcet Barsom KD Region Örebro län. Charlotta Englund C Region Örebro län. Sebastian Cehlin M Region Örebro län. Anna Nordqvist M Region Örebro län. Patrik Nyström SD Region Örebro län. Elin Jensen SD Region Örebro län. Insynsplats Marcus Allard ÖP Region Örebro län. Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman Övriga närvarande deltagare Joakim Ljungqvist Askersunds kommun Björn Johansson Degerfors kommun Lena Fagerlund Hallsberg kommun Veronica Svensson Hällefors kommun Susanne Afzelius Karlskoga kommun Anne-Lie Carlos Kumla kommun Jessica Vidberg Laxå kommun Åse Friberg Lekebergs kommun Henrik Arenvang Lindesbergs kommun Mikael Pulkkinen Ljusnarsbergs kommun Christina Landoff Nora kommun Peter Larsson Örebro kommun Jeanette Lämmel Örebro kommun Peder Eriksson Länsstyrelsen Anna Andersson Länsstyrelsen Rickard Simonsson Region Örebro län Petter Arneback-Hjulström Region Örebro län Eva Getzman Region Örebro län Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman 1. Mötet öppnas. Ordförande Jenny Steen hälsar välkommen till möte i det Regionala samverkansrådet. 2. Val av justerare utöver ordförande. Natalie Hart utses att jämte ordförande justera dagens protokoll. 3. Godkännande av dagordning. Inga övriga frågor anmäldes. 4. Beslut Mötesdatum Regionala samverkansrådet 2026 Ordförande föreslår två alternativa datum för mars respektive oktober; 6 mars och 2 oktober. Detta då möteskrockar för norra länsdelen har aviserats. Regionala samverkansrådet beslutar nedan mötesdatum för år 2026. Fredag 6 mars Torsdag 11 juni Fredag 2 oktober Torsdag 17 december Samtliga datum kl 09.00-12.00 5. Förslag Digitaliseringsstrategi för Örebro län 2027–2031 Föredragande: Sandra Spjuth, regional digitaliseringskoordinator Region Örebro län Sandra informerar om arbetet med ett förslag till en ny digitali- seringsstrategi för 2027–2031. Nu gällande strategi löper ut 2026. Det övergripande syftet med strategin är att slå fast inrikt- ning och ambition för Örebro läns arbete och hur vi tillsammans kan använda digitaliseringen som ett strategiskt verktyg. Försla- get till strategi har arbetats fram i samverkan i länet. Härnäst fö- reslås en remissrunda från november till och med februari. Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman Inspel: -Frågan om intrång och IT-säkerhet är angelägen – se över om strategin behöver kompletteras här. -Fråga lyfts om behov av nätverk för kommunstyrelse- ordföringar kopplat till frågor om digitalisering. Ställningstagande: Regionala samverkansrådet ställer sig bakom att förslag till di- gitaliseringsstrategi skickas ut på remiss till samverkande orga- nisationer. Bilaga: Visad presentation 6. Förslag till Regional samverkan för familjecentral Örebro län; Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommuner i Örebro län som har familjecentral/familjecentralslik- ande verksamhet Föredragande: Ingmar Ångman, områdeschef Välfärd och folkhälsa, Region Örebro län samt Susanne Cederlund, Folkhälsoutvecklare Folkhälsoteamet norra Ingmar och Susanne ger en bakgrund och kontext till arbetet med att ta fram en ny överenskommelse för regional samverkan för familjecentral Örebro län. I länet har vi sedan 2006 haft avtal om familjecentraler i reviderade former. I maj 2024 antog reg- ionstyrelsen en regional strategi för föräldraskapsstöd. I nämnda strategi finns målsättningar för länets föräldraskapsstödsarbete inkluderat arbete med familjecentraler. Arbetet med nu föreliggande förslag till överenskommelse för regional samverkan för familjecentral Örebro län har pågått un- der 2023-2025 och arbete samt förankring har skett i många olika samverkansgrupperingar. Parallellt med det regionala arbetet finns också ett nationellt ini- tiativ som pågår 2024-2026 med koppling till familjecentraler. Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman Noteras att: Utifrån fråga så noteras att ambitionen är att successivt ut- veckla bra verksamhet till att bli regelrätta familjecentraler. För några kan det bli en ambitionshöjning och därmed budgetdri- vande. I sammanhanget kan även noteras att den demografiska utmaningen med lägre barnafödande kommer att påverka. Ställningstagande: Regionala samverkansrådet ställer sig bakom förslaget och re- kommenderar huvudmännen att fatta beslut i enlighet med detta. Nora kommun har sedan tidigare meddelat att man avvaktar ställningstagande och möter Region Örebro län för enskild överläggning som ett första steg. Bilaga: Visad presentation 7. Information och dialog RUS revidering steg 2 – gemensam riktning och organisering Föredragande: Jenny Steen och Johanna Ek, utvecklingsledare, Region Öre- bro län Ordförande inleder och refererar till tidigare samtal om att det regionala samverkansrådet är ett bra forum för dialog om RUS- revideringen. Utifrån det samt viss benchmarking hur andra län organiserat samverkan föreslås att det regionala samverkansrå- det utgör referensgrupp och att regionstyrelsens presidium samt fyra kommunstyrelseordföranden utgör styrgrupp. Vice ordfö- rande i regionala samverkansrådet är en av de fyra. Ställningstagande: Regionala samverkansrådet ställer sig bakom ovannämnda för- slag gällande referensgrupp och styrgrupp för RUS revidering steg 2. Johanna presenterar förslag till utgångspunkter i framtagandet såsom bred ansats, delaktighet, relevants och resultat, samverkan och kontext. Tillsammans ska vi arbeta fram ett dokument som är länets utvecklingsstrategi och inte Region Örebro läns stra- tegi. Ett förslag till grov tidplan presenteras med förarbete 2025, underlagsmaterial från profession 2026, politiska samtal och framtagande 2027 och slutligen politiska beslut 2028. Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman Inspel: -Öka delaktigheten genom en inledande inventeringsfas runt om i länet. Ställ frågan till kommunstyrelsen. -Om vi ska nå enighet risk för ”urvattnat” dokument. Noteras att: Till nästa gång diskuteras: -Hur politisk kan/ska/får en regional utvecklingsstrategi vara och på vilket sätt ? -Vilka analyser bör göras inför framtagandet? Bilaga: Visad presentation 8. Information och dialog Arbetet efter Framtidsforum 2025 Föredragande: Johanna Ek, utvecklingsledare RUS, Region Örebro län Den 28-29 augusti möttes partnerskapets organisationer för 2025 års Framtidsforum. Gjord enkätutvärdering visar på att årets mö- tesplats var mycket uppskattad. Nästa steg är nu att vi gemen- samt tar ansvar för att jobba vidare med demografifrågan i våra organisationer. Inspel: -Att arrangera Framtidsforum den 27-28 augusti 2026 är en olämplig tidpunkt utifrån slutspurten i valrörelsen. Bilaga: Visad presentation 9. Dialog Översyn av den regionala samverkansstrukturen inför kom- mande mandatperiod Föredragande: Jenny Steen och Dan Pierre Ordförande och vice ordförande presenterar idé till inriktning, arbetssätt och tidplan för översynen av den regionala samver- kansstrukturen inför kommande mandatperiod. Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman Tidplan -Regionala samverkansrådet 16 okt – uppstart dialog med för- slag på upplägg av översynen. -Regionala samverkansrådet 11 december – dialog utifrån frågeställningar (skriftliga inspel tas med till mötet) -Regionala samverkansrådet 5 mars 6 mars– dialog om prel förslag -Regionala samverkansrådet 11 juni – beslut om ev justeringar Frågeställningar Tillbakablick: -Reflektion – resultat/nyttan av samverkan denna mandatperiod? Framåtblick: -Vilka är de stora gemensamma utvecklingsfrågorna för Örebro län? -Behov av samverkan i de specifika råden under kommande mandatperiod? -Om vi inte samverkar i de specifika råden, vad behöver vi förstärka strukturen med istället? -Saknas samverkan för några frågor inför kommande Mandatperiod. Arbetssätt -Respektive länsdel ger skriftliga inspel utifrån frågeställningar. -RSR möts för gemensam dialog den 11 dec. (skriftliga inspel tas med) -Förstärkt beredning arbetar vidare utifrån skriftliga inspel och dia- log på RSR i dec. -Prel förslag presenteras 6 mars på RSR. -Beslut om ev justeringar 11 juni på RSR. Tjänstepersonnivå förbereder- Vilka är de stora gemensamma ut- vecklingsfrågorna för Örebro län? Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman Ställningstagande: Regionala samverkansrådet ställer sig bakom att: - Översynen inriktas till de specifika samverkansråden. - Översynen sker genom dialog i regionala samverkansrådet och genom samtal med skriftliga inspel från respektive läns- del dessförinnan. (inspel tas med till mötet 11/12) - Beredningen förstärks med Natalie Hart och Anneli Mylly för att kunna arbeta mellan mötena i regionala samverkans- rådet. - Arbetet sker under höst och vår med beslut i juni. Noteras att: Föreslagna frågeställningar kan kompletteras med en fråga om det finns områden där kommunerna ser behov av samverkan sinsemellan kommande mandatperiod. Bilaga: visad presentation 10. Information och dialog Länstransportplan och nationell plan Föredragande: Maja Eriksson och Alva Lundqvist, utvecklingsledare område Samhällsplanering och infrastruktur Alva inleder med att övergripande visa remitterat förslag till länsplan. Sista svarsdag för remissen är 24 oktober och region- styrelsen beslutar i frågan i december. I slutet av september presenterade Trafikverket Nationell plan. Maja visar på fördelningen av planförslagets ramar. Det är ett stort fokus på järnväg. Underhåll både på väg och järnväg är pri- oriterat. Maja visar även på utfallet för Örebro län i nationell plan Region Örebro läns remissvar på nationell plan antas i region- styrelsen i december. Förnärvarande pågår arbete med ett förslag till svar och dialog förs med kommunerna. Inspel: -Utifrån samtal om stråk för väg/järnväg norröver lyfter Ljus- narsberg fram vikten av väl fungerande kollektivtrafik för att barn och unga ska kunna ta sig till skolan. - Dra nytta av försvarsfrågans prioritet vad gäller stråket Oslo- Stockholm. Bilaga: Visad presentation Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Eva Getzman 11. Förslag på frågor till nästa möte, 11 december kl 9-12. SKR Anders Henriksson kommer på besök. Fortsatt dialog om den regionala samverkansstrukturen. 12. Mötet avslutas Ordförande tackar för dagens möte. Överenskommelse Regional samverkan för familjecentral/ familjecentralsliknande verksamhet Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län Regional samverkan för familjecentral Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommuner i Örebro län gällande familjecentral/familjecentralslikande verksamhet Författad av: Susann Cederlund, folkhälsoutvecklare, folkhälsoteamet norra Örebro län på uppdrag av KC/RD gruppen. Beslutad av: Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 2 (28) Innehåll 1. Bakgrund ..................................................................................... 5 2. Inledning ...................................................................................... 5 3. God och nära vård ....................................................................... 7 4. Syfte och mål ............................................................................... 8 5. Parter i samverkan ...................................................................... 9 6. Avtalstid och uppföljning .............................................................. 9 7. Lagstiftning, styrande och stödjande dokument .......................... 9 7.1 Proportionell universalism .......................................... 11 8. Målgrupp ................................................................................... 11 9. Barnets rättigheter ..................................................................... 12 10. Uppdrag Familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet 13 11. Definitioner ................................................................................ 14 11.1 Familjecentral ............................................................... 14 11.2 Familjecentralsliknande verksamhet ............................... 15 11.3 Samlokalisering ............................................................. 15 12. Familjecentralens samverkande parter ..................................... 15 12.1 Öppen förskola ............................................................. 16 12.2 Förebyggande Socialtjänst ............................................. 16 12.3 Barnmorskemottagning ................................................. 17 12.4 Barnhälsovård .............................................................. 17 12.5 Folktandvård ................................................................ 18 12.6 Bibliotek ...................................................................... 18 13. Kvalitetssäkring av familjecentralens verksamhet ..................... 19 13.1 Samverkan ................................................................... 19 13.1.1 Förutsättningar för samverkan .......................................................... 20 13.1.2 Samverkansprocesser ........................................................................ 21 13.2 Regional organisation och lokal styrning av familjecentral/familjecentralsliknande verksamhet .......................... 22 13.2.1 Huvudmännens uppdrag ......................................................................... 23 13.2.2 Regional organisation .............................................................................. 23 13.2.3 Lokal styrning familjecentral/familjecentralslikande verksamhet ............ 24 Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 3 (28) 13.2.4 Samordnare ............................................................................................. 25 13.3 Sekretess ............................................................................ 25 14. Ekonomi .................................................................................... 26 14.1 Gemensamma kostnader ............................................... 26 14.2 Finansiering av gemensamma kostnader ......................... 27 15. Lokala samverkansavtal ............................................................ 27 16. Kommuner som saknar familjecentral/familjecentralsliknande verksamhet .......................................................................................... 28 Bilaga 1 Barnrättsprövning Bilaga 2 Mall lokalt samverkansavtal Bilaga 3 Mall avsiktsförklaring Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 4 (28) 1. Bakgrund En viktig utgångspunkt i strategin, Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län – regional utvecklingsstrategi 2022 - 20301, är alla barns rätt till goda uppväxtvillkor och en bra start i livet. Örebro län har en lång historia av samverkan och utveckling av länets arbete med föräldraskapsstöd och familjecentraler. Länet har sedan 2008 haft en överenskommelse mellan Region Örebro län och länets kommuner beträffande samverkan i familjecentral, överenskommelsen har reviderats 2010 och 2018. I Örebro län finns i dag (2024) familjecentraler/familjecentralsliknande verksamhet i nio av länets tolv kommuner. Dessa finns i; Askersund, Hallsberg, Laxå, Kumla, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors, Lindesberg och Örebro. Det har under de senaste åren pågått ett utvecklingsarbete som visat på behov av att skapa en gemensam grund för struktur, organisation och styrning gällande familjecentral på både lokal, regional och nationell nivå. Ett resultat av det är bland annat att mål och uppdrag för familjecentralsarbetet har utvecklats på nationell nivå av Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF)2 och en nationell kartläggning, analys och förslag kring familjecentraler/familjecentralslikande verksamheter har tagits fram av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten3. År 2022 lyfte strategisk arbetsgrupp för föräldraskapsstödsutveckling behovet av att ta fram en ny regional strategi för föräldraskapsstöd i Örebro län. Samtidigt togs ett beslut att revidera överenskommelsen Regional samverkan för familjecentral från 20184. Syftet var att tydliggöra familjecentralernas uppdrag, skapa likvärdiga förutsättningar och en gemensam målsättning för länets familjecentraler/familjecentralslikande verksamheter. Det fanns även ett behov av att säkra samverkan mellan huvudmännen och att kvalitetssäkra verksamheten. Detta för att säkerställa att det länsgemensamma målet om alla barns rätt till goda uppväxtvillkor och en bra start i livet 5. 2. Inledning Att stödja föräldrar i föräldraskapet är en av de viktigaste insatserna samhället kan göra för att främja barns hälsa och utveckling. Trygga och välinformerade föräldrar är 1 Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län – regional utvecklingsstrategi 2018 – 2030, Region Örebro län. 2 Föreningen för familjecentralers främjande. 3 Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter; Kartläggning, analys och förslag (2023). Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. 4 Regional samverkan för familjecentral; Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län (2018). Region Örebro län. 5 Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län – regional utvecklingsstrategi 2022 – 2030, Region Örebro län. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 5 (28) en viktig förutsättning för en positiv utveckling för barnet och minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden6. Kommuner och regioner har ett ansvar i att stödja föräldrarna i föräldraskapet7 och där utgör familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna en viktig arena utifrån det folkhälsopolitiska målområdet ”Det tidiga livets villkor” 8. Familjecentralen är en hälsofrämjande och förebyggande arena för blivande föräldrar, barn, föräldrar och andra viktiga vuxna kring barnet. På familjecentralen arbetar flera olika verksamheter i samverkan; barnmorskemottagning, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst. En verksamhet med stor potential för Region Örebro län och länets kommuner att genom samverkan erbjuda tidiga, främjande och förebyggande insatser. I den nationella utredningen Börja med barnen!9 och i den nordiska rapporten De första 1000 dagarna10 lyfts också familjecentraler och den tvärprofessionella samverkan som en rekommendation för att stärka arbetet med barn och ungas hälsa. I den regionala strategin för föräldraskapsstöd 2024 - 203011(som hänger samman med Örebro läns regionala utvecklingsstrategi (RUS) 2022 - 203012) sätts barnets bästa i centrum. Strategin innehåller viktiga områden för att stödja länets och det lokala föräldraskapsstödsarbetet i syfte att vidmakthålla, utveckla och stärka samverkan kring föräldraskapsstöd utifrån strategins tre målområden; Ett kunskapsbaserat arbetssätt, Ett tillgängligt stöd och En stödjande organisation. Under målområdet Ett tillgängligt stöd lyfts länets målsättning att det ska finnas tillgång till familjecentraler i alla kommuner som en viktig del i det samman- hängande föräldraskapsstödjande arbetet. En annan målsättning i den regionala strategin för föräldraskapsstöd är att det ska finnas en regional överenskommelse gällande samverkan mellan länets kommuner och Region Örebro län för att vidmakthålla kvaliteten, utveckla och starta nya familjecentraler. Denna överenskommelse är ett resultat av det uppdrag som gavs kring föräldraskapsstödsstrategi och överenskommelse för samverkan i familjecentral av Kommunchefer/Regiondirektör (KC/RD gruppen) i Örebro län och hanterar samverkan mellan kommunala och regionala parter i familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. 6 En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd (2018), Regeringen. 7 Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, Riksdagen. 8 God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik, Prop.2017/18:249, Regeringen. 9 Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård, Slutbetänkande av utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:78), Regeringen. 10 The first 1000 days in the Nordic countries, Policy recommendations (2020). Nordiska ministerrådet. 11 Regional strategi för föräldraskapsstöd 2024 - 2030. Rätt stöd till alla föräldrar ger goda förutsättningar för barns uppväxt. Region Örebro län (2024). 12 Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län – regional utvecklingsstrategi 2022 – 2030. Region Örebro län (2022). Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 6 (28) Inför arbetet med denna överenskommelse gav den dåvarande Strategisk arbetsgrupp för föräldraskapsstödsutveckling även en arbetsgrupp i uppdrag att genomföra en barnrättsprövning (se bilaga 1) kopplad till det första utkastet av en ny regional överenskommelse om samverkan för familjecentral i Örebro län. Denna överenskommelse är omarbetad utifrån ovan nämnda barnrättsprövning. 3. God och nära vård God och nära vård kan beskrivas som ett övergripande mål för den omställning som sker inom hälso- och sjukvården. Omställningen syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar13. I Örebro län använder vi uttrycket ” vi skapar hälsa tillsammans”. Det sammanfattar nära vårdomställningen och lägger tonvikt på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Begreppet ”Skapa hälsa tillsammans” inkluderar flera aktörer och syftar till att skapa en gemensam angelägenhet. Ett gemensamt uppdrag Region Örebro län och länets kommuner har är att ge barn bästa möjliga förutsättningar för en god hälsa. För att lyckas med det behöver aktörer från olika verksamheter gå ihop och tillsammans arbeta med barnet i fokus14. Familjecentraler är ett gott exempel på god och nära vård med tvärprofessionell samverkan och fokus på tidiga och hälsofrämjande insatser. Här finns också möjligheter att utveckla samverkan med flera verksamheter som är viktiga för barns hälsa och utveckling som exempelvis folktandvården, biblioteket och förskolan. 13 Insatser för att stödja omställningen till en god och nära vård 2023. Socialstyrelsen (2023). 14 Färdplan för omställning till nära vård i Örebro län. Region Örebro län (2023). Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 7 (28) 4. Syfte och mål Syftet med en gemensam överenskommelse för samverkan i familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Örebro län är: - Att tydliggöra familjecentralernas uppdrag - Att skapa likvärdiga förutsättningar för familjecentralernas verksamhet - Att kvalitetssäkra verksamheten i familjecentralerna - Att säkra samverkan mellan huvudmännen - Att till fullo använda och nyttja de resurser som region och kommun förfogar över för att uppfylla barnets rättigheter Målet är att genom familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter bidra till goda uppväxtvillkor och bästa möjliga hälsa hos barn 0 – 6 år i Örebro län i enlighet med den regionala utvecklingsstrategin och barnkonventionens artiklar. I den regionala strategin för föräldraskapsstöd 2024 – 203015 är målsättningen: • Att det ska finnas en regional överenskommelse gällande samverkan mellan länets kommuner och Region Örebro län för att vidmakthålla kvaliteten, utveckla och starta nya familjecentraler • Att det ska finnas tillgång till familjecentral i familjens närområde, minst en per kommun* • Alla länets barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler ska vara samlokaliserade med kommunens öppna förskola och de delar av socialtjänsten som bedriver förebyggande verksamhet  För att nå upp till målsättningen om att det ska finnas tillgång till familjecentraler i alla kommuner och att alla länets barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler ska vara samlokaliserade i familjecentral så behöver lokala avsiktsförklaringar upprättas i de kommuner där familjecentral/familjecentralslikande verksamhet saknas. Avsiktsförklaringen upprättas mellan kommun och vårdcentral (se punkt 16). 15 Regional strategi för föräldraskapsstöd 2024 - 2030. Rätt stöd till alla föräldrar ger goda förutsättningar för barns uppväxt. Region Örebro län (2024). Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 8 (28) 5. Parter i samverkan Denna överenskommelse gäller mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län och gäller samverkan i familjecentral alternativt familjecentralsliknande verksamhet enligt definitionen i punkt 11.1 och 11.2. Överenskommelsen ska ses som ett gemensamt styrdokument mellan huvudmännen och anger en länsgemensam nivå för den lokala samverkan. Samverkan på lokal nivå regleras i separata avtal för respektive familjecentral, där lokal nivå har möjlighet att göra avtal i samverkan utöver det som omfattas av denna överenskommelse. 6. Avtalstid och uppföljning Överenskommelsen gäller från och med 2026-03-01 och tills vidare. Uppsägning av överenskommelsen skall göras skriftligen och meddelas med minst 6 månaders varsel. Huvudmännen har var och en ett gemensamt ansvar för den länsgemensamma uppföljningen av överenskommelsen. Uppföljning av överenskommelsen sker årligen i den regionala Samverkansgrupp för barn och unga. 7. Lagstiftning, styrande och stödjande dokument Vid framtagande av denna överenskommelse har följande lagstiftning och styrande samt stödjande dokument tagits i beaktande: Lagstiftning - FN:s konvention om barnets rättigheter16 - Hälso- och sjukvårdslagen17 - Socialtjänstlagen18 - Skollagen19 Styrande och stödjande dokument - Läroplan för förskolan20 - God och Nära vård21 - Nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd22 16 Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197). Riksdagen. 17 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Riksdagen. 18 Socialtjänstlagen (2025:400). Riksdagen. 19 Skollag (2010:800). Riksdagen. 20 Läroplan för förskolan. Skolverket (Lpfo18). 21 God och nära vård 2023. En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner. Socialdepartementet och SKR. 22 Nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd (2018). Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 9 (28) - Nationell vägledning Familjecentral23 - Börja med barnen - En sammanhållen god och nära vård för barn och unga24 - De första 1000 dagarna25 - Örebro läns regionala utvecklingsstrategi 2022–203026 - Överenskommelse om samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län27 - Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa 2024 – 202928 (Region Örebro län, länets kommuner, RF/Sisu Örebro län och Örebro läns bildningsförbund) - Hälsoval Örebro län, krav och kvalitetsbok29 - Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Kartläggning, analys och förslag30 - Regional strategi för föräldraskapsstöd 2024 - 2030 i Örebro län31 - Hur mår små barn i Sverige? Hälsa och hälsans förutsättningar bland barn i åldern 0–5 år32 23 Nationell vägledning Familjecentral. Samverkan för barns bästa (2021). Föreningen för familjecentralers främjande. 24Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård, Slutbetänkande av utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:78), Regeringen. 25 The first 1000 days in the Nordic countries, A situation analysis (2020). Nordiska ministerrådet. 26 En attraktiv och pulserande region för alla. Örebro läns regionala utvecklingsstrategi 2022– 2030. Region Örebro län. 27 Överenskommelse om samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län, Region Örebro län. 28 Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa 2024 – 2029. Region Örebro län. 29 Hälsoval Örebro län, Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva primärvård inom Region Örebro län (2023), Region Örebro län. 30 Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Kartläggning, analys och förslag. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten (2023). 31 Rätt stöd till alla föräldrar ger goda förutsättningar för barns uppväxt Regional strategi för föräldraskapsstöd 2024 – 2030 Örebro län. Region Örebro län. 32 Hur mår små barn i Sverige? Hälsa och hälsans förutsättningar bland barn i åldern 0–5 år Folkhälsomyndigheten (2024). Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 10 (28) 7.1 Proportionell universalism En viktig utgångspunkt för arbetet med framtagandet av överenskommelsen har också varit principen om proportionell universalism. Proportionell universalism innebär att universella insatser behöver förstärkas eller kompletteras med andra åtgärder utifrån individers eller gruppers särskilda risker eller behov. Arbetssättet bidrar till att den så kallade matteuseffekten minskas. Matteuseffekten är ett fenomen där de som redan har vissa resurser – intellektuella, fysiska, ekonomiska eller sociala – gynnas ytterligare. Familjecentralens arbete, med ett lättillgängligt utbud av insatser (både universella, selektiva och indikerade), innebär att insatser ska ges till alla barn och föräldrar men i högre grad till dem med störst behov. Detta ger i sin tur goda förutsättningar för att bidra till arbetet för en god och jämlik hälsa33. Proportionell universalism 8. Målgrupp Målgruppen för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter är blivande föräldrar, barn från noll år till dess att barnet uppnått skolålder (0 – 6 år), barnets föräldrar samt andra viktiga vuxna runt barnet. När barnet är 6 år tar skola och elevhälsa över ansvaret för barnets hälsa och utveckling. På vissa familjecentraler finns verksamhet som även riktar sig till andra åldrar, denna verksamhet regleras då i det lokala avtalet. I överenskommelsen används genomgående begreppet föräldrar och inte vårdnadshavare. Ett barn kan ha annan vårdnadshavare än en förälder, men då 33 Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Kartläggning, analys och förslag. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten (2023). Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 11 (28) begreppet föräldrar/föräldraskapsstöd används i nationella rapporter, utredningar och underlag så används begreppet föräldrar även i denna överenskommelse. Vårdnadshavare ska alltså likställas med föräldrar i detta dokument. 9. Barnets rättigheter Barnkonventionen är vägledande för allt arbete på familjecentral eller familjecentralslikande verksamhet, den är en del av det ordinarie arbetet och ska inte ses som en fristående aktivitet. Mot bakgrund av detta har den barnrättsprövning (se punkt 2 och bilaga 1) som genomförts kopplad till denna överenskommelse fått genomsyra detta styrdokument. Det huvudsakliga målet för familjecentralen, som återfinns i barnkonventionen, är att bidra till goda uppväxtvillkor och bästa möjliga hälsa hos barn 0 – 6 år i Örebro län. Hos alla samverkande professioner i en familjecentral ska det finnas kunskap om barnets rättigheter. Barnrättsperspektivet uttrycker skyldigheten att tillförsäkra barnet dess mänskliga rättigheter genom att perspektivet efterföljs och används tydligt och regelbundet i verksamhetsplanering samt vid insatser av olika slag. När ett barnrättsperspektiv används av personal verksam på familjecentralen är utgångspunkten att de har kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och vad dessa innebär för det professionella utövandet. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Det innebär att staten har huvudansvar för att barnkonventionen följs och regioner, kommuner samt andra verksamheter (och föräldrar) är viktiga för att fullt ut leva upp till barnkonventionens intentioner och krav. Barn har egna rättigheter som samhället behöver skydda och stärka för att barnet ska må bra och utvecklas. Barnkonventionen gäller alla barn i åldern 0–18 år som bor eller vistas i Sverige. Barnkonventionen består av 54 artiklar och alla artiklar är lika viktiga och ska läsas som en helhet eftersom konventionen är hel och odelbar. Men fyra av artiklarna har en särskild funktion, de kallas grundprinciper och ger en vägledning till hur hela konventionen ska tolkas. De fyra grundprinciperna slår fast att: • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras (artikel 2) • Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa (artikel 3) • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (artikel 6) • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och bli lyssnad på (artikel 12) Utöver dess grundprinciper så behöver även följande artiklar lyftas gällande arbetet på länets familjecentraler/familjecentralslikande verksamheter: Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 12 (28) • Artikel 4 ”Varje konventionsstat (Region Örebro län och kommunerna) ska ta ansvar för och nyttja sina resurser till fullo för att uppfylla barnets rättigheter • Artikel 5 ”Barnets föräldrar ansvarar för barnets uppfostran och utveckling” • Artikel 18 ” Barnets föräldrar har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling med statens (Region Örebro län och kommunernas) stöd • Artikel 19 ”Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande inklusive sexuella övergrepp” • Artikel 23 ”Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att delta aktivt i samhället” • Artikel 24 ” Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård samt rehabilitering” • Artikel 29 ”Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter” • Artikel 31 ”Barn har rätt till lek, vila och fritid” • Artikel 42 ”Varje konventionsstat (Region Örebro län och kommunerna) ska göra barnkonventionen allmänt känd bland både barn och vuxna Hur den lokala familjecentralen/familjecentralsliknande verksamheten arbetar utifrån barnkonventionens artiklar ovan ska framgå i den lokala verksamhetsplan som varje familjecentral ska upprätta. 10. Uppdrag Familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet Familjecentralens och den familjecentralsliknande verksamhetens uppdrag är att bidra till goda uppväxtvillkor och bästa möjliga hälsa hos barn 0 - 6 år genom kunskap och stöd till blivande föräldrar och föräldrar. Det är en arena där flera olika professioner från region och kommun har goda förutsättningar att samverka för barnets bästa34. Verksamheten erbjuder en ingång för att nå alla barn 0 – 6 år och föräldrar vilket utgör en bred plattform för främjande insatser men också för tidigt förebyggande arbete. Små barns hälsa, välbefinnande och behov kan inte ses isolerade från föräldrarnas hälsa, eventuella svårigheter eller förmågor och resurser. Insatser till föräldrar kan därför behöva tas hänsyn till och samordnas med insatser till barnet för att resultatet ska bli optimalt35. 34 Rikshandboken barnhälsovård, familjecentraler, SKR. 35Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Socialstyrelsen (2013). Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 13 (28) Syftet med familjecentralen och den familjecentralsliknande verksamheten36 är att öka: - Fysisk, psykisk och social hälsa bland barn - Jämlikhet i hälsa bland barn - Möjligheten för att barn får rätt stöd i rätt tid Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, familjens livssituation och genom samarbete, samordning och samverkan, ska familjecentralen och den familjecentralsliknande verksamheten37: - erbjuda lättillgängligt stöd - vara ett kunskaps- och informationscentrum - stärka arbetet med FN:s konvention för barnets rättigheter - skapa arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga - uppmärksamma barn och deras familjer där tecken finns på avvikande utveckling - stärka samspelet och en god relation mellan barn och föräldrar - erbjuda tidiga insatser till blivande föräldrar och familjer med barn - stärka barnets och förälderns sociala nätverk - stärka ett jämställt föräldraskap - stärka barns språkutveckling - stärka integrationen 11. Definitioner 11.1 Familjecentral En familjecentral är en samlokaliserad verksamhet (se punkt 11.3) som minst består av basverksamheterna; barnmorskemottagning, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete38. Utöver dessa basverksamheter föreslås i denna överenskommelse även en målsättning att samverkan med folktandvård och bibliotek ska ingå i familjecentraler i Örebro län. Utöver detta kan samarbete med andra samhällsaktörer ingå, som till exempelvis föräldrastödsutvecklare, logoped, budgetrådgivning, psykologer för mödra- och barnhälsovård och civila samhällets organisationer. Familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet benämns båda som familjecentral externt, gentemot allmänheten. Det ska tydligt framgå vad allmänheten kan förvänta sig från verksamheten, och vilka basverksamheter och andra verksamheter som ingår. Familjecentralens verksamhet ska regleras i ett lokalt samverkansavtal. 36 Vad är en familjecentral? Föreningen för familjecentralers främjande. 37 Vad är en familjecentral? Föreningen för familjecentralers främjande. 38 Vad är en familjecentral? Föreningen för familjecentralers främjande. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 14 (28) 11.2 Familjecentralsliknande verksamhet En familjecentralsliknande verksamhet menas barnhälsovård samlokaliserad med minst en kommunal verksamhet (öppen förskola och/eller förebyggande socialtjänst). Utöver basverksamheterna kan även andra samhällsaktörer ingå i samarbetet39. 11.3 Samlokalisering Samlokalisering innebär att hela den verksamhet som respektive part bedriver som berör familjecentralens eller den familjecentralslikande verksamhetens uppdrag ska vara fysiskt förlagd till familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten. För barnhälsovårdens del innebär det hela barnhälsovårdens uppdrag. För barnmorskemottagningen utgörs detta av graviditetsrelaterad vård. För den förebyggande socialtjänstens del innebär det insatser i form av uppsökande och stödjande/rådgivande arbete, till exempel föräldraskapsstöd. För öppna förskolan utgörs det av hela dess verksamhet. Samlokalisering skapar mer gynnsamma möjligheter till samverkan och underlättar också det tvärprofessionella arbetet för att, vid behov, kunna erbjuda rätt stöd i rätt utsträckning och i rätt tid40. Samlokalisering är särskilt fördelaktigt för att nå ut till familjer med stora behov, och har således större fördelar i områden med sämre socioekonomiska förhållanden41. 12. Familjecentralens samverkande parter Enligt Socialstyrelsen krävs det samsyn, struktur och styrning för att hälsoarbetet inom barnhälsovården ska vara framgångsrikt. Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter lyfts fram som konkreta exempel på hur barnhälsovårdspersonalens samverkan med olika verksamheter kan organiseras för att sätta barnets bästa i centrum42. Den största vinsten med familjecentralers och familjecentralsliknande verksamheters samverkansform är personalens ökade förmåga att upptäcka och möta barnfamiljernas behov och initiera insatser i samverkan med 39 Vad är en familjecentral? Föreningen för familjecentralers främjande. 40 Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter, kartläggning, analys och förslag (2023). Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. 41 Läkartidningen 22/2013. Utvärdering av samverkansorganiseringar för familjecentrerat arbetssätt i Göteborg (2018), Västra Götalandsregionen. 42 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. Slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa (SOU 2017:47). Regeringen. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 15 (28) relevanta aktörer. Detta gör familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter till en väl lämpad arena för föräldraskapsstöd43. 12.1 Öppen förskola Öppen förskola regleras av skollagen44. Den öppna förskolan är en verksamhet som ska vara trygg, utvecklande och lärorik. Den riktar sig till barn och föräldrar och/eller annan medföljande vuxen och ska erbjuda barn en pedagogisk individ- och gruppverksamhet. Detta samtidigt som den ger föräldrar stöd i föräldrarollen och möjlighet till nätverkande och social gemenskap. Besökarna är inte inskrivna i verksamheten utan avgör själva när eller hur ofta de vill komma. Den öppna förskolan utformas utifrån en basverksamhet som uppmuntrar till social samvaro och språkfrämjande aktiviteter som exempelvis sång, sagosamling, skapande, rörelse och fri lek. Innehållet i den öppna förskolan varierar beroende på lokala behov och förutsättningar. Öppna förskolan är familjecentralens ”nav” och ska stimulera barns utveckling och lärande. Det är också en arena som möjliggör samverkan och genomsyras av öppenhet, glädje, respekt och gemenskap. Verksamheten strävar efter att tillgodose varje barns behov utefter förutsättningar och att tillsammans med besökarna skapa mötesplatser där barn och föräldrar är delaktiga. Pedagogen har till uppgift att arbeta med både barn, föräldrar och relationen mellan dem samt visa på ett pedagogiskt förhållningssätt. Huvudman; Kommunen 12.2 Förebyggande Socialtjänst Den förebyggande socialtjänsten regleras av socialtjänstlagen45 . Med förebyggande socialtjänst avses här socialt förebyggande arbete, arbete med preventiva insatser samt råd och stöd till enskilda individer och grupper. Socialtjänsten ska ge stöd och hjälpinsatser till barn och föräldrar som av olika skäl riskerar att, eller redan befinner sig i, utsatta situationer. Socialtjänsten bedriver också förebyggande arbete på olika nivåer; individ-, grupp- och samhällsnivå. Det kan handla om att leda olika föräldraskapsstödsprogram (individuellt eller i grupp), social rådgivning, samhällsinformation, motivation- och nätverksarbete eller att tidigt upptäcka behov och lotsa vidare till ytterligare stöd. Det kan också handla om samtal kring familjeliv, relationer, anknytning och samspel. 43 Vad är en familjecentral? Föreningen för familjecentralers främjande. 44 Skollagen, Öppen förskola 25 kapitlet 3 §. Skolverket. 45 Socialtjänstlag (2025:400). Riksdagen. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 16 (28) Socialtjänstens verksamhet på familjecentralen strävar efter att främja barnfamiljers situation i området genom att skapa en mötesplats med låga trösklar. Huvudman: Kommunen. 12.3 Barnmorskemottagning Barnmorskemottagningen regleras av Hälso- och sjukvårdslagen46 och Krav- och kvalitetshandbok för Region Örebro län47. På barnmorskemottagningen bedrivs vård, rådgivning och kontroller i samband med graviditet och eftervård. Det förebyggande folkhälsoarbetet har en stor plats i barnmorskemottagningens arbete. Barnmorskemottagningen spelar en central roll för kvinnans och det kommande barnets hälsa genom rådgivning och olika insatser. Barnmorskemottagningens kompetens innehas främst av barnmorskan men även av läkare och psykolog vid behov. Barnmorskemottagningens verksamhet på familjecentralen erbjuder förlossnings-, amnings och föräldraförberedande insatser och kan ges såväl individuellt som i grupp. Gruppverksamhet kan ges i samverkan med övriga verksamheter på familjecentralen under graviditeten i syfte att ge blivande föräldrar stöd inför förlossning, amning och det kommande föräldraskapet. Huvudman: Region Örebro län. 12.4 Barnhälsovård Barnhälsovården regleras av Hälso- och sjukvårdslagen46 och Vägledning för barnhälsovård (Socialstyrelsen artikelnr. 2014-4-5) 47 samt Krav- och kvalitetshandbok för Region Örebro län48. Rikshandboken49 barnhälsovård fungerar som ett kunskapsunderlag för professionen och ger konkreta råd för programmets genomförande. Barnhälsovårdens mål50 är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för det enskilda barnet och tillse att barnet får en god vård. Detta genom att följa barnets hälsa, utveckling och livsvillkor enligt barnhälsovårdens nationella program. För att uppnå målen ska barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och föräldrar och ytterligare förstärka insatser när det finns behov av det. En viktig målsättning med programmets utformning är att det ska bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård för alla barn i Sverige. 46 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Riksdagen. 47 Vägledning för barnhälsovård (Socialstyrelsen artikelnr. 2014-4-5). Socialstyrelsen. 48 Hälsoval Örebro län, Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva primärvård inom Region Örebro län (2023), Region Örebro län. 49 Rikshandboken barnhälsovård för professioner 50 Rikshandboken barnhälsovård för professioner Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 17 (28) Barnhälsoteam51 (BHT) är en viktig samverkansform mellan länets alla kommuner och barnhälsovården kring barn i förskoleålder (0 - 6 år) som kan vara i behov av utökat stöd eller särskilda insatser. I BHT ingår medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social kompetens. Från kommunen deltar rektor, specialpedagog samt socionom/kurator och från regionen BHV-psykolog, BHV-sjuksköterska, BHV- läkare/barnläkarkonsult samt logoped. Samverkan gäller även barn som är inskrivna i privata förskolor Barnhälsovården ska stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap, för att på så sätt skapa gynnsamma förutsättningar för en god hälsa och utveckling för barnet. Genom att skapa sammanhang och möten där föräldrar blir sedda och bekräftade, kan föräldrarnas förmåga att vara en trygg bas för sitt barn stärkas. Detta görs bland annat genom bland individuellt föräldraskapsstöd. På vissa barnavårdscentraler erbjuds föräldraskapsstöd i grupp, ibland i samverkan med familjecentralen. Barnhälsovårdens verksamhet för föräldraskapsstöd i grupp är dock liten (under 3% av vårdnadshavarna deltar i grupp vid 3 tillfällen eller fler). Huvudman: Region Örebro län. 12.5 Folktandvård Hälso- och sjukvården och tandvården har samma hälsofrämjande uppdrag. En stor vinst kan därför uppnås om tandvårdspersonal, personal från barnhälsovård och familjecentral ges tillfälle att samverka för att tidigt uppmuntra och stötta föräldrarna till goda vanor för barnet52. I dagsläget är folktandvården inte en integrerad verksamhet i familjecentralen. En målsättning är dock att det på familjecentraler/familjecentralsliknande verksamheter i Örebro län ska ses som en naturlig del i utvecklingen av verksamheten att även inkludera folktandvården. Detta skulle ytterligare förstärka målet om bästa möjliga hälsa för alla barn53. Huvudman: Region Örebro län 12.6 Bibliotek Ett rikt och utvecklat språk är en viktig grund för barnets hälsa och möjligheter i livet. Språket är en grundläggande rättighet och viktigt för att kunna kommunicera, informera sig, vara delaktig i samhället och ta del av litteratur och kultur. Språkligt samspel före tre års ålder har mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen för språk, läs- och skrivinlärning54. Redan när barnen är små är det stora skillnader i 51 Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län. Region Örebro län (2023). 52 Socialstyrelsen (2021). Nationella riktlinjer för tandvård. 53 Västra Götalandsregionen (2019). Samverkan Familjecentral och Folktandvård Södra Ryd, Skövde. 54 Ge ditt barn en bra start – stärk språket! Information om barns språkutveckling till dig som har barn i åldern 0–6 år. Skolverket. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 18 (28) barns ordförråd som kan påverka förutsättningar för barnet att lyckas i skolan och längre fram i livet. Familjecentralen är en viktig aktör när det gäller att medvetandegöra föräldrar om hur barns språkutveckling kan främjas. Biblioteket är även den en viktig aktör för att främja barns språk- och läsutveckling och en verksamhet som många familjecentraler i Örebro län samarbetar med redan i dag. En målsättning är att det på familjecentraler/familjecentralsliknande verksamheter i Örebro län ska ses som en naturlig del i utvecklingen av verksamheten att även inkludera biblioteket. Den samverkan som finns idag är dock inte reglerad i någon överenskommelse. Huvudman: Kommunen 13. Kvalitetssäkring av familjecentralens verksamhet För att säkerställa kvalitet i familjecentralerna/familjecentralsliknande verksamheter ska en årlig uppföljning av verksamheten ske i den lokala styrgruppen. Här sammanställs mål, verksamhetsberättelse, årlig statistik och annan utdata från familjecentralerna/familjecentralsliknande verksamheter. 13.1 Samverkan Samverkan är en förutsättning som utgör drivkraften i en familjecentral. En familjecentral ska således ses som en samordnad organisation där samverkan sker. Tre viktiga komponenter för att samverkan ska fungera är: styrning, struktur och samsyn. En väl fungerande samverkan har tydlig styrning på alla ledningsnivåer. En viktig uppgift för ledningen är att legitimera och förankra samverkan på lägre nivåer, formulera mål för samverkan och efterfråga resultat av samverkan. I styrningen ingår också att förtydliga verksamhetens uppdrag, tydliggöra och eventuellt utveckla regelverk, så att de blir kompatibla med gällande lagstiftning. Ekonomiska åtaganden för respektive aktör behöver fastställas – helst utifrån ett långsiktigt, samlat ekonomiskt tänkande55. En framgångsrik samverkan kräver struktur, bland annat tydliga mål för samverkan och precisering av målgrupper. I strukturen ingår också att ha en tydlig arbetsfördelning och rutiner för samverkan. Samverkan som bygger på funktion 55 Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Socialstyrelsen (2013). Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 19 (28) istället för att vara personbunden har större möjlighet att fungera långsiktigt. En formell överenskommelse mellan berörda huvudmän, likt denna, kan vara ett sätt att skapa förutsättningar för att barn och unga får sina behov tillgodosedda. Vidare behövs en samordnarfunktion för att bygga upp fungerande samverkansstrukturer. En förutsättning är att samordnarfunktionen har tydliga mandat från de berörda verksamheterna och ledningsnivåerna56. Vidare behövs en samsyn kring det gemensamma uppdraget när flera aktörer ska samverka. Det betyder inte att skillnaderna mellan de professionellas olika uppdrag ska slätas ut. Olikheterna är grunden för och styrkan i samverkan. Samsyn handlar om gemensam värdegrund samt respekt för och tillit till varandras uppdrag och kompetens. Det gäller även att ha en någorlunda gemensam uppfattning om behovet och vilka insatser som eventuellt kan behövas. Gemensamma begrepp eller kunskap om varandras begrepp underlättar samverkan, liksom en gemensam kunskapsbas om risk- och skyddsfaktorer, verkningsfulla insatser och dokumentationssystem57. 13.1.1 Förutsättningar för samverkan Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för en välfungerande familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet och ökar förmågan att upptäcka och tillgodose barns och föräldrars behov58. Samverkan kan brytas ner i några delområden som enligt forskningen idag är grundläggande förutsättningar för samverkan59 60. Således behöver följande förutsättningar finnas för att få till en bra samverkan i familjecentral: - Förankring - Tydlig målformulering, verksamhetsplan och uppföljning - Samverkanstid där tid avsätts för regelbundna möten mellan personalen som arbetar på familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten, samt tid för möten mellan cheferna för de olika verksamheterna61 - Gemensam kompetensutveckling som planeras i den lokala styrgruppen och beslutas av chef för respektive verksamhet - Tydlig organisation och dokumentation 56 Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Socialstyrelsen (2013). 57 Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Socialstyrelsen (2013). 58 Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård, Slutbetänkande av utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:78), Regeringen. 59 Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Socialstyrelsen (2013). 60 Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Socialstyrelsen (2013). 61 Familjecentraler, Rikshandboken Barnhälsovård, SKR. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 20 (28) - Tydliga rutiner, hantering av dokumentation och sekretess - Gemensamt synsätt/värdegrund - God kunskap om det man samverkar kring - God kunskap om varandra 13.1.2 Samverkansprocesser Alla ingående professioner ska ha lika förutsättningar för att samverka, det gäller både den tid och de resurser som finns för samverkan men också att och hur samverkanstid ska prioriteras i förhållande till ordinarie uppdrag hos respektive part. Gemensam samverkanstid ska avsättas för alla professionerna, dels för planering av den dagliga verksamheten, dels för långsiktigt utvecklingsarbete. Nedan beskrivs kort de samverkansprocesser som sker på familjecentralen, förutsättningar och tid för dessa regleras i det lokala avtalet (se punkt 15). Tid för samverkan Husmöten Husmöten avser tid för planering av den dagliga verksamheten på familjecentral/familjecentralslikande verksamhet. Tid för detta ska avsättas regelbundet (minst månadsvis) och möjlighet ska ges för all personal att delta. Samverkanstid Med samverkanstid avses exempelvis tid då professionerna finns tillgängliga för besökarna i den öppna förskolans verksamhet, tid för att hålla i eller delta i föräldragrupper/föräldraskapsstöd. Tid för detta ska avsättas och möjlighet ska ges för alla professioner att delta. Utvecklingstid/verksamhetsdagar Tid som ska avsättas för utveckling av verksamheten samt långsiktig planering av verksamheten. Detta kan innebära planering för hela verksamhetsåret samt avstämning av verksamhetsplan och mål, arbete med olika teman/olika material. Tid för detta ska avsättas och möjlighet ska ges till all personal att delta. Kompetensutveckling Kompetensutveckling innebär gemensamma utbildningar för all personal så som exempelvis deltagande på den nationella familjecentralskonferensen (föreningen för familjecentralers främjande) men kan också innebära möjlighet till individuell kompetensutveckling samt deltagande på exempelvis olika nätverksträffar. Vidare kan det också innebära utbildning för att kunna erbjuda särskilda föräldragrupper eller föräldraskapsstödsprogram. Tvärprofessionella insatser Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 21 (28) Föräldragrupper Familjecentralen är en arena där det är möjligt att erbjuda olika typer av föräldraskapsstöd i samverkan. Ett vanligt stöd är att erbjuda föräldragrupper som exempelvis amningsgrupp, föräldragrupp för gravida, ICDP – vägledande samspel, Föräldraskapsstöd Alla Barn i Centrum (ABC), föräldragrupper via BVC och BMM. Slussning Slussning innebär att barn och föräldrar uppmärksammas och kan lotsas till rätt profession. Genom samlokalisering kan personalen på ett naturligt sätt guida familjer till rätt stöd både internt och externt samt även hålla kontakten och följa upp insatser. Familjecentralerna benämner detta arbetssätt på olika sätt; slussning, lotsning, hänvisning och länkning är några benämningar. Utökade hembesök Utökade hembesök är ett nytt sätt att arbeta som innebär att personal från barnhälsovården och den förebyggande socialtjänsten, tillsammans gör hembesök hos familjer som har fått sitt första barn (utöver de besök som redan idag ingår i barnhälsovårdens uppdrag). Målet är att utjämna skillnader i hälsa och främja en god start i livet. Socialstyrelsen ska främja hembesök hos barn i områden med utmaningar och Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela pengar till regionerna för att barnhälsovården ska kunna utöka sina hembesöksprogram i områden med socioekonomiska utmaningar62. 13.2 Regional organisation och lokal styrning av familjecentral/familjecentralsliknande verksamhet Överenskommelsen ska ge stöd för huvudmän och verksamhetsansvariga inom region och kommun i deras arbete med att i samverkan ge insatser till barn och föräldrar och bidra till att ändamålsenliga samverkansstrukturer och förutsättningar för samverkan kan integreras i ordinarie verksamheter. 62 Socialdepartementet S2023/01608. Regeringen. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 22 (28) 13.2.1 Huvudmännens uppdrag Region Örebro län åtar sig att: - arbeta i enlighet med uppdraget för barnmorskemottagning och barnhälsovård med befattning som barnmorska och specialistsjuksköterska - bedriva främjande, förebyggande och stödjande insatser i nära samverkan med öppen förskola, förebyggande socialtjänst och övriga samverkande parter i verksamheten - regelbundet delta i planering, genomförande och utveckling av gemensam verksamhet på familjecentralen/familjecentralsliknande verksamheten Kommunen åtar sig att: - bedriva öppen förskola i enlighet med allmänna råd om öppen förskola med befattning som pedagog - bedriva socialtjänst med inriktning mot förebyggande och stödjande insatser med befattning som socionom eller likande - bedriva främjande, förebyggande och stödjande insatser i nära samverkan med barnmorskemottagning och barnhälsovården - regelbundet delta i planering, genomförande och utveckling av gemensam verksamhet på familjecentralen/familjecentralsliknande verksamheten 13.2.2 Regional organisation För årlig uppföljning av Regional överenskommelsen för samverkan i familjecentral ansvarar den regionala Samverkansgrupp barn och unga. I Samverkansgruppen barn och ungas uppdrag ingår följande: • Att identifiera, bedöma och sortera utvecklingsinitiativ och utmaningar som berör samverkan inom länet • Att säkerställa att barn och ungas behov och rättigheter tillgodoses i de processer som berör samverkan Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 23 (28) • Att ansvara för uppföljning av länets överenskommelse för samverkan i familjecentral • Att bereda och samordna frågor för behandling i chefsgrupperna 13.2.3 Lokal styrning familjecentral/familjecentralslikande verksamhet Organisering av ledning och styrning är avgörande för ett framgångsrikt arbete på en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. Varje familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet ska därför ha en styrgrupp med uppdrag att styra och leda de olika verksamheternas gemensamma åtaganden (styrgruppen kan vara samma för fler än en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet). Styrgruppen ska utgöras av de närmaste cheferna till varje profession. Till exempel: - Enhetschef för barnhälsovård - Enhetschef för barnmorskemottagning - Enhetschef/rektor för öppen förskola/förskola - Enhetschef för förebyggande socialtjänst I styrgruppen ska även samordnaren för familjecentralen/familjecentralsliknande verksamhet ingå. Samordnaren är också den person som sammankallar och håller i styrgruppsmöten. Styrgruppens uppdrag: • Att vara väl insatta i det dagliga arbetet och i utvecklingen av den enskilda familjecentralen eller familjecentralsliknande verksamhet • Att ansvara för att samverkansavtal skrivs och att alla parter undertecknar detta • Att tillsammans med samordnare och de verksamma på familjecentralen eller familjecentralsliknande verksamheten ta fram en verksamhetsplan och mål för verksamheten samt uppföljning av målen • Att leda och följa familjecentralens eller den familjecentralsliknande verksamhetens utveckling enligt de fastställda målen och riktlinjerna • Att tillse att förutsättningar för samverkan finns Styrgruppen behöver mötas regelbundet tillsammans med samordnaren för familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten. Mötesfrekvens regleras i det lokala avtalet. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 24 (28) 13.2.4 Samordnare Varje familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet ska ha en samordnare som håller ihop verksamheten och är länken mellan arbetslaget och styrgruppen i båda riktningar. Samordnarrollen är inte knuten till en viss profession. Samordnaren utses av styrgruppen som också beslutar om samordnarens uppdrag och tjänstgöringsgrad (regleras i lokalt avtal, se punkt 15). Samordnarens uppdrag: • Verka för att det gemensamma, vardagliga arbetet på familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten fungerar • Föra dialog med styrgruppen • Främja samverkan och verksamhetens utveckling tillsammans med övrig personal i verksamheten • Stödja arbetet mot verksamhetens mål Detta kan till exempel innebära att: - Planera och leda samverkansmöten och verksamhetsmöten för familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten - Sammankalla och leda styrgruppsmöten - Upprätta årlig, gemensam verksamhetsplan med uppföljning och utvärdering i samverkan med styrgruppen och övrig personal i verksamheten - Representera familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten utåt - Ansvara för hemsida, informationsmaterial och sociala medier - Ansvara för utifrån kommande studiebesök - Ansvara och driva planering för gemensam fortbildning inom arbetslaget - Sammanställa årlig verksamhetsberättelse - Initiera utvecklingsarbeten på familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten - Vara ansvarig för introduktion av nyanställd personal på familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten - Organisera och fördela gemensamma arbetsuppgifter - Ansvara för informationsflödet till samtliga medarbetare - Bevaka och samordna gemensamma utbildningsfrågor - Förfoga över familjecentralens eller den familjecentralsliknande verksamhetens gemensamma budget 13.3 Sekretess De verksamheter som samverkar inom familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten omfattas av olika sekretessbestämmelser. Grunden för de olika personalgruppernas tystnadsplikt är dock densamma. Allt utbyte Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 25 (28) av information ska ske enligt gällande lagstiftning som regleras i offentlighets- och sekretesslagen63. Uppgifter om en enskild får lämnas till en annan verksamhet inom familjecentralen eller den familjecentralsliknande verksamheten om den enskilde har lämnat sitt samtycke till överlämning av informationen. Detta eftersom ett samtycke kan häva sekretessen om den enskildes hälsotillstånd eller personliga förhållanden som annars gäller i de olika verksamheterna enligt offentlighet- och sekretesslagen. Uppgifter om den enskilde kan även lämnas till en annan verksamhet (myndighet) om det aktualiseras en sekretessbrytande regel i det enskilda ärendet. Vissa sekretessbrytande regler kan aktualiseras om det finns anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt annan lag eller författning, exempelvis till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa eller riskerar att fara illa. Det finns även sekretessbrytande regler som möjliggör överlämning av information till polis om uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott. 14. Ekonomi 14.1 Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader utgörs av kostnader kopplade till gemensamma lokaler, samordnartjänsten samt kostnader kopplade till gemensamma insatser enligt verksamhetsplan. Gemensamma lokaler definieras utifrån uppdrag och utgår från en miniminivå bestående av en toalett för personal, en toalett för besökare samt ett personalrum. Till kostnader som är kopplade till gemensamma lokaler ingår bland annat hyra för gemensamma ytor, lokalvård, gemensamma möbler, lås och inbrottslarm, brandskyddsutrustning, IT, skrivare och liknande. Alla basverksamheter som ingår i samverkan kring en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet ska dela lika på kostnaden för samordnaren. Det inkluderar samtliga kostnader kopplade till tjänsten, till exempel lön, kompetensutveckling och datautrustning. Den verksamhet där samordnaren anställs ersätts av övriga ingående verksamheter med respektive del av kostnaden. När överenskommelsen om regional samverkan i familjecentral är antagen ska lokala avtal ses över för att säkerställa gemensam finansiering av samordnaren. Övriga gemensamma kostnader ska från och med att denna överenskommelse träder i kraft delas lika mellan ingående basverksamheter vid etablering av nya 63 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), Riksdagen. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 26 (28) familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter om inte annat anges i det lokala samverkansavtalet. 14.2 Finansiering av gemensamma kostnader De ingående parternas medverkan i en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet finansieras via respektive huvudman. För kommunernas och Region Örebros läns del skapas förutsättningar att ingå i en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet genom avsättande av resurser. Därefter hanteras finansiering genom ordinarie budgetprocesser. 15. Lokala samverkansavtal Som komplement till denna överenskommelse ska lokala avtal upprättas. Dessa ska reglera ekonomiska åtaganden för parterna, verksamhetens ledningsstruktur och uppdrag, respektive parts ansvarsområde, samordnarens roll och mandat samt finansiering av gemensamma resurser och utveckling. Det lokala samverkansavtalet ska upprättas mellan kommun och lokal vårdcentral. Det lokala samverkansavtalet bör bestå av två olika delar – ett samverkansavtal som hanterar verksamheterna och samverkan dem emellan samt ett nyttjanderättsavtal som hanterar lokaler och hyror. För mall av ett lokalt samverkansavtal, se bilaga 2. Mallen är förslag på hur ett lokalt avtal kan utformas. I avtalen kan den lokala styrgruppen lägga till rubriker och innehåll utifrån behov. Ett lokalt samverkansavtal ska innehålla följande punkter: - Avtalsparter och placering - Avtalstid - Syfte med avtalet - Familjecentralens syfte och mål - Kvalitetssäkring; verksamhetsplan, verksamhetsberättelse, statistik - Förutsättningar och tid för samverkan inkl slussning, föräldragrupper och tvärprofessionella insatser och kompetensutveckling - Parternas gemensamma ansvar - Parternas enskilda ansvar - Styrgrupp (sammansättning, uppdrag) - Samordnare (uppdrag, omfattning) - professioner i verksamheten (uppdrag, omfattning) Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 27 (28) - Sekretess och informationsöverföring - Familjecentralens arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter - Ekonomi inklusive gemensam verksamhetsbudget - Ändringar och tillägg till regional överenskommelse familjecentral Örebro län - Tvist - Underskrifter 16. Kommuner som saknar familjecentral/familjecentralsliknande verksamhet I de kommuner som inte har någon familjecentral ska en avsiktsförklaring upprättas. Avsiktsförklaringen ska innehålla en skrivning om att parterna aktivt ska bidra till att skapa förutsättningar för att öppna upp en familjecentral i aktuell kommun. Avsiktsförklaringen upprättas mellan aktuell kommun och vårdcentral. För mall av avsiktsförklaring se bilaga 3. Region Örebro län Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län 28 (28) SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 14 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

§ 82 Dnr KS 207/2025 Återrapportering - Utredning av förvaltningskapacitet Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar informationen. Beskrivning av ärendet Kommunchef Mikael Pulkkinen ger muntlig information gällande den utredning som beställts hos Conectura för eventuella organisatoriska förändringar i gemensamma nämnder. Beslutsunderlag 1. Muntlig information av kommunchef Mikael Pulkkinen. _________ Mötet ajourneras kl. 11:05-11:12 Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 17 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

§ 83 Dnr KS 396/2026 Ekonomiska åtgärder 2026–2027 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner informationen. Beskrivning av ärendet Omställningsarbeten har skett inom Ljusnarsbergs kommun under ett antal år för att anpassa verksamheterna till att bli mera kostnadseffektiva. Tyvärr räcker inte dessa åtgärder och därmed kommer ett varsel behöva läggas som berör ett 20-tal tjänster. Kartläggning har påbörjats för att se hur personalstrukturen ser ut inom verksamheterna. Uppdrag som inte tillhör kommunens kärnverksamhet kommer utvärderas först. Utifrån det behöver ställning tas till vilken ambitionsnivå och servicegrad kommunen ska uppnå till medborgarna. Viktigt att påpeka är att förändringarna som behöver göras inte möjliggör samma servicenivå eller skötsel som tidigare. En omställning i hur det kommunala uppdraget ska utföras och vilken nivå den ska vara på behöver göras. Från hösten 2027 finns en möjlighet för Ljusnarsbergs kommun att ingå i SKRS prislappsmodell för att få hjälp med just det. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 27 maj 2026 _________ Mötet ajourneras 14:04-14:20 Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunförvaltning Datum: 2026-05-27 Mikael Pulkkinen Dnr: 396/2026 Mikael.pulkkinen@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Ekonomiska åtgärder 2026–2027 Verksamhetens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner informationen. Sammanfattning av ärendet Omställningsarbeten har skett inom Ljusnarsbergs kommun under ett antal år för att anpassa verksamheterna till att bli mera kostnadseffektiva. Tyvärr räcker inte dessa åtgärder och därmed kommer ett varsel behöva läggas som berör ett 20-tal tjänster. Kartläggning har påbörjats för att se hur personalstrukturen ser ut inom verksamheterna. Uppdrag som inte tillhör kommunens kärnverksamhet kommer utvärderas först. Utifrån det behöver ställning tas till vilken ambitionsnivå och servicegrad kommunen ska uppnå till medborgarna. Viktigt att påpeka är att förändringarna som behöver göras inte möjliggör samma servicenivå eller skötsel som tidigare. En omställning i hur det kommunala uppdraget ska utföras och vilken nivå den ska vara på behöver göras. Från hösten 2027 finns en möjlighet för Ljusnarsbergs kommun att ingå i SKRS prislappsmodell för att få hjälp med just det. Beskrivning av ärendet Anpassningar är gjord i verksamheterna för att hålla ned kostnaderna. Arbete pågår med schemaläggning inom projektet Time Care. Den åtgärden har gett en ordentlig besparing inom omsorgen verksamheter. Arbete med att ta bort tjänster är också genomfört men tyvärr har tjänster återinförts därefter. Arbetet med en hållbar ekonomi behöver därför gå in i en ny fas. Det finns inte möjlighet att hyvla på verksamheterna längre utan ställning måste tas till vilka delar inom förvaltningen som kan tas bort eller kraftigt organiseras om. • Påbörja processen med varsel av personal inom kommunens verksamheter ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 2 • Ta fram ett förslag på organisation för att möjliggöra personella förändringar • Ta fram ett förslag för beslut för att avyttra alla fastigheter som inte fyller något verksamhetssyfte • Utreda samverkan med andra parter kring tex. upphandling, kris-och beredskap samt övriga serviceuppdrag som kommunen idag driver I övrigt behöver ytterligare åtgärder övervägas som tex: • Köpa fastighet för tillskapande av trapphusboende så snart det ges möjlighet för att kunna omstrukturerar LSS verksamheten med mål att kunna flytta hem kostsamma placeringar • Ge bistånd tydliga direktiv kring processen där återhållsamhet ska göras i ännu större uträckning då det gäller beviljande av insatser och ekonomiskt bistånd. Beslut ska samrådas med verksamheterna för att säkerställa ekonomin i besluten. Viktigt att redan tagna beslut följs upp för eventuellt nytt beslut. Ekonomiska konsekvenser Samtliga åtgärder bör ge en total konsekvens om ca 12–13 miljoner kronor. Detta för att möta årets men framför allt konsekvenserna från 2027 och framåt där vi redan från nästa år ser en minskning i skatteunderlag på ca 5,5 miljoner kronor. Samverkan med andra kommuner i vissa uppdrag ger också en driftkostnad, om än lägre. Respektive verksamhetschef ges uppdraget att utreda och sammanställa kalkyl och konsekvensbeskrivning för respektive åtgärd som berör aktuell verksamhet. Mikael Pulkkinen Kommunchef Beslutsunderlag - Beslutsunderlag skickas till Kommunchef ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Tjänsteskrivelse Kanslienheten Datum: 2026-06-05 Terese Renbro, 0580-805 02 Dnr: 0450/2026 Terese.renbro@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Antagande av ny delegationsordning för kommunstyrelsen i Ljusnarsbergs kommun Verksamhetens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att upphäva allmän verksamhets delegationsordning beslutad 23 maj 2012 § 98 med senaste revideringen den 14 december 2022 § 40. 2. Kommunstyrelsen beslutar att upphäva bildningsverksamhets delegationsordning beslutad 29 oktober 2025 § 325. 3. Kommunstyrelsen beslutar att upphäva social verksamhets delegationsordning beslutad 15 juni 2025 § 217. 4. Kommunstyrelsen beslutar att anta ny delegationsordning för kommunstyrelsen där alla verksamheters delegationsordningar har slagits ihop till en enhetlig daterad 6 juni 2026. 5. Kommunstyrelsen beslutar att ge kanslichef löpande behörighet att göra redaktionella ändringar i delegationsordningen. Sammanfattning av ärendet I kommunallagens (2017:725) 6 kap 37-40 §§ finns bestämmelser om delegation, vilka som kan vara delegat och att beslut tagna på delegation ska anmälas till nämnd. I och med att Ljusnarsberg är en så kallad ”ennämndsorganisation” där kommunstyrelsen är nämnd har det under en längre period funnits en önskan om slå ihop dessa delegationsordningar till en sammanhållen. En stor översyn av delegationsordningen har under våren gjorts av kansliet tillsammans med ledningsgruppens chefer och resulterat i liggande förslag. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 3 Beskrivning av ärendet I kommunallagens (2017:725) 6 kap 37-40 §§ finns bestämmelser om delegation, vilka som kan vara delegat och att beslut tagna på delegation ska anmälas till nämnd. En delegationsordning är ett dokument där nämnden har överlåtit beslutanderätten i vissa frågor till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller anställd. I vissa fall kan det i delegationsordningen ändå stå att det är kommunstyrelsen som är delegat och det för att påvisa att ärendet är av så stor karaktär att de, trots delegation till exempelvis anställd i liknande fråga, har beslutat att enskilt besluta i det ärendet. Detta förekommer mest inom den sociala verksamheten. Ljusnarsbergs delegationsordning består idag av tre olika delegationsordningar: • Allmän verksamhet • Bildningsverksamhet • Social verksamhet I och med att Ljusnarsberg är en så kallad ”ennämndsorganisation” där kommunstyrelsen är nämnd har det under en längre period funnits en önskan om slå ihop dessa delegationsordningar till en sammanhållen. En stor översyn av delegationsordningen har under våren gjorts av kansliet tillsammans med ledningsgruppens chefer och resulterat i liggande förslag. Till ärendet är alla tre verksamheters delegationsordningar bifogade samt förslag till ny delegationsordning. I förslaget till ny delegationsordning finns rödmarkerad text vilket innebär att en ändring har gjorts. Det kan även finnas text som är överstruken vilket betyder att man vill ta bort det ärendet. Ekonomiska konsekvenser Förslag till beslut medför inte några kostnader. Terese Renbro Kanslichef ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 3 av 3 Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 – Allmän verksamhets delegationsordning beslutad 23 maj 2012 § 98 med senaste revidering 14 december 2022 § 401 2. Bilaga 2 – Bildningsverksamhets delegationsordning beslutad 29 oktober 2025 § 325 3. Bilaga 3 – Social verksamhets delegationsordning beslutad 15 juni 2025

§ 85 Dnr KS 413/2026 Redovisning av tertial 1 2026 – Ljusnarsbergs kommun Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer periodens rapportering. 2. Kommunstyrelsens noterar årsprognosen. Beskrivning av ärendet Samtliga verksamheter har redovisat sina kostnader per den 30 april 2026 samt gjort en prognos på om hur utfallet beräknas landa per den 31 december 2026. Det prognostiserade underskottet för kommunen i helhet beräknas landa på 14,2 miljoner kronor för helåret 2026. I bilagorna finns detta preciserat Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 27 maj 2026 2. Tertialrapport och helårsprognos 2026 3. Bilaga – Verksamheternas prognos och kommentarer _________ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ekonomienheten Datum: 2026-05-27 Anders Hellstrand 0580-805 21 Dnr: Ange Dnr. Anders.hellstrand@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Tertialrapport och prognos per 2026-04-30 Verksamhetens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer periodens rapportering 2. Kommunstyrelsen noterar årsprognosen Sammanfattning av ärendet Samtliga verksamheter har redovisat sina kostnader per den 30 april samt gjort en prognos hur utfallet beräknas landa per den 31/12 2026. Det prognostiserade underskottet för kommunen i helhet beräknas landa på 14,2 miljoner kronor för helåret 2026. I bilagorna finns detta preciserat Anders Hellstrand Ekonomichef Beslutsunderlag Helårsprognos 2026 Bilaga, verksamheternas kommentarer till prognos 2026 Beslutsunderlag skickas till Ekonomi Kommunchef Verksamhetschefer ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Tertialrapport och helå rsprognos 2026 Per 2026-04-30 Kommunstyrelsen 2026-06-03 Omvärldsanalys De senaste åren har präglats av flera betydande externa chocker som haft stor påverkan på den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige. Pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och förändringar i den amerikanska administrationens agerande i handelspolitiken har tillsammans skapat en period av osäkerhet, störningar i globala leveranskedjor och kraftigt ökade kostnader för energi och insatsvaror. Det som i nuläget överskuggar mycket annat är det pågående kriget i Mellanöstern och dess effekter på energimarknader, geopolitisk stabilitet och global säkerhet. Konflikten bidrar till fortsatt osäkerhet kring råvarupriser, transportflöden och internationella relationer, vilket påverkar både svensk ekonomi och kommunernas planeringsförutsättningar. Ekonomisk utveckling Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas efter flera år av lågkonjunktur. BNP-tillväxten ökar, men återhämtningen är långsam och ojämn mellan olika sektorer. Hushållens konsumtion hålls tillbaka av höga räntor och en svag reallöneutveckling, samtidigt som många företag fortsatt påverkas av höga kostnader för energi, material och transporter. Den ekonomiska osäkerheten är fortsatt betydande, vilket innebär att kommunsektorn behöver planera för flera möjliga scenarier. För Ljusnarsbergs kommun innebär detta att förutsättningarna för skatteunderlagets utveckling är svårbedömda på kort sikt. Förändrad demografi Den demografiska utvecklingen är den mest avgörande långsiktiga faktorn för kommuners och regioners verksamhet. Efter många år av stark nationell befolkningstillväxt har Sverige gått in i en period med betydligt lägre tillväxttakt. Födelsenettot är negativt i stora delar av landet, och migrationen har minskat jämfört med toppåren under 2010-talet. För Ljusnarsbergs kommun är detta särskilt tydligt. Kommunen har under flera decennier haft en minskande befolkning, och per 2026-04-30 uppgår invånarantalet till cirka 4 300 personer. Detta innebär att kommunen fortsätter att tillhöra de mest befolkningsmässigt utmanade i landet. Ljusnarsberg påverkas därför mer än genomsnittet av den nationella nedväxlingen. Ljusnarsberg har en av landets högsta medelåldrar, och andelen äldre fortsätter att öka. Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder. Detta leder till en stigande försörjningskvot, där färre yrkesverksamma ska bära kostnaderna för fler äldre och yngre. Konsekvenserna är omfattande: • ökade behov inom vård och omsorg • minskad lokal arbetskraftstillgång • svårigheter att upprätthålla kompetensförsörjningen i välfärden • ökad ekonomisk sårbarhet vid konjunktursvängningar Befolkning Under årets första kvartal har kommunens befolkning ökat med 11 personer och uppgår vid kvartalets slut till 4 301 invånare. Trots denna kortsiktiga ökning är befolkningen fortfarande 41 personer färre än vid samma tidpunkt föregående år, vilket visar att den långvariga nedåtgående trenden består. Befolkningsförändringen under kvartalet förklaras av 3 nyfödda och 15 avlidna samt 52 inflyttade och 27 utflyttade, vilket ger ett positivt flyttnetto på 25 personer. Det negativa födelsenettot – där antalet avlidna sedan länge överstiger antalet födda – är en strukturell utmaning som inte kan vändas på kort sikt och innebär att befolkningen endast kan stabiliseras genom inflyttning. Det negativa födelsenettot påverkar kommunen på flera sätt. Det bidrar till en minskning av antalet barn och unga, vilket i sin tur skapar behov av anpassningar inom skolorganisationen. Samtidigt innebär den långsiktiga utvecklingen att välfärdens kapacitet successivt behöver justeras i takt med förändrade volymer och behov. De senaste åren har kommunen haft perioder av positivt flyttnetto, framför allt genom inflyttning från andra delar av landet, vilket är en viktig ljuspunkt. Flyttmönstren är dock fortsatt känsliga för förändringar i arbetsmarknad, bostadsutbud och nationell konjunktur, vilket gör utvecklingen osäker. På längre sikt är kommunens centrala demografiska utmaning att behålla unga vuxna, attrahera barnfamiljer och erbjuda bostäder och service som motsvarar efterfrågan. Dessa faktorer är avgörande för att kunna bromsa befolkningsminskningen och skapa mer stabila förutsättningar för kommunens framtida utveckling. Arbetslöshet Arbetslösheten i Ljusnarsbergs kommun uppgår i april 2026 till totalt 140 personer, varav 61 personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program och 79 personer är öppet arbetslösa. Jämfört med samma period 2025, då 74 personer var i program och 59 var öppet arbetslösa, innebär detta en förskjutning mot en större andel öppet arbetslösa. Den totala arbetslöshetsnivån motsvarar 7,7 % av kommunens befolkning i arbetsför ålder, vilket är en ökning från 7,4 % föregående år. Ljusnarsberg ligger därmed fortsatt över riksgenomsnittet, där arbetslösheten per april 2026 uppgår till 6,5 %. Utvecklingen pekar på en arbetsmarknad som blivit något svagare under det senaste året, samtidigt som fler står utan programstöd. Detta kan indikera att inträdet på arbetsmarknaden blivit svårare för vissa grupper, eller att matchningen mellan arbetssökande och tillgängliga jobb försvagats. Sammantaget visar utvecklingen att kommunen står inför fortsatta utmaningar kopplade till sysselsättning, kompetensförsörjning och behovet av riktade insatser för att stärka arbetsmarknadsetableringen. Långsiktiga strukturella utmaningar Utöver de konjunkturella svängningarna kvarstår flera långsiktiga utmaningar som påverkar kommunens ekonomiska handlingsutrymme: • Demografisk utveckling – en åldrande befolkning och ett negativt födelsenetto innebär ökade behov inom vård och omsorg samtidigt som arbetskraftsbasen minskar. • Investeringsbehov – stora behov av investeringar i bland annat infrastruktur och fastigheter kvarstår, samtidigt som kostnaderna för att genomföra dem har ökat kraftigt. • Kostnadsutveckling – prisökningar inom energi, livsmedel, byggmaterial och entreprenadtjänster fortsätter att pressa ekonomin. • Kompetensförsörjning – brist på utbildad personal inom flera välfärdsyrken skapar både kvalitets- och kostnadsutmaningar. Kommunsektorn är i hög grad beroende av en statlig styrning som är långsiktig, förutsägbar och anpassad till de strukturella utmaningar som kommunerna står inför. Förändringar i statsbidrag, riktade satsningar och lagstiftning påverkar kommunernas ekonomiska planering i hög grad. I ett läge med hög osäkerhet och ökade behov är god ekonomisk hushållning avgörande för att långsiktigt kunna upprätthålla välfärdens kvalitet och stabilitet. Detta innebär att kommunen behöver arbeta strategiskt med prioriteringar, effektiviseringar och långsiktig investeringsplanering. Prognos Tabellen nedan presenterar resultatet för 2025, prognosen samt budget för 2026 och sist avvikelsen mellan budget och prognos. Resultat Prognos Budget Avvikelse 2025 2026 2026 Prog/bud Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader inkl. 88 230 69 937 69 937 0 avskrivningar Verksamhetens nettokostnad -351 176 -372 983 -352 058 -20 925 -424 730 -442 920 -421 995 -20 925 Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto 353 667 359 849 360 618 -769 Årets resultat 4 142 -14 134 6 610 -20 744 1 652 - 1 000 - 1 950 950 Den ekonomiska utvecklingen inom de sociala verksamheterna fortsätter att vara ansträngd. Det är fortsatt höga kostnader drivna av ökade placeringskostnader både vad det gäller IFO och funktionsstöd. Verksamheterna måste analysera orsakerna till att placeringskostnaderna skenar och identifiera vägar för att bromsa dem negativa utvecklingen. Det prognostiserade underskottet kopplat till placeringar är större än det totala prognostiserade negativa resultatet. Underskottet inom boendeverksamheterna har minskat jämfört med tidigare år, vilket indikerar att genomförda åtgärder – särskilt arbetet med schemaläggning och bemanningsoptimering – har haft effekt. Trots detta kvarstår betydande ekonomiska utmaningar, och kostnadsnivån är fortsatt hög i relation till budget. Även bildningsverksamheten redovisar ett prognostiserat underskott. Sammantaget innebär detta att flera av kommunens kärnverksamheter står inför ekonomiska utmaningar som kräver fortsatt uppföljning och åtgärdsarbete. På intäktssidan har konjunkturutvecklingen inte utvecklats i linje med tidigare bedömningar från SKR. Den svagare tillväxten innebär att kommunens skatteintäkter förväntas bli lägre än tidigare prognostiserat, vilket försämrar årets resultat med ytterligare 0,8 miljoner kronor. Bakomliggande orsaker och verksamheternas kommentarer presenteras i bilagan. Tekniska nämndens prognos redovisas i separat underlag, samt ingår de som en del av våra allmänna verksamheter. Likviditet Kommunens likviditet belastas av de höga investeringarna från tidigare år och planerade investeringar framåt. Allmännyttans resultat påverkar också över tid, vilket gör att likviditeten försämras så länge allmännyttan gör underskott. Kommer hela investeringsbudgeten nyttjas kommer kommunen vara framöver vara tvungen att finansiera dessa med lån. Kommentar Prognosen visar ett förväntat underskott för räkenskapsåret 2026. Arbetet att vända resultatet är påbörjat från förvaltningens sida. Besparingar och optimeringar planeras men innan de visats ha effekt ingår de ej i prognosen per den sista april. Bilaga Verksamheternas prognoser och kommentarer Per 2026-04-30 Kommunstyrelsen 2026-06-03 tkr Översikt över prognostiserat resultat 2026 Prognostiserat Över-/underskott Allmänna verksamheter 8 350 BÖN 0 Vård & omsorg -16 200 IFO -10 000 Bildning -3 075 Summa avvikelse -20 744 Finans 181 Prognos resultat -14 134 Budget 2026 6 610 -500 Allmännyttan Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 101, Ekonomichef Chef: Anders Hellstrand Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 13 869 tkr 44 228 tkr 40 228 tkr 4 000 tkr Intäkter Personalkostnader Ligger i linje med budget, dock utfallet under då löneökningspotten ligger under ekonomi Övriga kostnader Pensionskostnaderna är lägre än budgeterat och är grunden till överskottet i verksamheten Övriga händelser av ekonomisk betydelse Åtgärder Ser löpande över kostnader både för den egna verksamheten som kommunen i helhet 3% uppdraget Mer aktivt arbete kring försäkringar vilket minskat kostnaden. Arbete med minskning av kostnader gällande förseningsavgifter. Allmän återhållsamhet och minskade pensionskostnader. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 111 Kommunchef Chef: Mikael Pulkkinen Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 6 700 tkr 26 948 tkr 22 948tkr 4 000 tkr Intäkter Ökning av vissa bidrag inom brottsförebyggande arbete. Personalkostnader Personalkostnader ligger i linje med budget med undantag för organisatoriska förändringar som ger ett visst överskott. Övriga kostnader Högre elkostnader än budgeterat, dock är volymen liten inom ansvaret. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Inget att rapportera. Åtgärder Återhållsamhet generellt. För kommunen i stort behöver en större förändring ske organisatorisk för att kunna matcha förändringar i utjämningssystemen. 3% uppdraget Avtal har avslutats inom gemensamma nämndernas uppdrag och verksamhet och budget har återgått till respektive kommun. För Ljusnarsbergs kommun innebär det att 25% tjänst kommunekolog, parkspecialist 9,7 % tjänst, samhällstrateg 50 % tjänst och planverksamhet 9,7% verksamhet. Totalt är budget för det ca 1,7–2,0 miljoner kronor. Dock avgår ca 600 000 kronor i lön för samhällsstrateg/planarkitekt. I tillägg har förändringar gjort med tex. Minskat antal poolbilar. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 120 Näringsliv Chef: Ann-Sofie Helmersson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 672 tkr 2 414,8 tkr 2 414,8 tkr +-0 tkr Intäkter Intäkter för Kopparbergs marknad enligt budget. Bidrag från Leader Bergslagen för projekt ”Vår plats – vår berättelse” enligt budget. Personalkostnader Ligger inte rätt i budget från start då det visar underskott på 150 tkr på årsbasis inkl bidrag. Kommer justeras rätt inför budget 2027. Dock anpassas rambudgeten efter detta. Övriga kostnader Omkostnader runt Kopparbergs marknad har ökat med åren. Äldre elskåp som fått bytts ut. Framöver kommer vi troligtvis hyra elskåp vid detta tillfälle för de som är bristfälliga. Ej hållbart att köpa in 50-tal skåp som står hela året utan att inte nyttjats. Detta kommer fasas ut under kommande år framåt. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Åtgärder Fortfarande försiktigt återhållsam gällande kostnader. Fokus på att lägga pengar på rätt aktiviteter som ger positiv marknadsföring. Intranätet skall förnyas och vi arbetar i nuläget med förberedelserna inom verksamheten för att hålla nere kostnaderna. 3% besparing genererar i 72tkr vilket kommer ske genom färre aktiviteter än planerat. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 122 Kansli Chef: Terese Renbro Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 1 344,9 tkr 6 327 tkr 6 327 tkr + 190 tkr Intäkter Kanslienheten har tagit del av två statsbidrag för året 2026. Det ena är bidrag för beredskap och det andra för valet 2026. Bidraget för beredskap blev 2 182 735 kronor och bidraget till valet blev 188 556 kronor. Annars arbetar kansliet helt emot den budget som beslutades av fullmäktige för verksamhetsåret 2026. Personalkostnader Budget kontra kostnader för sammanträden och uppdragstagare är en post som är svårare att sia om. Sammanträdesarvodena ska stanna inom ram för budget så länge det inte blir extra sammanträden under året. Ambitionen är att följa den planerade sammanträdesplanen för 2026. Uppdragstagare såsom god man, förvaltare, förmyndare och kommunjägare har en budget om 303 000 kronor varav 146 000 redan har använts. Dessa är uppdrag som är svåra att styra över då behov finns, har vi en skyldighet att täcka dessa. Övriga kostnader Vissa kostnader ses över för att säkerställa att de dras från rätt verksamhet. Dessa verksamheter är framför allt överförmyndarna, säkerhet och kansliet. Självklart kan det vara kostnader från andra verksamheter som också har hamnat fel och dialog kring det kommer då att föras. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Kommunens revisionskostnader är väldigt höga. Revisionen har en budget på 652 800 kronor och i dagsläget ligger vi bra till men tror att de kostnaderna kommer öka under året beroende på vilka uppdrag kommunrevisionen beställer från revisionsbyrån. I år är det val till riksdag, kommun och region. Valnämnden har en budget på 555 400 kronor. Dessa pengar ska täcka allt som har med valet att göra det vill säga arvoden till valnämnden, arvoden till röstmottagare i vallokal, arvoden till röstmottagare i röstningslokal, inköp av visst valmaterial som valmyndigheten inte står för, hyror av vallokal, ambulerande röstmottagning, del av lön till de tjänstepersoner som arbetar med valet med mera. Valarbetet är en stor apparatur och hanteringen av valen är väldigt detaljstyrt i vallagen. Åtgärder Kansliet gör just nu en stor städning bland sina verksamheter i ekonomisystemet och ser över kostnader. Kansliet är väldigt kostnadsmedvetna och köper endast in tjänster, går på utbildningar eller saker med mera som man måste ha för att hålla verksamheten flytande samt följa lagstiftningen. Tidigare kanslichef har haft ansvar över fler verksamheter än kansliet såsom överförmyndarverksamheten samt säkerhetsarbetet. Detta betyder att det är av stor vikt att en översyn görs för att säkerställa att kostnaderna från dessa tre verksamheter tas från rätt ställe och budget. Gällande besparingen om 3% (189 810 kronor) under 2026 anser jag i dagsläget att det kommer kanslienheten att uppnå. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 130, IT-enheten Chef: Daniel Tångring Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 1 643 tkr 6 456 tkr 6 456 tkr 0 tkr Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Övriga händelser av ekonomisk betydelse Nya krav och därmed ökade kostnader kan uppstå i takt med att innebörden av den nya cybersäkerhetslagen tydliggörs genom myndigheternas fortsatta vägledning under året. Med det säkerhetsläge vi har ser vi fortsatt ett behov av förstärkta säkerhetsåtgärder. Med större ekonomiskt utrymme hade ytterligare lösningar kunnat bli aktuella, samtidigt som det behöver vara lösningar som är rimliga för Ljusnarsbergs kommun. Kostnadsökningarna för hårdvara, såsom datorer och telefoner, har varit betydande, även om dessa till största delen belastar andra verksamheters budgetar snarare än vår egen. Samtidigt fortsätter även kostnaderna för supportavtal och licenser att stiga. Åtgärder Vi avvaktar, så långt det bedöms möjligt, med vissa säkerhetssystem. Bedömningar och prioriteringar görs löpande utifrån riskanalyser. 3% Ansvarat för att Digital post införs efter sommaren. (Portobesparing åt andra.) Tecknat nytt klientavtal med markant lägre påslag på priserna för datorer, telefoner och tillbehör. Översyn av skolans avtal för molnintegrationer pågår för att hjälpa skolan sänka kostnader. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 170, Fastighet Chef: Margita Larsson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 6 099 tkr 14 160 tkr 14 000 tkr 160 tkr Intäkter Ökade bidrag från Arbetsförmedlingen Personalkostnader Minskad lönekostnad (långtidssjukskrivning) Ökade kostnader för tekniska hjälpmedel (dator, telefon mm) Ökad kostnad arbetskläder enligt lagar och krav Övriga kostnader Höga kostnader för snö/halkbekämpning samt sandupptag. Högre kostnader för att åtgärda släpat underhåll Betydligt högre kostnad för fjärrvärme och el Övriga händelser av ekonomisk betydelse Påbörjat åtgärder för att minska driftkostnader i våra fastigheter. Utfall detta år men betydligt mera resultat kommande år. Åtgärder Fortsatt arbete att minska driftkostnad (fjärrvärme och el) samt öka uthyrningsgrad. Prioriterat att åtgärda fel/underhåll med egen personal i första hand 3 %: Minska tiden vi har säsongsanställda, samt minska driftkostnaderna enligt ovan. Laga befintliga gräsklippare. Försöka hyra ut mera tomma lokaler alt sälja av dem Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 610, Allmännyttan Chef: Margita Larsson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 1 086 tkr 0 tkr -500 tkr -500 tkr Intäkter Ökade intäkter då vakansgraden nu ligger på 3 % av de lgh som är uthyrningsbara Personalkostnader Långtidssjukskriven = överskott på lön just nu Övriga kostnader Renoveringskostnader då vi prioriterat att få fler lägenheter uthyrningsbara. Fler utbyten av vitvaror Högre kostnader, åtgärder för släpat underhåll Betydligt högre kostnad för fjärrvärme och el Höga kostnader för snö/halkbekämpning samt sandupptag. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Nedstängning av hus 17 och 23 medför viss kostnad i startskedet men blir en betydande besparing långsiktigt (fjärrvärme mm) Åtgärder Fortsatt arbete att minska driftkostnad (fjärrvärme och el) samt öka antalet uthyrnings bara lägenheter/parkeringar/garage Prioriterat att åtgärda fel/underhåll med egen personal i första hand 3 %: Minska tiden vi har säsongsanställda, samt minska driftkostnaderna enligt ovan. Laga befintliga gräsklippare. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 210 Bergslagens överförmyndarnämnd Chef: Anders I Andersson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 11,5 tkr 410,5 tkr 410,5 tkr 0 tkr Intäkter Intäkterna inbegriper 102 091 kronor från Ljusnarsbergs kommun. Sammantaget uppgår intäkterna till 1 056 913 kronor. Personalkostnader Ljusnarsbergs kommuns personalkostnader uppgår till 89 625 kronor. Sammantaget uppgår personalkostnaderna till 923 019 kronor. Övriga kostnader Nedan utgör kostnader för den sammantagna nämnden, det vill säga samtliga medlemskommuner. Licensavgift datasystem 48 294 kronor. Porto 33 800 kronor. Utbildningar 13 400 kronor Litteratur till ställföreträdare 8 800 kronor. Överförmyndarnämnden 15 900 kronor. Beträffande utbildningar avser 8 600 kronor utbildning för ställföreträdare gällande digitala årsräkningar. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Rekrytering pågår att ytterligare 1,0 årsarbetare överförmyndarhandläggare vilken sannolikt kommer att påbörja sin tjänst under tredje tertialet. Åtgärder Osäkerhet råder angående konsekvenserna av reviderad lagstiftning vilken huvudsakligen kommer att träda i kraft från den 1 juli 2026 men utvecklingen skall följas noggrant. Besparing 3%: Den politiskt beslutade kostnadsminskningen med tre procent, för Ljusnarsbergs kommun angående överförmyndarnämnden cirka 12 500 kronor, skall uppnås genom inga inköp av litteratur till ställföreträdare, minskade portokostnader genom ökad digital kommunikation, restriktion gällande deltagande i utbildningar och vid konferenser, översyn av överförmyndarnämndens finansiering av kostnader visavi övriga verksamheter i Ljusnarsbergs kommun och utskrifter i svartvitt i stället för färg. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 410, övergripande Chef: Alexander Jansson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 9 673 tkr 17 055 tkr 21 355 tkr -4 300 tkr Intäkter Personalkostnader Saknar en HSL chef vilket kompenseras med ett chefsstöd vilket besparar ca 20tkr/men inkl PO. Vakans feb-april medförde besparing på ca 180tkr inkl PO. Har en överanställning vilket kostar ca 850tkr per år. Övriga kostnader Tecknat avtal med intraphone för hemtjänsten som medför uppstartskostnad på 174tkr exkl integrationer. Vi betalar ingen månadskostnad för systemet under 2026. Planeringsverktyget TES är uppsagt. Kostnad för Intraphone bekostas med vakansen feb-april. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Flyttat kostnader gällande placeringar från LSS (430) till 410 för att renodla ekonomiska utfallet för LSS och därmed förenkla ekonomisk uppföljning. Medför budgetunderskott på ca 3,5 miljoner. Även tagit bort intäkter och stora delar av statsbidrag från detta ansvar och lagt det på respektive enhet. Åtgärder Se över personalkostnad och om det finns något påverkningsbart. Kostnader för 410 går inte jämföra mot tidigare år då det mest hamnar kostnader som är svårbudgeterade. 3% besparingen är med som en del i allt arbete som utförs kring ekonomin, märks främst genom vår översyn av system. Tex ser vi över redan nu nytt vikarie och schemasystem för 2028 och att nyttan ska vara avsevärt större än kostnaden gällande övriga system. Därför förlänger vi tex inte avtalet med Habbie. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 430, LSS Chef: Jenny Gellerstedt Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 4 998 tkr 13 881 tkr 14 981 tkr -1 100 tkr Intäkter Personalkostnader Övertid, OB, BEA löner, Sjuklöner som påverkar budget. Övriga kostnader Övriga händelser av ekonomisk betydelse Kostnader och budget för placeringar är flyttad till 410, därav skillnad mot 2025. Åtgärder Optimera schemabemanning för att motverka övertid. Fortsätta arbetet med att medarbetare ska kunna vara inom hela verksamhetsområdet vid behov för att hålla nere och eventuellt minska vikariekostnader. Arbeta med personalkostnader är enda sättet att uppnå budget i balans samt 3% nivån. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 440, Solgården Chef: Johanna Lindelöf Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 7 331 tkr 18 991 tkr 21 996 tkr -2 500 tkr Intäkter Personalkostnader Vi fortsätter att hålla i den schemajustering/grundbemanning som gjordes i årsskiftet för att säkerställa att inte personalkostnader skenar iväg. Vi har haft tre ordinarie personal som läser äldreomsorgslyftet som har haft 4 veckors Lia- praktik under våren, vilket har belastat verksamheten i form av högre vikariekostnad. Även heldagsutbildning för all ordinariepersonal har bidragit till en högre vikariekostnad. Övriga kostnader Övriga händelser av ekonomisk betydelse Vi har påbörjat ett arbete kring våra korttidsplatser på avdelning Ängen, en bättre struktur och ett bättre arbetssätt kommer att leda till minskade kostnader. Under året kommer vi jobba mycket med arbetsmiljön och det psyksociala vilket kommer att minska korttidsfrånvaron och i sin tur minska kostnader. Åtgärder En bedömning av varje vikariepass görs och de tillfällen verksamheten tillåter kortas skift som täcks av timvikarie ner. Kontroll över Las-listan för att inte hamna i läget av övertalighet på verksamheten. Perosnalkostnaden har historiskt ökat betydlig mer än löneökningarna enligt AB och kontroll över personalkostnad är enda sätt att uppnå 3% i besparing. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 450, hemtjänsten Chef: Helen Fritzson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 9 447 tkr 25 260 tkr 27 460 tkr -2 200 tkr Intäkter -300 tkr pga stadsbidrag ej inkommit, budget för detta 380 tkr under januari-april. Personalkostnader -855 tkr AME står som personalkostnad men bidraget går på annat kostnad ställe 72 tkr/månad, satt in vikarier då AME behöver handledning. Högre frånvaro än väntat samt utbildning för hela personalstyrkan vilket resulterat i att behovet av vikarier ökat. Övriga kostnadern -218 tkr leasing kostnader högre än budgeterat. Inköp av nya telefoner flertalet poster som ej är budgeterade. Inköp av personlarm utifrån krav från arbetsmiljöverket. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Åtgärder Fortsätta se över vikariekostnader genom korta arbetstid och nollvikariera där det går. Se över och optimera schema ännu mer. Öka takten på utlånging av lägenheter för att komma i fas med 3 procent målet. Många lägenheter har varit tomma länge pga Riksbyggen. Se över möjligheten att dra ned på en bil inom hemtjänsten genom att dela en med fastighet och göra ett ”gåschema” i centrala Kopparberg där ev inköp av elcyklar skulle ersätta en bil. Jobba mer och hårdare med att vara flexibla inom yttre gruppens personal och Treskillingspersonal för att minimera vikariekostnader. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 460, Koppargården Chef: Linda Karlsson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 8 821 tkr 21 723 tkr 24 723 tkr -3 000 tkr Intäkter Personalkostnader Ligger på ca 1700 tkr i underskott vilket bland annat beror på att vi har överanställning nattetid för att kunna tillgodose kravet att inte lämna en demensavdelning obemannad. Vi har också haft övertid då vi haft mycket sjukfrånvaro och då fått använda ordinarie personal när vikarierna inte räckt till. Vi har också haft flera heldagsutbildningar för tillsvidareanställd personal där vi behövt täcka med vikarier. Övriga kostnader Livsmedel -260 tkr. Vi har tagit över inköp av livsmedel som centralköket tidigare hade och vi beställde från dom vi har därför ingen budget avsatt för detta. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Åtgärder Alla vikariatspass kortas ses över och nollas eller kortas så mycket det går enligt satt bemanningskrav som är satt till 95% av personalkostnaden. Statsbidrag är sökt för att täcka överanställningen av nattpersonal. Arbeta vidare med att medarbetare ska kunna gå över avdelningar. På så vis kan man hålla nere vikariekostnaderna och optimera schemat. Personalkosnaderna behöver fortsätta minska för att uppnå 3% besparingskravet. Hög sjukfrånvaro som inte är arbetsrelaterad och arbete kring enstaka individer görs för att minska sjuklönerna. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 470, HSL Chef: Linda Karlsson och Helen Fritzson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 6 558 tkr 16 691 tkr 19 791 tkr -3 100 tkr Intäkter Högre intäkter än beräknat och då är inte statsbidrag med där 93tkr är budgeterade. Personalkostnader Ökat antal sjuksköterskor med 2 för att inte hyra in personal samt få ned övertiden kraftigt. Planen är att kostnad för utökning ska vara lägre än övertid och hyrkostnad. Bör även bli en kvalitetsförbäddring då vi stärker ssk närvaro på Säbo. Kostnader för arbetsterauputer och rehabilitering behöver ses över samt vad statsbidragen täcker. Övriga kostnader Kostnaden för apoteksvaror stiger allt mer sedan 2025, dialog med vårdcentral för att få ned kostnaden. Onödig kostnad som uppstår pga vårdcentralen. Behövs köpas in en ny buss då den nuvarande går sönder allt för ofta. Blir ett verksamhetslyft när den är utbytt men medför en kapitalkostnad. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Åtgärder Se över organisationen och dess koppling mot övriga verksamheter. Kanske inte leder till kostnadsminskning men det borde gå att få ut mer verksamhet. Kostnader för förbrukningsmaterial behöver följas noggrant i och med kriget i Iran och dess påverkan på priset. För att även uppnå 3% kravet i besparingar måste det arbetas aktivt med bemanning och lönesättning vid nyanställning. Upptäckt att lönesättning för nyanställda ökade i början av året. Vi har även fått statsbidrag för utbildning av legitimerad personal som vi ska använda i så hög utsträckning som möjligt till planerade utbildningar. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 480 IFO Chef: Anna-Karin Nysten Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 13 767 tkr 30 972 tkr 40 972 tkr -10 000 tkr Intäkter Intäkter från migrationsverket, Statsbidrag för placeringar förbättrar lite. Tillväxtverket. Personalkostnader Ökad kostnad för personal från AME som ej är täckt av budgetmedel (mattransport) Övriga kostnader Konsultkostnader pga för lite personal. Ej budgeterat för höjd riksnorm på ekonomiskt bistånd samt retroaktiva utbetalningar. Ökade kostnader för placeringar på institution/HVB. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Åtgärder Effektivisera rekryteringsprocesserna för att öka möjligheten att få fler sökande. Satsa på förebyggande insatser och hemmaplanslösningar för att undvika dyra placeringskostnader Samverka i bidragssökande för att stötta upp i fördyrade kostnader Besparing mot 3%, gemensam bil med boendestöd, ej tillsatt tjänst vid pension, prioriterar digitala möten för att spara in på resor, skickar inga beslut digitalt för att bespara porto Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 510, bildning Chef: Andreas Lundholm Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 13 694,9 tkr 38 501,7 tkr 40 301,7 tkr -1 800 tkr Intäkter Utfallet påverkas av att vissa av de projektmedel som förväntas inte har utbetalts för våren. I övrigt ligger intäkterna i linjen med det som budgeterats för helår. Personalkostnader För verksamhet 44088, elevresurser grundskola, är utfallet per 30/4 ett underskott med 330 tkr. Då vi ser ett fortsatt behov av stora särskilda stödinsatser kring flera elever som funnits och inkommit i verksamheten är den beräknade årsprognosen ett underskott på 800 tkr. Övriga kostnader Interkommunala ersättningar och kostnader för barn och elever hos fristående huvudmän visar ett skiftande utfall för de olika skolformerna. Det beror på att det tillkommit elever i några skolformer och minskat med elever i andra utifrån de skolval och beslut som tas av enskilda elever och vårdnadshavare. Det prognostiserade överskottet på 1 000 tkr baseras på minskade kostnader vid köp av plats på gymnasiet. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Det är värt att notera att den minskade ramen med 2 000 tkr för bildningsverksamhet under 2026 ingår i ansvarsområdet. Det ingår som en del i den ovan angivna prognosen för ansvar 510, bildning. Åtgärder Fortsatta noggranna avvägningar vid tillsättning av resurser för elever med extraordinära stödbehov. Eftersök av statsbidrag för att kompensera för verksamhet som inte ryms i ordinarie budget för att eftersträva bibehållen kvalitet och likvärdighet. Det pågår även fortsatt arbete med att hitta möjliga kostnadsminskningar inom samtliga verksamheter. Utöver arbetet med att komma i ram har verksamheten parallellt arbetat med hanteringen av 3%-besparingen. Den kommer att medföra mer ingripande insatser främst kopplat till personalbemanning och lokaler i hela bildning. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 520, förskola Chef: Josefina Hedborg Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 6 154,6 tkr 17 477,9 tkr 17 477,9 tkr 0 tkr Intäkter Intäkterna är högre än budget utifrån att en större summa inkommit i Statsbidrag gentemot vad som är budgeterat. Personalkostnader Kostnaderna för personal överstiger budget det är främst lite högre kostnader för vikarier, sjuklön samt BEA-lön som gör att kostnaderna för arbetskraft hamnar minus i förhållande till budget. En del i kostnaderna för personal är överanställning som skett genom inkonvertering av vikarier över tid. Det finns en svårighet att undvika inkonverteringar helt utifrån brist på vikarier kontra behoven i verksamheterna. Vikarierna behöver då, utifrån behoven i verksamheten, användas trots att de faller in och deras anställning övergår från tidsbegränsad till en tillsvidareanställning. Övriga kostnader Övriga händelser av ekonomisk betydelse Åtgärder Medvetet arbete kring vikarietillsättning. Vaksamhet och kontroll gällande vikarier som arbetat länge i verksamheterna för att så långt det är möjligt undvika inkonverteringar och ökade personalkostnader genom överanställningar. Omfördelning av personal mellan verksamheterna vid behov. Utifrån minskat barnantal i förskolans barngrupper så sker beräkning och eventuell korrigering av antal tjänster utifrån antal barn per pedagog. Utöver ovan arbete med att nå budgets ram har arbetet skett med hanteringen av 3%- besparingen. En del i denna besparing är att avstå tillsättning av förkollärartjänst och istället hantera detta genom omfördelning av medarbetare. Förskola bedöms därav kunna uppnå 3 %-besparingen. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 542, Kyrkbacksskolan F-6 Chef: Josefina Hedborg Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 7 303,0 tkr 19 810,8 tkr 19 810,8 tkr 0 tkr Intäkter Utfallet visar en avvikelse i intäkter utifrån att förväntade intäkter i form av Statsbidrag ännu inte utbetalats vid tiden för prognosen. Dessa kommer utbetalas under året. Personalkostnader Under våren har tjänsterna speciallärare för lågstadiet och speciallärare för mellanstadiet varit vakanta. Specialundervisning har i stället skett med befintlig personal i verksamheten, vilket medfört en besparing. Under hösten tillsätts dessa båda tjänster av lärare anställda i skolan som kommer vidareutbilda sig samtidigt som de har specialundervisning deltid. En av dessa lärare har ersatts av lärare inom verksamheten genom nogsam tjänstefördelning, beräkning av undervisningstid och omfördelning av lärare mellan de olika stadierna. Personalkostnaderna överstiger budget utifrån överanställningar. En del i överanställningarna är inkonvertering av tillfälliga elevresurser som skett över tid. Behovet av särskilda stödinsatser kring elever kvarstår dock och kommer tillkomma under hösten, vilket gör att minskning av elevresurser och korrigering i överanställningar ej bedöms kunna ske. Under hösten träder en ny överenskommelse gällande lärarnas arbetstid i kraft, vilken innebär att korttidsfrånvaro främst ersätts av ordinarie lärare i stället för vikarier. Detta förväntas medföra minskade kostnader. Övriga kostnader Övriga händelser av ekonomisk betydelse Det har över tid skett en minskning av elevantal, vilken prognosen även visar att det fortsatt kommer ske. 2023 var antalet elever 369 stycken, 2024 minskat till 345 elever, 2025 en liten uppgång till 352 elever och 2026 har vi nu 356 elever. Minskningen av elever är som synes inte i de parametrarna att till exempel en hel övergång till enparallellig skola kan ske och genom det blir effekten inte en minskning av kostnader för personal. I de årskurser detta kunnat ske så har det genomförts och bedömningar gällande detta sker löpande inför varje terminsstart. Åtgärder Noggranna bedömningar i tjänste- och resursfördelning för att använda befintliga resurser väl samt undvika utökad anställning. Vid tjänstefördelning beräknas lärares undervisningstid noggrant och fördelning av lärare sker över stadierna för att optimera allas tid fullt ut. Fortsatta noggranna avvägningar vid tillsättning av resurser för elever med extraordinära stödbehov. De resurser som finns inom verksamheten används i första hand. Ny överenskommelse gällande arbetstiden för ordinarie lärare, vilket innebär att korttidsfrånvaro i första hand ersätts av ordinarie lärare i stället för vikarie. Detta förväntas medföra en minskad kostnad för vikarier. Utöver ovan arbeta med att nå budgets ram har arbetet skett med hanteringen av 3 %- besparingen. Det kommer innebära att mer planerade åtgärder kommer ske gällande framförallt personalbemanning. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 544, Kyrkbacksskolan 7-9 Chef: Josefina Hedborg Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 9 181,7 tkr 24 235,6 tkr 25 235,6 tkr -1 000 tkr Intäkter Utfallet visar avvikelse i intäkter utifrån att alla förväntade intäkter i form av Statsbidrag ej utbetalats vid tiden för prognosen. Ett statsbidrag från Migrationsverket kvarstår ej och kommer inte utbetalas (-988,3) vilket medför att avvikelsen gällande intäkter kommer kvarstå. Personalkostnader Personalkostnaderna överstiger budget utifrån överanställningar. En del i överanställningarna är inkonvertering av tillfälliga elevresurser som skett över tid. Behovet av särskilda stödinsatser kring elever kvarstår dock och kommer tillkomma under hösten, vilket gör att minskning av elevresurser och korrigering i överanställningar ej bedöms kunna ske. Under hösten träder en ny överenskommelse gällande lärarnas arbetstid i kraft, vilken innebär att korttidsfrånvaro främst ersätts av ordinarie lärare i stället för vikarier. Detta förväntas medföra minskade kostnader för vikarier. Övriga kostnader Kostnaderna för skolmåltider överstiger budget och kommer fortsätta så under året. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Det har över tid skett en minskning av elevantal, vilken prognosen visar att det fortsatt kommer ske. 2023 var antalet elever 369 stycken, 2024 minskat till 345 elever, 2025 en liten uppgång till 352 elever och 2026 har vi nu 356 elever. Minskningen av elever är som synes inte i de parametrarna att till exempel en hel övergång till enparallellig skola kan ske och genom det blir effekten inte en minskning av kostnader för personal. I de årskurser detta kunnat ske så har det genomförts och bedömningar gällande detta sker löpande inför varje terminsstart. Åtgärder Noggranna bedömningar inför tjänste- och resursfördelning för att använda befintliga resurser väl samt undvika utökad anställning. Vid tjänstefördelning beräknas lärares undervisningstid noggrant och fördelning av lärare sker över stadierna för att optimera allas tid fullt ut. Fortsatta noggranna avvägningar vid tillsättning av resurser för elever med extraordinära stödbehov. De resurser som finns inom verksamheten används i första hand. Ny överenskommelse gällande arbetstiden för ordinarie lärare, vilket innebär att korttidsfrånvaro i första hand ersätts av ordinarie lärare i stället för vikarie. Detta förväntas medföra en minskad kostnad för vikarier. Utöver ovan arbeta med att nå budgets ram har arbetet skett med hanteringen av 3 %- besparingen. Det kommer innebära att mer planerade åtgärder kommer ske gällande framför allt personalbemanning Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 550, Vuxenutbildningen Chef: Ida Andersson Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 1 602,6 tkr 5 255,2 tkr 4 855,2 tkr 400 tkr Intäkter Personalkostnader 2022 gjordes en utredning som ledde fram till en minskning av 2,5 tjänster inom vuxenutbildningen från och med januari 2023. I anslutning till årsskiftet 2024/2025 gjordes ånyo en genomlysning av verksamheten där beslut fattades om bibehållen bemanning om 2,0 SFI-lärare – nu den enda kvarvarande verksamheten i egen regi, då övrigt köps in från fristående huvudmän eller erbjuds i samverkan med andra kommuner. Övriga kostnader Minskade kostnader för inköp av utbildning från fristående huvudmän. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Optimerad personalplanering i syfte att minimera vikariebehov. Åtgärder 3%-besparingen innebär att vakant tjänst om 0,25 inte kommer att tillsättas för årets andra hälft. Vidare har inga vikarier anlitats för sommarperioden. Bedömningen är sammanfattningsvis att 3%-besparingen kommer att kunna realiseras. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 560, kostenheten Chef: Daniel Chu Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 1 276,4 tkr 4 925 tkr 5 400 tkr -475 tkr Intäkter Personalkostnader Effekt av besparing 172 tkr. Övriga kostnader Övriga händelser av ekonomisk betydelse Den negativa prognosen motiveras med att det har gjorts åtgärder samt att det finns ytterligare planer som innebär omfördelningar av kostnader mellan verksamheter. För kostverksamheten betyder det att intäktsposten under resten av året kommer minska. Åtgärder Utöver arbetet med att komma i ram har verksamheten parallellt arbetat med hanteringen av 3%-besparingen. Den kommer att medföra mer ingripande insatser främst kopplat till personalbemanning och lokaler. Förslag på omorganisation (se ramarbete för bildning 2026) av verksamheten som innebär minskning av personalbemanning. Det ligger redan en personalbesparingsåtgärd sedan tidigare men denna förändring bedöms ge ytterligare minskning av personalkostnad. I övrigt är det fortsatt arbete med matsedlar, måltidsplanering och livsmedelsval. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 565, lokalvård Chef: Daniel Chu Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget 1 371,4 tkr 3 810 tkr 4 010 tkr -200 tkr Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Inköp av arbetskläder samt utbildningsinsats som planlades vid övertagandet av enheten hösten 2025. Bedömningen var att dessa var eftersatta och behövdes åtgärdas. Leasingkostnad/ hyra för bil finns inte upptagen i budget. Övriga händelser av ekonomisk betydelse Fler städobjekt har tillkommit som tidigare inte ingått i det städområdesavtal som personalbemanningen budgeterades för. För att lösa städningen av dessa objekt har timvikarier använts. Åtgärder Även om det inför 2026 inte fanns upptaget för besparingen om 3% så görs översyn främst på ”övriga” kostnadsposten. Medvetenhet kring inköp av förbrukningsmaterial läggs fokus på och uppföljning under hösten genomförs. Kommentarer till helårsprognos per 30 april 2026 Ansvar: 890 Finans Chef: Anders Hellstrand Utfall (per 30/4) Budget helår Helårsprognos Över-/underskott (estimerat 31/12) Prognos/budget -123 469 tkr -366 144 tkr -366 320 tkr 181 tkr Ett negativt resultat gällande intäkter för skatter och generella statsbidrag och en ökad intäkt gällande finansnettot. SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 15 (18 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-06-03

§ 217 4. Bilaga 4 – Förslag till ny delegationsordning daterad 6 juni 2026 Beslutsunderlag skickas till Kanslichef för verkställighet Styrdokument Akten ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Kommunstyrelsens delegationsordning Allmän verksamhet Social verksamhet Bildningsverksamhet Titel Dokumenttyp Omfattar Kommunstyrelsens delegationsordning DELEGATIONSORDNING Lusnarsbergs kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Kommunchef Kanslichef Intern- och extern webbplats Författningsstöd KL 6:37 Dokument kopplade till styrdokumentet Rutin – hantering av delegationsbeslut i Ljusnarsbergs kommun Beslutat datum och § Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer Vid behov Kommunstyrelsen Revidering Diarienummer Inledning Kommunstyrelsens beslutanderätt framgår av kommunallagen och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet. Beslut som fattas med stöd av delegation är formellt- och juridiskt sett ett beslut av kommunstyrelsen. Beslut som fattats med stöd av delegation kan dock inte återkallas eller omprövas av kommunstyrelsen. Ett beslut fattat med stöd av delegation överklagas på samma sätt som ett beslut av kommunstyrelsen enligt kommunallagens eller förvaltningslagens regler. Det finns inte något krav på delegat att i alla lägen utnyttja beslutanderätten. Att vara delegat innebär en rättighet men ingen skyldighet att fatta beslut. Delegaten kan i ovanliga eller komplicerade fall överlåta beslutsfattandet till den som delegerat, dvs. kommunstyrelsen. Syfte Syftet med delegation är att avlasta styrelsen rutinartade ärenden för att möjliggöra en effektivare förvaltning genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen då blir snabbare. Allmänt om delegation Kommunallagens krav på hantering av delegation och delegater finns i KL 6:37-41 samt KL 7:5–8. Vem eller vilka kan vara delegat? En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta på nämndens vägnar samt till en anställd i någon av de samverkande kommunerna då kommunen ingår i en gemensam nämnd. Vem eller vilka kan inte vara delegat? Styrelsen kan inte delegera till en grupp anställda, en grupp förtroendevalda eller till en grupp bestående av både förtroendevalda och anställda att gemensamt fatta beslut, så kallad blandad delegation Ersättare för delegat I de fall ersättare saknas eller att ersättaren är frånvarande och beslut inte bör dröja ska beslutet fattas av delegatens närmaste överordnade. Kommunchef, eller i dennes ställe ställföreträdande kommunchef, har delegation på samtliga punkter i delegationsordningen som berör tjänstemannabeslut. Kommunledningens chefer har, inom respektive område, i förvaltningen alltid rätt att fatta beslut vid ordinarie delegats eller dennes ersättares frånvaro. Kommunstyrelsens 1:e respektive 2:e vice ordförande är i tur och ordning ersättare för kommunstyrelsens ordförande. Ärenden som inte får delegeras Beslut i följande ärenden får inte delegeras (KL 6:38) 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden in dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnd, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattas med stöd av delegationsuppdrag ska av delegaten anmälas efter framtagen rutin. Delegaten ansvarar för ärendets beredning och beslut. Besluten ska anmälas till närmast efterföljande kommunstyrelsesammanträde. Se framtagen intern sammanträdeskalender för stoppdatum. För mer info, se dokument ”Rutin – Hantering av delegationsbeslut i Ljusnarsbergs kommun”. Verkställighet Kommunallagen skiljer mellan nämndbeslut (som kan delegeras) och beslut som innebär ren verkställighet. Ren verkställighet innebär åtgärder som normalt ligger inom tjänstepersonens dagliga arbete och ansvarsområde. Gränsdragningen mellan delegation och verkställighet är dock inte alltid helt klart. Ren verkställighet är ärenden som inte är upptagna i denna delegationsordning och där beslut sker med stöd av lag, avtal eller styrdokument samt där beslutsalternativ saknas betraktas som verkställighet. Några klassiska exempel på rent verkställande åtgärder är avgiftsdebitering enligt fastställd taxa och tilldelning av förskoleplatser enligt en klar turordningsprincip. Det får med andra ord inte finnas utrymme för självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut kan inte, till skillnad mot delegationsbeslut, överklagas. Jäv Jävsreglerna framgår av KL 6:28-32. Samtliga beslutsfattare har att vara uppmärksamma på dessa och överlåta till annan delegat i de fall en jävsituation uppstår. Lagrumshänvisning I delegationsordningen skrivs lagar i kort form, så kallad förkortad variant. 1.1.1 Lagar som har kapitelindelning och en lagförkortning:  KL 6:6 Hänvisningen är till kommunallagens sjätte kapitels sjätte paragraf.  KL 1:7 3p. Hänvisningen är till kommunallagens första kapitel sjunde paragrafens tredje punkt.  KL 4:18 2st. Hänvisningen är till kommunallagens fjärde kapitel artonde paragrafens andra stycke.  KL 5:31 1 st. 2p. Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettioförsta paragrafens förstastycke punkt två.  KL 5:31-33 Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettioförsta, trettioandra och trettiotredje paragrafer.  KL 5:31,33 Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel paragraferna trettioett och trettiotre.  KL 5:36 3st., 37 2p. Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettiosjätte paragrafs tredje stycke samt trettiosjunde paragrafens andra punkt. 1.1.2 Lagar som har kapitelindelning men ingen lagförkortning:  Spellag (2018:1138) 6:9 Hänvisningen är till Spellagens sjätte kapitel nionde paragraf. 1.1.3 Lagar som inte har någon kapitelindelning men en lagförkortning:  4 § FL Hänvisningen är till förvaltningslagens fjärde paragraf. 1.1.4 Lagar som inte har någon kapitelindelning eller lagförkortning:  1 § Lag om tillstånd för anställning på fartyg (1989:532) Hänvisningen är till ”Lagen om tillstånd för anställning på fartyg” första paragraf. Lagförkortningar • AL Alkohollag (2010:1622) • BL Begravningslag (1990:1144) • BRB Brottsbalk (1962:700) • DL Diskrimineringslag (2008:567) • FB Föräldrabalk (1949:381) • FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) • FL Förvaltningslag (2017:900) • HSL Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) • JB Jordabalk (1970:994) • KL Kommunallag (2017:725) • KF Körkortsförordningen (1998:980) • LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor • LL Ledningsrättslag (1973:1144) • LMA Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. • LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor • LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade • LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare • LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall • LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga • MB Miljöbalk (1998:808) • OL Ordningslag (1993:1617) • OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) • PBL Plan- och bygglag (1987:10) • SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) • SKL Skadeståndslag (1972:207) • SOF Socialtjänstförordning (2001:937) • SoL Socialtjänstlag (2025:400) • TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) • ÄB Ärvdabalk (1958:637) Kommunstyrelsens delegationsordning - allmän verksamhet 1.1Allmänna ärenden Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 1.1.1 Besluta i ärenden som är Kommunstyrelsens KL 6:39 så brådskande att ordförande styrelsens beslut inte kan avvaktas 1.1.2 Besluta att överklaga Delegat i - Beslut vilka inte beslut och domar som ursprungsärendet avser myndighetsutövni innefattar ändring av ng mot enskild, i delegatens beslut. ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 1.1.3 Yttrande över remisser Kommunledninge - Gäller inte från annan ns chefer ärenden som ej får delegeras enligt myndighet/organisation Kommunallagen Planarkitekt/samh ällsplanerare 1.1.4 Beslut om allmänna Kanslichef - Social handlingars utlämnande verksamhets när ansvarig handläggare delegat är chef nekat utlämnande. IFO/AME eller Omsorgschef Bildningsverksam hets delegat är skolchef 1.1.5 Avvisande av ombud och Delegat i 14 § FL biträde ursprungsärendet 1.1.6 Prövning om Delegat i 45 § FL överklagande inkommit i ursprungsärendet rätt tid samt beslut om avvisning av överklagande som inkommit för sent 1.1.7 Beslut om omprövning Delegat i 37-39 §§ FL skall ske ursprungsärendet 1.1.8 Beslut att begära Delegat i 48 § FL inhibition ursprungsärendet 1.1.9 Utse Kommunchef - I samråd med personuppgiftsombud verksamhetschef 1.1.10 Tillstånd att använda Kanslichef - kommunens heraldiska vapen 1.1.11 Yttrande angående Chef IFO/AME - antagande av hemvärnspersonal 1.1.12 Yttrande över ansökan Kanslichef 18 § Lag (1998:150) Gäller ej om tillstånd till allmän om allmän ärenden av kameraövervakning kameraövervakning principiell beskaffenhet eller av annan större vikt för kommunen 1.1.13 Avge yttrande till Upphandlingssam OL 3:2 Ersättare, polismyndighet om ordnare säkerhetssamord nare tillfällig försäljning, offentliga tillställningar, störande buller, avlossande av skott inom planlagt område med mera. 1.1.14 Kommunkontorets Kanslichef - öppethållande för allmänheten 1.1.15 Flaggningsdagar Kommunstyrelsen - s ordförande 1.1.16 Yttranden över Näringslivschef - ansökningar om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd 1.1.17 Yttrande i Kanslichef - folkbokföringsärenden 1.1.18 Föra kommunens talan Kommunchef - inför domstol och andra Ekonomichef myndigheter samt vid Kanslichef andra förrättningar, med rätt att genom fullmakt sätta annan i sitt ställe 1.1.19 Föra kommunens talan Fastighetschef - inför domstol och andra myndigheter samt vid andra förrättningar i hyresärenden och uppsägning av hyreskontrakt. 1.1.20 Rätt att vidaredelegera Kommunchef KL 7:6 sin beslutanderätt till annan anställd 1.1.21 Krisledning vid svåra Kommunstyrelsen Lag (2002:833)om påfrestningar på s ordförande extraordinära samhället – vidta händelser i fredstid åtgärder som den akuta Kommunchef hos kommuner och situationen kräver. landsting 1.1.22 Representation och Kommunstyrelsen - Var och en inom uppvaktningar. s ordförande sitt ansvarsområde och avser Kommunchef tillfällen för vilka regler saknas. 1.1.23 Förtroendevaldas Kommunstyrelsen - deltagande i kurser och s ordförande konferenser för kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och övriga politiska grupperingar 1.1.24 Tillståndsprövning och Upphandlingssam § 39 Lotterilag registrering av ordnare (1994:1000) lotteriärenden 1.1.25 Bidrag till föreningar Kommunchef - Var och en inom och organisationer inom Verksamhetschef sitt tilldelad budgetram för Näringslivschef ansvarsområde särskild aktivitet 1.2.Personalärenden Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 1.2.1 Anställning och Kommunchef - I samråd med HR lönesättning av förvaltningschef 1.2.2 Anställning och Ansvarig chef - I samråd med HR lönesättning av övriga chefer 1.2.3 Anställning och Ansvarig chef - I samråd med HR lönesättning av övrig personal 1.2.4 Uppsägning, Ansvarig chef - I samråd med HR avskedande, omplacering, disciplinärenden, avstängning, tillfälligt tagande ur tjänst 1.2.5 Tjänstledigt mer än 6 Ansvarig chef - I samråd med HR månader 1.2.6 Tjänstledigt max 6 Ansvarig chef - I samråd med HR månader 1.2.7 Avgång vid förtida Ansvarig chef - I samråd med HR uttag av pension 1.2.8 Medgivande att kvarstå Ansvarig chef - I samråd med HR i anställning efter 69 års ålder. 1.3 Arbetsgivaransvar Nr Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning 1.3.1 Teckna kollektivavtal Kommunchef - I samråd med HR 1.3.2 Beslut om stridsåtgärder Kommunstyrelsens - I samråd med HR ordförande 1.3.3 Förhandlingar i rättstvist och HR-generalist 10 § MBL I samråd med intressetvist. kommunchef 1.3.4 Kommunövergripande Kommunchef 11–13 §§ I samråd med HR förhandlingar, som berör mer MBL än en verksamhet enligt 11- I samråd med HR