Nämnden — 11 juni 2026

§1 Förvaltningschefen informerar Förvaltningschef informerar om löpande frågor i verksamheten, i enlighet med MBL19§: Den 4-5 juni är det studentfirande på gymnasieskolorna i Kungsbacka kommun. Först ut är Aranäsgymnasiet, där eleverna tar studenten torsdagen den 4 juni. Dagen efter, fredagen den 5 juni, är det dags för avgångseleverna från Elof Lindälvs gymnasium. Utspringen startar klockan 13 båda dagarna. Gymnasium & Arbetsmarknad Kungsbacka kommun v 001B U K 5002 ,0 1 5 .1 1 2 - - gymnasie.vuxenu T tb S e i l t l e a d f d n o s i 4 n n h F 3 g u v a 4 @ s x x e 8 t 0 0 k 1 , B 3 3 u S K 0 0 n e t 0 0 g s o u ö - - s r n 8 8 b g k g 3 3 a a s s a c t b 4 4 a d k a 1 n 0 r a c e . 6 3 0 k s s 7 4 0 e a s m roF www.kungsbacka.se inu I ”Främjande fyran” samverkar förvaltningarna för Kultur & Fritid, Individ & familjeomsorg, Förskola & Grundskola samt Gymnasium & Arbetsmarknad för att lösa gemensamma utmaningar kopplat till barn och unga. Med tidiga insatser, samverkan och evidensbaserat arbete är målet med arbetet inom Främjande fyran att stärka skolresultat, minska utanförskap och ge varje barn en hoppfull framtid. Tre taktiska grupper driver arbetet framåt; Skolsociala aktiviteter, Hemmaplanslösningar samt Kommunala aktivitetsansvaret/utanförskap. Den 22 maj samlades alla första linjens chefer och andra nyckelpersoner i de fyra förvaltningarna i Elof Lindälvs aula för en halvdag tillsammans, som handlade om pågående arbete och samarbete. Inom Kompetenscentrum är det mycket fokus på det kommande Aktivitetskravet. Lagen, som träder i kraft 1 juli, innebär ett obligatoriskt aktivitetskrav för de som beviljas försörjningsstöd, vilket innebär att mottagaren måste delta i arbetsmarknadsåtgärder, utbildning eller annan meningsfull sysselsättning som är anpassad efter dennes förutsättningar. Syftet är att stärka integration på arbetsmarknaden, minska långvarigt beroende av bidrag och främja självförsörjning. Kungsbacka kommuns arbete ligger i linje med mycket av det som nya lagen omfattar, vilket innebär att förändringarna påverkar oss mindre än andra kommuner, samtidigt som vissa justeringar kommer behöva göras. Vi har fått en tillsyn inom arkiveringsområdet, och utifrån detta har brister uppmärksammats. Exempelvis behöver vi bli bättre på att följa vår informationshanteringsplanen och gallra dokument. Skolinspektionen har annonserat en planerad tillsyn inom Vuxenutbildningen. Den kommer att genomföras hösten 2026 eller våren 2027. Näringslivsfrågan är högst aktuell och kommer ta mer plats framöver: Som kommun ska vi göra det enkelt att starta och driva företa, men senaste mätningarna visar att Kungsbacka rör sig i fel riktning. Företagarnas upplevelse av företagsklimatet formas i varje kontakt med kommunen, både som företagare och som invånare. Den 26 maj antog kommunstyrelsen Alliansens initiativ som betonar bemötande och service i all kontakt med företag, invånare och brukare, samt systematisk uppföljning av kundnöjdhet. Det återstår att se hur vår förvaltning kommer att påverkas. Förvaltningschef berättar slutligen att gymnasiets tjänsteplanering inför höstterminen är i slutskedet. Sveriges Lärare framför i sammanhanget kritik angående hur samverkansprocessen om tjänsteplaneringen fungerat: Det upplevs rörigt och otydligt. Underlag kommer sent och det händer ofta att informationen inte är klar och/eller korrekt, samt svår att förstå när den presenteras. Sveriges Lärare tycker inte att det känns tryggt i processen. Arbetsgivaren tar med sig det som framförs och håller med om att processen behöver förbättras.

§2 Ekonomisk prognos efter marsuppföljning Ekonomichef redogör för ekonomisk prognos efter uppföljning i mars månad: Sveriges Lärare framför att arbetsgivaren tycks hamna fel avseende budgetering i förhållande till utfall varje år och en dialog följer kring detta. Gruppen berör bland annat utmaningarna som följer av att budget fördelas utifrån antal elever, och behöver justeras under innevarande år samt att läsår och budgetår skiljer sig åt. Sveriges Lärare framför också att eftersom förvaltningen på helheten prognosticerar ett överskott borde det finnas utrymme att inte ”trycka på så hårt” med ekonomiska anpassningar inom gymnasieverksamheten, och att exempelvis avvakta med arbetsbristprocesser. En dialog följer. Arbetsgivaren förklarar att man i möjligaste mån försöker hitta andra lösningar än att säga upp medarbetare på grund av arbetsbrist. Det kan vara exempelvis förflyttning, omplacering, naturlig avgång eller tillfälliga placeringar. Arbetsgivarpolitiken är viktig och det perspektivet finns med, samtidigt som det finns ett uppdrag i att hålla budget och genomföra nödvändiga anpassningar.

§3 Förändrad organisation inom enhet 2, Elof Lindälv Ärendet är ett samverkansärende inför beslut, och samverkansgruppen har delgetts skriftligt underlag inför mötet. (Anledningen till att förändringen samverkans i förvaltningssamverkansgruppen, och inte i den lokala samverkansgruppen för gymnasiet, är att Sveriges Skolledare skulle få möjlighet att medverka i samverkan som facklig part) Gymnasiechef redogör för bakgrund i ärendet och arbetsgivarens förslag till förändring: Inom enhet 2, på Lindälvs gymnasieskola finns idag en funktion/befattning som biträdande rektor (i nuläget en vakant tjänst). Detta har varit kopplat till tidigare rektorsuppdrag och organisatoriska förutsättningar. Mot bakgrund av att enheten fått en ny rektor samt andra förändrade omständigheter har en översyn genomförts av organisationen inom enheten, och arbetsgivaren föreslår att funktionen/befattningen som biträdande rektor inte längre ska ingå i organisationen för enhet 2. I stället avser rektorn att stärka arbetslagsledarnas uppdrag genom en utökning av deras tjänsteomfattning. Arbetslagsledarna har genom sin dagliga närvaro i verksamheten god insyn i elevernas behov och undervisningens utvecklingsområden. De utgör därmed en central funktion i att omsätta rektorns prioriteringar i det operativa arbetet. Syftet med förändringen är att: • stärka det pedagogiska ledarskapet nära undervisningen • möjliggöra ett mer verksamhetsnära utvecklingsarbete • skapa bättre förutsättningar för att driva processer och utvecklingsområden inom enheten Förslaget innebär en anpassning av organisationen till nuvarande uppdrag och behov, med en tydligare förstärkning av det pedagogiska ledarskapet nära kärnverksamheten. Föreslagen förändring har riskbedömts tillsammans med fackliga representanter den 27 april, och dokumentation från riskbedömningen har delgetts samverkansgruppen. Den fackliga samverkansgruppen har inget att erinra mot arbetsgivarens förslag och det samverkas i enighet.

§4 Ny organisation av Finsam/samordningsförbundet Förvaltningschef redogör för bakgrund och lämnar en tidig information i ärendet: Finsamlagen (finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) är en lag som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommun och Region att samverka genom att bilda samordningsförbund, med uppgift att i första hand att finansiera insatser för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. I samordningsförbundet beslutar de fyra aktörerna hur samarbetet ska utformas utifrån lokala förutsättningar och behov, och förbundet kan ses som en struktur för att få samverkan mellan myndigheterna att fungera över tid och i en ordinarie samverkansverksamhet. Insatserna syftar ofta till att samlokalisera, utveckla gemensamma metoder och individanpassa insatser för ökad effektivitet. Samordningsförbundet i Halland bildades hösten 2010 och har finansierat insatser sedan våren 2011. Förbundet består av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Halland och Hallands kommuner. Sedan 2013 har förbundet finansierat Individsamverkansteam i Halland, vilket även omfattat Kungsbacka. Dessa team har riktat sig till personer som behöver samordnat stöd från flera myndigheter för att närma sig arbete eller studier. Mellan 2013 och 2015 skedde arbetet i projektform för att därefter drivas med en större långsiktighet i verksamheten. Under 2023 inleddes dialoger kring förändringar i arbetet genom att samtliga kommuner i Halland har blivit/ska bli insatsansvariga för de arbetslivsinriktade insatser som finansieras av Samordningsförbundet. Detta innebär att insatserna ska drivas och organiseras i kommunal regi. Kommunerna ska då ansvara för personal, metodik och den praktiska samordningen av deltagarnas insatser. Förbundet finansierar och följer upp insatserna, men står inte för det operativa genomförandet Kungsbacka kommun har vid tidigare dialoger framfört reservationer mot beslutet, med motiveringen att arbetsmarknadsenhetens nuvarande organisering inte är anpassad för att bedriva den aktuella verksamheten. Förvaltningschef beskriver att förvaltningarna för Gymnasium & Arbetsmarknad samt Individ & Familjeomsorg nu ser över hur verksamheten med finsam-insatser ska organiseras inom Kungsbacka kommun. Arbetsgivaren återkommer till samverkansgruppen i ärendet.

§5 Organisation av ”Finsamverksamheten” Ärendet är ett samverkansärende inför beslut (som fattas av nämnd). Förvaltningschef har vid tidigare sammanträde delgett viss information i ärendet, och samverkansgruppen har fått del av skriftligt underlag. Förvaltningschef och verksamhetschef redogör för bakgrund och förslag: Samordningsförbundet i Halland har sedan 2011 bedrivit finansiell samordning (FINSAM) mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Halland i syfte att stärka samverkan och erbjuda samordnade rehabiliterande insatser för individer som står långt från arbete eller studier. Sedan 2013 har detta konkretiserats genom individsamverkansteam (IST), där Kungsbacka deltagit med goda resultat, bland annat genom individanpassade insatser. Samordningsförbundet har nu beslutat att kommunerna ska ta över ansvaret för de arbetslivsinriktade insatserna. Det innebär att kommunen ansvarar för organisering, bemanning och genomförande, medan förbundet fortsatt finansierar platser och följer upp resultaten. Samtidigt förändras finansieringsmodellen från att stödja en specifik verksamhet till att finansiera individer genom så kallade Finsam-platser, vilket skapar en tydligare koppling mellan insats, kostnad och resultat. En bedömning har gjorts att ansvaret bör ligga hos förvaltningen för Gymnasium & Arbetsmarknad, då uppdraget ligger i linje med nämndens ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Förvaltningen har ett övergripande ansvar att främja sysselsättning och samverka med andra aktörer. Detta gör den mer ändamålsenlig än individ- och familjeomsorgen, vars uppdrag är mer avgränsat. Den nya modellen innebär ökade krav på kommunens interna anpassning, men bedöms samtidigt skapa bättre resursutnyttjande och transparens. Det finns behov av löpande uppföljning och återrapportering till nämnden. Förslaget är att nämnden fattar beslut om att Finsam-platserna i Kungsbacka organiseras inom förvaltningen för Gymnasium och Arbetsmarknad och organisatoriskt tillhör Kompetenscentrum. Förslaget innebär vidare att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma med förslag på slutlig organisatorisk placering inom Kompetenscentrum, och chefsansvar efter samverkan med fackliga parter. Den fackliga samverkansgruppen har inget att erinra mot förslaget och det samverkas i enighet.

6 § räntelagen till dess full betalning erlagts (se avsnitt C.1 nedan). b. 150 000 kr, varav 30 000 kr avser moms, till Gotit jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 augusti 2025 till dess full betalning erlagts (se avsnitt C.2 nedan). c. 6 713 929 kr till Gotit jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning erlagts (se avsnitt C.3 nedan). 4. Gotit yrkar ersättning för bolagets rättegångskostnader med ett belopp som kommer att anges senare. B Grunder huvudkäromålet B.1 Inledning 5. I stämningsansökan återfinns vad som får antas vara Kungsbackas grunder under rubriken ”C. Sammanfattning av kommunens grunder” på sid. 8–18. 6. Gotit noterar att Kungsbacka har valt att rubricera sina grunder som en "Sammanfattning”. Det är oklart om Kungsbacka menar sig ha åberopat ytterligare grunder utöver vad som anförts under den rubriken, och i så fall var i stämningsansökan dessa finns. 7. Gotit kan inte uppfatta det på något annat sätt än att Kungsbackas åberopade grunder för käromålet återfinns under avsnitt ”C. Sammanfattning av kommunens grunder”. 8. Det är vidare så att trots att Kungsbackas åberopade grunder omfattar tio sidor text så är grunderna i stora delar helt okonkretiserade – i centrala delar åberopas helt enkelt inga konkreta rättsfakta. I nuvarande skick går grunderna endast i viss mån att bemöta och kan inte läggas till grund för en prövning av Kungsbackas talan. 9. Gotit utgår från att tingsrätten genom processledning kan erhålla fullständiga grunder från Kungsbacka. Skulle detta misslyckas är Kungsbackas talan i nuvarande skick så undermåligt utformad att den inte kan ligga till grund för någon prövning och därför bör avvisas. B.2 Avtal 10. I avsnitt C.1 stämningsansökan anger Kungsbacka att parterna den 12 februari 2021 träffade ett avtal rörande ett skoladministrativt IT-system. Detta avtal har inte Kungsbacka gett in i målet utan Kungsbacka har i stället gett in ett antal justerade ej undertecknade handlingar med annat innehåll än det avtal som undertecknades den 12 februari 2021. Det undertecknade avtalet ges därför in av Gotit, se bilaga S41. 11. När Kungsbacka sedan i stämningsansökan listar vilka avtalshandlingar som gällt mellan parterna anges en rad olika handlingar som alltså avviker från det ursprungliga avtal som träffades den 12 februari 2021. Kungsbacka redogör dock inte (med undantag för förlikningsavtalet och möjligen för införandeplanen) var, när och hur Kungsbacka menar att ändringar av parternas avtal har gjorts. 12. Gotit delar i och för sig Kungsbackas uppfattning om att parternas avtal har ändrats vid flera tillfällen. Parterna har dock inte varit överens om vilka ändringar som gjorts m.m. Det måste ankomma på Kungsbacka som kärande att först redogöra för hur kommunen menar att parternas avtalssituation ser ut innefattande när, var och hur Kungsbacka menar att den kommit att förändras samt hur parternas slutliga avtal ser ut. 13. I nuvarande skick går inte Kungsbackas talan att bifalla redan av det skälet att det avtal som parterna träffade den 12 februari 2021 inte har den utformning som Kungsbacka gör gällande. 14. Det förlikningsavtal parterna träffade den 20 november 2023 innebar en slutlig reglering där ingen part hade några kvarstående anspråk mot den andra avseende den då aktuella tvisten eller förvaltningsåtagandet (se p. 5.1 samt 5.2 förlikningsavtalet, ab 12). 15. Trots detta grundar Kungsbacka, i strid med förlikningsavtalet, sin talan i målet för ett flertal krav på händelser som inträffat före den 20 november 2023, dvs. sådana händelser som reglerades av parternas överenskommelse. Även detta utgör skäl för att ogilla Kungsbackas talan utan någon mer ingående prövning. B.3 Påstående om avtalsbrott B.3.1 Påstående om förseningar och fel i leverans 16. Vad Kungsbacka faktiskt gör gällande under rubriken ”C.2.1 Förseningar och fel i leverans” är svårtillgängligt. 1 Bilaga S4 består av två filer – bilaga S4.1 som är huvudavtalet och bilaga C1–C5 till detta samt bilaga S4.2 som är bilaga C6 PUB-avtalet som också har en annan utformning än det oundertecknade som Kungsbacka gett in. 17. Kungsbacka har inte – som påstås – bara ”förlikningsvis” godkänt gymnasieetappen. Kungsbacka godkände gymnasieetappen den 29 augusti 2023 (för sent men det torde sakna relevans för tvisten). 18. Flera månader senare träffade parterna den 20 november 2023 en förlikning (inte 7 november 2023 som Kungsbacka gör gällande). Förlikningen har inte varit villkorad på det sätt som Kungsbacka gör gällande. Även i övrigt är Kungsbackas beskrivning av innehållet i förlikningen felaktig. Detta kommer Gotit att återkomma till. B.3.1.1 Påstått avtalsbrott genom väsentligt försenad leverans av funktioner på restlistan 19. I avsnitt C.2.1.1 i stämningsansökan gör Kungsbacka gällande att Gotit begått avtalsbrott genom väsentligen försenad leverans av funktionerna på restlistan. 20. Som redan konstaterats träffade parterna förlikningsavtalet (ab 12) den 20 november 2023, då Kungsbacka undertecknade förlikningen. Förlikningen träffades alltså inte den 7 november 2023 som Kungsbacka påstår i målet. 21. Kungsbackas påstående om att funktioner på restlistan hade utgjort hinder för acceptans av leverans bestrids. Vid tidpunkten för förlikningen hade Kungsbacka tagit systemet i drift och använt det sedan den 2 december 2022, dvs. i närmare ett helt år. 22. Kungsbackas påstående om att själva åtgärden att föra en restlista – på vilken funktioner kunde föras upp – utgjorde en förlikningsvis eftergift från Kungs- backas sida är inte korrekt och kan föranleda missförstånd. 23. Restlistan var en pragmatisk lösning som innebar att Gotit accepterade – utan att medge brist – att vidareutveckla och justera vissa funktioner i syfte att möta Kungsbackas ändrade önskemål och därmed nå en förlikning. Restlistan utgjorde alltså en ömsesidig kompromiss inom ramen för förlikningsdiskussionerna. 24. Kungsbackas påstående om att Gotit, vid tidpunkten för Kungsbackas ogrundade hävning den 12 november 2024, var försenad med leverans av 25 (av totalt 39) åtgärder enligt restlistan bestrids. Dessa 25 åtgärder hade levererats. Detta utvecklas mer utförligt i avsnitt G.1 nedan. B.3.1.2 Påstående om brister i leveransen den 18 september 2024 och dröjsmål 25. I avsnitt C.2.1.2 (p. 48–54) i stämningsansökan gör Kungsbacka gällande att Gotit begått avtalsbrott genom brister i leveransen den 18 september 2024 och genom dröjsmål. Vad Kungsbacka gör gällande bestrids i dess helhet. 26. Gotit har i delar svårt att förstå vad Kungsbacka gör gällande. Som framgår nedan har inte Kungsbacka underkänt leveransen av systemet enligt avtalets villkor. Såsom Kungsbackas talan förefaller vara konstruerad (utanför den i avtalet angivna strukturen med acceptans eller underkännande av leveransen) är det Kungsbacka gör gällande under alla omständigheter för sent reklamerat. 27. Avtalad leveransdag för etapp 2 var enligt p. 3.2 förlikningsavtalet den 11 november 2024. 28. Enligt avtalet skulle Gotit bereda Kungsbacka tillgång till systemet i produktions- miljö och överlämna testprotokoll från egenkontrollen 30 arbetsdagar innan avtalad leveransdag (p. 8.1–8.3 Bilaga C5 Allmänna bestämmelser till avtalet), dvs. den 30 september 2024. 29. Redan den 18 september 2024 beredde Gotit Kungsbacka tillgång till systemet i produktionsmiljö och överlämnade testprotokoll från egenkontrollen, dvs. mer än 30 arbetsdagar före avtalad leveransdag, som var den 11 november 2024. Gotit var därmed inte i dröjsmål. 30. Gotits testprotokoll har varit avtalsenliga. Vad Kungsbacka gör gällande rörande dessa bestrids. 31. Kungsbackas påstående i p. 51 stämningsansökan att 162 krav skulle saknas och att endast 27 procent av kraven implementerats korrekt bestrids bestämt. Som framgår nedan är påståendena helt grundlösa. 32. Det framstår som oklart om Kungsbacka över huvud taget självt gör gällande att kommunen har genomfört en acceptanskontroll på det sätt som följer av det ursprungliga avtalet. 33. Under alla förhållanden har acceptanskontrollen dock genomförts i strid med avtalet i tre centrala avseenden. Den kan därför inte läggas till grund för ett underkännande av leveransen (kommunen har heller inte underkänt leveransen). 34. Bristerna i acceptanskontrollen kan sammanfattas enligt följande: a) Kungsbacka har inte utfört acceptanskontrollen i produktionsmiljö utan i testmiljö, trots att det av bl.a. p. 8.9 i Bilaga C5 Allmänna bestämmelser uttryckligen framgår att kommunens acceptanskontroll ska ske i produktionsmiljö, b) inte testat systemet mot de krav som följer av Bilaga C1 Avtalade krav utan mot egenhändigt konstruerade krav som saknar stöd i avtalet, och c) såvitt Gotit känner till, inte fört något protokoll över acceptanskontrollen på det sätt som avtalet föreskriver i p. 8.6 Bilaga C5. 35. Kungsbacka har heller aldrig underkänt Gotits leverans. Kungsbacka var enligt avtalet skyldigt att senast den 31 oktober 2024 antingen godkänna eller underkänna leveransen. Kungsbacka gjorde varken det ena eller det andra. Kungsbacka har i stället agerat utanför avtalet och varit i dröjsmål med att godkänna leveransen (alternativt, vilket materiellt hade varit grundlöst och felaktigt, underkänna den). 36. Under alla omständigheter bestrids att de av Kungsbacka påstådda bristerna skulle utgöra väsentligt avtalsbrott. Vad Kungsbacka i p. 54 stämningsansökan åberopar genom hänvisning till Bilaga 3 är i sin helhet hänförligt till en felaktigt genomförd acceptanskontroll på kommunens egen sida och kan inte läggas till grund för hävning. B.3.1.3 Påstående om anteciperad ytterligare försening avseende förskola och grundskola 37. Vad Kungsbacka gör gällande om anteciperad försening under avsnitt ”C.2.1.3 Anteciperad ytterligare försening avseende förskola och grundskola” bestrids i dess helhet. 38. Som framgår ovan var Gotit inte försenat med sin leverans av systemet avseende förskola och grundskola. 39. Det har så klart inte heller funnits någon anteciperad försening. Kungsbacka har heller inte angett vad för relevans en sådan anteciperad försening skulle ha. B.3.1.4 Påstående om avtalsbrott genom brott mot införandeplanen för förskola och grundskola 40. Gotit bestrider det Kungsbacka gör gällande om att Gotit brutit mot införandeplanen i p. 61–64 stämningsansökan. 41. Kungsbacka har inte i tid reklamerat det Kungsbacka nu gör gällande. 42. Parterna träffade förlikningsavtalet den 20 november 2023. Enligt p. 3.2 förlikningsavtalet var det avtalade leveransdatumet för etapp 2 (förskola/grundskola) den 11 november 2024. 43. Gotit bestrider att införandeplanen daterad den 13 september 2023 (dvs. före förlikningen) trots den efterföljande förlikningen skulle innebära att leveransdatumet för etapp 2 (förskola/grundskola) kvarstod som den 15 februari 2024. 44. Den införandeplan Kungsbacka hänvisar till (daterad den 13 september 2023) var inte den gällande mellan parterna vid tidpunkten för hävningen. 45. Gotit bestrider att bolaget frångått gällande införandeplan (jfr. p. 62 stämningsansökan). 46. Gotit bestrider det Kungsbacka gör gällande i p. 64 stämningsansökan. Det Kungsbacka gör gällande framgår inte av införandeplanen. Gotit har dessutom genomfört ekonomikörningarna inför leverans och gett kommunen möjlighet att godkänna inläsningen av data innan driftsättning. B.3.2 Påstående om väsentliga fel i driften och brister i upprätthållandet av avtalade processer och rutiner för förvaltningsåtagandet 47. Kungsbacka påstår i avsnitt C.2.2 stämningsansökan att det förelegat väsentliga fel i driften och brister i upprätthållandet av avtalade processer och rutiner för förvaltningsåtagandet. 48. Gotit har vissa svårigheter att förstå vad Kungsbacka egentligen gör gällande avseende påståendet att det finns ”väsentliga fel i driften och brister i upprätthållande av avtalade processer och rutiner för förvaltningsåtagandet”. Som Gotit uppfattar det rör det sig i grunden om fyra olika påståenden från Kungsbackas sida: a. Att det förelegat väsentliga fel i driften av etapp 1 (gymnasieskolan). b. Att det förelegat brister i upprätthållandet av avtalade processer och rutiner i förvaltningsåtagandet. c. Att Gotit inte registrerat eller redovisat systemets tillgänglighet. d. Att Gotit inte gjort någon redovisning av avdrag på månadsavgiften för incidenter. 49. Kungsbackas påståenden är i stor utsträckning så okonkreta att de svårligen går att bemöta. Det är vidare så att Kungsbacka inte preciserar när kommunen menar att de påstådda bristerna förelegat. Detta gör det ännu svårare att på ett detaljerat sätt bemöta vad kommunen gör gällande. 50. De påstådda bristerna/felen förefaller vidare vara för sent reklamerade, eller i del måhända inte alls reklamerade. Ett flertal av de påstådda bristerna/felen förefaller vidare ligga i tiden före förlikningsavtalet den 20 november 2023, varför Kungsbacka under alla omständigheter inte kan göra dessa gällande. Gotit bestrider det Kungsbacka gör gällande i p. 65–68 stämningsansökan. B.3.3 Påstående om otillräckliga skyddsnivåer för lagrad information 51. Kungsbacka påstår i avsnitt C.2.3 stämningsansökan att Gotit inte upprätthållit adekvata skyddsnivåer för lagrad information. Påståendet är felaktigt och helt okonkretiserat varför det inte går att bemöta i detalj. Det Kungsbacka gör gällande bestrids. B.3.4 Påstående om otillåten dataöverföring 52. Vad kommunen gör gällande om otillåten dataöverföring i avsnitt C.2.4 i stämningsansökan bestrids och även det påståendet framstår som svårbegripligt. Det kan särskilt noteras att det av p. 8.1 och 8.9 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser till avtalet direkt framgår att kommunens acceptans- kontroll ska genomföras i produktionsmiljö. Kungsbackas resonemang om testning i testmiljö måste därför utvecklas av kommunen. 53. Utöver de bristfälliga utformade grunderna för talan utvecklar Kungsbacka inte alls sina påståenden under den del av stämningsansökan som rubricerats ”Utveckling av talan” (se avsnitt F.4 i stämningsansökan). I nuvarande skick kan det som kommunen gör gällande inte bemötas. Det Kungsbacka gör gällande bestrids. B.3.5 Påstående om förtida nedstängning av systemet den 6 december 2024 54. Vad kommunen gör gällande om förtida nedstängning av systemet den 6 december 2024 i avsnitt C.2.5 i stämningsansökan bestrids och är svårbegripligt. 55. Utöver de bristfälliga grunderna utvecklar Kungsbacka inte alls sina påståenden (se avsnitt F.5 i stämningsansökan). I nuvarande skick är det som kommunen gör gällande sådant att det inte går att bemöta. Följande kan dock anföras. 56. Kommunen har inte beställt avvecklingsprojektet den 1 november 2024. 57. Kungsbacka hävde avtalet den 12 november 2024. Efter detta datum hade Gotit ingen skyldighet att tillhandahålla systemet till Kungsbacka. Gotit stängde därför av Kungsbackas användare från systemet den 6 december 2024. 58. För undvikande av missförstånd har Gotit tillhandahållit den i avtalet angivna avvecklings-, ersättnings- och/eller överflyttningsassistansen och tillhandahållit Kungsbacka data till kommunen den 12 december 2024 – allt i enlighet med avtalet och avvecklingsplanen. B.4 Påstående om att avtalsbrotten är väsentliga 59. Vad Kungsbacka gör gällande om att påstådda avtalsbrott är väsentliga bestrids. B.5 Kommunens krav på ersättning B.5.1 Kommunens krav på återgång av erlagd ersättning 60. Vad avser Kungsbackas krav på återbetalning enligt p. 90 (i)–(iv) stämningsansökan kan inledningsvis konstateras att själva hävningen av avtalet inte är åberopad som rättsfaktum till grund för yrkandet. Gotit utgår från att Kungsbacka kommer åtgärda denna brist. Med denna reservation anförs följande till grund för bestridandet. 61. Kungsbacka har inte åberopat (den i och för sig ogrundade) hävningen som grund för sitt återbetalningsyrkande. I nuvarande skick fallerar talan redan av detta skäl. 62. Enligt punkten 36.2 i Bilaga C.5 Allmänna Bestämmelser till avtalet har part vid hävning "rätt att kräva att det denne har presterat ska återbäras, under förutsättning att part återbär den prestation han fått från motparten" (egen kursivering). 63. Kungsbacka har inte återburit och kan inte återbära Gotits prestation — kommunen hade vid den påstådda hävningen använt etapp 1 av systemet i nästan två år. Kungsbackas återbetalningskrav enligt p. 90 (i)–(iv) ska därför ogillas även av detta skäl. 64. Vad avser förvaltningsavgifterna enligt p. 90 (iv) stämningsansökan (235 257 kr för perioden 29 augusti–31 december 2023) gäller även ytterligare att Kungs- backa inte bara erlagt betalning utan också uttryckligen godkänt avgifterna vid parternas månatliga förvaltningsmöten. Kungsbacka kan inte flera år senare återkräva belopp som kommunen uttryckligen godkänt och betalt. Yrkandet i denna del ska ogillas även på denna ytterligare grund. 65. Kungsbackas alternativa yrkande om prisavdrag i p. 93 i stämningsansökan är inte tillräckligt utvecklat för att kunna bemötas i sak. Under alla omständigheter är yrkandet för sent reklamerat. Gotit förbehåller sig rätten att utveckla bestridandet sedan Kungsbacka preciserat grunden för sin talan i denna del. B.5.2 Kommunens krav på skadestånd 66. Kungsbacka har inte kopplat ihop kommunens olika påståenden om avtalsbrott med de olika påstådda skadeposterna i p. 95 (a)–(f) stämningsansökan. Det är därmed inte möjligt att pröva vare sig kausalitet eller adekvans. Talan i denna del kan redan av detta skäl inte bifallas. 67. Gotit utgår från att Kungsbacka kommer åtgärda denna brist och förbehåller sig rätten att utveckla bestridandet sedan så skett. Med denna reservation anförs följande till grund för bestridandet. 68. Inget avtalsbrott föreligger (se B.4 ovan) och redan av detta skäl ska skadeståndsyrkandet ogillas i sin helhet. 69. Under alla omständigheter saknas adekvat kausalitet mellan det Kungsbacka gör gällande och de påstådda skadeposterna. 70. Vad gäller skadeposten i p. 95 (a) stämningsansökan avser kravet till betydande del perioden före den 11 november 2024, dvs. före den i förlikningsavtalet överenskomna leveransdagen för etapp 2; sådana kostnader kan under inga förhållanden utgöra en ersättningsgill skada. 71. Vad gäller skadeposten i p. 95 (b) stämningsansökan understiger kostnaden för det nya systemet vad Kungsbacka skulle ha betalat till Gotit enligt parternas avtal; det föreligger därmed inte någon skada utan en besparing, vilken under alla omständigheter ska avräknas från övriga skadeposter (om någon sådan skulle vara ersättningsgill, vilket bestrids). 72. Skadeposterna i p. 95 (c)–(e) stämningsansökan (externa konsulter, interimschef och elevadministration för gymnasiet) utgör sådan indirekt skada som inte ersätts enligt p. 37.2 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser till Avtalet. 73. Kungsbackas skadeståndskrav överstiger under alla omständigheter ansvarsbegränsningen i p. 37.2 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser till Avtalet. Begränsningen uppgår för införandeprojektet till den i avtalet angivna totalkostnaden för detta projekt (1 160 000 kr) och för förvaltningsåtagandet till två årsavgifter (2 752 000 kr). 74. Vid tidpunkten för Kungsbackas hävning den 12 november 2024 hade Gotit rätt att häva avtalet på den grunden att Kungsbacka inte erlagt betalning av de månatliga förvaltningsavgifterna avseende 2024 (se M.1 nedan). 75. Även om Kungsbacka skulle ha haft hävningsrätt (vilket bestrids) hade Gotit alltså samtidig hävningsrätt. I en sådan situation är de skadeposter Kungsbacka gör gällande under alla omständigheter inte adekvat kausala och därmed inte ersättningsgilla. B.6 Kungsbackas fastställelseyrkanden ska avvisas 76. Kungsbackas fastställelseyrkande ska av de skäl som anförs i avsnitt L nedan avvisas. 77. Gotit bestrider yrkandena och grunderna för dessa (vilka de nu är). För det fall tingsrätten skulle tillåta yrkandena kommer Gotit utveckla sitt bestridande. C Grunder genkäromålet C.1 Förvaltningsavgiften 78. Kungsbacka leveransgodkände etapp 1 den 29 augusti 2023. 79. Efter denna tidpunkt har Kungsbacka varit skyldig att erlägga den månatliga förvaltningsavgiften. I enlighet med vad som anges i p. 4.3.1 förlikningsavtalet var den månatliga förvaltningsavgiften för etapp 1 – 57 333 kr. 80. Som grund för sin betalning har Gotit upprättat s.k. betalningsunderlag enligt 24.4 Bilaga C5. 81. Kungsbacka har betalat den månatliga förvaltningsavgiften för perioden fram till och med december 2023. Därefter slutade Kungsbacka betala förvaltnings- avgiften trots att kommunen var skyldig att göra detta. 82. Gotit har upprättat betalningsunderlag och fakturerat för de månatliga förvaltningsavgifterna i perioden januari till oktober 2024.2 Kungsbacka har dock inte betalat dessa avgifter. 83. Det totala beloppet avseende januari till oktober 2024 är 573 330 kr (57 333 * 10). Detta belopp är Kungsbacka skyldigt betala. Till beloppet ska läggas förvaltningsavgiften för de första tolv dagarna av november (dvs. fram till Kungsbackas hävning) – 22 933 kr (57 333 / 30 * 12). 84. Totalt ska därmed Kungsbacka betala 596 263 kr (exkl. moms) avseende förvaltningsavgift (dvs. för den utförda tjänsten fram till kommunens ogrundade hävning). 85. Förvaltningsavgifterna har förfallit i enlighet med vad som anges i bilaga S37 med redovisad upplupen ränta per 28 april 2026. Ränta har löpt på delbeloppen enligt 6 § räntelagen sedan respektive förfallodag. Total upplupen ränta per den 28 april 2026 är 132 788 kr. 2 Se bilaga S37 och bilaga S38. 86. Från den 29 april 2026 löper ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen till dess full betalning skett. C.2 Ersättning för avvecklingsprojektet 87. Vid upphörande av avtalet tillhandahöll Gotit avvecklings-, ersättnings- och överflyttningsassistans i enlighet med parternas avtal. 88. Enligt avtalet upprättade Gotit en avvecklings-, ersättnings- och överflyttnings- plan. Planen skickades över till Kungsbacka den 5 december 2024. 89. Den 12 december 2024 skickade Gotit över Kungsbackas data i Skolplatsen till kommunen. Avvecklingsprojektet var därmed avslutat. 90. Enligt avtalet har Gotit rätt till ersättning med 120 000 kr (exkl. moms) för avvecklingsprojektet. 91. Gotit skickade en faktura för arbete den 2 juli 2025. Kungsbacka har inte betalat fakturan. 92. Ersättningen förföll till betalning den 1 augusti 2025 varefter ränta enligt 6 § räntelagen löper. C.3 Skadestånd 93. Den 12 november 2024 hävde Kungsbacka, utan rätt därtill, avtalet (och lika ogrundat förlikningsavtalet). 94. Den 15 november 2024 meddelade Gotit att bolaget bestred att Kungsbacka hade rätt att häva avtalet (och förlikningsavtalet). Gotit accepterade dock att Avtalet upphört genom hävningen (inte förlikningsavtalet) och begärde att Kungsbacka skulle betala skadestånd till Gotit. 95. Till följd av att Kungsbacka hävt avtalet (och förlikningsavtalet) utan rätt därtill har Gotit lidit en skada om 6 713 929 kr. Skadan består av följande poster: a. Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till ersättning för införandeprojektet för etapp 2 – 645 383 kr. b. Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till förvaltningsavgifter – 5 318 546 kr. c. Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till förlikningslikviden – 750 000 kr. 96. Gotit har tillsänt Kungsbacka en faktura avseende skadeståndet den 4 juli 2025. D Inledning 97. Den 12 februari 2021 träffade Kungsbacka och Gotit ett avtal om skoladministrativa IT-system. 98. Den 12 november 2024 hävde Kungsbacka, utan rätt till detta, avtalet. 99. Kungsbacka har nu, långt över ett år efter att Kungsbacka felaktigt hävde parternas avtal, stämt Gotit. 100. Kungsbackas sätt att föra talan vid tingsrätten är närmast en déjà vu-upplevelse för Gotit. Kungsbackas sätt att föra sin talan vid tingsrätten speglar nämligen hur kommunen agerat mot Gotit under parternas avtalsrelation. 101. I stämningsansökan avfyrar Kungsbacka en hagelsvärm av anklagelser baserade på en helt orimlig och ensidig förståelse av parternas avtal. Anklagelserna som sådana består ofta bara av en hänvisning till obegripliga egenupprättade dokument eller otydliga påståenden om att vissa krav inte uppfyllts. 102. I stämningsansökan för Kungsbacka fram att ”Avtalet innebär att Gotit skulle leverera vad som bäst kan jämföras med en nyckelfärdig småhusentreprenad som innebär ett uttömmande resultat- och projektledningsansvar för Gotit”. Detta synsätt är helt förfelat, oförenligt med avtalet och bygger på ett närmast totalt oförstånd för vad implementationen och driften av en skolplattform innebär. 103. En fungerande implementation och drift av en skolplattform förutsätter att beställaren aktivt samarbetar med leverantören, bl.a. genom att besvara frågor, förtydliga krav och tillhandahålla information om sin verksamhet. Beställaren måste även hantera sina övriga leverantörer. I detta fall skulle systemet integreras med ca 20 av kommunens andra system. 104. Kommunen har dock konsekvent – baserat på sin felaktiga förståelse av avtalet (det nyckelfärdiga huset) – vägrat besvara frågor, förtydliga krav och tillhandahålla information. Kungsbacka har i stället angett att i princip allt – inkl. kontakter med kommunens tredjepartsleverantörer och nedtecknande av Kungsbackas egna (möjliga) justering av krav i etapp 2 – faller inom Gotits ”resultat- och projektledningsansvar”. 105. Kungsbackas agerande har så klart vållat stora problem. 106. Kungsbackas talan vilar helt på kommunens ”förståelse” av avtalet som ett "nyckelfärdigt hus". Om tingsrätten inte delar den uppfattningen faller Kungsbackas talan i dess helhet. 107. Som redan framgått är även Kungsbackas anklagelser rörande centrala delar av händelseförloppet felaktiga. 108. Det övergripande intrycket är också att stämningsansökan förefaller vara ett hastverk. Till exempel har Kungsbacka, utan någon förklaring, gett in avtal som inte är undertecknade. Dessa avviker även från de undertecknade avtalen och anger konsekvent felaktiga datum för när olika handlingar undertecknats. Detta driver så klart rättegångskostnader för Gotit och leder till att målet blir onödigt rörigt. E Bakgrund 109. Innan Gotit går in på de enskilda tvistefrågorna ges här en kort bakgrund om parterna, produkten Skolplatsen, Avtalet och det inledande samarbetet. Syftet är att ge tingsrätten ett sammanhang inför läsningen av övriga avsnitt. E.1 Parterna E.1.1 Gotit 110. Göteborgs IT Konsult Gotit AB (Gotit) är ett Göteborgsbaserat IT företag som funnits sedan mitten av 1990 talet. Bolaget utvecklar och säljer IT system, med särskilt fokus på webbaserade administrativa lösningar inom utb-ildningssektorn. - - 111. Gotit har strax över 20 medarbetare och omsätter ca 30 mkr per år. 112. Gotit har två huvudsakliga produkter – Alvis och Skolplatsen. Alvis är ett system anpassat för vuxenutbildning och inte relevant för nu aktuell tvist. Skolplatsen är den produkt som denna tvist rör. 113. Skolplatsen är ett IT-stöd för elevadministration och ett verktyg för information och kommunikation för alla involverade i förskola, grundskola och gymnasieskola. 114. I Sverige finns fem bolag som levererar produkter motsvarande Skolplatsen. Av dessa bolag är Gotit den minsta aktören. E.1.2 Kungsbacka kommun 115. Kungsbacka kommun är en kommun med ca 85 000 invånare. Kommunen har ca 17 500 elever och 1 300 lärare som går eller arbetar i grund- och gymnasieskola. E.2 Allmänt om skolplattformar 116. En skolplattform är ett digitalt system som samlar skolans administrativa och pedagogiska arbete på ett ställe. Den används på olika sätt av elever, vårdnadshavare, lärare, skolledare och administratörer för att hantera information, att kommunicera och att genomföra administrativa processer. 117. En skolplattform är i grunden en standardprodukt som driftas centralt för flera beställare samtidigt. När en skolplattform ska tas i bruk anpassas normalt vissa av plattformens funktioner till beställarens verksamhet och organisation. Vissa s.k. integrationer med beställarens andra system behöver också normalt sättas upp. 118. En implementering ställer också höga krav på beställaren, som behöver ha en organisation på plats för att genomföra implementeringen. Beställaren måste även ha goda kontakter med sina andra systemleverantörer för att möjliggöra en integration mellan de olika systemen. Dessutom måste verksamhetens anställda lära sig hur den nya skolplattformen fungerar, utbilda sig och anpassa sina arbetssätt. E.2.1 Särskilt om Skolplatsen 119. Skolplatsen är en skolplattform som Gotit säljer till kommuner och andra utbildningsaktörer. Skolplatsen samlar skolans administration, kommunikation och elevdata i ett system som är anpassat för hela utbildningskedjan. 120. Skolplatsen har över tid haft ett varierande antal användare. För närvarande brukas Skolplatsen av sex utbildningsaktörer (kommuner eller andra aktörer). 121. Skolplatsen är alltså en fullt fungerande produkt som används av utbildningsaktörer ute i landet sedan många år. 122. Skolplatsen är en standardprodukt som kan anpassas till varje beställare. Eftersom Skolplatsen är en standardprodukt finns det dock gränser för hur mycket den kan skräddarsys. E.3 Upphandlingen av Kontraktet 123. 2020 påbörjade Kungsbacka en upphandling av en skolplattform. 124. Det system som kommunen vid tidpunkten använde för gymnasiet var föråldrat. Kungsbacka hade tidigare försökt byta ut det men avbrutit implementationen av ett nytt system och återgått till det gamla systemet. 125. Upphandlingen var avsedd att genomföras som ett s.k. förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt LOU. 126. I anledning av upphandlingen kontaktade Kungsbacka Gotit och förmådde Gotit att lägga anbud i upphandlingen. Av anbudet (och priset) är det tydligt att den produkt Gotit erbjöd Kungsbacka i grunden är en standardprodukt. Detta framgick uttryckligen i Gotits anbud i upphandlingen.3 127. Det var bara Gotit som lämnade anbud i upphandlingen. 128. Mot bakgrund av detta tilldelade Kungsbacka den 27 januari 2021 Gotit kontrakt i upphandlingen utan någon föregående förhandling.4 3 Se bilaga S3. 4 Se bilaga S1. 129. En följd av detta var att ett stort antal frågor som normalt hade hanterats och klargjorts under förhandlingen inte hanterades. Detta framgår också av Kungsbackas tilldelningsbeslut.5 130. Den 12 februari 2021 hade båda parter undertecknat det tilldelade kontraktet (avtalet). Det måste dock betonas att Kungsbacka av oklar anledning i målet gett in ett annat (oundertecknat) avtal än det som parterna undertecknat. Den av Kungsbacka ingivna handlingarna överensstämmer inte i alla delar med det undertecknade avtalet. Avtalet gås igenom mer utförligt i avsnitt F nedan. E.4 Parternas inledande samarbete under avtalet 131. Nedan redogör Gotit för det inledande samarbetet under avtalet, innefattande hur parterna delade upp projektet i två etapper samt hur införandeprojektet avseende etapp 1 fortlöpte. 132. Som framgår nedan bröt Kungsbacka mot avtalet avseende etapp 1, vilket till slut ledde till att parterna träffade en förlikning. Införandeprojektet avseende etapp 1 är i grunden inte föremål för nu aktuell tvist, utan parterna har förlikts i detta avseende. E.4.1 Uppstart av projektet 133. Redan i ett tidigt skede av projektet reagerade Gotit på att något var märkligt med Kungsbackas syn på samarbetet. Detta tog sig till uttryck bl.a. i att den eller de som de facto verkade styra projektet på kommunens sida var andra än de företrädare som träffade Gotit. 134. Vid ett flertal tillfällen har parterna på verksamhetsnivån kommit överens om vissa lösningar och hur frågor ska hanteras bara för att Kungsbacka några dagar senare återkommit med långa och invecklade skrivelser där Kungsbacka backat från det som överenskommits. 135. Det har inte varit ett konstruktivt sätt att arbeta. E.4.2 Projektet delas upp i två etapper 136. Mer eller mindre omgående efter att parterna träffat avtalet kom man överens om att dela upp implementationen av Skolplatsen i två faser: a. Etapp 1 – avseende gymnasieskolan b. Etapp 2 – avseende grundskolan och förskolan 5 Se bilaga S2. 137. Först skulle alltså Skolplatsen implementeras för gymnasieskolan (etapp 1). Sedan skulle den implementeras för grundskolan och förskolan (etapp 2). E.4.3 Problem med migrering av data i etapp 1 138. Tidigt under införandeprojektet av etapp 1 uppstod dock problem. 139. För att kunna ta fram systemet behövde Gotit få tillgång till kommunens data. Denna data hanterades av Kungsbackas dåvarande två leverantörer av skolplattformar. 140. Enligt den vid tiden gällande införandeplanen hade Kungsbacka åtagit sig att översända datafiler med denna data från sina befintliga system i enlighet med Gotits specifikationer v 15 2021. Se bl.a. nedan. 141. Datafilerna skulle innehålla kommunens data – elever, lärare, betyg etc. Filerna var nödvändiga för att Skolplatsen skulle kunna implementeras och driftsättas. För att ta fram denna data behövde Kungsbackas dåvarande leverantörer utföra visst arbete – helt enkelt att extrahera data från befintliga system. 142. I mars 2021 påstod Kungsbacka, i strid med avtalet, att filuttaget (migreringen) helt och hållet var Gotits ansvar och att Gotit helt enkelt fick teckna egna avtal med Kungsbackas dåvarande leverantörer av skolplattformer för att få tillgång till Kungsbackas data. 143. Kravet var huvudlöst. Kommunens två dåvarande leverantörer av skolplattform är två av Gotits största konkurrenter och de hade ingen skyldighet att teckna avtal med Gotit. 144. Efter långa diskussioner och allvarliga anklagelser från Kungsbackas sida backade Kungsbacka till slut från sin ohållbara ståndpunkt. 145. Kungsbacka var vid denna tidpunkt redan försenade med att ta fram filerna, eftersom kommunen hade lagt tid på att försöka få Gotit att teckna avtal med tredje man i stället för att faktiskt arbeta med migreringen. Därutöver hade Kungsbacka stora problem med att få ut fungerande migreringsfiler från kommunens dåvarande leverantörer av skolplattformar. 146. Detta var på sitt sätt inte förvånande. De tidigare leverantörernas förseningar innebar att införandet av det nya systemet som skulle ersätta dessa leverantörers system fördröjdes. Eftersom leverantörerna fick betalt så länge deras system användes, hade de ett ekonomiskt intresse av att leveransen av filerna drog ut på tiden. 147. I slutändan innebar detta att etapp 1 blev försenad. Denna försening är inte vad den här tvisten handlar om. Som redan framgått träffade parterna den 20 november 2023 en förlikning som hanterade alla frågor hänförliga till etapp 1. Detta kommer utvecklas mer utförligt nedan. 148. Agerandet som beskrivs ovan är dock talande för hur Kungsbacka agerat i projektet – kommunen har ställt helt orimliga och avtalsstridiga krav på Gotit och misskött sina egna åtaganden i projektet 149. Kungsbacka har alltså inte köpt ett ”nyckelfärdigt hus”, det har aldrig ens varit möjligt. I stället är det tydligt att implementeringen av Skolplatsen har förutsatt ett samarbete mellan parterna och att även Kungsbacka har haft åtaganden som varit centrala för att projektet skulle kunna genomföras. Kungsbacka har konsekvent misskött dessa åtaganden. E.4.4 Leveransen av etapp 1 (gymnasieskolan) 150. Som framgått ovan förelåg ganska omfattande problem med kommunens arbete under etapp 1 (gymnasieskolan). 151. Som kommer redogöras för nedan är ett av de viktigaste dokument i parternas avtal Bilaga C1 Avtalade krav. I dokumentet framgår helt enkelt vilka krav systemet ska uppfylla. Det framstår som helt självklart att dessa är (och måste vara) tydliga och bestämda när man utvecklar systemet. 152. Avtalet har en mekanism för hur olika krav ska ändras. Det är inget konstigt med det – det är nödvändigt för att ett implementationsprojekt ska fungera. 153. Under etapp 1 kom också parterna principiellt överens om vissa ändringar av kraven i Bilaga C1 Avtalade krav. 154. En i avtalet särskilt angiven förutsättning för att sådana principiellt överens- komna ändrade krav skulle vara bindande mellan parterna var dock att Bilaga C1 Avtalade krav uppdaterades genom att ändringarna fördes in i dokumentet. Detta står uttryckligen i första punkten i Bilaga C1 Avtalade krav. 155. I och med att Bilaga C1 Avtalade krav avsåg Kungsbackas krav på systemet var också Kungsbacka ansvarigt för handlingen. 156. Under införandeprojektet för etapp 1 uppdaterade dock inte Kungsbacka Bilaga C1 Avtalade krav trots påstötningar om detta från Gotit. Det var Bilaga C1 Avtalade krav i version 1.2 som gällde. 157. Efter vissa om och men skulle etapp 1 den 2 december 2022 levereras till kommunen för dess s.k. acceptanskontroll. Detta innebar att etapp1 skulle vara i drift i produktionsmiljö – dvs. i gång och kunna användas i kommunens verksamhet – den 2 december 2022. 158. Det kan noteras att det i praktiken ofta tar flera dagar att sätta upp ett system i produktionsmiljö (innefattande bl.a. att ladda upp all nödvändig data, sätta upp verkliga integrationer och göra konfigurationer). 159. Utan någon som helst förvarning skickade kommunen den 1 december 2022 kl.15.57 – alltså dagen innan kommunen skulle börja arbeta i systemet – en ny version av Bilaga C1 Avtalade krav, nu version 1.3.6 160. Agerandet var anmärkningsvärt och totalt oprofessionellt. Det var så klart helt orealistiskt för Gotit att ändra något i systemet vid denna tidpunkt. Systemet höll i praktiken på att startas upp. 161. Skillnaderna i de båda versionerna av Bilaga C1 (v. 1.3 jämförd med v. 1.2) var omfattande. 162. Dagen efter, dvs. den 2 december 2022, meddelade Gotit att bolaget skulle avvakta leverans för att i lugn och ro gå igenom den nya versionen av Bilaga C1 Avtalade krav.7 6 Bilaga S5 och S6. 7 Bilaga S8. 163. På detta svarade Kungsbacka följande. 164. Återigen ett anmärkningsvärt agerande från Kungsbackas sida – inte det minsta ansvarstagande för att kommunen ändrat Bilaga C1 Avtalade krav dagen innan leverans, utan i stället anklagelser riktade mot Gotit. 165. Efter interna överväganden hos Gotit beslutade bolaget att trots detta lämna över etapp 1 till kommunen den 2 december 2022.8 Gotit ansåg inte att Kungsbacka kunde använda de ändrade kraven för att underkänna systemet och efter att översiktligt kunnat gå igenom ändringarna i den nya versionen C1 Avtalade krav kunde Gotit också konstatera att systemet redan hanterade merparten av de ändrade kraven. 166. När Kungsbacka sedan gjorde sin acceptanskontroll utgick kommunen från den version av Bilaga C1 Avtalade krav som kommunen skickat över dagen innan leveransen av etapp 1. Detta orsakade så klart problem. Kommunen beskyllde också Gotit för att inte ha testat krav som inte fanns vid tidpunkten för testning, etc. 167. Den 17 januari 2023 underkände Kungsbacka (helt felaktigt) leveransen av etapp1.9 168. Kungsbackas använde dock systemet för fullt i sin verksamhet från december 2022. 169. Efter mycket om och men godkände Kungsbacka till slut leveransen den 29 augusti 2023. 170. Parterna hade dock omfattande krav på varandra och Kungsbacka bestred i stor utsträckning sin betalningsskyldighet. Detta kommer Gotit dock inte utveckla ytterligare i denna inlaga då dessa oenigheter till slut resulterade i den förlikning som parterna träffade den 20 november 2023. 171. Gotit kommer i denna inlaga att fokusera på tiden efter den 20 november 2023, eftersom det är denna period som tvisten avser. Förlikningen innebar hur som helst en fullständig och slutlig reglering av de oenigheter som förelåg dessförinnan. Gotit vill dock lyfta fram Kungsbackas agerande under etapp 1, eftersom kommunen kom att agera på samma avtalsstridiga sätt under etapp 2. 8 Se Bilaga S7. 9 Se Bilaga S9. F Avtalet F.1 Kommunen har inte gett in parternas undertecknade avtal 172. I avsnitt C.1 stämningsansökan anger Kungsbacka att parterna den 12 februari 2021 träffade ett avtal rörande ett skoladministrativt IT-system. Detta avtal har inte Kungsbacka gett in i målet. Det undertecknade avtalet ges därför in av Gotit, se bilaga S410. 173. När sedan Kungsbacka i stämningsansökan listar vilka avtalshandlingar som gällt mellan parterna listas en rad olika handlingar som avviker från avtalet som träffades den 12 februari 2021. Kungsbacka redogör dock inte (med undantag för förlikningsavtalet och möjligen för införandeplanen – där Kungsbacka inte gett in den version kommunen menar är gällande) för var, när och hur Kungsbacka menar att dessa ändringar av parternas avtal gjorts. 174. Gotit delar i och för sig Kungsbackas uppfattning om att parternas avtal har ändrats vid flera tillfällen. Parterna har dock inte varit överens om vilka ändringar som gjorts m.m. Det måste vara Kungsbacka – som kärande – som i målet först redogör för hur kommunen menar att parternas avtalssituation ser ut samt när, var och hur den förändrats enligt Kungsbackas mening. F.2 Avtalet 175. Gotit avser inte att nu gå igenom parternas avtal i dess helhet utan endast något förenklat beskriva avtalets huvuddrag. 176. Avtalet är ensidigt upprättat av Kungsbacka. Det kan noteras att avtalet i en inte helt obetydlig del är svårt att förstå och ganska illa skrivet. I vissa delar har avtalet inte heller fyllts med ett konkret innehåll – t.ex. är förvaltningsplanen (Bilaga C4) mycket rudimentär. 177. Avtalet innebär förenklat att Gotit ska tillhandahålla Skolplatsen för kommunens skolverksamhet. Uppdraget innefattar dels ett inledande införandeprojekt, dels ett därefter följande förvaltningsåtagande. 178. Enligt det ursprungliga avtalet skulle Gotit erhålla följande ersättning: a. 1 160 000 kr för införandeprojektet. b. 1 376 000 kr i årlig förvaltningsavgift. 179. Det är viktigt att notera att detta är en förhållandevis begränsad ersättning (förvaltningsavgiften är ca 80 kr per elev och år). 180. Efter att avtalet träffats kom parterna överens om att dela upp implementationen i två faser: 10 Bilaga S4 består av två filer – bilaga S4.1 som är huvudavtalet och bilaga C1–C5 till detta samt bilaga S4.2 som är bilaga C6 PUB-avtalet som också har en annan utformning än det oundertecknade som Kungsbacka gett in. a. Etapp 1 – avseende gymnasieskolan b. Etapp 2 – avseende grundskolan och förskolan 181. Vissa förändringar av ersättning har också träffats genom bl.a. förlikningsavtalet. Detta förklaras nedan. 182. Gotit kommer att gå igenom avtalets olika bestämmelser mer i detalj nedan i anslutning till Kungsbackas olika anklagelser. 183. Först kommer Gotit dock särskilt kommentera vad Kungsbacka gör gällande rörande resultat- och projektledningsansvar. 184. Både i tvisten och under avtalsförhållandet har Kungsbacka gång på gång fört fram påståenden om Gotits resultat- och projektledningsansvar som bygger på en grav missuppfattning av parternas avtal. 185. Kungsbacka har tolkat skrivningarna i parternas avtal om resultat- och projektledningsansvar som att Kungsbacka inte behöver medverka till att lösa problem, förtydliga otydliga krav m.m. Detta är en ohållbar och felaktig förståelse av parternas avtal. Gotit kommer att utveckla detta nedan. F.3 Förlikningsavtalet 186. Som framgått i avsnitt E.4 ovan hamnade parterna i tvist rörande leveransen av etapp 1. 187. Den 29 augusti 2023 leveransgodkände Kungsbacka etapp 1. 188. Den 20 november 2023 träffade parterna en förlikning. Förlikningen är högst relevant för denna tvist och innebar bl.a. följande. a. Avseende etapp 1: i. Gotit åtog sig att fullgöra de specifika åtgärder avseende etapp 1 som framgår av den s.k. restlistan (p. 3.1). ii. Kungsbacka skulle betala 1 750 000 kr till Gotit i två rater: 1 000 000 kr senast 30 dagar efter undertecknandet av förlikningsavtalet och 750 000 kr efter leverans av de åtgärder som framgår av restlistan (p. 3.3). iii. Parterna var överens om att införandeprojektet avseende etapp 1 var avslutat och att detta utlöste ett antal förpliktelser (p. 4.1): 1. Kommunen skulle erlägga slutbetalningen för införandet av etapp 1 med 1 564 150 kr i enlighet med punkt 6.1 i huvudavtalet. 2. Leverantören skulle överta förvaltningsansvaret för etapp 1 med retroaktiv verkan från och med den 29 augusti 2023. 3. Kommunen skulle betala upplupna månadsavgifter om 63 258 kr för förvaltningsåtagandet avseende perioden 29 augusti 2023 till och med den 30 september 2023. b. Avseende etapp 2: i. Parterna enades om att avtalad Leveransdag för etapp 2 skulle vara den 11 november 2024 (p. 3.2). ii. Parterna enades om att en detaljerad planering av införandeplanen för etapp 2 skulle överenskommas efter förslag från Leverantören (p. 3.2). c. Fullständig och slutlig reglering: i. Förlikningen utgjorde en fullständig och slutlig reglering. Ingen part hade några utestående ekonomiska krav mot den andra avseende tvisten eller förvaltningsåtagandet (p. 5.1 och 5.2). G Kungsbackas påståenden om avtalsbrott i form av förseningar och fel i leverans G.1 Gotit har levererat funktionerna i restlistan G.1.1 Kommunens anklagelse 189. Kommunen gör i avsnitt F.1.1 stämningsansökan gällande att Gotit vid tidpunkten för kommunens ogrundade hävning var försenad med 25 av de åtgärder som angavs i den s.k. restlistan som framgår av parternas förlikningsavtal. 190. Som framgår nedan är detta felaktigt. G.1.2 Bakgrunden till restlistan 191. Som förklarats ovan var implementationen av systemet uppdelad i två etapper: a. Etapp 1 som avsåg gymnasieskolan. b. Etapp 2 som avsåg grundskola och förskola. 192. Frågan om restlistan är hänförlig till etapp 1 (gymnasieskolan). 193. Etapp 1 kom att försenas till följd av Kungsbackas agerande. Förseningen har sedermera hanterats genom förlikningsavtalet och Gotit avser inte att tynga denna process med en uttömmande redogörelse för Kungsbackas tillkortakommanden i detta avseende. Sammanfattningsvis kan dock följande anföras. 194. En stor del av förseningen var hänförlig till migreringen av data från kommunens tidigare leverantörer. Kungsbacka hävdade inledningsvis, i strid med parternas avtal, att kommunen inte hade något ansvar för migreringen, utan att Kungsbackas tidigare leverantörer skulle tillhandahålla nödvändig data. 195. Kungsbacka angav därför att Gotit fick teckna egna avtal med de tidigare leverantörerna – som därtill var bland Gotits främsta konkurrenter. Kungsbackas agerande i detta hänseende var häpnadsväckande och i strid med avtalet. Se mer om detta i avsnitt E.4.3 ovan. 196. När Kungsbacka slutligen accepterade att ansvaret åvilade kommunen, lyckades Kungsbacka trots upprepade försök inte förmå de tidigare leverantörerna att leverera fullständiga migreringsfiler. Allt detta innebar naturligtvis förseningar. 197. En annan del av förseningen var relaterad till att en annan av kommunens leverantörer inte uppfyllde den SIS-standard som Kungsbacka kravställt gentemot Gotit. Detta innebar att det inte var möjligt att bygga en (fungerande) integration med systemet på det sätt kommunen kravställt. 198. Som Gotit redovisar i avsnitt E.4.4 ovan ändrade Kungsbacka också Bilaga C1 Avtalade krav dagen innan Gotit skulle ge Kungsbacka tillgång till systemet för etapp 1. 199. Gotit beredde den 2 december 2022 Kungsbacka tillgång till systemet för etapp 1 för acceptanskontroll och leveransgodkännande (jfr p. 8.1 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser).11 200. Den 17 januari 2023 beslutade Kungsbacka att underkänna leveransen av Etapp 1. Detta beslut var felaktigt. 201. Kungsbackas gymnasieverksamhet använde dock systemet för fullt och hade vid dagen för underkännandet gått över från det gamla systemet. 202. Detta ledde till utdragna diskussioner och krav från båda sidor. Sammanfattningsvis berodde Kungsbackas felaktiga underkännande på (i) att man inte utgick från de avtalade kraven vid sin acceptanskontroll och (ii) att testningen var felaktig. 203. Efter många vändor beslutade kommunen den 29 augusti 2023 att leveransgodkänna Etapp 1 (jfr p. 8.7 och 8.8 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser).12 Skälet till att systemet till slut leveransgodkändes var i grunden inte att några större ändringar skett i systemet, utan att kommunen i praktiken medgav att det tidigare beslutet var felaktigt. 204. Etapp 1 gick därmed över i vad som i parternas avtal kallas förvaltnings- åtagandet (dvs. vanlig drift). 11 Se bilaga S7. 12 Se bilaga S10. 205. Av p. 8.11 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser till avtalet anges följande rörande upprättandet av s.k. restlista. 206. Det framgår alltså uttryckligen av parternas avtal att en restlista är en lista för icke väsentliga fel. 207. Vid leveransgodkännandet upprättade Kungsbacka en restlista (inte att förväxla med restlistan i förlikningsavtalet som är föremål för tvisten). En stor del av de åtgärder som fanns på restlistan var enligt Gotits uppfattning inte fel utan det rörde sig i stället om önskemål om hur vissa funktioner skulle fungera (som inte angetts i kraven). Inte heller denna diskussion kommer Gotit att fördjupa sig i nu. 208. Denna ursprungliga restlista var en del av diskussionerna som föregick förlikningsavtalet den 20 november 2023. 209. Den restlistan som är föremål för denna tvist är en del av förlikningsavtalet. 210. Restlistan i förlikningsavtalet var en pragmatisk lösning som innebar att Gotit accepterade – utan att medge brist – att genomföra de åtgärder som anges i denna. I praktiken innebar det i flera fall en vidareutveckling och justering av vissa funktioner i syfte att möta Kungsbackas önskemål och nå en förlikning. G.1.3 Vad som framgår om restlistan i förlikningsavtalet 211. Av p. 3.1 förlikningsavtalet framgår följande. 212. I bilaga 1 till förlikningsavtalet angavs sedan vilka krav som fanns på restlistan samt vilken justering som gjorts av respektive krav. Det angavs också att åtgärderna skulle utföras i sju ”releaser” enligt nedan. 213. När de åtgärder som framgick av restlistan levererats skulle, enligt p. 3.3 B) förlikningsavtalet, kommunen betala 750000 kr till Gotit. (Gotit har ett skadeståndskrav kopplat till denna ersättning, mer om det i avsnitt M.4.3nedan.) 214. Vid tidpunkten för Kungsbackas hävning den 12 november 2024 var de fem första releaserna utförda och levererade. Tidpunkten för leverans av de två sista releaserna hade då ännu inte inträtt. 215. Det kan noteras att förlikningsavtalet endast anger att åtgärderna som framgår av restlistan ska fullgöras. Det finns ingen skyldighet att presentera testprotokoll etc. 216. Leveransen av de fem första releaserna hade skett enligt följande. G.1.3.1 Release 1 (4 december 2023) 217. Kungsbacka gör gällande att följande åtgärder som omfattas av release 1 inte levererats: a. 2.2.28 b. 2.3.50 c. 4.1.23 d. 4.1.32a e. 4.1.48 218. Vad Kungsbacka gör gällande är felaktigt. Åtgärderna ovan hade levererats till den 4 december 2023 (som en del av Skolplatsen 23.5).13 13 Se releasedokument Skolplatsen 23.5, bilaga S11 219. Efter att Kungsbacka, trots att det inte funnits krav på detta, hade krävt testprotokoll för releasen har sådana levererats till Kungsbacka den 22 december 2023.14 220. Kungsbacka har sedan gjort acceptanskontroller av funktionerna (något som inte avtalats). Avseende vissa av de aktuella funktionerna har Kungsbacka haft vissa (felaktiga) anmärkningar. Detta är dock något som Kungsbacka, om kommunen är av uppfattningen att detta är relevant, har att utveckla i tvisten. De aktuella åtgärderna är levererade. G.1.3.2 Release 2 (8 februari 2024) 221. Kungsbacka gör gällande att följande åtgärder som omfattas av release 2 inte levererats: a. 2.5.17 b. 2.5.24 222. Vad Kungsbacka gör gällande är felaktigt. Åtgärderna ovan hade levererats till den 8 februari 2024 (åtgärderna var en del av Skolplatsen version 23.4).15 223. Efter att Kungsbacka, trots att det inte funnits krav på detta, hade krävt testprotokoll för releasen har sådana levererats till Kungsbacka den 23 april 2024.16 224. Kungsbacka gjorde sedan acceptanskontroller av funktionerna (något som inte avtalats). Avseende vissa av de aktuella funktionerna har Kungsbacka haft vissa (felaktiga) anmärkningar. Detta är dock något som Kungsbacka, om kommunen är av uppfattningen att detta är relevant, har att utveckla i tvisten. De aktuella åtgärderna är korrekt levererade. G.1.3.3 Release 3 (9 april 2024) 225. Kungsbacka gör gällande att följande åtgärder som omfattas av release 3 inte levererats: a. 4.1.34 b. 2.5.26 c. 5.1.20 d. 5.1.21 e. 5.3.01 f. 5.3.13 14 Se testprotokoll, bilaga S12. 15 Se releasedokument Skolplatsen 23.3 och 23.4, bilaga S13. 16 Se testprotokoll, bilaga S15. g. 2.5.14 226. Vad Kungsbacka gör gällande är felaktigt. 227. Åtgärderna ovan levererades den 9 april 2024 (åtgärderna var en del av Skolplatsen version 24.2).17 228. Efter att Kungsbacka, trots att det inte funnits krav på detta, hade krävt testprotokoll för releasen har sådana levererats till Kungsbacka den 23 april 2024.18 229. Vad avser krav 2.5.14 gjordes efter diskussioner med Kungsbacka en justering av åtgärden som en del av Skolplatsen version 24.3 som levererades den 18 juni 2024. 230. Kungsbacka gjorde sedan acceptanskontroller av funktionerna (något som inte avtalats). Avseende vissa av de aktuella funktionerna har Kungsbacka haft vissa (felaktiga) anmärkningar. Detta är dock något som Kungsbacka, om kommunen är av uppfattningen att detta är relevant, har att utveckla i tvisten. De aktuella åtgärderna är korrekt levererade. G.1.3.4 Release 4 (18 juni 2024) 231. Kungsbacka gör gällande att följande åtgärder som omfattas av release 4 inte levererats: a. 2.5.01 b. 2.5.07 c. 4.1.10 d. 2.5.10 e. 4.1.42 232. Vad Kungsbacka gör gällande är felaktigt. 233. Åtgärderna ovan levererades den 18 juni 2024 (åtgärderna var en del av Skolplatsen version 24.3).19 Dagen efter upptäcktes dock tekniska problem och releasen fick backas. Den 28 juni 2024 släpptes en korrigerad release där samtliga ovan angivna åtgärder var levererade. 234. Vad avser krav 2.5.01 gjordes efter diskussioner med Kungsbacka en justering av åtgärden som en del av Skolplatsen version 24.4 som levererades den 10 september 2024. 17 Se testprotokoll, bilaga S15. 18 Se releasedokument Skolplatsen 24.2, bilaga S14. 19 Se releasedokument Skolplatsen 24.3, bilaga S16. 235. Tyvärr har krav 2.5.10 och 4.1.10 fallit ur releasedokumentationen för release 24.3. Detta påpekas i releasedokumentet för release 24.4 där kraven är upptagna som den första punkten 1.1.20 236. Kungsbacka gjorde sedan acceptanskontroller av funktionerna (något som inte avtalats). Avseende vissa av de aktuella funktionerna har Kungsbacka haft vissa (felaktiga) anmärkningar. Detta är dock något som Kungsbacka, om kommunen är av uppfattningen att detta är relevant, har att utveckla i tvisten. De aktuella åtgärderna är korrekt levererade. G.1.3.5 Release 5 (10 september 2024) 237. Kungsbacka gör gällande att följande åtgärder som omfattas av release 5 inte levererats: a. 2.5.18 b. 2.5.19 c. 2.5.04 d. 2.5.15 e. 3.3.05 f. 5.3.08 238. Vad Kungsbacka gör gällande är felaktigt. 239. Åtgärderna ovan levererades den 10 september 2024 (åtgärderna var en del av Skolplatsen version 24.4).21 240. Efter att Kungsbacka, trots att det inte funnits krav på detta, hade krävt testprotokoll för releasen har sådana levererats till Kungsbacka.22 241. Kungsbacka gjorde sedan acceptanskontroller av funktionerna (något som inte avtalats). Avseende vissa av de aktuella funktionerna har Kungsbacka haft vissa (felaktiga) anmärkningar. Detta är dock något som Kungsbacka, om kommunen är av uppfattningen att detta är relevant, har att utveckla i tvisten. De aktuella åtgärderna är korrekt levererade. G.1.3.6 Generell kommentar 242. Som anförs ovan har Kungsbacka efter att åtgärderna utförts haft åsikter om att det varit fel i åtgärderna eller att Kungsbacka inte kunnat testa dessa (ofta av praktiska skäl). Detta är dock för Kungsbacka att utveckla i målet om det alltjämt görs gällande. Det kan noteras att de påståenden om fel och testning som Kungsbacka tidigare framfört varit felaktiga. 20 Se releasedokument Skolplatsen 24.4, bilaga S17. 21 Se releasedokument Skolplatsen 24.4, bilaga S17. 22 Se testprotokoll, bilaga S18. 243. Det kan också noteras att förlikningsavtalet inte anger att testprotokoll ska levereras eller att acceptanskontroller har någon särskild legal innebörd. 244. De aktuella åtgärderna är levererade och var levererade vid tidpunkten för hävningen. G.1.3.7 Slutsats 245. Gotit har inte varit försenat med leverans av åtgärderna i restlistan. G.2 Leveransen av etapp 2 (grundskola och förskola) har skett korrekt och i tid G.2.1 Avtalssituationen 246. Avtalad leveransdag för etapp 2 (grundskola och förskola) var enligt p. 3.2 förlikningsavtalet den 11 november 2024. 247. För att nå avtalad leveransdag ska följande steg passeras enligt parternas avtal. a. Steg 1:Gotits testning (i testmiljö) Innan Gotit beredde Kungsbacka tillgång till systemet skulle Gotit kvalitetssäkra systemet genom egenkontroll (testning). Egenkontrollen skulle ske i testmiljö. Från testningen skulle testprotokoll upprättas. (P. 8.1 Bilaga C5 Allmänna bestämmelser till avtalet) b. Steg 2:Tillgång till systemet (i produktionsmiljö) och testprotokoll 30 arbetsdagar före avtalad leveransdag (dvs. 30 september 2024) skulle Gotit bereda Kungsbacka tillgång till systemet i produktionsmiljö och överlämna testprotokoll för testning. (P. 8.2 och 8.3 Bilaga C5 Allmänna bestämmelser till avtalet) c. Steg 3: Kungsbackas acceptanskontroll (i produktionsmiljö) Under acceptanskontrollen skulle Kungsbacka kontrollera att systemet uppfyllde avtalade krav. Fel och brister som Kommunen upptäckte skulle antecknas i ett protokoll. Acceptanskontrollen skulle ske i produktionsmiljö (dvs. med integration till andra system m.m.). (P. 8.2 och 8.3 Bilaga C5 Allmänna bestämmelser till avtalet) d. Steg 4: Kungsbackas leveransgodkännande Efter genomförd acceptanskontroll var Kungsbacka skyldigt att ta ställning till leveransen och antingen leveransgodkänna eller underkänna systemet. Kungsbacka skulle leveransgodkänna systemet när systemet uppfyllde avtalade krav och inte avvek från vad som kan anses följa av att Gotit utfört införandeprojektet fackmannamässigt. Men avvikelser från avtalade krav som inte i väsentligt avseende påverkade systemets avsedda användning gav inte Kommunen rätt att underkänna Systemet. När Kungsbacka leveransgodkänt systemet inträdde den s.k. effektiva leveransdagen och projektet gick över från införandeprojektet till förvaltningsåtagandet. (P. 8.8 Bilaga C5 Allmänna bestämmelser till avtalet) G.2.2 Vilka krav gällde för leveransen? 248. En helt central fråga för vad som ska levereras är naturligtvis vilka krav som ska uppfyllas vid leveransen. 249. De krav som i allt väsentligt är relevanta för denna tvist är de s.k. funktionskraven som finns i Bilaga C1 Avtalade krav. 250. Till det undertecknade avtalet fanns en version av Bilaga C1 Avtalade krav.23 Det är inte detta dokument som Kungsbacka gett in i målet (såsom Bilaga C1 Avtalade krav). 251. Tanken med Bilaga C1 Avtalade krav var att det skulle vara ett levande dokument som skulle justeras under införandeprojektets gång. Hur detta skulle gå till framgår i avsnitt 1.4 Bilaga C1 och avsnitt 7 Bilaga C5 allmänna bestämmelser till avtalet. 252. Det fanns två huvudtyper av kravändringar inom ramen för ändringshantering under avtalet: a. Ändrat kravinnehåll b. Specificeringar 253. Enligt avtalet (se avsnitt 1.4.2 Bilaga C1) är en specificering en ändring av de avtalade kraven som enbart innebär ett förtydligande eller en konkretisering av ett befintligt krav. En specificering får uttryckligen inte medföra merarbete, tidsförlängning eller ökade kostnader – om den gör det, övergår den till att vara ändrat kravinnehåll. 254. Enligt avtalet (se bilaga p. 7.5 Bilaga C5 allmänna bestämmelser) var beslut om ändringar av avtalade krav endast bindande mellan parterna om överens- kommelsen hade (i) genomförts under ett löpande ändringshanteringsmöte, (ii) skriftligen bekräftats i ett av Kungsbacka justerat protokoll över det aktuella mötet, samt (iii) en skriftlig verifiering att beslutet inte stod i strid med ändringsförbudet. 255. Därtill kom att för att en ändring skulle vara bindande under avtalet en i avtalet särskild angiven förutsättning att ändringen var införd i Bilaga C1 Avtalade krav. Detta framgår i avsnitt 1.1 Bilaga C1: 23 Se s. 10 bilaga S4. 256. Som redogörs för i nästa avsnitt vållade detta stora problem i etapp 2 då Kungsbacka, trots att det var Kungsbackas ansvar att föra dokumentet, vägrade uppdatera Bilaga C1 Avtalade krav. G.2.3 Införandeprojektet för etapp 2 257. Införandeprojektet för etapp 2 (grundskola och förskola) upplevdes av Gotit som problematiskt. 258. I början av 2024 upplevde Gotit att Kungsbackas personal började fjärma sig från projektet och att kommunen närmast eftersträvade att det skulle misslyckas. Kommunens vidtog också aktiva åtgärder för att försvåra projektets genomförande. 259. Ett tydligt exempel på detta var hur Kungsbacka administrerade ändrings- hanteringen (ett annat när Kungsbacka försökte hindra konverteringen till produktionsmiljö, se avsnitt G.2.5 nedan). 260. I ett införandeprojekt som det nu aktuella är det närmast självklart att vissa krav behöver ändras under projektets gång. 261. Men för leverantören är det helt fundamentalt att önskade ändringar meddelas av beställaren i tid och på ett strukturerat sätt. 262. I införandeprojektet var endast ändringar som förts in i Bilaga C1 Avtalade krav bindande – vilket uttryckligen framgick av avsnitt 1.1 i samma dokument. 263. Under hösten 2023 och 2024 diskuterade parterna olika ändringar av de avtalade kraven och var i vissa delar principiellt överens om dessa (i andra delar var man inte överens). Men Kungsbacka återkom inte med en uppdaterad version av Bilaga C1 Avtalade krav. 264. Detta orsakade stora problem för Gotit. Bolaget behövde självklart veta vilka krav som gällde för att kunna driva införandeprojektet framåt. Mot bakgrund av erfarenheterna från etapp 1 – där Kungsbacka överlämnade en ny version av Bilaga C1 Avtalade krav dagen före leverans – var frågan om uppdateringen av kraven något som Gotit hade särskilt fokus på. 265. Redan i januari 2024 bad Gotit Kungsbacka att återkomma med en ny version av Bilaga C1 Avtalade krav. Detta framgår bl.a. av ett mejl från Tim Mighall (Gotit) till Kungsbacka den 15 januari 2024.24 266. Även muntligt tog Gotits personal upp frågan med kommunen vid ett flertal tillfällen. 267. Men det kom ingen ny version av Bilaga C1 Avtalade krav från kommunen. Den version av BilagaC1 Avtalade krav som Gotit därmed hade att förhålla sig till fortsatte vara den version som Kungsbacka upprättat dagen före leveransen av etapp 1 den 1 december 2022. 268. Den 29 augusti 2024 – alltså bara en månad innan Gotit behövde ge Kungsbacka tillgång till systemet – kontaktade Andreas Öhman på Gotit Kungsbacka per mejl och angav följande.25 269. Anna Hedlund på Kungsbacka svarade samma dag den 29 augusti 2024 följande på Andreas Öhmans mejl.26 270. Svaret är anmärkningsvärt på flera sätt. 24 Bilaga S25. 25 Bilaga S28. 26 Bilaga S28. 271. Gotit hade gång på gång efterfrågat en uppdaterad version av Bilaga C1 Avtalade krav, vilket enligt parternas avtal var ett krav för att ett avtalat krav skulle ändras; dvs. för att en i och för sig avtalad ändring skulle vara giltig under avtalet. Men Kungsbacka hade inte kommit med en sådan ny version. I stället hänvisades Gotit till godkända ändringar, trots att dessa inte blivit giltiga genom att föras in i Bilaga C1 Avtalade krav. 272. Kommunen tycktes inte förstå sitt eget avtal och försatte med detta leverantören i en närmast omöjlig position. Att då anklaga Gotit för att inte ta sitt ansvar framstår som talande för kommunens agerande under införandeprojektet. 273. Anna Hedlund avslutade mejlet med att ange att Gotit skulle få en ny version av Bilaga C1 Avtalade krav. Men hon angav ingen tidpunkt för detta helt centrala dokument. 274. Fredagen den 30 augusti 2024 svarade Andreas Öhman på Gotit följande till Kungsbacka i anledning av mejlet ovan.27 275. Andreas Öhman angav alltså att han förväntade sig en uppdaterad version av Bilaga C1 Avtalade krav senast kl. 13.00 måndagen den 2 september 2024. 276. Andreas Öhmans krav kan inte uppfattas som konstigt med tanke på att Gotit enligt avtalet senast den 30 september 2024 skulle bereda Kungsbacka tillgång till systemet i produktionsmiljö och överlämna testprotokoll för testning (som skulle göras mot kraven i Bilaga C1 Avtalade krav). 277. Gotit behövde helt enkelt veta vilka avtalade krav bolaget hade att förhålla sig till när systemet konfigurerades och under den egentestning som Gotit skulle genomföra under september månad (jfr p. 214 ovan, steg 1). Den 2september 2024 var naturligtvis egentligen alldeles för sent för att få klarhet i detta. 278. På Andreas Öhmans mejl svarade Anna Hedlund på kommunen samma dag den 30 augusti 2024 följande.28 279. Kungsbacka angav alltså att uppdaterandet av Bilaga C1 Avtalade krav (dvs. Kungsbackas krav på systemet) var en administrativ uppgift som låg under Gotits 27 Bilaga S28. 28 Bilaga S27. ansvar. Anna Hedlund angav vidare att ”Gotit ska följa avtalet och det är Gotits ansvar att veta vad som ska levereras.” 280. Återigen kan konstateras att Kungsbacka inte agerade konstruktivt eller hjälpsamt. Vidare är det som anförts från kommunens sida fundamentalt fel. För att de avtalade kraven i Bilaga C1 Avtalade krav skulle ändras var ett uttryckligt krav i avtalet att en ny version av Bilaga C1 Avtalade krav upprättades. 281. Kommunen upprättade aldrig någon ny version av Bilaga C1 Avtalade krav. Den version av Bilaga C1 Avtalade krav som Gotit hade att förhålla sig till var alltså den från den 1 december 2022. G.2.4 Gotits testning och testprotokoll 282. Enligt p. 8.2 Bilaga C5 Allmänna bestämmelser skulle Gotit kvalitetssäkra systemet genom egenkontroll. Det anges särskilt att testningen ska ske i testmiljö. 283. Testningen av funktionskraven har skett mot den enligt avtalet gällande Bilaga C1 Avtalade krav daterad den 1 december 2022. 284. Gotit har genomfört egenkontrollen enligt parternas avtal och upprättat testprotokoll för detta. Dessa ges in som bilaga S30. Som anges nedan överlämnades dessa till Kungsbacka den 18 september 2024. 285. Det måste betonas att testning i testmiljö inte är detsamma som testning i produktionsmiljö. Det är inte möjligt att genomföra alla åtgärder i en testmiljö som kan göras i en produktionsmiljö där systemet exempelvis integreras på riktigt med andra system. 286. Testprotokollen har varit korrekta och fullständiga. Vad Kungsbacka gör gällande om oriktiga uppgifter i protokollen och ofullständigheter stämmer inte och har inte i målet utvecklats av kommunen. 287. En stor del av Kungsbackas påståenden rörande Gotits testprotokoll förefaller bero på att Kungsbacka, i stället för att såsom avtalats genomföra sin testning för acceptanskontroll i produktionsmiljö, försökt replikera testningen i en testmiljö som vid tidpunkten inte var lämpad för detta (detta förklaras mer utförligt i avsnitt G.2.7.1 nedan). G.2.5 Kungsbacka försökte hindra att etapp 2 överfördes till produktionsmiljö 288. Enligt tidsplanen skulle Gotit ge Kungsbacka tillgång till systemet i produktionsmiljö den 18 september 2024. Gotit var också redo att leverera systemet till detta datum. 289. Inför överlämnandet påbörjade Gotit en konvertering av etapp 2 till produktionsmiljö (i praktiken så laddades konfigurationen och data upp i den miljö som kommunen sedan skulle använda). En del av detta var en migrering av data från kommunens dåvarande system till Skolplatsen. Detta var uppenbarligen nödvändigt för att det skulle vara möjligt att ge Kungsbacka tillgång till systemet i produktionsmiljö. 290. Att Gotit skulle göra detta var något som kommunen länge varit medveten om; det låg i den avtalade leveransproceduren. Det framgick direkt av införandeplanen där det angavs att konvertering till produktionsmiljö skulle ske 3–13 september 2024.29 291. Själva migreringen av data hade tidigare gjorts i testmiljö under september och oktober 2023 efter att Kungsbacka översänt sin data till Gotit den 11 september 2023. Gotit hade kontrollerat migreringen. Även Kungsbacka hade kontrollerat migreringen. Inom projektgruppen hade denna migrering diskuterats under framför allt oktober 2023 och kommunen hade i december 2023 önskat vissa justeringar. Gotit genomförde dessa justeringar. 292. Den 10 september 2024, dvs. åtta dagar innan Kungsbacka skulle få tillgång till systemet, återkom plötsligt Kungsbacka per mejl och gjorde gällande att Gotit inte fick ladda upp systemet i produktionsmiljö då Kommunen menade att:30 a. De avtalsenliga stegen inför skarp drift enligt Kungsbacka inte var uppfyllda. b. Att Kungsbacka inte kontrollerat och godkänt migreringen i testmiljön. c. Att ekonomikörningarna i sin helhet skulle vara färdiga och genomtestade långt före acceptanskontrollen. 293. Vad Kungsbacka gjorde gällande stämde inte med avtalet. Det som sades om migreringen var också anmärkningsvärt. Menade verkligen Kungsbacka att man inte kontrollerat migreringen i testmiljö trots att man haft nästan ett år på sig att göra det? 294. Den 12 september 2024 besvarade Gotit kommunens påståenden och påpekade att det kommunen gjorde gällande inte var korrekt.31 Det Kungsbacka påstod stod inte i införandeplanen och stämde inte heller i sak. 295. Samma dag, den 12 september 2024, återkom Kungsbackas ombud, advokat Pontus Etéus. Tonen (och osakligheten) var nu uppskruvad till högsta nivå och Kungsbacka påstod att Gotits konvertering till produktionsmiljö utgjorde ett brott – ett grovt sådant.32 29 Bilaga S27. 30 Kungsbackas bilaga 5, ab 15. 31 Kungsbackas bilaga 5, ab 15. 32 Bilaga S29. 296. Gotit besvarade Kungsbackas grundlösa anklagelser redan samma dag.33 Varefter Kungsbackas ombud den 17 september 2024 repeterade de grundlösa anklagelserna om brott i form av dataintrång.34 Detta bemöttes av Gotits ombud den 18 september 2024.35 297. Det kan konstateras att Gotit samma dag som sitt sista brev i denna fråga, den 18 september 2024, gav Kungsbacka tillgång till systemet i produktionsmiljö. Kungsbacka tog emot systemet och påbörjade tester i det. Kungsbacka, har såvitt Gotit känner till, inte polisanmält det påstådda (grova) brottet. 298. Kungsbackas försök att hindra att etapp 2 överfördes till produktionsmiljö framstår för Gotit som ännu ett försök från Kungsbackas sida att hindra projektets genomförande. 299. Det är vidare talande för Kungsbackas agerande, att kommunen grundlöst anklagade Gotit för mycket allvarliga brott när bolaget fullgjorde sina avtalsförpliktelser, för att därefter påbörja tester i det system som kommunen själv påstod vara olagligt överfört. G.2.6 Kungsbacka fick tillgång till systemet och testprotokollen överlämnades 300. Den 18 september 2024 fick Kungsbacka tillgång till systemet för etapp 2 i produktionsmiljö och Gotit överlämnade testprotokollen för Gotits egenkontroll till Kungsbacka.36 301. Allt detta har varit helt i enlighet med avtalet. G.2.7 Kungsbackas acceptanskontroll 302. Kungsbacka var enligt avtalet skyldigt att påbörja en acceptanskontroll av systemet efter att kommunen fått tillgång till systemet och testprotokollen. Enligt Bilaga C5 Allmänna bestämmelser till avtalet gällde bl.a. följande avseende acceptanskontrollen. 33 Se Bilaga S29. 34 Se Bilaga S29. 35 Se Bilaga S29. 36 Se bilaga S30. 303. Följande gällde alltså: a. Kommunens acceptanskontroll skulle ske i produktionsmiljö. b. Kommunen skulle kontrollera att systemet uppfyllde avtalade krav – dvs. Bilaga C1 Avtalade krav. c. Kommunen skulle anteckna fel och brister som upptäcktes i acceptanskontrollen i ett särskilt protokoll över acceptanskontrollen. 304. Enligt informationen Gotit fick till sig påbörjade dock inte Kungsbacka någon acceptanskontroll enligt avtalet. Detta eftersom personer inom Kungsbacka kommun redan tidigare hade bestämt sig för att kommunen inte längre ville ha Skolplatsen. Kommunens företrädare hade också approacherat Gotit med trevare om att lägga ned hela projektet. 305. I stället för en riktig acceptanskontroll enligt avtal genomförde kommunen egna ostrukturerade tester i systemet som Kungsbacka nu i detta mål kallar för en ”acceptanskontroll”. Denna s.k. acceptanskontroll var helt förfelad och inte förenlig med avtalet då kommunen: a. Inte genomförde acceptanskontrollen i produktionsmiljö. b. Inte testade mot de (giltiga) krav som fanns i Bilaga C1 Avtalade krav utan mot andra ändrade krav. c. Inte, såvitt Gotit känner till, fört korrekt protokoll över acceptanskontrollen. 306. Gotit kommer att redogöra för detta nedan. G.2.7.1 Kommunen genomförde inte acceptanskontrollen i produktionsmiljö 307. Som redogjorts för ovan skulle Kungsbacka enligt avtalet genomföra acceptanskontrollen i produktionsmiljö. 308. Kommunen har trots detta utfört majoriteten (måhända all, oklart för Gotit) av sin testning i testmiljö. Detta utan att kommunen förstått hur testmiljön fungerat. a. En testmiljö är en separat, avskild kopia av systemet där utvecklaren kan prova funktioner, mata in påhittade uppgifter och leta efter fel utan att det får några konsekvenser i verksamheten. Med en analogi: Tänk på det som en repetitionslokal — om något går sönder där spelar det ingen roll, eftersom ingen riktig elev, lärare eller vårdnadshavare påverkas. Men ingen testmiljö kan dock fullt ut spegla produktionsmiljön; integrationer, datavolymer och belastning skiljer sig åt. b. Produktionsmiljön är däremot det "skarpa" systemet — den version som faktiskt används i den dagliga verksamheten, med riktiga elevuppgifter, scheman och så vidare. Det är där allt arbete sker på riktigt. 309. Det är viktigt att notera att en testmiljö aldrig fullt ut kan spegla produktions- miljön – integrationer mot andra system, datavolymer och användarbelastning skiljer sig åt. Det är just därför avtalet förutsatte att acceptanskontrollen skulle ske i produktionsmiljön. 310. Testmiljön var heller inte uppdaterad för att Kungsbacka skulle göra sin testning i den (för enligt avtalet skulle kommunens testning ske i produktionsmiljön). 311. I testmiljön hade exempelvis ingen läsårsuppflytt gjorts sommaren 2024. Detta innebar att tester som utfördes i testmiljön på hösten 2024 saknade bl.a. klassplacerade elever, betygskopplingar, lärarkopplingar, nationella provresultat, terminsbetyg, betygskatalog och nya barnomsorgsplaceringar för aktuellt läsår. 312. Allt detta var något som hade gått att hantera om kommunen förstått hur testmiljön fungerade. Men enligt avtalet skulle kommunen inte testa i testmiljön och kommunen frågade heller inte hur situationen skulle hanteras. 313. Utifrån Kungsbackas handlingar framstår det dessutom som om kommunen egentligen inte genomfört en acceptanskontroll utan försökt replikera Gotits testning i testmiljön (vilket inte var praktiskt möjligt utan en läsårsuppflytt i testmiljön). 314. Att kommunens testning gjorts i testmiljön och att detta inte fungerat för kommunen framgår direkt av kommunens noteringar i aktbilaga 13 som Kungsbacka gett in i målet. Avseende t.ex. krav 5.3.07 (Som lärare vill jag kunna registrera betyg i systemet för att eleverna har rätt till kunskapsbedömning) har kommunen gjort följande notering. ”När kommunen testar att registrera betyg enligt testfallet så finns inga grupper eller betyg att visa. Det finns inga registrerade betyg i testmiljön. Kommunen kan inte på egen hand skapa fiktiva betyg i testmiljön då Gotit har skapat ett nytt läsår men inte flyttat upp eleverna och i övrigt iordningställt miljön.” (Egen understrykning) 315. Skulle motsvarande test gjorts i produktionsmiljön hade motsvarande problem inte uppstått. 316. Det är alltså uppenbart att Kungsbackas testning inte skett i produktionsmiljö. Det kan noteras att ordet ”testmiljö” nämns 209 gånger i aktbilaga 13. Det framstår som att i princip hela kommunens acceptanskontroll skett i testmiljö. 317. Att Kungsbacka inte gjort sin acceptanskontroll i produktionsmiljö gör denna i praktiken helt meningslös och utgör ett brott mot parternas avtal. G.2.7.2 Kommunen har inte testat mot de krav som fanns i Bilaga C1 Avtalade krav 318. Men problemen med Kungsbackas i sig meningslösa testning är mer omfattande än så. Kungsbacka har inte ens testat mot de krav som parterna avtalat i Bilaga C1 Avtalade krav. 319. Som redogjorts för ovan var det extremt tydligt i avtalet att det var de krav som fanns i Bilaga C1 Avtalade krav som gällde mellan parterna. Gotit hade försökt förmå Kungsbacka att ta fram en ny version av Bilaga C1 Avtalade krav under införandeprojektet av etapp 2 men Kungsbacka hade vägrat. 320. Trots detta har Kungsbacka inte baserat sin acceptanskontroll på Bilaga C1 Avtalade krav, utan i stället testat systemet mot egenhändigt konstruerade krav som saknar förankring i avtalet. 321. Nedan följer sex exempel (det finns många fler). 322. I Bilaga C1 Avtalade krav anges följande krav 5.4.2.37 323. Kungsbacka har dock inte testat mot detta krav utan mot följande krav.38 324. Kravet är ett helt annat än det avtalade kravet. Kommunen har bl.a. lagt till ett helt nytt "OBS!"-block om att närhetsprincipen ska tillämpas på individnivå med "relativ närhet" som avgörande. 325. Detta finns överhuvudtaget inte i Bilaga C1 Avtalade krav och förutsätter en GIS- baserad adress-till-skola-motor – ett fundamentalt nytt tekniskt krav. I acceptanskontrollen har Kungsbacka, föga förvånande, underkänt funktionen avseende detta nya ”krav”. 37 Ab 3. 38 Ab 13. 326. I Bilaga C1 Avtalade krav anges följande krav 5.4.3. 327. Kungsbacka har dock inte testat mot detta krav utan mot följande krav.39 328. Kravet är ett helt annat än det avtalade kravet. Även här har kommunen har lagt till ett helt nytt "OBS!"-block om att närhetsprincipen ska tillämpas på individnivå med "relativ närhet" som avgörande. 329. Detta finns överhuvudtaget inte i Bilaga C1 och förutsätter en GIS-baserad adress-till-skola-motor – ett fundamentalt nytt tekniskt krav. Kommunen har också gjort omfattande andra ändringar. I acceptanskontrollen har Kungsbacka underkänt funktionen avseende även detta nya ”krav”. 330. I Bilaga C1 Avtalade krav anges följande krav 3.3.4. 331. Kungsbacka har dock inte testat mot detta krav utan i stället testat mot fyra separata krav.40 39 Ab 13. 40 Ab 13. 332. Kravet är ett helt annat än det avtalade kravet. I acceptanskontrollen har Kungsbacka underkänt funktionen avseende dessa nya ”krav”. 333. Och inte nog med detta, i denna process när Kungsbacka (helt felaktigt) ”räknar” antalet krav som kommunen menar inte är uppfyllda (se t.ex. p. 51 och 147 stämningsansökan) räknas detta krav som fyra separata krav. 334. Kungsbacka har alltså på eget bevåg – utan stöd i avtalet och utan att ha hanterat ändringen genom den ordning för kravjusteringar som avtalet föreskriver – ensidigt skrivit om ett enda avtalat krav till fyra nya, mer långtgående krav. 335. Därefter har kommunen underkänt systemet mot vart och ett av dessa självkonstruerade krav. I stämningsansökan har kommunen sedan påstått att utfallet (från sin i sig meningslösa testning) är fyra separata underkända krav. 336. I Bilaga C1 Avtalade krav anges följande krav 5.4.7.41 337. Kungsbacka har dock inte testat mot detta krav utan mot följande krav.42 338. Kravet är helt ändrat. Bilaga C1-kravet säger att vårdnadshavaren ska kunna tacka ja eller välja alternativa skolor. Kommunen har bytt rollen till "central administratör" och lagt till att vårdnadshavare måste välja minst 3 och max 5 alternativ, ange fritidsbehov och startdatum (med tvingande fritidsinformation). I acceptanskontrollen har Kungsbacka underkänt funktionen avseende detta nya ”krav”. 339. I Bilaga C1 Avtalade krav anges följande krav 5.4.11.43 340. Kungsbacka har dock inte testat mot detta krav utan mot följande krav.44 41 Ab 3. 42 Ab 13. 43 Ab 3. 44 Ab 13. 341. Utöver rollbyte (grundskoleadministratör → central administratör) har Kommunen lagt till helt nya funktionskrav om massutskick, information om dem som saknar e-post samt utskrift av brev från samma vy som e-postutskick. I acceptanskontrollen har Kungsbacka underkänt funktionen avseende detta nya ”krav”. 342. I Bilaga C1 Avtalade krav anges följande krav 5.4.12.45 343. Kungsbacka har dock inte testat mot detta krav utan mot följande krav.46 344. Utöver rollbyte (grundskoleadministratör → central administratör) har Kommunen lagt till helt nya funktionskrav om massutskick, information om dem som saknar e-post samt utskrift av brev från samma vy som e-postutskick. I acceptanskontrollen har Kungsbacka underkänt funktionen avseende detta nya ”krav”. 345. Ovanstående utgör enbart exempel. Det är uppenbart att Kungsbackas acceptanskontroll inte har genomförts med utgångspunkt i Bilaga C1 Avtalade krav, utan i stället har baserats på andra krav – önskemål – som saknar stöd i avtalet. 346. Det kan vidare noteras, att det framstår som att kommunen vid sin ”testning” mer eller mindre blint utgått från Gotits testprotokoll trots att kommunen testat mot andra krav än Gotit (och som föreskrivits). Av allt att döma har kommunen gjort detta även när de ändrat vilket krav testet skulle ha gjorts mot; kommunen jämför alltså äpplen med päron. 347. Problemet kan illustreras enligt följande illustrativa teoretiska exempel. a. Vi föreställer oss att Kungsbacka har kravställt att det ska finnas en grön dörr in till klassrum 102. b. Gotit gör ett test där det i protokollet bara står ”verifiera att dörren till klassrum 102 är grön”. När detta är gjort har Gotit uppnått kravet. 45 Ab 3. 46 Ab 13. c. Under sin acceptanskontroll lägger Kungsbacka till det nya kravet ”dörren ska öppna sig inåt klassrummet”. d. Detta nya krav tar så klart Gotits testprotokoll inte höjd för. e. Kungsbacka har sedan vid sin acceptanskontroll enbart granskat själva testprotokollet från Gotit och konstaterat att detta inte verifierar att dörren öppnar sig inåt klassrummet. På den grunden har kommunen underkänt det egenkonstruerade kravet – men detta utan att kontrollera om dörren faktiskt öppnar sig inåt klassrummet eller inte (vilket den naturligtvis kan göra utan att detta kravställts). 348. Att Kungsbacka inte gjort sin acceptanskontroll mot Bilaga C1 Avtalade krav gör testningen i praktiken helt meningslös och det utgjorde ett brott mot parternas avtal. G.2.7.3 Gotit ifrågasätter om kommunen fört ett protokoll över acceptanskontrollen 349. Enligt p. 8.6 Bilaga C5 Allmänna bestämmelser skulle kommunen föra ett protokoll vid acceptanskontrollen. 350. Det finns en bestämmelse i p. 8.10 Bilaga C5 Allmänna bestämmelser om hur fel och brister som kommunen antecknat i detta protokoll ska hanteras. 351. Protokollet över acceptanskontrollen och att påstådda fel och brister antecknas där, är alltså helt centralt vid ett underkännande av systemet (utan sådant protokoll kan inte systemet underkännas – hur ska leverantören då veta vad som ska åtgärdas?). 352. Att föra protokoll vid testning är helt centralt — det är inte en formalitet utan själva grunden för att en acceptanskontroll ska kunna fylla sin funktion. Skälen är flera: a. Spårbarhet — vad har testats och mot vilket krav? Ett testprotokoll är det enda sättet att i efterhand kunna avgöra exakt vilket krav som testet avsåg, vilka steg som utfördes, vilka indata som användes och vilket resultat som observerades. Utan protokoll går det inte att skilja på om ett "underkänt" utfall beror på att systemet inte uppfyller kravet, på att testet utfördes felaktigt, eller — som i den här tvisten — på att kontrollanten i tysthet bytt ut själva kravet. b. Reproducerbarhet. En annan person ska kunna ta protokollet och köra om samma test och få samma resultat. Det är detta som skiljer en strukturerad acceptanskontroll från en subjektiv åsikt om systemet. c. Möjlighet till åtgärd. Om kommunen inte antecknar vad som är fel, var det är fel och hur det yttrar sig, har leverantören ingen möjlighet att åtgärda det. Ett underkännande utan dokumenterade fel försätter leverantören i en omöjlig position — bolaget förväntas rätta brister som ingen har specificerat. Det är just därför p. 8.10 Bilaga C5 förutsätter att fel och brister antecknas i protokollet. d. Disciplinerar kontrollanten. Skyldigheten att skriva ner vad man testat och mot vilket krav tvingar kontrollanten att hålla sig till de avtalade kraven. När protokoll inte förs öppnas dörren för glidning — att kraven omformuleras under hand och att utfallen sedan motiveras med argument som inte hade hållit om de behövt antecknas i förväg. 353. Gotit har aldrig fått del av några protokoll över acceptanskontrollen och ifrågasätter om kommunen ens fört något protokoll. 354. Den handling som Kungsbacka i målet gett in som aktbilaga 13 (av Kungsbacka benämnd ”Resultat av kommunens kontroll av leverans”) förefaller inte ens kommunen påstå utgöra ett protokoll (vilket det heller inte är). G.2.8 Kommunen har inte underkänt Gotits leverans 355. Efter att Gotit lämnat över systemet till Kungsbacka för acceptanskontroll, skulle Kungsbacka inom 30 arbetsdagar fatta beslut om att godkänna eller underkänna leveransen. Enligt införandeplanen skulle detta ske senast den 31 oktober 2024 (vilket var 30 arbetsdagar efter att Gotit lämnat över systemet). 356. Enligt p. 8.8 Bilaga C5 skulle Kungsbacka godkänna systemet enligt följande förutsättningar: 357. När Kungsbacka godkänt systemet inträffar den s.k. effektiva leveransdagen enligt p. 8.7 Bilaga C5. 358. Om Kungsbacka i stället underkände systemet fick det följande följder. 359. Den 31 oktober 2024 återkom Kungsbacka inte i frågan om kommunen godkände systemet eller underkände det. Kungsbacka lämnade helt enkelt inget besked. 360. Eftersom systemet uppfyllde de avtalade kraven hade Kungsbacka dock varit skyldigt att godkänna systemet. 361. Fredagen den 1 november 2024 kl. 19:21 återkom i stället Kungsbackas ombud med en omfattande rättelseanmaning.47 I brevet framförde Kungsbacka bl.a. (ogrundade) anklagelser om väsentliga avtalsbrott kopplat till leveransen av etapp 2. Men Kungsbacka underlät samtidigt att lämna besked om kommunen accepterade eller underkände leveransen. I brevet framförde Kungsbacka också ett stort antal ytterligare ogrundade påståenden om avtalsbrott och angav följande. 362. Brevet skickades som sagt fredagen den 1 november 2024 kl. 19.21. Kungsbacka krävde att de påstådda avtalsbrotten skulle rättas inom tio dagar och angav att detta inträffade den 4 november 2024, dvs. måndagen tre dagar efter brevet sänts. Denna typ av slarv – i centrala och viktiga frågor – är anmärkningsvärt. 363. Det är även talande för Kungsbackas agerande mot Gotit. Kungsbacka ställer orimliga och avtalsstridiga krav på Gotit samtidigt som kommunen själv inte alls förhåller sig till avtalet. 364. Kungsbacka hade att den 31 oktober 2024 antingen godkänna eller underkänna systemet. Vilket av dessa beslut Kungsbacka valde hade olika följder enligt avtalet. 365. Men Kungsbacka valde kontraktsstridigt att inte fatta något beslut alls och i stället, dagen efter, påstå att Gotit var i anteciperat dröjsmål. 366. Vid tidpunkten var det i stället Kungsbacka som var i dröjsmål med flera centrala åtaganden avseende acceptanskontrollen (i produktionsmiljö, att den skulle ske mot avtalade krav och att protokoll skulle föras) och slutligen med beslutet om i 47 Bilaga S39. vad mån leveransen godkändes – vilket kommunen enligt avtalet var skyldig att meddela senast den 31 oktober 2024. G.2.9 Slutsats: Gotit har levererat etapp 2 korrekt och i tid. 367. Gotit har fullgjort sina avtalade åtaganden inför leveransdagen den 11 november 2024. Bolaget har kvalitetssäkrat systemet genom egenkontroll i testmiljö, upprättat testprotokoll och den 18 september 2024 – dvs. i rätt tid enligt p. 8.2 och 8.3 Bilaga C5 – berett Kungsbacka tillgång till systemet i produktionsmiljö och överlämnat testprotokollen. 368. Testningen och testprotokollen har skett mot de avtalade krav som gällde mellan parterna, dvs. Bilaga C1 Avtalade krav i dess version av den 1 december 2022. 369. Att det var denna version som alltjämt gällde följer av att Kungsbacka – trots Gotits upprepade påminnelser under hela införandeprojektet – vägrade upprätta en ny version av Bilaga C1 Avtalade krav, vilket enligt avsnitt 1.1 Bilaga C1 och p. 7.5 Bilaga C5 var en uttrycklig förutsättning för att avtalade krav skulle kunna ändras. 370. Kungsbackas s.k. acceptanskontroll har däremot genomförts i direkt strid med avtalet i flera centrala avseenden. Kommunen har (i) inte utfört acceptanskontrollen i produktionsmiljö utan i testmiljö, (ii) inte testat mot de krav som följer av Bilaga C1 Avtalade krav utan mot egenhändigt konstruerade krav som saknar stöd i avtalet, och (iii), såvitt Gotit känner till, inte fört något protokoll över acceptanskontrollen på det sätt som p. 8.6 Bilaga C5 föreskriver. 371. En acceptanskontroll som genomförts på detta sätt kan inte läggas till grund för ett underkännande av leveransen. 372. Till detta kommer att Kungsbacka aldrig har fattat något beslut om att underkänna leveransen. Kommunen var enligt p. 8.8 Bilaga C5 skyldig att senast den 31 oktober 2024 antingen godkänna eller underkänna systemet. Kommunen gjorde varken det ena eller det andra. 373. Mot den bakgrunden kan det konstateras att Gotit har levererat etapp 2 i enlighet med parternas avtal. Systemet uppfyllde de avtalade kraven och Kungsbacka var skyldigt att godkänna leveransen. 374. Efter avtalad tid för att godkänna eller underkänna leveransen den 31 oktober 2024 översände Kungsbacka den 1 november 2024 en rättelseanmaning där kommunen framställde omfattande och ogrundade anklagelser om avtalsbrott, utan att förhålla sig till avtalets reglering om leveransgodkännande. 375. I och med att Kungsbacka inte underkänt systemet per den 31 oktober 2024 har kommunen försuttit sin avtalade rättighet att göra detta. Kommunens anmaning den 1 november 2024 förhöll sig inte alls till de avtalade villkoren om godkännande och underkännande. 376. Sammanfattningsvis har Gotit levererat etapp 2 i avtalad tid. Kungsbacka har aldrig underkänt etapp 2. G.3 Kommunens påstående om anteciperad försening avseende förskola och grundskola 377. Som framgår ovan var inte Gotit försenad med sin leverans av systemet avseende förskola och grundskola. 378. Det var i stället kommunen som var försenad med att korrekt testa (genomföra en acceptanskontroll) och därefter fatta beslut om att underkänna eller godkänna systemet. Kommunen hade därmed inte längre rätt att underkänna systemet. 379. Kommunen försöker i stämningsansökan, genom hänvisningar till olika möten i maj och augusti 2024, göra gällande att Gotit inte kunde leverera i tid. Påståendet är felaktigt. Gotit har levererat i tid. 380. Vad Kungsbacka gör gällande i sak avseende den påstådda anteciperade förseningen är felaktigt och bestrids av Gotit. Det är en juridisk konstruktion utan verklighetsförankring. 381. Det ska därtill noteras att anteciperat avtalsbrott inte är en avtalad hävnings- grund i parternas avtal (om nu den påstådda antecipieringen alls är av någon relevans, vilket bestrids). Hävningsgrunderna i avtalet är uttömmande. G.4 Kommunens påstående om brott mot införandeplanen för förskola och grundskola 382. I stämningsansökan gör Kungsbacka gällande att Gotit brutit mot gällande införandeplan (se avsnitt C.2.1.4 och F.1.4 stämningsansökan). 383. Gotit har vissa svårigheter att förstå exakt vad kommunen gör gällande. 384. Kungsbacka gör i p. 61 och 62 stämningsansökan gällande att det, enligt den införandeplan som Kungsbacka menar överenskommits den 26 september 2023, framgår att ”skulle leverans av etappen förskola/grundskola [etapp 2] ske den 15 februari 2024". Detta stämmer inte. 385. Den 20 november 2023 – dvs. två månader senare – träffade parterna förlikningsavtalet. I förlikningsavtalet anges följande.48 386. Under 2023 arbetade parterna för att etapp 2 skulle gå i drift den 15 februari 2024. Kungsbacka var dock oroat och tidpunkten för driftsättningen sköts därför 48 Ab 12. framåt. Under december 2023 och januari 2024 diskuterade Gotit och kommunen en ny tidsplan för leveransen (av etapp 2). 387. Vid ett möte den 6 februari 2024 var parterna överens om att skarp drift den 18 september 2024 passade båda parter bäst.49 388. Vid mötet hade Kungsbacka ingen invändning mot detta. 389. Efter vissa ytterligare diskussioner fram och tillbaka skickade Gotit den 20 februari 2024 över en uppdaterad införandeplan för etapp 2.50 Kungsbacka fick alltså den detaljerade planeringen av införandeplanen som angavs i p. 3.2 i förlikningsavtalet. 390. Inom projektet har parterna sedan arbetat enligt denna tidsplan. 391. Det kan noteras att Kungsbacka påstår i p. 61 stämningsansökan att ”Parterna överenskom den 26 september 2023[fotnot 8] om en ny införandeplan för förskola/grundskola”. Kungsbacka påstår sedan i fotnot 8 att ”Den sista versionen av införandeplanen är daterad till den 13 september 2023, men översändes till Kungsbacka kommun först den 26 september 2023”. 392. Gotit ställer sig frågande till det Kungsbacka påstår. För det första skickade Gotit över en införandeplan daterad den 13 september 2023 just den 13 september 2023 till Peter Hornebrandt på Kungsbacka, se nedan.51 49 Gotits anteckningar från mötet den 6 februari 2024, bilaga S26. 50 Bilaga S27. 51 Bilaga S24. 393. Såvitt Gotit känner till, skilde sig inte Kungsbackas hantering av denna införandeplan från hur kommunen hanterade den som skickades över den 20 februari 2024. Gotit känner inte till att Kungsbacka uttryckligen ”godkänt” införandeplanen eller liknande. Utan parterna började helt enkelt arbeta enligt planen (precis som man gjorde med införandeplanen som översändes den 20 februari 2024). 394. Kungsbacka har alltså hanterat de två införandeplanerna på samma sätt. I inget av fallen lämnade kommunen ifrån sig något skriftligt godkännande; i båda fallen fortsatte parterna i stället att arbeta enligt den översända planen. 395. Att Kungsbacka nu i efterhand gör gällande att den ena planen – den som Kungsbacka menar översändes den 26 september 2023 – skulle utgöra en bindande överenskommelse om leveransdag, medan den införandeplan som Gotit översände den 20 februari 2024 inte skulle ha någon sådan verkan, är ologiskt. Kungsbacka kan inte, av två införandeplaner som kommunen hanterat på samma sätt, välja den som idag passar Kungsbackas talan och bortse från den andra. 396. Av avgörande betydelse är också att parterna genom förlikningsavtalet den 20 november 2023 enades om ett nytt leveransdatum, vilket innebar att den tidigare införandeplanen saknade relevans – något som även framgår tydligt av förlikningsavtalets innehåll. 397. I p. 64 stämningsansökan anger kommunen följande. ”Av den gällande införandeplanen följer att Gotit innan driftsättning ska genomföra ekonomikörningar och att ekonomifunktionerna ska färdigställas innan övrig funktionalitet. Gotit har frångått införandeplanen genom att inte färdigställa ekonomikörningarna innan övrig funktionalitet samt inte ge kommunen möjlighet att godkänna inläsningen av data innan driftsättning den 18 september 2024. Gotits agerande utgör ett väsentligt avtalsbrott.” 398. Detta stämmer inte. Det framgår inte av införandeplanen och dessutom har Gotit färdigställt ekonomikörningarna inför leverans och gett kommunen möjlighet att godkänna inläsningen av data innan driftsättning. H Kungsbackas påstående om väsentliga brister i driften och brister i upprätthållande av avtalade processer och rutiner för förvaltningsåtagandet H.1 Vad Kungsbacka gör gällande 399. Gotit har vissa svårigheter att förstå vad Kungsbacka egentligen vill göra gällande med sitt påstående om att det finns ”väsentliga fel i driften och brister i upprätthållande av avtalade processer och rutiner för förvaltningsåtagandet” (avsnitt C.2.2 och F.2 stämningsansökan). 400. Som Gotit uppfattar det rör det sig i grunden om fyra olika påståenden: a. Att det förelegat väsentliga fel i driften av etapp 1 (gymnasieskolan). b. Att det förelegat brister i upprätthållandet av avtalade processer och rutiner i förvaltningsåtagandet. c. Att Gotit inte registrerat eller redovisat systemets tillgänglighet. d. Att Gotit inte gjort någon redovisning av avdrag på månadsavgiften för incidenter. 401. Gotit kommer att bemöta dessa påståenden var för sig. 402. Det är vidare så att Kungsbacka inte preciserar när kommunen menar att de påstådda bristerna förelegat. Detta gör det väldigt svårt att på ett mer utförligt sätt bemöta vad kommunen gör gällande. H.2 Kungsbackas påstående om väsentliga brister i driften 403. Kungsbacka utvecklar inte vad det är för väsentliga brister i driften som kommunen gör gällande. 404. I Kungsbackas grunder i stämningsansökan anförs följande. 405. Det framstår alltså som att Kungsbacka, till stöd för sin påstådda hävningsrätt, gör gällande att samtliga de påstådda incidenter som kommunen listar i sin egenupprättade sammanställning (ab 14) åberopas var för sig såsom väsentliga brister i driften. 406. Kommunen utvecklar inte på något sätt dessa påstådda brister utan fokuserar i stället på de påstådda bristerna i upprätthållandet av avtalade processer och rutiner i förvaltningsåtagandet. Kungsbacka framför dock följande påstående. 407. Kungsbacka tycks alltså medge att incidenter inte utgör fel i sig (vilket är korrekt). Men ändå åberopar kommunen, utan någon förklaring, att alla incidenter är fel. Och dessutom väsentliga sådana. 408. Motsägelserna i Kungsbackas resonemang gör det svårt för Gotit att bemöta kommunens anklagelser. Det kan vidare konstateras, utifrån kommunens egen sammanställning, att inte heller kommunen verkar mena att samtliga påstådda incidenter ens förelåg vid tidpunkten för hävningen. 409. Gotit kan dock konstatera att det inte funnits några väsentliga brister i driften. 410. Ett illustrerande exempel på vad kommunen faktiskt anför är SP-785. 411. Den 3 april 2024 anmälde Kungsbacka som ett ärende (alltså inte en incident) att det saknades möjlighet att ta fram vilka elever som hade ”högst betyg inför sommarens årskurs3”.52 52 Ab 14. 412. Den 12 april 2024 ändrade Kungsbacka dock plötsligt ärendet till att vara en incident (i samma ärende, mer om detta i avsnitt H.3.5 nedan). 413. Här kan det konstateras att rapporteringen inte är sådan att det enbart utifrån den går att förstå vad som enligt Kungsbacka utgör en väsentlig brist i driften. 414. Som Gotits personal uppfattat det har Kungsbacka önskat att det skulle finnas en möjlighet att få ut vilken elev/er som kommer att få högst betyg en viss årskurs för att kunna förbereda stipendieutdelning. Detta var inte kravställt och inte något som enkelt gick att ordna. 415. Den (omfattande) statistik som går att ta ut på Skolplatsen avseende betyg bygger på att betygen är ”klarmarkerade”. Detta är viktigt eftersom fram till dess att betygen är ”klarmarkerade” kan de ändras av behöriga användare (betygssättande lärare). 416. Kungsbacka önskade i stället ta fram statistik på olåsta betyg (som alltså fortfarande kunde ändras). Denna funktion fanns inte. 417. Det framstår som uppenbart att denna fråga inte är en väsentlig brist i driften (eller som vi kommer till nedan någon incident i avtalets betydelse). Den rör en funktion som Kungsbacka inte ursprungligen kravställt utan som begärts först efter att projektet gått över i förvaltningsfasen (och som Gotit alltså inte varit skyldigt att leverera). Det Kungsbacka önskade var en tilläggsfunktion. 418. Detta är bara ett av många exempel på denna typ av situationer. Kungsbacka uppfattade i princip alla sina önskemål om funktion i systemet (ibland att man tyckte att det krävdes ”för många klick” för att göra något) som brister eller incidenter. Detta är inte korrekt. 419. Sammanfattningsvis är det tydligt att det inte förelegat några väsentliga brister i driften. H.3 Kungsbackas påstående att det förelegat brister i upprätthållandet av avtalade processer och rutiner i förvaltningsåtagandet 420. Kungsbacka gör i stämningsansökan gällande att ”Gotit har brustit i att upprätthålla avtalade rutiner för incidenthantering. Gotit har i stället tillämpat en ensidigt framtagen rutin för incidenthantering”. 421. Detta stämmer inte. Både Kungsbackas förståelse av parternas avtal och beskrivning av verkligheten är felaktig. 422. Det är i stället Kungsbacka som systematiskt brutit mot avtalet genom att bl.a. överösa Gotit med påstådda incidenter som uppenbart inte varit incidenter, inte gett Gotit tillräcklig information för att hantera påstådda incidenter, inte stänga påstådda incidenter som var avhjälpta samt inte heller i övrigt lojalt försökt få incidenthanteringen att fungera. 423. Kungsbacka har även rapporterat in vanliga ärenden för att långt senare ändra registreringen av dessa till incidenter i ärendesystemet och därefter anklaga Gotit för att inte ha löst den påstådda incidenten i tid, beräknat från det ursprungliga anmälningsdatumet. Agerandet är anmärkningsvärt, särskilt som även dessa ogrundade dröjsmålspåståenden åberopats vid den senare hävningen och nu i denna tvist. 424. Nedan kommer Gotit redogöra för varför Kungsbackas anklagelse är felaktig. H.3.1 Vad säger avtalet om incidenthantering 425. Hur incidenthantering ska hanteras regleras i SLA:t (Bilaga C2 till avtalet), förvaltningsplanen (Bilaga C4 till avtalet)53 och 18 kap. av de allmänna bestämmelserna (Bilaga C5 till avtalet). Vad som står i SLA:t har företräde framför de allmänna bestämmelserna. 426. Vad som är att betrakta som en incident definieras i 2 kap. av de allmänna bestämmelserna (Bilaga C5 till avtalet) enligt följande. 427. En incident enligt parternas avtal är alltså ett oplanerat: a. avbrott i hela eller delar av systemet eller b. reduktion av kvaliteten hos systemet. 428. Definitionen av vad som är en incident är därmed snäv. Att en viss användare önskar en funktionalitet som inte finns i systemet eller vill förändra en konfiguration är inte en incident. 429. Det är viktigt att man skiljer på incidenter och andra ärenden. Bestämmelserna om incidenter är naturligtvis bara tillämpliga på incidenter, inte andra ärenden. 430. Enligt p. 18.3 i de allmänna bestämmelserna (Bilaga C5 till avtalet) ska incidenter klassificeras enligt följande. 53 Som dock inte tillför något materiellt. 431. Av definitionerna ovan är tydligt att för att en incident ska klassificeras som brådskande ska den ha vital påverkan på kommunen. 432. Enligt SLA:t ska hanteringen av incidenter av de olika klassificeringarna ske enligt följande. 433. Avhjälps inte incidenter inom den föreskrivna tiden kan detta under vissa förutsättningar leda till vissa prisavdrag på förvaltningsavgiften. 434. Enligt p. 18.9 i de allmänna bestämmelserna (Bilaga C5 till avtalet) anges hur anmälan av incidenter ska gå till och vilken information som krävs för att incidenthanteringen ska kunna ske. 435. Den bestämmelsen är central eftersom den anger vilken information som krävs för att Gotit ska kunna påbörja incidenthanteringen av en påstådd incident. Ges inte den information som anges ovan, är själva rapporteringen inte tillräcklig för att tidsfrister för incidenthantering m.m. ska starta. 436. Som redovisas nedan har Kungsbacka konsekvent struntat i kommunens skyldighet att redovisa tillräcklig information om de påstådda incidenterna, vilket avsevärt försvårat Gotits arbete. 437. En annan bestämmelse i avtalet som har relevans, pga. Kungsbackas uppenbart felaktiga förståelse av den, är p. 18.5 de allmänna bestämmelserna (Bilaga C5 till avtalet). 438. Bestämmelsen anger alltså att: a. Oenigheter om incidenters prioritering (brådskande, hög eller normal, se p. 430 ovan) ska lösas i efterhand vid månadsmötena. b. Till dess äger kommunens uppfattning om incidentens allvarlighetsgrad (brådskande, hög eller normal) företräde framför leverantörens. 439. Bestämmelserna berör endast angivandet av allvarlighetsgrad (brådskande, hög eller normal). Bestämmelsen anger alltså inte att kommunen har någon fri rätt att klassificera vad som helst som en incident eller när en incident är avhjälpt. 440. Trots detta anger Kungsbacka i sina grunder att ”Enligt Avtalet är det kommunen som klassificerar incidenter och avgör hur dessa ska prioriteras” (p. 68 (a) (ii) stämningsansökan, egen understrykning). H.3.2 Hur hanterades incidenter i praktiken 441. Parterna hade kommit överens om att använda Gotits ärendehanteringssystem "Skolplatsen helpdesk", vilket – såvitt är relevant i denna del – är en version av det svenskutvecklade ärendehanteringssystemet Visionflow (i helpdesken ingår också telefonsupport m.m.). 442. Visionflow är ett svenskutvecklat ärendehanteringssystem som används av såväl stora företag som svenska offentliga aktörer, t.ex. kommuner. Visionflow är alltså ett etablerat och beprövat ärendehanteringssystem. 443. Det bör här noteras att avtalet inte uppställer några mer utförliga krav på ärendehanteringssystemets uppbyggnad och funktion. Av avtalet framgår följande krav på ärendehanteringssystemet. a. Det ska vara tillgängligt under helgfria vardagar kl. 08.00–17.00 (avsnitt 3.1 i Bilaga C4 – Förvaltningsplan och avsnitt 17.1–17.2 i Bilaga C5 – Allmänna Bestämmelser) b. Det ska vara möjligt att registrera ärenden direkt i systemet (avsnitt 17.2 i Bilaga C5 – Allmänna Bestämmelser) 444. Visionflow uppfyllde i sig dessa mycket rudimentära krav. 445. Som framgår nedan har Kungsbacka dock varit av den felaktiga uppfattningen att avtalet ställer omfattande och detaljerade krav på hur ärendehanterings- systemet ska vara konstruerat. Kommunen har i anledning av detta också innehållit betalning av fakturor m.m. 446. Under inledningen av förvaltningsåtagandet registrerades incidenter genom att anmälaren angav ”Incident” i rubriken på ärendet. Efter att kommunen klagat på att det inte fanns en särskild knapp eller rullist för incidenter i ärendehanterings- systemet infördes en sådan den 9 februari 2024.54 447. Efter att en incident registrerats började Gotit hantera denna. I ärendehanteringssystemet ändrades ärendet från skapad till pågående. Allt detta har loggats med tidsstämplar. Både Gotit och Kungsbacka har haft full tillgång till denna information. 448. Kungsbacka har genomgående rapporterat påstådda incidenter utan tillräcklig information för att Gotit ska kunna hantera dem, vilket krävt ytterligare dialog 54 Se bilaga S21. för att klargöra problemet. Detta är i sig inte ovanligt – det är svårt för en användare att ge fullständig information vid rapportering. Det anmärknings- värda är snarast att Kungsbacka i efterhand lägger Gotit detta till last. 449. Gotit har avhjälpt de få ärenden som faktiskt varit incidenter samt även majoriteten av de övriga problem som felaktigt rapporterats som incidenter. Avhjälpandet har skett avtalsenligt. 450. Som framgår av p. 24.3 Bilaga C5 – Allmänna Bestämmelser skulle parterna avhandla bl.a. rapporterade incidenter. 451. Enligt p. 24.2 Bilaga C5 – Allmänna Bestämmelser skulle Gotit tillhandahålla ett underlag till månadsmötena. Nedan kommer Gotit redovisa vad som angavs om incidenthanteringen vid månadsmötena. H.3.2.1 Månadsmöten och relevant annan kommunikation H.3.2.1.1 Månadsmöte 1 – avseende augusti och september 2023 452. Mötet hölls den 9 oktober 2023. I underlaget för mötet framgår följande rörande incidenter:55 55 Bilaga S19.1. 453. I protokollet från mötet anges följande rörande incidenter:56 454. Det finns inga anmärkningar på Gotits incidenthantering. 455. Det kan noteras att det också rapporteras och diskuteras andra ärenden vid mötet (som ingen part gör gällande är incidenter):57 56 Bilaga S20.1. 57 Bilaga S20.1. 456. Dessa ärenden avhandlades också vid mötet. H.3.2.1.2 Månadsmöte 2 till 4 – avseende perioden oktober till december 2023 457. Månadsmöte 2 till 4 utspelade sig i princip i överensstämmande med månadsmöte 1.58 458. Vid mötena framfördes inga anmärkningar på Gotits incidenthantering. H.3.2.1.3 Första månadsmötet 5 – avseende januari 2024 459. Inför månadsmötet avseende januari 2024 skickade Gotit i vanlig ordning ett underlag till kommunen innan mötet. I underlaget framgår följande rörande incidenter:59 58 Bilaga S20.2–4 och Bilaga S19.2–4. 59 Bilaga S19.5. 460. När parterna påbörjade månadsmötet den 8 februari 2024 angav Kungsbacka plötsligt att kommunen inte avsåg att ”godkänna månadsavgiften om det inte finns ett ärendehanteringssystem på plats”. 461. Gotits representant vid mötet blev tagen på sängen över kommunens anmärkningsvärda agerande och krav. Efter vissa diskussioner kom parterna överens om att skjuta upp månadsmötet till senare i månaden. 462. Från det uppskjutna månadsmötet avseende januari 2024 finns inget upprättat protokoll utan endast minnesanteckningar från Andreas Öhman.60 H.3.2.1.4 Kungsbacka klagar på förvaltningsåtagande i en skrivelse 463. Dagen efter det avbrutna första månadsmötet 5 avseende januari 2024, dvs. den 9 februari 2024, skickade Kungsbacka över en skrivelse daterad dagen innan till Gotit. I skrivelsen gör Kungsbacka bl.a. gällande följande.61 […] 60 Se Andreas Öhmans minnesanteckningar från mötet den 8 februari 2024, bilaga S22. 61 Ab 52. 464. Kungsbacka framförde alltså omfattande krav på ärendehanteringssystemet. Kraven var inte förenliga med avtalet och byggde dessutom på okunskap om hur ärendehanteringssystemet fungerade. Det var nämligen möjligt att starta, följa och avsluta incidenter m.m. 465. Kungsbacka framförde också följande: 466. Kungsbackas anklagelse var både felaktig och så ospecificerad att det i praktiken inte var möjligt att bemöta den i sak. H.3.2.1.5 Andra månadsmöte 5 – avseende januari 2024 467. Andra månadsmötet avseende januari 2024 hölls den 20 februari 2024. 468. Vid mötet diskuterades de frågor Kungsbacka fört upp i sin skrivelse. Bland annat diskuterades vilka förändringar av Visionflow kommunen önskade samt kommunens skrivelse (se avsnittet ovan). 469. Vad avser incidentrapporten angavs följande.62 470. Parterna hade också omfattande diskussioner om vad som var att betrakta som en incident. Kungsbacka angav bl.a. följande.63 471. Påståendet är häpnadsväckande. Det Kungsbacka gör gällande är att de enligt eget gottfinnande kan klassificera vad som helst som en pågående incident och genom detta erhålla ett prisavdrag. Det är en helt orimlig tolkning av parternas avtal. 62 Bilaga S20.5. 63 Bilaga S20.5. 472. Vid mötet diskuterades även en rad ärenden som kommunen (felaktigt) menade var incidenter eller (felaktigt) inte var avhjälpta. Detta skulle därefter komma att bli ett återkommande tema på månadsmötena. H.3.2.1.6 Månadsmöte 6 – avseende februari 2024 473. Mötet hölls den 8 mars 2024.64 474. Det kan noteras att Kungsbacka vid detta möte plötsligt började rapportera i princip alla ärenden som incidenter. Detta är naturligtvis inte en korrekt hantering och orsakade stor arbetsbelastning för Gotit. 475. Månadsmöte 6 liknade på många sätt i övrigt månadsmöte 5. Vid mötet framförde även Kungsbacka att kommunen framöver krävde att alla ärenden som kommunen rapporterat in som en incident skulle tas upp på listan över incidenter i underlaget till månadsmötena oavsett om dessa de facto var en incident eller inte. H.3.2.1.7 Gotits brev till Kungsbacka den 19 mars 2024 476. Den 19 mars 2024 skickade Gotit, genom bolagets ombud på Advokatfirman Kahn Pedersen, ett brev till Kungsbacka i anledning av skrivelsen Gotit mottagit den 9 februari 2024, dvs. den skrift där Kungsbacka förde fram invändningar mot bl.a. ärendehanteringssystemet.65 477. I brevet förklarade Gotit att bolagets incidenthantering var avtalsenligt uppfylld samt krävde att Kungsbacka skulle erlägga utestående och förfallna månadsavgifter. 478. Gotit avslutade brevet på följande sätt:66 H.3.2.1.8 Månadsmöte 7 – avseende mars 2024 479. Mötet hölls den 9 april 2024.67 480. Återigen diskuterades olika specifika ärenden. 481. Gotit tog även upp ett centralt problem: 64 Bilaga S20.6 och Bilaga S19.7. 65 Bilaga S31. 66 Bilaga S31. 67 Bilaga S20.7 och Bilaga S19.8. 482. Gotit hade alltså märkt att Kungsbacka, utan att informera Gotit om detta, ändrat rubriken på flera ärenden och döpt om dem till incident i efterhand. 483. Agerandet var anmärkningsvärt av flera skäl, bl.a. då parterna hade kommit överens om att så inte skulle ske och att det försvårade spårbarhet och beräkning av SLA-tider. H.3.2.1.9 Kungsbackas brev den 17 april 2024 484. Den 17 april 2024 svarade Kungsbacka, genom sitt ombud vid tingsrätten advokat Lars Arrhed, på Gotits brev den 19 mars 2024.68 485. Vad Kungsbacka anför om incidenthantering (och även i övrigt) i detta brev är återigen anmärkningsvärt okonkret. 486. Än mer anmärkningsvärt är att Kungsbacka besvarade Gotits förslag om att träffas för att diskutera situationen enligt följande: 487. Det framstår som talande för Kungsbackas agerande – kommunen förefaller inte ha tyckt att situationen varit tillräckligt väsentlig för att försöka nå en lösning. 488. Kungsbackas agerande var inte konstruktivt. Man försökte inte ens finna samförstånd. H.3.2.1.10 Gotits brev den 31 maj 2024 489. Den 31 maj 2024 svarade Gotits ombud på brevet från Kungsbackas ombud den 17 april 2024.69 I brevet konstaterade Gotit bl.a. att Kungsbacka inte specificerat 68 Bilaga S21. 69 Bilaga S33. vad det är kommunen anser Gotit gjorde fel eller vad det var Kungsbacka önskade att Gotit i stället skulle göra. 490. Gotit redovisade också hur bolagets ärendehantering såg ut. Återigen, ärendehantering är något annat än hantering av incidenter. Detta påpekade också Gotit i brevet. 491. I brevet efterfrågade Gotit även s.k. eskalerade möten (dvs. möten utan ombud mellan ledande befattningshavare hos Gotit och Kungsbacka). H.3.2.1.11 Kungsbackas brev den 3 juli 2024 492. Den 3 juli 2024 svarade Kungsbackas ombud på Gotits ombuds brev den 31 maj 2024.70 493. Brevet inleds med följande, för kommunen talande, stycke. 494. Gotit bad alltså Kungsbacka att specificera vad kommunen ville att Gotit skulle göra annorlunda. Kungsbackas svar var i praktiken att det vore olämpligt och att Gotit borde förstå detta på egen hand. 495. Återigen, Kungsbackas agerande är inte lojalt. 496. I brevet har Kungsbackas ombud även missat eller förbisett den centrala skillnaden mellan hantering av ärenden och hantering av incidenter, trots att denna skillnad tydligt påpekats av Gotit och framgår av avtalet. 497. Kungsbackas ombud menade att ”Gotits modell för ärendehantering har fyra prioriteringsnivåer och avvikande bedömningskriterier [jämfört med p. 18.3 i C.5 Allmänna bestämmelser till avtalet]” (sid 2 i brevet). 498. Avtalet har inga bestämmelser om ärendehantering som sådan. Gotit har dock interna rutiner för detta. Dessa är framtagna baserade på ITIL. Incidenthanteringen är något annat än ärendehantering och Gotit har skött 70 Bilaga S34. incidenthanteringen enligt parternas avtal. Gotit kommer att återkomma till detta nedan. H.3.2.1.12 Månadsmöte 8–11 – avseende april–augusti 2024 499. Månadsmöte 8–11 avsåg april till augusti 2024.71 500. Återigen diskuterades olika specifika ärenden. H.3.2.1.13 Kungsbackas brev den 28 augusti 2024 501. Den 28 augusti 2024 skickade Kungsbackas ombud ytterligare ett brev till Gotit.72 I brevet anförde Kungsbacka spridda (och i stora delar felaktiga) påståenden om incidenter. H.3.2.1.14 Gotits brev den 6 september 2024 502. Den 6 september 2024 svarade Gotit på Kungsbackas två brev daterade den 3 juli 2024 och 28 augusti 2024.73 503. I brevet bemötte Gotit vad Kungsbacka anfört. Gotit återupprepade också följande. 504. Gotit påpekade alltså att Kungsbacka systematiskt rapporterade in händelser eller allmänna önskemål såsom incidenter trots att dessa inte var incidenter samt klassificerade incidenter felaktigt. H.3.2.1.15 Månadsmöte 11 – avseende september och oktober 2024 505. Den 7 november 2024 hölls det sista månadsmötet innan avtalet hävdes (den 12 november 2024).74 Månadsmötet avsåg september och oktober 2024. 506. Vid mötet diskuterades olika specifika ärenden. Ett ärende som kan noteras som talande för kommunens agerande är ärende SP-1106. I tvisten har Kungsbacka åberopat detta ärende (det är listat i ab 14) ”till grund för kommunens rätt till hävning på grund av Gotits väsentliga fel i driften och brister i upprätthållandet av avtalade processer och rutiner för förvaltningsåtagandet” (p. 65 stämningsansökan). 71 Bilaga S20.8–10 och Bilaga S19.9–11. 72 Bilaga S35. 73 Bilaga S36. 74 Bilaga S20.12 och Bilaga S19.13. 507. Vid månadsmöte 11, fyra dagar innan hävningen, hade dock Kungsbacka angett följande rörande SP-1106 (Johanna åsyftar Johanna Friberg på Kungsbacka): 508. Det är alltså tydligt att SP-1106 rör sig om ett handhavandefel på kommunens sida. Det rör sig därmed inte om något väsentligt fel i driften eller brister i upprätthållande av avtalade processer och rutiner för förvaltningsåtagandet. H.3.3 Kommunens påstådda incidenter uppfyller inte avtalets definition av en incident 509. Som Gotit redogjort för definieras en incident i parternas avtal som ett oplanerat: a. avbrott i hela eller delar av systemet eller b. reduktion av kvaliteten hos systemet. 510. Mycket få av de ärenden som Kungsbacka påstår utgör incidenter uppfyller avtalets definition av en incident. 511. Nedan följer några tydliga exempel på detta (baserat på vad Kungsbacka anger i ab 14). a. SP-1158 – Kommunen anmälde den 19 september 2024, såsom en incident, att det ”Har dykt upp en Kristianstad- skola i Skolplatsen fast jag är på domän Aranäsgymnnasiet”. Gotit svarade direkt att ”Ja vi ser det också - verkar som om någon hos er har lagt till denna skola som intern istället för Extern.” Andreas Martinsson på kommunen svarade därefter "Handhavande fel från vår sida efter fortsatt felsökning. Stänger ärende." Kommunen har själv skriftligen erkänt att orsaken berodde på kommunens eget handhavande – inte i Skolplatsens funktion. Trots detta gör Kungsbacka i den här processen gällande att ärendet är en incident som åberopas mot Gotit. b. SP-1143 –Kommunen anmälde den 17 september 2024, såsom en incident, att flera elever låg i rätt kurser i Vklass och Skolplatsen, men fel i skola 24 och schemavisning (en del av skola 24). Skola 24 är alltså ett annat system som inte är Skolplatsen. Den 19 september 2024 stängde Andreas Martinsson på kommunen ärendet då det ”efter vidare felsökning och kontakt med Vklass framkommer att flera av deras kunder som använder SKOLA 24 har samma problem oavsett källsystem. Utifrån det så borde inte problemet ligga i Skolplatsen. Stänger ärende.” Hur omständigheten att ett annat system visat felaktiga uppgifter skulle vara en incident avseende Skolplatsen, som i processen dessutom läggs Gotit till last, är obegripligt. c. SP-888 – En användare hittade först inte hur man skriver ut studiebevis för den s.k. IB-utbildningen. Efter hjälp av supporten fick användaren hjälp med detta. Kommunen tyckte dock att hanteringen av utskrifter på engelska var omständlig då den inte kunde göras i bulk. Detta är inget oplanerat avbrott i hela eller delar av systemet eller en reduktion av kvaliteten av systemet. Det var i stället Kommunen som önskade en funktion som inte kravställts och som inte fanns i systemet. d. SP-785 – En användare önskade ta fram högsta betyg på elever i årskurs 3 för att ha som underlag inför elevers stipendium. Det finns inget krav på en sådan funktion. Denna funktion finns dock i systemet så länge betygen är ”klarmarkerade” men Kungsbacka önskade titta på högsta ”ej klarmarkerade” betyg (dvs. betyg som kan ändras). Detta är inget oplanerat avbrott i hela eller delar av systemet eller en reduktion av kvaliteten av systemet. Det är i stället Kommunen som önskat en funktion som inte kravställts och inte finns i systemet. e. 13 av de ärenden som Kungsbacka påstår utgör incidenter (SP-1027, SP- 1080, SP-1087, SP-1095, SP-1098, SP-1107, SP-1171, SP-1198, SP-1228, SP-1234, SP-1251, SP-603, SP-799) handlar om att kommunen lagt upp en ny extern skolenhet och önskat att Gotit skulle lägga till olika studie- inriktningar. Systemet fungerade – det har rört sig om konfigurations- arbete/grunddataunderhåll. Det finns inget med detta som utgör en incident. f. Sex av de ärenden som Kungsbacka påstår utgör incidenter (SP-1075, SP- 1114, SP-1219, SP-1257, SP-1079 och SP-981) rör Visionflow – dvs. ärendehanteringssystemet. Ärendehanteringssystemet är inte en del av ”systemet” enligt avtalet och omfattas därmed inte av definitionen av vad som är en incident. 512. Av exemplen ovan står helt klart att Kungsbackas olika påståenden om incidenter inte alls förhåller sig till avtalet. Det är helt uppenbart att det som anges ovan inte är incidenter i avtalets mening. 513. Det kan konstateras att den absoluta majoriteten av de ärenden som kommunen påstår är incidenter inte är incidenter enligt avtalets definition. 514. Gotit ifrågasätter dock inte att det har förelegat några enstaka incidenter. Det kan dock inte ankomma på Gotit att i målet sortera ut dessa ur den totala röra Kungsbacka presenterat. Det kan vidare noteras att samtliga incidenter har hanterats enligt avtalet. H.3.4 Kommunen har inte rapporterat incidenter enligt avtalet 515. P. 18.9 de allmänna bestämmelserna (Bilaga C5 till avtalet) anger hur anmälan av incidenter ska gå till och vilken information som krävs för att incidenthanteringen ska kunna ske. 516. Kungsbacka har i princip helt struntat i denna bestämmelse. Rapporteringen av påstådda incidenter har ofta varit mycket rudimentär och ibland endast haft karaktären av en mycket kort fråga. H.3.5 Kommunen har i efterhand ändrat vad som är en incident 517. Initialt skedde rapporteringen av påstådda incidenter genom att ”incident” angavs i ärendets rubrik. Efter klagomål på ärendehanteringssystemet från Kungsbacka lade Gotit den 9 februari 2024 till en rullist i ärendehanterings- systemet för påstådda incidenter.75 518. Såsom ärendehanteringssystemet är uppbyggt kan användare redigera innehållet i ett ärende – inklusive rubriken. Andra användare får ingen särskild notis om denna ändring. Men ändringen som sådan loggas dock i systemet så det finns full spårbarhet av detta. 519. Vid en genomgång av Kungsbackas påståenden i målet har Gotit upptäckt att Kungsbacka i stor utsträckning ändrat rubriceringen av ett vanligt ärende till en incident, ibland flera månader efter att ärendet först registrerades. Totalt har Kungsbacka gjort detta vid 54 tillfällen. 520. Gotit upptäckte vid några tillfällen under förvaltningsåtagandet att Kungsbacka gjorde detta och protesterade då också mot ändringen bl.a. vid månadsmötet den 9 april 2024.76 75 Se Bilaga S21. 76 Bilaga S20.7. 521. Gotit har sedan återupprepat denna protest, bl.a. i ett brev som Gotits ombud skickade till Kungsbacka den 31 maj 2024.77 522. Det är dock först sedan Gotit har fått tillfälle att gå igenom Kungsbackas krav i målet som det står klart i vilken omfattning kommunen i efterhand har valt att omrubricera anmälda ärenden. 523. Nedan följer tre exempel på hur Kungsbacka agerat. a. SP-284 – Ärendet registrerades den 4 juli 2023 som ett vanligt ärende (ej incident). Den 12 april 2024 (283 dagar senare) ändrades rubriken på ärendet så att den innehöll ”incident”.78 b. SP-572 – Ärendet registrerades den 5 december 2023 som ett vanligt ärende (ej incident). Den 11 april 2024 (128 dagar senare) ändrades rubriken på ärendet så att den innehöll ”incident”.79 c. SP-677 – Ärendet registrerades den 31 januari 2024 som ett vanligt ärende (ej incident). Den 3 april 2024 (62 dagar senare) ändrades rubriken på ärendet så att den innehöll ”incident”.80 524. Kungsbackas redigering av underlaget innebär att det saknar värde. Det är anmärkningsvärt att Kungsbacka vid tingsrätten grundar sin talan på påstådda incidenter som kommunen inte rapporterat som sådana utan först i efterhand ändrat till ”incidenter”. H.3.6 Kungsbackas redogörelse för Gotits rutin för ärendehantering är felaktig 525. I p. 184 stämningsansökan redogör Kungsbacka för hur kommunen menar att Gotits rutin för incidenthantering sett ut. Redogörelsen är felaktig och förefaller bygga på att Kungsbacka inte heller i det här målet förstått eller velat vidgå att 77 Bilaga S33. 78 Bilaga S23.1. 79 Bilaga S23.2. 80 Bilaga S23.3. det finns både ärenden (som alltså inte är incidenter) och incidenter. Gotit har hanterat rapporterade incidenter enligt parternas avtal. H.4 Kungsbackas påstående om att Gotit inte registrerat eller redovisat systemets tillgänglighet. 526. Kungsbacka påstår att Gotit inte registrerat eller redovisat systemets tillgänglighet (p. 68 (b) stämningsansökan). 527. Påståendet är felaktigt. 528. Gotit har redovisat systemets tillgänglighet i enlighet med vad som föreskrivits i avtalet. Detta har skett i punkt (ii) i underlagen inför månadsmötena. Se t.ex. underlaget för 29 augusti – 30 september 2023:81 529. Denna rapportering finns i samtliga underlag inför månadsmötena. 530. Först den 8 februari 2024 har Kungsbacka framfört (oklara) protester mot Gotits redovisning (Gotit hade då redovisat avseende perioden augusti till december 2023 utan några anmärkningar från Kungsbacka). Detta är för sent. 531. Det är inget fel på Gotits redovisning av tillgänglighet. H.5 Kungsbackas påstående om att Gotit inte gjort någon redovisning av avdrag på månadsavgiften för incidenter 532. Kungsbacka påstår att Gotit inte gjort någon redovisning av avdrag på månadsavgifter för incidenter (p. 68 (c) stämningsansökan). 533. Gotit har varit av den bestämda uppfattningen att det inte funnits några avdrag att göra på månadsavgifterna och har så klart därmed inte heller gjort några sådana avdrag. 81 Bilaga S19.1. I Kommunens påstående rörande skyddsnivåer för lagrad information 534. Gotit är av uppfattningen att skyddsnivåer avseende lagrad information i systemet är viktiga. 535. Systemet har inte brustit i detta hänseende. Det är ett standardsystem som förklarades inledningsvis. Systemet har goda skyddsnivåer och är uppbyggt för att hantera uppgifter i enlighet med de krav som finns enligt lagstiftning och parternas avtal. 536. Att ett system upprätthåller skyddsnivåer för lagrad information innebär dock inte att enstaka tillbud helt går att undvika. Detta är en helt annan sak. Detta kan bero på handhavandefel eller enstaka buggar. Sådana händelser innebär inte att systemet inte upprätthåller skyddsnivåerna för lagrad information. 537. Av vad kommunen gör gällande går heller inte att utläsa att skyddsnivåerna för lagrad information varit bristfälliga. Gotit kommer nedan att närmare behandla de enskilda påstådda händelserna som Kungsbacka i målet fört fram utan någon närmare utveckling. 538. Det kan noteras att endast en av de påstådda händelserna varit så allvarlig att Kungsbacka själv ansett att den ska anmälas till IMY. Övriga påstådda händelser har Kungsbacka (som är personuppgiftsansvarig) inte ansett vara så allvarliga att de behövt anmälas. 539. Av detta skäl kommer Gotit fokusera på den händelse som Kungsbacka anmält till IMY. Övriga påstådda incidenter kommer endast behandlas kortfattat. I.1 Den till IMY anmälda händelsen 540. I p. 205 stämningsansökan gör Kungsbacka gällande följande: ”Vid en sökning på ’sekretess’ har samtliga sekretesskyddade elever listats. Vid visning av dessa elevers grunduppgifter framgått elevens namn i fältet för e-post samt koppling till vårdnadshavare. Incidenten har rapporterats till Gotit i rapport skapad 2024-09-05 med ärendenummer SP-1109. Incidenten rapporterades även till Integritetsskyddmyndigheten som en personuppgiftsincident.” 541. Kommunens beskrivning av händelsen är delvis felaktig och utgör en ganska grav förenkling. 542. Händelseförloppet var följande. a. Det aktuella ärendet avsåg en elev som tilldelats skyddade personuppgifter av Skatteverket den 30 augusti 2024. b. Genom en integration med Skatteverket kom detta in i Skolplatsen under natten den 30/31 augusti 2024. I samband med att informationen fördes in i systemet markerades elevens namn och personnummer korrekt med sekretess. I systemet ändrades namnet då till ”sekretess, sekretess”. Men som systemet var uppbyggt hämtades uppgifter om e-postadress och mobilnummer från kommunens AD-system (där dessa uppgifter hanterades av kommunen) genom en integration för detta. I AD-systemet hade uppgifterna om e-postadress och mobilnummer inte ändrats varför de inte heller ändrades i Skolplatsen. Ingen noterade detta omedelbart. Eleven gick även vidare som ”Sekretess, sekretess” till integrationen VKlass. c. Den 5 september 2024 uppmärksammades detta av en pedagog och ärendet anmäldes till Gotit. Ärendet tilldelades ärendenummer SP-1109. d. Den 6 september 2024 var, efter diskussioner mellan parterna, det akuta problemet löst. Den aktuella eleven hade nu ett korrekt skydd. Samma dag infördes också en regel i konfigurationen som gjorde att en liknande situation inte kunde uppstå igen. 543. Det hela berodde på hur konfigurationen av integrationerna mellan Skolplatsen respektive Skatteverket, AD-systemet och Vklass fungerade för Kungsbacka. Detta var inte enkelt att förutspå och situationen hanterades mer eller mindre direkt efter att den identifierats. 544. Det kan noteras att kommunen i normala fall hanterade elever med skyddade personuppgifter enligt en handlingsplan, snarare än att information från Skatteverket plötsligt visade att en elev som redan fanns i systemet fått skyddade personuppgifter. Detta är skälet till att situationen inte uppstått förrän i september 2024 (dvs. nästan två år efter att systemet först togs i drift). 545. Sådana händelser är naturligtvis beklagliga. Men det är tyvärr ofrånkomligt att denna typ av situationer kan uppstå. Detta gäller särskilt när viss informationsinhämtning sker automatiskt och flera av kommunens system integreras med varandra. Det centrala är att tillbuden hanteras adekvat och att åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra risken för att personuppgifter obehörigen kan röjas. Av redogörelsen ovan framgår också att ärendet hanterats korrekt och åtgärdats. 546. Händelsen visar inte att det funnits generella brister i hanteringen av skyddsnivåer för lagrad information. I.2 Övriga påstådda händelser 547. Vad avser övriga påstådda händelser kan följande anföras. 548. Kungsbackas påståenden att Gotit inte upprätthållit skyddsnivåerna för lagrad information och inte heller åtgärdat brister efter kommunens uppmaningar är felaktiga. När brister eller misstänkta brister uppmärksammats har Gotit vidtagit erforderliga åtgärder. 549. Som framgår nedan är en stor del av de påstådda händelserna dessutom hänförliga till handhavandefel från anställda på Kungsbacka. 550. Gotit vill här påpeka att Gotit generellt inte klandrar anställda på Kungsbacka för dessa handhavandefel. Sådana förekommer alltid och särskilt i början av användandet av ett nytt system. Det som är anmärkningsvärt är att Kungsbacka lastar Gotit för handhavandefelen. 551. För att göra Kungsbackas olika påståenden överblickbara har Gotit delat upp dem i fyra olika grupper och hanterar dem inom dessa. a. Grupp 1: Svårigheter att häva sekretesskydd. b. Grupp 2: Registreringsfel vid inläggning av skyddad person. c. Grupp 3: Uppgifter i systemloggen. d. Grupp 4: Skyddade elevers förekomst i ekonomiflöden. I.2.1 Grupp 1: Svårigheter att häva sekretesskydd 552. Berörda ärenden: SP-1020 och SP-1055 553. Dessa ärenden avser ett påstående från Kungsbacka om att det i Skolplatsen är svårt att häva ett sekretesskydd manuellt. 554. Detta är inte något fel på Skolplatsen. Det är medvetet svårt att häva sekretess i Skolplatsen och det krävs kontakt med supporten för att göra det. Skälet till det är att hävning av sekretess inte ska ske felaktigt. 555. De aktuella ärendena (som avser samma sak) har hanterats enligt denna rutin och det har aldrig varit något fel i själva systemet. 556. Det står helt klart att detta inte på något sätt skulle innebära att Gotit brutit mot skyddsnivåerna för lagrad information. I.2.2 Grupp 2: Registreringsfel vid inläggning av skyddad person I.2.3 Berörda ärenden: SP-673, SP-1032, SP-1113, SP-1122 och SP-1217 557. Dessa ärenden rör olika situationer där det varit problem med sekretessmarkeringar vid registrering av en ny person i Skolplatsen. 558. Skälet till problemen har varit varierande. 559. Exempelvis gör Kungsbacka rörande SP-673 gällande följande: ”Elev skrivs in i systemet men sekretessen slår inte igen och eleven skapas inte korrekt. Incidenten har rapporterats till Gotit i rapport skapad 2024- 01-31 med ärendenummer SP-673.” 560. Ärende SP-673 berodde på att kommunens personal hade angett ett felaktigt personnummer, två siffror hade förväxlats. Till följd av detta kunde systemet inte genomföra uppslag mot andra system. Det felaktiga personnumret kunde inte heller sparas i Skolplatsen. Det var alltså inte fråga om något fel i systemet – tvärtom fungerade systemet korrekt genom att hindra en felaktig registrering. Händelsen kan inte läggas Gotit till last. 561. SP-1032, SP-1113, SP-1122 och SP-1217 rör alla olika tekniska avvikelser eller handhavandefel kopplade till integrationerna med Skolplatsen. Samtliga dessa ärenden har hanterats snabbt och korrekt. Det individuella ärendet har hanterats direkt. 562. I de fall avvikelsen varit hänförlig till Gotit har en permanent lösning också utarbetats. Det har inte rört sig om några generella brister i upprätthållandet av skyddsnivåerna för lagrad information. I.2.4 Grupp 3: Uppgifter i systemloggen 563. Berörda ärenden: SP-1174 och SP-1192 564. Skolplatsen har som alla system en systemlogg. Systemloggen är förenklat en logg där man kan se vad som händer ”under huven på systemet”. 565. Kungsbacka hade tilldelat ett fåtal av kommunens administrativa användare behörighet att se Skolplatsens systemloggar. 566. Ärendena SP-1174 och SP-1192 rör dessa systemloggar. 567. I systemloggen syntes elevers (även med skyddade personuppgifter) personnummer på raden för betyg. Skälet till detta var att elever med skyddade personuppgifter har rätt till betyg med sitt riktiga personnummer. Dessa uppgifter skrivs därför in i systemloggen då dessa uppgifter skapades i systemet (detta sker alltså ”under huven” på systemet). Hela funktionen med systemlogg är att det ska gå att se vad som händer i systemet. Det är inget fel. 568. Kungsbacka hade tilldelat användare tillgång till systemloggarna, vilket Kungsbacka inte måste göra. Dessa systemloggar var till sin funktion sådana att de visar vad som händer under ytan i systemet (vilken användare har gjort vad, vilken information har registrerats etc.). Om systemloggarna skulle vara filtrerade skulle de inte fylla sitt huvudsakliga syfte, som är att visa vad som händer i systemet). 569. Om Kungsbacka inte önskat att användare skulle ha tillgång till systemloggarna så kunde kommunen bara ha avstått från att själv ge tillgång till dessa. Om Kungsbacka önskade någon annan funktion som liknade en systemlogg men som dolde viss information hade Kungsbacka också kunnat beställa detta. 570. Vad Kungsbacka gör gällande är inte några generella brister i upprätthållandet av skyddsnivåerna för lagrad information. I.2.5 Grupp 4: Skyddade elevers förekomst i ekonomiflöden 571. Berörda ärenden: SP-428, SP-636 och SP-1172 572. Dessa ärenden rör hur Kungsbacka önskade hantera skyddade elevers förekomst i ekonomiflöden. 573. I Skolplatsen går det att hantera skyddade elever på olika sätt vid ekonomi- körningar. Det brukliga är att dessa ingår i ekonomikörningar och t.ex. genererar skolpeng. 574. I dessa körningar förekommer eleverna endast med fingerade uppgifter (på samma sätt som de även i övrigt hanteras i systemet). Det är Kungsbacka som satt upp reglerna och systemlogiken för sina ekonomikörningar – dvs. om skyddade elever ska ingå eller inte. 575. Vad Kungsbacka gör gällande är inte några generella brister i upprätthållandet av skyddsnivåerna för lagrad information. I.3 Kungsbackas påstående om behörighetsfrågor 576. Kungsbacka för i stämningsansökan p. 206 fram en anklagelse rörande behörighet i systemet. Vad Kungsbacka gör gällande är felaktigt. 577. Det är Kungsbacka som tilldelat sina användare olika behörigheter. 578. I Skolplatsen fanns en behörighetsnivå benämnd ”Kund”. Behörighetsnivån medgav åtkomst till uppgifter i systemet oavsett skolform. Behörighetsnivån är avsedd för centrala administratörer eller systemförvaltare – vanliga administratörer ska typiskt sett ha en lägre behörighetsnivå. 579. Kungsbacka hade dock gett behörigheten ”Kund” till 16 användare. Det framstår som att Kungsbacka inte avsett att ge dessa användare så bred behörighet som de fått. När detta uppdagades har frågan hanterats. 580. Vad Kungsbacka gör gällande är inte några generella brister i upprätthållandet av skyddsnivåerna för lagrad information utan rör Kungsbackas hantering av behörigheter. J Kungsbackas krav på återbetalning 581. Vad avser Kungsbackas krav på återbetalning kan inledningsvis konstateras att själva hävningen inte är del av Kungsbackas grunder (Gotit utgår dock från att Kungsbacka kommer hantera denna brist i sina grunder). I nuvarande skick fallerar Kungsbackas talan redan av detta skäl. 582. Det är vidare så att enligt p. 36.2 Bilaga C.5 Allmänna Bestämmelser till avtalet har part vid hävning ”rätt att kräva att det denne har presterat ska återbäras, under förutsättning att part återbär den prestation han fått från motparten” (egen understrykning). 583. En förutsättning för att återbetalning ska komma i fråga på det sätt Kungsbacka gör gällande är alltså att kommunen återbär den prestation kommunen erhållit från Gotit. Detta är praktiskt omöjligt (och inget kommunen gjort). Kungsbacka hade vid hävningen använt etapp 1 i nästan två år. Kungsbackas krav på återbetalning faller alltså redan i denna del. 584. Vad Kungsbacka gör gällande om prisavdrag är inte tillräckligt utvecklat för att kunna bemötas. Det framstår vidare som för sent reklamerat. 585. Vad avser förvaltningsavgifterna i perioden 29 augusti 2023 – 31 december 2023 har Kungsbacka inte bara betalat dessa utan också uttryckligen godkänt dem vid de månatliga förvaltningsmötena. Se t.ex. mötena avseende november och december 2023 (Niklas är Niklas Wester på kommunen).82 586. Det är självklart att Kungsbacka inte kan komma flera år senare och återkräva de belopp som kommunen betalt och uttryckligen angett sig inte ha några invändningar emot. K Kungsbackas krav på skadestånd K.1 Inledning 587. I stämningsansökan framför Kungsbacka en mycket stor mängd olika (felaktiga) anklagelser om avtalsbrott gentemot Gotit. Kungsbacka gör gällande att kommunen har rätt till skadestånd ”till följd av Gotits avtalsbrott” (p. 95 stämningsansökan). 588. Kungsbacka kopplar dock inte ihop kommunens påstående om avtalsbrott med de olika påstådda skadorna. Detta är felaktigt och omöjliggör en bedömning av bl.a. frågan om kausalitet. Det innebär att Kungsbackas talan i nuvarande skick inte kan bifallas. 589. Trots dessa mycket grundläggande brister i Kungsbackas talan, som egentligen borde åtgärdas innan Gotit bemöter vad kommunen gör gällande, kommer Gotit nedan kort kommentera Kungsbackas skadeståndskrav. K.2 Påstådda kostnader för fortsatt leverans av IT-system för förskola och grundskola 590. Kungsbacka kräver skadestånd med 5882515 kr avseende användandet av ett annat IT-system för förskola och grundskola (p. 95 (a) i stämningsansökan). 591. Detta krav motsvarar mer än hälften av Kungsbackas totala krav i målet. 592. Den påstådda skadan bestrids i dess helhet. 82 Se bilaga S20.1–4. 593. Kravet avser påstådda kostnader för fortsatt leverans från tidigare leverantör av IT-system för förskola och grundskola perioden 1 augusti 2022 till 31 december 2025. 594. Kungsbacka anger (korrekt) i sina grunder i p. 43 4) stämningsansökan att förlikningsavtalet innebar ”Att Avtalad Leveransdag för etappen avseende förskola och grundskola flyttades fram till den 11 november 2024”. 595. Parterna var alltså överens om att leverans av etapp 2 rörande förskola och grundskola skulle ske den 11 november 2024. Varför Kungsbacka trots detta kräver skadestånd för perioden före den 11 november 2024 framstår som obegripligt. Detta kan under inga omständigheter utgöra en skada. 596. Gotit kan också konstatera att Kungsbackas skadeberäkning är omöjligt att följa och full av vad som framstår som felräkningar och utbytta siffror. I fotnot 13 anger kommunen t.ex. att 2,471*688 000 skulle bli 1 569 022. Det stämmer inte, det blir 1 700 048. 597. Av oklar anledning inkluderar inte Kungsbacka kostnaden för införandeprojektet i den tänkta kostnaden för Skolplatsen. Detta är felaktigt. 598. Det kan vidare noteras att den årliga förvaltningsavgiften för IST påstås vara så hög som 2 790 000 kr 2025. Det är fyra gånger så högt som förvaltningsavgiften för Skolplatsen. Detta framstår som uppenbart oskäligt – eller så beror det på att systemet är mer omfattande och alltså dyrare av detta skäl. 599. Kravet överstiger vidare ansvarsbegränsningen för införandeprojektet om 1 160 000 kr. Maximalt skadestånd i denna del är därmed 1 160 000 kr. K.3 Påstådda kostnader för införandet av nytt system för gymnasiet samt fortsatt förvaltning av detta system 600. Kungsbacka kräver skadestånd med 127 807 kr avseende införandet av nytt system för gymnasiet samt fortsatt förvaltning av detta system (p. 95 (b) i stämningsansökan). 601. Kungsbacka påstår att kostnaden för ett nytt system i perioden fram till maj 2025 varit 807 808 kr – 295 310 kr för införande och 512 498 kr för förvaltning. 602. Enligt avtalet med Gotit skulle Gotit erhålla (och erhöll) 1 936 365 kr avseende införandeprojektet (detta belopp kräver Kungsbacka återbetalning av, se p. 90 i. och ii. stämningsansökan). 603. Gotits pris per år för förvaltningsåtagandet var enligt avtalet 688 000 kr per år. Årsavgiften hos den nya leverantören är 615 000 kr enligt vad som framgår av ingiven faktura (ab 30). 604. Sammanfattningsvis är det nya systemet alltså billigare än det system Kungsbacka köpt av Gotit. Det föreligger därmed ingen skada utan en besparing. Storleken på denna besparing beror på om Kungsbacka har framgång med kommunens krav på återbetalning av ersättningen för Gotits införandeprojekt. 605. Denna besparing ska dras av från ev. övriga skadeposter (det är summan av posterna som utgör Kungsbackas ev. skada). K.4 Påstådda kostnader för externa konsulter 606. Gotit bestrider den påstådda skadan (p. 95 (c) i stämningsansökan) och att de påstådda kostnaderna är hänförliga till Gotits påstådda avtalsbrott (vilka i så fall?). K.5 Påstådda kostnader för interimchef 607. Gotit bestrider den påstådda skadan (p. 95 (c) i stämningsansökan) och att de påstådda kostnaderna är hänförliga till Gotits påstådda avtalsbrott (vilka i så fall?). 608. Utifrån Kungsbackas uppgifter står det också klart att interimchefen utfört arbetsuppgifter som inte alls är hänförliga till nu aktuellt projekt. 609. Under alla omständigheter är den påstådda skadan därför inte adekvat kausal med det Kungsbacka gör gällande i tvisten. Det rör sig under alla omständigheter om en indirekt skada som inte ersätts (jfr p. 37.2 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser till avtalet). K.6 Påstådda kostnader för elevadministration för gymnasiet 610. Gotit bestrider den påstådda skadan (p. 95 (e) i stämningsansökan) och att de påstådda kostnaderna är hänförliga till Gotits påstådda avtalsbrott (vilka i så fall?). 611. Under alla omständigheter är den påstådda skadan därför inte adekvat kausal med det Kungsbacka gör gällande i tvisten. Det rör sig under alla omständigheter om en indirekt skada som inte ersätts (jfr p. 37.2 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser till avtalet). K.7 Kungsbackas påstående om kostnader för manuellt uttag av data 612. Gotit har svårt att fullt ut förstå vad det är Kungsbacka gör gällande i p. 95 (f) stämningsansökan. Gotit uppfattar det enligt följande. a. Kungsbacka hävde avtalet den 12 november 2024. b. Den 6 december 2024 stängde Gotit ut Kungsbacka från systemet då parternas avtal hävts av Kungsbacka (dvs. Kungsbacka kunde inte längre logga in i systemet). c. I perioden mellan den 12 november 2024 och 6 december 2024 skickade Kungsbacka in en s.k. robot i Gotits system för att plocka ut Kungsbackas data. d. Därefter, den 12 december 2024, skickade Gotit över datafiler till Kungsbacka med Kungsbackas data. 613. Gotit önskar att Kungsbacka bekräftar att Gotit förstått detta korrekt. K.8 Det krävda skadeståndet överstiger ansvarsbegränsningen i avtalet 614. Enligt p. 37.2 Bilaga C5 Allmänna Bestämmelser till avtalet gäller följande ansvarsbegränsning enligt avtalet. 615. Totalkostnaden för införandeprojektet är enligt definitionen i avtalet 1160000kr (denna avviker från den verkliga kostnaden). 616. Förvaltningsavgiften per år är enligt definitionen i avtalet 1376000 kr. Förvaltningsavgiften för två år är därmed 2752000 kr. 617. Kungsbackas bristfälliga grunder gör det svårt att hänföra kommunens olika krav till införandeprojektet respektive förvaltningsåtagandet. 618. Det kan dock konstateras att Kungsbackas skadeståndskrav med råge överstiger dessa begränsningar. K.9 Kungsbackas påstådda skador är under alla omständigheter inte adekvata då Gotit hade hävningsrätt 619. Vid tidpunkten för Kungsbackas hävning hade, oaktat om Kungsbacka hade hävningsrätt eller inte, Gotit rätt att häva avtalet. 620. Skälet till detta, som förklaras i avsnitt M.1 nedan, var att Kungsbacka inte betalade de månatliga förvaltningsavgifterna. 621. Kungsbacka hade den 12 november 2024 (tidpunkten för Kungsbackas hävning) inte betalat några månatliga förvaltningsavgifter avseende 2024. Detta var ett väsentligt avtalsbrott som gav Gotit hävningsrätt. 622. Gotit har vid ett flertal tillfällen anfört att Kungsbackas betalningsvägran utgör ett väsentligt avtalsbrott.83 623. Vid tidpunkten för Kungsbackas hävning hade därmed Gotit rätt att häva parternas avtal. För att Gotit inte ska ha haft hävningsrätt måste Kungsbacka visa att kommunen hade rätt att innehålla all betalning av de månatliga förvaltningsavgifterna för hela 2024. Någon sådan rätt har kommunen inte haft. 624. Detta innebär att, om Kungsbacka av något skäl skulle ha rätt att häva avtalet (vilket bestrids), har Gotit å sin sida också haft rätt att häva avtalet. 625. I en sådan situation är ingen skada som Kungsbacka gör gällande adekvat kausal. 83 Se t.ex. bilaga S33 och bilaga S36 (Khan Pedersens brev den 31 maj 2024 och 6 september 2024). L Kungsbackas fastställelseyrkanden ska avvisas L.1 Parternas respektive inställning 626. I avsnitt B.2 i stämningsansökan har kommunen yrkat att tingsrätten ska fastställa att kommunen har rätt till ersättning för a. merkostnaderna för att vidmakthålla två interimsystem som ersätter systemet i avtalat skick, dock längst 16 år från ursprungligen avtalad leveransdag för respektive system, dvs. till den 1 augusti 2038, b. upphandlingskostnaderna för en ny upphandling av ett skoladministrativt system som ersätter de system som Gotit enligt Avtalet skulle leverera, samt c. merkostnaderna att införa och vidmakthålla ett nytt system som ersätter Systemet i avtalat skick till den 1 augusti 2038. 627. Gotit yrkar att kommunens talan i denna del ska avvisas. L.2 Kungsbacka har inte kopplat några grunder till fastställelseyrkandena 628. I stämningsansökan har Kungsbacka inte kopplat några grunder till sina fastställelseyrkanden. Redan av detta skäl ska fastställelseyrkandena, i nuvarande skick, avvisas. 629. Gotit utgår från att Kungsbacka, genom tingsrättens processledning, kopplar ihop grunder med sina fastställelseyrkanden. Av denna anledning utvecklar Gotit nedan varför yrkandena under alla omständigheter ska avvisas. L.3 Rättsliga utgångspunkter 630. Av 13 kap. 2 § rättegångsbalken följer att talan om fastställelse huruvida visst rättsförhållande består eller inte består får tas upp till prövning, om ovisshet råder om rättsförhållandet och detta är till förfång för käranden. 631. En grundläggande förutsättning för att en fastställelsetalan ska tas upp till prövning är också att den med hänsyn till omständigheterna framstår som lämplig.84 632. För att en fastställelsetalan ska kunna tas upp till prövning måste alltså sammanfattningsvis följande förutsättningar vara uppfyllda: a. Det ska vara fråga om ett rättsförhållande, b. talan måste avse om rättsförhållandet består eller inte består, c. det ska råda ovisshet om rättsförhållandet, d. ovissheten måste vara till förfång för käranden, samt 84 Se t.ex. NJA 2005 s. 517 och NJA 2007 s. 108. e. fastställelsetalan måste vid en helhetsbedömning framstå som lämplig. 633. Vid bedömningen av om fastställelsetalan är lämplig eller inte ska hänsyn tas till bl.a. följande omständigheter: a. Kärandens intresse av fastställelse och de olägenheter en sådan talan kan medföra för svaranden (se NJA 2013 s. 209 p. 8 och NJA 2007 s. 108). b. Om fastställelsedomen kan förväntas följas av ytterligare processer om samma tvist och därmed högre rättegångskostnader. Rätten måste här väga risken för förhöjda rättegångskostnader mot de möjligheter som kan finnas för att tvisten slutligt avgörs genom fastställelsedomen eller att domen skapar förutsättningar för förlikning eller en förhållandevis enkel fullgörelseprocess (se NJA 2005 s. 517, NJA 2007 s. 108 och NJA 2013 s. 209 p. 8). c. Svarandens intresse av att kunnaprestera ett adekvat försvar. Svaranden ska inte ställas inför påståenden i en senare process som — om de gjorts redan i fastställelseprocessen — skulle ha föranlett invändningar (se NJA 2013 s. 209 p. 8 och p. 14). d. I vilken utsträckning talan är ägnad att undanröja ovissheten och det förfång som följer av ovissheten. Om fastställelsen inte avslutar tvisten minskar intresset av att få föra en sådan talan (se NJA 2013 s. 209 p. 9 och 12). e. Jämkningsfrågor måste kunna behandlas. En fastställelsetalan om huruvida skadeståndsskyldighet föreligger måste – för att tillgodose syftet att undanröja ovissheten om huruvida den skadelidande har rätt till ersättning – i förekommande fall avse även de omständigheter som kan leda till en jämkning av skadeståndet (se NJA 2005 s. 517). f. Rättskraftskonsekvenser. Det ska t.ex. vara möjligt att avgränsa rättskraftens omfattning så att den blir överblickbar (se NJA 2013 s. 209 p. 6 och skiljaktig mening p. 14). L.4 Det går inte att överblicka rättskraftskonsekvenserna av kommunens fastställelsetalan 634. Kommunens fastställelseyrkanden ska avvisas redan av det skälet att de vilar på samma avtalsbrott och hävningsförklaring som fullgörelseyrkandet. 635. Detta innebär att rättskraften av det fullgörelseyrkande som kommunen nu har framställt hindrar Kommunen från att i en ny rättegång framställa ytterligare skadeståndsanspråk som grundar sig på samma avtalsbrott – oavsett om denna rätt i och för sig skulle ha fastställts enligt kommunens fastställelseyrkanden. Eller med användande av HD:s vokabulär – rättskraftskonsekvenserna blir mycket svåra att bedöma. 636. Av 17 kap. 11 § rättegångsbalken följer att en dom har rättskraft avseende den sak som prövats genom domen. 637. Av detta följer att samtliga omständigheter som käranden enligt 13 kap. 3 § tredje stycket hade kunnat åberopa under processen omfattas av rättskraften och prekluderas i och med domen. 638. Följden blir alltså att omständigheterna inte kan åberopas i ett senare mål till stöd för samma, alternativa eller ekonomiskt likvärdiga rättsföljder.85 Utdrag av JUNO-kommentaren till 17 kap. 11 § RB 639. Såvitt är av intresse för det nu aktuella målet har rättskraftens omfattning belysts av Högsta domstolen enligt följande. 640. I NJA 1971 s. 317 tillät Högsta domstolen att en kärandes yrkande om ersättning för konstaterade bubblor i en plastmatta justerades till att även omfatta nya bubblor som tillkommit under rättegångens gång. Detta med hänvisning till att yrkandet vilade på väsentligen samma grund som det ursprungliga. Därmed ändrade justeringen inte heller ”saken” på det sätt som avses i 13 kap. 3 § tredje stycket RB. 641. Med hänsyn till relationen mellan 13 kap. 3 § och 17 kap. 11 § RB hade alltså käranden i det fallet – efter ett slutligt avgörande i målet – inte kunnat återkomma med nya anspråk kopplade till defekter i plastmattan. Sådana anspråk faller inom rättskraftens omfattning och prekluderas. 642. Vidare slog Högsta domstolen i NJA 1984 s. 733 fast att ett tidigare mål rörande anmärkningar om fel hänförliga till isoleringen av bjälklaget över källarplanet och vindsutrymmet i ett hus inte utgjorde hinder mot en ny process rörande påstådda fel hänförliga till isoleringen av husets ytterväggar. 643. När det gäller principerna för bestämmandet av rättskraftens utsträckning uttalade Högsta domstolen då följande: Utdrag av NJA 1984 s. 733 85 Se NJA 1999 s. 520, NJA 2011 s. 718 p. 8 samt Fitger m.fl. Rättegångsbalken [2025-10-01, JUNO] kommentaren till 17 kap. 11 §, under rubriken ”Saken”. 644. Huvudregeln är alltså att en kärande inte kan föra en ny talan om ett sådant fel som har nära samband med ett fel som prövats i en tidigare rättegång. 645. I det här fallet kan det konstateras att samtliga kostnadsposter som omfattas av Kommunens fastställelseyrkanden i avsnitt B.2 i stämningsansökan av allt att döma grundar sig på samma påstådda avtalsbrott – och därmed samma påståenden om fel i den utförda tjänsten – som ligger till grund för Kommunens fullgörelseyrkande i målet. 646. Såvitt avser kostnader för vidmakthållande av interimsystem – dvs. de fastställelseyrkanden som angetts i p. 30.a i stämningsansökan – har Kommunen till och med uttryckligen begärt ersättning för sådana kostnader inom ramen för fullgörelseyrkandet (se p. 95.a och b i stämningsansökan). 647. Sammanfattningsvis grundar sig Kommunens yrkanden i fullgörelse- respektive fastställelsedelen på samma avtalsbrott. Kommunen har själv också inkluderat delar av posterna i fullgörelseyrkandet. 648. Mot denna bakgrund är det uppenbart att fullgörelseyrkandet och fastställelse- yrkandena rör samma sak i den mening som avses i 17 kap. 11 § första stycket rättegångsbalken. 649. Utgångspunkten är därför att rättskraften av det fullgörelseyrkande som kommunen nu har framställt hindrar kommunen från att i en ny rättegång framställa ytterligare skadeståndsanspråk som grundar sig på samma avtalsbrott. 650. Det vore då mycket märkligt om det samtidigt skulle finnas en fastställelsedom enligt vilken Gotit skulle vara skadeståndsskyldigt för samma påstådda avtals- brott fram till den 1 augusti 2038. 651. Kommunens fastställelseyrkanden måste därför snarast betraktas som ett sätt att försöka kringgå de principer om rättskraft och preklusion som skulle förhindra Kommunen från att i framtiden återkomma med nya krav med det påstådda avtalsbrottet som grund. 652. I det fall tingsrätten skulle tillåta och – mot Gotits bestridande – bifalla fastställelseyrkandena finns det alltså en risk för att tingsrätten skulle fastställa en ersättningsskyldighet som inte skulle kunna tas upp till prövning i en efterföljande fullgörelseprocess. 653. Här kan särskilt följande teoretiska situation beaktas. a. Kungsbacka har yrkat att tingsrätten fastställer merkostnaderna för att vidmakthålla två interimsystem som ersätter systemet i avtalat skick till den 1 augusti 2038 (p. 30 (a) stämningsansökan). b. Samtidigt yrkar Kungsbacka ersättning för den påstådda kostnaden för två ”interimsystem”: i. Avtalsförlängning och fortsatt leverans från tidigare leverantör av IT-system för förskola och grundskola i perioden fram till 31 december 2025 om 5 882 515 kr (p. 95 (a)) ii. Kostnader för införande av nytt system för gymnasiet samt fortsatt förvaltning av detta system fram till 31 december 2025 om 127 807 kr (p. 95 (b)) c. Såsom fastställelseyrkandet är utformat omfattar det fullgörelsekraven ovan avseende påstådda merkostnader för att vidmakthålla två interimsystem. d. Om tingsrätten skulle ogilla fullgörelseyrkandena för att Kungsbacka inte bevisat skadan men bifalla fastställelsetalan, vad gäller då? e. För om man läser fastställelsetemat så omfattar detta fullgörelseyrkandena. Skulle Kungsbacka, i kraft av fastställelsen, kunna komma tillbaka med precis samma krav som tidigare ogillats genom en ny fullgörelsetalan? f. Svaret på den frågan är självklart nej. För annars kringgås den ogillade fullgörelsetalans rättskraft. Det visar med önskvärd tydlighet att Kungsbackas fastställelseyrkanden inte ska tillåtas. 654. Under alla förhållanden är det tydligt att rättskraftskonsekvenserna av ett bifall till Kommunens fastställelseyrkanden, om man uttrycker sig försiktigt, inte fullt ut kan överblickas. 655. Redan av dessa skäl är det olämpligt att Kommunens fastställelseyrkanden tas upp till prövning. L.5 Kungsbackas fastställelseteman är alldeles för breda 656. Som anförts har kommunen yrkat att tingsrätten ska fastställa att kommunen har rätt till ersättning för a. merkostnaderna för att vidmakthålla två interimsystem som ersätter systemet i avtalat skick, dock längst 16 år från ursprungligen avtalad leveransdag för respektive system, dvs. till den 1 augusti 2038, b. upphandlingskostnaderna för en ny upphandling av ett skoladministrativt system som ersätter de system som Gotit enligt Avtalet skulle leverera, samt c. merkostnaderna att införa och vidmakthålla ett nytt system som ersätter Systemet i avtalat skick till den 1 augusti 2038. 657. Ingen av dessa yrkanden har någon som helst begränsning avseende vad det är för nytt system som köps, vad det är för upphandling som genomförs etc. Det förefaller omfatta vilka ersättningssystem som helst oavsett hur mycket Kungsbacka betalar för dem och hur Kungsbacka upphandlat dem. 658. Såsom Kungsbackas yrkanden är konstruerade skulle de kunna så att säga täckningsköpa ett slott i stället för det ”nyckelfärdiga hus” kommunen (felaktigt) gör gällande att de köpt från Gotit. 659. Denna gränslöshet kan inte accepteras. L.6 Det finns en risk för att fastställelsetalan följs av flera fullgörelseprocesser 660. Utöver att rättskraftskonsekvenserna inte kan överblickas finns det en stor risk för att en fastställelsedom även skulle kunna följas av flera fullgörelseprocesser, vilket även det talar emot att fastställelseyrkandena ska tillåtas. Skälen för detta är följande: 661. Kommunens yrkanden sträcker sig ända till den 1 augusti 2038 (även det som påstås avse ”interimsystem”…), vilket i sammanhanget får betecknas som en extrem tidsperiod. Under denna tidsperiod kommer alltså påstådda kostnader successivt att konkretiseras och sannolikt ge upphov till flera nya fullgörelseyrkanden (om man skulle acceptera att fastställelserna på något sätt skulle åsidosätta principen om res judicata – vilket är en förutsättning för att de ska tillåtas). 662. Till detta kommer att fastställelseyrkandena även omfattar kostnadsposter av tre olika slag som teoretiskt sett skulle kunna ge upphov till separata fullgörelseprocesser (om man skulle acceptera att fastställelserna på något sätt skulle åsidosätta principen om res judicata – vilket är en förutsättning för att de ska tillåtas). 663. Ur det perspektivet skulle en fastställelsedom knappast bidra till att lösa tvisten eller att åstadkomma en ”enkel fullgörelseprocess” i enlighet med vad Högsta domstolen har uttalat i NJA 2005 s. 517. 664. Det är vidare så att om Kungsbacka skulle ha framgång med sin fastställelsetalan skulle en efterkommande fullgörelseprocess i omfattande delar vara en repris av den föregående processen. 665. Kungsbacka har nämligen endast yrkat att merkostnader ska ersättas. I grunden bygger Kungsbackas talan på att Gotit ska ersätta Kungsbackas skada i anledning av påstådda avtalsbrott (detta bestrids). 666. En skada är summan av kostnaderna och besparingarna som avtalsbrottet innebär – dvs. det kan vara så att en skadedrabbad drabbas av ökade kostnader för något men sparar pengar för något annat (om en husägare täckningsköper måleriarbete och den nya målaren tar mer betalt för ett rum men mindre för ett annat, är skadan summan av dessa skillnader). 667. Detta innebär att vid en fullgörelsetalan skulle hela skadan behöva prövas – det går nämligen inte att separera ut olika moment i en påstådd skada och hantera dessa separat. 668. Sammantaget saknas det skäl anta att en fastställelsedom skulle skapa de förut- sättningar för förlikning eller en förhållandevis enkel fullgörelseprocess som kan motivera att en fastställelsetalan tillåts. 669. Av samma anledning är fastställelsetalan i det här fallet inte heller ägnad att undanröja den ovisshet som finns i parternas rättsförhållande (jfr NJA 2013 s 209 p. 9). 670. Även av dessa skäl ska Kommunens fastställelseyrkanden avvisas. L.7 Gotit skulle förlora möjligheten presentera ett adekvat försvar 671. Slutligen, att tillåta fastställelseyrkandena medför en uppenbar risk för att Gotit förlorar möjligheten att presentera ett adekvat försvar. 672. Här kan det konstateras att Kommunens fastställelseyrkanden avser olika former av teoretiska kostnader som ännu inte har uppkommit, men som Kungsbacka förväntar och spekulerar i ska uppkomma fram till den 1 augusti 2038. 673. Storleken på dessa kostnader beror i sin tur på hur Kommunen själv väljer att agera och ligger alltså helt i Kommunens händer. 674. För närvarande är det omöjligt för Gotit att överblicka hur stora kostnader Kommunen i framtiden kan komma att begära ersättning för. 675. Om de påstådda kostnaderna skulle bli omfattande eller ligga långt in i framtiden – men ändå ses som adekvat kausala, vilket skulle bestridas (adekvansen avtar med tiden) – är det sannolikt att Gotit kommer att begära jämkning av de bestämmelser i avtalet (alternativt av skadeståndets belopp) som utgör grunden för ersättningsskyldigheten. 676. Sådan jämkning kan även vara nödvändig om det nya systemet inte helt korresponderar till Gotits (dvs. det är äpplen och päron som jämförs). 677. En fastställelsedom i enlighet med Kommunens yrkanden skulle dock utgöra hinder mot att jämkning av avtalet tas upp till prövning i senare eventuella rättegångar rörande Kommunens rätt till ersättning. Alltså måste jämkningsfrågan tas upp och kunna bedömas redan nu. 678. Att idag pröva en ev. jämkning av avtalet (eller skadeståndets belopp) är inte möjligt eller rimligt eftersom beloppen fram till år 2038 i dagsläget är helt okända. Därmed är det inte lämpligt att ta upp en fastställelse till prövning. 679. Mot denna bakgrund skulle ett tillåtande av fastställelseyrkandena innebära en risk för att Kommunen får en omotiverad processuell fördel. Gotit skulle också förlora möjligheten att presentera ett adekvat försvar mot Kommunens krav. 680. Även ur dessa perspektiv är det olämpligt att Kommunens fastställelseyrkanden tas upp till prövning. L.8 Sammanfattning L.8.1 Rättskraftskonsekvenserna kan inte överblickas 681. Samtliga kostnadsposter i B.2 grundar sig på samma avtalsbrott och hävningsförklaring som fullgörelseyrkandet. Delar av kostnadsposterna ingår dessutom redan i fullgörelseyrkandet. 682. Yrkandena rör därför ”samma sak” och ska som utgångspunkt omfattas av rättskraften av fullgörelseyrkandet (NJA 1971 s. 317, NJA 1984 s. 733 och NJA 1999 s. 520). 683. En parallell fastställelsedom fram till 2038 skulle därför stå i strid med principerna om rättskraft och preklusion. 684. Under alla förhållanden kan rättskraftskonsekvenserna inte överblickas (jfr NJA 2013 s. 209 p. 6). L.8.2 Fastställelserna är för breda 685. Kungsbackas fastställelseyrkanden är alltför breda. Kommunen yrkar ersättning för merkostnader för interimsystem, upphandlingskostnader och kostnader för ett nytt system fram till 2038, utan någon begränsning av vilka system som köps eller hur upphandlingen genomförs. Yrkandena saknar avgränsning och kan omfatta vilka ersättningssystem som helst, oavsett kostnad eller upphandlingsförfarande. Det kan inte accepteras. L.8.3 Risk för flera rättegångar 686. Fastställelseyrkandena sträcker sig upp till tolv år framåt och omfattar tre olika kostnadsslag som kan konkretiseras separat över tid. 687. En fastställelsedom skulle därför varken lösa tvisten eller skapa förutsättningar för en enkel fullgörelseprocess på det sätt som uttalas i NJA 2005 s. 517. 688. Fastställelsetalan är inte heller ägnad att undanröja den ovisshet som finns i parternas rättsförhållande (jfr NJA 2013 s 209 p. 9). L.8.4 Gotit berövas möjligheten till adekvat försvar 689. Kostnaderna är framtida kostnader och beror helt på Kommunens eget agerande och storleken är idag helt okänd. 690. En fastställelsedom skulle hindra jämkning av det underliggande avtalet (alternativt skadeståndsbeloppen) i senare process, samtidigt som jämkning inte kan prövas nu eftersom beloppen saknas. 691. Gotit förlorar därmed möjligheten att presentera ett effektivt försvar (NJA 1985 s. 172 och NJA 2013 s. 209 p. 8 och 14). L.9 Fastställelseyrkanden bestrids i sak 692. Fastställelseyrkandena bestrids i sak. Gotit kommer att utveckla detta för det fall tingsrätten inte skulle avvisa dessa. M Genkäromålet M.1 Kungsbacka måste betala förvaltningsavgiften 693. Kungsbacka leveransgodkände etapp 1 den 29 augusti 2023. 694. Därefter har Kungsbacka varit skyldigt att erlägga den månatliga förvaltningsavgiften. I enlighet med vad som anges i p. 4.3.1 förlikningsavtalet var etapp 1:s månatliga förvaltningsavgift 57 333 kr. 695. Som grund för sin betalning har Gotit upprättat s.k. betalningsunderlag enligt 24.4 Bilaga C5. 696. Kungsbacka har betalat den månatliga förvaltningsavgiften fram till och med december 2023. Därefter slutade Kungsbacka betala förvaltningsavgiften trots att kommunen var skyldig att göra detta. 697. Gotit har upprättat betalningsunderlag och fakturerat för de månatliga förvaltningsavgifterna i perioden januari till oktober 2024.86 Kungsbacka har dock inte betalat dessa avgifter. 698. Det totala beloppet avseende januari till oktober 2024 är 573 330 kr (57 333 * 10). Detta belopp är Kungsbacka skyldigt att erlägga betalning för. Till beloppet ska läggas förvaltningsavgiften för de första tolv dagarna av november (dvs. fram till Kungsbackas hävning) – 22 933 kr (57 333 / 30 * 12). 699. Totalt ska därmed Kungsbacka betala 596 263 kr (exkl. moms) avseende förvaltningsavgift (dvs. för den utförda tjänsten fram till hävningen). M.2 Kungsbackas hävning var ogrundad 700. Den 12 november 2024 hävde Kungsbacka, utan rätt därtill, avtalet (och förlikningsavtalet). 701. Den 15 november 2024 meddelade Gotit att bolaget bestred att Kungsbacka hade rätt att häva avtalet (och förlikningsavtalet). Gotit accepterade dock att avtalet upphört genom hävningen och begärde att Kungsbacka skulle betala skadestånd till Gotit. M.3 Gotit har rätt till ersättning för avvecklingsprojektet 702. Vid upphörande av avtalet tillhandahöll Gotit avvecklings-, ersättnings- och överflyttningsassistans i enlighet med parternas avtal. 86 Se bilaga S19 och bilaga S38. 703. I samband med Kungsbackas hävning ställde kommunen omfattande avtalsstridiga krav på Gotit. Kungsbacka krävde i princip att kommunen, i obegränsad tid, skulle få fortsätta använda systemet utan att betala någon ersättning för detta. Kungsbackas avtalsstridiga krav försvårade avvecklings- projektet. Gotit utförde dock de uppgifter som ålåg bolaget enligt avtalet. 704. Enligt avtalet upprättade Gotit en avvecklings-, ersättnings- och överflyttningsplan. Planen skickades över till Kungsbacka den 5 december 2024.87 705. Den 12 december 2024 skickade Gotit över Kungsbackas data i Skolplatsen till kommunen.88 Avvecklingsprojektet var därmed avslutat. 706. I avtalet anges följande rörande ersättning för avvecklingsprojektet (exkl. moms). 707. Det kan noteras att enligt 25.1 C5 – Allmänna bestämmelser till avtalet utgår inte ersättning för avvecklingsprojektet om avtalet upphört pga. en befogad hävning från Kungsbackas sida. Någon sådan har dock inte varit för handen. 708. Gotit har fakturerat Kungsbacka för avvecklingsprojektet den 2 juli 2025.89 709. Kungsbacka ska därmed betala 120000 kr (exkl. moms) till Gotit för avvecklingsprojektet. M.4 Gotits skada i anledning av den ogrundade hävningen 710. Till följd av Kungsbackas ogrundade hävning den 12 november 2024 är Kungsbacka skyldig att ersätta den skada som Gotit lidit i anledning av hävningen. 711. Gotits skada i anledning av hävningen uppgår till 6713 929 kr. Den består av följande poster: a. Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till ersättning för införandeprojektet för etapp 2 – 645383 kr. 87 Se bilaga S40. 88 Se bilaga S41. 89 Se bilaga S42. b. Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till förvaltningsavgifter – 5 318 546 kr. c. Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till förlikningslikviden – 750 000 kr. M.4.1 Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till ersättning för införandeprojektet för etapp 2 712. Vid tidpunkten för hävningen hade effektiv leveransdag av etapp 2 (och därmed systemet) ännu inte inträffat då Kungsbacka felaktigt inte godkänt leveransen av etapp 2. 713. Hade avtalet fortsatt att gälla, och Kungsbacka uppfyllt sina avtalsåtaganden, hade etapp 2 godkänts varvid Kungsbacka hade erlagt ersättning för införandeprojektet etapp 2 med 645 383 kr. Beloppet framgår av p. 4.2 och p. 7.5 förlikningsavtalet. 714. I och med att Gotit redan levererat etapp 2 vid tidpunkten för hävningen hade Gotit redan tagit alla kostnader hänförliga till etapp 2. Hävningen har därmed resulterat i en skada för Gotit om 645 383 kr i anledning av att bolaget inte fått intäkten hänförlig till etapp 2. M.4.2 Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till förvaltningsavgifter 715. I och med att Kungsbacka var skyldigt att godkänna leveransen av etapp 2 den 12 november 2024 har Gotit i sin skadeberäkning utgått från att effektiv leveransdag skett den 12 november 2024.90 716. Vid effektiv leveransdag av etapp 2 var hela systemet levererat med innebörden att den femåriga avtalstiden för förvaltningsåtagandet skulle startat och löpt till den 12 november 2029. 717. Den årliga förvaltningsavgiften var 1 376 000 kr med begränsade möjligheter till uppräkning. Vid skadeberäkningen har Gotit utgått från att inga uppräkningar skulle ske. 718. Det innebär att Gotit under den femåriga avtalsperioden skulle ha haft en intäkt om 6 880 000 kr avseende förvaltningsavgift. 719. Gotits direkta kostnader för att leverera tjänsten har varit mycket begränsade. Eller med andra ord – den stora andelen av Gotits kostnader är fasta och har inte påverkats av huruvida Kungsbacka varit kund eller inte. När Gotit tappat Kungsbacka som kund har detta inte inneburit några väsentliga kostnadsminskningar för Gotit. 720. Gotit har gjort en konservativ beräkning av det s.k. täckningsbidraget (intäkt minus rörlig kostnad). 90 Det kan noteras att detta är det mest förmånliga datumet för Kungsbacka vid en skadeberäkning. a. 2024-05-01 – 2025-04-30 hade Gotit totala intäkter om 30375602 kr. b. Skulle den årliga förvaltningsavgiften om 1376000 kr läggas på detta belopp hade det gett en tänkt årlig omsättning om 31751602 kr. c. Kungsbackas andel av Gotits intäkter skulle motsvara 4,3 % och utgöra en ökning av intäkterna med 4,5 %. d. Gotit har inkluderat 4,5 % av bolagets direkta kostnader för IT-tjänster, datorer och programvara om 3278878kr i beräkningen – dvs. 147550 kr. (Det är en grav överskattning av Gotits direkt kostnader för IT-tjänster, datorer och programvara för att leverera tjänsten.) e. Gotit har inte gjort några förändringar av sin personal i anledning av hävningen av avtalet med Kungsbacka. f. Det årliga täckningsbidraget för Kungsbacka har därmed varit 1228450kr. 721. Det totala täckningsbidraget under avtalets femåriga avtalstid hade varit 6142250 kr. 722. Intäkterna hade dock varit utspridda över en femårsperiod varför en nuvärdesberäkning av skadan är nödvändig. Gotit har gjort följande nuvärdesberäkning. a. Gotit har utgått från att intäktsströmmarna ”förs tillbaka” till dagen för hävningen – den 12 november 2024. b. Gotit har tillämpat en 5 % kalkylränta (vilket är högt när det rör sig om kassaflöden från en offentlig aktör). c. För att förenkla beräkningen har Gotit utgått från årliga betalningar i slutet av året (detta är förmånligt för Kungsbacka). d. För beräkning av nuvärdet på varje årlig betalning har Gotit därmed använt följande formel (t = år) e. Beräkningen ger följande tabell. År Betalning Diskonteringsfaktor Nuvärde 1 1228450 kr 0,95238 1 169 952 kr 2 1228450 kr 0,90703 1 114240 kr 3 1 228 450 kr 0,86384 1 061 181 kr 4 1 228 450 kr 0,82270 1 010 649 kr 5 1 228 450 kr 0,78353 962 523 kr Summa 6 142 250 5 318 546 kr 723. Gotits skada hänförlig till förvaltningsavgifter uppgår därför till 5 318 546 kr. 724. På skadeståndet löper inte moms. M.4.3 Skada hänförlig till uteblivna intäkter hänförliga till förlikningslikviden 725. Enligt p. 3.3 B) i förlikningsavtalet skulle Kungsbacka betala 750 000 kr till Gotit när de åtgärder som framgick av den s.k. restlistan var levererade. 726. Frågan om restlistan hanteras utförligt i avsnitt G.1 ovan. 727. Åtgärderna i restlistan skulle hanteras i sju ”releaser”. Vid tidpunkten för Kungsbackas hävning den 12 november 2024 återstod två releaser (en den 19 november 2024 och en den 11 februari 2025). 728. Efter att Gotit levererat åtgärderna på restlistan skulle Kungsbacka betala 750 000 kr till Gotit. 729. I och med att Kungsbacka, utan rätt därtill, hävde avtalet fick Gotit aldrig betalt för åtgärderna i restlistan. 730. Som framgår av avsnitt G.1 ovan hade Gotit levererat åtgärderna i release 1–5. Åtgärderna i release 6 och 7 var redan framtagna och skulle ha kommit i releaserna dessa datum (vilket de också gjorde). 731. Kungsbackas hävning innebar inga besparingar för Gotit då arbetet med att ta fram åtgärderna i release 6 och 7 redan var utfört. 732. Gotits skada hänförlig till återstående del av förlikningslikviden uppgår därmed till 750 000 kr. M.4.4 Slutsats 733. Kungsbacka är följaktligen skyldig att ersätta Gotits skada i anledning av den ogrundade hävningen med 6 713 929 kr. 734. Gotit har den 4 juli 2025 skickat över en faktura avseende skadestånd till Kungsbacka.91 91 Se bilaga S43. N Frågor om Kungsbackas åberopade bevisning 735. Kungsbacka har gett in och åberopat en handling som kommunen kallar ”anteckningar från halvtidsavstämning” (ab. 41) och en handling som kommunen kallar ”protokoll vid veckoavstämning” (ab 47). Handlingarna har i övrigt inte alls förklarats av Kungsbacka. 736. Gotit har inte sett dessa handlingar tidigare. 737. Längst ned på ”anteckningar från halvtidsavstämning" (ab. 41) första sida anges följande. 738. Längst ned på ”protokoll vid veckoavstämning" (ab 47) första sida anges följande. 739. Det förefaller alltså röra sig om olika sidor i samma skriftliga handling (varför Kungsbacka kallar det ena för anteckningar och det andra för protokoll är oklart). 740. I 38 kap. 1 § första stycket RB anges att: Skriftlig handling, som åberopas till bevis, bör företes i huvudskrift. Sådan handling må företes i styrkt avskrift, om det finnes tillfyllest eller huvudskriften ej är att tillgå. 741. Huvudregeln är att en handling som åberopas som bevis ska ges in i original. Men det går också att ge in avskrift. Avskriften ska dock vara av hela handlingen – inte delar av den. 742. Rättegångsbalken ger inte utrymme att såsom Kungsbacka förefaller göra åberopa utdrag ur en skriftlig handling (och dessutom ange att det är två olika skriftliga handlingar). 743. Ska Kungsbacka åberopa ab 41 och 47 måste kommunen ge in en fullständig kopia av handlingen ”Möten med Gotit VT24”, inte valda utdrag (och påstå att det rör sig om separata handlingar). O Preliminär bevisuppgift O.1 Muntlig bevisning 744. Nedan kommer Gotit i denna preliminära bevisuppgift endast ange vilka förhörspersoner Gotit avser höra samt förhörstema. Gotit kommer att komplettera detta med bevisteman när Gotit har en bättre uppfattning om vad som är stridigt i målet (och vad som faktiskt är Kungsbackas grunder). 745. Partsförhör under sanningsförsäkran med Jörgen Rönning (Gotits VD och ensamma styrelseledamot) rörande Skolplatsen, hans kontakter med Kungsbackas företrädare, upphandlingen, införandeprojekten och förvaltningen av systemet. 746. Vittnesförhör med Andreas Öhman (anställd på Gotit) rörande Skolplatsen, hans kontakter med Kungsbackas företrädare, upphandlingen, införandeprojekten och förvaltningen av systemet. O.2 Skriftlig bevisning 747. Gotit åberopar följande skriftlig bevisning. a. Kungsbackas tilldelningsbeslut i upphandlingen daterat den 26 januari 2021, bilaga S1, till styrkande av att avtalat tecknats utan föregående förhandlingar. b. Brev från Kungsbacka till Gotit angående tilldelningen daterat den 27 januari 2021, bilaga S2, till styrkande av att avtalat tecknats utan föregående förhandlingar. c. Gotits svar på bilaga B1 i upphandlingen, bilaga S3, till styrkande av att Kungsbacka varit medvetet om att Skolplatsen varit ett standardiserat system. d. Parternas undertecknade avtal avseende ett skoladministrativt system daterat den 12 februari 2021, bilaga S4, till styrkande av att parternas avtal vid avtalstecknandet hade den lydelse som framgår av dokumentet. e. Mejl från Kungsbacka till Gotit den 1 december 2022, bilaga S5, till styrkande av (i) att Kungsbacka ändrade bilaga C1 Avtalade krav den 1 december 2022 och (ii) att bilaga C1 Avtalade krav v. 1.3 var gällande mellan parterna. f. Bilaga C1 Avtalade krav v. 1.3 daterade den 1 december 2022, bilaga S6, till styrkande av (i) att Kungsbacka ändrade bilaga C1 Avtalade krav den 1 december 2022 och (ii) att bilaga C1 Avtalade krav v. 1.3 var gällande mellan parterna. g. Mejl och beslut från Kungsbacka om att underkänna leveransen av etapp 1 den 17 januari 2023, bilaga S9, till styrkande av att Kungsbacka (först) underkände etapp 1 enligt avtalet samt tillhandahöll protokoll från acceptanskontrollen. h. Beslut från Kungsbacka att leveransgodkänna etapp 1 den 29 augusti 2023, bilaga S10, till styrkande av att Kungsbacka leveransgodkände etapp 1 den 29 augusti 2023. i. Förlikningsavtalet daterat den 20 november 2023, ab 12, till styrkande av att detta har den innebörd som Gotit anfört i sitt svaromål, att tidigare införandeplan var överspelad och att parterna var överens om att en ny skulle tas fram. j. Releasedokument Skolplatsen 23.5, bilaga S11, till styrkande av att Gotit levererat åtgärderna på restlistan. k. Testprotokoll för restpunkterna i release 23.5, bilaga S12, till styrkande av att Gotit levererat åtgärderna på restlistan. l. Releasedokument Skolplatsen 23.3 och 23.4, bilaga S13, till styrkande av att Gotit levererat åtgärderna på restlistan. m. Releasedokument Skolplatsen 24.2, bilaga S14, till styrkande av att Gotit levererat åtgärderna på restlistan. n. Testprotokoll Restlista 1 & 2 (avseende release 23.4 och 24.2), bilaga S15, till styrkande av att Gotit levererat åtgärderna på restlistan. o. Releasedokument Skolplatsen 24.3, bilaga S16, till styrkande av att Gotit levererat åtgärderna på restlistan. p. Releasedokument Skolplatsen 24.4, bilaga S17, till styrkande av att Gotit levererat åtgärderna på restlistan. q. Testprotokoll release 24.4, bilaga S18, till styrkande av att Gotit levererat åtgärderna på restlistan. r. Underlag för månadsmöten, bilaga S19, till styrkande av att Gotit presenterat erforderligt material till månadsmötena. s. Protokoll från månadsmöten, bilaga S20, till styrkande av att Kungsbacka godkänt Gotits fakturering avseende september–december 2023 samt till motbevisning av Kungsbackas påståenden om att Gotit brustit i bolagets incidenthantering samt processer och rutiner i förvaltningsåtagandet. t. Mejl om att en knapp för incident lagts till i Visionflow den 9 februari 2024, bilaga S21, till motbevisning av Kungsbackas påståenden om att Gotit brustit i bolagets incidenthantering samt processer och rutiner i förvaltningsåtagandet. u. Andreas Öhmans minnesanteckningar från parternas möte den 8 februari 2024 (det avbrutna månadsmöte 5), bilaga S22, till motbevisning av Kungsbackas påståenden om att Gotit brustit i bolagets incidenthantering samt processer och rutiner i förvaltningsåtagandet. v. Utdrag från Visionflow ärende SP-284, SP-572 och SP-677, bilaga S23, till motbevisning av Kungsbackas påståenden om att Gotit brustit i bolagets incidenthantering samt processer och rutiner i förvaltningsåtagandet. w. Mejl från Gotit till Kungsbacka den 15 januari 2024, bilaga S25, till styrkande av att Gotit anmodat Kungsbacka att upprätta en uppdaterad version av bilaga C1 Avtalade krav. x. Gotits anteckningar från möte med Kungsbacka den 6 februari 2024, bilaga S26, till styrkande av att parterna hade samförstånd om att Gotit skulle lämna över systemet till Kungsbacka den 18 september 2024. y. Införandeplan för etapp 2 daterad den 20 februari 2024, bilaga S27, till styrkande av att denna införandeplan var gällande mellan parterna. z. Mejltråd mellan Gotit och Kungsbacka den 29–30 augusti 2024, bilaga S28, till styrkande av att Gotit anmodat Kungsbacka att upprätta en uppdaterad version av bilaga C1 Avtalade krav. å. Mejltråd mellan parternas ombud rörande påstående om dataintrång den 12–18 september 2024, bilaga S29, till styrkande av att Kungsbacka aktivt motarbetade ett överlämnande av systemet. ä. Bekräftelse från Gotit om att Kungsbacka beretts tillgång till systemet för etapp 2 jämte testprotokoll, bilaga S30, till motbevisningav Kungsbackas påstående att etapp 2 var försenat och bristfälligt. ö. Brev från Gotits ombud till Kungsbackas ombud den 19 mars 2024, bilaga S31, till motbevisning av Kungsbackas anklagelser rörande incidenthantering. aa. Brev från Kungsbackas ombud till Gotits ombud den 17 april 2024, bilaga S32, till motbevisning av Kungsbackas anklagelser rörande incidenthantering. bb. Brev från Gotits ombud till Kungsbackas ombud den 31 maj 2024, bilaga S33, till motbevisning av Kungsbackas anklagelser rörande incidenthantering och till styrkande av att Gotit gett Kungsbacka möjlighet att rätta sitt betalningsdröjsmål. cc. Brev från Kungsbackas ombud till Gotits ombud den 3 juli 2024, bilaga S34, till motbevisning av Kungsbackas anklagelser rörande incidenthantering. dd. Brev från Kungsbackas ombud till Gotits ombud den 28 augusti 2024, bilaga S35, till motbevisning av Kungsbackas anklagelser rörande incidenthantering. ee. Brev från Gotits ombud till Kungsbackas ombud den 6 september 2024, bilaga S36, till motbevisning av Kungsbackas anklagelser rörande incidenthantering och till styrkande av att Gotit gett Kungsbacka möjlighet att rätta sitt betalningsdröjsmål. ff. Gotits fakturor avseende månatliga förvaltningsavgifter, bilaga S38, till styrkande av Gotits rätt till ersättning för månatliga förvaltningsavgifter. gg. Rättelseanmaning från Kungsbackas ombud den 1 november 2024, bilaga S39¸till styrkande av att Kungsbacka varken godkänt eller underkänt etapp 2. hh. Gotits ombuds bemötande av Kungsbackas rättelseanmaning den 7 november 2024, bilaga S46, till styrkande av att Kungsbackas hävning varit ogrundad. ii. Kungsbackas hävningsmeddelande den 12 november 2024, bilaga S44, till styrkande av att Kungsbackas hävning varit ogrundad. jj. Gotits bestridande av Kungsbackas hävningsrätt den 15 november 2024, bilaga S45, till styrkande av att Kungsbackas hävning varit ogrundad. kk. Avvecklings-, ersättnings- och överflyttningsplan från Gotit daterad den 5 december 2024, bilaga S40, till styrkande av att Gotit levererat avvecklings-, ersättnings- och överflyttningsplanen. ll. Mejl från Gotit avseende överlämnade av Kungsbackas data i Skolplatsen den 12 december 2024, bilaga S41, till styrkande av att Gotit utfört vad som ålegat bolaget enligt avvecklings-, ersättnings- och överflyttningsplanen. mm. Faktura avseende avvecklingsprojekt och förvaltningsavgift daterad den 2 juli 2025, bilaga S42, till styrkande av att Kungsbacka mottagit en faktura avseende dessa poster. nn. Faktura avseende skadestånd daterad den 3 juli 2025, bilaga S43, till styrkande av att Kungsbacka mottagit en faktura avseende denna post. P Övrigt 748. Ansökningsavgift om 2 800 kronor har idag betalats in via domstolsverkets system för betalning av ansökningsavgift. 749. Gotit har översänt en undertecknad version av detta svaromål och genkäromål till tingsrätten (i anledningen av genkäromålet). Stockholm som ovan ____________________ ____________________ Gunnar Svedberg Rikard Samuelsson Bilagaförteckning Nr Handling Daterad S1 Kungsbacka kommuns tilldelningsbeslut i 26 januari 2021 upphandlingen S2 Brev från Kungsbacka kommun till Gotit 27 januari 2021 angående tilldelningen (samt projektinitieringens förutsättningar) S3 Gotits anbud i Kungsbackas upphandling av skoladministrativt IT-system S4 Det undertecknade avtalet mellan Kungsbacka 12 februari 2021 kommun och Gotit avseende skoladministrativt IT-system jämte personuppgiftsbiträdesavtal (samlad bilaga med 2 delar S4.1 huvudavtal och S4.2 PUB- avtal) S5 Mejl från Kungsbacka kommun till Gotit med 1 december 2022 översändande av ny version av Bilaga C1 Avtalade krav (v. 1.3) S6 Bilaga C1 Avtalade krav v. 1.3 1 december 2022 S7 Mejl från Gotit om att Kungsbacka beretts 2 december 2022 tillgång till systemet för etapp 1 (acceptanskontroll) S8 Mejltråd mellan Gotit och Kungsbacka om 1–2 december 2022 paus/återkoppling efter ny information S9 Mejl och beslut från Kungsbacka om 17 januari 2023 underkännande av leveransen av etapp 1 jämte 7 bifogade protokoll (samlad bilaga med 9 delar S9.1–S9.9) S10 Beslut från Kungsbacka om 29 augusti 2023 leveransgodkännande av etapp 1 S11 Releasedokument Skolplatsen 23.5 S12 Testprotokoll för restpunkterna i releasen 23.5 S13 Releasedokument Skolplatsen 23.3 och 23.4 S14 Releasedokument Skolplatsen 24.2 S15 Testprotokoll release 23.4 och 24.2 S16 Releasedokument Skolplatsen 24.3 S17 Releasedokument Skolplatsen 24.4 S18 Testprotokoll release 24.4 S19 Underlag inför månadsmöten (samlad bilaga med 14 delar S19.1–S19.14) S20 Protokoll från månadsmöten (samlad bilaga med 11 delar S20.1–S20.11) S21 Mejl rörande knapp/rullist för incidenter i 9 februari 2024 Visionflow S22 Andreas Öhmans minnesanteckningar från 8 februari 2024 möte 8 februari 2024 (avbrutet månadsmöte 5) S23 Utdrag från ärendehanteringssystemet Visionflow (samlad bilaga med 3 delar S23.1– S23.3: SP-284, SP-572, SP-677) S24 Mejl till Peter Hornebrandt, Kungsbacka, med 13 september 2023 bifogad införandeplan daterad 13 september 2023 S25 Mejl/anmodan från Gotit till Kungsbacka om 15 januari 2024 att inkomma med uppdaterad version av Bilaga C1 S26 Gotits anteckningar från möte den 6 februari 6 februari 2024 2024 S27 Uppdaterad införandeplan för etapp 2 från 20 februari 2024 Gotit S28 Mejltråd mellan Andreas Öhman (Gotit) och 29–30 augusti 2024 Anna Hedlund (Kungsbacka) avseende uppdaterad version av Bilaga C1 S29 Mejltråd mellan parternas ombud (Lindahl och 12–18 september 2024 Kahn Pedersen) rörande påstående om dataintrång S30 Bekräftelse från Gotit om att Kungsbacka 18 september 2024 beretts tillgång till systemet för etapp 2 – mejl och bifogade leveranshandlingar (samlad bilaga med 16 delar S30.1–S30.16) S31 Brev från Gotits ombud till Kungsbacka 19 mars 2024 S32 Brev från Kungsbackas ombud till Gotit 17 april 2024 S33 Brev från Gotits ombud till Kungsbacka 31 maj 2024 S34 Brev från Kungsbackas ombud till Gotit 3 juli 2024 S35 Brev från Kungsbackas ombud till Gotit 28 augusti 2024 S36 Brev från Gotits ombud till Kungsbacka 6 september 2024 S37 Sammanställning över Gotits fakturering av månatliga förvaltningsavgifter, med beräkning av förfallodagar och upplupen dröjsmålsränta S38 Gotits fakturor avseende månatliga förvaltningsavgifter S39 Rättelseanmaning från Kungsbackas ombud 1 november 2024 S40 Avvecklings-, ersättnings- och 5 december 2024 överflyttningsplan från Gotit S41 Mejl/överlämning av Kungsbackas data i 12 december 2024 Skolplatsen S42 Faktura avseende avvecklingsprojektet och 2 juli 2025 förvaltningsavgift S43 Faktura avseende skadestånd 3 juli 2025 S44 Hävningsmeddelande från Kungsbacka 12 november 2024 kommun till Gotit S45 Gotits bestridande av Kungsbackas hävning 15 november 2024 S46 Brev från Gotits ombud till Kungsbackas 7 november 2024 ombud i anledning av rättelseanmaningen 1 november 2024 E-tjänst för att signera och skicka handlingar digitalt ________________________________________________________________ På domstol.se finns en e-tjänst för att digitalt Dokumenten måste vara av PDF-format och signera och skicka in handlingar till domstolar får inte sammanlagt överstiga 20 MB. och nämnder i Sveriges Domstolar. När du loggat in i e-tjänsten väljer du den tjänst ditt ärende gäller och bifogar sedan de Vad kan jag använda tjänsten till? dokument du vill skicka in. Via e-tjänsten är det möjligt att signera och När du skickat in handlingarna får du en skicka in: bekräftelse till den e-postadress du angett. • olika ansökningshandlingar • fullmakt • övriga handlingar i pågående mål Genom att använda e-tjänsten behöver du inte längre skicka sådana handlingar som ska vara undertecknade med post. 9 0 4- 2 0 2 Om det är en ansökan eller fullmakt som g n • behöver signeras kan flera personer använda e- ilk cev tjänsten och signera handlingen. tu slo tsm För att kunna signera och skicka in fullmakt o d rö via e-tjänsten krävs att det är fullmaktsgivaren f .d som använder e-tjänsten. v A ,tek rev Om det är en ansökan som skickas in kan slo tsm eventuell ansökningsavgift samtidigt betalas o D med kort i e-tjänsten. v a tarecu d o Hur gör jag? rP tlatig • Du når tjänsten via www.domstol.se och det id rag krävs e-legitimation för att kunna använda den. n ild n ah Det är bra att ha förberett och sparat ner de ak dokument du vill skicka in via e-tjänsten på din cik s h dator innan du loggar in. Detta eftersom du co aren har en begränsad tid på dig att bli klar med ditt is tta rö g ärende. tsn f E äj -t n : o itam ro fn I www.domstol.se Informationsbilaga www.domstol.se Förenklad delgivning - så här kan domstolen skicka brev i målet Domstolen kan skicka handlingar till dig med förenklad delgivning. Då följer domstolen vissa regler för utskicken, och kan sedan utgå ifrån att du har tagit emot handlingarna – det kallas för att vara delgiven. Handlingarna skickas till din senast kända adress. Det kan också vara en elektronisk adress, exempelvis din e-postadress, om den har använts i målet eller på annat sätt lämnats till domstolen. Om den senast kända adressen inte kan användas, och det finns en annan adress i folkbokföringen, får domstolen i stället använda folkbokföringsadressen. I vissa fall får du två brev Om handlingarna skickas till en fysisk postadress, skickar domstolen två brev: 1. I det första brevet finns handlingarna som du ska ta del av, till exempel en kallelse. 2. Det andra brevet skickas nästa arbetsdag till samma adress. Brevet innehåller ett meddelande om att det första brevet har skickats (kontrollmeddelande). Obs! Om du bara får meddelandet måste du kontakta domstolen snarast möjligt. Om domstolen skickar handlingarna till en elektronisk adress, behöver något kontroll- meddelande inte skickas. När är du delgiven? Du är delgiven två veckor efter att domstolen skickade handlingarna. Tiden för att till exempel svara eller överklaga räknas från den dagen. Exempel: … Mars Mars Mars 1 2 15 … 1 Handlingarna som du ska Eventuellt kontrollmeddelande Du är delgiven den 15 mars. 3 1 - delges skickas den 1 mars. skickas nästa arbetsdag, den 2 mars. Tiden räknas från den dagen. 2 0 2 • te k re v slo Tänk på detta så länge målet pågår tsm o • Meddela domstolen om du ändrar adress. D v a ta re • Kontrollera din post eller motsvarande regelbundet, minst varannan vecka. c u d Detta för att inte missa något viktigt, till exempel en tid för att svara eller överklaga. Meddela o g rP • domstolen i förväg om du under någon period inte kan kontrollera din post. n in v ig • Du kan få brev med förenklad delgivning så länge målet pågår. Om målet överklagas kan även le d högre instanser använda förenklad delgivning. d a lk e n • Det kan förekomma att domstolen skickar handlingar på annat sätt, till exempel tillsammans r ö f m med ett delgivningskvitto eller helt utan delgivning. o n o ita m r o fn I www.domstol.se P ROTOKOLL GODKÄNT AV SAMTLIGA NÄRVARANDE FÖRBUND Förvaltningssamverkan Gymnasium & Arbetsmarknad Tid: Tisdag 2 juni, 10.00-12.00 Plats: Vägmästaren, Syréngatan 1, Kungsbacka För arbetsgivaren: Patrik Hellberg, förvaltningschef Elisabeth Grimhusen, HR- och kommunikationschef Cindia Escalante Mattsson, gymnasiechef, p. 3 Johan Ronner, ekonomichef, p. 4 Frida Svärd, verksamhetschef, p. 5 För Sveriges Lärare: Frida Hagelin & Erik Hirmas Vision Marcus Sipiläinen Vårdförbundet: Debora Rehnlund SSR: Kristina Rosenkvist Frånvarande: DIK, Kommunal, Sveriges Skolledare Justeras av: Frida Hagelin, Marcus Sipiläinen, Debora Rehnlund, Kristina Rosenkvist och Patrik Hellberg Protokollförare: Elisabeth Grimhusen Sammanträdet öppnas

§7 Uppdaterade riktlinjer för ledningssystem, för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS Utvecklingsledare och förvaltningens SAS, Karin Möglebust redogör för uppdatering av förvaltningens riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS Riktlinjerna syftar till att tydliggöra hur verksamheterna inom förvaltningen ska arbeta för att skapa och säkerställa att insatser ges med god kvalitet. Riktlinjerna beslutas av nämnden, och ärendet behandlas i nämndens kommande möte. Informationen noteras. Bildspel delges samverkansgruppen via det digitala samarbetsrummet.

§8 Återkoppling från föregående möte HR- och kommunikationschef återkopplar i två frågor från föregående samverkansmöte: 1. Återkoppling dialog om sjukfrånvaro Vid föregående möte förde gruppen en dialog om den positiva utvecklingen av sjukfrånvaron inom Kompetenscentrum. HR-chef har, tillsammans med verksamhetschef och HR-generalist analyserat möjliga orsaker till förbättringen och redogör för dessa. Bland annat har verksamheten arbetat med att tydliggöra rutiner och vad som gäller vid sjukanmälan, sjukfrånvaro och sjukledighet. Vidare har chefer arbetat mer aktivt med korttidsfrånvaro, bland annat genom en tätare kontakt och samtal mellan chef och medarbetare om orsaker, samt oftare kopplat in företagshälsovården. Det har också varit en stabilitet bland chefer de senaste åren. Även personalomsättningen har minskat inom verksamheten. Dessutom har inga större förändringar i organisation eller arbetssätt, genomförts de senaste åren – åtminstone inte av den karaktären som införandet av arbetsmarknadsprocessen innebar. 2. Återkoppling dialog om pulsmätningsresultat (fördjupning) HR- och kommunikationschef redogör för en fördjupad analys inom området Meningsfullhet i Winningtemp. Resultatet för samtliga delfrågor inom området har följts upp. Det står klart att förvaltningen har höga nivåer och nöjda medarbetare avseende upplevd meningsfullhet i det egna arbetet samt att man i hög grad anser att det egna arbetet påverkar samhället positivt. Detta är glädjande. Däremot ligger förvaltningen – och framför allt gymnasieverksamheten - relativt lågt inom delfrågorna som handlar om man upplever att Kungsbacka kommuns mål och vision är meningsfulla. En dialog följer. Arbetsgivaren tackar fackliga samverkansparter för viktiga synpunkter och den gemensamma analysen.

§9 Övriga ärenden till nämnd 12 maj Inga särskilda frågor eller synpunkter framförs avseende ärenden till nämnd den 12 maj Sammanträdet avslutas Vid protokollet: Elisabeth Grimhusen Detta protokoll tillhandahålls i digitalt format för elektroniskt undertecknande. Originalhandlingen utgörs av det digitala dokumentet tillsammans med underskrifterna. Efter undertecknande finns en visuell presentation av de elektroniska underskrifterna på en separat sida sist i dokumentet. Där finns även ytterligare information om elektroniska underskrifter och validering. Revisionsplan 2026 KUNGSBACKA KOMMUN Antagen 23 mars 2026 Revisionsplan 2026 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskning sker också av att verksamheternas redovisning upprättats i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed - det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Granskning syftar ytterst till att ge de förtroendevalda revisorerna underlag för bedömning om nämnder, styrelser och enskilda politiker ska beviljas ansvarsfrihet. Dessutom är granskningen ett underlag för uttalandet om tillstyrkande eller avstyrkande av att årsredovisningen godkänns. Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med kommunallagen, reglementet samt God revisionssed1. Vidare kommer de rekommendationer och utkast till rekommendationer som SKYREV utger att beaktas. Revisorerna ska årligen granska verksamheten inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Granskning ska ske på samma sätt i kommunala bolag genom de lekmannarevisorer som utsetts. Revisorerna ska dessutom bedöma om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin under perioden. 2. Risk- och väsentlighetsanalys Förslag till revisionsplan baseras på genomförd risk- och väsentlighetsanalys. Analysen av risk och väsentlighet utgår från revisionens syfte. Analysen startar med att fastställa väsentliga verksamhetsområden inom respektive nämnd och styrelse. Väsentliga verksamhetsområden är de som kräver en stor andel av resurser och vars mål och uppdrag i hög grad bidrar till styrelsens/nämndens ändamål. I risk- och väsentlighetsanalysen tas följande områden upp: ▪ Lagstiftning och andra regelverk som styr verksamheten. ▪ Omvärldsanalys och jämförande nyckeltal per verksamhet. ▪ Fullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag till styrelse och nämnder. ▪ Föreskrifter för verksamheten. ▪ Tidigare års granskningar. ▪ Revisorernas kunskap om verksamheten och dess omvärld. ▪ Styrelsens och nämndernas egen analys, värdering och hantering av risker samt intern kontroll. Revisorerna dokumenterar risk- och väsentlighetsanalysen i ett samlat dokument. De identifierade riskerna utifrån analysen bedöms baserat på sannolikhet och konsekvens. 1 Innebörden av God revisionssed i kommuner och landsting är dokumenterad i skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet 2022” utgiven av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). 2 Planering och granskning av räkenskaperna av nämnder och styrelse genomförs av sakkunnigt biträde enligt kommunal standard för granskning av räkenskaper 3. Grundläggande granskning 2026 Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvars- prövningen. Enligt kommunallagen 12 kap. 1 § ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Begreppet all verksamhet avser enligt God revisionssed den verksamhet som bedrivs inom styrelsens och nämndernas ansvarsområden. Enligt God revisionssed 2022 ska den grundläggande granskningen ge underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och kontroll, säkerhet i redovisningssystem och rutiner samt måluppfyllelse. Enligt God revisionssed handlar den grundläggande granskningen bland annat om frågor avseende hur styrelse och nämnder har: ▪ Tolkat mål och uppdrag från fullmäktige och brutit ned dessa så att de fungerar som styrsignaler till verksamheten ▪ Gjort en egen riskanalys ▪ Uppföljning och rapportering av verksamhetens resultat samt beslut om åtgärder vid eventuella avvikelser ▪ Ekonomistyrning samt ekonomisk uppföljning och rapportering ▪ Ett systematiskt arbete med sin interna kontroll avseende såväl verksamhet som redovisning ▪ Tydliga beslutsunderlag och protokoll Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed2. Granskningen syftar också till att utgöra underlag för den fortsatta analysen av behovet av fördjupade granskningar inom nämndernas och styrelsens ansvarsområden. Granskningen genomförs genom löpande insamling av fakta och iakttagelser, protokollsgranskning, nämnddialoger samt en uppföljning av 2024 års fördjupade granskningar. Den grundläggande granskningen genomförs löpande under året. Resultatet av den grundläggande granskningen sammanfattas i en skriftlig rapport. Dialoger med kommunens nämnder och skriftliga frågor Revisionen kommer under 2026 att genomföra dialoger med kommunstyrelsen och samtliga av kommunens nämnder som en del i den grundläggande granskningen. Eftersom 2026 är valår har revisionen för avsikt att hålla dialog med valnämnden vid två tillfällen; en dialog före valet och en dialog efter genomfört val. Specifika frågeställningar kommer att utarbetas inför mötena, vilka nämnderna kommer att tillställas på förhand så att de kan ge en väl förberedd information. Revisionen kan komma att skicka skriftliga frågor till vissa nämnder utifrån risk- och väsentlighetsanalysen. 2 Kommunrevisionen genomför under 2026 utöver den grundläggande granskningen flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen. 3 Under 2026 kommer revisionen också i ett första steg att genomföra en dialog med kommunstyrelsen för att inhämta mer kunskap över hur arbetet med krisberedskap- och kontinuitetsplanering fungerar i kommunen. Uppföljning av tidigare års granskningar Som en del av den grundläggande granskningen ämnar revisionen att kontinuerligt och efter cirka två år följa upp de fördjupade granskningar som genomförts. Inom ramen för årets grundläggande granskning kommer revisionen att följa upp följande fördjupade granskningar som genomförts under 2024 och 2025: • Granskning av interna kontroller kopplade till risken för oegentligheter i upphandling och avtalsuppföljning (nämnden för Service). • Granskning av uppföljning av köpta platser inom Individ & Familjeomsorg • Granskning av föreningsbidrag, hyressubventioner och jäv (nämnden för Kultur & Fritid). Uppföljningen genomförs genom att skriftliga frågor tillställs berörd förvaltning och eventuellt kompletterade intervjuer. Överförmyndare i samverkan Revisionen av den mellan Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Öckerö och Partille kommun- gemensamma överförmyndarnämnden regleras i separat arbetsordning, fastställd 2018-10-22. Under 2026 är Härryda kommun sammankallande kommun i revisionen av den gemensamma överförmyndarnämnden. Samverkansnämnder i Region Halland Tillsammans med Region Halland och länets övriga kommuner har Kungsbacka kommun två samverkansnämnder inom vård- och omsorgsområdet. Patientnämnden och Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. Revisionen genomförs på uppdrag av Region Halland. 4. Fördjupade granskningar och förstudier Fördjupade granskningar Fördjupade projekt avser granskningar inom specifika områden som berör kommunen centralt eller en eller flera nämnder. Valet av fördjupningar bestäms utifrån väsentliga områden för kommunen som uppmärksammats vid risk- och väsentlighetsanalysen. Projektplaner utarbetas för varje granskning. Inom följande områden planeras fördjupade granskningar under 2026: ▪ Granskning av likvärdig skola och resursfördelningsmodellen inom lågstadiet i grundskolan 4 Granskningen planeras att genomföras under februari-maj med begäran om svar från nämnden under augusti och presentation av granskningen i kommunfullmäktige i september. Ytterligare fördjupade granskningar kan tillkomma. Revisionsplanen uppdateras med dessa när revisionen fattat beslut om det. Förstudier Förstudier är inriktade på att ge en översiktlig bild av ett specifikt område och syftar i första hand till att utgöra ett kunskapsunderlag för revisorerna i det fortsatta granskningsarbetet. Projektplaner utarbetas inför varje förstudie. Inom följande områden planeras förstudier under 2026: ▪ Förstudie av fastighetsunderhåll inom nämnden för Service. Förstudien planeras att genomföras under februari-maj med presentation av förstudien för kommunfullmäktige i september. Ytterligare förstudier kan tillkomma. Revisionsplanen uppdateras med dessa när revisionen fattat beslut om det. 5. Granskning av delårsrapport och årsredovisning Granskning av delårsrapport och årsredovisning består av flera olika delar; Granskning av räkenskaperna, granskning och bedömning av god ekonomisk hushållning samt granskning av balanskravsresultat. Granskning av räkenskaperna Revisionen har i uppdrag att granska och bedöma om räkenskaperna ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning samt om delårsrapport och årsredovisning är upprättade i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed. Rådet för kommunal redovisning (RKR) är normbildande för god redovisningssed. Granskningen görs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision och omfattar granskning av: - årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, - driftredovisning och investeringsredovisning samt noter - sammanställda räkenskaper - förvaltningsberättelse - delårsrapport Inom ramen för granskningen av räkenskaperna ingår att skaffa sig en förståelse för kommunens interna kontroll i processer som är väsentliga vid upprättande av finansiella rapporter. 5 Granskning och bedömning av god ekonomisk hushållning En granskning sker av om resultaten i delårsrapport och årsredovisning är förenliga med de finansiella mål och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat i budgeten. Granskning av balanskravsresultat Balanskravet innebär att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och att årets resultat ska vara positivt. Granskningen av balanskravsresultatet genomförs inom ramen för granskning av delårsrapport och årsredovisningen. 6. Granskning av kommunens bolag och stiftelse Lekmannarevisionen av kommunens bolag omfattar en grundläggande granskning av bolagen. Utgångspunkt för granskningen är det kommunala ändamålet, bolagsordning, ägardirektiv och andra styrdokument. Lekmannarevisorerna ska förhålla sig till och bedöma om bolagens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagens interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisorernas granskning består av en grundläggande granskning av hur bolagens verksamhet förhåller sig till det kommunala ändamålet och övriga styrdokument samt deras system för styrning, uppföljning och intern kontroll. Lekmannarevisorerna beslutar också vid behov utifrån sitt risk- och väsentlighetarbete om genomförande av fördjupade granskningar avseende bolagen. Resultatet av granskningarna sammanställs i en granskningsredogörelse som ligger till grund för lekmannarevisorernas uttalande i granskningsrapporten. Mot bakgrund av de muntliga besked som revisionen fått i dialog med kommunfullmäktiges presidium och i väntan på resultatet av den externa utredning som genomförts kring stiftelsen Tjolöholm avvaktar de valda revisorerna med att planera eventuell granskningsinsats för stiftelsen Tjolöholm under 2026. Kungsbacka den 23 mars 2026 Kommunrevisionen Kungsbacka kommun 6 Mål/Ärende T 627-26 GÖTEBORGS TINGSRÄTT MEDDELANDE Avdelning 2 om delgivning 2026-06-02 Kungsbacka Kommun Bekräfta delgivningen Domstolen behöver få veta att ni tagit emot handlingarna i detta meddelande. Bekräfta så fort som möjligt Ni kan välja att bekräfta mottagandet på något av följande sätt. • Svara på detta e-postmeddelande och uppge samma uppgifter som i formuläret nedan. • Ring till domstolen på 031-743 60 00. • Skriv ut formuläret, fyll i det och skicka tillbaka det till domstolen. Observera: Den som bekräftar delgivning för en juridisk person ska ha rätt att ta emot delgivning för denna (se 12–15 §§ delgivningslagen). Om inte domstolen får veta att ni tagit emot handlingarna, kan domstolen behöva delge er dem till exempel genom en stämningsman. Jag har tagit emot följande handling: Stämning, Dok.Id 3375950 i mål/ärende nr T 627-26 Datum Namnteckning Telefonnummer, mobil Namnförtydligande Telefonnummer, arbete/annat Ny e-postadress Ny postadress *45236X26302951DK* Delg nr 45236X26302951DK Besöksadress Postadress Telefon Fax Öppettider Ullevigatan 15 031-743 60 00 måndag–fredag 404 83 Göteborg 08:00–16:00 Webbplats E-post www.goteborgstingsratt.domstol.se avdelning2tgg@dom.se GÖTEBORGS TINGSRÄTT STÄMNING Aktbilaga 167 2026-06-02 Mål nr T 627-26 Avdelning 2 Kungsbacka Kommun Parter: Kungsbacka Kommun ./. Göteborgs IT konsult Gotit AB Målet gäller: fordran avseende avtal Domstolen har fått in en ansökan om genstämning från Göteborgs IT konsult Gotit AB. Ansökan följer med detta brev, se bifogad handling ab 165. Svara på ansökan Lämna in ett skriftligt svar till domstolen och tala om ifall ni går med på eller motsätter er det som begärs i ansökan. Om ni motsätter er – förklara varför. Ni ska inom samma tid yttra sig över Göteborgs IT konsult Gotit AB:s svaromål i samma yttrande. Vill ni lägga fram några bevis ska ni tala om det. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka in de skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Om ni begär förhör med vittnen ska ni lämna deras namn samt adress, e-post och telefon. Svara i tid Domstolen måste ha svaret inom 28 dagar efter det att ni fått del av dessa handlingar. Om ni inte svarar i tid kan domstolen meddela tredskodom. Det innebär att ni förlorar målet. Det kan också bli en tredskodom om ni motsätter er kravet men inte uppger några skäl som kan ha betydelse för prövningen. Läs mer under Upplysningar. När ni skickar in svaret Uppge namn, målnummer T 627-26 och det telefonnummer som ni kan nås på. Lämna också e-postadress, så att vi framöver kan skicka handlingar i målet via e-post. Skicka gärna in handlingarna till domstolen digitalt, helst i PDF-format. De behöver då inte lämnas på annat sätt. På www.domstol.se/skickadigitalt finns information om hur ni kan lämna in handlingar digitalt. Har ni frågor? På följande sidor finns viktig information. Ni kan läsa mer om domstolen och hand- läggningen på webbplatsen. Kontakta oss gärna vid frågor – ni når oss via e-post avdelning2tgg@dom.se eller per telefon 031-7436002(gruppnr). Lena Eriksson Bifogade handlingar: aktbilaga 165 samt 69–163 som skickas i separat e-post. Kopia till: Advokat Lars Arrhed, Advokat Pontus Etéus, Advokat Reid Lindell Sida 1 (av 2) 0 Om domstolens behandling av personuppgifter, se www.domstol.se/personuppgifter. Kontakta oss för information på annat sätt. 5 9 7 5 Besöksadress Öppettider Postadress E-post 3 3 Ullevigatan 15 måndag–fredag avdelning2tgg@dom.se d I 08:00–16:00 404 83 Göteborg k. Telefon Webbplats o D 031-743 60 00 www.goteborgstingsratt.domstol.se GÖTEBORGS TINGSRÄTT Mål T 627-26 Bifogade informationsblad: Information om förenklad delgivning och E-tjänst för att signera o skicka handlingar digitalt (TR) Upplysningar stämning i tvistemål (dispositivt) Här följer förklaring av några vanliga begrepp i tviste- Bevisning mål, samt en del annan information som är bra att För att bevisa att det som du har beskrivit stämmer kan känna till i det här skedet av målet. du skicka in exempelvis skriftliga handlingar eller foton. _________________________________________ Du kan också begära att någon ska höras som vittne. Tänk på att alltid förklara vad du vill visa med varje Bekräfta att du tagit emot stämningen bevis (till exempel att du och svaranden kommit Det är viktigt att du så snart som möjligt bekräftar för överens om ett visst pris för en beställd vara). domstolen att du tagit emot stämningen. Skriftliga bevis: Tala om vilka handlingar i målet som Parterna i ett tvistemål du lägger fram som bevis. Skicka in handling-arna till Kärande kallas den som framför krav av något slag, domstolen, om de inte redan finns i målet. till exempel att få betalt för en vara. Den som kravet riktas mot kallas svarande. Muntliga bevis: Lämna namn och aktuella kontakt- uppgifter till den som ska vittna (adress, e-post, telefon). Tala också om vilken händelse eller vilket Tredskodom tillfälle som förhöret ska handla om. Om det kan bli aktuellt med tredskodom står det på första sidan. En tredskodom innebär att man förlorar Mer omfattande bevismaterial (exempelvis pärmar med målet för att man inte medverkar i rättegången. dokument) och bevisning på usb/cd, bör lämnas i ett Domstolen kan meddela en tredskodom om du inte exemplar för domstolens bruk och ett för varje motpart. lämnar ett motiverat skriftligt svar i rätt tid, eller om de skäl du uppger inte är relevanta för domstolens Rättegångskostnader bedömning. Den part som förlorar ett tvistemål ska i de flesta fall betala motpartens rättegångskostnader, så som ansök- En tredskodom kan meddelas omedelbart efter det att ningsavgifter eller kostnader för ombud. En part som svarstiden har löpt ut och käranden, om det behövs, vill få ersättning för rättegångskostnader måste begära har beretts tillfälle att slutföra sin talan. det särskilt innan huvudförhandlingen avslutas. En tredskodom kan medföra en betalningsanmär- Om målnumret inleds med FT är målet ett så kallat kning hos kreditupplysningsföretagen. Det är inget förenklat tvistemål. Det är mål som rör högst ett halvt som domstolen styr över. Läs mer hos Integritets- prisbasbelopp (aktuellt belopp hos Statistiska central- skyddsmyndigheten, imy.se. byrån, scb.se). Möjligheten att få ersättning för rätte- gångskostnader är då begränsad. Skriftligt fordringsbevis Om kärandens talan grundar sig på ett skriftligt Förlikning fordringsbevis gäller särskilda regler. Det framgår på Parterna kan när som helst under rättegången ingå en första sidan om det gäller i ditt fall. förlikning. Det innebär att parterna kommer överens om en lösning i stället för att domstolen prövar tvisten. Om Vid skriftligt fordringsbevis kan domstolen i regel parterna kommer överens ska käranden meddela meddela tredskodom även om du lämnat ett motiv- domstolen. I de flesta fall kan domstolen då fastställa erat svar, ifall domstolen anser att du inte har visat förlikningen i en dom, om parterna begär det. sannolika skäl för din inställning. Undantaget är om du enligt ett avtal har rätt till en motprestation av käranden, till exempel att få ut en köpt vara. Om du Vill du veta mer? då gör invändning om en sådan motprestation behöv- Läs mer på www.goteborgstingsratt.domstol.se. er du inte visa sannolika skäl, utan då räcker det med Om du behöver rättslig hjälp i tvisten bör du kontakta ett motiverat svar. en advokat eller annan jurist. Domstolen får inte lämna juridisk rådgivning. Dok.Id 3375950 Sida 2 (av 2) GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 Göteborgs tingsrätt Stockholmden6 maj 2026 INKOM: 2026-05-06 Avdelning 2 MÅLNR: T 627-26 404 83 Göteborg AKTBIL: 165 Kopia per mejl: avdelning2tgg@dom.se Svaromål och genkäromål Mål nr T 627-26 Kärandeoch Kungsbacka kommun gensvarande 212000-1256 Storgatan 37, 434 32 Kungsbacka Ombud Advokaterna Lars Arrhed, Pontus Etéus och Reid Lindell Svarandeoch Göteborgs IT Konsult Gotit AB genkärande Org.nr 556523-7913 Första Långgatan 17, 413 29 Göteborg Ombud AdvokaternaGunnar Svedberg och Rikard Samuelsson Rågmark & Partners Advokatbyrå KB Hornsgatan 24, 118 20 Stockholm gunnar.svedberg@ragmark.se och rikard.samuelsson@ragmark.se 0739-969311 och 0707-663791 Saken Fordran Forum 10 kap.1 och 14 andra stycket §§ rättegångsbalken __________________________________________________________________________________________ Rågmark & Partners Advokatbyrå KB │ Hornsgatan 24, 118 20 Stockholm │ ragmark.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING A Yrkande och inställning .................................................................................................... 3 B Grunder huvudkäromålet ................................................................................................. 3 C Grunder genkäromålet ................................................................................................... 11 D Inledning ......................................................................................................................... 13 E Bakgrund ........................................................................................................................ 14 F Avtalet ............................................................................................................................ 21 G Kungsbackas påståenden om avtalsbrott i form av förseningar och fel i leverans ........ 23 H Kungsbackas påstående om väsentliga brister i driften och brister i upprätthållande av avtalade processer och rutiner för förvaltningsåtagandet ............................................ 51 I Kommunens påstående rörande skyddsnivåer för lagrad information ......................... 72 J Kungsbackas krav på återbetalning ................................................................................ 76 K Kungsbackas krav på skadestånd ................................................................................... 77 L Kungsbackas fastställelseyrkanden ska avvisas ............................................................. 81 M Genkäromålet ................................................................................................................. 89 N Frågor om Kungsbackas åberopade bevisning ............................................................... 94 O Preliminär bevisuppgift .................................................................................................. 94 P Övrigt .............................................................................................................................. 98 Som ombud för Göteborgs IT Konsult Gotit AB (nedan ”Gotit”) får vi anföra följande i anledning av Kungsbacka kommuns (”Kungsbacka”) stämningsansökan. A Yrkande och inställning 1. Gotit yrkar att Kungsbackas fastställelseyrkanden avvisas. 2. Gotit bestrider Kungsbackas yrkanden. 3. Gotit yrkar att Kungsbacka till Gotit betalar: a. 745 329 kr, varav 149 066 kr avser moms, jämte upplupen ränta enligt 6 § räntelagen per den 28 april 2026 om 132 788 kr samt därefter ränta enligt

§ 76 Dnr KS-2026-00133 Ombudgeteringar och resultatfonder 2025 Beslut Kommunfullmäktige ökar resultatfonderna med en total summa av 88 162 000 kronor till totalt 595 561 000 kronor. Kommunfullmäktige utökar nämndernas driftramar genom att ombudgetera 19 617 000 kronor avseende kvarvarande engångskostnader i lokalplan. Finansiering sker från kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda medel med 10 000 000 kronor samt 6 000 000 kronor från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel samt 3 617 000 kronor från kommunstyrelsens arbetsutskotts anslag för oförutsedda medel. Kommunfullmäktige godkänner ombudgetering samt omplanering av investeringar och exploateringar från 2025 till år 2026 med 159 501 000 kronor med en total investerings- och exploateringsvolym på 1 631 548 000 kronor för 2026. Kommunfullmäktige godkänner ombudgetering av investeringar från 2025 och till år 2027 med 70 622 000 kronor. Investeringsvolymen finansieras inom ramen för kommunfullmäktiges beslut med begränsningen om att den totala låneskulden inte överstiger totalbeloppet om 1 400,0 miljoner kronor år 2026, (Kommunbudget 2026, antagen av kommunfullmäktige 2025-06-16, § 114). Sammanfattning av ärendet I samband med genomgång av bokslutet för 2025 har det framställts önskemål från nämnder och kommunstyrelsen om att överskott i driftbudgeten och investeringsbudgeten ska få disponeras 2026–2027 eller tillföras till resultatfonden. Beslut om hur resultatfonderna ska justeras utifrån nämndernas resultat och de gällande reglerna för resultatfonder fattas i samband med bokslutet. Reglerna för hur resultatfonder ska hanteras är beslutade i kommunbudgeten. Resultatfonderna uppgår efter förändring till 595 561 000 kronor. Förslaget innebär en utökning av nämndernas driftramar genom att ombudgetera 19 617 000 kronor avseende kvarvarande engångskostnader i lokalplan. Av totala investerings- och exploateringsvolymen 1 631 548 000 kronor 2026 består 1 472 047 000 kronor av beslutad kommunbudget 2026 samt av ombudgeteringar från 2025 och omplaneringar för 2026 med sammantaget 159 501 000 kronor. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2026-04-21, § 102 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-31, § 118 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2026-02-16 Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 44D77F01C8986EFC4617DF5F4AA219C15CF688FB43 Transaktionsidentitet: 892D17750354C8AA5369EBA1B96FD38BBD075A0911 Transaktionsidentitet: F07CBFF5F05228C8D49EC97D4B9813E361F3E6012A KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Kommunfullmäktige Datum 2026-05-05 Bilaga tjänsteskrivelse ombudget investeringar 2025 Bilaga summering ombudget drift och resultatfond 2025 Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag, och att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Samtliga nämnder, kommunstyrelsens förvaltning: Styrning & Ekonomi Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 44D77F01C8986EFC4617DF5F4AA219C15CF688FB43 Transaktionsidentitet: 892D17750354C8AA5369EBA1B96FD38BBD075A0911 Transaktionsidentitet: F07CBFF5F05228C8D49EC97D4B9813E361F3E6012A Beslut 2026-05-19 Ärendenummer 32113-2026-0003154 Kungsbacka kommun Stadshuset 434 81 Kungsbacka Beslut om nationellt godkänd idrottsutbildning Skolverket beslutar att godkänna nationell idrottsutbildning för fotboll vid Aranäsgymnasiet Enhet 2, Aranäsgymnasiet Enhet 3, Aranäsgymnasiet Enhet 4, Elof Lindälvs Gymnasium Enhet 2, Elof Lindälvs Gymnasium Enhet 3 och Elof Lindälvs Gymnasium Enhet 5 i Kungsbacka kommun. Det sammanlagda antalet platser som utbildningen totalt får omfatta är högst 42 vilket innebär cirka 14 antagningsplatser per år. Skolverkets beslut om nationell idrottsutbildning ska gälla för fyra antagningsomgångar, från och med läsåret 2027/28. Motivering Ärendet Kungsbacka kommun har den 28 januari 2026 ansökt om nationellt godkänd idrottsutbildning inom fotboll vid Aranäsgymnasiet Enhet 2 i Kungsbacka, Aranäsgymnasiet Enhet 3 i Kungsbacka, Aranäsgymnasiet Enhet 4 i Kungsbacka, Elof Lindälvs Gymnasium Enhet 2 i Kungsbacka, Elof Lindälvs Gymnasium Enhet 3 i Kungsbacka och Elof Lindälvs Gymnasium Enhet 5 i Kungsbacka. Tillstyrkan av specialidrottsförbund Utbildningen tillstyrks av Svenska Fotbollförbundet. Bestämmelser Enligt 5 kap. 27 § gymnasieförordningen får en utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära ingår godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Utbildningen får bara godkännas om specialidrottsförbundet tillstyrker det. Enligt 5 kap. 31 § gymnasieförordningen får ämnesplanerna för ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i programfördjupningen och med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i det individuella valet. Dessutom får ämnena läsas som utökat Postadress: Box 4002, 171 04 Solna Besöksadress: Svetsarvägen 16 Telefon 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se Beslut 2026-05-19 Ärendenummer 32113-2026-0003154 program med sammanlagt högst 300 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Skäl för beslutet För att Skolverket ska bevilja en nationellt godkänd idrottsutbildning måste villkoren i ovanstående bestämmelser vara uppfyllda. Enligt Skolverkets bedömning har sökanden visat att förutsättningarna för nationellt godkänd idrottsutbildning är uppfyllda. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Beslut i detta ärende har fattats av undervisningsrådet Marina Aurora Moro efter föredragning av Karin McCormack. Skolverkets beslut får enligt 14 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) inte överklagas. Postadress: Box 4002, 171 04 Solna Besöksadress: Svetsarvägen 16 Telefon 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se P ROTOKOLL GODKÄNT AV SAMTLIGA NÄRVARANDE FÖRBUND Förvaltningssamverkan Gymnasium & Arbetsmarknad Tid: Tisdag 5 maj, 10.00-12.00 Plats: Digitalt möte För arbetsgivaren: Patrik Hellberg, förvaltningschef Elisabeth Grimhusen, HR- och kommunikationschef Johan Ronner, ekonomichef, p. 2 Cindia Escalante Mattsson, gymnasiechef, p. 3 Linnea Söderman, HR-generalist, p. 5 Karin Möglebust, utvecklingsledare, p. 6 och 7 För Sveriges Lärare: Frida Hagelin & Erik Hirmas Vision Marcus Sipiläinen Vårdförbundet: Debora Rehnlund SSR: Kristina Rosenkvist Frånvarande: DIK, Kommunal, Sveriges Skolledare Justeras av: Frida Hagelin, Marcus Sipiläinen, Debora Rehnlund, Kristina Rosenkvist och Patrik Hellberg Protokollförare: Elisabeth Grimhusen Sammanträdet öppnas

§ 77 Dnr KS-2026-00220 Omfördelning av statsbidrag 2025 avseende stöd till kommuner i omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst Beslut Kommunfullmäktige fördelar statsbidraget 2025 för omställning till nya socialtjänstlagen med 6 067 396 kronor till nämnden för Individ & Familjeomsorg, 1 534 698 kronor till nämnden Vård & Omsorg och 545 785 kronor till Gymnasium & Arbetsmarknad. Sammanfattning av ärendet Kungsbacka kommun tog under 2025 emot 8 147 879 kronor i statsbidrag för omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst i enlighet med nya socialtjänstlagen. I Kungsbacka fördelar kommunfullmäktige de generella statsbidragen i samband med ramtilldelningen, medan nämnderna hanterar riktade statsbidrag. Eftersom det inte är tydligt i kommunens ekonomistyrningsprinciper hur fördelningen ska göras i de fall riktade statsbidrag berör flera nämnder fattar kommunfullmäktige beslut om fördelningen. Vid utvärderingen av 2025 års genomförda insatser framkom att kommunen som helhet har använt medlen i enlighet med bidragets syfte, men att en justering av fördelningen mellan nämnderna behöver göras jämfört med tidigare beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2026-04-21, § 103 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-31, § 119 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2026-03-13 Kommunfullmäktige 2025-05-06, § 96 Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag, och att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad, nämnden för Individ & Familjeomsorg, nämnden för Vård & Omsorg, kommunstyrelsens förvaltning: Styrning & Ekonomi Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 44D77F01C8986EFC4617DF5F4AA219C15CF688FB43 Transaktionsidentitet: 892D17750354C8AA5369EBA1B96FD38BBD075A0911 Transaktionsidentitet: F07CBFF5F05228C8D49EC97D4B9813E361F3E6012A KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Kommunfullmäktige Datum 2026-05-05

§ 79 Dnr KS-2025-00912 Avveckling av Kapten Menns fond Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avveckla stiftelsen Kapten Menns fond och använda dess tillgångar. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra avvecklingen. Sammanfattning av ärendet Kungsbacka kommun förvaltar 16 donationsstiftelser. Det är den eller de som en gång lade grunden för stiftelsen som bestämmer ändamålen, vilka som kan söka bidrag från stiftelsen och vilka kriterier som ska uppfyllas. Pengarna ägs av stiftelserna och kommunen sköter endast förvaltningen av kapitalet. Stiftelsen Kapten Menns fond har inte delat ut bidrag sedan 2010 på grund av att fonden riktar sig till en snäv målgrupp. Kommunen kan i egenskap av förvaltare besluta om att förbruka tillgångarna om kriterierna för detta är uppfyllda enligt stiftelselagen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2026-04-21, § 105 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-31, § 122 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2026-03-06 Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad 2025-11-20, § 137 Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag, och att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad, kommunstyrelsens förvaltning: Styrning & Ekonomi Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 44D77F01C8986EFC4617DF5F4AA219C15CF688FB43 Transaktionsidentitet: 892D17750354C8AA5369EBA1B96FD38BBD075A0911 Transaktionsidentitet: F07CBFF5F05228C8D49EC97D4B9813E361F3E6012A KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige Datum 2026-05-05

§ 83 Dnr KS-2025-00457 Svar på motion från Carita Boulwén (SD) m.fl. om avskaffande av religiöst motiverad specialkost i förskola och skola Beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen om att avskaffa religiöst motiverad specialkost i kommunala förskolor och skolor. Genom att införa ett fullgott vegetariskt alternativ skapas en inkluderande måltidsverksamhet som kan möta olika preferenser samtidigt som måltidsverksamheten kan bedrivas på ett hållbart och ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Sammanfattning av ärendet Carita Boulwén (SD) och Stefan Jägnert (SD) har i en motion som anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 16 juni 2025 föreslagit att Kungsbacka kommun ska sluta servera religiöst motiverad specialkost i kommunala skolor och förskolor. Motionärerna framhåller att skolan är en del av vår gemensamma välfärd, och att den har till uppgift att erbjuda goda förutsättningar för alla barn, oavsett bakgrund. En del av detta uppdrag är att varje dag servera näringsrik och hållbar mat. Vidare framhålls att det i dag i Kungsbackas förskolor och skolor erbjuds en rad olika sorters specialkost, till exempel av medicinska skäl såsom allergier eller överkänslighet, vilka naturligtvis fortsatt ska hanteras med stor omsorg. Motionärerna menar dock att det bland olika sorters specialkost också finns sådana som inte är kopplade till hälsa, utan till religion. Att kommunen anpassar sina måltider efter religiösa föreskrifter är enligt motionärerna inte ett krav enligt lag, och det bör inte heller vara en självklar del av det offentliga uppdraget. Skolmåltider anser motionärerna ska utgå från näringsbehov, ekonomi och praktiska förutsättningar, inte från religiösa önskemål. Mot bakgrund av detta vill motionärerna att kommunen ska fatta beslut om att inte erbjuda religiöst motiverad specialkost i kommunala förskolor och skolor, att berörda nämnder ska få i uppdrag att justera riktlinjerna för specialkost i enlighet med detta inför kommande läsår samt att vårdnadshavare informeras om förändringen i god tid. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2026-04-21, § 109 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-24, § 105 Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteskrivelse, 2026-02-18 Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad 2025-12-18, § 153 Förvaltningen för Gymnasium & Arbetsmarknad tjänsteskrivelse, 2025-10-22 Nämnden för Förskola & Grundskola 2025-12-10, § 130 Förvaltningen för Förskola & Grundskolas tjänsteskrivelse, 2025-12-05 Förvaltningen för Förskola & Grundskolas utredning, 2025-10-20 Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 44D77F01C8986EFC4617DF5F4AA219C15CF688FB43 Transaktionsidentitet: 892D17750354C8AA5369EBA1B96FD38BBD075A0911 Transaktionsidentitet: F07CBFF5F05228C8D49EC97D4B9813E361F3E6012A KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (4) Kommunfullmäktige Datum 2026-05-05 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-08-12 § 212 Kommunfullmäktige 2025-06-16 § 133 Motion från Carita Boulwén (SD) m.fl. om avskaffande av religiöst motiverad specialkost i förskola och skola, 2025-05-25 Förslag till beslut på sammanträdet Emanuel Forsell (M), Stefan Jägnert (SD), Tommy Rydfeldt (L), Fredrik Kollberg (KD), Anna-Karin Granberg (SD), Carita Boulwén (SD), Lisa Andersson (M) och Peter Wesley (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Fredrik Hansson (C), Patrik Jervne Henestam (V), Ermin Škorić (S), Magdalena Sundqvist (S), Karin Green (C), Maria Losman (MP), Violet Dunér (V), Anders Eriksson (C) och Johan Tolinsson (S) yrkar avslag på motionen. Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) finner att det finns två förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag om att bifalla motionen och Fredrik Hanssons (C) m.fl. yrkande om att avslå motionen. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Fredrik Hanssons (C) m.fl. yrkande mot varandra, och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs och verkställs. Ordföranden redovisar följande propositionsordning som kommunfullmäktige godkänner: − Ja-röst innebär att bifalla kommunstyrelsens förslag. − Nej-röst innebär att bifalla motionen. Omröstningsresultat Ordföranden finner att kommunfullmäktige, med 37 ja-röster mot 23 nej-röster och 1 som avstår, beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Ledamöter Röst 1 Lisa Andersson (M) Ja 2 Emanuel Forsell (M) Ja 3 Hravn Forsne (M) Ja 4 Maria Gathendahl (M) Ja 5 Axel Storckenfeldt (M) Ja 6 Christian Johansson (M) Ja 7 Berit Bergström (M) Ja 10 Max Ramström (M) Ja 11 Annika Carlsson (M) Ja 13 Daniel Hognert (M) Ja 14 Thure Sandén (M) Ja 15 Per-Axel Carlsson (M) Ja Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 44D77F01C8986EFC4617DF5F4AA219C15CF688FB43 Transaktionsidentitet: 892D17750354C8AA5369EBA1B96FD38BBD075A0911 Transaktionsidentitet: F07CBFF5F05228C8D49EC97D4B9813E361F3E6012A KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (4) Kommunfullmäktige Datum 2026-05-05 18 Erik Lindqvist (M) Ja 19 Per Stenberg (M) Ja 20 Fredrik Hansson (C) Nej 22 Anders Eriksson (C) Nej 23 Karin Green (C) Nej 24 Bengt Alderin (C) Nej 25 Kristina Karlsson (C) Nej 26 Jan Eric Knutas (L) Ja 27 Monica Neptun (L) Ja 28 Madelene Höök (L) Ja 29 Tommy Rydfeldt (L) Ja 30 Fredrik Kollberg (KD) Ja 31 Helena Nyborg (KD) Ja 32 Marie Wadström (KD) Ja 33 Peter Wesley (KD) Ja 34 Magdalena Sundqvist (S) Nej 35 Johan Tolinsson (S) Nej 36 Ann-Louise Lundqvist (S) Nej 37 Ermin Škorić (S) Nej 38 Shabnam Zamani (S) Nej 39 Lars Eriksson (S) Nej 41 Per Axel Landström (S) Nej 42 Maj-Britt Rane Andersson (S) Nej 43 Renée Sylvan (S) Nej 44 Elisabeth Lyckevall (S) Nej 45 Jan Byvik (S) Nej 46 Patrik Jervne Henestam (V) Nej 47 Violet Dunér (V) Nej 48 Maria Losman (MP) Nej 49 Elisabeth Sahlsten (MP) Nej 50 Carita Boulwén (SD) Ja 51 Stefan Jägnert (SD) Ja 52 Tobias Eriksson (SD) Ja 53 Stefan Vilumsons (SD) Ja 54 Susanne Andersson (SD) Ja 55 Tina Hald (SD) Ja 56 Torbjörn Andersson (SD) Ja 58 Anna-Karin Granberg (SD) Ja 59 Elisabeth Svensson (SD) Ja 60 Christer Perfjell (KB) Avstår 61 Jan-Erik Heimbrand (-) Nej 62 Paul Blomdahl (M) Ja 64 Anders Billing (M) Ja 67 Ulrika Nyhlén (M) Ja 68 Ulrika Jörgensen (M) Ja 69 Barbro Hjelström (M) Ja 72 Richard Hansson (C) Nej 79 Kent Stenhammar (S) Nej 91 Göran Ottosson (SD) Ja Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 44D77F01C8986EFC4617DF5F4AA219C15CF688FB43 Transaktionsidentitet: 892D17750354C8AA5369EBA1B96FD38BBD075A0911 Transaktionsidentitet: F07CBFF5F05228C8D49EC97D4B9813E361F3E6012A KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (4) Kommunfullmäktige Datum 2026-05-05 Beslutet skickas till Nämnden för Förskola & Grundskola, nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad, nämnden för Service Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 44D77F01C8986EFC4617DF5F4AA219C15CF688FB43 Transaktionsidentitet: 892D17750354C8AA5369EBA1B96FD38BBD075A0911 Transaktionsidentitet: F07CBFF5F05228C8D49EC97D4B9813E361F3E6012A KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige Datum 2026-05-05