Arbetsmarknads- och socialnämnden — 24 februari 2026

Datum § 34 Dnr ASN-00187/2025 Domar för kännedom 2026 1. Informationen gällande domar för kännedom har noterats. Förvaltningsrätten i Falun har meddelat beslut i mål 350-26. Förvaltningsrätten fastställer det omedelbara omhändertagandet enligt 6 § LVU. Detta beslut är i enlighet med beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden. Aktuellt beslut Akt

Datum § 35 Dnr ASN-00190/2025 Information om omedelbara omhändertaganden och andra ordförandebeslut 2026 1. Informationen gällande omedelbara omhändertaganden och andra ordförandebeslut har noterats. Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska arbetsmarknads- och socialnämnden informeras om de beslut som tas av ordförande eller annan av nämnden förordnad person gällande omedelbara omhändertaganden. Även omplaceringsbeslut är att betrakta som omedelbara omhändertaganden enligt definition i socialtjänstlagen. Dessutom ska nämnden informeras om andra ordförandebeslut. Den 21 januari 2026 fattades ett beslut om omedelbart omhändertagande enligt § 6 LVU. Den 21 januari 2026 fattades ett beslut om placering enligt § 11 LVU. Den 27 januari 2026 fattades fyra beslut om omedelbart omhändertagande enligt § 6 LVU. Den 27 januari 2026 fattades fyra beslut om placeringar enligt § 11 LVU. Aktuella beslut Akt

Datum § 36 Dnr ASN-00183/2025 Sektorchefen informerar 2026 1. Informationen från sektorchefen har noterats. På arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 24 februari 2026 informerar sektorchefen Elin Fredriksson om vad som är aktuellt inom sektor Arbete och stöd. Sektorchefen informerade om följande: - Aktuellt inom verksamheten - Omställningen med nya socialtjänstlagen - Ny organisationsstruktur inom IFO Akt

Datum § 37 Dnr ASN-00163/2025 Månadsrapporter inklusive prognoser 2026 1. Informationen gällande nyckeltal och månadsrapport per januari 2026 har noterats. På arbetsmarknads- och socialnämnden den 24 februari 2026 redovisas nyckeltal per januari 2026. Akt

Datum § 38 Dnr ASN-00186/2025 Ärenden för kännedom 2026 1. Informationen gällande ärenden för kännedom har noterats. Till arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 24 februari 2026 finns följande ärenden för kännedom: Regeringen har beslutat att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska förstärka tillsynen av de särskilda ungdomshem som vårdar flickor med stöd av lagen om vård av unga (LVU). Uppdraget innebär en fördjupad granskning av om de åtgärder som Statens institutionsstyrelse (SiS) genomfört de senaste åren har lett till ökad trygghet och säkerhet. IVO genomför varje år tillsyn av alla särskilda ungdomshem. Regeringen anser att det behövs en fördjupad uppföljning av åtgärderna som genomförts på ungdomshem som vårdar flickor enligt LVU. IVO ska därför särskilt granska hemmens • åtgärder av brister från tidigare tillsyn • användning av avskiljningar och tvångsåtgärder • och bemanning och kompetens. Under flera år har tillsynsmyndigheter och granskningar visat på allvarliga brister vid ungdomshem där flickor vårdas. Kritiken har bland annat handlat om felaktig användning av avskiljningar och tvångsåtgärder, bristande bemanning, bristande kompetens samt upplevelser av kränkningar. SiS har vidtagit flera åtgärder, bland annat mindre vårdgrupper, högre personaltäthet och särskilt förstärkta avdelningar för flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utagerande problematik. Myndigheten har även organiserat om sin verksamhet för att bättre möta flickors behov. ----------------------------------------------------------------------- Sedan november förra året finns kommunspecifik återkoppling på Brottsförebyggande rådets (Brå) webbplats. Ta del av din kommuns återkoppling för att få en översiktlig bild över hur ert brottsförebyggande arbete ser ut idag och vad som behöver utvecklas. Datum I återkopplingen hittar ni bland annat information om statusen när det gäller ledning, samordning och samverkan. Som brottsförebyggande samordnare kan du använda återkopplingen som verktyg för att driva på arbetet i hela kommunen. Den kan till exempel presenteras i kommunstyrelsen och i förvaltningarnas olika ledningsgrupper. Som ett komplement till återkopplingen finns på Brås webbplats också en interaktiv karta där ni kan jämföra ert brottsförebyggande arbete med andra kommuner. Kartan kan vara till hjälp för att visa ledning och styrning i er kommun, hur andra kommuner prioriterar sitt brottsförebyggande arbete. Här kan man hitta den kommunanpassade kartan: https://bra.se/kunskapsstod/lokalt-och-regionalt-stod/aterkoppling-till- kommuner?query=*%3A* Brå har nyligen tagit fram en film som riktar sig till beslutsfattare. Filmen handlar om varför man ska jobba brottsförebyggande i en kommun och vad som krävs för att arbetet ska bli effektivt. Här hittar man filmen: https://bra.se/kunskapsstod/lokalt-och-regionalt- stod/kommunens-ansvar ---------------------------------------------------------------------------------- Många familjehemsplaceringar avslutas när en ungdom fyller 18 år, vilket kan skapa osäkerhet och risk för utanförskap. Unga som har varit placerade är en särskilt utsatt grupp, med ökad risk för psykisk ohälsa och svårigheter att etablera sig i vuxenlivet. Samtidigt kan många sakna trygghet och stöd utanför familjehemmet. Att få bo kvar i familjehemmet kan ge trygghet och stöd under övergången till ett självständigt liv, och säkerställa att unga med fortsatta omsorgs- eller stödbehov får dessa tillgodosedda. Regeringen har beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka hur vanligt det är att familjehemsplaceringar avslutas i samband med 18- årsdagen, varför det sker och vilket stöd som efterfrågas av kommuner, familjehem och familjehemsplacerade unga själva. Socialstyrelsen ska bland annat föreslå vilka åtgärder som kan vidtas för att fler ungdomar som vill ska få möjlighet att bo kvar i familjehemmet efter att vården enligt socialtjänstlagen eller LVU har upphört. ------------------------------------------------------------------------------------------- Datum Jämställdhetsmyndigheten har från och med 1 januari 2026 i uppdrag att regelbundet kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Detta är del av en överföring av vissa uppgifter från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län till Jämställdhetsmyndigheten. Under 2025 har Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK) arbetat med att förbereda för en befolkningsundersökning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Nu har NCK också fått medel för att tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten förbereda en kartläggning av utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Det finns flera svårigheter med att mäta hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat på grund av att det handlar om en särskilt sårbar grupp. I uppdraget ingår därför att ta fram kunskaps- och metodunderlag om grupper som kan vara svåra att nå med vanliga statistiska undersökningar och metoder. Jämställdhetsmyndigheten och NCK ska också undersöka möjligheterna att analysera utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck i olika geografiska områden, exempelvis i områden där utanförskapet är stort. Vi behöver mer kunskap om ungas utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive om könsskillnader och andra relevanta bakgrundsfaktorer. Därför har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag, att utifrån tidigare undersökningar, analysera ungas upplevelser av begränsande hedersnormer och inskränkningar i deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Det kan handla om krav från familjen om partners kön, etnicitet eller religion. Det kan också handla om krav på att vänta med sex tills man är gift. Vid behov ska Folkhälsomyndigheten ta fram ny kunskap genom exempelvis fokusgrupper eller intervjuer. --------------------------------------------------------------------------------- Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården har presenterat sina förslag om hur fler ändamålsenliga vårdplatser ska skapas. Fokus ligger på familjehemsvården och ökad statlig samordning. Bristen på fungerande vårdplatser inom den sociala barn- och ungdoms- vården har länge varit en utmaning. Kommunerna har haft svårt att hitta platser som motsvarar barns och ungas behov, och det har lett till akuta och ibland olämpliga lösningar. År 2023 utsåg regeringen Thomas Ardenfors till nationell samordnare med uppdrag att föreslå åtgärder för fler kvalitativa vårdplatser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Datum Bland förslagen som den nationala samordnaren presenterat ingår bland annat en stärkt statlig styrning och stöd i den sociala barn och ungdomsvården. Enligt förslaget bör staten ta ett större ansvar för att stödja kommunerna i vården av samhällsplacerade barn- och unga. Exempelvis föreslås att en statlig myndighet ska samla övergripande familjehemsfrågor, såsom rekrytering, utbildning, handledning och uppföljning. I slutredovisningen finns ytterligare flera förslag, bland annat: • en nationell strategi för familjehemsvården för att säkerställa en långsiktigt hållbar, rättssäker och jämlik vård • ökad trygghet och mer likvärdigt stöd till familjehemmen • att stärka barnets rätt till obruten skolgång och satsningar på Skolfam, en arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem • ett nationellt system för regelbundna brukarundersökningar utvecklas samt nationella och regionala brukarråd • att utreda oberoende barnrättsombud som kan företräda placerade barns intressen • en digital portfölj för placerade barn för att samla viktig information och minska administration. Förslagen kommer att analyseras och beredas vidare. ------------------------------------------------------------------------------------ Den 15 januari 2026 trädde nya lagar i kraft för att stärka skyddet för barn. Det handlar bland annat om att fler aktörer i samhället ska vara skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Nu ger regeringen tre myndigheter – Socialstyrelsen, Polismyndigheten och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd – i uppdrag att sprida information om de nya reglerna till de yrkesgrupper som berörs. Socialnämnden måste få bättre möjligheter och mer information för att kunna fatta beslut med barnets välmående och trygghet i centrum. Enligt den nya lagen ska fler myndigheter, anställda hos dessa myndigheter och ordningsvakter vara skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Det är av stor vikt att de som träffas av de nya lagändringarna får information om vad förändringarna innebär. Socialstyrelsen får därför i uppdrag att sprida information till yrkesverksamma, både inom social- tjänsten och de som i övrigt omfattas av den anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen. Datum Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ska i sin tur ta fram stödmaterial till huvudmän och yrkesverksamma inom kommunernas familjerätter. Polismyndigheten, som ansvarar för utbildning av ordningsvakter, ska komplettera utbildningen med information om anmälningsskyldigheten. -------------------------------------------------------------------------------- Regeringen ger Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att kontrollera verksamheter med vilande tillstånd för att motverka oseriösa och kriminella aktörer. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2026 får IVO möjlighet att återkalla tillstånd för verksamheter som varit vilande under längre tid. Det kan finnas naturliga skäl till att ett tillstånd är vilande, men sådana tillstånd kan samtidigt användas i kriminella upplägg. Tillståndet kan till exempel användas som ett reservbolag när en annan verksamhet stoppas. Med uppdraget får IVO bättre förutsättningar att identifiera sådana risker och agera. Myndigheten ska återkommande kartlägga vilande tillstånd inom verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), och kontrollera om tillstånden bör återkallas enligt den nya lagstiftningen. IVO får använda 10 miljoner kronor för uppdraget under 2026. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2029. -------------------------------------------------------------------------------------- Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 2024 var löneskillnaden mellan kvinnor och män 10,2 procent och den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent. I syfte att motverka osakliga löneskillnader och lönediskriminering genomförs nu EU:s lönetransparensdirektiv i svensk rätt. Det innebär bland annat ökad transparens och insyn i lönesättningen samt nya sanktioner och rättegångsregler. För regeringen är det centralt att det svenska genomförandet av lönetransparensdirektivet så långt det är möjligt begränsar den administrativa bördan för arbetsgivare och värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Detta har därför varit en viktig utgångspunkt för förslagen, som bygger vidare på de bestämmelser om aktiva åtgärder och lönekartläggning som finns i diskrimineringslagen. Datum Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet. Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer. I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen överlämnade sitt betänkande Genomförande av lönetransparensdirektivet (SOU 2024:40) till regeringen i maj 2024. Betänkandet har därefter remitterats. Den 15 januari beslutade regeringen en lagrådsremiss i ärendet och avser att lämna en proposition till riksdagen under våren. Regeringen föreslår i lagrådsremissen att lagändringarna som genomför direktivet ska träda i kraft den 1 juli 2026. ---------------------------------------------------------------------------------------- Kampen mot kriminalitet är en av regeringens absolut viktigaste uppgifter. En del i det handlar om att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Jämställdhetsmyndigheten och Brå har fått i uppdrag att ta fram kunskap om kopplingar mellan våldsutsatthet i barndomen och att senare involveras och utnyttjas i kriminalitet. Särskilt fokus ska vara på gängrelaterade miljöer. Uppdraget omfattar alla former av våld mot barn inklusive våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och sexuell exploatering. Myndigheterna ska också kartlägga förebyggande insatser, metoder och arbetssätt som kan motverka att våldsutsatta barn involveras och utnyttjas i kriminalitet. Myndigheterna ska, genom att kartlägga vilka kunskaps-, verksamhets- och samverkansluckor som finns, också identifiera hur ansvar och roller mellan olika aktörer kan utvecklas eller förtydligas. Akt