Kommunstyrelsen — 28 april 2026

BUN § 4 Ledamotsinitiativ Kalle Söderlund (LPO) undersöka upphandlingen Yttre skötsel utöver avtal protokollsutdrag 2026-01-26 För kännedom: FALAB/LIBO Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-01-26 Barn- och utbildningsnämnden BUN § 4 Dnr BUN-2025-00103 Ledamotsinitiativ från Kalle Söderlund (LPO) om att undersöka upphandlingen för Yttre skötsel utöver avtal Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar:  Att avslå ledamotsinitiativet, med hänvisning till att frågan rör avtal och upphandlingar som ligger utanför nämndens rådighet och hanteras inom ramen för kommunens övergripande fastighets- och hyresavtal.  Föreslå kommunstyrelsen att genomföra en översyn av behovet av förändringar av kommunens upphandlingsformer och avtalsstrukturer vad gäller ”yttre skötsel utöver avtal” enligt ledamotsinitiativet. Sammanfattning av ärendet Ett ledamotsinitiativ från Landsbygdspartiet Oberoende har remitterats till förvaltningen för beredning. Initiativet lyfter synpunkter på hur tjänsten ”yttre skötsel utöver avtal” upphandlas och menar att nuvarande upplägg kan medföra onödiga kostnader. Förvaltningen bedömer att nämnden saknar rådighet över denna typ av avtal, som ingår i kommunens samlade fastighets- och hyresavtal. Frågan bedöms inte kunna hanteras av barn- och utbildningsnämnden, men kan vara relevant att pröva vidare på kommunövergripande nivå. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta  Att avslå ledamotsinitiativet, med hänvisning till att frågan rör avtal och upphandlingar som ligger utanför nämndens rådighet och hanteras inom ramen för kommunens övergripande fastighets- och hyresavtal samt att  föreslå kommunstyrelsen att genomföra en översyn av behovet av förändringar av kommunens upphandlingsformer och avtalsstrukturer vad gäller ”yttre skötsel utöver avtal” enligt ledamotsinitiativet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-01-26 Barn- och utbildningsnämnden Beslutsgång Ordförande frågar om nämnden kan besluta enligt liggande förslag och finner så beslutat. ______ Beslutsunderlag Yttrande från förvaltningen - Ledamotsinitiativ Kalle Söderlund (LPO), BUN-2025-00103-4 Protokollsutdrag 2025-11-17 § 130 Ledamotsinitiativ från Kalle Söderlund (LPO) om att undersöka upphandlingen för Yttre skötsel utöver avtal, BUN-2025-00103-3 Ledamotsinitiativ från Kalle Söderlund om att undersöka upphandlingen för Yttre skötsel utöver avtal, BUN-2025-00103-1 För kännedom: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Ledamotsinitiativ: Avtal om ”yttre skötsel utöver avtal” Det har inkommit information till Landsbygdspartiet Oberoende där det har visat sig att tjänsten ”yttre skötsel utöver avtal” köps in via FALAB som sedan upphandlar detta och där har lyckats att få med ytterligare två led innan själva tjänsten utförs. Detta anser LPO är felaktigt och ett slöseri med skattepengar. Det är inte rimligt att förvaltningen skall betala påslag för tre helt onödiga led i leverantörskedjan. Om man skulle lyckas med att kapa samtliga led skulle det innebära en besparing på mellan 2,5-3,5 miljoner. Även om man ”bara” skulle lyckas kapa ett led i denna kedja skulle förvaltningen spara 1,5 miljoner per år. Här kan man verkligen prata om vinster i välfärden som dessutom är helt onödiga. Landsbygdspartiet Oberoende föreslår Barn och utbildningsnämnden: -att ge förvaltningen i uppdrag att undersöka upphandlingen av ”Yttre skötsel utöver avtal” för att se om man kan kapa något led i den upphandlingen för att spara pengar. Förvaltningen bör titta på alternativet att själva ta över hela upphandlingen alternativt att själva ombesörja denna tjänst. För Landsbygdspartiet Oberoende Kalle Söderlund Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2025-11-17 Barn- och utbildningsnämnden

KS § 63 Dnr KS-2026-00139 Ledamotsinitiativ från John Omoomian (S) om kommunikatörernas roll Beslut Kommunstyrelsen beslutar: Kommundirektören får i uppdrag att förtydliga kommunikatörernas uppdrag för kommunstyrelsen till nästkommande beslutande kommunstyrelse. Sammanfattning av ärendet John Omoomian inkommer med följande ledamotsinitiativ: Under en tid har vi fått olika föredrag på kommunstyrelsen om olika ämnen. En fundering har varit hur vi inom olika områden kommunicerar, både internt och externt. Det har väckt några funderingar hos oss om hur uppdragsbeskrivning av kommunens kommunikatörer ser ut. Därför yrkar jag på att: Kommundirektören får i uppdrag att förtydliga kommunikatörernas uppdrag för kommunstyrelsen till nästkommande beslutande kommunstyrelsen. Förslag till beslut John Omoomian (S) föreslår: Kommundirektören får i uppdrag att förtydliga kommunikatörernas uppdrag för kommunstyrelsen till nästkommande beslutande kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden frågar om styrelsen kan besluta enligt liggande förslag och finner så beslutat. _____ Beslutsunderlag Ledamotsinitiativ från John Omoomian (S) om kommunikatörernas roll, KS-2026-000139-1 Justerandes signatur identitet Justerandes signatur identitet Signatur ID 1. E194C5403B2DF207240157FFB1343E86F37AF531E0 Signatur ID 3. BD5F7861DC8BF5AE64A974F60671E4A42DC354A736 Signatur ID 2. 2BB7F4BB92B87E7098650C08F382F5E8E2A884220E Ledamotsinitaitiv – Redovisning av process, rollfördelning och ägarstyrning i samband med extern granskning Kommunstyrelsen beslutade 28 maj 2024 att uppdra åt Stadshus AB att tillsätta en extern granskning av markaffärer, marköverlåtelser samt debitering inom dotterbolagen Falab och Libo. I efterhand har det framkommit uppgifter om att material överlämnats, av delar av den politiska ledningen, direkt till den externa granskaren, utan att hela kommunstyrelsen informerats. Det är oklart när detta har skett, i vilken roll det har skett samt hur informationsöverföringen mellan kommunen och bolaget hanterats. Hela kommunstyrelsen har inte informerats om detta material och det är även oklart om, hur och när Stadshus styrelse informerats om underlagets existens och omfattning. Mot bakgrund av att ärendet rör kommunala affärer och bolag samt kan påverka förtroendet för kommunens ägarstyrning ser jag saker som behöver förtydligas. Det handlar om att tydliggöra en tidslinje, vem som har vilket ansvar och vem som har vilken roll. Förhållandet mellan kommunstyrelsen, Stadshus AB, bolagsstyrelsen, dess ordförande och verkställande direktör. Hur ser ansvarskedja och rollfördelning ut där emellan. Syftet med initiativet är att säkerställa tydlig rollfördelning, korrekt ägarstyrning och en transparent och rättssäker process när kommunstyrelsen initierar granskningar som rör kommunala bolag. Frågan gäller inte innehållet i den genomförda granskningen, utan hur processen har genomförts och hur ansvar har utövats. Mot ovanstående bakgrund yrkar jag att Kommunstyrelsen beslutar: 1. Att begära en samlad och kronologisk redovisning av processen kring den externa granskningen, där följande frågeställningar bör besvaras: o när och hur initiativ till granskning togs, o när och hur underlag inkom eller efterfrågades och från vem o när och i vilken roll eventuellt material överlämnades till extern granskare, o hur informationsöverföring skett mellan kommunstyrelsens politiska ledning, Stadshus AB och dess styrelse, o hur ansvarsfördelningen mellan ägare (kommunen), bolagsstyrelse och verkställande direktör har tillämpats i ärendet. Redovisningen ska återrapporteras till kommunstyrelsen i maj och omfatta såväl den politiska som den administrativa hanteringen av ärendet samt ägarstyrningen gentemot Stadshus AB. 2. Att överlämna ärendet till kommunens revisorer för kännedom. Elin Axelsson, Socialdemokraterna 2026-03-24 Sida ANMÄLNINGSÄRENDEN 1(4) Datum 2026-04-24 Anmälda vid sammanträde 2026-04-28 kommunstyrelsen Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer KS 2026-03-16 Sveriges kommuner och Meddelande 5 26149 Regioner Sammanträdesplan 2027 KS-2026-00150 Sveriges Kommuner och Regioner SKR KS 2026-03-11 Kommunala Protokoll från 26171 Pensionärsrådet (KPR) sammanträde med KS-2026-00150 Kommunala pensionärsrådet (KPR) den 11 mars 2026 KS 2026-03-11 Kommunala Protokoll från 26172 Pensionärsrådet (KPR) sammanträde med KS-2026-00150 Kommunala pensionärsrådet (KPR) den 11 mars 2026 KS 2026-03-13 Nerikes Brandkår Protokoll direktion Nerikes 26174 Brandkår 2026-03-13 KS-2026-00150 KS 2026-03-10 Bergslagens Protokoll Bergslagens 26175 överförmyndarnämnd överförmyndarnämnd KS-2026-00150 2026-03-10 KS 2026-03-19 Socialnämnden SN § 31 26247 Investeringsäskningar för KS-2026-00110 socialnämnden år 2027- 2031 protokollsutdrag 2026-03-19 Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer KS 2026-03-19 Tekniska nämnden TKN § 37 26410 Arkivbeskrivning för KS-2026-00150 tekniska nämnden protokollsutdrag 2026-03- 19 dnr AT-2026-36 KS 2026-03-23 Barn- och BUN § 40 Investeringar 26411 utbildningsnämnden 2027-2031 för barn- och KS-2026-00110 utbildningsnämnden protokollsutdrag 2026-03- 23 KS 2026-03-27 Bygg- och miljönämnden BMN § 42 överlåtelse av 26414 handlingar i pågående KS-2026-00150 ärenden från bygg- och miljönämnden till tekniska nämnden protokollsutdrag 2026-03-27 dnr A-2026- 12 KS 2026-03-27 Bygg- och miljönämnden BMN § 48 Tillsynsplan 26415 enligt PBL 2026 KS-2026-00150 protokollsutdrag 2026-03- 27 dnr S-2026-133 KS 2026-03-31 Region Örebro län Protokoll Regionalt 26416 samverkansråd den 6 KS-2026-00150 mars 2026 KS 2026-04-01 Region Örebro län Protokoll Specifika 26417 samverkansrådet för KS-2026-00150 skola, utbildning och kompetensförsörjning 20 mars 2026 KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 22 Särskilda 26511 ägardirektiv för Besök KS-2026-00219 Linde AB, BELAB protokollsutdrag Linde Stadshus AB 2026-03-30 Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 23 Särskilda 26512 ägardirektiv Fastigheter i KS-2026-00219 Linde AB , FALAB och Lindesbergsbostäder AB, LIBO protokollsutdrag Linde Stadshus AB 2026- 03-30 KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 24 Särskilda 26513 ägardirektiv för Linde KS-2026-00219 Energi AB, LEAB protokollsutdrag Linde Stadshus AB 2026-03-30 KS 2026-04-16 Länsstyrelsen i Örebro Beslut förordnande av 26522 län begravningsombud i KS-2022-00307 Lindesbergs kommun dnr 3956-2026 KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 16 Årsboklsut för 26524 Linde Stadshus AB 2025 KS-2026-00091 protokollsutdrag 2026-03- 30 KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 17 Ekonomisk 26526 uppföljning Linde KS-2026-00211 Stadshus AB mars 2026 protokollsutdrag 2026-03- 30 KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 18 26562 Bolagsstyrningsrapport KS-2026-00150 2025 protokollsutdrag Linde Stadshus AB 2026- 03-30 KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 19 Granskning av 26563 styrelsearbete Linde KS-2026-00150 Stadshus AB, mars 2026 protokollsutdrag Linde Stadshus AB 2026-03-30 Sida Diarium Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 20 Grundläggande 26564 granskning 2025 Linde KS-2026-00150 Stadshus AB sakgranskning protokollsutdrag Linde Stadshus AB 2026-03-30 KS 2026-03-30 Linde Stadshus AB STH § 25 Ägardialoger 26565 våren 2026 KS-2025-00314 protokollsutdrag Linde Stadshus AB 2026-03-30 KS 2026-04-15 Sveriges Kommuner och Cirkulär 26:17 Aktuell 26567 Regioner Ekonomi, 2026 års KS-2026-00150 ekonomiska vårproposition samt Vårändringsbudget för 2026 Sida ANMÄLDA DELEGATIONSBESLUT 1(2) Datum 2026-04-23 Anmälda vid sammanträde 2026-04-28 i kommunstyrelsen Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer 2026-03-19 Svenska Judoförbundet RIG-avtal Svenska Judoförbundet KS-2026-00155 särskilt avtal riksidrottsgymnasieverksamhet enligt punkt 5.1 i kommunstyrelsens delegationsordning 2026-03-26 Kommunstyrelsen Hyreskontrakt 37 st förmånscyklar KS-2026-00155 2026-03-26 enligt punkt 5.1 i kommunstyrelsens delegationsordning 2026-04-09 Sekretess Yttrande över ansökan i hemvärnet KS-2026-00200 Hemvärnsförordningen 2025-11-04 2026-04-09 Sekretess Yttrande över ansökan i hemvärnet KS-2026-00200 Hemvärnsförordningen MRV 2026- 03-21 2026-04-10 Akka egendom i Lindesberg II AB Hyreskontrakt elevboende 2026-06- KS-2026-00165 01 Bättringsvägen 3 A lgh 1002 Sköndal 2:2 2:3 kontraktsnr 199501- 2007-1029-05 2026-04-10 Akka egendom i Lindesberg II AB Hyreskontrakt elevboende 2026-06- KS-2026-00165 01 Bättringsvägen 3 B Sköndal 2:2 2:3 kontraktsnr 199501-2007-1050- 05 2026-04-10 Akka egendom i Lindesberg AB Hyreskontrakt elevboende 2026-06- KS-2026-00165 01 Borgmästaregatan 5A Käglan1 kontraktsnr 199003-1-011-1202-02 Sida Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Diarienummer 2026-04-22 Lindesbergskärnan Uppsägning hyreskontrakt Kärnan KS-2025-00393 Kristinavägen 26 Lindesberg avtalsnr 9014028 från 2027-03-31 och 9014029 från 2027-02-28

BUN § 130 Dnr BUN-2025-00103 Ledamotsinitiativ från Kalle Söderlund (LPO) om att undersöka upphandlingen för Yttre skötsel utöver avtal Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Att remittera ledamotsinitiativet till förvaltningen. Förvaltningen återkommer till nämnden vid sammanträdet i december år 2025. Sammanfattning av ärendet Kalle Söderlund (LPO) inkom under barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2025-10-20 följande ledamotsinitiativ: Det har inkommit information till Landsbygdspartiet Oberoende där det har visat sig att tjänsten ”yttre skötsel utöver avtal” köps in via FALAB som sedan upphandlar detta och där har lyckats att få med ytterligare två led innan själva tjänsten utförs. Detta anser LPO är felaktigt och ett slöseri med skattepengar. Det är inte rimligt att förvaltningen skall betala påslag för tre helt onödiga led i leverantörskedjan. Om man skulle lyckas med att kapa samtliga led skulle det innebära en besparing på mellan 2,5-3,5 miljoner. Även om man ”bara” skulle lyckas kapa ett led i denna kedja skulle förvaltningen spara 1,5 miljoner per år. Här kan man verkligen prata om vinster i välfärden som dessutom är helt onödiga. Landsbygdspartiet Oberoende föreslår Barn och utbildningsnämnden: - att ge förvaltningen i uppdrag att undersöka upphandlingen av ”Yttre skötsel utöver avtal” för att se om man kan kapa något led i den upphandlingen för att spara pengar. Förvaltningen bör titta på alternativet att själva ta över hela upphandlingen alternativt att själva ombesörja denna tjänst. På sammanträdet 2025-10-20 beslutade barn- och utbildningsnämnden beslutade att bordlägga ärendet till nästa sammanträde. Förslag till beslut Kalle Söderlund (LPO) föreslår barn och utbildningsnämnden:  Att ge förvaltningen i uppdrag att undersöka upphandlingen av ”Yttre skötsel utöver avtal” för att se om man kan kapa något led i den upphandlingen för att spara pengar. Förvaltningen bör titta på alternativet att själva ta över hela upphandlingen alternativt att själva ombesörja denna tjänst. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2025-11-17 Barn- och utbildningsnämnden Yrkande på sammanträde Lillemor Bodman (M) föreslår att ledamotsinitiativet remitteras till förvaltningen. Beslutsgång Ordförande finner att nämnden beslutar enligt förslag. Beslutsunderlag Ledamotsinitiativ från Kalle Söderlund (LPO) om att undersöka upphandlingen för Yttre skötsel utöver avtal 2025-10-20 Delges för åtgärd: Förvaltningschef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2025-12-09 Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-2025-00103 Handläggare: Björn Österby Tel: 0581-81189 Epost: Bjorn.Osterby@lindesberg.se Ledamotsinitiativ från Kalle Söderlund (LPO) om att undersöka upphandlingen för Yttre skötsel utöver avtal Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta  Att avslå ledamotsinitiativet, med hänvisning till att frågan rör av- tal och upphandlingar som ligger utanför nämndens rådighet och hanteras inom ramen för kommunens övergripande fastighets- och hyresavtal samt att  föreslå kommunstyrelsen att genomföra en översyn av behovet av förändringar av kommunens upphandlingsformer och avtals- strukturer vad gäller ”yttre skötsel utöver avtal” enligt ledamots- initiativet. Sammanfattning av ärendet Ett ledamotsinitiativ från Landsbygdspartiet Oberoende har remitterats till förvaltningen för beredning. Initiativet lyfter synpunkter på hur tjäns- ten ”yttre skötsel utöver avtal” upphandlas och menar att nuvarande upplägg kan medföra onödiga kostnader. Förvaltningen bedömer att nämnden saknar rådighet över denna typ av avtal, som ingår i kommunens samlade fastighets- och hyresavtal. Frågan bedöms inte kunna hanteras av barn- och utbildningsnämnden, men kan vara relevant att pröva vidare på kommunövergripande nivå. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 17 november 2025 att re- mittera ledamotsinitiativet från Kalle Söderlund (LPO) till förvaltningen för beredning och återrapportering vid nämndens sammanträde i de- cember 2025. Ledamotsinitiativet tar upp hur tjänsten ”yttre skötsel utöver avtal”, ex- empelvis snöröjning och grässkötsel, upphandlas. I initiativet framförs att tjänsten idag upphandlas via flera led, vilket enligt förslagsställaren riskerar att medföra högre kostnader än nödvändigt. Förslaget är att för- valtningen ska undersöka möjligheten att förändra upphandlingen, an- tingen genom att kapa ett eller flera led eller genom att förvaltningen själv tar över upphandlingen eller utförandet av tjänsten. Förvaltningens bedömning är att den typ av tjänster som avses ingår i ett större sammanhang där kommunen tecknar hyres- och fastighetsavtal Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 med fastighetsbolag. Dessa avtal är gemensamma för flera nämnder och verksamheter och hanteras på kommunnivå. Barn- och utbildnings- nämnden har därför begränsade möjligheter att påverka utformningen av dessa avtal. Att en enskild nämnd skulle bryta ut eller organisera egna lösningar för yttre skötsel bedöms inte vara ändamålsenligt. Ett sådant arbetssätt skulle innebära ett omfattande administrativt arbete och riskera att leda till otydliga ansvarsförhållanden samt ett mer splittrat upplägg vad gäl- ler avtal inom kommunen. Samtidigt konstaterar förvaltningen att den fråga som väcks i ledamots- initiativet – att utreda om det finns möjligheter till mer kostnadseffektiva lösningar – är relevant ur ett övergripande kommunperspektiv. Eventu- ella förändringar av upphandlingsformer eller avtalsstrukturer behöver dock prövas samlat för hela kommunen. Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att barn- och utbildnings- nämnden avslår ledamotsinitiativet, samt att frågeställningen överläm- nas till kommunstyrelsen, som ansvarar för kommunens samlade avtal, upphandling och fastighetsfrågor. Konsekvenser Det föreslagna beslutet innebär att nuvarande avtalsstruktur behålls. Eventuella effektiviseringsvinster kopplade till upphandling och organi- sering av yttre skötsel behöver prövas samlat på kommunnivå för att få avsedd effekt. Om beslutet inte antas finns risk för att nämnden initierar arbete som kräver resurser och administration utan att kunna leda till faktiska för- ändringar, vilket kan medföra ineffektiv användning av nämndens me- del. Michael Tybell Björn Österby Förvaltningschef Utvecklingsstrateg Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse datum Bilaga datum För åtgärd: Handläggares titel, nämnd, förvaltning, enhet, bolag, myndighet För kännedom: Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-04-09 Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen KS-2026-00139 Handläggare: Henrik Arenvang Tel: 0581-810 34 Epost: henrik.arenvang@lindesberg.se Ledamotsinitiativ från John Omoomian (S) om kommunikatörernas roll Förslag till Beslut Kommundirektör föreslår kommunstyrelsen besluta • Att tacka för informationen gällande kommunikatörers uppdragsbeskrivningar. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2026-03-24 §63, att ge kommundirektören i uppdrag att förtydliga kommunikatörernas uppdrag för kommunstyrelsen till nästkommande sammanträde. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2026-03-24 §63, att ge kommundirektören i uppdrag att förtydliga kommunikatörernas uppdrag för kommunstyrelsen till nästkommande sammanträde. Kommunikatörernas uppdrag Organisation Tjänsten ingår i kanslienheten. Tjänsten är direkt underställd Administrativ chef. Ansvar och roll • Producera material som är kopplat till kommunikationsarbetet; främst mot X-förvaltningen • Bevaka, besvara och hantera kommunens konto på sociala medier • Redaktör lindesberg.se och intranät, så som nyheter på webben, uppdatering av sidor m.m. • Medlem i kommunens kriskommunikationsgrupp och del av kommunens centrala krisledningsstab • Producera kommunikationsplaner • Genomföra aktiviteter kopplat till kommunikationsplaner • Skriva pressmeddelanden Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 • Del av valnämndens valkansli under valår • Systemförvaltare Sitevision (intranät och webb) Befogenheter och rapporteringsansvar Befogenheter utgår från kollektivavtals regelverk och arbetsrättslig lagstiftning samt delegation från uppdragsgivare. Uppdrag/uppgifter rapporteras till uppdragsgivare och enhetschef enligt överenskommelse. Henrik Arenvang Kommundirektör Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ledamotsinitiativ från John Omoomian (S) om kommunikatörernas roll, KS-2026-00139-3 Ledamotsinitiativ från John Omoomian (S) om kommunikatörernas roll, KS-2026-00139-1 Från: Aron Helander Till: Annette Eklund Ärende: VB: Ledamotsinitiativ Datum: den 13 mars 2026 08:23:28 Från: John Omoomian <john.omoomian@lindesberg.se> Skickat: den 10 mars 2026 14:35 Till: Aron Helander <aron.helander@lindesberg.se> Kopia: Henrik Arenvang <henrik.arenvang@lindesberg.se>; Tomas Klockars <tomas.klockars@lindesberg.se> Ämne: Ledamotsinitiativ LEDAMOTSINITITIV Under en tid har vi fått olika föredrag på kommunstyrelsen om olika ämnen. En fundering har varit hur vi inom olika områden kommunicerar ,både internt och externt. Det har väckt några funderingar hos oss om hur uppdragsbeskrivning av kommunens kommunikatörer ser ut. Därför yrkar jag på att: Kommundirektören får i uppdrag att förtydliga kommunikatörernas uppdrag för kommunstyrelsen till nästkommande beslutande kommunstyrelsen. John Omoomian (S) Kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-03-24 Kommunstyrelsen

KF § 155 Dnr KS-2025-00335 Medborgarförslag hastighetsdämpande åtgärder vid korsningen Bondskogsvägen Lingonvägen Parkvägen Lindesberg Beslut Medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Inkommen medborgarförslag om hastighetsdämpande åtgärder vid korsningen Bondskogsvägen Lingonvägen Parkvägen Lindesberg Förslag till beslut Medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt liggande förslag och finner så beslutat Beslutsunderlag Medborgarförslag hastighetsdämpande åtgärder vid korsningen Bondskogsvägen Lingonvägen Parkvägen Lindesberg För åtgärd: Kommunstyrelsen För kännedom: Förslagsställaren Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 2026-04-17 Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen KS-2026-00168 Handläggare: David Lundekvam Tel: 0581-817 48 Epost: david.lundekvam@lindesberg.se Riktlinje för uteservering i Lindesbergs kommun Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta • Att anta riktlinjen för uteserveringar i Lindesbergs kommun Sammanfattning av ärendet Syftet med riktlinjen är att skapa tydliga och enhetliga förutsättningar för planering, utformning och tillståndsgivning av uteserveringar i Lindesbergs kommun. Uteserveringar bidrar till ett levande stadsliv men innebär också nyttjande av allmän plats, vilket kräver avvägningar kring framkomlighet, tillgänglighet, trafiksäkerhet och hänsyn till kulturmiljö. Ärendebeskrivning Tillväxtutskottet gav 2017 (KS 2017/260) Näringslivsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Förbundet i uppdrag att ta fram en riktlinje för uteserveringar på allmän plats. Riktlinjen ska fungera som stöd för både kommunens handläggning och externa aktörer, såsom restauranger och caféer. Den ska tydliggöra gällande regelverk, tillståndsprocesser och krav på utformning samt säkerställa rättssäker och enhetlig hantering. Verksamhetsutövaren ansvarar för att alla nödvändiga tillstånd finns. Polismyndigheten beslutar om tillstånd för offentlig plats, medan kommunen yttrar sig och prövar frågor om exempelvis bygglov. Tillstånd ges normalt säsongsvis (15 april–31 oktober). De grundläggande principerna är att uteserveringar ska: • Vara tillgängliga för alla • Säkerställa god framkomlighet för gångtrafik, räddningstjänst och drift • Anpassas till platsens karaktär och kulturmiljö • Inte orsaka skador på mark eller omgivning • Hålla sig inom beviljad yta Riktlinjen skapar tydlighet och förutsägbarhet för både företagare och kommunens handläggning. Genom att balansera stadslivets utveckling Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 med krav på tillgänglighet, säkerhet och kulturmiljöhänsyn bidrar riktlinjen till en attraktiv och hållbar stadsmiljö. Riktlinjen var utsänd på remiss till 7 krögare under perioden 2026-03- 09 till 2026-03-13, inga synpunkter inkom. Konsekvenser • Riktlinjen skapar ökad tydlighet kring krav, utformning och tillståndsprocess, vilket underlättar planering och ansökan. • Riktlinjen bidrar till en mer enhetlig och rättssäker handläggning. Den kan dock initialt innebära ett ökat behov av intern samordning och dialog med sökande. På sikt bedöms riktlinjen effektivisera handläggningsprocessen. • Riktlinjen förväntas bidra till en mer sammanhållen och attraktiv stadsmiljö. • Tillgängligheten och framkomligheten i det offentliga rummet stärks genom tydliga krav på fri passage och anpassning för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Riktlinjen bidrar även till ökad trygghet och trafiksäkerhet. • Kommunen har möjlighet att ta ut avgifter för upplåtelse av offentlig plats. Synpunkter från beredande KS När ärendet presenterades på beredande KS 14 april 2026 kom följande medskick/funderingar: • byta bild på framsidan • justera att det är polisen som tar betalt för ansökan och hänvisa till Lag (1957:259) gällande kommunens rätt att ta ut en avgift för nyttjande av allmän plats. • lägga till hänvisning till 0-plan för de fall man behöver bygga upp trädäck • fundera kring 4 meter från fasad • lägg in hänvisning till alkohollagen och hur uteserveringar kan behöva anpassas för att möjliggöra serveringstillstånd • se över texten där vi använder stadsmiljö/stadskärna för att den ska passa hela kommunen • konsekvenser om man inte följer sitt tillstånd • lägg till stycke om inglasning och tak, vad som gäller då Riktlinjen har justerats utifrån samtliga medskick med undantag från punkt 4, gällande antal meter från fasad. Avståndet om 4 meter bör behållas för att säkerställa framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet samt ge utrymme för leveranser, driftfordon och räddningstjänst. Det skapar även tydlighet, likabehandling och förutsägbarhet i kommunens handläggning av uteserveringar. Isabella Lohse David Lundekvam Samhällsutvecklingschef Mark- o Exploateringsingenjör Beslutsunderlag Ny Tjänsteskrivelse Riktlinje för uteservering i Lindesbergs kommun, KS-2026-00168 Riktlinjer för uteserveringar, Lindesbergs kommun, KS-2026-00168 För åtgärd: Mark och exploateringsingenjör För kännedom: Samhällsbyggnadsförvaltningen Tillväxtförvaltningen Riktlinjer för uteserveringar Kommunstyrelsen Lindesberg Faststa llt av: Kommunstyrelsen Datum: 2026-XX-XX Diarienummer: Dokumentet ga ller fra n och med: Datum fo r beslut Tidpunkt fo r aktualitetspro vning: Efter antaget beslut Ansvarigt politiskt organ: Kommunstyrelsen Ansvarig fo rvaltning/delegat/chef: Samha llsutvecklingsenheten Dokumentet ga ller fo r: Lindesbergs kommun Sammanfattning Lindesbergs stadska rna och offentliga rum a r viktiga mo tesplatser som ska vara tillga ngliga, trygga och attraktiva fo r alla som vistas i kommunen. Uteserveringar bidrar till ett levande stadsliv men inneba r samtidigt ett anva ndande av gemensamma ytor. Da rfo r kra vs tydliga riktlinjer som sa kersta ller god framkomlighet, tillga nglighet, trafiksa kerhet och ha nsyn till kulturmiljo n. Denna riktlinje ska fungera som ett sto d fo r ba de kommunens handla ggning och fo r fo retagaren som planerar att anla gga en uteservering. Innehåll Syfte ........................................................................................................................ 6 Vem omfattas av riktlinjerna ...................................................................................... 6 Allmän plats ............................................................................................................. 6 Lagkrav för uteservering i Lindesbergs kommun .......................................................... 6 Koppling till andra styrande dokument ....................................................................... 7 Riktlinje för uteserveringar i Lindesbergs kommun ...................................................... 7 Uteservering ......................................................................................................... 7 Grundläggande principer ....................................................................................... 8 Placering .............................................................................................................. 8 Allmän platsmark.................................................................................................. 8 Kvartersmark ........................................................................................................ 9 Ansvar och tillstånd .................................................................................................. 9 Tillstånd från polisen ............................................................................................. 9 Tillståndets giltighetstid ...................................................................................... 10 Serveringstillstånd .............................................................................................. 10 Utformning ............................................................................................................ 10 Kulturhistoriskt värdefulla områden ..................................................................... 10 Inramning av uteserveringen ................................................................................ 11 Mark och golv ..................................................................................................... 11 Trädäck och upphöjda golv .................................................................................. 11 Möbler och möblering ......................................................................................... 12 Framkomlighet ................................................................................................... 13 Exempel på ritning över uteservering: ....................................................................... 13 Sa ha r go r du .......................................................................................................... 14 Ansökan till polismyndigheten ............................................................................. 14 Checklista ............................................................................................................ 15 Syfte Syftet med riktlinjerna fo r uteserveringar a r att go ra det enklare att planera, utforma och anso ka om tillsta nd fo r uteserveringar i Lindesbergs kommun. Riktlinjerna ska tydliggo ra vilka fo rutsa ttningar som ga ller samt hur tillsta ndsprocessen ga r till. Dokumentet fungerar som ett samlat och la ttillga ngligt sto d som beskriver relevant lagstiftning, kommunala krav och riktlinjer fo r utformning. Riktlinjerna ska a ven sa kersta lla en enhetlig och ra ttssa ker handla ggning inom kommunen. Vem omfattas av riktlinjerna Riktlinjen ga ller som sto d fo r de na mnder och fo rvaltningar i Lindesbergs kommun som handla gger fra gor om att anva nda offentlig mark, bygglov, stadsmiljo och utformning. Riktlinjen va nder sig a ven till externa akto rer sa som restauranger, cafe er, kiosker och andra verksamheter som planerar att anla gga en uteservering pa allma n platsmark eller annan offentlig plats inom kommunen. Allmän plats Lindesbergs stadska rna a r unik och rymmer betydande kulturhistoriska va rden. Denna sa rpra gel a r en stor tillga ng och en sja lvklar inspiration vid utformning av uteserveringar och annan tillfa llig anva ndning av offentlig plats. Gator, torg och parker a r gemensamma rum som delas av alla som bor och vistas i kommunen. Na r uteserveringar planeras med omtanke om framkomlighet, tillga nglighet och helhetsupplevelse bidrar de till ett levande och va lkomnande stadsliv. Varje uteservering har mo jlighet att sta rka stadens identitet genom att samspela med omgivningen och bidra till en trivsam, funktionell och sammanha llen miljo . Genom att ta vara pa platsens karakta r skapas lo sningar som ba de berikar verksamheten och lyfter den gemensamma stadsmiljo n. Lagkrav för uteservering i Lindesbergs kommun Riktlinjen fo r uteserveringar grundar sig pa ga llande lagstiftning, fra mst: • Ordningslagen (1993:1617) • Plan- och bygglagen (2010:900), PBL • Kulturmiljo lagen (1988:950) I korthet ga ller fo ljande: 6 Allma nna platser som gator, torg och parker fa r endast anva ndas enligt sitt avsedda a ndama l. Om platsen ska anva ndas fo r uteservering kra vs tillsta nd fra n Polismyndigheten. Kommunen har ra tt att ta ut avgift fo r tillsta nd att anva nda offentlig mark. Kulturmiljo lagen anger att kulturmiljo n a r ett nationellt ansvar. Ba de myndigheter och enskilda ska visa aktsamhet och skydda kulturhistoriska va rden vid fo ra ndringar i den byggda miljo n. Plan- och bygglagen reglerar vad som ra knas som allma n plats och sta ller krav pa tillga nglighet fo r personer med nedsatt ro relse- eller orienteringsfo rma ga. Inom detaljplanelagt omra de kan bygglov kra vas, sa rskilt om uteserveringen inneba r konstruktioner som pa verkar byggnadens yttre utseende eller strider mot detaljplanen. Byggnader och miljo er som a r sa rskilt va rdefulla ur historisk, kulturhistorisk eller arkitektonisk synpunkt fa r inte fo rvanskas. Alla a ndringar ska utfo ras varsamt och med ha nsyn till platsens karakta r. Koppling till andra styrande dokument Riktlinjen ska tilla mpas tillsammans med fo ljande kommunala styrdokument: • Skyltpolicy, antagen av Bergslagens Miljo - och Byggna mnd 20 maj 2014, Dnr 2014-S111 • APV-handbok (Arbete pa va g) antagen 25 maj 2024 av Bygg- och miljo na mnden, dnr TRA 2024–6. Om regler krockar och sa ger olika saker, ga ller aktuell lagstiftning samt beslut fattade av beho rig na mnd. Riktlinje för uteserveringar i Lindesbergs kommun Uteservering Med uteservering avses en avgra nsad utomhusyta i direkt anslutning till en verksamhet, da r mat och dryck serveras som ett komplement till inomhuslokalen. Uteserveringar a r en uppskattad del av stadens offentliga rum och bidrar till en levande, trygg och tillga nglig stadsmiljo . Genom en omsorgsfull utformning och anpassning till platsens fo rutsa ttningar – ba de funktionellt och utformningsma ssigt – kan de sta rka stadens karakta r och skapa merva rde fo r ba de verksamheter och beso kare. Tillfa lliga arrangemang, sa som marknader och evenemang, inga r inte i denna riktlinje utan hanteras enligt separata regelverk. 7 Grundläggande principer Fo ljande principer ga ller fo r samtliga uteserveringar i Lindesbergs kommun: • Uteserveringen ska vara tillga nglig fo r alla, inklusive personer med nedsatt ro relse- eller orienteringsfo rma ga. • Framkomlighet fo r ga ende, cyklister, ra ddningstja nst och driftfordon ska alltid sa kersta llas. • Uteserveringen ska anpassas till platsens skala, karakta r och kulturhistoriska va rden. • Uteserveringen fa r inte medfo ra besta ende skador pa mark, byggnader eller ledningar. • Alla mo bler, skyltar och o vriga fo rema l ska rymmas inom den yta som godka nts i tillsta ndet. Placering En uteservering ska fungera som ett tilla gg till den verksamhet den tillho r och placeras i direkt anslutning till lokalen. Uteserveringen beho ver ha en tydlig koppling till verksamhetens entre och fa r inte placeras sa att den upplevs som frista ende fra n lokalen, om inte sa rskilda ska l fo religger. Uteserveringens storlek ska sta i rimlig proportion till verksamhetens inomhusyta och anpassas efter platsens fo rutsa ttningar. Som huvudregel bo r uteserveringen inte vara la ngre a n lokalens fasadla ngd. Vid ho rnla gen ska uteserveringen dras in na got sa att bakomliggande fasad fortsatt a r synlig. Om mo jligt bo r entre n till uteserveringen placeras la ngs serveringens la ngsida. Blomla dor, skyltar, parasoller och andra fo rema l ska placeras innanfo r den yta som godka nts i polistillsta ndet och eventuellt bygglov. Detta ga ller a ven frista ende uteserveringar. Allmän platsmark Allma n platsmark, sa som gator, torg och parker, a r till fo r allma nheten. Na r en uteservering placeras pa allma n platsmark beho ver den utformas sa att platsens grundla ggande funktioner inte pa verkas negativt. 8 Uteserveringen ska vara o ppen och tillga nglig under de tider som tillsta ndet ga ller. Varje anso kan pro vas individuellt utifra n platsens fo rutsa ttningar, med sa rskilt fokus pa framkomlighet, trafiksa kerhet, tillga nglighet, drift och underha ll, samt stadsmiljo ns helhetsintryck. Kommunen go r i samband med remiss till Polismyndigheten en samlad bedo mning av uteserveringens la mplighet. Kvartersmark Kvartersmark a r mark inom detaljplan som inte a r allma n plats, till exempel mark avsedd fo r bosta der, handel eller kontor. Marken a gs vanligtvis av en privat fastighetsa gare. Om en uteservering placeras pa kvartersmark beho ver man alltid fastighetsa garens medgivande. I vissa fall kan kvartersmark vara tillga nglig fo r allma nheten och da rmed betraktas som offentlig plats enligt ordningslagen. I sa dana fall kra vs a ven tillsta nd fra n Polismyndigheten. Det a r fo retagets ansvar att ta reda pa vilken typ av mark som uteserveringen planeras pa och vilka tillsta nd som kra vs. Ansvar och tillstånd Det a r fo retagets som ansvarar fo r att samtliga no dva ndiga tillsta nd finns pa plats innan uteserveringen anla ggs och tas i bruk. Polismyndigheten pro var anso kningar om tillsta nd fo r anva ndning av offentlig plats enligt ordningslagen. Kommunen la mnar sin bedo mning i a rendet och granskar fra gor som ro r trafiksa kerhet, framkomlighet, tillga nglighet och gestaltning. Bygglov och andra lov eller anma lningar pro vas av kommunen enligt plan- och bygglagen. Tillstånd från polisen Fo r att fa anla gga och anva nda en uteservering pa allma n plats eller annan offentlig plats kra vs tillsta nd fra n Polismyndigheten enligt ordningslagen. Anso kan om tillsta nd go rs via Polismyndighetens e-tja nst. Polismyndigheten tar ut en anso kningsavgift enligt ga llande taxa. Na r anso kan avser kommuna gd mark skickar Polismyndigheten a rendet pa remiss till Lindesbergs kommun. Kommunen go r da en samlad bedo mning av uteserveringens placering, utformning, framkomlighet, tillga nglighet, trafiksa kerhet samt pa verkan pa stads- och kulturmiljo . 9 Kommunen tar ut avgift fo r tillsta ndet att anva nda offentlig plats enligt taxa beslutad av kommunfullma ktige. Polismyndigheten fattar det slutliga beslutet om tillsta nd. Tillståndets giltighetstid Tillsta nd fo r uteservering beviljas normalt fo r en sa song i taget. Lindesbergs kommun tilla ter uteserveringar under perioden 15 april till 31 oktober om inget annat anges i tillsta ndet. Uteserveringen fa r byggas upp tidigast det datum som tillsta ndsperioden bo rjar och beho ver vara helt borttagen senast sista dagen i tillsta ndsperioden. Serveringstillstånd Alkoholservering pa uteservering kra ver alltid sa rskilt serveringstillsta nd enligt alkohollagen. Ett tillsta nd fo r uteservering inneba r inte automatiskt ra tt att servera alkohol. Uteserveringen ma ste inga i serveringstillsta ndet, vara tydligt avgra nsad och mo jlig att o verblicka. Alkohol fa r endast serveras inom godka nd yta och under de tider som anges i tillsta ndet. Fo retagets ansvarar fo r ordning och nykterhet, och kommunen samt Polisen uto var tillsyn. Serveringstillsta nd anso ker du om hos kommunen. Utformning Varje uteservering ska utformas med omsorg och anpassas till sin omgivning. Utformningen ska bidra till en sammanha llen och trivsam stadsmiljo och fa r inte dominera eller ska rma av det offentliga rummet. Pa platser da r flera uteserveringar ligger na ra varandra kan kommunen sta lla krav pa en mer enhetlig gestaltning. Om flera verksamheter delar samma yta bo r de, ga rna tillsammans med fastighetsa garen, samordna utformningen fo r att skapa ett helhetsintryck som a r tilltalande och va lfungerande. Kulturhistoriskt värdefulla områden I kulturhistoriskt ka nsliga miljo er sta lls sa rskilt ho ga krav pa utformning och placering av uteserveringar. A tga rder som pa verkar byggnaders fasader, siktlinjer eller viktiga arkitektoniska detaljer ska undvikas. Konstruktioner sa som va ggar, tak, inglasningar eller o ppningsbara partier riskerar att do lja eller fo rvanska kulturhistoriska va rden och kan da rfo r inte alltid godka nnas, a ven om detaljplanen i o vrigt medger a tga rden. Inramningar, va ggar, tak och markiser fa r inte skymma betydelsefulla fasaddetaljer sa som listverk, ornament eller fo nsteromfattningar. Markiser ska placeras med tillra ckligt avsta nd till fasaden fo r att dessa detaljer ska vara fullt synliga. 10 Om uteserveringen placeras i na rheten av ett ho rn ska den dras in sa att fasaden bakom fortsatt kan upplevas. Material, fa rger och detaljer beho ver va ljas med stor ha nsyn till platsens karakta r och kulturhistoriska sammanhang. Vid osa kerhet om la mplig utformning kan samra d ske med kommunens stadsarkitekt i ett tidigt skede, fo r va gledning i a rendet. Inramning av uteserveringen Inramningen beho ver markera gra nsen mellan uteserveringen och omgivande ga ngyta, samtidigt som den ska upplevas o ppen och inbjudande. Fo r att skapa en trivsam och inbjudande miljo rekommenderas en la g och genomsla pplig inramning, exempelvis ett staket eller liknande avgra nsning. Uteserveringen bo r utformas sa att den beha ller kontakten med omgivande gaturum och upplevs som en naturlig del av stadsmiljo n. Om det saknas ledstra k fo rbi uteserveringen ska inramningen vara mo jlig att uppfatta med ka pp, exempelvis genom en tva rsla placerad cirka 10 centimeter ovan mark. Inramningen beho ver placeras sa att sikten vid korsningar, o verga ngssta llen och utfarter fortsatt a r god och trafiksa kerheten inte pa verkas. Fast montering i kommunens mark a r mo jlig efter sa rskilt tillsta nd. Mo bler, skyltar, parasoller, krukor och andra fo rema l beho ver placeras innanfo r inramningen och inom den yta som anges i tillsta ndet. Mark och golv Uteserveringar utformas med utga ngspunkt i platsens befintliga markbela ggning. Stadens gator, torg och andra offentliga ytor, sa som gatsten, betongplattor, asfalt, grus eller gra s, a r en viktig del av stadsmiljo ns karakta r och bidrar till helhetsupplevelsen. Genom att ta tillvara dessa kvaliteter sta rks platsens identitet. Separata golvkonstruktioner, som tra da ck eller uppho jda plattformar, kan i ma nga fall undvikas till fo rma n fo r lo sningar som fo ljer markens naturliga utformning. Det bidrar till en mer o ppen, tillga nglig och sammanha llen stadsmiljo utan visuella barria rer. Trädäck och upphöjda golv Tra da ck kan i undantagsfall godka nnas, exempelvis da r marken lutar kraftigt eller da r underlaget a r sa oja mnt att tillga nglig anva ndning inte kan uppna s pa annat sa tt. Behovet ska da motiveras i anso kan. 11 Ett tra da ck fa r endast anla ggas i direkt anslutning till verksamhetens fasad och fa r aldrig byggas ho gre a n vad terra ngen kra ver. Tra da ck som a r ho gre a n 50 centimeter o ver markniva a r bygglovspliktiga. Tra da ck beho ver utformas sa att de a r tillga ngliga och anva ndbara fo r alla, a ven fo r personer som anva nder rullstol. Rampens lutning beho ver da rfo r vara ho gst 1:12. Vid Tra da ck med ta ckta sidor niva skillnader fo rses tra da cket med kantskydd fo r o kad trygghet och sa kerhet. Vid placering intill ko rbana a r det la mpligt att tra da cket inte stra cker sig mer a n cirka 4 meter fra n fasaden, sa att god framkomlighet och trafiksa kerhet bibeha lls. I utform- ningen tas ha nsyn till ledningar och installationer i marken. Om a tga rden inneba r gra vning eller markfo rankring beho ver tillsta nd inha mtas fra n kommunen. Om omra det bero r en fornla mning kra vs a ven tillsta nd fra n La nsstyrelsen. Möbler och möblering Mo blerna a r en viktig del av uteserveringens helhetsupplevelse och bidrar till ba de trivsel, funktion och tillga nglighet. Genom att va lja fa rg, form och material som harmonierar med platsens karakta r och verksamhetens uttryck skapas en inbjudande och Exempel pa utemo bel med genomta nkt miljo . armsto d Fa rg kan med fo rdel anva ndas fo r att sa tta personlig pra gel, exempelvis genom dynor, filtar eller andra detaljer. Mo bler i da mpade kulo rer och matta material bidrar till en behaglig miljo och underla ttar orientering fo r alla ga ster. En tillga nglig uteservering a r en va lkomnande uteservering. Mo bler som a r enkla att anva nda a ven fo r personer med nedsatt ro relsefo rma ga go r att fler kan ta del av platsen. Frista ende bord och stolar skapar flexibilitet, och stolar med armsto d ger extra komfort och sto d. Genomta nkta materialval ger ba de ha llbarhet och kvalitet. Stabil och va derta lig inredning som samtidigt a r smidig att hantera bidrar till en trygg och trivsam miljo o ver tid. Va lj ga rna: • Stabila, ha llbara mo bler avsedda fo r utomhusbruk, ga rna med armsto d. • Anva nd ga rna fa rger pa minde detaljer sa som dynor, filtar och dekorationer. Undvik: • Mo bler da r ba nk och bord a r sammankopplade, det fo rsva rar fo r ro relsehindrade. • Vita och bla nkande material, som ex aliminium eller vita plastmo bler, det kan bla nda och fo rsva ra orientering. 12 Framkomlighet God framkomlighet a r en grundfo rutsa ttning fo r ett levande och va lkomnande offentligt rum. Na r ga ngytor planeras med omtanke skapas trygga och tillga ngliga miljo er fo r alla, oavsett om man anva nder rullstol, rullator, barnvagn eller beho ver god orienterbarhet. Samtidigt underla ttas arbetet fo r ra ddningstja nst och driftfordon. Mellan uteservering och ko rbana bo r det som huvudregel finnas en hinderfri passage om minst 1,5 meter. Det ger en bekva m och sa ker ro relsezon fo r fo rbipasserande. I a ldre stadsmiljo er eller da r gaturummet a r smalare kan en anpassad lo sning vara mo jlig, under fo rutsa ttning att framkomlighet, trafiksa kerhet och tillga nglighet fortsatt fungerar va l. Kontakta ga rna kommunen fo r ra d och va gledning. Vid planering av fri passage a r det viktigt att ta ha nsyn till fasta inslag i miljo n, sa som stolpar, skyltar, cykelsta ll, tra d, blomurnor, parkeringsautomater och andra installationer. Genom att la ta uteserveringen uppta ho gst ha lften av ga ngbanans bredd skapas en bra balans mellan stadsliv och tillga nglighet. Det ger utrymme ba de fo r en attraktiv serveringsmiljo och fo r ett smidigt flo de av ma nniskor genom staden. Exempel pa ritning o ver uteservering: 1. Ange fo retagets namn. 2. Ange serveringens djup fra n va gglivet ut mot gata. 3. Ange serveringen utbredning la ngsmed fasaden. 4. Ange avsta ndet mellan uteserveringen och gata. 5. Ange gatans namn. 6. Ange fasta fo rema l sa som exempelvis tra d, lyktstolpar och elska p. 13 Sa ha r go r du Fo r att anla gga en uteservering pa allma n plats eller annan offentlig plats kra vs tillsta nd fra n Polismyndigheten. De flesta uteserveringar placeras pa mark som a gs och fo rvaltas av Lindesbergs kommun, men a ven uteserveringar pa kvartersmark kan i vissa fall ra knas som offentlig plats. Innan Polismyndigheten kan bevilja tillsta nd pa kommuna gd mark ska kommunen godka nna anva ndandet av marken. Det a r da rfo r viktigt att kontakta kommunen i god tid innan anso kan skickas in. Verksamhetsutövaren ansvarar för att: • Ta reda pa vilken typ av mark som uteserveringen planeras pa . • Inha mta fastighetsa garens medgivande vid behov. • Sa kersta lla att alla no dva ndiga tillsta nd finns innan uteserveringen anla ggs. Ansökan till polismyndigheten Anso kan om tillsta nd fo r uteservering ska la mnas in i god tid fo re planerad start. Tillsta nd beviljas normalt fo r en sa song i taget. Uto ver ifylld anso kningsblankett ska fo ljande handlingar bifogas: • En skalenlig ritning som visar uteserveringens placering pa gatumark eller torg. • Ett ma ttsatt situationsschema som visar avgra nsning mot ga ng-, cykel- och ko rbanor. • Medgivande fra n fastighetsa garen, om uteserveringen placeras i anslutning till privat mark eller byggnad. Avgift fo r tillsta nd att anva nda offentlig mark tas ut enligt taxa beslutad av kommunfullma ktige. 14 Checklista Innan du ansöker • Kontrollera om platsen a r allma n plats eller kvartersmark. • Kontakta fastighetsa garen och inha mta medgivande vid behov. • Ta fram ritningar och ma ttsatta skisser. • Samra d med kommunen vid osa kerhet kring utformning eller placering. Tillstånd från Polismyndigheten • Anso k om tillsta nd fo r anva ndning av offentlig plats enligt ordningslagen. • Bifoga ritningar, situationsplan och fastighetsa garens medgivande. • Betala anso kningsavgift till Polismyndigheten. https://polisen.se/tjanster-tillstand/tillstand-ansok/offentlig-plats/ Tillstånd och samråd med andra myndigheter Åtgärder som kan kräver tillstånd från Länsstyrelsen • Fo rankring i mark. • Gra vning inom omra de med fornla mning. Hela Lindesbergs stadska rna ra knas som fornla mningsomra de. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/samhalle/kulturmiljo/fornlamningar-och- fornfynd.html Ansökan om serveringstillstånd • Du anso ker om serveringstillsta nd hos din kommun. https://www.lindesberg.se/jobb-och-foretagande/tillstand-regler-och- tillsyn/serveringstillstand-for-alkohol 15 Åtgärder som kräver bygglov från kommunen • Frista ende eller fast monterade markiser. • Tra da ck som a r ho gre a n 50 centimeter. • Tak, plank, mur eller andra fasta konstruktioner. • Skyltar, banderoller eller vimplar i anslutning till uteserveringen. https://www.lindesberg.se/bygga-bo-och-miljo/bygglov/ansok-om-bygglov Åtgärder som bör samrådas med stadsarkitekt • Parasoller – utformning och fa rgsa ttning. • Inramning med staket – utformning och material. • Banderoller, skynken eller liknande inslag. Samra d sker via e-post till: samhallsbyggnad@lindesberg.se (Ma rk a rendet ”Till stadsarkitekt”) Efter beviljat tillstånd • Bygg upp uteserveringen tidigast det datum tillsta ndet ga ller fra n. • Sa kersta ll att uteserveringen fo ljer tillsta ndets villkor. • Ta bort uteserveringen senast sista dagen i tillsta ndsperioden. 16 Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-03-23 Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen KS-2026-00137 Handläggare: Isabella Lohse Tel: 0581-830 05 Epost: isabella.lohse@lindesberg.se Plantaxa 2026 Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta, att föreslå kommunfullmäktige besluta att:  anta plantaxa 2026  timtaxan för planverksamheten är 1180 kr Sammanfattning av ärendet En välfungerande taxa är ett viktigt hjälpmedel för att kommunen ska kunna få täckning för sina kostnader för den verksamhet som kan finansieras av avgifter. En tydlig taxa är även viktig för att skapa förutsägbarhet hos de som vill nyttja kommunens tjänster. Ärendebeskrivning Enligt 12 kap 8-9 §§ plan- och bygglagen (2010:900) regleras kommuners rätt att ta ut avgifter för vissa tjänster. Plantaxan har tidigare varit gemensam mellan de fyra samverkande kommunerna. Sedan verksamhetsförändringen som trädde i kraft 1 oktober 2025 har det funnit behov att se över taxan samt räkna fram en ny timtaxa. Taxan bygger på SKR underlag för taxa och utgår från två principer att ta betalt för planarbetet. Grundprincipen är via formel, men det finns även vissa typer av ärenden där timdebitering tillämpas. Även timtaxan är framräknad via SKR mall för beräkning av timtaxa och landar på 1181kr, vi har valt att avrunda till 1180 kr. Vi har även gjort en omvärldsbevakning mot andra kommuner i vårt närområdet/mindre kommuner och jämfört timtaxan för att se att vi hamnar rätt. Kommun Avgift År (senast reviderad) Kumla 900 2023 Askersund 1001 2023 Orsa 1000 2023 Arboga 1200 2023 Örebro 1310 2025 Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Konsekvenser Kommunens uppgift är att väga allmänna och enskilda intressen under planprocessen, även om uppdraget är initierat av en privat aktör. Kommunen har möjlighet att ta ut avgifter för planbesked, upprättande av detaljplan mm under förutsättning att det finns en taxa antagen av Kommunfullmäktige. Principen bygger på att den som har nytta av åtgärden står för kostnaden. Om vi inte har möjlighet att ta ut avgift för vårt arbete blir det en subventionering för vissa aktörer. Isabella Lohse Samhällsutvecklingschef Beslutsunderlag Beräkning timtaxa, KS-2026-00137-3 Tjänsteskrivelse Förslag till beslut om plantaxa 2026, samt timtaxa, KS- 2026-00137-2 Plantaxa 2026, KS-2026-00137-1 För åtgärd: Samhällsutvecklingsenheten Plantaxa Lindesbergs kommun Strategi Plan/program » Riktlinje Regler Fastställt av: Kommunfullmäktige § XX Datum: 20XX-XX-XX Diarienummer: KS 2026-00137 Dokumentet gäller från och med: Datum för beslut Tidpunkt för aktualitetsprövning: 3 år efter antaget beslut Ansvarigt politiskt organ: Nämnd Ansvarig förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen Dokumentet gäller för: Kommunstyrelseförvaltningen, samhällsutvecklingsenheten Innehållsförteckning 1. Inledning ......................................................................................................... 4 2. Bestämmelser om plantaxa ........................................................................ 5 3. Avgift för planbesked .................................................................................... 6 4. Planavgift enligt plankostnadsavtal ........................................................... 7 5. Planavgift för beviljade bygglov ............................................................... 11 6. Allmänna regler om kommunala avgifter .............................................. 14 1. Inledning 1.1 Utgångspunkter Denna taxa redovisar grunderna för Kommunstyrelsens rätt att ta ut sådan avgift för beslut om planbesked som avses i 12 kap. 8 § PBL. Taxan redovisar även grunderna för Bygg- och miljönämndens rätt att ta ut sådan planavgift som avses i 12 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). Avgiften för beslut om planbesked avser att täcka kostnader för handläggning av ärenden om planbesked enligt 5 kap. 2 § PBL. Planavgiften avser att täcka programkostnader och andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner och områdesbestämmelser. Med programkostnad avses kostnad för sådant program som avses i 5 kap. 10 PBL och som kommunen får ta fram för att underlätta detaljplanearbetet eller arbetet med framtagande av områdesbestämmelser. Planavgift tas ut antingen med stöd av plankostnadsavtal eller i samband med beviljande av bygglov. När det i denna taxa anges program eller planprogram avses sådant program som anges i 5 kap. 10 § PBL. Vid användning av begreppet plan i denna taxa avses detaljplaner och områdesbestämmelser. 2. Bestämmelser om plantaxa Denna taxa gäller för Kommunstyrelsen och Bygg- och miljönämndens verksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PBL eller kommunallagen (2017:725), om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller. 2.1 Beräkning av avgifter enligt taxan Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som ingå i taxan. Följande benämningar av faktorer för beräkning av avgifter förekommer: BTA = Bruttoarea mPBB = ”Milliprisbasbelopp”, en tusendels prisbasbelopp N = Justeringsfaktor OF = Objektsfaktor OPA = Öppenarea PF = Planfaktor 2.1.1 Bruttoarea (BTA) Bruttoarean är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida räknas med. 2.1.2 Milliprisbasbelopp (mPBB) Prisbasbeloppet räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (2010:110). Beräkningarna görs med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår. Ett milliprisbasbelopp (mPBB) utgör en tusendel av prisbasbeloppet. 2.1.3 Justeringsfaktor N Justeringsfaktor N läggas till funktionen i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Kommunfullmäktige kan besluta om justeringsfaktor N, dock alltid med beaktande av självkostnadsprincipen. 2.1.4 Objektsfaktor (OF) Vid plankostnadsavtal Objektsfaktorn grundas på hur stor byggrätt (BTA + OPA) som planen medger i det aktuella fallet. Vid bygglov Objektsfaktorn grundas på hur stor bruttoarea (BTA) samt öppenarea (OPA) som bygglovet omfattar. 2.1.5 Öppenarea (OPA) Öppenarea omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor. I öppenarea inräknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage/carport och liknande. 2.1.6 Planfaktor (PF) Planfaktorn grundas på vilken sorts plan samt vilka förutsättningar det finns på plats. 3. Avgift för planbesked Avgift för planbesked tas ut både för positiva och negativa beslut. När handläggning av ärendet har påbörjats tas avgift ut även vid återkallande av ansökan. Vid återkallelse av ansökan om planbesked innan beslut har fattats i ärendet reduceras avgiften så att 75% av avgiften tas ut. Planbeskedavgiften beräknas med det milliprisbasbelopp som gäller vid tidpunkten för inkommen ansökan om planbesked. 3.1 Olika kategorier av planbesked En aktör som vill att kommunen ska ändra en detaljplan eller ta fram en ny detaljplan för ett område ansöker om planbesked. Samhällsutvecklingsenheten undersöker då förutsättningarna för en ändring eller ny detaljplan och kommunstyrelsen beslutar sedan om kommunen ska lämna ett positivt eller negativt planbesked. 3.2 Tabell Kategori planbesked Avgift Enkel åtgärd 200 mPBB Med enkel åtgärd avses projekt som uppfyller samtliga följande kriterier: 1. Mindre projekt av enklare karaktär: ny- eller tillbyggnad av bostadshus omfattande högst två lägenheter eller ny- eller tillbyggnad av verksamheter upp till totalt 250 m2 bruttoarea eller övriga projekt med en markarea om högst 2 000 m2 eller ändrad markanvändning till något av ovanstående. 2. Projektet ligger inom eller i direkt anslutning till detaljplanerad markanvändning av samma karaktär. Eventuellt planarbete kan antas vara möjligt att genomföra med standard planförfarande. Medelstor åtgärd 300 mPBB Med medelstor åtgärd avses projekt som inte uppfyller samtliga kriterier för enkel åtgärd eller som inte uppfyller något av kriterierna för stor åtgärd. Stor åtgärd 400mPBB Med stor åtgärd avses projekt som uppfyller något av följande kriterier: 1. Projekt av större omfattning: bostadsprojekt omfattande mer än 100 lägenheter eller verksamhetsprojekt omfattande mer än 5 000 m2 bruttoarea eller övriga projekt omfattande mer än 20 000 m2 markarea eller ändrad markanvändning till något av ovanstående. Ärenden som kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Återkallad ansökan (innan beslut) 75% av kostnaden utifrån ärendekategori Återkallad ansökan (innan handläggning Ingen avgift börjat) 4. Planavgift enligt plankostnadsavtal Enligt etablerad praxis har kommuner rätt att reglera kommunens rätt till planavgift enligt 12 kap. 9 § PBL i ett plankostnadsavtal och Kommunstyrelsen är den myndighet som företräder kommunen som avtalspart i plankostnadsavtalet. Plankostnadsavtal tecknas med intressenter för att specificera planavgiftens storlek samt betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt. Plankostnadsavtal tecknas i samband med att arbetet med planen påbörjas. Planavgift ska erläggas i enlighet med detta avsnitt 4. Det innebär att ersättning ska erläggas utifrån den BTA/OPA som framgår av antagen plan. Eftersom plankostnadsavtalet undertecknas redan när planarbetet påbörjas så används där en uppskattning av hur stor BTA/OPA som planen omfattar. Planavgiften erläggs till viss del redan innan planen antas, vilket innebär att en justering av återstående del av planavgiften kan behöva göras i samband med planens antagande. Om det framgår av antagen plan att BTA/OPA är lägre än vad som uppskattades i samband med plankostnadsavtalets undertecknande så ska planavgiften justeras ner och om den är högre så ska planavgiften istället justeras upp. Utöver den planavgift som ska erläggas i enlighet med föregående stycke ska intressent bekosta samtliga utredningar som krävs för planens framtagande. Innehållet i ett plankostnadsavtal ska följa de bestämmelse som framgår av denna taxa. Ett plankostnadsavtal får även innehålla andra avtalsvillkor som nämnd anser skäligt. 4.1 Principer för beräkningar 4.1.1 Grundprinciper • Principen för beräkning av planavgift är: OF x PF x mPBB x N. • Grundprincipen är att i OF innefattas all befintlig och tillkommande byggrätt inom aktuellt planområde. • Princip för beräkning av planavgift för ändring av detaljplan genom upphävande av fastighetsindelningsbestämmelse i separat ärende är dock: mPBB x PF x N. • Vid ändring av plan tas planavgift ut för den byggrätt som ändringen berör. Planavgiftens storlek baseras då endast på den yta som är föremål för prövning i ändringen. • Planavgiften beräknas med det milliprisbasbelopp som gäller vid tecknande av plankostnadsavtal. 4.1.2 Tidsersättning Tidsersättning debiteras i ärenden med plankostnadsavtal, istället för debitering enligt grundprinciper i 4.1.1., där någon av följande omständigheter föreligger: • Ärende som inte går att definiera enligt någon av grundprinciperna för beräkning av planavgift i avsnitt 4.1.1. Exempelvis i ärenden där det inte går att få fram en objektsfaktor (OF) på grund av att intressenten erhåller annan nytta än möjlighet till lov som kan mätas enligt standard för BTA eller OPA. • Ärende där intressenten erhåller möjlighet till lov som kan mätas enligt standard för BTA eller OPA, men där BTA:n eller OPA:n understiger 300 kvadratmeter. • Ärende som omfattar områdesbestämmelser. En grov uppskattning av total tidsåtgång ska göras i samband med tecknande av plankostnadsavtal i ärenden där tidsersättning ska användas. Det är emellertid faktiskt nedlagd tid som ska erläggas i samband med reglering av planavgiften, vilket innebär att den slutliga planavgiften kan bli både lägre och högre än uppskattningen. 4.1.3 Samordningsvinster Om kommunen bedömer att det finns samordningsvinster vid planering av flera intressenters angränsande fastigheter i en och samma plan kan samordning äga rum till en reducerad planavgift. Planavgiften multipliceras då med en faktor på 0,8 för respektive intressent. 4.2 Tidpunkter för erläggande av ersättning Planavgift tas i enlighet med den förväntade planavgiften i plankostnadsavtalet ut vid följande tidpunkter: • Planförfarande med granskning Plankostnadsavtal 10 %, samråd 40 %, granskning 25 % och antagande 25 %. • Planförfarande utan granskning Samråd 50 % och antagande 50 %. Om planavgiften som ska erläggas enligt antagen plan är högre än den planavgift som har erlagts eller som ska erläggas enligt förväntad planavgift ska återstående del av planavgiften erläggas vid tidpunkten för antagandet av planen. Om planavgiften som ska erläggas enligt antagen plan är lägre än den planavgift som har erlagts eller som ska erläggas enligt förväntad planavgift ska skillnaden återbetalas till intressent. • I ärenden med tidsersättning sker fakturering av nedlagd tid vid följande tidpunkter: Samråd, granskning, antagande och laga kraft. 4.3 Tabeller 4.3.1 Tidsersättning i planskedet vid plankostnadsavtal Kategori Timpris Handläggare 1 180 kronor per timme 4.3.2 Objektsfaktor (OF) i planskedet vid plankostnadsavtal Areal byggrätt, i kvadratmeter (BTA + OPA) OF 0–299 Tidsersättning 300–499 14 500–799 20 800–1 199 26 1 200–1 999 36 2 000–2 999 46 3 000–3 999 56 4 000–4 999 64 5 000–5 999 72 6 000–7 999 88 8 000–9 999 100 Från och med 10 000 höjs OF med 2 per 1 000 m2 (exempel OF 10 000 m2 = 102, 11 000 m2 = 104) 4.3.3 Planfaktor (PF) i planskedet vid plankostnadsavtal Åtgärd PF Ny PF Ändring av plan plan Detaljplan inklusive program 220 100 Detaljplan exklusive program 140 60 Områdesbestämmelser 100 - Införande av fastighetsindelnings- 80 40 bestämmelser i separat ärende Ändring av detaljplan genom upphävande av 1 250 om upphävandet berör en fastighetsindelningsbestämmelser i separat (1) fastighet, därefter gäller +165 ärende (exempelvis per tillkommande fastighet. upphävande av tomtindelning) 4.3.4 Justeringsfaktor (N) i planskedet N 0,8 4.4 Räkneexempel I nedanstående räkneexempel har 2026 års nivå av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (2 kap. 6–10 §§) om allmän försäkring använts, det vill säga 59 200 kr. Milliprisbasbeloppet blir då 59,2 kr. Observera att vid egna beräkningar måste hänsyn tas till eventuella förändringar av prisbasbeloppet. Exempel 1 Detaljplan som innebär att en byggrätt på 500 BTA genereras. Detaljplanen avser nybyggnad och det finns inte något gällande planprogram för området. Avgift = OF x PF x mPBB x N = 20 * 140 * 59,2 * 0,8 = 132 608 kr Exempel 2 Detaljplan som innebär att en byggrätt på 250 BTA genereras. Detaljplanen avser nybyggnad. Avgift = Tidsersättning = 1 180 kr per timme. 4.5 Planavgift vid avbrytande av planarbete med mera vid beräkning enligt grundprincip i 4.1.1 Om kommunen avbryter planarbetet på grund av omständigheter som intressent inte råder över utgår ingen ersättning till kommunen. Kommunen har då att återbetala eventuell ersättning som har uttagits i samband med samråd och granskning. Intressent ansvarar dock själv för vad denne har bidragit med i planarbetet Om planarbetet däremot avbryts efter önskemål från intressent eller på grund av omständigheter som intressent råder över gäller istället följande: • Om planarbetet avbryts innan samråd enligt PBL inletts ska intressent erlägga ersättning för kommunens nedlagda tid med belopp i enlighet med den av KF antagna taxan. • Om planarbetet avbryts efter att samråd inletts men innan granskning enligt PBL inletts ska intressent erlägga 50 % av den avtalade ersättningen. • Om planarbetet avbryts efter att samråd inletts och någon granskning enligt PBL inte är aktuellt ska intressent erlägga 50 % av den avtalade ersättningen. • Om planarbetet avbryts efter att granskning enligt PBL inletts ska intressent erlägga 75 % av den avtalade ersättningen. Ersättning som ännu inte erlagts vid tidpunkten för när planarbetet avbryts ska då istället erläggas vid tidpunkten för avbrytandet. Om kommunen antagit plan men planen upphävs efter överklagande och därför inte fått laga kraft har kommunen rätt till ersättning som om planen fått laga kraft. 4.6 Planavgift vid avbrytande av planarbete med mera vid tidsersättning enligt 4.1.2 Om kommunen avbryter planarbetet på grund av omständigheter som intressent inte råder över utgår ingen ersättning till kommunen. Kommunen har då att återbetala eventuell ersättning som har uttagits i samband med samråd och granskning. Intressent ansvarar dock själv för vad denne har bidragit med i planarbetet. Om planarbetet däremot avbryts efter önskemål från intressent eller på grund av omständigheter som intressenten råder över har denne att erlägga hela den avtalade ersättningen till kommunen, det vill säga ersättning för kommunens faktiskt nedlagda tid för planarbetet. Om genomförandeavtal för genomförande av plan inte undertecknas mellan kommunen och intressent inför antagande av planen och planarbetet därför avbryts ska hela ersättningen ändå erläggas, det vill säga ersättning för kommunens faktiskt nedlagda tid för planarbetet. Ersättning som ännu inte erlagts vid tidpunkten för avbrytandet ska då erläggas i samband med att planarbetet avbryts. Om kommunen antar planen men planen efter överklagande upphävs och upphävandet av detaljplanen får laga kraft ska hela ersättningen erläggas, det vill säga ersättningen för kommunens faktiskt nedlagda tid för planarbetet. Ersättning som ännu inte erlagts vid tidpunkten för när upphävandet av detaljplanen får laga kraft ska då erläggas vid den tidpunkten. 5. Planavgift för beviljade bygglov Planavgift tas i enlighet med detta avsnitt ut för beviljade bygglov på det sätt som anges i 12 kap. 9 § PBL om inte plankostnadsavtal tecknats i syfte att täcka plankostnaden. Avgiften utgår vid beviljade bygglov för nybyggnation, tillbyggnad eller annan ändring av byggnad (ändrad användning, fasadändring etcetera) där den fastighet som bygglovet avser har haft nytta av planen eller områdesbestämmelserna. 5.1 Principer för beräkningar 5.1.1 Grundprinciper • Principen för beräkning av planavgift som ska tas ut i samband med bygglovsbeslut för en- och tvåbostadshus eller till dem tillhörande komplementbyggnader: mPBB x PF x N • Principen för beräkning av planavgift som ska tas ut i samband med bygglovsbeslut för övriga typer av byggnader: OF x PF x mPBB x N Planavgiften tas ut för bygglov som överensstämmer med plan eller i de fall bygglov beviljas med en avvikelse. Planavgift i bygglovet tas inte ut för: • Tidsbegränsade bygglov. • Nybyggnad eller nyanläggande som hanteras i ett separat ärende eller bygglovsbeslut och som omfattar max 25 kvm. • Tillbyggnad eller annan form av ändring som hanteras i ett separat ärende eller bygglovsbeslut och som omfattar max 25 kvm. • Ändrad markanvändning i separat ärende om max 25 kvm. 5.2 Tabeller 5.2.1 Objektsfaktor (OF) i bygglovskedet, som i enlighet med 5.1 tillämpas för andra byggnader än en- och tvåbostadshus och till dem tillhörande komplementbyggnader Areal som bygglovet omfattar, i kvadratmeter (BTA + OPA)1 OF 0–24 0 25–492 2 25–49 4 50–129 6 130–199 8 200–299 10 300–499 14 500–799 20 800–1 199 26 1 200–1 999 36 2 000–2 999 46 3 000–3 999 56 4 000–4 999 64 5 000–5 999 72 6 000–7 999 88 8 000–9 999 100 Från och med 10 000 höjs OF med 2 per 1 000 m2 (exempel OF 10 000 m2 = 102, 11 000 m2 = 104) I ärende om ansökan om bygglov för flera byggnader och där planavgift ska erläggas beräknas planavgiften utifrån byggnadernas sammanlagda area (BTA+OPA). 2 Används för åtgärder av enklare karaktär såsom soprum, förråd, skärmtak, små tillbyggnader och dylikt och som hanteras i separata ärenden eller bygglovsbeslut. 5.2.2 Planfaktor (PF) i bygglovsked Åtgärd PF Nybyggnad PF Ändring1/ Tillbyggnad2 Områdesbestämmelser 100 60 Detaljplan inklusive program3 220 100 Detaljplan exklusive program3 140 60 En – och två bostadshus samt 100 60 komplementbyggnad 1Med ändring avses här ändring av byggnad enligt definitionen i 1 kap. 4 § PBL: Ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. 2 För tillbyggnad som överstiger 50 % av huvudbyggnadens bruttoarea (BTA) tillämpas planfaktor som för nybyggnad. 3 Med program avses gällande planprogram 5.2.3 Justeringsfaktor (N) i bygglovskedet N 0,8 5.3 Räkneexempel I nedanstående räkneexempel har 2026 års nivå av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (2 kap. 6–10 §§) om allmän försäkring använts, det vill säga 59 200kr. Milliprisbasbeloppet blir då 59,2 kr. Observera att vid egna beräkningar måste hänsyn tas till eventuella förändringar av prisbasbeloppet. Exempel 1 Nybyggnation av enbostadshus om 120 kvm inom detaljplanelagt område. Avgift = mPBB x PF x N = 59,2 x 100 x 0,8 = 4 736 kr Exempel 2 Tillbyggnad av komplementbyggnad med 30 kvm inom detaljplanelagt område. Avgift = mPBB x PF x N = 59,2 x 60 x 0,8 = 2 842 kr Exempel 3 Nybyggnad av kontorsbyggnad om 450 kvm inom detaljplanelagt område exklusive planprogram eller fördjupad översiktsplan. Avgift = OF x mPBB x PF x N = 14 x 59,2 x 140 x 0,8 = 92 826 kr Exempel 4 Tillbyggnad av flerbostadshus med två inglasade balkonger om 30 kvm totalt, inom detaljplanelagt område exklusive planprogram eller fördjupad översiktsplan. OF-faktor bestäms till 2 utifrån att det är en mindre, enklare konstruktion. Avgift = OF x mPBB x PF x N = 2 x 59,2 x 60 x 0,8 = 5 683 kr 6. Allmänna regler om kommunala avgifter Denna taxa med avgifter för handläggning, prövning m.m. enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL är beslutad med stöd av 12 kap. 8, 9 samt 10 §§ PBL. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. 6.1 Självkostnadsprincipen För nämndens verksamhet reglerar 12 kap. 10 §, PBL att en avgift inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. För all kommunal verksamhet gäller dessutom allmänt självkostnadsprincipen som uttrycks i 2 kap 6 § kommunallagen. ” Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.” 6.2 Plan- och bygglagen Särskilda föreskrifter om avgifter för kommunernas verksamhet inom nämndens ansvarsområde finns i 12 kap. plan- och bygglagen (2010:900). Enligt 12 kap 9 § får byggnadsnämnden (eller motsvarande) ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Byggnadsnämnden eller dess delegat får enligt 12 kap. 9 § ta ut en planavgift för att täcka kostnader för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om bygg- och miljönämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad eller annat bygglov enligt 16 kap 7 § (skylt- eller ljusanordning eller annan bygglovspliktig anläggning) och den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. En avgift enligt 8 eller 9 § får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. 6.3 Avgiftsbestämning Avgiften beräknas efter den taxa som gäller vid påbörjad handläggning av ärendet. Finner nämnden att det finns särskilda skäl som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, får nämnden besluta detta för visst slag av ärenden eller för särskilt ärende. Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar nämnden om skälig avgift grundad på tidsersättning. Administrativa rutiner 7.1 Kommunfullmäktiges beslut om taxa Antagande av taxan beslutas av kommunfullmäktige, detsamma gäller ändring av taxans konstruktion, omfattning och faktorer. 7.2 Indexjustering Avgiftsbeloppen i denna taxa är bestämda med utgångspunkt från kostnadsläge och Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) oktober månad året före det år taxan börjar gälla. Kommunstyrelsen får för varje kalenderår (avgiftsår) därefter besluta att höja avgiftsbeloppen (fasta avgifter och timavgifter) med den procentsats för PKV som är publicerad på SKR:s webbplats för oktober månad året före avgiftsåret. Kommunstyrelsen ska efter regeringens beslut om prisbasbelopp justera de avgifter som grundar sig på prisbasbeloppet. 7.3.4 Avgiftsbestämning Avgiften och prisbasbelopp beräknas efter den taxa och det prisbasbelopp som gäller vid tecknande av planavtal. I övriga fall såsom prövningar av planbesked eller då planavgift utgår i samband med bygglov beräknas avgiften och prisbasbelopp utifrån den taxa och det prisbasbelopp som gäller när ansökan inkom. Finner Kommunstyrelsen eller Bygg- och miljönämnden att det finns särskilda skäl som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, får nämnden besluta detta för visst slag av ärenden eller för särskilt ärende. Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar Kommunstyrelsen eller Bygg- och miljönämnden om skälig avgift grundad på tidsersättning. 7.3 Betalningsskyldighet och betalning av avgift Avgift som tas med stöd av denna taxa ska enligt 12 kap. 11 § PBL betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i ärendet. Avgift enligt denna taxa betalas mot faktura av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser, när denne tillställts nämndens beslut, beställd handling levererats eller beställd åtgärd vidtagits. Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Kommunstyrelsen. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgift får tas ut i förskott. 7.3.7 Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall Varje beslut om debitering ska förses med en information om hur man överklagar. En kommunal nämnds beslut om påförande av avgift i enskilda fall överklagas enligt 13 kap. 3 § plan- och bygglagen hos länsstyrelsen. Den som vill överklaga ska ge in handlingarna till nämnden inom tre veckor från den dag hen fick del av beslutet. 7.4 Ikraftträdande Denna taxa ska tillämpas från och med 2026-06-01. Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 2026-03-30 Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen KS-2026-00074 Handläggare: Sofie Sälle Tel: 0581-812 06 Epost: Sofie.Salle@lindesberg.se Uppföljning och Analys mars 2026 för kommunstyrelseförvaltningen Förslag till Beslut Kommunstyrelsen beslutar • Att godkänna månadsuppföljningen januari till och med mars 2026 Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen redovisar under perioden januari till och med mars en positiv avvikelse om 9,4 mnkr. Detta främst eftersom vissa kostnader ännu inte investerats fullt ut, även planeringsreserven som innefattas av budget utan kostnader, större fakturor som ej ännu inkommit. Personalenheten har lägre lönekostnader, samtidigt som licenskostnader ökar för flera verksamheter. Helårsprognos 1,4 mnkr. Henrik Arenvang Sofie Sälle Kommundirektör Ekonom Beslutsunderlag Uppföljning och analys januari till och med mars 2026 för Kommunstyrelsen För åtgärd: Samtliga nämnder inom Lindesbergs kommuns organisation För kännedom: Ekonomienheten Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Månadsuppföljning Kommunstyrelseförvaltning Mar 2026 Kommunstyrelseförvaltning, Månadsuppföljning 1(4) Innehållsförteckning Månadsuppföljning ........................................................................................ 1 Kommunstyrelseförvaltning......................................................................... 1 Mar 2026 ........................................................................................................ 1 1 Verksamhetsuppföljning ........................................................................... 3 2 Ekonomisk uppföljning i Mnkr ................................................................. 3 2.1 Kommunstyrelseförvaltningen .......................................................................... 3 Kommunstyrelseförvaltning, Månadsuppföljning 2(4) 1 Verksamhetsuppföljning 2 Ekonomisk uppföljning i Mnkr 2.1 Kommunstyrelseförvaltningen Drift Nettokostna Budget jan- Budgetavvik Prognos Budget Budgetavvik Verksamhet d mar else jan-mar helår helår else helår Kommunledn 1,4 2,3 0,9 9,0 9,0 0,0 ing Fä rdtjä nst, 7,8 10,6 2,8 42,4 42,4 0,0 skolskjuts Vä gbidräg 0,1 0,1 0,0 2,1 2,1 0,0 Märknädsfo ri 0,3 0,3 0,0 1,2 1,2 0,0 ngsbidräg Politisk 1,5 4,5 3,0 17,7 18,4 0,7 verksämhet Ekonomi- /upphändlin 2,9 3,0 0,1 12,3 12,3 0,0 gsenheten Känslienhete 3,7 3,6 -0,1 14,0 14,0 0,0 n Personälenh 5,4 5,8 0,4 23,0 23,7 0,7 eten Mä ltidsenhet -1,6 0,0 1,6 0,3 0,3 0,0 en Sämhä llsutve cklings- 2,9 3,9 1,0 17,6 17,6 0,0 enheten Sä kerhetsenh 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 eten Lokälvä rd 0,5 0,2 -0,3 0,5 0,5 0,0 IT- och 6,1 6,1 0,0 22,8 22,8 0,0 teleenheten Totalt 31,0 40,4 9,4 162,9 164,3 1,4 Under 2026 sä finns en pläneringsreserv med 0,7 mnkr under kommunstyrelsen men det finns inget beslut om ätt änvä ndä dettä per sistä märs vilket bidrär till en positiv ävvikelse. Det bo r dock noteräs ätt dettä kän kommä ätt fo rä ndräs under ä ret beroende pä eventuellä främtidä beslut. Personälenheten redovisär lä gre kostnäder till fo ljd äv minskäde lo neutgifter, frä mst kopplät till frä nväro sä som fo rä ldräledighet. Sämtidigt kän konstäteräs ätt flerä verksämheter uppvisär en generell kostnädso kning ävseende licenser, sä rskilt inom känsli- och IT-enheten, men ä ven inom ekonomi- och personälenheten. Lokälvä rdsverksämheten här, i enlighet med väd som tidigäre informeräts, pä bo rjät ett utvecklingsärbete med syfte ätt skäpä mer likvä rdigä och tränspärentä kostnädsfo rutsä ttningär mellän verksämheternä. Arbetet inriktäs mot ätt etäblerä en Kommunstyrelseförvaltning, Månadsuppföljning 3(4) gemensäm timkostnäd med tydligt definierät innehä ll, dä r frä gor om tjä nsteomfättning och kvälitetsnivä utgo r centrälä delär. Fä rdtjä nst och skolskjuts säknär fäkturor, dä räv positiv ävvikelse. Nä r det gä ller fä rdtjä nsten visär en jä mfo relse mellän februäri 2025 och februäri 2026 ätt kostnädernä här o kät med cirkä 20 procent, sämtidigt som äntälet resor här minskät med omkring 4 procent. Dennä utveckling innebä r en o käd kostnäd per resä, frä n 384 kronor till 476 kronor. Kostnädso kningen bedo ms bländ ännät värä koppläd till ny direktupphändling sämt fo rä ndräde externä kostnädsfäktorer. Utvecklingen ä r viktig ätt fo ljä dä den pä sikt kän pä verkä nä mndens ekonomiskä utrymme. Ö vrigä verksämheter bedo ms i nulä get fo ljä budget pä helä r. Investeringar Investeringsproje Budgetavvikelse Utgift Prognos helår Budget 2026 kt helår KS fo rfogände 0,0 0,0 1,5 1,5 Gä ng- och cykelvä gär enligt 0,0 5,7 5,7 0,0 plän Fro vi 0,0 3,0 3,0 0,0 Strändpromenäd Sjo vällen 0,1 4,0 4,0 0,0 Märkfo rvä rv 0,0 3,0 3,0 0,0 Totalt 0,1 17,2 17,2 1,5 Väd gä ller kommunstyrelsefo rvältningens investeringär kän konstäteräs ätt utvecklingen hittills under ä ret värit begrä nsäd. En fäststä lld plän fo religger och genomfo rändet fortskrider enligt dennä under ä terstä ende del äv ä ret. En mer utfo rlig redogo relse kommer ätt presenteräs nä stkommände mä näd. Projekt kommunstyrelsen till fo rfogände dä r finns inget beslut om ätt fo rbrukä dettä ä nnu dä räv en positiv budgetävvikelse per sistä märs. Kommunstyrelseförvaltning, Månadsuppföljning 4(4) Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-04-20 Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen KS-2026-00211 Handläggare: Anette Persson Tel: 81032 Epost: anette.persson@lindesberg.se Uppföljning och Analys mars 2026 för alla nämnder och kommunala bolag Förslag till Beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta • Att godkänna månadsuppföljning mars 2026 • Uppmana de nämnder som aviserar ett underskott att arbeta för en budget i balans och återkomma till kommunstyrelsen i september med åtgärder för en budget i balans Sammanfattning av ärendet Förutsättningarna för att ha en långsiktig ekonomisk planering och en budget i balans har försämrats i och med samhällsekonomin, men också på grund av demografiska förändringar. Det finns en utmaning i att balansera mellan långsiktigt kloka beslut och samtidigt agera för en budget i balans på kort sikt. Helårsprognosen för kommunen är – 12,7 mnkr. Socialnämnden visar på en negativbudgetavvikelse med -29 mnkr och barn- och utbildningsnämndens -2,3 mnkr. Kommunstyrelsen har en helårsprognos på +1,4 mnkr och finansen + 1 mnkr.Det är tidigt på året så mycket kan hända ännu åt både det positiva och negativa hållet. Det kommer vara viktigt att följa utvecklingen och göra åtgärder tidigt för att inte hamn på ett minusresultat. Vi vet att världsläget är osäkert allt från krig, oljepriser som svängar från dag till dag och hur inflationen och räntor kommer att förändras under året. På grund av det osäkra omvärldsläget är det ännu viktigare att bygga upp en stabil ekonomi och inte fördela ut varje krona till nämnderna. Beräkningen på finansen är utifrån den skatteprognos som kom i februari 2026. De signaler som kommit är att den kanske revideras nedåt i april utifrån vad som händer i omvärlden och hur länge kriget fortsätter i mellanöstern. Ärendebeskrivning Förutsättningarna för att ha en långsiktig ekonomisk planering och en budget i balans har försämrats i och med samhällsekonomin, men också på grund av demografiska förändringar. Det finns en utmaning i att balansera mellan långsiktigt kloka beslut och samtidigt agera för en Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 budget i balans på kort sikt. Helårsprognosen för kommunen är – 12,7 mnkr. Socialnämnden visar på en negativbudgetavvikelse med -29 mnkr och barn- och utbildningsnämndens -2,3 mnkr. Kommunstyrelsen har en helårsprognos på +1,4 mnkr och finansen + 1 mnkr. Det är tidigt på året så mycket kan hända ännu åt både det positiva och negativa hållet. Det kommer vara viktigt att följa utvecklingen och göra åtgärder tidigt för att inte hamn på ett minusresultat. Vi vet att världsläget är osäkert allt från krig, oljepriser som svängar från dag till dag och hur inflationen och räntor kommer att förändras under året. På grund av det osäkra omvärldsläget är det ännu viktigare att bygga upp en stabil ekonomi och inte fördela ut varje krona till nämnderna. Beräkningen på finansen är utifrån den skatteprognos som kom i februari 2026. De signaler som kommit är att den kanske revideras nedåt i april utifrån vad som händer i omvärlden och hur länge kriget fortsätter i mellanöstern. Konsekvenser Om kommunen inte lyckas få en budget i balans så kommer det krävas ett arbete kommande år för att få en ekonomi i balans, utifrån att det inte finns några reserver kvar. Den oro som finns i omvärlden med svängande inflation, räntor, tillgång till bränsle så är det ännu viktigare att skapa en stabil och långsiktig ekonomi. Henrik Arenvang Anette Persson Kommundirektör Ekonomichef Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-20 Månadsuppföljning mars 2026 Uppföljning investeringar mars 2026 För åtgärd: Barn-och utbildningsnämnden, socialnämnden För kännedom: Tillväxtnämnden,Tekniskanämnden, Bygg- och miljönämnden, ekonomichef Uppföljning investeringar mars Teknisk nämnd 2026 Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 1(14) Innehållsförteckning Uppföljning investeringar mars ....................................................... 1 Teknisk nämnd .................................................................................. 1 2026 .................................................................................................. 1 1 Uppföljning investeringar ............................................................. 3 1.1 Gata - Hällefors ............................................................................................. 3 1.2 Gata - Lindesberg .......................................................................................... 4 1.3 Gata - Ljusnarsberg ...................................................................................... 6 1.4 Gata - Nora .................................................................................................... 7 1.5 Vatten/ledning - Hällefors ........................................................................... 8 1.6 Vatten/ledning - Lindesberg ........................................................................ 9 1.7 Vatten/ledning - Ljusnarsberg .................................................................. 11 1.8 Vatten/ledning - Nora ................................................................................ 12 1.9 Renhållning - Hällefors .............................................................................. 12 1.10 Renhållning - Lindesberg ........................................................................ 13 1.11 Renhållning Ljusnarsberg ....................................................................... 13 1.12 Renhållning - Nora ................................................................................... 13 Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 2(14) 1 Uppföljning investeringar 1.1 Gata - Hällefors Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Planerat underhåll gator och vägar 6 000 tkr 21 tkr 6 000 tkr Startad Kommentar Inventeringar pa bö rjade. Nedan a r nuvarande bela ggningsplan fö r 2026: Ha lleförs: Sikförsva gen - lagningar Bja sseva gen - tröttöar Finnbergsva gen - tröttöar Berggrensva gen - samördning med VA . Grus idag. Basva gen - samördning med Trafik/ kömmunen Grythyttan: Erik Andersgatan - samördning med VA. Grus idag. Va stra Bergva gen Statiönsgatan del 2 Hyttgatan Kvarnva gen Ha lleförs kömmun har söm ö nskan att asfaltera grusva gar, dessa köstnader ligger utö ver bela ggningsplanen da rav ö kar det framtida underha llsbehövet i kömmunen. Grusva gar priöriteras öm ekönömin tilla ter. Ovan bela ggningsplan kan a ndras beröende pa pris öch öfö rutsa gbara ha ndelser. Tillgänglighet/säkerhetsåtgärder vägar 400 tkr 0 tkr 400 tkr Aug-26 Kommentar Framtagning av pröjekt pa ga r, na r det a r klart redövisas vad söm planeras att genömfö ras. Osa kerhet ifall hela budgeten kömmer arbetas upp. Offentlig belysning 3 000 tkr 294 tkr 3 000 tkr Startad Kommentar Utbyte till LED belysning pa ga r förtsatt, da r dessa la ggs in i databasen Interact City. Arbete med att flytta ut anla ggningar fra n na tstatiöner till egna abönnemang pa ga r. Detta enligt lagkrav pa att realtidsma ta fö rbrukningen. System fö r fja rrstyrning söm idag har ga tt via 2G-3G na ten byts till 4G lö sning i sta llet da de gamla sla cks ned öch fasas ut. Kommunala broar 2 000 tkr 17 tkr 1 500 tkr Startad Kommentar Inspektiöner öch mindre a tga rder. A ven Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 3(14) Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start reparatiön GC-brö Silvergruvva gen genömfö rs. Dagvatten efter VA-inventering 200 tkr 0 tkr 200 tkr Kommentar Gö rs i samband med VA-inventering. Hjullastare 0 tkr 2 125 tkr 2 200 tkr Startad Kommentar Leverans januari 2026. Ombudgetering fra n 2025 da r beslut att gödka nna ömbudgeteringen inte tagits av fullma ktige a n, da rav 0 i budget. Bro HFS - Krokbornsparken 0 tkr 13 tkr 13 tkr Kommentar Pröjektering klar. Tidigast Bro HFS - Ovakobron 0 tkr 1 tkr 1 tkr 2027 Kommentar Inva ntar svar fra n Karlsköga energi ga llande nytt tillsta nd av vattendöm (samkö rningspörjekt), planerad start tidigast 2027. Summa 11 600 tkr 2 471 tkr 13 314 tkr 1.2 Gata - Lindesberg Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Ombyggnad Kristinavägen 871 tkr 0 tkr 871 tkr Startad Kommentar Kömpletterande utredningar gö rs under a ret köpplat till skyfall öch könsekvensanalys öm en ö versva mning intra ffar. Detta fö r att sa kersta lla vilka a tga rder söm behö ver vidtas innan slutgiltig pröjektering gö rs. Reinvesteringar underhåll gator och vägar 16 000 tkr 64 tkr 16 000 tkr Startad Kommentar Nedan a r nuvarande bela ggningsplan fö r 2026: Lindesberg: Sveava gen - O stermalmsva gen - VA pröjekt Bergsmansgatan (röndellen Lidl - Hemkö p) Schrö dersbacke GC Böndskögsva gen - spörthall Stafettgatan (Bergslagsva gen - röndell Fötböllsgatan till 68) Fellingsbrö: Lö vna sva gen Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 4(14) Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Körrvikeva gen Frö vi: Kyrkva gen Frö viförsva gen- samördning med pröjekt Störa : Sölviksva gen Bela ggningsplanen a r fö ra nderlig öch beröende pa hur bela ggningarna ser ut efter vintern kan vissa gatör behö va flyttas fram öch andra tillkömma. Reinvesteringar trafik och tillgänglighet 1 800 tkr 2 tkr 1 800 tkr Jun-26 Kommentar Inva ntar pris pa pröjekt Djupdalsgatan/Nybörgsgatan. Reinvesteringar väg- och gatubelysning 8 000 tkr 168 tkr 8 000 tkr Startad Kommentar Utbyte till LED belysning pa ga r förtsatt, da r dessa la ggs in i databasen Interact City. Arbete med att flytta ut anla ggningar fra n na tstatiöner till egna abönnemang pa ga r. Detta enligt lagkrav pa att realtidsma ta fö rbrukningen. System fö r fja rrstyrning söm idag har ga tt via 2G-3G na ten byts till 4G lö sning i sta llet da de gamla sla cks ned öch fasas ut. Reinvesteringar broar/vägtrummor 16 750 tkr 125 tkr 6 250 tkr Startad Kommentar Reparatiön Lö vstava gen, delar av gamla Sundsbrön, GC-brö Reböda, Stripa gruva, Strandsköningen, hus ga ngtunnel ja rnva gstatiön samt inspektiöner söm kan gö ra att priöriteringarna a ndras. Stora bron 0 tkr 8 tkr 6 500 tkr Apr-26 Kommentar Upphandling klar, byggstart april. Höjdfordon belysning (gemensam invest) 3 500 tkr 0 tkr 3 200 tkr Startad Kommentar Prögnös pekar pa ett la gre pris a n a skat belöpp, döck med viss ösa kerhet. Byggnatiön av fördön pa ga r, leverans i sömmar. Väghyvel (gemensam invest) 2 500 tkr 0 tkr 2 500 tkr Startad Kommentar Arbete med att hitta la mplig begagnad hyvel pa ga r, sva rbedö md tidsaspekt. Bro LBG - Gamla Sundsbron 0 tkr 0 tkr 2 000 tkr Maj-26 Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 5(14) Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Kommentar Byggstart maj. Förrådstält 750 tkr 190 tkr 690 tkr Startad Kommentar Ta lt söm behö vs i öch med tillfa llig flytt fra n Stafettgatan, de mönteras vecka 22. Summa 50 171 tkr 557 tkr 47 811 tkr 1.3 Gata - Ljusnarsberg Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Beläggningsarbeten 2 600 tkr 26 tkr 2 600 tkr Startad Kommentar Nedan a r nuvarande bela ggningsplan fö r 2026: Köpparberg: Bla mesva gen Trastva gen Ba ngbrö: Kata Dahlströ ms va g, asfalteras v16-17 Bela ggningsplanen a r fö ra nderlig öch beröende pa hur bela ggningarna ser ut efter vintern kan vissa gatör behö va flyttas fram öch andra tillkömma. Upprustning broar 4 200 tkr 68 tkr 3 000 tkr Startad Kommentar Reparatiöner betöngbrö Ba nghammar, GC- bröar Rydbergsdal, Diverse inspektiöner, dessa kan gö ra att prögnöser öch priöriteringarna fö ra ndras. Trafiksäkerhetsåtgärder/tillgänglighetsa 400 tkr 9 tkr 400 tkr Aug-26 npassningar Kommentar Framtagning av pröjekt pa ga r, na r det a r klart redövisas vad söm planeras att genömfö ras. Osa kerhet ifall hela budgeten kömmer arbetas upp. Reinvestering i väg- och gatubelysning 2 000 tkr 203 tkr 2 000 tkr Startad Kommentar Utbyte till LED belysning pa ga r förtsatt, da r dessa la ggs in i databasen Interact City. Arbete med att flytta ut anla ggningar fra n na tstatiöner till egna abönnemang pa ga r. Detta enligt lagkrav pa att realtidsma ta fö rbrukningen. System fö r fja rrstyrning söm idag har ga tt via 2G-3G na ten byts till 4G lö sning i sta llet da de Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 6(14) Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start gamla sla cks ned öch fasas ut. Bro LJB - Garhytteån vid Bångbro 800 tkr 4 tkr 700 tkr Apr-26 Kommentar Ba righetsklassutredning öch pröjektering klar. Reparatiön av brön startar efter pa sk. Summa 10 000 tkr 310 tkr 8 700 tkr 1.4 Gata - Nora Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Ombyggnad av gator och 7 000 tkr 22 tkr 7 000 tkr Startad beäggningsarbeten Kommentar Nedan a r nuvarande bela ggningsplan fö r 2026: Nöra: Knutbergsva gen - samördning med Trafik/ Nöra kömmun Stentörpsgra nd GC Alva gen Alva gen A lvstörpsva gen stick, möt a tervinningsstatiönen GC Ja rntörgsgatan - Törsgatan Ra dstugugatan (Kungsgatan - Odengatan) Hitörp: Klö verva gen GC Klö verva gen Ra ttarva gen GC - pa ga ende Na verva gen A s: Havreva gen Bela ggningsplanen a r fö ra nderlig öch det a r ma nga faktörer söm spelar in öm gatan kan bli asfalterad enligt plan. Renovering av broar 25 000 tkr 726 tkr 1 000 tkr Startad Kommentar Utbyte GC-brö Gyttörp. Diverse inspektiöner, dessa kan gö ra att prögnöser öch priöriteringarna fö ra ndras. Reinvestering i väg- och gatubelysning 7 300 tkr 142 tkr 7 300 tkr Startad Kommentar Utbyte till LED belysning pa ga r förtsatt, da r dessa la ggs in i databasen Interact City. Arbete med att flytta ut anla ggningar fra n na tstatiöner till egna abönnemang pa ga r. Detta enligt lagkrav pa att realtidsma ta Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 7(14) Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start fö rbrukningen. System fö r fja rrstyrning söm idag har ga tt via 2G-3G na ten byts till 4G lö sning i sta llet da de gamla sla cks ned öch fasas ut. Dagvatten i samband med VA 200 tkr 0 tkr 200 tkr investeringar Kommentar Gö rs i samband med VA-inventering. Trafiksäkerhets- och 800 tkr 1 tkr 800 tkr Aug-26 tillgänglighetsåtgärder Kommentar Framtagning av pröjekt pa ga r, na r det a r klart redövisas vad söm planeras att genömfö ras. Osa kerhet ifall hela budgeten kömmer arbetas upp. Bro Nora - Flytbron Gyttorp 0 tkr 19 tkr 6 000 tkr Aug-26 Kommentar Ska byggas under 2026. Bro Nora - Kvarnbacken 0 tkr 0 tkr 2 000 tkr Aug-26 Kommentar Pröjektering pa ga r. Bro Nora - Plåthammarsbron 0 tkr 3 tkr 17 000 tkr Maj-26 Kommentar Upphandling pa ga r. Summa 40 300 tkr 913 tkr 41 300 tkr 1.5 Vatten/ledning - Hällefors Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Mindre ledningsarbeten 6 000 tkr 406 tkr 6 000 tkr Startad Kommentar Investeringsramen planeras att nyttjas till: A tga rder fö r att fö rba ttra dricksvattenkvalite n i Bredsjö . Möntage av 1 st. flö desma tarbrunn Relaining av spill-/dagvattenledningar Kvalitetshö jande a tga rder Pröjektering av kömmande pröjekt. Mindre VA-anläggningar 3 000 tkr 236 tkr 3 000 tkr Startad Kommentar Rambudget fö rdelas enligt fö ljande: Renövering persönalutrymmen Fja llbö RV Kvalitetshö jande a tga rder Mellanreservöar Ha lleförs Ny bla smaskin Fja llbö RV Reservkraftsaggregat Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 8(14) Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Hammarns pumpstation och Grythyttans 10 000 tkr 0 tkr 5 632 tkr 2027-2028 reningsverk inkl. vattenledning Kommentar Pröjektet skjuts upp till 2027-2028 Budgetmedel anva nds fö r att finansiera fa rdigsta llande av pröjekt fra n 2025. Utredning reservvatten Hällefors och 2 tkr vatten Silvergruvan Kommentar Budget fra n eventuell ömbudgetering Berggrensvägen 6 500 tkr 0 tkr 6 500 tkr April-26 Kommentar Pröjektet startas april Sikfors herrgård Kommentar Pröjektering klar. Servitut saknas. Ombudgetering till 2026. Avvattning Fjällbo 0 tkr 1 602 tkr 1 900 tkr Startad Kommentar Pröjekt fa rdigt under maj. Omfattande gölvreparatiöner Summa 25 500 tkr 2 246 tkr 23 032 tkr 1.6 Vatten/ledning - Lindesberg Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Lindesbergs reningsverk 162 tkr 1 200 tkr Kommentar Könsultköstnader fö r granskning av pröjektering Mindre ledningsarbeten 12 400 tkr 927 tkr 12 400 tkr Startad Kommentar Investeringsramen planerar att nyttjas till: Sveava gen - O stermalmsva gen Lö a ö verfö ringsledning, Ventiler vid vattentörn i Hagaberg Möntage av flö desma tarbrunnar Fellingsbrö intagsledning Vattenledning vid Linde Maskiner Bra ddledning vid Viken pumpstn Pröjektering av bl.a. A va gen i Störa Kvalitetshö jande a tga rder Mindre VA-anläggningar 8 000 tkr 557 tkr 8 000 tkr Startad Kommentar Investeringsramen fö rdelas pa fö ljande: Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 9(14) Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Rensgallerrenövering Vedeva g öch Fellingsbrö RV O verbyggnader grundvatten Röckhammar VV Kvalitetshö jande a tga rder Rya VV samt Spannarböda VV Prästbron 2 000 tkr 1 709 tkr 2 000 tkr Startad Kommentar Pröjektering fö r en pumpstatiön under 2026 Va r/sömm Rockhammar mini RV 14 670 tkr 0 tkr 14 670 tkr ar-26 Kommentar Inva ntar tillsta nd, sedan kan pröjektet pa bö rjas Fellingsbro intagningsledning 4 329 tkr 86 tkr 4 329 tkr Startad Kommentar Etapp 2 pa ga r samt pröjektering Etapp 3 Reservvattenledning Lindesberg-Nora 1 697 tkr 17 tkr 1 600 tkr Startad Kommentar Pröjektering pa ga r fö r ventilhus samt inva ntar tömtkö p fra n Sweaskög Kloten VV 96 tkr 0 tkr Kommentar Utredning pa bö rjad, förtsa tter under 2026 Lindesberg Industriområde dagvatten 4 000 tkr 0 tkr 4 000 tkr Kommentar Inva ntar teknisk lö sning fra n könsult. Kömmer att utfö ras under Q2 2026. Va r/sömm Kloten mini Reningsverk 14 770 tkr 0 tkr 14 770 tkr ar 2026 Kommentar Inva ntar tillsta nd, sedan kan pröjektet pa bö rjas Rya VV 930 tkr 1 796 tkr Startad Kommentar Pa bö rjad, kömmer var klart i slutet pa mars. Sveavägen-Östermalmsvägen 38 tkr 5 000 tkr jul/aug-26 Kommentar Pröjektering klar, inva ntar entreprenadstart Budgetmedel tas fra n Mindre ledningsarbeten. Sjövallen 2 000 tkr 10 tkr 6 000 tkr Juni-26 Kommentar Pröjektet har va xt under pröjekteringsfasen, upphandling sker inöm kört. Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 10(14) Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Summa 64 892 tkr 5 302 tkr 64 969 tkr 1.7 Vatten/ledning - Ljusnarsberg Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Mindre ledningarbeten 4 000 tkr 0 tkr 4 000 tkr Startad Kommentar Investeringsramen planeras att nyttjas till: Möntage av 2 st. flö desma tarbrunnar Inla ckagea tga rder i Yxsjö berg Brunnsrenöveringar pa huvudspill till Ba ngbrö RV Relainning av spill-/dagvattenledningar Kvalitetshö jande a tga rder Mindre VA-anläggningar 2 000 tkr 798 tkr 3 000 tkr Startad Kommentar Investeringsramen fö rdelas pa fö ljande: O verbyggnader grundvatten Finnhyttan Skalskydd vattenta kt Finnhyttan Utö kad prögnös p.g.a asbestsanering Ba ngbrö Nötering: 626 tkr har felaktigt könterats pa pröjekt 99007 vilket ra ttas i ekönömisystemet per april 2026. Köstnaderna i investeringsrappörten ligger pa ra tt pröjekt. Reservvatten Sundet Kommentar Ersa ttning till fastighetsa gare betalas ut under va ren 2026. Vatten/spillutbyggnad i norra LJB/ 14 000 tkr 990 tkr 14 000 tkr Startad Hörken mini RV Kommentar Byggnatiön av etapp 1 Hö rken-Basttja rn- silverhö jden samt etapp 2 Sta llberg-Skögen pa ga r. Avvattning Bångbro RV 0 tkr 34 tkr Avslutad Kommentar Pröjekt klart Överbyggnader Finnhyttan 0 tkr 291 tkr 1 100 tkr Startad Kommentar Nötering: 291 tkr har felaktigt könterats pa pröjekt 99007 vilket ra ttas i ekönömisystemet per april 2026. Köstnaderna i investeringsrappörten ligger pa ra tt pröjekt. Summa 20 000 tkr 2 113 tkr 22 100 tkr Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 11(14) 1.8 Vatten/ledning - Nora Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Mindre ledningsarbeten 7 000 tkr 191 tkr 7 000 tkr Startad Kommentar Investeringsramen planeras att nyttjas till: Pröjektering av kömmande pröjekt Relainning av spill/dagvattenledningar Inköppling av tryckspill Gyttörp-Pershyttan A tga rder pa spilledning Pershyttan-Nöra RV Kvalitetshö jande a tga rder Mindre VA-anläggning 3 000 tkr 995 tkr 3 000 tkr Startad Kommentar Rambudget enligt fö ljande: Renövering persönalutrymmen Nöra RV Spölvattenpump Stribergs VV Reservkraftsaggregat. Christinelund 3 800 tkr 1 328 tkr 2 000 tkr Startad Kommentar Pröjektet blir klart under Q2 2026. Reservvattenledning Nora-Lindesberg 5 003 tkr 68 tkr 4 500 tkr Startad Kommentar Pröjektering pa ga r fö r ventilhus samt inva ntar kö p av tömt fra n Sweaskög Stensötegränd 2 000 tkr 0 tkr 2 000 tkr Maj-26 Kommentar Utfö rs under Q2 öch Q3 2026, inkluderar a ven Ormbunksgra nd Stensnäs 14 000 tkr 97 tkr 13 200 tkr Startad Kommentar Pröjektet pa ga r bera knas klart i Növ-26 Ny brunn och VSO i Järnboås 622 tkr 38 tkr Startad Kommentar Pröjekt pa ga r Summa 35 425 tkr 2 717 tkr 31 700 tkr 1.9 Renhållning - Hällefors Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Fastighetsnära insamling 600 tkr 1 tkr 600 tkr Sep-26 Kommentar Klart under hö sten 2026 Summa 600 tkr 1 tkr 600 tkr Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 12(14) 1.10 Renhållning - Lindesberg Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Ny återvinningscentral 500 tkr 0 tkr 500 tkr Kommentar Klart till hela r Upprustning av anläggning 300 tkr 0 tkr 300 tkr Sep-26 Kommentar Asfalt kömmer la ggas efter semestern Fastighetsnära insamling 4 400 tkr 1 663 tkr 4 400 tkr Startad Kommentar Klart runt kvartal 3 Omlastningsyta Södra Måle, mat- och 2027- 500 tkr 51 tkr 500 tkr restavfall samt förpackningar 2028 Kommentar Utredning anga ende köstnader pa ga r Summa 5 700 tkr 1 714 tkr 5 700 tkr 1.11 Renhållning Ljusnarsberg Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Fastighetsnära insamling 2 700 tkr 0 tkr 2 700 tkr Maj-26 Kommentar Inkö p av tunnör i maj 2026. Utkö rning av tunnör under növember-december 2026 Flödesförändring Skärets 1 000 tkr 0 tkr 1 000 tkr April-26 återvinningscentral Kommentar Rivning öch nedmöntering av garage/skjul, asfaltering samt ömbyggnatiön. Summa 3 700 tkr 0 tkr 3 700 tkr 1.12 Renhållning - Nora Planerad Projekt Budget Utfall Prognos start Upprustning återvinningscentral, Ängarna 1 350 tkr 0 tkr 1 350 tkr April-26 Kommentar Omstrukturering samt asfaltering Fastighetsnära insamling 4 300 tkr 0 tkr 4 300 tkr Maj-26 Kommentar Inkö p av tunnör i maj 2026. Utkö rning av tunnör under augusti-öktöber 2026 Summa 5 650 tkr 0 tkr 5 650 tkr Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 13(14) Teknisk nämnd, Uppföljning investeringar mars 14(14) Månadsuppföljning Kommunstyrelse Mar 2026 Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 1(23) Innehållsförteckning Månadsuppföljning .................................................................................. 1 Kommunstyrelse ...................................................................................... 1 Mar 2026 .................................................................................................. 1 1 Verksamhetsuppföljning ...................................................................... 3 2 Ekonomisk uppföljning i Mnkr ............................................................ 3 2.1 Drift totalt kommunen .................................................................................. 3 2.2 Investeringar totalt kommunen ................................................................... 4 2.3 Kommunstyrelseförvaltningen ..................................................................... 4 2.4 Tillväxtnämnd ................................................................................................ 6 2.5 VA/Renhållning ............................................................................................. 7 2.6 Barn- och utbildningsnämnd ........................................................................ 8 2.7 Socialnämnd ............................................................................................... 10 2.8 Bygg och miljönämnd .................................................................................20 2.9 Teknisk nämnd ............................................................................................20 2.10 Räddnings- och säkerhetsverksamhet ...................................................22 2.11 Överförmyndarverksamhet ......................................................................22 2.12 Finansförvaltning .....................................................................................22 2.13 Likviditet ...................................................................................................23 2.14 Stadshus koncernen.................................................................................23 Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 2(23) 1 Ekonomisk uppföljning i mnkr 1.1 Drift totalt kommunen Budget- Budget- Nämnd/ Netto- Budget jan- Prognos Budget avvikelse avvikelse förvaltning kostnad mar helår helår jan-mar helår Revision 0,2 0,3 0,1 1,2 1,2 0,0 Kommunstyrelsen 40,3 50,1 9,8 201,6 203,0 1,4 varav Kommunstyrelse- 31,0 40,4 9,4 162,9 164,3 1,4 fo rvaltningen varav Ö verfo rmyndar- 0,3 0,8 0,5 3,2 3,2 0,0 verksamhet varav Ra ddnings- ochsa kerhetsverks 9,0 8,9 -0,1 35,5 35,5 0,0 amhet Vatten ,avlopp och 29,1 29,5 0,4 0,0 0,0 0,0 avfall-a tervinning Tekniskna mnd 11,3 10,3 -1,0 35,8 Tillva xtna mnden 34,8 35,2 0,4 145,6 145,6 0,0 Barn- och utbildnings- 186,6 182,3 -4,2 729,5 727,1 -2,3 na mnden Socialna mnden 175,3 168,0 -7,3 717,4 688,4 -29,0 Bygg- och 4,5 3,9 -0,6 12,2 12,2 0,0 miljo na mnd Totalt 452,5 450,8 -1,7 1 846,7 1 816,1 -30,6 Finansiering -484,9 -459,1 25,8 -1 834,0 -1 833,0 1,0 Resultat -32,5 -8,3 24,2 -12,7 16,9 -29,6 Utifra n de prognoser som a r lagda per sista mars och det budgeterade resultatet som a r fo r 2026 sa kommer kommunen att fa en negativ budgetavvikelse och resultat med - 12,7 mnkr. Det a r tidigt pa a ret sa mycket kan ha nda a nnu a t ba de det positiva och negativa ha llet. Det kommer vara viktigt att fo lja utvecklingen och go ra a tga rder tidigt fo r att inte hamn pa ett minus resultat. Vi vet att va rldsla get a r osa kert allt fra n krig, oljepriser som sva ngar fra n dag till dag och hur inflationen och ra ntor kommer att fo ra ndras under a ret. Pa grund av det osa kra omva rldsla get a r det a nnu viktigare att bygga upp en stabil ekonomi och inte fo rdela ut varje krona till na mnderna. Bera kningen pa finansen a r utifra n den skatteprognos som kom i februari 2026. De signaler som kommit a r att den kanske revideras neda t i april utifra n vad som ha nder i omva rlden och hur la nge kriget fortsa tter i mellano stern.. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 3(23) 1.2 Investeringar totalt kommunen Nämnd/förvaltning Utgift Prognos helår Budget 2026 Budgetavvikelse Kommunstyrelsen 0,1 15,7 17,2 1,5 varav 0,0 0,0 1,5 1,5 kommunstyrelsen varav Kommunstyrelsefo rva 0,1 15,7 15,7 0,0 ltningen Teknisk na mnd 0,6 47,8 50,2 2,4 Tillva xtna mnden 2,3 5,2 5,2 0,0 Barn- och 0,0 0,0 0,0 0,0 utbildningsna mnden Bygg- och miljo na mnd 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialna mnden 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 3,0 68,7 72,6 3,9 skattefinansierade Taxefinansierade 5,3 69,0 64,9 -4,1 vatten och avfall 1.3 Kommunstyrelseförvaltningen Drift Budget- Budget- Netto- Budget Prognos Budget Verksamhet avvikelse avvikelse kostnad jan-mar helår helår jan-mar helår Kommunledning 1,4 2,3 0,9 9,0 9,0 0,0 Fa rdtja nst, 78 10,6 2,8 42,4 42,4 0,0 skolskjuts Va gbidrag 0,1 0,1 0,0 2,1 2,1 0,0 Marknadsfo ringsbid 0,3 0,3 0,0 1,2 1,2 0,0 rag Politisk verksamhet 1,5 4,5 3,0 17,7 18,4 0,7 Ekonomi- /upphandlingsenhet 2,9 3,0 0,1 12,3 12,3 0,0 en Kanslienheten 3,7 3,6 -0,1 14,0 14,0 0,0 Personalenheten 5,4 5,8 0,4 23,0 23,7 0,7 Ma ltidsenheten -1,6 0,0 1,6 0,3 0,3 0,0 Samha llsutvecklings 2,9 3,9 1,0 17,6 17,6 0,0 -enheten Sa kerhetsenheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lokalva rd 0,5 0,2 -0,3 0,5 0,5 0,0 IT- och teleenheten 6,1 6,1 0,0 22,8 22,8 0,0 Totalt 101,2 40,4 9,4 162,9 164,3 1,4 Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 4(23) Under 2026 sa finns en planeringsreserv med 0,7 mnkr under kommunstyrelsen men det finns inget beslut om att anva nda detta per sista mars vilket bidrar till en positiv avvikelse. Det bo r dock noteras att detta kan komma att fo ra ndras under a ret beroende pa eventuella framtida beslut. Personalenheten redovisar la gre kostnader till fo ljd av minskade lo neutgifter, fra mst kopplat till fra nvaro sa som fo ra ldraledighet. Samtidigt kan konstateras att flera verksamheter uppvisar en generell kostnadso kning avseende licenser, sa rskilt inom kansli- och IT-enheten, men a ven inom ekonomi- och personalenheten. Lokalva rdsverksamheten har, i enlighet med vad som tidigare informerats, pa bo rjat ett utvecklingsarbete med syfte att skapa mer likva rdiga och transparenta kostnadsfo rutsa ttningar mellan verksamheterna. Arbetet inriktas mot att etablera en gemensam timkostnad med tydligt definierat inneha ll, da r fra gor om tja nsteomfattning och kvalitetsniva utgo r centrala delar. Fa rdtja nst och skolskjuts saknar fakturor, da rav positiv avvikelse. Na r det ga ller fa rdtja nsten visar en ja mfo relse mellan februari 2025 och februari 2026 att kostnaderna har o kat med cirka 20 procent, samtidigt som antalet resor har minskat med omkring 4 procent. Denna utveckling inneba r en o kad kostnad per resa, fra n 384 kronor till 476 kronor. Kostnadso kningen bedo ms bland annat vara kopplad till ny direktupphandling samt fo ra ndrade externa kostnadsfaktorer. Utvecklingen a r viktig att fo lja da den pa sikt kan pa verka na mndens ekonomiska utrymme. Ö vriga verksamheter bedo ms i nula get fo lja budget pa hela r. Investeringar Budgetavvikelse Investeringsprojekt Utgift Prognos helår Budget 2026 helår Ks fo rfogande 0,0 1,5 1,5 1,5 Ga ng- och cykelva gar 0,0 5,7 5,7 0,0 enligt plan Fro vi 0,0 3,0 3,0 0,0 Strandpromenad Sjo vallen 0,1 4,0 4,0 0,0 Markfo rva rv 0,0 3,0 3,0 0,0 Totalt 0,1 17,2 17,2 1,5 Vad ga ller kommunstyrelsefo rvaltningens investeringar kan konstateras att utvecklingen hittills under a ret varit begra nsad. En faststa lld plan fo religger och genomfo randet fortskrider enligt denna under a tersta ende del av a ret. En mer utfo rlig redogo relse kommer att presenteras na stkommande ma nad. Projekt kommunstyrelsen till fo rfogande da r finns inget beslut om att fo rbruka detta a nnu da rav en positiv budgetavvikelse per sista mars. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 5(23) 1.4 Tillväxtnämnd Drift Budget- Nettoko Budget Budgetavvik Prognos Budget Verksamhet avvikelse stnad jan-mar else jan-mar helår helår helår Tillva xtna mnd 0,1 0,1 0,0 0,4 0,4 0,0 Ledning och 2,0 2,1 0,1 8,2 8,2 0,0 administration Kultur och bibliotek 4,3 4,5 0,2 18,4 18,4 0,0 Fo reningsbidrag och 12,1 12,2 0,1 53,0 53,0 0,0 lokaler Turistverksamhet 0,3 0,3 0,0 1,2 1,2 0,0 Utbildningsenhet 7,3 7,3 0,0 28,8 29,2 0,4 Arbetsmarknads- 2,6 2,7 0,1 12,1 12,1 0,0 enhet Anla ggningsenhet 6,1 6,0 -0,1 23,5 23,1 -0,4 Totalt 34,8 35,2 0,4 145,6 145,6 0,0 Tillva xtfo rva ntningens arbete med att na en budget i balans var i drift redan i bo rjan av fo rega ende a r. Anla ggningsenheten har dock fortsatt varierande kostnader, mycket uto ver budgetramen. Detta beror pa att verksamheten inneha ller insatser som a r sva ra att fo rutse, till exempel reparationer av maskiner och tra dfa llning. Dessa a tga rder ma ste genomfo ras oavsett kostnad fo r att sa kersta lla att verksamheten kan fullgo ra sitt grunduppdrag. Eftersom enheten saknar ekonomisk buffert inneba r detta att kostnader ibland o verstiger budget. Under a ret kompenseras anla ggningsenhetens underskott av utbildningsenheten, som har fortsatt goda inta kter fra n statsbidrag. Sammantaget bedo ms tillva xtfo rvaltningen na en budget i balans fo r hela ret. Investeringar Budgetavvikelse Investeringsprojekt Utgift Prognos helår Budget 2026 helår Ra sshallen , kylaggregat 2,1 3,9 3,9 0,0 Reinvestering lekplatser 0,0 0,6 0,6 0,0 Reinvestering idrott 0,2 0,5 0,5 0,0 Lindesjo n runt 0,0 0,2 0,2 0,0 Totalt 2,3 5,2 5,2 0,0 Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 6(23) Lindesjön runt – Parkudden Under a rets fo rsta kvartal har flera viktiga a tga rder genomfo rts fo r att fo rba ttra och fo rnya omra det kring Parkudden la ngs Lindesjo n runt. Insatserna har haft fokus pa att ho ja trivseln samt sa kersta lla att anla ggningarna ha ller en god standard info r kommande sa song. Arbetet har bland annat omfattat uppfra schning av byggnaderna vid Parkudden, da r mossa har avla gsnats fra n taken och fasaderna har fo rberetts info r kommande ma lning. Utbyte av skyltar och stolpar la ngs stra ckan har ocksa pa bo rjats som en del i att go ra omra det attraktivt info r 20-a rsjubileet i maj. Lekplats Under det fo rsta kvartalet har Parkenheten fortsatt arbetet med planerade a tga rder fo r att sa kersta lla trygghet och kvalitet pa kommunens lekplatser. Den befintliga leksta llningen vid Lo vstarakan har bedo mts vara i sa pass da ligt skick att ett utbyte a r no dva ndigt fo r att uppfylla aktuella sa kerhetskrav och funktionsniva er. Parkenheten har da rfo r tagit in en offert pa en ny leksta llning, anpassad efter dagens standarder och utformad fo r att erbjuda barn en modern, trygg och stimulerande lekmiljo . Öfferten kommer att ligga till grund fo r fortsatt planering och beslut om genomfo rande under kommande kvartal. Idrott Under a rets fo rsta kvartal har flera no dva ndiga a tga rder genomfo rts i Ra sshallen fo r att sa kersta lla fortsatt drift samt fo rba ttra anla ggningens funktion och sa kerhet. Arbetet har omfattat ba de planerat underha ll och a tga rder som aktualiserats efter brandincidenten. Genomfo rda a tga rder inkluderar: • Utbyte av va rmepump och cirkulationspump • Byte av do rrar och portar fo r o kad sa kerhet och funktion • A tga rder av elinstallationer som skadats i samband med branden Dessa insatser a r no dva ndiga fo r att uppfylla ga llande sa kerhetskrav och mo jliggo ra fortsatt drift av anla ggningen Råsshallen – Kylaggregat Under det fo rsta kvartalet har installationen av ett nytt kylaggregat genomfo rts. Aggregatet befinner sig fo r na rvarande i testfas fo r att sa kersta lla att allt fungerar som det ska. A tersta ende arbeten omfattar montering av staket kring anla ggningen fo r att uppfylla sa kerhetskrav och skydda installationen. Da refter ska den gamla kompressorn rivas samt kompletterande arbeten genomfo ras innan projektet kan avslutas. . Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 7(23) 1.5 Barn- och utbildningsnämnd Drift Barn- och Netto Budget jan- Budgetavvik Prognos Budget Budgetavvik utbildnings- kostn mar else jan-mar helår helår else helår förvaltning ad Grundskola 78,9 73,8 -5,1 298,4 297,5 -0,9 Fo rskola 42,9 42,7 -0,2 165,9 165,9 0,0 Gymnasieskola 36,6 34,0 -2,6 141,6 136,6 -5,0 Fo rskoleklass 4,9 5,5 0,6 22,1 22,1 0,0 Central verksamhet 4,3 6,7 2,4 19,9 36,9 7,0 Anpassad 6,2 6,0 -0,2 25,7 24,2 -1,5 grundskola Kulturskola 3,2 3,4 0,2 13,9 13,9 0,0 Fritidshem 6,7 7,6 0,9 29,4 29,4 0,0 Anpassad 2,8 2,3 -0,5 11,4 9,5 -1,9 gymnasieskola Fritidsga rd 0,2 0,3 0,1 1,2 1,2 0,0 Totalt 186,7 182,3 -4,4 729,5 737,2 -2,3 Det ekonomiska utfallet fo r BUN per den sista mars a r en nettokostnad pa 186,7 mnkr vilket kan ja mfo ras med en budget pa 182,3 mnkr fo r samma period, vilket ger en negativ budgetavvikelse pa -4,4 mnkr fo r perioden. Denna fo rsta hela rsprognos hamnar pa ett underskott pa -3,0 mnkr vid a rets slut. Det ackumulerade underskottet mot budget per sista mars beror i ho g utstra ckning dels pa att fo rvaltningen i bo rjan av a ret fick fakturor fo r yttre sko tsel som avsa g 2025, dels pa att fo rvaltningen a nnu inte har blivit beviljade eller fa tt utbetalt ett fa tal olika statsbidrag som a r budgeterade. Kostnader fo r yttre sko tsel va ntas nu vara la ga a nda fram till vintern 2026 och statsbidragen va ntas bli beviljade och utbetalda innan sommaren, sa dessa budgetavvikelser bedo ms minska framo ver. Grundskola, förskoleklass och fritidshem: Den fo rsta sammantagna prognosen fo r skolenheterna hamnar pa ett underskott pa -2,6 mnkr. Det a r en viss variation pa de bedo mda budgetavvikelserna da r na gra enheter va ntas hamna na ra eller ha lla sin budget, medan na gra andra enheter har sto rre utmaningar med att ha lla sin budget. Delar av underskottet va ntas ta ckas upp av andra poster som inte ligger budgeterade under skolenheterna, som exempelvis budget fo r elevavsta mning, da r prognosen a r att delar av budgeten inte beho ver nyttjas pa grund av ett minskande elevantal pa skolenheterna. Förskola: Prognosen fo r fo rskoleverksamheten hamnar pa 0 i budgetavvikelse, det vill sa ga att verksamheten ha ller sin budget. Fo rskoleenheterna va ntas sammantaget ha lla sin budget a ven om det finns ett fa tal enheter med negativa prognosavvikelser. Enheterna har haft fler barn a n vad det fra n bo rjan var budgeterat fo r, och a ven fler barn med la ngre vistelsetid, men som enheterna lo pande fa r budget fo r vid de ma natliga avsta mningarna. Bland kostnader och inta kter som ligger utanfo r enheterna syns tre ma nader in pa a ret endast mindre budgetavvikelser. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 8(23) Gymnasieskola: Den fo rsta prognosen fo r a ret fo r verksamheten fo r gymnasieskola hamnar pa ett underskott pa -5,0 mnkr. Man ser sa ha r la ngt in pa a ret budgetavvikelser pa kostnader fo r yttre sko tsel som avsa g 2025, kostnader fo r elevresor samt, likt under 2025, pa det budgetregleringskonto som anva nds fo r att rymma verksamheten i sin tilldelade budgetram, da r besparingsa tga rder ska ge o verskott pa andra kostnadsposter. Kostnader och inta kter fo r interkommunala elever visar sa ha r la ngt in pa a ret endast pa mindre budgetavvikelser. Central verksamhet: Prognosen fo r den centrala verksamheten pa fo rvaltningen hamnar pa ett o verskott pa +7,0 mnkr. Det fo rklaras fra mst av ett budgetutrymme som uppsta tt pa grund av fa rre barn och elever i fo r- och grundskolorna, vilket ger en la gre budget till enheterna, och att denna budget stannar kvar centralt under fo rvaltningen. Anpassad skola: Den fo rsta prognosen fo r verksamheten fo r den anpassade skolan (grund- och gymnasieskola) hamnar pa ett sammantaget underskott pa -3,4 mnkr. Den anpassade skolan har utmaningar med att rymma sin verksamhet inom tilldelad budgetram, fra mst avseende kostnader fo r personal. Den anpassade gymnasieskolan ser a ven la gre inta kter fo r interkommunala elever a n vad det a r budgeterat fo r, vilket bidrar till ett sto rre fo rva ntat underskott. Kulturskola: Verksamheten fo r Kulturskola visar till och med mars endast mindre avvikelser mot budget och hela rsprognosen a r att verksamheten ha ller sin budget. 1.6 Socialnämnd Budget- Budget- Social- Netto- Budget jan- avvikelse jan- Prognos helår Budget helår avvikelse förvaltningen kostnad mar mar helår Administration 5,4 5,8 0,4 24,7 23,4 -1,3 Funktionssto d 46,3 42,4 -3,9 185,8 173,9 -11,9 Individ- och 27,7 31,2 3,5 121,6 124,8 3,2 familj Va rd och 95,9 88,6 -7,3 385,3 366,3 -19,0 omsorg Totalt 175,3 168,0 -7,3 717,4 688,4 -29,0 Budgetavvikelsen fo r hela socialfo rvaltningen per 31 mars 2026 uppga r till -7,3 mnkr och hela rsprognosen uppga r till -29,0 mnkr (-4,2%). Fo rega ende a r samma period hade socialfo rvaltningen en avvikelse pa -4,0 mnkr och a rsutfallet hamnade pa -23,3 mnkr (-3,5%). Fo ra ndringar i avvikelsen under perioden januari - mars i fo rha llande till fo rega ende a r samma period trots en budgeto kning pa 10,0 mnkr, beror pa o kade nettokostnader. Dem sto rsta nettokostnads o kningarna mellan a r 2025 och a r 2026 finns inom va rd och omsorgsverksamhet (9%) och ga r att ha rleda till den nya demensavdelningen, nya korttidsverksamheten samt dagva rd demens som alla verksta lldes fo rst i slutet pa mars/bo rjan pa april a r 2025, som nu a r i drift fra n 1 januari 2026. Samt inom funktionssto dsverksamhet (17%) som framfo rallt ga r att ha rleda till hemtagningen fra n individ och familj som skedde under oktober 2025 samt nya a renden kopplat till personligassistans som o kat nettokostnaden a r 2026. Fo ra ndringen i avvikelsen kan ocksa ha rledas till omfo rdelning av budget som gjordes under 2025 da r budget var baserat pa hela r, men tja nsterna tillsattes inte fo rens slutet av 2025 och har nu en kostnad fra n 1 januari 2026. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 9(23) Ytterligare fo ra ndringar i avvikelsen fra n fo rega ende a r ga r att ha rleda till o kade personalkostnader, da r fler verksamheter har o kat ba de vikariekostnaderna och o vertiden pa grund av sjukfra nvaro eller annan fra nvaro. En del av kostnadso kningen kan a ven fo rklaras av generella fo ra ndringar i kostnadsniva erna, sa som ho jd ÖB-ersa ttning, o kade o vertidskostnader pa grund av fo ra ndring i regelverk som bo rjade ga lla 1 april a r 2025, samt ett na got ho gre personalomkostnadspa la gg. Budgetram Socialfo rvaltningen har en tilldelad budgetram pa 688,4 mnkr a r 2026, vilket motsvarar en o kning med 14,9 mnkr i fo rha llande till fo rga ende a r. Historiskt sett har budgetramen fo r socialna mnden fo rsta rkts med 11,9 mnkr a r 2024 och ytterligare med 5,0 mnkr a r 2025. Vilket sammantaget motsvarar en total fo rsta rkning om 16,9 mnkr under dessa tva a r. Dessa medel fo rdelades delvis till verksamheter med behov under 2025 med totalt 6,8 mnkr. Resterande 10,1 mnkr fo rdelades inte och var da rmed ospecificerade under a r 2025. Info r 2026 fo rsta rktes budgetramen med ytterligare 10,0 mnkr, vilket sammantaget innebar att socialna mnden hade 20,1 mnkr att fo rdela till verksamheter med behov a r 2026. Dessa medel har fo rdelat till digitalisering och va lfa rd under fo rvaltningsledning med 3,8 mnkr, till funktionssto d med 9,0 mnkr, individ och familj med 3,8 mnkr samt va rd och omsorg med 3,5 mnkr. Syftet med fo rdelningen som gjordes info r 2026 var att skapa la ngsiktigt ha llbara ekonomiska fo rutsa ttningar och mo ta de faktiska behoven inom respektive omra de, samt ge ba ttre fo rutsa ttningar fo r verksamheterna att uppna sina ekonomiska ma l. Resterande del av budgeto kningen a r 2026 pa 4,9 mnkr besta r av lo neo kning, hyreso kning samt finansiering av familjesto djare. Ytterligare justeringar som gjorts info r 2026 a r en reducering med 6,7 mnkr inom fo rvaltningsledning och administration exklusive fo rdelning av ramfo rsta rkning pa 3,8 mnkr som tillfo rts omra det. Syftet med justeringen a r att skapa tydligare ansvarsfo rdelning mellan verksamheterna myndighet och digitalisering, vilka fra n a r 2026 organiseras som tva separata verksamheter. Ömstruktureringen inneba r att myndighetsenheten organisatoriskt tillho r verksamhetsomra det individ och familj, medan digitalisering och va lfa rdsteknik kvarsta r under fo rvaltningsledning och administration. De medel som har frigjorts genom reducering har da rmed fo rdelats till myndighetsenheten under verksamhetsomra det individ och familj. Personalomkostnadspålägg Info r 2025 reducerades personalomkostnadspa la gget fo r kommuner med 6,94 procentenheter, vilket pa verkade resultatet 2025 positivt med cirka 11,0 mnkr i fo rha llande till utfallet fo r personalomkostnadspa la gget a r 2024. Info r 2026 o kade det kommunala personalomkostnadspa la gget till 40,5 procent, vilket inneba r en o kning pa 0,19 procentenheter ja mfo rt med a r 2025. Denna o kning medfo r ingen markant skillnad i utfallet mellan a r 2025 och a r 2026, vilket a r positivt fo r socialna mnden. Personalomkostnadspa la gget kommer da remot a ndock pa visa en ho gre o kning a n fo rva ntat utifra n dem nya verksamheterna och de tja nster som genererar en kostnad fra n 1 januari a r 2026. Per sista mars 2026 har socialfo rvaltningen o kat utfallet fo r personalomkostnadspa la gget med cirka 4,3 mnkr. Förvaltningsledning och administration Avvikelse 0,4 mnkr, prognos -1,3 mnkr (-5,7%) (fo rga ende a rsutfall -4,2 mnkr, -16,0%). Den negativa prognosen beror i synnerlighet pa kostnader i form av digitalisering och licenser som inte ta cks inom befintlig budget, trots en ramfo rsta rkning pa 3,8 mnkr. Antalet tekniska lo sningar som finns att tillga o kar stadig, da r syftet bland annat a r att ge effektivare resursanva ndning fo r personalen. Satsningen som go rs inom digitalisering ta cks idag till stor del av medel fra n statsbidrag, vilket underla ttar fo r fo rvaltningen att fo lja med i den Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 10(23) utveckling som sker. Info randet av tekniska lo sningar medfo r dock ocksa licenskostnader som o kar a rligen. Under 2025 omfo rdelades 1,2 mnkr till fo rvaltningsledning och administration i syfte att ge verksamheterna mo jlighet att arbeta med dem stora fo ra ndringarna. Ömfo rdelningen av budget var baserad pa hela r, tja nsten tillsattes inte fo rens 1 november, vilket a r 2025 gav en besparing pa cirka 1,1 mnkr, som inte kommer fo religga under a r 2026. Funktionsstöd Avvikelsen fo r funktionssto d per 31 mars uppga r till -3,9 mnkr och prognosen fo r hela r a r - 11,9 mnkr (-6,8%). Fo rega ende a rsutfall uppgick till -13,1 mnkr (-8,0%). Den negativa prognosen beror till sto rsta del pa personalkostnader inom gruppboenden, internt barnboende samt personlig assistans. Daglig verksamhet. Har en negativ avvikelse per sista mars pa -0,2 mnkr och en hela rs prognos som uppga r till -0,8 mnkr (fo rega ende a rsutfall -2,4 mnkr). Den negativa prognosen beror pa o veransta llning fo r att mo ta och klara av de enskildas behov. Bakgrunden till att avvikelsen fra n budget och att prognosen a r la gre a n fo rra a ret beror ba de pa o kning i budget samt att verksamheten inte har ett underskott i budgeten som fo rega ende a r. Gruppbostad. Avvikelse -1,7 mnkr, prognos -6,8 mnkr (fo rga ende a rsutfall -8,7 mnkr). Info r a r 2026 fo rdelades 5,0 mnkr mer i budget till gruppbosta derna, utifra n den senaste kuben ma tningen som gjordes vid a rsskiftet. Vilket inneba r att gruppbosta derna har fo rdelats budget utifra n behovet. Att den negativa prognosen trots 5,0 mnkr mer i budget a r snarlik fo rga ende a rsutfall, beror framfo r allt pa att budgetmedlen ga tt a t till att ta cka o kade personalkostnader i samband med hemtagningarna. Detta har medfo rt ho gre kostnad fo r gruppbosta derna men minskade kostnader fo r externa placeringar. Ö verlag har flera gruppbosta der personal uto ver budget fo r att pa sikt kunna minska vikariekostnaderna och o vertiden, detta har dock inte gett o nskad effekt. Samtidigt o kar antalet medarbetare inom poolen och genererar ho gre kostnader a n tidigare a r da personalen da r inte blir utbokade i den utstra ckning som o nskas. Barn och ungdomsboende externt. Avvikelse 0,2 mnkr, prognos 0,8 mnkr (fo rga ende a rsutfall 0,9 mnkr). Budget pa barn och ungdomsboende externt omfattar 1 placering i 6 ma nader med en dygnskostnad pa cirka 5 500kr. Under 2026 fo religger ingen placering. Prognosen a r bera knad utifra n ett antagande om att det inte tillkommer en la ngvarig placering under 2026 utan enbart kostnader fo r enstaka dygn under a ret. Externa placeringar vuxna. Avvikelse 1,0 mnkr, prognos 4,0 mnkr (fo rga ende a rsutfall 1,1 mnkr) Budget fo r externa placeringar vuxna omfattar 7 placeringar per a r, med en snittdygnskostnad pa cirka 4 600 kr. Under januari-mars 2026 a r det 6 placeringar, i ja mfo relse med samma period fo rega ende a r fanns det 9 placeringar men tre hemtagningar Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 11(23) skedde under fo rra a ret. Den positiva prognosen a r bera knad utifra n att det a r fortsatt 6 placeringar under a ret. Personlig assistans. Avvikelse -1,2 mnkr, prognos -2,3 mnkr (fo rga ende a rsutfall -3,2 mnkr). Avvikelsen beror till stor del pa att det tillkommit ett nytt assistansa rende i bo rjan pa a ret som det inte finns budget fo r. Uto ver detta hade verksamheten ra knat med att ett assistansa rende skulle avslutas i bo rjan pa a ret som inte verksta lls fo rra n i maj. Fo rvaltningen ser a ven att inta kter fra n Fo rsa kringskassan sla par i na got sto rre utstra ckning a n tidigare. Personalkostnader i form av o vertid, sjukfra nvaro och timvikarier fo r personlig assistans a r sva rare att ja mfo ra o ver tid da antal personal a r kopplat till antal a renden. Barnboende internt. Avvikelse -1,9 mnkr, prognos -7,6 mnkr. I slutet pa oktober 2025 har en hemtagning skett som tidigare varit externt placerad inom HVB barn. I samband med detta har fo rvaltningen o ppnat en ny verksamhet inom funktionssto d fo r att i egen regi kunna mo ta den enskildas behov. Fo rvaltningens fo rhoppning a r att pa sikt kunna sa nka personalta theten inom verksamheten vilket mo jliggo r en besparing pa hemtagningen, alternativt uto ka verksamheten med fler platser fo r att undvika kostnader fo r externa placeringar. Verksamheten a r i dagsla get ofinansierad i budget. Individ och familj Avvikelsen fo r individ och familj uppga r per 31 mars 2026 till 3,5 mnkr och hela rsprognosen uppga r till 3,2 mnkr (2,6%) (fo rega ende a rsutfall 0,4 mnkr, 0,4%). Den positiva budgetavvikelsen inom individ och familj mo jliggo rs framfo rallt genom o kade statsbidrag, vilket inneba r att resultatet inte fullt ut speglar den la ngsiktiga ekonomiska situationen. Den positiva budgetavvikelsen kan ocksa ha rledas till a tga rdsplanen fo r budget i balans da r fo rvaltningen under 2025 valde att satsa pa ett nytt sto dboende fo r vuxna som da genererade en besparing pa cirka 1,3 mnkr i fo rha llande till a r 2024. Besparingseffekten ger fortsatt resultat under a r 2026 och uppga r till en besparing pa 0,4 mnkr per sista mars. Fo ra ndringen i avvikelsen mellan a r 2025 och 2026 ga r a ven att ha rleda till den hemtagning som gjordes inom HVB barn till funktionssto d samt ramfo rsta rkning med 3,8 mnkr i syfte att skapa la ngsiktigt ha llbara ekonomiska fo rutsa ttningar fo r varje verksamhet och mo ta de faktiska behoven. Under 2025 omfo rdelades 1,0 mnkr till individ och familj. Ömfo rdelningen av budget var baserad pa hela r, tja nsten tillsattes under september ma nad, vilket a r 2025 gav en besparing pa cirka 0,7 mnkr. Som inte kommer fo religga under a r 2026. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 12(23) HVB vuxna. Avvikelse 1,2 mnkr, prognos 1,3 mnkr (fo rga ende a rsutfall 1,0 mnkr). Budgeten fo r HVB vuxna omfattar 8 placeringar med en snittdygnskostnad pa 2 400kr likt fo rega ende a r. Under fo rsta kvartalet av 2026 har HVB vuxna i snitt 4 placeringar, med en snittdygnskostnad pa cirka 2 100kr. Öm antalet placeringar fortsa tter pa samma niva a ret ut med liknande dygnskostnad hamnar HVB vuxna pa en positiv avvikelse med cirka 3,4 mnkr. Prognosen fo r 2026 a r bera knad utifra n fo rsiktighetsprincipen med ett antagande pa 6 placeringar i snitt pa hela r och en snittdygnskostnad pa 2 500kr, vilket skulle generera en besparing pa 0,3 mnkr i fo rha llande till fo rga ende a r. Utfallet mellan a r 2025 och 2026 tillsammans med det nya sto dboendet fo r vuxna som a r en del av a tga rdsplanen, a r cirka 0,4 mnkr la gre under perioden januari - mars a r 2026. I ja mfo relse med fo rega ende a r samma period har antalet placeringar minskat med tre placeringar och i dagsla get finns ingen antydan pa nya placeringar. Familjehem. Avvikelse -0,7 mnkr, prognos -2,0 mnkr (fo rega ende a rsutfall -3,6 mnkr). Info r 2026 har verksamheten familjehem tilldelats en ramfo rsta rkning pa 1,4 mnkr. De a r fortsatt ho g andel barn i egna familjehem under perioden januari - mars 2026 och utfallet fo r konsulentsto dda familjehem a r likt fo rga ende a r. Vilket genererar ett liknande utfall pa totalen. Den o kade budgeten pa 1,4 mnkr a r fortfarande inte tillra cklig fo r att verksamheten ska kunna na en budget i balans a r 2026. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 13(23) HVB barn. Avvikelse 0,7 mnkr, prognos -1,0 mnkr (fo rega ende a rsutfall -5,4 mnkr). Info r 2026 har verksamheten HVB barn tilldelats en ramfo rsta rkning pa 1,1 mnkr. Budgeten fo r HVB barn omfattar 6 placeringar med en snittdygnskostnad pa cirka 5 900kr. Under fo rsta kvartalet av a r 2026 har HVB barn i snitt 5 placeringar, med en snittdygnskostnad pa cirka 5 300kr. Öm antalet placeringar fortsa tter pa samma niva a ret ut med liknande dygnskostnader hamnar HVB barn pa en positiv budgetavvikelse med 2,2 mnkr. Prognosen fo r 2026 a r bera knad utifra n ett antagande med 7 placeringar i snitt pa hela r och en snittdygnskostnad pa cirka 5 700 kr. Utfallet mellan a r 2025 och 2026 a r cirka 2,1 mnkr la gre under perioden januari - mars a r 2026. I ja mfo relse med fo rega ende a r samma period har antalet placeringar minskat med tre placeringar. Den sto rsta skillnaden i avvikelsen under fo rsta kvartalet mellan a ren beror framfo rallt pa hemtagningen av en placering inom HVB barn med en snitt dygnskostnad pa 23 000kr. Hemtagningen gjordes i slutet av oktober ma nad a r 2025 till funktionssto dsverksamhetsomra de och a r en del av a tga rdsplanen 2026. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 14(23) Försörjningsstöd. Avvikelse 0,7 mnkr, prognos 0,0 mnkr (fo rega ende a rsutfall 1,5 mnkr). Info r 2026 har verksamheten fo rso rjningssto d tilldelats en ramfo rsta rkning 1,6 mnkr mot bakgrund av bland annat riksnorms o kningen pa 0,7%, o kade boendekostnader och driftkostnader. A rendema ngden av pa ga ende a renden och nyinkomna a renden har under fo rsta kvartalet 2026 varit relativt ofo ra ndrad i ja mfo relse med a r 2025 samma period. Fo ra ndringen av prognosen i ja mfo relse med fo rga ende a rsutfall beror framfo rallt pa att dem vakanta tja nsterna inom fo rso rjningssto d fo rva ntas vara tillsatta under a r 2026, vilket a r positivt fo r verksamhetens arbetsbelastning. Vård och omsorg Avvikelsen fo r va rd och omsorg per 31 mars uppga r till -7,3 mnkr och hela rsprognosen uppga r till -19,0 mnkr (-5,2%) (fo rga ende a rsutfall -16,5 mnkr, -4,6%). Den negativa budgetavvikelsen inom va rd och omsorg kan i huvudsak ha rledas till personalkostnader inom sa rskilt boende/demens, korttids samt sjuksko terskeorganisationen. Fo ra ndringen i avvikelsen mellan a r 2025 och 2026 beror framfo rallt pa de nya verksamheterna. Det vill sa ga den nya demensavdelningen, nya korttidsverksamheten samt dagva rd demens som alla verksta lldes fo rst i slutet pa mars/bo rjan pa april a r 2025, som nu a r i drift fra n 1 januari 2026 och genererar ett ho gre utfall. Info r 2026 fo rdelades va rd och omsorg en ramfo rsta rkning pa 3,5 mnkr mot bakgrund av dem fo rho jda ÖB-ersa ttningsniva erna samt i syfte att ge verksamheterna ba ttre fo rutsa ttningar till att na sina ekonomiska ma l. Administration. Avvikelse 0,9 mnkr, prognos 3,2 mnkr (fo rega ende a rsutfall 6,4 mnkr). Den positiva avvikelsen fo r administrationen innefattar dels tva vakanta tja nster, som under 2025 ingick i a tga rdsplanen fo r budget i balans. Vilket ger en minskad negativ avvikelse pa totalen men bera knas inte som en besparing da utfallet a r ofo ra ndrat i fo rha llande till fo rega ende a r. Samt omorganisationen med budget pa hela r da r tja nsten a nnu inte a r tillsatt. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 15(23) Sjuksköterskeorganisationen. Avvikelse 0,8 mnkr, prognos 0,0 mnkr (fo rega ende a rsutfall -1,1 mnkr). Info r 2026 fo rdelades en ramfo rsta rkning pa cirka 0,7 mnkr till sjuksko terskeorganisationen pa grund av att budget inte ta ckte behovet utifra n uto kningen av demens platserna. Likt andra och tredje kvartalet fo rga ende a r har sjuksko terskeorganisationen det fo rsta kvartalet a r 2026 flera kvanta tja nster pa grund av sjukfra nvaro eller annan fra nvaro, vilket har varit en utmaning och genererat i ho ga vikariekostnader. Den positiva budgetavvikelsen per sista mars 2026 beror framfo rallt pa inta kter som inte har periodiserats o ver a ret, Personalkostnaderna exklusive personalomkostnadspa la gget fo r sjuksko terskeorganisationen har o kat med cirka 0,7 mnkr i fo rha llande till fo rega ende a r. Prognosen a r bera knad utifra n att en del av vikariekostnaderna kommer att finansieras av statsbidrag, likt fo rega ende a r. Särskilt boende och demens. Avvikelse -7,3 mnkr, prognos -18,0 mnkr (fo rga ende a rsutfall - 18,3 mnkr). Info r 2026 har sa rskilt boende och demens tilldelats en o kad ramfo rsta rkning pa cirka 1,6 mnkr mot bakgrund av dem fo rho jda ÖB-ersa ttningsniva erna. Budgeten fo r sa rskilt boende och demens styrs utifra n en resursfo rdelning uttryckt i a rsarbetare per plats fo r att skapa tydliga och likva rdiga fo rutsa ttningar fo r personalbemanning och budgetering. Sa rskilt boende har en bemanningsnorm pa 0,68 a rsarbetare per plats och demens har 0,71 a rsarbetare per plats, psykiatriplatser som ocksa hamnar under sa rskilt boende /demens har en bemanningsnorm pa 0,95 a rsarbetare per plats. Budgetavvikelsen inom sa rskilt boende och demens per sista mars kan i huvudsak fo rklaras av ho ga personalkostnader. Under tidigare a r har samtliga boenden o veransta llt personal fo r att kunna ta cka upp vid fra nvaro och pa sa sa tt minska kostnader i form av o vertid och vikarier, samt fo r att fo rha lla sig till nya lagar och regler som har pa verkat schemala ggningen. Under fo rsta kvartalet av 2026 har sa rskilt boende och demens (bortsett fra n uto kningen av demens platser), cirka 0,6 mnkr ho gre personalkostnader exklusive personalomkostnadspa la gget i fo rha llande till fo rega ende a r samma period. Ö vertiden tillsammans med fyllnads tiden har o kat med 0,7 mnkr i fo rha llande till fo rega ende a r samma period och utgo r personalkostnadso kningen inom sa rskilt boende och demens. Verksamheten fortsa tter att arbeta med utveckling av schemastruktur med fo rhoppning att kunna ge ekonomisk effekt a ven under a r 2026. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 16(23) Korttidsvård. Avvikelse -0,7 mnkr, prognos -1,0 mnkr (fo rega ende a rsutfall -0,9 mnkr). Den nya centrala korttidsverksamheten tilldelades en budgetram pa 14,3 mnkr info r a r 2025 och ytterligare 0,2 mnkr info r 2026 mot bakgrund av dem fo rho jda ÖB-ersa ttningsniva erna. Likt sa rskilt boende/demens styrs budget fo r korttidsva rden utifra n 0,71 a rsarbetare per plats. Den negativa budgetavvikelsen kan i huvudsak fo rklaras av en ho g va rdtyngd och behovstyrd arbetsbelastning. Verksamheten har under fo rsta kvartalet haft en kontinuerlig belastning i kombination med infektionssjukdomar, vilket har genererat i ho ga o vertidskostnader da vikarieanva ndningen redan nyttjas i samband med sjukfra nvaro eller annan fra nvaro. Samt pa grund av att korttidsverksamheten har en tilldelad budget motsvarande 23 platser, men nyttjar idag 19 platser, vilket borde pa verka avvikelsen positivt. Da remot fo religger sva righeter med att bemanna verksamheten inom budgetramen, da va rd- och omsorgsbehovet hos de enskilda a r ho gre a n vad budgeten fo rutsa tter. En utmaning fo r korttids a r att fo lja verksamhetens fo ra ndringar o ver tid, da verksamheten startades upp fo rst i slutet pa mars a r 2025. *2025: jan-mars korttidsverksamhet Gro nboda, april-dec ny central korttidsverksamhet Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 17(23) Hemtjänsten. Avvikelse -1,7 mnkr, prognos -5,0 mnkr (fo rega ende a rsutfall -5,2 mnkr). Info r a r 2025 tilldelades hemtja nsten 5,0 mnkr mer i budget pa grund av att hemtja nsten saknade 25,44 a rsarbetare vid a rets slut 2024, utifra n dem beviljade timmarna. Info r a r 2026 har dessa medel fo rdelats till hemtja nstgrupperna baserat pa de beviljade timmarna som varit under perioden augusti - oktober a r 2025. Budgeten fo r hemtja nsten omfo rdelas tre ga nger per a r, april, augusti och december pa grund av att dem beviljade timmarna fo ra ndras o vertid. Utifra n dem beviljade timmarna som varit under perioden januari - mars 2026, som omfo rdelning av budget under april ma nad a r baserad pa . Har hemtja nsten cirka 10,0 a rsarbetare mer i budget a n vad dem beviljade timmarna sa ger. Dem beviljade timmarna i fo rha llande till fo rega ende a r fo rsta kvartalet har minskat med 2 164 timmar, samtidigt som hemtja nsttimmen har minskat med 55 kr. Personalkostnaderna fo r hemtja nsten exklusive personalomkostnadspa la gget har o kat med 0,3 mnkr, vilket likt sa rskilt boende och demens framfo rallt ga r att ha rleda till o vertidskostnader samt timvikarie kostnader. Budgetavvikelsen fo r hemtja nsten kan i huvudsak ha nfo ras till diverse kostnader fo r bilar, fo rbrukningsmaterial samt sta d, snarare a n personalkostnader. Vilket indikerar pa att hemtja nsten kan anpassa personalresurser efter budget och dem beviljade timmarna som varit under det fo rsta kvartalet. Da remot ta cks inte o vriga kostnader inom befintlig budget. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 18(23) 1.7 Bygg och miljönämnd Budget- Budget- Netto- Budget jan- Prognos Budget Verksamhet avvikelse avvikelse kostnad mar helår helår jan-mar helår Sto dfunktioner 0,7 0,6 -0,1 2,6 2,6 0,0 Bygg- och 1,4 1,4 0,0 4,8 4,8 0,0 geodataenheten Miljo enheten 1,6 1,1 -0,5 4,5 4,5 0,0 Na mnd 0,1 0,1 0,0 0,3 0,3 0,0 Totalt 3,8 3,2 -0,6 12,1 12,2 0,1 gemensamt Bostadsanpassni 0,7 0,7 0,0 2,7 2,7 0,0 ng Lindesberg Totalt nämnd 4,5 3,9 -0,6 14,9 14,9 0,0 Bygg- och miljo na mnden har en total prognos pa ett o verskott pa 0,2 mnkr fo r hela ret, da blir Lindesbergs andel 0,1 mnkr. Vi ser fortfarande en la gre byggtakt vilket pa verkar ekonomin negativt fo r na mnden och ger en osa kerhet i framtiden. Det finns a ven osa kerheter i hur fo ra ndringarna i plan- och bygglagen kommer att pa verka inta kterna pa sikt. Men vi tror a nda att det totalt sett fo r na mnden landar pa +0,2 mnkr i avvikelse fo r hela ret, den positiva avvikelsen a r kopplad till Bygg- och geodataenheten. Bygg- och miljo na mnden har en total prognos pa ett o verskott pa 0,2 mnkr fo r hela ret. Vi ser fortfarande en la gre byggtakt vilket pa verkar ekonomin negativt fo r na mnden och ger en osa kerhet i framtiden. Det finns a ven osa kerheter i hur fo ra ndringarna i plan- och bygglagen kommer att pa verka inta kterna pa sikt. Men vi tror a nda att det totalt sett fo r na mnden landar pa +0,2 mnkr i avvikelse fo r hela ret, den positiva avvikelsen a r kopplad till Bygg- och geodataenheten. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 19(23) 1.8 Teknisk nämnd Budget- Budget- Netto- Budget jan- Prognos Budget Teknisk nämnd avvikelse avvikelse kostnad mar helår helår jan-mar helår Sto dfunktioner 0,3 0,6 0,3 2,4 2,4 0,0 Gata,vinterva g 4,5 2,1 -2,4 7,8 7,8 0,0 Gata,sommarva g 0,0 0,0 0,0 0,8 0,8 0,0 Gata,o vrigt 5,3 6,7 1,4 27,6 27,6 0,0 Bygg- 1,5 0,0 -1,5 0,0 0,0 0,0 projektenheten Totalt 11,6 9,4 -2,2 38,6 38,6 0,0 Tekniska na mndens prognos mot budget fo r hela ret fo r den skattefinansierade delen landar pa +0,4 mnkr exklusive vinterva g, inklusive vinterva g a r hela rsprognosen -1,4 mnkr. Fo r den taxefinansierade delen a r prognosen totalt sett +3,0 mnkr mot budget. Uppdelningen a r enligt nedan: • -1,6 mnkr fo r vinterva gha llning. Den sto rsta avvikelsen ligger mot Nora och da r a r hela rsbudgeten fo r vinterva g redan fo rbrukad pa a rets tre fo rsta ma nader, dels kopplat till kostnader fo r sno bortforsling. Det a r a ven en mindre negativ prognostiserad avvikelse mot Ljusnarsberg, a ven det beroende pa sno bortforslingen. Fo r Lindesberg godka ndes en o kning av budgetram kopplat till vinterva g fra n och med 2026 med 3,2 mnkr (o vriga kommuner godka nde fra n 2025), den ligger under Kommunstyrelsen men kommer i samband med a rsbokslutet att lyftas o ver till Tekniska na mnden och da rfo r a r det ingen negativ prognostiserad avvikelse mot Lindesberg. • +0,4 mnkr fo r gata o vrigt. Avvikelsen avser Nora och har med ho gre a tersta llningsinta kter a n budgeterat. • Vatten och avlopp har inga ka nda avvikelser som pa verkar utfallet pa hela r utan prognosen a r enligt bera knad fondjustering -9,3 mnkr. • Avfall och a tervinning har inga ka nda avvikelser som pa verkar utfallet pa hela r utan prognosen a r enligt bera knad fondjustering +12,3 mnkr. 1.9 Räddnings- och säkerhetsverksamhet Räddning- och Kostna Budget jan- Budgetavvik Prognos Budget Budgetavvik säkerhetsnämnd d mar else jan-mar helår helår else helår Räddningstjänst 9,0 8,9 -0,1 35,5 35,5 0,0 Totalt 9,0 8,9 -0,1 35,5 35,5 0,0 Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 20(23) 1.10 Överförmyndarverksamhet Budget- Budget- Överförmyndar Budget jan- Prognos Budget Kostnad avvikelse avvikelse -verksamhet mar helår helår jan-mar helår Ö verfo rmyndare 0,3 0,8 0,5 3,2 3,2 0,0 Totalt 0,3 0,8 0,5 3,2 3,2 0,0 Ingen fakturering har skett fra n Ljusnarsberg under 2026 da rav en ho g positiv avvikelse. 1.11 Finansförvaltning Drift Budget- Budget- Finans- Netto- Budget jan- Prognos Budget avvikelse avvikelse förvaltning kostnad mar helår helår jan-mar helår Arbetsgivaravg, -7,3 18,8 26,1 75,1 75,1 0,0 pensioner mm Intern ra nta -1,7 -3,6 -1,9 -11,1 -11,1 0,0 Kommunal -327,0 -333,9 -6,9 -1 308,0 -1 335,6 -27,6 skatt Generella -148,6 -141,5 7,1 -594,4 -565,8 28,6 statsbidrag Finansiella -1,1 -6,4 -5,2 -25,5 -25,5 0,0 inta kter Finansiella 1,1 1,5 0,4 6,0 6,0 0,0 kostnader Avskrivningar 0,0 1,2 1,2 4,8 4,8 0,0 Ö vriga finansiella -0,3 4,8 5,0 19,1 19,1 0,0 poster Totalt -484,9 -459,1 25,8 -1 834,0 -1 833,0 1,0 Prognosen fo r skatteinta kter och generella statsbidrag a r ho gst osa ker utifra n omva rldsla get. Det kommer en ny prognos i slutet pa april. Budgeten fo r lo nerevisionen a r a nnu inte utfo rdelad per sista mars det kommer att ske i april. En ny prognos fo r pensioner kommer a ven den under april . Det inneba r att prognosen kommer att justeras efter april ma nads utfall. 1.12 Likviditet Kommunens likviditet var vid inga ngen av 2026 341,5 mnkr och var 299,7 mnkr per 260331. Kommunkoncernens likviditet var 260131 607,1 mnkr och per sista mars 2026 599,1 mnkr. Det inneba r att likviditeten ha ller sig pa en stabil niva . Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 21(23) 1.13 Stadshus koncernen Stadshuskoncernen Linde Stadshus FALAB BELAB Energi Eliminering Koncernen prognos prognos prognos Totalt prognos ar helår helår helår helår Inta kter 0,2 347,3 260,3 52,5 46,1 706,4 Summa rörelsens 0,2 347,3 260,3 52,5 46,1 706,4 intäkter Drift -1,5 -89,6 -108,9 -52,2 46,1 255,3 Fastighetsun derha ll/Ener -165,6 -30,0 195,6 gikostnader Summa rörelsens -1,5 -255,2 -138,9 -52,2 -450,9 kostnader Driftnetto -1,3 92,1 121,4 0,3 255,5 Avskrivninga 19,0 -79,4 -0,1 -122,3 r Ja mfo relsest o randeposter Rörelseresu -1,3 73,1 41,9 0,2 133,2 ltat Summa finansiella -2,8 -1,5 -21,1 -33,6 poster Resultat före skatt och -4,1 71,6 20,8 0,2 99,6 bosklutsdis positioner Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 22(23) Stadshuskoncernen Koncernen visar bättre siffror på intäktssidan i förhållande till budget. Dock är kostnader nästan i lika stor utsträckning högre än budget efter årets första vintermånader. Då saknas det även kostnader för ännu ej utfört underhåll. Avskrivningarna och finansiella poster är något lägre än mot budget. Utfallet t om mars är 40,9 miljoner mot budgeterat 33,7 miljoner. Stadshus Intäkter något högre än budgeterat då internfakturering har skett pga. kostnaden för skatteoptimeringen. Kostnaderna ligger något under budget. Räntekostnaderna ligger i linje med budget. Resultatet landar på -952 tkr vilket är något bättre än budget. Prognosen justeras inte i nuläget. LEAB-koncernen Under perioden januari–mars redovisade LEAB-koncernen ett resultat som översteg budget med 3,4 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre elpriser och större volymer än budgeterat, vilket har gynnat verksamheterna inom Elnät, Elproduktion och Elhandel under januari och februari. Samtidigt har värmeverksamheten påverkats negativt. Den kalla perioden under januari och februari medförde ökade energikostnader, främst till följd av behov av spetsvärme. Den varma marsmånaden bidrog dessutom till lägre värmeleveranser än planerat, vilket sammantaget innebär att värmeverksamhetens resultat landar något under budget. I nuläget görs ingen justering av prognosen. BELAB Efter mars är utfallet 1 690 tkr (ack budget 629 tkr). De ökade intäkterna kommer framför allt från fler gäster i badet och gymmet efter renoveringen samt även fler större bokningar på bion. När det gäller kostnaderna så är de enligt budget. Prognosen får ligga kvar enligt budget. FALAB Intäkterna är 0,9 mnkr högre än budgeterat varav merparten beror på ökade lokalintäkter. Kostnaderna är något lägre än budgeterat men ännu har inget underhåll utförts, vilket släpar med ca 7 mnkr mot budget. Uppvärmningskostnader är den som är den mest avvikande mot budget med 4 mnkr över budget. Avskrivningarna är 1 mkr lägre än budget medan finansiella poster ligger i linje med budget. Resultatmässigt ligger bolaget ca 6 mkr över budget därav hälften avser fastighetsförsäljning. Ingen förändring av prognosen görs i nuläget. Kommunstyrelse, Månadsuppföljning 23(23) Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2026-03-30 Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen KS-2026-00163 Handläggare: Sara Andersson Tel: +46 0581-81016 Epost: sara.andersson1@lindesberg.se Planeringsförutsättningar 2027-2029 Förslag till Beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta  Planeringsförutsättningar som underlag till Mål och budget 2027–2029 Sammanfattning av ärendet Dokumentet planeringsförutsättningar redovisar kommungemensamma förutsättningar i förhållande till omvärld, ekonomi och lokala behov. Dokumentet syftar till ett skapa en förståelse för nuläget och ge en bild av vad framtiden kan innebära. Tillsammans med Vision 2040 utgör planeringsförutsättningarna grunden till prioriteringar och ambitionsnivåer för kommunfullmäktiges mål och budget planperioden 2027–2029. Ärendebeskrivning Planeringsprocessen ska syfta till planering på lång sikt, utifrån välfärdens utmaningar och trender. Kommunen ska varje år upprätta grunduppdrag, kvalitetsfaktorer, utvecklingsmål och budget för minst tre år (budget och verksamhetsplan) för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Mottagaren av Mål och budget är kommunfullmäktige. Den kommunövergripande antagna Mål och budgeten är grunden för all planering för nämnderna. Mål och budget antas enligt beslutat årshjul,

KS § 194, i kommunstyrelsen i maj och kommunfullmäktige i april. Kommunen står inför ett läge där snabba omvärldsförändringar, en svag utveckling av skatteunderlaget och en vikande befolkning sammantaget påverkar våra ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar. Dessa faktorer innebär ökad press på kommunens grunduppdrag och det medför tydliga krav på prioriteringar och effektiviseringar. Samtidigt finns ett stort behov av ett fortsatt strukturerat utvecklingsarbete för att vara en attraktiv kommun i framtiden. Konsekvenser Dokumentet tydliggör förutsättningarna för Mål och budget 2027– 2029. Det säkerställer en tydlig bild av vilka förutsättningar kommunen har för att kunna planera för en långsiktigt hållbar ekonomi avseende drift och investeringar samt en god kvalitet i verksamheterna. Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134 Henrik Arenvang Sara Andersson Kommundirektör Kommunstrateg Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-30 Bilaga Planeringsförutsättningar 2027–2029 Bilaga Investeringsplan 2027–2031 För åtgärd: Kommundirektör Ekonomichef Kommunstrateg För kännedom: Samtliga förvaltningar Investeringsplan Lindesbergs kommun 2027-2031 Innehållsförteckning 1.1 Kommunstyrelsen ................................................................................ 4 1.2 Socialnämnden .................................................................................. 10 1.3 Tillväxtförvaltningen .......................................................................... 14 1.4 Tekniska nämnden ............................................................................. 18 Gata .................................................................................................... 18 Vatten/ledning .................................................................................. 22 Renhållning ........................................................................................ 27 Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 2(28) Investeringsplan Kommunstyrelse 2027-2031 Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 3(28) 1.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen till förfogande Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 5 000 tkr 5 000 tkr 5 000 tkr 5 000 tkr 5 000 tkr Busshållsplatser Förutsättningar Utveckla samt etablera nya busshållplatser. Pälsärmen och södra delen av Kristinavägen är bland annat områden som kräver insatser. Uppskattad kostnad närmaste åren 3-5 miljoner. Medfinansiering går att söka för projekten och uppgår till 50% av kostnaden. Konsekvensbeskrivning Möjligheten att på ett säkert sätt resa med buss minskar. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 500 tkr 500 tkr 500 tkr 500 tkr 500 tkr Gång-cykelvägar enl plan Förutsättningar Utvecklingsarbete i enlighet med GC-plan. Går att växla upp med regionala medel via ansökan om medfinansiering. Medfinansieringen ligger på 50/50, vilket betyder att utväxling för 1,5mnkr potentiellt blir 3mnkr i utförda projekt där medfinansiering erhållits. Konsekvensbeskrivning Tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter i Lindesbergs kommun blir inte bättre. En kategori av gaturum som i många fall nyttjas av barn, ungdomar, äldre samt funktionsnedsatta. Risk att oskyddade trafikanters möjligheter att röra sig i stadsrummet inte förbättras vilket även är en säkerhetsrisk. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 2 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 4(28) Inköp av mark Förutsättningar Nuläget innebär redan en begränsad marktillgång för det kommunala markstrategiska arbetet. Kommunen behöver öka markreserverna markant för att ha handlingutrymme i samhällsutvecklingsprocesserna framåt. När markområden säljs av till bostadsetableringar, verksamheter osv. så minskar markinnehavet. För att ha möjlighet att utveckla nya fastigheter behövs ny mark införskaffas. En långsiktig strategisk utveckling av kommunen förutsätter en aktiv markpolitik där markförvärven hela tiden ligger som en naturlig del i kommunens utvecklingsstrategiska arbete. Konsekvensbeskrivning Möjligheten att arbeta strategiskt med kommunens utvecklingsmål minskas. Detta ökar även etableringstiden för nya bostäder och verksamheter. Vilket sänker kommunens möjligheter på kort och lång sikt. Etablering av nya bostäder, verksamheter osv. försvåras drastiskt. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 5 000 tkr 5 000 tkr 5 000 tkr 5 000 tkr 5 000 tkr Fritidsbyn Förutsättningar Fortsatt arbete med parkering, belysning och tillgänglighetslösningar i och till området. Konsekvensbeskrivning Genomförs inte den utökade parkeringen och belysningen så kommer säkerheten att vara bristfällig för gående och cyklister. Tidigare investeringar i området riskeras att få mindre utslag när områdets attraktivitet inte säkerställs. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 4 500 tkr Strandpromenaden Frövi Förutsättningar Etapp 1 (3mkr) innebär etablering av parkområde intill sjövallenområdet efter att marken sanerats samt tillgängliggörandet av strandpromenaden. Tillgängliggörandet av strandpromenaden innebär i huvudsak belysning men även mindre insatser i syfte att göra hela sträckan tillgänglig. Etapp 2 vidareutvecklar enligt utvecklingsprogram för strandpromenaden. Investeringen medför en utökad driftkostnad inom Gatu- och trafikenheten med 36 tkr årligen att godkänna utökad budgetram med från år 2028. Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 5(28) Konsekvensbeskrivning Om parkarbetet i enlighet med etapp 1 (3mkr) inte genomförs så kan attraktiviteten i byggrätterna i Sjövallen bli mindre. Om inte tillgängligheten ökas längst med strandpromenaden så får även det inverkan på attraktivitet och kvalité för invånarna. Det ökar även tryggheten för invånarna genom en ökad belysning på delar av strandpromenaden. Risk att byggrätterna i Sjövallen inte blir sålda, eller alternativt inte sålda till en aktör som utnyttjar byggrätten till fullo vad gäller kvalité. Det finns även en förväntan från invånarna att arbeta med boendekvalitéer i området. Risken om projektet inte genomförs är minskad tillit till kommunen i Frövi. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 3 600 tkr Ökad driftkostnad Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 36 tkr 36 tkr 36 tkr 36 tkr Mariedal etapp 2 Förutsättningar Åtgärder i anslutning till detaljplan för Mariedal etapp 2 verksamhetsområde. Konsekvensbeskrivning Genomförande av Mariedal etapp 2 blir inte av. Möjligheten att projektera utbyggnad av verksamhetsområde och järnväg till verksamhetsområdet uteblir. Avsiktsförklaring med region och trafikverk bryts. Kapacitetsökningen på järnvägen uteblir och industriområdet blir inte järnvägsanslutet. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 000 tkr 6 000 tkr Mariedal bostäder Förutsättningar Utbyggnad av område möjliggör cirka 25-35 rad/parhus samt enstaka småhus. Konsekvensbeskrivning Byggrätterna kan inte försäljas till exploatör vilket betyder att inga nya bostäder tillförs inom området. Området har möjlighet att erbjuda en efterfrågad bostadsform i Frövi tätort. En bostadsform i mellansegmentet som därmed kan uppmuntra flyttkedjor. Flyttkedjor kan tillgängliggöra Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 6(28) bostäder i egna hem som möjliggör inflyttandet av familjer med barn. Risk om investeringen inte genomförs är således en minskad möjlighet för barnfamiljer att etablera sig i Frövi tätort. Samt en utebliven ökning av inflyttningsmöjligheter på orten totalt sett. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 11 000 tkr Järnväg Frövi Förutsättningar Projektering och byggnation av järnvägsanslutning till Mariedal verksamhetsområde etapp 2. Konsekvensbeskrivning Genomförande av Mariedal etapp 2 blir inte av. Möjligheten att projektera utbyggnad av verksamhetsområde och järnväg till industriområdet uteblir. Avsiktsförklaring med region och trafikverk bryts. Kapacitetsökningen på järnvägen uteblir och verksamhetsområdet blir inte järnvägsanslutet. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 9 000 tkr 39 000 tkr Stadsskogen 3 Förutsättningar Vidareutveckling av stadsskogens bostadsområden. Ett strategiskt och tillgängligt område för varierade bostäder med attraktiv omgivning. Konsekvensbeskrivning Planberedskapen minskar. Byggrätterna kan inte försäljas till exploatör vilket betyder att inga nya bostäder tillförs inom området. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 30 000 tkr Dalkarlshyttan Förutsättningar Utbyggnad av område med möjlighet att tillskapa attraktiva bostäder i ett strategiskt läge. Det finns även intresse från exploatör att etablera bostäder inom området. Konsekvensbeskrivning Planberedskapen minskar. Byggrätterna kan inte försäljas till exploatör vilket betyder att inga nya bostäder tillförs inom området. Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 7(28) Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 20 000 tkr Parkering Rosen Förutsättningar Asfaltering och iordningställande av parkeringsområdet bakom kvarteret Rosen (intill järnvägsspår och parkeringshus). Konsekvensbeskrivning Lindesbergs stadskärna blir inte attraktiv. Är en förutsättning för att jobba vidare med parkeringssituationen i centrum samt för att bereda väg för genomförandet av Kristinavägen projektet. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 000 tkr Parkeringen Ängen Förutsättningar Parkeringen vid ICA är i stort behov av att iordningställas (säkra avrinning, asfaltering och målning). Konsekvensbeskrivning Lindesbergs stadskärna blir inte attraktiv. Parkering i centrala Lindesbergs fortsätter vara i dåligt skick, otydlig och med sämre nyttjandegrad. Det kan även påverka möjligheterna att förhandla med nyttjanderättshavare i angränsning till fastigheten om rimlig ersättning för parkeringsplatser. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 2 000 tkr Köksinventarier Frövi skolans kök Ombyggnation av skolköket och då behov av några köksmaskiner Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 300 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 8(28) Investeringsplan Socialnämnd 2027-2031 Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 9(28) 1.2 Socialnämnden Vårdsängar och madrasser till SÄBO Syfte Reinvestering Förutsättningar Enligt EU-förordningen 2017/745 Medical Device Regulation (MDR) för vi register över samtliga av våra vårdsängar och madrasser inom SÄBO. Dels för spårbarhet men även för att samla information om ålder på våra hjälpmedel. Registret hjälper oss att se vad vi har behov av i inköp under olika år. Detta för att ge en tydlighet i vilka kommande utgifter som finns. Enligt EU-förordning MDR ska alla tillverkare av hjälpmedel uppge förväntad livslängd på sina produkter som en ”garanti” att de ska hålla den tiden. Tiden utöver ska ägaren av hjälpmedel (i detta fall Lindesbergs kommun) säkerställa att hjälpmedlet är säkert att använda. Vi har i vår verksamhet vårdsäng från Comfort System som har en förväntad livslängd på 12 år men hjälpmedelsteknikerna ser att de håller ca 15 år så vi har lagt bytesintervall med 15 år på sängar. Madrasserna i våra vårdsängar är av modell optimal 5zon från Care of Sweden med förebyggande och vårdande funktion. Detta för att förhindra trycksår hos våra enskilda och ge en god vård. Madrassen har en rekommenderad livslängd på 5 år enl tillverkaren och vår erfarenhet av dessa madrasser visar att fem år är vad madrassen klarar av för att ha kvar sina funktioner. Några enstaka sängar och madrasser byts på SÄBO med befintlig budget för hjälpmedelsförrådet men vid större antal att byta finns det inte ekonomiska medel till detta i ordinarie budget. Vårdsängar med madrass är standard på alla SÄBO-platser och finns i samtliga rum. Sängar inom LSS-verksamheten är inte standard på våra LSS-boenden. Vid inflyttning på ett LSS- boende har många av våra enskilda sin egen säng med sig. Vårdsängar förskrivs utifrån den enskildes vårdbehov. Många inom LSS- har inte den typen av vårdbehov som ges i vårdsäng. Antalet vårdsängar inom våra LSS-boenden varierar under åren och är så få i antal att vi kan med befintlig budget göra de åtgärder som behövs. Konsekvensbeskrivning Madrasser Tillverkaren garanterar inte att madrassens tryckavlastande och vårdande funktioner kvarstår efter 5 år. Detta innebär att det finns en ökad risk för trycksår hos våra enskilda. Trycksår är kostsamt att behandla med sårvård, sårvårdsmaterial och personalkostnader för omläggning. Ökat arbete för omvårdnadspersonal med täta lägesändringar för att tryckavlasta. Ytterligare kostnader tillkommer i form av positionerande kuddar och friktionsminskade förflyttningshjälpmedel som ska provas ut av arbetsterapeut för skonsamma förflyttningar. Men det är även ett lidande för den enskilde i form av såromläggningar, smärta, restriktioner i hur länge sitta och ligga i olika positioner. Kan innebära ökad medicinering i form av smärtlindring. Den enskilde begränsas i sitt liv. Sängar Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 10(28) Konsekvenser med äldre sängar är att de blir slitna, går sönder och måste repareras. Handkontroller slits ut, motorer och elektronikboxar kan sluta fungera av ålder och slitage. Det kräver tid för reparation av våra hjälpmedelstekniker och reservdelar till äldre vårdsängar är dyra. Eftermarknadsavtal har oftast upphört 10 år efter avtalet gått ut och då betalas fullt pris för reservdelar. De konsekvenser trasiga sängar kan ge i verksamheten är att enskilda självständigt inte kan göra lägesändringar som höja/sänka huvuddel/bendel till exempel. Det kan i sin tur ge upphov till trycksår av att sitta/ligga i samma ställning länge. Om den enskilde självständigt har kunnat ta sig i/ur sängen då höjden kan anpassas kan det nu begränsas i sin självständighet och kan ge ökat vårdbehov. Det bli konsekvenser för omvårdnadspersonalen som har vårdsängen som ett arbetsredskap ur arbetsmiljöperspektiv. De kan inte ställa in den arbetshöjd de behöver vid omvårdnad och förflyttningar i säng. Risk för ökad belastning på rygg som kan leda till arbetsskador hos personalen om de inte kan anpassa sängen. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 2 100 tkr 800 tkr 600 tkr 250 tkr Nyckelskåp Syfte Reinvestering Förutsättningar Utbyte av nyckelskåp där nycklar till hemtjänsttagare, bilar, lokaler, buffertförråd osv förvaras säkert kommer vara aktuellt under senast 2028. Kommunen har avtal till 2028-07-31 så innan dess måste nya upphandlas och köpas in. Konsekvensbeskrivning Risken finns att kommunen inte kommer ha fungerande nyckelskåp till våra verksamheter inom Vård och Omsorg (SäBo och Hemtjänst). Vad som menas med fungerande är att de är låsta för obehöriga med tag+kod samt att loggning görs på alla nyckeluttag. De skåp som finns idag är av mycket dålig kvalitet tyvärr och det har sedan upphandlingen 2023-07-19 varit konstanta problem för verksamheten kopplat till dessa. Det är kontinuerliga kvalitetsproblem med lås som slutar fungera, vred som kärvar och programvaror som hänger sig. Personal och chefer upplever att de inte kan lita på skåpen idag och om inte nya skåp kommer kunna upphandlas kommer förtroendet för organisationen att påverkas negativt. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 500 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 11(28) Medicinskåp Syfte Reinvestering Förutsättningar Inköp av 500 st medicinskåp med nyckelfri hantering (för narkotikaklassad medicin i ordinärt boende och medicinhantering hos personer med kognitiv svikt i ordinärt boende) kommer vara aktuellt under 2027. Det finns möjlighet att avropa utifrån existerande avtal för medicinskåp som finns på särskilt boende. Konsekvensbeskrivning Konsekvenser om inte investeringsmedel tilldelas är att verksamheten inte kan säkerställa att medicin hanteras på ett säkert sätt utifrån delegering. Det finns inte heller något sätt att logga hur medicinhantering sker i ordinärt boende. Svinn av narkotikaklassad medicin är stundtals ett stort problem i vissa verksamheter och risken för att enskilda med kognitiv svikt fumlar med sina mediciner är en avsevärd del i betänkandet. Vissa verksamheter har, på eget bevåg, inhandlat skåp med nyckel för att behovet på många platser är överhängande, men behovet är fortsatt inte tillgodosett och är ej enhetligt. Det är helt utifrån hur den enskilde har utrymme och förvaringsmöjligheter. Personal och chefer upplever att de inte kan lita på den hantering av mediciner som gäller i ordinärt boende idag. Risken är stor att om inte nya skåp kommer kunna upphandlas kommer förtroendet för organisationen att påverkas negativt. De tänkta medicinskåpen är låsta för obehöriga med nyckelfritt lås (app och system används redan inom SäBo idag) som har en behörighetsstyrning utifrån delegering. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 650 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 12(28) Investeringsplan 2027-2031 Tillväxtnämnd Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 13(28) 1.3 Tillväxtförvaltningen Reinvestering park Syfte Reinvestering Förutsättningar För att upprätthålla parkens säkerhet och funktion behöver olika delar rustas upp eller bytas ut. Det handlar bland annat om att ersätta gammal lekutrustning och fallskydd på lekplatserna, köpa in nya papperskorgar, bänkar och bord samt renovera gångstråk och trappor. Vi behöver även göra nyplanteringar som ersätter döda träd och buskar. Dessutom finns äldre fontäner som kräver genomgång och åtgärder vid behov. Inköp av handverktyg och maskiner ingår också i våra reinvesteringar. Konsekvensbeskrivning Om reinvesteringar inte genomförs riskerar parkernas säkerhet och funktion att försämras. Lekplatser kan bli osäkra och behöva stängas, och brist på fungerande papperskorgar, bänkar och bord påverkar både trivsel och renhållning. O renoverade gångstråk och trappor ökar risken för olyckor och minskar tillgängligheten. Uteblivna nyplanteringar och eftersatta fontäner leder till sämre parkmiljö och högre framtida kostnader. Dessutom försvåras driftsarbetet utan moderna verktyg och maskiner, vilket påverkar kvaliteten på skötseln. Budget Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 500 tkr 1 000 tkr 1 000 tkr 1 000 tkr 1 200 tkr Reinvestering idrott Förutsättningar Idrottsanläggningar är äldre anläggningar / byggnader. Löpande underhåll för att bevara i befintligt skick, ej större ombyggnationer. Konsekvensbeskrivning Om kommunen inte sköter löpande underhåll/investering kommer anläggningarna bli förstörda och våra medborgare kommer ej att kunna använda dessa. Budget Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 500 tkr 1 500 tkr 1 500 tkr 1 500 tkr 1 500 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 14(28) Lindessjön runt Syfte Nyinvestering Förutsättningar Lindessjön runt är en populär vandringsled som spelar stor roll för folkhälsan och besöksnäringen. Under coronaåret fördubblades antalet besökare, vilket tydligt visar ledens betydelse. Utvecklingsplanen lyfter behovet av förbättrad information om leden och om natur- och kulturmiljöer för att höja kvaliteten och ge ett större mervärde för besökare. Förslaget om en naturlekplats vid Parkudden, som lyfts tidigare, skulle ytterligare stärka området och skapa fler möjligheter för lek och rörelse i naturmiljö. Konsekvensbeskrivning Om nyinvesteringarna inte genomförs riskerar Lindessjön runt att tappa attraktionskraft och funktion. Besökare går miste om viktig information som kan fördjupa upplevelsen, och området kring Parkudden utvecklas inte till sin fulla potential. På sikt kan detta leda till minskat nyttjande, försämrad folkhälsa och svagare stöd till lokal besöksnäring. Budget Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 800 tkr 800 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 15(28) Investeringsplan 2027 - 2031 Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 16(28) Sammanställning per kommun 2027 En generell neddragning av reinvesteringar leder till kapitalförstöring och ökade driftkostnader. Status på exempelvis ledningsnät, broar med mera är undermålig redan idag. Vi har idag en organisation internt och externt som omhändertar en viss mängd arbete, görs en generell neddragning av investeringsbudgeten behöver organisationen anpassas tillfälligt. Behoven kvarstår och kommer att växa och det kan vara tidskrävande att bygga upp organisationen igen vilket kan medföra att framtida behov inte omhändertas i den takt som behövs. 2027 (tkr) GATA Planerat underhåll gator och vägar 20 000 Tillgänglighet/trafiksäkerhetsåtgärder 1 800 Väg- och gatubelysning 8 000 Broar/vägtrummor 5 000 Dagvatten i samband med VA 300 Åvägen, Storå 2 400 SUMMA GATA 37 500 VATTEN/LEDNING Reinvestering i VA-ledningsnätet 27 400 Nyinvestering Lindesbergs RV 147 000 Nyinvestering förstärkt vattenförsörjning nya industriområdet 5 000 Nyinvestering Vattentornet Lasarettet 8 000 Nyinvestering Digitala vattenmätare 2 000 Reinvestering i VA-anläggningar 13 000 SUMMA VA 202 400 RENHÅLLNING Upprustning återvinningsstationer 1 500 Asfalt Södra Måle 1 000 SUMMA RENHÅLLNING 2 500 Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 17(28) 1.4 Tekniska nämnden Gata Reinvesteringar underhåll gator och vägar Förutsättningar År 2021, 2023 och 2025 genomfördes beläggningsinventeringar i kommunen. Inventeringarna tydliggör kommunens beläggningsskuld och utgör ett centralt underlag för att kunna upprätta en långsiktig och prioriterad beläggningsplan. Inventeringarna tar dock inte hänsyn till vägars och gators bärighet, fullständiga vägbredder, lutning, sidoytor, aktuella priser, TA-planer, skyddsanordningar, RB-brunnar, brunnsbeteckningar eller behov av förstärkande åtgärder. Detta innebär att de redovisade kostnaderna underskattar den faktiska investeringsnivå som krävs. I den beläggningsplan som tas fram kompletteras inventeringarna med dessa kostnader. Åtgärder prioriteras och genomförs inom tilldelad budget i syfte att minska beläggningsskulden på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt samt säkerställa vägnätets funktion och livslängd. Den begärda investeringsbudgeten omfattar toppning, mindre ombyggnationer, omläggning av trottoarer, åtgärder på sidoytor, byte av RB-brunnar och brunnsbeteckningar, framtagande av TA-planer, skyddsanordningar, förstärkande åtgärder samt spår-, sprick- och potthålslagning. Budgeten inkluderar även samordning med ledningsägare, Trafik och VA för att minimera framtida återställningskostnader. Konsekvensbeskrivning Om den utsatta budgeten inte följs får det allvarliga konsekvenser: skadeärenden och driftkostnader ökar, vägnätets skick försämras, framtida reparationskostnader stiger och möjligheten att underhålla och förbättra vägarna på ett kostnadseffektivt sätt minskar. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 20 000 tkr 20 000 tkr 20 000 tkr 20 000 tkr 20 000 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 18(28) Reinvesteringar trafik och tillgänglighet Förutsättningar Trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder ger samhället stora vinster genom att färre skadas och omkommer i trafiken och på sätt minska vårdkostnaderna. Genom att skapa säkra gång och cykelvägar till och från skolor, arbetsplatser och andra målpunkter skapas förutsättningar för ett hållbart resande som också påverkar människans hälsa. Dessa åtgärder skapar också en tryggare trafikmiljö vilket sannolikt påverkar människors inställning till kommunen i helhet. Planerade projekt under 2027 är: GC-bana + passage Granvägen-Skarpskyttevägen (0,9 mkr) GC-bana + passager Bondskogsvägen (0,9 mkr) Konsekvensbeskrivning Reinvestering i trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder görs för att säkerställa att oskyddade trafikanter inte skadas. Exempel på sådana åtgärder är, uppsättning och inköp av nya skyltar, byte av cykelbommar, vägräcken, hastighetsdämpande åtgärder och utbyte av räcken till gångfållor utefter gångbanor. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 800 tkr 1 800 tkr 1 800 tkr 1 800 tkr 1 800 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 19(28) Väg- och gatubelysning Förutsättningar Arbete med underhållsplan framåt. Förebyggande underhåll. Flerårsprojekt. Befintliga belysningsanläggningar klassade som mindre säkra för tredje part byggs om eller avvecklas. Armaturbyten till LED-teknologi. Interact City, styrning per objekt initieras. Utflytt av belysningsanläggningar från nätstationer, elnätägare till egna mätarskåp. Ombyggnad till nytt styrprogram för drift tändning/släckning. Nuvarande befintliga komponenter fasas ut vid årsskiftet 2027. Nästa steg i flerårsplanen innefattar utbyte av kablar, fundament och stolpar. Ökad tillgänglighet, minskade underhållskostnader, minskad energiförbrukning och minskad miljöpåverkan blir effekten av ovan åtgärder. Konsekvensbeskrivning Osäkra, utsatta anläggningar. Låg tillgänglighet, ökade driftkostnader, ökade underhållskostnader, oförändrad energiförbrukning och ökad miljöpåverkan. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 8 000 tkr 8 000 tkr 8 000 tkr 8 000 tkr 8 000 tkr Reinvesteringar broar/vägtrummor Förutsättningar Upprustning av broar enligt kravspecifikation efter inspektioner och framtagen underhållsplan i Lindesberg kommun Äskandet avser enklare reparationer, ommålningar, upprustningar eller framtagande av bygghandlingar för framtida större renoveringar av kommunens broar. Äskningar kan bli förskjutna beroende på intervaller på besiktningarna och typ av anmärkningar som måste åtgärdas. Gamla Sundsbron är aktuell 2027 och då i ett samarbete med Länsstyrelsen. Projektering pågår. Konsekvensbeskrivning Effekten blir att vi inte klarar av säkerheten för trafikanter som ska använda broarna och i värsta fall måste de stängas av. Vi utför reparationer efter inspektionerna och de kan vi ej utföra om vi inte får äskad budget. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 5 000 tkr 4 000 tkr 7 500 tkr 3 000 tkr 4 000 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 20(28) Dagvatten efter VA-inventering Förutsättningar Dagvattenhantering efter VA-inventering i Lindesbergs kommun. Ombyggnation av gator och vägars dagvattensystem efter inventering om var dagvattnet tar vägen som VA-avdelningen kontinuerligt jobbar med. Exempelvis felkopplade rännstensbrunnar (gallerbrunnar i gator och vägar kan vara inkopplade på avloppsledningsnätet), trasiga brunnar och byten av vägtrummor. Konsekvensbeskrivning Risken för översvämningar av fastigheter ökar om kraftiga eller intensiva regn uppstår. Regnvatten går in i avloppsledningssystemet när det är felkopplat mellan brunn och ledning. Sämre bärighet i gator och vägar om inte dikesvattnet kan ledas bort via vägtrummor. Detta tar hårt på toppbeläggningen och på sikt hela vägkroppen. Spårbildning, sättningar och sprickor i asfalten kan uppstå när vägen blir ståendes i vatten. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 300 tkr 300 tkr 300 tkr 300 tkr 300 tkr Åvägen, Storå Förutsättningar Åvägen i Storå har en gammal dricksvattenledning i galvaniserat stål vilken har återkommande driftstörningar. Större delen av denna gata saknar dagvattenledning och därför saknar fastigheterna anslutning för dagvatten. Denna gata behöver därför ett nytt VA- ledningsnät där både dag-, spill- och dricksvattenledningar finns tillgängliga för samtliga fastighetsägare längs denna gata. Ledningar förlagda mitt i gatan på ganska stort djup vilket gör att i princip hela överbyggnaden behöver göras om inklusive beläggning. Detta är ett samprojekt med VA-enheten där gata tar denna del av kostnaden. Total sträcka ca 400 meter. Konsekvensbeskrivning Risken för översvämningar av fastigheter ökar om kraftiga eller intensiva regn uppstår. Dagvattennät saknas för flertalet fastigheter, dessutom undermåliga befintliga dagvattenbrunnar och ej tillfredsställande ytavrinning. Toppbeläggning behöver göras på sträckan. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 2 400 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 21(28) Vatten/ledning Lindesbergs reningsverk Förutsättningar Lindesbergs reningsverket är från 70-talet och dess tekniska livslängd är uppnådd. Därför måste ett nytt reningsverk byggas. Nya reningsverket skall för att möta myndighetskrav kompletteras med kväverening samt kompletteras med en rötningsanläggning för slam. Personaldelen och förrådsytor ska också ses över. Konsekvensbeskrivning Stora avbrott på verket riskeras med långvariga bräddningar och miljökonsekvenser som följd. Om inte investeringsmedel frigörs så kan vi inte avvattna slammet i egen regi vilket innebär att vi blir beroende av fler och dyra transporter. Förnärvarande skickas även slam från Frövi och Fellingsbro tillfälligt till Örebro och detta skulle upphöra om projektet genomförs. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 147 000 tkr 147 000 tkr 136 000 tkr Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 20 812 tkr Kapitalkostnaden kommer att komponentavskrivas vid redovisning. Reinvestering i VA-ledningsnätet Förutsättningar Äskar en investeringsram enligt nedan eftersom utbytestakten av VA-ledningssystemet är för låg enligt Svenskt vattens branschstandard. En för låg utbytestakt medför att underhållsskulden på VA-ledningsnätet ökar vilket medför att driftsäkerheten av vattentjänsterna sjunker och därmed äventyras vattentjänsterna för VA-abonnenterna. Del av de äskade reinvesteringsmedlen för 2027 är planerat samprojekt med Gata gällande Åvägen i Storå där Gata äskat investeringsmedel för uppbyggnad av vägkropp och asfaltbeläggning efter VA-ledningsnätsutbytet samt till projekt Ånäs/Utvägen där VA-ledningsnätet behöver åtgärdas för att säkra upp fortsatt funktion av erforderliga vattentjänster. Del av de äskade reinvesteringsmedlen är planerat för att fortsätta arbetet för att ge bättre möjlighet till fortsatt etablering av verksamheter på norra industriområdet i Lindesberg genom åtgärder Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 22(28) för täcka dagvattenbehovet för området. Konsekvensbeskrivning Vid ej erhållna reinvesteringsmedel kan inte planerade samprojekt med Gata utföras samt att det hindrar arbetet för att verka för en möjlighet till fortsatt etablering av verksamheter på norra industriområdet i Lindesberg. Vid för låg utbytestakt av VA-ledningsnätet ökar reparationskostnaderna vid akuta driftstörningar jämfört med ett planerat underhåll vilket medför ett mindre kostnadseffektivt underhålls/reinvesteringsarbete. Med stora både in- och utläckage i VA-ledningssystemet ökar även driftkostnaden väsentligt vid VA-anläggningarna. Med ett sämre skick på dricksvattennätet äventyras vattenförsörjningen. Med ett sämre skick på spillvattennätet ökar risken för negativ miljöpåverkan samt en ökad risk för översvämningar hos fastighetsägare. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 27 400 tkr 12 500 tkr 24 500 tkr 14 500 tkr 14 500 tkr Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 2031 1 326 tkr 1 916 tkr 2 513 tkr 3 208 tkr Kapitalkostnaden kommer att komponentavskrivas vid redovisning. Nyinvestering: Förstärkt vattenförsörjning till nya industriområdet i Lindesberg Förutsättningar För att säkra upp dricksvattenförsörjningen till nya industriområdet i Lindesberg och ge industriområdet en redundansmatning vid driftstörningar på ordinarie vattenförsörjning behöver en ny dricksvattenledning dras fram till industriområdet. Denna förstärkta vattenförsörjning möjliggör en fortsatt utbyggnad av industriområdet då den medför utökad kapacitet i dricksvattenleveransen vilken nyetablering på industriområdet kräver. Konsekvensbeskrivning Om investeringsmedel ej frigörs riskeras långvariga driftstörningar vilka påverkar befintliga verksamheter på industriområdet samt minskar möjligheten till en tryggad dricksvattenförsörjning vid eventuellt kommande nyetableringar på området. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 5 000 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 23(28) Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 2031 242 tkr 239 tkr 236 tkr 233 tkr Kapitalkostnaden kommer att komponentavskrivas vid redovisning. Nya Verksamhetsområden: Linjevägen, DP Hermanstorp Förutsättningar Detaljplanen för Hermanstorp 2:1 har vunnit laga kraft och nya bostäder skall byggas och anslutas till Linjevägen. Ledningarna i Linjevägen har idag väldigt dålig status med återkommande driftproblem på främst avloppsystemet. Hela VA-ledningsnätet behöver läggas om för att ej riskera driftstörningen av vattentjänsterna för VA-abonnenterna. Konsekvensbeskrivning Om investeringsmedel inte frigörs riskerar den nya anslutningen från Hermanstorp 2:1 att orsaka driftproblem i befintligt ledningsnät och kan negativt påverka privat egendom samt ha negativ miljöpåverkan. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 11 500 tkr Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 2031 557 tkr 550 tkr 544 tkr 537 tkr Kapitalkostnaden kommer att komponentavskrivas vid redovisning. Reinvestering i VA-anläggningar Förutsättningar Äskar investeringsram eftersom verksamheten har stort behov av att minska underhållsskulden. Investeringsram ger en bättre flexibilitet för att möta behoven. För att trygga produktion av dricksvatten och omhändertagande av spillvatten krävs omfattande reinvesteringar i Va-anläggningarna. Säkerhet är i fokus och åtgärder vidtas för att öka skyddet för samhällsviktig verksamhet. Ombyggnad och renovering av inloppsdel samt bioanläggning vid Fellingsbro Reningsverk för Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 24(28) att säkerställa god funktion och minska miljöpåverkan långsiktigt. I investeringsramen ingår även utredningar och åtgärder för vattentäkter, vattenskyddsområden och reservvatten. Konsekvensbeskrivning Vid ej erhållna investeringsmedel kommer underhållsskulden samt risken för driftsstopp att öka. Yttre främmande påverkan som görs på Va-anläggningar blir svårare att upptäcka och förhindra. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 13 000 tkr 8 000 tkr 8 000 tkr 8 000 tkr 8 000 tkr Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 2031 889 tkr 1 422 tkr 1 960 tkr 2 498 tkr Kapitalkostnaden kommer att komponentavskrivas vid redovisning. Nyinvestering Vattentorn Lasarettet Förutsättningar Vattenreservoaren VT Lasarettet med byggnadsår 1961 är i behov av renovering för att säkerställa god funktion och säkerhet. Rörgalleri behöver bytas och vattenbehållaren måste säkras mot läckage. Konsekvensbeskrivning Om investeringsmedel inte erhålls ökar risken för leveransavbrott och större kostsamma åtgärder. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 8 000 tkr 2 000 tkr Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 2031 484 tkr 478 tkr 473 tkr Kapitalkostnaden kommer att komponentavskrivas vid redovisning. Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 25(28) Nyinvestering Digitala Vattenmätare Förutsättningar Digitala Vattenmätare är en teknikinvestering för ökad effektivitet och bättre kontroll av vattenförbrukning. Vattenförbrukning mäts exakt och i realtid vilket underlättar för eventuell månadsfakturering. Mätarna har även en läcksökningsfunktion vilket har stort värde vid felsökning både på ledningsnätet och i privata fastigheter. Konsekvensbeskrivning Vid ej erhållna investeringsmedel kommer inte fakturering eller läcksökning kunna effektiviseras i någon högre grad. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 2 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr - - Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 2031 770 tkr 753 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 26(28) Renhållning Upprustning återvinningsstationer Förutsättningar Systemet med återvinningsstationer kommer fortsätta vara en central del i insamlingssystemet som kommunen är skyldig att tillhandahålla, det kommer att förekomma större förpackningar eller volymer som inte den fastighetsnära insamlingen inte klarar av och hushållen behöver platser att lämna dessa. De återvinningsstationerna som finns i Lindesbergs kommun har varierad standard gällande trafiksäkerhet, staket, underlag, belysning och kapacitet. Konsekvensbeskrivning Fortsatt risk för olyckor eller att tömning inte kan ske finns främst på Banvägen och Högstadievägen samt att det bör etableras en återvinningsstation som ersätter den som finns på Stafettgatan i samband med att återvinningscentralen stängs under 2026. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 500 tkr Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 2031 343 tkr 334 tkr 326 tkr 317 tkr Kapitalkostnaden kommer att komponentavskrivas vid redovisning. Asfalt Södra Måle Förutsättningar Infartsvägen har lappats under flera år och behöver ytterligare åtgärder, området som utgör återvinningscentral samt vägen som kommer ansluta till omlastningsstationen behöver höja standarden. Konsekvensbeskrivning Risk att befintlig asfalt fortsätter att spricka och att kostnaden för åtgärder blir högre om de inte åtgärdas i tid. Budget 2027 Budget 2028 Budget 2029 Budget 2030 Budget 2031 1 000 tkr Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 27(28) Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad Kapitalkostnad 2027 2028 2029 2030 2031 128 tkr 126 tkr 123 tkr 120 tkr Kapitalkostnaden kommer att komponentavskrivas vid redovisning. Lindesbergs kommun 2027-2031, Investeringsplan 28(28) Planeringsförutsättningar Kommunfullmäktige 2027-2029 Planeringsförutsättningar Kommunfullmäktige 2027 Planeringsförutsättningar Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 1(41) Kommunfullmäktige Innehållsförteckning Planeringsförutsättningar ...................................................................... 1 Kommunfullmäktige ................................................................................ 1 2027.......................................................................................................... 1 1 Inledning ............................................................................................... 3 1.1 Budgetprocessen .............................................................................................................. 4 1.2 Styrning och mål ............................................................................................................... 7 2 Osäkerheter och antaganden i budgetarbetet 2027-2029 ............ 10 2.1 Samhällsekonomiska förutsättningar 2027-2029 ....................................................... 10 2.2 Känslighets- och scenarionanalys ................................................................................. 12 3 Planeringsförutsättningar ................................................................. 20 3.1 Omvärldsanalys och förväntad utveckling .................................................................... 20 3.2 Ekonomisk utveckling..................................................................................................... 26 3.3 Nämndernas förutsättningar .......................................................................................... 31 3.4 Investeringsbehov ........................................................................................................... 36 Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 2(41) 1 Inledning Kommunen stå r info r ett lå ge då r snåbbå omvå rldsfo rå ndringår, en svåg utveckling åv skåtteunderlåget och en vikånde befolkning såmmåntåget på verkår vå rå ekonomiskå och verksåmhetsmå ssigå fo rutså ttningår. Desså fåktorer innebå r o kåd press på kommunens grunduppdråg och det medfo r tydligå kråv på prioriteringår och effektiviseringår. Såmtidigt finns ett stort behov åv ett fortsått struktureråt utvecklingsårbete fo r ått vårå en åttråktiv kommun i fråmtiden. Kommunens fo rutså ttningår ger mo jlighet ått stå rkå vå rt gemensåmmå fokus på lå ngsiktig hå llbårhet, kvålitet i vå lfå rden och en ånsvårsfull ekonomisk styrning. Med Vision 2040 som en tydlig riktning och ett nå rå såmspel mellån fo rtroendevåldå, fo rvåltningår och externå såmårbetspårtners finns godå mo jligheter ått mo tå utvecklingen med bå de håndlingskråft och ståbilitet. Det hå r dokumentet redovisår kommungemensåmmå fo rutså ttningår i fo rhå llånde till omvå rld, ekonomi och lokålå behov. Dokumentet syftår till ett skåpå en fo rstå else fo r nulå get och ge en bild åv våd fråmtiden kån innebå rå. Tillsåmmåns med Vision 2040 utgo r det grunden till prioriteringår och åmbitionsnivå er fo r den kommånde plånperioden. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 3(41) 1.1 Budgetprocessen Framtagande av Mål och budget 2027-2029 Plåneringsprocessen skå syftå till plånering på lå ng sikt, utifrå n vå lfå rdens utmåningår och trender. Kommunen skå vårje å r upprå ttå grunduppdråg, kvålitetsfåktorer, utvecklingsmå l och budget fo r minst tre å r (budget och verksåmhetsplån) fo r ått uppnå en god ekonomisk hushå llning. Mottågåren åv Må l och budget å r kommunfullmå ktige. Den kommuno vergripånde åntågnå Må l och budgeten å r grunden fo r åll plånering fo r nå mndernå. Processen ått tå fråm flerå rsplånen å r en gemensåm process mellån politik och fo rvåltningår. Den gemensåmmå processen ger fo rutså ttningår fo r brå diskussioner och o kåd fo rstå else mellån politik och fo rvåltningår. Under kommunstyrelsen finns en plåneringsreserv såmt en pott fo r ått drivå utvecklingsprojekt. Utgå ngspunkten fo r ållå nå mnder å r ått beslutåd råmbudget i kommunfullmå ktige gå ller. Under kommunstyrelsen finns en plåneringsreserv fo r ått hånterås volymfo rå ndringår och tillfå lligå kostnådso kningår såmt om skåtteprognosen fo rså mrås: • Skåtteprognosreserv - Nyttjås enbårt om skåtteprognosen fo rså mrås ånnårs gå r det ut i resultåtet • Reserv fo r demogråfisk volymåvstå mning - Nyttjås om befolkningsutfållet ser ut ått åvvikå mot befolkningsprognosen. Avstå mning 2 ggr/å r, vid delå r och å rsbokslut. Utifrå n det senåste befolkningsutfållet tås en ny prognos på befolkningstillvå xten fo r å ret. Om den prognosen åvviker mot den befolkningsprognos som ligger till grund fo r budgeten så justerås det fo r bårn- och utbildningsnå mnden såmt sociålnå mnden. Då kån en prognos go rås till delå r om hur mycket som berå knås ånvå ndås åv reserven. • Verksåmhetsreserv – Nyttjås frå mst nå r vi få r fo ljdeffekter åv tillfå lligå kostnåder i verksåmheternå fo r ått sedån jobbås in i ordinårie budgetprocess nå stkommånde å r. Nå mndernå skå åviserå dettå i såmbånd med delå rsbokslut om det finns kostnåder som fåller inom råmen fo r ått nyttjå reserven och då sker en åvstå mning om ått nyttjå reserven. Dettå sker mellån ekonomichef, kommundirekto r och kommunstyrelsens ordfo rånde. Om behov finns ått reserven skå ånvå ndås så blir det ett beslut om tillskott i såmbånd med råpporten i kommunstyrelsen. • Projektmedel – Anvå nds till politiskå såtsningår/kostnåder i projektform som inte å r råmho jånde. Projekten skå ske tillsåmmåns med nå gon ånnån fo rvåltning fo r ått utvecklå och ho jå kvåliteten på vå rå verksåmheter. Projekten kån initierås åv politiken eller en fo rvåltning och skå ålltid beslutås i kommunstyrelsen. Arbetsprocessen Budgetprocessen inleds med en nulå ges- och omvå rldsånålys fo r ått skåpå en gemensåm bild åv kommunens fo rutså ttningår, utmåningår och behov. Den såmmånstå lldå ånålysen fungerår som underlåg fo r politiskå prioriteringår och vå gvål i budgetprocessen. Kommånde dågår genomfo rs med fokus på prioriteringår och åmbitionsnivå er åv driftkostnåder och prioriteringår åv investeringår. I ållå processer skå det kommungemensåmmå perspektivet finnås med och medborgåren skå vårå i fokus. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 4(41) Den politiskå prioriteringen sker genom ått kopplå och vå gå såmmån de olikå redovisåde delprocesser som sedån leder till en flerå rsplån som behåndlås i kommunstyrelsen i måj och i kommunfullmå ktige i juni. Ovån illustrerås processen fråm till kommunfullmå ktiges beslut om flerå rsplån i juni. Må l och budget kån eventuellt beho vå kompletterås utifrå n exempelvis fo rå ndråde skåtteprognoser och då go rs dettå till november. Respektive nå mndordfo rånde ånsvårår fo r ått under processens gå ng fo rå diålog med och informerå nå mnden kring politiskå prioriteringår, ånålys åv mo jligheter och konsekvenser och ekonomiskå råmår. Arbetet med nå mndernås verksåmhetsplåner och internkontroll på bo rjås i juli må nåd efter ått Må l och budget å r åntåget i kommunfullmå ktige och råmårnå fo rdelåde till nå mndernå. I verksåmhetsplånen sker en konkretisering åv hur nå mnd plånerår ått levererå grunduppdråget med en brå en kvålitet såmt vilkå utmåningår och vå gvål som nå mnden stå r info r. Internkontroll å r en del åv verksåmhetsplånen. Under processen fo r verksåmhetsplånering genomfo r såmtligå nå mnder en riskånålys med internkontroll i fokus fo r ått identifierå de viktigåste riskernå fo r nå mnden. Verksåmhetsplån 2025 beslutås i respektive nå mnd under november må nåd fo r o verlå mnånde till kommunstyrelsen i december. Pårållellt med fråmtågånde åv verksåmhetsplån på gå r också nå mndens budgetårbete med ått fo rdelå ekonomiskå resurser per verksåmhetsområ de och fråmtågånde åv verksåmhetsplåner fo r ållå enheter. I verksåmhetsplånen beskriver chefer och medårbetåre hur och genom vilkå åktiviteter de plånerår ått årbetå fo r ått nå grunduppdråg och nå mndens må l. Såmtligå medårbetåre hår en utvecklingsplån. I den beskrivs våd den enskildå medårbetåren skå bidrå/ånsvårå fo r utifrå n årbetsplånens åktiviteter. I november kån kommunfullmå ktige beslutå om en kompletteråd flerå rsplån utifrå n Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 5(41) eventuellå sto rre fo rå ndringår som skett sedån beslutet i juni. Investeringsbehov Investeringår skå liggå i linje med grunduppdrågen och utvecklingsmå len i Lindesbergs kommun och åndrå stråtegiskå dokument så som kommunens o versiktsplån. Underhå llsplåner styr vilkå reinvesteringår som skå prioriterås. Investeringsplåneringen go rs fo r den kommånde femå rsperioden, kopplåd till kommunfullmå ktiges prioriteråde utvecklingsmå l och uppdåterås å rligen. I investeringsplånen skå sto rstå vikten lå ggås vid fråmå tblick. Investeringsbudgeten beslutås pårållellt med driftbudgeten i juni. Allå driftkostnådso kningår beroende åv å skånden i investeringsbudgeten skå redovisås inom driftbudgeten. Vårje nå mnd skå årbetå fråm vilkå investeringår som nå mnden ser behov åv fo r plånperioden. Nå mnden skå beslutå om sinå prioriteråde investeringår senåst mårs fo r ått o verlå mnå desså till kommunstyrelsens budgetdågår. Nå mndernås prioriteringår skå innehå llå en behovsånålys utifrå n ett femå rsperspektiv, med tillho rånde risk och konsekvensånålys som beskriver våd som hå nder om investeringen inte genomfo rs. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 6(41) 1.2 Styrning och mål Styrmodellen Det o vergripånde syftet med styrmodellen å r ått viså en gemensåm struktur och gemensåmmå årbetsså tt fo r styrning och ledning åv kommunen och dess verksåmheter. Styrmodellen skå frå mjå ått tid och kråft lå ggs på det som få r positiv effekt på verksåmhetsutvecklingen som leder till en fo rbå ttring fo r medborgårnå. Styrmodellen omfåttår helå kommunens orgånisåtion och skå frå mjå ått mervå rde fo r medborgårnå skåpås. Det å r genom en helhetssyn kring medborgåren då r det finns en bålåns mellån formell styrning och kultur, fo rhå llningsså tt, ledårskåp och delåktighet som dettå kån uppnå s. Kommunstyrelsen hår uppsiktsplikt o ver o vrigå nå mnder, kommunålå bolåg och kommunålfo rbunden enligt kommunållågen och ånsvårår också fo r ått den internå kontrollen fungerår i kommunen. Kommunstyrelsen leder och såmordnår plåneringen och uppfo ljningen åv kommunens verksåmheter och ekonomi. Kommunstyrelsen bereder å ven fo rslågen till kommunfullmå ktige och hår då rmed ånsvåret fo r ått go rå en helhetsbedo mning fo r kommunen, då r ållå behov vå gs såmmån mot de ekonomiskå resursernå. I årbetet med ått stå ndigt fo rbå ttrå verksåmheten å r ånålysen i uppfo ljningen viktig fo r ått kunnå prioriterå våd som beho ver go rås fråmo ver fo r ått uppfyllå må len. A ven den internå kontrollen å r en vå sentlig del åv styrningen och utvecklingen åv verksåmheten. Utgå ngspunkter • Styrmodellen skå omfåttå ållå delår åv styrningen. • Styrmodellen skå kunnå hånterå ållå typer åv styrning som bero r kommunens verksåmheter. • Styrmodellen å r bå de en struktur och ett årbetsså tt fo r plånering och uppfo ljning. • Styrningen utgå r frå n verksåmheternås grunduppdråg. • Ansvåret fo r ått plånerå, utvecklå och fo ljå upp verksåmheten skå liggå så nå rå medårbetåre och medborgåre som mo jligt. • Styrmodellen å r politiskt neutrål och skå fungerå oåvsett politikens innehå ll och o ver tid. De politiskå viljeinriktningårnå fråmkommer i det som mån fyller styrmodellen med. Styrning och ledning skå båserås på tillit och inte ledå till o kåde kråv på fo r detåljeråd plånering och uppfo ljning åv verksåmheternå. Plånering och uppfo ljning åv mer operåtiv kåråktå r skå hånterås inom verksåmheten utån kråv på dokumentåtion. Grunduppdråget skå definierås utifrå n våd verksåmheten styrs åv frå n kommunålt och ståtligt hå ll. Det skå beskrivå vårfo r verksåmheten finns till, våd den skå go r och fo r vem. Med utgå ngspunkt frå n verksåmheternås grunduppdråg skå kvålitetsfåktorer som å r extrå viktigå och kritiskå fo r ått klårå åv sitt grunduppdråg tås fråm. Fåktorernå skå vårå kå nnetecken fo r god kvålitet och effektivitet. Utvecklingsmå l skå fokuserå på de resultåt som beho ver prioriterås i ett utvecklingsårbete fo r ått så kerstå llå grunduppdråget. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 7(41) Vision 2040 I vå r kommun skåpår vi tillsåmmåns en plåts på jorden då r vårdågsnå rå trygghet mo ter nåturens sko nhet och må nniskors viljå åv jå rn. Frå n ho gå ho jder till glittrånde sjo år, frå n en levånde låndsbygd till små stådens liv och ro relse – hos oss å r vårje plåts unik och en viktig del åv helheten. Fo r vi vet ått det å r tillsåmmåns som vi skåpår vå r fråmtid – med stolthet fo r vå r lå ngå historiå och med ett jå klår ånåmmå. Hå r hjå lps vi å t ått go rå det lillå i livet storslåget! Ett tryggt och starkt samhälle - där vi tar hand om varandra Vå r kommun skå bli en plåts då r ållå kån kå nnå sig tryggå, inkluderåde och delåktigå. Fo renings-, kultur- och nå ringsliv å r åvgo rånde kråfter hos oss fo r ått bli stårkåre tillsåmmåns. Med en vå lfå rd ått litå på bygger vi ett såmhå lle som ser ållå generåtioner – hå r kån vi levå, vå xå och å ldrås, idåg och imorgon. Med människor och historia att vara stolt över - här hör vi hemma Vå r kommun skå vårå en plåts med sjå l och hjå rtå då r vi vå rdår vå rt kulturårv, stå rker vå r gemenskåp och lå ter fråmtidens ide er mo tå tråditionens kråft. Hå r vå går vi vårå oss sjå lvå. Tillsåmmåns bygger vi en fråmtid rotåd i stolthet och såmmånhå llning. I samspel med naturen - en hållbar kommun där livet får ta plats Mellån sjo år och skogår, vildmårk och odlingslåndskåp, byår, små orter och ståd på gå r helå livet. Vå r nåtur å r inte bårå våcker ått vistås i – den å r nyckeln som ger oss frihet. Den finns med oss i vårdågslivets rekreåtion och skåpår såmtidigt oånåde mo jligheter ått lockå fler till vå r plåts på jorden. Utvecklingsmål 2023-2026 • Så kråd kompetensfo rso rjning • Livslå ngt lå rånde • Vå l utvecklåd infråstruktur fo r digitål kommunikåtion fo r medborgårnå i helå kommunen • Attråktiv kommun med godå livsmiljo er • Tillgå ngliggo rå de såmhå llsviktigå funktionernå och så kerstå llå en lå ngsiktigt robust orgånisåtion Finansiella mål Fo r ått uppnå god ekonomisk hushå llning ur ett finånsiellt perspektiv hår kommunen i Riktlinjen fo r god ekonomisk hushå llning fåststå llt tre stycken finånsiellå må l fo r ått skåpå ett håndlingsutrymme och lå ngsiktighet. Det innebå r ått kommunen skå plånerå fo r ett resultåt som innebå r ått kommunens lå ngsiktigå håndlingskråft, soliditet bibehå lls eller stå rks under tid. Fo r ått undvikå ått soliditeten fo rså mrås med ånledning åv o kåde investeringår beho vs resultåtnivå er som o kår det egnå kåpitålet. Resultåtnivå ernå beho ver stå rkås så ått kommunen inte blir så kå nslig vid Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 8(41) eventuellå svå ngningår i omvå rlden. Finansiella mål för att skapa ett handlingsutrymme i Lindesbergs kommun: 1. Soliditeten (inklusive såmtligå pensionsfo rpliktelser) skåll vårå ofo rå ndråd eller o kå under plånperioden 2025–2027. 2. Kommunens resultåt som åndel åv skåtter och bidråg skå vårå 1 procent fo r budgetå ret och 1,5 procent under en femå rsperiod 2025–2030 3. Anslågsfinånsieråde investeringår skå vårå sjå lvfinånsieråde (resultåt + åvskrivningår) God ekonomisk hushållning Kråvet på god ekonomisk hushå llning fåststå lls i kommunållågen. God ekonomisk hushå llning håndlår om helheten, ått uppfyllå medborgårnås behov inom råmen fo r tillgå ngligå resurser. En viktig fo rutså ttning fo r god ekonomisk hushå llning å r ått det finns bålåns mellån lo pånde intå kter och kostnåder. Verksåmhetens nettokostnåder bo r inte o kå i snåbbåre tåkt å n skåtteintå kter och generellå ståtsbidråg. Genom ått inte fo rbrukå ållå intå kter i den ordinårie verksåmheten skåpås fo rutså ttningår fo r ått finånsierå investeringår, betålå rå ntor på lå n såmt ått klårå ofo rutseddå kostnåder. Må l och budget å r det o vergripånde dokument som skå sto djå god ekonomisk hushå llning. Vid en utvå rdering åv god ekonomisk hushå llning skå utfållet åvseende finånsiellå må l och verksåmhetens må l vå gås såmmån. Genom ått fåststå llå lå ngsiktigå finånsiellå må l blir desså styrånde fo r våd kommunen lå ngsiktigt vill uppnå , våd de lo pånde verksåmheternå kån kostå, vilkå resultåtnivå er som krå vs, vilkå investeringsvolymer och finånsiering åv desså. Fo r ått nå en god ekonomisk hushå llning hår kommunen definieråt: • Finånsiellå må l och riktlinjer • Må l och riktlinjer fo r verksåmheten • Håntering åv resultåtutjå mningsreserv och resultåtreserv Kommunen skå vårje å r upprå ttå grunduppdråg, kvålitetsfåktorer, utvecklingsmå l och budget fo r minst tre å r (budget och verksåmhetsplån) fo r ått uppnå god ekonomisk hushå llning. Vid resursbrist skå tvingånde nivå er enligt lågstiftning och myndighetskråv prioriterås. Allå sto rre fo rå ndringår åv verksåmhetens skå kostnådsberå knås (kålkylerås) och resursåvstå mmås fo re genomfo rånde. Allå beslut skå innehå llå en ekonomisk konsekvensbeskrivning som tydliggo r hur beslutet på verkår kommunens ekonomi och hur det skå finånsierås. 1. Medel fo re grunduppdråg: Tillgå ngligå medel styr grunduppdrågets omfåttning 2. Grunduppdråg fo re utvecklingsmå l: Om tillgå ngligå medel ej rå cker skå grunduppdråg fåststå llt prioriterås fo re utvecklingsmå l 3. Grunduppdråg och utvecklingsmå l fo re tillå ggsuppdråg: Om tillgå ngligå medel ej rå cker skå fåststå lldå grunduppdråg och utvecklingsmå l prioriterås fo re eventuellå tillå ggsuppdråg Av fåststå lld budgetråm frå n kommunfullmå ktige fo r nå mnd innefåttår medelstilldelning fo r såmtligå kostnåder fo r nå mndens verksåmhet. Nå mnder som redovisår eller befårår ett underskott som o verstiger en procent åv tilldelåd budgetråm skå snåråst redoviså och beslutå om en kostnåds- och tidsått å tgå rdsplån till ånsvårig nå mnd och vidtå de å tgå rder som krå vs fo r ått uppnå en budget i bålåns. Efter beslut åv nå mnden skå det meddelås vidåre till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 9(41) 2 Osäkerheter och antaganden i budgetarbetet 2027-2029 2.1 Samhällsekonomiska förutsättningar 2027-2029 SKR skriver i cirkulå r 26:12 Aktuell ekonomi 2026-02-26 • Svensk BNP–tillvå xt o kår med 2,6 procent i å r, efter flerå svågå tillvå xtå r • O kningen åv åntålet sysselsåttå blir sto rre 2026 å n 2027 • Antålet årbetåde timmår o kår klårt stårkåre i å r å n i fjol då utvecklingen vår svågt negåtiv • Skåtteunderlåget vå xer med i genomsnitt 4,5 procent 2026 och 4,3 procent per å r 2027–2029 Den globålå ekonomin vå xer med omkring 3 procent per å r fråmo ver, vilket å r nå got lå gre å n det historiskå genomsnittet. Fo r svensk konjunktur visår utfåll och indikåtorer tydligå tecken på ått å terhå mtningen nu hår på bo rjåts. BNP–tillvå xten tår fårt 2026 och 2027, då r hushå llens konsumtion utgo r den stårkåste drivkråften. Konjunkturuppgå ngen gynnås åv en expånsiv ekonomisk politik och åv ått oså kerheten kring tullår minskåt nå got. Den stårkåre tillvå xten go r ått lå get på årbetsmårknåden fo rbå ttrås, å ven om det sker med en viss fo rdro jning. Under ytån hår olikå delår åv årbetsmårknåden utvecklåts på tågligt olikå, då r det frå mst å r tillfå lligt ånstå lldå och fo retågåre som hår blivit årbetslo så, medån fåst ånstå lldå hår o kåt. Sedån slutet åv 2025 hår sysselså ttningen stigit. Under konjunkturå terhå mtningen vå ntås fler nyå jobb genererås fråmo ver och årbetslo sheten bedo ms då rmed fållå fråm till 2028. 2024 2025 2026 2027 2028 2029 BNP 1,0 1,8 2,6 2,4 1,8 1,7 Arbetslo shet, åndel åv årbetskråften 8,4 8,8 8,5 7,8 7,6 7,4 Infåltion KPI 2,8 0,7 0,6 2,2 3,5 2,7 Styrrå ntå, vå rde vid å rets slut procent 2,75 1,75 1,75 2 2,25 2,25 Skåtteunderlåget fo r 2026 o kår snåbbt, och klårt snåbbåre å n i fjol. Efter ett noll–bidråg frå n åntål årbetåde timmår 2025 o kår timvolymen i å r rejå lt, vilket mårkånt stå rker det kommunålå skåtteunderlåget 2026. Antålet årbetåde timmår bedo ms nu o kå stårkåre å n våd fo regå ende prognos visåde. Dettå innebå r ått skåtteunderlågstillvå xten reviderås upp med 0,2 procentenheter i å r. Det underliggånde skåtteunderlåget berå knås 2026 o kå med 5,0 procent. Regelfo rå ndringår, frå mst i form åv den ytterligåre fo rstå rkningen åv det fo rho jdå grundåvdråget, bidrår till ått minskå den beskåttningsbårå inkomsten jå mfo relsevis mycket 2026. Prognosen å r ått det fåktiskå skåtteunderlåget o kår med 4,5 procent i å r, nå got ho gre å n ett historiskt genomsnitt på 4,3 procent perioden 2015–2024. A ven om sysselså ttningstillvå xten måttås åv nå got nå stå å r bidrår fler årbetåde timmår å ndå till en tydlig o kning, på 4,2 procent, åv skåtteunderlåget 2027. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 10(41) Kålkylå ren 2028–2029 o kår skåtteunderlåget med 4,3 procent per å r, i linje med det historiskå genomsnittet. Desså å r fortså tter sysselså ttningstillvå xten ått åvtå, men dennå fo rsvågning berå knås i stort sett kompenserås åv o vrigå delår till skåtteunderlåget. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 11(41) 2.2 Känslighets- och scenarionanalys Känslighets- och scenarioanalys Fo r ått o kå kommunens håndlingsberedskåp och identifierå mo jligheter och å tgå rder beho ver kå nslighets- och scenårioånålyser redovisås. I åvsnittet ges nå grå exempel, exemplen å r inte heltå ckånde och fortsått utveckling och ånålys beho ver ske. Intäktsutveckling Utvecklingen fo r skåtteintå kternå på verkås åv flerå fåktorer kopplåt till det ekonomiskå lå get och konjunkturen. En ytterligåre fo rutså ttning å r befolkningsutvecklingen fo r kommånde period. Utmåningen å r inte lå ngre ått hånterå tillvå xt – utån ått stå llå om till få rre bårn och fler å ldre. Bårnunderlåget minskår kråftigt. Mellån 2018 och 2024 fo rsvånn 34 000 bårn frå n kommunål fo rskolå, och ytterligåre 45 000 vå ntås fo rsvinnå fråm till 2030. A ven grundskolån på verkås. Såmtidigt minskår inte kostnådernå i såmmå tåkt – verksåmheternå å r tro gro rligå och svå rå ått snåbbt ånpåsså.Pårållellt o kår åndelen å ldre, vilket driver upp vå rd- och omsorgskostnådernå. Så rskilt utsåttå å r mindre kommuner. I 76 procent åv kommuner med få rre å n 15 000 invå nåre å r kostnådernå ho gre å n fo rvå ntåt. Exempelvis minskåde åntålet bårn i fo rskoleå lder med drygt 3 procent under 2024, men kostnådernå sjo nk bårå med cirkå 1,6 procent i fåstå priser – ett tydligt tecken på hur svå r omstå llningen å r. Sveriges kommuner och regioner (SKR) hår i olikå råpporter beskrivit mårginåleffekternå vid befolkningsfo rå ndringår. Skåtteintå kter å r den inkomstkå llå som oftåst nå mns nå r befolkningsfo rå ndringår diskuterås ur ett kommunålekonomiskt perspektiv. Men det system som hår sto rst på verkån på hur kommunernås intå kter och kostnåder på verkås åv å ndråt invå nåråntål å r det kommunålekonomiskå utjå mningssytemet, som syftår till ått skåpå likvå rdigå ekonomiskå fo rutså ttningår mellån låndets kommuner. Systemet på verkå hur en kommuns intå kter på verkås åv å ndråd befolkning, frå mst genom inkomstutjå mningen och kostnådsutjå mningen. Kommuner som hår en lå g skåttekråft få r ett sto rre bidråg per invå nåre och vice verså. Kostnådsutjå mningen syfte å r ått utjå mnå fo r behovsskillnåder som kommunernå inte sjå lvå kån rå då o ver. Det kån exempelvis vårå ått kommunen hår en ho g åndel å ldre eller bårn, lå ngå åvstå nd och utspridd befolkning eller invå nåre med sto rre behov till fo ljd åv exempelvis utlå ndsk båkgrund eller lå g utbildningsnivå . Utjå mning skå då remot inte ske fo r på verkbårå kostnådsskillnåder, som våld servicenivå eller effektivitet. Kostnådsutjå mningen medfo r storå intå ktsskillnåder beroende på flyttårens individegenskåper och kommunspecifikå tillå gg. Den viktigåste våriåbeln å r å lder. Personer i årbetsfo r å lder fo rvå ntås hå små behov åv kommunål service och fo rså mrår då rfo r kommunens utfåll i kostnådsutjå mning. Bårn och de ållrå å ldstå genererår då remot storå kostnåder fo r en kommun och fo rbå ttrår så lundå utfållet frå n kostnådsutjå mningen. Det å r inte mo jligt ått så gå ått en befolkningso kning per åutomåtik å r lo nsåm och ått ett minskåt åntål invå nåre per definition leder till fo rså mråde ekonomiskå fo rutså ttningår fo r bero rdå kommuner. Avgo rånde å r hur storå mårginålkostnådernå å r. Kostnådernå fo r ytterligåre en skolelev eller brukåre i å ldreomsorgen vårierår dock kråftigt mellån kommunernå. Kostnådsskillnådernå å r givetvis storå beroende på om de inflyttåde elevernå eller å ldre kån plåcerås i befintligå klåsser respektive så rskildå boende eller om kommunen beho ver skåpå nyå klåsser eller till och med byggå nyå skolbyggnåder fo r ått mo tå det o kåde befolkningsåntålet. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 12(41) (PM SKR 2023-09-12) Kostnadsutveckling Prisutvecklingen hår en stor på verkån fo r kommunens verksåmhetskostnåder. Kostnådsprisindex (KPI) på verkår må ngå områ den, som exempelvis hyror, plåceringskostnåder, entreprenådkostnåder. Nivå n fo r lo neutvecklingen styrs åv fåckligå åvtål som sluts mellån pårternå. Totålt å r de cå 50 mnkr som åvså tts å rligen till kostnådso kningår fo r lo n och hyror. • Hyreso kning 1 procentenhet 2 mnkr • Lo neo kning exklusive personålomkostnåder 1 procentenhet 9,5 mnkr Scenarioberäkningar Den demogråfiskå utvecklingen på verkår kommunen bå de ekonomiskt och resursmå ssigt bå de på kort och lå ngsikt. Befolkningens såmmånså ttning fo rå ndrås o ver tid och på verkår behovet åv kommunålå tjå nster och insåtser inom kommunens såmtligå områ den. Den sto rstå på verkån nu och fråmå t å r utvecklingen inom vå rå mest resurskrå vånde verksåmheter: skolå och å ldreomsorg. Exemplen nedån å r en fo renkling och beho ver kompletterås med merå ånålyser men ger en bild åv ått den behovs nivå som finns idåg, kånske inte å r densåmmå fråmå t. Kostnadsutveckling med eller utan anpassning Dennå bild kommer frå n SKR och beskriver två scenårier fo r kommunernås kostnådsutveckling med grund i demogråfin, frå n 2024- 2040, då r en o verstå linjen visår hur kostnådernå o kår om ingen ånpåssning åv service eller vå lfå rd till den demogråfiskå utveckling sker och den undre linjen visår kostnådsutvecklingen då r ånpåssning sker. Gåpet mellån linjernå visår en differens på 3 500 kronor/invå nåre. Differensen utgo r ett finånsieringsbehov som kån hånterås på olikå så tt, genom ått minskå kostnådernå inom ånnån verksåmhet eller genom skåtteho jning. Jå mfo relsen utgå r frå n nåtionell nivå men trots det så gå r det ått åpplicerå fo r Lindesbergs kommun i syfte ått viså behovet åv omstå llning och ånpåssning. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 13(41) Utveckling och behov äldreomsorg Lindesbergs kommun Hemtjänst Fo rklåring åv de tre olikå scenåriernå • Scenårio A – Utgå r frå n ått nyttjåndet åv å ldreomsorg i olikå å ldersgrupper fortså tter som i dåg. • Scenårio B – Utgå r frå n ått å ldreomsorgsbehoven skjuts fråm i tåkt med ått medellivslå ngden o kår. • Scenårio C – Tår å ven hå nsyn till ått behoven hår hå llits tillbåkå mer å n våd o kningen åv medellivslå ngden fo rklårår, och ått dettå fortså tter fråmo ver, i såmmå tåkt som under de senåste å ren. Utifrå n de tre olikå scenåriernå kån behovet åv uto kning åv hemtjå nst innebå rå betydånde kostnådso kningår, då r omfåttningen beror på hur snåbbt och i vilken gråd behoven utvecklås. Lindesbergs kommuns Kostnåd per hemtjå nsttågåre vår å r 2024 365 tkr per individ och å r (Kolådå). SKR hår tågit fråm tre olikå scenårier (A–C) fo r hur åntålet personer inom hemtjå nst och så rskilt boende fo r å ldre kån utvecklås mellån 2026 och 2033: • Scenario A – Rent demografiskt behov, innebå r en totål o kning med 84 individer eller i genomsnitt 12 individer per å r frå n och med å r 2026. Med 2024 å rs kostnåd per hemtjå nsttågåre innebå r det ett resursbehov med cå 31 mnkr under de kommånde sju å ren eller i genomsnitt 4,4 mnkr å rligen. • Scenario B – Uppskjutna behov, innebå r en totål o kning 60 individer eller i genomsnitt 8 individer per å r frå n och med å r 2026. Med 2024 å rs kostnåd per hemtjå nsttågåre innebå r det ett resursbehov med cå 22 mnkr under de kommånde sju å ren eller i genomsnitt 3 mnkr å rligen. • Scenario C – Komprimerande behov, innebå r en en totål o kning med 30 individer eller i genomsnitt 4 individer per å r frå n och med å r 2026. Med 2024 å rs kostnåd per hemtjå nsttågåre innebå r det ett resursbehov med cå 11 mnkr under de kommånde sju å ren eller i genomsnitt 1,5 mnkr å rligen. Kå llå : SKR Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 14(41) Utbyggnad av platser i särskilt boende Plåneringen åv nyå boendeplåtser i kommunen hår på olikå så tt nyttå åv de scenårion som SKR hår tågit fråm. Lindesbergs kommuns Kostnåd så rskilt boende å ldreomsorg, kr/brukåre vår å r 2024, 1 164 tkr per boendeplåts och å r (Kolådå). Fo r Lindesbergs kommun innebå r den fråmtågnå scenåriomodellen fo r behov åv utbyggnåd åv plåtser i så rskilt boden frå n 2026 till och med 2033 fo ljånde: • Scenario A – Rent demografiskt behov, innebå r en totål o kning med 54 individer eller i genomsnitt 8 individer per å r frå n och med å r 2026. Med 2024 å rs kostnåd per boendeplåts innebå r det ett resursbehov med cå 63 mnkr under de kommånde sju å ren eller i genomsnitt 9 mnkr å rligen. • Scenario B – Uppskjutna behov, innebå r en totål o kning 36 individer eller i genomsnitt 5 individer per å r frå n och med å r 2026. Med 2024 å rs kostnåd per boendeplåts innebå r det ett resursbehov med cå 42 mnkr under de kommånde sju å ren eller i genomsnitt 6 mnkr å rligen. • Scenario C – Komprimerande behov, innebå r en en totål o kning med 21 individer eller i genomsnitt 3 individer per å r frå n och med å r 2026. Med 2024 å rs kostnåd per boendeplåts innebå r det ett resursbehov med cå 24 mnkr under de kommånde sju å ren eller i genomsnitt 3 mnkr å rligen. Mellån scenårio A och C innebå r det en skillnåd på cå 33 individer fråm till 2033. Så skillnåden i kostnåd blir cå 40 mnkr. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 15(41) Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelse Lindesberg Vid jå mfo relser mellån kommuner å r det lå mpligt ått jå mfo rå åvvikelse mellån kommunens verkligå kostnåd (nettokostnåd) och den berå knåde referenskostnåden fo r verksåmheten. Referenskostnåd berå knås fo r obligåtorisk verksåmhet. En negåtiv åvvikelse innebå r ått kommunen hår en kostnådsnivå som å r lå gre å n referenskostnåden och en positiv åvvikelse innebå r en ho gre kostnåd å n referenskostnåden, vilket kån bero på åmbitionsnivå och/eller effektivitet. Hur beräknas nettokostnadsavvikelse Fo r visså kommunålå verksåmheter vårierår kostnåden vå sentligt utifrå n strukturellå olikheter. Så dånå olikheter å r exempelvis demogråfi, brukårens behov och produktionsvillkor. Det finns en kostnådsutjå mning som skå utjå mnå fo r strukturellå kostnådsskillnåder mellån Sveriges kommuner. I kostnådsutjå mningen hår vårje områ de en ståndårdkostnåd som skå korrigerå fo r strukturellå skillnåder. Ståndårdkostnåden fo r å ldreomsorg båserås exempelvis till stor del på åntålet å ldre i befolkningen och ståndårdkostnåden fo r grundskolå på åntålet individer i skolå lder. Referenskostnåden å r en justering åv ståndårdkostnåden då r hå nsyn å ven tås till kommuno vergripånde delår i kostnådsutjå mningen som lo ner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Referenskostnåden å r ålltså den berå knåde teoretiskå kostnåden som motiverås åv kommunens struktur. Den kån också beskrivås som den kostnåd som kommunen skulle hå håft om mån bedrev verksåmheten till en genomsnittlig åvgifts-, åmbitions- och effektivitetsnivå med hå nsyn till de egnå strukturellå fåktorernå enligt kostnådsutjå mningssystemet. Nettokostnådsåvvikelsen jå mfo r nettokostnåden med referenskostnåden ("strukturellt fo rvå ntåd" kostnåd). Resultåt o ver 0 indikerår ho gt kostnådslå ge, på grundåv ho g åmbitionsnivå och/eller lå g effektivitet. Lindesbergs kommuns åvvikelse mellån nettokostnåd och referenskostnåd 2019-2024: Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 16(41) Lindesberg håde å r 2024 såmmåntåget 63 mnkr ho gre kostnåder å n våd kostnådsutjå mningens påråmetrår berå knår fo r desså verksåmheter. En påråmeter som på verkår under 2024 å r det ho gå personål omkostnådspå lå gget men det å r inte helå sånningen fo r kommunen hår håft ho gå kostnåder inom exempelvis gymnåsieskolån en lå ngre tid. Det å r individ och fåmiljeomsorgen, LSS såmt fritidshem som ligger under. Inom såmtligå delår i bårn- och utbildning så ligger Lindesbergs kommun ho gt i nettokostnådsåvvikelse. Utifrå n den demogråfiskå utvecklingen åv åntålet bårn så kommer dennå åvvikelse ått o kå om ingå å tgå rder sker. Nettokostnådsåvikelsen inom individ och fåmilj hår helå dennå perioden vårit lå gre. A ldreomsorgen hår håft lå gre kostnåder fråm till å r 2021 men å r sedån 2022 ho gre. Sker ingå å tgå rder inom nettokostnådssidån såmtidigt som åntålet å ldre o kår så kommer åvvikelsen ått o kå å nnu merå. Jå mfo r vi de olikå verksåmheternås nettokostnådsåvvikelse fo r å r 2024 med likånde kommuner dvs lå gpendlingskommuner nå rå sto rre ståd ser det ut så hå r: Förskola åv 24 jå mfo rbårå kommuner så å r det fyrå kommuner som hår en ho gre nettokostnådsåvvikelse å n Lindesbergs kommun Fritidshem åv 24 jå mfo rbårå kommuner så å r de 19 kommuner som hår en ho gre åvvikelse å n Lindesberg. Grundskola åv 24 jå mfo rbårå kommuner då r å r det sex kommuner som hår en ho gre åvvikelse. Gymnasieskola åv 24 jå mfo rbårå kommuner så å r det enbårt två kommuner till som hår en ho gre nettokostnådsåvvikelse. Individ och familj åv 24 jå mfo rbårå kommuner så hår såmtligå kommuner en ho gre åvvikelse å n Lindesberg. Äldreomsorgen åv 24 jå mfo rbårå kommuner så å r de fyrå stycken som hår ho gre åvvikelser å n Lindesberg. LSS åv 24 jå mfo rbårå kommuner så hår såmtligå ho gre nettokostnådsåvvikelser å n Lindesbergs kommun. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 17(41) Kalkylerade antaganden 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 23 015 22 866 22 712 22 555 22 396 Skåtteintå kternås 3,6 4,5 4,2 4,3 4,3 utveckling % Prisindex kommunål verksåmhet (PKV) exkl po- 3,1 3,2 3,2 3,2 3,2 effekt % -våråv 3,3 3,5 3,5 3,5 3,5 årbetskråftskostnåder % -våråv o vrig fo rbrukning % 2,5 2,5 2,5 2,6 2,6 O kning åv verksåmhetens 3,5 3,5 4,0 4,0 4,5 intå kter, mnkr Prisindex kommunål verksåmhet (PKV) å r ett index som bestå r åv två såmmånvå gdå upprå kningstål, dels prognos fo r årbetskråftskostnådens fo rå ndring, dels prognos fo r prisfo rå ndring åv o vrig fo rbrukning. Fo r de kålkylerånde åntågånden å r det PKV enligt SKR:s cirkulå r 26:12 frå n februåri 2026. I dettå cirkulå r lå mnår SKR uto ver den ordinårie prognosen, å ven en prognos som exkluderår pensionskostnådernås fo rå ndring, PKV exkl PO-effekt. Det å r också dennå prognos som å r rimlig ått ånvå ndå,då pensionsskuldens fo rå ndring hånterås kommuno vergripånde i budgeten. Fo r 2027 fo rvå ntås årbetskråftskostnåden o kå med 3,5 procent och kostnådernå fo r o vrig fo rbrukning med 2,5 procent. Kostnåder fo r lo neo kningår å r budgeteråde centrålt under kommunstyrelsen fo r ått fo rdelås till nå mndernå enligt utfåll åv lo nero relsen. Kompensåtionen fo r priso kningen på o vrig fo rbrukning kompenserås inte till respektive nå mnds råm. Internrå ntån fo reslå s fo r å r 2027 ått vårå 2,75 procent. Det innebå r en ofo rå ndråd rå ntå jå mfo rt med 2026. Intå kternå o kår eller minskår inte i såmmå tåkt som behoven o kår inom vå rd- och omsorg och funktionssto d eller minskåt behov inom fo rskolå. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 18(41) Pensionskostnådernå som legåt på vå ldigt ho gå nivå er under 2023 och 2024 minskår till 2025 fo r ått sjunkå ytterligåre nå got till 2026 och berå knås ått vårå på såmmå nivå ett pår å r fråmå t. Det kån dock svå ngå fort utifrå n våd som hå nder i omvå rlden och hur inflåtionen blir. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 19(41) 3 Planeringsförutsättningar 3.1 Omvärldsanalys och förväntad utveckling Kommunövergripande utveckling Den globålå utvecklingen prå glås åv minskåd tillit, o kånde polårisering och vå xånde utmåningår kopplåde till desinformåtion och riktåde på verkånsfo rso k. Fo r kommunen innebå r dettå en fo rå ndråd omvå rld då r fo rutså ttningårnå fo r ått bedrivå verksåmhet, fåttå beslut och skåpå fo rstå else fo r det gemensåmmå uppdråget kontinuerligt fo rå ndrås. Fo r ått lå ngsiktigt vå rnå den lokålå demokråtin beho ver kommunen stå rkå sin fo rmå gå ått vårå en tydlig, trygg och trovå rdig åkto r å ven nå r såmhå llsklimåtet utså tts fo r press. Grunduppdråget såmhå lle och demokråti visår i dågslå get på kvålitetsbrister då r fler insåtser beho ver ske fo r ått stå rkå invå nårnås trygghet och fråmtidstro. Kommunen beho ver fråmo ver utvecklå former fo r tidig diålog, å terkoppling och delåktighet fo r ått så kerstå llå ått fler ro ster kommer till tåls och ått invå nårnås perspektiv få r genomslåg i den fortsåttå utvecklingen. Det å r viktigt ått implementeringen åv Vision 2040 blir en motor i det årbetet. Vi beho ver fortså ttå årbetet med kommunikåtion som ett stråtegiskt verktyg fo r ått skåpå insyn, trånspårens och delåktighet. En o ppen och tydlig kommunikåtion å r en fo rutså ttning fo r ått invå nårnå skå kunnå fo ljå hur kommunen ånvå nder sinå resurser, vilkå beslut som fåttås och hur desså på verkår vårdågen. Fo r ått så kerstå llå ått informåtion nå r rå tt må lgrupper i rå tt tid beho ver kommunen årbetå proåktivt med plåneråd och struktureråd kommunikåtion. Det go r det mo jligt ått identifierå frå gor som kån vå ckå engågemång eller oro fo r ått kunnå ått hånterå desså på ett trånspårent och fo rutseende så tt. Genom kommunikåtionsplåner fo r bå de verksåmheter och enskildå projekt kån budskåp och kånåler ånpåssås efter behov, vilket bidrår till o kåd fo rstå else och fo rtroende fo r kommunens årbete. Den nyå sociåltjå nstlågen trå dde i kråft i juli 2025. Lågen betonår ått sociåltjå nstens årbete skå bedrivås i enlighet med vetenskåp och bepro våd erfårenhet, ått insåtser skå vårå enklåre ått tå del åv och ått verksåmheten skå bidrå till ått frå mjå jå mlikå levnådsvillkor fo r kvinnor och må n. Det innebå r ått kommunen beho ver fortså ttå utvecklå bå de tillgå nglighet och kunskåpsbåseråde årbetsså tt, liksom ått så kerstå llå ått årbetet utformås med en helhetssyn på individens behov. Det å r ett kommuno vergripånde årbete som på sikt bidrår till ått stå rkå invå nårnås mo jligheter till inflytånde och individånpåssåde insåtser. Under å ret hår regeringen presenteråt omfåttånde såtsningår på civilt fo rsvår. Kommunen hår i linje med dettå intensifieråt sitt årbete med ått stå rkå robustheten och krisberedskåpen. Arbetet involverår såmtligå verksåmheter inom kommunkoncernen och sker i såmverkån med nåtionellå åkto rer. Kommuner och regioner få r o kåde resurser fo r ått byggå lokål fo rmå gå, inklusive må ltidsverksåmhet och personålfo rso rjning. Det årbetet fortså tter under kommånde å r och nu håndlår det om ått gå frå n plånering till genomfo rånde. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Sverige Fråmo ver kommer det ått ske en kråftig o kning åv behovet åv kompetens inom å ldreomsorgen och hå lso- och sjukvå rden såmtidigt som den årbetsfo rå befolkningen endåst vå ntås o kå mårginellt. De som å r 80+ vå ntås de kommånde tio å ren o kå med drygt 30 % medån den årbetsfo rå befolkningen o kår 2 %. Det vå ntås vårå få rre personer i årbetsfo r å lder i 2 åv 3 Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 20(41) kommuner 2034. O kningårnå finns fråmfo rållt i Stockholmsregionen och sto rre stå der. Bårn 0-19 å r vå ntås minskå med knåppt 10 % då det fo ds få rre bårn per kvinnå vilket ger betydligt mindre å rskullår. I riket vå ntås åntålet fo rskolebårn minskå med drygt 40 000 individer under perioden 2024-2034 och må ngå kommuner plånerår fo r stå ngning åv fo rskolor. Den demogråfiskå utvecklingen stå ller kråv på omfo rdelning åv resurser då r lokålå fo rå ndringår, behov och fo rutså ttningår beho ver tås hå nsyn till. Kå llå: Ståtistiskå Centrålbyrå n Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 21(41) Örebro län O rebro lå n vå ntås hå en befolkningstillvå xt på 3,1 % till och med 2040. Folkmå ngden berå knås o kå i de flestå å ldrår o ver 40 å r, men minskå i flerå yngre å ldrår. Sto rst minskning vå ntås i å ldrårnå 9–16 å r. De ållrå å ldstå, å ldersgruppen 85 å r och å ldre, berå knås o kå frå n knåppt 3 till knåppt 5 procent. Av lå nets tolv kommuner berå knås folkmå ngden ått o kå i tre kommuner, vårå ofo rå ndråd i två och minskå i sju mellån 2023 och 2040. Kå llå: SCB, Den fråmtidå befolkningen i Sveriges lå n och kommuner 2024–2040, Demogråfiskå råpporter 2024:3 Lindesbergs kommun Folkmå ngden uppgick till 23 015 personer den sistå december 2025. Det å r en minskning med 126 personer jå mfo rt med december 2024. Det beror på ått det do r fler å n det fo ds (-77) såmt ått få rre flyttår in i kommunen å n ut frå n den (-63). Den negåtivå effekten då mpås nå got åv ett positivt invåndringsnetto (+6). Invåndringsnettot å r mycket lå gt i fo rhå llånde till de senåste å ren och flyktingpolitiken på riksnivå vå ntås ge lå gå nivå er å ven fråmå t. Fo delsenettot hår o ver tid vårit på ungefå r såmmå nivå (gul linje) och den hår vårit svågt negåtiv vilket innebå r ått fler do r å n fo ds. Fråmo ver innebå r dock den fo rå ndråde befolkningsstrukturen med fler å ldre och få rre fo ddå bårn ått det negåtivå fo delsenettot kommer ått bli ållt sto rre. Antålet fo ddå bårn vårierår en del mellån å ren men det vår nå got fler som fo ddes under 2011-2018 och de senåste å rens trend indikerår på mindre å rskullår. Det på verkår blånd ånnåt plåneringen åv fo rskoleverksåmhet på kort sikt och grundskolå på lite lå ngre sikt. En liknånde utveckling finns i riket då r det fo ds få rre bårn per kvinnå å r historiskt sett. På grund åv det hår SCB: gjort en nedrevidering i prognosen fo r åntålet fo ddå bårn vilket på verkår kommunens prognoser fråmå t. Under helå 2000-tålet hår folko kningen (gro n linje) och invåndringsnettot (roså linje) fo ljts å t. De å r invåndringen vår ho g o kåde kommunens totålå folkmå ngd. Det beror på ått det fråm till Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 22(41) 2019 vår en o kånde negåtiv nettoutflyttning (lilå linje) frå n kommunen. Under påndemin vå nde den trenden då det vår få rre som flyttåde ut frå n kommunen. Nettoutflyttningen å r fortsått negåtiv men det å r betydligt bå ttre å n 2010-tålets netto. Tittår mån på kommunens olikå geogråfiskå områ den sker frå mst inflyttning till Fro vi med omkringliggånde låndsbygd. Under påndemiå ren skedde en ho gre inflyttning till låndsbygden i kommunen men den trenden hår inte hå llit i sig då de senåste tre å rens flyttnetto vårit negåtivt. Andel åv respektive befolkningskåtegori å r en viktig fåktor ått tittå på fo r ått skåpå en bild åv behovet åv vå lfå rd fråmo ver men också fo r ått fåststå llå den demogråfiskå fo rso rjningskvoten. Det vill så gå hur må ngå fler vårje person i å ldern 20–64 å r i genomsnitt beho ver fo rso rjå fo rutom sig sjå lv. I Lindesbergs kommun ligger fo rso rjningskvoten på 0,95 och det å r i påritet med lå net men lå ngt ho gre å n rikets 0,77. Fo rso rjningskvoten hår o kåt stådigt under de senåste å ren i tåkt med ått kåtegorin 80+ å r hår o kåt. Under 2025 o kåde åntålet 80+ å ringår med 147 personer. Under 2025 hår en minskning skett fo r 0-6 å ringår (-89) såmt personer i årbetsfo r å lder (- 121). En konsekvens åv den demogråfiskå fo rå ndringen å r ått efterfrå gån på insåtser fo r å ldre vå ntås o kå medån de som skå utfo rå insåtsernå vå ntås minskå såmtidigt som efterfrå gån åv fo rskolå och grundskolå minskår. Det på verkår kommunens ekonomi och skåtteunderlåg nå r få rre skå fo rso rjå fler och verksåmheternå som beho ver stå llå om fo r ått mo tå de fo rå ndråde behoven. Utvecklingen med fler å ldre och få rre bårn och ungå såmt vuxnå i årbetsfo r å lder vå ntås fortså ttå de kommånde tio å ren enligt kommunens befolkningsprognos. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 23(41) Arbetsmarknad Arbetslo sheten i O rebro lå n vår lå gre riket och uppgick till 6,6 % i december 2025. Det å r en minskning med 0,2 procentenheter jå mfo rt med 2024. Fo r riket som helhet hår årbetslo sheten istå llet o kåt med motsvårånde siffrå. I Lindesbergs kommun vår årbetslo sheten lå gre, 5,8 %, och minskningen jå mfo rt med 2024 å r 0,8 procentenhet. Arbetslo sheten å r nå got ho gre fo r må n å n fo r kvinnor. Arbetslo sheten fo r utrikesfo ddå frå n utomeuropeiskå lå nder hår minskåt jå mfo rt med december fo regå ende å r men å r å ndå ho gre å n totålen i Lindesbergs kommun (12,0 %). Det å r lå gre å n riket (17,3 %) och lå net (18 %). Lå ngtidsårbetslo sheten hår minskåt i ållå kåtegorier jå mfo rt med 2024 vilket å r en fortså ttning på den positivå trend som vårit under de senåste å ren. Fo r utrikesfo ddå fortså tter minskningen åv lå ngtidsårbetslo sheten mer å n totålt sett. Långtidsarbetslöshet Dec-25 Dec-24 Differens Lindesbergs kommun Utån årbete i mer å n 6 351 387 -9,3 % må nåder Utån årbete i mer å n 12 237 244 -2,9 % må nåder Utån årbete i mer å n 24 125 136 -8,1 % må nåder Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 24(41) Arbetslo sheten fo r ungå 18-24 å r i Lindesbergs kommun å r i påritet med den totålå årbetslo sheten (5,8 %). I riket å r ungdomsårbetslo sheten 6,8 %. Arbetslo sheten fo r utrikesfo ddå ungdomår i kommunen å r ho gre å n totålå snittet (9,1 %) men den hår minskåt och å r lå gre å n riket. Gåpet mellån ungå må n och kvinnors årbetslo shet hår minskåt under 2025. Under 2023 dråbbådes byggbrånschen hå rt åv lå gkonjunkturen vilket på verkåde ungå må ns årbetslo shet negåtivt i ho gre utstrå ckning å n ungå kvinnors. Diågråmmet nedån visår ståtistik åvseende Lindesbergs kommun. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 25(41) 3.2 Ekonomisk utveckling Kommunens ekonomiska nuläge och utveckling Kråvet på god ekonomisk hushå llning fåststå lls i kommunållågen. God ekonomisk hushå llning håndlår om helheten, ått uppfyllå medborgårnås behov inom råmen fo r tillgå ngligå resurser. En viktig fo rutså ttning fo r god ekonomisk hushå llning å r ått det finns bålåns mellån lo pånde intå kter och kostnåder. Verksåmhetens nettokostnåder bo r inte o kå i snåbbåre tåkt å n skåtteintå kter och generellå ståtsbidråg. Genom ått inte fo rbrukå ållå intå kter i den ordinårie verksåmheten skåpås fo rutså ttningår fo r ått finånsierå investeringår, betålå rå ntor på lå n såmt ått klårå ofo rutseddå kostnåder. Må l och budget å r det o vergripånde dokument som skå sto djå god ekonomisk hushå llning. Vid en utvå rdering åv god ekonomisk hushå llning skå utfållet åvseende finånsiellå må l och verksåmhetens må l vå gås såmmån. En kontinuerlig uppfo ljning och utvå rdering å r en fo rutså ttning fo r ått levå upp till kråvet på god ekonomisk hushå llning, då r det flerå rigå perspektivet å r viktigåre å n det enskildå rå kenskåpså ret. Fo r ått så krå en hå llbår ekonomi krå vs å ndåmå lsenligå och kostnådseffektivå verksåmheter, hushå llning med tillgå ngligå resurser och en fråmfo rhå llning i ekonomin. En del i det ekonomiskå ånsvåret å r ått så krå en god ekonomi på lå ng sikt med utgå ngspunkten ått vårje generåtion skå klårå kostnådernå fo r det den beslutår om och konsumerår. Nå mnder som redovisår eller befårår ett underskott som o verstiger en procent åv tilldelåd budgetråm skå snåråst redoviså och beslutå om en kostnåds- och tidsått å tgå rdsplån till ånsvårig nå mnd och vidtå de å tgå rder som krå vs fo r ått uppnå en budget i bålåns. Efter beslut åv nå mnden skå det meddelås vidåre till kommunstyrelsen. Finånsiellå må l fo r ått skåpå ett håndlingsutrymme i Lindesbergs kommun: 1. Soliditeten (inklusive såmtligå pensionsfo rpliktelser) skåll vårå ofo rå ndråd eller o kå under plånperioden 2025–2027. Utfållet fo r soliditeten å r 2025 blev 17,17 % (17,88 %) det innebå r ått den sjo nk ytterligåre under å ret. Fo r ått uppnå må let ått soliditeten skåll vårå ofo rå ndråd eller o kå så beho ver resultåten o kå såmt kostnådernå minskå. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 26(41) 1. Kommunens resultåt som åndel åv skåtter och bidråg skå vårå 1 procent fo r budgetå ret och 1,5 procent under en femå rsperiod 2025–2030 2. Anslågsfinånsieråde investeringår skå vårå sjå lvfinånsieråde (resultåt + åvskrivningår) Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 27(41) Skatteunderlagets utveckling Enligt SKR:S cirkulå r 26:12 som utkom 2026-02-26: Skåtteunderlåget fo r 2026 o kår snåbbt, och klårt snåbbåre å n i fjol. Efter ett noll–bidråg frå n åntål årbetåde timmår 2025 o kår timvolymen i å r rejå lt, vilket mårkånt stå rker det kommunålå skåtteunderlåget 2026. Antålet årbetåde timmår bedo ms nu o kå stårkåre å n våd fo regå ende prognos visåde. Dettå innebå r ått skåtteunderlågstillvå xten reviderås upp med 0,2 procentenheter i å r. Det underliggånde skåtteunderlåget berå knås 2026 o kå med 5,0 procent. Regelfo rå ndringår, frå mst i form åv den ytterligåre fo rstå rkningen åv det fo rho jdå grundåvdråget, bidrår till ått minskå den beskåttningsbårå inkomsten jå mfo relsevis mycket 2026. Prognosen å r ått det fåktiskå skåtteunderlåget o kår med 4,5 procent i å r, nå got ho gre å n ett historiskt genomsnitt på 4,3 procent perioden 2015–2024. A ven om sysselså ttningstillvå xten måttås åv nå got nå stå å r bidrår fler årbetåde timmår å ndå till en tydlig o kning, på 4,2 procent, åv skåtteunderlåget 2027. Att prisernå fo r verksåmhetskostnådernå i kommuner och regioner fo rrå å ret i princip vår ofo rå ndråde innebår ått skåtteunderlåget i reålå termer o kåde kråftigt fo rrå å ret; med 4,3 procent. A ven 2026 och 2027 ser den reålå o kningen åv skåtteunderlåget ut ått bli god, eftersom pensionskostnådernå hå lls tillbåkå åv lå gå o kningår åv prisbåsbeloppet. A ren då refter, 2028–2029, vå ntås prisbåsbeloppet o kå i ho gre tåkt vilket trycker ner den reålå skåtteunderlågstillvå xten desså å r. Lindesbergs kommun fo ljer inte dennå trenden utifrå n den minskåde befolkningen i årbetsfo r å lder. Prognosen fråmå t å r 2,6 % i skåtteintå kts utvecklingen. Skåtteprognos 2026-02-26 frå n SKR med egen befolkningsprognos: Nå r SKR levereråde sin prognos vår uppfåttningen ått skåtteunderlåget o kår ”relåtivt stårkt” i å r, och å ven å ren som fo ljer. Det fo rutså tter dock ått konjunkturen fortså tter ått stå rkås. Men utvecklingen i omvå rlden visår såmtidigt hur snåbbt fo rutså ttningårnå kån fo rå ndrås. Blir konflikten utdrågen finns risk fo r en bredåre inflåtionsuppgå ng och en åvmåttning i den globålå tillvå xten. Med dettå bedo ms tillvå xten i Sverige bli svågåre å n nuvårånde prognos med nedå trisk fo r skåtteunderlåget. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 28(41) Lindesbergs kommun Utifrå n den nyå befolkningsprognosen såmt ny skåtteprognos i februåri så minskår de budgeteråde skåtteintå kternå å r 2027 med 5,2 mnkr och å r 2028 med 2,8 mnkr. Enligt prognosen fo r å r 2029 så ser den ått o kå med 50 mnkr . Desså prognoser å r ått ållt ånnåt å r likå i befolkningen bå de i åntål och struktur i å ldersgrupper. Dennå prognos kommer sånnerligen ått reviderås utifrå n uttålånden frå n SKR och omvå rldslå get. Utifrå n desså snåbbå svå ngningår i omvå rlden å r det å nnu viktigåre ått plånerå fo r en ståbil och lå ngsiktigt ekonomi och inte fo rdelå ut vårje kronå i nå mndernå utån skåpå ett stårkt resultåt. Dettå å r budgeteråt resultåt frå n och med 2026 och berå knåd på skåtteprognosen som kom 2025-04 -25. Skåtteprognosen frå n SKR 2026-02-27 och med egen befolkningsprognos så visår den ått skåtteintå kternå minskår å r 2027 med 5,2 mnkr och 2,8 mnkr å r 2028. Då blir de budgeteråde resultåten istå llet å r 2027 19,6 mnkr och å r 2028 45,6 mnkr. Utfållet frå n skåtteprognsoen som kommer i åpril å r ho gst oså ker utifrå n våd som hå nder i omvå rlden gå llånde krig, inflåtion mm. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 29(41) Kostnad per verksamhet per 100 kr Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 30(41) 3.3 Nämndernas förutsättningar Demografi och befolkningsutveckling Fo r nå mndernå bedo ms den demogråfiskå utvecklingen och den vikånde befolkningsutvecklingen i kombinåtion med dess effekt på skåtteunderlåget hå sto rst på verkån på verksåmhet och ekonomi kommånde å r. Sociålnå mnden stå r info r storå o kningår åv åntålet å ldre i befolkningen då r den demogråfiskå utvecklingen innebå r ett vå xånde behov åv olikå insåtser. Inom en tioå rs period kommer det vårå en topp åv å ldre o ver 80 å r, som sedån plånår ut till fo ljd åv mindre å rskullår. Den demogråfiskå utvecklingen medfo r ått behovet åv så rskildå boendeplåtser bedo ms o kå fråmo ver om inte verksåmhets- och årbetsfo rå ndringår genomfo rs inom Vå rd och omsorg. Uto ver SA BO-plåtser beho vs trygghetsboenden och mellånboenden som bå ttre mo ter å ldres o nskemå l och såmtidigt minskår trycket på tråditionellå så rskildå boenden. A ven bårn- och utbildningsnå mndens verksåmheter stå r info r en period åv omfåttånde omstå llning. Den demogråfiskå utvecklingen med vikånde bårn- och elevåntål på verkår såmtligå verksåmheter och innebå r ått orgånisåtion, lokålstruktur och resursfo rdelning beho ver ånpåssås fo r ått så kerstå llå kvålitet, årbetsmiljo och ekonomisk hå llbårhet o ver tid. Fo rskolån hår i dåg en o verkåpåcitet och grundskolåns struktur å r inte fullt ut ånpåssåd till elevunderlåget. Gymnåsieskolån mo ter minskånde elevkullår såmtidigt som ekonomisk bålåns beho ver upprå tthå llås. Lå ngsiktigå och stråtegiskå strukturfo rå ndringår å r då rfo r åvgo rånde under kommånde å r. ått tå vårå på olikå kompetenser kån vi mo tå invå nårnås behov och skåpå fo rå ndring på riktigt. Prisökningar och beroende av statsbidrag Ekonomiskt prå glås omvå rlden åv fortsått inflåtion, o kåde kostnåder och oså kerhet i konjunkturen. Det oroligå omvå rldslå get hår blånd ånnåt på verkåt prisernå på drivmedel, el, livsmedel och IT-utrustning. Flerå verksåmheter å r beroende åv ståtsbidråg och ånnån extern finånsiering fo r ått klårå lo pånde kostnåder vilket innebå r en så rbårheter i mo jligheten till lå ngsikting plånering. Såmtidigt bidrår desså medel till ått verksåmhet som ånnårs inte vårit finånsieråd kån bedrivås. Storå delår åv kommunens kostnåder bestå r åv personålkostnåder och det å r svå rt ått nå en budget i bålåns utån ått också minskå personålkostnåder och/eller tillfo rå mer pengår dit. Såmtidigt o kår prisernå fo r lokåler, ko p åv tjå nster och åndrå verksåmhetsspecifikå kostnåder vilket leder till ått en effektivisering beho ver genomfo rås vårje å r fo r ått hånterå desså. Kompetensförsörjning Kompetensfo rso rjningen fortså tter vårå en stor utmåning inom flerå nå mnder. Det rå der en stor konkurrens på årbetskråft på helå årbetsmårknåden, men så rskilt inom vå rdyrken som undersko terskor och sjuksko terskor. Kompetensfo rso rjningen å r å ven en utmåning nå r det privåtå nå ringslivet eller ståten erbjuder mer konkurrenskråftigå lo ner inom visså speciålistkompetenser. Att årbetå lo pånde med olikå kompetensho jånde insåtser fo r såmtlig personål å r åv sto rstå betydelse och vikt bå de som åttråktiv årbetsgivåre och fo r o kåd kompetens. Det innebå r ått stå rkå kommunen som åttråktiv årbetsgivåre genom konkurrenskråftigå villkor, god årbetsmiljo , utvecklingsmo jligheter och ett hå llbårt ledårskåp fo r ått behå llå personål. Såmtidigt beho ver vi fortså ttå vårå en åttråktiv årbetsplåts ått rekryterås till, med tydlig introduktion, kompetensutveckling och lå ngsiktigå utvecklingsvå går. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 31(41) Lokåler binder personålresurser vilket go r ått bemånningsfrå gor och omstå llningsårbete må ste hånterås gemensåmt fo r flerå verksåmhetsområ den, blånd ånnåt fritid, skolå och omsorg. En vå l plåneråd lokålfo rso rjning kån bidrå till en mer effektiv ånvå ndning åv personål. A ven lokålernås lå ge i fo rhå llånde till pendlingsmo jligheter kån bli åvgo rånde fråmo ver. Underhållsskulder Utmåningår med budget i bålåns på verkår också kommunens fo rmå gå ått genomfo rå no dvå ndigå investeringår kommånde å r och det å r viktigt ått så kerstå llå tillrå ckligå resultåt. Delår åv kommunens tillgå ngår å r i då ligt skick och det finns storå underhå llsskulder. Bålånsen mellån fo rvåltning och utveckling å r centrål, liksom ått skåpå en lå ngsiktig politiskt fo rånkråd plån som kommunen hå ller fåst vid. O verlåg finns ett behov åv lå ngsiktig ekonomisk plånering. Inom Tillvå xtnå mndens ånsvår beho ver kommunens service på olikå orter hånterås då det finns en stor må ngd eftersåttå måskiner och ånlå ggningår. Hå r krå vs stråtegiskå beslut om vilket serviceutbud som skå erbjudås fråmå t fo r ått kunnå investerå pengårnå klokt. Tekniskå- och Bygg och miljo nå mndens storå underhå llsskuld kommer krå vå omfåttånde investeringår, nå got som inte kån skjutås på fråmtiden utån risk fo r o kåde kostnåder. Då rtill beho ver kommunen stå rkå sin kris- och krigsberedskåp i tåkt med ny lågstiftning och o kåde kråv vilket också kommer ått krå vå kostsåmmå investeringår. Digitalisering Digitålisering och åutomåtisering å r fortsått centrålå utvecklingsområ den. Smårt teknik kån bidrå till effektivisering och fo rbå ttråde medborgårupplevelser, såmtidigt som åutomåtisering kån minskå rutinårbete och stå rkå kvåliteten i dettå. Med digitålisering kån vi också nå en o kåd no jdhet och tillgå nglighet gentemot invå nårnå som fo rvå ntår sig ått få svår på sinå frå gor den tid på dygnet som det påssår dem. Vå lfå rdsteknik kommer spelå en ållt sto rre roll, bå de fo r ått fo rbå ttrå kvåliteten, mo jligheternå till kompetensfo rso rjning och fo r ått uppnå ekonomisk hå llbårhet. Viss digitålisering kån kommå ått medfo rå o kåde kostnåder vid info rånde och det kån beho vås mer resurser inledningsvis. Dessutom ser vi o kånde licenskostnåder som på verkår helå orgånisåtionen, bå de utifrå n lo pånde priso kningår och o kåde behov åv system. Ett helhetsperspektiv och god intern såmverkån å r no dvå ndigt fo r ått hånterå dettå effektivt. SKR:s Håndslåg fo r digitålisering fortså tter ått kommå med nyå initiåtiv som skå skåpå gemensåmmå lo sningår fo r vå lfå rdsutveckling i ållå Sveriges kommuner. Lindesbergs kommun hår stå llt sig båkom flerå initiåtiv inom råmen fo r dennå ågendå, vilket mo jliggo r tillgå ng till kunskåpssto d och såmverkån med åndrå kommuner men fo r ått kommå till info rånde krå vs oftå resurser. Såtsningår på digitålisering såknår i nulå get i må ngå fåll finånsiering, och ett gemensåmt kommuno vergripånde årbete beho vs fo r ått pekå ut riktning och en medveten prioritering och fo rdelning åv resurser. vå lfå rdsuppdrågen på sikt och det finns godå mo jligheter ått go rå våråndrå bå ttre. Kommunikation och medborgarengagemang En fåktor fo r ått lyckås genomfo rå fo rå ndringårnå som krå vs med ånledning åv den demogråfiskå utvecklingen å r en o ppen och tydlig medborgårdiålog en viktigt fåktor. I diålogen kån kommunens fo rutså ttningår fo rklårås och fo rvå ntningår på service tydliggo rs. Nå r kommunen kommunicerår o ppet om beslut, plåner, ekonomi och resultåt skåpås tillit. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 32(41) Invå nåre kå nner sig tryggå nå r de fo rstå r vårfo r såker go rs och hur resurser ånvå nds, å ven om de inte hå ller med om besluten. Medborgårinflytånde innebå r ått invå nåre kån på verkå beslut som ro r derås vårdåg. Det o kår engågemång och stå rker den lokålå demokråtin. Fo r ått skåpå inflytånde i budgetårbetet finns olikå så tt ått engågerå invå nårnå, bå de genom informåtion och mer direkt inflytånde i en o ronmå rkt del åv budgeten. Genom delåktighet skåpås en kå nslå åv gemensåmt ånsvår vilket kån bidrå till en minskåd polårisering och o kåd tillit mellån invå nårnå och kommunen. Ny lagstiftning Det kommer ny lågstiftning som o kår kråven och medfo r behov åv omstå llning åv befintlig verksåmhet. Det go r ått tid gå r å t till ått stå llå om och ånpåsså verksåmheten fo r ått uppfyllå nyå fo rvå ntningår tår resurser i ånsprå k. Under 2025 info rdes flerå nyå lågår och regelå ndringår som på olikå så tt på verkår kommunens verksåmheter. Fo rå ndringårnå bero r ållt frå n skolå och sociåltjå nst till årbetsmårknåd, miljo och åvfållshåntering. Den nyå Sociåltjå nstlågen syftår till ått moderniserå, fo renklå och go rå sociåltjå nsten kunskåpsbåseråd och lå ngsiktigt hå llbår. Kommunernås uppdråg blir mer fokuseråt på fo rebyggånde årbete och generellå insåtser utån behovspro vning. Såmverkån inom kommunens orgånisåtion och med åndrå åkto rer skå o kå. Fo rstå rkt skydd mot korruption och otillå ten på verkån i kommuner och regioner bo rjåde gå llå under å ret. Syftet å r ått skyddå kommunål verksåmhet frå n vå lfå rdsbrott, otillå ten på verkån och korruption. Den tydliggo r också kråven på intern kontroll och ger ett stå rkt skydd fo r fo rtroendevåldå vid hot, på tryckningår och tråkåsserier. Under slutet åv 2024 trå dde NIS 2 i kråft. Det å r ett EU-direktiv som syftår till ått ho jå cyberså kerheteten i såmhå llsviktig verksåmhet. Fo r kommunen innebå r det kråv på en stå rkt digitål motstå ndskråft och ett åktivt, dokumenteråt informåtionsså kerhetsårbete. Riksdågen hår beslutåt om en omfåttånde reform åv plån- och bygglågen. Syftet å r ått go rå reglernå tydligåre och enklåre. Blånd ånnåt fo rå ndrås bygglovskråven, visså å tgå rder blir bygglovsbefriåde och lovplikten skå rps i så rskilt kå nsligå områ den. Fo r ått stå rkå tryggheten i skolån info rs nyå bestå mmelser i skollågen. Allå skolor och fo rskolor må ste hå en uppdåteråd beredskåpsplån fo r ållvårligå vå ldssituåtioner, årbetå lo pånde med så kerhet och genomfo rå å tgå rder fo r ått hindrå obeho rigå frå n ått tå sig in på skolområ det. Frå n och med ho stterminen 2028 info rs en obligåtorisk 10-å rig grundskolå i Sverige, då r fo rskoleklåssen tås bort och erså tts åv en ny fo rstå å rskurs. Reformen syftår till en mer struktureråd utbildning med o kåt fokus på lå sning, skrivning och måtemåtik. Ny låg om skolbibliotek innebå r ått ållå elever skå hå tillgå ng till ett bemånnåt skolbibliotek på den egnå skolån. Lågen skå rper kråven på bå de tillgå nglighet, personål och verksåmhetens kvålitet. Arbetslo shetsfo rså kringen go rs om i grunden. Den blir inkomstbåseråd, ådministråtionen fo renklås och erså ttningsnivå n styrs mer åv hur lå nge individen vårit medlem i en å-kåsså. Dettå på verkår kommunens personål- och årbetsmårknådsinsåtser genom fo rå ndråde villkor fo r årbetsso kånde. Ett förändrat samhällsklimat Sociålt ser vi ett fo rå ndråt såmhå llsklimåt med o kåde behov och kråv på trygghet, inkludering och individånpåssning. Fler individer stå r lå ngt frå n årbetsmårknåden och behovet åv sto d vid psykisk ohå lså och åndrå svå righeter o kår. Dettå stå ller kråv på bred såmverkån med Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 33(41) civilsåmhå llet, årbetsgivåre och åndrå fo rvåltningår men också på ått verksåmheten stå ndigt å r flexibel, tillgå nglig och lo sningsfokuseråd. Såmverkån hår under senåre å r stå rkts, inte minst genom årbetet med Båckå bårnet och åndrå gemensåmmå initiåtiv mellån fo rvåltningår internt, region och polis. I ett hå rdåre såmhå llsklimåt och med o kåde sto dbehov å r såmverkån åvgo rånde fo r ått mo tå bårns behov på ett såmordnåt så tt. Förberedelse för kris, höjd beredskap och stärkt informationssäkerhet Arbetet med beredskåpen runt sto rre såmhå llskriser och beslut om ho jd beredskåp må ste stå rkås och resursså ttås i den kommunålå orgånisåtionen. Hå r hår må ngå nyå nåtionellå kråv kommit de senåste å ren som i ho g gråd såknår orgånisåtion och finånsiering. Yttre hot och det rå dånde omvå rldslå get go r ått det blir ållt mer brå ttom ått så krå upp redundånsen inom orgånisåtionen, bå de fysiskt och digitålt. Framgångsfaktorer i budgetarbetet Det ekonomiskå lå get å r utmånånde och det krå vs ett lå ngsiktigt årbete fo r ått så kerstå llå en hå llbår ekonomisk utveckling i kombinåtion med en god kvålitet i kommunens olikå uppdråg. Vision 2040 å r ett viktigt verktyg i processen då den bå de pekår ut en lå ngsiktig riktning och tår vårå på invå nårnås o nskemå l. Det å r viktigt ått såtsningår fo r ått uppnå Vision 2040 tås i beåktånde i budgetårbetet fo r ått skåpå mo jligheter ått nå verklig fo rå ndring. A ven om Vision 2040 utgå r frå n invå nårnås viljå å r det viktigt ått fortså ttå ått involverå dem vid storå fo rå ndringår och prioriteringår fråmå t fo r ått skåpå såmsyn och tillit till kommunen. Begrå nsåde resurser och storå behov krå ver medvetnå prioriteringår med kommunen som helhet som utgå ngspunkt. Utån prioriteringår rå cker inte pengårnå till ått go rå medvetnå såtsningår på utvecklingsårbete vilket bedo ms som no dvå ndigt fo r ått fo ljå den fo rå ndråde omvå rlden och mo tå nyå kråv. Såmtidigt beho ver kommunen stå rkå sitt vårumå rke och identitet fo r ått vårå åttråktiv fo r invå nårnå fo r ått pårerå den prognosticeråde befolkningsminskningen. Såmverkån mellån nå mndernå och med civilsåmhå llet å r en fo rutså ttning fo r ått klårå vå lfå rdsuppdrågen på sikt och det finns godå mo jligheter ått go rå våråndrå bå ttre. Genom ått tå vårå på olikå kompetenser kån vi mo tå invå nårnås behov och skåpå fo rå ndring på riktigt. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 34(41) Rambudget nämnder mnkr Budget 2025 Budget 2026 Budget 2027 VP 2028 VP 2029 Revision 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Kommunstyrels 147,7 163,7 179,2 200,8 200,8 en Reserv 4,3 0,7 13,8 35,3 30,3 O verfo rmyndår 3,6 3,2 3,2 3,2 3,2 nå mnden Rå ddningstjå nst 34,4 35,5 35,5 35,5 35,5 Tekniskånå mnd 35,8 35,8 35,8 35,8 35,8 en Bygg-och 12,8 14,9 14,9 14,9 14,9 miljå nå mnden Bårn- och 721,8 727,1 727,1 727,1 727,1 utbildning Sociålnå mnden 673,5 688,4 698,9 698,9 698,9 Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 35(41) 3.4 Investeringsbehov Investeringsbehov per nämnd Nämnd 2 027 2 028 2 029 2 030 2 031 Kommunstyrelsen 23,9 33,5 57,5 32,5 42,5 - då råv Kommunstyrelsefo rvåltnin 23,9 33,5 57,5 32,5 42,5 gen Tekniskå nå mnden 37,5 34,1 37,6 33,1 34,1 Tillvå xtnå mnden 3,8 3,3 2,5 2,5 2,7 Bårn- och utbildningsnå mnden Sociålnå mnden 3,8 2,3 0,6 0,3 Bygg- och miljo nå mnden Summa skattefinansierade 69,0 73,2 98,2 68,4 79,3 investeringar per nämnd Våtten och renhå llning 204,9 183,0 170,5 22,5 22,5 Summa taxefinansierade 204,9 183,0 170,5 22,5 22,5 investeringar Totala investeringar 273,9 256,2 268,7 90,9 101,8 Investeringsplan för Sverige Mycket åv låndets befintligå bestå nd åv fåstigheter, infråstruktur och ledningår byggdes under 1960- och 1970-tålen och nu beho ver de renoverås. Investeringsplånen beho ver då rfo r ge utrymme bå de fo r nyå såtsningår såmtidigt som reinvesteringår och exploåtering fortså tter på en nivå som mo jliggo r hå llbår tillvå xt. Den demogråfiskå utvecklingen å r åvgo rånde: åntålet å ldre o kår kråftigt och kommer ått skåpå ett o kåt behov åv å ldreomsorg och så rskildå boenden. Oså kerheten å r stor, men scenårier pekår på ått behovet kån motsvårå omkring 230 nyå så rskildå boenden de nå rmåste tio å ren, en investering på cirkå 65 miljårder kronor. Såmtidigt minskår åntålet bårn, vilket innebå r ett minskåt behov åv lokåler i fo rskolå, grundskolå och gymnåsium. Men ått strukturerå om verksåmheten krå ver betydånde ånpåssningår, vilket i sig kån ledå till nyå investeringår. Demogråfi å r dock inte den endå ånledningen till behov åv investeringår. En stor del åv vå lfå rdens lokåler och tekniskå system byggdes under 1960- och 70-tålen och de nå rmår sig nu slutet åv sin tekniskå livslå ngd. Det innebå r omfåttånde reinvesteringsbehov i verksåmhetslokåler, bostå der, reningsverk och ledningsnå t. Kommuner och regioner beho ver: • Utvecklå den lå ngsiktigå VA-plåneringen fo r ått skåpå fo rutså ttningår fo r en å ndåmå lsenlig investeringståkt och en jå mn och mer fo rutså gbår tåxeutveckling. • Go rå klokå åvvå gningår i kommånde såtsningår, då kollektivtråfik och infråstruktur bygger fråmtidens tillvå xt. Integrerå beredskåpsårbetet och civilt fo rsvår i den Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 36(41) ordinårie styrningen och verksåmheten. • Byggå lokål kåpåcitet och kunskåp kring klimåtånpåssning genom kunskåpsunderlåg och regionålå ånålyser som kån ånvå ndås i kommunernås årbete. • Utvecklå flerå rigå investeringsplåner och underhå llsplåner inklusive prioriteringår fo r ått tydliggo rå fråmtidå investeringsbehov. Ho gre investeringsutgifter och lå gre resultåtnivå er innebå r ått den kommunålå lå ngfristigå skulden o kår. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 37(41) SKR Investeringsplån fo r Sverige 2026-03-19 Lindesbergs kommun Behovet åv investeringår å r stort i kommunen, men kommunens svågå ekonomiskå resultåt och nuvårånde orgånisåtion så tter begrå nsningår fo r å rlig genomfo rbårhet. Flerå omvå rldstrender driver o kåde behov åv investeringår fråmo ver, exempelvis inom klimåtånpåssningår, så kerhet och beredskåp, sociål hå llbårhet mm. Pårållellt med dettå hår kommunen å ven en underhå llsskuld som också driver ett o kåt investeringsbehov. Det krå vs också en ho g gråd åv såmordning och plånering kring genomfo råndet såmt en tydlig håntering åv de driftkonsekvenser som olikå investeringsnivå er medfo r. Det kån exempelvis håndlå om en rimlig belåstning på de som årbetår med projekten, o kåde kostnåder fo r drift och sko tsel såmt kåpitålkostnåder. Investeringår på den skåttefinånsieråde sidån skå vårå sjå lvfinånsieråde vilket innebå r ått de finånsierås viå resultåtet plus åvskrivningår. De tåxefinånsieråde investeringårnå finånsierås viå lå n men beho ver å ndå prioriterås eftersom de tår begrå nsåde personellå resurser i ånsprå k såmt ingå r i kommunens totålå lå neskuld och iånsprå ktår det lå neutrymme kommunkoncernen hår hos Kommuninvest. Lå neskulden fo r kommunens tåxefinånsieråde investeringår uppfåttås som ho g och uppgå r nu till 304 mnkr. Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 38(41) Kommunstyrelsen Projekt 2 027 2 028 2 029 2 030 2 031 Kommunstyrelsen till 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 fo rfogånde Busshå llsplåtser 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Gå ng- och cykelvå går enl 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 plån Inko p åv mårk 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Fritidsbyn 4,5 Stråndpromenåden Fro vi 3,6 Måriedål etåpp 2 1,0 6,0 Måriedål bostå der 11,0 Jå rnvå g Fro vi 9,0 39,0 Stådsskogen 3 30,0 Dålkårlshyttån 20,0 Pårkering Rosen 1,0 Pårkering A ngen 2,0 Ko ksinventårier Fro vi 0,3 skolåns ko k Summa investeringar 23,9 33,5 57,5 32,5 42,5 Tekniska nämnden Projekt 2027 2028 2029 2030 2031 Plåneråt underhå ll gåtor 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 och vå går Tillgå nglighet/tråfikså kerh 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 etså tgå rder Vå g- och gåtubelysning 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Broår/vå gtrummor 5,0 4,0 7,5 3,0 4,0 Dågvåtten i såmbånd med 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 VA A vå gen, Storå 2,4 Summa investeringar 37,5 34,1 37,6 33,1 34,1 Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 39(41) Vatten och renhållning Projekt 2 027 2 028 2 029 2 030 2 031 Reinvestering i VA- 27,4 12,5 24,5 14,5 14,5 ledningsnå tet Nyinvestering fo rstå rkt våttenfo rso rjning nyå 5,0 industriområ det Nyinvestering Lindesbergs 147,0 147,0 136,0 reningsverk Nyinvestering Våttentorn 8,0 2,0 Låsårettet Nyinvestering Digitålå 2,0 2,0 2,0 våttenmå tåre Nyå verksåmhetsområ den, Linjevå gen DP 11,5 Hermånstorp Reinvestering i VA- 13,0 8,0 8,0 8,0 8,0 ånlå ggningår Upprustning 1,5 å tervinningsståtioner So drå Må le, åsfåltering 1,0 Summa investeringar 204,9 183,0 170,5 22,5 22,5 Tillväxtnämnden Projekt 2 027 2 028 2 029 2 030 2 031 Reinvestering 1,5 1,0 1,0 1,0 1,2 park Reinvestering 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 idrott Lindesjo n runt 0,8 0,8 Summa 3,8 3,3 2,5 2,5 2,7 investeringar Summa investeringar Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 40(41) Socialnämnden Projekt 2027 2028 2029 2030 2031 Vå rdså ngår och mådråsser 2,1 0,8 0,6 0,3 SA BO Nyckelskå p 1,5 Medicinskå p 1,7 Summa investeringar 3,8 2,3 0,6 0,3 Kommunfullmäktige, Planeringsförutsättningar 41(41) Presidiets förslag 1 (1) Datum 2026-04-10 KS-2026-00158 Förslag från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att genomföra en översyn av kommunens upphandlingsformer och avtalsstrukturer vad gäller ”yttre skötsel utöver avtal” Förslag till Beslut Kommunstyrelsens presidium föreslår kommunstyrelsen besluta: • Tacka för informationen och vidarebefordra synpunkterna till FALAB/LIBO Sammanfattning av ärendet Ett ledamotsinitiativ i barn- och utbildningsnämnden föreslog att se över tjänsten ”yttre skötsel utöver avtal” i syfte att spara pengar. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2026-01-26, § 4 att • Avslå ledamotsinitiativet, med hänvisning till att frågan rör avtal och upphandlingar som ligger utanför nämndens rådighet och hanteras inom ramen för kommunens övergripande fastighets- och hyresavtal. • Föreslå kommunstyrelsen att genomföra en översyn av behovet av förändringar av kommunens upphandlingsformer och avtalsstrukturer vad gäller ”yttre skötsel utöver avtal” enligt ledamotsinitiativet. Tomas Klockars Tom Persson Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande Beslutsunderlag Presidiets förslag – Förslag från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att genomföra en översyn av kommunens upphandlingsformer och avtalsstrukturer vad gäller ”yttre skötsel utöver avtal”, KS-2026-00158-2