Kommunstyrelsens — 8 september 2026

§ 1-3. Verksamhet som bedrivs för avgiftsintäkterna Myndigheten bedriver tillståndsprövning och tillsyn av verksamheter med tillståndspliktig laser. Inom vilken tidsperiod ska avgiften förväntas vara i balans? Tillstånden har i huvudsak en giltighetstid om fem år och förväntas vara i balans inom denna tidsperiod. Varför bedöms en justering vara nödvändig? En justering av inbördes avgiftsnivåer anses nödvändig för att få en bättre spegling av arbetsmängd per ärende, tydligare motprestation. Dagens avgifter speglar inte de resurser som läggs ned vid de olika ärendena. Avgifterna skiljer sig avsevärt mellan olika typer av laserutrustning och speglar inte den faktiska handläggningstiden för dessa vid tillståndsprövning. Avgifterna ska täcka 12 Effektivisering genom e-tjänst ingår i beräknade kostnader med 10 procent. 13 Effektivisering genom e-tjänst ingår i beräknade kostnader med 10 procent av 2027 års kostnadsnivå. Dokumentnr: SSM2026-1060-2 kostnaderna för SSM:s prövning av tillståndsansökningar. I dagsläget är avgiften för laserpekare under 30 mW (punkt 1) samt för övriga tillståndspliktiga lasrar (punkt 3) relativt låg, vilket innebär att den inte täcker den faktiska handläggningstiden. Det finns därför behov av att justera upp avgifterna så att de bättre speglar den resursåtgång som varje ärende kräver. Avgiften för laserpekare över 30 mW är å andra sidan högre än den resursåtgång som behövs för att hantera dessa ärenden. Vilka kan konsekvenserna bli om justeringen inte genomförs? SSM har mottagit synpunkter från tillståndshavare och företag verksamma inom försäljning av laserutrustning, gällande avgiften för starka laserpekare över 30 mW. Avgiften upplevs som oproportionerligt hög, vilket kan leda till att kunder söker sig till utländska aktörer. Dessa aktörer säljer laserutrustning utan krav på tillstånd hos köparen, trots att sådant krav finns. Det innebär en risk att utrustning används i Sverige som saknar tillstånd vilket medför att myndighetens kontroll över den laserutrustning som används i Sverige minskar. Om justering inte genomförs kommer de tre avgifterna för laser att fortsätta ha ett otydligt samband mellan myndighetens prestation och avgiftsnivå. Myndighetens beräknade intäkter, kostnader och beräknad tidsperiod för balanserad avgift Justeringen görs genom att behålla totalsumman för de tre avgiftsnivåerna, baserat på antalen tillstånd i slutet av september 2025. Justeringen beräknas inte medföra några ytterligare kostnader för SSM. Tabellerna nedan visar avgiftsintäkter enligt nuvarande avgiftsnivåer respektive avgifts- nivåer enligt föreslagna justeringar, uppdelat per laserkategori. Tabell 7. Avgiftsintäkter för laser enligt nuvarande avgiftsnivåer (kr) Laserkategori Antal Á pris Summa per kategori 1. starka laserpekare med en 98 150 uteffekt som inte överstiger 30 mW 151 650 2. starka laserpekare med en uteffekt över 30 mW 136 10 200 1 387 200 3. övriga tillståndspliktiga lasrar 85 1 350 114 750 Totalsumma 1 600 100 Tabell 8. Avgiftsintäkter för laser enligt föreslagen justering (kr) Laserkategori Antal Á pris Summa per kategori 1. starka laserpekare med en 240 100 uteffekt som inte överstiger 30 mW 151 1 590 2. starka laserpekare med en uteffekt över 30 mW 136 7 500 1 020 000 3. övriga tillståndspliktiga lasrar 85 4 000 340 000 Totalsumma 1 600 100 Vilka tillståndshavare/aktörer påverkas av avgiften och vilka konsekvenser förväntas förslaget ge? Avgiften belastar huvudsakligen privatpersoner och småföretagare. Konsekvenser av avgiftsjusteringarna beror på vilken effekt på lasern som tillståndet gäller. Dokumentnr: SSM2026-1060-2 5. Anmälningspliktig verksamhet 16 §, 17 § och 18 § Förslag på justerad avgiftsnivå Myndigheten föreslår en justering med cirka 10 procent, det vill säga en avgift på 2 040 kronor i 16 §, 4 080 kronor i 17 § och 38 590 kronor i 18 §. Verksamhet som bedrivs för avgiftsintäkterna Viss verksamhet med strålning som bedöms innebära en lägre risk omfattas av anmälningsplikt. Myndigheten hanterar inkomna anmälningar, utövar tillsyn inklusive annat arbete kopplat till anmälningspliktig verksamhet. Inom vilken tidsperiod ska avgiften förväntas vara i balans? Utgångspunkten för anmälningspliktig verksamhet är att denna ska uppnå full kostnadstäckning under en femårsperiod. Varför bedöms en justering vara nödvändig? Avgifterna för anmälningspliktig verksamhet i 16 §, 17 § samt 18 § behöver justeras för att SSM ska kunna utföra handläggning, tillsyn samt andra åtgärder kopplade till anmälningsplikt och nå full kostnadstäckning. Myndigheten har redan effektiviserat hanteringen av anmälningar genom att utveckla en webbaserad tjänst för snabb och effektiv elektronisk anmälan. Även om e-tjänsten fortsätter att utvecklas bedöms det inte kunna kompensera för de generella kostnadsökningarna. Vilka kan konsekvenserna bli om justeringen inte genomförs? Om en höjning inte genomförs kommer myndigheten riskera att ackumulera underskott. Om myndigheten i stället ska nå full kostnadstäckning med en bibehållen avgiftsnivå så kommer SSM inte kunna hantera anmälningar och frågor som inkommer till myndigheten inom rimlig tid. Det minskar servicen till anmälningspliktiga verksamheter och förtroendet för myndigheten kan påverkas negativt. Med bibehållen avgiftsnivå behöver också myndigheten sänka den redan mycket låga nivån på tillsyn. Det innebär en risk för att anmälningspliktiga verksamheter har sämre förutsättningar att bedriva sin verksamhet strålsäkert vilket kan påverka personal och allmänheten negativt med ökad risk för exponering av strålning. Myndighetens beräknade intäkter, kostnader och beräknad tidsperiod för balanserad avgift Myndighetens beräknade intäkter och kostnader framgår av tabell nedan. Avgiften för anmälningspliktig verksamhet beräknas nå balans under en femårsperiod. Tabell 9. Prognos för intäkter och kostnader för anmälningsplikt (tkr) Beräknade Beräknade Överskott / År Ackumulerat intäkter totalt kostnader underskott överskott / totalt underskott 5 150 8 308 -3 158 2026 -10 923 4 811 8 308 -3 496 2027 -14 419 6 840 8 308 -1 468 2028 -15 887 24 687 8 308 16 379 2029 492 8 471 8 308 164 2030 656 8 421 8 308 113 2031 769 Dokumentnr: SSM2026-1060-2 Vilka tillståndshavare/aktörer påverkas av avgiften och vilka konsekvenser förväntas förslaget ge? Alla verksamheter som omfattas av anmälningsplikten påverkas. Anmälningsplikten omfattar ett relativt stort avgiftskollektiv. Förslaget innebär en kostnadsökning för anmälningspliktiga verksamheter. 6. Ny anmälningspliktig verksamhet i 16 § Förslag på justering av 16 § Då myndigheten har tagit fram en ny föreskrift om anmälningsplikt för estetiska behandlingar som förväntas träda i kraft under 2026 behöver avgiftsförordningen kompletteras med följande punkt: 13. anmälningspliktig verksamhet med behandlingar med icke-joniserande strålning. Vidare föreslår myndigheten att anmälningspliktig verksamhet får ett justerat ekonomiskt mål, från full kostnadstäckning till upp till full kostnadstäckning. Vid ett ändrat ekonomiskt mål önskar myndigheten en anslagsförstärkning på ap. 1, se avsnitt 3.5. Verksamhet som ska bedrivas för avgiftsintäkterna Myndigheten ska hantera inkomna anmälningar, utöva tillsyn inklusive annat arbete kopplat till verksamheter med behandlingar med icke-joniserande strålning (estetiska behandlingar). Inom vilken tidsperiod ska avgiften förväntas vara i balans? Utgångspunkten för anmälningspliktig verksamhet är att denna ska uppnå full kostnads- täckning under en femårsperiod. Varför finns det ett behov av en ny avgift? Då estetiska behandlingar under våren 2026 blir anmälningspliktiga genom ikraftträdande av en ny föreskrift behöver myndigheten få rätt att ta ut en avgift. Användning av icke-joniserande strålning på människor har ökat kraftigt på senare år och förekommer inom olika typer av verksamheter, till exempel inom skönhetsbranschen. Inom området estetiska behandlingar finns idag många aktörer, ofta små. SSM kan konstatera att verksamheten inom detta område leder till skador, ibland allvarliga, i form av till exempel brännskador på huden. SSM har under de senaste åren byggt upp kompetens och förutsättningar för att kunna bedriva en systematisk tillsyn mot branschen. Antalet anmälningar till SSM om skador kopplade till behandlingar med icke-joniserande strålning ökar, och det är genom tillsyn myndigheten har möjlighet att agera mot de verksamhetsutövare som orsakat skadorna. Baserat på tillsynserfarenheter och de skade- anmälningar som kommit in till SSM, ser myndigheten att många aktörer har brister i egen kompetens när det gäller vilka risker behandlingarna medför, hur olika typer av utrustning fungerar och kring användandet av icke-joniserande strålning på människor. Den tillsyn som har kunnat genomföras har gett SSM ökad kunskap om branschen, och myndigheten kan vara proaktiv mot de verksamheter som inte är kunniga eller seriösa. Eftersom behandlingar och användning av icke-joniserande strålning ökar behöver SSM genomföra insatser för att öka kunskapen hos utövare och allmänhet om riskerna. Med en rimlig avgiftsnivå för estetiska behandlingar kommer de förväntade avgiftsintäkterna inte kunna täcka kostnaderna för den verksamhet som ska bedrivas enligt 16 §. Då avgiften disponeras av myndigheten får anslagsmedel inte användas för att täcka de kostnader som Dokumentnr: SSM2026-1060-2 inte ryms inom avgiften. Därför är en justering av det ekonomiska målet nödvändig. Med ett justerat ekonomiskt mål behöver myndigheten en anslagsförstärkning, se avsnitt 3.5, för att kunna bedriva nödvändig tillsyn inom området, se nedan konsekvenser till varför en bibehållen14 tillsynsnivå är av största vikt. Vilka kan konsekvenserna bli om justeringen inte genomförs? Myndigheten saknar rätten att ta ut en avgift för estetiska behandlingar. För att hantera anmälningar och bedriva tillsyn av estetiska behandlingar måste myndigheten då använda förvaltningsanslaget vilket kan göra att annan nödvändig verksamhet behöver prioriteras bort. Om det ekonomiska målet inte ändras kommer myndigheten att antingen behöva sätta en oproportionerligt hög avgift eller fortsätta att ackumulera underskott. Myndigheten kommer också behöva minska sin tillsyn på området drastiskt. En minskad tillsyn innebär att SSM inte kan vara proaktiva och bedriva en systematisk och riskbaserad tillsyn med riktade insatser mot oseriösa verksamheter som orsakar skador. Det innebär att antalet allvarliga skador som följd av behandlingar med icke-joniserande strålning troligen kommer att fortsätta att öka framöver. Om myndigheten inte får rätt att ta ut en avgift när den nya föreskriften träder i kraft 2026 innebär det att de anmälningar som inkommer under 2026 inte kommer generera en intäkt till myndigheten förrän år 2031 då anmälan ska förnyas. Därför är det av största vikt att dessa justeringar genomförs inför 2027 så att myndigheten inte förlorar mer intäkter15 och ackumulerar ett ännu större underskott än vad som beräknas. Vilka tillståndshavare/aktörer påverkas av avgiften och vilka konsekvenser förväntas förslaget ge? De verksamheter som ska betala den nya avgiften för estetiska behandlingar kommer få ökade kostnader. 7. Återkommande helhetsbedömning 9 § Förslag på justerad avgiftsnivå För avgiften föreslås en höjning med 10 procent som innebär att avgiften för en kärn- kraftsreaktor under normaldrift höjs från 5 470 000 till 6 020 000 kronor och avgiften för övriga kärntekniska anläggningar höjs från 2 320 000 till 2 550 000 kronor. Verksamhet som bedrivs för avgiftsintäkterna I Sverige har de kärntekniska anläggningarna tillstånd utan tidsbegränsning till skillnad från internationellt där man ger tidsbegränsade tillstånd för att vid regelbundna tillfällen kunna pröva hur säkerheten och strålskyddet upprätthålls och utvecklas. För att en bedömning av säkerheten och strålskyddet ska kunna göras återkommande för de svenska anläggningarna finns i kärntekniklagen krav på en systematisk helhets- bedömning. Syftet med bedömningen är att tillståndshavaren ska ta ställning till hur säkerheten och strålskyddet kan upprätthållas och förbättras fram till nästa helhets- 14 Kostnaderna för den tillsyn som hittills bedrivs inom området uppgår till 4 miljoner kronor årligen, detta belastar idag myndighetens anslagsmedel. 15 Myndigheten förväntar sig dock att den stora mängden anmälningar kommer att inkomma 2026 när föreskriften träder i kraft. Dokumentnr: SSM2026-1060-2 bedömning eller tills dess att anläggningen har avvecklats. Avgiften avser myndighetens arbete med att granska redovisningen och ge återkoppling på dess innehåll. Inom vilken tidsperiod ska avgiften förväntas vara i balans? Avgiften har en förväntad tidsperiod för att nå balans inom 10 år vilket baseras på att avgiftsintäkterna förväntas följa samma tidscykel som genomförandet av PSR (återkommande helhetsbedömningar). Varför bedöms en justering vara nödvändig? Myndigheten har haft ett historiskt underskott som har reglerats via anslag enligt villkor i regleringsbrevet. Avgiftsnivåerna för granskning av helhetsbedömningar har inte höjts sedan 2023 då avgiftsnivåerna höjdes med 5 procent. Justering innan dess var 2017 med 2,6 procent. De kärntekniska anläggningarna i drift blir äldre vilket ökar kraven på granskning av åldrande och underhållsfrågor för att kunna garantera en säker drift. Detta är särskilt viktigt när kärnkraftverken planerar för förlängd driftstid. Det innebär i sin tur en större arbetsinsats från SSM:s sida. Det finns inte heller någon möjlighet att tilläggsfakturera för denna typ av granskningar, vilket innebär en ökad verksamhetsrisk för SSM. Av tabellen nedan framgår att myndighetens timkostnad för granskning av systematiska helhetsbedömningar har ökat under 2019–2025 med 11 procent medan avgiften för 9 § andra stycket 1–2 endast har höjts med 5 procent under motsvarande period. Tabell 10. Procentuell förändring av avgiftsnivå och timkostnader för 2019–2025 Procentuell förändring avgiftsnivå och timkostnad 2019–2025 Förändring avgiftsnivå 9 § 1–2 5 % Förändring timkostnad för granskning systematiska helhetsbedömningar, Strålsäkerhetsmyndigheten 11 % Det kan konstateras att kostnaderna för myndigheten har ökat mer än justeringarna av avgiften samtidigt som omfattningen av granskningen behöver öka på grund av åldrande reaktorer. För att minska risken att myndigheten åter ska bygga upp underskott och för att täcka myndighetens kostnadsökningar föreslås en höjning av avgiftsnivån. Vilka kan konsekvenserna bli om justeringen inte genomförs? För SSM skulle en oförändrad avgiftsnivå innebära: • att myndigheten riskerar att åter ackumulera underskott som i slutändan måste finansieras via anslagmedel om myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag på ett tillfredställande sätt eller att • myndighetens granskning minskar i omfattning vilket medför risk att intentionen med uppgiften inte uppnås. En höjning av avgiftsnivån skulle begränsa ovanstående risker och ge myndigheten bättre förutsättningar att utföra granskningar med balans mellan intäkter och kostnader. Har myndigheten färre timmar för granskning än vad som behövs kan det medföra att myndighetens återkoppling till tillståndshavaren avseende hur säkerheten och strålskyddet kan upprätthållas och förbättras riskerar att ha kvalitetsbrister. Dokumentnr: SSM2026-1060-2 Myndighetens beräknade intäkter, kostnader och beräknad tidsperiod för balanserad avgift Myndigheten beräknar att avgiften kommer uppnå balans inom förväntad 10-årsperiod med beräknad höjning och beräknat behov av arbetsinsats. Vilka tillståndshavare/aktörer påverkas av avgiften och vilka konsekvenser förväntas förslaget ge? De tillståndshavare som ska göra systematiska helhetsbedömningar påverkas av de justerade avgifterna. 8. Förslag om separation av 5 a § och 11 b § Förslag på justering Myndigheten föreslår en separation av avgiftsnivåerna i 5 a § och 11 b §. Myndigheten föreslår även att förordningstexten justeras så att avgift inom ramen för 11 b § kan tas ut från det år tillstånd ges. Verksamhet som bedrivs för avgiftsintäkterna Avgifter enligt 5 a § tas idag ut för respektive tillstånd år 1 och vid förnyelse av tillståndet år 6 och så vidare för tillstånd med en 5-årig löptid (vanligast förekommande). Dessa avgifter disponeras av myndigheten inom övrig tillståndsprövning. Tillsynsavgifter enligt 11 b § tas idag ut på motsvarande vis år 2–5, år 7–10 vid ett förnyat tillstånd och så vidare. Dessa avgifter disponeras inte av myndigheten utan redovisas mot inkomsttitel och kommer till myndigheten via anslagsmedel. Med detta förslag kommer avgiftsuttaget se likadant ut för avgifter enligt 5 a § däremot så kommer avgiftsuttaget för 11 b § ske årligen från och med det år tillstånd ges. Inom vilken tidsperiod ska avgiften förväntas vara i balans? Avgifterna förväntas nå balans inom en 5-årsperiod. Varför bedöms en justering vara nödvändig? Dessa avgifter har idag en annorlunda konstruktion då de sitter ihop i avgiftsnivå men beroende på året för intäkten (det vill säga år 1, 2 ,3, 4 eller 5) så används de för olika verksamhet och kan både disponeras och inte disponeras av myndigheten. Detta medför att det är svårt att beräkna rimliga avgifter baserat på den verksamhet som ska bedrivas. Dessa svårigheter har påverkat att avgifterna under tid ackumulerat stora underskott. För avgifterna som disponeras (5 a §) fanns i slutet av 2025 ett ackumulerat underskott på cirka 10 miljoner kronor och för de avgifter som inte disponeras (11 b §) fanns i slutet av 2025 ett ackumulerat underskott på cirka 42 miljoner kronor. Eftersom avgifterna har olika syften och motprestation skulle en separation av avgiftsnivåerna underlätta att rätt avgift sätts för respektive verksamhet. Vidare har Statskontoret i återkoppling till myndighetens förslag konstaterat att det är normalt i staten att skilja på avgifter för prövning (anmälan/ansökan) och avgift för tillsyn och att detta förslag är i linje med hur denna typ av verksamhet ofta är reglerad. Utifrån de riskbaserade behov som framkommit i tillsynsprogrammen görs idag inte tillsyn med den frekvens som bedöms som nödvändigt för att möta faktiska strålsäkerhetsrisker. Dokumentnr: SSM2026-1060-2 Vilka kan konsekvenserna bli om justeringen inte genomförs? Om en separation av 5 a § och 11 b § inte genomförs kommer det fortsatt vara svårt med en tydlig koppling mellan avgift och motprestation samt en avgiftsnivå som är baserad på myndighetens kostnader för respektive verksamhet. En separation av avgifterna ger en tydligare motprestation för tillståndshavaren, högre flexibilitet och lägre verksamhetsrisk (annars risk för obalans). Då myndigheten idag har svårt att nå full kostnadstäckning för dessa verksamheter skulle en uppdelning kunna underlätta rätt höjning av respektive avgift. Strålsäkerhetsriskerna inom verksamheter med strålning kommer kvarstå på onödigt höga eller okända nivåer om inte tillsyn kan bedrivas med den frekvens som identifierats som nödvändig i tillsynsprogrammen. Vilka tillståndshavare/aktörer påverkas av avgiften och vilka konsekvenser förväntas förslaget ge? Separationen kommer påverka de tillståndshavare som har tillstånd enligt 5 a §. För dessa kommer inga förändringar ske för frekvensen av tillståndsavgift däremot kommer tillsynsavgiften tas ut årligen i stället för som idag fyra av fem år. Detta innebär att tillståndshavarnas totala kostnader under tillståndets giltighetstid kommer öka med 20 procent. Den totala kostnadsökningen påverkar tillståndshavarna negativt. Med separationen förväntas myndighetens förmåga att bedriva nödvändig tillsyn öka vilket bidrar till ökad strålsäkerhet för människor och miljö. Dokumentnr: SSM2026-1060-2 9. Förslag på justerade avgiftsnivåer och förordningstext 5 a § Avgift enligt 4 § 2 ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten när ansökan ges in 1. med 1 590 kronor per tillstånd för starka laserpekare med uteffekt som inte över- skrider 30 milliwatt, 2. med 7 500 kronor per tillstånd för starka laserpekare med uteffekt som överskrider 30 milliwatt, 3. med 4 000 kronor per tillstånd för andra tillståndspliktiga lasrar än de som avses i 1 och 2, 4. med 6 800 kronor per generator för medicinsk röntgendiagnostik, 5. med 2 600 kronor per generator för odontologisk röntgendiagnostik, 6. med 4 200 kronor per generator för veterinärmedicinsk röntgendiagnostik, 7. med 2 700 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som är högst 100 megabecquerel, 8. med 8 200 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som över- stiger 100 megabecquerel men inte 10 gigabecquerel, 9. med 46 500 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som över- stiger 10 gigabecquerel, 10. med 8 200 kronor per accelerator som överstiger 1 megaelektronvolt men inte 100 megaelektronvolt, 11. med 31 200 kronor per accelerator som överstiger 100 megaelektronvolt, 12. med 4 200 kronor per utrustning för radiografering, 13. med 2 700 kronor per sluten strålkälla som inte är en sluten strålkälla med hög aktivitet, 14. med 13 800 kronor per utrustning som innehåller en eller flera slutna strålkällor med hög aktivitet, 15. med 13 700 kronor per tillstånd för installation och underhåll av strålkällor, 16. med 16 800 kronor per utrustning för acceleratorer och koboltapparater för extern strålterapi, 17. med 5 700 kronor per utrustning för röntgenterapiutrustning för extern strålterapi, 18. med 16 800 kronor per efterladdningsutrustning för brachyterapi, 19. med 25 300 kronor per tillstånd för annan sluten strålkälla för brachyterapi med en aktivitet som överstiger 100 gigabecquerel, 20. med 102 600 kronor per tillstånd för nuklearmedicin med en aktivitet som är högst 100 gigabecquerel, 21. med 165 900 kronor per tillstånd för nuklearmedicin med en aktivitet som överstiger 100 gigabecquerel, 22. med 4 200 kronor per teknisk anordning som kan alstra joniserande strålning som inte överstiger 1 megaelektronvolt, 23. med 7 283 000 kronor per anläggning för acceleratorbaserad spallation för neutron- forskningsändamål med en stråleffekt som överstiger 1 megawatt, 24. med 353 000 kronor för verksamhet med elektronacceleratorbaserade synkrotron- ljusanläggningar, 25. med 43 000 kronor per tillstånd för gränsöverskridande transport av radioaktivt avfall, 26. med 16 800 kronor per sådant transporttillstånd för radioaktivt avfall som avses i direktiv 2006/117/Euratom, i den ursprungliga lydelsen, 27. med 18 500 kronor, om ansökan avser transport av ett radioaktivt ämne som inte omfattas av en ansökan enligt 7-9, 13, 14, 16, 18-21, 25 eller 26 § eller av 5 § andra stycket 1-15. Dokumentnr: SSM2026-1060-2 Om en och samma strålkälla omfattas av mer än en avgift enligt första stycket, ska avgift betalas med det belopp som är högst av de angivna beloppen. Om en ansökan om tillstånd enligt första stycket 26 även omfattar använt kärnbränsle eller kärnavfall enligt 5 § första stycket 13 ska avgift endast betalas enligt 5 § första stycket 13.

2 § dataskyddslagen framgår att bestämmelserna i EU:s dataskyddsförord- ning och dataskyddslagen även gäller vid behandling av personuppgifter som utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten. Enligt 2 kap. 2 § dataskyddslagen får personuppgifter behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. För att en sådan uppgift av allmänt intresse ska anses finnas är det tillräckligt att det framgår av författningen att en viss behandling av personuppgifter är tillåten. EU:s dataskyddsförordning är inte tillämplig på den behandling av personuppgifter som behöriga myndigheter utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga 9 påföljder (artikel 2.2 d). För personuppgiftsbehandling inom detta område gäller i stället Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF, i fortsättningen benämnt dataskyddsdirektivet. 2.5.2 Brottsdatalagen Dataskyddsdirektivet har genomförts i Sverige i huvudsak genom brotts- datalagen (2018:1177). I 2 kap. brottsdatalagen finns det bestämmelser om grundläggande krav på personuppgiftsbehandling, bl.a. bestämmelser om rättslig grund för behandlingen. Enligt 2 kap. 1 § brottsdatalagen får per- sonuppgifter behandlas om det är nödvändigt för att en behörig myndighet ska kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. 2.5.3 Åklagarväsendets behandling av personuppgifter För åklagarväsendet gäller lagen (2018:1697) om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och förord- ningen (2018:1738) om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Regleringen innehåller preciseringar, undantag och avvikelser från brottsdatalagen. Enligt 2 kap. 1 § om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för att en behörig myndighet ska kunna utföra en uppgift bestående i att förebygga eller förhindra brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, handlägga frågor om ändring eller verkställighet av straff- rättsliga påföljder, handlägga frågor som rör upprätthållande av allmän ordning och säkerhet eller fullgöra förpliktelser som följer av internatio- nella åtaganden. 3 En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott Förslag Kommuner och regioner ska på samma sätt som statliga myndigheter vara skyldiga att till åtal anmäla den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott. Skyldigheten ska även omfatta arbets- tagare hos kommunalförbund. 10 Skälen för förslaget Det behövs ett mer strukturerat arbete mot korruption och andra oegentligheter i kommunal verksamhet Korruption och otillåten påverkan är skadligt för ekonomin, för allmän- hetens förtroende för det offentliga och i förlängningen för demokratin (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5.1). Kommuner och regioner har ett omfattande ansvar för välfärden, bl.a. för utbildning och hälso- och sjuk- vård. De har dessutom en roll som beslutsfattare för olika former av bidrag och tillstånd, se t.ex. 4 kap. 1 § och 12 kap. 1 § socialtjänstlagen och 8 kap.

3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadrat meter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad.

4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå vid fasaden inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00. KUNGSBACKA KOMMUN Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 15 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. Föreslagen lydelse:

8 § dataskyddslagen får myndigheter behandla uppgifter om lagöverträd- elser. Det innebär att kommunerna och regionerna kan behandla person- uppgifter om lagöverträdelser (prop. 2017/18:105 s. 97–101). Sammantaget bedöms det finnas stöd för den personuppgiftsbehandling som kommunerna och regionerna kommer att behöva utföra med anled- ning av förslaget. Personuppgiftsbehandlingen hos åklagarväsendet Genom att införa en anmälningsplikt för kommuner och regioner skapas en mer heltäckande förmåga att upptäcka angrepp mot den offentliga verk- samheten. Det behövs för att komma till rätta med brottslighet i verksam- heten, vilket skadar offentliga finanser och riskerar att urholka förtroendet för institutionerna. Vid behandling av personuppgifter som utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brotts- lig verksamhet, utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder gäller brottsdatalagen (1 kap. 2 § samma lag). Brottsdatalagen kompletteras av lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Det finns således rättslig grund även för den personuppgiftsbehandling som aktualiseras hos åklagarväsendet med anledning av förslaget, se 2 kap. 1 och 2 §§ lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område (jfr prop. 2024/25:65 s. 183 och 184). Förslaget kan medföra behandling av känsliga personuppgifter Personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening eller som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning utgör känsliga personuppgifter och får som huvudregel inte behandlas (artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning). Den nya anmälningsskyldigheten kan medföra behandling av känsliga personuppgifter. Sådana uppgifter är som huvudregel förbjudna att behandla. Undantag från förbudet framgår bl.a. av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning som kompletteras av 3 kap. 3 § dataskyddslagen. Enligt 3 kap. 3 § dataskyddslagen får känsliga personuppgifter behandlas av en myndighet med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning om uppgifterna har lämnats till myndigheten och behandlingen krävs enligt lag, t.ex. bestämmelser om hantering av allmänna handlingar. Med myndighet avses samtliga statliga och kommunala organ, utom riksdagen och de beslutande kommunala församlingarna. Vidare avses andra aktörer som enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL jämställs med myndigheter. Känsliga person- uppgifter får också behandlas om behandlingen är nödvändig för hand- läggningen av ett ärende. En myndighet får därutöver behandla känsliga personuppgifter om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Detta tar sikte på en myndighets faktiska handlande. Verksamhet som innefattar myndighetsutövning är ett viktigt allmänt intresse. Det är också ett viktigt allmänt intresse att myndigheter, även utanför området för myndighetsutövning, kan bedriva den verksamhet som 16 tydligt faller inom ramen för deras befogenheter på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt (prop. 2023/24:85 s. 59). Den personuppgiftsbehandling som anmälningsskyldigheten medför bedöms vara nödvändig för de berörda aktörerna att utföra sina ordinarie uppdrag och därmed för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet. Detta bedöms vara ett viktigt allmänt intresse. Ytterst är det dock den personuppgiftsansvarige som får bedöma om en behandling av personuppgifter är förenlig med dataskyddsregleringen. I registerförfattningar kan det även finnas sär- skilda bestämmelser om hantering av känsliga personuppgifter som är anpassade efter respektive aktörs verksamhet. I de flesta fall bör det vidare vara aktuellt med behandling av person- nummer. Av 3 kap. 10 § dataskyddslagen följer att personnummer får behandlas utan samtycke endast när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. De integritetsrisker som följer av förslaget bedöms inte mer omfattande än vad som är nödvändigt för att nå syftet med förslaget. Förslaget står således i proportion till det eftersträvade syftet. Behandlingen av personnummer får vidare anses vara klart motiverad på det sätt som krävs i 3 kap. 10 § dataskyddslagen. Sådan personuppgiftsbehandling får därmed anses vara förenlig med dataskydds- lagen och det är därför inte nödvändigt med någon särreglering. 4.2 Sekretess hos kommuner och regioner Bedömning Det behöver inte införas någon ny sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter hos kommuner och regioner. Skälen för bedömningen Den föreslagna anmälningsskyldigheten bedöms främst innebära en insamling och bearbetning av sådana uppgifter som kommunen eller regionen redan har. Det kan dock inte uteslutas att skyldigheten även med- för ett visst utredningsarbete och insamlande av ytterligare uppgifter. Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. I 21 kap. OSL finns bestämmelser om sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, bl.a. vad gäller enskildas hälsotillstånd och förföljda personer. Det finns vidare bestäm- melser om sekretess i personaladministrativ verksamhet i 39 kap. OSL. De uppgifter som kommer att hanteras av kommuner och regioner med anled- ning av förslaget bedöms mot denna bakgrund få ett tillräckligt starkt skydd. Det bedöms därför inte finnas behov av att införas någon ny sekretessbestämmelse för att skydda uppgifterna som kommuner och regioner kommer att lämna till åklagarväsendet med anledning av den föreslagna anmälningsskyldigheten. 17 4.3 Sekretesskyddet hos åklagarväsendet Bedömning Det behöver inte införas någon ny sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter hos åklagarväsendet. Skälen för bedömningen När en myndighet lämnar över sekretessbelagd information till en annan myndighet följer som huvudregel sekretessen inte med till den mottagande myndigheten. I förarbetena till den numera upphävda sekretesslagen har detta främst motiverats med att behovet av sekretess inte enbart kan bestämmas med hänsyn till sekretessintresset. I stället måste behovet också vägas mot intresset av insyn i myndigheternas arbete, vilket kan skilja sig åt från myndighet till myndighet (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 och 76). Samma uppgift kan därför ha ett mer eller mindre starkt skydd beroende på vilken myndighet som förvarar uppgiften, både när det gäller sekretessens omfattning och dess styrka. Av 7 kap. 2 § OSL framgår att sekretess gäller hos den mottagande myn- digheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmel- se om överföring av sekretess. En primär sekretessbestämmelse är enligt 3 kap. 1 § OSL en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndig- heten. Uppgifter som kan delas med stöd av förslaget ska användas i åklagar- väsendets arbete med att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller lagföra brott. Som utgångspunkt kom- mer därför uppgifter som tas emot av åklagarväsendet att omfattas av sekretessbestämmelser till skydd för myndighetens egen verksamhet, bl.a. skydd för förundersöknings- och underrättelseverksamhet enligt 18 kap. 1 och 2 §§ OSL. Uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska för- hållanden omfattas som regel av sekretess enligt 35 kap. 1 § OSL hos åklagarväsendet. De uppgifter som kommer att lämnas till åklagarväsendet bedöms därför få ett tillräckligt starkt skydd (jfr prop. 2024/25:65 s. 186– 188). Det bedöms därför inte finnas behov av att införas någon ny sekretessbestämmelse för att skydda uppgifterna som kommuner och regioner kommer att lämna till åklagarväsendet med anledning av den föreslagna anmälningsskyldigheten. 18 5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslag Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Bedömning Det finns inte behov av några övergångsbestämmelser. Skälen för förslaget och bedömningen Eftersom de föreslagna ändringarna syftar till att förhindra brottslighet i kommuner och regioner är det angeläget att ändringarna kan träda i kraft så snart som möjligt. Det är samtidigt viktigt att kommunerna och regionerna ges tid att anpassa sig efter de nya reglerna. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till de återstående stegen i lagstiftnings- processen, bör lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2027. Lagändringarna bedöms inte vara sådana att de motiverar särskilda över- gångsbestämmelser. 6 Konsekvenser 6.1 Alternativa lösningar bedöms inte vara tillräckliga Den föreslagna anmälningsskyldigheten utgör ett komplement till kommu- nernas och regionernas uppgiftsskyldighet enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. I avsnitt 3 kon- stateras att det finns ett behov av att förbättra kommunernas och regioner- nas arbete mot korruption och andra oegentligheter. Det aktuella förslaget bedöms utgöra en lämplig och proportionerlig åtgärd i förhållande till syftet att få kommuner och regioner att i större utsträckning än i dag anmäla misstankar om att anställda begått brott. Ett alternativ till förslaget skulle kunna vara att inte införa en anmäl- ningsskyldighet för kommuner och regioner. Det bedöms dock angeläget att säkerställa att kommuner och regioner anmäler misstänkt brottslighet hos anställda i samma utsträckning som statliga myndigheter. Det bedöms därför inte vara ett lämpligt alternativ att inte göra något. Ett annat alternativ skulle kunna vara att införa en anmälningsskyldighet för färre brott än de som räknas upp i 22 § LOA. Det bedöms dock rimligt att ställa samma krav på arbetstagare hos kommuner och regioner som på statligt anställda. Den uppräkning som finns i 22 § LOA bedöms vara väl avvägd både vad gäller de uppräknade brotten och den allmänna regeln om brott som kan antas leda till någon annan påföljd än böter. Att införa en 19 mer begränsad anmälningsskyldighet än den som redan finns för statliga myndigheter bedöms mot denna bakgrund inte uppnå syftet med förslaget. Kommuner och regioner är redan i dag skyldiga att säkerställa att det finns en intern kontroll som är tillräcklig för att förebygga fel och oegent- ligheter i verksamheten (avsnitt 2.3). Ett ytterligare alternativ till förslaget skulle därför kunna vara att tydliggöra att den interna kontrollen även ska vara tillräcklig för att förhindra sådan brottslighet som anges i 22 § LOA. En sådan lösning ligger dock mycket nära det som redan i dag omfattas av uttrycket oegentligheter (jfr prop. 2024/25:80 s. 35). En sådan reglering skulle dessutom även framöver lämna till respektive kommun och region att själva bedöma på vilket sätt den interna kontrollen är tillräcklig för att förhindra sådan brottslighet. Syftet med det nu aktuella förslaget om att kommuner och regioner ska ha motsvarande anmälningsskyldighet som statliga myndigheter skulle då inte uppnås. Inte heller i övrigt har något mindre ingripande alternativ kunnat identifieras som uppnår samma syfte som den föreslagna anmälnings- skyldigheten. 6.2 Konsekvenser för kommuner och regioner Förslaget om en anmälningsskyldighet innebär en skyldighet för kommu- ner och regioner att anmäla vissa brott till åtal. Denna nya skyldighet utgör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. En sådan inskränkning bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Inskränkningen som regleringen innebär ska vägas mot intresset av att införa den (se avsnitt 2.4). Kommuner och regioner är redan i dag skyldiga att enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna lämna uppgifter som behövs i deras verksamhet. Kommuner och regioner är även skyldiga att säkerställa att det finns en intern kontroll som är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten (se avsnitt 2.2 och 2.3). Kommuner och regioner har, i likhet med statliga myndigheter, en viktig roll i arbetet med att förhindra och bekämpa brott. Den nuvarande ordningen, där dessa inte omfattas av skyldigheten att anmäla arbetstagare som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott, innebär en omotiverad skillnad i lagstiftningen. Förslaget innebär att kommuner och regioner också får en skyldighet att anmäla vissa brott till åtal, på motsvarande sätt som redan i dag gäller för statliga myndigheter. Förslaget reglerar dock inte deras verksamhet i övrigt (se avsnitt 3). Den föreslagna anmälningsskyldigheten gäller endast vid skälig misstanke och för vissa särskilt utpekade brott eller brott som kan antas leda till någon annan påföljd än böter. Förslaget bedöms enbart innebära en begränsad inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Förslaget bedöms vara väl avvägt och bedöms i förlängningen kunna stärka kommunernas och regionernas arbete mot brottslighet. Det bedöms inte finnas några mindre ingripande åtgärder som är tillräckliga för att kunna uppfylla syftet med förslaget (se avsnitt 6.1). Den inskränkning i den kommunala självstyrelsen som förslaget innebär bedöms därmed vara proportionerlig. 20 Den kommunala finansieringsprincipen innebär att kommuner inte ska åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa på annat sätt än genom höjda skatter (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Den föreslagna anmälningsskyldigheten utgör ett nytt åliggande för kommuner och regioner. Den nya skyldigheten bedöms även innebära en ökning av antalet ärenden som ska anmälas till åtal. Antalet anmälda korruptionsbrott från kommunsektorn uppgår till i genomsnitt ca 25 ärenden per år (Statskontoret 2023:13 s. 38), vilket är ungefär lika många ärenden som från de statliga myndigheterna. Kommunsektorn är dock omkring fem gånger större än de statliga myndigheterna och det finns inget som talar för att fler brott begås inom ramen för statliga tjänster än för kommunala tjänster. Med beaktande av detta uppskattas en anmäl- ningsplikt för kommuner och regioner innebära ca fyra gånger fler anmäl- ningar per år. Enligt Arbetsgivarverkets statistik om personalansvars- ärenden anmälde statliga myndigheter 69 ärenden till åtal 2025 (Fi2026/00895). Mot denna bakgrund bör förslaget som högst leda till 300 ytterligare anmälningar per år. Den föreslagna skyldigheten kan även medföra ett visst mått av merarbete i form av utredningar i ärenden som inte leder till åtalsanmälningar. Förslaget ställer inte upp några formkrav för hur en anmälan ska göras. För en anmälan krävs inte heller någon annan bedömning än att det finns skälig misstanke för det aktuella brottet. Därutöver får visst arbete med att ta fram den information som behövs vid en anmälan anses omfattas av den interna kontroll som kommuner och regioner redan är skyldiga att ha enligt 6 kap. 6 § andra stycket KL. Sammantaget bedöms en anmälan ta som mest 2 timmar i anspråk till en kostnad om ca 600 kronor per timme. Den totala kostnaden uppskattas därmed till totalt ca 360 000 kronor. Det aktuella förslaget utgör ett komplement till kommunernas och regionernas uppgiftsskyldighet enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Eftersom förslaget endast medför marginella kostnader och kommunerna och regionerna i samband med införandet av den lagen kompenserades med 20 miljoner kronor per år för att finansiera uppgiftsskyldigheten (prop. 2024/25:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.8) bedöms det inte finnas behov av någon ekonomisk reglering till följd av anmälningsskyldigheten. 6.3 Konsekvenser för statliga myndigheter Förslaget om en anmälningsskyldighet för kommuner och regioner för- väntas leda till att fler brott anmäls, varför förslaget kan få konsekvenser för brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter samt domstolar. Det kan också leda till ett visst mått av merarbete för utredningar i ärenden som inte leder till åtal. Den ökade behandlingen av personuppgifter kan dessutom leda till behov av ytterligare tillsyn av Integritetsskyddsmyndig- heten och Justitiekanslern. Arbetsbördan hos berörda myndigheter och domstolarna kan således påverkas av förslaget. Även kostnaderna för rätts- liga biträden kan öka med anledning av den föreslagna anmälningsskyl- 21 digheten. Eventuella ökade kostnader till följd av förslaget bör dock kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. 6.4 Samhällsekonomiska konsekvenser Den sammantagna brottsligheten innebär stora kostnader för samhället. Även andra värden står på spel om inte brottsligheten förhindras. För att behålla tilliten till och legitimiteten för de offentliga institutionerna är det nödvändigt att de som bidrar till dem, dvs. medborgarna, kan vara säkra på att systemen fungerar effektivt och att pengar används till det som de är avsedda för. Det finns också en risk att viljan att betala skatt kan urholkas om offentliga medel tillåts att gå till brottslig verksamhet. Förslaget om en anmälningsskyldighet bedöms förbättra förutsättning- arna för att kunna förebygga, förhindra och upptäcka brottslighet i kommuner och regioner. Förslaget bedöms därmed bidra till att upprätthålla tilliten till de offentliga institutionerna. Förhindrande av ekonomisk brottslighet kan även frigöra medel för finansiering av andra samhällsekonomiskt motiverade åtgärder. På längre sikt bedöms anmäl- ningsskyldigheten kunna få en förebyggande effekt, genom att incita- menten att begå brott minskar. Förändringen kan således även förväntas få god effekt ur ett brottsförebyggande perspektiv. När färre brott begås minskar också kostnaderna för utredning och lagföring för berörda myndigheter och domstolar. Förslaget kan därmed även få positiva konse- kvenser för samhällsekonomin. 6.5 Övriga konsekvenser Kommuner och regioner är redan i dag skyldiga att enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna lämna uppgifter som behövs i deras verksamhet. Kommuner och regioner är även skyldiga att säkerställa att det finns en intern kontroll som är till- räcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten (se avsnitt 2.2 och 2.3). Sveriges Kommuner och Regioner har under en längre tid har arbetat med att stödja kommuner och regioner i det brottsföre- byggande arbetet och tillhandahåller stöd för detta arbete på sin webbplats. Förslaget om en anmälningsskyldighet bedöms därför inte medföra något behov av särskilda informationsinsatser. Förslaget bedöms inte medföra några andra konsekvenser. Förslaget bedöms således exempelvis inte ha någon betydelse för risk och sårbarhet i krig och kris, för den offentliga servicen i olika delar av landet, för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen eller för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållan- de till större företag. Förslaget bedöms inte heller medföra några effekter för sysselsättningen, miljön eller samhället i övrigt. Förslagen träffar kvinnor och män på samma sätt och bedöms inte medföra några ekonomi- ska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män. 22 7 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning

9 § Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning ska betala en avgift för Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av en sådan helhetsbedömning som avses i 10 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Avgiften ska efter särskild debitering betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten 1. med 6 020 000 kronor för en kärnkraftsreaktor under normaldrift, och 2. med 2 550 000 kronor för övriga kärntekniska anläggningar. 11 b § Den som har tillstånd till verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska betala avgift för Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för tillsyn över att strålskyddslagen (2018:396) och strålskyddsförordningen (2018:506) jämte villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa författningar följs samt för andra åtgärder med anknytning till tillståndet. Avgiften ska, efter särskild debitering av Strål- säkerhetsmyndigheten, betalas för varje kalenderår från och med det år då beslut om tillstånd har getts 1. med 1 590 kronor per tillstånd för starka laserpekare med uteffekt som inte över- skrider 30 milliwatt, 2. med 7 500 kronor per tillstånd för starka laserpekare med uteffekt som överskrider 30 milliwatt, 3. med 4 000 kronor per tillstånd för andra tillståndspliktiga lasrar än de som avses i 1 och 2, 4. med 6 800 kronor per generator för medicinsk röntgendiagnostik, 5. med 2 600 kronor per generator för odontologisk röntgendiagnostik, 6. med 4 200 kronor per generator för veterinärmedicinsk röntgendiagnostik, 7. med 2 700 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som är högst 100 megabecquerel, 8. med 8 200 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som över- stiger 100 megabecquerel men inte 10 gigabecquerel, 9. med 46 500 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en aktivitet som över- stiger 10 gigabecquerel, 10. med 8 200 kronor per accelerator som överstiger 1 megaelektronvolt men inte 100 megaelektronvolt, 11. med 31 200 kronor per accelerator som överstiger 100 megaelektronvolt, 12. med 4 200 kronor per utrustning för radiografering, 13. med 2 700 kronor per sluten strålkälla som inte är en sluten strålkälla med hög aktivitet, 14. med 13 800 kronor per utrustning som innehåller en eller flera slutna strålkällor med hög aktivitet, 15. med 13 700 kronor per tillstånd för installation och underhåll av strålkällor, 16. med 16 800 kronor per utrustning för acceleratorer och koboltapparater för extern strålterapi, 17. med 5 700 kronor per utrustning för röntgenterapiutrustning för extern strålterapi, 18. med 16 800 kronor per efterladdningsutrustning för brachyterapi, 19. med 25 300 kronor per tillstånd för annan sluten strålkälla för brachyterapi med en aktivitet som överstiger 100 gigabecquerel, 20. med 102 600 kronor per tillstånd för nuklearmedicin med en aktivitet som är högst 100 gigabecquerel, Dokumentnr: SSM2026-1060-2 21. med 165 900 kronor per tillstånd för nuklearmedicin med en aktivitet som överstiger 100 gigabecquerel, 22. med 4 200 kronor per teknisk anordning som kan alstra joniserande strålning som inte överstiger 1 megaelektronvolt, 23. med 353 000 kronor för verk-samhet med elektronacceleratorbaserade synkrotron- ljusanläggningar. Avgift enligt första stycket ska betalas för varje påbörjat kalenderår från och med det år som följer efter det år då ansökan om tillstånd gavs in med 7 283 000 kronor per anlägg- ning för acceleratorbaserad spallation för neutronforskningsändamål med en stråleffekt som överstiger 1 megawatt. Om en och samma strålkälla omfattas av mer än en avgift enligt första stycket, ska avgift betalas med det belopp som är högst av de angivna beloppen. Förhållanden som är anmälda skriftligt till Strålsäkerhetsmyndigheten före den 1 januari ska ligga till grund för beräkningen av avgiften.

I § 11 ändras tidpunkterna för bland annat rapportering till revisorerna och avläggande av revisionsberättelse så att det stämmer överens med kommunens tidplan för uppföljningsprocessen.

12 § Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en verksamhet som tillhör någon av beredskapskategorierna 1 a-2 enligt den klassificering som följer av föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 4 kap. 9 § strålskydds- förordningen (2018:506), ska betala beredskapsavgift. Avgiften ska efter särskild debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten betalas förskottsvis för varje kalenderkvartal 1. med 10 250 000 kronor per tillståndshavare med en eller flera verksamheter i beredskapskategori 1 a inom samma anläggningsområde, 2. med 7 700 000 kronor per tillståndshavare med en eller flera verksamheter i beredskapskategori 1 b eller 1 c inom samma anläggningsområde, 3. med 330 000 kronor för en kärnteknisk verksamhet i beredskapskategori 2, och 4. med 330 000 kronor för en annan verksamhet i beredskapskategori 2 än som avses i 3. Om en tillståndshavare har flera verksamheter som omfattas av en avgift enligt första stycket inom ett och samma anläggningsområde, ska avgift betalas med det belopp som är högst av de angivna beloppen. Avgiften ska betalas från och med det kalenderkvartal då en anläggning har tagits i provdrift. Avgiftsskyldigheten upphör det kalenderkvartal som följer närmast efter det att Strålsäkerhetsmyndigheten har konstaterat att verksamheten inte längre tillhör någon av beredskapskategorierna.

13 § Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska betala en avgift för den verk- samhet som bedrivs av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt de internationella överens- kommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen som Sverige tillträtt. Avgiften ska, efter debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas för varje kalenderkvartal 1. med 584 000 kronor för en anläggning för framställning av bränsle för kärnkrafts- reaktorer, 2. med 249 000 kronor för en forsknings- och materialprovningsreaktor, 3. med 308 000 kronor för en kärnkraftsreaktor, 4. med 302 000 kronor för en anläggning för mellanlagring av använt kärnbränsle med en bränslemängd som överstiger 1 000 ton, 5. med 14 800 kronor för en anläggning för mellanlagring av använt kärnbränsle med en bränslemängd som inte överstiger 1 000 ton, och Dokumentnr: SSM2026-1060-2 6. med 11 400 kronor för en anläggning för annan behandling av kärnämne än fram- ställning av bränsle. Avgiften ska betalas från och med kalenderkvartalet efter det att tillståndet gavs till och med det kalenderkvartal som följer närmast efter det att Strålsäkerhetsmyndigheten har konstaterat att allt kärnämne avlägsnats från anläggningen. För en kärnkraftsreaktor under uppförande som ska ersätta en permanent avstängd reaktor ska avgiften betalas från och med kalenderkvartalet efter att en ansökan om provdrift lämnats in till Strålsäkerhetsmyndigheten.

16 § Den som anmäler en verksamhet med strålning enligt föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 5 kap. 3, 4 eller 14 § strålskydds- förordningen (2018:506), ska betala avgift för Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för handläggning av anmälan samt för tillsyn och andra åtgärder med anknytning till verk- samheten. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten när anmälan ges in. Avgiften är 2 040 kronor för varje 1. anmälningspliktig verksamhet med laser, 2. anmälningspliktig verksamhet med mikrovågstorkning, 3. teknisk anordning som kan alstra joniserande strålning i en anmälningspliktig verksamhet, 4. anmälningspliktig verksamhet med komponenter som är tillverkade för att ingå i tekniska anordningar som kan alstra joniserande strålning, 5. anmälningspliktig verksamhet med öppna strålkällor, 6. anmälningspliktig verksamhet med handel med radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som kan alstra joniserande strålning, 7. sluten strålkälla i en anmälningspliktig verksamhet, 8. anmälningspliktig verksamhet med ett eller flera medicinska solarier, 9. anmälningspliktig verksamhet med hantering av naturligt förekommande radioaktivt material, 10. anmälningspliktig verksamhet med detektorer med elektroninfångning (EC- detektorer) som har en aktivitet som är högst 2 gigabecquerel, 11. anmälningspliktig verksamhet med jonisatorer som har en aktivitet som är högst 2 gigabecquerel, 12. anmälningspliktig verksamhet med kalibreringsstrålkällor som har en aktivitet som är högst 100 kilobecquerel eller slutna strålkällor som används för nuklearmedicin, och 13. anmälningspliktig verksamhet med behandlingar med icke-joniserande strålning.

17 § Den som enligt föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 5 kap. 7 § strålskyddsförordningen (2018:506) ansvarar för att anmäla en verksamhet med arbetsplatser, där aktivitetskoncentrationen för radon överstiger referensnivån 200 becquerel per kubikmeter, ska betala avgift med 4 080 kronor för Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för handläggning av anmälan samt för tillsyn och andra åtgärder med anknytning till verksamheten. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhets- myndigheten när anmälan ges in.

18 § Den som ansvarar för en verksamhet som avses i 17 § med arbetsställen, där arbetstagare riskerar att få en radonexponering som överstiger 0,72 megabecquerel- timmar per kubikmeter, ska för varje sådant arbetsställe betala avgift med 38 590 kronor för Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för handläggning av anmälan samt för tillsyn och andra åtgärder med anknytning till verksamheten. Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering för varje påbörjat kalenderår från och med det år då anmälan ges in. Dokumentnr: SSM2026-1060-2 10. Tabell över avgifter och föreslagna förändringar Tabellen visar en samlad bild över gällande avgifter och myndighetens förslag på justeringar. Avrundningar medför variationer i procentsatsen. Gällande Gällande Föreslagen Procentuell paragraf avgiftsnivå avgiftsnivå förändring 5 § 34 476 000 34 476 000 0% 33 462 000 33 462 000 0% 33 462 000 33 462 000 0% 5 § 1 2 268 000 2 268 000 0% 5 § 2 1 129 000 1 129 000 0% 5 § 3 568 000 568 000 0% 5 § 4 113 000 113 000 0% 5 § 5 1 558 000 1 558 000 0% 5 § 6 568 000 568 000 0% 5 § 7 284 000 284 000 0% 5 § 8 56 000 56 000 0% 5 § 9 113 000 113 000 0% 5 § 10 56 000 56 000 0% 5 § 11 280 000 280 000 0% 5 § 12 43 000 43 000 0% 5 § 13 16 800 16 800 0% 5 § 14 110 000 110 000 0% 5 § 15 45 000 45 000 0% 5 § 16 110 000 110 000 0% 5 § 17 75 000 75 000 0% 5 § 18 190 000 190 000 0% 5 a § 1 650 1 590 145% 5 a § 2 10 200 7 500 -26% 5 a § 3 1 350 4 000 196% 5 a § 4 6 000 6 800 13% 5 a § 5 2 300 2 600 13% 5 a § 6 3 700 4 200 14% 5 a § 7 2 400 2 700 13% 5 a § 8 7 200 8 200 14% 5 a § 9 40 800 46 500 14% 5 a § 10 7 200 8 200 14% 5 a § 11 27 400 31 200 14% 5 a § 12 3 700 4 200 14% 5 a § 13 2 400 2 700 13% 5 a § 14 12 100 13 800 14% 5 a § 15 12 000 13 700 14% 5 a § 16 14 700 16 800 14% 5 a § 17 5 000 5 700 14% 5 a § 18 14 700 16 800 14% 5 a § 19 22 200 25 300 14% 5 a § 20 90 000 102 600 14% 5 a § 21 145 500 165 900 14% 5 a § 22 3 700 4 200 14% 5 a § 23 7 283 000 7 283 000 0% 5 a § 24 353 000 353 000 0% 5 a § 25 43 000 43 000 0% 5 a § 26 16 800 16 800 0% 5 a § 27 18 500 18 500 0% 5 b § 1 600 1 600 0% 6 § 1 600 1 600 0% 7 § 1 100 000 000 100 000 000 0% 7 § 2 15 000 000 15 000 000 0% 7 a § 4 790 000 4 790 000 0% 8 § 1 600 1 600 0% 9 § 1 5 470 000 6 020 000 10% 9 § 2 2 320 000 2 550 000 10% 10 § 1 000 000 1 000 000 0% 11 § 1 4 730 000 4 730 000 0% 11 § 2 1 626 000 1 626 000 0% 11 § 3 600 000 600 000 0% 11 § 4 1 626 000 1 626 000 0% Dokumentnr: SSM2026-1060-2 Gällande Gällande Föreslagen Procentuell paragraf avgiftsnivå avgiftsnivå förändring 11 § 5 350 000 350 000 0% 11 § 6 1 626 000 1 626 000 0% 11 § 7 400 000 400 000 0% 11 § 8 867 000 867 000 0% 11 § 9 867 000 867 000 0% 11 § 10 812 000 812 000 0% 11 § 11 252 000 252 000 0% 11 § 12 11 600 11 600 0% 11 b § 1 650 1 590 145% 11 b § 2 10 200 7 500 -26% 11 b § 3 1 350 4 000 196% 11 b § 4 6 000 6 800 13% 11 b § 5 2 300 2 600 13% 11 b § 6 3 700 4 200 14% 11 b § 7 2 400 2 700 13% 11 b § 8 7 200 8 200 14% 11 b § 9 40 800 46 500 14% 11 b § 10 7 200 8 200 14% 11 b § 11 27 400 31 200 14% 11 b § 12 3 700 4 200 14% 11 b § 13 2 400 2 700 13% 11 b § 14 12 100 13 800 14% 11 b § 15 12 000 13 700 14% 11 b § 16 14 700 16 800 14% 11 b § 17 5 000 5 700 14% 11 b § 18 14 700 16 800 14% 11 b § 19 22 200 25 300 14% 11 b § 20 90 000 102 600 14% 11 b § 21 145 500 165 900 14% 11 b § 22 3 700 4 200 14% 11 b § 23 353 000 353 000 0% 11 b § 2 st 7 283 000 7 283 000 0% 11 c § 1 600 1 600 0% 12 § 1 8 400 000 10 250 000 22% 12 § 2 6 300 000 7 700 000 22% 12 § 3 270 000 330 000 22% 12 § 4 270 000 330 000 22% 13 § 1 512 000 584 000 14% 13 § 2 218 000 249 000 14% 13 § 3 270 000 308 000 14% 13 § 4 265 000 302 000 14% 13 § 5 13 000 14 800 14% 13 § 6 10 000 11 400 14% 14 § 1 600 1 600 0% 15 § 1 7 821 000 7 821 000 0% 15 § 2 1 850 000 1 850 000 0% 15 § 3 388 000 388 000 0% 16 § 1 850 2 040 10% 16 § 1 1 850 2 040 10% 16 § 2 1 850 2 040 10% 16 § 3 1 850 2 040 10% 16 § 4 1 850 2 040 10% 16 § 5 1 850 2 040 10% 16 § 6 1 850 2 040 10% 16 § 7 1 850 2 040 10% 16 § 8 1 850 2 040 10% 16 § 9 1 850 2 040 10% 16 § 10 1 850 2 040 10% 16 § 11 1 850 2 040 10% 16 § 12 1 850 2 040 10% 16 § 13 2 040 - 17 § 3 700 4 080 10% 18 § 35 000 38 590 10% TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2026-06-24 Diarienummer KS-2026-00466 Svar på Strålsäkerhetsmyndighetens remiss av redovisning om metoder för utdelning av jodtabletter Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar yttrande, daterat 2026-03-27, och översänder det som sitt svar till Klimat- och näringslivsdepartementet. Sammanfattning av ärendet Kungsbacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över Strålsäkerhetmyndighetens remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår att dagens planering för begränsad extrautdelning i planeringszonerna ersätts av förhandsutdelning i dessa zoner. Förslaget innebär att 4 kap. 27 § förordningen om skydd mot olyckor ändras i enlighet med detta. Tillgång till jodtabletter i planeringszonen i händelse av en olycka förutsätter att extrautdelning kan genomföras. Det är dock under många tänkbara omständigheter, i synnerhet under höjd beredskap, sannolikt att extrautdelning inte är genomförbar i praktiken. Konsekvensen blir att stora grupper av människor i planeringszonen sannolikt kommer att stå utan jodtabletter i händelse av en kärnkraftsolycka där intag av jodtabletter skulle vara motiverat ur strålskyddssynpunkt för att sänka stråldoser till sköldkörteln. Konsekvenserna blir störst för gravida (foster) och barn eftersom jodtabletter gör störst nytta i dessa grupper. Strålsäkerhetsmyndigheten anser att förhandsutdelning av jodtabletter i planeringszonen även utanför beredskapszonerna skulle innebära en avsevärd förbättring av möjligheterna att uppnå ett gott strålskydd för allmänheten i dessa områden i händelse av en allvarlig kärnkraftsolycka. Den totala kostnadsökningen för alla tre kärnkraftverk i drift, dvs. Forsmark, Ringhals och Simpevarp/Oskarshamn, uppskattas enligt ovan till ca 4 miljoner kronor per år. Beredskapen för kärnkraftsolyckor finansieras genom avgifter från dem som har tillstånd att driva kärnkraftverk. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteskrivelse, 2026-06-24 Yttrande, 2026-06-24 Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Alexandra Nielsen Besöksadress Specialist krisberedskap Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten, 2026-06-08 Strålsäkerhetsmyndighetens Konsekvensutredning avseende förslag till ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, 2026-03-27 Strålsäkerhetsmyndighetens Redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten, 2026-03-27 Beslutet skickas till Klimat- och näringslivsdepartementet Beskrivning av ärendet Förvaltningens bedömning Förvaltningen ställer sig positiv till Strålsäkerhetsmyndighetens förslag om förhandsutdelning av jodtabletter i planeringszonerna. Förvaltningen bedömer att förslaget stärker beredskapen och ger bättre förutsättningar att skydda allmänheten vid en kärnteknisk olycka. Förvaltningen delar bedömningen att en lösning som bygger på extrautdelning vid behov inte är tillräckligt robust, särskilt under förhållanden där samhällets förmåga att genomföra utdelningen kan vara begränsad. Förhandsutdelning bedöms därför vara en mer tillförlitlig åtgärd. Särskilt viktigt är att barn och gravida ges tillgång till jodtabletter i förväg, då dessa grupper har störst behov av skydd mot radioaktivt jod. Rikard Vidlund Anders Johansson Kommundirektör Biträdande kommundirektör YTTRANDE Kommunstyrelsen Till Datum Klimat- och näringslivsdepartementet 2026-06-24 Diarienummer Ert diarienummer KS-2026-00466 SSM2025-5769 Yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens remiss: Redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten Sammanfattande inställning Kungsbacka kommun ställer sig positiv till Strålsäkerhetmyndighetens Redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten. Kommunens inställning i detalj Kungsbacka kommun instämmer i förslaget och ställer sig positiv till utdelning av jodtabletter även i planeringszoner. Kungsbacka kommun anser att extrautdelning vid behov inte är en tillräcklig insats och välkomnar den utökade beredskapen. Kungsbacka kommun anser det speciellt viktigt att barn och gravida i planeringszoner får förhandsutdelning av jodtabletter. Kungsbacka kommun Nämndens namn Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka kommun@kungsbacka.se Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Remiss 2026-06-08 KN2026/00750 Klimat- och näringslivsdepartementet Enheten för cirkulär ekonomi, kemikalier och strålning Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten Remissinstanser 1. Ale kommun 2. Alingsås kommun 3. Avesta kommun 4. Blykalla AB 5. Bollebygds kommun 6. Borgholms kommun 7. Borås kommun 8. Båstads kommun 9. Eksjö kommun 10. Emmaboda kommun 11. Enköpings kommun 12. Falkenbergs kommun 13. Folkhälsomyndigheten 14. Forsmarks kraftgrupp AB 15. Försvarsmakten 16. Gislaveds kommun 17. Gnosjö kommun 18. Gävle kommun 19. Göteborgs kommun 20. Halmstads kommun 21. Heby kommun 22. Herrljunga kommun 23. Hofors kommun Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Webb: www.regeringen.se Besöksadress: Herkulesgatan 17 E-post: kn.registrator@regeringskansliet.se 24. Hultsfreds kommun 25. Hylte kommun 26. Håbo kommun 27. Härryda kommun 28. Högsby kommun 29. Kalmar kommun 30. Kinda kommun 31. Knivsta kommun 32. Kungsbacka kommun 33. Kungälvs kommun 34. Kärnfull Next AB 35. Laholms kommun 36. Lerums kommun 37. Lessebo kommun 38. Lilla Edets kommun 39. Ljungby kommun 40. Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk 41. Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk 42. Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk 43. Läkemedelsverket 44. Länsstyrelsen i Dalarnas län 45. Länsstyrelsen i Gotlands län 46. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 47. Länsstyrelsen i Hallands län 48. Länsstyrelsen i Jönköpings län 49. Länsstyrelsen i Kalmar län 50. Länsstyrelsen i Kronobergs län 51. Länsstyrelsen i Skåne län 52. Länsstyrelsen i Stockholms län 53. Länsstyrelsen i Södermanlands län 54. Länsstyrelsen i Uppsala län 55. Länsstyrelsen i Västmanlands län 56. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 57. Länsstyrelsen i Östergötlands län 58. Marks kommun 59. Myndigheten för civilt försvar 60. Mölndals kommun 61. Mönsterås kommun 62. Mörbylånga kommun 63. Norrtälje kommun 64. Nybro kommun 65. Ockelbo kommun 66. OKG Aktiebolag 67. Oskarshamns kommun 68. Partille kommun 69. Polismyndigheten 70. Region Gotland 71. Ringhals AB 72. Sala kommun 73. Sandvikens kommun 74. Sigtuna kommun 75. Socialstyrelsen 76. Stenungsunds kommun 77. Studsvik Nuclear AB 78. Svenljunga kommun 79. Sveriges Apoteksförening 80. Sveriges Kommuner och Regioner 81. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 82. Säkerhetspolisen 83. Tierps kommun 84. Tjörns kommun 85. Tranemo kommun 86. Ulricehamns kommun 87. Upplands Väsby kommun 88. Upplands-Bro kommun 89. Uppsala kommun 90. Uppvidinge kommun 91. Valdemarsviks kommun 92. Vallentuna kommun 93. Varbergs kommun 94. Vetlanda kommun 95. Videberg Kraft AB 96. Vimmerby kommun 97. Vårgårda kommun 98. Värnamo kommun 99. Västerviks kommun 100. Ydre kommun 101. Åtvidabergs kommun 102. Älvkarleby kommun 103. Öckerö kommun 104. Österåkers kommun 105. Östhammars kommun Remissvaren ska ha kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 22 oktober 2026. Svaren bör lämnas per e-post till kn.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till kn.cks.remisser@regeringskansliet.se. Ange diarienummer KN2026/00750 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Frågor om remissen besvaras av Francesco Cadinu, tfn 070-253 87 92, e- post francesco.cadinu@regeringskansliet.se. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på redovisningen avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten samt tillhörande konsekvensutredning. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Underlaget kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Charlotta Fred Departementsråd Denna handling är godkänd av: Michael Knochenhauer den: 2026-03-27 Rapport Datum: 2026-03-27 Er referens: KN2025/01812 Diarienr: SSM2025-5769 Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Process: 4.1.2 Handläggare: Anders Axelsson Arbetsgrupp: Alireza Sadeghi Shahriary, Jan Johansson, Peder Kock Redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har i sitt regleringsbrev för 2025 fått i uppdrag att ana- lysera och utvärdera olika metoder för förhands-, kompletterings- och extrautdelning av jodtabletter till allmänheten samt lämna förslag på hur den svenska metoden bör vara ut- formad. Myndigheten har undersökt med vilka metoder utdelning av jodtabletter till allmänheten genomförs i ett urval av relevanta europeiska länder med kärnkraftverk. Härvid har sär- skild uppmärksamhet ägnats åt Finland och Schweiz. Utgående från egna beräkningar och enkätundersökningar, samt erfarenheter i Sverige och i andra länder har myndigheten ut- rett hur effektiva metoderna är baserat på det praktiska genomförandet och med beaktande av uppskattade kostnader för olika alternativ. Härvid har myndigheten tagit ställning till hur genomförbar extrautdelningen är under olika omständigheter, inklusive höjd bered- skap, och hur kommunikation kan ske i samband med det. Myndigheten har i arbetet be- aktat att kärnkraftverk i framtiden kan finnas på andra platser än i dag. I korthet bedömer SSM att • förhandsutdelning bör genomföras enligt nuvarande metod (dvs. direktutskick med post), med de förändringar avseende inblandade aktörer som redan är under införande i syfte att uppfylla kraven i lagstiftningen om handel med läkemedel • kompletteringsutdelning, dvs. kompletterande utdelning i samband med en kärnkrafts- olycka i områden där förhandsutdelning skett, bör genomföras enligt nuvarande metod, med de förändringar som redan är under införande • extrautdelning, dvs. utdelning av jodtabletter under en kärnkraftsolycka i områden där ingen förhandsutdelning skett, bör ersättas av förhandsutdelning även i dessa områden Myndigheten analyserar även hur förhandsutdelning skulle kunna ske i de områden som omfattas av nuvarande krav på extrautdelning, i syfte att uppnå en balanserad avvägning mellan kostnader och tillgänglighet till jodtabletter, statens ansvar för beredskapen, och enskildas ansvar för sin hälsa. SSM har i uppdraget samverkat i en arbetsgrupp med Socialstyrelsen och länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Uppsala län, vilka i sin tur har inhämtat erfarenheter från övriga länsstyrelser som berörs av beredskapsplaneringen avseende jodtabletter. SSM har i uppdraget även samverkat med Myndigheten för civilt försvar. Myndigheten lämnar i svaret författningsförslag med tillhörande konsekvensutredning. SSM har bett Myndigheten för civilt försvar, Socialstyrelsen och berörda länsstyrelser att meddela om man står bakom de slutliga förslagen i redovisningen av regeringsuppdraget eller inte. Delvis skiljaktiga synpunkter har endast inkommit från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Dessa redovisas i en bilaga. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Sammanfattning....................................................................................................................2 1In. nFeöhrsålalgl stifllö förrtoerdcnkinng ionmg ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor4 2. Uppdrag och genomförande..........................................................................................5 3. Bakgrund.......................................................................................................................8 4. Betydelsen av jodtabletter för skydd av allmänheten.................................................11 5. Metoder i andra relevanta länder................................................................................14 6. Enkätundersökning om täckningsgrad för förhandsutdelade jodtabletter...................19 7. Beskrivning och utvärdering av dagens metoder för utdelning av jodtabletter..........20 8. Analys och förslag......................................................................................................23 9. Kostnadsuppskattningar..............................................................................................31 10. Behov av författningsändring..................................................................................33 Bilaga – Synpunkter från samverkande myndigheter.........................................................34 Dokumentnr: SSM2025-5769-5 1. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att 4 kap. 27 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap.

22 § LOA om åtalsanmälan läggs till i uppräkningen av de bestämmelser som även gäller för arbetstagare hos kommuner, regioner och kommunalförbund. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Förslaget innebär generellt för kommunerna att det behöver finnas rutiner för att upptäcka, utreda och hantera misstankar om brott som begås av anställda i tjänsten. Förslaget bedöms bidra till ett mer strukturerat och enhetligt arbete mot korruption och andra oegentligheter samt ge ett tydligt signalvärde om att misstänkta brott ska hanteras av rättsväsendet. Det kan också stärka rättssäkerheten för den enskilde medarbetaren genom att misstankarna prövas i rättslig ordning. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att förslaget har liten praktisk betydelse för Kungsbacka kommun och i huvudsak innebär en reglering av ett förfarande som redan tillämpas inom kommunen när det finns misstanke om brott som begåtts i tjänsten. Rickard Vidlund Anders Johansson Kommundirektör Biträdande kommundirektör YTTRANDE Kommunstyrelsen Till Datum Finansdepartementet 2026-08-12 Diarienummer Ert diarienummer KS-2026-00470 Fi2026/01426 Yttrande över myndighetens remiss: En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott (Promemoria, juni 2026) Sammanfattande inställning Kungsbacka kommun har tagit del av promemorian och tillstyrker förslaget. Kommunen bedömer att förslaget är väl avgränsat och i huvudsak innebär en reglering av ett förfarande som redan tillämpas inom kommunen när det finns misstanke om brott som begåtts i tjänsten. Kungsbacka kommun har i övrigt inga synpunkter på förslaget. Kungsbacka kommun Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka kommun@kungsbacka.se Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Remiss 2026-06-10 Fi2026/01426 Finansdepartementet Promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott Remissinstanser 1. Arbetsgivarverket 2. Arvika kommun 3. Bodens kommun 4. Brottsförebyggande rådet 5. Ekobrottsmyndigheten 6. Eksjö kommun 7. Falu kommun 8. Hammarö kommun 9. Haparanda kommun 10. Hjo kommun 11. Härjedalens kommun 12. Härryda kommun 13. Hässleholms kommun 14. Integritetsskyddsmyndigheten 15. Justitiekanslern 16. Jönköpings tingsrätt 17. Karlskrona kommun 18. Kiruna kommun 19. Knivsta kommun Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Jakobsgatan 24 Webb: www.regeringen.se E-post: fi.registrator@regeringskansliet.se 20. Krokoms kommun 21. Kungsbacka kommun 22. Landsorganisationen i Sverige 23. Lomma kommun 24. Luleå tingsrätt 25. Lycksele kommun 26. Malmö tingsrätt 27. Mjölby kommun 28. Norbergs kommun 29. Olofströms kommun 30. Polismyndigheten 31. Region Dalarna 32. Region Gävleborg 33. Region Jämtland Härjedalen 34. Region Norrbotten 35. Region Skåne 36. Region Värmland 37. Region Västerbotten 38. Region Östergötland 39. Riksdagens ombudsmän 40. SmåKom 41. Statskontoret 42. Stockholms kommun 43. Strömstads kommun 44. Svea hovrätt 45. Sveriges advokatsamfund 46. Sveriges akademikers centralorganisation 47. Sveriges Kommuner och Regioner 48. Säkerhetspolisen 49. Timrå kommun 50. Tjänstemännens centralorganisation 51. Tjörns kommun 52. Tranås kommun 53. Trelleborgs kommun 54. Umeå kommun 55. Umeå universitet (juridiska institutionen) 56. Uppsala universitet (juridiska institutionen) 57. Vallentuna kommun 58. Växjö kommun 59. Åklagarmyndigheten 60. Ängelholms kommun Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 10 oktober 2026. Svaren bör lämnas per e-post till fi.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se. Ange diarienummer Fi2026/01426 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Promemorian kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Simon Isaksson Kansliråd Finansdepartementet Fi2026/01426 Avdelningen för offentlig förvaltning Promemoria En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott Juni 2026 Sammanfattning I denna promemoria föreslås att föreskrifterna om åtalsanmälan i 22 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ska gälla även arbetstagare hos kommuner och regioner. Det innebär att kommuner och regioner ska vara skyldiga att till åtal anmäla den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott, om misstanken avser tagande av muta enligt 10 kap. 5 a § brottsbalken, grovt tagande av muta enligt 10 kap. 5 c § brottsbalken, tjänstefel eller grovt tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brotts- balken, brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § första stycket brotts- balken, grovt brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § tredje stycket brottsbalken eller annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Regeringen har också föreslagit att skyldigheten fr.o.m. den 1 augusti 2026 även ska omfatta missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning enligt 20 kap. 2 § brottsbalken (prop. 2025/26:217). Förslaget i denna promemoria omfattar även arbets- tagare hos kommunalförbund. Förslaget syftar till att förhindra brottslighet i kommuner och regioner. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. 2 Innehållsförteckning 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning ........................................................................................ 4 2 Bakgrund och gällande rätt .............................................................. 5 2.1 Skyldigheten att anmäla statligt anställda som är misstänkta för brott ............................................................ 5 2.2 Kommuners och regioners roll i att förebygga och bekämpa brott .................................................................... 5 2.3 Korruption och andra oegentligheter i kommuner och regioner ....................................................................... 6 2.4 Den kommunala självstyrelsen .......................................... 7 2.5 Personuppgiftsbehandling ................................................. 8 2.5.1 Allmän dataskyddsreglering ............................. 8 2.5.2 Brottsdatalagen ............................................... 10 2.5.3 Åklagarväsendets behandling av personuppgifter ............................................... 10 3 En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott .............................................. 10 4 Personuppgiftsbehandling och sekretess ........................................ 14 4.1 Det finns stöd för personuppgiftsbehandlingen ............... 14 4.2 Sekretess hos kommuner och regioner ............................ 17 4.3 Sekretesskyddet hos åklagarväsendet .............................. 18 5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .................................. 19 6 Konsekvenser ................................................................................. 19 6.1 Alternativa lösningar bedöms inte vara tillräckliga ......... 19 6.2 Konsekvenser för kommuner och regioner ...................... 20 6.3 Konsekvenser för statliga myndigheter ........................... 21 6.4 Samhällsekonomiska konsekvenser ................................ 22 6.5 Övriga konsekvenser ....................................................... 22 7 Författningskommentar .................................................................. 23 3 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eoaertrct ,h ok fvcruåhannr nj ea u svppipedrltaäart teasspd seepl aesnlpbseevltaaerrespnårtdogefä irflöderr-2 §1eosromåss aeåertccgi nsmdhh äf a iftösr ur n1djuråvpät 4enp apalör v prtkg vjot gaie uelcfkiäp rptfheumdt.p esrnfr1rnprö inä o vear§otame ltr,am aa t vo trtd sstieich epldpkshlä ete u allllnssia ascapsnpnrep eaeedsneln olaemslbsm arhse ponaoe trtssevkmvopveaoefe aninrralrledkoaevsnaer---- Följande föreskrifter i lagen Följande föreskrifter i lagen gäller också arbetstagare hos kom- gäller också arbetstagare hos kom- muner, regioner och kommunal- muner, regioner och kommunal- förbund, nämligen förbund, nämligen 7–7 c §§ om bisysslor, – 7–7 c §§ om bisysslor, – 22 § om åtalsanmälan, 23–29 §§ om arbetskonflikter, – 23–29 §§ om arbetskonflikter,

27 § Inom beredskapszonerna för kärn- Inom beredskaps- och planerings- kraftverken i Forsmark, Ringhals och zonerna för kärnkraftverken i Fors- Simpevarp ska mark, Ringhals och Simpevarp ska jod- 1. jodtabletter delas ut till allmän- tabletter delas ut till allmänheten i för- heten i förhand, och hand. 2. en kompletterande utdelning av jodtabletter förberedas. Inom planeringszonerna för kärn- Inom beredskapszonerna för kärn- kraftverken i Forsmark, Ringhals och kraftverken i Forsmark, Ringhals och Simpevarp ska en begränsad extraut- Simpevarp ska en kompletterande ut- delning av jodtabletter till allmänheten delning av jodtabletter till allmänheten förberedas. förberedas. ________________ Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2026. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 2. Uppdrag och genomförande Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har i sitt regleringsbrev för 20251 fått i uppdrag att ana- lysera och utvärdera olika metoder för förhands-, kompletterings- och extrautdelning av jodtabletter till allmänheten samt lämna förslag på hur den svenska metoden bör vara utformad. Uppdraget lyder enligt följande: Strålsäkerhetsmyndigheten ska analysera och utvärdera olika metoder för förhands-, kom- pletterings- och extrautdelning av jodtabletter till allmänheten samt lämna förslag på hur den svenska metoden bör vara utformad. I uppdraget ingår att jämföra med vilka metoder som ett urval av relevanta europeiska länder med kärnkraftverk har vad gäller utdelning av jodtabletter till allmänheten. Myndigheten ska särskilt utreda vilket skydd av allmän- heten som respektive metod ger samt hur effektiva metoderna är baserat på det praktiska genomförandet och en uppskattning av kostnaderna för olika alternativ. I detta ingår att ta ställning till hur genomförbar extrautdelningen är under olika omständigheter, inklu- sive höjd beredskap, och hur kommunikation kan ske i samband med det. Uttrycket höjd beredskap har samma betydelse som i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd bered- skap. Myndigheten ska även beakta att kärnkraftverk i framtiden kan finnas på andra platser än i dag. Strålsäkerhetsmyndigheten ska vid behov lämna författningsförslag med tillhörande kon- sekvensanalys. Myndigheten ska under uppdraget samverka med Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap2, Socialstyrelsen och berörda länsstyrelser.3 Denna rapport utgör SSM:s redovisning av uppdraget. 2.1 Samverkan med andra myndigheter SSM har i uppdraget samverkat i en arbetsgrupp bestående av Myndigheten för civilt försvar4, Socialstyrelsen, och länsstyrelserna i kärnkraftslänen (Hallands, Kalmar och Uppsala län). Nämnda länsstyrelser har i sin tur har inhämtat erfarenheter från övriga länsstyrelser som berörs av beredskapsplaneringen avseende jodtabletter5. SSM har även bett Myndigheten för civilt försvar, Socialstyrelsen och berörda länssty- relser att meddela om man står bakom de slutliga förslagen i redovisningen av regerings- uppdraget eller inte. Delvis skiljaktiga synpunkter har endast inkommit från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Dessa redovisas i en bilaga. 2.2 Utgångspunkter, avgränsningar och förutsättningar Metoder för utdelning av jodtabletter kan påverka tillgängligheten till jodtabletter i sam- band med en kärnkraftsolycka. SSM har därför i uppdraget att analysera metoder för ut- delning av jodtabletter beaktat vilken tillgänglighet olika metoder kan leda till. Vilket skydd av allmänheten som därvid uppnås avgörs däremot inte enbart av tillgängligheten till jodtabletter utan påverkas av ett flertal andra faktorer, som inte har med metoder för utdelning att göra (t.ex. informationsdelning från drabbad anläggning, värdering av 1 Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (ändring av regeringens beslut om regleringsbrev den 19 december 2024), regeringsbeslut 2025-04-30, KN2025/00985 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) heter från och med den 1 januari 2026 Myndigheten för civilt försvar 3 Datum för redovisning av uppdraget har förlängts från den 29 september 2025 till den 31 mars 2026, regeringsbeslut 2025-09-25, KN2025/01812 4 Myndigheten för civilt försvar är sedan 1 januari 2026 namnet på den myndighet som tidigare hette Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 5 Här avses länsstyrelserna i Dalarnas, Gotlands, Gävleborgs, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Stockholms, Västmanlands, Västra Götalands, och Östergötlands län. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 informationen, förmågan att fatta väl avvägda beslut, och kommunikation kring skyddsåt- gärder). Den större frågan om vilket skydd som uppnås har därför bedömts ligga utanför uppdraget. Myndigheten har i genomförandet av uppdraget utgått från att de metoder för förhands-, kompletterings-, och extrautdelning av jodtabletter som ska analyseras och utvärderas avser nuvarande dimensionering av beredskapen för kärnkraftsolyckor. Denna dimension- ering innebär att skyddsåtgärden utdelning och intag av jodtabletter ska förberedas inom beredskaps- och planeringszoner kring kärnkraftverken. För befintliga kärnkraftverk är be- redskaps- och planeringszonernas ungefärliga utsträckning fastställda i 4 kap. 21 a § och 21 b § i förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. För framtida kärnkraftverk kan zoner som inrättas och deras utsträckning bli annorlunda, men de förutsätts inrättas och dimensioneras enligt samma strålskyddsprinciper som dagens, dvs. att liknande skydd av allmänheten erhålls om samma skyddsåtgärder kan vidtas i motsvarande zoner. SSM ska i genomförandet av uppdraget beakta att kärnkraftverk i framtiden kan finnas på andra platser än i dag. I utvärderingen av vilka metoder för utdelning av jodtabletter som kan vara mest lämpliga har myndigheten beaktat detta. När det gäller hur regleringen i sig bör utformas i detta avseende utreder Kärnkraftsprövningsutredningen (KN 2023:04) i sitt deluppdrag 4 hur framtida reglering av beredskaps- och planeringszoner bör utformas, bland annat med avseende på de platsspecifika bestämmelserna i förordningen om skydd mot olyckor. SSM lämnar därför inte författningsförslag som syftar till att göra själva reg- leringen platsneutral avseende just jodtabletter. Däremot vill myndigheten framhålla att de metoder för utdelning av jodtabletter som föreslås i sig är platsneutrala och myndigheten bedömer att den förändring i förordningen om skydd mot olyckor som föreslås (se av- snitt 1) inte innebär att en framtida förändring av regleringen som helhet försvåras. Utvärderingen av metoder för utdelning av jodtabletter påverkas av att redan beslutade förändringar i genomförandet av förhands-, kompletterings- och extrautdelning för närvar- ande är under införande. Förändringarna innebär att oavsett vilka metoder som tillämpas i framtiden kommer förutsättningarna inte att se ut som idag. Tidigare har jodtabletter upp- handlats av SSM och lagerhållits av Socialstyrelsen. Länsstyrelserna i berörda län har an- svarat för förhandsutdelning och förberedelser för kompletterings- och extrautdelning i händelse av en kärnkraftsolycka. Det flöde av jodtabletter som denna hantering förutsätter är dock inte i enlighet med gällande läkemedelsreglering. I delbetänkandet En stärkt för- sörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19) föreslogs därför att Social- styrelsen upphandlar och lagerhåller jodtabletter, och att länsstyrelserna upphandlar tjänst- er av apoteksföretag för förhandsutdelning och för regional lagring samt kompletterings- och extrautdelning i händelse av en kärnkraftsolycka. Denna ordning är för närvarande under införande genom att Socialstyrelsen övertagit ansvaret för upphandling och nation- ell lagerhållning av jodtabletter6 och genom att länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Uppsala län har fått i uppdrag att upphandla öppenvårdsapotek för distribution av jodtab- letter så att jodtabletter kan delas ut i berörda län i enlighet med förordningen om skydd mot olyckor7. Eftersom upphandlingarna ännu inte genomförts är förutsättningarna av- seende kostnader och andra faktorer ännu oklara, vilket för med sig osäkerheter i de upp- skattningar som behöver göras. 2.3 Genomförande och disposition av rapporten SSM har i genomförandet av uppdraget sammanställt nödvändiga underlag av flera olika slag: möjliga radiologiska konsekvenser, befintliga metoder för utdelning av jodtabletter i 6 Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Socialstyrelsen, regeringsbeslut 2024-06-20, S2024/00607 7 Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna, regeringsbeslut 2025-03-20, Fi2025/00695 Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Sverige och andra länder, och metodernas effektivitet och genomförbarhet under olika för- utsättningar. Dessa underlag har sedan använts i en sammantagen analys för att ta fram förslag till hur det svenska systemet för utdelning av jodtabletter kan utformas. I avsnitt 3 ges först en bakgrund som stöd för den fortsatta läsningen. Fokus är på jodtab- letter som skyddsåtgärd vid kärnkraftsolyckor; dels hur skyddsåtgärden allmänt sett fung- erar och kan användas, och dels hur skyddsåtgärden hanteras i svensk reglering och bered- skapsplanering. Därefter presenteras i avsnitt 4–7 de underlag som ligger till grund för analys och förslag: • I avsnitt 4 har SSM sammanställt och värderat radiologiska konsekvenser för all- mänheten av en allvarlig kärnkraftsolycka, och betydelsen av intag av jodtabletter för skyddet av allmänheten på olika avstånd från den drabbade anläggningen. • I avsnitt 5 presenteras metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten som tillämpas i ett urval av relevanta europeiska länder. Jämförelsen baseras dels på en enkätundersökning som genomförts under 2025 av HERCA:s8 arbetsgrupp för be- redskap, och dels på intervjuer med företrädare för berörda myndigheter i Finland och Schweiz. • I avsnitt 6 beskrivs en enkätundersökning hos befolkningen i beredskapszonerna som SSM har genomfört i samarbete med länsstyrelserna i kärnkraftslänen (Hal- lands, Kalmar och Uppsala län). Undersökningen genomfördes för att få ett bättre underlag för bedömning av vilken faktisk tillgång till jodtabletter som uppnås ge- nom förhandsutdelningen, dvs. hur stor andel, framför allt av de viktigaste mål- grupperna, som i händelse av en kärnkraftsolycka kan antas ha tillgång till de jod- tabletter som delats ut. • I avsnitt 7 utvärderas nuvarande system för utdelning av jodtabletter. Inom ramen för arbetsgruppens arbete har framför allt länsstyrelsernas erfarenheter tagits tillvara avseende genomförande av förhandsutdelning och planering dels för kompletteringsutdelning av jodtabletter i beredskapszonerna under en händelse, dels för begränsad extrautdelning av jodtabletter i planeringszonerna under en händelse. Länsstyrelserna har även bidragit med erfarenheter från de förberedelser som för närvarande pågår för upphandling av apotekstjänster för utdelning av jodtabletter. • Genom länsstyrelserna i kärnkraftslänen har arbetsgruppen haft tillgång till erfar- enheter från övriga län som berörs av planeringszonerna. I de tre planeringszoner- na finns län med olika förutsättningar och behov, och erfarenheterna bör därför även i viss mån kunna användas för bedömning av hur förutsättningar kan föränd- ras om kärnkraftverk i framtiden kan finnas på andra platser än idag. Arbetsgrupp- en har på detta sätt även berört genomförbarhet under höjd beredskap, och hur kommunikation kan ske i samband med det. Ovanstående underlag har använts i analys och framtagande av förslag, som redovisas i avsnitt 8. I avsnitt 8 diskuteras även effektivitet och genomförbarhet för dagens system jämfört med de föreslagna förändringarna med avseende på förhållanden som kan tänkas råda under höjd beredskap, och det faktum att kärnkraftverk i framtiden kan komma att förläggas på andra platser än idag. Avsnitt 9 innehåller en sammanhållen diskussion och analys av uppskattade kostnader för föreslagna metoder, jämfört med dagens metoder. I avsnitt 10 föreslås att SSM:s förslag enligt avsnitt 8 genomförs genom en ändring i för- ordningen om skydd mot olyckor. Ändringsförslaget finns i avsnitt 1. 8 Heads of the European Radiological Protection Competent Authorities (HERCA) är en sam- arbetsorganisation för europeiska strålskyddsmyndigheter. Se www.herca.org Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Konsekvensutredning med anledning av den föreslagna förändringen i förordningen om skydd mot olyckor bifogas rapporten. 3. Bakgrund 3.1 Beredskapszoner och planeringszoner Beredskapszoner och planeringszoner är områden kring verksamheter med joniserande strålning där åtgärder förbereds för skydd av allmänheten vid en olycka som leder till ut- släpp av radioaktiva ämnen. Vilka beredskaps- och planeringszoner som ska finnas, deras ungefärliga utsträckning, och vilka skyddsåtgärder som ska förberedas i de olika zonerna, anges i 4 kap. förordningen om skydd mot olyckor. Runt kärnkraftverken i drift (Fors- mark, Ringhals, och Oskarshamn/Simpevarp) finns en inre beredskapszon som sträcker sig ut till ca 5 km från respektive kärnkraftverk, en yttre beredskapszon som sträcker sig ut till ca 25 km, samt en planeringszon som sträcker sig ut till ca 100 km. Den exakta utsträckningen av zonerna fastställs av länsstyrelsen i det län där kärnkraftverket är beläget.9 En av de skyddsåtgärder som förbereds i beredskaps- och planeringszonerna runt kärnkraftverken är utdelning och intag av jodtabletter. 3.2 Joniserande strålning och hälsoeffekter Vid en kärnkraftsolycka kan radioaktiva ämnen släppas ut till omgivningen. De radio- aktiva ämnena sänder ut joniserande strålning, dvs. strålning med sådan energi att atomer kan joniseras, vilket kan leda till att arvsmassan i levande celler skadas. Höga doser av joniserande strålning kan ge vävnadsskador, s.k. deterministiska hälsoeffekter. Om dessa är livshotande eller bestående kallas de allvarliga deterministiska effekter. Även vid lägre stråldoser kan s.k. stokastiska hälsoeffekter uppkomma genom framför allt en ökad risk för att på sikt utveckla cancer. 3.3 Jodtabletter som skyddsåtgärd för allmänheten Radioaktiv jod är ett av de ämnen som kan finnas i utsläppet vid en kärnkraftsolycka. Jod- tabletter blockerar upptaget av radioaktiv jod till sköldkörteln, och skyddar därigenom sköldkörteln från att exponeras för strålning från radioaktiv jod som tas upp i kroppen. Jodtabletter skyddar inte sköldkörteln vid exponering för joniserande strålning som kommer utifrån kroppen (extern exponering), och skyddar inte heller mot andra radio- aktiva ämnen än jod. Den aktiva substansen i jodtabletter för användning i samband med en kärnkraftsolycka är kaliumjodid (KI). De tabletter som ingår i den svenska kärnenergi- beredskapen innehåller 65 milligram KI, och rekommenderad dos för vuxna är 130 mg KI (dvs. två tabletter). För barn är rekommenderad dos lägre: 1 tablett från 3 till 12 år, ½ tab- lett för spädbarn, och ¼ tablett för nyfödda. Vuxna över 40 år har mindre nytta av behand- ling med jodtabletter.10 Intag av jodtabletter är extra viktigt för barn och gravida, eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för joniserande strålning än hos vuxna. Om tillgången på tabletter är begränsad bör därför barn, ammande och gravida prioriteras. Inom den svenska kärn- energiberedskapen kommer intag av jodtabletter inte att rekommenderas för personer över 40 år. Mer än ett intag av jodtabletter är inte ett förstahandsalternativ, utan i så fall bör andra skyddsåtgärder, t.ex. utrymning, övervägas. Enligt Världshälsoorganisationen 9 4 kap. 21 c § förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 10 Information från bipacksedel till 10-pack kaliumjodid SERB (hämtad från FASS) Dokumentnr: SSM2025-5769-5 (WHO) bör upprepade intag av jodtabletter i alla händelser undvikas för nyfödda, gravida och ammande, samt för personer över 60 år.11 Intag av jodtabletter rekommenderas i regel inte som enskild skyddsåtgärd, utan kombi- neras normalt med inomhusvistelse eller utrymning. Inom kärnenergiberedskapen syftar planeringen för jodtabletter till att skydda sköldkörteln från intag av radioaktiv jod via in- andning. I händelse av en kärnkraftsolycka med utsläpp av radioaktiv jod kan intag via livsmedel, i synnerhet mjölkprodukter, bli betydande. Skydd för sköldkörteln mot intag av radioaktiv jod via livsmedel ska dock ske genom åtgärder för att säkerställa att gränsvärd- en för radionuklider i livsmedel inte överskrids. WHO rekommenderar att jodtabletter bör tas mindre än 24 timmar före eller upp till två timmar efter exponering för radioaktiv jod. Enligt WHO kan det fortfarande vara rimligt med intag upp till åtta timmar efter exponeringens början, men intag mer än 24 timmar efter exponeringens början bör undvikas då det kan förlänga exponeringen för radioaktiv jod som tagits upp av sköldkörteln. Sammantaget innebär dessa tidsförhållanden att intag av jodtabletter är en skyddsåtgärd som kräver omfattande planering om den ska kunna ge- nomföras i praktiken, antingen genom att tabletter delas ut på förhand (”förhandsutdel- ning”) eller genom att tabletter delas ut i samband med en olycka. Det senare benämns i svensk reglering och planering ”kompletteringsutdelning” om det sker i områden där jod- tabletter delats ut på förhand, och ”extrautdelning” om det sker i områden där jodtabletter inte delats ut på förhand12. Avsikten med kompletterings- och extrautdelning av jodtabletter är att den ska genomför- as vid larmnivån ”förstärkt beredskap”13 på ett kärnkraftverk. Kompletteringsutdelning sker i beredskapszonerna, och extrautdelning sker i planeringszonerna, beroende på uppskattad storlek på befarat utsläpp. Vid larmnivån ”haverilarm”14 avbryts extrautdelning av jodtabletter i planeringszonerna, och om utsläpp bedöms vara nära förestående15 av- bryts även kompletteringsutdelning i beredskapszonerna. Inomhusvistelse i bestämda områden, beroende på uppskattad storlek på befarat utsläpp, rekommenderas vid ”haveri- larm” om utsläpp bedöms vara nära förestående. Således avses ingen utdelning av jodtab- letter pågå medan inomhusvistelse är rekommenderad. Intag av jodtabletter rekommend- eras vid larmnivån ”haverilarm” om utsläpp bedöms pågå eller vara nära förestående. Utrymning av bestämda områden i beredskapszonerna kan under vissa omständigheter be- höva ske under pågående eller nära förestående utsläpp, och kan då behöva kombineras med rekommendation om intag av jodtabletter. Tillgång till jodtabletter för utrymmande som inte har tillgång till sina förhandsutdelade jodtabletter är därför viktigt under vissa omständigheter. Betydelsen av tillgång till jodtabletter för skyddet av allmänheten under olika omständig- heter i samband med en kärnkraftsolycka, inklusive de områden där inomhusvistelse och intag av jodtabletter, eller utrymning, kan komma att rekommenderas, beskrivs närmare i avsnitt 4. 11 World Health Organization, Iodine thyroid blocking. Guidelines for use in planning for and responding to radiological and nuclear emergencies, WHO 2017 12 4 kap. 27 § förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 13 Larmnivån ”förstärkt beredskap” innebär att det är motiverat att förebyggande åtgärder för all- mänheten vidtas och att beredskapen för att kunna vidta brådskande skyddsåtgärder för allmän- heten förstärks. Larmnivån definieras i 8 kap. 4 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och all- männa råd (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer. 14 Larmnivån ”haverilarm” innebär att det är motiverat att brådskande skyddsåtgärder för allmän- heten vidtas. Larmnivån definieras i 8 kap. 4 § SSMFS 2021:6. 15”Nära förestående” innebär att utsläpp kan ske inom sex timmar. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 3.4 Reglering avseende allmänhetens tillgång till jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka I 4 kap. 15 § förordningen om skydd mot olyckor anges att länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen enligt 4 kap. 6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, dvs. vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning (t.ex. ett kärnkraftverk) i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda all- mänheten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger. Länsstyrelsen an- svarar för att upprätta program för bland annat utdelning av jodtabletter.16 Bestämmelser om utdelning av jodtabletter finns i 4 kap. 27 § förordningen om skydd mot olyckor. Jodtabletter är receptfria läkemedel och det krävs detaljhandelstillstånd för att få distri- buera läkemedel till konsumenter. Om en behörig myndighet har rekommenderat intag av jodtabletter som har utdelats till skydd vid en radiologisk nödsituation17 får dock, enligt 1 kap. 6 § lagen (2009:366) om handel med läkemedel, den som har mottagit tabletterna vidareutdela dem enligt de myndighetsanvisningar som har lämnats. Bestämmelsen inför- des efter förslag i delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvård- en (SOU 2021:19), där utredaren också fann skäl att tydliggöra att även sådana jodtablet- ter som utdelas genom kompletteringsutdelning eller extrautdelning kan vidareutdelas. 3.5 Nuvarande system för utdelning av jodtabletter Förhandsutdelning sker enligt nuvarande system genom att jodtabletter skickas ut med post till hushåll och verksamheter i beredskapszonerna, dels i större utskick till samtliga hushåll och verksamheter när jodtabletterna behöver bytas ut, och dels kvartalsvis till ny- inflyttade och nyetablerade verksamheter. Dessutom finns jodtabletter i lager som medger dels en kompletterande utdelning i beredskapszonerna, och dels en begränsad extraut- delning i planeringszonerna. Systemet beskrivs närmare i avsnitt 7. Behovet av jodtabletter för begränsad extrautdelning i planeringszonen beräknas på ett sätt som i praktiken innebär att det finns tillräckligt med jodtabletter för att extrautdela i hela planeringszonen kring ett kärnkraftverk (dock inte i alla planeringszoner samtidigt). 3.6 Allmänna förutsättningar Förutsättningarna för att förbereda och genomföra olika skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka påverkas av storleken på berörda områden, och antalet människor som berörs. Som en orientering inför den fortsatta läsningen ges i tabell 1 nedan ungefärlig ut- sträckning och ungefärligt antal fastboende i de olika zonerna. Zonernas exakta utform- ning har fastställts av de berörda länsstyrelserna utgående från naturliga gränser såsom vägar och järnvägar, eller (oftast) kommungränser när det gäller planeringszonerna, och med beaktande av effektivitet i hanteringen av en olycka. Antalet människor som befinner sig i de olika zonerna kan variera kraftigt med årstiden, eftersom zonerna runt samtliga kärnkraftverk har många fritidshus, icke-fastboende och besökare framför allt under sommarmånaderna. 16 Se delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19) 17 En radiologisk nödsituation definieras i 1 kap. 6 § strålskyddslagen (2018:396) som en plötsligt inträffad händelse som inbegriper en strålkälla, har medfört eller kan befaras medföra skada, och kräver omedelbara åtgärder. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Tabell 1. Ungefärlig folkmängd (fastboende) i beredskaps- och planeringszonerna kring kärnkraft- verken18 Område Forsmark Oskarshamn Ringhals Inre beredskapszon (ca 5 km) 80 140 3 300 Yttre beredskapszon (ca 25 km) 19 000 28 000 130 000 Planeringszon (ca 100 km) 890 000 380 000 1 600 000 Även förekomsten av tätorter påverkar förutsättningarna för att genomföra skyddsåtgärder (se avsnitt 4). Tabell 2 nedan visar de större tätorter och tätortsområden som berörs av de olika zonerna. Tabell 2. Större tätorter (mer än ca 10 000 invånare) i beredskaps- och planeringszonerna runt kärnkraftverken Område Forsmark Oskarshamn Ringhals Inre beredskapszon - - - (ca 5 km) Yttre beredskapszon Östhammar Oskarshamn Kungsbacka, Varberg (ca 25 km) och Onsala Planeringszon Många, inklusive Kalmar, Västervik, Många, inklusive (ca 100 km) Uppsala, Gävle och Visby, Vetlanda, Storgöteborg, Borås norra Storstockholm Nybro och Eksjö och Halmstad 4. Betydelsen av jodtabletter för skydd av allmänheten I detta avsnitt sammanfattas de av SSM:s konsekvensanalyser och ställningstaganden av- seende behov av jodtabletter inom kärnenergiberedskapen som ligger inom ramen för detta uppdrag. Resultaten sammanställs i en numrerad lista som sammanfattas i tre slut- satser i slutet av avsnittet. 4.1 Metod som använts i SSM:s analyser SSM analyserar radiologiska konsekvenser i form av möjliga stråldoser till allmänheten vid en postulerad olycka på ett kärnkraftverk. Konsekvensanalyserna består av spridnings- och dosberäkningar för samma händelse och källterm19 vid olika tidpunkter. På så sätt kan variationer i utfall som uppstår på grund av väder omhändertas statistiskt. I samtliga kon- sekvensanalyser som sammanfattas nedan har samma källterm använts, den som represen- terar ”händelse utan fungerande konsekvenslindande system” i SSM Rapport 2017:27 Översyn av beredskapszoner. Denna händelse ligger till grund för beredskapsplaneringen för kärnkraftsolyckor och representerar ett tänkt värsta fall avseende utsläppets storlek från en svensk kärnkraftsreaktor. Händelsen och källtermen beskrivs mer utförligt i bilaga 3 till nämnda rapport. I beräkningarna utvärderar SSM största avstånd där doskriterier20 överskrids samt storlek på det område där doskriterier överskrids, för en given andel av förekommande väderfall. Om analysen visar att doskriteriet för en viss skyddsåtgärd överskrids kan den skyddsåt- gärden anses vara motiverad att vidta ur ett radiologiskt perspektiv. Beslutsfattare väger 18 SCB:s register över totalbefolkningen 2022-12-31 och geografidatabas 2023-01-01 19 Källtermen innehåller bl.a. information om aktivitet för olika nuklider i utsläppet. 20 Ett doskriterium är ett värde på stråldos till en oskyddad person som när det överskrids eller risk- erar att överskridas under en bestämd tidsperiod i de flesta fall innebär att en viss skyddsåtgärd eller annan åtgärd är berättigad. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 dock i slutändan in övriga omständigheter och rådande förhållanden som kan påverka be- slutet. I bilaga 2 till SSM Rapport 2017:27 beskrivs metoden för spridnings- och dosberäkningar mer utförligt. 4.2 Sammanfattning av SSM:s analyser 4.2.1 SSM Rapport 2017:27 Översyn av beredskapszoner SSM Rapport 2017:27 Översyn av beredskapszoner är en redovisning av SSM:s reger- ingsuppdrag från 2015 att ”i samråd med MSB, berörda länsstyrelser samt andra berörda myndigheter och aktörer” genomföra ”en översyn av de beredskapszoner som gäller för verksamheter med joniserande strålning”.21 Förslag i rapporten som har bäring på planeringen för utdelning och intag av jodtabletter kan sammanfattas enligt följande: 1. Det ska finnas en planering för utdelning av jodtabletter ut till 25 km från kärnkraft- verken. 2. Det ska finnas en planering för en begränsad extrautdelning av jodtabletter ut till 100 km från kärnkraftverken. 3. En detaljerad plan för inomhusvistelse i kombination med jodtabletter kan under vissa omständigheter utgöra ett alternativ till utrymning. SSM för i rapporten (s. 40–41) ett resonemang om avvägning i beredskapsplaneringen mellan strålskyddsmål, målet att möjliggöra effektiva insatser, och målet att underlätta återgången till en normal tillvaro. Det sistnämnda är kopplat till att det är svårare att återgå till en normal tillvaro efter att ha utrymt jämfört med efter att ha vistats inomhus under en begränsad tidsperiod. Sker inget utsläpp är det troligen lätt att återvända efter en utrym- ning. Om däremot utsläpp sker visar erfarenheterna från kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima Daiichi att det kan ta mycket lång tid innan de som utrymt tillåts återvända, även till områden som inte påverkats eller endast påverkats i liten utsträckning av ett ned- fall. Målet att möjliggöra effektiva insatser är i sammanhanget kopplat till möjligheterna att i tid genomföra en framgångsrik utrymning av den del av yttre beredskapszonen som ligger i förväntad vindriktning. Att skyndsamt utrymma stora områden, och i synnerhet större tätorter, utgör en betydande utmaning. SSM konstaterar därför i rapporten att ett bättre alternativ istället är inomhusvistelse i kombination med intag av jodtabletter i de områden som ligger i förväntad vindriktning från ca 15 km ut till ca 25 km från kärnkraft- verket. Ska detta alternativ kunna genomföras bör de boende i berörda områden ha till- gång till både förhandsutdelade jodtabletter och förhandsinformation om skyddsåtgärder. 4.2.2 SSM Rapport 2020:03 Extrautdelning och intag av jodtabletter för allmänheten i samband med en svensk kärnkraftsolycka I SSM Rapport 2020:03 Extrautdelning och intag av jodtabletter för allmänheten i sam- band med en svensk kärnkraftsolycka redovisas beräkningar av de högsta sköldkörteldos- erna som barn och vuxna kan erhålla genom att andas in radioaktiv jod i samband med en svensk kärnkraftsolycka, samt avstånd där dessa doser kan uppstå givet att olika kombi- nationer av skyddsåtgärderna utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter genom- förs. Baserat på resultaten föreslås vilken beredskapsplanering som är motiverad för extra- utdelning och intag av jodtabletter i samband med en svensk kärnkraftsolycka. 21 Regeringsbeslut 2015-10-22, M2015/03597/Ke Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Resultat med bäring på utdelning och intag av jodtabletter inom ramen för detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande: 4. Utdelning och intag av jodtabletter kan vara motiverad för alla åldersgrupper ut till 100 km. Detta bekräftar slutsatserna från SSM Rapport 2017:27 om att det behövs en planering för utdelning (begränsad extrautdelning föreslås) och intag av jodtabletter inom plan- eringszonerna, dvs. inom ca 100 km från kärnkraftverket. 4.2.3 Beslutsstöd vid olycka i ett svenskt kärnkraftverk SSM har tillsammans med berörda myndigheter och beslutsfattare tagit fram ett besluts- stöd för en svensk kärnkraftsolycka.22 Beslutsstödet är framtaget, utifrån ett strålskydds- perspektiv, för att stödja beslutsfattare att i samband med en olycka i ett svenskt kärnkraft- verk fatta berättigade och optimerade beslut om skyddsåtgärder och andra åtgärder för all- mänheten vid rätt tidpunkt baserat på tillgänglig information. Under arbetet med beslutsstödet har SSM även beräknat stråldoser efter skyddsåtgärder. I tabell 3 nedan redovisas de i beslutsstödet rekommenderade kombinationerna av skydds- åtgärder, utifrån dagens planeringsförutsättningar inom kärnenergiberedskapen. Om skyddsåtgärder vidtas enligt tabell 3 och enligt länsstyrelsernas planering bedömer SSM att referensnivåerna för allmänheten som fastställts i 3 kap. 8 § strålskyddsförordningen (2018:506)23 kan underskridas. En viktig aspekt kopplat till detta uppdrag är det i SSM Rapport 2017:27 anförda alternativet med inomhusvistelse och jodtabletter istället för ut- rymning utanför 15 km, dvs. i den yttre delen av den yttre beredskapszonen. Flera större tätorter är belägna i denna yttre del av de yttre beredskapszonerna (se tabell 2). För att stråldoser efter skyddsåtgärder ska underskrida referensnivån behövs intag av jodtabletter på avstånd mellan ca 15 km och ca 25 km i yttre beredskapszonen. Detta kan samman- fattas enligt följande: 5. Utdelning och intag av jodtabletter i yttre beredskapszonen är en förutsättning för att underskrida fastställda referensnivåer i strålskyddsförordningen och samtidigt be- gränsa behovet av utrymning till 15 km från kärnkraftverket. Tabell 3. Kombinationer av skyddsåtgärder för olika utsläppsintervall. Den grå kolumnen längst till höger i tabellen är den händelse och källterm som nämns i avsnitt 4.1. Övriga två kolumner representerar ett tio (mitten) respektive hundra (vänster) gånger så litet utsläpp. Skyddsåtgärd Upp till FILTRA Mellan FILTRA och Större än 10xFILTRA 10xFILTRA Utrymning ~5 km ~5 (~15)1 km ~15 (~25)1 km Inomhusvistelse ~15 (~25)2 km ~25 (~50)2,4 km ~1004 km Jodtabletter ~15 (~25)3 km ~25 (~50)3,4,5 km ~1004,5 km 1 Det längre avståndet kan övervägas om intag av förhandsutdelade jodtabletter inte kan tillgodoräknas, om inomhusvistelse pågått mer än 1–2 dygn och i riktningar som saknar tätbefolkade områden. 2 För barn och gravida kan inomhusvistelse vara motiverat ut till det längre avståndet. 3 För barn och gravida kan intag av jodtabletter vara motiverat ut till det längre avståndet. 4 Avstånd i planeringszonen kan anpassas till rådande vädersituation. 5 Kräver extrautdelning av jodtabletter 22 SSM2022-8091, Beslutsstöd vid olycka i ett svenskt kärnkraftverk, version 2.1 (Rev. 2), Strål- säkerhetsmyndigheten, 2023-10-27 23 I bestämmelsen anges att ”referensnivån för exponering av personer i allmänheten i en radio- logisk nödsituation är 1. för händelser på ett kärnkraftverk som inte beaktats i kärnkraftsreaktorns konstruktion 100 millisievert årlig effektiv dos, och 2. för andra händelser 20 millisievert årlig effektiv dos.” Dokumentnr: SSM2025-5769-5 4.2.4 PM om behov av sköldkörtelmätningar vid kärnkraftsolycka I promemorian om behov av sköldkörtelmätningar vid kärnkraftsolycka24 redovisar SSM största avstånd och storlek på områden där doskriterier uttryckta i absorberad dos till sköldkörteln kan överskridas och där olika åtgärder kan anses vara motiverade. Redovis- ningen är tänkt att användas som underlag i beredskapsplaneringen för sköldkörtelmät- ningar och tar hänsyn till rekommendationer om medicinsk uppföljning av sköldkörteln från Kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN)25. Slutsatserna nedan redovisas för samma händelse och källterm som använts i rapporterna och beslutsstödet ovan. Även om promemorian handlar om planeringen för sköldkörtelmätningar är analysen av möjliga sköldkörteldoser och möjliga hälsoeffekter på sköldkörteln relevant för förelig- gande uppdrag. Sammanfattningsvis visar promemorian att 6. sköldkörtelrubbningar skulle kunna uppstå för oskyddade personer utanför yttre be- redskapszonen (ca 35 km för ettåriga barn och foster) och för personer som vistas inomhus inom yttre beredskapszonen (ca 25 km för ettårigt barn och foster). Punkt 6 är i linje med analyser från IAEA26. Resultaten belyser vikten av planering för inomhusvistelse inom delar av planeringszonen för att undvika höga sköldkörteldoser som kan orsaka sköldkörtelrubbningar, och av planering för jodtabletter i syfte att minska risken för stokastiska hälsoeffekter i planeringszonen. Resultaten visar även på vikten av att i beredskapszonerna kombinera inomhusvistelse med jodtabletter för att sköldkörtel- rubbningar ska kunna undvikas. 4.3 Slutsatser om jodtabletter och strålskyddskonsekvenser Resultaten och ställningstagandena ovan leder till följande slutsatser med betydelse för ut- värderingen av metoder för utdelning av jodtabletter inom ramen för den befintliga dimen- sioneringen av beredskapen: • Utdelning och intag av jodtabletter inom den inre och yttre beredskapszonen är en förutsättning för att kunna undvika deterministiska hälsoeffekter på sköldkörteln om utrymning inte kan genomföras i dessa zoner. Slutsatsen sammanfattar punkt- erna 1, 3 och 6, och behovet omhändertas med befintlig planering. • Om utrymning begränsas till 15 km från kärnkraftverket är utdelning och intag av jodtabletter i den yttre beredskapszonen en förutsättning för att kunna underskrida fastställda referensnivåer. Slutsatsen sammanfattar punkterna 1, 3, och 5, och be- hovet omhändertas med befintlig planering. • Utdelning och intag av jodtabletter är även motiverat inom planeringszonen utan- för den yttre beredskapszonen och är en viktig del i att sänka sköldkörteldoser. Slutsatsen sammanfattar punkterna 2 och 4, och behovet omhändertas med befint- lig planering under förutsättning att extrautdelning kan genomföras i berörda om- råden i planeringszonen. 5. Metoder i andra relevanta länder SSM har inhämtat information om metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten i andra europeiska länder med kärnkraftverk i drift. Med två länder har möten med företräd- are för relevanta myndigheter kunnat genomföras. Respektive lands system för utdelning av jodtabletter sammanfattas nedan i avsnitt 5.1 (Finland) och 5.2 (Schweiz). 24 SSM2024-13970-2 Behov av sköldkörtelmätningar vid kärnkraftsolycka (rev. 1), 2025-06-12 25 Kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN), Rekommendationer för medicinsk uppföljning av tyreoidea vid kärnkraftsolycka (2025). 26 Actions to Protect the Public in an Emergency due to Severe Conditions at a Light Water Reactor, IAEA, 2013. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Genom att ta del av relevanta resultat av en enkätundersökning om användningen av jod- tabletter i kärnenergíberedskap som genomförts av HERCA:s arbetsgrupp för beredskap har myndigheten även inhämtat ett bredare underlag från länder i Europa. Resultat som är relevanta för föreliggande uppdrag sammanfattas i avsnitt 5.3. 5.1 Finland Information om det finländska systemet för utdelning av jodtabletter till allmänheten har inhämtats genom möte med Strålsäkerhetscentralen (STUK). I Finland förhandsutdelas jodtabletter gratis till fastboende och sommarhusägare inom inre beredskapszonerna kring kärnkraftverken (ca 5 km från respektive kärnkraftverk). Utdel- ningen sker här genom tillståndshavarnas27 försorg (direktutskick med post) och bekostas av tillståndshavarna. Grovt sett räknas fastboende i beredskapszonerna i tiotal, och som- marhusägare i hundratal. Tillståndshavarna införskaffar de jodtabletter som delas ut från apotek. I framtiden kan systemet behöva ändras eftersom det kan ifrågasättas om utdel- ning direkt genom tillståndshavarnas försorg är i linje med gällande läkemedelslagstift- ning. Till familjer med barn under tre år och gravida rekommenderas hälsovårdsmyndigheterna att dela ut jodtabletter gratis via barnhälsovården (på motsvarande barna- och mödravårds- centraler). Denna utdelning, inklusive upphandling för att säkerställa tillgång till tabletter med rätt dosering för små barn, ska ske genom hälsovårdsmyndigheternas försorg och be- kostas av offentliga medel. Rekommendationen är inte geografiskt avgränsad utan system- et gäller i hela landet. Systemet med särskild upphandling och utdelning av jodtabletter inom barnhälsovården införs av flera skäl: 1. Handeln i Finland tillhandahåller i dagsläget inte tabletter av lämplig storlek för att kunna delas till lämplig dosering för små barn. 2. Apoteksbranschen bedömer att det finns risk att försäljningen av jodtabletter till all- mänheten (se nedan) i viss utsträckning inte primärt går till de grupper som framför allt behöver jodtabletter vid en olycka (dvs. barn, unga, och gravida), utan i högre grad till t.ex. äldre som är mer benägna att handla läkemedel på apotek. Utanför inre beredskapszonerna och utöver barn under tre år ansvarar allmänheten för egen beredskap avseende jodtabletter, dvs. att till marknadspris inhandla jodtabletter på apotek och sörja för att byta ut gamla tabletter. Rådet gäller för barn över tre år och vuxna upp till 40 år, och är inte geografiskt avgränsat utan gäller i hela landet. De finländska myndigheternas riktlinjer anger även att det är bra att se till att jodtabletter finns tillgängliga där barn och vuxna under 40 år tillbringar längre tidsperioder, och att det är befogat att hålla regelbundet uppdaterade förråd av jodtabletter på vissa offentliga in- stitutioner, företag, och organisationer. Avseende rätt att vidareutdela jodtabletter i sådana fall finns samma typ av tveksamheter som tills nyligen funnits i svensk lagstiftning (se avsnitt 2.2). Kostnaden i handeln för ett paket med 10 tabletter à 130 mg KI (dvs. 10 doser för en vuxen) är omkring 15 euro (ca 170 kronor). Det finns inga detaljerade uppgifter om täckningsgrad, dvs. i vilken utsträckning systemet leder till att olika grupper i allmänheten har tillgång till jodtabletter. Antalet sålda och inte 27 Med “tillståndshavare” avses den som har tillstånd driva kärnkraftverk. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 utgångna jodtabletter är avsevärt större än Finlands befolkning, men det bedöms av bran- schen finnas skäl att tro att sålda tabletter inte i tillräckligt stor utsträckning finns hos de grupper som bäst behöver dem vid en olycka, vilket varit ett skäl till att införa förhandsut- delning via barnhälsovården (se ovan). Ingen kompletterings- eller extrautdelning av jodtabletter ingår i beredskapsplaneringen i Finland. Personer utan tillgång till jodtabletter i områden där inomhusvistelse och intag av jodtabletter rekommenderas kommer att rekommenderas enbart inomhusvistelse. Den finländska läkemedelsmyndigheten (Fimea) övervakar kvalitet, säkerhet och tillgäng- lighet för de jodtabletter som finns på marknaden. Fimea kontrollerar också aktörerna i upphandlingskedjan, och har till uppgift att upprätthålla en lägesbild av och informera om tillgången utifrån den information som fås från aktörerna på läkemedelsområdet. Ingen särskild lagerhållning av jodtabletter sker utöver normal logistik genom branschens försorg för att upprätthålla fungerande distributionskedjor. Däremot finns inhemsk kapa- citet för tillverkning av jodtabletter, och insatsvaror för detta lagerhålls i tillräckliga mängder för att även på längre sikt kunna upprätthålla tillverkning i händelse av brist på marknaden. Ett skäl att insatsvaror och inte själva tabletterna lagerhålls är tabletternas be- gränsade hållbarhet. Insatsvarornas hållbarhet i lager beskrivs som i det närmaste obe- gränsad. Lagerhållningen sköts av tillverkarna som i viss utsträckning kostnadskompenseras av staten, i linje med vad som gäller för annan lagerhållning av läkemedel för beredskaps- ändamål i Finland. 5.2 Schweiz Information om det schweiziska systemet för utdelning av jodtabletter till allmänheten har inhämtats genom möte med Bundesamt für Gesundheit (BAG). I Schweiz förhandsutdelas jodtabletter gratis till boende och verksamheter i definierade ut- delningsområden kring kärnkraftverk i drift (ut till ca 50 km från respektive kärnkraft- verk). Utdelningen sker genom direktutskick med post och bekostas av tillståndshavarna. Utskick sker vart tionde år, och har senast skett under 2023–24. Varje person i de definier- ade utdelningsområdena får ett paket med 12 tabletter à 65 mg KI (dvs. 6 doser för en vuxen). För verksamheter är tilldelningen ett paket per två personer som vistas i verksam- heten. Utskick har ursprungligen (1992–2004) gjorts till områden inom 5–20 km från respektive kärnkraftverk (dvs. gränsen för utdelning har varierat i intervallet 5–20 km, beroende på regionala myndigheters förmåga att dela ut jodtabletter inom två timmar i samband med en olycka). Utdelningen har mellan 2004 och 2014 ökats till 20 km genomgående, och efter kärnkraftsolyckan i Fukushima till 50 km. Bedömningen av behovet av förhandsut- delning har beaktat regionala myndigheters förmåga att skyndsamt dela ut jodtabletter i samband med en olycka i områden som inte täcks av förhandsutdelningen (dvs. extraut- delning). Det ursprungliga kravet (vid förhandsutdelning ut till 5 km avstånd) var att tab- letter skulle kunna delas ut till befolkningen utanför detta område inom två timmar. Man har sedermera mildrat kravet till att tabletter ska kunna delas ut inom 12 timmar. I gengäld har en successiv ökning skett av avståndet för förhandsutdelning till nuvarande 50 km. Människor som flyttar in i utdelningsområdena får hämta ut jodtabletter mot uppvisande av en kupong som fås hos de lokala myndigheterna vid registrering av inflyttning. Mot- svarande gäller för nyfödda i utdelningsområdena, och för nya verksamheter. Tabletter för Dokumentnr: SSM2025-5769-5 sådan löpande komplettering bekostas av tillståndshavarna, och tabletterna distribueras till apoteken efter beställning på en webbportal genom statens försorg. Förlorade tabletter ersätts inte med automatik. Det är dock möjligt att köpa jodtabletter till marknadspris på apotek i hela landet (se nedan). En undersökning28 från 2013, dvs. nio år efter att den då senaste utdelningen som skedde 2004, visade att 79 % av tillfrågade privatpersoner hade tillgång till förhandsutdelade jod- tabletter. En tänkbar orsak till den höga tillgängligheten av förhandsutdelade jodtabletter som fram- kom under mötet med den schweiziska myndigheten är effektiva kommunikationsinsatser gentemot allmänheten. I samband med utskick genomförs omfattande informationskam- panjer med postutskick av broschyrer till allmänheten, pressmeddelanden och omfattande mediabevakning, uppdatering av webbsidor, samt information till primärvårdsaktörer, apotek, lokala myndigheter och andra. I samband med regelbundet (årligen) genomförda prov av utomhusvarningssystem påminns allmänheten om att kontrollera att de har till- gång till sina förhandsutdelade jodtabletter. Utanför de definierade utdelningsområdena runt respektive kärnkraftverk finns jodtablett- er tillgängliga att köpa till marknadspris på apotek i hela landet. Detta är dock en annan produkt, som inte tillhandahålls eller understöds på något sätt av myndigheterna. Möjligen har det faktum att de tabletter som tillhandahålls av myndigheterna tidigare även fanns till salu (vilket inte längre är fallet) gjort att marknaden fyllt detta gap. Det finns heller ingen allmän rekommendation eller liknande till allmänheten utanför utdelningsområdena att skaffa sig jodtabletter. Kostnaden i handeln för ett paket med 12 tabletter à 65 mg KI (dvs. sex doser för en vuxen) är omkring 10 SFr (ca 120 kronor). I de definierade utdelningsområdena ska jodtabletter kunna delas ut i händelse av en kärn- kraftsolycka till människor som inte har tillgång till förhandsutdelade tabletter (komplett- eringsutdelning), och det finns lager i utdelningsområdena för att möjliggöra detta. Dessa lager bekostas av tillståndshavarna. De regionala myndigheterna i hela landet utanför de definierade utdelningsområdena ska kunna dela ut jodtabletter till allmänheten inom 12 timmar om behov uppstår, och det finns decentraliserade lager för att möjliggöra detta. Dessa lager bekostas till hälften av staten och till hälften av tillståndshavarna. BAG har inga uppgifter om hur planerna för utdelningen, som är ett regionalt ansvar, ser ut, men rimligen används t.ex. apotek och lokala trygghetspunkter som nyligen införts. Lager finns för löpande kompletteringsutdelning och för kompletteringsutdelning i utdel- ningsområdena i händelse av en olycka enligt ovan, samt för extrautdelning (utanför utdel- ningsområdena) i hela landet. Lagerhållning för sistnämnda (extrautdelning) ska motsvara en tilldelning på ett paket med 12 tabletter à 65 mg KI (dvs. 6 vuxendoser) per två invån- are. För upphandling, förhandsutdelning och distribution till apotek ansvarar den schweiziska försvarsmaktens läkemedelsförvaltning (Armeeapotheke), som är den aktör inom den schweiziska staten som har nödvändiga tillstånd avseende hantering av läkemedel. För distribuerad lagerhållning i syfte att möjliggöra extrautdelning inom 12 timmar i händelse av en kärnkraftsolycka ansvarar regionala myndigheter. 28 500 telefonintervjuer med privatpersoner och 150 telefonintervjuer med barnomsorgsaktörer Dokumentnr: SSM2025-5769-5 5.3 Enkätundersökning bland europeiska strålskyddsmyndigheter HERCA:s arbetsgrupp för beredskap har under 2025 genomfört en enkätundersökning om användningen av jodtabletter inom kärnenergiberedskapen i Europa, inklusive metoder för utdelning. Ett tjugotal länder har besvarat enkäten. Här sammanfattas resultat som är rele- vanta för föreliggande uppdrag om metoder för utdelning av jodtabletter. Eftersom under- sökningen inte är färdigbehandlad inom HERCA identifieras och diskuteras inte enskilda svarande medlemsländer utan sammanfattningen är i översiktlig, ”anonymiserad” form. Sammanställningen baseras uteslutande på medlemsländer som har kärnkraftverk i drift (elva kärnkraftsländer har svarat på enkäten). 5.3.1 Förhandsutdelning De flesta länder i sammanställningen använder sig av gratis förhandsutdelning av jodtab- letter till allmänheten i zoner runt kärnkraftverken. Dessa zoner varierar mellan ”några kilometer” och 100 kilometer. I något fall omfattas hela landets befolkning, och i något fall förekommer ingen förhandsutdelning. Förhandsutdelningen sker i några fall genom direktutskick med post, men vanligare är någon form av uthämtning på utpekade platser, ofta apotek eller stadshus eller motsvarande. De uthämtningssystem som beskrivs inbe- griper typiskt sett en del administration utöver att helt enkelt ta sig till en utdelningsplats (t.ex. recept från husläkare, eller uppvisande av folkbokföringsdokument eller sjukförsäk- ringsbevis). Den löpande förhandsutdelning som sker i Sverige (t.ex. till nyinflyttade) har motsvarig- heter i de flesta länder som tillämpar förhandsutdelning, oftast genom att man får hämta ut jodtabletter på apotek eller på andra angivna platser. I något fall tycks sådan löpande gratis utdelning ha ersatts av att jodtabletter finns till försäljning till rabatterat pris. I de få fall där det finns uppgifter om uppnådd faktisk täckningsgrad för förhandsutdel- ningen är den relativt hög (70–80 %) för länder med förhandsutdelning genom direktut- skick, men beskrivs som ”låg” eller motsvarande i länder med uthämtningssystem. 5.3.2 Kompletteringsutdelning De flesta länder som förhandsutdelar jodtabletter har också planering för att komplettera tillgången till jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka. I många fall tycks komplet- teringsutdelning i specifika områden ersättas av en allmän beredskap för att vid behov kunna dela ut jodtabletter till allmänheten i riskområden varsomhelst i landet. I något fall noterar man att sådan utdelning sannolikt inte kommer att kunna genomföras vid snabba händelseförlopp. Man kan notera att det finländska systemet (se avsnitt 5.1) att helt ersätta utdelning i samband med en olycka med en allmän rekommendation att allmänheten i hela landet ska skaffa sig jodtabletter till marknadspris förefaller unikt bland de kärnkrafts- länder som studerats. 5.3.3 Extrautdelning Endast i något enstaka av de svarande kärnkraftsländerna finns planer på utdelning av jod- tabletter i samband med en olycka i specifika områden som inte omfattats av förhandsut- delning, dvs. motsvarande den extrautdelning som finns i Sverige. I något fall ersätts för- handsutdelningen (och därmed även kompletteringsutdelningen) av beredskap för utdel- ning i definierade zoner nära kärnkraftverken. Vanligare är att ”extrautdelningen” mot- svaras av någon form av allmän beredskap att med relativt kort varsel kunna dela ut jod- tabletter till allmänheten varsomhelst i landet. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 6. Enkätundersökning om täckningsgrad för förhandsutdelade jodtabletter Själva utdelningen av jodtabletter genom direktutskick med post når rimligen en hög andel av befolkningen i berörda områden. En viktig faktor för effekten av skyddsåtgärden intag av jodtabletter i händelse av en kärnkraftsolycka är dock hur stor andel av befolkningen som faktiskt har jodtabletter tillgängliga då intag rekommenderas. För föreliggande ut- värdering är därför täckningsgraden, dvs. hur stor andel av befolkningen som vid ett givet tillfälle har tabletter tillgängliga, en viktig parameter som hittills inte varit känd. SSM har därför i samarbete med länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Uppsala län uppdragit åt samhällsanalysföretaget Verian att under sommaren 2025 genomföra en enkätundersök- ning avseende vilken täckningsgrad som uppnås genom dagens system med förhandsut- delning av jodtabletter genom direktutskick med post.29 Undersökningen riktades till privatpersoner folkbokförda på adresser i beredskapszonerna runt Ringhals, Oskarshamns och Forsmarks kärnkraftverk. En webbenkät distribuerades i första hand via Kivra, i andra hand via SMS, och i tredje hand postalt till ett slumpmässigt befolkningsurval baserat på postnummerområden som i sin helhet ligger i någon av bered- skapszonerna.30 8 000 frågeformulär distribuerades, lika fördelat mellan de tre områdena. Totalt 2 763 personer i åldersintervallet 16–84 år svarade på undersökningen, fördelat på Ringhals (1 029 svar), Oskarshamn (831 svar), och Forsmark (903 svar). Resultaten väg- des på kön och ålder för att representera allmänheten i respektive område. Totalresultatet vägdes utifrån invånarantalet i respektive område. I samband med att undersökningen ge- nomfördes informerade SSM och de berörda länsstyrelserna om den på sina webbplatser. Eftersom prioriterade grupper för tillgång till jodtabletter vid en kärnkraftsolycka är foster, barn och unga har resultat specifika för barn, unga och gravida eftersträvats. Ålder och även kön har dessutom efterfrågats av metodskäl, för att korrekt kunna väga resultaten så att de totalt sett blir så representativa som möjligt för befolkningen i de undersökta områd- ena. Enkäten hade en kort introduktion till frågorna: ”Jodtabletter skickas ut av länsstyrelsen till boende i beredskapszonerna kring kärnkraft- verken för användning i händelse av en kärnkraftsolycka. Strålsäkerhetsmyndigheten ge- nomför nu i samarbete med berörda länsstyrelser en undersökning av tillgängligheten av förhandsutdelade jodtabletter. Därför ber vi dig svara på fem enkla frågor.” Därefter ställdes nedanstående fem frågor med angivna svarsalternativ: ”Har ditt hushåll idag utskickade jodtabletter hemma?” 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej ”Finns det ett eller flera barn under 18 år i hushållet?” 1. Ja 2. Nej 3. Ej svar ”Är någon i hushållet gravid?” 1. Ja 2. Nej 29 SSM2025-5722-17 30 Postnummerområden som ligger delvis inom, delvis utanför en beredskapszon uteslöts ur under- laget för att inte riskera att skicka enkäten till människor som inte berörs av förhandsutdelningen. SSM:s analys av befolkningsdata från SCB visar att denna avgränsning innebär att drygt 90 % av folkbokförda med adress i beredskapszonerna vid Ringhals, och ca 80 % av folkbokförda med adress i beredskapszonerna vid Oskarshamn och Forsmark ingått i basen för urvalet. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 3. Ej svar ”Är du...” 1. Man? 2. Kvinna? 3. Ej svar ”Din ålder...” 1. ... år 2. Ej svar Senast ett större utskick av jodtabletter genomfördes var 2021 och 2022. Resultaten från enkäten visar att 3–4 år senare har totalt drygt sex av tio (63 %) utskickade jodtabletter hemma, och omkring en av tio (11 %) är osäkra på om de har utskickade jodtabletter hem- ma. Resultat för de enskilda områdena visar endast små skillnader i täckningsgrad mellan Ringhals, Oskarshamn och Forsmark, men en något högre siffra (66 %) för Forsmark är statistiskt signifikant. Resultaten för olika åldersgrupper visar att 16–40-åringar i något lägre grad (58 %) har ut- skickade jodtabletter hemma, jämfört med äldre åldersgrupper (66 %). Andelen osäkra är avsevärt högre bland 16–40-åringar (14 %) jämfört med äldre grupper (9 %). Mönstret finns i ännu högre grad vid en jämförelse mellan äldre och yngre inom åldersgruppen 16– 40 år, då andelen som har jodtabletter hemma endast är 48 % bland 16–29-åringar. I denna yngsta åldersgrupp är hela 21 % osäkra. I den äldre delen av åldersgruppen (dvs. 30– 40 år) är resultaten inte signifikant annorlunda än ovan angivna resultat för alla ålders- grupper. Verian bedömer i sin analys att resultaten sammantaget kan innebära att den lägre uppgivna tillgängligheten bland yngre snarare tyder på lägre kännedom eller oordning kring var jodtabletterna finns än på faktisk avsaknad i hushållet. Skillnaderna i täckningsgrad är små mellan hushåll med och utan barn, men en något högre andel (28 %) av hushåll utan barn saknar utskickade jodtabletter hemma, jämfört med 27 % för samtliga. Jämfört med det sammantagna resultatet enligt ovan för alla hushåll (63 %) svarar en tydligt lägre andel av hushåll med en gravid person att de har tillgång till förhandsutdelade jodtabletter. Detta ska tolkas med stor försiktighet eftersom underlaget endast omfattar 31 personer. Verian rekommenderar ändå i sin analys att resultatet noteras, då det indikerar en tydligt lägre täckningsgrad bland hushåll med gravida jämfört med genomsnittet. 7. Beskrivning och utvärdering av dagens metoder för utdelning av jodtabletter I det här avsnittet beskrivs och utvärderas dagens metoder för förhands-, kompletterings-, och extrautdelning av jodtabletter i Sverige. Analysen omfattar systemet som det ser ut idag, och berör även eventuell påverkan av den förändring som för närvarande är under genomförande avseende det praktiska genomförandet, där länsstyrelserna ska upphandla apotekstjänster för utdelning. Även metodernas förutsättningar avseende genomförbarhet under höjd beredskap berörs. 7.1 Förhandsutdelning av jodtabletter Förhandsutdelning av jodtabletter sker idag till befolkningen i beredskapszonerna genom utskick via brev eller paket. Utskicken görs till • Privatpersoner med fast bostad i en beredskapszon • Privatpersoner med fritidsfastighet i en beredskapszon. Försändelsen skickas till ägar- ens fasta bostadsadress oavsett var i landet personen bor. Jodtabletter skickas inte till personer bosatta utomlands Dokumentnr: SSM2025-5769-5 • Företag och skolor, som får askar med jodtabletter i en mängd som ska räcka till både anställda och personer som vistas i verksamheten. Exempel är campingplatser och hotell som får askar med jodtabletter baserat på antal anställda och maximalt antal gäster och skolor som får askar med jodtabletter baserat på antal anställda och antal elever Förhandsutdelningen omfattar således även sådana jodtabletter som delas ut på förhand till olika verksamheter, avsedda att vidareutdelas till personer i verksamheten i samband med en olycka. Kompletterings- och extrautdelning (se nedan) avser däremot den utdelning till allmänheten i samband med en olycka som länsstyrelsen ansvarar för. Försändelserna innehåller • en eller flera askar med 10 jodtabletter (dvs. 5 doser för vuxna) • ett följebrev riktat antingen till privatpersoner eller företag/organisationer, samt • en broschyr med information om beredskapen kring svenska kärnkraftverk och hur allmänheten varnas vid en kärnteknisk olycka Ovanstående innebär att jodtabletter i rätt mängd samt informationsmaterial ska sampack- as till en försändelse. Till privatpersoner packas en ask jodtabletter och informations- materialet i en tunn kartong som frankeras som brev. Till företag och andra organisationer packas flera askar jodtabletter, ett brev och flera broschyrer i en kartong och skickas som företagspaket. Utskicken genomförs i ett större grundutskick till privatpersoner och företag enligt ovan, samt kvartalsvis till bostadsadresser där det skett ett ägarbyte och till företag som etablerat verksamhet i en beredskapszon. Utskick görs också till privatpersoner och företag i bered- skapszonerna som ringer eller skriver till länsstyrelserna i kärnkraftslänen och efterfrågar jodtabletter. Länsstyrelserna köper idag adresserna för samtliga utskick, men behöver göra visst arbete med adresslistorna och ta bort information som inte behövs. Därefter förser länsstyrelserna sin upphandlade leverantör för utskick av brev och paket med adress- listorna. Historiskt har grundutskicket genomförts vart femte år, baserat på hållbarheten hos jod- tabletterna. Senast ett större grundutskick genomfördes var 2021 (till de dåvarande inre beredskapszonerna) och 2022 (till de områden som tillkom 2022, då beredskapszonerna förändrades och de berörda områdena blev större). De senast utdelade jodtabletterna har hållbarhet till början av 2028 varför tiden mellan utdelningarna förlängs så att nästa ut- skick ska genomföras under 2027. Inför utskicket av jodtabletter 2021–2022 upphandlade SSM jodtabletter. Länsstyrelserna bidrog med underlag om hur mycket jodtabletter de uppskattade att de behövde för grund- utskicket och kvartalsvisa utskick.31 Inför nästa utskick av jodtabletter kommer upphand- lingen att skötas av Socialstyrelsen i enlighet med den förändring som genomförts i han- teringen av jodtabletter inom kärnenergiberedskapen (se avsnitt 2.2). Förhandsutdelning genom direktutskick med post fungerar i allt väsentligt bra. Grundut- skicket är dock tids- och resurskrävande och kräver lång framförhållning. Utskicken leder dessutom till att länsstyrelserna i kärnkraftslänen får besvara många frågor via telefon och epost. Hos Länsstyrelsen i Hallands län, som har störst befolkning i sina beredskapszoner, uppskattar man att detta periodvis krävt en heltidstjänst. Planeringsarbetet för grundut- skicket 2021–2022 påbörjades ca två år innan själva utskicket genomfördes. 31 Upphandlingen omfattade även jodtabletter för kompletterings- och extrautdelning i samband med en kärnkraftsolycka. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Hanteringen kommer att påverkas av genomförda och pågående förändringar som innebär att Socialstyrelsen övertagit ansvaret för upphandling och nationell lagerhållning av jod- tabletter, och att länsstyrelserna hos apoteksbolag ska upphandla tjänster för utskick av jodtabletter (se avsnitt 2.2). Socialstyrelsen kan distribuera jodtabletter till apotek mot en beställning av lite större omfattning, till exempel inför ett kvartalsutskick eller vid en kärnkraftsolycka. Myndigheten kan dock inte ta emot beställningar och leverera till en- skilda apoteksbutiker. 7.2 Utdelning av jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka När beslut fattas om att förbereda utdelning av jodtabletter i samband med en kärnkrafts- olycka görs en bedömning av hur många askar som kommer att behövas, med beaktande av antal hushåll som berörs, hur många som kan antas sakna jodtabletter, och bedömt antal besökare i påverkade områden, t.ex. sommargäster. Tabletter hämtas i lager och forslas till bestämda utdelningsplatser. Utdelning av jodtabletter till allmänheten i beredskapszonerna i samband med en kärn- kraftsolycka (kompletteringsutdelning) bedöms som en komplex uppgift och genomföran- det kan medföra ett antal risker och svårigheter. Exempel på risker och svårigheter är: • Köer och risk för trafikolyckor och parkeringskaos vid utlämningsställen då många personer ska ta sig till de uthämtningsställen som länsstyrelsen anger • Sårbara grupper och personer som inte kan ta sig till utlämningsställen • Ordningsproblem som måste hanteras av ordningsvakter eller polis vid de lokaler där utdelning ska ske • Svårigheter att i tid hinna distribuera jodtabletter från de platser där de lagerhålls samt organisera utdelningen på utlämningsställena • En svår logistik för individer som vill förbereda sig för skyddsåtgärderna ”inom- husvistelse” och ”intag av jodtabletter” Avseende extrautdelning, dvs. utdelning av jodtabletter i planeringszonerna i samband med en kärnkraftsolycka, är riskerna och svårigheterna av samma slag men så stora att genomförbarheten i praktiken bedöms som låg. I princip uppträder samma svårigheter och risker med utdelning av jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka om den i framtiden sker från ett fysiskt apotek som länsstyrelsen upphandlat, och ytterligare svårigheter kan tillkomma. Det finns flera kommuner med få apoteksbutiker vilket kan leda till stort tryck vid utdelningsplatserna. Det finns dock även fördelar med utdelning via apotek, exempelvis att allmänheten generellt bedöms ha känne- dom om var apotek finns. Vissa av svårigheterna med utdelning av jodtabletter i samband med en olycka skulle bli mer hanterbara om utdelningen inte behöver ske från ett fysiskt apotek, utan kan ske på platser som länsstyrelsen valt i sin planering, t.ex. en brandstation eller en vårdcentral. Arbetsgruppen har med Läkemedelsverket diskuterat frågan om detta skulle vara i enlig- het med gällande reglering för handel med läkemedel, i synnerhet givet den nyligen in- förda bestämmelsen om vidareutdelning av jodtabletter i 1 kap. 6 § i lagen (2009:366) om handel med läkemedel. Läkemedelsverket utreder frågan. SSM bedömer efter det inledande mötet att det finns goda förutsättningar att det skulle vara möjligt att genomföra utdelningen på andra platser än fysiska apotek, under förutsättning att omständigheterna kring en sådan utdelning är noggrant specificerade. SSM bedömer att denna förutsättning kan uppfyllas i länsstyrelsens planering för utdelning av jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 7.3 Konsekvenser av höjd beredskap för utdelning av jodtabletter Omständigheter som kan antas råda vid höjd beredskap kan ytterligare försvåra en utdel- ning av jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka. Detta gäller i synnerhet extraut- delning av jodtabletter i planeringszonerna. Det kan handla om att det finns hot eller på- gående stridshandlingar som gör det olämpligt att uppmana allmänheten att bege sig till utdelningsplatser, där folksamlingar kan skapas. Räddningsledaren vid en kärnkraftsolycka gör alltid en bedömning av omvärldsfaktorer (t.ex. väder) som avgör om en skyddsåtgärd kan genomföras eller inte. Det gäller även ut- delning av jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka vid höjd beredskap. Om situa- tionen t.ex. inte tillåter leverans av jodtabletter från ett lager, eller om det inte är möjligt att hålla utdelningsplatser bemannade och säkra, kan en utdelning av jodtabletter inte genomföras. Genom förhandsutdelning av jodtabletter uppnås en grundtillgång till jodtabletter i bered- skapszonerna även under omständigheter som kan antas råda under höjd beredskap, och även om kompletteringsutdelning inte skulle kunna genomföras i samma omfattning eller inom samma tidsramar som i fredstid. Däremot finns ett behov av att förbättra tillgången till jodtabletter i planeringszonerna. Givet svårigheterna med dagens system för extraut- delning redan i fredstid (se ovan) riskerar genomförbarheten att bli mycket låg under för- svårande omständigheter, inklusive höjd beredskap. 8. Analys och förslag I detta avsnitt presenteras SSM:s analys och resulterande förslag avseende vilka metoder för utdelning av jodtabletter som ska användas i den svenska kärnenergiberedskapen. Avsnittet är indelat i en sammanställning av allmänna utgångspunkter för analysen (8.1), analys av metoder för att säkerställa tillgång till jodtabletter i beredskapszonerna, dvs. det som idag eftersträvas genom förhandsutdelning och kompletteringsutdelning (8.2), till- gång till jodtabletter i planeringszonerna (8.3), en särskild diskussion om hur olika tillvägagångssätt kan fungera under höjd beredskap (8.4), hur kommunikation kan ske i samband med extrautdelning och föreslagna alternativ till extrautdelning (8.5), samt en diskussion om hur förslagen beaktar möjligheten att framtida kärnkraftverk kan förläggas på andra platser än idag (8.6). 8.1 Allmänna utgångspunkter Oavsett hur utdelningen av jodtabletter genomförs i praktiken, finns olika metoder som kan övervägas. Tre huvudsakliga metoder kan identifieras: 1. Jodtabletter skickas ut direkt till hushåll och verksamheter 2. Hushåll och verksamheter erbjuds att hämta ut jodtabletter (gratis, till reducerat pris eller till fullkostnadspris) 3. Jodtabletter lagerhålls och i händelse av en kärnkraftsolycka erbjuds hushåll och verksamheter att hämta ut dem på utpekade platser I Sverige tillämpas i dag den första metoden i beredskapszonerna och den tredje metoden i planeringszonerna. Internationellt tillämpas alla tre metoderna i olika utsträckning (se avsnitt 5). En allmän utgångspunkt i följande resonemang om metoder för tillhandahållande av jod- tabletter är att i de områden där ansvariga myndigheter kan komma att rekommendera in- tag av jodtabletter ska tillgången till jodtabletter vara kostnadsfri. Skälet till detta är dels att man annars riskerar att skapa en ojämlikhet genom att det för vissa grupper blir svårare Dokumentnr: SSM2025-5769-5 att prioritera att skaffa sig de jodtabletter som är motiverade ur strålskyddssynpunkt, dels att man därigenom kan motverka det som måste vara strävan genomgående, nämligen att uppnå en så hög tillgänglighet som möjligt för alla grupper av befolkningen. En närbesläktad utgångspunkt är att en allmän rekommendation till människor i hela land- et att inhandla jodtabletter inte bedöms som lämplig. Områden där intag av jodtabletter kan komma att rekommenderas i samband med en kärnkraftsolycka har identifierats i be- redskapsplaneringen.32 I större delen av landet är dock intag av jodtabletter inte motiverat i samband med en kärnkraftsolycka, och därigenom skulle en allmän uppmaning till män- niskor i hela landet att skaffa sig jodtabletter inte vara berättigad. Ett sådant system fram- står också som inte nödvändigtvis effektivt, givet t.ex. de finländska erfarenheterna (se avsnitt 5.1) att jodtabletter sannolikt i stor utsträckning finns i grupper som inte behöver dem, snarare än i de primära målgrupperna för skyddsåtgärden. SSM utgår också liksom utredningen om hälso-och sjukvårdens beredskap33 från att efter- som jodtabletter inte tillverkas löpande och har en mycket begränsad normal omsättning kommer de jodtabletter som ingår i beredskapsplaneringen för kärnkraftsolyckor att be- höva upphandlas och tillverkas inför varje distributionstillfälle, och behöva lagras för att finnas tillgängliga för utdelning. 8.2 Jodtabletter i beredskapszonerna SSM:s analys (se avsnitt 4) visar att intag av jodtabletter behöver förberedas i beredskaps- zonerna för att vid de allvarligaste kärnkraftsolyckorna kunna undvika deterministiska hälsoeffekter, om utrymning inte kan genomföras före utsläpp. Intag av jodtabletter be- höver dessutom kunna tillgodoräknas som skyddsåtgärd i beredskapszonerna om referens- nivån för allmänheten ska kunna underskridas vid de allvarligaste kärnkraftsolyckorna om utrymning begränsas till områden närmare än ca 15 km från kärnkraftverket. Alternativet för att kunna underskrida referensnivån för allmänheten är utrymning ut till ca 25 km av- stånd, vilket innebär väsentligt större utmaningar inte minst eftersom flera större tätorter i yttre delar av beredskapszonerna då kan behöva utrymmas skyndsamt. Tillgång till jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka är därför särskilt viktigt i beredskapszonerna, och tillgången behöver vara säkerställd även vid snabba olycksförlopp. 8.2.1 Förhandsutdelning av jodtabletter Det är inte sannolikt att utdelning av jodtabletter till hela befolkningen i beredskapszon- erna kan genomföras under en händelse med ett snabbt förlopp, dvs. då utdelning skulle behöva ske inom några timmar. För att säkerställa hög tillgång till jodtabletter även vid snabba förlopp behöver jodtabletter liksom idag förhandsutdelas i beredskapszonerna. SSM bedömer baserat på undersökning av tillgängligheten med dagens förfarande (direkt- utskick av tabletter med post) att tillgängligheten i beredskapszonerna är hög. Jämförelse med Schweiz, som också tillämpar metoden, ger dessutom vid handen att tillgängligheten med denna metod bör kunna ökas ytterligare genom ökade informationsinsatser (se av- snitt 5.2). Ett alternativt system med uthämtning på fysiska apotek kan riskera att sänka tillgängligheten, särskilt om begränsningar i upphandlad lagerhållning resulterar i att end- ast något eller ett fåtal apotek kan dela ut jodtabletter. Ett alternativt system där enskilda får beställa hem jodtabletter skulle sannolikt ge bättre tillgänglighet än ett system som krä- 32 Se t.ex. genomgången av SSM:s rapporter och analyser i avsnitt 4.2 33 Delbetänkande En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19), sid 985 Dokumentnr: SSM2025-5769-5 ver uthämtning på fysiska apotek, men sämre tillgänglighet än direktutskick utan särskild beställning. Sammantaget bedömer SSM att tillgången till jodtabletter i beredskapszonerna är så pass viktig ur strålskyddssynpunkt att det system för förhandsutdelning som tillämpas idag, dvs. direktutskick av tabletter till befolkningen i beredskapszonerna, bör vara kvar, med de förändringar i den detaljerade hanteringen som följer av att länsstyrelserna i framtiden upphandlar utdelningstjänsten av apoteksbolag. Myndigheten menar även att såväl resultatet av den genomförda enkätundersökningen (se avsnitt 6) som jämförelser med andra kärnkraftsländer (se avsnitt 5) ger vid handen att tillgängligheten för de förhands- utdelade jodtabletterna bör kunna ökas genom ytterligare informationsinsatser jämfört med idag. Genom t.ex. riktad information inom barn- och mödrahälsovården skulle man kunna nå de särskilda målgrupper för vilka tillgång till jodtabletter vid en allvarlig kärn- kraftsolycka är särskilt viktigt. 8.2.2 Kompletteringsutdelning av jodtabletter Länsstyrelserna har i arbetsgruppen identifierat ett antal risker och svårigheter som kan följa av att kompletteringsutdela jodtabletter i beredskapszonerna i samband med en olycka. Mot detta ska ställas de nackdelar som kan uppstå om människor utan tillgång till sina förhandsutdelade jodtabletter står utan möjligheter att få kompletterande tilldelning. Det kan finnas praktiska risker och svårigheter även med att inte ha jodtabletter lokalt eller regionalt tillgängliga för kompletterande utdelning i beredskapszonerna. Handlingsutrym- met för räddningsledaren att under vissa omständigheter rekommendera inomhusvistelse istället för utrymning kan minska. De risker och svårigheter som kan förutses bör kunna hanteras under omständigheter där det finns tillräckligt med tid. Scenarier som behöver beaktas är • en händelseutveckling, framför allt vid snabba förlopp, då människor som av någon anledning saknar jodtabletter utryms efter utsläpp eller under pågående utsläpp och skulle behöva jodtabletter tillgängliga på t.ex. utrymningsplatser för att hålla nere sköldkörteldoser34 • relativt långsamma olycksförlopp då tillräcklig tid finns för att under kontrollerade former genomföra kompletteringsutdelning från förberedda utdelningsplatser innan inomhusvistelse rekommenderas Sammantaget bedömer SSM att planeringen för kompletteringsutdelning i beredskapszon- erna bör omfatta, i prioritetsordning • utdelning till utrymmande, framför allt vid snabba olycksförlopp, som en del i genom- förandet av utrymning • utdelning under långsammare olycksförlopp då tillräcklig tid finns att under kontroll- erade former genomföra utdelning från utdelningsplatser i beredskapszonen Utdelningsplatser skulle, om det i övrigt är lämpligt i planeringen, kunna vara desamma i båda ovanstående fall. Med denna prioritering bedömer SSM att de risker och svårigheter med kompletteringsut- delningen som identifierats bör kunna minskas, och att planering för kompletteringsutdel- ning av jodtabletter i beredskapszonerna bör finnas kvar, med de förändringar i den detaljerade hanteringen som kan följa av ovanstående typ av prioritering, och av att länsstyrelserna i framtiden upphandlar apotekstjänster i överensstämmelse med reglering- en kring hantering av läkemedel. 34 Jodtabletter kan bidra till att sänka sköldkörteldoser om de intas upp till 8 timmar efter ett intag av radioaktiv jod. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 8.3 Jodtabletter i planeringszonen SSM:s analys av möjliga radiologiska konsekvenser av en kärnkraftsolycka visar att intag av jodtabletter kan vara motiverat i planeringszonerna. Konsekvenserna av att inte ha till- gång till jodtabletter blir dock mindre än i beredskapszonerna, så avvägningen mot andra faktorer kan se något annorlunda ut. Extrautdelning i samband med en kärnkraftsolycka kan inte ge människor i planeringszon- erna tillgång till jodtabletter vid snabba olycksförlopp. Även vid långsammare förlopp då extrautdelning rent tidsmässigt skulle kunna fungera är stora nackdelar och svårigheter förknippade med extrautdelning i planeringszonerna i samband med en olycka, avsevärt större än motsvarande utmaningar med kompletteringsutdelning i beredskapszonerna. Under förhållanden som kan tänkas råda under höjd beredskap kan förutsättningarna att genomföra extrautdelning av jodtabletter i planeringszonerna i samband med en olycka försämras ytterligare eller helt försvinna (se avsnitt 7.3 och 8.4). Med ovanstående i beaktande har SSM därför övervägt någon form av förhandsutdelning som huvudalternativ även för planeringszonerna. Givet de nackdelar som identifierats med extrautdelning i planeringszonerna under en kärnkraftsolycka, och de mindre allvarliga radiologiska konsekvenserna jämfört med vad som kan bli fallet i beredskapszonerna, be- dömer SSM att det inte skulle vara motiverat med förberedelser för att komplettera sådan förhandsutdelning med utdelning även i samband med en olycka (dvs. förberedelser mot- svarande kompletteringsutdelning i beredskapszonerna). Givet samma faktorer anser SSM även att det för planeringszonerna skulle vara motiverat att välja en enklare och mindre kostsam metod för förhandsutdelning än direktutskick av tabletter med post till samtliga hushåll och verksamheter, som i beredskapszonerna, om någon sådan metod kan identifi- eras. Ett tänkbart system är att befolkningen i planeringszonerna erbjuds att beställa jodtabletter hos det apoteksbolag som länsstyrelsen upphandlat. Det skulle kunna ske via t.ex. en e-handelsplats, eller för den som saknar möjligheter till detta genom någon annan typ av beställningsförfarande. Sannolikt skulle ett sådant system erbjuda en enklare och billigare lösning än andra alternativ, som direktutskick av tabletter med post, eller att personer ska ta sig till en fysisk utdelningsplats. Kostnader och rutiner för lagerhållning och distribu- tionsvägar skulle förenklas både för Socialstyrelsen, berört apoteksbolag, och för läns- styrelserna. Ett system för att erbjuda allmänheten tillgång till jodtabletter i planeringszonerna skulle kunna vara mindre omfattande än förhandsutdelningen i beredskapszonerna. Utgångs- punkten är att hushåll bör ha möjlighet att beställa jodtabletter till hem och i förekom- mande fall fritidshus. Utöver det kan det vara motiverat att säkerställa att barnomsorg och skolor kan beställa jodtabletter för vidareutdelning i samband med en kärnkraftsolycka till barn och unga som vistas i verksamheterna. När det gäller utdelning till andra företag och verksamheter bör huvudregeln vara att arbetstagare som kan behöva jodtabletter vid rekommendation om att förbereda intag av jodtabletter helt enkelt beger sig hem och är hänvisade till de jodtabletter som man haft möjlighet att beställa hem till hushållet. Om länsstyrelsen finner det lämpligt för att underlätta genomförandet av räddningstjänsten i samband med en kärnkraftsolycka skulle man även kunna erbjuda vissa verksamheter att beställa jodtabletter åt personalgrupper som inte kan följa rekommenderade skyddsåtgärd- er för allmänheten. Den mängd jodtabletter som skulle behöva upphandlas skulle med förhandsutdelning även i hela planeringszonen sannolikt öka jämfört med idag. SSM har gjort en uppskattning av behovet under en sjuårsperiod med början 2028, under förutsättning att jodtabletter ska Dokumentnr: SSM2025-5769-5 kunna beställas för att täcka nedanstående behov i planeringszonerna, exklusive de som redan omfattas av den befintliga förhandsutdelningen i beredskapszonerna. • Hushåll: Uppskattas baserat på data i SCB:s statistikdatabas över befolkning i planer- ingszonerna, korrigerat för befolkningsökning under perioden, och antaget antal per- soner i medeltal per hushåll (2,17 personer per hushåll) • Fritidshus: Uppskattas baserat på SCB:s data över fritidshusområden och Lantmät- eriets fastighetsdata • Verksamheter: För att med säkerhet ta höjd för alla tänkbara framtida bedömningar av behov av jodtabletter för vissa verksamheter enligt resonemanget ovan har SSM gjort en försiktig (dvs. rimligtvis mycket hög) skattning baserad på totalt antal verksamhet- er i näringsgrenar som skulle kunna tänkas betraktas som samhällsviktiga. Antal doser till samhällsviktiga verksamheter uppskattas baserat på statistik i SCB:s företagsdata- bas över antal företag (inkluderar offentliga verksamheter) inom valda näringsgrenar35 i olika storlekskategorier (antal anställda) i Sverige. Totalt valdes 65 olika närings- grenar inom el-, vatten och värmeförsörjning, apotek, transporter, kommunikation och samhällsinformation, vissa typer av myndigheter inklusive försvar, polis och rädd- ningstjänst, kriminalvård, skolor och förskolor samt vård och omsorg. Resultatet har sedan skalats om utgående från total befolkning i planeringszonerna 2023 (omkring 2,7 miljoner exklusive beredskapszonerna) jämfört med Sveriges totala befolkning 2023 (omkring 10,5 miljoner). Antagandet är således att planeringszonerna samman- taget är så stora, folkrika, och varierade områden att man kan göra en grov uppskatt- ning av företags- och verksamhetsstrukturen i dem baserat på data för hela Sverige. • Barn och unga i barnomsorg och skola: Antal doser uppskattas baserat på SCB:s stati- stik över befolkning i årsklasserna 2–19 år i kommunerna i planeringszonerna, korri- gerat för befolkningsökning under perioden. • Inflyttade från områden utanför planeringszonen under en sjuårsperiod: Uppskattas baserat på SCB:s statistik över inflyttning i kommunerna i planeringszonerna, korri- gerat för folkökning under perioden och för att endast en del av total inflyttning är in- flyttning från områden utanför planeringszonerna. Den senare korrektionsfaktorn (som har värdet 0,43) har grovt skattats som kvoten mellan antal flyttningar över länsgräns och summan av antalet flyttningar över länsgräns och antalet flyttningar mellan kommuner inom län för hela landet. Samtliga skattningar utom den som avser barn och unga i barnomsorg och skola utgår från en skattning av antal askar à 10 tabletter (5 vuxendoser), t.ex. en ask per hushåll, två askar till företag med 5–9 anställda, osv. Resultaten har sedan räknats om till antal tabletter genom multiplikation med 10. För barn och unga i skola och barnomsorg baseras skatt- ningen istället på antal doser, utgående från antal individer i olika åldersintervall. Resultatet av SSM:s uppskattningar ges i kolumnen för ”hela behovet” i tabell 4 nedan. Det är dock osannolikt att hela denna mängd jodtabletter för förhandsutdelning i planer- ingszonerna skulle behöva anskaffas, utan man bör efterhand kunna uppskatta faktisk efterfrågan med den valda metoden och ha optioner i upphandlingen för att öka anskaff- ningen om efterfrågan är oväntat stor. Hur stor den efterfrågan faktiskt blir är svårt att skatta på förhand. I flera andra länder där människor själva behöver hämta/beställa (gratis) jodtabletter beskrivs den resulterande täckningen som låg (se avsnitt 5.3); i de fall siffror anges bedöms andelen som hämtat ut jodtabletter ligga på ca 20 % i ett fall och strax under 30 % i ett annat. Man kan också tänka sig att information om att målgrupperna är barn och gravida i första hand, och att personer över 40 år har mindre nytta av jodtabletter, kan påverka beställningsbeteendet, förhoppningsvis så att en högre andel hushåll med barn och unga och en lägre andel äldre beställer jodtabletter. Endast ca 30 % av alla svenska 35 Näringsgrenar enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007) Dokumentnr: SSM2025-5769-5 hushåll har barn.36 Sammantaget har här en andel 30 % ansatts som en rimlig men natur- ligtvis mycket grov skattning av hur stor andel av hushållen i planeringszonerna som fakt- iskt kan antas komma att beställa jodtabletter. Minskas antalet tabletter i ”hela behovet” för hushåll och fritidshusägare med motsvarande faktor blir det resulterande antalet som kan antas faktiskt komma att beställas enligt högerkolumnen i tabell 4. Tabell 4. Uppskattat behov av jodtabletter för människor i planeringszonerna (exklusive de områden som ingår i beredskapszonerna) Behov Antal tabletter för Antal tabletter som kan hela behovet antas beställas1 Hushåll 12 800 000 3 800 000 Fritidshus 700 000 200 000 Samhällsviktiga verksamheter 600 000 600 000 Barn och unga i barnomsorg och skola 800 000 800 000 Inflyttade under en sjuårsperiod 2 300 000 700 000 Totalt 17 100 000 6 100 000 1 Antagandet är här att 30 % av hushåll och fritidshusägare som omfattas av möjligheten att beställa jodtabletter faktiskt beställer. I den senaste anskaffningen av jodtabletter avsedda för utdelning i planeringszonerna (dvs. för ”begränsad extrautdelning”) uppskattades behovet till ca 3 miljoner tabletter, dvs. un- gefär hälften av det antal tabletter som enligt SSM:s skattning skulle kunna antas beställas med det föreslagna systemet för förhandsutdelning i planeringszonerna (högerkolumnen i tabell 4). Kostnadsökningen för anskaffning av jodtabletter ska dock vägas mot en avse- värt förbättrad beredskap avseende jodtabletter i de områden där intag kan bli motiverat i händelse av en kärnkraftsolycka. Sammantaget bedömer SSM därför att planeringen för begränsad extrautdelning i planeringszonerna under en kärnkraftsolycka bör ersättas av förhandsutdelning i hela planeringszonen, i första hand genom möjlighet till hembeställning från ett upphandlat apoteksbolag. 8.4 Metod vid höjd beredskap Vad som kan inträffa vid militära angrepp på kärnkraftsreaktorer i drift är svårt att förutsäga och behöver utredas vidare. SSM bedömer, som en första approximation, att samma händelse som används för att uppskatta de mest långtgående konsekvenserna av en kärnkraftsolycka i fredstid även kan användas för att uppskatta de mest långtgående radiologiska konsekvenserna som händelser vid kärnkraftverk kan leda till under höjd beredskap, inklusive händelser som endast bedöms kunna inträffa under höjd beredskap och krig. Däremot finns anledning att anpassa planeringen för att i större utsträckning beakta förhållanden under höjd beredskap, som till exempel kan påverka förutsättningarna för att vidta skyddsåtgärder. Svårigheterna med kompletteringsutdelning av jodtabletter i beredskapszonerna under vissa förhållanden som kan antas råda under höjd beredskap förstärker vikten av en effek- tiv metod för förhandsutdelning, som om den genomförs under fredstid även i möjligaste mån säkerställer god tillgång under höjd beredskap. När det gäller tillgång till jodtabletter i beredskapszonerna bedömer SSM att systemet med förhandsutdelning genom direktut- skick med post är det system som bäst säkerställer tillgången även under höjd beredskap. 36 ”Barn” definieras i detta sammanhang som en person som ingår i hushåll med minst en av sina föräldrar. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 När det gäller extrautdelning av jodtabletter i planeringszonerna i samband med en olycka under höjd beredskap bedömer SSM genomförbarheten som låg, i synnerhet då metodens genomförbarhet bedöms som tveksam även i fredstid. Den föreslagna ersättningen av extrautdelningen med förhandsutdelning i hela planeringszonen svarar därför bättre mot de krav som kan ställas på att beredskapen ska fungera även under höjd beredskap. Sammantaget bedömer SSM enligt resonemanget i avsitt 8.2 att dagens metoder för utdel- ning av jodtabletter i beredskapszonerna på ett tillfredsställande sätt beaktar tänkbara för- hållanden under höjd beredskap. Likaså bedömer myndigheten att de i avsnitt 8.3 föreslag- na tillvägagångssätten avseende utdelning av jodtabletter i planeringszonen på ett bättre sätt än dagens metoder beaktar tänkbara förhållanden under höjd beredskap. 8.5 Kommunikation i samband med extrautdelning I föreliggande uppdrag ingår att SSM ska ta ställning till hur kommunikation kan ske i samband med extrautdelning under olika omständigheter, inklusive höjd beredskap. Enligt 4 kap. 18 § förordningen om skydd mot olyckor ska länsstyrelsen säkerställa att den befolkning som sannolikt kommer att beröras i händelse av en radiologisk nödsituation ges information om de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas och de regler som gäller i en sådan situation. Länsstyrelsen ska vidare säkerställa att den befolkning som faktiskt berörs i händelse av en radiologisk nödsituation omedelbart underrättas om fakta om olyckan, de regler som gäller för befolkningen och de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas. Av MSB:s37 föreskrifter (2017:3) om information vid nödsituationer där det finns risk för strålning framgår att förhandsinformation till allmänheten som sannolikt kommer att be- röras bl.a. ska innehålla information om beredskapsåtgärder för att varna, skydda och bistå allmänheten vid nödsituationer där det finns risk för strålning, och användbar information om vilka åtgärder allmänheten bör vidta vid sådana nödsituationer. Förhandsinformation- en ska även lämnas till den som bedriver hälso- och sjukvård, skolverksamhet eller annan aktivitet som besöks av allmänheten om områdena där aktiviteterna bedrivs kan påverkas av en nödsituation där det finns risk för strålning. Informationen ska alltid vara tillgänglig för allmänheten. Förhandsinformationen ska uppdateras och lämnas ut med jämna mellan- rum och när betydande ändringar görs, dock minst vart femte år. Information till allmän- heten som faktiskt berörs vid en nödsituation där det finns risk för strålning ska bl.a. inne- hålla anvisningar om hur man bör skydda sig, såsom information om utdelning och intag av jodtabletter. Befolkningen i planeringszonerna omfattas av ovanstående förordnings- och föreskrifts- krav på förhandsinformation eftersom de sannolikt kommer att beröras i händelse av en kärnkraftsolycka med betydande utsläpp (detta är anledningen till att planeringszonerna inrättats). Den information till befolkningen i planeringszonerna som ska lämnas enligt gällande reglering bör naturligt omfatta även information som allmänheten behöver för att kunna hämta jodtabletter i händelse av en kärnkraftsolycka (t.ex. var utdelningsplatser finns för extrautdelning i olika områden och hur och under vilka omständigheter intag av jodtabletter ska ske). Denna information kan utformas med stöd av länsstyrelsernas plan- ering för genomförandet av begränsad extrautdelning av jodtabletter. SSM bedömer att kommunikation i samband med extrautdelning under olika omständig- heter med stöd av ändamålsenlig förhandsinformation enligt ovan bör kunna ske på ett effektivt sätt t.ex. genom Myndighetsmeddelanden från länsstyrelsen. Innehållet i sådana meddelanden kan förberedas, och bör med stöd av den förhandsinformation som lämnats 37 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) heter från och med den 1 januari 2026 Myndigheten för civilt försvar Dokumentnr: SSM2025-5769-5 enligt ovanstående förordnings- och föreskriftskrav kunna ges en tämligen enkel utform- ning. Länsstyrelsens informationsgivning ska enligt de rutiner som finns innehålla inform- ation om på vilka platser som allmänheten kan hämta jodtabletter, vid vilken tid utdelning- en påbörjas, att man ska vänta på ytterligare meddelande om när man ska ta jodtabletterna, samt vilken dos som gäller för olika åldersgrupper. Under störda förhållanden (t.ex. vid höjd beredskap) är det möjligt att kommunikation med allmänheten i samband med en olycka försvåras. Under sådana omständigheter kan även extrautdelningen ytterligare försvåras. Myndigheterna ska dock ha planer för att kommunicera med allmänheten även under störda förhållanden. De dåliga förutsättningarna att genomföra extrautdelning, särskilt under omständigheter där den bäst skulle behövas (snabba olycksförlopp), och i synnerhet under höjd beredskap, är anledningen till att SSM föreslår att extrautdelningen ersätts av möjlighet till gratis be- ställning av jodtabletter, alltså en form av förhandsutdelning (se avsnitt 8.3 och 8.4). Den förhandsinformation som lämnas till befolkningen i planeringszonerna enligt ovanstående förordnings- och föreskriftskrav bör då innefatta t.ex. information om möjligheten att be- ställa, hur man går tillväga för att beställa, samt information om hur och under vilka om- ständigheter intag av jodtabletter ska ske. I likhet med diskussionen om ökade inform- ationsinsatser avseende förhandsutdelade jodtabletter i beredskapszonerna (avsnitt 8.2.1) bör man kunna rikta information särskilt till viktiga målgrupper genom att t.ex. informera via barn- och mödrahälsovården. Den information som länsstyrelserna ska ge till allmän- heten i planeringszonerna i samband med en kärnkraftsolycka avseende jodtabletter bör kunna förenklas jämfört med idag. Det bör även finnas goda förutsättningar att göra kom- munikationen tydligare jämfört med dagens system. 8.6 Framtida kärnkraft på andra platser än idag I analys och förslag inom ramen för föreliggande uppdrag ska SSM beakta att kärnkraft- verk i framtiden kan förläggas på andra platser än idag. Bedömningen av hur metoder för utdelning av jodtabletter bör se ut avseende eventuell framtida kärnkraft på andra platser än idag påverkas dels av valet av reaktor och vilket behov av beredskap utanför anläggningsområdet det för med sig, dels av valet av förlägg- ningsplats. För framtida kärnkraftverk kan zoner som inrättas och deras utsträckning bli annorlunda än dagens. Planeringen för att vidta strålskyddsåtgärder förutsätts dock dim- ensioneras enligt samma principer som idag, så att likartat skydd av allmänheten erhålls om samma skyddsåtgärder kan vidtas i motsvarande zoner. På så sätt tillfredsställs kravet på ett likvärdigt skydd i hela landet (1 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor), och valet av utdelningsmetod är i det avseendet teknikneutralt. Genomförbarheten för förhandsutdelning genom direktutskick med post är inte platsbero- ende, även om dimensioneringen avseende antal utskick som behöver göras naturligtvis är det: ju större befolkning som omfattas desto fler utskick och desto större kostnader. Detta grundläggande förhållande kommer dock att gälla oavsett vilka metoder som väljs. Kompletteringsutdelning i första hand till utrymmande är inte heller platsberoende: utrym- ningsplatser behöver oberoende av platsval finnas i de fall utrymning behöver ingå i be- redskapen, och i så fall behöver jodtabletter finnas på utrymningsplatserna. Genomförbar- heten för kompletteringsutdelning i beredskapszonerna under relativt långsamma förlopp skulle kunna påverkas av platsval, t.ex. om avstånd mellan lager och utdelningsplatser är stora, eller om lämpliga utdelningsplatser är få. I första hand blir detta dock en planerings- fråga, som bör kunna hanteras givet att förutsättningen är ett relativt långsamt förlopp. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Den del av dagens beredskap avseende jodtabletter som skulle kunna påverkas mest av framtida val av förläggningsplats är extrautdelning i planeringszonen i samband med en kärnkraftsolycka. Möjligheterna att skyndsamt genomföra utdelning av jodtabletter till be- folkningen i stora områden är givetvis i hög grad beroende av vilka områden det gäller: var de ligger, befolkning och samhällsgeografi, kommunikationer m.m. Den föreslagna förändringen innebär att utdelning i samband med en olycka ersätts av förhandsutdelning genom att enskilda erbjuds att beställa jodtabletter. Genomförbarhet och effektivitet för denna metod bör i hög grad vara oberoende av framtida förläggningsplats. Slutligen bör man beakta att om ny kärnkraft inrättas någonstans i södra Sverige (Göta- land eller Svealand) så är det troligt att det sker inom någon av dagens planeringszoner, som ju omfattar åtminstone delar av de flesta län i södra Sverige. De enda län i södra Sverige som inte berörs av dagens planeringszoner är Blekinge, Södermanlands, Värm- lands och Örebro län. Sammantaget är det SSM:s bedömning att den kärnenergiberedskap avseende jodtabletter som uppnås med de föreslagna metoderna för förhands- och kompletteringsutdelning utan väsentlig förändring kan tillämpas på eventuella andra platser än idag. 9. Kostnadsuppskattningar 9.1 Jodtabletter i beredskapszonerna SSM föreslår inga förändringar i nuvarande system för förhands- och kompletteringsut- delning av jodtabletter i beredskapszonerna, utöver de förändringar i praktiskt genomför- ande som redan är beslutade och under genomförande. För närvarande saknas kvantitativa uppgifter om kostnader för det framtida genomföran- det av förhands- och kompletteringsutdelning genom upphandling av apotekstjänster. SSM utgår därför från den bedömning som gjordes i delbetänkandet (SOU 2021:19) från utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap, vilken ligger till grund för de nu pågå- ende förändringarna avseende upphandling av apotekstjänster för förhandsutdelningen. Utredaren menar i delbetänkandet att ansvariga myndigheter redan i dag har kostnader för förhandsutdelningen, och att överlåta förhandsutdelning till apotek inte bör påverka dessa kostnader nämnvärt.38 9.2 Jodtabletter i planeringszonerna SSM föreslår att planering för begränsad extrautdelning av jodtabletter till allmänheten i planeringszonerna ersätts av förhandsutdelning, i första hand genom ett system där all- mänheten i planeringszonerna bereds möjlighet att kostnadsfritt beställa jodtabletter. Ett sådant system ligger till grund för myndighetens uppskattning av vad förhandsutdelning i planeringszonerna skulle kunna kosta. Osäkerheten i den uppskattade efterfrågan, och framför allt de uppskattade kostnaderna, måste betonas. Man bör beakta att även en fortsättning av dagens system med beredskap för extrautdel- ning i beredskapszonerna är förknippat med kostnader. Anskaffning och lagerhållning av ungefär halva (ca 3 miljoner tabletter) det uppskattade behovet för förhandsutdelning (ca 6 miljoner tabletter), liksom kostnader för planering och förberedelser för begränsad extra- utdelning finns således redan i dagens kostnadsbild. SSM har därför dels (avsnitt 9.2.1) uppskattat kostnaderna för det föreslagna systemet med förhandsutdelning genom att en- 38 SOU 2021:19, del 2, sid. 998–999 Dokumentnr: SSM2025-5769-5 skilda beställer jodtabletter och dels (avsnitt 9.2.2) använt i tillämpliga delar samma kost- nadsmodell för att uppskatta vad en fortsättning av dagens system skulle kosta. 9.2.1 Uppskattad kostnad för föreslagen förhandsutdelning i planeringszonerna I tabell 4 (avsnitt 8.3) redovisas en uppskattning som ger vid handen att omkring 6 mil- joner jodtabletter skulle behöva anskaffas för att möjliggöra förhandsutdelning genom be- ställning från allmänheten på upphandlat apoteksföretags e-handelssida. För närvarande finns inga uppgifter om kostnader för denna anskaffning och distribution av jodtabletter, då detta är beroende av den upphandling som nu förbereds av länsstyrelserna. SSM har dock tillsvidare gjort en grov uppskattning av kostnaderna enligt nedan. Givet de stora osäkerheterna i uppskattningen av behov och efterfrågan, det stora antalet tabletter totalt, samt det faktum att det uppskattade antalet tabletter domineras av hushåll- ens behov (beräknat som en ask per hushåll), förfaller det rimligt att uppskatta mängden beställningar som en tiondel av antalet tabletter (en ask innehåller 10 tabletter), dvs. om- kring 600 000 beställningar, och att uppskatta totalkostnaden utgående från uppskattad kostnad för att skicka tabletter till hushåll. Om kostnaden för en ask tabletter skattas till ca 10 kronor39 och kostnaden för ett utskick till ca 40 kronor40 blir totalkostnaden per beställ- ning omkring 50 kronor, dvs. totalt ca 30 miljoner kronor. Till detta skulle kunna läggas uppskattade lagerhållningskostnader (ca 0,5 miljoner kronor per år) samt projektlednings- kostnader och administrativa kostnader både för länsstyrelser och apoteksföretag (ca 0,5 miljoner kronor per år). För att nå en så god täckning som möjligt särskilt bland de avsed- da målgrupperna (barn och unga, gravida och ammande, människor under 40 års ålder) behöver sannolikt länsstyrelsernas informationsarbete i planeringszonerna öka. SSM har antagit totalt en årsarbetstid för detta, dvs. omkring en miljon kronor per år. Totalt sum- meras de uppskattade kostnaderna för att bereda allmänheten i planeringszonerna möjlig- het att beställa jodtabletter till omkring 44 miljoner kronor under en sjuårsperiod (exem- pelvis baserat på sju års hållbarhet för tabletterna), eller en kostnad på omkring 6,5 mil- joner kronor per år om beställningar antas göras jämnt fördelade under perioden. 9.2.2 Uppskattad kostnad för fortsatt planering för begränsad extrautdelning Omkring 3 miljoner jodtabletter upphandlades 2021–22 för att täcka det av länsstyrelserna uppskattade behovet av jodtabletter för begränsad extrautdelning i planeringszonerna. Med en kostnadsmodell motsvarande ovanstående uppskattning (ca 10 kronor per ask för anskaffning och ca en miljon kronor per år för lagerhållning och administration) skulle kostnaderna kunna uppskattas till omkring 1,5 miljoner kronor per år under en sjuårs- period (baserat på sju års hållbarhet för tabletterna). Till detta behöver läggas kostnader för både upphandlade apoteksaktörer och myndigheter (framför allt länsstyrelserna) att upprätthålla en beredskap för att snabbt kunna dela ut jodtabletter till allmänheten i mycket stora områden. Dessa kostnader är svåra att uppskatta innan en upphandling fakt- iskt genomförts, men en årsarbetstid (ca 1 miljon kronor per år) totalt förefaller inte orim- ligt. Sammantaget resulterar dessa uppskattningar i att kostnaderna för bibehållande av dagens system för extrautdelning i planeringszonerna skulle kunna beräknas till omkring 2,5 miljoner kronor per år under en sjuårsperiod. 39 Uppskattningen utgår från kostnaden för de tabletter som upphandlades inför utdelningen 2021– 2022. 40 Uppskattningen utgår främst från de kostnader som länsstyrelserna haft för utskick av jodtablet- ter till privatpersoner. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 9.2.3 Uppskattad merkostnad för föreslagen förhandsutdelning i planeringszonerna Ovanstående uppskattningar av kostnaden för den föreslagna förhandsutdelningen av jod- tabletter i planeringszonerna (ca 6,5 miljoner kronor per år) och (som alternativ) kostnad- en för att fortsätta med beredskap för begränsad extrautdelning i planeringszonerna (ca 2,5 miljoner kronor per år) innebär att merkostnaden för den föreslagna förändringen upp- skattas till omkring 4 miljoner kronor per år. 10. Behov av författningsändring Med anledning av SSM:s förslag att ersätta beredskapen för begränsad extrautdelning i planeringszoner med förhandsutdelning finns behov av ändring i 4 kap. 27 § förordningen om skydd mot olyckor. Det författningsförslag som SSM lämnar framgår av avsnitt 1. I bi- laga finns tillhörande konsekvensutredning. Dokumentnr: SSM2025-5769-5 Bilaga – Synpunkter från samverkande myndigheter Nedan återges de synpunkter på analys och förslag i redovisningen av regeringsuppdraget som inkommit vid en slutlig avstämning med samverkande myndigheter. Endast synpunk- ter från samverkande myndigheter som åtminstone i någon del anför mot SSM:s analys eller förslag tydligt avvikande mening återges. Även SSM:s bedömningar avseende synpunkterna redovisas. Synpunkter från Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen i Jönköpings län delar SSM:s bedömning kring lämpliga metoder för ut- delning av jodtabletter i beredskaps och planeringszoner kring svenska kärnkraftverk. Myndigheten vill särskilt lyfta SSM:s förslag angående förhandsutdelning i planerings- zonerna som positivt. Länsstyrelsen bedömer att förhandsutdelning är nödvändigt för att säkerställa tillgång till jodtabletter i planeringszonerna vid kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen i Jönköpings län har även följande synpunkter angående SSM:s redovisning av regeringsuppdraget: • Under rubrik 8.3 i redovisningen skriver SSM att de bedömer att det inte är motiverat med förberedelser för att komplettera förhandsutdelning med utdelning även i sam- band med olycka (dvs. förberedelser motsvarande kompletteringsutdelning i bered- skapszonerna). Länsstyrelsen delar inte denna bedömning då föreslagen förhandsut- delning rimligen kan behöva kompletteras för vissa särskilt utsatta grupper. • Under rubrik 8.3 beskriver SSM att det skulle kunna vara motiverat att ge läns- styrelserna möjligt att erbjuda barnomsorg, skolor och vissa verksamheter inom plan- eringszonerna att beställa jodtabletter. Länsstyrelsen anser att detta är ett bra förslag men önskar förtydligande kring vilken typ av verksamhet som skall prioriteras, och hur administrationen av detta arbete skall finansieras. • Länsstyrelsen i Jönköpings län bedömer att kostnaderna för projektledning, administ- ration och kommunikation kopplat till förhandsutdelning i planeringszonerna är betyd- ligt högre än SSM:s uppskattning. Länsstyrelsen är positiv till föreslagen samordning av kommunikationsinsatser, men ser samtidigt ett behov av regionala kommunikationsinsatser riktade mot specifika grupper i samhället. Enligt redovisningen beräknas behovet av kommunikationsinsat- ser i planeringszonerna uppgå till ca 1 årsarbetstid. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att ytterligare resurser är nödvändiga för att kunna bedriva ett effektivt kom- munikationsarbete regionalt. SSM:s bedömning Sammantaget har SSM inte funnit anledning att förändra redovisningen av regeringsupp- draget med anledning av de synpunkter som inkommit från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Skälen ges kort nedan. Innebörden av den avvägning som redovisas i avsnitt 8.3 är att det faktum att det kommer att finnas människor i planeringszonerna som trots möjligheten att beställa jodtabletter inte gjort det, motiverar inte att resurser läggs på beredskap för något som motsvarar Dokumentnr: SSM2025-5769-5 ”kompletteringsutdelning” i planeringszonerna i samband med en olycka. Detta gäller i synnerhet då sådan utdelning skulle ha små förutsättningar att lyckas och skulle kunna orsaka stora problem (inte minst enligt vad länsstyrelserna framfört i arbetsgruppen). SSM bedömer att förslaget som helhet utgör en lämplig avvägning mellan statens och enskildas ansvar. När det gäller möjlighet att erbjuda vissa verksamheter i planeringszonerna att beställa jodtabletter ska detta ses som just en möjlighet i den mån länsstyrelsen, som räddnings- tjänstansvarig myndighet, finner det lämpligt för att underlätta genomförandet av skydds- åtgärder. Bedömning av eventuellt behov av jodtabletter bör alltså följa naturligt av läns- styrelsers och kommuners planering avseende räddningstjänst och upprätthållande av sam- hällsviktig verksamhet vid rekommenderad inomhusvistelse i samband med en kärnkrafts- olycka, och borde inte i sig innebära någon särskilt betungande extra administration. Kostnadsuppskattningarna är svåra, framför allt därför att de är beroende av ett antal fakt- orer som i nuläget är svåra att kvantifiera. Detta diskuteras i analysen i avsnitt 9, och i konsekvensutredningen. SSM har därför under arbetets gång särskilt efterfrågat kvantifier- ade (dvs. siffersatta) alternativa förslag, baserade på framför allt länsstyrelsernas erfaren- heter. I den mån sådana har inkommit under arbetets gång har de beaktats, och de upp- skattningar som redovisas i avsnitt 9 återspeglar detta. Ändringar i de kostnader som an- tagits för t.ex. administration eller kommunikation behöver vara tämligen stora för att få större betydelse för den totalt uppskattade merkostnaden än andra osäkerheter i analysen, i synnerhet hur stor efterfrågan på jodtabletter kommer att vara och hur stora kostnader för hantering och utskick som upphandling av apotekstjänster för dessa moment kan resultera i. Om till exempel administrations- och kommunikationskostnader fördubblas jämfört med vad som antagits men efterfrågan på jodtabletter samtidigt blir 20 % istället för antagna 30 % blir den totalt uppskattade merkostnaden grovt sett densamma. Denna handling är godkänd av: Michael Knochenhauer den: 2026-03-27 Bilaga Datum: 2026-03-27 Er referens: KN2025/01812 Diarienr: SSM2025-5769 Dokumentnr: SSM2025-5769-6 Process: 4.1.2 Handläggare: Anders Axelsson Arbetsgrupp: Alireza Sadeghi Shariary, Jan Johansson, Peder Kock Godkänd av: Michael Knochenhauer Konsekvensutredning avseende förslag till ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor Problem och eftersträvad förändring Bakgrund Om en kärnkraftsolycka leder till utsläpp av radioaktiva ämnen riskerar människor att ut- sättas för skadlig strålning. Runt kärnkraftverken finns beredskaps- och planeringszoner där skyddsåtgärder förbereds, t.ex. utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Inom beredskapszonerna ska jodtabletter delas ut till allmänheten på förhand och en kompletterande utdelning i samband med en kärnkraftsolycka ska förberedas. Intag av jodtabletter i beredskapszonerna bidrar till att undvika deterministiska hälsoeffekter och begränsa behovet av utrymning. Utdelning och intag av jodtabletter för användning i händelse av en allvarlig kärnkraftsolycka är även motiverat i planeringszonerna och är en viktig del i att sänka möjliga stråldoser till sköldkörteln. Därför ska en begränsad extraut- delning av jodtabletter till allmänheten i samband med en olycka förberedas i planerings- zonerna. Bestämmelser om utdelning av jodtabletter finns i 4 kap. 27 § i förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Problembeskrivning och förslag Dagens metod för utdelning av jodtabletter i planeringszonerna bedöms under många tänkbara omständigheter ha små förutsättningar att tillgodose behovet av jodtabletter i händelse av en kärnkraftsolycka. Metoden är dessutom dåligt anpassad till förhållanden under höjd beredskap. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) föreslår därför att dagens plan- ering för begränsad extrautdelning i planeringszonerna ersätts av förhandsutdelning i dessa zoner. Förslaget innebär att 4 kap. 27 § förordningen om skydd mot olyckor ändras i enlighet med detta. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se Dokumentnr: SSM2025-5769-6 SSM bedömer att dagens metod för utdelning av jodtabletter i beredskapszonerna fungerar väl, varför någon ändring i regleringen avseende dessa zoner inte föreslås. Konsekvenser av att inte vidta någon åtgärd Att ingen förändring genomförs innebär att extrautdelning av jodtabletter behålls som ut- delningsmetod i planeringszonerna. Tillgång till jodtabletter i planeringszonen i händelse av en olycka förutsätter att extrautdelning kan genomföras. Det är dock under många tänk- bara omständigheter, i synnerhet under höjd beredskap, sannolikt att extrautdelning inte är genomförbar i praktiken. Konsekvensen blir att stora grupper av människor i planerings- zonen sannolikt kommer att stå utan jodtabletter i händelse av en kärnkraftsolycka där in- tag av jodtabletter skulle vara motiverat ur strålskyddssynpunkt för att sänka stråldoser till sköldkörteln. Konsekvenserna blir störst för gravida (foster) och barn eftersom jodtabletter gör störst nytta i dessa grupper. Handlingsalternativ Då förutsättningarna för att lyckas med utdelning av jodtabletter i planeringszonerna i samband med en kärnkraftsolycka i många tänkbara fall bedöms som små eller obefintliga återstår endast handlingsalternativet att tabletter görs tillgängliga till allmänheten på för- hand. Förhandsutdelning av jodtabletter i planeringszonen även utanför beredskapszoner- na skulle innebära en avsevärd förbättring av möjligheterna att uppnå ett gott strålskydd för allmänheten i dessa områden i händelse av en allvarlig kärnkraftsolycka. Sådan förhandsutdelning kan antas medföra högre kostnader för upphandling, lagerhåll- ning och distribution av jodtabletter än dagens system med beredskap för begränsad extrautdelning i planeringszonerna. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan beredskaps- zonerna och planeringszonen på så sätt att de negativa konsekvenserna för den som inte har jodtabletter tillgängliga om inomhusvistelse och intag av jodtabletter rekommenderas blir mindre i planeringszonen. Det skulle därför vara motiverat att välja ett enklare till- vägagångssätt för förhandsutdelning i planeringszonerna jämfört med i beredskapszon- erna. Valet av tillvägagångssätt påverkar dock inte förslaget till förordningsändring eftersom det praktiska genomförandet av förhandsutdelning inte regleras i förordningen om skydd mot olyckor. Valet av metod för utdelning av jodtabletter påverkar inte några andra områden än de be- redskaps- och planeringszoner som framgår av förordningen om skydd mot olyckor. Idag regleras beredskaps- och planeringszoner och vilka skyddsåtgärder som ska förberedas i respektive zon på förordningsnivå. Hur regleringen av beredskaps- och planeringszoner bör se ut i framtiden, inklusive frågan om på vilken författningsnivå, utreds av Kärnkrafts- prövningsutredningen (dir. 2023:155). SSM har därför inte analyserat hur alternativa sätt att reglera metoder för utdelning av jodtabletter skulle kunna se ut. Den ändring i 4 kap. 27 § förordningen om skydd mot olyckor som SSM bedömer krävs för att ersätta befintlig planering för begränsad extrautdelning i planeringszonerna med förhandsutdelning är platsneutral i den meningen att den anger metoden för utdelning av jodtabletter i plan- eringszoner, oavsett hur en framtida reglering av beredskaps- och planeringszoner kommer att se ut. Alternativens påverkan på olika aktörer De aktörer som främst påverkas av en förändring av metod för utdelning av jodtabletter i planeringszonerna är länsstyrelserna, som ansvarar för förberedelse och genomförande av skyddsåtgärder (inklusive utdelning och intag av jodtabletter) och för information till all- Dokumentnr: SSM2025-5769-6 mänheten1 och Socialstyrelsen som ansvarar för upphandling och nationell lagerhållning av jodtabletter2. Dessutom påverkas SSM, som ansvarar för rådgivning till ansvariga myndigheter avseende strålskydd3. I och med den förändring som för närvarande är under genomförande, enligt vilken länsstyrelserna i kärnkraftslänen ska upphandla apoteks- tjänster för hantering av jodtabletter4, påverkas även apoteksbolag som kommer att till- handahålla tjänster för lagerhållning och distribution av jodtabletter till allmänheten. För länsstyrelserna som berörs av planeringszoner innebär den föreslagna förändringen att man behöver förändra sin beredskapsplanering och länsstyrelserna i kärnkraftslänen be- höver upphandla en annan typ av tjänster från apoteksbolagen än vad som skulle vara fallet om beredskap för begränsad extrautdelning av jodtabletter i planeringszonerna skulle vara kvar. En del av förändringen rör förändring och utveckling av den information som länsstyrelserna ger till allmänheten om jodtabletter. Beredskapen för kärnkraftsolyckor finansieras idag genom avgifter från dem som har till- stånd att driva kärnkraftverk. Om de ökade kostnader som förändringen kan antas medföra finansieras genom höjning av beredskapsavgiften som anges i 12 § förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten kommer tillståndshavarna att påverkas genom höjda avgifter. Val av alternativ Då alternativet med förhandsutdelning av jodtabletter även i planeringszonerna är det enda som bedöms leda till att skyddsåtgärden intag av jodtabletter blir genomförbar i plan- eringszonen under många tänkbara omständigheter, inklusive höjd beredskap, har SSM valt detta alternativ för fördjupad analys. Fördjupad analys av det föreslagna alternativet Förutsättningar I planeringszonen utanför den yttre beredskapszonen är utdelning och intag av jodtabletter motiverat, men strålskyddskonsekvenserna om jodtabletter saknas är mindre än i bered- skapszonerna. Samtidigt är berörda områden och befolkningsgrupper avsevärt större än i beredskapszonerna, vilket ökar kostnaderna och den administrativa belastningen hos de myndigheter som är inblandade i utdelning av jodtabletter. Det är därför motiverat att låta avvägningen mellan det allmännas ansvar för beredskapen och enskildas ansvar för sin egen beredskap falla ut annorlunda när det gäller planeringszonen än när det gäller bered- skapszonerna. Slutsatsen blir att förhandsutdelningen bör kunna ges en annan utformning i planeringszonen än den förhandsutdelning som genomförs i beredskapszonerna. SSM har därför först, med stöd i den analys som redovisats i svaret på regeringsuppdraget, sammanfattat olika tänkbara tillvägagångssätt. Myndigheten har sedan utgått från den metod för förhandsutdelning i planeringszonerna som bedöms leda till en rimlig avväg- ning i ovanstående avseenden. Utgångspunkten i analysen är det nya systemet för tillhandahållande av jodtabletter, där Socialstyrelsen ansvarar för upphandling och nationell lagerhållning av jodtabletter, och länsstyrelserna i kärnkraftslänen upphandlar tjänster hos öppenvårdsapotek för distribution 1 4 kap. förordningen om skydd mot olyckor 2 Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Socialstyrelsen (ändring av regleringsbrev 2024-08- 29, S2024/10515) 3 4 kap. 30 § förordningen om skydd mot olyckor 4 Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna (ändring av regleringsbrev 2025-03- 20, Fi2025/00695) Dokumentnr: SSM2025-5769-6 av jodtabletter till allmänheten. Upphandling är ännu inte påbörjad, men utskick av jod- tabletter planeras ske under 2027. Sådana tjänster ska bl.a. innefatta utskick av jodtabletter till allmänheten som en del av förhandsutdelningen i beredskapszonerna. Vilka tjänster som behöver upphandlas för att tillhandahålla jodtabletter i planeringszonerna beror på vilken metod som väljs för detta. Metod för förhandsutdelning i planeringszonerna Förhandsutdelning kan åstadkommas genom att ansvariga myndigheter (antingen direkt eller genom att upphandla tjänster hos aktörer med nödvändiga författningsmässiga förut- sättningar) identifierar mottagare, till vilka jodtabletter ska delas ut, eller genom att en- skilda på eget initiativ hämtar eller beställer jodtabletter. Vidare kan jodtabletter tillhanda- hållas kostnadsfritt för den enskilde, eller vara förknippade med en kostnad som i sin tur skulle kunna regleras genom någon form av subvention. Alternativet med att ansvariga myndigheter identifierar mottagare av jodtabletter och delar ut jodtabletter till dessa används idag vid förhandsutdelning i den inre och yttre bered- skapszonen. Detta alternativ medför en jämförelsevis hög administrativ belastning och därmed kostnad i genomförandet. Samtidigt bedöms metoden ha bäst förutsättningar att ge en hög tillgänglighet till jodtabletter hos allmänheten i händelse av en kärnkraftsolycka, vilket bör väga tungt när det gäller beredskapszonerna. Alternativet med att enskilda i planeringszonerna bereds möjlighet att på eget initiativ beställa jodtabletter bedöms kunna medföra en mindre administrativ belastning för myn- digheter och andra aktörer, och därmed vara förknippat med lägre kostnader. Uthämtning av jodtabletter på ett fysiskt apotek bedöms däremot dels vara mindre effektivt (andelen som hämtar ut förväntas vara lägre än andelen som beställer), dels kunna leda till höga kostnader för distribuerad lagerhållning och administration, eller till låg tillgänglighet (om endast ett fåtal apotek tillhandahåller jodtabletter i sina fysiska butiker), eller båda delarna. Att införa någon form av självkostnad för jodtabletter kan motverka den avsedda effekten av en förändring, nämligen att öka sannolikheten att jodtabletter finns tillgängliga för all- mänheten i planeringszonen. Effekten skulle dessutom kunna bli att olika befolknings- grupper har ojämlik tillgång till jodtabletter, beroende på ekonomiska marginaler. Slutlig- en skulle någon form av kostnadssubvention kunna öka den administrativa belastningen för myndigheter och andra aktörer i hanteringen. Sammantaget bedöms metoden att allmänheten i planeringszonerna bereds möjlighet att gratis beställa jodtabletter som det mest ändamålsenliga och kostnadsmässigt välavvägda sättet att genomföra förhandsutdelning i dessa zoner. SSM utgår därför i nedanstående analys från den metoden. Kostnader Förhandsutdelning av jodtabletter till allmänheten i planeringszonerna innebär sannolikt att den mängd jodtabletter som måste upphandlas ökar jämfört med vad som skulle krävas för att fortsätta med dagens metod (begränsad extrautdelning i händelse av en kärnkrafts- olycka). Dessa kostnader uppstår hos Socialstyrelsen. Dessutom uppkommer ökade kost- nader för administration, lagerhållning och distribution. Dessa kostnader uppstår främst hos länsstyrelserna genom av länsstyrelserna upphandlad apoteksaktör (och i någon mån hos Socialstyrelsen när det gäller lagerhållning) och i vissa delar hos länsstyrelserna dir- ekt. Eftersom den föreslagna förhandsutdelningen skulle ersätta beredskap för extrautdel- ning av jodtabletter i samband med en kärnkraftsolycka försvinner å andra sidan kostnader för att upprätthålla sådan beredskap i planeringszonerna. Hur den totala kostnaden kom- mer att fördela sig på olika aktörer är svårt att förutsäga då ett nytt system med upphand- Dokumentnr: SSM2025-5769-6 ling av jodtabletter och apotekstjänster är under införande, och upphandlingen ännu inte påbörjats. SSM uppskattar att omkring 6 miljoner jodtabletter skulle behöva tillhandahållas för all- mänhetens behov i planeringszonerna. Kostnaden för att upphandla och mot beställningar skicka ut dessa tabletter uppskattas till omkring 50 kronor per beställning. Som ”typfall” har i uppskattningen använts en beställning av en ask jodtabletter à 10 tabletter som antas kosta 10 kronor att anskaffa (Socialstyrelsen) och 40 kronor att skicka ut (apotek). Den totala uppskattade kostnaden för tabletter och utskick blir då omkring 30 miljoner kronor. Till detta kommer lagerhållningskostnader, projektledningskostnader för införande av systemet samt administrativa kostnader som tillsammans skattats till totalt (alla planer- ingszoner) omkring 1 miljon kronor per år. Länsstyrelsernas informationsinsatser i plan- eringszonerna bedöms behöva öka för att löpande informera om möjligheten att beställa jodtabletter, och kostnaden skattas till totalt (alla planeringszoner) omkring en årsarbetstid eller omkring en miljon kronor per år. Tabletterna antas ha en hållbarhetstid på sju år. Om allmänheten beställer jodtabletter i jämn takt under sju år blir årskostnaden enligt uppskattningen totalt omkring 6,5 miljoner kronor. En mindre del av denna uppskattning avser kostnad för inköp och lagring av tabletter (Socialstyrelsen). Resten (ca 5,5 miljoner kronor per år) avser kostnad för av länsstyrelserna upphandlade tjänster för utskick, administration och lagerhållning samt länsstyrelsernas egna kostnader för administration av systemet och information till allmän- heten. För att kunna uppskatta merkostnaden för den föreslagna förändringen behöver man jäm- föra med kostnaden för att fortsatt upprätthålla dagens system med beredskap för en be- gränsad extrautdelning i planeringszonerna. SSM uppskattar kostnaden för en fortsättning av dagens beredskap för begränsad extrautdelning utgående från att omkring 3 miljoner jodtabletter skulle behöva upphandlas, att samma kostnad som ovan uppkommer för lager- hållning och administration, samt att kostnader motsvarande omkring en årsarbetstid för att upprätthålla beredskap för utdelning antas uppstå. Enligt denna uppskattning bedöms kostnaden för att fortsätta med beredskap för begränsad extrautdelning uppgå till totalt (alla planeringszoner) omkring 2,5 miljoner kronor per år under en sjuårsperiod. Merkostnaden för den föreslagna förändringen jämfört med att fortsätta med beredskap för begränsad extrautdelning i planeringszonerna uppskattas således sammantaget (alla plan- eringszoner) till omkring 4 miljoner kronor per år under en sjuårsperiod. Idag finansieras kostnaderna för beredskapen genom att den som är upphovet till behovet av beredskap, dvs. den som har tillstånd att driva kärnkraftverk, betalar en beredskaps- avgift. Den totala kostnadsökningen för alla tre kärnkraftverk i drift, dvs. Forsmark, Ring- hals och Simpevarp/Oskarshamn, uppskattas enligt ovan till ca 4 miljoner kronor per år. Eftersom det är stor skillnad i antal invånare i de olika planeringszonerna runt respektive kärnkraftverk kommer behovet av förhandsutdelning av jodtabletter i planeringszonerna enligt förslaget att skilja sig mellan de olika planeringszonerna. Beroende på vilka alternativ som kan komma ifråga i länsstyrelsernas kommande upp- handling av apotekstjänster för utdelning av jodtabletter är det tänkbart att kostnaderna kan bli något lägre. Till exempel skulle ett alternativ där beställaren betalar frakt för valt alternativ kunna övervägas. Fraktkostnaden kan förmodas utgöra en ansenlig del av den totala kostnaden enligt uppskattningen ovan, och samtidigt förmodligen utgöra ett inte oöverstigligt hinder för den enskilde att skaffa jodtabletter. Dokumentnr: SSM2025-5769-6 Konsekvenser i övrigt För länsstyrelserna i de län som berörs av planeringszoner innebär den föreslagna för- ändringen att de inte längre behöver upprätthålla beredskap för att genomföra begränsad extrautdelning av jodtabletter i planeringszonerna i samband med en kärnkraftsolycka. Istället behöver de upphandla och administrera systemet med löpande beställningar från allmänheten hos upphandlade apoteksbolag. En viss projekterings- och förvaltningskost- nad för att få ett sådant system på plats och sedan driva det är inkluderad i ovanstående kostnadsuppskattning. Informationsinsatser kommer att krävas om möjligheten att beställa jodtabletter i planeringszonerna, i synnerhet initialt i samband med införandet av den nya metoden, men även löpande för att bibehålla en så god tillgänglighet som möjligt och för att särskilt nå de avsedda målgrupperna (barn och unga, gravida och ammande, och människor under 40 år). En viss ökning av länsstyrelsernas informationsarbete i plan- eringszonerna är därför också inkluderad i ovanstående kostnadsuppskattning. Projekt- erings- och förvaltningskostnader såväl som kostnader för informationsinsatser förutsätts kunna begränsas genom samverkan mellan berörda länsstyrelser. Den föreslagna förändringen skulle innebära att enskilda i planeringszonerna själva får be- ställa jodtabletter i beredskapssyfte. Detta innebär att länsstyrelserna kan kommunicera ut ett för den enskilde enklare, tydligare och mer konkret budskap om jodtabletter i planer- ingszonerna jämfört med vad som är fallet med dagens kommunikation om begränsad extrautdelning under en händelse. Länsstyrelsernas information till allmänheten i planer- ingszonerna avseende jodtabletter i samband med en olycka bör också kunna förenklas jämfört med idag. Länsstyrelserna i de län som berörs av planeringszoner skulle även kunna välja att erbjuda möjligheten att beställa jodtabletter för vissa verksamheter, i den mån man finner det lämpligt för att underlätta genomförandet av skyddsåtgärder i samband med en kärnkrafts- olycka. Det skulle t.ex. kunna gälla medarbetare och andra människor under 40 år, särskilt barn och gravida, som vistas i vissa samhällsviktiga verksamheter, vård och omsorg, kriminalvård, samt skolor och barnomsorg. Sådana verksamheter skulle behöva överväga att beställa jodtabletter och förvara dem med beredskap att dela ut dem vid behov till människor som ingår eller vistas i verksamheten och som inte helt enkelt kan bege sig hem till sina förhandsutdelade jodtabletter. I ovanstående kostnadsuppskattning har SSM beaktat denna möjlighet genom att försiktigt (dvs. högt) räkna med att möjligheten att be- ställa jodtabletter erbjuds sammantaget omkring 10 000 verksamheter av alla storlekar i de tre planeringszonerna. Planering, administration och lagerhållning bedöms sammantaget inte utgöra någon större belastning för berörda verksamheter. Tabletterna är inte skrym- mande.5 Verksamheter som beställer tabletter åt minderåriga som de ansvarar för kan be- höva planera för hur utdelning ska ske, t.ex. om och i så fall hur vårdnadshavares tillstånd behöver inhämtas. För länsstyrelsernas del skulle det kunna innebära en viss ökad admini- strativ börda att erbjuda vissa verksamheter möjligheten att beställa jodtabletter, men en stor del av arbetet (t.ex. att identifiera verksamheter) bör naturligt följa av länsstyrelsers och kommuners normala arbete med planering för inomhusvistelse i samband med en kärnkraftsolycka, och med risk- och sårbarhetsanalyser mer allmänt. Många av de verk- samheter som kan beröras är kommunala verksamheter. Påverkan på dessa verksamheter bedöms enligt ovan bli marginell, i synnerhet då de även med dagens system behöver ha en planering för att hantera en händelse då inomhusvistelse och intag av jodtabletter re- kommenderas vid en kärnkraftsolycka. 5 Större mängder av de tabletter som för närvarande finns i kärnenergiberedskapen levereras i kar- tonger med måtten 60 cm x 40 cm x 25 cm som vardera väger knappt 8 kg och innehåller 576 askar à 10 tabletter. En ask med 10 tabletter motsvarar 5 doser för vuxna eller 10 doser för barn mellan 3 och 12 år. Dokumentnr: SSM2025-5769-6 Den föreslagna förändringen innebär att Socialstyrelsen behöver upphandla och lagerhålla ett större och osäkrare antal jodtabletter (se nedan om osäkerheter i analysen). Osäker- heten kan sannolikt hanteras genom optioner avseende antal jodtabletter i upphandlingen. I övrigt innebär den föreslagna förändringen att man vid enstaka tillfällen behöver leverera större partier jodtabletter till det eller de apoteksbolag som tar emot beställningar från all- mänheten i planeringszonerna. För apoteksbolagen bedöms den föreslagna förändringen inte innebära några större skill- nader mot hur man annars bedriver distanshandel med receptfria läkemedel. Skillnaden är att det görs inom ramen för en tjänst som upphandlats av länsstyrelserna. Osäkerheter i analysen Osäkerheter i ovanstående analys härrör huvudsakligen från två källor. Den första källan till osäkerhet avser vilken efterfrågan att beställa jodtabletter som upp- nås, och därmed hur många tabletter som behöver anskaffas, lagras och delas ut. SSM har uppskattat efterfrågan till 30 procent (dvs. att 30 procent av hushåll utnyttjar sin möjlighet att beställa jodtabletter) baserat på att ca. 30 provent av alla hushåll har barn och på enstaka uppgifter från andra länder med kärnkraftverk i drift om en täckningsgrad på runt 20–30 procent då allmänheten förväntas ta initiativ till uthämtning av jodtabletter. Denna uppskattning får anses som mycket grov. Det får dock anses som osannolikt att det verkliga utfallet blir dubbelt så högt som det uppskattade, och därmed närmar sig den täckningsgrad som idag uppnås genom förhandsutdelningen genom direktutskick med post (utan beställning) i beredskapszonerna. Det förefaller även osannolikt att utfallet blir mindre än hälften så högt som det uppskattade, och därmed hamnar under en täckningsgrad som motsvarar vad som rapporterats från andra länder med system där människor fysiskt hämtar ut tabletter på apotek eller motsvarande. Den andra källan till osäkerhet avser vilka kostnader som kommer att uppstå för anskaff- ning, lagring och utskick av jodtabletter samt för administration av ett nytt system. Osäkerheten består huvudsakligen i att upphandling av tabletter och tjänster ännu inte påbörjats. Kostnadsuppskattningen har därför baserats på grova antaganden utifrån lik- nande kostnader för ungefärligen motsvarande moment i hittillsvarande förhandsutdelning i beredskapszonerna, inom ramen för en schematisk modell (se ovan under rubriken ”Kostnader”). Förslag på åtgärder för att undvika onödigt långtgående kostnader eller begränsningar Syftet med den analys som redovisats ovan avseende metod för förhandsutdelningen i planeringszonerna är att identifiera vilken metod som skulle erbjuda bäst avvägning mellan avsedd verkan och negativa konsekvenser. Den metod som denna konsekvens- utredning sedan utgår från (se ovan under rubriken ”Metod för förhandsutdelning i plan- eringszonerna”) utgör därför SSM:s förslag för att undvika onödigt långtgående kon- sekvenser och begränsningar. Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och informationsinsatser Länsstyrelserna avser att under 2026–27 upphandla apotekstjänster för hantering av jod- tabletter inom kärnenergiberedskapen, så att redan utdelade tabletter kan ersättas innan tabletternas utgångsdatum som infaller under 2028. Det vore en fördel om denna upphand- ling även kunde innefatta upphandling av nödvändiga tjänster för förhandsutdelning av jodtabletter i planeringszonerna enligt den föreslagna metoden, som då skulle kunna börja införas under 2027–28. Dokumentnr: SSM2025-5769-6 För att underlätta länsstyrelsernas upphandling av apotekstjänster för att erbjuda allmän- heten i planeringszonerna möjlighet att beställa jodtabletter skulle den föreslagna ändring- en av 4 kap. 27 § förordningen om skydd mot olyckor därför behöva träda i kraft senast den 1 oktober 2026. Det bedöms inte behövas några övergångsbestämmelser. Inga särskilda informationsinsatser behövs i samband med ikraftträdandet av den föreslag- na förordningsändringen. Däremot behöver länsstyrelserna informera allmänheten om möjligheten att beställa jodtabletter inför införandet av det nya systemet med förhandsut- delning i planeringszonerna, så att man når så hög andel som möjligt i de avsedda mål- grupperna (barn och unga, gravida och ammande, och människor under 40 år). Utvärdering av konsekvenserna Det är lämpligt att utvärdera den föreslagna förändringen av utdelning av jodtabletter i planeringszonerna i samband med att nästa upphandling av jodtabletter förbereds. Under antagande att tabletterna har en hållbarhetstid på 7 år bör nästa stora utskick till befolk- ningen i beredskapszonerna ske i början av 2035, och upphandling av tabletterna ske under 2034. Vid det laget bör det finnas tillräckliga erfarenheter av allmänhetens efter- frågan på jodtabletter i planeringszonerna för att utvärdera utfallet av den föreslagna för- ändringen både avseende kostnader och effekt på strålskyddsberedskapen. Utvärderingen skulle även kunna innefatta en enkätundersökning hos allmänheten i planeringszonerna avseende vilken faktisk täckningsgrad som uppnåtts genom förändringen. Om en sådan ut- värdering genomförs under 2033 skulle resultatet kunna användas som ingångsvärde i nästa upphandling av jodtabletter. Överensstämmelse med EU-rätten SSM bedömer att den föreslagna regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2026-08-12 Diarienummer KS-2026-00470 Svar på Finansdepartementets promemoria om skyldighet att anmäla anställda som är misstänkta för brott Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar yttrande, daterat 2026-08-12, och översänder det som sitt svar till Finansdepartementet. Sammanfattning av ärendet Kungsbacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över Finansdepartementets remiss av promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott. Promemorian innehåller förslag till lagändringar som innebär att regler om hantering av misstankar om brott som begåtts i tjänsten, vilka sedan tidigare gäller för statliga myndigheter, även ska omfatta kommuner och regioner. Syftet är att skapa en tydligare, mer enhetlig och rättssäker hantering av sådana ärenden. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2026-08-12 Yttrande, 2026-08-12 Finansdepartementets remissbrev 2026-06-10 Promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott - Regeringen.se, juni 2026 Beslutet skickas till Finansdepartementet Beskrivning av ärendet Kungsbacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över Finansdepartementets remiss av promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott. Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Jesper Edlind Besöksadress 0300-834234 Stadshuset, Storgatan 37 HR-chef Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Promemorian föreslår att kommuner, regioner och kommunalförbund ska omfattas av samma skyldighet som statliga myndigheter att anmäla anställda till åklagare när det finns en skälig misstanke om att brott har begåtts i tjänsten. Skyldigheten omfattar bland annat mutbrott, tjänstefel, brott mot tystnadsplikt samt andra brott som kan leda till strängare påföljd än böter. Syftet är att stärka arbetet mot korruption, välfärdsbrott, otillåten påverkan och andra oegentligheter inom den kommunala sektorn samt att öka allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten. Förslaget till lagändringen rör lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Ändringen innebär att

38 § om interimistiskt beslut, – 38 § om interimistiskt beslut, och

42 § första och andra styckena – 42 § första och andra styckena om vissa undantag från lagen om vissa undantag från lagen (1976:580) om medbestämmande i (1976:580) om medbestämmande i eoaeartrrct ,bh oek ftvcrusåhalnnir nvj eae u ts.vpp ipedrltaäart teasspd seepl aesnlpbseevltaaerrespnårtdogefä irflöderr- eosromåssaaeåertrccgi bnsmdhh äef a iftösrt ur n1sdjuråvpält 4enpi apalövr v prtkg vejot gaie ueltcfkiä.p rptf heumdt.p esrnfr1rnprö inä o vear§otame ltr,am aa t vo trtd sstieich epldpkshlä ete u allllnssia ascapsnpnrep eaeedsneln olaemslbsm arhse ponaoe trtssevkmvopveaoefe aninrralrledkoaevsnaer---- Föreskrifterna i 30 § om periodiska hälsoundersökningar gäller också arbetstagare hos kommuner och regioner. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. 4 1 Senaste lydelse 2019:887. 2 Bakgrund och gällande rätt 2.1 Skyldigheten att anmäla statligt anställda som är misstänkta för brott Lagen (1994:260) om offentlig anställning, förkortad LOA, innehåller regler för arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter samt myndig- heterna under regeringen. Av 2 § LOA framgår att vissa av lagens före- skrifter också gäller arbetstagare hos kommuner, regioner och kommunal- förbund (i fortsättningen inkluderas kommunalförbund när det anges kommuner och regioner). Det handlar om bestämmelserna om bisysslor i 7–7 c §§, arbetskonflikter i 23–29 §§, interimistiskt beslut i 38 § och vissa undantag från lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i 42 § första och andra styckena. Utöver det gäller också föreskrifterna om periodiska hälsoundersökningar i 30 § arbetstagare hos kommuner och regioner. De sistnämnda föreskrifterna omfattar dock inte arbetstagare hos kommunalförbund. Enligt 22 § LOA ska den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott anmälas till åtal, om misstanken avser tagande av muta enligt 10 kap. 5 a § brottsbalken, grovt tagande av muta enligt 10 kap. 5 c § brottsbalken, tjänstefel eller grovt tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken, brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § första stycket brottsbalken, grovt brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § tredje stycket brottsbalken eller annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Regeringen har också föreslagit att skyldigheten fr.o.m. den 1 augusti 2026 även ska omfatta missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning enligt 20 kap. 2 § brottsbalken (prop. 2025/26:217). Av bestämmelsens ordalydelse framgår att det är fråga om en skyldighet att anmäla brott direkt till åklagare. Åklagare kan arbeta vid såväl Åklagarmyndigheten som Ekobrotts- myndigheten. Uppräkningen i 22 § LOA omfattar brott som skulle kunna falla under antingen Åklagarmyndighetens eller Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde. I det följande används begreppet åklagarväsendet som gemensam beteckning för båda myndigheterna (jfr 1 § första stycket åklagarförordningen [2004:1265]). 2.2 Kommuners och regioners roll i att förebygga och bekämpa brott Någon motsvarande reglering som den i 22 § LOA finns inte för kommuner och regioner. Kommuner och regioner är dock på många andra sätt involverade i arbetet med att förebygga och bekämpa brott. Som exempel kan följande nämnas. Kommuner ska bidra till att samhällets samlade brottsförebyggande arbete bedrivs på ett effektivt sätt genom att fullgöra de uppgifter som följer av lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. När regleringen infördes konstaterades att kommunernas brottsförebyggande arbete utgör en del i samhällets samlade insatser för 5 att förbygga brott och att hur kommunerna arbetar med brottsförebygg- ande frågor har betydelse för hur framgångsrikt det samlade brottsföre- byggande arbetet kan bli (prop. 2022/23:43 s. 14). Av 6 kap. 8 § social- tjänstlagen (2025:400) framgår även att socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka brottslighet. Bestämmelsen tydliggör att nämnden har ett brottsförebyggande ansvar utöver det generella förebygg- ande ansvaret och att nämnden genom olika insatser ska arbeta för att förebygga och motverka brottslighet (prop. 2024/25:89 s. 656). Enligt 6 § bidragsbrottslagen (2007:612) ska bl.a. kommuner göra en anmälan till Polismyndigheten om det kan misstänkas att det har begåtts brott enligt lagen. Bidragsbrottslagen gäller sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av bl.a. en kommun och betalas ut till en enskild person (1 § första stycket bidragsbrottslagen). Utöver bidragsbrottslagen finns det även andra lagar som syftar till att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, bl.a. lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Sedan den 1 april 2025 finns det också genom lagen (2025:179) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna en skyldighet för statliga myndigheter, kommuner, regioner och vissa andra att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i deras brotts- bekämpande verksamhet. Av 6 § första stycket samma lag framgår att en kommun eller en region ska lämna en uppgift till en brottsbekämpande myndighet, om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Skyldigheten gäller såväl på eget initiativ som på begäran av en brotts- bekämpande myndighet (prop. 2024/25:65 s. 102–107, 205 och 207). Ovanstående regleringar handlar i huvudsak inte om kommuners och regioners roll som arbetsgivare. Regleringarna visar dock att kommuner och regioner redan i dag har en skyldighet att bedriva ett arbete för att förebygga och förhindra brottslighet. 2.3 Korruption och andra oegentligheter i kommuner och regioner Av 6 kap. 6 § andra stycket kommunallagen (2017:725), förkortad KL, framgår att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksam- heten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Med intern kontroll avses exempelvis nämndernas bestämmelser om bl.a. fördelning av ansvar och befogenheter, systematiskt ordnade interna kontroller av organisation, redovisningssystem och administrativa rutiner (prop. 2016/17:171 s. 362). Oegentligheter är ett samlande uttryck för en vid grupp oönskade bete- enden, såsom korruption och andra förtroendeskadliga ageranden. I uttrycken fel och oegentligheter inbegrips exempelvis avsiktliga och oavsiktliga fel, avvikelser, brister, korruption, otillåten och otillbörlig påverkan, bedrägerier och välfärdsbrottslighet (prop. 2024/25:80 s. 35). Utgångspunkten är att korruption innebär att utnyttja en offentlig ställning 6 för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra (skr. 2012/13:167, bet. 2013/14:KU4, rskr. 2013/14:53). Ekonomistyrningsverket (numera Statskontoret) menar att det har skett en förskjutning i synen på risken för oegentligheter i förvaltningen och att det i dag är mer sannolikt att myndigheter utsätts för olika typer av oegent- ligheter (Ekonomistyrningsverket 2018:20 s. 41). I skrivelsen Motstånds- kraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet (skr. 2023/24:67 s. 29) konstateras att otillåten påverkan är ett verktyg för den organiserade brottsligheten att ta kontroll och tillskansa sig fördelar. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar – Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning (Brå 2025:4 s. 26 och 94) kan påtryckningsmetoderna ta sig olika uttryck, såsom hotfulla meddelanden, utpressning, trakasserier, förtal, ofredande, misshandel, skadegörelse, korruption eller infiltration. Kommuner och regioner möter flera utmaningar som skiljer sig från statliga myndigheter på olika sätt. Kommuner och regioner är komplexa politiskt styrda organisationer som ansvarar för många olika verksamheter som kan bedrivas i olika driftsformer. En stor del av verksamheterna består vidare av välfärdsproduktion med nära och dagliga kontakter med brukare och näringsliv. Detta innebär större utmaningar när det gäller att åstad- komma ett effektivt arbete mot korruption jämfört med de statliga myndig- heterna. Mindre kommuner kan även i många fall ha begränsade admini- strativa resurser för att arbeta med frågorna. Företrädare som har ledande befattningar i kommuner och regioner anser att korruption har blivit vanligare i fler sektorer i kommuner och regioner. Korruption kan före- komma inom alla delar av kommuners och regioners verksamhet, men vissa delar kan vara mer utsatta än andra. Byggsektorn och upphandlingar anses vara särskilt riskutsatta, men nya riskområden som välfärdsbrotts- lighet och otillåten påverkan har tillkommit (Statskontoret 2023:13 s. 7, 11, 14, 19, 46 och 47). Enligt Statskontoret behöver kommuner och regioner utveckla sina arbetssätt mot korruption för att bättre möta nya utmaningar men också för att hantera redan kända problem. Det finns även behov av förbättrade kontrollfunktioner för att i större utsträckning upptäcka korruption samt rutiner för att göra polisanmälningar vid brottsmisstankar. Enligt myndigheten behöver arbetet utvecklas för att säkerställa att kunskaper sprids och riskmedveten höjs i alla verksamheter. Frågorna om korruption och andra oegentligheter i kommunal verksamhet är enligt myndigheten av sådan vikt att det ska vara självklart för ledningen att se till att de hanteras (samma rapport s. 7, 9, 11 och 71). 2.4 Den kommunala självstyrelsen Sverige har ett demokratiskt styrelseskick där väljarna i allmänna val direkt eller indirekt utser de förtroendevalda som ska representera dem i bl.a. riksdag, kommun och region (prop. 2018/19:154 s. 5). Enligt 1 kap.

§ 86 Antagande av arbetsgivarpolicy Dnr KS/2019:209 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till arbetsgivarpolicy. I samband med antagande av arbetsgivarpolicyn upphör följande dokument att gälla: Policy för ledarskap och medarbetarskap (05), policy för rekrytering (08), policy för jämställdhet (08), policy för arbetsmiljö (05), bilaga till arbetsmiljöpolicy – riktlinjer elektromagnetisk strålning (08), policy för rehabilitering (09), policy för en drogfri arbetsplats (08), policy för lön (10) och policy för pension (08). Sammanfattning av ärendet Utifrån att många styrdokument inom HR-området är gamla och ej uppdaterade, har det förelegat ett behov av en omfattande översyn av dokumenten. Många andra offentliga organisationer samlar styrningen inom en gemensam arbetsgivarpolicy och det är en önskad utveckling även för Kungsbacka kommun. Vid avstämning i kommunstyrelsens arbetsutskott 3 oktober 2017 fick kommundirektören i uppdrag att skapa en ny övergripande arbetsgivarpolitisk policy med underliggande struktur. HR-enheten på kommunledningskontoret har gjort en genomgång av samtliga policydokument och parallellt med detta omvärldsbevakat hur andra jämförbara kommuner utformat sina styrdokument. Utifrån detta har en samlad arbetsgivarpolicy formulerats vilken har förankrats i hela kommunens HR-organisation. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2019-05-28, § 151 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-05-07, § 157 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2019-02-05 Policy för ledarskap och medarbetarskap (05) Policy för rekrytering (08) Policy för jämställdhet (08) Policy för arbetsmiljö (05) Bilaga till arbetsmiljöpolicy – riktlinjer elektromagnetisk strålning (08) Policy för rehabilitering (09) Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Datum 2019-06-11 Policy för en drogfri arbetsplats (08) Policy för lön (10) Policy för pension (08) Kungsbacka kommuns arbetsgivarpolicy Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-10-03, § 298 Beslutsgång Ordförande Anders Ekström (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag, och att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret: HR Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2026-08-12 Diarienummer KS-2026-00400 Svar på Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remiss av Boverkets redovisning av uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar yttrande, daterat 2026-08-21, och översänder det som sitt svar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Sammanfattning av ärendet I april 2025 fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå betydande ändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, trafikbullerförordningen. I uppdraget ingick att särskilt utreda förutsättningarna för att komplettera 4 § trafikbullerförordningen med ett alternativ där så kallad skyddad sida för varje bostad ersätts med gemensamma vistelseytor med god ljudmiljö i anslutning till bostadsbyggnaden. Syftet med uppdraget var att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och möjliggöra ett ökat och mer differentierat bostadsutbud. Uppdraget har nu slutredovisats och rapporten har skickat på remiss till Kungsbacka kommun Boverket föreslår att kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska orienteras mot en ljuddämpad sida tas bort. Inomhusbuller ska därmed hanteras som ett tekniskt egenskapskrav i byggprocessen i stället för i detaljplanen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteskrivelse, 2026-08-12 Yttrande, 2026-08-21 Nämnden för Miljö och hälsoskydd, 2026-08-13, § 103 Nämnden för Miljö och hälsoskydds yttrande, 2026-08-12 Byggnadsnämnden, 2026-08-20, § 116 Byggnadsnämndens yttrande, 2026-08-06 Beslutet skickas till Boverket Nämnden för Miljö och hälsa Byggnadsnämnden Kommunstyrelsens förvaltning Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Mårten Västerdal Besöksadress Samhällsplanerare Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Beskrivning av ärendet Boverket föreslår att kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska orienteras mot en ljuddämpad sida tas bort. Inomhusbuller ska därmed hanteras som ett tekniskt egenskapskrav i byggprocessen i stället för i detaljplanen. Kravet på en ljuddämpad sida utomhus kvarstår, vilket innebär att trafikbuller även fortsättningsvis behöver utredas i detaljplaneskedet. Förslaget innebär en förenklad detaljplaneprocess och större flexibilitet vid utformning av bostäder. Samtidigt pekar Boverket på risker för försämrad ljudmiljö och negativa hälsoeffekter, bland annat genom att fler bostäder kan orienteras enbart mot bullerutsatta sidor och att bostäder i vissa fall kan komma att lokaliseras i mer bullerutsatta miljöer än i dag. Boverket bedömer därför att utvecklingen behöver följas upp. Nämnden för Miljö & Hälsoskydd tillstyrker förslaget. Nämnden framhåller framför allt att förändringen kan ge större flexibilitet i planering och bostadsutformning och minska behovet av detaljerad styrning av planlösningar i ett tidigt skede. Samtidigt betonas vikten av en god ljudmiljö, särskilt i bostäder och för barn. Nämnden bedömer att kvarvarande krav på bullerskydd och inomhusmiljö ger ett tillräckligt skydd och att risken för framtida klagomål och tillsyn inte utgör tillräckliga skäl för att behålla dagens regler. Byggnadsnämnden tillstyrker de föreslagna ändringarna och bedömer att de i huvudsak får begränsad påverkan på kommunens handläggning. Nämnden ser samtidigt en viss risk för att fler bostadsrum kan komma att exponeras mot bullerutsatta sidor och att bullerutredningar i vissa mindre bygglovsärenden kan behöva krävas in oftare. Nämnden bedömer dock att risken för större negativa hälsokonsekvenser är liten och tillstyrker även att undantaget för bostäder om högst 35 kvadratmeter tas bort. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att en central fråga för kommunen är hur lämplighetsbedömningen enligt PBL ska göras när fler frågor lämnas till den efterföljande byggprocessen. Även om den tekniska lösningen för exempelvis inomhusbuller inte ska regleras i detaljplanen behöver kommunen ha ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma att marken och den bebyggelse som planen medger är lämplig för bostäder. Boverket framhåller också att kommunen i särskilt problematiska bullersituationer redan i detaljplaneskedet kan behöva bedöma om kraven på inomhusbuller faktiskt går att uppfylla när planen genomförs. Detta innebär en viktig gränsdragning mellan plan- och byggprocessen. Kommunen ska inte detaljprojektera byggnaden eller ange exakt hur tekniska egenskapskrav ska uppfyllas, men behöver samtidigt undvika att frågor som är avgörande för markens och bebyggelsens lämplighet skjuts över till ett senare skede. Mot bakgrund av de nya byggreglernas större fokus på byggherrens ansvar och den ökade möjligheten till externa bedömningar i byggprocessen blir det därför särskilt viktigt att tydliggöra vilket underlag kommunen behöver kräva i detaljplaneskedet för att kunna göra en tillräckligt säker lämplighetsbedömning. KUNGSBACKA KOMMUN Rickard Vidlund Lovisa Eld Kommundirektör Samhällsbyggnadschef YTTRANDE Kommunstyrelsen Till Datum Landsbygds- och infrastrukturdepartementet 2026-08-21 Diarienummer Ert diarienummer KS-2026-00400 LI2026/00657 Yttrande över Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remiss: Redovisning av uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen Sammanfattande inställning Kungsbacka kommun tillstyrker de föreslagna ändringarna i trafikbullerförordningen. Kommunen bedömer att förändringen kan ge större flexibilitet vid planering och utformning av bostäder och i vissa projekt minska behovet av att styra bostädernas planlösningar i ett tidigt skede. Samtidigt bedöms påverkan på kommunens handläggning bli begränsad. Det är dock viktigt att ansvarsfördelningen mellan planprocessen och den efterföljande byggprocessen är tydlig, så att frågor som är avgörande för markens och bebyggelsens lämplighet inte skjuts över till ett senare skede. Kommunen bedömer sammantaget att förslaget innebär en rimlig avvägning mellan behovet av ett flexibelt regelverk för bostadsbyggande och behovet av att skydda människors hälsa. Kommunens inställning i detalj Kommunens erfarenhet är att exploatörer vid planering av flerbostadshus ofta tar fram relativt detaljerade ritningar och planlösningar redan i ett tidigt skede. Kommunen känner därför inte fullt ut igen den problembild som innebär att nuvarande bullerkrav generellt leder till en alltför detaljerad styrning av planlösningar i detaljplaner. Samtidigt kan dagens regler i vissa projekt begränsa möjligheterna att utforma byggnader och bostäder. Den praktiska betydelsen av förändringen bedöms därför kunna variera mellan olika projekt. Kommunen bedömer att bullerutredningar även fortsättningsvis kommer att behövas i detaljplaner och, när det är motiverat, i lov- och förhandsbeskedsärenden utanför detaljplan. För huvuddelen av handläggningen förväntas därför ingen större förändring. I vissa förhandsbeskedsärenden för enbostadshus utanför detaljplan har kommunen kunnat bedöma att bullerfrågan kan hanteras genom att byggnaden orienteras så att en ljuddämpad sida och en lämplig uteplats kan ordnas. I sådana fall har en särskild bullerutredning inte alltid behövt tas fram inför beslutet. Det nuvarande kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot den ljuddämpade sidan har då samtidigt inneburit en viss extra säkerhet för att bostaden får en god ljudmiljö. Den föreslagna ändringen förändrar inte i sig förutsättningarna för när en bullerutredning behöver tas fram. Den innebär dock att denna extra säkerhet försvinner. I de fall där bullernivåerna vid byggnadens Nämndens namn Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka kommun@kungsbacka.se Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN övriga sidor inte har beräknats kan det därför bli viktigare att kommunen tydligt uppmärksammar frågan inför den fortsatta byggprocessen, så att behovet av åtgärder för att klara kraven på ljudnivå inomhus inte förbises. En central fråga för kommunen är hur lämplighetsbedömningen enligt plan- och bygglagen ska göras när fler frågor lämnas till den efterföljande byggprocessen. Kommunen ska inte detaljprojektera byggnader eller ange exakt hur tekniska egenskapskrav ska uppfyllas i en detaljplan. Samtidigt behöver det redan i planläggningen finnas ett tillräckligt underlag för att bedöma att marken och den bebyggelse som detaljplanen medger är lämplig för bostadsändamål. I särskilt problematiska bullersituationer kan det därför redan i detaljplaneskedet behöva klarläggas att de krav som senare ska uppfyllas i byggprocessen faktiskt är möjliga att uppnå. Det gäller exempelvis när bullersituationen är sådan att möjligheten att skapa en god ljudmiljö inomhus kan vara avgörande för om den planerade bostadsbebyggelsen över huvud taget är lämplig. Kommunen ser därför ett behov av en tydlig gränsdragning mellan plan- och byggprocessen. Det är viktigt att kommunen inte behöver ta ställning till sådana tekniska lösningar som hör hemma i byggprocessen, men samtidigt att frågor som är avgörande för markens och bebyggelsens lämplighet inte skjuts fram till ett skede där detaljplanen redan har vunnit laga kraft. Mot bakgrund av de nya byggreglernas ökade fokus på byggherrens ansvar och förändringar i hur bedömningar kan göras i byggprocessen anser kommunen att det är särskilt viktigt att tydliggöra vilket underlag kommunen behöver kunna kräva i detaljplaneskedet för att göra en tillräckligt säker lämplighetsbedömning. Ett sådant förtydligande skulle minska risken för osäkerhet i tillämpningen och för att detaljplaner antas för bebyggelse vars genomförbarhet i fråga om buller inte är tillräckligt klarlagd. Det finns dock en risk för att en större andel bostadsrum exponeras mot bullerutsatta sidor. Det är därför viktigt att bullerfrågan uppmärksammas tillräckligt i byggprocessen. Trafikbuller kan även fortsättningsvis medföra olägenheter och leda till klagomål och tillsyn. Kommunen bedömer dock inte att denna risk i sig utgör tillräckliga skäl för att behålla nuvarande regler om bostadsrummens orientering. Kommunen delar även bedömningen att ett alternativ med krav på gemensam vistelseyta inte skulle innebära någon större skillnad för handläggningen. Kommunen har heller ingen invändning mot att det särskilda undantaget för bostäder om högst 35 kvadratmeter tas bort. Kungsbacka kommun KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Nämnden för Miljö & Hälsoskydd Datum 2026-08-13

§ 103 Dnr MH-2026-2230 Svar på Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remiss över föreslagna ändringar i trafikbullerförordningen, enligt Boverkets rapport 2026:13 Beslut Nämnden för Miljö & Hälsoskydd antar yttrande daterat 2026-08-12, och översänder det som sitt svar till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Regeringen har skickat förslag till ändringar i trafikbullerförordningen på remiss till flera instanser, däribland Kungsbacka kommun. Förslagen bygger på Boverkets rapport 2026:13. Nämnden för Miljö & Hälsoskydd har tagit fram ett yttrande som nu överlämnas till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Beslutsunderlag Yttrande Alliansen Kungsbacka, 2026-08-12 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse, 2026-08-03 Yttrande, 2026-08-03 Boverkets Rapport 2026:13 – Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen, mars 2026. Förslag till beslut på sammanträdet Nicklas Lundahl (M) yrkar på att nämnden för Miljö & Hälsoskydd ska tillstyrka den föreslagna ändringen i trafikbullerförordningen med följande motivering; Nämnden bedömer att förslaget ger större flexibilitet vid planering och byggande av bostäder och kan bidra till bättre förutsättningar för bostadsbyggande, utan att de grundläggande kraven på en god ljudmiljö åsidosätts. Nils Skyman (M), Susanne Persson (M), Peter Wesley (M), Henrik Arnesson (C), Tobias Eriksson (SD) yrkar bifall till Nicklas Lundahls (M) yrkande. Renée Sylvan (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande Niclas Nilsson (M) konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens förslag och Nicklas Lundahls (M) med fleras yrkande. Ordföranden (M) prövar förslaget och finner att nämnden för Miljö & Hälsoskydd bifaller Nicklas Lundahls (M) med fleras yrkande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 30A361B4DF97BBC25B42E5891222577287B99FC5F4 Transaktionsidentitet: 1BED63DBB81F3289921DF118976DB7714F31FC7418 Yttrande över Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remiss över föreslagna ändringar i trafikbullerförordningen, enligt Boverkets rapport 2026:13 Sammanfattande inställning Nämnden för Miljö & Hälsoskydd tillstyrker den föreslagna ändringen i trafikbullerförordningen som innebär att kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en ljuddämpad sida tas bort. Nämnden bedömer att förslaget ger större flexibilitet vid planering och byggande av bostäder och kan bidra till bättre förutsättningar för bostadsbyggande, utan att de grundläggande kraven på en god ljudmiljö åsidosätts. Nämndens ställningstagande Det finns ett stort behov av bostäder och det är viktigt att de regler som styr bostadsbyggandet inte innebär mer långtgående begränsningar än vad som är motiverat för att säkerställa en god boendemiljö. Dagens krav på att minst hälften av bostadsrummen ska vara orienterade mot en ljuddämpad sida kan i vissa fall få stor betydelse för hur en byggnad och de enskilda bostäderna kan utformas. Kravet kan även innebära att planlösningar behöver styras redan i detaljplaneskedet, trots att den slutliga utformningen av bostäderna sker först i ett senare skede. Genom den föreslagna ändringen ges byggherrar större möjlighet att anpassa utformningen efter förutsättningarna på den enskilda platsen och i det enskilda projektet. Det kan ge utrymme för fler typer av bostäder och planlösningar och samtidigt minska behovet av detaljerade regleringar i ett tidigt skede av planprocessen. Nämnden är samtidigt medveten om att trafikbuller kan ha negativa konsekvenser för människors hälsa och att en god ljudmiljö är särskilt viktig i bostaden. Detta gäller inte minst barns boendemiljö. Den föreslagna förändringen innebär dock inte att kraven på bullerskydd tas bort. Kravet på ljuddämpad sida vid byggnaden finns kvar och krav på ljudmiljön inomhus regleras även fortsättningsvis genom byggreglerna. Det kan inte heller uteslutas att bostäder i bullerutsatta lägen kan ge upphov till klagomål och tillsyn enligt miljöbalken. Nämnden bedömer dock inte att detta i sig utgör tillräckliga skäl för att behålla det nuvarande kravet på hur bostadsrummen ska orienteras. Frågan om en god ljudmiljö behöver i stället hanteras utifrån förutsättningarna i det enskilda projektet och genom de krav som även fortsättningsvis gäller för byggnaden och bostaden. Sammantaget anser nämnden att förslaget innebär en rimlig avvägning mellan behovet av att skydda människors hälsa och behovet av ett mer flexibelt regelverk för bostadsbyggande. Nämnden tillstyrker därför den föreslagna ändringen. Alliansen Kungsbacka Moderaterna – Kristdemokraterna – Centerpartiet - Liberalerna KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Byggnadsnämnden Datum 2026-08-20

§ 115 Dnr BN-2026-00128 Svar på Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remiss över föreslagna ändringar i trafikbullerförordningen, enligt Boverkets rapport 2026:13 Beslut Byggnadsnämnden antar yttrande daterat 2026-08-06, och översänder det som sitt svar till kommunstyrelsen. Byggnadsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Regeringen har skickat förslag till ändringar i trafikbullerförordningen på remiss till flera instanser, däribland Kungsbacka kommun. Förslagen bygger på Boverkets rapport 2026:13. Byggnadsnämnden har tagit fram ett yttrande som nu överlämnas till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Beslutsunderlag Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse, 2026-08-06 Yttrande, 2026-08-06 Boverkets Rapport 2026:13 – Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen, mars 2026 Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) konstaterar att det finns ett förslag till beslut, det vill säga bygg- och miljöförvaltningens förslag. Ordföranden (M) prövar förslaget och finner att byggnadsnämnden bifaller det. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: D74AF56ACB228FE5AA4BD50E794786F452BD5B413E Transaktionsidentitet: 8D00BD981650590D173ACD06D4E1EC5FA3D89DC125 YTTRANDE Byggnadsnämnden Till Datum Kommunstyrelsen 2026-08-06 Diarienummer Ert diarienummer BN-2026-00128 KS-2026-00400 Yttrande över Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remiss över föreslagna ändringar i trafikbullerförordningen, enligt Boverkets rapport 2026:13 Sammanfattande inställning Byggnadsnämnden instämmer i de föreslagna ändringarna i trafikbullerförordningen. Förslaget skulle innebära liten eller ingen skillnad mot hur vi arbetar idag. Förslag om att ta bort kravet på att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en ljuddämpad sida per bostad för att ersätta med att ljuddämpad sida ska finnas för varje byggnad får en viss påverkan. Flerbostadshus kan få hela bostäder med alla rum mot bullerutsatta sidor. Att de klarar bullerkraven inomhus får säkerställas i byggskedet. För mindre ärenden där handläggningen förlitat sig på nuvarande skrivelse kan något fler bullerutredningar behöva krävas in från dem som söker bygglov. Byggnadsnämnden ser därför liten eller ingen risk att det får några större hälsokonsekvenser. Nämndens inställning i detalj Förslagets problembeskrivning Byggnadsnämnden känner inte igen den problembeskrivning som lyfts fram i boverkets rapport, att det finns exempel på planlösningar redan i detaljplaner på grund av bullerkraven. Exploatörer tar frivilligt ändå fram detaljerade ritningar för flerbostadshus och exempel på planlösningar samt sektioner med rumshöjder för att räkna hem investeringen. Boverkets motiverar ändringen också med att det tydliggörs att bullerkrav inne i bostäder helt och hållet regleras som ett tekniskt egenskapskrav och hanteras i byggprocessen. Även här finner Byggnadsnämnden svag grund för den motiveringen, så länge 4§ Trafikbullerförordningen tillåter undantag från 3§ angivna bullervärden, så kan övriga sidor utom den bullerdämpande utsättas för mycket höga bullernivåer. Precis som tidigare behöver bullerkraven inomhus följas upp i det tekniska skedet. Byggnadsnämnden finner inte att det blir någon skillnad i var bullerfrågan prövas i byggprocessen. Påverkan på handläggning Kraven på att utreda omgivningsbuller kvarstår i Plan och bygglagen, och bullerutredningar kommer fortsatt behövas både i detaljplaner och i lovärenden utom plan. Byggnadsnämnden Kungsbacka kommun Kungsbacka 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Tillämpning av regelverket med undantaget för ljuddämpad sida, kommer sannolikt bli oförändrat i lov och förhandsbeskedsärenden utom plan. Många gånger har krav på bullerutredning varit obehövligt med hänvisning till att det går att lösa med hälften av bostadsrummen mot ljuddämpad sida. Det har ofta varit lättare och billigare för enskilda husbyggare - att föreslå en planlösning med ljuddämpad sida - än att ta fram en bullerutredning. Detta förfarande har bygglovshandläggarna vid Kungsbacka kommun främst använts sig av vid placering intill medelstora landsvägar där det är gränsfall om bullervärdena kommer överskridas vid någon sida. Att ta bort kravet på hälften av bostadsrummen ska ligga mot den ljuddämpade sidan, kommer förenkla lite för de som söker bygglov med friare orientering av byggnaden. Vid kraftigt bullerutsatta platser kommer bullerutredning begäras in av bygglovshandläggarna på samma sätt som idag, för att visa på om det behövs åtgärder för att anordna en ljuddämpad sida. I genomförandeskedet av byggprocessen efter bygglov, där de tekniska kraven ska mötas, där förväntar sig byggnadsinspektörerna att bullerproblem är utredda eller obefintliga om bullerutredning inte behövts. Vid kraftigt överstigande av bullernivå vid fasad behöver byggherre ofta ta hjälp av akustiker som med beräkningar kan visa för byggnadsnämnden att kraven på ljudnivå inomhus klaras. Där förväntas ingen påverkan för handläggarna av föreslagen ändring. Hälsorisker av förslaget Så länge bullervärdena får överskridas vid fasad finns en viss risk att ljudnivåerna inne i bostaden överskrids. Professionella byggare som är medvetna om bullerproblem hittar lösningar för att motverka bullerproblemen inomhus. Byggnadsnämnden ser där ingen risk med ändringen av förslaget. De risker som Byggnadsnämnden främst ser är kopplade till privatpersoner som söker bygglov för första gången. Bristande kunskap i både byggprocess och bullerproblematik ger en hög risk för att bullerdämpande åtgärder missas. Att ha kvar undantaget för ljuddämpad sida men ta bort skrivelsen om hälften av bostadsrummen riskerar att öka andel rum i som utsätts för skadliga bullernivåer. Förfarandet att använda ljuddämpande sida som alternativ till att alls kräva in en bullerutredning bör därmed tillämpas mer restriktivt av handläggarna ifall förslaget genomförs. Förslag om gemensam vistelseyta Byggnadsnämnden instämmer med Boverkets tolkning att förslag om gemensam vistelseyta istället för hälften av bostadsrummen mot tyst sida, inte hade gett någon större skillnad mot dagens lydelse för handläggning av ärenden. Förslag om att ta bort undantagen för bostäder om 35 kvm Byggnadsnämnden anser att Boverkets förslag om att ta bort nuvarande undantag för bostäder om 35 kvm i 3§ stämmer väl in med 4§ nya lydelse. Om bostäder tillåts att helt ha rum mot bullerutsatta sidor blir 3§ undantag överflödigt. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2026-08-06 Diarienummer BN-2026-00128 Svar på Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remiss över föreslagna ändringar i trafikbullerförordningen, enligt Boverkets rapport 2026:13 Förslag till beslut i byggnadsnämnden Byggnadsnämnden antar yttrande daterat 2026-08-06, och översänder det som sitt svar till kommunstyrelsen. Byggnadsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Regeringen har skickat förslag till ändringar i trafikbullerförordningen på remiss till flera instanser, däribland Kungsbacka kommun. Förslagen bygger på Boverkets rapport 2026:13. Byggnadsnämnden har tagit fram ett yttrande som nu överlämnas till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Beslutsunderlag Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse, 2026-08-06 Yttrande, 2026-08-06 Boverkets Rapport 2026:13 – Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen, mars 2026 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Regeringen har sänt föreslagna ändringar i trafikbullerförordningen på remiss till ett antal remissinstanser, däribland ett trettiotal kommuner, inklusive Kungsbacka kommun. Boverkets rapport 2026:13 ”Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen” ligger som grund för Regeringens föreslagna förändringar i trafikbullerförordningen. Remissvaren ska ha inkommit till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 7 september 2026.Kommunstyrelsen har, med anledning av detta, sänt en internremiss till Byggnadsnämnden med begäran om yttrande senast 2026-08-19. Bygg- och miljöförvaltningen Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Åke Hjalmarsson Besöksadress Bygglovshandläggare Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Dagens krav på planlösningar i trafikbullerförordningen för bostäder i bullerutsatta lägen nära vägar och järnvägar föreslås tas bort. Regeringen föreslår att det, i stället för dagens krav på bullernivåer vid fasad för varje enskild bostad, ska vara tillräckligt att själva byggnaden som helhet har en ljuddämpad sida. Samtidigt föreslås att lägenheterna i byggnaden ska kunna utformas fritt och inte med hänsyn till buller från väg- och spårtrafik. För den enskilda bostaden innebär detta att endast kraven på ljudnivåer inomhus behöver uppfyllas avseende buller från väg- och spårtrafik. Enligt regeringen kan de föreslagna ändringarna i trafikbullerförordningen leda till förenklad planeringsprocess, större flexibilitet vid utformningen av bostäder samt ett mer varierat bostadsutbud. I Boverkets rapport 2026:13 ”Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen” föreslås nuvarande krav på bostadsrums orientering kopplat till buller tas bort. När bostäder planeras i bullerutsatta lägen ska idag minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet placeras mot en ljuddämpad sida. Enligt förslaget ska det räcka att en ljuddämpad sida kan åstadkommas för byggnaden som helhet. Med dagens regelverk ska, vid ekvivalentnivåer över 60 dBA, minst hälften av bostadsrummen i varje bostad större än 35 kvadratmeter vändas mot en ljuddämpad sida. Vid ekvivalentnivåer över 65 dBA ska med dagens regelverk samtliga bostäder, oavsett storlek, ha minst hälften av bostadsrummen mot ljuddämpad sida. Med Regeringens förslag blir det helt fritt att utforma bostäders planlösningar, då det räcker att själva byggnaden har en ljuddämpad sida. Nuvarande och föreslagen lydelse av 3 och 4 §§ förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (trafikbullerförordningen) återges nedan. Nuvarande lydelse: