Arbetsmarknads- och socialnämnden — 28 april 2026

§ 76 Dnr ASN-00057/2026 Vård med stöd av SoL Datum 2026-04-28 Datum 2026-04-28

§ 77 Dnr ASN-00017/2026 Nedläggning av faderskap Datum 2026-04-28 Datum 2026-04-28

§ 78 Dnr ASN-00070/2026 Begäran om yttrande och handlingar gällande ej verkställt beslut IVOs diarienr 3.3.1-18848/2025 Datum 2026-04-28 Datum 2026-04-28

§ 79 Dnr ASN-00187/2025 Domar för kännedom 2026 1. Informationen gällande domar för kännedom har noterats. Hälsinglands tingsrätt har meddelat beslut i mål Ä 138–26 gällande vårdnadsöverflytt. Vårdnadshavare i ärendet begär byte av offentligt biträde. Tingsrätten beviljar bytet. ekonomiskt bistånd. Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Detta beslut är i enlighet med beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden. Kammarrätten i Sundsvall har fattat beslut i mål 3172–25 gällande överklagat beslut från förvaltningsrätten avseende upphörande av vård enligt LVU. Kammarrätten avslår överklagandet, vilket innebär att förvaltningsrättens avgörande samt beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden står fast. Kammarrätten i Sundsvall har fattat beslut i mål 3173–25 gällande överklagat beslut från förvaltningsrätten avseende upphörande av vård enligt LVU. Kammarrätten avslår överklagandet, vilket innebär att förvaltningsrättens avgörande samt beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden står fast. placering enligt LVU. Vårdnadshavaren ville ha en annan placering än den placering som arbetsmarknads- och socialnämnden beslutade om. Förvaltningsrätten avslår överklagandena. Detta beslut är i enlighet med beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden. Förvaltningsrätten i Falun har meddelat dom i mål 24–26 överklagat beslut avseende vård med stöd av LVU. Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Detta beslut är i enlighet med beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden. Datum 2026-04-28 ekonomiskt bistånd. Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Detta beslut är i enlighet med beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden. Förvaltningsrätten i Falun har meddelat beslut i mål 1750-26 gällande ekonomiskt bistånd. Förvaltningsrätten avskriver målet. Detta då det omprövade beslut är i enlighet med det överklagade beslutet från arbetsmarknads- och socialnämnden. Aktuella domar 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 80 Dnr ASN-00183/2025 Sektorchefen informerar 2026 1. Informationen från sektorchef har noterats. På arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 28 april 2026 informerar sektorchefen Elin Fredriksson om vad som är aktuellt inom sektor Arbete och stöd. Elin Fredriksson informerar om följande: - aktuellt inom sektor Arbete och stöd - ny organisation AME - status omställningsarbete nya socialtjänstlagen 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 81 Dnr ASN-00163/2025 Månadsrapporter inklusive prognoser 2026 1. Informationen gällande nyckeltal och månadsrapport per mars 2026 har noterats. På arbetsmarknads- och socialnämnden den 28 april 2026 redovisas nyckeltal per mars 2026. 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 82 Dnr ASN-00024/2026 Brukarundersökning 2025 1. Informationen gällande brukarundersökningen 2025 för individ- och familjeomsorgen har noterats. Under 2025 deltog individ- och familjeomsorgen för första gången i Sveriges kommuner och regioners (SKR:s) nationella brukarundersökning för första gången. Brukarundersökningen syftar till att mäta kvalitet och brukarnöjdhet. På arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 28 april 2026 presenteras resultatet av 2025 års brukarundersökning. 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 83 Dnr ASN-00034/2026 Genomlysning av placeringar inom sektor Arbete och stöd 1. Arbetsmarknads- och socialnämnden antar Åtgärdsplan för Sektor Arbete och stöd med utgångspunkt i pwcs rapport om placerade barn och unga. Sammanfattning Åtgärdsplanen för Sektor Arbete och stöd syftar till att stärka barn och ungas uppväxtvillkor i Ljusdals kommun genom ett samlat, långsiktigt och kunskapsbaserat arbete. Planen omfattar förebyggande, främjande och åtgärdande insatser med särskilt fokus på socialtjänstens uppdrag att ge rätt stöd i rätt tid. Arbetet bygger på samverkan mellan socialtjänst, skola och andra aktörer samt en stärkt kvalitet i socialtjänstens arbete, från tidig upptäckt till uppföljning av insatser. Särskilt fokus riktas mot att minska behovet av placeringar genom tidigare och mer tillgängliga insatser, stärkt föräldrastöd, utvecklad öppenvård samt förbättrad kvalitet och systematik inom individ- och familjeomsorgen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har, inom ramen för sin uppsiktsplikt, upphandlat och gett pwc i uppdrag att genomföra en utredning av placerade barn och unga. Utredningen är nu slutförd och har resulterat i en slutrapport. Utredning avseende placering av barn och unga i Ljusdals kommun har skickats till samtliga nämnder för inhämtande av kommentarer samt upprättande av åtgärdsplaner. Ljusdals kommun har under en längre tid haft utmaningar kopplade till ett högt antal placeringar av barn och unga samt behov av att stärka socialtjänstens förebyggande arbete och tidiga insatser. Sektor Arbete och stöds åtgärdsplan omfattar ett samlat utvecklingsarbete med fokus på att stärka socialtjänstens förmåga att ge rätt stöd i rätt tid. I Datum 2026-04-28 detta ingår såväl övergripande insatser som utveckling av interna rutiner, arbetssätt och en långsiktig kulturresa inom verksamheten. Uppväxt Ljusdal utgör en central del av åtgärdsplanen och föreslås etableras som en gemensam struktur för att samla kommunens arbete kring barn och unga. Arbetet utgår från ett helhetsperspektiv där sociala och pedagogiska insatser samverkar och där tidiga, samordnade insatser är avgörande för att nå effekt. Bakgrund Ljusdals kommun har under flera år haft ett högt antal placeringar av barn och unga inom socialtjänsten. I jämförelse med många andra kommuner är nivåerna fortsatt höga. Forskning och erfarenhet visar att barn och unga som placeras utanför det egna hemmet ofta möter betydande utmaningar senare i livet, vilket understryker vikten av att arbeta förebyggande samt att säkerställa hög kvalitet i socialtjänstens insatser. Mot denna bakgrund har kommunen initierat en granskning för att få en fördjupad förståelse för orsakerna till det höga antalet placeringar, analysera avvikelser i förhållande till referenskostnader samt ta fram rekommendationer för hur antalet placeringar kan minska. Analysen pekar bland annat på behov av: - tidigare upptäckt av barn i behov av stöd - stärkt förebyggande arbete och tillgängliga tidiga insatser - utvecklad samverkan mellan aktörer - ökad tillgång till öppenvårdsinsatser såsom kontaktfamiljer och kontaktpersoner - stärkt kvalitet, struktur och rättssäkerhet i handläggning Nuläge och bedömning Sektor Arbete och stöd bedömer att åtgärdsplanen skapar förutsättningar för ett mer samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för barn och unga i kommunen. Särskilt centralt är: - Tydlig struktur med förebyggande, främjande och åtgärdande nivåer - Stark inriktning mot tidiga insatser och minskat behov av placeringar - Utveckling av socialtjänstens öppenvård och alternativa insatser - Stärkt kvalitet, rättssäkerhet och systematik i handläggning och uppföljning - Ökad samverkan mellan socialtjänst, skola och andra aktörer - Särskilda insatser riktade till placerade barn och unga Datum 2026-04-28 Genom tydliga indikatorer, såsom antal placeringar, utredningstider, tillgång till insatser, skolnärvaro och samverkansresultat, skapas förutsättningar för systematisk uppföljning och analys. Åtgärdsplanen innebär en förskjutning från reaktiva och kostsamma insatser till ett mer förebyggande, kunskapsbaserat och långsiktigt hållbart arbetssätt inom socialtjänsten. Agendamål och uppdrag Beslutet bedöms ha en tydlig koppling till Ljusdals kommuns prioriterade agendamål inom Agenda 2030. Framför allt bidrar åtgärdsplanen till: Mål 3 – God hälsa och välbefinnande Genom tidiga och samordnade insatser, stärkt föräldrastöd samt minskat behov av placeringar stärks barns och ungas psykiska och sociala hälsa. Mål 10 – Minskad ojämlikhet Genom att rikta insatser till barn och unga i utsatta livssituationer bidrar arbetet till mer jämlika uppväxtvillkor. Åtgärdsplanen bidrar även till: Mål 4 – God utbildning för alla Genom ökad skolnärvaro och samverkan med skolan stärks barns möjligheter att nå utbildningens mål. Mål 11 – Hållbara städer och samhällen Genom brottsförebyggande arbete och stärkt samverkan mellan aktörer bidrar insatserna till ökad trygghet. Sammantaget bedöms åtgärdsplanen bidra till en socialt hållbar utveckling i Ljusdals kommun, med socialtjänsten som en central aktör. Ekonomiska överväganden Genomförandet av åtgärdsplanen omfattar både insatser inom befintlig ram samt riktade utvecklingsinsatser som kräver ytterligare finansiering. Den samlade budgeten är betydande, men ska ses som en strategisk investering i tidiga och förebyggande insatser i syfte att minska framtida kostnader. Det huvudsakliga finansieringsspåret är att insatserna möjliggörs genom Utfallsfonden i samverkan med sektor Lärande. Utfallsfonden är en finansieringsmodell för sociala investeringar där externa medel används för att möjliggöra tidiga och förebyggande insatser, med återbetalning kopplad till uppnådda resultat. Kommunen återbetalar endast investeringen i den mån överenskomna effekter uppnås, medan den ekonomiska risken i annat fall bärs av Utfallsfonden. Detta skapar förutsättningar för ett mer offensivt och Datum 2026-04-28 sammanhållet genomförande samt minskar den ekonomiska risken i omställningsfasen. Den långsiktiga inriktningen är att förändra kommunens resursanvändning – från ett reaktivt arbetssätt med fokus på kostsamma placeringar till ett mer förebyggande och samordnat arbetssätt. Effekterna av insatserna följs löpande genom fastställda indikatorer kopplade till minskade kostnader, exempelvis minskade placeringskostnader. Bedömningen är att insatserna över en fyraårsperiod kan minska placeringskostnaderna i sådan omfattning att de bidrar till att finansiera satsningarna. Om samarbete med Utfallsfonden inte genomförs behöver motsvarande finansiering säkerställas inom kommunens egen budget. Detta innebär sannolikt att genomförandet sker i en betydligt långsammare takt, till följd av nödvändiga prioriteringar och omfördelningar. Risken är då att de planerade åtgärderna inte får avsedd genomslagskraft och att effekterna av det tvärsektoriella samarbetet, särskilt i relation till Sektor Lärande, helt eller delvis uteblir. Hållbarhet och miljö Förslaget bedöms främst bidra till social hållbarhet genom att stärka barns uppväxtvillkor, minska utanförskap och öka jämlikheten. Åtgärden har ingen direkt negativ påverkan på miljön. Barnchecklista Beslutet innebär konsekvenser för barn & ungdomar. Ja ☒ Nej ☐ Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. ☒ ☐ Barn och ungdomar har fått säga sin mening. ☐ ☒ Åtgärdsplan daterad den 13 april 2026 Åtgärdsplan – Placerade barn och unga uppdelad på åtgärdsområden daterad den 13 april 2026 PWC:s rapport daterad i februari 2026 Datum 2026-04-28 2026-05-04 Kommunstyrelsen Akt Datum 2026-04-28

§ 84 Dnr ASN-00175/2025 Ärendegranskning delegeringsbeslut enligt socialtjänstlagen individ- och familjeomsorgen, vuxenärenden 2026 1. Ärendegranskningen gällande vuxenärenden godkänns. Beskrivningen består av två avidentifierade ärenden vid vuxenenheten med syftet att åskådliggöra handläggningsprocessen. Urvalet är slumpmässigt utifrån de avgränsande kriterierna att det ena ärendet ska innehålla något/några beslut enligt LVM medan det andra enbart ska baseras på beslut enligt SoL. Samtliga uppgifter är hämtade från ärendets beslutsträd, journaler och utredningsprocesser i TRESERVA. Granskningen är genomförd av arbetsledare Kristin Brun. Granskningsmall för ärendegranskning IFO har använts. Analys av granskningen är gjord av Kristin Brun. Via ärendegranskning framgår att de båda utredningarna är skrivna med ett lättförståeligt språk, utredningarna följer formalia och relevanta uppgifter finns beskrivna. Bägge utredningarna har en sammanfattning vilket underlättar läsningen och gör utredningarna mer lättöverskådliga. Av granskningen framkommer dock ett behov av att Vuxenenheten upprättar rutiner för att vårdplaner för insatsen rehabiliterande sysselsättning vid AME (arbetsmarknadsenheten) ska upprättas. I ett av de granskande ärendena framkommer att vårdplan saknas just gällande denna insats, vilket innebär att det blir svårt att följa upp insatsen samt otydligt för klienten vad insatsen syftar till och hur länge den ska pågå. Beskrivning av ärende ett Bakgrund Aktuellt ärende handlar om en klient som ansöker om stödinsatser utifrån beroendeproblematik till alkohol och narkotika. Aktuell person har en hyreslägenhet, är arbetssökande och har inkomst i form av försörjningsstöd. Personen är ensamstående med vuxna barn. Klienten har genom livet haft Datum 2026-04-28 olika former av stöttning via socialtjänsten utifrån skadligt bruk/beroende till alkohol och narkotika. I aktuell utredning framkommer att personen beviljas insatser i form av rehabiliterande sysselsättning via AME (arbetsmarknadsenheten) samt att de redan pågående insatserna i form av stöd av fältsekreterare och enskilda samtal med beroendeterapeut fortgår. Det framkommer i aktuell utredning att fokus ligger på att hitta stödinsatser som syftar till skademinimering, att stärka och förlänga personens nyktra perioder och att öka personens livskvalitet. Analys av granskning Gällande utredningsförfarandet framgår av granskningen att utredningen är skriven med ett lättförståeligt språk med tydlig rubriksindelning. Utredningen följer formalia och relevanta uppgifter finns beskrivna gällande bland annat nuvarande situation, den utreddes hälsostatus och levnadsförhållanden. Utredningen har en sammanfattning vilket underlättar läsningen. I utredningen beskrivs personens nätverk och barnkonventionen är beaktad. Utredningen saknar vårdplan samt hänvisning till vart man kan hitta vårdplan för insatsen. I dokumentsammanställningen i Treserva framkommer att det finns upprättade vårdplaner för de andra insatserna personen är beviljad men inte för sysselsättning i rehabiliterande syfte. Utifrån detta framkommer ett behov av rutiner så att vårdplan upprättas även vid denna insats för att insatsen ska kunna följas upp och utvärderas. Det framkommer inte heller någonstans hur länge och under vilken period beslutet är giltigt. Det finns relevanta journalanteckningar till ärendet, brukarens inställning är beaktad och det framkommer hur kommunicering av ärendet gått till. Beslutet svarar väl mot det som framkommit av utredningen. Beskrivning av ärende två Bakgrund Ärendet är en utredning enligt 7 § lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Utredningen initierades efter två inkomna orosanmälningar från anhöriga där det framkom att personen skrivit ut sig själv från ett behandlingshem och omedelbart återfallit i skadligt bruk/beroende av narkotika och alkohol. Vidare framkom i inkomna orosanmälningar att personen skadat sig fysiskt under påverkan av alkohol och narkotika och inte följt sjukvårdens behandlingsplanering gällande detta, något som kan äventyra personens hälsa och liv. Personen är ensamstående och har inga Datum 2026-04-28 barn. Individen har egen försörjning. I utredningen framkommer att personen tidigare genomgått flertalet behandlingsinsatser för alkohol/narkotikabruk i både öppenvård- och slutenvård. I perioder har individen haft kontakt med psykiatrin/sjukvården utifrån problem med ångest, depression och tvångstankar. Under aktuell utredning samtycker personen till frivillig vård enligt socialtjänstlagen och då detta samtycke bedöms vara tillförlitligt avslutas utredningen då kriterierna för vård enligt 4 § LVM ej uppfylls. En utredning enligt socialtjänstlagen öppnas i stället och personen beviljas stödinsatser på frivillig grund. Analys av granskning Via granskningen framkommer att utredningen följer formalia samt att relevanta uppgifter gällande exempelvis hemförhållanden och hälsostatus finns beskrivna. Utredningen har en sammanfattning, vilket underlättar läsningen eftersom utredningen är relativt lång. Det framkommer att uppgifter har inhämtats från annan instans, något som är brukligt vid en utredning enligt 7 § LVM. Det finns relevanta journalanteckningar kopplat till ärendet. Beslutet svarar väl mot det som framkommit av utredningen. Utredningen visar att kriterierna för vård enligt 4 § LVM ej uppfylls. Beslutet anses gynnande för klienten och information om överklagan bedöms ej nödvändig. Granskningsmall ärende 1 Granskningsmall ärende 2 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 85 Dnr ASN-00081/2026 Rädda Barnens rapport om barnfattigdom 1. Informationen gällande Rädda Barnens rapport har noterats. I april kom Rädda Barnens rapport om barnfattigdom. Rapporten redovisar att av Ljusdals 3,356 barn lever 441 barn i fattigdom. Det gör att Ljusdal rankas på plats 158 av de 290 kommunerna i landet. I rapporten ges barn inom försörjningsstöd en framträdande roll, men i Ljusdal ser det inte riktigt ut på det sättet. De senaste nyckeltalen från försörjningsstöd visar att 55 barn har föräldrar med försörjningsstöd. Det innebär att den absolut störta andelen av de barn som presenteras i rapporten för Ljusdals del är barn och ungdomar (definitionen av barn i rapporten är 0–18 år) där varken deras föräldrar eller de för egen del har kontakt med försörjningsstödsenheten. Det medför att den bild som rapporten och även tidningsartiklar ger torde vara ett ämne som behöver hanteras på kommunövergripande nivå och inte läggas på en enskild nämnd. Rapporten säger i stora drag följande: Barnfattigdomsrapporten 2025 presenterar en fördjupad analys av den ekonomiska utsattheten bland barn i Sverige under perioden 2019–2023. Rädda Barnens reviderade barnfattigdomsmått: Antal barn i hushåll enligt alternativ beräkning av låg inkomststandard som bygger på Konsumentverkets beräkningar av basbehov och/eller 1 antal barn i hushåll som uppbär försörjningsstöd. Rapporten studerar även sambandet mellan riksnormen och SCB:s mått för absolut fattigdom – låg inkomststandard som i stor utsträckning bygger på just riksnormens beräkningar. Om riksnormen inte följer den faktiska kostnadsutvecklingen påverkar det inte bara ekonomiskt de hushåll som är berättigade till försörjningsstöd, utan också hur många som definieras som ekonomiskt utsatta enligt ”låg inkomststandard”. Rapporten visar hur denna koppling blivit alltmer problematisk i takt med att inflationen ökat och levnadskostnaderna snabbt förändrats under 2020-talet. Datum 2026-04-28 Den moderna fattigdomen i en svensk kontext handlar snarare om att barn riskerar att stå utanför sociala sammanhang och fritidsaktiviteter och om att inte ha en levnadsstandard som är rimlig i relation till samhället i stort. Röda Korsets kartläggning i samtliga 21 län vittnar om att den ekonomiska utsattheten ökar och att fler människor har fått det allt svårare att kunna täcka sina grundläggande behov. Rapporten, som bygger på information från 200 civilsamhällesaktörer i 83 kommuner, visar att nya grupper söker hjälp: ensamstående föräldrar med barn, barnfamiljer och pensionärer med låga inkomster. Även Majblommans ekonomiska stöd till barn har ökat kraftigt, med 12 miljoner på två år, främst till basala behov. Varje år räknar Konsumentverket ut kostnader för hushållens vardagsbehov. Beräkningarna bygger på pris och konsumtionsberäkningar, och en standard som vare sig innebär att leva på existensminimum eller att köpa mer än det mest nödvändiga. Myndigheten genomför både kvantitativa och kvalitativa undersökningar för att få en bild av vad som kan anses utgöra ett basbehov och en rimlig konsumtion. I Konsumentverkets definition om fattigdom ingår att beloppet ska täcka grundläggande levnadskostnader inklusive boende, mat, kläder, fritid, hygien, samt hemförsäkring och en viss buffert för oförutsedda utgifter. Där boendekostnaden beräknas utifrån ett snitt i hela landet vilket gör att fler barn definieras som fattiga i exempelvis Ljusdal där boendekostnaderna generellt är lägre. Rädda Barnens rapport 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 86 Dnr ASN-00084/2026 Arbetsmiljöverkets rapport om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende inom socialtjänst kunskapssammanställning 2026:1 1. Informationen om Arbetsmiljöverkets rapport om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende inom socialtjänst kunskapssammanställning 2026:1 har noterats. 2. Uppdra till sektor Arbete och stöd att identifiera om några åtgärder behöver göras utifrån rapporten. Hot och våld mot socialsekreterare har under senare år uppmärksammats som ett växande arbetsmiljöproblem. Nationella undersökningar visar att en stor andel socialsekreterare har utsatts för hot eller våld, och att riskerna i vissa verksamheter delvis har normaliserats. Rutiner för riskbedömning, incidentrapportering och uppföljning är inte alltid kända eller används konsekvent. Dessutom har digitala kanaler blivit en arena för hot, trakasserier och ryktesspridning, vilket kan förstärka utsattheten. Utifrån detta har Arbetsmiljöverket skapat en rapport kring arbetsmiljösituationen för socialtjänsten och ger även rekommendationer kring hur man kan arbeta kring frågan. Det är viktigt att problematiken belyses både nationellt så väl som på kommunnivå. Rapporten fokuserar på kunskap om säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden som är relevant för socialsekreterare inom socialtjänsten i Sverige. Den bygger på befintlig empirisk forskning från länder med socialtjänstverksamhet som liknar den svenska. Rapportens kunskapssammanställning stödjer sig på målen i regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025, som siktar på ett säkert arbetsliv där ingen riskerar liv eller hälsa på jobbet. Syftet är att systematiskt sammanställa forskning om säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden i socialtjänsten, med fokus på hot och våld mot socialsekreterare, samt att identifiera centrala kunskapsluckor. Litteratursökningar har genomförts i flera databaser med avgränsning till välfärdsstater i EU, publikationer på svenska och engelska samt studier publicerade mellan 2010 och 2025. Efter ett flerstegsurval inkluderades 32 Datum 2026-04-28 empiriska studier av hög eller medelhög kvalitet. Sammanställningen kompletteras med grå litteratur för att fånga praktiknära perspektiv, till exempel myndighetsrapporter, fackliga enkäter och checklistor. Majoriteten av studierna är tvärsnittsstudier baserade på självskattningsdata. Mer robusta longitudinella studier och effektutvärderingar förekommer, men är få. Arbetsmiljöverkets rapport 2026:1 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 87 Dnr ASN-00082/2026 Samsjuklighetsreformen 1. Informationen gällande samsjuklighetsreformen har noterats. Den 17 januari 2025 gav Regeringskansliet (socialdepartementet) i uppdrag till en delegation att biträda Regeringskansliet i arbetet med att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Delegationen har namngetts Samsjuklighetsdelegationen. I korthet handlar reformen om att Regionerna ska ha ansvar för att personer med skadligt bruk och beroende ges en sammanhållen vård och behandling. Socialtjänstens ansvar för stöd i vardagen, till exempel i form av boende, sysselsättning och hjälp att utveckla egna resurser ska kvarstå. 2026-02-26 hade Regeringen en pressträff om hur långt man kommit med reformen och vad syftet med den är. Pressträffen kommer att visas på arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 28 april. Efter filmen finns utrymme för frågor. Den nya lagen och reformen antas träda i kraft den 1 juli 2027. 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 88 Dnr ASN-00083/2026 Lagförändring gällande aktivitetskrav på försörjningsstöd 1. Informationen gällande aktivitetskrav på försörjningsstöd har noterats. 1 juli 2026 träder en ny lag i kraft avseende personer som uppbär försörjningsstöd. Den innebär att alla personer utom dem med varaktig sjukpenning/sjukersättning ska erbjudas aktivitet enligt följande; Socialnämnden ansvarar för att det finns aktiviteter som möter behovet av meningsfull heltidssysselsättning för personer som får försörjningsstöd. Med aktiviteter enligt första stycket avses sådana som: 1. syftar till att motivera den enskilde eller öka hans eller hennes förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser med dessa syften, 2. syftar till att förbättra den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser med dessa syften, 3. är arbetsplatsförlagda, eller 4. är inriktade på att söka arbete. Aktiviteterna ska vara utformade på ett sådant sätt att den som deltar är oförhindrad att ta ett arbete, kan stå till arbetsmarknadens förfogande och sköta sitt arbetssökande på det sätt som krävs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning. Den nya lagen kräver att kommunerna utvecklar aktiviteter som överensstämmer med regeringens syfte och mål och som är utvecklande, stärkande och framåtsyftande för de individer som uppbär försörjningsstöd i kommunen. IVO är tillsynsmyndighet och kommunerna ska rapportera till IVO en gång per kvartal och redovisa till IVO en gång per år. Om kommunerna Datum 2026-04-28 systematiskt underlåter att följa den nya lagen kan vite komma att föreläggas. Vitesbeloppen som föreslås är höga och intervallen är satta från 100 000 kronor till 1 000 000 miljoner. 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 89 Dnr ASN-00074/2024 Kvinnojouren Viljan IOP 1. Informationen gällande kvinnojouren Viljans IOP-avtal har noterats. Kvinnojouren Viljan har ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med arbetsmarknads- och socialnämnden. I giltigt IOP-avtal ställs krav på kvinnojouren att de ska inkomma med verksamhetsberättelse för föregående år, årsmötesprotokoll samt årsbokslut för föregående år innan det i avtalet fastställda årliga bidraget kan utbetalas. 2025 års handlingar inkom till arbetsmarknads- och socialnämndens diarium 19 mars 2026 och 2026 års verksamhetsbidrag utbetalades veckan efter. På arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 26 maj 2026 kommer kvinnojouren och informerar om sin verksamhet under 2025 och framåt. 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 90 Dnr ASN-00072/2020 Brottsofferjouren 1. Föreningsbidrag för Brottsofferjouren Ljusdal gällande 2026 beviljas enligt avtal. 2. Föreningsbidraget betalas ut efter justering av protokollet med 3 kr / invånare i Ljusdals kommun. Efter nämndsammanträdet i december 2025 skickades ett avtal ut till Brottsofferjouren i Ljusdal (BOJ) för deras signering. 7 januari 2026 kom kuvertet i retur då adressen på hemsidan inte var giltig enligt posten. Avtalet lades i kommunhusets reception för avhämtning. 27 januari 2026 inkom signerat avtal med kommentarer om att den bilaga med tillägg, där BOJ villkorar saker för nämnden, ska specificeras i avtalet. 9 februari lämnas nytt avtalsförslag i receptionen där texten *se även bilaga 1 har tillförts avtalet. 10 april inkommer det nya avtalsförslaget med texten Ej godkänt skrivet för hand. Ett nytt avtalsförslag skrivs och dateras 13 april 2026. Detta avtal lämnas i receptionen för avhämtning följande dag (2026-04-14). När tjänsteskrivelsen skrevs fanns inget giltigt avtal med BOJ Ljusdal. Samma dag som handlingarna inför nämndsammanträdet ska skickas ut inkommer signerat avtal. All begärd dokumentation för 2025 är inlämnad och därför kan, efter beslut i Arbetsmarknads- och socialnämnden, medel för 2026 betalas ut. Verksamhetsberättelse 2025 Revisionsberättelse Balansräkning Datum 2026-04-28 Reultaträkning Årsmötesprotokoll Giltigt avtal för 2026 daterat den 21 april 2026 2026-05-04 Ekonomienheten för utbetalning Akt Datum 2026-04-28

§ 91 Dnr ASN-00179/2025 Redovisning av delegeringsbeslut sektor Arbete och stöd 2026 1. Informationen gällande delegeringsbeslut i mars har noterats. Lista redovisas, daterad 8 april 2026, över delegeringsbeslut inom individ- och familjeomsorgen i mars 2026 avseende utredning och behandling, ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd enligt SoL, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Övriga delegeringsbeslut Förutom de delegeringsbeslut som rapporteras i verksamhetssystemet Treserva och rapporteras på listor från detta system fattas då och då andra beslut på delegering med stöd av arbetsmarknads- och socialnämndens delegationsordning. I det fall sådana beslut fattats redovisas de under denna rubrik. En pappa som inte är vårdnadshavare har begärt ut handlingar från individ- och familjeomsorgen gällande tre av sina barn. Begäran besvarades den 23 mars. Arbetsmarknads- och socialnämndens bedömning är att begärda uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till 26 och kap. 1 § (sekretess inom socialtjänst mm) i uppgifter Offentlighets sekretesslagen (2009:400) då det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon denne närstående lider men. Sektor Arbete och stöd avslår begäran att få ut allmän handling. Datum 2026-04-28 Tabell delegationsbeslut mars daterad den 8 april 2026 Övriga delegeringsbeslut för mars 2026 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 92 Dnr ASN-00186/2025 Ärenden för kännedom 2026 1. Informationen gällande ärenden för kännedom har noterats. Till arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 28 april 2026 finns följande ärenden för kännedom: Regeringen har nu lämnat över propositionen Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck till riksdagen. Propositionen innehåller flera förslag som syftar till att motverka tvångsäktenskap, barnäktenskap och andra former av hedersrelaterat våld och förtryck. Förslagen innebär bland annat straffskärpningar, en mer heltäckande lagstiftning och bättre verktyg till de brottsbekämpande myndigheterna för att kunna utreda och lagföra brotten äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. I propositionen föreslås bland annat: • Fler fall ska omfattas av brottet äktenskapstvång Det straffbara området för äktenskapstvång utvidgas. I dag krävs att någon genom olaga tvång eller genom att utnyttja någons utsatta situation förmår en person att ingå ett äktenskap. Straffansvar ska nu även omfatta vilseledande angående att ett äktenskap ingås eller förutsättningarna för att upplösa det. Det kan exempelvis handla om att offret vilseleds om en ceremonis verkliga innebörd eller om att det går att upplösa äktenskapet när den möjligheten inte finns. • Äktenskapsresebrott – nytt namn och utvidgat tillämpningsområde Brottet vilseledande till äktenskapsresa byter namn till äktenskapsresebrott. Bestämmelsen utvidgas till att omfatta straffansvar även för den som genom olaga tvång eller genom att utnyttja någons utsatta belägenhet förmår en person att resa till ett annat land i syfte att där utsättas för äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott. Även försök till brottet kriminaliseras. • Skärpta straff för hedersrelaterade brott Straffen för vissa hedersrelaterade brott skärps. För äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott innebär straffskärpningarna att minimistraffet höjs till Datum 2026-04-28 sex månaders fängelse och att maximistraffet höjs från fyra till sex års fängelse. För äktenskapsresebrott höjs maximistraffet från två till fyra års fängelse. Det nya brottet äktenskapsresebrott mot barn ska ha samma straffskala. • Hemliga tvångsmedel vid utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott Hemliga tvångsmedel ska få användas vid förundersökningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. De tvångsmedel det handlar om är hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning. • Ett förbud utan undantag mot erkännande av otillåtna utländska äktenskap Förbudet mot att erkänna utländska månggiften, barnäktenskap, tvångsäktenskap, äktenskap mellan nära släktingar och fullmaktsäktenskap ska gälla utan undantag. Sådana äktenskap ska aldrig erkännas i Sverige. Trots att ett sådant äktenskap inte erkänns ska det ha viss rättsverkan, om det finns synnerliga skäl för det och båda parterna är över 18 år. Förbudet utan undantag ska även omfatta månggiften som redan registrerats i folkbokföringen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026. ----------------------------------------------------------------------- Regeringen och SKR har ingått en överenskommelse för att stödja kommunerna när aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd införs den 1 juli 2026. Aktivitetskravet ska stärka den enskildes förmåga att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Det innebär att kommunerna ska erbjuda obligatoriska aktiviteter, exempelvis arbetsförlagda aktiviteter, för de som får försörjningsstöd. Utgångspunkten är att aktiviteterna sammantaget ska motsvara heltidsaktivering i försörjningsstödet. Enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKR, som omfattar perioden 2026–2027, ska SKR bland annat: - främja samverkan mellan kommuner - erbjuda forum för erfarenhetsutbyte - sammanställa och sprida kunskap om aktiviteter och resultat Datum 2026-04-28 - bidra till utveckling av digitala strukturer för informationsöverföring, i dialog med Arbetsförmedlingen och andra aktörer - på andra sätt stödja kommunerna i implementeringen SKR:s insatser ska komplettera Socialstyrelsens stöd, och parterna kommer att ha fortsatt dialog kring eventuella ytterligare behov. Överenskommelsen omfattar fem miljoner kronor under 2026. -------------------------------------------------------------------------------- Regeringen tidigarelägger Socialstyrelsens uppdrag att ta fram ett bedömningsstöd för placering av barn i skyddat boende. Målet är att stärka skyddet för barn och ge kommunerna ett tydligare stöd i arbetet. Regeringen följer noga implementeringen av det nya regelverket om skyddat boende, som började gälla den 1 april 2024. Erfarenheterna visar att kommunerna snabbt behöver ett samlat och lättanvänt stöd för att bedöma barns behov av skyddat boende. Med det tidigarelagda bedömningsstödet tar regeringen ett viktigt steg för att säkerställa att barn som är i behov av skyddat boende ska få det stöd och skydd de har rätt till. Stödet ska också ge kommunerna vägledning kring vilken lagstiftning som ska tillämpas i det enskilda fallet, då både socialtjänstlagen (SoL) och lagen om placering av barn i skyddat boende kan aktualiseras. För att möta behovet ändrar regeringen nu Socialstyrelsens tidigare uppdrag att stödja tillämningen av reformen (S2025/00580). Den del som handlade om att ta fram ett bedömningsstöd för placering av barn i skyddat boende tidigareläggs till den 17 december 2026. För att klara den tidigarelagda delen får Socialstyrelsen ytterligare 1,5 miljoner kronor. --------------------------------------------------------------------------------------- Att ha tillgång till tolk är viktigt både för att den enskilde individen ska kunna ta till vara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter, men även för att det offentliga ska kunna genomföra sitt uppdrag. Samtidigt behöver incitamentet att lära sig svenska vara stort då det har en avgörande effekt för en individs möjligheter att bli en del av det svenska samhället. Utredningen har haft i uppdrag att undersöka när det är rättsligt möjligt och ändamålsenligt att avgiftsbelägga offentligt finansierad tolk och hur en sådan avgift ska utformas. De har även haft i uppdrag att föreslå hur ett förbud för myndigheter att använda barn som tolk kan utformas. Utredningen föreslår bland annat att: • Det ska införas en ny lag om förbud mot att använda barn som tolk. Datum 2026-04-28 • Samtliga myndigheter ska vara skyldiga att ta ut en tolkavgift vid ärendehandläggning och att det ska gälla för personer som har varit folkbokförda i Sverige i minst sex år. • Tolkavgift ska tas ut oavsett vem som initierat ärendet, uppgå till 400 kronor och tas ut en gång per ärende. • Avgift för tolk bara ska tas ut vid tolkning i talade språk, det vill säga, ingen avgift ska tas ut vid teckenspråks-, dövblind- eller skrivtolkning. • Tolkavgift inte alltid ska tas ut, exempelvis när ett ärende direkt rör ett barn, när det är ett ärende inom hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten, eller när en verksamhet redan är avgiftsbelagd. Tolkavgift ska inte heller tas ut vid tolkning i de nordiska språken eller minoritetsspråken finska, meänkieli eller samiska. Lagen och förordningen om tolkavgift föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. -------------------------------------------------------------------------------------- Regeringen avser gå vidare med förslag om krav på tillstånd för familjehem och jourhem. Det förekommer brister i familjehemsvården som gör att barn och unga i dag riskerar att inte få den vård de behöver och har rätt till. Arbetet för att förstärka kvaliteten och förhindra välfärds-brottslighet inom familjehemsvården behöver därför för stärkas. Regeringen avser att besluta om en lagrådsremiss med förslag om bland annat krav på tillstånd för familjehem och jourhem under 2026. Regeringen bedömer att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bör få i uppgift att ansvara för tillståndsprövningen och avser ge myndigheten ett uppdrag att förbereda inför de nya uppgifterna. -------------------------------------------------------------------------------- Regeringen föreslår att socialtjänsten ska kunna sätta in tidiga insatser för att stödja och skydda barn och unga – även när samtycke till insatserna saknas. Med de föreslagna verktygen ska socialtjänsten kunna förhindra att barn och unga far illa genom att exempelvis involveras i kriminalitet. Föräldrars omsorg och engagemang har stor inverkan på barns utveckling och hälsa. När föräldraförmågan brister, löper barn och unga en ökad risk att utveckla ett normbrytande beteende och begå brott. Tidiga insatser från socialtjänsten, till både barn, unga och vårdnadshavare, kan vara avgörande för att skydda barn och unga. Utgångspunkten är att insatser inom socialtjänsten ska ges frivilligt. Samtidigt får många barn och unga inte den hjälp de behöver i tid, eftersom Datum 2026-04-28 vårdnadshavaren, barnet eller den unge inte samtycker till insatser. Det gör att problemen kan förvärras och att mer ingripande åtgärder, såsom omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), blir den enda utvägen. Enligt regeringens förslag ska socialnämnden därför kunna besluta om förebyggande insatser även när samtycke saknas. Om socialnämnden har beslutat om en insats ska nämnden också kunna ställa vissa krav, så kallade särskilda villkor, på barnet eller den unge och på vårdnadshavaren. För barn och unga kan villkoren handla om att hålla sig nykter och drogfri, vilket kan följas upp med drogtester, eller att under vissa tider uppehålla sig i hemmet. För att göra det enklare för föräldrar att medverka, föreslår regeringen att de ska kunna få tillfällig föräldrapenning för att delta i vissa insatser som socialnämnden har beslutat om och därmed rätt till ledighet från sitt arbete. Regeringen föreslår också att socialnämnden ska hålla brottssamtal med barn och unga som för första gången misstänks för brott på vilket fängelse kan följa. Syftet med samtalet är att motverka framtida brottslighet hos barnet eller den unge, och få barnets vårdnadshavare att vara ett stöd för barnet. I ett brottssamtal ska Polismyndigheten medverka, om det inte är uppenbart obehövligt eller om det finns särskilda skäl mot det. De nya lagarna och lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2027. 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 93 Dnr ASN-00185/2025 Protokoll för kännedom 2026 1. Informationen gällande protokoll för kännedom har noterats. Till arbetsmarknads- och socialnämndens sammanträde den 28 april 2026 finns följande protokoll för kännedom: Protokollsutdrag från Kommunstyrelsen 2026-03-12 § 55 Budgetdirektiv Beslut: 1. Direktiv för budget 2027 och ELP 2028-2029 antas som ett planeringsinstrument och grund för det fortsatta arbetet med budget 2027och ELP 2028-2029. 2. Resultatmålet för år 2027 ska vara 1,5% för att sedan över tid öka till 2%. 3. Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att upprätta preliminära budgetramar per nämnd samt att utfärda de anvisningar till nämnder och förvaltningar som krävs för beredning av ärendet. 2026-05-04 Akt Datum 2026-04-28

§ 94 Dnr ASN-00188/2025 Utbildningar och kurser 2026 1. Informationen gällande aktuella utbildningar och kurser har noterats. Den 8 maj välkomnar UNICEF Sverige alla till lanseringen av Kommunrapport 2026 – en jämförelse av svenska kommuners investeringar i barn. Vi bjuder på lunch, värdefulla insikter och möjlighet till nätverkande. Eventet är kostnadsfritt. Kan man inte delta på plats? Ingen fara – UNICEF livesänder eventet så att du kan vara med ändå. Anmälan görs på följande länk: https://lyyti.events/p/UNICEF_Sveriges_kommunrapport_2026_4125 ---------------------------------------------------------------------------------------- Träff med SKR kring frågor om kommunala HVB och samverkans-HVB SKR erbjuder stöd och kunskap till kommuner som vill starta HVB i egen regi eller i samverkan med regionen. Kommuner kan driva HVB själva eller i samverkan med andra kommuner. Om ni är intresserade av att antingen starta upp HVB i egen regi eller utveckla ett redan befintligt i samverkan med regionen så erbjuder vi ett möte för att diskutera detta och ge stöd i form av erfarenhetsspridning och juridisk expertis. Målgrupp: Förtroendevalda, chefer och upphandlare samt företrädare från regionen om aktuellt. Anmälan sker här och det är alternativ 2 som skulle kunna vara aktuellt för nämndsledamöterna https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=Y4lLfc_aIkegpw1Xx 1X3eBjRwJPgxktMuhE0SLNSBI1UMk05TlI2TUpHWk9aVzlPV1hVTTFB TDNLTiQlQCN0PWcu ------------------------------------------------------------------------ Datum 2026-04-28 Under ett valår ställs demokratin på sin spets och återkommande undersökningar visar att hot, hat och våld mot förtroendevalda ökar i samband med val. Hör Cecilia Ramqvist Järvinen vid SKR (Sveriges kommuner och regioner) berätta mer om hur vi kan arbeta förebyggande för att öka tryggheten för alla som engagerar sig politiskt. Praktisk information Vad: Hur kan kommuner och regioner arbeta förebyggande mot hot, hat och våld mot förtroendevalda? När: 10 juni Tid: 12.10-12.55 Var: Digitalt Kostnad: Kostnadsfritt För vem: Föreläsningen är öppen för alla, särskilt för tjänstepersoner och förtroendevalda inom kommun, region och statliga myndigheter. Du som fattar beslut om eller arbetar med rättighetsfrågor, social hållbarhet, folkhälsa eller liknande kanske är särskilt intresserad? Sista anmälningsdag: 8 juni Anmälan sker via: https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/om- oss/kalender/kalenderhandelser---gavleborg/2026-04-17-dagens-ratt-hur- kan-kommuner-och-regioner-arbeta-forebyggande-mot-hot-hat-och-vald- mot-fortroendevalda.html 2026-05-04 Akt Signering Följande parter har signerat detta dokument ÅSA MARGARETA ÄLANDERNamn: Ove SchönningNamn: Barbro Elisabeth Andin MattssonNamn: