Kommunstyrelsen — 12 maj 2026

Ks § 81 Dnr 2025-000006 Godkännande/förändring av föredragningslistan Kort sammanfattning Föredragningslistan godkänns med följande justering: - Ärendet 8 – Revidering av kommunikationsstrategi utgår från dagordningen. - Ärendet 9 – Taxa för publika laddstationer utgår från dagordningen och behandlas endast som en informationspunkt vid dagens sammanträde. - Ärende 13 - Bidragsansökan om ekonomist stöd – Almåsabacken utgår från dagordningen. - Ärende 28 – Initiativärende - Möjlighet för enskilda att söka ekonomiskt stöd när kommunen åsamkat skada, tillkommer. - Ärende 29 – Initiativärende - Redovisningsmässig hantering av medfinansieringsavtal Åskorset (E14/VÄG 744), tillkommer. - Ärende 30 – Initiativärende - Möjlighet för enskilda att söka ekonomiskt stöd när kommunen åsamkat skada, tillkommer. - Karin Jonsson (C) anmäler två frågor till ärende Övrigt. - Karin Bångman (-) anmäler en fråga till ärende Övrigt. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 82 Dnr 2026-000007 Informationer - 2026 Kort sammanfattning Maria Jacobsson (S) kommunstyrelsens ordförande lämnar information om följande: - Näringslivsfrågor Företagsbesök i Offerdalsområdet. ICA nära Änge, Lejes taxi och Lasses bilringar däckhotell, Mekopartners i Kaxås bilservice, Hälsorum cooperativ hälsocentral Flera förfrågningar om etableringar finns både i Krokomsporten och i ÅS inga färdiga för rapportering än dock. - Europaforum Norr KSO, Oppositionsråd och tillväxtchef har varit på Europaforum norr i Kiruna, många intressanta informationer om EU och Sverige under 2 dagar. - Möte om vuxenutbildning och rapport om utmaningar vi står inför när det gäller bl.a. utbud och efterfrågan - Infomöte med Trafikverket om väglysefrågan; vi ska få inbjudan till Krokomsspecifikt möte med Rönnöfors och info om andra ev objekt, datum är ännu inte klart. - Årligt möte med Jämtkraft om läget och framtidstankar om bland annat fjärrvärme - Information om Inlandsbanan och medel till upprustning Tomas Jonsson, kommundirektör lämnar information om följande: - Förstudie Säbo, Solbacka, Hällebo. - Jämtkraft ägardialog och planerat möte i juni gällande fjärrvärme - Möte med Kommuninvest Christian Thorgerzon, verksamhetschef & Kajsa Mattsson, tillväxtchef lämnar information om följande: - Särredovisning VA 2025 2026-05-12 Kommunstyrelsen Björn Torbjörnsson, ekonomichef lämnar information om följande: - Rambudget 2027 Ann-Sofie Thoresson, teknisk assistent lämnar information om följande: - Vattentjänstplan, Krokoms kommun Annika Lööf Sjölund, processledare & Kajsa Mattsson, tillväxtchef lämnar information om följande: - Översiktsplan, Krokoms kommun Nils-Erik Werner, miljö- och hållbarhetsstrateg lämnar information om följande: - Samråd om planerade områdesskydd vid Nymyren i Krokoms kommun - Samråd om planerade områdesskydd vid Hållbackarna i Krokoms kommun Erica Bjurling, handläggare lämnar information om följande: - Taxa för publika laddstationer 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 83 Dnr 2026-000130 Rambudget 2027 Kort sammanfattning ordförande Carl-Oscar Fransson (M) samt ekonomichef Björn Torbjörnsson lämnar information om rambudget 2027. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet. Beskrivning av ärendet Ärendet tas upp för information och bordläggning vid kommunstyrelsens sammanträde. Ärendet planeras för beslut av kommunstyrelsen 2026-05-27 och av kommunfullmäktige 2026-06-10. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-05-12 Rambudget 2027 Rambudget 2027 - sifferdelen Majoritetens förslag Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Karin Jonsson (C), Eva Ljungdahl (MP), Anderas Karlsson (C), Carl-Oscar Fransson (M), Rasmus Ericsson (KD) yttra sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 84 Dnr 2026-000114 Årsredovisning 2025 - Samordningsförbundet i Jämtlands län Kort sammanfattning Samordningsförbundets årsredovisning för år 2025 har överlämnats till ägarna. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2025 för Samordningsförbundet i Jämtlands län. 2. Kommunfullmäktige beviljar, för Krokoms kommuns del, ansvarsfrihet för styrelsen i förbundet och för dess enskilda ledamöter. Beskrivning av ärendet Samordningsförbundet i Jämtlands län bildades som länsförbund 2011 och är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Jämtland Härjedalen samt länets åtta kommuner som medlemmar. Syftet med förbundet är att svara för en finansiell samordning inom arbetslivsinriktad rehabilitering mellan förbundets fyra parter, på lokal och regional nivå i Jämtlands län med målsättning att öka individers förmåga till förvärvsarbete och nyttja samhällets resurser effektivt. Samordningsförbundets uppdrag är att, genom finansiell samordning verka för att individer med behov av stöd från flera myndigheter ska få samordnad rehabilitering, så att de får möjlighet att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga för att kunna försörja sig själva. Medelstilldelning Förbundets medlemmar beslutar årligen om tilldelning av medel till förbundet, med statens tilldelning som utgångspunkt. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar tillsammans med hälften av medlen, regionen med en fjärdedel och länets åtta kommuner med en fjärdedel. 2025 var tilldelningen 8 227 tkr. Samordningsförbundets intäkter bestod under 2025 av medelstilldelningen, 8 227 tkr. Tilldelningen låg på samma nivå som året innan, en lägre nivå än för 5 år sedan. Inför år 2025 hade förbundet ett eget kapital i nivå med det rekommenderade, årets resultat innebär ett överskott gentemot budget och ökat eget kapital. Förbundskansliets bemanning uppgick under året till ca 1,5 årsheltidstjänster. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-05-04 2026-05-12 Kommunstyrelsen Årsredovisning 2025 – Samordningsförbundet Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Anderas Karlsson (C) och Karin Jonsson (C) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 85 Dnr 2026-000137 Årsredovisning 2025 - Jämtkraft AB Kort sammanfattning Jämtkraft AB har överlämnat koncernens årsredovisning och hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2025. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att årsredovisningen för Jämtkraft AB år 2025 godkänns. Beskrivning av ärendet Jämtkraft har under året fortsatt arbetet med utveckla sin verksamhet enligt ägardirektiv, bland annat genom satsningar på elnätet (Målnät), kraftvärme och samarbete kring elektrobränsle. Verksamheten har påverkats av volatila elpriser, men detta har delvis motverkats genom ökad produktion och stödtjänster. Koncernens omsättning uppgick till 7 622 miljoner kronor och resultatet efter finansiella poster till 171 miljoner kronor, vilket är lägre än budget. Anledningen är framför allt låga elpriser. Samtidigt uppnås de ekonomiska målen, såsom god soliditet och avkastning. Koncernens resultat för 2025 (årets resultat) uppgick till 130 miljoner kronor varav 94 miljoner är hänförligt till moderföretagets aktieägare. Resultatet motsvarar resultat efter skatt. Koncernen har ett eget kapital på 4 676 miljoner kronor varav 4 569 miljoner kronor är hänförligt till och en låneskuld till kommunens internbank på 6 700 miljoner kronor. Styrelsen har föreslagit en utdelning på 28 miljoner kronor till ägarna vilket är inom intervallet i ägardirektivet (30-60 % av koncernens resultat efter skatt). Rådhus styrelse har, efter samråd med övriga ägare, föreslagit att ingen utdelning ska lämnas ut för 2025. Bolaget arbetar aktivt med hållbarhet, biologisk mångfald och kompetensförsörjning. Sammantaget bedöms verksamheten vara ändamålsenlig, ekonomiskt tillfredsställande och i linje med det kommunala uppdraget. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-04-29 Årsredovisning & Hållbarhetsrapport 2025 för Jämtkraft, 2026-03-16 Revisionsberättelse 2025, 2026-03-25 Granskningsrapport 2025, 2026-03-16 Granskningspromemoria 2025, bilaga till lekmannarevisorns 2026-05-12 Kommunstyrelsen granskningsrapport, 2026-03-16 Bolagsstyrningsrapport 2025, 2025-12-31 Presentationsbilder från ägardialog, 2026-02-18 Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 86 Dnr 2026-000087 Förbundsordning, konsortialavtal och reglemente för Jämtlands Räddningstjänstförbund Kort sammanfattning Arbete med att revidera förbundsordning och konsortieavtal för Jämtlands Räddningstjänst inleddes under hösten 2024. Arbetet har skett i samarbete mellan jurist på Östersunds kommun och räddningstjänstförbundet. Under arbetets gång uppdagades även behovet av ett reglemente för direktionen, vilket därmed också lades till i uppdraget. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige antar reviderad förbundsordning för kommunalförbundet Jämtlands Räddningstjänstförbund. 2. Kommunfullmäktige antar reviderat konsortieavtal för kommunalförbundet Jämtlands Räddningstjänstförbund. 3. Kommunfullmäktige antar Reglemente för kommunalförbundet Jämtlands Räddningstjänstförbund. Beskrivning av ärendet Syftet med att uppdatera förbundsordning och konsortieavtal är bland annat att modernisera språket, hänvisa till gällande lagstiftning, undvika dubbel- eller motstridig reglering samt att tydliggöra frågeställningar som återkommande uppstod kring vad som regleras i de ovan nämnda styrdokumenten. Dokumenten har inför beslut i respektive medlemskommun, beretts i direktion och ägarsamråd. Underlag för beslut Protokoll Jämtlands Räddningstjänstförbund, 2026-01-30 §3 Förbundsordning med anmärkningar Förbundsordning Konsortieavtal med anmärkningar 2026-04-01 Konsortieavtal 2026-04-01 Reglemente Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Anderas Karlsson (C) yttrar sig. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 87 Dnr 2026-000124 Särredovisning VA 2025 Kort sammanfattning Enligt vattentjänstlagen ska va-huvudmannen årligen upprätta en separat balans- och resultaträkning för verksamheten - en särredovisning. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa särredovisning VA 2025. Deltar inte i beslut Karin Jonsson (C) Mats Mathiasson (C) Andreas Karlsson (C) Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och överlämnar den till kommunfullmäktige. __________________________________________________________ Enligt vattentjänstlagen (50 §) ska va-huvudmannen årligen upprätta en separat balans- och resultaträkning för verksamheten (en särredovisning). Särredovisningen ska återspegla hur verksamhetens intäkter via de taxebaserade avgifterna förhåller sig till kostnaderna för att ordna och driva den allmänna va-anläggningen. Särredovisningen ska också fastställas av huvudmannen (50 §), vilket rimligen bör göras av kommunfullmäktige om huvudmannaskapet är i kommunen och av styrelsen om det kommunala bolaget är huvudman. Vidare säger vattentjänstlagen att redovisningen ska göras tillgänglig för fastighetsägarna, t.ex. genom att särredovisningen publiceras på huvudmannens hemsida. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-05-04 Protokollsutdrag SABY 2025-02-06 Särredovisning VA 2025 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Karin Jonsson (C), Carl-Oscar Fransson (M), Eva Ljungdahl (MP) yttrar sig. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 88 Dnr 2026-000140 Taxa för publika laddstationer Kort sammanfattning Ärendet utgår och behandlas endast som en informationspunkt vid dagens sammanträde. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 89 Dnr 2026-000121 Revidering av kommunikationspolicy Kort sammanfattning Ärendet utgår från dagordningen och tas inte upp för beslut vid dagens sammanträde. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 90 Dnr 2026-000135 Reviderade bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, OPF-KR26. Kort sammanfattning Kommunstyrelsen föreslår antagande av reviderade Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, OPF-KR26. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta reviderade bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR26) med ikraftträdande den 15 oktober 2026 inom Krokoms Kommun. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Krokoms kommun beslutade 7 maj 2025 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF KR 25) enligt dåvarande rekommendationer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Kommunfullmäktige föreslås nu anta Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR26) med ikraftträdande den 15 oktober 2026 enligt rekommendation från SKR, med viss förändring gällande nekad rätt till omställningsstöd §2a. Nedan redovisas sammanfattning av de huvudsakliga ändringar som föreslås jämfört med tidigare beslutade bestämmelser. Omställningsstöd: • En ny regel, §2a, införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. Beslut om nekad rätt till omställningsstöd föreslås beslutas av pensionsmyndigheten. • Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. Pension: • Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. • Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. • Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. • Sambobegreppet förtydligas. Familjeskydd: • Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. • Sambobegreppet förtydligas. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 20 april 2026 Förslag april 2026 - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR26) inom Krokoms Kommun Bestämmelser om omställningsstöd OPF-KR25 (Beslutade KF 7 maj 2025) Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) och Andreas Karlsson (C) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 91 Dnr 2026-000111 Samråd om planerade områdesskydd vid Hållbackarna i Krokoms kommun Kort sammanfattning Ärendet direktjusteras. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 92 Dnr 2026-000093 Samråd om planerade områdesskydd vid Nymyren i Krokoms kommun Kort sammanfattning Ärendet direktjusteras. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 93 Dnr 2026-000127 Bidragsansökan om ekonomist stöd - Almåsabacken Kort sammanfattning Ärendet utgår från dagordningen och tas inte upp för beslut vid dagens sammanträde. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 94 Dnr 2025-000193 Medborgarförslag - App för att ta bort invasiva arter, crowdsoursa Kort sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige avseende att aktivera appen crowdsorsa för att motverka invasiva arter. Genom Crowdsorsa-appen kan kommuninvånare bekämpa invasiva arter mot en ersättning. Kommunstyrelsen beslutade på sammanträdet 2025-11-19 § 237 att remittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande, yttrandet har nu inkommit. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande 1. Det finns inte avsatta medel i beslutad budget, ej heller personella resurser, för att genomföra det som förslagsställaren skriver i medborgarförslaget. Beskrivning av ärendet Invasiva främmande arter kan orsaka stor skada på miljön och är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter är utgångspunkten för regleringen av invasiva främmande arter. Centralt för EU-förordningen är den förteckning över arter som anses vara särskilt skadliga. Förteckningen återfinns på Naturvårdsverkets hemsida. EU-förordningen är direkt tillämplig för alla i Sverige. Det innebär att myndigheter, kommuner, fastighetsägare, villaägare och andra har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna för att hindra spridning av de invasiva främmande arterna på EU:s förteckning. På EU-listan återfinns arter såsom jättebalsamin, jätteloka och parkslide. Medan en art som Blomsterlupin inte återfinns på EU-listan. Crowdsorsa är ett finskt startup-företag som har utvecklat ett mobilspel för att engagera kommuninvånare i olika datainsamlingar eller mikrouppgifter. Med Crowdsorsa-mobilspel kan kommuninvånarna engageras i bekämpning 2026-05-12 Kommunstyrelsen av invasiva arter. I spelet söker och bekämpar kommuninvånarna invasiva växtarter mot kontantbelöningar. Det är en kostnad för kommunen att ansluta sig till appen. Det finns tre olika paket. Mellanpaket kostar exempelvis 110 000 kr för kommunen i vilket det ingår en yta på 12 000 kvm att bekämpa och ersättning att betala ut till deltagarna på totalt 36 000 kr. Genom appen filmas området före och efter bekämpning av den invasiva arten. Filmerna laddas upp i appen för granskning och när de blivit godkända utgår en ersättning till den som utför arbetet. Belöningen baseras på förekomstens yta, täthet och art. Spelet är aktivt så länge det finns kvar pengar i belöningsbudgeten. Crowdsorsa-appen har testats i några kommuner. I Vara kommun har kommunen valt att bekämpa blomsterlupin medan Skellefteå kommun valt jättebalsamin, tromsö- och jätteloka. Bekämpningen sker på kommunal mark. Båda kommunerna har testat under 2025 och kommer fortsätta 2026. Gemensamt för kommunerna är att det inom organisationen finns en etablerad gata- och parkenhet i kombination med utpekade roller såsom trädgårdsmästare, kommunbiolog, kommunekolog eller motsvarande. Kommunfullmäktiga beslutade på sammanträdet 2025-09-24 att medborgarförslaget ska beredas och beslutas av kommunstyrelsen senast mars 2026. Kommunstyrelsen beslutade på sammanträdet 2025-11-19 § 237 att remittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande till kommunstyrelsen senast 2026-02-27. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-05-08 Protokollsutdrag KS 2026-02-26 Medborgarförslaget Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Peter Grundström (S) lämnar ett förslag om att avslå medborgarförslaget. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Peter Grundströms (S) förslag. Eva Ljungdahl (MP) lämnar ett förslag om bifall till medborgarförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Peter Grundström (S) lämnat ett förslag om att avslå medborgarförslaget, därutöver har Eva Ljungdahl (MP) lämnat ett förslag om bifall till medborgarförslaget. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Efter fråga på grundförslaget emot Peter Grundströms (S) förslag finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller Peter Grundströms (S). Efter fråga på Peter Grundström (S) förslag emot Eva Ljungdahls (MP) förslag, finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller Peter Grundströms (S) förslag om att avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Medborgaren 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 95 Dnr 2024-000287 Medborgarförslag - Seniorboende i Änge Offerdal Kort sammanfattning Ett medborgarförslag om seniorboende i Änge Offerdal har lämnats in av Kerstin Annika Sörensdotter. Kommunstyrelsen har beslut att skicka ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Samhällsbyggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att besvara medborgarförslaget enligt följande: Kommunen har i dagsläget inte planerat några särskilda insatser för byggande av seniorbostäder, men att frågan kan aktualiseras i framtida översyner av riktlinjer för bostadsförsörjning om behovet bedöms öka. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att Krokoms kommun ska bygga särskilda seniorbostäder för att möta behovet av anpassade boenden för äldre invånare. Förslagsställaren lyfter fram att det finns ett växande behov av denna typ av bostäder i kommunen. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen regleras i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt denna lag ska kommunen planera för bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. Det innebär dock inte att kommunen har ansvar för att själv bygga bostäder – detta är i första hand en uppgift för privata och kommunala bostadsaktörer. I Krokoms kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning, 2019-2035, redovisas kommunens mål och prioriteringar för bostadsutvecklingen. Riktlinjen bygger på analyser av befolkningsutveckling, bostadsmarknad och planeringsförutsättningar. Seniorbostäder nämns inte som ett särskilt prioriterat segment i de aktuella riktlinjerna. Krokoms kommun enligt lag har ansvar att främja och planera för bostadsförsörjningen, men inte att själv bygga bostäder. I kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning nämns inte seniorbostäder som ett prioriterat 2026-05-12 Kommunstyrelsen område, varför förslaget inte föranleder någon ytterligare åtgärd från kommunens sida. Underlag för beslut Protokollsutdrag SABY 2025-09-11 Riktlinjer för bostadsförsörjning Medborgarförslag - Seniorboende i Änge Offerdal Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Peter Grundström (S) lämnar ett förslag om att avslå medborgarförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Peter Grundström (S) lämnat ett förslag om avslag till medborgarförslaget. Efter fråga på grundförslaget emot Peter Grundström (S) förslag, finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller Peter Grundströms (S) förslag om att avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 96 Dnr 2026-000080 Motion - Inför en klimatbudget i Krokoms kommun Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion om att Krokoms kommun ska införa en klimatbudget som ett komplement till den ordinarie ekonomiska budgeten. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen med följande motivering: Kommunen arbetar redan i dag med klimat- och hållbarhetsfrågor genom befintliga styrdokument, miljömål och uppföljningsrutiner. Dessa processer är integrerade i kommunens övergripande verksamhetsplanering och budgetarbete. Ett införande av en separat klimatbudget skulle innebära ytterligare ett styrdokument som behöver utvecklas, förvaltas och följas upp, vilket riskerar att skapa parallella processer och ökad administrativ belastning. Beskrivning av ärendet Motionen lyfter fram att klimatförändringarna redan påverkar samhället och att politiska beslut årligen inverkar på utsläppen av växthusgaser. Enligt motionären är det därför viktigt att klimatarbetet integreras i den ordinarie styrningen för att bli mer trovärdigt och effektivt. En klimatbudget beskrivs som ett styrningsverktyg som synliggör hur kommunens beslut påverkar utsläppsnivåerna samt hur kommunen kan arbeta för att nå uppsatta klimatmål. Den föreslås fungera som ett komplement till den ekonomiska budgeten och bidra till ökad konkretisering, transparens och uppföljningsbarhet. Motionären framhåller att ett växande antal svenska kommuner använder klimatbudgetar eller klimatbokslut som del av sin planeringsprocess. Genom att koppla klimatmålen till budgetprocessen menar motionären att kommunen bättre kan prioritera åtgärder som leder till faktiska utsläppsminskningar samt stärka möjligheterna för invånare och politiker att följa utvecklingen. Det finns i dagsläget ingen författningsreglering som ålägger kommuner att införa en särskild klimatbudget eller klimatbokslut. Klimatlagen (2017:720) reglerar uttryckligen regeringens klimatpolitiska arbete och hur detta ska samordnas med den statliga budgetpolitiken. Lagen riktar sig således inte till kommunerna. Inte heller miljöbalken innehåller något formellt krav på 2026-05-12 Kommunstyrelsen särskilda styrdokument av detta slag, utan anger i stället materiella krav, bland annat att myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Kommunens skyldighet är därför att bedriva ett effektivt klimat- och miljöarbete, inte att använda en viss bestämd styrmodell. Kommunfullmäktige ansvarar enligt 5 kap. 1 § kommunallagen för mål och riktlinjer för verksamheten samt för budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Enligt 11 kap. 1 och 5 §§ ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning och årligen upprätta en budget som som huvudregel är i balans. Kommunallagen anger vilka ekonomiska krav som ställs på budgeten men reglerar inte i detalj vilka tematiska eller sektorsvisa styrdokument som måste finnas. Att avstå från att införa en separat klimatbudget och i stället låta klimat- och hållbarhetsfrågorna hanteras inom ramen för befintlig verksamhetsplanering och budget bedöms därmed ligga inom fullmäktiges handlingsutrymme och vara förenligt med kravet på god ekonomisk hushållning. Det kan noteras att domstolspraxis accepterat att kommuner inför klimatrelaterade styrmedel inom den egna organisationen, såsom klimatavgifter på resor, och bedömt sådana åtgärder som förenliga med kommunal kompetens och kravet på god ekonomisk hushållning (KR 103- 18). Denna praxis visar att kommunen har möjlighet att införa särskilda klimatstyrmedel om man finner det lämpligt, men innebär inte någon rättslig skyldighet att använda just klimatbudget som styrinstrument. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-03-27 Motion – Inför en klimatbudget i Krokoms kommun Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Eva Ljungdahl (MP) föreslår bifall till motionen. Annica Hansson (S) förslår bifall till grundförslaget. Karin Bångman (-) föreslår bifall till grundförslaget. Ulrika Wassberg (JVK) föreslår bifall till grundförslaget. Andreas Karlsson (C) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Eva Ljungdahl (MP) lämnat ett förslag om bifall till motionen. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Efter fråga på grundförslaget emot Eva Ljungdahls (MP) förslag, finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 97 Dnr 2026-000079 Motion - Arbetstidsförkortning - ett steg mot ett hållbart arbetsliv Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion beträffande arbetstidsförkortning. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: Kommunen har möjlighet att pröva arbetstidsförkortning inom ramen för sitt arbetsgivaransvar, och motionens intentioner är i linje med behovet av att förbättra arbetsmiljön. Den ekonomiska analysen visar dock att även ett begränsat pilotförsök medför betydande kostnader. För att undvika negativa effekter på verksamhetens kvalitet krävs att bortfallet av arbetstid kompenseras med ökad bemanning. Detta förutsätter att ytterligare ekonomiska resurser tillförs berörda verksamheter. Då sådana resurser i nuläget inte finns avsatta bedöms förslaget inte vara genomförbart. Motionen bör därför avslås. Beskrivning av ärendet Frågor om bemanning, arbetstidsförläggning och personalvård i den egna verksamheten ligger inom den kommunala kompetensen och utgör kärnan i kommunen som arbetsgivare. Arbetstidsförkortning som en arbetsgivarsatsning inom kommunens egna verksamheter får därför anses rymmas inom den allmänna kompetensen, under förutsättning att övrig arbetsrättslig reglering (lagar och kollektivavtal) iakttas. Kommunen har enligt arbetsmiljölagen ett långtgående ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall och att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att en god arbetsmiljö uppnås. Detta innefattar att vidta organisatoriska åtgärder, såsom förändrad arbetstidsförläggning, om det krävs för att hantera hög arbetsbelastning. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete understryker att arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Myndighetsriktlinjerna är inte rättsligt 2026-05-12 Kommunstyrelsen bindande i sig men ger vägledning om hur lagens krav bör förstås och tillämpas. Motionens syfte – att pröva arbetstidsförkortning som ett instrument för bättre arbetsmiljö, minskad sjukfrånvaro och stärkt attraktionskraft – ansluter därför väl till arbetsgivaransvaret enligt arbetsmiljölagen. Enligt arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar per vecka. Arbetstidsförkortning i den mening motionen avser innebär typiskt att arbetsgivaren, genom kollektivavtal eller arbetsgivarbeslut i samförstånd med de fackliga organisationerna, lägger ordinarie arbetstid lägre än lagens maximum (t.ex. 35–37 timmar per vecka). Detta är tillåtet, eftersom lagen anger ett tak, inte ett golv. Lagen reglerar vidare jourtid (beredskap på arbetsstället) med en övre ram om 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Övertid definieras som tid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid och är underkastad särskilda begränsningar. För deltidsanställda definieras mertid som arbete utöver avtalad ordinarie arbetstid, högst 200 timmar per år, med möjlighet till ytterligare mertid under nödfallsförutsättningar. Arbetsdomstolen har betonat att övertid inte får göras till en permanent del av arbetstidssystemet, utan ska vara ett tillfälligt och extraordinärt inslag. Detta innebär att om kommunen inför arbetstidsförkortning i försöksform måste upplägget konstrueras så att den kortare ordinarie arbetstiden inte i praktiken ”tas tillbaka” genom systematiskt uttag av mertid eller övertid. Ett sådant upplägg skulle riskera att stå i strid med såväl arbetstidslagens syfte som kollektivavtalens reglering. Arbetstidslagen är i stor utsträckning dispositiv genom kollektivavtal. I flera rättsfall har Arbetsdomstolen behandlat hur kollektivavtalsregleringar av dygnsvila och arbetstid förhåller sig till lagen och dess tvingande minimiregler. Detta talar för att eventuella försök med arbetstidsförkortning behöver förankras genom lokala avtal med berörda arbetstagarorganisationer, särskilt om arbetstidsmönstret förändras på ett sätt som rör dygns- och veckovila. Alla arbetstagare ska enligt arbetstidslagen ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila). Tiden mellan kl. 00.00 och 05.00 ska normalt ingå i dygnsvilan. Avvikelse får göras tillfälligtvis vid oförutsedda händelser, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Denna reglering har sin bakgrund i arbetstidsdirektivet, vilket också återspeglas i EU-domstolens praxis om arbetstid och viloperioder. EU- domstolen har vidare slagit fast att jourtid med fysisk närvaro på arbetsplatsen i sin helhet ska räknas som arbetstid och att avvikelser från viloreglerna förutsätter motsvarande kompensationsledighet som ligger i direkt anslutning till arbetsperioden. Detta innebär att vid utformning av 2026-05-12 Kommunstyrelsen försök med arbetstidsförkortning, särskilt i verksamheter med jour och nattarbete (t.ex. vård och omsorg), måste kommunen beakta att all jour med fysisk närvaro i princip ingår i arbetstiden vid beräkning av arbetstidsmåttet, och att viloreglerna inte kan kringgås genom nationell praxis eller avtal. Arbetsdomstolens praxis visar att schemaläggningen ska ta sikte på att uppfylla kraven på dygnsvila, men att oförutsedda störningar kan medföra faktiska avvikelser utan att det i sig innebär avtalsbrott – under förutsättning att kompensationsledighet utgår. Detta är relevant för kommunen vid planeringen av försök: grundscheman måste uppfylla minimikraven, och det bör finnas rutiner för snabb kompensation vid störningar. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska planeras, ledas och kontrolleras så att arbetsmiljön uppfyller kraven på en god arbetsmiljö, bl.a. genom fortlöpande riskbedömningar och åtgärdsplaner. Myndighetsriktlinjerna understryker att arbetsgivaren ska integrera organisatoriska faktorer, såsom arbetsmängd, arbetstider och återhämtning, i riskbedömningarna. I praxis har bristande organisering och planering av arbetet, inklusive avsaknad av tillräckliga åtgärder mot stress, lett till förelägganden från Arbetsmiljöverket som fastställts av domstol. Kommunen har i sin roll som huvudman för skola och välfärdsverksamhet ett tydligt ansvar för att arbetsmiljön organiseras så att risker för bl.a. hög arbetsbelastning hanteras. Motionens fokus på kvinnodominerade yrken med hög arbetsbelastning ansluter till denna riskbaserade ansats. Där arbetsmiljöundersökningar och sjukfrånvarostatistik visar på återkommande belastningsproblem kan en förändrad arbetstidsorganisation, t.ex. genom försök med arbetstidsförkortning, vara en möjlig åtgärd i en bredare åtgärdsportfölj. Det bör samtidigt beaktas att arbetstidsförkortning inte ensamt garanterar en god arbetsmiljö. Effekten beror på hur arbetet i övrigt organiseras, bemannas och ledarskapet utövas. En utredning behöver därför belysa hur arbetstidsförkortning påverkar arbetsbelastning, möjligheten till återhämtning och kvalitet – men också hur eventuella bemanningsbehov ska tillgodoses för att undvika ökad stress under den kortare arbetstiden. Ekonomisk konsekvensanalys Krokoms kommun hade per den 1 november 2025 totalt 1 521 månadsavlönade medarbetare, varav 1 377 tillsvidareanställda och 144 visstidsanställda. Den totala arbetade tiden under 2025 uppgick till 2,23 miljoner timmar, vilket motsvarar cirka 1 211 årsarbetare. Samtidigt uppgick den totala sjukfrånvaron till 10 procent, vilket är en relativt hög nivå i ett kommunalt perspektiv och innebär ett betydande produktionsbortfall. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Kommunens verksamhet är i stor utsträckning koncentrerad till personalintensiva välfärdsområden såsom vård, omsorg och skola. Ett försök med arbetstidsförkortning med bibehållen lön innebär att samma lönekostnad bibehålls, men att den totala arbetade tiden minskar. Givet att den faktiska produktionen idag motsvarar cirka 1 211 årsarbetare blir effekten av en generell arbetstidsförkortning mer konkret. Om arbetstiden minskar från 40 till 35 timmar per vecka motsvarar detta en reduktion om cirka 12,5 procent. Applicerat på den faktiska arbetsvolymen (1 211 årsarbetare) skulle detta innebära ett bortfall motsvarande cirka 150 årsarbetare (inte 190, vilket blir fallet om man utgår från antal anställda snarare än faktisk arbetad tid). Detta illustrerar vikten av att utgå från faktisk arbetstid snarare än antal anställda vid denna typ av analys. Det är dock varken realistiskt eller avsikten att genomföra en generell reform. Om ett pilotförsök istället omfattar cirka 10 procent av personalstyrkan – motsvarande ungefär 150 medarbetare – blir effekterna mer hanterbara. Denna grupp motsvarar ungefär 120 årsarbetare (baserat på totalvolymen). En arbetstidsförkortning på 12,5 procent inom pilotgruppen motsvarar då ett bortfall om cirka 15 årsarbetare. Med en genomsnittlig årsarbetskostnad (lön inklusive personalomkostnader) om cirka 550 000 kronor innebär detta ett potentiellt bemanningsbehov motsvarande cirka 8–9 miljoner kronor per år för att upprätthålla samma verksamhetsnivå. Samtidigt behöver analysen justeras utifrån den faktiska sjukfrånvaron på 10 procent. Detta innebär att den effektiva tillgängliga arbetskapaciteten redan idag är reducerad. I praktiken motsvarar detta att av de 1 211 årsarbetarna förloras cirka 120 årsarbetare till följd av sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron utgör därmed en mycket stor kostnads- och kapacitetsfaktor. Om man grovt uppskattar att den totala lönekostnaden per årsarbetare är 550 000 kronor innebär 120 förlorade årsarbetare en kostnadsvolym i storleksordningen 65–70 miljoner kronor per år i utebliven produktion och relaterade kostnader. För pilotgruppen (ca 120 årsarbetare) motsvarar en sjukfrånvaro på 10 procent ett bortfall om cirka 12 årsarbetare, vilket i kostnadstermer motsvarar ungefär 6–7 miljoner kronor per år. Om arbetstidsförkortning i pilotverksamheten leder till att sjukfrånvaron minskar, exempelvis från 10 till 8 procent (en minskning med två procentenheter), innebär det att cirka 2,4 årsarbetare återvinns i arbetskapacitet inom pilotgruppen. Detta motsvarar en ekonomisk effekt på cirka 1,3 miljoner kronor per år. Därutöver finns potentiella effekter kopplade till personalomsättning. I personalintensiva verksamheter är omsättningen ofta betydande, och kostnader för rekrytering, introduktion och produktionsbortfall kan uppskattas till 75 000–125 000 kronor per rekrytering. För en grupp om 150 2026-05-12 Kommunstyrelsen medarbetare kan detta motsvara cirka 1–2 miljoner kronor per år. Om förbättrade arbetsvillkor leder till minskad omsättning kan ytterligare besparingar i storleksordningen 0,3–0,7 miljoner kronor uppstå. Utöver dessa direkt mätbara effekter finns mer svårkvantifierade konsekvenser. En hög sjukfrånvaro på 10 procent indikerar en pressad arbetssituation. Arbetstidsförkortning kan bidra till minskad belastning, förbättrad arbetsmiljö, ökad kontinuitet och minskat behov av korttidsvikarier. Detta kan i sin tur leda till högre kvalitet i verksamheten och minskade indirekta kostnader. Sammantaget innebär ett pilotförsök med arbetstidsförkortning sannolikt en bruttokostnad på cirka 8–9 miljoner kronor per år. Genom minskad sjukfrånvaro och lägre personalomsättning kan cirka 1,5–2 miljoner kronor återvinnas relativt snabbt. Nettokostnaden kan därmed uppskattas till 6–7 miljoner kronor per år i ett inledande skede. Mot bakgrund av den höga sjukfrånvaron finns dock en särskild potential i Krokoms kommun jämfört med många andra organisationer. Om effekterna på sjukfrånvaron blir större än i detta försiktiga räkneexempel kan en betydligt större del av kostnaden neutraliseras. Eftersom det rör sig om ett avgränsat försök med tydlig uppföljning är den ekonomiska risken begränsad. Med rätt utformning kan kommunen både testa arbetstidsförkortning som arbetsgivarstrategi och samtidigt adressera en av sina största strukturella utmaningar – den höga sjukfrånvaron. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-03-10 Motion – Arbetstidsförkortning - ett steg mot ett hållbart arbetsliv, 2026-03- 10 Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 98 Dnr 2026-000076 Motion - Revidering av kulturpolitiskt program för jämlik kultur i hela kommunen Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion om revidering av kulturpolitiskt program för jämlik kultur i hela kommunen. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Uppdra till kommunstyrelsen att senast mars 2027 lämna förslag till kommunfullmäktige om ett reviderat kulturpolitiskt program för Krokoms kommun. 2. Programmet ska tas fram i dialog med föreningsliv, kulturutövare, studieförbund och övriga aktörer som kommunstyrelsen bedömer lämpliga. 3. Programmet ska bidra till jämlik tillgång till kultur i hela kommunen och särskilt stärka möjligheterna för barn och unga, äldre samt andra grupper som är svårare att nå. Motionen betraktas med anledning av ovanstående punkter som besvarad. Beskrivning av ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige med förslag om revidering av Krokoms kommuns kulturpolitiska program. Programmet antogs 2014 och det framgår av dokumentet att det ska ses över under varje mandatperiod. Motionären anför att kultur är en del av välfärden och att möjligheten att ta del av kultur inte ska avgöras av bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. I en geografiskt stor landsbygdskommun som Krokom betonas särskilt behovet av att kulturverksamhet finns både i centralorten och i byarna. I motionen lyfts bibliotek, kulturskola, studieförbund, föreningsliv och lokala arrangörer fram som viktiga aktörer för att skapa mötesplatser och delaktighet i hela kommunen. Motionären framhåller att ett reviderat kulturpolitiskt program kan tydliggöra kommunens långsiktiga ambitioner för ett levande kulturliv i hela kommunen och bidra till jämlik tillgång till kultur, med särskild inriktning på barn och unga, äldre samt andra grupper som i dag är svårare att nå. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att det kulturpolitiska programmet ska revideras, att arbetet med revideringen ska ske i dialog med föreningsliv, kulturutövare och studieförbund samt att det nya programmet särskilt ska syfta till att stärka jämlik tillgång till kultur i hela kommunen. Kommunens kulturverksamhet, inklusive folkbibliotek och kulturskola, utgör en kommunal angelägenhet inom ramen för den allmänna kommunala kompetensen enligt 2 kap. 1 § kommunallagen. Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen ansvarar fullmäktige för att besluta om övergripande mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, vilket innefattar antagande och revidering av kulturpolitiska program. Motionen är väckt i fullmäktige och avser en sådan principiell fråga. Biblioteksverksamheten regleras särskilt i bibliotekslagen. Det allmänna biblioteksväsendet utgörs av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet, där kommunens folkbibliotek ingår. Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning och intresset för bildning, utbildning och kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Folkbiblioteken ska vidare vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Kommunen är skyldig att anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Motionens betoning av jämlik tillgång till bibliotek och kulturskola, liksom fokus på barn och unga, äldre och grupper som är svåra att nå, ligger i linje med bibliotekslagens krav på tillgänglighet för alla och med regeringsformens mål om delaktighet, jämlikhet och barns rätt samt motverkande av diskriminering. Kommunens folkbibliotek ingår i det allmänna biblioteksväsendet och kommunen är, som bibliotekshuvudman, ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med bibliotekslagen. I Krokoms kommun är folkbiblioteksverksamheten organisatoriskt placerad under barn- och utbildningsnämnden. Nämnden har därmed, inom ramen för den nämndorganisation som fullmäktige beslutat om enligt 6 kap. 2 § kommunallagen, ett särskilt ansvar för att planera, följa upp och utveckla biblioteksverksamheten. Den aktuella motionen avser dock ett övergripande kulturpolitiskt program som ska omfatta kommunens samlade kulturverksamhet, där biblioteken utgör en av flera centrala komponenter vid sidan av exempelvis kulturskola, föreningsliv och andra kulturaktörer. Enligt 6 kap. 4 § kommunallagen bereder nämnderna fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs, medan kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 och 13 §§ har ett särskilt ansvar att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt bereda och verkställa fullmäktiges beslut. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Mot denna bakgrund är det naturligt att det kulturpolitiska programmet bereds av den nämnd som fullmäktige pekat ut som ansvarig för kulturfrågor på övergripande nivå, alternativt av kommunstyrelsen, men med en tydlig medverkan från barn- och utbildningsnämnden i de delar som rör biblioteksverksamheten. Genom att säkerställa att barn- och utbildningsnämnden involveras i beredningen kan kommunen tillgodose bibliotekslagens krav och samtidigt uppnå en ändamålsenlig samordning mellan det kulturpolitiska programmet och kommunens biblioteksplan samt övriga styrdokument inom utbildnings- och kultursektorn. Motionens förslag om att ta fram programmet i dialog med föreningsliv, kulturutövare och studieförbund är förenligt med kommunens möjligheter att inom kulturområdet samverka med enskilda aktörer. Vid utformningen av eventuella stöd- och samverkansformer måste kommunen samtidigt beakta den kommunala likställighetsprincipen och säkerställa att sakliga och objektiva grunder tillämpas vid fördelning av resurser, bl.a. vid kulturstöd och annan resursfördelning till föreningsliv och kulturutövare. Mot denna bakgrund aktualiserar motionen ställningstaganden till om, på vilket sätt och inom vilken tidsram kommunen bör genomföra en revidering av det kulturpolitiska programmet, hur arbetet ska organiseras och samordnas med befintliga styrdokument – däribland kommunens biblioteksplan – samt hur beredningen ska utformas vad gäller ansvarig nämnd och formerna för dialog med berörda aktörer. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-04-08 Motion – Revidering av kulturpolitiskt program för jämlik kultur i hela kommunen, 2026-03-10 Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 99 Dnr 2026-000069 Motion - Fler öppettider i fritidsgårdsverksamheten och ambulerande fritidsgård Kort sammanfattning Marie Svensson (V) föreslår i motion att kommunfullmäktige ska besluta om att utöka öppettiderna i kommunens fritidsgårdsverksamhet samt att utveckla en ambulerande fritidsgård som kan nå fler orter i kommunen. Syftet är att öka tryggheten, tillgängligheten och likvärdigheten för ungdomar i Krokoms kommun, särskilt med hänsyn till långa geografiska avstånd och begränsade naturliga mötesplatser. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: Nuvarande fritidsgårdsverksamhet är anpassad till de budgetramar och personalresurser som kommunen har i dag. De föreslagna utökningarna skulle kräva extra resurser för bemanning och drift som inte ryms inom nuvarande ekonomi. Verksamheten bedöms därför som tillräcklig i nuläget och motionens förslag kan inte prioriteras. Beskrivning av ärendet Motionen tar upp frågan om tillgänglighet och likvärdighet inom fritidsgårdsverksamheten i Krokoms kommun. Motionären framhåller att kommunens geografiska avstånd och begränsade naturliga mötesplatser för unga innebär att fritidsgårdarna fyller en viktig funktion som trygga och vuxennärvarande miljöer under kvällstid. Enligt motionen kan begränsade öppettider och avsaknaden av rörlig verksamhet leda till minskad delaktighet bland ungdomar, ojämlik tillgång till aktiviteter och ökade skillnader beroende på bostadsort. Förslaget innebär dels att utöka antalet öppetdagar och öppettider, dels att utveckla en ambulerande fritidsgård för att nå fler orter i kommunen. Syftet är att stärka kommunens förebyggande arbete, öka närvaron av vuxna i fler lokalsamhällen samt förbättra möjligheterna till meningsfull fritid för ungdomar. Fritidsgårdsverksamheten organiseras idag utifrån fastställda budgetramar och prioriteringar. Förändringar i öppettider eller verksamhetsform kan innebära behov av ökade personalresurser, lokalkostnader eller investeringar i fordon och utrustning. Samtidigt kan utökad verksamhet potentiellt bidra till en breddad målgrupp, ökad uppsökande närvaro och förstärkta förebyggande insatser. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Motionen aktualiserar därför en avvägning mellan identifierade behov inom ungdomsverksamheten och de ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som finns. Ärendet ger möjlighet för fullmäktige att ta ställning till om de föreslagna åtgärderna ska genomföras, avslås eller utredas vidare utifrån kommunens mål, prioriteringar och resursläge. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-03-27 Motion - Fler öppettider i fritidsgårdsverksamheten och ambulerande fritidsgård 2026-03-04 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Eva Ljungdahl (MP) föreslår bifall till motionen. Karin Bångman (-) föreslår bifall till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till grundförslaget. Peter Grundström (S) föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Eva Ljungdahl (MP) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Efter fråga på grundförslaget emot Eva Ljungdahls (MP) förslag, finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 100 Dnr 2026-000043 Motion - Avskaffa enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning i Krokoms kommun Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion om att avskaffa enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning i Krokoms kommun. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att remittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för beredning av ärendet till kommunfullmäktige. 2. Förslag till beslut ska lämnas till kommunfullmäktige senast 2026-06-30. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2017-04-27 § 27 att en procent av den totala byggkostnaden för nybyggnad eller totalrenovering av offentliga och publika allmänna platser, av bestående karaktär, avsätts för att finansiera konstnärlig gestaltning. Kommunen har inom ramen för den kommunala självstyrelsen att själv avgöra hur resurserna fördelas mellan olika verksamheter och ändamål, under iakttagande av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och gällande speciallagstiftning. Den s.k. enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning är inte lagreglerad utan utgör en lokalt antagen ekonomisk princip eller riktlinje. Regeln är därmed ett frivilligt styrinstrument som kommunen kan välja att införa, förändra eller avskaffa genom politiskt beslut. Beslut om övergripande mål och riktlinjer för verksamheten samt andra viktiga ekonomiska frågor tillhör enligt kommunallagen kommunfullmäktiges kompetensområde. En generell princip om att en viss andel av investeringsutrymmet ska avsättas för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av kommunala anläggningar får anses vara en sådan övergripande ekonomisk riktlinje. Frågan om att fortsatt tillämpa eller avskaffa enprocentsregeln är därför en angelägenhet av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt som det ankommer på kommunfullmäktige att ta ställning till. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Oavsett om kommunen väljer att tillämpa en procentuell resursfördelningsmodell kvarstår kommunens skyldighet att vid planläggning och byggande beakta de gestaltnings- och kulturmiljökrav som följer av plan- och bygglagen och kulturmiljölagen. Planläggning ska bl.a. främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder samt ta hänsyn till natur- och kulturvärden. Särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden ska skyddas, och ändringar ska utföras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Genom kulturmiljölagen slås också fast att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön och att ansvaret delas av bl.a. kommunerna. Enprocentsregeln kan därmed ses som ett av flera möjliga verktyg för att säkerställa resurser till konstnärlig gestaltning inom ramen för dessa lagstadgade krav, men utgör inte i sig någon rättslig förutsättning för att kommunen ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt plan- och bygglagstiftningen och kulturmiljölagstiftningen. Den sakliga prövningen av motionen handlar därför ytterst om vilken modell för prioritering och finansiering av konstnärlig gestaltning som kommunen bedömer mest ändamålsenlig givet de ekonomiska förutsättningarna och de mål som satts upp för gestaltad livsmiljö. Fullmäktige har samtidigt genom reglemente uppdragit åt samhällsbyggnadsnämnden att ansvara för planläggning och genomförande av kommunens fysiska planering, inklusive tillämpning av plan- och bygglagen och de gestaltnings- och kulturmiljökrav som där följer. Enprocentsregeln kan, i den mån den påverkar resursfördelning och arbetssätt i samhällsbyggnadsprocessen, få direkt betydelse för samhällsbyggnadsnämndens ansvar för att säkerställa en estetiskt tilltalande och långsiktigt hållbar fysisk miljö samt för hur kommunen praktiskt uppfyller sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen och kulturmiljölagen. Innan kommunstyrelsen tar ställning till motionen är det därför angeläget att inhämta samhällsbyggnadsnämndens bedömning av vilka konsekvenser ett avskaffande av enprocentsregeln skulle få för nämndens verksamhet, för genomförandet av gällande planer samt för möjligheterna att uppfylla de lagstadgade kraven på gestaltning och skydd av kulturvärden. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-04-08 Motion – Avskaffa enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning i Krokoms kommun, 2026-01-19 Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 101 Dnr 2026-000042 Motion - Tidsstudie av tjänstemannaorganisationen i Krokoms kommun Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion om tidsstudie av tjänstemannaorganisationen i Krokoms kommun. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att skicka ärendet till kommunstyrelsen på beredning. Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: I kommunen pågår redan ett strukturerat utvecklingsarbete som tar sikte på effektivitet, resursutnyttjande och organisatoriska förutsättningar. Motionären efterfrågar en mycket omfattande tidsstudie som skulle omfatta samtliga tjänstemän och ge en ”heltäckande bild” av alla arbetsuppgifter, tidsåtgång och resursanvändning. En sådan studie skulle kräva betydande personella och ekonomiska resurser, både för att planera, genomföra och analysera studien, och för att inte samtidigt äventyra den löpande verksamheten. Mot bakgrund av kravet på god ekonomisk hushållning och att kommunen måste väga nyttan av ytterligare utredningar mot kostnaderna, bedöms det inte möjligt att avsätta de resurser som krävs för den tidsstudie i den omfattning motionen beskriver. Beskrivning av ärendet I motionen framhålls att kommunens resurser utgörs av skattemedel och att det därför är av central betydelse att dessa används effektivt och ansvarsfullt. Motionären anför att det i dag finns en begränsad politisk insyn i hur tjänstemännens arbetstid fördelas mellan olika arbetsuppgifter, vilka uppgifter som prioriteras samt vilka delar av organisationen som är mest belastade. Mot denna bakgrund föreslås att kommunen genomför en fullständig tidsstudie av samtliga tjänstemän. Studien ska enligt motionen kartlägga arbetsuppgifter, tidsåtgång och resursanvändning i syfte att ge en heltäckande bild av verksamheten. Syftena som anges är bl.a. att: • få faktabaserad kunskap om hur tjänstemannaresurserna används, 2026-05-12 Kommunstyrelsen • identifiera dubbelarbete och eventuellt ineffektiva processer som kan effektiviseras, • ta fram underlag för prioriteringar och organisatoriska förbättringar för att säkerställa att skattemedel används på bästa sätt, samt • öka transparensen gentemot kommuninvånarna och därigenom stärka förtroendet för kommunens verksamhet. Motionären hänvisar till kommunens ansvar att löpande säkerställa att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt inom ramen för kravet på god ekonomisk hushållning. Parallellt med de frågor som aktualiseras i motionen pågår redan ett arbete i kommunen med att utveckla styrning, uppföljning och organisatoriska förutsättningar: • Kommunstyrelsen har antagit en processledningsmodell som syftar till att kartlägga kommunens processer och effektivisera dem. Modellen, inklusive tillhörande verktyg och digital plattform, finns på plats. Däremot är de resurser som i dag kan avsättas för att göra processarbetet till ett samlat och prioriterat utvecklingsområde begränsade. Detta arbete utgör en del av nämndernas ansvar för att säkerställa ändamålsenlig verksamhet och tillräcklig intern kontroll. • Förvaltningen, med HR-avdelningen i spetsen, har vidare genomfört ett omfattande arbete kopplat till chefers organisatoriska förutsättningar med stöd av Chefoskopet. Chefoskopet är en metod baserad på forskning som belyser organisatoriska förutsättningar för chefer, såsom rimlig arbetsbelastning, stöd, mandat och struktur. Resultaten används som underlag för att stärka ledarskap, arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet i organisationen, i linje med arbetsgivarens skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerställa god arbetsmiljö. Vad gäller resursutnyttjandet i form av faktisk arbetad tid visar uppföljningen för 2025 att den totala mängden arbetade timmar i princip är oförändrad jämfört med 2024. Den totala arbetade tiden 2025 uppgick till drygt 2,23 miljoner timmar, vilket motsvarar cirka 1 211 årsarbetare och är omkring 1 400 timmar fler än 2024. Arbetade timmar avser här den faktiskt utförda arbetstiden under året efter att all typ av frånvaro räknats bort. Sammansättningen av de arbetade timmarna har dock förändrats. Antalet timmar utförda av timavlönade har minskat, medan fler timmar utförts av medarbetare med månadslön. Frånvaro på grund av egen sjukdom har minskat, medan föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning har ökat jämfört med föregående år. Vidare har timmar med fyllnadstid minskat med nära 5 000 timmar under 2025. Minskningen förklaras av att deltidsanställda från och med den 1 april 2025 får övertidsersättning i stället för fyllnadslön när de arbetar utöver sin sysselsättningsgrad, vilket påverkar hur arbetad tid 2026-05-12 Kommunstyrelsen och ersättningsformer fördelas inom ramen för gällande arbetstids- och arbetsmiljöregler. Mot denna bakgrund aktualiserar motionen dels frågan om i vilken mån en separat, omfattande tidsstudie av samtliga tjänstemän är ett ändamålsenligt och proportionerligt verktyg för att ytterligare stärka styrning, uppföljning och effektivitet, dels hur en sådan insats skulle förhålla sig till redan pågående processutvecklingsarbete, Chefoskopet och den löpande uppföljningen av arbetad tid, frånvaro och bemanning. Frågan behöver bedömas i ljuset av kommunens skyldighet att ha god ekonomisk hushållning och nämndernas ansvar för intern kontroll, uppföljning och effektiv resursanvändning. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-04-08 Motion – Tidsstudie av tjänstemannaorganisationen i Krokoms kommun. Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till motionen. Rasmus Ericsson (KD), Karin Bångman (-), Mats Mathiasson (C) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Efter fråga på grundförslaget emot Ronny Karlsson (SD) förslag, finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 102 Dnr 2026-000003 Motion - Bidrag studentmössa Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion om bidrag till studentmössor. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens beslut 1. 1. Kommunstyrelsen beslutar att remittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden för beredning av ärendet till kommunfullmäktige. 2. Förslag till beslut ska lämnas till kommunfullmäktige senast 2026-06-30 Beskrivning av ärendet Motionen avser en fråga med tydlig koppling till skolväsendet och till hemkommunens ansvar för sina gymnasieelever, närmare bestämt ett bidrag kopplat till studentexamen. Barn- och utbildningsnämnden är enligt sitt reglemente kommunens facknämnd i skolfrågor, inklusive frågor som rör relationen till fristående huvudmän. För att beredningskravet ska anses uppfyllt på ett robust och formellt korrekt sätt bör därför barn- och utbildningsnämnden höras innan motionen slutligt behandlas av kommunfullmäktige, oavsett gymnasieförbundets roll och den kvarvarande gymnasieskolans privata huvudman. Kommunalrättsliga förutsättningar i övrigt Motionen syftar till att Krokoms kommun ska införa ett riktat ekonomiskt bidrag om 1 500 kronor per avgångselev i gymnasieskolan för inköp av studentmössa, med administration via respektive gymnasieskola. Juridiskt aktualiseras därmed flera frågor som rör den allmänna kommunala kompetensen, lokaliseringsprincipen, kommunal näringsverksamhet och – i den mån alternativa lösningar övervägs – offentlig upphandling enligt LOU. Utgångspunkten är att kommunen enligt 2 kap. 1 § kommunallagen endast får befatta sig med angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. I denna kompetensregel ligger, enligt förarbeten och doktrin, också ett principiellt förbud mot understöd åt enskilda: ekonomiskt stöd till enskilda kommunmedlemmar ryms normalt inte inom ”angelägenheter av allmänt intresse” utan särskilt lagstöd. Ett schabloniserat kontantbidrag till elever för inköp av 2026-05-12 Kommunstyrelsen studentmössa – en privat, högtidsrelaterad konsumtionsvara – faller typiskt utanför den kommunala kompetensen, eftersom det varken utgör en del av utbildningens lagreglerade kostnader enligt skollagen eller har stöd i annan speciallagstiftning. Skollagen anger att hemkommunens ekonomiska ansvar fullgörs via bidrag till huvudmannen (grundbelopp och i vissa fall tilläggsbelopp), avseende bl.a. undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader, bestämda efter samma grunder som för kommunala enheter. Studentmössor omfattas inte av dessa kostnadsslag och kan inte utan vidare föras in i detta system. Lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § kommunallagen innebär att kommunala åtgärder ska ha anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Ett eventuellt stöd riktat till avgångselever folkbokförda i Krokom skulle i och för sig uppfylla detta krav, även om eleverna går i gymnasieskola i annan kommun (t.ex. inom Jämtlands gymnasieförbund). Lokaliseringsprincipen utgör därför inte det huvudsakliga hindret. Det avgörande problemet är i stället att ett kontantbidrag om 1 500 kronor per elev är ett individuellt ekonomiskt understöd till enskilda utan särskilt lagstöd, vilket strider mot den allmänna kompetensregeln sådan den tolkats i praxis och doktrin. Frågan har också väckts om kommunen – i stället för ett bidrag – skulle kunna agera genom upphandling eller ramavtal för studentmössor, utan kommunal subvention, så att eleverna själva köper mössan direkt av leverantören. Här finns en viss ledning i beslut från Uppsala kommun, där utbildningsnämnden uppdrog åt förvaltningen att upphandla studentmössor, med uttryckligt angivande att ”Eleverna kommer själva att stå för sitt inköp”. Syftet anges vara att hålla nere elevers kostnader i samband med studentexamen, underlätta för svaga elevkårer i relation till starka leverantörer samt ge fler elever möjlighet att delta i studenttraditionen. En sådan modell skiljer sig principiellt från motionens förslag på två sätt: dels lämnar kommunen inte någon direkt ekonomisk förmån till eleverna, dels bedriver kommunen inte egen handel med mössor. Kommunen använder i stället sin ställning som upphandlande myndighet enligt LOU för att upphandla ett avtal som eleverna kan utnyttja genom egna köp. Upphandlingen måste i så fall ske i enlighet med LOU:s krav på annonsering, likabehandling, transparens och konkurrensneutralitet (1 kap. 2–4 §§ och 4 kap. 2 § LOU). Ett sådant upplägg kan – med en välvillig tolkning – motiveras som ett organisatoriskt stöd till skolornas elevkårer och ett sätt att skapa ordnade, transparenta villkor på en marknad där eleverna annars är svag part, snarare än ett direkt understöd till enskilda. Samtidigt måste understrykas att även denna upphandlingsmodell rör ett område som typiskt hör till det egentliga näringslivet. Försäljning av studentmössor är en renodlat kommersiell verksamhet, och kommuners 2026-05-12 Kommunstyrelsen tillåtna näringsverksamhet enligt 2 kap. 7 § kommunallagen avser sedvanlig kommunal affärsverksamhet, inte förmedling av klädesvaror eller högtidsartiklar åt en snäv privat målgrupp. Att kommunen uppträder som ”prisförhandlare” på en konsumentmarknad kan därför ifrågasättas även om inga offentliga medel används för att subventionera själva varan. Det finns ingen tydlig praxis från Högsta förvaltningsdomstolen som godkänner denna typ av upphandling för en privat konsumtionsprodukt, varför modellen även fortsättningsvis måste bedömas som en kommunalrättsligt känslig gråzon. I Krokoms fall kommer ytterligare en aspekt in genom Jämtlands gymnasieförbunds redan träffade avtal om studentmössor. Förbundet har upphandlat en leverantör (Nineteen Student) och säkerställt att samtliga avgångselever vid förbundets gymnasieskolor kan köpa en studentmössa, med vissa valbara tillval, till ett fast pris om 839 kronor, med beställning direkt av leverantören. Upphandlingen har skett i förbundets regi, efter involvering av eleverna, och innebär att prispress och ordnade villkor redan åstadkommits inom ramen för gymnasieförbundets verksamhet. Mot denna bakgrund är utrymmet för att Krokoms kommun agerar vid sidan av gymnasieförbundets ordning begränsat. För de elever som går inom Jämtlands gymnasieförbund finns redan en upphandlad lösning som tar sikte på pris och villkor, utan kommunal subvention. När det gäller den fristående gymnasieskola i kommunen som inte ingår i förbundets organisation kan det i och för sig diskuteras om kommunen – i enlighet med den modell som exempelvis Uppsala kommun överväger – skulle kunna initiera en upphandling eller ramavtalslösning utan subvention, där eleverna själva står för sina inköp. En sådan åtgärd ligger dock fortsatt i en kommunalrättslig gråzon, eftersom den rör en privat konsumtionsprodukt på ett område som typiskt hör till det egentliga näringslivet och inte förändrar den grundläggande bedömningen att riktade bidrag till enskilda elever saknar rättslig grund. Sammantaget innebär detta att motionens kärnförslag – ett riktat kontantbidrag om 1 500 kronor per avgångselev för inköp av studentmössa – står i klar konflikt med kommunallagens princip om förbud mot understöd åt enskilda och saknar stöd i skollagens finansieringssystem. Lokaliseringsprincipen utgör inte ett hinder i sig men löser inte denna grundläggande kompetensbrist. En upphandlingslösning utan kommunal subvention, av det slag som Uppsala kommun tillämpar, är kommunalrättsligt mer försvarbar men fortfarande en gränsfallskonstruktion, särskilt då området tillhör det egentliga näringslivet. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-04-10 2026-05-12 Kommunstyrelsen Motion – Bidrag studentmössa, 2025-12-15 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ulrika Wassberg (JVK), Karin Bångman (-), Ronny Karlsson (SD), Carl- Oscar Fransson (M) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 103 Dnr 2026-000002 Motion - Begränsning av utköpskostnader Kort sammanfattning Ronny Karlsson (SD) har inkommit med en motion om begränsning av utköpskostnader. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-11 § 10 att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med följande motivering: Motionens förslag om ett generellt beloppstak om maximalt tre månadslöner, oavsett befattning, skulle innebära en absolut begränsning av kommunens möjligheter att i enskilda fall träffa ekonomiskt rationella uppgörelser. I vissa situationer kan en uppgörelse som överstiger tre månadslöner vara det ekonomiskt mest försvarbara alternativet, t.ex. för att undvika långvariga tvister, omfattande rättegångskostnader eller betydande skadeståndsanspråk. I dessa fall kan en hård beloppsgräns leda till högre totalkostnader för kommunen och därmed motverka syftet att uppnå god ekonomisk hushållning. Beskrivning av ärendet Motionen tar sin utgångspunkt i att kommunen under senare år, i likhet med många andra kommuner, vid ett antal tillfällen har träffat uppgörelser om att avsluta anställningar mot ekonomisk ersättning, s.k. utköp. Dessa uppgörelser innebär normalt att arbetsgivare och arbetstagare civilrättsligt reglerar samtliga ekonomiska mellanhavanden i samband med att anställningen upphör, ofta genom ett avgångsvederlag som är skattepliktigt och socialavgiftsgrundande på samma sätt som lön. Motionären framhåller att utköp i vissa situationer kan vara nödvändiga, men att alltför höga ersättningar belastar kommunens ekonomi och riskerar att undergräva medborgarnas förtroende för hur skattemedel används. Kommunens hantering av personalfrågor faller inom den kommunala allmänna kompetensen, eftersom det rör en kärnfråga i den kommunala verksamheten – förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. Samtidigt är kommunen enligt kommunallagen skyldig att ha en god ekonomisk hushållning i all verksamhet, även sådan som bedrivs genom kommunala bolag. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Vid sidan om kravet på god ekonomisk hushållning gäller särskilt att kommunens medel ska förvaltas så att krav på både god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Förarbetena understryker att kommunala medel inte bör utsättas för onödig risk genom tveksamma eller svårbedömda ekonomiska dispositioner, utan att den kommunala förmögenheten ska skyddas så att kommunen kan fullgöra sina uppgifter enligt lag och egna beslut. I doktrinen framhålls också att kommunen, trots en vidsträckt avtalsfrihet, är bunden av krav på saklighet och opartiskhet samt av kravet att ekonomiförvaltningen ska ske på ett ansvarsfullt sätt. Motionen syftar till att förstärka denna ekonomiska återhållsamhet och öka transparensen genom att införa en tydlig övre gräns för hur stora utköpsersättningar kommunen får erbjuda. Förslaget är att kommunen beslutar att vid utköp av personal aldrig erbjuda mer än tre månadslöner i ersättning, oavsett befattning. Ett sådant tak skulle i praktiken fungera som en intern begränsning av kommunens företrädares befogenhet att ingå avtal om avgångsvederlag. Fullmäktige har enligt kommunallagen möjlighet att genom riktlinjer reglera hur kommunens medel ska användas och hur ansvar för ekonomiska beslut ska fördelas, bl.a. genom reglementen och styrdokument för nämnder och tjänstemän. Avgångsvederlag och utköpsavtal utgör emellertid också en del av den arbetsrättsliga praktiken. Kommunen är bunden av arbetsrättslig lagstiftning och de centrala kollektivavtal som tecknas via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i egenskap av central arbetsgivarorganisation. Kommunala interna riktlinjer kan därför inte sätta åsido tvingande arbetsrättsliga regler eller kollektivavtalade skyldigheter. I de fall där en strikt beloppsgräns skulle hindra kommunen från att träffa en ekonomiskt rationell uppgörelse – exempelvis för att undvika utdragna tvister eller omfattande skadestånd – kan det också uppkomma en intresseavvägning mellan kravet på förutsebarhet och behovet av flexibilitet för att i det enskilda fallet uppnå god ekonomisk hushållning. Motionen omfattar även kommunala bolag. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning gäller även för verksamhet som bedrivs i bolagsform, särskilt helägda bolag. Fullmäktige kan genom ägardirektiv och ägarstyrning ange hur bolagen förväntas hantera utköpsavtal, inklusive om ett motsvarande tak för avgångsvederlag ska tillämpas. Eftersom bolagen är egna juridiska personer måste sådana begränsningar införas på ett sätt som är förenligt med aktiebolagsrätten och styrelsens ansvar att agera i bolagets intresse. Motionären föreslår slutligen att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram detaljerade riktlinjer för hur den föreslagna begränsningen ska implementeras och följas upp i samtliga förvaltningar och kommunala bolag. Ett sådant uppdrag är förenligt med kommunstyrelsens övergripande ansvar 2026-05-12 Kommunstyrelsen för ledning och samordning av kommunens verksamhet och för uppföljning av att god ekonomisk hushållning uppnås. Riktlinjerna kan därigenom utformas med beaktande av både de ekonomiska målen och de arbetsrättsliga förutsättningarna, samt innehålla eventuella preciseringar om hur avsteg får hanteras, hur beslut ska dokumenteras och hur uppföljning ska ske. Principiell beskaffenhet Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över övriga nämnder och kommunala bolag. Styrelsen har alltså ett löpande ansvar för arbetsgivarfrågor inom ramen för fullmäktiges övergripande mål och riktlinjer. Att styrelsen genom reglementet givits ett samlat ansvar för personalpolitiken innebär inte att fullmäktige frånhänt sig sin kompetens att fatta politiska beslut av principiell karaktär på området. Den aktuella motionen tar sikte på att införa en generell begränsning av utköpsersättningar. En sådan ordning är inte en enskild tillämpningsfråga inom ramen för löpande personaladministration, utan ett normerande ställningstagande om kommunens principiella förhållningssätt till avgångsvederlag och ekonomiska åtaganden vid avslut av anställning. Det berör både god ekonomisk hushållning och kommunens övergripande personalpolitik. Mot denna bakgrund har frågan en tydlig principiell karaktär och bör i det fall kommunfullmäktige bifaller motionen också återkomma till fullmäktige för fastställande av eventuella styrdokument som reglerar frågan. Samverkan med fackliga organisationer Krokoms kommun har träffat ett lokalt samverkansavtal som bygger på det centrala samverkansavtalet ”Avtal om samverkan och arbetsmiljö” mellan SKR och de centrala arbetstagarorganisationerna. Av detta avtal framgår att ”förhandling enligt 11 och information enligt 19 §§ MBL ersätts genom att frågan hanteras i samverkansgrupp”. Samverkansgrupperna – på lokal nivå, förvaltningsnivå och i central samverkansgrupp (Cesam) – utgör därmed kommunens system för representativ samverkan i frågor om verksamhetens utveckling, medbestämmande, arbetsmiljö och hälsa samt likabehandling. Samverkansavtalet innebär inte att varje tjänsteförslag i ett ärende av detta slag automatiskt måste samverkas, utan att samverkan är det instrument genom vilket en redan föreliggande förhandlings-/informationsskyldighet enligt MBL normalt fullgörs. Om förvaltningens förslag innebär att ett ärende avslås och ordningen lämnas oförändrad föreligger i normalfallet ingen sådan skyldighet. Skulle den politiska nivån däremot överväga att besluta om en faktisk ändring av gällande ordning, behöver ett konkret beslutsförslag samverkas i behörig 2026-05-12 Kommunstyrelsen samverkansgrupp innan beslut fattas, i enlighet med MBL och kommunens samverkansavtal. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-04-10 Motion – Begränsning av utköpskostnader, 2025-12-15 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Efter fråga på grundförslaget emot Ronny Karlsson (SD) förslag, finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 104 Dnr 2025-000261 Motion - Avgiftsfria trygghetslarm Kort sammanfattning Marie Svensson (V) har inkommit med en motion gällande avgiftsfria trygghetslarm. Kommunfullmäktige beslutade 2025-11-05 att ärendet ska beredas av socialnämnden för beslut i kommunfullmäktige senast maj 2026. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen har ingen annan uppfattning än socialnämnden och lämnar inget eget förslag till beslut. Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden föreslår att Kommunfullmäktige avslår motionen trygghetslarm ska vara avgiftsfritt – inte en klassfråga. Reservation Ronny Karlsson (SD) Eva Ljungdahl (MP) Beskrivning av ärendet I motionen från Vänsterpartiet framgår förslaget att trygghetslarm ska vara avgiftsfria. Detta förslag är inom socialnämndens ansvarsområde och därmed är socialnämnden det beredande organet. Socialförvaltningen har jämfört kostnader för trygghetslarm mellan Jämtlands läns kommuner och sammanställt resultatet. Mobilt trygghetslarm/fast trygghetslarm Bergs kommun 372 kr / månad Strömsunds kommun 350 kr / månad Åre kommun 332 kr / Krokoms kommun 265 kr / månad Härjedalens kommun 264 kr /månad Bräcke kommun 258 kr / månad Ragunda kommun 250 kr / månad Östersunds kommun 225 kr / månad I tabellen ovan går att utläsa att Krokoms kommun har förhållandevis låg avgift jämfört med övriga kommuner i länet. Krokoms kommun likt alla kommuner i Jämtlands län, tar ut en avgift för sina trygghetslarm. Att göra 2026-05-12 Kommunstyrelsen trygghetslarmen avgiftsfria i Krokoms kommun skulle innebära en ökad kostnad för socialförvaltningen (äldreomsorgen). I enlighet med socialnämndens uppdrag ”Socialnämnden ger Socialförvaltningen i uppdrag att arbeta för att i första hand alltid utföra beviljade insatser med hjälp av välfärdsteknik” har socialförvaltningen sedan år 2024 arbetat med att breddinföra och utveckla arbetet med digitalt först. Från 2020 fram till 2035 kommer antalet medborgare som har fyllt 80 år nästan att fördubblas i Krokoms kommun, vilket kommer att medföra att allt fler medborgare behöver trygghetslarm. En ökad andel trygghetslarm genererar en ökad kostnad. I början av 2026 hade Krokoms kommun 186 mobila trygghetslarm (GPS larm) och 159 fasta trygghetslarm. Det är totalt 345 trygghetslarm, avgifterna för dessa genererar en intäkt till kommunen på 1 097 100 kronor. Utifrån att antalet äldre kommer att öka kommer även den totala kostanden för trygghetslarm att öka allt eftersom. Underlag för beslut Protokollsutdrag SN 2026-03-25 Motion – Trygghetslarm ska vara avgiftsfritt – inte en klassfråga Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Ronny Karlsson (SD) förslår bifall till motionen. Eva Ljungdahl (MP) föreslår bifall till motionen. Karin Bångman (-) föreslår bifall till grundförslaget. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Till det har Ronny Karlsson (SD) och Eva Ljungdahl (MP) lämnat ett förslag om bifall till motionen. Efter fråga på grundförslaget emot Ronny Karlsson (SD) och Eva Ljungdahls (MP) förslag, finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller grundförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 105 Dnr 2026-000034 Anmälan av delegationsbeslut 2026 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av de delegationsbeslut som förtecknats nedan. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till presidium, ordförande och tjänstemän som framgår i kommunstyrelsens delegationsordning. Besluten ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen omprövar eller fastställer delegeringsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende, av den som fått beslutanderätten, genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Kommunstyrelsen delges följande delegationsbeslut: Dnr KS 26/113 Delegationsbeslut – Remiss – Regelförslag Myndigheten för civilt försvars föreskrift om upphävande av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter för kommuner och regioners risk- och sårbarhetsanalyser. Delegat: Kommunstyrelsens ordförande Underlag för beslut Delegationsbeslut 2026-05-11 Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 106 Dnr 2026-000031 Meddelanden - Kommunstyrelsen 2026 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den till handlingarna. Underlag för beslut Inskannade meddelanden 2026-05-11 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Karin Bångman (-), Anders de Sinegube (S) och Karin Jonsson (C) yttrar sig. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget. Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 107 Dnr 2026-000012 Övrigt - 2026 Kort sammanfattning Karin Jonsson (C) ställer en fråga gällande Östersunds kommuns kampanj mot gruvbrytning. Tomas Jonsson, kommundirektör besvarar frågan. Mats Mathiasson (C) ställer en fråga gällande föreningsbidrag. Carl-Oscar Fransson (M) besvarar frågan. Karin Jonsson (C) ställer en fråga gällande det pågående arbete med skolstrukturen. Carl-Oscar Fransson (M) besvarar frågan. 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 108 Dnr 2026-000151 Initiativärende - Möjlighet för enskilda att söka ekonomiskt stöd när kommunen åsamkat skada Kort sammanfattning Centerpartiet har inkommit med ett initiativärende. Kommunstyrelsens beslut 1. Initiativärendet skickas på beredning. Beskrivning av ärende Centerpartiet har inkommit med ett initiativärende enligt följande: I Region Jämtland Härjedalen finns Undsättningsfonden, som enskilda personer i länet kan söka bidrag från när de drabbas ekonomiskt av allmän missväxt eller drabbas av skador till följd av till exempel naturkatastrofer. Bidraget får användas till räntefria lån under högst två år eller bidrag för att stötta enskilda personer i länet som drabbas ekonomiskt av allmän missväxt eller drabbas av skador till följd av till exempel naturkatastrofer. Det gäller om skadorna är på sådant som den nödlidande är beroende av för sin bärgning och personen inte kan försörja sig på grund av de skador som uppstått och som inte täcks av försäkringar. Vi skulle vilja få utrett förutsättningarna att inrätta en liknande fond i Krokoms kommun där enskilda personer som drabbats ekonomiskt av oförutsedda händelser inom kommunens ansvarsområden kan söka bidrag. Bidrag ska endast kunna sökas om skadan avser sådant som den nödlidande är beroende av för sin försörjning och skadan inte täcks av försäkring. Förslag Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att - Utreda förutsättningarna för en fond eller motsvarande i Krokoms kommun där enskilda personer som drabbats ekonomiskt av oförutsedda händelser inom kommunens ansvarsområden kan söka bidrag. Bidrag ska endast kunna sökas om skadan avser sådant som den nödlidande är beroende av för sin försörjning och skadan inte täcks av försäkring. 2026-05-12 Kommunstyrelsen Underlag för beslut Initiativärende - Möjlighet för enskilda att söka ekonomiskt stöd när kommunen åsamkat skada 2026-05-15 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) lämnar ett förslag om att skicka ärendet på beredning. Beslutsgång Det finns ett förslag, Carl-Oscar Franssons (M) förslag. Efter fråga på förslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommundirektör 2026-05-12 Kommunstyrelsen Ks § 108 Dnr 2026-0000152 Initiativärende - Redovisningsmässig hantering av medfinansieringsavtal Åskorset (E14/VÄG 744) Kort sammanfattning Centerpartiet har inkommit med ett initiativärende. Kommunstyrelsens beslut 1. Initiativärendet skickas på beredning. Beskrivning av ärende Centerpartiet har inkommit med ett initiativärende enligt följande: En oenig Kommunstyrelse har genom delegation beslutat underteckna ett medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende ombyggnation av trafikplatsen vid Åskorset/E14 - väg 744. Avtalet innebär för Krokoms kommun ett ekonomiskt åtagande om totalt cirka 43,5 mnkr, varav 41,6 mnkr utgör medfinansiering till statlig infrastruktur. Av avtalet framgår att Trafikverket efter färdigställandet ska vara väghållare och ansvara för framtida drift, underhåll och reinvesteringar för den statliga anläggningen. I samband med beslut om medfinansiering ska beslut även fattas om hur kostnaden ska redovisas, vilket framgår av Rådet för kommunal redovisnings rekommendation R21. Kommunal medfinansiering av statlig infrastruktur kan kostnadsföras direkt i driftredovisningen eller redovisas som tillgång i balansräkningen och upplösas över tid. Kommunstyrelsen bör ta ställning till hur medfinansieringen ska redovisas utifrån de olika ekonomiska konsekvenser valen får för kommunen under många år framåt. Av underlaget bör de ekonomiska konsekvenserna för kommunen framgå, hur lång avskrivnings-/upplösningstid som föreslås och hur detta påverkar investeringsbudget, resultat och soliditet, samt vilka beslut som krävs. Kommunstyrelsen behöver säkerställa att den ekonomiska redovisningen sker i enlighet med gällande lagstiftning, god redovisningssed och kommunens ekonomistyrningsprinciper. I övrigt så ryms beslutet inte inom beslutad investeringsram på 25 miljoner. Var finns beslutet om att kommunen väljer att öka den beslutade ramen till 43 miljoner? Förslag till beslut Centerpartiet yrkar att kommundirektören får i uppdrag att: 2026-05-12 Kommunstyrelsen • Skyndsamt ta fram ett komplett underlag avseende kommunens ekonomiska åtaganden enligt medfinansieringsavtalet för Åskorset/E14 väg 744. Underlaget ska omfatta alla dokumenterade beslut kring Åskorset (E14/väg744) inkl. investeringsbeslut samt övriga handlingar gällande medfinansieringsavtalet. • Utarbeta ett förslag till beslut för hur kostnaden ska bokföras i driftredovisningen. Det ska framgå om kommunens medfinansiering ska redovisas som driftkostnad eller som balansförd tillgång och hur stor kostnaden blir per år kommande år. • Redovisa beslutet om investeringsram på 43 miljoner. Ingen slutlig ekonomisk redovisningsmodell för avtalet bör fastställas innan kommunstyrelsen erhållit fullständigt beslutsunderlag. Ärendet återrapporteras till kommunstyrelsen snarast möjligt Underlag för beslut Initiativärende - Redovisningsmässig hantering av medfinansieringsavtal Åskorset (E14/VÄG 744) 2026-05-12 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) lämnar ett förslag om att skicka ärendet på beredning. Beslutsgång Det finns ett förslag, Carl-Oscar Franssons (M) förslag. Efter fråga på förslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommundirektör 2026-05-12 Kommunstyrelsen

Ks § 109 Dnr 2026-000152 Initiativärende - Möjlighet för enskilda att söka ekonomiskt stöd när kommunen åsamkat skada Kort sammanfattning Centerpartiet har inkommit med ett initiativärende. Kommunstyrelsens beslut 1. Initiativärendet skickas på beredning. Beskrivning av ärende Centerpartiet har inkommit med ett initiativärende enligt följande: Bakgrund VA-utbyggnaden i Ås är ett av de större investeringsprojekten i Krokoms kommun och kommer att få betydande ekonomiska konsekvenser under lång tid framöver. Projektet påverkar både kommunens ekonomi och många enskilda invånare. Centerpartiet ser positivt på långsiktiga investeringar i infrastruktur och samhällsutveckling. Samtidigt finns en växande oro kring om den politiska styrningen av projektet är tillräckligt tydlig. I stora och komplexa investeringsprojekt är det avgörande att kommunstyrelsen har ett aktivt och tydligt ansvar för styrning, prioriteringar och uppföljning. Det måste finnas en kontinuerlig politisk kontroll över ekonomi, tidsplaner, risker och eventuella förändringar i projektets omfattning. Det är också viktigt att kommunfullmäktige får regelbunden och transparent information för att kunna ta ansvar för kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Motivering Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen ett särskilt ansvar för ledning, samordning och uppsikt över kommunens verksamheter och ekonomi. Det gäller inte minst större investeringsprojekt där kostnadsutveckling och genomförande kan få stor påverkan på kommunens framtida handlingsutrymme. Centerpartiet anser att VA-utbyggnaden i Ås behöver en tydligare politisk styrning från kommunstyrelsen. Det handlar inte om att ifrågasätta behovet av investeringar, utan om att säkerställa att projektet bedrivs med god ekonomisk hushållning, tydlig ansvarsfördelning och tillräcklig politisk förankring. För att stärka förtroendet för projektet behöver kommunstyrelsen: 2026-05-12 Kommunstyrelsen • säkerställa tydliga beslutsvägar, • förbättra den löpande ekonomiska uppföljningen, • skapa bättre transparens kring risker och avvikelser, • samt säkerställa att större förändringar förankras politiskt. En stärkt styrning är viktig både för projektets kvalitet och för kommuninvånarnas förtroende för hur stora investeringar hanteras. Yrkande Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunstyrelsen besluta: att ge kommunstyrelsen i uppdrag att stärka den politiska styrningen och uppföljningen av VA-utbyggnaden i Ås, att kommunstyrelsen löpande redovisar projektets ekonomi, tidplan, risker och avvikelser till kommunfullmäktige, att kommunstyrelsen säkerställer att större förändringar i projektets omfattning eller kostnadsbild politiskt förankras innan beslut fattas, samt att kommunstyrelsen återkommer med förslag på förbättrade rutiner för styrning och kontroll av större investeringsprojekt. Underlag för beslut Initiativärende - Möjlighet för enskilda att söka ekonomiskt stöd när kommunen åsamkat skada, 2026-05-12 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) lämnar ett förslag om att skicka ärendet på beredning. Beslutsgång Det finns ett förslag, Carl-Oscar Franssons (M) förslag. Efter fråga på förslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommundirektör Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: MARIA IRENE JACOBSSON Datum: 2026-05-26 09:45 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 16ED8C84EFF64429364E29BACAAC9EE2DE77DB6F26958B30BB1436430459CD0C Namn: Carl-Oscar Fransson Datum: 2026-05-25 13:03 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 16ED8C84EFF64429364E29BACAAC9EE2DE77DB6F26958B30BB1436430459CD0C Namn: RASMUS ERICSSON Datum: 2026-05-25 16:09 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 16ED8C84EFF64429364E29BACAAC9EE2DE77DB6F26958B30BB1436430459CD0C Namn: Karin Ingalill Jonsson Datum: 2026-05-25 23:41 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 16ED8C84EFF64429364E29BACAAC9EE2DE77DB6F26958B30BB1436430459CD0C

Ks § 110 Dnr 2026-000153 Initiativärende - För tydligare politisk styrning av VA-utbyggnaden i ÅsFel! Bokmärket är inte definierat. 2026-05-12 Kommunstyrelsen