senast den 31 maj 2026. — 23 mars 2026

§1 Parter Trafikverket, Södra regionen, org.nr. 202100-6297, 781 89 Borlänge, nedan Trafikverket Klippans kommun, org.nr. 212000-0928, 264 80 Klippan, nedan Kommunen I föreliggande tilläggsavtal görs följande ändringar och tillägg till Medfinansieringsavtalet, som i övrigt fortsätter att gälla. Se §4.

§ 2 Godkännande av dagordning Direktionens beslut Dagordningen godkänns med ett tillägg under information från förvaltningen. __ Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2026-02-10

§3 Syfte och bakgrund Följande tillägg göres i §3, sist under Syfte och bakgrund, i Medfinansieringsavtalet: I enlighet med pågående järnvägsplan för Klippan, förlängt mötesspår och höjd hastighet krävs att planskildheten för Ladugårdsvägen placeras längre österut än i alternativ UA2B, för att lutningskrav för vägen ska uppfyllas, och läget för cirkulationsplatsen på Fabriksallén ska bibehållas. Vid genomförande av planskildheten krävs att en tillfällig arbetsyta tas i anspråk under byggtiden, bland annat för att göra de arbeten som krävs för att kunna bygga järnvägsbron. Flytt av läget för planskildheten österut och arbetsytan under byggtiden medför ett större markintrång på fastigheten Kungsfiskaren 3 än vad som tidigare bedömts. Det innebär att hela den aktuella fastigheten måste lösas in AVTAL 2 (6) Dokumentdatum 2025-12-16 Tillägg till medfinansieringsavtal planskildhet för Ladugårdsvägen_251216 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT för genomförande av projektet. Klippans kommun har därför löst in hela Kungsfiskaren 3. GC-överfarten på Mammarpsgatan, i det östra benet i korsningen med Ladugårdsvägen, föreslås av Kommunen flyttas något österut för att skapa tillräckligt utrymme för väntande fordon på Mammarpsgatan. En anpassning krävs då av anslutande GC-bana norrifrån. GC-passagen på Ladugårdsvägen, i det södra benet i korsningen med Mammarpsgatan, påverkas vid ombyggnation av Ladugårdsvägen. En anpassning krävs då av anslutande GC-bana. Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt Följande tillägg göres i §3, i Medfinansieringsavtalet: Järnvägsplan i projekt Klippan, förlängt mötesspår och höjd hastighet (TRV 2022/46002) Nyttor och motivering av medfinansiering Följande tillägg göres i §3, efter 2:a stycket, i Medfinansieringsavtalet: Trafikverkets nya föreslagna placering av planskildheten mellan Ladugårdsvägen och järnvägen innebär en viss förändring av den tidigare avtalade åtgärden, och medför merkostnader för marklösen avseende Kungsfiskaren 3. Med hänsyn till de nya förutsättningarna för intrånget på Kungsfiskaren 3 bedöms Trafikverket få en tillkommande nytta av inlösen av fastigheten. Kostnaden för marklösen av Kungsfiskaren fördelas därför lika mellan parterna. GC-åtgärden på Mammarpsgatan (åtgärd 5b) föranleds av en sedan tidigare föreliggande brist, varför nyttan av åtgärden är helt och hållet Kommunens såsom väghållare. GC-åtgärden på Ladugårdsvägen (åtgärd 5c) och en vändplats på Falkgatan (åtgärd 6) föranleds av planskildheten i detta Avtal. Kostnaden för dessa åtgärder ska därför fördelas mellan parterna enligt fördelningsprincipen under §6.

§ 4 Dnr 2024.2905 Intern kontroll 2025 - uppföljning Direktionens beslut Direktionen beslutar att godkänna utförd uppföljning av intern kontroll och lägger resultatet till handlingarna. Beskrivning av ärendet Direktionen ska för varje år besluta om intern kontroll för förbundets verksamhet. Beslut om intern kontroll för år 2025 fastställdes vid direktionens sammanträde den 10 december 2024. Under året har Miljöförbundet genomfört kontroll enligt beslutat internkontrollprogram. Resultat från kontrollen visar på avvikelser inom tre av sex riskområden, för övriga områden har kontrollen inte visat på några avvikelser. Resultatet av kontrollen framgår av bifogad redovisning. På följande områden framkom brister: Risk att rutiner inte följs eller mallar inte används korrekt Kontroll av handläggares användning av rutiner, mallar och att man följer instruktion för debitering Kontrollen (walkthrough) har under året omfattat totalt åtta medarbetare, varav fyra från avdelningen för hälsoskydd, livsmedel och åldersbegränsade varor samt fyra från miljöavdelningen. Vid genomgången framkom att fyra medarbetare hade svårigheter att ta fram de rutiner som efterfrågades. Samtidigt utfördes arbetsuppgifterna så som man blivit upplärd och som står i rutinerna. Men medarbetarna använder då inte rutinerna när det uppstår frågor eller kontrollerar att man följer dem. Medarbetarna frågar hellre varandra än att hitta svaren i rutinerna. Det noterades dock att en medarbetare inte följde fastställd rutin för tidsrapportering. Brist avseende rutiner kring överprövning Kontroll av att överklagade beslut skickas vidare inom fem kalenderdagar. En intern kontroll har genomförts genom granskning av samtliga överklagade beslut där överprövning skett under perioden 2025-01-01 till 2025-12-31 (73 ärenden). Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2026-02-10 Granskningen visar att expediering har skett inom tidsgränsen om fem dagar i 69 ärenden. I fyra ärenden överskreds tidsgränsen. Handläggningstiden uppgick till 7 dagar i ett ärende, 10 dagar i ett ärende, 15 dagar i ett ärende och 26 dagar i ett ärende. I två av ärendena handlade det om otydlighet från den klagande, i ett ärende handlade det om att överklagandet först hade skickats till fel myndighet innan det nådde miljöförbundet och i ett ärende var det misstag och handläggningsfel från vår sida. Våra intäkter reduceras om inte utförd tid faktureras Kontroll av att handläggare utför korrekt tidredovisning i Vision. Vid ärendeavslut granskas och kontrolleras avgiftsbeslut samt tillhörande av handläggare skapat fakturaunderlag. Avvikelser har påträffats under året. Avdelningschef och handläggare har informerats vid varje tillfälle och avvikelserna har rättats till. Underlag Tjänsteutlåtande daterat 2026-01-28. Bilaga Redovisning ___ Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2026-02-10

§5 Beskrivning av åtgärder Följande tillägg göres i §5 efter andra stycket, i Medfinansieringsavtalet: Alternativ UA2B i Trafikverkets funktionsutredning utgör utgångspunkt för utformning av åtgärderna i detta Avtal, men med ett nytt läge för planskildheten (åtgärd 2) något längre österut (ca 35 meter), i enlighet med framtagen järnvägsplan. Ändringar och tillägg göres så att punkterna 3, 4 och 5 i §5 helt ersätts, i Medfinansieringsavtalet: Åtgärder i den kommunala anläggningen: 3. Anslutande ramper för Ladugårdsvägen till planskildheten i åtgärd 2 i detta Avtal. Åtgärden inkluderar en pumpstation för hantering av grundvatten och vägdagvatten i planskildheten, samt flytt av belysningsstolpar, ny belysning, trafikanordningar och ledningsomläggning utmed Ladugårdsvägen. Det krävs en anpassning av Ladugårdsvägens sträckning i dess anslutande ramper till vägporten, om läget för cirkulationsplatsen i korsningen med Fabriksallén ska bibehållas. Se vidare § 8 i Medfinansieringsavtalet. Vidare krävs en breddökning av Ladugårdsvägen och dess anslutande ramper till planskildheten, enligt gällande krav i VGU vid hastighetsbegränsningen 40 km/timmen. Den befintliga sträckningen av Ladugårdsvägen rivs, mellan Fabriksallén och den nya vägens anslutning till Mammarpsgatan. 4. Anpassning av cirkulationsplatsen, och dess anslutningar, i korsningen mellan Ladugårdsvägen och Fabriksallén. Åtgärden omfattar en justering av Fabriksalléns östra anslutningsradie till cirkulationsplatsen på Ladugårdsvägen. 5. a) En GC-bana för Ladugårdsvägen, på sträckan mellan Mammarpsgatan och cirkulationsplatsen på Fabriksallén. Anpassning av läget för befintlig GC-bana och dess passager i cirkulationsplatsen för Ladugårdsvägen/Fabriksallén. Belysning ingår. b) Befintlig GC-överfart på Mammarpsgatan, i det östra benet i korsningen med Ladugårdsvägen, flyttas till nytt läge något öster om det befintliga. Anpassning görs av anslutande gång- och cykelbana norrifrån till nytt läge för den aktuella GC- överfarten. c) Befintlig GC-överfart på Ladugårdsvägen, i det södra benet av korsningen med Mammarpsgatan, anpassas i samband med ombyggnation av Ladugårdsvägen enligt åtgärd 3. Det inkluderar en anpassning av anslutande GC-bana på ömse sidor om vägen. AVTAL 4 (6) Dokumentdatum 2025-12-16 Tillägg till medfinansieringsavtal planskildhet för Ladugårdsvägen_251216 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT Följande tillägg göres genom en punkt 6 i §5, i Medfinansieringsavtalet: 6. Falkgatans anslutning till Ladugårdsvägen rivs, i samband med ombyggnad av Ladugårdsvägen enligt åtgärd 3 i detta Avtal. Falkgatans östra ände byggs sedan om till en vändplats för bl a renhållningsfordon.

§ 6 Dnr 2026.118 Redovisning av delegationsbeslut 2025-11-28 - - 2026-01-25 Direktionens beslut Direktionen godkänner redovisningen av delegationsbeslut tagna 2025-11-28 – 2026-01-25. Besluten finns redovisade i bilaga som förvaras i pärm på Söderåsens miljöförbund. Redovisningen har meddelats direktionens ledamöter och ersättare i samband med kallelsen. Ärendebeskrivning Direktionen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande, miljöchef med möjlighet till vidaredelegering enligt beslut. Besluten ska redovisas på nästkommande direktionsmöte. Redovisningen innebär inte att det ankommer på direktionen att ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot får direktionen återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som har beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Ordförande informerade under denna punkt om att det har tagits ett felaktigt beslut angående taxan för livsmedelskontroll på Örkelljunga kommuns KF – Ett ordförandebeslut har skickats 2026-01-14 inför ett nytt antagande i Örkelljungas kommunfullmäktige. ___ Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2026-02-10

§7 Ansvarsfördelning Ändringar göres i §7 så att punkterna 1, 6 och 10 helt ersätts i Medfinansieringsavtalet: Trafikverkets ansvar 1. Trafikverket ska utföra eller låta utföra åtgärderna 1-4, 5a och 5c samt åtgärd 6, exklusive inkoppling av belysning till kommunalt elnät utmed berörda kommunala vägar och gång- och cykelbanor i detta Avtal. Kommunens ansvar 6. Kommunen ska utföra åtgärd 5b i den kommunala anläggningen, innan Trafikverket genomför övriga åtgärder i detta Avtal. Kommunen uppdrar åt Trafikverket att upphandla anläggningar för Kommunens räkning avseende övriga åtgärder i detta Avtal utan att behöva annonsera. 10. Kommunen ska kostnadsfritt tillhandahålla den mark och godkänna de servitut som behövs för genomförande av åtgärderna i detta Avtal. Kostnaden för marklösen för Kungsfiskaren 3 fördelas dock mellan Parterna enligt §6 i det föreliggande tilläggsavtalet.

§ 8 Övrigt Ordförande Theresa Rosbäck informerade om att ett skrivfel i § 63 budgetärende 2025.870 har rättats enligt 36 § FL och expedierats till medlemskommunerna. Själva budgeten innehöll rätt siffror det var endast en felskrivning i protokollet. ___ Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Revisorerna Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige 2026-02-23 Angående intern kontroll och förändringar i kommunallagen Revisionen har informerat sig om de förändringar som trädde i kraft i kommunallagen from den 1 juli år 2025 gällande intern kontroll. Av kommunallagen 6 kap. 6 § andra stycket framgick tidigare att nämnderna i kommuner och regioner ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I den uppdaterade lagtexten anges följande avseende nämnderna: ”De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.” Från revisionens sida uppfattar vi detta som en höjd ambitionsnivå från lagstiftarens sida vad gäller den interna kontrollen. Vi noterar att nuvarande reglemente för intern kontroll antogs av fullmäktige år 2014. Mot bakgrund av de förändringar som skett i kommunallagen och samhällsutvecklingen i övrigt (exempelvis vad gäller välfärdsbrott, risk för korruption mm) så anser revisionen att nuvarande reglemente för intern kontroll bör uppdateras tillsammans med gällande riktlinjer. Revisionen önskar svar från kommunstyrelsen senast till den 10 april med vilka åtgärder som kommer att vidtas gällande arbetet med intern kontroll. För Klippans kommuns revisorer, Jörgen Bjerknaes Ordförande c 0 a 9 e 4 b d 3 a e 8 5- a 5 9 e- 1 1 4 9- 8 af a- a 7 8 9 8 8 4 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 230 av 241 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: Jörgen Bjerknäs Date: 2026-02-24 07:36:30 BankID refno: 019c8e5c-e1dd-7ab4-adeb-4268bf86375b Ordförande: Jörgen Bjerknaes c 0 a 9 e 4 b d 3 a e 8 5- a 5 9 e- 1 1 4 9- 8 af a- a 7 8 9 8 8 4 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 231 av 241 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT Mål nr I MALMÖ 2026-02-27 3231-25 Meddelat i Malmö Avdelning 1 358079 dI.koD KLAGANDE Kristian Seger, - MOTPART Klippans kommun ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunstyrelsens i Klippans kommun beslut den 24 februari 2025 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen _____________________ FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avvisar överklagandet. _____________________ Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Öppettider Postadress E-post Bangårdsplatsen 2 måndag–fredag Box 4522 kansli1.fma@dom.se 08:15–16:00 203 20 Malmö Telefon Webbplats 040-35 35 00 www.forvaltningsrattenimalmo.domstol.se FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 3231-25 I MALMÖ BAKGRUND Förvaltningsrätten i Malmö förelade Klippans kommun att inkomma med yttrande i mål.nr. 376-25 Kommunstyrelsen i Klippans kommun har den 24 februari 2025 beslutat ”att föreslå kommunfullmäktige att ställa sig bakom yttrandet och översända detsamma till Förvaltningsrätten”. Beslutet har fattats av kommunstyrelsens andre vice ordförande. Kristian Seger överklagar beslutet och anför att kommunstyrelsens andre vice ordförande inte har behörighet att fatta delegerat beslut enligt delegationsordningen. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Av 13 kap. 2 § 2 kommunallagen (2017:725) framgår att beslut av en nämnd får överklagas om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art. Undantaget för beslut av rent förberedande eller rent verkställande art markerar att överklagandet ska riktas mot det beslutande organets slutliga avgörande och inte mot sådana åtgärder som är knuta till avgörandet. Undantagsregeln är tillämplig t.ex. när en nämnd fattar beslut om att avge yttrande i ett ärende som ska avgöras av fullmäktige eller beslutar att väcka ett ärende genom att lägga fram förslag till beslut till kommunfullmäktige (prop. 2016/17:171 s. 440). Med beslut av rent förberedande art menas främst den situation då nämnden inte utövar självständigt förvaltande funktioner. Detta är fallet när en nämnd agerar som beredningsorgan åt fullmäktige. Dok.Id 970853 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 3231-25 I MALMÖ Det överklagade beslutet har varit en del i beredningen av ärendet ”Yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö gällande överklagan av kommunfullmäktiges beslut 2025-01-07” som det har ankommit på kommunfullmäktige att besvara. Det överklagade beslutet från kommunstyrelsen är därmed av rent förberedande art och är följaktligen inte överklagbart. Överklagande ska därför avvisas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (FR-03 Peter Kristiansson har avgjort målet. Dok.Id 970853 Bilaga 1 Hur man överklagar FR-03 ________________________________________________________________ Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan ta upp ditt överklagande (läs mer om du överklaga. Här får du veta hur det går till. prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Skicka med skriftliga bevis som inte redan Tiden räknas oftast från den dag som du fick finns i målet. del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller 4. Lämna namn och personnummer eller om beslutet avkunnades vid en muntlig organisationsnummer. förhandling, eller om rätten vid förhandlingen Lämna aktuella och fullständiga uppgifter gav besked om datum för beslutet. om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. För en part som företräder det allmänna (till exempel myndigheter) räknas tiden alltid från Om du har ett ombud, lämna också 5 0 den dag domstolen meddelade beslutet. ombudets kontaktuppgifter. 0- 2 0 2 g • Observera att överklagandet måste ha kommit 5. Skicka eller lämna in överklagandet till n ilk cev in till domstolen när tiden går ut. förvaltningsrätten. Du hittar adressen i tu beslutet. slo tsm o Vilken dag går tiden ut? d rö f .d Sista dagen för överklagande är samma veckodag Vad händer sedan? v A som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick ,tek del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan- rev slo måndagen den 23 mars. det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för tsm sent avvisar domstolen överklagandet. Det o Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller D innebär att beslutet gäller. v helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs- a tarecu d a n f ä t s o t n a , v r a ä r c d k a e g r . det att överklagandet kommer in Om överklagandet kommit in i tid, skickar o rP förvaltningsrätten överklagandet och alla T • handlingar i målet vidare till kammarrätten. P v - 3 d ite Så här gör du Har du tidigare fått brev genom förenklad d n delgivning kan även kammarrätten skicka brev a g 1. Skriv förvaltningsrättens namn och a på detta sätt. lk re målnummer. v Ö – 3 0 2. Förklara varför du tycker att beslutet ska R- ed F ändras. Tala om vilken ändring du vill ha n ag och varför du tycker att kammarrätten ska alk rev ö rö g ra f n in siv n A Sidaw w2w3.d5o mastvo l2.se4 1 Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar- rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings- rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. 5 0 Vill du veta mer? 0- 2 0 g 2 • Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har n ilk frågor. Adress och telefonnummer hittar du på cev tu första sidan i beslutet. slo tsm o Mer information finns på www.domstol.se. d rö f .d v A ,tek rev slo tsm o D v arecu a t d o rP T • P v - 3 d ite d n a g a lk re v Ö – 3 0 R- F ed n ag alk rev ö rö f rag n in Sida 2 av 2 siv n A Sidaw w2w3.d6o mastvo l2.se4 1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2026-03-02 3232-25 Meddelat i Malmö Avdelning 1 458079 dI.koD KLAGANDE Kristian Seger, MOTPART Klippans kommun ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktige i Klippans kommuns beslut 2025-02-24, § 16 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen _____________________ FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. _____________________ Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Öppettider Postadress E-post Bangårdsplatsen 2 måndag–fredag Box 4522 kansli1.fma@dom.se 08:15–16:00 203 20 Malmö Telefon Webbplats 040-35 35 00 www.forvaltningsrattenimalmo.domstol.se FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3232-25 I MALMÖ BAKGRUND Förvaltningsrätten i Malmö förelade Klippans kommun att yttra sig senast den 25 januari 2025 i mål.nr. 376-25. Kommunfullmäktige i Klippan beslutade den 24 januari 2025 att ”ställa sig bakom yttrandet och översända detsamma till Förvaltningsrätten”. Vid sammanträdet hade kommunfullmäktige dessförinnan tagit ställning till om ärendet skulle avgöras den dagen eller återremitteras. Efter omröstning beslutade fullmäktige att ärendet skulle avgöras den dagen. Kristian Seger överklagar beslutet och anför som grund att fullmäktige inte tillät återremiss. Ärendet har inte varit berett i kommunstyrelsen då personen som tagit ett delegerat beslut inte har rätt att ta beslutet enligt delegationsordningen samt själv är jäv i frågan då personen har ekonomiska fördelar för ett gynnande beslut i mål.nr. 376-25 SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Förvaltningsrätten har att pröva överklagandet i den ordning som anges i 13 kap. kommunallagen. Detta innebär dels att endast det överklagade beslutets laglighet och inte dess lämplighet kan prövas, dels att prövningen endast omfattar om beslutet ska upphävas eller inte. I kapitlets 8 § anges på vilka grunder ett kommunalt beslut kan upphävas. Prövningen avser om ett sådant beslut ska upphävas får enligt 7 § samma kapitel grundas endast på de omständigheter som klaganden har hänvisat till innan tiden för överklagande gått ut. Enligt 13 kap. 8 § kommunallagen ska ett kommunalt beslut upphävas om 1. det inte har kommit till på lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen, Dok.Id 970854 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3232-25 I MALMÖ 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag annan författning. Bestämmelser om återremiss finns i 5 kap. 50 § kommunallagen. Den är den enskilde som har bevisbördan i ett mål om laglighetsprövning. Enligt förvaltningsrätten har Kristian Seger inte visat att beslutet om att inte återremittera det aktuella ärendet till kommunstyrelsen strider mot 5 kap. 50 § kommunallagen. Inte heller i övrigt har det framkommit skäl för att upphäva det överklagade beslutet. Kristian Segers överklagande ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (FR-03) Peter Kristiansson har avgjort målet. Dok.Id 970854 Bilaga 1 Hur man överklagar FR-03 ________________________________________________________________ Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan ta upp ditt överklagande (läs mer om du överklaga. Här får du veta hur det går till. prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Skicka med skriftliga bevis som inte redan Tiden räknas oftast från den dag som du fick finns i målet. del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller 4. Lämna namn och personnummer eller om beslutet avkunnades vid en muntlig organisationsnummer. förhandling, eller om rätten vid förhandlingen Lämna aktuella och fullständiga uppgifter gav besked om datum för beslutet. om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. För en part som företräder det allmänna (till exempel myndigheter) räknas tiden alltid från Om du har ett ombud, lämna också 5 0 den dag domstolen meddelade beslutet. ombudets kontaktuppgifter. 0- 2 0 2 g • Observera att överklagandet måste ha kommit 5. Skicka eller lämna in överklagandet till n ilk cev in till domstolen när tiden går ut. förvaltningsrätten. Du hittar adressen i tu beslutet. slo tsm o Vilken dag går tiden ut? d rö f .d Sista dagen för överklagande är samma veckodag Vad händer sedan? v A som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick ,tek del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan- rev slo måndagen den 23 mars. det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för tsm sent avvisar domstolen överklagandet. Det o Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller D innebär att beslutet gäller. v helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs- a tarecu d a n f ä t s o t n a , v r a ä r c d k a e g r . det att överklagandet kommer in Om överklagandet kommit in i tid, skickar o rP förvaltningsrätten överklagandet och alla T • handlingar i målet vidare till kammarrätten. P v - 3 d ite Så här gör du Har du tidigare fått brev genom förenklad d n delgivning kan även kammarrätten skicka brev a g 1. Skriv förvaltningsrättens namn och a på detta sätt. lk re målnummer. v Ö – 3 0 2. Förklara varför du tycker att beslutet ska R- ed F ändras. Tala om vilken ändring du vill ha n ag och varför du tycker att kammarrätten ska alk rev ö rö g ra f n in siv n A Sidaw w2w4.d0o mastvo l2.se4 1 Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar- rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings- rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. 5 0 Vill du veta mer? 0- 2 0 g 2 • Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har n ilk frågor. Adress och telefonnummer hittar du på cev tu första sidan i beslutet. slo tsm o Mer information finns på www.domstol.se. d rö f .d v A ,tek rev slo tsm o D v arecu a t d o rP T • P v - 3 d ite d n a g a lk re v Ö – 3 0 R- F ed n ag alk rev ö rö f rag n in Sida 2 av 2 siv n A Sidaw w2w4.d1o mastvo l2.se4 1

§9 Betalning Ändringar och tillägg göres så att §9 helt ersätts i Medfinansieringsavtalet med texten nedan: Trafikverket fakturerar/rekvirerar Kommunen för Kommunens andel av de faktiska kostnaderna för åtgärderna i detta Avtal som Trafikverket ska utföra, löpande i takt med att kostnaderna upparbetas, dock minst en gång per år. Fakturan/rekvisitionen skall sändas till utbetalarens fakturaadress och märkas med nedanstående adress, så att den hamnar rätt i leverantörssystemet. Till rekvisitionen skall bifogas ett underlag där det framgår hur medfinansieringen är uträknad. Fakturering/rekvirering skickas till: Klippans Kommun Mathias Karlsson Box 17 264 21 Klippan Märkning: KX200102 Kommunen fakturerar Trafikverket för Trafikverkets andel av de faktiska kostnaderna för marklösen för Kungsfiskaren 3 som omfattas av detta Avtal, efter beslutat och undertecknat Avtal. Fakturering adresseras till: Trafikverket Marie Sundling EF-nr: 122753 Fakturering/rekvirering från annan part till Trafikverket skickas till Trafikverkets E-fakturaadress. Detta enligt ny lag om obligatorisk e-faktura till offentlig sektor (lag 2018:1277 från 1 april 2019). Rekvirering/fakturering till Trafikverket E-fakturaadress: Alt. 1: Trafikverket 0088:7350005120115 (via nätverket PEPPOL) Alt. 2: Trafikverket 7350005120115 (GLN-nummer via VAN-tjänst) Information om E-faktura: https://www.trafikverket.se/fakturor

§10 Projektorganisation och former för parternas samarbete Inga ändringar eller tillägg göres i Medfinansieringsavtalet.

§11 Betalning Inga ändringar eller tillägg göres i Medfinansieringsavtalet.

§12 Projektorganisation och former för parternas samarbete Inga ändringar eller tillägg göres i Medfinansieringsavtalet. AVTAL 6 (6) Dokumentdatum 2025-12-16 Tillägg till medfinansieringsavtal planskildhet för Ladugårdsvägen_251216 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT

§13 Övrigt Inga ändringar eller tillägg göres i Medfinansieringsavtalet.

§14 Tvist Inga ändringar eller tillägg göres i Medfinansieringsavtalet. Detta avtal signeras elektroniskt och Parterna får var sitt likalydande elektroniskt exemplar av avtalet. _________________________ Ort och datum _________________________ Trafikverket Petra Bönsö _________________________ ____________________ Ort och datum Ort och datum _________________________ ______________________ Klippans kommun Anna Andrésen Klippans kommun Tomas Rikse PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-08-13

16 § Plan- och bygglagen Skyldighet inlösen, kommun Kommunen är skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in de markområden som enligt detaljplanen ska användas för en allmän plats där kommunen är huvudman, i enlighet med 14 kap. 14 § p.1 Plan- och bygglagen. Rätt till inlösen, kommun Enligt 6 kap. 13 § p.1 Plan- och bygglagen får kommunen lösa in mark eller annat utrymme som i detaljplaneförslaget avsetts för en allmän plats där kommunen är huvudman. Kungsfiskaren 5, privat fastighetsägare Fastigheten Kungsfiskaren 5 har i detaljplaneförslaget planlagts som allmän plats med bestämmelsen NATUR, där kommunen ska vara huvudman. För att få tillgång till den mark som krävs för genomförandet av detaljplaneförslaget har kommunen i första hand försökt nå en överenskommelse med fastighetsägaren om intrånget och den ersättning som fastighetsägaren har rätt till, men utan framgång. Om ingen överenskommelse träffas kommer kommunen att ansöka hos Lantmäteriet om tvångsinlösen. Detta innebär att en lantmätare prövar intrånget i förhållande till detaljplanen, värderar ersättningen och beslutar om tillträde. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsindelningsbestämmelser För kvarteret Tranan finns en tomtindelning, daterad 1956-04-24 med beteckning 1166K-859. För att skapa utrymme för parkmark och en vändplats behöver denna tomtindelning upphävas. Kommunen har inlett en process för att upphäva tomtindelningen, och avsikten är att upphävandet ska ha vunnit laga kraft innan detaljplanen för den planskilda korsningen antar laga kraft. Tekniska frågor Tekniska åtgärder En pumpstation kommer att byggas för att hantera dagvatten. Pumpstationen kommer att ägas av kommunen. Utbyggnad allmän plats Utbyggnaden av gatan, gång- och cykelvägen samt vägtunneln kommer att utföras av Trafikverket. Kommunen ansvarar enbart för planarbetet, medan Trafikverket tar hand om genomförandet av planförslaget. 45 Vatten och avlopp Det är enbart dagvatten som kommer att påverkas. Dagvattnet kommer att hanteras med öppna diken som leder till pumpstationen, vilken sedan ansluts till de allmänna kommunala dagvattenledningar via en eventuell fördröjning. Ekonomiska frågor Ekonomiska frågor och ansvarsfördelning Ett medfinansieringsavtal har ingåtts mellan Trafikverket och kommunen, där kommunen ansvarar för 11 % och Trafikverket för 89 % av kostnaderna för projektet. Ett tilläggsavtal behöver träffas mellan Trafikverket och Klippans kommun avseende finansiering av marklösen för Kungsfiskaren 3, samt flytt av GC-passagen på Mammarpsvägen m.m., innan planförslaget kan antas. Planavgift Kommunen avser inte att ta ut någon planavgift. Drift allmän plats Kommunen ansvarar för skötsel av gata, gång- och cykelväg samt belysning. Underhållet av järnvägsbron sköts av Trafikverket. Drift vatten och avlopp Kommunen ansvarar för drift av vatten och avlopp. Organisatoriska frågor Exploateringsavtal För denna plan finns inget exploateringsavtal. Markanvisning För denna plan finns ingen markanvisning. Tidplan Handläggningen sker med ett standardförfarande, vilket innebär att planförslaget kommer gå ut på samråd, granskning, antagande och slutligen vinner detaljplanen i kraft. Nedanstående tidplan är preliminär och kan komma att förändras beroende på vad som framkommer under planarbetet: Beslut om samråd – December 2024 Samråd – December till Januari 2025 Granskning – April till maj 2025 Beslut om antagande – Augusti 2025 Laga kraft – Augusti 2025 46 Shpetim Emini Plan- och byggavdelningen Postadress: Klippans kommun, Plan- och byggavdelningen, 264 80 Klippan Besöksadress: Trädgårdsgatan 12, Klippan Telefon: 0435-28000 E-post: kommun@klippan.se Webbplats: www.klippan.se 47 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 m.fl. Klippans kommun, Skåne län Reviderad 2025-05-20 Bakgrund Förslag till ny detaljplan för planskild korsning innehåller följande handlingar och underlag: - Plankarta, 2025-05-20 - Planbeskrivning, 2025-05-20 - Bullerutredning, 2025-05-20 Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippans tätort. En planskild korsning innebär att väg och järnväg korsar varandra på olika marknivåer. Skånebanan kommer att ligga kvar på sitt befintliga läge, medan Ladugårdsvägen och en ny gång- och cykelväg sänks och får en ny utformning som leder till passage under spåren. Samråd Plan- och byggnämnden i Klippans kommun beslutade 16 december 2024 att ställa ut planförslaget på samråd. Samrådet pågick 2024-12-19 till 2025-01-19. Samrådsmöte Samrådsmötet hölls i Stationshuset, Ängelholmsgatan 25, den 15 januari mellan 17:30 – 19:00. Under samrådsmötet deltog 8 stycken medborgare. De hade inga frågor vad gäller detaljplanen för planskilda korsningen utan mer om järnvägsplanen och dess påverkan vad gäller buller och vibrationer som kommer från järnvägen. Medborgarna var i övrigt positiva till planförslaget och menade på att området kommer bli mycket bättre dels att slippa vänta vid plankorsningen när bommarna fälls och köbildningar som sker norr om cirkulationsplatsen, dels att gång och cykel separeras tydligt mellan bilvägen. Granskning Detaljplaneförslaget har varit ute på granskning under perioden 2025-04-24 till 2025-05-19. Under granskningstiden har ett yttrande inkommit från Lantmäteriet. 2 Inkomna yttranden under granskning Myndigheter Lantmäteriet, 2025-05-06 Länsstyrelsen, 2025-05-06 Söderåsens miljöförbund, 2025-05-19 Trafikverket, 2025-05-xx Räddningstjänsten Söderåsen, 2025-05-xx Ledningsägare Kraftringen, 2025-05-16 Boende 0 stycken. 3 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Granskningstiden: 2025-04-24 till 2025-05-19. Ändringar till följd av Planbeskrivning inkomna synpunkter: • Har kompletterats med ytterligare text om att kommunen avser att lösa in den återstående delen av fastigheten Kungsfiskaren 5 och planlägga den som naturmark. Under granskningstiden har följande yttranden utan synpunkter på förslaget inkommit: Länsstyrelsen Inget att erinra. 2025-05-06 Region Skåne Avstår från att yttra. 2025-05-14 Kraftringen Inget att erinra. 2025-05-16 Söderåsens Inget att erinra. Miljöförbund 2025-05-19 Följande yttranden med synpunkter har inkommit under granskningen: Lantmäteriet FASTIGHETSKONSEKVENSBESKRIVNING 2025-05-06 Det bör framgå på ett tydligare sätt under rubriken Konsekvenser –Fastigheter och rättigheter att kommunen har för avsikt att lösa in Kungsfiskaren 5. Det är viktigt att den som läser planen på ett enkelt sett kan få en fullständig överblick över vilka konsekvenser planen innebär för fastighetsindelningen. Att samla informationen om kommande fastighetsrättsliga förändringar på ett ställe är därför att föredra. Tillvägagångssätt och lagstiftning för utrymmesförvärvet framgår dock på ett bra sätt under rubriken Genomförandefrågor. Kommentar och åtgärd: Kommunen har tagit del av informationen och har under avsnittet ”Konsekvenser” kompletterat planbeskrivningen med ytterligare uppgifter om att kommunen avser att lösa in den återstående delen av fastigheten Kungsfiskaren 5 och planlägga den som naturmark, i enlighet med yttrandet. Shpetim Emini Planarkitekt 2025-05-20 4 Tjänsteskrivelse 2025-06-10 Plan- och byggnämnden Shpetim Emini Tjänsteskrivelse av planarkitekt 2025-06-10 2024/33 Beskrivning av ärendet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippans tätort. Detta är en förutsättning för att Trafikverket järnvägsplan ska kunna godkännas. Planområdet omfattar cirka 33 000 m² (kvadratmeter) och berör nio fastigheter. Klippans kommun äger sju av dessa: Klippan 3:145, Klippan 3:15, Klippan 3:35, Kungsfiskaren 2, Kungsfiskaren 3, Kungsfiskaren 4 och Rapphönan 1. Av de övriga fastigheterna ägs Klippan 3:1, som omfattar järnvägsspåret, av Trafikverket, medan Kungsfiskaren 5 är i privat ägo. Inlösen av den del av Kungsfiskaren 5 som ingår i planförslaget hanteras inom Trafikverkets järnvägsplan. Förslaget har varit ute på granskning under perioden 2025-04-24 till 2025-05-19. Förslaget har sänts till myndigheter, ledningsägare samt boende i området. Förslaget har också tillgängliggjorts för allmänheten och andra intresserade genom publicering av granskningshandlingarna på kommunens hemsida. Under granskningstiden har ett yttrande inkommit från Lantmäteriet. Hållbar utveckling Checklistan är beaktad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse av planarkitekt Plankarta, 2025-05-20 Planbeskrivning, 2025-05-20 Granskningsutlåtande, 2025-05-26 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Plan- och byggnämnden att Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 med flera under förutsättningen att tilläggsavtalet till medfinansieringsavtalet mellan Trafikverket och kommunen är undertecknat. Tjänsteskrivelse 2025-06-10 Beslut skickas till Shpetim Emini, Planarkitekt Shpetim Emini Alexandra von Post Planarkitekt Plan- och byggchef PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-03-04

§25 Ej verkställda beslut 2025 2025/71 Beskrivning av ärendet Det åligger kommunen att kvartalsvis rapportera in ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. De ärenden som ska rapporteras är de där verkställighet dröjt mer än tre månader från beslutsdatum. I rapporten ska det framgå när beslut är fattat, om ärendet är verkställt eller ej samt skälet till fördröjningen. Rapport är inlämnad till IVO. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1 – Rapportering till nämnd, kvartal 4, 2025 Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. Beslut skickas till Kommunfullmäktige Verksamhetschef Myndighet Verksamhetschef ÄO Verksamhetschef HS/SP ____ Rapportering av icke verkställda beslut Till Socialnämnden Socialnämnden ska enligt 34 kap. 1 och 2 §§ Socialtjänstlagen (2025:400) och 28 f-h §§ LSS en gång i kvartalet anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt SoL /LSS inte har verkställts inom senast tre månader efter beslut. På motsvarande sätt ska kommunen också rapportera om en insats avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Socialnämnden ska vidare enligt 34 kap. 3 § SoL lämna statistikrapport till kommunfullmäktige och kommunens revisorer över hur många gynnande beslut enligt 11 kap 1 § och 2 § SoL samt 9§ LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet samt för beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten har avbrutits. Det ska framgå vilka typer av bistånd som besluten gäller samt hur lång tid som vid rapporteringstillfället förflutit från dagen för respektive beslut. Statistikrapporterna ska vara utformade på ett sådant sätt att det framgår hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller bistånd/insatser till kvinnor respektive män. Besluts SoL LSS Verkställt Avbrott i Avslut Antal Kön datum beslut beslut datum verkställighet datum dagar Ärende/Insats M K Skäl till fördröjning Saknas plats. Erbjuds plats på boende 260126. Vård och Tackar ja. Inflyttningsdatum ej klart vid 115 omsorgsboende 251006 X X rapportering. Vård och Saknas plats. Vistas på kortvård i väntan på 112 omsorgsboende 251009 X X boende. Vård och Saknas plats. Bosatt i annan kommun, ansökt om 112 X omsorgsboende 251009 X boende i Klippan. Vård och Saknas plats. Erbjuds plats på boende 25-10-24, omsorgsboende 250710 X 251106 119 X tackar ja. Saknas plats. Önskar bo med make på samma Vård och boende. Erbjuds extern placering 251112, tackar omsorgsboende 250716 X 251209 146 X nej. Saknas plats. Önskar bo med maka på samma Vård och boende. Erbjuds extern placering 251112, tackar omsorgsboende 250716 X 260120 188 X nej. Initialt saknas plats. Erbjuds plats 251106 samt Vård och 260108. Tackar nej. Vill enbart flytta om maka kan omsorgsboende 250718 X 260112 178 X flytta samtidigt till samma boende. Initialt saknas plats. Erbjuds plats 251106 samt Vård och 260108. Tackar nej. Vill enbart flytta om make kan omsorgsboende 250718 X 260112 178 X flytta samtidigt till samma boende. Vård och Saknas plats. Önskar bo med maka på samma omsorgsboende 250718 X 251114 119 X boende. Vård och Saknas plats. Önskar bo med make på samma omsorgsboende 250718 X 251114 119 X boende. Vård och Saknas plats. Erbjuds extern placering. Tackar ja, omsorgsboende 250723 X 251118 118 X verkställs externt 251118. Erbjuds plats på boende 250702, tackar nej. Önskar annat boende. Nytt erbjudande 250912, Bostad med särskild tackar ja. Brukaren önskar avvakta med inflyttning 445 service (vuxna) 240912 X 251201 X till 251201 . Ej medverkat till verkställighet. Upprepade kontaktförsök och försök till uppstart av insatsen har gjorts utan framgång. Insatsen verkställs 218 X Kontaktperson 250428 X 251202 251202. 250901 Medverkar inte till verkställighet, kommer inte på 150 X Kontaktperson 250123 X möten. 251025 Extern placering. Tidigare plats uppsagd av utförare och avslutas 251025. Erbjuds ny placering 251118. Behov av lång introduktion, önskar därför 96 Daglig verksamhet 250404 X X först uppstart 260202. PROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2026-02-10 Plats och tid Söderåsens Miljöförbund, Storgatan 50 C, Klippan – kl 08.30 – 10.30 Beslutande William Garpenholm (VF) vice ordf. Agneta Sörensson (M) Kent Lodesjö (S) tjg.ersättare Torbjörn Ekelund (L) tjg.ersättare Kerstin Gustafsson-Andersson (C) Theresa Rosbäck (M) Ordf. Kent Hamacek (VIP) Arne Silfvergren (S) Ej tjänstgörande Robert Larsson (KD) Ida Blomberg (SD) Valter Titusson (S) Gunnar Edvardsson (KD) Conny Törnkrantz (SD) Deltagande Charlotte Leander, miljöchef Suzanne Eckerström, sekreterare Helena Hager Enert, avd.chef Livsmedel o åldersbegr.varor & Hälsoskydd Ola Öberg, avdelningschef Miljöskydd, Mark & Vatten Lars-Olof Strand, miljöinspektör § 5 Utses att justera Kent Hamacek (VIP) Justeringens plats o tid Fredag den 13 februari 2026, kl 12.00 - Digital justering Underskrifter Sekreterare ………………………………………………… Paragraf 1 - - 8 Suzanne Eckerström Ordförande …………………………………………………………………………………………. Theresa Rosbäck Justerande …………………………………………………………………………………………. Kent Hamacek (VIP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag på förbundets hemsida Organ Direktionen för Söderåsens Miljöförbund Sammanträdesdatum 2026-02-10 Datum då anslaget sätts upp 2026-02-16 Datum då anslaget tas ner 2026-03-10 Förvaringsplats för protokollet Miljöförbundets arkiv Underskrift ………………………………………………………………………………………………………………. Suzanne Eckerström Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2026-02-10

§30 Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030 2025/274 Beskrivning av ärendet Biblioteksplanen för Klippans kommun 2025-2030 behandlades på kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 oktober 2025, där ärendet återremitterades för att utreda och redovisa följande: att biblioteksplanen beskriver formerna för en gemensam handlingsplan, mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, som redogör för samarbetet kring personal, lokaler, mediainköp etc. och som årligen redovisas till facknämnderna, att frågan om planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby beskrivs och omnämns i planen, samt att ärendet efter beredning beslutas och godkänns i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan ärendet upptas för beslut i kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat biblioteksplanen på sitt sammanträde den 10 december 2025 och beskriver i sitt protokoll att i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) är biblioteksplanens uppgift att ange mål, inriktning och prioriterade utvecklingsområden för kommunens biblioteksverksamhet. Planen ska fungera som ett övergripande strategiskt dokument som tydliggör bibliotekens roll i kommunen och hur verksamheten bidrar till de kommunövergripande målen. Det är därför inte biblioteksplanens uppgift att i detalj beskriva formerna för en gemensam handlingsplan mellan förvaltningarna eller att reglera operativa frågor såsom ansvarsfördelning kring personal, lokaler eller mediainköp. Sådana frågor hanteras mer ändamålsenligt i separata samarbetsdokument mellan berörda förvaltningar. Biblioteksplanen ska spegla rådande beslut och fastställda inriktningar och inte pågående utredningar eller framtida möjligheter som ännu inte är formellt beslutade. Därav är det inte aktuellt att i biblioteksplanen beskriva eller omnämna sådant som ännu inte är politiskt beslutat, såsom planerna på ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby. Nämnden gör bedömningen att: 1. Det inte är biblioteksplanens uppgift att beskriva formerna för en gemensam handlingsplan mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. 2. Det inte är aktuellt att i biblioteksplanen beskriva eller omnämna planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby, eftersom frågan ännu inte är politiskt beslutad. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-11 3. Kultur- och fritidsförvaltningen delar uppfattningen att Biblioteksplan för Klippans kommun 2025–2030, ska beslutas och godkännas i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan det upptas för beslut i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-01-28 Protokollsutdrag kultur- och fritidsnämnden 2025-12-10, § 133 Protokollsutdrag barn- och utbildningsnämnden, 2026-01-27, § 4 Biblioteksplan Klippans kommun 2025-2030 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030. Beslut skickas till Kultur- och fritidsnämnden ____ Tjänsteskrivelse 2026-01-28 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kristina Baron Kommunsekreterare Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030 2025/274 Beskrivning av ärendet Biblioteksplanen för Klippans kommun 2025-2030 behandlades på kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 oktober 2025, där ärendet återremitterades för att utreda och redovisa följande: att biblioteksplanen beskriver formerna för en gemensam handlingsplan, mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, som redogör för samarbetet kring personal, lokaler, mediainköp etc. och som årligen redovisas till facknämnderna, att frågan om planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby beskrivs och omnämns i planen, samt att ärendet efter beredning beslutas och godkänns i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan ärendet upptas för beslut i kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat biblioteksplanen på sitt sammanträde den 10 december 2025 och beskriver i sitt protokoll att i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) är biblioteksplanens uppgift att ange mål, inriktning och prioriterade utvecklingsområden för kommunens biblioteksverksamhet. Planen ska fungera som ett övergripande strategiskt dokument som tydliggör bibliotekens roll i kommunen och hur verksamheten bidrar till de kommunövergripande målen. Det är därför inte biblioteksplanens uppgift att i detalj beskriva formerna för en gemensam handlingsplan mellan förvaltningarna eller att reglera operativa frågor såsom ansvarsfördelning kring personal, lokaler eller mediainköp. Sådana frågor hanteras mer ändamålsenligt i separata samarbetsdokument mellan berörda förvaltningar. Biblioteksplanen ska spegla rådande beslut och fastställda inriktningar och inte pågående utredningar eller framtida möjligheter som ännu inte är formellt beslutade. Därav är det inte aktuellt att i biblioteksplanen beskriva eller omnämna sådant som ännu inte är politiskt beslutat, såsom planerna på ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby. Nämnden gör bedömningen att: 1. Det inte är biblioteksplanens uppgift att beskriva formerna för en gemensam handlingsplan mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Tjänsteskrivelse 2026-01-28 2. Det inte är aktuellt att i biblioteksplanen beskriva eller omnämna planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby, eftersom frågan ännu inte är politiskt beslutad. 3. Kultur- och fritidsförvaltningen delar uppfattningen att Biblioteksplan för Klippans kommun 2025–2030, ska beslutas och godkännas i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan det upptas för beslut i kommunstyrelsen. Hållbar utveckling Hållbar utveckling ska ha beaktats av kultur- och fritidsförvaltningen och bör därför finnas i deras underlag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-01-28 Protokollsutdrag kultur- och fritidsnämnden 2025-12-10, § 133 Protokollsutdrag barn- och utbildningsnämnden, 2026-01-27, § 4 Biblioteksplan Klippans kommun 2025-2030 Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030. Beslut skickas till Kultur- och fritidsnämnden Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör PROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2025-12-10

§33 Tilläggsavtal medfinansieringsavtal Ladugårdsvägen planskildkorsning 2022/109 Beskrivning av ärendet Medfinansieringsavtalet avseende en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan tecknades mellan Trafikverket och Kommunen 2022-12-19, (TRV 2022/141118) och KF §33 2022, KS 2022/109. I enlighet med pågående järnvägsplan för Klippan, förlängt mötesspår och höjd hastighet krävs att planskildheten för Ladugårdsvägen placeras längre österut än i tidigare alternativ, för att lutningskrav för vägen ska uppfyllas, och läget för cirkulationsplatsen på Fabriksallén ska bibehållas. Flytt av läget för planskildheten österut och arbetsytan under byggtiden medför ett större markintrång på fastigheten Kungsfiskaren 3 än vad som tidigare bedömts. Det innebär att hela den aktuella fastigheten måste lösas in. Trafikverket har tagit fram ett tilläggsavtal till medfinansieringsavtalet för att hantera den uppkomna situationen, se bifogad handling Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun. Ekonomiska perspektiv Trafikverket finansierar inköp av fastigheten Kungsfiskaren 3 med 50% och kommunen med 50%. Fastigheten är redan inköpt, beslutad 2022-05-15 kommunstyrelsens arbetsutskott § 93. Köpeskillingen för Kungsfiskaren 3 var 1,2 miljoner kronor vilket innebär att kommunen kommer att få en intäkt från Trafikverket på 0,6 mnkr. Kommunen fakturerar Trafikverket för Trafikverkets andel av de faktiska kostnaderna för marklösen för Kungsfiskaren 3 när tilläggsavtalet är beslutat och undertecknat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, från projektledare, daterad 2026-01-19 Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-11 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtalet, Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun. Beslut skickas till Projektledare, Ida Ljungdahl Ekonomichef, Peter Bellander Trafikverket, Helena Rosenlind ____ Tjänsteskrivelse 2026-01-19 Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen Avdelning Ida Ljungdahl Projektledare Tilläggsavtal medfinansieringsavtal Ladugårdsvägen planskildkorsning Beskrivning av ärendet Medfinansieringsavtalet avseende en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan tecknades mellan Trafikverket och Kommunen 2022-12-19, (TRV 2022/141118) och

§37 Detaljplan för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 med flera - Antagande 2024/33 Beskrivning av ärendet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippans tätort. Detta är en förutsättning för att Trafikverket järnvägsplan ska kunna godkännas. Planområdet omfattar cirka 33 000 m² (kvadratmeter) och berör nio fastigheter. Klippans kommun äger sju av dessa: Klippan 3:145, Klippan 3:15, Klippan 3:35, Kungsfiskaren 2, Kungsfiskaren 3, Kungsfiskaren 4 och Rapphönan 1. Av de övriga fastigheterna ägs Klippan 3:1, som omfattar järnvägsspåret, av Trafikverket, medan Kungsfiskaren 5 är i privat ägo. Inlösen av den del av Kungsfiskaren 5 som ingår i planförslaget hanteras inom Trafikverkets järnvägsplan. Förslaget har varit ute på granskning under perioden 2025-04-24 till 2025-05-19. Förslaget har sänts till myndigheter, ledningsägare samt boende i området. Förslaget har också tillgängliggjorts för allmänheten och andra intresserade genom publicering av granskningshandlingarna på kommunens hemsida. Under granskningstiden har ett yttrande inkommit från Lantmäteriet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse av planarkitekt, 2025-05-20 Plankarta, 2025-05-20 Planbeskrivning, 2025-05-20 Granskningsutlåtande, 2025-05-20 Beslut Arbetsutskottet föreslår Plan- och byggnämnden att Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 med flera. PROTOKOLL Plan- och byggnämndens arbetsutskott 2025-06-02 Beslut skickas till Shpetim Emini, Planarkitekt Kommunfullmäktige ____ Tjänsteskrivelse 2025-05-20 Plan- och byggnämnden Shpetim Emini Tjänsteskrivelse av planarkitekt 2025-05-20 2024/33 Beskrivning av ärendet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippans tätort. Detta är en förutsättning för att Trafikverket järnvägsplan ska kunna godkännas. Planområdet omfattar cirka 33 000 m² (kvadratmeter) och berör nio fastigheter. Klippans kommun äger sju av dessa: Klippan 3:145, Klippan 3:15, Klippan 3:35, Kungsfiskaren 2, Kungsfiskaren 3, Kungsfiskaren 4 och Rapphönan 1. Av de övriga fastigheterna ägs Klippan 3:1, som omfattar järnvägsspåret, av Trafikverket, medan Kungsfiskaren 5 är i privat ägo. Inlösen av den del av Kungsfiskaren 5 som ingår i planförslaget hanteras inom Trafikverkets järnvägsplan. Förslaget har varit ute på granskning under perioden 2025-04-24 till 2025-05-19. Förslaget har sänts till myndigheter, ledningsägare samt boende i området. Förslaget har också tillgängliggjorts för allmänheten och andra intresserade genom publicering av granskningshandlingarna på kommunens hemsida. Under granskningstiden har ett yttrande inkommit från Lantmäteriet. Hållbar utveckling Checklistan är beaktad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse av planarkitekt, 2025-05-20 Plankarta, 2025-05-20 Planbeskrivning, 2025-05-20 Granskningsutlåtande, 2025-05-20 Förslag till beslut Tjänsteskrivelse 2025-05-20 Arbetsutskottet föreslår Plan- och byggnämnden att Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 med flera. Beslut skickas till Shpetim Emini, Planarkitekt Shpetim Emini Alexandra von Post Planarkitekt Planarkitekt 128400 128500 128600 128400 128500 128600 0023226 0013226 0003226 0092226 0023226 0013226 0003226 0092226 Detaljplan för 9 n 8 5 a DAGSLÄNDAN a t Planskild korsning i Klippans tätort, g n Mammarpsgatan ml e a t a g u s del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 m.fl. H 6 ril 5 7 ä 10 Fj HUMLAN PLANBESTÄMMELSER 3 4 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. 5 6 n KORPEN 2 Endast angiven användning och utformning är tillåten. a 9 8 a t Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom all kvartersmark eller all allmän plats eller STAREN g allt vattenområde på plankartan. k c a B GRÄNSLINJER 7 L a Planområdesgräns d u 3 g Användningsgräns 4 å r d s v ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATS ä Falkgatan g e n GATA Gata 27 KLIPPAN GCVÄG Gång- och cykelväg 28 TRANAN 3:15 29 31 30 3:145 (GATA) Gata. Avgränsad vertikalt (GCVÄG) Gång- och cykelväg. Avgränsad vertikalt KLIPPAN 3:1 NATUR Natur 3:1 RAPPHÖNAN 6 7 8 9 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK 3:18 T Järnväg 1 1 KUNGSFISKAREN 3:364 3:145 2 4 5 E 1 Pumpstation 3:35 GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 5 år över helaplanområdet och börjar gälla fr.o.m.laga kraftdatum. G R U N D K A R T A N S B E T E C K N I N G A R 3 Häck 3:368 Fas�ghetsbeteckning q q q 3:145 Byggnad Stenmur 9 9 9 9 Fas�ghetsgräns Stängsel UU UU UU UU UU UU UU 3:15 Järnväg Stödmur Fabriksallén Kantsten Körbana 3:367 Träd Gångbana G ( Stolpe Stig ´ Grundkartan är upprättad av Plan- och byggavdelningen i Klippans kommun n 3:23 e 3:15 g genom utrag ur och komplettering av kommunens primärkarta 2025-03-17. ä v a k ri K Uppgi�er om primärkartan: A1 stående format. koordinatssystem Sweref 99 13 30, RH 2000. Skala 1:1000. 0 25 50 100 Meter Orienteringskarta Illustrationsbilder TVÄRSEKTION BRO/LÄNGDSEKTION BETONGTRÅG Orienteringskarta över sektionsskiserna B B A A A - ATVÄRSEKTION VÄG-/GC-PORT UNDER JÄRNVÄG Till planen hör följande handlingar: Plankarta Funk�onsutredning Miljökonsekvensbeskrivning Planbeskrivning Naturinventering Bullerberäkning Samrådsredogörelse Arkeologiskutredning1&2 Bullerutredning Granskningsutlåtande Geotekniskutredning1&2 Undersökningombetydande miljöpåverkan Diarienummer: PBN2024/33 Planuppdrag: KSau2023-12-13 Antagandehandling Reviderad: 2025-05-20 Beslutdatum B-B TVÄRSEKTION BETONGTRÅG Antagen av kommunfullmäktige (dag) (månad) 2025 § X Samråd 2024-12-20 Granskning 2025-04-22 Sektionsskisserna är endast illustrationsbilder och förändringar kan ha skett eller kan komma att ske innan den slutgiltiga lösningen är fastställd. Trafikverket/Sweco. Antagande 2025-xx-xx ShpetimEmini Lagakra� 2025-xx-xx Planarkitekt Detaljplan för Planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 m.fl. Klippans kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2024/33 Reviderad 2025-05-20 Antagen av kommunstyrelsen 0000-00-00 Laga kraft 0000-00-00 Genomförandetid 5 år Handläggare Shpetim Emini Innehållsförteckning Detaljplanens syfte och huvuddrag ______________________________________________ 6 Syfte ____________________________________________________________________ 6 Handläggning _____________________________________________________________ 6 Beskrivning av detaljplanen ___________________________________________________ 6 Hela detaljplanen __________________________________________________________ 6 Bakgrund ______________________________________________________________ 6 Genomförandetid och giltighet _______________________________________________ 6 Allmän plats ______________________________________________________________ 7 Huvudmannaskap ________________________________________________________ 7 Kvartersmark _____________________________________________________________ 7 Befintligt ________________________________________________________________ 7 Planeringsunderlag __________________________________________________________ 7 Kommunala ______________________________________________________________ 7 Grundkarta _____________________________________________________________ 7 Undersökning enligt 6 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) __________________________ 7 Utredningar ______________________________________________________________ 7 Funktionsutredning ______________________________________________________ 7 Naturinventering _______________________________________________________ 10 Trafikmätning _________________________________________________________ 11 Bullerutredning ________________________________________________________ 11 Arkeologisk utredning ___________________________________________________ 11 Planeringsförutsättningar ____________________________________________________ 12 Kommunala _____________________________________________________________ 12 Detaljplan _____________________________________________________________ 12 Översiktsplan __________________________________________________________ 14 Tomtindelning _________________________________________________________ 14 Riksintressen ____________________________________________________________ 14 Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken (1998:808) ___________________ 14 Miljökvalitetsnormer ______________________________________________________ 15 Luft __________________________________________________________________ 15 Vatten ________________________________________________________________ 15 Buller ________________________________________________________________ 15 Miljö __________________________________________________________________ 15 2 Strandskydd ___________________________________________________________ 15 Dagvatten _____________________________________________________________ 15 Hälsa och säkerhet ________________________________________________________ 16 Buller och vibrationer ___________________________________________________ 16 Trafikbuller ___________________________________________________________ 16 Arkeologisk utredning ___________________________________________________ 18 Förorenad mark ________________________________________________________ 18 Risk för olyckor ________________________________________________________ 18 Risk för översvämning ___________________________________________________ 19 Radon ________________________________________________________________ 20 Geotekniska förhållanden __________________________________________________ 20 Miljöprovtagning _________________________________________________________ 21 Hydrologiska förhållanden _________________________________________________ 21 Kulturmiljö _____________________________________________________________ 22 Fornlämningar _________________________________________________________ 23 Service _________________________________________________________________ 25 Teknik _________________________________________________________________ 25 Kraftringen ____________________________________________________________ 25 Bjärekraft _____________________________________________________________ 25 Skanova ______________________________________________________________ 25 Telenor _______________________________________________________________ 25 VA och dagvatten ______________________________________________________ 25 Trafik __________________________________________________________________ 25 Gång- och cykelbana ____________________________________________________ 26 Konsekvenser _____________________________________________________________ 26 Fastigheter och rättigheter __________________________________________________ 26 Rapphönan 1 __________________________________________________________ 26 Klippan 3:145 __________________________________________________________ 27 Klippan 3:35 ___________________________________________________________ 28 Klippan 3:1 ____________________________________________________________ 29 Kungsfiskaren 2 ________________________________________________________ 30 Kungsfiskaren 3 ________________________________________________________ 31 Kungsfiskaren 4 ________________________________________________________ 32 Kungsfiskaren 5 ________________________________________________________ 33 Ledningar inom planområdet ________________________________________________ 34 3 Skanova ______________________________________________________________ 34 Bjärekraft _____________________________________________________________ 34 Klippans kommun ______________________________________________________ 34 Telenor _______________________________________________________________ 34 Kraftringen ____________________________________________________________ 34 Natur __________________________________________________________________ 34 Naturvärden och rödlistade arter ___________________________________________ 34 Landskapsbild _________________________________________________________ 34 Miljö __________________________________________________________________ 35 Miljökonsekvensbeskrivning ______________________________________________ 35 Strandskydd ___________________________________________________________ 35 Rekreation och friluftsliv _________________________________________________ 35 Dagvatten _____________________________________________________________ 35 Grundvatten ___________________________________________________________ 35 Miljökvalitetsnormer ______________________________________________________ 36 Luft __________________________________________________________________ 36 Vatten ________________________________________________________________ 36 Hälsa och säkerhet ________________________________________________________ 37 Omgivningsbuller ______________________________________________________ 37 Bullerutredning ________________________________________________________ 38 Översvämning _________________________________________________________ 41 Sociala _________________________________________________________________ 41 Barnperspektivet _______________________________________________________ 41 Riksintresse _____________________________________________________________ 41 Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken (1998:808) ___________________ 41 Trafik __________________________________________________________________ 41 Järnvägstrafik __________________________________________________________ 41 Motortrafik ____________________________________________________________ 42 Gång- och cykeltrafik ___________________________________________________ 42 Motiv till detaljplanens regleringar _____________________________________________ 44 Användningsbestämmelser _________________________________________________ 44 T (Järnvägstrafik) ______________________________________________________ 44 1 E (Pumpstation) _______________________________________________________ 44 1 GATA _______________________________________________________________ 44 (GATA) – Avgränsad vertikalt ____________________________________________ 44 4 GC-VÄG _____________________________________________________________ 44 (GC-VÄG) – Avgränsad vertikalt __________________________________________ 44 Natur (NATUR) ________________________________________________________ 44 Genomförandefrågor ________________________________________________________ 45 Mark- och utrymmesförvärv ________________________________________________ 45 Skyldighet inlösen, stat __________________________________________________ 45 Skyldighet inlösen, kommun ______________________________________________ 45 Rätt till inlösen, kommun _________________________________________________ 45 Fastighetsrättsliga frågor ___________________________________________________ 45 Fastighetsindelningsbestämmelser __________________________________________ 45 Tekniska frågor __________________________________________________________ 45 Tekniska åtgärder _______________________________________________________ 45 Utbyggnad allmän plats __________________________________________________ 45 Vatten och avlopp ______________________________________________________ 46 Ekonomiska frågor _______________________________________________________ 46 Ekonomiska frågor och ansvarsfördelning ___________________________________ 46 Planavgift _____________________________________________________________ 46 Drift allmän plats _______________________________________________________ 46 Drift vatten och avlopp __________________________________________________ 46 Organisatoriska frågor _____________________________________________________ 46 Exploateringsavtal ______________________________________________________ 46 Markanvisning _________________________________________________________ 46 Tidplan _______________________________________________________________ 46 5 Detaljplanens syfte och huvuddrag Syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra en planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippans tätort. En planskild korsning innebär att väg och järnväg korsar varandra på olika marknivåer. Skånebanan kommer att ligga kvar på sitt befintliga läge, medan Ladugårdsvägen och en ny gång- och cykelväg sänks och får en ny utformning som leder till passage under spåren. Handläggning Detaljplanen handläggs med ett standardförfarande och är framtagen i enlighet med Plan-och bygglagen (SFS 2010:900) samt Boverkets föreskrifter om detaljplan (BFS 2020:5) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning (SBFS 2020:8). Detaljplanen och tillhörande handlingar är upprättad av planarkitekt Shpetim Emini, med stöd från plan- och byggavdelningen, kart- mät- och GIS-ansvarig samt tjänstepersoner från tekniska förvaltningen. Beskrivning av detaljplanen Hela detaljplanen Planområdet omfattar cirka 33 000 m² och berör totalt nio fastigheter. Klippans kommun äger sju av dessa: Klippan 3:145, Klippan 3:15, Klippan 3:35, Kungsfiskaren 2, Kungsfiskaren 3, Kungsfiskaren 4 och Rapphönan 1. Av de övriga fastigheterna ägs Klippan 3:1, som omfattar järnvägsspåret, av Trafikverket, medan Kungsfiskaren 5 är i privat ägo. Inlösen av den del av Kungsfiskaren 5 som ingår i planförslaget hanteras inom Trafikverkets järnvägsplan. Bakgrund Skånebanan är ett av landets mest belastade enkelspår och är avgörande för både gods- och persontransporter. För att höja hastigheten och förebygga förseningar mellan Hässleholm och Helsingborg genomför Trafikverket en omfattande upprustning av järnvägen. Detta inkluderar att oskyddade plankorsningar tas bort, ersätts med bomanläggningar eller byggs om till planskilda korsningar. En planskild korsning vid Ladugårdsvägen har bedömts som den bästa lösningen för Klippans kommun, i enlighet med lagkrav som förbjuder plankorsningar vid dubbelspår. Trafikverket informerade tidigt kommunen om behovet av denna förändring. Till stöd har Trafikverket tagit fram en funktionsutredning och som ligger till grund för ett medfinansieringsavtal mellan Trafikverket och Klippans kommun, undertecknat 2022-12-15. Genomförandetid och giltighet Detaljplanen har en genomförandetid på 5 år (60 månader) från det datum detaljplanen vinner laga kraft. Planen förblir gällande även efter genomförandetidens slut, tills den ändras eller upphävs. Eventuella ändringar eller upphävanden av planen kan ske utan att ersättning ges till berörda fastighetsägare. Bygglov kan också beviljas efter att genomförandetiden har löpt ut. 6 Allmän plats I den nya föreslagna detaljplanen utgörs den allmänna platsen av gata, gång- och cykelväg samt parkmark. Huvudmannaskap Klippans kommun är huvudman för alla allmänna platser inom planområdet, med undantag för järnvägen, vars drift, underhåll och förvaltning ligger på Trafikverket. Järnvägsområdet är avsatt som kvartersmark. Kvartersmark Kvartersmark planläggs för järnväg (T ). 1 Befintligt Planområdet sträcker sig från korsningen Mammarpsgatan – Ladugårdsvägen, korsar Skånebanan genom en plankorsning och fortsätter söderut till rondellen vid Fabriksallén. På den östra sidan av området finns en större gräsbevuxen yta som sluttar ner mot Skånebanan. Följer man Mammarpsgatan österut når man Kungsfiskareskolan. Väster om planområdet, norr om Skånebanan, ligger ett bostadsområde med villabebyggelse som varierar i ålder och utformning. Inom planområdet, söder om Skånebanan, finns tre fastigheter med bostäder. Söder om rondellen vid Ladugårdsvägen/Krikavägen–Fabriksallén ligger en dagvattendamm och en kraftstation, som kommer att förbli opåverkade av planförslagets genomförande. Planeringsunderlag Kommunala Grundkarta Grundkartan som ligger till grund för detaljplanen är kontrollerad och godkänd av kart-, mät- och GIS-ansvarig och följer de krav och rekommendationer som anges i HMK – Digital Grundkarta från 2020. Undersökning enligt 6 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) Detaljplanen omfattar inte jordbruksmark, skogsbruk, större oexploaterade områden eller ekologiskt känsliga områden. En undersökning av betydande miljöpåverkan, utförd den 3 april 2022, visar att planförslaget kan medföra vissa risker för miljöpåverkan. Undersökningen påpekar att områden som arkeologi, förändrade infiltrationsmöjligheter samt påverkan på grund- och ytvattenkvalitet behöver utredas vidare i det fortsatta planeringsarbetet. Förslaget bedöms dock inte orsaka någon betydande miljöpåverkan. Utredningar Nedan följer en översikt över de utredningar som har genomförts i samband med planarbetet. Funktionsutredning Efter att Trafikverket tidigt informerat kommunen om behovet av förändring, genomfördes en funktionsutredning för att identifiera den mest fördelaktiga lösningen. Utredningens fokus låg 7 på att jämföra olika alternativ för ombyggnaden av plankorsningen ur både ett ekonomiskt och komfortmässigt perspektiv. Resultatet visade att alternativet 2B var det bästa valet för Klippans kommun, eftersom det möjliggör en vägport under järnvägen som kan hantera både fordonstrafik och gång- och cykeltrafik utan att påverka det omkringliggande vägnätet (se figur 1 och 2). Bilden är tagen ur funktionsutredningen ”Planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippan”, utförd av Trafikverket 2022. Figur 1: Alternativ 2B - Illustrationsbild på hur utformningen av den nya Ladugårdsvägen kan se ut. Bilden är tagen ur funktionsutredningen ”Planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippan”, utförd av Trafikverket 2022. Figur 2: Tvärsektion över väg- samt gång- och cykelport under järnväg. 8 I utredningsalternativet lyfts även fram att anslutningen mellan Ladugårdsvägen och Falkgatan föreslås tas bort vid den planskilda korsningen (se figur 3). Fastigheter på Falkgatan kommer att angöras via Mammarpsgatan samt Backgatan/Vaktgatan. Bilden är tagen ur funktionsutredningen ”Planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippan”, utförd av Trafikverket 2022. Figur 3: Visar hur anslutningen mellan Ladugårdsvägen och Falkgatan föreslås tas bort vid den planskilda korsningen. I utredningen har det framkommit att en ny anslutning behövs för Rapphönan 1, eftersom den nuvarande in- och utfarten går mot Ladugårdsvägen (se figur 4). Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 12 februari 2025 (§32) att förvärva fastigheten Rapphönan 1 för att planlägga den som naturmark. Mot denna bakgrund bedöms det inte finnas något behov av en ytterligare anslutning i cirkulationsplatsen. Figur 4: Fastigheten Rapphönan 1. Ladugårdsvägen blir en planskildkorsning Trafikverket har, efter önskemål från närboende, Klippans kommun och funktionsutredningens resultat, beslutat att bygga en planskild korsning för Ladugårdsvägen. Detta innebär att både vägen och gång- och cykelbana kommer att passera under järnvägen. 9 Bron placeras cirka 30 meter öster om den nuvarande platsen, vilket resulterar i mindre branta lutningar och ökad säkerhet för alla trafikanter, inklusive fotgängare och cyklister. Järnvägsbron finansieras av Trafikverket Järnvägsbron, som finansieras av Trafikverket, kommer att ha två spår med ett avstånd på 4,5 meter mellan dem. Vägporten under bron blir cirka 16 meter bred med en fri höjd på 4,7 meter för vägbanan och minst 2,5 meter för gång- och cykelbanan. För att förbättra komforten för fotgängare och cyklister placeras gång- och cykelbanan cirka två meter högre än körbanan genom vägporten. Vid Mammarpsgatan i norr och cirkulationsplatsen i söder kommer körbana och gång- och cykelbana åter vara på samma höjd. Falkgatan avslutas med en vändplats vid den befintliga Ladugårdsvägen. Separeringen mellan körbana och gång- och cykelbana sker främst med stödmurar och räcken. Gång- och cykelbanan blir fyra meter bred, medan körfälten blir 5,25 meter breda. Passagen under järnvägen kommer att vara 11,5 meter lång. För säkerheten kommer fallskyddsräcken att placeras på järnvägsbron och en bit ut på stödmurarna. Naturinventering En naturvärdesinventering har genomförts i närområdet till Skånebanan. Inventeringen utfördes vid två tillfällen i oktober 2023. Inom ramen för naturvärdesinventeringen identifierades två (NVOK05 & NVOK06) parkliknande objekt med påtagligt naturvärde med naturvärdesklass 3, (se figur 5). Bilden är tagen ur miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ”Klippan – förlängt mötesspår och höjd hastighet, Klippans kommun”, utförd av Trafikverket 2024. Figur 5: Resultatet från Naturvärdesinventeringen 2023. 10 Trafikverkets samlade bedömning är att påverkan kommer att vara begränsad, då planförslaget endast tar den mark i anspråk som bedöms nödvändig för Ladugårdsvägen samt gång- och cykelbanan. I övrigt bevaras grönområdet och betraktas som ett komplement till planförslaget. Trafikmätning Under framtagandet av planhandlingarna har kommunen inför samrådsskedet genomfört trafikmätningar på Ladugårdsvägen vid två olika tidpunkter: en under sommarlovet för att bedöma hur vägen används då och en efter sommarlovet. Resultatet av dessa mätningar presenteras i avsnittet om Trafikbuller längre ner. Bild 1: Trafikmätningens mätpunkter. Vägens hastighetsbegränsning är idag 40 km/h. Bullerutredning Under samrådstiden påpekade Trafikverket och Länsstyrelsen att planförslaget, tillsammans med den bullerberäkningsrapport som kommunen tagit fram, visar på överskridanden av riktvärden för trafikbuller vid uteplatser till närliggande bostäder – både för ekvivalent ljudnivå (50 dBA) och maximal ljudnivå (70 dBA) Inför granskningsskedet har WSP Akustik, på uppdrag av Klippans kommun, genomfört en trafikbullerutredning. Utredningen visar att riktvärdena för trafikbuller vid uteplatser inte överskrids och resultaten presenteras under avsnittet hälsa och säkerhet. Arkeologisk utredning En arkeologisk utredning steg 1 och 2 har gjorts inom det aktuella planområdet. Mer om utredningen står längre ner i texten under avsnittet fornlämningar. 11 Planeringsförutsättningar Kommunala Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2023-12-13 Plan- och byggavdelningen i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 m.fl. Detaljplan Planförslaget tar delar av sex detaljplaner i anspråk. Vilka planer och delar av planerna det rör sig om framgår av kartan och tabellen nedan. Nuvarande Ny Omr. Detaljplan Åtgärd/konsekvens markanvändning markanvändning Akt nr: 11-KLI-218/53 (Ny samt ändring av stadsplan för del av fastigheten Åby 10 samt närliggande områden). Genomförandetiden har Allmän plats, park, Planen saknar ett Park gått ut. Ingen åtgärd tydligt formulerat plantering krävs syfte. Marken är planerad för allmänt ändamål, bostäder, begravningsändamål, park, plantering, gata och torg. Upprättades år 1953. 12 Akt nr: 11-KLI-552/64 (Ändring av stadsplan för kvarteren Bofinken, Sparven m.fl..) Genomförandetiden har Planen saknar ett tydligt formulerat Gata Gata gått ut. Ingen åtgärd syfte. Marken är krävs planerad för allmänt ändamål, bostäder, park, plantering och gata. Upprättades år 1964. Akt nr: 11-KLI-673/68 (Stadsplan för Mammarpsområdet). Planen saknar ett tydligt formulerat Bostäder, syfte. Marken är Park, gata, Genomförandetiden har handelsträdgård -, planerad för GC-väg och gått ut. Ingen åtgärd handelsträdgårdsända järnvägsändamål, järnvägsändamål krävs. mål, bostäder, park och gata småindustriändamål, järnvägsändamål, park, plantering och gata. Upprättades år 1968. Akt nr: 11-KLI-683/68 (Stadsplan för del av Älvdalsområdet) Planen saknar ett tydligt formulerat Järnväg, gata, Genomförandetiden har Gata, park eller syfte. Marken är GC-väg och gått ut. Ingen åtgärd planerad för plantering park. krävs. handelsändamål, bostäder, park, plantering och gata. Upprättades år 1968. Akt nr: 11-KLI-1090/78 (Ändring av stadsplan Gata eller torg, Genomförandetiden har Gata, GC-väg för Humlegatan park eller gått ut. Ingen åtgärd m.m.). plantering och park krävs. Planen saknar ett tydligt formulerat 13 syfte. Marken är planerad för handelsändamål, bostäder, park, plantering och gata. Upprättades år 1978. Dnr: 2001.70.214 (Detaljplan för industriområde vid Fabriksvägen) Gata, GC-väg, Genomförandetiden har Gata. Park och Syftet med park och gått ut. Ingen åtgärd detaljplanen är att dagvattenmagasin GC-väg krävs. möjliggöra utbyggnad av Fabriksvägen och söder därom skapa industrimark. Upprättades år 2002. Samtliga detaljplaner kommer till viss del fortsätta bibehålla samma markanvändning som de har i gällande detaljplaner. Om föreslagen detaljplan antas och får laga kraft upphör tidigare detaljplaner inom planområdet, men fortsätter att gälla som tidigare utanför det aktuella planområdet. Översiktsplan I kommunens översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige år 2022, anges det att kommunen ska verka för att möjliggöra en förbättrad kollektivtrafik genom en högre turtäthet samt att utveckla systemet av gång- och cykelvägar inom och mellan orterna. Planförslaget överensstämmer därmed med gällande översiktsplan. Tomtindelning För kvarteret Tranan finns en tomtindelning, daterad 1956-04-24 med beteckning 1166K-859, som påverkas av planförslaget. Riksintressen Skånebanan är ett riksintresse och även försvarets riksintresse omfattar delar av planområdet. Utöver detta ligger Rönne å som är ett riksintresse för naturvård (N40) cirka 300 meter utanför det aktuella planområdet. Planförslagets genomförande bedöms dock inte påverka något av riksintressena varken för Skånebanan, försvaret eller Natura 2000-områden. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken (1998:808) Detaljplanen medför inga konsekvenser för jordbruksmark, skogsbruk, oexploaterade områden eller ekologiskt särskilt känsliga områden. 14 Miljökvalitetsnormer Luft Mätningar av luftkvaliteten görs med jämna mellanrum i Klippans kommun. Kommunen ligger på en låg nivå avseende luftföroreningar. Vatten Vattenrecipient för dagvatten från det aktuella planområdet är Rönne å. Rönne å har en måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Buller Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en målsättningsnorm som anger att ”det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa” (SFS 2004:675). Kommuner med färre än 100 000 invånare omfattas inte av krav på kartläggning av omgivningsbuller eller åtgärdsprogram. Däremot ska alla kommuner, enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler, verka för att begränsa buller. Klippans kommun, med färre än 100 000 invånare, omfattas således inte av miljökvalitetsnormen för buller. Detaljplanen möjliggör ett förlängt mötesspår genom Klippans tätort, vilket medger högre tåghastigheter. Detta kan dock leda till ökade bullernivåer och bullerspridning. Riskbedömning och utredning av lämpliga åtgärder för att hantera buller och vibrationer som kan uppstå i samband med Trafikverkets projekt att förlänga mötesspåret i Klippan genomförs som en del av järnvägsplanen och den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Miljö Strandskydd Det finns ett dagvattenmagasin cirka 50 meter sydöst om planområdet. Magasinet uppfördes efter att Länsstyrelsen den 7 juni 2002 beslutade om avgränsningen av strandskyddet i Klippans kommun. Dagvattenmagasinet bedöms dock inte omfattas av strandskyddet, då det är en teknisk anläggning avsedd för att hantera dagvatten. Klippans kommun har varit i kontakt med Länsstyrelsens naturvårdshandläggare och frågat om dagvattenmagasinet omfattas av strandskyddet. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att dammen inte omfattas av strandskydd, eftersom dess syfte är att hantera dagvatten. Rönneå, som ligger cirka 300 meter från planområdet, omfattas av ett strandskydd med en utbredning på 100 meter från ån. Eftersom planområdet ligger utanför strandskyddszonen bedöms detaljplanen inte påverka några strandskyddade områden. Dagvatten Dagvattnet från gata och gång- och cykelbana hanteras via öppna diken. Dikesvattnet samlas upp i brunnar och vidare till en pumpstation. Pumpstationen ansluts till det kommunala dagvattennätet via fördröjning eller direkt på ledning. Grundvattennivån kommer hanteras på samma sätt som dagvattnet via pumpstationen. 15 Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Enligt förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. För uteplatser i anslutning till byggnaden är gränsen satt till 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA som maximal ljudnivå. I Trafikverkets projekt för utbyggnaden av dubbelspår och ökade hastigheter längs Skånebanan kommer buller- och vibrationsstörningar att analyseras noggrant. Detaljplanen möjliggör ett förlängt mötesspår längs en del av Skånebanan, vilket leder till högre tåghastigheter. Detta innebär att bedömningen av risker och åtgärder för buller- och vibrationsstörningar kommer att presenteras i samband med framtagandet av järnvägsplanen och den tillhörande MKB. Trafikbuller För att få en indikation på bullernivåerna inom planområdet, specifikt från fordonstrafik, har en bullerberäkning tagits fram. Bilden till höger är numrerad ett till sju och visar den fasadkant som ligger närmast bullerkällan, det vill säga där trafikbuller kommer ifrån. Beräkningen baseras på antalet förbipasserande fordon per dygn. Totalt har två mätningar gjorts: en under sommarlovet (juni–juli 2024) och en efter sommarlovet (september–oktober 2024). Årsdygnstrafiken kan variera mellan mätpunkterna eftersom mätningarna har skett under olika perioder. För detaljerad information om hur många dagar varje mätperiod omfattar, se bullerberäkningsrapporten. Mätningsperiod 1 – juni och juli Under mätperioden för juni–juli passerade 21 427 fordon på vägen norr om Mammarpsgatan, vilket motsvarar en årsdygnstrafik på 3 061 fordon. Vägen mellan Mammarpsgatan och Falkgatan hade under samma period 25 048 förbipasserande fordon, motsvarande en årsdygnstrafik på 3 578 fordon. Vägen mellan Falkgatan och rondellen hade totalt 26 298 förbipasserande fordon under mätperioden, vilket ger en årsdygnstrafik på 2 922 fordon. Mätningsperiod 2 – september och oktober Under mätperioden september–oktober passerade 37 666 fordon på vägen norr om Mammarpsgatan, vilket motsvarar en årsdygnstrafik på 3 139 fordon. Vägen mellan Mammarpsgatan och Falkgatan hade totalt 39 667 förbipasserande fordon, vilket motsvarar en årsdygnstrafik på 3 306 fordon. Vägen mellan Falkgatan och rondellen hade totalt 32 693 förbipasserande fordon under mätperioden, vilket ger en årsdygnstrafik på 3 269 fordon. 16 Prognos 2040 För att få en bild för hur trafikmängden för år 2040 ser ut har antalet förbipasserande fordon multiplicerats med en prognosticerad ökning av trafikmängden fram till 2040. Ökningen uppskattas till 1,1%/år (enligt basprognos 2040, Trafikverket). Mätningsperiod 1 – prognos 2040 Prognosen visar att årsdygnstrafik för 2040 är 3 600 för sträckan norr om Mammarpsgatan, 4 208 för sträckan mellan Mammarpsgatan och Falkgatan, och 3 436 sträckan mellan Falkgatan och rondellen. Bullernivåerna 2024 Bullernivåerna 2040 Skyltad hastighet: 40 km/h Skyltad hastighet: 40 km/h Punkt Ekvivalentnivå (dBA) Maxnivå (dBA) Punkt Ekvivalentnivå (dBA) Maxnivå (dBA) 1 55 73 1 56 73 2 50 64 2 51 64 3 52 65 3 52 66 4 55 71 4 56 72 5 56 72 5 56 73 6 51 75 6 51 75 7 47 56 7 48 56 Mätningsperiod 2 – Prognos 2040 Prognosen visar att årsdygnstrafik för 2040 är 3 691 för sträckan norr om Mammarpsgatan, 3 888 för sträckan mellan Mammarpsgatan och Falkgatan, och 3 844 sträckan mellan Falkgatan och rondellen. Bullernivåerna 2024 Bullernivåerna 2040 Skyltad hastighet: 40 km/h Skyltad hastighet: 40 km/h Punkt Ekvivalentnivå (dBA) Maxnivå (dBA) Punkt Ekvivalentnivå (dBA) Maxnivå (dBA) 1 56 73 1 56 73 2 50 64 2 51 65 3 51 65 3 52 65 4 55 71 4 56 71 5 52 72 5 56 72 6 51 75 6 52 76 7 48 56 7 48 57 Resultatet Den genomförda bullerberäkningen visar att riktvärdena för buller vid bostadsbyggnadens fasad längs den befintliga vägen håller sig inom riktvärdet för ekvivalentnivå ljudnivå, men överskrider något vad gäller maxnivå. Överskridandet är särskilt framträdande vid punkterna 1, 4, 5 och 6 (se bild till höger). Enligt beräkningarna ligger de högsta prognosticerade ljudnivåerna i anslutning till planområdet mellan 48-56 dBA för ekvivalent ljudnivå och upp till 76 dBA för maxnivå. Detta 17 innebär att den befintliga trafiksituationen överskrider riktvärdena för maxnivå med upp till 6 dBA enligt prognosen för 2040. Arkeologisk utredning En arkeologisk utredning steg 1 och 2 har gjorts inom det aktuella planområdet. Mer om utredningen står längre ner i texten under avsnittet fornlämningar. Förorenad mark Ej aktuell. Risk för olyckor Skånebanan är en rekomenderad transportled för farligt gods. Länsstyrelsernas i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands läns gemensamma dokument Riskhantering i detaljplanprocessen anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid markanvändning inom 150 meter från en transportled för farligt gods (se figur 6). Figuren är tagen ur ”Riskhantering i detaljplanprocessen”, framtagen av Länsstyrelsen Skåne län, Stockholm län och Västra Götalands län, 2006. Figur 6: Visar Zondelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna visar eventuell lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt god. Figuren ovan har inga fasta gränser utan ger en indikation på vad som bör planeras för järnvägsspår och vilken typ av markanvändning som är relevant. För det aktuella planområdet är det tänkt att bygga om Ladugårdsvägen och skapa en ny gång- och cykelväg som sänks och får en ny utformning, vilket leder till en passage under spåren. Enligt dokumentet ”Riskhantering i detaljplanprocessen” anses trafik som en lämplig markanvändning och är i linje med detaljplanens syfte. För att sätta avståndet i perpsektiv har en karta tagits fram som illustrerar riskhanteringszonen för planområdet (se figur 7). 18 Figur 7: visar riskhanteringszonen inom planområdet (150 meter från spårmitt). Figuren ovan visar att delar av planområdet, enligt riskhanteringszonen, ligger inom riskzonen A. För Trafikverket är detta viktigt att beakta i sin planering, särskilt för de bostäder som angränsas längst med järnvägsspåret. Frågor kring riskhanteringszonen och dess potentiella påverkan hanteras i processen för framtagandet av järnvägsplanen som Trafikverket upprättar. Risk för översvämning Det finns en viss risk i anslutning till Skånebanan, även om området generellt inte bedöms vara särskilt översvämningskänsligt. Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) ligger marknivån för Skånebanan flera meter över de högsta beräknade flödena (BHF), vilket innebär att risken för översvämning bedöms som låg för just Skånebanan. Kartbilden nedan visar däremot områden där vatten kan samlas och orsaka översvämningar vid ett kraftigt regn som statistiskt inträffar en gång per hundra år. Karteringen är baserad på en simulering som visar hur vatten rör sig under en sex timmars period från regnets början. Denna tidsperiod har valts för att säkerställa att vattnet hinner nå de lägsta punkterna i området (se bild nedan). Enligt översvämningskartering finns det en risk för att vatten samlas längs den norra delen av Skånebanan och inom planområdet. Detta kan bero på att området överlag har en naturlig lågpunkt (se bilden nedan). 19 Vy från Ladugårdsvägen, norr om Skånebanan och sydväst om Mammarpsgatan. Bilden visar den naturliga lågpunkten som ligger strax norr om Skånebanan. Marken består huvudsakligen av genomsläppligt grus- och sandmaterial vilket ger en god infiltrationsförmåga. Radon Radonmätning har gjorts ca. 300 meter nordöst om planområdet och för området gäller normal risk med värden på 14 kBq. Geotekniska förhållanden Enligt jordartskartan från Sveriges geologiska undersökning (SGU) domineras de övre jordlagren av postglacial finsand, som vilar på glacial finlera (se figur 8). Trafikverkets undersökningar inom järnvägsplanen visar att de övre jordlagren huvudsakligen består av sand, ofta med inslag av silt. Trafikverket påpekar också att lagrets mäktighet varierar längs sträckan, vanligtvis mellan 2 och 5 meter, medan det öster om Ladugårdsvägen har uppmätts mäktigheter upp till 7 meter. Generellt bedöms sträckan ha goda grundläggningsförutsättningar. Bilden är tagen ur samrådsförslaget för järnvägsplanen, Trafikverket 2024. Figur 8: Jordartskarta över det aktuella planområdet. 20 Miljöprovtagning En markmiljöprovtagning har genomförts på uppdrag av Trafikverket i samband med utbyggnaden av järnvägsplanen samt Ladugårdsvägen, för att identifiera potentiella föroreningar inom det aktuella området. Enligt Trafikverkets MKB ligger resultaten från jordprovtagningen under riktvärdena för Mindre känslig markanvändning (MKM). Bilden är tagen från försökrapport/ fält – geoteknisk undersökningsomgång 2, utförd av SWECO på uppdrag av Trafikverket. Undersökningarna genomfördes mellan 2023-04-20 och 2023-06-27. Inom det aktuella planområdet är det främst provpunkterna SW2339, SW2340, SW2341, SW2342, SW2343, SW2344 och SW2345 som berörs av planförslaget. Hydrologiska förhållanden Planområdet ligger inom grundvattenförekomsten ”Klippan”, som består av en sand- och grusförekomst. Enligt VISS har denna grundvattenförekomst klassificerats som god både när det gäller kvantitativ och kvalitativ status (se figur 9). De uppmätta grundvattennivåerna i förekomsten varierar mellan cirka 1 och 3 meter under markytan. Inom vattenförekomsten finns ett flertal brunnar i det aktuella planområdet. 21 Bilden är tagen ur samrådsförslaget för järnvägsplanen, Trafikverket 2024. Figur 9: Karta över grundvattenförekomst ”Klippan” nära Skånebanan. Kulturmiljö Inom planområdet finns det en byggnad som är uppförd före 1960-talet. Enligt Kulturminnesvård i Klippans kommun, framtagen av Bevarandekommitén 1990, anses byggnaden inte ha något miljömässigt eller kulturhistoriskt värde (se bild nedan). Figur 10: Bevarandeplanen för Klippans kommun. Den fastighet med bostad som berörs av planförslaget är Kungsfiskaren 3. Om det föreslagna planförslaget vinner laga kraft kommer fastigheten att få en ändrad markanvändning. För Kungsfiskaren 3 föreslås att fastigheten blir gata, gång- och cykelväg, samt parkmark. 22 Klippans tätort är utpekad i Länsstyrelsens Skånes regionala kulturmiljöprogram som ett område med höga kulturvärden och betraktas som en värdefull kulturmiljö. Detta område inkluderar både Klippans tätort och området kring Rönne å, med särskilt fokus på Klippans gård och Klippans pappersbruk. Rönneå lyfts fram som ett kulturmiljöstråk av stor betydelse för den industriella utvecklingen i området, särskilt som kraftkälla genom århundradena. Ån rinner från västra Ringsjön vid Sjöholmen till Skälderviken norr om Ängelholm och passerar genom kommunerna Eslöv, Höör, Klippan, Åstorp och Ängelholm. Planförslaget bedöms inte påverka varken den regionala kulturmiljöprogrammet eller kulturmiljöstråket. Fornlämningar Fornlämningar är skyddade enligt bestämmelser i kulturmiljölagen. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Fornlämningar som riskerar beröras av markanspråk ska förundersökas för att fastställa fornlämningarnas omfattning. Arkeologisk förundersökning kräver tillstånd enligt kulturmiljölagen och prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan lämna tillstånd till att fornlämningar tas bort eller flyttas om samhällsintresset är större än fornlämningens värde. Länsstyrelsen kan ställa krav på dokumentation av fornlämningar genom arkeologisk undersökning. Bilden är tagen ur miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ”Klippan – förlängt mötesspår och höjd hastighet, Klippans kommun”, utförd av Trafikverket 2024. Figur 11: Visar de kulturmiljövärden som finns i närheten av Skånebanan. Fornlämningsbilden ovan är hämtad från Trafikverkets samrådsförslag för järnvägsplanen. Den visar att Klippan har en rik förhistoria och flera utredningar tyder på att det finns en hög sannolikhet för att ytterligare dolda lämningar under marken kan påträffas. 23 Med anledning av Trafikverkets planer på att utöka dubbelspåret mellan Klippan och Åstorp bedömde Länsstyrelsen att det fanns en potential för osynliga fornlämningar. För att klargöra omfattningen av kända fornlämningar och möjligheten att tidigare okända lämningar kan vara dolda under marken, beslutade Länsstyrelsen att en arkeologisk utredning steg 1 (arkiv- och fältinventering) skulle genomföras. Uppdraget tilldelades Sydsvensk Arkeologi AB och resulterade i en utredningsrapport (2024:8). Utredningen är tänkt att kunna användas som underlag i Trafikverkets och kommunens fortsatta planering. Uppdraget från Länsstyrelsen är uppdelat i tre delområden. Av praktiska skäl har utredningen delats in i tre områden: en västlig, en mellersta och en östlig del. Planområdet ligger inom det mellersta delområdet och det aktuella undersökningsobjektet för detta planområdet är nummer 113, (se figur 12). Figuren är tagen från Arkeologiska utredningen steg 1, Sydsvensk arkeologi rapport 2024:8. Figur 12: Kartan visar numrering av föreslagna utredningsobjekt inom delområdena. Utredningsområdet steg 1 är markerat med blå linje. Steg 1 Den arkeologiska utredningen steg 1 omfattar två moment. Det första är en byråinventering med en översiktlig genomgång av befintligt arkivmaterial och historiskt kartmaterial. Det andra är en fältinventering för bedömning av potentiella lägen för under mark dolda fornlämningar. Den arkeologiska undersökningen steg 1 har identifierat enbart 113, med en yta på cirka 4 788 m², som kan påverkas av planförslaget. I undersökningen beskrivs följande: Möjligt boplatsgravläge. Platå norr om äldre bäckravin. Ingen okulär sikt pga. Anlagd gräsmatta. Tydligt förhöjda fosfatvärden. Kommunikativt läge. Strax väster om har det funnits en gravhög (L1988:9169). Ligger intill äldre vägsträckning och nära äldre vägkorsning. Med hänvisning till att objekt 113 har identifierat har en arkeologisk utredning steg 2 blivit nödvändigt för att ytterligare undersöka och bedöma de arkeologiska förhållandena i området, särskilt med tanke på den påverkan som planförslaget kan ha. Steg 2 Sydsvensk Arkeologi AB har under perioden 16-17 oktober 2024 genomfört en arkeologisk utredning steg 2 inom två utredningsobjekt: UO 108 (beläget utanför det aktuella 24 planområdet) och UO113. Utredningen har visat att endast boplatsanläggningar i form av stolphål, gropar, härdar m.m. har påträffats. Efter utredningen bedömer Sydsvensk Arkeologi AB att inga ytterligare arkeologiska åtgärder är nödvändiga inom UO 113. Länsstyrelsen delar denna bedömning. Därför finns det inga hinder, ur arkeologisk synpunkt, för att fortsätta med det tilltänkta planförslaget som detaljplanen avser. Service Planområdet är centralt beläget i Klippan med gångavstånd till både offentlig och kommersiell service. I närheten finns flera viktiga samhällsfunktioner, såsom vårdcentral, livsmedelsbutik, bussstation, skola, kyrka, apotek, kommunhus samt grönområden. Teknik Ledningar för vatten, avlopp och el finns förlagda i anslutning till korsningen mellan Mammarpsgatan och Ladugårdsvägen och norr om Fabriksallén inom det aktuella planområdet. Inom naturmark, i direkt anslutning till Skånebanan, finns en huvudledning för dagvatten som går under järnvägsspåret. Kraftringen Kraftringen har både högspännings- och lågspänningsledningar inom det aktuella planområdet, norr om cirkulationsplatsen vid Ladugårdsvägen och nordost om den plats där den nya vägen planeras att ansluta. Bjärekraft Bjärekraft har ledningsnät inom den norra cirkulationsbenet och längst Krikavägen söderut. Skanova Skanova har ledningar för fibernät samt andra typer av ledningar inom planområdet, längs Falkgatan, Mammarpsgatan och Ladugårdsvägen, både norr och söder om järnvägsspåret samt vid cirkulationsplatsen söder om järnvägsspåret. Telenor Telenors ledningar finns vid korsningen av Mammarpsgatan och Ladugårdsvägen. VA och dagvatten Inom planområdet finns dagvattenledning som korsar järnvägen. Ledningen måste finnas kvar. Trafik En planskild korsning innebär att väg och järnväg korsar varandra på olika marknivåer. För att detta ska ske behöver den nuvarande vägen stängas och ersättas med en planskild korsning. Trafikmätningar visar att mellan 2 900 och 3 600 fordon passerar dagligen vid de tre mätpunkterna. Kommunen bedömer att det framtagna planförslaget både kommer att öka trafiksäkerheten för bilister och cyklister samt möjliggöra ett godkännande av järnvägsplanen. 25 Gång- och cykelbana Inom planområdet finns gång- och cykelväg i nord-sydlig riktning som utgör en viktig länk, särskilt för cyklister som tar sig till och från Kungsfiskareskolan, men även för fotgängare i området. Vägen används av Klippanbor för att röra sig mellan de västra och östra delarna av tätorten. Det föreslagna planförslaget innebär förbättrade gång- och cykelanslutningar till den befintliga vägen och stärker kopplingen mellan Klippans södra och norra delar. Konsekvenser Fastigheter och rättigheter Under detta avsnitt redovisas de konsekvenser som genomförandet av planförslaget medför för fastigheterna och de rättigheter inom planområdet som påverkas av markavståenden eller markförvärv. Rapphönan 1 Ägare Klippans kommun Avstår mark – cirka 300 kvadratmeter Avstår mark till fastigheten Klippan 3:1, omfattande cirka 300 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår (se bild nedan) Mark som Rapphönan 1 ska avstå till Klippan 3:1 26 Klippan 3:145 Ägare Klippans kommun Avstår mark – cirka 570 kvadratmeter Avstår mark till fastigheten Klippan 3:1, omfattande cirka 570 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår samt släntorna för den planskilda korsningen (se bild nedan). KLIPPAN 3:1 3:145 Mark som Klippan 3:145 ska avstå till Klippan 3:1. Rättigheter som påverkas Inom det aktuella området finns en kommunal dagvattenledning. Förutom dagvattenledningen återfinns även rättigheten (1276-1206.1) inom båda fastigheterna och avser trädsäkring (se bild nedan). KLIPPAN 3:1 3:145 Det rosa området visar det område där rättighet för trädsäkring gäller. 27 Klippan 3:35 Ägare Klippans kommun Avstår mark – cirka 350 kvadratmeter Avstår mark till fastigheten Klippan 3:1, omfattande cirka 350 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår (se bild nedan). KLIPPAN 3:1 Mark som Klippan 3:35 ska avstå till Klippan 3:1 Rättighet som påverkas Inom området återfinns rättigheten (1276-1206.1) som avser trädsäkring (se bild nedan). KLIPPAN 3:1 Det rosa området visar det område där rättighet för trädsäkring gäller. 28 Klippan 3:1 Ägare Trafikverket Erhåller mark från Rapphönan 1 – cirka 300 kvadratmeter Erhåller mark från Rapphönan 1, omfattande cirka 300 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår (se bilden under avsnittet Rapphönan 1) Erhåller mark från Klippan 3:145 – cirka 570 kvadratmeter Erhåller mark från Klippan 3:145, omfattande cirka 570 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår samt släntorna för den planskilda korsningen. Inom fastigheterna Klippan 3:1 och Klippan 3:145 återfinns rättigheten (1276-1206.1) som avser för trädsäkring och dagvattenledning (se bilden under avsnittet Klippan 3:145). Erhåller mark från Klippan 3:35 – cirka 350 kvadratmeter Erhåller mark från Klippan 3:35, omfattande cirka 350, för utbyggnaden av dubbelspår. Inom fastigheterna Klippan 3:1 och Klippan 3:35 återfinns rättigheten (1276-1206.1) som avser för trädsäkring (se bilden under avsnittet Klippan 3:35). Erhåller mark från Kungsfiskaren 2 – cirka 370 kvadratmeter Erhåller mark från Kungsfiskaren 2, omfattande cirka 370 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår. Inom fastigheterna Klippan 3:1 och Kungsfiskaren 2 återfinns rättigheten (1276- 1206.1) samt en dagvattenledning (se bilden under avsnittet Kungsfiskaren 2). Erhåller mark från Kungsfiskaren 3 – cirka 620 kvadratmeter Erhåller mark från Kungsfiskaren 3, omfattande cirka 620 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår. Inom fastigheten fastigheterna Klippan 3:1 och Kungsfiskaren 3 återfinns rättigheten (1276-1206.1) som avser för trädsäkring (se bilden under avsnittet Kungsfiskaren 3). Erhåller mark från Kungsfiskaren 4 – cirka 230 kvadratmeter Erhåller mark från Kungsfiskaren 4, omfattande cirka 230 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår. Inom fastigheterna Klippan 3:1 och Kungsfiskaren 4 återfinns rättigheten (1276- 1206.1) som avser för trädsäkring (se bilden under avsnittet Kungsfiskaren 4). Erhåller mark från Kungsfiskaren 5 – cirka 230 kvadratmeter Erhåller mark från Kungsfiskaren 5, omfattande cirka 230 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår. Inom fastigheterna Klippan 3:1 och kungsfiskaren 5 återfinns rättigheten (1276- 1206.1) som avser för trädsäkring (se bilden under avsnittet Kungsfiskaren 5) 29 Kungsfiskaren 2 Ägare Klippans kommun. Avstår mark – Cirka 370 kvadratmeter Avstår mark till fastigheten Klippan 3:1, omfattande cirka 370 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår samt släntorna för den planskilda korsningen (se bilden nedan) KLIPPAN 3:1 Mark som Kungsfiskaren 2 ska avstå till Klippan 3:1. Rättigheter som påverkas Inom området finns en kommunal dagvattenledning (1276-1299.1) inom fastigheten Klippan 3:1 och Kungsfiskaren 2. Förutom dagvattenledningen återfinns även rättigheten (1276-1206.1) inom båda fastigheterna och avser trädsäkring (se bild nedan). KLIPPAN 3:1 Det rosa området visar det område där rättighet för trädsäkring gäller. 30 Kungsfiskaren 3 Ägare Klippans kommun Avstår mark – cirka 620 kvadratmeter Avstår mark till fastigheten Klippan 3:1, omfattande cirka 620 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår samt släntorna/vägen för den planskilda korsningen (se bild nedan). KLIPPAN 3:1 Mark som Kungsfiskaren 3 ska avstå till Klippan 3:1. Rättighet som påverkas Inom området återfinns rättigheten (1276-1206.1) som avser trädsäkring (se bild nedan). KLIPPAN 3:1 Det rosa området visar det område där rättighet för trädsäkring gäller. 31 Kungsfiskaren 4 Ägare Klippans kommun Avstår mark – cirka 220 kvadratmeter Avstår mark till fastigheten Klippan 3:1, omfattande cirka 220 kvm, för utbyggnaden av dubbelspår samt släntorna/vägen för den planskilda korsningen (se bild nedan). Klippan 3:1 Mark som Kungsfiskaren 4 ska avstå till Klippan 3:1. Rättighet som påverkas Inom området återfinns rättigheten (1276-1206.1) som avser trädsäkring (se bild nedan). Klippan 3:1 Det rosa området visar det område där rättighet för trädsäkring gäller. 32 Kungsfiskaren 5 Ägare Privatperson. Avstår mark – cirka 230 kvadratmeter Avstår mark till fastigheten Klippan 3:1, omfattande cirka 230 kvm, för utbyggnad av dubbelspår (se bild nedan). Klippan 3:1 Mark som Kungsfiskaren 5 ska avstå till Klippan 3:1. Avstår mark – cirka 940 kvadratmeter Resterande del av fastigheten, omfattande cirka 940 kvm, avstås till kommunen för planläggning som naturmark. Kommunen ska vara huvudman för denna mark. Information om genomförande, kommunens skyldigheter samt eventuell inlösen finns att läsa under avsnittet skyldighet inlösen, kommunen. Rättighet som påverkas Inom området återfinns rättigheten (1276-1206.1) som avser trädsäkring (se bild nedan). Klippan 3:1 Det rosa området visar det område där rättighet för trädsäkring gäller. 33 Ledningar inom planområdet Under detta avsnitt redovisas de ledningar inom planområdet som berörs av detaljplanen. Skanova Ledningen berörs Har ledningar inom planområdet, längs Falkgatan, Mammarpsgatan och Ladugårdsvägen, både norr och söder om järnvägsspåret samt vid cirkulationsplatsen söder om järnvägsspåret. Bjärekraft Ledningen berörs Det finns ledningar inom planområdet vid cirkulationsplatsen söder om järnvägsspåret samt längs Mammarpsgatan vid korsningen mot Ladugårdsvägen. Klippans kommun VA-ledningarna påverkas Kommunala vatten- och avloppsledningar inom planområdet avses påverkas vid utbyggnaden av den planskilda korsningen. Telenor Ledningen berörs Ledningar finns vid korsningen av Mammarpsgatan och Ladugårdsvägen. Kraftringen Ledningen berörs Kraftringen har både högspännings- och lågspänningsledningar inom det aktuella planområdet, norr om cirkulationsplatsen vid Ladugårdsvägen och nordost om den plats där den nya vägen planeras att ansluta. Korsningen vid Mammarpsgatan och Ladugårdsvägen vid den nuvarande GC-vägen, finns också en befintlig fjärrvärmeledning. Natur Naturvärden och rödlistade arter Med stöd av kommunens översiktsplan (2022) och naturvårdsprogram (2019) bedöms det att planförslaget inte påverkar några värdefulla naturvärden eller rödlistade arter. Intrång kommer att ske i två parkliknande naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 (NVOK05 och NVOK06) främst för anläggande av bro och väg för Ladugårdsvägen. Intrånget bedöms påverka hela objektet NVOK05 (cirka 4000 m2) söder om spår samt den västligaste delen av NVOK06 (cirka 8500 m2). Effekten blir att ett par fullvuxna askar kommer att tas ned och att konnektiviteten mellan områden i landskapet bryts. Landskapsbild En planskild korsning mellan Ladugårdsvägen och järnvägen förväntas ha begränsad visuell påverkan på landskapsbilden, eftersom den nya vägen ligger under omgivande marknivå. Dessutom finns det delvis träd i området som döljer anläggningen på avstånd. Den valda 34 utformningen bedöms ge en begränsad påverkan på landskapet, samtidigt som den underlättar för liv och rörelse i närområdet. Miljö Miljökonsekvensbeskrivning Undersökning om betydande miljöpåverkan genomfördes 2024-06-20. Sammantaget bedöms planförslaget innebära en viss risk för miljöpåverkan. Påverkan anses dock vara ringa och vidare miljöbedömning bedöms ej vara aktuellt. Strandskydd Planförslaget bedöms inte påverka strandskyddade områden. Rekreation och friluftsliv Den planerade gångbron vid bangården och den planskilda passagen vid Ladugårdsvägen kommer att underlätta för gående och cyklister att korsa järnvägen och nå rekreations- och friluftsområdena vid Rönne å, samt viktiga målpunkter i Klippan. Den barriär som Skånebanan idag utgör för oskyddade trafikanter kommer därmed att minska, vilket är en positiv utveckling för rekreation och friluftsliv. Dagvatten Recipient för dagvatten från det aktuella planområdet är Rönne å som enligt VISS inte uppnår god kemisk status. Behov av skyddsåtgärder vid Ladugårdsvägen under byggskedet kommer att studeras vidare i projektets kommande skeden. Med hjälp av försiktighetsåtgärder för dagvattenhantering bedöms projektet inte ha någon påverkan på vattenkvaliteten i Rönne å. En pumpstation kommer användas för hantering av dagvatten i vägens lågpunkt. Pumpstationen kommer att ägas av kommunen. Avvattning av Ladugårdsvägen kommer i övrigt att ske genom öppna diken. Grundvatten Inom planområdet ligger grundvattenförekomsten ”Klippan” (WA33271550), som har god kvantitativ och kemisk status. En planskild korsning inom området kommer innebära att väg och bro placeras under grundvattenytan, vilket leder till en permanent bortledning av grundvatten och därmed tillståndspliktig vattenverksamhet. Ansökan om tillstånd kommer att studeras närmare i samband med järnvägsplanen och kompletteras även i detaljplanen under planens fortsatta arbete. Den kemiska statusen för grundvattenförekomsten ”Klippan” bedöms, enligt Trafikverket, kunna bibehållas trots den permanenta avsänkningen av grundvattennivån för vägporten. Analysresultat från provtagningar och markmiljöinventeringar visar på en låg föroreningsgrad i området. Baserat på Trafikverkets hydrogeologiska utredningar bedöms dessutom omgivningspåverkan vara liten. 35 Bilden är tagen ur samrådsförslaget för järnvägsplanen, Trafikverket 2024. Figur 13: Preliminära påverkansområden av grundvattenbortledning för bygg- och driftskede. Miljökvalitetsnormer Luft Kommunen ligger på en låg nivå avseende luftföroreningar och föroreningar i utomhusluft beräknas ej överskridas till följd av planförslaget. Vatten Recipient för dagvatten från det aktuella planområdet är Rönne å, som enligt VISS inte uppnår god kemisk status. Genom försiktighetsåtgärder för dagvattenhantering bedöms projektet inte påverka vattenkvaliteten i Rönne å. Behovet av skyddsåtgärder vid Ladugårdsvägen under byggskedet kommer att studeras vidare i projektets kommande skeden. Åtgärderna vid Ladugårdsvägen förväntas öka trafiksäkerheten och därmed även skyddet för grundvattenförekomsterna. Miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster bedöms därför inte påverkas. Inom påverkansområdet finns inga fisk- eller musselvatten. 36 Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Detaljplanen möjliggör en förlängning av mötesspåret längs Skånebanan, vilket medför högre tåghastigheter och därmed ökade bullernivåer och bullerspridning. Inom järnvägsplanen pågår en bullerutredning för att fastställa vilka bullerskyddsåtgärder som krävs för att uppfylla gällande riktvärden. Bullerberäkningen som kommunen tagit fram för att kartlägga den befintliga trafiksituationen på Ladugårdsvägen, specifikt avseende fordonstrafik, har kompletterats med en beräkning av bullret som den föreslagna planen skulle medföra. Syftet är att undersöka hur bullernivåerna kan komma att skilja sig från dagens situation. Bilden till höger, numrerad ett till sju, visar fasadkanten närmast bullerkällan, där trafikbullret förväntas uppstå. Beräkningen grundar sig på antalet förbipasserande fordon per dygn, med data från trafikmätningar som utförts både under och efter sommaren år 2024. Exempel på möjliga bullernivåer från mätningsperiod 1 – Mellan juni och juli Tabellen nedan visar hur bullernivåerna för den nya sträckningen av Ladugårdsvägen kan komma att se ut. Överlag ser vi en positiv utveckling där bullernivåerna minskar något i dBA. Värden markerade med ett minustecken och grön färg visar en minskning i dBA, medan de med plustecken och röd färg indikerar att bullernivåerna har ökat något. Bullernivåerna 2024 Bullernivåerna 2040 Skyltad hastighet: 40 km/h Skyltad hastighet: 40 km/h Punkt Ekvivalentnivå (dBA) Maxnivå (dBA) Punkt Ekvivalentnivå (dBA) Maxnivå (dBA) 1 55 (+/-0) 73 (+/-0) 1 56 (+/-0) 73 (+/-0) 2 51 (+1) 64 (+/-0) 2 51 (+/-0) 64 (+/-0) 3 51 (-1) 64 (-1) 3 52 (+/-0) 65 (-1) 4 51 (-4) 62 (-9) 4 51 (-5) 62 (-10) 5 49 (-6) 63 (-9) 5 50 (-6) 64 (-9) 6 50 (-1) 70 (-5) 6 51 (+/-0) 71 (-4) 7 48 (+1) 64 (+8) 7 54 (+6) 68 (+12) 37 Exempel på möjliga bullernivåer från mätningsperiod 2 – Mellan september och oktober Även för mätningsperiod 2, baserat på den trafikstatistik som kommunen erhöll efter sommarlovet 2024, ser vi en positiv utveckling med en viss minskning av bullernivåerna i dBA. Bullernivåerna 2024 Bullernivåerna 2040 Skyltad hastighet: 40 km/h Skyltad hastighet: 40 km/h Punkt Ekvivalentnivå (dBA) Maxnivå (dBA) Punkt Ekvivalentnivå (dBA) Maxnivå (dBA) 1 56 (+/-0) 73 (+/-0) 1 56 (+/-0) 73 (+/-0) 2 51 (+1) 64 (+/-0) 2 52 (+1) 65 (+/-0) 3 51 (+/-0) 64 (-1) 3 51 (-1) 65 (+/-0) 4 51 (-4) 61 (-10) 4 51 (-5) 62 (-9) 5 49 (-3) 63 (-9) 5 49 (-7) 64 (-8) 6 51 (+/-0) 71 (-4) 6 52 (+/-0) 71 (-5) 7 48 (+/-0) 64 (+8) 7 49 (+1) 64 (+7) Sammantaget innebär planförslaget en förbättring av bullernivåerna generellt. Vid punkterna 2 och 7 noteras en mindre ökning. Det bör nämnas att slänterna inte har inkluderats i bullerberäkningen, vilket kan medföra vissa avvikelser i siffrorna. Bullerberäkningarna visar att ljudnivåerna sannolikt kommer att minska eftersom vägen sänks och omges av slänter som hindrar buller från att nå de närmaste bostäderna, vilket kan bidra till ytterligare ljudreducering. Enligt förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör buller från vägar inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad och 70 dBA för maximal ljudnivå. Bullerberäkningen visar att planförslaget håller sig inom riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, där högsta uppmätta nivå är 56 dBA, vilket ligger 4 dBA under riktvärdet. För maxnivån sker en mindre överskridning med högst 3 dBA. Kommunen vill samtidigt framhålla att planförslaget innebär betydande förbättringar av bullersituationen. Detaljplanen tas fram på uppdrag av Trafikverket för att möjliggöra godkännande av en ny järnvägsplan, vilket är en viktig del av utvecklingen av infrastrukturen i området. Genom att förbättra transportmöjligheterna och minska bullernivåerna kan planförslaget bidra till en mer hållbar och attraktiv miljö för både nuvarande och framtida invånare. Bullerutredning Under samrådstiden påpekade Trafikverket och Länsstyrelsen att planförslaget, med den bullerberäkning som tagits fram, visar på överskridna riktvärden för trafikbuller vid uteplatser för närliggande bostäder. Detta gäller både för den ekvivalenta ljudnivån (50 dBA) och den maximala ljudnivån (70 dBA), och kommunen uppmanades att undersöka detta närmare. Inför granskningsskedet genomförde WSP Akustik, på uppdrag av Klippans kommun, en trafikbullerutredning. Utredningen fokuserar enbart på vägtrafik och inkluderar inte spårbunden trafik. Det framtida scenariot tar hänsyn till de ändringar som föreslås i detaljplanen och baseras på en prognostiserad trafikmängd för år 2040. Resultaten visar att den ekvivalenta ljudnivån vid samtliga bostäder och uteplatser understiger 55 dBA och att den maximala ljudnivån inte överstiger 70 dBA. Därmed uppfylls samtliga 38 riktvärden enligt infrastrukturpropositionen och Naturvårdsverkets riktlinjer för befintlig bebyggelse. Kommunen konstaterar, utifrån bullerutredningens resultat, att riktvärdena för uteplatser inte överskrids och att inga fastighetsnära åtgärder krävs för den planskilda korsningen. Trafikverket har dock i sin järnvägsplan fastställt att bullerfrågor kopplade till järnvägstrafiken kommer att hanteras inom ramen för järnvägsplanen. Bullerutredningskartan visar att bullernivåerna vid uteplatserna inte överskrider tillåtna gränser. Uteplatsernas placering i utredningen baseras på deras faktiska läge vid fastigheterna. 39 Vy mot norr från Fabriksallén. Bullerutredningskartan visar hur utredningen har beaktat planområdets topografiska utveckling, inklusive Ladugårdsvägens passage under järnvägsspåret och bullerspridningen. Denna 3D-bild illustrerar hur slänterna omsluter gaturummet och i hög grad begränsar bullerspridningen. Vy Vy mot sydost från Mammarpsgatan och Backgatan. 40 Översvämning Inom planområdet har en naturlig lågpunkt identifierats där vatten kan ansamlas. Markens genomsläppliga grus- och sandmaterial ger dock god infiltrationsförmåga. För att undvika vattenansamlingar kommer en pumpstation att installeras, vilken säkerställer att vattnet leds vidare till det kommunala VA-nätet. Sociala Barnperspektivet För trafikanter innebär den planskilda korsningen en säkrare passage mellan Ladugårdsvägen och Skånebanan. Ur ett barnperspektiv bedöms projektet innebära förbättrad trafiksäkerhet och ökade möjligheter till en självständig mobilitet. Planförslaget möjliggör säkrare och mer attraktiva miljöer för barn som behöver korsa Skånebanan. I driftskedet kommer det befintliga grönområdet öster om Ladugårdsvägen bli något fragmenterat av den nya dragningen av Ladugårdsvägen och den separerade gång- och cykelvägen. Riksintresse Planförslagets genomförande bedöms inte påverka något av riksintressena varken för Skånebanan, försvaret eller Natura 2000-områden. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken (1998:808) Planförslaget medför inga konsekvenser för jordbruksmark, skogsbruk, oexploaterade områden eller ekologiskt särskilt känsliga områden. Trafik Järnvägstrafik Planförslaget möjliggör ett förlängt mötesspår längs Skånebanan. Det förlängda mötesspåret möjliggör en högre tåghastighet som i sin tur medför att bullernivåerna och bullerspridning ökar. En bullerutredning har tagits fram av Trafikverket och visar på att den maximala ljudnivån uppgår upp till 90 dBA längst med hela Skånebanan. Trafikverket håller på att utreda eventuella bullerskyddsåtgärder som behövs för att klara gällande riktvärden och tas fram inom ramen för järnvägsplanen (se bilderna nedan för att ta del av bullerutredningens resultat). 41 Bilden är tagen ur miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ”Klippan – förlängt mötesspår och höjd hastighet, Klippans kommun”, utförd av Trafikverket 2024. Kartan visar bullernivåerna vid ekvivalent ljudnivå. Bilden är tagen ur miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ”Klippan – förlängt mötesspår och höjd hastighet, Klippans kommun”, utförd av Trafikverket 2024. Kartan visar bullernivåerna vid maximal ljudnivå. Motortrafik Planförslaget möjliggör en planskild korsning under Skånebanan, vilket innebär att Ladugårdsvägen kommer att få en annan dragning än den har idag. Trafiken förväntas öka, då den planskilda korsningen underlättar passage under Skånebanan. Samtidigt förväntas bullernivåerna sänkas och trafiksäkerheten förbättras, eftersom plankorsningen slopas och bilar därmed inte längre behöver stanna och vänta på att tågen passerar. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafiken kommer att rustas upp för att förbättra säkerheten och komforten. Den nya sträckningen är utformad så att gång- och cykeltrafikanter inte behöver mötas vid 42 trottoarkanten eller nära bilvägen , utan istället hålls på avstånd österut. Detta görs dels för att skapa en mindre lutning och dels för att öka avståndet till biltrafiken. Inuti vägtunneln under Skånebanan kommer gång- och cykeltrafik att vara tydlig separerad från biltrafiken. Gång- och cykelvägen kommer att ligga cirka två meter högre än bilvägen, vilket ytterligare bidrar till ökad säkerhet. 43 Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser T (Järnvägstrafik) 1 Järnvägsspåret kommer fortsättningsvis att planeras för järnvägstrafik. Planförslaget utökar användningsområdet något, då järnvägsplanen visar att mer mark behövs för att möjliggöra dubbelspår samt för vägtunneln och dess tillhörande slänter under Skånebanan. E (Pumpstation) 1 Ytan för pumpstation har avsatts för att hantera dagvatten och grundvatten. GATA Gatan får en ny utformning öster om den nuvarande sträckningen för att skapa en bättre lutning och möjliggöra passage under Skånebanan. Sänkningen börjar vid korsningen Mammarpsgatan – Ladugårdsvägen i norr och gäller fram till vägtunneln. Efter tunneln, söder om Skånebanan, fortsätter den att gälla fram till rondellen vid Fabriksallén och Krikavägen. (GATA) – Avgränsad vertikalt Eftersom planförslaget innebär en planskild korsning där gatan går under Skånebanan behöver T och gata separeras. Därför har bestämmelsen (GATA), avgränsad vertikalt, valts för att 1 tydligt visa vilken yta under Skånebanan som är avsedd för gatuändamål. GC-VÄG Gång- och cykelvägen får en ny sträckning öster om den befintliga för att öka både säkerheten och komforten. Den nya dragningen placeras längre bort från biltrafiken, vilket minskar lutningen och förbättrar avståndet till vägbanan. Sänkningen börjar vid korsningen Mammarpsgatan–Ladugårdsvägen i norr och gäller fram till vägtunneln. Efter tunneln, söder om Skånebanan, fortsätter den att gälla fram till rondellen. (GC-VÄG) – Avgränsad vertikalt Eftersom planförslaget innebär en planskild korsning behöver T och gång- och cykelvägen 1 som passerar under Skånebanan separeras. För att tydligt avgränsa den yta under Skånebanan som är avsedd för gång- och cykeltrafik har bestämmelsen (GC-väg), avgränsad vertikalt, valts. Inne i vägtunneln under Skånebanan hålls gång- och cykeltrafiken fortsatt åtskild, där gång- och cykelvägen ligger cirka två meter högre än bilvägen. Natur (NATUR) Natur planläggs i områden där markanvändningen inte är tänkt att ändras. Syftet är dels att kompensera för naturmark som omvandlats till gata, gång- och cykelväg eller järnväg, dels att säkerställa infiltrering av dagvatten. 44 Genomförandefrågor Mark- och utrymmesförvärv Skyldighet inlösen, stat Trafikverket är skyldiga att lösa in de markområden de avser att erhålla i enlighet med 14 kap.

§40 Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030 2025/274 Beskrivning av ärendet Biblioteksplanen för Klippans kommun 2025-2030 behandlades på kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 oktober 2025, där ärendet återremitterades för att utreda och redovisa följande: att biblioteksplanen beskriver formerna för en gemensam handlingsplan, mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, som redogör för samarbetet kring personal, lokaler, mediainköp etc. och som årligen redovisas till facknämnderna, att frågan om planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby beskrivs och omnämns i planen, samt att ärendet efter beredning beslutas och godkänns i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan ärendet upptas för beslut i kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat biblioteksplanen på sitt sammanträde den 10 december 2025 och beskriver i sitt protokoll att i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) är biblioteksplanens uppgift att ange mål, inriktning och prioriterade utvecklingsområden för kommunens biblioteksverksamhet. Planen ska fungera som ett övergripande strategiskt dokument som tydliggör bibliotekens roll i kommunen och hur verksamheten bidrar till de kommunövergripande målen. Det är därför inte biblioteksplanens uppgift att i detalj beskriva formerna för en gemensam handlingsplan mellan förvaltningarna eller att reglera operativa frågor såsom ansvarsfördelning kring personal, lokaler eller mediainköp. Sådana frågor hanteras mer ändamålsenligt i separata samarbetsdokument mellan berörda förvaltningar. Biblioteksplanen ska spegla rådande beslut och fastställda inriktningar och inte pågående utredningar eller framtida möjligheter som ännu inte är formellt beslutade. Därav är det inte aktuellt att i biblioteksplanen beskriva eller omnämna sådant som ännu inte är politiskt beslutat, såsom planerna på ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby. Nämnden gör bedömningen att: 1. Det inte är biblioteksplanens uppgift att beskriva formerna för en gemensam handlingsplan mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. 2. Det inte är aktuellt att i biblioteksplanen beskriva eller omnämna planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby, eftersom frågan ännu inte är politiskt beslutad. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-03-04 3. Kultur- och fritidsförvaltningen delar uppfattningen att Biblioteksplan för Klippans kommun 2025–2030, ska beslutas och godkännas i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan det upptas för beslut i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-11, § 30 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-01-28 Protokollsutdrag kultur- och fritidsnämnden 2025-12-10, § 133 Protokollsutdrag barn- och utbildningsnämnden, 2026-01-27, § 4 Biblioteksplan Klippans kommun 2025-2030 Yrkanden Börje Norén (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030. Beslut skickas till Kultur- och fritidsnämnden ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-11

§43 Tilläggsavtal medfinansieringsavtal Ladugårdsvägen planskildkorsning 2022/109 Beskrivning av ärendet Medfinansieringsavtalet avseende en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan tecknades mellan Trafikverket och Kommunen 2022-12-19, (TRV 2022/141118) och KF §43 2022, KS 2022/109. I enlighet med pågående järnvägsplan för Klippan, förlängt mötesspår och höjd hastighet krävs att planskildheten för Ladugårdsvägen placeras längre österut än i tidigare alternativ, för att lutningskrav för vägen ska uppfyllas, och läget för cirkulationsplatsen på Fabriksallén ska bibehållas. Flytt av läget för planskildheten österut och arbetsytan under byggtiden medför ett större markintrång på fastigheten Kungsfiskaren 3 än vad som tidigare bedömts. Det innebär att hela den aktuella fastigheten måste lösas in. Trafikverket har tagit fram ett tilläggsavtal till medfinansieringsavtalet för att hantera den uppkomna situationen, se bifogad handling Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun. Ekonomiska perspektiv Trafikverket finansierar inköp av fastigheten Kungsfiskaren 3 med 50% och kommunen med 50%. Fastigheten är redan inköpt, beslutad 2022-05-15 kommunstyrelsens arbetsutskott § 93. Köpeskillingen för Kungsfiskaren 3 var 1,2 miljoner kronor vilket innebär att kommunen kommer att få en intäkt från Trafikverket på 0,6 mnkr. Kommunen fakturerar Trafikverket för Trafikverkets andel av de faktiska kostnaderna för marklösen för Kungsfiskaren 3 när tilläggsavtalet är beslutat och undertecknat. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-11, § 33 Tjänsteskrivelse, från projektledare, daterad 2026-01-19 Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-03-04 att godkänna avtalet, Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun. Beslut skickas till Projektledare, Ida Ljungdahl Ekonomichef, Peter Bellander Trafikverket, Helena Rosenlind ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-11

§45 Tillägg till beslutade avgifter inom socialförvaltningen 2026/68 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har i november 2019 fattat beslut avseende avgifter inom socialförvaltningen. Socialnämnden har därefter i beslut i november 2020 fattat ett kompletterande beslut gällande avgifter. Socialnämndens beslut avsåg årlig uppräkning av avgifter samt justering av vissa avgifter. Den 1 juli 2025 trädde ny socialtjänstlag i kraft. Lagändringen innebär bl.a. att socialnämnden efter beslut får erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Denna möjlighet har inte funnits tidigare. I socialtjänstlagens 32 kapitel regleras vidare möjligheten att ta ut avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen. Rätten att ta ut avgift omfattar även rätten att ta ut avgifter avseende insatser utan individuell behovsprövning. Socialnämnden beslutade den 28 januari 2026 att vissa insatser ska ges utan föregående behovsprövning. Dessa insatser har tidigare getts efter behovsprövning och har inneburit en avgift för den enskilde. Syftet med att insatserna ges utan individuell behovsprövning är att insatserna ska vara mer lättillgängliga för enskilda som är i behov av dessa. Bedömning görs att det fortsatt är skäligt att ta ut avgifter för dessa insatser i samma utsträckning som tidigare. Mot bakgrund av detta samt mot bakgrund av att de beslut avseende avgifter inom socialförvaltningen som tidigare fattats inte omfattar rätten att ta ut avgifter för insatser utan individuell behovsprövning finns det ett behov av att kommunfullmäktige beslutar att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som sker utan föregående behovsprövning. Med anledning av detta beslutade socialnämnden den 28 januari 2026 även att föreslås för kommunstyrelsen att föreslå för kommunfullmäktige att besluta att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som ges utan individuell behovsprövning. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25, § 45 Tjänsteskrivelse från kommunjuristen 2026-02-02 Protokollsutdrag Socialnämnden 2026-01-28, § 5 Beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som ges utan individuell behovsprövning. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-03-04 Beslut skickas till Socialnämnden ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25 §45 Tillägg till beslutade avgifter inom socialförvaltningen 2026/68 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har i november 2019 fattat beslut avseende avgifter inom socialförvaltningen. Socialnämnden har därefter i beslut i november 2020 fattat ett kompletterande beslut gällande avgifter. Socialnämndens beslut avsåg årlig uppräkning av avgifter samt justering av vissa avgifter. Den 1 juli 2025 trädde ny socialtjänstlag i kraft. Lagändringen innebär bl.a. att socialnämnden efter beslut får erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Denna möjlighet har inte funnits tidigare. I socialtjänstlagens 32 kapitel regleras vidare möjligheten att ta ut avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen. Rätten att ta ut avgift omfattar även rätten att ta ut avgifter avseende insatser utan individuell behovsprövning. Socialnämnden beslutade den 28 januari 2026 att vissa insatser ska ges utan föregående behovsprövning. Dessa insatser har tidigare getts efter behovsprövning och har inneburit en avgift för den enskilde. Syftet med att insatserna ges utan individuell behovsprövning är att insatserna ska vara mer lättillgängliga för enskilda som är i behov av dessa. Bedömning görs att det fortsatt är skäligt att ta ut avgifter för dessa insatser i samma utsträckning som tidigare. Mot bakgrund av detta samt mot bakgrund av att de beslut avseende avgifter inom socialförvaltningen som tidigare fattats inte omfattar rätten att ta ut avgifter för insatser utan individuell behovsprövning finns det ett behov av att kommunfullmäktige beslutar att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som sker utan föregående behovsprövning. Med anledning av detta beslutade socialnämnden den 28 januari 2026 även att föreslås för kommunstyrelsen att föreslå för kommunfullmäktige att besluta att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som ges utan individuell behovsprövning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunjuristen 2026-02-02 Protokollsutdrag Socialnämnden 2026-01-28, § 5 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som ges utan individuell behovsprövning. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25 Beslut skickas till Socialnämnden ____ Tjänsteskrivelse 2026-02-03 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Igors Timofejevs Titel Tillägg till beslutade avgifter inom socialförvaltningen 2026/68 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har i november 2019 fattat beslut avseende avgifter inom socialförvaltningen. Socialnämnden har därefter i beslut i november 2020 fattat ett kompletterande beslut gällande avgifter. Socialnämndens beslut avsåg årlig uppräkning av avgifter samt justering av vissa avgifter. Den 1 juli 2025 trädde ny socialtjänstlag i kraft. Lagändringen innebär bl.a. att socialnämnden efter beslut får erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Denna möjlighet har inte funnits tidigare. I socialtjänstlagens 32 kapitel regleras vidare möjligheten att ta ut avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen. Rätten att ta ut avgift omfattar även rätten att ta ut avgifter avseende insatser utan individuell behovsprövning. Socialnämnden beslutade den 28 januari 2026 att vissa insatser ska ges utan föregående behovsprövning. Dessa insatser har tidigare getts efter behovsprövning och har inneburit en avgift för den enskilde. Syftet med att insatserna ges utan individuell behovsprövning är att insatserna ska vara mer lättillgängliga för enskilda som är i behov av dessa. Bedömning görs att det fortsatt är skäligt att ta ut avgifter för dessa insatser i samma utsträckning som tidigare. Mot bakgrund av detta samt mot bakgrund av att de beslut avseende avgifter inom socialförvaltningen som tidigare fattats inte omfattar rätten att ta ut avgifter för insatser utan individuell behovsprövning finns det ett behov av att kommunfullmäktige beslutar att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som sker utan föregående behovsprövning. Med anledning av detta beslutade socialnämnden den 28 januari 2026 även att föreslås för kommunstyrelsen att föreslå för kommunfullmäktige att besluta att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som ges utan individuell behovsprövning. Hållbar utveckling Checklistan för hållbar utveckling har beaktats. Förslaget bedöms inte påverka ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet. Tjänsteskrivelse 2026-02-03 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunjuristen 2026-02-02 Protokollsutdrag Socialnämnden 2026-01-28, § 5 Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att tidigare beslutade avgifter inom socialförvaltningen även ska omfatta motsvarande insatser som ges utan individuell behovsprövning. Beslut skickas till Socialnämnden Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör PROTOKOLL Socialnämnden 2026-01-28

§46 Samverkansavtal med polismyndigheten inför etablering av nytt polishus inom Karossen 1 och 2 2026/66 Beskrivning av ärendet Polisen finns idag lokaliserade på Storgatan 60 i Klippans tätort. Befintliga lokaler uppfyller inte de krav Polisen ställer för att kunna bedriva en framtidssäkrad och ändamålsenlig polisverksamhet. Polisen är i behov av utökade lokalytor och moderna lokaler. Polisen har tagit ett beslut om att bygga ett helt nytt polishus för att lösa frågan. Deras totala behov av byggnad är cirka 5 000 kvadratmeter bruttototalarea (BTA) och en fastighet om cirka 15 000 kvadratmeter. Polisen har tillsammans med kommunen under en tid utrett olika lokaliseringar för byggnation av ett nytt polishus i Klippans tätort. Parterna har efter en grundlig analys av ett flertal platser gemensamt funnit en plats utmed Storgatan, strax väster om cirkulationsplatsen väg 13/Storgatan, som bedöms lämplig för ändamålet. Den utpekade platsen består av fastigheterna Karossen 1 och Karossen 2, omfattar totalt 17 994 kvadratmeter, nedan benämnd Fastigheten. Fastigheten är bebyggd med äldre industribyggnader och verksamhetslokaler med tillhörande kontorsbyggnad samt några större enkla lagerbyggnader. Fastigheten uppfyller polisens säkerhetskrav och besitter även övriga förutsättningar för att möjliggöra en etablering av ett nytt polishus. Detta samverkansavtal tecknas för att reglera kommande processer mellan parterna, såsom polisens kommande hyresvärdsupphandling med tillhörande markanvisningsavtal och framtida marköverlåtelseavtal. Kommunen kommer att påbörja en detaljplaneprocess för att säkerställa polisens ändamål på Fastigheten. Ekonomiska perspektiv Samverkansavtalet i sig självt genererar inga kostnader. I den kommande planprocessen kommer kostnaderna åläggas polismyndighetens kommande hyresvärd. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25, § 46 Tjänsteskrivelse från markingenjör, 2026-02-03 Samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten utkast 2026-02-02 Samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten bilaga 1 PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-03-04 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna Tekniska förvaltningens förslag till samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten. Beslut skickas till Polismyndigheten Malmö Markingenjör ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25 §46 Samverkansavtal med polismyndigheten inför etablering av nytt polishus inom Karossen 1 och 2 2026/66 Beskrivning av ärendet Polisen finns idag lokaliserade på Storgatan 60 i Klippans tätort. Befintliga lokaler uppfyller inte de krav Polisen ställer för att kunna bedriva en framtidssäkrad och ändamålsenlig polisverksamhet. Polisen är i behov av utökade lokalytor och moderna lokaler. Polisen har tagit ett beslut om att bygga ett helt nytt polishus för att lösa frågan. Deras totala behov av byggnad är cirka 5 000 kvadratmeter bruttototalarea (BTA) och en fastighet om cirka 15 000 kvadratmeter. Polisen har tillsammans med kommunen under en tid utrett olika lokaliseringar för byggnation av ett nytt polishus i Klippans tätort. Parterna har efter en grundlig analys av ett flertal platser gemensamt funnit en plats utmed Storgatan, strax väster om cirkulationsplatsen väg 13/Storgatan, som bedöms lämplig för ändamålet. Den utpekade platsen består av fastigheterna Karossen 1 och Karossen 2, omfattar totalt 17 994 kvadratmeter, nedan benämnd Fastigheten. Fastigheten är bebyggd med äldre industribyggnader och verksamhetslokaler med tillhörande kontorsbyggnad samt några större enkla lagerbyggnader. Fastigheten uppfyller polisens säkerhetskrav och besitter även övriga förutsättningar för att möjliggöra en etablering av ett nytt polishus. Detta samverkansavtal tecknas för att reglera kommande processer mellan parterna, såsom polisens kommande hyresvärdsupphandling med tillhörande markanvisningsavtal och framtida marköverlåtelseavtal. Kommunen kommer att påbörja en detaljplaneprocess för att säkerställa polisens ändamål på Fastigheten. Ekonomiska perspektiv Samverkansavtalet i sig självt genererar inga kostnader. I den kommande planprocessen kommer kostnaderna åläggas polismyndighetens kommande hyresvärd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från markingenjör, 2026-02-03 Samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten utkast 2026-02-02 Samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten bilaga 1 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna Tekniska förvaltningens förslag till samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten. Beslut skickas till Polismyndigheten Malmö Markingenjör ____ Tjänsteskrivelse 2026-02-03 Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen Avdelning Monica Johansson Markingenjör Samverkansavtal med polismyndigheten inför etablering av nytt polishus inom Karossen 1 och 2 2026/66 Beskrivning av ärendet Polisen finns idag lokaliserade på Storgatan 60 i Klippans tätort. Befintliga lokaler uppfyller inte de krav Polisen ställer för att kunna bedriva en framtidssäkrad och ändamålsenlig polisverksamhet. Polisen är i behov av utökade lokalytor och moderna lokaler. Polisen har tagit ett beslut om att bygga ett helt nytt polishus för att lösa frågan. Deras totala behov av byggnad är cirka 5000 kvadratmeter bruttototalarea (BTA) och en fastighet om cirka 15 000 kvadratmeter. Polisen har tillsammans med kommunen under en tid utrett olika lokaliseringar för byggnation av ett nytt polishus i Klippans tätort. Parterna har efter en grundlig analys av ett flertal platser gemensamt funnit en plats utmed Storgatan, strax väster om cirkulationsplatsen väg 13/Storgatan, som bedöms lämplig för ändamålet. Den utpekade platsen består av fastigheterna Karossen 1 och Karossen 2, omfattar totalt 17 994 kvadratmeter, nedan benämnd Fastigheten. Fastigheten är bebyggd med äldre industribyggnader och verksamhetslokaler med tillhörande kontorsbyggnad samt några större enkla lagerbyggnader. Fastigheten uppfyller polisens säkerhetskrav och besitter även övriga förutsättningar för att möjliggöra en etablering av ett nytt polishus. Detta samverkansavtal tecknas för att reglera kommande processer mellan parterna, såsom polisens kommande hyresvärdsupphandling med tillhörande markanvisningsavtal och framtida marköverlåtelseavtal. Kommunen kommer att påbörja en detaljplaneprocess för att säkerställa polisens ändamål på Fastigheten. Ekonomiska perspektiv Samverkansavtalet i sig självt genererar inga kostnader. I den kommande planprocessen kommer kostnaderna åläggas polismyndighetens kommande hyresvärd. Hållbar utveckling Avtalet syftar till att utveckla polismyndighetens närvaro i Klippans kommun genom att möjliggöra ny etablering av ett nytt och modernt polishus. Etableringen ska föregås av ett Tjänsteskrivelse 2026-02-03 detaljplanearbete och inom ramen för planprocessen beaktas många olika parametrar såsom hållbar utveckling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från markingenjör, 2026-02-03 Samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten utkast 2026-02-02 Samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten bilaga 1 Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna Tekniska förvaltningens förslag till samverkansavtal mellan Klippans kommun och Polismyndigheten. Beslut skickas till Polismyndigheten Malmö Markingenjör Monica Johansson Mathias Karlsson Markingenjör Teknisk chef Samverkansavtal avseende nytt polishus i Klippan Parter: Klippans kommun, org nr. 212000-0928, 264 80 Klippan, nedan kallad Kommunen Polismyndigheten org nr. 202100-0076, Box 12256, 102 26 Stockholm, nedan kallad Polisen 1. Bakgrund Polisen finns idag lokaliserade på Storgatan 60 i Klippans tätort. Befintliga lokaler uppfyller inte de krav Polisen ställer för att kunna bedriva en framtidssäkrad och ändamålsenlig polisverksamhet. Polisen är i behov av utökade lokalytor och moderna lokaler. Polisen har tagit ett beslut om att bygga ett helt nytt polishus för att lösa frågan. Totalt behov är cirka 5 800 kvadratmeter bruttototalarea (BTA). Polisen har tillsammans med Kommunen under en tid utrett olika lokaliseringar för byggnation av ett nytt polishus i Klippans tätort. Parterna har efter en grundlig analys av ett flertal platser gemensamt funnit en plats utmed Storgatan som bedöms lämplig för ändamålet. Detta samverkansavtal tecknas för att reglera kommande process mellan parterna. 2. Lokalisering Den utpekade platsen består av fastigheterna Klippan Karossen 1, omfattar 14 580 m², och Karossen 2, omfattar 3 414 m², nedan benämnd Fastigheten och markerad med rött på bilaga 1. Fastigheten är bebyggd med äldre industribyggnader och verksamhetslokaler med tillhörande kontorsbyggnad samt några större enkla lagerbyggnader. Den är belägen strax väster om cirkulationsplatsen väg 13/Storgatan i den västra delen av Klippans tätort. Fastigheten uppfyller polisens säkerhetskrav och besitter även övriga förutsättningar för att möjliggöra en etablering av ett nytt polishus. Polisens uttalade behov är en fastighet med en areal om cirka 12 000 kvadratmeter. Väster om den utpekade Fastigheten är det jordbruksmark. Söder om Fastigheten är det också jordbruksmark där Kommunen håller på med planläggning av ett nytt mindre verksamhetsområde. Fastigheten ligger i direkt anslutning mot Storgatan i norr och mot Karossvägen i öster. 3. Hyresvärd och konkurrensutsättning Polisen ska inte äga Fastigheten innehållande polishuset. Polisen genomför i stället en hyresvärdsupphandling för potentiella hyresvärdar. Hyresvärdsupphandlingen mynnar ut i att Polisen tecknar ett avtal med en utsedd hyresvärd, nedan benämnd Hyresvärden. 2 4. Befintliga planförhållanden Fastigheten omfattas av två äldre detaljplaner, SPL 11-KLI-1135/79 och DP 1276-P98/7, och genomförandetiden har gått ut för båda planerna. I kommunens översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 2022-06-27 § 48, är Fastigheten med kringliggande närområde utpekat som befintligt och kommande verksamhetsområde. Kommunen har ett pågående arbete med att ta fram en ny detaljplan för ett markområde söder om Fastigheten för kommande verksamhetsytor för framför allt små- och medelstora verksamheter. En placering av ett nytt polishus på Fastigheten är helt i linje med Kommunens fastslagna intentioner. 5. Ny detaljplan För att möjliggöra etableringen av ett nytt polishus inom Fastigheten krävs att en ny detaljplan tas fram. Polisen ges därmed möjlighet att vara med och påverka detaljplanen och markanvändningen för det nya polishuset. Tekniska förvaltningen har ansökt om upprättande av en ny detaljplan för Fastigheten. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 2026-01-28 §23 fattades beslut om att ge plan-och byggavdelningen i uppdrag att upprätta ny detaljplan, se bilaga 3. Tekniska förvaltningen kommer att teckna planavtal med plan- och byggavdelningen i samband med att detta samverkansavtal godkänns och undertecknas för att spara tid i den kommande planprocessen. Polisens kommande Hyresvärd förbinder sig att överta planavtalet samtidigt som markanvisningsavtal undertecknas mellan Kommunen och Hyresvärden. Hyresvärden åtar sig samtliga kostnader förknippade med planarbetet, inklusive tidigare uppkomna kostnader som tekniska förvaltningen bekostat. Hyresvärden ska aktivt medverka i planarbetet. Det kan innebära att bekosta och bistå planförfattaren med erforderliga utredningar, gestaltningsskisser och handlingar under planarbetet rörande Fastigheten. 6. Planeringsförutsättningar Polisen ställer vid planläggningen krav på minst två tydligt separata utfarter från Fastigheten ut mot Storgatan/Karossvägen/väg 13. Utfarterna ska eftersträvas att placeras med inbördes långt avstånd emellan. Kommunen är mycket mån om den arkitektoniska utformningen av byggnaden, liksom den totala anpassningen till omgivningen. Kommunen planerar att skapa en intern arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från plan- och byggavdelningen och tekniska förvaltningen. Under planarbete kommer det att läggas stor vikt på gestaltningen och 3 Kommunen förutsätter att Hyresvärden kan projektera och möta upp Kommunens förväntningar. Hyresvärden ska ta fram en gestaltning av det nya polishuset, i samråd med Kommunens interna arbetsgrupp, under planarbetet. Den gestaltning som parterna kommer överens om ska ligga till grund för en kommande markanvisning och ett framtida marköverlåtelseavtal. 7. Markanvisning Kommunen kommer att erbjuda Polisens Hyresvärd möjligheten till en direktanvisning för det aktuella ändamålet inom Fastigheten. En markanvisning förutsätter att Kommunen och Hyresvärden kan komma överens om ekonomiska förutsättningar och ansvarsfördelning. Markanvisningen ska leda till ett marköverlåtelseavtal av Fastigheten mellan Hyresvärden och Kommunen. 8. Marköverlåtelse Exakt placering och omfattning av det nya polishuset inom Fastigheten kommer att klargöras vid detaljplanearbetet och planprocessen, genom anpassning till de fastighetsgränser och övriga villkor som anges i den nya detaljplanen. Kommunens indikativa pris för Fastigheten, med värdetidpunkt 2026-01-30, är cirka 700 kronor per kvadratmeter TA. Kommunen förbehåller sig rätten att ta ut exploateringsbidrag för de extra kostnader för utbyggnad av infrastruktur och allmänplats som föranleds av polisens särkrav för sin etablering, (exempelvis dubbla utfarter m.m.). Hyresvärden kommer utöver ovanstående att bekosta anslutningar till övriga nyttigheter, såsom tex. vatten- och avlopp, fiber, el etc. Marköverlåtelseavtal kommer att upprättas och ska reglera marköverlåtelse, slutgiltig köpeskilling och andra genomförandefrågor mellan Hyresvärden och Kommunen. Avtalet ska undertecknas senast i anslutning till antagandet av den nya detaljplanen. 9. Fastighetsbildning och transaktionskostnader Hyresvärden står vid ett förvärv för samtliga lantmäterikostnader, lagfartskostnader, inteckningskostnader samt övriga kostnader till följd av förvärvet. 10. Tidplan Tekniska förvaltningen kommer att teckna planavtal med plan- och byggavdelningen i samband med att detta samverkansavtal godkänns och undertecknas, se Ny detaljplan punkt 5. Markanvisningsavtal mellan Kommunen och Polisens kommande Hyresvärd förväntas tecknas under kvartal 2 2026. 4 Arbetet med den nya detaljplanen beräknas ta cirka 2 år utan beaktande av eventuella överklaganden. Byggtiden för det nya polishuset bedöms till cirka 2 år. Byggnation av allmän infrastruktur bedöms till viss del kunna löpa parallellt med byggnationen av polishuset. Ett nytt polishus bedöms kunna vara inflyttningsklart under år 2030. 11. Kostnader Vardera parten ska bära sina egna kostnader och utlägg hänförliga till detta samverkansavtal. Ingen av parterna har rätt till ersättning för skada, förlust, kostnad, utlägg eller dylikt om detta samverkansavtal inte leder till ett avtal mellan Polisen och Hyresvärden, eller ett efterföljande markanvisningsavtal mellan Hyresvärden och Kommunen. 12. Förbud mot överlåtelse Förevarande samverkansavtal gäller mellan Kommunen och Polisen. Ingen av parterna äger rätt att utan den andres skriftliga godkännande överlåta eller på annat sätt överföra eller upplåta detta avtal eller del därav till annan. 13. Parternas överenskommelser Kommunen och Polisen är överens om att detta avtal uttömmande reglerar samtliga kända villkor. Ingen av parterna har rätt att åberopa utfästelser eller åtaganden som inte tas upp i detta avtal eller bilagor härtill. Kommunen och Polisen är överens om att ändring av och tillägg till detta avtal, inklusive bilagor, ska för att vara gällande, göras skriftligen och undertecknas av båda parter. 14. Tvist Tvist i anledning av detta avtal eller rättsförhållande hänförande ur detta avtal ska slutligt avgöras enligt svensk lagstiftning av allmän domstol inom kommunens domsaga. 15. Giltighet Avtalet är för sin giltighet beroende av beslut om godkännande från respektive parts beslutande organ senast den 31 maj 2026. Samverkansavtalet gäller till dess att det finns ett lagakraftvunnet markanvisningsavtal mellan Hyresvärden och Kommunen, eller som längst i 24 månader efter ikraftträdande av detta samverkansavtal. Har ett markanvisningsavtal inte upprättats vid utgången av ovanstående 24 månader förfaller detta samverkansavtal utan rätt till ersättning för någon part. 5 Detta avtal har upprättats i två likalydande original, av vilka parterna tagit var sitt exemplar. Klippan 2026- Klippan 2026- Klippans kommun Polisen ……………………………………. ……………………………………. Anna Andresen Johanna Arntell Kommunstyrelsens ordförande Chef projekt Syd, Polisen EA/LFE ………………………………… Tomas Rikse Kommundirektör o BJÄRSGÅRD B ! ! ! i ! l UU UU UU a ! M UU I g ! L UU ST ! a UU O 1 L U ! U !! ! !! !! ! !! !! ! !! ! ! !! !!!! !! ! ! !! ! !! ! ! !! ! !! ! !! !! ! !! !! ! !! ! !! ! ! !! ! !! P ! ! !! !!!! !! ! ! !! ! !! ! !! ! !! ! ! !! !!!! !! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! 1 !! ! ! ! ! E ! ! U !! ! U ! !! ! ! ! ! ! ! !! !! !! ! ! ! N ! ! !! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! U ! U ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !!!!!!! U ! U !!!! ! !!!!!! ! UU UU ! ! UU! UU! UU! UU V ! UU AG !UU N ! E UU 1 N UU! ! ! feb ! ru ! ! ! ari 2, 2 ! ! ! ! UU ! 0 UU !UU ! 2 ! UU ! ! UU ! ! ! 6 UU ! U ! U ! ! ! ! ! UU ! ! ! UU ! ! ! UU ! UU UU UU UUUU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU ! UU! ! UU ! UU UU ! UU! UU UU ! 3:29 !!!!!!! U ! U !!!!! U ! U !!!!! UU ! UU ! ! !!!!!!! ! !!!!!!!!!! ! !! ! !!! ! UU ! ! UU ! ! UU! UU ! d ! UU S ! UUU U t ! UU o U UU U U r U! g !UU a UU t ! a U!U n UU ! UU ! UU ! UU! UU !UU ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! K ! LIPPAN ! ! ! ! ! ! ! ! UU ! UU 2 ! ! ! 3:145 ! ! ! ! UU ! ! 3 ! ! ! !UU !UU KAROSSEN UU UU ! ! ! * KAROSS ! EN ! ! UU ! ! ! ! U U U U ! UU ! UU ! UU ! UU UU UU UU G UU G UU GG UU G U G U G UU G 1 G UU GG UU G UU GG UU UU GG UU G U G U G UU GG UU G G GUU G G UGU G GUU G G G UUG G ! GU G U G GUU ! G G UU UU ! G UUG ! UU ! UU ! K ! a r o ! s s ! v ä g e n ! ! ! UU ! U ! U ! 4 * UU * UU UU UU ! 5 ! * ! ! *! * ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 6 ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! KL ! IP 3 P : ! 3 AN ! ! ! 0 S ! id 1 ! 0 a 1 2 ! 0 19 3 ! 0 av 4 ! 0 24 5 ! 3 0 1 :4 6 ! > 0 ! 1 ! 7 ! ! 0 80 90 UU 1 1 : 0 2 0 0 11 0 0 3 v 0 ä 1 : g 2 1 1 0 3 3 1 1 30140 * 1 ! 5 ! 0 ! ! ! 1 3 ! 6 * * ! 0 : U ! ! U 1 ! * UU 1 ! ! * 4 UU 7 * ! U ! U 0 8 U ! ! U ! ! 1 * ! UU 8 * U ! U 0 ! 1 UU 1 9 ! 0 ! * 2 * 0 ! * !0 * ! ! [ * ! m * ] ! * * ! * ! * ! * * * ! * * * * * ! * ! ! * ! * ! ! ! * ! ! ! ! ! ! ! ! PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-03-04

§47 Handlingsplan för bostadsförsörjning, Klippans kommun 2023/35 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2023-02-15 Plan- och byggavdelningen i uppdrag att ta fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram för Klippans kommun. Syftet med handlingsplanen för bostadsförsörjning är att fastställa vilka mål och åtgärder som ska gälla för Klippans kommuns bostadsförsörjning. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Senast Klippans kommun tog fram ett bostadsförsörjningsprogram var 2016. Handlingsplanen ska innehålla mål för både nyproduktion och det befintliga bostadsbeståndet, med syfte att skapa goda bostäder för alla och säkerställa att relevanta bostadspolitiska åtgärder planeras och genomförs. Planen ska baseras på en analys av demografi, marknadsförutsättningar och bostadsbehov som inte tillgodoses lokalt. Kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning ska innehålla minst; behov av tillskott av bostäder i kommunen, kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade åtgärder för att nå sina mål samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska vara vägledande när nya detaljplaner tas fram, som underlag för diskussion i översiktsplanen och utgöra en grund för beslut om åtgärder kopplade till bostadsfrågor inom andra kommunala verksamheter. Målet är att skapa en gemensam grund för framtida beslut och planeringsarbete. Planen riktar sig främst till politiska beslutsfattare, tjänstepersoner och andra aktörer som arbetar med bostadsfrågor. Målen i handlingsplanen säkerställer en ändamålsenlig och hållbar bostadsförsörjning i Klippans kommun. Ambitionen är att möta de demografiska förändringarna, stärka tillgången till bostäder för alla samhällsgrupper och främja en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Handlingsplanen är uppdelad i två delar. Del 1 – Handlingsplan och åtgärder beskriver kommunens mål och föreslagna åtgärder samt hur planen förhåller sig till nationella, regionala och lokala mål och program. Del 2 – Underlag och analys presenterar det faktaunderlag som ligger till grund för planen, såsom befolkningssammansättning, bostadsbestånd, bostadsbehov och marknadsförutsättningar. Plan- och byggavdelningen har i dialog och samarbete med andra avdelningar i kommunen arbetat med att ta fram ett förslag till samrådshandling för ny handlingsplan för bostadsförsörjning. Enligt bostadsförsörjningslagen (BFL) § 7 ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, regionen och andra berörda organ tillfälle att yttra sig. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-03-04 Handlingsplanen skickades ut på remiss mellan 2025-06-11 och 2025-09-16. Under remisstiden inkom synpunkter från bland annat Region Skåne och Länsstyrelsen, vilket ledde till att planens mål uppdaterades. Synpunkterna betonade att de tidigare målen var otydliga och efterfrågade tydligare angivelse av hur många bostäder som behöver tillkomma, vilka typer av bostäder som behövs samt en bättre koppling mellan målen och den genomförda analysen. I remissversionen fanns fyra mål. Dessa har nu reviderats till tre mål, utformade med utgångspunkt i analysen och det faktiska behov som identifierats. De nya målen är tydligare formulerade och knutna till bostadsförsörjningsbehovet i kommunen. Ekonomiska perspektiv Handlingsplanen bedöms inte bidra till ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25, § 47 Tjänsteskrivelse av planarkitekt, 2026-02-05 Handlingsplan för bostadsförsörjning, antagandeversion Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att handlingsplanen för bostadsförsörjning antas. Beslut skickas till Plan- och byggavdelningen ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25 §47 Handlingsplan för bostadsförsörjning, Klippans kommun 2023/35 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2023-02-15 Plan- och byggavdelningen i uppdrag att ta fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram för Klippans kommun. Syftet med handlingsplanen för bostadsförsörjning är att fastställa vilka mål och åtgärder som ska gälla för Klippans kommuns bostadsförsörjning. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Senast Klippans kommun tog fram ett bostadsförsörjningsprogram var 2016. Handlingsplanen ska innehålla mål för både nyproduktion och det befintliga bostadsbeståndet, med syfte att skapa goda bostäder för alla och säkerställa att relevanta bostadspolitiska åtgärder planeras och genomförs. Planen ska baseras på en analys av demografi, marknadsförutsättningar och bostadsbehov som inte tillgodoses lokalt. Kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning ska innehålla minst; behov av tillskott av bostäder i kommunen, kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade åtgärder för att nå sina mål samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska vara vägledande när nya detaljplaner tas fram, som underlag för diskussion i översiktsplanen och utgöra en grund för beslut om åtgärder kopplade till bostadsfrågor inom andra kommunala verksamheter. Målet är att skapa en gemensam grund för framtida beslut och planeringsarbete. Planen riktar sig främst till politiska beslutsfattare, tjänstepersoner och andra aktörer som arbetar med bostadsfrågor. Målen i handlingsplanen säkerställer en ändamålsenlig och hållbar bostadsförsörjning i Klippans kommun. Ambitionen är att möta de demografiska förändringarna, stärka tillgången till bostäder för alla samhällsgrupper och främja en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Handlingsplanen är uppdelad i två delar. Del 1 – Handlingsplan och åtgärder beskriver kommunens mål och föreslagna åtgärder samt hur planen förhåller sig till nationella, regionala och lokala mål och program. Del 2 – Underlag och analys presenterar det faktaunderlag som ligger till grund för planen, såsom befolkningssammansättning, bostadsbestånd, bostadsbehov och marknadsförutsättningar. Plan- och byggavdelningen har i dialog och samarbete med andra avdelningar i kommunen arbetat med att ta fram ett förslag till samrådshandling för ny handlingsplan för bostadsförsörjning. Enligt bostadsförsörjningslagen (BFL) § 7 ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, regionen och andra berörda organ tillfälle att yttra sig. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25 Handlingsplanen skickades ut på remiss mellan 2025-06-11 och 2025-09-16. Under remisstiden inkom synpunkter från bland annat Region Skåne och Länsstyrelsen, vilket ledde till att planens mål uppdaterades. Synpunkterna betonade att de tidigare målen var otydliga och efterfrågade tydligare angivelse av hur många bostäder som behöver tillkomma, vilka typer av bostäder som behövs samt en bättre koppling mellan målen och den genomförda analysen. I remissversionen fanns fyra mål. Dessa har nu reviderats till tre mål, utformade med utgångspunkt i analysen och det faktiska behov som identifierats. De nya målen är tydligare formulerade och knutna till bostadsförsörjningsbehovet i kommunen. Ekonomiska perspektiv Handlingsplanen bedöms inte bidra till ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse av planarkitekt, 2026-02-05 Handlingsplan för bostadsförsörjning, antagandeversion Yrkanden Johan Petersson (S) yrkar bifall till förslaget. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att handlingsplanen för bostadsförsörjning antas. Beslut skickas till Plan- och byggavdelningen ____ Tjänsteskrivelse 2026-02-05 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Avdelning Matilda Björk Planarkitekt Handlingsplan för bostadsförsörjning, Klippans kommun- Antagande 2023/35 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2023-02-15 Plan- och byggavdelningen i uppdrag att ta fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram för Klippans kommun. Syftet med handlingsplanen för bostadsförsörjning är att fastställa vilka mål och åtgärder som ska gälla för Klippans kommuns bostadsförsörjning. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Senast Klippans kommun tog fram ett bostadsförsörjningsprogram var 2016. Handlingsplanen ska innehålla mål för både nyproduktion och det befintliga bostadsbeståndet, med syfte att skapa goda bostäder för alla och säkerställa att relevanta bostadspolitiska åtgärder planeras och genomförs. Planen ska baseras på en analys av demografi, marknadsförutsättningar och bostadsbehov som inte tillgodoses lokalt. Kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning ska innehålla minst; behov av tillskott av bostäder i kommunen, kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade åtgärder för att nå sina mål samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska vara vägledande när nya detaljplaner tas fram, som underlag för diskussion i översiktsplanen och utgöra en grund för beslut om åtgärder kopplade till bostadsfrågor inom andra kommunala verksamheter. Målet är att skapa en gemensam grund för framtida beslut och planeringsarbete. Planen riktar sig främst till politiska beslutsfattare, tjänstepersoner och andra aktörer som arbetar med bostadsfrågor. Målen i handlingsplanen säkerställer en ändamålsenlig och hållbar bostadsförsörjning i Klippans kommun. Ambitionen är att möta de demografiska förändringarna, stärka tillgången till bostäder för alla samhällsgrupper och främja en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Handlingsplanen är uppdelad i två delar. Del 1 – Handlingsplan och åtgärder beskriver kommunens mål och föreslagna åtgärder samt hur planen förhåller sig till nationella, regionala och lokala mål och program. Del 2 – Underlag och analys presenterar det faktaunderlag som ligger till grund för planen, såsom befolkningssammansättning, bostadsbestånd, bostadsbehov och marknadsförutsättningar. Tjänsteskrivelse 2026-02-05 Plan- och byggavdelningen har i dialog och samarbete med andra avdelningar i kommunen arbetat med att ta fram ett förslag till samrådshandling för ny handlingsplan för bostadsförsörjning. Enligt bostadsförsörjningslagen (BFL) § 7 ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, regionen och andra berörda organ tillfälle att yttra sig. Handlingsplanen skickades ut på remiss mellan 2025-06-11 och 2025-09-16. Under remisstiden inkom synpunkter från bland annat Region Skåne och Länsstyrelsen, vilket ledde till att planens mål uppdaterades. Synpunkterna betonade att de tidigare målen var otydliga och efterfrågade tydligare angivelse av hur många bostäder som behöver tillkomma, vilka typer av bostäder som behövs samt en bättre koppling mellan målen och den genomförda analysen. I remissversionen fanns fyra mål. Dessa har nu reviderats till tre mål, utformade med utgångspunkt i analysen och det faktiska behov som identifierats. De nya målen är tydligare formulerade och knutna till bostadsförsörjningsbehovet i kommunen. Ekonomiska perspektiv Handlingsplanen bedöms inte bidra till ekonomiska konsekvenser. Hållbar utveckling Checklistan är beaktad och handlingsplanen för bostadsförsörjning bedöms inte bidra till en negativ hållbar utveckling. Inom ramen för framtagandet av handlingsplanen har hållbarhetsperspektivet beaktats genom hela processen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse av planarkitekt, 2026-02-05 Handlingsplan för bostadsförsörjning, antagandeversion Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att handlingsplanen för bostadsförsörjning antas. Beslut skickas till Plan- och byggavdelningen Alexandra Von post Tomas Rikse Plan- och byggchef Kommundirektör Tjänsteskrivelse 2026-02-05 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antagandehandling KS 2023/35 2026-2030 t BAKGRUND Handlingsplan för bostadsförsörjning har tagits fram av Plan- och byggavdelningen i samverkan med en förvaltningsövergripande projektgrupp. Gruppen har bestått av medarbetare från Tekniska förvaltningen, Socialförvaltningen samt allmännyttan Treklövern Bostads AB. Arbetet har förankrats genom avstämningar inom dessa förvaltningar och med relevanta enheter. Samråd har skett med grannkommuner, Länsstyrelsen och Region Skåne, som har beretts möjlighet att yttra sig över planeringen. Denna dialog har syftat till att samordna bostadsförsörjningen med regionala utvecklingsmål och säkerställa en långsiktigt hållbar bostadsplanering. Kommunen ser handlingsplanen som ett vägledande dokument för bostadsförsörjningen. Målet är att skapa en gemensam grund för framtida beslut och planeringsarbete. Planen riktar sig främst till politiska beslutsfattare, tjänstepersoner och andra aktörer som arbetar med bostadsfrågor. Handlingsplanen är uppdelad i två delar. Del 1 – Handlingsplan beskriver kommunens mål och föreslagna åtgärder samt hur planen förhåller sig till nationella, regionala och lokala mål och program. Del 2 – Underlag och analys presenterar det faktaunderlag som ligger till grund för planen, såsom befolkningssammansättning, bostadsbestånd, bostadsbehov och marknadsförutsättningar. Dokumentnamn: Handlingsplan för bostadsförsörjning 2024-2032, Diarienummer: KS 2023 / 35 Klippans kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäk�ge Dokumentansvarig: Plan- och byggchef Antagen i kommunfullmäk�ge: xxxx-xx-xx Förfa�are: Ma�lda Björk och Alexandra von Post Layout och illustra�oner: Ma�lda Björk Ikoner och bilder: Klippans kommun om inget annat anges Sta�s�k: SCB, Kolada, Klippas kommun, Region Skåne BAKGRUND 2 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM INNEHÅLL DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER BOSTADSBRIST 52 SAMMANFATTNING: BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 57 INLEDNING ORTSVISA BOSTADSBEHOV VAD SÄGER LAGEN? 6 KLIPPANS TÄTORT 60 SYFTE 7 LJUNGBYHED 61 DISPOSITION 7 ÖSTRA LJUNGBY 62 BEGREPPSFÖRKLARING 8 LANDSBYGD 63 UTGÅNGSPUNKTER- NATIONELLA, REGIONALA OCH SAMMANFATTNING: ORTSVISA BOSTADSBEHOV 64 LOKALA MÅL, PLANER OCH PROGRAM 9 UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA 65 LÄGET I KOMMUNEN 2024 15 VAD GÖR KLIPPANS KOMMUN ATTRAKTIV ATT BO I? 17 BOSTÄDER FÖR ALLA ENKÄTUNDERSÖKNINGAR 18 STUDENTER 66 MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN ÄLDRE PERSONER 67 PERSONER MED 69 KOMMUNENS VISION FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 19 FUNKTIONSNEDSÄTTNING 69 MÅL 1: SÄKERSTÄLLA ETT BOSTADSBYGGANDE I NIVÅ VÅLD I NÄRA RELATION OCH SKYDDAT BOENDE 69 MED KOMMUNENS BEHOV 20 BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA 70 MÅL 2: UTVECKLA ETT VARIERAT OCH TILLGÄNGLIGT HEMLÖSA 71 BOSTADSUTBUD SOM MOTSVARAR HUSHÅLLENS BEHOV 21 SAMMANFATTNING: BOSTÄDER FÖR ALLA 72 Mål 3: STÄRKA RÖRLIGHETEN PÅ BOSTADS-MARKNADEN OCH MÖTA SÄRSKILDA BOSTADSBEHOV 22 PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING MARKINNEHAV GENOMFÖRANDE 24 MARKINNEHAV 73 UPPFÖLJNING 24 ÖVERSIKTSPLAN 73 PLANBEREDSKAP I GÄLLANDE DETALJPLANER 74 KOMMUNALT MARKINNEHAV 79 DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH EXPLOATERINGSAVTAL 79 BEFOLKNING 26 SAMMANFATTNING PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT BEFOLKNINGSUTVECKLING 26 MARKINNEHAV 81 FLYTTNINGAR I KLIPPAN 28 BEFOLKNINGS- SAMMANSÄTTNING 30 INKOMSTER I KLIPPAN 32 BEFOLKNINGSPROGNOS 33 SAMMANFATTNING: BEFOLKNING 35 BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 36 BOSTADSTYP OCH UPPLÅTELSEFORM 36 BYGGNADSPERIOD 38 BOSTADSSTORLEK 39 ÅLDERSSTRUKTUR OCH KÖNSSKILLNADER 40 ÄGARKATEGORI 41 FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER I NYPRODUKTION 42 SAMMANFATTNING: BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 43 BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 44 BEHOV OCH EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER 44 MARKNADS-FÖRUTSÄTTNINGAR 47 INNEHÅLL 33 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER 5 BAKGRUND BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER INLEDNING Bostaden är en grundläggande förutsättning för både nyproduktion och det befintliga bostads- trygghet, värdighet och integration och erkänns beståndet, med syfte att skapa goda bostäder för av FN som en mänsklig rättighet. Denna alla och säkerställa att relevanta bostads- handlingsplan för bostadsförsörjning för politiska åtgärder planeras och genomförs. Klippans kommun syftar till att möta dagens och framtidens bostadsbehov genom strategisk Handlingsplanen ska baseras på en analys av planering. demografi, marknadsförutsättningar och bo- stadsbehov som inte tillgodoses lokalt. Den ska Handlingsplanen bygger på analyser av antas av kommunfullmäktige varje mandat- demografi, bostadsbestånd och efterfrågan och period för att säkerställa en aktuell strategi. har som mål att skapa hållbara, inkluderande Senast Klippans kommun antog riktlinjer för och attraktiva boendemiljöer. Det säkerställer bostadsförsörjningen var 2016. bostäder för alla samhällsgrupper och stärker kommunens sociala och ekonomiska utveckling. Med tydliga mål och åtgärder för bostads- försörjningen till 2030 fokuserar programmet på att minska bostadsbristen, skapa hållbara miljöer och ge invånarna i Klippans kommun trygga, välfungerande bostäder. Hur går VAD SÄGER LAGEN? processen �ll? Enligt lagen om kommunernas bostads- försörjningsansvar (2000:1383) ska varje kommun anta en handlingsplan för bostads- försörjningen. Planen ska innehålla mål för Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning ska innehålla minst: 1. behov av �llsko� av bostäder i kommunen 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 3. Kommunens planerade åtgärder för a� nå sina mål 4. hur kommunen har tagit hänsyn �ll relevanta na�onella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. INLEDNING 6 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER SYFTE Syftet med handlingsplanen för Del 2 - Underlag och analys utgör det bostadsförsörjning är att fastställa vilka mål och analytiska underlaget för programmet. Här åtgärder som ska gälla för Klippans kommuns kartläggs och analyseras befolkningens bostadsförsörjning. Handlingsplanen ska vara sammansättning, nuvarande bostadsbestånd, vägledande när nya detaljplaner tas fram, som bostadsbehov och marknadsförutsättningar. underlag för diskussion i översiktsplanen och Slutsatserna från denna analys ligger till grund utgöra en grund för beslut om åtgärder kopplade för de mål och åtgärder som föreslås i till bostadsfrågor inom andra kommunala programmet. verksamheter. DISPOSITION Handlingsplanen är uppdelad i två delar för att ge en tydlig överblick över mål, åtgärder och analys. Del 1 - Mål och åtgärder presenterar vision och mål för Klippans bostadsförsörjning fram till 2030. Här behandlas syfte, lagstiftningens krav samt kommunens prioriteringar för bostads- utveckling. Avsnittet innehåller också en analys av kommunens strategiska utgångspunkter och kopplingar till nationella och regionala mål. INLEDNING 7 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER BEGREPPSFÖRKLARING SÄRSKILT BOENDE - ett boende för äldre som BOSTADSFÖRSÖRJNING -Enligt behöver service och omvårdnad dygnet runt. regeringsformen ska det allmänna trygga rätten till bostad. Kommunerna har, enligt bostads- HUSHÅLL - Ett hushåll består av personer som är försörjningslagen, ansvar att planera så att alla folkbokförda i samma bostad. invånare kan erbjudas goda bostäder. Detta innebär dock inte en ovillkorlig rätt till bostad. HUSHÅLLSPROGNOS - En prognos över antalet hushåll i olika åldersklasser som ger SMÅHUS -Småhus avser friliggande en- och exempelvis en uppfattning om framtida behov tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus av bostadsbyggande och specialbostäder för (exklusive fritidshus). studenter och äldre. FLERBOSTADSHUS -Flerbostadshus avser MARKANVISNING - En markanvisning är en bostadsbyggnader innehållande tre eller flera överenskommelse mellan en kommun och en lägenheter inklusive loftgångshus. byggherre, som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor SPECIALBOSTÄDER - avser bostäder för äldre/ förhandla med kommunen om överlåtelse eller funktionshindrade, studentbostäder och övriga upplåtelse av ett visst kommunägt markområde. specialbostäder. BOSTADSEFTERFRÅGAN - Samma sak som UPPLÅTELSEFORM - avser fastighetens marknadsdjup ägarförhållande, inte hur de boende förfogar över lägenheterna. MARKNADSDJUP - Kallas också bostads- efterfrågan och är det antal bostäder som HYRESRÄTT -Småhus med hyresrätt avser hushållen kan och vill efterfråga till gällande lägenheter som ägs av andra ägare än fysiska marknadspriser eller hyresnivåer i personer, dödsbon, bostadsrättsföreningar eller nyproduktionen bostadsföreningar. Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar. BOSTADSRÄTT -Bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar (en äldre boendeföreningsform som existerade innan bostadsrättslagen introducerades 1930). ÄGANDERÄTT -Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Flerbostadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter. LSS-BOSTAD - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Bostaden kan vara i form av gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. INLEDNING 8 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER UTGÅNGSPUNKTER- NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MÅL, PLANER OCH PROGRAM Kommunernas handlingsplan för bostads- integration. Politiken ska bidra till integration försörjning ska utgå från relevant lagstiftning inom ekonomiska, sociala, kulturella och och ta hänsyn till relevant styrning på nationell, språkliga områden, samt stärka demokratisk regional och kommunal nivå. Följande avsnitt delaktighet och förbättra utbildningen för barn presenterar nationella, regionala och lokala mål, och unga med utländsk bakgrund. planer och program som varit utgångspunkter för innehållet i handlingsplanen. JÄMSTÄLLDHETSMÅLET Målet för jämställdhetspolitiken innebär att NATIONELLA MÅL kvinnor och män ska ha samma makt att forma både samhället och sina egna liv. Jämställdhet ska genomsyra alla områden – utbildning, hälsa, Det nationella övergripande målet för arbetsliv och samhällsdeltagande – genom lika samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande rättigheter, möjligheter och skyldigheter. och lantmäteriverksamhet är att ge alla Delmålen omfattar ekonomisk jämställdhet, människor i alla delar av landet en från social jämlik maktfördelning, jämställd utbildning och synpunkt god livsmiljö där en långsiktig god arbetsliv samt rätten till kroppslig integritet. hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och AGENDA 2030 ekonomisk utveckling underlättas. För delmålet Under FN:s toppmöte 2015 antogs 17 globala bostadsmarknad, är målet även långsiktigt väl mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. fungerande bostadsmarknader där Agenda 2030 syftar till att 2030 ska världens konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av länder uppnå hållbar utveckling för att skapa en bostäder som svarar mot behoven. mer hållbar, rättvis och fredlig värld. Agenda 2030 består av 17 globala mål och i relation till MÅL FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN bostadsförsörjning så är mål 11 Hållbara städer Det nationella målet för funktionshinders- och samhällen och delmålet 1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad mest relevant. Målet politiken baseras på FN:s konvention om syftar till att göra städer och bosättningar rättigheter för personer med funktions- hållbara, inkluderande, säkra och nedsättning och avser att skapa delaktighet, motståndskraftiga. jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och att utforma ett Länsstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag samhälle med mångfald som grund. Det ska att arbeta med Agenda 2030 och ska bland annat även bidra till ökad jämställdhet och till att samverka med länets olika aktörer och bidra till barnrättsperspektivet beaktas. genomförandet i länet. Därför har också kommunerna en central roll i att de globala MÅL FÖR INTEGRATIONSPOLITIKEN målen genomförs. Målet för integrationspolitiken innebär att utrikesfödda män och kvinnor ska ha samma SVERIGES MILJÖMÅL rättigheter, skyldigheter och möjligheter som Sveriges 16 miljökvalitetsmål är nära kopplade till Agenda 2030, och särskilt relevant för andra i Sverige, så att de kan leva fria och bostadsförsörjningen är målet God bebyggd självständiga liv. Detta kräver att både den som miljö. Det handlar om att våra städer, tätorter långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig och andra bebyggda områden ska vara sunda för att bli en del av samhället och att samhället och trivsamma att leva i – samtidigt som de både ställer krav och ger möjligheter till bidrar till en positiv utveckling för både den INLEDNING 9 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER regionala och globala miljön. stödja familjer genom bostadspolitiska åtgärder. Miljömålet innebär också att natur- och Kommunen har ett lagstadgat ansvar att planera kulturvärden ska bevaras och utvecklas, och att och skapa förutsättningar för goda bostäder åt byggnader och anläggningar ska placeras och alla, inklusive barn. Vid bostadsförsörjning är utformas med hänsyn till miljön. Detta för att det särskilt viktigt att lyfta barnperspektivet och främja en långsiktigt hållbar användning av säkerställa att barns och ungdomars boende mark, vatten och andra resurser – i linje med prioriteras. Kommunen har även skyldighet att riksdagens definition av målet. erbjuda bostäder och särskild service för barn och unga med funktionsnedsättning. En trygg, FOLKHÄLSOMÅLET hälsosam och stabil bostadsmiljö måste vara en Det nationella folkhälsomålet är att skapa central del av bostadsbyggandet och samhälls- samhälleliga förutsättningar för en god och planeringen för att garantera barns rätt till en jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de god utveckling. påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. . Boende och närmiljö är ett av åtta områden KLIPPAN KOMMUNS HÄNSYN TILL inom folkhälsopolitiken. En god bostad i en NATIONELLA MÅL miljö som främjar social gemenskap bidrar till Klippans kommun utgår i sitt arbete med trygghet och jämlik hälsa. För att minska bostadsförsörjningen från de nationella hälsoskillnader krävs åtgärder mot boende- bostadspolitiska målen, med fokus på att skapa segregation, hållbart byggande och socialt förutsättningar för alla invånare att leva i goda hållbara bostadsområden med goda bostäder och i trygga, hållbara boendemiljöer. miljöfaktorer. Arbetet syftar till att minska bostadsbristen, stärka den sociala hållbarheten och förbättra BARNKONVENTIONEN möjligheterna för grupper med en svagare Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag, ställning på bostadsmarknaden. vilket innebär att kommunen ansvarar för att barns rättigheter efterlevs. Enligt artikel 27 har Tillgång till en trygg och säker bostad är en alla barn rätt till en skälig levnadsstandard och grundförutsättning för jämlika livsvillkor. en trygg bostad för sin utveckling. Även om Ekonomiska ojämlikheter påverkar möjligheten vårdnadshavare har huvudansvaret, ska staten att efterfråga bostad och drabbar särskilt INLEDNING 10 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER kvinnor, inte minst ensamstående med barn. mellan stad och landsbygd – Bostäder, handel Därför behöver bostadsplaneringen ta hänsyn och arbetsplatser bör utvecklas i till inkomstskillnader och bidra till att bostäder kollektivtrafiknära lägen samtidigt som är ekonomiskt tillgängliga. Trygga boende- landsbygdens roll stärks. En livskraftig miljöer är även centrala ur ett jämställdhets- landsbygd är avgörande för att hela Skåne ska perspektiv, då kvinnor och flickor oftare utsätts vara attraktivt att bo och verka i. för otrygghet och våld. • Stärka mångfalden av attraktiva och Bostadsförsörjningen ska möta olika livs- hälsofrämjande livsmiljöer med tillgång till situationer och familjekonstellationer genom rekreation – Skåne behöver socialt hållbara flexibla och inkluderande boendelösningar. Ett bostadsområden som skapas utifrån människors jämställdhetsperspektiv integreras i planeringen behov. En fungerande bostadsmarknad och genom frågor om vilka som planeras för, vem samverkan mellan aktörer är avgörande för att som fattar besluten och vilka konsekvenser främja tillväxt och goda livsmiljöer. Här är den dessa får. För att synliggöra skillnader och fysiska planeringen avgörande då den skapar skapa mer rättvisa förutsättningar används, i förutsättningar som påverkar människors den mån det är möjligt, könsuppdelad statistik livsmiljö. som underlag. Under temat Bebyggelseutveckling betonas Planeringen av nya bostäder utgår från lokala vikten av att säkerställa bostäder utifrån behov behov och tar särskild hänsyn till hushåll med och att stärka samarbetet kring bostads- begränsad ekonomi, äldre i behov av marknadens utveckling i regionen. tillgängliga bostäder samt unga vuxna som vill etablera sig på bostadsmarknaden. Genom att STRUKTURPLAN FAMILJEN HELSINGBORG främja blandade upplåtelseformer och en god Familjen Helsingborgs strukturplan är ett bostadsförsörjning i hela kommunen skapas gemensamt planeringsunderlag för de elva förutsättningar för långsiktig hållbarhet. kommunerna i nordvästra Skåne. Den stärker samarbetet kring fysisk planering och omfattar Genom en kombination av god planberedskap, fyra delstrategier: grönstruktur, infrastruktur aktiv markpolitik och socialt ansvarstagande tar och kollektivtrafik, boende och bostads- Klippans kommun ett helhetsgrepp för att försörjning samt arbete och näringsliv. omsätta de nationella bostadspolitiska målen i konkret lokal handling. Inom boende och bostadsförsörjning fokuserar planen på att: REGIONALA PLANER OCH MÅL • Förtäta i kollektivtrafiknära lägen för bättre markanvändning och service. • Säkerställa en mångfald av bostäder för olika REGIONPLAN FÖR SKÅNE 2022-2040 behov. Regionplanen är en strategisk plan som • Stödja småorter och landsbygden för ökad vägleder fysisk planering och samhälls- regional attraktivitet. utveckling i Skåne. Den syftar till att stärka näringslivet, arbetsmarknaden och möjligheten Strategierna syftar till en balanserad och hållbar att bo och leva i hela regionen. bostadsutveckling i regionen. Planen innehåller sex planeringsstrategier och DET ÖPPNA SKÅNE (2024) fyra teman, varav bostadsförsörjningen främst Det öppna Skåne är den regionala berörs genom: utvecklingsstrategin, antagen 2024, som beskriver en gemensam vision för hur Skåne • Utveckla flerkärnigheten och stärka samspelet INLEDNING 11 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER ska utvecklas. Det öppna Skåne är platsen där ambitioner genom att anpassa högteknologi möter akademi, stad möter bostadsutvecklingen till både lokala behov och landsbygd och Sverige möter kontinenten. regionala samband. Kommunen deltar aktivt i Skåne är öppet i sinnet, öppet för alla och med flera regionala nätverk kopplade till ett varierat landskap. Skåne välkomnar nya bostadsförsörjning, bland annat människor och nya influenser. detaljplanenätverket inom 6K-samarbetet och Familjen Helsingborg. Strategin består av fyra strategiska område: • Hela Skåne Mål ett, säkerställa bostadsbyggande i nivå • Ökad innovation och konkurrenskraft, med kommunens behov, stödjer Region Skånes • Stärk delaktighet genom kompetens- ambition om en flerkärnig region genom att försörjning, utbildning och sysselsättning möjliggöra bostadsutveckling i mindre och • Bättre hälsa för alla medelstora kommuner. Genom ett jämnt och behovsanpassat bostadsbyggande skapas LÄNSSTYRELSENS förutsättningar för befolkningstillväxt även BOSTADSMARKNADSANALYS utanför de större städerna, vilket bidrar till att Länsstyrelsen Skåne publicerar årligen en avlasta tillväxttrycket i större tätorter och bostadsmarknadsanalys baserad på främjar ett mer balanserat regionalt kommunernas bostadsmarknadsenkät. bostadsutbud. Rapporten för 2024 visar att lågkonjunkturen kraftigt minskat bostadsbyggandet sedan 2022, Det andra målet, utveckla ett varierat och trots hög produktion av färdigställda bostäder. tillgängligt bostadsutbud kopplar an till Behovet i länet täcks inte, vilket begränsar regionplanens fokus på socialt hållbara och utbud och rörlighet. attraktiva livsmiljöer. Genom att främja olika upplåtelseformer, bostadsstorlekar och Skillnaderna mellan västra och östra Skåne är prisnivåer, särskilt i kollektivtrafiknära lägen, tydliga. Västra har en yngre, växande stärks tillgängligheten till arbetsmarknad, befolkning, högre bostadspriser och bostads- service och rekreation. Detta skapar möjligheter brist, medan östra har en äldre befolkning, för fler hushåll att etablera sig i kommunen och stabilare utbud och lägre priser. bidrar till rörlighet och mångfald på bostadsmarknaden, i linje med regionens Rapporten lyfter utmaningar för grupper med inriktning mot social hållbarhet. låga inkomster och skulder, samt ökad trång- boddhet. Hemlösheten har minskat men Det tredje målet, stärka rörligheten på strukturellt hemlösa står ofta utan stöd. Bostads- bostadsmarknaden och möta särskilda behov, är priserna är fortsatt höga och kötider för hyres- i linje med både Regionplan för Skåne och rätter har kortats något. Samarbete mellan Strukturplan Familjen Helsingborg. Genom att kommuner och staten behövs för att möta främja fungerande flyttkedjor och planera för bostadsbehoven och stödja utsatta grupper. bostäder som passar olika livsskeden, såsom unga och äldre, bidrar kommunen till ett KLIPPAN KOMMUNS HÄNSYN TILL REGIONALA effektivt bostadsutnyttjande och en mer MÅL inkluderande region. Detta stärker den regionala Regionplan för Skåne 2022–2040 anger samordningen och stödjer utvecklingen av ett riktningen för en flerkärnig och sammanhållen öppet och tillgängligt Skåne med goda region där tillgång till bostäder, arbete och livsvillkor för alla invånare. service ska stärkas i hela Skåne. Klippans kommuns bostadsförsörjningsmål är i linje med dessa regionala mål och bidrar till regionens INLEDNING 12 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER LOKALA PLANER OCH MÅL planberedskap, men många av detaljplanerna KLIPPAN KOMMUNS VISION 2024 bedöms vara inaktuella och därmed inte längre I Klippans kommun skapar vi tillväxt och genomförbara. livskvalitet tillsammans. Med visionen sätter ÖVERSIKTSPLAN 2022 kommunen riktningen för att vara en utvecklande kommun där vi tillsammans skapar Gällande översiktsplan antogs i juni 2022 och livskvalitet för alla. den tar höjd för cirka 1900 nya bostäder och har som mål att erbjuda goda boendemiljöer i hela FULLMÄKTIGEMÅL 2024 Klippans kommun. Fokus ligger främst på tre Kommunfullmäktigemål beslutas varje år. områden: Målen är: 1. Kommunen ska arbeta för en långsiktig 1. Centralt boende- Förtätning inom befintliga hållbar utveckling, förbättrad folkhälsa och orter prioriteras för att hushålla med mark, ökad trygghet för alla invånare underlätta teknisk infrastruktur, och öka till- 2. Kommunens invånare ska känna delaktighet gången till service och mötesplatser. samt vara nöjda och trygga med tillgänglighet, tjänster och bemötande. 2. Boende i småorter- Småorter erbjuder en 3. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare kompletterande boendemiljö, men ny med god kompetensförsörjning bebyggelse kräver utredning av tillgång till 4. Kommunens verksamheter ska drivas med kollektivtrafik, VA-försörjning, samt natur- och rätt kvalitet kulturvärden. 5. Kommunen ska ha ett bra näringslivsklimat som lockar till etablering och samtidigt värnar 3. Boende på landsbygden- Fritt boende nära och utvecklar befintligt näringsliv och naturen är viktigt för kommunens attraktivitet. företagande Enstaka ny bebyggelse kan bidra till ett öppet landskap, men sammanhållen bebyggelse KOMMUNSTYRELSENS MÅL 2024 utanför orterna bör undvikas. För att uppnå kommunfullmäktiges övergripande fem mål, har kommunstyrelsens Klippans kommuns översiktsplan betonar vikten flertalet mål. Följande mål är de som är av att prioritera förtätning i kollektivtrafiknära relevanta för bostadsförsörjningen. lägen. Det finns också en positiv inställning till • Kommuninvånare ska i högre utsträckning enstaka ny bebyggelse på landsbygden, under än rikssnittet uppleva att Klippans kommun förutsättning att detta bidrar till att hålla är en bra plats att leva och bo i. landskapet öppet. Samtidigt säkerställs att det • Kommunen ska alltid ha planberedskap för finns tillgång till attraktiva boenden i alla delar minst 100 småhustomter och 150 lägenheter av kommunen för att möta olika behov och i flerbostadshus. skapa en stabil befolkningsutveckling. • Kommunen ska alltid ha minst 40 KLIPPANS KOMMUNS HÄNSYN TILL exploateringsklara småhustomter varav 20 LOKALA MÅL, PLANER OCH STRATEGIER byggklara. • Antalet bostäder skall öka med minst 75 stycken per år i genomsnitt. Klippans kommuns bostadsförsörjningsmål är • Befolkningen ska öka med 1%. nära kopplade till kommunens vision, fullmäktigemål, kommunstyrelsens mål och Flera av kommunstyrelsens mål behöver ses gällande översiktsplan. Mål 1 bidrar till över och uppdateras, då de baseras på bostads- kommunens ambition om långsiktig utveckling, försörjningsprogrammet från 2016. Klippans befolkningstillväxt och god planberedskap kommun har idag en relativt god kortsiktig genom att säkerställa ett bostadsbyggande i nivå INLEDNING 13 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER med behovet. Mål 2 stödjer visionen om livskvalitet för alla genom att ett varierat och tillgängligt bostadsutbud stärker kommunens attraktivitet och möjliggör boende för olika hushållstyper och livssituationer. Mål 3 knyter an till kommunens mål om trygghet, folkhälsa och delaktighet genom att stärka rörligheten på bostadsmarknaden och säkerställa att särskilda bostadsbehov kan mötas, vilket bidrar till att invånare kan bo kvar i kommunen genom livets olika skeden. INLEDNING 14 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER 17 714 LÄGET I KOMMUNEN 2024 I Klippans kommun bor det 17 714 invånare Totalt 8677 bostäder i kommunen (2024) med en medelålder på 43,6 år, något högre än genomsnittet för Skåne och Sverige. 43 Medelåldern i kommunen Kommunen har en åldrande befolkning, där andelen invånare över 80 år förväntas öka mycket. Samtidigt minskar yngre åldersgrupper, 62% småhus särskilt 15–24-åringar, vilket påverkar arbetskraften och efterfrågan på vissa 33% flerbostadshus bostadstyper. Medianinkomsten i Klippans kommun är 318 2.16 I genomsni� 2.16 personer per hushåll 000 kr, lägre än både Skånes och rikets snitt, vilket begränsar hushållens betalningsförmåga. Kvinnor har generellt lägre inkomster än män, Enpersonshushåll är vanligast och låginkomsttagare, unga och äldre möter svårigheter att hitta lämpliga bostäder. 318 000 Medianinkomsten i kommunen Bostadsbeståndet består av 8677 bostäder, där Kr/år 62 % av dessa är småhus och 56 % av bostäderna utgörs av äganderätter, vilket är Natur- och kulturvärden högre än genomsnittet i länet och landet. STRATEGISKT LÄGE Goda pendlingsmöjligheter Klippans kommun, strategiskt belägen i nordvästra Skåne, erbjuder goda pendlings- möjligheter till Helsingborg och Hässleholm. inflyttning, vilket kan leda till ökad befolkning Detta gör kommunen attraktiv för både och ett mer livskraftigt lokalsamhälle med befintliga invånare och inflyttare som söker en bättre underlag för service, skola och näringsliv. lugn boendemiljö med tillgång till större Lägre boendekostnader ger fler möjlighet till ett arbetsmarknader. Närheten till Söderåsen, med tryggt och långsiktigt boende. sina natursköna områden och rika friluftsliv, gör också kommunen lockande för både boende och SOCIALA STYRKOR besökare. Klippans kommun har flera sociala styrkor som bidrar till ett stabilt och tryggt LÅGA BOENDEKOSTNADER samhälle. Nivåerna av hemlöshet och En annan styrka för kommunen är de generellt trångboddhet är låga i jämförelse med låga bostadskostnaderna, särskilt i jämförelse både regionen och riket, vilket vittnar om med storstäder och andra skånska kommuner. ett välfungerande bostads- och Lägre hyror och priser på villor och bostads- välfärdssystem. Kommunen har utvecklat rätter är särskilt viktiga för låginkomsttagare, effektiva vräknings-förebyggande åtgärder. såsom ensamstående föräldrar, unga vuxna och Tillsammans med ett starkt socialt pensionärer. När boendet är mer ekonomiskt skyddsnät utgör detta en viktig grund för tillgängligt skapas bättre möjligheter för fler att kommunens arbete med social hållbarhet. efterfråga en bostad, vilket stärker den sociala hållbarheten och minskar segregationen. Dessutom blir kommunen mer attraktiv för INLEDNING 15 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER GOD PLANBEREDSKAP BOSTADSMARKNAD OCH BEHOV Klippans kommun har i dagsläget en relativt Klippans kommun har 17 714 (2024) invånare god kortsiktig planberedskap, men flera av och en något högre medelålder än genomsnittet detaljplanerna bedöms vara inaktuella och i Skåne och riket. Befolkningsutvecklingen därmed inte längre genomförbara. Det är därför präglas av en åldrande befolkning, där antalet viktiga att arbeta och planera för att ha en äldre, särskilt personer över 80 år, förväntas fortsatt god planberedskap. öka. Samtidigt minskar vissa yngre ålders- grupper, vilket påverkar både arbetsmarknaden DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR OCH och efterfrågan på bostäder. BEFOLKNINGSSTRUKTUR Klippans kommun står inför flera demografiska Analysen visar att det demografiska utmaningar, där en av de största är den åldrande bostadsbehovet i Klippans kommun uppgår till befolkningen. Detta medför ett ökande behov av cirka 40 nya bostäder per år under den äldreomsorg samt krav på anpassning av både kommande tioårsperioden. Detta ligger i linje bostäder och infrastruktur. Samtidigt påverkas med bedömningar från både Region Skåne och den långsiktiga befolkningstillväxten negativt Boverket. Efterfrågan omfattar såväl hyresrätter av en minskad födsel och lågt födelseantal, som bostadsrätter och småhus, men marknads- vilket inte bara påverkar skolstrukturen utan förutsättningarna begränsas av höga bygg- även den framtida arbetskraften. Ytterligare en kostnader, minskad köpkraft hos hushållen och utmaning är att många unga vuxna lämnar ett osäkert konjunkturläge. kommunen, ofta för att studera eller arbeta, vilket skapar ett demografiskt glapp och Bostadsbeståndet i kommunen domineras av minskar tillgången på kompetens i framtiden. småhus och äganderätter, vilket ger goda möjligheter för familjeboende men innebär ett EKONOMISKA OCH SOCIALA begränsat utbud av hyresrätter och mindre UTMANINGAR lägenheter. Detta påverkar särskilt unga vuxna, En central utmaning är hushållens begränsade äldre som vill flytta till mer tillgängliga betalningsvilja och betalningsförmåga. De bostäder samt hushåll med lägre inkomster. fortsatt höga bolåneräntorna, tillsammans med Medianinkomsten i kommunen är lägre än ökade amorteringskrav och hög belåningsgrad, genomsnittet i både Skåne och riket, vilket har dämpat efterfrågan på nyproducerade ytterligare påverkar möjligheten att efterfråga bostäder i hela Skåne. I Klippans kommun, där nyproducerade bostäder. medianinkomsten är lägre än genomsnittet i både Skåne och Sverige, är detta särskilt Trots dessa utmaningar har kommunen relativt påtagligt. Unga vuxna, ensamstående föräldrar låga boendekostnader jämfört med många andra och äldre har ofta svårt att efterfråga bostäder skånska kommuner, vilket utgör en som finns tillgängliga på marknaden. Trots ett konkurrensfördel. Kommunens markinnehav tydligt behov av prisvärda bostäder, saknas i och planberedskap ger förutsättningar att på sikt dagsläget marknadsförutsättningar för påverka bostadsutbudet och anpassa nyproduktion av både hyresrätter och ägande- utbyggnadstakten efter både behov och rätter. efterfrågan. Enligt Region Skåne är det uppskattade Klippans kommun står inför en bostadsmarknad marknadsdjupet i Klippans kommun 0. Därtill där behovet av nya bostäder är tydligt, men där bidrar stigande byggkostnader och minskat utformning, upplåtelseform och prisnivå statligt stöd till att det är svårt att producera behöver anpassas noggrant för att möta bostäder som matchar invånarnas ekonomiska hushållens faktiska förutsättningar och bidra till förutsättningar. en långsiktigt hållbar utveckling. INLEDNING 16 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER VAD GÖR KLIPPANS möjligheter och naturnära lägen. Men attraktionskraften kan också skapas genom KOMMUN ATTRAKTIV ATT medveten planering – genom att utveckla BO I? befintliga bostadsområden, förbättra tillgängligheten eller höja den upplevda kvaliteten i det offentliga rummet. Kommunerna I Statistiska Centralbyråns har därmed ett viktigt ansvar att arbeta medborgarundersökning från 2024 så uppgav strategiskt med bostadsförsörjning för att främja hela 90, 7 % av de svarande i Klippans kommun en hållbar och attraktiv samhällsutveckling. att kommunen är en mycket bra eller ganska bra plats att bo och leva på. Särskilt framträdande Region Skåne betonar att ett attraktivt Skåne aspekter som för boende i Klippans kommun bygger på att hela regionen ska erbjuda goda attraktiva är närheten till kollektivtrafik, närhet livsvillkor – både i stad och på landsbygd. En till grönområdena, närhet till service och affärer välfungerande bostadsmarknad är en nyckel för samt närheten till vård och skola. regional tillväxt och social hållbarhet, och VAD ÄR ATTRAKTIVITET? bostäder ska planeras i samspel med infra- struktur, arbetsmarknad och utbildnings- Attraktivitet i en bostadsort handlar om mer än möjligheter. Målet är att Skåne ska vara en bara själva bostaden – det handlar om helheten i region där människor inte bara vill bo – utan livsmiljön. Ett attraktivt boende innebär närhet också kan och har råd att bo. till arbete, service, utbildning och fritid, i en trygg och trivsam miljö som stödjer olika Attraktivitet är alltså ett mångfacetterat livsstilar och behov. begrepp. Det handlar om både känslan av att trivas, och de praktiska förutsättningarna för att En attraktiv bostadsort kännetecknas av leva ett gott liv. I bostadsförsörjnings- variation i bostadsutbudet, god tillgänglighet, sammanhang blir det ett centralt begrepp för att social samhörighet och möjligheter till ett aktivt förstå varför vissa platser växer, medan andra vardagsliv. Det är en plats där människor vill riskerar att tappa invånare. bo, leva och utvecklas. Boverket betonar att attraktivitet ofta påverkar efterfrågan på bostäder. Människor söker sig till miljöer med god service, bra pendlings- Diagram 0: Andel som visar svar på frågan Vad tycker du om din kommun som en plats a� bo och leva på? I SCB:s medborgarundersökning 2024 (källa: SCB). INLEDNING 1177 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER ENKÄTUNDERSÖKNINGAR Sammanfattningsvis visar enkätresultatet att För att bättre förstå behov och hinder på många äldre invånare är öppna för att flytta, bostadsmarknaden i Klippans kommun men att det finns tydliga krav på framtida genomfördes under våren 2025 två boende vad gäller tillgänglighet, ekonomi och enkätundersökningar – en riktad till unga närhet till service. Detta pekar på ett behov av vuxna (18–30 år) och en till äldre (55–80 år). att utveckla fler seniorvänliga och prisvärda bostäder i Klippan och att planera för ett Enkäten riktade till äldre besvarades av 66 varierat utbud som möjliggör trygga och personer. De flesta uppger att de bor i villa (62,1 praktiska flyttkedjor. %) med äganderätt (67,7 %) och tillsammans med en partner (74,2 %). Hälften av deltagarna Enkäten riktad till 18-30-åringar besvarades av har bott i sin nuvarande bostad i mer än 20 år. 55 personer. Boendesituationen visar att 55 % har eget boende, medan 40 % fortfarande bor När det gäller flyttbenägenhet uppgav 37,9 % hemma hos sina föräldrar. Bland dem som bor att de planerar att flytta inom fem år, medan kvar hemma uppger många ekonomiska skäl 34,8 % kan tänka sig att flytta först om sex till som huvudsaklig orsak – främst för att spara tio år. De vanligaste skälen till flytt är för stor pengar (68,2 %), att det är för dyrt med eget bostad, svår att underhålla, eller inte anpassad boende (50 %) samt kravet på fast inkomst för för åldrande, vilket pekar på ett behov av mer att få hyreskontrakt eller lån (50 %). Trivsel och funktionella och lättskötta bostäder. Hälsa, trygghet lyfts också som faktorer. Samtidigt rörelseförmåga och förändrade livsvillkor anger flera att de skulle vilja flytta om rätt nämndes som viktiga faktorer i fritextsvaren. bostad fanns till rätt pris. Vid en eventuell flytt föredrar en majoritet att Den största utmaningen för att flytta hemifrån är bo i lägenhet (53 %) eller radhus (39,4 %), brist på lämpliga bostäder och begränsade gärna som hyresrätt (53,8 %). Det finns en ekonomiska förutsättningar (båda 52,7 %), följt tydlig efterfrågan på enplansbostäder, gärna av höga hyror (43,6 %). Många upplever också med uteplats och närhet till service som svårigheter att få bostadskontrakt. Denna bild vårdcentral, butik och kollektivtrafik. Närheten förstärks av att flera respondenter uttrycker oro till service upplevs som mycket viktig för över framtida boendemöjligheter, med ett majoriteten, vilket speglas i ett högt medelvärde genomsnittsbetyg på 4,73 av 10 på frågan om (4,21 på en femgradig skala). oro. De största hindren för att flytta är svårigheter att I framtiden vill de flesta unga bo i eget hus eller hitta ett passande boende, höga boende- radhus (56,4 %), men hyreslägenheter i första kostnader och känslomässig koppling till hand (34,5 %) och bostadsrätter (32,7 %) är nuvarande bostad. Trots dessa hinder uppger också eftertraktade alternativ. Pris och läge är många att de skulle kunna överväga att flytta de absolut viktigaste faktorerna vid val av om rätt typ av bostad fanns tillgänglig. Det finns bostad. en tydlig önskan om trygghet, funktionalitet och rimliga kostnader i ett framtida boende. Båda åldersgrupperna lyfter ekonomiska hinder och brist på lämpliga bostäder som centrala Ett stort antal av de flyttbenägna vill bo kvar problem. Det finns ett stort behov av prisvärda, inom Klippans kommun, framför allt i Klippans tillgängliga bostäder i rätt läge – både för unga tätort. Samtidigt förekommer även intresse för som vill etablera sig och äldre som vill flytta till att flytta till andra kommuner, där Ängelholm är ett mer anpassat boende. Trygghet, trivsel och ett återkommande alternativ. praktiska aspekter som underhåll, storlek och service är viktiga för båda grupper. INLEDNING 18 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN De föreslagna målen och åtgärderna för kommunens utveckling, för möjligheten att bo bostadsförsörjning i Klippans kommun bygger kvar genom livets olika skeden och för att nya på en analys av befintliga och framtida invånare ska kunna etablera sig i kommunen. förhållanden. Analysen inkluderar en kart- läggning av befolkningsutvecklingen, bostads- Kommunen ska stärka rörligheten på beståndets sammansättning, hushållens bostadsmarknaden genom att främja fungerande ekonomiska förutsättningar samt marknadens flyttkedjor. Genom att rikta nyproduktion mot möjligheter och utmaningar. Den ger även en hushåll som är benägna att flytta, såsom unga fördjupad insikt i behovet av bostäder för vuxna och äldre, kan befintliga bostäder frigöras specifika grupper, såsom unga, äldre och och nyttjas mer effektivt. Detta bidrar till att fler personer med särskilda behov. Den fullständiga hushåll får tillgång till bostäder som motsvarar analysen finns att läsa i Del 2 – Underlag och deras behov, i både tätorter och på landsbygden. analys. Ett varierat bostadsutbud med olika Med denna grund kan Klippans kommun sätta upplåtelseformer, bostadstyper och prisnivåer är upp mål för att säkerställa en ändamålsenlig och en förutsättning för att behålla och attrahera hållbar bostadsförsörjning. Ambitionen är att invånare. Med en kraftigt åldrade befolkning möta de demografiska förändringarna, stärka och utmaningar för unga vuxna att etablera sig tillgången till bostäder för alla samhällsgrupper på bostadsmarknaden ska särskild vikt ska och främja en socialt och ekonomiskt hållbar läggas vid tillgängliga och ändamålsenliga utveckling. Genom att använda resultatet från bostäder för äldre och unga vuxna. analysen som vägledning i den strategiska planeringen av bostäder skapas en tydlig Bostadsutvecklingen ska bidra till trygga, riktning för framtida insatser, samtidigt som förutsättningar skapas för att attrahera nya attraktiva och hållbara boendemiljöer med god invånare och öka Klippans kommun som en tillgång till service, kollektivtrafik och attraktiv bostadsort. rekreation. För att uppnå visionen ska Klippans kommun samverka med fastighetsägare, byggaktörer och andra samhällsaktörer. Genom KOMMUNENS VISION FÖR kontinuerlig uppföljning och att analysera BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN bostadsbehoven kan Klippans kommun säkerställa att bostadsutvecklingen håller jämna steg med befolkningsutvecklingen och Klippans kommun ska ha en långsiktig och arbetsmarknadens förändringar. strategisk bostadsförsörjning som möter befintliga och framtida invånares behov. Bostadsförsörjningen ska bidra till social hållbarhet, trygga livsmiljöer och en attraktiv kommun att leva och verka i. En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 19 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER MÅL 1: SÄKERSTÄLLA ETT BOSTADSBYGGANDE I NIVÅ MED KOMMUNENS BEHOV Klippans kommun ska planera för och möjliggöra ett bostadsbyggande som motsvarar den analyserade utvecklingen av antalet hushåll och bostadsbehov i kommunen. Genom att anpassa bostadsbyggandet till den prognostiserade befolkningsutvecklingen ska kommunen säkerställa en långsiktig och behovsanpassad bostadsförsörjning. Kommunen bedömer att bostadsbeståndet behöver öka med i genomsnitt cirka 40 nya bostäder per år. ÅTGÄRDER ANSVAR SAMARBETE TIDSPLAN Kommunen ska ha �llräcklig planberedskap för a� Plan- och 2026-2030 möjliggöra e� bostadsbyggande om 40 nya byggavdelningen bostäder/år Årligen inventera befintlig planberedskap med fokus Plan- och 2026-2030 på genomförbara, flexibla och centrumnära planer. byggavdelningen Prioritera framtagande av nya detaljplaner som Plan- och Teknisk chef, 2026-2030 bidrar �ll förtätning i Klippans tätort, Ljungbyhed och byggavdelningen kommundirektör Östra Ljungby Inventera byggklara tomter i a�rak�va, centrala lägen Plan- och Tekniska 2026-2027 för a� skapa e� effek�vt bostadsbyggande nära byggavdelningen förvaltningen kollek�vtrafik och service. MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 20 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER MÅL 2: UTVECKLA ETT VARIERAT OCH TILLGÄNGLIGT BOSTADSUTBUD SOM MOTSVARAR HUSHÅLLENS BEHOV Klippans kommun ska verka för att En stor andel av nyproduktionen ska utgöras av nyproduktionen av bostäder bättre motsvarar bostäder om 1–3 rum och kök, med fokus på hushållens faktiska behov av upplåtelseform små och medelstora lägenheter. Bostäder ska och bostadsstorlek. Analysen visar att planeras och utformas med hänsyn till kommunen har ett underskott på mindre hushållens ekonomiska förutsättningar. bostäder och ett begränsat utbud av hyresrätter i flerbostadshus. Nyproduktionen ska i huvudsak bestå av hyresrätter i flerbostadshus, kompletterad med bostadsrätter, äganderätter och marklägenheter för att skapa ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Analysen, inklusive den genomförda enkätundersökningen, visar att många äldre är flyttbenägna men i dag saknar lämpliga alternativ. Enkäten visar även att äldre i efterfrågar marklägenheter, främst i form av hyresrätter och bostadsrätter. ÅTGÄRDER ANSVAR SAMARBETE TIDSPLAN Sträva e�er a� ta fram flexibla detaljplaner som kan Plan- och 2026- anpassas �ll marknadens behov med utrymmen för olika byggavdelningen 2030 bostadstyper och upplåtelseformer. Främja nyproduk�on i områden med god kollek�vtrafik Plan- och Tekniska 2026- och närhet �ll service byggavdelningen förvaltning, 2030 Treklövern Införa markanvisningar med krav på blandad bebyggelse Tekniska Plan-och bygg, 2025- för en mer inkluderande bostadsmarknad. förvaltningen Social- 2032 förvaltningen Inventera befintlig planberedskap med fokus på Plan- och Teknisk chef, 2026- genomförbara, flexibla planer nära tätorter som grund för byggavdelningen kommundirektör 2027 fram�da prioriteringar. Genomföra undersökningar om invånarnas bostadsbehov Plan- och 2026- och preferenser. byggavdelningen 2027 MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 21 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål 3: STÄRKA RÖRLIGHETEN PÅ BOSTADS- MARKNADEN OCH MÖTA SÄRSKILDA BOSTADSBEHOV Klippans kommun ska genom bostads- som genomförts, visar att många äldre är planeringen öka rörligheten på bostads- flyttbenägna men saknar lämpliga alternativ marknaden och få igång fungerande flyttkedjor på bostadsmarknaden. I enkäten framgår att så att det befintliga bostadsbeståndet nyttjas mer äldre i stor utsträckning efterfrågar effektivt. Genom att möjliggöra bostadsbyten marklägenheter, främst i form av hyresrätter ska bostäder frigöras och bättre matchas mot och bostadsrätter. Klippans kommun ska olika hushållsgruppers behov. därför planera för och verka för bostäder såsom seniorbostäder, trygghetsboenden och • Förbättra unga vuxnas möjligheter att tillgängliga lägenheter i flerbostadshus samt etablera sig på bostadsmarknaden genom att marklägenheter, främst i tätortsnära lägen. skapa ett ökat utbud av bostäder som mindre Genom att underlätta bostadsbyten bidrar hyresrätter och bostäder med lägre detta till ökad rörlighet på bostads- boendekostnader i kollektivtrafik- och marknaden och till fungerande flyttkedjor. servicenära lägen. Analysen visar att en stor • Bostadsutvecklingen ska planeras så att andel av unga vuxna är hemmaboende. fungerande flyttkedjor skapas och det befintliga bostadsbeståndet nyttjas mer • Behoven hos en växande äldre befolkning effektivt vilket bidrar till att befintliga ska mötas genom ett ökat utbud av bostäder frigörs och kan efterfrågas av andra tillgängliga och ändamålsenliga bostäder. hushållsgrupper. Analysen, inklusive den enkätundersökning ÅTGÄRDER ANSVAR SAMARBETE TIDSPLAN Utreda och analysera orsakerna �ll en hög andel Plan- och 2026- hemmaboende unga vuxna för a� skapa bä�re byggavdelningen 2027 fly�möjligheter. Kartlägga behovet av LSS-bostäder, trygghetsboende och Socialförvaltningen 2026- seniorbostäder 2027 Planera för och bygga fler trygghetsboenden och Plan- och 2026- seniorbostäder med särskild hänsyn �ll behovet av byggavdelningen 2030 �llgänglighet och närhet �ll samhällservice. Renovera och �llgänglighetsanpassa äldre befintligt Treklövern Social- 2026- bostadsbestånd för a� säkerställa a� de kan möta förvaltningen 2030 fram�dens behov Ökad informa�on och rådgivning kring Kundtjänst Social- 2026- bostadsanpassning förvaltningen, 2030 Plan- och bygg Styra bostadsutvecklingen vid kommunal markanvisning. Tekniska 2026- förvaltningen 2030 MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 22 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER SAMMANSTÄLLD ÅTGÄRDSPLAN ÅTGÄRDER ANSVAR SAMARBETE TIDSPLAN MÅL 1: SÄKERSTÄLLA ETT BOSTADSBYGGANDE I NIVÅ MED KOMMUNENS BEHOV Kommunen ska ha �llräcklig planberedskap för a� möjliggöra Plan- och 2026-2030 e� bostadsbyggande om 40 nya bostäder/år byggavdelningen Årligen inventera befintlig planberedskap med fokus på Plan- och 2026-2030 genomförbara, flexibla och centrumnära planer. byggavdelningen Prioritera framtagande av nya detaljplaner som bidrar �ll Social- Teknisk chef, 2026-2030 förtätning i Klippans tätort, Ljungbyhed och Östra Ljungby förvaltningen kommundirektör Inventera byggklara tomter i a�rak�va, centrala lägen för a� Plan- och Tekniska 2026-2027 skapa e� effek�vt bostadsbyggande nära kollek�vtrafik och byggavdelningen förvaltningen service. MÅL 2: UTVECKLA ETT VARIERAT OCH TILLGÄNGLIGT BOSTADSUTBUD SOM MOTSVARAR HUSHÅLLENS BEHOV Sträva e�er a� ta fram flexibla detaljplaner som kan anpassas Plan- och 2026-2030 �ll marknadens behov med utrymmen för olika bostadstyper byggavdelningen och upplåtelseformer. Främja nyproduk�on i områden med god kollek�vtrafik och Plan- och Tekniska 2026-2030 närhet �ll service byggavdelningen förvaltning, Treklövern Införa markanvisningar med krav på blandad bebyggelse för Tekniska Plan-och bygg 2025-2032 en mer inkluderande bostadsmarknad. förvaltningen Inventera befintlig planberedskap med fokus på Plan- och Teknisk chef, 2026-2027 genomförbara, flexibla planer nära tätorter som grund för byggavdelningen kommundirektör fram�da prioriteringar. Genomföra undersökningar om invånarnas bostadsbehov och Plan- och 2026-2027 preferenser. byggavdelningen MÅL 3: STÄRKA RÖRLIGHETEN PÅ BOSTADSMARKNADEN OCH MÖTA SÄRSKILDA BOSTADSBEHOV Utreda och analysera orsakerna �ll en hög andel Plan- och 2026-2027 hemmaboende unga vuxna för a� skapa bä�re byggavdelningen fly�möjligheter. Kartlägga behovet av LSS-bostäder, trygghetsboende och Socialförvaltning 2026-2027 seniorbostäder en Planera för och bygga fler trygghetsboenden och Plan- och 2025-2028 seniorbostäder med särskild hänsyn �ll behovet av byggavdelningen �llgänglighet och närhet �ll samhällservice. Renovera och �llgänglighetsanpassa äldre befintligt Treklövern Social- 2026-2030 bostadsbestånd för a� säkerställa a� de kan möta fram�dens förvaltningen behov Ökad informa�on och rådgivning kring bostadsanpassning Kundtjänst Social- 2026-2030 förvaltningen, Plan- och bygg Styra bostadsutvecklingen vid kommunal markanvisning. Tekniska 2026-2030 förvaltningen MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 23 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - MÅL OCH ÅTGÄRDER GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING GENOMFÖRANDE Plan- och byggavdelningen har huvudansvaret för de flesta åtgärderna, men även Tekniska förvaltningen, Socialförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget Treklövern har ett stort ansvar. För merparten av åtgärderna krävs samarbete mellan avdelningar men även mellan förvaltningarna. Handlingsplanen för bostadsförsörjning är giltig mellan 2026-2030 men ska enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, antas av kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod. Om förutsättningarna förändras kan det behöva ske oftare. UPPFÖLJNING Handlingsplanen ska följas upp årligen i samband med att Boverkets bostadsmarknadsenkät besvaras. Projekt- gruppen samlas för att gå igenom samtliga åtgärder och utvärdera vilka som har genomförts. Utifrån denna genomgång sammanställer Plan- och byggavdelningen ett PM som redogör för hur arbetet har fortskridit. GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 24 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS 26 DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BEFOLKNING BEFOLKNINGSUTVECKLING Sveriges befolkning har ökat kontinuerligt sedan början av 2000-talet. Folkökningen har främst drivits av ett positivt flyttnetto mot KLIPPANS KOMMUN 2024: utlandet samt, under delar av perioden, ett födelseöverskott. Under senare år har dock Befolkning: 17 714 tillväxttakten avtagit, bland annat till följd av Födelseöversko�: -65 minskat barnafödande och ett ökande antal dödsfall, vilket har lett till att den naturliga Infly�ade: 1211 folkökningen närmar sig noll. U�ly�ade: 1155 Även i Skåne har befolkningen ökat över tid, ofta i en snabbare takt än riket som helhet. Medelålder: 43,6 år Mellan 2023 och 2024 ökade Skånes befolkning med 6 845 personer till totalt 1 428 626 invånare. Tillväxten är dock ojämnt fördelad inom länet och är tydligast i västra Skåne samt i de större kommunerna, där arbetsmarknad och 18500 18000 17500 17000 16500 16000 15500 15000 14500 14000 BEFOLKNING 26 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 8691 0791 2791 4791 6791 8791 0891 2891 4891 6891 8891 0991 2991 4991 6991 8991 0002 2002 4002 6002 8002 0102 2102 4102 6102 8102 0202 2202 4202 Diagram 1: Folkmängd i Klippans kommun 1968-2024 (källa: SCB). DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS bostadsutbud är mer omfattande. Jämfört med en svagare utveckling under de allra senaste riket har Skåne under lång tid haft ett starkare åren, vilket speglas i ett lägre eller negativt flyttnetto, vilket fortsatt är den viktigaste befolkningstillväxttal. förklaringen till befolkningstillväxten. Sammantaget visar jämförelsen att Klippans Klippans kommun har haft en mer varierande kommun följer samma övergripande befolkningsutveckling än både riket och demografiska trender som riket och Region regionen. På lång sikt har befolkningen ökat, Skåne, men med större känslighet för men utvecklingen har präglats av tydliga förändringar i flyttmönster och bostadsmarknad. konjunktur- och periodvisa variationer. Sedan 1968 har invånarantalet i genomsnitt ökat med cirka 56 personer per år. Diagrammen visar dock att utvecklingen inte varit linjär, med både perioder av tillväxt och perioder av tydlig befolkningsminskning, särskilt kring slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Under 2000-talet har Klippans kommun haft en relativt stabil befolkningsökning, vilket kulminerade under senare delen av 2010-talet. Därefter har utvecklingen planat ut. Under både 2023 och 2024 minskade invånarantalet något, och den 31 december 2024 uppgick befolkningen till 17 714 invånare. Jämfört med riket och Region Skåne har Klippan därmed haft 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,46% 0,30% 0,0% -0,05% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 -0,5% -1,0% Sverige Skåne Klippan Diagram 2: Befolkningsutveckling 2013-2024 för kommun, region och riket (källa: SCB). BEFOLKNING 27 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS FLYTTNINGAR I KLIPPAN Inflyttningsöverskottet har varit den största Infly�ade i genomsni� per år: 108 källan till befolkningsökningen. Sedan 2013 har i genomsnitt 108 personer per år flyttat till Födelseöversko�: -16 Klippans kommun. Under 2023 var det ett negativt inflyttningsöverskott då fler flyttade Infly�ade 2023: 1127 från kommunen (115) än till kommunen. Sedan U�ly�ade 2023: 1365 2013 har Klippans kommun haft ett negativt födelseöverskott (i genomsnitt -16 personer per år) då fler avled än föddes. Diagram 3: Befolkningsutveckling 2013- 2023 e�er födelseöversko� och infly�ningsöversko� (källa: SCB). BEFOLKNING 28 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS Diagram 4: Fly�ningar per år mellan 2013-2023 (källa: SCB). Antalet inflyttningar under 2023 var 1127 st. Antalet inflyttningar ökade något under åren 2015–2019 och 2022 kan man utläsa en topp på 1419 inflyttningar till kommunen. Det genom- snittliga flyttningsöverskottet sedan 2003 är 127 personer per år. Under perioden 2019–2023 är flyttnings- överskottet positivt för alla åldersklasser utom 15–24 år samt 65+ år. Diagram 4 och 5 visar diagram över antalet flyttningar per år och hur Diagram 5: Fly�ningar �ll och från kommunen e�er de är fördelade åldersmässigt. åldersklasser mellan 2019-2023 (källa: SCB). Varifrån människor flyttar från och till vilken plats de flyttar till framgår i diagram 6 och 7. Störst in- och utflyttning sker till och från kommuner inom Skåne (75% respektive 77%). Diagram 6: U�ly�ningar �ll Klippans kommun under Diagram 7: Infly�ningar �ll Klippan under 2023 2023 (källa: SCB). (källa: SCB). BEFOLKNING 29 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BEFOLKNINGS- SAMMANSÄTTNING 62% av Klippan kommuns befolkning är bosatta i, eller omkring, Klippans tätort. Nästan en fjärdedel av kommunens invånare bor i Ljungbyhed med omnejd och resterande är bosatta i eller omkring Östra Ljungby och Stidsvig (diagram 8). Befolkningsmängden är relativt jämnt fördelad mellan kvinnor och män i kommunens alla orter (diagram 9). Av diagram 10 framgår det att 68 procent av befolkningen i Klippan är födda i Sverige medan resterande 20 procent är födda utomlands. Res�örda Ljungbyhed Klippan S�dsvig Östra Ljungby Diagram 8: Befolkning ortsvis under 2023 (källa: SCB). Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Män Män Män Kvinnor Diagram 10: Andel personer med utländsk/ svensk bakgrund 2023 (källa: SCB). Diagram 9: Befolkningsmängd e�er område och kön (källa: SCB). BEFOLKNING 30 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS ÅLDER OCH KÖN I Klippans kommun är medelåldern något högre jämfört med Skåne och Sverige. År 2023 var medelåldern i Klippan 43 år medan motsvarande siffra i Skåne och Sverige var 41,3 år respektive 41,7 år (diagram 11). Åldersfördelningen i Klippans kommun skiljer sig regionalt och nationellt. Åldersgrupperna 0– 17 år, 0–24 år och 25–34 år är något mindre än i genomsnittet i Skåne och i Sverige. Ålders- gruppen 65+ år är aningen större i Klippan, 23% av den totala befolkningen, jämfört med Skåne och Sverige (diagram 12). Diagram 11: Medelåldern år 2022 i Klippan, Skåne och Hur de olika åldersgrupperna är fördelade i Sverige (källa: SCB). respektive kön framgår i diagram 13. I åldern 0– 79 år består befolkningen av fler män. Därefter vänder det, från 79 år och uppåt består befolkningen av fler kvinnor. Diagram 12: Åldersfördelning i procent (källa: SCB). Diagram 13: Åldersfördelning e�er kön (källa: SCB). BEFOLKNING 31 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS INKOMSTER I KLIPPAN Medianinkomsten i Klippans kommun ligger på 293 800 kr (år 2022). Klippans kommun ligger något under region- och rikssnittet men har under perioden 2000–2022 följt samma inkomstutveckling, vilket framgår i diagram 16. Medianinkomsten för kvinnor bosatta i Klippan är lägre i jämförelse med Skåne och Sverige. Detsamma gäller för män bosatta i kommunen, men där är differensen något mindre (diagram 14). Högst medianinkomst i Klippan har 50–54- åringar (380 tkr/år), följt av 45–49 och 55–59 år. Lägst har 85+ år (199 tkr) och 20–24 år (226 tkr) (diagram 15). Diagram 16: Medianinkomst över Ņd 2000-2022 för Klippan, Skåne och Sverige (källa: SCB). Diagram 17 visar att fler män i Klippans kommun har gymnasial utbildning jämfört med Skåne och riket, medan eftergymnasial utbildning är vanligare i Skåne och Sverige. Diagram 17: Utbildningsnivå i procent för Klippan, Skåne och Sverige 2022 (källa: SCB). Diagram 14: Medianinkomst e�er kön år 2022 för Klippan, Skåne och Sverige (källa: SCB). Diagram 15: Medianinkomst e�er ålder i Klippan (källa: SCB). BEFOLKNING 32 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BEFOLKNINGSPROGNOS 700 invånare till drygt 18 000 invånare år 2033. SCB:s prognos visar en snarlik utveckling, men Region Skånes prognos pekar på en något Befolkningsprognoser är ett viktigt underlag starkare befolkningstillväxt. Båda prognoserna vid bedömning av framtida bostadsbehov, då de visar därmed på en måttlig men stabil ökning ger en indikation på både omfattning och typ av av befolkningen i kommunen. bostäder som kan komma att efterfrågas. Prognoser är dock förenade med osäkerheter Klippans kommun tog i samarbete med och bör tolkas som möjliga utvecklings- Statisticon under hösten 2025 fram två egna scenarier snarare än exakta förutsägelser. befolkningsprognoser för perioden 2025–2034: en trendbaserad och en byggbaserad. Den Region Skånes befolkningsprognos för trendbaserade prognosen utgår från att in- perioden 2024–2033 visar att länets befolkning flyttningen följer de senaste årens utveckling förväntas öka med cirka 68 700 personer, och visar en minskning av befolkningen med motsvarande en genomsnittlig årlig tillväxt på 139 personer fram till 2034. Den byggbaserade 0,5 procent. Tillväxttakten är lägre än under det prognosen utgår i stället från att inflyttning sker senaste decenniet, främst till följd av låg som en följd av färdigställande av befintliga naturlig folkökning med färre födda och fler detaljplaner och visar en ökning av äldre. Befolkningsökningen väntas fortsatt befolkningen med 223 personer under samma främst bero på invandring, även om denna period. Skillnaden mellan dessa scenarier bedöms bli lägre än under perioden efter 2015. uppgår till drygt 360 personer, vilket tydligt visar att bostadsbyggandet har stor betydelse Region Skånes befolkningsprognos för för kommunens befolkningsutveckling. perioden 2024–2033 visar att befolkningen i Klippans kommun förväntas öka från cirka 17 18100 18000 17900 17800 17700 17600 17500 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Befolkning Prognos SCB 2024 Prognos Region Skåne 2024 Byggbaserad Trendbaserad Diagram 16: Befolkningsprognos i jämförelse. Källa: SCB 2024, Region Skåne 2024, Sta�s�con 2025. BEFOLKNING 33 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 1 - UNDERLAG OCH ANALYS ÅLDERSSTRUKTUR Ålder / År 2024 2033 För. procent När det gäller åldersfördelningen visar Region 0-9 år 1853 1655 -198 -10,7 Skånes prognos, liksom kommunens egna 10-19 år 2081 2004 -77 -3,7 prognoser, på en tydlig ökning av de äldre 20-29 år 1793 1780 -13 0,73 åldersgrupperna. De största ökningarna sker i åldrarna 60–69 år samt 80 år och äldre, medan 30-39 år 2300 2143 -157 -6,8 de yngre åldersgrupperna utvecklas svagare. 40-49 år 2048 2335 287 -14 Barn och unga i åldrarna 0–9 år samt unga vuxna i åldrarna 20–29 år minskar eller ökar 50-59 år 2444 2273 -171 7 endast marginellt. 60-69 år 2131 2440 309 -14,5 Skillnaderna mellan prognoserna är som störst i de yrkesverksamma åldrarna. I den trend- baserade prognosen minskar antalet personer i 70-79 år 1905 1787 -118 6,2 åldrarna 20–49 år, vilket förstärker en åldrande 80+ år 1159 1479 320 27,6 befolkningsstruktur. I den byggbaserade Diagram 17: Byggbaserad befolkningsprognos Klippans prognosen är utvecklingen mer positiv, där kommun 2033. framför allt åldersgrupperna 30–49 år ökar jämfört med både nuläget och den trend- baserade prognosen. Detta indikerar att befolkningsutveckling och ålderssamman- bostadsbyggande har potential att attrahera sättning. Utan ett aktivt bostadsbyggande pekar hushåll i arbetsför ålder och därigenom bidra utvecklingen mot en minskande och allt äldre till en mer balanserad åldersstruktur. befolkning, medan genomförande av planerade byggprojekt skapar bättre förutsättningar för Sammanfattningsvis visar jämförelsen att tillväxt i yrkes-verksamma åldrar och en Region Skånes prognos ligger närmare långsiktigt hållbar befolkningsstruktur. kommunens byggbaserade prognos än den trendbaserade, både vad gäller total 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80+ år Befolkning 2024 SCB 2033 Region Skåne 2033 Byggbaserad 2033 Diagram 18: Jämförelse av åldersstruktur mellan befolkningen 2024 och befolkningsprognoser för 2033 i Klippans kommun. BEFOLKNING 34 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING SAMMANFATTNING: BEFOLKNING Sedan 1968 har befolkningen ökat i genomsni� med 56 invånare per år. Under både 2023 och 2024 sjönk invånarantalet. Befolkningsökning beror �ll störst del av infly�ningsöversko�. Sedan 2013 har i genomsni� 108 personer per år fly�at �ll kommunen Men under 2023 fly�ade fler från kommunen än �ll kommunen. Klippans kommun har e� nega�vt födelseöversko�, det vill säga a� det avlider fler än det föds. Åldersgruppen som fly�ar från kommunen är 15-24-åringar och äldre över 65 år. Störst in- och u�ly�ning sker �ll och från kommuner inom Skåne (75 % respek�ve 77%). Flest i kommunen bor i eller omkring Klippans tätort (62%). Jämn fördelning av män och kvinnor I Klippans kommun är 68 % av befolkningen inrikesfödda och en femtedel utrikesfödda. Medelåldern är högre i Klippans kommun än i Skåne och Sverige. Klippans kommun har lägre andel 0-34-åringar och fler 65+ än Skåne och Sverige Fler kvinnor än män som är äldre än 79 år Lägre medianinkomst än Skåne och Sverige. Män tjänar mer än kvinnor Befolkningen förväntas öka enligt både Region Skånes och SCB prognos men Klippan har lägre befolknings�llväxt än genomsni�et i Skåne och nordvästra Skåne Befolkningen förväntas minska i yngre åldersgrupper (0-39 år) och öka i äldre åldersgrupper ( 40 år och uppåt) med särskilt markant ökning i gruppen 80 år och äldre. 35 DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND BOSTADSTYP OCH UPPLÅTELSEFORM År 2022 fanns det cirka 8400 bostäder i Klippans kommun. Av dessa var 62 % småhus, 33 % flerbostadshus och 5 % övriga hus. Jämfört med både Skåne och Sverige som helhet har Klippans kommun en betydligt högre andel småhus i förhållande till flerbostadshus (se diagram 22). En variation av upplåtelseformer bidrar till en blandad befolkning och ger invånarna möjlighet att bo kvar i kommunen även om deras Diagram 19: Andel bostäder e�er hustyp i Klippan, Skåne familjesituation förändras. och Sverige 2023 (källa SCB). Den vanligaste upplåtelseformen i Klippans kommun är äganderätt, som utgör 56 % av bostadsbeståndet. Detta beror sannolikt på den stora andelen småhus. I jämförelse med både Skåne och Sverige har Klippans kommun en ovanligt hög andel äganderätter. Hyresrätter utgör 30 % och bostadsrätter 15 % av beståndet, vilket är lägre än i både länet och riket. Diagram 20: Andel bostäder e�er upplåtelseform 2022 (källa: SCB). Bostäder: 8400 Vanligaste bostadstyp: Småhus Vanligaste upplåtelseform: Äganderä� Antal personer/hushåll: 2.16 Genomsni�lig bostadsstorlek: 47 m2 BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 36 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS HUSHÅLLSSTORLEK I genomsnitt har Klippans kommun 2,16 personer per hushåll, vilket är något lägre än snittet i Skåne och marginellt högre än rikets snitt. Den högsta andelen av hushållen består av 1 person (40,1 %) följt av 2 personer per hushåll (31,7 %). Därefter är det ett stort glapp ner till tre- och fyrapersonshushåll som är vanligast. För enpersonshushållet är det vanligast att bo småhus med äganderätt, tätt följt av att bo i Diagram 23: Hushållsstorlek 2022 (andel av samtliga flerbostadshus med hyresrätt. Däremot är det hushåll, %) i Klippan, Skåne och Sverige (källa: SCB). mer än 50 % av enpersonshushållen som bor i flerbostadshus. För hushåll med fler än två personer är det klart vanligast att bo i småhus med äganderätt. Lägst andel som bor i fler- bostadshus med hyresrätt är hushåll med fyra personer. Diagram 21: Antal personer per hushåll 2022 (källa: SCB). Diagram 24: Andel hushåll e�er boendeform och hushållsstorlek 2022 (källa: SCB). Diagram 22: Antal personer per hushåll och boendeform 2022 (källa: SCB). BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 37 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BYGGNADSPERIOD Cirka 80% av Klippans kommuns bostäder har tillkommit efter 1930-talet men en stor andel av småhusen byggdes innan 1930. Mellan 1950 till 1980 byggdes drygt 50 % av alla bostäder i kommunen. Byggandet av småhus var även högt under 1970-talet men har sedan dess minskat mycket med undantag för 2000-talet då byggandet gick upp litegrann. Uppförandet av flerbostadshus var som högst under 1950–1970-talet och sedan dess har en minskning skett. Under 2010-talet ökade dock byggandet av flerbostadshus och från 2011 till 2022 har det uppförts 174 flerbostadshus och ungefär lika många småhus, 186. Diagram 25: Bostäder e�er byggnadsperiod, 2022 (källa: SCB). BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 38 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BOSTADSSTORLEK I Klippans kommun är det vanligast att bo i bostäder på 61–80 m². Jämfört med riket finns det färre små bostäder. Kommunen har en större andel flerbostadshus i storlekarna 51–80 m², men en lägre andel mindre flerbostadshus med små lägenheter. Den genomsnittliga bostadsytan per invånare är 47 m², vilket motsvarar liknande kommuner och ligger över rikssnittet på 42 m². Den vanligaste lägenhetstypen i flerbostadshus Diagram 27: Antal rum för lägenheter i flerbostadshus där är 2 rum och kök (46 %), följt av 3 rum och kök både hyresrä�er och bostadsrä�er ingår 2022 (källa: SCB) (33 %). Diagram 32 visar att det finns få både riktigt små lägenheter (1 rok) och större (4 rok eller fler). Diagram 28: Andel småhus e�er bostadsarea 2022 (källa: SCB) Diagram 26:Andel flerbostadshus e�er bostadsarea, 2022 (källa: SCB) Diagram 29: Antal bostäder e�er bostadsarea i Klippan 2022 (källa: SCB) BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 39 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS ÅLDERSSTRUKTUR OCH KÖNSSKILLNADER Boendeformerna varierar i Klippans kommun beroende på ålder och kön. Personer mellan 20– 29 år och över 80 år bor oftare i flerbostadshus med bostads- eller hyresrätt, medan de under 19 år och mellan 30–79 år främst bor i ägda småhus – särskilt tydligt bland 40–69-åringar och barnfamiljer. Det finns även könsskillnader. Totalt bor 36 % av män och 33 % av kvinnor i äganderätt, den vanligaste boendeformen. Klippan har generellt lägre andel i bostads- eller hyresrätt jämfört med riket. Ensamstående män bor oftare i ägda småhus än ensamstående kvinnor. Ensamstående kvinnor med barn bor främst i hyresrätt, medan deras manliga motsvarighet oftare bor i småhus. För sammanboende dominerar ägda småhus. Lägst andel i småhus har ensamstående kvinnor under 65 år utan barn. Diagram 31 och 32: Andel personer per åldersgrupp, hustyp och upplåtelseform uppdelat på kön 2022 Diagram 30: Andel personer per åldersgrupp, hustyp och upplåtelseform 2022 (källa: SCB). BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 40 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS Diagram 33:Andel hushållstyp per åldersgrupp, hustyp och upplåtelseform 2022 (källa: SCB) ÄGARKATEGORI Av de småhus som finns i kommunen så ägs 90 % av faktiska personer, 6 % av bostadsrätts- föreningar och 3 % av svenska aktiebolag. Allmännyttan äger störst andel flerbostadshus (36 %) följt av bostadsrättsföreningar som äger 32 % och svenska aktiebolag som äger 21 %. Av specialbostäder så äger stat/kommun/region drygt hälften och svenska aktiebolag 36 %. Diagram 34: Andel bostäder e�er flerbostadshus och Diagram 35: Andel bostäder e�er specialbostäder och ägarkategori i Klippan 2022 (källa: SCB) ägarkategori i Klippan 2022 (källa: SCB) BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 41 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER I Nybyggda bostäder 360 NYPRODUKTION mellan 2013-2023 Under 10-årsperioden 2013–2023 färdigställdes 240 Hyresrä�er totalt 360 bostäder i nyproduktion. Hälften av dessa utgjordes av hyresrätter i flerbostadshus och 105 16% av hyresrätter i småhus. Varken bostadsrätter Äganderä�er eller äganderätter i flerbostadshus färdigställdes. Av småhusen färdigställdes totalt 179 bostäder 15 Bostadsrä�er varav 59 % bestod av äganderätter. Under tioårsperioden har det endast färdigställts 15 bostadsrätter och då i småhus. År 2020 färdigställdes det flest bostäder i flerbostadshus i form av hyresrätt. Hustyp & 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 upplåtelseform Flerbostadshus Hyresrä� 0 0 0 12 32 26 4 75 0 4 28 Småhus Hyresrä� 0 0 0 20 0 8 5 2 0 0 24 Bostadsrä� 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15 Äganderä� 10 10 4 6 13 13 6 7 9 12 15 Tabell 1: Färdigställda bostäder i nyproduk�on i Klippans kommun mellan 2013-2023 (källa: SCB) BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 42 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING SAMMANFATTNING: BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND Totalt cirka 8400 bostäder i kommunen där en mycket stor andel består av småhus (62 %) följt av 33 % flerbostadshus och 5 % övriga hus. Klippans kommun har en större andel småhus jämfört med genomsni�et i både Skåne och Sverige. Vanligaste upplåtelseformen är äganderä� (56%), följt av hyresrä� (30%) och bostadsrä� (15%). I genomsni� bor det 2,16 personer per hushåll. Högsta andelen av hushåll är dock enpersonshushåll (40,1%). Cirka 80 % av bostäderna i Klippans kommun byggdes e�er 1930-talet. Mellan 1050-1980 var byggnadstakten hög. Flerbostadshus byggdes främst 1950–1970 men ökade igen under 2010-talet. Mellan 2011–2022 byggdes 174 flerbostadshus och 186 småhus. Vanligaste bostadsstorleken är 61-80 m2. Klippans kommun har mycket färre små lägenheter är riket. Vanligaste lägenhetstyperna är 2 rum och kök (46 %) samt 3 rum och kök (33 %). Personer i åldrarna 20–29 år och personer över 80 år bor o�a i flerbostadshus med hyresrä� eller bostadsrä�. Personer i åldrarna 40–69 år och personer under 19 bor främst i småhus med äganderä�. Ensamstående män bor o�are i småhus med äganderä� än ensamstående kvinnor. Ensamstående kvinnor med barn bor o�a i flerbostadshus med hyresrä�. Mellan 2013-2023 byggdes totalt 360 nya bostäder i nyproduk�on. Häl�en var hyresrä�er i flerbostadshus. Av nybyggda småhus var 59 % äganderä�er. Endast 15 nya bostadsrä�er färdigställdes under perioden, alla i småhus. 35 DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BEHOV OCH EFTERFRÅGAN BEHOV OCH EFTERFRÅGAN delar: beräknat tillkommande behov, beräknat under- eller överskott samt beräknad bostads- PÅ BOSTÄDER reserv. Bostadsbehovet handlar om hur många bostäder Vid kommunens bedömning av bostadsbehovet som behövs baserat på befolkningsutveckling behöver kommunen, enligt Boverket, ta och demografiska faktorer, utan hänsyn till i ställning till i vilken utsträckning kommunen vilken utsträckning hushåll har råd att efterfråga känner igen sig i Boverkets beräkningar. bostäder till gällande hyresnivåer och Boverkets beräkningar grundar sig på följande: marknadspriser. – Det beräknade tillkommande behovet, som baseras på SCB:s befolkningsframskrivning för Bostadsefterfrågan (marknadsdjup) handlar perioden 2025–2034. istället om hushållens ekonomiska möjlighet att – Det beräknade under- eller överskottet, som köpa eller hyra bostäder. Efterfrågan styrs bland grundar sig på en bedömning av hur annat av bolåneräntor, bostadens läge, arbets- bostadsbyggandet historiskt har följt den marknadssituation och inkomster. Efterfrågan demografiska utvecklingen. möts bäst när bostäder byggs och prissätts i linje – Antalet bostäder, där Boverkets beräkning med vad hushållen faktiskt har råd att betala. Årligen tar Region Skåne fram rapporten utgår från antagandet att alla bostäder räknas Modell för bostadsefterfrågan som utgår från likvärdigt, utan värdering av bostädernas typ föregående års befolkningsprognos. eller storlek. Boverkets beräkning av bostadsbyggnads- BOSTADSBEHOV behovet i Klippans kommun visar på ett tillkommande behov på 38 bostäder årligen. I Region Skånes senaste rapport från 2025 Sammanlagt visar Boverkets beräkning ett totalt uppskattas det demografiska bostadsbehovet för byggbehov av 87 bostäder per år. Klippans kommun uppgå till 42 nya bostäder årligen under perioden 2024-2033. Beräkningen I samarbete med Statisticon har Klippans utgår från 2023 års befolkningsprognos. kommun tagit fram två befolkningsprognoser för perioden 2025–2034. Den ena prognosen är Boverket tar också fram beräkningar av trendbaserad och bygger på antagandet att den bostadsbehov. Enligt lagen om kommunernas framtida inflyttningen till kommunen följer de bostadsförsörjningsansvar ska Boverket ta fram senaste årens utveckling. Den andra är en ett underlag för det beräknade behovet av byggbaserad prognos, där framtida inflyttning bostadsbyggande, vilket kommunen därefter ska antas ske som en följd av färdigställandet av bedöma och ta ställning till. befintliga detaljplaner. Prognoserna baseras på statistik från SCB. Boverkets beräkning avser kommunens totala bostadsbyggnadsbehov under den kommande Region Skånes befolkningsprognos för perioden tioårsperioden. Det totala behovet består av tre 2024–2033 visar att Klippans kommun BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 44 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS förväntas öka med totalt 290 personer. För Klippans kommun beräknas den totala Kommunens egna prognoser visar dock på olika bostadsefterfrågan uppgå till 79 bostäder, varav utvecklingsscenarier: den trendbaserade 29 hyresrätter, 24 bostadsrätter och 26 småhus prognosen pekar på en befolkningsminskning (äganderätter). Marknadsdjupet är dock 0 vid om 139 personer under perioden 2025–2034, både 0 och 15 procents vinstmarginal för medan den byggbaserade prognosen visar en samtliga upplåtelseformer i kommunen. befolkningsökning om 223 personer under Denna situation är inte unik för Klippans samma period. kommun. I majoriteten av Skånes kommuner överstiger den bedömda bostadsefterfrågan Den byggbaserade prognosen visar att det totalt marknadsdjupet. Hushållens betalningsvilja för behöver tillkomma 467 nya bostäder under nyproducerade bostäder är generellt lägre än de tioårsperioden. Mot bakgrund av Region Skånes prisnivåer som krävs för marknadsmässigt och Boverkets beräkningar av bostadsbehovet bostadsbyggande, oavsett upplåtelseform och samt kommunens egna prognoser gör oavsett om byggproducenten gör vinst på kommunen bedömningen att 40 nya bostäder projektet eller inte. per år bör tillkomma i Klippans kommun. Enligt Region Skåne kräver en förändring av den rådande bostadsmarknaden antingen att BOSTADSEFTERFRÅGAN hushållens betalningsvilja ökar, exempelvis genom förbättrad privatekonomi eller mer I rapporten Modell för bostadsefterfrågan fördelaktiga ekonomiska incitament, eller att skattas kommunernas individuella bostads- byggproducenternas kostnader minskar. efterfrågan genom en årlig beräkning av hur många bostäder som kan nyproduceras i Skåne Marknadsdjupet bör tolkas som en indikation på utifrån hushållens betalningsförmåga, det vill efterfrågan snarare än en exakt bedömning, säga det så kallade marknadsdjupet. Analysen särskilt på kommunnivå. Under vissa perioder visar hur många hushåll som har både vilja och kan en ackumulerad efterfrågan uppstå, vilket ekonomisk möjlighet att efterfråga nyproducerade bostäder. Rapporten från 2025 visar, i likhet med tidigare år, att byggkostnaderna i Skåne är höga och att många hushåll som har en preferens för nybyggda bostäder saknar ekonomiska förutsättningar att möta de kostnader som nyproduktion innebär. Enligt Region Skånes analys uppgår den totala bostadsefterfrågan i Skåne 2025 till 5 987 bostäder. När hänsyn tas till den ekonomiska genomförbarheten, baserat på markvärden, minskar dock nivån avsevärt. Vid ett antagande om att byggproducentens kostnader och projektets resultat går jämnt upp utan risk- eller vinstpåslag uppgår marknads- djupet till 3 096 bostäder. Vid ett mer marknads- mässigt antagande om en vinstmarginal på 15 procent minskar marknadsdjupet ytterligare till 1 835 bostäder. BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 45 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS möjliggör ett högre bostadsbyggande än vad den skattade efterfrågan visar. Ett marknadsdjup på noll innebär därför inte att bostadsbyggande är omöjligt, utan att köpkraften för ett kontinuerligt bostadsbyggande på marknads- mässiga villkor över tid är låg eller saknas. Försäljningstakten hade en mindre dipp mellan 2016–2020. Detta berodde på att tomterna i Klippans tätort var slut. Därefter följde en topp under perioden 2021–2022, detta var i samband med att kommunen släppte villatomter i Nyslättområdet, Klippans tätort. Under samma period byggdes Tulpangatan i Östra Ljungby ut och villatomterna blev tillgängliga under 2021. Det har funnits tillgängliga kommunala tomter i Ljungbyhed sedan 2007. Intresset har inte varit så stort över tid och det finns fortsatt flera lediga tomter. På grund av rådande ränteläge har försäljningstakten återigen saktats ned. Diagram 36: Marknadsdjup och bostadsbyggna�on i Klippans kommun 2019-2023(källa: SCB, Region Skåne) Ort Antal DP Antal invånare (2023) Förväntat antal nya bostäder 2032 (flerbostadshus/småhus) Klippan 18 11029 301/183 Ljungbyhed 10 4110 0/50 Östra Ljungby 4 1602 0/62 S�dsvig 5 923 0/20 Totalt 37 17 723 301/315 Tabell 2: Förväntat antal nya bostäder fram �ll 2032 baserat på gällande detaljplaner som kan genomföras. BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 46 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS MARKNADS- flexibelt då intressenter kan välja en tomt och bygga sin bostad utifrån sina egna preferenser. FÖRUTSÄTTNINGAR Försäljningspriset på en tomt varierar beroende på läge inom intervallet 100–500 kr/ m2 för en FÖRSÄLJNING AV TOMTER villatomt och 250 – 1000 kr/m² för flerbostads- hus. Anläggningsavgift för vatten, spillvatten Klippans kommun har en tomtkö där och dagvatten tillkommer. färdigbildade tomter erbjuds i alla delar av kommunen, majoriteten av tomterna ligger dock BOSTADSPRISER i Klippans tätort. Våren 2024 tillhandahöll Enligt Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys kommunen 37 lediga tomter och 49 st personer för Skåne 2024 så är bostadspriserna generellt stod i den kommunala tomtkön. sett högre i västra Skåne än i östra Skåne. I samband med att Riksbanken höjde styrräntan i Tidigare var merparten tomtköpare redan april 2022 så minskade utbudet av bostäder i bosatta eller tidigare bosatta återvändande Skåne. Antalet sålda bostadsrätter och villor var Klippanbor. Det har skett en förändring de färre 2023 än 2022 och 2021. Även priserna för senaste 5 åren då allt fler intressenter utanför villor och bostadsrätter har minskat men har kommungränsen söker sig till Klippans sedan våren 2022 stabiliserats. Dock är priserna kommun. Det låga tomtpriset (i jämförelse med fortsatt på en historiskt hög nivå. (källa större kommuner eller städer) medför att allt bostadsmarknadsanalys för Skåne 2024). I fler boende i Helsingborgsområdet väljer en Klippans kommun så har precis som i Skåne i tomt i Klippans kommun framför Helsingborg. stort, priserna för småhus minskat under 2023. Priserna för bostadsrätter har i stället ökat Många intressenter står i tomtkön under en lång mycket. tid. Detta beror troligtvis på att intressenterna har möjlighet att vänta på ”rätt” tomt eller tidpunkt. De flesta som köper en tomt i Klippans kommun gör det i syfte att bygga sin bostad och inte i spekulationssyfte. Tomterna är fribyggartomter och inte knutna till särskilda husleverantörstyper, det skapar en BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 47 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS Diagram 37: Prisutveckling för småhus i Klippan perioden 1996-2023 (källa: Svensk Mäklarsta�s�k). PRISUTVECKLING SMÅHUS Prisutvecklingen av småhus räknas fram med hjälp av den så kallade köpeskillings- koefficienten. Detta kallas för K/T-talet och är kvoten mellan köpeskillingen och taxerings- värdet. K/T-talet beskriver hur mycket mer än taxeringsvärdet som köparen har betalat. Genom att då jämföra K/T-talen över tid kan uppskattningar av prisutvecklings räknas fram. Diagrammet ovan visar hur prisutvecklingen för villor sett ut i Klippans kommun mellan perioden 1996 och 2023. Prisutveckling av villor har haft en stadig ökning varje år och 2021 kulminerar utveckling för att sen dala relativt mycket till 2023. Denna minskning kan bland annat förklaras av omvärldsläget med en Diagram 38: Köpeskilling för småhus 2022 (källa: SCB). pandemi och en lågkonjunktur. Kommun Antal köp Medelpris i Prisförändring i % Prisförändring i Prisförändring i Prisförändring i % tkr mellan 2021 och % mellan 2017 % mellan 2012 mellan 2002 och 2022 (1 år och 2022 (5 år och 2022 (10 år) 2022 (20 år Hela riket 56 053 3915 5 37 99 240 Klippan 181 2037 2 47 93 255 Eslöv 223 3251 0 37 84 255 Höör 226 2569 -7 39 86 248 Malmö 782 6514 5 39 94 228 Perstorp 74 1529 10 49 97 190 Svalöv 153 2556 3 47 100 281 Ängelholm 338 4056 7 42 82 266 Örkelljunga 134 1619 7 50 85 233 Tabell 3: Tabellen jämför Klippans kommun med grannkommuner, riket och Malmö (källa: SCB). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 48 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS PRISER FÖR BOSTADSRÄTTER OCH HYRESRÄTTER 2021 2022 2023 2024 (fram �ll BOSTADSRÄTTER oktober) De senaste 12 månaderna har det sålts totalt 109 bostadsrätter med ett medelpris på 608 000 kr Antal 124 120 115 98 försäljningar och 8585 kr/m2. I oktober 2020 såldes bostads- rätter för 6943 kr/m2 och i oktober 2024 var Medel kr/m2 9675 10069 8783 8642 denna siffra 8096 kr/m2. Detta innebär en ökning på 17%. Median kr/m2 9751 10108 8741 8673 Dock har det i genomsnitt under perioden 2021 Tabell 4: Antal försäljningar, medel- och medianpris/m2 till 2024 (fram till oktober) visat på en tydlig mellan 2021-2024 (källa: Svensk mäklarsta�s�k). nedgång i både antalet försäljningar och priserna per kvadratmeter. Antalet försäljningar har successivt minskat varje år. Från 124 försäljningar 2021, har siffran sjunkit till 120 2024 har både medel- och medianpriser sjunkit. under 2022, 115 under 2023 och 98 fram till Medelpriset/m2 har minskat till 8 783 kr 2023 oktober 2024. Denna nedgång indikerar en och 8 642 kr 2024, medan medianpriset följer minskad omsättning på marknaden, vilket kan samma trend och landar på 8 741 kr respektive bero på olika faktorer som högre räntor, ökad 8 673 kr. osäkerhet eller minskat intresse från köpare. Sammanfattningsvis visar dessa siffror att När det gäller priserna per kvadratmeter, såg vi bostadsmarknaden genomgår en period av en ökning 2022, där medelpriset/m2 steg till 10 nedgång, där både antal försäljningar och priser 069 kr jämfört med 9 675 kr året innan. har minskat. Denna utveckling kan bero på Samtidigt ökade även medianpriset till 10 108 externa ekonomiska faktorer som påverkar både kr. Detta kan ha reflekterat ett tillfälligt köpare och säljare, vilket skapar en mer uppsving på marknaden. Men under 2023 och avvaktande marknad. Diagram 39: Prisutveckling per kvadratmeter för Klippan (Svensk Mäklarsta�s�k). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 49 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS HYRESRÄTTER I Skåne finns det ingen heltäckande statistik över förmedlade hyresrätter. Boplats Syd förmedlar hyresrätter från 81 hyresvärdar. Under 2023 förmedlades 10 216 lägenheter i 27 kommuner i Skåne, varav Klippans kommun var en av dem. Antalet personer som står i bostadskö hos Boplats Syd är 142 972 personer och den genomsnittliga kötiden för att få hyreskontrakt år 2023 var 3.1 år och 2.2 år i medianvärde. Diagram 40: Genomsni�lig månadshyra och antal förmedlande lägenheter via Boplats Syd (källa: Boplats Syd). Under perioden 2022–2024 har totalt 43 bostäder förmedlats i Klippans kommun via Boplats Syd. Den genomsnittliga kötiden har varit 1 år, medan medianen ligger på 0,2 år, vilket visar att många bostäder gått till personer med kortare kötider. Den genomsnittliga månadshyran under dessa tre år är 6 251 kronor, med en årlig genomsnittlig hyra per kvadrat- meter på 1 585 kronor. I snitt har varje bostad fått 13 intresseanmälningar. Under 2022 var kötiden något kortare, med ett genomsnitt på 0,7 år och en månadshyra på 6 074 kronor. År 2023 sjönk kötiden ytterligare till 0,5 år, men månadshyran minskade Diagram 41: Årsmedelhyra i hyreslägenhet under perioden samtidigt till 5631 kronor. År 2024 noterades en 2020-2024 (källa: SCB). markant ökning av kötiden till 2,0 år och hyran BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 50 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS steg till 7 210 kronor. Dessutom har antalet pris- värda bostäder saknas marknads- intresse- anmälningar per bostad gradvis förutsättningar för nyproduktion av hyresrätter minskat, från 16 under 2022 till 9 under 2024 och ägande- rätter. Enligt Region Skåne har (framtill oktober) Statistiken visar att en stor Klippans kommun ett marknadsdjup på 20 majoritet av bostäderna, 28 av 43, har bostadsrätter per år, vilket tyder på en låg förmedlats till personer med 0 års kötid. Antalet köpkraft i kommunen för bostadsbyggande på bostäder som gått till personer med längre kötid marknadsmässiga villkor. är betydligt lägre, vilket kan indikera en tillgänglighet eller prioritering för nyare Bostadsmarknaden har även påverkats av ökade sökande i bostadskön. Samtidigt har hyres- byggkostnader och minskat statligt stöd, vilket nivåerna ökat med tiden, medan konkurrensen, gör det svårare att producera bostäder som mätt i intresse- anmälningar, verkar minska. möter invånarnas ekonomiska förutsättningar. För att stärka betalningsförmågan och möta Treklövern Bostads AB är kommunens betalningsvilja är det viktigt att utveckla pris- allmännyttiga bostadsbolag. Under 2023 hade värda bostäder som inkluderar unga, äldre och deras bostadskö omkring 10 000 registrerade låginkomsthushåll. För att matcha de olika sökande och ett bostadsbestånd på 1076 ekonomiska och demografiska behoven i lägenheter. Totalt förmedlades 197 lägenheter Klippans kommun behövs blandande under året, med en genomsnittlig kötid på 664 bostadstyper och upplåtelseformer. dagar och en mediankötid på 365 dagar. Omflyttningsfrekvensen låg på 18 %, vilket indikerar hur ofta hyresgäster bytte bostäder. Den genomsnittliga månadshyran för bolagets lägenheter var 6 605 kronor, medan medianhyran uppgick till 6 416 kronor. BETALNINGSVILJA OCH BETALNINGSFÖRMÅGA Betalningsviljan i Skåne är fortsatt lägre jämfört med tidigare år eftersom bolåneräntorna ligger kvar på en hög nivå. Detta i kombination med snabbare amorteringstakter och högre belånings-grader påverkar den köpkraftiga efterfrågan. Färre hushåll har därför råd att hantera de boendekostnader som följer med att köpa nyproducerade bostäder. Medianinkomsten i Klippans kommun är lägre än genomsnittet i både Skåne och Sverige, vilket påverkar hushållens betalningsförmåga. Hushåll med lägre inkomster som till exempel unga vuxna, ensamstående föräldrar och äldre möter ofta utmaningar med att efterfråga bostäder tillgängliga på marknaden. Ökade lånekostnader och högre amorteringsgrad gör det ännu svårare. Trots den ökade efterfrågan på BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 51 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BOSTADSBRIST Kriterium Riket Skåne Klippan Frågan om bostadsbrist är komplex. Enligt Ansträngd boendeekonomi 4,8 % 5,6 % 4,3 % Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys 2024 så Ansträngd boendeekonomi 25,2 % 28 % 28 % når vi i Skåne inte det nationella bostads- (KALP) politiska målet som innebär att det ska finnas Tråndbodda hushåll 9,6 % 9,3 % 6,6 % långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader Trångbodda och ansträngd 1,1 % 1,4 % 0,9 % där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud boendeekonomi av bostäder som svarar mot behoven. Bostads- Trångbodda och ansträngd 3,1 % 3,9 % 2,5 % marknaden i Skåne är ojämlik vilket innebär att boendeekonomi (KALP) alla invånare inte har en trygg boendesituation Fly�ar o�a 1,8 % 1,9 % 1,7 % eller förutsättningar för att kunna ha det. Osäkra Hemmaboende vuxna barn 3,5 % 3,5 % 3,5 % boendeförhållanden, trångboddhet, ockerhyror, Återkommande problem 9,6 % 10,5 % 9 % svarthandel med kontrakt är vanliga problem för många hushåll i länet. Tabell 5: Andel hushåll i Klippans kommun, Skåne och Boverket har tagit fram statistiska underlag som riket som har bostadsbrist enligt Boverkets må� (källa: Boverket). ska hjälpa kommunerna i arbetet med att bedöma bostadsbristen enligt måtten som visas i tabellen till höger. Mellan perioden 2012-2021 har andelen hushåll med ansträngd boendeekonomi baserat på KALP, minskat relativt mycket. De övriga måtten har inte förändrats så mycket under perioden. Diagram 42: Må� på bostadsbrist i Klippan mellan 2012- 2021 (källa Boverket). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 52 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS ANSTRÄNGD BOENDEEKONOMI ANSTRÄNGD BOENDEEKONOMI BASERAT PÅ KALP Måttet ansträngd boendeekonomi är en beskrivning av hushållens möjlighet att betala Det andra måttet på ansträngd boendeekonomi boende och egen konsumtion. Kriteriet för att utgår från samma boendeutgifter som det första anses ha en ansträngd boendeekonomi är att måttet men använder en högre nivå på övrig hushållet har en inkomst som inte räcker till att konsumtion, baserad på bankernas KALP- täcka en baskonsumtion beräknad utifrån kalkyler (kvar att leva på). Kriteriet för att ha genomsnittshyror på orten, riksnormen samt ansträngd boendeekonomi enligt detta mått är ytterligare utgifter som exempelvis hushållsel att hushållets inkomst inte räcker till att täcka en och hemförsäkring. Baskonsumtionen omfattar baskonsumtion beräknad utifrån genomsnitts- även utgifter för barnomsorg, lokala resor för hyror på orten och ett genomsnitt av bankernas personer som är 18 år eller äldre, fack- och A- KALP-kalkyler. kasseavgift för personer som är 20–64 år. I diagram 50 ser vi hur stor andel hushåll i I diagram 49 visas andelen hushåll med Klippans kommun som haft ansträngd ansträngd boendeekonomi under perioden boendeekonomi enligt detta KALP-mått under 2012–2021. Under denna period har andelen perioden 2012 till 2021. År 2021 gällde det 27,5 invånare med ansträngd boendeekonomi sjunkit procent av invånarna. Det är något högre än från 6,5 % till 4,3 %. I jämförelse med både genomsnittet i landet, men ligger i linje med Skåne och riket så har Klippans kommun lägre övriga Skåne. andel hushåll med ansträngd boendeekonomi. Diagram 43: Andel hushåll med ansträngd boendeekonomi mellan 2012-2021 (källa Boverket). Diagram 44: Andel hushåll med ansträngd boendeekonomi baserat på KALP mellan 2012-2021 (källa Boverket). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 53 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS TRÅNGBODDA HUSHÅLL TRÅNGBODDA OCH ANSTRÄNGD BOENDEEKONOMI Det tredje måttet handlar om trångboddhet. Enligt kriterierna räknas hushåll som Det fjärde måttet baseras på måttet om hushållet trångbodda om det saknas tillräckligt med har en ansträngd boendeekonomi enligt det sovrum – exempelvis om vuxna som inte är första måttet samt är trångbott enligt det tredje sammanboende delar rum, eller om det finns måttet. mindre än 20 m² per person i hushåll där rumsantal saknas. Ensamboende utan barn I diagram 52 visas andelen trångbodda hushåll räknas inte som trångbodda, och två barn under med ansträngd boendeekonomi under perioden 12 år kan dela rum. 2012–2021. Med både toppar och dalar så har generellt sett andelen trångbodda hushåll med Diagram 51 visar att andelen trångbodda hushåll ansträngd boendeekonomi i Klippans kommun i Klippans kommun ökade något mellan 2012 under denna period sjunkit från 1,2 % till 0,9 %. och 2021 – från 6,1 till 6,6 %. Toppen låg på 7 Det senaste året har dock andelen gått upp igen. % år 2019. Jämfört med både Skåne och riket I jämförelse med både Skåne och riket har har Klippans kommun en klart lägre andel Klippans kommun lägre andel trångbodda trångbodda hushåll. hushåll med ansträngd boendeekonomi. Diagram 45: Andel trångbodda hushåll mellan 2012-2021 (källa Boverket). Diagram 46: Andel trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi mellan 2012-2021 (källa Boverket). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 54 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS TRÅNGBODDA OCH ANSTRÄNGD FLYTTAR OFTA BOENDEEKONOMI (BASERAT PÅ KALP) Det sjätte måttet är ett mått på hur osäker boendesituationen varit, genom att någon i Det femte måttet baseras på måttet om hushållet hushållet har flyttat minst en gång per år de har en ansträngd boendeekonomi enligt det senaste tre åren. Detta mått kan indikera att det andra måttet samt är trångbott enligt det tredje finns hushåll som har en osäker boendesituation måttet. I diagram 53 visas andelen trångbodda och har svårt att hitta ett permanent boende. hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) I diagram 54 visas andelen hushåll med under perioden 2012–2021. Under denna period upprepade flyttningar under perioden 2014– har andelen i Klippans kommun sjunkit från 3,3 2021. % till 2,5 %. I jämförelse med både Skåne och riket så har kommunen betydligt lägre andel Jämfört med både Skåne och riket så har trångbodda hushåll med ansträngd Klippans kommun lägre andel hushåll med boendeekonomi. upprepade flyttningar. I både kommunen, riket och i Skåne har andelen ökat sedan 2018. I kommunen har dock andelen under perioden minskat från 2 % till 1, 7% samtidigt som det har ökat i både riket och Skåne. Diagram 47: Andel trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi (baserat på KALP) mellan 2012-2021 (källa Boverket). Diagram 48: Andel hushåll med upprepade fly�ningar mellan 2012-2021 (källa Boverket). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 55 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS HEMMABOENDE VUXNA BARN ÅTERKOMMANDE PROBLEM Det åttonde måttet mäter om hushåll har Det sjunde måttet handlar om hemmaboende återkommande problem med sitt boende över vuxna barn. Kriteriet för att ett hushåll ska ha tid. Ett hushåll räknas in om det under två år i hemmaboende vuxna barn är att det bor barn följd uppfyller minst ett av följande kriterier: som är 25 år eller äldre hemma hos någon av ansträngd boendeekonomi, trångboddhet, täta sina föräldrar. I många kommuner väljer unga flyttar eller att vuxna barn bor kvar hemma. Det vuxna att bo hemma, men detta mått kan också kan till exempel handla om ett hushåll som har indikera problem för unga vuxna att flytta ekonomiska svårigheter ett år och är trångbott hemifrån på grund av brist på lämpliga bostäder. året därpå. Syftet med måttet är att fånga upp Sedan 2012 har andel hushåll med hemma- de hushåll som inte bara har tillfälliga problem boende vuxna barn ökat från 2,9% till en utan som riskerar att befinna sig i en långvarigt toppnotering 2017 som då låg på 3,8 %. Sedan otillfredsställande boendesituation. dess har andelen sjunkit något till att det år 2022 låg på 3,5 %. I jämförelse med länet och riket i I diagram 56 visas andelen i Klippans kommun stort så är skillnaden marginell. låg som högst på 10,4 % år 2014, men hade sjunkit till 9 % år 2021. Det är lägre än både Skånes och rikets nivåer, där Skåne har den högsta andelen. Diagram 49: Andel hushåll med hemmaboende vuxna mellan 2012-2021 (källa Boverket). Diagram 50: Andel hushåll med återkommande problem mellan 2012-2021 (källa Boverket). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 56 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING SAMMANFATTNING: BEHOV OCH EFTERFRÅGAN Det demografiska bostadsbehovet i Klippans kommun är 42 nya bostäder/ år under perioden 2024- 2033, enligt Region Skåne. Boverkets beräkning visar på e� bostadsbehov på 38 bostäder årligen. Kommunens bedömning är a� de behövs 40 bostäder årligen. Enligt Region Skånes analys uppgår den totala bostadse�erfrågan i Skåne 2025 �ll 5 987 bostäder. För Klippans kommun beräknas den totala bostadse�erfrågan uppgå �ll 79 bostäder, varav 29 hyresrä�er, 24 bostadsrä�er och 26 småhus (äganderä�er) Ökade byggkostnader, särskilt för hyresrä�er, e�er bor�agande av statliga investeringsstödet påverkar e�erfrågan. Även hushållens minskade disponibla inkomster och högre lånekostnader påverkar köpkra�en nega�vt. Skåne har e� årligt bostadsbehov på 6 900 nya bostäder, men den fak�ska e�erfrågan är bara cirka 4 000 bostäder. De�a speglar en obalans mellan behov och köpkra�. Mindre kommuner som Klippans kommun saknar förutsä�ningar för nyproduk�on av hyresrä�er och äganderä�er i samma omfa�ning som i större städer. Kommunens tomtkö är underutny�jad, och byggtakten har saktats ned på grund av det ekonomiska läget Kommunens markinnehav ger möjligheter a� påverka utbyggnadstakten och möta vissa långsik�ga behov. DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS ORTSVISA BOSTADSBEHOV I följande avsnitt presenteras och jämförs Östra Ljungby bostadsbyggandet, befolkningsutvecklingen och bostadsmarknaden mellan de olika orterna i Klippans kommun. Områdena har delats upp enligt SCB:s regionala DeSO- Demografiska statistikområden. Inom Klippans kommun finns det tio DeSo-områden men i jämförelsen har dessa slagits ihop till fyra områden; Klippans Klippan tätort, Östra Ljungby, Ljungbyhed och övrig landsbygd (se kartan till höger). Sedan 2013 har befolkningen i Klippans Landsbygd kommun ökat men befolkningsutvecklingen Ljungbyhed varierar mellan de olika områdena. Störst ökning har skett i Klippans tätort där befolkningen har ökat med 8% under perioden 2013–2023. Den minsta ökningen har skett i Områdesindelningen enligt Ljungbyhed (3%) och i den övriga landsbygden Demografiska statistikområden. (2%). Område 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Förändring Förändring 2013-2023 2013-2023 Klippan 8743 8783 8864 9055 9233 9289 9352 9343 9435 9487 9508 765 8% Östra 1862 1832 1873 1913 1936 1973 2068 2035 1962 1999 1962 100 5% Ljungby Ljungbyhed 2224 2196 2249 2271 2269 2299 2308 2330 2342 2341 2300 76 3% Landsbygd 3886 3922 3931 3980 4024 4039 4028 4030 4044 4038 3953 67 2% Klippans 16715 16733 16917 17219 1746 17600 17756 17738 17783 17865 17723 1008 6% kommun 2 Tabell 6: Befolkningsutveckling i områdena i Klippans kommun under perioden 2013-2023 (källa: SCB). ORTSVISA BOSTADSBEHOV 58 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS Upplåtelseform och hustyp varierar mellan olika delar av kommunen. I Klippans tätort finns ungefär lika många hyresrätter som äganderätter, och det är också där andelen bostadsrätter är som högst. I övriga områden dominerar äganderätter, följt av hyresrätter. Hushållstyperna skiljer sig också åt. På landsbygden bor fler sammanboende utan barn, medan Klippan och Ljungbyhed har fler Diagram 51: Andel personer e�er hustyp 2023 per ensamstående utan barn. Östra Ljungby och område (källa: SCB) kommunen i stort har en mer jämn fördelning. Majoriteten av invånarna i alla områden är i arbetsför ålder (20–64 år), särskilt på landsbygden där andelen är 57 %. Landsbygden har också störst andel äldre (24 %), medan Klippan och Ljungbyhed har något fler yngre i åldern 0–19 år. Område 0-19 år 20-64 år 65-79 år 80+ år Totalt Klippan 23% 55% 15% 7% 9508 st Diagram 52: Andel bostäder e�er upplåtelseform 2023 Östra 24% 55% 16% 5% 1962 st per område (källa: SCB) Ljungby Ljungbyhed 22% 52% 17% 9% 2300 st Landsbygd 20% 57% 20% 4% 3953 st Tabell 7: Åldersfördelning i de olika områdena i Klippans kommun(källa: SCB). Diagram 53: Hushållstyp i hela kommunen samt de olika områdena i Klippans kommun (källa: SCB). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 59 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS KLIPPANS TÄTORT I Klippans tätort bodde det totalt 9 508 personer år 2023. Drygt hälften av invånarna bor i småhus, medan 37 % bor i flerbostadshus. Resterande bor i specialbostäder eller andra typer av byggnader. Äganderätt är den Invånare 2023: 9508 vanligaste boendeformen, men hyresrätt är Antal boende i småhus: 5453 nästan lika vanlig. Bostadsrätter utgör drygt 20 % av boendena, vilket är den högsta andelen i Antal boende i flerbostadshus: 3553 hela Klippans kommun. Befolkningsökning 2013-2023 (%): 8% Majoriteten av bostäderna är uppförda under 1960- och 1970-talen. När det gäller hushållstyper är ensamstående utan barn vanligast (44 %), följt av sammanboende utan barn (23 %) och sammanboende med barn (20 %). Åldersfördelningen i tätorten liknar den i kommunen som helhet. Diagram 56: Antal personer e�er hustyp 2023 (källa SCB). Diagram 54: Andel invånare e�er ålder 2023 (källa: SCB). Diagram 57: Andel bostäder e�er upplåtelseform 2023(källa SCB). Diagram 55: Antal bostäder e�er byggnadsperiod Diagram 58: Andel invånare e�er hushållstyp 2023 (källa 2023(källa SCB). SCB). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 60 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS LJUNGBYHED I Ljungbyhed uppgick invånarantalet år 2023 till 2300 personer. Den klart vanligaste hustypen är småhus. Drygt 50% av alla bostäder utgörs av äganderätter. Bostadsbeståndet är Invånare 2023: 2300 äldre då flest antal bostäder byggdes innan 1920-talet. Cirka 30 % av hushållen består av Antal boende i småhus: 1638 barnfamiljer och det finns relativt många ensamhushåll. Ljungbyhed har flest andel som Antal boende i flerbostadshus: 500 är 80 år eller äldre. Befolkningsökning 2013-2023 (%): 2% Diagram 59: Antal personer e�er hustyp 2023(källa SCB). Diagram 62: Andel personer e�er ålder 2023 (källa SCB). Diagram 60: Andel bostäder e�er upplåtelseform 2023 (källa SCB). Diagram 63: Andel invånare e�er hushållstyp 2023 (källa SCB). Diagram 61: Antal bostäder e�er byggnadsperiod 2023 (källa SCB). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 61 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS ÖSTRA LJUNGBY I Östra Ljungby uppgick invånarantalet år 2023 till 1962 personer. Den absolut vanligaste hustypen är småhus, som hela 80% av alla invånare bor i. Den vanligaste upplåtelseformen Invånare 2023: 1962 är äganderätt följt av hyresrätt och bostadsrätt som är en mycket låg andel. Bostadsbeståndet Antal boende i småhus: 1608 består av flest bostäder byggda under 1970- talet. Drygt 30% av hushållen består av Antal boende i flerbostadshus: 264 barnfamiljer. Åldersstrukturen liknar Befolkningsökning 2013-2023 (%): 5% kommunens åldersstruktur. Diagram 64: Antal personer e�er hustyp 2023 (källa SCB). Diagram 68: Andel personer e�er ålder 2023 (källa SCB). Diagram 65: Andel bostäder e�er upplåtelseform 2023 (källa SCB). Diagram 67: Antal bostäder e�er byggnadsperiod Diagram 69: Andel invånare e�er hushållstyp 2023(Källa SCB). 2023 (källa SCB). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 62 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS LANDSBYGD För området landsbygd uppgick invånarantalet år 2023 till 3953 personer. Hela 96% av alla personerna på landsbygden bor i småhus och den klart vanligaste upplåtelseformen är Invånare 2023: 3953 äganderätt följt av hyresrätt. Andelen bostäder som är bostadsrätter är låg. Bostadsbeståndet Antal boende i småhus: 3819 består av flest byggda bostäder innan 1920-talet. Området har lägre andel barnfamiljer . Antal boende i flerbostadshus: 14 Befolkningsökning 2013-2023 (%): 2% Diagram 70: Antal personer e�er hustyp 2023 (källa SCB). Diagram 73: Andel personer e�er ålder 2023 (källa SCB). Diagram 71: Andel bostäder e�er upplåtelseform 2023 (källa SCB). Diagram 72: Antal bostäder e�er byggnadsperiod 2023 Diagram 74: Andel invånare e�er hushållstyp 2023 (källa SCB). (källa SCB). BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 63 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING SAMMANFATTNING: ORTSVISA BOSTADSBEHOV Befolkningsstrukturen och bostadsbeståndet varierar mellan områdena vilket bör tas i beaktning i planeringen för områdenas bostadsförsörjning. Klippans tätort har flest flerbostadshus och högst andel bostadsrä�er Östra Ljungby och Ljungbyhed präglas av småhus och barnfamiljer På landsbygden är densiteten låg, småhusen dominerar och befolkningen tenderar a� vara äldre. Mellan 2013-2023 har Klippan ha� störst �llväxt på 8% Ensamstående utan barn och sammanboende utan barn är vanliga hushållsformer i alla områden DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BOSTÄDER FÖR ALLA I följande avsnitt identifieras de behov och (2024) bedömde de flesta kommunerna tidigare utmaningar för grupper som har det svårt att att det råder underskott på bostadsmarknaden etablera sig på bostadsmarknaden. Dessa för ungdomar, men de senaste åren har den grupper, inklusive äldre, personer med trenden vänt, antalet kommuner som uppger funktionsnedsättningar, unga vuxna och underskott minskar för sjätte året i rad. I årets studenter, möter hinder som ekonomiska bostadsmarknadsenkät uppger 154 av 272 svårigheter och brist på lämpliga bostäder. svarande kommuner att det råder underskott på Enligt lag har vissa, som äldre med särskilda bostadsmarknaden för ungdomar. behov, personer med funktionsnedsättningar, nyanlända och ensamkommande asylsökande Klippans kommun bedömer att det råder balans barn, rätt till bostadsstöd. på bostadsmarknaden för ungdomar och det pågår inga särskilda insatser för att underlätta UNGDOMAR OCH UNGA för ungdomar att skaffa en egen bostad. Det går i linje med resultatet från Boverkets bostads- VUXNA marknadsenkät. I årets enkät uppger 83 av de 173 kommuner som har färre än 25 000 En av de grupper som generellt har svårast att invånare och som inte tillhör storstads- komma in på bostadsmarknaden är ungdomar regionerna eller är högskoleorter att det råder och unga vuxna. Främsta anledningarna är att balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det denna grupp i allmänhet har sämre ekonomiska är cirka 48 procent, vilket är en större andel än i förutsättningar än andra på bostadsmarknaden, övriga kommungrupper. Dock är flyttbenägen- de har generellt stått kortare tid i bostadskö, heten bland ungdomar hög i Klippans kommun. saknar kontakter samt att de saknar bostad med Det största negativa flytt-netto återfinns bland bytesvärde. åldersgruppen 16–24 år. Enligt Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät Nästan en tredjedel av 20–29-åringarna i Diagram 75: Resultat från BME 2024. Diagrammet är hämtat från Boverket BOSTÄDER FÖR ALLA 65 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS Klippans kommun bor kvar hemma – en högre andel än rikssnittet. Det är särskilt vanligt bland unga män och i åldern 20–24 år. Den höga andelen hemmaboende unga kan tyda på ett underskott av små, prisvärda bostäder, trots kommunens uppfattning om balans på bostads- marknaden. Utbudet av små lägenheter är begränsat, vilket försvårar ungas möjligheter till självständigt boende. Hyresrätter i flerbostads- hus är det näst vanligaste boendealternativet för denna grupp, vilket understryker vikten av god tillgång till mindre hyreslägenheter. STUDENTER Studentbostäder inkluderar studentlägenheter, korridorsrum och liknande som är avsedda för studerande vid universitet eller högskola. Dessa Diagram 76: Andel personer mellan 20-29 år som är är oftast hyresrätter där besittningsrätten är hemmaboende i Klippan, Skåne och Riket 2023 (källa: SCB). kopplad till studier. Klippans kommun bedömer att det råder balans på studentbostadsmarknaden och saknar särskilda studentbostäder. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 rapporterar 62 av 159 kommuner balans, 51 underskott och 9 överskott på studentbostäder. Höstterminen 2022 deltog 282 personer från Klippans kommun i högskoleutbildning, motsvarande cirka 3 % av kommunens befolkning. Deltagarantalet har varit stabilt de senaste tre åren. Cirka 60 % av de studerande är folkbokförda i Klippans kommun men studerar i en annan kommun i Skåne, medan drygt 40 % studerar i andra län. Det är vanligt att studenter förblir folkbokförda i sin hemkommun trots att de bor och studerar på annan ort. Andelen studentbostäder i kommuner som inte är högskolekommuner är begränsad och utgör cirka 4 % av landets totala bestånd. I 35 sådana Diagram 77: Andel personer mellan 20-29 år som bor kommuner finns cirka 3 900 studentbostäder, hemma år 2023 (källa: SCB) vilket är en ökning med 110 från föregående år. BOSTÄDER FÖR ALLA 66 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS ÄLDRE PERSONER särskilt stöd. Det framgår av 5 kap 5 § social- tjänstlagen (2001:453). För att få bostad i Medellivslängden i Sverige har ökat, vilket särskilt boende krävs en biståndsprövning och leder till en åldrande befolkning. Förbättrade ett beslut av kommunen. Ett särskilt boende är levnadsvillkor och teknologiska framsteg inom ett boende för äldre som behöver service och hälso- och sjukvården gör att vi lever allt längre omvårdnad dygnet runt. vilket är en positiv utveckling men det innebär också att befolkningens behov av vård och Under de senaste decennierna har vi sett en omsorg ökar. utveckling där fler äldre lever allt längre och med bättre hälsa. Det har skett en viss Den äldsta åldersgruppen, 80 år och äldre, är minskning i nyttjandet av omfattande äldre- den åldersgrupp som växt fortast och förväntas omsorg och ett skifte från särskilt boende till även framöver att växa fortast i befolkningen. omfattande hemtjänstinsatser (Prognostisering År 2022 var 5 procent av befolkningen i Sverige av vård- och omsorgsplatser 2024, Klippans 80 år eller äldre. Enligt SCB:s befolknings- kommun). framskrivning från april 2023 kommer antalet invånare i Sverige som är över 80 år att vara I dagsläget råder det balans för särskilda cirka 800 000 år 2030. Detta motsvarar cirka boenden för äldre i Klippans kommun. Det finns 7,5 procent av befolkningen. alltså tillräckligt antal platser i förhållande till behovet. Under 2024 har Klippans kommun I Klippans kommun förväntas invånare över 80 utrett det framtida behovet av vård och år att öka till 8,41% framtill 2032. Jämfört med omsorgsplatser i kommunen under de idag beräknas befolkningen i åldrarna 1–79 år kommande 5, 10 respektive 15 åren. Prognosen att sjunka, både nationellt, regionalt och i visar att det kommer att behövas fler platser på Klippans kommun. vård- och omsorgsboenden framöver. Senast till 2026 behöver kommunen ha utökat med 20 För att kunna möta invånarnas behov av äldre- platser för att väntelistan inte ska ackumulera omsorg är det centralt att kunna uppskatta till över 20 individer. Vidare behöver framtida behov av särskilt boende. Det är kommunen öka med ytterligare 10 platser år kommunen som har ansvar för att inrätta 2030 och år 2035 för att tillgodose det ökade särskilda boendeformer för service och om- behovet i kommunen . vårdnad för äldre människor som behöver Diagram 78: Befolkningsutveckling för personer mellan åldrarna 80-100+ år under perioden 2023-2032 (källa: SCB). BOSTÄDER FÖR ALLA 67 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS Undersökningen bestod av tre frågor. I Närhet �ll service och �llgång �ll trevliga december 2023 genomfördes en enkät riktad till utemiljöer med grönska invånare över 75 år framkom flera faktorer som anses viktiga vid planering och val av vård- och ”Mellanboende”för 55-65-åringar e�erfrågas omsorgsboende i Klippan. På en öppen fråga lyfte deltagarna även vikten Boende i Klippans tätort med större antal av kompetent och stabil personal, bra lägenheter och möjlighet �ll parboende är kommunikationer, närhet till service och en vik�gt trivsam miljö med grönska, uteplatser och balkonger – gärna i enplanslösningar. Det fanns också önskemål om boenden som är anpassade Vid frågan om vad som är viktigast vid för äldre med behov av tillgänglighet, trygghet nybyggnation betonade flest att boendet bör och sociala aktiviteter. Flera efterlyste även ligga i Klippans tätort. Även att boendet mellanboende-alternativ för 55–65-åringar och rymmer många lägenheter och erbjuder olika typer av boendeformer. möjlighet till parboende var centrala önskemål. När det gäller vad som påverkar valet av boende mest, svarade flest att närhet till anhöriga är avgörande. Andra faktorer som närhet till centrum ansågs viktiga, medan exempelvis närhet till grönytor och att kunna bo kvar i samma område som tidigare hade mindre betydelse. Närheten �ll anhöriga och närstående är vik�gt BOSTÄDER FÖR ALLA 68 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS PERSONER MED VÅLD I NÄRA RELATION FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH SKYDDAT BOENDE Enligt Lagen (1993:387) om stöd och service Våld i nära relationer är ett allvarligt till vissa funktionsnedsatta (LSS) ansvarar samhällsproblem där drabbade snabbt kan kommunen för att erbjuda bostäder med behöva skyddat boende eller hjälp att hitta en ny särskild service till personer med beslut om bostad. Främst är det kvinnor som utsätts, men insats. Målet är att personer med funktions- även barn drabbas – antingen direkt eller genom nedsättning ska kunna leva ett självständigt liv att bevittna våld. Enligt Brottsförebyggande med tillgång till service och stöd. rådets trygghetsundersökning 2023 var förövaren i 65 % av fallen en man, ofta den som I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2023 står på bostadskontraktet. uppgav 141 kommuner att de har brist på bostäder med särskild service, främst grupp- Våldsutsatta riskerar betalningsanmärkningar, bostäder. Klippans kommun bedömer dock att skulder eller försörjningsstöd som enda det i dagsläget råder balans, det finns tillräckligt inkomst, vilket försvårar möjligheten att få ny många platser i förhållande till behovet. År bostad – trots att det är avgörande för att lämna 2023 bodde 46 personer i LSS-boende i våldsutövaren. Kommunen har ansvar att Klippans kommun, en siffra som varit stabil de erbjuda skyddat boende, och den utsatta har rätt senaste tre åren. Enligt SKR uppger att byta hemkommun. 74 % av brukarna att de trivs i sina boenden. I Klippans kommun är det socialtjänsten som Samtliga LSS-bostäder i Klippans kommun ger stöd, via mottagningen vuxen för vuxna och ligger i Klippans tätort, nära kollektivtrafik, mottagningen barn för barn. Enligt handel och daglig verksamhet. Det finns tre kartläggningen Klippan fritt från våld (2021) är typer av LSS-boende i kommunen: kvinnor särskilt utsatta i kommunen, och ärendena har ökat. Mellan 2016 och 2020 • Gruppbostäder med dygnet-runt-personal placerades i snitt tolv personer per år i skyddat för personer med omfattande stödbehov. boende. • Servicebostäder med tillgång till personal och gemensamma utrymmen, anpassade efter individens behov (totalt 7 i kommunens regi). • Särskilt anpassade bostäder, som saknar fast bemanning, finns inte i dagsläget. Ett trettiotal befintliga lägenheter har bedömts otillgängliga och behöver ersättas. I takt med att befolkningen växer ökar även behovet av fler LSS-bostäder. Klippans kommun arbetar enligt plan för att ersätta de gamla boendena, och i samband med nyproduktion planeras även nya, tillgängliga LSS-lägenheter. Fördelen med nyproduktion är att tillgänglighetskrav kan mötas redan från start och bostäderna anpassas efter individuella behov, även med hänsyn till exempelvis brandsäkerhet. BOSTÄDER FÖR ALLA 69 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA 2019 2020 202 202 202 202 1 2 3 4 Kommuntal 11 7 7 6 5 5 Enligt bosättningslagen (2016:38) är Klippans Fak�skt antal 9 7 7 9 5 4 kommun skyldig att ta emot nyanlända för mo�agna bosättning. Antalet bestäms av Länsstyrelsen Ensamkommand 0 0 0 0 0 0 e barn utifrån faktorer som kommunens storlek, Enpersonshushål 1 0 3 1 0 2 arbetsmarknad, tidigare mottagande och antal l asylsökande i kommunen. Ensamstående 0 2 2 3 0 2 med barn Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 visar att Makar med barn 7 4 2 5 2 0 bostadssituationen för nyanlända har förbättrats. Fler kommuner uppger nu goda eller mycket Makar utan barn 0 0 0 0 0 0 goda möjligheter att ordna bostäder, och antalet Övrigt hushåll 1 1 0 0 3 0 som bedömer möjligheterna som 'mycket goda' har ökat från knappt 40 till 69 (BME 2024). I nuläget bedömer Klippans kommun balans i Tabell 8: Mo�agandet av nyanlända i Klippans kommun utbudet av bostäder för anvisade nyanlända och mellan 2019-2024 (källa: SCB). sedan 2019 har kommuntalet minskat och det faktiska antalet nyanlända till kommunen motsvarar det tilldelade kommuntalet (tabell 8). Klippans kommun har goda möjligheter att ordna bostäder för anvisade nyanlända, bland annat genom samarbete med Treklövern Bostads AB och privata fastighetsägare. Nyanlända erbjuds tidsbegränsade kontrakt och hänvisas sedan till den ordinarie bostadsmarknaden. BOSTÄDER FÖR ALLA 70 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS HEMLÖSA Akut hemlöshet: Hit räknas, förutom personer som sover ute eller i trappuppgångar, bilar, tält och liknande, även dem som överna�ar på akutboende eller härbärge Socialstyrelsens definition av hemlöshet eller i jourboende, skyddade boenden eller omfattar fyra olika situationer. Den lyfter fram motsvarande. att hemlöshet kan bero på såväl strukturella som individuella faktorer och att hemlöshet inte är Ins�tu�onsvistelse och stödboende: Intagen eller en egenskap utan en situation som en person inskriven på en kriminalvårdsanstalt, eller annan ins�tu�on eller stödboende och ska fly�a därifrån inom kan befinna sig i, under olika lång tid (Kart- tre månader, men har ingen bostad a� fly�a �ll. läggning av hemlösheten 2023, Socialstyrelsen). Långsik�ga boendelösningar: Boende i någon av Enligt Socialstyrelsens nationella kartläggning socialtjänstens särskilda boendelösningar, där boendet är förenat med �llsyn och särskilda villkor eller regler. från 2023 befann sig 27377 personer i en hem- Det gäller personer som bor i träningslägenhet, löshetssituation, varav 4436 personer befann sig försökslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt, i akut hemlöshet. I Klippans kommun var anta- bostad först eller motsvarande. let 48 personer respektive 18 personer. Eget ordnat kortsik�gt boende: Här ingår personer som bor ofrivilligt, �llfälligt och kontraktslöst hos kompisar Kartläggningen visar att Klippans kommun har eller bekanta och hos familj eller släk�ngar under färre antalet hemlösa per 10 000 invånare (27,9 mätveckan. personer) i jämförelse med Skåne (36,8 perso- ner) och Sverige (38,6). Hemlöshetssituationen skiljer sig i invånarmässigt stora och mindre kommuner. En annan vanlig åtgärd är att ingå överens- kommelser med det kommunala bostadsbolaget Kartläggningen visar att ju högre invånarantal om att sänka kraven på de bostadssökande. en kommun har desto fler personer befinner sig i Klippans kommun har ingått ett samverkans- en hemlöshetssituation. Korta kontaktvägar och avtal med det kommunala bostadsbolaget en tät samverkan inom Klippans kommun är två Treklövern i syfte att förebygga vräkningar. framgångsfaktorer i arbetet med att motverka Överenskommelsen tydliggör båda parters hemlöshet. ansvar i arbetet med att stödja hyresgäster i utsatta situationer. Samarbetet innebär bland För att motverka hemlöshet arbetar Klippans annat att Treklövern informerar hyresgäster om kommun med uppsökande verksamhet med möjligheten till stöd från socialtjänsten och fokus på rådgivning och förebyggande insatser. bjuder in till gemensamma möten vid behov. Enligt Boverket är detta en vanlig metod bland Socialförvaltningen deltar i dessa möten och kommuner. Särskilt fokus läggs på att förhindra ansvarar för samordning och kontaktpersoner. vräkningar av barnfamiljer, vilket varit fram- Parterna träffas även regelbundet för att följa gångsrikt – sedan 2016 har inga barnfamiljer upp arbetet. vräkts i Klippan. Antalet personer i hemlöshet 2023 och per 10000 invånare år 2023 och år 2017 Befolkning Hemlöshets- Hemlöshets- Hemlöshets- Hemlöshets- Totalt antal Antal hemlösa Antal hemlösa 2022-12-31 situa�on 1 situa�on 2 situa�on 3 situa�on 4 hemlösa per 10000 per 10000 invånare 2023 invånare 2017 Sverige 10521556 4436 2713 16942 3209 27300 26 38,6 Skåne 1414324 946 400 2158 433 3937 27,9 36,8 Klippan 17865 9 0 30 9 48 26,9 27,9 Tabell 9: Antal personer i hemlöshet 2023 samt per 10000 invånare 2023 och 2017 (källa: SCB). BOSTÄDER FÖR ALLA 71 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING SAMMANFATTNING: BOSTÄDER FÖR ALLA Var tredje ung vuxen mellan 20-29 år bor kvar hemma hos sina föräldrar. Andelen äldre (80+) växer snabbt och i kommunen förväntas gruppen öka Fler vård och omsorgsboende behövs. Till 2026 behövs minst 20 platser �llkomma Vid planering av nya bostäder önskar äldre personer a� boenden ligger i tätorten, parboendemöjligheter, närhet �ll anhöriga, trevliga utemiljöer och kompetent personal. Balans på boendeplatser för personer med funk�onsnedsä�ningar. Plan för a� ersä�a o�llgängliga boenden med moderna. Kommunen arbetar ak�vt med vräkningsförebyggande åtgärder, rådgivning och stöd �ll barnfamiljer. Samarbetar med bostadsbolaget Treklövern för a� sänka kraven på bostadssökande. Vid våld i nära rela�oner är den utsa�e i snabbt behov av skyddade boenden eller nya bostäder. Särskilt drabbade är kvinnor och barn. DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV Planberedskap är ett centralt verktyg i kommunens arbete med bostads- försörjning. Den omfattar inte enbart antagna men ännu ej genomförda detaljplaner, utan bör även inkludera översiktsplanen, markpolitiken samt outnyttjade detaljplaner för en rättvis bedömning. Kommunens planmonopol innebär ansvar för att besluta om markens lämplighet för bostäder och bebyggelsens utformning. Trots detta kan privata fastighetsägare välja att inte genomföra byggnation, vilket begränsar kommunens möjligheter att påverka utbyggnadstakten. För att säkerställa bostadsbyggande behöver kommunen därför äga mark genom hela processen – från långsiktiga utbyggnads- områden till pågående detaljplaner och tomt- försäljning. Detta skapar förutsättningar att nå tillgängligheten till mötesplatser och aktiviteter. bostadsmålen både kort- och långsiktigt. Boende i småorter: De mindre orterna i kommunen erbjuder ÖVERSIKTSPLAN livskvalitet och kompletterar utbudet i de större tätorterna. Vid nybyggnation krävs noggrann I Klippans kommuns översiktsplan från 2022 prövning av platsens lämplighet, med hänsyn till identifieras utvecklingsområden för omkring 1 VA-försörjning, kollektivtrafik samt natur- och 900 nya bostäder. Målet är att erbjuda attraktiva kulturmiljö. och varierade boendemiljöer i hela kommunen, vilket ses som avgörande för en hållbar och Boende på landsbygden: stabil befolkningsutveckling. Planeringen utgår Möjligheten att bo nära naturen är en viktig del från tre prioriterade boendetyper: av kommunens attraktionskraft. Det finns ett intresse för boende i ostörda miljöer, Centralt boende: exempelvis på avstyckade gårdar med möjlighet Förtätning i befintliga orter prioriteras. Det till odling eller djurhållning. Sådana möjliggör effektiv användning av mark och bosättningar bidrar till att hålla landskapet öppet främjar tillgång till kollektivtrafik, teknisk och en levande landsbygd. Samtidigt bör infrastruktur, service och kultur. Tätare sammanhållen ny bebyggelse utanför befintliga bebyggelse ses som hållbar både ur ekologiskt orter undvikas, då det kan försvåra tillgång till och socialt perspektiv, eftersom den ökar kollektivtrafik och service. PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV 73 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS PLANBEREDSKAP I Genom att erbjuda olika typer av boendemiljöer GÄLLANDE DETALJPLANER – från centrala lägen till landsbygd – skapar kommunen förutsättningar för att möta invånarnas olika behov och önskemål. Om man tittar på alla gällande detaljplaner som ej är genomförda så är planberedskapen i Översiktsplanens ställningstaganden med störst kommunen god. Det är i dagsläget teoretiskt betydelse för bostadsförsörjningen är: möjligt att bygga ett stort antal bostäder i kommunen som motsvarar det behov som den • Att prioritera förtätning i kollektivtrafiknära prognostiserade befolknings-ökningen medför. områden. Gällande detaljplaner medger cirka 869 bostäder • Att vara positiv till enstaka nybyggnation på i småhus och 381 bostäder i flerbostadshus. landsbygden som bidrar till att bevara ett Pågående planer möjliggör ytterligare 94 öppet landskap. bostäder i småhus och 85 bostäder i • Att säkerställa tillgång till attraktiva flerbostadshus. boenden i alla kommundelar. Trots att gällande detaljplaner totalt medger cirka 1400 bostäder så motsvarar många av dessa detaljplaner inte dagens efterfrågan och behov. Många av de planer som möjliggör ny- PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV 74 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS byggnation av bostäder är gamla och har tillkommit under en tid då bostadsmarknaden och flyttströmmar såg helt annorlunda ut. Flera äldre planer är därför inaktuella och i behov av bearbetning och därför bör siffran på 1400 bostäder tas med försiktighet. I tabellen på nästa sida presenteras planberedskapen inom gällande detaljplaner i Klippans kommun. Den anger ort och område, markägare, vad detaljplanen möjliggör, antal bostäder som detaljplanen möjliggör samt kvarvarande byggrätt. Utöver denna tabell presenteras även varje område med en kartbild med tillhörande tabell där det finns gällande detaljplaner (se s.X). Dessa områden är Östra Ljungby, Stidsvig, Hyllstofta, Klippan väst, Klippan mitt, Klippan öst, Klippan pappers- bruket, Ljungbyhed, Ljung och Färingtofta. Varje byggrätt är sedan kategoriserad i blått för pågående planer, grönt för byggbart inom 2032 och gult för kvarvarande byggrätt. Kategoriseringen är bland annat baserad på tekniska förutsättningar, om det finns färdiga tomter och uppskattning kring efterfrågan. Tabellerna visar att kommunen har en god planberedskap för både flerbostadshus och småhus, med outnyttjad byggrätt i flera områden. Byggandet är främst koncentrerat till Klippan väst, Klippan mitt och Pappersbruket, där pågående projekt och prognoser indikerar tillväxt. Områden som Stidsvig, Hyllstofta och Färingtofta har däremot låg byggaktivitet och begränsade framtidsprognoser, vilket kan bero på lägre efterfrågan eller infrastrukturella och tekniska utmaningar. För att främja en balanserad utveckling kan det vara relevant att omprioritera resurser och stöd till de mindre aktiva områdena. PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV 75 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS Ort Område (namn) Ägare Möjliggör Antal bostäder Kvarvarand (flerbostadshu e byggrä� s/småhus) (m2) Klippan Lavendeln, Nejlikan m.fl. Kommunal Flerbostadshus/småhus 20/20 3691 Klippan Blåsippan 17 Privat 28/4 1135 Klippan Bofinken 1 och del av Klippan 3:145 Kommunal Småhus 0/32 8326 Klippan Del av Klippan 3:145- Bostäder vid Älvdalen Kommunal Småhus 0/20 9993 Klippan Valhalla 14 Privat Flerbostadshus/småhus 96/7 Klippan Del av Klippan 3:107 samt 3:115, klippans Kommunal Flerbostadshus/småhus 66/25 18592 kapell Klippan Polstjärnan 7 Privat Flerbostadshus/småhus 9/1 278 Klippan Del av Klippan 3:145, nygårdsvägen Kommunal/privat Småhus 0/6 5646 Klippan Gymnasiet 2 Privat Småhus 0/5 447 Klippan Del av Tegelbruket 4, 5 m.fl. Privat Flerbostadshus/småhus 6/12 3485 Klippan Del av Söndraby 1:8 och 32:1 Kommunal Småhus 0/1 475 Klippan Kv Lejonet Kommunal Småhus 0/2 200 Klippan Kv Skölden 2 mfl Privat Flerbostadshus/småhus 16/4 288 Klippan Mammarpsområdet Privat Småhus 0/14 4736 Klippan Nyslä�sområdet (etapp 1) Kommunal/privat Småhus 0/9 8735 Klippan Nyslä�sområdet (etapp 2 o 3) Kommunal/privat Småhus 0/48 32000 Klippan Falken och Tranan Kommunal Småhus 0/1 286 Klippan Klippans Finpappersbruk (Söder) Kommunal Småhus 0/14 16711 Klippan Del av kv Lejonet,Hermelinen och kv Tigern Kommunal Flerbostadshus/småhus 60/3 939 Ljungbyhed Del av Ljungby 1:3 Kommunal Småhus 0/11 8839 Ljungbyhed Del av Ljungby 1:3 mfl Kommunal/privat Småhus 0/54 25541 Ljungbyhed Ljungbyheds samhälle Privat Småhus 0/1 478 Ljungbyhed Ljungbyhed samhälle 5:41 Kommunal Småhus 0/2 1852 Ljungbyhed Brohuset 1:26 Privat Flerbostadshus/småhus 80/40 31008 S�dsvig Del av S�dsvig 2:85 Kommunal Småhus 0/18 15719 S�dsvig S�dsvig 2:85 Kommunal Småhus 0/2 1000 S�dsvig S�dsvig 2:34 mfl Kommunal Småhus 0/2 214 S�dsvig Mölleto�a 1:11, Övarp 4:3 Kommunal Småhus 0/81 S�dsvig S�dsvig 1:2, 1:16, 1:32, 1:55 samt 1:45 Privat Småhus 0/10 8751 Östra Ljungby Östra Ljungby 7:5, del av i förlängningen av Kommunal Småhus 0/2 831 Gullvivevägen söder Östra Ljungby Östra Ljungby 7:5, del av i förlängningen av Kommunal Småhus 0/2 588 Gullvivevägen norr Östra Ljungby Bolestad 35:2 Hästgårdar Privat Småhus 0/10 1500 Tabell 10: Klippan kommuns planberedskap i gällande detaljplaner. PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV 76 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Östra Ljungby Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 0 84 Pågående 0 0 Prognos 2032 0 62 Antal bostäder som byggrä�en möjliggör S�dsvig Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 0 113 Pågående 0 0 Prognos 2032 0 20 Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Hyllsto�a Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 0 102 Pågående 0 0 Prognos 2032 0 0 Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Klippan väst Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 266 42 Pågående 85 14 Prognos 2032 85 14 Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Klippan mi� Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 120 148 Pågående 0 20 Prognos 2032 120 114 ybgnujL artsÖ givsd�S a�otsllyH tsäv nappilK �im nappilK DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV 77 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Klippan öst Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 0 59 Pågående 0 0 Prognos 2032 0 9 Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Pappersbruket Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 0 74 Pågående 0 60 Prognos 2032 0 0 Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Ljungbyhed Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 80 108 Pågående 0 0 Prognos 2032 0 14 Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Ljung Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 0 240 Pågående 0 0 Prognos 2032 0 31 Antal bostäder som byggrä�en möjliggör Färingto�a Flerbostadshus Småhus Total byggrä� 0 7 Pågående 0 0 Prognos 2032 0 5 tsö nappilK nappilK dehybgnujL gnujL a�otgniräF tekurbsreppap DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV 78 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS KOMMUNALT RIKTLINJER FÖR MARKINNEHAV MARKANVISNING OCH Att ha ett strategiskt kommunalt markinnehav är EXPLOATERINGSAVTAL en grundläggande faktor för att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik vilket är avgörande för MARKANVISNING bostadsproduktionen och olika typer av upplåtelseformer. Genom att kommunen äger Ett markanvisningsavtal reglerar förut- mark i goda lägen kan kommunen möta efter- sättningarna för projektet och dess genom- frågan på byggbar mark både för kommunala förande, och kan innehålla exempelvis ändamål och privata intressen, och på så sett kan för bebyggelsen, dess volym, villkor och detaljplaner tas fram, infrastruktur byggas ut allmänna anläggningar. Avbryts projektet ger och markanvisning genomföras. det ingen rätt till ekonomisk ersättning för byggherren eller rätt till ny markanvisning. Om Klippans kommun har ett relativt stort mark- det är uppenbart att byggherren inte fullföljer innehav i Klippans tätort samt i de mindre projektet eller om parterna inte kommer överens orterna Östra Ljungby, Stidsvig och om villkoren för marköverlåtelse, har Ljungbyhed. Sedan det förra bostads- kommunen rätt att återta markanvisningen. försörjningsprogrammet togs fram har det kommunala markinnehavet minskat med cirka Marköverlåtelseavtal ska tecknas inom tiden för 4%. markanvisningsavtalet. Om marköverlåtelse- avtal inte tecknas inom avtalstiden upphör Ett viktigt verktyg för kommunens arbete med markanvisningen att gälla och kommunen kan bostadsförsörjning är kommunens markinnehav anvisa marken till annan byggherre. För mark i kombination med riktlinjerna för mark- som är planlagd gäller mark- anvisningen anvisning och exploateringsavtal. Detta ger normalt i 6 -12 månader. Tiden kan eventuellt kommunen goda möjligheter att styra hur förlängas i de fall byggherren aktivt drivit inriktningen på bostadsbyggandet ska se ut, till arbetet och att förseningen inte beror på exempel gällande upplåtelseformer, bostads- byggherren eller att de specifika förut- storlek och genomförandetid. PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV 79 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING DEL 2 - UNDERLAG OCH ANALYS sättningarna för området kräver det. För Parter Vanligen kommun och exploatör områden som ska planläggas gäller mark- (markägare) anvisningen normalt i 24 månader. Tiden kan eventuellt förlängas i de fall byggherren aktivt Villkor Villkor för a� avtalet ska träda i kra� som exempelvis drivit arbetet och att förseningen inte beror på lagakra�vunnen detaljplan byggherren eller att de specifika förut- sättningarna för området kräver det. Plankostnad Planavtal eller planavgi� i bygglov Mark- Arealer, avstående och �llträdande Vinner detaljplanen inte laga kraft har bygg- överlåtelser fas�gheter, ersä�ningar herren inte rätt till ekonomisk ersättning eller Utredningar Förberedande utredande inför rätt till ny markanvisning. I de fall plan- planläggning och byggna�on. läggning ska bekostas av byggherren tecknas Ansvar för u�örande och kostnad ett planavtal. Exploaterings Åtgärder inom allmän plats. Vad ska -åtagande byggas. Vem u�ör och bekostar EXPLOATERING Projektering Vem u�ör och bekostar projektering av allmän plats Ett exploateringsavtal ska hantera de frågor som krävs för detaljplanens genomförande, det vill Garan�- Förfarande vid slut- och åtagande garan�besiktning samt säga hur kostnader och ansvar ska regleras överlämnande av allmän plats mellan exploatören å ena sidan och andra intressenter å andra sidan. Andra intressenter Inmätning Över och under mark på allmän plats kan vara kommunen eller samfällighets- föreningar (exempelvis vägföreningar) med VA- O�ast ne�obelopp a� betala �ll flera. Listan till vänster visar vad som frekvent anslutning kommunen förekommer i exploateringsavtal. Utöver detta Gatu- Inget u�ag e�er exploatörens tillkommer reglering som är specifikt för det kostnader iordningställande aktuella objektet. Parkerings- Eventuell punkt behov Brister i Möjlighet för kommunen a� u�örande slu�öra exploateringen Säkerhet Möjlighet för kommunen a� finansiera brister Överlåtelse Krävs i regel ny� avtal med ny part exploaterings -avtal Med- Möjlighet för kommunen a� ta ut finansiering ersä�ning för del av kostnad för bidrag �ll byggande av statlig väg eller järnväg PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV 80 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING SAMMANFATTNING PLANBEREDSKAP OCH KOMMUNALT MARKINNEHAV Kommunen har god teore�sk planberedskap med cirka 1400 möjliga bostäder enligt gällande detaljplaner, men många planer är inaktuella och behöver revideras. Behov av uppdatering av äldre planer: Många detaljplaner är inte längre relevanta och behöver revideras och uppdateras för a� säkerställa a� de möter aktuella och fram�da behov. Kommunen äger strategisk mark i tätorter och småorter men har minskat si� innehav med 4% sedan �digare program. E� starkt kommunalt markinnehav möjliggör effek�v planering och genomförande av bostadsprojekt genom markanvisnings- och exploateringsavtal. Strategiskt markinnehav är avgörande. Kommunens förmåga a� äga och kontrollera mark är nyckeln för a� kunna påverka bostadsutbudet, särskilt i lägen med hög e�erfrågan. För a� främja flexibilitet i bostadsbyggandet behöver det kommunala markinnehavet stärkas. A� främja en levande landsbygd genom möjligheter �ll boende nära naturen är vik�gt för kommunens mångfald av boendemiljöer. Områden med låg byggak�vitet behöver stöd och resurser för a� jämna ut bostadsutvecklingen över kommunen. Utvärdera poten�alen för bostadsutveckling i mindre ak�va områden för a� s�mulera balanserad �llväxt. HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 2026-2030 Tjänsteskrivelse 2026-03-13 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kristina Baron Kommunsekreterare Socialnämndens ej verkställda beslut enligt Sol och LSS, kvartal 4 2025 2025/181 Beskrivning av ärendet Det åligger kommunen att kvartalsvis rapportera in ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. De ärenden som ska rapporteras är de där verkställighet dröjt mer än tre månader från beslutsdatum. I rapporten ska det framgå när beslut är fattat, om ärendet är verkställt eller ej samt skälet till fördröjningen. Rapport är inlämnad till IVO. Socialnämnden rapporterar sammanställning för ej verkställda beslut för kvartal 4, 2025. Hållbar utveckling Bedöms inte vara relevant i detta rappoteringsärende. Beslutsunderlag Protokollsutdrag socialnämnden 2026-02-25, § 25 Bilaga 1 – Rapportering till nämnd, kvartal 4, 2025 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera informationen. Beslut skickas till Socialnämnden Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör PROTOKOLL Socialnämnden 2026-02-25

§67 Detaljplan för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 med flera - Antagande 2024/33 Beskrivning av ärendet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippans tätort. Detta är en förutsättning för att Trafikverket järnvägsplan ska kunna godkännas. Planområdet omfattar cirka 33 000 m² (kvadratmeter) och berör nio fastigheter. Klippans kommun äger sju av dessa: Klippan 3:145, Klippan 3:15, Klippan 3:35, Kungsfiskaren 2, Kungsfiskaren 3, Kungsfiskaren 4 och Rapphönan 1. Av de övriga fastigheterna ägs Klippan 3:1, som omfattar järnvägsspåret, av Trafikverket, medan Kungsfiskaren 5 är i privat ägo. Inlösen av den del av Kungsfiskaren 5 som ingår i planförslaget hanteras inom Trafikverkets järnvägsplan. Förslaget har varit ute på granskning under perioden 2025-04-24 till 2025-05-19. Förslaget har sänts till myndigheter, ledningsägare samt boende i området. Förslaget har också tillgängliggjorts för allmänheten och andra intresserade genom publicering av granskningshandlingarna på kommunens hemsida. Under granskningstiden har ett yttrande inkommit från Lantmäteriet. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från Arbetsutskottet 2025-06-02, § 37 Tjänsteskrivelse av planarkitekt, 2025-05-20 Plankarta, 2025-05-20 Planbeskrivning, 2025-05-20 Granskningsutlåtande, 2025-05-20 Tjänsteskrivelse av planarkitekt, 2025-06-10 Beslut Plan- och byggnämnden föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 med flera under förutsättningen att tilläggsavtalet till medfinansieringsavtalet mellan Trafikverket och kommunen är undertecknat. PROTOKOLL Plan- och byggnämnden 2025-06-16 Beslut skickas till Planarkitekt Kommunfullmäktige ____ PROTOKOLL Plan- och byggnämndens arbetsutskott 2025-06-02

§111 Beslut om antagande - Detaljplan för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 m.fl. 2023/371 Beskrivning av ärendet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippans tätort. Detta är en förutsättning för att Trafikverket järnvägsplan ska kunna godkännas. Planområdet omfattar cirka 33 000 m² (kvadratmeter) och berör nio fastigheter. Klippans kommun äger sju av dessa: Klippan 3:145, Klippan 3:15, Klippan 3:35, Kungsfiskaren 2, Kungsfiskaren 3, Kungsfiskaren 4 och Rapphönan 1. Av de övriga fastigheterna ägs Klippan 3:1, som omfattar järnvägsspåret, av Trafikverket, medan Kungsfiskaren 5 är i privat ägo. Inlösen av den del av Kungsfiskaren 5 som ingår i planförslaget hanteras inom Trafikverkets järnvägsplan. Förslaget har varit ute på granskning under perioden 2025-04-24 till 2025-05-19. Förslaget har sänts till myndigheter, ledningsägare samt boende i området. Förslaget har också tillgängliggjorts för allmänheten och andra intresserade genom publicering av granskningshandlingarna på kommunens hemsida. Under granskningstiden har ett yttrande inkommit från Lantmäteriet Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-06-11, § 128 Tjänsteskrivelse av planarkitekt 2025-06-10 Plankarta, 2025-05-20 Planbeskrivning, 2025-05-20 Granskningsutlåtande, 2025-05-26 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 med flera under förutsättningen att tilläggsavtalet till medfinansieringsavtalet mellan Trafikverket och kommunen är undertecknat. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-08-13 Beslut skickas till Plan- och byggnämnden ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-06-11

KF §115 2022, KS 2022/109. I enlighet med pågående järnvägsplan för Klippan, förlängt mötesspår och höjd hastighet krävs att planskildheten för Ladugårdsvägen placeras längre österut än i tidigare alternativ, för att lutningskrav för vägen ska uppfyllas, och läget för cirkulationsplatsen på Fabriksallén ska bibehållas. Flytt av läget för planskildheten österut och arbetsytan under byggtiden medför ett större markintrång på fastigheten Kungsfiskaren 3 än vad som tidigare bedömts. Det innebär att hela den aktuella fastigheten måste lösas in. Trafikverket har tagit fram ett tilläggsavtal till medfinansieringsavtalet för att hantera den uppkomna situationen, se bifogad handling Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun. Ekonomiska perspektiv Trafikverket finansierar inköp av fastigheten Kungsfiskaren 3 med 50% och Kommunen med 50%. Fastigheten är redan inköpt, beslutad 2022-05-15 KSAU §93. Köpeskillingen för Kungsfiskaren 3 var 1,2 mnkr vilket innebär att kommunen kommer att få en intäkt från Trafikverket på 0,6 mnkr. Kommunen fakturerar Trafikverket för Trafikverkets andel av de faktiska kostnaderna för marklösen för Kungsfiskaren 3 när tilläggsavtalet är beslutat och undertecknat. Hållbar utveckling Avtalet är en del i detaljplanearbetet för den planskilda korsningen Ladugårdsvägen järnvägen. Hållbarhetsaspekten hanteras inom detaljplaneprocessen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-01-19 Tjänsteskrivelse, från projektledare, daterad 2026-01-19 Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avtalet, Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun Beslut skickas till Projektledare, Ida Ljungdahl Ekonomichef, Peter Bellander Trafikverket, Helena Rosenlind Ida Ljungdahl Mathias Karlsson Projektledare Teknisk chef AVTAL 1 (6) Ärendenummer Dokumentdatum Konfidentialitetsnivå TRV 2025/57006 2025-12-16 1 Ej känslig Motpartens ärendenummer 022/109 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT Tillägg till medfinansieringsavtal gällande en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, Klippans kommun Detta avtal avser planläggningsprocessen och/eller byggande för åtgärder och innefattar: ☒ Medfinansiering från annan part till statlig infrastruktur ☐ Samfinansiering med olika statliga anslag/finanser ☐ Samverkan där respektive part äger sin anläggning och finansierar sin del ☒ Samverkan där annan part äger och finansierar sin anläggning och Trafikverket - bevakar genomförandet när anläggningen är i anslutning till statens anläggning, eller - får i uppdrag att genomföra åtgärden Mellan nedanstående parter träffas härmed tilläggsavtal till Medfinansieringsavtal avseende en planskildhet mellan järnvägen och Ladugårdsvägen i Klippan, nedan Medfinansieringsavtalet (TRV 2022/141118), enligt följande:

§128 Beslut om antagande - Detaljplan för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 m.fl. 2023/371 Beskrivning av ärendet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en planskild korsning mellan Skånebanan och Ladugårdsvägen i Klippans tätort. Detta är en förutsättning för att Trafikverket järnvägsplan ska kunna godkännas. Planområdet omfattar cirka 33 000 m² (kvadratmeter) och berör nio fastigheter. Klippans kommun äger sju av dessa: Klippan 3:145, Klippan 3:15, Klippan 3:35, Kungsfiskaren 2, Kungsfiskaren 3, Kungsfiskaren 4 och Rapphönan 1. Av de övriga fastigheterna ägs Klippan 3:1, som omfattar järnvägsspåret, av Trafikverket, medan Kungsfiskaren 5 är i privat ägo. Inlösen av den del av Kungsfiskaren 5 som ingår i planförslaget hanteras inom Trafikverkets järnvägsplan. Förslaget har varit ute på granskning under perioden 2025-04-24 till 2025-05-19. Förslaget har sänts till myndigheter, ledningsägare samt boende i området. Förslaget har också tillgängliggjorts för allmänheten och andra intresserade genom publicering av granskningshandlingarna på kommunens hemsida. Under granskningstiden har ett yttrande inkommit från Lantmäteriet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse av planarkitekt 2025-06-10 Plankarta, 2025-05-20 Planbeskrivning, 2025-05-20 Granskningsutlåtande, 2025-05-26 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för planskild korsning i Klippans tätort, del av Klippan 3:145, Klippan 3:35 med flera under förutsättningen att tilläggsavtalet till medfinansieringsavtalet mellan Trafikverket och kommunen är undertecknat. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-06-11 Beslut skickas till Plan- och byggnämnden ____ PROTOKOLL Plan- och byggnämnden 2025-06-16

§133 Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030 2025/67 Beskrivning av ärendet Bibliotekschef Annika Toft föredrar ärendet. I enlighet med bibliotekslagen (2013:801) är biblioteksplanens uppgift att ange mål, inriktning och prioriterade utvecklingsområden för kommunens biblioteksverksamhet. Planen ska fungera som ett övergripande strategiskt dokument som tydliggör bibliotekens roll i kommunen och hur verksamheten bidrar till de kommunövergripande målen. Det är därför inte biblioteksplanens uppgift att i detalj beskriva formerna för en gemensam handlingsplan mellan förvaltningarna eller att reglera operativa frågor såsom ansvarsfördelning kring personal, lokaler eller mediainköp. Sådana frågor hanteras mer ändamålsenligt i separata samarbetsdokument mellan berörda förvaltningar. Biblioteksplanen ska spegla rådande beslut och fastställda inriktningar och inte pågående utredningar eller framtida möjligheter som ännu inte är formellt beslutade. Därav är det inte aktuellt att i biblioteksplanen beskriva eller omnämna sådant som ännu inte är politiskt beslutat, såsom planerna på ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby. Kultur- och fritidsförvaltningen delar uppfattningen att Biblioteksplan för Klippans kommun 2025–2030 ska beslutas och godkännas i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan det upptas för beslut i kommunstyrelsen, för att säkerställa gemensam förankring och samordning mellan berörda nämnder. Utifrån inkommit yttrande gör kultur- och fritidsförvaltningen bedömningen att: 1. Det inte är biblioteksplanens uppgift att beskriva formerna för en gemensam handlingsplan mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. 2. Det inte är aktuellt att i biblioteksplanen beskriva eller omnämna planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby, eftersom frågan ännu inte är politiskt beslutad. 3. Kultur- och fritidsförvaltningen delar uppfattningen att Biblioteksplan för Klippans kommun 2025–2030, ska beslutas och godkännas i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan det upptas för beslut i kommunstyrelsen. PROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2025-12-10 Beslutsunderlag Biblioteksplan Klippans kommun 2025-09-22 Tjänsteskrivelse från Bibliotekschef 2025-11-21 Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030, samt att lämna förvaltningens yttrande som sitt remissyttrande till kommunstyrelsen. Beslut skickas till Bibliotekschef Annika Toft Skolchef Caroline Ekstrand Verksamhetschef grundskola och anpassad skola Mattias Adolfsson ____ Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030 Biblioteksplan för Klippans kommun 2025-2030 Beslutad av: Kommunfullmäktige, den XX-XX-20XX Dokumentansvarig: Diarienummer: Senast reviderad: Giltig till: Innehåll Inledning ................................................................................................................................ 3 Bibliotekens uppdrag .............................................................................................................. 3 Begreppsförklaring ................................................................................................................. 4 Folkbiblioteken ....................................................................................................................... 4 Organisation ........................................................................................................................... 4 Folkbibliotekens fokusområden .............................................................................................. 5 Demokrati och delaktighet ................................................................................................. 5 Läsfrämjande ..................................................................................................................... 5 Tillgänglighet ...................................................................................................................... 6 Skolbiblioteken ....................................................................................................................... 6 Organisation ........................................................................................................................... 6 Grundskolan ....................................................................................................................... 6 Förskolan ............................................................................................................................ 7 Gymnasieskolan ................................................................................................................. 7 Genomförande ....................................................................................................................... 7 Uppföljning ............................................................................................................................. 7 Revidering ............................................................................................................................... 8 Styrande och vägledande dokument ....................................................................................... 9 Internationella ........................................................................................................................ 9 Nationella ............................................................................................................................... 9 Regionala ................................................................................................................................ 9 Kommunala ............................................................................................................................ 9 Övrigt ...................................................................................................................................... 9 Gemensam biblioteksplan Bibliotek Familjen Helsingborg .................................................... 10 Inledning Alla kommuner ska enligt bibliotekslagen (2013:801) ha en biblioteksplan för sin verksamhet. Hur biblioteksplanerna utformas och används följs i sin tur upp av Kungliga biblioteket, tillsam- mans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna. Biblioteksplan 2025-2030 gäller för de kommunalt finansierade biblioteken i Klippans kommun, vilket innefattar både folk- och skolbibliotek. Biblioteksplan 2025-2030 ersätter biblioteksplan 2021-2024 som styrande dokument för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen har som utgångspunkt de lagar, riktlinjer och styrdokument på kommunal, reg- ional, nationell och internationell nivå som påverkar folk- och skolbibliotekens verksamhet i Klippans kommun. Barnrättsperspektivet ska alltid finnas med i arbetet, vilket innebär att barnkonventionen ska vara utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Bibliotekens uppdrag Enligt bibliotekslagen ska folk- och skolbiblioteken verka för det demokratiska samhällets ut- veckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verk- samhet i övrigt (Bibliotekslagen §2). Biblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt per- soner som tillhör bibliotekslagens prioriterade grupper: personer med funktionsnedsättning, nat- ionella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska (Bibliotekslagen 4 & 5§). Det innebär bland annat att ge extra stöd till personer med funktionsnedsättning, att sprida kunskap om de nationella minoriteternas kultur och att erbjuda böcker och information på andra språk än svenska. Folkbiblioteken har i uppdrag att främja läsning och tillgång till litteratur samt ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läs- ning. Folkbiblioteken ska också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan an- vändas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet (Bibliotekslagen 7 & 8§). I ett allt mer digitaliserat samhälle där teknik för kommunikation, informationshantering och AI utvecklas i snabb takt har folkbiblioteken en viktig uppgift att vägleda och tillhandahålla digitala verktyg. Skolbiblioteken har i uppdrag att, utöver de ändamål som anges i bibliotekslagen, främja läsning och medie- och informationskunnigheten, MIK (Skollagen kap 2, 24b§). Genom att främja ele- vernas medie- och informationskunnighet ges eleverna förmågor att värdera källor, bilda egna åsikter och deltaga i det demokratiska samhället. Framöver kan folkbiblioteken komma att få en roll i det civila försvaret. MSB har nämnt biblio- tekens samhällsviktiga funktion i att skydda kulturarvet och enligt Totalförsvarspropositionen 2025–2030 kan biblioteken vara med och bidra till att det civila försvarets mål uppnås. Det finns i dagsläget inget tydligt uppdrag eller formulering kring hur bibliotekens bidrag skulle kunna se ut men Totalförsvarets forskningsinstitut lyfter i rapporten Bibliotekens roll i det civila försvaret fyra områden där folkbiblioteken skulle kunna ha en roll: kunskapsuppbyggnad och samhällsin- formation, att främja kultur, demokrati och det fria ordet, bibliotek som samlingar och bibliotek som samlingsplatser. Rapporten pekar också på att arbetet och planeringen kring bibliotekens roll behöver ske i den enskilda kommunen men då biblioteken är en lagstadgad verksamhet be- höver denna också ingå i beredskapsplaneringen. Begreppsförklaring Folkbibliotek: Ett folkbibliotek är ett bibliotek som är tillgängligt för allmänheten. Varje kom- mun ska enligt bibliotekslagen ha folkbibliotek. I Klippans kommun är folkbiblioteken en del av Kultur- och fritidsförvaltningen. Skolbibliotek: Bibliotek tillgängligt för skolans elever och personal. Enligt skollagen ska ele- verna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ha tillgång till ett skolbibliotek. I Klippans kommun är skolbiblio- teken en del av Barn- och utbildningsförvaltningen. Integrerat folk- och skolbibliotek: Ett bibliotek som fungerar som bibliotek både för allmän- heten och skolans elever och personal. Meröppet bibliotek: Ett folkbibliotek som är öppet och tillgängligt för registrerade besökare ut- anför ordinarie öppettider. Hela Klippan läser: Projekt som nu är en permanent del av folkbibliotekets verksamhet. Består av en separat boksamling som görs tillgänglig på platser utanför bibliotekslokalerna. Lån och återlämning av material från samlingen kräver inget lånekort och ingen registrering. Boken kommer: Boken kommer innebär att om man på grund av ålder, långvarig sjukdom eller funktionsvariaton inte kan ta sig till biblioteket, kan få medier hemlevererade till sin bostad. Ett sätt att tillgängliggöra biblioteket. Folkbiblioteken Organisation Folkbiblioteksorganisationen i Klippans kommun består av huvudbiblioteket i Klippan samt biblioteksfilialerna i Ljungbyhed och Östra Ljungby. Huvudbiblioteket i Klippan är ett integre- rat folk- och gymnasiebibliotek och fungerar som skolbibliotek för Åbyskolans elever och per- sonal. Klippans bibliotek har öppet med bemanning sju dagar i veckan. Under sommarperioden juli-augusti har huvudbiblioteket stängt på helgerna. Biblioteksfilialerna i Ljungbyhed och Östra Ljungby har öppet två dagar i veckan. Sedan våren 2024 är alla biblioteken meröppna bibliotek och tillgängliga för registrerade besökare alla dagar i veckan klockan 9-21, året runt. I allaktivitetshuset Sågen finns en mindre boksamling där besökare inom ramen för Hela klippan läser, kan låna och lämna böcker och tidskrifter. Klippans folkbibliotek är en del av samarbetet Familjen Helsingborg. I samarbetet ingår 11 kommuner i nordvästra Skåne och biblioteken samverkar bland annat kring att stärka biblio- teken som mötesplats. Genom den gemensamma bibliotekskatalogen ges användarna tillgång till ett brett och varierat medieutbud. Bibliotek Familjen Helsingborgs biblioteksplan är med som bilaga i Klippans kommuns biblioteksplan. Folkbibliotekens fokusområden Utifrån det uppdrag som definieras i bibliotekslagen samt utifrån övriga styrdokument verksam- heten har att förhålla sig till har vi i Klippan valt att formulera tre viktiga fokusområden för folkbibliotekens verksamhet. Demokrati och delaktighet Folkbiblioteksverksamheten i Klippan ska präglas av öppenhet och neutralitet. Det är en verk- samhet som ska vara tillgänglig för alla och anpassad efter våra besökares behov. Ett allsidigt och kvalitativt utbud av medier och tjänster bidrar till att stärka invånarnas möjlig- het till fri och jämlik tillgång till information. Folkbiblioteken i Klippan verkar för det demokratiska samhällets utveckling bland annat genom att främja dialog och delaktighet. Med författarbesök, workshops, utställningar och föreläs- ningar skapas en arena där samtal, debatt och lärande bidrar till både kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Den digitala arenan är för många fortfarande svårtillgänglig och digitala baskunskaper är ibland en förutsättning för att kunna vara en del av samhället i stort. Genom handledning och vägled- ning vill folkbiblioteken i Klippan bidra till att stärka det digitala självförtroendet och minska det digitala utanförskapet. En viktig del av bibliotekens demokratiarbete berör också medskapande och delaktighet. Att bjuda in till dialog och ta tillvara synpunkter utvecklar biblioteksverksamheten men ger också besökarna en möjlighet till inflytande, delaktighet och medskapande. Genom delaktighet och medskapande vill biblioteken bidra till att motverka utanförskap och ensamhet. Läsfrämjande Folkbiblioteken är en av de viktigaste läsfrämjande aktörerna i samhället och folkbiblioteken i Klippan ska främja läsning och tillgång till litteratur och berättelser i olika format och språk. Genom Hela Klippan läser ges möjlighet att ta del av och upptäcka böcker på andra platser än på biblioteket. Folkbibliotekens läsfrämjande uppdrag innefattar alla men barn och unga är en prioriterad mål- grupp. Fokus för folkbiblioteken i Klippan är barn och ungas fritidsläsning men folkbiblioteken samarbetar med BVC, förskolor och skolor för att ge möjlighet att väcka läslust, stärka läsför- mågan och intresset för läsningen på flera nivåer. På så sätt läggs grunden för det livslånga lä- randet och läsandet blir en utjämnande kraft som ökar delaktigheten i samhället och bidrar till fantasi och kreativitet hos barn och unga. Vad gäller vuxnas läsning strävar folkbiblioteken i Klippan efter att skapa engagemang och ny- fikenhet genom ett brett, aktuellt och kvalitativt utbud av medier och arrangemang. Läsning är en central del av det livslånga lärandet och att främja läsning bland vuxna är en strategisk insats både för att öka bildning och för att ge en ökad delaktighet i samhället. Läsning ger möjlighet till rekreation, att vidga sina perspektiv och till kompetensutveckling. Genom att uppmuntra vuxna till att läsa utifrån egna intressen och behov kan läsning bli en del av den personliga ut- vecklingen och bidra till ökad livskvalitet och som vuxen kan man bli en läsande förebild för den yngre generationen. Alla, såväl barn, unga och vuxna, ska ha möjlighet att läsa på sina villkor, Det finns olika sätt att ta till sig text på, så kallad tillgänglig läsning, som ger möjlighet att lyssna på texter samtidigt som man ser den, eller taktil läsning där man med hjälp av känselsinnet tar del av texter. Dessa åtgärder syftar till att främja inkludering och öka delaktigheten i samhället och därmed bidra till en demokratisk utveckling. Tillgänglighet Folkbiblioteken i Klippan ska vara en trygg plats där alla känner sig välkomna. Generösa öppet- tider, anpassade lokaler och tydlig information är saker som bidrar till att skapa ett inkluderande och tillgängligt bibliotek för alla. Bibliotekslagen gör gällande att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. I det sammanhanget är den kognitiva tillgängligheten1 en viktig del av vårt tillgänglighetsarbete. De anpassade medier som finns tillgängliga på våra folkbibliotek i form av bland annat tal- böcker, storstilsböcker, lättläst material och punktskrift bidrar till läsning och informationsin- hämtning utifrån varje individs förutsättning. Det digitala biblioteket ger också användarna möjlighet att ta del av biblioteks utbud oberoende av tid och plats. Med hjälp av en anpassad och lättillgänglig hemsida kan användarna hantera biblioteksärenden, söka i bibliotekskatalogen, låna olika typer av e-media och använda sig av bibliotekens gemensamma databaser. Verksamheter som Boken kommer gör biblioteksverksamheten tillgänglig för de individer som av olika anledningar inte kan besöka det fysiska biblioteksrummet. Skolbiblioteken Organisation Grundskolan Det finns sju kommunala skolenheter på grundskolenivå i Klippans kommun; fyra av dem har årskurs F-6, en av dem årskurs 7-9 och en årskurs F-9. Anpassad grundskola ligger i anslutning till högstadieskolan i centralorten. Två av de sex grundskolorna i kommunen har tillgång till be- mannade skolbibliotek med fackutbildad bibliotekarie på totalt 0,6 heltidstjänst, övriga grund- skolor har personal som har del av sin tjänst, och ett uttalat ansvar för respektive skolbibliotek. Utifrån lagändringen har BUF under hösten 2025 tillsatt en centraltjänst om 100%. Inom ramen för denna tjänst arbetar vi med att vidareutveckla skolbiblioteken på en förvaltningsövergri- pande nivå. Totalt sett är det 1,4 tjänst som arbetar aktivt med skolbiblioteksutveckling på 1 Kognitiv tillgänglighet handlar om att göra information, tjänster och miljön i biblioteket lättare att för- stå och använda för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Målet är att alla, oavsett hur man tar in eller bearbetar information, ska kunna känna sig trygga, hitta det de söker och delta på lika villkor. Det innebär till exempel tydlig information och en lugn och lättöverskådlig miljö. central nivå. Alla grundskolor, utom en, har, eller kommer under planperioden att få, tillgång till bibliotekssystemet som är gemensamt för Familjen Helsingborg där Klippans kommun ingår. Fokusområden I enlighet med de nya lagen from 2025 ska skolbiblioteken fortsättningsvis byggas upp och be- mannas med i första hand utbildade bibliotekarier och i andra hand personal som har en relevant akademisk utbildning. Bemanningen ska vara sådan att den uppnår syftet med skolbibliotek som beskrivs ovan. Varje skolenhet ansvarar för att skriva sin egen handlingsplan för skolbibliotek som ska revideras regelbundet. Handlingsplanerna ska utgå från den egna verksamhetens behov och beskriva hur syftet ska uppnås. Varje skolenhet ska även ta fram en MIK-plan som beskri- ver hur skolbibliotekarie och pedagoger kan samarbeta för att främja elevernas medie- och in- formationskunnighet. Förskolan I kommunen finns sju förskolor som alla har tillgång till litteratur på sin egen enhet. Alla försko- lor har även möjlighet att boka någon av de gemensamma temaboklådor som finns i kommunen. Den centrala skolbibliotekstjänsten arbetar mot förskolorna för att sträka det läsfrämjande arbe- tet. Material och information läggs upp i en gemensam kanal i Teams. Gymnasieskolan Gymnasiebibliotekets syfte är att främja elevers läsning och språkutveckling bland annat genom att ha ett aktuellt och väl sammansatt mediebestånd, genom att hjälpa elever med läsnedsättning att få tillgång till talböcker, genom att genomföra lässtimulerande insatser, genom att ha läspro- jekt i samarbete med pedagogerna, genom att ha läsgrupper i biblioteket i samråd med pedago- gerna. Gymnasiebiblioteken har även som syfte att stödja elevernas lärande genom att undervisa i bibliotekskunskap och informationssökning (MIK) och att hjälpa elever att fjärrlåna litteratur till olika former av skolarbeten. Klippans gymnasier har en utbildad bibliotekarie och tillgång till integrerat folk- och skolbiblio- tek alla skoldagar mellan 10 och 16. Genomförande Viktigt för genomförandet av biblioteksplanen är att en dialog sker kontinuerligt mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Varje förvaltning ansvarar för genomförande och uppföljning. Handlingsplaner eller motsvarande ska tas fram inom respektive förvaltning för att förverkliga de fokusområden som är utpekade i biblioteksplanen. För gemensamma prioriteringar för folk- och skolbiblioteken ska genomförandet ske i samver- kan mellan förvaltningarna. Uppföljning Genom årlig uppföljning av handlingsplaner säkerställs att biblioteksplanens fokusområden följs upp. Årlig uppföljning av verksamheten sker inom ramen för förvaltningarnas ordinarie plane- rings- och uppföljningsarbete. Revidering Biblioteksplanen beskriver den riktning det strategiska arbetet med folk- och skolbiblioteken som satts från 2025. Utvecklingen i samhället kan komma att påverka denna inriktning såsom den tekniska utvecklingen och befolkningsutvecklingen. Behovet av revidering och aktualitets- prövning är på sin plats senast 2030. Detta betyder inte att hela biblioteksplanen behöver skrivas om men att en översyn görs där man tar ställning till om biblioteksplanen fortfarande är aktuell som strategiskt dokument. Styrande och vägledande dokument Internationella FN:s barnkonvention FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna IFLA/UNESCO:s folkbiblioteksmanifest Agenda 2030 Nationella Bibliotekslag (2013:801) Lag om ändring i skollagen (SFS 2024:1072) Nationell biblioteksstrategi – Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022-2025 Skollag (2010:800) Regionala Regional biblioteksplan 2022-2025 Regional kulturplan för Skåne 2025-2028 Verksamhetsplan Bibliotek Familjen Helsingborg Kommunala Förvaltningsplan Klippans kommuns Hållbarhetsstrategi Övrigt McWilliams, Anna (2024) Bibliotekens roll i det civila försvaret https://www.foi.se/rest-api/report/FOI%20Memo%208635 Totalförsvarspropositionen 2025-2030 AI – kommissionens Färdplan för Sverige Bilaga 1 Gemensam biblioteksplan Bibliotek Familjen Helsingborg Gemensamt har biblioteken inom Familjen Helsingborg tagit fram följande beskrivning av det delregionala samarbetet. Bibliotek Familjen Helsingborg erbjuder invånarna en arena för fri åsiktsbildning och utveckling i det demokratiska samhället. Vi ska vara en viktig medspelare i samhällsutvecklingen, bidra till människors livskvalitet och säkra framtidens biblioteksverksamhet genom ett innovativt arbets- sätt samt genom att tillvarata initiativkraften. Bibliotek Familjen Helsingborgs samarbete ger styrka och energi till både utvecklingsarbete och den dagliga biblioteksverksamheten. Genom samarbetet vill vi ligga i framkant i biblioteksut- vecklingen och fungera som en inspirationskälla. Verksamheten i Bibliotek Familjen Helsingborg utgår från det kommungemensamma arbetet i Familjen Helsingborg. Ledstjärnan för det gemensamma arbetet är ”Bibliotek Familjen Helsing- borg - livskraft i samtiden och framtiden”. Arbetet bedrivs i enlighet med värdegrunden mod, mångfald, möten. Samarbetet Bibliotek Familjen Helsingborg bygger på en gemensam struktur och ett gemensamt utvecklingsarbete. Genom samarbetet stärks bibliotekens möjlighet att inspirera och främja läsandet, ge tillgång till information och digitala mötesplatser. Detta gör vi för alla med särskilt fokus på bibliotekslagens prioriterade målgrupper. Därigenom skapas förutsättningar för lä- rande, upplevelser och delaktighet i det demokratiska samhället. Biblioteken inom Familjen Helsingborg verkar för att: • optimera resursanvändningen för medieförsörjning gällande såväl digitalt som tryckt material • tänka digitalt i allt vi gör, öka synergieffekterna mellan lokalt arbete och det digitala biblioteket och arbeta med att alla bidrar med innehåll till det digitala biblioteket • bygga arbetet på invånarinvolvering och testa, dela, utvärdera och göra om • omvärldsbevaka och kompetensutveckla i linje med vårt uppdrag, samt utveckla det ar- betsplatsnära arbetet • jobba smartare tillsammans för att fördjupa den utåtriktade verksamheten Mod, mångfald & möten bibliotekfh.se PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-10-22

§187 Antagande av biblioteksplan för Klippans kommun 2025- 2030 2025/274 Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har godkänt biblioteksplanen för perioden 2025-2030 och skickat över den till kommunfullmäktige för antagande. Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska varje kommun ha en biblioteksplan som fungerar som ett strategiskt styrdokument för utvecklingen av biblioteksverksamheten. Den föreslagna biblioteksplanen för perioden 2025-2030 har tagits fram i samverkan med berörda aktörer och bygger på bibliotekslagen, skollagen och andra internationella, regionala och kommunala styrdokument. Biblioteksplanen innehåller de områden som folkbiblioteken och skolbiblioteken ska arbeta utifrån för att utveckla biblioteksverksamheten i Klippans kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelning, 2025-10-06 Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämnden 2025-09-17, § 86 Biblioteksplan 2025-2030 Yrkanden Tonny Svensson (M) yrkar att biblioteksplanen återremitteras till kultur- och fritidsnämnden i syfte att nedanstående attsatser utreds och redovisas i planen att biblioteksplanen beskriver formerna för en gemensam handlingsplan, mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, som redogör för samarbetet kring personal, lokaler, mediainköp etc. och som årligen redovisas till facknämnderna, att frågan om planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby beskrivs och omnämns i planen, samt att ärendet efter beredning beslutas och godkänns i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan ärendet upptas för beslut i kommunstyrelsen. PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-10-22 Beslutsgång Ordföranden meddelar att två förslag till besluter föreligger och lyssnar i första hand på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att arbetsutskottet beslutar att återremittera ärendet enligt Tonny Svenssons (M) yrkande. Beslut Arbetsutskottet beslutar att biblioteksplanen återremitteras till kultur- och fritidsnämnden i syfte att nedanstående attsatser utreds och redovisas i planen att biblioteksplanen beskriver formerna för en gemensam handlingsplan, mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, som redogör för samarbetet kring personal, lokaler, mediainköp etc. och som årligen redovisas till facknämnderna, att frågan om planerna kring ett integrerat folk- och skolbibliotek i Östra Ljungby beskrivs och omnämns i planen, samt att ärendet efter beredning beslutas och godkänns i såväl kultur- och fritidsnämnden som barn- och utbildningsnämnden innan ärendet upptas för beslut i kommunstyrelsen. Beslut skickas till Kultur- och fritidsnämnden ____ PROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2026-01-27