Kommunstyrelsen — 22 september 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 159 Digital signering Protokollet har signerats av
§159 - §171
Digital signering Protokollet har signerats av
Ordförande Lars Altgård
Justerare Marcus Dackling
BEVIS OM ANSLAG
Kommunstyrelsens protokoll är justerat.
Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla.
Sammanträdesdatum
2026-09-22
Anslaget sätts upp
2026-09-24
Anslaget tas ned
2026-10-16
Förvaringsplats för protokollet
Kansliavdelningen, kommunledningsförvaltningen
Förteckning över Kommunstyrelsens ärenden
§ 159 Val av justerare
§ 160 Fastställande av föredragningslistan
beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:256
§ 160
Fastställande av föredragningslistan
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att fastställa föredragningslistan i enlighet med
utsänd kallelse.
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2026:256
§ 161 Revidering av riktlinjer för kravhantering och
beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2025:303
§ 161
Revidering av riktlinjer för kravhantering och
inkasso
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att anta de reviderade riktlinjerna för kravhantering
och inkasso. De reviderade riktlinjerna ersätter tidigare riktlinjer antagna av
kommunstyrelsen 2021-09-07 § 172.
Ärendebeskrivning
Några mindre justeringar har gjorts av Lessebo kommuns riktlinjer för
kravhantering och inkasso.
Beslutsunderlag
Riktlinje för kravhantering och inkasso
Tjänsteskrivelse 2026-09-02
Beslut KSAU 2026-09-08 § 104
Beslutet skickas till
Ekonomiavdelningen
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2025:303
§ 162 Deluppföljning av internkontrollplan för
beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2025:208
§ 162
Deluppföljning av internkontrollplan för
kommunstyrelsen 2026
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att:
1. Godkänna deluppföljningen av internkontrollplanen för 2026 avseende
kontrollområdena delegationsbeslut och bidragsutbetalningar.
2. Uppdra åt kommunchef att vidta föreslagna åtgärder.
3. Notera informationen till protokollet.
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen antog internkontrollplan för 2026 den 10 mars 2026. I planen
ingår bland annat kontroll av delegationsbeslut samt kontroll av
bidragsutbetalningar till föreningar som ska följas upp efter augusti månad.
Syftet med kontrollerna är att säkerställa efterlevnad av gällande regler och
beslut, motverka oegentligheter samt stärka kommunens rättssäkerhet och
interna styrning.
Den interna kontrollen fungerar i huvudsak tillfredsställande inom de granskade
områdena. Avseende delegationsbeslut har vissa brister identifierats när det
gäller anmälan till kommunstyrelsen samt fullständigheten i de redovisade
delegationsförteckningarna. Avseende bidragsutbetalningar har inga väsentliga
avvikelser konstaterats i genomförda stickprov.
Beslutsunderlag
Uppföljning internkontroll: delegationsbeslut 2026-08-31
Uppföljning internkontroll: bidragsutbetalningar
Tjänsteskrivelse 2026-08-31
Beslut KSAU 2026-09-08 § 105
Beslutet skickas till
Kommunchef
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2025:208
§ 163 Granskningsyttrande angående detaljplan för del
beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:253, lessebo:KS:2022:128
§ 163
Granskningsyttrande angående detaljplan för del
av Kårlanda 1:11 och del av Hovmantorp 7:1
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att inte lämna några synpunkter på
granskningsförslaget till ny detaljplan för del av Kårlanda 1:11 och del av
Hovmantorp 7:1.
Jäv
Frederik Kjellson (M) anmäler jäv och deltar inte i beredning eller beslut i
ärendet.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämnden har översänt förslag till ny detaljplan för del av
Kårlanda 1:11 och del av Hovmantorp 7:1 för granskning. Syftet med detaljplanen
är att möjliggöra utveckling av småhus i sydvästra delen av Hovmantorp samt att
göra befintlig markanvändning planenlig. Planområdet omfattar cirka 90 000
kvadratmeter och består huvudsakligen av skogsmark i anslutning till befintlig
bostadsbebyggelse.
Kommunstyrelsen yttrade sig under samrådsskedet och framförde då inga
synpunkter på planförslaget.
Granskningshandlingarna har genomgåtts och kommunstyrelsen bedömer att
planförslaget är förenligt med kommunens översiktsplan samt att de
kompletteringar och justeringar som genomförts efter samrådet inte föranleder
några ytterligare synpunkter från kommunstyrelsen.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2026-08-31
Plankarta 2026-07-20
Planbeskrivning 2026-07-27
Undersökning om betydande miljöpåverkan 2026-07-27
Naturvärdesinventering och fågelinventering 2026-07-27
Bullerutredning 2025-05-22
Bullerutredning 2021-02-04
Beslut SBN 2026-08-24 § 74
Underrättelse om granskning 2026-08-25
Beslut KSAU 2026-09-08 § 106
Beslutet skickas till
Samhällsbyggnadsnämnden
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2026:253, KS/2022:128
§ 164 Uppföljning av livsmedelsstrategi 2023-2025
beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:238
§ 164
Uppföljning av livsmedelsstrategi 2023-2025
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att:
1) godkänna redovisad uppföljning.
2) arbetet med livsmedelsfrågor fortsätter inom ramen för kommunens
ordinarie arbete.
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen antog 2023-06-07 § 140 en livsmedelsstrategi för Lessebo
kommun 2023-2025. Strategin hade sin bakgrund i en motion från Centerpartiet
2022, där vikten av livsmedelsstrategi utifrån en levande landsbygd och ökad
självförsörjningsgrad lyftes. Strategin beskrev nuläge och utmaningar samt slog
fast mål och handlingsplan för åren 2023-2025. Strategin anger att uppföljning
ska ske i slutet av perioden, dessutom har en deluppföljning redovisats till
kommunstyrelsen 2024.
Dokumentet följer upp strategins mål och aktiviteter samt föreslår inriktning för
arbetet framåt.
Beslutsunderlag
Rapport Uppföljning av livsmedelsstrategi 2023-2025
Livsmedelsstrategi antagen 2023-06-07 § 140
Tjänsteskrivelse 2026-08-28
Beslut KSAU 2026-09-08 § 107
Beslutet skickas till
Kommunchef
Samhällsbyggnadsnämnden
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2026:238
§ 165 Antagande av den europeiska deklarationen för
diarienr: lessebo:KS:2026:95
§ 165
Antagande av den europeiska deklarationen för
jämställdhet (CEMR)
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att:
1) Underteckna CEMR-deklarationen i sin helhet, inklusive de nio nya
artiklarna.
2) Kommunens handlingsplan för genomförande av deklarationen är, utöver
lagstadgade krav gällande jämställdhet, framtagande av könsuppdelad
statistik och genomförande av ”En kommun fri från våld”. Handlingsplanen
genomförs i ordinarie strukturer, av samtliga nämnder inom befintlig ram.
3) Uppföljning av arbetet sker inom ramen för kommunens ordinarie
planerings- och uppföljningsprocesser samt särskilt genom uppföljning av
strategin och handlingsplanen En kommun fri från våld.
Ärendebeskrivning
Europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation CEMR
(Council of European Municipalities and Regions) har tagit fram en deklaration
för jämställdhet på lokal och regional nivå, CEMR-deklarationen. Deklarationen
omfattar såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och service till
invånarna. Den antogs av CEMR:s högsta politiska ledning 2006. Sveriges
kommuner och regioner (SKR) står bakom deklarationen och rekommenderar
svenska kommuner och regioner att göra detsamma. I Sverige har 112 kommuner
och 19 regioner undertecknat deklarationen, däribland Lessebo kommun efter
beslut i kommunfullmäktige 2006-11-30 § 74.
Deklarationens innehåll
Deklarationen vilar på 6 principer vilka ska vara grundläggande för
undertecknarnas agerande. Genomförande och åtaganden beskrivs utförligt i
CEMR-deklarationen och det framgår bland annat att varje undertecknare ska
utarbeta och anta en handlingsplan för jämställdhet för att sedan genomföra,
följa upp och revidera den. I arbetet ingår regelbunden rapportering om hur
genomförandet fortskrider.
De 6 principerna utgör grunden för 30 artiklar. Dessa beskriver kommunernas
och regionernas demokratiska ansvar, den politiska rollen, allmän ram för
jämställdhet, arbetsgivarrollen, upphandling av varor och tjänster, rollen som
tjänsteleverantör, planering och hållbar utveckling, rollen som reglerande instans
samt vänortssamarbete och internationellt samarbete. Sammanfattningsvis
innebär ett undertecknande av deklarationen att offentligt ta ställning för att
jämställdhet ska råda och att arbeta för att genomföra deklarationens åtaganden.
Genom detta förväntas undertecknaren bidra till en jämställd politik, jämställda
organisationer, jämställd service och i förlängningen ett jämställt och
demokratiskt samhälle. En av de grundläggande principerna i CEMR-
deklarationen beskriver att jämställdhetsintegrering av alla
kommunens/regionens verksamheter är nödvändig för att främja jämställdhet.
Deklarationen uppdaterades i december 2022 framför allt med nio nya artiklar
inom sakområden som tidigare täcktes otillräckligt eller inte alls. Det finns
därmed anledning att ta upp ärendet till nytt beslut för att ansluta sig till den
uppdaterade deklarationen.
För deklarationen i sin helhet, se bilaga.
Jämställdhetsarbete i Lessebo kommun
I samband med kommunens ICLD-projekt med Guatemala city där jämställdhet
varit i fokus, har frågan om hur Lessebo kommun arbetar med jämställdhet varit
aktuell. Kommunen arbetar med att motverka diskriminering utifrån kön i
enlighet med lagen och vissa verksamheter har arbetat aktivt med att analysera
könsskillnader, så som exempelvis gällande resultat i skolan. Kommunen saknar
en övergripande handlingsplan så som CEMR-deklarationen anger och har inte
heller gjort någon uppföljning.
Under våren 2026 lyftes jämställdhetsfrågorna på en chefsdag, och dialog kring
möjliga åtgärder framåt. Prioriterade frågor som kom upp var i stor utsträckning
kopplade till könsuppdelad statistik och analys, och behov av stöd i arbetet.
Kommunen har även ett pågående utvecklingsarbete genom strategin och
handlingsplanen En kommun fri från våld 2026–2028, där ett antal
medarbetare från samtliga förvaltningar utbildas till process- och samtalsledare
inom våldsprevention med fokus på normer och jämställdhet. Arbetet har en
tydlig koppling till de jämställdhetspolitiska målen och handlingsplanen
innehåller flera jämställdhetsfrämjande insatser inom kommunens
verksamheter.
I den nyligen antagna utvecklingsstrategin slås fast att all statistik ska vara
könsuppdelad framåt i syfte att möjliggöra analys och eventuella åtgärder.Som en
del av arbetet med En kommun fri från våld kommer kommunen också att följa
upp hur könsuppdelad statistik används och analyseras i förvaltningarna.
Som ett led i principen om jämställdhetsintegrering finns en mall för
tjänsteskrivelser med en hållbarhetsbedömning där jämställdhet ingår inom
kategorin social hållbarhet.
Inom kommunens arbete som modellkommun för funktionshinderspolitiken
2026–2028 finns en ambition att i ökad utsträckning inkludera
jämställdhetsperspektiv i aktiviteter, uppföljning och analys av hur olika grupper
nås av insatser och stöd. Genom satsningen har kommunen också fått möjlighet
att anställa en medarbetare inom social hållbarhet som fungerar som
kommunövergripande stöd i frågor som rör jämställdhet.
Det finns således ett påbörjat arbete att lyfta som prioriteringar i en
handlingsplan, för att visa på hur kommunen arbetar med de frågor som finns i
deklarationen.
Beslutsunderlag
CEMR-deklarationen
Tjänsteskrivelse 2026-09-01
Beslut KSAU 2026-09-08 § 108
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2026:95
§ 166 Yttrande till revisorerna angående granskning av
beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:59
§ 166
Yttrande till revisorerna angående granskning av
upphandling av investeringsprojekt
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att:
• Avge yttrande till revisorerna i enlighet med ärendebeskrivningen nedan.
• Uppdra åt kommunchefen att på förvaltningen genomföra åtgärder i enlighet
med ärendebeskrivningen.
Ärendebeskrivning
Kommunens revisorer har genom sakkunnigt biträde genomfört en granskning av
kommunens upphandlingsprocess vid större investeringsprojekt. Syftet med
granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen och
samhällsbyggnadsnämnden har en ändamålsenlig styrning och kontroll av
kommunkoncernens upphandlingsprocess vid större investeringsprojekt.
Den samlade bedömningen är att kommunstyrelsen och
samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig styrning och
kontroll av upphandlingsprocessen. Revisorerna bedömer bland annat att
kommunen har tydliga styrande dokument, en ändamålsenlig organisation,
identifierade risker inom upphandlingsområdet samt fungerande uppföljning av
upphandlingar och avtal.
Revisorerna lämnar två rekommendationer till kommunstyrelsen:
• koppla behörigheten att genomföra inköp till krav på obligatoriskt genomförd
utbildning,
• uppdra åt förvaltningen att dokumentera rutiner för information och
utbildning inom området.
Yttrande
Kommunstyrelsen har tagit del av revisionsrapporten avseende granskning av
upphandling av investeringsprojekt.
Kommunstyrelsen noterar med tillfredsställelse att revisorernas samlade
bedömning är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden i allt
väsentligt har en ändamålsenlig styrning och kontroll av kommunkoncernens
upphandlingsprocess vid större investeringsprojekt. Revisorerna bedömer bland
annat att kommunen har tydliga styrande dokument, en tillräcklig organisation,
identifierade och hanterade risker samt väl genomförda och dokumenterade
upphandlingar.
Kommunstyrelsen delar revisorernas bedömning att det finns
utvecklingsmöjligheter avseende information och utbildning inom inköps- och
upphandlingsområdet. Kommunstyrelsen kommer därför att ge
kommunledningsförvaltningen i uppdrag att:
• se över hur behörighet att genomföra inköp kan kopplas till genomförd
utbildning,
• dokumentera rutiner för information och utbildning inom inköps- och
upphandlingsområdet.
Kommunstyrelsen bedömer att dessa åtgärder ytterligare stärker den interna
kontrollen och bidrar till att minska risken för felaktiga inköp och otillåtna
direktupphandlingar.
Med detta anser kommunstyrelsen att revisionsrapportens rekommendationer är
omhändertagna.
Beslutsunderlag
Underrättelse om kommande granskning 2026-02-24
Missiv granskning upphandling investeringar 2026-08-17
Rapport – granskning av upphandling av investeringsprojekt 2026-08-17
Tjänsteskrivelse 2026-08-31
Beslut KSAU 2026-09-08 § 109
Beslutet skickas till
Revisorerna
Kommunchef
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2026:59
§ 167 Svar på motion gällande tågstopp Skruv
beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:103
§ 167
Svar på motion gällande tågstopp Skruv
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.
Kommunen ställer sig positiv till att ta fram ett investeringsunderlag, under
förutsättning att Region Kronoberg gör detsamma och att en gemensam dialog
förs med Trafikverket.
Ärendebeskrivning
Bodil Jonsson, Julia Evans och Anders Alkrot, alla tillhörande (KD), har
inkommit med en motion om att utreda perrongbygge och tågstopp i Skruv.
Kommunfullmäktige tog emot motionen 2026-02-23 och kommunstyrelsens
arbetsutskott uppdrog till kommunchef att ta fram förslag till svar.
Kristdemokraterna yrkar i motionen på att
1. Lessebo Kommun tillsammans med Region Kronoberg snarast initierar en
dialog med Trafikverket för att få investeringsunderlag för byggnation av perrong
i Skruv.
2. Utreda vilka möjligheter till delfinansiering som finns att få för investering av
perrong i Skruv.
3. Presentera beslutsunderlag för investering i perrong i Skruv så snart underlag
finns.
Motioner om tågstopp i Skruv har inkommit ett flertal gånger under de senaste
åren från flera olika partier. Frågan är ständigt levande i dialog med Region
Kronoberg och Trafikverket och lyftes bl.a. formellt senast i kommunens
remissvar gällande trafikförsörjningsprogrammet 2027-2035.
Kommunen ställer sig positiv till att ta fram ett investeringsunderlag, under
förutsättning att Region Kronoberg gör detsamma och att en gemensam dialog
förs med Trafikverket. Med tanke på frågans komplexitet har kommunen ingen
möjlighet att själva genomföra en sådan utredning. För att kunna ta ställning till
om det ska bli en ny station/tågstopp behöver dock fördjupade analyser av bland
annat planeringsförutsättningar, utvecklingsmöjligheter och
finansieringsmöjligheter också utredas. Därutöver behöver konsekvenser för
befintlig trafik av regional- och lokaltåg, punktlighet, resandeunderlag, kostnader
och konkurrenskraft gentemot buss och andra trafikslag, med mera också
undersökas. Nya tågstopp påverkar såväl restider som kapacitet och robusthet i
det befintliga järnvägssystemet. Flera olika aktörer är således berörda och
kommunen äger en mycket liten del av frågan, främst inom finansiering.
Motionen handlar enbart om byggnation av perrong, men för att perrongen ska
ha ett syfte krävs trafikering. Svaret utvecklas därför nedan med mer information
gällande förutsättningar för trafikering och ekonomi.
Trafikering
Kollektivtrafiken är Region Kronobergs ansvarsområde. I
Trafikförsörjningsprogrammet och dess bilagor har regionen pekat ut stråket
mellan Växjö-Emmaboda-Kalmar (-Karlskrona) som viktigt att utveckla.
Utvecklingen av stråket är också en gemensam prioritering i sydöstra Sverige.
Region Kronoberg, Region Blekinge och Region Kalmar län har en
avsiktsförklaring med gemensam inriktning för utveckling av tågtrafiken i
sydöstra Sverige. Där en del i avsiktsförklaringen är att stärka och utöka
tågtrafiken i stråket Växjö–Emmaboda–Kalmar.
Trafikeringen på sträckan Växjö-Emmaboda-Kalmar (-Karlskrona) utgörs idag
utöver Öresundstågen av lokaltågstrafik (Krösatåg) med 2 dubbelturer per dag.
Det finns en gemensam inriktning i tågplaner etc för att stärka och utöka
Krösatågtrafiken i stråket för att kunna minska antal stopp med Öresundstågen,
inriktningen gäller ett basutbud efter 2035. Att införa fler stopp med
Öresundstågen är inte aktuellt utifrån bolagets tågplaner. I det
trafikförsörjningsprogram som sändes på remiss från Region Kronoberg
uppskattades totalkostnaden för ett basutbud efter 2035 till knappt 40 mkr per
år. Kostnadsuppskattningen är inte beräknad utifrån ett trafikupplägg med stopp
i Skruv.
Ekonomi
Den nationella principen för finansiering av perronger/stationer är att den som
har nytta eller förväntas att få nytta av stationen är den som bekostar stationen.
Trafikverket utgår från det som är grundutförande och det som är utöver
grundutförande räknas som tillägg. Tillägg finansieras av den aktör som önskat
förbättringar och anpassningar. Generellt sett har regionen inte gått in och
samfinansierat byggande av perronger/stationer via Länstransportplanen.
Däremot går regionen in och samfinansierar mötesspår och mötesstationer via
länstransportplanen men majoriteten av kostnaden ska gå via nationell plan då
Trafikverket är ansvarig för järnvägsinfrastrukturen. Denna princip innebär att
kommunen blir finansieringsansvarig vid ett perrongbygge.
Det kan eventuellt finnas möjligheter till regionala medel för byggande av
stationer/perronger, genom att det prioriteras in som en del av bidragsmedelen
som finns i länstransportplanen. Där kan kommunerna ansöka upp till 50
procent medfinansiering. Denna process skulle vara likt den som erhålls för
ansökan om bidrag för kollektivtrafik (hållplatser) samt trafiksäkerhet och miljö
(främst cykelåtgärder). En annan möjlighet inom ramen för länstransportplanen
är om det skulle prioriteras in som en del av mindre investeringar. En ny
prioritering i länstransportplanen är möjlig först vid planrevidering, där nu
gällande plan ligger 2026-2037. Samhällsekonomisk bedömning görs av
Trafikverket för infrastrukturens utveckling. Även om länstrafiken och
tågoperatörer skulle vara intresserade av att trafikera Skruv måste det finnas en
positiv samhällsekonomisk bedömning i grunden. En sådan behöver göras utifrån
konsekvenser, effekter, nyttor och kostnader ur ett större regionalt perspektiv.
Region Kronoberg ansvarar för finansiering av den regionala kollektivtrafiken i
länet. Länstrafiken Kronoberg, som är en del av Region Kronoberg, har i uppdrag
att upphandla, samordna, planera, utveckla och marknadsföra kollektivtrafiken.
Det innebär att utökningar av tågtrafiken och eventuella nya tågstopp behöver
vägas mot både ekonomiska förutsättningar och påverkan på det befintliga
trafiksystemet. Finansiering av nya stationer/perronger omfattar därmed inte
enbart investeringskostnader för infrastrukturen utan även långsiktiga kostnader
för trafikering och drift av kollektivtrafiken som Regionen måste vara beredda att
genomföra för att perrongen ska ha ett syfte.
Beslutsunderlag
Motion 2026-02-04
Beslut KF 2026-02-23 § 18
Beslut KSAU 26-03-24 § 54
Tjänsteskrivelse 2026-09-01
Beslut KSAU 2026-09-08 § 110
Yrkanden
Bodil Jonsson (KD), Thomas Löfgren (SD), Jessica Tegnér (M), Frederik Kjellson
(M) och Marcus Dackling (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2026:103
§ 168 Svar på medborgarförslag gällande kajors
beslutstyp: avslagdiarienr: lessebo:KS:2026:68
§ 168
Svar på medborgarförslag gällande kajors
förökning
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå
medborgarförslaget.
Ärendebeskrivning
Ett medborgarförslag har inkommit med förslag om att Lessebo kommun ska
anta en lokal förordning som, vid vite, ålägger fastighetsägare att täcka skorstenar
med nät eller galler för att förhindra kajors häckning och därigenom begränsa
fågelpopulationen i tätorter.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att remittera medborgarförslaget till
Samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Nämnden har därefter bedömt att
kommunen inte har rådighet att föreskriva att privata fastighetsägare ska vidta de
åtgärder som föreslås. Frågan om att installera nät eller galler på skorstenar är en
angelägenhet för respektive fastighetsägare att själv besluta om.
Samhällsbyggnadsnämnden har därför föreslagit att medborgarförslaget avslås.
Kommunstyrelsen delar samhällsbyggnadsnämndens bedömning. Det saknas
lagstöd för kommunen att genom lokal föreskrift eller förordning generellt ålägga
fastighetsägare att förse skorstenar med nät eller galler i syfte att begränsa kajors
häckning. Medborgarförslaget bör därför avslås.
Beslutsunderlag
Medborgarförslag 2026-03-02
Beslut KF 2026-04-27 § 50
Beslut KSAU 2026-05-19 § 87
Beslut SBN 2026-08-24 § 72
Tjänsteskrivelse 2026-08-31
Beslut KSAU 2026-09-08 § 111
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2026:68
§ 169 Redovisning av delegationsbeslut
beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2025:336, lessebo:KS:2026:243
§ 169
Redovisning av delegationsbeslut
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbesluten.
Ärendebeskrivning
Beslut fattade på delegation ska redovisas till kommunstyrelsen i enlighet med
kommunallagen och kommunstyrelsens delegationsordning.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2026-09-15
Delegationslista § 58 - § 60
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
Diarienummer: KS/2025:336, KS/2026:243
§ 170 Delgivningar 2026-09-22
beslutstyp: godkännande
§ 170
Delgivningar 2026-09-22
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen till protokollet
Ärendebeskrivning
Kommunledningsförvaltningens kansli redovisar inkomna protokoll och
rapporter med mera för kommunstyrelsen.
Denna gång har följande inkommit för delgivning:
Samordningsförbundet Värend Styrelseprotokoll 2026-08-21
Räddningstjänsten östra Kronoberg Periodrapport jan-juli 2026
(RÖK)
Sydarkivera Protokollsutdrag återbetalning av
avgift för dataskyddsombud 2025
Överförmyndarnämnden östra Protokoll 2026-08-19
Kronoberg
Länsstyrelsen Kronoberg Föreskrifterna om eldningsförbud:
upphävande
Information om förändringar
kommuntalsprocessen
Beräknat mottagande Kronoberg
Länsstyrelsens underlag inför
Lessebo kommuns beslut om
planeringsstrategi
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2026-05-29
Sammanträdesdatum: 2026-09-22
§ 171 Information från kommunchefen
beslutstyp: godkännande
§ 171
Information från kommunchefen
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen till protokollet.
Ärendebeskrivning
Kommunchef Sara Nilsson informerar om följande punkter:
• Gökaskratts camping
• Stationsområdet i Lessebo
• Introduktionsresan 2026
• Lansering av förmånscykel
• Hälsoveckan 2026
• Busskort fritid