Kommunstyrelsen — 16 april 2026

§1 Petroleumprodukter De flesta tankar (transportbehållare) som används i fält är på minst 220 liter och står på bilar. Även entreprenörer har med sig större tankar. Hur löser man det om man vill ställa bilen över natten? Riskbild: Det är relativt vanligt med bränslestölder och försök till slangning med läckage som följd. Konsekvenserna kan bli att flera hundra liter bränsle når vattnet och kan ta sig till intagspunkten. Riskbilden blir därmed hög. Bedömning: Det bör gå enkelt att ställa tanken utanför skyddsområdet. I annat fall gäller att den inte får lämnas mer än 12 timmar utan tillsyn. Detta för att hindra slangning, bränslestöld mm som kan få läckage som följd. Höjning av volymen i paragrafen skulle göra att föreskriften tappar sitt syfte. Ingen ändring av paragraf görs. Konsekvens: Transportbehållare får ställas utanför området eller så måste man ha tillsyn på dem. Detta bedöms ge liten konsekvens före den som bedriver verksamhet i området jämfört med det skydd som föreskriften ger.

§2 Hälso- och miljöfarliga produkter Kan ni ge exempel på typ av ämnen som omfattas av 2 § Svar: Enligt definitionen i föreskriften räknas ”flytande ämnen eller blandningar klassificerade och märkta som farliga kemiska produkter, enligt den så kallade CLP-förordningen ([EG] 1272/2008) eller tidigare gällande föreskrifter KIFS 2005:7.” Det kan till exempel vara brandfarliga vätskor, oxiderande ämnen (väteperoxid), frätande ämnen som syror och baser, myrsyra, metanol, aromatiska lösningsmedel, hypokloritlösningar och många fler. Enligt undantagen är det dock ok att ha dessa ämnen utan tillstånd om de förvaras nederbördskyddade och med sekundärt skydd.

§3 Trafik på sjö och is Kommer vi kunna ploga isen med fyrhjulingar för att folk ska kunna åka skridskor framöver? Riskbild: Det händer med jämna mellanrum att fordon går genom isen. Om förutsättningarna är ”rätt” vid ett sådant tillfälle kan bränsle och andra farliga ämnen ta sig till vår intagspunkt där vattnet förorenas. Det är också svårt att sanera på is. I denna bild bör också hänsyn tas till klimatförändringar vilket kan göra att isarnas kvalitet kan påverkas till det sämre, i och med de temperaturväxlingar som sker oftare och därmed påverkar isens bärighet. Det är svårt att se om en tjock is är tillräckligt bärig för fordon. Bedömning: Fordon på is är ok med tillstånd. Tillstånd (hos miljökontoret) möjliggör ordnade former genom villkor. Konsekvens: Trafik på sjön får göras efter tillståndsansökan gjorts. Detta möjliggör plogning av bana med mera under ordnade former.

§4 Fordonstvätt Hur ska man tvätta sina bilar inom området? Riskbild: Risken med tvätt av fordon är främst kopplad till fordon som trafikerar vanliga vägar, som personbilar, lastbilar etcetera. Dessa fordon har farliga ämnen på sig som oljerester, tungmetaller, salter mm. Vid tvätt med kemikalier lossar dessa ämnen. Från främst gator och andra hårdgjorda ytor leds vattnet ofta via rör direkt ut till närmsta vattendrag eller sjö utan rening. Bedömning: Sannolikhet och konsekvens för risken med tvätt av fordon, personbilar, lastbilar med mera, som trafikerar vanliga vägar har bedömts som medelstor inom området. Risken har därmed bedömts som tillräckligt stor för att förbjuda tvätt av dessa fordon inom vattenskyddsområdet. Ingen ändring av föreskrift görs vad gäller personbilar. Konsekvens: Ingen tvätt av fordon får ske inom området. Troligen färdas man i sin bil vid några tillfällen till plats där tvätthallar med godkänd rening finns, då kan man passa på att tvätta sin bil där. Detta bedöms ge liten konsekvens för de som bor i området jämfört med det skydd som föreskriften ger. Hur ska man rengöra fordon/maskiner som används inom lantbruket? Det är väl inte bra för miljön om dessa ska färdas till en tvätthall långt borta bara för att tvättas? Och att bygga en godkänd tvätthall är oproportionerligt dyrt? Riskbild: Risken med tvätt av fordon är främst kopplad till fordon som trafikerar vanliga vägar, som personbilar, lastbilar etcetera. Dessa fordon har farliga ämnen på sig som oljerester, tungmetaller, salter mm. Vid tvätt med kemikalier lossar dessa ämnen. Från främst gator och andra hårdgjorda ytor leds vattnet ofta via rör direkt ut till närmsta vattendrag eller sjö utan rening. Lantbruksmaskiner som huvudsakligen körs utanför trafikerade vägar anses ha mindre av dessa giftiga ämnen på sig. Bedömning Sannolikhet och konsekvens för risken med tvätt av fordon, personbilar, lastbilar med mera, som trafikerar vanliga vägar har bedömts som medelstor inom området. Risken har därmed bedömts som tillräckligt stor för att förbjuda tvätt av dessa fordon inom vattenskyddsområdet. Både naturvårdsverket och Jordbruksverket har i rådgivning till tillsynsmyndigheter angett att tvätt av jordbruksmaskiner inte heller ska tvättas på hårdgjorda ytor eller grusplaner. Däremot bör tvätt kunna godkännas på platta med möjlighet till uppsamling (gödselplatta, gödselbrunn etc.) eller på biologiskt aktiv yta (dvs gräsyta). Detta förutsätter att tvätt inte sker på samma gräsyta varje gång för att undvika att belastningen på ytan blir för stor. Platsen ska alltså variera från gång till gång. Bedömning blir att ett nytt undantag läggs till ”tvätt av lant- och skogsbruksmaskiner får ske på platta med möjlighet till uppsamling eller på biologiskt aktiv yta (gräs).” Konsekvens Tvätt av skog- och lantbruksmaskiner får ske inom området enligt undantaget.

§5 Kemiska växtskyddsmedel Behövs tillståndsplikt i föreskrifterna när bönderna redan ska ha behörighet för hantering av kemiska bekämpningsmedel? Riskbild Behörighet för hantering av kemiska bekämpningsmedel är en utbildning som lantbrukare måste gå för att få hantera bekämpningsmedel. Den tar upp delar av lagstiftning och regelverk, växtskyddsstrategier, val av metoder, kunskap om produkterna, skyddsutrustning, sprutjournaler, skyddsavstånd, krav på utrustning mm. I en ansökan om tillstånd för kemiska bekämpningsmedel kommer det göras en djupare bedömning av de ämnen som ansökan rör baserad på den mark som finns på platsen. Ofta körs de verksamma ämnena i ett program som heter Macro DB. Detta beräknar hur stor utlakning av ämnena som sker och jämför det med gränsvärden. Detta är ett hjälpmedel för att beräkna risken för just dina sökta ämnen på dina marker. Om urlakningen är för stor är det inte ok. Oftast finns andra bekämpningsmedel att välja brand. Tidigare fanns en generell regel om tillståndsplikt vid spridning av kemiska bekämpningsmedel. Denna regel är dock borttagen sedan 2018. På grund av detta brukar reglering oftast ske inom ett vattenskyddsområde som upprättas idag. Bedömning I en ansökan bedöms andra faktorer än vad som har med behörigheten för hantering av kemiska bekämpningsmedel. Behörigheten är dock också mycket viktig eftersom det ger kunskap om hur ämnena sen ska spridas på bästa sätt mm. Bedömning är att spridning av kemiska bekämpningsmedel utgör en risk för ytvatten. Denna fråga ligger inte till grund för ändring av föreskriften. Konsekvens Tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel krävs enligt föreskriften. Behövs tillståndsplikt när det inte finns spår av kemiska bekämpningsmedel i vattnet idag? Riskbild: Bedömning är att spridning av kemiska bekämpningsmedel utgör en risk för ytvatten och att detta behöver regleras. Idag finns ingen generell tillståndsplikt för spridning av kemiska bekämpningsmedel varför detta ofta brukar regleras inom vattenskyddsområden. Även de klimatförändringar som vi står inför talar för att längre torrperioder samt fler skyfall kommer vara vanligare. Detta gör att ämnen lättare kan spridas från en yta ner till vattnet. Sannolikhet och konsekvens för både olämplig spridning samt spill vid hantering har bedömt som medelstora inom området. Ett sätt att förhindra detta är att införa tillståndsplikt. I den hanteringen kan man reglera vilka ämnen som kan spridas inom området. Detta ger också en bättre bild av vilka ämnen som bör ingår i den provtagning av vattnet som kommunen har. Bedömning: Även om inte kemiska bekämpningsmedel har påvisats i Skagern idag är det viktigt att minska denna risk. Ett sätt att göra det inom arbetet med vattenskydds är genom att införa tillståndsplikt. Konsekvens: Tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel krävs enligt föreskriften. Hur sker ansökan om tillstånd och vad och hur länge gäller det för? Riskbild: Frågan rör om till exempel lantbrukare behöver söka tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel varje år. Det kommer medföra ökade kostnader och mer administration för gruppen som redan är hårt pressade. Bedömning: Ansökan om tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel görs varje växtföljd. En växtföljd är olika lång beroende på gröda, men en vanlig tid är 5 år. Ansökan om tillstånd behöver således inte göras årligen. Det kommer finnas blanketter på kommunernas hemsidor att använda sig av vilket förenklar ansökan. Konsekvens: Ansökan sker varje växtföljd, inte årligen. Vem är det som betalar för ansökan om tillstånd och vad kostar det? Riskbild: Frågan rör om till exempel lantbrukare behöver betala för tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel. Det kommer medföra ökade kostnader och mer administration för gruppen som redan är hårt pressade. Bedömning: Inom regelverket för vattenskyddsområden är det verksamhetsutövaren som betalar för de kostnader som uppstår. Taxan följer den fastställda taxa som kommunernas miljökontor har för sin tillsyn. Konsekvens: Det är verksamhetsutövaren som betalar för ansökan enligt miljötillsyns taxa.

§6 Växtnäringsämnen Slam borde ses som en resurs – ska det verkligen vara förbjudet? Kan recav-certifierat slam godkännas? Riskbild: Slam från reningsverk innehåller värdefulla ämnen som fosfor, kväve och organiskt material. Men det innehåller också oönskade ämnen som tungmetaller, läkemedelsrester, PFAS och mikroplaster. Miljögifterna kommer från samhället och kan utgöra en risk för vattnet. Revac är ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt för att hantera riskerna på vägen dit. Det bygger på att avloppsanläggningen jobbar med uppströmsarbete för att minska mängden inkommande oönskade ämnen. Bedömning: Skadliga ämnen från slam riskerar att påverka vattnets kvalitet och ska därför inte tillföras inom vattenskyddsområdet. Revac-certifierat slam kan i vissa fall tillåtas utanför den primära zonen inom vattenskyddsområden. I Skagerns fall har vi endast ett område som då jämställs med ett primärt område. Om spridning av slam ska ske utanför vattenskyddsområdet uppmuntrar VA-avdelningen att revac-certifierat slam används då det har större krav på sig än icke revac-certifierat slam. Konsekvens: Spridning av slam får ej ske inom vattenskyddsområdet, inte heller revac-certifierat slam. Användning av slam förekommer sporadiskt i området runt Skagern, men det är sällan på marker som ligger nära Sjön. Endast små arealer påverkas av detta beslut och det finns annan gödning att ersätta slam med.

§7 Avledning av avloppsvatten Varför är bräddavlopp tillståndspliktigt medan spridning av slam är förbjudet? Riskbild: En bräddning är ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som görs när ledningsnätet eller reningsverk blir överbelastat. Det sker till exempel i samband med kraftiga regn eller vid snösmältning då det kommer mycket vatten på kort tid. Det bräddade avloppsvattnet är vid dessa tillfällen kraftigt utspätt och består till största delen av regnvatten. Bräddning sker för att minska risken för att vattnet tränger tillbaka i ledningsnätet och kommer upp genom golv eller gatubrunnar. Med bräddning kan man på så vis minska risken för att översvämning sker i fastigheter. Bräddningar kan ske vid ett flertal bräddpunkter i ledningsnätet, vanligtvis vid pumpstationer. Det bräddade avloppsvattnet rinner ut i närmaste vattendrag. Kommunen arbetar ständigt med förbättringar. Några exempel är förbättringar och underhåll av ledningsnätet, larm och mätningar på bräddpunkter mm. Information till fastighetsägare om vikten av att separera dagvatten från avloppsvatten sker också. När vi bräddar avloppsvatten består det till största delen av regn- och dräneringsvatten. Så här ser fördelningen ut (Källa Svenskt vatten): • 91 procent är regn- och dräneringsvatten • 7 procent är vatten från bad, tvätt och disk (så kallat gråvatten). • 2 procent är toalettvatten. Spridning av slam från reningsverk innehåller metaller. Halten av metaller ökar då i marken vid återkommande spridning. Bedömning: Med dagens ledningssystem går det inte att ta bort bräddpunkterna. Då skulle källare och fastigheter svämma över vid kraftig nederbörd etc. Det som bräddas är kraftigt utspätt med regnvatten. Risken vid slamspridning är att metallhalterna ökar över tid. Konsekvens: Föreskriften väntas inte ha stor påverkan på fastighetsägare inom området. Det finns inga avloppsverk inom vattenskyddsområdet. Att ta bort bräddpunkter kan ge översvämning i fastigheter och med dagens teknik kan vi inte ta bort bräddarna utan stora konsekvenser som följd. Ingen ändring av föreskriften.

§8 Avfall och förorenade massor Vad menas med okänd miljöstatus och okänt föroreningsinnehåll? Går detta att förtydliga? Riskbild: Föreskrifterna ska reglera så att inga farliga ämnen används och kan läcka ut inom området. Risken att ämnen läcker ut från upplag som avses är påtaglig och ska ej förekomma inom ett vattenskyddsområde. Bedömning Föreskriften behövs för att inte ämnen ska riskera att förorena vattnet. Om massorna som avses är jungfruliga så anses de inte omfattas av paragraferna. Ändring av § 8 Avfall och förorenade massor omformuleras med texten ”massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll” enligt nedan. Detta förenklar uttrycken något. Upplag och Uppläggning av avfall, förorenade massor eller massor med lagring okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Undantag gäller för: • hushållsavfall som läggs i särskilda kärl för regelbunden sophämtning • kompostering av hushållsavfall på den egna tomten • trädgårdsavfall • tillfällig uppläggning i samband med markarbeten • tillfällig uppläggning av avfall som inte är farligt avfall vid byggnads- och rivningsarbeten för en- eller tvåbostadshus. • lantbruksplaster som omfattas av regelbunden insamling. Lagring av Lagring av farligt avfall kräver tillstånd. farligt avfall Undantag gäller för: • lagring av farligt avfall som uppkommer i det egna hushållet • lagring av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten och som förvaras skyddat från nederbörd och med sekundärt skydd Utfyllnad etc. Användning av avfall, förorenade massor eller massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll, för utfyllnad eller andra anläggningsarbeten, är förbjudet. Undantag gäller för: • återfyllnad med uppgrävda massor i samma schakt, som inte misstänks vara förorenade och som varit tillfälligt upplagda. Snö Uppläggning av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför vattenskyddsområdet samt dumpning av snö i sjö eller vattendrag är förbjudet. Konsekvens: Förändringen gör ingen skillnad, men paragrafen blir tydligare.

§9 Schaktningsarbeten Vad är syftet med denna paragraf? Vad är det som är farligt för vattnet? Kan man ta bort den? Riskbild Risken vid stora schakt och grävarbeten är att vattnet intill grumlas. Det kan också vara förhöjd risk för läckage av kemikalier från arbetsmaskiner. Bedömning eftersom sjön har en regleringsamplitud på ca 3 meter bedöms inte risken med grumling från arbetsområden vara större än den som blir vid regleringen av vattenytan. Vad gäller arbetsmaskiner finns annan paragraf som reglerar obevakad uppställning. Konsekvens Paragrafen om schakt och gräv tas bort från förslaget.