Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige — 27 maj 2026

Ks § 111 Dnr 2025-000006 Godkännande/förändring av föredragningslistan Föredragningslistan godkänns med följande justering: - Ärende 8, Delvis revidering av bygg- och miljönämndens taxor, utgår från dagordningen. - Ärende 13, Övrigt, tillkommer dagordningen. - Ärende 14, Initiativärende - Översyn av effektiviteten för verksamheten Bygg- och miljö, tillkommer dagordningen. 2026-05-27

Ks § 112 Dnr 2026-000158 Tertialrapport 1 - Krokoms kommun 2026 Tertialrapport för perioden Januari-april 2026 har upprättats. Den omfattar endast en ekonomisk uppföljning efter perioden januari-april 2026, samt prognos för helåret 2026. Björn Torbjörnsson, ekonomichef är föredragande i ärendet. 1. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att godkänna Tertialrapport för perioden januari-april 2026. 2. Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att till nästkommande KS redovisa koncernövergripande åtgärder för att nå ett positivt resultat för året. Denna tertialrapport omfattar endast en ekonomisk uppföljning efter perioden januari-april 2026. Den baseras inte på ett fullständigt periodbokslut, vilket bland annat innebär att fullständiga periodiseringar inte gjorts. Fokus ligger istället på prognos för helåret 2026. * Prognosen för helår pekar på ett underskott på -4,2 mnkr, att jämföras med budgeterade +6,3 mnkr för året. * Skatteintäkterna i prognosen är uppdaterade med värden från senaste skatteunderlagsprognosen från SKR (april). Denna prognos ger marginellt lägre skatteintäkter än budget (-0,5 mnkr). För alla verksamheter utom socialnämnden är avvikelserna marginella. Socialnämndens verksamheter redovisar en prognos för helåret med ett underskott med -11,5 mnkr för 2026. Sammantaget är prognosen för verksamheterna totalt -12,1 mnkr. Tertialrapport 1 Carl-Oscar Fransson (M) föreslår följande tilläggsförslag: 2026-05-27 Ge kommundirektören i uppdrag att till nästkommande KS redovisa koncernövergripande åtgärder för att nå ett positivt resultat för året. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till Carl-Oscar Franssons (M) tilläggsförslag. Maria Jacobsson (S), Mats Mathiasson (C), Karin Bångman (-), Marie Svensson (V) yttrar sig. Beslutsgång Till det har Carl-Oscar Fransson (M) lämnat ett tilläggsförslag. Ordförande kommer först att fråga på Carl-Oscar Franssons (M) tilläggsförslag, därefter kommer ordförande att fråga på grundförslaget. Efter fråga på Carl-Oscar Franssons (M) tilläggsförslag finns ordförande att det. Ekonomichef Kommundirektör 2026-05-27

Ks § 113 Dnr 2026-000130 Rambudget 2027 Kommunfullmäktige ska besluta om rambudget 2027, plan 2028 och 2029. 1. Kommunfullmäktige antar rambudget 2027, plan 2028 och 2029 enligt S, M och KD:s förslag. 2. Skattesatsen för 2027 ska vara 22,12 kronor (en sänkning från nuvarande 22,17) 3. Kommunstyrelsen bemyndigas att under 2027: - Ha rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning 2027, - Ha rätt att under 2027 ta nya lån med upp till en total långfristig skuldsättningsnivå av 1486,1 mnkr, - Få teckna en kortfristig checkräkningskredit på högst 50 mnkr, - Få utöka utlåningen med högst 1 mnkr. Avstår Karin Jonsson (C), Mats Mathiasson (C), Nina Andersson (C), Karin Bångman (-) Marie Svensson (V), Ulrika Wassberg (JVK) deltar inte i beslutet. Förslag till rambudget för 2027, plan 2028 och 2029 är framtaget. Rambudget 2027 Beslutsgång det. 2026-05-27

Ks § 114 Dnr 2026-000082 Remiss av betänkandet Belägg för broms? - Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) Senast den 4 juni 2026 kan kommuner och andra inkomma med yttrande över rubricerad utredning. Landets kommuner är inte obligatoriska remissinstanser, utan lämnar ett frivilligt yttrande. Björn Torbjörnsson, ekonomichef är föredragande i ärendet. 1. Kommunstyrelsen antar förvaltningens förslag till svar på remissyttrande avseende SOU 2026:20 som sitt och överlämnar detta till finansdepartementet. Utredningen handlar om hur staten kan påverka kommuner och regioner att hålla nere eller sänka kommunalskatten. Huvudförslagen kan sammanfattas enligt nedan: Skattebromsavgift Kommuner/regioner som höjer skatten får betala en avgift till staten under tre år beräknat på intäktsförändringen med 25% första året, 15% under andra året och 10 % under tredje året. Skattesänkningsbidrag Kommuner/regioner som sänker skatten får ett statligt bidrag på tre år. Detta i samma storlek som skattebromsavgiften. Ökad transparens Kommuner måste motivera skattehöjningar tydligare i budgeten. Krav på effektivitet En ändring i kommunallagen som uttrycker att kommuner ska eftersträva effektivitet som en del av god ekonomisk hushållning. Plan för skattenivå Kommuner ska ha en långsiktig plan för skattesatsen. 2026-05-27 Ändrat jobbskatteavdrag m.m. Statliga skattereduktioner ska inte längre mildra effekten av kommunala skattehöjningar. Skattereduktioner beräknas utefter 2026 års skattesats i hemkommunen, inte den aktuella skattesatsen. Övriga rekommendationer i utredningen är: Bättre förutsägbarhet och fördelning av statsbidrag, minskad användning av riktade bidrag, samt undvika överföringar av kostnader från staten till kommunsektorn. Det föreslås även att konjunkturstabiliserande utreds samt att en särskild granskning av regionernas kostnadsutveckling inom vården. Utredningens analys Utredningen konstaterar att den kommunala inkomstskatten finansierar en stor del av välfärden. Medelskattesatsen i kommunerna har varit relativt stabil de senaste 25 åren men skillnaden mellan kommunerna är betydande. Sverige har internationellt sett höga skatter på arbete. Kommunerna utsätts för ett ökat kostnadstryck bland annat beroende på demografiska förändringar, höga investeringsbehov, statlig styrning m.m. Sänkta kostnader leder inte alltid till lägre skattesats. De ekonomiska incitamenten att sänka skatten är svaga och skattesatsändringar är ovanliga och trögrörliga. Vad avser de rättsliga förutsättningarna är beskattningsrätten grundlagsskyddad som en del av den kommunala självstyrelsen. Förvaltningens kommentarer om skattebroms och skattesänkarpremie: Den föreslagna skattebromsen kan straffa kommuner som tvingas höja skatten av strukturella skäl. Den kan också som utredningen noterat pressa kommunen att höja skatten mer än nödvändigt för att klara avgiften. Motsvarande argumentation kan användas mot skattesänkningsavgift. Förslagen riskerar att kommuner med sämre förutsättningar och som av olika skäl tvingas till skattehöjningar finansierar kommuner med redan stark ekonomi med möjlighet till skattesänkningar. Förslaget om skattebroms är en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och i den kommunala beskattningsrätten. Beslut om skattenivå fattas lokalt i kommunfullmäktige baserat på lokala prioriteringar. Att staten inför ekonomiska sanktioner mot kommuner som tvingas höja skatten för att upprätthålla välfärden undergräver det lokala demokratiska mandatet. Därför föreslår förvaltningen att förslagen kring skattebromsavgift och skattesänkningsbidrag avstyrks i sin helhet. Förvaltningens kommentarer om förslagen till ändringar i Kommunallagen: 2026-05-27 - Krav på att eftersträva hög effektivitet I KL finns redan krav på god ekonomisk hushållning samt beskrivning av vad detta innebär. För att uppnå god ekonomisk hushållning förutsätter det nästan alltid att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Att ändra i Kommunallagen och ytterligare begränsa det kommunala självstyret anser vi inte vara skäligt. - Plan för kommunens skattenivå i Kommunallagen Kommunernas ekonomiska förutsättningar påverkas i mycket hög grad av de stöd, krav och reformer som staten lägger på kommunerna. Dessa är ofta kortsiktiga, sena, lågt finansierade eller kostnadsdrivande. Därför saknas logik i att staten ålägger kommunerna att hålla en långsiktig skatteplanering. - Krav på motivering av höjningar av skattesatsen i budgeten i KL Att förändra kommunallagen känns som en omotiverad inskränkning i det kommunala självstyret. Det är rimligen så att en kommun som tvingas höja skatten ändå beskriver motiven för detta, utan lagändring. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att samtliga förslag till förändringar i Kommunallagen avstyrks. Krokoms kommuns yttrande 2026-05-22 Remiss av betänkandet Belägg för broms? - Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget. Monica Dahlén (S) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Bångman (-) yttrar sig. Beslutsgång det. 2026-05-27 Svaren bör lämnas per e-post till fi.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se. Ange diarienummer Fi2026/00577. Ekonomichef 2026-05-27

Ks § 115 Dnr 2026-000140 Taxa för publika laddstationer Enligt regler i plan- och bygglagen ställs krav på laddinfrastruktur vid ny- och ombyggnation av vissa byggnader där man sökt bygglov eller gör en anmälan efter den 10 mars 2021. Detta ger sammantaget att fastighetsavdelningen, i takt med att nya byggnader har uppförts, har ett antal laddpunkter att driftsätta. Exempelvis förskolan Fjärlien, Kaxås förskola, Ås skola och Näldens skola. För att allmänheten ska kunna nyttja de publika laddstolparna behöver avgiften fastställas. Beslut om taxa tas av kommunfullmäktige. 1. Kommunstyrelsen har ingen annan uppfattningen än samhällsbyggnadsnämnden och lämnar inget eget förslag till beslut. Samhällsbyggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att samtliga av kommunens publika laddstationer ska avgiftsbeläggas med 3,20 kr/kWh. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att delegera till Samhällsbyggnadsnämnden att prisjustera taxan för kommunens publika laddstationer. 3. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa självkostnadsprincipen vilken ska gälla vid justering av taxan för kommunens publika laddstationer. Enligt kommunfullmäktiges mål ska kommunen under 2026 ersätta befintliga fossildrivna bilar med minst tjugofem fossilfria fordon samt installera tjugofem laddpunkter för att tillgodose kommunens behov för egna verksamheter i kommunen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ställs krav på laddinfrastruktur vid ny- och ombyggnation av vissa byggnader där man sökt bygglov eller gör en anmälan efter den 10 mars 2021.Om frågan har/får några ekonomiska konsekvenser ska detta tas upp och redovisas. - Byggnader som inte är bostadshus och som har minst 11 parkeringsplatser inuti byggnaden eller på tomten ska ha en ledningsinfrastruktur till 20% av 2026-05-27 parkeringsplatserna och minst en laddningspunkt för elfordon. Se bilaga, Lagkrav på laddinfrastruktur vid byggnader, en guide för fastighetsägare. Kommunfullmäktiges mål tillsammans med regler i plan- och bygglagen innebär att kommunen under 2026 kommer behöva etablera och driftsätta laddpunkter, både ej publika (för verksamhetsbilar) och publika (för allmänheten). Finansiering för etablering av laddpunkter finns i samhällsbyggnadsnämndens beslutade investeringsbudget. Enligt kommunallagens 2 kap 6 § om självkostnadspris gäller att: ”Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgift än som motsvarar kostnaderna för de tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller”. De avgifter en kommun debiterar ska även följa den likställighetsprincip som anges i 2 kap 3 § kommunallagen: ”Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.” Det vill säga att kommunen inte ska gynna de som har laddbar bil. Konkurrensverket uppmanar de kommuner som valt att erbjuda gratis el vid publika laddstationer att upphöra med detta då det riskerar att begränsa förutsättningar för privata aktörer att utöva ett effektivt konkurrenstryck på marknaden. Vidare säger konkurrenslagen att offentliga aktörer inte får snedvrida eller hämma en effektiv konkurrens. För att kunna driftsätta de publika laddpunkter ansvarar kommunens fastighetsavdelning för att det finns en fungerande betallösning gentemot den som nyttjar laddpunkten. Allmänheten som laddar sitt elfordon på de publika laddpunkterna kommer att betala en avgift utifrån registrerad elförbrukning, kr per KWh. Avgiften debiteras av vald betaltjänstleverantör via betaltjänstens app och kommunen som är anläggningsägare ersätts till beslutat självkostnadspris. Genom kommunens elavtal erhålls en stabil kostnadsbild för elen genom elleverantörens förvaltning där viss del av energikostnaden är prissäkrad och viss del utgörs av ett rörligt pris. Protokollsutdrag SABY 2026-02-26 Självkostnadsprincip för taxa för publika laddstationer Bilaga – Lagkrav på laddinfrastruktur vid byggnader, en guide för fastighetsägare 2026-05-27 Beslutsgång det. 2026-05-27

Ks § 116 Dnr 2026-000147 Översiktsplan Krokoms kommun I oktober 2021 fattade Kommunfullmäktige beslut om revidering av Krokoms kommuns översiktsplan. Framtagandet av ett reviderat förslag till översiktsplan har omfattat ett antal utredningar, politiskt förankringsarbete, säkerställande av uppfyllande av regelverk samt ett omfattande samrådsarbete med fysiska träffar med kommuninvånare i olika delar av kommunen. Förslaget är nu redo att antas. Kajsa Mattsson, tillväxtchef och Annika Lööf Sjölund, processledare är föredragande i ärendet. 1. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta "Översiktsplan Krokoms kommun - vägen till 2050". 2. Under Tillväxtmål på sidan 12 - Ta bort antal människor och årtal för tillväxt. Skriv istället ”Krokoms kommun är en tillväxtorienterad kommun som arbetar för och främjar befolkningsökning. Reservation Marie Svensson (V) reserverar sig med följande motivering: Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för egna yrkanden då vi anser att översiktsplanen behöver ha ett tydligare fokus på hela kommunen, social hållbarhet och långsiktigt skydd av våra naturresurser. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men den ska ge vägledning för beslut om hur bebyggelse samt mark- och vattenområden ska utvecklas, användas och bevaras. Översiktsplanen är ett viktigt dokument som används till stöd för många processer. I översiktsplanen samordnas olika sektorsintressen, vilket underlättar kommunens planering och utbyggnad av bostäder, service och infrastruktur. Den fungerar också som plattform för kommunens medverkan i den regionala utvecklingsplaneringen. Enligt beslut från Kommunfullmäktige 2021-10-07 påbörjades revideringsprocessen av nuvarande översiktsplan. De första tre åren utgick arbetet från en politisk förankring för att säkerställa politiska inspel samt 2026-05-27 underlag gällande utvecklingsinriktningen och de olika delar som omfattar en översiktsplan. Därefter har flertalet utredningar utförts för att uppnå krav enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och Miljöbalken (1998:808), något som nuvarande översiktsplan inte uppfyller fullt ut. Översiktsplanen har varit utsänd för samråd 2025-10-24– 2026-01-24. Totalt inkom 146 yttranden till kommunen under samrådet. Efter samrådet, Översiktsplanen har varit utsänd för granskning 2026-03-06– 2026-05-06. Totalt inkom 27 yttranden till kommunen. Efter granskningsperioden Beslut revidering av Översiktsplan KF 2021-10-07 Beslut om samråd 2025-10-23 Beslut om granskning 2026-02-26 Samrådsredogörelse 2026-02-23 Granskningsutlåtande 2026-05-12 Miljökonsekvensbeskrivning 2026-03-02 Naturvärdesinventering 2025-05-19 Landskapsbildsanalys 2025-06-13 Hållbarhetsbedömning 2025-11-14 Genomförandeplan 2026-02-06 Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget och lämnar ett tilläggsförslag enligt följande: Att översiktsplanen tydligare ska prioritera service, kollektivtrafik och samhällsfunktioner i hela kommunen, inte bara de södra kommundelarna. Att gång- och cykelvägar samt säkra skolvägar ska prioriteras tydligare i planeringen. Att kultur, fritid och mötesplatser ska stärkas som en del av folkhälsoarbetet och den sociala hållbarheten. Att prisvärda bostäder och hyresrätter ska lyftas tydligare i översiktsplanen. Att skyddet av jordbruksmark, vatten och naturvärden ska stärkas genom långsiktig ekologisk hänsyn och återbäring av skatteintäkter och vinster till de områden där naturresurser utvinns, istället för kortsiktiga vinstintressen. Karin Bångman (-) lämnar ett tilläggsförslag enligt följande: 2026-05-27 Under Tillväxtmål sidan 12 - Ta bort antal människor och årtal för tillväxt Skriv istället ”Krokoms kommun är en tillväxtorienterad kommun som arbetar för och främjar befolkningsökning…” Mats Mathiasson (C) föreslår bifall till Karin Bångmans (-). Ulrika Wassberg (JVK) föreslår bifall till Karin Bångmans (-). Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Marie Svenssons (V) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår avslag till Marie Svensson (V) och Karin Bångmans (-) tilläggsförslag. Maria Jacobsson (S), Nina Andersson (C) och Tomas Jonsson yttrar sig. Beslutsgång Till det har Marie Svensson (V) lämnat ett tilläggsförslag, därutöver har Karin Bångman (-) lämnat ett tilläggsförslag. Ordförande kommer först att fråga på tilläggsförslagen, därefter kommer ordförande att fråga på grundförslaget. Efter fråga på Marie Svenssons (V) förslag finner ordförande att Efter fråga på Karin Bångmans (-) förslag finner ordförande att Votering begärs. Följande propositionsordning fastställs: Ja-röst för avslag till Karin Bångmans (-) förslag. Nej-röst för bifall till Karin Bångmans (-) förslag. Ledamot JA NEJ AVSTÅR Maria Jacobsson (S) X Carl-Oscar Fransson (M) X Karin Jonsson (C) X Annika Hansson (S) X Monica Dahlén (S) X Karin Bångman (-) X 2026-05-27 Mats Mathiasson (C) X Ulrika Wassberg (JVK) X Marie Svensson (V) X Jenny Palin (S) X Nina Andersson (C) X Clas Sundberg (SD) X SUMMA 5 6 1 Med 6 nej-röster mot 5 ja-röster (1 avstår) finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller Karin Bångmans (-) förslag. det. 2026-05-27

Ks § 117 Dnr 2026-000157 Vattentjänstplan Krokoms kommun Förslag till Vattentjänstplan har tagits fram och är nu redo att antas. Ann-Sofie Thoresson, teknisk assistent och Christian Thorgerzon, verksamhetschef är föredragande i ärendet. 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta vattentjänstplan, Krokoms kommun. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ska varje kommun upprätta en vattentjänstplan som säkerställer en långsiktig, hållbar och effektiv försörjning av dricksvatten samt hantering av spill- och dagvatten. Denna plan är framtagen för att vägleda planering, investeringar och samverkan inom VA-sektorn i Krokoms kommun. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) enligt riksdagens beslut. Ändringarna omfattade 6 § om, kommunens skyldigheter att ordna vattentjänster och trädde i kraft den 1 januari 2023. Ändringarna medför krav på kommunen att upprätta en vattentjänstplan med bakgrund att säkerhetsställa trygg och hållbar vattenförsörjning och avloppshantering. Planen ska ge tydlig vägledning kring vilka åtgärder som krävs för att hantera en ökad belastning på den allmänna VA-anläggningarna vid exempelvis skyfall samt skapa förutsägbarhet i kommunens arbete med att utveckla och förvalta VA-verksamhetsområdet. Genom att kommunicera planeringen i ett tidigt skede ges boende, beslutsfattare och myndigheter en tydlig inblick i kommunens prioriteringar och framtida åtgärder. Vattentjänstplanen har varit utsänd för samråd 2025-12-05– 2026-02-05. Totalt inkom 9 yttranden till kommunen under samrådet. Efter samrådet, Vattentjänstplanen har varit utsänd för samråd 2025-12-05– 2026-02-05. Totalt inkom 9 yttranden till kommunen under samrådet. Efter samrådet, 2026-05-27 Beslut framtagande Vattentjänstplan, KF 2022-12-08 Beslut om samråd SABY 2025-12-04 Beslut om granskning SABY 2026-02-26 Samrådsredogörelse 2026-02-20 Granskningsutlåtande 2026-05-11 Undersökning av betydande miljöpåverkan 2025-12-04 Karin Jonsson (C), Maria Jacobsson (S), Karin Bångman (-) yttrar sig. Beslutsgång det. 2026-05-27

Ks § 118 Dnr 2025-000265 Delvis revidering av bygg- och miljönämndens taxor Ärendet utgår från dagordningen. 2026-05-27

Ks § 119 Dnr 2026-000091 Nytt arvodesreglemente Kommunfullmäktige beslutade 2025-06-11 § 44 att tillsätta en fullmäktigeberedning för översyn av politisk organisation, arbetsordning och arvodesbestämmelser. 2026-03-11§ 9 gavs beredningen förlängd tid för sitt uppdrag. Ärendet återremitterades sedan vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 maj och nu finns ett förslag till nytt arvodesreglemente. 1. Kommunfullmäktige fastställer förslag till nytt arvodesreglemente. Reservation Karin Jonsson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Marie Svensson (V) reserverar sig med följande motivering: Revisionen är kommunfullmäktiges viktigaste kontrollfunktion. För att stärka legitimitet, insyn och demokratisk förankring bör även mindre partier ges möjlighet att delta i revisionsarbetet. Det är viktigt att samtliga partier i kommunfullmäktige ges rimliga möjligheter till insyn och delaktighet i den demokratiska granskningen av kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige beslutade den 11 juni 2025 (§ 44) att tillsätta en särskild fullmäktigeberedning med uppdrag att genomföra en samlad översyn av kommunens politiska organisation, arbetsordning och arvodesbestämmelser. Bakgrunden till uppdraget var behovet av att säkerställa en modern, ändamålsenlig och rättssäker styrning som stödjer en effektiv politisk beslutsprocess samt tydliggör ansvarsfördelningen inom den kommunala organisationen. Arbetet med att se över arvodesreglementet har bedrivits parallellt med genomlysningen av arbetsordningen och den politiska organisationen. Under hösten 2025 och våren 2026 har fullmäktigeberedningen kartlagt nuvarande arvodesstruktur, analyserat kostnadsnivåer samt jämfört kommunens ersättningssystem med praxis i andra likvärdiga kommuner. I arbetet har även ingått dialoger med förtroendevalda, gruppledare och berörda tjänstepersoner för att fånga upp synpunkter och identifiera eventuella oklarheter eller otydligheter i nuvarande regelverk. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 11 mars 2026 (§ 9) beslutades att ge beredningen förlängd tid för sitt uppdrag för att möjliggöra ytterligare 2026-05-27 fördjupning och kvalitetssäkring av det nya arvodesreglementet. Den förlängda tiden har även gett möjlighet att analysera konsekvenser av föreslagna förändringar och säkerställa att reglementet är såväl rättvist som ekonomiskt hållbart. Fullmäktigeberedningen har nu färdigställt ett slutligt förslag till nytt arvodesreglemente. Förslaget innehåller bland annat en ny modell för gruppledararvode kopplat till antal mandat samt en förenklad struktur för sammanträdes- och förrättningsarvoden med endast halv- och heldagsnivåer, där heldag gäller från fyra timmars mötestid. Det föreslås även att interna gruppmöten ska vara ersättningsberättigade och att timanställda ges möjlighet till ersättning för förlorad arbetsinkomst. För närvarande ej tjänstgörande ersättare föreslås få utökad rätt till ersättning vid sammanträden, och reglerna för ersättare som träder in under pågående möte förtydligas genom en modell där helt eller halvt arvode ges beroende på tjänstgöringstid. Därtill föreslås en enhetlig nivå för ej tjänstgörande ersättare motsvarande 50 procent av arvodet. Reglementet har samtidigt moderniserats och förtydligats i struktur och språk. Reglementet har utformats för att skapa konsekvens, rättvisa, förenklad administration och transparens i hur arvoden fastställs och betalas ut, samt för att säkerställa att ersättningen för politiska uppdrag ligger på en nivå som möjliggör bred representation och goda förutsättningar för förtroendevalda att utföra sina uppdrag. Förslag till nytt arvodesreglemente, 2026-05-21 Gällande arvodesbestämmelser, 2022-12-08 § 120 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2025-06-11 § 44 Ekonomisk redovisning och konsekvensbeskrivning 2026-03-15 Karin Jonsson (C) föreslår bifall till tidigare framlagt förslag till arvodesreglemente - det förslag som låg till grund för kommunfullmäktiges behandling av ärendet före återremissen. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget och lämnar ett tilläggsförslag enligt följande: Vänsterpartiet yrkar att arvodesreglementet kompletteras så att revisionens organisation och arvodesfördelning möjliggör representation från samtliga partier representerade i kommunfullmäktige. Karin Bångman (-) föreslår avslag till grundförslaget. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till grundförslaget. 2026-05-27 Beslutsgång Till det har Marie Svensson (V) lämnar ett tilläggsförslag, därutöver har Karin Jonsson (C) lämnat ett förslag. Ordförande kommer först att fråga på Marie Svenssons (V) förslag, därefter kommer ordförande att ställa Karin Jonssons (C) förslag emot grundförslaget. Efter fråga på Marie Svenssons (V) förslag finner ordförande att Efter fråga på Karin Jonssons (C) förslag emot grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller grundförslaget. 2026-05-27

Ks § 120 Dnr 2026-000149 Årsredovisning 2025 och revisionsberättelse Leader Grogrund Leader Grogrund är en ideell förening som verkar för landsbygdsutveckling i kommunerna Berg, Härjedalen, Krokom, Åre och Östersund i enlighet med Strategi för Leader Grogrund 2023–2027. Föreningen finansieras av EU, svenska staten, Region Jämtland Härjedalen samt de fem kommunerna. 1. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till kommunens ombud att rösta för fastställande av årsredovisningen för 2025 samt för ansvarsfrihet för styrelsen, under förutsättning att att inga väsentliga nya omständigheter framkommer på stämman. 2. Att kommunstyrelsen vid nästa sammanträde får bekräftat att det ligger i linje med Leaders direktiv att Leader Grogrund beviljat två stora projekt till den egna organisationen. 3. Att Leader Grogrund specificerar hur fördelningen av medel kommer föreningar och organisationer till del i varje kommun. Föreningens styrelse (LAG-styrelsen) har upprättat årsredovisning för 2025. Årets resultat uppgår till 8 709 kr och föreslås, tillsammans med tidigare balanserade medel och överförda medel från den upplösta föreningen Leader Sjö, Skog & Fjäll, balanseras i ny räkning, vilket ger ett eget kapital om 2 971 796 kr per 2025-12-31. Ett beslut om hur kommunens ombud ska rösta på en föreningsstämma i en ideell förening där kommunen är medlem är typiskt sett ett löpande förvaltnings- och ägarstyrningsärende, som kan beslutas av kommunstyrelsen, förutsatt att inte fullmäktige särskilt förbehållit sig denna typ av beslut. Tjänsteutlåtande, 2026-05-22 Årsredovisning 2025 och revisionsberättelse Leader Grogrund, 2026-05-11 2026-05-27 Karin Bångman (-) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: Att Leader Grogrund specificerar hur fördelningen av medel kommer föreningar och organisationer till del i varje kommun. Karin Jonsson (C) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: Att kommunstyrelsen vid nästa sammanträde får bekräftat att det ligger i linje med Leaders direktiv att Leader Grogrund beviljat två stora projekt till den egna organisationen. Beslutsgång Till det har Karin Bångman (-) lämnat ett tilläggsförslag, därutöver har Karin Jonsson (C) lämnat ett tilläggsförslag. Ordförande kommer först att fråga på Karin Bångmans (-) förslag, därefter Karin Jonssons (C) förslag, därefter kommer ordförande att fråga på grundförslaget. Efter fråga på Karin Bångmans (-) tilläggsförslag finner ordförande att Efter fråga på Karin Jonssons (C) tilläggsförslag finner ordförande att det. Ombud för Leader Grogrunds årsmöte 2026-05-27

Ks § 121 Dnr 2026-000137 Årsredovisning 2025 - Jämtkraft AB Jämtkraft har överlämnat koncernens årsredovisning och hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2025. 1. Kommunfullmäktige beslutar att årsredovisningen för år 2025 godkänns. 2. Kommunfullmäktige bemyndigar kommunens ombud att på årsstämman för Jämtkraft AB rösta för att: A. Resultat- och balansräkning fastställs. B. Godkänna styrelsens förslag till vinstdisposition i årsredovisningen, med justeringen att till aktieägarna utdelas 0 kronor. C. Styrelsen och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2025. Avstår Marie Svensson (V) Koncernens omsättning uppgick till 7 622 miljoner kronor och resultatet efter finansiella poster till 171 miljoner kronor, vilket är lägre än budget. Anledningen är framför allt låga elpriser. Samtidigt uppnås de ekonomiska målen, såsom god soliditet och avkastning. Koncernens resultat för 2025 (årets resultat) uppgick till 130 miljoner kronor varav 94 miljoner är hänförligt till moderföretagets aktieägare. Resultatet motsvarar resultat efter skatt. Koncernen har ett eget kapital på 4 676 miljoner kronor varav 4 569 miljoner kronor är hänförligt till och en låneskuld till kommunens internbank på 6 700 miljoner kronor. Styrelsen har föreslagit en utdelning på 28 miljoner kronor till ägarna vilket är inom intervallet i ägardirektivet (30-60 % av koncernens resultat efter skatt). Rådhus styrelse har, efter samråd med övriga ägare, föreslagit att ingen utdelning ska lämnas ut för 2025. Om frågan har/får några ekonomiska konsekvenser ska detta tas upp och redovisas. 2026-05-27 Tjänsteutlåtande, 2026-05-22 Årsredovisning & Hållbarhetsrapport 2025 för Jämtkraft, 2026-03-16 Revisionsberättelse 2025, 2026-03-25 Granskningsrapport 2025, 2026-03-16 Granskningspromemoria 2025, bilaga till lekmannarevisorns granskningsrapport, 2026-03-16 Bolagsstyrningsrapport 2025, 2025-12-31 Beslutsgång det. Kommunens ombud för Jämtkrafts årsstämma Jämtkraft AB, Iréne Burman 2026-05-27

Ks § 122 Dnr 2026-000166 Avsiktsförklaring Krokoms kommun är mitt i omställningen till en fossilfri fordonsflotta och arbetar aktivt med att identifiera alternativa och robusta drivmedelslösningar. Möjligheten att använda vätgas, exempelvis för vissa av kommunens fordon, är därför av intresse. Eftersom alternativen till traditionella drivmedel är begränsade ser kommunen positivt på att ställa om delar av fordonsflottan till vätgas. 1. Krokoms kommun ställer sig positiv till att delar av kommunens fordonsflotta ändras till bränslecellsfordon om produktion av och infrastruktur för vätgas utvecklas förutsatt att de ekonomiska och geografiska förutsättningarna är hållbara. Avstår Karin Bångman (-), Mats Mathiasson (C), Karin Jonsson (C), Nina Andersson (C), Ulrika Wassberg (JVK). Protokollsanteckning Karin Jonsson (C) lämnar en protokollsanteckning enligt följande: Centerpartiet deltar inte i beslutet då handlingen, utan avisering, skickades ut dagen innan styrelsemötet. Vi har inte haft möjlighet att sätta oss in i frågan och det framgår inte av handlingen vad avsiktsförklaringen skulle innebära ekonomiskt och praktiskt för kommunen. Centerpartiet är positiv till vätgas och utfasning av fossila drivmedel men protesterar mot ärendets hantering. Den strider mot den ordning vi beslutat om för styrelsens arbete. Vätgas spelar en allt viktigare roll i Sveriges omställning till fossilfri energi. Vätgas kan användas inom många sektorer och har en särskilt viktig roll inom transport och industri. En ökad användning av vätgas kan minska Sveriges importberoende av fossila bränslen. Det finns också möjlighet att använda vätgas som reservkraftslösning. För att vätgastekniken ska nå sin fulla potential behövs en storskalig utbyggnad av produktion och infrastruktur. 2026-05-27 Carl-Oscar Fransson (M) lämnar ett ändringsförslag följande: Krokoms kommun ställer sig positiv till att delar av kommunens fordonsflotta ändras till bränslecellsfordon om produktion av och infrastruktur för vätgas utvecklas förutsatt att de ekonomiska och geografiska förutsättningarna är hållbara. Samt stryka ""så att detta blir möjligt." i förslag till beslut. Marie Svensson (V) föreslår bifall till Carl-Oscar Franssons (M) tilläggsförslag och föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: Att det i avsiktsförklaringen förtydligas att eventuell produktion och användning av vätgas ska bygga på fossilfri energi. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Beslutsgång Det finns ett förslag, grundförslaget enligt följande: Krokoms kommun ställer sig positiv till att delar av kommunens fordonsflotta ändras till bränslecellsfordon om produktion av och infrastruktur för vätgas utvecklas så att detta blir möjligt. Till det har Carl-Oscar Fransson (M) lämnat ett ändringsförslag. Därutöver har Marie Svensson (V) lämnat ett tilläggsförslag. Ordförande kommer först att fråga på Carl-Oscar Franssons (M) ändringsförslag, därefter kommer ordförande att fråga på Marie Svenssons (V) tilläggsförslag. Därefter kommer ordförande att fråga på grundförslaget. Efter fråga på Carl-Oscar Franssons (M) ändringsförslag finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller det. Efter fråga på Marie Svenssons (V) tilläggsförslag finner ordförande att Efter fråga på grundförslaget finner ordförande att kommunstyrelsens bifaller det. Johan Beckman 2026-05-27 2026-05-27

Ks § 123 Dnr 2026-000012 Övrigt - 2026 Karin Bångman (-) ställer en fråga gällande fördelningen av vindkraftsmedlen och om de riktas till föreningar och organisationer i Offerdal. Maria Jacobsson (S) besvarar frågan. 2026-05-27

Ks § 124 Dnr 2026-000168 Initiativärende - Översyn av effektiviteten för verksamheten Bygg- och miljö Karin Bångman (-) har inkommit med ett initiativärende. 1. Ärendet skickat på beredning. Karin Bångman (-) har inkommit med ett initiativärende enligt följande: Översyn av effektiviteten för verksamheten Bygg- och miljö - Uppdra åt kommunchefen att göra en översyn av arbetsmodellen inom verksamheten med målet att minska kostnaderna. - Ta fram en plan för ökad digitalisering av enkla ärenden så som t ex anmälan av kompostering och enkla bygglov som inte behöver manuell hantering. - Specificera antal tillsyner per år hur det görs och antal bygglov - Specificera antal platsbesök och i vilken typ av ärenden - Kostnad för att ta bort avgifter för tillsyner där det inte finns brister i verksamheten. Istället för att höja avgifter och införa nya avgifter som lösning för att finansiera kostnader är det vår skyldighet att använda nya lösningar för effektivisering och minska kostnaderna. Beslutsgång Efter fråga på om ärendet ska avgöras idag eller skickas på beredning, finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att skicka ärendet på beredning.