Kommunfullmäktige — 28 september 2026

1 § kommunallagen (2017:725) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar, de som fullgör förtroendeuppdrag som anges i 2 § första stycket samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund.” Fullmäktige Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, regionfullmäktige samt förbundsfullmäktige. 2025-12-19 Lokal pensionsmyndighet Det beslutande organ, eller funktion, som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF-KR 26. Den lokala pensionsmyndigheten kan vara fullmäktige eller kommunstyrelsen men kan också delegeras till exempelvis arvodesberedningen eller tjänstefunktion. Fullgör uppdrag på betydande del Med betydande del av heltid, avses av heltid sammanlagt minst 40 procent av en heltidstjänst. Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Förvärvsinkomst Med förvärvsinkomst, och andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, avses sådana inkomstslag som anges - i 59 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) t.ex. sjukpenning, föräldrapenningförmåner, inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning samt enligt Skatteverkets definition av förvärvsinkomst. All annan inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara 2025-12-19 förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Pensionsgrundande inkomst Den förtroendevaldes årsarvoden, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. Mandatperiod En mandatperiod är den period den förtroendevalde har sitt uppdrag. I Sverige utgör en politisk mandatperiod oftast fyra år och mandatperioden för kommunfullmäktige löper mellan valen från och med den 15 oktober valåret (kap 5 § 9 första stycket kommunallagen). Cirkulär och övrig information avseende OPF-KR/KL Cirkulär 25:64 – OPF-KR 26 Cirkulär 24:63 – OPF-KR 25 Cirkulär 18:31 – OPF-KL 18 Cirkulär 13:75 – OPF-KL 14 Arbetsgivarnytt nr 31/14 Arbetsgivarnytt nr 28/12 Övergripande om bestämmelserna OPF-KR 26 omfattar förtroendevald som avses 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund. OPF-KR 26 är utformat för tillämpning hos respektive kommun, region eller kommunalförbund. För att bestämmelserna ska äga giltighet krävs ett lokalt antagande av fullmäktige. OPF-KR 26 utgår från den enskilda kommunen, regionen eller kommunalförbundet. Med ”tidigare uppdrag” avses i kommentaren uppdrag hos samma uppdragsgivare och ska inte sammanblandas med uppdrag hos annan uppdragsgivare. 2025-12-19 Bestämmelserna i OPF-KR 26 ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och bestämmelserna har i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund. Kommunala aktiebolag Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag omfattas inte av bestämmelserna i OPF- KR 26, villkor för styrelseledamöter regleras i första hand genom aktiebolagslagen. Det är dock möjligt att besluta om en modell som ger förmåner eller nivåer liknande OPF-KR 26 även för kommunala aktiebolag. Om ett sådant beslut fattas måste man beakta att aktiebolagslagen och kommunallagen är två separata regelverk med olika krav och principer. Konsekvenserna av att införa OPF-KR 26-liknande villkor inom ramen för aktiebolagslagen har inte utretts, vilket innebär att rättsliga och praktiska effekter är mycket osäkra. Om en kommun eller region ändå väljer att slå samman uppdrag och ersättningar för förtroendeuppdrag och styrelsearbete i kommunala aktiebolag rekommenderas att en ersättningspolicy utarbetas och dokumenteras som tillägg till OPF-KR 26. Tillägget bör tydligt beskriva hur OPF-KR 26 ska tillämpas, inklusive om förmåner som omställningsstöd omfattar hela uppdraget – även den del som avser styrelsearbete i kommunala aktiebolag. Bestämmelserna är indelade i fyra kapitel; inledande bestämmelser, bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda Att inneha ett förtroendeuppdrag är förenat med särskilda förutsättningar. Ett politiskt uppdrag utgör inte en anställning, och den förtroendevalde är således inte anställd av kommunen, regionen eller kommunalförbund. Den förtroendevalde omfattas därför inte av bestämmelser i lagstiftning som reglerar arbetsmarknaden, exempelvis semester, arbetstid, anställningsskydd eller tjänstepension. Förtroendeuppdraget innebär att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund är det rimligt att den som lämnar ett förtroendeuppdrag också erbjuds stöd för att hitta en ny väg tillbaka till arbetslivet. Med hänsyn till att de förtroendevalda har olika bakgrund och varierande förutsättningar är det av vikt att säkerställa att adekvata stöd- och återgångsmöjligheter finns. Omställningsbestämmelserna i OPF-KR 26 syftar till en aktiv omställning genom riktade insatser och tidsbegränsade ekonomiska stöd, med målet att öka möjligheterna för individen att utvecklas och gå vidare i sin karriär efter slutfört uppdrag. I OPF-KR 26 justeras samordningsreglerna gällande ekonomiskt omställningsstöd samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöden ska samordnas med 2025-12-19 all förvärvsinkomst och/eller annan inkomst från och med det första året med omställningsstöd. I OPF-KR 26 införs även förslag till regler om nekad rätt till omställningsstöd. Fullmäktige ges möjlighet att besluta att en förtroendevald inte ska ha rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 i bestämmelserna. Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna för sektorns förtroendevalda klassificeras inte som tjänstepensionsförsäkring eftersom det inte föreligger något anställningsförhållande mellan kommunen, regionen eller kommunalförbundet och den förtroendevalde. För att möjliggöra tjänstepension för förtroendevalda krävs en ändring av nuvarande skattelagstiftning. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KR och strukturen i regelverket följer av AKAP-KR. Intjänandet till den avgiftsbestämda pensionsbehållningen bygger på en livsinkomstprincip i uppdraget. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. Bestämmelserna gäller inte om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a § lagen om anställningsskydd (LAS) angiven ålder. Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall I OPF-KR 26 finns också ett familjeskydd. Familjeskyddet syftar till att de förtroendevalda i huvudsak ska ha samma skydd för efterlevande som anställda i sektorn. Tidigare pensionssystem och övergångsbestämmelser Förtroendevaldas pensionsvillkor i kommuner och regioner regleras utifrån olika pensionsbestämmelser som har förändrats över tid. Vilket regelverk som gäller beror både på när uppdraget påbörjades och när och hur kommunen eller regionen antog nya bestämmelser. Äldre reglementen, såsom PBF (Pensionsbestämmelser för förtroendevalda) och PRF-KL (Pensionsreglemente för förtroendevalda i kommuner och landsting), bygger på förmånsbestämda principer där pensionen baseras på slutlig inkomst och tid i uppdraget. Senare regelverk, exempelvis OPF-KR 26, utgår istället från en livsinkomstprincip i uppdraget/uppdragen. Tillämpning Intjänande enligt äldre reglementen och OPF-KR 26 är kopplat till den organisation där uppdraget utförs. Vid nytt uppdrag hos ny uppdragsgivare bör OPF-KR 26 tillämpas. De äldre reglerna upphör att gälla för en förtroendevald som frånträder sitt uppdrag utan att vara berättigad till pensionsförmån enligt dessa. Om rätt till pensionsförmån föreligger, fortsätter de äldre bestämmelserna att gälla (t.ex. PBF § 1 mom. 3). 2025-12-19 Bestämmelserna bör inte medföra att det är mer förmånligt att helt avstå från fortsatta politiska uppdrag än att kvarstå som förtroendevald i mindre omfattning. Därför bör uppbärande av avgångsersättning inte hindra att den förtroendevalde omfattas av OPF- KR 26 och tjänar in förmåner parallellt. Om rätt till egenpension enligt äldre reglementen föreligger på grund av uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund, bör frågan om denna rätt utgör hinder för intjänande enligt OPF- KR 26 regleras i tillämpningsanvisningar. En förtroendevald som före införandet av OPF-KR 26 omfattades av äldre reglementen och hade ett uppdrag om minst 40 procent av heltid, kan fortsätta att omfattas av dessa så länge uppdraget kvarstår med minst samma omfattning. Om uppdraget minskar till under 40 procent och den förtroendevalde saknar rätt till visstidspension, sjukpension eller ålderspension enligt de äldre reglerna, kan den förtroendevalde istället omfattas av OPF-KR 26. Övergång från äldre regelverk till OPF-KR 26 De tidigare förmånsbestämda regelverken, såsom PBF och PRF-KL, skiljer sig väsentligt från det nuvarande avgiftsbestämda regelverket OPF-KR 26. I ett förmånsbestämt system är pensionen kopplad till en viss nivå baserad på slutlön (arvode) och tjänstetid, medan pensionen i ett avgiftsbestämt system styrs av storleken på ”inbetalda” avgifter (till en pensionsbehållning) och värdeutveckling över tid. En förtroendevald som omfattas av äldre regelverk kan, efter att tidigare pensionsförmåner har värderats och en noggrann bedömning av lämpligheten har gjorts, övergå till OPF-KR 26 genom överenskommelse med uppdragsgivaren. Det rekommenderas att en skriftlig överenskommelse upprättas mellan uppdragsgivaren och den förtroendevalde, där konsekvenserna av övergången tydligt framgår. Eftersom regelverken bygger på olika grundprinciper bör ett byte mellan dessa endast ske på initiativ av den enskilde förtroendevalde och med stor försiktighet. En övergång kan få betydande konsekvenser för den framtida pensionsförmånen. Kommunen eller regionen bör tillsammans med den förtroendevalde värdera tidigare intjänade pensionsrättigheter och jämföra med OPF-KR 26. Resultatet bör redovisas till den förtroendevalde. En sådan redovisning ska baseras på individuella förutsättningar, såsom ålder, tjänstetid och planerade framtida uppdrag. SKR kommer under våren 2026 att ta fram ett förslag till riktlinjer för hur en övergång mellan regelverken kan genomföras. OPF-KR/KL har tidigare inte samordnats med äldre reglementen, men vissa äldre reglementen kan samordnas med OPF-KR 26 (samt tidigare versioner), exempelvis

§ 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Rätt till omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde aktivt medverkar i omställningsarbetet i syfte att så snart som möjligt erhålla en ny försörjning genom 2025-12-19 anställning eller eget företagande. Medverkan innefattar bland annat att söka arbete, delta i relevanta insatser samt i övrigt vidta åtgärder som kan främja återgång i arbete eller etablering av näringsverksamhet. Om pensionsmyndigheten finner att den förtroendevalde inte uppfyller dessa krav får myndigheten besluta att omställningsstödet ska reduceras eller upphöra. § 2a Nekad rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 Rekommendationen är att rätten till omställningsstöd ska vara starkt skyddad och stå helt fri från otillbörlig påverkan. Det är inte tillåtet, varken direkt eller indirekt, att påverka en förtroendevalds tjänsteutövning, exempelvis genom att försöka få den förtroendevalde att fatta andra beslut eller kringgå regler genom utnyttjande av rätten till omställningsstöd. Fullmäktige får besluta att en förtroendevald inte har rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5, om det finns särskilt skäl i enlighet med 4 kap. 9 § kommunallagen. Sådant särskilt skäl föreligger om den förtroendevalde dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft. Förtroendevald är skyldig att meddela lagakraft vunnen dom till den lokala pensionsmyndigheten. Om den förtroendevalde genom lagakraftvunnen dom dömts till fängelse i lägst två år, ska utbetalt omställningsstöd återbetalas. Överenskommelse kan träffas om att utbetalning av stöd tills vidare ska anstå till dess att dom har meddelats och vunnit laga kraft. Det föreslagna tillägget avseende nekad rätt till omställningsstöd syftar till att ge fullmäktige ett handlingsutrymme i sådana mycket särskilda fall. Nekad rätt till omställningsstöd ställer höga krav på: • att brott ska vara fastslaget genom dom som vunnit laga kraft. • att beslut om nekad rätt till omställningsstöd ska föregås av beredning och att den förtroendevalde ska få möjlighet att yttra sig. • att beslutet om nekad rätt till omställningsstöd kan överklagas enligt kommunallagen. SKR: s anmärkning till § 2a SKR bedömer att det föreligger svårigheter att koppla en förtroendevalds rätt till omställningsstöd till nekad ansvarsfrihet, även i de fall ansvarsfrihet har nekats på grund av allvarliga brister i uppdraget, såsom ekonomiska oegentligheter, brottsliga handlingar av lägre grad eller andra betydande regelöverträdelser. SKR:s bedömning är att det finns flera omständigheter som talar emot att nekad ansvarsfrihet ska kunna utgöra grund för nekad rätt till omställningsstöd. Ansvarsprövningen innebär som huvudregel en kollektiv bedömning, vilket innebär att ett beslut om att inte bevilja ansvarsfrihet normalt omfattar samtliga ledamöter i det 2025-12-19 politiska organet. Det är således ovanligt att beslutet enbart riktas mot enskilda ledamöter. SKR bedömer vidare att en ordning där nekad ansvarsfrihet leder till nekad rätt till omställningsstöd kan innebära risk för otillbörlig användning. En sådan bestämmelse skulle kunna komma att tillämpas av andra skäl än att hantera faktiska brister i uppdraget.

I §3 införs en regel om att endast ett helt familjeskydd kan falla ut oavsett om man har flera uppdrag hos flera uppdragsgivare. I ny anmärkning till § 4 har sambobegreppet förtydligats. Kommentaren till OPF-KR 26 Kommentaren till OPF-KR 26 har reviderats i syfte att förtydliga och öka dess vägledande funktion. Övrigt En uppdaterad försäkringsteknisk bilaga med nya delningstal har införts och ersätter den tidigare från 2014. Bilagan har moderniserats och beskriver bland annat hur pensionsbehållningen ska räknas upp i högre åldrar. SKR rekommenderar att lokalt antagande av OPF-KR 26 görs med ikraftträdandedatum tidigast från och med 15 oktober 2026. Förslag till lokala beslut I enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners styrelses beslut föreslås: att anta bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilagor. Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Victoria Bergner. SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Sveriges Kommuner och Regioner Avdelningen för arbetsgivarpolitik Jeanette Hedberg Victoria Bergner 20 4 (4) 2025-12-19 Bilagor: Bilaga 1 - OPF-KR 26 Bilaga 2 - Kommentar till OPF-KR 26 Bilaga 3 - Delningstal OPF-KR 26 2025-12-19 Kommentar till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) Inledning I kommentaren till OPF-KR 26 behandlas de föreslagna bestämmelserna om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda. Kommentaren följer samma struktur som OPF-KR 26. OPF-KR 26 är utformat för att tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett eller flera uppdrag för första gången efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som tidigare inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. OPF-KR 26 ersätter samtliga av de tidigare regelverken OPF-KR 25, OPF-KL 18 och OPF-KL 14. En uppdaterad försäkringsteknisk bilaga har införts och ersätter den tidigare från 2014. Bilagan har moderniserats och beskriver bland annat hur pensionsbehållningen räknas upp i högre åldrar. Kommuner, regioner och kommunalförbund som ännu inte har antagit OPF-KR (eller tidigare OPF-KL) bör notera att de framtagna kommentarerna och riktlinjerna för tillämpning bygger på antagandet att OPF-KL 14, OPF-KL 18 och/eller OPF-KR 25 redan är antagna. SKR rekommenderar att OPF-KR 26 antas med ikraftträdande den 15 oktober 2026. Datumet är valt för att sammanfalla med starten av en ny mandatperiod. Syftet är att undvika förändringar av villkor under pågående mandatperiod och skapa förutsägbarhet och likvärdighet för de förtroendevalda. Definitioner och förklaringar i OPF-KR 26 Förtroendevald som avses i 4 kap. ”Med förtroendevalda avses i denna lag

§ 4 Ekonomiskt omställningsstöd Omfattning och syfte Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun, region eller kommunalförbund. 2025-12-19 Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Syftet med omställningsstöd enligt OPF-KR 26 är att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Det är därför viktigt att det ekonomiska omställningsstödet tillämpas så att det inte motverkar detta syfte. Utbetalning och samordning För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomst, se § 6 nedan. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder . Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Beräkning Underlaget för det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode under det senaste året gånger tolv. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent av underlaget under de två första åren och med 60 procent under år tre. Ekonomiskt omställningsstöd och nytt uppdrag Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av en heltid hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning. Även om det ekonomiska omställningsstödet som huvudregel ska upphöra om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av ett uppdrag överstigande 40 procent av en heltid så är inte syftet att det ekonomiska omställningsstödet ska hindra att ta nya politiska uppdrag. Om en förtroendevald med ekonomiskt omställningsstöd på nytt blir innehavare av uppdrag hos kommun, region eller kommunalförbund med en lägre omfattning eller lägre ersättning än i tidigare uppdrag så kan omställningsstödet i sådana fall justeras i motsvarande omfattning. Pensionsmyndigheten kan således fatta 2025-12-19 beslut om att istället för att omställningsstödet helt ska upphöra omreglera det ekonomiska omställningsstödet. Exempel 1: Kommunalråd A hade uppdrag med omfattning om 100 % och får därefter ekonomiskt omställningsstöd i motsvarande omfattning. Efter ett drygt år får kommunalrådet A ett nytt uppdrag med en omfattning av 100 % men med väsentligt lägre ersättning i jämförelse med det ursprungliga uppdraget. Det ekonomiska omställningsstödet kan då samordnas enligt samordningsreglerna i § 6 och fortsatt utbetalas. Exempel 2: Kommunalråd B hade uppdrag med omfattning 100 % och får därefter ekonomiskt omställningsstöd i motsvarande omfattning. Efter ett drygt år får kommunalrådet B ett nytt uppdrag med en omfattning av 40 % av en heltid. Det ekonomiska omställningsstödet kan då justeras utifrån det nya uppdraget samt i övrigt samordnas enligt samordningsreglerna i § 6. Uppdrag hos tidigare uppdragsgivare I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till region eller kommunalförbund, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. SKR ser att tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26 (eller tidigare OPF-KR/KL) bör kunna tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid för ekonomisk- samt förlängt ekonomiskt omställningsstöd, under förutsättning att det tidigare uppdraget innehafts inom två år före det pågående uppdraget. Det åligger den förtroendevalde att i samband med ansökan och redovisning skriftligen begära tillgodoräkning av tidigare uppdrag samt styrka dessa med relevanta underlag. Tillgodoräkning kan beviljas endast under förutsättning att omställningsstöd inte har utgått från den tidigare uppdragsgivaren, detta i syfte att säkerställa att dubbla förmåner inte uppstår. När tillgodoräkning beviljas bör kostnadsansvaret fördelas mellan nuvarande och tidigare uppdragsgivare. Denna konstruktion bidrar till en rättvis och balanserad förmån och säkerställer att kostnaderna fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Genom att möjliggöra tillgodoräkning skapas förutsättningar för ökad rörlighet mellan uppdrag, vilket gör det enklare för förtroendevalda att byta uppdragsgivare utan att förlora intjänade rättigheter. Detta bidrar till att behålla och utveckla erfarenhet och kunskap inom det politiska systemet. På så sätt främjas kvaliteten i det demokratiska arbetet och bidrar till att säkra tillgången på engagerade och kompetenta förtroendevalda. 2025-12-19

§ 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt § 4. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, regionen eller kommunalförbundet endast om den för kalenderåret är högre än 3 procent av samma års inkomstbasbelopp. I det fall förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen, regionen eller kommunalförbundet ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Belopp understigande 250 kronor avseende ett kalenderår utbetalas inte. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte och det finns heller inte någon övre åldersgräns. Men observera att pensionsbestämmelserna i OPF-KR 26 inte gäller om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Pensionsavgiften är 6 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 31,5 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den 2025-12-19 förtroendevalde har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 6 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning (§ 6) som förvaltas i kommunen, regionen eller kommunalförbundet. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Det är möjligt att göra bruttoavdrag på arvodet i syfte att göra en större avsättning till pensionsbehållningen. Vid avsättning till pensionsbehållningen kostnadsförs den särskilda löneskatten, men betalas först när pensionen betalas ut. Pensionsavgift vid sjuk- eller aktivitetsersättning För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen) d.v.s. avgiften avsätts proportionellt till graden av arbetsoförmåga. Formuleringen ”nedsatt arbetsförmåga i uppdraget” ska inte anses vara en begränsning av denna princip. Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före insjuknandetidpunkten enligt § 10. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning (§ 6). För förtroendevald som får rätt till partiell sjuk- eller aktivitetsersättning, och på grund av detta måste lämna ett uppdrag vars omfattning överstiger den grad av sjuk- eller aktivitetsersättning som beviljats, är det möjligt att genom lokalt beslut avsätta pensionsavgift i förhållande till det inkomstbortfall som frånträdandet orsakar. Det bör beaktas att en avsättning som inte grundar sig på graden till arbetsoförmåga kan, om den förtroendevalde påbörjar en anställning i vilken han eller hon får pensionsavsättning, resultera i avsättningar som överstiger vad som skulle intjänats vid heltidsarbete. Av den anledningen rekommenderas att beslut om avsättning i förhållande till inkomstbortfallet tidsbegränsas till att omfatta enbart mandatperioden. 2025-12-19

§ 6 Arvodesväxling för de som omfattas av OPF-KR 25 Arvodesväxling till förstärkt framtida ålderspension är möjlig. Arvodesväxlingen sker genom att summan av arvodesväxlingen sätts av som en pensionsbehållning i Klippans kommuns balans- räkning. Värdet av pensionsbehållningen räknas upp med förändringen av inkomstbasbeloppet varje år. Arvodesväxlingen kan komma att påverka uppdragstagarens allmänna pension, sjukpenning, föräldrapenning och ersättning från avtalsförsäkringar eftersom dessa baseras på faktiskt utbe- talad lön. Arvodesväxling lämpar sig därför endast för den som även efter arvodesväxlingen har ett årsarvode som överstiger 8,07 inkomstbasbelopp. Arvodesväxlingen ska vara kostnadsneutral för kommunen. Uppdragsgivaren som arvodesväx- lar får därför ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet betalas tillsammans med det överenskomna arvodesväxlingsbeloppet till en pensionsbehållning. Lägsta belopp att arvodesväxla är 500 kronor per månad och högsta belopp att arvodesväxla är 20 % av bruttoarvodet. Uppdragsgivaren har rätt att ändra beloppet med en varseltid på tre månader. Vid sjukdom, föräldraledighet och tjänstledighet utan arvode längre än en månad görs ett up- pehåll i arvodesväxlingen till dess uppdragsgivaren återkommit i tjänst. Tilläggsbeloppet beräknas utifrån skillnaden mellan lagstiftade arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt på pensionskostnader. Tilläggsbeloppet kan komma att ändras om de underliggande faktorerna ändras. Exempel: För en uppdragstagare som minskar sitt bruttoarvode med 1 000 kronor och tilläggs- beloppet är 5,76 %, betalas 1 058 kronor till pensionsbehållningen. Riktlinjer för pension för förtroendevalda 5(20) Arvodesväxlingen ska regleras i ett individuellt avtal mellan kommunen och uppdragsgivare. Avtalet kan sägas upp av uppdragsgivaren eller kommunen med en ömsesidig uppsägningstid på tre månader. Mer information om möjligheten att arvodesväxla fås på intranätet och av kommunens HR-avdelning. Riktlinjer för pension för förtroendevalda 6(20) Kapitel 1 Inledande bestämmelser

§ 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familje- skydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp det år dödsfallet inträffade delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterle- vande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterle- vande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar. Riktlinjer för pension för förtroendevalda 16(21)

§ 8 Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning Uttagsålder/tidpunkt Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning, dvs. pensionsbehållningen enligt § 6, kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension enligt SFB minus två år kan utbetalas. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd pensionsbehållning kommer på så 2025-12-19 sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Ansökan Ansökan om avgiftsbestämd pensionsbehållning ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Om utbetalning inte påbörjats eller ansökan om sådan utbetalning inte inkommit till pensionsmyndigheten (eller enligt anvisning från pensionsmyndigheten) vid den tidpunkt den förtroendevalde har uppnått i 32 a § LAS angiven ålder plus 12 månader påbörjas utbetalning vid denna tidpunkt. Utbetalningstid Utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning sker månadsvis och livsvarigt till och med den månad den förtroendevalde avlider. Den förtroendevalde kan, efter särskild överenskommelse mellan den förtroendevalde och pensionsmyndigheten i samband med ansökan om utbetalning av avgiftsbestämd pensionsbehållning, välja utbetalning under kortare tid, dock som lägst 10 år. Omräkning/uppräkning När den avgiftsbestämda pensionsbehållningen ska betalas ut ska det totala kapitalet räknas om till ett månadsbelopp. Vid omräkningen ska man bland annat beakta en förväntad ränta/avkastning under utbetalningstiden samt hur länge individen förväntas leva (själva förmånen utbetalas dock i normalfallet livsvarigt). Den antagna räntan är 1,6 % per år (samma räntesats som tillämpas vid beräkning av allmän pension). För att förenkla omräkningen har SKR tagit fram så kallade delningstal, som är beräknade utifrån dessa antaganden. Dessa delningstal är könsneutrala. Vid beräkningen av pensionen under uttagsåret räknas först pensionsbehållningen upp i takt med förändringen av inkomstbasbeloppet (med tolftedelar fram till uttagstidpunkten). Därefter delas den uppräknade behållningen med delningstalet, i vilket förskottsräntan redan är inräknad. Om det tillkommer en pensionsavgift räknas även denna först upp i förhållande till inkomstbasbeloppets förändring. Därefter divideras den tillkommande pensionsbehållningen med delningstalet (inklusive förskottsräntan) och det framräknade beloppet läggs till på utbetalande pensionen. Engångsersättning Avgiftsbestämd pensionsbehållning kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 2025-12-19

§ 9 Utbetalning av ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd Om rätt till ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 föreligger bör den förtroendevalde få sådant omställningsstöd utbetalat inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 2025-12-19 Kapitel 3 Pensionsbestämmelser Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd pensionsbehållning innebär en samlad pensionsbehållning som grundar sig på årliga insättningar av ”pensionsavgifter” och att dessa avgifter uttrycks som en procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst. Den avgiftsbestämda pensionsbehållningen benämns även som avgiftsbestämd ålderspension. Livsinkomstprincipen är utgångspunkt för pensionsintjänandet exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning.

§ 10 Sjukpension Sjukpension gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Dessutom krävs att den förtroendevalde i samband med detta befrias från uppdraget före mandatperiodens utgång med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Beräkning Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Om det inte finns månadsarvode för 12 månader bakåt så kan pensionsmyndigheten fatta beslut om beräkning baserad på det genomsnittliga månadsarvodet under uppdragstiden eller det månadsarvode som den förtroendevalde hade haft om denne inte hade varit ledig på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension bör utges i proportion till den tidigare uppdragsgraden med hänsyn till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning. Vid beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning måste således även ursprunglig och eventuellt kvarvarande omfattning på uppdraget fastställas. Om en förtroendevald har ett uppdrag på 100 procent och sedan avgår p.g.a. att sjuk- eller aktivitetsersättning beviljats med 50 procent så ska sjukpensionen baseras på halva årsarvodet. 2025-12-19 Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är mindre än uppdragets omfattning så bör sjukpension beräknas i relation till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning dividerat med uppdragets omfattning. Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är högre än uppdragets omfattning så kan sjukpensionen inte överstiga uppdragets omfattning. Beräkning av pensionsgrundande inkomst Den pensionsgrundande inkomsten fastställs året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Därefter indexeras den pensionsgrundande inkomsten med prisbasbeloppet och beloppet ska endast räknas upp och inte ned om förändringen är negativ. Värdesäkring Sjukpensionen ska värdesäkras på motsvarande sätt som i de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a. sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid.

§ 11 Efterlevandeskydd Pensionsbehållningen enligt § 6 innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd. Med ”efterlevandeskydd” avses att vid dödsfall så får den förtroendevaldes efterlevande värdet av intjänad pensionsbehållning utbetalt. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionsbehållningen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Efterlevandeskyddet liknar det återbetalningsskydd som anställda kan välja för det pensionskapital som är inbetalt i en tjänstepensionsförsäkring. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan dock efterlevandeskyddet inte tecknas i en faktisk tjänstepensionsförsäkring. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensions- behållningen ut under fem år till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn. Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn. 2025-12-19 Engångsersättning Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar.

§ 12 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroende- valds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a §§ lagen om försäkringsavtal (2005:104).

§ 13 Finansiering Kommun, region och kommunalförbund svarar för utfästelser enligt dessa pensionsbestämmelser.

§ 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Riktlinjer för pension för förtroendevalda 13(20) Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensions- myndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som Riktlinjer för pension för förtroendevalda 13(21) pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. För- troendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undan- tag. Riktlinjer för pension för förtroendevalda 14(21) Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall

§51 Motion från Katarina Nimé (V) om utbildning av alla kommunanställda i HBTQI-frågor 2026/145 Beskrivning av ärendet Katarina Nimé (V) har till kommunfullmäktige lämnat in en motion. I motionen yrkar hon: att samtliga kommunala verksamheter inom Klippans kommun ska utbildas i HBTQI- kompetens (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner) och genomgå HBTQI-certifiering, med start i förskola, skola och äldreomsorg, att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en tidsplan för hur certifieringen ska genomföras för att omfatta alla anställda, att medel avsätts i budgeten för att möjliggöra denna kompetenssatsning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-04-17 Motion från Katarina Nimé Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslut skickas till Kommunstyrelsen ____ KLi< . ./^iiviUN Kundtjänst 2026 -04- 1 6 Till Kommunfullmäktige i Klippans kommun Motion: Utbilda alla kommunanställda i HBTQI-frågor och HBTQI-certifiera verksamheterna Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: l. Att samtliga kommunala verksamheter inom Klippans kommun ska utbildas i HBTQI-kompetens (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner) och genomgå HBTQI-certifiering, med start i förskola, skola och äldreomsorg. 2. Att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en tidsplan for hur certifieringen ska genomföras för att omfatta alla anställda. 3. Att medel avsätts i budgeten for att möjliggöra denna kompetenssatsning. Motivering Klippans kommun ska vara en öppen, inkluderande och trygg kommun for alla invånare, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Alla kommuninvånare har rätt till ett respektfullt och professionellt bemötande i sina kontakter med kommunens verksamheter. Samhället har kommit långt i arbetet för lika rättigheter, men nomier kring kön och sexualitet osynliggör och marginaliserar fortfarande många hbtqi-personer. Detta gäller inte minst inom vård, omsorg och skola. Kunskapen om hbtqi-personers livsvillkor behöver öka för att motverka fördomar och kränkningar. En hbtqi-certifiering, exempelvis genom RFSL, är ett strukturerat och måhnedvetet sätt att förbättra både arbetsmiljön för medarbetarna och bemötandet av invånarna. Det handlar inte bara om teoretisk kunskap, utan om att granska egna nonner och omsätta kunskap i praktisk handling för att skapa en normkritiskt medveten verksamhet. En certifierad kommun skickar en tydlig signal att [Kommunnamn] tar de mänskliga rättigheterna på allvar och arbetar strategiskt för att motverka disb-iminering. För att säkerställa hög kvalitet och trygghet för våra bmkare, från förskolebarn till äldre, är obligatorisk hbtqi-kompetensutbildning for alla anställda en nödvändig åtgärd. Vänsterpartiet vill se en kommun där alla får vara sig själva och bemöts med respekt. Katarina Nimé (V) Vänsterpartiet i Klippan VJlM)^ \ l^-c^ PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02

Beslut KF §67, 2025-06-26 Motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025-06-26 PROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2025-10-22 Yrkanden Mikael Nemeti (S), Mats Waldemarsson (S), Johanna Åström (M), Ingemo Nilsson (C), Marita Strömberg (S) och Annika Ingelström Nilsson (L) yrkar bifall till motionen i sin helhet. Anders Andersson (KD), Kristina Persson (M), Thomas Jelinek (-), Elin Luckmann (-), Andreas Olofsson (-), Karl Dådring (VF) och Patrik Skoog (VF) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att överlämna och åberopa denna paragraf som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Bibliotekschef Enhetschef Kundtjänst ____ Tjänsteskrivelse 2025-10-06 Kultur- och fritidsnämnden Arne Amnér Yttrande kring motion, "Stärk den kommunala närvaron" 2025/54 Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har fått möjlighet att yttra sig kring rubricerad motion inlämnad av Johan Petersson, Socialdemokraterna. Kultur- och fritidsförvaltningen/Biblioteken och Klippans kommuns Kundtjänst ser positivt på intentionerna i motionen med att hela kommunen skall ha en god tillgång till kommunal service. Biblioteket såväl som Kundtjänst är dock tveksamma till att utveckla någon form av satellitkundtjänster vilket vi vill belysa innan ett eventuellt beslut att utreda frågan. Satellitkundtjänster med bemanning från kundtjänst på bibliotek i mindre orter har provats i flera kommuner där man ser att nyttjandegraden är låg. Filialbiblioteken har få öppetdagar vilket gör att servicen blir starkt begränsad. Kundtjänst pekar också på att man övergår alltmer till digitala lösningar både för boende i tätorten och i ytterområden. Utifrån bristande resurser ser biblioteket stora svårigheter att bemanna för kundtjänstfrågor utan ganska omfattande resurstillskott. Samhällets sista utpost, en rapport om läget för biblioteken och bibliotekariernas arbetsmiljö släpptes nyligen av fackförbundet DIK som belyser den utarmning som drabbat folkbiblioteken på senare år. Kärnuppdraget med läsfrämjande insatser, publik verksamhet mm får ofta stå tillbaka när det förväntas att man skall ge samhällsservice i form av myndighetskontakter, utskrifter och bankärenden. Resurserna till Biblioteken har inte tillförts i den utsträckning som behövs för att tillfullo klara de lagstadgade uppdrag biblioteket har medan förväntningarna på vad biblioteken förväntas göra ständigt accelererar. DIK pekar på att detta är en generell sanning och Klippan är inget undantag. Kundtjänst och Biblioteket ser att en utveckling mot filialbiblioteken som satellitkundtjänst skulle kräva resurser oavsett om biblioteket eller kundtjänst skulle bemanna som troligen inte står i paritet med troligt resultat. Förvaltningen är positiv till att utveckla kommunen utanför tätorten men är utifrån erfarenhet tveksamma till att utreda satellitkundtjänst på biblioteken. Hållbar utveckling Checklistan är beaktad Tjänsteskrivelse 2025-10-06 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Förvaltningschef, Bibliotekschef, Enhetschef Kundtjänst 2025-10-06 Beslut KF §67, 2025-06-26 Motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025-06-26 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar Att överlämna och åberopa denna paragraf som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Bibliotekschef Enhetschef Kundtjänst Arne Amnér Annika Toft Carolin Anderzon Kultur/Fritidschef Bibliotekschef Enhetschef Kundtjänst Klippans kommun är stor till ytan och många invånare bor utanför tätorten Klippan. Det är viktigt för kommunens utveckling tillgången till kommunen är god och inte enbart i Klippans tätort. Vi har i kommunhuset en uppskattad Kundtjänst som kan hjälpa till med många kommunala ärenden. Vi tror att det går att bygga vidare på detta koncept även i Östra Ljungby och Ljungbyhed. Vi anser att folkbiblioteken i Östra Ljungby och Ljungbyhed kan utvecklas till någon form av satelitkundtjänster där man under viss tid ska kunna få hjälp med enklare frågor, kunna lämna in blanketter mm. Vi förslår därför att utreda möjligheten att utveckla biblioteken i Östra Ljungby och Ljungbyhed till att även bli en satelitkundtjänst. Johan Pettersson Ordförande Socialdemokraterna i Klippans kommun www.socialdemokraternaklippan.se PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02

§80 Yttrande gällande uppföljning av tidigare granskning av skolfrånvaro 2026/53 Beskrivning av ärendet Klippans kommuns revisorer har 26-05-11 begärt att få uppföljande svar kopplat till granskningen rörande skolfrånvaro i Klippans kommun. Revisorerna önskade svar rörande följande frågor: • strukturerat dokumentera huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och stärka den övergripande analysen över orsaker till skolfrånvaro och vidtagna åtgärders effekter, till exempel effekter av pågående samverkansprojekt (4 kap. 3, 5 och 6 §§ skollagen) • verka för en stärkt politisk styrning av samverkan mellan kommun och region. Klippans kommun bedriver ett systematiskt arbete med uppföljning och analys av skolfrånvaro inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentation sker på respektive skolenhet och redovisas i den årliga kvalitetsrapporten, där resultat, analyser och utvecklingsområden följs upp. För att ytterligare stärka huvudmannens övergripande analys har den centrala elevhälsan fått i uppdrag att genomföra en fördjupad genomlysning och analys av skolfrånvaron i kommunens grundskolor. Uppdraget omfattar att identifiera bakomliggande orsaker, analysera effekterna av vidtagna åtgärder och ta fram förslag på fortsatt utveckling av arbetet. Den centrala elevhälsan utgör samtidigt ett stöd till skolornas rektorer och lokala elevhälsa genom att bidra med analys, metodstöd och förslag på såväl förebyggande som främjande och åtgärdande insatser. Avseende samverkan mellan kommun och region förs en löpande dialog på såväl tjänstepersons- som politisk nivå. Barn- och utbildningsnämnden är medveten om vikten av en väl fungerande samverkan i frågor som rör skolfrånvaro och kommer fortsatt att verka för att utveckla ändamålsenliga former för samarbete och kommunikation med berörda aktörer inom regionen, i syfte att skapa en mer sammanhållen och effektiv stödstruktur för barn och unga. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-08-13, § 69 Tjänsteskrivelse från verksamhetschef, 2026-06-22 Uppföljning av tidigare granskning av skolfrånvaro PROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2026-08-25 Missiv - Uppföljning av tidigare granskning av skolfrånvaro Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att översända yttrandet rörande uppföljande granskning av skolfrånvaro till kommunrevisionen i Klippan. Beslut skickas till Revisonen ____

§86 Avsägelse från Karin Hansson (-) av uppdrag som 1:e vice ordförande i Revisionen samt lekmannarevisor för Treklövern Bostads AB 2026/252 Beskrivning av ärendet Karin Hansson (-) har lämnat in en avsägelse från uppdragen som ledamot tillika 1:e vice ordförande i revisionen, lekmannarevisor i Treklövern Bostads AB, Hällestads Hjälmen AB samt Sandbankens Fastighets kommanditbolag. Beslutsunderlag Avsägelse från Karin Hansson, 2026-07-21 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att befria Karin Hansson (-) från uppdragen som ledamot tillika 1:e vice ordförande i revisionen, lekmannarevisor i Treklövern Bostads AB, Hällestads Hjälmen AB samt Sandbankens Fastighets kommanditbolag, att bordlägga valen till ledamot i revisionen, lekmannarevisor i Treklövern Bostads AB, Hällestads Hjälmen AB samt Sandbankens Fastighets kommanditbolag. Beslut skickas till Berörda förtroendevalda Kansliavdelningen Treklövern Bostads AB ____ Tjänsteskrivelse 2026-09-21 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kristina Baron Kommunsekreterare Fyllnadsval av uppdrag som ledamot i NÅRAB och Valnämnden 2026/271 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 augusti att befria Agnar Helgason (KD) från uppdragen som ledamot i NÅRAB och ledamot i valnämnden. Valen av ny ledamot bordlades. Kommunfullmäktige har att utse ny ledamot i valnämnden samt ny ledamot i NÅRAB. I NÅRAB:s aktieägaravtal står under punkt 5 att styrelsen ska består av sju ledamöter med lika många personliga ersättare. Samma formulering återfinns i § 5 Bolagsordning. En suppleant ersätter om en styrelseledamot får förhinder. Kommunfullmäktige behöver utse en ordinarie ledamot i NÅRAB:s styrelse för att inte styrelsen ska sakna en ordinarie ledamot när årsredovisningen ska skrivas under i februari 2027. Hållbar utveckling Har inte beaktats då det inte ansetts vara relevant för valärenden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-09-21 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2026-08-24, § 93 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att till ny ledamot i NÅRAB:s styrelse utse NN, att till ny ledamot i valnämnden utse NN. Beslut skickas till NÅRAB Valnämnden Kansliet Tjänsteskrivelse 2026-09-21 Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör Tjänsteskrivelse 2026-08-20 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kristina Baron Kommunsekreterare Avsägelse från Agnar Helgason (KD) av uppdrag som ledamot i NÅRAB och Valnämnden 2026/271 Beskrivning av ärendet Agnar Helgason (KD) har begärt att få bli befriad från uppdragen som ledamot i NÅRAB och valnämnden. Beslutsunderlag Avsägelse från Agnar Helgason, 20026-08-16 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att befria Agnar Helgason (KD) från uppdragen som ledamot i NÅRAB och valnämnden, att till ny ledamot i NÅRAB utse NN, att till ny ledamot i valnämnden utse NN. Beslut skickas till Berörda tjänstepersoner Kansliavdelningen Nårab Till kommunfullmäktige i Klippans kommun Enkel fråga till kommunalrådet Anna Andresén Hur har Klippans kommun säkerställt det framtida behovet av vatten för driften av Klippans Bruk AB i Rönneå projektet? Dammen som funnits sedan 1600-talet är i fara om åns vattenväg ska återställas i ursprungligt skick. Det riskerar konsekvenser för driften av bruket. Liberalerna i Klippan Iréne Dahl Mats Olofsson Revisorerna Till: Barn- och utbildningsnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige 2026-06-26 Inledning År 2022 genomförde kommunrevisionen en granskning av likvärdig skola. Syftet med granskningen var att bedöma om skolorna har förutsättningar att erbjuda likvärdig utbildning. Revisorerna önskar genom denna skrivelse följa upp vilka åtgärder nämnden har vidtagit med anledning av de rekommendationer som lämnades i denna granskning. Sammanfattning av granskningens iakttagelser Granskningen visade bland annat att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut gav förutsättningar för enheterna att erbjuda en likvärdig utbildning. Revisorerna bedömde att detta grundade sig i att svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmål inte bedrevs likvärdigt vid kommunens skolor. Granskningen visade vidare att det förelåg brist på legitimerad och behörig lärarpersonal inom svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmål. Mot den bakgrunden bedömdes att det fanns risk för att nyanlända elever inte fick den undervisning i svenska som andraspråk eller studiehandledning på modersmål som de hade behov av. Granskningen visade emellertid att huvudmannen vidtagit åtgärder för att stärka likvärdigheten. Revisorerna bedömde att huvudmannen, genom en centralt organiserad elevhälsa som genomförde olika insatser, i huvudsak säkerställde att elever i behov fick särskilt stöd. I granskningen framkom att det fanns flera utmaningar avseende kompetensförsörjning. Kommunens förutsättningar som pendlingskommun bedömdes försvåra möjligheterna till rekrytering. Mot denna bakgrund bedömdes att en kompetensförsörjningsplan bör upprättas och hållas aktuell för att säkerställa kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. I granskningen noterades att den skolenhet som hade lägst andel legitimerade och behöriga lärare var Ljungbyhedsskolan, samtidigt som skolan också hade lägst andel elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Granskningen visade vidare att modersmålsundervisning erbjöds i enlighet med lag och förordning. Revisorerna bedömde dock att det inte var klarlagt om de elever som skulle gynnas av undervisningen faktiskt deltog i den. Av granskningen framgick vidare att resurser fördelades utifrån en modell som beaktade elevers olika förutsättningar och behov. Revisorerna bedömde dock att modellen inte fullt ut var ändamålsenlig, eftersom det saknades vetenskapligt stöd för att en av de socioekonomiska faktorerna, ”utlandsfödda föräldrar”, skulle påverka elevens betyg negativt. Avslutningsvis gav granskningen stöd för att huvudmannen bedrev ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med lag. Revisorerna bedömde dock att huvudmannen inte styrde inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet, vilket sammantaget bedömdes kunna stärka styrningen om det utvecklades. Utifrån gjorda iakttagelserna och bedömningar rekommenderades barn- och utbildningsnämnden att: • tillse att utbildningen är likvärdig (1 kap. 9 §, 2 kap. 13 § SkolL) • öka sin kunskap om kompetensförsörjningen och eventuellt besluta om kompetensförsörjningsplan, med nuläge och åtgärder, på kort och lång sikt och hålla densamma uppdaterad för att säkra försörjningen av personal inom skolväsendet. • analysera varför kostnadsslaget elevhälsa ligger avsevärt högre än rikssnittet. • fatta beslut om inriktning för det systematiska kvalitetsarbetet för att på så sätt kunna göra relevanta prioriteringar och därmed bidra till en styrande effekt. • analysera varför andelen som är berättigade till modersmålsundervisning deltar i avsevärt lägre grad i jämförelse med genomsnittet i riket samt i kommungruppen. Begäran om yttrande av nämnden avseende vidtagna åtgärder Revisorerna önskar få svar på vilka åtgärder som barn- och utbildningsnämnden har eller kommer att vidta utifrån de rekommendationer som lämnades i granskningen av likvärdig skola från år 2022. Vi önskar få ett svar från barn- och utbildningsnämnden senast till den 30 september 2026. För Klippans kommuns revisorer, Jörgen Bjerknaes Ordförande PROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2026-08-25

§103 Yttrande gällande motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025/54 Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har fått möjlighet att yttra sig kring rubricerad motion inlämnad av Johan Petersson, Socialdemokraterna. Kultur- och fritidsförvaltningen/Biblioteken och Klippans kommuns Kundtjänst ser positivt på intentionerna i motionen med att hela kommunen skall ha en god tillgång till kommunal service. Biblioteket såväl som Kundtjänst är dock tveksamma till att utveckla någon form av satellitkundtjänster vilket vi vill belysa innan ett eventuellt beslut att utreda frågan. Satellitkundtjänster med bemanning från kundtjänst på bibliotek i mindre orter har provats i flera kommuner där man ser att nyttjandegraden är låg. Filialbiblioteken har få öppetdagar vilket gör att servicen blir starkt begränsad. Kundtjänst pekar också på att man övergår alltmer till digitala lösningar både för boende i tätorten och i ytterområden. Utifrån bristande resurser ser biblioteket stora svårigheter att bemanna för kundtjänstfrågor utan ganska omfattande resurstillskott. Samhällets sista utpost, en rapport om läget för biblioteken och bibliotekariernas arbetsmiljö släpptes nyligen av fackförbundet DIK som belyser den utarmning som drabbat folkbiblioteken på senare år. Kärnuppdraget med läsfrämjande insatser, publik verksamhet mm får ofta stå tillbaka när det förväntas att man skall ge samhällsservice i form av myndighetskontakter, utskrifter och bankärenden. Resurserna till Biblioteken har inte tillförts i den utsträckning som behövs för att tillfullo klara de lagstadgade uppdrag biblioteket har medan förväntningarna på vad biblioteken förväntas göra ständigt accelererar. DIK pekar på att detta är en generell sanning och Klippan är inget undantag. Kundtjänst och Biblioteket ser att en utveckling mot filialbiblioteken som satellitkundtjänst skulle kräva resurser oavsett om biblioteket eller kundtjänst skulle bemanna som troligen inte står i paritet med troligt resultat. Förvaltningen är positiv till att utveckla kommunen utanför tätorten men är utifrån erfarenhet tveksamma till att utreda satellitkundtjänst på biblioteken. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Förvaltningschef, Bibliotekschef, Enhetschef Kundtjänst 2025-10-06

§116 Information om badhusutredningen - Eric Good, Sweco 2026/285 Beskrivning av ärendet Till dagens sammanträde är Eric Good från Sweco och Gabriel Jansson, enhetschef fritid och bad inbjudna för att presentera den badhusutredning som har genomförts. Besiktigningen genomfördes i juni 2026. Områden som har besiktigats är VVS, El och styranläggning, bygg och ventilation. Eric redogör för de brister som finns i badhuset, förklaring för uppkomna brister samt hur dessa brister kan åtgärdas. Sammanfattningsvis finns delar som är i bra skick, vissa i accepterat skick, medan andra i dåligt skick. I utredningen finns även en tidskolumn som anger inom vilken period åtgärderna bör vidtas; år 0-5 (kort sikt) och år 5-25 (lång sikt). Beslutsunderlag Klippan badhus Statusbesiktning Sweco 2026 Yrkande Anna Andresen (M) yrkar att tekniska förvaltningen får i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen ta fram ett åtgärdsförslag för de kortsiktiga insatserna. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att tekniska förvaltningen får i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen ta fram ett åtgärdsförslag för de kortsiktiga insatserna, samt att föreslå att samma information även tas upp i kommunfullmäktige. Beslut skickas till Tekniska förvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen ____ STATUSBESIKTNING KLIPPANS BADHUS SWECO – Statusbesiktning Klippans badhus, Gymnasiet 2 Utförd och granskad av: Upprättad av Datum Erik Good (Bygg och VR) 2026-06-24 Fredrik Jonsson (EL/STYR) 2026-06-24 Stefan Sundström (VVS) 2026-06-24 Adam Esquivel (Bygg) 2026-06-24 Jack Lindgren (Bygg) 2026-06-24 Uppdragsnummer: 30109590 Uppdragsledare: Erik Good, Sweco Innehållsförteckning 1 Metodik ........................................................................................................................... 3 1.1 Riskfaktor 3 1.2 Tidsintervall 3 1.3 Omfattning 4 1.4 Förutsättningar 5 2 Generell status Bygg ....................................................................................................... 6 3 Anmärkningar, brister och rekommendationer Bygg ........................................................ 6 4 Generell status El-, Styr- och Övervakningssystem ......................................................... 9 5 Anmärkningar, brister och rekommendationer El-, Styr- och Övervakningssystem ........ 11 6 Generell status VVS ...................................................................................................... 16 7 Anmärkningar, brister och rekommendationer VVS ....................................................... 17 5 Generell status Vattenrening ......................................................................................... 25 8 Anmärkningar, brister och rekommendationer Vattenrening .......................................... 25 5 Kostnadsbedömning ...................................................................................................... 27 9 Bilaga betongutredning.................................................................................................. 28 9.1 Materialanalys ............................................................................................................... 28 9.2 Bedömning betongutredning ......................................................................................... 30 6 Bildbilaga ...................................................................................................................... 31 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 1 Metodik 1.1 Riskfaktor De identifierade bristerna har klassificerats i rapporten i enlighet med nedan följande prioriterade klassificeringar. ❸ Rött – Visar på hög risk för allvarlig skada i byggnaden eller personer. ❷ Gult – Visar på medel risk för skada i byggnaden eller på personer. ❶ Grönt – Visar på låg risk för skada i byggnaden eller på personer. ⓪ Blått – Rekommendation för vidare undersökningar. 1.2 Tidsintervall Tidkolumnen indikerar inom vilken period åtgärderna bör vidtas. Använda tidsintervall är: • År 0-5 (Kort sikt) • År 5-25 (Lång sikt) Uppskattade kostnader är baserade på kostnadsnivån i Q1 2026 och tar inte hänsyn till inflation och förändringar i växlingskurser. Kostnadsuppskattningarna är huvudsakligen baserade på siffror från Wikells och erfarenheter. Det är väldigt svårt att i tidsintervallet 5-25 år ta med alla kostnader. Det ger grova indikationer på tydliga poster, inte löpande underhåll och oförutsedda kostnader. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 1.3 Omfattning I uppdraget ingick statusbesiktning av installationer inom fastigheten. Områden är uppdelade enligt följande: Plan 1, Källarplan Område: • 1. Teknik • 2. Omklädn. Plan 2, Bottenplan Område: • 3 Omklädning • 4. Bassängrum P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Plan 3, Takplan Område: • 5. Fläktum 1.4 Förutsättningar Till statusbesiktningen fanns följande förutsättningar: • Platsbesök, utfördes 2026-05-06. • Ritningar digitalt i huvudsak från ombyggnad 2003 och 2008 • OVK-protokoll och protokoll från revisonsbesiktning el. • Information angående fel och åtgärder förklarades muntligen av drifttekniker och verksamhet under platsbesök. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 2 Generell status Bygg Risk Tids- Status intervall ❸ 0-25år Bassängkonstruktionerna och intilliggande konstruktioner är generellt i dåligt skick med sprickbildning och spjälkning som resultat. Konstruktioner på bassängplan är otäta och fallen felaktiga vilket medför kontinuerligt läckage. Bedömning är att omedelbara åtgärder med stämp för att säkra konstruktionen behövs. Vidare måste bassängerna, omkringliggande bjälklag och pelare renoveras och täthet säkerställas för en längre drift av anläggningen. 3 Anmärkningar, brister och rekommendationer Bygg Nedan finns det en sammanfattning av bristerna som identifierats av Sweco. Resultat från materialprovning och bedömning redovisas i Bilaga 1. 1. Teknik, Källarplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❸ 5–25 Pelare med spjälkskador och 100– Betongreparation, komplettering 250 armeringskorrosion, i vissa 104 armeringsjärn, eventuellt lokal fall spår av tidigare förstärkning/kringgjutning. lagningar. ❸ 0–5 Väggkonsol för upplag av 105– Tillfällig avlastning genom stämp. 100 bjälklag. Spjälkskador, 111 armeringskorrosion, i vissa fall spår av tidigare lagningar. ❸ 5–25 Väggkonsol för upplag av 105– Betongreparation, komplettering 1 000 bjälklag. Spjälkskador, 111 armeringsjärn. armeringskorrosion, i vissa fall spår av tidigare lagningar. ❷ 5–25 Bassängvägg, spjälkskador 112– Betongreparation, komplettering 500 och armeringskorrosion. 113 armeringsjärn. ⓪ 0–5 Håltagning i bassängvägg- 114– Statisk utredning av konstruktör sockel genom 115 huruvida sockeln till armeringsjärn, spjälkskador bassängväggarna är konstruktivt i sockeln. verksam. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx ❷ 5–25 Spjälkskador i vägg till 116– Betongreparation, komplettering 200 utjämningsbassäng och 117 armeringsjärn, korrosionsskydd korrosionsskada i utvändig stålprofil. stålförstärkning av vägg. ❷ 5–25 Spjälkskador bjälklag 118– Betongreparation, komplettering 200 ovanför utjämningsbassäng. 119 armeringsjärn. ❶ 5–25 Fuktbelastad vägg i 120 Minska fuktbelastning på vägg och 150 installationsutrymme, pelare, slipa bort bristfällig färg och färgsläpp vägg och pelare. måla med diffussionsöppen färg. 2. Bassängrum, Bottenplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❷ 0–5 Pelare med spjälkskada och 130 Betongreparation, komplettering 100 armeringskorrosion. armeringsjärn. ❷ 5–25 Fallen på bassängdäcket är 106, Riv ytskikt och tätskikt på 30 000 återkommande felaktiga. 131– bassängdäck och bassänger. Bygg Varför det skapas ”pölar” 134 upp nytt korrekt fall mot brunnar och med stillastående vatten på återställ tätskikt och ytskikt. bassängplan. Vilket medför en stor risk för bakterietillväxt som sedan kan dras ner i bassängerna. ❷ 5–25 Vid den senaste Renovera befintliga skvalprännor i ombyggnationen så ersattes samband med renovering av yt- och befintliga skvalprännor med tätskikt i ovan punkt. Samtliga grundare utloppsrännor. Det genomföringar byts också. gör att bassängvattnet Kostnad är medräknad i ovan punkt. svämmar ut på bassängdäcket vid aktivitet i bassängerna. Med de felaktiga fallen i ovan punkt blir resultatet stora mängder vatten som går ut på däcket utan att det naturligt faller tillbaka. Vilket medför att vatten blir stående emot otäta konstruktioner. Detta är sannolikt en av orsakerna till skadorna på konstruktionen som kan ses, framförallt, på källarplan. När den tidigare skvalprännan gjöts igen så placerade utloppsrör i konstruktionen. Allt tyder nu på att dessa rören inte är P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx täta, alternativt om skarven mellan rören och konstruktionen inte är tät. Detta är sannolikt en ytterligare orsak till skadorna på konstruktionen som kan ses, framförallt, på källarplan. ❷ 0–5 Höj och sänkbar Serva och driftsätt mellanbottnen 75 mellanbotten i undervisningsbassängen var vid statusinventeringen ur funktion ❷ 5–25 Taktila stråk saknas I samband med ovan ytskiktsrenovering kompletteras det med taktila stråk. ❸ 0–5 Klättervägg ej godkänd med Stäng klättervägg hänsyn till bassängdjup och placering av grepp i förhållande till bassängkant. 3. Fläktrum, Takplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❷ 0–5 Plåtinklädnad bristfällig 140 Komplettera infästning av 5 plåtinklädnad. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 4 Generell status El-, Styr- och Övervakningssystem Risk Tids- Status intervall ❶ 5-25år Generellt är ursprungs installationer från byggåret 1970 med en större omfattande renoveringar år 2003 och 2008 där stora delar av installationerna och plan 1 byttes ut i sin helhet. Utöver detta har belysningsbyte i bassängrum utförts år 2025, renovering av omklädningsrum i källare år 2019 samt att löpande åtgärder på elsystem utförs då fel uppstår. Intrycket är att elanläggningen fungerar bra och är välskött. Elcentraler har jordfelsbrytare och elanläggningen har bitvis bra dokumentation med gruppförteckningar och ritningar från de större renoveringarna. Anläggningen har 1st elabonnemang. Mätning för att separera fastighetsdrift mot verksamhetsdrift saknas. Fastigheten har försetts med solcellsanläggning år 2021. ❷ 0-5år Belysning Belysningsarmaturer består generellt av lysrörs modeller med både T5 och T8 lysrör. Lysrör (ljuskällor) är idag förbjudna att tillverka samt att blinkande lysrör kan medföra brandrisk. Belysning bör på sikt bytas ut till nya energieffektiva Led-armaturer. Vid serviceåtgärder på belysning kan de traditionella lysrören ersättas med ”Led- lysrör”, en bra men endast en tillfällig lösning då armaturerna i regel har söndervittrade plastdetaljer som i sin tur kan medföra viss fara. Belysning i bassängrum uppdaterades år 2025 med led-armaturer. Omklädningsrum i källare renoverades år 2019 då man även installerade nya led- armaturer. Generellt saknas närvarostyrd belysning. ❷ 0-5år Underhållsplan och planerat underhåll saknas. Underhållsplan bör upprättas. ❶ 5-25år Revisionsbesiktning är utförd 2025-12-03 där brister/fel är åtgärdade enligt uppgift. ❸ 0-5år Test av samtliga jordfelsbrytare bör genomföras och protokollföras. ❶ 5-25år Hänvisningsskyltar och nödbelysning utgörs av led-armaturer med inbyggda batterier för nöddrift. Enheter är i bra skicka och provas regelbundet i det systematiska brandskyddsarbetet. ❶ 5-25år Fastigheten har tidigare haft en del variationer i nätspänningen från elnätsägaren, detta har orsakat fel på några elkomponenter. Mätning har tidigare utförts och spänningen låg ca. 2volt över normal variation. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx ”I svenska vägguttag är standardspänningen 230 Volt (V), och enligt gällande standard får spänningen variera med Det innebär att spänningen normalt ska ligga mellan 207 V och 253 V” Detta fenomen har under senare åren inte uppkommit. Skulle problemet återkomma bör ny mätning utföras. ❶ 5-25år Brand- och utrymningslarm. Äldre ”kombilarm” Bewator Omnis i bra skick med ifylld kontrolljournal, systemet är gemensamt med passer- och inbrottslarm. Anläggningen besiktas enligt uppgift av 1ggr/år samt att månatliga provningar utförs. ❷ 0-5år Passer- och Larmsystem Äldre ”kombilarm” Bewator Omnis. Kortläsarnas lästekning är utgången, detta medför att samtliga läsare bör uppdateras till ny lästekning Mifare Desfire. Detta är på väg att genomföras. ❶ 5-25år Datanät är kompletterat under årens lopp och fungerar okej enligt verksamheten. ❶ 5-25år Styr- och Övervakningsinstallationer. Generellt är styr- och övervakningssystemet från år 2008. År 2021 ersattes befintliga DUCar med Beckhoff (PLC-system) enheter uppkopplade via WEB Port för övergripande övervakning. Ventilationsaggregatet och värmecentral/UC är uppkopplat mot styr- och övervakningssystem via separata apparatskåp med inbyggda DUCar. AS00-02 (Källarplan0058 vattenrening)) ombesörjer: • Värmecentral FJV-VVX • Ventilationsaggregat TA/FA-VB1 AS00-03 (Källarplan 0059 rening) ombesörjer: • Ventilationsaggregat TA/FA-VB2 • Avfuktare AS00-04 (Fläktrum takplan) ombesörjer: • Värmepump VP1 • Ventilationsaggregat TA BAD • Ventilationsaggregat TA OMKL • Ventilationsaggregat TF1/FF1 (ventilerat tak) Generellt är styr- och övervakningssystemet i bra skick. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 5 Anmärkningar, brister och rekommendationer El-, Styr- och Övervakningssystem Nedan finns det en sammanfattning av bristerna som identifierats av Sweco. 4. Teknik, Källarplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❶ 5-25år Kanalisation 201 Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar är förlagda på kabelstegar och diverse montagejärn samt klamrade mot tak och väggar. Kanalisation i vattenreningsutrymmen är i okej skick med endast mindre korrosionsangrepp. ❷ 0-5år Servis elcentral A1 202 Elcentral bör värmefotograferas vid hög 10 Elcentral med diazed- och belastning samt att korrosion på skenor knivsäkringar är från borstas bort och anslutningar byggnadens ursprungs år och kontrolleras/efterdrags. fortfarande i okej skick. Elcentral har vissa korrosions angrepp på jord- och neutralskena för mindre grupper. ❶ 5-25år Elcentral A1b4 203 Kräver inga akuta åtgärder. Elcentral från 2008 är i bra skick. ❶ 5-25år Elcentral A1f1 204 Kräver inga akuta åtgärder. Elcentral från 2008 är i bra skick. ❷ 0-5år Elcentral A1g1 205 Metallkapslingen runt elcentral rengörs 5 Elcentral från 2008 är i bra från rost (angrepp verkar inte gått på skick, dock är den ”extra” djupet). Kabelanslutningar i elcentral har metallkapslingen runt inga rostangrepp. centraler mycket rostig. Troligtvis har kapslingen blivit utsatt för någon typ av väta. ❶ 5-25år Elcentral A1e1 206 Kräver inga akuta åtgärder. Elcentral från 2008 är i bra skick. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx ❷ 0-5år Effektregulator 207 Kontrollera funktion på utrustning. Är 5 ”Effektregulatorer för att denna ej i funktion kan den ev. kopplas automatiskt styra bort. kondensatorbatterier och optimera effektfaktorn i elnät” från år 1970. Funktion på detta är oklar. ❶ 5-25år Kraft/Kablage Kräver inga akuta åtgärder. Stora delar av ledningar och kablage är från år 2008 och i okej skick. ❸ 0-5år Jordfelsbrytare Test av samtliga jordfelsbrytare bör 2 Skall enligt tillverkare provas genomföras och protokollföras. 2ggr/år ❷ 0-5år Belysning 208 Belysning skulle behövas bytas ut i sin 250 Belysningsarmaturer är av helhet till ny LED-belysning med lysrörsmodeller med både T5 närvarostyrning. och T8 lysrör samt äldre takarmaturer med E27 sockel. ❶ 5-25år Nödbelysning 209 Provning sker i samband med systematiskt Nödbelysningsaggregat brandskyddsarbete. Effekta från år 2003 är i okej skick, batterier är utbytta 2014. Belysningsarmaturer är generellt i Led utförande och i bra skick. ❶ 5-25år Styr och Övervakning 210 Kräver inga akuta åtgärder. Apparatskåp AS00-02 är från år 2008 och i bra skick samt att DUC har bytts ut år 2021. 5. Omklädning, Källarplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❶ 5-25år Kanalisation Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar generellt förlagda ovan undertak och dolt i väggar. ❶ 5-25år Elcentral A1b3A 211 Kräver inga akuta åtgärder. Elcentral från 90-tal med vissa uppdateringar. Elcentral har delvis röd jord. ❶ 5-25år Kraft/Kablage Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar och kablage har blandade installations år, dels från byggnadsår men även P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx från 2003 och den senaste renoveringen 2019. ❸ 0-5år Jordfelsbrytare Test av samtliga jordfelsbrytare bör 2 Skall enligt tillverkare provas genomföras och protokollföras. 2ggr/år ❶ 5-25år Belysning 212 Kräver inga akuta åtgärder. Omklädningsrum och tvagning har nya led-plattor med närvarostyrning från ombyggnadsprojekt år 2019. Belysningsarmaturer i ungdomsgymmet består av takplafonder med E27 ljuskällor. 6. Omklädning, Bottenplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❶ 5-25år Kanalisation Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar generellt förlagda ovan undertak och dolt i väggar. ❶ 5-25år Elcentral A1J1 213 Kräver inga akuta åtgärder. Elcentraler och installationer är från ombyggnad år 2003 och i okej skick. ❶ 5-25år Kraft/Kablage Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar och kablage är från ombyggnad år 2003 och i okej skick. Bastuaggregat byts vid behov (aggregat i offentlig miljö har begränsad livslängd) ❸ 0-5år Jordfelsbrytare Test av samtliga jordfelsbrytare bör 2 Skall enligt tillverkare provas genomföras och protokollföras. 2ggr/år ❷ 0-5år Belysning 214 Belysning skulle behövas bytas ut i sin 250 Omklädningsrum och helhet till ny LED-belysning med tvagning, gym, mm har närvarostyrning. lysrörsarmaturer T5 från ombyggnad år 2003. Omklädningsrum har närvarostyrning. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 7. Bassängrum, Bottenplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❶ 5-25år Kanalisation Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar generellt förlagda ovan undertak och dolt i väggar. Kompletterande installationer är förlagd utanpåliggande, klamrade eller i elkanal. ❶ 5-25år Elcentral A1D1 215 Kräver inga akuta åtgärder. Elcentral är från år 2003 och ombyggd år 2008 i samband med ombyggnad av bassängrummet. Elcentral har lite röriga installationer bakom luckor men är trots detta i okej skick. ❶ 5-25år Kraft/Kablage Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar och kablage är från ombyggnad år 2008 och i okej skick. ❷ 0-5år Tropikfläktar Trasiga fläktar åtgärdas/byts ut. 80 Vissa av tropikfläktarna är ut Totalt 9st (ca. 3000kr/st + montage och funktion. ställning) I stora bassängrummet finns 15st fläktar var av 8st som ej fungerar. I multi bassängrummet finns 4st fläktar varav 1st ej fungerar ❸ 0-5år Jordfelsbrytare Test av samtliga jordfelsbrytare bör 2 Skall enligt tillverkare provas genomföras och protokollföras. 2ggr/år ❶ 5-25år Belysning 216 Kräver inga akuta åtgärder. Samtlig belysning (takbelysning, strålkastare, lampetter) är uppdaterad med nya Led-armaturer och är i bra skick. Styrs via fjärrkontroll. ❷ 0-5år Undervattensbelysning Belysning skulle behövas bytas och 520 Armaturer i motions- och ersättas med ”retrofit” Led-modul. multibassäng är från 2008 Ca. 40 000kr/st. Totalt 13st. och har 250W Finns ev. mer ekonomiska lösningar. metallhalogenljuskällor som är svåra att få tag i. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Armaturer i rekreationsbassäng är utbytta till Led-armaturer. ❶ 5-25år Nödbelysning 217 Provning sker i samband med systematiskt Nödbelysningsaggregat brandskyddsarbete. Effekta från år 2008 är i bra skick, batterier är utbytta 2018-10-04. Belysningsarmaturer är generellt i Led utförande och i bra skick. ❷ 0-5år Larmknapp 218 Nödtrycke ersätts mot ny 3 Nödtrycke för uppmärksamhetslarm är trasig. ❶ 5-25år Högtalaranläggning 219 Kräver inga akuta åtgärder. Anläggning är från år 2008 och i fungerande skick, dock har manöverlåda börjat bli korrosionsangripen. 8. Fläktrum, Takplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❶ 5-25år Kanalisation Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar är förlagda på kabelstegar och diverse montagejärn samt klamrade mot tak och väggar. ❶ 5-25år Elcentral A1g1a 220 Kräver inga akuta åtgärder. Elcentral från 2008 är i bra skick. ❶ 5-25år Kraft/Kablage Kräver inga akuta åtgärder. Ledningar och kablage är från år 2008 och i bra skick. ❸ 0-5år Jordfelsbrytare Test av samtliga jordfelsbrytare bör 2 Skall enligt tillverkare provas genomföras och protokollföras. 2ggr/år ❷ 0-5år Belysning Belysning skulle behövas bytas ut i sin 15 Belysningsarmaturer är av helhet till ny LED-belysning med lysrörsmodeller T5. närvarostyrning. ❶ 5-25år Styr och Övervakning 221 Kräver inga akuta åtgärder. Apparatskåp AS00-04 är från år 2008 och i bra skick samt att DUC har bytts ut år 2021. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 6 Generell status VVS Risk Tids- Status intervall ❷ 0-20år Ventilation Ventilationsanläggningen har i stora delar nått sin tekniska livslängd och behöver bytas ut i sin helhet för en fortsatt drift de kommande 25åren. I samband med en renovering för fortsatt drift i 20år bör en analys av klimatzoner och om det är möjligt att anpassa systemen utifrån detta göras. Bedömningen är också att en utökning av fläktrummets yta behöver ske i kommande större renovering. I närtid de närmaste 5 åren är det fram för allt ventilationsaggregatet som betjänar bassängrummen som behöver ersättas med ett nytt för att förhindra oplanerade stängningar av anläggningen. Då befintligt badaggregat inte uppfyller dagens krav på energiprestanda kan ett utbyte komma att kräva en utbyggnad av fläktrummet då ett nytt motsvarande ventilationsaggregat är ca 30% större Utöver att anläggningen börjar bli sliten på grund av ålder är Intrycket är att VVS- anläggningen fungerar bra och är välskött till allra största delen. ❷ 0-20år Rör Vissa delar i rörinstallationerna har nått sin tekniska livslängd. Andra delar är kraftigt påverkade, med korrosion på grund av en dålig miljö i teknikrummen (ffa installationer i 0059 rening och fläktrum 2001). Medan vissa delar är i gott skick, och har en betydande livslängd kvar (ffa då det som renoverats 2019 och rörledningar som bytts 2008). Värmepumpsanläggningen är i stort behov av utbyte för att inte energikostnaderna skall öka ❷ 0-5år Underhållsplan och planerat underhåll saknas. Underhållsplan bör upprättas. Till detta hör även att fullständigt ritningsunderlag saknas över anläggningen vilket gör det tidskrävande eller omöjligt att fullt ut förstå anläggningen utan att lägga mycket tid på plats. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 7 Anmärkningar, brister och rekommendationer VVS Nedan finns det en sammanfattning av bristerna som identifierats av Sweco. 9. Teknik, Källarplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❷ 0-5år Generellt. För att inte anläggningen skall åldras - Installationer och snabbare än nödvändigt är det fram upphängningar är i gott skick för allt 2 åtgärder som behöver vidtas för sin ålder. • Öppna vattenytor från Mindre rostangrepp på finns pumpgropar behöver täckas för på installationer som blivit och lock behöver vara gastäta. utsatta för rumsluft med hög • Öppningar mot klorhalt (bassängrumsluft) ventilationskulvert behöver tätas och hållas stängda samt höga fuktnivåer. ❶ 0-5år Ventilation teknikutrymme 303 Inga akuta åtgärder krävs Betjänas av 2st ventilationsaggregat från 2008 placerade i 0058 och 0059 rening. Aggregaten har kortare teknisk livslängd kvar och inga driftproblem. Aggregat och kanaler har mindre rostangrepp. ❶ 5-25år Avfuktare Inga akuta åtgärder krävs AVF1-0058 och AVF1-0059 Avfuktare som betjänar rening 0058 respektive 0059. Inga synliga skador och problem med funktionen ❷ 0-5år Ventilationskulvert 306 Dörrar och luckor tätas. (Bygg) 100 Dörrar och luckor är inte helt Instruktioner/utbildning och täta och oklart om de alltid eventuellt dörrstängare på luckor och hålls stängda. dörrar till ventilationskulvert. Medför att aggressiv badhusluft tar sig in i övriga Pågående vattenläckage måste teknikutrymmen i källarplan åtgärdas. (BYGG) där utrustning får På längre sikt i kommande större rostangrepp och åldras ombyggnation/renovering bör kulvert snabbare än nödvändigt. anpassas så att det är separat betjäning till olika klimatzoner Gemensam (kostnad ej med här) ventilationskulvert som betjänar två separata bassängrum är ingen bra P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx lösning med hänsyn till energianvändning och inneklimat ❸ 0-5år Förråd 0023 Frånluft med överluft från motion 50 Saknar ventilation behöver tillskapas ❶ 5-25år Avlopp 302 Inga akuta åtgärder krävs Ansluter mot ledningar från 1970 i mark och i golv Relinat avloppsystem i källaren 2019. Inträngande grundvatten pumpas via pumpgrop. Vattenrening backspolas till spillvattensystemet. Inga driftproblem rapporterade med stopp eller dyikt ❷ 0-5år Kyla Behöver bytas ut kommande åren 30 Rumskylare kopplad mot återvinningskrets är tekniskt uttjänt ❷ 5-25år Värme 304- Växlare bedöms hålla närmaste åren Rör/upphängning, generellt i 305 men bör bevakas och bytas om det gott skick blir läckage. Växlare betjänande vattenrening är rostangripna, där de blivit utsatta för hög fukthalt ❷ 0-5år Tappvatten 307 Ventiler, upphängningar och 80 Rör/upphängning, generellt i rörledningar i mindre omfattning bör gott skick bytas innan de rostar sönder Kallvattenledningar och ventiler som det kondenserat på är kraftigt rostangripna. ❸ 0-5år VVC 300 VVC-krets behöver utredas och 50 VVC-pump är nyligen utbytt, åtgärdas för att säkra en temperatur men VVC-temperaturer är för på över 50°C låga. Till framtida uppdateringar av Ingen legionellaspolning sker, anläggningen bör legionellaspolning i men inga legionellautbrott någon form installeras och/eller finns dokumenterade, avsättningar för spolning av systemen, då ett legionellautbrott kan få allvarliga konsekvenser avseende hälsa och öppethållande ❶ 5-25år Värmeundercentral 301 Inga akuta åtgärder krävs P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx FJV-central från 2010. Installationer i bra skick Energimätning görs individuellt för bad respektive sporthall ❷ 0-5år Syrarum (bottenplan) 308 Ny fläkt, ny nöddusch och nya rör kan 50 Installationer från 2008 förväntas behövas bytas kommande Separat frånluftfläkt. 5åren Kombinerad nöd och Befintlig slopad håltagning bör tätas ögondusch. Installationer är kraftigt rostangripna ❶ 5-25år Klorrum (bottenplan) 309 Inga akuta åtgärder krävs Installationer från 2008 Separat frånluftfläkt. Kombinerad nöd och ögondusch. Installationer är i bra skick 10. Omklädning, Källarplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❶ 5-25år Ventilation 310- Inga akuta åtgärder krävs Betjänas av TA/FA Omkl. 311 I stora delar är installationer från 2019. ❶ 5-25år Avlopp 312 Inga akuta åtgärder krävs Golvbrunnar, och delar av rörsystem utbytta i samband med ytskiktsrenoveringar från 1997 och framåt. Det mesta av ledningssystem i golv är från 1970. Relinat avloppsystem i källaren 2019. ❷ 5-25år Värme 313 Inga akuta åtgärder krävs Utrymmen värms i huvudsak via radiatorer Dock är rörsystem tekniskt uttjänt och Radiatorer och lednings- med det ökar risken för kommande system är från 1970 med driftproblem och läckage. kompletteringar och anpassningar gjorda från 1997 och framåt ❷ 5-25år Tappvatten 314 Inga akuta åtgärder krävs Porslin, blandare och delar av rörsystem är från 2019. Dock är rörsystem tekniskt uttjänt och med det ökar risken för kommande driftproblem och läckage. ❶ 0-5år Duschpaneler 315 Inga akuta åtgärder krävs P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 11. Omklädning, Bottenplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❶ 5-25år Ventilation 320- Inga akuta åtgärder krävs Betjänas av TA/FA Omkl. 321 I stora delar är installationer från 2003, men mindre åtgärder under senare år. Frånluft går via kanal dragen på yttertak till fläktrum. Omblandande ventilation Höga ljudnivåer ❶ 5-25år Avlopp 322- Inga akuta åtgärder krävs Golvbrunnar och det mesta 323 av ledningssystem är bytta i samband med renovering ❶ 5-25år Värme 320, Inga akuta åtgärder krävs Utrymmen värms i huvudsak 324 via radiatorer Radiatorer och lednings- system är från 2003 ❶ 5-25år Tappvatten 325 Inga akuta åtgärder krävs Porslin, blandare och ledningssystem är från 2003. Installationerna är i gott skick för sin ålder. ❷ 0-5år Duschpaneler 326 Duschpaneler kan förväntas behöva 300 Porslin, blandare och börja bytas ut de kommande 5 åren ledningssystem är från 2003. 12. Bassängrum, Bottenplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❶ 5-25år Generellt 340 Anläggningen bör kompletteras så att Ett gemensamt det är ett ventilationsaggregat per ventilationsaggregat betjänar klimatzon. Nu finns det två samtliga bassängytor/rum via bassängutrymmen med önskemål om en gemensamt två olika temperaturer i rumsluft och återluft/tilluftssystem och vatten. För att säkra bra klimat i central frånluft placerad i ena respektive utrymme och minimera utrymmet. energiåtgången bör respektive Undervisningsdelen ligger utrymme betjänas av separata ”först” i systemet och ventilations-system. eftervärmning är möjlig till motionsbassängen där normalt lägre temperatur är önskvärd. I samma utrymme som motion ligger även P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx småbarnspool som normalt brukar vara det varmaste utrymmet, men med nuvarande lösning är det inte möjligt att hantera klimatet i de olika zonerna individuellt ❷ 0-5år Ventilation 341- Noggranna mätningar av luftflöden i r100 Ventilationsprincipen är att 342 de olika och tryckförhållanden mellan varm och torr till-/återluft utomhus/bassängrum och torra tillförs via påblåsning av utrymmen bör utföras som underlag fönsterpartier. Frånluft tas för en optimering av driftinställninga, centralt och högt placerad. vilket säkrar konstruktionen Omblandning sker genom långsiktigt. tropikfläktar Anläggningen bör dock kompletteras Det saknas lågt placerad med frånluft närmare vattenytan. frånluft som kan hjälpa till att evakuera trikloramin som Det är oklart exakt hur den centrala bildas vid vattenytan och är frånluften tas från motionsbassängen. en tung gas. Vilket ger en osäkerhet kring ev fuktpåverkan i och kring taket. Inga synliga problem eller obalanser noterades dock. ❷ 0-5år Tropikfläktar 343 Många fläktar som inte fungerar, - 9st av 19st fungerar inte. samtliga bör bytas ut (EL) Tropikfläktar har en viktig funktion för en bra ventilationslösning, med hög omblandning av rumsluften, för såväl badande, personal som byggnaden. ❶ 5-25år Värme 344 Inga akuta åtgärder krävs Utrymmen värms via luften ❶ 5-25år Avlopp 345 Inga akuta åtgärder krävs Kombinerad skvalp- och städränna ❷ 0-5år Kyla 346 Utbyte kan förväntas inom de 50 ”uteenheter” för kyla solarie närmaste 5 åren och kansli sitter monterad i bassängrum. DX-kylare är från 2008, Kylenheter fungerar bra och är i gott skick med tanke på i vilken miljö de är monterade, men närmar sig sin tekniska livslängd 13. Fläktrum, Takplan P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❷ 5-25år Generellt 350 Installationer är generellt i behov av Samtliga installationer är utbyte under kommande 5års- rostangripna i olika perioden. I samband med mer omfattning. Detta tyder på omfattande renovering bör layouten i att det finns ett omfattande fläktrum ses över och tillträdesväg läckage av aggressiv inomhus iordningställas. badhusluft till utrymmet via kanalsystem och Fläktrummets storlek behöver utökas för att rymma ytterligare ett ventilationsaggregat som bassängrumsaggregat och öka betjänar badet. servicemöjligheten i framtiden Tillträde till fläktrum för service och underhåll sker via Tillträde för det dagliga underhållet utvändig trapp bör även ske via invändig access, av arbetsmiljöskäl. ❷ 0-5år Ventilationsaggregat TAFA 351- Ventilationsaggregat ersätts med nytt 1500 Bad 356 Ventilationsaggregat som Ventilationsaggregat behöver vara i betjänar simhall installerad drift dygnet runt i en simhall för att 2008, placerat i 2001 inte utsätta konstruktionen för Fläktrum. onödiga fuktrisker. Då systemet har tropikfläktar som sköter Aggregatet och tillhörande omblandningen kan aggregatet gå ute/avluftsystem är mycket med reducerat flöde och med full slitet och kraftigt återluft om inte fukthalten i rostangripet bassängrummen stiger över RH60% Befintligt aggregat uppfyller Systemuppbyggnad behöver ses över inte dagens krav på och eventuellt delas upp på fler energiprestanda avseende aggregat för bättre drift. återvinningsgrad och SFP. Vid ett aggregatbyte kommer det Ett utbyte av befintlig aggregat 1:1 ersättningsaggregatet att kommer även innebära omfattande kräva en betydligt större arbeten i fläktrum och eventuellt en yta/volym, vilket medför ett utbyggnad då nytt motsvarande behov av större fläktrum. badhusaggregat är ca 30% större för att klara dagens energikrav. Enligt uppgifter är inte aggregatet i drift nattetid OVK Enligt OVK är det ett högre undertryck än projekterat vilket bidrar till en ökad energianvändning P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx ❷ 0-5år Ventilationsaggregat TA/FA 357- Åtgärder via förvärmning och/eller 300 Omkl 358 styrsekvenser för att minska problem Ventilationsaggregat som med påisning betjänar omklädningsdela Åtgärder för dränering av installerad 2008. kondensvatten och rostskydd, för att förhindra ytterligare korrosion. Brister i OVK avseende låga flöden som anpassats efter Systemuppbyggnad behöver ses över verksamheten. och eventuellt delas upp på fler Höga systemtryck aggregat för bättre drift. Aggregat och installationer Återvinningsprincip för ventilation av har viss teknisk livslängd duschutrymmen anpassas för att kvar. förhindra påisning. Vissa problem med påisning i rotor och mycket kondens i avluften som orsakat driftstopp och korrosionsskador i aggregatet ❶ 5-25år Ventilationsaggregat 359 Inga akuta åtgärder krävs TF1/FF1 Ventilationsaggregat som betjänar trycksatta taket installerad ca 2009, installerades efter den stora renoveringen 2008. uppvärmning av luften sker vi el- och vatten- eftervärmningsbatterier Viss teknisk livslängd återstår, aggregatet har synliga rostskador men inga driftproblem rapporterade ❷ 0-5år Trycksatta taket 360- Skicket på inspekterade delar av det 100 Vid besöket var det RH43% 362 trycksatta taket var bra och inga och 27 °C i det trycksatta tydliga fuktproblem fanns där. En taket. Utomhusluften var tydlig ”badhuslukt” fanns i taket. RH40-50% och 15 °C. Taket bör hållas under årlig uppsikt och då fram för allt delar som bedöms Detta betyder att vi har ett kunna ha köldbryggor eller fukttillskott från stillastående luft. bassängrummet till det Ventilationsaggregatet går nu med trycksatta taket då balans, för att hålla emot vatteninnehållet höjs från fuktvandringen bör mängden tilluft ca5g/kg till 9,6g/kg ökas/frånluft minskas, så att det skapas ett övertryck på 5-10Pa relativt bassängrummet. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx ❷ 0-5år VP1 Värmepump 363- Värmepump behöver bytas. 500 Värmepump IV Enviheater 364 från 2008. Återvinner i huvudsak energi ur avluften och tillför överskottet till badvattensystemen och tilluften Värmepumpsanläggningen är kraftigt rostangripen och tekniskt slut. ❶ 5-25år AVF1-2001 365 Inga akuta åtgärder krävs Avfuktare som betjänar I samband med större ombyggnation fläktrum från 2008. Inga kan avfuktningsaggregatet ersättas synliga skador och problem med vanlig ventilation. med funktionen ❷ 0-5år Rör Rostangripna delar byts och 70 Rörinstallationer är generellt rörinstallationer till Badaggregat byts i i okej skick, medan detaljer sin helhet. som utsatts för fukt och kondens är kraftigt rostangripna P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 5 Generell status Vattenrening Risk Tids- Status intervall ❷ 5-25år Vissa delar i vattenreningen har nått sin tekniska livslängd (filter VR1, tankar). Andra delar är kraftigt påverkade, med korrosion, av pågående läckage samt en dålig miljö i teknikrummet (pumpar, växlare). Medan vissa delar är i gott skick, och har en betydande livslängd kvar (Filter VR 2 och 3, rör). Kortsiktigt finns en del åtgärder som måste genomföras för att säkerställa arbetsmiljösäkerheten. Långsiktigt behöver vattenreningen bytas i sin helhet för fortsatt drift. Eventuellt kan filter i VR2 återanvändas, men det får utvärderas i framtida projektering. 8 Anmärkningar, brister och rekommendationer Vattenrening Nedan finns det en sammanfattning av bristerna som identifierats av Sweco. 14. Teknik, Källarplan Risk Tids- Objekt/Status/Brister Bild Åtgärder och rekommendation Kostnad intervall (kSEK) ❸ 0-5år Skadade 401, Risken för ett haveri av en 300 cirkulationspumpar. Många 402 cirkulationspump är stor. Vid ett cirkulationspumpar är haveri måste anläggningen stängas, korrosionsskadade samt då cirkulationspumparna driver hela att lagring/tätning är vattenreningen, tills att en ny är skadade. Vilket medför monterad. Vilket kan ta 4-5 dagar. läckage och missljud. Rekommenderat är att byta skadade pumpar. ❸ 0-5år Trycksandfilter VR1, är 403, Om ett filter havererar kan det 1 400 ifrån 80talet och har nått 404 medföra att vi får upp filtersand till sin tekniska livslängd. bassängerna eller översvämning i Filtren har renoverats källaren. Båda utfallen innebär att invändigt för ett antal år anläggningen måste stängas under en sedan. längre period. Vår rekommendation är att filtren med tillhörande filtergarnityr byts. ❶ 5-25år Trycksandfilter VR2, ifrån 405 Inga akuta åtgärder krävs 2008 och är i gott skick. I ett längre perspektiv, 25år, så Dock så kommer de kommer de behöva bytas. behöva bytas inom 25 år. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx ❷ 0-5år Ventiler, varierande skick Skadade/defekta ventiler byts. 250 beroende på var de är placerade. Vissa har korroderat och på andra har tätningar stelnat. ❶ 5-25år Rör/upphängning, generellt Inga akuta åtgärder krävs i gott skick I ett längre perspektiv, 25år, så kommer de behöva bytas. ❸ 0-5år Kemikaliehantering. Stora 408, Kemikaliehanteringen byts i sin helhet 200 delar av kemikalie- 409, för att uppfylla dagens krav. hanteringen är ifrån 2008. 410, Klortankar har en livslängd 411 på 10-15 vilket gör dem förbrukade. Vidare så är skyddsmatlingen på trycksidan av doserpumpar bristfällig/obefintlig. ❷ 0-5år Givare/mätare. De flesta 412, Vid haveri byts respektive 50 givare är ifrån 2008 och 413 givare/mätare. har nått sin tekniska livslängd. Vissa är också skadade av den omgivande miljön med korrosion. ❷ 0-5år VVX och övrig utrustning. 406, Skadad utrustning, primärt växlare, 150 Många delar är skadade 407 byts. på grund av det dåliga klimatet i maskinrummet, vilket framförallt lett till korrosion. ❶ 5-25år Styrsystemet är nyligen Inga akuta åtgärder krävs bytt. Dock finns fortfarande I ett längre perspektiv, 25år, så komponenter ifrån den kommer den behöva bytas. gamla delen som återanvänts. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 5 Kostnadsbedömning Tids- Objekt Åtgärd Kostnad intervall (kSEK) 0-5 år Bygg Åtgärder som krävs för en fortsatt drift av 280 anläggningen motsvarande i dag 5-25 år Bygg Åtgärder som krävs för en fortsatt drift 32 400 under ett längre perspektiv 0-5 år El-, Tele-, Styr- och Åtgärder som krävs för en fortsatt drift av 1 148 Övervakningssystem anläggningen motsvarande i dag 5-25 år El-, Tele-, Styr- och På 25års sikt så är all teknisk livslängd på el-, 15 000 Övervakningssystem tele- och styrinstallationer uppnådd och uppnådd och bör bytas ut i sin helhet. Kostnad är framtagen med uppskattat pris per m2 för demontering och nyinstallation av anläggningen i lika omfattning som befintlig 0-5 år VVS Åtgärder som krävs för en fortsatt drift av 3 280 anläggningen motsvarande i dag 5-25 år VVS På 25års sikt så är all teknisk livslängd på 26 000 VVS-och Kylinstallationer uppnådd och bör bytas ut i sin helhet. Kostnad är framtagen med uppskattat pris per m2 för demontering och nyinstallation av anläggningen i lika omfattning som befintlig 0-5 år Vattenrening Åtgärder som krävs för en fortsatt drift av 2 350 anläggningen motsvarande i dag 5-25 år Vattenrening På 25års sikt så är all teknisk livslängd på 15 000 vattenreningen uppnådd och bör bytas ut i sin helhet. Kostnad är framtagen med uppskattat pris per m2 för demontering och nyinstallation av anläggningen i lika omfattning som befintlig Uppskattad totalkostnad 0-5 år 7 058 kSEK Uppskattad totalkostnad 5-25år 88 400 kSEK P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 9 Bilaga betongutredning I denna bilaga beskrivs den materialanalys och bedömning som utförts i betongutredningen. 9.1 Materialanalys Armeringskorrosion innebär att armeringen som är ingjuten i betongen rostar. Korrosionsprodukterna har större volym en det okorroderade stålet vilket medför spjälkskador (även kallat rostsprängning) eller sprickbildning i betongen. Armeringskorrosion i betong orsakas huvudsakligen av två nedbrytningsmekanismer; karbonatisering och kloridkontaminering: • Karbonatiseringen är en kemisk reaktion mellan luftens koldioxid och alkaliska beståndsdelar i betongen. Karbonatiseringen sker på alla betongytor utsatta för luft och tränger succesivt djupare in i betongen likt en front från betongytan. När karbonatiseringen har nått fram till armeringsjärnen börjar dessa rosta, förutsatt att betongen är tillräckligt fuktig. • Kloridkontaminering eller kloridinträngning kan i ett badhus ske genom att bad- eller processvatten innehåller klorider som kommer i kontakt med betongen genom läckage, diffusion, spill eller otätheter i tätskikt. När kloridhalter överstigande det kritiska kloridtröskelvärdet (generellt över 0,4 vikt-% klorider i förhållande till cementvikten) uppnås på armeringens nivå i en betong kan armeringen börja rosta, förutsatt att betongen är tillräckligt fuktig, se Tabell 1. • I simbassänger och teknikutrymmen runt bassängerna är fukthalten oftast tillräckligt hög för att korrosion ska kunna uppstå om betongen har karbonatiserat in till armeringen eller kritiska kloridhalter har uppstått på armeringens nivå. Tabell 1. Korrosionsrisk enligt Browne (1980)1). Kloridhalt i förhållande till Risk för korrosion cementvikten <0,4 % Försumbar (neglected) 0,4 – 1,0 % Möjlig (occasionally) 1,0 – 2,0 % Trolig (quite probable) >2,0 % Säker (certain) 1) R. D. Browne, Marine durability survey of the Tongue Sand Tower, Concrete in the Oceans, Technical Report, P4. Final Report, Cement and Concrete Association, London, 1980. Nedan följer en beskrivning av utförda materialundersökningar såsom täckskiktsmätning, karbonatiseringsmätning och kloridanalys. Materialprovernas placering i källarplan redovisas i Figur 1. • Täckskiktsmätning utfördes på plats genom elektromagnetisk täckskiktsmätare av modell Proceq Profoscope+ och vid exponerade armeringsjärn med mätstock/skjutmått. Täckskikt, eller täckande betongskikt är tjockleken på den betong som befinner sig utanför det yttersta armeringsjärnet mot betongytan. Täckskiktet skyddar ursprungligen armeringen i en konstruktion från korrosionsangrepp och bidrar till armeringens vidhäftning till betongen. • Karbonatiseringsdjupet mättes med hjälp av en indikatorvätska i lokala borrhål ⌀ 16 mm i konstruktionen. • Kloridhaltsanalys mättes genom att betong på olika djup i konstruktionen borrades ut och samlades upp för att sedan skickas till analys hos Vattenfall Betongprovning. Kloridhalten analyserade enligt VU-SC:51 med cementhaltbestämning enligt VU-SC:50. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Figur 1. Provpunkternas placering i källarplan. Resultatet av mätning av täckande betongskikt, karbonatiseringsdjup och kloridhalt sammanställs i Tabell 2. Nedan följer en sammanfattning av resultatet: • Det täckande betongskiktet var generellt 20–30 mm, men lokalt lägre där armering låg närmare betongytan. • Karbonatiseringsdjupet varierade mellan 25 och 35 mm, vilket innebär att det översteg det täckande betongskiktet i majoriteten av mätpunkterna. Med anledning ad detta riskerar armeringen i de flesta konstruktionsdelar utsatta för läckage eller hög fukthalt att rosta. • Kloridhalten översteg i nära på samtliga provpunkter (utom en) kloridtröskelvärdet 0,4 %. Även i referensprover på utsida bassängvägg, där ingen spjälkskada eller bom observerades, översteg kloridhalten kloridtröskelvärdet. Med anledning ad detta riskerar armeringen i de flesta konstruktionsdelar utsatta för läckage eller hög fukthalt att rosta. • Prov C2 visar att kloridhalten på pelare ca 1 m över golvnivån var något förhöjd, men dock inte överstigande kloridtröskelvärdet. Tabell 2. Resultat av täckskikts- och karbonatiseringsmätning samt kloridhaltsanalys. a re ttiL n o itk u rts n o K ra tn e m m o K ]m m [ tk ik s k c ä T ta n g o n b ir r e a s K -i ]m m [ p u jd d iro lK ]m m [ tla h d iro lK v a % [ ]tk iv tn e m e c A Bassängvägg Vid spjälkskada. 31 25 25–45 1,25 B Väggkonsol/upplag för Vid spjälkskada. 5–10 30 5–10 2,76 bjälklag C1 Pelare Vid spjälkskada, 200 mm 10–15 25 10–20 3,53 över golv. C2 Pelare Vid spjälkskada, 1000 mm 10–15 25 10–20 0,22 över golv. D Bassängvägg utsida Vid spjälkskada. 22 25 15–30 0,65 E Bassängvägg utsida Referens, ingen bom eller 30 35 20–35 1,19 spjälkskada. Liten fuktfläck i området. F1 Utjämningsbassäng Referens, ingen bom eller 18 35 10–20 0,6 vägg utsida spjälkskada. F2 Utjämningsbassäng Vid spjälkskada. 18 25 15–20 2,6 vägg utsida P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 9.2 Bedömning betongutredning Generellt bedöms de undersökta betongkonstruktionerna vara i stor risk för omfattande armeringskorrosion, orsakad av såväl karbonatisering som kloridkontaminering. Om inga åtgärder vidtas väntas observerad armeringskorrosionen att förvärras och nya skadeområden uppstå. Följden av detta är nedfallande betongbitar, ökat läckage och minskad bärförmåga i betongkonstruktionerna. Byggnaden var vid undersökningstillfället drygt 55 år gammal och den tekniska livslängden bedöms vara slut för de konstruktionsdelar som blivit utsatta för läckage genom konstruktionen. Betongpelarna utmed källarväggen på byggnadens södra långsida bedömdes vara i stort behov av betongreparation. Över hälften av pelarna uppvisade betongskador med bakomliggande armeringskorrosion. Bärförmågan bedöms vara påverkad, men inte allvarligt reducerad. Orsaken till betongskadorna bedöms i huvudsak vara kloridinträngning då mycket höga kloridhalter uppmättes nära skadorna på pelarens nedre del. Runt de skadade pelarna var golvet fuktigt och runt flera pelare fanns vattenpölar orsakade av vattenläckage. Kloridprov 1 m upp från golvet visar att kloridhalten på denna nivå understiger kloridtröskelvärdet. De skadade pelarna i källaren bedöms därför vara i behov av reparation upp till 1 m ovan golvnivån. Väggkonsolen som markeras i Bild 111 uppvisade omfattande spjälkskador, sprickbildning och i vissa fall spår av tidigare reparationer. Konstruktionsdelen har en viktig funktion i att utgöra upplag för bjälklaget och bassängdäck, varpå skadorna i denna bedöms vara särskilt allvarliga. Risk för nedfallande betongbitar förekommer, vilket skulle kunna skada tredje man såsom personal eller installationer. För att säkra bjälklagets upplag och bärförmåga i väntan på betongreparation rekommenderas stämpning av bjälklaget eller väggkonsolen. Bassängväggarna uppvisade generellt sett inga skador som påtagligt reducerade dess funktion eller bärförmåga, men den generella karbonatiseringen och kloridhalten i väggarnas utsida visar att bassängväggarnas har ett stort underhållsbehov och att skadorna väntas propagera och förvärras om konstruktionen fortsätter vara fuktig. I bassängväggens nedre del var väggen tjockare, likt en sockel eller förstyvning av väggen. I denna ”sockel” uppvisades dels spjälkskador men även håltagningar som kapat de yttre armeringsjärnen i sockeln. Sweco bedömer det nödvändigt att utföra en särskild utredning för att avgöra om denna sockel eller förstyvning har en statisk funktion i konstruktionen och om en förstärkning behöver utföras för att kompensera för skadorna och de kapade armeringsjärnen. Utjämningsbassängens väggar uppvisade liknande skador och underhållsbehov som bassängväggarna. Utanpåliggande stålprofiler, vilka bedömdes utgöra en förstärkning av bassängväggen, uppvisade korrosionsskador. Undersidan av bjälklaget ovanför utjämningsbassängen uppvisade spjälkskador och armeringskorrosion och bedömdes vara i behov av reparation. Ingen skada i utjämningsbassängen bedömdes påtagligt reducera konstruktionens funktion eller bärförmåga. Den pelare på bottenplan i bassängrummet som uppvisade betongskador bedöms vara i behov av reparation. Ingen materialanalys utfördes på pelaren. P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 6 Bildbilaga 1. Teknik, Källarplan Bild 100 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 101 Bild 102 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 103 Bild 104 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 105 Bild 106 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 107 Bild 108 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 109 Bild 110 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 111 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 112 Bild 113 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 114 Bild 115 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 116 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 117 Bild 118 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 119 Bild 120 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 4. Bassängrum, Bottenplan Bild 130 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 131 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 132 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 133 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 134 1. Fläktrum, Takplan P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 140 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 1. Teknik, Källarplan Bild 201 Bild 202 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 203 Bild 204 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 205 Bild 206 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 207 Bild 208 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 209 Bild 210 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 2. Omklädning, Källarplan Bild 211 Bild 212 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 3. Omklädning, Botten Bild 213 Bild 214 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 4. Bassängrum, Bottenplan Bild 215 Bild 216 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 217 Bild 218 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 219 2. Fläktrum, Takplan Bild 220 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 221 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 1. Teknik, Källarplan Bild 300 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 301 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 302 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 303 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 304 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 305 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 306 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 307 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 308 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 309 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 2. Omklädning, Källarplan Bild 310 Bild 311 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 312 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 313 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 314 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 315 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 3. Omklädning, Botten Bild 320 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 321 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 322 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 323 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 324 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 325 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 326 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 4. Bassängrum, Bottenplan Bild 340 Bild 341 Bild 342 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 343 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 344 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 345 Bild 346 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx 5. Bassängrum, Bottenplan Bild 350 Bild 351 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 352 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 353 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 354 Bild 355 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 356 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 357 Bild 358 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 359 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 360 Bild 361 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 362 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 363 Bild 364 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 365 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 366 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 401 Bild 402 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 403 Bild 404 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 405 Bild 406 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 407 Bild 408 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 409 Bild 410 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 411 Bild 412 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx Bild 413 P:\24228\30109590_Statusinventering_Klippan_Simhall\000_Statusinventerin 25 June 2026 g_Klippan_Simhall\15 Handlingar\Klippan SWECO Statusbedömning.docx PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02

§117 Revidering av Riktlinjer för pension för förtroendevalda utifrån OPF-KR 26 2026/201 Beskrivning av ärendet SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Följande förändringar införs Omställningsstöd: • En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. • Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. • Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. Pension: • Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. • Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. • Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. • Sambobegreppet förtydligas. Familjeskydd: • Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. • Sambobegreppet klargörs. • En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna. Rekommendationer om ikraftträdande SKR rekommenderar att OPF-KR 26 antas med ikraftträdande den 15 oktober 2026. Datumet är valt för att sammanfalla med starten av en ny mandatperiod. Syftet är att undvika förändringar av villkor under pågående mandatperiod och skapa förutsägbarhet och likvärdighet för de förtroendevalda. Gällande avtal OPF-KR 25 I OPF-KR 25 är första årets ekonomiska omställningsstöd samordningsfritt. Om man följer SKR:s rekommendation så kommer de som har omfattats av tidigare reglementen som avgår efter valet 2026 att ha samordning redan första året. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02 Hur hanteringen av de förtroendevalda som tillträdde efter valet 2022 och avgår vid valet 2026 ska ske behöver beslutas av kommunstyrelsen. HR-chef Pernilla Gedda närvarar och svarar på frågor i ärendet och Pernilla bjuds in till kommunstyrelsens sammanträde 2026-09-02. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från HR-chef, 2026-06-24 Cirkulär 25:64 från SKR SKR:s kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) Riktlinjer för pension för förtroendevalda 2025-12-03 Förslag nya Riktlinjer för pension för förtroendevalda, 2026-06-24 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilagor att gälla från 2026-10-15. att anta revideringen av Riktlinjer för pension för förtroendevalda utifrån bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilaga att gälla från 2026-10-15. att de förtroendevalda som nytillträder efter valet 2026 kommer att tillhöra OPF-KR 26. att de förtroendevalda som omfattats av OPF-KR 25 och som fortsätter som förtroendevald efter valet 2026 tillhör OPF-KR 26. att de förtroendevalda som tillträdde efter valet 2022 och avlutar uppdrag vid valet 2026 kommer att omfattas av OPF-KR 25 och därmed inte ha samordning av det ekonomiska omställningsstödet, att motsvarande ändringar görs i arvodesbestämmelserna. Beslut skickas till HR-avdelningen HRSC Kansliavdelningen ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20

§118 Svar på motion från Katarina Nimé (V) om utbildning av alla kommunanställda i HBTQI-frågor 2026/145 Beskrivning av ärendet Katarina Nimé (V) har till kommunfullmäktige lämnat in en motion. I motionen yrkar hon: att samtliga kommunala verksamheter inom Klippans kommun ska utbildas i HBTQI- kompetens (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner) och genomgå HBTQI-certifiering, med start i förskola, skola och äldreomsorg, att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en tidsplan för hur certifieringen ska genomföras för att omfatta alla anställda, att medel avsätts i budgeten för att möjliggöra denna kompetenssatsning. HBTQI-certifiering RFSL genomför HBTQI-certifieringar. Anställda i verksamheten genomgår utbildning och är delaktiga i ett utvecklingsarbete som omfattar en verksamhetsanalys samt formulering av mål och insatser. Processen innefattar: • 2 webbutbildningar á 40 min vardera för all personal • 12 timmar föreläsarledd utbildning för all personal • 7 timmar processledning för utsedd arbetsgrupp med fokus på handlingsplan för kommande tre år. Vanligtvis sträcker sig processen över 2 till 12 månader. För en involvering av all personal skulle processen sträcka sig över flera år. Processen resulterar i en handlingsplan för tre år, vilket också är den tid som hbtqi-certifikatet gäller. Certifieringen kostar 170 000 kr för grupper om 16 - 30 personer. Om man skalar upp det till kommunens samtliga anställda (ca 1 600 personer) blir det en kostnad om drygt 9 mkr. Certifieringen behåller man under tre års tid och därefter erbjuds en omcertifieringsprocess till en kostnad om 22 tkr. Det finns en annan aktör, Samkrafter, som också gör denna typ av certifiering, men då är det inte ”originalcertifieringen”. Via Samkrafter skulle kostnaden landa på ca 3 mkr för 1 600 personer PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02 Ekonomiska perspektiv Kostnaden för själva certifiering av samtliga anställda skulle vara ca 9 mnkr de första tre åren och därefter sker en omcertifiering till en kostnad om 22 tkr. Därutöver tillkommer kostnader för de anställdas utbildningstid samt eventuella vikariebehov. Beslutsunderlag Motionssvar från HR-chef, 2026-06-23 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-04-17 Motion från Katarina Nimé Yrkanden Johan Petersson (S) yrkar att återremittera ärendet för att undersöka hur arbetet, uppdatering och utbildning kring samtliga diskrimineringsgrunder bedrivs i kommunen. Tonny Svensson (M), Börje Norén (C), Gunilla Svensson (S) och Boris Svensson (S) yrkar bifall till Johan Peterssons yrkande. Helena Dådring (VF) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar i första hand om kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet eller avgöra det idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Därefter frågar ordföranden om kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen utifrån kostnadsaspekten att ge kommunstyrelsen ett nytt uppdrag att se över rutiner för hur kommunen arbetar med uppföljning och implementering av samt fortbildning kring diskrimineringslagen. Deltar inte i beslut Johan Petersson (S), Tonny Svensson (M), Börje Norén (C), Boris Svensson (S) och Gunilla Svensson (S) deltar ej i beslutet avseende att avslå motionen. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02 Beslut skickas till HR-avdelningen Motionären ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20

§119 Svar på motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025/184 Beskrivning av ärendet Johan Petersson (S) har lämnat in en motion i vilken han föreslår att utreda möjligheten att utveckla biblioteken i Östra Ljungby och Ljungbyhed till att även bli en satellitkundtjänst. Motionen remitterades till kultur- och fritidsnämnden samt till kundtjänst för yttrande. Båda instanserna är förvisso positiva till att utveckla kommunen utanför tätorten men ser inte att biblioteken är platsen. Man lyfter bland annat att satellitkundtjänster med bemanning från kundtjänst på bibliotek i mindre orter har provats i flera kommuner där man ser att nyttjandegraden är låg. Filialbiblioteken har få öppetdagar vilket gör att servicen blir starkt begränsad. Kundtjänst pekar också på att man övergår alltmer till digitala lösningar både för boende i tätorten och i ytterområden. Kundtjänst och Biblioteket ser att en utveckling mot filialbiblioteken som satellitkundtjänst skulle kräva resurser oavsett om biblioteket eller kundtjänst skulle bemanna som troligen inte står i paritet med troligt resultat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-08-04 Protokollsutdrag kultur- och fritidsnämnden 2025-10-22, § 103 Motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025-06-26 Yrkanden Johan Petersson (S), Therese Långberg (M), Tonny Svensson (M), Börje Norén (C), Boris Svensson (S) och Gunilla Svensson (S) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen beslutar att avslå eller bifalla motionen och finner att kommunstyrelsen beslutar att avslå motionen. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02 Reservation Johan Petersson (S), Therese Långberg (M), Tonny Svensson (M), Börje Norén (C), Boris Svensson (S) och Gunilla Svensson (S) reserverar sig mot beslutet. Beslut skickas till Motionären Kultur- och fritidsnämnden Kundtjänst ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20

§120 Svar på motion från Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) om sorteringskärl 2026/20 Beskrivning av ärendet Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) har lämnat in en motion 2026-01-12 i vilken de föreslår att kärl för sortering tas fram och sätts upp på lämpliga ställen i kommunen. Från och med 1 januari 2026 är kommunen enligt lag skyldig att samla in vanligt förpackningsavfall (pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar) separat på torg eller i parker där det uppkommer betydande mängder sådant förpackningsavfall. Kommunen ska dessutom samla in förpackningsavfall av plast på andra platser utomhus där det förekommer betydande mängder sådant förpackningsavfall (2022:1274, kap 6 § 8). Kommunen har med anledning av lagändringen placerat ut sorteringsbehållare i femfacksmodell (färgat glas, ofärgat glas, pappersförpackningar, plastförpackningar och metallförpackningar) på fyra platser i kommunen: • Torget, Ljungbyhed • Kungsfiskarens lekplats/Stadsparken, Klippan • Åbyplan/Busshållplats Storgatan, Klippan • Centrumparken/Busshållplats, Östra Ljungby Ekonomiska perspektiv Inköp av nya sorteringsbehållare uppgår till ca 250 tkr och finansieras genom investeringsbudget för gata/park för 2025. Kommunen har inte rätt till ersättning från producentansvarsorganisationer för insamling och tömning av de nya behållarna eftersom mängden avfall inte uppgår till gränsvärdet för betydande mängd avfall. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetsutvecklare & gatu- och parkchef, 2026-08-10 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige, 2026-01-26, § 10 Motion från Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) om sorteringskärl, 2026-01-12 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02 Beslut skickas till Gatu -och parkchef Verksamhetsutvecklare, tekniska Teknisk chef ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20

§121 Energiplan för Klippans kommun - 2026-2030 2022/126 Beskrivning av ärendet Förslag till Energiplan 2026–2030 har tagits fram i enlighet med lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Energiplanen omfattar både Klippans kommuns geografiska område och kommunorganisationen och utgör ett strategiskt styrdokument för kommunens långsiktiga arbete med energifrågor. Planen beskriver nuläget för energianvändning, energitillförsel och energiproduktion inom kommunen samt analyserar framtida utmaningar kopplade till elektrifiering, effektbehov, energiförsörjning och nätkapacitet. I planen konstateras att kommunen har en hög grad av beroende av energi som tillförs utifrån samtidigt som efterfrågan på el förväntas öka till följd av samhällets och näringslivets elektrifiering. Utifrån genomförd nulägesanalys och identifierade framtidsutmaningar anger energiplanen en strategisk viljeinriktning samt fokusområden och riktlinjer för kommunens fortsatta arbete. Fokus ligger på att stärka energisystemets robusthet, främja energieffektivisering, skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion samt säkerställa att energifrågor beaktas i kommunens fysiska planering och samhällsutveckling. Energiplanen ska vara vägledande för kommunens arbete under perioden 2026–2030 och utgöra underlag för beslut och prioriteringar inom bland annat fysisk planering, näringslivsutveckling, krisberedskap och kommunal verksamhet. Vid sammanträde 2026-06-10 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att ställa sig bakom Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun, samt att remittera Energiplanen till Länsstyrelsen Skåne för yttrande senast 27 juli 2026. Länsstyrelsen i Skåne har sedermera inkommit med ett yttrande upprättat 2026-07-14, och där haft omfattande synpunkter på Energiplanen. Läget nu är att kommunen saknar en gällande energiplan och uppfyller därför inte lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Förvaltningens avsikt var initialt att energiplanen skulle kompletteras med en plan för klimatanpassning, vilken om den antagits i stor utsträckning hade tillmötesgått länsstyrelsens synpunkter. Mot bakgrund av en lång och komplicerad beslutsprocess prioriterades framtagandet av en energiplan för att nätt och jämnt uppfylla de krav som ställs på kommunen. Enligt samma lagstiftning ska energiplanen utvärderas kontinuerligt och vid behov revideras varje mandatperiod. I nuläget har kommunen ingen miljöstrateg (tjänsten är vakant) och länsstyrelsens synpunkter är så pass omfattande att kommunen i rimlig tid har svårt att göra en revidering som tillmötesgår länsstyrelsen synpunkter. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02 Med hänvisning till att kommunen saknar en gällande och lagstadgad energiplan och att kommunen ändå ska revidera planen under kommande mandatperiod föreslås att kommunstyrelsen och fullmäktige, trots de omfattande synpunkterna från länsstyrelsen, ändå antar planen. Ekonomiska perspektiv Antagandet av energiplanen medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Eventuella framtida åtgärder, investeringar eller projekt som följer av energiplanens inriktning hanteras och prövas inom ramen för ordinarie budget- och verksamhetsplaneringsprocess. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommundirektören, 2026-08-18 (denna handling) Länsstyrelsen Skånes yttrande över kommunens förslag till Energiplan, 2026-07-14 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-02 Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun Yrkanden Johan Petersson (S) yrkar bifall till förslaget och önskar att lämna en protokollsanteckning. Tonny Svensson (M), Therese Långberg (M), Börje Norén (C), Boris Svensson (S) och Gunilla Svensson (S) ställer sig bakom protokollsanteckning Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta föreliggande förslag till Energiplan för Klippans kommun; samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att revidera energiplanen under kommande mandatperiod och därvid beakta synpunkterna från länsstyrelsen. Protokollsanteckning Johan Petersson (S) medges lämna nedan protokollsanteckning: Detta har pågått under lång tid, det har återremitterats ett flertal gånger. Ärendegången har varit allt annat än optimal. Detta beror på politiken och inte på beredningen på tjänstepersonsnivå. Ursprungligen så hade vi ett förslag till Klimat- och energiplan som till de flesta delar hade uppfyllt Länsstyrelsens omfattande synpunkter. Det är tråkigt att vi inte kunde enas om det mer heltäckande förslag till Klimat- och energiplan som förelåg tidigare. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02 Vi känner oss dock tvingade att ställa oss bakom föreliggande förslag till Energiplan då vi utifrån lagkrav måste anta en plan denna mandatperiod. Detta trots Länsstyrelsens synpunkter. Det är viktigt, oavsett vilket styre som tillträder efter valet, att planen tidigt revideras för att täcka in Länsstyrelsens synpunkter. Beslut skickas till Länsstyrelsen Miljöstrateg Kommunikationsavdelningen Tekniska förvaltningen Kommundirektör ____ Tjänsteskrivelse 2026-08-18 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Tomas Rikse Kommundirektör Energiplan för Klippans kommun - 2026-2030 2022/126 Beskrivning av ärendet Förslag till Energiplan 2026–2030 har tagits fram i enlighet med lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Energiplanen omfattar både Klippans kommuns geografiska område och kommunorganisationen och utgör ett strategiskt styrdokument för kommunens långsiktiga arbete med energifrågor. Planen beskriver nuläget för energianvändning, energitillförsel och energiproduktion inom kommunen samt analyserar framtida utmaningar kopplade till elektrifiering, effektbehov, energiförsörjning och nätkapacitet. I planen konstateras att kommunen har en hög grad av beroende av energi som tillförs utifrån samtidigt som efterfrågan på el förväntas öka till följd av samhällets och näringslivets elektrifiering. Utifrån genomförd nulägesanalys och identifierade framtidsutmaningar anger energiplanen en strategisk viljeinriktning samt fokusområden och riktlinjer för kommunens fortsatta arbete. Fokus ligger på att stärka energisystemets robusthet, främja energieffektivisering, skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion samt säkerställa att energifrågor beaktas i kommunens fysiska planering och samhällsutveckling. Energiplanen ska vara vägledande för kommunens arbete under perioden 2026–2030 och utgöra underlag för beslut och prioriteringar inom bland annat fysisk planering, näringslivsutveckling, krisberedskap och kommunal verksamhet. Vid sammanträde 2026-06-10 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att ställa sig bakom Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun, samt att remittera Energiplanen till Länsstyrelsen Skåne för yttrande senast 27 juli 2026. Länsstyrelsen i Skåne har sedermera inkommit med ett yttrande upprättat 2026-07-14, (bilaga) och där haft omfattande synpunkter på Energiplanen. Läget nu är att kommunen saknar en gällande energiplan och uppfyller därför inte lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Förvaltningens avsikt var initialt att energiplanen skulle kompletteras med en plan för klimatanpassning, vilken om den antagits i stor utsträckning hade tillmötesgått länsstyrelsens synpunkter. Mot bakgrund av en lång och komplicerad beslutsprocess prioriterades framtagandet av en energiplan för att nätt och jämnt uppfylla de krav som ställs på kommunen. Enligt samma lagstiftning ska energiplanen utvärderas kontinuerligt och vid behov revideras varje mandatperiod. Tjänsteskrivelse 2026-08-18 I nuläget har kommunen ingen miljöstrateg (tjänsten är vakant) och länsstyrelsens synpunkter är så pass omfattande att kommunen i rimlig tid har svårt att göra en revidering som tillmötesgår länsstyrelsen synpunkter. Med hänvisning till att kommunen saknar en gällande och lagstadgad energiplan och att kommunen ändå ska revidera planen under kommande mandatperiod föreslås att kommunstyrelsen och fullmäktige, trots de omfattande synpunkterna från länsstyrelsen, ändå antar planen. Ekonomiska perspektiv Antagandet av energiplanen medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Eventuella framtida åtgärder, investeringar eller projekt som följer av energiplanens inriktning hanteras och prövas inom ramen för ordinarie budget- och verksamhetsplaneringsprocess. Hållbar utveckling Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. Bedömningen visar att energiplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Någon strategisk miljöbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommundirektören, 2026-08-18 (denna handling) Länsstyrelsen Skånes yttrande över kommunens förslag till Energiplan, 2026-07-14 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-02 Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta föreliggande förslag till Energiplan för Klippans kommun; samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att revidera energiplanen under kommande mandatperiod och därvid beakta synpunkterna från länsstyrelsen. Beslut skickas till Länsstyrelsen Miljöstrateg Kommunikationsavdelningen Tekniska förvaltningen Kommundirektör Tjänsteskrivelse 2026-08-18 Tomas Rikse Kommundirektör Yttrande 1(6) Datum Diarienummer 2026-07-14 20887-2026 Klippans kommun kommunstyrelsen@klippan.se Yttrande över remiss om Energiplan för Klippans kommun 2026–2030 Er beteckning: 2022/126 Länsstyrelsen har erbjudits möjlighet att yttra sig över förslag till Energiplan för Klippans kommun 2026–2030. Vi är positiva till remissförfarandet som ger kommunen möjlighet att förankra och få synpunkter på energiplanen. Vi hoppas att Länsstyrelsens synpunkter kan bidra i framtagandet av en energiplan som säkerställer en trygg energiförsörjning i kommunen och främjar länets gemensamma arbete att nå klimat- och energimål för Skåne. Enligt lag ska varje kommun ha en aktuell plan för kommunens geografiska område för tillförsel, distribution och användning av energi. Energimyndigheten har tagit fram en vägledning för kommunal energiplanering och en mall för vad en energiplan bör innehålla för att säkerställa att nödvändiga områden och underlag redovisas i planerna. Länsstyrelsen har granskat kommunens förslag till energiplan utifrån vägledningen och lagen (1977:439) om kommunal energiplanering, samt tillhörande förordning (1977:440). Notera dock att Länsstyrelsen inte är tillsynsmyndighet för denna lagstiftning. Länsstyrelsen vill även framhäva vikten av att se den kommunala energiplaneringen som en kontinuerlig arbetsprocess som energiplanen utgör en grund för. Nedan redogörs för Länsstyrelsens synpunkter på respektive avsnitt i förslaget till energiplan. Omfattning, genomförande och uppföljning Det är positivt att energiplanen omfattar både kommunens geografiska område och kommunorganisationen och att den ska vara vägledande vid beslut som rör energifrågor och samhällsutveckling. Länsstyrelsen ser dock en utmaning med att ingen specifik del av kommunen anges ha ytterst ansvar för att säkerställa genomförandet av energiplanen och dess olika delar. Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter Yttrande 2(6) 2 026-07-14 2 0887-2026 Länsstyrelsen ser positivt på att det finns en plan för uppföljning av energiplanen, men ifrågasätter att det eventuellt bara kommer göras en gång per mandatperiod. Länsstyrelsen anser att uppföljningen bör ske oftare för att kommunen ska kunna få en tydligare bild av hur arbetet fortlöper och göra anpassningar. Inledning Länsstyrelsen är positiv till att det i energiplanen beskrivs hur kommunorganisationen själv inte har rådighet över alla frågor i energiplanen och därför är beroende av invånare och näringsliv i kommunen, samtidigt som kommunorganisationen har en viktig uppgift att skapa rätt förutsättningar. Länsstyrelsen ställer sig frågande till kommunens behovsbedömning enligt 6 kap. miljöbalken om att Energiplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan och att ingen strategisk miljöbedömning av energiplanen därför tagits fram. Enligt Energimyndighetens vägledning för kommunal energiplanering ställer miljöbalken och dess följdlagstiftningar krav på en miljöbedömning i de flesta fall, och även det kan verka uppenbart att så inte är fallet behöver kommunen ändå undersöka om den innebär betydande miljöpåverkan tillsammans med bland annat Länsstyrelsen. Från globalt till lokalt Länsstyrelsen ser positivt på att relevanta målsättningar på internationell, nationell och regional nivå beskrivs i energiplanen för att sätta det i ett större perspektiv. Länsstyrelsen anser dock att avsnittet hade kunnat innehålla några konkreta exempel av relevanta mål och regler på internationell och nationell nivå. På regional nivå är det positivt att Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030 samt arbetet inom Skånes effektkommission lyfts fram. Det är också bra att energiplanens koppling till andra kommunala mål och styrdokument exemplifieras. Nulägesbeskrivning I nulägesbeskrivningen redovisas data och statistiska underlag från år 2020 på flera ställen. Länsstyrelsen har förståelse för att tillgången till statistik är fördröjd, exempelvis två år för kommunal och regional energistatistik från SCB, och att en process för framtagande och beslut av en energiplan kan leda till ytterligare Yttrande 3(6) 2 026-07-14 2 0887-2026 eftersläpning. Länsstyrelsen anser dock att en fördröjning på sex år är problematisk i ett avsnitt som syftar till att beskriva nuläget, inte minst med hänsyn till de senaste årens snabba utveckling inom energisystemet. Användningen av denna data som riskerar att vara utdaterad gör att Länsstyrelsen ställer sig tveksam till huruvida den här delen av energiplanen kan definieras som aktuell i enlighet med lagen om kommunal energiplanering. Eftersom en korrekt beskrivning av nuläget är en viktig utgångspunkt för efterföljande delar i energiplanen anser Länsstyrelsen att kommunen bör uppdatera nulägesbeskrivningen med nyare data och statistiska underlag i den mån det är möjligt. Energianvändning i Klippan Det är bra att nuläget för energianvändning inom olika sektorer beskrivs, vilket bland annat synliggör den stora andelen energianvändning som industrier inom kommunen står för. Tillgång till energi Länsstyrelsen ser positivt på att tillförseln av energi beskrivs uppdelat på olika energibärare, inklusive förutsättningar för tankning och laddning av fordon. Energiflöden Länsstyrelsen är positiv till att energiflöden presenteras i form av ett sankey-diagram. Länsstyrelsen anser att de redovisade siffrorna för nordisk elmix ger en mycket missvisande bild av fossilberoendet för elanvändning i Sverige och Norden. Såvitt Länsstyrelsen kan utläsa representerar de angivna siffrorna den så kallade residualmixen för år 2020 och är baserat på statistik för tidigare år från Energimarknadsinspektionen.1 Residualmix används för att bedöma miljövärdet av den el som återstår när el som sålts med garanterat ursprung räknats bort – det motsvarar alltså inte den faktiska fördelningen av el som tillförs och används i det nordiska elsystemet. Det finns nyare och mer representativa siffror som Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen använder för att ge en korrekt 1 Energimarknadsinspektionen (2025). Residualmixen för år 2011-2023. Hämtad från: https://ei.se/bransch/ursprungsmarkning-av-el/residualmix/residualmixen---tidigare-ar Yttrande 4(6) 2 026-07-14 2 0887-2026 nulägesbild av elmixen. Enligt en rapport av IVL Svenska Miljöinstitutet var exempelvis andelen tillförd el i den nordiska elmixen 78% från förnybart, 18,3 % från kärnkraft och endast 3,7 % från fossilt (år 2023).2 Faktumet att elmixen utgörs av en så pass låg andel energi från fossila källor synliggör varför elektrifiering är viktigt för klimatomställningen. Därför anser Länsstyrelsen att det är viktigt att detta framgår i energiplanen. Samlad analys av energisystemet Enligt Länsstyrelsen innehåller avsnittet bra analyser om behovet av samspelet mellan tillförsel, distribution och användning av energi. Framtidsbild och utmaningar Länsstyrelsen ser positivt på att energiplanen beskriver att elanvändning från industri- och byggsektorn prognosticeras öka kraftigt i kommunen, vilket synliggör behovet av främjande åtgärder som kan möjliggöra elektrifieringen av denna sektor i kommunen. Länsstyrelsen vill betona vikten av att vara tydlig när begreppen energi (som innefattar el, värme, gas, flytande bränslen etc.) respektive el används i energiplanen. Under rubriken Utmaningar anges att förbrukningen av energi i elområdet SE4 är fyra gånger högre än vad som produceras i området. Länsstyrelsen ställer sig frågande till om kommunen menar förbrukningen av el snarare än energi. Det är positivt att risker för begränsad tillgång av eleffekt beskrivs. För att utveckla denna del av energiplanen rekommenderar Länsstyrelsen att kommunen för dialog med elnätföretag inom kommunen om nätutvecklingsplanerna och dess framtagande. Länsstyrelsen anser också att utmaningar med överföringskapacitet på nationell nivå beskrivs i högre utsträckning än nödvändigt i energiplanen. Att verksamheter som idag använder gasol/naturgas börjar använda el beskrivs i detta avsnitt som en utmaning med hänsyn till potentiella utmaningar med kapacitet i elnätet. Länsstyrelsen anser att det bör framgå tydligare att skiftet från användning av fossila bränslen till el är elektrifieringen av verksamheter som är nödvändig 2 IVL Svenska Miljöinstitutet (2025), Emissionsfaktor för nordisk elmix år 2021–2023. Hämtad från: https://ivl.diva-portal.org/smash/get/diva2:2039769/FULLTEXT01.pdf Yttrande 5(6) 2 026-07-14 2 0887-2026 för energiomställningen och för att nå mål om minskad klimatpåverkan. Förutsättningar för att möjliggöra denna elektrifiering, exempelvis tillräcklig kapacitet i elnätet, behöver alltså säkerställas snarare än att beskrivas som en utmaning som kan medföra negativa konsekvenser för kommunen. Länsstyrelsen ser positivt på att behovet av användarflexibilitet och att fördela effektuttag över dygnet beskrivs i energiplanen, samtidigt som texten om denna viktiga pusselbit i energiomställningen hade kunnat utvecklats och troligtvis passat bättre i ett tidigare avsnitt än utmaningar. Länsstyrelsen anser att de beskrivande punkterna av kommunens roll som möjliggörare är bra, men inte passar under avsnittet som syftar till att beskriva utmaningar utan snarare under nästkommande avsnitt om Riktning framåt. Riktningen framåt Strategisk viljeinriktning Länsstyrelsen anser att kommunen har en bra ambition och inriktning för energiplaneringsarbetet framöver. Åtgärdsinriktning Länsstyrelsen ser positivt på åtgärdsområdena som anges, men konstaterar att dessa är på en övergripande nivå som kommer innebära utmaningar för genomförandet av energiplanen i praktiken. Det ställer höga krav på att åtgärder och prioriteringar verkligen prioriteras och konkretiseras i kommunens ordinarie verksamheter. Länsstyrelsen ser det som önskvärt att energiplanen innehåller mer konkreta och ansvarsfördelade åtgärder som bidrar till att säkerställa tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Relaterat till tabellen med fokusområden och riktlinjer så ställer sig Länsstyrelsen frågande till om indelningen av de två fokusområdena är ändamålsenlig med hänsyn till likheten mellan dem. Länsstyrelsen ser positivt på de så kallade riktlinjerna och att flera har mätbara indikatorer som möjliggör uppföljning. Yttrande 6(6) 2 026-07-14 2 0887-2026 De som medverkat i beslutet Beslut i detta yttrande har fattats av enhetschef Matilde Törnqvist med klimat- och energistrateg Erik Ormegard som föredragande. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Energiplan 2026-2030 Beslutad av: Kommunfullmäktige, den XX-XX-2026 Dokumentansvarig: Kommunstyrelsen Diarienummer: 2022/136 Senast reviderad: - Giltighetstid: 2026-2030 Omfattning Energiplanen gäller för perioden 2026 till 2030. Planen ska vara vägledande vid beslut som rör energifrågor och samhällsutveckling. Energiplanen omfattar både kommunens geografiska område och Klippans kommunorganisation, och ska ses som ett övergripande strategiskt dokument enligt lagen om kommunal energiplanering. Genomförande Hela Klippans kommunorganisation har ett gemensamt ansvar för att fokusområden och riktlinjer integreras i kommunens ordinarie styrsystem och arbete. Varje år fastställer kommunfullmäktige sin budget vilken ska förhålla sig till kommunens styrdokument. Eftersom fokusområden och riktlinjer i energiplanen kan gälla över flera mandatperioder, styrs det praktiska genomförandet av prioriteringar och ekonomiska förutsättningar som anges i kommunens budget. Samtliga nämnder har ett gemensamt ansvar för att fokusområden och riktlinjer i energiplanen integreras i verksamhetsplanering och budgetarbete utifrån respektive grunduppdrag. Uppföljning Som dokumentsansvarig ansvarar kommunstyrelsen för att revidera och följa upp planen. Uppföljning ska genomföras minst en gång per mandatperiod. Uppföljning ska därutöver ske vid väsentliga förändringar i energisystemet eller i omvärlden. Uppföljningen ska utgå från planens indikatorer och redovisa utvecklingen av energianvändning, energi- produktion och energiförsörjning inom kommunen. Inledning 4 Från globalt till lokalt 5 Nulägesbeskrivning 8 Framtidsbild och utmaningar 14 Riktningen framåt 18 Ordlista 21 Inledning Klippans kommun och regioner. Klippans kommun tillhör Sveriges södra elprisområde, SE4, där energianvändningen är Klippans kommun är en mellanstor kommun i nord- cirka fyra gånger högre än den lokala produktionen. västra Skåne med cirka 17 800 invånare. Sverige är indelat i fyra elprisområden, SE1–SE4. Kommunens landareal är 374 km², varav cirka 58 Detta tillsammans med en begränsad överföringska- procent består av skog. Klippans kommun är den pacitet, och en ökande elanvändning driven av elek- största arbetsgivaren i kommunen och näringslivet trifiering av industrin och transportsektorn skapar domineras av företag inom livsmedel, lantbruk och utmaningar i energiförsörjningen. Utmaningen som transportsektorn. ligger framför oss är att hitta en väg framåt med en energiförsörjning som tillgodoser Klippans kommun. Klippans kommunorganisation har inte rådighet över alla frågor och är i hög grad beroende av invånare, Energiplanen behandlar kommunens arbete med näringsliv och besökare för att tillsammans arbeta långsiktig energiförsörjning och energieffektivise- med energifrågan. Klippans kommunorganisation ring, dels i kommunens geografiska område, dels för har dock en viktig uppgift att skapa förutsättningar kommunen som organisation. Planen utgör energiplan för hållbara val. enligt lagen om kommunal energiplanering. I planen används ”Klippans kommun” för den geografiska Våra främsta utmaningar i Klippans kommun har platsen, ”Klippans kommunorganisation” avser identifierats och arbetet med framtagandet av en kommunens förvaltningar. energiplan har resulterat i fokusområden och riktlinjer, inom vilka vi ska fokusera vårt energiarbete: Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. Bedömningen visar att ener- 1. Trygg energiproduktion och förbrukning giplanen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan och därför har ingen strategisk miljö- 2. Trygg energiförsörjning bedömning eller miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Oroligheterna under 2020-talet ledde till en ener- gikris i Europa med kraftigt stigande elpriser. Ener- gifrågan blev ett prioriterat område för kommuner Från globalt till lokalt Internationella mål fjärrvärme och andra energiinfrastrukturer är viktiga förutsättningar för samhällsutveckling och näringsliv. Energiplanen tar sin utgångspunkt i flera internatio- nella mål och överenskommelser som rör utveck- Det svenska miljömålssystemet är det nationella lingen av energisystemet och energianvändningen. genomförandet av den ekologiska dimensionen av Här nedan följer ett par exempel. de globala hållbarhetsmålen. Miljökvalitetsmålet för ”God bebyggd miljö” tar upp energifrågan och anger Genom Agenda 2030 har FN:s medlemsländer enats nationella målsättningar för hållbar samhällsplane- om gemensamma mål för hållbar utveckling. För en- ring, bebyggelse- och infrastruktur samt hushållning ergiplaneringen är särskilt målet om hållbar energi med energi och naturresurser som är viktigt att för alla relevant. Målet betonar bland annat vikten förhålla sig till i energiarbetet. av tillgång till säker, tillförlitlig och långsiktigt hållbar energi och effektivare energianvändning i samhället. Inom EU finns gemensamma mål och regelverk som syftar till att stärka energiförsörjningen, öka ener- gieffektiviteten och utveckla ett mer integrerat och robust energisystem. EU:s energipolitik påverkar nationella styrmedel och regelverk som i sin tur har betydelse för kommunernas arbete med energipla- nering, infrastruktur och energianvändning. Nationella mål Energiplanen utgår från nationella mål och inrikt- ningar som styr utvecklingen av det svenska energi- systemet. Sveriges energipolitik syftar i grunden till att säkerställa en trygg, effektiv och långsiktigt håll- bar energiförsörjning för hela landet. Fokus ligger på att energisystemet ska vara robust, leveranssäkert och anpassat till samhällets behov, samtidigt som energianvändningen sker på ett effektivt sätt. En del av de nationella målen rör energieffektivi- sering. Genom att använda energi mer effektivt i byggnader, verksamheter och infrastruktur kan en- ergibehovet minska och energisystemets belastning reduceras. Kommunerna har en viktig roll i detta arbete genom planering, tillsyn, rådgivning och egna verksamheter. De nationella målen lyfter även betydelsen av ut- byggnad av lokal och regional energiproduktion som bidrar till ökad självförsörjningsgrad och minskad sårbarhet i energiförsörjningen. Utveckling av elnät, Regionala mål Plan för extraordinära händelser Planen ligger till grund för hur Klippans kommun Energiplanen utgår även från regionala organiserar sig under extra ordinära händelser. styrdokument och vägledningar som ger riktning Planen beskriver vad som ska göras och av vem vid och stöd för energiplanering i Skåne. olika tillfällen under en incidenthantering. Den har relevans för energiplanen då en extraordinär hän- Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030 är delse i praktiken skulle kunna innebära bortfall av el det centrala regionala styrdokumentet för energi. och värme under en viss tid. Strategin innehåller mål och prioriterade åtgärder Översiktsplan för energieffektivisering, lokal energiproduktion och Klippans kommunövergripande översiktsplan från energisystemets funktion, och fungerar som 2022 är kommunens nuvarande huvudsakliga styr- vägledning. Alla delar av samhället är viktiga och har dokument för långsiktig planering av kommunens ett gemensamt ansvar. mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen är ett verktyg för att identifiera och framföra en vision och Region Skåne tar också fram regionala analyser viljeriktning kring den fysiska miljön. Översiktspla- och rapporter om energiläget. Rapporterna kan ge nen har relevans för energiplanen då den innehåller bra underlag för kommunens energiplanering och viktiga ställningstaganden om planering och byggan- beslutsfattande. de. Den övergripande regionala utvecklingsstrategin ger Övriga styrdokument en bild över samhällsutveckling i Skåne, Andra dokument som är av relevans för energipla- inklusive energi- och infrastrukturfrågor. Den tar nen hållbarhetsstrategin, upphandlings- och inköps- upp hur regionala prioriteringar kan interagera med policy och risk- och sårbarhetsanalys. lokal planering och energifrågan. Skånes effektkommission är en samverkansplatt- form där kommuner, energibolag och andra aktörer tillsammans arbetar för att förbättra elförsörjningen vad gäller leveranssäkerhet, kostnad och miljö. Platt- formen fungerar bland annat som stöd för kommu- nal planering av energiförsörjning. Kommunala mål och styrdokument Energiplanen kopplar till kommunens mål och styrdokument, här lyfts några exempel. Handlingsplan för kontinuitetsarbete Handlingsplanen är ett stöd i kommunens verksam- heters systematiska kontinuitetsarbete för samhälls- viktiga verksamheter. Den har relevans för ener- giplanen då kontinuitetsarbetet ska ha en plan för hur kommunen fortsatt ska kunna utföra samhälls- viktiga tjänster i ett läge utan el och uppvärmning. Nulägesbeskrivning Energianvändning i Klippan Klippans kommuns energiflöden år 2020 visualiseras i figur 2 i form av ett sankey-dia gram, där det tydli- Inom ramen för arbetet med energiplanen har en gare framgår hur den totala energitillförseln distri- kartläggning av tillförsel och användning av energi bueras. inom kommunen genomförts. Energianvändning inom Klippans kommunorgani- I figur 1 illustreras Klippans kommuns totala energi- sation förbrukning för år 2010-2023. Energianvändningen i Under 2023 upphandlade Klippans kommunorga- Klippans kommun präglas av ett näringsliv bestående nisation 100 procent fossilfri el. Uppvärmningen i av åkerier, jordbruk och företag inom livsmedelssek- kommunorganisationens fastigheter var 99,2 pro- torn. cent fossilbränslefri. Gällande transporter bestod Klippans kommunorganisations köpta drivmedel och År 2020 stod industrin för 47 % av den totala energi- fordon till 27,3 procent fossilfritt bränsle. förbrukningen. Därför påverkas den totala energiför- brukningen stort av förändringar i deras produktion. Figur 1. Total energiförbrukning i Klippans kommun år 2010-2023 (Källa: SCB). För år 2018 och 2020 anger SCB att uppgiften inte är tillgänglig, för osäker för att anges eller borttagen av sekre-tesskäl. Tillgång till energi Fjärrvärme Kraftringen producerar fjärrvärme i Klippan, Ljung- El byhed och Östra Ljungby. I Klippan sker produk- I Klippans kommun finns ett utbrett elnät med två tionen med skogsflis och bioolja, i Ljungbyhed med nätägare: Kraftringen AB, som äger majoriteten av briketter och biogas och i Östra Ljungby med pellets lokalnätet, samt Eon. Eon äger en liten del av lokal- och bioolja. Produktionen sker således helt utan fos- nätet i östra delen av kommunen samt regionnätled- sila bränslen. I Klippan täcker fjärrvärmenätet i stort ningarna som går genom kommunen som ligger på sett hela samhället. I Ljungbyhed täcker fjärrvärme- 50 respektive 130kV. Lokalnäten har en spänning på nätet de nordvästra och centrala delarna, och i Östra 40kv eller lägre. Ljungby den centrala och västra delen av samhället. I dessa område finns i dagsläget inga hinder för ut- Gas byggnad. Klippans kommun är kopplade till Väst-svens- ka gasnätet och gasdistribution finns främst runt Tank- och laddstationer Klippans tätort och i en liten del av Stidsvig och I Klippans kommun finns det flera tankstationer där Ljungbyhed. Weum gas AB äger och driver gasnätet. det är möjligt att tanka bensin, diesel, etanol och I Klippans kommun är det nästan uteslutande indu- HVO100. Publik laddinfrastruktur finns på cirka fyra strin som använder sig av gas. År 2020 stod gas för platser i kommunen, med totalt 14 laddpunkter. Vid 24 procent av den totala till-förda energin i Klippans trafikplats Mölletofta längs E6:an håller Kraftringen kommun, varav 7 procent var biogas. I det Väst- på att uppföra laddinfrastruktur för tunga fordon svenska gasnätet har andelen biogas i gasnätet ökat med fyra laddpunkter. de senaste åren och år 2021 bestod 35 procent av den totala gasen av biogas. Energiflöden företag att ha elavtal med andra elleverantörer som inte är elnätsägare. År 2020 bestod den nordiska Klippans kommuns energiflöden år 2020 visualise- el-mixen av cirka 55 procent fossilbaserad el, ras i figur 2 i form av ett sankey-diagram. I Klippans 37 procent kärnkraftsproducerad el och 8 procent kommun tillfördes 729 GWh energi år 2020, fördelat förnybart producerad el. på olika bränslen och energikällor. I Klippans kommun år 2020 utgjordes 20 procent av Drygt 34 procent av energitillförseln var el, det den tillförda energin oljeprodukter i form av bensin saknas dock information om vilken typ av el som och diesel vilket gör den till den näst största katego- köps in och till vilken grad den är förnyelsebar eller rin av tillförd energi i kommunen år 2020. Av den fossilfri. 2 GWh av elen kom dock från solenergi. Av totala tillförda mängden energi utgjordes cirka 56 elen som Kraftringen AB säljer som är elnätägare i procent av fossila bränslen och cirka 44 procent var kommunen består 80 procent av den sålda elen av fossilfria bränslen. förnyelsebar el, dock är det möjligt för invånare och Figur 2. Sankey-diagram som visar energiflöden i Klippans kommun fördelat per energislag och sektor för år 2020. (Källa: WSP) I figur 2 framgår också hur energi fördelas mellan Beräkningarna är baserade på prognoser för be- olika sektorer i Klippans kommun. För industrisek- folknings- och hushållsstruktur, fordonanvändning, torn (328 GWh) är det huvudsakligen el och gasol/ resmönster, sysselsättningsutveckling efter bransch naturgas som är energibärare, en mindre andel och kommun. biobräns-len används också. Energiproduktion Transportsektorn (171 GWh) i Klippans kommun Kraftringen AB har tre fossilfria fjärrvärmeverk i Klip- utgörs bland annat av flertalet åkerier och den pans kommun, den största har tre pannor och eldas största energibäraren är oljeprodukter, på så vis är med biobränsle såsom skogsflis och bioolja. De två transportsek-torn den mest fossilberoende av alla resterande används som reservanläggningar, även sektorer. dessa eldas med biobränsle. Kraft-ringen AB har även en solcellspark i Forsby med årlig produktion Hushåll förbrukade år 2020 126 GWh vilket utgjor- på 3000 MWh, och intresset för solcellsparker har des av främst el men även fasta biobränslen i form ökat överlag. av till exempel pellets för uppvärmning. De tre vattenkraftverk som finns i Klippans kommun Sektorn övriga tjänster (36 GWh) utgörs av olika är planerade att rivas för att ge fri väg för vandrande icke-kommunala verksamheter som elförsörjning fisk, dessa slutade producera el 2019. Årsmedelpro- av kontor och lager, detaljhandel, hotell- och res- duktionen i de tre kraftverken var cirka 9,7 GWh per taurangverksamhet, fastighetsförvaltning etc. Inom år, vilket motsvarar vad två medelstora vindkraftverk denna sektor används främst el och fjärrvärme. i Skåne producerar årligen. De minsta kategorierna är jord och skogsbruk som I Klippans kommunorganisation finns småskalig en- förbrukade 18 GWh och offentlig verksamhet som ergiproduktion för egen förbrukning. Solceller finns förbrukade 17 GWh. på flertalet av kommunens tak och energi utvinns på Nårabs avfallsanläggning samt på kommunens Enligt scenarier från Region Skåne och Sweco be- VA-avdelning av slam. döms elanvändningen i kommunen att öka markant till 2030 och 2040. Detta förutspås ske främst inom Under de senaste åren har antalet förfrågningar om industri och bygg där man räknar med en utveckling att etablera flera större och mindre solcellsparker på strax under 100 GWh fram till år 2040. Mindre ökat. ökningar förväntas inom transport och övriga tjäns- ter fram till 2040 medan elanvändningen för bostä- der förväntas minska med ungefär 15 GWh fram till år 2040. För Skåne i stort beräknas elanvändningen öka med ungefär 20 procent fram till år 2040. Ök- ningen är främst driven av elektrifiering av industri- er och transportsektorn. Samlad analys av energisystemet Systembalans och utmaningar Den samlade analysen visar att det finns en tydlig Energisystemet i Klippans kommun utgörs av ett obalans mellan lokal energiproduktion och energi- samspel mellan tillförsel, distribution och använd- användning i kommunen. Det stora beroendet av ning av energi. För att säkerställa en långsiktigt håll- tillförd energi, i kombination med begränsningar bar och robust energiförsörjning krävs en helhetssyn i elnätets kapacitet, innebär utmaningar för både där dessa delar analyseras tillsammans. leveranssäkerhet och framtida utveckling. Samtidigt förväntas efterfrågan på el öka i takt med elektrifie- Tillförsel ringen av samhället, vilket ytterligare kan förstärka Den totala tillförseln av energi i Klippans kommun belastningen på energisystemet. domineras av tillförd energi i form av el, drivmedel och gas. Den lokala energiproduktionen är i dags- För att möta dessa utmaningar krävs åt-gärder som läget begränsad och utgör endast en mindre andel stärker samspelet mellan tillförsel, distribution och av den totala energianvändningen. Samtidigt är den användning. Det handlar bland annat om att skapa befintliga lokala produktionen i huvudsak fossilfri, förutsättningar för ökad lokal och regional energi- exempelvis genom fjärrvärme baserad på biobräns- produktion, främja energieffektivisering, stärka dia- len och viss solelproduktion. Den låga graden av log och samverkan med nätägare och andra aktörer lokal energiproduktion innebär ett beroende av om- kring kapacitetsfrågor och integrera energifrågor i världen, vilket kan medföra sårbarhet vid störningar fysisk planering och samhällsutveckling i energisystemet eller förändringar på energimark- naden. Denna samlade analys utgör en grund för energipla- nens strategiska inriktning och prioriteringar. Distribution Distributionen av energi sker främst genom elnät, fjärrvärmenät och i viss mån gasnät. Elnätet i kom- munen är en del av det regionala och nationella elsystemet och påverkas av kapacitetsbegränsningar, särskilt i södra Sverige. Den begränsade överföring- skapaciteten till elområde SE4 innebär att tillgången på effekt kan vara ansträngd, särskilt vid perioder med hög efterfrågan. Fjärrvärmenäten har god täck- ning och utgör en stabil energikälla för uppvärm- ning. Samtidigt är delar av energiinfrastrukturen ålderstigen och i behov av successiv förnyelse. Användning Energianvändningen i kommunen präglas av ett näringsliv med stor andel industri samt en trans- portsektor med betydande användning av fossila drivmedel. Industrin står för en stor del av den totala energianvändningen och är i dagsläget del- vis beroende av gas. Transportsektorn är den mest fossilberoende sektorn, medan hushåll och övriga verksamheter i högre grad använder el och fjärrvär- me. En ökad elektrifiering av industri och transpor- ter förväntas leda till ett ökat elbehov framöver. Framtidsbild och utmaningar Framtidsbild Utmaningar Region Skåne tog 2021 fram rapporten Scenario för Klippans kommun står inför ett antal utmaningar det skånska elsystemet där framtida el- och effekt- kopplat till tillförsel, distribution och användning av behov för respektive kommun togs fram. I Klippans energi. När det gäller tillförsel är Klippans kommun kommun förväntas elanvändningen till 2030 öka i hög grad beroende av energiproduktion utanför med cirka 14 000 MWh för industri och bygg. Till år regionens och nationens gränser. 2040 förväntas elanvändningen för samma sektor öka med cirka 100 000 MWh. Elanvändningen för Klippans kommun tillhör elområde SE4 där förbruk- personbilar förväntas öka med cirka 5000 MWh till ningen av energi är fyra gånger högre än vad områ- 2030 och med cirka 10 000MWh till 2040. Elanvänd- det producerar. Inom Klippans kommuns geografiska ningen för bostäder förväntas minska med cirka 10 område produceras cirka 3 GWh, det är 4,3 procent 000 MWh till 2030 och med 15 000 MWh till 2040, av kommunens totala energiförbruk-ning. Effektbe- se figur 3. Gällande effektbehovet framåt förväntas hovet i Klippan låg 2019 på cirka 50 MW, se figur 4. det öka med cirka 35 MW i Klippans kommuns nät- Klippans enda stora elproduktionsanläggning, sol- område till år 2030 och med cirka 50 MW år 2040, cellsparken i Forsby, genererar en effekt på 3 MWp. se figur 4. Figur 3. Hur mycket mer el används 2030 och 2040 per sektor (Källa: Region Skåne och Sweco) Den stora skillnaden mellan energiproduktion och Energiinfrastrukturen i kommunen är delvis föråld- energianvändning i södra Sverige leder till att priser- rad med äldre kablar och nätstationer som succesivt na generellt sett ligger något högre i södra Sverige byts ut av Kraft-ringen AB. I Klippans kommuns fall än resten av landet. Som en följd av ett överskott kan detta leda till att till exempel stora energiintensi- av billig elproduktion i norr och att merparten av va industrier har svårighet att etablera sig i kommu- förbrukningen återfinns i södra Sverige så skapas nen då det finns en effektbrist. Det kan även innebä- begränsningar i distributionen av elen. Överföringen ra att befintliga verksamheter får svårt att höja sina av el från norra till södra Sverige skapar flaskhalsar abonnemang och få tillgång till ett högre effektuttag. i transmissionsnätet som leder till överföringsber- gränsningar. Transmissionsnätet i Skåne är under- dimensionerat vilket leder till nätkapacitetsbrist. Nordvästra Skåne har en effektproblematik där effektuttaget är näst intill 100 procent av effektka- paciteten, och höjning av abonnemang gentemot regionnätsägare är svårt att få till. Figur 4: Effektbehov 2019, 2030 och 2040 för Klippan, Skåne Landsbygd och Skåne Västra lokalnät. (Källa: Region Skåne och Sweco) När det kommer till utmaningar för användning av Med den låga andelen lokal energipro-duktion i energi i kommunen stod industrin år 2020 för 47 beaktande och det ökande effektbehovet, finns ett procent av den to-tala energiförbrukningen. Indu- behov av att stärka det lokala och regionala energi- strin i Klippans kommun är till stor del beroende av systemets motståndskraft och flexibilitet. naturgas och gasol i sin produktion, en gradvis över- gång till biogas har dock skett de senaste åren. Kommunens roll i detta arbete är främst att vara möjliggörare genom: Om verksamheter som idag använder ga-sol/natur- gas väljer att fortsatt gå över till andra energikällor, • fysisk planering som beaktar energiproduktion, som till exempel el och större eleffekt, kan detta energiinfrastruktur och effektbehov sätta ytterligare press på kapaciteten i elnätet och • tillhandahållande och planering av mark för en- potentiellt medföra konsekvenser för kommunen i ergirelaterade ändamål där så är lämpligt stort. • dialog och samverkan med energibolag, nätäga- re och andra aktörer Om industri och byggsektorns elförbrukning ökar • föregångarskap genom den egna organisatio- enligt de scenarion som Region Skåne har tagit fram nens investeringar och energiarbete till 2030 och 2040 kommer användarflexibiliteten i elnätet behöva öka markant så att effektuttaget Ovanstående punkter ligger bland annat till grund fördelas ut på dygnets alla timmar. för energiplanens fokusområden och riktlinjer. Riktningen framåt Strategisk viljeinriktning Åtgärdsinriktning Klippans kommun ska genom energiplanen ta ett Fokusområdena och riktlinjerna i ener-giplanen ang- samlat och långsiktigt grepp om energiförsörjning, er kommunens långsiktiga inriktning. För att möjlig- energianvändning och energiproduktion inom kom- göra genomförande ska energiarbetet inriktas mot munens geografiska område samt inom den egna följande övergripande åtgärdsområden: organisation-en. • integrera energifrågor i kommunens fysiska pla- Energiplanen ska utgöra ett strategiskt underlag för nering, inklusive översikts- och detaljplanering kommunens beslut och prioriteringar inom fysisk planering, näringslivsutveckling, infrastruktur, kris- • stärka samverkan med energibolag, nätägare, beredskap och den kommunala verksamheten. näringsliv och regionala aktörer i frågor som rör energiförsörjning och nätkapacitet Kommunens viljeinriktning är att bidra till en trygg, effektiv och långsiktigt hållbar energiförsörjning • verka för energieffektivisering inom kommunens genom att: egna verksamheter och fastigheter • stärka robusthet och leveranssäkerhet i energi- • skapa förutsättningar för ökad lokal energipro- systemet duktion och flexibilitet i energisystemet • främja energieffektivisering Åtgärder och prioriteringar konkretiseras och beslu- tas inom ramen för kommunens ordinarie verksam- • skapa förutsättningar för ökad lokal och regional hetsplanering och budgetprocess. energiproduktion där det är lämpligt FOKUSOMRÅDE RIKTLINJER 1. Trygg energiproduktion och förbrukning 1.1 Energiproduktionen ska öka över tid Indikator: Produktion av energi i Klippans kommun (MWh), fördelat på energislag där så är möjligt 1.2 Energieffektivisering ska främjas i kommunen som helhet Indikator: Total energianvändning per invånare i Klippans kommun (MWh/invånare) 1.3 Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska Indikator: Antal kWh/kvm i kommunens fastigheter 2. Trygg energiförsörjning 2.1 Energiförsörjningen i Klippans kommun ska vara robust och bidra till samhällsviktig verksamhetsfunktion vid störningar och krissituationer Indikator: Planering för energiförsörjning av samhällsviktig verksamhet finns och hålls aktuell 2.2 Energiförsörjning och energibehov ska beaktas i kommunens fysiska planering Indikator: Aktuell översiktsplan finns och beaktar energiförsörjning 2.3 Förutsättningar för effektbalans och flexibilitet i energisystemet ska beaktas i kommunens planering och i samverkan med relevanta aktörer Indikator: Strukturerad dialog med nätägare och regionala aktörer om effekt- och kapacitetsbehov finns Ordlista Effekt Energiproduktion Ett mått på hur mycket energi som förbrukas eller Framställning av energi, till exempel el eller värme, produceras vid ett specifikt ögonblick. från olika energikällor. Flaskhalsar i elnätet Effektbalans Begränsningar i elnätet som gör att el inte kan Balansen mellan tillgänglig elproduktion och överföras i den omfattning som efterfrågas. efterfrågad effekt vid ett givet tillfälle. Flexibilitet (i energisystemet) Effektbehov / effektuttag Förmågan att anpassa produktion eller användning Den högsta effekt som krävs vid ett visst tillfälle, till av energi över tid för att möta variationer i exempel vid hög belastning under kalla vinterdagar. efterfrågan eller tillgång. Energisystem Fossilfri energi Det sammanhängande system av produktion, Energi som inte orsakar utsläpp av fossil koldioxid distribution och användning av energi. vid produktion, till exempel förnybar energi och kärnkraft. Elmix Den sammansättning av energikällor som används Fysisk planering för att producera el. Planering av hur mark och vatten ska användas över tid. Innefattar bland annat översiktsplanering och Elområde (SE4) detaljplanering. Sverige är indelat i fyra elområden. SE4 omfattar södra Sverige och kännetecknas av hög Kommunal energiplanering elanvändning och begränsad elproduktion. Kommunens arbete med att planera för produktion, distribution och användning av energi enligt lagen Energianvändning (slutanvändning) om kommunal energiplanering. Den energi som faktiskt används av hushåll, verksamheter, industri och transporter. Kontinuitetsarbete Planering för att kunna upprätthålla samhällsviktiga Energibärare verksamheter vid störningar, till exempel vid elavbrott. Det medium som energi transporteras eller lagras i, till exempel el, gas, fjärrvärme eller drivmedel. Leveranssäkerhet Energisystemets förmåga att leverera energi utan Energieffektivisering avbrott, även vid störningar eller kriser. Åtgärder som syftar till att minska energianvändningen utan att försämra funktion, Nätkapacitetsbrist / effektbrist komfort eller verksamhet. Situation där elnätet inte kan leverera önskad effekt till nya eller befintliga elanvändare. Energiförsörjning Tillgång till energi som är tillräcklig, säker och Robusthet långsiktigt hållbar för samhällets behov. Energisytemets förmåga att motstå och hantera störningar utan allvarliga konsekvenser. Samhällsviktig verksamhet Verksamhet som är nödvändig för att samhället ska fungera, till exempel vård, omsorg, vattenförsörjning och räddningstjänst. Tillförsel Den mängd energi som förs in i ett system, till exempel genom bränsle, el eller värme. Överföringskapacitet Den maximala mängd el som kan transporteras genom elnätet mellan olika områden. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10

§135 Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun 2022/126 Beskrivning av ärendet Förslag till Energiplan 2026–2030 har tagits fram i enlighet med lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Energiplanen omfattar både Klippans kommuns geografiska område och kommunorganisationen och utgör ett strategiskt styrdokument för kommunens långsiktiga arbete med energifrågor. Planen beskriver nuläget för energianvändning, energitillförsel och energiproduktion inom kommunen samt analyserar framtida utmaningar kopplade till elektrifiering, effektbehov, energiförsörjning och nätkapacitet. I planen konstateras att kommunen har en hög grad av beroende av energi som tillförs utifrån samtidigt som efterfrågan på el förväntas öka till följd av samhällets och näringslivets elektrifiering. Utifrån genomförd nulägesanalys och identifierade framtidsutmaningar anger energiplanen en strategisk viljeinriktning samt fokusområden och riktlinjer för kommunens fortsatta arbete. Fokus ligger på att stärka energisystemets robusthet, främja energieffektivisering, skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion samt säkerställa att energifrågor beaktas i kommunens fysiska planering och samhällsutveckling. Energiplanen ska vara vägledande för kommunens arbete under perioden 2026–2030 och utgöra underlag för beslut och prioriteringar inom bland annat fysisk planering, näringslivsutveckling, krisberedskap och kommunal verksamhet. Bedömning Förvaltningen bedömer att förslaget till Energiplan 2026–2030 utgör ett ändamålsenligt underlag för kommunens långsiktiga arbete med energifrågor. Planen ger en samlad bild av energisystemets nuläge, framtida utmaningar och kommunens strategiska inriktning för perioden. Planen identifierar särskilt utmaningar kopplade till ökad elektrifiering, begränsad nätkapacitet, energiförsörjning och behovet av ökad lokal energiproduktion. Genom de fokusområden och riktlinjer som anges skapas förutsättningar för ett långsiktigt och systematiskt arbete med energifrågor inom såväl kommunorganisationen som kommunens geografiska område. Förvaltningen bedömer att energiplanen utgör ett viktigt strategiskt underlag för kommunens arbete med fysisk planering, näringslivsutveckling, krisberedskap och samhällsutveckling. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10 Ekonomiska perspektiv Antagandet av energiplanen medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Eventuella framtida åtgärder, investeringar eller projekt som följer av energiplanens inriktning hanteras och prövas inom ramen för ordinarie budget- och verksamhetsplaneringsprocess. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-02 Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun Beslut Arbetsutskottet beslutar att ställa sig bakom Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun, samt att remittera Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun till Länsstyrelsen Skåne för yttrande senast 27 juli 2026. Beslut skickas till Handläggare Länsstyrelsen Skåne ____ Tjänsteskrivelse 2026-06-02 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Tord Andersson Miljöstrateg Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun 2022/126 Beskrivning av ärendet Förslag till Energiplan 2026–2030 har tagits fram i enlighet med lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Energiplanen omfattar både Klippans kommuns geografiska område och kommunorganisationen och utgör ett strategiskt styrdokument för kommunens långsiktiga arbete med energifrågor. Planen beskriver nuläget för energianvändning, energitillförsel och energiproduktion inom kommunen samt analyserar framtida utmaningar kopplade till elektrifiering, effektbehov, energiförsörjning och nätkapacitet. I planen konstateras att kommunen har en hög grad av beroende av energi som tillförs utifrån samtidigt som efterfrågan på el förväntas öka till följd av samhällets och näringslivets elektrifiering. Utifrån genomförd nulägesanalys och identifierade framtidsutmaningar anger energiplanen en strategisk viljeinriktning samt fokusområden och riktlinjer för kommunens fortsatta arbete. Fokus ligger på att stärka energisystemets robusthet, främja energieffektivisering, skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion samt säkerställa att energifrågor beaktas i kommunens fysiska planering och samhällsutveckling. Energiplanen ska vara vägledande för kommunens arbete under perioden 2026–2030 och utgöra underlag för beslut och prioriteringar inom bland annat fysisk planering, näringslivsutveckling, krisberedskap och kommunal verksamhet. Bedömning Förvaltningen bedömer att förslaget till Energiplan 2026–2030 utgör ett ändamålsenligt underlag för kommunens långsiktiga arbete med energifrågor. Planen ger en samlad bild av energisystemets nuläge, framtida utmaningar och kommunens strategiska inriktning för perioden. Planen identifierar särskilt utmaningar kopplade till ökad elektrifiering, begränsad nätkapacitet, energiförsörjning och behovet av ökad lokal energiproduktion. Genom de fokusområden och riktlinjer som anges skapas förutsättningar för ett långsiktigt och systematiskt arbete med energifrågor inom såväl kommunorganisationen som kommunens geografiska område. Förvaltningen bedömer att energiplanen utgör ett viktigt strategiskt underlag för kommunens arbete med fysisk planering, näringslivsutveckling, krisberedskap och samhällsutveckling. Tjänsteskrivelse 2026-06-02 Ekonomiska perspektiv Antagandet av energiplanen medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Eventuella framtida åtgärder, investeringar eller projekt som följer av energiplanens inriktning hanteras och prövas inom ramen för ordinarie budget- och verksamhetsplaneringsprocess. Hållbar utveckling Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. Bedömningen visar att energiplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Någon strategisk miljöbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-02 Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att ställa sig bakom Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun, samt att remittera Energiplan 2026-2030 för Klippans kommun till Länsstyrelsen Skåne för yttrande senast 27 juni 2026. Beslut skickas till Handläggare Länsstyrelsen Skåne Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-09-02

§145 Revidering av Riktlinjer för pension för förtroendevalda utifrån OPF-KR 26 2026/201 Beskrivning av ärendet SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Följande förändringar införs Omställningsstöd: • En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. • Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. • Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. Pension: • Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. • Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. • Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. • Sambobegreppet förtydligas. Familjeskydd: • Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. • Sambobegreppet klargörs. • En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna. Rekommendationer om ikraftträdande SKR rekommenderar att OPF-KR 26 antas med ikraftträdande den 15 oktober 2026. Datumet är valt för att sammanfalla med starten av en ny mandatperiod. Syftet är att undvika förändringar av villkor under pågående mandatperiod och skapa förutsägbarhet och likvärdighet för de förtroendevalda. Gällande avtal OPF-KR 25 I OPF-KR 25 är första årets ekonomiska omställningsstöd samordningsfritt. Om man följer SKR:s rekommendation så kommer de som har omfattats av tidigare reglementen som avgår efter valet 2026 att ha samordning redan första året. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20 Hur hanteringen av de förtroendevalda som tillträdde efter valet 2022 och avgår vid valet 2026 ska ske behöver beslutas av kommunstyrelsen. HR-chef Pernilla Gedda närvarar och svarar på frågor i ärendet och Pernilla bjuds in till kommunstyrelsens sammanträde 2026-09-02. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från HR-chef, 2026-06-24 Cirkulär 25:64 från SKR SKR:s kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) Riktlinjer för pension för förtroendevalda 2025-12-03 Förslag nya Riktlinjer för pension för förtroendevalda, 2026-06-24 Beslut Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen att Kommunfullmäktige beslutar att anta bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilagor att gälla från 2026-10-15. att anta revideringen av Riktlinjer för pension för förtroendevalda utifrån bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilaga att gälla från 2026-10-15. att de förtroendevalda som nytillträder efter valet 2026 kommer att tillhöra OPF-KR 26. att de förtroendevalda som omfattats av OPF-KR 25 och som fortsätter som förtroendevald efter valet 2026 tillhör OPF-KR 26. att de förtroendevalda som tillträdde efter valet 2022 och avlutar uppdrag vid valet 2026 kommer att omfattas av OPF-KR 25 och därmed inte ha samordning av det ekonomiska omställningsstödet. Beslut skickas till HR-avdelningen HRSC Kansliavdelningen ____ Tjänsteskrivelse 2026-06-24 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen HR-avdelningen Pernilla Gedda HR-chef Revidering av Riktlinjer för pension för förtroendevalda utifrån OPF- KR 26 2026/201 Beskrivning av ärendet SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Följande förändringar införs Omställningsstöd: • En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. • Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. • Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. Pension: • Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. • Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. • Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. • Sambobegreppet förtydligas. Familjeskydd: • Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. • Sambobegreppet klargörs. • En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna. Rekommendationer om ikraftträdande SKR rekommenderar att OPF-KR 26 antas med ikraftträdande den 15 oktober 2026. Datumet är valt för att sammanfalla med starten av en ny mandatperiod. Syftet är att undvika förändringar av villkor under pågående mandatperiod och skapa förutsägbarhet och likvärdighet för de förtroendevalda. Gällande avtal OPF-KR 25 Tjänsteskrivelse 2026-06-24 I OPF-KR 25 är första årets ekonomiska omställningsstöd samordningsfritt. Om man följer SKR:s rekommendation så kommer de som har omfattats av tidigare reglementen som avgår efter valet 2026 att ha samordning redan första året. Hur hanteringen av de förtroendevalda som tillträdde efter valet 2022 och avgår vid valet 2026 ska ske behöver beslutas av kommunstyrelsen. Hållbar utveckling Checklistan är beaktad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från HR-chef, 2026-06-24 Cirkulär 25:64 från SKR SKR:s kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) Riktlinjer för pension för förtroendevalda 2025-12-03 Förslag nya Riktlinjer för pension för förtroendevalda, 2026-06-24 Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att anta bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilagor att gälla från 2026-10-15. att anta revideringen av Riktlinjer för pension för förtroendevalda utifrån bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilaga att gälla från 2026-10-15. att de förtroendevalda som nytillträder efter valet 2026 kommer att tillhöra OPF-KR 26. att de förtroendevalda som omfattats av OPF-KR 25 och som fortsätter som förtroendevald efter valet 2026 tillhör OPF-KR 26. att de förtroendevalda som tillträdde efter valet 2022 och avlutar uppdrag vid valet 2026 kommer att omfattas av OPF-KR 25 och därmed inte ha samordning av det ekonomiska omställningsstödet. Beslut skickas till HR-avdelningen HRSC Kansliavdelningen Tjänsteskrivelse 2026-06-24 Pernilla Gedda Tomas Rikse HR-chef Kommundirektör 2025-12-19 1 (4) UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 25:64 Diarienr: SKR2025/03580 Handläggare: Victoria Bergner Ämnesord: Förtroendevalda, Pension Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Extern medverkan: - Datum: 2025-12-10 Mottagare: Kommunstyrelsen, Regionstyrelsen Rubrik: Cirkulär - OPF-KR 26 Ersätter: - Bilagor: Bilaga 1 - OPF-KR 26 Bilaga 2 - Kommentar till OPF-KR 26 Bilaga 3 - Delningstal OPF-KR 26 Sammanfattning SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Följande förändringar införs: Omställningsstöd: En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. Pension: Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. Sambobegreppet förtydligas. Familjeskydd: Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. Sambobegreppet klargörs. En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna. Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315 20 2 (4) 2025-12-19 OPF-KR 26 Sveriges Kommuner och Regioners styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KR) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2026 eller senare. Den nya versionen benämns OPF-KR 26. Förslag till OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget. OPF-KR 26 är fortsatt indelat i fyra kapitel; inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Förslaget innehåller i korthet följande förändringar: Kapitel 2, bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda.

§147 Svar på motion från Katarina Nimé (V) om utbildning av alla kommunanställda i HBTQI-frågor 2026/145 Beskrivning av ärendet Katarina Nimé (V) har till kommunfullmäktige lämnat in en motion. I motionen yrkar hon: att samtliga kommunala verksamheter inom Klippans kommun ska utbildas i HBTQI- kompetens (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner) och genomgå HBTQI-certifiering, med start i förskola, skola och äldreomsorg, att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en tidsplan för hur certifieringen ska genomföras för att omfatta alla anställda, att medel avsätts i budgeten för att möjliggöra denna kompetenssatsning. HBTQI-certifiering RFSL genomför HBTQI-certifieringar. Anställda i verksamheten genomgår utbildning och är delaktiga i ett utvecklingsarbete som omfattar en verksamhetsanalys samt formulering av mål och insatser. Processen innefattar: • 2 webbutbildningar á 40 min vardera för all personal • 12 timmar föreläsarledd utbildning för all personal • 7 timmar processledning för utsedd arbetsgrupp med fokus på handlingsplan för kommande tre år. Vanligtvis sträcker sig processen över 2 till 12 månader. För en involvering av all personal skulle processen sträcka sig över flera år. Processen resulterar i en handlingsplan för tre år, vilket också är den tid som hbtqi-certifikatet gäller. Certifieringen kostar 170 000 kr för grupper om 16 - 30 personer. Om man skalar upp det till kommunens samtliga anställda (ca 1 600 personer) blir det en kostnad om drygt 9 mkr. Certifieringen behåller man under tre års tid och därefter erbjuds en omcertifieringsprocess till en kostnad om 22 tkr. Det finns en annan aktör, Samkrafter, som också gör denna typ av certifiering, men då är det inte ”originalcertifieringen”. Via Samkrafter skulle kostnaden landa på ca 3 mkr för 1 600 personer PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20 Ekonomiska perspektiv Kostnaden för själva certifiering av samtliga anställda skulle vara ca 9 mnkr de första tre åren och därefter sker en omcertifiering till en kostnad om 22 tkr. Därutöver tillkommer kostnader för de anställdas utbildningstid samt eventuella vikariebehov. Yrkande Johan Petersson (S) och Tonny Svensson (M) yrkar på att återremittera ärendet för att undersöka hur arbetet, uppdatering och utbildning kring samtliga diskrimineringsgrunder bedrivs i kommunen. Anna Andresen (M) och Elin Luckmann (-) yrkar avslag på motionen. Anna Andresen (M) och Elin Luckmann (-), Robert Larsson (KD) yrkar på att ge ett nytt uppdrag om att se över rutiner för hur kommunen arbetar med uppföljning och implementering av samt fortbildning kring diskrimineringslagen. Beslutsgång Ordförande frågar om ärendet ska återremitteras eller om det ska avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordförande frågar vidare om motionen ska bifallas eller avslås och finner att motionen ska avslås. Ordförande frågar om det ska ges ett nytt uppdrag om att se över rutiner för hur kommunen arbetar med uppföljning och implementering av samt fortbildning kring diskrimineringslagen och finner att nytt uppdrag ska ges till kansliavdelningen. Beslutsunderlag Motionssvar från HR-chef, 2026-06-23 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-04-17 Motion från Katarina Nimé Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen utifrån kostnadsaspekten att ge kommunstyrelsen ett nytt uppdrag att se över rutiner för hur kommunen arbetar med uppföljning och implementering av samt fortbildning kring diskrimineringslagen. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20 Deltar inte i beslutet Johan Petersson (S) och Tonny Svensson (M) deltar ej i beslutet avseende att avslå motionen. Reservation Johan Petersson (S), Tonny Svensson (M), reserverar sig mot beslutet att ej återremittera ärendet. Beslut skickas till HR-avdelningen Motionären ____ Tjänsteskrivelse 2026-06-23 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Pernilla Gedda HR-chef Motion från Katarina Nimé (V) om utbildning av alla kommunanställda i HBTQI-frågor - svar 2026/145 Beskrivning av ärendet Katarina Nimé (V) har till kommunfullmäktige lämnat in en motion. I motionen yrkar hon: att samtliga kommunala verksamheter inom Klippans kommun ska utbildas i HBTQI- kompetens (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner) och genomgå HBTQI-certifiering, med start i förskola, skola och äldreomsorg, att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en tidsplan för hur certifieringen ska genomföras för att omfatta alla anställda, att medel avsätts i budgeten för att möjliggöra denna kompetenssatsning. HBTQI-certifiering RFSL genomför HBTQI-certifieringar. Anställda i verksamheten genomgår utbildning och är delaktiga i ett utvecklingsarbete som omfattar en verksamhetsanalys samt formulering av mål och insatser. Processen innefattar: • 2 webbutbildningar á 40 min vardera för all personal • 12 timmar föreläsarledd utbildning för all personal • 7 timmar processledning för utsedd arbetsgrupp med fokus på handlingsplan för kommande tre år. Vanligtvis sträcker sig processen över 2 till 12 månader. För en involvering av all personal skulle processen sträcka sig över flera år. Processen resulterar i en handlingsplan för tre år, vilket också är den tid som hbtqi-certifikatet gäller. Certifieringen kostar 170 000 kr för grupper om 16 - 30 personer. Om man skalar upp det till kommunens samtliga anställda (ca 1 600 personer) blir det en kostnad om drygt 9 mkr. Certifieringen behåller man under tre års tid och därefter erbjuds en omcertifieringsprocess till en kostnad om 22 tkr. Det finns en annan aktör, Samkrafter, som också gör denna typ av certifiering, men då är det inte ”originalcertifieringen”. Via Samkrafter skulle kostnaden landa på ca 3 mkr för 1 600 personer. Tjänsteskrivelse 2026-06-23 Ekonomiska perspektiv Kostnaden för själva certifiering av samtliga anställda skulle vara ca 9 mnkr de första tre åren och därefter sker en omcertifiering till en kostnad om 22 tkr. Därutöver tillkommer kostnader för de anställdas utbildningstid samt eventuella vikariebehov. Hållbar utveckling Checklistan är beaktad. Beslutsunderlag Motionssvar från HR-chef, 2026-06-23 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-04-17 Motion från Katarina Nimé Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen utifrån kostnadsaspekten. Beslut skickas till HR-avdelningen Motionären Pernilla Gedda Tomas Rikse HR-chef Kommundirektör PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-04-27

§148 Svar på motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025/184 Beskrivning av ärendet Johan Petersson (S) har lämnat in en motion i vilken han föreslår att utreda möjligheten att utveckla biblioteken i Östra Ljungby och Ljungbyhed till att även bli en satellitkundtjänst. Motionen remitterades till kultur- och fritidsnämnden samt till kundtjänst för yttrande. Båda instanserna är förvisso positiva till att utveckla kommunen utanför tätorten men ser inte att biblioteken är platsen. Man lyfter bland annat att satellitkundtjänster med bemanning från kundtjänst på bibliotek i mindre orter har provats i flera kommuner där man ser att nyttjandegraden är låg. Filialbiblioteken har få öppetdagar vilket gör att servicen blir starkt begränsad. Kundtjänst pekar också på att man övergår alltmer till digitala lösningar både för boende i tätorten och i ytterområden. Kundtjänst och Biblioteket ser att en utveckling mot filialbiblioteken som satellitkundtjänst skulle kräva resurser oavsett om biblioteket eller kundtjänst skulle bemanna som troligen inte står i paritet med troligt resultat. Yrkande Johan Petersson (S) och Tonny Svensson (M) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande frågar om bifall eller avslag till motionen och finner att den ska avslås Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-08-04 Protokollsutdrag kultur- och fritidsnämnden 2025-10-22, § 103 Motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025-06-26 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20 Reservation Johan Petersson (S) och Tonny Svensson (M) reserverar sig mot beslutet. Beslut skickas till Motionären Kultur- och fritidsnämnden Kundtjänst ____ Tjänsteskrivelse 2026-08-04 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kristina Baron Kommunsekreterare Svar på motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025/184 Beskrivning av ärendet Johan Petersson (S) har lämnat in en motion i vilken han föreslår att utreda möjligheten att utveckla biblioteken i Östra Ljungby och Ljungbyhed till att även bli en satellitkundtjänst. Motionen remitterades till kultur- och fritidsnämnden samt till kundtjänst för yttrande. Båda instanserna är förvisso positiva till att utveckla kommunen utanför tätorten men ser inte att biblioteken är platsen. Man lyfter bland annat att satellitkundtjänster med bemanning från kundtjänst på bibliotek i mindre orter har provats i flera kommuner där man ser att nyttjandegraden är låg. Filialbiblioteken har få öppetdagar vilket gör att servicen blir starkt begränsad. Kundtjänst pekar också på att man övergår alltmer till digitala lösningar både för boende i tätorten och i ytterområden. Kundtjänst och Biblioteket ser att en utveckling mot filialbiblioteken som satellitkundtjänst skulle kräva resurser oavsett om biblioteket eller kundtjänst skulle bemanna som troligen inte står i paritet med troligt resultat. Hållbar utveckling Att införa satellitkundtjänster kräver utökade resurser både i personal/material och platsmässigt. Det kan möjligen leda till färre transporter vilket är positivt. En kan bli en utmaning med sekretess och integritet i biblioteksmiljö men även mindre utrymme till bibliotekens kärnuppdrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-08-04 Protokollsutdrag kultur- och fritidsnämnden 2025-10-22, § 103 Motion från Johan Petersson (S) om att stärka den kommunala närvaron 2025-06-26 Tjänsteskrivelse 2026-08-04 Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Beslut skickas till Motionären Kultur- och fritidsnämnden Kundtjänst Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör PROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2025-10-22

§149 Svar på motion från Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) om sorteringskärl 2026/20 Beskrivning av ärendet Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) har lämnat in en motion 2026-01-12 i vilken de föreslår att kärl för sortering tas fram och sätts upp på lämpliga ställen i kommunen. Från och med 1 januari 2026 är kommunen enligt lag skyldig att samla in vanligt förpackningsavfall (pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar) separat på torg eller i parker där det uppkommer betydande mängder sådant förpackningsavfall. Kommunen ska dessutom samla in förpackningsavfall av plast på andra platser utomhus där det förekommer betydande mängder sådant förpackningsavfall (2022:1274, kap 6 § 8). Kommunen har med anledning av lagändringen placerat ut sorteringsbehållare i femfacksmodell (färgat glas, ofärgat glas, pappersförpackningar, plastförpackningar och metallförpackningar) på fyra platser i kommunen: • Torget, Ljungbyhed • Kungsfiskarens lekplats/Stadsparken, Klippan • Åbyplan/Busshållplats Storgatan, Klippan • Centrumparken/Busshållplats, Östra Ljungby Ekonomiska perspektiv Inköp av nya sorteringsbehållare uppgår till ca 250 tkr och finansieras genom investeringsbudget för gata/park för 2025. Kommunen har inte rätt till ersättning från producentansvarsorganisationer för insamling och tömning av de nya behållarna eftersom mängden avfall inte uppgår till gränsvärdet för betydande mängd avfall. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetsutvecklare & gatu- och parkchef, 2026-08-10 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige, 2026-01-26, § 10 Motion från Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) om sorteringskärl, 2026-01-12 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-20 Beslut skickas till Gatu -och parkchef Verksamhetsutvecklare, tekniska Teknisk chef ____ Tjänsteskrivelse 2026-08-10 Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen Avdelning David Lundin & Helen Amilon Verksamhetsutvecklare & Gatu- och parkchef Svar på motion från Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) om sorteringskärl 2026/20 Beskrivning av ärendet Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) har lämnat in en motion 2026-01-12 i vilken de föreslår att kärl för sortering tas fram och sätts upp på lämpliga ställen i kommunen. Från och med 1 januari 2026 är kommunen enligt lag skyldig att samla in vanligt förpackningsavfall (pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar) separat på torg eller i parker där det uppkommer betydande mängder sådant förpackningsavfall. Kommunen ska dessutom samla in förpackningsavfall av plast på andra platser utomhus där det förekommer betydande mängder sådant förpackningsavfall (2022:1274, kap 6 § 8). Kommunen har med anledning av lagändringen placerat ut sorteringsbehållare i femfacksmodell (färgat glas, ofärgat glas, pappersförpackningar, plastförpackningar och metallförpackningar) på fyra platser i kommunen: • Torget, Ljungbyhed • Kungsfiskarens lekplats/Stadsparken, Klippan • Åbyplan/Busshållplats Storgatan, Klippan • Centrumparken/Busshållplats, Östra Ljungby Ekonomiska perspektiv Inköp av nya sorteringsbehållare uppgår till ca 250 tkr och finansieras genom investeringsbudget för gata/park för 2025. Kommunen har inte rätt till ersättning från producentansvarsorganisationer för insamling och tömning av de nya behållarna eftersom mängden avfall inte uppgår till gränsvärdet för betydande mängd avfall. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetsutvecklare & gatu- och parkchef, 2026-08-10 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige, 2026-01-26, § 10 Motion från Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) om sorteringskärl, 2026-01-12 Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar Tjänsteskrivelse 2026-08-10 att anse motionen besvarad. Beslut skickas till Gatu -och parkchef Verksamhetsutvecklare, tekniska Teknisk chef Helen Amilon Mathias Karlsson Gatu- och parkchef Teknisk chef PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-01-26