Arbetsmarknads- och socialnämnden — 23 juni 2026

Datum § 117 Dnr ASN-00056/2026

Datum § 118 Dnr ASN-00057/2026

Datum § 119 Dnr ASN-00058/2026

Datum § 120 Dnr ASN-00059/2026

Datum § 121 Dnr ASN-00060/2026

Datum § 122 Dnr ASN-00096/2026

Datum § 123 Dnr ASN-00095/2026

Datum § 124 Dnr ASN-00094/2026

Datum § 125 Dnr ASN-00012/2026

Datum § 126 Dnr ASN-00011/2026

Datum § 127 Dnr ASN-00028/2026

Datum § 128 Dnr ASN-00075/2025

Datum § 129 Dnr ASN-00148/2019

Datum § 130 Dnr ASN-00070/2026 Begäran om yttrande och handlingar gällande ej verkställt beslut IVOs diarienr 3.3.1-18848/2025

Datum § 131 Dnr ASN-00187/2025 Domar för kännedom 2026 1. Informationen gällande domar för kännedom har noterats. Förvaltningsrätten i Falun har meddelat dom i mål 2043–26 samt 2142-26 gällande ekonomiskt bistånd. Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Detta beslut är i enlighet med beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden. ekonomiskt bistånd. Förvaltningsrätten upphäver arbetsmarknads- och socialnämndens beslut och återvisar målet för ny bedömning. Högsta förvaltningsdomstolen har fattat beslut gällande överklagat beslut avseende upphörande av vård enligt LVU gällande mål 2629–26. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål 3172–25 kvarstår, vilket innebär att Kammarrättens och förvaltningsrättens avgörande samt beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden står fast. Högsta förvaltningsdomstolen har fattat beslut gällande överklagat beslut avseende upphörande av vård enligt LVU gällande mål 2630–26. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål 3173–25 kvarstår, vilket innebär att Kammarrättens och förvaltningsrättens avgörande samt beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden står fast. Datum Aktuella domar Akt

Datum § 132 Dnr ASN-00190/2025 Information om omedelbara omhändertaganden och andra ordförandebeslut 2026 1. Informationen om omedelbara omhändertaganden och andra ordförandebeslut 2026 har noterats. Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska arbetsmarknads- och socialnämnden informeras om de beslut som tas av ordförande eller annan av nämnden förordnad person gällande omedelbara omhändertaganden. Även omplaceringsbeslut är att betrakta som omedelbara omhändertaganden enligt definition i socialtjänstlagen. Dessutom ska nämnden informeras om andra ordförandebeslut. Den 22 maj 2026 fattades två beslut om omplacering enligt LVU § 11. Den 2 juni 2026 fattades ett ordförandebeslut om att ge fullmakt till annan kommun att företräda Ljusdals kommun i tingsrättsförhandlingar i ett specifikt ärende. Den 12 juni fattades ett ordförandebeslut om ett yttrande till förvaltningsrätten gällande ett yrkande från IVO om ansökan gällande särskild avgift. Detta berörs även i ärende 70/2026 tidigare på sammanträdet. Aktuella ordförandebeslut Akt

Datum § 133 Dnr ASN-00183/2025 Sektorchefen informerar 2026 1. Informationen från sektorchefen har noterats. På arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 23 juni 2026 informerar sektorchef Elin Fredriksson om vad som är aktuellt i sektorn. Sektorchef informerar bland annat om - senaste nytt inom verksamheten bland annat om bemanningen kring högriskveckan (skolavslutning, student och crusing) - nya lagar och reformer - UNICEFs kommunrapport Akt

Datum § 134 Dnr ASN-00163/2025 Månadsrapporter inklusive prognoser 2026 1. Informationen gällande nyckeltal och månadsrapport per maj 2026 har noterats. På arbetsmarknads- och socialnämnden den 23 juni 2026 redovisas nyckeltal per maj 2026. Akt

Datum § 135 Dnr ASN-00196/2025 Sjukfrånvarostatistik 2026 1. Informationen om sjukfrånvarostatistiken för första tertialet 2026 har noterats. På arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 23 juni 2026 redovisar sektorchef Elin Fredriksson sjukfrånvarostatistiken för tertial 1 2026. Redovisningen kompletteras med en analys av statistiken som även har presenterats för den sektorsvisa skyddskommittén. Sjukfrånvaro T1 2026 bildspel Analys sjukfrånvaro T1 2026 – Sektor Arbete och stöd Akt

Datum § 136 Dnr ASN-00083/2026 Lagförändring gällande aktivitetskrav på försörjningsstöd föreslå Kommunstyrelsen att besluta 1. Tillföra arbetsmarknads- och socialnämnden 1,8 mnkr av de generella statsbidrag som tilldelas Ljusdals kommun under 2026 med anledning av aktivitetskravsreformen. 2. Tillföra arbetsmarknads- och socialnämnden 3,5 mnkr per år från och med 2027 och framåt av de generella statsbidrag som tilldelas Ljusdals kommun med anledning av aktivitetskravsreformen. Hänsyn ska tas till eventuella indexuppräkningar från 2028 och framåt. 3. Medlen ska användas för att utveckla, anpassa och förstärka verksamheten så att kommunen kan uppfylla lagstiftningens krav avseende aktivitetskrav inom försörjningsstödet. 4. Finansieringen ska avse såväl implementeringskostnader som långsiktiga verksamhetskostnader kopplade till reformens genomförande. Riksdagen har beslutat om ett nationellt aktivitetskrav för personer som uppbär försörjningsstöd. Reformen träder i kraft den 1 juli 2026 och innebär att kommunerna får ett utökat ansvar att erbjuda, organisera, genomföra och följa upp aktiviteter för personer som under längre tid varit beroende av försörjningsstöd. Staten har tillfört kommunsektorn generella statsbidrag för att finansiera reformen. Utifrån tillgängliga beräkningar bedömer sektorn att Ljusdals kommuns andel uppgår till cirka 1,8 mnkr under 2026 och cirka 3,5 mnkr årligen från och med 2027. Sektorn bedömer att dessa medel bör tillföras sektor Arbete och stöd eftersom verksamheten ansvarar för genomförandet av reformen och de kostnader som uppstår till följd av de nya lagkraven. Datum Ärendebeskrivning Regeringen har genom propositionen om aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd infört ett nationellt aktivitetskrav som syftar till att stärka arbetslinjen, minska långvarigt biståndsberoende och öka individers möjligheter till egen försörjning. Aktivitetskravet innebär att personer som har uppburit försörjningsstöd under en sammanhängande period ska delta i aktiviteter på heltid om de inte arbetar, studerar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser i motsvarande omfattning. Kommunerna får därmed ett utökat ansvar att: • erbjuda individuellt anpassade aktiviteter, • säkerställa att aktiviteter finns i tillräcklig omfattning, • dokumentera och följa upp deltagandet, • samverka med Arbetsförmedlingen och andra aktörer, • fatta rättssäkra beslut inom ramen för socialtjänstens myndighetsutövning. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har framhållit att reformen innebär betydande förändringar för kommunerna och att genomförandet kräver såväl ekonomiska resurser som verksamhetsutveckling. Sektorns bedömning Sektor Arbete och stöd kommer att vara den verksamhet som i huvudsak ansvarar för genomförandet av aktivitetskravet i Ljusdals kommun. Sektorn bedömer att reformen kommer att innebära: • fler individer i kommunala arbetsmarknadsinsatser, • behov av nya aktiviteter och sysselsättningsplatser, • ökade krav på samordning och individuell planering, • utökad dokumentation och uppföljning, • ökat behov av handledning och stöd till deltagare, • behov av utveckling av rutiner, arbetssätt och systemstöd. Regeringen har avsatt särskilda medel till kommunsektorn för att finansiera reformen. Utifrån tillgängliga beräkningsunderlag uppskattas Ljusdals kommuns andel av statsbidraget uppgå till cirka 1,8 mnkr under 2026 samt cirka 3,5 mnkr årligen från och med 2027. Sektorn bedömer att dessa medel bör tillföras sektor Arbete och stöd eftersom verksamheten ansvarar för att verkställa reformen och bära de kostnader som uppstår till följd av de nya lagkraven. Datum Planerad användning av statsbidraget Sektorn bedömer att statsbidraget behöver användas för att bygga upp och utveckla verksamheten så att kommunen kan leva upp till de krav som ställs i lagstiftningen. En preliminär fördelning av medlen redovisas nedan. Insats Kostnad per år Arbetsmarknadshandledare och deltagarstöd 1,4 mnkr Samordning, utveckling och uppföljning 0,7 mnkr Aktivitetsplatser, arbetsmaterial, resor och arbetskläder 0,6 mnkr Kompetensutveckling, metodutveckling och systemstöd 0,3 mnkr Reserv för verksamhetsutveckling och volymförändringar 0,5 mnkr Totalt 3,5 mnkr Den slutliga fördelningen kan komma att justeras utifrån målgruppens omfattning och verksamhetens behov men tabellen illustrerar hur statsbidraget kan användas för att säkerställa att reformen genomförs på ett rättssäkert och ändamålsenligt sätt. Ekonomiska konsekvenser Aktivitetskravsreformen innebär nya permanenta uppgifter för kommunen. Sektorn bedömer att verksamheten behöver tillföras cirka 1,8 mnkr under 2026 och 3,5 mnkr årligen från och med 2027 för att kunna utveckla och bedriva verksamheten i enlighet med lagstiftningens krav. Om verksamheten inte tillförs motsvarande resurser finns risk att kommunen inte kan erbjuda aktiviteter i den omfattning som lagstiftningen förutsätter eller säkerställa en rättssäker handläggning och uppföljning. Regeringen har utsett IVO som tillsynsmyndighet och om kraven på aktiviteter inte kan tillgodoses kan enheten för försörjningsstöd tilldömas höga viten med en lägstanivå på 100 000 kronor och uppåt. Därför behöver den rimliga bedömningen vara att statsbidragen för införande av aktivitetskravet ska tillfalla sektor Arbete och stöd och inte den generella kommunala potten. Staten har tillfört kommunerna medel för att finansiera de ökade kostnader som följer av aktivitetskravsreformen. Om dessa medel inte tillförs den verksamhet som ansvarar för genomförandet riskerar reformen att bli underfinansierad lokalt. Datum Arbetsmarknads- och socialnämnden bedömer därför att det är rimligt och nödvändigt att den statliga finansieringen följer det kommunala uppdraget. De medel som tillförts kommunen för reformen bör därmed tillföras den verksamhet som ansvarar för att genomföra reformen och säkerställa att lagstiftningens krav uppfylls. Barnrättsperspektiv Ett väl fungerande stöd till vuxna mottagare av försörjningsstöd kan bidra till ökad egen försörjning, förbättrade levnadsvillkor och stärkt ekonomisk trygghet för barn i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd. Reformens genomförande bedöms därmed kunna bidra till förbättrade uppväxtvillkor för barn. Jämställdhetsperspektiv Aktivitetskravet omfattar både kvinnor och män. Sektorn bedömer att individuellt anpassade aktiviteter och stödinsatser kan bidra till att stärka möjligheterna till egen försörjning oavsett kön. Genomförandet ska ske med beaktande av jämställdhetsaspekter och individuella förutsättningar. • Proposition om aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. • Underlag och vägledning från SKR. • Sektorns tjänsteskrivelse. Agendamål och uppdrag Förslaget bidrar till genomförandet av flera av de globala målen i Agenda 2030 och stödjer Ljusdals kommuns arbete för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Mål 1 – Ingen fattigdom Aktivitetskravet syftar till att stärka individers möjligheter till egen försörjning och minska långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Genom att utveckla verksamheten inom sektor Arbete och stöd skapas bättre förutsättningar för individer att etablera sig på arbetsmarknaden och uppnå ekonomisk självständighet. Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Genom arbetsmarknadsinsatser, vägledning och aktiviteter som stärker individers arbetsförmåga bidrar verksamheten till ökad sysselsättning och inkludering på arbetsmarknaden. Detta ligger i linje med målsättningen att främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt samt full och produktiv sysselsättning. Datum Mål 10 – Minskad ojämlikhet Målgruppen för försörjningsstöd består ofta av personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom riktade insatser kan kommunen bidra till att minska social och ekonomisk utsatthet samt stärka individers möjligheter till delaktighet i samhällslivet. Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen Ett rättssäkert och likvärdigt genomförande av aktivitetskravet bidrar till stärkt tillit till kommunens verksamheter och till att invånare får tillgång till stödinsatser på lika villkor. Koppling till Ljusdals kommuns agendamål Förslaget bedöms särskilt bidra till Ljusdals kommuns prioriterade mål om ett socialt hållbart Ljusdal genom att stärka individers möjligheter till egen försörjning, delaktighet och inkludering. Genom att fler invånare ges stöd att närma sig arbete eller studier bidrar förslaget även till kommunens ambition om ett attraktivt och hållbart växande Ljusdal. Sammantaget bedöms förslaget stärka kommunens arbete med att minska utanförskap, öka självförsörjningen och skapa långsiktigt hållbara livsvillkor för kommuninvånarna. Hållbarhet och miljö Social hållbarhet Förslaget bedöms ha en positiv påverkan på den sociala hållbarheten genom att fler individer ges möjlighet att närma sig arbete, studier och egen försörjning. Insatserna kan bidra till ökad delaktighet, förbättrad livskvalitet och minskat utanförskap. Ekonomisk hållbarhet Förslaget bedöms ha en positiv påverkan på den ekonomiska hållbarheten genom att stärka förutsättningarna för minskat långvarigt biståndsberoende och ökad självförsörjning. På längre sikt kan detta bidra till minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och ökad sysselsättning i kommunen. Ekologisk hållbarhet och miljö Förslaget bedöms ha begränsad direkt påverkan på miljö och klimat. De aktiviteter som utvecklas inom ramen för reformen kan dock bidra till positiva miljöeffekter genom exempelvis återbruk, lokal service, naturvårdsinsatser och andra arbetsmarknadsåtgärder med hållbarhetsinriktning. Den samlade bedömningen är att förslaget inte medför någon negativ miljöpåverkan. Datum Yrkanden En enig nämnd yrkar bifall till förslagen till beslut. Kommunstyrelsen Akt

Datum § 137 Dnr ASN-00104/2026 Statistik utlämnande av handlingar 1. Informationen gällande utlämnande av handlingar har noterats. 2. Uppdra till sektorchefen att utreda frågan om möjligheten att ta ut kostnader för utlämnande av handlingar. 3. Uppdraget ska redovisas för arbetsmarknads- och socialnämnden i september 2026. Individ- och familjeomsorgen lämnar ut en stor volym allmänna handlingar varje år. Det är reglerat enligt ett flertal lagar att man har rätt att begära ut och få allmänna handlingar som är registrerade hos kommunen. Enligt 2 kap 15 § Tryckfrihetsförordningen ska den som begär ut en allmän handling, som får lämnas ut, få tillgång till handlingen genast eller så snart det är möjligt. Innehållet i handlingen kan med stöd av 26 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) vara skyddat av sekretess om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Det finns rutiner för hur utlämning av handlingar ska genomföras på ett säkert sätt. Individ- och familjeomsorgens administratörer tar ut de handlingar som begärs. Sedan sekretessprövas de av ansvarig handläggare (den som ansvarar på för ärendet där aktuell handling finns). Om behov finns så sekretessmarkeras delar av handlingen och återsänds till administratörerna som sedan sköter själva utlämnandet. Alla utlämnande handlingar följs av ett beslut och det finns tre sorters beslut att välja bland. 1) handlingen lämnas ut i sin helhet (det ka ske till exempel när part i ett ärende begär ut handlingar). 2) Handlingen lämnas ut delvis (det vill säga att vissa delar av handlingen sekretessmarkeras). 3) Handlingen lämnas inte alls ut (då bedöms endera den som begär handlingen inte vara part eller att en utlämning kan orsaka men för den/de som nämns i handlingen). Datum När det gäller avslag eller delvis avslag så är det alltid sektorchef som tar det beslutet. Och ett skriftligt beslut lämnas till den som begär ut handlingen. Ett avslag eller ett delvis avslag rapporteras med sekretess till arbetsmarknads- och socialnämnden via ärendet för delegeringsbeslut. Under 2025 lämnades totalt 10 363 sidor ut och det tog ungefär 67,5 arbetstimmar i anspråk enbart för 2 administratörer. Tiden sekretessbedömningen och eventuell maskning tog är inte rapporterad. Tiden började mätas 26/5 2025. Under januari – maj 2026 har hittills 5 838 sidor lämnats ut och tidsåtgången har varit 73,5 arbetstimmar. Alla utlämningar görs idag utan medföljande kostnad. En diskussion om hur det ska göras framöver behöver startas, då det ofta kan handla om att det är stora volymer handlingar som lämnas ut. Tidsåtgången varierar utifrån volym och hur mycket som behöver sekretessmarkeras. När handlingen ska lämnas ut oaktat vilket beslut som har fattats så sker det endera via utlämning mot kvittens och uppvisande av ID i receptionen eller via rekommenderad post mot mottagningskvitto. Yrkanden Kennet Hedman (M) yrkar på att sektorchef ska utreda frågan om möjlighet att ta ut en kostnad vid utlämning. En enig nämnd ställer sig bakom yrkandet. Akt

Datum § 138 Dnr ASN-00107/2026 Beredskapsplan utvecklingscentrum 1. Utvecklingscentrums beredskapsplan fastställs. 1 juli 2025 infördes ett tillägg i skollagen (kapitel 6 a) gällande att alla förskolor och skolor måste ha en fastställd beredskapsplan och bedriva ett löpande arbete för att hantera allvarliga våldssituationer eller hot. Utvecklingscentrum har tagit fram, riskbedömt och MBL:at sin beredskapsplan som innehåller sekretess utifrån till exempel de delar som berör PDV-planen (PDV står för pågående dödligt våld). Arbetsmarknads- och socialnämnden behöver fastställa planen och på nämndsammanträdet den 23 juni 2026 deltar Therese King för att berätta om beredskapsplanen och dess innehåll inför fastställandet. Akt

Datum § 139 Dnr ASN-00197/2022 Delegationsordning för arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter 2023-2026 1. Reviderad delegationsordning antas. 2. Den nya delegationsordningen gäller från och med 2026-06-23. 3. Uppdra till sektorn att genomföra eventuella kvarvarande paragraf- förändringar utifrån den nya socialtjänstlagen. 4. Paragrafen justeras omedelbart. Förslaget till delegationsordning för arbetsmarknads- och socialnämnden bygger på den delegationsordning som antogs den 10 januari 2023. När omsorgsnämnden delades inför 1 januari 2019 gjordes ett omfattande arbete för att säkerställa en god delegering. I denna revidering behöver avsnittet gällande försörjningsstöd utökas med de delar som blir nya i och med det aktivitetskrav som riksdagen fastställde 26 maj 2026 och som träder i kraft den 1 juli i år. Det görs också ändringar i fullmakt till ombud där stycket om att utse nämndens ombud utökas med även tingsrätt. Tidigare har enbart förvaltningsrätt och kammarrätt funnits i det stycket. Vidare har styckesindelningen i avsnittet om Barn och unga förändras utifrån att delegeringsordningen ska följa ärendeprocessen på individ- och familjeomsorgen bättre än idag. I samma avsnitt har vissa paragrafreferenser förändrats. När det gäller avsnittet om Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) har tidsgränsen för uppföljning förtydligats samt även att regler kring avslutande av uppföljning har förts in. Datum Som sista förändring behöver en särskiljning göras mellan ansökan om nationellt identitetskort och ansökan om pass samt yttrande från socialnämnden i dessa ärenden. Arbetsmarknads- och socialnämnden har att ta ställning till delegering till sektorchef. Sektorchefen kan i sin tur delegera vidare inom sektorn då lagstyrning eller rättspraxis så medger. Delegeringsordningen är ett levande dokument så den kan komma att revideras med jämna mellanrum, främst baserat på ny rättspraxis eller ny alternativt förändrad lagstiftning. Förslag till ändringar i delegationsordningen daterat den 5 juni 2026 Sektorn för verkställande Akt

Datum § 140 Dnr ASN-00179/2025 Redovisning av delegeringsbeslut sektor Arbete och stöd 2026 1. Informationen gällande delegeringsbeslut i maj har noterats. Lista redovisas, daterad 9 juni 2026, över delegeringsbeslut inom individ- och familjeomsorgen i april 2026 avseende utredning och behandling, ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd enligt SoL, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Övriga delegeringsbeslut Förutom de delegeringsbeslut som rapporteras i verksamhetssystemet Treserva och rapporteras på listor från detta system fattas då och då andra beslut på delegering med stöd av arbetsmarknads- och socialnämndens delegationsordning. I det fall sådana beslut fattats redovisas de under denna rubrik. En vårdnadshavare i ett pågående ärende har begärt ut handlingar från individ- och familjeomsorgen. Begäran besvarades den 20 maj. kan lämnas ut med hänvisning till 26 och kap. 1 § (sekretess inom En vårdnadshavare i ett pågående ärende har begärt ut handlingar från individ- och familjeomsorgen. Begäran besvarades den 21 maj. kan lämnas ut med hänvisning till 26 och kap. 1 § (sekretess inom Datum En fullmaktstagare för vårdnadshavare i ett pågående ärende har begärt ut handlingar från individ- och familjeomsorgen. Begäran besvarades den 26 maj. Arbetsmarknads- och socialnämndens bedömning är att vissa uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till 26 och kap. 1 § (sekretess inom Ett tidigare familjehem har begärt att få ta del av handlingar gällande sig själva. Tidigare familjehem är inte part i ärendena rörande de tidigare placerade barnen. Begäran besvarades den 9 juni. Familjehemmet har rätt att ta del av begärda handlingar som finns hos socialtjänsten i Ljusdal och berör de båda familjehemsföräldrarna, med undantag för uppgifter som rör andra personer och omfattas av sekretess i förhållande till det tidigare familjehemmet. kan lämnas ut med hänvisning till 26 kap. 1 § (sekretess inom socialtjänst mm) i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) då det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Tabell delegationsbeslut maj daterad den 9 juni 2026 Aktuella beslut kring utlämnande av handling. Akt

Datum § 141 Dnr ASN-00186/2025 Ärenden för kännedom 2026 1. Informationen gällande ärenden för kännedom har noterats. Till arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 23 juni 2026 finns följande ärenden för kännedom: Hedersrelaterat våld och förtryck ska förebyggas och bekämpas. En viktig förebyggande insats är att ge föräldrar i hederskontext rätt stöd. Regeringen har nu gett flera myndigheter i uppdrag att utvärdera och utveckla stödmaterial, arbetssätt och metoder till föräldrar i hederskontexter. Uppdraget lämnas till Socialstyrelsen, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) och länsstyrelserna. Socialstyrelsen ska samordna uppdragets genomförande. Tidiga insatser och ökad kunskap är avgörande för att motverka att hedersrelaterade normer och begränsningar får fäste och ge föräldrar alternativ till repressiv uppfostran präglad av våld och förtryck. Socialstyrelsen får därför i uppdrag att med stöd från MFoF och länsstyrelserna genomföra en undersökning av befintligt stödmaterial, arbetssätt och metoder, inklusive identifiera goda exempel samt analysera hur stödmaterialet kan spridas till relevanta aktörer för att nå ut till föräldrar i hederskontexter. Myndigheterna ska även utvärdera och utveckla det stödmaterial som riktar sig till yrkesverksamma, exempelvis till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. De ska också analysera hur stödmaterialet ska spridas och användas. Uppdraget ska särskilt fokusera på att motverka destruktiva normer kring kön, makt och sexualitet. Socialstyrelsen ska senast den 25 mars 2032 lämna en samlad slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet. -------------------------------------------------------------------------------------------- En kartläggning som SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har gjort visar att det finns sammanställd forskning om kränkande särbehandling, respektive hot och våld i arbetet i relation till Datum psykisk ohälsa bland arbetstagare. Samtidigt konstaterar SBU att mer forskning behövs på området. Sjukskrivning för psykisk ohälsa ökar i Sverige, där faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är bidragande orsaker. Inom ramen för ett regeringsuppdrag har SBU genomfört en kartläggning som visar att det finns systematiskt sammanställd forskning som indikerar samband mellan flera former av arbetsrelaterad utsatthet och psykisk ohälsa. Kartläggningen omfattar 19 systematiska översikter publicerande mellan år 2015 och år 2025. Bland dessa har exponering för mobbning, sexuella trakasserier, diskriminering eller hot och våld i arbetet studerats i relation till psykisk ohälsa. Utfallen inom psykisk ohälsa gäller symtom på depression, utmattning, ångest och ptsd. I översikterna förekommer variationer i exempelvis studerad population (generell arbetande befolkning respektive arbetstagare inom hälso- och sjukvården, samt arbetstagare inom övriga specifika branscher såsom försvaret, räddningstjänsten och restaurangbranschen). Detsamma gäller definitioner av exponeringar och studiedesign. SBU konstaterar att det saknas tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna dra slutsatser om eventuella könsskillnader och betydelse av varaktighet i exponering för utfall. Kartläggningen identifierar även andra områden där mer forskning behövs. Rapporten i sin helhet finns att ladda ner här: https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kartlagger/krankandesarbehandling- och-hot-och-vald-i-arbetet-och-dess-relation-till-psykiskohalsa/ eller fås via nämndsekreterare. ------------------------------------------------------------------------------------------- Regeringen ger en utredare i uppdrag att föreslå hur skola och socialtjänst bättre kan följa upp resultatet av insatser på individnivå. Syftet är att tidigt upptäcka problem och säkerställa att stödinsatser gör skillnad. Omfattande skolfrånvaro och bristande stöd kan få allvarliga konsekvenser för barn och unga. Genom samverkan mellan skola och socialtjänst kan problem upptäckas tidigt och insatser sättas in. Men resultatet av insatserna behöver följas upp på individnivå i verksamheterna för att säkerställa att de är effektiva och ändamålsenliga. Skolverket och Socialstyrelsen har konstaterat att det i dag finns rättsliga hinder för skola och socialtjänst att tillsammans följa upp resultatet av Datum insatser på individnivå. Nu ger regeringen en utredare i uppdrag att analysera och ge förslag på hur skola och socialtjänst tillsammans kan följa upp resultatet av insatser på individnivå. Nils Sjöblom förordas till utredare, i en så kallad bokstavsutredning, som biträder departementet i uppdraget. Utredaren kommer bland annat • undersöka vilka behov skola och socialtjänst har av gemensamma uppföljningar av resultat av insatser för elever på individnivå, • analysera förutsättningar och hinder för sådana uppföljningar, • lämna förslag på åtgärder och nödvändiga författningsförslag, • bedöma behovet av ändrade sekretessregler och göra en integritetsanalys. Uppdraget omfattar både kommunala och enskilda skolor samt alla delar av elevhälsan. Det ska redovisas senast den 29 mars 2027. ----------------------------------------------------------------------- Att barn och vuxna förs bort utomlands mot sin vilja är en allvarlig form av hedersrelaterat våld och förtryck och en stor inskränkning i individers liv. Regeringen ger nu Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilka insatser som socialtjänsten och hälso- och sjukvården erbjuder personer som återvänder till Sverige efter att ha blivit bortförda utomlands med fokus på hederskontexter. Jämställdhetsmyndighetens kartläggningar visar att det finns stora brister i stödet till bortförda personer, som lever i en hederskontext, när de återvänder till Sverige. I många kommuner saknas det rutiner och samverkansformer för att förhindra och motverka bortföranden. Vissa grupper, som till exempel hbtqi-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning, kan också vara särskilt sårbara i en hederskontext. Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga insatser samt lämna förslag för att förbättra det förebyggande, stödjande och skyddande arbetet i socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården för vuxna och barn som är i riskzonen att föras bort utomlands. Det gäller också för de som redan har förts bort eller hållits kvar utomlands mot sin vilja och för de som återvänder till Sverige efter bortföranden utomlands. I uppdraget ingår också att undersöka hur socialtjänsten samverkar med exempelvis Polismyndigheten och Utrikesdepartementet under tiden för bortföranden. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2029. Datum ------------------------------------------------------------- Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur läkemedelsgenomgångar kan göras mer systematiskt för barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet eller dömda till sluten ungdomsvård eller fängelse. Syftet är säkerställa att läkemedelsanvändningen är ändamålsenlig och säker. Psykisk ohälsa och användningen av psykofarmaka är mer omfattande bland placerade och frihetsberövade barn och unga än bland jämnåriga som inte är placerade eller frihetsberövade. Brister i uppföljning och samverkan kan innebära risker, exempelvis vid samtidig användning av flera läkemedel. Därför ger regeringen nu Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur individuella läkemedelsgenomgångar kan genomföras systematiskt och kostnadseffektivt för barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet eller som avtjänar sluten ungdomsvård eller fängelsestraff. Myndigheten ska även föreslå åtgärder och redovisa konsekvenser, inklusive eventuella kostnader. Uppdraget omfattar barn och unga som placeras enligt socialtjänstlagen eller LVU samt de som avtjänar straff inom SiS eller Kriminalvården. Socialstyrelsen ska också bland annat undersöka om arbetssättet med regelbundna läkemedelsgenomgångar, som används för äldre, kan anpassas för dessa grupper. Socialstyrelsen ska samråda med berörda myndigheter och aktörer. Uppdraget ska delredovisas i maj 2027 och slutredovisas i december 2027. ---------------------------------------------------------------------------------- För personer som är i behov av stöd från såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård är det avgörande att samverkan mellan aktörerna fungerar bra. När det samarbetet brister riskerar människor att inte få den vård och omsorg eller insatser från socialtjänsten som man har behov av och rätt till. Regeringen ger därför Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kunskapsmaterial om individuella planer för personer som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Individuella planer, ofta kallade samordnade individuella planer (SIP), ska upprättas när en person har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Trots tydliga bestämmelser visar tidigare analyser att tillämpningen varierar och att planerna inte alltid används på det sätt som avsetts. Det skiljer sig dessutom runtom i landet. Så ska det inte vara. Socialstyrelsen ska ta fram kunskapsmaterial riktat till beslutsfattare och profession inom berörda verksamheter. Materialet ska bidra till en Datum gemensam förståelse av när och hur individuella planer ska användas samt vad de ska uppnå. Myndigheten ska även: • genomföra erfarenhetsutbyten mellan kommuner och regioner, • analysera hur implementeringen av individuella planer kan stärkas, • genomföra kommunikationsinsatser för att sprida kunskapen brett. Arbetet ska ske i dialog med bland andra Sveriges Kommuner och Regioner, professionen samt patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Socialstyrelsen ska även ta tillvara erfarenheter från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Kunskapsmaterialet ska särskilt lyfta vikten av flexibilitet, professionella bedömningar och individens delaktighet. Även behovet av utbildning och praktisk träning i arbetet med individuella planer ska belysas. Uppdraget ska redovisas senast den 14 april 2028. ---------------------------------------------------------------------------- Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet. I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år. Beslutet togs av riksdagen 26/5 2026 och lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026. Akt

Datum § 142 Dnr ASN-00185/2025 Protokoll för kännedom 2026 1. Informationen gällande protokoll för kännedom har noterats. Till arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 23 juni 2026 finns följande protokoll för kännedom: Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2026-05-25 § 67 Årsredovisning 2025 för Ljusdals kommun Beslut: 1. Årsredovisningen för 2025 godkänns. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2026-05-25 § 68 Årsrapport internkontroll 2025 Beslut: Årsrapport för internkontroll 2025 godkänns. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2026-05-25 § 70 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder, samt enskilda förtroendevalda idessa organ, för verksamhetsåret 2025 Beslut: 4. Ansvarsfrihet beviljas för arbetsmarknads- och socialnämnden och dess enskilda förtroendevalda för verksamhetsåret 2025. Tillägg: Ove Schönning (S), Sawsan Ghazal (S), Helena Brink (L), Sophie Dahlberg (V), Jens Furuskog (SD), Kennet Hedman (M), Kjell Israelsson (M), Marie Mill (LB), Solange Nordh (C), Sven Persson (SD) och Roger Kastman (KD) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2026-05-25 § 77 Avsägelse från Nicklas Haglund (KD) som ersättare i Arbetsmarknads- och socialnämnden Datum Beslut: 1. Nicklas Haglund (KD) entledigas från sitt uppdrag. 2. Mona Änges (KD) väljs till ny ersättare i arbetsmarknads- och socialnämnden. 3. Valet gäller för återstoden av mandatperioden. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2026-05-25 § 78 Avsägelse från Oscar Löfgren (V) som ersättare i Arbetsmarknads- och socialnämnden Beslut: 1. Oscar Löfgren (V) entledigas från sitt uppdrag som ersättare i arbetsmarknads- och socialnämnden. 2. Gunnar Marklund (V) väljs till ny ersättare i arbetsmarknads- och socialnämnden. 3. Valet gäller för återstoden av mandatperioden. Protokollsutdrag från kommunstyrelsen 2026-05-26 § 123 Månadsrapport per april samt helårsprognos för Ljusdals kommun 2026 Beslut: 1. Månadsrapport april 2026 godkänns. Akt