Kommunfullmäktige — 30 september 2026

Beslut SABY §23, 2026-02-26 Riktlinje avseende ersättning och inlösen av onyttigbliven VA-anläggning, 2026-02-05 KF beslut §62, 2023-10-24 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Karin Bångman (-), lämnar ett föreslag om tillägg enligt följande; 2026-09-30 Kommunfullmäktige Att riktlinjen ändras så att en fastighetsägare med en fungerande och godkänd enskild VA-anläggning som huvudregel ska kunna fortsätta använda den och begära anstånd. Anstånd med kommunal anslutning ska som huvudregel medges tills den egna anläggningen är uttjänt, så länge den uppfyller gällande krav. Om kommunen vill kräva tidigare anslutning ska det finnas konkreta och dokumenterade skäl, och beslutet ska motiveras för fastighetsägaren Ronny Karlsson (SD), föreslår bifall till Karin Bångmans (-) förslag om tillägg. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Karin Bångman (-) lämnat ett förslag om tillägg. Ordförande ställer först fråga på grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Ordförande ställer sedan fråga på Karin Bångmans (-) förslag om tillägg. Efter fråga på Karin Bångmans (-) förslag om tillägg finner ordförande att kommunfullmäktige avslår det. Votering är begärd och skall verkställas. Följande propositionsordning godkänns Ja-röst = avslag till Karin Bångmans (-) förslag om tillägg Nej-röst = bifall till Karin Bångmans (-) förslag om tillägg Med 30 ja-röster, 9 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige avslår Karin Bångmans (-) förslag om tillägg. Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Kajsa Mattsson, tillväxtchef Christian Thorgerzon, VA-chef 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 114 Dnr 2026-000057 Öppnande - 2026 Kort sammanfattning Ordförande Stina Kimselius (M) hälsar alla välkomna och öppnar mötet klockan 08:00. Protokollets justering och val av justerare Annica Hansson (S) och Malin Nilsdotter Nyström (C) utses till justerare. Protokollets justering sker 12 oktober via digital signering. Upprop Totalt noteras 29 ledamöter och 9 tjänstgörande ersättare. Kungörelse och kallelse Kommunfullmäktige kungjordes 18 september och kallelse skickades ut samma dag. Kommunfullmäktige godkänner kungörelsen och kallelsen. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställs. Informationer Aktuellt från kommunstyrelsen Maria Jacobsson (S), kommunstyrelsens ordförande informerar om följande; - Under beredskapsveckor har kommunen haft informationer om beredskap och det har funnits en frågetävling i kommunentrén som hjälper till att lära oss mer om beredskap och vad man kan göra själv. - Medborgardialog Laxjö. Trevlig kväll med många samtal om skola, inflyttning, fritid, vägar, socialtjänst, äldreomsorg och mycket mer. - Beslut om vuxenutbildningens överförande till Jämtlands Gymnasium där vi går in i ett samarbete som stärker utbud och organisation. 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 115 Dnr 2024-000003 Frågor Kort sammanfattning Inga frågor 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 116 Dnr 2024-000004 Dialog med revisorerna Kort sammanfattning Kommunfullmäktige har dialog med kommunrevisionen. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att lägga informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Britt Carlsson, revisor lämnar information om följande: - Rapport – Granskning av inköp och upphandling - Rapport överlämning från grundskola till gymnasieskola Underlag för beslut Rapport – Granskning av inköp och upphandling Rapport överlämning från grundskola till gymnasieskola Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ingrid Zakrisson (C), Karin Bångman (-), Tomas Jonsson (Kommundirektör), Andreas Karlsson (C), Maria Jacobsson (S) yttrar sig. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige kan lägga informationen till handlingarna och finner att så görs. Beslutet skickas till Revisionen 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 117 Dnr 2026-000023 Valärenden kommunfullmäktige - 2026 Kort sammanfattning Inga valärenden 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 118 Dnr 2026-000051 Anmälan av motioner och medborgarförslag - 2026 Kommunfullmäktiges beslut 1. Dnr 2026 – 212 Medborgarförslag - Flaggning Medborgarförslaget bereds och beslutas av kommunstyrelsen senast mars 2027. 2. Dnr 2026 – 213 Medborgarförslag - Alla skolbarns rätt att gå på fritids Medborgarförslaget bereds och beslutas av barn- och utbildningsnämnden senast mars 2027. 3. Dnr 2026 – 239 Medborgarförslag- Mer tid att äta lunch i skolan Medborgarförslaget bereds och beslutas av barn- och utbildningsnämnden senast mars 2027. 4. Dnr 2026 – 242 Medborgarförslag - Rätt att få barnomsorg på förskola och fritids vid ideellt arbete Medborgarförslaget bereds och beslutas av barn- och utbildningsnämnden senast mars 2027. 5. Dnr 2026 – 242 Medborgarförslag - Rusta upp fotbollsrink på Sånghusvallens skola Medborgarförslaget bereds och beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast mars 2027. 6. Dnr 2026 – 155 Medborgarförslag – Ramp Simhall Medborgarförslaget bereds och beslutas av kommunstyrelsen senast mars 2027. 7. Dnr 2026 – 253 Medborgarförslag - Utred ett nytt aktivitetscentrum i Nälden Medborgarförslaget bereds och beslutas av kommunstyrelsen senast mars 2027. 8. Dnr 2026 – 206 Motion - Införa Ko på Rot i Krokoms kommun Motionen bereds av kommunstyrelsen för beslut av kommunfullmäktige senast mars 2027. 9. Dnr 2026 – 209 Motion - Slopa tidsbegränsning på förskolan för barn till föräldralediga Motionen bereds av barn- och utbildningsnämnden för beslut av kommunfullmäktige senast mars 2027. 10. Dnr 2026 – 219 Motion - Inför en tillitsbaserad Krokomsmodell inom hemtjänst och LSS 2026-09-30 Kommunfullmäktige Motionen bereds av socialnämnden för beslut av kommunfullmäktige senast mars 2027. 11. Dnr 2026 – 207 Motion - Fritt Bältrosvaccin Motionen bereds av kommunstyrelsen för beslut av kommunfullmäktige senast mars 2027. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 14 september 2026 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ingrid Zakrisson (C) lämnar ett förslag om ändring enligt följande; Medborgarförslag - Utred ett nytt aktivitetscentrum i Nälden medborgarförslaget bereds och beslutas av kommunstyrelsen senast mars 2027. Eva Ljungdahl (MP), Jonas Gabrielsson (C) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ingrid Zakrisson (C) lämnat ett förslag om ändring. Ordförande ställer först fråga på Ingrid Zakrissons (C) förslag om ändring. Efter fråga på Ingrid Zakrissons (C) förslag om ändring finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Ordförande ställer sedan fråga på grundförslaget med Ingrid Zakrissons (C) ändring och finner att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Nämnderna 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 119 Dnr 2024-000006 Allmänhetens frågestund Kort sammanfattning Ingen medborgare närvarande 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 120 Dnr 2024-000287 Medborgarförslag - Seniorboende i Änge Offerdal Kort sammanfattning Ett medborgarförslag om seniorboende i Änge Offerdal har lämnats in av Kerstin Annika Sörensdotter. Kommunstyrelsen har beslut att skicka ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsens presidium att vid nästa ägarsamråd föra dialog med Krokomsbostäder AB. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att Krokoms kommun ska bygga särskilda seniorbostäder för att möta behovet av anpassade boenden för äldre invånare. Förslagsställaren lyfter fram att det finns ett växande behov av denna typ av bostäder i kommunen. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen regleras i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt denna lag ska kommunen planera för bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. Det innebär dock inte att kommunen har ansvar för att själv bygga bostäder – detta är i första hand en uppgift för privata och kommunala bostadsaktörer. I Krokoms kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning, 2019-2035, redovisas kommunens mål och prioriteringar för bostadsutvecklingen. Riktlinjen bygger på analyser av befolkningsutveckling, bostadsmarknad och planeringsförutsättningar. Seniorbostäder nämns inte som ett särskilt prioriterat segment i de aktuella riktlinjerna. Krokoms kommun enligt lag har ansvar att främja och planera för bostadsförsörjningen, men inte att själv bygga bostäder. I kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning nämns inte seniorbostäder som ett prioriterat område, varför förslaget inte föranleder någon ytterligare åtgärd från kommunens sida. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-12 § 95 Protokollsutdrag SABY 2025-09-11 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2026-09-30 Kommunfullmäktige Medborgarförslag - Seniorboende i Änge Offerdal Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD) lämnar ett förslag om tillägg enligt följande; Uppdra till kommunstyrelsens presidium att vid nästa ägarsamråd föra dialog med KBAB. Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till Ronny Karlssons (SD) förslag. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Ronny Karlssons (SD) förslag. Karin Jonsson (C) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om tillägg. Ordförande ställer först fråga på grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Ordförande ställer sedan fråga på Ronny Karlssons (SD) förslag om tillägg. Efter fråga på Ronny Karlssons (SD) förslag om tillägg finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Förslagsställaren 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 121 Dnr 2025-000059 Medborgarförslag - Barnkonventionens 12 kap i Medborgardialoger Kort sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit avseende ett att FN:s barnkonvention, artikel 12, implementeras i genomförandet av medborgardialoger i Krokoms kommun. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att besvara medborgarförslaget enligt följande; Då barnkonventionen är lag följer kommunen redan åtaganden som föreslås av medborgaren. Det finns, utöver lagstiftning, starka skäl att kommunen i sina medborgardialoger inkluderar bam och unga så att deras röster hörs och deras åsikter tas om hand. I den fortsatta utvecklingen av arbetet med medborgardialoger är barnperspektivet viktigt. Beskrivning av ärendet Av inlämnat medborgarförslag framgår förslag om att FN:s bamkonvention artikel 12, följs i så stor utsträckning som möjligt vid kommunens medborgardialoger. Barnkonventionens artikel 12 fastslår alla barn har rätt att fritt uttrycka sin mening och fi den respekterad i alla frågor som rör dem. Det innebär en rättighet till delaktighet och inflytande i såväl vardagliga beslut som i rättsliga eller administrativa processer. Kommunen har under de senaste åren genomfört ett antal medborgardialoger och befinner sig just nu i ett utvecklingsarbete vad gäller metod för genomförande med mera. Historiskt har barnperspektivet varit högt upp på dagordningen vid medborgardialogerna och det kommer det fortsatt vara även i framtiden. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-03-17 § 43 Medborgarförslag - Barnkonventionens 12 kap i medborgardialoger Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ingrid Zakrisson (C) föreslår bifall till medborgarförslaget. Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till Ingrid Zakrissons (C) förslag. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ingrid Zakrisson (C) lämnat ett förslag om bifall till medborgarförslaget. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Ingrid Zakrissons (C) förslag om bifall till medborgarförslaget. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Votering är begärd och skall verkställas. Följande propositionsordning godkänns Ja-röst = bifall till grundförslaget Nej-röst = bifall till Ingrid Zakrissons (C) förslag Med 19 ja-röster, 19 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget genom ordförandes utslagsröst. Beslutet skickas till Förslagsställaren 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 122 Dnr 2025-000261 Motion - Avgiftsfria trygghetslarm Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion gällande avgiftsfria trygghetslarm. Kommunfullmäktige beslutade 2025-11-05 att ärendet ska beredas av socialnämnden för beslut i kommunfullmäktige senast maj 2026. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen trygghetslarm ska vara avgiftsfritt – inte en klassfråga. Reservation Marie Svensson (V) reserverar sig till förmån för eget förslag. Eva Ljungdahl (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet I motionen från Vänsterpartiet framgår förslaget att trygghetslarm ska vara avgiftsfria. Detta förslag är inom socialnämndens ansvarsområde och därmed är socialnämnden det beredande organet. Socialförvaltningen har jämfört kostnader för trygghetslarm mellan Jämtlands läns kommuner och sammanställt resultatet. Mobilt trygghetslarm/fast trygghetslarm Bergs kommun 372 kr / månad Strömsunds kommun 350 kr / månad Åre kommun 332 kr / Krokoms kommun 265 kr / månad Härjedalens kommun 264 kr /månad Bräcke kommun 258 kr / månad Ragunda kommun 250 kr / månad Östersunds kommun 225 kr / månad I tabellen ovan går att utläsa att Krokoms kommun har förhållandevis låg avgift jämfört med övriga kommuner i länet. Krokoms kommun likt alla kommuner i Jämtlands län, tar ut en avgift för sina trygghetslarm. Att göra trygghetslarmen avgiftsfria i Krokoms kommun skulle innebära en ökad kostnad för socialförvaltningen (äldreomsorgen). 2026-09-30 Kommunfullmäktige I enlighet med socialnämndens uppdrag ”Socialnämnden ger Socialförvaltningen i uppdrag att arbeta för att i första hand alltid utföra beviljade insatser med hjälp av välfärdsteknik” har socialförvaltningen sedan år 2024 arbetat med att breddinföra och utveckla arbetet med digitalt först. Från 2020 fram till 2035 kommer antalet medborgare som har fyllt 80 år nästan att fördubblas i Krokoms kommun, vilket kommer att medföra att allt fler medborgare behöver trygghetslarm. En ökad andel trygghetslarm genererar en ökad kostnad. I början av 2026 hade Krokoms kommun 186 mobila trygghetslarm (GPS larm) och 159 fasta trygghetslarm. Det är totalt 345 trygghetslarm, avgifterna för dessa genererar en intäkt till kommunen på 1 097 100 kronor. Utifrån att antalet äldre kommer att öka kommer även den totala kostanden för trygghetslarm att öka allt eftersom. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-12 § 104 Protokollsutdrag SN 2026-03-25 Motion – Trygghetslarm ska vara avgiftsfritt – inte en klassfråga Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till motionen. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Marie Svensson (V) förslag. Eva Ljungdahl (MP) föreslår bifall till Marie Svensson (V) förslag. Karin Bångman (-) föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Marie Svensson (V) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Marie Svenssons (V) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 123 Dnr 2025-000110 Motion - Stärk arbetet för trygghet och inkludering för hbtqi-personer i förskolor och skolor Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att motionen anses besvarad i enlighet med Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har lämnat följande förslag till kommunfullmäktige: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att motionen anses besvarad samt att överlämna yttrandet till kommunstyrelsen. Nämnden konstaterar att motionens inriktning redan omfattas av och följs upp inom det ordinarie arbete som bedrivs inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Eventuella behov av ytterligare resurser, såsom kompetensstöd eller finansiering, hanteras inom nämndens ordinarie planerings- och budgetprocesser. Motionen "Stärk arbetet för trygghet och inkludering för hbtqi-personer i förskolor och skolor" lyfter behovet av ett långsiktigt och systematiskt arbete med normmedvetenhet, likabehandling och inkludering i kommunens utbildningsverksamheter. Motionären pekar särskilt på erfarenheterna från de tre förskolor i Nälden som genomgått hbtqi-certifiering, och beskriver positiva effekter i form av ökad kompetens, reflektion kring normer och ett mer inkluderande förhållningssätt. Motionen framhåller att dessa erfarenheter kan utgöra grund för ett bredare arbete i hela kommunen. I motionen föreslås att kommunen tar fram en plan för hur alla förskolor och skolor kan stärka sitt normkritiska och inkluderande arbete, att möjligheten till statlig finansiering ska utredas, samt att förvaltningen ska arbeta vidare med frågorna i dialog med personal, elever och vårdnadshavare. Motionären betonar även vikten av att säkerställa resurser för att arbetet ska vara långsiktigt och av god kvalitet. De frågor som motionen lyfter har nära koppling till flera av de styrdokument och/eller lagar som redan reglerar verksamheten: 2026-09-30 Kommunfullmäktige * Skollagen (2010:800) anger att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling i samband med utbildning. * Läroplan för förskolan (Lpfö 18) och Läroplanerna för grundskola (Lgr 22) betonar alla värdegrund, jämställdhet, barns och elevers rättigheter samt skolans ansvar att motverka traditionella och begränsande normer. * Diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på att huvudmannen bedriver ett målinriktat förebyggande och främjande arbete mot diskriminering, där hbtqi-frågor ingår. Barnkonventionen, som är svensk lag, kräver att utbildningen utgår från varje barns rätt till utveckling, delaktighet, skydd och likabehandling. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-04-15 Protokollsutdrag barn- och utbildningsnämnden 2026-03-10 § 15 Motion – stärk arbetet för trygghet och inkludering för hbtqi-personer i förskolor och skolor Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V), föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 124 Dnr 2025-000228 Motion - Inrätta ett jämställdhetspris Kort sammanfattning Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att inrätta ett jämställdhetspris i Krokoms kommun som årligen ska delas ut till en individ, ett töretag eller en förening för att uppmärksamma inspirerande verksamheter och medmänniskor som bidrar till att främja och stärka jämställdheten i Krokoms kommun. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att kommunens ansträngda ekonomi inte medger att priser betalas ut. Reservation Marie Svensson (V) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att inrätta ett jämställdhetspris i Krokoms kommun. Vänsterpartiet beskriver att motivet till inrättandet av priset är att ojämlikheten mellan män och kvinnor fortfarande utbredd i samhället samt att Krokoms kommun inte är något undantag. Vänsterpartiet anser att Krokoms kommun ska vara ett föredöme och visa att kommuninvånarna bör ha samma möjligheter och lika villkor oavsett kön. Vänsterpartiet föreslår att kommunen inrättar ett jämställdhetspris. Priset ska delas ut årligen till en individ, ett företag eller en förening som verkar inom kommunens geografiska gränser. Det ska delas ut för att uppmärksamma inspirerande verksamheter och medmänniskor som bidragit till att stärka och främja jämställdheten i Krokoms kommun. Priset ska bestå av en prissumma samt ett diplom. Tjänsteorganisationen bedömer att motivet är lovvärt och att jämställheten alltid ska uppmärksammas med målet att alla kommuninvånare ska ha samma möjligheter och lika villkor oavsett kön. Inför budgetåret 2024 Riordes en kraftig besparing och samtliga tidigare priser till föreningar, företag och privatpersoner togs bort med undantag för utmärkelsen Guldstjärnan. Besparingen var nödvändig att en budget i balans. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Ytterligare besparingskrav tör budgetåren 2025 och 2026 har medfört att några prispengar inte har kunnat prioriteras. Kommunens budget medger helt enkelt inte att priser delar ut. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-03-17 § 45 Motion Inrätta ett jämställdhetspris, dnr 2025-228 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Marie Svensson (V) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Marie Svenssons (V) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 125 Dnr 2025-000108 Motion - Införande av Hesa Fredrik-varningssystem i Krokoms kommun Kort sammanfattning Vänsterpartiet i Krokom har inkommit med en motion där de önskar utreda nuläget kring varningssystem för befolkningen, inklusive hur tillgången till Hesa Fredrik-sirener ser ut idag, och vad som kan göras för att varningsmöjligheterna. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta motionen. Motivering: Det finns anledning att utreda ett eventuellt behov av system för utomhusvarning, viktigt meddelande (Hesa Fredrik) i Krokoms kommun. I nuläget finns systemet inte i kommunen. Beskrivning av ärendet Det befintliga varningssystemet i Sverige består av meddelanden via sms, radio, TV och utomhussignalen ' 'Hesa Fredrik". Det finns cirka 4400 varningsanläggningar (ljudsändare för Hesa Fredrik) fördelade på 239 av landets 290 kommuner. De kommuner som har utomhusvarning är de som var krigsmål under andra världskriget samt de som har blivit det på senare tid eller har farlig verksamhet som bedrivs inom det geografiska området. Det är Myndigheten för civilt försvar som äger systemet för utomhusvarning. Kommuner sköter om drift och underhåll samt ansvarar tör utplacering av de ljudsändare som finns i kommunen. Ljudsändarna sitter främst i kommunens tätort, men kan även förekomma på andra ställen. Kommuner som saknar systemet, eller vill utöka befintligt innehav, kan efter riskanalys och dialog med Myndigheten tör civilt försvar ansöka om att få ljudsändare. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-03-17 § 44 Motion Införande av Hesa Fredrik-varningssystem i Krokoms kommun Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 126 Dnr 2026-000076 Motion - Revidering av kulturpolitiskt program för jämlik kultur i hela kommunen Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion om revidering av kulturpolitiskt program för jämlik kultur i hela kommunen. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Uppdra till kommunstyrelsen att senast mars 2027 lämna förslag till kommunfullmäktige om ett reviderat kulturpolitiskt program för Krokoms kommun. 2. Programmet ska tas fram i dialog med föreningsliv, kulturutövare, studieförbund och övriga aktörer som kommunstyrelsen bedömer lämpliga. 3. Programmet ska bidra till jämlik tillgång till kultur i hela kommunen och särskilt stärka möjligheterna för barn och unga, äldre samt andra grupper som är svårare att nå. Motionen betraktas med anledning av ovanstående punkter som besvarad. Beskrivning av ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige med förslag om revidering av Krokoms kommuns kulturpolitiska program. Programmet antogs 2014 och det framgår av dokumentet att det ska ses över under varje mandatperiod. Motionären anför att kultur är en del av välfärden och att möjligheten att ta del av kultur inte ska avgöras av bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. I en geografiskt stor landsbygdskommun som Krokom betonas särskilt behovet av att kulturverksamhet finns både i centralorten och i byarna. I motionen lyfts bibliotek, kulturskola, studieförbund, föreningsliv och lokala arrangörer fram som viktiga aktörer för att skapa mötesplatser och delaktighet i hela kommunen. Motionären framhåller att ett reviderat kulturpolitiskt program kan tydliggöra kommunens långsiktiga ambitioner för ett levande kulturliv i hela kommunen och bidra till jämlik tillgång till kultur, med särskild inriktning på barn och unga, äldre samt andra grupper som i dag är svårare att nå. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att det kulturpolitiska programmet ska revideras, att arbetet med revideringen ska ske i dialog med föreningsliv, kulturutövare och studieförbund samt att det nya programmet särskilt ska syfta till att stärka jämlik tillgång till kultur i hela kommunen. Kommunens kulturverksamhet, inklusive folkbibliotek och kulturskola, utgör en kommunal angelägenhet inom ramen för den allmänna kommunala kompetensen enligt 2 kap. 1 § kommunallagen. Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen ansvarar fullmäktige för att besluta om övergripande mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, vilket innefattar antagande och revidering av kulturpolitiska program. Motionen är väckt i fullmäktige och avser en sådan principiell fråga. Biblioteksverksamheten regleras särskilt i bibliotekslagen. Det allmänna biblioteksväsendet utgörs av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet, där kommunens folkbibliotek ingår. Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning och intresset för bildning, utbildning och kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Folkbiblioteken ska vidare vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Kommunen är skyldig att anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Motionens betoning av jämlik tillgång till bibliotek och kulturskola, liksom fokus på barn och unga, äldre och grupper som är svåra att nå, ligger i linje med bibliotekslagens krav på tillgänglighet för alla och med regeringsformens mål om delaktighet, jämlikhet och barns rätt samt motverkande av diskriminering. Kommunens folkbibliotek ingår i det allmänna biblioteksväsendet och kommunen är, som bibliotekshuvudman, ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med bibliotekslagen. I Krokoms kommun är folkbiblioteksverksamheten organisatoriskt placerad under barn- och utbildningsnämnden. Nämnden har därmed, inom ramen för den nämndorganisation som fullmäktige beslutat om enligt 6 kap. 2 § kommunallagen, ett särskilt ansvar för att planera, följa upp och utveckla biblioteksverksamheten. Den aktuella motionen avser dock ett övergripande kulturpolitiskt program som ska omfatta kommunens samlade kulturverksamhet, där biblioteken utgör en av flera centrala komponenter vid sidan av exempelvis kulturskola, föreningsliv och andra kulturaktörer. Enligt 6 kap. 4 § kommunallagen bereder nämnderna fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs, medan kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 och 13 §§ har ett särskilt ansvar att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt bereda och verkställa fullmäktiges beslut. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Mot denna bakgrund är det naturligt att det kulturpolitiska programmet bereds av den nämnd som fullmäktige pekat ut som ansvarig för kulturfrågor på övergripande nivå, alternativt av kommunstyrelsen, men med en tydlig medverkan från barn- och utbildningsnämnden i de delar som rör biblioteksverksamheten. Genom att säkerställa att barn- och utbildningsnämnden involveras i beredningen kan kommunen tillgodose bibliotekslagens krav och samtidigt uppnå en ändamålsenlig samordning mellan det kulturpolitiska programmet och kommunens biblioteksplan samt övriga styrdokument inom utbildnings- och kultursektorn. Motionens förslag om att ta fram programmet i dialog med föreningsliv, kulturutövare och studieförbund är förenligt med kommunens möjligheter att inom kulturområdet samverka med enskilda aktörer. Vid utformningen av eventuella stöd- och samverkansformer måste kommunen samtidigt beakta den kommunala likställighetsprincipen och säkerställa att sakliga och objektiva grunder tillämpas vid fördelning av resurser, bl.a. vid kulturstöd och annan resursfördelning till föreningsliv och kulturutövare. Mot denna bakgrund aktualiserar motionen ställningstaganden till om, på vilket sätt och inom vilken tidsram kommunen bör genomföra en revidering av det kulturpolitiska programmet, hur arbetet ska organiseras och samordnas med befintliga styrdokument – däribland kommunens biblioteksplan – samt hur beredningen ska utformas vad gäller ansvarig nämnd och formerna för dialog med berörda aktörer. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-12 § 98 Motion – Revidering av kulturpolitiskt program för jämlik kultur i hela kommunen, 2026-03-10 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 127 Dnr 2026-000016 Motion - Partistödsredovisning Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion om partistödsredovisning. Motionären framhåller bland annat att en resultatrapport, upprättad enligt grundläggande redovisningsprinciper, är ett tydligt och ändamålsenligt sätt att visa hur partistödet har använts. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: Kommunfullmäktige har, med stöd av 4 kap. 29–31 §§ kommunallagen, redan beslutat om en ordning för kommunalt partistöd och partistödsredovisning. Den nuvarande ordningen bedöms redan uppfylla kommunallagens krav på redovisning av partistöd och samtidigt säkerställa likvärdig behandling av samtliga partier. Något ytterligare krav på en särskild redovisningsform bedöms inte vara vare sig rättsligt nödvändigt eller lämpligt. Reservation Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Kommunallagen innehåller inte något krav på viss bestämd redovisningsform, såsom resultatrapport upprättad enligt grundläggande redovisningsprinciper. Lagstiftaren har i stället valt en funktionsinriktad reglering, där redovisningens innehåll ska möjliggöra insyn i hur stödet har använts, medan utformningen i övrigt lämnas åt partierna. Kammarrättspraxis visar därutöver att kommunfullmäktiges möjlighet att neka partistöd är begränsad till det fall att redovisning och granskningsrapport inte lämnas in alls. Fullmäktige får inte neka partistöd enbart med hänvisning till hur en i och för sig ingiven redovisning har utformats eller bedömts av kommunen. Ett krav på viss rapporttyp, som knyts till rätten till partistöd, riskerar därför att gå utöver vad kommunallagen medger. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-04-15 § 65 2026-09-30 Kommunfullmäktige Motion – Partistödsredovisning, 2026-01-14 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till motionen. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Ronny Karlsson (SD) förslag. Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Bert-Ola Bångman (-) föreslår bifall till Ronny Karlsson (SD) förslag. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget. Björn Hammarberg (M) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Ronny Karlssons (SD) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Ronny Karlsson (SD) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 128 Dnr 2026-000080 Motion - Inför en klimatbudget i Krokoms kommun Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion om att Krokoms kommun ska införa en klimatbudget som ett komplement till den ordinarie ekonomiska budgeten. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen med följande motivering: Kommunen arbetar redan i dag med klimat- och hållbarhetsfrågor genom befintliga styrdokument, miljömål och uppföljningsrutiner. Dessa processer är integrerade i kommunens övergripande verksamhetsplanering och budgetarbete. Ett införande av en separat klimatbudget skulle innebära ytterligare ett styrdokument som behöver utvecklas, förvaltas och följas upp, vilket riskerar att skapa parallella processer och ökad administrativ belastning. Reservation Marie Svensson (V) reserverar sig till förmån för eget förslag. Eva Ljungdahl (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Motionen lyfter fram att klimatförändringarna redan påverkar samhället och att politiska beslut årligen inverkar på utsläppen av växthusgaser. Enligt motionären är det därför viktigt att klimatarbetet integreras i den ordinarie styrningen för att bli mer trovärdigt och effektivt. En klimatbudget beskrivs som ett styrningsverktyg som synliggör hur kommunens beslut påverkar utsläppsnivåerna samt hur kommunen kan arbeta för att nå uppsatta klimatmål. Den föreslås fungera som ett komplement till den ekonomiska budgeten och bidra till ökad konkretisering, transparens och uppföljningsbarhet. Motionären framhåller att ett växande antal svenska kommuner använder klimatbudgetar eller klimatbokslut som del av sin planeringsprocess. Genom att koppla klimatmålen till budgetprocessen menar motionären att kommunen bättre kan prioritera åtgärder som leder till faktiska utsläppsminskningar samt stärka möjligheterna för invånare och politiker att följa utvecklingen. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Det finns i dagsläget ingen författningsreglering som ålägger kommuner att införa en särskild klimatbudget eller klimatbokslut. Klimatlagen (2017:720) reglerar uttryckligen regeringens klimatpolitiska arbete och hur detta ska samordnas med den statliga budgetpolitiken. Lagen riktar sig således inte till kommunerna. Inte heller miljöbalken innehåller något formellt krav på särskilda styrdokument av detta slag, utan anger i stället materiella krav, bland annat att myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Kommunens skyldighet är därför att bedriva ett effektivt klimat- och miljöarbete, inte att använda en viss bestämd styrmodell. Kommunfullmäktige ansvarar enligt 5 kap. 1 § kommunallagen för mål och riktlinjer för verksamheten samt för budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Enligt 11 kap. 1 och 5 §§ ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning och årligen upprätta en budget som som huvudregel är i balans. Kommunallagen anger vilka ekonomiska krav som ställs på budgeten men reglerar inte i detalj vilka tematiska eller sektorsvisa styrdokument som måste finnas. Att avstå från att införa en separat klimatbudget och i stället låta klimat- och hållbarhetsfrågorna hanteras inom ramen för befintlig verksamhetsplanering och budget bedöms därmed ligga inom fullmäktiges handlingsutrymme och vara förenligt med kravet på god ekonomisk hushållning. Det kan noteras att domstolspraxis accepterat att kommuner inför klimatrelaterade styrmedel inom den egna organisationen, såsom klimatavgifter på resor, och bedömt sådana åtgärder som förenliga med kommunal kompetens och kravet på god ekonomisk hushållning (KR 103- 18). Denna praxis visar att kommunen har möjlighet att införa särskilda klimatstyrmedel om man finner det lämpligt, men innebär inte någon rättslig skyldighet att använda just klimatbudget som styrinstrument. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-12 § 96 Motion – Inför en klimatbudget i Krokoms kommun Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till motionen. Eva Ljungdahl (MP) föreslår bifall till Marie Svenssons (V) förslag. Olof Wallgren (C) föreslår bifall till Marie Svenssons (V) förslag. Björn Hammarberg (M) föreslår bifall till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Bångman (-) föreslår bifall till grundförslaget. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget. Andreas Karlsson (C) föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Marie Svensson (V) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Marie Svenssons (V) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Votering är begärd och skall verkställas. Följande propositionsordning godkänns Ja-röst = bifall till grundförslaget Nej-röst = bifall till Marie Svenssons (V) förslag Med 35 ja-röster, 5 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 129 Dnr 2026-000079 Motion - Arbetstidsförkortning - ett steg mot ett hållbart arbetsliv Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion beträffande arbetstidsförkortning. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: Kommunen har möjlighet att pröva arbetstidsförkortning inom ramen för sitt arbetsgivaransvar, och motionens intentioner är i linje med behovet av att förbättra arbetsmiljön. Den ekonomiska analysen visar dock att även ett begränsat pilotförsök medför betydande kostnader. För att undvika negativa effekter på verksamhetens kvalitet krävs att bortfallet av arbetstid kompenseras med ökad bemanning. Detta förutsätter att ytterligare ekonomiska resurser tillförs berörda verksamheter. Då sådana resurser i nuläget inte finns avsatta bedöms förslaget inte vara genomförbart. Motionen bör därför avslås. Reservation Marie Svensson (V) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Frågor om bemanning, arbetstidsförläggning och personalvård i den egna verksamheten ligger inom den kommunala kompetensen och utgör kärnan i kommunen som arbetsgivare. Arbetstidsförkortning som en arbetsgivarsatsning inom kommunens egna verksamheter får därför anses rymmas inom den allmänna kompetensen, under förutsättning att övrig arbetsrättslig reglering (lagar och kollektivavtal) iakttas. Kommunen har enligt arbetsmiljölagen ett långtgående ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall och att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att en god arbetsmiljö uppnås. Detta innefattar att vidta organisatoriska åtgärder, såsom förändrad arbetstidsförläggning, om det krävs för att hantera hög arbetsbelastning. Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2026-09-30 Kommunfullmäktige om systematiskt arbetsmiljöarbete understryker att arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Myndighetsriktlinjerna är inte rättsligt bindande i sig men ger vägledning om hur lagens krav bör förstås och tillämpas. Motionens syfte – att pröva arbetstidsförkortning som ett instrument för bättre arbetsmiljö, minskad sjukfrånvaro och stärkt attraktionskraft – ansluter därför väl till arbetsgivaransvaret enligt arbetsmiljölagen. Enligt arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar per vecka. Arbetstidsförkortning i den mening motionen avser innebär typiskt att arbetsgivaren, genom kollektivavtal eller arbetsgivarbeslut i samförstånd med de fackliga organisationerna, lägger ordinarie arbetstid lägre än lagens maximum (t.ex. 35–37 timmar per vecka). Detta är tillåtet, eftersom lagen anger ett tak, inte ett golv. Lagen reglerar vidare jourtid (beredskap på arbetsstället) med en övre ram om 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Övertid definieras som tid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid och är underkastad särskilda begränsningar. För deltidsanställda definieras mertid som arbete utöver avtalad ordinarie arbetstid, högst 200 timmar per år, med möjlighet till ytterligare mertid under nödfallsförutsättningar. Arbetsdomstolen har betonat att övertid inte får göras till en permanent del av arbetstidssystemet, utan ska vara ett tillfälligt och extraordinärt inslag. Detta innebär att om kommunen inför arbetstidsförkortning i försöksform måste upplägget konstrueras så att den kortare ordinarie arbetstiden inte i praktiken ”tas tillbaka” genom systematiskt uttag av mertid eller övertid. Ett sådant upplägg skulle riskera att stå i strid med såväl arbetstidslagens syfte som kollektivavtalens reglering. Arbetstidslagen är i stor utsträckning dispositiv genom kollektivavtal. I flera rättsfall har Arbetsdomstolen behandlat hur kollektivavtalsregleringar av dygnsvila och arbetstid förhåller sig till lagen och dess tvingande minimiregler. Detta talar för att eventuella försök med arbetstidsförkortning behöver förankras genom lokala avtal med berörda arbetstagarorganisationer, särskilt om arbetstidsmönstret förändras på ett sätt som rör dygns- och veckovila. Alla arbetstagare ska enligt arbetstidslagen ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila). Tiden mellan kl. 00.00 och 05.00 ska normalt ingå i dygnsvilan. Avvikelse får göras tillfälligtvis vid oförutsedda händelser, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Denna reglering har sin bakgrund i arbetstidsdirektivet, vilket också återspeglas i EU-domstolens praxis om arbetstid och viloperioder. EU- domstolen har vidare slagit fast att jourtid med fysisk närvaro på 2026-09-30 Kommunfullmäktige arbetsplatsen i sin helhet ska räknas som arbetstid och att avvikelser från viloreglerna förutsätter motsvarande kompensationsledighet som ligger i direkt anslutning till arbetsperioden. Detta innebär att vid utformning av försök med arbetstidsförkortning, särskilt i verksamheter med jour och nattarbete (t.ex. vård och omsorg), måste kommunen beakta att all jour med fysisk närvaro i princip ingår i arbetstiden vid beräkning av arbetstidsmåttet, och att viloreglerna inte kan kringgås genom nationell praxis eller avtal. Arbetsdomstolens praxis visar att schemaläggningen ska ta sikte på att uppfylla kraven på dygnsvila, men att oförutsedda störningar kan medföra faktiska avvikelser utan att det i sig innebär avtalsbrott – under förutsättning att kompensationsledighet utgår. Detta är relevant för kommunen vid planeringen av försök: grundscheman måste uppfylla minimikraven, och det bör finnas rutiner för snabb kompensation vid störningar. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska planeras, ledas och kontrolleras så att arbetsmiljön uppfyller kraven på en god arbetsmiljö, bl.a. genom fortlöpande riskbedömningar och åtgärdsplaner. Myndighetsriktlinjerna understryker att arbetsgivaren ska integrera organisatoriska faktorer, såsom arbetsmängd, arbetstider och återhämtning, i riskbedömningarna. I praxis har bristande organisering och planering av arbetet, inklusive avsaknad av tillräckliga åtgärder mot stress, lett till förelägganden från Arbetsmiljöverket som fastställts av domstol. Kommunen har i sin roll som huvudman för skola och välfärdsverksamhet ett tydligt ansvar för att arbetsmiljön organiseras så att risker för bl.a. hög arbetsbelastning hanteras. Motionens fokus på kvinnodominerade yrken med hög arbetsbelastning ansluter till denna riskbaserade ansats. Där arbetsmiljöundersökningar och sjukfrånvarostatistik visar på återkommande belastningsproblem kan en förändrad arbetstidsorganisation, t.ex. genom försök med arbetstidsförkortning, vara en möjlig åtgärd i en bredare åtgärdsportfölj. Det bör samtidigt beaktas att arbetstidsförkortning inte ensamt garanterar en god arbetsmiljö. Effekten beror på hur arbetet i övrigt organiseras, bemannas och ledarskapet utövas. En utredning behöver därför belysa hur arbetstidsförkortning påverkar arbetsbelastning, möjligheten till återhämtning och kvalitet – men också hur eventuella bemanningsbehov ska tillgodoses för att undvika ökad stress under den kortare arbetstiden. Ekonomisk konsekvensanalys Krokoms kommun hade per den 1 november 2025 totalt 1 521 månadsavlönade medarbetare, varav 1 377 tillsvidareanställda och 144 visstidsanställda. Den totala arbetade tiden under 2025 uppgick till 2,23 miljoner timmar, vilket 2026-09-30 Kommunfullmäktige motsvarar cirka 1 211 årsarbetare. Samtidigt uppgick den totala sjukfrånvaron till 10 procent, vilket är en relativt hög nivå i ett kommunalt perspektiv och innebär ett betydande produktionsbortfall. Kommunens verksamhet är i stor utsträckning koncentrerad till personalintensiva välfärdsområden såsom vård, omsorg och skola. Ett försök med arbetstidsförkortning med bibehållen lön innebär att samma lönekostnad bibehålls, men att den totala arbetade tiden minskar. Givet att den faktiska produktionen idag motsvarar cirka 1 211 årsarbetare blir effekten av en generell arbetstidsförkortning mer konkret. Om arbetstiden minskar från 40 till 35 timmar per vecka motsvarar detta en reduktion om cirka 12,5 procent. Applicerat på den faktiska arbetsvolymen (1 211 årsarbetare) skulle detta innebära ett bortfall motsvarande cirka 150 årsarbetare (inte 190, vilket blir fallet om man utgår från antal anställda snarare än faktisk arbetad tid). Detta illustrerar vikten av att utgå från faktisk arbetstid snarare än antal anställda vid denna typ av analys. Det är dock varken realistiskt eller avsikten att genomföra en generell reform. Om ett pilotförsök istället omfattar cirka 10 procent av personalstyrkan – motsvarande ungefär 150 medarbetare – blir effekterna mer hanterbara. Denna grupp motsvarar ungefär 120 årsarbetare (baserat på totalvolymen). En arbetstidsförkortning på 12,5 procent inom pilotgruppen motsvarar då ett bortfall om cirka 15 årsarbetare. Med en genomsnittlig årsarbetskostnad (lön inklusive personalomkostnader) om cirka 550 000 kronor innebär detta ett potentiellt bemanningsbehov motsvarande cirka 8–9 miljoner kronor per år för att upprätthålla samma verksamhetsnivå. Samtidigt behöver analysen justeras utifrån den faktiska sjukfrånvaron på 10 procent. Detta innebär att den effektiva tillgängliga arbetskapaciteten redan idag är reducerad. I praktiken motsvarar detta att av de 1 211 årsarbetarna förloras cirka 120 årsarbetare till följd av sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron utgör därmed en mycket stor kostnads- och kapacitetsfaktor. Om man grovt uppskattar att den totala lönekostnaden per årsarbetare är 550 000 kronor innebär 120 förlorade årsarbetare en kostnadsvolym i storleksordningen 65–70 miljoner kronor per år i utebliven produktion och relaterade kostnader. För pilotgruppen (ca 120 årsarbetare) motsvarar en sjukfrånvaro på 10 procent ett bortfall om cirka 12 årsarbetare, vilket i kostnadstermer motsvarar ungefär 6–7 miljoner kronor per år. Om arbetstidsförkortning i pilotverksamheten leder till att sjukfrånvaron minskar, exempelvis från 10 till 8 procent (en minskning med två procentenheter), innebär det att cirka 2,4 årsarbetare återvinns i arbetskapacitet inom pilotgruppen. Detta motsvarar en ekonomisk effekt på cirka 1,3 miljoner kronor per år. Därutöver finns potentiella effekter kopplade till personalomsättning. 2026-09-30 Kommunfullmäktige I personalintensiva verksamheter är omsättningen ofta betydande, och kostnader för rekrytering, introduktion och produktionsbortfall kan uppskattas till 75 000–125 000 kronor per rekrytering. För en grupp om 150 medarbetare kan detta motsvara cirka 1–2 miljoner kronor per år. Om förbättrade arbetsvillkor leder till minskad omsättning kan ytterligare besparingar i storleksordningen 0,3–0,7 miljoner kronor uppstå. Utöver dessa direkt mätbara effekter finns mer svårkvantifierade konsekvenser. En hög sjukfrånvaro på 10 procent indikerar en pressad arbetssituation. Arbetstidsförkortning kan bidra till minskad belastning, förbättrad arbetsmiljö, ökad kontinuitet och minskat behov av korttidsvikarier. Detta kan i sin tur leda till högre kvalitet i verksamheten och minskade indirekta kostnader. Sammantaget innebär ett pilotförsök med arbetstidsförkortning sannolikt en bruttokostnad på cirka 8–9 miljoner kronor per år. Genom minskad sjukfrånvaro och lägre personalomsättning kan cirka 1,5–2 miljoner kronor återvinnas relativt snabbt. Nettokostnaden kan därmed uppskattas till 6–7 miljoner kronor per år i ett inledande skede. Mot bakgrund av den höga sjukfrånvaron finns dock en särskild potential i Krokoms kommun jämfört med många andra organisationer. Om effekterna på sjukfrånvaron blir större än i detta försiktiga räkneexempel kan en betydligt större del av kostnaden neutraliseras. Eftersom det rör sig om ett avgränsat försök med tydlig uppföljning är den ekonomiska risken begränsad. Med rätt utformning kan kommunen både testa arbetstidsförkortning som arbetsgivarstrategi och samtidigt adressera en av sina största strukturella utmaningar – den höga sjukfrånvaron. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-12 § 97 Motion – Arbetstidsförkortning - ett steg mot ett hållbart arbetsliv Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till motionen. Eva Ljungdahl (MP) föreslår bifall till Marie Svenssons (V) förslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget. Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Eva Andersson (JVK) föreslår bifall till grundförslaget. Ingrid Zakrisson (C) yttrar sig 2026-09-30 Kommunfullmäktige Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Marie Svensson (V) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Marie Svenssons (V) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 130 Dnr 2026-000069 Motion - Fler öppettider i fritidsgårdsverksamheten och ambulerande fritidsgård Kort sammanfattning Marie Svensson (V) föreslår i motion att kommunfullmäktige ska besluta om att utöka öppettiderna i kommunens fritidsgårdsverksamhet samt att utveckla en ambulerande fritidsgård som kan nå fler orter i kommunen. Syftet är att öka tryggheten, tillgängligheten och likvärdigheten för ungdomar i Krokoms kommun, särskilt med hänsyn till långa geografiska avstånd och begränsade naturliga mötesplatser. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: Nuvarande fritidsgårdsverksamhet är anpassad till de budgetramar och personalresurser som kommunen har i dag. De föreslagna utökningarna skulle kräva extra resurser för bemanning och drift som inte ryms inom nuvarande ekonomi. Verksamheten bedöms därför som tillräcklig i nuläget och motionens förslag kan inte prioriteras. Reservation Marie Svensson (V) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Motionen tar upp frågan om tillgänglighet och likvärdighet inom fritidsgårdsverksamheten i Krokoms kommun. Motionären framhåller att kommunens geografiska avstånd och begränsade naturliga mötesplatser för unga innebär att fritidsgårdarna fyller en viktig funktion som trygga och vuxennärvarande miljöer under kvällstid. Enligt motionen kan begränsade öppettider och avsaknaden av rörlig verksamhet leda till minskad delaktighet bland ungdomar, ojämlik tillgång till aktiviteter och ökade skillnader beroende på bostadsort. Förslaget innebär dels att utöka antalet öppetdagar och öppettider, dels att utveckla en ambulerande fritidsgård för att nå fler orter i kommunen. Syftet är att stärka kommunens förebyggande arbete, öka närvaron av vuxna i fler lokalsamhällen samt förbättra möjligheterna till meningsfull fritid för ungdomar. Fritidsgårdsverksamheten organiseras idag utifrån fastställda budgetramar och prioriteringar. Förändringar i öppettider eller verksamhetsform kan innebära behov av ökade personalresurser, lokalkostnader eller investeringar 2026-09-30 Kommunfullmäktige i fordon och utrustning. Samtidigt kan utökad verksamhet potentiellt bidra till en breddad målgrupp, ökad uppsökande närvaro och förstärkta förebyggande insatser. Motionen aktualiserar därför en avvägning mellan identifierade behov inom ungdomsverksamheten och de ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som finns. Ärendet ger möjlighet för fullmäktige att ta ställning till om de föreslagna åtgärderna ska genomföras, avslås eller utredas vidare utifrån kommunens mål, prioriteringar och resursläge. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-12 § 99 Motion - Fler öppettider i fritidsgårdsverksamheten och ambulerande fritidsgård 2026-03-04 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V), lämnar ett förslag om bifall till motionen. Maria Jacobsson (S), lämnar ett förslag om bifall till grundförslaget. Karin Bångman (-), lämnar ett förslag om bifall till grundförslaget. Ingrid Zakrisson (C), Björn Hammarberg (M) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Marie Svensson (V) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Marie Svenssons (V) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 131 Dnr 2026-000002 Motion - Begränsning av utköpskostnader Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion om begränsning av utköpskostnader. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: Motionens förslag om ett generellt beloppstak om maximalt tre månadslöner, oavsett befattning, skulle innebära en absolut begränsning av kommunens möjligheter att i enskilda fall träffa ekonomiskt rationella uppgörelser. I vissa situationer kan en uppgörelse som överstiger tre månadslöner vara det ekonomiskt mest försvarbara alternativet, t.ex. för att undvika långvariga tvister, omfattande rättegångskostnader eller betydande skadeståndsanspråk. I dessa fall kan en hård beloppsgräns leda till högre totalkostnader för kommunen och därmed motverka syftet att uppnå god ekonomisk hushållning. Reservation Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Motionen tar sin utgångspunkt i att kommunen under senare år, i likhet med många andra kommuner, vid ett antal tillfällen har träffat uppgörelser om att avsluta anställningar mot ekonomisk ersättning, s.k. utköp. Dessa uppgörelser innebär normalt att arbetsgivare och arbetstagare civilrättsligt reglerar samtliga ekonomiska mellanhavanden i samband med att anställningen upphör, ofta genom ett avgångsvederlag som är skattepliktigt och socialavgiftsgrundande på samma sätt som lön. Motionären framhåller att utköp i vissa situationer kan vara nödvändiga, men att alltför höga ersättningar belastar kommunens ekonomi och riskerar att undergräva medborgarnas förtroende för hur skattemedel används. Kommunens hantering av personalfrågor faller inom den kommunala allmänna kompetensen, eftersom det rör en kärnfråga i den kommunala verksamheten – förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. Samtidigt är kommunen enligt kommunallagen skyldig att ha en 2026-09-30 Kommunfullmäktige god ekonomisk hushållning i all verksamhet, även sådan som bedrivs genom kommunala bolag. Vid sidan om kravet på god ekonomisk hushållning gäller särskilt att kommunens medel ska förvaltas så att krav på både god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Förarbetena understryker att kommunala medel inte bör utsättas för onödig risk genom tveksamma eller svårbedömda ekonomiska dispositioner, utan att den kommunala förmögenheten ska skyddas så att kommunen kan fullgöra sina uppgifter enligt lag och egna beslut. I doktrinen framhålls också att kommunen, trots en vidsträckt avtalsfrihet, är bunden av krav på saklighet och opartiskhet samt av kravet att ekonomiförvaltningen ska ske på ett ansvarsfullt sätt. Motionen syftar till att förstärka denna ekonomiska återhållsamhet och öka transparensen genom att införa en tydlig övre gräns för hur stora utköpsersättningar kommunen får erbjuda. Förslaget är att kommunen beslutar att vid utköp av personal aldrig erbjuda mer än tre månadslöner i ersättning, oavsett befattning. Ett sådant tak skulle i praktiken fungera som en intern begränsning av kommunens företrädares befogenhet att ingå avtal om avgångsvederlag. Fullmäktige har enligt kommunallagen möjlighet att genom riktlinjer reglera hur kommunens medel ska användas och hur ansvar för ekonomiska beslut ska fördelas, bl.a. genom reglementen och styrdokument för nämnder och tjänstemän. Avgångsvederlag och utköpsavtal utgör emellertid också en del av den arbetsrättsliga praktiken. Kommunen är bunden av arbetsrättslig lagstiftning och de centrala kollektivavtal som tecknas via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i egenskap av central arbetsgivarorganisation. Kommunala interna riktlinjer kan därför inte sätta åsido tvingande arbetsrättsliga regler eller kollektivavtalade skyldigheter. I de fall där en strikt beloppsgräns skulle hindra kommunen från att träffa en ekonomiskt rationell uppgörelse – exempelvis för att undvika utdragna tvister eller omfattande skadestånd – kan det också uppkomma en intresseavvägning mellan kravet på förutsebarhet och behovet av flexibilitet för att i det enskilda fallet uppnå god ekonomisk hushållning. Motionen omfattar även kommunala bolag. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning gäller även för verksamhet som bedrivs i bolagsform, särskilt helägda bolag. Fullmäktige kan genom ägardirektiv och ägarstyrning ange hur bolagen förväntas hantera utköpsavtal, inklusive om ett motsvarande tak för avgångsvederlag ska tillämpas. Eftersom bolagen är egna juridiska personer måste sådana begränsningar införas på ett sätt som är förenligt med aktiebolagsrätten och styrelsens ansvar att agera i bolagets intresse. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Motionären föreslår slutligen att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram detaljerade riktlinjer för hur den föreslagna begränsningen ska implementeras och följas upp i samtliga förvaltningar och kommunala bolag. Ett sådant uppdrag är förenligt med kommunstyrelsens övergripande ansvar för ledning och samordning av kommunens verksamhet och för uppföljning av att god ekonomisk hushållning uppnås. Riktlinjerna kan därigenom utformas med beaktande av både de ekonomiska målen och de arbetsrättsliga förutsättningarna, samt innehålla eventuella preciseringar om hur avsteg får hanteras, hur beslut ska dokumenteras och hur uppföljning ska ske. Principiell beskaffenhet Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över övriga nämnder och kommunala bolag. Styrelsen har alltså ett löpande ansvar för arbetsgivarfrågor inom ramen för fullmäktiges övergripande mål och riktlinjer. Att styrelsen genom reglementet givits ett samlat ansvar för personalpolitiken innebär inte att fullmäktige frånhänt sig sin kompetens att fatta politiska beslut av principiell karaktär på området. Den aktuella motionen tar sikte på att införa en generell begränsning av utköpsersättningar. En sådan ordning är inte en enskild tillämpningsfråga inom ramen för löpande personaladministration, utan ett normerande ställningstagande om kommunens principiella förhållningssätt till avgångsvederlag och ekonomiska åtaganden vid avslut av anställning. Det berör både god ekonomisk hushållning och kommunens övergripande personalpolitik. Mot denna bakgrund har frågan en tydlig principiell karaktär och bör i det fall kommunfullmäktige bifaller motionen också återkomma till fullmäktige för fastställande av eventuella styrdokument som reglerar frågan. Samverkan med fackliga organisationer Krokoms kommun har träffat ett lokalt samverkansavtal som bygger på det centrala samverkansavtalet ”Avtal om samverkan och arbetsmiljö” mellan SKR och de centrala arbetstagarorganisationerna. Av detta avtal framgår att ”förhandling enligt 11 och information enligt 19 §§ MBL ersätts genom att frågan hanteras i samverkansgrupp”. Samverkansgrupperna – på lokal nivå, förvaltningsnivå och i central samverkansgrupp (Cesam) – utgör därmed kommunens system för representativ samverkan i frågor om verksamhetens utveckling, medbestämmande, arbetsmiljö och hälsa samt likabehandling. Samverkansavtalet innebär inte att varje tjänsteförslag i ett ärende av detta slag automatiskt måste samverkas, utan att samverkan är det instrument genom vilket en redan föreliggande förhandlings-/informationsskyldighet enligt MBL normalt fullgörs. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Om förvaltningens förslag innebär att ett ärende avslås och ordningen lämnas oförändrad föreligger i normalfallet ingen sådan skyldighet. Skulle den politiska nivån däremot överväga att besluta om en faktisk ändring av gällande ordning, behöver ett konkret beslutsförslag samverkas i behörig samverkansgrupp innan beslut fattas, i enlighet med MBL och kommunens samverkansavtal. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-12 § 103 Motion – Begränsning av utköpskostnader, 2025-12-15 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD), föreslår bifall till motionen. Eva Andersson (JVK), föreslår bifall till Ronny Karlssons (SD) förslag. Maria Jacobsson (S), föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Ronny Karlssons (SD) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Ronny Karlsson (SD) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 132 Dnr 2026-000042 Motion - Tidsstudie av tjänstemannaorganisationen i Krokoms kommun Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion om tidsstudie av tjänstemannaorganisationen i Krokoms kommun. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att skicka ärendet till kommunstyrelsen på beredning. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: I kommunen pågår redan ett strukturerat utvecklingsarbete som tar sikte på effektivitet, resursutnyttjande och organisatoriska förutsättningar. Motionären efterfrågar en mycket omfattande tidsstudie som skulle omfatta samtliga tjänstemän och ge en ”heltäckande bild” av alla arbetsuppgifter, tidsåtgång och resursanvändning. En sådan studie skulle kräva betydande personella och ekonomiska resurser, både för att planera, genomföra och analysera studien, och för att inte samtidigt äventyra den löpande verksamheten. Mot bakgrund av kravet på god ekonomisk hushållning och att kommunen måste väga nyttan av ytterligare utredningar mot kostnaderna, bedöms det inte möjligt att avsätta de resurser som krävs för den tidsstudie i den omfattning motionen beskriver. Reservation Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet I motionen framhålls att kommunens resurser utgörs av skattemedel och att det därför är av central betydelse att dessa används effektivt och ansvarsfullt. Motionären anför att det i dag finns en begränsad politisk insyn i hur tjänstemännens arbetstid fördelas mellan olika arbetsuppgifter, vilka uppgifter som prioriteras samt vilka delar av organisationen som är mest belastade. Mot denna bakgrund föreslås att kommunen genomför en fullständig tidsstudie av samtliga tjänstemän. Studien ska enligt motionen kartlägga arbetsuppgifter, tidsåtgång och resursanvändning i syfte att ge en heltäckande bild av verksamheten. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Syftena som anges är bl.a. att:  få faktabaserad kunskap om hur tjänstemannaresurserna används,  identifiera dubbelarbete och eventuellt ineffektiva processer som kan effektiviseras,  ta fram underlag för prioriteringar och organisatoriska förbättringar för att säkerställa att skattemedel används på bästa sätt, samt  öka transparensen gentemot kommuninvånarna och därigenom stärka förtroendet för kommunens verksamhet. Motionären hänvisar till kommunens ansvar att löpande säkerställa att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt inom ramen för kravet på god ekonomisk hushållning. Parallellt med de frågor som aktualiseras i motionen pågår redan ett arbete i kommunen med att utveckla styrning, uppföljning och organisatoriska förutsättningar:  Kommunstyrelsen har antagit en processledningsmodell som syftar till att kartlägga kommunens processer och effektivisera dem. Modellen, inklusive tillhörande verktyg och digital plattform, finns på plats. Däremot är de resurser som i dag kan avsättas för att göra processarbetet till ett samlat och prioriterat utvecklingsområde begränsade. Detta arbete utgör en del av nämndernas ansvar för att säkerställa ändamålsenlig verksamhet och tillräcklig intern kontroll.  Förvaltningen, med HR-avdelningen i spetsen, har vidare genomfört ett omfattande arbete kopplat till chefers organisatoriska förutsättningar med stöd av Chefoskopet. Chefoskopet är en metod baserad på forskning som belyser organisatoriska förutsättningar för chefer, såsom rimlig arbetsbelastning, stöd, mandat och struktur. Resultaten används som underlag för att stärka ledarskap, arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet i organisationen, i linje med arbetsgivarens skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerställa god arbetsmiljö. Vad gäller resursutnyttjandet i form av faktisk arbetad tid visar uppföljningen för 2025 att den totala mängden arbetade timmar i princip är oförändrad jämfört med 2024. Den totala arbetade tiden 2025 uppgick till drygt 2,23 miljoner timmar, vilket motsvarar cirka 1 211 årsarbetare och är omkring 1 400 timmar fler än 2024. Arbetade timmar avser här den faktiskt utförda arbetstiden under året efter att all typ av frånvaro räknats bort. Sammansättningen av de arbetade timmarna har dock förändrats. Antalet timmar utförda av timavlönade har minskat, medan fler timmar utförts av medarbetare med månadslön. Frånvaro på grund av egen sjukdom har minskat, medan föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning har ökat jämfört med föregående år. Vidare har timmar med fyllnadstid minskat med nära 5 000 timmar under 2025. Minskningen förklaras av att deltidsanställda 2026-09-30 Kommunfullmäktige från och med den 1 april 2025 får övertidsersättning i stället för fyllnadslön när de arbetar utöver sin sysselsättningsgrad, vilket påverkar hur arbetad tid och ersättningsformer fördelas inom ramen för gällande arbetstids- och arbetsmiljöregler. Mot denna bakgrund aktualiserar motionen dels frågan om i vilken mån en separat, omfattande tidsstudie av samtliga tjänstemän är ett ändamålsenligt och proportionerligt verktyg för att ytterligare stärka styrning, uppföljning och effektivitet, dels hur en sådan insats skulle förhålla sig till redan pågående processutvecklingsarbete, Chefoskopet och den löpande uppföljningen av arbetad tid, frånvaro och bemanning. Frågan behöver bedömas i ljuset av kommunens skyldighet att ha god ekonomisk hushållning och nämndernas ansvar för intern kontroll, uppföljning och effektiv resursanvändning. Underlag för beslut Motion - Tidsstudie av tjänstemannaorganisationen i Krokoms kommun. Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD), föreslår bifall till motionen. Karin Bångman (-), föreslår bifall till Ronny Karlssons (SD) förslag. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Ronny Karlssons (SD) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Ronny Karlsson (SD) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 133 Dnr 2026-000083 Översyn av taxor för kopiering av allmänna handlingar Kort sammanfattning Nuvarande taxa för kopiering av allmänna handlingar beslutades av kommunfullmäktige 2019-05-15 § 26. Kommunstyrelsen beslutade 2026-03- 17 § 35 att uppdra till kommundirektören att återkomma med ett förslag till reviderad taxa för kopiering av allmänna handlingar till styrelsens sammanträde 2026-04-15. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer reviderad taxa för kopiering av allmänna handlingar med följande förändringar; - Punkt 3 under § 4 Avgiftspliktiga prestationer stryks - § 6 Avgifter för elektroniska kopior stryks Reservation Carl-Oscar Fransson (M) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Offentlighetsprincipen innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen ska handlingar som får lämnas ut på begäran tillhandahållas på stället genast eller så snart det är möjligt och utan avgift. Den som så önskar har därutöver rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen. Kommuner får enligt 2 kap. 5 § kommunallagen ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Av förarbetena framgår att detta även kan omfatta frivilliga prestationer inom annars obligatoriskt reglerad verksamhet, men att avgifter inom den obligatoriska kärnverksamheten förutsätter stöd i lag eller annan författning. Utlämnande av kopior och avskrifter av allmänna handlingar kan avgiftsbeläggas genom den ”fastställda avgift” som förutsätts i tryckfrihetsförordningen. Vid fastställande av sådana avgifter är kommunen bunden av självkostnadsprincipen i 2 kap. 6 § kommunallagen, enligt vilken avgifter inte får överstiga kommunens kostnader för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls. Regeringsrätten har i RÅ 1985 2:9 slagit fast att medgivandet i tryckfrihetsförordningen att ta ut avgift inte omfattar kostnader för handlingens framtagande och återställande. Avgiften får endast avse själva 2026-09-30 Kommunfullmäktige kopieringen eller avskriften. Justitieombudsmannen har därefter understrukit att avgiftsnivåer inte får sättas så högt att de motverkar syftet med offentlighetsprincipen. För statliga myndigheter regleras avgiftsnivåer i avgiftsförordningen (1992:191). Enligt 16 § tas ingen avgift ut för de första nio sidorna; vid minst tio sidor är avgiften 50 kronor för tio sidor och därefter 2 kronor per sida. Denna modell är avsedd att täcka kostnaderna för själva mångfaldigandet, dvs. framställningen av exemplar av handlingen (t.ex. papper, toner, slitaget på utrustning samt den begränsade arbetsinsats som krävs för kopiering eller utskrift). Kostnader för att söka fram handlingen, sekretessprövning, övrig handläggning och återställande i arkiv får däremot inte räknas in i avgiften. Motsvarande principer gäller vid digitalt utlämnande: en eventuell avgift kan avse teknisk kopiering eller överföring (skanning, filkopiering, lagringsmedia), men inte arbetet med att identifiera handlingar, göra sekretessbedömningar eller hantera arkivering. Mot denna bakgrund finns det behov av att se över och uppdatera kommunens befintliga taxa för kopiering av allmänna handlingar, så att den är förenlig med tryckfrihetsförordningen och kommunallagen, uppfyller självkostnadsprincipen, är transparent och förutsebar för allmänheten samt praktiskt hanterbar. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-04-15 § 74 Förslag till taxa för kopior och avskrifter av allmänna handlingar i Krokoms kommun, 2026-04-01 Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2026-03-17 § 35 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2019-05-15 § 26 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Mats Mathiasson (C) lämnar ett förslag om ändring i två punkter enligt följande; 1. Att punkten 3 under § 4 Avgiftspliktiga prestationer stryks 2. Att § 6 Avgifter för elektroniska kopior stryks Ingrid Zakrisson (C) föreslår bifall till Mats Mathiassons (C) förslag. Marie Svensson (V) föreslår bifall till Mats Mathiassons (C) förslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Mats Mathiassons (C) förslag. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Till det har Mats Mathiasson (C) lämnat ett förslag om ändring i två punkter. Ordförande ställer först fråga på första punkten i Mats Mathiassons (C) förslag om ändring. Efter fråga på första punkten finner ordförande att kommunfullmäktige avslår det. Votering är begärd och skall verkställas. Följande propositionsordning godkänns Ja-röst = avslag till första punkten i Mats Mathiassons (C) förslag Nej-röst = bifall till första punkten i Mats Mathiassons (C) förslag Med 18 ja-röster, 22 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller första punkten. Ordförande ställer sedan fråga på andra punkten i Mats Mathiassons (C) förslag om ändring. Efter fråga på andra punkten finner ordförande att kommunfullmäktige avslår det. Votering är begärd och skall verkställas. Följande propositionsordning godkänns Ja-röst = avslag till andra punkten i Mats Mathiassons (C) förslag Nej-röst = bifall till andra punkten i Mats Mathiassons (C) förslag Med 18 ja-röster, 22 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller andra punkten. Ordförande ställer sedan fråga på om kommunfullmäktige bifaller grundförslaget med Mats Mathiassons (C) ändringar och finner att så görs. Reservation Carl-Oscar Fransson (M). Beslutet skickas till Kanslichef 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 134 Dnr 2026-000147 Översiktsplan Krokoms kommun Kort sammanfattning I oktober 2021 fattade Kommunfullmäktige beslut om revidering av Krokoms kommuns översiktsplan. Framtagandet av ett reviderat förslag till översiktsplan har omfattat ett antal utredningar, politiskt förankringsarbete, säkerställande av uppfyllande av regelverk samt ett omfattande samrådsarbete med fysiska träffar med kommuninvånare i olika delar av kommunen. Förslaget är nu redo att antas. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med följande motivering; Vi vill se en beredning från tjänstemännen angående Moderaternas 29 punkter till ändring. Vi vill se över och ta bort upprepningar, renodla och göra dokumentet begripligt, vilket också står i lagstiftningen. Ärendet är stort och komplext och yrkar att tjänsteperson på någon kommunfullmäktige så fort som möjligt redogör för innehållet i översiktsplanen både muntligt och även visar hur översiktsplanen kommer se ut i sin digitala version. Beskrivning av ärendet Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men den ska ge vägledning för beslut om hur bebyggelse samt mark- och vattenområden ska utvecklas, användas och bevaras. Översiktsplanen är ett viktigt dokument som används till stöd för många processer. I översiktsplanen samordnas olika sektorsintressen, vilket underlättar kommunens planering och utbyggnad av bostäder, service och infrastruktur. Den fungerar också som plattform för kommunens medverkan i den regionala utvecklingsplaneringen. Enligt beslut från Kommunfullmäktige 2021-10-07 påbörjades revideringsprocessen av nuvarande översiktsplan. De första tre åren utgick arbetet från en politisk förankring för att säkerställa politiska inspel samt underlag gällande utvecklingsinriktningen och de olika delar som omfattar en översiktsplan. Därefter har flertalet utredningar utförts för att uppnå krav 2026-09-30 Kommunfullmäktige enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och Miljöbalken (1998:808), något som nuvarande översiktsplan inte uppfyller fullt ut. Översiktsplanen har varit utsänd för samråd 2025-10-24– 2026-01-24. Totalt inkom 146 yttranden till kommunen under samrådet. Efter samrådet, reviderades planförslaget. Översiktsplanen har varit utsänd för granskning 2026-03-06– 2026-05-06. Totalt inkom 27 yttranden till kommunen. Efter granskningsperioden reviderades planförslaget. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-27 § 116 Beslut revidering av Översiktsplan KF 2021-10-07 Beslut om samråd 2025-10-23 Beslut om granskning 2026-02-26 Samrådsredogörelse 2026-02-23 Granskningsutlåtande 2026-05-12 Miljökonsekvensbeskrivning 2026-03-02 Naturvärdesinventering 2025-05-19 Landskapsbildsanalys 2025-06-13 Hållbarhetsbedömning 2025-11-14 Genomförandeplan 2026-02-06 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) lämnar ett förslag om ändring i 29 punkter enligt följande; 1: Stryk texten exploatering koncentreras till redan påverkade lägen. s31 2: Stryk texten exploatering koncentreras till redan påverkade lägen. s34 3: Stryk texten exploatering koncentreras till redan påverkade lägen. s38 4: Stryk texten Nybyggnation av ytterligare villor eller parhus bör möjliggöras, men centrerat i närhet till befintlig bebyggelse, för att ej påverka landskapsbilden. s 93 5: Stryk texten Nybyggnation av ytterligare villor bör möjliggöras, men centrerat i närhet till befintlig bebyggelse, för att ej påverka landskapsbilden. s 94 6: Stryk texten Nybyggnation av ytterligare villor eller parhus bör möjliggöras, men centrerat i närhet till befintlig bebyggelse, för att ej påverka landskapsbilden, riksintresse naturvård eller kulturmiljövård. s 95 2026-09-30 Kommunfullmäktige 7: Stryk texten Nybyggnation av ytterligare villor bör möjliggöras, men centrerat i närhet till befintlig bebyggelse, för att ej påverka landskapsbilden eller närliggande gårdsstrukturer i för stor utsträckning. s 96 8: Stryk texten Utvecklingen föreslås ske genom förtätning och viss utvidgning av den befintliga bebyggelsen, med hänsyn till befintlig landskapsbild. s 97 9: Stryk texten Nybyggnation av ytterligare villor eller fritidshus bör ske centrerat i närhet till befintlig bebyggelse, för att ej påverka landskapsbilden i för stor utsträckning. s 98 10: Stryk texten Utvecklingen föreslås ske genom förtätning och viss utvidgning av den befintliga bebyggelsen, med utgångspunkt i den nuvarande strukturen. s100 11: Stryk texten Områdets upplevelsevärden som tystnad, naturkontakt, visuella landskapsrum bör tas hänsyn till och inte försämras. s 106 12: Stryk texten Krokoms kommun ämnar ta fram en Kulturmiljöanalys för riksintressen av kulturmiljö inom kommunen. Med syfte att sammanställa samtligt kulturmiljöunderlag inom kommunen som grund för bebyggda miljöer samt kulturmiljöer, för att fastställa en bevarandeplan, samt redovisa tydliga ställningstaganden. Där ska det framgå hur kulturmiljön främjas, samt det långsiktiga planeringsverktyg som nyttjas för att bevara och ta hänsyn till respektive objekt. En förstudie ska utföras avseende industriell kulturmiljö av Jamtli, aktualisering kulturmiljöer i översiktsplanen, samt om det finns ytterligare delar i planeringskatalogen som exempelvis fjällnära skog och fornlämningar. Slutprodukten ska verka som en strategi för kommunens bevarande av kulturmiljöer. s110 13: Stryk texten Vid allt plan- och bygglovsarbete, strandskyddsdispenser, materialtäkter och vägprojektering ska rimlig hänsyn tas till att landskapsbilden inte påverkas på ett störande sätt. s111 15: Stryk texten bebyggelse ska så långt som möjligt lokaliseras så att den inte skymmer utblickarna från allmän väg ut mot Storsjön och fjällvärlden. s111 16: Stryk texten En översiktlig naturvärdesinventering bas har utförts som omfattar stadsnära landsbygd, där den primära exploateringen och nybyggnation av bostäder kommer att ske fram till 2050. Syftet med naturvärdesinventeringen (NVI) är att inom de olika inventeringsområdena lokalisera, identifiera, värdera, beskriva och avgränsa biotoper i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald. Resultatet av naturvärdesinventeringen utgör ett underlag för planering, tillstånd, miljökonsekvensbedömning och landskapsanalyser och avspeglar därmed skillnader i betydelse för biologisk mångfald. Denna översiktliga 2026-09-30 Kommunfullmäktige naturvärdesinventering integreras i kommunens samhällsplanering och dagliga arbetssätt för att förenkla detaljplaneprocessen med redan framtaget underlag för olika biotoper inom framtida utredningsområden. s113 17: Stryk texten En ny plattform för öppen dialog och avstämning med representanter från samebyarna Njaarke, Jovnevaerie och Jijnjevaerie ska ske årligen med Krokoms kommun. I syfte att utföra en avstämning gällande generella synpunkter, markanspråk och kumulativa effekter från framförallt bostads- och industriexploateringen som sker i linje med översiktsplanen 2050. s115 18: Stryk texten De större friluftsområden i Krokoms kommun är av stor vikt för invånarnas friluftsliv men även som attraktioner för inflyttning och för turistnäringens utveckling. Kommunen bör se över att områdena vårdas och att de säkerställs som rekreationsområden. Där kommunens olika naturmiljöer ska utvecklas på ett hållbart sätt. s117 19: Stryk texten Undvika ny exploatering som påverkar landskapsbild, tystnad eller biologisk mångfald negativt. s121 20: Stryk texten Bevara fjällnära skogar med höga naturvärden genom eventuella restriktioner mot avverkning och terrängkörning s121 21: Stryk texten Ingen uranbrytning ska ske i kommunen enligt tidigare beslut KF 1989-06-28 § 40. Det är även ett mål i kommunens hållbarhetsstrategi vilken är under uppdatering. Regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län har ett övergripande mål som är ’’ingen uranbrytning i Jämtlands län.’’ Det finns även som mål i Länets miljömål och i Vattenplan för Storsjön s127 22: Stryk texten Kommunen motsätter sig även prospektering och provborrning av uran samt alla mineraler i uranrika områden s127 23: Stryk texten Flera bostadsområden ska planeras yteffektivt eller genom förtätning för att spara på värdefulla marktyper som omger flera av kommunens attraktiva bostadsorter. s129 24: Stryk texten Kommunen bör informera olika aktörer och allmänheten om hur kommunen kommer att påverkas av klimatförändringarna. s132 25: Stryk texten Krokoms kommun arbetar efter den tidigare miljöpolicyn som är integrerad i Hållbarhetsstrategin samt de fastställda övergripande miljömål som beskrivs enligt ovan. s134 (BESLUT 2013 kring vår miljöpolicy och den revideras?) 26: Stryk texten Skrymmande och farligt avfall kräver särskilda insamlingslösningar som återvinningsstationer (ÅVS) och återvinningscentraler (ÅVC). Behovet av dessa kommer öka vilket innebär att mark måste anskaffas och planläggas för ändamålet s144 2026-09-30 Kommunfullmäktige 27: Stryk texten Kommunen stödjer alla initiativ i riktning mot en miljövänlig energiproduktion. s145 28: Stryk texten Krokoms kommun ska fortsatt delta i den nationella plattformen PEP Kommun för omvärldsbevakning och nätverk om ungas folkhälsa och rörelse; erfarenheter omsätts i hälsofrämjande samhällsplanering. s170 (KAN INTE TA DENNA STÄLLNING I EN ÖP) 29: Avslag på kommunstyrelsens förslag till förändring. Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till grundförslagets punkt 1. Maria Jacobsson (S) föreslår avslag till Carl-Oscar Franssons (M) förslagspunkt nr 17, 21, 22. Maria Jacobsson (S) föreslår en ändring i Carl-Oscar Fransson (M) förslagspunkt 27 enligt följande; Att ordet alla tas bort från den meningen. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till Maria Jacobssons (S) förslag om ändring på punkten 27 i Carl-Oscar Franssons (M) förslag. Olof Wallgren (C) föreslår avslag till samtliga förslag från Carl-Oscar Fransson (M). Andreas Karlsson (C) föreslår bifall till grundförslagets punkt 1. Eva Ljungdahl (MP), lämnar ett förslag om återremiss med följande motivering; Jag yrkar återremiss med anledning av att ärendet är stort och komplext och yrkar att tjänsteperson på någon kommunfullmäktige så fort som möjligt redogör för innehållet i översiktsplanen både muntligt och även visar hur översiktsplanen kommer se ut i sin digitala version. Marie Svensson (V) föreslår avslag till Carl-Oscar Franssons (M) förslag. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget och lämnar tilläggsförslag enligt följande; Att översiktsplanen tydligare ska prioritera service, kollektivtrafik och samhällsfunktioner i hela kommunen, inte bara de södra kommundelarna. Att gång- och cykelvägar samt säkra skolvägar ska prioriteras tydligare i planeringen. Att kultur, fritid och mötesplatser ska stärkas som en del av folkhälsoarbetet och den sociala hållbarheten. Att prisvärda bostäder och hyresrätter ska lyftas tydligare i översiktsplanen. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Att skyddet av jordbruksmark, vatten och naturvärden ska stärkas genom långsiktig ekologisk hänsyn och återbäring av skatteintäkter och vinster till de områden där naturresurser utvinns, istället för kortsiktiga vinstintressen. Karin Bångman (-) lämnar ett föreslag om återremiss med följande motivering. Vi vill se en beredning från tjänstemännen angående Moderaternas 29 punkter till ändring. Vi vill se över och ta bort upprepningar, renodla och göra dokumentet begripligt, vilket också står i lagstiftningen. Vi vill ha en presentation före beslut hur Översiktsplanen kommer att framställas digitalt i enlighet med Miljöpartiets yrkande och en sammanfattning över inriktning i planen inför beslut. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Karin Bångman (-) förslag om återremiss. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till Karin Bångmans (-) förslag om återremiss. Marie Svensson (V) föreslår bifall till Eva Ljungdahls (MP) förslag om återremiss. Karin Bångman (-) föreslår att det görs en sammanslagning av hennes återremiss och Eva Ljungdahls (MP) återremiss enligt följande; Vi vill se en beredning från tjänstemännen angående Moderaternas 29 punkter till ändring. Vi vill se över och ta bort upprepningar, renodla och göra dokumentet begripligt, vilket också står i lagstiftningen. Ärendet är stort och komplext och yrkar att tjänsteperson på någon kommunfullmäktige så fort som möjligt redogör för innehållet i översiktsplanen både muntligt och även visar hur översiktsplanen kommer se ut i sin digitala version. Eva Ljungdahl (MP) föreslår bifall till Karin Bångmans (-) förslag om en sammanslagning av återremisserna. Björn Hammarberg (M), Tomas Jonsson (kommundirektör), Carl-Johan Winblad (M) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Carl-Oscar Fransson (M) lämnat förslag om ändring. Marie Svensson (V) har lämnat ett förslag om tillägg. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Maria Jacobsson (S) och Andreas Karlsson (C) har lämnat förslag om bifall till grundförslagets punkt 1. Karin Bångman (-) och Eva Ljungdahl (MP) har lämnat ett förslag om återremiss. Ordförande ställer sedan fråga på om ärendet ska avgöras idag emot Karin Bångmans (-) och Eva Ljungdahls (MP) förslag om återremiss. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller att avgöra ärendet idag. Votering är begärd och skall verkställas. Följande propositionsordning godkänns. Ja-röst = bifall till att avgöra ärendet idag. Nej-röst = bifall till Karin Bångmans (-) och Eva Ljungdahls (MP) förslag om återremiss. Med 18 ja-röster, 21 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller Karin Bångmans (-) och Eva Ljungdahls (MP) förslag om återremiss. Ordförande finner att kommunfullmäktige har beslutat att återremittera ärendet, varför övriga förslag inte prövas. Beslutet skickas till Kajsa Mattsson, tillväxtchef Annika Lööf Sjölund, processledare 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 135 Dnr 2026-000157 Vattentjänstplan Krokoms kommun Kort sammanfattning Förslag till Vattentjänstplan har tagits fram och är nu redo att antas. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta vattentjänstplan, Krokoms kommun. Beskrivning av ärendet Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ska varje kommun upprätta en vattentjänstplan som säkerställer en långsiktig, hållbar och effektiv försörjning av dricksvatten samt hantering av spill- och dagvatten. Denna plan är framtagen för att vägleda planering, investeringar och samverkan inom VA-sektorn i Krokoms kommun. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) enligt riksdagens beslut. Ändringarna omfattade 6 § om, kommunens skyldigheter att ordna vattentjänster och trädde i kraft den 1 januari 2023. Ändringarna medför krav på kommunen att upprätta en vattentjänstplan med bakgrund att säkerhetsställa trygg och hållbar vattenförsörjning och avloppshantering. Planen ska ge tydlig vägledning kring vilka åtgärder som krävs för att hantera en ökad belastning på den allmänna VA-anläggningarna vid exempelvis skyfall samt skapa förutsägbarhet i kommunens arbete med att utveckla och förvalta VA-verksamhetsområdet. Genom att kommunicera planeringen i ett tidigt skede ges boende, beslutsfattare och myndigheter en tydlig inblick i kommunens prioriteringar och framtida åtgärder. Vattentjänstplanen har varit utsänd för samråd 2025-12-05– 2026-02-05. Totalt inkom 9 yttranden till kommunen under samrådet. Efter samrådet, reviderades planförslaget. Vattentjänstplanen har varit utsänd för samråd 2025-12-05– 2026-02-05. Totalt inkom 9 yttranden till kommunen under samrådet. Efter samrådet, reviderades planförslaget. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-05-27 § 117 Beslut framtagande Vattentjänstplan, KF 2022-12-08 2026-09-30 Kommunfullmäktige Beslut om samråd SABY 2025-12-04 Beslut om granskning SABY 2026-02-26 Samrådsredogörelse 2026-02-20 Granskningsutlåtande 2026-05-11 Undersökning av betydande miljöpåverkan 2025-12-04 Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Kajsa Mattsson, tillväxtchef Christian Thorgerzon, VA-chef Ann-Sofie Thoresson, teknisk assistent 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 136 Dnr 2026-000227 Nybyggnation skola Krokom Kort sammanfattning Behov finns av att ersätta och utveckla skolmiljöerna i centrala Krokom. Efter en två år lång förstudie, där olika alternativ för framtida skolstruktur har analyserats, föreslås nybyggnation av en F-9-skola inklusive anpassad grundskola på nuvarande lokalisering för Nyhedens skola. Ärendet behandlades av kommunfullmäktige den 10 september 2026 och återremitterades genom minoritetsåterremiss för ytterligare beredning. Ärendet återkommer nu till kommunstyrelsen för behandling inför beslut i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar om nybyggnation av en F9-skola inkluderande anpassad grundskola i centrala Krokom på nuvarande lokalisering för Nyhedens skola. 2. Kommunfullmäktige beslutar om att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och koordinera det nämndövergripande förändringsarbetet 3. Kommunfullmäktige beslutar om att uppdra till övriga nämnder att stödja kommunstyrelsens samordning och koordinering av förändringsarbetet. 4. Kommunfullmäktige beslutar om att eventuella behov av finansiering utöver utrymme i redan beslutad rambudget hanteras i antingen beslut om rambudget 2027 under hösten 2026, eller som senast i ordinarie rambudgetprocess för 2028. Reservation Karin Jonsson (C), Ingrid Zakrisson (C), Andreas Karlsson (C), Mats Mathiasson (C), Malin Nilsdotter Nyström (C), Tommy Lennartsson (C), Nina Andersson (C), Jonas Gabrielsson (C), Olof Wallgren (C), Ronny Karlsson (SD), Sven-Erik Göransson (SD), Clas Sundberg (SD), Madeleine Reppe (SD), Katy Olsson (SD), Eva Andersson (JVK), Karin Bångman (-) och Bert-Ola Bångman (-) reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Andreas Karlsson (C) lämnar en protokollsanteckning enligt följande; Vi anser att beslutsunderlaget inte motsvarar vad som rimligen bör krävas inför ett så omfattande och långsiktigt beslut om kommunens skolstruktur. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Förslaget berör Hissmoskolan, Kvarnbacksskolan, Dvärsätts skola och Nyhedens skola, samtidigt som elever från Aspås och Rödön påverkas genom den framtida organisationen kring Nyheden. Centerpartiets alternativ är att behålla Hissmoskolan, Kvarnbacksskolan och Dvärsätts skola samt renovera eller bygga nytt på Nyheden för årskurs 7–9. Vi anser att detta alternativ inte har utretts och jämförts på likvärdiga ekonomiska, pedagogiska och organisatoriska villkor. Ärendet har tidigare återremitterats för komplettering. Syftet med återremiss enligt 5 kap. 50 § kommunallagen är just att ett bristande beslutsunderlag ska kunna kompletteras innan ärendet avgörs. Mot denna bakgrund anser vi att frågor om totalkostnad, jämförbara alternativ, skolvägar, trafiklösningar och barnkonsekvenser fortfarande inte är tillräckligt belysta i förhållande till beslutets omfattning. Vi vill därför anteckna till protokollet att vi inte delar majoritetens bedömning att ärendet är tillräckligt berett för beslut. ____ Marie Svensson (V) lämnar en protokollsanteckning enligt följande; Vänsterpartiet vill särskilt understryka att en förutsättning för en samlad F-9 skola i centrala Krokom är att en säker skolväg kan säkerställas för alla elever, särskilt de yngre barnen. Trafikmiljön runt skolan, säkra gång- och cykelvägar, lämning och hämtning samt skolskjuts måste därför planeras och lösas redan från början och vara en tydlig del i det fortsatta arbetet. Barnens säkerhet får inte bli en fråga som löses i efterhand. Den närmaste skolan ska vara den bästa – och vägen dit ska vara trygg och säker. Beskrivning av ärendet Nyhedens skola är i behov av omfattande renoveringsåtgärder. Mot bakgrund av detta har kommunen genomfört en förstudie av skolstrukturen i centrala Krokom. Förstudien har pågått under cirka två år och omfattat utredning av flera alternativ för framtida organisering av grundskoleverksamheten. Alternativen har sedan diskuterats och analyserats i den politiska organisationen, i tjänsteorganisationen och via medborgardialoger. Risk- och konsekvensanalyser samt barnkonsekvensanalyser har genomförts. 2026-09-30 Kommunfullmäktige De fackliga organisationerna har kontinuerligt fått information under förstudiens genomförande. Beslutet att genomföra nybyggnation fattas av kommunfullmäktige och uppdraget att samordna nybyggnationen och förändringsarbetet ges till kommunstyrelsen som stöds av övriga nämnder. I kommunstyrelsen kommer sedan ett projektdirektiv att tas fram vilket kommer att reglera bland annat ledningsstruktur, tidsplan, budget, delaktighet och medinflytande, löpande återrapportering samt beslutstillfällen. Kommunfullmäktige beslutade den 10 september 2026 att minoritetsåterremittera ärendet. Återremissen motiverades främst av önskemål om kompletterande underlag avseende kostnader, elevprognoser, alternativa lösningar, trafik- och skolvägsfrågor, konsekvenser för befintliga skolor samt projektets ekonomiska, pedagogiska och verksamhetsmässiga konsekvenser samt yttranden och underlag från berörda nämnder. Svar på ett antal av yrkandena i återremissen står att finna i det underlag som tidigare har presenterats inför beslut, men ett flertal av punkterna ligger utanför det ursprungliga projektdirektivet och är omfattande till sin natur. Detta ställer krav på ytterligare personella och ekonomiska resurser som förvaltningen i dagsläget inte har tillgång till. I den fastställda rambudgeten finns investeringsposter för såväl den byggnadstekniska förstudien som byggnationen. I kommunens långsiktiga investeringsplan finns dessutom redan nu utrymme för ytterligare byggnation av skollokaler för tillväxt, med totalt drygt 160 mnkr för åren 2030-32. Dessa medel kan helt eller delvis matcha det behov den föreslagna skolan på Nyheden fyller. Finansieringsfrågan för rubricerade projekt behöver lösas i sin helhet, antingen i den reviderade rambudget som ska beslutas av det nyvalda fullmäktige, eller som senast i ordinarie rambudgetprocess för 2028. Den sammanlagda budgeterade kapitaltjänstkostnaden för de investeringsprojekt för skolor (Nyheden plus ovan nämnda) som finns i beslutade rambudget, ligger helt i nivå med motsvarande kostnad som finns beräknad för föreslagen lösning i rubricerade projekt. Nybyggnationen kommer även att behöva ta hänsyn till befintlig idrottshall samt badhus. För dessa kommer separata beslut att behöva tas. (I nuvarande investeringsbudget finns även utrymme för ett badhus respektive sporthall åren 2029-2030.) Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-09-29 § 194 2026-09-30 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 2026-09-24 § 93 Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden 2026-09-22 § 64 Protokollsutdrag KF 2026-09-10 Protokollsutdrag KS 2026-08-26 2026 Presentation ppt Förstudie Nyheden Endast ekonomiskt underlag 2026 Samlad kostnadsjämförelse centrala Krokoms kommun Risk och konsekvensanalys matris - Nyheden 2025-10-17 Sammanställning Risk och konsekvensanalys Sammanställning Barnkonsekvensanalys Förstudie skolstruktur Nyhedens skola 2026 Presentation ppt initiativärende Kvarnback 2025 Presentation ppt Förstudie Nyheden Processplan för förstudien Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Andreas Karlsson (C), lämnar ett förslag om ändring enligt följande; - Att avslå förslaget i sin helhet om att bygga en samlad F–9 skola på Nyheden. - Inleda planeringen för ny skola på Nyheden för årskurserna 7–9. Ingrid Zakrisson (C) föreslår avslag till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Andreas Karlsson (C) förslag. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Andreas Karlsson (C) förslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till grundförslaget. Eva Andersson (JVK) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) förslag. Bert-Ola Bångman (-) föreslår bifall till Andreas Karlsson (C) förslag. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Edvin Moberg (M), ordf. Barn- och utbildningsnämnden, Björn Hammarberg (M), Mats Mathiasson (C), Karin Jonsson (C) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Andreas Karlsson (C) lämnat ett förslag om ändring. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Ordförande kommer att ställa fråga om bifall emot avslag till grundförslaget. Om kommunfullmäktige beslutar att avslå grundförslaget så kommer ordförande att pröva Andreas Karlssons (C) förslag om ändring och om kommunfullmäktige bifaller grundförslaget så faller Andreas Karlssons (C) förslag och prövas inte. Propositionsordningen godkänns. Ordförande ställer fråga om bifall emot avslag till grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Votering är begärd och skall verkställas. Följande propositionsordning godkänns. Ja-röst = bifall till grundförslaget Nej-röst = avslag till grundförslaget. Med 21 ja-röster, 17 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 137 Dnr 2025-000285 Motion - Tillgänglighetsanpassade lekplatser i Krokoms större orter. Kort sammanfattning Marie Svensson, Västerpartiet, har inkommit med en motion till Kommunfullmäktige avseende att genomföra en inventering av kommunens lekplatser med fokus på tillgänglighet samt att minst en lekplats i varje större ort (Krokom, Ås, Nälden, Föllinge och Änge) tillgänglighetsanpassas. Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-10 § 102 att motionen ska beredas av samhällsbyggnadsnämnden och beslutas i kommunfullmäktige senast juni 2026. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige besvarar motionen enligt följande; Inventeringen är redan genomförd. Tillgänglighetsanpassning på kommunala lekplatser är genomförda i Krokom, Ås och Nälden. Lekplatsen i Änge tillgänglighetsanpassas i samband med renoveringen av skola som beräknas starta 2027. Föllinge ses över i samband med årets satsning inom befintlig budget. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med följande motivering: Inventeringen är redan genomförd. Tillgänglighetsanpassning på kommunala lekplatser är genomförda i Krokom, Ås och Nälden. Lekplatsen i Änge tillgänglighetsanpassas i samband med renoveringen av skola som beräknas starta 2027. Föllinge ses över i samband med årets satsning inom befintlig budget. ____ Inom Krokoms kommun är skolgårdar på kommunens skolor och förskolor öppna för allmänheten att nyttja på helger och vardagar efter skoltid eller stängning. I beslutad investeringsbudget finns ett fast årligt anslag om 600 000 kr att använda till utemiljö på skolor och lekplatser. Budgeten används till att genomföra de önskemål som inkommer från barn och 2026-09-30 Kommunfullmäktige utbildningsförvaltningen avseende exempelvis lekutrustning eller annan utemiljöåtgärd. Åtgärd beslutas efter prioritering så att det blir rättvist fördelat mellan kommunens olika skolor och förskolor. Vid nybyggnation av förskolor/skolor beaktas tillgänglighetsperspektivet i utformningen av skol- och förskolegårdar. Exempelvis har tillgänglighetskonsult varit med i projektering vid byggnation av ny skola i Nälden och Ås. I Nälden är skolgården fortfarande under byggnation och beräknas vara klar till höstterminens start 2026. Exempel på tillgänglighetsanpassade åtgärder är att grillplats, bänkar och viss lekutrustning är nåbar med rullstol. För framkomlighet finns ramper med korrekt lutning och handledare utformade för greppvänlighet. Kravet på fallskydd under en del lekutrustning medför att det blir svårare för en rullstolsbunden att nå fram. Gränsen mellan tillgänglig yta och lekyta synliggörs tack vara materialvalen. Sittplatser är utplacerade på flera ställen och ytan är ordentligt upplyst. På Ås skola finns god belysning, hårdgjorda ytor och fallskydd. Det finns utomhusbord som är anpassade för att rullstol ska få plats samt kompisgungor. Även i samband med byggnation av Fjärilens förskola, Krokom, har tillgänglighetstänket varit med i utformningen av förskolegården t ex finns lekbord i anslutning till sandlådan så att det ska kunna gå att sitta, i ex. rullstol, och leka med sand. Andra exempel är kompisgunga, sittbänkar samt utomhusbord för rullstol. Under 2026 genomförs en förstudie för Änge skola vilket, utifrån beslut, kan medföra anpassningar av skolgård där tillgänglighetsperspektivet vägs in. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-06-15 § 142 Motion – Tillgänglighetsanpassade lekplatser i Krokoms kommun Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V), föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 138 Dnr 2025-000283 Motion - Ås trädgård Kort sammanfattning Eva Andersson, Jämtlands Väl Krokom, och Karin Bångman, Politiskt obunden, har inkommit med en motion till kommunfullmäktige avseende att detaljplanearbetet som pågår för bebyggelse avslutas, Rösta 6:1 (Bingners gård) och att översiktsplanen görs om. Kommunfullmäktiga beslutade 2025-12-10 § 102 att motionen ska beredas av samhällsbyggnadsnämnden och beslutas i kommunfullmäktige senast juni 2026. Sammanfattningsvis innebär det att de frågor som motionen lyfter bäst behandlas i en kommande översiktsplaneprocess, medan det aktuella detaljplaneförslaget inte strider mot kommunens mål om att värna jordbruksmark. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen med följande motivering: Aktuellt detaljplaneförslag gällande del av Rösta 6:1, även kallad Bingners gård, strider inte mot kommunens mål om att värna jordbruksmark då det i det aktuella detaljplaneförslaget inte tas någon åkermark i anspråk. Gällande yrkandet som berör den fördjupade översiktsplanen för Åsbygden så finns det ett behov av att se över och uppdatera den fördjupade översiktsplanen för Åsbygden och Södra Ås vilken ska ses över i enlighet med den reviderade översiktsplanen som är ute på granskning. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden delar uppfattning att jordbruksmark är en viktig resurs som ska värnas och användas långsiktigt hållbart. Detaljplan för del av Rösta 6:1 (Bingners gård) I det aktuella detaljplaneförslaget för del av Rösta 6:1 tas ingen aktivt brukad åkermark i anspråk. Den del av fastigheten som omfattas av planen består huvudsakligen av gårdsytor (gräs- och grusytor), befintliga ekonomi, byggnader samt gödselbrunn. För att möjliggöra ny bebyggelse behöver ekonomibyggnaderna rivas, men ingen brukad jordbruksmark påverkas av detaljplanen. Den jordbruksmark 2026-09-30 Kommunfullmäktige som finns på fastigheten i övrigt ligger utanför planområdet och kan fortsatt brukas utan inskränkningar. Planområdet är cirka 0,5 hektar och ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i Ås tätort. Syftet med planen är att skapa en mindre bostadsbebyggelse i form av radhus eller parhus som en naturlig och lämplig förtätning av tätorten. Planförslaget har utformats med avstånd mellan ny bebyggelse och omgivande jordbruksmark för att minska risken för framtida konflikter mellan boende och jordbruksverksamhet samt att säkerställa fortsatt möjlighet till rationellt brukande. Samhällsbyggnadsnämnden har stor förståelse för vikten av att långsiktigt värna jordbruksmarken i Åsbygden, och den samlade bedömningen är att just denna avgränsade plats möjliggör en mindre förtätning utan att påverka aktiv jordbruksproduktion. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2026-02-26 § 33 att godkänna detaljplanen. Översiktsplan och fördjupad översiktsplan (FÖP) Behovet av att ta fram en uppdaterad fördjupad översiktsplan för Åsbygden och Södra Ås ska ses över i enlighet med den reviderade översiktsplanen som just nu är ute på granskning under perioden 2026-03-06 - 2026-05-06. Den nu gällande FÖP:en är inte längre fullt ändamålsenlig med anledning av: - befolkningsökning och förtätning i Ås · ökade krav på att långsiktigt säkerställa jordbruksmarkens värden · - behov av tydligare avgränsningar för rekreationsområden och tätortsutveckling Samhällsbyggnadsnämnden ser över behovet av att ta fram en ny, uppdaterad FÖP för Åsbygden, där bland annat frågor om jordbruksmark, rekreation och tätortsutveckling kan hanteras samlat och långsiktigt. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-06-15 § 143 Motion – Ås trädgård Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Karin Bångman (-) föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Till det har Karin Bångman (-) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Karin Bångmans (-) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Votering är begärd och skall genomföras. Följande propositionsordning fastställs; Ja-röst = bifall till grundförslaget Nej-röst = bifall till Karin Bångmans (-) förslag om bifall till motionen. Med 20 ja-röster, 19 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Eva Andersson (JVK) Karin Bångman (-) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 139 Dnr 2026-000077 Motion - Avgiftsfri sommarsimskola för alla barn Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion gällande avgiftsfri sommarsimskola för alla barn. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att besvara motionen enligt följande: Kommunfullmäktige konstaterar att det i nuläget inte finns budgetmässiga förutsättningar att inom befintlig ram införa en kommunalt finansierad, avgiftsfri sommarsimskola. Kommunfullmäktige uttalar samtidigt att kommunen, inom ramen för den allmänna kommunala kompetensen enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725), även fortsättningsvis aktivt ska följa och söka relevanta statliga bidrag och andra externa finansieringsmöjligheter som kan möjliggöra att en sommarsimskoleverksamhet för barn i kommunen kan startas eller utvecklas vid ett senare tillfälle. Reservation Marie Svensson (V) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet I motionen föreslås att Krokoms kommun inför avgiftsfri sommarsimskola för barn i kommunen samt att kommunen aktivt söker statliga bidrag och andra externa medel för att finansiera och utveckla denna verksamhet. Att stärka barns simkunnighet och vattensäkerhet bedöms utgöra en angelägenhet av allmänt intresse med tydlig anknytning till kommunens område och medlemmar. Enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) ligger det inom den allmänna kommunala kompetensen att vidta åtgärder som rör barns uppväxtvillkor, säkerhet, hälsa och fritid, såsom att anordna sommarsimskola som en frivillig fritids- och folkhälsoinsats. Verksamheten kan därmed organiseras inom kommunens eget ansvarsområde utan att ta över uppgifter som enligt 2 kap. 2 § kommunallagen ankommer på annan huvudman. Frågan om avgift eller avgiftsfrihet för en kommunal sommarsimskola regleras av kommunallagens allmänna avgiftsprinciper. Enligt självkostnadsprincipen i 2 kap. 6 § kommunallagen får kommuner inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter 2026-09-30 Kommunfullmäktige som tillhandahålls. Förarbeten och doktrin klargör att denna princip utgör ett tak för det samlade avgiftsuttaget i en verksamhet, men att det inte finns någon skyldighet att ta ut avgifter eller att uppnå full kostnadstäckning. Kommuner har möjlighet att, generellt för en viss verksamhet, finansiera denna helt eller delvis med skattemedel och därmed hålla avgifterna under självkostnad eller helt avstå från avgifter (den s.k. underskottsprincipen). Det finns inte någon specialreglering som begränsar kommunens möjlighet att göra en sådan sommarsimskola avgiftsfri. En avgiftsfri sommarsimskola kan ses som en riktad folkhälso- och trygghetsskapande insats med syfte att utjämna skillnader i barns möjligheter att lära sig simma oberoende av familjens ekonomiska förutsättningar. Genom att ta bort avgifts- och ekonomiska hinder kan kommunen bidra till mer jämlika förutsättningar för simkunnighet, vilket har särskild relevans mot bakgrund av uppgifter om låg simkunnighet i regionen. Kommuner ger sedan länge ekonomiskt stöd till ideella föreningar och andra aktörer för ungdoms-, fritids- och idrottsverksamhet, bl.a. genom bidrag och stöd till anläggningar. Att Krokoms kommun aktivt söker statliga bidrag och andra externa medel för att finansiera och utveckla en sommarsimskola ligger i linje med etablerade finansieringsformer för kommunal fritids- och folkhälsoverksamhet och ryms inom kommunens kompetens enligt 2 kap. 1 § kommunallagen. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-09-02 § 180 Motion – Avgiftsfri sommarsimskola för alla barn, 2026-03-10 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Marie Svensson (V) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Marie Svenssons (V) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Marie Svensson (V) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 140 Dnr 2026-000015 Motion - Avgiftsfrihet för förbrukningsavgift för dricksvatten Kort sammanfattning Sverigedemokraterna har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att kunder som har kommunalt VA ska beviljas avgiftsfri förbrukningsavgift för en hel månad om driftstopp på mer än tre sammanhängande dagar uppstår. Tjänsteorganisationen bedömer att en sådan avgiftsreduktion inte är förenlig med gällande lagstiftning och kommunens ansvar som VA-huvudman. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen om avgiftsfrihet med motivering att föreslagen avgiftsreduktion inte är förenlig med gällande lagstiftning och kommunens ansvar som VA huvudman samt att förbrukningsavgift aldrig tas ut när ingen förbrukning sker. Reservation Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Vid tillfälliga driftstörningar i den kommunala vattenförsörjningen, exempelvis vattenavbrott, uppkommer återkommande frågor från abonnenter om nedsättning av VA-avgifter eller ersättning för uppkomna kostnader. Det finns behov av att tydliggöra vilka principer som gäller enligt lagstiftningen samt att klargöra gränsdragningen mellan VA-verksamhetens ansvar och politiska ställningstaganden. Den allmänna VA-verksamheten regleras av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Enligt lagen ska avgifter tas ut enligt fastställd taxa och baseras på självkostnads- och likställighetsprinciperna. VA verksamheten är avgiftsfinansierad och ska ekonomiskt vara skild från övrig kommunal verksamhet. Den fasta delen av VA-avgiften avser tillgång till VA-anläggningen, dess kapacitet, driftssäkerhet och långsiktiga investeringar. Den tas i normalfallet ut även vid tillfälliga avbrott i leveransen. Den rörliga delen av avgiften baseras på faktisk vattenförbrukning. Om inget vatten levereras eller förbrukas debiteras ingen rörlig avgift. Vid tillfälliga och nödvändiga driftstörningar, exempelvis i samband med reparationer, anses VA-huvudmannen normalt uppfylla sina skyldigheter om skälig 2026-09-30 Kommunfullmäktige alternativ vattenförsörjning erbjuds, exempelvis via tappställe eller vattentank. Sådana störningar medför i regel inte rätt till nedsättning av VA avgiften. Abonnenter som anser sig ha lidit skada kan rikta skriftliga skadeståndsanspråk mot VA-huvudmannen. Kommunen prövar då om det föreligger fel eller försummelse enligt gällande rätt. Om parterna inte är överens kan frågan prövas rättsligt. VA- avdelningen bedömer att det är viktigt att kommunen tillämpar ett rättssäkert och förutsägbart förhållningssätt vid driftstörningar i VA verksamheten. VA-avgifter ska hanteras strikt inom ramen för gällande lagstiftning och fastställd taxa för att skydda VA-kollektivets intressen och säkerställa likabehandling av abonnenter. Eventuella ersättningar eller kompensationer som går utöver vad som följer av LAV och VA-taxan faller utanför VA- verksamhetens ansvar. Om politiken önskar besluta om sådan ersättning är det att betrakta som ett kommunalt ställningstagande gentemot enskilda invånare och ska i så fall finansieras med skattemedel. Ett sådant beslut behöver beakta likabehandlingsprincipen samt konsekvenser för kommunens ekonomi och framtida praxis. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-09-02 § 178 Motion – Avgiftsfrihet för förbrukningsavgift för dricksvatten Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till motionen med ett ändringsförslag enligt följande: Att ordet ”tjänlig” läggs till i motionens att-sats enligt följande; 1. Att Krokoms kommun inför en regel som innebär att kunder inom det kommunala VA systemet beviljas avgiftsfri förbrukningsavgift för en hel månad om kommunen misslyckas med att leverera tjänligt dricksvatten i mer än tre sammanhängande dagar. Eva Andersson (JVK) föreslår bifall till Ronny Karlssons (SD). Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Ronny Karlssons (SD) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Beslutet skickas till Ronny Karlsson (SD) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 141 Dnr 2026-000006 Motion - Utträde ur det samiska förvaltningsområdet Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion om utträde ur det samiska förvaltningsområdet. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att skicka ärendet på beredning till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: Sammantaget bedöms de omständigheter som anförs i motionen inte utgöra sådana synnerliga skäl som avses i 7 § lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förutsättningar för att på ett rättsligt hållbart sätt motivera en ansökan om utträde hos regeringen kan därför inte anses föreligga. Beskrivning av ärendet Krokoms kommun är ansluten till det samiska förvaltningsområdet enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. För kommuner som ingår i ett förvaltningsområde följer ett utökat ansvar avseende bland annat service, administration och tillgodoseende av vissa språkliga rättigheter för den berörda nationella minoriteten. I en motion till kommunfullmäktige föreslås att Krokoms kommun ska ansöka hos regeringen om utträde ur det samiska förvaltningsområdet. Som grund för förslaget anförs att efterfrågan på samiskspråkig kommunal service enligt uppgift är mycket begränsad, samtidigt som de organisatoriska och administrativa kraven som följer av förvaltningsområdesstatusen kvarstår. Motionären framhåller att detta medför kostnader och resursåtgång som uppges inte stå i proportion till nyttjandet av de samiskspråkiga tjänsterna. Rättsläget I och med lagändring som trädde i kraft 1 januari 2019 infördes en bestämmelse om ansökan om inträde i och utträde ur ett förvaltningsområde i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Regeringen får enligt lagen dock besluta om utträde endast om det finns synnerliga skäl. I förarbetena betonas att detta innebär att utträde endast ska kunna medges i undantagsfall och att kravet på synnerliga skäl är högt ställt. Av förarbetena framgår vidare att bedömningen av om synnerliga skäl föreligger bland annat kan ta sikte på situationer där det, trots rimliga och 2026-09-30 Kommunfullmäktige långvariga ansträngningar från kommunens sida, saknas intresse från den aktuella minoritetens sida att utnyttja de rättigheter som följer av förvaltningsområdesstatusen. Detta förutsätter att kommunen aktivt och under en längre tid har arbetat för att erbjuda och informera om de rättigheter som följer av lagen, inklusive samråd och dialog med berörda grupper. Det kan därtill noteras att grundlagen (Regeringsformen) anger att samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas, samt att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Dessa principer utgör övergripande utgångspunkter vid tolkningen och tillämpningen av minoritetslagstiftningen och gäller även för kommuner som inte ingår i ett förvaltningsområde. Det innebär att skyldigheten att främja samers möjlighet att behålla sin kultur och sitt språk skulle kvarstå även om kommunen upphörde att vara ett förvaltningsområde. Det som däremot kan upphöra vid ett utträde är vissa specifika, lagreglerade språk- och serviceåtaganden som enbart gäller inom förvaltningsområden, liksom rätten till statsbidrag kopplade till dessa. Även detta talar mot att kommunen ska utträda och inte längre vara ett förvaltningsområde eftersom kommunens skyldigheter enligt principerna skulle kvarstå men utan att kommunen fick det statsbidrag som följer med att ingå i förvaltningsområdet. Kommunens samiska samrådsgrupp Vid beredningen av ärendet har den samiska samrådsgruppen i Krokoms kommun hörts. Samrådsgruppen har därvid tydligt motsatt sig ett utträde ur det samiska förvaltningsområdet och framhållit vikten av att kommunen även fortsättningsvis upprätthåller och utvecklar arbetet med att tillgodose samiska språkliga och kulturella rättigheter. Kommunens samiska samrådsgrupps ställningstagande talar emot att det skulle föreligga sådana synnerliga skäl som krävs för utträde, särskilt mot bakgrund av att lagstiftningen betonar betydelsen av faktisk avsaknad av efterfrågan från den berörda minoriteten. Andra kommuners ansökningar om utträde Den första och hittills enda gången regeringen prövat en ansökan om utträde ur ett förvaltningsområde var Mariestads kommun 2018-2020. En ansökan om utträde ur det finska förvaltningsområdet lämnades in till regeringen av kommunstyrelsen i Mariestads kommun i november 2018. Regeringen beslutade i november 2019 att inte ta upp ärendet till prövning med anledning av att beslutet om ansökan om utträde inte hade fattats av 2026-09-30 Kommunfullmäktige behörig instans då beslutet ansågs vara av principiell beskaffenhet, för vilket kommunfullmäktige har exklusiv rätt att fatta beslut om. Kommunfullmäktige i Mariestads kommun inkom till regeringen med ny ansökan om utträde ur det finska förvaltningsområdet i februari 2020. I december 2020 avslog regeringen ansökan mot bakgrund av att den sverigefinska minoriteten i kommunen visade ett tydligt intresse av att utnyttja de rättigheter som var knutna till förvaltningsområdet enligt minoritetslagen. Sverigefinska organisationer, både i kommunen och på nationell nivå, motsatte sig ett utträde. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-09-02 § 179 Motion – utträde ur det samiska förvaltningsområdet, 2025-12-20 Regeringsbeslut 2020-12-10, Framställning från Mariestads kommun om utträde ur förvaltningsområdet för finska Regeringsbeslut 2019-11-28, Framställning från Mariestads kommun om utträde ur förvaltningsområdet för finska Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD), föreslår bifall till motionen. Marie Svensson (V), föreslår avslag till Ronny Karlssons (SD) förslag. Karin Jonsson (C) föreslår avslag till Ronny Karlssons (SD) förslag. Sabina Mattsson (MP), föreslår avslag till Ronny Karlssons (SD) förslag. Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Ronny Karlssons (SD) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Ronny Karlsson (SD) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 142 Dnr 2026-000001 Motion - Halvera barnomsorgsavgiften Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion som föreslår att barnomsorgstaxan i Krokoms kommun halveras för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen med följande motivering: Den föreslagna sänkningen av avgiften skulle innebära ett intäktsbortfall på ca 9 mkr per år. Mot bakgrund av kommunens redan ansträngda ekonomi bedöms ett sådant bortfall inte vara förenligt med en långsiktig och hållbar ekonomi. Vidare tillämpar kommunen maxtaxa i enlighet med nationella bestämmelser, vilket redan innebär en begränsning av kommunens avgiftsnivåer. Regeringen har dessutom beslutat om förändringar i förordning (2001:160) som innebär att inkomsttaket sänks från 61 560 kronor till 51 560 kronor från och med den 1 juli 2026. Detta innebär att avgifterna för alla som nyttjar barnomsorgen kommer att minska utan kommunala beslut om ytterligare reduceringar. Reservation Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Krokoms kommun tar ut en avgift för plats i förskola och fritidshem. Avgiftens storlek baseras på en procentsats av hushållets sammanlagda inkomst upp till ett fastställt inkomsttak i enlighet med förordning (2001:160). Det innebär att avgiften ökar i takt med hushållets inkomster, dock endast upp till den nivå som motsvaras av inkomsttaket. Inkomsttakets storlek fastställs och justeras årligen av Skolverket. Regeringen har beslutat om förändringar i förordning (2001:160) som innebär att inkomsttaket sänks från 61 560 kronor till 51 560 kronor från och med den 1 juli 2026. Detta medför att avgifterna för alla som nyttjar barnomsorgen kommer att minska. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-09-02 § 182 Protokollsutdrag BUN 2026-06-02 Motionen Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD), föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Ordförande ställer fråga på grundförslaget emot Ronny Karlssons (SD) förslag om bifall till motionen. Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Ronny Karlsson (SD) 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 143 Dnr 2026-000100 Motion - Tillgängliggörande av handlingar inför möten i kommunens styrelse och nämnder Kort sammanfattning Karin Jonsson (C) har inkommit med en motion avseende tillgängliggörande av handlingar inför möten i kommunens styrelse och nämnder. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att minoritetsåterremittera ärendet med följande motivering: Att förvaltningen beskriver vilka kostnader och personella resurser som behövs för att möjliggöra detta. Beskrivning av ärendet Frågan har utretts genom skrivelse dnr 2024-000017 daterad 2024-03-12. Skrivelsen biläggs ärendet. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-09-02 § 181 Skrivelse - Om rätten att ta del av handlingar för förtroendevalda i Krokoms kommun, dnr 2024-000017, daterad 2024-03-12 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Maria Jacobsson (S) lämnar ett förslag om återremiss med följande motivering: Att förvaltningen beskriver vilka kostnader och personella resurser som behövs för att möjliggöra detta. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Maria Jacobsson (S) lämnat ett förslag om återremiss. Ordförande ställer först fråga på om ärendet ska avgöras idag emot Maria Jacobssons (S) förslag om återremiss. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Efter fråga finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller Maria Jacobssons (S) förslag om återremiss. Votering är begärd och skall genomföras. Följande propositionsordning godkänns Ja-röst = bifall till Maria Jacobssons (S) förslag om återremiss Nej-röst = bifall till att avgöra ärendet idag. Med 18 ja-röster, 21 nej-röster och 0 avstår finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller en minoritetsåterremiss. Kommunfullmäktige har beslutat att minoritetsåterremittera ärendet, varför övriga förslag inte prövas. Beslutet skickas till Kommundirektör 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 144 Dnr 2026-000201 Delårsrapport 2026 - Krokomsbostäder AB Kort sammanfattning Krokomsbostäder har lämnat sin delårsrapport för januari-april till ägaren för godkännande. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport 2026 för Krokomsbostäder AB. Beskrivning av ärendet Krokomsbostäder har lämnat sin delårsrapport för januari – april 2026 Intäkterna för perioden uppgår till 48 769 tkr (42 174 tkr) Resultatet för perioden uppgår till -781 tkr (-1 158 tkr) Prognos helårsresultat enligt K3: 2 738 tkr (budget 1 853 tkr) Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-08-23 § 162 Delårsrapport, Krokomsbostäder AB Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Krokomsbostäder 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 145 Dnr 2026-000188 Delårsrapport 2026 - Gemensam överförmyndarnämnd Kort sammanfattning Gemensamma överförmyndarnämndens kansli har upprättat en budgetuppföljning per 30 april 2026 med prognos för helår 2026 avseende Gemensamma överförmyndarnämndens budget. Utöver ekonomisk uppföljning görs även en uppföljning av uppdrag och nyckeltal. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner budgetuppföljning per 30 april 2026 avseende endast kansli. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-08-26 § 164 Delårsrapport TI 2026 Endast kansli Protokollsutdrag 260529 § 7, Budgetuppföljning Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Gemensam överförmyndarnämnden 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 146 Dnr 2026-000175 Delårsrapport 2026 - Jämtlands Gymnasieförbund Kort sammanfattning Jämtlands Gymnasieförbund har överlämnat delårsrapport med ekonomisk uppföljning per april 2026. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport januari-april 2026 för Jämtlands Gymnasieförbund. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-08-26 § 163 Delårsrapport april 2026 Protokollsutdrag direktionen 2026-05-25 21 Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Jämtlands Gymnasieförbund 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 147 Dnr 2026-000125 Riktlinjer för ersättning av onyttigbliven va-anläggning Kort sammanfattning När ett verksamhetsområde för allmänna vattentjänster införs och kommunalt VA byggs ut till redan befintliga bostadsområden, blir fastigheternas egna brunnar och avloppslösningar ofta onödiga. Om de enskilda VA-anläggningarna förlorar sitt värde helt eller delvis kan VA huvudmannen, under vissa förutsättningar, behöva betala ersättning till fastighetsägarna för den ”onyttigblivna” anläggningen. Kommunen behöver en riktlinje för ersättning av onyttigbliven VA-anläggning. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar riktlinjer för onyttigbliven VA-anläggning. Beskrivning av ärendet När verksamhetsområde för allmänna vattentjänster inrättas och allmän VA försörjning byggs ut till tidigare etablerade bebyggelseområden, kommer behovet av fastigheternas enskilda VA-anläggningar att minska väsentligt eller helt upphöra. Under vissa förutsättningar kan VA-huvudmannen komma att behöva kompensera ägare av dessa VA-anläggningar med en så kallad ersättning för onyttigbliven anläggning. Beslut om onyttigbliven anläggning (och ersättning för denna) blir aktuellt först när en fastighet har omfattats av ett beslut om verksamhetsområde för allmänna VA-tjänster. För att besluta om inrättandet och omfattningen av ett verksamhetsområde behöver det finnas ett behov av allmänna VA-tjänster, samt att fastigheterna ligger inom ett större sammanhang. De fastigheter vars anläggningar kan komma på tal för att ersättas är alltså enbart fastigheter där det finns ett dokumenterat behov av allmänna VA-tjänster. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-06-15 § 137

Kf § 148 Dnr 2026-000230 Framtidens vuxenutbildning och lärcentrum i Krokoms kommun Kort sammanfattning Enligt Skollagen (2010:800) är alla kommuner skyldiga att erbjuda kommunal vuxenutbildning (Komvux). Det finns däremot inga krav på att en kommun måste tillhandahålla fysiska lokaler för kommunala lärcentrum. I december 2025 inkom ett initiativärende från Centerpartiet som föreslog en utredning om att ompröva tidigare beslut och låta den kommunala vuxenutbildningen bli en del av Jämtlands gymnasieförbund (2025-000294). En utredning av framtidens vuxenutbildning och lärcentrum i Krokoms kommun har genomförts under våren 2026 med beaktande av verksamhetsmässiga-, kvalitetsmässiga- och ekonomiska aspekter. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar om en framställan till Jämtlands gymnasieförbund om att huvudmannaskapet för den kommunala vuxenutbildningen i Krokoms kommun lämnas över till Jämtlands gymnasieförbund. 2. Kommunfullmäktige beslutar att i sin framställan till Jämtlands gymnasieförbund ställa krav om att kommunal vuxenutbildning ska erbjudas på plats i Krokoms kommun samt att lärcentrum ska tillhandahållas i kommunen. Framställan ska också innehålla krav om ett nära samarbete med övriga kommunala verksamheter så som exempelvis Arbete & Integration samt Näringslivsavdelningen. Beskrivning av ärendet Nuläge Krokoms kommun är vuxenutbildningen organiserad inom kommunledningsförvaltningen och sedan 2024 tillhör den Område Samhällsbyggnad och Tillväxt. Kommunstyrelsen är ansvarig huvudman för vuxenutbildningen och kommunens tillväxtchef har ansvaret som skolchef. Vuxenutbildningen i Krokoms kommun består av Komvux som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå i egen regi samt utbildning i Svenska för invandrare (SFI) och Vård och omsorgsutbildning som genomförs på entreprenad genom upphandling. Nuvarande avtal löper ut 2026-12-31. Därutöver finns ett samarbete och en överenskommelse med 2026-09-30 Kommunfullmäktige Östersunds kommun om att Krokoms kommuninnevånare kan erbjudas plats till de utbildningar som erbjuds vid Lärcentrum i Östersund. Nuvarande rektor för den kommunala vuxenutbildningen, tillika chef för kommunens Lärcentrum, har uppnått pensionsålder och har för avsikt att gå i pension i närtid. Verksamheten omfattar, utöver rektor, i dagsläget en studievägledare och en lärare för anpassad vuxenutbildning. Båda dessa tjänster är vakanta sedan våren 2026. Under senare år har antalet inskrivna elever minskat vilket föranleder behov av att se över verksamheten. Sedan 2025 finns ett gemensamt samverkansavtal mellan Jämtlands läns åtta kommuner om samverkan inom vuxenutbildning. Avtalet har medfört mindre utrymme för en enskild kommun att göra lokala anpassningar för att möta utbildningsbehov. Verksamhet och kvalitet Krokoms kommun har historiskt bedrivit en vuxenutbildning av hög kvalitet och med en flexibilitet för att så långt det är möjligt kunna anpassa utbildning utifrån elevens behov. I juli 2023 trädde en ny förordning om vuxenutbildning i kraft (2022:1093) som gäller utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024. Genom denna förordning skärptes kraven om primära samverkansavtal om kommunal vuxenutbildning mellan kommuner, något som har fått till följd att möjligheten till lokal flexibilitet har minskat. Bedömningen är att Krokom som enskild kommun inte längre kan bedriva verksamhet som huvudman med samma flexibilitet och kvalitet som tidigare. Ekonomiska förutsättningar Med ett sjunkande elevunderlag och svårare förutsättningar att söka egna statsbidrag för lokala anpassningar är bedömningen att Krokoms kommun inte längre kan leverera en vuxenutbildning med god kvalitet till samma kostnad som tidigare. Det krävs minst tre tjänster i form av rektor, studievägledare samt lärare för anpassad vuxenutbildning utöver övriga pedagoger som kan anställas i egen regi eller upphandlas. Det är svårt att motivera så många tjänster utifrån rådande låga elevantal. Nedan redovisas kostnadsutvecklingen för de senaste tre åren. Statsbidragen är villkorade utifrån ett antal kriterier och avräkning görs med ca 6 månaders fördröjning av Skolverket. Det innebär att det finns en stor osäkerhet kring hur stor andel av beviljat statsbidrag kommunen i slutänden får behålla. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Framtidens vuxenutbildning och lärcentrum i Krokoms kommun Genomförd utredning visar att Östersunds Lärcentrum inte har kapacitet att erbjuda sin verksamhet till Krokoms kommun utöver nuvarande samarbete. Jämtlands gymnasieförbund (Jämtlandsvux) är idag huvudman för vuxenutbildningen i Berg, Ragunda och Bräcke. Samarbete mellan flera kommuner skapar förutsättningar för effektivt nyttjande av resurser och möjligheter till ett bredare utbud. Inom ramen för genomförd utredning har dialog förts med förbundsledningen för Jämtlands gymnasieförbund som ser positivt på att Krokoms vuxenutbildning blir en del av Jämtlandsvux. Om ett övertagande av huvudmannaskapet blir aktuellt sker övertagande av personal genom verksamhetsövergång. Förbundet kan idag inte uttala sig om kostnaden för Krokoms kommun vid ett övertagande men bedömer att den inte kommer att vara högre än den kostnad kommunen har idag. Fler kommuner i Jämtland för liknande dialoger. Rektor och skolchef för vuxenutbildningen i Krokom förordar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att göra en framställan till Jämtlands gymnasieförbund om att de åtar sig uppgiften att ta över huvudmannaskapet för vuxenutbildning i Krokoms kommun. I denna framställan bör det vara tydligt att utbildning ska kunna hållas på plats i kommunen och att lärcentrum ska finnas på plats i kommunen. Det är en viktig service för kommunens invånare, inte minst ur ett tillväxtperspektiv där studenter vid lärosäten på andra orter kan skriva tentamen vid Lärcentrum i Krokom och senare välja att stanna kvar i kommunen. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-09-02 § 170 Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Beslutet skickas till Kajsa Mattsson, tillväxtchef 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 149 Dnr 2026-000250 Antagande av regional livsmedelsstrategi Kort sammanfattning Maria Jacobsson (S) har lämnat in ett initiativärende med anledning av att den regionala livsmedelsstrategin presenterades den 28 augusti. Då strategin nu finns på plats bedöms förutsättningarna finnas för att fortsätta arbetet med kommunens handlingsplan inom området. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta den regionala livsmedelsstrategin. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att leda och samordna arbetet mellan berörda nämnder och verksamheter att ta fram en handlingsplan till kommunstyrelsen via kommundirektören. 3. Kommunens handlingsplan för ökad lokal livsmedelsproduktion redovisas för kommunfullmäktige senast den 30 juni 2027. 4. Handlingsplanenen innehåller mätbara mål för att kunna följa utvecklingen för en ökad lokal livsmedelsproduktion i kommunen. 5. Handlingsplanens effekter redovisas årligen till kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Maria Jacobsson (S) har inkommit med ett initiativärende enligt följande: Den 28 augusti presenterades den regional livsmedelsstrategin, vi har väntat på den för att kunna arbeta vidare i kommunen med handlingsplanen. Nu behöver vi få igång det arbete och därför - Föreslå kommunfullmäktige att anta den regionala livsmedelsstrategin i enlighet med den bifallna motionen från Centerpartiet att göra regionala strategin till kommunens egen. - Föreslå kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att leda och samordna arbetet mellan berörda nämnder och verksamheter att ta fram en handlingsplan till kommunstyrelsen via kommundirektören. Underlag för beslut Protokollsutdrag KS 2026-09-02 § 190 Initiativärendet 2026-09-02 2026-09-30 Kommunfullmäktige Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Andreas Karlsson (C) Lämnar ett förslag om tillägg i tre punkter enligt följande; att kommunens handlingsplan för ökad lokal livsmedelsproduktion redovisas för kommunfullmäktige senast den 30 juni 2027. att handlingsplanenen innehåller mätbara mål för att kunna följa utvecklingen för en ökad lokal livsmedelsproduktion i kommunen. att handlingsplanens effekter redovisas årligen till kommunfullmäktige. Maria Jacobsson (S) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) förslag om tillägg. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Andreas Karlsson (C) lämnat ett förslag om tillägg. Ordförande ställer först fråga på grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Ordförande ställer sedan fråga på Andreas Karlssons (C) förslag om tillägg. Efter fråga på Andreas Karlssons (C) förslag om tillägg finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Tomas Jonsson, kommundirektör Kommunstyrelsen 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 150 Dnr 2026-000072 Pågående och avslutade motioner, medborgarförslag och revisionsrapporter 2026 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige tar del av informationen och lägger den till handlingarna. Underlag för beslut Pågående och avslutade motioner, medborgarförslag och revisionsrapporter – September 2026 Beslutsgång Ordförande ställer fråga på om kommunfullmäktige godkänner att ha tagit del av informationen och finner att så görs. Beslutet skickas till Kansliet 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 151 Dnr 2026-000054 Meddelanden kommunfullmäktige - 2026 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att lägga meddelandena till handlingarna. 2. Rapportering av ej verkställda beslut SoL och LSS 2026 tas upp som ett ärende på kommande kommunfullmäktige. Underlag för beslut Inskannade meddelanden 2026-09-30 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ingrid Zakrisson (C) lämnar ett föreslag om tillägg enligt följande; Att rapportering av ej verkställda beslut SoL och LSS 2026 tas upp som ett ärende på kommande kommunfullmäktige. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ingrid Zakrisson (C) lämnat ett förslag om tillägg. Ordförande ställer först fråga på grundförslaget. Efter fråga finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller grundförslaget. Ordförande ställer sedan fråga på Ingrid Zakrissons (C) förslag om tillägg. Efter fråga på Ingrid Zakrissons (C) förslag om tillägg finner ordförande att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Kansliet 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 152 Dnr 2026-000055 Interpellationer - 2026 Ingrid Zakrisson (C) ställer följande interpellation till Maria Jacobsson (S), Carl-Oscar Fransson (M), Kjell Sundholm (KD), Marie Svensson (V), Ronny Karlsson (SD), Eva Ljungdahl (MP), Eva Andersson (JVK) och Karin Bångman (pol. Oberoende) I början av mandatperioden var i princip alla partier eniga om att bygga om Nyhedens skola. Detta utvecklades till slut till att omfatta skolstrukturen i Krokom med omnejd – dvs även skolorna i Aspås och Dvärsätt samt Hissmo-/Kvarnbackskolan i centrala Krokom. Initialt fyra förslag har med tiden blivit två. Antingen göra Nyheden till F-9- skola, lägga ner Kvarnback-/Hissmoskolan och göra Aspås och Dvärsätts skolor till F-3-skolor, en skola som kommer att bli mycket stor. Eller göra Nyheden till 4-9-skola och övriga idag F 6-skolor till lågstadieskolor. Alltså, båda initiativen innebär att alla skolor i omnejden blir lågstadieskolor, utom Nyheden. Därefter har Centerpartiet lagt ett initiativärende om att även utreda sammanläggning av Hissmo- och Kvarnback-skolorna till Kvarnbacksområdet. Därför frågar jag nu:  Vilken skolstruktur vill ditt parti se i Krokom med omnejd? Maria Jacobsson (S) besvarar interpellationen enligt följande; Socialdemokraterna har under senaste året varit tydliga i vilken skolstruktur vi förordar i Krokoms centralort. Det beslutet ligger på bordet i dag och vi har hela tiden stått fast vid att bygga en modern ändamålsenlig F – 9 skola i Krokom där det finns plats för de nuvarande eleverna plus tillväxt. I Krokom / Dvärsätt finns i dag byggbara områden för flera hundra lägenheter/ radhus/ egnahem. Dvärsätts skola kan inte byggas ut på grund av vattenskyddsområde, så om det ska finnas plats för fler elever i den skolan behövs en förändring. Därför föreslår vi att den skolan blir en F -3 skola som skapar plats för fler elever. Det är ett naturligt centrum vid Nyheden med badhus – sporthall – fotbollsarena och arena för fotboll och friidrott mm i dess absoluta närhet. Vi vill att alla barn ska ha en bra skolgång och med behörig personal som ger elever möjlighet att klara sig och kunna läsa vidare om man så vill. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Vi tycker inte att 30 procent eller mer av elevhälsans resurser ska vara i bilen eller på annan plats, de resurserna ska användas hos eleverna. Anpassade skolans önskan är att få en samlad skolgång för deras elever och det kan bara tillgodoses med den här lösningen. För elever och personalens bästa vill vi ha en samlad skola i Krokoms centralort Eva Andersson (JVK) besvarar interpellationen enligt följande; JVK stöder tidigare förslag från Centern om att behålla 7-9 på Nyheden. Att behålla Kvarnback, Dvärsätt och Aspås i nuvarande form. Hissmoskolan, i stort behov av renovering eller rivning, är olämplig för ändamålet. Eftersom det finns tomma lokaler i den nybyggda förskolan i Krokom borde dessa kunna användas för F-3 från Hissmoskolan Ronny Karlsson (SD) besvarar interpellationen enligt följande; Sverigedemokraterna Krokom vill värna vår nuvarande skolstruktur. Vi vill att kommunens skolor ska finnas kvar och att elever ska få möjlighet att gå i sin lokala skola. Samtidigt behöver de skolor som är i behov av renovering rustas upp så att elever och personal får en trygg, funktionell och bra skolmiljö. Behåll skolorna – renovera där det behövs – investera i våra barns framtid. Marie Svensson (V) besvarar interpellationen enligt följande; För Vänsterpartiet är det avgörande att skolstrukturen i Krokom utformas så att barnen får en trygg skolgång, undervisningen bedrivs av behöriga lärare och att varje skola har tillgång till elevhälsa, specialpedagogik och andra nödvändiga stödfunktioner. En hållbar skolorganisation bygger på kvalitet, långsiktighet och en klok användning av kommunens befintliga lokaler. Vänsterpartiets skolstruktur för Krokom och omnejd Kvarnbackskolan Vänsterpartiet föreslår att Kvarnbackskolan blir en F till 3-skola. Lokalerna lämpar sig väl för yngre barn och renodlingen skapar en stabil lågstadieverksamhet. Det möjliggör en effektiv användning av redan befintliga lokaler. Aspås skola Aspås är en växande ort med ett ökande elevunderlag. Vi vill att Aspås skola 2026-09-30 Kommunfullmäktige fortsatt ska vara en F till 6-skola. För att möta framtida behov behöver skolan utvecklas och moderniseras, både vad gäller lokaler och stödfunktioner. På så sätt fortsätter Aspås att vara en viktig del av skolstrukturen och bidrar till att avlasta Nyheden. Dvärsätts skola Dvärsätt är också en växande ort, men skolan ligger inom ett vattenskyddsområde vilket kraftigt begränsar möjligheterna till utbyggnad. Därför föreslår Vänsterpartiet att Dvärsätt blir en F till 3-skola. Det är den mest långsiktigt hållbara lösningen och skapar trygghet för yngre elever samtidigt som vi undviker att bygga upp verksamhet som inte kan utvecklas vidare. Nyhedens skola Vänsterpartiet vill att Nyheden ska vara en 4 till 9-skola. Det ger möjlighet till en samlad organisation med behöriga ämneslärare, elevhälsa och specialpedagogik. Det är samtidigt tydligt att Nyheden behöver moderniseras. Skolan behöver bättre anpassade lokaler för undervisning, ändamålsenliga ytor och satsningar på badhus, sporthall och förbättrade lärmiljöer. Vi vill också att Nyheden ska kunna erbjuda anpassad skolgång för elever med särskilda behov. Att använda kommunens lokaler på bästa sätt Vårt förslag bygger på att kommunen tar tillvara och utvecklar de skolor som redan finns. Genom att stärka och anpassa skolorna i Aspås, Dvärsätt och Kvarnback skapar vi en flexibel och långsiktigt hållbar struktur. Detta är både kostnadseffektivt och pedagogiskt motiverat och säkerställer att vi får ut mer värde av våra befintliga lokaler än om vi bygger för stort på ett ställe. Sammanfattning av Vänsterpartiets förslag Kvarnbackskolan: F till 3 Aspås skola: F till 6 i en växande ort, med behov av utveckling Dvärsätts skola: F till 3 i en växande ort, men inom vattenskyddsområde Nyheden: 4 till 9, med behov av modernisering och satsningar på badhus, sporthall och anpassad skolgång Denna struktur skapar en trygg och långsiktigt hållbar skolorganisation där barnens behov, personalens kompetens och kommunens lokaler står i centrum. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Sabina Mattsson (MP) besvarar interpellationen enligt följande; Miljöpartiet anser att vi behöver lita på tjänstemännens bedömning i frågan, eftersom de har den professionella kompetensen att avgöra vad som blir bäst för våra elever, personal och ledning i skolan. Vi behöver samtidigt ta ett ansvar för kommunens ekonomi, och utreda vilka verksamheter som kan användas befintliga lokaler, exempelvis vuxenutbildningen. Vi anser att det är av vikt att vi som kommun kan uppfylla det lagkrav vi har att erbjuda anpassad grundskola för åk 1-9, och att det är viktigt att denna finns i anslutning till ordinarie grundskola för samtliga årskurser. Vi står därför bakom förslaget med en f-9 skola i centrala Krokom, med anpassad grundskola. Carl-Oscar Fransson (M) besvarar interpellationen enligt följande; F-9 Nyheden + Anpassad. F-6 Aspås. F-3 Dvärsätt. _____ 2026-09-30 Kommunfullmäktige

Kf § 153 Dnr 2024-000007 Avslutning Kort sammanfattning Kommunfullmäktiges ordförande Stina Kimselius (M) avslutar dagens sammanträde. 2026-09-30 Kommunfullmäktige Bilaga 1. Upprops- och voteringslista Omröstningar Ledamöter Närvaro § 121 § 128 § 133 p.1 - Tjänstgörande Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår ersättare Moderaterna Carl-Oscar Fransson L X X X Anton Moberg Stina Kimselius L X X X Björn Hammarberg L §§ 123-153 X X Jennie Klaesson L §§ 134-153 - Carl-Johan Winblad E X X X - Håkan Mikaelsson E §§ 114-133 X X X - Ulf Wärdell - Camilla Karlsson Centerpartiet Karin Jonsson L X X X Gunnar Hellström Ingrid Zakrisson L X X X Andreas Karlsson L X X X Astrid Lönn Jern Mats Mathiasson L X X X Malin Nilsdotter Nyström L X X X Tommy Lennartsson L X X X Nina Andersson L X X X Jonas Gabrielsson L X X X 2026-09-30 Kommunfullmäktige Omröstningar Ledamöter Närvaro § 121 § 128 § 133 p.1 - Tjänstgörande Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår ersättare Centerpartiet, forts - Maria Lexhagen - Olof Wallgren E X X X - Karin Wallén E §§114-133 X X X - David Hällgren - Staffan Eriksson Kristdemokraterna Kjell Sundholm Rasmus Ericsson - Lena Persson - Sven Olof Norin E X X X Arbetarepartiet – Socialdemokraterna Maria Jacobsson L X X X Mikael Karlsson L §§140-153 Gunnel Persson Westin Katarina Rosberg L X X X Peter Grundström L X X X Jenny Palin L §§ 114-142 X X X Anders de Sinegube L X X X Annica Hansson L X X X Claes-Göran Bergh L X X X Carina Grahn Hellberg L X X X David Adervall L X X X Monica Dahlén L §§ 114-135 X X X 2026-09-30 Kommunfullmäktige Närvaro Omröstningar Ledamöter § 121 § 128 § 133 p.1 - Tjänstgörande Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår ersättare Arbetarepartiet – Socialdemokraterna, forts - Anneli Håkansson E X X X - Emil de Sinegube E §§ 136-153 - Maud Nygaard - Carina Fröberg - Johan Häggblad E §§ 114- X X X 139, 143-153 - Britt-Inger Blad Sörensdotter Vänsterpartiet Marie Svensson L X X X Mona Puttick - Lennart Wadensjö E X X X - Eva-Britt Jonsson Miljöpartiet de Gröna Eva Ljungdahl L §§ 114-135 X X X - Sabina Mattsson E §§ 137-153 - Jan Runsten Sverigedemokraterna Ronny Karlsson L X X X Sven-Erik Göransson L X X X Clas Sundberg L X X X Madeleine Reppe L §§ 128-153 X X Niklas Söderberg 2026-09-30 Kommunfullmäktige Omröstningar Ledamöter Närvaro § 121 § 128 § 133 p.1 - Tjänstgörande Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår ersättare Sverigedemokraterna, forts - Katy Olsson E X X X - Vakant - Vakant Jämtland Väl Krokom Eva Andersson L X X X - Ulrika Wassberg - Kenneth Nilsson Politiskt oberoende Karin Bångman L X X X Bert-Ola Bångman L X X X Nehro Mostafaee L X X X SUMMA 29 L 19 19 0 35 5 0 18 22 0 9 E Upprops- och voteringslista Omröstningar 2026-09-30 Kommunfullmäktige Ledamöter Närvaro § 133 p.2 § 134 § 136 - Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avst år Moderaterna Carl-Oscar Fransson L X X X Anton Moberg Stina Kimselius L X X X Björn Hammarberg L §§ 123-153 X X X Jennie Klaesson L §§ 134-153 X X - Carl-Johan Winblad E X X X - Håkan Mikaelsson E §§ 114-133 X - Ulf Wärdell - Camilla Karlsson Centerpartiet Karin Jonsson L X X X Gunnar Hellström Ingrid Zakrisson L X X X Andreas Karlsson L X X X Astrid Lönn Jern Mats Mathiasson L X X X Malin Nilsdotter Nyström L X X X Tommy Lennartsson L X X X Nina Andersson L X X X Jonas Gabrielsson L X X X Omröstningar Ledamöter Närvaro § 133 p.2 § 134 § 136 2026-09-30 Kommunfullmäktige - Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avst år Centerpartiet, forts - Maria Lexhagen - Olof Wallgren E X X X - Karin Wallén E §§114-133 X - David Hällgren - Staffan Eriksson Kristdemokraterna Kjell Sundholm Rasmus Ericsson - Lena Persson - Sven Olof Norin E X X X Arbetarepartiet – Socialdemokraterna Maria Jacobsson L X X X Mikael Karlsson L §§140-153 Gunnel Persson Westin Katarina Rosberg L X X X Peter Grundström L X X X Jenny Palin L §§ 114-142 X X X Anders de Sinegube L X X X Annica Hansson L X X X Claes-Göran Bergh L X X X Carina Grahn Hellberg L X X X David Adervall L X X X Monica Dahlén L §§ 114-135 X X Närvaro Omröstningar Ledamöter § 133 p.2 § 134 § 136 2026-09-30 Kommunfullmäktige - Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avst år Arbetarepartiet – Socialdemokraterna, forts - Anneli Håkansson E X X X - Emil de Sinegube E §§ 136-153 X - Maud Nygaard - Carina Fröberg - Johan Häggblad E §§ 114-139, X X X 143-153 - Britt-Inger Blad Sörensdotter Vänsterpartiet Marie Svensson L X X X Mona Puttick - Lennart Wadensjö E X X X - Eva-Britt Jonsson Miljöpartiet de Gröna Eva Ljungdahl L §§ 114-135 X X - Sabina Mattsson E §§ 137-153 - Jan Runsten Sverigedemokraterna Ronny Karlsson L X X X Sven-Erik Göransson L X X X Clas Sundberg L X X X Madeleine Reppe L §§ 128-153 X X X Niklas Söderberg Omröstningar Ledamöter Närvaro § 133 p.2 § 134 § 136 2026-09-30 Kommunfullmäktige - Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avst år Sverigedemokraterna, forts - Katy Olsson E X X X - Vakant - Vakant Jämtland Väl Krokom Eva Andersson L X X X - Ulrika Wassberg - Kenneth Nilsson Politiskt oberoende Karin Bångman L X X X Bert-Ola Bångman L X X X Nehro Mostafaee L X X X SUMMA 29 L 18 22 0 18 21 0 21 17 0 9 E Upprops- och voteringslista Omröstningar Ledamöter Närvaro § 138 § 143 § 147 2026-09-30 Kommunfullmäktige - Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avst år Moderaterna Carl-Oscar Fransson L X X X Anton Moberg Stina Kimselius L X X X Björn Hammarberg L §§ 123-153 X X X Jennie Klaesson L §§ 134-153 X X X - Carl-Johan Winblad E X X X - Håkan Mikaelsson E §§ 114-133 - Ulf Wärdell - Camilla Karlsson Centerpartiet Karin Jonsson L X X X Gunnar Hellström Ingrid Zakrisson L X X X Andreas Karlsson L X X X Astrid Lönn Jern Mats Mathiasson L X X X Malin Nilsdotter Nyström L X X X Tommy Lennartsson L X X X Nina Andersson L X X X Jonas Gabrielsson L X X X Omröstningar Ledamöter Närvaro § 138 § 143 § 147 - Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avst år 2026-09-30 Kommunfullmäktige Centerpartiet, forts - Maria Lexhagen - Olof Wallgren E X X X - Karin Wallén E §§114-133 - David Hällgren - Staffan Eriksson Kristdemokraterna Kjell Sundholm Rasmus Ericsson - Lena Persson - Sven Olof Norin E X X X Arbetarepartiet – Socialdemokraterna Maria Jacobsson L X X X Mikael Karlsson L §§140-153 X X Gunnel Persson Westin Katarina Rosberg L X X X Peter Grundström L X X X Jenny Palin L §§ 114-142 X Anders de Sinegube L X X X Annica Hansson L X X X Claes-Göran Bergh L X X X Carina Grahn Hellberg L X X X David Adervall L X X X Monica Dahlén L §§ 114-135 Närvaro Omröstningar Ledamöter § 138 § 143 § 147 - Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avst år 2026-09-30 Kommunfullmäktige Arbetarepartiet – Socialdemokraterna, forts - Anneli Håkansson E X X X - Emil de Sinegube E §§ 136-153 X X X - Maud Nygaard - Carina Fröberg - Johan Häggblad E §§ 114-139, X X X 143-153 - Britt-Inger Blad Sörensdotter Vänsterpartiet Marie Svensson L X X X Mona Puttick - Lennart Wadensjö E X X X - Eva-Britt Jonsson Miljöpartiet de Gröna Eva Ljungdahl L §§ 114-135 - Sabina Mattsson E §§ 137-153 X X X - Jan Runsten Sverigedemokraterna Ronny Karlsson L X X X Sven-Erik Göransson L X X X Clas Sundberg L X X X Madeleine Reppe L §§ 128-153 X X X Niklas Söderberg Omröstningar Ledamöter Närvaro § 138 § 143 § 147 - Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår Ja Nej Avst år 2026-09-30 Kommunfullmäktige Sverigedemokraterna, forts - Katy Olsson E X X X - Vakant - Vakant Jämtland Väl Krokom Eva Andersson L X X X - Ulrika Wassberg - Kenneth Nilsson Politiskt oberoende Karin Bångman L X X X Bert-Ola Bångman L X X X Nehro Mostafaee L X X X SUMMA 29 L 20 19 0 18 21 0 30 9 0 9 E