med ansvar för — 25 mars 2026

1 § Denna taxa gäller för avgifter för Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommuns tillsyn över de skyldigheter som följer av lag (2022:333) om energimätning i byggnader och Förordning (2022:336) om energimätning i byggnader.

2 § Avgift för tillsyn innefattar kontroll, uppföljning, beslut om föreläggande och andra nödvändiga tillsynsuppgifter.

§ 3 Enligt 9 § lag om energimätning i byggnader är byggnadsnämnden och den eller de statliga myndigheter som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska utöva tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. I Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommun fullgörs tillsynsuppgiften av Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen som också beslutar om avgift efter handläggning. Timavgift

4 § Vid tillämpning av denna taxa är timavgiften 1 110 kronor per timme tillsynstid. Avgiftsuttag sker i förhållande till faktiskt nedlagd tillsynstid i varje ärende. Med tillsynstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, kontroller, förelägganden och andra nödvändiga åtgärder. Avgiftens erläggande och verkställighet

6 § Tillsynsavgift ska, beroende på skyldighet och tillsynsuppgift, betalas av den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad eller av den som äger en byggnad som är föremål för tillsyn.

7 § Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommun genom dess Samhällsbyggnadsnämnd, Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgiften eller faktura. Ändring av taxan Ändringar av taxan beslutas av kommunfullmäktige. Indexjustering Avgiftsbeloppen i denna taxa är bestämda med utgångspunkt från kostnadsläge och Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) oktober månad året före det år taxan börjar gälla. Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen får för varje kalenderår (avgiftsår) därefter besluta att höja avgiftsbeloppen (fasta avgifter och timavgifter) med den procentsats för PKV som är publicerad på SKR:s webbplats för oktober månad året före avgiftsåret. Ikraftträdande Denna taxa ska tillämpas från och med 2022-06-01. 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26 (37) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-04-22

11 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av direktionen 2026- 03-13. Direktionen har därmed överlämnat årsredovisningen till revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för direktionens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att direktionen under 2025 i allt väsentligt (- 28 tkr) bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. - Den innehåller en investeringsredovisning investeringar. Årets investeringsbudget avseende materiella investeringar uppgår till 6,4 mkr och genomförda investeringar under året uppgår till 2,3 mkr. Förbundet har ännu inte fått leverans av samtliga personbilar och investeringen för station Öster pågår över årsskiftet. De investeringsmedel som finns kvar för de pågående investeringarna kommer att flyttas över till 2026. - Den innehåller redovisning av finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om direktionens finansiella stabilitet. Av flerårsöversikten framgår att soliditeten har minskat mellan år 2021 (19%) och 2024 (13%) med anledning av reduceringen av förbundets egna kapital enligt tidigare års beslutade budgetar, resultat och redogörelser i årsredovisningar. För år 2025 redovisas soliditeten som negativ, minus 3 %. - Den innehåller upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Av redovisningen framgår att den totala sjukfrånvaron bland anställda uppgått till 2,58% under året, vilket är en förbättring jämfört med föregående år (6,91%). Långtidssjukfrånvaron har dock ökat från 17,58% år 2024 till 28,76% år 2025. Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Delvis Verksamhetsmål: Delvis Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Nej Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 Rekommendationer För att utveckla granskningsområdet lämnas följande rekommendationer: • Gör en samlad bedömning av både de finansiella-och verksamhetsmålen och om de tillsammans uppnår god ekonomisk hushållning. • Med utgångspunkt i att förbundet enligt årsredovisningen nu har ett negativt eget kapital om - 18 139 tkr, måste det återställas så snart som möjligt. Förbundet behöver i dialog med medlemskommunerna fastställa en plan för när och hur det ska ske. • Som en del av ovanstående punkt behöver förbundet klargöra när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet om - 200 tkr, ska regleras. 2026-03-23 Peter Aschberg _________________________ Uppdragsledare/Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av revisorerna i Nerikes brandkår enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av avtal. PGwrCa nasnksnvianrga ra vin gteo du teakno snäormskisilkt åhtuasghaånldlnein, gg epnetre m20o2t 5a-n1n2a-3n1 s o m t a r del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 7 Nerikes brandkår Revisorerna Till kommunfullmäktige i Örebro, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Nora, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommuner För kännedom till direktionen Revisionsberättelse för år 2025 Vi revisorer, utsedda av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun, har granskat verksamheten i Nerikes brandkår under 2025. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till respektive fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt respektive fullmäktiges uppdrag genom förbundsordningen samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt förbundets revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse för år 2025”. Av granskningen framgår att direktionen redovisar en årsredovisning med rättvisande räkenskaper. Det innebär att bland annat att redovisningen av finansiell leasing, som inte tidigare varit korrekt redovisad enligt God redovisningssed, i allt väsentligt bedöms vara rättvisande. Den redovisningstekniska omklassificering av leasingavtal till finansiell leasing som detta innebär, påverkar dock förbundets egna kapital negativt och redovisas i årsredovisningen till minus 18 139 tkr. Det negativa egna kapitalet bör återställas så snart som möjligt. Förbundets direktion behöver därför i dialog med medlemskommunerna fastställa en plan för när och hur det ska ske. Förbundet redovisar ett litet underskott mot budget och ett balanskravsresultat som är negativt om minus 200 tkr. Av förbundets årsredovisning framgår att balanskravsresultatet kommer återställas men inte när och på vilket sätt det ska regleras enligt Kommunallagen 11 kap. 12§. Vi bedömer Att förbundets verksamhet inte helt har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Vår bedömning är att direktionen delvis uppnått fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Vi ser fortsatt möjlighet till utveckling av förbundets verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Att förbundets verksamhet inte helt har bedrivits på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Att redovisat resultat i årsredovisning 2025 delvis är förenligt med förbundets finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Att den interna kontrollen inom förbundet i allt väsentligt har varit tillräcklig. Att räkenskaperna är rättvisande.  Signerat 2026-03-24 22:33:25 UTC Oneflow ID 14087585 Sida 1 / 4 Vi tillstyrker Att respektive kommunfullmäktige i medlemskommunerna godkänner förbundets årsredovisning 2025. Att respektive kommunfullmäktige i medlemskommunerna beviljar direktionens ledamöter ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Revisorerna, mars 2026, enligt datum för vår digitala signering nedan Lena Jansson Gunilla Carlsson Kurt-Erik Gullberg Örebro kommun Lindesbergs kommun Kumla kommun Anna-Karin Ryefalk Christina Müntzing Jan Kallenbäck Hallsbergs kommun Askersunds kommun Nora kommun Roland Karlsson Pirjo Nilsson Birgitta Hultin, medverkar ej. Laxå kommun Ljusnarsbergs kommun Lekebergs kommun Bilagor Revisorernas redogörelse för 2025 Auktoriserad revisors yttrande, granskning av årsredovisning 2025, PwC. Revisionsrapport, granskning av god ekonomisk hushållning 2025, PwC. Revisionsrapport, grundläggande granskning 2025, PwC.  Signerat 2026-03-24 22:33:25 UTC Oneflow ID 14087585 Sida 2 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige LENA JANSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 09:35:59 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: LENA BIRGITTA MARGRET JANSSON Lena Jansson Leveranskanal: E-post GUNILLA CARLSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 17:26:54 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: GUNILLA MARGARETHA KARLSSON Gunilla Carlsson Leveranskanal: E-post ANNA-KARIN RYEFALK Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 15:42:25 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Anna Karin Ryefalk Anna-Karin Ryefalk Leveranskanal: E-post CHRISTINA MUNTZING Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 15:31:52 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Märta Christina Müntzing Christina Muntzing Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-24 22:33:25 UTC Oneflow ID 14087585 Sida 3 / 4 JAN KALLENBÄCK Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 10:25:39 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: JAN KALLENBÄCK Jan Kallenbäck Leveranskanal: E-post KURT-ERIK GULLBERG Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 10:16:02 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: KURT-ERIK EJNAR GULLBERG Kurt-Erik Gullberg Leveranskanal: E-post PIRJO NILSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 22:33:25 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: PIRJO NILSSON Pirjo Nilsson Leveranskanal: E-post ROLANDH KARLSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 15:10:51 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: ROLAND HARALD KARLSSON Rolandh Karlsson Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-24 22:33:25 UTC Oneflow ID 14087585 Sida 4 / 4 Bilaga till revisionsberättelse 2025 Nerikes brandkår Revisorerna Revisorernas redogörelse för år 2025 Syfte Syftet med revisorernas redogörelse är att på ett överskådligt sätt redovisa genomförda gransknings- insatser under året och att följa upp revisionsplanen. Revisorernas redogörelse är ett komplement till revisionsberättelsen. Den förtroendevalda revisorns uppdrag Den förtroendevalda revisorns uppdrag regleras i kommunallagens 12 kap. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom direktionens ansvarsområden i den utsträckning som följer av God revisionssed. Revisorerna har att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om direktionens interna kontroll är tillräcklig. De förtroendevalda revisorerna har anlitat PwC som sakkunnigt biträde under år 2025. Revisorernas revisionsinsatser bygger på en dokumenterad riskanalys för år 2025. Redovisning av Årlig granskning Granskning av delårsrapport och årsredovisning Revisionen granskar och bedömer om räkenskaperna ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning samt om delårsrapport och årsredovisning är upprättade i enlighet med LKBR och god redovisningssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts i enlighet med den nya standarden för kommunal räkenskapsrevision, KISA. Nedan redovisas innehållet i revisorernas delårsutlåtande Revisorerna ska varje år i samband med granskning av delårsrapporten göra en bedömning av om resultatet är förenligt med kraven på god ekonomisk hushållning. Bedömningen ska avse både finansiella mål och verksamhetsmål. Kommunallagens krav på att delårsrapporten ska behandlas i fullmäktige gäller även kommunalförbund. Revisorerna Nerikes brandkår har översiktligt granskat förbundets delårsrapport per 2025-08-31. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och mer inriktad på analys än på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogade revisionsrapporter som utarbetats av PwC. Utfallet per sista augusti uppgår till 2 513 tkr, helårsprognosen visar däremot på ett underskott om – 1 014 tkr, vilket beror på förbundets del av ökade pensionskostnader (-1 657 tkr). Det prognostiserade balanskravsresultatet för helåret 0 kr, men vi bedömer att det finns en osäkerhet om det kommer att kunna uppfyllas. Av delårsrapporten framgår att förbundets tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppnås år 2025. När det gäller förbundets verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning visar prognosen att det troligen inte kommer att uppnås. Förbundet betalar årligen hyra för brandstationerna där verksamheten bedrivs. Hyreskostnaderna för lokalerna uppgår årligen till väsentliga belopp. Minst ett av dessa kontrakt ska rätteligen klassificeras som finansiell leasing. Detta innebär att balansräkningen borde innehålla en anläggningstillgång som motsvarar nyttjandevärdet samt en lång- och kortfristig skuld som speglar det åtagande som leasingkontraktet innebär. Felaktigheten låter sig inte kvantifieras med exakthet, men vi kan konstatera att den är väsentlig för balansräkningen i sin helhet. På grund av den felaktighet som beskrivs ovan, visar den översiktliga granskningen att den bifogade delårsrapportens balansräkning, inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR.  Signerat 2026-03-24 17:25:47 UTC Oneflow ID 14087534 Sida 1 / 6 Bilaga till revisionsberättelse 2025 Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, samt noter inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. Förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Översiktlig beskrivning av förbundets drift- och investeringsverksamhet har upprättats. Revisorernas bedömning Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, den översiktliga beskrivningen av förbundets drift- och investeringsverksamhet samt noter inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. Vår bedömning är dock att balansräkningen inte helt har upprättats i enlighet med LKBR. Förbundet betalar årligen hyra för brandstationerna där verksamheten bedrivs. Hyreskostnaderna för lokalerna uppgår årligen till väsentliga belopp. Minst ett av dessa kontrakt ska rätteligen klassificeras som finansiell leasing. Grundat på vår översiktliga granskning bedömer vi att det prognostiserade resultatet är förenligt med de finansiella mål direktionen fastställt i budget för år 2025. Grundat på vår översiktliga granskning bedömer vi att det prognostiserade resultatet för verksamhetsmålet inte är förenligt med det verksamhetsmål direktionen fastställt i budget för år 2025. Utifrån våra iakttagelser i granskningen av delårsrapporten rekommenderar vi direktionen att: • Revidera riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. • Utveckla verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning och vidta åtgärder för att • minska personalomsättningen. • Gör en samlad bedömning av prognosen för både de finansiella målen och • verksamhetsmålet och om de tillsammans uppnår god ekonomisk hushållning för helåret. • Vidta åtgärder för att budgeten ska kunna hållas. • Säkerställ att åtgärder vidtas för att räkenskaperna ska bli rättvisande i årsredovisning 2025. Nedan redovisas en sammanfattning av PwC:s auktoriserade revisors yttrande avseende granskning av årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Nerikes Brandkår för år 2025-01-01– 2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-13. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Verksamhetsrevision Nedan redovisas en sammanfattning av Grundläggande granskning 2025 Vi har med stöd av PwC gjort en översiktlig granskning av att direktionens arbete under 2025 säkerställt att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med tillräcklig intern kontroll. Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I revisionens uppdrag ingår  Signerat 2026-03-24 17:25:47 UTC Oneflow ID 14087534 Sida 2 / 6 Bilaga till revisionsberättelse 2025 att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Den grundläggande granskningen innehåller: • Granskning av styrning, intern kontroll och åtgärder. • Granskning av måluppfyllelse. Vår sammanfattande bedömning är att direktionen, i förbundets årsredovisning för år 2025, inte helt kan verifiera att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt under 2025. Detta med utgångspunkt i att direktionens fastställda verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning bedöms som delvis uppfyllt och att den samlade bedömningen är att förbundets prestationsmål också bedöms som delvis uppfyllda. Direktionen behöver framåt vidta åtgärder för att stärka måluppfyllelsen. Direktionen kan heller inte helt verifiera att verksamheten helt har bedrivits på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. I årsredovisningen redovisas 2 av 3 finansiella mål för god ekonomisk hushållning som uppfyllda och 1 som ej uppfyllt. Det är målet kopplat till det egna kapitalet som inte uppnås. Anledningen är en redovisningsteknisk omklassificering av leasingavtal till finansiell leasing. I samband med detta har en leasingskuld tagits upp i balansräkningen, vilket påverkat det egna kapitalet negativt med cirka 39 mnkr. Förändringen är redovisningsteknisk och beror inte på att verksamheten gått med underskott. Direktionen kan i allt väsentligt verifiera att verksamheten har bedrivits med tillräcklig styrning och intern kontroll. För att utveckla verksamheten lämnas följande rekommendationer till direktionen: • Beakta att utveckla antalet verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning vidare, så att fler väsentliga områden kan innefattas. • Beakta att utveckla mätbarheten av prestationsmålen. • Säkerställ att åtgärder vidtas i syfte att förbättra måluppfyllelsen. • Säkerställ att riskanalysen som ligger som grund till beslut av intern kontrollplan dokumenteras. • Säkerställ att internkontrollplanen anger när uppföljning av intern kontroll ska ske. • Beakta att alltid ta beslut om godkännande av internkontrollrapporteringen samt att vid behov besluta om åtgärder och när de ska återrapporteras. Nedan redovisas en sammanfattning av granskning av god ekonomisk hushållning, årsredovisning 2025. Syftet med granskningen är att ge förbundets revisorer underlag för sin skriftliga bedömning om resultatet är förenligt med de mål direktionen beslutat om. Utifrån genomförd översiktlig granskning av årsredovisningens återrapportering, gör vi bedömningen att resultatet delvis är förenligt med de finansiella mål för god ekonomisk hushållning som direktionen fastställt i budget 2025. Två av tre finansiella mål uppnåtts för helåret. Målet avseende att ”Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen” uppnås inte. Utifrån genomförd översiktlig granskning av årsredovisningens återrapportering, gör vi bedömningen att resultatet är delvis förenligt med det verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som direktionen fastställt i budget 2025. Direktionen lämnar inte en egen sammanfattande bedömning avseende den samlade måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning utifrån både de finansiella-och verksamhetsmålen för år 2025. Årsredovisningen redovisar ett balanskravresultat för 2025 uppgående till – 200 tkr. Av årsredovisningen framgår att underskottet ska återställas i enlighet med kommunallagens bestämmelser och krav. Dock redovisas inte när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet ska regleras enligt Kommunallagen 11 kap. 12 §. För att utveckla granskningsområdet lämnas följande rekommendationer:  Signerat 2026-03-24 17:25:47 UTC Oneflow ID 14087534 Sida 3 / 6 Bilaga till revisionsberättelse 2025 • Gör en samlad bedömning av både de finansiella-och verksamhetsmålen och om de tillsammans uppnår god ekonomisk hushållning. • Med utgångspunkt i att förbundet enligt årsredovisningen nu har ett negativt eget kapital om - 18 139 tkr, måste det återställas så snart som möjligt. Förbundet behöver i dialog med medlemskommunerna fastställa en plan för när och hur det ska ske. • Som en del av ovanstående punkt behöver förbundet klargöra när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet om - 200 tkr, ska regleras. Fördjupade granskningar Under år 2025 har revisorerna genomfört två granskningsinsatser. 1, Granskning av ekonomistyrning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nerikes brandkår genomfört en granskning av ekonomistyrning. Granskningen syftar till att bedöma om direktionen har säkerställt en ändamålsenlig ekonomistyrning. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att direktionen inte helt har säkerställt en ändamålsenlig ekonomistyrning. Med utgångspunkt i de förbättringsområden som identifierats i granskningen lämnar vi följande rekommendationer: • Utveckla och formalisera en tydlig process som säkerställer att styrelserna i förbundets medlemskommuner varje år får systematisk information om budgetförslaget, samt ges möjlighet att yttra sig i enlighet med de regler som gäller enligt förbundsordningen. • Revidera riktlinjer för god ekonomisk hushållning för att säkerställa att riktlinjen är relevant och aktuell. • Säkerställa att införandet av rutiner för budgetuppföljning på enhetsnivå genomförs och förankras i syfte att tydliggöra och stärka enheternas budgetansvar. • Upprätta dokumenterade rutiner för månadsavstämningar som inkluderar rutiner för bland annat dokumentation av avstämningar av samtliga balanskonton samt rutiner för periodstängningar. I detta arbete bör även löpande kontroller av obruten nummerserie införas för att säkerställa att att bokföringen är fullständig. • Se över behov av att upprätta riktlinjer för hantering av budgetavvikelser på operativ nivå samt revidera delegationsordningen för att tydliggöra enhetschefer befogenheter rörande vidtagande av åtgärder vid eventuella budgetavvikelser. • Tillse att direktionen vid varje sammanträde erhåller ekonomisk rapportering och att detta protokollförs för öka spårbarheten rörande direktionens uppföljning och kontroll. 2, Förstudie Räddningsregion Bergslagen (RRB) På vårt uppdrag och i samverkan med revisorerna i Bergslagens räddningstjänst och revisorerna i Nerikes brandkår har PwC genomfört en förstudie av Räddningsregion Bergslagen (RRB). Syftet med förstudien har varit att, genom en kartläggning, identifiera eventuella riskområden som kan utgöra en grund för revisorerna att genomföra en fördjupad granskning. Förstudiens sammanfattande slutsats är att det finns några risker som revisorerna behöver bevaka vidare inom ramen för sin grundläggande granskning. Det finns dock inte behov av någon fördjupad granskning av RRB. Nedanstående områden lyfter förstudien fram som områden direktionen behöver beakta framåt i sitt arbete.  Signerat 2026-03-24 17:25:47 UTC Oneflow ID 14087534 Sida 4 / 6 Bilaga till revisionsberättelse 2025 • Förstudien visar att det har funnits och till del finns en problematik med rekrytering och bemanning av RRB:s ledningsfunktioner. Förstudien visar också att problematiken är uppmärksammad och att det vidtas åtgärder för att lösa problematiken. Det är dock viktigt att direktionen följer utvecklingen framåt. • Förstudien visar att det saknas en tydlig spårbarhet i protokoll av hur direktionen följer upp samverkan inom RRB och verksamhetens utveckling. För att direktionen ska kunna fullgöra sitt ansvar, inom ramen för avtalssamverkan, är det viktigt att direktionen utvecklar sin uppföljning av RRB, så att den sker på ett mer systematiskt och strukturerat sätt. Dialog/kommunikation Under våren 2025 deltog revisorerna i ett samverkansmöte med de förtroendevalda revisorerna i Bergslagens räddningstjänst och Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. Teman för mötet var utöver samverkan även RRB, civil beredskap och räddningstjänst under höjd beredskap. Samverkansmötet resulterade bland annat till ett gemensamt beslut om att genomföra ovan nämnda förstudie. Under revisionsåret har revisorerna, utöver ovanstående granskning, löpande följt direktionens arbete genom kontroll av protokoll och möten med direktionens presidium och förbundsledningen. För revisorerna Datum enligt vår digitala signering nedan Lena Jansson, Ordförande Gunilla Carlsson, vice ordförande  Signerat 2026-03-24 17:25:47 UTC Oneflow ID 14087534 Sida 5 / 6 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige LENA JANSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 09:35:10 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: LENA BIRGITTA MARGRET JANSSON Lena Jansson Leveranskanal: E-post GUNILLA CARLSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 17:25:47 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: GUNILLA MARGARETHA KARLSSON Gunilla Carlsson Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-24 17:25:47 UTC Oneflow ID 14087534 Sida 6 / 6 Till revisorerna i Nerikes Brandkår Kommunalförbund (Org.nr 220000-1016) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nerikes Brandkår utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till Kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-03-23. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Nerikes Brandkår för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-13. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till Kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Övriga upplysningar Årsredovisningen har upprättats i enlighet med LKBR men vi vill fästa uppmärksamheten på att den innehåller följande avvikelse, som dock inte bedöms så väsentlig att den föranleder ett modifierat uttalande. Från och med räkenskapsåret 2025 tillämpar förbundet redovisning i enlighet med finansiell leasing för de hyresavtal som har klassificerats som finansiell leasing. Jämförelsesiffror har inte omräknats i enlighet med LKBR 6 kapitel 5§ vilket påverkar jämförbarheten mellan åren.  Signerat 2026-03-24 06:56:24 UTC Oneflow ID 14065547 Sida 1 / 4 Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av Kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.  Signerat 2026-03-24 06:56:24 UTC Oneflow ID 14065547 Sida 2 / 4 Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Gunilla Lönnbratt Ansvarigt sakkunnigt biträde  Signerat 2026-03-24 06:56:24 UTC Oneflow ID 14065547 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-24 06:56:24 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Gunilla Fredrika Lönnbratt Gunilla Lönnbratt Director Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-24 06:56:24 UTC Oneflow ID 14065547 Sida 4 / 4 Nerikes Brandkår årsredovisning 2025 Nerikes Brandkår Kommunalförbundet där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro samverkar om räddningstjänst och olycksförebyggande arbete Innehåll Förvaltningsberättelse sid. 03 sid. 26 Driftredovisning Investeringsredovisning sid. 27 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys sid. 28 Noter sid. 30 Revisionsberättelse sid. 36 2 Förvaltningsberättelse HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE Foto: Icon Photography Organisation - ekonomi dödligt våld). Denna typ av händelser Station Öster Nerikes Brandkår har i mångt och myck- sätter samhällets samlade resurser på Arbetet med att förbereda organisation- et haft samma organisation sedan star- prov, inte bara vi blåljusorganisationer en för ytterligare en heltidsstation i Öre- ten 1998. Hösten 2024 togs en ny orga- utan även andra, och vi arbetar med bro har pågått under en längre tid. Re- nisation fram i syfte att skapa ett Nerikes våra olika uppdrag i olika tidsskalor där kryteringen av personal startade redan Brandkår och fördela mandat och ansvar vissa är korta och andra väsentligt 2024 och i slutet av april delades Öre- till enhetschefer. Den nya organisation- längre. Många av oss är fortfarande brostyrkan i två ”stationer”, Nasta och en startade upp 1 januari 2025. Dock har djupt berörda av händelsen och våra Öster, under samma tak. Så även om inte organisationsförändringen fått möj- tankar är hos de drabbade som bär med byggnationen av den nya brandstationen lighet att sätta sig på det sätt som öns- sig detta på ett sätt som ingen annan. inte ännu stod klar har Station Öster kats då flera tjänster i ledningen inte När det gäller vår insats har den utvär- redan åkt på sitt ”första larm”. Den fy- varit bemannade under året. derats utifrån två infallsvinklar, dels led- siska flytten är planerad till 4 mars 2026. Efterdyningarna från byte av ekonomisy- ningssystemets (Räddningsregion Bergs- RUHB stem har minskat med tiden. Om 2024 lagen) agerande och Nerikes Brandkårs Att Sverige behöver rusta för krig och var ett ”förlorat” år så har strukturer och skadeplatsnära arbete. Utredningarna ofred är det nog ingen som har missat. arbetssätt fallit på plats under 2025 och visar över lag att Nerikes Brandkårs och Detta gäller självklart alla och inte minst vi kan se fram emot 2026 med tillförsikt. räddningsregionens insatser har genom- oss inom räddningstjänsten. Förberedel- Uppgifterna som fanns tillgängliga vid förts på ett bra sätt men att det också ser och utbildning av civilpliktiga går budgetarbetet inför 2025 var knapphän- finns utrymme för förbättringar. med rasande fart runt omkring oss och diga och den budget som antogs av di- Personal det är lätt att känna sig otillräcklig i rektionen, efter det att årsredovisning Personalomsättningen på Nerikes Brand- dessa sammanhang. 2024 färdigställts, visade sig vara beslu- tad på felaktiga grunder. En ny budget i kår är normalt låg; men de senaste åren Myndigheten för civilt försvar (MCF) och balans arbetades fram som antogs av har vi rekryterat fler än vanligt. Dels försvarsmakten har tagit fram vägled- direktionen under våren. ökade bemanningsbehovet på grund av ningar som vi har att förhålla oss till av- vår nya heltidsstation, och vi har behövt seende räddningstjänst under höjd be- Campus Risbergska rekrytera inom alla olika nivåer, från redskap. En av dessa är Utgångspunkter Den 4 februari fick vi ett larm om på- brandmän till högsta ledning. för totalförsvaret 2025-2030, som bland gående dödligt våld på Campus Ris- Ny förbundsdirektör/räddningschef och annat beskriver dimensionerande typsi- bergska i Örebro där 10 civila personer ekonomichef har rekryterats, förutom tuationer, potentiell händelseutveckling (plus gärningsmannen) miste livet vid det som får anses vara det mer normala. och konsekvenser för samhället. det allvarliga våldsdådet. Även om vi tror att något sådant inte ska Ett varmt tack till alla medarbetare och samverkande hända övar vi ändå olika typer av hän- organisationer för ert engagemang och fina arbete under året. delser inom PDV-området (pågående Ordförande Krister Eriksson och tf. förbundsdirektör och räddningschef Ulf Smedberg 3 Förvaltningsberättelse VISION, VERKSAMHETSIDÉ OCH UPPDRAG Ett olycksfritt samhälle Vår vision är satt med ett mycket långsiktigt perspektiv och är vår yttersta målsättning. Tillsammans skapar vi trygghet Med vår verksamhetsidé vill vi betona att samverkan, med såväl ägarkommuner som andra organisationer, förbund, företag och enskilda, är av största vikt för att nå framgång. Förebygga, rädda och utveckla Vårt uppdrag är att hindra och begränsa skador på männi- skor, egendom eller miljö vid olyckor och vid överhängande fara för en olycka. • Vi arbetar aktivt med att identifiera risker och före- bygga olyckor. Vi delar med oss av kunskap och erfa- renheter till den enskilde. • Vi är snabbt på plats. Jobbar säkert och effektivt vid insats och tar vara på lärdomar från händelsen. • Vi lever i ett föränderligt samhälle och jobbar kontinu- erligt för att utveckla och förbättra vår verksamhet. VÄRDEORD Våra värdeord fungerar som ledstjärnor i vardagen. De definierar Nerikes Brandkårs organisationskultur, det vi tror på och det vi tycker är viktigt. Ansvar och engagemang Engagemang Vi känner engagemang i vårt uppdrag. Söker den information vi behöver och tar ett personligt ansvar för arbetet. Respekt Vi tycker att allas lika värde är en självklarhet. Vi behandlar alla vi möter med respekt och är lyhörda för varandras åsikter. Ordning och kvalitet r O Vi är alla ambassadörer för Nerikes Brandkår. Vi håller ordning a v d r s n på fordon och material för att bevara en hög kvalitet. n A ni g Handling Vi får saker gjorda, strävar mot ständiga förbättringar och har mod att tänka nytt. Omtanke och trygghet Vi visar omtanke och sätter den drabbades behov i fokus. Vi är varandras arbetsmiljö, visar gott kamratskap och är gnildnaH lojala mot våra värderingar och beslut. 4 Förvaltningsberättelse NERIKES BRANDKÅRS INSATSOMRÅDE Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänst och förebyggande brand- skydd för invånarna i de nio medlemskommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg. En viktig del av Nerikes Brandkår är vår räddningspersonal i beredskap (RIB). Vi har idag sjutton stationer, och en kår på heltidsstationen i Byrsta, som bemannas av deltidsanställda brandmän. De bor och jobbar i RIB närheten av sin brandstation och har i regel beredskap var tredje vecka. Det innebär att de ska vara be- redda att rycka ut från brandstationen inom ca fem minuter från att larmet går. Ett räddningsvärn är en frivillig brandstyrka som larmas som förstärkning till våra heltidsstyrkor och RIB. Personalen vid våra tio brandvärn har ingen schemalagd be- VÄRN redskap, utan hela styrkan larmas och de som har möjlighet åker till stationen. Här utgår timersättning vid utryckning, övning och materialvård. På de två heltidsstationerna Nasta och Byrsta jobbar totalt ca 100 brandmän och befäl. Här hittar du även vår dagtidspersonal, som HELTID sysslar med olycksförebyggande arbete, teknik, utbildning, övning, operativ planering och ekonomi/administration. Beredskap dygnet runt 365 dagar om året Inom vårt insatsområde finns 28 brandstationer med minst 98 personer i beredskap. Med den frivilliga värnpersonalen inräknad förfogar organi- sationen över 130 personer dygnet runt. Heltidspersonal Befäl Styrkeledare + brandmän Räddningschef 1 pers Nasta 10 pers Vakthavande befäl 1 pers Byrsta 5 pers Larm– o ledningsbefäl 1 pers Regional insatsledare 1 pers Insatsledare 1 pers Räddningspersonal i beredskap (RIB) Lindesberg 6 pers Nora 5 pers Askersund 5 pers Garphyttan 4 pers Byrsta 5 pers Odensbacken Fellingsbro 5 pers Pålsboda Fjugesta 5 pers Vintrosa Frövi 5 pers Finnerödja Guldsmedshyttan 5 pers Vretstorp Kopparberg 5 pers Hjortkvarn Laxå 5 pers Räddningsvärn — frivillig personal Vi strävar efter att ha tio personer vid varje räddningsvärn. 5 Förvaltningsberättelse ORGANISATION 2025-12-31 Direktion Revision Administration och ekonomi Förbundsdirektör och räddningschef Produktionsavdelning Enhetschef Anna Asserholt S t Tf Ulf Smedberg Stf räddningschef Ulf Smedberg ö d HR u f n Enhetschef David Klingenhoff ti k Samhällsskydd o Räddningsregion Bergslagen (RRB) n Enhetschef Mats Johansson e Gemensam operativ ledningsfunktion Teknik, drift och underhåll r Enhetschef Axel Kallio Verksamhetschef Magnus Bern Operativ planering Enhetschef Albin Backes Förbundsledning Övning Under 2025 har stf räddningschef Ulf Smedberg även axlat rollen som tf. förbundsdirektör Enhetschef Anders Ellow och räddningschef och har därmed haft det övergripande ansvaret för verksamhet, perso- nal och ekonomi. Som förbundsdirektör rapporterar han till vår politiska direktion och Utbildning förser de förtroendevalda med väl genomarbetade beslutsunderlag och uppföljningar av Enhetschef Tony Ärlegård fattade beslut. Som räddningschef ansvarar han för att räddningstjänsten är ordnad och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Heltid utryckning Enhetschef Per Reuterhäll Stödfunktioner De tre enheterna arbetar som stödfunktioner för hela organisationen och leds av enhets- RIB och värn cheferna direkt under förbundsledningen. Enhetschef David Persman Produktionsavdelning Avdelningen samlar all verksamhet i förbundet i form av olycksförebyggande arbete, ope- rativ planering, övning och utbildning. Avdelningen leds av ställföreträdande räddnings- chef med stöd av de sex enhetscheferna. Politisk ledning 2025-12-31 Nerikes Brandkår styrs politiskt av en direktion med ledamöter från våra nio medlemskommu- ner. Direktionen är Nerikes Brandkårs beslutande, förvaltande och verkställande organ och de träffades sex gånger under 2025. Kommun Ledamöter Ersättare Örebro Krister Eriksson (M), ordförande Anders Hagström (KD) Fisun Yavas (S), Inger Karlsson (S) Marianne Thyr (L) Jimmy Nordengren (C) Lindesberg Göran Gustafsson (M) Jonas Kleber (C) Kumla Thomas Vuolo (M), vice ordförande Magnus Ivarsson (L) Hallsberg Magnus Andersson (S) Per Sundevall (SD) Laxå Arne Augustsson (C) Kenth Gustafsson (S) Nora Malcom Eriksson (M) John Ole Deckert (NP) Askersund Joakim Blückert (M) Johan Calais (S) Lekeberg Jonas Hansen (KD) Yvonne Hagström (S) Ljusnarsberg Gert Stark (S), 2e vice ordförande Bernt Askelin (M) 6 Förvaltningsberättelse RÄDDNINGSREGION BERGSLAGEN (RRB) 2025 Räddningsregion Bergslagen (RRB) är en gemensam operativ ledningsorganisation för räddningstjänsterna i Värm- lands län, Örebro län och delar av Dalarna, Västra Götaland och Västmanland. Totalt ingår 42 kommuner i 17 olika räddningstjänster i samverkan. Syftet med samverkan är att åstadkomma en mer effektiv användning av resurser och därmed större förmåga och uthållighet att genomföra räddningsinsatser. Ledning på skadeplats och i systemet som helhet bedrivs från den gemensamma ledningscentralen Seglet i Örebro där räddningstjänst, polis och SOS Alarm är samlokaliserade. Året som gått Arbetet fortsätter med att hitta former- Kostnader för larm- och ledningsbefäl rioden 2026–2028, då kostnader be- na för hur vi ska maximera nyttan av samt övriga driftkostnader är högre än döms uppstå under dessa år. samlokaliseringen i Seglet. Vi upptäcker budgeterat, medan kostnader för reg- Sammantaget balanseras kostnadsavvi- kontinuerligt positiva effekter av att ional insatsledare och inkallning är lägre kelserna av erhållna bidrag och lägre arbeta tätt tillsammans, men än finns än budget. kostnader inom vissa områden, vilket det ytterligare mervärde att hämta. Inköp av inventarier till Seglet har ge- innebär att årets resultat uppgår till noll i Året har präglats av insatsen vid det all- nomförts och har delvis finansierats ge- enlighet med budget. varliga våldsdådet på Campus Risbergska nom bidrag från Myndigheten för civilt den 4 februari. Insatsen var omfattande försvar (MCF), vilket bidrar positivt till och det efterföljande kamratstödet li- resultatet. Då samtliga kostnader inte kaså. Upplevelsen var att det efter hän- har uppstått under 2025 har bidraget delsen fanns en stor omtanke om delvis reserverats för kommande år. Av varandra som sträckte sig bortom de bidraget har 1,7 mkr reserverats för pe- enskilda räddningstjänsterna. Efter hän- delsen fick vi hjälp av Räddningstjänsten Utryckningsstatistik för RRB 2025 2024 DalaMitt respektive Storstockholms Brand i byggnad 901 904 brandförsvar att utvärdera vår insats, och under hösten har vi arbetat med de Brand i fordon/fartyg 290 372 rekommendationer som gavs. Brand i skog/mark 357 242 Under sommaren har vi hanterat ett Brand i avfall/återvinning ute 72 86 stort antal bränder i skog och mark. men utan att någon av dessa föranlett en Brand annat 463 574 storskalig räddningsinsats under flera Automatlarm utan brandtillbud 2 987 3 095 dygn. En uppföljning av vårt arbete un- der skogsbrandssäsongen visar att vi har Trafikolycka 1 328 1 324 utvecklats men att det finns potential att Utsläpp farligt ämne 78 95 utveckla vårt arbete ytterligare. Begränsat läckage drivmedel 233 206 Att bemanna RRB är en stor utmaning. Vi provar oss fram med att hitta olika for- Självmord/försök till självmord 288 248 mer av tjänster för att finna en balans Nödställd person övrigt 121 131 mellan kontinuitet, flexibilitet och att Drunkning/tillbud 68 62 vara en attraktiv arbetsplats. Under hösten har vi arbetat med att Naturolycka 104 111 förbereda ett införande av DRH som är Första hjälpen/sjukvård 1 715 1 321 planerat till februari 2026. Annan olyckstyp 199 276 Resultat Nödställt djur 41 38 Övrigt 158 238 Resultatet för RRB visar ett utfall i nivå med budget. Hyreskostnaden för Seglet Annat uppdrag 674 701 avviker negativt med cirka 500 tkr jäm- Annan hjälp till ambulans 360 400 Hjälp till polis 57 44 fört med budget, vilket främst beror på Övriga uppdrag 257 257 att fastighetsskatten inte har funnits med i budgeten för året. Totalt 9 878 9 748 7 Förvaltningsberättelse UTRYCKNINGSSTATISTIK Med hjälp av två olika tabeller presenterar vi här statistik för antal händelser per kommun och antal utryckningar per kommun. Att antalet händelser inte totalt är detsamma som antalet utryckningar beror på att fler stationer kan rycka ut till en och samma händelse. Antal händelser per kommun L A 20 n 2 t 4 a å l r h s ä s n iff d ro e r l s in e o r m parentes d n u s r e k s A g r e b sll a H al m u K å x a L g r e b e k e L g r e b s e d ni L g r e b s r a n s uj a r o N o r b e r Ö tl a t o T 16 14 13 11 9 28 15 15 134 255 Brand i byggnad (18) (17) (18) (16) (4) (28) (10) (13) (137) (261) 11 11 8 10 5 10 2 1 37 95 Brand i skog/mark (8) (0) (5) (11) (7) (14) (3) (3) (19) (70) 7 3 8 6 5 10 2 2 37 80 Brand i fordon/fartyg (6) (8) (13) (8) (7) (9) (2) (3) (58) (114) 0 1 3 1 1 1 0 1 16 24 Brand i avfall/återvinning (0) (3) (5) (1) (3) (1) (0) (2) (17) (32) 36 34 39 31 16 33 8 19 191 407 Trafikolycka (44) (36) (39) (19) (17) (27) (5) (18) (197) (402) 1 5 0 0 1 0 0 0 2 9 Utsläpp av farligt ämne (3) (5) (2) (1) (1) (1) (0) (0) (1) (14) 4 2 7 0 3 6 3 4 28 57 Begränsat läckage av drivmedel/olja (5) (5) (6) (4) (1) (12) (2) (2) (23) (60) 4 6 9 5 6 11 9 3 19 72 Hjärtstopp (12) (11) (8) (4) (6) (18) (10) (6) (28) (103) 0 0 0 0 0 1 0 1 6 8 Drunkning/tillbud (2) (0) (1) (0) (0) (1) (0) (0) (3) (7) 2 1 0 0 0 2 0 0 22 27 Hiss, risk/utan risk för personskada (0) (1) (0) (0) (0) (2) (1) (0) (28) (32) 0 0 1 0 0 1 0 0 4 6 Fastklämd person (0) (1) (0) (0) (0) (2) (0) (1) (7) (11) 3 6 14 4 3 10 0 7 55 102 Suicid/suicidförsök (3) (10) (7) (4) (0) (5) (3) (6) (36) (74) 2 0 0 2 0 1 0 1 10 16 Annan nödställd person (2) (2) (0) (1) (0) (1) (0) (0) (6) (12) 4 1 0 0 2 2 1 0 5 15 Nödställt djur (2) (3) (2) (0) (1) (3) (0) (0) (6) (17) 45 79 93 34 17 112 24 21 617 1 042 Automatlarm utan brandtillbud (32) (69) (99) (43) (20) (148) (23) (19) (636) (1 089) 9 20 27 8 9 16 5 9 118 231 Annan händelse utan risk för skada (13) (23) (10) (4) (3) (19) (2) (9) (121) (204) 11 13 15 10 11 54 6 21 102 245 Övrigt (16) (31) (15) (11) (7) (58) (16) (10) (124) (288) 157 196 237 122 88 298 75 105 1 403 2 681 Totalt (166) (225) (230) (127) (77) (349) (77) (92) (1 447) (2 790) 8 Förvaltningsberättelse Antal utryckningar per station Heltid 2025 2024 2023 2022 Örebro 1 694 1 572 1 694 1 503 Byrsta 483 531 548 453 Summa 2 177 2 103 2 242 1 956 RIB 2025 2024 2023 2022 Askersund 145 150 187 155 Byrsta 14 16 22 10 Fellingsbro 66 57 120 142 Finnerödja 30 25 34 30 Fjugesta 79 65 89 64 Frövi 98 124 134 109 Garphyttan 68 68 73 38 Guldsmedshyttan 46 56 66 50 Hjortkvarn 17 21 18 17 Kopparberg 89 87 112 83 Laxå 112 129 142 107 Lindesberg 170 179 196 192 Nora 120 112 125 110 Pålsboda 42 45 37 42 Odensbacken 49 59 51 58 Vintrosa 80 84 114 62 Vretstorp 30 38 38 26 Summa 1 255 1 315 1 558 1 295 Värn 2025 2024 2023 2022 Glanshammar 41 38 81 39 Hammar 37 35 54 39 Hasselfors 35 41 35 26 Järnboås 8 6 10 8 Mariedamm 8 12 13 11 Olshammar 12 4 3 3 Ramsberg 10 15 10 10 Rockhammar 13 16 24 10 Vedevåg 15 19 18 2 Vinön 2 4 3 1 Summa 181 190 251 149 Totalt 3 613 3 608 4 051 3 400 9 Förvaltningsberättelse STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN Inriktningsmål Inriktningsmålen för Nerikes Brandkår speglar direktionens politiska prioriteringar och tar ut riktningen för organisationen under mandatperioden. Till inriktningsmålen kopplas sedan mätbara prestationsmål så att vi lättare ska kunna prioritera, följa upp och utvärdera vår verksamhet. Verksamheten bedrivs effektivt Detta är en av de största anledningarna till att Nerikes Brandkår bildades. Det är och miljömedvetet i största möjliga lättare att kraftsamla sig kring olika frågor om man förfogar över en större verk- samverkan, utifrån medborgarnas samhet. Här är samverkan och utveckling nyckeln till förbundets framgång. behov. Att tänka nytt har gett stor effekt då det gäller att utveckla verksamheten. Människor som bor eller vistas i Vi har bra teknisk utrustning samt välutbildad och tränad personal på 28 olika våra medlemskommuner känner platser inom förbundet. De flesta tätorter nås inom högst 10 minuter. Specialut- sig trygga och har ett likvärdigt rustning och vissa förstärkningsfordon är gemensamma. Ledningsstöd finns dyg- skydd mot olyckor. net runt för att täcka hjälpbehoven på bästa sätt. Medborgarna i våra medlems- Information, utbildning och tillsyn är viktiga instrument som underlättar för med- kommuner har förmågan att själva borgarna att ta eget ansvar. Effekterna av detta kan ses vid exempelvis inträffade förebygga och minska effekterna händelser där allmänheten själva släcker bränder i ett tidigt skede, eller utför av oönskade händelser. hjärt-lungräddning innan räddningspersonal är på plats. I mötet med Nerikes Brandkår Hur vi bemöter människor speglar hur man upplever den hjälp och det stöd man känner människor att de får det får av oss. Genom att möta människor där de är och vara ödmjuka inför situation- stöd och den hjälp situationen en kan vi skapa förtroende. kräver. Nerikes Brandkår är en inklude- Vi arbetar för att bredda rekryteringsbasen och skapa en inkluderande arbetsmiljö rande arbetsplats som skapar där alla medarbetare upplever lika möjligheter. Organisationen är öppen och tillhörighet trygghet och lika attraktiv för personer oavsett kön, könsidentitet, religion, ålder, bakgrund, språk möjligheter för alla. och etnicitet. Medarbetare inom Nerikes Brand- Genom samverkan, ökat ansvar, information, kommunikation och utbildning kår har erforderlig kompetens samt verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid känner trygghet, yrkesstolthet och Nerikes Brandkår. trivsel i sitt arbete. 10 Förvaltningsberättelse UPPFÖLJNING AV PRESTATIONSMÅL För att uppnå förbundets vision för verksamheten har vi satt upp åtta prestationsmål som tar avstamp i inriktningsmålen. Måluppfyllelsen mäts i: ej uppfyllt, delvis uppfyllt och uppfyllt. Föra att räknas som delvis uppfyllt krävs att måluppfyllel- sen är minst 50%. HR-enheten För att medarbetarna inom Nerikes Brandkår ska ha erforderlig kompetens och känna trygghet, yrkesstolthet och finns ett långsiktigt mål att digitalisera och kvalitetssäkra HRs ansvarsområden. Under 2025 har arbete pågått med att hitta det HR- system och de arbetssätt som är bäst lämpade sett utifrån våra behov och redundans. Målsättning Resultat Att besluta vilket HR-system som ska implementeras. Måluppfyllelse De senaste åren har HR-enhetens mål Grupperna består idag av sju individer, Fortsatt dispens varit att gå mot en digitalisering av ar- varav en styrkeledare och en ställföre- Arbetstidsnämnden har beslutat att be- betsuppgifter, som exempelvis arbets- trädande styrkeledare. Under våren vilja vår dispensansökan från arbetstids- tidsregistrering för all personal, rekryte- 2025 var samtliga iväg på teambuilding/ lagen för perioden 1 november 2025 till ring, rehabilitering och att arbeta utbildning för att få en bra start och 31 oktober 2026, med tillägget att ha måluppfyllt utifrån medarbetarsamtal. styrkeledarna har även gått en tvåda- möjligheten att schemalägga även en Vi har kartlagt enhetens behov och un- garsutbildning med inriktning på rollen vardag för specifika övningar. dersökt hur de uppfylls av system som som chef och ledare. finns på marknaden. Vi har även inlett en dialog med Örebro kommun för att se över möjligheten att samverka inom flera områden, bland annat avseende HR -system. I dagsläget har vi inte nått fram till något beslut, men med stor sannolik- het fattas det under 2026. Rekrytering och ny organisation Under året har mycket av vårt fokus legat på att stötta chefer och medarbe- tare i olika frågor. Rekryteringsarbetet har ökat markant de sista åren och un- der 2025 har vi genomfört 21 rekryte- ringar för 35 tjänster. Vi ser att denna trend kommer att fortsätta och att den kommer att vara tidskrävande. Det har även planerats och genomförts flera organisatoriska förändringar, varvid den största avser Station Öster och be- manningen med nya grupper för brand- männen. En utökning har skett från 79 till 84 brandmän fördelat på 12 grupper, istället för tidigare åtta. Detta innebär en ökning även av styrkeledare och under året förändrade vi tjänst och arbetsinne- håll till en ställföreträdande styrkeledare i respektive grupp. 11 Text: David Klingenhoff, enhetschef Förvaltningsberättelse Utbildningsenheten För att medborgarna i våra medlemskommuner ska ha förmågan att själva förebygga och minska effekten av oöns- kade händelser är det viktigt att våra utbildningar håller hög kvalitet. Under 2025 mätte vi därför nöjdheten hos alla våra kunder med hjälp av en enkät. Det nya arbetstidsavtalet för dygnsvila hindrar oss att använda utryckningsperso- nalen som extra resurs. Det är därför extra viktigt att följa upp de åtaganden vi har gentemot alla våra kunder. Målsättning Resultat Att alla våra kunder ska vara nöjda med den utbildning vi levererar. Måluppfyllelse De larmas via SOS larmapp vid brand, givetvis ska göras med samma goda kva- Vi arbetar alltid med målet att alla kurs- trafikolycka eller sjukvårdslarm väljer litet på utbildningen som 2025. deltagare ska vara nöjda när de lämnar själva om de har möjlighet att hjälpa till En e-utbildning för barn i förskoleklass oss och känna att utbildningen har levt vid en inträffad händelse i deras om- har tagits fram av enheten, och nu vän- upp till, eller överträffat, deras förvänt- råde. tar vi med spänning på hur den tas ningar. För att mäta nöjdheten hos våra CIP har fått åka på några larm i båda emot. Vi kommer även att börja titta på deltagare har vi använt oss av en kort våra områden; Södra Väringen och Tive- en e-utbildning för våra medlemskom- enkät som fylls i efter kursens slut. den under året. Ett hjärtstopp i Södra muner som ska vara ett komplement/ Under 2025 utbildade vi 9 257 personer Väringen, med lyckligt slut, var den mest repetition till kursen Grundläggande och enkäten visade att vi uppfyllt vårt kritiska händelsen. brandkunskap. mål med råge och att vi har kompetent Till slut vill vi passa på att tacka alla er Framtiden personal som genomför alla våra olika som ställer upp och arbetar extra för Vi siktar på att nå över 10 000 utbildade utbildningar med god kvalitet. Utbildningsenheten. Utan er skulle vi personer under 2026. En satsning som inte nå de resultat vi gör idag. Enkätfrågor och svar 1. Uppfyllde utbildningen dina förväntningar? Resultat: 4,88* 2. Vad tyckte du om utbildnings- materialet? Resultat: 4,83 3. Vad tyckte du om instruktörens förmåga att leda utbildningen? Resultat: 4,93 *Skala 1 dåligt, 2 mindre bra, 3 bra, 4 mycket bra och 5 utmärkt. Ny laguppställning Som vanligt inledde vi höstterminen med en ny laguppställning medarbetare Statistik utbildning 2025 2024 2023 2022 på enheten. De har både snabbt och bra kommit in i arbetet och levererar nu på Grundläggande brandkunskap 3 410 4 024 3 444 2 758 samma nivå som de mer rutinerade ut- Systematiskt brandskyddsarbete 276 176 132 346 bildarna. Heta arbeten 711 430 851 899 Civil insatsperson (CIP) Upp i rök 211 656 1 137 379 För att hjälpen snabbare ska nå boende Vägvisare 419 436 35 111 på landsbygden har Nerikes Brandkår tillsammans med Brandskyddsförening- Hjälp på väg 0 0 0 8 en startat CIP-områden i Tiveden och Hjärt-lungräddning 2 882 3 819 2 858 2 041 Södra väringen. En CIP är en frivillig person som, efter en Akutsjukvård 285 198 253 271 kortare utbildning och praktisk övning, Övrig information 1 063 1 519 1 750 616 är redo att snabbt agera vid olika typer Totalt 9 257 11 258 10 460 7 429 av händelser. Text: Tony Ärlegård, enhetschef 12 Förvaltningsberättelse Teknikenheten En central del av Nerikes Brandkårs verksamhet är alla de resurser som krävs för att uppfylla krav på lagar och för- måga och för att kunna ge alla medborgare likvärdig hjälp. För att klara av detta krävs att vi har fordon, räddnings- matriel och skyddsutrustning som är säker och fungerar när vi behöver den som mest. Teknikenhet behöver därför veta att de resurser vi har till förfogande lever upp till dessa krav. Målsättning Resultat Att under 2025 komma i mål med arbetet att sammanställa en lista över samtliga inventarier och investeringar inom Nerikes Brandkår. Måluppfyllelse Inventarielistan sammanställdes under våren 2025. Under andra halvan av året har vi arbetat med listan genom att lö- pande lägga till inventarier och tillsam- mans med personal säkerställt att inne- hållet är korrekt. Under senare delen av året har vi på enheten lagt upp en plan för inköp av drift och investeringar för 2026 och har även lagt en längre plan för investering- ar fram till 2030. Arbetet med listan har resulterat i att vi redan nu kan planera för korrekta och relevanta inköp. Vi kan i god tid planera och utvärdera framtida investeringar som också öppnar för att titta närmare på förmåga och utveckling tillsammans med andra enheter inom förbundet. Framtiden Under våren 2026 kommer vi att ta pro- jektet till nästa steg och fördjupa oss ytterligare inom ramen för vad som lan- dar in i inventarielistan. Det innebär att vi kommer att göra en djupdykning i varje enskild station, vilken förmåga den förväntas ha, om förutsättningarna finns utifrån resurser och säkerställa att rätt utrustning till rätt antal finns tillgängligt. Vi kommer även skapa förutsättningar för att lättare kunna planera och förut- säga underhållsbehov av fastigheter, utrustning och resurser på distans. Så att vi kommer bort ifrån akuta och dyra reparationer och inköp. Vi kommer att fortsätta fylla på inventa- rielistan med förhoppningen att utöka planering av drift och investeringsbeho- vet bortom femårs-horisonten. 13 Text: Axel Kallio enhetschef Förvaltningsberättelse Operativ planering I mötet med Nerikes Brandkår ska människor känna att de fått det stöd och den hjälp som situationen kräver. Vi strävar alltid efter att utveckla och effektivisera vår utryckningsverksamhet för att snabbt kunna ge rätt hjälp ute på olycksplats; bland annat genom att lära av erfarenheter från inträffade händelser, och då i synnerhet brand i byggnad. Målsättning Resultat Att sprida kunskap och erfarenheter från händelser rörande brand i byggnad. Inlämnade SAR/AAR i förhållande till antalet inträffade händelser av typen "Brand i byggnad" ska vara minst 5 %. Måluppfyllelse Under 2025 har 255 st larm kategorise- Det har under 2024 tillsats två tjänster Framtiden rats som ”Brand i byggnad” i våra med- för att enbart jobba med planering av Under 2026 fortsätter arbetet kring vår lemskommuner. Vi anser målet vara RUHB. Men för att lyckas planera på ett tänkta krigsorganisation, både inom ra- uppfyllt då SAR har genomförts och läm- bra sätt behöver vi vara fler som drar sitt men för RRB och lokalt. För att rädd- nats in vid 18 av dessa tillfällen, vilket strå till stacken. ningstjänsten ska kunna fungera är det motsvarar 7 %. Samtliga erfarenheter Vi ska så långt det är möjligt planera på viktigt att vi är så robusta som möjligt. som samlats upp kommer kunna presen- ett sådant sätt att vi får nytta av åtgär- Därför ökar frågor om tillgång på exem- teras och analyseras under 2026. derna redan nu, och även vid en tänkt pelvis drivmedel och el jämfört med när Den utryckande personalen har tillsam- höjd beredskap. inte kriget ska vara dimensionerande - mans med enheten för Operativ plane- En viktig sak att tänka på är att vi behö- den så kallade kontinuitetshanteringen. ring tagit till sig målet på ett bra sätt, och ver vara så flexibla och anpassningsbara Vi vill bygga förmågor tillsammans med man vill gärna lära sig och dela med sig som möjligt för att under alla förhållan- så många andra som möjligt. Vi vill även av erfarenheter. den kunna sköta våra grunduppdrag. förbättra och förfina där det går. RUHB Samhället är under snabb omvandling för att kunna möta det försämrade sä- kerhetspolitiska läget i vår omvärld. Väldigt mycket sker kring räddnings- tjänstens del i totalförsvaret då man ser att vi är en hörnsten för samhällsbyggna- den vid stora påfrestningar. Samhället ska på relativt kort tid ställa om till att det är krigets förhållanden som ska vara dimensionerande vid pla- nering och resurssättning. Civilplikten är delvis återaktiverad. Ne- rikes Brandkår kommer därför att be- höva utbilda och öva väldigt mycket kommande år med fokus på de tillkom- mande uppgifterna för oss vid krig. Vi har redan börjat med detta i olika former där medvetenhet och "mind set" är de första pusselbitarna. När det kommer till förmågor börjar man med den breda basen där samtlig personal ska få utbildning. Text: Albin Backes, enhetschef 14 Förvaltningsberättelse Övningsenheten Medarbetare inom Nerikes Brandkår ska ha erforderlig kompetens samt känna trygghet, yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) står högt upp på agendan för hela Sveriges räddnings- tjänst. Detta kräver specifik utbildning och ny utrustning vilket kommer att prioriteras även på Nerikes Brandkår. Målsättning Resultat Att utbilda heltidsanställd utryckningspersonal i CBRNE (farliga ämnen och hot som kan orsaka stor skada på människor, miljö och egendom), samt att utbilda RIB och värnpersonal i riskhantering. Måluppfyllelse Målet för året var dels att utbilda hel- dörrforcering, ventilation, rappellering Framöver hoppas vi kunna bygga ut och tidsanställd utryckningspersonal i CBRNE med mera. Huset kommer också stå samarbeta ännu mer inom Räddnings- samt att ta ett helhetsgrepp över både värd för en större RUHB-övning som vi region Bergslagen gällande övningar och heltid och RIB avseende risker kopplat genomför i slutet på januari 2026 till- gemensamma digitala plattformar för till övning, där en riskbedömning skulle sammans med närliggande räddnings- detta. Idag har Nerikes Brandkår och göras inför varje enskilt övningstillfälle. tjänster, övriga blåljusmyndigheter, Räddningstjänsten Karlstadsregionen ett Myndigheten för civilt försvar och etablerat samarbete för personal i be- Här anser vi att målet är uppnått. Under Kumla kommun. redskap (RIB) och under 2026 är siktet 2025 har vi genomfört ett antal utbild- inställt på att utöka detta även till vår ningar i CBRNE ihop med ambulansen Framtiden heltidspersonal. och lokalt har vi övat explosiva hot för Övningsverksamheten inom Nerikes att vara förberedda inför sådana händel- Vi har också startat igång ett projekt Brandkår står inför en del utmaningar ser. Vi har även använt vår farmartank med programvaran Fire Studio för att gällande möjligheter till anpassning av för övning mot läckage av farliga ämnen under 2026 erbjuda våra befäl lednings- svårighetsgrad och påbyggnad för de och som alternativ för att träna träning och simulering av verkliga hän- övningar vi kan genomföra inom eget brunnslivräddning. delser. Förhoppningen är att kunna ge- distrikt. Under 2026 kommer vi därför nomföra spel med lokal anknytning till Däremot har vi tyvärr inte kunnat ge- att satsa en del resurser på att heltidsor- objekt så det blir så verklighetstroget nomföra planen att införa ett digitalt ganisationen får åka till övningsfält hos som möjligt. system för riskbedömning, utan doku- närliggande räddningstjänster för att mentationen har gjorts på pappersfor- genomföra vissa övningar vi inte kan mulär. leverera på hemmaplan. RUHB Vi har under året påbörjat den om- fattande resan mot räddningstjänst un- der höjd beredskap (RUHB) som kom- mer att intensifieras de kommande tre åren. Det kommer krävas en hel del per- sonella resurser och vårt vanliga års- och övningshjul kan komma att ändras och påverkas av det som ligger framför oss. Närmast är det utbildning i ammunition och minhantering 2026 där all utryck- ningspersonal på Nerikes Brandkår ska genomgå två heldagsutbildningar och öva runt detta. Sista kvartalet 2025 har vi också haft tillgång till ett större rivningsprojekt; ett äldreboende i Kumla där vi har övat mot kall rök, sök och räddning, håltagning, 15 Text: Anders Ellow, enhetschef Förvaltningsberättelse Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Läget i världen är bekymmersamt och regeringen är tydlig med att det kan bli krig i Sverige. Att planera för räddnings- tjänst under höjd beredskap (RUHB) är därför en prioriterad uppgift för Nerikes Brandkår. Målsättning Resultat 1. Att genomföra en kontinuitetsanalys och ta fram en kontinuitetsplan. Utifrån analysen ska förslag på mål, ambition och områden som bör prioriteras tas fram och presenteras för di- rektionen. Målen ska delas upp på kort (1–3 år) respektive lång sikt (10 år) och harmonisera med den regionala inriktningen. Nerikes Brandkår ska utifrån nuläge tydligt definiera krigsor- ganisationen. 2. Att uppfylla nationellt regelverk för informationssäkerhet. 3. Att vara bidragande i nationella och regionala utvecklingsforum inom området RUHB. 4. Att sträva efter en regional förstärkningsförmåga kopplad till sök och räddning, alt. CBRNE Räddningstjänsten är en av de viktigaste Här behöver vi lägga ner ett stort arbete Framtiden komponenterna i totalförsvaret, och för avseende investeringsbehov. Under 2026 kommer Nerikes Brandkår att öka förmågan att agera vid höjd be- Flera av våra uppsatta mål är inte upp- att jobba med kontinuitet, mobilisering redskap och ytterst krig behöver vi möj- fyllda, mycket till följd av en utdragen av civilpliktiga och krigsorganisation lighet till planering, utbildning, övning rekrytering av förbundsdirektör samt samt att vi behöver bygga upp en tajtare samt personella och materiella resurs- oklarheter kring ekonomi och investe- samverkan och samarbeten med andra förstärkningar. ringsplaner. aktörer och ledningssystem. Inom projektet räddningstjänst under Vi vill ändå lyfta framgången med den höjd beredskap, RUHB, samarbetar mentala omställningen, att det ofta pra- räddningstjänsterna med Myndigheten tas om höjd beredskap både vid fikabor- för civilt försvar som en del i att stärka det och i samband med utbildningar. Sveriges civila försvar och skapa ett mot- ståndskraftigt samhälle med förmåga att hantera hot och angrepp mot Sverige och alliansen Nato. Måluppfyllelse Under året har vi arbetat intensivt på flera plan, med störst fokus på utbild- ning och övning, Det har tagits fram en krigsorganisation för den övergripande ledningen inom Räddningsregion Bergslagen (RRB) och det har även pågått ett arbete kring kon- tinuitetsanalys och ett intensivt påver- kansarbete för att få medlemskommu- nerna att integrera räddningstjänsten i sitt arbete. Inom området kontinuitet finns det mycket kvar att göra nu när regeringen i dokumentet Utgångspunkter för total- försvar 2025-2030 definierar att viktiga samhällsfunktioner ska klara sig med egna medel och resurser i två veckor, samt med hjälp i minst tre månader. Text: Erik Palm, samordnare RUHB 16 Förvaltningsberättelse Ekonomi och administration Årsskiftet 2023/2024 infördes ett nytt ekonomisystem för att effektivisera arbetet och minska manuell hantering av fakturor. Vi har ännu inte nått den önskade effekten utan har under året jobbat vidare med systemets funktionalitet och utbildning av medarbetarna. Målsättning Resultat Att öka budgetansvarigas kompetens inom ekonomiområdet samt få ekonomisyste- met att fungera effektivt och underlätta för verksamheten och den ekonomiska upp- följningen. Måluppfyllelse Ny medarbetare Under året har fokus legat på att stärka Anna Asserholt tillträdde som ekonom/ budgetansvarigas kompetens inom eko- controller under hösten med ansvar för nomiområdet samt att förbättra använ- organisationens ekonomistyrning. Hon dandet av det nya ekonomisystemet. har efter årsskiftet 25/26 gått in i rollen Grundläggande utbildningsinsatser för som enhetschef och tituleras nu ekono- budgetansvariga påbörjades under michef/enhetschef Administration första halvåret 2025. Framtiden Det fortsatta målarbetet har påverkats Under kommande år kommer fokus att en del av att funktionen saknat enhets- ligga på att slutföra utbildningen av bud- chef under större delen av året, vilket getansvariga. har begränsat förutsättningarna för att driva utvecklingsarbetet i önskad takt. Vidare kommer arbetet med att vidare- utveckla och optimera ekonomisyste- Parallellt har det pågått ett arbete med mets funktionalitet att fortsätta, med att stabilisera och effektivisera faktura- målsättningen att ytterligare effektivi- flödet i ekonomisystemet, bland annat sera ekonomiprocesserna. genom dialog med systemleverantören samt erfarenhetsutbyte med andra or- ganisationer som använder samma sy- stem. Målen bedöms vara delvis uppfyllda. Arbetet med kompetenshöjning har in- letts men är ännu inte genomfört fullt ut. När det gäller ekonomisystemets funktionalitet har tydliga förbättringar uppnåtts, särskilt avseende fakturahan- teringen, även om vissa utvecklingsom- råden kvarstår. Stabilt fakturaflöde Ett positivt resultat under året är att fakturaflödet i ekonomisystemet i hu- vudsak har fungerat stabilt, vilket har minskat behovet av manuella insatser och ökat tillförlitligheten i den löpande ekonomiska uppföljningen. Detta har skapat bättre förutsättningar för verksamheten trots att systemet fortfarande är relativt nytt. 17 Text: Anna Asserholt, enhetschef Förvaltningsberättelse Samhällsskydd Det förekommer illegal hantering av sprängämnen i samhället, Nerikes Brandkår har ett tillsynsansvar över hantering- en. Det är tio år sedan vi tog fram nuvarande tillsynsmetodik och den bör ses över i syfte att säkerställa lagefterlevnad samt ett effektivt arbetssätt. Målsättning Resultat Att verifiera en rättssäker och effektiv tillsynsprocess, samt att genomföra tillsyn på sprängarbetsplatser vid fyra tillfällen under 2025. Huvudsyftet med Nerikes Brandkårs Bäst på bemötande men vi kommer att behöva rekrytera förebyggande arbete är att säkerställa ytterligare för att täcka våra vakanser Enheten har presterat i enlighet med skydd för liv, hälsa, egendom och miljö. och behov. tillsynsplan LSO och har även fått en ut- Vi vill skapa ett skäligt brandskydd hos märkelse om 2024 års högsta NKI den enskilde, en säker hantering av Framtiden gällande företagsärenden inom brand- brandfarlig och explosiv vara och se till Utifrån att vi har vakanser kommer 2026 skydd, vilket visar att vi är bra på att be- att verksamheter som bedriver farlig inledas med att vi noggrant prioriterar möta och kommunicera med dem vi verksamhet efterlever sina skyldigheter. hur vi använder vår bemanning på bästa träffar i samband med vårat myndighets- Detta gör vi i samverkan med andra sätt, samtidigt som vi påbörjar en rekry- uppdrag. Den utmärkelsen är vi mycket förvaltningar och organisationer genom tering av nya medarbetare. Vår förhopp- stolta över. de tillsyns- och tillståndsbeslut som ning är att under året lyckas med vår fattas enligt lagen om skydd mot olyck- Personalomsättning rekrytering och bli fulltaliga. Men med or (LSO) och lagen om brandfarliga och det sagt kan det tyvärr medföra att vi på Organisatoriskt har två medarbetare läm- explosiva varor (LBE). kort sikt inte hinner med vårt myndig- nat Nerikes Brandkår för andra uppdrag Enheten svarar även för sotningsfrågor samt att en har fått nya arbetsuppgifter hetsuppdrag fullt ut i alla delar. och brandskyddskontroll, som är en och nu jobbar på enheten Operativ pla- Vår absoluta målsättning är att det ska viktig del i arbetet med att förebygga nering. Vi har rekryterat en ny medarbe- bli så lite påverkan som möjligt och att vi bränder. Sotningsverksamheten är upp- tare som börjar 1 april 2026 samt att två utifrån en något längre tidshorisont kan delad i två separata uppdrag, rengöring medarbetare är tillbaka på heltid från arbeta i kapp det som eventuellt inte (sotning) och brandskyddskontroll, som uppdrag vid Räddningsregion Bergslagen, hunnits med under året. båda genomförs av upphandlade ent- reprenörer enligt fastställda tidsfrister. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) möj- liggör även för kommunen att låta den enskilde själv (eller någon annan) sota sin förbränningsanordning; så kallad egensotning. Ett sådant medgivande kan bara ges om en särskild ansökan har upprättats och godkänts av Nerikes Brandkår. Måluppfyllelse Enhetens mål har under 2025 varit att utvärdera vår tillsynsmetodik i syfte att inom ramen för LSO effektivisera vårt arbetssätt samt att påbörja framta- gande av nya riktlinjer inför nya lagkrav inom LBE. Arbetet har gått enligt plan men är en process som kommer att fortsätta utifrån vår ambition om stän- dig förbättring och utveckling. Text: Mats Johansson enhetschef 18 Förvaltningsberättelse MÅL KOPPLAT TILL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunalförbundet Nerikes Brandkår tolkas god ekonomisk hushållning som att våra resurser ska användas där de gör mest nytta. Det betyder att vår ekonomi ska vara långsiktigt hållbar och att våra personella och tekniska resurser ska användas på ett sätt som är hållbart över tid. Verksamhetsmål Målsättning: Att personalomsättningen inom räddningspersonal i beredskap, RIB, ska understiga 7%. Hur Resultat Måluppfyllelse Fortsätta arbetet med att förbättra den fysiska arbets- Under år 2025 har 17 RIB anställda avslutat sin anställning. Det innebär en 7% omsättning, vil- miljön på våra deltidsstationer. Arbeta aktivt med åtgär- ket betyder att målet uppnås helt. Vi kan inte der som exempelvis scheman och delade tjänster samt peka på någon särskild orsak till detta, utan ser uppmärksamma huvudarbetsgivare till vår RIB. det mer som tillfälligheter. För att uppnå en robustare ledningsstruktur kommer vi under 2026 att införa stf kårchefer på samtliga RIB-stationer och arbeta aktivt med chefsutbildning för kårcheferna. Finansiella mål Målsättning: Ekonomi i balans där intäkterna överstiger kostnaderna. Mäts genom att verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget. Resultat 2025 2024 Måluppfyllelse Nettokostnad (tkr) 190 526 197 921 Medlemsbidrag (tkr) 203 725 200 921 Kostnad i förhållande till intäkt i procent 93,5 98,5 Målsättning: Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen. Resultat 2025 2024 Måluppfyllelse Självrisk Örebro kommun, (mkr) 7,7 7,4 Eget kapital (mkr) -18,1 21,4 Det negativa egna kapitalet beror på en redovisningsteknisk omklassificering av leasingavtal till fi- nansiell leasing. I samband med detta har en leasingskuld tagits upp i balansräkningen, vilket påver- kat eget kapital med cirka 39 mkr. Förändringen är redovisningsteknisk och beror inte på att verk- samheten gått med underskott. Målsättning: Investeringar ska finansieras med egna medel. Lån från externa långivare ska inte tas för att finansiera investeringar. Resultat Måluppfyllelse • Långfristiga skulder avseende extern upplåning är noll. I balansräkningen redovisas dock långfris- tiga leasingskulder hänförliga till finansiell leasing. • Inga lån från externa långivare har tagits för att finansiera investeringar. 19 Förvaltningsberättelse VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Personalen är försäkrad Anpassning och rehabilitering Pensionsavtalet SAP-R innebär att brandmän inom räddningstjänsten, som Enligt arbetsmiljölagstiftningen ansvarar För heltidspersonal och räddningsperso- uppfyller kravet på 30 års anställning Nerikes Brandkår som arbetsgivare för nal i beredskap (RIB) har Nerikes Brand- med minst 25 år i utryckningstjänst, har att genomföra anpassning och rehabili- kår försäkringar som gäller vid arbets- rätt att avgå med särskild avtalspension tering inom verksamheten. skada, sjukdom och dödsfall. vid 58 års ålder. Från och med 2023-01- Ju längre tid en anställd är borta från För brandvärnen finns en olycksfallsför- 01 togs rätten till SAP-R bort för nyan- arbetslivet desto svårare är det att säkring som träder i kraft när det statliga ställd personal. De som anställts tidigare komma tillbaka. Därför fångas längre personskadeskyddet inte gäller, till ex- än 2023-01-01 har fortfarande möjlighet sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för empel vid restvärdesarbete och bevak- att ha kvar SAP-R, men kan även välja att att så snabbt som möjligt komma igång ningsuppdrag. Försäkringarna gäller med ersätta den mot en extraavsättning till med rehabiliteringsarbetet. Det kan till vissa villkor. tjänstepensionen på 2 136 kr eller ett exempel handla om successiv återgång bruttolönetillägg på 2 136 kr/månad. Sjukfrånvaro till arbetet genom deltidssjukskrivning 48 personer har valt pensions-, alterna- Sjukfrånvaron brukar vara låg på Nerikes eller anpassning av arbetstider. Det kan tivt lönetillägget. Brandkår. Långtidsjukfrånvaron kan vari- också handla om att anpassa arbetsupp- Anställda som uppnår rätten till SAP-R era mellan åren, för 2025 är den 28,76 % gifter tillfälligt eller för längre tid. men har en överenskommelse om kvar- av den totala sjukfrånvaron. Långtids- Pensionsförvaltning stående i tjänst efter 58 år får ett extra sjukfrånvaron är relaterad till olika indi- De flesta som jobbar inom Nerikes tillägg på 12% till sin tjänstepension. vidärenden där arbetslivsinriktade reha- Brandkår har tjänstepensionen AKAP-KR. Under 2025 har sex personer tecknat så biliteringsåtgärder har vidtagits. Vid Men vissa omfattas fortfarande av KAP- kallad förskjuten SAP-R. längre sjukskrivning brukar annan perso- nal i möjligaste mån omplaneras för att KL, det gäller dem som är födda 1957 Årets kostnad för SAP-R efter 2023-01- undvika inkallning och därmed övertids- eller tidigare eller dem som hade möjlig- 01 uppgår till 1,9 mkr inklusive löneskatt kostnader. heten att välja pensionsavtal och stan- och arbetsgivaravgifter. nade kvar i KAP-KL. Den faktiska pensionsåldern i förbundet Företagshälsovård Första januari 2023 trädde det nya pens- ligger runt 60 år. Den åldern används Nerikes Brandkår har under året anlitat ionsavtalet AKAP-KR i kraft, vilket inne- som beräkningstidpunkt i KPA:s pens- Capio Läkargruppen AB för företagshäl- bär att de förmånsbestämda pensioner- ionsberäkningar för anställda som har sovård. na succesivt kommer att fasas ut. möjlighet att uppnå villkoret för SAP-R. 20 Förvaltningsberättelse Kompetensutveckling Personaldata per december 2025 2024 För att bidra till utveckling av den egna Total personal 531 508 verksamheten och kunna möta omvärl- dens krav, är det viktigt att hela persona- varav heltidsanställda 140 135 len utbildas kontinuerligt. varav räddningspersonal i beredskap 293 262 Genom den löpande övningsverksam- varav värn 98 111 heten tryggar vi att personalen bibehål- varav kvinnor 53 27 ler sin kompetens och från och med varav män 478 481 2018 tillhandahåller vi egen grundutbild- varav kvinnor (%) 10 5,3 ning för RIB. varav män (%) 90 94,7 För att ytterligare höja kompetensen Förtroendevalda (direktion, revision) 30 30 genomförs årligen olika typer av vidare- Personalomsättning (%) utbildning inom såväl räddnings- som heltid 10,1 8 olycksförebyggande verksamhet. räddningspersonal i beredskap 3 8 Nerikes Brandkår tillhandahåller även C-körkortsutbildning för RIB och värn- Pensionsavgångar personal vid behov. Möjliga pensionsavgångar inom 5 år (heltid) 23 28 varav i utryckningsstyrka heltid 15 20 Sjukfrånvaro (%)* total sjukfrånvaro 2,58 6,91 långtidssjukfrånvaro 28,76 17,58 29 år och yngre 5,72 9,47 30-49 år 2,28 11,6 50 år och äldre 2,54 3,75 kvinnor * * män 1,81 5,43 *Redovisas ej om antalet anställda i gruppen är högst tio, eller att uppgiften kan hänföras till en enskild individ. 21 Förvaltningsberättelse VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING Förbundet har identifierat flera risker som kan påverka verksamheten och den ekonomiska ställningen. Klimatförändringar med ökade vädervari- Verksamhetsriskerna är främst kopplade Finansiella risker avser främst kostnads- ationer kan leda till fler och mer re- till personalförsörjning, operativ för- ökningar och finansiering av investering- surskrävande insatser, såsom översväm- måga och IT-säkerhet. Med operativ ar. Förbundet arbetar med löpande bud- ningar och skogsbränder. Detta hanteras förmåga avses förbundets förmåga att getuppföljning och långsiktig investe- genom samverkan inom gemensam rädd- med rätt bemanning, kompetens, utrust- ringsplanering för att upprätthålla god ningsorganisation samt kontinuerlig om- ning och ledning genomföra räddnings- ekonomisk balans samt säkerställa att världsbevakning. Det osäkra världsläget insatser på ett effektivt och säkert sätt. statliga bidrag inom det civila försvaret innebär samtidigt ekonomiska och materi- Förbundets förmåga att verka under tillfaller förbundet. ella utmaningar, vilket kräver ökad med- höjd beredskap utvecklas successivt. vetenhet kring kostnadsutveckling och tillgång på material. Fem år i sammandrag 2025 2024 2023 2022 2021 Antal invånare i förbundet (st) 262 888 262 807 262 188 261 156 259 863 Nettokostnadernas andel av kommunbidraget (%) 94 99 99 97 97 Nettokostnad per invånare (kr) 725 774 718 680 677 Medlemsbidrag per invånare (kr) 775 785 726 701 696 Externa intäkter (tkr)* 44 127 36 001 28 290 35 281 31 374 Finansnetto (tkr) -13 226 -7 471 -6 768 -3 683 1 876 Årets resultat (tkr) -28 -4 471 -4 709 1 787 6 717 Nettoinvesteringar (tkr) 2 306 11 429 15 132 16 746 11 410 Tillgångar (tkr) 681 306 168 215 156 865 165 515 152 177 Långfristiga skulder och avsättningar (tkr) 634 834 113 720 101 246 96 338 94 131 Eget kapital (tkr) -18 139 21 368 25 839 30 549 28 761 Soliditet (%) -3 13 16 18 19 Likviditet (tkr) 46 705 12 796 16 970 28 077 16 271 Balanslikviditet (oms.tillg./kortfr. skulder) (%) 153 233 228 215 266 Långfristig låneskuld (tkr) 520 471 0 0 0 0 Avsatt till pensioner (tkr) 114 363 113 720 101 246 96 338 94 131 Antal anställda—ej semestervikarier (st) 531 508 501 495 491 Antal insatser—totalt (st) 2 681 2 790 3 320 2 940 2 976 Brand i byggnad (st) 255 261 278 253 315 Brand ej i byggnad (st) 199 216 254 224 237 Trafikolycka (st) 407 402 492 474 490 Automatlarm utan brandtillbud (st) 1 042 1 089 1 150 1 022 1 009 Antal utförda/planerade tillsyner (st) 213/196 247/350 298/450 374/450 255/350 Andel utförda tillsyner av planerade (%) 109 70 66 83 73 *Se not 15, siffrorna inte omräknade före år 2023. 22 Förvaltningsberättelse Balanskravsresultat Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostna- derna är större än intäkterna för ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre föl- jande åren. Årets resultat uppgår till –28 tkr. Efter ska återställas i enlighet med kommunal- om synnerliga skäl. Bedömningen grun- justering för realisationsvinster och ore- lagens bestämmelser om balanskrav. das på förbundets långsiktiga finansiella aliserade värdeförändringar i värdepap- För åren 2023 och 2024 redovisas nega- stabilitet och samlade ekonomiska förut- per uppgår resultatet efter balanskravs- tiva balanskravsresultat. Direktionen har sättningar. justeringar till –1 297 tkr. Efter reglering beslutat att dessa underskott inte ska mot balansfond avseende pensionskost- återställas med hänvisning till förbun- nader om 1 097 tkr uppgår årets balans- dets goda ekonomiska ställning, i enlig- kravsresultat till –200 tkr. Underskottet het med kommunallagens bestämmelser Balanskravsutredning (tkr) 2025 2024 2023 Medlemsbidrag 6 382 200 921 185 192 Årets resultat -28 -4 471 -4 709 Avgår: Realisationsvinster/förluster -406 -977 -510 Avgår: Orealiserade vinster/förluster värdepapper -863 -406 -449 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -1 297 -5 854 -5 668 Reglering mot balansfond, pensionskostnader 1 097 2 732 0 Årets balanskravsresultat -200 -3 122 -5 668 23 Förvaltningsberättelse EKONOMISK REDOVISNING Liksom annan kommunal verksamhet finansieras Nerikes Brandkår huvudsakligen genom skattemedel. Under 2025 upp- gick driftkostnaderna till 235 mkr, varav medlemskommunerna bidrog med 209 mkr. Den återstående delen, 27 mkr, täcktes av intäkter från bland annat utbildningsverksamhet, avtal samt automatiska och obefogade larm. Årets resultat Årets resultat för 2025 uppgår till ett un- derskott om 28 tkr, vilket är 28 tkr sämre än budget. Verksamhetens intäkter upp- gick till 44 mkr, motsvarande +6 mkr jäm- fört med budget, främst till följd av högre statliga bidrag samt ökade intäkter från utbildnings- och tillsynsverksamhet. Kostnadsutfallet påverkas av omklassifice- ring av hyresavtal till finansiell leasing, vilket medfört ökade avskrivningar och finansiella kostnader. Vissa kostnadsök- ningar, bland annat kopplade till Rädd- ningstjänst under höjd beredskap (RUHB), har finansierats genom bidrag från Myn- digheten för civilt försvar (MCF). Verksamhetens kostnader tal, motsvarande 1 097 tkr. Resterande 75 procent, cirka 3 300 tkr, finansieras genom I redovisat resultat ingår en kostnad om - Verksamhetens driftskostnader (exkl. extra medlemsbidrag från medlemskom- 1 097 tkr som avser 25% av årets föränd- pensionsavsättningar och avskrivningar) munerna under året. ring av pensionsskulden. uppgick under 2025 till -199 208 tkr, vilket är 16 098 tkr lägre än budget (-215 306 Finansiella intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter tkr). Omklassificeringen av hyresavtal från De finansiella posterna uppgick samman- Verksamhetens intäkter uppgick under operationell till finansiell leasing har resul- taget till -13 227 tkr. Utfallet påverkas året till 44 127 tkr, vilket överstiger bud- terat i en minskning av hyreskostnaderna främst av räntekostnader för den finansi- get med 6 040 tkr. Jämfört med 2024 är med 21 295 tkr. Dessa kostnader har i ella leasingen 11 539 tkr samt värdesäk- detta en tydlig ökning av intäktsnivån. stället ersatts av avskrivningar om 13 383 ring av pensionsskulden 3 320 tkr. De fi- Det positiva utfallet förklaras främst av tkr samt räntekostnader om 11 539 tkr. nansiella intäkterna uppgår till samman- högre statliga bidrag än budgeterat, där Sammantaget innebär detta att verksam- lagt 1 653 tkr och förklaras av realisations- driftbidrag från staten översteg budget hetens kostnader, justerat för denna om- vinst vid försäljning av värdepapper om med 4 406 tkr, samt av ökade intäkter klassificering, inte är 16 098 tkr lägre än 406 tkr samt positiv värdereglering av från utbildningsverksamhet och övriga budget utan i stället 5 197 tkr högre än placeringar om cirka 863 tkr. ersättningar som inte varit budgeterade. budget. Förbundet redovisar därmed också högre avskrivnings- och finansiella Räddningsregion Bergslagen Även intäkter från tillsyns- och tillstånds- verksamhet överträffade budget, vilket kostnader jämfört med budget. Omklassi- Nerikes Brandkår är värdorganisation för tyder på hög efterfrågan inom dessa om- ficeringen till finansiell leasing påverkar ledningssamverkan Räddningsregion råden. Samtidigt redovisas underskott resultatet med -3 627 tkr. Bergslagen, RRB. Detta innebär att i för- inom vissa verksamhetsintäkter, främst Den ökade driftskostnaden beror bland bundets redovisning ingår förutom hela avgifter för automatiska brandlarm. annat på högre utgifter för brand- och omslutningen på RRB även interna poster, räddningsmaterial, utalarmering, fordons- då Nerikes Brandkår också ingår i RRB. Förbundet har fått 1 500 tkr från Myndig- heten för civilt försvar (MCF) för finansie- underhåll samt arbets- och skyddskläder. RRB:s totala omslutning (intäkter och ring av utbildnings- och planeringsresur- Den stora kostnadsavvikelsen kan till stor kostnader) uppgick till 28 205 tkr 2025. ser samt 4 406 tkr för arbete kopplat till del hänföras till inköp kopplade till RUHB, Nerikes Brandkårs del av kostnader (9 308 Räddningstjänst under höjd beredskap dessa kostnader täcks av bidrag från MCF. tkr) och intäkten (4 609 tkr) ingår under (RUHB). Bidraget syftar till att finansiera Pensionskostnaderna överstiger budget övriga kostnader och övriga intäkter. förstärkning av förbundets förmåga inom med cirka 4 400 tkr. Förbundet finansierar RRB:s verksamhet har bedrivits inom till- planering, utbildning och samordning 25 procent av avvikelsen genom uttag ur delad budget och redovisar ett resultat inför höjd beredskap. balansfonden redovisad under eget kapi- om 0 kr. 24 Förvaltningsberättelse Pensionsskuld och förpliktelser Pensionsförpliktelser (tkr) 2025 2024 Förbundet ansvarar för intjänade pens- ioner fr.o.m. 1998, förbundsmedlem- Avsättningar pensioner inkl. löneskatt 114 363 113 720 marna dessförinnan. Personal i utryck- Totala förpliktelser 114 363 113 720 ningsstyrka anställd före 2023-01-01 har möjlighet att gå i pension vid 58 års ål- Pensionsförvaltning (tkr) 2025 2024 der och då betalar arbetsgivaren 73,5% av lönen fram till 65 års ålder. Pensions- Finansiella placeringar, avskaffningsvärden: skulden redovisas som en avsättning i balansräkningen. Likvidmässigt återlånas Korta räntefonder 6 410 0 medel i verksamheten medan resten är Strukturerade produkter 24 174 33 900 placerat pensionskapital, enligt nedan. I posten verksamhetskostnader ingår Totalt placerat pensionskapital 30 584 33 900 årets pensionskostnader. Därtill kommer Återlåning i verksamheten 83 779 79 820 en finansiell kostnad som avser vär- desäkring av pensionsskulden. I tabellen nedan framgår de två senaste årens pensionskostnader. Redovisningen base- rar sig på uppgifter ur pensionsbolaget KPA:s prognos per 2025-12-31. Utfall Utfall Avvikelse utfall Budget Avvikelse utfall Pensionskostnader (tkr) 2025 2024 2024– 2025 2025 2025 budget Avgiftsbestämd ålderspension (PO-pålägg) 6 815 7 326 -511 SAP-R inkl. PO 736 Förändring av pensionsskuld (SAP-R, FÅP) -2 803 -2 252 -551 Utbetalningar 5 111 4 148 Finansiell kostnad pensionsskuld 3 320 8 299 -4 979 Löneskatt 2 917 4 251 -1 334 Summa 16 096 21 772 -7 375 11 709 -4 387 *) Avgiftsbestämd ålderspension samt löneskatt på detta ingår i PO-pålägget och redovisas endast i utfall per år. 25 Dtiftredovisning Utfall Utfall Budget Avvikelse utfall Avvikelse utfall Driftredovisning (tkr) 2025 2024 2025 2024– 2025 2025 budget Ledning, direktion, revision inkl. PO-pålägg -1 897 -1 999 -1 975 102 78 Löner heltid ink. PO-pålägg -95 362 -88 957 -96 034 -6 405 672 Löner Rib och värn inkl. PO-pålägg -46 146 -48 812 -44 808 2 666 -1 338 Hyror och lokalvård -14 336 -33 040 -33 525 18 704 19 189 Övriga driftskostnader -41 467 -36 211 -38 964 -5 256 -2 503 Årets avsättning till pensioner inkl. löneskatt -12 776 -15 895 -11 709 3 119 -1 067 Avskrivningar -22 669 -9 008 -9 700 -13 661 -12 969 Summa kostnader -234 653 -233 922 -236 715 -731 2 062 Finansiella kostnader -14 880 -9 069 -3 321 -5 811 -11 559 Summa totala kostnader -249 533 -242 991 -240 036 -6 542 -9 497 Automatiska brandlarm 10 569 10 767 11 350 -198 -781 Avtal 7 514 7 650 7 115 -136 399 Externutbildning 1 522 1 416 1 180 106 342 Myndighetsutövning 2 708 2 438 1 850 270 858 Hyresbidrag 5 564 5 476 5 564 88 0 Övriga intäkter 16 250 8 254 11 028 7 996 5 222 Summa intäkter 44 127 36 001 38 087 8 126 6 040 Medlemsbidrag 203 725 200 921 201 699 2 804 2 026 Finansiella intäkter 1 653 1 598 250 55 1 403 Summa totala intäkter 249 505 238 520 240 036 10 985 9 469 Periodens/årets resultat -28 -4 471 0 4 443 -28 Omslutning avseende Räddningsregion Bergslagen (RRB) har rensats från intäkter och kostnader i driftredovisningen. 26 Investeringsredovisning MATERIELLA INVESTERINGAR Utfall Budget Avvikelse Objekt (tkr) 2025 2025 utfall – budget Förbundets mål är att samtliga investeringar ska finan- Mindre fordon 1 277 3 500 -2 223 sieras med egna medel. Årets investeringsbudget uppgår till 6,4 mkr och ge- Räddningsmaterial 61 900 -839 nomförda investeringar under året uppgår till 2,3 mkr. Österstationen 601 1 200 -599 Förbundet har ännu inte fått leverans av samtliga per- Rökskydd 196 200 -4 sonbilar och investeringen för station Öster pågår över årsskiftet. Löparmaskiner 81 70 11 De investeringsmedel som finns kvar för de pågående Övrigt 90 500 -410 investeringarna kommer att flyttas över till 2026. Summa 2 306 6 370 -4 064 FINANSIELLA INVESTERINGAR Presidiet sköter kapitalplaceringen i samarbete med rådgivare från olika kapitalförvaltningsföretag som står under Finansinspektionens tillsyn. Under året har tre placeringar sålts med en vinst om 406 tkr. Nya placeringar har gjorts i ränte- och rade produkter med 100 procent kapi- Marknadsvärdet för de totala placering- obligationsfonder samt i en strukturerad talskydd vid förfall. För dessa produkter arna uppgår per 2025-12-31 till 32,3 produkt med kapitalskydd. var den genomsnittliga löptiden vid an- mkr. Värdereglering enligt lägsta värdets Det bokförda värdet av placerade medel skaffningstillfället cirka sex år. I tabellen princip har medfört en negativ justering uppgår vid bokslutstidpunkten till 30,6 nedan redovisas respektive placering på -654 tkr. Samtliga placeringar är klas- mkr. Av detta avser 24,2 mkr strukture- samt återstående bindningstid. sificerade som kortfristiga placeringar. Anskaffnings- Förfallo- Kapitalskyd- Anskaffnings- Marknads- Värderegle- Bokfört Placerade medel (tkr) datum datum dat belopp värde värde 251231 ring enl. LVP värde GS AO Global Bonus 3548 2019-01-24 2027-02-12 3 000 3 300 4 750 0 3 300 AIO Grön Teknik 2403 2021-03-05 2027-02-12 1 000 1 078 1 497 0 1 078 AIO Svenska Bolag TopPick 2021-03-26 2029-03-26 9 500 10 100 8 324 -1 776 9 500 AO Nordiska småbolag 2021-07-16 2027-07-16 3 300 3 564 3 300 -264 3 300 AO Förnyelsebar Energi och teknik 2021-10-01 2027-10-01 3 700 3 996 4 760 0 3 996 Aktie-Ansvar Räntestrategi 2025-05-05 1 550 1 595 45 1 595 Case Företagsobligationsfond SP 2025-05-05 3 100 3 197 97 3 197 Case Högräntefond 2025-05-05 1 550 1 618 68 1 618 Europeiska återköp 3334 2025-07-25 2031-07-25 3 000 3 000 3 229 0 3 000 Summa placerade medel 23 500 31 238 32 270 -1 830 29 408 27 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys Utfall Utfall Budget Avvikelse utfall Resultaträkning (tkr) Not 2025 2024 2025 mot budget 2025 Verksamhetens intäkter 2 44 127 36 001 38 087 6 040 Verksamhetens kostnader 2, 3 -211 984 -224 914 -230 291 18 307 Av– och nedskrivningar 2, 7 -22 669 -9 008 -9 700 -12 969 Verksamhetens nettokostnader 2 -190 526 -197 921 -201 904 11 378 Medlemsbidrag 6 203 725 200 921 201 699 2 026 Verksamhetens resultat 13 199 3 000 -205 13 404 Finansiella intäkter 4 1 653 1 598 250 1 403 Finansiella kostnader 5 -11 560 -770 -45 -11 515 Finansiell kostnad pensionsskuld exkl. löneskatt 5 -3 320 -8 299 0 -3 320 Resultat efter finansiella poster -28 -4 471 0 5 054 Årets resultat -28 -4 471 0 5 054 Balansräkning (tkr) Not 2025 2024 TILLGÅNGAR 681 306 168 215 Anläggningstillgångar 582 774 91 387 Materiella anläggningstillgångar 7 582 774 91 387 Omsättningstillgångar 98 532 76 828 Fordringar 8 22 419 29 401 Kortfristiga placeringar 9 29 408 34 631 Kassa och bank 10 46 705 12 796 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 681 306 168 215 Eget kapital 11 -18 139 21 368 - därav årets resultat -28 -4 471 Avsättningar 12 114 363 113 720 Skulder 585 082 33 127 Långfristiga skulder 13 520 471 0 Kortfristiga skulder 14 64 611 33 127 Ansvarsförbindelser 0 0 Pensioner intjänade före medlemskommunernas inträde står medlemskommunerna för. 28 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (tkr) Not 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11 -28 -4 471 Justering för av– och nedskrivningar 1,7 22 669 9 008 Övriga ej likviditetspåverkande poster 15 642 12 136 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 23 283 16 673 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 8 6 982 -20 159 Ökning/minskning kortfristiga skulder 14 10 482 3 347 Medel från den löpande verksamheten 40 747 -139 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar 7 -2 306 -11 416 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 0 338 Medel från investeringsverksamheten -2 306 -11 078 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av leasingskuld 16 -9 755 0 Medel från finansieringsverksamheten -9 755 0 Årets kassaflöde 9, 10 28 686 -11 217 Likvida medel vid årets början inkl. korta placeringar 9, 10 47 427 58 644 Likvida medel vid årets slut inkl. korta placeringar 9, 10 76 113 47 427 2025 var det Nerikes Brandkårs tur att arrangera räddningstjänstens 100 000-konferens för politiker och chefer. Ett värdefullt forum där vi belyser aktuella frågor, diskutera gemensamma utmaningar, dela erfarenheter och lära känna varandra ännu bättre. Totalförsvaret, civilförsva- ret, myndighetssamverkan mot brottslighet, gängkriminalitet, Campus Risbergska och säkerhetsläget i Sverige var ämnen på agendan. 29 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att gare 2 mkr till denna fond. Medlemskommu- Nedskrivningar av tillgångar den ska ge en rättvisande bild av kommunalför- nerna ansvarar för pensioner intjänade t o m Om det vid räkenskapsårets utgång kan kon- bundets finansiella ställning. Kommunalförbun- 31/12 året före inträdet. stateras att en anläggningstillgång har ett det följer de grundläggande redovisningsprinci- Finansiella tillgångar lägre värde än vad som kvarstår efter planen- per som framgår av den kommunala redovis- Förbundets finansiella tillgångar har klassifice- liga avskrivningar, ska tillgången skrivas ned ningslagen och god redovisningssed. rats som omsättningstillgång då dessa är tänkt till det lägre värdet om värdenedgången kan Grundläggande redovisningsprinciper att finansiera framtida pensionsutbetalningar antas vara bestående. En nedskrivning ska Intäkter redovisas i den omfattning det är san- samt investeringar. återföras om det inte längre fins skäl för den. nolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer Enligt lagen om kommunal bokförings och Leasing att tillgodogöras kommunalförbundet och in- redovisnings 7 kapital 7§ ska finansiella instru- Under 2025 har Nerikes Brandkår börjat täkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. ment som hålls till förfall inte värderas till verk- tillämpa redovisning av leasing enligt rekom- I allt väsentligt har kostnader och intäkter hän- ligt värde. Istället bör dessa värderas enligt mendation R5, vilket innebär att alla hyrda förliga till redovisningsåret bokförts som såd- lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta fastigheter har tagits upp för bedömning ana, d.v.s. periodiserats. Fordringar har uppta- värdet av verkligt värde och bokfört värde. enligt rekommendationerna. gits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Förbundet följer lagstiftningen och värderar Ett dokument har upprättats för klassificering Tillgångar och skulder har upptagits till anskaff- placeringar med bindningstid enligt ovan och av hyresavtalen och om de uppfyller kraven ningsvärde där inget annat anges. de som saknar förfallodatum har istället värde- för finansiell leasing. Ett leasingavtal som inte Lönerna för den deltidsanställda personalen rats till marknadsvärdet på balansdagen. klassificeras som finansiell leasing är ett op- samt värnen har periodiserats. Rörliga lönede- erationellt leasingavtal. Materiella anläggningstillgångar lar såsom ob och övertid har periodiserats. Finansiell leasing redovisas som tillgång och Anläggningstillgångar har i balansräkningen Intjänade och ej uttagna semester- och över- skuld som över tid minskar med avskrivning- upptagits till anskaffningsvärdet minskat med tidsersättningar har redovisats som inte- ar och amorteringar. Operationell leasing årliga avskrivningar. Med anläggningstillgångar rimsskuld. Sociala avgifter har bokförts i form syns i form av hyreskostnader i resultaträk- avses objekt med en ekonomisk livslängd om av procentuellt påslag i samband med lönere- ningen. Övriga leasingkontrakt bedöms inte minst tre år och med en total utgift på ett pris- dovisningen. Påslag som använts är 40,24%. vara verksamhetskritiska och har därför inte basbelopp exklusive moms. Driftsredovisningen är upprättad enligt LKBR inkluderats i någon tabell. Avskrivningar och följer samma redovisningsprinciper som Genomgången av alla hyresavtal har resulte- I balansräkningen är anläggningstillgångarna årsredovisningen i övrigt. Utfallet baseras på rat i att fyra avtal nu har redovisats som fi- upptagna till anskaffningsvärdet minskat med bokförda och periodiserade intäkter och kost- nansiell leasing. Då alla är äldre avtal som investeringsbidrag, avskrivningar och nedskriv- nader. redan löpt ett antal år har följande bedöm- ningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs Förbundet har fr.o.m. räkenskapsåret 2025 ningar gjorts: av planenligt efter tillgångarnas nyttjandepe- ändrat redovisningsprincip avseende leasingav- Avgörande för klassificeringen är i vilken riod. Avskrivningarna påbörjas när anläggning- tal. Leasingavtal som tidigare redovisats som omfattning ekonomiska risker och fördelar arna tas i bruk. Längden på avskrivningarna operationella leasingavtal redovisas från och enligt en helhetsbedömning finns hos lease- grundar sig på den genomsnittliga livslängden med 2025 som finansiella leasingavtal. Beräk- givaren eller leasetagaren. De inhyrda brand- hos Nerikes Brandkår och med ledning från de ningar har gjorts även för tidigare perioder. stationer som har heltidsanställd personal avskrivningstider som Rådet för kommunal Den ackumulerade effekten per 2025-01-01 har (Nasta och Byrsta) har bedömts utgöra finan- redovisning rekommenderar. redovisats i ingående balans. Jämförelsesiff- siell leasing, även om hyreskontrakten har rorna har inte räknats om. Stora fordon 20 år haft en löptid om tre år. Sannolikheten att Pensioner Mindre lastfordon (t ex pick-up) 10 år dessa stationer kommer att finnas kvar under Pensionsskuldens förändring, det vill säga av- Båtar 10 år en längre tid är stor, och avskrivningstiden sättning för särskild avtalspension, förmånsbe- Mindre fordon ( t ex personbilar) 7 år har därför angetts till den beräknande livs- stämd ålderspension, efterlevandepension längd som leasegivaren har på fastigheten. Hydrauliska räddningsverktyg 7 år samt finansiell kostnad, har redovisats bland De övriga två inhyrda fastigheterna som be- verksamhetens kostnader liksom löneskatten Maskiner och inventarier 5 år dömts vara finansiell leasing är Brand- för denna del. Ränteuppräkningen har redovi- Kommunikationsutrustning 3 år stationen i Lindesberg och Brandstationen i sats som en finansiell kostnad. Den avgiftsbe- Garphyttan. I samband med nyinvesteringar av fordon stämda ålderspensionen har avsatts maximalt med utrustning under 2024 har individuella När det gäller övriga inhyrda fastigheter be- och redovisats bland verksamhetens kostnader bedömningar gjorts avseende avskrivningsti- mannas dessa av timanställd personal vilket liksom löneskatten. Pensionsutbetalningar har den, då den tekniska utrustningen i bilarna innebär att om det inte finns personal att minskat pensionsskulden. inte beräknas hålla i 20 år. tillgå på sikt, kan dessa stationer komma att I bokslutet för 2009 höjdes pensionsåldern i sägas upp. Samtliga har en löptid om tre år I anläggningsregistret finns poster med blan- pensionsberäkningen från 59 år till 60 år då det eller kortare och alla dessa har klassificerats dande inventarier som övertagits från med- visat sig att den genomsnittliga faktiska pens- som operationella leasingavtal. lemskommunerna i samband med att kom- ionsåldern överstiger 60 år. Det medförde att munerna blev medlemmar i förbundet. Dessa Den implicita räntan har inte kunnat beräk- kommunalförbundets avsättningar till framtida övertagna inventarier har lagts in med den nas utan där har historisk internränta från pensioner sänktes 2009 och avsättning inklu- kvarvarande avskrivningstid som fanns vid SKR använts. sive löneskatt minskade. Återföringen redovisas övertagandet. Det innebär att det finns pos- Övrigt i en balansfond inom det egna kapitalet. I sam- ter i anläggningsregistret där avskrivningsti- Kommunalförbundet använder kontoplanen band med bokslutet för 2019 avsattes ytterli- den är mellan 1–9 år. Kommun-Bas 25. 30 Noter Not 2 Verksamhetens nettokostnader (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 VERKSAMHETENS INTÄKTER Automatiska brandlarm 10 569 10 767 Avtal 7 514 7 650 Externutbildning 1 522 1 416 Myndighetsutövning 2 708 2 438 Realisationsvinst försäljning maskiner och inventarier 0 339 Övriga intäkter 21 814 13 391 Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen 44 127 36 001 VERKSAMHETENS KOSTNADER Entreprenader, bidrag, konsulttjänster -13 462 -12 260 Arvoden och löner till arbetstagare -139 844 -139 768 Pensionskostnader inklusive löneskatt -14 979 -15 895 Lokaler -12 614 -33 040 Materiel -21 599 -16 002 Övriga kostnader -9 486 -13 425 Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen -211 984 -230 390 Avskrivningar -22 669 -9 008 Summa avskrivningar och nedskrivningar -22 669 -9 008 Verksamhetens nettokostnader -190 526 -203 397 Not 3 Revision (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Granskning av bokföring, delårsrapport och årsbokslut -135 -136 Övriga granskningar -291 -265 Revisionsarvoden lekmannarevisionen exkl. PO -507 -479 Summa -933 -880 Not 4 Finansiella intäkter (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ränteintäkter 384 423 Realisationsvinst vid försäljning av väredepapper 406 0 Värdereglering till verkligt värde 863 1175 Summa 1 653 1 598 Not 5 Finansiella kostnader (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Räntekostnad, pensionsskuld exkl. löneskatt -3 320 -8 299 Övriga finansiella kostnader -20 0 Nedskrivning placeringar 0 -770 Räntedel hyresskuld -11 539 0 Summa -14 879 -9 069 31 Noter Not 6 Medlemsbidrag (tkr) Ägarandel (%) 2025-12-31 2024-12-31 Örebro 48,6 99 064 97 700 Lindesberg 14,3 29 205 28 801 Kumla 11,2 22 890 22 573 Hallsberg 7,5 15 197 14 990 Laxå 4,5 9 081 8 958 Nora 4,1 8 290 8 177 Askersund 3,6 7 301 7 202 Lekeberg 3,1 6 315 6 228 Ljusnarsberg 3,1 6 382 6 292 Summa 100 203 725 200 921 Hyresbidrag Lindesberg 5 420 5 334 Hyresbidrag Nora 78 77 Hyresbidrag Lekeberg 66 65 Summa 5 564 5476 Total 209 289 206 397 Not 7 Materiella anläggningstillgångar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 214 698 204 433 Justering hänförlig till finansiell leasing 620 278 0 Justerat ingående anskaffningsvärde 834 976 0 Årets investeringar 1 705 11 429 Pågående investeringar 601 -13 Årets försäljningar/utrangeringar 0 -1 151 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 837 282 214 698 Ingående av- och nedskrivningar -123 311 -115 454 Justering hänförlig till finansiell leasing -108 528 0 Justerade ingående av- och nedskrivningar -231 839 0 Årets avskrivningar -22 669 -9 008 Årets försäljningar/utrangeringar 0 1 151 Utgående ackumulerade av– och nedskrivningar -254 508 -123 311 PLANENLIGT RESTVÄRDE 582 774 91 387 Spec. per inventarieslag, bokförda värden Byggnader och tekniska anläggningar 812 875 Verksamhetsfastigheter leasing 498 367 0 Fordon och övriga transportmedel 78 902 85 769 Inventarier 3 035 3 691 Installation på annans fastighet 62 67 Maskiner 996 984 Pågående investering 602 0 Bokfört värde 582 774 91 387 32 Noter Not 8 Kortfristiga fordringar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 7 529 8 060 Osäkra kundfordringar -16 50 Interimsfordringar 6 601 6 898 Andra kortfristiga fordringar 3 291 8 196 Moms 4 719 3 563 Betald F-skatt 11 månader 0 2 633 Övrigt 295 0 Summa 22 419 29 401 Not 9 Kortfristiga placeringar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 GS AO Global bonus 3548 3 300 3 300 GS AO Global bonus 3650 0 5 045 AIO VAL Nordic Corporate bond 0 3 045 AO 5G, SFB 90 3978 0 3 021 AO Läkemedel SFB 0 3 021 AIO Grön Teknik 1 078 1 078 AIO Svenska Bolag TopPick 10 100 10 100 AO Nordiska småbolag 3 564 3 564 AO Förnyelsebar Energi Teknik 3 996 3 996 Europeiska återköp 3334 3 000 0 Aktie-Ansvar Räntestrategi 1 550 0 Case Företagsobligationsfond SP 3 100 0 Case Högräntefond 1 550 0 Värdereglering kortfristiga placeringar -1 830 -1 538 Summa 29 408 34 632 Not 10 Kassa och bank (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Swedbank 40 900 12 796 Garantum 5 805 0 Summa 46 705 12 796 Not 11 Eget kapital (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ingående eget kapital 21 368 25839 Justering hänförlig till finansiell leasing -39 479 0 varav Balansfond 09 *) -1 097 4239 Årets resultat -28 -4471 Summa -18 139 21 368 Under året har vissa hyresavtal omklassificerats till finansiell leasing i enlighet med gällande redovisningsprinciper. Omklassificeringen innebär att leasingtillgångar och motsvarande leasingskulder redovisas i balansräkningen. I samband med omklassificeringen har en justering om 39 479 tkr gjorts mot eget kapital. Justeringen är redovisningsteknisk och påverkar inte årets resultat eller förbundets likviditet. *2009 sattes medel av till Balansfond 09 i samband med en återföring av tidigare avsatta pensionsmedel och löneskatt. Återföringen uppstod efter att beräknad pensionsålder höjdes från 59 år till 60 år i pensionsskuldsberäkningen, eftersom verklig pensionsålder stigit till över 60 år. Syftet med balansfonden är att kunna reglera eventuella framtida negativa resultat orsakade av oförutsedda pensionskostnader. 33 Noter Not 12 Avsättningar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsavsättningar 92 035 91 518 varav förmånsbestämd ålderspension (FÅP) 31 985 31 231 varav särskild ålderspension 59 861 60 072 varav OPF-KL 15 14 varav pension till efterlevande 35 50 varav PA-KL och äldre avtal 139 150 varav övrigt 0 1 Löneskatt på pensionsavsättningar 22 328 22 202 Summa avsättningar 114 363 113 720 Avsatt till pensioner Ingående avsättning till pensioner inkl.löneskatt 113 720 101 051 Nyintjänad pension 1473 4 143 årets utbetalningar -4227 -4 148 ränte- och basbeloppsuppräkning 3321 8 299 övriga poster -49 1 901 Förändring särskild löneskatt 126 2 473 Summa 114 363 113 720 Not 13 Långfristiga skulder (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Långfristig leasingskuld 520 471 0 Not 14 Kortfristiga skulder (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kortfristig del av leasingskuld 21 003 0 Kortfristig skuld till medlemmar RRB 0 527 Leverantörsskulder 12 904 2 934 Personalens källskatt 2 633 2 518 Övriga kortfristiga skulder 1 291 1 624 Upplupen löneskuld inkl. arbetsgivaravgift 5 132 4 207 Semesterlöne- och kompskuld 8 774 8 174 Upplupen arbetsgivaravgift dec 2 804 2 623 Löneskatteskuld 1 717 4 110 Avgiftsbestämd ålderspension 3 736 4 650 Upplupen pensionskostnad 460 0 Förutbetalda intäkter 2 619 350 Övriga interimsskulder 1 538 1 410 Summa 64 611 33 127 Not 15 Justering för rörelsekapitalets förändring (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Förändring avsatta pensioner 517 10 039 Löneskatt pensionsavsättningar 125 2 435 Resultat vid försäljning materiella och finansiella anläggningstillgångar 0 -977 Summa 642 11 497 34 Noter Not 16 Upplysningar finansiella och operationella leasingavtal De inhyrda brandstationer som har heltidsanställd personal (Nasta och Byrsta) har bedömts utgöra finansiell leasing, även om hy- reskontrakten har haft en löptid om tre år. De övriga två inhyrda fastigheterna som bedömts vara finansiell leasing är brandstation- en i Lindesberg och brandstationen i Garphyttan. Leasingavtalen har olika avtals- och startår, vilka infaller under perioden 2011– 2022 och har inte tidigare redovisats som finansiell leasing i balansräkningen. Under räkenskapsåret 2025 har en genomgång och beräkning genomförts per station utifrån respektive avtals faktiska starttidpunkt. Per balansdagen uppgår bokfört värde av tillgångar hänförliga till finansiella leasingavtal till 620 278 tkr, redovisade under materi- ella anläggningstillgångar (verksamhetsfastigheter leasing). Ackumulerade avskrivningar uppgår till 121 911 tkr. Alla övriga hyresavtal har en löptid på tre år och ingen bindande option på förlängning, så dessa har klassificerats som operationell leasing. Förfallotid finansiell leasing Belopp (tkr) Förfaller inom 1 år 21 003 Förfaller senare än 1 år 520 471 Summa leasingskuld 541 474 Operationell leasing Nedan specificeras förbundets hyresavtal på förhyrda brandstationer/garage. Små stationer är grupperat per kommun men kan ha olika hyresvärdar. Slag av tillgång Kostnad 2025 (tkr) Hyra station Glanshammar 246 828 Hyra station Vintrosa 414 809 Hyra station Odensbacken 293 292 Hyra station Vinön 75 600 Hyra station Guldsmedshyttan 568 348 Hyra station Ramsberg 100 000 Hyra station Frövi 521 396 Hyra station Fellingsbro 334 378 Hyra station Vedevåg 43 806 Hyra stationer Askersunds kommun 1 047 864 Hyra stationer Nora kommun 1 022 670 Hyra stationer Laxå kommun 516 121 Hyra stationer Hallsbergs kommun 484 754 Summa 5 669 866 35 Revisionsberättelse Nerikes Brandkår Till kommunfullmäktige i: Revisorerna Örebro, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Nora, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommuner Revisionsberättelse för år 2025 Vi revisorer, utsedda av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun, har granskat verksamheten i Nerikes Brandkår under 2025. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till respektive fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt respektive fullmäktiges uppdrag genom förbundsordningen samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt förbundets revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse för år 2025”. Av granskningen framgår att direktionen redovisar en årsredovisning med rättvisande räkenskaper. Det innebär att bland annat att redovisningen av finansiell leasing, som inte tidigare varit korrekt redovisad enligt God redovisningssed, i allt väsentligt bedöms vara rättvisande. Den redovisningstekniska omklassificering av leasingavtal till finansiell leasing som detta innebär, påverkar dock förbundets egna kapital negativt och redovisas i årsredovisningen till minus 18 139 tkr. Det negativa egna kapitalet bör återställas så snart som möjligt. Förbundets direktion behöver därför i dialog med medlemskommunerna fastställa en plan för när och hur det ska ske. Förbundet redovisar ett litet underskott mot budget och ett balanskravsresultat som är negativt om minus 200 tkr. Av förbundets årsredovisning framgår att balanskravsresultatet kommer återställas men inte när och på vilket sätt det ska regleras enligt Kommunallagen 11 kap. 12§. Vi bedömer Att förbundets verksamhet inte helt har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Vår bedömning är att direktionen delvis uppnått fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Vi ser fortsatt möjlighet till utveckling av förbundets verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Att förbundets verksamhet inte helt har bedrivits på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Att redovisat resultat i årsredovisning 2025 delvis är förenligt med förbundets finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Att den interna kontrollen inom förbundet i allt väsentligt har varit tillräcklig. Att räkenskaperna är rättvisande. Vi tillstyrker Att respektive kommunfullmäktige i medlemskommunerna godkänner förbundets årsredovisning 2025 Att respektive kommunfullmäktige i medlemskommunerna beviljar direktionens ledamöter ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Revisorerna, mars 2026, enligt datum för vår digitala signering (sid. 37-38) Bilagor (Kan begäras ut hos Nerikes Brandkår, info@nerikesbrandkar.se) Revisorernas redogörelse för 2024 Auktoriserad revisors yttrande, granskning av årsredovisning 2024, PwC Revisionsrapport, granskning av god ekonomisk hushållning 2024, PwC Revisionsrapport, grundläggande granskning 2024, PwC 36 Revisionsberättelse 37 Revisionsberättelse 38 www.nerikesbrandkar.se | info@nerikesbrandkar.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (4) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 52 Dnr KS 212/2026 Inköp av fordon till dagvård/arbetsterapin Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner verksamhetsplan 2026 för individ och arbetsmarknadsenheten Beskrivning av ärendet Dagvård/Arbetsterapins M1 personbil som används för att transportera brukare till och från dagvården behöver bytas ut. Nuvarande är gammal och det har varit på tal om att byta ut den under ett par års tid. Att inte byta ut den kommer medföra allt högre reparationskostnader samt risk för personskador. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad 13 mars 2026 _________ Expediering: Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 (37) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-04-22

§ 70 Dnr KS 135/2026 Årsredovisning 2025 – Ljusnarsbergs kommun Förslag till beslut Fullmäktige beslutar att: 1. Årsredovisning 2025 för Ljusnarsbergs kommun godkänns. 2. Årsredovisningen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att verksamheten får göra redaktionella ändringar i årsredovisningen innan den skickas till fullmäktige. Beskrivning av ärendet Årets resultat uppvisar ett överskott om 4 142 tkr, vilket motsvarar drygt 1 % av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Ett resultat i intervallet 2–3 % av dessa intäkter betraktas normalt som en nivå som indikerar god ekonomisk hushållning, då det skapar utrymme att finansiera den löpande driften samt en betydande del av kommunens investeringar. Kommunen når därmed inte fullt ut upp till den nivå som anses motsvara god ekonomisk hushållning. Under året har kommunen genomfört investeringar om 31 420 tkr, vilket innebär en marginellökning jämfört med tidigare år (2024; 29 839 tkr). Sett till den fleråriga utvecklingen har dock den totalt budgeterade investeringsvolymen minskat. Årets investeringar motsvarar 15 % av verksamhetens kostnader, vilket, givet fortsatt återhållsamhet, innebär en minskning jämfört med föregående år. Skattefinansieringsgraden visar hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter sedan den löpande driften är täckt. En nivå på 100 % innebär att samtliga investeringar kan finansieras av skatteintäkter, medan ett resultat över 100 % medför ökad likviditet efter investeringarnas finansiering. Ett utfall under 100 % innebär tvärtom att likviditeten minskar och/eller att upplåning krävs. Skattefinansieringsgraden för 2025 är 99% vilket indikerar att kommunen har förbättrat förutsättningarna i relation till föregående år. Kommunen redovisar ett positivt resultat, vilket innebär att den löpande driften kan finansieras fullt ut. Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga finansiella styrka. En hög soliditet innebär ett starkt finansiellt handlingsutrymme. Soliditeten ligger oförändrat sedan föregående år. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser och löneskatt inkluderar även intjänad pension före 1998, som redovisas utanför balansräkningen, och ger därmed en mer heltäckande bild av kommunens långsiktiga åtaganden. Kommunalskatten för 2025 ligger kvar på samma nivå som föregående år, vilket innebär att skattesatsen är oförändrad. Detta kan bidra till viss stabilitet för kommunens invånare och företag. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (5) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-03-25 Under året har kommunens invånarantal minskat med 79 personer, motsvarande en minskning med 2 %. Likviditeten har försämrats under året och uppgår vid årets slut till 70 %. Nivån innebär att de likvida medlen inte fullt ut täcker kommunens kortfristiga skulder. Likviditetsnivån kan dock variera över tid beroende på hur kommunens lån är bundna, då amorteringar och räntebetalningar påverkar kassaflödet olika beroende på lånestruktur och förfallodatum. Budgetföljsamheten mäts genom budgetavvikelser i tusentals kronor, där negativa värden indikerar att budgeten har överskridits och positiva värden visar på ett budgetöverskott. Syftet med detta mått är att ge en snabb överblick över årets utfall i relation till fullmäktiges beslutade budget. Kommunens finansiella mål reviderades inför 2024 och omfattar nu tre skärpta mål: • Kommunen uppnår ett positivt balanskravsresultat Ljusnarsbergs kommun redovisar för verksamhetsår 2025 ett positivt balanskravsresultat om 2 542 tkr. Det budgeterade resultatet uppgick till 7 000 tkr, vilket innebär att utfallet är 2 858 tkr sämre än budget. • Investeringsnivån överstiger inte beslutad budget Den beslutade investeringsramen för 2025 uppgick till 50 978 tkr. Årets investeringsvolym blev totalt 31 420 tkr. • Likviditeten uppgår till minst 5% av verksamhetens nettokostnader För 2025 uppgår likviditeten till 12 %. Behandling Yrkanden 1. Natalie Hart (S) yrkar bifall till föreliggande förslag men med tillägget att verksamheten får göra redaktionella ändringar i årsredovisningen innan den skickas till fullmäktige. Proposition Ordförande ställer proposition på föreliggande förslag och Natalie Harts (S) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Natalie Harts (S) yrkande. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad den 18 mars 2026 2. Årsredovisning 2025 – Ljusnarsbergs kommun _________ Expediering: Fullmäktige Ekonomienheten, för utskick till revisionen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (5) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-03-25

§ 71 Dnr KS 231/2026 Verksamhetsberättelser 2025 – Ljusnarsbergs kommun Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till verksamhetsberättelser. Beskrivning av ärendet Ljusnarsbergs kommun antog verksamhetsplaner för 2025 i samband med budget 2025. Uppföljning av dessa planer sker vid bokslut 2025 och presenteras i bilagorna för respektive verksamhet. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad den 18 mars 2026 2. Verksamhetsberättelse 2025 – Bergslagens överförmyndarnämnd 3. Verksamhetsberättelse 2025 – Vård och omsorg 4. Verksamhetsberättelse 2025 – Bildningsverksamhet 5. Verksamhetsberättelse 2025 – Individ- och arbetsmarknadsenheten _______ Expediering: Fullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Revisionsberättelse __________________________________________________________________ Revisorerna i Ljusnarsbergs kommun 2026-05-05 Till Fullmäktige i Ljusnarsbergs kommun organisationsnummer 212000–1959 Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten samt för återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”. Vi noterar att kommunen gör ett positivt resultat, men verksamheternas nettokostnader ligger på en fortsatt hög nivå där utfallet inom den sociala verksamheten är oroande. Vi ser behov av stärkt kostnadskontroll och fortsatt åtgärder, inte minst som kommunen motiverar delar av nettokostnadsutfallet med överanställningar inom flera verksamheter. Vi bedömer att kommunstyrelsen och Bergslagens överförmyndarnämnd har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt ur det finansiella perspektivet. Vi bedömer att det saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen. Därvid avstår vi från att uttala oss om kommunstyrelsen och Bergslagens överförmyndarnämnd bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt ur det verksamhetsmässiga perspektivet. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, men att avsteg görs avseende hur leasingkostnader redovisas. Vi bedömer att kommunstyrelsens interna kontroll varit i allt väsentligt tillräcklig. Däremot bedömer vi att Bergslagens överförmyndarnämnds interna kontroll inte varit tillräcklig. Nämnden har inte antagit någon internkontrollplan för 2025 vilket är en stor brist. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade finansiella målen, då tre av tre mål uppnås. Vi bedömer att avrapporteringen av mål i årsredovisningen saknar tillräcklig tydlighet, struktur och helhet och som en följd av detta är det inte möjligt för oss att bedöma om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. F6ZMO-OQMBO-0INUS-BZ1EY-9PERD-7JFLM :yek tnemucod oenneP Revisionsberättelse __________________________________________________________________ Revisorerna i Ljusnarsbergs kommun 2026-05-05 Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2025 godkänns. Ljusnarsbergs kommun 2026-05-09 Maria Lönnberg Johan Andér Thomas Gustafsson Anna-Lena Danielsson Pirjo Nilsson Lars-Åke Martinsson Bilagor: Revisorernas redogörelse, bilaga nr 1 F6ZMO-OQMBO-0INUS-BZ1EY-9PERD-7JFLM :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LARS-ÅKE MARTINSSON MARIA LÖNNBERG Undertecknare Undertecknare Serienummer: 39113512dbcf58[…]f342c3ccb7872 Serienummer: 357b2b85e63bb0[…]1acadbc11b88b IP: 194.103.xxx.xxx IP: 147.161.xxx.xxx 2026-05-05 09:13:53 UTC 2026-05-05 09:14:00 UTC ANNA-LENA DANIELSSON Bengt Thomas Gustafsson Undertecknare Undertecknare Serienummer: 46c7e3b1c3042a[…]b8b7ab1acae48 Serienummer: d5c5881436db14[…]b0e44cba269ff IP: 95.193.xxx.xxx IP: 90.238.xxx.xxx 2026-05-05 09:14:04 UTC 2026-05-05 09:16:47 UTC JOHAN ANDÉR PIRJO NILSSON Undertecknare Undertecknare Serienummer: 51268850800102[…]9178946428d11 Serienummer: abc939b30a741c[…]5a30df6df3bb4 IP: 2.67.xxx.xxx IP: 90.224.xxx.xxx 2026-05-05 09:27:26 UTC 2026-05-05 10:13:09 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. F6ZMO-OQMBO-0INUS-BZ1EY-9PERD-7JFLM :lekcyntnemukod oenneP LJUSNARSBERGS KOMMUN Bilaga 1 2026-05-05 KOMMUNREVISORERNA Till kommunfullmäktige Revisorernas redogörelse år 2025 Under revisionsåret 2025 har det genomförts en grundläggande granskningen av kommunens nämnder och styrelse, där syftet har varit att översiktligt granska om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisorernas bedömning av delårsrapport Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, hade uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapport per 2025-08-31 var förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen avsåg mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som för verksamheten. Granskningen utfördes av sakkunniga som biträder revisorerna. Vår bedömning var baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vi konstaterade, utifrån den helårsprognos som lämnas i delårsrapporten, att kommunstyrelsen bedömer att det lagstadgade balanskravet inte kommer att uppfyllas. Vi såg ingen anledning till att göra en annan bedömning, beaktat de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. För helåret prognosticeras ett underskott på -9,7 mnkr, vilket utgör en avvikelse med -12,9 mnkr i förhållande till budget. Underskottet var enligt delårsrapporten hänförligt till social verksamhet samt tekniska förvaltningen. Styrelsen bedömde att två av tre finansiella mål prognostiseras bli uppfyllda. Grundat på vår översiktliga granskning av delårsrapporten gjorde vi bedömningen att ett mål inte förväntas komma att uppfyllas, vilket innebär att resultatet delvis är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Gällande de verksamhetsmässiga målen saknas mätvärden för elva av 16 indikatorer. Dessa indikatorer har tilldelats en positiv bedömningstrend. Revisionens slutsats är att det generellt var svårt att följa de övergripande målen och att det av delårsrapporten inte var tillräckligt tydligt hur bedömning av måluppfyllelse gjorts, vilket gör att det inte var möjligt för oss att avgöra om och när de övergripande målen är nådda. Detta har inneburit ett hinder för vårt uppdrag i granskningen av kommunens delårsrapport. Revisionen underströk vikten av mätbara mål, vilka ger förutsättningar att följa verksamheterna systematiskt och identifiera om och när åtgärder behöver vidtas. Vi saknade även en bedömning över huruvida kommunen prognosticeras att uppnå god ekonomisk hushållning ur det finansiella såväl som det verksamhetsmässiga perspektivet. Revisionsrapport över årsredovisning 2025 Kommunrevisorerna i Ljusnarsbergs kommun har granskat kommunens årsredovisning 2025. Granskningsrapport av bokslut och årsredovisning samt bedömningar överlämnas till fullmäktige i samband med fullmäktiges behandling av bokslut och årsredovisning. Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Ljusnarsbergs kommun 2026-05-05 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 Ljusnarsbergskommun-Granskningav boklsutoch årsredovisning2025 Azets Revision & Rådgivning har av Ljusnarsberg kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Innehåll Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning 01 Sammanfattning 3 har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 02 Inledning 8 Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision 03 Översiktlig granskning av 15 använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. processer Västerås den 5 maj 2026 04 Granskningsresultat- 6 Räkenskapsrevision 05 Granskningsresultat- 7 Cecilia Kvist David Bäcker Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor God ekonomisk hushållning 06 Granskningsresultat- 8 Balanskravsresultat Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. Azets > Move forward with confidence 2 Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Ljusnarsbergs kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Årsredovisningens räkenskaper Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, kommunal bokföring och redovisning, men vi vill fästa balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet uppmärksamheten på att sammanställningen sker i ett manuellt med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla Exceldokument med begränsad spårbarhet, bristande väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella avstämningsmöjligheter och avsaknad av koncernverifikationer, vilket ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat innebär att kraven i LKBR inte fullt ut uppfylls. och kassaflöde för året. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om om kommunal bokföring och redovisning, dock vill vi fästa kommunal bokföring och redovisning, dock vill vi fästa uppmärksamheten på brister i struktur och avstämning mot beslutad uppmärksamheten på att förvaltningsberättelsen inte fullt ut uppfyller budget, vilket innebär att utfallet inte kan följas upp på ett RKR:s rekommendation och tillhörande idéskrift vad gäller struktur, ändamålsenligt sätt analytiskt innehåll och framåtblickande resonemang. Azets > Move forward with confidence 4 Sammanfattning God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Finansiella mål Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det Kommunen redovisar ett positivt resultat i sitt balanskravsresultat om inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att 2,5 mnkr. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål årsredovisningen, i och med ett positivt resultat, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. som fullmäktige fastställt i budget 2025. Vi bedömer att de finansiella målen i sig samt ambitionsnivån på dem är lågt satt. Kommunen bör därvid reflektera över i vilken utsträckning som målen bidrar till att säkerställa en god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmål Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen konstaterar vi att det saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen. Detta innebär att det inte är möjligt för oss att bedöma om det redovisade resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om. Azets > Move forward with confidence 5 Sammanfattning - Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR? Har drift-och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? God ekonomisk hushållning Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Balanskravsresultat Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet och har eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av synnerligaskäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 6 Sammanfattning - Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Processer • den nya attestinstruktionen innehåller beloppsgränser för de inom kommunen olika befattningar. • att se över befintliga attestnivåer • ett attestflöde införs där det krävs attest av annan person än upprättare. • införa begränsningar i systemet så att ekonomiavdelningen inte kan ändra behörigheter på varandra. • en redovisningspolicy tas fram för att tydliggöra kommunens rutiner samt förebygga ett gap vid eventuell personalrotation. • tydliggöra vilka dokument/riktlinjer som finns samt att genomgång görs av kommunens underhållsbehov. • löpande redovisa ej avslutade projekt som pågående investeringar i balansräkningen • att se över program och eventuella begränsningar som kan leda till felaktiga värden vid bokslut exempelvis aktiveringar av avslutade projekt. Azets > Move forward with confidence 7 Sammanfattning - Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Räkenskapsrevision • säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. • arbetar vidare med att utveckla förvaltningsberättelsen så det blir tydligare och mer utvecklande för läsarna som inte är insatta i verksamheten och att enligt LKBR ska årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt. Det vill säga att förvaltningsberättelsen utvecklas i enlighet med RKR:s rekommendation och idéskrift, med ökat fokus på analys, väsentlighet och framåtblickande resonemang samt tydligare koppling mellan resultat, kassaflöde och finansiell ställning. • årligen dokumentera en egen genomgång mellan aktuella redovisningsprinciper och av kommunen tillämpade principer samt utveckla vissa delar i redovisningsprinciperna. • tar ett omtag när det gäller redovisning av noter för att säkerställa att alla noter som ska vara med är med i årsredovisningen. • stärka processen för sammanställda räkenskaper genom förbättrad dokumentation och spårbarhet samt inför ett systemstöd för konsolidering i syfte att säkerställa full efterlevnad av LKBR. • uppdaterar sig på RKR R 14 Drift- och investeringsredovisning så att kommunen följer rekommendationen. Enligt RKR R14 ska både drift- och investeringsredovisningen utformas så att utfallen på ett överskådligt sätt kan stämmas av mot kommunfullmäktiges beslutade budget och att budgetposterna ska avse senast beslutade budget. Vi rekommendera vidare att drift- och investeringsredovisningarna anpassas till beslutad budget och RKR:s rekommendationer för att säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av utfallet. Azets > Move forward with confidence 8 Sammanfattning - Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: God ekonomisk hushållning • fastställa mätbara mål med mätbara och nivåsatta indikatorer som förenklar och stärker uppföljningen. • fastställa en systematisk modell för att bedöma måluppfyllelse. Balanskravsresultat • Inga rekommendationer föranleds av den genomförda granskningen Azets > Move forward with confidence 9 Inledning Azets > Move forward with confidence 10 Inledning Vi har av Ljusnarsbergs kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Kommunens revisorer ska enligt 12 kap. kommunallagen(2017:725) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska vid granskning av årsredovisning pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisorernas revisionsberättelse. Årsredovisningen granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan • Ramverk tillkommer i enlighet med SKR:s God revisionssed i • Anvisningar för tillämpning i kommunal kommunal verksamhet 2022: räkenskapsrevision av International Standards on • Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen Auditing (ISA) samt International Standard on Review med betydelse för god ekonomisk hushållning samt Engagements (ISRE 2410) själva bedömningen av huruvida resultaten i • Instruktion för granskning av sammanställda årsredovisningen är förenliga med räkenskaper verksamhetsmålen samt de finansiella målen. • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse • Bedömning om kommunen efterlever balanskravet • Instruktion för granskning av drift- och samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl investeringsredovisning omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Azets > Move forward with confidence 11 Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelse. Syftet med granskningarna är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Granskningen av årsredovisningen ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla hushållning? väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella • Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet och har ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av resultat och kassaflöde för året? synnerliga skäl hanterats korrekt? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? • Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR? • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? Azets > Move forward with confidence 12 Avgränsning • Vår granskning omfattar årsredovisningen per 2025-12-31. • Granskningen av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. • Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat dennes bedömning av kommunen. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan kommuner och verksamheter. Azets > Move forward with confidence 13 Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport och årsredovisningens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Fullmäktigebeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 14 Metod Ansvarig styrelse Revisionen har genomförts genom bland annat: • Granskningarna avser kommunens delårsrapport och årsredovisning som avges av kommunstyrelsen. • Processgenomgång av relevanta processer för upprättandet av de finansiella rapporterna • Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen. • Stickprov och andra urvalsmetoder • Dataanalys • Kartläggning av IT-miljön • Intervjuer med berörda tjänstepersoner • Avstämning mot redovisningsregelverk • Verifiering av delårsrapport och årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Azets > Move forward with confidence 15 Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på I allt väsentligt följande nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning Förenligt med fullmäktiges beslut baseras på följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med fullmäktiges beslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med fullmäktiges beslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende balanskravsresultat baseras på Uppfylls följande nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 16 Översiktlig granskning av processer Azets > Move forward with confidence 17 Översiktlig granskning av processer Under hösten har vi skapat oss en förståelse för processer som är relevanta för upprättandet av de finansiella rapporterna och identifierat lämpliga granskningsåtgärder. Vi uttalar oss inte omeffektiviteten i kontrollerna/processerna. Översiktligt granskade processer är följande: • HR-och löneprocessen • Inköpsprocessen • Investerings-och anläggningsprocessen • Intäktsprocessen inklusive generella och riktade statsbidrag • Likvida medel och upplåningsprocessen • IT relaterad till den finansiella rapporteringen • Attester –Övergripande kontroller Slutsats Vår slutsats är att vi i samband med granskningen av relevanta processer inte har funnit några avvikelser av sådan väsentlig karaktär att vår ursprungliga riskbedömning och granskningsansats har behövt ändras. Azets > Move forward with confidence 18 Revisionens fokusområden Process Granskningsinriktning Gått igenom debiterings-och faktureringsrutinen. Intäkter Gått igenom processen för riktade statsbidrag och hanteringen av dessa. Granskat inköpsrutinen såsom attestering av inkomna leverantörsfakturor samt utbetalningar från bankkontot. Inköp Stickprovsmässigt kontrollerat erhållna leverantörsfakturor mot redovisningen per 2025-12-31. Granskat investeringsrutinen såsom projekthantering, aktiveringar etc. Investeringar Granskat årets transaktioner mot avtal och underliggande fakturor per 2025-12-31. Kartlagt och bedömt processerna för resultatuppföljning och bankbehörigheter. Övergripande kontroller Kontrollerat rutinerna för attest av manuella bokföringsordrar. Granskat kommunstyrelseprotokoll under år 2025. Förvaltning Gått igenom skriftliga rutiner och dokument. Interna riktlinjer IT Vi har övergripande följt upp att inga väsentliga förändringar har skett sedan genomgången som gjordes under räkenskapsår 2025. Personalprocessen Vi har intervjuat berörda personer på SydnärkesLönenämnd kring hantering av löneprocessen. Azets > Move forward with confidence 19 Kommunens förebyggande och uppföljande kontroller Område Övergripande kontroller och processer Slutsatser Vi har i vår granskning kontrollerat aktuella fullmakter från bank för Vår slutsats är att kommunen har en god intern kontroll avseende att säkerställa att kommunen har uppdaterade behörigheter för att utbetalningar. Två i förening krävs vid utbetalning av manuell utbetalning eller Bankbehörigheter förebygga att felaktiga kostnader ej belastar kommunen. överföring. Vi har i vår granskning tagit del av kommunens rutiner för pågående Vår slutsats är att kommunen har en god intern rutin för beslut och projekt samt följt upp att det finns en beslutsordning gällande uppföljning av pågående projekt. Samtliga hanteras i ett av de helägda Investeringar större investeringar. dotterbolagen. Vi har vid genomgång av processen identifierat en förbättringsåtgärd kopplat till punkten för avslut/aktivering av ett projekt. Vi har i vår granskning kontrollerat att kommunen har en rutin för Vår slutsats är att kommunen har en god rutin för godkännande av godkännande av inköp och de kostnader som belastar kommunen. leverantörsfakturor där för-och slutattest sker i kommunen Inköpsprocessen fakturahanteringssystem i enlighet med aktuell attestordning. Azets > Move forward with confidence 20 Kommunens förebyggande och uppföljande kontroller Område Övergripande kontroller och processer Slutsatser Vi har gått igenom processen för hanteringen av riktade statsbidrag Vår slutsats är att inga väsentliga avvikelser noterats. från hur de söks, hur de hanteras i bokföringen till att de ska Riktade statsbidrag återrapporteras. Manuella Vi har i vår granskning tagit del av kommunen rutiner och Vår slutsats är att kommunen har goda rutiner för hanteringen av manuella bokföringsordrar kontroller avseende manuella bokföringsordrar. bokföringsordrarmen kan utvecklas ytterligare (se nästa sidor) Azets > Move forward with confidence 21 Intern kontroll – Uppföljning iakttagelser från föregående år Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Attester När en ny person ska ges attesträtt är Vi rekommenderar att den nya Ingen attestinstruktion har det ekonomiavdelningen som lägger attestinstruktionen innehåller erhållits under 2025 dock har vi M in detta i systemet på begäran av nya beloppsgränser för de inom erhållit ”Översikt attestliggare” attestantens närmsta chef. Begäran kommunen olika befattningar. där beloppsgränser förekommer kommer skriftligen men ingen för varje person. Under året har dokumentation sparas avseende även uppdelning gjorts av detta moment. Vi har noterat brister attestgränsen för avseende uppföljning av vilka som leverantörsfakturor, har attesträtt vilket kan innebära att bokföringsordrarsamt obehörig person fortfarande har interndebiteringar. En person kan attesträtt i systemet. Vi har via därmed ha lägre attestgräns för kommunens hemsida lokaliserat en exempelvis leverantörsfakturor attestinstruktion som och högre för bokföringsordrar. All ekonomiavdelningen inte visste begäran till ekonomisystemet fanns. Enligt ekonomiavdelningen ska lämnas via e-portal det finns kvar en ny attestinstruktion tas fram. och sparas. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll Azets > Move forward with confidence 22 Mindre brister i intern kontroll L Intern kontroll – Uppföljning iakttagelser från föregående år Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Vi har vid granskning av attestnivåer Vår rekommendation är att Under 2025 har detta Då det bara är beslutsrätt på identifierat att två personer på befintliga attestgränser ses justerat till att det finns höga belopp på MBO och det ekonomiavdelningen har beslutsrätt på över. flera attestområden. Det är inga pengar som år ut från 30-och 15 MSEK. M är endast attest av MBO kommun anses det som en som nu har beslutsrätt om minimal risk hos kommunen. Attester 30-resp15 MSEK. Dessa attesträtter kan ej sänkas då det ofta omfattar kommunalskattemedel som ska fördelas eller lån som skiftar i värde. Vi anser inte att detta är en betydande risk. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll Mindre brister i intern kontroll L Azets > Move forward with confidence 23 Intern kontroll – Uppföljning iakttagelser från föregående år Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Upplägg av ny leverantör i Vår rekommendation är att Infört Inyett, samt ny ekonomisystemet kan attest av två i förening införs tjänst i VismaRoRdär ekonomiavdelningen göra utan att och att två personer måste man lägger upp ny någon godkänner detta. När fakturan vara med i processen för att M leverantör och det görs en gått för betalning i bank attesterar lägga upp en ny leverantör i direktkontroll mot Inyett, ekonomiavdelningen fakturorna i ekonomisystemet. det går sedan iväg till ESI Inköps- betalfilen, det vill säga en attest i inkorgen. Här har man fått processen banken och inte två i förening. Allt som en ny flik som heter betalas via ekonomisystemet har Granska och Godkänna. endast ekonomiavdelningen behörighet Här går någon som inte att betala. lagt upp leverantören in och granskar den nya leverantören och godkänner. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll Mindre brister i intern kontroll L Azets > Move forward with confidence 24 Intern kontroll – Uppföljning iakttagelser från föregående år Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Under 2024 noterades att avsaknad av Vi rekommenderar att ett Här anser kommun också attest för bokföringsorder. Under 2025 attestflöde införs där det att det inte är en stor risk har rutin för attest av bokföringsorder krävs attest av annan person då de är så små och det M Attest införts, dock kan upprättare skicka till än upprättare. inte är görbart att ändra bokförings- sig själv för attest. rutiner. Skulle resultera i order att man måste öka personal och då kostnaderna. Ekonomiavdelningen är Vår rekommendation är att Ny person, läggs upp av systemadministratörer i införa begränsningar i M ekonomiavdelningen. ekonomisystemet (VismaROR), det vill systemet så att Individuellt kan man inte Behörigheter säga de kan själva ändra varandras ekonomiavdelningen inte kan ändra sin behörighet men behörigheter exempelvis vem som kan ändra behörigheter på andra på göra vad i systemet. varandra. ekonomiavdelning kan ändra. Lika som fgår. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll Mindre brister i intern kontroll L Azets > Move forward with confidence 25 Intern kontroll – Uppföljning iakttagelser från föregående år Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Kommunen saknar en Vi rekommenderar att en Detta är inte framtaget Kommunikation med andra redovisningspolicy. sådan tas fram för att under 2025. kommuner har förts, för att se tydliggöra kommunens hur andra gör. Ingen av de rutiner samt förebygga ett kommuner vi talat med har en L gap vid eventuell särskild redovisningspolicy. Vi Rutiner personalrotation. Vid vår arbetar dock fortfarande med översiktliga granskning har vi denna punkt. Tar gärna emot fått information om att en förslag på kommun som har redovisningspolicy ska tas detta. fram under 2025. Vid genomgång av process för Vår rekommendation är att investeringar har vi fått information om tydliggöra vilka att det inte finns några skriftliga rutiner. dokument/riktlinjer som finns Vi har dock tidigare erhållit dokumentet samt att genomgång görs av ”Riktlinjer för investeringar i underhållsbehov. L Ljusnarsbergs kommun” framtaget Investerings- 2018-01-29, vilket visar på att processen kommunen inte har vetskap om vilka riktlinjer som finns. Vidare har vi fått information om att det finns en större underhållsskuld då behovet är eftersatt, dock har inget belopp presenterats för oss. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll Azets > Move forward with confidence 26 Mindre brister i intern kontroll L Intern kontroll – Uppföljning iakttagelser från föregående år Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Vidare har vi vid granskning av intern Vi rekommenderar Avser främst VIVA. Alla kontroll noterat att det finns ett kommunen att se över sin fakturor integreras i L sidoordnat system för rutin för hur de säkerställer systemet som en leverantörsfakturor som kommer via att det sidoordnade systemet klumpsumma från VIBA. socialen. När vi efterfrågade en lista integreras in i Vanlig lösning på över samtliga leverantörsfakturor under leverantörsreskontran på ett kommuner och svårt att året så ingick inte dessa utan fick fullständigt sätt konsekvent ändra eftersom mycket Inköps- kompletteras separat. Enligt varje gång det läses in sekretess iomatt det är processen information från ekonomiavdelningen alternativt att se över bidrag till privatpersoner. läses dessa leverantörsfakturor in via fil. möjligheten att övergå helt till Med sidoordnade system som inte är det primära affärssystemet. helt integrerade, det vill säga det krävs en manuell hantering, finns det en risk att fullständig data inte kommer med i rapportering. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll Mindre brister i intern kontroll L Azets > Move forward with confidence 27 Intern kontroll – Uppföljning iakttagelser från föregående år Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Pågående investeringar aktiveras inte Rekommendationen är att Pågående investeringar löpande i balansräkningen utan ligger löpande redovisa dessa som aktiveras mot balansen direkt, L enbart i investeringsredovisningen. Vi pågående investeringar i men avskrivningsdatum väljs Redovisning har vid den översiktliga granskningen balansräkningen att läggas med start nästa år. inte kunnat stämma av vilka objekt som Detta är rutinen som gäller är pågående. just nu. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll Mindre brister i intern kontroll L Azets > Move forward with confidence 28 Granskningsresultat - Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 29 Årsredovisningens räkenskaper Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR). I granskningen av årsbokslutet har vi funnit följande fel, som vi dock bedömer som ej väsentliga: • Andelar i Kommuninvest är felaktigt bokförda avseende insatskapitalet med ett belopp om 3,6 mnkr. Ombokning kommer ske i början av 2026. • Kommunen har per 2025-12-31 redovisat samtliga leasingkontrakt som operationell leasing Hyreskontrakt och leasing av bilar och fastigheter ses normalt som finansiell leasing vilket innebär att en fiktiv anläggningstillgång och skuld skall redovisas och skrivas av över återstående hyresperiod. Kommunen hanterar alla (delar av sina) leasingkostnader som operationell leasing vilket enligt vår bedömning sannolikt är ett avsteg från RKR R5 och god redovisningssed. Det lämnas i årsredovisningen inte någon upplysning kring vilka resultateffekter detta avsteg medför, vilket enligt LKBR ska finnas. • I vår granskning av pensionskostnader (resultaträkningen) har vi inte full ut kunna stämma av redovisningen mot underlag från KPA. Vi har kunnat stämma av redovisade belopp i balansräkningen mot underlag KPA varvid vi bedömer att risk för väsentliga fel inte föreligger. Vi rekommenderar att en genomgång görs under 2026. Azets > Move forward with confidence 30 Årsredovisningens räkenskaper I granskningen av årsbokslutet har vi funnit följande fel, som vi dock bedömer som ej väsentliga: • Fordran på hyreskollektivet uppgår till 12,8 mnkr (12,5 mnkr), vilket är en ökning med 0,3 mnkr mot bokslutet 2024. • I likhet med tidigare år har vi gjort notering om att det inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet bedrivs förvaltning av fastigheter i vilket bostadslägenheter upplåts med hyresrätt. I yttrande över detta har kommunstyrelsen svarat genom skrivelse med dnr KS0076/2018. Sammanfattningsvis konstaterar kommunstyrelsen att de anser att verksamheten är kompetensenlig. Vi kan konstatera att kommunens rätt att agera inom ramen för bostadsförsörjning är vidsträckt och har historiskt också inrymt fastighetsförvaltning. Vi håller med kommunstyrelsen i det att kommunen generellt har kompetens att agera inom området bostadsförvaltning och bostadsuthyrning. Kommunal bostadsförvaltning är dock i alla delar en kommunal näringsverksamhet och därmed underkastad reglerna i exempelvis 2 kap. kommunallagen samt konkurrenslagstiftningen. Vår bedömning är med detta att kommunen inte följer lagen. • Vi har noterat att anläggningsregister inte går att få fram där anskaffningsdatum och anskaffningsvärde framgår per anläggningstillgång. Vidare har vi noterat att anläggningsregister inte stämmer mot huvudboken per konto, men att det stämmer på totalen för utgående balans. • De sammanställda räkenskaperna sammanställs i en Excelfil som är svår att följa och stämma av samt att det saknas koncernverifikationer och att excelfilen inte är anpassad för kommunens redovisning. Kommunstyrelsen följer därmed inte LKBR fullt ut. I och med den nya revisionsstandarden är det ännu viktigare att sakkunnigt biträde i sin granskning av de sammanställda räkenskaperna utgår från enheternas reviderade räkenskaper och upplysningar för konsolidering. Ett systemstöd kommer med största sannolikhet att säkerställa att kommunstyrelsen följer LKBRfullt ut och att det finns spårbarhet. Azets > Move forward with confidence 31 Årsredovisningens räkenskaper Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR). I granskningen av årsredovisningen har vi noterats följande, ej väsentliga, avvikelser: • Förvaltningsberättelsen är omfattande och innehåller många relevanta beskrivningar av kommunens verksamhet samt att i viss information är under fel rubrik. Revisionen bedömer dock att förvaltningsberättelsen i begränsad utsträckning uppfyller RKR:srekommendationer vad gäller sammanhållen analys, framåtblick och fokus på väsentliga förhållanden. En mer koncentrerad och analytisk förvaltningsberättelse skulle stärka förståelsen för kommunens ekonomiska utveckling och framtida handlingsutrymme • Vid vår granskning har vi stickprovsvis granskat kommunens redovisningsprinciper, genom intervjuer och översiktlig kontroll, mot RKRsgällande rekommendationer. Vår bedömning är att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller tillämpning av redovisningsprinciper. • I erhållen årsredovisning presenteras redovisningsprinciper före resultat- och balansräkning. Enligt RKRsIdéskrift ska redovisningsprinciper anges som not 1 och enligt LKBR ingår det i noter. • I vår granskning har vi funnit att det finns en del brister och utvecklingsmöjligheter när det gäller noter samt att vissa inte följer RKRsIdéskrift ”Noter – exempel och kommentarer 2025”. Det saknas även en del noter som rekommenderas vara med enligt Idéskriften. Azets > Move forward with confidence 32 Årsredovisningens räkenskaper Vidare har det i samband med granskningen även noterats följande, ej väsentliga, avvikelser: • Vi kan i årsredovisningen konstatera att både, drift- och investerings-redovisningarna inte stämmer mot de beslutade budgeterna, vilket innebär att läsarna och kommunfullmäktige inte kan följa upp utfallet mot beslutad budget. • Driftredovisningen bör summeras i verksamheternas nettokostnader, vilket den idag inte gör då både bidrags- och skatteintäkter ingår. • I investeringsredovisning ska inkluderas de under året genomförda investeringar som finansierats via finansiell leasing eller som erhållits genom gåva. Eftersom kommunen ännu inte tillämpar finansiell leasing saknas denna information. Investeringsredovisningen bör summeras i kassaflödesrapportens poster ”Investering i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar. • Vi kan även konstatera i vår granskning att i beslutad budget beslutas det om en driftbudget medan det i själva verket är resultaträkningen. Azets > Move forward with confidence 33 Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har årsredovisningens balansräkning, Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet upprättats i enlighet med lagen om kommunal med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella väsentliga avseenden rättvisande bild av ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat kommunens finansiella ställning per den 31 och kassaflöde för året. december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning, dock vill vi fästa uppmärksamheten på att förvaltningsberättelsen inte fullt ut uppfyller RKR:s rekommendation och tillhörande idéskrift vad gäller struktur, analytiskt innehåll och framåtblickande resonemang. Azets > Move forward with confidence 34 Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har sammanställda räkenskaper upprättats i Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om enlighet med LKBR? kommunal bokföring och redovisning, men vi vill fästa uppmärksamheten på att sammanställningen sker i ett manuellt Exceldokument med begränsad spårbarhet, bristande avstämningsmöjligheter och avsaknad av koncernverifikationer, vilket innebär att kraven i LKBR inte fullt ut uppfylls. • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen enlighet med LKBR? om kommunal bokföring och redovisning, dock vill vi fästa uppmärksamheten på brister i struktur och avstämning mot beslutad budget, vilket innebär att utfallet inte kan följas upp på ett ändamålsenligt sätt. Azets > Move forward with confidence 35 Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. • arbetar vidare med att utveckla förvaltningsberättelsen så det blir tydligare och mer utvecklande för läsarna som inte är insatta i verksamheten och att enligt LKBR ska årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt. Det vill säga att förvaltningsberättelsen utvecklas i enlighet med RKR:s rekommendation och idéskrift, med ökat fokus på analys, väsentlighet och framåtblickande resonemang samt tydligare koppling mellan resultat, kassaflöde och finansiell ställning. • årligen dokumentera en egen genomgång mellan aktuella redovisningsprinciper och av kommunen tillämpade principer samt utveckla vissa delar i redovisningsprinciperna. • tar ett omtag när det gäller redovisning av noter för att säkerställa att alla noter som ska vara med är med i årsredovisningen. • stärker processen för sammanställda räkenskaper genom förbättrad dokumentation och spårbarhet samt inför ett systemstöd för konsolidering i syfte att säkerställa full efterlevnad av LKBR. • uppdaterar sig på RKR R 14 Drift- och investeringsredovisning så att kommunen följer rekommendationen. Enligt RKR R14 ska både drift- och investeringsredovisningen utformas så att utfallen på ett överskådligt sätt kan stämmas av mot kommunfullmäktiges beslutade budget och att budgetposterna ska avse senast beslutade budget. Vi rekommendera vidare att drift- och investeringsredovisningarna anpassas till beslutad budget och RKR:s rekommendationer för att säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av utfallet. Azets > Move forward with confidence 36 Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 37 God ekonomisk hushållning Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Kommunfullmäktige i Ljusnarsbergs kommun har fastställt tre finansiella mål och fem övergripande målområden som delas in i tolv effektmål vilka mäts med indikatorer. Det framgår inga kriterier för hur måluppfyllelsen ska bedömas, det vill säga hur många indikatorer som ska vara uppfyllda för att ett mål ska anses som uppnått. Utfall saknas för flera av dessa indikatorer och att redovisningen i vissa fall enbart anger att ett utfall har minskat utan att specificera omfattningen. Vidare framkommer att vissa indikatorer snare motsvarar verksamhetsaktiviteter eller kvalitativa omdömen än faktiska mätbara värden. För att god ekonomisk hushållning ska anses ha uppnåtts krävs att samtliga finansiella mål är uppfyllda, att minst hälften av indikatorerna har uppnåtts, eller uppvisar en positiv trend, samt att kommunfullmäktige bedömer att verksamhetsmålen och effektmålen helt eller delvis har uppnåtts. Se vidare kommunstyrelsens måluppföljning på sidorna 20-29 i kommunens årsredovisning. Azets > Move forward with confidence 38 God ekonomisk hushållning (forts.) Verksamhetsmål Följande övergripande målområden har antagits av kommunfullmäktige: • Öppen kommun (Delvis uppnått) • Kunskap och kompetens (Delvis uppnått) • Möten och upplevelser (Bedömning saknas, bedöms utvecklas i positiv riktning) • Innovation & Entreprenörskap (Uppnås till stor del) • Hållbar kommun (Uppfyllt i hög grad) För att mäta måluppfyllelsen används indikatorer. I granskningen konstateras dock att utfall saknas för flera av dessa indikatorer och att redovisningen i vissa fall enbart anger att ett utfall har minskat utan att specificera omfattningen. Vidare framgår att vissa indikatorer snarare motsvarar verksamhetsaktiviteter eller kvalitativa omdömen än faktiskt mätbara indikatorer. Det finns också en variation i hur måluppfyllelsen benämns (se ovan). Kommunen gör bedömningen att verksamhetsresultaten visar att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning uppnås. Azets > Move forward with confidence 39 God ekonomisk hushållning (forts.) Finansiella mål Kommunfullmäktige har beslutat om följande finansiella mål: • Kommunen uppnår positivt balanskravsresultat • Utfall: Kommunen redovisar ett positivt balanskravsresultat. (Målet bedöms som uppnått). • Investeringsnivån överstiger inte beslutad budget • Utfall: Den beslutade investeringsramen uppgick till 50 978 tkr. Årets investeringsvolym blev totalt 31 420 tkr. (Målet bedöms som uppnått). • Likviditeten uppgår till minst 5% av verksamhetens nettokostnader • Utfall: Likviditeten uppgår till 12%. (Målet bedöms som uppnått). Kommunen bedömer att samtliga finansiella mål som uppnådda. Sammantaget görs bedömningen att utfallet för kommunen uppfyller de finansiella förutsättningarna för god ekonomisk hushållning och att god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Azets > Move forward with confidence 40 Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att för god ekonomisk hushållning? anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Vi bedömer att de finansiella målen i sig samt ambitionsnivån på dem är lågt satt. Kommunen bör därvid reflektera över i vilken utsträckning som målen bidrar till att säkerställa en god ekonomisk hushållning. Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen konstaterar vi att det saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen. Detta innebär att det inte är möjligt för oss att bedöma om det redovisade resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om. Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • fastställa mätbara mål med mätbara och nivåsatta indikatorer som förenklar och stärker uppföljningen. • fastställa en systematisk modell för att bedöma måluppfyllelse. Azets > Move forward with confidence 41 Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 42 Balanskravsresultat En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. I årsredovisningen återfinns ett särskilt avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Av redovisningen framgår att kommunen inte har något negativt balanskravsresultat att återställa. Azets > Move forward with confidence 43 Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i och har eventuella negativa balanskravsresultat och årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Rekommendationer Inga rekommendationer föranleds av den genomförda granskningen. Azets > Move forward with confidence 44 Tack för ert förtroende! azets.com/sv-se Move forward with confidence > Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna i Ljusnarsbergs Kommun (org.nr 212000-1959) Inledning Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Ljusnarsbergs Kommun utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunens förtroendevalda revisorer 2026-05-05. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalanden Vi har u(cid:414)ört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Ljusnarsbergs Kommun för år 2025-01-01–2025-12-31 avtagen av kommunstyrelsen den 2026-03-25. Vi har granskat förvaltningsberä(cid:425)elsen, de sammanställda räkenskaperna samt dri(cid:332)- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruk(cid:415)oner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprä(cid:425)ats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rä(cid:425)visande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 1, 55-59. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. www.azets.se U33GB-DOI7J-PMSG4-L1O18-O6EQQ-MNNAF :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag. • Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. www.azets.se U33GB-DOI7J-PMSG4-L1O18-O6EQQ-MNNAF :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets • Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Västerås, den dag som framgår i min elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Cecilia Kvist Auktoriserad revisor/Ansvarigt sakkunnigt biträde www.azets.se U33GB-DOI7J-PMSG4-L1O18-O6EQQ-MNNAF :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." CECILIA KVIST Auktoriserad revisor Serienummer: 06533c6dc3687a[…]ed3f4ba5762e7 IP: 78.77.xxx.xxx 2026-05-05 06:49:30 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. U33GB-DOI7J-PMSG4-L1O18-O6EQQ-MNNAF :lekcyntnemukod oenneP Metadata om dokumentet Dokumentnamn Dokumenttyp Omfattar Årsredovisning 2025 Årsredovisning Ljusnarsbergs kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Kommunchefen Ekonomichefen Ljusnarsberg.se Författningsstöd Kommunallagen 11 kap 19–21 §§ Beslutad Revideras senast Beslutsinsats 2026-05 2026-03-17 Kommunfullmäktige Diarienummer: Kommunstyrelsen ordförande har ordet År 2025 har varit ett år då vi tagit viktiga steg mot en starkare och mer hållbar ekonomi i Ljusnarsbergs kommun. Efter det ekonomiskt tuffa 2024 känns det mycket glädjande att vi nu kan presentera ett överskott på cirka fyra miljoner kronor. Även om resultatet inte når upp till den budgeterade nivån är det ett tydligt tecken på att det arbete som våra verksamheter gjort under året ger effekt. Att vi har vänt ett underskott till ett överskott är något vi alla kan vara stolta över. Samtidigt vet jag att vi inte är framme än. Flera verksamheter står inför fortsatta ekonomiska utmaningar, och förändringar i befolkningen – med färre födda barn och en växande andel äldre – innebär att vi behöver tänka långsiktigt och strategiskt kring både ekonomi och kompetensförsörjning. Under året har vi genomfört viktiga investeringar, bland annat inom gata och VA. Det är satsningar som skapar stabilitet och trygghet i människors vardag och som är nödvändiga för att vår kommun ska kunna utvecklas. Vi har också haft ett starkt fokus på att förvalta kommunens tillgångar ansvarsfullt. En av mina hjärtefrågor är skolan. Under året har vi intensifierat arbetet för att stärka elevernas kunskapsresultat. Det är ett arbete som sker tillsammans med elever, lärare och skolledning, och som är helt avgörande för kommunens framtid. Vi har också fortsatt att utveckla dialogen med näringslivet och tagit initiativ för att kommunen ska kunna ta del av de möjligheter som öppnar sig i regionen. Samarbetet med Samarkand AB är ett viktigt steg i det arbetet. Kultur och fritid spelar en stor roll för livskvaliteten i vår kommun. Därför är jag glad över att vi kunnat stötta bland annat Summercamp, Ställbergs gruva och ESF-projektet för barn och unga. De här insatserna gör Ljusnarsberg till en ännu mer levande och attraktiv plats. Ljusnarsberg är en liten kommun – men med stora ambitioner. Det som verkligen gör skillnad är människorna här. Medarbetare som varje dag gör sitt yttersta, företagare och föreningar som skapar drivkraft och engagemang, och invånare som bryr sig om sin plats. Jag vill rikta ett varmt tack till er alla. Tillsammans fortsätter vi att bygga framtidens Ljusnarsberg. Natalie Hart Kommunstyrelsens ordförande Förvaltningsberättelse ................................................... 1 Översikt över verksamhetens utveckling ........................................................... 2 Den kommunala koncernen ............................................................................... 4 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................................ 6 Händelser av väsentlig betydelse ..................................................................... 10 Händelser efter bokslutsdagen ......................................................................... 14 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten .......................... 14 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 19 Mål för god ekonomisk hushållning ................................................................ 20 Uppföljning av fullmäktigemål ........................................................................................ 21 Utvärdering av god ekonomisk hushållning ..................................................................... 28 Balanskravsresultatet ....................................................................................... 30 Väsentliga personalförhållanden ................................. 32 Förväntad utveckling ................................................... 37 Räkenskaper ................................................................ 39 Resultaträkning ................................................................................................ 39 Balansräkning .................................................................................................. 40 Kassaflödesanalys ............................................................................................ 42 Noter (Tkr) ....................................................................................................... 43 Driftredovisning ............................................................................................... 50 Investeringsredovisning ................................................................................... 52 Särredovisning VA ........................................................................................... 54 Bilagor .............................................................................................................. 55 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsens syfte är att ge en omfattande beskrivning och bedömning av hur kommunens och medborgarnas resurser har förvaltats under året. Efter årets slut sammanställs och redovisas årets händelser och resultat i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen innehåller en detaljerad översikt över en flerårsperiod, där både ekonomiska aspekter och verksamhetsmål analyseras. Den beskriver organisationens och koncernens struktur, vilket tydliggörs både i text och genom ett organisationsschema. En omvärldsanalys där förhållanden som kan påverka kommunens ekonomiska ställning presenteras, följt av viktiga händelser under året och kommunens arbetssätt med ekonomistyrning och måluppföljning. Vidare analyseras och konstateras hur kommunen har uppfyllt principerna för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen belyser även väsentliga personalförhållanden och ger en prognos för den förväntade utvecklingen framöver. Den kommunala organisationen och dess verksamheter Det högst beslutande organet i kommunen är kommunfullmäktiga, vilka består av folkvalda representanter. Fullmäktige beslutar om kommunens övergripande mål, budget och andra specifika och viktiga frågor. Fullmäktige sammanträdde 8 antal gånger under 2025. Kommunstyrelsen ansvarar för att verkställa fullmäktiges beslut. Styrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet och dess förvaltningar. Ljusnarsbergs kommun består i huvudsak av fyra verksamheter; allmänna, bildning och vård- och omsorg samt IFO. Kommunchefen ansvarar för att leda och samordna verksamheternas arbete, och rapporterar direkt till kommunstyrelsen. Kommunens organisation är utformad för att säkerställa att beslut fattas demokratiskt och att tjänster levereras effektivt till medborgarna. Årsredovisning 2025 | 1 Översikt över verksamhetens utveckling Följande tabell ger en översikt över kommunens utveckling under fyra års tid. Samtliga belopp redovisas i tusentals kronor. 2025 2024 2023 2022 Årets resultat 4 142 -5 864 -1 883 12 615 Årets resultat / skatteintäkter och generella 1% -2% -0,60% 3,90% statsbidrag och utjämning Investeringar (enligt budget) 50 978 59 783 69 089 32 019 Investeringar / verksamhetens kostnader 15% 22% 20% 9% Skattefinansieringsgrad 37% 44% 17% 78% Soliditet enl. balansräkningen 56% 56% 54% 58% Soliditet ink pensionsförpliktelser och löneskatt 75% 76% 36% 77% Kommunalskatt 21,50% 21,50% 21,50% 21,02% Genomsnitt Örebro län 21,67% 21,67% 22,01% 21,97% Antal invånare 4290 4 369 4 407 4 517 Förändring -2% -2% -2,40% -1,90% Likviditet 70% 99% 101% 129% Ekonomisk översikt Verksamhetens nettokostnader -351 176 -352 646 -340 066 - 308 030 Skatter och generella bidrag 353 667 345 325 338 763 320 351 Verksamhetens resultat 2 491 -7 321 -1 303 12 321 Finansnetto 1 652 1 457 -580 294 Årets resultat 4 142 -5 864 -1 883 12 615 Årets resultat uppvisar ett överskott om 4 142 tkr, vilket motsvarar drygt 1 % av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Ett resultat i intervallet 2–3 % av dessa intäkter betraktas normalt som en nivå som indikerar god ekonomisk hushållning, då det skapar utrymme att finansiera den löpande driften samt en betydande del av kommunens investeringar. Kommunen når därmed inte fullt ut upp till den nivå som anses motsvara god ekonomisk hushållning. Under året har kommunen genomfört investeringar om 31 420 tkr, vilket innebär en minimal ökning jämfört med tidigare år (2024; 29 839 tkr). Sett till den fleråriga utvecklingen har dock den totalt budgeterade investeringsvolymen minskat. Årets investeringar motsvarar 15 % av verksamhetens kostnader, vilket, givet fortsatt återhållsamhet, innebär en minskning jämfört med föregående år. Skattefinansieringsgraden visar hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter sedan den löpande driften är täckt. En nivå på 100 % innebär att samtliga investeringar kan finansieras av skatteintäkter, medan ett resultat över 100 % medför ökad likviditet efter investeringarnas finansiering. Ett utfall under 100 % innebär tvärtom att likviditeten minskar och/eller att upplåning krävs. Skattefinansieringsgraden för 2025 är 37% vilket indikerar att kommunen har försämrat förutsättningarna i relation till föregående år. Kommunen redovisar ett positivt resultat, vilket innebär att den löpande driften kan finansieras fullt ut. Årsredovisning 2025 | 2 Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga finansiella styrka. En hög soliditet innebär ett starkt finansiellt handlingsutrymme. Soliditeten ligger oförändrat sedan föregående år. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser och löneskatt inkluderar även intjänad pension före 1998, som redovisas utanför balansräkningen, och ger därmed en mer heltäckande bild av kommunens långsiktiga åtaganden. Kommunalskatten för 2025 ligger kvar på samma nivå som föregående år, vilket innebär att skattesatsen är oförändrad. Detta kan bidra till viss stabilitet för kommunens invånare och företag. Under året har kommunens invånarantal minskat med 79 personer, motsvarande en minskning med 2 %. Likviditeten har försämrats under året och uppgår vid årets slut till 70(cid:3031)%. Nivån innebär att de likvida medlen inte fullt ut täcker kommunens kortfristiga skulder. Likviditetsnivån kan dock variera över tid beroende på hur kommunens lån är bundna, då amorteringar och räntebetalningar påverkar kassaflödet olika beroende på lånestruktur och förfallodatum. Den ekonomiska översikten redovisar utfallet i tusentals kronor. Negativa värden visar att utfallet har överskridit beslutade ekonomiska ramar, medan positiva värden indikerar ett överskott. Syftet med måttet är att ge en snabb och överskådlig bild av årets ekonomiska utfall i relation till fastställda mål. Avvikelsen för verksamhetens nettokostnader har ökat jämfört med föregående år, vilket tydliggör de ekonomiska utmaningar året inneburit, bland annat till följd av stigande priser. Trots åtgärder under året uppvisar skatter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag ett underskott, vilket medför att årets resultat avviker med –2 858 tkr från budget. Detta understryker behovet av fortsatt ekonomisk styrning och anpassningsåtgärder framöver. Årsredovisning 2025 | 3 Den kommunala koncernen Kommunfullmäktige Kjell Eriksson, ordförande Valberedning Revision Kommunstyrelse Natalie Hart, ordförande Krisledningsnämnd Bergslagens (KS) överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Valnämnd (Beredning) Samhällsbyggnadsförvaltningen Samarbetsorganisationer och delägarskap Bygg- och miljönämnden Teknisk nämnd o Kommuninvest o Planverksamhet o Vatten och avlopp o Bergskraft ek. förening o Bygglov o Gata o RKHF Ljusnarsbergs o Tillsyn o Avfall äldrebostäder o Återvinning o Tursam m.fl. Stiftelsen Nämnden för Sydnärkes Gillersklack företagshälsovård lönenämnd fritidsanläggning samt tolk- och översättarservice Sedan valet 2022 består Ljusnarsbergs kommunfullmäktige av fyra politiska partier. Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V) utgör majoriteten med totalt 11 mandat, medan Sverigedemokraterna (SD) och Moderaterna (M) sitter i opposition med sammanlagt 10 mandat. För att stärka den demokratiska processen och ge oppositionen en tydligare talan, infördes en ny politisk roll, oppositionsråd, från och med den 1 januari 2023. Oppositionsrådet har till uppgift att representera och föra fram oppositionens synpunkter och förslag, samt att granska majoritetens beslut och arbete. Årsredovisning 2025 | 4 Riksbyggens kooperativa Hyresgästförening Ljusnarsbergs Äldrebostäder RB Khrf Ljusnarsbergs äldrebostäder budgeterar –1,8 mkr för budgetåret 2025. Underskottet förklaras huvudsakligen av höga kapitalkostnader, ett omfattande underhållsbehov samt stigande driftkostnader. Efter beaktande av fondavsättningar uppgår det korrigerade resultatet till –4,9 mkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen Bygg- och miljönämnden och Tekniska nämnden är en gemensam förvaltningsorganisation under namnet Samhällsbyggnadsförvaltningen. Den samlade organisationen omfattar en större del av kommunens samhällsbyggnadsprocesser och syftar till att skapa ökad samordning, effektivare arbetsflöden samt tydligare ansvarsfördelning. Genom att samla kompetens och funktioner inom samma förvaltning har närheten mellan processernas olika delar stärkts, vilket bidrar till en mer sammanhållen och ändamålsenlig hantering av kommunens samhällsbyggnadsfrågor. Teknisk nämnd Bygg- och miljönämnd Tekniska utfall mot budget för helåret Bygg- och miljönämnden gör ett överskott landar på +10,0 mnkr exklusive vinterväg, på 2,0 mnkr kronor för helåret 2025. inklusive vinterväg är motsvarande siffra Ljusnarsbergs del av detta motsvarar 277 +8,6 mnkr. Den taxefinansierade delens tkr, där största underskottet återfinns vid utfall landar på 32 mnkr. Ljusnarsbergs del miljöenheten. i detta motsvarar +3,9 Mnkr för den skattefinansierade delen, och +0,4 Mnkr för den taxefinansierade delen. Sydnärkes lönenämnd Ljusnarsberg ingår i Sydnärkes lönenämnd tillsammans med fem andra medlemskommuner samt två kommunalförbund. All lönehantering sker i Kumla, där nämnden har sitt säte. Lönenämnden administrerar även pensioner och försäkringar samt utbildar chefer i hur man hanterar lönesystemet. Lönenämnden gör ett överskott för verksamhetsåret 2025 på 1 028 tkr. Ljusnarsbergs del av nämnden motsvarar ca 6 %. Nerikes brandkår Nerikes brandkår redovisar ett negativt resultat om 4 387 tkr. Underskottet hanteras genom förbundets balansfond, 25%, samt genom höjt medlemsbidrag från kommunerna, 75%. Ljusnarsbergs del motsvarar 3,1% och innebär ett ökande medlemsbidrag på 102 tkr som har påverkat kommunens resultat negativt 2025. Stiftelsen Gillersklacks fritidsanläggning I kommunens koncern ingår Stiftelsen Gillersklack. Stiftelsen har inte uppfyllt sitt syfte de senaste åren och en ansökan om likvidation är inlämnad under 2025. Under verksamhetsåret 2024 har kvarvarande medel i Stiftelsen Gillersklack förts över till Ljusnarsbergs kommun, utifrån beslut om avveckling taget av Kommunfullmäktige 2023-09- Årsredovisning 2025 | 5 07 §68. Beslutet grundar sig i att ändamålet för stiftelsen ej uppfylls och de ekonomiska medlen successivt minskat. I och med överföringen och bristen på medel kan stiftelsen under 2025 avvecklas. Under 2025 skickades ansökan om att upplösa stiftelsen in till Länsstyrelsen. Kommunen inväntar nu beslut i ärendet. Årsredovisning 2025 | 5 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Nedan presenteras faktorer som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ekonomiska ställning. Analys med framåtblick Intäkt- och kostnadsfördelning Under 2025 motsvarade skatteintäkterna 47 % av kommunens intäkter och är den största inkomstkällan. Generella statsbidrag och utjämning motsvarar 32 %. Övriga bidrag består av riktade statsbidrag och motsvarar 8 %. Avgifter för service som kommunen erbjuder avser främst barnomsorg och äldreomsorg och motsvarar ca 5 % av årets intäkter. Hyror och arrenden står för ca 7 %, och övriga intäkter motsvarar 1 %. Fördelning av intäkter Kommunens kostnader fördelas enligt diagrammet nedan och fördelningen har varit relativt stabil de senaste åren. Ungefär 35 % av kostnaderna avser äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Grundskolan står för cirka 15 %, medan den gemensamma administrationen vanligtvis motsvarar 13 %. I linje med det kommunala organisationsschemat speglas kostnadsfördelningen också i hur personalen är fördelad, där äldreomsorgen har flest anställda. Årsredovisning 2025 | 6 Fördelning av kostnader Befolkningsutveckling Vid utgången av 2025 hade Ljusnarsbergs kommun 4(cid:3031)290 invånare, vilket motsvarar en minskning med 79 personer jämfört med samma tidpunkt föregående år. Under året flyttade 233 personer in i kommunen medan 253 personer flyttade ut, vilket ger ett negativt flyttnetto om –20. Även om inflyttningen är fortsatt stabil innebär den något högre utflyttningen att flyttnettot fortsätter att påverka befolkningsutvecklingen negativt. Den naturliga befolkningsförändringen visar på en fortsatt utmanande demografisk situation. Under året föddes 15 barn samtidigt som 79 personer avled, vilket resulterar i ett födelseöverskott om –64. Detta är en något större minskning än föregående år (2024; –58) och speglar en åldrande befolkning i kombination med låga födelsetal. Befolkningsutvecklingen under 2025 visar fortsatt behov av långsiktiga och förebyggande insatser för att stärka kommunens attraktivitet och skapa goda livsvillkor för både nuvarande och framtida invånare. Kommunen arbetar aktivt med att lyfta fram sitt strategiska och centrala läge i regionen, med närhet till flera kringliggande kommuner och goda pendlingsmöjligheter, vilket ger goda förutsättningar att kombinera boende i Ljusnarsberg med tillgång till en större arbetsmarknad. Årets befolkningsutveckling visar att kommunen har ett negativt flyttnetto, vilket tillsammans med det stora negativa födelseöverskottet bidrar till att befolkningen minskar. Den demografiska utvecklingen påverkas i hög grad av en åldrande befolkning, och åldersstrukturen indikerar att det negativa födelseöverskottet sannolikt kommer att bestå Årsredovisning 2025 | 7 under lång tid framöver. Även om minskningen är något lägre än tidigare år kvarstår utmaningen med att vända den långsiktiga trenden. Kommunens vision är att behålla dagens befolkning, men prognoserna pekar på att den totala utvecklingen fortsatt kommer att vara negativ. Den starka arbetsmarknaden i grannkommunen norrut kan dock bidra till att dämpa nedgången genom att stärka Ljusnarsbergs attraktivitet som bostadsort. Som en del av det förebyggande arbetet satsar kommunen även på friskvård för att främja välmående bland både anställda och invånare, vilket är en viktig del i arbetet med att skapa goda livsvillkor och stärka kommunens långsiktiga attraktivitet. Arbetsmarknad I december 2025 uppgick andelen inskrivna arbetslösa i kommunen till 7,3 procent av den genomsnittliga arbetskraften. Det innebär en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med samma period 2024. Av dessa var 4 procent öppet arbetslösa (2024: 3,2 procent), medan 3,4 procent deltog i arbetsmarknadspolitiska program (2024: 3,7 procent). Arbetslösheten bland unga i åldern 18–24 år har ökat under året och ligger på en fortsatt hög nivå. I december 2025 uppgick ungdomsarbetslösheten till 9,8 procent, jämfört med 9,1 procent året innan. Sett till antal personer har den totala arbetslösheten minskat något, från 261 personer i december 2024 till 258 personer i december 2025. Antalet personer i program har minskat från 67 till 60, medan antalet öppet arbetslösa har ökat från 58 till 71. Sammantaget visar utvecklingen att arbetslösheten förändras i sammansättning, där färre deltar i program samtidigt som fler står helt utan sysselsättning. Ränte- och kreditrisk Kommunkoncernens totalt räntebärande skulder uppgick till 170 960 tkr per 31 december 2025, varav 70 000 tkr är kommunens del och 100 960 tkr är förmedlat till Riksbyggens kooperativa hyresgästförening. Koncernens genomsnittliga ränta är 2,94 %, kommunens 3,20% och Riksbyggens kooperativa hyresgästförening 2,74%. Under 2025 har flertalet lån omsatts till en längre räntenivå så hela lånestocken ligger i den nya lägre räntenivån. Kommunen har tre obligationer, varav två förföll under 2025. Consensus Global Förändring återbetalades till kommunen och tillgången avslutades. Sirius aktieobligation realiserade en vinst och återinvesterades, vilket innebar att det nya investeringsbeloppet bands om till ett högre värdesäkrat värde. Det sammanlagda anskaffningsvärdet uppgick vid årets början till 49 400 tkr. Efter försäljning av de förfallna obligationerna och omplacering av den återstående obligationen uppgår det nya anskaffningsvärdet till 23 000 tkr. Samtliga obligationer är kapitalskyddade, vilket innebär att kommunen vid eventuellt förfall erhåller det nominella belopp som investerats. Av denna anledning redovisas obligationerna till anskaffningsvärde. Om marknadsvärdet stiger under löptiden kan kommunen erhålla avkastning, vilken realiseras vid förfall enligt respektive obligations villkor. Årsredovisning 2025 | 8 Pensioner Kommunens pensionsförpliktelser uppgick vid årets slut till 156 251 tkr. Det förvaltade pensionskapitalets marknadsvärde uppgick till 54 043 tkr, vilket innebär att konsolideringsgraden, kommunens förmåga att täcka sina framtida pensionsåtaganden, uppgår till 35 % för år 2025. Pensionsförpliktelser, belopp i tkr 2024 2025 Avsättningar för pensioner inkl särskild löneskatt 13 015 11 778 Ansvarsförbindelser för pensioner inkl särskild löneskatt 104 227 100 665 Pensionsförpliktelser som tryggats i pensionsförsäkring 41 435 43 808 Summa pensionsförpliktelser 158 677 156 251 Totalt pensionsförsäkringskapital 50 022 54 043 - varav överskottsmedel 0 0 Placering Pensionsmedel 0 0 Återlånade medel 108 655 102 208 Konsolideringsgrad 32% 35% Pensionsförpliktelserna avser huvudsakligen pensionsrätter intjänade före 1998. Enligt lag ska dessa inte redovisas som en skuld i balansräkningen, utan hanteras som en ansvarsförbindelse. Detta innebär att åtagandet redovisas utanför balansräkningen, men ändå följs upp i noterna eftersom det är ett långsiktigt ekonomiskt åtagande för kommunen. Dom arbetstagare som omfattas av det äldre pensionsavtalet PA-KL och som av olika skäl inte kunde övergå till det nya avtalet redovisas som en avsättning i balansräkningen. Dessa medarbetare tjänar inte längre in nya pensionsrätter, vilket innebär att skulden successivt minskar i takt med utbetalningarna. Årsredovisning 2025 | 9 Händelser av väsentlig betydelse År 2025 har varit ett år präglat av betydande förändringar och händelser som haft direkt påverkan på Ljusnarsbergs kommuns verksamheter och utvecklingsförutsättningar. Den globala osäkerhet som fortsatt präglar omvärlden är även märkbar i Ljusnarsbergs kommun, vilket ställt krav på anpassning, prioritering och ett stärkt strategiskt fokus inom flera områden. Under året har kommunen genomgått förändringar i personalstrukturen, där både avgångar och nyrekryteringar har ägt rum. Dessa förändringar har haft väsentlig betydelse för verksamheternas förutsättningar och har samtidigt tillfört nya kompetenser och perspektiv som bidragit till att stärka organisationens kapacitet. Kommunens verksamheter är i hög grad beroende av en hållbar och välmående personalstyrka. Som ett led i arbetet med att säkerställa långsiktig kvalitet och stabilitet har kommunen därför beslutat om, och budgeterat för en satsning på friskvårdspeng till anställda. Åtgärden syftar till att främja hälsa, förebygga ohälsa och skapa goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Sammantaget har de händelser som präglat 2025 haft stor betydelse för kommunens fortsatta utveckling och förmåga att möta framtida krav. Vision 2030 ”Vision 2030 bygger på Ljusnarsbergs kommuns värdegrund där vi bygger ett välkomnande samhälle där alla kan respektera varandras olikheter. Visionen beskriver att år 2030 är Ljusnarsbergs kommun en attraktiv plats att bo, leva och verka i. En plats som lockar till inflyttning, företagande och utveckling. Med den vackra Bergslagsnaturen som närmaste granne är det lätt att hitta ett hem att trivas i. Vi tror på kunskap och handling. Barn och unga får hjälp att ta till sig nya tankar och att våga anta utmaningar. Här utvecklas idéer och företag i olika former. Vi uppmärksammar och utvecklar alla goda initiativ. Här finns det plats för människors kunskap och erfarenhet i samhället”. Vision 2030 beslutades 2023-12-07 Kf § 111. Arbetet med Vision 2030 fortgår som planerat. Bland annat har utbyggnaden av laddplatser för elbilar fortsatt, ett steg i Klimatklivet. Implementeringen fortsätter under 2026 och beräknas färdigställas i sin helhet till sommaren. Under året har även arbetet med Vision 2040 påbörjats, och kommer att utvecklas utifrån aktuella förutsättningar. Organisationsförändringar Ljusnarsbergs kommun har under 2025 genomfört omfattande förändringar inom ledarorganisationen. Vid chefsskiften uppstår alltid ett tillfälligt avbrott i ledarskapet, vilket påverkar verksamheterna och innebär ett ökat ansvar för övriga delar av organisationen. Under året har kommunen haft flera chefsvakanser, vilket inneburit en särskild utmaning för styrning, kontinuitet och arbetsbelastning. Rekryteringsarbetet har dock varit framgångsrikt, Årsredovisning 2025 | 10 och organisationen är nu i huvudsak komplett. Detta har skapat förutsättningar för att återuppta och stärka det långsiktiga utvecklingsarbetet. En central del av årets omorganisation har rört den sociala verksamheten. Ett stort arbete med att se över struktur, ansvarsfördelning och ledning inom området har genomförts. Inom de sociala verksamheterna har kommunen etablerat två separata delar: vård- och omsorg samt individ- och familjeomsorg inklusive arbetsmarknadsenheten. Den sista fasen av omställningen inom arbetsmarknadsområdet har slutförts under året. Nästa steg blir att utveckla en långsiktig och hållbar arbetsform för den nya organisationen, med fokus på tydlighet, effektivitet och kvalitet i verksamheterna. Förändringar inom Samhällsbyggnadsförvaltningen: Under 2025 genomfördes hemtagandet av planverksamheten till respektive kommun inom KNÖL-samarbetet (Kommunerna i Norra Örebro Län). För Ljusnarsbergs kommun innebar detta att kommunen fick en egen planarkitekt, som även arbetar som samhällsplanerare. Den lokala kompetensen har stärkt kommunens arbete med planfrågor och gjort det möjligt för företag att få snabb och nära tillgång till stöd i sina processer. Att planeringskompetensen finns på plats i kommunen har under året bidragit till ett mer effektivt och samordnat arbete med utvecklings- och planeringsfrågor, vilket har gett kommunen ett tydligare grepp om sin fortsatta samhällsplanering. Samarkand2015 Samarkand2015 är ett regionalt utvecklingsbolag i Ludvika och Smedjebacken som arbetar för att attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft, stärka arbetsmarknaden och skapa goda förutsättningar för utbildning, samhällsservice och livsmiljö för hela familjen. Under 2025 tecknade Ljusnarsbergs kommun ett avtal som gav kommunen medlemskap i Samarkand2015. Genom detta fick kommunen en plats i föreningens kretsmöten, där alla medlemmar delar information om aktuella frågor, söker samarbeten och lyfter sådant som är viktigt för utvecklingen i södra Dalarna. Kommunen deltar även i Samarkand2015:s infrastrukturråd, där samarbetet över länsgränserna redan visat sig vara betydelsefullt. Under året blev det tydligt att informationsöverföringen mellan exempelvis Trafikverket Dalarna och Trafikverket i Örebro län brister när det gäller större projekt som påverkar både gods- och persontrafik. Genom kommunens medverkan i Samarkand2015 har Ljusnarsberg fått en mer aktiv och närvarande roll i frågor som rör infrastrukturen i södra Dalarna. Taxe- och avgiftsnämnden Taxe- och avgiftsnämnden är en gemensam nämnd som Hallsbergs kommun är värdkommun för. Nämnden hanterar debiteringen av avgifter och taxor inom vård- och omsorgsverksamheterna. Ljusnarsbergs kommun har under 2025 förberett för medlemskap i Taxe- och avgiftsnämnden, och övergången till detta genomfördes i årsskiftet 2025/2026. Sanering av Krokfors Arbetet med saneringen av området Krokfors fortsatte under 2025. Kommunen beviljades dessutom medel för att genomföra en pilotstudie och ett pilotprojekt som rör anrikning av saneringsmassor. Projektet är unikt – det enda i sitt slag i Sverige just nu. Årsredovisning 2025 | 11 Syftet är att undersöka hur saneringsmassor kan renas och anrikas så långt att en del av dem kan återanvändas för att återfylla området där saneringen sker. I dagens system transporteras förorenade massor i stället bort till andra platser, vilket innebär att problemet i praktiken flyttas snarare än löses. Genom pilotprojektet prövas en metod som kan ge en mer hållbar och långsiktig lösning, där saneringen inte bara tar bort föroreningarna utan också möjliggör att området återställs på ett mer resurseffektivt sätt. Skadegörelse Under året drabbades både kommunala fastigheter och privata aktörer av återkommande skadegörelse. I början av året inträffade en större händelse där ett flertal fönsterrutor krossades, vilket ledde till oväntade kostnader för kommunen. Utöver denna incident förekom även mindre skadegörelse löpande under året. Dessa återkommande händelser påverkar inte bara tryggheten i kommunen utan innebär också ökade kostnader för reparationer och underhåll. Ny webbplats I början av året lanserades kommunens nya webbplats, som nu är fullt driftsatt. Den nya sidan har tagits emot väl av både invånare och besökare, och responsen har överlag varit positiv. Arbetet med att förbättra och uppdatera innehåll och funktioner fortsätter dock löpande, i takt med att behov identifieras och nya möjligheter uppstår. ESF – nu fortsätter vi med barnen ESF-projektet har under året haft en projektledare på plats och verksamheten har bedrivits enligt plan. Under hösten genomförde ESF-rådet ett uppföljningsbesök, där projektets genomförande och redovisning granskades. Besöket resulterade i positiva omdömen och inga anmärkningar framfördes. Projektet har möjliggjort öppna arenor för elever varje vardag efter skoltid. Genom samarbete med flera lokala aktörer har eleverna erbjudits en trygg miljö att vistas i inför föreningsaktiviteter. Detta har underlättat deltagandet i föreningslivet, särskilt för elever som annars haft begränsade möjligheter att ta sig tillbaka till byn efter skoltid. Insatsen har därmed bidragit till ett stärkt föreningsliv och ett mer aktivt civilsamhälle. Arenorna har även använts för att introducera elever till nya aktiviteter samt erbjuda stöd i form av läxläsning och enklare mellanmål. Inom ramen för projektet har kommunen dessutom utvecklat lovprogram med kostnadsfria aktiviteter. Dessa program har gett föreningarna ytterligare möjligheter att synliggöra sina verksamheter och rekrytera nya deltagare. Vid utformningen har särskild vikt lagts vid att erbjuda aktiviteter som kompenserar för sådant som vissa barn annars riskerar att gå miste om. Ett exempel är det traditionella julbord som arrangerats, där elever erbjudits möjlighet att ta del av julmat, grötrim och mandelgåva. Ny socialtjänstlag Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, innebär ett tydligare fokus på förebyggande arbete, ökad tillgänglighet och en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Lagen ger Årsredovisning 2025 | 12 kommunerna ett utökat ansvar för planering och samordning av insatser samt större möjligheter att erbjuda stöd utifrån individens behov, även utan formell ansökan. Under året har kommunen påbörjat omställningen till den nya lagstiftningen. Arbetet omfattar utveckling av tidiga och förebyggande insatser, stärkt samverkan mellan verksamheter samt kompetenshöjande insatser inom vård och omsorg. Fokus ligger på att skapa en mer sammanhållen och tillgänglig socialtjänst som i högre grad kan möta invånarnas behov i ett tidigt skede och bidra till ökad trygghet och självständighet. Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Ljusnarsbergs äldrebostäder Förvaltningsavtalet med Riksbyggen är uppsagt under 2025, och löper ut 2026-12-31. Diskussioner och projektering gällande nybyggnation och tillbyggnad på befintliga fastigheter har pågått under året, men är för närvarande pausad och en behovsinventering av omsorgsplatser har påbörjats. Årsredovisning 2025 | 13 Händelser efter bokslutsdagen Taxe-och Avgiftsnämnden Medlemskapet i Sydnärkes Taxe- och Avgiftsnämnd är från 1 januari 2026 startat. Processen har ställt höga krav både på nämnden och på Ljusnarsbergs kommun, men arbetet har samtidigt resulterat i en värdefull genomlysning av våra interna strukturer och rutiner. Genom anslutningen har kommunen skapat en tydligare organisation för hanteringen av taxe- och avgiftsfrågor. Vi har nu etablerat ökad redundans, vilket stärker vår långsiktiga trygghet och minskar sårbarheten i arbetsprocesserna. Därtill innebär medlemskapet att kommunen får tillgång till en kompetent samarbetspart som fullt ut kan bistå i ärenden inom området, vilket ytterligare förbättrar kvaliteten och säkerheten i handläggningen. Skatteutjämningssystemet Kommunen har svarat på en remiss från finansdepartementet gällande ”justerad beräkning av administration i kostnadsutjämningen för kommuner Fi2025/02010”. Skulle förslaget gå igenom står kommunen inför en kraftig minskning av bidrag i skatteutjämningssystemet inför 2027. Minskningen är betydande och innebär en tydlig och oväntad nedgång i de statliga omfördelningsresurser som kommunen tidigare erhållit, motsvarande 2% av den kommunens totala intäkter. Den stora reduktionen i utjämningsbidrag får ett direkt och betydande genomslag på kommunens ekonomi. Effekten minskar det finansiella handlingsutrymmet avsevärt och påverkar förmågan att finansiera den löpande verksamheten, samtidigt som kostnadstrycket kvarstår inom flera centrala områden. Då förändringen ligger helt utanför kommunens kontroll och inte har kunnat förutses i tidigare planeringsunderlag, förstärker den behovet av fortsatt ekonomisk återhållsamhet, prioriteringar och strukturella åtgärder för att skapa långsiktig balans. Den stora nedgången i utjämningsbidrag 2027 utgör därmed en av de mest betydande externa ekonomiska riskerna för kommunen kommande år. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Ekonomisk styrning och uppföljning Den ekonomiska styrningen har varit ett prioriterat område under 2025. Kommunen har genomfört flera viktiga insatser för att skapa en mer strukturerad, transparent och effektiv hantering av de ekonomiska processerna. Arbetet i verksamheterna har i hög grad fokuserat på att utveckla hållbara och långsiktiga arbetssätt som möjliggör en tydligare uppföljning av ekonomin. Genom att kombinera olika perspektiv och kompetenser har kommunen stärkt sin förmåga att arbeta systematiskt och framåtblickande. Det ekonomiska arbetet präglas av ökad tydlighet och transparens, vilket bidrar till en rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning och skapar bättre förutsättningar för välgrundade beslut. En central del av utvecklingsarbetet har varit att formalisera och Årsredovisning 2025 | 14 dokumentera arbetsmetoder. Detta är avgörande för att kunna upprätta och tillämpa en hållbar redovisningspolicy som följer god redovisningssed och uppfyller lagstadgade krav. Genom att etablera en tydlig struktur för ekonomisk styrning och uppföljning lägger kommunen grunden för ett långsiktigt hållbart arbetssätt. Detta stärker kommunens förmåga att möta framtida utmaningar och ta tillvara de möjligheter som uppstår, samtidigt som det bidrar till en stabil och förutsägbar ekonomisk utveckling. Intern styrning och uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att säkerställa att det finns effektiva och ändamålsenliga rutiner och processer för den interna kontrollen inom kommunen. Detta innebär att kommunstyrelsen har befogenhet att utfärda riktlinjer och anvisningar som styr hur den interna kontrollen ska genomföras. Vid uppföljningen av internkontrollrutinerna ska kommunstyrelsen prioritera de processer som innebär störst risk och betydelse. Risker uppstår främst vid förändringar i regler och personal. Betydelsen är hög om processerna är avgörande för förtroendet för den kommunala verksamheten. Detta kan exempelvis innebära att alla behandlas lika eller att processerna hanterar stora ekonomiska flöden. Kommunstyrelsen fastställer en årlig internkontrollplan som ska följas upp och rapporteras till både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Internkontrollplanen för 2025 följdes upp i delårsbokslutet, samt i bokslutet. Resultatet presenteras nedan: Process: Kontrollera att korrekt underlag finns för beslut av ekonomiska biståndsärenden inom IFO. Risk: Felaktiga utbetalningar. Bedömning: Sammanställningen visar att processen i stort följer de krav som ställs. Vid ett av tre stickprov fanns ingen grundutredning, vid ett av tre fall hade inte korrekt underlag lämnats in av den sökande. Övriga punkter är korrekta enligt granskning. Process: Antal förseningsavgifter samt inkassoärenden på grund av sena betalningar av fakturor. Risk: Onödiga kostnader drabbar kommunen. Bedömning: Under perioden har en markant minskning av kostnader relaterade till förseningsavgifter och inkassoidentifierats, vilket framgår tydligt vid jämförelse med motsvarande tidsperioder under tidigare år. Detta tyder på en förbättrad betalningsdisciplin eller effektivare hantering av fordringar. 2024-12-31 2025-12-31 Dröjsmålsränta 7 588 kr 5 523 kr Förseningsavgifter 19 287 kr 15 099 kr Inkassoavgifter 2 311 kr 920 kr Total kostnad 29 186 kr 21 542 kr Årsredovisning 2025 | 15 Process: Investeringsprojekt. Risk: Investerings-projekt följer ej plan – ger ökade kostnader. Bedömning: Uppföljning av investeringar genomförs som planerat. Ytterligare arbete med att ta fram tydliga riktlinjer, projektplaner och projektmall pågår, för att säkerställa att investeringsprojekt löper utifrån tids- och ekonomiska förutsättningar. Process: Uthyrningsgrad allmännyttan. Risk: Uteblivna intäkter. Bedömning: Under 2025 ökade intresset för lägenheter inom allmännyttan. Det gäller både de nyrenoverade bostäderna vid Nyrågen och andra lägenheter i Kopparberg där enklare uppfräschningar har genomförts. Vakansgraden har minskat med 17% jämfört med 2024. Uthyrningsgraden har ökat till 86% (2024; 80%). Process: Kontrollera personalstatus och drift. Risk: Överanställningar och förbrukar mer än budget. Bedömning: Under året har arbete kring kostnadskontroll och uppföljning av ekonomin genomförts. Trots dessa insatser har de ekonomiska resultaten för 2025 visat på betydande avvikelser från budget inom flera verksamheter. Både delårsprognoserna per den 30 april och 31 augusti pekade tidigt på att flera områden skulle få svårt att hålla sina ekonomiska ramar. De främsta orsakerna till att verksamheternas budget inte kunnat följas är överanställningar, höga personalkostnader samt kostsamma placeringar inom vissa verksamheter. Dessa faktorer har sammantaget lett till att flera verksamheter avslutar året med underskott. För att hantera den ekonomiska situationen har kommunen under året fört kontinuerliga dialoger kring personalstyrkan och verksamheternas resursbehov. Process: Kontrollera att aktuell upphandlingsplan följs Risk: Avtalslös/ och/eller ej optimala avtal. Bedömning: Upphandlingsplanen följs som i stort sett som planerat, trots att tjänsten som upphandlare varit vakant delvis under året. Vissa åtgärder för automatiskt förlängda avtal ses över. Process: Avtalstrohet. Risk: Upphandlade ramavtal följs inte Bedömning: Vid den senaste kontrollen visade stickprov att kommunen håller avtalstrohet. En avtalsdatabas är inköpt men ännu ej implementerad. Där ska enskilda avtalsägare själva kunna lägga in avtal för en mer komplett uppföljning och kontroll över hela organisationen. Process: Utbildning av beställar-organisationen Risk: Att obehöriga beställningar sker utanför avtal. Bedömning: Utbildning har genomförts kontinuerligt i samband med att nya avtal tecknats. Under perioden har stickprov ersatts med riktad utbildning och information till beställare i samband med dessa avtal. Beställare kontaktar även löpande upphandlare under året med frågor som rör beställningsprocessen. Årsredovisning 2025 | 16 Process: Kontrollera att riskbedömningar görs konsekvent vid förändringar i verksamheterna och i utförande av arbete/uppdrag. Risk Arbetsmiljöproblem och skada. Bedömning: Arbete med att använda riskbedömning system pågår kontinuerligt och användandet av systemet KIA har ökat. Process: Upprätta och följa upp inventarieförteckningar inom respektive verksamhet. Risk: Inventarier försvinner eller tappas bort. Bedömning: Arbetet fortskrider, men genomförandet har försenats till följd av personalomsättning under året. Process: Kontroll av arbete med budgetmål (3%). Risk: Att inte besparing genomförs enligt utsatt budgetmål. Bedömning: Arbetet med att nå målsättningen om ett budgetutrymme på 3 procent har pågått löpande under året. Flera konkreta arbetsmöten har genomförts med fokus på att identifiera möjliga effektiviseringar och sparåtgärder. I dessa analyser har särskild vikt lagts vid att kartlägga kostnadsdrivande områden och att hitta lösningar som kan genomföras utan att påverka verksamheternas kärnuppdrag eller kvalitet negativt. Arbetet har dock visat att det finns betydande utmaningar kopplade till att nå målet, framför allt på grund av befintliga underskott i flera verksamheter. Dessa ekonomiska obalanser begränsar handlingsutrymmet och gör det mer komplext att identifiera åtgärder som både är långsiktigt hållbara och genomförbara inom ramen för verksamheternas uppdrag. Process: Kontroll att verksamheterna arbetar med kommunens övergripande mål på verksamhetsnivå. Risk: Mål ej nås. Bedömning: Det finns ett pågående arbete med att koppla de kommunövergripande målen till verksamhetsnivå, men det finns fortfarande utvecklingspotential i hur målen och uppföljning av dessa integreras i verksamheternas arbete. Process: Uppföljning budgetram respektive enhet/verksamhet. Risk: Rambudget ej hålls Bedömning: Uppföljning av rambudget genomförs systematiskt tillsammans med budgetansvariga. Kontinuerlig dialog med berörda enheter och regelbundna avstämningar hjälper till att se över verksamheternas kostnader och identifiera överskridningar. Dock har det visat sig att det inte räcker med att följa upp, åtgärder måste till för att korrigera avvikelserna. Process: Kontroll av rutiner och arbetsbeskrivningar på respektive enhet och verksamhet. Risk: Rutiner och arbetsbeskrivningar följs inte. Bedömning: Arbetsbeskrivningar arbetas fram, dock är det enligt den benchmarking som är gjord, svårt att hitta en bra nivå i beskrivningar för att inte få en låsningseffekt. Årsredovisning 2025 | 17 Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Ljusnarsbergs äldrebostäder Riksbyggen arbetar på uppdrag från bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag med ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, fastighetsservice samt fastighetsutveckling. Föreningen har till ändamål att främja medlemmars ekonomiska intressen genom att upplåta bostäder avsedda för vård, omsorg och trygghetsboende. Styrelsen har under 2025 uppdaterat sina stadgar. Årsredovisning 2025 | 18 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Ekonomisk ställning Kommunen redovisar ett positivt resultat för verksamhetsåret 2025. Resultatet har uppnåtts trots ett år präglat av återhållsamhet och flera betydande kostnadsutmaningar. Framför allt har antalet vårdplaceringar ökat och kostnaderna för dessa blivit avsevärt högre än budgeterat. Även stigande personalkostnader har påverkat resultatet negativt och bidragit till ett fortsatt högt kostnadstryck inom flera verksamheter. Inom vård- och omsorg har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats för att stärka styrning och kostnadskontroll. Arbetet har bland annat omfattat förbättrade rutiner för schemaläggning och bemanning. En bemanningshandbok har tagits fram för att skapa enhetliga arbetssätt och ge verksamheterna ett tydligare stöd i planeringsprocessen. Under året har även flertalet nya chefer tillträtt, vilket inneburit ett intensivt arbete med att analysera verksamhetens kostnadsstruktur, identifiera brister och etablera mer hållbara arbetssätt. Kostnaderna för vårdplaceringar fortsätter att vara en av de mest svårstyrda och oförutsägbara posterna i kommunens ekonomi. För en mindre kommun som Ljusnarsberg innebär varje enskild placering en relativt stor ekonomisk påverkan, och svårigheten att prognostisera dessa kostnader skapar betydande utmaningar för verksamhetsstyrningen. Kommunen rör sig i rätt riktning, men den ekonomiska ställningen är fortfarande sårbar. För att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi krävs fortsatt tydlig styrning, prioriteringar och strukturella beslut. Resultatet för 2025 visar att kommunen har förmåga att anpassa sig, men också att förbättringarna behöver värnas och förstärkas för att möta kommande krav. I tabellen nedan presenteras en femårig översikt över verksamhetens utveckling. Intäkterna påverkas främst av minskade bidrag, en krympande befolkning och ökade avgiftsintäkter. Kostnadsutvecklingen drivs av ökade välfärdsvolymer, personalbrist, placeringar och inflation. Skatteintäkter och generella statsbidrag minskar i takt med demografiska förändringar och en minskande befolkning. Finansnettot har förbättrats något, bland annat till följd av avyttring av obligationer med positiv resultatpåverkan. 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat 4 142 -5 864 -1 883 12 615 13 668 Verksamhetens intäkter 88 230 81 238 83 878 91 937 89 250 - Förändring 8,61% -3,15% -8,77% 3,01% 0,14% Verksamhetens kostnader (ink. -424 730 -433 883 -423 944 -399 967 -384 150 avsk) - Förändring -2,10% 2,34% 5,99% 4,12% 2,67% Verksamhetens nettokostnad -351 176 -352 646 -340 066 -308 030 -294 901 Skatteintäkter och generella 353 667 345 324 338 763 320 351 307 270 statsbidrag - Förändring 2,42% 1,94% 5,75% 4,26% 0,41% Finansnetto 1 652 1 457 -580 294 1 299 - Förändring 13,38% 168,62% -297,82% -77,39% -23,89% Årsredovisning 2025 | 19 Sammanfattande ekonomisk bedömning Sett över perioden 2021–2025 uppvisar kommunen tydliga tecken på ekonomiska utmaningar. Kostnadsutvecklingen har under flera år överstigit intäktsutvecklingen, vilket innebär att intäkterna i genomsnitt har minskat samtidigt som kostnaderna fortsatt att stiga. Även om 2025 års resultat är positivt, utgör det ett tillfälligt avbrott i en annars ogynnsam trend och är inte tillräckligt för att skapa långsiktig ekonomisk balans. Skatteintäkter och statsbidrag växer inte i den takt som krävs för att möta de historiska kostnadsökningarna, och tidigare negativa resultat har påverkat både soliditet och likviditet. Kommunen har under 2025 stärkt sin ekonomiska styrning genom förbättrade ekonomiska processer, intern kontroll och utvecklade bemanningsrutiner. Dessa åtgärder har haft en stabiliserande effekt och bidragit till att årets resultat kunnat hållas positivt trots betydande kostnadsutmaningar. Samtidigt kvarstår stora risker, särskilt kopplade till svårprognostiserade kostnader. Om utvecklingen med fallande eller svagt växande intäkter kombinerat med höga och svårstyrda kostnader fortsätter, står kommunen inför betydande finansiella utmaningar kommande år. Detta inkluderar fortsatt pressad likviditet, begränsade möjligheter att finansiera investeringar utan ökad upplåning, svårigheter att uppnå god ekonomisk hushållning samt ett ökat behov av strukturella åtgärder för att skapa balans mellan kostnader och intäkter. Den ekonomiska ställningen är fortsatt sårbar. För att nå en hållbar utveckling på lång sikt krävs fortsatt tydlig styrning, tydliga prioriteringar och strategiska beslut som hanterar de grundläggande utmaningarna i ekonomin. Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Ljusnarsbergs äldrebostäder Föreningen uppvisar en förlust på -493 tkr. Vilket till största del beror på underhållskostnader. Föreningen har ett positivt eget kapital samt en positiv likviditet, det bedöms som i dagsläget att det inte påverkar föreningens finansiella framtida ekonomiska åtaganden. Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska varje kommun ha fastställda mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning, utifrån kommunens egna förutsättningar. Verksamhetsmålen och effektmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och de finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. För Ljusnarsbergs kommun innebär det att verksamheten ska bedrivas så att den kommunala servicen infriar kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. I Ljusnarsbergs kommun uppnås god ekonomisk hushållning då alla tre finansiella mål har uppnåtts, hälften av indikatorerna har uppnåtts eller har en positiv trend samt att Årsredovisning 2025 | 20 kommunfullmäktige gör bedömningen att verksamhetsmålen och effektmålen har uppnåtts helt eller delvis. Uppföljning av fullmäktigemål Kommunen har fem övergripande mål som innefattar flertalet effektmål och mäts med hjälp av indikatorer. Indikatorerna kan ha flera underkategorier som redovisas i bilagan, medan en samlad bedömning av indikatorn och effektmålen presenteras nedan. Öppen kommun är ett utvecklingsområde som främjar demokrati, service och samverkan. Vi bygger ett samhälle där olikheter respekteras Våra medborgare uppfattar oss som professionella och tillgängliga Vår hemsida är användarvänlig för medborgarna samt fylls med relevant information från alla verksamheter Ett av Ljusnarsbergs kommuns övergripande mål ”öppen kommun” handlar om att skapa ett samhälle där demokrati, service och samverkan står i centrum och där människors olikheter respekteras. För att bedöma hur väl målet uppnås används två effektmål: att medborgarna ska uppfatta kommunen som professionell och tillgänglig, samt att relevant information ska vara lätt att hitta. Utvärderingen grundas på indikatorer som speglar invånarnas upplevelser inom bildningsverksamheten, graden av aktivt deltagande i samhällslivet, samt hur väl kommunen lyckas med en effektiv digitalisering. Tillsammans ger dessa delar en bild av hur öppet, inkluderande och serviceinriktat kommunen upplevs vara. Inom förskola, grundskola och vuxenutbildning genomförs årliga undersökningar för att följa upp hur elever, vårdnadshavare och deltagare upplever det respektfulla bemötandet i verksamheterna. I vuxenutbildningen visar årets resultat att samtliga elever som besvarat enkäten upplever ett respektfullt bemötande, både från personal och från andra elever. Detta innebär att vuxenutbildningen når målet fullt ut och fortsätter att upprätthålla en mycket hög nivå i sitt bemötandearbete. Inom förskolan mäts bemötandet genom enkäter riktade till vårdnadshavare. Majoriteten av vårdnadshavarna i Ljusnarsbergs kommun uppger att både de själva och deras barn bemöts med respekt i förskolans verksamheter. Resultaten visar att förskolorna i hög grad lyckas skapa en trygg och inkluderande miljö för barn och familjer. Årsredovisning 2025 | 21 På grundskolan genomförs mätningen via en elevenkät. 88 procent av eleverna uppger att de upplever ett respektfullt bemötande, vilket innebär en ökning jämfört med tidigare år (63% år 2024). Den positiva utvecklingen tyder på att skolans arbete med värdegrund, trygghet och bemötande ger effekt och fortsätter att stärka elevernas upplevelse av en god skolmiljö. Samverkan och service följs upp genom kommunens deltagande i regionala nätverk samt genom samverkan med civilsamhället. Målet är att varje medlem i ledningsgruppen ska delta i minst två regionala nätverk per år och att kommunen ska genomföra minst fyra samverkansaktiviteter tillsammans med kommunbygderåd, föreningar och näringsliv. Under året har kommunen haft en aktiv dialog med det lokala samhällslivet. Totalt har två föreningsträffar genomförts, Näringslivsrådet har sammanträtt fyra gånger, och företagsfrukostar har hållits vid fyra tillfällen. Dessa forum har bidragit till ökad kontakt, kunskapsutbyte och ett gemensamt arbete för att utveckla kommunen tillsammans med lokala aktörer. Digitaliseringsarbetet har varit ett prioriterat område. Antalet införda e-tjänster har ökat, vilket förbättrar tillgängligheten och effektiviteten i kommunens service. Den nya kommunwebbplatsen, som varit i drift i cirka ett år, upplevs fungera mycket väl och har stärkt användarvänligheten för invånare och företag. Under året har även digitaliserade avslutningssamtal införts, vilka nu följs upp och analyseras för vidare utveckling. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att målet om en öppen kommun delvis uppnås. Bemötandet inom utbildningsverksamheterna håller en hög nivå och har förbättrats över tid, vilket stärker upplevelsen av professionalism och tillgänglighet. Samverkan med lokala aktörer är aktiv men når inte fullt ut de uppsatta målen, medan digitaliseringsarbetet utvecklas positivt och bidrar till ökad service och tillgänglighet. Tillsammans pekar resultaten på en kommun som rör sig i rätt riktning men där fortsatt utveckling behövs för att helt nå målsättningen. Kunskap och kompetens är ett utvecklingsområde som syftar till att öka kommunens attraktionskraft genom att koppla samman individens kompetensutveckling med samhällets långsiktiga behov av utveckling och förnyelse. Vi litar till den kraft som kommer inifrån och stärks av intryck utifrån. Alla elever i Ljusnarsbergs kommun klarar sin utbildning, når sin gymnasieexamen och utmanas i sitt lärande Ljusnarsbergs kommun skapar förutsättningar för ett livslångt lärande Ett av kommunens övergripande mål är ”kunskap och kompetens”, vilket syftar till att stärka kommunens attraktionskraft genom att knyta samman individers kompetensutveckling med samhällets långsiktiga behov av utveckling och förnyelse. Måluppfyllelsen bedöms Årsredovisning 2025 | 22 genom att följa hur väl elever klarar sina studier och når examen, samt hur kommunen lyckas skapa goda förutsättningar och utmanande lärmiljöer som stödjer lärande och utveckling. Arbetet med kunskap och kompetens utgår från elevernas resultat i lågstadiet, högstadiet och vuxenutbildningen. Målet att alla ska klara sin utbildning följs genom årliga jämförelser, vilket gör det möjligt att identifiera både förbättringar och områden som kräver fortsatt utveckling. De nationella proven i årskurs 3 visar för 2025 en mindre försämring i matematik och en förbättring i svenska. Trots denna variation ligger andelen elever som klarar samtliga prov fortsatt under rikssnittet, där resultaten nationellt uppgick till 66 procent i matematik (jfr 39% i Ljusnarsbergs kommun) och 70 procent i svenska/svenska som andraspråk (jfr 57 % i Ljusnarsbergs kommun). När det gäller övergången till gymnasiet har behörigheten till yrkesprogram ökat jämfört med föregående år, vilket är ett positivt tecken på att fler elever når de grundläggande kunskapskraven. Trots förbättringen ligger kommunen fortfarande under rikssnittet på 82,5 procent (jfr 75,8% i Ljusnarsbergs kommun), vilket visar att det finns fortsatt behov av riktade insatser för att stärka elevernas måluppfyllelse. Inom vuxenutbildningen omfattar jämförelsen både grundläggande och gymnasiala kurser i bland annat engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt samhällsorienterande ämnen. Resultaten för 2025 är över lag positiva, men bör tolkas med viss försiktighet. Elevunderlaget är relativt litet och variationer i kursutbudet – exempelvis skillnader i andelen fördjupningskurser jämfört med mer grundläggande kurser – påverkar jämförbarheten mellan åren. Sammanfattningsvis visar resultaten att kommunen gör vissa framsteg, särskilt inom gymnasiebehörighet och vuxenutbildning, men att målet om stärkt kunskap och kompetens endast delvis uppnås. De fortsatt låga resultaten i de tidiga skolåren pekar på ett tydligt behov av fortsatta och riktade insatser för att höja måluppfyllelsen. Möten och upplevelser vi skapar möjligheter för ökad delaktighet och inflytande och här skapar vi möjligheter till ett rikt liv. Ljusnarsbergs kommun är en bra plats att bo, leva och verka i Vi skapar möjligheter för ökad delaktighet och inflytande Ett av kommunens övergripande mål är ”Möten och upplevelser”, som syftar till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande. Målet handlar om att skapa ett samhälle där människor upplever Ljusnarsberg som en attraktiv plats att bo, leva och verka i, och där invånarna ges reella möjligheter att påverka både sin vardag och kommunens utveckling. Uppföljningen av målet sker genom att följa utvecklingen inom områden som speglar invånarnas upplevelser, deras delaktighet och deras möjligheter att ta del av kommunens Årsredovisning 2025 | 23 verksamheter. Genom att analysera hur vård och omsorg uppfattas, hur behovet av sociala stödinsatser förändras samt hur arbetet med att synliggöra och stärka besöksnäringen utvecklas, skapas en samlad bild av hur väl kommunen lyckas främja inkluderande miljöer, öppna dialoger och meningsfullt engagemang. Antalet hushåll som får försörjningsstöd har minskat under 2025, från i genomsnitt 75 till 66. Minskningen kan kopplas till flera faktorer: skärpta kontroller som säkerställer att stödet når rätt mottagare, avflyttning från kommunen samt att vissa tidigare mottagare nu får andra ersättningsformer. Inom vård och omsorg visar årets brukarenkäter varierande resultat. Koppargården nådde ett utfall på 70(cid:3031)% och Solgården 63(cid:3031)%, men den låga svarsfrekvensen på 20–40(cid:3031)% innebär att resultaten inte är tillräckligt tillförlitliga för att dra säkra slutsatser. För Treskillingen var utfallet 92(cid:3031)% och för yttre hemtjänst 83(cid:3031)%, med god svarsfrekvens. Endast tre personer var mycket missnöjda, medan 51 uppgav att de var mycket nöjda, vilket ger en stabil grund för att bedöma utvecklingen som positiv. Kommunen möter sina besökare genom den uppdaterade webbplatsen visitkopparberg.se och via fyra turisminformationer där besökare kan få broschyrer, kartor och stöd i enklare frågor. För att stärka kvaliteten i bemötandet har en gemensam utbildningsinsats genomförts med fokus på kunskap, värdskap och enhetlig service. Samtidigt arbetar kommunen aktivt för att synliggöra och stärka besöksnäringen. Detta sker bland annat genom träffar med aktörer inom näringen och genom utvecklade samarbeten med regionen, andra kommuner, företag och föreningar. Genom denna samverkan skapas bättre förutsättningar för turismutveckling, gemensam marknadsföring och en tydligare profilering av Kopparberg och Ljusnarsbergs kommun som ett attraktivt besöksmål. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att målet om ”Möten och upplevelser” utvecklas i en tydligt positiv riktning. Minskningen av hushåll med försörjningsstöd och de goda resultaten inom delar av vård och omsorg visar att kommunen framgångsrikt stärker både trygghet och delaktighet för invånarna. Även om vissa verksamheter har låga svarsfrekvenser, vilket begränsar möjligheterna till heltäckande slutsatser, ger de svar som inkommit värdefulla och uppmuntrande indikationer. Arbetet med att utveckla besöksnäringen och förbättra bemötandet gentemot både invånare och besökare bidrar till att göra kommunen alltmer attraktiv och välkomnande. För att nå full måluppfyllelse fortsätter kommunen att fokusera på att fördjupa dialogen, stärka engagemanget och skapa ännu fler möjligheter för invånarna att göra sina röster hörda – ett arbete som redan visar goda resultat och lägger en stabil grund för fortsatt utveckling. Årsredovisning 2025 | 24 Innovation & Entreprenörskap är ett utvecklingsområde som främjar nya idéer, arbetsformer och strukturer för att skapa en konkurrenskraftig kommun. När människor får förutsättningar att ta initiativ och våga omvandla idéer till handling skapas förutsättningar för en långsiktig utveckling genom ett aktivt och positivt förhållningssätt. Här finns plats för stolthet, vilja och handlingskraft. Framtiden kräver att vi ökar vår samverkan både internt och externt för ökad kvalitet och kostnadseffektivitet. Kommunen arbetar aktivt med företagen för att främja ett gott företagsklimat Målområdet ”Innovation & Entreprenörskap” handlar om att skapa en kommun där nya idéer, arbetssätt och strukturer kan växa fram och bidra till ökad kvalitet. Genom att ge människor förutsättningar att ta initiativ, omsätta idéer i handling och utveckla ett positivt och handlingskraftigt förhållningssätt stärks både kreativitet och framtidstro. Det är ett område där stolthet, vilja och drivkraft får ta plats. Arbetet följs upp genom att analysera hur kommunen ökar sin samverkan – både internt och externt – för att höja kvaliteten och öka kostnadseffektiviteten. Det mäts också genom hur aktivt kommunen arbetar tillsammans med det lokala näringslivet för att stärka företagsklimatet. För att bedöma utvecklingen inom området utvärderas bland annat kommunens resultat i näringslivsrankingen, kvaliteten i myndighetsutövningen samt hur det entreprenöriella förhållningssättet främjas i grundskolan. Under 2025 tog Ljusnarsbergs kommun ett tydligt kliv framåt i Svenskt Näringslivs företagsklimatranking. Kommunen avancerade från plats 179 till plats 119 – en markant förbättring som speglar ett målmedvetet arbete för att stärka relationen med det lokala näringslivet. Företagens omdömen visar samma positiva trend.  Service och bemötande: 3,59 (rikssnitt 3,31)  Tjänstepersoners attityder: 3,58 (rikssnitt 3,28)  Politikers attityder: 3,55 (rikssnitt 3,38) Att samtliga områden ligger över rikssnittet visar att kommunens insatser för att förbättra dialog, tillgänglighet och förståelse för företagens behov ger resultat. Det tyder också på att samarbetet mellan kommunen och näringslivet utvecklas i rätt riktning och att kommunikationen fungerar väl. Även inom skolan följs utvecklingen av entreprenörskap och samverkan upp. Målsättningen är att antalet aktiviteter kopplade till Ung Företagsamhet och Ungt arrangörskap ska öka jämfört med föregående år. Under 2025 genomfördes inga aktiviteter inom Ung Årsredovisning 2025 | 25 Företagsamhet, men planeringen inför 2026 är påbörjad för att säkerställa att arbetet kan fortsätta. Inom Ungt arrangörskap var aktiviteten däremot hög – totalt genomfördes 18 olika aktiviteter under året, vilket bidrar till att stärka elevernas initiativförmåga och förståelse för entreprenörskap i praktiken. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att målet inom ”Innovation & Entreprenörskap” till stor del uppnås. Den tydliga förbättringen i företagsklimatrankingen och de positiva omdömena från näringslivet visar att kommunens arbete med dialog, service och samverkan ger konkreta resultat. Samtidigt finns utvecklingsområden, särskilt inom skolans entreprenörskapsarbete där måluppfyllelsen varierar mellan olika insatser. Sammantaget rör sig kommunen i rätt riktning, men fortsatt fokus på långsiktiga samarbeten och stärkta entreprenöriella arbetssätt behövs för att fullt ut nå målsättningen. Hållbar kommun är ett utvecklingsområde som främjar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet inklusive resursförbrukning. Vi tar ett gemensamt ansvar för nästa generation Vi tar ett gemensamt ansvar för nästa generation Vi har en hållbar material- och energianvändning Vi har en social hållbarhet Vi har en ekonomisk hållbarhet Målområdet ”Hållbar kommun” omfattar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet och betonar kommunens gemensamma ansvar för kommande generationer. För att följa upp utvecklingen inom området används fyra effektmål: att vi tar ansvar för nästa generation, att material- och energianvändningen är hållbar, samt att kommunen uppnår social och ekonomisk hållbarhet. Dessa mål följs upp genom indikatorer som bland annat omfattar sysselsättningsgrad bland ungdomar inom individ- och familjeomsorgen, personalomsättning, resultat från avslutningssamtal, energiförbrukning i kommunens fastigheter samt kommunens ekonomiska resultat. Tillsammans ger indikatorerna en samlad och tydlig bild av hur kommunen utvecklas mot en långsiktigt hållbar verksamhet. Kommunens arbete med social hållbarhet mäts bland annat genom antalet ungdomar som saknar sysselsättning längre än 90 dagar. Målsättningen är att ingen ungdom under 24 år ska vara utan sysselsättning längre än denna period. Ungdomar är en prioriterad grupp inom individ- och familjeomsorgen, och samarbetet med Arbetsmarknadsenheten och det Årsredovisning 2025 | 26 kommunala aktivitetsansvaret bidrar till att målet kan uppnås. Under 2025 hade samtliga ungdomar inom individ- och familjeomsorgen någon form av sysselsättning. För att kommunen ska kunna ta ansvar för kommande generationer och samtidigt upprätthålla ekonomisk hållbarhet krävs en attraktiv arbetsgivare. Personalomsättningen är en central indikator i detta arbete. Per den 31 december 2025 uppgick personalomsättningen till 7,1 procent, vilket är en förbättring jämfört med föregående år då den var 10,7 procent. Under året avslutade 25 medarbetare sin tillsvidareanställning (jämfört med 36 medarbetare 2024), varav fem gick i ålderspension. Hållbar material- och energianvändning följs upp genom energiförbrukningen i kommunens fastigheter samt elförbrukningen på Kyrkbacksskolan. Under 2025 minskade Kyrkbackskolan sin elförbrukning, bland annat genom behovsstyrd ventilation anpassad efter antal personer i lokalerna. Bland referensobjekten har energiförbrukningen minskat på Stora Gården, Åstugans förskola och Skogsgläntans förskola. Garhyttans förskola visar en ökad elförbrukning men samtidigt minskad fjärrvärmeanvändning, vilket kan kopplas till förbättrad värmereglering sedan våren. Abrahams gård ligger kvar på samma nivå som 2024, medan kommunhuset uppvisar en ökad total energiförbrukning till följd av problem med ventilationsaggregat under året. Kommunens ekonomi är avgörande för både nuvarande och kommande generationer. Varje generation ska bära sina egna kostnader, vilket gör ett stabilt ekonomiskt resultat centralt för hållbarhetsarbetet. För 2025 redovisar kommunen ett positivt resultat både i delårsrapporten och vid årets slut. Sammanfattningsvis visar målområdet Hållbar kommun över lag en positiv utveckling under 2025. Kommunen uppnår målet om social hållbarhet genom att alla ungdomar inom individ- och familjeomsorgen har sysselsättning inom 90 dagar. Personalomsättningen minskar tydligt jämfört med föregående år, vilket stärker kommunens attraktivitet som arbetsgivare och bidrar till långsiktig kompetensförsörjning. Inom miljöområdet ses minskad energiförbrukning i flera kommunala fastigheter, särskilt genom effektivare styrning av ventilation och värme. Vissa avvikelser förekommer, men har identifierade orsaker och hanteras i verksamheten. Kommunens ekonomi är stabil och visar positiva resultat både i delår och helår, vilket innebär att målet om ekonomisk hållbarhet uppfylls. Samlat bedöms målområdet Hållbar kommun vara uppfyllt i hög grad, med goda resultat inom social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Årsredovisning 2025 | 27 Finansiella mål Kommunens finansiella mål reviderades inför 2024 och omfattar nu tre skärpta mål: o Kommunen uppnår ett positivt balanskravsresultat Ljusnarsbergs kommun redovisar för verksamhetsår 2025 ett positivt balanskravsresultat om 2 542 tkr. o Investeringsnivån överstiger inte beslutad budget Den beslutade investeringsramen för 2025 uppgick till 50 978 tkr. Årets investeringsvolym blev totalt 31 420 tkr. o Likviditeten uppgår till minst 5% av verksamhetens nettokostnader För 2025 uppgår likviditeten till 12(cid:3031)%. För 2025 uppnår kommunen samtliga finansiella mål. Balanskravsresultatet är positivt och uppfyller därmed kommunallagens krav på ekonomi i balans. Investeringsnivån hålls inom den ram som kommunfullmäktige beslutat, vilket visar att kommunen har en bra investeringsstyrning och förmåga att prioritera mellan olika projekt. Likviditetsmålet uppnås med god marginal, vilket bidrar till en tryggad betalningsberedskap och ett förbättrat kortsiktigt handlingsutrymme. Sammantaget visar utfallet att kommunen uppfyller de finansiella förutsättningarna för god ekonomisk hushållning. Samtidigt kvarstår strukturella utmaningar som kräver fortsatt uppmärksamhet, bland annat kopplade till kostnadsutvecklingen inom vissa verksamheter. För att långsiktigt säkerställa en hållbar ekonomisk utveckling behöver kommunen fortsätta arbeta med tydlig styrning, prioriteringar och strategiska beslut som stärker både kostnadskontroll och resursanvändning. Utvärdering av god ekonomisk hushållning I Ljusnarsbergs kommun uppnås god ekonomisk hushållning då alla tre finansiella mål har uppnåtts, hälften av indikatorerna har uppnåtts eller har en positiv trend samt att kommunfullmäktige gör bedömningen att verksamhetsmålen och effektmålen har uppnåtts helt eller delvis. Uppföljningen visar att flera verksamhetsområden utvecklas i positiv riktning trots ekonomiskt ansträngda förutsättningar. Inom målområdet Öppen kommun förbättras bemötandet i skola och omsorg och digitaliseringsarbetet stärker service och tillgänglighet, även om samverkan med lokala aktörer inte fullt ut når de uppsatta målen. Inom Kunskap och kompetens syns framsteg inom gymnasiebehörighet och vuxenutbildning, men resultaten i de tidiga skolåren är fortsatt låga och kräver riktade insatser. Målområdet Möten och upplevelser utvecklas tydligt positivt. Minskade försörjningsstöd och goda resultat inom delar av vård och omsorg stärker både trygghet och delaktighet. Även om svarsfrekvenserna i vissa enkäter är låga, ger de inkomna svaren värdefulla indikationer på förbättringar. Inom Innovation och entreprenörskap visar kommunen goda resultat, bland annat genom en tydlig förbättring i företagsklimatrankingen och positiva omdömen från Årsredovisning 2025 | 28 näringslivet. Samtidigt varierar måluppfyllelsen inom skolans entreprenörskapsarbete, vilket pekar på behov av fortsatt utveckling. Målområdet Hållbar kommun uppvisar en över lag stark utveckling. Social hållbarhet stärks genom att alla ungdomar inom individ- och familjeomsorgen når sysselsättning inom 90 dagar. Personalomsättningen minskar tydligt, vilket stärker kommunens attraktivitet som arbetsgivare och bidrar till en mer långsiktig kompetensförsörjning. Inom miljöområdet minskar energiförbrukningen i flera fastigheter, och avvikelser som uppstår hanteras inom verksamheterna. Ekonomisk hållbarhet uppnås genom positiva resultat både i delår och helår. Kommunen utvecklas i rätt riktning och uppnår samtliga finansiella mål för 2025, vilket innebär att de ekonomiska målen för god ekonomisk hushållning uppfylls. Verksamhetsresultaten visar dessutom flera positiva trender inom centrala målområden, även om måluppfyllelsen varierar mellan olika delar av organisationen. Av totalt 32 indikatorer är 30 mätbara (se bilaga). Av dessa uppnås målet eller har en positiv/oförändrad trend av 26 indikatorer. Totalt 4 indikatorer uppnås ej. Utifrån detta uppfyller kommunen fullmäktiges krav för god ekonomisk hushållning. Samtidigt kvarstår en sårbar ekonomisk ställning. Kostnadsutvecklingen är fortsatt hög inom flera verksamheter och kommunen påverkas av strukturella obalanser som kräver långsiktiga åtgärder. För att säkerställa en hållbar ekonomisk utveckling framåt behövs fortsatt tydlig styrning, prioriteringar och strategiska beslut som stärker både kostnadskontroll och verksamheternas förmåga att möta framtida krav. Årsredovisning 2025 | 29 Balanskravsresultatet Balanskravsresultatet avgränsas till kommunen och avser därför inte den kommunala koncernen. Enligt kommunallagens balanskrav ska intäkterna vara större än kostnaderna. I det fall kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet återställas inom tre år. Intäkterna ska exkludera realisationsvinster från anläggningstillgångar, likväl orealiserade vinster eller förluster i värdepapper. Justeringarna genererar ett resultat efter balanskravsjusteringar. 2025 2024 Årets resultat enligt resultaträkningen 4 142 -5 864 Samtliga realisationsvinster - -1 600 0 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + 0 0 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet + 0 0 Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- 0 0 Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 +/- Årets resultat efter balanskravsjusteringar 2 542 -5 864 Reservering av medel till resultatutjämningsfond 0 0 Användning av medel i resultatutjämningsfond 0 670 Balanskravsresultat 2 542 -5 194 Synnerliga skäl Åberopar synnerliga skäl att inte återställa hela eller delar 0 5 194 Av årets balanskravsresultat Årets balanskravsresultat att återställa 0 0 Analys Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till ett överskott på 2 542 tkr. Det innebär att kommunen uppfyller kravet om en ekonomi i balans enligt kommunallagen. Kommunen har inga tidigare underskott att återställa. Balanskravet utgör en miniminivå, där intäkterna varje år måste täcka kostnaderna. Realisationsvinst Under året har en av kommunens fastigheter sålts. Detta har genererat i en intäkt av engångskaraktär som saknar koppling till ordinarie verksamhet, och således inte utgör ett uttryck för kommunens verkliga resultatutveckling eller framtida intäktsnivåer. Intäkten bedöms strida mot kommunallagens intention om god ekonomisk hushållning om den tillåts påverka balanskravsresultatet. Tolkningen är att detta skulle skapa ett konstlat överskott och försvåra en korrekt uppföljning av kommunens faktiska ekonomiska situation. Åtgärden bedöms förenlig med god ekonomisk hushållning och ger en mer rättvisande bild av resultatet för räkenskapsåret. Årsredovisning 2025 | 30 Synnerliga skäl 2024 Under 2024 uppstod tillfälliga kostnader relaterade till pensionskostnader om 5 841 tkr, vilka enligt god redovisningssed skulle ha belastat resultatet under tidigare år. Då dessa avsättningar – om de hade bokförts under rätt period – skulle ha varit en del av överskott, och det sammanlagda resultatet över dessa år inklusive 2024 därför är positivt, bedöms kostnaderna som tillfälliga och inte uttryck för bristande ekonomisk hushållning. Mot denna bakgrund åberopas synnerliga skäl för att inte återställa underskottet för 2024. Med hänsyn tagen till att det saknas ingående återställningskrav, att RUR delvis upplöses, och att synnerliga skäl åberopas i sin helhet, finns inget kvarstående återställningskrav vid utgången av 2024. Årsredovisning 2025 | 31 Väsentliga personalförhållanden Den kommunala verksamheten är personalintensiv och därför är kommunens arbete med personalfrågor centrala för att nå hög kvalitet i den kommunala servicen. Kompetensförsörjning / rekrytering Ljusnarsbergs kommun har som arbetsgivare, tillsammans med övriga kommuner i Sverige, en stor utmaning i att kompetensförsörja till verksamheten, en utmaning som blir allt större utifrån kraftigt förändrade demografiska förutsättningar. Andelen äldre ökar och andelen i arbetsför ålder minskar. Kompetensförsörjningen handlar om att engagera, utveckla och skapa goda förutsättningar för våra medarbetare, samt att attrahera nya medarbetare som vill vara med och bidra till kommunens måluppfyllelse och utveckling. Att rekrytera kompetenta medarbetare och utveckla kompetensen hos redan anställd personal är nyckelfrågor för att lösa framtida utmaningar inom välfärdssektorn. Ljusnarsbergs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och har ett hållbart arbetsliv. En viktig faktor för Ljusnarsbergs kompetensförsörjning är väl fungerande kommunikationer. Vi ser över tid att allt fler medarbetare och chefer boende i närliggande kommuner väljer att arbeta i Ljusnarsbergs kommun. Ljusnarsbergs kommun upplevs vara en attraktiv arbetsgivare dit man också kan pendla med väl fungerande tågkommunikationer. Under året annonserades 93 tjänster (inkl. semestervikarier) ut externt i rekryteringssystemet Varbi. Till tjänsterna inkom 848 (2024, 860) ansökningar. Till de flesta tjänster har det gått bra att rekrytera kompetent personal. Undantaget är främst sjuksköterskor och vissa kategorier av lärare som fortsatt är svårrekryterade yrkesgrupper. Lönerevision 2025 års lönerevision resulterade i löneökningar på sammanlagt 3,52%. Trots att de centrala huvudöverenskommelserna mellan fack och arbetsgivare drog ut på tiden fick de anställda ut sin nya lön med löneutbetalningen i juni. Bemanningshandbok Under 2025 infördes en bemanningshandbok som ett första steg i arbetet med att skapa en mer enhetlig styrning av bemanning och schemaläggning. Handboken tillämpas inledningsvis inom den sociala verksamheten, där behovet av gemensamma ramar för planering, schemaläggning och bemanningsbeslut bedömts vara särskilt stort. Bemanningshandboken utgör ett gemensamt styrdokument för hur bemanningsfrågor ska planeras, beslutas och hanteras på strategisk, taktisk och operativ nivå. Den tydliggör ansvarsfördelning mellan chefer, planerare och medarbetare samt anger gemensamma principer för bemanningskrav, schemaläggning och hantering av över- och underkapacitet. Revidering av personalhandbok och arbetsmiljöhandbok Under 2025 har kommunens personalhandbok och arbetsmiljöhandbok reviderats och uppdaterats. Syftet med revideringarna har varit att säkerställa att styrdokumenten är aktuella, ändamålsenliga och i överensstämmelse med både gällande regelverk och kommunens arbetssätt. Årsredovisning 2025 | 32 Arbetsmiljöhandboken har uppdaterats med anledning av att Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur trädde i kraft den 1 januari 2025, vilket inneburit att tidigare föreskrifter (AFS) har omarbetats och strukturerats om. Uppdateringen syftar till att säkerställa tydlighet, rättssäkerhet och en enhetlig tillämpning av arbetsmiljöansvaret i kommunen. Kommunövergripande introduktionsdag Under 2025 infördes kommunövergripande introduktionsdagar som en del av introduktionen för medarbetare som nyanställs. Introduktionsdagarna genomfördes vid två tillfällen under året. Chefsforum Chefsforum för alla kommunens chefer har genomförts vid 4 tillfällen under året. Vid dessa tillfällen har ett flertal utbildningar genomförts. Kommunens chefer har bland annat utbildats i konflikthantering via Regionhälsan, jämställdhet via Länsstyrelsen, utbildningar i systemen Winlas och KIA-systemet och i Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur. Flexibel arbetstid Ytterligare ett par flextidsavtal har tillkommit under året. Kommunens arbetsterapeuter har nu getts möjlighet till flextid, och lokalvårdarnas flextidsavtal har reviderats efter verksamhetsövergången från Samhällsbyggnadsförbundet (SBB). Flextid är en del i att vara en attraktiv arbetsgivare och ge förutsättningar att, inom givna ramar, styra sin arbetstid där verksamhetens förutsättningar möjliggör flexibel arbetstid. Friskvård och hälsa Friskvård är en viktig del för att skapa trivsel och hälsa på våra arbetsplatser. Under året har alla tillsvidareanställda medarbetare i kommunen vid två tillfällen getts möjlighet att beställa en förmånscykel. Vid årets slut hade 38 medarbetare ett gällande avtal om förmånscykel. Dessutom har ytterligare 38 medarbetare därutöver köpt ut sina cyklar efter att avtalen löpt ut sedan starten med förmånscyklar 2021. Det innebär att 76 cyklar har levererats sedan starten med förmånscyklar till gagn för både medarbetares hälsa och miljö. Exempel på övriga friskvårdsaktiviteter under 2025 är gruppträningar på Värket i Bångbro, bokcirklar och aktivitetsrapportering vid två tillfällen under året med utlottning av fina priser. I juni arrangerades en gemensam ”afterwork” på John Scotts, där all kommunens personal gavs möjlighet att, under trivsamma former, umgås en stund efter jobbet. Inför 2026 har beslutats att införa ett friskvårdsbidrag i stället för de gemensamma friskvårdsaktiviteterna som arrangerats av friskvårdsgruppen. Årsredovisning 2025 | 33 Företagshälsovård Regionhälsan är Ljusnarsbergs kommuns specialistresurs att använda när stöd behövs i arbetsmiljöarbetet. Under året har kommunen beställt tjänster av Regionhälsan motsvarande 199 timmar (2024; 284 timmar). De förebyggande och hälsofrämjande insatserna dominerar bland de tjänster som nyttjats under året. Fördelning av köpta tjänster från Regionhälsan Sjukfrånvaro Sjuktalen har legat stabilt runt 7% sedan pandemiåren 2020/2021. En marginell sänkning har skett sedan föregående år. I en jämförelse med övriga kommuner i Sverige är sjukfrånvaron något under medelvärdet (2024; 7,4%), Ljusnarsberg placerar sig därmed på plats 106 av Sveriges kommuner i en ranking av sjuktalen. De längre sjukskrivningarna (> 59 dagar) ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Den sista december var 15 medarbetare långtidssjukskrivna på hel- eller deltid, att jämföra med 16 långtidssjukskrivna medarbetare vid årsskiftet 2024/2025. Sjukfrånvaro i procent av arbetstiden för åren 2022–2025 2025 2024 2023 2022 Total sjukfrånvaro 7,03 7,07 6,76 7,75 Sjukfrånvaro kvinnor 7,81 8,06 7,22 8,20 Sjukfrånvaro män 4,30 3,66 5,14 6,36 Sjukfrånvaro ålder – 29 år 4,42 4,61 5,00 6,19 Sjukfrånvaro ålder 30–49 år 6,23 6,72 5,70 7,72 Sjukfrånvaro > 50år 8,08 7,86 7,99 8,14 Långtidssjukfrånvaro > 59 dgr 49,98 51,76 46,48 43,49 Årsredovisning 2025 | 34 Antal tillsvidareanställda – könsfördelning Kommunen hade vid årsskiftet 2025/2026 364 tillsvidareanställda medarbetare, 282 kvinnor och 82 män vilket motsvarar 77,5% kvinnor och 22,5%. Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat under året medan de månadsanställda med längre vikariat har minskat i ungefär motsvarande omfattning under året. Könsfördelningen för kommunens chefer är 59% kvinnor och 41% män vilket motsvaras av 13 kvinnor och 9 män. Kommunledningsgruppen har under året bestått av 4 kvinnor och 6 män, vilket motsvaras av 40% kvinnor och 60% män. Antal årsarbetare per anställningsform 2022–2025: Anställningstyp 2025 2024 2023 2022 årsarb årsarb årsarb årsarb Tillsvidare 342 319 326 307 Visstid 42 60 46 57 Övriga 9 10 12 13 Totalt 393 389 384 377 Kvinnor 305 308 304 297 Män 88 81 80 79 Åldersfördelning – tillsvidareanställda 2022–2025: Ålder 2025 2024 2023 2022 20-29 år 32 25 30 21 30-39 år 67 66 63 59 40-49 år 75 80 81 86 50-59 år 124 116 109 106 60 år - 66 54 50 49 Summa 364 341 333 321 Medelålder Medelålder har den senaste åren legat stabilt runt 48 år, ungefär lika för kvinnor och män. En markant ökning av anställda som är 60 år eller äldre har skett under året. Även kategorin 20– 29 år har ökat under året. 2025 var medelåldern 47,9 år (kvinnor 48,1 och 47,4 år för män) 2024 var medelåldern 47,7 år (kvinnor 47,9 och 46,8 år för män) 2023 var medelåldern 47,9 år (kvinnor 47,9 och 47,8 år för män) 2022 var medelåldern 47,6 år (kvinnor 48,1 och 46,0 år för män) Årsredovisning 2025 | 35 Sysselsättningsgrad bland tillsvidareanställda medarbetare 2023 – 2025: Sysselsättningsgrad 2025 2025 2025 2024 2024 2024 2023 2023 2023 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 20–49 % 3 1 2 4 2 2 3 1 2 50–74 % 15 12 3 16 13 3 15 12 3 75–99 % 88 70 18 90 46 15 92 81 11 100 % 258 199 59 231 180 51 233 182 51 Genomsnittlig sysselsättningsgrad: 2025 2024 2023 2022 Totalt 93,9 93,2 95,0 92,8 Kvinnor 94,1 93,3 94,8 92,2 Män 92,9 92,8 96,3 95,3 Mer- och övertid Under 2025 har det sammanlagt arbetats ca 4400 mer- och övertidstimmar vilket är en nedgång jämfört med föregående år (2024; 7200 timmar). Omräknat till heltidstjänster innebär det drygt 2 heltidstjänster. Det är främst äldreomsorgen som har ett högt nyttjande av mer- och övertid och står för 71% av kommunens mer- och övertid. Utmärkande är gruppen sjuksköterskor där vakanser i organisationen har inneburit ett högt övertidsuttag. En EU-dom har inneburit att mertid försvunnit som begrepp under året. Domen har slagit fast att mertid är diskriminerande mot deltidsanställda. I stället för mertid när deltidsanställda arbetat utöver sin ordinarie sysselsättningsgrad skall i stället övertidsersättning utges. Mertid Övertid Mertid Övertid Mertid Övertid 2025 2025 2024 2024 2023 2023 Allmänna 0 45 21 217 86 225 Bildning 333 913 725 967 873 1198 Sociala 1351 1784 2831 2445 4799 5381 Totalt 1684 2742 3577 3629 5795 6804 Mer och övertid (timmar) Personalomsättning Under 2025 har 25 medarbetare (2024; 36 medarbetare) av olika anledningar avslutat sin tillsvidareanställning i kommunen. Av dessa har 5 medarbetare gått i ålderspension under året. Av kommunens medarbetare fyller 5 medarbetare 65 år 2026 och 11 medarbetare fyller 65 år 2027. Av kommunens tillsvidareanställda personal hade 13 medarbetare fyllt 65 år 2025-12-31 och kvarstår i anställning. Arbetstagare har enligt lagen om anställningsskydd (LAS) fr.o.m. 2023 rätt att kvarstå i anställningen till 69 år. Årsredovisning 2025 | 36 Förväntad utveckling Instabilt omvärldsläge Det gångna året har präglats av ett osäkert världsläge med ekonomisk oro, ökade säkerhetspolitiska spänningar och fortsatt höga kostnader för energi, livsmedel och välfärdstjänster. Dessa globala utmaningar har påverkat alla kommuner i Sverige och har varit särskilt kännbara för mindre kommuner. Samtidigt utmanas arbetsmarknaden av kompetensbrist inom flera professioner och hushåll möter ökade levnadskostnader. I detta sammanhang blir vår vision, ett hållbart, attraktivt och tryggt Ljusnarsberg med möjligheter för alla, viktigare än någonsin. Visionen ger oss både en riktning och ett stöd när omvärlden förändras snabbt. Den påminner om att kommunen måste vara långsiktiga i våra prioriteringar, samtidigt som vi fortsätter att skapa värde för dagens invånare. Den demografiska utvecklingen med fler äldre och färre i arbetsför ålder påverkar kompetensförsörjningen, välfärdens kostnader och vår ekonomiska handlingsfrihet. Kommunens vision är vägledande, för att fortsätta vara attraktivt och hållbart behöver vi både stärka inflyttningen och arbeta smartare med digitalisering och samverkan mellan gränserna. Trots osäkerhet i omvärlden ser Ljusnarsberg framåt med tillförsikt. Kommunens vision fortsätter att vara vår gemensamma riktning, att utveckla ett Ljusnarsberg som är hållbart, tryggt och fullt av möjligheter, oavsett vad som händer i världen omkring oss. Ljusnarsbergs kommun förbereder sanering och bostadsbyggande i området Krokfors/Kaveltorp En projektgrupp med representanter från Ljusnarsbergs kommun, AFRY och Länsstyrelsen har bildats och ansvarar för att driva projektet framåt. Parallellt med arbetet som finansieras genom Naturvårdsverkets bidrag, arbetar även kommunen med rivning av befintlig bebyggelse samt framtagning av en ny detaljplan. Detaljplanen är i stort sett färdig, men vissa ändringar från samrådet gällande områdets utformning och begränsningar kvarstår att hantera. Förstudien närmar sig sitt slut, och den stora ansökan för sanering kommer lämnas in under början av 2026. Under 2025 fick projektet frågan från Naturvårdsverket om det inte skulle ske en pilotstudie-projekt på själva saneringen. Ansökan gjordes och beviljades under december månad. 3,8 miljoner kronor kommer användas till att försöka utvinna så mycket användbart material som möjligt ur de massor som utgör föroreningen och om det är möjligt, återfylla med samma material. Projektet är det enda i sitt slag i Sverige och om det lyckas så kommer det ge en mindre eftergift till kommande generationer att hantera då det gäller förorenade massor. Samverkan över länsgränsen Under 2024 påbörjades arbetet med att etablera nya former för samverkan med Ludvika kommun. Detta arbete har fortsatt under 2025 och förväntas fortgå även framöver. Samarbeten inom bland annat fastighetsfrågor och näringsliv har redan kommit igång, vilket ger Ljusnarsbergs kommun värdefulla möjligheter att delta i initiativ som kan bidra till att attrahera nya invånare. Årsredovisning 2025 | 37 Utöver detta har även Ljusnarsbergs kommun blivit medlemmar i Samarkand2015, med en förhoppning om att utöka samarbeten över länsgränsen i norr. Forumet ska skapa ett samarbete genom bland annat HR-nätverk, infrastrukturforum och liknande, för att dela information och utbildningsmöjligheter. Laddstolpar Ljusnarsbergs kommun erhöll 2024 medel från Klimatklivet, Naturvårdsverket, för att möjliggöra uppsättning av laddstolpar för elbilar. Projektet har av olika anledningar försenats och är pågående. Under 2024 kom installationen av laddplatser ingång ordentligt, och projektet fortsatte under 2025. Projektet har beviljats förlängning av Naturvårdsverket och beräknas slutföras 30 juni 2026. Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Ljusnarsbergs äldrebostäder Arbetet med att undersöka möjligheter att projektera nyproduktion samt ombyggnation av befintlig fastighet samt utvärdera den påbörjade behovsinventeringen kommer fortsätta under 2026. Under 2026 kommer lokalhyrorna att höjas med 6,0% och bostadshyrorna 4,5% för att täcka ökade kostnader. Indexjusterade lokalhyror höjs med 2,7%. För de närmaste 30 åren uppgår föreningens underhållskostnader till 113 666 tkr vilket motsvarar en årlig genomsnittlig kostnad på 3 788 tkr. Årsredovisning 2025 | 38 Räkenskaper Redovisningsprinciper 2025 BAKGRUND Kommunens redovisning är rekommendationerna RKR 3 Immateriella anpassad till bestämmelserna i lagen om kommunal tillgångar och RKR 4 Materiella tillgångar. bokföring och redovisning (LKBR) och de Anläggningstillgångar har i balansräkningen rekommendationer som lämnas av rådet för upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för kommunal redovisning (RKR). I de fall planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas redovisningen avviker från lagstiftning eller den månad anläggningstillgången tas i bruk enligt rekommendationer anges detta särskilt. linjär metod. Inga avskrivningar görs på mark, PERIODISERING Kostnader och intäkter som konst och pågående investeringar. Avskrivningar av avser redovisningsåret har i huvudsak belastat årets anläggningstillgångar görs efter en bedömning av redovisning. Redovisningen har varit öppen för tillgångens nyttjandeperiod. Vägledning hämtas externa transaktioner till och med den 15e januari från RKR:s idéskrift Avskrivningar. 2026. Därefter har intäkter och kostnader av Avskrivningstid komponenter: väsentlig betydelse (riktvärde 50 tkr) hänförts till Immateriella anläggningstillgångar: 3–5 år redovisningsåret. Maskiner och inventarier: 3–20 år SKATTEINTÄKTER I linje med RKR R2 Intäkter Fastigheter och anläggningar: 10–50 år har skatteintäkten periodiserats. Det innebär att Komponentavskrivning tillämpas i enlighet med kommunen i bokslutet har bokfört den definitiva beslutad investeringspolicy. Komponentavskrivning slutavräkningen för 2024 och den preliminära är framför allt påkallat vid större slutavräkningen för 2025. Den preliminära investeringsprojekt. I beräkningen av genomsnittlig slutavräkningen är baserad på SKR:s cirkulär avskrivningstid har värdet på tillgångsguppens 25:59. ingående balansen och periodens nyinvesteringar ÖVRIGA INTÄKTER Intäkter från avgifter och delats med periodens avskrivningar. försäljning har redovisats till det värde kommunen LAGER OCH FÖRRÅD Kommunen avviker från fått eller kommer att få i enlighet med RKR R2. RKR R19, om lager och förråd. Bedömningen är att PENSIONER Kommunens pensionsåtaganden lagrets värde är för lågt. redovisas enligt blandmodellen. Det innebär att AVSÄTTNINGAR Avsättningar redovisas enligt pensionsförmåner intjänade fram till 1997-12-31 RKR R9 genom en egen avsättning i redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen samt specificerad not gällande balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade från avsättningen. och med 1998-01-01 redovisas som en avsättning LEASING Leasingavtalen redovisas som och kortfristig skuld i balansräkningen. operationella och bokförs inte som en tillgång. Redovisning sker enligt RKR10 Pensioner. Detta strider mot RKR R5. Kostnaden bokförs på Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda resultatet. och förtroendevalda i kommunen är beräknade av INTERNA POSTER Verksamhetens intäkter och Kommunernas Pensionsanstalt (KPA). kostnader är justerade med interna poster SEMESTERLÖNESKULD Semesterlöneskulden SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Den avser ej uttagna semesterdagar vid periodens slut. sammanställda redovisningen följer Tillsammans med okompenserad övertid, flextid rekommendationen RKR 16 Sammanställd och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas den redovisning. I koncernbokslutet ingår Riksbyggens som en kortfristig skuld. Kooperativa Hyresrättsföreningen LÅNEKOSTNADER Kommunen tillämpar Ljusnarsnarsbergs Äldrebostäder (100%). Då huvudmetoden enligt RKR 7 Finansiella tillgångar Ljusnarsbergs kommuns andel av andra och finansiella skulder. Inga lånekostnader har interkommunala samarbeten är av ringa betydelse, inräknats i tillgångarnas anskaffningsvärden. mindre än 10 %, är dessa inte upptagna i den EXTRAORDINÄRA OCH sammanställda redovisningen. Stiftelsen JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Gillersklacks fritidsanläggning har nettoomsättning Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa 0 tkr och är under avveckling, redovisas därför inte förekommer i not i resultaträkningen och/eller i koncernredovisningen. kassaflödesanalysen. För att en post ska betraktas Inga förändringar har skett under perioden i som jämförelsestörande ska posten vara av kommunkoncernens sammansättning. väsentlig storlek samt vara av sådan karaktär att den Redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden inte förväntas inträffa regelbundet. och enligt huvudprincipen proportionell konsolidering. Bokslutet baseras på kommunala ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR redovisningsprinciper. Redovisningen av anläggningsreskontran följer Årsredovisning 2025 | 39 Resultaträkning (Tkr) Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Verksamhetens intäkter Not 1 81 238 88 230 82 093 88 231 därav jämförelsestörande intäkter Not 2 0 0 0 Verksamhetens kostnader Not 3 -421 316 -424 730 -417 664 -419 505 därav jämförelsestörande kostnader 6 868 6 868 Avskrivningar Not 4 -12 568 -14 676 -14 818 -16 964 Verksamhetens nettokostnader -352 646 -351 176 -350 389 -348 238 Skatteintäkter Not 5 208 174 211 140 208 174 211 140 Generella statsbidrag o utjämning Not 6 137 151 142 527 137 151 142 527 Verksamhetens resultat -7 321 -2 491 -4 830 5 429 Finansiella intäkter Not 7 7 481 6 944 4 038 6 969 Finansiella kostnader Not 8 -6 024 -5 292 -6 074 -8 748 Resultat efter finansiella poster -5 684 4 142 -7 050 3 650 Extraordinära intäkter/kostnader Årets resultat -5 864 4 142 - 7050 3 650 Årsredovisning 2025 | 39 Balansräkning (Tkr) Kommun Kommun Koncern Koncern TILLGÅNGAR 2024 2025 2024 2025 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 51 67 51 67 Materiella anläggningstillgångar: Mark, byggnader o tekn anläggningar Not 10 315 424 332 215 418 330 437 123 Maskiner och inventarier Not 11 7 653 7 553 7 653 7 553 Finansiella anläggningstillgångar Not 12 52 634 29 809 52 634 29 809 Långfristiga fordringar Not 13 41 028 80 989 28 29 Summa anläggningstillgångar 416 790 450 633 478 696 555 595 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar & Fordringar Not 14 97 383 45 435 37 611 25 706 Kassa och bank Not 15 21 215 43 050 32 632 55 308 Summa omsättningstillgångar 118 598 88 485 70 243 81 014 SUMMA TILLGÅNGAR 535 387 539 118 548 938 555 595 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 16 Ingående eget kapital 304 355 298 492 316 591 309 541 Avstämning VA-fond Resultatutjämningsreserv Justering av ingående eget kapital 3 575 3 575 Årets resultat -5 864 4 142 -7 050 3 649 Summa eget kapital 298 492 306 209 309 541 316 765 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser Not 17 13 015 12 636 13 015 12 636 Andra avsättningar Not 18 2 722 3 581 2 722 3 581 Skulder Långfristiga skulder Not 19 101 000 90 960 101 000 90 960 Kortfristiga skulder Not 20 120 158 125 732 122 659 131 654 Summa skulder och avsättningar 236 896 232 908 239 397 238 831 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 535 387 539 118 548 938 555 595 Årsredovisning 2025 | 40 Panter och ansvarsförbindelser Kommun Kommun Koncern Koncern Panter och därmed jämförliga säkerheter 2024 2025 2024 2025 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder Not 21 104 227 100 665 104 227 100 665 Övriga ansvarsförbindelser Not 22 2 203 2 203 2 203 2 203 Leasing Leasing Not 23 1 379 1 146 1 379 1 146 Summa skulder och avsättningar 107 809 104 014 107 809 104 014 Årsredovisning 2025 | 41 Kassaflödesanalys Kommun Kommun Koncern Koncern (Tkr) 2024 2025 2024 2025 Not Den löpande verksamheten Årets resultat -5 863 4 142 -7 050 3 650 Justering för avskrivning 4 12 568 14 676 14 818 16 964 Justering för gjorda avsättn pensioner 17, 18 5 583 1 237 5 583 1 237 Justering för gjorda avsättn övriga 2 641 857 2 641 857 Medel från verksamheten 14 928 20 912 15 992 22 708 Ökning (-)/ minskning (+) kortfristiga fordringar 7 -29 410 51 947 -26 490 51 865 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 13 -62 261 5 573 -27 732 28 954 Kassaflöde från den löpande verksamheten -76 743 78 434 -38 230 103 527 Investeringsverksamhet Investering i materiella/immater. anläggn.tillgångar 9, 10 -29 860 -31 418 -29 860 -35 671 Försälj/utrang materiella tillgångar 9, 10 -1 600 -1 600 Investering i finansiella anläggningstillg 12 -491 -491 Försäljning finansiella anläggningstillg 12 Kassaflöde från investeringsverksamheten -30 351 -33 018 -30 351 -37 271 Finansieringsverksamheten Upptagna lån Ökning (-)/minsk (+) långfr fordr, omstillg 12, 14 56 701 -13 541 56 701 -13 541 Amortering/förändring kort del lång skuld 19 20 000 -10 040 -17 960 -30 040 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 76 701 -23 581 38 741 -43 581 Årets kassaflöde -30 393 21 835 -29 840 22 675 Likvida medel vid årets början 51 608 21 215 62 473 32 633 Likvida medel vid årets slut 21 215 43 050 32 633 55 308 Årsredovisning 2025 | 42 Noter (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Intäkter enligt redovisning 81 238 88 230 82 093 88 231 varav Barnomsorgsavgifter 2 004 2 363 2 004 2 363 Äldreomsorgsavgifter 10 413 9 730 10 413 9 730 Skolmåltider 1 1 1 1 Övriga avgifter 266 224 266 224 Hyror och arrenden 29 054 29 540 29 054 29 540 Försäljning 914 974 914 974 Bidrag & kostnadsersättningar från staten 28 103 31 786 28 103 31 786 EU-Bidrag 983 983 Övriga intäkter 10 483 11 029 11 338 11 030 Realisationsvinster på materiella & immateriella 1 600 1600 anläggningstillgångar Summa 81 238 88 230 82 093 88 231 Not 2 Jämförelsestörande poster i verksam- Kommun Kommun Koncern Koncern hetens intäkter, enl driftredovisn 2024 2025 2024 2025 Realisationsvinst anläggn.tillgångar Pensionskostnader 5 841 5 841 Kundreskontra, avskrivningar 202108-2022 1 027 1 027 Summa 6 868 6 868 Pensionskostnaderna som upptas här är avsättningar som under tidigare år borde men ej tagits upp som kostnad under tidigare år. Kostnader för rättning genom avskrivningar av fodringar i kundreskontran har gjorts till ett belopp av 1027 tkr, detta är den delen som överstiger de normala principerna för avskrivningarna. Not 3 Verksamhetens kostnader Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Kostnader för arbetskraft 253 393 242 638 253 393 242 638 varav pensionskostnader inkl löneskatt 24,26% 15 951 7 470 15 951 7 470 Entreprenad, köp av verksamhet 71 778 70 269 82 877 80 981 Lokalhyror/hyror leasing 18 093 19 043 261 279 Bränsle, energi och vatten 10 358 11 150 10 358 11 150 Tele, datakommunikation, porto 9 085 10 313 9 085 10 313 Livsmedel 5 917 6 633 5 917 6 633 Material och varor 1 705 1 858 1 705 1 858 Försörjningsstöd 7 192 7 719 7 192 7 719 Övriga bidrag 14 225 14 680 14 225 14 680 Transporter och resor samt övr kostnader 2 910 2 618 2 910 2 618 Fastighetskostnader 7 950 6 520 7 950 6 520 Övriga kostnader 18 710 23 818 21 791 26 645 Utrangeringar 0 0 0 Avskrivningar 12 557 14 676 12 557 14 676 Avgår kapitalkostnader -12 557 -14 676 -12 557 -14 676 Summa 421 316 424 730 417 429 419 505 Årsredovisning 2025 | 43 Not 4 Avskrivningar Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Byggnader & Anläggningar 10 949 12 681 13 500 14 969 Maskiner & Inventarier 1 608 1 995 1 608 1 995 Nedskrivningar materiella 10 10 Summa 12 568 14 676 14 818 16 964 Not 5 Skatteintäkter Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Preliminära skatteinbetalningar under året 208 495 212 567 208 495 212 567 Preliminär slutavräkning innevarande år -1 145 -1 392 -1 145 -1 392 Slutavräkning föregående år 824 -35 824 -35 Summa 208 174 211 140 208 174 211 140 Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Inkomstutjämning 77 764 81 140 77 764 81 140 Kostnadsutjämning 29 094 33 642 29 094 33 642 Utjämningsbidrag LSS -1 159 1 107 -1 159 1 107 Strukturbidrag 1 563 1 540 1 563 1 540 Fastighetsavgift 13 568 13 536 13 568 13 536 Regleringsbidrag/avgift 13 532 11 540 13 532 11 540 Extra statsbidrag 2 788 22 2 788 22 Summa 137 151 142 527 137 151 142 527 Not 7 Finansiella intäkter Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Räntor medelsplacering 542 2 782 88 2 782 Räntor kundfordringar 32 48 32 48 Ersättning kommunal borgen 2 989 3 728 3 728 Vinst avyttr obl o värdepapper 3 248 3 248 Övriga finansiella intäkter 670 386 670 411 Summa 7 481 6 944 4 038 6 969 Not 8 Finansiella kostnader Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Räntor på anläggningslån -6 040 -5 240 -6 040 -8 696 Upplupna räntor 29 29 Övriga finansiella kostnader -13 -52 -13 -52 Summa -6 024 -5 292 -6 024 -8 748 Årsredovisning 2025 | 44 Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 51 79 51 79 Ackumulerade avskrivningar -12 -12 Bokfört värde 51 67 51 67 Redovisat värde vid årets början 51 51 Investeringar 51 28 51 28 Försäljning och utrangering Avskrivningar -12 Redovisat värde vid årets slut 51 67 51 67 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 5,6 Not 10 Mark och byggnader Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Mark och byggnader Anskaffningsvärde 519 847 549 348 645 700 679 491 Ackumulerade avskrivningar -204 423 -217 133 -227 370 -242 368 Bokfört värde 315 424 332 215 418 330 437 123 Redovisat värde vid årets början 299 536 315 424 404 692 418 330 Investeringar 26 838 29 502 26 838 33 791 Försäljning och utrangering Avskrivningar -10 949 -12 711 -13 200 -14 999 Redovisat värde vid årets slut 315 424 332 215 418 330 437 123 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 28,8 26,1 Not 11 Maskiner och inventarier Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Anskaffningsvärde 19 193 21 084 19 193 21 084 Ackumulerade avskrivningar -11 540 -13 531 -11 540 -13 531 Bokfört värde 7 653 7 553 7 653 7 553 Redovisat värde vid årets början 6 301 7 653 6 301 7 653 Investeringar 2 934 1 891 2934 1 891 Avskrivningar -1 572 -1991 -1 572 -1 991 Årets nedskrivningar/återföringar -10 -10 Redovisat värde vid årets slut 7 653 7 553 7 653 7 553 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 4,9 3,8 Tillämpad avskrivningsmetod är rak avskrivning. Tillämpad tid för avskrivning är mellan 3–10 år. Huvudprincipen används och beloppsgränsen för anläggningstillgång är över ett basbelopp. Årsredovisning 2025 | 45 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Aktier 42 42 42 42 Inera 42 42 42 42 Andelar 3 192 6 767 3 192 6 767 Bergskraft Bergslagen Ekonomiska förening 340 340 340 340 KommunInvest 2 812 6 386 2 812 6 386 Husbyggnadsvaror (HBV) förening 40 40 40 40 Summa 3 234 6 809 3 234 6 809 Under året har en genomgång av redovisningen för KommunInvest identi(cid:980)ierat felaktig bokföring av medlemsinsatser avseende åren 2012–2015. Medlemsinsatserna har hanterats felaktigt mellan olika balanskonton, vilket medfört att en felaktig tillgångssumma redovisats i balansräkningen. Korrigeringarna har genomförts under 2025 mot eget kapital, vilket innebär att den redovisade tillgången i KommunInvest nu har justerats upp till korrekt nivå i den utgående balansen. Justeringarna avser endast balanskonton och innebär ingen faktisk påverkan på kommunens ekonomiska ställning över tid. Åtgärden bidrar till att balansräkningen ger en mer rättvisande bild av kommunens (cid:980)inansiella anläggningstillgångar och följer gällande r edovisningsprinciper. Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2024 Obligationer Consensus Global förändring 29 400 29 400 Sirius aktieobligation 10 000 13 000 10 000 13 000 Sirius Räntekorg 10 000 10 000 10 000 10 000 Summa 49 400 23 000 49 400 23 000 Summa Finansiella anläggningstillgångar 52 634 29 809 52 634 29 809 Not 13 Långfristiga fordringar Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Riksbyggen Kooperativa hyresgästförening 41 000 80 960 Återbäringsmedel Husbyggnadsvaror (HBV) förening 28 29 28 29 Summa 41 028 80 989 28 29 Not 14 Kortfristiga fordringar Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Kundfordringar 3 270 2 690 3 270 2 690 Upplupna skatteintäkter 423 191 423 191 Förutbetalda kostnader 5 472 3 229 5 660 3 500 Upplupna intäkter 13 463 11 642 13 463 11 642 Momsfordran 9 164 2 491 9 164 2 491 Kortfristig fordran Riksbyggen Kooperativa… 59 960 20 000 20 000 Hyreskollektiv 12 509 12 788 12 509 -7 212 Övrigt -6 878 -7 596 -6 878 -7 596 Summa 97 383 45 435 37 611 25 706 Årsredovisning 2025 | 46 Not 15 Kassa och bank Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Kassa 52 56 52 56 Plusgiro 511 511 Bank 20 652 42 994 32 069 55 252 Summa 21 215 43 050 32 632 55 308 Not 16 Eget kapital Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Ingående eget kapital 304 355 298 491 316 343 309 541 Justering av eget kapital 3 575 3 575 Ingående resultatutjämningsreserv Årets resultat -5 864 4 142 -7 050 3 649 Summa 298 491 306 209 309 541 316 764 Under året har en genomgång av redovisningen för KommunInvest identi(cid:980)ierat felaktig bokföring av medlemsinsatser avseende åren 2012–2015. Medlemsinsatserna har hanterats felaktigt mellan olika balanskonton, vilket medfört att en felaktig tillgångssumma redovisats i balansräkningen. Korrigeringarna har genomförts under 2025 mot eget kapital, vilket innebär att den redovisade tillgången i KommunInvest nu har justerats upp till korrekt nivå i den utgående balansen. Justeringarna avser endast balanskonton och innebär ingen faktisk påverkan på kommunens ekonomiska ställning över tid. Åtgärden bidrar till att balansräkningen ger en mer rättvisande bild av kommunens (cid:980)inansiella anläggningstillgångar och följer gällande redovisningsprinciper Not 17 Avsättning pension exkl ÖK-SAP Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Ingående avsättning 13 274 13 015 13 274 13 015 Pensionsutbetalningar -460 -468 -460 -468 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 1 345 448 1 345 448 Intjänad förtroendevald 5 247 5 247 Nya efterlevandepensioner 314 416 314 416 Förtroendevald 112 112 Övrigt -6 704 -1 745 -6 704 -1 745 Summa avsatt till pensioner inkl löneskatt 13 015 11 778 13 015 11 778 Avsatt till pensioner särskilda beslut 858 858 Summa avsatt till pensioner inkl Särskilda 13 015 12 636 13 015 12 636 beslut Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Avsättning till pensioner redovisar avtalspensioner som intjänats fr.o.m. 1998-01-01 samt samtliga garanti- och visstidspensioner. Förpliktelsen är minskad genom försäkring. Kompletterande ålderspension och efterlevnadspension till vuxen samt barnpension är försäkrat hos KPA. Kommunen har under året gjort avsättningar för pensioner samt för kostnader kopplade till särskilda beslut och omställningsstöd. Avsättningarna avser framtida förpliktelser som uppstått genom tidigare anställningar och beslut, och redovisas i enlighet med gällande regelverk för kommunal redovisning. Överskottsmedel i försäkringen per 2025-12-31 0 kr Totalt kapital för att säkerställa utbetalningar 45 046 kr Aktualiseringsgrad är 97% Årsredovisning 2025 | 47 Not 18 Avsättningar Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Resultat från verksamheten deponi Ingående balans 292 1 492 292 1 492 Avsättning under året Ianspråktaget belopp under året Outnyttjat belopp som återförts 1200 900 1 200 900 Utgående balans 1 492 2 392 1 492 2 392 Skogsfond Ingående balans -210 1 230 -210 1 230 Avsättning under året 1 750 54 1 750 54 Ianspråktaget belopp under året -310 -97 -310 -97 Utgående balans 1 230 1 187 1 230 1 187 Totalt avsättningar 2 722 3 580 2 722 3 580 Avsättning avser återställande av deponi Skäret. Återställande påbörjas år 2013 och beräknas pågå tom 2025. En kalkyl för totala återställandet från SBB är på totalt 15,9 mkr. Skogsfonden innehåller intäkter och kostnader kopplade till förvaltandet av skog. Då kostnaderna sällan redovisas samma år som intäkterna bokförs allt i skogsfonden för att inte påverka resultat drastiskt mellan åren. Fonden förvaltades tidigare av Samhällsbyggnad Bergslagen innan dess likvidation. Not 19 Långfristiga skulder Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Låneskuld Ingående låneskuld 81 000 101 000 81 000 101 000 Nya lån/övertagna lån 20 000 20 000 Avgår förändring kortfristig del av långfristig skuld -10 040 -10 040 Årets amorteringar/Inlösta lån Summa 101 000 90 960 101 000 90 960 Kreditgivare är Kommuninvest. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Kommun Kommun Koncern Koncern Lån som förfaller inom 2024 2025 2024 2025 1 år 69 960 20 000 69 960 20 000 2–3 år 101 000 80 960 101 000 80 960 Not 20 Kortfristiga skulder Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Leverantörsskulder 10 565 14 153 11 647 15 887 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 20 597 20 701 20 597 20 701 Interimsskulder 3 769 1 108 5 188 5 255 Upplupna kostnader 7 634 7 339 7 634 7 339 Kortfristig del av långfristig skuld 69 690 80 000 69 960 80 000 Kortfristiga skulder staten 26 234 26 234 Övrigt 7 607 2 197 7 607 2 238 Summa 120 158 125 732 122 659 131 654 Årsredovisning 2025 | 48 Not 21 Pensionsförpliktelser Kommun Kommun Koncern Koncern som inte tagits upp bland skulderna eller 2024 2025 2024 2025 avsättningarna Ingående pensionsförpliktelser 103 880 104 227 103 880 104 227 Pensionsutbetalningar -7 432 -7 152 -7 432 -7 152 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 8 510 4 275 8 510 4 275 Övrigt -731 -685 -731 -685 Utgående pensionsförplikt. intjänade före år 1998 104 227 100 665 104 227 100 665 Avtalspensioner som intjänats för 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Ljusnarsberg har beslutat att betala ut maximalt belopp av den avgiftsbestämda ålderspensionen. Förpliktelsen är ej minskad genom försäkring. Likvidmässigt är avsatta medel för pensioner återlånade av kommunen. Värdesäkring har skett genom r änteuppräkning. Not 22 Ansvars- och borgensförbindelser Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Bostadsrättsföreningar 2 203 2 203 2 203 2 203 Summa 2 203 2 203 2 203 2 203 Ljusnarsbergs kommun har i maj månad 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusnarsbergs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 025 982 tkr och totala tillgångar till 636 322 976 tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 195 451 tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 205 222 tkr. Not 23 Leasing Kommun Kommun Koncern Koncern 2024 2025 2024 2025 Med förfall inom 1 år 422 173 422 173 Med förfall inom 2–5 år 957 973 957 973 Summa 1 379 1 146 1 379 1 146 Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal Säsongvariationer Not 24 Snöröjning Snöröjning är starkt beroende av säsongsvariationer, särskilt under vintermånaderna. Kostnaderna för snöröjning ökar betydligt under perioder med kraftigt snöfall, vilket kan leda till budgetöverskridanden. Under mildare vintrar kan kostnaderna vara lägre, vilket skapar variationer i budgeten från år till år. Under perioden januari till december 2025 är kostnaden 558 tkr, motsvarande period 2024 var 576 tkr. En minskning på 18 tkr. Semesterlöneskuld dessa perioder kan kostnaderna för att täcka semesterlöneskulden öka, vilket påverkar budgeten. Skulden har under perioden januari till december 2025 minskat och ligger på 5 906 tkr, mot 2024 då den var 6 144 tkr Slutavräkning på kommunalskatt Slutavräkningen på kommunalskatt kan också påverkas av säsongsvariationer. Kommunalskatten baseras på invånarnas inkomster, som kan variera under året beroende på säsongsarbete, bonusar och andra faktorer. Skillnader i slutavräkningen kan uppstå när de faktiska skatteintäkterna avviker från de prognostiserade intäkterna, vilket kan leda till antingen överskott eller underskott i kommunens budget. Under året 2025 har man prognostiserat intäkter på 213 622 tkr. Den faktiska intäkten är på 212 567 tkr. En minskning på 793 tkr. Det har skett en minskning av befolkning inom kommun som kan härledas till detta. Årsredovisning 2025 | 49 Driftredovisning Utfallet gentemot budget är 2025 negativt. Den största delen av detta hänför sig till de sociala delarna, främst kostnader för vårdplacering relaterat till särskilt boende, LSS-stöd och barn- och ungdomsvård. En annan stor bidragande faktor är överanställningar inom flera av kommunens verksamheter. Även de budgeterade intäkterna från statsbidrag har minskat. Det resulterar i att verksamheterna inte erhållit täckning för sina kostnader. Utfall Utfall Budget Avvikelse (Tkr) 2024 2025 2025 utfall/bud Intäkter 2 501 3 805 4 449 -644 Kostnader -50 597 -40 979 -54 888 13 909 Resultat gemensam administration -48 096 -37 174 -50 439 -13 265 Intäkter 765 10 624 9 767 857 Kostnader -16 756 -17 111 -14 861 -2 250 Resultat kostverksamhet -15 991 -6 487 -5 094 -1 393 Intäkter 168 0 0 0 Kostnader -4 058 -4 223 -3 852 -371 Resultat politisk verksamhet -3 890 -4 223 -3 852 -371 Intäkter 2 694 3 392 2 821 571 Kostnader -3 694 -4 411 -4 365 -46 Resultat -1 000 -1 019 -1 544 525 överförmyndarverksamhet plan-och bygglovsverksamhet -673 -579 -1 164 585 markförsörjning 55 -66 -427 361 näringslivsbefrämjande åtgärder -1 076 -1 503 -1 488 -15 Information & Marknadsföring -67 -109 -156 47 Konsument & Engergirådgivning -382 -354 -559 205 gator, vägar, parker, utemiljö -19 183 -15 975 -20 914 4 939 Miljö-Hälsa-Hållbar utv -7 855 -7 554 -7 092 -462 räddningstjänst och krisberedskap 371 490 -154 644 Intäkter 2 654 5 862 1 872 3 990 Kostnader -31 464 -31 512 -33 826 2 314 Resultat infrastruktur, skydd mm -28 810 -25 650 -31 954 6 304 kulturverksamhet -1 194 -1 074 -1 109 35 bibliotek -2 061 -2 163 -2 084 -79 musikskola -2 849 -3 081 -3 013 -68 fritidsverksamhet -763 -715 -861 146 Intäkter 1 120 2 172 494 1 678 Kostnader -7 987 -9 205 -7 561 -1 644 Resultat fritid och kultur -6 867 -7 033 -7 067 34 förskola -19 984 -23 489 -22 742 -747 skolbarnomsorg -2 671 -2 774 -2 540 -234 förskoleklass -1 722 -1 495 -1 899 404 Årsredovisning 2025 | 50 grundskola -50 252 -56 454 -49 672 -6 782 Anpassad skola -3 188 -3 687 -4 675 988 gymnasieskola -16 661 -14 794 -17 591 2 797 kommunal vuxenutbildning -4 648 -4 619 -5 644 1 025 Intäkter 10 579 17 435 17 651 -216 Kostnader -109 705 -124 747 -122 414 -2 333 Resultat pedagogisk verksamhet -99 126 -107 312 -104 763 -2 549 gem admin enl. SOL och HSL -5 889 -9 062 -10 155 1 093 ordinärt boende -31 283 -33 544 -27 173 -6 371 särskilt boende -48 722 -55 731 -47 469 -8 262 insatser enligt LSS och LASS -25 986 -29 334 -22 659 -6 675 färdtjänst -1 765 -1 991 -1 499 -492 individ- och familjeomsorg -6 756 -7 744 -8 068 324 missbruksvård och övrig vård vuxna -1 267 -1 966 -1 923 -43 barn- och ungdomsvård -14 618 -13 463 -10 529 -2 934 ek bistånd och familjerätt -7 291 -8 210 -7 570 -640 Intäkter 34 536 35 526 24 337 11 189 Kostnader -178 114 -196 571 -161 382 -35 189 Resultat vård och omsorg -143 578 -161 045 -137 045 -24 000 flyktingmottagande -248 -320 -2 159 1 839 Allmänna insatser -6 745 -6 525 -6 281 -244 Riktade insatser -286 -410 -696 286 Skyddad anställning -417 -421 -31 -390 Intäkter 5 436 5 005 3 462 1 543 Kostnader -13 132 -12 681 -12 629 -52 Resultat Särskilt riktade insatser -7 696 -7 676 -9 167 1 491 näringsliv och bostäder 1 227 -816 -40 -776 kommunikationer -320 -461 -3 649 3 188 vatten och avlopp 1 059 -57 0 -57 avfallshantering 178 -108 -1 -107 Intäkter 20 528 22 902 25 647 -2 745 Kostnader -18 385 -24 344 -29 337 4 993 Resultat affärsverksamhet 2 143 -1 442 -3 690 2 248 Intäkter 339 527 360 611 344 969 15 642 Kostnader 7 520 2 592 16 646 -14 054 Resultat finansiering 347 047 363 203 361 615 1 588 Intäkter verksamheterna 420 508 467 334 435 469 31 865 Kostnader verksamheterna -426 372 -463 192 -428 469 -34 723 Resultat verksamheterna -5 864 4 142 7 000 -2 858 Årsredovisning 2025 | 51 Investeringsredovisning Utfall Budget Utfall Avvikelse Investeringar (tkr) 2024 2025 2025 Skattefinansierad verksamhet KOMMUNLEDNING 175 250 0 250 Nyckelskåp 250 0 250 FJVC bytes Kommun/soc 175 0 0 0 CENTRALADM KOM.LEDN/STAB 1 251 4 248 137 4 110 Redundant fiberanslutning 44 0 98 -98 IAM användarprovision 0 500 0 500 Wi-Fi Utrustning 2025 0 956 0 956 Verksamhetsnära UPS 0 200 0 200 Byte äldre nätverksutrust 0 400 20 380 IT-Säkerhet 0 300 20 280 Server lagning+BankID 738 0 0 0 UPS elförsörjning, serverrum 252 0 0 0 Laddstoplar 0 1 892 0 1 891 Kommunutrusgning Lilla/Stora 217 0 0 0 MÅLTIDSVERKSAMHET 0 375 443 -68 Tunneldiskmaskin 0 375 441 -66 Övrig kökinvent Centralköket 0 0 3 -3 INFORMATION & MARKNADSFÖRING 52 0 28 -28 Ny hemsida 52 0 28 -28 GATOR, VÄGAR, PARKERING 9 211 550 8 755 -8 205 Kapplansg. luftvärmepumpt 0 50 0 50 Upprustning av broar 0 0 277 -277 Beläggningsarbete 6 415 0 6 058 -6 058 Inv väg- gatubelysning 2 172 0 -110 110 Trafiksäkerhetsanpassning 487 0 190 -190 Maskiner park 0 500 388 112 Hörken-Basttjärn Silverh. 0 0 756 -756 Garhytteån 0 0 83 -83 Klotbanevägen-Narvvägen 0 0 1 113 -1 113 Upprustning av anläggning 137 0 0 0 ALLM KULTURVERKSAMHET 54 100 0 100 Tingshus tätning+markarb. 0 100 0 100 Djäkenbadet paviljong 0 0 0 0 Lekplatser 54 0 0 0 FÖRSKOLA 119 3 143 92 3 052 Garhyttans FSK 0 3 000 92 2 908 Skogsgläntan sophus/förrå 26 74 0 74 Matriel utomhuslek FSK 0 70 0 70 Brandcentral Garhyttans FSK 21 0 0 0 Lekplatser 2 0 0 0 Solskydd utemiljö förskola 64 0 0 0 Arbetskläder förskolepersonal 5 0 0 0 GRUNDSKOLA 610 4 586 1 352 3 234 Kyrkbacks. Tak&Isolering 0 2 000 884 1 117 Kyrkbacks. Armaturer 0 1 500 154 1 346 Lastkaj Kyrkbacksskolan 0 100 0 100 Kameraövervak skolbyggnad 0 80 0 80 Endredörrar Kyrkb.skolan 0 250 0 250 Tak Kyrkbacksskolan 0 116 0 116 Maskiner lokalvård 0 140 73 67 Projektor, duk samt skriv 0 65 65 0 50 st bänkar och stolar 0 85 77 9 Datorer åk 1 2025 0 150 0 150 Labbutrustning NO salar 0 100 100 0 Kameraövervak skolbyggnad 70 0 0 0 Maskiner allmännyttan 27 0 0 0 Årsredovisning 2025 | 52 Elevdatorer åk 1 195 0 0 0 Läromedel LGR22 182 0 0 0 Hörselanpassning klassrum 23 32 0 0 0 Klassrumsmöbler 102 0 0 0 Lekplatser 2 0 0 0 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILD 114 150 0 150 Kopparhyttan inv.ytskikt 0 150 0 150 Nytt golb kopparhyttan 114 0 0 0 ORDINÄRT BOENDE ENL SOL +HSL 101 0 0 0 Äldreoms. Hjälpm mm 101 0 0 0 SÄRSK BOENDE ENL SOL +HSL 0 300 0 300 Koppar- & Solgården Larm 0 300 0 300 INSATS ENL LSS & LASS 122 0 133 -133 Fläktagg. Gruppboende 122 0 133 -133 BOSTADSVERKSAMHET 8 010 2601 1 577 1 024 Tak Fagershuset 0 611 1 577 -966 Kyrkv. 16-38 fönster 20 130 0 130 Maskiner allmännyttan 413 260 0 260 Kyrkvägen 14 0 200 0 200 Konstback.Ö 15 byte VA 0 1 200 0 1 200 Blyglansen utredning 0 200 0 200 Lekplatser 18 0 0 0 Kyrkv. 16-38 garageportar 141 0 0 0 Lekplatser Blyglansen 197 0 0 0 Nyrågen 6 927 0 0 0 Bergvärmepump Blyglansen 6 0 0 0 Detaljplaner 289 0 0 0 BUSS, BIL O SPÅRBU TRAFIK 387 1 963 1 937 26 Kommun Webb hårdvara 200 0 200 Medfinansiering GC väg 387 1763 1937 -174 Summa skattefinansierad 20 206 18 266 14 454 3 812 Avgiftsfinansierad verksamhet VATTEN OCH AVLOPP 9 208 20 500 15 349 5 152 Mobilt reservkraftaggr. 0 500 608 -108 Vatten/spillutb norra Ljb 0 0 3 155 -3 155 Reservvatten Sundet 360 0 179 -179 Huvudspill Bångbro 0 0 5 926 -5 926 Dagvatten VA 136 0 0 0 Lakvattendammen 769 0 0 0 Va Vc-Wallmov 3 571 0 0 0 Finnhyttans vattenverk 0 0 7 -7 Mobil Reservvattentank 84 0 0 0 Huvudspill Kopparberg 1 617 0 0 0 Mini RV Yxsjöberg 499 0 0 0 Ledningsnät Ställdalen-Högfors 544 0 0 0 Bånbbro RV 218 0 0 0 Slamavvattning Bångbro 0 0 2 216 -2 216 Kvalitetshöjande åtgärder 0 0 3 257 -3 257 Bånbbro skruvar 1 408 0 0 0 Samlad budgetpost Tekniska VA 0 20 000 0 20 000 AVFALL 425 12 212 1 618 10 594 Mattor, tät- o drän.skikt 188 2 212 1 618 594 Målning ÅVC 204 0 0 0 Insamling ÅVS 33 0 0 0 Samlad budgetpost Tekniska Avfall 0 10 000 0 10 000 Summa avgiftsfinnansierad 9 633 32 712 16 966 15 746 Totalt pågående investeringar 29 839 50 978 31 420 15 746 Årsredovisning 2025 | 53 Särredovisning VA (tkr) VA VA 2024 2025 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar: Mark, byggnader o tekn anläggningar 69 525 82 166 Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar 69 525 82 166 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 69 525 82 166 SUMMA TILLGÅNGAR 69 525 82 166 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avstämning VA-fond 6 024 5 124 Årets resultat -900 -500 Summa eget kapital 5 124 4 624 Avsättningar Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 64 401 77 542 Summa skulder och avsättningar 64 401 77 542 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 69 525 82 166 Årsredovisning 2025 | 54 Bilagor Bilaga: Mål och indikatorer, underlag Öppen kommun är ett utvecklingsområde som främjar demokrati, service och samverkan. Vi bygger ett samhälle där olikheter respekteras Våra medborgare uppfattar oss som professionella och tillgängliga Vår hemsida är användarvänlig för medborgarna samt fylls med relevant information från alla verksamheter Indikatorer Utfall Målvärde Utfall 2024 2025 2025 Alla elever* upplever respektfullt bemötande i vår bildningsverksamhet. *Elever är barn, ungdomar och vuxenstuderande Förskola 78 % 100 % 98 % Grundskola/anpassad grundskola 63 % 100 % 88 % Vuxenutbildningen 87 % 100 % 100 % Aktiv medverkan i regionala samverkansorgan och civilsamhället Alla i kommunens ledningsgrupp, 9 pers, deltar i minst 18 ≥20 20 två regionala nätverk Kommunen har minst fyra samverkanstillfällen med följande civilsamhälle: Kommunbygderåd 4 ≥4 4 Föreningsträffar 4 ≥4 2 Näringslivet 5 ≥5 7 Digitalisering Minst två interna eller externa e-tjänster införs 3 2 10 Årsredovisning 2025 | 55 Kommunen har en användarvänlig hemsida delvis >delvis Ja Kommunen har digitaliserade avslutningssamtal. Saknas Ja Ja Kunskap och kompetens är ett utvecklingsområde som syftar till att öka kommunens attraktionskraft genom att koppla samman individens kompetensutveckling med samhällets långsiktiga behov av utveckling och förnyelse. Vi litar till den kraft som kommer inifrån och stärks av intryck utifrån. Alla elever i Ljusnarsbergs kommun klarar sin utbildning, når sin gymnasieexamen och utmanas i sitt lärande Ljusnarsbergs kommun skapar förutsättningar för ett livslångt lärande Indikatorer Utfall Målvärde Utfall 2024 2025 2025 Andelen elever som får godkänt på alla nationella prov i årskurs 3 är högre än föregående år Matematik 41 % ≥ 2024 39 % Svenska 48 % ≥ 2024 57 % Andelen elever som är behöriga till nationellt program 68,3 % ≥ 2024 75,8 % (yrkesprogram) ökar jämfört med föregående år Andelen elever som uppnår betyget godkänd/E eller högre, på de avslutade kurserna inom vuxenutbildningen på grundläggande- och gymnasial nivå, ökar jämfört med föregående år Grundläggande nivå 62 % ≥ 2024 58 % Gymnasial nivå 66 % ≥ 2024 45 % Årsredovisning 2025 | 56 Möten och upplevelser vi skapar möjligheter för ökad delaktighet och inflytande och här skapar vi möjligheter till ett rikt liv. Ljusnarsbergs kommun är en bra plats att bo, leva och verka i Vi skapar möjligheter för ökad delaktighet och inflytande Indikatorer Utfall Målvärde Utfall 2024 2025 2025 Antal försörjningsstödstagare minskar jämfört med Medeltal ≤ 2024 Medeltal föregående år 75 66 Andel personer som är mycket eller ganska nöjda med 88 % ≥ 2024 70 % sitt äldreboende är högre jämfört med föregående år Koppargården 63 % Solgården var svarsfrekvens för låg Andel personer som är mycket eller ganska nöjda med 81 % ≥ 2024 92% hemtjänsten är högre jämfört med föregående år (totalt) Treskillingen 83 % Yttre Besöksnäringen En gemensam utbildningsinsats genomförs för alla 0 1 1 Infopoint i Ljusnarsbergs kommun Utöka antalet annonsörer i den gemensamma ≥ 3 Ej aktuell turistbroschyren ”Bergslagen” Årsredovisning 2025 | 57 Innovation & Entreprenörskap är ett utvecklingsområde som främjar nya idéer, arbetsformer och strukturer för att skapa en konkurrenskraftig kommun. När människor får förutsättningar att ta initiativ och våga omvandla idéer till handling skapas förutsättningar för en långsiktig utveckling genom ett aktivt och positivt förhållningssätt. Här finns plats för stolthet, vilja och handlingskraft. Framtiden kräver att vi ökar vår samverkan både internt och externt för ökad kvalitet och kostnadseffektivitet. Kommunen arbetar aktivt med företagen för att främja ett gott företagsklimat Indikator Utfall Målvärde Utfall 2024 2025 2025 Svensk näringslivs ranking, index högre än föregående år Plats Plats ≥ 2024 (statistik, sammanfattande omdöme) 179 119 NKI - myndighetsutövning (samhällsbyggnad och räddningstjänst) i specifika ärenden, poäng lika eller högre än föregående år 78 ≥ 2023 - Kommentar: 2024 års resultat (redovisas släpande 1 år) var ej mätbart pga för låg svarsfrekvens. Grundskolan – Entreprenöriellt förhållningssätt Antal aktiviteter kopplade till Ung Företagsamhet, UF ska öka 0 st ≥ 2024 0 st Antal aktiviteter kopplat till Ungt arrangörskap ska öka 4 st ≥ 2024 18 st Årsredovisning 2025 | 58 Hållbar kommun är ett utvecklingsområde som främjar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet inklusive resursförbrukning. Vi tar ett gemensamt ansvar för nästa generation Vi tar ett gemensamt ansvar för nästa generation Vi har en hållbar material- och energianvändning Vi har en social hållbarhet Vi har en ekonomisk hållbarhet Indikator Utfall Målvärde Utfall 2024 2025 2025 Ingen ungdom inom IFO, <24 år, ska gå utan sysselsättning Uppnås Uppnås Uppnås längre än 90 dagar Attraktiv arbetsgivare Personalomsättningen ökar inte jämfört med föregående 10,7 % ≤ 2024 7,1 % Avslutningssamtalen sammanställs och analyseras Nej Genomförs Ja Vi förbrukar våra resurser hållbart Energiförbrukningen i kommunala fastigheter minskar Minskat ≤ 2024 Minskat successivt Kyrkbacksskolan har minskat elförbrukningen jämfört med Minskat ≤ 2024 Minskat föregående år Kommunens ekonomi är i balans Kommunen når ett positivt resultat på del- och helår Nej Ja Ja Årsredovisning 2025 | 59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (4) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 89 Dnr KS 212/2026 Inköp av fordon till dagvård/arbetsterapin Förslag till beslut 1. Fullmäktige anslår investeringsmedel med en summa om 1 100 000 kronor för inköp av fordon till dagvård/arbetsterapi. Beskrivning av ärendet Dagvård/Arbetsterapins M1 personbil som används för att transportera brukare till och från dagvården behöver bytas ut. Nuvarande är gammal och det har varit på tal om att byta ut den under ett par års tid. Att inte byta ut den kommer medföra allt högre reparationskostnader samt risk för personskador. Beslutsunderlag 1. Sammanträdesanteckning kommunstyrelsens beredande den 8 april 2026 § 52 2. Tjänsteskrivelse daterad 13 mars 2026 _________ Expediering: Fullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunförvaltningen Datum: 2026-03-10 Mikael Pulkkinen Dnr: KS17926 Mikael.pulkkinen@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Fullmäktige Rättelse av taxa för tillsyn av individuell mätning och debitering, IMD Verksamhetens förslag till beslut 1. Fullmäktige beslutar om rättelse av laghänvisning i den tidigare beslutade taxan för tillsyn av individuell mätning. 2. Lagstiftning som ska gälla efter beslut är Lag 2022:333. 3. Ändringen vinner laga kraft från och med 2026-05-01 Sammanfattning av ärendet Detta förslag är endast en rättelse av det tidigare beslutet om taxa som togs 2022. När underlaget till det beslutet togs fram hade lagen, Lag(2022:333) om energimätning i byggnader ännu inte trätt i kraft, och det hänvisades därför till Lag(2014:267) om energimätning i byggnader, Den lag som ska tillämpas är den som trädde i kraft 2022 dvs. Lag(2022:333) om energimätning i byggnader. Ekonomiska konsekvenser Förslaget till beslut medför inga ekonomiska konsekvenser. Mikael Pulkkinen Kommunchef Beslutsunderlag 1. Sammanträdesprotokoll Bygg och miljönämnden Dnr A2026-10;2 2. Taxa för tillsyn av individuell mätning och debitering, IMD daterad 2026-03-03 Beslutsunderlag skickas till Tekniska nämnden Akten ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Bygg- och miljönämnden Taxa för tillsyn av individuell mätning och debitering, IMD Antagen av respektive kommunfullmäktige Hällefors 2022-02-15 Ljusnarsberg 2022-02-17 Lindesberg 2022-04-25 Nora 2022-03-02 Reviderat underlag dnr A-2021-107 Indexjusterad dnr A-2024-69 Gäller från och med 2026-03-03 Innehåll Inledande bestämmelser ................................................................................................................. 3 Timavgift .......................................................................................................................................... 3 Avgiftens erläggande och verkställighet .............................................................................. 3 Ändring av taxan ........................................................................................................................... 3 Indexjustering ................................................................................................................................ 3 Ikraftträdande ................................................................................................................................ 3 2 Inledande bestämmelser

§ 94 Dnr KS 179/2026 Rättelse av taxa för tillsyn av individuell mätning och debitering, IMD Förslag till beslut 1. Fullmäktige beslutar om rättelse av laghänvisning i den tidigare beslutade taxan för tillsyn av individuell mätning. 2. Lagstiftning som ska gälla efter beslut är Lag 2022:333. 3. Ändringen vinner laga kraft från och med 2026-05-01. Beskrivning av ärendet Detta förslag är endast en rättelse av det tidigare beslutet om taxa som togs 2022. När underlaget till det beslutet togs fram hade lagen, Lag (2022:333) om energimätning i byggnader ännu inte trätt i kraft, och det hänvisades därför till Lag (2014:267) om energimätning i byggnader. Den lag som ska tillämpas är den som trädde i kraft 2022 dvs. Lag (2022:333) om energimätning i byggnader. Beslutsunderlag 1. Sammanträdesanteckning kommunstyrelsens beredande den 8 april 2026 § 57 2. Tjänsteskrivelse daterad den 10 mars 2026 3. Protokollsutdrag från bygg- och miljönämnden 27 februari 2026 4. Taxa för tillsyn av individuell mätning och debitering, IMD _________ Expediering: Fullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kanslienhet Datum: 2026-03-04 Terese Renbro, 0580-805 02 Dnr: 0053/2025–4 terese.renbro@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Fullmäktige Svar på medborgarförslag – Ett mer demokratiskt Ljusnarsberg Verksamhetens förslag till beslut Fullmäktige beslutar att: 1. Avslå medborgarförslagets del där kommunstyrelsens sammanträden ska börja radiosändas. 2. Anse medborgarförslaget behandlat då fullmäktiges sammanträden redan radiosänds. Sammanfattning av ärendet I kommunallagens 5 kap § 42 framgår att fullmäktiges sammanträden ska vara offentliga men att fullmäktige får besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Fram till årsskiftet 2024/2025 radiosändes fullmäktiges sammanträden i sin helhet men på grund av uppdateringar av teknik och inköp av ny utrustning blev det ett uppehåll i sändningarna. Sändningarna återupptogs den 18 september 2025 när all ny teknik och utrustning var installerade och åter på plats. I kommunallagens 6 kap § 25 framgår att kommunstyrelsens sammanträden ska hållas inom stängda dörrar men kommunstyrelsen kan besluta om att sammanträdena ska vara offentliga om fullmäktige medger det. Undantag finns och det gäller ärenden som är belagda med sekretess eller avser myndighetsutövning mot enskild, då ska sammanträdet hållas stängt. I Ljusnarsberg har man sedan en lång tid tillbaka beslutat att kommunstyrelsens sammanträden ska vara offentliga vilket innebär att det står allmänheten fritt att närvara om man så önskar. Allmänheten har inte rätt att ställa frågor, yttra sig eller störa ordningen under sammanträdet, görs detta får denne avvisas från sammanträdet. I Ljusnarsberg gjordes detta för att öka det demokratiska inslaget och göra det möjligt för invånarna att ta del av beslut direkt på plats. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 3 Beskrivning av ärendet Förslagsställaren har den 24 april 2025 skickat in ett medborgarförslag där en önskan om att delar från kommunstyrelsens sammanträden som inte är sekretessbelagda ska börja radiosändas. Detta för att öka transparensen så att invånarna i Ljusnarsberg får mer insyn om vilka beslut som tas. Vidare önskar förslagsställaren att fullmäktiges sammanträden ska börja radiosändas igen. I kommunallagens 5 kap § 42 framgår att fullmäktiges sammanträden ska vara offentliga men att fullmäktige får besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Fram till årsskiftet 2024/2025 radiosändes fullmäktiges sammanträden i sin helhet men på grund av uppdateringar av teknik och inköp av ny utrustning blev det ett uppehåll i sändningarna. Sändningarna återupptogs den 18 september 2025 när all ny teknik och utrustning var installerade och åter på plats. I kommunallagens 6 kap § 25 framgår att kommunstyrelsens sammanträden ska hållas inom stängda dörrar men kommunstyrelsen kan besluta om att sammanträdena ska vara offentliga om fullmäktige medger det. Undantag finns och det gäller ärenden som är belagda med sekretess eller avser myndighetsutövning mot enskild, då ska sammanträdet hållas stängt. Det finns ingen specifik information om vilka kommuner i Sverige som har offentliga kommunstyrelsesammanträden men den informationen som finns visar att ca 10 procent av landets kommuner har antingen en eller flera nämnder som är offentliga samt kommunstyrelsen. I Ljusnarsberg har man sedan en lång tid tillbaka beslutat att kommunstyrelsens sammanträden ska vara offentliga vilket innebär att det står allmänheten fritt att närvara om man så önskar. Allmänheten har inte rätt att ställa frågor, yttra sig eller störa ordningen under sammanträdet, görs detta får denne avvisas från sammanträdet. I Ljusnarsberg gjordes detta för att öka det demokratiska inslaget och göra det möjligt för invånarna att ta del av beslut direkt på plats. Att webbsända eller radiosända fullmäktigesammanträden är inget som är reglerat i lag utan det står kommunerna fritt att avgöra själva hur man vill göra. I Ljusnarsberg radiosänds fullmäktigesammanträden som en del i det offentliga. När det kommer till att radiosända kommunstyrelsens sammanträden är det inget som görs idag och inte heller planeras att göras framledes då möjligheten för allmänheten finns att närvara vid kommunstyrelsens sammanträden på plats vilket i sig är en stor service och möjlighet för Ljusnarsbergs invånare. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 3 av 3 Ekonomiska konsekvenser Förslaget till beslut medför inte några kostnader. Terese Renbro Kanslichef Beslutsunderlag 1. Medborgarförslag – Ett mer demokratiskt Ljusnarsberg inkom den 24 april 2025 2. Beslut fullmäktige den 15 maj 2025 § 57 Beslutsunderlag skickas till Kanslichef för verkställighet Förslagsställaren för information ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Lämna medborgarförslag I Inskickat av: Magnus Bengt Lander I 2025-04-24 15:50 1. Inlämnat av Medborgarförslag Inlämnat av Förnamn Magnus Bengt Lander 2. Förslag Ditt förslag Kort presentation av förslaget. Hur mycket insyn har vi egentligen i våra folkvald as beslut? I detta medborgarförslag uppmanar jag Ljusnarsbergs kommun att återinföra nätsändningar från kommunfullmäktige och att utreda offentliggörande av delar av kommunstyrelsens möten. Förslaget lutar sig på demokratins grundprincip att maktutövning ska ske inför öppen ridå och ställer frågan: Ska effektivitet få gå före öppenhet? Det handlar om en starkare demokrati för alla Ljusnarsbergsbor! Motivering En mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera varför du anser att förslaget skall genomföras och hur det skulle kunna göras. Se bilaga 3. Medgivande När kommunfullmäktige behandlar mitt förslag vill jag närvara Ja,jag vill närvara Behandling av personuppgifter Jag godkänner att Ljusnarsbergs kommun behandlar de personuppgifter jag lämnat in och att mitt ärende publiceras på kommunens webbplats. Jag har läst och godkänt att mina personuppgifter behandlas i enlighet med dataskyddsförordningen Jag godkänner SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 (37) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-04-22

§ 97 Dnr KS 226/2025 Svar på medborgarförslag – Belysning pulkabacken i Rydbergsdal Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen har den 25 februari 2026 § 43 tagit beslut om genomförande. 2. Förslaget verkställs till vintersäsongen 2026/2027. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till Ljusnarsbergs Kommun om att belysning behöver sättas upp i pulkabacken I Rydbergsdal. Vintertid är dagsljustiden kort och pulkabacken skulle kunna utnyttjas längre tid om det fanns belysning. Förvaltningen har kontaktat tekniska förvaltningen och det är möjligt att använda befintliga belysningspunkter. Åtgärden kommer genomföras till vintersäsongen 2026/2027. Beslutsunderlag 1. Sammanträdesanteckning kommunstyrelsens beredande 8 april 2026 § 60 2. Tjänsteskrivelse daterad den 19 mars 2026 3. Medborgarförslag inkommit den 1 december 2025 _________ Expediering: Fullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Lämna medborgarförslag | Inskickat av: Josefina Hedborg | 2026-04-08 19:33 1. Inlämnat av Medborgarförslag Inlämnat av Förnamn Josefina Hedborg 2. Förslag Ditt förslag Kort presentation av förslaget. När man åker över kommungränserna till Ljusnarsbergs kommun från olika väderstreck möts man av en informationstavla med logotypen från ett privat företag i Ljusnarsberg- Kopparbergs bryggeri. Mitt förslag är att man - välkomnas till Ljusnarsbergs kommun med kommunens logotyp. Motivering En mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera varför du anser att förslaget skall genomföras och hur det skulle kunna göras. Vår kommun bär det vackra namnet Ljusnarsberg som jag anser vi ska vara stolta över och värna om. Många gånger har utomstående svårt att veta om kommunen heter Ljusnarsberg eller Kopparberg. Vår kommun ska såklart förknippas med det framgångsrika företag - men det är inte hela vår kommun. Ljusnarsbergs kommun är så mycket mer och vi behöver visa dem som reser åt vårt håll eller till vår kommun att här är man välkommen till Ljusnarsbergs kommun! 3. Medgivande När kommunfullmäktige behandlar mitt förslag vill jag närvara Ja, jag vill närvara Behandling av personuppgifter Jag godkänner att Ljusnarsbergs kommun behandlar de personuppgifter jag lämnat in och att mitt ärende publiceras på kommunens webbplats. Jag har läst och godkänt att mina personuppgifter behandlas i enlighet med dataskyddsförordningen Jag godkänner Lämna medborgarförslag Inskickat av: Sanna Helena Lundbladh I 2026-04-12 08:19 1. Inlämnat av Medborgarförslag Inlämnat av Namn Sanna Helena Lundbladh 2. Förslag Bygg en lekpark i Ställda len Ärendenummer: #5278 I Inskickat av: Sanna Helena Lundbladh (signerad) I Datum: 2026-04-12 08:19 Sida 1 av 2 Motivering Saknar en lekpark i Ställd alen. Finns bara förskolans gård men den kan man inte använda under 3. Medgivande När kommunfullmäktige behandlar mitt förslag vill jag närvara Nej,jag vill inte närvara Behandling av personuppgifter Jag godkänner Ärendenummer: #5278 I Inskickat av: Sanna Helena Lundbladh (signerad) I Datum: 2026-04-12 08:19 Sida 2 av 2 Lämna medborgarförslag Inskickat av: Kunigunde Behrens | 2026-05-02 19:18 1. Inlämnat av Medborgarförslag Inlämnat av Förnamn Kunigunde Behrens 2. Förslag Ditt förslag Kort presentation av förslaget. Sätta farthinder på hela Kata Dalströms väg för att sänka hastighet för bilister, motorcyklister och lastbilsförare. Motivering En mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera varför du anser att förslaget skall genomföras och hur det skulle kunna göras. Kata Dalströms väg har nu restaurerats på ett mycket vackert sätt och det är en fröjd att se helhetsbilden i Bångbro. Detta medför dock att bilister, motorcyklister och lastbilsförare nu har en väl utbyggd väg till sitt förfogande, vilket i sin tur leder till att de kraftigt ökar hastigheten när de passerar vägen. Som boende och fotgängare är det svårt att gå längs vägen och det innebär en stor risk att råka ut för en olycka. På grund av den ökade och snabba trafiken har vi sedan dess drabbats av större bullerstörningar, och risken för de boende att gå längs gatan har ökat. Vi har en del nya boende med små barn som gärna cyklar, och även här är risken stor för att det ska inträffa en olycka när de korsar vägen och vid Kata Dalströms väg 35, där vägen har en upphöjning, är sikten begränsad och man ändå kör om andra trafikanter utan god sikt. Farthinder på vägen kan bromsa upp trafiken och därmed förhindra olyckor, och gör det också svårare att köra om. Det förhindrar också att tunga lastbilar tar en genväg via Bångbo för att förkorta resvägen när de är på väg från Lindesberg mot Hällefors 3. Medgivande När kommunfullmäktige behandlar mitt förslag vill jag närvara Nej, jag vill inte närvara Behandling av personuppgifter Jag godkänner att Ljusnarsbergs kommun behandlar de personuppgifter jag lämnat in och att mitt ärende publiceras på kommunens webbplats. Jag har läst och godkänt att mina personuppgifter behandlas i enlighet med dataskyddsförordningen Jag godkänner

§ 98 Dnr KS 53/2025-4 Svar på medborgarförslag – Ett mer demokratiskt Ljusnarsberg Förslag till beslut 1. Fullmäktige avslår medborgarförslagets del där kommunstyrelsens sammanträden ska börja radiosändas. 2. Fullmäktige anser medborgarförslaget behandlat då fullmäktiges sammanträden redan radiosänds. Beskrivning av ärendet I kommunallagens 5 kap § 42 framgår att fullmäktiges sammanträden ska vara offentliga men att fullmäktige får besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Fram till årsskiftet 2024/2025 radiosändes fullmäktiges sammanträden i sin helhet men på grund av uppdateringar av teknik och inköp av ny utrustning blev det ett uppehåll i sändningarna. Sändningarna återupptogs den 18 september 2025 när all ny teknik och utrustning var installerade och åter på plats. I kommunallagens 6 kap § 25 framgår att kommunstyrelsens sammanträden ska hållas inom stängda dörrar men kommunstyrelsen kan besluta om att sammanträdena ska vara offentliga om fullmäktige medger det. Undantag finns och det gäller ärenden som är belagda med sekretess eller avser myndighetsutövning mot enskild, då ska sammanträdet hållas stängt. I Ljusnarsberg har man sedan en lång tid tillbaka beslutat att kommunstyrelsens sammanträden ska vara offentliga vilket innebär att det står allmänheten fritt att närvara om man så önskar. Allmänheten har inte rätt att ställa frågor, yttra sig eller störa ordningen under sammanträdet, görs detta får denne avvisas från sammanträdet. I Ljusnarsberg gjordes detta för att öka det demokratiska inslaget och göra det möjligt för invånarna att ta del av beslut direkt på plats. Beslutsunderlag 1. Sammanträdesanteckning kommunstyrelsens beredande den 8 april 2026 § 61 2. Tjänsteskrivelse daterad 4 mars 2026 3. Medborgarförslag inkommit den 24 april 2025 4. Bilaga till medborgarförslaget inkommit den 24 april 2025 _________ Expediering: Fullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunförvaltningen Datum: 2026-02-17 Mikael Pulkkinen 058080543 Dnr: KS005326-8 Mikael.pulkkinen@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Fullmäktige Medborgarförslag trottoar till Laxtjärn Verksamhetens förslag till beslut 1. Fullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till Ljusnarsbergs Kommun om att bygga trottoar till Laxtjärn. Medborgarförslaget bygger på att en trottoar skulle ge en säkrare färdväg till Laxtjärn för gång och cykeltrafikanter. Förslaget är bra, dock är det en lång process att projektera och bygga trottoar. Vägen tillhör även Trafikverket vilket gör kommunens bestämmanderätt liten över aktuell väg. Däremot kan de stigar som finns i området förstärkas med skyltning och eventuellt röjning om det är mark kommunen råder över. Det skulle ge en snabbare åtgärd för en ökad trygghet för de som vill ta sig till Laxtjärn. Ekonomiska konsekvenser Åtgärder görs inom befintlig ram. Mikael Pulkkinen Kommunchef Beslutsunderlag Medborgarförslag trottoar till Laxtjärn. Beslutsunderlag skickas till Akten Förslagställaren ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 31 (37) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-04-22

§ 99 Dnr KS 124/2026 Svar på medborgarförslag – Trottoar fram till Laxtjärn Förslag till beslut 1. Fullmäktige anser medborgarförslaget besvarat. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till Ljusnarsbergs kommun om att bygga trottoar till Laxtjärn. Medborgarförslaget bygger på att en trottoar skulle ge en säkrare färdväg till Laxtjärn för gång- och cykeltrafikanter. Förslaget är bra, dock är det en lång process att projektera och bygga trottoar. Vägen tillhör även Trafikverket vilket gör kommunens bestämmanderätt liten över aktuell väg. Däremot kan de stigar som finns i området förstärkas med skyltning och eventuellt röjning om det är mark kommunen råder över. Det skulle ge en snabbare åtgärd för en ökad trygghet för de som vill ta sig till Laxtjärn. Beslutsunderlag 1. Sammanträdesanteckning kommunstyrelsens beredande den 8 april 2026 § 62 2. Tjänsteskrivelse daterad 17 februari 2026 _________ Expediering: Fullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunförvaltningen Datum: 2026-03-19 Mikael Pulkkinen 058080543 Dnr: KS162/2026-KS0226/2025-1 Mikael.pulkkinen@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Fullmäktige Medborgarförslag belysning pulkabacken Verksamhetens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen har den 25 februari 2026 § 43 tagit beslut om genomförande. 2. Förslaget verkställs till vintersäsongen 2026/2027. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till Ljusnarsbergs Kommun om att belysning behöver sättas upp i pulkabacken I Rydbergsdal. Vintertid är dagsljustiden kort och pulkabacken skulle kunna utnyttjas längre tid om det fanns belysning. Förvaltningen har kontaktat tekniska förvaltningen och det är möjligt att använda befintliga belysningspunkter. Åtgärden kommer genomföras till vintersäsongen 2026/2027. Beskrivning av ärendet Medborgarförslaget inkom till fullmäktige 2025-12-01 och fördelades till kommunstyrelsen för utredning. Kommunstyrelsen tog beslut om genomförande 2026-02-25. Ekonomiska konsekvenser Eventuella kostnader för genomförande ryms beräknas rymmas inom befintlig ram. Mikael Pulkkinen Kommunchef Beslutsunderlag 1. Medborgarförslag belysning pulkabacken KS0226/2025–1 2. Beslut kommunstyrelsen dnr KS162/2026 Beslutsunderlag skickas till Akten Förslagsställaren ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 2 ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (37) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-04-22

§ 106 Dnr KS 280/2026 Årsredovisning 2025 – Nerikes brandkår Förslag till beslut 1. Fullmäktige godkänner Nerikes brandkårs årsredovisning för verksamhetsåret 2025 med tillhörande rapporter. Beskrivning av ärendet Årsredovisning med tillhörande rapporter för Nerikes brandkår har inkommit till Ljusnarsbergs kommun för godkännande. Beslutsunderlag 1. Nerikes brandkårs årsredovisning 2025 2. Revisionsberättelse för Nerikes brandkår 2025 3. Revisorernas redogörelse för Nerikes brandkår 2025 4. Grundläggande granskning från PWC för Nerikes brandkår 2025 daterad 23 mars 2026 5. God ekonomisk hushållning från PWC för Nerikes brandkår 2025 daterad mars 2026 6. Sakkunnigbiträdes yttrande PWC 7. Protokollsutdrag från direktionens sammanträde den 13 mars 2026 § 4 _________ Expediering: Fullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Grundläggande granskning 2025 Revisorerna i Nerikes brandkår 2026-03-23 Inledning Bakgrund Av lagstiftning och god revisionssed följer att kommunalförbundets revisorer årligen ska granska alla verkställande organ som bedriver kommunal verksamhet. Förbundsdirektionen, i sin roll som förbundsstyrelse, ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med tilldelade uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I revisionens uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Därutöver sker även en kompletterande granskning inom följande område: • Intern kontroll. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:6, 9:5 - Följsamhet till mål och budget för år 2025 - I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. 2 Revisionsrapport Avgränsning I tid avgränsas granskningen i huvudsak till år 2025. I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll och underliggande handlingar, delårsrapport samt årsredovisning. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. 3 Revisionsrapport Granskningsresultat Iakttagelser Direktionen beslutade om budget och verksamhetsplan 2025 inklusive plan för 2026–2027, på sitt sammanträde 2024-12-06, § 57 och reviderade den sedan på sitt sammanträde 2025-04-25, § 16. I budget och verksamhetsplan 2025 finns 4 mål kopplat till god ekonomisk hushållning (1 verksamhetsmål och 3 finansiella mål. Utöver dessa mål finns även 8 prestationsmål för verksamheten som är uppdelade på 8 verksamhetsområden med totalt 13 tillhörande målsättningar. Samtliga mål kopplat till god ekonomisk hushållning är mätbara genom tillhörande beskrivning av hur de ska mätas eller angivet målvärde. Majoriteten av prestationsmålen är aktivitetsinriktade och går därigenom att följa upp. För prestationsmålet kopplat till målsättningen om att ”alla våra kunder ska vara nöjda med den utbildning vi levererar”, saknas angivet målvärde men mätmetod beskrivs. Förbundet bör beakta att utveckla mätbarheten av sina prestationsmål framåt. Vi har tagit del av Nerikes Brandkårs ekonomiprocess (framtagen på förvaltningsnivå, daterad 2024-12- 12) som beskriver struktur och ansvarsfördelning kring den ekonomiska uppföljningen. Av den beskrivna processen framgår att verksamhetsmål och ekonomi följs upp i delårsbokslutet och årsbokslutet, vilket också sker. Enligt beslut på direktionens sammanträde 2025-03-07, §5 ändrades delårsperioden från att vara januari – juli till att avse januari – augusti. Delårsrapporten och årsredovisningen omfattar uppföljning av både verksamhet och ekonomi inkluderat mål. I delårsrapport per augusti redovisas prognoser för måluppfyllelse av samtliga mål. Av prognos för måluppfyllelse framgår att det finns avvikelser kopplat till verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning och några prestationsmål. Avvikelsen kopplat till verksamhetsmålet gäller att personalomsättningen inom räddningspersonal i beredskap, RIB, ska understiga 7%, som prognostiseras att delvis uppnås. Granskningen noterar att det av direktionens protokoll 2025-12-05 framgår att det från förvaltningen identifieras utmaningar med personal- och kompetensförsörjning och att planen är att starta upp ett arbete med att stärka Nerikes Brandkårs varumärke som en attraktiv arbetsgivare. I delårsrapporten prognostiseras 4 prestationsmål att uppnås och 4 prestationsmål att delvis uppnås. Avvikelserna kopplat till prestationsmålen avser verksamhetsområdena Ekonomi och administration, Övningsenheten och HR. Till samtliga mål finns angivna aktiviteter för att måluppfyllelse ska kunna nås. Direktionen ger utöver det inget specifikt uppdrag kopplat till måluppfyllelse i samband med att de 4 Revisionsrapport behandlar delårsrapporten, utöver det som redan har givits inom ramen för budget- och verksamhetsplan för år 2025. Direktionen godkänner delårsrapporten på sitt sammanträde 2025-09-12, §40. Måluppfyllelse verksamhetsmål I årsredovisningen redovisas verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning som uppfyllt. Målets målvärde anger att personalomsättningen inom räddningspersonal i beredskap, RIB, ska understiga 7% och det redovisade utfallet är 7%. Vi delar därför inte helt förbundets bedömning av att målet är uppfyllt, även om avvikelsen är liten. I årsredovisningen redovisas måluppfyllelsen för prestationsmålen och utfallet är i linje med den prognos som lämnades i delårsprognosen. Av 8 prestationsmål redovisas 4 som uppfyllda och 4 som delvis uppfyllda. Detta innebär att de åtgärder som vidtagits för måluppfyllelse inte helt gett önskade effekter. Måluppfyllelse finansiella mål I årsredovisningen redovisas 2 av 3 finansiella mål för god ekonomisk hushållning som uppfyllda och 1 som ej uppfyllt. Det är målet kopplat till det egna kapitalet som inte uppnås. Anledningen är en redovisningsteknisk omklassificering av leasingavtal till finansiell leasing. I samband med detta har en leasingskuld tagits upp i balansräkningen, vilket påverkat det egna kapitalet negativt med cirka 39 mkr. Förändringen är redovisningsteknisk och beror inte på att verksamheten gått med underskott. Vi noterar att årets resultat minus 28 tkr, i jämförelse med prognosen i delårsrapporten om ett resultat om minus 1 014 tkr, innebär en förbättring av resultatet med 986 tkr. Budgetavvikelsen för år 2025 blir också den minus 28 tkr. Intern kontroll Direktionen beslutade om sin internkontrollplan för år 2025 på sammanträdet 2024-12-06, §64. Internkontrollplanen anges vara grundad i en riskanalys och internkontrollplanen innehåller spårbarhet av genomförd riskvärdering. Vi har i granskningen dock inte kunnat verifiera att riskanalysen har dokumenterats. Internkontrollplanen för år 2025 innehåller fyra kontrollområden av olika slag. Av ”Riktlinjer intern kontroll” (antagen av direktionen 2021-06-11, § 32) framgår att det ska anges i internkontrollplanen när respektive kontrollmoment ska rapporteras till direktionen. Internkontrollplanen innehåller ingen sådan information. Redovisning av internkontrollerna för år 2024 skedde den 6 december 2024. Av vår granskning av protokoll 2025-12-05, §61, framgår att de internkontroller som beslutats för 2025 inte har genomförts fullt ut på grund av att annat prioriterats. Kontrollerna kommer i stället att redovisas för direktionen på sammanträdet den 13 mars 2026. Utifrån detta bedöms direktionen ha fått information 5 Revisionsrapport om orsak till utebliven uppföljning av den interna kontrollen och när den i stället ska rapporteras. Direktionen behandlar uppföljning av intern kontroll på sitt sammanträde 2026-03-13, §8. Av rapporteringen framgår att till två av fyra kontrollerade områden har mindre avvikelser identifierats, men att bedömningen är att rutinerna fungerar. Dessa två kontrollområden avser: • Kontroll av att beslut fattas i enlighet med delegationsordningen. Förslag till åtgärd är att nuvarande delegationsordningen uppdateras. Vi noterar att beslut om reviderad delegationsordning tas på sammanträdet under § 7. • Brist i utbildning i ekonomisystemet. Förslag till åtgärd är fortsatt utbildning av budgetansvariga. Av protokollet framgår att direktionen beslutar att lägga internkontrollen till handlingarna. Det finns inget behov av beslut om åtgärder, då vår bedömning är att det redan genomförts eller kommer att genomföras. Då direktionen ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig, anser vi att det är viktigt att direktionen godkänner rapporteringen och vid behov beslutar om åtgärder och när de ska återrapporteras. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, intern kontroll och åtgärder Ja. i allt väsentligt Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Delvis Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Delvis 6 Revisionsrapport Rekommendationer För framtiden lämnas följande rekommendationer: • Beakta att utveckla antalet verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning vidare, så att fler väsentliga områden kan innefattas. • Beakta att utveckla mätbarheten av prestationsmålen. • Säkerställ att åtgärder vidtas i syfte att förbättra måluppfyllelsen. • Säkerställ att riskanalysen som ligger som grund till beslut av internkontrollplanen dokumenteras. • Säkerställ att internkontrollplanen anger när uppföljning av intern kontroll ska ske. • Beakta att alltid ta beslut om godkännande av internkontrollrapporteringen samt att vid behov besluta om åtgärder och när de ska återrapporteras. 2026-03-23 Peter Aschberg __________________________ Uppdragsledare/Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029–6740) (PwC) på uppdrag av revisorerna i Nerikes brandkår enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 21 oktober 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 7 Revisionsrapport Bilagor Delfrågor Bedömning 1 Har direktionen antagit en plan för verksamheten? Grön 2 Har direktionen antagit en budget för verksamheten? Grön 3 Finns mål formulerade för förbundets verksamhet? Grön 4 Finns mål formulerade för förbundets ekonomi? Grön 5 Är målen uppföljningsbara (mätbara)? Grön 6 Har direktionen upprättat instruktion för rapportering till direktionen? Grön 7 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för verksamhet och ekonomi? Grön 8 Vidtar direktionen tydliga åtgärder för att nå mål för verksamheten? Grön 9 Vidtar direktionen tydliga åtgärder för att nå mål för ekonomin? Grön 10 Når förbundet uppsatta mål för verksamheten? Gul 11 Når förbundet uppsatta mål för ekonomin? Gul 8 Revisionsrapport Intern kontroll Bedömning 1 Finns en dokumenterad riskanalys för intern kontroll? Gul 2 Har direktionen antagit en plan för intern kontroll för innevarande år? Grön 3 Är planen heltäckande, dvs. omfattar den förekommande risker av olika slag? Grön 4 Har direktionen upprättat direktiv för rapportering av intern kontroll till nämnden? Gul 5 Sker rapportering till direktionen enligt direktiv? Grön 6 Vidtar direktionen vid behov åtgärder utifrån lämnad rapportering? Grön 9 Revisionsrapport God ekonomisk hushållning 2025 Nerikes brandkår Mars 2026 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att förbundet ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i såväl delårsrapport som årsredovisning. Delårsrapport och årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Förbundsdirektionen – i sin roll som styrelse – är ansvarig för upprättande av delårsrapport respektive årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning av delårsrapport respektive årsredovisning. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 • Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse • Förbundets beslut avseende god ekonomisk hushållning Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Förbundet har sedan år 2013 riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna berör vikten av mål av finansiell och verksamhetsmässig karaktär, men det är endast de finansiella målen som specificeras närmare. Riktlinjerna behandlar även resultatutjämningsreserven (RUR), vilket är något förbundet inte längre har. Målen för god ekonomisk hushållning specificeras vidare i budget 2025 med planåren 2026- 2027. I mål och budget 2025 med plan för 2026–2027, fastställd av direktionen 2024-12-06, § 57 och reviderad av direktionen 2025-04-25, § 16, finns tre finansiella mål och ett verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning. Förbundets finansiella mål för god ekonomisk hushållning är: 1. Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen. 2. Investeringar ska finansieras med egna medel, och lån från externa långivare ska inte tas för att finansiera investeringar. 3. Ekonomi i balans där verksamhetens nettokostnad understiger medlemsbidraget. Förbundets verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är: 4. Att personalomsättningen inom räddningspersonal i beredskap (RIB) ska understiga 7%. I direktionens uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i avsnittet ”God ekonomisk hushållning”, som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Av utvärderingen framgår följande: • Att två av tre finansiella mål uppnåtts för helåret. Målet avseende att ”Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen” uppnås inte. Anledningen är en redovisningsteknisk omklassificering av leasingavtal till finansiell leasing. I samband med detta Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 har en leasingskuld tagits upp i balansräkningen, vilket påverkat det egna kapitalet negativt med cirka 39 mkr. Det innebär att det egna kapitalet, enligt årsredovisningen, blir negativt -18 139 tkr. Förändringen är redovisningsteknisk och beror inte på att verksamheten gått med underskott. • Att verksamhetsmålet har uppnåtts för helåret. Vi noterar att utfallet för målet för år 2025 är 7% och att målvärdet är att ”personalomsättningen inom räddningspersonal i beredskap, RIB, ska understiga 7%”. Vi delar därför inte förbundets bedömning om att målet är uppfyllt, utan anser att det bör bedömas som delvis uppfyllt. • Förbundet gör ingen egen samlad bedömning av i vilken grad måluppfyllelsen av de finansiella målen och verksamhetsmålet tillsammans når upp till god ekonomisk som helhet. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns ett avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till minus 200 tkr. Det negativa balanskravsresultatet är sämre än årets negativa resultat, framför allt med anledning av justering för realisationsvinster och orealiserade värdeförändringar i värdepapper. Av årsredovisningen framgår att underskottet ska återställas i enlighet med kommunallagens bestämmelser och krav. Dock redovisas inte när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet ska regleras enligt Kommunallagen 11 kap. 12 §. Som konstaterats ovan gällande förbundets egna kapital, redovisas det som negativt - 18 139 tkr. Ett negativt eget kapital kan inte anses vara förenligt med Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, vilket innebär att det egna kapitalet behöver återställas. Enligt Kommunallagen har medlemskommunerna ett ekonomiskt ansvar för förbundet. Kommunallagen Kap 9, §11 anger att:

§ 107 Dnr KS 338/2026 Årsredovisning 2025 - Sofint Förslag till beslut 1. Fullmäktige godkänner Sofints årsredovisning för verksamhetsåret 2025 med tillhörande rapporter. Beskrivning av ärendet Årsredovisning med tillhörande rapporter för Sofint har inkommit till Ljusnarsbergs kommun för godkännande. Beslutsunderlag 1. Följebrev årsredovisning 2025 Sofint 2. Sofints årsredovisning 2025 3. Revisionsberättelse för Sofint 2025 Azet 4. Revisionsberättelse för Sofint 2025, de förtroendevalda 5. Granskningsrapport för Sofint 2025, Azet _______ Expediering: Fullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Lindesberg den 29 april 2026 Till Kommunfullmäktige i Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommuner. Regionfullmäktige i Region Örebro län Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Översänder härmed Årsredovisning, revisionsberättelser och granskningsrapport för år 2025 avseende Samordningsförbundet i norra Örebro län (SOFINT) Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas. Medlemmarna ska utifrån egna rutiner besluta kring styrelsens ansvarsfrihet, vilket enligt FINSAM-lagens hänvisning till kommunallagen ska äga rum innan sista juni innevarande år. Lag (2019:914). Vi tar tacksamt emot protokollutdrag från beslut kring frågan om ansvarsfrihet. Vänligen Styrelsen i SOFINT gm Olle Kalat, förbundschef Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Granskningsrapport Samordningsförbundet i Norra Örebro Län/ SOFINT 2026-02-26 Antal sidor: 7 Page 1 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfråga 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Metod och avgränsningar 3 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 4 2 Resultat av granskningen 5 2.1 Förvaltningsberättelsen 5 2.2 God ekonomisk hushållning 5 2.2.1 Ekonomiska mål 5 2.2.2 Verksamhetsmål 5 2.3 Resultaträkning 6 2.3.1 Verksamhetens intäkter 6 2.3.2 Verksamhetens kostnader 6 2.4 Balansräkning 6 2.4.1 Kassa och bank 6 2.4.2 Kortfristiga skulder 6 2.5 Intern kontroll och styrning 6 2.5.1 Styrdokument 6 2.5.2 Delårsrapport 6 2.6 Driftredovisning 6 2.7 Övrigt 7 2.8 Sammanfattning och slutsatser 7 Page 2 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 BAKGRUND Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Samordningsförbundet i Norra Örebro Län / SOFINT för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be-dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGA Syftet med granskningen är att den ska utgöra underlag för revisorernas prövning av:  att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt  om räkenskaperna är rättvisande och  om den interna kontrollen är tillräcklig 1.2 REVISIONSKRITERIER Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt samt att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier:  Lag om finansiell samordning SFS 2003:1210, Kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)  God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR  Förbundsordning, interna regelverk och instruktioner 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksam- het, främst såsom denna definieras av SKR1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2025. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och eller som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Vi har även stämt av balanskravsutredning mot underlag. 1 Sveriges Kommuner och Regioner 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Page 3 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Övriga delar har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella delarna. Vi har även granskat att förbundet följer förbundsordningen. Granskningen har genomförts genom:  Dokumentstudier av relevanta dokument (verksamhetsplan med budget, protokoll och förbundsordning) inklusive årsredovisningen  Analys av om resultatet är förenligt med de beslutade målen  Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster.  Stickprovsgranskning av attest och utanordning  Dialog med förbundschef  Sedvanlig bokslutsgranskning 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 1.3.1.1 Redovisningen  Verksamhetens intäkter - Består i huvudsak av medlemmarnas årsavgifter vilka substansgranskas mot beslut, fakturering och inbetalning.  Verksamhetens kostnader - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning samt avklipp.  Kassa och bank - Substansgranskas mot externa underlag.  Kortfristiga skulder - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning.  Redovisningsprinciper 1.3.1.2 Intern kontroll  ”Ordning och reda”  Bokslutsprocessen och samarbetet mellan förbundet och redovisningsbyrån.  Granskning av att skatter och avgifter redovisats och betalas i rätt tid och med rätt belopp. Page 4 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN Granskning av redovisning och intern kontroll har skett enligt uppgjord planering i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen ovan. 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN I LKBR, föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska följa en bestämd struktur med fasta rubriker. Samordningsförbundet i Norra Örebro Län / SOFINT redovisar sin förvaltningsberättelse i enlighet med lagens krav och denna har ställts upp enligt de bestämda rubrikerna. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagens bestämmelser ska samordningsförbundet ha en god ekonomi i sin verksamhet. Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2.2.1 Ekonomiska mål Av verksamhetsplanen framgår två ekonomiska delmål;  Vid årets slut ska det egna kapitalet inte överstiga 720 tkr och inte understiga 200 tkr. – Utfall 1 069 tkr, ej uppfyllt.  Administrativa kostnader ska inte överstiga 22% av de samlade kostnaderna i förbundet. – Utfall 14%, uppfyllt. Vidare så uppgår Årets resultat till 468 tkr vilket är 466 tkr högre än det budgeterade resultatet på 2 tkr. Avvikelsen förklaras av det överskott som bildats i den ESF-finansierade insatsen Ciceron. 2.2.2 Verksamhetsmål Samordningsförbundet i Norra Örebro Län / SOFINT fastställde i november 2024 en verksamhetsplan med budget för 2025 och i denna plan anges mål och vision samt strategier för verksamheten. Målen konkretiseras så att det går att följa upp måluppfyllelsen. I årsredovisningen lämnas en redogörelse för årets verksamhet, vilka insatser som har gjorts och uppföljning av måluppfyllelse görs.  Inom målområde 1 (Individ) så bedöms 2 av 2 delmål vara uppfyllda.  Inom målområde 2 (Organisation) så bedöms 5 av 6 delmål vara uppfyllda och det sjätte målet kan inte bedömas.  Inom målområde 3 (Kommunikation) så bedöms 1 av 3 delmål vara uppfyllt, 1 delvis uppfyllt och 1 ej uppfyllt. Page 5 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.3 RESULTATRÄKNING 2.3.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter består av medlemmarnas årsavgifter 3 600 tkr samt EU-medel och övriga intäkter på 1 886 tkr vilka har substansgranskats mot beslut, fakturering och inbetalning. 2.3.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har granskats stickprovsvis utan anmärkning. 2.4 BALANSRÄKNING 2.4.1 Kassa och bank Balansräkningens dominerande tillgångspost är Kassa och bank, 2 170 tkr. Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Bergslagen. 2.4.2 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna 1 452 tkr består till dominerande del upplupna kostnader. Posten har granskats utan anmärkning. 2.5 INTERN KONTROLL OCH STYRNING Vi har läst förbundsordning och styrelseprotokoll för att bedöma om styrelsen utöver tillräcklig kontroll och en god styrning av verksamheten samt att förbundsordningens krav efterlevs. 2.5.1 Styrdokument Vi noterar att samtliga styrdokument är uppdaterade i vederbörlig ordning. Vi noterar även att styrelsen i november 2024 har fastställt verksamhetsplan samt budget för 2025. 2.5.2 Delårsrapport Förbundet upprättar delårsuppföljning per 30 juni och delårsrapporten behandlades på styrelsemötet i september. Prognosen för helårsresultat visade +300 tkr, vilket kan jämföras med faktiskt utfall som blev +468 tkr vilket indikerar god träffsäkerhet i prognosarbetet. 2.6 DRIFTREDOVISNING I LKBR, föreskrivs att årsredovisningen ska innehålla en driftsredovisning som en egen del. Förbundet har upprättat en driftsredovisning i årsredovisningen för 2025. Page 6 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.7 ÖVRIGT Det nationella rådet har upprättat riktlinjer för hur stort eget kapital som ett finansiellt samordningsförbund bör ha. Enligt dessa riktlinjer bör eget kapital i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län / SOFINT inte överstiga 720 tkr. Utfall vid 2025 års slut är 1 069 tkr vilket innebär att det överstiger angivna riktlinjer. Vi vill betona vikten av att beakta de tydliggöranden som Försäkringskassan gjort kring projektägande av ESF-projekt, ansvarsområde för insatser samt vilken målgrupp som strukturövergripande insatser riktar sig mot. 2.8 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Det har i granskningen inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Jenny Barksjö Forslund Auktoriserad revisor Page 7 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberättelse för Samordningsförbundet i Norra Örebro Län, org. nr 222000-1818 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet i Norra Örebro Län för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3-18. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av ”sakkunnigt biträde” eller ställts till ”de förtroendevalda revisorerna”. Revisionsberättelse Samordningsförbundet i Norra Örebro Län, org. nr 222000-1818, 2025 KSY78-CKOL6-1Y016-TB2BW-5HERF-JABTW :lekcyntnemukod oenneP Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet i Norra Örebro Län för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Ort den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Jenny Barksjö Forslund Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Samordningsförbundet i Norra Örebro Län, org. nr 222000-1818, 2025 KSY78-CKOL6-1Y016-TB2BW-5HERF-JABTW :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." JENNY BARKSJÖ FORSLUND Undertecknare 1 Serienummer: cdd64082a71aa3[…]e99aa93f99635 IP: 193.212.xxx.xxx 2026-03-25 12:58:47 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. KSY78-CKOL6-1Y016-TB2BW-5HERF-JABTW :lekcyntnemukod oenneP De förtroendevalda revisorerna i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län Till: Styrelsen i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län Fullmäktige i respektive medlemskommun och -region Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2025 Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län (organisationsnummer 222000-1818) för verksamhetsåret 2025. Vårt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar vi med av staten utsedd auktoriserad revisor. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har vi förlitat oss på den statliga revisorns granskning och bedömning. Våra övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Granskningsrapport 2025. 1 ABYPA-GRE43-0BZFU-R90NN-KADA2-V3VJG :lekcyntnemukod oenneP Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.  Granskningsrapport 2025 Samordningsförbundet i Norra Örebro Län Lindesberg, dag som framgår av digital signering ………………………………… ………………………………… Bengt Karlsson, Pirjo Nilsson Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun ………………………………… ………………………………… Terje Fröhlich Jan Kallenbäck Hällefors kommun Nora Kommun ………………………………… Annica Blomgren Region Örebro Län 2 ABYPA-GRE43-0BZFU-R90NN-KADA2-V3VJG :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." ANNICA BLOMGREN TERJE FRÖHLICH Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: 3ffab2e6952d1e[…]869ec2a45eb4f Serienummer: 5344ae28d6576d[…]82bdae0f08580 IP: 81.216.xxx.xxx IP: 95.197.xxx.xxx 2026-03-25 13:59:33 UTC 2026-03-25 18:04:34 UTC BENGT GÖRAN KARLSSON JAN KALLENBÄCK Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: 8627db6401ef17[…]a9cb2b48c4c66 Serienummer: bf6494b4e1e12f[…]48404b0596882 IP: 212.3.xxx.xxx IP: 95.193.xxx.xxx 2026-03-26 07:30:58 UTC 2026-03-26 09:56:26 UTC PIRJO NILSSON Undertecknare 1 Serienummer: abc939b30a741c[…]5a30df6df3bb4 IP: 90.224.xxx.xxx 2026-04-04 22:55:21 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. ABYPA-GRE43-0BZFU-R90NN-KADA2-V3VJG :lekcyntnemukod oenneP ÅRSREDOVISNING SOFINT 2025 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Innehållsförteckning sida 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ..................................................................... 3 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling........................................................................ 4 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .......................................... 5 1.3. Händelser av väsentlig betydelse ..................................................................................... 6 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten ................................................................... 6 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning ........................ 8 1.5. Väsentliga personalförhållanden....................................................................................12 1.6. Förväntad utveckling ......................................................................................................12 2. RESULTATRÄKNING ..................................................................................... 19 3. BALANSRÄKNING .......................................................................................... 20 4. KASSAFLÖDESANALYS ................................................................................ 21 5. DRIFTREDOVISNING .................................................................................... 21 6. NOTER ............................................................................................................... 22 7. STYRELSENS UNDERSKRIFT ...................................................................... 24 8. REVISORERNAS PÅTECKNING .................................................................. 25 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret 2025. Organisation Samordningsförbundet SOFINT är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Örebro län samt kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har den ett kansli som består av förbundschef på 45 % (köpt tjänst från Region Örebro län) samt ekonom (Köpt tjänst från Lindesbergs kommun). Till organisationen hör också en beredningsgrupp som består av tjänstepersoner från medlemmarna i SOFINT. Beredningsgruppen jobbar kontinuerligt med behovsinventering samt har till uppgift att vidarebefordra information från styrelsen till de egna myndigheterna. Beredningsgruppen ska också skapa förutsättningar för att samverkansinsatserna ska fasas in i myndigheternas ordinarie verksamhet, samt agera som bollplank till förbundschefen. Under 2025 har också delar av beredningsgruppen utgjort ledningsgrupp för de personliga ombuden i norra Örebro län med förbundschef som ordförande för mötena, samt som styrgrupp för ESF-projektet Ciceron. Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Finansiering Samordningsförbundet i norra Örebro län (SOFINT) finansieras via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med hälften av medlen, region Örebro län med en fjärdedel och kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora med resterande fjärdedel. Verksamhetsidé och vision Den finansiella samordningen skall underlätta en effektiv resursanvändning, genom samordnade resurser för bedömningar och insatser i syfte att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Insatserna inom SOFINT skall rikta sig till individer i arbetsför ålder i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, med syfte att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. SOFINT ska främja samverka n mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Samverkan är vårt medel och vårt mål. Samverkan är en levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 5 486 082 3 600 000 3 976 000 3 986 000 3 986 000 Verksamhetens kostnader -5 034 694 -3 530 284 4 310 031 4 740 656 4 257 055 Verksamhetens resultat 451 388 69 716 -334 031 -754 656 -271 055 Soliditet 42% 31% 23% 29% 45% Översikt medlemsbidragets utveckling och användning (kr) 2025 2024 2023 2022 2021 Medlemsbidrag 3 600 000 3 600 000 3 976 000 3 986 000 3 986 000 Kostnad verksamhet (Individinriktad-, strukturövergripande 3 412 463 3 530 283 4 310 031 4 740 656 4 257 055 verksamhet, adm-kostnader Överskott Esf projekt 263 851 Resultat/saldo 451 388 69 717 -334 031 -754 656 -271 055 Utgående eget kapital/sparade 1 069 021 600 915 482 152 medel 769 148 1 520 110 (Andel av medlemsbidraget %) 30% 17% 12% Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning SOFINT har under 2025 finansierat insatsen coachingteamet, ett par samverkansaktiviteter samt varit involverad som samverkanspart i det ESF-finansierade projektet Ciceron som projektägs av FINSAM Degerfors/Karlskoga. Förbundet presenterar ett positivt resultat för 2025 med 468 tkr mot budgeterat 2 tkr. Differensen mot budget förklaras i huvudsak av det överskott som bildats i den ESF-finansierade insatsen Ciceron, där den schablonberäknade ersättningen från ESF för lönekostnader överstiger de reala kostnaderna. I övrigt förklaras differensen med mindre överskott spritt på ett flertal kostnadsposter. Styrelsen för SOFINT tar fasta på att det egna kapitalets storlek är högre än nationella rådets rekommendation. Förbundet har också budgeterat för ett överskott på 300 tkr 2026 vilket ytterligare kommer att öka det egna kapitalet. Styrelsen bedömer dock att det är motiverat att tillfälligt överskrida rekommendationen om eget kapital, då den finansierade insatsen coachingteamet kommer att omorganiseras vid årsskiftet 2026/2027. Omorganiseringen kommer att kräva tillfälliga kostnadsökningar vilket förbundet fört in i budgetplanen för 2027-2028. Händelser av väsentlig betydelse • Sedan 2024 delar förbundschef tjänstgöring mellan SOFINT och FINSAM Lekeberg och Örebro, med delade lönekostnader och även i övrigt sänkta administrationskostnader som följd. • SOFINT deltar under 2025 som samverkanspart i det ESF-finansierade projektet Ciceron, som projektägs av FINSAM Degerfors/Karlskoga. • Förbundet har under 2025 köpt in redaktörstjänst från samordningsförbundet i centrala Östergötland för att stärka arbetet med välfärdsguiden. Styrelsen för SOFINT beslutade på styrelsemöte i november att avsluta medlemskapet i välfärdsguiden. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1.3. Händelser av väsentlig betydelse • I mars 2023 driftsattes det nya uppföljningssystemet Uppföljning FINSAM och i samband med det stängdes det tidigare systemet SUS ner. I dagsläget finns bara möjlighet att registrera typ av insats, totalt deltagarantal samt ekonomi för förbund och insatser i systemet. Av detta följer att uppföljningsbardata avseende resultat för deltagare i insats behöver tas fram på annat sätt. För detta ändamål nyttjas frågeformulär för deltagare utvecklat av NNS samt data från administrativa system som projektägare för insatsen coachingteamet tillhandahåller. • Försäkringskassan har fått i uppdrag att analysera behovet av förändringar i Finsamlagen och lämna förslag till lagändringar. Analysen ska avse förändringar för att uppnå syftet med lagstiftningen. Att samordningsförbunden har sökt medel från ESF+ har varit en bidragande orsak till att vissa förbund har fått en annan roll än avsett. Styrning och uppföljning av verksamheten Rutiner för en god styrning, uppföljning och för att säkerställa att förbundet bedriver verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt är följande: Förbundet: • Kontinuerligt under hela a ret sker fortlo pande behovsinventering bland beredningsgruppens tja nstepersoner. Vid ho stens styrelsesammantra den intensifieras budgetarbetet med kontinuerlig dialog i styrelsen. • Ekonomisk rapportering sker i samband med varje styrelsesammantra de. • Internkontroll genomfo rs lo pande under a ret med sto d av fo religgande internkontrollplan och presenteras pa styrelsemo ten. • Rutiner/Policys fo r fo rbundet har under 2025 uppdaterats fo r en a ndama lsenlig styrning. Finansierade insatser: • Alla individinriktade insatser som finansieras av fo rbundet och fo rva ntas pa ga mer a n ett a r, rapporterar varje kvartal insatsens process och resultat enligt en besta md mall. Vid avslut av a ret la mnas en slutrapport o ver hela perioden. Insatser som fo rva ntas pa ga under ett a r rapporterar halva rsvis. • Alla deltagare fo ljs upp i Uppfo ljning FINSAM samt i det kvalitativa enka tverktyget da r olika indikatorer pro vas. Fo reningen Nationella Na tverket fo r Samordningsfo rbund (NNS) har utvecklat enka tverktyget som mo jliggo r bedo mning av kvalitet avseende Samordningsfo rbundens verksamhet o ver tid. Det mo jliggo r ja mfo relser mellan fo rbund samt ger fo rbund och inga ende parter ett sto d fo r att fo rba ttra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser. Dessutom ger enka terna mo jlighet att aggregera data nationellt. Förbundet styrs lokalt av en styrelse som är högsta beslutande organ med ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen. Förbundet är medlem i nationella Nätverket för samordningsförbund NNS. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Alla beslut dokumenteras i styrelseprotokoll som publiceras löpande på förbundets hemsida: www.finsamorebrolan.se Styrelse Kansli Styrgrupp Beredningsgrupp Förbundschef Coachingteam och samt ESF administrativt Ciceron (utgörs stöd av berednings- gruppen) Projektägare Lindesbergs kommun Samordnare/Team Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning Finansierad verksamhet 2025 2024 2023 Individinriktade 4 002 231 kr 2 360 675 kr 2 886 840 kr insatser (% av (79%) (68 %) (67 %) totalkostnad) Ciceron 1 622 231 kr 4 059 kr 2 865 228 kr Coachingteamet 2 380 000 kr 2 356 616 kr 21 612 kr Arbetsgivarkoordinator Samverkansinsatser 334 217 kr 366 325 kr 332 674 kr (7%) (10 %) (8 %) Samverkansdag 9 890 kr 7 221 kr AF/FK/RÖL FINSAM-mässan 26 522 kr 38 000 kr 32 474 kr BIP-implementering Välfärdsguiden 176 400,50 kr 163 800 kr 36 000 kr Övrigt finansierat strategiskt arbete Förbundschef 121 404,50 kr 164 525 kr 256 979 kr (30 % av total lönekostnad) Administration 698 246 kr 754 237 kr 1 090 517 kr (14%) (22 %) (25 %) Arvoden styrelse 124 933 kr 129 925 kr 133 772 kr (inkl arbetsgivaravgift,förlorad arbetsinkomst och bilersättning) 321 887 kr 409 665 kr 599 614 kr Förbundschef (70 % av total lönekostnad) Administrativt stöd 107 856 kr 107 856 kr 107 856 kr Lokalkostnader 21 742 kr 85 568 kr Övrigt 66 570 kr 51 533 kr 99 707 kr Revision 77 000 kr 77 000 kr 64 000 kr Finansiella poster -50 371 Totala kostnader 5 034 694 kr 3 481 237 kr 4 310 031 kr Styrelsen har varit mån om att medlen ska användas på ett klokt sätt under året, men har även haft en långsiktig plan som sträcker sig utanför verksamhetsåret. Med det positiva resultatet ökar förbundets egna kapital till 1 069 tkr. Förbundets egna kapital uppgår per 2025-12-31 till 30% av erhållna medlemsbidrag, vilket ligger över rekommenderat tak om 20%, men där det i den 3-åriga budgetplanen finns planering för minskning av det egna kapitalet. Graden av måluppfyllelse inom de fyra områden som styrelsen beslutat om i verksamhetsplanen för 2025 samt att endast 14 % av verksamhetens Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com kostnader utgörs av administration, gör att styrelsen bedömer att förbundet uppfyller kraven i begreppet god ekonomisk hushållning. I verksamhetsplanen för verksamhetsåret 2025 beslutade styrelsen kring följande fyra målområden; • Individ • Organisation • Kommunikation • Ekonomi Målområde 1 – Individ (Mål relaterade till den finansierade insatsen coachingteamet) Våra samverkansinsatser ska vara lokalt anpassade och ses som en naturlig samverkanspart i förbundsmedlemmarnas ordinarie arbete. Projektägaren ansvarar för att finansierad insats når satta mål och bedrivs enligt plan. Styrgruppen är stöd till projektägare för att nå satta mål. SOFINTs kansli har att bistå insatserna i processtöd, metodutveckling och uppföljning, omvärldsspaning samt främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan och inom de förbundsfinansierade insatserna. Delmål Aktivitet Måluppfyllelse • Att individinriktade Under 2025 har avslutsformulär för Målet bedöms insatser använder indikatorerna lämnats in till förbundet vara uppfyllt på NNS Indikatorer i erforderlig omfattning (ca 70 % av helårsbasis avslutade deltagare) som kvalitativt Pågåendeformuläret kommer att utvärderingsverktyg skickas ut under oktober månad. för deltagarna i insats. Att under 2025 följa upp Insats i coachingteamet har skett Målet bedöms om deltagare i under 2024/2025 med workshops vara uppfyllt på finansierade insatser är bland de deltagande kommunerna för helårsbasis. Bred att bredda inflödet. Det finns dock brett representerade från representation fortfarande en skev fördelning mellan mellan parterna parterna samt från alla kommunerna. ses i att anvisa kommuner, samt deltagare till återkoppla till och insatserna. uppmana styrgrupper att Kvarstår dock en öka denna representation. skev representation Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com mellan de fyra kommunerna. Målområde 2 – Organisation • SOFINTs målsättning är att ha en förutsägbar och tydlig process för inkomna projektansökningar • SOFINT följer upp och utvärderar de finansierade insatserna i förhållande till uppdrag och mål samt enligt gällande finansieringspolicy. • Jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat i den dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden. Särskilt vikt skall fästas vid att de finansierade insatserna bedrivs utifrån ett jämställt perspektiv. Delmål Aktivitet Måluppfyllelse -Tid från ansökan till krav Ansökan för coachingteamet har Målet bedöms på komplettering av hanterats inom angivna tidsramar. vara uppfyllt. ansökan, avslag el godkännande ska ske inom två månader från ansökningsdatum. -Avslag till Inget avslag till projektansökan under Måluppfyllelse projektansökan ska tidsperioden. kan inte bedömas. motiveras skriftligt i svar till ansökande part/parter Efter godkänd ansökan Projektavtal för CT har undertecknats Målet bedöms ska avtal upprättas med inom angiven tid. vara uppfyllt. ansökande part/parter inom en månad efter beslut om finansiering Uppföljning på Coachingteamet har följts upp enligt Målet bedöms styrelsemöten av insatser riktlinjerna. vara uppfyllt. med frekvens och innehåll enligt finansieringspolicy och projektbeslut. Att fortsätta dialog med Fortsatt samarbete mellan SOFINT och Målet bedöms övriga FINSAM Lekeberg och Örebro kring att vara uppfyllt. samordningsförbund i dela förbundschef. I övrigt har Örebro län kring diskussion förts på gemensamma förbundschefsträffar. administrativa resurser. Könsuppdelad statistik I den utsträckning det är möjligt med Målet bedöms vid uppföljning av avsaknad av strukturerat vara uppfyllt insatser. Analys av uppföljningssystem så sker Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com insatser vid könsuppdelad statistik. Analys utifrån delårsredovisning och jämställdhetsperspektiv görs vid årsredovisning med ett delårs- och helårsredovisning. jämställdhetsperspektiv. Målområde 3 – Kommunikation • SOFINTS målsättning är att tydligt kommunicera ut förbundets syfte och uppdrag, för att därigenom ge intressenter en rättvisande bild av förbundet Delmål Aktivitet Måluppfyllelse Under 2025 fortsätta Implementering av välfärdsguiden Målet bedöms vara arbetet med att fylla har fortsatt under 2025 och fortsätter uppfyllt på Välfärdsguiden byggas upp med innehåll. Riktade helårsbasis (valfardsguiden.se med det insatser mot parterna pågår. Fn förs lokala utbudet av en dialog kring välfärdsguidens arbetslivsinriktade framtid. Förslag och erbjudande till rehabiliteringsinsatser. SKR att ta över välfärdsguiden har Marknadsföra lämnats. Styrelsen beslutade i välfärdsguiden bland november 2025 att avsluta förbundets medlemmar. medlemskapet i välfärdsguiden. Riktade insatser till handläggare på försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Under 2025 ge alla Under 2025 har en förbundsmedlemmar informationsrunda möjlighet till en riktad ägt rum. informationsrunda om SOFINT. Under 2025 bjuda in I september 2025 fördes dialog med Målet bedöms förbundsmedlemmarna medlemmarna kring hur delvis vara uppfyllt gemensamt för dialog medlemssamrådet ska utformas kring förbundets framöver. Medlemssamråd planerat i utveckling. augusti 2026. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Målområde 4 – Ekonomi • Förbundet ska bedriva verksamhet med god ekonomisk hushållning. Delmål Aktivitet Måluppfyllelse Vid årets slut ska det Vid bokslutet 2025 uppgår det egna Målet bedöms egna kapitalet inte kapitalet till 1 069 tkr. Det egna inte vara uppfyllt. överstiga 720 tkr och kapitalet utgör 30 % av medlemsanslaget och ligger således inte understiga 200 tkr över nationella rådets rekommendation. Administrativa De administrativa kostnaderna i Målet bedöms kostnader ska inte förbundet utgör vid bokslutet 2025 14 vara uppfyllt. överstiga 22 % av de % av det de samlade kostnaderna i förbundet. samlade kostnaderna i förbundet 1.4. Väsentliga personalförhållanden Samordningsförbundet SOFINT har ingen anställd personal. Den personal som arbetar på kansliet är förbundschef genom inköpt tjänst från Region Örebro län och inköpt tjänst från Lindesbergs kommun (ekonom). I de finansierade insatserna finns medverkande personal anställda av Lindesbergs kommun. 1.5. Förväntad utveckling Förbundet ser en fortsatt trend med där medlemsbidraget från medlemmarna inte räknas upp med inflation och löneökningar vilket innebär att långsam minskning av förbundets verksamhet. De senaste åren har denna realitet varit möjlig att hantera tack vare förbundets egna upparbetade kapital. I samband med höstens planeringsdag där styrelsen, beredningsgruppen och representanter för coachingteamet deltog, inleddes ett arbete för en eventuell reformering av det nuvarande coachingteamet. Nuvarande organisering av insatsen medför utmaningar, då de ekonomiska medlen över tid har minskat samt där indirekta verksamhetskostnader över tid har ökat. Förslag har diskuterats om att öka den lokala närvaron i alla fyra kommuner, med en idé om att ha personalen i coachingteamet placerad i alla fyra kommuner. På nationell nivå ser vi ett ökat intresse för samordningsförbundens verksamheter, där regeringen både till inspektionen för socialförsäkring och till Försäkringskassan riktat uppdrag för att belysa samordningsförbundens verksamheter. Vi ser också ett ökat politiskt intresse för FINSAM-frågor, där flera interpellationsdebatter ägt rum under året mellan enskilda riksdagsledamöter och socialförsäkringsministern. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Insatser – individinriktade 1. Coachingteamet Samverkansparter Alla samverkande myndigheter Typ av insats Coachingteamet kan beskrivas som en lågtröskelverksamhet i samverkan mellan förbundets aktörer. Arbetssättet har sin teoretiska grund i ”Supported employment” vilket har god evidens för arbetslivsinriktad rehabilitering. Syfte Att öka möjligheterna för rehabilitering av invånarna i norra Örebro län i behov av samlade insatser från flera olika aktörer med syfte att förbättra sin hälsa, öka sin sysselsättningsförmåga och arbets/funktionsförmåga. Målgrupp Individer i arbetsför ålder som har behov av, och har förutsättningar att tillgodogöra sig, samordnad rehabilitering. Projektperiod 1 januari 2025 till 31 december 2025 Ekonomisk rapportering Coachingteamet Förbrukade medel 2 380 000 kr Varav lönekostnader 1 977 350 kr Varav övriga kostnader 402 650 kr Erhållna medel 2 380 000 kr Verksamhetsberättelse Coachingteamet Allmän information om insatsen Samordnaren deltar regelbundet på DUA-möte, samverkansmöten med AME, F-stöd, AF (i Lindesbergs kommun) och samordnarträffar med övriga i länet samt i styrgruppen för Coachingteamet. Hela teamet har team-möten en gång i veckan, deltar regelbundet på APT tillsammans med AME samt har verksamhetsmötet tillsammans med personal från ESF-projekt Ciceron. Teamet har minskat i kapacitet. Till sommaren gick en av coacherna i pension. Till årsskiftet 2026 slutade teamets samordnare som även var arbetscoach på 40 procent. Ny coach börjar i februari 2026. Under året har det uppstått en del kö till CT till följd av dessa omställningar inom verksamheten. Aktiviteter 2025 Januari: Samverkansmöte med försörjningsstöd och AME i Lindesberg och nätverksmöte med de andra Coachingteamen i länet. Samordnaren deltog i DUA-möte Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Februari: Hela teamet deltog i planeringsdag för CT och utbildningsdag i nytt verksamhetssystem. Samordnaren deltog i samverkansmöte med AME, AF och F-stöd i Lindesberg. Mars: Hela teamet - Informationsmöte med F-stöd. Samordnaren - samverkansmöte med AME, AF och F-stöd i Lindesberg, öppet hus på Fellingsbro Folkhögskola. Samordnaren – planeringsmöte med övriga Coachngteamen inför samverkansdag med FK. April: Hela teamet - utbildning i nytt verksamhetssystem, samverkansdag med AF, CT, FK och Regionen. Samordnaren – samordnarträff och DUA-möte. Maj: Hela teamet – informationsmöte om nya socialtjänstlagen. Samordnaren - DUA-möte Juni: Hela teamet – samverkansdag tillsammans med Komvux och AME i Lindesberg. Samordnaren - Samverkansmöte med AF, AME, F-stöd i Lindesberg. Augusti: Samordnare för CT deltog i arbetsgrupp för intresseklubben, en tillfällig fritidsgård, som anordnats i samarbete med Lindesbergs kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Främjar samverkan med Civilsamhället September: Samordnare och arbetscoach har deltagit i möten med Marykedjan i Hällefors och Ljusnarsberg för att diskutera fortsatt samarbete. Genom Marykedjan kan CT placera deltagare hos arbetsgivare som samarbetar med Marykedjan, däribland Kopparbergs bryggeri, Loka Brunn och Spendrups. Oktober: Samordnare och arbetscoacher deltog på planeringsdag för SOFINT. November: Träff med övriga Coachingteam i Örebro län tillsammans med representanter från AF och AF. Information och samtal om Samordnad rehabilitering samt det förstärkta samarbetet mellan AF och FK. Introduktion av ny delprojektledare och studiecoach December: Teamet har kartlagt samverkanspartners inom civilsamhället i de fyra kommunerna. Man har utökat platser för arbetsträning och man kommer även att få en ny kollega i början av 2026. Statistik för perioden 20250101 – 20251231 Totalt antal deltagare: 77 Avslutade deltagare: 38 Avslutade deltagare till AME, Förstärkt samarbete AF/FK, AF, arbete och studier: 15 Avslutade deltagare åter till remittent: 23 Stegförflyttning enligt uppsatt mål: 39%. Mål i projektansökan avseende stegförflyttning; 45 % Totalt antal ärenden Mellan 1 januari och 31 december har totalt 116 ärenden varit aktuella hos CT. I den beräkningen ingår alla deltagare som varit inskriva under angiven tidsperiod (=pågående och avslutade) samt personer som anmälts till CT men inte blivit inskrivna; väntar på infomöte, tackat nej eller lotsats till annan insats. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Effektmål Individinriktade mål: • Fler än 45 % av deltagarna skall komma vidare till insatser hos ordinarie myndighet, vara aktivt arbetssökande, studerande eller komma ut i anställning. Resultat: 39 % av deltagarna som avslutas gör stegförflyttning utifrån uppställda mål. Målet bedöms delvis vara uppfyllt. • Fler än 90 % av deltagarna upplever att de fått ett stöd som varit till stor nytta för dem Uppföljning med indikatorerna: Fråga 1-80 % svarsfrekvens på ofta, för det mesta eller alltid. Resultat: 94 % av deltagarna når upp till uppställt mål. Målet bedöms vara uppfyllt. • Fler än 65 % av deltagarna upplever att de känner sig mer redo att arbeta eller studera efter avslutad insats. Uppföljning med indikatorerna: Fråga 6: 90 % svarsfrekvens på delvis, till stor del, till mycket stor del eller helt och hållet. Resultat: 55 % av deltagarna når upp till uppställt mål. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. • Fler än 80 % av deltagarna uppger att det finns en tillräcklig planering för vad som ska hända vid insatsens avslut. Uppföljning med indikatorerna: Fråga 9: 80 % svarsfrekvens på till stor del, till mycket stor del eller helt och hållet Resultat: 88 % av deltagarna når upp till uppställt mål. Målet bedöms vara uppfyllt. Insatsmål • För verksamhetsperioden 1 januari-31 december 2025 är målet att sammanlagt antal deltagare i insatsen är 100 deltagare Resultat: 77 deltagare har varit inskrivna under tidsperioden. Målet bedöms delvis vara uppfyllt. • Under tidsperioden helår 2025 är målet att 40 nya deltagare registreras i insatsen. Resultat: 31 nya deltagare registrerades under tidsperioden. Målet bedöms delvis vara uppfyllt. • Under tidsperioden helår 2025 är målet att 40 deltagare avslutas från insats. Resultat: 38 deltagare avslutades under tidsperioden. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Bedömning av måluppfyllelse: Målet bedöms delvis uppfyllt om resultat uppgår till minst 75 % av det uppställda målet. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com ESF-finansierade projektet Ciceron (2024-09-01 – 2027-08-31) Projektägare Finsam Degerfors/Karlskoga. Delprojektägare Sofint i norra Örebro län och Samordningsförbundet i sydnärke. Syftet med projektet är att motivera till studier och att stärka samverkan med skolan för att minska andelen Unga som Varken Arbetar eller Studerar (UVAS). Projektet har under 2025 haft 22 deltagare från SOFINTs geografiska upptagningsområde. 10 av dessa har under året gjort en lyckad stegförflyttning mot arbete eller studier. Samverkansaktiviteter, mässor och utbildningar 1. FINSAM-mässan 2025 Syfte Att skapa en kontaktyta mellan olika aktörer som arbetar med rehabilitering. Målgrupp Aktör inom området rehabilitering till arbete i Örebro län. Övergripande mål Att sprida information och kunskapsutbyte kring framgångsrika insatser, som genomförs genom Samordningsförbunden unika möjlighet till samverkan. Detta innebär detta stora vinster, då vi får djup information om framgångsrika verksamheter runt om i länet. Förbunden blir därmed en känd och uppskattad aktör på den regionala arenan. Kvalitativa mål Att synliggöra vilka verksamheter som finns i länet och som kan ge stöd till individer som är i behov av samordnad rehabilitering för att kunna komma ut i arbetslivet. Aktörer inom rehabilitering fick möjlighet att ställa ut och presentera sina verksamheter under dagen. Därutöver medverkade några föreläsare delade med sig av sina erfarenheter. Antal deltagare 215 deltagare Budget/Utfall 35 000 kr. Resultat 26 522 kr Måluppfyllelse 215 deltagare besökte mässan. Effekten av mässan utifrån utvärderingsenkät skickad till samtliga deltagare: 92 % var nöjda med mässan, 54 % upplevde att de fått ny användbar kunskap samt att de fått ökad kännedom om de aktörer som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering. 78 % upplevde att mässan var välordnad. Målet bedöms vara uppfyllt Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 2. Välfärdsguiden Syfte Systemet ägs av samordningsförbundet i centrala Östergötland. Styrelsen i SOFINT fattade i nov 2021 efter en behovsinventering beslut om att ingå i insatskatalogen/välfärdsguiden med syfte att bidra till att medborgarna i vårt upptagningsområde samt handläggare hos förbundets medlemmar får tillgång till ett verktyg som samlar data kring det lokalt, regionala och nationella utbudet av välfärdsinsatser. Målgrupp Medborgarna i norra Örebro län. Handläggare och chefer hos förbundets medlemmar. Övergripande mål Att samla de insatser, både offentliga och ideella, som bidrar till att medborgare utanför arbetsmarknaden i en databas som kommer att vara sökbar både för medborgarna och handläggare vid medlemsorganisationer. Ekonomiskt utfall 176 400,50 kr Måluppfyllelse Välfärdsguiden såg totalt 3 039 besök på vägvalssidor inom SOFINT - Samordningsförbundet i norra Örebro län under 2025. Vägval inom Lindesbergs kommun såg 1 445 besök, vägval inom Nora kommun 695 besök, vägval inom Ljusnarsbergs kommun 481 besök och vägval inom Hällefors kommun 418 besök. Målet är uppfyllt Styrelsen i SOFINT fattade under hösten 2025 beslut att avveckla medlemskapet i Välfärdsguiden. 3. Samverkansdag Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och region Örebro län Syfte Samverkansträff 25 april mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Örebro län syftade till att fortsätta arbetet med att öka kunskapen och förståelsen om varandras uppdrag, ansvar och roll i individernas sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Målgrupp Handläggare vid Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och rehabiliteringskoordinatorer vid Region Örebro län Övergripande mål Att försäkringsutredare (Försäkringskassan), arbetsförmedlare (Arbetsförmedlingen) och rehabiliteringskoordinatorer (Region Örebro län) får: - Ökad kunskap om och förståelse för parternas roller och uppdrag i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med tydligt fokus på när vi behöver stöd och samarbete med andra parter. - Överenskomna kontaktvägar och samarbetsformer kring individer i behov av stöd från alla aktörer för att kunna återgå till arbete, arbetsmarknad eller studier. Antal deltagare 75 Budget/Utfall 9 890 kr Måluppfyllelse Målet bedöms vara uppfyllt Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 4. Förbundschef samverkansinsatser Syfte Fördelning av förbundschefs lön (30 % samverkansinsatser) Uppdrag Under 2025 har förbundschefen en processtödjande och administrativ roll i ESF-projektet Ciceron på 30 % av heltid. Utfall 121 404,50 kr Balanskravsresultat Balanskravsutredning 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 468 106 kr reducering av samtliga realisationsvinster - justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - orealiserade vinster och förluster i värdepapper - återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper - Balanskravsresultat 468 106 kr Att återställa från tidigare år - Synnerliga skäl* Att återställa kommande år - Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 2. Resultaträkning Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 Belopp i kr. Not -2025-12-31 -2024-12-31 Verksamhetens intäkter 2 5 486 082 3 600 000 Verksamhetens kostnader 3 -5 034 694 -3 530 284 Verksamhetens resultat 451 388 69 716 Finansiella intäkter 18 207 50 395 Finansiella kostnader -1 487 -1 347 Resultat efter finansiella poster 468 106 118 764 Extraordinära poster Årets resultat 468 106 118 764 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 3. Balansräkning Balansräkning Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgång Omsättningstillgångar Fordringar 4 350 587 126 602 Kassa och banktillgodohavande 2 170 377 1 816 754 Summa omsättningstillgångar 2 520 964 1 943 356 Summa tillgångar 2 520 964 1 943 356 Eget kapital och skulder Årets resultat 468 106 118 764 Övrigt eget kapital 600 915 482 152 Kortfristiga skulder 5 1 451 943 1 342 440 Summa eget kapital och skulder 2 520 964 1 943 356 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 4. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i kr. 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat 468 106 118 764 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring 468 106 118 764 av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga -41 637 fordringar -223 985 Ökning/minskning kortfristiga skulder 109 503 -249 994 Kassaflöde för den löpande verksamheten 353 624 -172 867 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde 353 624 -172 867 Likvida medel vid årets början 1 816 754 1 989 621 Likvida medel vid årets slut 2 170 377 1 816 754 5. Driftredovisning Utfall Budget Avvikelse Utfall 2025 2025 2025 2024 Utfall- Belopp tkr Intäkt Kostnad Netto Netto Budget Intäkt Kostnad Netto netto Medlemsbidrag 3 600 3 600 3 600 0 3 600 3 600 EFS Ciceron 1 886 1 622 264 0 264 Projektmedel 2 714 2 714 2 862 148 2 720 2 720 Administrativa 700 700 734 34 812 812 kostnader Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 6. Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är i tillämpliga delar upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Vissa anpassningar har gjorts till Finsam:s verksamhet. Not 2. Verksamhetens intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Driftbidrag från staten 1 800 000 1 800 000 Driftbidrag från Region Örebro Län 900 000 900 000 Driftbidrag från Lindesbergs kommun 469 800 467 100 Driftbidrag från Nora kommun 214 200 213 300 Driftbidrag från Hällefors kommun 127 800 130 500 Driftbidrag från Ljusnarsbergs kommun 88 200 89 100 Summa 3 600 000 3 600 000 Bidrag ESF Ciceron 1 886 082 0 Summa 5 486 082 3 600 000 Not 3. Verksamhetens kostnader 2025-12-31 2024-12-31 ESF-finansierad insats Ciceron 1 622 231 Projektmedel individ- och samverkansinsatser 2 592 813 2 562 475 Köp av tjänst förbundschef 443 292 574 190 Köp av administrativa tjänster 107 856 107 856 Revision 77 000 77 000 Arvoden 95 975 103 786 Sociala avgifter 27 618 22 216 Ersättning förlorad arbetsförtjänst 1 340 3 922 Övriga personalkostnader 232 2 030 Kurser, konferenser inkl resekostnader 14 836 12 547 Övrigt 51 503 64 262 Summa 5 034 694 3 530 284 Not 4. Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 34 270 46 734 Momsfordran 9 992 26 826 Förutbetalda kostnader 306 325 53 042 Summa 350 587 126 602 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Not 5. Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 88 086 110 480 Skatteverket, personalskatt, arbetgivaravg 9 601 9 800 Upplupna kostnader 1 354 256 1 222 160 Summa 1 451 943 1 342 440 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 7. Styrelsens underskrift Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. (Då varje ledamot sitter på personligt mandat ska de inte skriva under i egenskap av representant för en myndighet, utan från sin roll i Samordningsförbundets styrelse.) Den 20 februari 2026 Digital signering Lars-Göran Zetterlund Linda Matstoms Ordförande Vice ordförande Anna Karlsson Sten Walegren Ledamot Ledamot Jari Mehtäläinen Allen Ustamujic Ledamot Ledamot Natalie Hart Ledamot Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 8. Revisorernas påteckning Digital signering Jenny Barksjö-Forslund Annika Blomgren Azets AB, utsedd av staten Region Örebro län Pirjo Nilsson Terje Fröhlich Ljusnarsbergs kommun Hällefors kommun Bengt Karlsson Jan Kallenbäck Lindesbergs kommun Nora kommun Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 25 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 25 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 25 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 25 sider før denne siden Dette dokument indeholder 25 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 26 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 26 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 26 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 26 sider før denne siden Dette dokument indeholder 26 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Tjänsteskrivelse Vård och omsorg Datum: 2026-03-13 Alexander Jansson, 0580-80585 Dnr: 0212/2026 Alexander.jansson@ljusnarsberg.se Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Inköp av fordon till dagvård/arbetsterapi Verksamhetens förslag till beslut 1. Fullmäktige anslår investeringsmedel med en summa om 1 100 000 kronor för inköp av fordon till dagvård/arbetsterapi. Sammanfattning av ärendet Dagvård/Arbetsterapins M1 personbil som används för att transportera brukare till och från dagvården behöver bytas ut. Nuvarande är gammal och det har varit på tal om att byta ut den under ett par års tid. Att inte byta ut den kommer medföra allt högre reparationskostnader samt risk för personskador. Beskrivning av ärendet Dagvård/arbetsterapin behöver en ny M1 personbil med bakgavellyft då den nuvarande får allt högre reparationskostnader i och med att bakgavellyften går sönder löpande. Bilen används till att transportera brukare till och från dagvården. Bilen har använts under många år och det har varit tal om att byta ut den senaste två åren. Syfte till byte beror inte enbart på reparationskostnader utan även att risken för personskador ökar med tiden då bakgavellyften kan gå sönder. Den har tidigare fastnad när en brukare skulle förflyttas ner till marken. Går bilen sönder då kan vi inte transportera brukare till dagvården vilket påverkar brukarna negativt vilket i förlängningen kan leda till ökat tryck på hemtjänst och särskilt boende. En ny bil kostar kring 1 100 000 kronor där själv ombyggnationen står för omkring 50 procent av kostnaden. Andrahandsmarknaden är starkt begränsad så liknande bilar är eftertraktade. Vi har konsulterat olika bilfirmor för att hitta en begagnad men utan framgång. Bilen behöver även ha rätt innermått för att på ett bra sätt kunna förflytta brukarna som sitter i rullstol. Även detta begränsar utbudet av fordon. ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se Ljusnarsbergs kommun Sida 2 av 2 Ekonomiska konsekvenser Medför en investering på 1 100 000 kronor som skrivs av under sju (7) år vilket ökar kapitalkostnaden under motsvarande tid. Kostnader för reparationer kommer även att bli lägre under avskrivningstiden. Alexander Jansson Vård- och omsorgschef Beslutsunderlag - Beslutsunderlag skickas till Vård-och omsorgschef för verkställande Akten ______________________________________________________________________________________________________ Ljusnarsbergs kommun Gruvstugutorget E-post Telefon Organisationsnummer Webb 714 80 Kopparberg kommun@ljusnarsberg.se 0580-805 00 212000-1959 www.ljusnarsberg.se SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR 10 (20 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beredande 2026-04-08