Kungjort

Klippan · Möte · Protokoll

kommunstyrelsen8 april 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 53 Val av justeringsperson

beslutstyp: godkännande→ blev nyhet
Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Johan Petersson (S) att jämte ordföranden justera dagens protokoll.

§ 54 Fastställande av föredragningslista

beslutstyp: godkännande→ blev nyhet
Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa föredragningslistan med förändringen att ärende 7. Friskvårdsbidrag till vissa förtroendevalda med uppdrag över 40 %, dras ut.

§ 55 Årsredovisning 2025 för Klippans kommun

beslutstyp: godkännande→ blev nyhet
Beskrivning av ärendet Årsredovisning har upprättats för 2025 med redogörelse över måluppfyllelse för de fem beslutade fullmäktigemålen. Måluppfyllelsen för dessa mäts generellt genom utfallet av nämndernas mål och uppdrag, tillsammans med statistik och resultat från undersökningar och mätningar när sådana finns att tillgå. Av kommunens fem fullmäktigemål bedöms samtliga uppfyllda. Resultatet för 2025 för kommunen uppgår till 38,9 miljoner kronor, jämfört med budget som var 0,5 miljoner kronor. Det är 38,4 miljoner kronor bättre än budget. Och för koncernen uppgår resultatet till 19,8 miljoner kronor. Under 2025 beslutades att förtidsinlösa pensioner på 16 miljoner kronor som belastar årets resultat. Beslutet gynnar framtida år genom att sänka pensionskostnader ytterligare snågot. Jämfört med 2024 har pensionskostnader minskat väsentligt, totalt 44 miljoner kronor inkluderat årets extra inlösen. Jämfört med 2024 har dessutom intäkterna ökat väsentligt som en följd av realisationsvinster och exploateringsvinster, totalt 23 miljoner kronor. Realisationsvinsterna från försäljningarna ger ett överskott om 19 miljoner kronor som till viss del kunnat finansiera andra driftsposter av engångskaraktär. Kommunens resultat på 38,9 miljoner kronor motsvarar 3,0 % av skatter och generella statsbidrag. Det är med god marginal högre än det långsiktiga målet om 2 %. Utvärderat över de 5 senaste åren har kommunen ett genomsnittligt årets resultat på 3 % och uppfyller således målet väl även över tid. Kommunens balanskravsutredning redovisar ett positivt resultat på 33,8 miljoner kronor, varför ingen avsättning till RER föreslås. Kvarstående medel i RUR är 71 miljoner kronor. Budgetföljsamheten i nämnderna är för 2025 god. Kommunen i sin helhet har påverkats av stigande inflation och kostnadsökningar men trots det redovisar endast en nämnd negativ budgetavvikelse. Avvikelsen är marginell sett till kommunensudgetomslutning och påverkas starkt av externa faktorer utom nämndens kontroll. Sammantaget görs bedömningen att kommunens verksamheter har en godudgetföljsamhet och en god måluppfyllelse. Kommunen har nyttjat 93% av sin investeringsbudget efter avdrag med 35% (61% på ursprunglig budget). Inför 2026 budgeterar kommunen ett positivt resultat på 2,3 miljoner kronor. Prognosen för 2026 visar på en positiv utveckling på BNP och antalet arbetade timmar som ger kommunen en bra tillväxt i skatteunderlaget. Osäkerheten i de demografiska förändringarna förväntas skapa utmaningar för våra verksamheter samt att kommunen även framgent har stora\ninvesteringsbehov. Dessa faktorer kommer ställa krav på effektivitet, kostnadskontroll och återhållsamt även under kommande år. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-25, § 65 Tjänsteskrivelse från ekonomichef 2026-03-10, denna skrivelse Årsredovisning Klippans kommun 2025 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen 2025 för Klippans kommun. Beslut skickas till Nämnder och styrelser Revisionen Ledningsgruppen Ekonomiavdelningen

§ 56 Kompletteringsbudget Investeringar 2026

beslutstyp: godkännande→ blev nyhet
Beskrivning av ärendet Kompletteringsbudgeten innehåller investeringsprojekt som inte hunnit avslutas 2025 och behöver överföras till 2026, projekt som flyttas till 2027 eller senare samt ett antal nya investeringsprojekt. Några av de nya investeringarna är förvärv av Karossen 2 och Karossen 4, ombyggnation av Vita huset till konferenscenter och ett nytt passagesystem i kommunens lokaler. De budgeterade investeringarna för 2026 kommer minska med 11,5 miljoner kronor och hamna på 175,1 miljoner kronor. I den totala investeringssumman ingår ett avdrag på 35% vilket medför en genomförandegrad på 65%. Minskningen av totala investeringsanslagen 2026 beror på att större delen av budgetanslaget för Pilagårdssskolan flyttas fram till 2027, på grund av pågående detaljplanearbete, och att anslaget för hårdvaruinvesteringar för EttIT kan tas bort då det bokfördes redan 2025. Ekonomiska perspektiv Utifrån likviditetsplaneringen behöver utrymmet för nya lån utökas med 10 miljoner kronor enligt att-sats nedan. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-25 § 70 Tjänsteskrivelse, denna skrivelse Bilaga 1, specifikation kompletteringsbudget 2026 Bilaga 2, investeringsplan 2026 -29 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa kompletteringsbudget investeringar i enlighet med bilaga 1, med tillägg gällande astighetsköp samt rivning av Lejonet 12 på 7,5 miljoner kronor för lokalisering av LSS- bostäder, att företa nyupplåning med 10 miljoner kronor utöver de 80 miljoner kronor som beslutades\nav fullmäktige i augusti i samband med budget 2026. Beslut skickas till Samtliga nämnder och förvaltningar Ekonomiavdelningen

§ 57 Revidering av förbundsordning för Söderåsens miljöförbund

beslutstyp: godkännande→ blev nyhet
Beskrivning av ärendet På Medlemsrådet för Söderåsens miljöförbund i april 2025 bestämdes att det finns ett behov av att ta fram ett förslag till reviderad förbundsordning kopplat till fördelning av ekonomisk risk vid beslut om rättelse på felandes bekostnad. På medlemsmötet diskuterades att en lämplig lösning kan vara att det är den berörda kommunen som ska stå för kostnaden för en eventuell rättelse på felandes bekostnad. Det bestämdes vidare att det behöver skapas en arbetsgrupp för att ta fram ett sådant förslag. I samråd mellan kommunerna (Svalöv, Klippan, Perstorp och Örkelljunga) bestämdes att detta arbete skulle ske i en arbetsgrupp som skulle samordnas av kommunjurist för Svalövs och Klippans kommuner. Arbetsgruppens uppdrag har varit att ta fram ett förslag på nämnd revidering av förbundsordningen. Arbetsgruppen bestående av kommunjurist för Svalövs och Klippans kommun, kommunjurist i Perstorps kommun samt kommunsekreterare i Örkelljunga kommun har med anledning av uppdraget tagit fram ett förslag på revidering. Under beredningen har kontakt med jurist på SKR tagits vad avser frågan om kostnadsfördelning samt avseende institutet rättelse på felandes bekostnad. Den föreslagna revideringen består i tillägg till förbundsordningen som nedan är fetmarkerade och understrukna. Det föreslås att nedanstående revidering, ska beslutas om och godkännas i respektive kommunfullmäktige. Förslaget på revidering av förbundsordning har tagits fram med beaktande av 14 kap. 4 § regeringsformen där det framgår att kommuner får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Detta innebär, enligt lagkommentarer till 9 kap. 6 § 11 p. Kommunallagen, att den kommunala beskattningsrätten är till förskötseln av den beskattande kommunens egna, men inte andra uppgifter och att regleringen om kostnadsfördelningen mellan\medlemskommuner i ett kommunalförbund inte får stå i uppenbart missförhållande till den ytta som de olika medlemmarna har av förbundet, se Madell & Lundin, Kommunallagen (3 februari 2025, JUNO), kommentar till 9 kap. 6 §. Då åtgärderna i fråga kan innebära extraordinära kostnader kan det uppstå situationer då en solidarisk fördelning av kostnaderna för exempelvis rättelse på felandes bekostnad kan stå i uppenbart missförhållande till ovan redogjord reglering. Detta särskilt om det uppstått ett flertal händelser i en och samma kommun som innebär extraordinära kostnader. En reglering som innebär en solidarisk fördelning av extraordinära kostnader riskerar således att strida mot 14 kap. 4 § regeringsformen. Mot denna bakgrund framstår det som skäligt att den berörda kommunen ska stå för eventuell kostnad för åtgärden. I föreslagen revidering har därutöver beaktats att det kan finnas ett behov av en bredare eglering som även avser att reglera extraordinära kostnader som uppstår på andra sätt, men som är geografiskt kopplade till en specifik kommun. Ett sådant behov finns då en avsaknad av en bredare reglering kan komma att innebära att förbundsordning behöver revideras varje gång som en eventuell händelse som innebär en extraordinär kostnad inträffar. Det föreslås därför en bredare reglering som även kan omfatta andra situationer som kan innebära extraordinära kostnader. Under arbetet med uppdraget har frågan om vem som ska utföra den praktiska rättelsen när beslut om rättelse på den felandes bekostnad har fattats enligt 26 kap. 18 § Miljöbalken, uppkommit. Av Naturvårdsverkets Handbok avseende Operativ tillsyn framgår att det praktiska genomförandet av rättelse på felandes bekostnad sker så att tillsynsmyndigheten anlitar någon som mot ersättning utför åtgärden samt att lagen (1993:1468) om offentlig upphandling gäller för statliga och kommunala myndigheter och att tjänsten måste handlas upp, Naturvårdsverkets Handbok 2001:4 ”Operativ tillsyn”, s 105. Mot bakgrund av bestämmelsens utformning och det som framgår av Naturvårdsverkets Handbok föreslås inte någon revidering av förbundsordningen i detta avseende.\nFöreslagen revidering § 11 Kostnadstäckning och andelar i tillgångar och skulder Kostnaderna för Söderåsens Miljöförbunds verksamhet som inte täcks på annat sätt regleras, med undantag för tredje stycket, genom medlemsbidrag från medlemskommunerna. Medlemsbidraget ska för varje kalenderår räknas upp enligt SKR:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV) med oktober som basmånad. Kostnaderna ska fördelas mellan medlemskommunerna i proportion till kommunernas\invånarantal enligt officiell statistik den 1 november året före verksamhetsåret. Medlemsbidragen ska inbetalas till förbundet kvartalsvis i förskott. Extraordinära kostnader för åtgärder geografiskt kopplade till en specifik kommun och\som inte täcks genom medlemsbidrag eller på annat sätt, ska bekostas av den berörda kommunen. Det kan till exempel gälla ansökan om att Kronofogden ska verkställa beslut, att ansöka om särskild handräckning samt beslut om rättelse på den felandes bekostnad. Innan en åtgärd som kan föranleda en sådan kostnad inleds, ska berörd kommun informeras genom ett e-postmeddelande till kommunens officiella brevlåda. En åtgärd som innebär sådana extraordinära kostnader ska endast vidtas för det fall situationen inte går att lösa på annat sätt. Intäkterna omfattar, utöver medlemsbidragen, avgiftsfinansiering enligt taxa för verksamheten\samt ersättningar för övriga uppgifter åt medlemskommunerna. Förbundet ska verka för att avgiftsnivån (timtaxan) för kontroll och tillsyn ska uppnå 100 procent kostnadstäckning. Cirka 60 procent av förbundets kostnader bör hänföras till den taxe- och avgiftsfinansierade verksamheten. Medlemssamrådet ska årligen föra en dialog med förbundet kring fördelningen mellan förbundets avgifts- respektive skattefinansiering och vad som ingår i de olika delarna. Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad varje medlem tillskjuter i medlemsbidrag till förbundet.\nEkonomiska konsekvenser Avsaknad av en särskild reglering i frågan innebär att en eventuell kostnad fördelas mellan\kommunerna i förhållande till vad varje medlem tillskjuter i medlemsbidrag till förbundet. En ändring av detta på föreslaget sätt kan leda till såväl ökade som minskade kostnader för en\medlemskommun. En ökad kostnad kan uppstå då eventuell extraordinär kostnad kopplad till den egna kommunen inte längre fördelas på samtliga medlemskommuner. Förslaget innebär dock även att kommunen inte kommer att behöva stå för del av kostnad för extraordinär kostnad kopplad till en annan kommun. De eventuella ekonomiska konsekvenserna av förslaget är dock svåra att förutspå, då de beror på flertal olika osäkra omständigheter, varför ekonomiska konsekvenser inte särskilt beskrivs i aktuellt förslag på revidering. Det kan dock nämnas att förslaget kan komma att få ekonomiska konsekvenser för kommunen för det fall det uppstår situationer då det behöver vidtas åtgärder som innebär extraordinära kostnader. Sannolikheten och storleken på eventuella ekonomiska konsekvenser är svåra att förutspå då det beror på eventuella händelser som kan komma att inträffa. Det som dock kan konstateras är att sedan Söderåsens miljöförbund bildades, så har frågan om vem ska stå för extraordinära kostnader i form av rättelse på felandes bekostnad endast aktualiserats i ett fall. Därutöver har det i förfrågan till andra kommunalförbund/gemensamma nämnder som gjorts inom ramen för Söderåsens miljöförbunds arbete framkommit att övriga kommunalförbund på miljörättens område inte har denna fråga reglerad och att detta inte är en fråga som uppstår i någon större utsträckning.\nBeslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-11 § Tjänsteskrivelse 2026-02-03 (Denna skrivelse) Reviderad förbundsordning med spårbara ändringar Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att revidera förbundsordningen för Söderåsens miljöförbund fr.o.m. 2026-05-01 under förutsättning att övriga medlemskommuner fattar likalydande beslut. Jäv På grund av jäv deltar inte Robert Larsson (KD) och Tonny Svensson (M) i handläggning och beslut. Ralf Scott (-) ersätter Robert Larsson och Mikael Persson (C) ersätter Tonny Svensson (M). Beslut skickas till Perstorp, Svalöv och Örkelljunga kommuner Söderåsens miljöförbund Ekonomiavdelningen

§ 58 Svar på motion från Irene Dahl (L) och Mats Olofsson (L) om vägvisning till turistmål

beslutstyp: återremiss→ blev nyhet
Beskrivning av ärendet I Klippans kommun finns flertalet besöksmål som erbjuds besökare. Liberalerna yrkar i sin motion att skyltning till samt tips om turist- och besöksmål ska sättas upp vid järnvägsstationen. Under de kommande åren ska stationsområdet i Klippan byggas om och i samband med detta kommer ny skyltning att behövas. Detta gäller stationsområdets södra sida samt från den norra sidan över bron mot Rönneå och Milgårdarna. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att vi inväntar ombyggnationen av stationsområdet och i samband med det ser över skyltning vid stationsområdet som helhet. Vid stationsområdet finns idag en skylt med information om sevärdheter samt karta över kommunen som även tas med i översynen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunikationschef 2026-02-11 Motion om vägvisning till turistmål Beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för att komplettera svaret med vägvisare på andra platser dit mångaesökare anländer, enligt motionens yrkande. Beslut skickas till Motionärerna

§ 59 Redovisning av årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 för Kommunledningsförvaltningen och Tekniska förvaltningen samt för Klippans kommun som helhet

beslutstyp: information→ blev nyhet
Beskrivning av ärendet Arbetsmiljöverket reglerar i AFS 2023:1 arbetsgivarnas ansvar för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras.\nBland annat ska kommunen årligen följa upp SAM. Uppföljningen fungerar som en summering av årets händelser och aktiviteter som är kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren får själv bestämma i vilken form uppföljningen ska ske.\nKommunens samverkansavtal utgör grunden för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hanteras och redovisas. Detta sker i olika forum som LOSAM (lokal samverkan), FÖSAM (förvaltningssamverkan) och CESAM (central samverkan). Genomförande Klippans kommun har valt att genomföra den årliga uppföljningen i enkätform, som från och med 2025 besvaras i verktyget Brilliant Insight. Själva enkäten är unik och har skapats enbart för Klippans kommun, men grunden består av samma upplägg som används för medarbetarundersökningen. Enkäten har gått ut till 125 verksamheter och svarsfrekvensen är 88 % för hela kommunen. Chefer, skyddsombud och medarbetare besvarar ett antal frågor på en skala 1–5. Det finns en hög igenkänningsfaktor från hur vi arbetar med medarbetarundersökningen så processen har upplevts som smidig, enkel och tidseffektiv.\nAnalys av Kommunledningsförvaltningens och Tekniska förvaltningens enkätsvar Generellt har svaren visat att förvaltningarna förstår kravet på det systematiska arbetsmiljöarbetet. ▪ Kommunledningsförvaltningen De flesta medarbetare känner sig både involverade i och välinformerade om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ansvar och kontaktvägar är tydliga. Skriftliga rutiner är något som till viss\del brister. Genom att utveckla och kommunicera tydliga instruktioner kan man minska osäkerhet och agera snabbare när risker identifieras. Det finns ett fåtal svar (antal inom parentes) som visar på behov av förtydligande av: • vem som är ansvarig för genomförandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet (13) • hur fort arbetsgivaren åtgärdar arbetsmiljörisker (19) Förvaltningen har en svarsfrekvens på 86 % vilket är högre än föregående år. Tekniska förvaltningen Medarbetarna upplever att det finns god tillgång till resurser och att ansvarsfördelningen i det\systematiska arbetsmiljöarbetet är tydligt. Engagemanget och den tydliga strukturen ger en stabil grund att bygga vidare på. Även om helhetsbilden är mycket positiv finns utrymme att finslipa rutiner och instruktioner, särskilt kring riskfyllda arbetsmoment. Det finns ett fåtal svar (antal inom parentes) som visar på behov av förtydligande av: • om det finns tydliga, fastställda rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (7) • om alla medarbetare har tillräckliga kunskaper om arbetet och arbetsrisker, för att kunna förebygga ohälsa och olycksfall (12) • om arbetsmiljöförhållandena undersöks regelbundet, för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet (15) Förvaltningen har en svarsfrekvens på 100 %, vilket är en mycket stor förbättring mot 2024 då den låg på 50 %. Analys av kommunens samtliga enkätsvar Man upplever hög delaktighet och tydlighet i arbetsmiljöarbetet. Medarbetarna upplever att de är väl involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet och vet vem som gör vad. Denna tydlighet skapar trygghet och gör det lättare att agera snabbt när något behöver åtgärdas.\nSamtidigt visar svaren att det finns medarbetare som tvekar kring om det finns tillräckliga esurser och kunskap för att driva arbetsmiljöarbetet fullt ut. Genom att avsätta tid, budget och utbildning säkerställs att processen inte bara existerar på papper utan också fungerar i vardagen. Det kan vara värt att inventera vilka verktyg och utbildningsinsatser som ger mest effekt. Det finns också indikationer på att vi som arbetsgivare behöver bli bättre på att systematisera uppföljningen av åtgärder. Under 2024 fanns det vissa farhågor om hur lokal\samverkan skulle fungera, men under 2025 har verksamheterna blivit betydligt starkare i hur samverkansavtalet kan användas. Åtgärder Under 2025 har förvaltningarna ännu tydligare formaliserat sin samverkan, vilket har resulterat i större transparens i arbetsmiljöarbetet. Baserat på resultat från den årliga uppföljningen har följande åtgärder genomförts och kommer att genomföras på HR- avdelningens initiativ eller på begäran från enskild verksamhet. Genomförda åtgärder 2025: • Nytt verktyg via Brilliant Insight för årlig uppf

Textversionen är maskinellt utläst ur kommunens protokoll och kan innehålla brus eller fel i formateringen. Original-PDF:en är alltid den giltiga källan.