Kungjort.

Lessebo · Möte · Protokoll

Kommunstyrelsen — 22 september 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 159 Digital signering Protokollet har signerats av

§159 - §171 Digital signering Protokollet har signerats av Ordförande Lars Altgård Justerare Marcus Dackling BEVIS OM ANSLAG Kommunstyrelsens protokoll är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla. Sammanträdesdatum 2026-09-22 Anslaget sätts upp 2026-09-24 Anslaget tas ned 2026-10-16 Förvaringsplats för protokollet Kansliavdelningen, kommunledningsförvaltningen Förteckning över Kommunstyrelsens ärenden § 159 Val av justerare

§ 160 Fastställande av föredragningslistan

beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:256
§ 160 Fastställande av föredragningslistan Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa föredragningslistan i enlighet med utsänd kallelse. Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2026:256

§ 161 Revidering av riktlinjer för kravhantering och

beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2025:303
§ 161 Revidering av riktlinjer för kravhantering och inkasso Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta de reviderade riktlinjerna för kravhantering och inkasso. De reviderade riktlinjerna ersätter tidigare riktlinjer antagna av kommunstyrelsen 2021-09-07 § 172. Ärendebeskrivning Några mindre justeringar har gjorts av Lessebo kommuns riktlinjer för kravhantering och inkasso. Beslutsunderlag Riktlinje för kravhantering och inkasso Tjänsteskrivelse 2026-09-02 Beslut KSAU 2026-09-08 § 104 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2025:303

§ 162 Deluppföljning av internkontrollplan för

beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2025:208
§ 162 Deluppföljning av internkontrollplan för kommunstyrelsen 2026 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Godkänna deluppföljningen av internkontrollplanen för 2026 avseende kontrollområdena delegationsbeslut och bidragsutbetalningar. 2. Uppdra åt kommunchef att vidta föreslagna åtgärder. 3. Notera informationen till protokollet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen antog internkontrollplan för 2026 den 10 mars 2026. I planen ingår bland annat kontroll av delegationsbeslut samt kontroll av bidragsutbetalningar till föreningar som ska följas upp efter augusti månad. Syftet med kontrollerna är att säkerställa efterlevnad av gällande regler och beslut, motverka oegentligheter samt stärka kommunens rättssäkerhet och interna styrning. Den interna kontrollen fungerar i huvudsak tillfredsställande inom de granskade områdena. Avseende delegationsbeslut har vissa brister identifierats när det gäller anmälan till kommunstyrelsen samt fullständigheten i de redovisade delegationsförteckningarna. Avseende bidragsutbetalningar har inga väsentliga avvikelser konstaterats i genomförda stickprov. Beslutsunderlag Uppföljning internkontroll: delegationsbeslut 2026-08-31 Uppföljning internkontroll: bidragsutbetalningar Tjänsteskrivelse 2026-08-31 Beslut KSAU 2026-09-08 § 105 Beslutet skickas till Kommunchef Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2025:208

§ 163 Granskningsyttrande angående detaljplan för del

beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:253, lessebo:KS:2022:128
§ 163 Granskningsyttrande angående detaljplan för del av Kårlanda 1:11 och del av Hovmantorp 7:1 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte lämna några synpunkter på granskningsförslaget till ny detaljplan för del av Kårlanda 1:11 och del av Hovmantorp 7:1. Jäv Frederik Kjellson (M) anmäler jäv och deltar inte i beredning eller beslut i ärendet. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har översänt förslag till ny detaljplan för del av Kårlanda 1:11 och del av Hovmantorp 7:1 för granskning. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av småhus i sydvästra delen av Hovmantorp samt att göra befintlig markanvändning planenlig. Planområdet omfattar cirka 90 000 kvadratmeter och består huvudsakligen av skogsmark i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse. Kommunstyrelsen yttrade sig under samrådsskedet och framförde då inga synpunkter på planförslaget. Granskningshandlingarna har genomgåtts och kommunstyrelsen bedömer att planförslaget är förenligt med kommunens översiktsplan samt att de kompletteringar och justeringar som genomförts efter samrådet inte föranleder några ytterligare synpunkter från kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-08-31 Plankarta 2026-07-20 Planbeskrivning 2026-07-27 Undersökning om betydande miljöpåverkan 2026-07-27 Naturvärdesinventering och fågelinventering 2026-07-27 Bullerutredning 2025-05-22 Bullerutredning 2021-02-04 Beslut SBN 2026-08-24 § 74 Underrättelse om granskning 2026-08-25 Beslut KSAU 2026-09-08 § 106 Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2026:253, KS/2022:128

§ 164 Uppföljning av livsmedelsstrategi 2023-2025

beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:238
§ 164 Uppföljning av livsmedelsstrategi 2023-2025 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1) godkänna redovisad uppföljning. 2) arbetet med livsmedelsfrågor fortsätter inom ramen för kommunens ordinarie arbete. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen antog 2023-06-07 § 140 en livsmedelsstrategi för Lessebo kommun 2023-2025. Strategin hade sin bakgrund i en motion från Centerpartiet 2022, där vikten av livsmedelsstrategi utifrån en levande landsbygd och ökad självförsörjningsgrad lyftes. Strategin beskrev nuläge och utmaningar samt slog fast mål och handlingsplan för åren 2023-2025. Strategin anger att uppföljning ska ske i slutet av perioden, dessutom har en deluppföljning redovisats till kommunstyrelsen 2024. Dokumentet följer upp strategins mål och aktiviteter samt föreslår inriktning för arbetet framåt. Beslutsunderlag Rapport Uppföljning av livsmedelsstrategi 2023-2025 Livsmedelsstrategi antagen 2023-06-07 § 140 Tjänsteskrivelse 2026-08-28 Beslut KSAU 2026-09-08 § 107 Beslutet skickas till Kommunchef Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2026:238

§ 165 Antagande av den europeiska deklarationen för

diarienr: lessebo:KS:2026:95
§ 165 Antagande av den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1) Underteckna CEMR-deklarationen i sin helhet, inklusive de nio nya artiklarna. 2) Kommunens handlingsplan för genomförande av deklarationen är, utöver lagstadgade krav gällande jämställdhet, framtagande av könsuppdelad statistik och genomförande av ”En kommun fri från våld”. Handlingsplanen genomförs i ordinarie strukturer, av samtliga nämnder inom befintlig ram. 3) Uppföljning av arbetet sker inom ramen för kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser samt särskilt genom uppföljning av strategin och handlingsplanen En kommun fri från våld. Ärendebeskrivning Europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation CEMR (Council of European Municipalities and Regions) har tagit fram en deklaration för jämställdhet på lokal och regional nivå, CEMR-deklarationen. Deklarationen omfattar såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och service till invånarna. Den antogs av CEMR:s högsta politiska ledning 2006. Sveriges kommuner och regioner (SKR) står bakom deklarationen och rekommenderar svenska kommuner och regioner att göra detsamma. I Sverige har 112 kommuner och 19 regioner undertecknat deklarationen, däribland Lessebo kommun efter beslut i kommunfullmäktige 2006-11-30 § 74. Deklarationens innehåll Deklarationen vilar på 6 principer vilka ska vara grundläggande för undertecknarnas agerande. Genomförande och åtaganden beskrivs utförligt i CEMR-deklarationen och det framgår bland annat att varje undertecknare ska utarbeta och anta en handlingsplan för jämställdhet för att sedan genomföra, följa upp och revidera den. I arbetet ingår regelbunden rapportering om hur genomförandet fortskrider. De 6 principerna utgör grunden för 30 artiklar. Dessa beskriver kommunernas och regionernas demokratiska ansvar, den politiska rollen, allmän ram för jämställdhet, arbetsgivarrollen, upphandling av varor och tjänster, rollen som tjänsteleverantör, planering och hållbar utveckling, rollen som reglerande instans samt vänortssamarbete och internationellt samarbete. Sammanfattningsvis innebär ett undertecknande av deklarationen att offentligt ta ställning för att jämställdhet ska råda och att arbeta för att genomföra deklarationens åtaganden. Genom detta förväntas undertecknaren bidra till en jämställd politik, jämställda organisationer, jämställd service och i förlängningen ett jämställt och demokratiskt samhälle. En av de grundläggande principerna i CEMR- deklarationen beskriver att jämställdhetsintegrering av alla kommunens/regionens verksamheter är nödvändig för att främja jämställdhet. Deklarationen uppdaterades i december 2022 framför allt med nio nya artiklar inom sakområden som tidigare täcktes otillräckligt eller inte alls. Det finns därmed anledning att ta upp ärendet till nytt beslut för att ansluta sig till den uppdaterade deklarationen. För deklarationen i sin helhet, se bilaga. Jämställdhetsarbete i Lessebo kommun I samband med kommunens ICLD-projekt med Guatemala city där jämställdhet varit i fokus, har frågan om hur Lessebo kommun arbetar med jämställdhet varit aktuell. Kommunen arbetar med att motverka diskriminering utifrån kön i enlighet med lagen och vissa verksamheter har arbetat aktivt med att analysera könsskillnader, så som exempelvis gällande resultat i skolan. Kommunen saknar en övergripande handlingsplan så som CEMR-deklarationen anger och har inte heller gjort någon uppföljning. Under våren 2026 lyftes jämställdhetsfrågorna på en chefsdag, och dialog kring möjliga åtgärder framåt. Prioriterade frågor som kom upp var i stor utsträckning kopplade till könsuppdelad statistik och analys, och behov av stöd i arbetet. Kommunen har även ett pågående utvecklingsarbete genom strategin och handlingsplanen En kommun fri från våld 2026–2028, där ett antal medarbetare från samtliga förvaltningar utbildas till process- och samtalsledare inom våldsprevention med fokus på normer och jämställdhet. Arbetet har en tydlig koppling till de jämställdhetspolitiska målen och handlingsplanen innehåller flera jämställdhetsfrämjande insatser inom kommunens verksamheter. I den nyligen antagna utvecklingsstrategin slås fast att all statistik ska vara könsuppdelad framåt i syfte att möjliggöra analys och eventuella åtgärder.Som en del av arbetet med En kommun fri från våld kommer kommunen också att följa upp hur könsuppdelad statistik används och analyseras i förvaltningarna. Som ett led i principen om jämställdhetsintegrering finns en mall för tjänsteskrivelser med en hållbarhetsbedömning där jämställdhet ingår inom kategorin social hållbarhet. Inom kommunens arbete som modellkommun för funktionshinderspolitiken 2026–2028 finns en ambition att i ökad utsträckning inkludera jämställdhetsperspektiv i aktiviteter, uppföljning och analys av hur olika grupper nås av insatser och stöd. Genom satsningen har kommunen också fått möjlighet att anställa en medarbetare inom social hållbarhet som fungerar som kommunövergripande stöd i frågor som rör jämställdhet. Det finns således ett påbörjat arbete att lyfta som prioriteringar i en handlingsplan, för att visa på hur kommunen arbetar med de frågor som finns i deklarationen. Beslutsunderlag CEMR-deklarationen Tjänsteskrivelse 2026-09-01 Beslut KSAU 2026-09-08 § 108 Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2026:95

§ 166 Yttrande till revisorerna angående granskning av

beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:59
§ 166 Yttrande till revisorerna angående granskning av upphandling av investeringsprojekt Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: • Avge yttrande till revisorerna i enlighet med ärendebeskrivningen nedan. • Uppdra åt kommunchefen att på förvaltningen genomföra åtgärder i enlighet med ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Kommunens revisorer har genom sakkunnigt biträde genomfört en granskning av kommunens upphandlingsprocess vid större investeringsprojekt. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden har en ändamålsenlig styrning och kontroll av kommunkoncernens upphandlingsprocess vid större investeringsprojekt. Den samlade bedömningen är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig styrning och kontroll av upphandlingsprocessen. Revisorerna bedömer bland annat att kommunen har tydliga styrande dokument, en ändamålsenlig organisation, identifierade risker inom upphandlingsområdet samt fungerande uppföljning av upphandlingar och avtal. Revisorerna lämnar två rekommendationer till kommunstyrelsen: • koppla behörigheten att genomföra inköp till krav på obligatoriskt genomförd utbildning, • uppdra åt förvaltningen att dokumentera rutiner för information och utbildning inom området. Yttrande Kommunstyrelsen har tagit del av revisionsrapporten avseende granskning av upphandling av investeringsprojekt. Kommunstyrelsen noterar med tillfredsställelse att revisorernas samlade bedömning är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig styrning och kontroll av kommunkoncernens upphandlingsprocess vid större investeringsprojekt. Revisorerna bedömer bland annat att kommunen har tydliga styrande dokument, en tillräcklig organisation, identifierade och hanterade risker samt väl genomförda och dokumenterade upphandlingar. Kommunstyrelsen delar revisorernas bedömning att det finns utvecklingsmöjligheter avseende information och utbildning inom inköps- och upphandlingsområdet. Kommunstyrelsen kommer därför att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att: • se över hur behörighet att genomföra inköp kan kopplas till genomförd utbildning, • dokumentera rutiner för information och utbildning inom inköps- och upphandlingsområdet. Kommunstyrelsen bedömer att dessa åtgärder ytterligare stärker den interna kontrollen och bidrar till att minska risken för felaktiga inköp och otillåtna direktupphandlingar. Med detta anser kommunstyrelsen att revisionsrapportens rekommendationer är omhändertagna. Beslutsunderlag Underrättelse om kommande granskning 2026-02-24 Missiv granskning upphandling investeringar 2026-08-17 Rapport – granskning av upphandling av investeringsprojekt 2026-08-17 Tjänsteskrivelse 2026-08-31 Beslut KSAU 2026-09-08 § 109 Beslutet skickas till Revisorerna Kommunchef Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2026:59

§ 167 Svar på motion gällande tågstopp Skruv

beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2026:103
§ 167 Svar på motion gällande tågstopp Skruv Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Kommunen ställer sig positiv till att ta fram ett investeringsunderlag, under förutsättning att Region Kronoberg gör detsamma och att en gemensam dialog förs med Trafikverket. Ärendebeskrivning Bodil Jonsson, Julia Evans och Anders Alkrot, alla tillhörande (KD), har inkommit med en motion om att utreda perrongbygge och tågstopp i Skruv. Kommunfullmäktige tog emot motionen 2026-02-23 och kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog till kommunchef att ta fram förslag till svar. Kristdemokraterna yrkar i motionen på att 1. Lessebo Kommun tillsammans med Region Kronoberg snarast initierar en dialog med Trafikverket för att få investeringsunderlag för byggnation av perrong i Skruv. 2. Utreda vilka möjligheter till delfinansiering som finns att få för investering av perrong i Skruv. 3. Presentera beslutsunderlag för investering i perrong i Skruv så snart underlag finns. Motioner om tågstopp i Skruv har inkommit ett flertal gånger under de senaste åren från flera olika partier. Frågan är ständigt levande i dialog med Region Kronoberg och Trafikverket och lyftes bl.a. formellt senast i kommunens remissvar gällande trafikförsörjningsprogrammet 2027-2035. Kommunen ställer sig positiv till att ta fram ett investeringsunderlag, under förutsättning att Region Kronoberg gör detsamma och att en gemensam dialog förs med Trafikverket. Med tanke på frågans komplexitet har kommunen ingen möjlighet att själva genomföra en sådan utredning. För att kunna ta ställning till om det ska bli en ny station/tågstopp behöver dock fördjupade analyser av bland annat planeringsförutsättningar, utvecklingsmöjligheter och finansieringsmöjligheter också utredas. Därutöver behöver konsekvenser för befintlig trafik av regional- och lokaltåg, punktlighet, resandeunderlag, kostnader och konkurrenskraft gentemot buss och andra trafikslag, med mera också undersökas. Nya tågstopp påverkar såväl restider som kapacitet och robusthet i det befintliga järnvägssystemet. Flera olika aktörer är således berörda och kommunen äger en mycket liten del av frågan, främst inom finansiering. Motionen handlar enbart om byggnation av perrong, men för att perrongen ska ha ett syfte krävs trafikering. Svaret utvecklas därför nedan med mer information gällande förutsättningar för trafikering och ekonomi. Trafikering Kollektivtrafiken är Region Kronobergs ansvarsområde. I Trafikförsörjningsprogrammet och dess bilagor har regionen pekat ut stråket mellan Växjö-Emmaboda-Kalmar (-Karlskrona) som viktigt att utveckla. Utvecklingen av stråket är också en gemensam prioritering i sydöstra Sverige. Region Kronoberg, Region Blekinge och Region Kalmar län har en avsiktsförklaring med gemensam inriktning för utveckling av tågtrafiken i sydöstra Sverige. Där en del i avsiktsförklaringen är att stärka och utöka tågtrafiken i stråket Växjö–Emmaboda–Kalmar. Trafikeringen på sträckan Växjö-Emmaboda-Kalmar (-Karlskrona) utgörs idag utöver Öresundstågen av lokaltågstrafik (Krösatåg) med 2 dubbelturer per dag. Det finns en gemensam inriktning i tågplaner etc för att stärka och utöka Krösatågtrafiken i stråket för att kunna minska antal stopp med Öresundstågen, inriktningen gäller ett basutbud efter 2035. Att införa fler stopp med Öresundstågen är inte aktuellt utifrån bolagets tågplaner. I det trafikförsörjningsprogram som sändes på remiss från Region Kronoberg uppskattades totalkostnaden för ett basutbud efter 2035 till knappt 40 mkr per år. Kostnadsuppskattningen är inte beräknad utifrån ett trafikupplägg med stopp i Skruv. Ekonomi Den nationella principen för finansiering av perronger/stationer är att den som har nytta eller förväntas att få nytta av stationen är den som bekostar stationen. Trafikverket utgår från det som är grundutförande och det som är utöver grundutförande räknas som tillägg. Tillägg finansieras av den aktör som önskat förbättringar och anpassningar. Generellt sett har regionen inte gått in och samfinansierat byggande av perronger/stationer via Länstransportplanen. Däremot går regionen in och samfinansierar mötesspår och mötesstationer via länstransportplanen men majoriteten av kostnaden ska gå via nationell plan då Trafikverket är ansvarig för järnvägsinfrastrukturen. Denna princip innebär att kommunen blir finansieringsansvarig vid ett perrongbygge. Det kan eventuellt finnas möjligheter till regionala medel för byggande av stationer/perronger, genom att det prioriteras in som en del av bidragsmedelen som finns i länstransportplanen. Där kan kommunerna ansöka upp till 50 procent medfinansiering. Denna process skulle vara likt den som erhålls för ansökan om bidrag för kollektivtrafik (hållplatser) samt trafiksäkerhet och miljö (främst cykelåtgärder). En annan möjlighet inom ramen för länstransportplanen är om det skulle prioriteras in som en del av mindre investeringar. En ny prioritering i länstransportplanen är möjlig först vid planrevidering, där nu gällande plan ligger 2026-2037. Samhällsekonomisk bedömning görs av Trafikverket för infrastrukturens utveckling. Även om länstrafiken och tågoperatörer skulle vara intresserade av att trafikera Skruv måste det finnas en positiv samhällsekonomisk bedömning i grunden. En sådan behöver göras utifrån konsekvenser, effekter, nyttor och kostnader ur ett större regionalt perspektiv. Region Kronoberg ansvarar för finansiering av den regionala kollektivtrafiken i länet. Länstrafiken Kronoberg, som är en del av Region Kronoberg, har i uppdrag att upphandla, samordna, planera, utveckla och marknadsföra kollektivtrafiken. Det innebär att utökningar av tågtrafiken och eventuella nya tågstopp behöver vägas mot både ekonomiska förutsättningar och påverkan på det befintliga trafiksystemet. Finansiering av nya stationer/perronger omfattar därmed inte enbart investeringskostnader för infrastrukturen utan även långsiktiga kostnader för trafikering och drift av kollektivtrafiken som Regionen måste vara beredda att genomföra för att perrongen ska ha ett syfte. Beslutsunderlag Motion 2026-02-04 Beslut KF 2026-02-23 § 18 Beslut KSAU 26-03-24 § 54 Tjänsteskrivelse 2026-09-01 Beslut KSAU 2026-09-08 § 110 Yrkanden Bodil Jonsson (KD), Thomas Löfgren (SD), Jessica Tegnér (M), Frederik Kjellson (M) och Marcus Dackling (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2026:103

§ 168 Svar på medborgarförslag gällande kajors

beslutstyp: avslagdiarienr: lessebo:KS:2026:68
§ 168 Svar på medborgarförslag gällande kajors förökning Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit med förslag om att Lessebo kommun ska anta en lokal förordning som, vid vite, ålägger fastighetsägare att täcka skorstenar med nät eller galler för att förhindra kajors häckning och därigenom begränsa fågelpopulationen i tätorter. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att remittera medborgarförslaget till Samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Nämnden har därefter bedömt att kommunen inte har rådighet att föreskriva att privata fastighetsägare ska vidta de åtgärder som föreslås. Frågan om att installera nät eller galler på skorstenar är en angelägenhet för respektive fastighetsägare att själv besluta om. Samhällsbyggnadsnämnden har därför föreslagit att medborgarförslaget avslås. Kommunstyrelsen delar samhällsbyggnadsnämndens bedömning. Det saknas lagstöd för kommunen att genom lokal föreskrift eller förordning generellt ålägga fastighetsägare att förse skorstenar med nät eller galler i syfte att begränsa kajors häckning. Medborgarförslaget bör därför avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag 2026-03-02 Beslut KF 2026-04-27 § 50 Beslut KSAU 2026-05-19 § 87 Beslut SBN 2026-08-24 § 72 Tjänsteskrivelse 2026-08-31 Beslut KSAU 2026-09-08 § 111 Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2026:68

§ 169 Redovisning av delegationsbeslut

beslutstyp: godkännandediarienr: lessebo:KS:2025:336, lessebo:KS:2026:243
§ 169 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbesluten. Ärendebeskrivning Beslut fattade på delegation ska redovisas till kommunstyrelsen i enlighet med kommunallagen och kommunstyrelsens delegationsordning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-09-15 Delegationslista § 58 - § 60 Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Diarienummer: KS/2025:336, KS/2026:243

§ 170 Delgivningar 2026-09-22

beslutstyp: godkännande
§ 170 Delgivningar 2026-09-22 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen till protokollet Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningens kansli redovisar inkomna protokoll och rapporter med mera för kommunstyrelsen. Denna gång har följande inkommit för delgivning: Samordningsförbundet Värend Styrelseprotokoll 2026-08-21 Räddningstjänsten östra Kronoberg Periodrapport jan-juli 2026 (RÖK) Sydarkivera Protokollsutdrag återbetalning av avgift för dataskyddsombud 2025 Överförmyndarnämnden östra Protokoll 2026-08-19 Kronoberg Länsstyrelsen Kronoberg Föreskrifterna om eldningsförbud: upphävande Information om förändringar kommuntalsprocessen Beräknat mottagande Kronoberg Länsstyrelsens underlag inför Lessebo kommuns beslut om planeringsstrategi Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-29 Sammanträdesdatum: 2026-09-22

§ 171 Information från kommunchefen

beslutstyp: godkännande
§ 171 Information från kommunchefen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen till protokollet. Ärendebeskrivning Kommunchef Sara Nilsson informerar om följande punkter: • Gökaskratts camping • Stationsområdet i Lessebo • Introduktionsresan 2026 • Lansering av förmånscykel • Hälsoveckan 2026 • Busskort fritid