Barn- och utbildningsnämnden — 23 mars 2026

BUN § 34 Dnr BUN-2026-00022 Omfördelning av budgeten för att stärka förskolans verksamhet Sammanfattning av ärendet Ärendet utgår enligt § 31 Godkännande av dagordning. Justerandes signatur identitet Justerandes signatur identitet Signatur ID 1. 573748E25B16066BA5D943B06ED65608D29803BDE1 Signatur ID 3. 90F442E7E0B120E93ED3A2A29D4CAAFBE6C790DA4C Signatur ID 2. C2C6CB8CD21D7078E1F8CA1F1705AA4A4D809B162D Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 2026-03-16 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2026-00034 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Trivselenkät grundskola läsåret 2025-2026 Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta  Tacka för informationen. Sammanfattning av ärendet Den årliga trivselenkäten har genomförts bland elever i kommunens grundskolor. Enkäten är en del av förvaltningens systematiska kvalitets- arbete och används för att följa upp elevernas upplevelse av trygghet, trivsel och studiemiljö. Totalt deltog 1 781 elever i årets enkät. Den kommunövergripande an- delen positiva svar uppgår till cirka 89 procent. Resultaten visar att elevernas upplevelse av trygghet i skolan är fortsatt mycket hög och stabil över tid. Även frågor som rör lärarnas bemötande och stöd ligger genomgående på mycket höga nivåer. Samtidigt visar enkäten att det finns områden som behöver analyseras vidare. Det gäller framför allt frågor kopplade till studiero och arbetsfo- kus i klassrummet, där resultaten historiskt varit lägre men där årets en- kät visar en förbättring jämfört med tidigare år. Resultaten visar också att elevernas bemötande av varandra ligger på en stabil nivå men något lägre än övriga områden. En annan fråga som fort- satt är viktig att följa gäller elevernas upplevelse av att ha en vuxen att prata med i skolan. Enkäten visar även vissa skillnader i hur elever svarar beroende på kön. Dessa skillnader utgör ett viktigt analysunderlag i det fortsatta kvalitets- arbetet. Ärendebeskrivning Trivselenkäten genomförs återkommande i kommunens grundskolor som en del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att fånga elevernas upplevelse av trygghet, trivsel, relationer och studie- miljö. Resultaten används både på kommunövergripande nivå och vid respek- tive skola för att identifiera styrkor, variationer och utvecklingsområden i verksamheten. Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Resultat läsåret 2025–2026 I årets enkät deltog 1 781 elever från kommunens grundskolor. Den kommunövergripande andelen positiva svar uppgår till cirka 89 procent, vilket visar att en stor majoritet av eleverna upplever skolan som trygg och trivsam. Flera frågor visar mycket höga resultat. Exempelvis uppger omkring:  94 procent av eleverna att de känner sig trygga på lektionerna  93 procent att de känner sig trygga på rasterna  över 93 procent att deras lärare behandlar dem på ett bra sätt och vill att de ska lyckas i skolan Samtidigt finns frågor där resultaten är lägre. Den fråga som har lägst andel positiva svar gäller upplevelsen av arbetsfokus i klassrummet, där cirka 71 procent av eleverna svarar positivt. Skillnader mellan elevgrupper Analysen av enkäten visar att det i vissa frågor finns skillnader i hur ele- ver svarar beroende på kön. I flera frågor tenderar pojkar att ange något mer positiva svar än flickor. Skillnaderna varierar mellan olika frågor och mellan skolor men är en återkommande iakttagelse i enkätresultaten. Detta är ett viktigt analys- område eftersom upplevelsen av trygghet, trivsel och studiemiljö kan skilja sig mellan olika elevgrupper. Utveckling över tid – övergripande tendenser När resultaten från årets trivselenkät jämförs med tidigare års enkäter framträder några övergripande tendenser. Elevernas upplevelse av trygghet i skolan är fortsatt mycket hög och sta- bil över tid. Även frågor som rör lärarnas bemötande och stöd ligger ge- nomgående på mycket höga nivåer. Resultaten visar också att upplevelsen av arbetsfokus i klassrummet för- bättras jämfört med tidigare år, efter den lägre nivå som noterades i en- käten läsåret 2022–2023. När det gäller elevernas bemötande av varandra visar resultaten en sta- bil nivå över tid, men andelen positiva svar är något lägre än för övriga områden i enkäten. En annan fråga som följs särskilt är elevernas upplevelse av att ha en vuxen att prata med i skolan. Resultaten visar en viss förbättring över tid men området är fortsatt viktigt att analysera vidare. Underlag för analys av grunduppdrag och kvalitetsfaktorer Resultaten från trivselenkäten utgör ett viktigt underlag i analysen av verksamhetens grunduppdrag och de kvalitetsfaktorer som följs upp inom förvaltningen. Frågor som rör trygghet, relationer, studiero och lärmiljö ger viktig in- formation om elevernas upplevelse av skolans sociala och pedagogiska miljö. Resultaten kan därför bidra till fördjupad analys av bland annat kvalitetsfaktorerna Normer och värden samt Utveckling och lärande. Enkäten gör det också möjligt att följa utvecklingen över tid och att iden- tifiera områden där det finns behov av fördjupad analys eller riktade ut- vecklingsinsatser. Systematiskt kvalitetsarbete Trivselenkäten är en del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Resultaten analyseras:  på kommunövergripande nivå,  i dialog mellan förvaltning och rektorer,  samt inom respektive skolas kvalitetsarbete. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag som kan bidra till fortsatt ut- veckling av verksamheten och stärka elevernas förutsättningar för trygg- het, trivsel och lärande. Analys – centrala iakttagelser Fem övergripande iakttagelser kan särskilt lyftas fram från årets trivsel- enkät:  Tryggheten i skolan är fortsatt mycket hög och stabil över tid.  Lärarnas bemötande och stöd ligger genomgående på mycket höga nivåer.  Arbetsfokus i klassrummet förbättras efter den lägre nivå som no- terades 2022–2023.  Elevernas bemötande av varandra är stabilt men ligger något lägre än övriga områden.  Upplevelsen av att ha en vuxen att prata med i skolan förbättras men är fortsatt ett viktigt utvecklingsområde. Michael Tybell Åsa Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef grundskola Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Trivselenkät grundskola läsåret 2025-2026, 2026-03- 16 Trivselenkät GR 2025-2026 - Alla frågor, 2026-03-16 Trivselenkät GR 2025-2026 Jag känner mig trygg på lektionerna. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 947 53,2 Stämmer ganska bra 722 40,5 Stämmer ganska dåligt 86 4,8 Stämmer inte alls 26 1,5 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Jag känner mig trygg på rasterna. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 1011 56,8 Stämmer ganska bra 653 36,7 Stämmer ganska dåligt 80 4,5 Stämmer inte alls 37 2,1 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Lärarna lyssnar till mina åsikter. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 787 44,2 Stämmer ganska bra 727 40,8 Stämmer ganska dåligt 200 11,2 Stämmer inte alls 67 3,8 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 726 40,8 Stämmer ganska bra 786 44,1 Stämmer ganska dåligt 205 11,5 Stämmer inte alls 64 3,6 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 806 45,3 Stämmer ganska bra 720 40,4 Stämmer ganska dåligt 198 11,1 Stämmer inte alls 57 3,2 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Mina lärare vill att jag ska lyckas i skolan. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 1207 67,8 Stämmer ganska bra 455 25,5 Stämmer ganska dåligt 82 4,6 Stämmer inte alls 37 2,1 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Det finns arbetsfokus i klassrummet. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 321 18 Stämmer ganska bra 952 53,5 Stämmer ganska dåligt 358 20,1 Stämmer inte alls 150 8,4 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Lärarna behandlar mig på ett bra vis. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 1113 62,5 Stämmer ganska bra 545 30,6 Stämmer ganska dåligt 84 4,7 Stämmer inte alls 39 2,2 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Eleverna behandlar mig på ett bra vis. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 742 41,7 Stämmer ganska bra 841 47,2 Stämmer ganska dåligt 150 8,4 Stämmer inte alls 48 2,7 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Jag följer skolans regler och rutiner. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 1092 61,3 Stämmer ganska bra 596 33,5 Stämmer ganska dåligt 69 3,9 Stämmer inte alls 24 1,3 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Jag behandlar alla elever på ett bra vis. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 1207 67,8 Stämmer ganska bra 534 30 Stämmer ganska dåligt 22 1,2 Stämmer inte alls 18 1 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Det finns någon vuxen på skolan som jag kan prata med om jobbiga eller svåra saker. Namn Antal % Stämmer helt och hållet 1038 58,3 Stämmer ganska bra 498 28 Stämmer ganska dåligt 134 7,5 Stämmer inte alls 111 6,2 Total 1781 100 Svarsfrekvens 100% (1781/1781) Trivselenkäten Grundskolan Tendenser, de stora penseldragen Tryggheten är fortsatt mycket hög och stabil över tid. Lärarnas bemötande och stöd ligger genomgående över 93 %. Arbetsfokus i klassrummet förbättras efter bottennoteringen 2022–2023. Elevernas bemötande av varandra är stabilt men lägre än övriga områden. Tillgång till vuxen att prata med ökar men är fortsatt ett utvecklingsområde. Hur många har svarat? Skola Totalt Flicka Pojke Annat/vill ej ange Björkhagaskolan 376 188 187 1 Brotorpsskolan 335 151 178 6 Ekbackens skola 131 58 69 4 Fröviskolan 7–9 202 103 91 8 Fröviskolan F–6 212 98 113 1 Hagabacken 80 39 40 1 Lindbackaskolan 339 177 156 6 Storåskolan 85 40 42 3 Vedevågs skola 21 8 13 0 Andel positiva svar, kommunövergripande Annat/vill ej Påstående Samtliga Flicka Pojke ange Jag känner mig trygg på lektionerna. 93,70% 94,40% 93,60% 76,70% Jag känner mig trygg på rasterna. 93,40% 91,30% 96,10% 76,70% Lärarna lyssnar till mina åsikter. 85,00% 83,90% 86,40% 76,70% Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 84,90% 82,40% 87,60% 76,70% Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 85,70% 85,00% 86,80% 70,00% Mina lärare vill att jag ska lyckas i skolan. 93,30% 94,00% 93,10% 80,00% Det finns arbetsfokus i klassrummet. 71,50% 68,80% 74,70% 53,30% Lärarna behandlar mig på ett bra vis. 93,10% 93,60% 92,90% 83,30% Eleverna behandlar mig på ett bra vis. 88,90% 86,40% 92,00% 66,70% Jag följer skolans regler och rutiner. 94,80% 97,20% 92,50% 93,30% Jag behandlar alla elever på ett bra vis. 97,80% 98,60% 97,10% 93,30% Det finns någon vuxen på skolan som jag kan prata med om jobbiga eller svåra saker. 86,20% 84,50% 89,00% 56,70% Andel positiva per skola Björkhaga- Brotorps- Ekbackens Fröviskolan Fröviskolan Hagabackens Lindbacka- Storå- Vedevågs Samtliga skolan skolan skola 7-9 F-6 skola skolan skolan skola Jag känner mig trygg på lektionerna. 96,0 90,7 93,9 93,6 94,3 93,8 93,8 91,8 100,0 Jag känner mig trygg på rasterna. 95,7 93,7 93,9 93,1 93,9 91,2 92,0 87,1 100,0 Lärarna lyssnar till mina åsikter. 93,4 91,0 93,1 80,2 88,2 88,8 71,4 62,4 100,0 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 94,7 89,0 96,2 75,7 84,9 86,2 74,0 72,9 81,0 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 91,0 89,3 93,1 80,2 87,3 92,5 76,7 74,1 90,5 Mina lärare vill att jag ska lyckas i skolan. 97,6 96,1 96,2 89,1 94,8 97,5 87,3 83,5 100,0 Det finns arbetsfokus i klassrummet. 72,6 65,7 84,0 83,2 71,7 72,5 67,0 58,8 71,4 Lärarna behandlar mig på ett bra vis. 96,5 94,9 95,4 93,6 93,9 96,2 87,6 82,4 95,2 Eleverna behandlar mig på ett bra vis. 89,9 86,3 95,4 91,6 89,2 82,5 88,2 84,7 95,2 Jag följer skolans regler och rutiner. 95,5 94,0 97,7 94,1 94,3 95,0 94,4 92,9 100,0 Jag behandlar alla elever på ett bra vis. 96,8 97,9 97,7 98,0 98,6 98,8 97,9 96,5 100,0 Det finns någon vuxen på skolan som jag kan prata med om jobbiga eller svåra saker. 95,2 89,3 89,3 80,2 87,7 93,8 76,7 71,8 85,7 2021- 2022- 2023- 2024- 2025- Över tid Fråga 2022 2023 2024 2025 2026 Jag känner mig trygg på lektionerna. 94,9 93,5 93,5 94,6 93,7 Jag känner mig trygg på rasterna. 93,2 91,5 93,0 93,4 93,4 Två av de områden vi Lärarna lyssnar till mina åsikter. 87,2 85,8 85,9 87,0 85,0 har fokuserat på har Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 84,9 84,3 84,6 85,5 84,9 visat tydliga Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 85,4 84,5 85,0 87,6 85,7 förbättringar👍 Mina lärare vill att jag ska lyckas i skolan. 94,6 93,7 93,4 94,7 93,3 Det finns arbetsfokus i klassrummet. 68,0 61,3 66,2 66,0 71,5 Lärarna behandlar mig på ett bra vis. 93,8 92,5 92,8 93,3 93,1 Eleverna behandlar mig på ett bra vis. 90,2 88,0 88,0 88,9 88,9 Jag följer skolans regler och rutiner. 93,9 93,4 93,3 94,6 94,8 Jag behandlar alla elever på ett bra vis. 97,0 97,3 96,7 97,7 97,8 Det finns någon vuxen på skolan som jag kan prata med om jobbiga eller svåra saker. 80,5 79,8 82,4 84,3 86,2 Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-03-16 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2026-00035 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Trygghetsenkät gymnasieskola läsåret 2025-2026 Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta  Tacka för informationen. Sammanfattning av ärendet Under höstterminen 2025 genomfördes den årliga trygghetsenkäten bland eleverna vid Lindeskolan. Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna upplever att de känner sig trygga i skolan. Samtidigt framkommer att det finns situationer och miljöer där tryggheten upplevs som lägre, samt att kränkande behandling förekommer och inte alltid når skolans kännedom. Resultaten visar också att många elever upplever att skolan arbetar med frågor som rör trygghet, mänskliga rättigheter och allas lika värde, men att detta arbete inte upplevs lika tydligt av alla elever. Enkäten utgör ett viktigt underlag i skolans systematiska kvalitetsarbete. Resultatet används för att identifiera utvecklingsområden och för att planera fortsatta insatser för att stärka tryggheten och förebygga kränkande behandling. Ärendebeskrivning Lindeskolan genomför regelbundet trygghetsenkäter som en del av skolans arbete med att följa upp elevernas upplevelse av trygghet och studiemiljö. Enkäten är ett viktigt verktyg i skolans systematiska kvalitetsarbete och bidrar till att synliggöra både styrkor och utvecklingsområden i skolans arbete med trygghet och likabehandling. Trygghet i skolmiljön Resultatet från höstterminen 2025 visar att cirka nio av tio elever upplever att de känner sig trygga i skolan. Detta tyder på att skolans arbete med struktur, vuxennärvaro och värdegrund i stora delar fungerar väl. Samtidigt uppger en mindre andel elever att de känner sig otrygga i vissa situationer eller miljöer. Otrygghet upplevs i högre grad på vägen till och från skolan samt i vissa gemensamma utrymmen. För elever som bor på elevhem framkommer också variationer i upplevd trygghet. De flesta elever uppger att de känner sig trygga även där, men en del elever lyfter bristande trygghet och behov av ökad vuxennärvaro. Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Resultaten visar därmed att tryggheten i huvudsak är god men att den inte upplevs lika för alla elever. Kränkande behandling och diskriminering Enkäten visar att en relativt stor andel elever har bevittnat kränkande behandling eller diskriminering i skolmiljön, medan färre uppger att de själva blivit utsatta. Detta kan tyda på att kränkningar förekommer men inte alltid anmäls eller når skolans personal. Resultatet visar också att alla elever inte känner sig helt trygga med att berätta för vuxna eller anmäla kränkningar. Detta innebär att det kan finnas ett mörkertal och att det fortsatt är viktigt att arbeta med att stärka elevernas förtroende för skolans rutiner för att anmäla och hantera kränkande behandling. Förebyggande arbete Majoriteten av eleverna uppger att skolan arbetar med frågor som rör trygghet, mänskliga rättigheter och allas lika värde. Samtidigt upplever en del elever att detta arbete inte är tillräckligt synligt eller återkommande. Resultaten tyder på att skolans förebyggande arbete behöver vara tydligt, kontinuerligt och nå alla elevgrupper på ett likvärdigt sätt. Fortsatt arbete Resultaten från trygghetsenkäten används som underlag i skolans fortsatta utvecklingsarbete. De områden som särskilt behöver uppmärksammas i det fortsatta arbetet är:  att stärka tryggheten i vissa miljöer, bland annat i anslutning till skolområdet och på elevhem  att öka elevernas förtroende för skolans rutiner för att anmäla kränkande behandling  att fortsätta utveckla det förebyggande trygghets- och värdegrundsarbetet så att det blir tydligt och likvärdigt för alla elever Genom att analysera och följa upp resultaten kan skolan fortsätta utveckla arbetet för en trygg och inkluderande skolmiljö för alla elever. Michael Tybell Staffan Hörnberg Förvaltningschef Verksamhetschef gymnasieskola Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Trygghetsenkät gymnasieskola läsåret 2025-2026, 2026-03-16 Analys av trygghetsenkäten 2025, rektorsområde 1 Sammanställning och analys för: • Barn- och fritidsprogrammet • Fordon- och transportprogrammet • Vård- och omsorgsprogrammet • Estetiska programmet Medelvärde (1-4). Frågorna är kopplade till redovisningen Stratsys. För Fordon- och transportprogrammet finns för få eller inga giltiga svar på de aktuella frågorna i underlaget, vilket gör att medelvärden och procentsatser inte kan redovisas på ett tillförlitligt sätt. Analys per fråga 1. Trygghet i skolan (medelvärde) • Den samlade tryggheten ligger på 3,35, vilket indikerar en generellt god trygghetsnivå. • Vård- och omsorgsprogrammet uppvisar högst trygghet (3,40). • Barn- och fritidsprogrammet och Estetiska programmet ligger något lägre, men fortfarande tydligt över mitten av skalan. Tolkning: Eleverna upplever i huvudsak skolan som trygg, men skillnader mellan programmen finns och bör följas upp, särskilt där tryggheten är lägre än skolans genomsnitt. 2. Respekt i bemötande (medelvärde) • Det samlade värdet är 3,27, vilket är något lägre än trygghetsvärdet. • Vård- och omsorgsprogrammet har lägst värde (3,15), vilket indikerar ett utvecklingsområde. • Barn- och fritidsprogrammet och Estetiska programmet ligger nära varandra. Tolkning: Bemötande och respekt är ett centralt förbättringsområde, särskilt på VO där elevernas upplevelser är mer splittrade. 3. Skulle berätta för personal vid kränkning (andel ja) • Endast 57,3 % av eleverna i denna programgrupp skulle vända sig till personal. • Estetiska programmet sticker ut positivt med 69,4 %. • Barn- och fritidsprogrammet har lägst andel (50 %), vilket innebär att varannan elev tvekar eller inte skulle berätta. Tolkning: Resultaten pekar på behov av att stärka förtroendet för personal och tydliggöra rutiner för anmälan, särskilt inom BF och VO. 4. Utsatt för kränkning eller diskriminering (andel minst en gång) • Den samlade andelen utsatta är 21,8 %, vilket är relativt högt. • Vård- och omsorgsprogrammet (30,0 %) och Estetiska programmet (30,6 %) har de högsta nivåerna. • Barn- och fritidsprogrammet ligger betydligt lägre (13,0 %). Tolkning: Att nästan var tredje elev på VO och ES uppger utsatthet är en tydlig signal om behov av fördjupade analyser och riktade åtgärder. Samlad bedömning • Tryggheten är överlag god, men upplevd utsatthet är hög i flera program. • Det finns ett tydligt glapp mellan utsatthet och benägenhet att berätta för personal. • Resultaten motiverar både programspecifika åtgärder och gemensamma skolövergripande insatser. Lindeskolan 2026-03-16 Skolledningen Analys av trygghetsenkäten 2025, rektorsområde 3 Sammanställning och analys för: • Teknikprogrammet • Restaurang- och livsmedelsprogrammet • El- och energiprogrammet • Bygg- och anläggningsprogrammet Medelvärde (1-4). Frågorna är kopplade till redovisningen Stratsys. Analys per fråga 1. Jag känner mig trygg när jag vistas i skolan (medelvärde) • Den samlade tryggheten är mycket hög (3,63). • Teknikprogrammet sticker ut med högst trygghet (3,79). • Samtliga program ligger tydligt över mitten av skalan. Tolkning: Tryggheten är en tydlig styrka inom dessa program, särskilt på Teknikprogrammet och El- och energiprogrammet. 2. Bemötande med respekt (medelvärde) • Det samlade värdet är 3,42, vilket är högt. • Bygg- och anläggningsprogrammet har högst respektvärde (3,62). • Restaurang- och livsmedelsprogrammet har lägst värde (3,14), vilket indikerar ett utvecklingsområde. Tolkning: Bemötandefrågor fungerar generellt väl, men RL bör följas upp närmare vad gäller språkbruk, klimat och vuxennärvaro. 3. Skulle berätta för personal vid kränkning (andel ja) • Totalt skulle 63,5 % vända sig till personal. • Restaurang- och livsmedelsprogrammet har högst andel (72,7 %). • El- och energiprogrammet har lägst andel (55,6 %). Tolkning: Förtroendet för personalen är relativt gott, men skillnaderna mellan programmen är betydande och bör adresseras programvis. 4. Utsatt för kränkning eller diskriminering (andel minst en gång) • Den samlade andelen utsatta är 13,2 %. • Restaurang- och livsmedelsprogrammet sticker ut negativt med 27,3 %. • Bygg- och anläggningsprogrammet har mycket låg utsatthet (5,1 %). Tolkning: Skillnaderna mellan programmen är tydliga och motiverar riktade trygghetsinsatser, särskilt inom RL. Samlad bedömning • Dessa program uppvisar mycket hög upplevd trygghet, men utsatthet förekommer i varierande grad. • Det finns ett mönster där hög utsatthet inte alltid sammanfaller med låg tillit till personal (exempelvis RL). • Resultaten ger ett gott underlag för programspecifika åtgärder snarare än enbart generella insatser. Lindeskolan 2026-03-16 Skolledningen Analys av trygghetsenkäten 2025, rektorsområde 4 Sammanställning och analys för: • Ekonomiprogrammet • Naturvetenskapsprogrammet • Samhällsvetenskapsprogrammet Medelvärden (1–4). Frågorna är kopplade till redovisningen Stratsys. Analys per fråga 1. Jag känner mig trygg när jag vistas i skolan (medelvärde) • Den samlade trygghetsnivån är hög (3,52 av 4). • Ekonomiprogrammet uppvisar högst upplevd trygghet. • Samhällsvetenskapsprogrammet har något lägre värde, men ligger fortfarande tydligt över mitten av skalan. • Skillnaderna är måttliga men konsekventa, vilket gör dem relevanta att följa över tid. Tolkning: Skolan upplevs generellt som trygg, men det finns variationer mellan program som kan hänga samman med social miljö, arbetsformer eller gruppdynamik. 2. Bemötande med respekt (medelvärde) • Medelvärdena är mycket jämna mellan programmen (3,30–3,32). • Det sammanslagna värdet 3,31 visar på ett i huvudsak respektfullt klimat. • Samtidigt når inget program upp till mycket nära maxvärde, vilket tyder på utvecklingspotential. Tolkning: Respekt upplevs som god, men inte självklar för alla elever. Det är ett viktigt fortsatt fokusområde i det förebyggande trygghetsarbetet. 3. Skulle du berätta för någon personal om du blev utsatt? (andel ja) • Totalt skulle 63,8 % av eleverna vända sig till personal. • Ekonomiprogrammet har högst tillit till personal (68,2 %). • Samhällsvetenskapsprogrammet har lägst andel (59,4 %). Tolkning: Majoriteten av eleverna har förtroende för personalen, men andelen är inte tillräckligt hög. En betydande grupp tvekar eller är osäker, vilket är centralt ur trygghets- och likvärdighetsperspektiv. 4. Utsatt för kränkning eller diskriminering (andel minst en gång) • Totalt uppger 13,1 % att de varit utsatta minst en gång. • Ekonomiprogrammet har klart lägst andel utsatthet (5,9 %). • Samhällsvetenskapsprogrammet sticker ut med 21,7 %, dvs. mer än var femte elev. Tolkning: Resultatet visar tydligt att kränkningar förekommer och att förekomsten skiljer sig markant mellan programmen. Detta motiverar riktade insatser, särskilt på Samhällsvetenskapsprogrammet. Samlad bedömning • Tryggheten i skolan är hög, men den är inte jämnt fördelad mellan programmen. • Det finns ett samband mellan: högre utsatthet, o lägre benägenhet att berätta för personal. o • Särskilt Samhällsvetenskapsprogrammet bör följas upp med fördjupad analys och åtgärder. Lindeskolan 2026-03-13 Skolledningen Trygghetsenkät 2025 – IM i fokus Syfte Syftet är att ge en fördjupad analys av trygghetsenkäten med särskilt fokus på Introduktionsprogrammet (IM). Analysen jämför IM med övriga skolan och tolkar resultaten i relation till nationella mönster från liknande elevundersökningar, främst Skolinspektionens Skolenkät och Skolverkets Attityder till skolan. Avslutningsvis presenteras åtgärdsförslag och ett urval av data som lämpar sig för visualisering. Underlag och avgränsning Underlaget omfattar 24 svar från IM och 541 svar från övriga program. Flera av nyckelfrågorna är skattningar på en fyrgradig skala där högre värde indikerar en mer positiv upplevelse. I vissa delar förekommer ja- och nej-frågor. Eftersom IM-gruppen är liten ska skillnader i procent tolkas med försiktighet och följas upp med kvalitativ information samt upprepade mätningar. IM jämfört med övriga skolan – centrala nivåskillnader På övergripande nivå visar resultaten att IM har lägre värden än övriga skolan på flera indikatorer som hänger samman med både trivsel och psykosocial trygghet. Trivseln i IM ligger på 2,96 jämfört med 3,53 i övriga skolan, vilket är en stor skillnad och ett tydligt tecken på svagare upplevelse av tillhörighet. Upplevd trygghet i skolan ligger på 3,13 i IM jämfört med 3,52 i övriga skolan. Den mest känsliga indikatorn är känslan av att kunna vara sig själv, där IM ligger på 2,96 medan övriga skolan ligger på 3,44. Sammantaget innebär detta att IM-eleverna inte bara upplever lägre trygghet, utan framför allt en lägre grad av social och psykologisk trygghet. Tillit till att vuxna gör tillräckligt om någon blir illa behandlad är också lägre i IM (3,08) än i övriga skolan (3,34). Därtill upplever IM i lägre grad att man pratar om trygghetsfrågor (2,83 jämfört med 3,25) och att man har kunskap om vad kränkande behandling och trakasserier är (2,83 jämfört med 3,25). Rädsla för andra elever är något högre i IM (1,50) än i övriga skolan (1,41), vilket är en mindre men konsekvent signal om ökad oro. Trygghetsenk ät 2025 – IM i fokus (fördjupad analys, nationell kontext, åtgärder och diagramförslag) 1 Tolkning – vad gapen sannolikt handlar om i praktiken Mönstret i IM pekar mot en kombination av lägre tillhörighet, lägre psykosocial trygghet och svagare upplevelse av ett gemensamt trygghetsspråk i verksamheten. I praktiken brukar detta hänga samman med att relationer mellan elever och vuxna inte är tillräckligt bärande i vardagen, att normer och gränser inte upplevs lika tydliga eller lika konsekventa, och att kränkningar och konflikter riskerar att bli osynliga längre tid innan de når vuxenvärlden. När ”kan vara mig själv” och ”trivs” ligger tydligt lägre blir det också svårare att arbeta förebyggande enbart genom ordningsinsatser. Det kräver ett mer relationellt och strukturellt arbete där eleverna upplever att de både blir sedda och hålls ihop av tydliga ramar. Trygghetsenk ät 2025 – IM i fokus (fördjupad analys, nationell kontext, åtgärder och diagramförslag) 2 Rapporteringskedjan – kännedom och benägenhet att berätta I IM finns en tydlig riskindikator kopplad till rapportering och tillit. Andelen som vet var trygghetsplanen finns är lägre i IM, där 54 procent svarar ja och 46 procent nej, jämfört med 68 procent ja och 32 procent nej i övriga skolan. Den största skillnaden gäller dock benägenheten att berätta för personal vid egen utsatthet. I IM svarar 33 procent ja, 29 procent nej och 38 procent vet ej. I övriga skolan svarar 63 procent ja, 9 procent nej och 28 procent vet ej. Detta innebär att IM har både en lägre andel som säger att de skulle berätta och en markant högre andel som uttryckligen säger nej. I ett trygghetsarbete är detta en kritisk punkt, eftersom skolans möjlighet att agera tidigt bygger på att signaler når fram. När benägenheten att berätta är låg ökar risken för att händelser eskalerar innan de hanteras, och för att elever utvecklar strategier att hantera situationer själva eller via sociala medier istället för via vuxna. Trygghetsenk ät 2025 – IM i fokus (fördjupad analys, nationell kontext, åtgärder och diagramförslag) 3 Incidentindikatorer – vad IM signalerar jämfört med övriga Även om antalen är små framträder ett mönster där IM i flera fall har högre förekomst av rapporterade händelser, särskilt kopplat till digital miljö. Trakasserier eller hot via sociala medier rapporteras av 4 av 24 IM-elever, vilket motsvarar cirka 16,7 procent, jämfört med cirka 3,1 procent i övriga skolan. Fysiskt våld rapporteras av cirka 8,3 procent i IM jämfört med cirka 3,0 procent i övriga skolan. Våld som lett till sjukvård är 4,2 procent i IM jämfört med 0,9 procent i övriga skolan. Hot på skolan ligger på 4,2 procent i IM jämfört med 2,4 procent i övriga skolan. Även med försiktig tolkning pekar detta mot en högre sårbarhet i IM, där digitala kränkningar särskilt behöver tas på allvar. Digitala konflikter tenderar också att spilla över i skolan och påverka relationer och studiero, vilket gör att insatser behöver omfatta både skolmiljö och digital kontext. Trygghetsenk ät 2025 – IM i fokus (fördjupad analys, nationell kontext, åtgärder och diagramförslag) 4 IM internt – indikativt mönster kopplat till könsidentitet Inom IM syns skillnader mellan elevgrupper, men underlaget är litet. För killar i IM ligger trivsel på 3,19 och känslan av att kunna vara sig själv på 3,25. För tjejer i IM ligger trivsel på 2,67 och känslan av att kunna vara sig själv på 2,67. För gruppen som svarat ”Annat” är nivåerna särskilt låga, där känslan av att kunna vara sig själv ligger på 1,50. Även om gruppen är mycket liten indikerar detta att psykosocial trygghet inte är jämnt fördelad inom IM, och att det finns elever som riskerar att känna sig tydligt utanför eller osäkra. Det motiverar en varsam och snabb kvalitativ fördjupning, där man tydligt skiljer mellan att förstå upplevelser och att peka ut individer. Nationell kontext – hur IM-resultaten kan förstås i relation till liknande undersökningar Nationella elevundersökningar visar typiskt att majoriteten av gymnasieelever upplever trygghet, men att det finns en mindre grupp som anger låg trygghet och att variationen mellan skolor är tydlig. I den kontexten är det inte ovanligt att enskilda program eller grupper av elever avviker negativt från skolans genomsnitt. Översatt till Lindeskolans resultat innebär det att skolans totalsiffror kan vara goda samtidigt som IM behöver ett tydligt riktat förbättringsarbete. Det som särskilt stämmer överens med vad nationella analyser ofta pekar ut som sårbara punkter är kombinationen av psykosocial trygghet, tillit till vuxna och Trygghetsenk ät 2025 – IM i fokus (fördjupad analys, nationell kontext, åtgärder och diagramförslag) 5 tydlighet i vägar in för stöd och anmälan. Det gör att åtgärder som stärker relationer, tydlighet och återkoppling sannolikt är mer träffsäkra än insatser som enbart fokuserar på ordning. Åtgärdsförslag – prioriterad inriktning för IM Det viktigaste åtgärdsområdet är att återupprätta en fungerande rapporteringskedja i IM. Det behöver vara mycket tydligt för eleverna vilka vuxna som tar emot signaler, hur man kan berätta, och vad som händer efter att man berättat. En praktisk standard är att elever alltid får en första återkoppling inom ett till två dygn, även om full utredning och åtgärd tar längre tid. Parallellt behöver IM arbeta med trygghet genom relation och struktur i vardagen. En genomförbar insats är att använda mentorstid systematiskt under en period för att skapa ett gemensamt språk om respekt, gränser och stödvägar, och att säkerställa att alla vuxna i IM ger samma budskap och agerar konsekvent. Eftersom digitala kränkningar är en tydlig avvikelse behöver IM ha en riktad insats om sociala medier, där elever får konkret kunskap om vad som räknas som kränkning, hur man sparar underlag och hur skolan kan agera när digitala händelser påverkar skolmiljön. Personalen behöver samtidigt en kort och gemensam rutin så att hanteringen blir likvärdig. Slutligen behöver psykosocial trygghet förstärkas genom att elever upplever att det går att vara sig själv i IM. Det kan göras genom riktade elevdialoger, fokusgrupper och återkoppling där eleverna tydligt ser att deras synpunkter leder till förändring. För att följa utvecklingen bör IM använda korta pulsmätningar med några få stabila frågor var sjätte vecka, så att man fångar förändringar tidigt och kan justera insatser. Lindeskolan 2026-03-16 Thomas Esbjörnsson, rektor IM-programmet Trygghetsenk ät 2025 – IM i fokus (fördjupad analys, nationell kontext, åtgärder och diagramförslag) 6 Analys av trygghetsenkät – Lindeskolan HT25 Sammanfattande bedömning Resultatet av trygghetsenkäten höstterminen 2025 visar att Lindeskolan i huvudsak är en trygg skolmiljö. En tydlig majoritet av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan, vilket indikerar att skolans förebyggande trygghetsarbete i stora delar fungerar väl. Samtidigt visar resultaten att det finns områden där tryggheten upplevs som lägre, samt att kränkningar förekommer och inte alltid rapporteras till personal. Detta visar på behov av fortsatt och fördjupat systematiskt trygghetsarbete. Trygghet i skolmiljön Enkätsvaren visar att cirka nio av tio elever upplever trygghet i skolan. Detta är ett gott resultat och tyder på att skolans struktur, vuxennärvaro och värdegrundsarbete ger effekt. Samtidigt uppger en mindre men betydelsefull andel elever att de känner sig otrygga i vissa situationer eller miljöer. Otrygghet upplevs i högre grad på vägen till och från skolan samt i vissa gemensamma utrymmen. För elever som bor på elevhem framkommer även variationer i upplevd trygghet, där majoriteten känner sig trygga men där det samtidigt finns elever som upplever bristande trygghet och otillräcklig vuxennärvaro. Bedömning: Skolan uppfyller i stort sitt uppdrag att erbjuda en trygg miljö, men resultaten visar att tryggheten inte är likvärdig för alla elever och att vissa miljöer behöver särskilt fokus. Kränkande behandling och diskriminering Resultaten visar att en relativt stor andel elever har bevittnat kränkande behandling eller diskriminering, medan färre uppger att de själva blivit utsatta. Detta indikerar att kränkningar förekommer i skolmiljön men inte alltid når personalens kännedom. Enkäten visar också att alla elever inte känner sig helt trygga med att anmäla kränkningar eller berätta för vuxna om de själva eller andra blir utsatta. Bedömning: Det finns risk för mörkertal när det gäller kränkningar. Skolan behöver därför fortsätta arbeta med att stärka elevernas förtroende för personalen samt tydliggöra rutiner för anmälan och uppföljning av kränkande behandling. Förebyggande arbete och kunskap Majoriteten av eleverna upplever att skolan arbetar med frågor som rör trygghet, mänskliga rättigheter och allas lika värde. Samtidigt visar resultaten att en tydlig minoritet inte upplever detta arbete som tillräckligt synligt eller återkommande. Detta tyder på att skolans värdegrundsarbete inte når alla elever på ett likvärdigt sätt, utan att upplevelsen varierar mellan olika elevgrupper. Bedömning: Det förebyggande arbetet behöver bli mer systematiskt, kontinuerligt och likvärdigt, så att samtliga elever får samma förståelse för vad kränkande behandling är och hur skolan arbetar för att förebygga den. Samlad analys och utvecklingsområden Sammanfattningsvis visar trygghetsenkäten att Lindeskolan i huvudsak erbjuder en trygg skolmiljö, men att det finns utvecklingsområden som behöver prioriteras i det fortsatta kvalitetsarbetet: • Tryggheten behöver stärkas i specifika miljöer, särskilt på elevhem och i anslutning till skolområdet. • Förtroendet för skolans anmälningsrutiner behöver öka för att minska risken för mörkertal. • Kränkande behandling förekommer och alla händelser anmäls inte till personal. • Det förebyggande trygghets- och värdegrundsarbetet behöver bli mer synligt och likvärdigt för alla elever. Slutsats Lindeskolan har en god grund för trygghetsarbete, vilket återspeglas i den höga andelen elever som upplever trygghet. För att ytterligare stärka likvärdigheten och säkerställa att alla elever omfattas av skolans trygghetsarbete behöver arbetet fortsätta utvecklas genom ökad vuxennärvaro, tydligare rutiner och ett mer konsekvent förebyggande arbete. Lindeskolan 2026-03-16 Staffan Hörnberg Gymnasiechef Trygghetsenkät Lindeskolan HT25 Enkäten genomfördes i nov/dec 2025. 800 elever fick tillgång till enkäten. 566 svar kom in. Svarsfrekvens ca 71%. Lindeskolans trygghetsplan Har du någon gång under de senaste 12 månaderna råkat ut för något som du upplevde som kränkande eller diskriminerande på Lindeskolan? gnåg ne ,aJ regnåg arelf ,aJ girdla ,jeN Barn- och fritidsprogrammet 5 2 47 Bygg- och anläggningsprogrammet 2 37 Ekonomiprogrammet 2 3 80 El- och energiprogrammet 3 5 46 Estetiska programmet 6 5 25 Fordon- och transportprogrammmet 1 4 44 IM 1 3 20 IM Språkintroduktion 3 14 Naturvetenskapsprogrammet 3 3 39 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 3 3 16 Samhällsvetenskapsprogrammet 8 7 54 Teknikprogrammet 2 4 46 Vård- och omsorgsprogrammet 6 14 Har du någon gång under de senaste 12 månaderna bevittnat att annan elev råkat ut för något som du upplevde som kränkande eller diskriminerande på Lindeskolan? gnåg ne ,aJ regnåg arelf ,aJ girdla ,jeN Barn- och fritidsprogrammet 9 3 42 Bygg- och anläggningsprogrammet 4 35 Ekonomiprogrammet 10 3 72 El- och energiprogrammet 4 3 47 Estetiska programmet 5 8 23 Fordon- och transportprogrammmet 1 7 41 IM 3 4 17 IM Språkintroduktion 1 2 14 Naturvetenskapsprogrammet 10 4 31 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 6 3 13 Samhällsvetenskapsprogrammet 12 13 44 Teknikprogrammet 9 4 39 Vård- och omsorgsprogrammet 6 1 13 Skulle du berätta för någon personal om du råkat ut för något på Lindeskolan som du uppfattar som kränkande eller diskriminerande? aJ jeN je teV Barn- och fritidsprogrammet 27 6 21 Bygg- och anläggningsprogrammet 25 6 8 Ekonomiprogrammet 58 6 21 El- och energiprogrammet 30 7 17 Estetiska programmet 25 2 9 Fordon- och transportprogrammmet 28 8 13 IM 8 7 9 IM Språkintroduktion 16 1 Naturvetenskapsprogrammet 28 5 12 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 16 2 4 Samhällsvetenskapsprogrammet 41 4 24 Teknikprogrammet 35 3 14 Vård- och omsorgsprogrammet 11 2 7 Skulle du berätta för någon personal om du sett att en annan elev på Lindeskolan blivit kränkt eller diskriminerad? aJ jeN je teV Barn- och fritidsprogrammet 31 4 19 Bygg- och anläggningsprogrammet 23 4 12 Ekonomiprogrammet 57 6 22 El- och energiprogrammet 34 5 15 Estetiska programmet 27 1 8 Fordon- och transportprogrammmet 28 5 16 IM 9 6 9 IM Språkintroduktion 10 1 6 Naturvetenskapsprogrammet 31 2 12 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 18 3 1 Samhällsvetenskapsprogrammet 50 1 18 Teknikprogrammet 36 3 13 Vård- och omsorgsprogrammet 16 1 3 Har du någon gång under innevarande läsår råkat ut för något av följande? Har du någon gång under innevarande läsår råkat ut för något av följande? Blivit bestulen på egendom? aJ jeN Blivit utsatt för hot på skolan? Barn- och fritidsprogrammet 2 52 Bygg- och anläggningsprogrammet 5 34 Ekonomiprogrammet 4 81 El- och energiprogrammet 6 48 Estetiska programmet 1 35 Fordon- och transportprogrammmet 2 47 IM 2 22 IM Språkintroduktion 17 Naturvetenskapsprogrammet 3 42 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 1 21 Samhällsvetenskapsprogrammet 3 66 Teknikprogrammet 1 51 Vård- och omsorgsprogrammet 20 aJ jeN Blivit trakasserad eller hotad via sociala medier Barn- och fritidsprogrammet 1 53 Bygg- och anläggningsprogrammet 1 38 Ekonomiprogrammet 2 83 El- och energiprogrammet 1 53 Estetiska programmet 1 35 Fordon- och transportprogrammmet 4 45 IM 1 23 IM Språkintroduktion 17 Naturvetenskapsprogrammet 1 44 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 22 Samhällsvetenskapsprogrammet 1 68 Teknikprogrammet 1 51 Vård- och omsorgsprogrammet 20 aJ jeN Barn- och fritidsprogrammet 2 52 Bygg- och anläggningsprogrammet 39 Ekonomiprogrammet 85 El- och energiprogrammet 54 Estetiska programmet 2 34 Fordon- och transportprogrammmet 1 48 IM 4 20 IM Språkintroduktion 1 16 Naturvetenskapsprogrammet 45 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 4 18 Samhällsvetenskapsprogrammet 5 64 Teknikprogrammet 1 51 Vård- och omsorgsprogrammet 1 19 Har du någon gång under innevarande läsår råkat ut för något av följande? Blivit sexuellt trakasserad? aJ jeN Blivit slagen, sparkad eller utsatt för annat våld? Barn- och fritidsprogrammet 2 52 Bygg- och anläggningsprogrammet 2 37 Ekonomiprogrammet 85 El- och energiprogrammet 1 53 Estetiska programmet 3 33 Fordon- och transportprogrammmet 1 48 IM 24 IM Språkintroduktion 17 Naturvetenskapsprogrammet 1 44 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 22 Samhällsvetenskapsprogrammet 1 68 Teknikprogrammet 2 50 Vård- och omsorgsprogrammet 20 aJ jeN Blivit slagen, sparkad eller utsatt för annat våld så pass illa att du tvingats uppsöka sjukvård? Barn- och fritidsprogrammet 1 53 Bygg- och anläggningsprogrammet 1 38 Ekonomiprogrammet 85 El- och energiprogrammet 2 52 Estetiska programmet 36 Fordon- och transportprogrammmet 4 45 IM 2 22 IM Språkintroduktion 17 Naturvetenskapsprogrammet 2 43 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 1 21 Samhällsvetenskapsprogrammet 69 Teknikprogrammet 3 49 Vård- och omsorgsprogrammet 2 18 aJ jeN Barn- och fritidsprogrammet 54 Bygg- och anläggningsprogrammet 1 38 Ekonomiprogrammet 85 El- och energiprogrammet 54 Estetiska programmet 36 Fordon- och transportprogrammmet 49 IM 1 23 IM Språkintroduktion 3 14 Naturvetenskapsprogrammet 45 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 22 Samhällsvetenskapsprogrammet 69 Teknikprogrammet 1 51 Vård- och omsorgsprogrammet 20 Hur väl stämmer följande påståenden? Hur väl stämmer följande påståenden? Hur väl stämmer följande påståenden? Lärare och annan personal behandlar alla elever lika oavsett kön eller könsidentitet. slla etni remmätsnI led ssiv llit remmätsnI led rots llit remmätsnI tleh remmätsnI Barn- och fritidsprogrammet 7 11 19 17 Bygg- och anläggningsprogrammet 2 4 12 21 Ekonomiprogrammet 7 14 30 34 El- och energiprogrammet 10 8 11 25 Estetiska programmet 2 4 13 17 Fordon- och transportprogrammmet 10 5 11 23 IM 4 1 7 12 IM Språkintroduktion 1 3 1 12 Naturvetenskapsprogrammet 2 8 11 24 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 4 8 7 3 Samhällsvetenskapsprogrammet 5 7 21 36 Teknikprogrammet 3 4 16 29 Vård- och omsorgsprogrammet 6 10 4 Hur väl stämmer följande påståenden? På Lindeskolan bemöter elever, lärare och annan personal varandra med respekt. slla etni remmätsnI led ssiv llit remmätsnI led rots llit remmätsnI tleh remmätsnI Barn- och fritidsprogrammet 10 17 27 Bygg- och anläggningsprogrammet 15 24 Ekonomiprogrammet 1 10 35 39 El- och energiprogrammet 3 6 18 27 Estetiska programmet 1 2 19 14 Fordon- och transportprogrammmet 2 6 15 26 IM 2 5 5 12 IM Språkintroduktion 1 7 9 Naturvetenskapsprogrammet 1 5 18 21 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 1 3 10 8 Samhällsvetenskapsprogrammet 3 10 19 37 Teknikprogrammet 1 3 15 33 Vård- och omsorgsprogrammet 5 7 8 Hur väl stämmer följande påståenden? Hur väl stämmer följande påståenden? På Lindeskolan skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar. slla etni remmätsnI led ssiv llit remmätsnI led rots llit remmätsnI tleh remmätsnI Barn- och fritidsprogrammet 14 19 17 4 Bygg- och anläggningsprogrammet 11 10 9 9 Ekonomiprogrammet 22 24 22 17 El- och energiprogrammet 21 15 9 9 Estetiska programmet 9 10 9 8 Fordon- och transportprogrammmet 16 15 10 8 IM 7 4 10 3 IM Språkintroduktion 5 4 8 Naturvetenskapsprogrammet 13 18 11 3 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 4 11 5 2 Samhällsvetenskapsprogrammet 18 20 19 12 Teknikprogrammet 22 18 6 6 Vård- och omsorgsprogrammet 3 7 7 3 Hur väl stämmer följande påståenden? Elevhem Hur väl stämmer följande påståenden? Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-03-09 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2026-00036 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser - Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2025 Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta  godkänna Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser - Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2025. Sammanfattning av ärendet Elevhälsans medicinska insats inom Barn- och utbildningsförvaltningen omfattas av hälso- och sjukvårdens regelverk. Regelverket syftar till att säkerställa god kvalitet i vården och en hög patientsäkerhet. Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare för verksamheten och an- svarar för att det finns ett systematiskt arbete för patientsäkerhet. Varje år ska därför en patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med kvalitet och patientsäkerhet redovisas. Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen för 2025 visar att elevhäl- sans medicinska och psykologiska insatser i huvudsak bedrivs med god kvalitet och hög patientsäkerhet. Inga allvarliga vårdskador har rappor- terats under året. Samtidigt visar uppföljningen att utvecklingsarbete fortsatt behövs inom bland annat journalföring, remisshantering och di- gitalisering. Under året har arbetet med att utveckla rutiner och processer i verk- samheten fortsatt. Antalet rapporterade avvikelser har ökat jämfört med tidigare år, vilket bedöms vara ett uttryck för en stärkt säkerhets- kultur och en ökad rapporteringsbenägenhet i verksamheten. Ärendebeskrivning Elevhälsans medicinska insats inom Barn- och utbildningsförvaltningen bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Regelverket syftar till att säkerställa god kvalitet i vården och en hög patientsäkerhet. Bestäm- melserna riktar sig till vårdgivare, verksamhetschef och den personal som arbetar inom hälso- och sjukvården. Även delar av elevhälsans psy- kologiska insats omfattas av detta regelverk. Barn- och utbildningsnämnden i Lindesbergs kommun är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsans me- dicinska insats. Som vårdgivare ansvarar nämnden för att det finns ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i verksamheten. Det innebär bland Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 annat att arbeta förebyggande för att minska risken för vårdskador, följa upp avvikelser och risker samt tydliggöra hur ansvaret för patientsäker- hetsarbetet är organiserat. Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen för 2025 redovisar hur detta arbete har bedrivits under året. Under 2025 har bland annat arbetet med rutiner, processer och ledningssystem utvecklats vidare. Utbildningsin- satser har genomförts för att stärka följsamheten till rutiner och bidra till en ökad kvalitet och säkerhet i det dagliga arbetet. Under året rapporterades 37 avvikelser inom verksamheten. De flesta av dessa rörde rutiner, metoder och dokumentation. Ökningen jämfört med tidigare år bedöms främst spegla en ökad rapporteringsbenägenhet och en utvecklad säkerhetskultur i organisationen. Några allvarliga vårdska- dor har inte rapporterats under året. Uppföljningen visar samtidigt att bemanningssituationen under vissa pe- rioder varit ansträngd, bland annat till följd av sjukfrånvaro och vakan- ser. Detta har i vissa fall påverkat kontinuiteten i arbetet och krävt prio- riteringar i verksamheten. Patientsäkerhetsberättelsen lyfter även ett antal utvecklingsområden framåt. Dessa handlar bland annat om fortsatt arbete med journalföring och dokumentation, utveckling av remissrutiner, stärkt digitalisering samt fortsatt arbete med säkerhetskultur och systematisk uppföljning. Michael Tybell Tina Oxvold Förvaltningschef Enhetschef Barn- och elevhälsa Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser - Pa- tientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2025, 2026-03-09 Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser - Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2025, 2026-03-09 Patientsäkerhetsberättelse för Barn och utbildningsnämnden Lindesbergs kommun 2025 Datum: 2026-01-12 Ansvarig för innehållet: Verksamhetschef Tina Oxvold Ledningsansvariga: Rosa Engholm, Loo Sahlin INLEDNING ................................................................................................................ 3 Förklaring till förkortningar i texten ...................................................................... 4 SAMMANFATTNING ................................................................................................. 5 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ............................. 6 Engagerad ledning och tydlig styrning ................................................................. 6 Övergripande mål och strategier .....................................................................................................6 Organisation och ansvar ......................................................................................................................7 Samverkan för att förebygga vårdskador .....................................................................................8 Informationssäkerhet ...........................................................................................................................8 Strålskydd ..................................................................................................................................................9 Riskanalys..................................................................................................................................................9 En god säkerhetskultur ........................................................................................ 10 Adekvat kunskap och kompetens ..................................................................... 10 Nyanställning ........................................................................................................................................ 11 Kompetensförsörjning....................................................................................................................... 11 Resurser .................................................................................................................................................. 12 Analys resurser .................................................................................................................................... 12 Patienten som medskapare ............................................................................... 15 AGERA FÖR SÄKER VÅRD ................................................................................... 15 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................... 17 Tillförlitliga och säkra system och processer ................................................... 17 Säker vård här och nu .......................................................................................... 18 Stärka analys, lärande och utveckling .............................................................. 18 Antalet avvikelser varierar över tid ............................................................................................. 19 Rutiner och metoder som finns - men inte följs - eller som saknas ................................. 19 Journalföring/journalhantering - ett sårbart område i det löpande arbetet ............... 20 Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................... 20 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR ........................ 20 Bilaga 1 - Ledningssystem för HSL Elevhälsan, Lindesbergs kommun ....... 22 INLEDNING PSL (2010:659) 3 kap 10 §, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med föreliggande patientsäkerhetsberättelse är att redovisa hur barn- och utbildnings- förvaltningen i egenskap av vårdgivare arbetar med strategier, mål och resultat för att för- bättra patientsäkerheten. Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare för den delen av elevhälsan som styrs av hälso- och sjukvårdslagen. I patientsäkerhetsberättelsen tillika kvalitetsberättelsen framgår det hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. Syftet med patientsäker- hetslagen är att vården ska bli säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet. Denna patientsäkerhetsberättelse omfattar de professioner som lyder under hälso- och sjuk- vårdslagen (skolsköterska, skolläkare samt psykolog) inom barn- och utbildningsförvaltning- ens grundskolor, anpassad grundskola, gymnasium och anpassad gymnasieskola. Patientsä- kerhetsberättelsen utgår från lagkrav och följer strukturen för den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. I de fall lagkrav finns, görs hänvisningar under respektive rubrik. Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet 2025–2030” Förklaring till förkortningar i texten Alla elever erbjuds ett hälsobesök i förskoleklass, årskurs 2,4,7 och 1 på gymnasiet. Basprogram och Alla elever erbjuds vaccinationer som ger skydd mot elva sjukdomar enligt gäl- vaccinationer lande barnvaccinationsprogram BUP Barn- och ungdomspsykiatri EMI Elevhälsans medicinska insats Enhetschef Enhetschef för Elevhälsoenheten EPI Elevhälsans psykologiska insats Intern grupp inom elevhälsan bestående av verksamhetschef, MLA, PLA, Samord- SKA- team nande kurator IF Intellektuell funktionsnedsättning IVO Inspektionen för vård och omsorg Metodböcker Rutiner, riktlinjer och metoder för skolsköterskor, skolläkare och psykologer. MLA Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska MPO Mottagning för psykisk ohälsa, barn och unga MTP Medicinteknisk produkt NPF Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (tex ADHD eller Autism) PLA Psykologiskt ledningsansvarig psykolog VC Verksamhetschef för EMI SAMMANFATTNING De viktigaste åtgärderna under 2024 var att kontinuerligt uppdatera ledningssystemets pro- cesser och rutiner samt vidareutveckla avvikelsehanteringen. För att fortsatt upprätthålla och vidareutveckla en säker vård identifierades remisshantering, säkerhetskultur, journalfö- ring och digitalisering som prioriterade områden inför 2025. Under 2025 har arbetet fortsatt i samma riktning. Flera rutiner och processer har reviderats och färdigställts i syfte att vidareutveckla en säker vård i verksamheten. Under året har även så kallade SKA-utbildningar genomförts. Inom ramen för dessa har olika utbildningsinslag systematiskt genomförts kopplade till grundläggande rutiner och centrala arbetsprocesser i det dagliga arbetet. Syftet har varit att stärka följsamheten till etablerade arbetssätt samt bi- dra till ökad kvalitet och patientsäkerhet i verksamheten. Arbetet under 2026 kommer att bygga vidare på identifierade förbättringsområden i verk- samheten. Verksamhetsuppföljning, samverkan med externa parter, remisshantering, säker- hetskultur, journalföring och digitalisering kommer fortsatt att vara prioriterade områden under perioden 2026–2027. Antalet rapporterade avvikelser ökade under 2025 jämfört med föregående år, vilket bedöms som positivt ur ett utvecklingsperspektiv då det tyder på en ökad rapporteringsbenägenhet. I relation till det stora antal elever som finns inom Lindesbergs kommun bedöms dock fortfa- rande relativt få avvikelser rapporteras. Verksamheten har därför fortsatt behov av att ut- veckla arbetet med avvikelsehantering och öka förståelsen för när och varför avvikelser ska rapporteras. Under 2025 har några skolor under kortare perioder haft begränsade psykolog- och skolskö- terskeresurser på grund av sjukskrivningar, korttidsvakanser och rekryteringsperioder. Detta har inneburit att enskilda medarbetare i vissa fall behövt prioritera arbetsuppgifter på ett annat sätt än tidigare. Skolläkarresursen om 20 procent, fördelad på grund- och gymnasie- skolan, bedöms vara begränsad i relation till verksamhetens behov. Bedömningen är att frå- gan om utökad skolläkarresurs behöver beaktas i det långsiktiga planerings- och budgetarbe- tet för att säkerställa en god och säker vård. Informationssäkerheten är en grundläggande förutsättning för ett patientsäkert arbete. De loggkontroller som genomförts visar att inga obehöriga åtkomster till journaler har identifie- rats. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD För att nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsätt- ningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet;  Engagerad ledning och tydlig styrning  En god säkerhetskultur  Adekvat kunskap och kompetens  Patienten som medskapare Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla ni- våer. Lindesbergs kommun arbetar med detta genom att VC/enhetschef tillsatt en arbetsgrupp bestående av VC, MLA och PLA som arbetar med det sys- tematiska kvalitetsarbetet. Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1–3 § Den övergripande strategin under 2025 har varit att identifiera och prioritera åtgärder för att stärka patientsäkerheten, skapa en hållbar patientsäkerhetskultur och arbeta med avvikelser. Mål 2025 Förbättringsområde Strategier Resultat/utfall Säkerställa att det finns tillräck- Säkerställa att det finns tillräck- VC har arbetat med planering av tjänste- liga resurser att utföra det upp- liga resurser att utföra det upp- fördelning för att tillse bemanning med drag som lyder under HSL drag som lyder under HSL tillräckliga resurser för uppdraget. Nyre- kryteringar har gjorts under 2025. SKA-utbildning. Obligatoriska och Årshjul för planering och genom- Under våren 2025 genomfördes invente- regelbundet återkommande ut- förande av valda teman för all ring och planering av årshjul. Under hös- bildningsinsatser personal inom Elevhälsoenheten ten 2025 implementerades fortbild- samt professionsspecifikt för ningsinsatser. skolsköterskor/skolläkare och Alla; psykologer Socialtjänstanmälan. Avvikelsehantering. Skolsköterskor/skolläkare; Läkemedelshantering. Akut omhänder- tagande. Vaccinationsprocess. Ny elev på skolan. Psykologer; Uppdragshandling. Remissprocess. IF- process. Planerade insatser genomförs fortlö- pande under 2026 Öka patientsäkerheten kopplat till Fokus på digitalisering av samtyck- Implementering av digital samtyckeshan- journalföring och administrativ eshantering samt fortsatt arbete tering i journalsystemet PMO. Fortsatt ar- hantering med standardisering av doku- bete kring utveckling av dokumentations- mentationsmallar för hälsobesök. mallar för hälsobesök planeras för 2026. Säkra rutiner och processer för att Utveckling, revidering och förbätt- MLA har utarbetat underlag för ny struk- säkra verksamhetens kvalitet och ring av metodbok tur som förväntas ge en mer hållbar för- därmed patientsäkerhet valtning av metodbok. Fortsatt arbete planeras under 2026. Säkra rutiner och processer kring Säkerställa att IF-utredningar ge- Färdigställt dokument för gemensamma IF-utredning. nomförs på ett patientsäkert och rutiner kring IF-utredning. Fortsatt ut- effektivt sätt vecklingsarbete för professionsspecifika rutiner planeras under 2026. Utveckla egenkontroll inom verk- Bland annat genom regelbundna Årligt verksamhetsbesök av MLA har ge- samheten verksamhetsbesök av MLA nomförts. Resultat från uppföljning av medicinteknisk utrustning samt ej ännu åtgärdade säkerhetsbrister i skolsköters- kerummens utrustning, har återkopplats till verksamhetschef. Tabell 1. Mål för 2025 Organisation och ansvar PSL 2010:659, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1, HSLF-FS 2023:7 Skolhuvudmannen är vårdgivare och ska tillhandahålla elevhälsa till alla elever. Huvudmannen är ansvarig för att elevhälsa bedrivs i enlighet med bestämmelserna i skollagen. Verksamhets- chefen fullgör vårdgivarens uppdrag och har helhetsansvaret för vårdgivaruppdraget enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) och mot barn- och utbildningsnämnden. Vidare är det verksamhetschefen, som tillsammans med MLA och PLA planerar, kontrollerar, dokumen- terar, redovisar resultat och följer upp patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetschefen ansvarar också för att säkerställa att medarbetare har rätt behörighet och kompetens. Vårdgivaren an- svarar för att utse ansvarig för anmälan enligt Lex Maria. För kommunens barn- och utbild- ningsförvaltning är det verksamhetschefen som ansvarar för anmälan enligt Lex Maria. Anmäl- ningsskyldigheten regleras i patientsäkerhetslagen (2010:659) 3kap. 5–7§§. Vårdgivaren är registrerad i Inspektionen för vård och omsorgs vårdgivarregister (PSL, HSLF-FS 2023:7). Verksamhetschef har uppdragit enskilda ledningsuppgifter för elevhälsans HSL-insatser till ansvariga inom de två HSL-professionerna; psykologer och skolsköterskor. Verksamhetschef ansvarar för att arbetet sker i enlighet med HSL men uppdrar åt elevhälsans två utsedda medicinska (MLA) och psykologiska ledningsansvariga (PLA) att kvalitetssäkra de respektive professionernas processer, metoder och insatser. Vidare ska MLA och PLA upprätt- hålla och utveckla rutiner för uppföljningar och utvärderingar av arbetet. De två ledningsan- svariga, tillsammans med VC, driver och utvecklar patientsäkerhetsarbetet genom löpande av- vikelsehantering, journalgranskning, verksamhetsbesök och stöd till de olika professionerna genom samtal, omvärldsbevakning och informationsdelning. Elevhälsans psykologiska och medicinska insats styrs av både skollagen och hälso- och sjuk- vårdslagen. Skolsköterskor och psykologer är anställda av VC/enhetschef. En skolläkare är centralt organiserad på 20 % utifrån samverkansavtal med region Örebro län. Gymnasiechef ansvarar för anställning av skolsköterskor för gymnasiet. Varje legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal arbetar under eget yrkesansvar enligt kapitel 6 (PSL) och bär själv ansvaret för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter. HSL föreskriver att grun- den i yrkesansvaret är att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och att ge en sak- kunnig och omsorgsfull vård. Särskilda skyldigheter ska beaktas när hälso- och sjukvård ges till barn och när barn riskerar att fara illa. Tystnadsplikt råder. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer är skyldiga att bidra till hög patientsäkerhet, delta i det systematiska kvalitetsar- betet, följa rutiner och processer i ledningssystemet för HSL-professionerna och rapportera avvikande händelser och risker. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Samverkan har skett internt med andra verksamheter inom Lindesbergs kommun samt med externa verksamheter. Region Örebro och länets kommuner samverkar för ett hållbart utveckl- ingsarbete inom området Välfärd och folkhälsa. Samverkan har skett med flera externa verksamheter: Örebro kommun • Elevhälsans medicinska enhet och skolöverläkare, angående arbetssätt och metoder, kvalitet, lagar, systematiskt kvalitetsarbete Region Örebro län • Habiliteringen, Första kontakten, MPO, BUP, barn- och ungdomsmottagningen, ung- domsmottagningen och logopedmottagningen rörande rutiner kring hänvisning och uppdrag • Centrala barnhälsovårdsenheten inom Region Örebro län för rutiner gällande överläm- ning av barnhälsovårdsjournal • Barn- och ungdomspsykiatrin angående remisshantering Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§ Grundläggande information kopplad till Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet är viktig och behöver hanteras på ett säkert sätt. Därför måste informationen skyddas och hante- ras så att den är tillgänglig vid behov, att den är tillförlitlig och korrekt och endast tillgänglig för behörig personal. Information får inte manipuleras eller förstöras. Detta brukar beskrivas utifrån ledorden gällande informationssäkerhet: tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet. Informationssäkerhet omfattar såväl "mjuka" faktorer (attityder, regler, kunskap, beteenden, rutiner) som fysiska och tekniska åtgärder (IT-säkerhet, tillträde med mera). Arbetet med in- formationssäkerhet utgår från en internationell standard (ISO/IEC 27001:2017, ledningssy- stem för informationssäkerhet) som är vedertagen inom offentlig verksamhet i Sverige. Lagar och förordningar hänvisar till denna där krav ställs på systematiskt informationssäkerhetsar- bete. Följande verktyg och metoder används i det systematiska arbetet med informationssäkerhet inom HSL: • Dokumenthanteringsplan med tillhörande rutiner för EMI • Systemförvaltningsplan för PMO • Systematiskt arbete med förvaltningen av verksamhetssystem (PMO) • Uppföljning av avvikelser och incidenter Journalsystemet PMO (Profdoc Medical Office) Driftdokumentation, säkerhetskopiering och det fysiska skyddet av informationshanteringssy- stemet PMO hanteras av IT-enheten, Lindesbergs kommun. För att få behörighet till journalsystemet krävs anställning som psykolog, skolsköterska, skol- läkare eller avtal för student inom verksamhetsförlagd utbildning inom Barn- och utbildnings- förvaltningen i Lindesbergs kommun. För behörighet krävs också en introduktionsutbildning i systemet. Inloggning i journalsystemet görs med användarnamn och tidsbegränsade lösenord som uppfyller kriterier för komplexitet. Efter versionsuppgradering 2025 har säkerheten för lösenordshantering förbättrats bland annat genom att nya lösenord kontrolleras mot databa- sen HaveIBeenPawned.com samt att lösenordets styrka indikeras visuellt. Tilldelade roller och enheter styr vilken åtkomst som ges. Systemadministratör lägger upp användare och roller i journalsystemet. Loggkontroller för HSL-personal har utförts. Loggkontroller har varit ett prioriterat utveckl- ingsområde för 2025. En ny blankett har utformats för information till användare efter logg- kontroll. Nya användare inom HSL- professioner ska ta del av information och skriva under dokumentet ”Ansvarsförbindelse PMO, personal inom HSL”, Lindesbergs kommun som beskriver sekre- tessregler och behörighet. Användare av PMO kan skicka internpost med konfidentiell information till varandra inom systemet. Kommunen har ett system för säkra meddelanden som möjliggör konfidentiellt in- formationsutbyte, till exempel personuppgifter, mellan interna och externa mottagare. Elever med skyddade personuppgifter finns inte i journalsystemet PMO. Journalföring för dessa ele- ver sker i pappersform och journalerna förvaras inlåsta i arkivskåp dit endast behörig perso- nal inom HSL har åtkomst. Informationssäkerheten är en grundläggande förutsättning för ett patientsäkert arbete. De loggkontroller som genomförts visar att inga obehöriga åtkomster till journaler har identifie- rats. Strålskydd SSMFS 2018:5 3 kap. 13 § Ej aktuellt. Riskanalys Dokumenthanteringsplan Uppdatering av EMI:s dokumenthanteringsplan behöver göras men är avhängig en förvalt- ningsövergripande dokumenthanteringsplan, där ett utvecklingsarbete startats. När den över- gripande planen är färdigställd, planeras översyn av EMI:s plan. PMO:s systemförvaltning Två systemadministratörer har funnits under övervägande del av året. Vid årets slut avveckla- des en administratör till följd av omorganisering och sjukfrånvaro. Systemförvaltningen kräver specialkunskap om systemet och är sårbar med bara en administratör på plats. Endast de nöd- vändigaste åtgärderna inom förvaltningsarbetet kan utföras, vilket är en ohållbar situation på sikt. PMO:s driftsäkerhet Driftsäkerheten har under året varit övervägande god. Tillfälliga driftstörningar har ibland uppkommit i samband med uppgradering av nya versioner. Sådant arbete planeras under skol- lov och tid när så få användare som möjligt är i tjänst och påverkas av detta. Omvärldsbevakning, journalsystem för EMI och skolpsykologer inom Lindesbergs kommun PMO har under lång tid varit ett av de ledande journalsystemen inom skolhälsovård i Sverige. Nya journalsystem har utvecklats och i nuläget är andra journalsystem dominerande inom svensk elevhälsa. I Örebro län har samtliga kommuner, utom de i norra länsdelen, gått över till till andra journalsystem. Under senare delen av 2025 har, av flera skäl ett arbete påbörjats för att undersöka ett eventuellt byte av journalsystem i Lindesbergs kommun framåt. Vår bedöm- ning är att det finns journalsystem som bättre kan svara mot våra behov. Ett annat tungt vägande skäl är att länsövergripande processer, rutiner och uppföljningar som är framtagna av medicinska elevhälsans centrala enhet i Örebro, utgår från dokumentationsmallar och funktionalitet i andra journalsystem än det vi använder idag. EMI i länets kommuner är genom samverkansavtal bundna att följa dessa, med viss lokalanpassning. Region Örebro län - byte av journalsystem Efter byte till journalsystemet Cosmic för Region Örebro län noterades flera problem, bland annat gällande överlämning av dokumentation från Barnhälsovården till EMI samt remisshan- tering. Detta innebär risk för patientsäkerheten. Möten med företrädare har resulterat i kom- promisslösningar. Bedömningen är att informationssäkerheten är god överlag. Sårbarheter som identifierats är känslig systemförvaltning, behov av revidering av nuvarande dokumenthanteringsplan och konkurrerande journalsystem. En god säkerhetskultur Medarbetare uppmuntras att skriva avvikelser för att utveckla och säker- ställa verksamhetens rutiner. Rutiner för avvikelsehantering finns i metod- bok och kännedom om rutinen följs upp på årlig basis. Anmälan av avvikelser sker via ett webbformulär och hanteras av lednings- ansvariga utifrån professionstillhörighet. Återkoppling av inkomna avvi- kelser görs till enhetschef och till yrkesnätverken, som är forum för reflekt- ion och lärande. Ett internt arbete pågår kring egenkontroll för att få tyd- ligare bild av patientsäkerhetsläget, till exempel i form av journalgranskningar. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för säker vård är att det finns tillräckligt med personal, och att personalen har adekvat kompetens och goda förut- sättningar att utföra sitt arbete. Patientunderlaget per tjänst bör vara rimligt dimensionerat och vakanta tjänster behöver tillsättas utan långa uppehåll. VC ansvarar för att säkerställa kompetensen. Ledningsansvariga för respektive yrkeskategori ansvarar för yrkesspecifik introduktion. Kompetenskrav för hälso- och sjukvårdspersonal inom elevhälsan • Skolsköterska: Legitimerad sjuksköterska med någon av följande specialistutbild- ningar; Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska 75 Hp, Hälso- och sjukvård för barn och ungdom 60 Hp eller Skolsköterska, 60 Hp. • Skolläkare: Legitimerad läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin eller barn- och ungdomspsykiatri. • Skolpsykolog: Legitimerad psykolog alternativt PTP-psykolog (praktisk tjänstgörande psykolog) under förutsättning att handledning av legitimerad psykolog kan erbjudas. Nyanställning Under 2025 har fortsatt arbete bedrivits gällande revidering av introduktionsplan för både skolsköterska och psykolog för att säkerställa att nya medarbetare får rätt och relevant inform- ation under sin introduktion. Kompetensförsörjning Under 2025 har en ny skolsköterska rekryterats till gymnasieskolan och en skolsköterska inom grundskolan har ökat sin tjänstgöringsgrad för att täcka vakanser. En PTP-psykolog anställdes under hösten. Den långsiktiga kompetensförsörjningen av både skolpsykolog och skolsköterska är komplex då det är svårrekryterade yrken. Under kortare perioder av året har det saknats del av beman- ning på en del skolenheter, vilket inneburit en risk och brister i kontinuitet. Noggranna priori- teringar har varit nödvändiga för att säkra patientsäkerheten. Vidare har det varit svårt att få in ersättare vid kortare sjukfrånvaroperioder. Under 2025 har SKA-teamets medlemmar deltagit i forum och utbildningar såsom EMI-träffar i Örebro, utbildningsforum gällande regeringens nya utredning “en förbättrad elevhälsa” och Psykologförbundets nationella kongress. Yrkesträffar har erbjudits alla professioner med syfte att vara ett stöd i det löpande arbetet och för att skapa en god säkerhetskultur för elevhälsans professioner. Antalet yrkesträffar är ett tillfälle per månad. Utöver yrkesträffarna har HSL-professionerna egna utvecklingstillfällen (2 - 3 per termin), åt- komst till yrkesspecifika kanaler där professionerna har tillgång till arbetsmaterial, omvärlds- spaning, informationsdelning och yrkesspecifik information. I samverkan med Örebro kom- mun deltar också skolsköterskor i regelbunden kompetensutveckling genom olika utbild- ningar. Ett urval av innehållet i dessa är; diabetes hos barn och unga, ANDT/tobaksprevention, sexuell hälsa, samverkan mellan elevhälsa-socialtjänst, information om regionens organisation för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, obesitas, machokultur och jämställdhet, epikris – dokumentation, fysisk aktivitet och matvanor - barn, unga och gravida, osynlig smärta och överrörlighet, EDS och HSD. Samtliga skolpsykologer har deltagit i kompetensdagar som ar- rangeras av PSIFOS (psykologer i förskola och skola) inom Svenska Psykologförbundet. Handledning i grupp har genomförts för respektive yrkesgrupp, psykologer och skolsköters- kor. Syftet är att utveckla yrkesrollen och öka självkännedom för att nå bättre resultat i arbetet. Tillsammans med handledaren reflekterar man över styrkor och kompetenser vilket leder till att individens professionalitet ökar. Utmaningar och problem i arbetsvardagen analyseras i syfte att skapa ett professionellt förhållningssätt i arbetet med medarbetare, elever och vård- nadshavare. I grupphandledningen tas den samlade kunskapen och erfarenheten som finns i gruppen tillvara för att stärka gruppens självomhändertagande. Skolsköterskor har tillgång till metodbok via kommunens intranät Linside. Metodboken inne- håller information om gällande processer och rutiner. Ett utvecklingsarbete pågår för att un- derlätta tillgänglighet och förvaltning. Samverkan och kompetensutbyte har skett med flera externa verksamheter 2025: • MLA deltar i länsgemensamma nätverksmöten för skolsköterskor med medicinskt led- ningsansvar. • PLA deltar i riksövergripande nätverksmöten för skolpsykologer med ledningsansvar. • Länsgemensamma möten för elevhälsochefer. • Nätverksträffar med elevhälsoprofessioner i närliggande kommuner. Resurser VC följer kontinuerligt upp elevhälsans personalresurser på skolenheterna i de kommunala grund- och gymnasieskolorna. I uppföljning av resurserna för de olika elevhälsofunktionerna för 2025 har de bedömts vara tillräckliga med liten marginal. Läget har dock varit ansträngt och är inte hållbart över tid. Det är VC som är närmaste chef för skolsköterskor inom grundskolan och skolpsykologer inom förskolan, grundskolan och gymnasiet. Gymnasiechef är närmaste chef för skolsköterskor på gymnasiet och ansvarar för rekrytering, anställning och arbetsledning av dessa. Skolläkare arbetar på skolornas elevhälsa. Skolläkarresurs köps in av Region Örebro län. Skol- läkare är tillgänglig för den medicinska insatsen på skolan specifikt. Analys resurser Skolläkare Skolläkarresursen om 20 procent, fördelad på grund- och gymnasieskolan, bedöms vara be- gränsad i relation till verksamhetens behov. Det finns en risk att det medicinska uppdraget inte fullt ut kan genomföras inom rimlig tid för alla elever. Bedömningen är att resursfrågan behö- ver beaktas i det långsiktiga planerings- och budgetarbetet för att säkerställa en god och säker vård. Utifrån beräkningsgrund för ingående delar i skolläkaruppdraget som det ser ut idag, bör resursen utökas till 60 procent. Skolsköterska De vakanser som varit under hela år 2025 har medfört en påverkan på möjligheterna att full- följa de uppdrag som styrs av HSL. Korttidsfrånvaro och andra förändringar i planering riske- rar direkt att få konsekvenser på genomförandet av de lagstadgade uppgifter som åligger skol- sköterskan. Kontinuitet och tillräcklig bemanning är en viktig faktor i arbetet. För att klara uppdraget har timanställda vikarier använts för vissa avgränsade arbetsuppgifter som till ex- empel inhämta vaccinationssamtycke och hantera uppföljningar på väntelista. Bedömningen är att bemanningen varit tillräcklig med knapp marginal, efter omorganisering och omstruktu- rering av arbetsuppgifter. Psykolog I Lindesbergs kommun finns fyra psykologtjänster på heltid. Psykologerna fördelas på kom- munens förskolor och grundskolor. Gymnasieskolan hyr in 20 % psykolog från elevhälsoen- heten. Psykologgruppen har saknat viss grundresurs utifrån sjukskrivning under året. En vika- rierande psykolog var anställd på 50% under vårterminen för att täcka behov. En PTP-psyko- log anställdes i oktober. Bedömningen är att psykologgruppen haft nog med resurser för att täcka behovet under våren men inte under större delen av hösten. Verksamhetsresultat skolsköterskor Uppföljning av basprogram Hälsobesök 2025 Under vårterminen erbjöds samtliga elever hälsobesök. Under höstterminen har de flesta ele- ver erbjudits hälsobesök utom enstaka elever i undervisningsgrupp Nova (årskurserna 2, 4 och 7) utifrån bedömningen att elevgruppen som tillhör Nova har särskilda behov gällande relation och kontinuitet. Ordinarie skolsköterska, som är åter i tjänst efter föräldraledighet, ska planera in hälsobesök för dessa under våren 2026. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Hälsobesöken i förskoleklass genomförs vanligen under senare delen av höstterminen och hela vårterminen. Alla elever och vårdnadshavare har erbjudits hälsobesök och samtliga, utom en elev som var bortrest, har deltagit. Hälsobesöken i åk 2 genomförs vanligen under höstterminen. På en skola har begränsning av skolsköterskeresurs på grund av sjukdom, inverkat till omfördelning av hälsobesök i åk 2 till vårterminen 2026. Hälsobesöken i åk 4 genomförs vanligen under höstterminen. På en skola har begränsning av skolsköterskeresurs inverkat till omfördelning av hälsobesök i åk 4 till vårterminen 2026. Alla elever har erbjudits och med undantag för några få, deltagit i hälsobesök. Hälsobesöken i åk 7 genomförs med fördelning över hela läsåret. Alla elever har erbjudits häl- sobesök i åk 7 och de flesta har deltagit. Hälsobesöken i Gy år 1 genomförs med fördelning över hela läsåret. Alla elever i år 1 har erbju- dits hälsobesök, endast ett fåtal har avböjt deltagande. Elevhälsostatistik från hälsoenkäter sammanställs läsårsvis av Region Örebro via Välfärd och folkhälsa. Att trivas hemma och i skolan, sova gott, ha vänner, fysisk aktivitet och bra matvanor är viktiga skyddsfaktorer för ett gott mående. EMI rapporterar in utvalda data bland annat gäl- lande trivsel, mående, hälsa, matvanor, sömn och fysisk aktivitet. En sammanställning av re- sultat från elevernas hälsoenkäter visar att barn och ungas mående i Lindesbergs kommun skattas högt i förskoleklass, årskurs 4 och gymnasiet medan elever i årskurs 7 har något lägre siffror än genomsnittet i länet. Barnen i förskoleklass får hjälp av vårdnadshavare att fylla i hälsoenkäter. Rapporten från läsåret 2024–2025 visar att övervägande antal elever i Lindesbergs kommun trivs i skolan och hemma. Upplevd stress för skolarbete ökar med stigande ålder, från cirka 10% i årskurs 4 till 20% hos elever i gymnasiet år 1. Genomsnittlig andel som äter en portion grönsaker varje dag är något fler än hälften, där pojkar har lägre siffror i alla årskurser. Fysisk aktivitet är högst i årskurs 4 där två tredjedelar av eleverna är fysiskt aktiva minst 60 minu- ter/dag. Värdet sjunker till något fler än hälften hos elever i årskurs 7 och är ytterligare något lägre för gymnasieungdomar. Pojkar i samtliga årskurser rapporterar högre grad av fysisk ak- tivitet än flickor. Upplevd sömnkvalitet avtar med stigande ålder, där förskolebarn uppger att de har god sömn i nio fall av tio medan drygt hälften av gymnasieungdomarna skattar sin sömn som god. I gymnasiet rapporterar fler flickor än pojkar att bristande sömn påverkar skolarbe- tet. De flesta barn och ungdomar uppger att de har en vuxen att prata med. I årskurs 4 respek- tive 7 saknar tretton barn, både flickor och pojkar, en nära vuxen att prata med och på gymna- siet finns åtta ungdomar, alla pojkar. Upplevd hälsa mäts i huvudvärk, magont, oro och känsla av nedstämdhet. Huvudvärk och magont förekommer hos vartannat förskolebarn och känsla av oro hos var tredje. I årskurs 4 anger övervägande antal barn att deras hälsoläge är gott. För elever i årskurs 7 rapporteras stigande andel huvudvärk och magont med liten övervikt för flickor, som också upplever mer oro och nedstämdhet. På gymnasiet framgår det tydligare att flickor skattar sin hälsa och mående lägre än pojkar. Hos pojkarna är huvudvärk, magont, oro och nedstämdhet vanligt förekommande hos en till två av tio medan det förekommer hos varannan flicka. Vaccination enligt det svenska vaccinationsprogrammet för barn 2025 Under vårterminen erbjöds samtliga elever vaccination och under höstterminen erbjöds de flesta vaccination, utom bland annat enstaka elever i undervisningsgrupp Nova (årskurserna 2, 5 och 8) utifrån bedömningen att elevgruppen som tillhör Nova har särskilda behov gällande relation och kontinuitet. Ordinarie skolsköterska, som är åter i tjänst efter föräldraledighet, ska planera in vaccination för dessa under våren 2026. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Vaccination är frivillig och en hög vaccinations- täckning eftersträvas. Ett observandum är att vårdnadshavare har avböjt vaccination för 22 elever. Eleverna kommer att erbjudas kompletterande vaccination under hela sin skolgång i Lindesbergs kommun. Vaccination mot MPR i åk 2 erbjuds till alla elever i och genomförs vanligen under hösttermi- nen. På en skola flyttades vaccinering mot MPR till vårterminen på grund av skolsköterskas sjukfrånvaro under höstterminen. Vårdnadshavare avböjde vaccination mot MPR för totalt 6 elever. Vaccination mot HPV i åk 5 erbjuds till alla elever och genomförs med dos 1 tidigt under höst- terminen och dos 2 sent på vårterminen, sex månader efter dos 1. Två elever kunde inte vacci- neras på grund av stark rädsla. Dessa kommer att erbjudas nya vaccinationstillfällen. Vård- nadshavare avböjde vaccination mot HPV för totalt 12 elever (jämn könsfördelning). Vaccination mot DTP i åk 8 erbjuds till alla elever och genomförs vanligen under höstterminen. Vårdnadshavare avböjde vaccination mot DTP för totalt 4 elever. Vaccination mot Hepatit-B i Omvårdnadsprogrammet på Gy ska erbjudas till alla elever som inte tidigare erhållit skydd för detta. Genomgång av vaccinationsanamnes för samtliga elever inom hela programmet ledde till insats med kompletterande vaccination av Hepatit-B för 3 elever som saknade skyddet från tidigare vaccinering. Medicinsk uppföljning efter hälsobesök Medicinsk uppföljning görs av elever med avvikelser för medicinska undersökningar som ingår i hälsobesök. I bevakningsrutinen ingår även elever som ska ha kompletterande vaccinationer eller behöver följas upp på annat sätt utifrån fysiskt och psykiskt mående. När och hur uppfölj- ning ska göras beskrivs i Metodbok för EMI. På fem skolor (alla stadier representerade) uppgav skolsköterskorna att det fanns totalt 19 elevärenden på bevakning som inte skulle hinnas med under 2025. Orsaker till detta uppgavs vara i huvudsak organisatoriska: • bristande skolsköterskebemanning • sjukfrånvaro hos medarbetare • administrativa ärenden som bevakas över tid Utvalda delar av resultat från de hälsoenkäter som används i samband med hälsobesök rap- porteras in till Region Örebro län som sammanställer data för hela länet och återför samman- ställda data till kommunerna. Resultaten för Lindesberg överensstämmer i stort med det ge- nomsnittliga resultatet för Örebro län. De skillnader som finns är relaterade till ålder och skolår. Bedömningen är att skolsköterskorna övergripande har god kontroll och planering gällande medicinska uppföljningar. Ett mindre antal kvarstående elevärenden har rapporterats men har inte inneburit patientrisk utifrån fördröjd uppföljning. Patienten som medskapare PSL 2010:659 3 kap. 4 § Inom barn- och utbildningsförvaltningens skolor lämnas skriftlig och munt- lig information till vårdnadshavare och elever inför hälsosamtal och vacci- nationer. Alla insatser utgår från elevens behov och förutsättningar. Inför utredning, remiss, vaccinationer samt övriga individinsatser som faller un- der HSL inhämtas samtycke från vårdnadshavare. I genomförande av alla typer av utredningar inhämtas både vårdnadshavares och elevens bild. Eleven ska delta aktivt i sin vård och vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med eleven. Möjlighet att rapportera in klagomål och synpunkter finns på Lindesbergs kommuns hemsida. I de fall där det finns behov involveras berörd vårdnadshavare/elev kring aktuella avvikelser. Ovan nämnda rutiner utgör en del av vårdgivarens arbete med att planera, leda och kontrollera verksamheten i syfte att förebygga vårdskador i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 4§. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Vårdgivaren bör upprätta ett ledningssystem som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Lindesbergs elevhälsoenhet har under 2025 följt ett ledningssystem som be- skriver verksamhetens processer och rutiner i ett samlat dokument. Ledningssystemet revide- ras årligen. Egenkontroll är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och kontroll att den bedrivs enligt de processer och rutiner som finns enligt ledningssystemet. En verksamhet väljer själv de egenkontroller som passar bäst för att processer och rutiner ska kunna följas och utvärderas. För att följa upp och säkra verksamhetens kvalitet i Lindesbergs elevhälsoenhet görs följande: • Logguppföljning i journalsystemet 2 gånger om året • Journalgranskning • Löpande verksamhetsbesök av VC och EMI • VC intervjuar rektorer och elevhälsopersonal kring verksamhetens kvalitet • Enkäter fylls i av medarbetare med fokus på verksamhetens kvalitet • Regelbunden och fortlöpande egenkontroll av medicinteknisk utrustning • Fortlöpande revidering av Metodböcker • Fortlöpande genomgång vid professionsträffar av Metodböckernas processer och ruti- ner Bedömningen är att säkerhetskrav till övervägande del är uppfyllda gällande utrustning, åt- komst och hygien för skolsköterskerum, medicinteknisk utrustning och användning av stick- säkra kanyler. Bemanning är tillgodosedd med liten marginal. Följsamhet till användning av standardiserad dokumentationsmall är god. Andelen inrapporterade avvikelser har ökat. Under 2026 behövs fortsatt arbete med verksamhetsuppföljning, implementering av nya ruti- ner, säkerhetskultur, journalföring och digitalisering. Område Mål Identifiering Resultat Analys Åtgärd Uppföljning Skolsköterskor; Säkra mottag- Egenkontroll i Övervägande ssk Åtkomst till ssk-rum MLA har rap- Uppföljning pla- Mottagningsrum ningsrum samband med rum uppfyller bör ses över och be- porterat brister neras vid kom- som uppfyller kra- verksamhetsbe- helt eller delvis gränsas till ssk, städ, till verksam- mande verk- ven på sekretess, sök av MLA kraven. Några vaktmästare och hetschef. samhetsbesök begränsad åtkomst, brister har åt- rektor. Verksamhets- av MLA 2026 säker förvaring av gärdats sedan Ordentliga lås bör chef har för- läkemedel, kanyler 2024 . Risk gäl- monteras på skåp. medlat åtgärds- och patientjourna- lande åtkomst till Äldre diskbänk bör behov till be- ler samt hygien- rum samt brister bytas ut. Skåpluckor rörd chef. aspekter. i låsbar förvaring bör finnas. har noterats. Även brister gäl- lande krav på hy- gien. Skolsköterskor; Tillräckliga Egenkontroll kli- Måluppfyllelse Omprioritering och Tillgodose be- Uppföljning i Förutsättningar att förutsätt- nisk för erbjudande tillfälliga lösningar hov av beman- webbenkät. hinna med sitt HSL- ningar för att om hälsobesök med ssk-vikarier ning. arbete på tillfreds- tillhandahålla och vaccinat- har bidragit till ssk Medarbetar- ställande sätt en tillgänglig ioner enligt bas- har gjort ompriori- Organisering av samtal god och säker program. teringar för att ssk arbetsupp- vård för alla uppnå basprogram- gifter för jäm- elever. Rapporterad met. nare fördelning tidsbrist på Tidsbrist anses bero över läsåret. grund av vakan- på organisatoriska ser, korttids- och strukturella frånvaro förutsättningar främst avseende brister i beman- ning och kontinui- tet. Skolsköterskor; Säker utrust- Egenkontroll kli- Ingen allvarlig Utrustning kontroll- Ssk gör regel- Verksamhetsbe- Kontroll av MTP ning. Årligt fö- nisk risk har identifie- eras regelbundet ut- bunden och sök av MLA (Medicintekniska rebyggande rats ifrån skriftlig lokal fortlöpande produkter) underhåll och rutin på varje skol- kontroll av me- kontroll av Lokala rutiner sköterske-mottag- dicinskt kyl- MTP. för egenkontroll ning (årshjul). skåp, blod- till exempel ru- trycksmätare tinmässigt bat- Yttre omständig- och audiome- teribyte, behö- heter som till ex- ter. ver utformas. empel avbrott i el- försörjning är fak- Audiometer torer som inte kan skickas till påverkas men le- Region Örebro der till oönskade för årlig ka- konsekvenser. librering och genomgång. Skolsköterskor Framgångsrikt Avvikelsehante- En händelse av- 37 rapporter om Fortlöpande Elevhälsochef, och skolpsykolo- patientsäker- ring seende brister i avvikelser har in- rapportering till MLA och PLA ger; hetsarbete och ledning och kommit. Av dessa Elevhälsochef. Patientsäkerhets- en tillgänglig, styrning gäl- gällde 27 den egna arbete och avvikel- god och säker lande egenvård i verksamheten. Vidtagit åtgär- serapportering vård. skolan har iden- Vanligast är avvi- der utifrån av- tifierats. kelser gällande ru- vikelsens art. Händelseanalys tiner och doku- har gjorts och mentation. återkopplats till berörda. Skolsköterskor; Använda Egenkontroll kli- Alla skolsköters- God följsamhet till Ingen åtgärd be- Uppföljning vid Sticksäkra kanyler sticksäkra ka- nisk kor använder rutin. hövs. Fortsatt verksamhets- vid vaccination nyler. sticksäkra kany- uppföljning. besök ler vid vaccinat- ion. Skolsköterskor; Använda Egenkontroll Alla skolskö- God följsamhet till Ingen åtgärd Uppföljning Säker dokumentat- dokumentat- klinisk terskor använ- rutin behövs. Fort- med Journal- ion vid stadiebyte ionsmall der standardise- satt uppfölj- granskning pla- och skolbyte Epikris i PMO rad doku- ning. neras 2026 mentationsmall Epikris vid ele- vers stadie- och skolbyten Tabell 2. Mål, resultat och analys utifrån egenkontroller i urval Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Inga allvarliga vårdskador har inträffat. Tillförlitliga och säkra system och processer Patientsäkerhetsarbetet grundar sig på gemensamma rutiner, det säker- ställer att arbetet utförs på ett likvärdigt och patientsäkert sätt. Det pågår ett ständigt arbete för att kvalitetssäkra våra processer och system. Proces- serna och rutinerna finns beskrivna i det interna ledningssystemet. Uppda- tering av ledningssystemet har skett kontinuerligt under året och mindre ändringar sker löpande. Åtgärder för att säkra system och processer under 2025 beskrivs nedan. Introduktion av ny personal Kännedom om gällande processer och rutiner genom pågående uppdatering av introduktionen för nyanställda, vilket leder till en hög patientsäkerhet. Vid avslutad tjänst Översyn pågår kring överföring av bevakningar vid avslut av tjänst, för att säkerställa att ingen planerad uppföljning missas. Läkemedelshantering HSLF-FS 2017:37 med ändringsföreskrifter Målet är att följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården, HSLF-FS 2017:37. Läkemedelsrutin finns upprättad och uppdateras kontinuerligt, minst varje år, i samverkan mellan MLA, skolläkare, apotekschefer i Lindesberg/Storå och Frövi. Utgångspunkt är länsövergripande rutin för läkemedelshantering som godkänts av skolöverläkare med anpassning utifrån lokala förutsättningar. Ett begränsat antal läkemedel kan delas ut av skolsköterskor enligt generellt direktiv. Det generella direkti- vet innehåller uppgifter om läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, max dos, ad- ministrering, indikationer/kontraindikationer samt antal tillfällen. Särskild rutin finns också kring akut omhändertagande av anafylaktisk reaktion vid vaccination. Vaccinationsordination HSLF-FS 2018:43 med ändringsföreskrifter Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn omfattar åldern 0–17 år. Skolläkarordination gäller för elever 18 år eller äldre. Skolsköterska får dock ordinera vaccin mot HPV till barn och unga från åk 5 till och med 26 års ålder, oavsett kön. Ordination av vaccination mot Hepatit B på Vård- och omsorgsprogram ska göras av skolläkare då Folkhälsomyndigheten, till skillnad från Socialstyrelsen har tolkat skolsköterskornas ordinationsrätt snävt, det vill säga att den gäller vid vaccination av riskgrupper för Hepatit B, men inte när vaccination ges på indikation utifrån arbetsmiljölagstiftning. Journalhantering/journalföring HSL-personal inom elevhälsan i Lindesberg använder journalsystemet Profdoc Medical Office (PMO) för dokumentation. Systemadministration av PMO tillhandahålls inom Elevhälsoenheten. Att säkerställa rutiner för trygg användning av journalsystemet ingår som en del av systemförvaltningsuppdraget. Användare kan e-posta PMO-relaterade frågor till en funktionsbrevlåda som hanteras av systemförvaltningen. Översyn av behörigheter görs fortlöpande av systemadministratörer och verksamhetschef för EMI. Nya PMO-användare måste ta del av och underteckna en ansvarsförbindelse innan de släpps in i systemet. PMO-utbildning för nyanställda och studerande i verksamhetsförlagd utbildning sker i två steg, där första steget är en grundutbildning av systemadministratör och andra steget en fördjup- ningsutbildning av professionsansvarig. Under 2025 har dokumentationsmallar utvecklats för skolläkare och skolsköterskor och en di- gital lösning för inhämtning av vaccinationssamtycke har implementerats. Säker vård här och nu Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Arbete sker med att fortlöpande bedöma om det finns risker för att händel- ser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Detta sker genom inrapporterade risker i avvikelsesystemet och övrig egen- kontroll. Stärka analys, lärande och utveckling Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Avvikelserapportering görs för att identifiera vårdskada eller risk för vård- skada. Under 2025 har totalt 37 avvikelserapporter inkommit. Av dessa gällde 27 den egna verksam- heten. De vanligaste typerna av inkomna avvikelser gäller rutiner och metoder, samt journalfö- ring/journalhantering. Typ av avvikelse Avvikelser intern verksamhet Avvikelser extern verksamhet 1 Handhavande av läkemedel, vaccin 0 0 2 Rutiner, Metoder 15 6 3 Undersökning, behandling, utredning 0 0 4 Remisshantering 0 2 5 Medicintekniska produkter 0 0 6 Journalhantering/journaldokumentation 8 1 7 Sekretess och informationshantering 4 1 8 Bemanning, kompetens 0 0 9 Fysisk, psykisk arbetsmiljö 0 0 10 Bemötande och kommunikation 0 0 Tabell 4: Fördelning av rapporterade avvikelser. Analys Antalet avvikelser varierar över tid En hög förekomst av avvikelser inom vården är ett friskhetstecken för en organisation, då den visar på en medvetenhet om de egna bristerna och en villighet att arbeta med dem. Den visar också på en trygghet hos medarbetarna att prata om fel samt söka stöd och vägar för att före- bygga fel. En hög grad av avvikelser betyder inte att en verksamhet gör många fel, utan snarare tvärtom; en organisation som präglas av en tysthetskultur tenderar att göra fler och allvarli- gare fel. Medarbetare har utbildats i förbättringsarbete med fokus kring avvikelserutin och uppmanas fortlöpande att rapportera avvikelser. Elevhälsoenheten fortsätter att arbeta uti- från visionen att vara en avvikelsevänlig organisation. Antalet avvikelser från skolsköterskegruppen var 28, varav 22 har kategoriserats som interna händelser och 6 som externa. Det är en ökning jämfört med föregående år. Rutiner och metoder samt journalhantering överväger. I psykologgruppen fortsätter arbetet kring vikten av avvikelser. Man ser en ökning av inkomna avvikelser i jämförelse med tidigare år. 2025 inkom 9 avvikelser. De flesta interna avvikelser handlar om rutiner och metoder. 4 av 9 avvikelser gäller annan verksamhet. Att psykologernas metodbok revideras och omarbetas bedöms vara viktigt för att tydliggöra rutiner och metoder och därmed minska risken för fel. Rutiner och metoder som finns - men inte följs - eller som saknas HSL-arbetet kräver en hög grad av systematik; att rutiner och checklistor följs, att nya rutiner förstås och integreras i det dagliga arbetet. Avvikelser som gäller rutiner och metoder har olika bakgrund och kan förklaras av missförstånd, tidsbrist, ouppmärksamhet och bristande à-jour hållande med rutiner såväl som faktorer i externa organisationer som är svåra att på- verka. Bristande insyn i enskilda medarbetares arbetssätt är också exempel på identifierad riskfaktor. I en hårt rutinstyrd verksamhet som vår, behöver det finnas rutiner och metoder som är lätta att läsa och förstå och är lättillgängliga i det dagliga arbetet. Utrymme för fortlö- pande integrering och implementering behövs också. Den enskilda medarbetaren måste ges möjlighet till genomgång och inläsning på regelbunden basis och inför specifika arbetsuppgif- ter. Att upprätthålla giltigheten hos gällande rutiner samt utarbeta och implementera nya ru- tiner är ett komplext och förvaltningsmässigt tungt uppdrag som åligger MLA och PLA. Ut- veckling av rutiner, metoder och dess internalisering hos varje medarbetare, är ett ständigt pågående och prioriterat område. Ett förbättringsarbete med genomgång av rutiner i urval för EMI-personal och skolpsykologer, har startats upp under 2025. Journalföring/journalhantering - ett sårbart område i det löpande arbetet Flera avvikelser återfinns i kategorin journalföring/journalhantering. Dokumentation ska gö- ras skyndsamt efter ett vårdtillfälle så att innehållet inte glöms. För detta behövs tid, en central resurs i den säkra vården. Tidsbrist kan uppstå exempelvis vid underbemanning, tillfälliga va- kanser, men också vid bristande systematik i arbetet. Begränsningar i de digitala IT- och jour- nalsystemens funktionalitet utgör också en risk. Avvikelserna handlar bland annat om att journaluppgifter har dokumenterats i fel elevjournal, att viktiga data inte har dokumenterats, att fel datum har angetts vid manuell överföring av data och annan person, än den som givit vaccination, har dokumenterat åt denna. Möjliga orsaker till detta kan vara störningsmoment i dokumentationsfasen (elever som ban- kar på dörren, ljud och larm utanför), svårt att hinna med arbetet i samband med oförutsedda arbetstoppar eller den mänskliga faktorn som gjort att det missats. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Rutiner för klagomål och synpunkter från elever, anhöriga eller andra samt e-tjänst för ända- målet finns tillgängligt på kommunens webb. Arbete fortsätter med utveckling av hur klagomål gällande HSL- arbete ska tillgängliggöras. Inga klagomål har inkommit till skolsköterskor 2025. Öka riskmedvetenhet och beredskap För att ytterligare öka riskmedvetenhet och säkerställa patientsäkerheten, utvecklas ständigt det kollegiala lärandet och introduktion för nyanställda inom HSL-professionerna. Arbetet med att skapa en god patientsäkerhets- kultur fortsätter i alla våra forum genom gemensamma diskussioner, läs- ning, fallbeskrivningar, med mera. MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR Det övergripande målet är att ha en hög patientsäkerhet och ge en god vård genom att arbeta med ständiga förbättringar. Arbete med implementering av rutiner och processer pågår kon- tinuerligt. Målen för 2026 bygger på fortsatt arbete kring identifierade förbättringsområden i verksam- heten. Verksamhetsuppföljning, samverkan med externa parter, remisshantering, säkerhets- kultur, journalföring och digitalisering kommer vara prioriterade områden under 2025–2027. Mål 2026 Övergripande mål = Strategier Planerade åtgärder och akti- Planerad egenkontroll öka patientsäkerheten viteter Förbättra och utveckla Ökad säkerhet kring re- Översyn av remissrutiner. Journalgranskning remissrutiner misshantering Göra rutin känd och till- Undersökning om rutin är gänglig för användare. känd av all personal. Öka kunskapen om pati- Utbildningsinsatser, läran- Professionsövergripande Undersökning av förhåll- entsäkerhet deforum där händelseför- yrkesträffar med fokus på ningssätt och attityder. lopp, bakomliggande orsa- patientsäkerhet. ker och åtgärder kan dis- kuteras. Förtrogenhet med och Översyn av planer för in- Uppdatering och imple- Undersökning om rutin är trygghet i processer och troduktion. mentering av introduktion känd av all personal. rutiner för nyanställda. Översyn av planer för av- Uppdatering av gällande slut av tjänst. rutin kring överföring av Ökat fokus på implemen- bevakningar vid avslut av teringsaspekter vid alla tjänst, för att säkerställa former av förbättrings- att ingen planerad uppfölj- och ning missas. utvecklingsarbete. Planera och genomföra Ska-aktiviteter i årshjul. Höja kvaliteten på Ökat fokus på att standar- Utarbeta dokumentations- Journalgranskning. journalföring disera dokumentation och stöd och stöd för journal- genomföra journalgenom- granskning. gång Förtrogenhet med ruti- Översyn av förvaltningsö- Uppdatering av HSL-rutin Undersökning om rutin är ner kring dokumenthan- vergripande Dokument- när övergripande plan är känd av all personal tering plan med åtföljande HSL- klar. Göra plan och rutin rutin känd och tillgänglig för an- vändare. Höja kvalitet för logg- Översyn av rutin för logg- Tydliggöra process för Rutin för HSL-personal uppföljning i PMO uppföljning logguppföljning Höja täckningsgrad för Fokus på strategier för Lyfts vid professionsspeci- Verksamhetsuppföljning vaccinationer ökad vaccinationstäckning fika utvecklingstillfällen Verksamhetsuppföljning Utveckla uppföljning av Utforma underlag för redo- Enkätverktyg av hälsobesök och vacci- basprogram EMI visning av resultat nationstäckning Tabell 4: Mål för 2026 Bilaga 1 - Ledningssystem för HSL Elevhälsan, Lindesbergs kommun 2026-01-12 Inledning Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och insatserna ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Skollagen ställer krav på att elevhälsans verksamhet ska vara av god kvalitet och säkerställa ett likvärdigt stöd (SFS 2010:800). Elevhälsans psykologiska och medicinska insats styrs av både skollagen och hälso- och sjuk- vårdslagen (HSL 2017:30). Lindesbergs kommuns utbildningsnämnd är vårdgivare för hälso- och sjukvård som erbjuds inom organisationen. I hälso- och sjukvårdslagen anges att led- ningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Bestämmelserna kompletteras med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Lednings- system för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I föreskrifternas tredje kapitel anges att vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett led- ningssystem för verksamheten. Ledningssystemets syfte Målet är att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt samt att händelser som kan leda till vårdskador undviks Målet är också att möjliggöra systematisk och fortlöpande utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. Ledningssystemet ska omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamhet ska med hjälp av ledningssystemet planera, leda, kontrol- lera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten (SOSFS 2011:9). Definition av kvalitet Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kvalitet de- finieras enligt följande: ”Att en verksamhet uppföljer de krav och mål som gäller för verksam- heten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård” (SOSFS 2011:9). Ansvarsfördelning För barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattas följande yrkeskategorier av ledningssystemet: psykolog, skolläkare och skolsköterska. Av hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) framgår att det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. Inom utbildningsförvaltningen i Lindesbergs kommun finns en utsedd verksamhetschef för dessa professioner. Ledningssystem HSL Elevhälsan, Lindesberg 1.0 Organisera elevhälsa som omfattas av hälso- och sjukvård, HSL Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Elevhälsa Säkerställa att det finns Följa anställning och rekry- Elevhälsochef Elevhälsochef Huvudman och Skollagen 2 kap 25§ personal för eleverna enligt tering; se nedan 1.1 Gymnasiechef Gymnasiechef Vårdgivaren För eleverna ska det finnas elevhälsa. lagstiftning och att de arbe- Elevhälsan ska omfatta medicinska, psy- tar med eleverna enligt lag- Organisera elevhälsans HSL Elevhälsochef Elevhälsochef Huvudman och kologiska, psykosociala och specialpeda- stiftningens intention. arbete enligt 1.2 Gymnasiechef Gymnasiechef Vårdgivaren gogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Organisera, följa HSL led- Vårdgivaren Elevhälsochef Huvudman och Elevernas utveckling mot utbildningens ningssystem och revidera Gymnasiechef Vårdgivaren mål ska stödjas. årligen. MLA PLA 1.1 Anställning och rekrytering Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Lagstadgade kompetenser Säkerställa att det finns Genom samverkansavtal Elevhälsochef Elevhälsochef Huvudman och Samverkansavtal med Skollagen 2 kap 25§ skolläkare. med Region Örebro län. Ansvarig, Region Öre- Vårdgivaren Region Örebro län Elevhälsan ska bestå av skolläkare, skol- bro län sköterska, psykolog […]. Rutiner vid anställning Säkerställa att det finns Följa anställnings- och re- Elevhälsochef Elevhälsochef Huvudman och skolsköterska. kryteringsprocess. Gymnasiechef Gymnasiechef Vårdgivaren Säkerställa att det finns Följa anställnings- och re- Elevhälsochef Elevhälsochef Huvudman och psykolog. kryteringsprocess. Vårdgivaren Yrkesspecifik kompetens Vid nyanställning kvalitets- Följa anställnings- och re- Elevhälsochef Elevhälsochef Huvudman och Metodbok EMI och psy- PSL 4 kap och HSL 5 kap 2§ säkra kompetens för sö- kryteringsprocess. Gymnasiechef Gymnasiechef Vårdgivaren kolog Säkerställa behörighet; Rätt kompetens kande skolsköterska, psy- Ansvarig, Region Öre- Ansvarig, Region Öre- (formell, samt det som uppgiften kräver) kolog och skolläkare. bro län bro län Rutin för introduktion Kontroll av legitimation Elevhälsochef Elevhälsochef på arbetsplats för ny- Högskoleförordningen SFS 993:100 Lä- Gymnasiechef Gymnasiechef anställd karexamen Introduktion på arbetsplats Rektor Rektor Psykologexamen Specialistsjuksköterske- Rutin för anställning för nyanställd MLA MLA examen PLA Skolsköterska PLA Skolpsykolog Introduktion gällande HSL Elevhälsochef Elevhälsochef för nyanställd MLA MLA PLA PLA Tillhandahålla kompetens- Elevhälsochef Elevhälsochef utveckling Forts 1.1 Anställning och rekrytering Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Personal på plats Ta in vikarie eller hyr per- Följa anställnings- och re- Elevhälsochef Elevhälsochef Huvudman och Skollagen 2 kap 25§ sonal vid vakanser, om möj- kryteringsprocess. Gymnasiechef Gymnasiechef Vårdgivaren För eleverna i förskoleklassen, grundsko- ligt. med stöd av MLA och lan, anpassade grundskolan, sameskolan, PLA specialskolan, gymnasieskolan och anpas- Förfrågan om studenter Ställningstagande om stu- Elevhälsochef MLA MLA Avtal med Örebro uni- sade gymnasieskolan ska det finnas elev- från högskola och universi- dent kan tas emot görs av MLA PLA PLA versitet för Specialist- hälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, tet. Beslut om att ta emot VC och frågan ställs till re- PLA Handledande skolskö- sjuksköterskeprogram; psykologiska, psykosociala och specialpe- student. spektive yrkesgrupp. terska och skolpsyko- Hälso- och sjukvård för dagogiska insatser. För medicinska, psy- log barn och ungdom samt Distriktssköterska kologiska och psykosociala insatser ska Rapportera händelser och I första hand samtal med Elevhälsochef Skolsköterskor Huvudman Webbformulär STELLA det finnas tillgång till skolläkare, skolskö- risker kopplade till arbets- VC Skolpsykologer terska, psykolog och kurator. förutsättningar. Rapportera händelse i webbformulär HSL 5 kap. 2§ Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverk- samhet ska det finnas den personal som behövs för att god och säker vård ska kunna ges. 1.2 Organisera elevhälsans arbete Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Främst förebyggande och hälso- Central elevhälsonivå; Central elevhälsonivå; Central elevhälso- Central elevhälso- Huvudman Elevhälsans elevhälso- främjande Samverka med regelbun- Elevhälsoplan, kartläggning nivå; Elevhälsochef nivå; plan Skollagen 2 kap. 25 § denhet i en central elev- och analys av elevhälsoen- Gymnasiechef Alla medlemmar i cen- Metodbok EMI och psy- Elevhälsan ska främst vara förebyggande hälsa bestående av skolpsy- hetens organisation så att tral elevhälsa kolog och hälsofrämjande. Elevhälsans arbete kologer, skolsköterskor och insatserna motsvarar ele- Lokal enhetsnivå; Lokala elevhälsoplaner ska bedrivas på individ-, grupp- och sko- kuratorer. vernas behov. Rektor Lokal enhetsnivå; lenhetsnivå och ske i samverkan med lä- En samlad elevhälsa rare och övrig personal. Lokal enhetsnivå; Lokal enhetsnivå; med alla insatser Elevhälsoplan, kartläggning Elevernas utveckling mot utbild- Samverka med regelbun- och analys av skolans orga- ningens mål ska stödjas denhet i en samlad elev- nisation så att insatserna Skollagen 2 kap. 25 § hälsa och med övrig perso- motsvarar elevernas behov nal på den lokala skolen- heten. Forts 1.2 Organisera elevhälsans arbete Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Psykologiskt planerat arbete Genomföra psykologiskt Insatser planeras tillsam- Elevhälsochef Skolpsykologer Huvudman Metodbok psykolog Skollagen 2 kap. 25 §, 7 kap. 5 § planerat arbete. mans med EHT, VC och i Gymnasiechef skolpsykologgruppen. Hälsobesök Erbjuda och genomföra häl- Följa rutin i metodbok. Elevhälsochef Skolsköterskor Huvudman Metodbok EMI Skollagen 2 kap. 27 § sobesök. Vårdgivare Enkla sjukvårdsinsatser Erbjuda och genomföra Genom regelbunden öppen Elevhälsochef Skolsköterskor Huvudman Skollagen 2 kap. 28 § enkla sjukvårdsinsatser. mottagning. Vårdgivare Allmänna vaccinationsprogram- Erbjuda och genomföra Följa rutin i metodbok. Elevhälsochef Skolsköterskor Huvudman met vaccinationer. Vårdgivare Smittskyddslagen 2 kap. 3f § andra stycket och 7 kap. 4a § andra stycket 2.0 Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Verksamhetschef Verksamhetschef för medi- Dokumenteras i ett nämnd- Vårdgivaren Vårdgivaren Vårdgivaren HSL 4 kap. 2 § cinsk och psykologisk kom- beslut i kommunal verk- Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverk- petens ska utses. samhet. samhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Planera leda och kontrollera Verksamheten ska regel- Yrkesträffar och verksam- Vårdgivaren Elevhälsochef Vårdgivaren Metodbok EMI och psy- PSL 3 kap. 1 § bundet följas upp och ut- hetsbesök MLA kolog Vårdgivaren ska planera, leda och kontrol- värderas. PLA lera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Mål och strategier beskrivs Formuleras för varje år. Vårdgivaren Elevhälsochef Vårdgivaren Definition vårdgivare i patientsäkerhetsberät- MLA HSL 2 kap. 3 § telse. PLA Med vårdgivare avses [...] juridisk person som bedriver hälso- och sjukvård. Forts 2.0 Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Överlåta enskilda ledningsuppgif- Överlåta enskilda lednings- Dokumenteras i form av en Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Uppdragshandling MLA ter uppgifter överlåtelse av uppdrag Uppdragshandling PLA Hälso- och sjukvårdsförordning 4 kap. 5 § Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfa- renhet att fullgöra enskilda ledningsupp- gifter Anmäla verksamhet till IVO Anmäla ny verksamhet där VC anmäler till IVO Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren PSL 2 kap. 1-2 §§ Anmälan av verksamhet hälso- och sjukvård ska be- mm drivas till IVO med vårdgi- varens ansvar. Tidigast två HSLF-FS 2023:7 Inspektionen för vård- och månader och senast en må- omsorgs föreskrifter om anmälan av verk- nad före att verksamheten samhet enligt PSL påbörjas. I denna författning ges föreskrifter om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Anmäla förändring eller flytt av verksamhet inom en månad efter genomförande. Om verksamheten läggs ner ska det snarast och senast en månad efter nedlägg- ningen anmälas till IVO. Lokaler och utrustning Säkerställa checklista för Egenkontroll och verksam- Elevhälsochef MLA Vårdgivaren Metodbok EMI och psy- HSL 5 kap 2§ mottagningsrum hetsbesök HSL kologer Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas de lokaler som behövs för att en Egenkontroll, avstämning Elevhälsochef Skolsköterskor Vårdgivaren god vård skall kunna ges. två gånger per år Säkerställa arkivering av patient- Journaler ska arkiveras en- Följa gällande rutiner för Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Dokumenthanteringsplan journaler ligt processer och rutiner. arkivering av patientjour- Skolpsykologer Skolpsykologer och Rutiner för EMI- Doku- på vårdgivarnivå och skolnivå naler MLA menthanteringsplan Patientdatalagen 2008:355 PLA Elevhälsochef Patientskadeförsäkring Upprätta försäkring KSO upphandlar. KSO KSO Vårdgivaren Patientskadelagen 12 § Vårdgivaren ska ha patientskadeförsäk- ring som täcker skador som omfattas av lagen. 2.1 Hög patientsäkerhet – avvikelser, klagomål, utredningar och åtgärder Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Skapa ett ledningssystem Upprätta årshjul för syste- Kontinuerliga möten i ar- Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Metodbok EMI PSL 3 kap. 1 § matiskt kvalitetsarbete. betsgrupp för systematiskt MLA Vårdgivaren ska planera, leda och kontrol- kvalitetsarbete PLA lera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagenupprätthålls PSL 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete Rapportera risk, avvikelse och kla- Avvikelser och risker ska Följa befintlig rutin och Elevhälsochef Skolsköterskor Vårdgivaren Metodbok EMI gomål rapporteras av HSL-perso- skriva avvikelse på avsedd Skolläkare PSL 6 kap. 4 § nal avvikelseblankett Skolpsykologer Personalen är skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen Patienter och vårdnadsha- Enligt info på Lindesbergs Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren ska rapportera risker samt händelser som vare ska upplysas om hur kommuns hemsida. har medfört eller hade kunnat medföra en de kan lämna synpunkter vårdskada. och klagomål på vården. PSL 3 kap. 8 a § Vårdgivaren ska från patienter och deras närstående ta emot klagomål mot och syn- punkter på den egna verksamheten. Utreda risk, händelse, avvikelse, Utreda avvikelser och kla- Utredning sker i samverkan Elevhälsochef Elevhälsochef Elevhälsochef Metodbok EMI klagomål och synpunkter gomål genomföra en risk med vårdpersonal och den MLA MLA PSL 3 kap. 3 § och händelseanalys. Berörd nivå i styrkedjan som be- PLA PLA Vårdgivaren ska utreda händelser i verk- elevs vårdnadshavare kon- döms nödvändig. Aktuell samheten som har medfört eller hade taktas när så skall ske och blankett används för doku- kunnat medföra en vårdskada informeras om processen. mentation. PSL 3 kap. 2 § Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som be- hövs för att förebygga att patienter drab- bas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. Forts 2.1 Hög patientsäkerhet – avvikelser, klagomål, utredningar och åtgärder Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Skyndsamt åtgärda och besvara Vidta åtgärder utifrån ge- Ex. uppdatering av rutiner, Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Metodbok EMI PSL 3 kap. 2 § nomförd utredning gäl- information på yrkesträff MLA Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som be- lande avvikelser och klago- och PLA hövs för att förebygga att patienter drab- mål. Åtgärder som begrän- veckobrev. bas av vårdskador. För åtgärder som inte sar sig till krav på kan vidtas omedelbart ska en tidsplan hälso-och sjukvårdsperso- upprättas. nal. PSL 3 kap. 8 b § Åtgärder som kräver stöd Skyndsamt möte med aktu- Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Vårdgivaren ska snarast besvara klagomål av styrkedjan presenteras ella i styrkedjan och pla- MLA från patienter och deras närstående. Kla- på den nivå i styrkedjan där nera för åtgärder. PLA gomålen ska besvaras på lämpligt sätt och åtgärden behöver ske. med hänsyn till klagomålets art och den enskildes förmåga att tillgodogöra sig in- formation. Skyndsam återkoppling till Per telefon eller mejl bero- Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren patient och vårdnadshavare ende på händelse. MLA vid synpunkter och klago- PLA mål Anmäla allvarlig vårdskada Vårdgivaren ska anmäla Rapport sker omgående i Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren PSL 3 kap. 5 § händelser som har medfört IVO:s rapporteringssystem, MLA eller hade kunnat medföra därefter sker utredning PLA PSL 1 kap. 5 § en allvarlig vårdskada till som bifogas anmälan i ef- Med vårdskada avses i denna lag lidande, IVO. terhand . kroppslig eller psykisk skada eller sjuk- dom samt dödsfall som hade kunnat und- vikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Anmäla legitimerad personal som Upptäcka och anmäla om VC sammanställer doku- Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Ivo.se utgör fara personal med legitimation mentationen, informerar PSL 3 kap. 7 § utgör risk för patientsäker- Vårdgivaren och gör en an- Vårdgivaren ska snarast anmäla till In- heten. mälan till IVO spektionen för vård och omsorg om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vård- givaren, kan utgöra en fara för patientsä- kerheten. 2.1.1 Systematiskt kvalitetsarbete Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Ledningssystem Ledningssystem ska upp- Genomgång av lagar, för- Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Metodbok EMI PSL 3 kap. 9 § rättas och revideras årligen. ordningar, riskanalyser, MLA Vårdgivaren ska dokumentera hur det or- egenkontroller, interna PLA ganisatoriska ansvaret för patientsäker- granskningar, hetsarbetet är fördelat inom verksam- organisationsförändringar heten. Evidens Stödja medicinsk och psy- Omvärldsbevakning Forsk- Elevhälsochef Elevhälsochef Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- PSL 6 kap. 1 § kologisk personal med ningsgenomgång MLA kolog Hälso- och sjukvårdspersonalen ska ut- forskningsgenomgång och PLA föra sitt arbete i överensstämmelse med informera genom yrkesträf- vetenskap och beprövad erfarenhet. En far, riktlinjer och vecko- patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull brev. hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt ut- formas och genomföras i samråd med pa- tienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Följa upp kvaliteten Rutiner för systematiskt Se 3.1.1 Rutiner för syste- Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Metodbok EMI HSL 5 kap. 1 § kvalitetsarbete på verksam- matiskt kvalitetsarbete på MLA God kvalitet hetsnivå. verksamhetsnivå PLA HSL 5 kap. 1 § Genomföra interngransk- Besöka verksamheterna Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren God hygienisk standard ningar på verksamheterna och följa checklista för MLA granskning. HSL 5 kap. 4 § Kvaliteten ska systematisk och fortlö- pande utvecklas och säkras Patientsäkerhetsberättelse Skriva patientsäkerhetsbe- Dokumentation från året Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Socialstyrelsen ”Nat- PSL 3 kap. 10 § rättelse sammanställs. MLA ionell handlingsplan för Vårdgivarens skyldighet att senast den 1 PLA ökad patientsäkerhet mars varje år upprätta en patientsäker- 2025–2030” hetsberättelse. Kvalitetsberättelse Inkluderas i Patientsäker- Genomgång av egenkon- Elevhälsochef Elevhälsochef Vårdgivaren Elevhälsoplan SOSFS 2011:9 7 kap. 1 § hetsberättelse. troller och via enkäter upp- MLA Kvalitetsmått för EMI Kvalitetsberättelsen täcka styrkor och svagheter PLA i verksamheten utifrån verksamhetens mål om god och säker vård 2.2 Allmänt Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer God vård Rutiner och processer ska Rutiner tas fram med ut- Elevhälsochef Gymna- Skolsköterskor Elevhälsochef Gym- Metodbok EMI och psy- HSL 3 kap. 1 § genomsyras av dessa vär- gångspunkt i forskning i siechef Skolläkare Skolpsyko- nasiechef kolog Målet med hälso- och sjukvården är en den i alla delar. samverkan mellan VC, PLA, loger god hälsa och en vård på lika villkor för MLA, skolläkare, skolöver- hela befolkningen. läkare, central organisation för Örebro län, hälso- och sjukvårdsperso- nal. I vissa fall med centrala elevhälsan, förvaltningschef och rektorer. Arbeta förebyggande Rutiner och processer ska Rutiner och processer tas Elevhälsochef Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- HSL 3 kap. 2 § innehålla riktlinjer för häl- fram med utgångspunkt i MLA Skolläkare Skolpsyko- kolog Hälso- och sjukvården ska arbeta för att sofrämjande och förebyg- forskning i samverkan mel- PLA loger förebygga ohälsa. gande arbete. lan VC, MLA och PLA Dokumentation och journalhante- Följa riktlinjer för doku- Implementera rutiner vid MLA Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- ring mentation, journalföring, yrkesträffar. PLA Skolläkare Skolpsyko- kolog PDL 3 kap. 1 § journalhantering och arki- loger Vid vård av patienter ska det föras pati- vering samt revidera dessa entjournal. En patientjournal ska föras för utifrån eventuella lagänd- varje patient och får inte vara gemensam ringar, avvikelser och ris- för flera patienter. ker etc. PDL 3 kap. 4 § Uppföljning av doku- Egenkontroll, interngransk- Elevhälsochef Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- Den som för patientjournal ansvarar för mentation och ordinerade ning MLA Skolläkare Skolpsyko- kolog sina uppgifter i journalen. läkemedelsbehandlingar PLA loger PDL 3 kap. 6 § En patientjournal ska innehålla de uppgif- ter som behövs för en god och säker vård av patienten. 2.3 Rutiner och processer övergripande arbete Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer God kvalitet Rutiner och processer ska Avvikelser, riskanalyser, Elevhälsochef MLA Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- HSL 5 kap. 1 § uppdateras i enlighet med kommunikation med verk- MLA PLA kolog Vården ska vara av god kvalitet med en forskning, lagar och verk- samheterna, forskningsö- PLA god hygienisk standard; samhetens behov. versikter gås Igenom. SOSFS 2015:10 4-5 §§ Rutiner och processer ska Sker på yrkesträffar samt Elevhälsochef MLA Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- Hygienkrav implementeras så att hälso- vid nyanställning. MLA PLA kolog och sjukvårdspersonalen PLA HSL 5 kap. 1 § görs delaktiga. tillgodose patientens behov av trygghet, Rutiner och processer säk- Sker på yrkesträffar samt Elevhälsochef MLA Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- kontinuitet och säkerhet, rar att arbetssätten är evi- vid nyanställning. MLA PLA kolog densbaserade och att upp- PLA följningar görs för att säkra att insatserna varit rätt, samt att rutiner för sekre- tess och samtycke finns och används. Respekt och goda kontakter Rutiner och processer spe- Sker på yrkesträffar samt Elevhälsochef MLA Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- HSL 5 kap. 1 § cificerar inhämtande av vid nyanställning. MLA PLA kolog bygga på respekt för patientens självbe- samtycken, sekretess, och PLA stämmande och integritet; respektfullt förhållningssätt i kontakter. HSL 5 kap. 1 § främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen . Barnets behov beaktas i allt Samtliga rutiner och pro- Sker på yrkesträffar samt Elevhälsochef MLA Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- HSL 5 kap. 6 § cesser ska bygga på kun- vid nyanställning. MLA PLA kolog När hälso- och sjukvård ges till barn ska skap om barns utveckling PLA barnets bästa särskilt beaktas och behov. Lättillgänglig vård Rutiner och processer spe- Genom rätt bemanning och Elevhälsochef Elevhälsochef Elevhälsochef Linside Medarbetar- HSL 5 kap. 1 § cificerar tillgänglighet. följsamhet till medarbetar- MLA handbok vara lätt tillgänglig. Bemanning. handbok. PLA Skolsköterskor Skolläkare Skolpsyko- loger 3.0 Rutiner och processer på verksamhetsnivå Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Rutin för genomförande av Genomföra hälsobesök Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI hälsobesök, inkl. doku- MLA mentation SOSFS 2011:9 4 kap. Rutin för hälsouppföljning Genomföra uppföljning Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI SOSFS 2011:9 4 kap. MLA Rutin för fördjupade insatser Genomföra utredningar som är Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- på individnivå, utreda och åt- beslutade i den samlade elevhäl- Skolläkare Skolläkare MLA kolog gärda san. Skolpsykologer Skolpsykologer PLA SOSFS 2011:9 4 kap. Skollagen 7 kap. 5 § Rutin för dokumentation Skriva journal vid alla vårdkon- Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- SOSFS 2011:9 4 kap. takter. Skolläkare Skolläkare MLA kolog PDL 3 kap. 1 § Skolpsykologer Skolpsykologer PLA Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal ska föras för varje patient och får inte vara gemensam för flera pati- enter. Rutin för journalhantering Genomföra journalhantering Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- SOSFS 2011:9 4 kap. Skolläkare Skolläkare MLA kolog PDL 3 kap. 3. 1-2§§, 5-6§§, 10§ och 4 Skolpsykologer Skolpsykologer PLA kap. 1-2§§, 3 och 6 kap. 3§ Rutin för remisshantering Genomföra remisshantering Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- SOSFS 2011:9 4 kap. Skolläkare Skolläkare MLA kolog PDL 3 kap. 1 §: Skolpsykologer Skolpsykologer PLA Rutin för läkemedelshante- Genomföra läkemedelshantering Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI ring Skolläkare Skolläkare MLA SOSFS 2011:9 4 kap. HSLF-FS 2017:37 4 kap. Rutin för vaccinationsgenom- Genomföra vaccination Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI förande Skolläkare Skolläkare MLA SOSFS 2011:9 4 kap. HSLF-FS 2017:37 4 kap. Rutin för smittförande, skä- Smittförande/skärande/ Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI rande och stickande avfall stickande avfall skall samlas upp i Skolläkare Skolläkare MLA SOSFS 2005:26 förpackningar eller behållare som dessutom skyddar mot skär- och stickskador. Rutin för anafylaktisk reakt- Genomförs vid akut situation Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI ion Skolläkare MLA SOSFS 1999:26 MLA SOSFS 2011:9 4 kap. Forts 3.0 Rutiner och processer på verksamhetsnivå Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Rutiner för samverkan Anmäla till socialtjänst. Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- PSL 6 kap. 5 § Skolläkare Skolläkare kolog Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frå- Lämna ut den information Skolpsykologer Skolpsykologer gor som rör barn som far illa eller riskerar som efterfrågas utifrån den att fara illa samverka med samhällsorgan, lagstiftning som organisationer och andra som berörs. gäller. Skriva remisser när så är Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- I fråga om utlämnande av uppgifter gäller påtalat. Skolläkare Skolläkare MLA kolog de begränsningar som följer av 12-14 §§ Skolpsykologer Skolpsykologer PLA och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Dokumentera i journal. Följa gällande rutin Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- Skolläkare Skolläkare MLA kolog Skolpsykologer Skolpsykologer PLA Rutiner för synpunkter, klagomål Information på Lindesbergs Följa gällande rutin Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef och avvikelser kommuns hemsida SOSFS 2011:9, 4 kap och 5 kap. 3 §, 3 a § Skriva avvikelser vid vård- Enligt riktlinjer för avvikel- Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 skada eller risk för vård- sehantering i metodbok. Skolläkare Skolläkare MLA kolog skada enligt riktlinjer. Skolpsykologer Skolpsykologer PLA PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 3.1 Främja goda kontakter – vården ska bygga på respekt och alltid beakta barnets bästa Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Goda kontakter och barnets bästa Inhämta samtycke enligt Följa riktlinjer för sam- Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- HSL 5 kap. 1 § rutiner för aktuell arbetsin- tycken i samband med in- Skolpsykologer Skolpsykologer MLA kolog Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bed- sats. satser. PLA rivas så att kraven på en god vård upp- fylls. Det innebär att vården särskilt ska 1.vara av god kvalitet med en god hygi- enisk standard, Eleverna och vårdnadsha- Följa riktlinjer för insatser. Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- 2.tillgodose patientens behov av trygghet, varna ska ges möjlighet att Skolläkare Skolläkare MLA kolog kontinuitet och säkerhet, påverka de insatser som Skolpsykologer Skolpsykologer PLA 3.bygga på respekt för patientens självbe- sker. Vi ska i alla processer stämmande och integritet, säkra att barnets behov be- 4.främja goda kontakter mellan patienten aktats. och hälso- och sjukvårdspersonalen, och 5.vara lätt tillgänglig. Hålla elever och vårdnads- Följa riktlinjer för insatser. Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- havare informerade om Skolläkare Skolläkare MLA kolog HSL 5 kap. 6 § hela vårdprocessen. Skolpsykologer Skolpsykologer PLA Barnets bästa ska särskilt beaktas PSL 6 kap. 6 § Den som har ansvaret för hälso- och sjuk- Lättillgänglighet garanteras Enligt riktlinjer i Medarbe- Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Medarbetarhandboken vården av en patient ska se till att patien- genom att vi svarar på mail tarhandboken. Skolläkare Skolläkare MLA ten och dennes närstående ges informat- och telefon snarast möjligt, Skolpsykologer Skolpsykologer PLA ion enligt 3 kap. Patientlagen (2014:821). eller meddelar annan kon- takt. Sekretess Inga uppgifter får röjas Följa riktlinjer angående Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- OSL 25 kap. 1-2 §§ utan samtycke, såvida inte tystnadsplikt och sekretess. Skolläkare Skolläkare MLA kolog De olika professionerna inom elevhälsan lagar förespråkar det. Skolpsykologer Skolpsykologer PLA lyder under olika sekretessbestämmelser i OSL. Elevhälsans medicinska insats är dessutom en egen och självständig verk- samhetsgren. Detta innebär att det råder sekretess mellan elevhälsans medicinska insats och den övriga verksamheten i sko- lan. 3.2 God vård – kvalitativ vård Uppföljningsområde / Lagkrav Vad ska göras? Hur ska det göras? Ansvarar för att det Vem genomför? Vem följer upp? Stödmaterial / Rikt- görs linjer Evidens Hålla sig uppdaterad om Använda riktlinjerna aktivt Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- PSL 6 kap. 1 § evidens inom området. och delta på yrkesspecifik Skolläkare Skolläkare kolog och Arbeta utifrån evidens och beprövad erfa- kompetens utveckling, läsa Skolpsykologer Skolpsykologer Uppdragshandling för renhet relevant information från profession Elevhälsochef, MLA och HSL 5 kap. 1 § PLA God kvalitet Bidra med evidensbaserad Delges i olika forum och på Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Uppdragshandling för kunskap till andra inom olika sätt. Skolläkare Skolläkare profession HSL 5 kap. 4 § verksamheten. Skolpsykologer Skolpsykologer PSL 6 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska ut- föra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt ut- formas och genomföras i samråd med pa- tienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Förebygga ohälsa EMI genomför hälsobesök Följa rutiner Skolsköterskor Skolsköterskor MLA Metodbok EMI HSL 3 kap. 2 § och erbjuder öppen mot- Hälso- och sjukvården ska arbeta för att tagning. förebygga ohälsa. Samverka i en samlad elev- Följa rutiner Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Elevhälsoplan hälsa. Skolläkare Skolläkare Skolpsykologer Skolpsykologer Följa lagar, förordningar och med- Hålla sig informerad om Följa rutiner och delta vid Skolsköterskor Skolsköterskor Elevhälsochef Metodbok EMI och psy- verka i kvalitetsarbetet ändringar i lagar. yrkesspecifik kompetensut- Skolläkare Skolläkare MLA kolog SOSFS 2011:9 6 kap. 1 § veckling. Skolpsykologer Skolpsykologer PLA Personalen ska följa fastställda processer och rutiner som vårdgivaren upprättar SOSFS 2011:9, 6 kap. 2 § medverka i kvalitetsarbetet Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-03-11 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2026-00038 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Verksamhetsberättelse 2025 och verksamhetsplan 2026 för Familjecentralen Lindesberg Förslag till Beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår nämnden besluta  Tacka för informationen. Sammanfattning av ärendet Familjecentralen i Lindesberg har tagit fram en verksamhetsberättelse för 2025 samt en verksamhetsplan för 2026. Familjecentralen är en samverkan mellan Lindesbergs kommun och Reg- ion Örebro län. Verksamheten riktar sig till blivande föräldrar och famil- jer med barn i åldern 0–6 år och erbjuder ett förebyggande och hälso- främjande stöd genom bland annat öppen förskola, barnhälsovård, möd- rahälsovård och familjestöd. Under 2025 har verksamheten bland annat arbetat med att utveckla samverkan mellan professionerna, erbjuda stöd till föräldrar genom för- äldragrupper och hembesök samt fortsätta projektet Mat och rörel- seglädje för att främja barns hälsa. I verksamhetsplanen för 2026 ligger fokus på att fortsätta utveckla sam- verkan i verksamheten, implementera arbetssättet Backa barnet samt fortsätta arbetet med att främja barns fysiska, psykiska och sociala ut- veckling. Ärendebeskrivning På nämndens sammanträde presenteras Familjecentralen i Lindesbergs verksamhetsberättelse för 2025 samt verksamhetsplan för 2026. Familjecentralen är en samverkansverksamhet mellan Lindesbergs kom- mun och Region Örebro län där mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens familjestöd samverkar i samma verksamhet. Syftet är att erbjuda ett lättillgängligt och förebyggande stöd till blivande föräldrar och familjer med barn i åldern 0–6 år. Under 2025 har verksamheten bland annat präglats av utvecklingsar- bete kring samverkan mellan professionerna och införandet av arbets- sättet Backa barnet. Några exempel från verksamhetsåret är:  Öppna förskolan hade totalt 3278 besökare under året och nådde över 140 nya familjer. Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134  Barnavårdscentralen hade 917 inskrivna barn vid årets slut.  Barnmorskemottagningen följde under året 208 graviditeter.  Familjestöd har arbetat med 88 familjer, främst med stöd i föräld- rarollen och familjerelationer. Samverkan mellan verksamheterna har utvecklats genom bland annat gemensamma hembesök mellan barnhälsovård och familjestöd, tema- träffar och föräldragrupper. Projektet Mat och rörelseglädje har fortsatt i samverkan med andra verksamheter i norra länsdelen. Inför 2026 planerar verksamheten att fortsätta utveckla samverkan mel- lan professionerna samt implementera arbetssättet Backa barnet i verk- samheten. Ett fortsatt fokus ligger också på att främja barns fysiska, psy- kiska och sociala utveckling genom bland annat arbetet med mat- och rö- relseprojektet. Michael Tybell Kristina Öhrn Förvaltningschef Verksamhetschef förskola Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Verksamhetsberättelse 2025 och verksamhetsplan 2026 för Familjecentralen Lindesberg, 2026-03-11 Familjecentralen - Verksamhetsberättelse 2025 samt Verksamhetsplan 2026, 2026-03-09 Familjecentralen Lindesberg -verksamhetsbeskrivelse - mål och berättelse 2025 -mål 2026 För Familjecentralen Lindesberg Gena Riemer, pedagog och samordnare Lindesberg Familjecentral 2026-02-20 1 Innehållsförteckning DEL I ...................................................................................................................................... 4 HUR FUNGERAR FAMILJECENTRALEN I LINDESBERG? ............................................................. 4 1.1 Definition Familjecentral ............................................................................................................................ 4 1.2 Bakgrund .................................................................................................................................................... 4 1.3. Övergripande syfte med familjecentral ..................................................................................................... 4 1.4 Värdegrund ................................................................................................................................................ 4 2. FAMILJECENTRALENS VERKSAMHETER ............................................................................... 5 2.1 BVC på Familjecentralen i Lindesberg ......................................................................................................... 5 2.2 BMM på Familjecentralen i Lindesberg ....................................................................................................... 5 2.3 Familjestöd på Familjecentralen i Lindesberg ............................................................................................. 5 2.4 Öppna förskolan på Familjecentralen i Lindesberg ..................................................................................... 6 3. FAMILJECENTRALENS PERSONAL OCH LEDNING ................................................................. 6 3.1 Personal anställd på Familjecentralen ........................................................................................................ 6 3.2 Samordnarens roll för Familjecentralen ..................................................................................................... 6 3.3 Styrgrupp För Familjecentralen och Föräldraskapsstöd i Lindesberg kommun ........................................... 7 DEL II ..................................................................................................................................... 8 MÅL OCH VERKSAMHETSPLANERING 2025 ............................................................................ 8 4. VERKSAMHETSMÅL OCH INRIKTNING ................................................................................. 8 4.2 Mål för verksamheten 2025 ........................................................................................................................ 8 1. Erbjuda lättillgängligt stöd .............................................................................................................................. 8 2. Främja fysisk, psykisk och social utveckling för barn /mat och rörelseglädje ................................................ 8 4.3 Års-hjul 2025 .............................................................................................................................................. 9 DEL III ................................................................................................................................... 10 FAMILJECENTRALEN VERKSAMHETSÅRET 2025, SAMVERKAN OCH MÅLUPPFYLLELSE ........... 10 2 5. VERKSAMHETSBERÄTTELSE ............................................................................................... 10 5.1 Verksamhetsövergripande händelser ....................................................................................................... 10 5.2 Verksamheterna på Familjecentralen ....................................................................................................... 10 1. BVC 2025 ....................................................................................................................................................... 10 2. BMM 2025 .................................................................................................................................................... 11 3. Familjestöd 2025 .......................................................................................................................................... 11 4. Öppna förskolan 2025 .................................................................................................................................. 13 5. Samordnare 2025 ......................................................................................................................................... 13 6. TILLSAMMANS I SAMVERKAN 2025 ................................................................................... 14 6.1 Familjecentralsmöte ................................................................................................................................. 14 6.2 Familjecentralens verksamhetsdagar ....................................................................................................... 15 6.3 Utbildning, kurser och konferenser i samverkan ...................................................................................... 15 6.4 Professions övergripande föräldragrupper ............................................................................................... 15 6.5 Professions övergripande projekt Mat och Rörelseglädje ......................................................................... 16 6.6 Samverkan med andra aktörer utanför familjecentralen .......................................................................... 16 7. MÅLUPPFYLLELSE 2025 ..................................................................................................... 17 DEL IV ................................................................................................................................... 18 MÅL OCH VERKSAMHETSPLANERING 2026 ........................................................................... 18 8. TENDENSER INFÖR ÅRET ................................................................................................... 18 9. VERKSAMHETSMÅL OCH INRIKTNING ................................................................................ 18 9.1 Mål för verksamheten 2026 ...................................................................................................................... 18 1. Implementera Backa Barnet ......................................................................................................................... 18 2. Främja fysisk, psykisk och social utveckling för barn /mat och rörelseglädje .............................................. 18 9.2 Års-hjul 2026 ............................................................................................................................................ 19 3 Del I Hur fungerar Familjecentralen i Lindesberg? 1.1 Definition Familjecentral Med familjecentral menas en samlokalisering* av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med förebyggande verksamhet. Utöver basverksamheterna kan även andra samhällsaktörer ingå i samarbetet.” FFFF hemsida 1.2 Bakgrund 2009 Familjecentralen Lindesberg startades i februari 2009 på Kristinavägen i samverkan mellan Lindesbergs kommun och Region Örebro län. 2018 En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd, togs fram av regeringen 2018, för att stödja föräldrarna i sitt föräldraskap. 2020 Verksamheten flyttade och är samlokaliserad på Banvägen 24, i Vårdcentralen Bergsparken. 2022 antog Styrgruppen för familjecentral och föräldraskapsstöd en Kommunövergripande strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd i Lindesbergs Länsövergripande principöverenskommelse för familjecentraler finns samt ett lokalt samverkansavtal som undertecknats av parterna i Lindesberg, revideras 2026. 1.3. Övergripande syfte med familjecentral Familjecentralen är en hälsofrämjande och förebyggande verksamhet vars syfte är att främja en god hälsa och utveckling hos blivande familjer, barn, vårdnadshavare eller andra vuxna med barn. Familjecentralen skall erbjuda en mötesplats för alla föräldrar och barn, där det finns en öppen förskola för trevlig samvaro med andra föräldrar och barn. Med tillgång till pedagogisk personal, spontana eller planerade möten med barnmorska eller barnavårdscentralsköterska eller träffar med familjebehandlare i socialtjänstens familjestödsverksamhet. Med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv där psykiska, sociala, etiska och kulturella omständigheter samspelar för människors levnadsomständigheter, vill familjecentralen genom att samverka mellan professionsgränserna erbjuda en öppen arena för samvaro med andra föräldrar, samt ett pålitligt, professionellt och lättillgängligt stöd för hela familjen. 1.4 Värdegrund Till grund för arbetet på Familjecentralen ligger; 4 • FN:s Barnkonvention som blev lag i Sverige 2020 2. Familjecentralens verksamheter 2.1 BVC på Familjecentralen i Lindesberg BVC är en central del av Familjecentralen, och följer alla kommunens barns utveckling, de erbjuder stöd i att vara förälder och hjälper till med frågor kring barns hälsa. Den första kontakten med BVC får familjen oftast någon vecka efter de kommit hem från BB och fortsätter sedan fram tills barnet börjar i förskoleklass. BVC undersöker barns hälsa och vaccinerar för att förebygga och upptäcka sjukdomar. Det är kostnadsfritt och frivilligt att besöka BVC. Barnen blir kallade till regelbundna kontroller, eller det görs regelbundna hembesök. Vårdnadshavare kan när som helst kontakta BVC vid frågor om kring barns hälsa eller utveckling. När man kommer in på Familjecentralen är väntrummet till BVC centralt och inkluderande placerat för kontakt med de olika delarna av Familjecentralens verksamheter. Personalen på BVC deltar på Öppna förskolan i mån av tid med teman eller närvaro, och har även avsatt tid för drop-in för enklare frågor en dag i veckan. 2.2 BMM på Familjecentralen i Lindesberg Barnmorskemottagningen hjälper till med preventivmedel och råd kring sexuella hälsa. Man kan komma för att testa sig för könssjukdomar eller för att göra gynekologiskt cellprov. BMM följer de födande och de ofödda barnets hälsa och utveckling under graviditeten. BMM hjälper även till med frågor kring graviditet och förlossning. Det är en nära kontakt med de gravida och samarbetet med BVC upprättas tills när BVC tar över och följer familjen och barnet vidare i deras utveckling. Beroende på ärende till BMM kan man vänta i det centrala väntrummet eller i ett väntrum i anslutning till Familjecentralens lokaler. Som gravid blir man naturligt introducerat till Familjecentralens verksamhet genom att bli erbjuden födselsförbredande grupper där Familjestöd deltar. Träffarna hålls i Öppna förskolans lokaler och kontakten till BVC etableras i samband med barnets födelse. Personalen på BMM deltar på Öppna förskolan i mån av tid med teman eller närvaro, och har även avsatt tid för drop-in för enklare frågor en dag i veckan. 2.3 Familjestöd på Familjecentralen i Lindesberg Familjestöd tar emot familjer för samtal om små eller stora bekymmer i familjelivet, och erbjuder även gruppverksamhet vid behov för blivande föräldrar och föräldrar med små barn. Familjestöd har samtalsrum och kontor i anslutning till väntrummet och Öppna förskolan. Man kommer i kontakt med familjestöd genom personlig och direkt kontakt på familjecentralen, ringa, maila, genom slussning via BMM, BVC eller på öppna förskolan. 5 Familjestöd deltar i aktivt i olika former av gruppverksamheter, hembesök och på öppna förskolan i mån av tid med teman eller närvaro, och har även avsatt tid för drop-in för enklare frågor en dag i veckan. 2.4 Öppna förskolan på Familjecentralen i Lindesberg Öppna förskolan er en stor del av familjecentralen och har lokaler som är ändamåls enligt utformade för verksamheten. Besökarna möts av ett stort kök med sittplatser för gemensamma måltider och träffar, i anslutning till köket finns ett amningsrum/lugna rummet, en stor ateljé, ett litet bibliotek, ett samlingsrum och ett stort lekrum. Lokalen är öppen och luftig samtidigt som den även ger besökarna möjlighet att sprida ut sig i avskildhet. Lokalen slukar många och har ljuddämpande material som gör att man kan vara 40-50 personer i lokalen utan att det upplevs som störande. Öppna förskolan har öppet tre förmiddagar dagar i veckan för föräldrar och barn, samt att den används till andra typer av möten och träffar av regionen och kommunen. Under öppettiderna erbjuds besökarna möjlighet att delta i samling, träffa externa gäster som berättar om olika delar av barns utveckling, familjeliv och föräldraskap, få kontakt med BVC, BMM och Familjestöd på ett okomplicerat sätt och delta i gemensamma måltider. Öppna förskolan stävar efter öppenhet, välkomnande och inkludering gentemot alla viktiga vuxna till barn mellan 0-6 år. Öppna förskolan är en arena där man kan få information, hjälp, stöd och handledning i sitt föräldraskap, samtidigt som det är en trygg plats där man kan vara med sitt barn och utvecklas tillsammans. 3. Familjecentralens personal och ledning 3.1 Personal anställd på Familjecentralen Personalen på Familjecentralen: • En förskollärare 50%, med ansvar för Öppna förskolan på familjecentralen. Anställd av Barn-och utbildningsförvaltningen, Lindesbergs kommun. • Fyra barnmorskor som alternerar deltid, med ansvar för graviditeter och preventivmedelsrådgivning. Anställda av Region Örebro län. • Fyra BHV-sjuksköterskor som alternerar deltid med ansvar för barnhälsovården. Anställda av Region Örebro län. • Två familjebehandlare, en 100%, samt en 50% med ansvar för familjestöds verksamheten på familjecentralen. Anställda av Socialförvaltningen Lindesbergs kommun. • Samordnare för familjecentralen 30% där anställningen delas av Lindesbergs Kommun och Region Örebro Län. Tjänsten är tilldelad pedagogen i verksamheten. . 3.2 Samordnarens roll för Familjecentralen På familjecentralen finns en samordnartjänst, samordnaren är sammankallande, håller i och skriver protokoll till familjecentralsmöten, styrgruppsmöten och verksamhetsdagar. Hen 6 fungerar som länken mellan de olika forumen, men också som en länk utåt mot externa aktörer och andra nätverk. Samordnaren deltar på 4 s.k. Lär seminarier per kalenderår där hen träffar samordnare från hela Örebro län. Ett nätverk där det dryftas aktuella teman som är av vikt för den egna Familjecentralen. Samordnaren har en nära kontakt med Folkhälsoteamet i norra länsdelen kring utveckling, - mål och förbättringsområden. 3.3 Styrgrupp För Familjecentralen och Föräldraskapsstöd i Lindesberg kommun Styrgruppens huvudsakliga uppgifter är att: • Ansvara för verksamheten och dess utveckling i samverkan med samordnaren. • Säkerställa att verksamhetens mål är relevanta och ändamålsenliga. • Säkra resurser till verksamheten. • Prioritera insatser och aktiviteter av övergripande karaktär. • Verka som positiva ambassadörer för verksamheten. • Besluta om förslag till ändringar i omfattning, tid eller resurser. • Samla in viktiga synpunkter och efterfråga utvärdering för att fatta bra beslut. • Förankra familjecentralens arbete i den egna verksamheten för att underlätta samverkan. Gruppen består av: • Verksamhetschef, Socialförvaltningen, Lindesbergs kommun. • Enhetschef, Socialförvaltningen, Lindesbergs kommun. • Verksamhetschef, Barn och utbildningsförvaltningen, Lindesbergs kommun. • Enhetschef, Barn och utbildningsförvaltningen, Lindesbergs kommun. • Enhetschef, Vårdcentralen, Region Örebro län. • Folkhälsoutvecklare, Folkhälsoteamet, Norra Örebro län. • Enhetschef, Elevhälsan, Lindesbergs kommun. • Skolchef, Grundskolan representeras av Enhetschef, Elevhälsan, Lindesbergs kommun. • Samordnare, Familjecentralen, Lindesbergs kommun/Region Örebro län. Styrgruppen ses 4 gånger per år, möten hålls på Öppna förskolan / Familjecentralen 7 Del II Mål och verksamhetsplanering 2025 4. Verksamhetsmål och inriktning 4.2 Mål för verksamheten 2025 1. Erbjuda lättillgängligt stöd Övergripande hur; • samverkan kring hembesök BVC och FS • samverkan föräldragrupper BMM och FS • fortsätta med drop-in • alla bidrar med tema aktivitet på ÖF Måluppfyllelse; • Sätta i system för hur professionerna slussar, informerar, återkopplar. • Dokumentera antal besök på drop-in • Dokumentera slussning mellan professioner 2. Främja fysisk, psykisk och social utveckling för barn /mat och rörelseglädje Övergripande Hur; • Alla arbetar med Mat och rörelseprojektet • Fortsätta samarbetet med RF-SISU • Fortsätta samarbetet med verksamheterna i norr • Alla tar del av kompetens höjande tillfällena som ges Måluppfyllelse; • Dokumentera de upparbetade formerna i verksamheten • Dokumentera deltagande i grupper • Dokumentera genomförda föreläsningar / aktiviteter 8 4.3 Års-hjul 2025 januari-mars barnkonventionen #3 1/2 verksamhetsdag verksamhetsplan / mål Familjecentralsmöte styrgruppsmöte oktober-december barnkonventionen #2 april-maj Familjecentralsmöte barnkonventionen #6 styrgrupp Familjecentralsmöte föräldraenkät/barnenkät styrgruppsmöte spindelmätning Lindedagen verksamhetsberättelse augusti-september juni-juli barnkonventionen #12 barnkonventionen #12 sommarverksamhet Familjecentralsmöte 1/2 verksamhetsdag 1/2 år summering familjcentralenas dag / verksamhetsberättelse/ matfest /måluppfyllelse Familjecentralsmöte Sommarverksamhet styrgrupp 9 Del III Familjecentralen verksamhetsåret 2025, samverkan och måluppfyllelse 5. Verksamhetsberättelse 5.1 Verksamhetsövergripande händelser Underbemanning på BVC och BMM under våren, byte av vårdcentralchef, införande av utbildningar i backa barnet för nyckelpersoner under våren och för alla på hösten. I hopslagningen av Freja, Storå och Lindesbergs vårdcentral som präglade verksamhetsåret 2024 avslutades med att Freya öppnade i privat regi under våren och i oktober öppnade Storå i samma privata regi 2025. Inskrivna barn på BVC fick erbjudande om att lista om sig. Införandet av nya Socialtjänstlagen 5.2 Verksamheterna på Familjecentralen 1. BVC 2025 Statistik: 917 inskrivna barn december 2025 Nytt: • införande av Backa Barnet Avslutat • Underbemanningen på BVC som har pågått under större delen av 2025 kom till sitt slut i november och nu är BVC fullbemannade. Kompetensutveckling • Nyckelperson Backa Barnet, Måluppfyllelse hur • Implementering av Backa barnet i verksamheten har påbörjats. • Hembesök tillsammans med Familjestöd har påbörjats. • Drop-in 1 tim./v har fått ställas in i perioder pga resursbrist. • BVC har haft tematräffar på Öppna förskolan vid 3 tillfällen. • Deltagit på Matfest på öppna förskolan, samt på Lindedagen tillsammans med familjestöd. • BVC sköterska har deltagit vid föräldrautbildning "Första hjälpen till matglädje". • I mån av tid närvarar BVC sköterskor på Öppna förskolan. 10 2. BMM 2025 Statistik: totalt 208 gravida 2025 Nytt • BMM har haft brist på ordinarie barnmorskor under större delen av 2025. • Freja vårdcentral BMM öppnades under våren 2025. • Storå VC öppnades i slutet av 2025 men de har ej barnmorska. Patienterna som är listade i Storå hänvisas till Lindesbergs barnmorskemottagning. • Kopparbergs BMM bemannas på plats av barnmorska Lindesberg sedan november 2025. • Införande av Backa barnet. Kompetensutveckling • Nyckelperson Backa Barnet • Föreläsning ”Traumamedveten Omsorg”. Måluppfyllelse hur • Implementering av Backa barnet i verksamheten har inte påbörjats än men planeras börja nästa år 2026 med gemensamma hembesök tillsammans med BVC. • Drop-in 1 tim./v på Öppna förskolan viss del av året och i mån av tid. • En barnmorska har deltagit på Familjecentralens “Matfest” på Öppna förskolan. • En barnmorska har i mån av tid deltagit på Öppna förskolan Babycafé. • De som väntar först barnet har börjat få erbjudande om en introduktion av familjestöd och Öppna förskolan under slutet av graviditeten • BMM får kännedom om /uppmärksammar familjers behov och slussar efter muntligt samtycke tillfamiljestöd. Familjestöd återkopplar muntligen efter föräldrars samtyckte till BMM, även föräldrar återkopplar. Återkopplingen fungerar tillfredställande. 3. Familjestöd 2025 Statistik Familjebehandlarna på familjecentralen, familjestöd, har under året arbetat med sammanlagt 88 familjer, fördelat på: • 67 familjer i åldern 0–6. Mest vanligt förekommande är barn i åldern 0–2, övriga barn är jämnt fördelat i åldern 3–6. o Främsta sökorsaker har varit generellt stöd i föräldrarollen, att komma överens i parrelationen med föräldraskapet i fokus samt stöd i föräldrarollen utifrån särskild sårbarhet hos föräldrar och/eller hos barn, såsom NPF problematik. o Vanligaste sättet att få kontakt med familjestöd har varit att föräldrar själva hört av sig eller förmedlats via BVC. Ärenden har också kommit via BMM, socialtjänsten och förskolan. • 12 familjer på ”öppen ingång” i åldern 10–18. o Främsta sökorsak har varit skolfrånvaro och relationsproblematik. 11 o Vanligaste sättet att få kontakten med familjestöd har varit att föräldrar själva ringt eller förmedlats via elevhälsan. • 9 uppdrag/fördelat i 6 familjer från socialtjänsten, i åldern 6–18. Nytt • Två heltidsanställda familjebehandlarna har varit stationerade på familjecentralen. Bemanningen har varit begränsad p.g.a. föräldraledighet samt sjukskrivning ca 50 % över året. • Utöver ordinarie arbetsuppgifter har familjebehandlarna erbjudit familjestöd till familjer med barn i åldern 7–18 under feb-maj. • Implementering av utökade hembesöksprogram inom ramen för Backa barnet. • Arbete med nya SoL (3 workshops). Kompetensutveckling • Föreläsning ”Traumamedveten Omsorg”. • Studiebesök av specialpedagoger. • Boosterträff ABC föräldrastödsprogram • HBTQ och Lågaffektivt bemötande i hotfulla situationer. • Webföreläsningar: Bl.a. om att möta och motivera våldsutövare till stöd. • Nätverksträff Trappan, • Marte Meo digitala metodstödsträffar, • workshops nya SoL. • Utbildning i ”Efter barnförhör” Måluppfyllelse hur Familjestöd har redan en väl upparbetad lättillgänglighet och ett nära samarbete med BMM, BVC och öppna förskolan. Under året har samarbetet med BMM och BVC vidareutvecklats. • Utökat gemensamma besök med BVC, hembesök/mottagningsbesök, utifrån Backa barnet. Olika alternativ för detta har prövats under året. Styrgruppen har, i slutet av året, beslutat att familjestöd följer med BVC på hembesök för 8 månaders barn avseende första barnet eller första barnet fött i Sverige. • Familjestöd har gjort ca: 30 hembesök tillsammans med BVC-sköterska. Utökat samarbete med rektorer, förskollärare och specialpedagoger på förskolor. • Utökat samarbete med arbetsmarknadsenheten (coaching teamet) • I mån av tid har familjestöd träffat blivande föräldrar i graviditetsvecka 35 i anslutning till besök hos barnmorskan. Kortare möte om ca 10 min med beskrivning av hur familjestöd i föräldraskapet ser ut och rundvisning av Öppna förskolan • Familjestöd tagit del av utbildning gällande kost för små barn. • Tematräffar på öppna förskolan 3 ggr (anknytning/samspel), • Matfesten vecka 38 • Lindedagen med BVC, 12 4. Öppna förskolan 2025 Statistik Totalt 3278 besökare under året varav 1758 barn, 212 män och 142 nya vuxna besökare (ny besökare är man en gång och det är bara vuxna som räknas). Februari och oktober (14%) var det flest besökare, maj och juni (5%) de minst besökta månaderna. Med antalet registrerade nya besökare så har vi nått ut till över 140 nya familjer under året. Nytt • Öppet på tisdag eftermiddag januari-maj och oktober-december. • Dokumentation av alla nya vuxna besökare • Nytt samarbete med Logopederna, Fritidsbanken, Energikällan. • Studiebesök Fjugesta Familjecentral och Frövis förskolor, • Praktikant 2 månader från SFI • Föräldraträff ”Matglädje från start” • Lek i parken även på tisdag eftermiddag, • Tema-besök från förskolorna, • Tema rörelseförståelse-och rörelserum • introduktion av nya vikarier • Föräldraträff ”Första hjälpen vid matbordet”, • Länstäckande nätverksträffar för alla pedagoger på öppna förskolan, fyra träffar har gjorts under året. Avslutat • Referensgrupp inför översyn av ny; o Regional samverkan för familjecentral/ familjecentralsliknande verksamheter – överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län Kompetensutveckling • Pep Forum 2025, • Arbetsmarknadsdagarna 2025, • Regional Boosterträff ABC • Tema-möten Generation Pep Matmiljöer • Tema-möten Generation. Pep Lekmiljöer Måluppfyllelse hur • Har erbjudit drop-in på ÖF 38 av 45 möjliga dagar, • Har erbjudit tema besök utöver BVC, BMM, FS på öppna förskolan • Har arbetat aktivt med Mat- och Rörelseprojektet, genom erbjudande av litteratur, material, inspiration, samtal och uteaktiviteter. 5. Samordnare 2025 Nytt 13 • presentation av Familjecentralen på Barn-och utbildningsnämnden VT Avslutat • Referensgrupp inför översyn av ny; o Regional samverkan för familjecentral/ familjecentralsliknande verksamheter – överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län Kompetensutveckling • Pep Forum 2025, • Arbetsmarknadsdagarna 2025 Måluppfyllelse hur • Kontinuerligt uppdaterad material på INSTA, Facebook, info uthäng och hemsidan som möjliggör att information sprids och ökar tillgängligheten. • Har arbetat aktivt med och varit länken mellan familjecentralen och arbetsgruppen för Mat och rörelseglädje. • Samordnat aktiviteter, professioner och kompetensutveckling inom projektet • Nära samarbete med RF-SISU och Folkhälsoteamet i norra länet. 6. Tillsammans i samverkan 2025 6.1 Familjecentralsmöte Under vårterminen har vi haft 9 familjecentralsmöten á 2h och 4 á 1 h . Dagordningen har varierat lite, det har varit olika försök på att stämma av hur det är på arbetsplatsen, information till och från styrgrupp, återkopplingar på andra möten och utbildningar. Vi arbetade mycket under våren för att få brickorna på plats kring verksamhetsberättelsen, mål och plan för 2025. Hela dokumentet sågs över, strukturerades och till viss del förenklades för att få en mer likvärdig information från de olika professionerna. Det lades mycket tid på att arbeta fram ett eget föräldragrupps program som skulle sträcka sig från BMM grupper tills deltagande i ABC grupper 0–2 år, vi har en plan men den har inte kunnat genomföras. Det har varit en stående punkt på dagordningen ”fokus på samverkan” med utrymme för att lyfta dilemman, frågor som är aktuella. Ett återkommande tema har varit professions övergripande hembesök och hur får vi till det i praktiken. Vi har även haft temabesök på FC mötena • socialtjänsten har pratat om oroanmälningar, • tolkcentralen kom och vi hade dialogmöte kring tolkning, • besök av Karlskoga Familjecentral för erfarenhetsutbyte. Under hösten har vi provat att ett två timmars möte 4:e vecka och ett en timmes möte var 4:e, där syftet med det korta mötet var att fokusera på aktuella tvärgrupper eller fokusområden 14 som annars är svårt att hitta gemensam tid för. Mycket av fokuset har legat på hembesök och familjeärenden som behövdes dryftas i mindre sammanhang. 6.2 Familjecentralens verksamhetsdagar Under året har vi bar haft en verksamhetsdag, den vigdes åt att planera inför 2025 och de gemensamma målen sattes. 6.3 Utbildning, kurser och konferenser i samverkan • En kompetens höjande eftermiddag inom projektet Mat och rörelseglädje, med fokus på föräldramaterialet och den inspelade föreläsningen med Sara Ask under våren • All personal har gått utbildningarna i Backabarnet under hösten. • En utbildningsdag på Lokabrunn tillsammans de familjecentralsliknade verksamheterna i Norra länsdelen, anordnad av Folkhälsoteamet i Norr. Temat var implementering av Backa barnet på Familjecentraler 6.4 Professions övergripande föräldragrupper Under året har vi genomfört; • BMM haft föräldragrupper under våren i samverkan med FS • FS har följt med BVC på ca 30 hembesök under året. • FS och ÖF har haft fyra ABC 0-2 år grupper under året. • BVC och ÖF har haft en föräldraträff ”Första hjälpen till Matglädje” Vi arbetade vi mycket med att skapa en röd tråd och tänka ut ett eget FC – föräldragrupps program med tidslinje för samverkande föräldragrupper, från att vänta barn till deltagande i ABC 0–2 år. Men på grund av underbemanning har vi inte kunnat sjösätta vår idé, men tanken är: • BMM/FS har 3 födselförbredande föräldragrupper där alla födande familjer bjuds in • BMM/FS bjuder in till återträff ca 6 veckor efter sista i gruppen fött barn. • FS/BVC tar över gruppen och bjuder in till tre träffar 1 gång i månaden med start ca 6 veckor efter återträffen. Temat för träffarna kan utgå från Rikshandbokens material för föräldraträffar. • Introducera Babycafé och Öppna förskolan • FS/ÖF erbjuda möjlighet att delta på ABC 0–2 år höst och vår 15 6.5 Professions övergripande projekt Mat och Rörelseglädje Vi har arbetat med projektet tillsammans med öppen barn- och familjeverksamhet i Hällefors, Nora och Ljusnarsberg i två år. Samordning av projektet har skett i nära samarbete mellan; samordnare för familjecentral och öppen barn- och familjeverksamhet i norra länsdelen, folkhälsoteamet i norra Örebro län. RF SISU Örebro län. Totalt beviljades 150 000 kr för att starta projektet Mat- och rörelseglädje och löper ut 2026. Under 2025 så har vi erbjudit vårdnadshavare i kommunen att delta på två föräldraträffar ”matglädje från start” och ”första hjälpen till matglädje”, varav den förta blev inställt pga. för få deltagare och den andre blev av. FS, BVC och ÖF har samverkat för att anordna och hålla i träffarna. På öppna förskolan har besökarna blivit erbjudna att delta på promenader, lek i parken och på tematräffar under öppettiderna där fokus har varit rörelseglädje. Vi har haft en kompetenshöjande utbildningseftermiddag inom projektet 2025. Där vi tillsammans tittade igenom och diskuterade materialet ”Matglädje från start” och ”Första hjälpen till matglädje”. Önskan var att vi äger och utformar materialet, tillsammans så det är lättare att promota det till vårdnadshavare. Då alla professionerna har haft mycket att stå i under året har det inte funnits överskott att engagera sig i projektet i den utsträckning man har velat utöver det som redan görs och utförs inom de program man redan arbetar med. 6.6 Samverkan med andra aktörer utanför familjecentralen Exempel på aktörer har familjecentralen samverkat med: • Socialtjänsten • Barnhälsopsykolog • Biblioteket • Tandhälsovården • Logopeder • Energikällan • Förskolorna • Skuld- och budgetrådgivare • Masugnen • Kö-samordnare • Konserthuset i Örebro • Fritidsbanken • Specialpedagoger • Grundskolan • RF- sisu • Folkhälsoteamet i norr • Generation Pep • Sara Ask • Nutritionist 16 7. Måluppfyllelse 2025 Vi har jobbat med målen under hela året, vi har utvecklat ett föräldragrupps program som var tänkt att prövas under året, under tidig vårtermin kunde Familjestöd delta på BMM´s föräldragrupper och tanken var att ta över grupperna runt sommar / tidig höst, men underbemanningen gjorde att det blev omöjligt. Familjestöd har deltagit på så många 8 månaders hembesök det gått, och vi har fortsatt med drop-in hela året på Öppna förskolan. Slussningen mellan professionerna har fungerat bra BMM, BVC och FS har provat sig fram med hur de vill introducera FS till familjerna. De familjer som har slussat har de alltid återkopplat till varandra på hur det gått. För att få till gemensamma hembesök har BVC och FS provat ut olika sätt för att boka tider och dagar. Mot slutet av året har de landat i ett system som de tror håller inför framtiden. Alla professioner har avsatt tid och bidragit med tema på Öppna förskolan under året. Utnyttjandet av drop in har dokumenterats av ÖF varje vecka, vissa dagar har drop in varit inställt hos en eller flera professioner grundat i personalbrist. Semesterperioden under sommaren erbjöds inget drop-in. Nytt för året var att det har dokumenterats hur många nya vuxna som har tillkommit ÖF, vilket visar att vi nått ut till 140 nya familjer under året. Alla professioner hade möjlighet att delta på det kompetenshöjande tillfället som gav inom projektet Mat och rörelseglädje, då det var schemalagt på tid som annars är avsatt för FC möte och mötet var här i Lindesberg. Samordnaren för FC varit den som har kunnat engagera sig mest i projektet under året, och den som fortsatt samarbetet med verksamheterna i norra länet, folkhälsoteamet och RF- sisu. Samordnaren har på så sätt försökt att hålla engagemanget och projektet levande inom Familjecentralen. Dokumentationen inom projektet Mat och Rörelseglädje har gjort genom informationsmaterial som gått ut i form av broschyrer, inlägg på sociala medier och uthäng. Det har dokumenterats antal anmälningar som kommit in och deltagande. Det har också gjorts utvärdering efter genomförd grupp. I samband med Generation Pep Forum 2025 och efterföljande tematräff, så har det gjorts en bra Powerpoint som visualiserar en del av det som gjort inom projektets två år. Nytt för i år var att vi bestämde att alla ska försöka delta på Lindedagen på våren och genomföra Matfesten under vecka 38 tillsammans på hösten (i samband med markeringen av Familjecentralernas dag som firas den veckan), som professions övergripande festligheter och öka vår tillgänglighet utåt gemensamt. 17 Del IV Mål och verksamhetsplanering 2026 8. Tendenser inför året Verksamhetsövergripande under 2026 kommer Backa Barnet att implementeras i hela norra Örebro län, vilket kommer att påverka BVC i hög grad då de ingår i alla Barnteam och Barnhälsoteam. Mars 2026 börjar det nya samverkansavtalet för Regional samverkan för familjecentral/ familjecentralsliknande verksamheter – överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län gälla. 9. Verksamhetsmål och inriktning 9.1 Mål för verksamheten 2026 1. Implementera Backa Barnet Övergripande hur; • att få flödet till de olika teamen att fungera • använda oss av FC mötena att jobba med BB- blomman • en fungerande struktur för hembesök BVC, BMM, FS • synliggöra ett gemensamt implementerande för FC Måluppfyllelse; • Dokumentera de upparbetade formerna i verksamheten • Dokumentera strukturen för hembesök BVC, BMM, FS • Dokumentera gemensamt implementerande för FC 2. Främja fysisk, psykisk och social utveckling för barn /mat och rörelseglädje Övergripande Hur; • Alla arbetar med Mat och rörelseprojektet • Fortsätta samarbetet med RF-SISU • Fortsätta samarbetet med verksamheterna i norr • Alla tar del av kompetens höjande tillfällena som ges Måluppfyllelse; • Dokumentera de upparbetade formerna i verksamheten • Dokumentera deltagande i grupper 18 • Dokumentera genomförda föreläsningar / aktiviteter 9.2 Års-hjul 2026 januari-mars 1/2 verksamhetsdag verksamhetsplan / mål Familjecentralsmöte styrgruppsmöte oktober-december 1/2 verksamhetsdag april-maj fokus utverdering Familjecentralsmöte Familjecentralsmöte styrgrupp styrgruppsmöte föräldraenkät/barnenkät Lindedagen spindelmätning verksamhetsberättelse augusti-september juni-juli 1/2 verksamhetsdag fokus hösten 1/2 verksamhetsdag fokus 1/2 år familjcentralenas dag summering / matfest /måluppfyllelse Familjecentralsmöte Familjecentralsmöte styrgrupp Sommarverksamhet sommarverksamhet 19 Tjänsteskrivelse 1 (4) Datum 2026-03-15 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2026-00039 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Utredning av förändring av årskursfördelning i norra kommundelen Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta  Låta årskurs 4 gå kvar på Hagabackens skola under läsåret 2026-2027. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har utrett möjligheten att låta elever i årskurs 4 gå kvar ytterligare ett år på Hagabackens skola innan övergången till Storåskolan i årskurs 5. Bakgrunden är att övergången mellan årskurs 3 och 4 idag innebär flera samtidiga förändringar för eleverna, då de både byter skol- miljö och pedagoger. Risk- och konsekvensanalysen visar att en organisation där årskurs 4 går kvar på Hagabackens skola kan skapa en tryggare lärmiljö för eleverna och ge bättre förutsättningar för en successiv övergång till mellanstadiet. Samtidigt bidrar förändringen till att minska trängseln på Storåskolan. Som en del av utredningen har även synpunkter inhämtats från elever och vårdnadshavare genom enkäter. Resultaten visar ett tydligt stöd för förslaget, där trygghet, kontinuitet och en mer successiv övergång till mellanstadiet lyfts fram som de främsta fördelarna. Förvaltningens samlade bedömning är därför att det är pedagogiskt och organisatoriskt motiverat att låta årskurs 4 fortsatt bedrivas på Haga- backens skola. Ärendebeskrivning Övergången mellan årskurs 3 på Hagabackens skola och årskurs 4 på Storåskolan har under längre tid upplevts som utmanande för många ele- ver. Övergången innebär i dag både en ny skolmiljö och nya pedagoger samtidigt. Lokalsituationen på Storåskolan är dessutom ansträngd, vilket begrän- sar möjligheten att organisera undervisningen i mindre sammanhang. Utemiljön på Storåskolan är i större utsträckning anpassad för äldre ele- ver och erbjuder inte samma möjligheter till lek och aktivitet som skol- gården på Hagabackens skola. Mot denna bakgrund har förvaltningen utrett möjligheten att låta elever i årskurs 4 gå kvar ytterligare ett år på Hagabackens skola. Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Förslagets innebörd Förslaget innebär att eleverna går kvar på Hagabackens skola under års- kurs 4 och undervisas av personal som sedan följer med eleverna vidare till årskurs 5 på Storåskolan. Vissa praktiska ämnen kan fortsatt genom- föras på Storåskolan, vilket skapar en naturlig introduktion till skolmil- jön där. Syftet är att skapa en tryggare och mer successiv övergång till mellansta- diet samt att ge elever och lärare möjlighet att bygga stabila relationer innan skolbytet sker. Synpunkter från elever och vårdnadshavare Som en del av utredningen har enkäter genomförts med både vårdnads- havare och elever. Enkäten besvarades av 45 vårdnadshavare och 22 ele- ver. Enkät till vårdnadshavare Resultatet visar att en tydlig majoritet av vårdnadshavarna inte ser några eller endast mycket få nackdelar med att låta årskurs 4 vara kvar på Ha- gabackens skola. De vanligaste svaren är att förslaget innebär ”inga nack- delar” eller att det främst finns fördelar. De positiva synpunkterna handlar framför allt om trygghet, kontinuitet och en mer successiv övergång till mellanstadiet. Flera vårdnadshavare lyfter att eleverna får möjlighet att stanna kvar ytterligare ett år i en miljö de känner väl och att relationer till nya lärare kan byggas upp innan över- gången till Storåskolan. Ett mindre antal respondenter lyfter möjliga praktiska utmaningar, ex- empelvis kopplade till lokaler, organisation eller åldersspann mellan ele- ver. Enkät till elever Elevernas enkät visar ett tydligt stöd för förslaget. 63,6 procent av ele- verna har valt det högsta svarsalternativet ”mycket bra”, medan endast en mindre andel uttryckt en negativ inställning. Medelvärdet i enkäten uppgår till 4,27 på en femgradig skala, vilket visar att den samlade in- ställningen är tydligt positiv. I fritextsvaren framkommer att många elever upplever det som tryggt att få vara kvar ytterligare ett år i en miljö de känner väl tillsammans med sina kompisar. Flera lyfter att det känns lugnare och att det blir lättare att vänja sig vid tanken på att byta skola senare. Några elever uttrycker samtidigt farhågor om exempelvis mer trängsel eller stök på skolgården, men dessa synpunkter förekommer i begränsad omfattning. Sammantaget visar enkäterna att både elever och vårdnadshavare i stor utsträckning är positiva till förslaget, där trygghet, kontinuitet och en mjukare övergång till mellanstadiet framhålls som de viktigaste förde- larna. Risk- och konsekvensanalys En risk- och konsekvensanalys har genomförts tillsammans med skolled- ning, skyddsombud och fackliga representanter. Analysen omfattar ar- betsmiljö, organisation, kvalitet samt ekonomi och resurser. De flesta identifierade risker bedöms ha låg sannolikhet och begränsade konsekvenser. Identifierade risker bedöms kunna hanteras genom tydlig organisation, planerad samverkan mellan skolorna samt gemensam pla- neringstid för personalen. Analysen lyfter samtidigt flera möjliga positiva effekter, bland annat:  tryggare lärmiljö för elever i årskurs 4  bättre förutsättningar för relationsbyggande mellan elever och lä- rare  en mer successiv övergång till mellanstadiet  minskad trängsel på Storåskolan  bättre anpassad skolgård och utemiljö för elever i årskurs 4. Uppföljning Genomförandet ska följas upp genom arbetsmiljödialoger, samverkan med fackliga organisationer samt genom elevernas trygghetsenkäter. Konsekvenser Pedagogiska konsekvenser Förslaget bedöms kunna stärka elevernas trygghet och skapa bättre för- utsättningar för lärande genom en mer sammanhållen övergång till mel- lanstadiet. Arbetsmiljö Riskanalysen visar att arbetsmiljöriskerna är begränsade. Tydlig arbets- lagsorganisation, gemensam planeringstid och fortsatt samverkan mel- lan enheterna är viktiga faktorer för ett väl fungerande genomförande. Ekonomi Förändringen innebär i huvudsak en omfördelning inom befintlig orga- nisation. Vissa kostnader kan uppstå i samband med möblering och prak- tiska anpassningar av lokaler, men bedöms kunna hanteras inom verk- samheten. Michael Tybell Åsa Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef grundskola Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Utredning av förändring av årskursfördelning i norra kommundelen, 2026-03-16 Risk och konsekvensanalys, 2026-03-16 För åtgärd: Förvaltningschefen Risk- och konsekvensanalys Organisationsförändring: Placering av åk 4 på Hagabackens skola Deltagare: Marie Vallin (facklig representant Hagabackens skola), Anders Hedlund (facklig representant Storåskolan), Sharon Willemsen (facklig representant Storåskolan), Katarina Eriksson (ledningsstöd Hagabackens skola), Daniel Belsby (biträdande rektor Storåskolan), Jessica Leandersson (rektor Storåskolan, TF rektor Hagabackens skola) 1. Bakgrund Beskrivning av nuläge: Över tid har övergången mellan åk 3 och åk 4 mellan Hagabackens skola och Storåskolan varit problematisk för många elever. Denna övergång innebär idag både ny miljö och nya pedagoger för eleverna. På Storåskolan är lokalerna begränsade vilket innebär att elever som är vana att sitta uppdelade i mindre sammanhang inte längre får denna möjlighet. Detta innebär ytterligare en förändring för vissa elever. Det är stora skillnader i utemiljön mellan skolorna. Utemiljön på Storåskolan är anpassad för äldre elever och erbjuder därför inte samma möjligheter till lek och aktivitet som skolgården på Hagabackens skola gör. Förslaget är därför att åk 4 går kvar ytterligare ett år på Hagabackens skola och där undervisas av personal som sedan följer med till åk 5 på Storåskolan. På så vis kan personal och elever bygga upp trygga relationer innan de exponeras för en ny skolmiljö. Syfte med förändringen:  Skapa bättre lärmiljö för åk 4.  Minska lokalträngsel på Storåskolan.  Skapa trygg övergång till åk 5 genom relationsbyggande. 2. Berörda grupper  Elever i åk 4  Vårdnadshavare  Pedagoger åk 4–5  Övrig personal på båda skolorna  Elevhälsa  Skolledning  Fritidshem 3. Riskidentifiering Identifiera risker inom följande områden: A. Arbetsmiljö – Personal (OSA och fysisk arbetsmiljö) Sannolikhet Konsekvens Kommentar Risk Risknivå Åtgärd Ansvar Uppföljning (L/M/H) (L/M/H) Vi ser att arbetsbelastning Tydliggöra kontakt kan minska Vid Arbetsbelastning L L L med närmsta chef Rektor utifrån tillgång till medarbetarsamtal utifrån behov. tidigare undervisande lärare. Viktigt att I samverkan schemalägga Avsätta tid i Rektor och mellan samplanering och Otydlighet i M M L konferensschemat fackliga skolledning och konferenstider tillhörighet/arbetslag inför varje läsår representanter fackliga med övrig representanter. personal på mellanstadiet Tanken är att personalen enbart Schemalägg för Restid mellan Rektor och undervisar på en L L L att minimera Inför varje läsår enheter schemaläggare enhet/ läsår. antalet resor. Undantag för idrottslärare. Arbetet med att Organisera för skapa gemensamma gemenskap Svårigheter i aktiviteter. Skapa L L L Rektor Inför varje läsår mellan kollegial samverkan en planering för personalen på gemensamma enheterna är konferenser. redan påbörjat. På Hagabacken Organisera för en Ämnesansvar L L L Rektor Inför varje läsår undervisar likvärdig klasslärare i arbetsbelastning samtliga Sannolikhet Konsekvens Kommentar Risk Risknivå Åtgärd Ansvar Uppföljning (L/M/H) (L/M/H) för all personal på teoretiska ämnen. enheten. På Storå är det ämneslärare. B. Arbetsmiljö – Elever Risk Sannolikhet Konsekvens Risknivå Åtgärd Ansvar Uppföljning Kommentar Minskad risk iom relation till medföljande Otrygghet Årlig personal. inför byte till L L L Rektor uppföljning via åk 5 trygghetsenkät Överlämnandeplanen som finns mellan åk 3-4 används istället mellan åk 4-5. Iom att praktiska ämnen kommer att Förlorad läsas på Storåskolan tillhörighet till L L L Rektor Årligen överbryggar detta år Storåskolan överlämnandet inför åk 5. Bristande Ingen skillnad mot tillgång till L L L idag. ämnessalar Samtal och APT och Det finns olika Skillnader i öppenhet i samverkan kulturer mellan struktur/rutiner verksamheterna. mellan skolorna idag. Ett H M L Rektor mellan skolledning arbete kommer skolorna Tydlighet i och fackliga krävas för att skapa arbetsbeskrivning. representanter gemenskap. Gäller både Främjande och Yngre elever förskoleklass om åk förebyggande Trivselenkät, kan uppleva All 4 är kvar på M M L arbete för att arbete i EHT äldre som personal Hagabacken och åk skapa en trygg och arbetslag. skrämmande 4 om de börjar på skolmiljö Storåskolan. C. Organisation och kvalitet Risk Sannolikhet Konsekvens Risknivå Åtgärd Kommentar Viktigt med Otydligt Tjänsten som biträdande på tydlighet i ledarskap med L H M Hagabackens skola måste fördelningen i större enhet tillsättas innan hösten ledningsteamet. Viktigt med Tjänsten som biträdande på Splittrad tydlighet i L H M Hagabackens skola måste organisation fördelningen i tillsättas innan hösten ledningsteamet. Vi måste arbeta Viktigt att lägga tid och pengar Svårighet att ihop för att minimera risker och skapa personalgrupperna! M H M konsekvenser när två arbetslag gemensam Tid och pengar ska arbetas ihop. Detta behöver kultur behöver avsättas ske upprepat över tid. för detta. Vi ser att måluppfyllelsen kan öka utifrån denna omorganisation utifrån tryggheten Påverkan på Skapa tillfällen för samverkan hos eleverna. L L L måluppfyllelse inom personalgruppen Kunskaper om eleverna finns inom personalgruppen i kombination med ämneskunskaper hos mellanstadielärare. D. Ekonomi och resurser Risk Sannolikhet Konsekvens Risknivå Åtgärd Kommentar Enbart en Ökade omfördelning i L L L personalkostnader befintlig organisation. Samma sluttider på Noggrann planering för Transportkostnader H L L enheterna att samordna busstider men ny rutt för skolskjuts. Klassrumsmöbler H M L Kan möbler flyttas mellan Finns inte enheterna? Vedevåg tillräckligt med Risk Sannolikhet Konsekvens Risknivå Åtgärd Kommentar kanske har möbler som bänkar och blir till övers? stolar på Hagabackens skola. Detta behöver köpas in, Saknas för Möblering hallar H M L alternativt om det finns ytterligare en på annan enhet. årskurs 4. Konsekvensanalys Förväntade positiva effekter:  Tryggare miljö för åk 4  Successiv övergång till Storåskolan  Minskad trängsel på Storåskolan som idag är trångbodda  Ökad trygghet  Möjlighet att hålla isär mellan- och högstadiet på Storåskolan  Bättre anpassad skolgård för åk 4  Relationsbyggande mellan elever och mellanstadielärare i en trygg miljö  Möjlighet att arbeta bort ”vi och dem”-känsla mellan enheterna Eventuella negativa effekter:  Ökad arbetsbelastning för personal initialt  Risk för att åk 4 upplevs som “mellanår” 5. Förebyggande åtgärder  Tydlig organisationsstruktur och arbetslagsplacering  Schemalagd gemensam planeringstid  Introduktionsdagar på Storåskolan under åk 4  Gemensamma temadagar mellan skolenheterna  Tydlig kommunikationsplan mot vårdnadshavare  Regelbunden uppföljning i samverkansgrupp  Arbetsmiljöuppföljning regelbundet 6. Samverkan  Datum för MBL §11/§19 : 260212  Skyddsombud involverade: Ja, från bägge skolenheterna  Fackliga representanter: Marie Vallin, Anders Hedlund, Sharon Willemsen  Synpunkter från facken: Det viktigaste är att arbeta ihop personalgrupperna, övriga synpunkter framgår i ovanstående risk- och konsekvensanalys. 7. Uppföljning  När ska riskanalysen följas upp? 20260311 kl. 14:00  Vem ansvarar? Jessica Leandersson, rektor  Hur ska medarbetare involveras? Extrainsatt APT. Enkäter  Hur ska elevernas upplevelse följas upp (t.ex. enkät)? Enkäter, utvecklingssamtal Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-03-11 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2026-00037 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Information om revidering av Handlingsplan för föräldraskapsstöd och Kartläggning av insatser/arenor Förslag till Beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår nämnden besluta  Tacka för informationen. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden får information om kommunens arbete med föräldraskapsstöd. Lindesbergs kommun har sedan tidigare en strategi för att stärka stödet till föräldrar. Som en del av detta arbete finns en handlingsplan som be- skriver vilka insatser som ska genomföras och hur arbetet ska utvecklas. Samtidigt har en ny kartläggning tagits fram som visar vilka stödinsatser som redan finns i kommunen och var föräldrar kan få stöd. Kartlägg- ningen omfattar verksamheter inom kommunen, Region Örebro län och civilsamhället. Syftet är att få en samlad bild av det stöd som erbjuds och skapa bättre förutsättningar för att utveckla arbetet så att fler föräldrar kan ta del av stöd under barnets uppväxt. Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun antog 2022 en kommunövergripande strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Strategin följer det nationella målet att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt och utgör den övergripande inriktningen för arbetet i kommunen. Strategin genomförs i samverkan mellan Lindesbergs kommun och Reg- ion Örebro län. Som ett led i detta arbete har en kommunövergripande handlingsplan tagits fram. Handlingsplanen tydliggör vilka insatser som ska prioriteras, vilka mål som ska uppnås samt hur ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter ser ut. Arbetet med föräldraskapsstöd utgår från tre övergripande mål:  ett kunskapsbaserat arbetssätt  ett tillgängligt stöd  en stödjande organisation Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Handlingsplanen omfattar främjande, förebyggande och riktade insatser och har särskilt fokus på att utveckla och stärka befintliga verksamheter och föräldraskapsstödsprogram. Som en del i arbetet genomförs återkommande kartläggningar av vilka insatser och arenor för föräldraskapsstöd som finns i kommunen. Den aktuella kartläggningen visar att stödet ges genom en rad verksamheter och aktörer, bland annat familjecentralen, förskola och skola, social- tjänst, regionens hälso- och sjukvård samt aktörer inom civilsamhället. Kartläggningen omfattar både:  universella insatser, exempelvis öppna förskolan, barnhälsovår- den och föräldrastödsprogram som ABC,  selektiva insatser, riktade till grupper med särskilda behov, samt  indikerade insatser, där stöd ges till familjer med mer omfat- tande behov. Genom kartläggningen synliggörs det stöd som redan erbjuds samt vilka arenor där föräldrar kan nås. Den utgör därmed ett viktigt underlag för fortsatt utveckling av föräldraskapsstödet och för uppföljning av hand- lingsplanens mål. Handlingsplanen och kartläggningen följs upp inom ramen för styrgrup- pen för familjecentral och föräldraskapsstöd, där Lindesbergs kommun och Region Örebro län samverkar. Michael Tybell Kristina Öhrn Förvaltningschef Verksamhetschef förskola Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Information om revidering av Handlingsplan för för- äldraskapsstöd och Kartläggning av insatser/arenor, 2026-03-11 Kommunövergripande handlingsplan för stärkt föräldraskapsstöd, 2026- 03-09 Kartläggning föräldraskapsstöd Lindesberg, 2026-03-09 Kommunövergripande handlingsplan för ett stärkt föräldraskapsstöd i Lindesbergs kommun Strategi Plan/program ›› Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Styrgruppen för familjecentral och föräldraskapsstöd Datum: 2023-12-18, reviderad 2024-12-09, 26-02-13 För revidering ansvarar: Styrgruppen för familjecentral och föräldraskapsstöd. För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Styrgruppen för familjecentral och föräldraskapsstöd Dokumentet gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen Dokumentet gäller till och med: 2026-12-31 Innehåll Inledning ............................................................................................................................................................................................................................................ 3 Syfte med handlingsplanen ................................................................................................................................................................................................................ 3 Resurser ............................................................................................................................................................................................................................................. 3 Definition ........................................................................................................................................................................................................................................... 3 Målgrupper ........................................................................................................................................................................................................................................ 4 Målsättning, övergripande mål och insatsområden .......................................................................................................................................................................... 4 Ansvarsfördelning .............................................................................................................................................................................................................................. 4 Åtgärder Övergripande mål 1: Ett kunskapsbaserat arbetssätt ......................................................................................................................................................... 5 Kartläggning och uppföljning ......................................................................................................................................................................................................... 5 Universella insatser (främjande) .................................................................................................................................................................................................... 6 Universella insatser (främjande) ..............................................................................................................................................Fel! Bokmärket är inte definierat. Selektiva insatser (förebyggande) .................................................................................................................................................................................................. 8 Kompetensutveckling .................................................................................................................................................................................................................. 10 Åtgärder Övergripande mål 2: Ett tillgängligt stöd ......................................................................................................................................................................... 11 Kommunikation och information ................................................................................................................................................................................................. 11 Åtgärder övergripande mål 3: En stödjande organisation ............................................................................................................................................................... 12 Strategiskt arbete ........................................................................................................................................................................................................................ 12 Bilaga 1 Kartläggning föräldraskapsstödsinsatser Lindesbergs kommun 2023 2 Inledning Lindesbergs kommun antog 2022 en kommunövergripande strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd i Lindesbergs kommun. Strategin anger riktningen för föräldraskapsstödsarbetet i Lindesbergs kommun och bedrivs gemensamt med Region Örebro Län och utgör också utgångspunkt för denna handlingsplan. Strategin följer det nationella målet att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under hela barnets uppväxt. Syfte med handlingsplanen Handlingsplanen ska skapa tydlighet i vilka insatser och mål som ska prioriteras samt klargöra vem som ansvarar för genomförandet av de olika insatserna. Insatserna ska ha en koppling till den kommunövergripande strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd i Lindesbergs kommun1 Resurser Det ska finnas en tydlighet kring vilka organisatoriska och ekonomiska resurser som behöver tillföras för att genomföra de olika insatserna. I handlingsplanen prioriteras främjande och förebyggande insatser. Fokus ligger på att utveckla befintliga verksamheter och föräldraskapsstödsprogram. Från och med 2023 har statliga medel för föräldraskapsstödjande insatser utlysts av regeringen. Statsbidraget har fördelats till kommuner och/eller regioner via Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) utifrån två inriktningar: - bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet. Lindesberg är berättigade till och har rekvirerat 208 527 kr. - bidra till att förebygga kriminalitet bland barn och unga. Lindesberg är berättigade till och har rekvirerat 689 766 kr. De förstnämnda medlen har kunnat sökas av alla kommuner medan de senare endast tilldelats vissa kommuner, Lindesberg är en av dessa. Definition Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Det kan handla om att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, att stärka föräldrars relation till varandra eller deras sociala nätverk2. 1 Kommunövergripande strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd i Lindesbergs kommun, KS 2022 73-7. 2 Regeringskansliet Socialdepartementet, ”En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd,” Regeringskansliet Socialdepartementet, Stockholm, 2018 3 Målgrupper Målgruppen för handlingsplanens insatser är blivande föräldrar, föräldrar och andra viktiga vuxna runt barn. Målsättning, övergripande mål och insatsområden Målsättningen för Lindesbergs kommuns strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd är detsamma som för den nationella målsättningen; Alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Strategin utgår från tre övergripande mål med tillhörande insatsområden. Insatsområdena ska bidra till att uppnå målsättningen i strategin. Målsättning: Alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Övergripande mål 1: Övergripande mål 2: Övergripande mål 3: Ett kunskapsbaserat arbetssätt Ett tillgängligt stöd En stödjande organisation Insatsområden: Insatsområden: Insatsområden: • Kartlägga utbudet av föräldraskapsstöd • Identifiera de arenor där föräldrar kan nås • Synliggöra för politisk ledning vilka ekonomiska Det stöd som erbjuds ska utgå från bästa tillgängliga • Identifiera befintliga och utveckla nya kanaler för att resurser som behöver tillföras för genomförande av kunskap nå ut till föräldrar insatser inom föräldraskapsstödsarbetet. • Föräldrar ska erbjudas stöd i föräldraskapet utifrån • Presentera och tillgängliggöra det stöd som erbjuds • Se över organisationens samsyn kring vikten av kunskap om skyddsfaktorer för barns hälsa och föräldraskapsstöd utveckling • Stärka och utveckla samverkan mellan förskola, • Nationella, regionala och lokala indikatorer ska skola, socialtjänst, Region Örebro län och användas för att mäta och utveckla det lokala civilsamhället föräldraskapsstödet • Samordning och en tydlig ansvarsfördelning mellan • Implementering av evidensbaserade metoder ska aktörerna behöver upprättas ske i samverkan Ansvarsfördelning Fördelning av ansvar redogörs för under respektive insats. Strategin är ett långsiktigt inriktningsdokument som gäller under perioden 2023 - 2026, denna handlingsplan som är kopplad till strategin revideras vid behov eller senast 2026. Ansvarig för revidering är styrgruppen för familjecentral och föräldraskapsstöd i Lindesbergs kommun. 4 Åtgärder Övergripande mål 1: Ett kunskapsbaserat arbetssätt Kartläggning och uppföljning Åtgärd Insats Verksamhets Ansvarig Tid Kostnad Uppföljning område Systematisk följa upp antalet Socialförvaltningen Styrgrupp Vår och höst Ej förenat med Genomförs uppföljning för att deltagare i de Barn och utbildnings- familjecentral och fortlöpande kostnad kontinuerligt utveckla och föräldraskapsstöds- förvaltningen föräldraskapsstöd under vår/höst utvärdera de program som Region Örebro län handlingsplanens föräldraskapsstödspro erbjuds gällande tid gram som erbjuds Utvärdering av Ta fram Socialförvaltningen Samordnare 2026 Ej förenat med deltagande i utvärderings- Barn och utbildnings- kostnad föräldraträffar formulär till alla förvaltningen som deltar i Region Örebro län föräldraträffar Se över system för Socialförvaltningen Styrgrupp 2026 Ej förenat med Ej hittat bra inrapportering av Barn och familjecentral och kostnad system för statistik kopplat till utbildningsförvaltning föräldraskapsstöd detta deltagande i en föräldraskapsstöds- Region Örebro län program 5 Universella insatser (främjande) Åtgärd Insats Verksamhetsområde Ansvarig Tid kostnad Uppföljning Säkra och utveckla Tillse att alla Socialförvaltningen Styrgrupp Fortlöpande Se års- familjecentrals- samverkansparter Barn och familjecentral och under berättelse verksamheten deltar i utbildningsförvaltningen föräldraskapsstöd handlingsplanens familjecentral verksamheten Region Örebro län gällandetid och följer det samverkansavtalet mellan region och kommun samt det lokala avtalet för Familjecentralen Erbjuda ABC 0 - 2 år, ABC 3 Socialförvaltningen samordnare Fortlöpande bekostas inom Föräldraträffar/ föräldraskapsstöd - 12 år och ABC Barn och under respektive föräldrawebben under hela barnets tonår och utbildningsförvaltningen handlingsplanens verksamhetsbudget erbjuds höst och uppväxt 0 - 18 år föräldrawebben Region Örebro län gällandetid vår. Lätt att Ska erbjudas 1 - 2 rekrytera gång per termin föräldrar till ABC 0 – 2 år men svårare till övriga föräldraträffar. De som deltagit är mycket nöjda Erbjuda föräldrar i Socialförvaltningen Styrgrupp 2026 Inom befintlig övriga kommuner i familjecentral och budget norr att i mån av föräldraskapsstöd plats delta på Föräldrawebben Erbjuda ABC 3 -12 Socialförvaltningen Styrgrupp 2026 Inom befintlig år och ABC tonår Barn och familjecentral och budget som en pilot till utbildningsförvaltningen föräldraskapsstöd föräldrar som har 6 barn som börjar i förskoleklass samt högstadiet Premiera deltagare i Alla deltagare på Socialförvaltningen Elevhälsochef Fortlöpande Statliga medel Böcker inköpta ABC föräldraträffar ABC Barn och under generellt och utdelade till och föräldrawebben föräldragrupper utbildningsförvaltningen handlingsplanens föräldraskapsstöd deltagare på alla samt Region Örebro län gällandetid från 2025 budget ABC träffar. föräldrawebb Uppskattat av erhåller en bok föräldrar som är kopplad till programmet ABC 0 – 2 år ”Vad alla föräldrar borde veta” ABC 3 – 12 år ”Fem gånger mer kärlek” ABC Tonår ”Lyssnar din tonåring” 30 ex av varje Projekt Mat och sprida kunskap om Familjecentral i Samordnare 2024 - 2026 Projektmedel nära Utvärdering rörelseglädje 0 – 6 år mat och rörelse till Lindesberg samt öppen Familjecentral i vård 150.000 kr löpande i på i Norra Örebro län föräldrar och barn barn- och Lindesberg & Familjecentralen för att främja goda familjeverksamhet i öppen barn- och inom hälsovanor i tidig Nora, Hällefors och familjeverksamhet i arbetsgruppen ålder. Ljusnarsberg Nora, Hällefors och tillsammans Ljusnarsberg med Folkhälsoteamet i Norr och RF- SISU Örebro län 7 Selektiva insatser (förebyggande) Åtgärd Insats Verksamhetsområde Ansvarig Tid kostnad Uppföljning Nå fler utlandsfödda Erbjuda Socialförvaltningen Styrgrupp 2026 Bekostades av 2025 en grupp föräldrar med programmet Barn och utbildnings- familjecentral och Region Örebro län 16 deltagare föräldraskapsstöds- ”Föräldraskap i förvaltningen föräldraskaps-stöd Lätt svenska insatser Sverige” via Region Örebro län länsstyrelsen och regionen Vid behov ABC Socialförvaltningen Socialförvaltningen 2026 tolk bekostas av grupp på Hagaberg socialförvaltningen Brottsförebyggande Familjestödjare på Socialförvaltningen Styrgrupp 2026 Delvis med statliga föräldraskapsstöd skolor familjecentral och medel föräldraskapsstöd brottsförebyggande föräldraskapsstöd Stöd till familjer med Källan Socialförvaltningen missbruksproblematik Svenska Kyrkan och/eller psykisk BUF HT26 ohälsa Stöd till föräldrar med TrUST Studieförbundet Bekostas av psykisk NPF och/eller psykisk Vuxenskolan hälsa medel 2025– ohälsa 26 Nå fler pappor med Genomföra pappa Socialförvaltningen Styrgrupp 2026 Socialförvaltningen föräldraskapsstöds grupper 1 ggr/år Barn och utbildnings- familjecentral och ser över insatser förvaltningen föräldraskapsstöd möjligheten Region Örebro län Tematiserade Pilot på Rektor Björkhagaskolan, Rektor 2026 föräldraträffar Björkhagaskolan för Processledare Nära Björkhagaskolan att stärka vård, samordnare samarbetet mellan Psykisk hälsa och vårdnadshavare polisen och skolan. 8 Efter utvärdering ska projektet fortsätta på 4-6 ytterligare skolor med 4 tema-träffar /läsår 9 Kompetensutveckling Åtgärd Insats Verksamhetsområde Ansvarig Tid kostnad Uppföljning Utbilda fler Anmäla personer Socialförvaltningen Styrgrupp Hösten 2026 Respektive Samordnare för gruppledare i ABC 3 för att delta i Barn- och utbildnings- familjecentral och verksamhetsområde Föräldraskaps - 12 utbildning vid förvaltningen föräldraskapsstöd stöd behov. Region Örebro län Ser över behov Utbildning vår/ höst genomförs via Region Örebro län Utbilda fler Anmäla personer Socialförvaltningen Styrgrupp Hösten 2026 Respektive Samordnare för gruppledare ABC för att delta i Barn- och familjecentral och verksamhetsområde Föräldraskaps tonår utbildning vid utbildningsförvaltningen föräldraskapsstöd stöd behov. Region Örebro län Ser över behov Utbildning vår/ höst genomförs via Region Örebro län Utbilda fler Anmäla 2 personer Socialförvaltningen Styrgrupp Hösten 2026 Utbildning Samordnare för gruppledare i ABC för att delta i Barn- och familjecentral och genomförs 15 000 Föräldraskaps 0 – 2 år utbildning vid utbildningsförvaltningen föräldraskapsstöd per person stöd behov. Region Örebro län Ser över behov MFoF Utbildning vår/ höst genomförs regionalt Kompetens- Gemensam Socialförvaltningen Styrgrupp Hösten 2026 Folkhälso-teamet Folkhälsoteamet utveckling för kompetensutveckli Barn- och familjecentral och står för kostnader i Norr personal på ngs-dag genom utbildningsförvaltningen föräldraskapsstöd kring innehåll. familjecentral KNÖL-samverkan Region Örebro län Verksamheterna avsätter tid för professionerna att delta 10 Åtgärder Övergripande mål 2: Ett tillgängligt stöd Kommunikation och information Åtgärd Insats Verksamhetsområde Ansvarig Tid kostnad Uppföljning Folder Se över Socialförvaltningen Styrgrupp HT 2026 Ej förenat med uppdaterats föräldraskapsstöd Barn- och familjecentral och kostnader kontinuerligt utbildningsförvaltningen föräldraskapsstöd Region Örebro län Kommunikationsplan Förbättra kontakt med Socialförvaltningen Samordnare + 2026 Ej förenat med uppdaterats internt skolorna/rektorer för att Barn- och gruppledare kostnad kontinuerligt nå ut med information till utbildningsförvaltningen alla pedagoger + ge några Region Örebro län gruppledare i uppdrag att vara ambassadörer för ABC/Föräldrawebben. Nå ut till privata Socialförvaltningen Samordnare 2026 Ej förenat med förskolor/skolor Barn- och kostnad utbildningsförvaltningen Region Örebro län Se över digitala Socialförvaltningen Samordnare 2026 Ej förenat med informationskanaler för Barn- och kostnad skola/förskola utbildningsförvaltningen Region Örebro län Hemsida Se över kommunens Socialförvaltningen Kommunikatör i uppdaterats hemsidor kopplade till Barn- och samråd med kontinuerligt föräldraskapsstöd utbildningsförvaltningen Styrgrupp På hemsidan ska tydligt Region Örebro län familjecentral och framgå var föräldrar kan föräldraskapsstöd hitta information om föräldraskapsstöd och vilka insatser som erbjuds 11 Åtgärder övergripande mål 3: En stödjande organisation Strategiskt arbete Åtgärd Insats Verksamhetsområde Ansvarig Tid kostnad Uppföljning Statliga medel Ansöka om och upprätta Socialförvaltningen Styrgrupp Höst 2026 Ej förenat med Lindesberg har föräldraskapsstöd en plan för Barn- och familjecentral och kostnad sökt och fått fördelning/användning av utbildningsförvaltningen föräldraskapsstöd medel för 2026 årliga statliga medel Region Örebro län kopplat till föräldraskapsstödsinsatser 12 Bilaga 1 (Handlingsplan föräldraskapsstöd Lindesbergs kommun) Kartläggning av föräldraskapsstödsinsatser / arenor för föräldraskapsstöd Lindesbergs kommun och region Örebro län 2026 Universella insatser (främjande) Universella insatser/ Huvudman Målgrupp Syfte Innehåll Personal/ Arena program föräldrar Gruppledare med barn aktiva från i åldern respektive verksamhet Barnmorske- Region 0 år Att ge vård under och efter Råd och stöd kring sexuell hälsa. 3,5 Vårdcentraler/ mottagning Örebro län graviditet, samt stöd inför att bli Följer mamman/familjens och barnmorskor Familje- (BMM) förälder. barnets hälsa och utveckling vid centralen graviditet och förlossning Föräldragrupper Region 0 år Att förbereda sig föräldraskapet Förlossning, amning, Vårdcentraler/ (BMM) Örebro län förberedelse inför Familje- föräldraskapet centralen Barnavårdscentralen Region 0 – 6 år Att stödja och följa alla barns Hälsoundersökningar och 3,75 BVC Vårdcentraler/ (BVC) Örebro län hälsa, utveckling och vaccinationer för barn upp till sköterskor Familje- uppväxtmiljö. Den ska också skolåldern. Råd om barnets centralen förebygga ohälsa hos barn och hälsa, sjukdomar, samspel och tidigt uppmärksamma och beteenden. Råd och stöd i åtgärda problem föräldrarollen. Familjestöd Lindesbergs 0-6 Att stötta föräldrar i Samtal om små eller stora 2 familje- Vårdcentraler/ kommun 0-20 vid föräldrarollen bekymmer i familjelivet. behandlare Familje- Social- behov Gruppverksamhet vid behov för centralen förvaltning blivande föräldrar och föräldrar med små barn Universella insatser/ Huvudman Målgrupp Syfte Innehåll Personal/ Arena program föräldrar Gruppledare med barn aktiva från i åldern respektive verksamhet Öppna förskolan Lindesbergs 0-6 år Erbjuda en pedagogisk  Pedagogisk 1 pedagog + Familje- kommun verksamhet i samarbete med de gruppverksamhet övriga centralen till barnen medföljande vuxna  Tematräffar från interna professioner i samtidigt som de vuxna ges och externa aktörer mån av tid möjlighet till social gemenskap stöd i föräldraskapet (5 kap 3 § skollagen 2010:800) Familjecentral Lindesbergs 0 – 6 år Att i samverkan minska: Samlokalisering av Familje- (Samverkan mellan kommun  fysisk, psykisk och social mödrahälsovård, centralen BVC, BMM, Öppen och Region ohälsa bland barn barnavårdscentral, öppen förskola och Örebro län  ojämlikheten i hälsa förskola och socialtjänst med socialtjänst) bland barn förebyggande verksamhet  risken att barn hamnar mellan samhällets trygghetssystem som gör att barnet inte får rätt stöd i rätt tid Biblioteket Lindesbergs 0 – 6 år Samtala om språkutveckling och En dag i veckan deltar en Pedagog ÖF Familje- kommun läsningens betydelse och om bibliotekarie i Familjecentralens BVC centralen/ förälderns viktiga roll. arbete. En dag i månaden har Bibliotekarie Öppna biblioteket babybokstund med förskolan/ de yngsta barnen på Öppna Biblioteket förskolan. Biblioteket ha också ett gåvobokprogram i samarbete med barnhälsovården, alla barn får bokgåvor vid 18 månader, 2,5 år och 4 år. Universella insatser/ Huvudman Målgrupp Syfte Innehåll Personal/ Arena program föräldrar Gruppledare med barn aktiva från i åldern respektive verksamhet Via logoped (eller BVC) kan föräldrar till barn med språkutvecklingsproblematik få ett ”recept” på Språka mera- påsar som innehåller böcker, spel och leksaker. ABC (Alla Barn i Lindesbergs 0 – 2 år Att främja hälsa och utveckling Fyra gruppträffar á 1 timme. 2 gruppledare Familje- Centrum) kommun hos barn i åldrarna 0-2 år samt Gruppträffarna handlar om SOC centralen 0 – 2 år och Region att stärka föräldrarna i deras familjeliv, hur föräldern kan BUF Örebro län föräldraroll. stödja sitt barns utveckling och hantera utmaningar. På varje gruppträff deltar 5–10 föräldrar och barnen är med under träffarna. Träffarna leds av två utbildade gruppledare som följer en manual. ABC (Alla Barn i Lindesbergs 3 – 12 år Att främja barns utveckling 4 gruppträffar á 2,5 timmar. 6 gruppledare: Familje- Centrum) kommun genom att stärka relationen Träffarna handlar om fyra olika SOC centralen (alt 3 - 12 år och Region mellan föräldrar och barn teman kring samspelet mellan BUF annan arena) Örebro län barn/förälder. På varje Region Örebro gruppträff deltar 5 - 10 län vakant föräldrar. Träffarna leds av två utbildade gruppledare som följer en manual. ABC (Alla Barn i Lindesbergs 13 - 18 år Att utveckla en god 4 gruppträffar á 2,5 timmar. 3 Skolan (alt Centrum) Tonår 13 - kommun relation mellan förälder och Träffarna behandlar fyra olika gruppledare: annan arena) 18 år tonåring och att minska teman för att öka vuxnas SOC bråk och konflikter lyhördhet och stöd inför BUF Universella insatser/ Huvudman Målgrupp Syfte Innehåll Personal/ Arena program föräldrar Gruppledare med barn aktiva från i åldern respektive verksamhet tonåringars behov. På varje gruppträff deltar 5 - 10 föräldrar. Träffarna leds av två utbildade gruppledare som följer en manual. Föräldrawebben Lindesbergs 13 – 18 år Att utveckla en god 4 avsnitt som går att genomföra 1 SOC Digitalt på egen kommun relation mellan förälder och när som helst. Avsnitten hand med tonåring och att minska behandlar olika teman för att tillgång till bråk och konflikter öka vuxnas lyhördhet och stöd material och inför tonåringars behov chatt med familje- behandlare Selektiva insatser (förebyggande) Selektiva Huvudman Målgrupp, Syfte Innehåll Personal/ Arena insatser/ föräldrar med Gruppledare program barn i åldern aktiva från respektive verksamhet Trygghetscirkeln Lindesbergs 4 mån – 12 år Att stödja barnets 8 tillfällen á 1,5 timmar. Gruppledare: Familjeteamet (I första hand kommun utveckling av trygg Föräldern får hjälp att SOC genomförs ABC- anknytning till sin förälder se och tillgodose grupper) barnets känslomässiga behov av anknytning och utforskande så att barnets trygghetskänsla, autonomi och självförståelse ökar. Föräldraskap i Region Örebro Utrikesfödda Att ge föräldrar kunskap 5 träffar á 2,5 timmar. SFI Sverige län föräldrar med inom de områden som är Träffarna består av barn 0 – 18 år viktiga för familjelivet i olika teman och Sverige gruppdiskussioner. Deltagarna ska känna sig tryggare i sitt föräldraskap, få kunskap om vart de kan vända sig för att få mer stöd, våga fråga och diskutera sådant som de undrar över. Trust Studieförbundet Föräldrar med Stöd i föräldrarollen 5 digitala gruppträffar Studieförbundet vuxenskolan NPF och eller vuxenskolan psykisk ohälsa Selektiva Huvudman Målgrupp, Syfte Innehåll Personal/ Arena insatser/ föräldrar med Gruppledare program barn i åldern aktiva från respektive verksamhet En skola för alla Lindesbergs Pilotprojekt på Att stärka samarbete Fyra tema-träffar per Skolan i samverkan Björkhagaskolan kommun Björkhagaskolan mellan vårdnadshavare läsår med polis och och skola socialtjänst Familjebehandling Lindesbergs 0 - 20 år Erbjuder samtal om små 6 familje- Kristinavägen (Familjeteamet) kommun eller stora bekymmer i behandlare 26/ Öppen ingång familjelivet SOC Annan plats Familjestödjare Lindesbergs 6 – 16 år Stödja vårdnadshavare Vara en länk i dialog 4 familjestödjare: Grundskolan kommun mellan skola, elev och SOC familj där behov finns Familje- Region Örebro vuxna Stöd i parrelationen Att tillsammans skapa familjerådgivare Kristinavägen rådgivning län möjlighet till Region Örebro län 49c förtroendefulla samtal som underlättar förändring Indikerade insatser (riktade) Indikerade Huvudman Målgrupp, Syfte Innehåll Personal/ Arena insatser/ föräldrar med Gruppledare aktiva program barn i åldern från respektive verksamhet Familje- Lindesbergs kommun 0 – 20 år Erbjuder samtal om Familjebehandling 6 Kristinavägen26/ behandling små eller stora familjebehandlare Annan plats Familjeteamet bekymmer i SOC familjelivet Källan Samverkan mellan Föräldrar till barn Att ge stöd till barn Att prata om familje- Gruppledare: Kristinavägen 26 / Lindesbergs kommun som deltar i och unga som lever situationens inverkan på 4 SOC Annan plats och Nora kommun Källans i familjer där barnet i familjer med samt Svenska kyrkan verksamhet beroendeproblema missbruk, psykisk ohälsa tik och/eller psykisk eller annan problematik + Gruppledare från sjukdom Svenska kyrkan, förekommer, för Nora kommun att på ett tidigt stadie förebygga ohälsa hos dessa barn och unga. Att ge stödinsatser i form av grupper för föräldrar i de familjer där ovanstående problematik förekommer i syfte att belysa barnets perspektiv. Indikerade Huvudman Målgrupp, Syfte Innehåll Personal/ Arena insatser/ föräldrar med Gruppledare aktiva program barn i åldern från respektive verksamhet Stöd till Region Örebro län Föräldrar/ Att få nya 5 träffar á 2 timmar Digitalt föräldrar som Mottagningen för psykisk vårdnadshavare strategier, Varje tillfälle tar upp olika ohälsa barn och unga har barn med till barn upp till förhållningssätt och perspektiv och ger tips på NPF diagnoser 17 år som står i verktyg som kommunikation och kö för utredning underlättar verktyg som kan av neuro- samspelet mellan underlätta i vardagen. psykiatrisk ung och vuxen funktions- variation Föräldragrupp Region Örebro län föräldrar till barn Ge föräldrar 4 träffar á två timmar Digitalt för föräldrar till Mottagningen för psykisk 6-12 år med verktyg för att Få kunskap om, och ohälsa barn och unga barn med känslomässiga stötta sina barn så strategier kring barns känslomässiga problem och att de bättre kan känslor och verktyg för problem som svårigheter att förstå och hantera att kunna hantera rädslor, ångest hantera känslor sina känslor. Träffa känslorna. Träna på att och som ångest, andra föräldrar i hantera jobbiga tankar nedstämdhet rädslor och samma situation som dyker upp och hur nedstämdhet man kan utmana svåra känslor. Familje- Samverkan Familjer med Att få till en bättre Teamet tar uppdrag där 1 psykolog Flexibel samverkans- Lindesberg, barn 0 - 18 år samordning kring familjen har flera vård- 1 socionom teamet Ljusnarsberg och familjer med och stödinsatser som (FamSam) Nora kommuner och komplexa behov. kräver samordning, när Region Örebro län tidigare samverkan har varit otillräcklig och/eller där det finns behov av samverkan ur ett familjeperspektiv. Insatser via civilsamhället Universella Huvudman Målgrupp Syfte Innehåll Personal/ Arena insatser/ föräldrar Gruppledare Program med barn aktiva från Civilsamhället i åldern respektive verksamhet Kyrkis Lindesberg Svenska 0 – 5 år Mötesplats barn och föräldrar Aktiviteter för barn och Församlings- kyrkan föräldrar hemmet Lindesberg Kyrkis Frövi Svenska 0–5 år Mötesplats barn och föräldrar Aktiviteter för barn och Församlings- kyrkan föräldrar hemmet Frövi Attention Riksförbund 0-18 år Mötesplats, nätverk och För och av föräldrar med Finns i KNÖL lokalförening et Attention föräldrastödgrupp för föräldrar utmanande föräldraskap (Kommunerna Lindesberg med barn med NPF i Norra Örebro län) Kartläggning av arenor för föräldraskapsstöd i Lindesbergs kommun 2026 Huvudman Arena Målgrupp Region Örebro län Barnmorskemottagning Blivande föräldrar (BMM) Barnhälsovården (BVC) Föräldrar med barn 0 - 6 år Familjerådgivning Vuxna över 18 år Mottagning för psykisk Föräldrar med barn 0 - 17 år ohälsa Lindesbergs kommun Familjecentral Föräldrar med barn 0 - 6 år och Region Örebro län Lindesbergs kommun Förskola Föräldrar med barn 0 – 6 år Grundskola Föräldrar med barn 6 – 16 år Gymnasieskola Föräldrar med barn 16 – 19 år Elevhälsa Föräldrar med barn 1 – 19 år Socialtjänsten Föräldrar med barn 0 – 20 år SFI (Masugnen) Föräldrar med barn 0 – 19 år Vuxenutbildning Föräldrar med barn 0 – 19 år (Masugnen) Civilsamhället Föräldrar med barn 0 - 18 år Svenska kyrkan/ Föräldrar med barn 0 - 18 år Församlingshemmet Studieförbunden Föräldrar med barn 0 - 18 år Idrottsföreningar Föräldrar med barn 0 - 18 år Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 2026-03-17 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2026-00049 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Rutiner för fakturering av föräldraavgifter i förskole- och fritidsplaceringar Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta • Delade placeringar ska tillämpas för barn med växelvis boende inom förskola och fritidshem i samband med införandet av IST Lämna och hämta. • Delad faktura ska införas för föräldraavgifter inom förskola och fritidshem vid dessa placeringar. • Avgiften ska fördelas automatiskt och inkomstbaserat mellan vårdnadshavarnas hushåll. Sammanfattning av ärendet I samband med införandet av IST Lämna och hämta behöver kommunen ändra hur placering och fakturering hanteras för barn med växelvis bo- ende inom förskola och fritidshem. För att båda vårdnadshavarna ska kunna använda systemet fullt ut krävs att barnet registreras med två pla- ceringar. Detta förutsätter i sin tur att föräldraavgiften delas mellan hus- hållen. Förvaltningen bedömer att detta är en nödvändig förändring för att sä- kerställa likvärdig service och ett fungerande systemstöd. Vid fördelning av avgiften föreslås en automatisk och inkomstbaserad modell, då den är mest rättvis och ligger i linje med maxtaxans principer. Den undviker också ett betydande intäktsbortfall jämfört med en lika fördelning. Ärendebeskrivning I samband med införandet av verksamhetssystemet IST Lämna och hämta uppstår ett behov av att säkerställa en likvärdig och fungerande hantering för barn med växelvis boende inom förskola och fritidshem. Systemets funktionalitet bygger på att respektive vårdnadshavare har en egen koppling till barnets placering för att kunna registrera schema, an- mäla frånvaro och ta del av information. För att möjliggöra detta behöver barnet registreras med två parallella placeringar, en per hushåll. Utan en sådan lösning begränsas funktional- iteten i praktiken till den vårdnadshavare där barnet är folkbokfört, vil- ket skulle innebära en försämrad tillgänglighet och en ojämlik service gentemot vårdnadshavare. Det skulle även riskera att skapa ett ökat be- hov av manuella lösningar i verksamheten. Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 En förutsättning för att kunna införa delade placeringar är att även fak- tureringen anpassas. Detta innebär att föräldraavgiften för förskola eller fritidshem delas mellan vårdnadshavarnas hushåll, så kallad delad fak- tura. Frågan om delad faktura är därmed en nödvändig del i att fullt ut kunna ta tillvara systemets funktionalitet och uppnå syftet med införan- det. Vid ett införande av delad faktura aktualiseras även hur avgiften ska för- delas mellan hushållen. En lika fördelning mellan hushållen är enkel att tillämpa men tar inte hänsyn till hushållens ekonomiska förutsättningar och avviker från de principer som ligger till grund för maxtaxan. En in- komstbaserad fördelning innebär i stället att avgiften fördelas proport- ionellt utifrån respektive hushålls inkomster, vilket bättre speglar betal- ningsförmåga och ligger i linje med gällande avgiftssystem. Av det räkne- exempel förvaltningen använt framgår även att en lika fördelning kan in- nebära ett betydande intäktsbortfall för kommunen jämfört med en in- komstbaserad fördelning. Sammantaget bedömer förvaltningen att ett införande av delade place- ringar och delad faktura för föräldraavgifter inom förskola och fritids- hem är en nödvändig förutsättning för att säkerställa en likvärdig och ändamålsenlig hantering i samband med införandet av IST Lämna och hämta. Förvaltningen bedömer vidare att en inkomstbaserad, automa- tisk fördelning av avgiften bör tillämpas, då denna modell är mest fören- lig med maxtaxans principer, upplevs som mer rättvis och samtidigt und- viker negativa ekonomiska konsekvenser för kommunen. Eftersom förändringen innebär ett förtydligande av hur avgiften beräk- nas och fördelas mellan vårdnadshavarnas hushåll bör frågan hanteras genom ett formellt beslut, i syfte att säkerställa tydlighet, likvärdighet och rättssäkerhet i tillämpningen. Konsekvenser Införandet innebär att båda vårdnadshavarna ges likvärdig möjlighet att använda IST Lämna och hämta, vilket stärker tillgänglighet och service inom förskola och fritidshem. Samtidigt minskar behovet av manuella lösningar i verksamheten. Val av fördelningsmodell påverkar kommunens intäkter. En inkomstba- serad fördelning säkerställer att avgiften beräknas i enlighet med max- taxans principer och minimerar risken för intäktsbortfall. Förändringen innebär också ett behov av tydlig information till vård- nadshavare inför införandet. Michael Tybell Kristina Öhrn Förvaltningschef Verksamhetschef förskola Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Rutiner för fakturering av föräldraavgifter i förskole- och fritidsplaceringar, 2026-03-17 För åtgärd: Förvaltningschefen Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-04-20 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2026-00042 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Månadsuppföljning Barn- och utbildningsnämnd per sista mars 2026 Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår nämnde besluta • Tacka för informationen. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden redovisar per den 31 mars 2026 en ne- gativ avvikelse om -4,4 mnkr. Helårsprognosen pekar mot ett under- skott på -2,3 mnkr. Gymnasieskolan och anpassad skola står för de största underskotten, medan grundskolan visar ett mindre underskott och förskolan bedöms hålla budget. Den centrala verksamheten uppvisar ett överskott som delvis balanserar underskotten. Kulturskolan prognostiserar en budget i balans. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden redovisar per den 31 mars 2026 en ne- gativ budgetavvikelse på -4,4 mnkr. Helårsprognosen pekar mot ett un- derskott på -2,3 mnkr. Grundskolan prognostiserar ett underskott på -2,6 mnkr, med variation mellan enheter. Delar av detta väntas hanteras genom centrala poster kopplade till minskat elevantal. Förskolan bedöms sammantaget hålla budget, trots variationer mellan enheter. Gymnasieskolan har ett större prognostiserat underskott på -5,0 mnkr, främst kopplat till kostnader för yttre skötsel, elevresor samt anpass- ningar inom budgetramen. Den anpassade skolan prognostiserar ett un- derskott på -3,4 mnkr, där höga personalkostnader och lägre interkom- munala intäkter är huvudsakliga orsaker. Den centrala verksamheten visar ett överskott på +7,0 mnkr, främst till följd av minskat barn- och elevantal som ger lägre resursfördelning till enheterna. Kulturskolan bedöms hålla sin budget med endast mindre av- vikelser. Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Michael Tybell Mattias Lidner Förvaltningschef Ekonom Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Månadsuppföljning Barn- och utbildningsnämnd per sista mars 2026, 2026-04-20 Månadsuppföljning Barn- och utbildningsnämnd Mars 2026 Barn- och utbildningsnämnd, Månadsuppföljning 1(4) Innehållsförteckning 1 Ekonomisk uppföljning i Mnkr ..................................................... 3 1.1 Barn- och utbildningsnämnd ....................................................................... 3 Barn- och utbildningsnämnd, Månadsuppföljning 2(4) 1 Ekonomisk uppföljning i Mnkr 1.1 Barn- och utbildningsnämnd Drift Barn- och Nettokostna Budget jan- Budgetavvik Prognos Budget Budgetavvik utbildningsf d mar else jan-mar helår helår else helår örvaltning Grundskola 78,9 73,8 -5,1 298,4 297,5 -0,9 Fo rskola 42,9 42,7 -0,2 165,9 165,9 0,0 Gymnasiesko 36,6 34,0 -2,6 141,6 136,6 -5,0 la Fo rskoleklas 4,9 5,5 0,6 22,1 22,1 0,0 s Central 4,3 6,7 2,4 19,9 26,9 7,0 verksamhet Anpassad 6,2 6,0 -0,2 25,7 24,2 -1,5 grundskola Kulturskola 3,2 3,4 0,2 13,9 13,9 0,0 Fritidshem 6,7 7,6 0,9 29,4 29,4 0,0 Anpassad gymnasiesko 2,8 2,3 -0,5 11,4 9,5 -1,9 la Fritidsga rd 0,2 0,3 0,1 1,2 1,2 0,0 Totalt 186,7 182,3 -4,4 729,5 727,2 -2,3 Det ekonomiska utfallet fo r BUN per den sista mars a r en nettokostnad pa 186,7 mnkr vilket kan ja mfo ras med en budget pa 182,3 mnkr fo r samma period, vilket ger en negativ budgetavvikelse pa -4,4 mnkr fo r perioden. Denna fo rsta hela rsprognos hamnar pa ett estimerat underskott pa -2,3 mnkr vid a rets slut. Det ackumulerade underskottet mot budget per sista mars beror i ho g utstra ckning dels pa att fo rvaltningen i bo rjan av a ret fick fakturor fo r yttre sko tsel som avsa g 2025, dels pa att fo rvaltningen a nnu inte har blivit beviljade eller fa tt utbetalt ett fa tal olika statsbidrag som a r budgeterade. Kostnader fo r yttre sko tsel va ntas nu vara la ga a nda fram till vintern 2026 och statsbidragen va ntas bli beviljade och utbetalda innan sommaren, sa dessa budgetavvikelser bedo ms minska framo ver. Grundskola, förskoleklass och fritidshem: Den fo rsta sammantagna prognosen fo r skolenheterna hamnar pa ett underskott pa -2,6 mnkr. Det a r en viss variation pa de bedo mda budgetavvikelserna da r na gra enheter va ntas hamna na ra eller ha lla sin budget, medan na gra andra enheter har sto rre utmaningar med att ha lla sin budget. Delar av underskottet va ntas ta ckas upp av andra poster som inte ligger budgeterade under skolenheterna, som exempelvis budget fo r elevavsta mning, da r prognosen a r att delar av budgeten inte beho ver nyttjas pa grund av ett minskande elevantal pa skolenheterna. Förskola: Prognosen fo r fo rskoleverksamheten hamnar pa 0 i budgetavvikelse, det vill sa ga att verksamheten ha ller sin budget. Fo rskoleenheterna va ntas sammantaget ha lla sin budget a ven om det finns ett fa tal enheter med negativa prognosavvikelser. Enheterna har haft fler barn a n Barn- och utbildningsnämnd, Månadsuppföljning 3(4) vad det fra n bo rjan var budgeterat fo r, och a ven fler barn med la ngre vistelsetid, men som enheterna lo pande fa r budget fo r vid de ma natliga avsta mningarna. Bland kostnader och inta kter som ligger utanfo r enheterna syns tre ma nader in pa a ret endast mindre budgetavvikelser. Gymnasieskola: Den fo rsta prognosen fo r a ret fo r verksamheten fo r gymnasieskola hamnar pa ett underskott pa -5,0 mnkr. Man ser sa ha r la ngt in pa a ret budgetavvikelser pa kostnader fo r yttre sko tsel som avsa g 2025, kostnader fo r elevresor samt, likt under 2025, pa det budgetregleringskonto som anva nds fo r att rymma verksamheten i sin tilldelade budgetram, da r besparingsa tga rder ska ge o verskott pa andra kostnadsposter. Kostnader och inta kter fo r interkommunala elever visar sa ha r la ngt in pa a ret endast pa mindre budgetavvikelser. Central verksamhet: Prognosen fo r den centrala verksamheten pa fo rvaltningen hamnar pa ett o verskott pa +7,0 mnkr. Det fo rklaras fra mst av ett budgetutrymme som uppsta tt pa grund av fa rre barn och elever i fo r- och grundskolorna, vilket ger en la gre budget till enheterna, och att denna budget stannar kvar centralt under fo rvaltningen. Anpassad skola: Den fo rsta prognosen fo r verksamheten fo r den anpassade skolan (grund- och gymnasieskola) hamnar pa ett sammantaget underskott pa -3,4 mnkr. Den anpassade skolan har utmaningar med att rymma sin verksamhet inom tilldelad budgetram, fra mst avseende kostnader fo r personal. Den anpassade gymnasieskolan ser a ven la gre inta kter fo r interkommunala elever a n vad det a r budgeterat fo r, vilket bidrar till ett sto rre fo rva ntat underskott. Kulturskola: Verksamheten fo r Kulturskola visar till och med mars endast mindre avvikelser mot budget och hela rsprognosen a r att verksamheten ha ller sin budget. Barn- och utbildningsnämnd, Månadsuppföljning 4(4) Sida ANMÄLNINGSÄRENDEN 1(4) Datum 2026-04-21 Anmälda vid sammanträde 2026-04-27 i barn- och utbildningsnämnden Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer BUN 2026-03-18 Skyddad Klagomål, bestridande av 13679 beslut enskilt elevärende BUN-2026-00050 Fröviskolan BUN 2026-03-20 Skyddad Svar från 13682 verksamhetschef BUN-2026-00040 grundskola Formellt klagomål till huvudman – fortsatta kränkningar trots upprepade kontakter BUN 2026-03-23 Skolinspektionen Beslut i Skolinspektionen 13686 2026-03-23 om tillsyn av BUN-2025-00064 Brotorpsskolan - trygghet och studiero, dnr SI 2025:6039 - ärendet avslutas BUN 2026-03-13 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 13697 Kommunstyrelsen 2026- BUN-2026-00044 02-24 KS § 27 Ledamotsinitiativ Fredrik Vessling (V) Säkra ekonomi och konsekvens i beslut BUN 2026-02-13 Protokoll från barn- och 13701 utbildningsförvaltningens BUN-2026-00020 samverkansgrupp 2026- 02-13 BUN 2026-03-29 Skyddad Klagomål enskilt 13721 elevärende BUN-2026-00056 Brotorpsskolan, e-tjänst ärendenr 96772 Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer BUN 2026-04-02 Region Örebro Protokollsutdrag 13727 regionstyrelsen 2026-03- BUN-2026-00044 26 §75 RS Ekonomisk redovisning 2025 för Överenskommelse om för god, jämlik och jämställd hälsa åren 2024-2029 BUN 2026-04-07 kommun@lindesberg.se Protokollsutdrag 13736 Kommunstyrelsen 2026- BUN-2026-00044 03-24 KS § 46 Uppföljning av sammanställd internkontroll 2025 för alla förvaltningar BUN 2026-04-07 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 13738 Kommunstyrelsen 2026- BUN-2026-00044 03-24 KS § 44 Personalekonomiskt bokslut 2025 BUN 2026-04-07 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 13739 Kommunstyrelsen 2026- BUN-2026-00044 03-24 KS § 45 Årsredovisning 2025 BUN 2026-03-17 Länsstyrelsen i Beslut om återbetalning 13740 Jönköpings län av ej förbrukade §37a- BUN-2026-00044 medel BUN 2026-04-13 RES-Skolinspektionen Kommunicering av 13752 Linköping tjänsteanteckning i BUN-2025-00062 uppföljande tillsyn av Fröviskolan 7-9 (Dnr SI 2025:5782) i Lindesbergs kommun samt begäran om komplettering Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer BUN 2026-04-15 Cirkulär från SKR Cirkulär 26:17 Aktuell 13757 Ekonomi, 2026 års BUN-2026-00044 ekonomiska vårproposition samt Vårändringsbudget för 2026 BUN 2026-04-09 PwC Sverige Västerås Revisionsrapport 13762 grundläggande BUN-2026-00065 granskning 2025 BUN 2026-04-16 Skyddad Tjänsteanteckning om 13767 klagomål enskilt BUN-2026-00056 elevärende Brotorpsskolan, e-tjänst ärendenr 96772 - ärendet avslutas BUN 2026-03-11 Barn- och Protokoll från förskolor 13768 utbildningsnämnden södra samverkansgrupp BUN-2026-00044 2026-03-11 BUN 2026-03-17 Barn- och Protokoll från förskolor 13769 utbildningsnämnden norra samverkansgrupp BUN-2026-00044 2026-03-17 BUN 2026-03-30 Barn- och Protokoll från 13770 utbildningsnämnden samverkansgrupp BUN-2026-00044 Björkhagaskolan 2026- 03-30 BUN 2026-03-06 Barn- och Protokoll från 13772 utbildningsnämnden samverkansgrupp BUN-2026-00044 Lindbackaskolan 2026- 03-06 extra BUN 2026-04-02 Barn- och Protokoll från 13773 utbildningsnämnden samverkansgrupp BUN-2026-00044 Lindbackaskolan 2026- 04-02 Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer BUN 2026-03-20 Region Örebro Län Protokoll specifika 13777 samverkansrådet skola BUN-2026-00044 utbildning och kompetensförsörjning 2026-03-20 BUN 2026-04-20 Barn- och Barn- och 13786 utbildningsnämnden elevkränkningar 2026-03 BUN-2026-00011 BUN 2026-04-20 Barn- och Barn- och elevskador 13787 utbildningsnämnden 2026-03 BUN-2026-00060 BUN 2026-04-20 Barn- och Barn- och elevtillbud 13788 utbildningsnämnden 2026-03 BUN-2026-00060 Sida ANMÄLDA DELEGATIONSBESLUT 1(2) Datum 2026-04-21 Anmälda vid sammanträde 2026-04-27 barn- och utbildningsnämnden Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer 2026-01-14 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av BUN-2026-00009 rektor/förvaltningschef bifall, skollagen kap 8 § 5, 2026-01-14 2026-03-30 Solberga förskolor AB Beslut om tilläggsbelopp Solberga vt BUN-2026-00052 2026 e-tjänst nr 95791 2026-03-30 Pilkrogs friskola Beslut om tilläggsbelopp Pilkrogs BUN-2026-00014 friskola 2026-03-19 till 2026-08-19 e- tjänst nr 35925 2026-02-09 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av BUN-2026-00009 rektor/förvaltningschef bifall, skollagen kap 8 § 7, 2026-02-09 2026-02-04 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av BUN-2026-00009 rektor/förvaltningschef bifall, skollagen kap 8 § 7, 2026-02-04 2026-03-16 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av förvaltningschef BUN-2026-00025 2026-03-16 om beviljat val av förskoleområde Vedevåg 2026-03-16 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av förvaltningschef BUN-2026-00025 2026-03-16 om beviljat val av förskoleområde Vedevåg 2026-02-09 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av BUN-2026-00009 rektor/förvaltningschef bifall, skollagen kap 8 § 7, 2026-02-09 Sida Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer 2026-04-15 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av rektor/förvaltningschef bifall, skollagen kap 8 §7 2026-02-13 2026-02-13 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av BUN-2026-00009 rektor/förvaltningschef bifall, skollagen kap 8 § 5, 2026-02-13 2026-03-13 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut av BUN-2026-00009 rektor/förvaltningschef bifall, skollagen kap 8 § 7, 2026-03-13 2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut - Skolskjuts - BUN-2026-00009 2026-04-20 2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut - Anställningar - BUN-2026-00009 2026-04-20 2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut - Ansökningar BUN-2026-00009 statsbidrag - 2026-04-20