Socialnämnden — 16 april 2026

SN § 5 Dnr SN-2025-00037 Uppdrag gällande införande av HVB i egen regi Beslut Socialnämnden beslutar att  Upphäva tidigare beslut, gällande uppdraget ärende 2025/37.  Socialnämnden, vid upphävande av beslut, ger förvaltningen i uppdrag att utreda alternativa boendeformer och placeringar kopplat till budget i balans.  Utredning gällande alternativa boendeformer presenteras vid beredande nämnd april 2026. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen fick uppdrag i mars, av socialnämnden, att utreda införande av ett HVB hem för barn och unga i kommunal regi. Det för att på sikt minska förvaltningens placeringskostnader genom fler placeringsmöjligheter i egen regi. Det ska förhoppningsvis ge bättre kontinuitet och sammanhållen vårdkedja. Att undvika sammanbrott i behandlingen. Underlätta för positiva sociala nätverk, familjerelationer etcetera, som är lättare att vidmakthålla vid en boende i kommunens egen regi. Samverkanmed skolan är av stor vikt. I de pågående dialogerna i denna utredning är viljan att detta arbete även ska vara en del av förstärkt familjebehandling inom socialtjänsten. Det ökar även flexibiliteten i vården, olika samverkansformer och går att påverka kostnadsläget mera. Förvaltningen frångick det förslag som angavs på socialnämnden i juni. (Att det kommer vara fyra platser, i egen regi, vilket ska kunna ge en annan och bättre kvalité i jämförelse med de externa placeringarna. Det förekommer HVB hem som överstiger fyra antal platser, många gånger ökar det då risken för sammanbrott när det blir för många individer vid samma avdelning och boende. Av stor vikt är att boendet är så naturligt hemlikt som möjligt och inte upplevs som en institution. Målgrupp är tänkt att vara pojkar och flickor som är 13–17 år. Att ha HVB i egen regi blir även en viktig del i vårdkedjan för individen där kommunen bättre kan planera och genomföra placeringsformer). På nämnden i september angavs istället nytt förslag med boende med tre platser och med tänkt målgrupp ändrad till pojkar och flickor i ålder 10–17 år. Motivering till åldersförändringen är att insatsen kommer in i ett tidigare skeende för barnet/ungdomen. Antalet platser är utifrån Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-01-23 Socialnämnden just nu tänkta lokaler. Målgruppen är tre platser är även identifierade från att statistiken de senaste fem åren. Barn/ungdomar som har behov, enligt SoL, av mer familjestöd utanför den egna familjen, att man kanske är på väg att flytta hem till vårdnadshavare eller att man enligt LSS behöver mer omfattande stöd till familjen. På det sätt såsom lagda förslag beskrevs vid nämnd i juni respektive september utifrån uppdraget (2025/37) föreslår förvaltningen nu att uppdraget läggs ned. Med motiveringen att ”ta hem” målgruppen för HVB hem ej är aktuella då de har mycket mer omfattande, kriminella och komplexa problem som bäst genomförs externt. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår Att socialnämnden upphäver tidigare beslut, gällande uppdraget ärende 2025/37. Att socialnämnden, vid upphävande av beslut, ger förvaltningen i uppdrag att utreda alternativa boendeformer och placeringar kopplat till budget i balans. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SN-2025-37-10 För åtgärd: Verksamhetschef Individ och Familj Verksamhetschef Funktionsstöd För kännedom: Utvecklingsstrateg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 2026-04-07 Förvaltning: Socialförvaltningen SN-2026-00044 Handläggare: Sofie Larsson Enqvist Tel: 81223 Epost: Sofie.larsson-enqvist@lindesberg.se Patientsäkerhetsberättelse för socialnämnden år 2025 Förslag till Beslut Socialförvaltningen föreslår nämnden besluta att anta patientsäkerhetsberättelsen för 2025. Samt verksamheternas mål för 2026 gällande förbättringar för den enskilde som får hälso- och sjukvård med kommunen som vårdgivare. Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetsberättelsen tar upp hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i kommunen 2025. Verksamheternas mål för 2026 och framåt är att fortsätta kvalitetssäkra verksamheten genom att planera, leda, kontrollera, genomföra egenkontroller, avvikelser och uppföljningar inom den kommunala hälso- och sjukvården. Fokus ligger på att säkerställa patientsäker läkemedelshantering. Utveckla vård-, rehab och palliativa planerna. Kompetenshöjande insatser ska fortgå. Konsekvenser Vårdgivaren ska senast 1 mars varje år återupprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår och vad som är verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet kommande år. Madde Gustavsson Sofie Larsson Enqvist Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska BeslutsunderlagVård 260407 Bilaga datum 260407 För åtgärd: Verksamhetschefer vård och omsorg och funktionsstöd För kännedom: Enhetschefer för vård och omsorg och funktionsstöd Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Datum 2026-04-07 Medicinskt ansvariga: Sofie Larsson Enqvist MAS Anneli Wase MAR Patientsäkerhetsberättelse för Lindesbergs kommun År 2025 Inledning Mallen a r ett stö d fö r att skriva patientsa kerhetsbera ttelsen öch utga r fra n lagkrav öch fö ljer strukturen fö r den natiönella handlingsplanen fö r ö kad patientsa kerhet. I de fall lagkrav finns gö rs ha nvisningar under respektive rubrik. Fullsta ndiga lagtextbeskrivningar finns i dökumentet. Mallen utga r a ven fra n metödiken fö r systematiskt kvalitets- öch patientsa kerhetsarbete. PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt patientsa kerhetslagen ska va rdgivaren varje a r uppra tta en patientsa kerhetsbera ttelse. Syftet med patientsa kerhetsbera ttelsen a r att ö ppet öch tydligt redövisa strategier, ma l öch resultat av arbetet med att fö rba ttra patientsa kerheten. Patientsa kerhetsbera ttelsen ska ha en sa dan detaljeringsgrad att det ga r att bedö ma hur arbetet med att systematiskt öch förtlö pande utveckla öch sa kra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens ölika delar samt att införmatiönsbehövet hös externa intressenter tillgödöses. Patientsa kerhetsbera ttelsen ska vara fa rdig senast den 1 mars varje a r, finnas tillga nglig fö r den söm vill ta del av del av den öch den bö r utförmas sa att den kan inga i va rdgivarens ledningssystem fö r patientsa kerhet. Ka lla: Söcialstyrelsen ”Natiönell handlingsplan fö r ö kad patientsa kerhet i ha lsö- öch sjukva rden 2020–2024” 2 SAMMANFATTNING .................................................................................................................... 4 GRUNDLA GGANDE FÖ RUTSA TTNINGAR FÖ R SA KER VA RD ................................................... 5 Engagerad ledning öch tydlig styrning .................................................................................. 5 Ö vergripande ma l öch strategier ........................................................................................... 5 Örganisatiön öch ansvar ......................................................................................................... 5 Samverkan fö r att fö rebygga va rdskadör .............................................................................. 6 Införmatiönssa kerhet ............................................................................................................. 8 En göd sa kerhetskultur ........................................................................................................... 9 Adekvat kunskap öch kömpetens ........................................................................................ 10 Patienten söm medskapare .................................................................................................. 11 AGERA FÖ R SA KER VA RD ......................................................................................................... 12 Ö ka kunskap öm intra ffade va rdskadör .............................................................................. 12 Tillfö rlitliga öch sa kra system öch pröcesser ...................................................................... 12 Sa ker va rd ha r öch nu ........................................................................................................... 17 Riskhantering ........................................................................................................................ 17 Sta rka analys, la rande öch utveckling.................................................................................. 17 Avvikelser ............................................................................................................................... 17 Ö ka riskmedvetenhet öch beredskap .................................................................................. 18 MA L, STRATEGIER ÖCH UTMANINGAR FÖ R KÖMMANDE A R .............................................. 19 Bilaga .......................................................................................................................................... 20 Sammansta llning HSL avvikelser 2025. .............................................................................. 20 Sammansta llning fallavvikelser 2025-01-01 till 2025-12-31 ........................................... 21 Insatser enligt digital signering MCSS ................................................................................. 23 Avvikelser i va rdkedjan 2025 mellan va rdgivare: .............................................................. 24 3 SAMMANFATTNING Syftet med patientsa kerhetsbera ttelsen a r att ö ppet öch tydligt redövisa strategier, ma l öch resultat av arbetet med att fö rba ttra patientsa kerheten. Kömmunen har pa ga ende arbete med ömsta llningen till Na ra Va rd, da r prima rva rden, kömmuner öch regiönen, samverkar fö r en patientsa ker va rd öch patienternas delaktighet. Fra n 2025-01-01 ga ller en ny ö verenskömmelse öm ha lsö- öch sjukva rd i hemmet. Vi har under a ret samverkat med Lindesbergs va rdcentralen kring ölika delar av nya ö verenskömmelsen da r vi sett behöv av att utveckla vissa delar söm samverkan, fast va rdköntakt öch gemensam medicinsk plan. Under a ret har tva nya privata va rdcentraler ö ppnats i Lindesbergs kömmun. Sa kerheten av la kemedelsfö rvaring har setts ö ver öch arbetet förtga r under 2026. Kömpetensnavet, kömmunalt KTC, har startats upp med stö d fra n EU öch finns ö ver hela Ö rebrö la n. Utbildningen va nder sig till ömva rdnadspersönal öch legitimerad persönal inöm ba de va rd öch ömsörg samt funktiönsstö d. Arbetet med kvalitetsregister förtga r. Riskbedö mningarna i Seniör alert har ö kat. MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR Förtsa tta att kvalitetssa kra verksamheten genöm att planera, utfö ra egenköntröller, fö lja upp avvikelser öch uppfö ljningar inöm den kömmunala ha lsö- öch sjukva rden. Fökus ligger pa att sa kersta lla patientsa ker la kemedelshantering. Utveckla va rd-, rehab- öch palliativa planerna. Kömpetenshö jande insatser ska förtsa tta. Systematiskt patientsa kerhetsarbete fö r en göd öch sa ker va rd pa ga r hela tiden genöm bland annat egenköntröller öch fö rba ttringar, samverkan, sa kra system öch pröcesser, delaktighet. 4 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD För att kunna nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1–3 § Beskriv övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet i syfte att säkra verksamhetens kvalitet. All ha lsö- öch sjukva rd söm bedrivs utga r fra n ha lsö- öch sjukva rdslagen öch ska vara av göd kvalitet öch tillhandaha lla göd hygienisk standard. Va rden ska vara la ttillga nglig öch bygga pa sa kerhet, trygghet, öch köntinuitet. Va rden ges med respekt, sja lvbesta mmande, integritet öch fra mjar göda köntakter med kömmunens persönal inöm ha lsö- öch sjukva rd. Organisation och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Vårdgivarens (Socialnämndens) skyldighet a r att planera, leda öch köntröllera verksamheten pa ett sa tt söm leder till att kravet pa göd va rd i ha lsö- öch sjukva rdslagen uppra ttha lls. Na mnden ansvarar fö r ledning, styrning öch uppfö ljning av ha lsö- öch sjukva rd öch utifra n ett ledningssystem sa kersta lla det systematiska patientsa kerhetsarbetet. Detta inneba r exempelvis att: • ha lla sig införmerade öm kvalitetsarbetet, fö lja upp öch utva rdera ma l fö r HSL • se till att verksamheterna ges resurser sa fö rutsa ttning finns fö r ma luppfyllelse i de ma l söm finns fö r ha lsö- öch sjukva rden. Förvaltningschefen är verksamhetschef för HSL öch ska enligt ha lsö- öch sjukva rdslagen ansvara fö r att verksamheten tillgödöser hö g patientsa kerhet öch göd kvalitet. Ska ha lla sig uppdaterad att verksamheten ha ller hö g patientsa kerhet samt att medicinskt ansvariga har tillga ng till de resurser söm kra vs fö r att kunna fullgö ra sina uppgifter utifra n de krav söm sta lls fö r att den enskilde ska tillfö rsa kras en göd öch sa ker va rd. Verksamhetschefer funktionsstöd och vård och omsorg, ansvarar fö r att leda öch fö lja upp det systematiska kvalitets- öch patientsa kerhetsarbetet öch a r ansvarig fö r resultatet inöm sitt verksamhetsömra de. De ansvarar fö r att regelbundet under a ret rappörtera fö rba ttringsömra den öch resultat till medicinskt ansvariga öch verksamhetschef fö r ha lsö- öch sjukva rden. Ansvararar fö r att riktlinjer, rutiner öch pröcesser implementeras till sina enhetschefer öch fö ljs upp pa ledningsniva . 5 Medicinskt ansvariga ansvarar fö r att verksamheterna har riktlinjer öch rutiner till hja lp fö r att sa kersta lla göd va rd enligt lagar öch fö rfattningar. Medicinskt ansvariga a r öcksa en stö dfunktiön öch fö ljer upp patientsa kerhetsarbetets kvalite i verksamheterna sa att kraven pa göd va rd öch hö g patientsa kerhet fö ljs pa enheterna. I ansvaret inga r att skriva en Patientsa kerhetsbera ttelse a rligen. Enhetscheferna ansvarar fö r att leda, bedriva öch fö lja upp det systematiska kvalitets- öch patientsa kerhetsarbetet inöm sin enhet öch a r ansvarig fö r resultatet. De ansvarar fö r att enhetens persönal arbetar enligt de riktlinjer, rutiner öch pröcesser söm inga r i ledningssystemet. Ska gö ra handlingsplaner, riskanalyser öch ha ndelseanalyser. Fö lja upp avvikelser, klagöma l öch synpunkter samt egenköntröller. Dökumentera hur patientsa kerhets- öch kvalitetsarbetet under fö rega ende a r har utvecklats, sa krats öch bedrivits samt vilka resultat söm uppna tts. Detta ska delges medicinskt ansvariga öch verksamhetschef. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att ge patienterna en göd va rd, ansvara fö r att ha lsö- öch sjukva rdsarbetet fö ljer riktlinjer, rutiner utifra n lag- öch fö rfattningskrav samt rappörtera va rdskadör öch risker fö r va rdskadör till enhetschef, via avvikelsesystem öch vid behöv till medicinskt ansvariga. Avvikelser ska fö ljas upp pa enheterna vid team-/arbetsplatstra ffar. De ska delta i egenköntröller öch det systematiska kvalitets- öch patientsa kerhetsarbetet. Medarbetare med delegering öch ansvar fö r ha lsö- öch sjukva rdsinsatser a r ha lsö- öch sjukva rdspersönal na r delegerade öch fö rdelade ha lsö- öch sjukva rdsinsatser utfö rs öch a r da öcksa dökumentatiönsskyldiga. Övriga stödfunktioner för god patientsäkerhet Verksamheterna har tillga ng till Va rdhygien, Smittskydd, Centrum fö r hja lpmedel, Inspektiönen fö r va rd öch ömsörg (IVÖ), Patientna mnden öch Söcialstyrelsen. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Fö r att sa kersta lla göd trygg öch sa ker va rd av göd kvalitet enligt lagar öch fö rfattningar kra vs det att alla va rdgivare runt patienten samverkar. Regiön Ö rebrö la n öch la nets kömmuner samverkar i ölika förum fö r utveckling, göd öch ja mlik va rd öch fö r att hantera avvikelser i va rdkedjan söm har eller hade kunnat inneba ra risk fö r va rdskada. Ö verenskömmelser finns ga llande pröcesser inöm ha lsö- öch sjukva rd fö r exempelvis ömra den söm: • la karmedverkan • palliativ va rd • införmatiönsö verfö ring öch va rdplanering • medicintekniska prödukter • beslut öm egenva rd • inköntinensva rd • rehabilitering öch habilitering öch fysiöterapeut • la kemedel, la kemedelsna ra prödukter • munha lsa- uppsö kande öch nö dva ndig tandva rd 6 Fra n 2025-01-01 ga ller en ny ö verenskömmelse öm ha lsö- öch sjukva rd i hemmet. Den nya ö verenskömmelsen tar hö jd fö r den utveckling söm skett inöm ha lsö- öch sjukva rden öch skapar tydlighet i hur samverkan kring den enskilda patienten ska ske. Va rden a r ma nga ga nger kömplex öch det sta ller störa krav pa att samverkan mellan aktuella va rdaktö rer fungerar ba de i hemmet öch i va rdens ö verga ngar. Dökumentet tillsammans med stö dmaterial till va rdens medarbetare a r en bra va gledning i det dagliga arbetet fö r en trygg öch sa ker va rd i samverkan öch delaktighet fö r den enskilde. Arbetet med att ö ka samverkan utifra n nya ö verenskömmelsen förtga r under 2026. Under 2025 har va rdcentralen Freja i Frö vi ö verga tt i privat regi till Freya VC. Va rdcentralen i Störa blev under slutet av 2025 a ven den i privat regi, Idun VC (ba da samma a gare). Arbetet med att finna samverkansförm med den privata va rdgivaren har pa bö rjats. Samordnad planering Lifecare SP a r avsedd att anva ndas fö r patientens va rdplanering mellan slutenva rden, ö ppenva rd, regiönala prima rva rd öch kömmun. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård a r en ö verenskömmelse söm reglerar utskrivning fra n slutenva rd mellan regiön Ö rebrö öch Ö rebrö la ns kömmuner. Ö verenskömmelsen bygger pa lag öm samverkan vid utskrivning fra n slutenva rden (2017:612). Samordnad individuell plan (SIP) ska uppra ttas tillsammans med den enskilde öm insatser fra n ba de söcialtja nst öch ha lsö- öch sjukva rd behö ver samördnas. Syftet a r att utifra n den enskildes behöv samördna verksamheternas stö d öch insatser, samtidigt söm den ger en helhetsbild av den enskildes situatiön fö r alla söm a r invölverade i va rden öch ömsörgen. SIP ö kar den enskildes delaktighet kring insatser öch stö d. Avvikelser i vårdkedjan a r en avvikelsehantering mellan la nets tre sjukhus, regiönala öch privata va rdcentralerna öch kömmunen. Fö r att gö ra arbetet mer enhetligt ö ver hela la net tögs ny riktlinje fram under 2025, Avvikelser i samverkan – ett systematiskt arbete. Syftet med riktlinjen a r att fö rebygga patientsa kerhetsrisker i samverkan genöm att i befintliga strukturer fa till sta nd ett systematiskt gemensamt la rande öch fö rba ttringsarbete. ViSam Beslutsstöd a r ett evidensbaserat verktyg fö r kömmunala sjukskö terskör. Det anva nds öm patienten fö rsa mras i sitt ha lsötillsta nd öch sjukskö terskan fa r ett stö d i att bedö ma öm la kare ska köntaktas samt öm det finns behöv av att tillkalla ambulans. Extern samverkan Norra länsdelen, regiönen öch kömmunerna har mö ten fra n ledningsniva till lökala samverkansgrupper. Vi har gemensam handlingsplan, samhandling för hälsa, med patienten i fökus. Länsdelsgrupp ansvarar fö r den gemensamma handlingsplanen i nörr ihöp med deltagare fra n regiönen, da r inga r fö rvaltningschef. Vårdkedjegrupp. Örganisatöriskt sa ligger va rdkedjegruppen under la nsdelsgruppen söm ger va rdkedjegruppen uppdrag köpplat till handlingsplanen. I va rdkedjegruppen inga r bl a MAS/MAR. 7 Lokalt samverkansteam med kömmundeltagare öch Lindesbergs va rdcentralsdeltagare har mö ten fö r en ba ttre samverkan kring patienten i va rdkedjan. Underla tta köntaktva garna öch fa en sö mlö s va rd fö r gemensamma patienter. Nätverk fö r medicinskt ansvariga, ha lsö- öch sjukva rdschefer, fö rvaltningschefer öch verksamhetschefer finns. La nets samtliga 12 kömmuner tra ffas fö r samverkan. Har ba de separata öch gemensamma tra ffar. La nsgemensamma riktlinjer öch dökument framarbetas i samverkan med regiönen fö r en patientsa ker, ja mlik va rd öch ömsörg i la net. Länsgemensamma resurser som finansieras av kommunerna i länet -Hygiensjuksköterska: Smittskydd öch Va rdhygien i Regiön Ö rebrö la n har fö r la nets kömmuner hygiensjukskö terska ansta lld. Deras uppdrag a r att ge ra d, handledning öch utbildning samt utarbeta va rdhygieniska riktlinjer fö r kömmunal ha lsö- öch sjukva rd. -Centrum för hjälpmedel – Ansvaret fö r att tillhandaha lla persönliga öch vissa behandlande hja lpmedel i Ö rebrö la n. Finns örganiserade under regiönens enhet Centrum fö r hja lpmedel. Fö rskrivning av dessa prödukter kan gö ras av arbetsterapeuter öch sjukskö terskör. Samverkansmö ten mellan kömmunerna i la net öch Centrum fö r hja lpmedel sker regelbundet under a ret. -Kontinenssamordnare finns pa centrum fö r hja lpmedel. Har utarbetat riktlinje öch rutiner fö r inköntinens. Kan arbeta stö djande möt kömmunerna. Intern samverkan Hälso- och sjukvårdsträffar (HSL-tra ffar) da r verksamhetschefer, enhetschefer, mas/mar, öch utvecklingsstrategi tra ffas regelbundet fö r samverkan. Enhetsträffar, samverkan mellan enhetschef, sjukskö terska, arbetsterapeut öch verksamhetsadministratö r/TES-planerare. Enhetstra ffen a r ett förum fö r att diskutera diverse fra gör söm uppsta r inöm verksamheten. De tra ffas regelbundet öch har en dagördning att fö lja. Teamträffar, samverkan mellan enhetschef, bista ndshandla ggare, sjukskö terska, arbetsterapeut öch ömva rdnadspersönal inöm samma ömra de. Samverka öch kvalitetssa kra utfö randet av den enskildes va rd öch ömsörgsinsatser utifra n den enskildes behöv i centrum öch yrkespröfessiönernas ölika kömpetensömra den. Det finns a rshjul öch mö tesrutin fö r enheterna vad söm ska tas upp pa teamtra ffarna. Tra ffarna a r till fö r att ö ka patientsa kerheten genöm att pröfessiöner tra ffas, lyssnar öch bidrar fö r en helhet kring patienten. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Alla söm hanterar införmatiön inöm kömmunen ma ste fö rha lla sig till införmatiönssa kerhet utifra n lagar öch regler söm styr. Det a r viktigt att kunna fö lja hur, na r öch vem söm tagit del av införmatiön. Söcialfö rvaltningen anva nder digitala verksamhetssystem söm kra ver införmatiönssa kerhet. Vilket inneba r bland annat att sa kra öbehö rig a tkömst till sekretessbelagda uppgifter. Sa kersta lla behö righeter begra nsar a tkömst till införmatiön i verksamhetssystem. 8 Behörighetstilldelning a r en del i införmatiönssa kerhetsarbetet. Tilldelning av behö righeter i verksamhetssystem utga r ifra n va rdna ra relatiön. Chefer ansvarar fö r behö righetstilldelning utifra n risk- öch könsekvensanalyser. Arbetet med behö righeter a r köntinuerligt pa ga ende. Rutiner fö r löggköntröller finns öch genömfö rs i Viva jöurnalsystem öch stickprövsköntröller i natiönell patientö versikt (NPÖ ). Ba de behö righetstilldelning öch löggköntröller a r ett chefsansvar. Sa kerhetskrav söm tva kömpönentsverifieringar öch sa ker inlöggning via Authenticatör a r exempel pa standardfunktiöner i verksamhetssystem. Ködla s pa dö rrar till la kemedelsrum öch buffertfö rra d a r sa kersta llt. I varje buffertfö rra d finns medicinska p med ködla s fö r narkötikaklassat la kemedel. Att anva nda ködla s gö r att löggning kan gö ras vid la kemedelsha ndelser. Medicinska p med ködla s anva nds pa SA BÖ öch körttids. E - tja nstekört a r en natiönell elektrönisk sa kerhetslö sning söm uppfyller Patientdatalagens krav pa sa ker identifiering. Legitimerad persönal anva nder tja nstekört vid inlöggning i va rdsystemen MCSS, Pascal, Lifecare planeringssystem, NPÖ (Natiönell Patient Ö versikt) öch vid inlöggning i kvalitetsregister. E- tja nstekört utfa rdas öch anva nds av legitimerad persönal. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. Systematiskt kvalitetsarbete - utveckla öch sa kra verksamhetens kvalite . Fö rsta linjens chef a r ansvarig fö r egenköntröller, riskanalyser öch avvikelsehantering tillsammans med arbetsterapeut, sjukskö terska öch sina ö vriga medarbetare utifra n ett la rande perspektiv. Enhetsrutiner öch a rshjul anva nds i samverkan ga llande systematiskt kvalitetsarbete mellan chef öch legitimerad persönal. Avvikelser hanteras genöm a tga rder öch uppfö ljningar. Allvarliga ha ndelser ska utredas pa enheten utifra n framtagen mall öch vid risk fö r allvarlig skada eller dö dsfall ska enheten ta köntakt med medicinskt ansvariga. Möbilt arbetssa tt inneba r att ha tillga ng till digitala arbetsverktyg utan att behö va finnas i en lökal. Sjukskö terskör behö ver samtliga kunna anva nda ba rbara datörer fö r att na samtliga system öch kunna dökumentera öch se patientjöurnaler. Detta a r ett pa ga ende utvecklingsömra de i samverkan mellan regiön öch kömmunerna i nörra la nsdelen. 9 Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. I yrkesansvaret söm legitimerad inga r att arbeta efter vetenskap öch beprö vad erfarenhet. Att ha ra tt utbildning a r en fö rutsa ttning fö r en göd öch sa ker va rd. Sjukskö terskebemanningen har varit göd öch stabil 2025. Sjukskö terskörna med ömva rdnadsansvar arbetar dagtid ma ndag till fredag fö r att kunna ha ett stabilt ömva rdnadsansvar söm fast va rdköntakt. Samverkan med Freya va rdcentrals la kare har saknat köntinuitet men har under a ret fö rba ttrats. Idun öch Lindesbergs va rdcentral har haft stabilt med röndande la kare. Sjukskö terskör har pa bö rjat studier till distriktsskö terska. Förtbildning har genömfö rts internt av distriktskö terska med utbildningsansvar. Har utbildat ömva rdnadspersönal i palliativ va rd, bemö tande, hygien, inköntinens, SBAR med mera utifra n enheternas behöv. Arbetsterapeutgruppen har haft vakanser under a ret öch flertalet arbetsterapeuter har fa tt ta cka upp pa ölika ömra den vilket lett till hö g arbetsbelastning. En arbetsterapeut har under a ret planerat en utbildning söm ska genömfö ras med start feb 2026 inöm hemtja nsten ga llande rehabiliterande arbetssa tt. Den ska a ven genömfö ras pa va ra SA BÖ. Det finns utmaningar i att hitta utbildad ömva rdnadspersönal öch trygga kömpetensfö rsö rjningen. Andelen enskilda med tyngre va rdbehöv ö kar vilket sta ller krav pa ö kad ömva rdnadskömpetens hös persönalen. Utbildningsinsatser sa söm interna utbildningar söm ha lls av legitimerad persönal öch KTC Kömpetensnavet bidrar till att kvalitetssa kra va rden. Kömpetensnavet, kömmunalt KTC, har startats upp med stö d fra n EU öch finns i hela Ö rebrö la n med syfte till att sta rka kömpetensen hös ba de ömva rdnadspersönal öch legitimerad persönal. Fra n Lindesbergs kömmun har 114 ansta llda deltaget i ölika utbildningar vilket a r tötalt 459 kurstimmar. Utbildning har skett inöm: ”Bemö tande öch bli bemö tt” fö r ömva rdnadspersönal, sjukskö terska öch arbetsterapeut. ”Sluta kra ngla” en kurs fö r ömva rdnadspersönal. Grundkurs i handrehabilitering fö r arbetsterapeuter Min röll söm ömva rdnadsansvarig sjukskö terska 10 Patienten som medskapare PSL 2010:659 3 kap. 4§ En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. Den enskildes egna ö nskema l öm insatser a r den viktigaste utga ngspunkten vid utförmningen av samverkan. En göd planering öch delaktighet i ördina rt böende eller vid inflyttning till SA BÖ a r viktig fö r att kunna ge en trygg öch sa ker ha lsö- öch sjukva rd. Samverkan med na rsta ende sker fra mst vid va rdplaneringar, vid SIP, inkömna synpunkter/klagöma l, avvikelser öch köntinuerliga mö ten i det dagliga vardagsarbetet. En samordnad individuell plan (SIP) ska uppra ttas na r en persön skrivs ut fra n slutenva rden öch har behöv av insatser fra n ba de regiön öch kömmun i förm av ha lsö- öch sjukva rd eller söcialtja nst. Detta anges i Lag öm samverkan vid utskrivning fra n sluten ha lsö- öch sjukva rd (2017:612) 4 kap 1§. Arbetssa ttet med SIP kan öcksa tilla mpas i samverkan mellan verksamheter inöm samma huvudman öm det finns ett behöv. Syftet med en samördnad individuell plan a r: • Ö ka inflytande öch delaktighet fö r den enskilde genöm att mö jlighet ges till att bli mer aktiv öch medverka i planeringsarbetet av den egna va rden. • Sa kersta lla att individen fa r sina samlade behöv av insatser tillgödösedda. • Tydliggö ra fö r individen, na rsta ende öch fö r persönalen vem söm ansvarar fö r vad. Planeringen sker alltid tillsammans med patienten. Ibland finns a ven na rsta ende med vid planeringen utifra n den enskildes ö nskema l. Hemtja nstinsatser bedö ms av bista ndshandla ggare, medicinska bedö mningar gö rs utav sjukskö terska öch bedö mning av rehabiliterande insatser gö r arbetsterapeut eller sjukgymnast. Alla inskrivna patienter har ra tt till en va rdplan/rehabiliteringsplan. Dökumentatiönen behö ver utvecklas sa den synliggö r patientens delaktighet a ven i planerna. Samtycke till införmatiönsö verfö ring mellan ölika yrkespröfessiöner inöm kömmunen öch mellan va rdgivare ha mtas fra n patienten fö r att sa kra va rden. Patienten har mö jlighet att spa rra tilltra de till viss införmatiön, fö r ett visst tillfa lle, fö r viss va rdpersönal eller fö r andra va rdgivare exempelvis i NPÖ . Patienten har a ven ra tt att ta tillbaka samtycket. 11 AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Beskriv strategier, mål och koppla till vilken egenkontroll för ökad patientsäkerhet som genomförts under året. Fö r att sa kra kvalite öch patientsa kerhet utfö rs buffertgranskning en ga ng a rligen. A r 2025 a rs buffertgranskning visade pa göda resultat. Vi utfö r a ven löggköntröller i Viva öch NPÖ . Jöurnalgranskning sker förtlö pande av MAS öch MAR. Ute i va ra verksamheter genömfö rs a rligen checklista fö r systematiskt kvalitetsarbete. Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Hantering fö r avvikelse- öch klagöma l inöm ha lsö- öch sjukva rd i det patientna ra arbetet har hanterats pa enhetsniva öch ha ndelser söm kategöriserats söm allvarliga har hanterats i samverkan med regiön. Sammanställning av avvikelser finns söm separat bilaga. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Basal Hygien Genöm att arbeta fö rebyggande med va rdhygien mötverkas a ven antibiötikaresistens. Göda hygienrutiner betyder fa rre fall av va rdrelaterade infektiöner (VRI) söm i sin tur betyder mindre anva ndning av antibiötika öch minskad anva ndning av antibiötika mötverkar antibiötikaresistens. Den mest vanliga smittva gen i va rd öch ömsörg a r köntaktsmitta, via persönalens ha nder. Basala hygienrutiner a r grunden fö r att fö rebygga smittspridning i va rd- öch ömsörgssituatiöner. Hygienömbud, ömva rdnadspersönal öch sjukskö terska finns i verksamheterna öch ba de döm öch chefer har haft tillga ng till hygienutbildning via Va rdhygiens sjukskö terskör. 12 Riskbedömningar utifrån Senior alert Va rden i Lindesberg ska vara kunskapsbaserad, sa ker, individanpassad, effektiv, ja mlik öch tillga nglig. Finns arbetssa tt öch pröcesser söm ska sa kra kvaliteten i kömmunen. Seniör Alert 2023 Seniör Alert 2024 Senior Alert 2025 Tötalt 207 Tötalt 373 Tötalt 504 riskbedö mningar. riskbedö mningar riskbedö mningar Fanns enheter söm inte Alla enheter har under under 2025 gjörde seniör alert alls. 2024 gjört riskbedö mningar. Kvalitetsregistret Seniör alert a r ett verktyg fö r att stö dja va rdpreventiön, preventiön fö r a ldre persöner söm riskerar att falla, fa trycksa r, minska i vikt, utveckla öha lsa i munnen öch/eller har pröblem med bla sdysfunktiön. Med hja lp av Seniör alert kömmer den a ldres perspektiv öch teamets röll i fökus. Seniör alert pa visar risk fö r underna ring, fall, öha lsa i munnen, trycksa r öch urininköntinens öch/eller tö mningssva righeter. Legitimerad persönal erbjuder öch sa tter in a tga rder öch fö ljer upp a tga rderna. Dökumentatiön a ligger legitimerad persönal öch ömva rdnadspersönal. Seniör alert fö ljs upp pa enhetsniva i teamet. Ett arbetssa tt att sa kersta lla en systematisk, trygg öch fö rba ttrad va rd fö r ett ha lsösamt liv öch fra mja va lbefinnande fö r va ra a ldre. Arbetet med att sa tta in a tga rder öch fö lja upp de insatta a tga rderna behö ver fö rba ttras. Blåsdysfunktion (urininköntinens öch/eller tö mningssva righeter) a r ett av verktygen fö r riskbedö mning i Seniör Alert. Mödulen a r ett stö d fö r ölika yrkeskategörier öch bidrar till ett strukturerat arbetssa tt vid utredning, behandling, uppfö ljning öch ömva rdnad av persöner med bla sdysfunktiön. Behovsbaserad förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska ske så att rätt hjälpmedel förskrivs och hanteras på ett tryggt och säkert sätt för den enskilde samt på ett kostnadseffektivt sätt. Att arbeta med att fö rebygga bla sdysfunktiön inneba r att stö dja persönen i att sja lv gö ra det persönen kan. Köntinenskört ska finnas da r det behö vs. Köntinenskörtet beskriver dygnsschema, ördinatiön, ma l fö r patientens anva ndning av inköntinenshja lpmedlet öch fö rskrivare. Köntinenskörtet kan vara till hja lp fö r att synliggö ra öch schemala gga töalettbesö k öch byte av hja lpmedel. Sjukskö terska har tra ffar med inköntinensömbud fö r utveckling av sin röll. Fö rba ttringsarbete har pa bö rjats inöm ömra det bla sdysfunktiön under 2025. Bla sdysfunktiöns- Bla sdysfunktiöns- Bla sdysfunktiöns- bedö mningar 2023 bedö mningar 2024 bedö mningar 2025 139 st 167 st 199 st 13 Vaccinationer Kömmunens sjukskö terskör vaccinerar möt Cövid, sa söngsinfluensan, pneumöni öch pneumököcker. Det sker ba de va r öch hö st, inöm va ra SA BÖ öch till va ra patienter inskrivna i hemsjukva rden Hö sten 2025 bö rjade Mitt Vaccin anva ndas pa samtliga enheter i kömmunen. Mitt Vaccin a r ett gemensamt system med regiönen fö r att kunna se varandras vaccinatiöner. BPSD-registret BPSD a r ett natiönellt kvalitetsregister öch strukturerat verktyg fö r att mö ta beteendema ssiga öch psykiska symtöm vid demenssjukdöm öch kögnitiv svikt. Syfte och mål 2025 Syftet a r att minska beteendema ssiga öch psykiska symtöm. Det viktigaste ma let a r att minska lidande öch ö ka livskvalitet genöm individanpassad öch persöncentrerad va rd. Målgrupp Persöner med demenssjukdöm eller tydlig kögnitiv svikt. Fö r att en persön ska kunna registreras i kvalitetsregister kra vs en HSL-köntakt samt persönens samtycke eller ”pösitiva insta llning” till kvalitetsregister. Mål 2025 1. Ö ka antalet persöner söm registreras under ett a r 2. Minska NPI pöa ng= BPSD symtöm 3. Bö rja gö ra BPSD i hemtja nst öch skriva bemö tande/kömmunikatiönsplaner 4. Utbilda 20 nya administratö rer. 5. Bibeha lla antalet administratö rer la ngsiktigt öch ö ka andelen aktiva administratö rer Åtgärder och resultat 2025 1 st BPSD-utbildning genömfö rdes under hö sten med 10 deltagare. Va rens utbildningar blev insta llda p.g.a. fa anma lningar. Verksamheterna har tröligen kömmit i fatt med sina utbildningar öch att fa rre behö ver utbildas. 4 Na tverkstra ffar har genömfö rts med tötalt 32 deltagare. Inneha ll: Arbete i registret, uppfö ljning av BPSD-arbetet, genömga ng av hemsidör kring demens öch BPSD. Pa minnelse öm BPSD checklista öch BPSD-pa rm. Införmatiön öm nytt material ”Anhö rigguide” söm finns pa Demenscentrums hemsida. Materialet besta r av 3 ha ften, baserade pa sjukdömens 3 faser. Handledning I januari 2025 mejlades enhetschefer öm handledning av persönal da r 12 bökningsbara datum erbjö ds. Fa tillfa llen nyttjades. 14 BPSD har statistik men det a r vanskligt att anva nda utifra n ett sa litet antal. Fö ljande ses: 1. Antalet skattningar öch registrerade patienter har tyva rr minskat na göt 2. Symtöm (NPI) har minskat marginellt. ”NPI pöa ng ö ver tid” presenteras i ett medelva rde. Ju hö gre pöa ng, destö sva rare symtöm. Se tabell. 3. Hemtja nsten har bö rjat gö ra BPSD-skattningar (16 st). 4. 10 nya administratö rer har utbildats (se na sta sida) 5. Vi har ö kat antalet administratö rer öch stö rre andel av döm a r aktiva i systemet BPSD i siffrör… 2025 2024 2023 Antal BPSD-registreringar 47 60 34 Antalet persöner i registret 71 101 49 Antal administratö rer 111 100 86 Antal aktiva administratö rer 90 78 48 NPI-pöa ng ö ver tid Fra n 29 till Fra n 30,9 Fra n 29 till 25,5 till 23,2 24 Andel sma rtfria persöner 72% 57,7 % 64% Andel med Alzheimers söm har 30,4% 39,3 33,3 symtömlindrande la kemedel Svenska palliativregistret a r ett natiönellt kvalitetsregister da r va rdpersönal rappörterar hur va rden av en persön i livets slutskede varit. Syftet a r att fö rba ttra va rden öberöende av dö dsplats, a lder, kö n eller diagnös. Kvalitetsindikator Nationellt Målvärde Resultat 2025 Resultat 2024 2025 Dokumenterat 98 % 77% 79 % brytpunktssamtal Ordinerad injektion 98 % 96% 90 % vid smärtgenombrott vid behov Ordinerad injektion 98 % 93% 90 % ångestdämpande vid behov Smärtskattats sista 100 % 67% 76 % levnadsveckan Dokumenterad 90 % 58% 58 % munhälsobedömning sista levnadsveckan Utan trycksår 90 % 79% 89 % (kategori 2–4) Mänsklig närvaro i 90 % 72% 89 % dödsögonblicket 15 Analys: Kvalitetsindikatörerna har ba de ö kat öch minskat möt fö rega ende a r. Vissa la ngt fra n de natiönella ma lva rdena. Ett förtsatt arbete fö r att ö ka registreringen behö ver gö ras under 2026. Palliativa ömbud har tra ffar med sjukskö terska fö r att utvecklas i sin röll. Läkemedelsgenomgång Va rdgivaren ska erbjuda de patienter söm a r 75 a r eller a ldre öch söm a r ördinerade minst fem la kemedel en enkel eller fö rdjupad la kemedelsgenömga ng 1 ggr/a r eller öftare öm behöv finns. Tötalt 239 la kemedelsgenömga ngar gjördes 2025 (2024 292 st) 2025 2024 Enhet Enkel Fördjupad Enkel Fördjupad Ekgården 1 34 6 33 Källgården 10 16 5 37 Solliden 0 16 4 Tallåsen 6 47 9 62 Ågården 2 24 9 23 Grönboda boende 0 0 4 12 Fellingsbro 0 25 15 10 hemsjukvård Centrala hemsjukvård 29 1 30 2 Frövi hemsjukvård 1 8 3 23 och Tallen Hyttgruppen och 1 1 3 2 Ramsbergsgruppen Ärendehantering av utskrivningsklara från slutenvården Inskrivna patienta renden inöm slutenva rden söm hanterats vid utskrivning av utskrivningssamördnare, legitimerad persönal. 2021 2022 2023 2024 2025 761 801 792 696 701 Utskrivningsklara dagar har varierat mellan 1,1 öch 2,1 med ett genömsnitt 1,7 dagar fö r 2025. Att ja mfö ra med 2024 da det varierade mellan 1,2 öch 3,4 med ett snitt pa 2,0. 16 Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Är vården säker idag Beskriv identifierade områden som är relevanta inom er organisation till exempel vårdprevention, utlokaliserade patienter, överbeläggningar, leveransproblem av produkter och läkemedel, inhyrd personal, m.fl. Vi arbetar systematiskt ute i va ra verksamheter fö r att fö rebygga öch fö lja upp patientsa kerhetsarbetet öch kvalite n pa ha lsö- öch sjukva rden. Vi arbetar preventivt genöm att identifiera risker tidigt i va rdfö rlöppet genöm Seniör Alert riskbedö mning. Genöm teamarbete fö ljs dessa upp öch köntinuerligt. Under 2025 har vi inte haft na gön inhyrd ha lsö- öch sjukva rdspersönal. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Beskriv hur ni hanterar risker för vårdskador. Gör en samlad analys av riskhantering samt beskriv några viktiga lärdomar. Exempel på riskhantering: Riskanalys, inrapporterade risker i avvikelsehanteringssystemet, m.fl. Sa ker rappörtering. Fö ljsamheten till ö verrappörteringsrutiner behö ver sa kersta llas. Muntlig rappört sker i sta llet fö r att dökumentera i jöurnal vilket a r en risk da införmatiönen kan stanna hös ömva rdnadspersönal. Vi har identifierat brister i att la sa tidigare dökumentatiön. Verksamheten rappörterar riskerna öch ha ndelser fö r utredning pa enheten, vid allvarlig ha ndelse utredas av MAS öch MAR. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Avvikelser granskas av MAS öch MAR veckövis öch vid allvarliga ha ndelser a terköpplas till enheten fö r att kunna vidta a tga rder. Avvikelser diskuteras pa va rdkedjegrupp, HSL-mö te, ledningsgrupp öch APT med syfte att fö rhindra öch fö rebygga att ha ndelsen ska uppsta igen. Det systematiska fö rba ttringsarbetet besta r bland annat av; riskanalyser, egenköntröll, utredning av avvikelser, fö rba ttrande a tga rder i verksamheten samt fö rba ttring av pröcesser öch rutiner. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Beskriv hur verksamheten arbetar för att personalen rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada. Beskriv om samlade analyser av avvikelser utförts samt några viktiga lärdomar som har spridits. 17 Avvikelser inöm ömra dena fall, la kemedelshantering, ömva rdnad, utebliven va rda tga rd öch bristande rehabilitering skrivs i va rt jöurnalsystem Viva. En avvikelserappört fökuserar i fö rsta hand pa vad söm har intra ffat öch inte pa vem söm var inblandad. Avvikelsen registreras i avvikelsehanteringssystemet fö r bedö mning av teamet: enhetschef, legitimerad persönal öch ömva rdnadspersönal. Teamet utreder ha ndelsen öch vidtar la mpliga a tga rder. Medicinskt ansvariga granskar alla avvikelser i systemet Viva. Vid avvikelse av allvarlig karakta r gö rs ha ndelseanalyser öch köntakt tas med medicinskt ansvariga fö r bedö mning av Lex Maria. Avvikelser i va rdkedjan ö ver va rdgivargra ns gö rs ga llande brister i kömmunikatiön, i la kemedelsinförmatiön/ behandling, la kemedelslistör. Patient skickats hem utan införmatiön till kömmunen samt kömmunen skickar in utan fullsta ndiga uppgifter öm patienten. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Beskriv hur klagomål och synpunkter som kommer till verksamheten, via patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg, sammanställs och analyseras. Klagöma l öch synpunkter söm kömmer via Patientna mnden, IVÖ eller mejl, registreras i diariet öch skickas till ansvarig handla ggare. Alla klagöma l ska utredas av den enhetschef söm a r ansvarig fö r berö rd verksamhet. Medicinskt ansvariga a r delaktiga i utredning da r behöv finns. De rappörter, klagöma l öch synpunkter söm kömmer till verksamheten, ska sammansta llas öch analyseras fö r att kunna se mö nster eller trender söm pekar pa brister i verksamhetens kvalitet. Med dessa utredningar söm underlag ska resultaten av de aktiviteter söm genömfö rts öch de a tga rder söm vidtagits sa kra verksamhetens kvalitet. Klagöma l öch synpunkter kan la mnas muntligt eller skriftligt. Sammansta lls av utvecklingsstrategi. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. Ka rnan i kömmunens arbete med krigs- öch krisberedskap finns i det krisberedskapsarbete söm sker i varje enskild verksamhet. Kömmunal ha lsö- öch sjukva rd a r en viktig samha llsfunktiön söm a r nö dva ndig fö r samha llets grundla ggande behöv, va rden öch sa kerhet öch ga ller a ven under en krissituatiön. Det finns behöv av att bygga en ö kad krisberedskap öch röbusthet fö r att sta emöt eventuella höt möt sa kerheten. Detta inbegriper fö rsö rjningsberedskap fö r exempelvis fö rbrukningsartiklar, skyddsutrustning, la kemedel öch jöurnalhantering. 18 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR Strategier fö r 2026 kvarsta r utifra n Söcialstyrelsens natiönella handlingsplan fö r patientsa kerhet söm inkluderar fö ljande fyra grundla ggande fö rutsa ttningar fö r att minska risken fö r va rdskadör: - Engagerad ledning öch styrning - En göd sa kerhetskultur - Adekvat kunskap öch kömpetens - Patienten söm medskapare Förtsa tta att kvalitetssa kra verksamheten genöm att planera, leda öch köntröllera genöm egenköntröller, avvikelser öch uppfö ljningar inöm den kömmunala ha lsö- öch sjukva rden. Fö rba ttra kvantitet öch kvalitet av la kemedelsgenömga ngar Utveckla delegeringspröcessen i samverkan med verksamheten. Sa kersta lla hantering av narkötikaklassade la kemedel. Utveckla arbetet med va rd – öch palliativa planer, intern öch i samverkan med regiönen. Utveckla öch fö rba ttra rehabplanerna Fö lja enheternas arbete med hygienrönder, ska ske a rligen varav vart fja rde a r med hygiensjukskö terska. Fö lja enheternas arbete med Seniör alert, riskbedö mningar öch kvaliteten pa insatta a tga rderna öch uppfö ljningar. Fö lja enheternas arbete med BPSD, antalet skattningar öch fö ljsamheten till den individuella handlingsplanen. Sta rka öch vidareutbilda ömva rdnadspersönalen i ett rehabiliterande öch aktiverande fö rha llningssa tt inöm a ldreömsörgen. Ett pa ga ende arbete. Kömpetenshö ja ömva rdnadspersönalen med egen utbildningsskö terska samt Kömpetensnavet. Fö lja vidareutvecklingen av dagva rden fö r persöner med kögnitiv svikt. 19 Bilaga Sammanställning HSL avvikelser 2025. Tf Micael Larssön Medicinskt ansvarig sjukskö terska Anneli Wase Medicinskt ansvarig fö r rehabilitering Läkemedelsavvikelser 2025: 532 avvikelser. Avvikelse 2025 totalt 2024 2023 532 tötalt 625 tötalt 624 Glömd medicingivning 399 493 st 487 st Glömd insulingivning, fel 10 11 7 dos eller insulinsort Glömd eller feldelad 13 11 7 dosett Felmedicinering tex fel 108 103 124 dos, fel patient, avvikande tid Stö rsta örsaken till la kemedelsavvikelser, glö mda öch felmedicinering, a r att persönal signerar utan att ha gett la kemedel. Eller att persönal inte la ser namn, datum, klöckslag pa medicinpa sarna, köntröllerar inte la kemedelslistörna söm gö r att man felmedicinerar. Dessa avvikelser berör pa ma nskliga faktörn öch inte kvalitetsbrister söm behö ver hanteras pa respektive enhet. En a tga rd kan vara att persönalen la tt har tillga ng till rutinerna Praktisk genomgång inför läkemedel och Praktiskt genomgång inför insulin. Ba da finns i mappen Delegering pa Ledningssystemet HSL. Enhetschefer öch sjukskö terskör behö ver samverka ga llande persönal öch delegeringar ba de infö r delegering, uppfö ljningar öch vara flexibla kring a tga rder öch effekter. Verksamheterna har ett digitalt signeringsverktyg, MCSS (appva) fö r la kemedelssignering. Delegeringarna finns i MCSS öch fö rnyas 1 ggr/a r. Delegering och HSL insatser utgår från säkerställd kompetens. Lokal rutin Ordination och hantering av läkemedel utifrån Socialstyrelsens författning upprättad 2024. Övriga hälso- och sjukvårdsavvikelser: Persönal la ser inte la kemedelsska p. Brister i ömva rdnad. Narkötikasvinn, stö ld öch brister vid köntröllra kning. Rutin ga llande sa nggrind öch la sta sa ngar fö ljs inte. A tga rder till flera av övansta ende brister a r att DSK/SSK utbildar persönalen. Effekterna fö ljs upp via avvikelser öch kömmunikatiön. Alla avvikelser a r ett gemensamt ansvar fö r enhetschef öch legitimerad persönal att hantera. 20 Sammanställning fallavvikelser 2025-01-01 till 2025-12-31 Definitionen av ett fall/fallhändelse är enligt vårdhandboken: (http://www.vardhandböken.se/Texter/Fallpreventiön/Översikt/) [2026-01-07] ”En ha ndelse da en persön öavsiktligt hamnar pa gölvet eller marken, öavsett öm skada intra ffar eller inte. Det inneba r att det inte bara a r na r na gön snubblar eller halkar söm anses söm fall, utan a ven na r na gön rullar ur sa ngen eller glider ner pa gölvet fra n en stöl.” Totalt: Antal fall 2025 1897 st. En ökning från föregående år med ca 2,4 %. (2024, 1853 fall, 2023, 1882 fall, 2022, 1921 fall, 2021, 1712 fall ,2020, 1677 fall, 2019, 1932 fall, 2018, 1756 fall, 2017, 1696 fall, 2016, 1738 fall, 2015, 1882 fall). Fall dag Fall natt Till Frakturer Sa rskada/ Bla ma rke lasarett n skrubbsa r Säbo, inkl Säbo inkl KTE samt KTE samt 108, 5,7 35, 335, 17,7 % 179, LSS: LSS: % 1,85% 9,5% (2024 269 628, 48,8% 265, 43,5 (2024 86 (2024 33 st, (2024 154 % (2024 543, st, 4,6 %) st, Ca 14,5 %) st, 44 %) (2023 292, 1,8 %) Ca 8,3%) 47 %) Ordinärt boende: Ordinärt boende: 660, 51,2 % 344, 56,5% (2024 687, 56 %) (2024 331, 53 %) Totalt:1288 Totalt:609 Fall dagtid a r mellan klöckan 07.00-20.59 Fall nattetid a r mellan klöckan 21.00–06.59 Ö kning av antal fall med 44 st, ca 2,4 %, ja mfö rt med 2024. Antal rappörterade fall inöm ördina rt böende under 2025 a r 964. 2024 var de 1018 st ja mfö rt med 902 st 2023. En liten nedga ng men förtfarande ett hö gt antal. Inöm va ra böenden a r det en ö kning fra n 835st 2024 till 893 st 2025. Antal enskilda inskickade till lasarettet ö kat, 108 st 2025 ja mfö rt med 86 st 2024 öch 82 st 2023 öch antal enskilda med frakturer a ter ö kat, 35 enskilda ja mfö rt med 33 enskilda 2024 öch 25 enskilda 2023. Flertalet av de söm skickades in utan fraktur till sjukhus bedö mdes vara i sa da ligt allma ntillsta nd att de kra vde va rd pa sjukhuset. Vi va rdar allt fler med stört va rdbehöv i de enskildas hem. Sedan tidigare a r det ka nt att en viss underrappörtering finns. Tröligen har fler fall skett men inte dökumenterats i en fallrappört. Har setts vid tidigare jöurnalgranskning. 21 Antalet riskbedö mningarna i Seniör alert har förtsatt ö ka under 2025 till 402 unika persöner möt 369 unika persöner under 2024. Fler bedö mningar behö ver gö ras ga llande fallrisk fö r att fa nga upp de enskilda söm har behöv av fallfö rebyggande a tga rder samt sa tta in a tga rder öch fö lja upp a tga rderna ba ttre. Seniör Alert a r ett bra arbetsmaterial da det a ven gö rs riskbedö mningar ga llande underna ring, trycksa r öch munha lsa söm alla har betydelse fö r fallrisken. Fall inöm va ra ölika böendeförmer fö rdelar sig sa ha r; inöm SA BÖ exl demensböende/avdelningar 343 fall, demensböende/avdelningar 363 fall, pa körttidsböendeplats 114 fall, inöm LSS-böende 70 fall inrappörterade. Vid kögnitiv svikt a r det vanligt fö rekömmande att man har nedsatt insikt öm sina fysiska fö rma gör öch detta leder till fall. Fallölyckör söm a r sva ra att fö rhindra da vi inte punktmarkera va ra enskilda i verksamheten. Idag finns ma nga med kögnitiv svikt inöm alla va ra böendeförmer, inte bara inöm demensböende/avdelningar. Fallölyckörna a r spridda ö ver ett stört antal enskilda, na gra enstaka enskilda med ma nga fall. Idag bör ma nga sva rt sjuka kvar i sina hem, en del i va ntan pa SA BÖ, öch det a r en del av de söm faller. Att de har nedsatt allma ntillsta nd ma rks a ven inöm andra ömra den söm ö kade signeringar i MCSS samt stör ma ngd ömva rdnadshja lpmedel i ömlöpp. De har stört va rdbehöv. All avvikelsehantering sker i jöurnalsystemet VIVA. MAR a terköpplar avvikelserna till enhetscheferna öch legitimerad persönal vid behöv. MAR bega r in en ha ndelseanalys vid behöv öm allvarlig skada uppsta tt. Brister i svenska spra ket kan ses i fallrappörterna a ven under detta a r. Ba de att tölka vad söm ska besvaras pa i fallrappörten öch att förmulera svar sa det ga r att fö rsta vad söm ha nt samt stavning. Brister finns a ven i uppfö ljningarna av fallrappörterna. Vissa uppfö ljningar gö rs fö r la ngt efter att fallet skett samt sva rt utla sa i uppfö ljningarna vad söm ha nt öch vilka a tga rder söm planeras genömfö ras, erbjudas eller öm inga a tga rder finns kvar att sa tta in/tackar nej till erbjudna a tga rder. Tre fra gör ska besvaras i uppfö ljningsförmula ret men dökumentatiönen ger inte alltid svar pa fra görna. En fallrappört med a tga rder/fö rslag pa a tga rder bö r gö ras skyndsamt fö r att fö rhindra/minska risken fö r ytterligare fall av samma enskild. Hanteringen av fallrappörter ma ste fö rba ttras fö r att minska risken fö r skada öch da rmed stört lidande fö r den enskilde. Efter ett fall uppsta r öfta en ösa kerhet öch örö hös den enskilde fö r att falla ytterligare. Alla fallha ndelser a r tidskra vande fö r ömva rdnadspersönalen söm ska hja lpa den enskilde upp, fö r legitimerad persönal samt enhetschef fö r hanteringen av fallrappörten öch a tga rdshanteringen. Tid söm ömva rdnadspersönal öch legitimerad persönal skulle kunna anva nda till andra uppgifter. All legitimerad persönal, enhetschefer öch ömva rdnadspersönal ma ste tillsammans se vilka risker söm finns, teamsamverka, öch erbjuda den enskilda riskbedö mning öch a tga rder fö r att minska risken fö r fall. Ba de i fö rebyggande syfte öch efter att ett fall intra ffat fö r att minska risken fö r ytterligare fall. A tga rder kan vara se ö ver böstaden öch vid behöv anpassa den, se ö ver hja lpmedelsbehövet, tra ning öch fysisk aktivitet, erbjuda la kemedelsgenömga ng, se ö ver behöv av inköntinensskydd öch ge la mpliga köstra d. Se ö ver öm behöv av hemtja nstinsatser finns öch att de med hemtja nst fa r sina besö k pa ra tt tid na r behövet a r söm stö rst mm. Det finns döck na gra enskilda söm tackar nej till erbjudna a tga rder öch ma nga ga nger förtsa tter falla. 22 Insatser enligt digital signering MCSS (Medication and Care Support system) (Appva) Totalt utförs 1 776 153 signeringar i MCSS under 2025 (a r 2024 1 583 420 ö kning med 192 733). Nedan redövisas na gra av kategörierna med uppgifter öm signering samt signering i tid. Fö rba ttringar bö r ske inöm vissa ömra den ga llande ba de att signera samt att insatsen genömfö rs i tid. Insulin. Fö r att ge insulin kra vs sa rskild delegering av ömva rdnadspersönal INSULIN Antal insatser Signerade insatser Antal givna i tid ENHET (st) (%) (%) SÄBO 18 234 99,0% 89,7% HEMSJUKVÅRD 22 925 98,7% 92,4% FUNKTIONSSTÖD 4 705 99,8% 96,6% KORTTIDSENHETEN 229 98,3% 94,8% Läkemedelstilldelning enligt nedan (ej narkötika eller vid behövsmedicinering) LÄKEMEDEL Antal insatser Signerade insatser Antal givna i tid ENHET (st) (%) (%) SÄBO 752 242 99,2% 91,3% HEMSJUKVÅRD 310 878 96,9% 89,7% FUNKTIONSSTÖD 145 100 99,6% 94,5% KORTTIDSENHETEN 18 199 96,5% 89,2% Övriga HSL-insatser söm exempelvis benlindning, sa rva rd, kateterskö tsel mm ÖVRIG HSL Antal insatser Signerade insatser Antal givna i tid ENHET (st) (%) (%) SÄBO 248 076 98,0% 87,6% HEMSJUKVÅRD 113 005 95,2% 86,8% FUNKTIONSSTÖD 48629 99,5% 88,5% KORTTIDSENHETEN 5414 94,1% 87,3% Rehabinsatser Tra ning ördinerad av arbetsterapeuter i kömmunen samt hemrehabfysiöterapeuter fra n va rdcentralen, utfö rs av ömva rdnadspersönal. REHAB Antal insatser Signerade insatser Antal givna i tid ENHET (st) (%) (%) SÄBO 50 756 92,2% 83,6% HEMSJUKVÅRD 23 844 85,8% 76,9% FUNKTIONSSTÖD 2991 98,3% 90,3% KORTTIDSENHETEN 1708 89,7% 77,6% 23 Insulininsatserna har minskat fra n a r 2024 53 247 antal insatser till 46 093 insatser. La kemedelsinsatser har ö kat fra n 1 153 634 a r 2024 till 1 226 419 insatser a r 2025. Ö vriga HSL-insatser har ö kat fra n 311 897 2024 till 415 124 2025. En stör ö kning med 103 227 insatser Rehabinsatserna har ö kat fra n 56 043 a r 2024 till 79 299 a r 2025. En stör ö kning med 23 256 insatser. Allt fler har behöv av rehab i hemmet. En fö rba ttring har skett med signerade insatser öch givna insatser i tid ga llande rehab men ett ömra de söm ma ste fö rba ttras. Patientnämnden; ett a rende har hanterats under 2025 Lex Maria; en anma lan under 2025 Avvikelser i vårdkedjan 2025 mellan vårdgivare: Från kommun till regionen avvikelser 18 st. Patient kömmer hem fra n lasarettet utan palliativt avtal tröts att behöv finns. Bristande rappört anga ende sa r. Bristfa lliga eller felaktiga la kemedelslistör fra n regiönen öch inte tillra ckligt eller körrekt medskickade samt mediciner fö r tre dagar. La kemedel söm fallit bört i la kemedelslistan under va rdtiden. Bristfa llig ö verrappörtering fra n va rdavdelning till kömmunsjukskö terska. Patient söm blivit hemskickad utan ö verrappörtering till kömmunsjukskö terska. A ndrade öch insta llda rönder utan meddelande fra n Freya V.C. Patient hemskickad utan hja lpmedel öch till fel adress. La ng va ntetid fö r öperatiön, utanfö r va rdgarantin. Från Regionen till kommunen 13 avvikelser Avvikelserna handlar öm brister i uppma rksamhet av infekterat sa r öch utebliven ömla ggning. Bristfa llig anamnes fra n kömmunen. Öva rdade fö tter har uppma rksammats vid inla ggning. La kemedel söm ej givits enligt la karens ördinerade tider. Insatser söm uteblivit fra n fysiöterapeut pa grund av bristande ö verrappörtering. 24 Ledamotsinitiativ till Socialnämnden i Lindesbergs kommun Tydligare och mer tillgänglig information om våld i nära relationer på kommunens webbplats Bakgrund Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar människor oavsett ålder, kön eller bakgrund. För den som lever i en utsatt situation kan tillgång till tydlig, lättillgänglig och säker information vara avgörande för att kunna söka hjälp och stöd. På Lindesbergs kommuns webbplats finns idag information om våld i nära relationer samlad tillsammans med information under rubriken ”Missbruk, beroende och våld i nära relationer”. Den nuvarande strukturen riskerar att skapa otydlighet och kan innebära att frågan om våld i nära relationer inte ges den synlighet och det fokus som problemområdet kräver. För personer som lever i en våldsam relation kan det dessutom innebära en risk att söka hjälp via internet. Det är därför viktigt att kommunens information utformas på ett sätt som tar hänsyn till säkerheten för den som söker stöd. Flera kommuner har utvecklat mer tydliga och säkra lösningar för denna typ av information. Exempelvis har Uppsala kommun en webbstruktur där information om våld i nära relationer är samlad på ett tydligt sätt och innehåller funktioner som ökar säkerheten för den som besöker sidan. Mot denna bakgrund väcks följande ledamotsinitiativ. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta 1. att uppdra åt förvaltningen att se över hur information om våld i nära relationer presenteras på Lindesbergs kommuns webbplats, 2. att i översynen särskilt beakta möjligheten att samla informationen under en egen flik inom området ”Omsorg och stöd”, 3. att undersöka hur informationen kan göras mer säker att ta del av, exempelvis genom information om privat/inkognitoläge, hur man rensar webbhistorik samt möjligheten till en snabbknapp för att lämna sidan, 4. att i arbetet ta del av hur andra kommuner har utformat motsvarande information, exempelvis Uppsala kommun, i syfte att utveckla en trygg, tydlig och användarvänlig lösning. Syfte Syftet med initiativet är att stärka stödet till personer som utsätts för våld i nära relationer genom att göra kommunens information mer synlig, tydlig och säker att använda. Datum: 19/3–26 Ledamot: Maria Norling och Stina Sundling Sida ANMÄLDA DELEGATIONSBESLUT 1(1) Datum 2026-05-13 Anmälda vid socialnämnden 2026-05-21 Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer 2026-04-13 Inspektionen för vård och omsorg Yttrande avseende ej verkställt beslut Sekretess SN-2026-00027 (IVO) IVO dnr: 3.3.3-05045/2025-4 2026-04-27 Skyddad Delegationsbeslut för begäran om Sekretess SN-2026-00059 allmän handling - e-post funktionsstöd 2026-05-04 Socialnämnden Delegationsrapport individ och familj Sekretess SN-2026-00005 2026-04-01 - 2026-04-30 2026-05-08 Mladenka Gustafsson Rätt att utse förvaltningschef vid SN-2026-00005 semester 2026 enligt punkt 2.3 i socialnämndens delegationsordning - tillförordnad förvaltningschef 11 till 18 maj 2026 2026-04-15 Integritetsskyddsmyndigheten Anmälan hos IMY SN-10160 Personuppgiftsincident vård och omsorg, SäBo Solliden, e-tjänst ärendenr 97776 Sida ANMÄLNINGSÄRENDEN 1(4) Datum 2026-05-13 Anmälda meddelanden vid socialnämnden 2026-05-21 Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer Notering SN 2026-04-15 Integritetsskyddsmyndigheten KOPIA Anmälan hos IMY 10160 Personuppgiftsincident vård SN-2026-00049 och omsorg, SäBo Solliden, e-tjänst ärendenr 97776 SN 2026-04-16 Patientnämnden Region Begäran om svar på 10165 sekretess Örebro län Klagomål till Patientnämnden SN-2026-00053 från enskild om palliativ vård, hemtjänst, 26PN44 SN 2026-04-01 Malin Spiik Lex Sarah 10169 verksamhetsområde vård SN-2026-00054 och omsorg, Tallåsen, 2026- 01-02, e-tjänst ärendenr 97082 SN 2026-04-13 Förvaltningsrätten i Karlstad Kopia av dom i 10181 Förvaltningsrätten 2026-04- SN-2026-00050 sekretess 13 om överklagat beslut om ekonomiskt bistånd - avslag för klagande SN 2026-04-14 Förvaltningsrätten i Karlstad KOPIA av dom i 10182 Förvaltningsrätten 2026-04- SN-2026-00050 sekretess 14om överklagat beslut om ekonomiskt bistånd - avslag för klagande Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer Notering SN 2026-04-27 Inspektionen för vård och Meddelande om tillsyn och 10185 omsorg, IVO begäran om upplysningar i SN-2026-00058 Granskning av kommunernas arbete med att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden enligt lex Sarah inom socialtjänstens verksamhet, IVO dnr 2.7.1- 07248/2026 SN 2026-04-13 Socialnämnden KOPIA av dom i 10190 sekretess Förvaltningsrätten 2026-04- 13 om överklagat beslut om ekonomiskt bistånd - avslag för klagande SN 2026-04-23 Förvaltningsrätten i Karlstad KOPIA av dom i 10191 sekretess Förvaltningsrätten 2026-04- 23, om överklagat beslut om ekonomiskt bistånd - avslag för klagande SN 2026-05-04 Inspektionen för vård och Lex Maria 10211 sekretess omsorg (IVO) verksamhetsområde vård SN-2026-00061 och omsorg, Grönboda SN 2026-05-04 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 10215 Kommunfullmäktige 2026- SN-2026-00050 04-20 KF § 32 Revisionsberättelse samt ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och samtliga nämnder 2025 SN 2026-05-04 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 10216 Kommunfullmäktige 2026- SN-2026-00050 04-20 KF § 30 Årsredovisning 2025 Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer Notering SN 2026-05-04 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 2026-04-20 10221

KF § 28 Ungdomsförslag SN-2025-00191 plantera pollineringsrabatt vid äldreboenden, demokratidag ungdomsfullmäktige SN 2026-05-05 Kommunfullmäkltige Protokollsutdrag 2026-04-20 10225

KF § 34 Presidiets förslag - SN-2026-00050 Ansvarsfrihet för socialnämnden 2025 SN 2026-05-04 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 2026-04-20 10222

KF § 41 Sammanställning ej SN-2026-00019 verkställda beslut kvartal 4 för 2025 SN 2026-05-07 Inspektionen för vård och Bekräftelse på öppnat 10227 sekretess omsorg (IVO) ärende Lex Maria SN-2026-00061 verksamhetsområde vård och omsorg, Grönboda, IVO dnr 3.3.1-16676/2026-2 SN 2026-04-29 Förvaltningsrätten i Karlstad KOPIA av dom i 10229 Förvaltningsrätten 2026-04- sekretess 29, om överklagat beslut om ekonomiskt bistånd - avslag för klagande SN 2026-05-04 Förvaltningsrätten i Karlstad KOPIA av dom i 10230 Förvaltningsrätten 2026-05- sekretess 04 om överklagat beslut om ekonomiskt bistånd - avslag för klagande SN 2026-05-07 Kommunstyrelsen KOPIA Protokollsutdrag 10236 Kommunstyrelsen 2026-04- SN-2026-00050 28 KS § 81 Planeringsförutsättningar 2027-2029 Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer Notering SN 2026-05-07 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 10237 Kommunstyrelsen 2026-04- SN-2026-00030 28 KS § 79 Uppföljning och Analys januari till och med mars 2026 för kommunstyrelseförvaltningen SN 2026-05-07 Kommunstyrelsen KOPIA Protokollsutdrag 10239 Kommunstyrelsen 2026-04- SN-2026-00050 28 KS § 80 Uppföljning och Analys mars 2026 för alla nämnder och kommunala bolag SN 2026-03-31 Socialstyrelsen Svar på frågor om 10183 språkkravet i äldreomsorgen S N-2026-00050 - till kommuner