Kommunstyrelsen — 7 maj 2026

Kommunstyrelsen beslutar 1. Bokslut och årsrapport för verksamhetsplan 2025 godkänns. Verksamhetsplanen ska kompletteras med indikatorer och delges kommunstyrelsen vid senare tillfälle. 2. Kommunstyrelsen för över 78 838 000 kronor från investeringsbudget 2025 till investeringsbudget 2026 gällande ej förbrukade medel. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat om 1 276 000 kronor. Område Näringsliv & Tillväxt Positiv avvikelse mot budget förklaras av lägre kostnader än budgeterat för inköp av övriga främmande tjänster. Område Säkerhet Säkerhetsenheten: Positiv avvikelse mot budget förklaras av lägre kostnader än budgeterat för förbrukningsmaterial samt utbildningar. Räddningstjänst: Negativ avvikelse mot budet beror främst på kostsamma skogsbränder under juli månad, vilket medfört ökade personal- och driftskostnader. Därutöver har högre lönekostnader, ökade kostnader för Microsoft-licenser, tele- och IT-kommunikation samt högre kapitaltjänstkostnader bidragit till det negativa utfallet. Kommunledningskontor Genomgående påverkas verksamheterna av de ökade och obudgeterade kostnaderna för Microsoftlicenser. Den negativa avvikelsen hos Bemanningen kan hänföras till utökning av korttidspoolen. Utöver detta är timpengen för timvikarier för låg inom bemanningen. Sedan påverkar högre sjukfrånvaro än budgeterat och intjänade semestrar från tidigare år kostnadsbilden. Inom Ekonomienheten är den negativa avvikelsen hänförlig till införandet av det nya ekonomisystemet Raindance. För Inköp och upphandling avser den negativa avvikelsen köp av extern upphandling då befintliga personalresurser inte är tillräckliga. Fastighet har en positiv avvikelse vilket kan hänföras till att 2025 var ett varmare år med lägre elförbrukning. Service Rapporterar inga större avvikelser. Investeringsmedel Ej förbrukade investeringsmedel uppgår till 78 838 000 kronor. Avvikelsen består av pågående investeringsprojekt som löper över årsskiftet. Då samtliga investeringsprojekt pågår och förväntas kunna genomföras under 2026 föreslås en överföring av beslutade men ej förbrukade investerings- medel 2025 till budgetår 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bokslut och årsrapport VP 2025 för kommunledningskontoret Bokslut och årsrapport VP 2025 för säkerhetsenheten Årsbokslut 2025 för kommunstyrelsen Propositionsordning Ordföranden ställer proposition om bifall eller avslag till förslaget. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Beslutsexpediering Akt Kommundirektören Ekonomienheten för verkställande

Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar 1. Årsredovisningen för 2025 godkänns. 2. Årsredovisningen överlämnas till revisorerna för granskning. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till årsredovisning 2025 för Ljusdal kommun. Årets resultat i årsredovisningen uppgår till 19 miljoner kronor för kommunen och till 55 miljoner kronor i den sammanställda redovisningen (kommunen och kommunkoncernen). Avstämningen mot kommunallagens balanskrav visar att kommunens ekonomi är i balans. Kommunen når merparten av alla mål för god ekonomisk hushållning. Årsredovisning 2025 för Ljusdal kommun överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande och till revisorerna för granskning. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen (2017:725) upprätta och fastställa årsredovisning efter avslutat budgetår. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597). Ett övergripande krav i lagen är att bokföring och redovisning ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed och de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning utgivit. Årsredovisningen är en återrapportering av ekonomi och måluppfyllelse för det gångna året och innehåller även en redogörelse för kommunallagens krav på balans samt god ekonomisk hushållning. Grunden för uppföljning av ekonomiskt resultat och mål är Budget 2025. Det ekonomiska resultatet Kommunens resultat för 2025 uppgår till 19 miljoner kronor vilket är 9,5 miljoner kronor bättre än utfallet 2024. Årets starka resultat beror till stor del på poster av tillfällig karaktär (till exempel högre skatteunderlagsutveckling och extraordinära statliga stöd) men även återhållsamhet och kostnads- kontroll i verksamheten. Resultatet motsvarar 1,3 % av skatteintäkter och statsbidrag. Årets investeringar för kommunen uppgick till 143 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor lägre än budget vilket i huvudsak beror på tidsför- skjutningar i pågående investeringsprojekt. Investeringarna finansierades fullt ut med egna medel. Soliditeten (eget kapitals andel av totala tillgångar) minskade med 1 procentenhet och uppgick till 51 %. Kommunens nämnder redovisar en positiv avvikelse om 16,1 miljoner kronor, även om det finns variationer. Det största underskottet återfinns hos Omsorgsnämnden (-5,6 miljoner kronor). Budgetföljsamheten har totalt sett varit relativt god under året och får därmed anses som acceptabel. Dock förekom större budgetavvikelser för enskilda nämnder. Nämndernas sammantagna slutliga resultat i bokslutet överensstämde relativt väl med den prognos som lämnades per utfall sista oktober. Prognoserna över kommunens ekonomi har totalt sett inte varit stabila under året och åtgärder vidtas för ökad prognossäkerhet. Under året har kommunstyrelsen medvetet och systematiskt arbetat aktivt med att den av kommunfullmäktige tilldelade budgeten ska hållas. Regelbundna avstämningar har skett med berörda nämnder. Anställnings- och inköpsstopp har införts för Omsorgsnämnden under året eftersom den nämnden haft negativa årsprognoser. Koncernens samlade resultat (kommunen och de kommunala bolagen) uppgår till 55 miljoner kronor vilket är 22 miljoner kronor bättre än föregående år. Bolagens resultat innebär en positiv effekt med 36 miljoner kronor i den sammanställda redovisningen. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om balanskravsresultatet för ett visst räkenskapsår ändå är negativt, ska det regleras under de tre följande åren.\nKommunfullmäktige ska då anta en åtgärdsplan för hur regleringen av resultatet ska ske. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. I utredningen ska också realisationsvinster frånräknas och orealiserade vinster/förluster ska tillräknas/ frånräknas resultatet. Enligt den balanskravsutredning som återfinns i årsredovisningen, har kommunen 2025 ett positivt balanskravsresultat efter hänsyn tagen till balanskravsjusteringar på 13,4 miljoner kronor varför balanskravet är uppfyllt. Kommuner ges möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan under vissa förutsättningar användas i balanskravsutredningen för att jämna ut intäkter över en konjunkturcykel. I samband med årsredovisningen fattas beslut om disposition av årets resultat, inklusive eventuella avsättningar till eller användning av RUR. Från och med år har regelverket förändrats och RUR är under avveckling till förmån för en ny modell för resultatreserver (RER). Befintliga medel i RUR får dock fortsatt användas vid behöv för att uppfylla balanskravet. I årets bokslut medges ingen ny avsättning till RUR. Totalt är det därmed avsatt 101,6 miljoner kronor i RUR som kan användas i balanskravsutredning vid behov kommande år. God ekonomisk hushållning I årsredovisningen rapporteras bedömningen av god ekonomisk hushållning ur ett helhetsperspektiv, vilket innefattar måluppföljning både ur ett finansiellt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella målet har delvis uppfyllts. Verksamhetsmålen har delvis uppfyllts. De 3 prioriterade Agenda 2030 målen med 5 tillhörande prioriterade uppdrag har delvis uppfyllts. Sammantaget görs bedömningen att god ekonomisk hushållning delvis föreligger ur ett finansiellt perspektiv och delvis föreligger ur ett verksamhetsperspektiv. Överföring av investeringsmedel från 2025 till 2026 I samband med upprättande av årsredovisning 2025 har nämnder i förekommande fall och i enlighet med tidigare praxis anhållit om överföring av beslutade men ej förbrukade investeringsmedel om 91 113 000 kronor till budgetår 2026 enligt följande: Kommunstyrelseförvaltningen: 78 838 000 kronor Samhällsservicenämnden: 12 275 000 kronor En sådan överföring är förenligt med de nya ekonomistyrningsreglerna där det framgår att ”Investeringsmedel som ej förbrukas pga. tidsmässiga förskjutningar ombudgeteras normalt sett till nästa budgetår”. Detta sker genom en budgetteknisk justering av investeringsramarna för 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsredovisning 2025 Måluppföljningsrapport 20255 KF-mål Nämndernas protokoll och bokslut Yrkanden Kristoffer Kavallin (MP): För bättre uppföljning av de strategiska programmen och de kommunala målen ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fatta ett inriktningsbeslut om att upprätta ett socialt hållbarhetsbokslut och ett miljöbokslut inför kommande årsredovisningar. Lena Svahn (S): Avslag på Kristoffer Kavallins yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition om bifall eller avslag till att årsredovisningen godkänns och överlämnas till revisorerna för granskning. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Ordföranden ställer proposition om bifall eller avslag till Kristoffer Kavallins yrkande. Ordföranden finner att kommunstyrelsen avslår detta. Reservationer Kristoffer Kavallin (MP) reserverar sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen beslutar 1. Omsorgsnämndens åtgärdsplan noteras till protokollet. 2. Det noteras till protokollet att åtgärdsplanen, utifrån nu kända förutsättningar, bedöms möjliggöra budget i balans för 2026. 3. Tidigare vidtagna åtgärder i form av anställnings- och inköpsstopp upphör i enlighet med redovisad åtgärdsplan. 4. Utvecklingen av nämndens ekonomiska utfall följs inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Sammanfattning av ärendet Omsorgsnämnden prognostiserar per februari 2026 ett underskott om cirka 5 miljoner kronor. Mot denna bakgrund har nämnden beslutat om en åtgärdsplan innehållande kostnadsreduceringar, effektiviseringar samt restriktivitet avseende rekryteringar och inköp. Kommunledningskontorets samlade bedömningen är att åtgärderna, tillsammans med tillkommande statsbidrag, möjliggör ett utfall i nivå med budget för 2026. Ärendet har överlämnats till kommunstyrelsen inom ramen för dess uppsiktsplikt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 5 maj 2026 Omsorgsnämndens protokoll 22 april 2026, § 54 Tjänsteskrivelse Åtgärdsplan Yrkanden Henrik Estander (L): Kommunstyrelsen ska få en återrapportering om hur arbetet går med åtgärdsplanen för omsorgsnämnden (presenterad 7 maj) med särskilt fokus på effektivitetsmålet. Återrapporteringen ska ske senast oktober 2026. Kristina Michelson (S): Henrik Estanders yrkande avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition om bifall eller avslag till kommunlednings- kontorets förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Ordföranden ställer proposition om bifall eller avslag till Henrik Estanders yrkande. Ordföranden finner att kommunstyrelsen avslår detta. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avslå Henrik Estanders yrkande, Nej-röst för att bifalla Henrik Estanders yrkande. Omröstningsresultat Med 6 Ja-röster mot 5 Nej-röster har kommunstyrelsen beslutat avslå Henrik Estanders yrkande. Pernilla Färlin (M), Lars Molin (M), Kristina Michelson (S), Lena Svahn (S), Sophie Dahlberg (V) och Roger Kastman (KD) röstar Ja. Henrik Estander (L), Jonas Rask-Samuelsson (C), Kristoffer Kavallin (MP), Jonny Mill (LB) och Jens Furuskog (SD) röstar Nej. Reservationer Henrik Estander (L), Jonas Rask-Samuelsson (C), Jonny Mill (LB) och Jens Furuskog (SD) reserverar sig mot beslutet. Beslutsexpediering Akt Omsorgsnämnden

Kommunstyrelsen beslutar 1. HR-chefen får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att teckna ett lokalt kollektivavtal om sänkt heltidsmått i enlighet med omsorgsnämndens förslag om pilotprojekt inom hemsjukvården. Uppdraget innebär att vid behov inleda förhandling om ett sådant lokalt kollektivavtal. Ett eventuellt kollektivavtal tecknas i enlighet med kommunens delegationsordning. 2. Kommunstyrelsen uppmärksammar samtidigt behovet av en principiell diskussion i kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott om hur arbetstidsförkortning bör användas som arbetsgivarpolitiskt verktyg i kommunen. Sammanfattning av ärendet Omsorgsnämnden har föreslagit att ett pilotprojekt med sänkt heltidsmått genomförs inom hemsjukvården. Förslaget innebär att heltidsmåttet sänks med bibehållen lön under en tidsbegränsad period. En sådan förändring kan inte beslutas ensidigt av kommunen utan kräver ett lokalt kollektivavtal med berörda fackliga organisationer. Kommunstyrelsen behöver därför ta ställning till om kommunen ska inleda en sådan process. Samtidigt innebär arbetstidsförkortning ett arbetsgivarpolitiskt verktyg som kan få betydande konsekvenser för kommunens ekonomi, bemanning och organisation. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har generellt varit återhållsamma till arbetstidsförkortning som lösning på kompetensförsörjningsproblem eftersom åtgärden ofta leder till ökade personalkostnader eller behov av ytterligare bemanning. I en situation där många verksamheter redan har rekryteringsutmaningar innebär kortare arbetstid i praktiken att de tillgängliga arbetstimmarna minskar, samtidigt som antalet medarbetare inte nödvändigtvis kan öka i motsvarande grad. Utmaningen handlar därför i större utsträckning om hur befintlig kompetens används på bästa sätt och hur arbetsorganisationen kan utvecklas. Utifrån det lyfts ofta vikten av att stärka heltidsarbete i offentlig sektor, snarare än att minska arbetstiden. Mot denna bakgrund bedöms det vara lämpligt att kommunen i detta skede endast tar ställning till om förutsättningarna för ett lokalt kollektivavtal ska utredas och att frågan samtidigt diskuteras mer principiellt på kommunövergripande nivå. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 17 mars 2026, § 35 att hänskjuta ärendet till nästkommande sammanträde, den 21 april 2026, för beslut. Arbetsutskottet föreslår 21 april 2026, § 51 att HR- chefen får HR-chefen får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att teckna ett lokalt kollektivavtal om sänkt heltidsmått i enlighet med omsorgsnämndens förslag om pilotprojekt inom hemsjukvården. Uppdraget innebär att vid behov inleda förhandling om ett sådant lokalt kollektivavtal. Ett eventuellt kollektivavtal tecknas i enlighet med kommunens delegationsordning. Arbetsutskottet föreslår dessutom att kommunstyrelsen uppmärksammar samtidigt behovet av en principiell diskussion i kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott om hur arbetstidsförkortning bör användas as arbetsgivarpolitiskt verktyg i kommunen. Sammanträdet ajourneras. Efter tio minuter återupptas sammanträdet. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 21 april 2026, § 51 Arbetsutskottets protokoll 17 mars 2026, § 35 Förslag till beslut 11 mars 2026 Omsorgsnämndens protokoll 25 februari 2026, § 14 Sektor Välfärds förslag till beslut 25 februari 2026 Yrkanden Kristina Michelson (S): Bifall till arbetsutskottets förslag. Henrik Estander (L), Kristoffer Kavallin (MP), Jonas Rask-Samuelsson (C) och Jonny Mill (LB): Ärendet återremitteras med uppdrag att komplettera beslutsunderlaget med ytterligare ett alternativt upplägg för pilotprojekt om arbetstidsförkortning, riktat mot undersköterskor inom äldreomsorgen. Kompletteringen ska särskilt belysa: • arbetsmiljö och sjukfrånvaro, • kompetensförsörjning och personalomsättning, • verksamhetseffekter och kontinuitet för brukare, • ekonomiska konsekvenser, • jämförelse mellan riktade insatser för sjuksköterskor respektive\undersköterskor. Syftet är att kommunstyrelsen ska få ett bredare beslutsunderlag kring hur arbetstidsförkortning bäst kan användas för arbetsgrupper med särskilt tung arbetsmiljö och hög belastning, där undersköterskor inom äldreomsorgen är en central grupp att pröva särskilt. Pernilla Färlin (M): Avslag på Henrik Estanders m fl återremissyrkande. Kristoffer Kavallin (MP): Kommunstyrelsen uppmärksammar samtidigt behovet av en principiell diskussion i kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott om behovet av arbetstidsförkortning för andra yrkeskategorier inom kommunen, däribland undersköterskor, som ett arbetsgivarpolitiskt verktyg för förbättrad arbetsmiljö och långsiktig kompetensförsörjning. Pernilla Färlin (M): Avslag på Kristoffer Kavallins yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition om bifall eller avslag till Henrik Estanders m fl återremissyrkande. Ordföranden finner att kommunstyrelsen avslår detta. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avslå återremissyrkandet, Nej-röst för att bifalla återremissyrkandet. Omröstningsresultat Med 6 Ja-röster mot 4 Nej-röster, 1 avstår från att rösta, har kommunstyrelsen beslutat avslå återremissyrkandet. Pernilla Färlin (M), Lars Molin (M), Kristina Michelson (S), Lena Svahn (S), Sophie Dahlberg (V) och Roger Kastman (KD) röstar Ja. Jonas Rask-Samuelsson (C), Henrik Estander (L), Kristoffer Kavallin (MP) och Jonny Mill (LB) röstar Nej. Jens Furuskog (SD) avstår från att rösta. Reservationer Jonas Rask-Samuelsson (C), Henrik Estander (L), Kristoffer Kavallin (MP) och Jonny Mill (LB) reserverar sig mot beslutet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition om bifall eller avslag till Kristina Michelson