Mötesbok: Utskottet — 4 mars 2026

Denna behandling '14/26 Trafikplan 2027' har inget tjänsteutlåtande.

Denna behandling '15/26 Information om avfallshantering Marstrandsön' har inget tjänsteutlåtande.

Denna behandling '16/26 Information om detaljplan Rishammar 2:86' har inget tjänsteutlåtande.

Denna behandling '17/26 Information om VA' har inget tjänsteutlåtande.

Svar på remiss - Naturvårdsverkets delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall Tjänsteutlåtande Dnr: XXXXXXX Datum: 2026-02-25 Handläggarens namn 2026-02-06 Dan Gorga Svar på remiss - Naturvårdsverkets delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (Dnr KS2025/2711-2) Sammanfattning Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat Naturvårdsverkets delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR). Delredovisningen omfattar i huvudsak de delar av förordningen som ska börja tillämpas senast tre år från ikraftträdandet (senast februari 2028). Naturvårdsverket föreslår att den nuvarande förpackningsförordningen ersätts med en ny förordning med kompletterande bestämmelser och att ett antal följdändringar görs i andra förordningar. Förvaltningen konstaterar att den svenska regleringen om förpackningsavfall behöver anpassas till EU:s förpackningsförordning. Förvaltningen har inte några invändningar mot förslagen om reglering av kvalitet i relation till det kommunala insamlingsansvaret för förpackningsavfall som samlas in och överlämnas till producentansvarsorganisationer, men föreslår vissa omformuleringar. Kommunen tillstyrker förslaget om undantag från separat insamling av övrigt förpackningsmaterial, men efterfrågar förtydliganden och att trä inkluderas. Kommunen tillstyrker ett förtydligat producentansvar för farliga förpackningar, men begär justeringar i fråga om gränsdragningar, ersättning, insamlingsupplägg och tidplan. Juridisk bedömning Avfallshantering och insamling av hushållens förpackningsavfall är en kommunal angelägenhet inom ramen för kommunens ansvar enligt miljöbalken (15 kap.) och avfallsförordningen (2020:614). Kommunen har sedan 2024 ett lagreglerat ansvar för insamling av förpackningsavfall från hushåll och vissa samlokaliserade verksamheter. Remissyttrandet avser författningsförslag som påverkar kommunens ansvar, kostnader och praktiska genomförande, och ligger därmed inom den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall är direkt tillämplig, men förutsätter nationella kompletteringar bland annat avseende myndighetsansvar, tillsyn och sanktionssystem. Kommunens synpunkter tar sikte på att regleringen ska vara rättssäker, praktiskt genomförbar och förenlig med kommunalt självstyre, samt att kostnader som följer av nya eller tydliggjorda krav ska omfattas av producenternas finansieringsansvar. Förvaltningens bedömning Bakgrund Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat Naturvårdsverkets delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR). Bedömning Förvaltningen konstaterar att den svenska regleringen om förpackningsavfall behöver anpassas till EU:s förpackningsförordning. Förvaltningen har inte några invändningar mot förslagen om reglering av kvalitet i relation till det kommunala insamlingsansvaret för förpackningsavfall som samlas in och överlämnas till producentansvarsorganisationer, men föreslår vissa omformuleringar.\nKommunen tillstyrker förslaget om undantag från separat insamling av övrigt förpackningsmaterial, men efterfrågar förtydliganden och att trä inkluderas. Kommunen tillstyrker ett förtydligat producentansvar för farliga förpackningar, men begär justeringar i fråga om gränsdragningar, ersättning, insamlingsupplägg och tidplan. Kommuners ansvar för kvalitet Kommunen tillstyrker att kvalitetsarbete tydliggörs, men anser att bestämmelserna bör utformas så att kommunens ansvar avser åtgärder inom kommunens rådighet. Formuleringar som kan tolkas som krav på att kommunen ska "underlätta" materialåtervinningen riskerar att flytta ansvar som i praktiken ligger hos producentansvarsorganisationerna (exempelvis krav på förbehandling/sortering efter insamling). Övrigt förpackningsmaterial Kommunen tillstyrker att övrigt förpackningsmaterial får samlas in tillsammans med avfall av samma material på platser där kommunen tar emot avfall direkt från hushåll, men begär att bestämmelsen förtydligas så att den inte driver en oproportionerlig servicenivå och att kommunalt ansvar inte utvidgas till icke kommunalt avfall från verksamheter. Kommunen föreslår att träförpackningar omfattas av samma ordning. -Skrivningen om platser där kommunen tar emot avfall direkt från hushåll bör inte tolkas som ett krav på fler eller nya lättillgängliga insamlingsplatser för dessa sällanmaterial. -Det ska vara tydligt att ansvaret avser kommunalt avfall, och inte innebär ett utökat ansvar för övrigt förpackningsmaterial från verksamheter som inte är kommunalt avfall. Farliga förpackningar Kommunen tillstyrker att producentansvaret för farliga förpackningar förtydligas i svensk rätt, men begär justeringar avseende gränsdragningar, insamlingsupplägg, ersättningens utformning samt en realistisk tidplan. -Rester och farliga förpackningar även när de är tömda: Det finns förpackningar som utgör farligt avfall även när de är tömda, och de kräver särskild hantering och medför merkostnader. Även dessa förpackningar bör kommunen få ersättningen för. -Insamling efter farlighetstyp: Det bör vara tillåtet och ofta mest ändamålsenligt att samla farliga förpackningar tillsammans efter farlighetstyp, snarare än separat per materialslag eller beroende på om förpackningen är full eller ej. Att tillsammans lägga färgburkar, fulla och tomma, i plast eller metall, är mer rimligt än att ha separat insamling när de ändå kommer gå till samma behandling av farligt avfall.\n-Ersättning och kostnadstäckning: Ersättning måste spegla verkliga kostnader och kunna differentieras utifrån farlighet, inte enbart vikt. Olika avfalls farlighet, som tryckgasbehållare och PCB innehåll, kostar kommunen olika mycket att behandla.\n-Gränsdragningar: Regelverket behöver vara praktiskt tillämpbart för hushåll, samlokaliserade verksamheter och andra verksamheter. Förslaget att kommunen ska ta emot fulla farliga förpackningar från verksamheter som kommunalt avfall men samtidigt enbart ta emot tomma farliga förpackningar från samlokaliserade verksamheter som tackat ja till kommunal avfallsinsamling, är svår att kommunicera och hantera i praktiken.\n-Flexibilitet i insamlingslösningar: Kommuner bör kunna använda även andra mottagningsformer än de som uttryckligen nämns i författningstext, om funktionskraven uppfylls.\ -Övergångstid: Tidplanen till 1 januari 2027 är kort i relation till upphandling, logistik, tillstånd, information och systemuppbyggnad. Undvik detaljstyrning av insamlingsform Kommunen anser att lagstiftningen bör ange funktionskrav och mål för utsortering, säker mottagning och behandling, men undvika att detaljstyra insamlingsform. Att koppla skyldigheter och ersättning till specifika angivna insamlingsformer riskerar att minska kommunernas flexibilitet och hämma utveckling av nya, mer ändamålsenliga lokala lösningar. Kommuner arbetar redan i dag med flera parallella insamlingsmetoder för att öka servicen och minska felsortering, och detta bör lagstiftningen understödja, inte begränsa. Ärendenivåer – bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål eller kommunstyrelsens resultatmål Förslagen berör kommunens ansvar för insamling av förpackningsavfall och får betydelse för planering, genomförande och finansiering av avfallsverksamheten. Ärendet har tydlig koppling till kommunfullmäktiges strategiska mål om hållbar samhällsutveckling och minskad klimat- och miljöpåverkan, genom ökat fokus på materialåtervinning, cirkulära flöden och förebyggande av avfall. Samtidigt innebär förslagen ökade krav på kommunal samordning, långsiktig planering och effektiv resursanvändning, vilket även relaterar till kommunstyrelsens resultatmål om kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Sammanfattningsvis bedöms ärendet bidra till uppfyllandet av kommunens strategiska mål, men med behov av att tydliggöra ansvarsfördelning och ekonomiska konsekvenser för kommunen. Bedömning utifrån miljö, hållbarhet och mål i Agenda 2030 Förslagen bedöms sammantaget stödja Agenda 2030, särskilt mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion) och mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna), genom ökad materialcirkulation och minskat avfall. För Kungälvs kommun är det centralt att regleringen utformas så att den driver hög kvalitet i insamlat material utan att skapa onödiga transporter eller oproportionerliga systemkostnader.\n Bedömning utifrån politiska styrdokument Förslaget är i linje med kommunens avfallsplan och övriga styrdokument som syftar till ökad sortering, högre återvinning och minskad nedskräpning. Kommunen bedömer att förslagen kan genomföras utan konflikt med kommunens styrande dokument, under förutsättning att ansvarsfördelning och finansiering tydliggörs.\\n Bedömning utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv För invånare och verksamheter är tydlighet och enkelhet i sorterings- och mottagningslösningar avgörande. Förslagen kan bidra till högre kvalitet och bättre återvinning, men riskerar samtidigt ökad komplexitet om gränsdragningar och insamlingskrav blir svåra att kommunicera. Kommunens synpunkter syftar till att säkerställa ett användarvänligt system med bibehållen service och rättssäkerhet, samt att undvika att sällanmaterial leder till oproportionerliga krav på insamlingsinfrastruktur.\n Bedömning utifrån ett medarbetarperspektiv Regleringen kan på sikt innebära ökade krav på kvalitetsuppföljning, information och samverkan med producentansvarsorganisationer. Det bedöms kunna hanteras inom ordinarie verksamhet, men förutsätter tydliga nationella riktlinjer och att kostnader och resursbehov kompenseras inom producentansvaret.\n Ekonomisk bedömning På sikt kan vissa av de föreslagna bestämmelserna innebära ökade kostnader för kommunen, exempelvis för kvalitetsarbete, utbildningsinsatser och hantering av farliga förpackningar.\nKommunens utgångspunkt är att sådana kostnader ska täckas av producenternas finansieringsansvar och återspeglas i ersättningen till kommunerna.\n Förslag till beslut Upprättad tjänsteskrivelse antas som Kungälvs kommuns svar på remissen. Åsa Berglie Tomas Turnéus Sektorchef Samhällsbyggnad Verksamhetschef Planering och projekt

Remissvar - Granskning FÖP Älvängen, Ale kommun : Remissvar - Granskning FÖP Älvängen, Ale kommun Tjänsteutlåtande Dnr: XXXXXXX Datum: 2026-02-25 Handläggarens namn 2026-02-03 Ingrid Lindbom Remissvar - Granskning FÖP Älvängen, Ale kommun (Dnr KS2026/0078-2) Sammanfattning Kungälvs kommun har getts tillfälle att lämna synpunkter på den Fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Älvängen som är ute på granskning fram till den 13 mars. Kommunen har fått förlängd svarstid till den 20 mars. Ale kommun har ett befolkningsmål om att vara 50 000 invånare år 2050. Idag bor cirka 33 000 invånare i kommunen. Utvecklingen av Älvängen är en viktig pusselbit för att nå det långsiktiga målet. Den fördjupade översiktsplanen presenterar strategier och riktlinjer för hur mark- och vattenområden öster och söder om Älvängen tätort ska kunna utvecklas för att möjliggöra cirka 3000 nya invånare. Planområdet ligger inom cirka 2 kilometer från Älvängen station. Föreslagen utveckling går i linje med Göteborgsregionens strukturbild, där Älvängen liksom Kungälv, är en del i pärlbandet av orter som kan bidra till den regionala befolkningstillväxten genom bland annat mellankommunal och regional kollektivtrafik.\nEfter samrådet om FÖP Älvängen år 2024 har Ale kommun bearbetat och utvecklat förslaget. Bland annat genom förtydliganden av mellankommunala frågor med koppling till regional utveckling, befolkningstillväxt och miljökvalitetsnormer. För att främja en hållbar utveckling finns strategiska ställningstaganden om etappvis utbyggnad som samordnas med utbyggnad av infrastruktur och åtgärder som stärker användandet av hållbara transporter.\nFörvaltningens bedömning är att Kungälvs kommun inte har några synpunkter på FÖP Älvängen. De mellankommunala frågorna har hanterats på ett bra och tydligt sätt. Samtidigt vill kommunen lyfta att Göta älv är råvattentäkt och försörjer mer än 700 000 personer med dricksvatten. Det är därför viktigt att säkerställa vattenkvaliteten i Göta älv vid ett genomförande av förslaget. Vidare innebär den förväntade befolkningsökningen som planen möjliggör att omfattningen av resande till Kungälvs tätort potentiellt ökar. Detta kräver stort fokus på att öka förutsättningarna för hållbara transporter. Juridisk bedömning Processen för Ale kommuns arbete med framtagande av den fördjupade översiktsplanen hanteras enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Enligt 3kap 12§ PBL ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för granskning för att möjliggöra för synpunkter på detta. Förvaltningens bedömning Bakgrund Kungälvs kommun har getts tillfälle att lämna synpunkter på den Fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Älvängen i Ale kommun som är ute på granskning fram till den 13 mars. Kommunen har fått förlängd svarstid till den 20 mars. Kommunen har tidigare yttrat sig i samrådet (Dnr KS2024/1315- 2) och hade då inga synpunkter på förslaget. Idag har Ale kommun cirka 33 000 invånare. Sedan upprustningen av E45 och järnvägen mellan Göteborg och Trollhättan har Älvängens möjligheter för utveckling stärkts väsentligt genom bättre kommunikationer. Intresset för att bygga bostäder och förvärva obebyggd mark är stort – både i centrala Älvängen och i tätortens utkanter. Detta leder till att Älvängen riskerar att få en fragmentarisk ortsutveckling i ytterområdena om inte ett strategiskt grepp tas för den fysiska planeringen.\nDen fördjupade översiktsplanen presenterar strategier och riktlinjer för hur mark- och vattenområden i det så kallade ”randområdet” öster och söder om befintlig tätortsbebyggelse ska användas på ett ändamålsenligt sätt. Området har stor potential att möjliggöra en betydande bebyggelseutveckling inom ett avstånd av 2 kilometer från Älvängen station. Den redovisade bebyggelseutvecklingen möjliggör för cirka 3000 nya invånare i Älvängen och därmed är det en viktig pusselbit för Ale kommun att nå målet om 50 000 invånare till år 2050. Det innebär procentuellt sett en något högre tillväxttakt än i Kungälvs kommun. Utvecklingen ligger i linje med Göteborgsregionens strukturbild, där Älvängen liksom Kungälv, är en del i pärlbandet av orter som kan bidra till den regionala befolkningstillväxten genom bland annat mellankommunal och regional kollektivtrafik.\ Planförslaget tar sin utgångspunkt i landskapets övergripande förutsättningar vilket innebär stor hänsyn till grönstruktur och jordbruksmark inom området. För att mildra effekterna av klimatförändringar och dess konsekvenser för den bebyggda miljön vidtas åtgärder för att värna om och förbättra befintliga ekosystem.\nTill planförslaget hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), en social konsekvensbedömning och en ekonomisk konsekvensbedömning och marknadsanalys. Det omfattande utvecklingsförslaget bedöms medföra viss förlust av jordbruksmark och annan naturmark. Trots dessa förluster bedöms utvecklingen vara acceptabel då förslaget har goda förutsättningar att uppnå kommunala och regionala mål om urban utveckling i kollektivtrafiknära läge. För att främja en hållbar utveckling finns strategiska ställningstaganden om etappvis utbyggnad som samordnas med utbyggnad av infrastruktur och åtgärder som stärker användandet av hållbara transporter.\nBild som visar Älvängen tätort och området som står i fokus för utveckling i FÖP Älvängen. Bild som visar övergripande utvecklingsinriktning i FÖP Älvängen. Bedömning Den föreslagna utvecklingen innebär ingen betydande påverkan på Kungälvs kommun eller kommunens intressen. Efter samrådet om FÖP Älvängen år 2024 har Ale kommun bearbetat och utvecklat förslaget. Bland annat genom en omarbetad struktur som följer Boverkets rekommendationer samt förtydliganden kring frågor av mellankommunalt intresse såsom koppling till regional utveckling, befolkningstillväxt, landskapets förutsättningar och möjlighet till ianspråktagande av jordbruksmark. Även hantering av riksintressen och miljökvalitetsnormer har utvecklats. Förändringarna är positiva ur ett mellankommunalt perspektiv. Det är en väl genomarbetad planhandling och det är positivt att Ale kommun har valt detta angreppssätt för att hantera ortens utveckling på ett strategiskt sätt.\\nGöta älv är råvattentäkt för Kungälvs kommun och Göteborgs stad och försörjer mer än 700 000 personer med dricksvatten. Kungälv levererar även vatten till Ale och Stenungsunds kommuner. För att säkerställa vattenkvaliteten i Göta älv är det viktigt att Ale kommun arbetar med att minska bräddningarna på spillvattensystemet och gör de nödvändiga åtgärder som beskrivs i granskningshandlingen och tillhörande utredningar.\\nKungälvs kommun vill, precis som i samrådet, understryka att omfattningen av tillväxten kan komma att ytterligare öka resandet till Kungälvs tätort, vilken ställer krav på ökade möjligheter till hållbara transporter även över Göta älv. Fler boende i Ale kommun är positivt även för Kungälvs näringsliv genom ett större utbud av arbetskraft och möjligen även ett ökat underlag för Kungälvs lokala handel.\\nBedömningen att Kungälvs kommun inte har några synpunkter på FÖP Älvängen kvarstår. Ärendenivåer – bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål eller kommunstyrelsens resultatmål Ärendet bedöms inte beröra de strategiska målen. Bedömning utifrån miljö, hållbarhet och mål i Agenda 2030 Ale kommun har i samband med arbetet med FÖP Älvängen gjort en bedömning av förslagets påverkan på målen i Agenda 2030. Redovisning finns i planhandlingarna.\n Bedömning utifrån politiska styrdokument Inte aktuellt i detta ärende. Bedömning utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv Inte aktuellt i detta ärende. Bedömning utifrån ett medarbetarperspektiv Inte aktuellt i detta ärende. Ekonomisk bedö