Kommunfullmäktige — 24 augusti 2026

§ 1 Plan- och byggnämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet enligt plan- och bygglagen (2010:900) och har den närmaste insynen över byggnadsverksamheten. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet. Plan- och byggnämnden ska: - fullgöra kommunens uppgifter vid upprättande av detaljplaner och områdesbestämmelser med följande undantag: beslut om att plan skall upprättas, ändras eller upphävas fattas av Kommunstyrelsen om planen berör flera förvaltningar eller medför ekonomiska konsekvenser för kommunen. - anta detaljplan, som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt, t ex sådana planer som kan handläggas med enkelt planförfarande. Om planen med tillhörande genomförandebeskrivning medför ekonomiska konsekvenser för kommunen eller reglerar exploateringssamverkan enligt ESL ska nämnden före antagandet inhämta kommunstyrelsens godkännande. Plan- och byggnämnden ska: - besluta om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked, - bedöma kontrollbehovet och utövar tillsyn över byggnadsarbeten genom bygganmälan, godkännande av kvalitetsansvarig, byggsamråd, kontrollplan och utfärdande av slutbevis, - besluta om påföljder och ingripanden vid överträdelser m.m, - fullgöra kommunens uppgifter enligt om nämnden antagit planen, - utöva tillsyn enligt förordningen om kontroll av hissar och viss andra motordrivna anordningar i byggnadsverk, - utöva tillsyn av OVK (obligatorisk ventilationskontroll), - fullgöra kommunens myndighetsuppgifter enligt Fastighetsbildningslagen (FBL), - fullgöra kommunens myndighetsuppgifter enligt Anläggningslagen (AL), - fullgöra kommunens myndighetsuppgifter enligt Ledningsrättslagen (LL), Författningssamling - ansvara för prövning av ärenden om dispens från strandskydd enligt Miljöbalken 7 Kap, § 18, för tillsyn över efterlevnaden av strandskyddet och upphävande av strandskydd, - fullgöra de skyldigheter som åligger kommunen i enlighet med lagen (2006:378) om lägenhetsregister, - ansvara för kontroll av att regler för avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder (2011:13, HIN) och tillgänglighet på allmänna platser m.m. (2011:5, ALM) efterlevs, - ansvara för tillsyn gällande 6 § LGS samt 46 § VägL (Länsstyrelsen beslutar, kommunen har ansvar för tillsynen), - ansvarar för verksamhetsspecifika IT-system. Plan- och byggnämndens arbetsformer Sammansättning

§ 2 Kultur- och fritidsnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden: - fastställande av gatu- och kvartersnamn, - utarrendera, uthyra eller annars upplåta anläggningar och lokaler, som tillhör kommunen och som faller under nämndens förvaltning, - fastställa taxor och avgifter vid de anläggningar/aktiviteter som faller inom nämndens ansvarsområde inom de riktlinjer som Fullmäktige fastställt, - fastställa förseningsavgifter vid mediautlåning, - ansvara för registrering och tillståndsgivning enligt Lotterilagen, - föra nämndens talan, själv eller genom ombud i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Sammansättning

§ 3 Styrelsen ska 1. leda arbetet med, och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 3. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor inkl. säkerhetsskyddsfrågor i kommunen, 4. ha ett ansvar för kommunens övergripande IT-system, samt kommunstyrelsens egna IT- system, 5. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som Författningssamling behövs, 6. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 8. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 9. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL, 10. leda och samordna den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten, 11. ansvara för mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls för bostäder, handel, industri och samhällsbyggande, 12. ansvara för energiplanering samt främja energihushållningen, 13. ansvara för trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning, 14. ansvara för kommunens övergripande informationsverksamhet, 15. Ansvara för kommunens infrastruktur såsom kommunal järnvägsinfrastruktur, gator och vägar, allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt fibernät, 16. ansvara för utvecklingen av kommunal demokrati, 17. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat, 18. ansvara för att upprätta riktlinjer för gemensam hantering av brandskyddsansvaret, 19. ansvara för kommunens lokalförsörjning, 20. ansvara för bostadsanpassning, 21. ansvara för allmän platsmark, 22. övergripande kvalitetsarbete, 23. övergripande hållbarhetsarbete inklusive folkhälsofrågor. 24. ansvara för kommunens måltidsverksamhet. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Företag och stiftelser

4§ Redovisning och granskning För det fall redovisningen inte inkommit senast den 31 mars, inte har lämnats in på föreskrivet sätt eller om redovisningen den 31 mars inte är komplett, sker utbetalning av partistöd senare än juni månad. För det fall redovisningen inte inkommit senast den 30 juni, inte har lämnats in på föreskrivet sätt eller om redovisningen den 30 juni inte är komplett utges inget partistöd. Hållbar utveckling Checklistan för hållbar utveckling har beaktats. Förslaget bedöms inte påverka ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet Beslutsunderlag Regler för partistöd med spårbara revideringar Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att revidera Klippans kommuns regler för partistöd enligt förslag. Beslut skickas till Kansliavdelningen Anna Andresen Kommunstyrelsens Ordförande Författningssamling 4 § Redovisning och granskning En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap 29 § första stycket kommunallagen, det vill säga för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari – 31 december. Till redovisningen ska bifogas ett granskningsintyg som fastslår om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Granskningen av redovisningen utförs av en särskild granskare som partierna själva utser. Den särskilda granskaren ska granska om redovisningen ger en rättvis bild av hur mottagaren av partistöd har använt partistödet. Redovisningen ska presenteras på den blankett som tillhandahålls av Klippans kommun. Blanketten syftar till att skapa en enhetlighet i hur partierna väljer att redovisa användningen av partistödet. Den skriftliga redovisningen med granskningsrapport ska lämnas till kommunstyrelsens kansli senast den 31 mars, för utbetalning i juni. Det ska även bifogas den lokala föreningens/partiets balans- och resultatrapport samt revisionsrapport. Redovisningen granskas antingen av kommunfullmäktiges presidium eller av kommunfullmäktiges presidium utsedd lämplig person. Granskningen ska avse huruvida redovisningen har kommit in senast den 31 mars, gjorts på rätt blankett samt innehåller en redovisning och granskningsintyg, balans- och resultaträkning samt revisionsberättelse. För det fall redovisningen inte inkommit senast den 31 mars, inte har lämnats in på föreskrivet sätt eller om redovisningen den 31 mars inte är komplett, sker utbetalning av partistöd senare än juni månad. För det fall redovisningen inte inkommit senast den 30 juni, inte har lämnats in på föreskrivet sätt eller om redovisningen den 30 juni inte är komplett utges inget partistöd.

5 § Årlig utbetalning Partistöd betalas ut årligen i under juni månad efter beslut av fullmäktige. Senast reviderad 2(2) Beslut 1 (2) Datum Ärendebeteckning 2022-09-28 201-20278-2022 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 INKOM: 2026-06-11 MÅLNR: 8157-26 AKTBIL: 4 Slutlig rösträkning och mandatfördelning – val till kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen Skåne beslutar att fastställa utgången av valet till Kommunfullmäktige i Klippan kommun efter val den 11 september 2022 i enlighet med bilagorna 1–2. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsens rösträkning har ägt rum på Kockum Fritid i Malmö under perioden 2022-09-14 till 2022-09-28. Motivering till beslutet Länsstyrelsen har genomfört den slutliga rösträkningen för val till Kommunfullmäktige i Klippan kommun. Därefter har Länsstyrelsen fördelat röster och mandat mellan partierna samt fastställt vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare. Mandatfördelningen baseras på följande grunduppgifter och beräkningsresultat. De grunduppgifter från rösträkningen som ligger till grund för Länsstyrelsens mandatfördelning framgår av bilagorna 3-5. Länsstyrelsens mandatfördelning är baserade på de beräkningsresultat som framgår av bilagorna 6-7. Bestämmelser som beslutet grundas på Rösträkningen och fördelningen av mandaten har skett enligt reglerna i 13 och 14 kap vallagen (2005:837). Ni kan överklaga beslutet Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Ett överklagande ska ha kommit in senast tio dagar efter det att valet avslutades. Valet avslutas när valresultatet kungjorts genom att protokollet läggs fram för granskning. Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane B eslut 2 (2) 2 022-09-28 201-20278-2022 Ett överklagande kan göras i Valprövningsnämndens formulär för överklagande, www.valprovningsnamnden.se, genom att överklagandet sänds till valprovningsnamnden@riksdagen.se eller skickas till Valprövningsnämnden, Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av rättschefen Jesper Jacobsson med jurist Cecilia Aunér som föredragande. Så här hanterar Länsstyrelsen personuppgifter Information om hur vi hanterar dessa finns på www.lansstyrelsen.se/dataskydd. Bilagor 1. Röster och mandat för partierna 2. Valda ledamöter och ersättare 3. Förteckning över antalet röster per parti och lista 4. Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat 5. Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal 6. Fördelning av mandat 7. Ordning av namn för inval av ledamöter LAV Bilaga1 Val till kommunfullmäktige i Klippans kommun 2022-09-11 Röster och mandat för partierna I en kommun som är en enda valkrets fördelas mandaten mellan partier som anmält sitt deltagande eller anses ha anmält sitt deltagande i valet och som fått minst 2 procent av rösterna i kommunen. KLIPPAN, Hela kommunen: 35 mandat Röster Personröster Parti antal % antal % Mandat Moderaterna 1 757 16,56 447 25,44 6 Centerpartiet 607 5,72 167 27,51 2 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 322 3,03 96 29,81 1 Kristdemokraterna 606 5,71 157 25,91 2 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 2 544 23,98 465 18,28 9 Vänsterpartiet 333 3,14 77 23,12 1 Miljöpartiet de gröna 200 1,89 46 23,00 Sverigedemokraterna 3 641 34,32 1 188 32,63 12 VÅR FRAMTID - KLIPPAN 505 4,76 178 35,25 2 Övriga anmälda partier 95 0,90 24 25,26 Summa giltiga röster 10 610 2 845 26,81 Ogiltiga röster 196 1,81 varav ej anmälda partier 8 0,07 varav blanka 181 1,67 varav övriga ogiltiga 7 0,06 Summa avgivna röster 10 806 Röstberättigade 14 168 Valdeltagande 76,27% LAV Bilaga2 Val till kommunfullmäktige i Klippans kommun 2022-09-11 Valda ledamöter och ersättare Ledamöter Ersättare Moderaterna Anna Karin Marianne Andresen 1 Thomas Brian Andresen Tonny Svensson 2 Kristina Persson Ellinor Varady 3 Ulf Bengtsson Therése Långberg Krister Persson Kevin Lindqvist Centerpartiet Diana Broman 1 Johan Forsberg Börje Norén 2 Janet Inger Maritta Nilsson Norén Liberalerna (tidigare Folkpartiet) Rolf Johansson 1 Iréne Dahl 2 Mats Olofsson Kristdemokraterna Robert Larsson 1 Charlotte Eliasson Anderberg Johan Eliasson 2 Anders Andersson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Lars Johan Emil Petersson 1 Jill Christensen Gunilla Svensson 2 Rune Persson Mikael Nemeti 3 Charlotta Gudmundsson Malin Jessica Svensson 4 Monika Johansson Jarl Paul Gustafsson 5 Bo Erik Feldt Eva Stjärnlind Patrik Håkansson Ida Wennerlund Kent Börje Vilhelm Lodesjö Vänsterpartiet Katharina Nimé 1 Peter Söderberg 2 Peter Stockenbrink LAV Sverigedemokraterna Jonas Luckmann 1 William Garpenholm Jens Leandersson 2 Elena Kurenkova Tina Petersson 3 Per-Olof Seger Ralf Scott 4 Poul-Erik Skotte Åsa Edvardsson 5 Robin Malmgren Sebastian Ekelund 6 Thomas Halby Elin Luckmann Carsten Flensburg Jacqueline Mafoukou Jessen Oscar Einarsson Cornelia Scott Richard Kronquist VÅR FRAMTID - KLIPPAN Kenneth Dådring 1 Ernie Larsson Lena Landin 2 Helena Dådring LAV Bilaga3 Val till kommunfullmäktige i Klippans kommun 2022-09-11 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster. Parti Listnummer Röster per lista Summa Moderaterna 1 757 0001-01218 1 052 0001-90000 705 Centerpartiet 607 0004-01245 432 0004-90000 175 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 322 0003-02339 219 0003-90000 103 Kristdemokraterna 606 0068-00863 376 0068-90000 230 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 2 544 0002-00500 1 702 0002-90000 842 Vänsterpartiet 333 0005-03052 190 0005-90000 143 Miljöpartiet de gröna 200 0055-03711 110 0055-90000 90 Sverigedemokraterna 3 641 0110-01665 2 513 0110-90000 1 128 VÅR FRAMTID - KLIPPAN 505 1393-04094 356 1393-90000 149 LAV Alternativ för Sverige 52 1325-01870 47 1325-90000 5 Direktdemokraterna 1 1150-90000 1 Feministiskt initiativ 6 0532-90000 6 Klassiskt liberala partiet 0638-90000 Knapptryckarna 3 1505-90000 3 Medborgerlig Samling 4 1296-90000 4 MoD 9 1568-90000 9 Partiet Nyans 2 1439-90000 2 Partiet Vändpunkt 1430-90000 Piratpartiet 15 0524-90000 15 SKÅNEPARTIET 3 0054-90000 3 Summa giltiga röster 10 610 Ogiltiga röster 196 varav ej anmälda partier 8 varav blanka 181 varav övriga ogiltiga 7 Summa avgivna röster 10 806 LAV Bilaga4 Val till kommunfullmäktige i Klippans kommun 2022-09-11 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat Kandidaternas antal personröster anges för varje lista. Totala antalet personröster för kandidater som klarat spärren för inval med hjälp av personröster framgår av Bilaga 5. Klippan Moderaterna Listnummer: 0001-01218 Antal personröster 1 Tonny Svensson 80 2 Ellinor Varady 13 3 Therése Långberg 38 4 Anna Andresen 98 5 Christer Persson 1 6 Kevin Lindqvist 35 7 Thomas Andresen 7 8 Kristina Persson 5 9 Ulf Bengtsson 8 10 Freddy Andersson 6 11 Eva Holmbäck Svensson 1 12 Patricia Långberg Persson 6 13 Walter Christensen 1 14 Olivia Långberg Persson 5 15 Ulf Nilsson 16 16 Johanna Åström 8 17 Anna-Mia Jönsson 2 18 Mikael Bern 16 19 Jonas Törnkvist 14 20 Annette Lahti 6 21 Marcus Andersson 10 22 Martin Levin 6 23 Hans Bertil Sinclair 34 24 Daniel Hansson 5 25 Zdenko Turkowitch 2 26 Camilla Asp 10 27 Mats Holmberg 4 28 Boel Ekblad 1 29 Cecilia Scott 2 30 Mikael Nilsson 31 Peter Palm 1 32 Katarina Pålsson 2 33 Jonny Lindqvist 2 34 Alf Dahl 35 Helén Dahlberg Viebke 2 36 Annika Svensson 37 Kicky Sinclair LAV 38 Elsebeth Persson 39 Tommy Svensson 40 Jenny Lindqvist 41 [Ej valbar] 42 Karin Pålsson Summa 447 Centerpartiet Listnummer: 0004-01245 Antal personröster 1 Diana Broman 32 2 Börje Norén 33 3 Lars Johan Forsberg 18 4 Janet N Norén 6 5 Mikael Persson 7 6 Johanna Andersson 16 7 Gun Bylund 11 8 Bo Andersson 9 9 Ingemo Nilsson 12 10 Tomas Nilsson-Glanby 11 Alice Andersson 6 12 Gunnel M Johansson 13 Ingela Jönsson 10 14 Mathilda Amilon 7 Summa 167 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) Listnummer: 0003-02339 Antal personröster 1 Rolf Johansson 21 2 Iréne Dahl 7 3 Mats Olofsson 33 4 Annika Ingelström Nilsson 12 5 Anita Svegart 7 6 Elisabeth Forssell 5 7 Claes Olsson 1 8 Jan Arvidsson 1 9 Tomas Andersson 9 Summa 96 Kristdemokraterna Listnummer: 0068-00863 Antal personröster 1 Robert Larsson 22 2 Johan Eliasson 21 3 Charlotte Eliasson Anderberg 20 4 Anders Andersson 5 5 Agnar Helgason 7 6 Bodil Andersson 25 7 Marie Hansson 9 8 Eric Berntson 6 9 Kerstin Meinen 6 10 Henry Danielsson 14 11 Andreas Mårtensson 20 12 Ingmar Pålsson 1 LAV 13 Lisbeth Fleur 1 Summa 157 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Listnummer: 0002-00500 Antal personröster 1 Johan Petersson 90 2 Gunilla Svensson 23 3 Mikael Nemeti 54 4 Jessica Svensson 46 5 Paul Gustafsson 9 6 Eva Stjärnlind 36 7 Patrik Håkansson 18 8 Ida Wennerlund 34 9 Kent Lodesjö 2 10 Jill Christensen 19 11 Rune Persson 21 12 Charlotta Gudmundsson 33 13 [Ej valbar] 14 Monica Jarl 1 15 Bo Feldt 8 16 Ros-Marie Svensson 1 17 Mats Valdemarsson 4 18 Annica Mejborn Dovskog 3 19 Ulf Säther 5 20 Neyssa Lundmark 3 21 Boris Svensson 3 22 Anders Nilsson 3 23 Issa Alahmad 30 24 Jimmy Paulsson 3 25 Anders Nilsson 6 26 Lennart Johansson 2 27 Istvan Sarközi 2 28 Bengt Olsson 3 29 Olle Nilsson 1 30 Thorbjörn Petersen 2 Summa 465 Vänsterpartiet Listnummer: 0005-03052 Antal personröster 1 Katarina Nimé 27 2 Peter Söderberg 18 3 Peter Stockenbrink 10 4 Ann-Louise Andrén 22 Summa 77 Sverigedemokraterna Listnummer: 0110-01665 Antal personröster 1 Jonas Luckmann 414 2 Jens Leandersson 84 3 Tina Petersson 88 4 Ralf Scott 104 5 Åsa Edvardsson 77 6 Sebastian Ekelund 22 LAV 7 Elin Luckmann 60 8 Carsten Flensburg 48 9 Jaqueline Jessen 15 10 Oscar Einarsson 12 11 Cornelia Scott 38 12 Richard Kronqvist 27 13 William Garpenholm 6 14 Elena Kurenkova 26 15 [Ej valbar] 28 16 Per-Olof Seger 4 17 Poul-Erik Skotte 4 18 Robin Malmgren 34 19 Thomas Halby 13 20 Wolfgang Andersson 18 21 Magnus Frick 29 22 Mats Andersson 15 23 Karl-Gustav Rundberg 8 24 Lars-Göran Håkansson 4 25 Joakim Olsson 10 26 Anne Rundberg 27 Maj-lise Edvardsson Summa 1 188 VÅR FRAMTID - KLIPPAN Listnummer: 1393-04094 Antal personröster 1 Kenneth Dådring 63 2 Lena Landin 36 3 Ernie Larsson 4 4 Helena Dådring 13 5 Mattias Skog 7 6 Lars-Erik Stadler 3 7 Niklas Johansson 4 8 [Ej valbar] 5 9 Terese Steen 10 10 Andreas Byrlén 9 11 Maria Bång 8 12 Therese, Tea Larsson 13 Björn Samuelsson 1 14 Kent Tofft 3 15 Anne Rosengren 7 16 Anton Oskarsson 17 Torbjörn Lindau 2 18 Lennart, Ema Emanuelsson 19 Jan Wetterberg 20 Iztok Lazukic 21 Carina Tancred 2 22 Bertil Larsson 1 Summa 178 LAV Bilaga5 Val till kommunfullmäktige i Klippans kommun 2022-09-11 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Nedan bortses från kandidater som inte är valbara på valdagen. Spärren för inval på personligt röstetal är 5 % av partiets röster i valkretsen, dock minst 50 personröster i valkretsen. Personröster % av partiets antal röster i valkretsen Moderaterna Anna Karin Marianne Andresen 98 5,58 Sverigedemokraterna Jonas Luckmann 414 11,37 VÅR FRAMTID - KLIPPAN Kenneth Dådring 63 12,48 LAV Bilaga6 Val till kommunfullmäktige i Klippans kommun 2022-09-11 Fördelning av mandat Mandaten har fördelats enligt den jämkade uddatalsmetoden. Vid beräkningarna har partiernas röstetal delats (se Bilaga 1) först med 1,2 och sedan med 3, med 5, med 7 osv. i tur och ordning allt eftersom partierna har tagit sina mandat. Jämförelsetalet har beräknats exakt men redovisas med avrundning till två decimaler. Mandat- nummer Parti Delningstal Jämförelsetal 1 Sverigedemokraterna 1,2 3 034,17 2 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1,2 2 120,00 3 Moderaterna 1,2 1 464,17 4 Sverigedemokraterna 3 1 213,67 5 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 3 848,00 6 Sverigedemokraterna 5 728,20 7 Moderaterna 3 585,67 8 Sverigedemokraterna 7 520,14 9 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 5 508,80 10 Centerpartiet 1,2 505,83 11 Kristdemokraterna 1,2 505,00 12 VÅR FRAMTID - KLIPPAN 1,2 420,83 13 Sverigedemokraterna 9 404,56 14 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 7 363,43 15 Moderaterna 5 351,40 16 Sverigedemokraterna 11 331,00 17 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 9 282,67 18 Sverigedemokraterna 13 280,08 19 Vänsterpartiet 1,2 277,50 20 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 1,2 268,33 21 Moderaterna 7 251,00 22 Sverigedemokraterna 15 242,73 23 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 11 231,27 24 Sverigedemokraterna 17 214,18 25 Centerpartiet 3 202,33 26 Kristdemokraterna 3 202,00 27 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 13 195,69 28 Moderaterna 9 195,22 29 Sverigedemokraterna 19 191,63 30 Sverigedemokraterna 21 173,38 31 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 15 169,60 32 VÅR FRAMTID - KLIPPAN 3 168,33 33 Moderaterna 11 159,73 34 Sverigedemokraterna 23 158,30 35 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 17 149,65 LAV Bilaga7 Val till kommunfullmäktige i Klippans kommun 2022-09-11 Ordning av namn för inval av ledamöter Kandidaterna har i första hand ordnats efter storleken på personliga röstetal och i andra hand jämförelsetal som beräknats enligt heltalsmetoden. Personröster antal % Jämförelsetal Moderaterna 1 Anna Karin Marianne Andresen 98 5,58 2 Tonny Svensson 1 052,00 3 Ellinor Varady 526,00 4 Therése Långberg 350,66 5 Krister Persson 263,00 6 Kevin Lindqvist 210,40 Centerpartiet 1 Diana Broman 432,00 2 Börje Norén 216,00 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 1 Rolf Johansson 219,00 Kristdemokraterna 1 Robert Larsson 376,00 2 Johan Eliasson 188,00 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1 Lars Johan Emil Petersson 1 702,00 2 Gunilla Svensson 851,00 3 Mikael Nemeti 567,33 4 Malin Jessica Svensson 425,50 5 Paul Gustafsson 340,40 6 Eva Stjärnlind 283,66 7 Patrik Håkansson 243,14 8 Ida Wennerlund 212,75 9 Kent Börje Vilhelm Lodesjö 189,11 Vänsterpartiet 1 Katharina Nimé 190,00 LAV Sverigedemokraterna 1 Jonas Luckmann 414 11,37 2 Jens Leandersson 2 513,00 3 Tina Petersson 1 256,50 4 Ralf Scott 837,66 5 Åsa Edvardsson 628,25 6 Sebastian Ekelund 502,60 7 Elin Luckmann 418,83 8 Carsten Flensburg 359,00 9 Jacqueline Mafoukou Jessen 314,12 10Oscar Einarsson 279,22 11Cornelia Scott 251,30 12Richard Kronquist 228,45 VÅR FRAMTID - KLIPPAN 1 Kenneth Dådring 63 12,48 2 Lena Landin 356,00 PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-05-25

§ 6 Styrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att - underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, - handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL, 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, 5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal 6. bokföring och redovisning, 7. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. Delegering från kommunfullmäktige

§ 7 Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. på begäran av nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, 3. utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom, 4. så som kommunens anställningsmyndighet ansvarar kommunstyrelsen för arbetsmiljöfrågor i organisationen, 5. köp, försäljning och byte av fastigheter samt avtal om fastighetsreglering, allt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt, 6. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 7. tillstånd att använda kommunens officiella heraldiska vapen, Författningssamling 8. avgivande av yttranden enligt kamerabevakningslagen (2018:1200). 9. avgifter inom måltidsverksamheten. Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Personalpolitiken

§ 8 Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11–14 och 38 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare; 4. besluta om stridsåtgärd, 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Uppföljningsfunktionen Styrelsens uppföljning

§ 9 Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. till fullmäktiges sammanträden i april och oktober varje år lämna en redovisning över de motioner som kommit in till fullmäktige och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. Författningssamling Särskilda uppgifter Processbehörighet

§ 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra (kalender)dagar före sammanträdesdagen. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. Kallelsen ska ske elektroniskt. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Författningssamling Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. Sammanträden på distans

§ 11 Styrelsen/nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast tre dagar i förväg anmäla detta till sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Styrelsen/nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans. Närvarorätt

§ 12 Kommunalråd, kommunstyrelsens ordförande och vice ordföranden har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Dessa har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Kommundirektören har närvaro-, initiativ- och yttranderätt i kommunstyrelsen, nämnderna och deras respektive utskott. Närvaro-, initiativ- och yttranderätt enligt detta stycke gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Styrelsen/nämnderna får medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen/nämnderna beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Ett parti, som är representerat i kommunfullmäktige, men inte har en ledamot- eller ersättarplats i en nämnd eller styrelse har rätt till en så kallad insynsplats. Insynsplatsen ger rätt till sammanträdesarvode, förlorad arbetsinkomst, körersättning samt rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Styrelsen/nämnderna får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträde. Ordföranden

§ 13 Det åligger ordföranden att - leda nämndens arbete och sammanträden, - kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, - inför sammanträden se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, Författningssamling - se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, - bevaka att nämndens beslut verkställs Presidium

§ 14 Styrelsens/nämndernas presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden

§ 15 Om varken ordföranden, förste vice ordföranden eller andre vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får styrelsen/nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen/nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens uppgifter. Förhinder

§ 16 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till ansvarig inom respektive parti. Det ankommer på denne att kalla in den ersättare som står i tur om att tjänstgöra. Detta bör även meddelas sekreteraren. Ersättares tjänstgöring

§ 17 Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Författningssamling En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. Jäv, avbruten tjänstgöring

§ 18 Utöver § 11 i den gemensamma delen för styrelsen och nämnder, åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Sammansättning

§ 19 När styrelsen/nämnden förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte nämnden enhälligt beslutar att medge det. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut

§ 20 Sedan val av styrelse skett utser fullmäktige kommunalråd och oppositionsråd. Dessa ska vara ledamöter i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige utser kommunalråd och oppositionsråd. Kommunstyrelsens ordförande, förste vice ordförande samt andra vice ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens andre vice ordförande är tillika oppositionsråd. Fullmäktige beslutar om kommunalrådets/-rådens uppgifter och ansvarsområden. Kommunalrådetstyrelsens ordförande ska ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen dvs tjänstgöringsgrad heltid (100%). Kommunalrådetstyrelsens ordförandes ansvarsområden omfattar kommunens samtliga ansvarsområden. Kommunalrådetstyrelsens ordförandes uppgifter utgörs i huvudsak av övergripande ledning och samordning, budgetfrågor, övergripande planering, regional utveckling och extern samverkan samt de frågor som beskrivs under kommunstyrelsens ansvarsområden (§ 3) Utskott

§ 21 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Protokollsanteckning tas till protokollet efter begäran av ledamot eller ersättare och efter ordförandens godkännande. Sådan begäran ska göras innan sammanträdet avslutas. Protokollsanteckningen ska lämnas skriftligt till sekreteraren. Författningssamling Justering av protokoll

§ 22 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot som väljs som justeringsperson på sammanträdet. Styrelsen/nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m.

§ 23 Styrelsen/nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare

§ 24 Delgivning med styrelsen/nämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen/nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar

§ 25 Avtal, yttranden och andra framställningar till extern part, som beslutas av nämnderna, ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av vice ordförande, och förvaltningschefen i förening, om inte nämnderna bestämmer annat. För kommunstyrelsens del undertecknar ordföranden, eller vid förfall för denne av vice ordförande, i förening med kommundirektören om inte kommunstyrelsen bestämmer annat. Styrelsen/nämnderna får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av styrelsen/nämnderna lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens/nämndens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet. Utskott

§ 26 Om styrelsen/nämnden har utskott gäller följande: Styrelsen/nämnderna utser bland utskottets ledamöter en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Mandatperioden för utskottens ordförande, vice ordförande, övriga ledamöter och ersättare är, om inget annat beslutas, fyra år räknat från och med den 1 januari till och med den 31 december. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen/nämnderna utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Författningssamling Ersättare ska ha rätt att närvara vid utskottets sammanträden. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen/nämnderna vid valet bestämda ordningen. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet men har inte rätt att delta i besluten. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när mer än hälften av utskottets ledamöter begär det. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden som ska behandlas. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. De ärenden som ska avgöras av styrelsen/nämnderna i dess helhet bör beredas av utskottet, och lägga fram förslag till beslut. (Gäller ej socialnämndens utskott). Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskott. Utskottets beslutanderätt framgår av styrelsens/nämndernas vid var tid gällande delegationsordning. Författningssamling Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgifter Allmänt om styrelsens uppgifter

§45 Arbetsmarknads- och utvecklingsenhetens organisatoriska tillhörighet 2026/39 Beskrivning av ärendet Arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) är i dag organiserad inom barn- och utbildningsförvaltningen. Med anledning av ny och kommande lagstiftning, bland annat ny socialtjänstlag och förslag om nationell aktivitetsplikt, finns ett behov av att utreda om enheten på sikt bättre hör hemma inom socialförvaltningen. En utgångspunkt är att oavsett AME:s organisatoriska tillhörighet ska ett nära samarbete mellan de båda förvaltningarna fortgå. Vidare är utredningens rekommendation att ett eventuellt övertag behöver föregås av att AME är rätt dimensionerad; vad gäller personal, budget och lokaler. Utredningen visar på både för- och nackdelar med en förändring av organisatorisk tillhörighet. Förvaltningarna rekommenderar en förflyttning av AME till socialförvaltningen från och med 1 januari 2027. En flytt innebär flera organisatoriska fördelar, särskilt kopplat till ny lagstiftning som anger att Socialnämnden kommer att ha det övergripande ansvaret för aktivitetsplikten. AME kommer vid övergång till socialförvaltningen ta ett helhetsgrepp kring alla individer i målgruppen med stödbehov, exempelvis personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och i behov av olika samordnade insatser. Förslaget medför att barn- och utbildningsnämndens reglemente behöver revideras. Nuvarande ansvarsområde för AME tas bort från nämndens reglemente och flyttas över till socialnämnden. Ekonomiska perspektiv AME:s ekonomiska ram inom barn- och utbildningsnämnden föreslås ograverat överföras till socialnämnden från och med den 1 januari 2027, till exempel avseende personal, budget och lokaler. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-04-09, § 40 Tjänsteskrivelse från verksamhetschef, 2026-03-23 Utredning av arbetsmarknads- och utvecklingsenhetens organisatoriska tillhörighet i Klippans kommun Förslag på revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente PROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-21 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att arbetsmarknads- och utvecklingsenheten förflyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden från och med den 1 januari 2027, samt att godkänna revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente enligt förslag. Beslut skickas till Socialnämnden Kommunstyrelsen ____ PROTOKOLL Socialnämnden 2026-05-27

§57 Redovisning av erhållet partistöd 2024 samt utbetalning 2025, - att notera partiernas redovisningar av erhållet partistöd för år 2024, - att, med hänvisning till att Sverigedemokraterna inte längre har några ledamöter i kommunfullmäktige, göra avsteg från kommunens regelverk och därmed ej bevilja partistöd, - att godkänna utbetalning av partistöd för år 2025 för övriga partier, under förutsättning att redovisning av erhållet partistöd för 2024 granskats av kommunfullmäktiges presidium, - att, ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av regelverket för partistöd. YRKANDE OCH INSTÄLLNING Annika Tydesten yrkar att beslutet i den del det avser att inte bevilja utbetalning av partistöd till Sverigedemokraterna ska upphävas. Hon anför bl.a. följande. Kommunfullmäktige har beslutat att avslå ansökan om partistöd till Sverige- demokraterna trots att förutsättningar för avslag saknas. Kommunallagens reglering avseende partistöd, tillsammans med den reglering kommunen själv utformat, måste ses som en uttömmande förteckning för i vilka fall partistöd ska utbetalas respektive nekas. Av Klippan kommuns egen reglering för partistöd framgår att partistöd för ett parti som upphört att vara representerat i fullmäktige utgår till och med det år då partiet haft representation i fullmäktige. Sverigedemokraterna har haft representation i fullmäktige såväl under år 2024 som år 2025. Under våren 2023 uteslöts flera medlemmar ur Sverigedemokraterna, vilket innebar att flera platser som partiet innehar i kommunfullmäktige tillfälligt innehas av så Dok.Id 986276 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8555-25 I MALMÖ kallade politiska vildar. De som innehar platserna har ändrats vid flera tillfällen under mandatperioden i samband med länsstyrelsens omräkning. Partiet upp- fyller således de krav som finns för att erhålla partistödet. Såsom kommun- fullmäktige valt att tillämpa reglerna blir utfallet att Sverigedemokraterna utan rättslig grund missgynnas. Kommunfullmäktiges beslut strider således mot kommunallagen, liksom mot kommunens egen reglering avseende utbetalning av partistöd. Beslutet strider därmed också mot legalitetsprincipen. Att göra avsteg från kommunens eget regelverk och inte bevilja Sverige- demokraterna partistöd, men samtidigt besluta om partistöd för övriga partier strider också mot principen om likabehandling enligt 1 kap 9 § RF. Eftersom kommunfullmäktiges beslut strider mot lag har det därmed inte tillkommit på lagligt sätt. Klippans kommun anser att överklagandet ska avslås och framför bl.a. följande. Vägran att lämna ut partistöd har grundat sig på att partiet i praktiken inte är representerat i kommunfullmäktige samt att utbetalning av partistöd till partiet inte kan anses stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Eftersom partiets ledamöter är uteslutna ur Sverigedemokraterna och övriga har flyttat från kommunen eller har gått till annat parti finns ingen representation kvar i kommunfullmäktige av medlemmar till Sverigedemokraterna, varför förut- sättningar för partistöd i 4 kap. 29 § KL inte är uppfyllda. Möjligheten att betala ut partistöd är dispositivt. Det har inte kommit fram att något annat parti har några politiska vildar. Det finns således inte något parti i kommunen i en jämförbar situation som har fått partistöd. Det har därför inte framkommit att Sverigedemokraterna på något sätt otillbörligen missgynnats i förhållande till något annat parti. Det har inte heller i övrigt framkommit några sådana om- ständigheter som ger skäl att enligt 13 kap. 8 § kommunallagen upphäva det överklagade beslutet. Dok.Id 986276 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8555-25 I MALMÖ SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkter för prövningen Förvaltningsrätten har att pröva överklagandet i den ordning som anges i 13 kap. kommunallagen (2017:725) (laglighetsprövning). Det innebär dels att endast det överklagade beslutets laglighet och inte dess lämplighet kan prövas, dels att prövningen endast omfattar om beslutet ska upphävas eller inte. Prövningen av om det överklagade beslutet ska upphävas får enligt 13 kap. 7 § kommunallagen endast grundas på de omständigheter som klaganden har hänvisat till. I 13 kap. 8 § kommunallagen anges på vilka grunder ett kommunalt beslut ska upphävas, nämligen om 1. det inte har kommit till på lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen, 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Kommunallagens bestämmelser om partistöd Av 4 kap. 29 § kommunallagen framgår att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Dok.Id 986276 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8555-25 I MALMÖ Av 4 kap. 30 § kommunallagen framgår att kommunfullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det men att stödet inte får utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Det finns dock ingen skyldighet att ge ut partistöd. Förvaltningsrättens bedömning Annika Tydesten har fört fram att kommunens beslut att inte bevilja utbetal- ning av partistöd till Sverigedemokraterna strider mot såväl kommunallagen som kommunens egna riktlinjer. Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att kommunens riktlinjer inte är att anse som lag eller annan författning. Förvaltningsrättens prövning omfattar därför inte frågan om kommunens beslut strider mot kommunens riktlinjer. Annika Tydesten har fört fram att Sverigedemokraterna uppfyller förutsätt- ningarna för att beviljas partistöd enligt 4 kap. 29 § kommunallagen och att partiet otillbörligen har missgynnats av att inte ha beviljats partistöd. Eftersom bestämmelserna om partistöd inte är tvingande är det, även om representationskravet i 4 kap. 29 § kommunallagen är uppfyllt, upp till kommunfullmäktige att ta ställning till om partistöd ska betalas ut till ett parti. Det som Annika Tydesten har fört fram om att Sverigedemokraterna uppfyller representationskravet medför därför inte i sig att det överklagade beslutet strider mot kommunallagens bestämmelser om partistöd, så länge det inte också har kommit fram att beslutet att inte betala ut något partistöd till Sverigedemokraterna innebär att partiet otillbörligen har missgynnats enligt kommunallagen i förhållande till andra partier. Annika Tydesten har enligt förvaltningsrättens mening inte hänvisat till någon sådan omständighet som innebär att Sverigedemokraterna otillbörligen missgynnats i förhållande till andra partier. Dok.Id 986276 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8555-25 I MALMÖ Förvaltningsrätten bedömer därmed att det som Annika Tydesten fört fram inte visar att det överklagade beslutet strider mot kommunallagen. Det har heller i övrigt inte kommit fram omständigheter som medför att beslutet ska upphävas enligt bestämmelserna i 13 kap. 8 § kommunallagen. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (FR-03) I avgörandet har chefsrådmannen Håkan Löfgren samt de särskilda ledamöterna Thomas Håkansson och Roger Larsson deltagit. Rätten är enig. Föredragande har varit Adrian Eklund. Dok.Id 986276 www.domstol.se 50-0202 • gnilkcevtuslotsmod röf .dvA ,tekrevslotsmoD va tarecudorP • TP - v ditednagalkrevÖ – 30-RF ednagalkrevö röf ragninsivnA Bilaga 1 Hur man överklagar FR-03 ________________________________________________________________ Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan ta upp ditt överklagande (läs mer om du överklaga. Här får du veta hur det går till. prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Skicka med skriftliga bevis som inte redan Tiden räknas oftast från den dag som du fick finns i målet. del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller 4. Lämna namn och personnummer eller om beslutet avkunnades vid en muntlig organisationsnummer. förhandling, eller om rätten vid förhandlingen Lämna aktuella och fullständiga uppgifter gav besked om datum för beslutet. om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. För en part som företräder det allmänna (till exempel myndigheter) räknas tiden alltid från Om du har ett ombud, lämna också den dag domstolen meddelade beslutet. ombudets kontaktuppgifter. Observera att överklagandet måste ha kommit 5. Skicka eller lämna in överklagandet till in till domstolen när tiden går ut. förvaltningsrätten. Du hittar adressen i beslutet. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag Vad händer sedan? som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan- del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller innebär att beslutet gäller. helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs- afton, räcker det att överklagandet kommer in Om överklagandet kommit in i tid, skickar nästa vardag. förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Har du tidigare fått brev genom förenklad Så här gör du delgivning kan även kammarrätten skicka brev 1. Skriv förvaltningsrättens namn och på detta sätt. målnummer. 2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att kammarrätten ska www.domstol.se 50-0202 • gnilkcevtuslotsmod röf .dvA ,tekrevslotsmoD va tarecudorP • TP - v ditednagalkrevÖ – 30-RF ednagalkrevö röf ragninsivnA Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar- rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings- rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. Vill du veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har frågor. Adress och telefonnummer hittar du på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2025-08-25

§60 Redovisning av partistöd för 2025 och utbetalning av partistöd för 2026 2026/118 Beskrivning av ärendet Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige fatta beslut om utbetalning av lokalt partistöd. Förutsättning för utbetalning är att redovisning lämnas av respektive parti om hur erhållna partistöd använts. Lagstiftaren har angett att partistöd ska användas lokalt för att stärka den lokala demokratin. Respektive politiskt parti utser särskild granskare. Under förutsättning att angivna villkor är uppfyllda utbetalas partistöd enligt fastställda riktlinjer för partistöd årligen. Partierna ska senast 31 mars lämna redovisning för gångna året ihop med granskningsintyg som fastslår om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Till granskningen ska även bifogas balans- och resultatrapport samt revisionsrapport. Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatstöd. Kommunfullmäktige har beslutat att grundstödet är 20 000 kr och 11 700 kr per mandat i kommunfullmäktige. Till grund för utbetalning av partistöd 2026 ligger redovisningen för år 2025. Fullmäktige får besluta att partistöd inte ska betalas ut om ett parti inte lämnat redovisning för föregående år. Redovisning för 2025 har inkommit för Socialdemokraterna (2026-03-10), Kristdemokraterna (2026-03-24), Liberalerna (2026-03-26), Centerpartiet (2026-03-26), Moderaterna (2026-03- 30), Vår Framtid (2026-03-30) och Vänsterpartiet (2026-03-31). Även Sverigedemokraterna har inkommit med en ansökan och en redovisning trots att de inte erhållit partistöd för 2025. Ansökan och redovisning inkom 2026-03-23. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2026-05-06, § 80 Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-22, § 92 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-04-07 Partiernas redovisning för 2025 Yrkanden Anna Andresen (M) yrkar avslag på att Sverigedemokraterna får partistöd för 2026, med motiveringen som föregående år att Sverigedemokraterna inte har någon representation i kommunfullmäktige. I övrigt yrkar Anna Andresen bifall till kommunstyrelsens förslag. PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-05-25 Johan Petersson (S) och Mats Olofsson (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut inklusive Anna Andresens ändringsyrkande. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med ändringsyrkande från Anna Andresen och finner att kommunfullmäktige bifaller det. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera partiernas redovisningar av erhållet partistöd för år 2025, att avslå utbetalning av partistöd för Sverigedemokraterna för år 2026. att godkänna utbetalning av partistöd för år 2026 för övriga partier. Beslut skickas till Ekonomiavdelningen Partierna ____ FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2026-05-22 8555-25 Avdelning 1 Meddelad i Malmö 672689 dI.koD KLAGANDE Annika Tydesten MOTPART Klippans kommun ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktige i Klippans kommuns beslut 2025-06-23, § 57 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen _____________________ FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. _____________________ Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Öppettider Postadress E-post Bangårdsplatsen 2 måndag–fredag Box 4522 kansli1.fma@dom.se 08:15–16:00 203 20 Malmö Telefon Webbplats 040-35 35 00 www.forvaltningsrattenimalmo.domstol.se FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8555-25 I MALMÖ BAKGRUND Kommunfullmäktige i Klippans kommun beslutade den 23 juni 2025, under

§78 Överklagan av partistöd för 2024 2025/89 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktiges beslut den 23 juni 2025, § 57 om att göra avsteg från kommunens regelverk och ej bevilja partistöd för Sverigedemokraterna har överklagats till Förvaltningsrätten i Malmö som har förelagt Klippans kommun att senast den 25 augusti 2025 svara samt att inkomma med anslagsbevis. Förslag till yttrande har tagits fram och föreslås godkännas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2025-08-13, § 114 Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-08-13, § 150 Ordförandeförslag från kommunstyrelsens ordförande 2025-08-12 Yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö 2025-08-12 Anslagsbevis för kommunfullmäktiges protokoll 2025-06-23 Förvaltningsrätten i Malmös föreläggande 2025-07-23 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna skrivelsen som yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö i mål med målnummer 8555-25. Deltar ej i beslut Johan Petersson (S), Monika Johansson Jarl (S), Michael Nemeti (S), Mats Waldemarsson (S), Paul Gustafsson (S), Eva Stjärnlind (S), Jill Christensen (S), Rose-Marie Svensson (S), Kent Lodesjö (S), Börje Norén (C) och Mikael Persson (C) deltar inte i beslutet. Reservation Therese Långberg (M), Tonny Svensson (M), Kevin Lindqvist (M), Ellinor Varady (M), och Jens Leandersson (-) reserverar sig med följande motivering: ”Då vi anser att Sverigedemokraterna är berättigade partistöd kan vi inte ställa oss bakom kommunens yttrande.” PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2025-08-25 Beslut skickas till Förvaltningsrätten i Malmö ____ Yttrande 2025-08-13 Yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö gällande överklagan av kommunfullmäktiges beslut om partistöd, målnummer 8555-25 2025/89 Bakgrund Annika Tydesten har överklagat Kommunfullmäktige i Klippans kommuns beslut den 23 juni 2025 om att med hänvisning till att Sverigedemokraterna inte längre har några ledamöter i kommunfullmäktige, göra avsteg från kommunens regelverk och därmed ej bevilja partistöd. Förvaltningsrätten i Malmö har förelagt Klippans kommun att senast den 25 augusti 2025 svara i målet med målnummer 8555-25 samt att inkomma med anslagsbevis. Det finns därför skäl för Kommunfullmäktige att avge yttrande till förvaltningsrätten i Malmö i mål med målnummer 8555-25. Klippans kommuns inställning Klippans kommun bestrider bifall till överklagandet. Klippans kommuns yttrande: Klippans kommun har beslutat att inte betala ut partistöd till Sverigedemokraterna. Tidigare har man haft en författningssamling (riktlinjer för partistöd) som inte har tagit hänsyn till problematiken i kommunfullmäktige i Klippan där man har ledamöter som är uteslutna. Mot bakgrund av den situation som har uppstått och inga av vallistans representanter för Sverigedemokraterna finns med i partiet har Kommunfullmäktige i Klippans kommun valt att se över sina riktlinjer så att de kan förutse liknande situation i framtiden. Representationskravet som återfinns i 4 kap. 29 § 2 st. Kommunallagen (KL) innebär att partistöd endast får ges till partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. För att partiet ska anses behålla sin representation krävs att åtminstone ett av partiets mandat fortsätter att ha en ledamot fastställd (Källhänvisning). Då partiets ledamöter är uteslutna ur Sverigedemokraterna och övriga har flyttat från kommunen eller har gått till annat parti så finns ingen representation kvar i kommunfullmäktige av medlemmar till Sverigedemokraterna, varför förutsättningar för partistöd i 4 kap. 29 § KL, enligt Klippans kommun inte är uppfyllda. Redan på denna grund har Klippans kommuns beslut inte stridit mot lagstiftning på ett sådant sätt att det bör upphävas enligt 13 kap. 8 § Kommunallagen. Av 4 kap. 29 § Kommunallagen framgår att partistöd får utgå för att stärka partiers ställning i den kommunala demokratin. Av 4 kap. 30 § KL framgår att fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Yttrande 2025-08-13 Eftersom bestämmelserna om partistöd inte är tvingande är det, även för det fall representationskravet i 4 kap. 29 § kommunallagen anses vara uppfyllt, upp till kommunfullmäktige att ta ställning till om partistöd ska betalas ut till ett parti. Det som anförts i överklagandet avseende att Sverigedemokraterna uppfyller representationskravet medför mot bakgrund av att möjligheten att betala ut partistöd är dispositivt inte i sig att det överklagade beslutet strider mot kommunallagens bestämmelser om partistöd, så länge beslutet att inte betala ut något partistöd till Sverigedemokraterna även innebär att partiet otillbörligen har missgynnats i förhållande till andra partier. Det har i överklagandet inte framkommit att något annat parti har några politiska vildar. Det finns således inte något parti i Klippans i en jämförbar situation som har fått partistöd. Vägran att lämna ut partistöd har grundat sig på att partiet inte i praktiken är representerat i kommunfullmäktige samt nedan redovisade omständigheter. Det har därför inte framkommit att Sverigedemokraterna på något sätt otillbörligen missgynnats i förhållande till något annat parti. Det har i överklagandet inte heller redogjorts för några andra omständigheter som tyder på att Sverigedemokraterna missgynnats i förhållande till något annat politiskt parti. Vidare har det i överklagandet inte gjorts gällande, och inte heller i något avseende visats att Sverigedemokraterna är medlem i Klippans kommun, varför likställighetsprincipen inte kan tillämpas i förhållande till Sverigedemokraterna. Klippans kommun anser därför, att det på denna grund inte finns förutsättningar att upphäva det överklagade beslutet. Det har inte heller i övrigt framkommit några sådana omständigheter som, enligt Klippans kommuns mening, ger skäl att enligt 13 kap. 8 § kommunallagen upphäva det överklagade beslutet. Av 4 kap. 29 § Kommunallagen framgår att partistöd får utgå för att stärka partiers ställning i den kommunala demokratin. Av förarbeten till lagstiftningen framgår att när den kommunala kompetensen vidgades ansågs partistöd fortfarande omfattas av den så kallade lokaliseringsprincipen, det vill säga att det är ett till kommunen knutet intresse. Partistödet bör ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stärka den kommunala demokratin. Dessa uttalanden är enligt förarbetena en beskrivning av lagstiftarens syfte med bestämmelserna om kommunalt partistöd. Regleringen avseende partistöd får anses vara att partistöd får lämnas för alla ändamål som är förenliga med lagstiftningens syfte, Prop. 2013/14:5 s. 69. Det är viktigt att pengarna används för de ändamål som partistödet ska lämnas för och att partistödet därmed förvaltas och stannar kvar i den kommun som fördelar dem. Sverigedemokraterna har uteslutit 12 personer, efterträdande ordförande bor och verkar i Helsingborgs kommun. Från underlaget man lämnat in till kommunen kan man även se att det är flera i styrelsen som inte bor i kommunen. Om man vidare tittar på valresultatet för Klippans kommun och Sverigedemokraterna kan man se att det är ett stort antal som blivit kryssade av listans representanter som numera är uteslutna. Därutöver betalar Sverigedemokraterna en del av partistödet direkt till Riks vilket gör att de pengarna inte används lokalt alls i Klippans kommun. Yttrande 2025-08-13 Vidare har det framkommit att Sverigedemokraterna har uteslutit 12 medlemmar efter att först ha hotat om uteslutning om man inte röstar på ett visst sätt i kommunfullmäktige, vilket skulle kunna ses som en otillbörlig påverkan. I detta fall hos Sverigedemokraterna var det tio ordinarie ledamöter som kom och röstade emot vad moderpartiet hade gett order om. De två som avstod att komma på mötet fick vara kvar i partiet men har sedermera flyttat från kommunen. Även två ersättare blev uteslutna ur partiet. Vi kan konstatera att fler och fler partier hotar med uteslutning om man inte följer moderpartiets linje eller majoritetens linje kommunalt. Vi kan se att hot om uteslutning från moderpartiet kan bli en maktfaktor som påverkar röstningen i kommunfullmäktige och som inte stärker partiernas ställning i den kommunala demokratin. Att betala ut partistöd i en sådan situation kan således inte anses stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. En möjlighet att endast betala ut ersättning genom att det bara är partier vars medlemmar som representerar partiet i kommunfullmäktige får partistöd ger en möjlighet för att den beskrivna maktfaktorn försvinner och det blir en ekonomisk förlust för partiet, vid uteslutning av medlem som har mandat i kommunfullmäktige och väljer att sitta kvar, vilket stärker den lokala demokratin. Mot bakgrund av ovanstående har det således saknats grund för utbetalning av partistöd till Sverigedemokraterna, då ett utbetalande av partistöd i en sådan situation inte kan anses vara förenligt med ändamålen med partistöd. Det har därför enligt Klippans kommuns mening även på denna grund funnits skäl för Klippans kommun att inte betala ut partistödet, varför Klippans kommuns beslut inte strider mot lag på ett sådant sätt att det ska upphävas enligt 13 kap. 8 § Kommunallagen. Sammantaget har det således inte framkommit några omständigheter, som enligt Klippans kommuns mening, ger skäl att upphäva det överklagade beslutet, varför överklagandet bör avslås. Kommunfullmäktige Klippans kommun Klippan ska vara välkomnande gentemot besökare Vi vill gärna att besökare från andra orter kommer till vår kommun och att de då ska känna sig välkomna. När vi fick reda på hur Tidaholms kommun behandlar besökare som missat att p-skiva ska användas tyckte vi att denna idé kan användas även i Klippan. Så här står det på lappen när parkeringsvakterna har upptäckt ett felparkerat fordon i Tidaholm. INFORMATION På denna parkeringsplats ska parkeringsskiva användas. Vid framtida överträdelser kommer felparkeringsavgift erläggas fordonet. Tillsammans med ovanstående information så får ni även här en parkeringsskiva som ni kan använda framöver där dessa krävs. Information om hur denna skall användas står på dess baksida. Med vänlig hälsning, Parkeringsvakterna. Denna lilla gest skulle kunna medföra att besökare som råkar missa användande av p-skiva lämnar Klippan med ett leende och gärna återvänder vilket gynnar våra affärsverksamheter. Det kan även sprida sig att Klippan är en trevlig och välkomnande kommun att besöka. Liberalerna i Klippan föreslår därför att en modell likt Tidaholm införs med slopad avgift vid första tillfället då en felparkering identifieras Irene Dahl Mats Olofsson Kommunfullmäktige Klippans kommun Klippan är en Hjärtvänlig kommun och under det senaste året har flera hjärtstartare satts upp på platser i vår kommun, vilket är mycket positivt. Information om var dessa finns kan hittas på kommunens hemsida och även i flera olika appar. Det är kanske dock inte välkänt och i en akut situation behöver det ske ett snabbt ett agerande. Även om tydliga röstinstruktioner hur den ska användas ges och någon formell utbildning inte krävs så kan det vara en trygghet att ha kännedom före användning. Vi tycker därför att det är angeläget att ge information till våra invånare om HLR, vad som kan göras samt hur en hjärtstartare kan användas. Det medför att fler vågar agera, att kvaliteten ökar och därmed fler liv kan räddas. Vi vill samtidigt passa på att fråga hur det säkerställs att de hjärtstartare som finns utmärkta i kommunen är brukbara. Nyligen uppmärksammades att en hjärtstartare var obrukbar då den hade slut på batteri i samband med att en man dog. Liberalerna i Klippan föreslår därför att informationskvällar där placering av hjärtstartarna presenteras samt en introduktion i användning snarast genomförs i samtliga kommundelar Irene Dahl Mats Olofsson Förbundsordning för kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd 2026-05-28 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är kommunalförbundet Medelpunkten. Förbundet har sitt säte i Helsingborg. 2 Medlemmar Medlemmarna i förbundet är kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. 3 Varaktighet Förbundet är bildat för obestämd tid. Angående uppsägning, utträde och likvidation se punkterna 18 och 19. 4 Ändamål Förbundets ändamål är att invånare i medlemskommunerna på lika villkor ska få funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort. Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). 5 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. 6 Förbundsdirektionens organisation och mandattid Förbundsdirektionen ska bestå av 11 ledamöter och 11 ersättare. Varje medlemskommun väljer en ledamot och en ersättare. Ledamot i direktionen ska samtidigt vara ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige i medlemskommunen. Vidare bör även representant i direktionen vara ledamot eller ersättare i socialnämnden eller motsvarande, alternativt ha en tydlig koppling till de frågor som berör förbundets verksamhet. Vid förhinder för ledamot tjänstgör ersättare vald av samma medlemskommun som ledamoten. Ledamot kallar själv in sin ersättare. Mandattiden är fyra år och räknas från och med det år efter att allmänna val har hållits i landet till och med det fjärde året efter det allmänna valet. Direktionen fastställer organisation för förbundets verksamhet samt delegering av beslut, förvaltning och administration. Direktionen beslutar i övrigt om sina arbetsformer i enlighet med särskilt reglemente, bilaga 1 till förbundsordningen. 2026-05-28 Presidium Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ett presidium med ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande på förslag från valberedningen enligt reglementet. En av de tre ordförandeposterna ska innehas av Helsingborgs stad i egenskap av största medlemskommun. 7 Närvarorätt Respektive medlemskommuns utsedde ordinarie ledamot samt ersättare har närvaro- och yttranderätt vid sammanträde med förbundsdirektionen. Revisorerna har närvarorätt i de ärenden de har yttranderätt i. Förbundsdirektion avgör i övrigt själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i förbundsdirektion har rätt att närvara och yttra sig vid förbundsdirektions sammanträden. Förbundsdirektion får besluta att sammanträde med förbundsdirektion ska vara offentligt. 8 Revisorerna Förbundet ska ha två revisorer. Kommunfullmäktige i den vid årets ingång till befolkningen största och näst största medlemskommunen ska utse vardera en revisor. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revison sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen och god revisionssed. För revisorerna gäller reglemente enligt bilaga 2 till förbundsordningen. Kommunalförbundet svarar för revisorernas arvoden. 9 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av • ledamot i direktionen • förbundsmedlems fullmäktige och kommunstyrelse • revisorerna om ärendet rör granskning av förbundets verksamhet • övriga som direktionen har medgett sådan rätt, exempelvis utsedd representant från socialchefsnätverket för medlemskommunerna 10 Kungörelser och andra tillkännagivande Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på förbundets digitala anslagstavla på webbplatsen www.medelpunkten.se, samt översändas till medlemskommunerna via e-post. Slutligen publiceras dokumenten i förbundets direktionsportal. 11 Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning Förbundets verksamhet finansieras genom månatligt medlemsbidrag, hyresavgifter samt intäkter från försäljning av varor och tjänster. Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt medlemsandel i kommunalförbundets tillgångar och skulder baserade på de senaste tre årens förbrukning. Samma princip tillämpas för beräkning av medlemsbidraget. Medlemsbidraget ska täcka förbundets kostnader som inte är direkt kopplade till specifika hjälpmedel eller tjänster. 2026-05-28 12 Budget och rapportering Förbundet ska ha en god ekonomisk hushållning och efterleva reglerna om balanskravsresultat enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Budget Direktionen har att årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under det kommande budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionen ska fastställa budgeten senast under november månad. Det år då ordinarie val till riksdagen har ägt rum ska budgeten även fastställas av den nyvalda direktionen före utgången av januari månad året därpå. Årsredovisning och uppföljning Direktionen ska senast den 31 mars ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Varje fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i sin helhet. Vidare ska direktionen upprätta och översända delårsrapport, inklusive verksamhetsuppföljning och helårsprognos senast den 31 oktober. Rapporterna översändes till respektive medlemskommun. Utöver detta ska direktionen senast den 31 maj ha upprättat tertialrapport för det första tertialet. 13 Resultatfördelning Utgångspunkten är att varje medlem bidrar till förbundets resultat utifrån sin procentuella andel av årets omsättning, satt i förhållande till samtliga medlemmars totala omsättning. Föregående års resultat ska fördelas i sin helhet till medlemskommunerna utifrån deras andelar av det gångna årets totala omsättning. Direktionen beslutar om lämplig tidpunkt för denna fördelning, så att eventuell utbetalning av redovisat överskott sker vid tidpunkt då förbundets likviditetsbehov är tillfredsställt. 14 Ansvar Om förbundet saknar tillgångar för att betala sina skulder, är förbundsmedlemmarna skyldiga att reglera skulderna. Varje medlem ska skjuta till så stor del som svarar mot medlemmens andel i skulden. Medlemskommuns andel beräknas efter dess andel av de tre senaste årens totala omsättning. 2026-05-28 15 Medlemskommunernas styrning och insyn Utöver de rapporter som omnämns under punkt 12 ska förbundet löpande avlämna de rapporter över verksamhet och ekonomi som medlem efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Medlemmarnas samråd Presidiet tillsammans med förbundets tjänstemän ska vid behov och minst en gång per mandatperiod genomföra en översyn av förbundsordning samt övriga gällande styrdokument och vid behov lägga fram förslag till ändringar. Direktionen fastställer redan gällande styrdokument om inga ändringar sker. Medlemsdirektiv Förbundets ändamål och syfte beskrivs närmare i ett direktiv, bilaga 3. I direktivet anges bl.a. vilken inriktning och utveckling verksamheten i förbundet ska ha, hur målen ska följas upp samt former för hur medlemmarna ska samverka. 16 Arvoden och ersättningar till förtroendevalda Arvoden och ersättning till ledamöter och ersättare samt till förtroendevalda revisorer ska utgå i enlighet med Helsingborgs stads vid var tid gällande regler om ersättning till förtroendevalda. Nivåerna på månadsarvode till ledamöter och ersättare motsvarar 9,25 % för ordförande, 4,5 % för vice ordförande och 1 % för ledamot/ersättare. Procentsatsen utgår från månadsarvodet till heltidssysselsatt riksdagsledamot. 17 Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan ske till direktionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemskommunernas fullmäktige för beslut. För att en ny medlem ska antas i förbundet krävs att minst 2/3 av medlemskommunerna samtycker till att den föreslagna kommunen antas som medlem i förbundet. Reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den tillträdande förbundsmedlemmen ska överensstämma med förbundsordningen och bestämmas i särskild överenskommelse mellan förbundet och den tillträdande förbundsmedlemmen. Ny medlem ska tillträda förbundsordningen genom att förbundsordningen antas av den nya kommunens fullmäktige. 2026-05-28 18 Uppsägning och utträde En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Utträde kan endast ske vid utgången av ett verksamhetsår, alltså den 31 december, med iakttagande av en uppsägningstid om minst 18 månader i förväg. När en medlem utträtt ur förbundet upphör dennes ansvar för förbundets skulder om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna ska anta de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. Ekonomisk reglering vid utträde Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i kommunalförbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid tiden för utträdet ur kommunalförbundet, om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. Om detta inte sker ska kommunalförbundet upplösas. 19 Likvidation och upplösning Om medlemmarna med kvalificerad majoritet (2/3) beslutar att förutsättningarna att driva förbundet vidare inte längre föreligger ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidation ska varje medlemskommuns andel beräknas efter dess andel av de tre senaste årens totala omsättning. När kommunalförbundet trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen omvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När likvidator har fullgjort sitt uppdrag, ska denne till direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidation i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är kommunalförbundet upplöst. Förbundets arkiv ska bevaras av säteskommunen. 20 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummas detta eller om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgörs tvisten genom allmän domstol. 21 Ändring av förbundsordning samt övriga styrdokument Ändringar och tillägg till denna förbundsordning samt övriga styrdokument ska fastställas av samtliga medlemmars fullmäktige. Direktionen ska ges möjlighet att yttra sig över förslaget om förändrad förbundsordning. 2026-05-28 Denna reviderade förbundsordning med tillhörande bilagor 1, 2 och 3 har antagits av: Bjuvs kommunfullmäktige 2026-03-30 Båstad kommunfullmäktige 2026-02-26 Helsingborg kommunfullmäktige 2026-01-27 Höganäs kommunfullmäktige 2026-01-29 Klippan kommunfullmäktige 2026-02-23 Landskrona kommunfullmäktige 2026-02-23 Perstorp kommunfullmäktige 2026-03-04 Svalöv kommunfullmäktige 2026-01-26 Åstorp kommunfullmäktige 2026-01-26 Ängelholm kommunfullmäktige 2026-01-26 Örkelljunga kommunfullmäktige 2026-01-26 2026-05-28 Bilaga 1 Reglemente för direktionen i kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd av förbundsdirektionen 2026-05-28 1 Övergripande Direktionen är kommunalförbundets beslutande, förvaltande och verkställande organ. Direktionen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de uppdrag som fullmäktige i medlemskommunerna har bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten liksom förbundsordning och detta reglemente. Direktionen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning. Direktionen ska ägna sig åt målsättnings-, framtids- och uppföljningsfrågor hos förbundsmedlemmarna, Region Skåne, statliga myndigheter, andra organisationer och vid behov göra de framställningar som direktionen anser påkallade. 2 Direktionens uppgift Direktionen ska • fastställa mål och planer för förbundets verksamhet, personalbehov och ekonomi • övervaka att de fastställda målen och planerna efterlevs • se till att förbundets organisation är ändamålsenlig och bedrivs effektivt Förutom den rapportering som anges i Förbundsordningen punkt 13 ska direktionen vid anmodan rapportera till respektive medlemskommun hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 3 Ekonomi Direktionen ansvarar för förbundets redovisning och medelsförvaltning. Direktionen ska • övervaka efterlevnaden av den fastställda budgeten och därvid se till att förbundets förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt • vårda och förvalta förbundets egendom väl och se till att förbundets behov av försäkrings- skydd är tillgodosett • övervaka att de fastställda målen och planerna efterlevs 2026-05-28 Bilaga 1 4 Personalfrågor Direktionen är förbundets personal- och arbetsgivarorganisation samt löne- och pensionsmyndighet och har hand om frågor som rör förhållandet mellan förbundet i egenskap av arbetsgivare och dess arbetstagare. I uppgiften ingår bl. a. - anställningsärenden - kollektivavtal, centrala överenskommelser och tvister - löne-, anställnings- och pensionsvillkor - beslut om stridsåtgärder - arbetsmiljöansvar Direktionen ska ansvara för att de anställda inom förbundet har rätt kompetens i förhållande till de fastställda målen. 5 Speciella arbetsuppgifter Förbundsdirektionen är registeransvarig för de personuppgifter som direktionen för i sin verksamhet och förfogar över. Direktionen är arkivmyndighet. 6 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett samman- träde ska utvald ersättare tjänstgöra i dennes ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättaren återgår då som ersättare. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. Ersättare har närvaro- och yttranderätt även vid sammanträde där ersättaren inte tjänstgör. Ersättare ska kallas till direktionens sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men har inte yrkande- eller beslutanderätt. Direktionen avgör i övrigt själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 2026-05-28 Bilaga 1 7 Ordförande och presidium Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande (presidium) vid mandatperiodens första sammanträde. Ordföranden ska leda, samordna och övervaka förbundets verksamhet i enlighet med förbundsordningen och detta reglemente. Presidiet biträder ordföranden vid fullgörandet av dennes uppgifter. Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser direktionen annan ledamot att tillfälligt vara ordförande. Valberedning, val av ordförande och presidium: • Den avgående direktionen ska utse valberedning och sammankallande efter förslag från presidiet. Valberedningen ska bestå av kommunstyrelseordförande (eller av kommunstyrelsen utsedd representant) från de tre medlemskommunerna som utgjort presidium samt två ytterligare kommuner vilka utses av direktionen. • Samtliga medlemskommuner har möjlighet att nominera kandidater till presidiet. • Valberedningen ska presentera sitt förslag senast 14 dagar före den tillträdande direktionens första sammanträde. • Den avgående direktionen beslutar om tidpunkt för den nya direktionens första sammanträde som ska äga rum så snart det är praktiskt möjligt. Vid detta sammanträde ska den nya direktionen välja ordförande och presidium utifrån valberedningens förslag. Kvalificerad majoritet (minst 2/3 av medlemskommunerna) ska föreligga för att valet ska anses giltigt. • Under övergångstiden (från årsskifte efter att kommunala val är genomförda och fram till den nytillträdda direktionens första sammanträde) utgör de tre medlemskommunernas representanter som utgjort valberedning ett interimistiskt presidium. 8 Tid och plats för sammanträde Direktionen bestämmer tid och plats för sina sammanträden för varje år. Sammanträde ska också hållas, när minst tre av direktionens ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det behövs. Tid för det första sammanträdet i en mandatperiod fastställs av den avgående direktionen. En begäran om extra sammanträde görs skriftligen och ställs till ordförande och ska innehålla uppgifter om det eller de ärenden som ledamöterna önskar att direktionen ska behandla. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordförande bestämmer efter samråd med vice ordförande. 9 Kallelse Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelse och föredragningslista ska på lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare, samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet, senast sju kalenderdagar före sammanträdesdagen. Ordförande beslutar i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. 2026-05-28 Bilaga 1 10 Föredragningslista För varje sammanträde låter ordföranden upprätta föredragningslista, vilken om möjligt sänds ut samtidigt med kallelsen. Uppstår fråga om behandling av ärende som ej upptagit på föredragningslista, ska direktionen omedelbart efter utseende av protokolljusterare besluta, om så får ske. 11 Ärendens beredning Ordföranden ansvarar för att de ärenden som ska handläggas bereds och föredras i vederbörlig ordning. 12 Protokollsanteckningar Ordförande ansvarar för att direktionen för protokoll vid sina sammanträden. Protokoll från varje sammanträde ska ställas till direktionens ledamöter och ersättare samt förbundsmedlemmarnas styrelser och förbundets revisorer. Utdrag ur protokoll ska ställas till de kommunala nämnder, andra myndigheter och enskilda som berörs av beslutet i protokollet. 13 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Direktionen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan direktionen justerar den. Bestämmelser om hur justerade protokoll ska tillkännages framgår av Förbundsordningen punkt 10. 14 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 15 Delgivning Delgivning av direktionen sker med ordförande eller med någon annan som direktionen bestämmer. 16 Delegering av beslutanderätten Direktionen ska i ett särskilt beslut förteckna de beslutsuppdrag som direktionen lämnar till förtroendevalda och anställda (delegationsordning). 17 Undertecknande av handlingar som inte delegerats vidare Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av direktionen ska undertecknas av ordförande eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som direktionen bestämmer. 2026-05-28 Bilaga 1 18 Förvaltningsledning Förvaltningsorganisationen leds av en verkställande chef som har befattningen förbundschef. Förbundschefen leder verksamheten närmast under direktionen och är inför direktionen ansvarig för verksamheten. 19 Ändring av reglementet Ändringar i eller tillägg till detta reglemente ska godkännas av medlemskommunernas fullmäktige. 2026-05-28 Bilaga 3 Medlemsdirektiv för kommunalförbundet Medelpunkten Fastställd av förbundsdirektionen 2026-05-28 1 Inledning Kommunalförbundet Medelpunkten bildades 2004, efter att tidigare varit ett aktiebolag, med syfte att ha en gemensam hjälpmedelsverksamhet för kommuner i Nordvästra Skåne. Idag är Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga medlemmar i förbundet. Kommunalförbundet har bildats genom antagande av gemensam förbundsordning. 2 Syfte Förbundets ändamål är att invånare i medlemskommunerna på lika villkor ska få funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort. Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen. I Skåne styrs ansvarsförhållandet mellan kommunerna och Region Skåne i särskilt avtal. Med hjälpmedel avses i detta sammanhang medicintekniska hjälpmedel som vanligen fordrar särskild kompetens för bedömning och utprovning, anpassning eller träning och som inte är normala konsumtionsvaror. 3 Uppdrag Medelpunktens uppdrag är att tillgodose medlemskommunernas behov av de hjälpmedel som kommunerna har ansvar för. Ansvaret styrs utifrån den ansvarsfördelning som avtalats fram mellan Region Skåne och kommunerna. Medelpunkten ansvarar för uthyrning och försäljning av hjälpmedel till kommunerna, upphandling och sortiment, lagerhållning och rekonditionering av hjälpmedel, teknisk service och reparationer, rådgivning och konsultation i hjälpmedelsfrågor. Kommunerna kan hyra eller köpa hjälpmedel. Hyrsystemet utgår från funktionsbegreppet vilket ger möjlighet till återanvändning av använda hjälpmedel så länge som det bedöms vara säkert och med full funktion. Förbundets ambitionsnivå samt utvecklingsfokus fastställs i dialog med medlemskommunerna och beslutas av direktionen. Förbundet ska verka för att verksamheten bedrivs med så goda miljömässiga lösningar som möjligt i alla frågor. 2026-05-28 Bilaga 3 4 Målinriktning Förbundet ska utgöra en verksamhet som tillförsäkrar medlemskommunerna en hjälpmedelsförsörjning som är effektiv både professionellt och ekonomiskt och som ligger i framkant för att säkerställa såväl dagens som framtida hjälpmedelsbehov. Förbundet ska arbeta med samordning, inköp, service och utveckling på följande sätt: • Samordning - Använda gemensamma resurser på ett effektivt sätt genom att se till att hjälpmedel används i så hög grad som möjligt och genom att underhålla hjälpmedlen så att de kan användas under hela sin förväntade tekniska livslängd. Bedriva verksamheten gemensamt för att ge möjlighet till att ha en större bredd på utbudet vilket ökar möjligheten att matcha rätt hjälpmedel utifrån individuella behov. Ett brett sortiment ökar också valmöjligheten för den enskilde samtidigt som det är ekonomiskt effektivt att recirkulera hjälpmedel. • Inköp - Kontinuerligt genomföra upphandlingar och avtalsuppföljningar för att upprätthålla en hög kompetens och kunskap. Genomföra upphandlingar på större volymer vilket ökar möjligheten till bra pris men också möjlighet att ställa krav på kvalitet och andra kommersiella villkor. • Service - Ge snabb och professionell service med en hög tillgänglighet och ett gott bemötande som inger förtroende och som ger en positiv känsla. • Utveckling - Vara ett samlat specialistkompetenscenter inom hjälpmedelsområdet, hålla en hög kompetens och ha en aktiv bevakning av utvecklingen av nya produkter och användandet av hjälpmedel. Nätverka för att bevaka och inhämta kunskaper kring strategiska frågor som rör hjälpmedel och förskrivning. Delge medlemskommunerna relevanta erfarenheter och kunskaper. 5 Dialog och samverkan Medelpunkten ska utifrån sin roll som hjälpmedelsverksamhet bjuda in till en god dialog med representanter från medlemskommunerna. Dialogen ska säkerställa en god samverkan mellan medlemskommunerna och Medelpunkten i frågor som rör förskrivningsprocess och hjälpmedelsfrågor. Vidare ska dialogen säkerställa att förbundet får tillräcklig information från medlemskommunerna för att kunna lägga en relevant budget och verksamhetsplan. För att säkerställa en långsiktig och strategisk styrning bör medlemskommunerna organisera en strategisk samverkansgrupp med representation från förvaltningschefer. Verksamhetens förbundschef bjuds in till gruppens sammanträden. Vid behov kan även tjänstemän med specialistkompetens delta på dessa möten. Eventuella ärenden från denna samverkansgrupp lyfts i direktionen via presidiet. Ansvaret för hjälpmedelsförsörjningen är i Skåne delat mellan kommunerna och Region Skåne enligt särskilt avtal. För att hantera frågeställningar som rör ansvarsfördelningen finns en tillsatt samverkansgrupp med medlemmar från både kommuner och Region Skåne. De kommuner som är medlemmar i Medelpunkten representeras av utsedd person med mandat att företräda medlemskommunerna. Denna person ansvarar för att föra dessa frågor vidare till övriga medlemskommuner. Medelpunkten ska också utifrån uppdraget som hjälpmedelsverksamhet samverka med Skånes Kommuner och delta i de nätverk som är aktuella inom området på regional och nationell nivå. 2026-05-28 Bilaga 3 6 IT-stöd Medelpunkten ska tillhandahålla och förvalta gemensamt IT-system som ger stöd för hjälpmedelsförsörjningen. Medelpunkten ska rapportera relevant och tillförlitlig information om händelser och transaktioner till kommunerna tillsammans med överenskomna uppföljningar. 7 Upphandling av hjälpmedel Medelpunkten har i uppdrag att för medlemskommunerna göra de upphandlingar av hjälpmedel som behövs för att tillgodose medlemskommunernas behov och ansvar. Syftet med upphandlingar är att få bra hjälpmedel till ett bra pris men innefattar också krav på service, transporter och tillgänglighet. För Medelpunktens del görs upphandlingar av hjälpmedel tillsammans med övriga hjälpmedelsverksamheter i Skåne via upphandlare på Skånes Kommuner samt med representanter från medlemskommunerna. 8 Ekonomi Verksamheten ska bedrivas utifrån goda ekonomiskt hållbara principer och sträva efter att ha resurseffektiva arbetsmetoder. Verksamheten finansieras genom månadsavgift, hyresavgifter och de intäkter som kommer från försäljning av hjälpmedel och tjänster. Den ekonomiska styrningen av Medelpunktens verksamhet sker i huvudsak genom den budget och den treårsplan som direktionen fastställer under november månad. Budgeten som utgår från den förväntade utvecklingen i medlemskommunerna och de investeringar som kommunerna planerar innehåller resultatbudget med prissättning och bemanningsplan samt investerings- och likviditetsplan. Rapportering Förbundet ansvarar för att löpande till medlemskommunerna överlämna: • Protokoll från direktionens sammanträden • Förbundets verksamhetsplan och budget med kommande treårsplan • Förbundets tertialrapport, delårsbokslut och årsredovisning • Revisionsberättelse och granskningsrapport Förbundet ska i övrigt lämna medlemskommunerna den information om verksamheten som de begär. 2026-05-28 Bilaga 3 Uppföljning Uppföljning av Medelpunktens verksamhet, målinriktning och ekonomiska utveckling görs kontinuerligt och rapporteras till direktionen enligt följande struktur: Månadsrapporten ska innehålla en resultatrapport, en balansrapport kommentarer till dessa och eventuella större händelser eller avvikelser. I rapporterna ska jämförelser göras mellan årets utfall och årets budget. Tertialrapporten utgör en förenklad delårsrapport, där samtliga konton är avstämda och periodisering har skett av alla större belopp. Delårsrapport som även innehåller en verksamhetsrapport samt en helårsbedömning av det innevarande året. Samtliga konton ska vara avstämda och periodisering ska ha skett av samtliga belopp. Rapporteras även till medlemskommunerna. Årsredovisning, med ett innehåll som motsvarar delårsrapporten, men med ytterligare uppgifter för att det gångna årets verksamhet ska kunna bedömas. Rapporteras även till medlemskommunerna. 9 Samråd Förbundets direktion ska minst en gång per mandatperiod bjuda in till medlemssamråd med syfte att diskutera strategiskt viktiga frågor med representanter från medlemskommunerna med mandat att företräda medlemskommunen i dessa frågor. Ytterligare möten kan hållas vid behov eller på initiativ från någon av medlemskommunerna. Samrådet syftar också till att följa upp medlemsdirektivet samt i samband med detta överväga eventuell revidering av befintligt direktiv. När respektive fullmäktige har antagit medlemsdirektivet ska förbundet se till att direktivet fastställs av förbundsdirektionen. 10 Ändring av reglementet Ändringar i eller tillägg till detta reglemente ska godkännas av medlemskommunernas fullmäktige. 2026-05-28 Bilaga 2 Reglemente för revisionen i kommunalförbundet Medelpunkten Fastställt av förbundsdirektionen 2026-05-28 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, förbundsordning samt detta reglemente. Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen, främst kapitel 12. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala sektorns förhållanden. Revisionsarbetet i förbundet ska bedrivas minst med utgångspunkt från den goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet” (Sveriges kommuner och regioner). 2 Revisorernas antal och organisation I förbundet ska finnas två revisorer. Revisorerna väljs enligt förbundsordningen. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som gäller för ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden kan därför inledas med dubbla grupper revisorer. Revisorn från den största medlemskommunen är sammankallande för att leda sammankomster och sammanträden. 3 Revisorernas ekonomi Ersättning till revisorerna utgår till revisorerna för egen tid enligt Helsingborgs stads regler om ersättning till förtroendevalda och för övrigt enligt nedlagda kostnader. 4 Revisorernas sakkunniga biträden Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpas förbundets upphandlingsregler. Revisorerna beslutar själva om upphandling. Bestämmelserna i kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna. 5 Revisorernas arbetsformer Sammankallande kallar till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Revisorerna får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i direktionen till dessa sammankomster. Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Sammankallande ansvarar för att anteckningar upprättas. De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Sammankallande ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av båda revisorerna. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En skrivelse, eller motsvarande, i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att båda revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av sammankallande. 2026-05-28 Bilaga 2 6 Revisorernas rapportering Revisionsberättelsen lämnas till samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige snarast efter genomförd slutrevision. Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas granskning. Revisorernas utlåtande om delårsrapport ska lämnas till direktionen senast två veckor efter att utlåtandet upprättats. Revisorerna ska löpande redovisa resultatet av sin granskning till förbundets direktion. I revisionsberättelsen förtecknas avlämnade rapporter. 7 Revisorerna och direktionen Revisorerna och företrädare för direktionen ska ha regelbundna överläggningar, minst en gång varje år. Revisorerna kan initiera ärende i direktionen i anledning av sin granskning och om sin förvaltning, när de bedömer att så behövs. Direktionens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart möjligt efter att beredning har skett. 8 Revisorernas arkiv För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen. 9 Ändring av reglementet Ändringar i eller tillägg till detta reglemente ska godkännas av medlemskommunernas fullmäktige. 2026-05-28

§104 Arbetsmarknads- och utvecklingsenhetens organisatoriska tillhörighet 2026/28 Beskrivning av ärendet Arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) är i dag organiserad inom barn- och utbildningsförvaltningen. Med anledning av ny och kommande lagstiftning, bland annat ny socialtjänstlag och förslag om nationell aktivitetsplikt, fanns ett behov av att utreda om enheten på sikt bättre hör hemma inom socialförvaltningen. En utgångspunkt är att oavsett AME:s organisatoriska tillhörighet ska ett nära samarbete mellan de båda förvaltningarna fortgå. Vidare är utredningens rekommendation att ett eventuellt övertag behöver föregås av att AME är rätt dimensionerad; vad gäller personal, budget och lokaler. Utredningen visar på både för- och nackdelar med en förändring av organisatorisk tillhörighet. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen rekommenderar en förflyttning av AME till socialförvaltningen från och med 1 januari 2027. En flytt innebär flera organisatoriska fördelar, särskilt kopplat till ny lagstiftning som anger att socialnämnden kommer att ha det övergripande ansvaret för aktivitetsplikten. AME kommer vid övergång till socialförvaltningen ta ett helhetsgrepp kring alla individer i målgruppen med stödbehov, exempelvis personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och i behov av olika samordnade insatser. Förslaget medför att nämndernas reglemente behöver revideras. Nuvarande ansvarsområden för AME flyttas över från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Både barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har behandlat ärendet och beslutat att föreslå kommunfullmäktige att arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) förflyttas till socialnämnden från barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari 2027. Vidare har de beslutat att godkänna revidering i respektive reglemente. Ekonomiska perspektiv AME:s ekonomiska ram inom barn- och utbildningsnämnden föreslås ograverat överföras till socialnämnden från och med den 1 januari 2027, till exempel avseende personal, budget och lokaler. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10, § 124 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-05-29 PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-08-12 Protokollsutdrag barn- och utbildningsnämnden 2026-04-21, § 45 Protokollsutdrag socialnämnden 2026-05-27, § 60 Utredning av Arbetsmarknads- och utvecklingsenhetens organisatoriska tillhörighet i Klippans kommun Förslag på revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Förslag på revidering av socialnämndens reglemente Yrkanden Johan Petersson (S) och Åsa Edvardsson (-) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) flyttas till socialnämnden från barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari 2027, att revidera barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens reglemente utifrån föreliggande förslag. Beslut skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10

§105 Policy och Riktlinje för inköp och upphandling 2026/141 Beskrivning av ärendet En översyn har gjorts av Upphandlings- och inköpspolicy för Klippans kommun samt Riktlinje för direktupphandling och Riktlinje för upphandling och inköp. Policyn och riktlinjerna reviderades senaste 2019 och har nu anpassats för att möta hur arbetssätten ser ut idag. Policyn har jämfört med tidigare version, skalats av och kompletteras och riktlinjerna ersätts med en riktlinje som harmoniseras med samarbetande kommuner i upphandlingsgemenskapen EttUpphandling. Kommunerna Bjuv, Klippan, Perstorp, Åstorp, Örkelljunga samt Omsorg i Bjuv AB har genom samverkansavtal etablerat en gemensam organisation för inköpssamverkan, EttUpphandling. Klippans kommun ska genom sina inköp och upphandlingar säkerställa en god ekonomisk hushållning och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Inköps- och upphandlingspolicy anger den övergripande inriktningen för hur förtroendevalda och anställda ska agera vid upphandling och inköp. Policyn gäller för samtliga nämnder och förvaltningar i Klippans kommun, samt i tillämpliga delar kommunens helägda bolag. Riktlinjen gäller för samtliga parter och utgör den gemensamma ramen för hur inköp och upphandlingar ska genomföras. De kompletterar samverkansavtalet genom att tydliggöra vad verksamheten ska uppnå. Syftet är att säkerställa att upphandlingar sker samordnat och i enlighet med riktlinjen. Genom samordning ska kommunerna uppnå kostnadseffektivitet, rättssäkerhet, hög avtalstrohet, kvalitet samt att undvika dubbelarbete. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10, § 125 Tjänsteskrivelse från ekonomichefen, 2026-05-26 Inköps- och upphandlingspolicy Riktlinje inköp och upphandling, ettUpphandling Nuvarande policy och riktlinjer PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-08-12 Yrkanden Johan Petersson (S), Therese Långberg (M), Börje Norén (C), Boris Svensson (S) och Helena Dådring (VF) yrkar bifall till förslaget. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Riktlinje för inköp och upphandling, att nuvarande riktlinje för direktupphandling och riktlinje för inköp och upphandling därmed upphör att gälla. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta Inköps- och upphandlingspolicy, samt att nuvarande Upphandlings- och inköpspolicy därmed upphör att gälla. Beslut skickas till Kansliavdelningen Ekonomiavdelningen Ettupphandling ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10

§106 Revidering av regler för partistöd 2025/265 Beskrivning av ärendet Den 23 juni 2025 beslutade kommunfullmäktige i Klippans kommun att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av regelverket för partistöd. Därefter har partiöverläggningar genomförts och några ändringar kring mandatstöd har undersökts, där en procentsats har föreslagits för att förenkla och index-reglera partistödet. Mot bakgrund av kommunfullmäktiges uppdrag har kommunledningsförvaltningen sett över reglerna för partistöd för att ta fram ett förslag som reglerar uteblivet partistöd för partier vars mandat innehas av ledamöter som lämnat sitt parti eller blivit uteslutna ur partiet och det ges förslag på revidering av reglerna för partistöd i dessa avseenden. Därutöver har en översyn av reglernas tydlighet gjorts och det ges förslag på reglering i syfte att tydliggöra reglerna för partistöd. Ordförandes ord: Under mandatperioden år 2023–2026 har flera fall av uteslutningar eller avhopp från partier uppmärksammats i Klippans kommun men även i övriga Sverige. För att säkerställa att ett parti inte tar in omtyckta kända personer i ett parti och sedan utesluter dem för att dra nytta av mandatstöd och partistöd för kommande år, har förslag tagits fram. Demokrati innebär det fria ordet och även om man tillhör ett parti är det ingen partipiska eller hot om uteslutning som ska påverka ens röstning i nämnder, styrelser eller vårt högsta politiska demokratiska forum, kommunfullmäktige. Ordförandes förslag till revidering Förslag nedan i huvuddrag.

§107 Förändrade och utökade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten 2026/205 Beskrivning av ärendet VA-avdelningen har tagit fram förslag på nya och förändrade verksamhetsområden för vatten (V), spillvatten (S) och dagvatten (D). Förändringarna består av att formalisera förändringar som redan i praktiken gäller idag. Den äldre beteckningen på många av våra verksamhetsområden som är beslutade har benämningen Vatten och ”Avlopp”. Avlopp definieras i dag som spill- och dagvatten, men kommunen har inte dagvattenledningar på många av dessa områden. Därför behöver vi besluta om nya verksamhetsområden med rätt klassning på spill- och dagvatten. Förändringarna innebär följande: • Gråmanstorp: utökat verksamhetsområde på anmodan av Länsstyrelsen. Se bilaga 1. Fastigheter med enbart V eller VS på övre delen, VSD på nedre delen. Detta är för att täcka redan befintliga områden som till största delen är utbyggt. • Nya verksamhetsområden VSD, se bilaga 2, för en del av befintlig bebyggelse som det aldrig upprättats något verksamhetsområde för. • Första området är från Månstorp och längs väg 1830 västerut mot gamla Tranarpsbron. Ändringen är från VSD till VS eftersom kommunen inte har dagvattenledningar i området. Se bilaga 3. • Verksamhetsområde för vatten. Se bilaga 4. • Källna kyrkby vid Bolestad: Se bilaga 5. Ekonomiska perspektiv Förslag till beslut om verksamhetsområden baseras på det befintliga utbyggda ledningsnätet, vilket inte medför ytterligare behov av investeringar för VA på kort sikt. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10, § 133 Tjänsteskrivelse från verksamhetutvecklare & VA-ingenjör, 2026-05-21 Beskrivning av utökning och förändring av verksamhetsområden, 2026-05-21 Bilaga 1: Verksamhetsområden Gråmanstorp V VS VSD Bilaga 2: Verksamhetsområden VSD PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-08-12 Bilaga 3: Verksamhetsområden VS Bilaga 4: Verksamhetsområden V Bilaga 5: Verksamhetsområden S Begäran från Länsstyrelsen om uppgifter gällande kommunens planer på utökat verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp, 2013-12-19 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa förslag till förändringar och utökade verksamhetsområden i kommunen för försörjning av vatten, spillvatten och dagvatten i enlighet med fastighetsförteckning med tillhörande kartor (bilaga 1-5). Beslut skickas till VA-chef Teknisk chef VA-ingenjör Verksamhetsutvecklare ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10

§108 Revidering av kommunstyrelsens reglemente 2026/220 Beskrivning av ärendet På partiöverläggningen den 16 februari behandlades en punkt gällande att ändra i reglementet under stycket om kommunalråd så att det framgår att kommunstyrelsens presidium är kommunalråd och att kommunstyrelsens 2:e vice ordförande även kan benämnas oppositionsråd. Revideringen under rubriken kommunalråd har gjorts i samråd med kommunstyrelsens presidium. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10, § 138 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-04 Förslag på revidering i reglementet för kommunstyrelsen och nämnderna Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta revideringen i reglementet för kommunstyrelsen och nämnderna. Beslut skickas till Kansliavdelningen ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10

§109 Revidering av Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Klippans kommun 2026/221 Beskrivning av ärendet Arvodesbestämmelserna har setts över inför höstens RKR-val och ny mandatperiod 2027. Kansliavdelningen har haft som utgång att förtydliga och förenkla kommunens arvodesbestämmelser, vilket innebär att på en del ställen har texten formulerats om, någon mening har tagits bort och allt i syfte att förtydliga texten. Arvodesbestämmelserna har behandlats av politiker i partiöverläggningen där några synpunkter och frågor lyftes fram. Utifrån det har kommunstyrelsens presidium gjort några mindre förändringar i arvodesbestämmelserna. I bilagan har det endast gjorts en förändring i arvodet för 1:e vice ordförande i bolagen där procenten har höjts till 5 % av månadsarvodet, så att det är lika mycket som för 2:e vice ordförande. Ekonomiska perspektiv De fasta arvodena utgår som månadsarvode och riksdagsarvodet. För 2026 är det 81 400 och kommer att höjas för 2027. Dock har vi inte summan i dagsläget. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10, § 139 Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-08 Förslag till uppdaterade arvodesbestämmelser Yrkanden Anna Andresen (M) yrkar följande förändringar i bilagan: Ordföranden 1:e vice ordf. 2:e vice ordf Plan- och byggnämnden 8 9 % 3,5 4 % 4,5 5 % Treklövern 89 % 5 % 5 % Nårab 89 % 5 % 5 % PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-08-12 Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen beslutar att godkänna ändringsyrkandet och finner att kommunstyrelsen bifaller det. Ordföranden frågar sedan om kommunstyrelsen i övrigt beslutar enligt förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta reviderade Arvodesbestämmelser för förtroendevalda att börja gälla från 2027-01-01 med ändring i bilagan enligt ovan, att nuvarande bestämmelser därmed upphör att gälla. Deltar ej i beslut Johan Petersson (S), Tonny Svensson (M), Börje Norén (C), Gunilla Svensson (S), Boris Svensson (S), Therese Långberg (M) deltar inte i beslutet Beslut skickas till Kansliet ____ PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10

§110 Yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö gällande överklagan av kommunfullmäktiges beslut 2026-05-25, § 60 om partistöd, målnummer 8157-26 2026/118 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2026, § 60 om att avslå utbetalning av partistöd för Sverigedemokraterna för år 2026 har överklagats till Förvaltningsrätten i Malmö som har förelagt Klippans kommun att senast den 24 augusti 2026 lämna in ett skriftligt yttrande där det som står i handlingarna bemöts. Förslag till yttrande har tagits fram och föreslås godkännas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö gällande överklagan av kommunfullmäktiges beslut 2026-05-22, § 60 om partistöd, målnummer 8157-26 Förvaltningsrätten i Malmös föreläggande 2026-06-24 i mål 8157-26 kommunfullmäktiges beslut 2026-05-25, gällande ej beviljat utbetalt partistöd till Sverigedemokraterna Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2026-05-25, § 60 Redovisning av partistöd för 2025 och utbetalning av partistöd för 2026 Dom från Förvaltningsrätten i Malmö gällande överklagan av kommunfullmäktiges beslut om partistöd 2025 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2025-08-25, § 78 Yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö gällande överklagan av kommunfullmäktiges beslut om partistöd, målnummer 8555-25 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna skrivelsen som yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö i mål med målnummer 8157-26, att paragrafen justeras omedelbart. Deltar ej i beslut Johan Petersson (S), Tonny Svensson (M), Börje Norén (C), Gunilla Svensson (S), Boris Svensson (S) och Therese Långberg (M) deltar inte i beslutet. PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-08-12 Beslut skickas till Förvaltningsrätten i Malmö ____ Yttrande 2026-08-12 Yttrande till Förvaltningsrätten i Malmö gällande laglighetsprövning enligt kommunallagen av kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2026, målnummer 8157-26 2026/118 Bakgrund Annika Tydesten har överklagat Kommunfullmäktige i Klippans kommuns beslut den 25 maj 2026 att inte bevilja Sverigedemokraterna partistöd. Förvaltningsrätten i Malmö har förelagt Klippans kommun att senast den 24 augusti 2026 inkomma med ett skriftligt yttrande. Det finns därför skäl för Kommunfullmäktige att avge yttrande till Förvaltningsrätten i mål 8157 – 26. Ett överklagande inkom även förra året och det målet är avgjort till Klippans kommuns fördel. Klippans kommuns inställning Klippans kommun bestrider överklagandet och yrkar att överklagandet ska avslås. Klippans kommun vill särskilt framhålla att de centrala rättsfrågorna som klagande aktualiserar i förevarande mål redan nyligen har prövats av Förvaltningsrätten i Malmö mellan samma klagande och Klippans kommun, mål nr 8555-25. Förvaltningsrätten avslog överklagandet genom dom den 22 maj 2026. De faktiska förhållanden som är relevanta för frågan om Sverigedemokraternas situation i Klippans kommunfullmäktige har därför inte förändrats på något sätt som motiverat en annan rättslig bedömning. Förvaltningsrätten har redan prövat de centrala rättsfrågorna I mål nr 8555-25 överklagade Annika Tydesten kommunfullmäktiges beslut den 23 juni 2025 att inte bevilja Sverigedemokraterna partistöd. Även i det målet gjorde klagande gällande att Sverigedemokraterna uppfyllde representationskravet, att kommunen frångått sitt eget regelverk, att Sverigedemokraterna otillbörligen missgynnats i förhållande till övriga partier samt att beslutet stred mot legalitetsprincipen och principen om likabehandling. Klippans kommun gjorde bland annat gällande att Sverigedemokraterna i praktiken inte längre var representerade i kommunfullmäktige, att bestämmelserna om partistöd är dispositiva och att inget annat parti befann sig i en jämförbar situation. Yttrande 2026-08-12 Förvaltningsrätten avslog överklagandet. Domen överklagades inte, såvitt kommunen känner till. Kommunen är medveten om att den tidigare domen inte utgör ett prejudikat som formellt binder Förvaltningsrätten i förevarande mål. Domen är emellertid av mycket stor relevans, eftersom samma domstol nyligen prövat samma centrala rättsfrågor mellan samma parter och under allt väsentligt samma faktiska förhållanden. Klippans kommuns yttrande: Klippans kommun har beslutat att inte betala ut partistöd till Sverigedemokraterna med hänvisning till att Sverigedemokraterna inte har någon representation i kommunfullmäktige. Representationskravet som återfinns i 4 kap. 29 § 2 st. Kommunallagen (KL) innebär att partistöd endast får ges till partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. För att partiet ska anses behålla sin representation krävs att åtminstone ett av partiets mandat fortsätter att ha en ledamot fastställd. Prop. 2016/17:171 s. 323. Då partiets ledamöter är uteslutna ur Sverigedemokraterna och övriga har flyttat från kommunen eller har gått till annat parti så finns ingen representation kvar i kommunfullmäktige av medlemmar till Sverigedemokraterna, varför förutsättningar för partistöd i 4 kap. 29 § KL, enligt Klippans kommun inte är uppfyllda. Redan på denna grund har Klippans kommuns beslut inte stridit mot lagstiftning på ett sådant sätt att det bör upphävas enligt 13 kap. 8 § Kommunallagen. Av 4 kap. 29 § Kommunallagen framgår att partistöd får utgå för att stärka partiers ställning i den kommunala demokratin. Av 4 kap. 30 § KL framgår att fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Eftersom bestämmelserna om partistöd inte är tvingande är det, även för det fall representationskravet i 4 kap. 29 § kommunallagen anses vara uppfyllt, upp till kommunfullmäktige att ta ställning till om partistöd ska betalas ut till ett parti. Det som anförts i överklagandet avseende att Sverigedemokraterna uppfyller representationskravet medför mot bakgrund av att möjligheten att betala ut partistöd är dispositivt, ej tvingande, inte i sig att det överklagade beslutet strider mot kommunallagens bestämmelser om partistöd, så länge beslutet att inte betala ut något partistöd till Sverigedemokraterna även innebär att partiet otillbörligen har missgynnats i förhållande till andra partier. En vägran att utge partistöd för ett parti som uppfyller kraven i 4 kap. 29 § KL kan, mot bakgrund av bestämmelsen dispositiva karaktär, inte heller i sig ses som ett otillbörligt missgynnande, utan det krävs enligt Klippans kommuns mening ytterligare omständigheter som visar på att paritet har otillbörligt missgynnats. Det har i överklagandet inte framkommit att något annat parti som har liknande förutsättningar. Det finns således inte något parti i Klippans kommunfullmäktige i en jämförbar situation som har fått partistöd. Vägran att lämna ut partistöd har grundat sig på att partiet inte i praktiken är representerat i kommunfullmäktige. Det har därför inte framkommit Yttrande 2026-08-12 att Sverigedemokraterna på något sätt otillbörligen missgynnats i förhållande till något annat parti. Att Klippans kommun i Regler för partistöd i Klippans kommun hänvisat till lagtextens lydelse, förändrar enligt Klippans kommuns mening inte detta. Det har i överklagandet inte heller redogjorts för några andra omständigheter som tyder på att Sverigedemokraterna missgynnats i förhållande till något annat politiskt parti. Det har inte heller i övrigt framkommit några sådana omständigheter som, enligt Klippans kommuns mening, ger skäl att enligt 13 kap. 8 § kommunallagen upphäva det överklagade beslutet. Av 4 kap. 29 § Kommunallagen framgår att partistöd får utgå för att stärka partiers ställning i den kommunala demokratin. Av förarbeten till lagstiftningen framgår att när den kommunala kompetensen vidgades ansågs partistöd fortfarande omfattas av den så kallade lokaliseringsprincipen, det vill säga att det är ett till kommunen knutet intresse. Partistödet bör ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stärka den kommunala demokratin. Dessa uttalanden är enligt förarbetena en beskrivning av lagstiftarens syfte med bestämmelserna om kommunalt partistöd. Regleringen avseende partistöd får anses vara att partistöd får lämnas för alla ändamål som är förenliga med lagstiftningens syfte, Prop. 2013/14:5 s. 69. Det är viktigt att pengarna används för de ändamål som partistödet ska lämnas för och att partistödet därmed förvaltas och stannar kvar i den kommun som fördelar dem. Sverigedemokraterna har uteslutit 12 personer, efterträdande ordförande bor och verkar i Helsingborgs kommun. Från underlaget man lämnat in till kommunen kan man även se att det är flera i styrelsen som inte bor i kommunen. Om man vidare tittar på valresultatet för Klippans kommun och Sverigedemokraterna kan man se att det är ett stort antal som blivit kryssade av listans representanter som numera är uteslutna. Därutöver betalar Sverigedemokraterna en del av partistödet direkt till Riks vilket gör att de pengarna inte används lokalt alls i Klippans kommun. Vidare har det framkommit att Sverigedemokraterna har uteslutit 12 medlemmar efter att först ha hotat om uteslutning om man inte röstar på ett visst sätt i kommunfullmäktige, vilket skulle kunna ses som en otillbörlig påverkan. I detta fall hos Sverigedemokraterna var det tio ordinarie ledamöter som kom och röstade emot vad moderpartiet hade gett order om. De två som avstod att komma på mötet fick vara kvar i partiet men har sedermera flyttat från kommunen. Även två ersättare blev uteslutna ur partiet. Vi kan konstatera att fler och fler partier hotar med uteslutning om man inte följer moderpartiets linje eller majoritetens linje kommunalt. Vi kan se att hot om uteslutning från moderpartiet kan bli en maktfaktor som påverkar röstningen i kommunfullmäktige och som inte stärker partiernas ställning i den kommunala demokratin. Att betala ut partistöd i en sådan situation kan således inte anses stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. En möjlighet att endast betala ut ersättning genom att det bara är Yttrande 2026-08-12 partier vars medlemmar som representerar partiet i kommunfullmäktige får partistöd ger en möjlighet för att den beskrivna maktfaktorn försvinner och det blir en ekonomisk förlust för partiet, vid uteslutning av medlem som har mandat i kommunfullmäktige och väljer att sitta kvar, vilket stärker den lokala demokratin. Mot bakgrund av ovanstående har det således saknats grund för utbetalning av partistöd till Sverigedemokraterna, då ett utbetalande av partistöd i en sådan situation inte kan anses vara förenligt med ändamålen med partistöd. Det har därför enligt Klippans kommuns mening även på denna grund funnits skäl för Klippans kommun att inte betala ut partistödet. Då beslutet att inte betala partistöd till Sverigedemokraterna grundar sig i den lagstadgade icke tvingande befogenheten för kommunfullmäktige, strider inte beslutet mot vad som framgår av 1 kap. 1 § regeringsformen (RF). De ovannämnda övervägandena grundar sig inte i godtycke och inte heller på ovidkommande omständigheter. Beslutet grundar sig inte heller på andra intressen än som anges i förarbeten till lagstiftningen, varför beslutet inte heller strider mot vad som framgår av 1 kap. 9 § regeringsformen. Såsom framgår ovan så har Klippans kommuns beslut inte heller inneburit att någon har missgynnats eller att frågan inte har hanterats på ett sakligt och objektivt sätt. Klippans kommuns beslut strider således inte mot lag på ett sådant sätt att det ska upphävas enligt 13 kap. 8 § Kommunallagen. Vilket även Förvaltningsrätten konstaterade uttryckligen i mål nr 8555-25, att det inte finns någon skyldighet att ge ut partistöd. Klaganden gör gällande att Sverigedemokraterna behandlats annorlunda eftersom övriga partier erhållit partistöd. Detta är emellertid inte tillräckligt för att visa ett otillbörligt missgynnande enligt 4 kap. 30§ kommunallagen. Skillnaden i behandling har objektiv grund. Övriga partier har företrädare som representerar partierna i kommunfullmäktige. Sverigedemokraterna saknar sådana företrädare, därför är det ett enigt kommunfullmäktige som tog beslutet att inte betala ut partistöd till Sverigedemokraterna. Klippans kommun kan konstatera att den situation som föreligger i Klippans kommunfullmäktige är mycket speciell, att i den situationen hävda att den formella kopplingen mellan mandatet och valresultatet ensam skapar en ovillkorlig rätt till ekonomiskt stöd, ett stöd som är frivilligt att utge från kommunen, innebär i praktiken att partistödet frikopplas från den politiska representationen som stödet avsett att stärka. Kommunen anser att detta ytterligare talar mot klagandens tolkning. Sammantaget har det således inte framkommit några omständigheter, som enligt Klippans kommuns mening, ger skäl att upphäva det överklagade beslutet, varför överklagandet bör avslås. Bilaga: 1. Förvaltningsrätten i Malmös dom den 22 maj 2026 i mål 8555-25 inkl. inskickat material i samband med den förhandlingen. Yttrande 2026-08-12 Sammanfattning: Förvaltningsrätten i Malmö har genom dom den 22 maj 2026 i mål 8555-25 nyligen prövat motsvarande centrala rättsfrågor mellan samma klagande och Klippans kommun och avslagit överklagandet. Det finns enligt 4 kap. 29-30 § kommunallagen ingen generell skyldighet för kommunen att betala partistöd. Det finns ingen ovillkorlig rätt att få partistöd, den är en frivillig ej lagstadgad möjlighet. Det har inte påvisats någon otillbörlig missgynnande av Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna befinner sig inte i en jämförbar situation med de övriga partierna som erhållit stöd eftersom partiet saknar ledamöter som faktiskt företräder Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut grundar sig på denna objektiva konstaterbara situation. Kommunens egna riktlinjer för partistöd utgör enligt Förvaltningsrättens tidigare dom inte lag eller annan författning och ett påstått avsteg från riktlinjerna utgör inte i sig grund för upphävande enligt 13 kap. 8§ kommunallagen. De faktiska förhållandena som är relevanta för bedömningen har inte förändrats på något rättsligt relevant sätt sedan Förvaltningsrättens tidigare prövning. Klaganden har således inte visat att kommunfullmäktiges beslut tillkommit på olagligt sätt eller annars strider mot lag eller annan författning. FÖRVALTNINGSRÄTTEN FÖRELÄGGANDE Aktbilaga 9 I MALMÖ 2026-06-24 Mål nr 8157-26 Avdelning 1 844699 dI.koD Klippans kommun Parter: Annika Tydesten ./. Klippans kommun Målet gäller: laglighetsprövning enligt kommunallagen Domstolen har fått in handlingar i målet. Handlingarna följer med detta brev. Lämna ett yttrande till domstolen Ni ska lämna in ett skriftligt yttrande där ni bemöter det som står i handlingarna. Domstolen måste ha yttrandet senast den 24 augusti 2026. När ni skickar in yttrandet Uppge ert namn, målnummer 8157-26 och det telefonnummer som ni kan nås på. Lämna också e-postadress, så att vi framöver kan skicka handlingar i målet via e-post. Skicka gärna in handlingarna till domstolen digitalt, helst i PDF-format. De behöver då inte lämnas på annat sätt. På www.domstol.se/skickadigitalt finns information om hur ni kan lämna in handlingar digitalt. Har ni frågor? På webbplatsen finns information om domstolen och om handläggningen. Kontakta oss gärna vid frågor – ni når oss via e-post kansli1.fma@dom.se eller per telefon 040-35 35 00. Robin Frostensson Bifogade handlingar: aktbilaga 1, 3-6 Sida 1 (av 1) Om domstolens behandling av personuppgifter, se www.domstol.se/personuppgifter. Kontakta oss för information på annat sätt. Besöksadress Öppettider Postadress E-post Bangårdsplatsen 2 måndag–fredag Box 4522 kansli1.fma@dom.se 08:15–16:00 203 20 Malmö Telefon Webbplats 040-35 35 00 www.forvaltningsrattenimalmo.domstol.se Författningssamling Redovisningen ska avse perioden 1 januari – 31 december. Till redovisningen ska bifogas ett granskningsintyg som fastslår om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har an- vänt partistödet. Granskningen av redovisningen utförs av en särskild granskare som partierna själva utser. Den särskilda granskaren ska granska om redovisningen ger en rättvis bild av hur mottagaren av partistöd har använt partistödet. Den skriftliga redovisningen med granskningsrapport ska lämnas till kommunstyrelsens kansli senast den 31 mars, för utbetalning i juni. Det ska även bifogas den lokala föreningens/partiets balans- och resultatrapport samt revisionsrapport. Redovisningen granskas antingen av kommunfullmäktiges presidium eller av kommunfullmäkti- ges presidium utsedd lämplig person.

§124 Arbetsmarknads- och utvecklingsenhetens organisatoriska tillhörighet 2026/28 Beskrivning av ärendet Arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) är i dag organiserad inom barn- och utbildningsförvaltningen. Med anledning av ny och kommande lagstiftning, bland annat ny socialtjänstlag och förslag om nationell aktivitetsplikt, fanns ett behov av att utreda om enheten på sikt bättre hör hemma inom socialförvaltningen. En utgångspunkt är att oavsett AME:s organisatoriska tillhörighet ska ett nära samarbete mellan de båda förvaltningarna fortgå. Vidare är utredningens rekommendation att ett eventuellt övertag behöver föregås av att AME är rätt dimensionerad; vad gäller personal, budget och lokaler. Utredningen visar på både för- och nackdelar med en förändring av organisatorisk tillhörighet. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen rekommenderar en förflyttning av AME till socialförvaltningen från och med 1 januari 2027. En flytt innebär flera organisatoriska fördelar, särskilt kopplat till ny lagstiftning som anger att socialnämnden kommer att ha det övergripande ansvaret för aktivitetsplikten. AME kommer vid övergång till socialförvaltningen ta ett helhetsgrepp kring alla individer i målgruppen med stödbehov, exempelvis personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och i behov av olika samordnade insatser. Förslaget medför att nämndernas reglemente behöver revideras. Nuvarande ansvarsområden för AME flyttas över från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Både barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har behandlat ärendet och beslutat att föreslå kommunfullmäktige att arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) förflyttas till socialnämnden från barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari 2027. Vidare har de beslutat att godkänna revidering i respektive reglemente. Ekonomiska perspektiv AME:s ekonomiska ram inom barn- och utbildningsnämnden föreslås ograverat överföras till socialnämnden från och med den 1 januari 2027, till exempel avseende personal, budget och lokaler. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-05-29 Protokollsutdrag barn- och utbildningsnämnden 2026-04-21, § 45 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10 Protokollsutdrag socialnämnden 2026-05-27, § 60 Utredning av Arbetsmarknads- och utvecklingsenhetens organisatoriska tillhörighet i Klippans kommun Förslag på revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Förslag på revidering av socialnämndens reglemente Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) flyttas till socialnämnden från barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari 2027, att revidera barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens reglemente utifrån föreliggande förslag. Beslut skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden ____ Tjänsteskrivelse 2026-05-29 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kristina Baron Kommunsekreterare Arbetsmarknads- och utvecklingsenhetens organisatoriska tillhörighet 2026/28 Beskrivning av ärendet Arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) är i dag organiserad inom barn- och utbildningsförvaltningen. Med anledning av ny och kommande lagstiftning, bland annat ny socialtjänstlag och förslag om nationell aktivitetsplikt, fanns ett behov av att utreda om enheten på sikt bättre hör hemma inom socialförvaltningen. En utgångspunkt är att oavsett AME:s organisatoriska tillhörighet ska ett nära samarbete mellan de båda förvaltningarna fortgå. Vidare är utredningens rekommendation att ett eventuellt övertag behöver föregås av att AME är rätt dimensionerad; vad gäller personal, budget och lokaler. Utredningen visar på både för- och nackdelar med en förändring av organisatorisk tillhörighet. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen rekommenderar en förflyttning av AME till socialförvaltningen från och med 1 januari 2027. En flytt innebär flera organisatoriska fördelar, särskilt kopplat till ny lagstiftning som anger att socialnämnden kommer att ha det övergripande ansvaret för aktivitetsplikten. AME kommer vid övergång till socialförvaltningen ta ett helhetsgrepp kring alla individer i målgruppen med stödbehov, exempelvis personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och i behov av olika samordnade insatser. Förslaget medför att nämndernas reglemente behöver revideras. Nuvarande ansvarsområden för AME flyttas över från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Både barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har behandlat ärendet och beslutat att föreslå kommunfullmäktige att arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) förflyttas till socialnämnden från barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari 2027. Vidare har de beslutat att godkänna revidering i respektive reglemente. Ekonomiska perspektiv AME:s ekonomiska ram inom barn- och utbildningsnämnden föreslås ograverat överföras till socialnämnden från och med den 1 januari 2027, till exempel avseende personal, budget och lokaler. Tjänsteskrivelse 2026-05-29 Hållbar utveckling I denna tjänsteskrivelse har inte hållbar utveckling beaktats utan detta ska ha gjorts i respektive nämnd vid behandling av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-05-29 Protokollsutdrag barn- och utbildningsnämnden 2026-04-21, § 45 Protokollsutdrag socialnämnden 2026-05-27, § 60 Utredning av Arbetsmarknads- och utvecklingsenhetens organisatoriska tillhörighet i Klippans kommun Förslag på revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Förslag på revidering av socialnämndens reglemente Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att arbetsmarknads- och utvecklingsenheten (AME) flyttas till socialnämnden från barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari 2027, att revidera barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens reglemente utifrån föreliggande förslag. Beslut skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör PROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-21

§125 Policy och Riktlinje för inköp och upphandling 2026/141 Beskrivning av ärendet En översyn har gjorts av Upphandlings- och inköpspolicy för Klippans kommun samt Riktlinje för direktupphandling och Riktlinje för upphandling och inköp. Policyn och riktlinjerna reviderades senaste 2019 och har nu anpassats för att möta hur arbetssätten ser ut idag. Policyn har jämfört med tidigare version, skalats av och kompletteras och riktlinjerna ersätts med en riktlinje som harmoniseras med samarbetande kommuner i upphandlingsgemenskapen Ettupphandling. Kommunerna Bjuv, Klippan, Perstorp, Åstorp, Örkelljunga samt Omsorg i Bjuv AB har genom samverkansavtal etablerat en gemensam organisation för inköpssamverkan, EttUpphandling. Klippans kommun ska genom sina inköp och upphandlingar säkerställa en god ekonomisk hushållning och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Inköps- och upphandlingspolicy anger den övergripande inriktningen för hur förtroendevalda och anställda ska agera vid upphandling och inköp. Policyn gäller för samtliga nämnder och förvaltningar i Klippans kommun, samt i tillämpliga delar kommunens helägda bolag. Riktlinjen gäller för samtliga parter och utgör den gemensamma ramen för hur inköp och upphandlingar ska genomföras. De kompletterar samverkansavtalet genom att tydliggöra vad verksamheten ska uppnå. Syftet är att säkerställa att upphandlingar sker samordnat och i enlighet med riktlinjen. Genom samordning ska kommunerna uppnå kostnadseffektivitet, rättssäkerhet, hög avtalstrohet, kvalitet samt att undvika dubbelarbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ekonomichefen, 2026-05-26 Inköps- och upphandlingspolicy Riktlinje inköp och upphandling, ettUpphandling Nuvarande policy och riktlinjer PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10 Beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Beslut skickas till Kansliavdelningen Ekonomiavdelningen Ettupphandling ____ Tjänsteskrivelse 2026-05-26 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Peter Bellander Ekonomichef Policy och riktlinje för Inköp och Upphandling 2026/141 Beskrivning av ärendet En översyn har gjorts av Upphandlings- och inköpspolicy för Klippans kommun samt Riktlinje för direktupphandling och Riktlinje för upphandling och inköp. Policyn och riktlinjerna reviderades senaste 2019 och har nu anpassats för att möta hur arbetssätten ser ut idag. Policyn har jämfört med tidigare version, skalats av och kompletteras och riktlinjerna ersätts med en riktlinje som harmoniseras med samarbetande kommuner i upphandlingsgemenskapen Ettupphandling. Kommunerna Bjuv, Klippan, Perstorp, Åstorp, Örkelljunga samt Omsorg i Bjuv AB har genom samverkansavtal etablerat en gemensam organisation för inköpssamverkan, EttUpphandling. Klippans kommun ska genom sina inköp och upphandlingar säkerställa en god ekonomisk hushållning och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Inköps- och upphandlingspolicy anger den övergripande inriktningen för hur förtroendevalda och anställda ska agera vid upphandling och inköp. Policyn gäller för samtliga nämnder och förvaltningar i Klippans kommun, samt i tillämpliga delar kommunens helägda bolag. Riktlinjen gäller för samtliga parter och utgör den gemensamma ramen för hur inköp och upphandlingar ska genomföras. De kompletterar samverkansavtalet genom att tydliggöra vad verksamheten ska uppnå. Syftet är att säkerställa att upphandlingar sker samordnat och i enlighet med riktlinjen. Genom samordning ska kommunerna uppnå kostnadseffektivitet, rättssäkerhet, hög avtalstrohet, kvalitet samt att undvika dubbelarbete. Ekonomiska perspektiv Ingen påverkan på ekonomin Hållbar utveckling Checklista beaktad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-26 Tjänsteskrivelse, Riktlinje för Inköp och Upphandling, denna handling Riktlinje för Inköp och Upphandling Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta Riktlinje för inköp och upphandling, att nuvarande riktlinje för direktupphandling och riktlinje för inköp och upphandling därmed upphör att gälla. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta Inköps- och upphandlingspolicy, samt att nuvarande Upphandlings- och inköpspolicy därmed upphör att gälla. Beslut skickas till Kansliavdelningen Ekonomiavdelningen Ettupphandling Peter Bellander Tomas Rikse Ekonomichef Kommundirektör Innehåll Inköps- och upphandlingspolicy .................................................................................3 Syfte .............................................................................................................................3 Grundläggande principer .............................................................................................3 Ansvar och tillämpning ................................................................................................3 Inköps- och upphandlingspolicy 2(3) Inköps- och upphandlingspolicy Syfte Klippans kommun ska genom sina inköp och upphandlingar säkerställa en god ekonomisk hus­ hållning och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Inköps- och upphandlingspolicy anger den övergripande inriktningen för hur förtroendevalda och anställda ska agera vid upphandling och inköp. Policyn gäller för samtliga nämnder och förvaltningar i Klippans kommun, samt i tillämpliga delar kommunens helägda bolag. Grundläggande principer All anskaffning ska genomföras enligt gällande lagstiftning samt genomsyras av de EU-rättsliga principerna. Beroende på anskaffningens art ska tillämplig lagstiftning följas, vilket i huvudsak innefattar: • Lagen om offentlig upphandling (LOU). • Lagen om koncessionsupphandling (LUK). • Lagen om valfrihetssystem (LOV). • Lagen om offentlig upphandling i försörjningssektorn (LUF). Verksamheten ska präglas av affärsmässighet, objektivitet och hög etik, i enlighet med kommu­ nens värdegrund. Ansvar och tillämpning • Kommunfullmäktige fastställer och reviderar denna policy. • Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för kommunens samlade inköpsverksamhet och den centrala inköpsfunktionen. • Nämnderna ansvarar för att inköp inom deras verksamhetsområden genomförs enligt denna policy och tillhörande riktlinjer. För att säkerställa att policyn efterlevs i praktiken, fattas beslut om Riktlinje för inköp och upp­ handling. Dessa riktlinjer är styrande för hela organisationen och reglerar hur inköps- och upp­ handlingsarbetet ska bedrivas. Inköps- och upphandlingspolicy 3(3) Riktlinje för Inköp och Upphandling – ettUpphandling Riktlinje för inköp och upphandling Antagen av: Giltighetstid: Tills vidare Dokumentägare: Ekonomichef Innehåll 1. Inledning ...................................................................................................................................................................2 2. Syfte .............................................................................................................................................................................2 3. Vägledande principer & mål .............................................................................................................................2 3.1 Affärsmässighet och konkurrens ............................................................................................................3 3.2 Social hållbarhet .............................................................................................................................................3 3.3 Miljömässig hållbarhet ................................................................................................................................3 3.4 Välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet ...............................................................................3 3.5 Krisberedskap & Kontinuitetshantering ..............................Error! Bookmark not defined. 4. Inköpsprocess .........................................................................................................................................................4 Systemstöd och dokumentation .....................................................................................................................4 Beräkning av värde: .............................................................................................................................................5 Särskilda tjänster (Bilaga 2 LOU): ..................................................................................................................5 E-handel .....................................................................................................Error! Bookmark not defined. 5. Uppföljning ...............................................................................................................................................................5 6. Arkivering, dokumentation och sekretess ..................................................................................................5 7. Avsteg från riktlinjerna .......................................................................................................................................6 Riktlinje för Inköp och Upphandling – ettUpphandling 1. Inledning Kommunerna Bjuv, Klippan, Perstorp, Åstorp, Örkelljunga samt Omsorg i Bjuv AB har genom samverkansavtal etablerat en gemensam organisation för inköpssamverkan, ettUpphandling. Riktlinjen gäller för samtliga parter och utgör den gemensamma ramen för hur inköp och upphandlingar ska genomföras. De kompletterar samverkansavtalet genom att tydliggöra vad verksamheten ska uppnå. 2. Syfte Syftet är att säkerställa att upphandlingar sker samordnat och i enlighet med riktlinjen. Genom samordning ska kommunerna uppnå kostnadseffektivitet, rättssäkerhet, hög avtalstrohet, kvalitet samt att undvika dubbelarbete. Samtliga inköp och upphandlingar ska ske i enlighet med Lagen om offentlig upphandling 2016:1145 eller annan tillämplig upphandlingslagstiftning och genomsyras av de grundläggande EU-rättsliga principerna om • Likabehandling • Icke-diskriminering • Öppenhet • Proportionalitet • Ömsesidigt erkännande. Vidare ska arbete ske i enlighet med kommunallagen samt kommunens styrdokument och delegationsordningar. Riktlinjerna omfattar hela inköps- och upphandlingsprocessen, från behovsidentifiering till avtalsuppföljning. 3. Vägledande principer Inköp och upphandling ska ses som en strategiskt viktig funktion för att främja god ekonomisk hushållning samt en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Arbetet ska bidra till att stärka kommunens arbete mot välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet samt stödja arbete med krisberedskap, kontinuitetsplanering och informationssäkerhet. Målsättningen är att genom strukturerad planering, tydlig kravställning och systematisk uppföljning säkerställa att upphandlingarna bidrar till ekonomisk effektivitet, hög kvalitet och ett långsiktigt hållbart samhälle. Riktlinje för Inköp och Upphandling – ettUpphandling 3.1 Affärsmässighet och konkurrens Kommunen ska använda sina resurser ansvarsfullt och säkerställa ekonomisk hållbarhet genom affärsmässiga upphandlingar och en väl fungerande konkurrens. Kommunen ska uppfattas som en god affärspartner och samverka med näringslivet för att stärka de offentliga affärerna. Upphandlingar ska genomföras på ett sätt som möjliggör deltagande för både små och stora företag, främjar sund konkurrens och motverkar oseriösa aktörer. Genom väl avvägd kravställning och en öppen dialog med marknaden ska upphandlingarna bidra till god kvalitet till rätt pris, brett leverantörsdeltagande och långsiktigt värde för kommunen. Muta, bestickning och jäv Anställda som har personliga intressen i leverantörsföretag ska inte medverka i upphandlingar eller inköp om opartiskheten kan ifrågasättas. Samtliga medarbetare ska känna till och följa kommunens styrdokument för att motverka korruption, mutor och jäv. 3.2 Social hållbarhet Kommunen värnar om goda och sunda arbetsvillkor för alla som utför tjänster åt kommunen, både direkt och genom leverantörskedjan. Kollektivavtalsliknande villkor om lön, semester och arbetstid ska ställas där så är möjligt. Kommunen ska vidare främja mänskliga rättigheter genom att ställa krav på att leverantörer aktivt arbetar för hållbarhet i hela leverantörskedjan. Där det bedöms ge verkan kan krav på sysselsättningsfrämjande åtgärder ställas. 3.3 Miljömässig hållbarhet Krav på miljömässig hållbarhet ska inriktas på att minska resursanvändningen av energi, vatten och råvaror genom cirkulära och långsiktigt hållbara lösningar. Exempel är krav på energieffektiv utrustning, förnybar energi, återbruk, hyrlösningar och fossilfria transporter. Vid inköp av varor bör krav ställas på att produkter ska vara fria från miljö- och hälsoskadliga ämnen, ekologiskt och etiskt framställda, uppfylla relevanta miljömärkningskriterier eller innehålla återvunnet material. 3.4 Välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet Arbetet mot välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet ska säkerställa att skattemedel används korrekt och att sunda konkurrensvillkor råder. Genom upphandlingar kan kommunen bidra till detta arbete genom att ställa relevanta krav som motverkar oseriösa aktörer, säkerställer schyssta villkor och stärker kontrollen över leverantörers regelefterlevnad. Riktlinje för Inköp och Upphandling – ettUpphandling 3.5 Krisberedskap, Kontinuitetshantering & informationssäkerhet Kommunens kontinuitetshantering och krisberedskap ska säkerställa att samhällsviktiga funktioner kan upprätthållas vid störningar, kris eller höjd beredskap. Genom upphandlingar kan kommunen bidra till detta arbete genom att ställa relevanta krav på försörjningssäkerhet, leveranssäkerhet, redundans och alternativa leveranslösningar där så bedöms nödvändigt. Detta kan göras genom att identifiera risker i leverantörskedjor, analysera beroenden och ställa krav som stärker motståndskraften och möjliggör kontinuerlig drift även vid avbrott eller störningar. Informationssäkerhet ska beaktas utifrån konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. 4. Inköpsprocess Alla inköp ska i första hand göras från gällande avtal och i enlighet med avtalens villkor. Det är utsedd och utbildad inköpare, inköpskoordinator eller Inköpssamordnare som genomför inköp och avrop. Övriga medarbetare kan efter samråd med inköpssamordnare eller inköpskoordinator, undantagsvis göra inköp. Vid köp utanför avtal gäller följande: • Inköpare får genomföra köp upp till ett prisbasbelopp* (PBB). • Köp över ett PBB och upp till direktupphandlingsgränsen ska ske tillsammans med, eller av inköpskoordinator eller inköpssamordnare. • Inköpskoordinatorer och inköpssamordnare samråder vid behov med varandra och med ettUpphandling för genomförande av direktupphandlingar och upphandlingar. Kompletterande bestämmelser: • Vid inköp upp till 100 000 kronor bör, där det är möjligt, minst tre leverantörer tillfrågas för att säkerställa konkurrens. • Vid inköp över 100 000 kronor och upp till direktupphandlingsgränsen ska minst tre leverantörer tillfrågas. • Behov som inte kan tillgodoses genom befintliga avtal eller direktupphandling ska anmälas till ettUpphandling för bedömning. *Prisbasbeloppet för år 2025 är fastställt till 57 300 kronor. Systemstöd och dokumentation • Alla upphandlingar, förnyade konkurrensutsättningar och direktupphandlingar ska genomföras i de system som ettUpphandling tillhandahåller. • Direktupphandlingar över 100 000 kronor ska dokumenteras enligt lagkrav och vara färdigställda senast 30 dagar efter att avtal tecknats eller beslut fattats om avbrytande. Riktlinje för Inköp och Upphandling – ettUpphandling Beräkning av värde: • Utgår från kommunens samlade behov under hela avtalsperioden, inklusive förlängningar/optioner. • Upprepade inköp av samma vara/tjänst för att komma under direktupphandlingsgränsen är inte tillåtet. • Kontrollera alltid om andra verksamheter har liknande behov så att samordning kan ske (via Inköpssamordnare och Inköpskoordinator). Särskilda tjänster (Bilaga 2 LOU): Innan direktupphandling av dessa tjänster sker ska verksamheten ha dialog med ettUpphandling. 5. Uppföljning En god avtalsrelation förutsätter att avtalen följs upp under hela avtalstiden. Uppföljningen är avgörande för att säkerställa att priser, kvalitet och övriga villkor i avtalet efterlevs i praktiken, och att upphandlingen leder till de effekter som avsågs. Uppföljning innebär bland annat att: • kontrollera att fakturor överensstämmer med avtalade priser och villkor, • följa upp att leveranser och tjänster håller den kvalitet och funktion som avtalats, • bekräfta att ställda krav efterlevs, • uppmärksamma avvikelser och dokumentera dessa för att kunna åtgärda dem tillsammans med leverantören, • säkerställa intern avtalstrohet genom att följa upp att kommunens verksamheter använder de gällande avtalen och beställer i enlighet med fastställda rutiner, • använda erfarenheterna som underlag inför kommande upphandlingar. Genom systematisk uppföljning säkerställs både att kommunen får rätt kvalitet till rätt kostnad och att avtalen bidrar till långsiktigt hållbara affärer samt att sund konkurrens och intern regelefterlevnad tillvaratas. 6. Arkivering, dokumentation och sekretess ettUpphandling ansvarar för att bevara och tillgängliggöra handlingar under pågående upphandlingsprocess, avtal tillgängliggörs internt via avtalsdatabasen. När avtal är tecknat överlämnas handlingarna till verksamheten och ansvaret för fortsatt arkivering och dokumenthantering övergår till verksamheten i respektive kommun. Sekretessprövning av handlingar följer samma ordning: under upphandlingsprocessen prövar ettUpphandling begäran om utlämnande av allmän handling. Efter att avtal tecknats ansvarar respektive verksamhet för sekretessprövning och utlämnande av handlingar. Riktlinje för Inköp och Upphandling – ettUpphandling All arkivering och sekretessprövning ska ske i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens informationshanteringsplan. 7. Avsteg från riktlinjerna Förvaltningschef får för egen kommun, och upphandlingschefen vid samordnade upphandlingar, besluta om avsteg från riktlinjen när det finns objektiva och sakliga skäl. Samtliga beslut om avsteg ska dokumenteras. Dokumentationen ska tydligt ange skälen för avsteget samt vilken del av riktlinjerna som avsteget avser. POLICY – PLAN l RIKTLINJER – STRATEGI l HANDLINGSPLAN – RUTIN – ANVISNING Upphandlings- och inköps- policy för Klippans kommun 5:07 Beslutad av: Kommunfullmäktige, den 23-09-2019 Dokumentansvarig: Ekonomichef Diarienummer: 2019.229 Senast reviderad: 2019-09-23 Giltig till: tills vidare Inledning Upphandling ska göras vid köp av varor och tjänster. Lagen om offentlig upphandling (LOU), Lagen om koncessionsupphandling (LUK), Lagen om valfrihetssystem (LOV) och Lagen om offentlig upphandling i försörjningssektorn (LUF) reglerar hur en upphandling ska genomfö- ras. LOU, LUK och LUF ställer även krav på att myndigheter ska fastställa riktlinjer för di- rektupphandlingar Klippans kommun anskaffar varje år varor och tjänster till belopp som motsvarar drygt 40 % av kommunens totala kostnader. Det är därför av stor betydelse för kommunens ekonomi att processen kring anskaffning av varor och tjänster sker så kostnadseffektivt som möjligt. Ett tydligt regelverk och en tydlig struktur för hela anskaffningsprocessen är därför av största vikt. Anskaffningsprocessen innefattar behovsanalys, upphandling, inköp, leverans, faktura- hantering och uppföljning. Upphandlings- och inköpspolicyn ska ge vägledning till hur förtroendevalda och anställda ska agera när det gäller upphandling och inköp. Med utgångspunkt från de lagar som finns inom området, ska den också vara ett stöd för att tillskapa en kostnadseffektiv och funktionell upp- handlings- och inköpsverksamhet för hela kommunen. Policyn gäller även i tillämpliga delar för kommunens helägda bolag. Strategiska principer och förhållningssätt All upphandling ska följa de grundläggande principerna för offentlig upphandling. Upphand- lingar ska genomföras med utgångspunkt från iakttagande av affärsmässighet och affärsetik samt beakta de värdegrunder som Klippans kommun står för: professionalitet, engagemang och öppenhet. Följande principer och förhållningssätt ska vara styrande i upphandlings- och inköpsprocessen - Klippans kommun ska arbeta för att långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och en väl fungerande konkurrens. Kommunen ska sträva efter att möjliggöra för små och medelstora företag att delta i de upphandlingar som görs. - Upphandlingsverksamheten ska med utgångspunkt från ett affärsmässigt korrekt uppträ- dande, vilket ska vara präglat av effektivitet, kompetens, helhetssyn, samverkan och utan någon otillåten påverkan. - Upphandling ska användas för att inom ramen för gällande lagstiftning främja kommunala mål och planer samt angelägna samhällsmål såsom sociala, arbetsmiljömässiga och etiska hänsyn, hållbar miljö och minskad ekonomisk brottslighet. Dessa områden kan därför kravställas i alla upphandlingar, men ska tillämpas i proportionerlig omfattning beroende på upphandlingens innehåll och omfattning samt med beaktande av Klippans kommuns hållbarhetspolicy och hållbarhetsstrategi. - Upphandling och inköp ska genomföras så att varor, tjänster och entreprenader köps med rätt kvalitet till lägst totalkostnad och med minsta möjliga miljöpåverkan. Detta ska ske med utgångspunkt från de behov som finns ute i den kommunala verksamheten. Upphandlings- och inköpspolicy för Klippans kommun - Den konkurrens som finns på marknaden ska kunna utnyttjas. Upphandlingarna ska där- för vara tydliga och marknadsföras. - Känslig information kring anbudsgivning ska inte utlämnas på annat sätt än vad som är tillåtet eller tvingande enligt gällande lagstiftning och avtal. - Avtal och ramavtal ska efter genomförd upphandling upprättas inom de områden det är möjligt. Möjlighet ska då finnas till att göra avrop. - Kommunens ska ha en hög avtalstrohet, vilket skapar förutsättningar för att uppnå bra af- färsmässiga villkor vid upphandlingar. För att underlätta detta ska samtliga kommunens avtal finnas tillgängliga för verksamheterna i en särskild avtalsdatabas. Även utförda och planerade upphandlingar ska publiceras. - Om avtal saknas får direktupphandling användas om upphandlingens värde understiger det lagstadgade värdet för direktupphandling eller om det finns synnerliga skäl. Med syn- nerliga skäl avses skäl som inte kunnat förutses och som inte beror på den egna verksam- heten. Upprepade direktupphandlingar är aldrig tillåtet. - Anskaffningsprocessen ska ske elektroniskt utifrån lagstiftningens krav. Samordnad upphandling Samordnad upphandling inom kommunen är ett krav, då kommunen är en separat juridisk en- het. Dessa upphandlingar ska hanteras av den centrala upphandlings- och inköpsfunktionen. Klippans kommun ska även sträva efter att genomföra sina upphandlingar med andra kommu- ner och organisationer. Detta ska göras om möjlighet finns och om det anses ge kommunen ekonomiska eller andra fördelar. Ansvarsfördelning och organisation Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige fastställer och reviderar upphandlings- och inköpspolicyn. Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för kommunens samlade upphandlings- och inköpsverk- samhet, och ska tillse att samordning och kontroll fungerar och att verksamheten bedrivs på ett korrekt, effektivt och ändamålsenligt sätt. I detta ansvar ligger också att se till att en central upphandlings- och inköpsfunktion upprätthålls. Respektive nämnd har ansvar för att anskaffningsprocessen fungerar inom respektive nämnds ansvarsområde och att utforma en organisation för detta. Detta ska göras med utgångspunkt från centrala riktlinjer. Funktioner Kommunens centrala upphandlings- och inköpsfunktion är kommunens expertfunktion inom upphandlings- och inköpsområdet och ska ha överblick och kännedom om kommunens olika avtal. Den ska också vara ett stöd till nämnderna/förvaltningarna i arbetet med upphandlings- Upphandlings- och inköpspolicy för Klippans kommun och inköpsfrågor och svara för att förvaltningarnas verksamhetsspecifika önskemål tillgodo- ses i upphandlingarna. Vidare ansvarar funktionen för att det finns aktuella tillämpningsrikt- linjer till denna policy samt för att utbildningsinsatser genomförs inom upphandlings- och in- köpsområdet. Upphandlingsfunktionen ansvarar också för att upphandlingssamverkan sker inom kommunen och med andra kommuner. Förvaltningarnas inköpssamordnare ska hålla sig uppdaterade om kommande upphandlings- behov inom förvaltningen samt vara ett stöd till personalen i frågor som rör upphandling och inköp. Inköpssamordnarna ska också medverka i alla av förvaltningen initierade upphand- lingar. De ska vara utbildade inom området (certifierade). Inköparna ska med utgångspunkt från ingångna ramavtal göra beställningar till verksamheten. De ska också vara utbildade inom området (certifierade). Övrigt Upphandlingschef inom upphandlingsenheten bemyndigas att för kommunen underteckna ramavtal för varor och tjänster då det föreligger ramavtal med intresse från flera förvaltningar (förvaltningsövergripande) och/eller kommuner att göra avrop. Upphandlingschef bemyndigas att för kommunen säga upp avtal som strider mot lagstiftning eller är uppenbart olämpliga. Avtal avseende leasing-/hyra som sträcker sig över mer än ett budgetår ska utifrån finansiellt perspektiv granskas av Klippans kommuns ekonomichef vilken tillika bemyndigas att för kommunen underteckna dessa avtal. Till denna policy finns också tillämpningsriktlinjer i form av dokumenten ”Riktlinjer för upp- handling och inköp” och ”Riktlinjer för direktupphandling”. Upphandlings- och inköpspolicy för Klippans kommun POLICY – PLAN l RIKTLINJER – STRATEGI l HANDLINGSPLAN – RUTIN – ANVISNING Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun 5:07 C Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 04-09-2019 Dokumentansvarig: Ekonomichefen Diarienummer: 2019.229 Senast reviderad: 2019-09-04 Giltig till: tillsvidare Inledning Klippans kommun är en upphandlande myndighet enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). All upphandling av varor och tjänster ska ske enligt gällande lagar och regler och en- ligt kommunens krav. Kommunfullmäktige har antagit en upphandlings- och inköpspolicy för Klippans kommun (KF 2019-09-23, § 143). Policyn ger vägledning till hur förtroendevalda och anställda ska agera när det gäller upphandling och inköp. Kommunstyrelsen fastställer riktlinjer som för- tydligar policyn och de ska vara är ett stöd för nämnder och förvaltningar i arbetet med upp- handling och inköp. Riktlinjerna gäller även i tillämpliga delar för kommunens helägda bolag. De ska uppdateras löpande om behov av förändring föreligger. Grundprinciper EU:s grundläggande principer skall tillämpas inom all offentlig upphandling. Dessa är: Likabehandling Alla leverantörer ska ha samma grundförutsättningar och information och de ska omfattas av samma regler och tidsfrister. Upprättade förfrågningsunderlag bör vara klara och tydliga och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Icke-diskriminering Anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. Det är inte tillåtet att välja bort leverantörer på grund av deras nationalitet eller hemvist. Öppenhet Principen om öppenhet (eller transparensprincipen) innebär att upphandlingar ska bestå av öp- penhet och förutsebarhet. Uppgifter som gäller upphandlingen får inte hemlighållas, upphand- lingen ska annonseras offentligt och de leverantörer som deltagit i anbudsförfarandet ska in- formeras om resultatet. Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt formulerat och inne- hålla samtliga krav som ställs. Proportionalitet Kvalifikationskraven, kraven i förfrågningsunderlaget och utvärderingskriterierna ska vara re- levanta och rimliga i förhållande till det som upphandlas. Ömsesidigt erkännande Bevis och intyg utfärdade från behöriga myndigheter inom EU-länder ska godtas (gäller dock ej vid s k förenklat förfarande). Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige - Fastställer och beslutar om revidering av upphandlings- och inköpspolicyn. Kommunstyrelsen - Är ytterst ansvarig för att upphandlings- och inköpsverksamhet och ska tillse att samord- ning och kontroll fungerar och att verksamheten bedrivs på ett korrekt, effektivt och ändamålsenligt sätt. - Ansvarar för uppföljning av och förslag till kommunfullmäktige av revidering av upp- handlings- och inköpspolicyn. Fastställer och beslutar om revidering av riktlinjer till upp- handlings- och inköpspolicyn och riktlinjer för direktupphandling. - Ser till att en central upphandlingsfunktion upprätthålls. Respektive nämnd - Ansvarar för att upphandlings- och inköpsarbetet inom nämndens ansvarsområde bedrivs och organiseras i enlighet med av kommunfullmäktige antagen upphandlings- och in- köpspolicy och efter de riktlinjer som kommunstyrelsen beslutat om. Den centrala upphandlings- och inköpsfunktionen - Är kommunens expertfunktion inom upphandlingsområdet. - Genomför alla centrala upphandlingar i egen regi eller tillsammans med utomstående ex- pertis. - Ska vara ett stöd till nämnderna/förvaltningarna i arbetet med upphandlings- och inköps- frågor och svara för att förvaltningarnas verksamhetsspecifika önskemål tillgodoses i upphandlingarna. - Ansvarar för all samordnad upphandling inom kommunen - Ansvarar för att samverkan sker med andra kommuner och organisationer om möjlighet finns och om det anses ge kommunen ekonomiska eller andra fördelar. - Ajourhåller kommunens avtalsdatabas, bevakar befintliga avtal och kommande upphand- lingsbehov. - Genomför beslutade utbildningar inom upphandlings- och inköpsområdet. - Sammankallar och leder arbetet i kommunens upphandlingsgrupp - Ansvarar för att ta fram ändamålsenliga riktlinjer, rutiner, register och dokument för upp- handlingsarbetet samt se till så att dessa hålls aktuella och tillgängliga. - Ansvarar för uppföljning av att upphandlings- och inköpsverksamheten bedrivs i enlighet med beslutade policys och riktlinjer och att rapportera eventuella avvikelser till kommun- styrelsen. Förvaltningschefer och verksamhetsansvariga chefer - Ansvarar för att gällande lagstiftning, policys och riktlinjer efterlevs inom den egna verk- samheten samt att ansvar och befogenheter i inköps- och upphandlingsfrågor inom verk- samheten tydliggörs. - Ansvarar för att personal som handlägger inköps- och upphandlingsärenden har den kom- petens som krävs för att genomföra inköp och upphandlingar inom aktuellt område. Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun - Ansvarar inom ramen för sitt ekonomiska ansvar för att inköps- och upphandlingsfrågor finansieras inom budget. Förvaltningarnas inköpssamordnare - Ska finnas på varje förvaltning och ska fungera som förvaltningens kontaktperson i upp- handlings- och inköpsfrågor. - Är utbildad inom området (certifierad) och håller sig uppdaterad avseende gällande lagar och regler - Utgör ett stöd till förvaltningens anställda i upphandlings- och inköpsfrågor och medver- kar i av förvaltningen initierade upphandlingar. - Utser personer inom förvaltningen till referensgrupper vid samordnad upphandling. - Ska samverka med varandra och med den centrala upphandlings- och inköpsfunktionen i en särskild upphandlingsgrupp. - Ska i god tid informera den centrala upphandlings- och inköpsfunktionen och upphand- lingsgruppen om kommande upphandlingsbehov inom förvaltningen. - Genomför förnyade konkurrensutsättningar i samråd med upphandlingsenheten. Upphandlingsgruppen - Har till uppgift att arbeta med att samordna, följa upp och utveckla kommunens upphand- lings- och inköpsverksamhet. Den ska vara en länk mellan den centrala upphandlings- och inköpsfunktionen och förvaltningarna. Upphandlingsgruppen ska regelbundet ha möten. Inköparna - Är utsedda och utbildade inom upphandlings- och inköpsområdet (certifierade). - Utgör ett stöd ute i verksamheten i upphandlings- och inköpsfrågor. - Ska alltid använda ramavtal där sådana finns. - Ska rapportera behov av upphandling till förvaltningens inköpssamordnare. - Ska vara behjälpliga och ge synpunkter på aktuella ramavtal och agera stöd i arbetet med att ta fram ramavtal som är så bra anpassade till kommunens verksamhet som möjligt. Kompetens Direktupphandlingar upp till 100 000 kr kan utföras ute i verksamheten av tjänstepersoner (in- köpssamordnare och inköpare) som har goda kunskaper om upphandlings- och inköpspolicyn och tillhörande riktlinjer. Det är därför ett krav att alla ska genomgå en utbildning (certifiering) i upphandlings- och in- köpsfrågor. Alla beslutsattestanter bör också ha goda grundläggande kunskaper om rättsregler, rutiner och policy för upphandlingar och inköp respektive attest. Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun Arbetsprocess Upphandlingsprocessen visas övergripande i bilaga. Nedan kommenteras vissa delar i proces- sen. Planering Planering av genomförandet av en upphandling ska ske med hänsyn till de tidsfrister som föl- jer av gällande rättsregler. Upphandlingar ska därför planeras i god tid och ske i nära samver- kan mellan upphandlare och verksamhetsföreträdare i kommunen. Hänsyn ska tas så att an- budsgivare får en skälig tid på sig att vidta förberedelser inför kommande avtalsperiod. Marknadsanalys Innan en upphandling påbörjas ska vid behov en nuläges- och marknadsanalys genomföras. Om analysen leder till att väsentligt förändrade förutsättningar och/eller behov uppmärksam- mas, beslutar kommunstyrelse eller berörd nämnd om upphandlingens genomförande. Kravspecifikation och referensgrupp För att kunna genomföra en effektiv upphandling krävs att kontakterna mellan den som an- svarar för anskaffningen (verksamhetsansvarig) och den som genomför upphandlingen funge- rar väl. Kommunen ska använda sig av referensgrupper och direktkontakter med verksamhetsansva- riga/ användare för det viktiga informationsutbytet. Syftet med referensgruppen ska vara att försöka nå samsyn i vad som är rätt krav på varor/tjänster. Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlaget ska vara tydligt och innehålla samtliga krav som ställs på varan/tjäns- ten som ska upphandlas. Kraven ska vara relevanta och ska inte vara mer långtgående än vad som behövs. I förfrågningsunderlaget ska alltid anges att bindande avtal uppkommer först när upphand- lingen är avslutad genom att upphandlingskontrakt tecknas. Annonsering Annonsering ska ske i allmänt tillgänglig databas samt publiceras på kommunens hemsida. Alla upphandlingar över tröskelvärdet (år 2019 – 2 096 097 kronor) ska annonseras i EU:s ge- mensamma databas Tenders Electronic Daily (TED). Under tröskelvärdet sker annonsering i databasen OPIC. Anbudsöppning Efter anbudstidens utgång ska två representanter öppna samtliga inkomna anbud. Anbudspro- tokoll över inlämnade anbud ska föras vid anbudsöppningen. Utvärdering Samtliga steg i utvärderingen ska dokumenteras i utvärderingsprotokoll. Den upphandlande enheten får inte anta ett anbud som inte uppfyller kraven enligt förfråg- ningsunderlaget och inte heller göra prövningen mot andra kriterier än dem som funnits med i annonsen eller förfrågningsunderlaget. Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun Tilldelningsbeslut Verksamhetsansvarig som ansvarar för aktuell upphandling ansvarar också för att tilldelnings- beslut skyndsamt når anbudsgivare. Beslutet ska innehålla motivering till valet samt namn på vinnande leverantör. Avtal/upphandlingskontrakt Så snart som möjligt, dock tidigast 10 dagar efter det att tilldelningsbeslut har skickats, ska avtal tecknas. Samtliga avtal ska vara skriftliga. Avtal/upphandlingskontrakt tecknas av hos kommunen behöriga personer enligt delegation. Uppföljning Under avtalsperioden ska en kontinuerlig uppföljning av avtalet ske. Uppföljning ska ske både internt, genom uppföljning av avtalstroheten inom den upphandlande enheten och med stöd av inköpssamordnaren, och externt, genom kontroll av att avtalsvillkoren följs. Dokumentation Skriftlig dokumentation ska ske av alla upphandlingar så att skälen för beslut är tydliga och lätta att förstå samt redovisas öppet. När upphandlingsärendet är avslutat ska handlingarna samlas i en akt (digitalt ”mapp”). Aktläggningen ska vara systematiskt ordnad så att insyn alltid är möjlig. Samtliga uppgifter hänförliga till ett upphandlingsärende ska följa kommunens dokumenthanteringsplan. Kraven på skriftlig dokumentation gäller i tillämpliga delar även vid direktupphandlingar. Arkivering När upphandlingen avslutats ska upphandlingsdokumenten arkiveras enligt kommunens arkivreglemente. Särskilda upphandlingsregler Ramavtal Ramavtal tecknas för vissa varor och tjänster och ska innefatta hela kommunens behov. Samt- liga enheter inom kommunen är skyldiga att följa ramavtalen. Avsteg från avrop på befintliga ramavtal får endast ske om det kan motiveras av beställaren och den centrala upphandlings- och inköpsfunktionen ger sitt godkännande. Ingångna ramavtal är bindande för kommunen som helhet. Innan upphandling av ett ramavtal påbörjas ska därför den centrala upphandlingsfunktionen kontaktas för att se om samordning med andra förvaltningar är möjlig. Kommunens enheter är skyldiga att känna till och utnyttja de ramavtal som finns. Genom ökad avtalstrohet mot befintliga ramavtal skapas förtroende hos kommunens leverantörer, vilket leder till bättre avtalsvillkor i framtiden. Ramavtal med flera leverantörer som förutsätter förnyad konkurrensutsättning handläggs och beslutas i samma ordning som gällde för det ursprungliga ramavtalskontraktet. Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun Avtalsdatabas Samtliga upphandlingsavtal ska förtecknas i en avtalsdatabas som är tillgänglig för kommu- nens beställare för att säkerställa att rätt leverantör används. Efter att ramavtal tecknats ska kopia på avtal och andra relevanta handlingar, till exempel prislistor, skickas till den centrala upphandlings- och inköpsfunktionen som administrerar avtalsdatabasen. Även utförda och planerade upphandlingar ska löpande publiceras. Förvaltningsspecifika inköp och avtal Detta avser upphandling som ej omfattas av kommunövergripande behov och ramavtal. Den centrala upphandlings- och inköpsfunktionen ska kontaktas för planering av upphand- lingen, bedömning av samordning med andra verksamheter och eventuellt stöd under upp- handlingsprocessen. Leverantörskrav Leverantörer som anlitas ska vara kompetenta, ekonomiskt godtagbara och i övrigt bedömas kunna fullgöra sina åtaganden på ett bra sätt. Avtal kan endast tecknas och vidmakthållas med leverantörer som fullgör sina lagenliga skyl- digheter vad avser betalning av skatter och sociala avgifter i Sverige och i sitt hemvistland (gäller leverantör från land utanför Sverige). Om leverantören använder sig av underleveran- törer för att fullgöra med kommunen ingångna avtal ska samma krav ställas på dessa. Till följd av detta ska leverantörer som anlitas (om inte lagstyrkt beslut om undantag åberopas) vara registrerade i aktiebolags-, handels- eller föreningsregister och vara korrekt registrerade för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter samt inneha F- Skattsedel. Riskbedömning och ekonomisk kontroll av leverantörer ska ingå som en naturlig del i alla upphandlingar samt göras fortlöpande under hela avtalsperioden. Miljökrav Vid varje upphandling ska en bedömning göras om vilka miljökrav som är lämpliga att ställa. De yttre ramarna för vad som beaktas för miljön utgår i de gällande EU-direktiven och svensk lag. För samtliga upphandlingar som har en miljöpåverkan ska minst ett utvärderingskriterium baseras på minskad miljöpåverkan. Sociala krav Gällande antidiskrimineringslagstiftning ska tillämpas och vägas in i upphandlingsarbetet. Varor och/eller tjänster som levereras ska vara framställda under förhållanden som är fören- liga enligt följande grundläggande villkor: • ILO:s åtta kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och före- ningsfrihet samt organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182) • FN:s barnkonvention, artikel 32 • Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun • Den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om lönevillkor, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet En viktig del i varje upphandling ska vara att upphandlade varor och tjänster inte får innebära minskad tillgänglighet utan upphandlade varor och tjänster ska vara tillgängliga för alla. Delegationsbeslut Av delegationsordning eller annat beslut i styrelse eller nämnd framgår vem som har rätt att besluta i upphandlingsärenden. Beslut om antagande av anbud bör delegeras till sådan nivå i organisationen som fyller rimliga krav på rättssäkerhet, snabbhet och rationalitet. Affärsetik Företrädare för kommunen ska uppträda på ett affärsmässigt korrekt sätt, så att kommunen uppfattas som en krävande, skicklig och rättvis köpare. • Alla personer som är inblandade i ett upphandlingsärende är skyldiga att anmäla om jäv föreligger. • Leverantörer ska känna trygghet att känslig information ej utlämnas annat än vad som är tillåtet eller tvingande enligt gällande lagstiftning eller avtal. • Förtroendevalda och anställda ska inte ha personliga intressen i leverantörsföretag som kan påverka utgången av en upphandling. • Egna rese- och logikostnader vid besök hos eller vid resor tillsammans med leverantörer ska alltid betalas av kommunen. • Alla former av gåvor eller förmåner från befintliga och potentiella leverantörer som kan påverka anställda i sin tjänsteutövning ska avvisas. Hänsyn till små och medelstora företag En tydlig ambition med den offentliga upphandlingen ska vara att små och medelstora företag ska ges samma möjligheter som större företag att delta i upphandlingar. Sekretess För upphandlingsärenden gäller absolut sekretess (6 kap § 2 SekrL) fram till dess att beslut om leverantör fattats (tilldelningsbeslut) eller upphandlingen slutligen avbrutits. Om den upp- handlande enheten anlitar en utomstående konsult för att hjälpa till med upphandlingen omfat- tas även denne av sekretessen. Handlingar i ett upphandlingsärende ska förvaras inlåst på betryggande sätt. Under upphand- lingens gång får endast de som handlägger ärendet ha tillgång till handlingarna. Uppföljning och intern kontroll Upphandlingsverksamheten ska årligen följas upp från fastställd upphandlings- och inköpspo- licy och en rapport ska lämnas till kommunstyrelsen. Av uppföljningen skall bland annat ram- avtalstroheten framgå. Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun Direktupphandling Se dokumentet ”Riktlinjer för direktupphandling”. Rutiner m.m. Riktlinjerna kan kompletteras med specifika rutinbeskrivningar, blanketter m m för olika de- lar inom upphandlings- och inköpsområdet. Riktlinjer för upphandling- och inköp i Klippans kommun Bilaga 3 Central kommunnivå Central upphandlings- och inköpsfunktion över 100 tkr Upphandlingsgrupp Central förvaltningsnivå Inköpssam Upp till 100 tkr Inköpssam Inköpssam ordnare ordnare ordnare Verksamhetsnivå 1 PB Inköpare Inköpare Inköpare Inköpare Inköpare Inköpare POLICY – PLAN l RIKTLINJER – STRATEGI l HANDLINGSPLAN – RUTIN – ANVISNING Riktlinjer för direktupphandling i Klippans kommun 5:07 D Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 04-09-2019 Dokumentansvarig: Ekonomichef Diarienummer: 2019.229 Senast reviderad: 2019-09-04 Giltig till: tillsvidare PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-08-12

§128 Revidering av regler för partistöd 2025/265 Beskrivning av ärendet Den 23 juni 2025 beslutade kommunfullmäktige i Klippans kommun att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av regelverket för partistöd. Därefter har partiöverläggningar genomförts och några ändringar kring mandatstöd har undersökts, där en procentsats har föreslagits för att förenkla och index-reglera partistödet. Mot bakgrund av kommunfullmäktiges uppdrag har kommunledningsförvaltningen sett över reglerna för partistöd för att ta fram ett förslag som reglerar uteblivet partistöd för partier vars mandat innehas av ledamöter som lämnat sitt parti eller blivit uteslutna ur partiet och det ges förslag på revidering av reglerna för partistöd i dessa avseenden. Därutöver har en översyn av reglernas tydlighet gjorts och det ges förslag på reglering i syfte att tydliggöra reglerna för partistöd. Ordförandes ord: Under mandatperioden år 2023–2026 har flera fall av uteslutningar eller avhopp från partier uppmärksammats i Klippans kommun men även i övriga Sverige. För att säkerställa att ett parti inte tar in omtyckta kända personer i ett parti och sedan utesluter dem för att dra nytta av mandatstöd och partistöd för kommande år, har förslag tagits fram. Demokrati innebär det fria ordet och även om man tillhör ett parti är det ingen partipiska eller hot om uteslutning som ska påverka ens röstning i nämnder, styrelser eller vårt högsta politiska demokratiska forum, kommunfullmäktige. Ordförandes förslag till revidering (fullständigt förslag gul markerat i bilaga) Förslag nedan i huvuddrag.

§133 Förändrade och utökade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten 2026/205 Beskrivning av ärendet VA-avdelningen har tagit fram förslag på nya och förändrade verksamhetsområden för vatten (V), spillvatten (S) och dagvatten (D). Förändringarna består av att formalisera förändringar som redan i praktiken gäller idag. Den äldre beteckningen på många av våra verksamhetsområden som är beslutade har benämningen Vatten och ”Avlopp”. Avlopp definieras i dag som spill- och dagvatten, men kommunen har inte dagvattenledningar på många av dessa områden. Därför behöver vi besluta om nya verksamhetsområden med rätt klassning på spill- och dagvatten. Förändringarna innebär följande: • Gråmanstorp: utökat verksamhetsområde på anmodan av Länsstyrelsen. Se bilaga 1. Fastigheter med enbart V eller VS på övre delen, VSD på nedre delen. Detta är för att täcka redan befintliga områden som till största delen är utbyggt. • Nya verksamhetsområden VSD, se bilaga 2, för en del av befintlig bebyggelse som det aldrig upprättats något verksamhetsområde för. • Första området är från Månstorp och längs väg 1830 västerut mot gamla Tranarpsbron. Ändringen är från VSD till VS eftersom kommunen inte har dagvattenledningar i området. Se bilaga 3. • Verksamhetsområde för vatten. Se bilaga 4. • Källna kyrkby vid Bolestad: Se bilaga 5. Ekonomiska perspektiv Förslag till beslut om verksamhetsområden baseras på det befintliga utbyggda ledningsnätet, vilket inte medför ytterligare behov av investeringar för VA på kort sikt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetutvecklare & VA-ingenjör, 2026-05-21 Beskrivning av utökning och förändring av verksamhetsområden, 2026-05-21 Bilaga 1: Verksamhetsområden Gråmanstorp V VS VSD Bilaga 2: Verksamhetsområden VSD Bilaga 3: Verksamhetsområden VS PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-10 Bilaga 4: Verksamhetsområden V Bilaga 5: Verksamhetsområden S Begäran från Länsstyrelsen om uppgifter gällande kommunens planer på utökat verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp, 2013-12-19 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att fastställa förslag till förändringar och utökade verksamhetsområden i kommunen för försörjning av vatten, spillvatten och dagvatten i enlighet med fastighetsförteckning med tillhörande kartor (bilaga 1-5). Beslut skickas till VA-chef Teknisk chef VA-ingenjör Verksamhetsutvecklare ____ Tjänsteskrivelse 2026-05-21 Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen VA-avdelningen David Lundin & Gunilla Salomonsson Verksamhetsutvecklare & VA-ingenjör Förändrade och utökade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten 2026/205 Beskrivning av ärendet VA-avdelningen har tagit fram förslag på nya och förändrade verksamhetsområden för vatten (V), spillvatten (S) och dagvatten (D). Förändringarna består av att formalisera förändringar som redan i praktiken gäller idag. Den äldre beteckningen på många av våra verksamhetsområden som är beslutade har benämningen Vatten och ”Avlopp”. Avlopp definieras i dag som spill- och dagvatten, men kommunen har inte dagvattenledningar på många av dessa områden. Därför behöver vi besluta om nya verksamhetsområden med rätt klassning på spill- och dagvatten. Förändringarna innebär följande: • Gråmanstorp: utökat verksamhetsområde på anmodan av Länsstyrelsen. Se bilaga 1. Fastigheter med enbart V eller VS på övre delen, VSD på nedre delen. Detta är för att täcka redan befintliga områden som till största delen är utbyggt. • Nya verksamhetsområden VSD, se bilaga 2, för en del av befintlig bebyggelse som det aldrig upprättats något verksamhetsområde för. • Första området är från Månstorp och längs väg 1830 västerut mot gamla Tranarpsbron. Ändringen är från VSD till VS eftersom kommunen inte har dagvattenledningar i området. Se bilaga 3. • Verksamhetsområde för vatten. Se bilaga 4. • Källna kyrkby vid Bolestad: Se bilaga 5. Ekonomiska perspektiv Förslag till beslut om verksamhetsområden baseras på det befintliga utbyggda ledningsnätet, vilket inte medför ytterligare behov av investeringar för VA på kort sikt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetutvecklare & VA-ingenjör, 2026-05-21 Beskrivning av utökning och förändring av verksamhetsområden, 2026-05-21 Bilaga 1: Verksamhetsområden Gråmanstorp V VS VSD Bilaga 2: Verksamhetsområden VSD Tjänsteskrivelse 2026-05-21 Bilaga 3: Verksamhetsområden VS Bilaga 4: Verksamhetsområden V Bilaga 5: Verksamhetsområden S Begäran från Länsstyrelsen om uppgifter gällande kommunens planer på utökat verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp, 2013-12-19. Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att fastställa förslag till förändringar och utökade verksamhetsområden i kommunen för försörjning av vatten, spillvatten och dagvatten i enlighet med fastighetsförteckning med tillhörande kartor (bilaga 1-5). Beslut skickas till VA-chef Teknisk chef VA-ingenjör Verksamhetsutvecklare Göran Andersson Mathias Karlsson Avdelningschef Teknisk chef Utökning och ändring av befintliga verksamhetsområden för va(cid:425)en V, spillva(cid:425)en S och dagva(cid:425)en D. Den äldre beteckningen på många av våra verksamhetsområden som är beslutade har benämningen Va(cid:425)en och ”Avlopp”. Avlopp definieras i dag som S & D, men vi har inte Dagva(cid:425)en på många av dessa, därför behöver vi besluta om nya verksamhetsområden med rä(cid:425) klassning på S & D. 1. Gråmanstorp: utökat verksamhetsområde på anmodan av Länsstyrelsen. Se bilaga 1. Fas(cid:415)gheter med enbart V eller VS på övre delen, VSD på nedre delen. De(cid:425)a är för a(cid:425) täcka redan befintliga områden som (cid:415)ll största delen är utbyggt. 2. Nya verksamhetsområden VSD se bilaga 2, en del befintlig bebyggelse som det aldrig upprä(cid:425)ats något verksamhetsområde för. Månstorp: Ny(cid:425) verksamhetsområde för VSD, 5 st fas(cid:415)gheter. Bolestad: Ny(cid:425) verksamhetsområde för VSD, Östra Ljungby 3:2 del av, Östra Ljungby 3:90, Östra Ljungby 3:97 och BOLESTAD 39:1. Åhällans väg: Här ser vi inte a(cid:425) det har införts något verksamhetsområde för VSD, kvarteret har heller inte blivit namngivet, fas(cid:415)gheterna heter bara Klippan 3:xxx. Området är utbyggt och klart. Gläntan: Ny förskola i Ljungbyhed, VSD. Badvägen: Del av KLIPPAN 3:117, VSD Östra Ljungby kyrkbyn: både befintligt och en utökning, 2 st fas(cid:415)gheter VSD. Östra Ljungby Orregatan: VSD utökning 1 fas(cid:415)ghet. Källna Kärngatan fem fas(cid:415)gheter blir oförändrat VSD, övrigt VS 3. Första området är från Månstorp och längs väg 1830 västerut mot gamla Tranarpsbron. Ändringen är från VSD (cid:415)ll VS, vi har inget dagva(cid:425)en i området. Se bilaga 3. Bläsinge: Här är både ny(cid:425) och en utökning, 2 st fas(cid:415)gheter. Stackarps by: Utökning med en fas(cid:415)ghet som redan är inkopplad, samt ändring av befintligt verksamhetsområde från VSD (cid:415)ll VS. Stackarp: Ändring från Va(cid:425)en och Avlopp (cid:415)ll Va(cid:425)en och Spill (VS). Sönnarslövs-Svenstorp: Ändring samma som ovan, samt bor(cid:425)agning av 2 st fas(cid:415)gheter som vi inte kan ansluta (cid:415)ll va(cid:425)en resp. självfallsledningarna. Forsby, öster om väg 1819: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Forsby, väster om väg 1819: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Klintarp, Klöva Hallar: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Riseberga: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Sedan lägger vi (cid:415)ll en redan påkopplad fas(cid:415)ghet. Ljung: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Källna, Öja: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Norrekrok: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Nybygget: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Hyllsto(cid:332)a mi(cid:425)emot Ryggåsstugan: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Hyllsto(cid:332)a öster om Nårab: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Herrevadskloster: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Färingto(cid:332)a: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Sedan lägger vi (cid:415)ll fyra redan påkopplade fas(cid:415)gheter. Tornsborg: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Vi lägger (cid:415)ll två redan påkopplade fas(cid:415)gheter. Väster om Riseberga: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Tar bort verksamhetsområde längs vägen. Riseberga-Brohuset: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Skräddarehuset: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Krika: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Vi lägger (cid:415)ll en redan påkopplad fas(cid:415)ghet. S(cid:415)dsvig Bläsingehagevägen: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Kopparmöllan: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Övarp: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. Östra Ljungby, kyrkan m.m.: Ändring av redan bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll VS. 4. Verksamhetsområde för va(cid:425)en. Se bilaga 4. Lundsgården: Ligger utmed väg 1830. Västerut från Månstorp. Här utökas verksamhetsområdet för va(cid:425)en. Nybygget/Forsmöllan: Ligger innan rondellen vid väg 21 på väg mot Ljungbyhed. Bef. Verksamhetsområde är va(cid:425)en och avlopp, skall ändras (cid:415)ll enbart va(cid:425)en. Söder om Gångvad samt söder om Norrekrok: Bef. Verksamhetsområde är va(cid:425)en och avlopp, skall ändras (cid:415)ll enbart va(cid:425)en. Brandeborg: Ändring av befintligt verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll V. En fas(cid:415)ghet, som är ansluten, läggs (cid:415)ll medan en fas(cid:415)ghet tas bort. Slä(cid:425)åkra: Verksamhetsområdet utökas med en fas(cid:415)ghet som redan är ansluten. Norra vägen, Östra Ljungby, Idro(cid:425)splatsen: Ändring av bef. verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll va(cid:425)en. Skva(cid:425)emölla: Ändring av befintligt verksamhetsområde från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll va(cid:425)en. 5. Källna kyrkby vid Bolestad: Se bilaga 5. Här ligger e(cid:425) befintligt verksamhetsområde för Avlopp. Ny(cid:425) verksamhetsområde för enbart spillva(cid:425)en. Nybygget Övad: Södra delen ändras från va(cid:425)en och avlopp (cid:415)ll enbart spillva(cid:425)en. Verksamhetsområde vatten spillvatten Bilaga 1 Verksamhetsområde vatten spillvatten dagvatten Bilaga 1 Verksamhetsområde Månstorp va(cid:425)en spillva(cid:425)en dagva(cid:425)en Bilaga 2 Verksamhetsområde Bolestad va(cid:425)en spillva(cid:425)en dagva(cid:425)en Verksamhetsområde Åhällans väg va(cid:425)en spillva(cid:425)en dagva(cid:425)en Verksamhetsområde förskolan Gläntan va(cid:425)en spillva(cid:425)en dagva(cid:425)en Verksamhetsområde Badvägen va(cid:425)en spillva(cid:425)en dagva(cid:425)en Verksamhetsområde Östra Ljungby kyrkbyn va(cid:425)en spillva(cid:425)en dagva(cid:425)en Verksamhetsområde Östra Ljungby, Orregatan, va(cid:425)en spillva(cid:425)en dagva(cid:425)en Verksamhetsområde Källna va(cid:425)en spillva(cid:425)en dagva(cid:425)en oförändrat Verksamhetsområde väster om Månstorp va(cid:425)en spillva(cid:425)en Bilaga 3 Verksamhetsområde Bläsinge va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Stackarps by va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Stackarp va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Sönnarslövs-Svenstorp va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Forsby, öster om väg 1819 va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Forsby, väster om väg 1819 va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Klintarp, Klöva Hallar va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Riseberga va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Ljung va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Källna, Öja va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Norrekrok va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Nybygget va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Hyllsto(cid:332)a mi(cid:425)emot Ryggåsstugan va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Hyllsto(cid:332)a öster om Nårab va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Herrevadskloster va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Färingto(cid:332)a va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Tornsborg va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde väster om Riseberga va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Riseberga-Brohuset va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Skräddarehuset va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Krika va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde S(cid:415)dsvig Bläsingehagevägen va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Kopparmöllan va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Övarp va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Östra Ljungby, kyrkan m.m. va(cid:425)en spillva(cid:425)en Verksamhetsområde Lundsgården va(cid:425)en Bilaga 4 Verksamhetsområde Nybygget/Forsmöllan va(cid:425)en Verksamhetsområde söder om Gångvad va(cid:425)en Verksamhetsområde söder om Norrekrok va(cid:425)en Verksamhetsområde Brandeborg va(cid:425)en Verksamhetsområde Slä(cid:425)åkra va(cid:425)en Verksamhetsområde Norra vägen, Östra Ljungby, idro(cid:425)splatsen va(cid:425)en Verksamhetsområde Skva(cid:425)emölla va(cid:425)en Verksamhetsområde Källna kyrkby spillva(cid:425)en Bilaga 5 Verksamhetsområde Övad spillva(cid:425)en PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-08-12

§138 Revidering av kommunstyrelsens reglemente 2026/220 Beskrivning av ärendet På partiöverläggningen den 16 februari behandlades en punkt gällande att ändra i reglementet under stycket om kommunalråd så att det framgår att kommunstyrelsens presidium är kommunalråd och att kommunstyrelsens 2:e vice ordförande även kan benämnas oppositionsråd. Revideringen under rubriken kommunalråd har gjorts i samråd med kommunstyrelsens presidium. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-04 Förslag på revidering i reglementet för kommunstyrelsen och nämnderna Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta revideringen i reglementet för kommunstyrelsen och nämnderna. Beslut skickas till Kansliavdelningen ____ Tjänsteskrivelse 2026-06-04 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kristina Baron Kommunsekreterare Revidering av reglemente för kommunstyrelsen under rubriken kommunalråd 2026/220 Beskrivning av ärendet På partiöverläggningen den 16 februari behandlades en punkt gällande att ändra i reglementet under stycket om kommunalråd så att det framgår att kommunstyrelsens presidium är kommunalråd och att kommunstyrelsens 2:e vice ordförande även kan benämnas oppositionsråd. Revideringen under rubriken kommunalråd har gjorts i samråd med kommunstyrelsens presidium. Hållbar utveckling Har inte beaktats så det inte är relevant i ärendet eftersom det är en mindre ändring i reglementet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-04 Förslag på revidering i reglementet för kommunstyrelsen och nämnderna Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta revideringen i reglementet för kommunstyrelsen och nämnderna. Beslut skickas till Kansliavdelningen Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör Författningssamling Kommunstyrelsen ...................................................................................................................................12 Kommunstyrelsens uppgifter ..............................................................................................................12 Allmänt om styrelsens uppgifter .....................................................................................................12 Ledningsfunktion och styrfunktion ....................................................................................................12 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen ......................................................................12 Styrelsens övergripande uppgifter ..................................................................................................12 Företag och stiftelser ......................................................................................................................13 Kommunalförbund ..........................................................................................................................14 Ekonomi och medelsförvaltning .....................................................................................................14 Delegering från kommunfullmäktige .............................................................................................14 Personalpolitiken ............................................................................................................................15 Uppföljningsfunktionen ......................................................................................................................15 Styrelsens uppföljning ....................................................................................................................15 Särskilda uppgifter ..............................................................................................................................16 Processbehörighet ...........................................................................................................................16 Personalansvar ................................................................................................................................16 Krisledning och höjd beredskap .....................................................................................................16 Arbetslöshetsnämnd ........................................................................................................................16 Arkivmyndighet ..............................................................................................................................16 Anslagstavla och webbplats ............................................................................................................16 Författningssamling ........................................................................................................................16 Kommunal järnvägsinfrastruktur ....................................................................................................16 Ordföranden ....................................................................................................................................17 Sammansättning ..............................................................................................................................17 Kommunalråd .................................................................................................................................17 Utskott ............................................................................................................................................17 Socialnämnden ........................................................................................................................................18 Socialnämndens uppgifter ..................................................................................................................18 Allmänt om socialnämndens uppgifter ...........................................................................................18 Övrig verksamhet ...........................................................................................................................18 Delegering från kommunfullmäktige .............................................................................................18 Socialnämndens arbetsformer .............................................................................................................18 Sammansättning ..............................................................................................................................18 Utskott ............................................................................................................................................18 Barn- och utbildningsnämnden ...............................................................................................................19 Barn- och utbildningsnämnden uppgifter ...........................................................................................19 Allmänt om barn- och utbildningsnämndens uppgifter ..................................................................19 Delegering från kommunfullmäktige .............................................................................................19 Författningssamling Sammansättning ..............................................................................................................................20 Utskott ............................................................................................................................................20 Plan- och byggnämnden .........................................................................................................................21 Plan- och byggnämndens uppgifter ....................................................................................................21 Allmänt om plan- och byggnämndens uppgifter ............................................................................21 Plan- och byggnämndens arbetsformer ..............................................................................................22 Sammansättning ..............................................................................................................................22 Utskott ............................................................................................................................................22 Kultur- och fritidsnämnden ....................................................................................................................23 Kultur- och fritidsnämndens uppgifter ...............................................................................................23 Allmänt om kultur- och fritidsnämndens uppgifter ........................................................................23 Delegering från kommunfullmäktige .............................................................................................24 Sammansättning ..............................................................................................................................24 Valnämnden ............................................................................................................................................25 Valnämndens uppgifter .......................................................................................................................25 Allmänt om valnämndens uppgifter ...............................................................................................25 Sammansättning ..............................................................................................................................25 Författningssamling För styrelsen och nämnder gemensamma bestämmelser Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och relevant speciallagstiftning gäller följande gemensamma reglemente för samtliga nämnder i Klippans kommun. Kommunstyrelsen ingår i begreppet nämnder (6 kap. KL) Uppdrag och verksamhet

§139 Revidering av Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Klippans kommun 2026/221 Beskrivning av ärendet Arvodesbestämmelserna har setts över inför höstens RKR-val och ny mandatperiod 2027. Kansliavdelningen har haft som utgång att förtydliga och förenkla kommunens arvodesbestämmelser, vilket innebär att på en del ställen har texten formulerats om, någon mening har tagits bort och allt i syfte att förtydliga texten. Arvodesbestämmelserna har behandlats av politiker i partiöverläggningen där några synpunkter och frågor lyftes fram. Utifrån det har kommunstyrelsens presidium gjort några mindre förändringar i arvodesbestämmelserna. I bilagan har det endast gjorts en förändring i arvodet för 1:e vice ordförande i bolagen där procenten har höjts till 5 % av månadsarvodet, så att det är lika mycket som för 2:e vice ordförande. Ekonomiska perspektiv De fasta arvodena utgår som månadsarvode och riksdagsarvodet. För 2026 är det 81 400 och kommer att höjas för 2027. Dock har vi inte summan i dagsläget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-08 Förslag till uppdaterade arvodesbestämmelser Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta reviderade Arvodesbestämmelser för förtroendevalda att börja gälla från 2027-01-01, att nuvarande bestämmelser därmed upphör att gälla. Beslut skickas till Kansliet ____ Tjänsteskrivelse 2026-06-08 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kristina Baron Kommunsekreterare Revidering av Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Klippans kommun 2026/221 Beskrivning av ärendet Arvodesbestämmelserna har setts över inför höstens RKR-val och ny mandatperiod 2027. Kansliavdelningen har haft som utgång att förtydliga och förenkla kommunens arvodesbestämmelser, vilket innebär att på en del ställen har texten formulerats om, någon mening har tagits bort och allt i syfte att förtydliga texten. Arvodesbestämmelserna har behandlats av politiker i partiöverläggningen där några synpunkter och frågor lyftes fram. Utifrån det har kommunstyrelsens presidium gjort några mindre förändringar i arvodesbestämmelserna. I bilagan har det endast gjorts en förändring i arvodet för 1:e vice ordförande i bolagen där procenten har höjts till 5 % av månadsarvodet, så att det är lika mycket som för 2:e vice ordförande. Ekonomiska perspektiv De fasta arvodena utgår som månadsarvode och riksdagsarvodet. För 2026 är det 81 400 och kommer att höjas för 2027. Dock har vi inte summan i dagsläget. Hållbar utveckling Hållbar utveckling har inte beaktats i detta ärende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen, 2026-06-08 Förslag till uppdaterade arvodesbestämmelser Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta reviderade Arvodesbestämmelser för förtroendevalda att börja gälla från 2027-01-01, att nuvarande bestämmelser därmed upphör att gälla. Tjänsteskrivelse 2026-06-08 Beslut skickas till Kansliet Cecilia Christensen Tomas Rikse Kanslichef Kommundirektör Författningssamling Överförmyndarnämnd 1,5 % Kommunala bolag Bostads AB 8 % 5 % 5 % Treklövern Norra Åsbo 8 % 5 % 5 % Renhållnings AB 1) Sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst ingår i årsarvodet. 2) Riktvärde inför ägarsamråd Arvoden för sammanträden med mera Grundarvode (för första 0,6 % 438 timmen) Arvode för varje därefter 0.15 % 109,5 påbörjad halvtimme Fast arvode vid 0,9 % 657 kommunfullmäktiges sammanträde Förlorad arbetsinkomst Schablonersättning per timme 0,2655% 194 Maxbelopp per timme 0,61% 445 Förlorad pensionsförmån 4,5 % av sammanlagd ersättning för förlorad arbetsinkomst under året. Förlorad semesterförmån Ersätts med verifierad faktiskt förlorad semesterförmån. Rev 2022-10 PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-08-12