KOMMUNSTYRELSEN — 3 mars 2026

1 § Värmlands läns vårdförbund är ett kommunalförbund med direktion enligt kommunallagen och har sitt säte i Karlstad.

2 § Medlemmar i vårdförbundet är samtliga kommuner i Värmlands län nämligen Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner.

3 § Förbundets ändamål är att tillvarata medlemskommunernas gemensamma intressen och verka för samarbete över kommungränserna. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Förbundet har som uppdrag att bidra till att kommunernas behov av insatser för barn, ungdomar och vuxna enligt de bestämmelser som anges i socialtjänstlagen (SOL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), tillgodoses. Uppdraget omfattar att driva HVB (hem för vård eller boende) för barn, familjer, ungdomar och vuxna. Förbundet har ett särskilt uppdrag att bidra till den övergripande utvecklingen av arbetet kring personer med skadligt bruk och beroende. Värmlands läns vårdförbund medges också att, när medlemmarna så önskar, vara huvudman för andra kommunala kompetensområden, företrädesvis sociala verksamheter, annan vård och omsorg, boende samt rådgivning.

§ 4 ÄNDAMÅLET MED VERKSAMHETEN Bolagets syfte är att inom ramen för den kommunala kompetensen bedriva sysselsättningsskapande- och rehabiliteringsverksamhet genom att tillhandahålla kommunala servicetjänster inom ovan angivna föremål för verksamheten. Bolaget ska tillämpa kommunal självkostnads- och likställighetsprincip. Utdelning av vinst från bolaget får icke överstiga skälig förräntning på de av aktieägarna i bolaget tillskjutna kapitalet. Skulle bolaget likvideras ska dess behållna tillgångar tillfalla ägarna.

5 § Förbundsdirektionen består av 16 ledamöter och 16 ersättare. Varje medlemskommun utser en ledamot och en personlig ersättare. Ledamot och ersättare utses av respektive kommunfullmäktige. Mandattiden för ledamot och ersättare är 4 år räknat från 1:a januari året efter det då allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum i hela landet. Beslut i direktionen fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden företräder.

6 § För granskning av Vårdförbundets verksamhet utser kommunfullmäktige i Karlstads kommun två revisorer ur kommunrevisionen. Revisor och revisorsersättare utses för fyra år räknat från 1:a januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum i hela landet.

7 § Ekonomiska förmåner till ledamöterna och revisorerna regleras i ett arvodesreglemente som är gällande för varje mandatperiod.

8 § Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av ledamot och tjänstgörande ersättare i förbundsdirektionen samt av förbundschefen.

§ 9 STYRELSE Styrelsen ska bestå av tre (3) till sju (7) ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Kils kommun. Inga styrelsesuppleanter ska utses. Mandatperioden för styrelsen är från första ordinarie bolagsstämma efter det att fullmäktige förrättat val till slutet av den första ordinarie bolagsstämman året efter det att styrelsen utsågs. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. Behörighetsvillkoren för styrelsen framgår av aktiebolagslagen.

10 § Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets behållna tillgångar och skulder i förhållande till medlemmarnas skattekronor beräknat på skatteunderlaget inkl. ev. statligt tillskott vid närmast föregående årsskifte. Dessa grunder tillämpas också vid skifte av förbundets behållna tillgångar, som föranleds av förbundets upplösning.

§ 11 STYRELSENS SAMMANTRÄDEN Sammanträden med styrelsen hålls enligt aktiebolagslagens föreskrifter. Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som biträds av ordföranden. Är styrelsen inte fulltalig, ska de som röstar för beslutet dock utgöra mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter.

12 § En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske senast 1 juli och uppsägningstiden är två kalenderår från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde ska reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde ska de kvarvarande medlemmarna förhandla om de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. Kan de inte enas ska förbundet upplösas. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna.

§ 13 REVISOR För granskning av bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman en (1) auktoriserad revisor. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Revisorns uppdrag omfattar perioden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att val förrättats till kommunfullmäktige intill slutet av den bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige.

14 § Kommunalförbundet kan ingå avtalssamverkan med andra kommuner som inte är medlemskommuner inom områden enligt § 3 enligt denna förbundsordning. Ingången avtalssamtalssamverkan av kommunalförbundet ska anmälas till respektive medlemskommun kommunfullmäktige.

15 § Medlemskommunerna har rätt till insyn i förbundet. Större förändringar som att skapa, överlåta eller lägga ner verksamheter, beslutas av vårdförbundet efter samråd med medlemskommunerna.

§ 16 ÄRENDEN PÅ ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår ska hållas ordinarie bolagsstämma. På ordinarie bolagsstämma ska följande ärende förekomma till behandling: 1. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 2. Godkännande av förslag till dagordning 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av minst en justerare att jämte ordföranden underteckna protokollet 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna 9. Anmälan av val av styrelseledamöter som enligt bolagsordningens § 9 förrättats av kommunfullmäktige 10. Anmälan av val av lekmannarevisor och lekmannarevisorsersättare som enligt bolagsordningens § 14 förrättats av kommunfullmäktige 11. Val av revisor 12. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen

17 § Tillkännagivande av verkställd justering av förbundsdirektionens protokoll skall ske på Värmlands läns vårdförbunds digitala anslagstavla.

§ 18 FIRMATECKNING Styrelsen tecknar bolagets firma. Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Dessutom har verkställande direktören enligt aktiebolagslagen rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder.

§ 19 SAMHÄLLSNYTTA I KIL AB OMBUD VID BOLAGSSTÄMMA Samhällsnytta i Kil AB ska vid bolagsstämmor företrädas av ett av Samhällsnytta i Kil AB utsett ombud, försett med erforderliga instruktioner.

§ 20 INSPEKTIONSRÄTT Kommunstyrelsen i Kils kommun har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att kommunstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppsiktsplikt. Styrelsen, de enskilda ledamöterna samt de anställda är skyldiga att lämna lekmannarevisorn de upplysningar som behövs för revisionsarbetet. De ska också ge lekmannarevisorn tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som bolaget har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör bolagets verksamhet. Styrelsen och den verkställande direktörn ska ge revisorn tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning revisorn anser är nödvändigt. De ska lämna de upplysningar och den hjälp som revisorn begär.

§ 21 ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Kils kommun. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

§53-§93 PARAGRAFER UNDERSKRIFTER ORDFÖRANDE Anders Johansson (S) JUSTERARE Christina Bertilsson (M) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Kommunstyrelsen 2026-03-03 SAMMANTRÄDE 2026-03-06 SÄTTS UPP 2026-03-29 TAS NED FÖRVARINGSPLATS Kommunhuset UNDERSKRIFT Sabina Vikström KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 Christina Bertilsson (M) FORTS LEDAMÖTER Petter Falch (M) Tage Johansson (SD) Johan Olsson (SD), § 53 - § 64 Eva Weijmar (SD) Maria Widarsdotter (L) TJG ERSÄTTARE Anita Wiik (SD), § 65 - § 93 ÖVRIGA Camilla Spik (S) EJ TJG ERSÄTTARE Carina Pettersson (S) Dragan Tesovic (S) Kenneth Eriksson (S) Eva Frykenberger (C), § 53 - § 64 Peter Pettersson (C) Johannes Wikström (MP) Kent Wallin (M) Ingela Fallström (M) Anita Wiik (SD), § 53 - § 64 Leif Andersson (SD) Petra Schjulström (SD) Magnus Nilsson (KD) Ola Mossberg, kommundirektör ÖVR NÄRVARANDE Torbjörn Bood, biträdande kommundirektör Agneta Gustavsson, ledningschef Roger Kvarnlöv, kommunikationschef Marcus Bergman, region Värmland, § 53 - § 56 Sabina Vikström, kommunsekreterare SEKRETERARE 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 ÄRENDEN Protokoll 1 Tillägg av ärende till dagordningen...................................................... 5 Upprop .................................................................................................. 6 Val av justerare ..................................................................................... 7 Information om X-linjen ...................................................................... 8 Internkontroll 2026 .............................................................................. 9 Information från Polisen/brottsförebyggande lägesbild .................... 11 Protokoll från kommunstyrelsens utskott och anteckningar från råden .................................................................................................... 12 Årsrapport för dataskyddsarbetet 2025 .............................................. 14 Övrig information ................................................................................ 15 Ansökan om kommunalt stöd till Kils ryttarförening ......................... 16 Lokaler Bodaskolan och bibliotek i Högboda .................................... 18 Ansökan från Kils Konståkningsklubb och Kils AIK hockey om förlängd säsong i Sannerudshallen .................................................... 20 Yttrande över granskning av kommunens ledningsförnyelse och gatuunderhåll ..................................................................................... 22 Tid- och aktivitetsplan för förutsättningar 2027-2030 och intern kontrollplan 2027 ............................................................................... 24 Riktlinjer ekonomiskt bistånd 2026 .................................................. 27 Samråd vindkraftsplan för Karlstads kommun ................................. 28 Avvikelse från bestämmelser om dygnsvila, personlig assistans (7035) .................................................................................................. 30 Försäljning av Brages väg 5, Runnvålen 1:219 .................................... 31 Upphävande av beslut om lunchservering för pensionärer 65 år eller äldre ............................................................................................ 33 LIS-plan (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) ......................... 34 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - L r U ö a t r g n a l ä n ig m d h e n e i u t n s p p g p r a s ö v t v a n n r y i t n t a t g v d a f a v ö t r a K s s k i k l o s y l d k e o d k m l s a o s m m s u b lä n u s s d å b r .. e e .. t s . . l 2 . u . 6 . t . / . o . 2 . m . 7 .. . . o . . . . m . . . . . . s . . . . t . . ä . . . . l . . l . . n . . . . i . . . . n . . . . g . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 3 8 6 Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 Ordförandens och justerares signaturer 13-10-4102 ,1.1v ,0001LIK 21-40-7102 ,1.1v ,CSM Svar på medborgarförslag om belysning på infarten till Lökeneskogen ..................................................................................... 39 Svar på medborgarförslag om ny gång- och cykelbana för ökad trygghet för barn som ska ta sig till Vikstaskolan ............................... 41 Svar på medborgarförslag om vägbula eller fartkamera vid övergångsstället på Storgatan vid Sannerudskyrkan ......................... 43 Svar på medborgarförslag om fortsatt belysning på vattentornet även efter att arbetet blir klart ........................................................... 45 Svar på medborgarförslag om att kommunen ska använda sig av appen Crowdsorsa eller liknande app för att ta hjälp av allmänheten att bekämpa invasiva arter ............................................ 47 Svar på medborgarförslag om busshållplats närmare Sunnanå ....... 49 Svar på medborgarförslag om rondell med övergångsställe vid Dalliden-Västra Stenåsenkorset (återremitterat) .............................. 51 Försäljning av Stora Kil 1:10 (Överliggaren) ...................................... 53 Avfallstaxa 2026 ................................................................................. 54 Bildande av bolag för VA-samverkan Karlstadsregionen .................. 56 Översyn av ägardirektiv till Samhällsnytta i Kil AB ........................... 59 Ändring av bolagsordning för Servicebolaget i Kil AB ....................... 61 Reviderad förbundsordning Värmlands läns vårdförbund ............... 63 Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4 2025 .................................................................................................... 64 Anmälan av delegeringsbeslut ........................................................... 66 Inbjudningar till kurser och konferenser ........................................... 67 Rapporter från kurser och konferenser ............................................. 68 Meddelanden till kommunstyrelsen .................................................. 69 Information från de kommunala bolagen (protokoll och vd-brev) .... 71 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 KS § 53 DNR TILLÄGG AV ÄRENDE TILL DAGORDNINGEN SAMMANFATTNING Ordföranden Anders Johansson (S) anmäler ett extra ärende om övrig information till dagens sammanträde och att ärendet läggs som nummer 8 på dagordningen. BESLUT Kommunstyrelsen godkänner att ärendet tas upp och behandlas som ett informationsärende vid dagens sammanträde. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 54 DNR UPPROP SAMMANFATTNING Upprop förrättas. Totalt deltar 15 antal ledamöter och tjänstgörande ersättare. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 55 DNR VAL AV JUSTERARE SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen ska utse en ledamot att justera dagens protokoll. BESLUT Kommunstyrelsen utser Christina Bertilsson (M) till protokolljusterare. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 56 DNR INFORMATION OM X-LINJEN SAMMANFATTNING Under sammanträdet informerar Markus Bergman, trafikchef för regionala busstrafiken på Region Värmland, om X-linjen. X-linjen är dynamisk kollektivtrafik utan fasta tidtabeller eller linjesträckor som kunden bokar via en app. X-linjen anpassar sin rutt efter resenärens behov. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 57 DNRKS/2025:442 INTERNKONTROLL 2026 SAMMANFATTNING Enligt kommunallagen 6 kap. 6 § gäller att nämnderna var och en inom sitt område ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsen beslutade i december 2025 om internkontrollplan för 2026. Internkontrollen består dels av kommundirektörens lägesrapport varje månad, dels av uppföljningar och fördjupningar i mars, april, maj, juni, oktober, november och december i kommunstyrelsen. Fördjupningarna bereds i utskotten som sedan ska rapporteras i kommunstyrelsen. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll 2025-12-02, § 266 Rapport om uppföljning av internkontroll 2026-02-20 Internkontroll 2026: Uppföljning av kapacitet på skolenheterna Internkontroll sektor utbildning, kapacitet och volym Information om medarbetaranalys 2025 Medarbetaranalys 2025 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-20 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen tar del av uppföljning av internkontroll i mars 2026, inklusive rapportering från fördjupningarna i utskotten. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av uppföljning av internkontroll i mars 2026, inklusive rapportering från fördjupningarna i utskotten. BESLUTET SKICKAS TILL Kommunrevisionen 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 58 DNRKS/2026:214 INFORMATION FRÅN POLISEN/BROTTSFÖREBYGGANDE LÄGESBILD SAMMANFATTNING Kommundirektören informerar från möte med Trygghetsgruppen. Kommundirektören informerar bland annat om: • Genomförd trygghetsvandring • Biblioteket som mötespunkt • Polisens kameror i centrum • Det är i övrigt relativt lugnt i kommunen BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 59 DNRKS/2026:50 PROTOKOLL FRÅN KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT OCH ANTECKNINGAR FRÅN RÅDEN SAMMANFATTNING Peter Pettersson (C) informerar från kommunala pensionärsrådet den 5 februari. Stefan Sjökvist (S) informerar från rådet för funktionsrätt den 5 februari. Anders Johansson (S) informerar från ekonomi- och beredningsutskottet den 16 februari. Kenneth Bengtsson (C) informerar från tillväxtutskottet den 17 februari. Anders Johansson (S) informerar från personalutskottet den 18 februari. Berith Larsson (C) informerar från verksamhetsutskottet den 18 februari. Åse-Britt Falch (S) informerar från myndighetsutskottet den 3 mars. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunala pensionärsrådets minnesanteckningar 2026-02-05 Rådets för funktionsrätts minnesanteckningar 2026-02-05 Protokoll kommunstyrelsens ekonomi- och beredningsutskottet 2026-02-16 Protokoll kommunstyrelsens tillväxtutskottet 2026-02-17 Protokoll kommunstyrelsens personalutskott 2026-02-18 Protokoll kommunstyrelsens verksamhetsutskott 2026-02-18 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - O d in e r f l d o a f r ö v m r i a a n n t f i o d o r e n m n o a A c t h n io d s n v e e a r n s r J p i o p å h r f o a rå t n o g s k o s o o r l n f l r o ( å S c n h ) l f e a ö d n r a e te m s c lå k ö r n t e a i r n t t g o k a c r h o m s e a r m m sä u t t n t m a s r t u e y n . r t e l l i s g e n tar Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen i protokoll och anteckningar samt muntlig information och svar på frågor från ledamöter och ersättare. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 60 DNRKS/2025:467 ÅRSRAPPORT FÖR DATASKYDDSARBETET 2025 SAMMANFATTNING Varje nämnd och bolagsstyrelse är personuppgiftsansvariga för sina verksamhetsområden och ansvarar för att efterleva dataskydds- förordningens krav. Personuppgiftsansvariga nämnder och kommunala bolag har utsett varsitt dataskyddsombud. Ombudets roll är att kontrollera att organisationen följer dataskyddsförordningen genom att till exempel utföra kontroller och informationsinsatser. Dataskyddsombudet redovisar dataskyddsarbetet i en rapport halvårsvis. Rapporten för 2025 har inkommit. Dataskyddsombudet rapporterar arbetet inom olika områden och sin bedömning samt lämnar ett antal rekommendationer. Förvaltningen redovisar sina kommentarer kring rekommendationerna. Förvaltningen instämmer i dataskyddsombudets rekommendationer. HANDLINGAR I ÄRENDET Dataskyddsombudets årsrapport 2026-02-04 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-19 BESLUT Kommunstyrelsen tar del av redovisningen. BESLUTET SKICKAS TILL Dataskyddsombudet 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - S amtliga sektorchefer Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 61 DNR ÖVRIG INFORMATION SAMMANFATTNING Under sammanträdet lämnas följande information: • Ordföranden och ledningschef informerar om att sammanställningen från budget kick-off kommer att presenteras på ekonomi- och beredningsutskottet. • Ordföranden informerar från den genomförda trygghetsvandringen och resultatet av den. Resultat kommer skickas ut till kommunstyrelsen. • Ordföranden och kommundirektör informerar om användandet av den inspelade filmen från kommunfullmäktiges möten samt ägandet av filmen. Kommundirektören informerar om att filmen tas bort från hemsidan inom 14 dagar. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 62 DNRKS/2025:571 ANSÖKAN OM KOMMUNALT STÖD TILL KILS RYTTARFÖRENING SAMMANFATTNING Kils Ryttarförening har inkommit med en skrivelse om kommunalt stöd. Ekonomi- och beredningsutskottet beslutade den 17 november 2025 att återremittera ärendet om kommunalt stöd till Kils Ryttarförening. Ärendet återremitterades till förvaltningen för vidare utredning kring ridhusets finansiering samt för att redovisa effekterna av kommunfullmäktiges beslut om utfasningsbidrag och omfördelning av bidrag. Ekonomi- och beredningsutskott behandlade ärendet igen den 16 februari och har lämnat förslag till beslut. HANDLINGAR I ÄRENDET Regelverk för föreningsbidrag 2023-05-25 Skrivelse om kommunalt stöd till Kils Ryttarförening Förvaltningens tjänsteskrivelse 2025-11-13 Barnchecklista 2025-11-11 Ekonomi- och beredningsutskottets protokoll 2025-11-17, § 49 Årsredovisning för Kils ryttarförening för räkenskapsåret 2024 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-07 Ekonomi- och beredningsutskottets protokoll 2026-02-16, § 5 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt ekonomi- och beredningsutskottets förslag och finner att så är fallet. BESLUT 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - 1. K öv o e m rt m ag u a n n s d ty e r a e v ls K en il s a v ry s t lå ta r r K fö il r s e n ry in tt g a s r f a ö n r l e ä n g i g n n g i s n a g n d s å ö kan om Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 förvaltningen har ett uppdrag att avyttra fastigheter och lokaler som inte behövs för kommunal verksamhet. 2. Kommunstyrelsen avslår Kils ryttarförenings ansökan om införande av hästbidrag då ett hästbidrag inte inryms i nya regelverket för föreningsbidrag. BESLUTET SKICKAS TILL Kils ryttarförening Sektor samhälle och service Ledningsstaben, ekonomi 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 63 DNRKS/2025:672 LOKALER BODASKOLAN OCH BIBLIOTEK I HÖGBODA SAMMANFATTNING I Bodaskolan har det under en längre tid pågått diskussion kring det allmänna bibliotekets öppettid för allmänhet under verksamhetstid. Det finns även ett behov av att avlasta fritids med lokalytor då skolan är trångbodd för fritidshemmet. Trångboddheten ökade när storbarnsavdelningen flyttade ur Bodastugan och in i skolan. Kravet på att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskola eller skola under tid när verksamheten pågår är också en del av behovet till förändring. Den 17 november beslutade ekonomi- och beredningsutskottet följande: 1. Ekonomi- och beredningsutskottet uppdrar till förvaltningen vidta åtgärder för att säkerställa att obehöriga inte vistas inne på området men att biblioteksverksamheten fortsatt bedrivs inom befintlig budget. 2. Ekonomi- och beredningsutskottet uppdrar till förvaltningen att utreda andra sätt att erbjuda biblioteksservice. 3. Ekonomi- och beredningsutskottet beslutar att förvaltningens utredning ska återrapporteras vid utskottets sammanträde i februari 2026. Förvaltningen har skrivit ett kompletterande pm i ärendet. Ekonomi- och beredningsutskottet behandlade ärendet igen den 16 februari och har lämnat förslag till beslut. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens pm, sektor samhälle och service 2025-11-11 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - F F P ö ö ro r r v v to a a k l l t t o n n l i i l n n e g g k e e o n n n s s o p t m j m ä i n - , s o s t e c e k h s t k b o r e r iv r u e e t l d b s n e il i d 2 n n 0 g i s 2 n u 5 g t - s 1 2 k 1 0 o -1 2 t 1 t 5 e - t 1 2 1- 0 1 2 1 5-11-17, § 47 Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 Komplettering pm om bibliotek i Högboda 2026-01-07 Protokoll ekonomi- och beredningsutskottet 2026-02.16, § 6 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt ekonomi- och beredningsutskottets förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att avveckla biblioteksfilialen i Högboda under höstterminen 2026. Under våren 2026 är biblioteksfilialen öppen en kväll i månaden. BESLUTET SKICKAS TILL Sektor samhälle och service Sektor utbildning 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 64 DNRKS/2026:113 ANSÖKAN FRÅN KILS KONSTÅKNINGSKLUBB OCH KILS AIK HOCKEY OM FÖRLÄNGD SÄSONG I SANNERUDSHALLEN SAMMANFATTNING Kils Konståkningsklubb har inkommit med en ansökan om att låta isen ligga kvar i ishallen en (1) till en och en halv (1,5) månad med anledning att föreningen har tävlingar kvar att åka på och behöver kunna träna inför tävlingarna. Kils AIK hockey har inkommit med en ansökan om att låta isen ligga kvar i två veckor med anledning att om föreningens a-lag tar sig vidare från play-off serierna till kvalspel så spelas sista kvalspelsmatchen den 29 mars 2026. HANDLINGAR I ÄRENDET Ansökan från Kils konståkningsklubb om förlängd säsong i Sannerudshallen 2026-01-29 Ansökan från Kils AIK ishockey om förlängd säsong i ishallen 2026- 02-26 Barnchecklista 2026-02-04 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-26 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden Anders Johansson (S) föreslår att ishallen har öppet till och med vecka 13 år 2026. Finansiering görs genom omfördelning av 144 200 kronor från verksamhetsblock politisk verksamhet (politisk strategisk reserv) till verksamhetsblock fritid och kultur. Irene Lennemyr Winkler (M) yrkar bifall till Anders Johanssons (S) förslag. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - M för a s r l i a a g W . idarsdotter (L) yrkar bifall till Anders Johanssons (S) Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 Johan Olsson (SD) yrkar bifall till Anders Johanssons (S) förslag. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. BESLUT 1. Kommunstyrelsen beslutar att ishallen har öppet till och med vecka 13 år 2026. 2. Kommunstyrelsen beslutar att omfördela 144 200 kronor från verksamhetsblock politisk verksamhet (politisk strategisk reserv) till verksamhetsblock fritid och kultur. BESLUTET SKICKAS TILL Kils konståkningsklubb Kils AIK hockey Sektor samhälle och service 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 65 DNRKS/2025:530 YTTRANDE ÖVER GRANSKNING AV KOMMUNENS LEDNINGSFÖRNYELSE OCH GATUUNDERHÅLL SAMMANFATTNING Revisorerna har med stöd av Azets Revision & Rådgivning genomfört en uppföljande granskning av ledningsförnyelse och gatuunderhåll. Syftet med årets granskning har varit att bedöma om kommunstyrelsen har vidtagit åtgärder utifrån rekommendationerna från den granskning som gjordes 2023. HANDLINGAR I ÄRENDET Begäran om uppföljande granskning av ledningsförnyelse och gatuunderhåll 2025-12-08 Revisionens rapport 2025-12-02 om uppföljande granskning av ledningsförnyelse och gatuunderhåll Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-27 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande gällande uppföljande granskning av ledningsförnyelse och gatuunderhåll. 2024 påbörjades arbetet med att ta fram Vattentjänstplan för Kils kommun, vattentjänstplanen redovisar den långsiktiga planeringen för hur kommunen ska tillgodose behovet av allmänna vattentjänster. Allmänna vattentjänster omfattar vattenförsörjning och avlopp. Vattentjänstplanen antogs juni 2025. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - 2 lå 0 n 2 g 4 s i g k e ti n g o h m et f ö g r ä d ll e a n fö d r e v a b l l t a n n i d n g a e n n n e a n t u V n A d e w r o h r å k l s ls h p o l p an d e ä r r , a fö m rn b y it e i l o s n e e ta r k o t c h Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 och finansiering för ledningsnät och verk lyftes fram och presenterades i form av investeringsbehov per år. Förvaltningen tar hjälp av Swecos digitala underhållssystem RoSy att besikta gatubeståndet i kommunen. RoSy samlar in data för gator, vägar och gång- och cykelväg. RoSy ger ett underlag för drift och underhåll samt investeringar. Framtagen investeringsplan är bland annat baserad utifrån investeringsbehovet för VA och underhållsplan för gatubeståndet och ligger till grund för kommande års budgetarbete och beslutas varje år i juni. Uppföljning av fattade beslut görs i delårs- och årsbokslutet samt informeras om till ekonomi- och beredningsutskottet två gånger per år. BESLUTET SKICKAS TILL Kommunrevisionen 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 66 DNRKS/2026:211 TID- OCH AKTIVITETSPLAN FÖR FÖRUTSÄTTNINGAR 2027-2030 OCH INTERN KONTROLLPLAN 2027 SAMMANFATTNING Förvaltningen har tagit fram ett förslag till tid- och aktivitetsplan för arbete med strategisk plan 2023-2027 inklusive budgetplanering för 2027-2030, verksamhetsplan för 2027 och intern kontrollplan 2027. För att underlagen ska vara så uppdaterade som möjligt är det svårt att exakt klargöra innehållet till varje möte. HANDLINGAR I ÄRENDET Förslag på tid- och aktivitetsplan för finansiella mål 2027, investeringsbudget 2027, plan 2027-2030 och intern kontrollplan 2027 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar om följande tid- och aktivitetsplan för strategisk plan 2023-2027 och intern kontrollplan 2027: 11 feb Kick-off, planeringsförutsättningar 2027-2030 16 mar Ekonomi- och beredningsutskottet Budgetberedning: Förutsättningar inför 2027-2030, tekniska ramar, prioriteringar och investeringsplan 13 apr Ekonomi- och beredningsutskottet 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - B te u k d n g is e k tb a e r r a e m dn a i r n , g p : r i F o ö r r it u e t r s i ä n t g tn ar in o g c a h r i i n n v fö es r t 2 e 0 ri 2 n 7 g - s 2 p 0 la 3 n 0 , Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 27 april Ekonomi- och beredningsutskottet Budgetberedning: Finansiella mål 2027, tekniska ramar, prioriteringar, skattesats samt investerings- och finansieringsbudget 2027 och plan för 2028-2030 29 april SKR presenterar skatteunderlagsprognos 4 maj Ekonomi- och beredningsutskottet Budgetberedning: Finansiella mål 2027, skattesats, tekniska ramar och prioriteringar 2027, samt investerings- och finansieringsbudget 2027 och plan för 2028-2030 och bolagens budgetar 20 maj Ekonomi- och beredningsutskottet Budgetberedning: Tjänstemannaförslag. Finansiella mål 2027, skattesats, tekniska ramar och prioriteringar 2027, samt investerings- och finansieringsbudget 2027 och plan för 2028-2030 och bolagens budgetar 2 jun Kommunstyrelsen Lämnar förslag till fullmäktige på finansiella mål 2027, skattesats, tekniska ramar och prioriteringar 2027, samt investerings- och finansieringsbudget 2027 och plan för 2028-2030. 16 jun Kommunfullmäktige Beslutar om finansiella mål 2027, skattesats, tekniska ramar och prioriteringar 2027, samt investerings- och finansieringsbudget 2027 och plan för 2028-2030. okt SKR presenterar skatteunderlagsprognos (datum kommer senare) 19 okt Ekonomi- och beredningsutskottet Behandlar förslag till intern kontrollplan 2027 20 okt Tillväxtutskottet Behandlar förslag till intern kontrollplan 2027 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - 21 okt V Be e h r a k n s d a l m ar h fö e r t s s l u ag t s t k il o l i t n t t e e t r n kontrollp lan 2027 Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 21 okt Personalutskottet Behandlar förslag till intern kontrollplan 2027 16 nov Ekonomi- och beredningsutskottet Lämnar förslag till intern kontrollplan 2027 1 dec Kommunstyrelsen Fastställer intern kontrollplan 2027 Information om verksamhetsplan 2027 BESLUTET SKICKAS TILL Kommundirektör Biträdande kommundirektör Ledningschef Samtliga sektorchefer 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 67 DNRKS/2026:91 RIKTLINJER EKONOMISKT BISTÅND 2026 SAMMANFATTNING Riktlinjerna för ekonomiskt bistånd har reviderats utifrån lagändringar, framför allt nya/förändrade paragrafer i socialtjänstlagen. Utöver det så har mindre redaktionella ändringar gjorts. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-26 Ekonomiskt bistånd, riktlinjer Förslag reviderad riktlinje ekonomiskt bistånd Barnchecklista ekonomiskt bistånd riktlinjer, 2026-01-28 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen fastställer riktlinjer ekonomiskt bistånd enligt bilaga. BESLUTET SKICKAS TILL Sektor arbete- och individ 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer 13-10-4102 ,1.1v ,0001LIK Dokumenttyp: RIKTLINJE Verksamhet: Sektor Arbete och Individ Upprättad av: Linnéa Jilderskog Beslutad: Kommunstyrelsen 2026-03-03 Version: Dokumentägare: Sektorchef Jessica Montgomery Riktlinjer, Ekonomiskt bistånd Innehåll Inledning 4 Vilka omfattas av rutinen ................................................................................ 4 Mål och syfte ................................................................................................... 4 Grundläggande förutsättningar utifrån socialtjänstlagen .............................. 4 Lagstiftning och föreskrifter som reglerar verksamheten .............................. 5 Grundprinciper vid handläggning av ekonomisk bistånd .............................. 5 Barnperspektivet ............................................................................................. 6 Orosanmälan ........................................................................................ 7 Arbetsmarknadsfokus ..................................................................................... 7 Insatser för ekonomiska behov (ekonomiskt bistånd) 12 kap. 1 § SoL 8 Rätten till försörjningsstöd ............................................................................. 8 Ansökan innevarande månad ............................................................... 8 Riksnormen och övriga poster i försörjningsstöd 9 Riksnormens poster ........................................................................................ 9 Skäliga kostnader: Fem kostnadsposter utanför riksnormen .............. 9 övrigt 10 Lägre försörjningsstöd i vissa fall ........................................................ 11 Högre försörjningsstöd i vissa fall.................................................................. 11 Hushållsel ............................................................................................ 12 Hemförsäkring .................................................................................... 12 Arbetsresor inom arbetsmarknadspolitiska program ......................... 12 Övriga arbetsresor ............................................................................... 13 Avgift till fackförening och A-kassa ..................................................... 13 Boendekostnader............................................................................................ 13 Högsta godtagbara boendekostnad per månad .................................. 13 Boendekostnad i lägenhet ................................................................... 14 Beräkning av boendekostnad i egen fastighet och bostadsrätt ........... 14 Olika boendeformer ....................................................................................... 15 Inneboende .......................................................................................... 15 Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren ................................... 15 Hemmaboende ungdomar 18-25 år .................................................... 15 Växelvis boende för barn ..................................................................... 17 Andrahandslägenhet ........................................................................... 17 Hyreskostnad under vistelse på kriminalvårdsanstalt ........................ 17 Andra boendeformer ........................................................................... 17 Bostadslös ............................................................................................ 17 Levnadskostnader i övrigt 17 Akut tandvård ..................................................................................... 18 Tandvård utöver akut tandvård ......................................................... 18 Glasögon ............................................................................................. 18 Läkarvård ............................................................................................ 19 Medicin ................................................................................................ 19 Sjukhusvård ......................................................................................... 19 Sjukresor..............................................................................................1 9 Kostnader för egen bil ........................................................................ 20 Hemutrustning ................................................................................... 20 Flyttkostnader ..................................................................................... 21 Magasineringskostnader ..................................................................... 21 Spädbarnsutrustning .......................................................................... 22 Barnomsorgskostnader ...................................................................... 22 Umgängeskostnader och Umgängesresor .......................................... 23 Rekreation .......................................................................................... 23 Julklappar ........................................................................................... 23 Begravningskostnader ........................................................................ 24 Telefonkostnader ................................................................................ 24 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution ................................................................................................ 24 Rättshjälp ........................................................................................... 25 Legitimation ....................................................................................... 25 Kläder och skor utöver riksnormen ................................................... 25 Gymkort .............................................................................................. 26 Nödprövning ...................................................................................... 26 Särskilda grupper 27 Arbetslösa eller Sjuksrivna ................................................................. 27 Unga vuxna (18- 25 år) ....................................................................... 27 Gymnasiestuderande ungdom ........................................................... 27 Vuxna studerande............................................................................... 28 Företagare .......................................................................................... 28 Utländska medborgare ....................................................................... 28 EU/EES medborgare .......................................................................... 29 Anknytningsinvandrare ...................................................................... 30 Personer med skadligt bruk eller beroende ....................................... 30 personer som är 66 och äldre ............................................................. 30 Gifta och sammanboende .................................................................... 31 Återkrav och återsökning 31 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd ............................................. 31 Bidrag som inte kan återsöktas .......................................................... 32 Avstå från återkrav ............................................................................. 32 Skulder och avbetalningar .................................................................. 32 Hyresskulder ...................................................................................... 32 Elskulder............................................................................................. 33 Barnomsorgsskulder .......................................................................... 33 Skulder på underhållsstöd ................................................................. 33 Kvarstående skatt ............................................................................... 33 Inkomster och egna tillgångar 33 Inkomster ...................................................................................................... 33 tidigare inkomster över försörjningsstödsnivå .................................. 35 Insättningar på konto ......................................................................... 35 Ungdomars egna inkomster ............................................................... 35 Jobbstimulans .................................................................................... 36 Kapital ........................................................................................................... 37 Vuxna personers kapitaltillgångar ..................................................... 37 Barns Kapital ...................................................................................... 37 Bilinnehav som kapitaltillgång ........................................................... 37 Egen fastighet/Bostadsrätt som kapitaltillgång ................................. 37 Bidragsbrott 38 Förmedlingsmedel 38 Inledning VILKA OMFATTAS AV RUTINEN Riktlinjerna är till som stöd i handläggningsprocessen för socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning inom ekonomiskt bistånd i Kils kommun. MÅL OCH SYFTE Syftet med riktlinjerna för ekonomiskt bistånd är likabehandling vid handläggning av ansökningar. Dessa riktlinjer bygger på Socialtjänstlagen, cirkulär och föreskrifter från Socialstyrelsen samt rättspraxis. Riktlinjerna beskriver vad som är skälig levnadsnivå men enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om särskilda skäl föreligger kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Verksamheten ska garantera den enskilde skäliga levnadsförhållanden om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Detta sker genom information, rådgivning och i sista hand ekonomiskt bistånd. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att individens eget ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum vilket syftar till att göra individen självförsörjande och att minska behovet av ekonomiskt bistånd. När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. I alla utredningar som innefattar barn ska barnens situation och hur de påverkas beskrivas. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR UTIFRÅN SOCIALTJÄNSTLAGEN Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet1 . Kvalitet innebär att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten i enlighet med de lagar och andra föreskrifter som styr verksamheten. Socialstyrelsen ger dessa exempel på vad som menas med god kvalitet: • Att den enskilde anser sig bli bemött med respekt. • Att den enskilde får tillräckligt med information så att denne kan ta vara på sina rättigheter och att verksamheten bedrivs så att den enskildes rättssäkerhet garanteras • Att insatserna utformas efter den enskildes behov och så långt det är möjligt i samråd med den enskilde 1 Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 1§ • Att insatserna utformas så att de inriktas på att frigöra och utveckla den enskildes resurser • Att barnperspektivet särskilt beaktas i verksamheten LAGSTIFTNING OCH FÖRESKRIFTER SOM REGLERAR VERKSAMHETEN De lagar som främst reglerar verksamheten är: • Socialtjänstlagen, SoL (2025:400) • Förvaltningslagen, FL (2017:900) • Offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400) • Kommunallagen, KL (2017:725) Fler regler som omfattas och berör verksamhetsområdet är lagar som; • Dataskyddsförordningen GDPR • Äktenskapsbalken, ÄktB (1987:230) • Sambolagen (2003:376) • Föräldrabalken, FB (1949:381) • Lag om Mottagande av asylsökande, LMA (1994:137) • Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (2017:30) • Lag Allmän försäkring, AFL (1962:381 • Jordabalken (1970:994) • Bidragsbrottslagen (2007:612) Vägledning till beslut kan inhämtas från Socialstyrelsens allmänna råd2 och Socialstyrelsens handbok för ekonomiskt bistånd som även dessa riktlinjer bygger på. Vägledning erhålls även från prejudicerande domar som ingår i vår omvärldsbevakning. GRUNDPRINCIPER VID HANDLÄGGNING AV EKONOMISK BISTÅND • Handläggning sker utifrån respekt, eget ansvar, krav och prestation utifrån den egna individuella förmågan samt en tilltro på kundens egen förmåga och resurser. • Genom tydliga insatser ska kunden få kunskap och möjlighet till att själv kunna ta initiativ till att kunna påverka förändring av sin situation. 2 Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2013:1 • Tydlig information ska lämnas om gällande regler, kundens eget ansvar, de krav som socialtjänsten ställer på underlag för ekonomisk utredning och kundens egen aktivitet. • Samverkan sker genom att insatser utformas och genomförs tillsammans med kund, samt vid behov även tillsammans med andra myndigheter och olika aktörer. • Krav ska ställas på alla att medverka aktivt för att uppnå målet om självförsörjning. Socialtjänsten ska aktivt medverka till att lotsa kunden vidare till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsmarknadsfokus ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete eller vidare studier och vid behov stöttas för att klara detta. BARNPERSPEKTIVET Vid åtgärder som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver3. Även om barnens bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. Med andra ord ska barnets situation alltid uppmärksammas. När en åtgärd rör ett barn, ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Barn som fyllt 15 år rätt att själva föra sin talan4. Hur stor vikt som ska läggas vid barnens situation måste bedömas i varje enskilt ärende. Att ha ett barnperspektiv i handläggningen av ekonomiskt bistånd handlar inte endast om pengar utan kan även innefatta andra åtgärder, t.ex. att föräldrarna får insatser som syftar till att de ska bli självförsörjande eller att belysa andra insatser som barnet har behov av. Grundprincipen är att barn aldrig är försörjningsskyldiga gentemot sina föräldrar, däremot kan vissa av barnets tillgångar räknas med i beräkningen av ekonomiskt bistånd, se avsnitt ”inkomster som räknas med”. 3 SoL 3 kap. 1 § 4SoL 3 kap. 2 §, SoL 21 kap. 1§ OROSANMÄLAN Anställda inom socialtjänsten har en skyldighet 5 att genast agera om man i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. ARBETSMARKNADSFOKUS Kils Kommun arbetar med ett aktivt arbetsmarknadsfokus. Det innebär att alla som ansöker om ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) ska genomgå en kartläggning tillsammans med kommunens arbetsmarknadssekreterare. Arbetsmarknadsfokus innebär att individens förmågor sätts i fokus. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Kunden ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. Socialsekreterarna kommer vid inkommen nyansökan att skicka remiss till arbetsmarknadssekreterarna. Arbetsmarkandssekreterarna påbörjar en kartläggning ihop med kunden som resulterar i en arbetsmarknadsplan med adekvata insatser för att tillförsäkra att kunden får det stöd som krävs för att uppnå målet med egen försörjning. Syftet med kartläggningen av kunden är att kunna identifiera de behov av insatser som krävs för att hjälpa kunden ut mot egen försörjning. De aktiviteter och insatser som beslutas i planen kommer arbetsmarknadssekreteraren följa upp minst en gång per månad eller oftare om det så krävs utifrån en individuell prövning. Huvudprincipen är att arbetsmarknadsplanen ska följas av kunden, annars kommer ansökan om ekonomiskt bistånd avslås, med hänvisning till att kunden inte följer sin planering och därmed inte gör allt som kunden kan för att uppnå en egen försörjning. Om det föreligger en särskild anledning till varför inte arbetsmarknadsplanen har följts kan en individuell prövning ske om hur detta påverkar beslut om ekonomiskt bistånd. 5 SoL 19 kap 1 § Insatser för ekonomiska behov (ekonomiskt bistånd) 12 kap. 1 § SoL RÄTTEN TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den enskildes rätt till bistånd regleras i socialtjänstlagen6. I paragrafen anges att den som inte kan tillgodose sina ekonomiska behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få ekonomiskt bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt. För att ha rätt till bistånd ska den enskilde göra vad den kan för att bidra till sin egen försörjning. För att rätten till försörjningsstöd ska föreligga måste två kriterier vara uppfyllda. • Den sökande ska ha haft otillräckliga inkomster för att på egen hand tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå samt • den enskilde ska göra allt vad han/hon kan för att bidra till sin försörjning. Vad kunden ska bidra med för rätt till bistånd varierar beroende på den enskildes situation och förmåga. En arbetsför person ska vara inskriven på arbetsförmedlingen7 och aktivt söka efter arbete. Den arbetslöse har också skyldighet att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. utbildning, svenskundervisning för invandrare och olika former av arbetsrehabiliterande åtgärder. Vilken typ av insats som är aktuell för den enskilde kommer framgå av den arbetsmarknadsplan som upprättas tillsammans med arbetsmarknadssekreterare. En hemmavarande förälder ska ta ut full föräldrapenning och även ansöka om bostadsbidrag. En individ som inte anser sig kunna stå till arbetsmarknadens förfogande ska vara sjukskriven med ett giltigt och aktuellt läkarintyg. ANSÖKAN INNEVARANDE MÅNAD Försörjningsstöd utges som regel inte retroaktivt utan avser att täcka utgifter för en kommande period. För att hela månaden ska beaktas måste den som löpande uppbär ekonomiskt bistånd senast den 15:e i ansökningsmånaden inkomma med samtliga nödvändiga 6 SoL 12 kap. 1 § 7 SoL 12 kap. 3 handlingar till socialtjänsten, i annat fall beräknas försörjningsstödet från det datum då ansökan blivit komplett. Vid nybesök beviljas kunden, i normalfallet, försörjningsstöd från det datum handläggaren inom ekonomiskt bistånd kontaktades. Om det finns ett fortsatt behov av bistånd ska kunden tydligt informeras om ovan nämnda villkor för försörjningsstöd. Undantag från det ovan beskrivna kan göras efter individuell prövning. I första hand ska dessa undantag utgöras av ekonomiskt bistånd till fasta kostnader, exempelvis el, hyra och hemförsäkring. Riksnormen och övriga poster i försörjningsstöd Riksnormens belopp beslutas årligen av regeringen inför varje kalenderår8. RIKSNORMENS POSTER • Livsmedel • Kläder och skor • Lek och fritid • Förbrukningsvaror • Hälsa och hygien • Dagstidning • Telefon SKÄLIGA KOSTNADER: FEM KOSTNADSPOSTER UTANFÖR RIKSNORMEN Förutom riksnormen ingår följande poster i försörjningsstödet (avser faktisk och godtagbar kostnad): • Boende • Hushållsel • Hemförsäkring • Arbetsresor • Avgift för A-kassa och fackförening 8 https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/ekonomiskt- bistand/riksnormen/ ÖVRIGT Förutom posterna i riksnormen och skäliga kostnader utanför riksnormen finns en möjlighet att socialnämnden ger ytterligare ekonomiskt bistånd när så krävs för att personen ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Nedan listas de vanligast förekommande områdena. Individuell prövning gäller för alla kostnader. Kostnaderna ska föregås av kostnadsförslag i de fall det går att få ett sådant. Vid tillexempel hemutrustning/ spädbarnsutrustning kan det i vissa fall vara lämpligt med ett hembesök för att kunna utreda behovet. • Läkarvård • Umgängesresor • Läkemedel • Umgängeskostnader • Tandvård • Sjukresa (egenavgiften) • Glasögon • Begravningskostnader • Hemutrustning • Skulder • Flyttkostnader • Annat/övrigt • Spädbarnsutrustning I vissa fall sker beräkningen inte på hushållets faktiska inkomst utan på vilken inkomst familjen kunde haft, detta kan t.ex. gälla de som har aktivitetsstöd via Arbetsförmedlingen eller studiemedel. Om kunden har ogiltig frånvaro (eller tagit ledigt) som medför minskat aktivitetsstöd räknas det som kunden skulle fått utbetalt om han/hon haft full närvaro, således ska inte ekonomiskt bistånd kompensera kunder som genom egen förskyllan erhållit lägre aktivitetsstöd. Kunder som har studiemedel från CSN och har möjlighet att ta lånedelen kan givetvis inte tvingas till att göra det, men tydlig information ska ges att de inkomster individen kunde haft (bidrag + lån) kommer att ligga till grund för normberäkningen. Samma bedömning/beräkning som det ovan beskrivna gäller även om personen/hushållet skulle kunna öka sina inkomster på annat sätt, men väljer att avstå (att exempelvis söka bostadsbidrag). I de fall kunden inte följt uppgjord arbetsmarknadsplan är det en grund för att helt avslå en ansökan. Uppföljning av arbetsmarknadsplan handläggs av arbetsmarknadssekreterarna. LÄGRE FÖRSÖRJNINGSSTÖD I VISSA FALL Vid särskilda omständigheter, som inte handlar om avdrag p.g.a. ogiltig frånvaro, kan beviljande av ett lägre försörjningsstöd komma i fråga. Lägre försörjningsstöd kan utgå utifrån följande principer; • Om den enskilde hamnar i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den Ett exempel är när den enskilde är i behov av hjälp på grund av att han/hon hamnat i akut nödsituation. Den enskilde kan ha haft försörjningsmöjligheter genom egna medel, men trots detta blivit i behov av hjälp till sitt livsuppehälle. Här kan norm för livsmedel användas eller i en del fall normen för personliga kostnader. eller • Om den enskilde inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvård9. HÖGRE FÖRSÖRJNINGSSTÖD I VISSA FALL Ibland finns det särskilda skäl för att beräkna riksnormen till ett högre belopp. Det kan exempelvis gälla om: • Den enskilde av särskilda skäl har behov av dyrare kost • Om den enskilde betalar avgift för skolmåltider • Om den enskilde har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift (dagpatienter, sjukhusvistelser) • Om den enskilde har på grund av funktionsnedsättning eller andra sociala skäl, svårigheter att delta i samhällslivet och upprätthålla sociala kontakter Gäller exempelvis telefon, tidningar eller fritidsaktiviteter som inte täcks av annat stöd. • Om det är en förutsättning för att barn i hushållet ska kunna delta i fritidsaktiviteter (gäller barn som riskerar utanförskap, t.ex. utsatts mobbning eller har en särskilt viktigt social funktion för barnet utifrån speciella omständigheter) • Om det är en förutsättning för att en förälder ska kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och det därigenom tillkommer extra utgifter för exempelvis telefon, lek och fritid 9 SOSFS 2013:1 • Om den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor. Exempelvis vid snabba viktförändringar, begravningskläder eller vinterkläder till flyktingar10 • Om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning • Om den enskilde har tillfälligt höga kostnader som beror på att hen blivit utsatt för våld, andra övergrepp eller brott11. • Skäliga kostnader utanför riksnorm HUSHÅLLSEL Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad, i normalfallet godkänns faktisk kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög kan en jämförelse göras med Konsumentverkets årliga statistik över olika hushållstypers hushållselförbrukning. HEMFÖRSÄKRING Kostnad för hemförsäkring ska ingå i försörjningsstödet. Kunden ska uppmanas att teckna hemförsäkring. Basförsäkring är det som gäller, andra tillägg ingår inte i detta. Om kunden önskar ta en dyrare försäkring beviljas kostnaden för bas. Eventuell mellanskillnad får kunden stå för själv. Kunder med bostadssociala kontrakt/hyresgarantier/ andra boenden via kommunen ska ha en hemförsäkring enligt hyreskontrakt vilket socialsekreterarna följer upp att det så sker. Observera att kostnad för hemförsäkring beviljas för en månad i taget, då det som regel går att få månadsbetalning via autogiro. En annan bedömning kan göras i de fall kundens möjligheter till självförsörjning inom kort är begränsade. Motivering till detta ska då tydligt framgå i utredning. På grund av ändrade regler om rättshjälp, är det viktigt att rättsskydd ingår i hemförsäkringen. Om tveksamhet uppstår kring lämplig kostnad för hemförsäkring kan en jämförelse göras med Konsumentverkets beräkningar. ARBETSRESOR INOM ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM Kostnader för arbetsresor inom arbetsmarknadspolitiska program ska i första hand sökas via arbetsförmedlingen. Kostnad över egenavgiften12 återsöks via 10 Lagen om mottagande om asylsökande (LMA) 18 § 11 SOSFS 2013:1 12 Fastställs av Arbetsförmedlingen arbetsförmedlingen. Egenavgiften kan vara en godtagbar utgift, förutsatt att kopia på beslut över programresor inkommer. ÖVRIGA ARBETSRESOR Kostnader för arbetsresor, exempelvis arbetsträning, praktik, deltidsarbete etc. godtas om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen/skolan uppgår till minst fyra km enkel väg. Här får även räknas in eventuell resväg som familjen har för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Allmänna kommunikationsmedel ska användas. Om detta inte är möjligt, se riktlinjer gällande ”kostnader för egen bil”. AVGIFT TILL FACKFÖRENING OCH A-KASSA Bistånd till avgifter för fackförening och A-kassa (ALFA-kassa) utgår i regel med det belopp som gäller för den organisation som kunden tillhör. Kunden bör dock undersöka möjligheten att få helt eller delvis reducerad avgift. När det gäller personer nära pensionsålder eller som bedöms stå mycket långt från arbetsmarknaden, bör diskussion föras med kunden om det är rimligt att fortsätta betala månatlig A-kasseavgift. BOENDEKOSTNADER Boendekostnader räknas som skälig utgift utöver försörjningsstödets riksnorm. HÖGSTA GODTAGBARA BOENDEKOSTNAD PER MÅNAD Högsta godtagbara hyra beräknas utifrån vad som anses vara skäligt baserat på den lokala hyresnivån. Uppgifter kring detta inkommer från det kommunala bostadsbolaget. Hänsyn ska tas till trångboddhet, observera att hyresvärdar kan ha egna riktlinjer/villkor gällande trångboddhet och hur många som får bo i en lägenhet (se Boverket för mer information). Om bedömning görs att biståndsbehovet för kunden/kunderna riskerar att bli långvarigt kan en boendekostnad överstigande högsta godtagbara i regel godkännas maximalt fyra månader. En förutsättning är att kunden/kunderna är villig att söka billigare boende och att man aktivt försöker få en flyttning till stånd. Säger sig kunden inte vara beredd att flytta till annat, billigare, boende och/eller inte aktivt agerar för att få en flytt till stånd godkänns enbart den högsta godtagbara boendekostnaden. I de fall kunden åläggs att byta till billigare boende fattas ett beslut om vilket skäligt rådrum som gäller i det enskilda fallet. Till beslutet ska en besvärshänvisning bifogas. Ett särskilt skäl för att godkänna en boendekostnad längre tid än fyra månader som överstiger ”högsta godtagbara” kan vara äldre personer som bott länge på samma plats, funktionshinder, barn med särskilda behov m.m. En individuell prövning sker alltid i det enskilda fallet; exempelvis bör man göra en bedömning om det för kunden finns realistiska alternativ till nuvarande boendesituation. BOENDEKOSTNAD I LÄGENHET Bistånd till hyreskostnad beviljas med den faktiska hyreskostnaden. Kostnader för garage, parkering, kabel-TV, hyresgästförening och andra tillval (till exempel ändring av ytskikt, kyl/frys,) räknas inte som godtagbar kostnad i normalfallet. Om tillvalen finns vid inflyttningen och inte går att förhandla bort, så ska kostnaderna godtas. Är ett hushåll med hög boendekostnad beroende av ekonomiskt bistånd en längre period, mer än sex månader, ska krav ställas på byte av bostad för att komma ner till genomsnittshyran på orten. En förutsättning är att billigare lägenhet finns att få och att en flytt inte är olämplig av sociala skäl. Utrymmesstandarden räknas i normalfallet så att en vuxen eller två vuxna sammanboende tillförsäkras ett rum medan två barn får dela ett sovrum, kök och vardagsrum oräknat. Ungdomar som gått ur gymnasiet räknas i detta avseende som vuxna. En individuell prövning ska dock ske utifrån barnens ålder och kön. BERÄKNING AV BOENDEKOSTNAD I EGEN FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Den ekonomiska utredningen kring boendet ska visa kundens faktiska boendekostnad i form av: • vatten • renhållning • sotning, uppvärmning • skuldräntor (dock inte amorteringar) • villaförsäkring • tomträttsavgifter • fastighetsskatt Faktiska boendekostnader kan accepteras under sex månader dock inte amorteringar i avvaktan på en försäljning. En boendekostnad upp till högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras under maximalt sex månader. Därefter bör godtagbar boendekostnad sänkas till genomsnittshyran på orten, om kunden inte bytt till billigare boendeform. I ovanstående fall ska en bedömning också göras, om kunden har ett bundet kapital i sin fastighet eller bostadsrätt. Vid innehav av egen fastighet alternativt bostadsrätt ska möjligheten att erhålla skattejämkning för räntekostnader alltid beaktas och vara ett villkor vid ansökan om ekonomiskt bistånd. OLIKA BOENDEFORMER INNEBOENDE För kunder som är inneboende avses de som inte har delad bostad med hushållsgemenskap. Den faktiska boendekostnaden bör beaktas, om den är skälig. En förutsättning är att kunden kan styrka sin boendesituation genom att uppvisa ett skriftligt avtal med bostadsinnehavaren. HUSHÅLLSGEMENSKAP MED BOSTADSINNEHAVAREN Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden bör det beaktas hur stor andel av bostaden den enskilde disponerar, om han eller hon, t.ex. ett kvarboende vuxet barn, vänner, eller en förälder, lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara samboende. Nämnden bör vid beräkningen följa Riksförsäkringsverkets föreskrifter13 om beräkning av boendekostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag, som finns i Försäkringskassans författningssamling. I dessa räknas varje rum som två enheter och köket som en enhet. Normen beräknas som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma hushållskostnader. HEMMABOENDE UNGDOMAR 18-25 ÅR Vårdnadshavare har försörjningsplikt14 för barn upp till 18 år, och längst till och med när ungdomen är 21 år under förutsättning att skolgång pågår. Skolgång innebär 13 Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS) 1998:9 14 Föräldrabalk (FB) 7 kap. 1 § oftast gymnasiestudier men kan även innefatta grundskola eller annan jämförlig utbildning. För hemmaboende vuxen över 18 år, som saknar inkomst, ska bistånd till bostadskostnad i huvudregel inte utgå. Grundregeln är att ungdomar under 25 år bor hemma tills de med varaktiga inkomster kan försörja sig på egen hand. Ekonomiskt bistånd till eget boende för ungdomar mellan 18 – 20 år godtas endast om särskilda starka skäl föreligger. Ekonomiskt bistånd till eget boende unga vuxna mellan 21-25 år, beviljas om eget boende är nödvändigt för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Föräldrar i åldersgruppen 18 – 20 år har rätt till eget boende utan prövning av starka sociala skäl. Ungdomar som bor hos sina föräldrar och inte tidigare betalt någon hyra beviljas inte bistånd till boendekostnad om inte föräldrarna får högre boendekostnader (exempelvis pga. minskat bostadsbidrag). Får föräldrarna högre boendekostnader räknas i normalfallet motsvarande belopp som skälig hyra för ”ungdomen”. Skriftligt underlag måste inkomma från kunden, där det framgår hur mycket kostnaden ökat på grund av att ungdomen bor där. Om kunden tidigare regelbundet med egna inkomster betalat hyra i aktuellt boende kan faktisk hyresdel beviljas om den är skälig. För en ung vuxen som varit bosatt i föräldrahemmet under sin uppväxt, men som för en längre tid än 6 månader har varit självförsörjande i eget boende och sedan flyttar tillbaka till föräldrahemmet godtas fördyrade kostnader för el och vatten. Vid tillfälligt boende, tre månader eller kortare, utgår ingen hyresdel. Det anses inte skäligt att föräldrar ska ta ut hyra av sina barn som tillfälligtvis bor hemma. Däremot beviljas riksnorm så att barnet kan betala för sitt uppehälle till föräldrarna. Ungdomar som bott i egen lägenhet i mer än sex månader efter gymnasiestudier och klarat sin hyra genom egna inkomster, kan beviljas hyreskostnad som godtagbar utgift. När ungdomar uppger att de inte får bo kvar hemma, alternativt inte kan flytta hem, görs en boendeutredning. Påvisar utredningen ett behov av eget boende för den unge kan kostnaden för ett sådant boende räknas som en godtagbar utgift. VÄXELVIS BOENDE FÖR BARN Barn med växelvis boende hos sina föräldrar räknas med i normen vad avser personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader med det antal dagar som barnet bor hos den bidragsberättigade föräldern. Vanligtvis behöver ingen förälder betala underhållsbidrag vid växelvis boende. Undantag finns om den ena föräldern har mycket högre inkomst än den andra. Observera att underhållsstöd vid växelvis boende inte längre går att söka hos Försäkringskassan. ANDRAHANDSLÄGENHET Den som ansöker om försörjningsstöd till boendekostnad i andrahandslägenhet ska uppvisa ett giltigt andrahandskontrakt för att kostnaden ska kunna godtas. Försäkringskassan beviljar bostadsbidrag endast mot uppvisande av giltigt hyresavtal från hyresvärden samt aktuell hyresavi. HYRESKOSTNAD UNDER VISTELSE PÅ KRIMINALVÅRDSANSTALT Hyreskostnader/kostnader för magasinering av möbler för personer som avtjänar fängelsestraff kan beviljas om strafftiden är sex månader eller lägre. Eventuellt särskilda skäl till att bevilja hyreskostnad för längre period beslutas av förste socialsekreterare/enhetschef. ANDRA BOENDEFORMER När det gäller andra boendeformer, t.ex. husvagn eller båt, räknas den faktiska boendekostnaden efter omständigheterna i varje enskilt fall. För personer som saknar permanent bostad ingår kostnaden för magasinering av möbler, under skälig tid, i den faktiska boendekostnaden. BOSTADSLÖS En kund som saknar egen bostad, bor tillfälligt inneboende eller är hänvisad till andra tillfälliga boendealternativ, lever oftast en kringflackande tillvaro. Detta kan leda till större kostnader för boendet i form av t.ex. dyrare matkostnader och resor. En individuell prövning behöver som alltid ske i det enskilda fallet. Levnadskostnader i övrigt Ekonomiskt bistånd för levnadskostnader i övrigt ska tillgodose kostnader som uppstår då och då och som inte ryms inom riksnormen. En individuell bedömning ska göras vid varje ansökan. Bedömningen utgår ifrån om biståndet krävs för att uppnå en skälig levnadsnivå eller inte. Oavsett vad det gäller så ska behovet kunna styrkas av kunden. För vidare information om vanligt förekommande ansökningsområden, läs nedan. AKUT TANDVÅRD Ekonomiskt bistånd för akut tandvård, dvs. akuta inflammationer och smärttillstånd som fordrar omedelbar behandling, ska utgå inom ramen för ekonomiskt bistånd. Kostnadsförslag krävs inte i dessa fall. TANDVÅRD UTÖVER AKUT TANDVÅRD Utöver akut tandvård som ingår i ekonomiskt bistånd kan bistånd beviljas till nödvändig tandvård i de fall kunden inte har egen betalningsförmåga. I nödvändig tandvård ingår t.ex. att avhjälpa och lindra tandvärk uppehållande tandvård som årliga kontroller och tandvård för att avhjälpa infektioner undanröja betydande sociala svårigheter, t.ex. om förlust av tänder lett till utseendemässigt handikapp, ersättning av tandförluster i framtandsområdet uppnå godtagbar tuggförmåga. Vid behov av mer omfattande tandvård ska kunden alltid inkomma med kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Det ska framgå hur lång den beräknade behandlingstiden väntas bli. Det ekonomihandläggaren först har att ta ställning till är om föreslagen tandvård är helt nödvändig för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. För att säkerställa en adekvat bedömning bör behandlande tandläkare kontaktas, i vissa fall kan det också bli aktuellt med konsultation av annan tandläkare. Det som bedöms som nödvändig tandvård är att jämställa med godtagbar utgift. Beslutets giltighet tidsbegränsas till maximalt sex månader (med möjlighet till förlängning vid omprövning). I de fall kunden har ett eget betalningsutrymme anses det rimligt att kunden själv betalar kostnader, exempelvis via avbetalning. GLASÖGON Bistånd till glasögon kan beviljas efter ordination av leg. optiker eller läkare eller om nya glasögon behövs på grund av olycksfall. Vid olycksfall, kontrollera om summa kan beviljas via hemförsäkring i första hand. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med det billigaste alternativet för bågar, faktisk kostnad för synundersökning och standardglas godkänns i normalfallet. Ekonomiskt bistånd till bifokala, progressiva glas eller till färgade glas kan endast beviljas om behovet är styrkt av optikerintyg. Ansökan om bistånd till kontaktlinser beviljas endast om behovet är styrkt genom läkarintyg. Kunden ska lämna in kostnadsförslag från optiker innan beslut fattas. Vid endast tillfälligt behov av ekonomiskt bistånd och om utgiften i ett längre perspektiv kan betalas av kunden själv, är inte utgiften en godtagbar kostnad. LÄKARVÅRD Kostnad för läkarvård som ingår i högkostnadsskyddet utgör en godtagbar utgift och ska styrkas med faktura. MEDICIN Kostnad för medicin som ingår i högkostnadsskyddet är en godtagbar utgift och ska styrkas med kvitto. När det gäller receptbelagd medicin som inte ingår i högkostnadsskyddet är bedömningen, huruvida kostnaden är godtagbar eller, restriktiv. Receptspecifikation ska alltid uppvisas. För icke-receptbelagd medicin, salvor m.m. är grundregeln att den enskilde, genom posten ”hygien” i riksnormen själv får bekosta detta. I vissa fall kan det vara motiverat att bevilja ekonomiskt bistånd även för ovannämnda utgifter. Ett eventuellt gynnande beslut ska alltid konsulteras i arbetsgruppen. SJUKHUSVÅRD En person som uppbär försörjningsstöd och periodvis vårdas på sjukvårds-inrättning, har full norm hela tiden. Som godtagbar kostnad räknas vårdavgiften per dygn minus matnorm. För de som har högre hemförsäkring än bas bör kopia på försäkringsbrev inlämnas för att undersöka om kostnad för sjukhusvård kan återsökas av kunden via hemförsäkringen. SJUKRESOR Ekonomiskt bistånd kan beviljas till egenavgiften för sjukresor. Ersättning för resterande del kan kunden ansöka om hos Region Värmland. Sjukresor ska i första hand göras med Regionens servicelinje eller med allmän kollektivtrafik som tåg eller buss. Nyttjande av privat bil ersätts endast vid särskilda fall av Regionen. KOSTNADER FÖR EGEN BIL Bistånd lämnas i allmänhet inte till bilkostnader. Undantag kan göras förutsatt att bilen är nödvändig på grund av minst ett av följande kriterium; • sjukdom • funktionsnedsättning • sociala skäl Vidare kan behov av bil för resor till och från arbete eller utbildning vara aktuellt vid de fall där kommunikationsmedel saknas. I de fall det krävs ska läkarintyg eller andra relevanta intyg ligga till grund för bedömning. Bistånd beviljas enligt Skatteverkets norm för skattefri milersättning. Ersättningen ska då täcka omkostnader som drivmedel, skatt, försäkring. Om biståndsbehovet riskerar bli långvarigt bör en diskussion föras kring eventuell flytt. Finns lämpliga alternativ som avsevärt sänker arbetsresekostnaderna bör i normalfallet efter tre månader endast arbetsresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort beviljas som godtagbar utgift. Här ska beaktas den enskildes möjlighet att söka skattejämkning för arbetsresor. Vid behov av bil på grund av sjukdom eller handikapp bör uppmärksammas att rätt till merkostnadsersättning från Försäkringskassan kan föreligga. Bistånd som beviljas i avvaktan på sådan ersättning ska utgå som förskott på förmån. HEMUTRUSTNING När en ansökan görs om bistånd till hel eller kompletterande hemutrustning, ska bedömning göras av kundens förutsättningar att med egna medel kunna skaffa en del av den. Om kunden har möjlighet att inom rimlig tid med egen inkomst eller på annat sätt skaffa nödvändig hemutrustning, ska bistånd inte beviljas. Undantag kan vara familjer med minderåriga barn eller personer där sociala och ekonomiska skäl gör att bistånd till en viss utrustning kan vara nödvändig redan i avvaktan på inkomst. Vid prövning av stöd till hemutrustning ska hänsyn tas till befintlig hemutrustning inklusive den utrustning som kan medföras vid separation eller flytt från föräldrahemmet samt aktuell och framtida försörjningsmöjlighet. Hembesök ska i regel alltid göras. Enbart nödvändig utrustning vad gäller möbler och husgeråd ska beviljas. Utgångspunkten är att behovet tillgodoses genom inköp av hemutrustning till marknadens lägsta priser. Bistånd till inköp av enklare TV och dammsugare beviljas efter individuell bedömning. Vid behov av en mer avancerad dammsugare pga. allergi, krävs läkarintyg. Till hemutrustning kan bistånd beviljas med maximalt 10 % av basbeloppet för ensamstående. Vid fler i familjen kan beloppet ökas med maximalt 3,5 % av basbeloppet per person. Individuell bedömning ligger till grund för beslut. Tillgång till internetuppkoppling i hemmet är nödvändigt för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. Tillgång till dator, alternativt smartphone/surfplatta anses i vissa fall också vara nödvändigt. I synnerhet kan detta sägas gälla för familjer med barn i skolålder. Löpande kostnader för bredband kan beviljas med maximalt 0,5 % av basbeloppet per månad. Inköp av dator kan beviljas med högst 5 % av basbeloppet. FLYTTKOSTNADER I regel ska flytten ombesörjas av kunden själv. Bistånd kan då beviljas till hyra av släpvagn. Den som pga. funktionshinder eller av andra sociala skäl, inte kan ombesörja sin flytt på egen hand kan beviljas bistånd till flytt med flyttfirma. Beslut föregås av individuell bedömning. En långväga flytt kan medföra höga kostnader. Delegationsordningen anger de olika beslutsnivåerna utifrån sökt belopp. MAGASINERINGSKOSTNADER Magasineringskostnader kan beviljas beroende på värdet på bohaget och får inte understiga värdet för vad kunden kan beviljas i bistånd till hemutrustning. Kostnaden kan bli aktuell utifrån följande orsaker: • under tid för vård på behandlingshem • vid vräkning • vid fängelsevistelse (inte straff överstigande 6 månader) • vid placering utifrån skyddsbehov I bedömningen om kunden är berättigad till biståndet ska hänsyn tas till dennes möjlighet att erhålla nytt boende inom snar framtid. Magasineringskostnad kan beviljas max 6 månader. Biståndsbeslutet ska vara tidsbegränsat och följas upp regelbundet. Kunden står själv för kontraktet för magasineringen, det gör inte Kils kommun. Fakturan ska gå till kunden och om kunden behöver ansöka bistånd för kostnaden ska kopia på fakturan inkomma till socialsekreteraren som underlag för vidare handläggning. SPÄDBARNSUTRUSTNING Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse med maximalt 10 % av prisbasbeloppet, om familjen i övrigt är beroende av bistånd till sin försörjning. Bistånd kan beviljas tidigast två månader före beräknat förlossningsdatum. Beloppet ska täcka: • inköp av barnvagn • säng med sängutrustning • baskläder • utrustning för bad • utrustning för matning Vid barn nummer två, tre osv avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet hur stort belopp som ska beviljas. Här bör det inte bli aktuellt med mer än halva summan för spädbarnsutrustning, om inte speciella skäl föreligger. Flyktingfamiljer som inte bott i Sverige mer än två år, kan söka extra hemutrustningslån för att täcka extra utgifter i samband med barns födelse. Information finns hos Migrationsverket. BARNOMSORGSKOSTNADER Familjer med ett löpande behov av ekonomiskt bistånd som har barn inom barnomsorgen ska inte betala någon barnomsorgsavgift. Det åligger socialsekreteraren att informera kunden om detta. Ett intyg som bekräftar att familjen uppbär ekonomiskt bistånd skickas till handläggaren för barnomsorgskostnader först efter kundens samtycke. När det handlar om tillfälliga behov av ekonomiskt bistånd medräknas barnomsorgsavgift som godtagbar utgift. Även kostnad för privat barnomsorgsplats kan i vissa fall godtas under en kortare period i avvaktan på en kommunal plats. UMGÄNGESKOSTNADER OCH UMGÄNGESRESOR Om barnet bor stadigvarande hos den ene föräldern kan i normalfallet umgängeskostnader hos den andre föräldern godtas för maximalt sex dagar per månad och barn. Överstiger antalet umgängesdagar sex dagar får föräldrarna själva reglera detta ekonomiskt. Kostnaden för umgänge beräknas utifrån följande poster i normen: livsmedel, lek och fritid samt hygien. Undantag avseende antal dagar görs när det handlar om familjehemsplacerade barn eller om ett giltigt avtal föreskriver ett visst antal umgängesdagar. Vid växelvis boende för barnet medräknas samtliga poster i riksnormen. Bistånd till resor kan beviljas i samband med umgänge. I normalfallet delar bo- och umgängesföräldern på resekostnaderna. Om boföräldern inte kan/inte vill betala kan umgängesföräldern beviljas bistånd till hela resekostnaden utifrån barnrättsperspektivet. Billigaste färdsätt ska användas och kvitto, t.ex. färdbiljett, ska uppvisas. Fler resor än i dom eller avtal fastställda umgängestillfällen ska inte beviljas. En rimlighetsbedömning ska alltid göras vad som är att betrakta som skäliga kostnader för umgängesresor. Är exempelvis avståndet långt mellan föräldrarna kan det vara rimligt att enbart bevilja en resa varannan månad eller i samband med lov. I normalfallet är maxkostnaden för umgängesresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort. REKREATION I riksnormen ingår kostnader för fritidsaktiviteter. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer med långvarigt biståndsbehov eller vuxna med medicinska eller sociala behov. Ekonomiskt bistånd bör räcka till tåg- eller bussresa samt logi. JULKLAPPAR Barnfamiljer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, sex månader eller mer, kan beviljas ekonomiskt bistånd till julklappar med 1 % av gällande prisbasbelopp/barn. BEGRAVNINGSKOSTNADER Begravningskostnader ska i första hand täckas av tillgångar i dödsboet alternativt genom föräldrars eller efterlevande makars inkomster och tillgångar om det föreligger en försörjningsskyldighet. Om dödsboets tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden, kan dödsboet eller den försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § SoL. Rätten till bistånd utreds i vanlig ordning. Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga avräknas alla kända tillgångar som fanns på dagen för dödsfallet begravningskostnaden, även eventuell kommande skatteåterbäring. Hänsyn ska tas till tillgångar i form av försäkringar. Återkrav15 kan upprättas mot tillgångar som visar sig senare. Bistånd till begravningskostnader beviljas med högst 50 % av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader. Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd. Kostnader för städning och tömning av den avlidnes bostad ingår inte i skälig levnadsnivå utifrån ansökan om ekonomiskt bistånd. Kostnaden kan dock räknas med i en dödsboutredning. Ansökan om begravningskostnad görs på särskild blankett. TELEFONKOSTNADER Telefonkostnader ingår i normbeloppet. Bistånd därutöver kan endast beviljas i sådana fall då medicinska eller sociala skäl föreligger. Ett socialt skäl kan vara att en telefon krävs för att hålla kontakten med minderåriga barn. BISTÅND TILL PERSONLIGA KOSTNADER I SAMBAND MED VISTELSE PÅ INSTITUTION Personer som är inskrivna för vård eller behandling som en insats med stöd av socialtjänstlagen, är berättigade till bistånd på samma villkor som andra. Försörjningsstödets nivå ska reduceras för kostnader som kunden inte har under vårdperioden. 15 SoL 33 kap. 2 § En vuxen person som vårdas på institution och som saknar egna inkomster eller medel kan beviljas fickpengar. Det är viktigt att undersöka, vad som ingår i vårdkostnaden i det enskilda fallet och göra en individuell bedömning. Vad gäller bistånd till resor i samband med institutionsvård, t ex för informationssamtal, in- och utskrivning, umgänge med barn samt möten med socialsekreterare, utgår inte försörjningsstöd utan betalas inom vårdkostnaden. Kunder som är dömda till rättspsykiatrisk vård har också rätt att erhålla ekonomiskt bistånd till fickpengar, om de saknar egna inkomster eller medel. Kunder som sitter anhållna, häktade eller är intagna på kriminalvårdsanstalt får hela sin försörjning genom kriminalvården. Frihetsberövade personer kan vid vissa tillfällen ha möjlighet att erhålla ersättning för utförda uppgifter. Vid ansökningar om ekonomiskt bistånd ska det undersökas om den möjligheten finns för kunden. En del av de pengar en intagen tjänar på att jobba på anstalten sätts in på ett speciellt permissionskonto. Dessa pengar är tänkta att användas till permissioner. Den intagne betalar alltså själv det han/hon vill göra på sina permissioner. Den intagne kan av Kriminalvården få hjälp med resekostnad, om kostnaden överstiger 0,5 procent av basbeloppet. I samband med att en frihetsberövad person ansöker om ekonomiskt bistånd ska man alltid begära in specifikation/översikt på den intagnes ekonomi. RÄTTSHJÄLP I normalfallet ska advokatkostnader täckas av hemförsäkringens rättsskydd eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen. Ekonomiskt bistånd kan vid familjerättsliga ärenden beviljas till självrisken. Bistånd till övriga advokatkostnader beviljas endast i undantagsfall, om särskilda skäl föreligger. LEGITIMATION Mot uppvisande av kvitto kan ekonomiskt bistånd beviljas för utfärdande av legitimation. KLÄDER OCH SKOR UTÖVER RIKSNORMEN Utgifter för kläder är fastslaget i riksnorm och extra bistånd utgår därför i regel inte till detta ändamål. Vid särskilda omständigheter kan emellertid skäl finnas att frångå denna huvudregel. Det kan t.ex. handla om snabb viktminskning/ökning p.g.a. sjukdom, vinterkläder för nyanlända, barnperspektiv osv. I sådana fall kan ytterligare bistånd utgå med maximalt en extra månadsklädnorm per person. Vid de tillfällen behov av ytterligare bistånd för kläder finns, kan bistånd beviljas med höst 5 % av prisbasbelopp för grundläggande klädbidrag. Individuell prövning utifrån det enskilda faller gäller. Vad gäller kostnader för specialbeställda kläder och skor som inte täcks av handikappersättning kan bistånd i vissa fall beviljas. Vid fördyrade kostnader, för t.ex. ortopediska skor, kan mellanskillnaden för kläder/skor enligt riksnorm och den faktiska kostnaden för ortopediska skor utgå. Ansökan ska styrkas med intyg från läkare. Kontrollera om Regionen kan stå för kostnaden istället för kunden. Familjer med ungdomar som tar studentexamen och har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, sex månader eller mer, kan beviljas ekonomiskt bistånd avseende utgifter för extra klädkostnader så som studentmössa och studentkläder. Bistånd kan beviljas med max 3 % av gällande prisbasbelopp. Ungdomen ska vara folkbokfört hos den förälder som ansöker om bistånd. GYMKORT Vid läkarintyg eller bedömning av arbetsmarknadssekreterare som styrker att behov föreligger för att planering ska kunna följas för snabbaste väg till självförsörjning, kan kostnad för gymkort eller annan träning beviljas månadsvis. Detta förutsätter att träningen inte kan genomföras på annat sätt eller genom Region Värmlands regi. Rimlig kostnad bedöms vara 0,6 % av prisbasbeloppet. Bedömning sker restriktivt och beviljas endast för en månad i taget. NÖDPRÖVNING Kommunen har det yttersta ansvaret för att tillförsäkra att medborgarna har en skälig levnadsnivå. En nödprövning kan göras om kunden hävdar att en nödsituation föreligger. Ekonomiskt bistånd till akuta behov för livsuppehället kan beviljas efter individuell prövning. Exempelvis kan det röra tak över huvudet, medicin eller mat för dagen. Akut bistånd till hushåll som har inkomster över försörjningsstödsnivå ska prövas restriktivt och endast beviljas för att avvärja en akut nödsituation eller om kunden bedöms vara förhindrad att själv ta ansvar för sin ekonomi och sin livssituation. Särskild hänsyn ska tas om barn finns i hushållet. Skulle behovet av akut bistånd upprepas ska det särskilt uppmärksammas om det kan finnas anledning till oro för barnens hälsa och utveckling. Dialog kring detta ska då föras med förste socialsekreterare eller chef. Om oro finns ska ansvarig handläggare kontakta IFO. Medarbetare inom socialtjänsten är skyldiga att genast förmedla egen kännedom om de i sin yrkesutövning får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Särskilda grupper ARBETSLÖSA ELLER SJUKSRIVNA En arbetsför person utan sysselsättning ska, för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd, alltid vara aktivt arbetssökande och ha en arbetsmarknadsplan. Kunden ska vara inskriven hos Arbetsförmedlingen. Vid sjukskrivning ska giltigt läkarintyg lämnas in. Arbetsmarkandssekreterare ansvarar för månadsvisa uppföljningar av arbetsmarknadsplanen med kund, där det framgår hur den individuella planeringen går samt hur den följs, aktiviteter hos Arbetsförmedlingen kan ingå i en arbetsmarknadsplan. UNGA VUXNA (18- 25 ÅR) Arbetsmarknadssekreterarna bedömer tillsammans med kunden, vilken insats som är lämpligast för att ungdomar ska komma ut i egen försörjning. I vissa fall kan det innebära att läsa upp sina betyg. Individuell prövning sker i varje enskilt fall. GYMNASIESTUDERANDE UNGDOM Föräldrar har underhållsskyldighet mot barn16. Underhållsskyldigheten upphör formellt då den unge fyller 18 år eller vid den tidpunkt som gymnasiestudierna avslutas, dock senast vid 21 års ålder. Vid avhopp från gymnasiestudier är utgångspunkten att socialtjänsten, i samarbete med skolan, i första hand ska verka för den unges återgång till studier. Gymnasiestudier kan i regel jämställas med kompetenshöjande verksamhet och en fullgjord utbildning ökar ungdomens möjligheter på arbetsmarknaden. Av det följer att rätten till bistånd inte kan anses föreligga i de fall en ungdom, utan giltigt skäl, 16 Föräldrabalken 7 kap. § 1 avbryter sina gymnasiestudier. Man anses då inte göra vad man kan för att bidra till sin försörjning. Giltiga skäl för avhopp kan vara att ungdomen planerat så att han/hon står på tröskeln till egen försörjning på annat sätt (t.ex. genom arbete) eller om en återgång till gymnasiestudier av särskilda skäl förefaller uppenbart olämpligt. Gymnasiestuderande som fyllt 18 år och som pga. skolk/ogiltig frånvaro inte erhåller ersättning från CSN kompenseras inte med motsvarande summa i försörjningsstöd. Detta gäller oavsett om den unge ingår i föräldrars hushåll eller utgör ett eget ärende. För ungdomar, som avslutat gymnasiet och vars föräldrars underhållsskyldighet upphört, kan ekonomiskt bistånd tidigast beviljas från och med juli månad. Detta med anledning av att underhållsstöd och bostadsbidrag utgår för den gymnasiestuderande till och med juni månad. VUXNA STUDERANDE Vuxna studerande ska i första hand klara sin försörjning genom ersättningar från CSN, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sommarjobb. Om rätt till studiemedel saknas efter redan pågående studier kan den vuxne studera och samtidigt uppbära försörjningsstöd efter individuell prövning och om det är en insats inom arbetsmarknadsplanen. I sådana fall fattas beslut om helt- eller kompletterande ekonomiskt bistånd för en tidsbegränsad period. FÖRETAGARE Ekonomiskt bistånd får generellt sett inte beviljas för att finansiera affärsverksamhet. För att klara en uppstartsfas ska företagaren i första hand erhålla stöd från arbetsförmedlingen ”starta-eget-bidrag” alternativt lån och bidrag från ALMI eller annan näringslivsaktör. Ett starta-eget-bidrag från AF kan jämställas med andra arbetsmarknadsåtgärder, varför kompletterande försörjningsstöd vid behov kan beviljas. UTLÄNDSKA MEDBORGARE Nordiska medborgare och icke nordiska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd ska vid ansökan om försörjningsstöd bedömas utifrån samma grunder som gäller för svenska medborgare. Utomnordiska medborgare, som befinner sig i landet som turister, kan endast i undantagsfall och i en nödsituation berättigas till ekonomiskt bistånd. Dessa personer ska i första hand vända sig till hemlandets konsulat eller ambassad. Utländsk medborgare, som är asylsökande, får sin försörjning genom Migrationsverket och är inte berättigad till försörjningsstöd genom kommunen. Observera Utlänningslagen 2005:716 (UtIL) 17 kap 1 §: ”Socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. Lag (2014:655).”17. Ekonomiskt bistånd beviljas inte till ansökan om svenskt medborgarskap. EU/EES MEDBORGARE Vid ansökan om ekonomiskt bistånd ska EU-medborgare och dess familjemedlemmar likabehandlas som svenska medborgare. En förutsättning är dock att EU-medborgaren har s.k. uppehållsrätt. De tre första månaderna i Sverige har alla EU-medborgare en ovillkorlig uppehållsrätt, har denna tid passerats åvilar det kommunstyrelsen att på egen hand bedöma huruvida fortsatt uppehållsrätt föreligger eller inte. En EES-medborgare har uppehållsrätt18 om denne antingen: 1. Är arbetstagare eller egen företagare 2. Har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning 3. Är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. Har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. För att bedöma huruvida arbetslösa EU-medborgare uppfyller villkor två ovan bör information inhämtas från Arbetsförmedlingen. 17 Utlänningslagen 2005:716 (UtIL) 17 kap 1 § 18 3 a kap. 3 § UtIL EU-medborgare som inte omfattas av något av villkoren kan enbart påräkna ekonomisk hjälp till hemresa och för att undanröja en akut situation, matpengar. ANKNYTNINGSINVANDRARE I första hand är den enskilde själv som ska ta ansvar och planera för sin ekonomiska situation. Detta egna ansvar omfattar även utrikesfödda som har för avsikt att flytta till anhöriga i Sverige. Det kan anses rimligt att en invandrande person planerar på så sätt att han/hon inte omgående försätter sig i ett behov av ekonomiskt bistånd. Vid handläggning av ärendet ska beslut från Migrationsverket inhämtas som underlag för den ekonomiska utredningen med hänsyn till försörjningsplikten. Den nyinvandrade kunna klara sig genom egna medel med hänvisning till det egna planeringsansvaret. Ett avslag pga. ”oplanerad invandring” påverkar inte anknytningsperson (och eventuell övrig familj) utan berör enbart den nyinvandrade. PERSONER MED SKADLIGT BRUK ELLER BEROENDE För personer som har skadligt bruk eller beroendeproblematik19 ska socialnämnden i samråd med den enskilde planera hjälpen och vården samt noga bevaka att planen fullföljs. Den enskilda ska informeras om vilka möjligheter det finns att erhålla stöd och behandlingsinsatser. PERSONER SOM ÄR 66 OCH ÄLDRE Personer som är 66 år och äldre, som saknar rätten till ålderspension och ansöker om ekonomiskt bistånd, ska hänvisas till pensionsmyndigheten för att ansöka om äldreförsörjningsstöd i stället. Om ekonomiskt bistånd beviljas i avvaktan beslut hos pensionsmyndigheten ska biståndet återsökas. enligt bestämmelserna i lagen om allmän försäkring20 19 13 kap. 10 § SoL 20 Socialförsäkringsbalken (2010:110), 33 kap 2§ SoL GIFTA OCH SAMMANBOENDE Personer som är sammanboende och lever under äktenskapliga former får i normalfallet anses ha inkomster och utgifter tillsammans och räknas alltså ihop vid prövning för rätten till försörjningsstöd eller bistånd i andra fall. Ett gift par som ska skiljas/separera kan i avvaktan på att skilsmässan träder i kraft i vissa fall, t.ex. vid misshandel, behandlas som två åtskilda hushåll. Bistånd kan lämnas till ansökan om äktenskapsskillnad. I normalfallet delar paret på denna kostnad, men i vissa fall kan bistånd lämnas med hela summan till den ena kunden i hushållet. Omständigheter kan exempelvis vara vid hot och våld i nära relationer. Återkrav och återsökning Huvudprincipen är att ekonomiskt bistånd21 beviljas utan återbetalningsplikt för den enskilde. Undantag från denna princip regleras genom återkrav22. ÅTERKRAV AV BEVILJAT EKONOMISKT BISTÅND Grundreglerna för återkrav av försörjningsstöd23 kan beviljas enligt följande grunder; • Kund som fått förskott på en förmån eller ersättning • Till kund som är indragen i arbetskonflikt • Till kund som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Ytterligare exempel: • Om bistånd har getts ut under villkor om återbetalning. • Vid akut hjälp till tillexempel en hyresskuld för att undvika avhysning kan återkrävas om hushållet har inkomster över norm. Akut utbetalning av matpengar som gjorts av sociala eller medicinska skäl ska inte återkrävas. Återkrav får inte göras mot framtida bistånd. De formella kraven är absoluta och får inte åsidosättas. 21 SoL 12 kap. 1 § SoL 22 33 kap SoL 23 33 kap 1-3 §§ SoL Vid en eventuell prövning i förvaltningsrätten innebär åsidosättande av de formella kraven att talan inte kan fullföljas. BIDRAG SOM INTE KAN ÅTERSÖKTAS • Barnbidrag • Assistentersättning • Aktivitetsstöd • Etableringsersättning. AVSTÅ FRÅN ÅTERKRAV Socialnämnden har möjlighet att besluta från att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning av ersättning som avses i 1-3 §§ och i 32 kap 2.§ första tycket eller 3 § första stycket24. SKULDER OCH AVBETALNINGAR Ekonomiskt bistånd beviljas i regel inte till skulder. Undantag förekommer, vid t.ex. el- eller hyresskulder. För att bistånd till skulder ska beviljas gäller att betalning av skulden har avgörande betydelse för kundens fortsatta livsföring och att denna på ett avsevärt sätt skulle försvåras om skulden inte blir betald. Kunden ska i första hand undersöka möjligheten att göra upp en avbetalningsplan på egen hand. HYRESSKULDER En hyresskuld kan i normalfallet beviljas till maximalt tre förfallna månadshyror, om annan lämplig bostad inte kan anskaffas. Detta under förutsättning att kunden haft normunderskott under den period som skulden uppstått. I akuta situationer, då kunden står inför en avhysning och inte kan ordna annat boende, kan det bli aktuellt med andra individuella lösningar och överenskommelser. Det kan då bli aktuellt med förmedlingskonto under tiden en avbetalningsplan upprättas i samråd med hyresvärd. I vissa fall kan kunden erbjudas att betala in samtliga inkomster på skulden och uppbära försörjningsstöd till uppehället. Om uppgörelsen är under en kortare period bör det endast bli fråga om livsmedelsnorm. I samtliga ärenden där det finns risk för en avhysningssituation, ska samråd ske med förste socialsekreterare och/eller chef. 24 33 kap 6 § SoL ELSKULDER Bistånd till skulder på konsumtionsavgifter, el, vatten och sopor kan beviljas för högst tre debiteringsperioder. Detta under förutsättning att kunden haft normunderskott under den period skulden uppstått. I akuta situationer, då kunden står inför en avstängning av el, kan det bli fråga om individuella lösningar och uppgörelser av samma typ som nämnts ovan beträffande hyresskulder. Precis som gäller vid hyresskulder ska, vid omedelbart hot om el-avstängning, samråd ske med förste socialsekreterare och/eller chef. BARNOMSORGSSKULDER Bistånd till skuld på barnomsorgsavgift kan beviljas för högst tre månadsavgifter. Detta under förutsättning att kunden haft normunderskott under den period som skulden uppstått. Om kunden står inför en avstängning från barnomsorgsplats och är i behov av denna för att klara sin försörjning genom arbete eller utbildning, kan det även här bli aktuellt med individuella lösningar och uppgörelser, av samma typ som nämnts ovan beträffande hyres- och elskulder. SKULDER PÅ UNDERHÅLLSSTÖD Den underhållsskyldige ska hänvisas till Försäkringskassan för att begära anstånd när han/hon inte klarar återbetalningen. Ekonomiskt bistånd beviljas inte till denna typ av skuld. KVARSTÅENDE SKATT Bistånd beviljas inte till betalning av kvarstående skatt. Detta gäller även om kunden varit beroende av ekonomiskt bistånd under den period som för lågt preliminärskatteavdrag gjorts. Inkomster och egna tillgångar INKOMSTER Vid beräkning av försörjningsstöd görs avdrag helt för bland annat följande inkomster: • Aktivitetsersättning/sjukersättning • Aktivitetsstöd • Arbetslöshetsersättning • Barnbidrag • Bostadsbidrag • Bostadstillägg • Etableringsersättning • Familjebidrag • Familjehemsersättning • Flerbarnstillägg • Frivilliga bidrag som pensionsförmån från tidigare arbetsgivare osv • Föräldrapenning • Habilitetsersättning • Hyresinkomster • Livränta • Omvårdnadsbidrag för barn under 16 år (arvodesdelen) • Pension (barn, efterlevande, omställning, inkomstpension, garantipension) • Sjukpenning • Skatteåterbäring • Studiebidrag/studiemedel/studielån • Underhållsstöd och underhållsbidrag • Vinster från spel • Äldreförsörjningsstöd • Övriga inkomster av jämförbar karaktär Avdragsreglerna omfattar inte tillfälliga bidrag från stiftelser och fonder, familjehemsersättningens omkostnadsdel, merkostnadsersättning/merkostnadsbidrag, skattefri-omkostnadsdel på omvårdnadsbidrag samt extra tillägg på studiebidrag för gymnasiestuderande. (borttaget: handikappsersättning) Ett utdömt skadestånd ska räknas som inkomst endast vad avser den del som inte utgör ersättning för extra kostnader för vård och behandling. Om en kund får en utbetalning av försäkringsbolaget behöver information inhämtas om vad utbetalningen avser. Ärendet ska sedan tas upp på arbetsgruppens veckomöte. TIDIGARE INKOMSTER ÖVER FÖRSÖRJNINGSSTÖDSNIVÅ Inkomster som hushållet fått tidigare än kalendermånaden före den månad som ansökan avser bör i regel inte påverka beräkningen, om de inte är mycket höga eller avsedda för en viss längre tidsperiod, t.ex. ett avgångsvederlag25. Normöverskott räknas som inkomst under två månader. Vid mycket höga överskott från tidigare perioder ska en individuell prövning göras beträffande hur lång period det är rimligt att kunden ska klara sig på dessa inkomster. Det kan här vara fråga om att kunden avyttrat någon form av kapitaltillgång eller fått en stor retroaktiv ersättning vid ett enda utbetalningstillfälle. Större krav på ekonomisk planering kan ställas på en person som har god kunskap om försörjningsstödets normer och riktlinjer än på den som gör sin första ansökan eller inte sökt på länge. En person som saknar kunskap om kommunens norm för försörjningsstöd kan inte förväntas ha levt på denna nivå före ansökan. Försörjningsstödets syfte och nivå förutsätter att människor före och efter biståndsperioden tar eget ansvar för sin ekonomi och har möjlighet att leva på en nivå som är högre än försörjningsstödet. Detta gör det nödvändigt att acceptera inkomster över försörjningsstödsnivå under de perioder då ett hushåll inte har ekonomiskt bistånd. INSÄTTNINGAR PÅ KONTO Huvudregeln är att alla insättningar räknas som inkomst. Individuell bedömning sker utifrån kundens ekonomiska redovisning. UNGDOMARS EGNA INKOMSTER En ungdom som går i skolan och feriearbetar ska inte behöva försörja den övriga familjen26. Barn är aldrig underhållsskyldiga för sina föräldrar. Det är viktigt att den som feriearbetar själv får disponera en del av arbetsinkomsten för att vara motiverad till fortsatt feriearbete. Den unge får behålla ett helt basbelopp utan att inkomsten tas med i normberäkning. Överstiger nettoinkomsten denna summa får den unge sörja för sitt eget uppehälle och del i bostadskostnaden. Ungdomens inkomster kan enbart kopplas till den unge själv, den unges inkomster ska aldrig påverka den övriga familjens totala norm. 25 SOSFS 2013:1 26 SoL 12 kap. 9 § tredje stycket. Följande inkomster ska således inte, såvida inte inkomsterna överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår, beaktas vid bedömning av rätten till bistånd: • Hemmavarande barns inkomster av eget arbete, hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år • Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning JOBBSTIMULANS Jobbstimulans27 kan vara aktuellt för kunder som: • Haft försörjningsstöd i mer än sex månader i följd och • som har inkomst av anställning (lön). Om kunden uppfyller ovanstående kriterier ska bara 75 % av nettolönen räknas som inkomst när rätten till bistånd utreds. För de som uppfyller kraven gäller den särskilda beräkningsregeln under två år, även om personen flyttar till en annan kommun under tiden. Efter två år ska kravet på att kund erhållit försörjningsstöd under 6 månaders tid uppfyllas igen. Jobbstimulansen avbryts dock när kunden får avslag på månadsansökan, exempelvis om kunden är helt självförsörjande. Ett avslag följs alltid av en ny prövotid på 6 månader. Ett beslut på jobbstimulans fattas skriftligen och delges kunden. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte hemmavarande barns eller skolungdomars inkomster28. Jobbstimulansen är personlig och inte till för hela hushållet. För de som uppfyller kraven gäller den särskilda beräkningsregeln under två år (kallas stimulansperioden). Beslutet fortsätter att gälla under denna period även om följande inträffar: • Kunden blir självförsörjande helt eller vissa av månaderna • Kunden har ekonomiskt bistånd • Kunden har delvis inkomst från löneanställning • Kunden flyttar till en annan kommun 27 SoL 12. 8 § 28 12 kap. 8 § SoL, 12 kap. 9 § SoL KAPITAL VUXNA PERSONERS KAPITALTILLGÅNGAR Om kunden har kontanter, banktillgodohavande eller andra lätt realiserbara tillgångar, t.ex. aktier och obligationer ska dessa i första hand användas till den enskildes försörjning och livsföring i övrigt. En kund som långvarigt uppbär försörjningsstöd ska, utan att det påverkar rätten till bistånd, kunna ha möjlighet till visst sparande för särskilda ändamål. Den enskildes eventuella sparande ska dock alltid föregås av diskussion med och godkännande av ekonomihandläggaren. Exempel på ändamål för ett sparande kan vara kvartalsräkning, kläder, TV, rekreationsresa m.m. BARNS KAPITAL Det anses skäligt att 15 % av basbeloppet kan sparas för varje enskilt barn, utan att det påverkar rätten till eventuellt bistånd. BILINNEHAV SOM KAPITALTILLGÅNG Bil är en avyttringsbar tillgång och sådan tillgång ska i första hand tillgodose behovet av medel innan försörjningsstöd beviljas. Skälig tid för att avyttra bil, vars värde överstiger 35 % av basbeloppet, bör i normalfallet vara en månad. Värderingsintyg ska lämnas enligt rådrum. En högt värderad bil kan i vissa fall vara belånad i så hög grad att en försäljning inte innebär att ägaren frigör kapital. Krav på försäljning bör i de fallen inte ställas, men ska ändå beaktas eftersom bilägaren vid försäljning/inlösning kan komma ifrån betalning av dyra lån. EGEN FASTIGHET/BOSTADSRÄTT SOM KAPITALTILLGÅNG En fastighet eller bostadsrätt ska räknas som en kapitaltillgång. En individuell bedömning måste dock göras. Hänsyn ska tas till om kunden bedöms komma att ha ett långvarigt behov av försörjningsstöd. En jämförelse ska, liksom vid bilinnehav, göras beträffande fastighetens/bostadsrättens värde och belåning. Vidare bör en bedömning göras av vilka konsekvenser en eventuell försäljning medför för familjens boendekostnader och sociala situation i övrigt. Bidragsbrott En person begår bidragsbrott29 om han eller hon lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden och på så sätt orsakar att en ekonomisk förmån felaktigt utbetalas eller betalas ut med ett för högt belopp. Vid upptäckt av, eller misstanke om, att en person som söker eller sökt och erhållit ekonomiskt bistånd agerat bedrägligt ska en anmälan till polismyndigheten göras. Undantag från anmälningsplikten kan göras om den enskilde före utbetalning av biståndet frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut kan fattas30 . Har utbetalning redan skett ska ärendet polisanmälas, detta oavsett om kunden återbetalat eller säger sig vara beredd att återbetala. Förmedlingsmedel En ansökan om förmedlingsmedel ska prövas som insatser för personliga behov31 . Förmedlingens syfte är att kunden så småningom ska återta ansvaret för sin ekonomi. Förmedlingsmedel som insats används mycket restriktivt och som sista åtgärd. Individuell prövning sker. 29 Bidragsbrottslagen 2 § 30 Bidragsbrottslagen 4 § 31 11 kap. 1 § SoL KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 68 DNRKS/2026:107 SAMRÅD VINDKRAFTSPLAN FÖR KARLSTADS KOMMUN SAMMANFATTNING Kils kommun har tagit del av Karlstads kommuns förslag till reviderad vindkraftsplan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen ser mycket positivt på Karlstads ambition att stärka den lokala och regionala produktionen av fossilfri energi, vilket bidrar till klimatomställningen och energiförsörjningen i Värmland. Vi välkomnar särskilt: • Att planen tydligt framhåller behovet av lokal och regional fossilfri elproduktion. • Att MKB:n omfattar centrala frågor som naturvärden, friluftsliv, arter, buller och vattenmiljöer. • Att planen innehåller väl avvägda restriktionsområden som skapar tydlighet för kommande tillståndsprocesser. HANDLINGAR I ÄRENDET Granskning av förslag till vindkraftsplan för Karlstads kommun Samrådsredogörelse vindkraftsplan Karlstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftsplan i Karlstads kommun - granskning Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-06 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUT Kils kommun ställer sig positiv till Karlstads kommuns reviderade vindkraftsplan och bedömer att den ger ett tydligt och professionellt underlag för fortsatt utveckling av vindkraft i regionen. BESLUTET SKICKAS TILL Karlstads kommun 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 69 DNRKS/2026:92 AVVIKELSE FRÅN BESTÄMMELSER OM DYGNSVILA, PERSONLIG ASSISTANS (7035) SAMMANFATTNING Enligt bestämmelser om dygnsvila är huvudregeln att medarbetare ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24- timmarsperiod, och att arbetspass ska följas av dygnsvila. Inom funktionshinderområdet kan arbetsgivare besluta om arbetspass överstigande 20 timmar om det är nödvändigt för att säkerställa enskildas rättigheter och friheter som följer av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-26 Protokoll MBL 11 § 7035 2026-02-03 Bilaga 1 till protokoll 7035 2026-01-30 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar om avvikelse från bestämmelser om dygnsvila (AB § 13 mom 5) för arbetsgrupp 7035 inom personlig assistans. Undantaget gäller de dagar som möten kring kund, ärendegenomgångar, handledningar, utbildningar m m genomförs för att alla medarbetare ska kunna delta. BESLUTET SKICKAS TILL 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - S C e e k n t t o r r a l a a r p b a et r e te o r c s h a r in b d et i s v t i i d d sn ämnd Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 70 DNRKS/2026:114 FÖRSÄLJNING AV BRAGES VÄG 5, RUNNVÅLEN 1:219 SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att ett antal fastigheter ska avyttras, däribland Runnvålen 1:219. Förvaltningen har låtit värdera fastigheten, och i enlighet med beslutet sonderat hyresgästernas förvärvsintresse och återrapporterat intresset till ekonomi- och beredningsutskottet. Genom hyresgästerna har ett anbud på fastigheten från Ulf Björck inkommit. Anbudsgivaren är styrelsesuppleant i den ekonomiska förening som hyrt fastigheten, och avsikten med förvärvet är fortsatt drift av förskolan. Anbudet uppgår till 700 000 kronor, vilket motsvarar utropspris enligt den utförda värderingen av fastigheten. Förvaltningen föreslår att fastigheten säljs till Ulf Björck för 700 00 kronor. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll § 210, 2024-10-08 Värdeutlåtande 2025-12-22 Anbud 2026-02-03 Återrapportering till ekonomi- och beredningsutskottet 2026-02-04 Ekonomi- och beredningsutskottets protokoll 2026-02-16 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-17 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - B K en o E m k S ö m p L e u U s n k s T i t l y l i r n e g ls o e m n b s e ju sl h u u t n ar d r a a tt t s u ä s l e ja n R (7 u 0 n 0 n v 0 å 0 l 0 en ) k 1 r :2 o 1 n 9 o r ti . ll Ulf Björk för Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTET SKICKAS TILL Sektor samhälle och service, sektorchef Fastighetssamordnare Ärendehantering och utredning, utredare 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 71 DNRKS/2026:178 UPPHÄVANDE AV BESLUT OM LUNCHSERVERING FÖR PENSIONÄRER 65 ÅR ELLER ÄLDRE SAMMANFATTNING Den 14 januari 2020 tog kommunstyrelsen beslut att lunch inklusive kaffe ska serveras måndag till fredag (helgfria veckor/dagar) för pensionärer 65 år eller äldre på skolrestaurangerna i Tolita, Fagerås och Högboda under läsårstiderna. 1 juli 2025 skärptes reglerna i skollagen för att öka tryggheten vid skolor och förskolor. Bland annat är huvudmannen skyldig att förhindra obehöriga tillträde till skol- och förskole området under verksamhetstid. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll 2020-01-14, § 5 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-11 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen upphäver beslutet från den 14 januari 2020 gällande möjligheten för pensionärer 65 år eller äldre att äta lunch i Tolita, Fagerås och Högboda skolrestaurang. BESLUTET SKICKAS TILL Sektor samhälle och service 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 72 DNRKS/2026:118 LIS-PLAN (LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN) SAMMANFATTNING Strandskyddet infördes i Sverige år 1952. Sen 1 juli 2025 upphör bland annat det generella strandskyddet för små insjöar, smala vattendrag och anlagda vatten. Kommunerna har också fått ökade möjligheter att hantera strandskyddsfrågor i planläggningen, bland annat genom att strandskydd som tidigare upphävts i en detaljplan i vissa fall inte behöver återinträda när planen ersätts eller ändras. Vidare föreslås att lättnader och förtydliganden införs i undantaget från strandskyddet för behov inom areella näringar samt att detta undantag även ska omfatta vattenbruk. En ny möjlighet till dispens från strandskyddet för förvärvsverksamhet med begränsad påverkan på strandskyddets syften i områden med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck föreslås också. Trots lättnaderna kvarstår grundprincipen att strandskyddet är starkt och dispenser ska prövas restriktivt. De regler som trädde i kraft den 1 juli 2025 utgör enligt regeringen ett ”första steg” i en reform av strandskyddet. En särskild utredare har fått i uppdrag att analysera strandskyddsbestämmelserna och föreslå ändringar i syfte att öka möjligheterna till byggande i strandnära lägen, stärka kommunernas roll samt pröva behovet av undantag för åtgärder kopplade till totalförsvaret. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026. Förvaltningen har skrivit ett pm om utvärdering av Kils kommuns LIS-områden. Ärendet behandlades av tillväxtutskottet den 17 februari. HANDLINGAR I ÄRENDET 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - P P M ro t – o k U o t l v l ä k r o d m er m in u g n a st v y K re i l l s s e k n o s m ti m llv u ä n x s t u L t I s S k - o o t m t 2 rå 0 d 2 e 6 n - 02-17, § 3 Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Kenneth Bengtsson (C) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt Kenneth Bengtssons (C) förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att ge myndighetsstaben i uppdrag att initiera en revidering av kommunens LIS-plan avseende områdenas omfattning, lokalisering och strategiska inriktning. Översynen ska syfta till att bättre anpassa LIS-områdena till faktiska utvecklingsbehov och efterfrågan samt stärka LIS-planens funktion som ett ändamålsenligt verktyg för långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling i Kils kommun. Arbetet ska genomföras i dialog med berörda fastighetsägare, lokala utvecklingsaktörer och näringsliv. BESLUTET SKICKAS TILL Myndighetsstaben 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 73 DNRKS/2026:177 LAGLIGHETSPRÖVNING AV KILS KOMMUNS BESLUT OM OMSTÄLLNING RÖRANDE UPPSTART AV FÖRSKOLEKLASS LÄSÅRET 26/27 SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen beslutade den 3 februari 2026, att inte starta upp en förskoleklass på Dalliden för kommande elever i förskoleklass födda 2020 till läsåret 26/27 samt att nytt upptagningsområde för dessa elever blir Vikstaskolan. Beslutet har överklagats med laglighetsprövning enligt kommunallagen. Förvaltningsrätten i Karlstad har den 10 februari förelagt Kils kommun att senast den 24 februari komplettera ärendet med handlingar samt med svar om huruvida vi går med på eller motsätter oss det som begärs i överklagandet. Förvaltningen har begärt anstånd till den 10 mars att inkomma med svar och anstånd har beviljats. Enligt kommunallagen (2017:725) 6 kap. 38 får beslutanderätten inte delegeras när det gäller yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ett överklagat beslut ska enligt kommunallagen 13 kap. 8 § upphävas, om 1. det inte har kommit till på lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen, 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Förvaltningens bedömning är att klaganden inte har visat att någon 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - a f d ö v ä r r g e m r s u l e å n d r d a ä e t v r t e n k n a o a f m ö tt r m d u u e p t n p i s n h ty h ä r v i e b a l e n s r e d a n e s . m a v o b ts e ä s t l t u e t r e t s i ä g r a u t p t p b f e y s l l l u d t a e . t F u ö p r p v h al ä t v n s i n o g c e h n Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll 2026-02-03, § 42 Föreläggande från förvaltningsrätten 2026-02-10 Komplettering av handlingar 2026-02-19 Begäran om anstånd 2026-02-19 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-23 Förvaltningsrättens underrättelse om anstånd 2026-02-24 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen ser inte att klaganden har visat att någon av grunderna i kommunallagen 13 kap. 8 § för upphävande av beslutet är uppfyllda och motsätter sig därför såväl att beslutet inhiberas som att det upphävs. BESLUTET SKICKAS TILL Förvaltningsrätten i Karlstad 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 74 DNRKS/2026:186 UTNÄMNING AV NYTT DATASKYDDSOMBUD SAMMANFATTNING Nämnder måste enligt artikel 37 i dataskyddsförordningen, ha ett dataskyddsombud. Nuvarande dataskyddsombud har valt att avsluta sin anställning och nämnden behöver därför utse ett nytt dataskyddsombud. Den övergripande och viktigaste uppgiften för dataskyddsombudet är att övervaka att organisationen följer dataskyddsförordningen. Ett dataskyddsombud behöver inte vara anställt i den egna organisationen. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-20 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Nämnden utser Kristin Einarsson-Haselhofer, från företaget Knowit Cybersecurity & Law AB till dataskyddsombud från och med den 14 mars 2026. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstaben, administrativ chef 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 75 DNRKS/2025:615 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM BELYSNING PÅ INFARTEN TILL LÖKENESKOGEN SAMMANFATTNING Förslagsställaren önskar att infarten till Lökeneskogen blir upplyst då infarten upplevs som mörk och lätta att missa. Kommunfullmäktige remitterade den 20 november medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2025-10-21 Kommunfullmäktiges protokoll 2025-11-20 § 154 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2025-12-22 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag men med följande tillägg av informationstext: ”Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver.” 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - B O fö r r E d sl f S a ö g L ra e U t n o d T c e S h n G f f i r n å Å n g e N a r r G a o t m t s k å o ä m r m fa u ll n et s . t yrelsen kan besluta enligt det egna Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget då belysning vid infarten till Lökeneskogen inte finns i investeringsbudgeten. Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 76 DNRKS/2025:650 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM NY GÅNG- OCH CYKELBANA FÖR ÖKAD TRYGGHET FÖR BARN SOM SKA TA SIG TILL VIKSTASKOLAN SAMMANFATTNING Förslagsställaren föreslår att se över möjligheten till att anlägga en ny gång- och cykelväg från Monkorset till infarten till viadukten mot Vikstaskolan. Kommunfullmäktige remitterade den 20 november medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2025-11-01 Kommunfullmäktiges protokoll 2025-11-20 § 155 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2025-12-22 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag men med följande tillägg av informationstext: ”Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver.” Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige avslår medborgarförslag då nyanläggning av gång- och cykelväg från Monkorset till viadukten mot Vikstaskolan inte är en prioriterad investering. Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 77 DNRKS/2025:652 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM VÄGBULA ELLER FARTKAMERA VID ÖVERGÅNGSSTÄLLET PÅ STORGATAN VID SANNERUDSKYRKAN SAMMANFATTNING Förslagsställaren anger att hastighetsgränsen om 40 km/h utanför Sannerudskyrkan inte respekteras av biltrafiken. Förslagsställaren föreslår att en vägbula anläggs alternativt att en fartkamera placeras ut. Kommunfullmäktige remitterade medborgarförslaget den 20 november till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2025-11-02 Kommunfullmäktiges protokoll 2025-11-20 § 156 Barnchecklista 2026-02-03 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-03 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag men med följande tillägg av informationstext: ”Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - k l h ä o a m m n n t m e a r u i f n ö n g r f s e u l n l a l m g a v t ä i m k ll t k e ig d o e m b b o e m r r g e u a d n r n f f u ö in r ll g s m l e a n ä g k s s t a k ig r a b e s , e k t v e e a . r f B e ra f e t m r e e r ö d b v n e e i s r n l . g u ” e t n fa k t o ta m s m om er h a u tt r Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget anses besvarat då förvaltningen har planerat att under 2026 utreda möjligheten att sänka hastigheten på hela sträckan från Lersättersmotet till lilla rondellen vid storgatan. Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 78 DNRKS/2025:653 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM FORTSATT BELYSNING PÅ VATTENTORNET ÄVEN EFTER ATT ARBETET BLIR KLART SAMMANFATTNING Förslagsställaren önskar att arbetsbelysningen på vattentornet behålls då vattentornet ses som ett fint blickfång i Kil. Kommunfullmäktige remitterade den 20 november medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2025-11-03 Kommunfullmäktiges protokoll 2025-11-20 § 157 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2025-12-22 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag men med följande tillägg av informationstext: ”Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver.” 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget anses besvarat då vattentornet Mon kommer, i viss mån, att belysas. Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 79 DNRKS/2025:665 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM ATT KOMMUNEN SKA ANVÄNDA SIG AV APPEN CROWDSORSA ELLER LIKNANDE APP FÖR ATT TA HJÄLP AV ALLMÄNHETEN ATT BEKÄMPA INVASIVA ARTER SAMMANFATTNING Förslagsställaren anger att det finns kommuner som använder mobilappen Crowdsorsa för bekämpning av invasiva arter och föreslår att kommunen ska införa denna eller liknande app. Kommunfullmäktige remitterade den 20 november medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2025-11-02 Kommunfullmäktiges protokoll 2025-11-20 § 158 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-02 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag men med följande tillägg av informationstext: ”Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - k l h ä o a m m n n t m e a r u i f n ö n g r f s e u l n l a l m g a v t ä i m k ll t k e ig d o e m b b o e m r r g e u a d n r n f f u ö in r ll g s m l e a n ä g k s s t a k ig r a b e s , e k t v e e a . r f B e ra f e t m r e e r ö d b v n e e i s r n l . g u ” e t n fa k t o ta m s m om er h a u tt r Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget då det inte finns utrymme i beslutad budget under 2026 för att införa appen Crowdsorsa. Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 80 DNRKS/2025:714 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM BUSSHÅLLPLATS NÄRMARE SUNNANÅ SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren ser viss problematik att ta sig från Sunnanå till resecentrum alternativt till Willys som blir närmaste hållplatserna i Kils centrum. Förslagsställaren föreslår att det anläggs en busshållplats närmare Sunnanå för att bidra till hållbar utveckling. Kommunfullmäktige remitterade den 18 december medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2025-11-23 Kommunfullmäktiges protokoll 2025-12-18 § 177 Barnchecklista 2026-01-02 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-02 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag men med följande tillägg av informationstext: ”Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - k l h ä o a m m n n t m e a r u i f n ö n g r f s e u l n l a l m g a v t ä i m k ll t k e ig d o e m b b o e m r r g e u a d n r n f f u ö in r ll g s m l e a n ä g k s s t a k ig r a b e s , e k t v e e a . r f B e ra f e t m r e e r ö d b v n e e i s r n l . g u ” e t n fa k t o ta m s m om er h a u tt r Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget anses besvarat då förvaltningen för dialog med Värmlandstrafik gällande x-linjen. Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkomna engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 81 DNRKS/2025:445 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM RONDELL MED ÖVERGÅNGSSTÄLLE VID DALLIDEN- VÄSTRA STENÅSENKORSET (ÅTERREMITTERAT) SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren anger att korsningen Dalliden/västra Stenåsen är trafikerad, många chansar att bara köra ut och skolbarn springer över korset för att ta sig till busshållplats på andra sidan vägen. Förslagsställaren önskar en rondell med övergångsställe i korset. Kommunfullmäktige remitterade den 29 september medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktige återremitterade den 29 januari ärendet till kommunstyrelsen för komplettering av uppgift om hur gångtrafiken förhåller sig på sträckan. Förvaltningen har skrivit ett kompletterande pm i ärendet. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2025-06-24 Kommunfullmäktiges protokoll 2025-09-25, § 108 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2025-11-13 Kommunstyrelsens protokoll 2026-01-13, § 20 Kommunfullmäktiges protokoll 2026-01-29, § 10 Förvaltningens pm 2026-02-12 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens tidigare förslag. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - B O fö r r E d sl f S a ö g L ra e U t n o d T c e S h n G f f i r n å Å n g e N a r r G a o t m t s k å o ä m r m fa u ll n et s . t yrelsen kan besluta enligt det egna Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att besvara medborgarförslaget: En trafikutredning gjordes 2023, denna utredning visade då att belastningskapaciteten ligger under gränsvärdet för att kommunen behöver bygga om korset. För närvarande har arbete påbörjats med en ny detaljplan i anslutning till denna korsning samtidigt som en privat företagare arbetar med en utveckling av handelsområde i närheten. Som ett led i det pågående detaljplanearbetet behöver sannolikt en ny trafikutredning utföras. Kommunfullmäktige har vidare tillsatt en kommunfullmäktigeberedning med uppdrag att se över de spelregler som ska gälla efter valet i september 2026. I detta uppdrag ingår även att se över hur medborgarförslag kan hanteras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt. Det inkommande engagemanget från kommunens invånare är värdefullt och många medborgarförslag innehåller goda idéer som kommunen vill ta tillvara. Medborgarförslag är också en viktig del av den lokala direktdemokratin. Samtidigt kan kommunen inte föregripa kommunfullmäktigeberedningens arbete. Beredningen kommer att lämna förslag till kommunfullmäktige, varefter beslut fattas om hur hanteringen av medborgarförslag ska ske framöver. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 82 DNRKS/2026:128 FÖRSÄLJNING AV STORA KIL 1:10 (ÖVERLIGGAREN) SAMMANFATTNING Enligt tidigare uppdrag från Kommunstyrelsen har förvaltningen lagt ut Stora Kil 1:10, Överliggaren, Vattugatan 2, 665 30 Kil, till försäljning genom mäklare. Efter genomförd budgivning är högsta bud 1 650 000 kronor. Förvaltningen föreslår att fastigheten säljs till Jan-Christer Nilsson eller denne tillhörigt bolag för en köpeskilling om 1 650 000 kronor. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll § 166, 2023-06-07 Värdeutlåtande 2025-03-28 Budgivningslista 2026-01-27 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-06 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att sälja Stora Kil 1:10 (Överliggaren) till Jan-Christer Nilsson eller denne tillhörigt bolag för en köpeskilling om 1 650 000 kronor. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 83 DNRKS/2026:217 AVFALLSTAXA 2026 SAMMANFATTNING Vid budgetarbetet i Kils Återvinning AB inför 2025 har ett underskott konstaterats för den taxefinansierade verksamheten på grund av ökade kostnader i huvudsak för insamling och behandling av avfall. Vd fick i uppdrag 2025-11-11 att ta fram en avfallstaxa för att balansera budget för verksamheten. Totalt behövs ca 1 700 000 kronor i ökade nettointäkter för att balansera resultatet. Detta innebär en generell höjning av avfallstaxorna med ca 13 %. Det finns ett förslag framtaget, där grundavgifterna höjs med ca 6 % och rörlig avgift med samtliga taxor höjs i snitt ca 20 %. Anledningen till obalansen i budget är ökade kostnader är främst insamling av farligt avfall samt textil var gäller grundavgift. Den främsta orsaken för höjning av den rörliga avgiften beror på ökade entreprenadkostnader för sophämtningen. Styrelsen för Kils Återvinning AB behandlar ärendet den 24 februari. Förslag till beslut är att styrelsen godkänner föreslagen avfallstaxa samt skickar förslaget för beredning i kommunstyrelsen och godkännande av kommunfullmäktige. HANDLINGAR I ÄRENDET Vd:s tjänsteskrivelse 2026-02-13 Förslag till avfallstaxa Protokoll från styrelsen i Kils Återvinning AB 2026-02-24, § 8 Bilaga 1 Förslag avfallstaxa 2026, uppdaterad 2026-03-03 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-21 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige godkänner avfallstaxan 2026, enligt bilaga, att träda ikraft den 1 april 2026. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer Förslag KÅAB 2026- 02-24, § 8 Förslag KS 2026-03- 03, § 83 Avfallstaxa Kils kommun Beslutat av: fullmäktige i Kils kommun 2026-XX-XX KÅAB: 2026:16 KF: 202X:XX KS: 202X:XX Datum: [Klicka här och skriv datum] 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Dessa avgifter har kommunen beslutat med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken. Taxan gäller för all hantering av avfallsfraktioner som omfattas av kommunalt ansvar och kommunens ansvar för borttransport enligt 15 kap. miljöbalken. Ändringar av taxan beslutas av kommunfullmäktige. Kils Återvinning AB har rätt att besluta om mindre justeringar av taxan samt att besluta vilken avgift som ska gälla när taxan i övrigt saknar tillämplig bestämmelse om avgift. För kommunens avfallshantering gäller bestämmelserna i miljöbalken, avfallsförordningen, andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken samt kommunens föreskrifter om avfallshantering. 1.1 INLEDNING Avgifterna i avfallstaxan är uppbyggd av en grundavgift, hämtningsavgift, tilläggsavgifter inklusive miljöstyrande påslag eller avdrag. Grundavgift ska betalas av samtliga fastighetsinnehavare, d.v.s. för alla en- och tvåbostadshus, fritidshus, alla lägenheter i flerbostadshus. För flerfamiljshus ingår grundavgift i hämtningsavgiften för varje hushåll. Insamling av avfall från fastighetsägarens yrkesmässiga verksamhet ingår inte i grundavgiften. och alla verksamheter där det uppstår kommunalt avfall. Verksamheter betalar inte grundavgift och måste där med erlägga avgift på ÅVC, se renhållarens anvisningar. Grundavgiften finansierar kostnader för bland annat återvinningscentral, miljöstationer och insamlingsskåp, hantering av avfallsfraktioner med lättillgängliga insamlingssystem, administration, planering, information, kundtjänst och löner. Avgiften fördelas mellan kundgrupperna efter bedömt nyttjande. Hämtningsavgiften är beroende av vilken behållarvolym och hämtningsintervall fastighetsägaren har valt. Avgiften finansierar hämtningskostnader såsom kostnader för behållare, fordon, bränsle och löner. Avgiften ska även täcka behandlingskostnader samt omlastnings- och transportkostnader. Tilläggstjänster är de tjänster som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret men som inte nyttjas av taxekollektivet som helhet. Avgiften är utöver grund- och hämtningsavgift. Avgiften debiteras de som har ett sådant abonnemang eller som har beställt tömning. Taxan är miljöstyrande och ska bidra till att målen i avfallsplanen uppnås. Miljöbalkens 27 kap. 5 § ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Taxan ska: 5 • 􀁸 vara miljöstyrande • 􀁸 ge kunden valfrihet • 􀁸 vara rättvis • 􀁸 stimulera en god arbetsmiljö • 􀁸 vara tydlig och enkel att förstå och kommunicera 1.2 DEFINITIONER Renhållaren: Den avfallshantering som omfattas av kommunens renhållningsansvar utförs av den eller de som kommunen anlitar för ändamålet, nedan kallad renhållaren. I detta fall Kils Återvinning AB. Behållare: innefattar kärl eller annan anordning för uppsamling av kommunalt avfall. Hushåll: är lägenhet för boende i en- och tvåbostadshus, flerbostadshus eller fritidshus. Entreprenören: Den eller de som renhållaren anlitar för insamling av kommunalt avfall. Fastighetsinnehavare: Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastigheten. Kommunalt avfall: Kommunalt avfall i denna taxa definieras enligt 15 kap. 3 § miljöbalken. Kommunalt ansvar: Kommunalt ansvar i denna taxa definieras enligt 15 kap. 20 § Miljöbalken. Grovavfall: Kommunalt avfall som är så tungt och skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Exempel på detta kan vara möbler, vitvaror och gamla cyklar. Restavfall: är avfall som inte är farligt avfall och som inte går att återanvända eller återvinna på annat sätt än genom förbränning. Det är alltså det som blir kvar när du har sorterat ut farligt avfall, elektronikavfall, läkemedel, matavfall, tidningar och förpackningar av papper, plast, metall och glas. Matavfall: här avses lätt nedbrytbart biologiskt avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök mm och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som separerats från övrigt 6 kommunalt avfall för centralt omhändertagande eller hemkompostering, egentligen biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall Delat abonnemang: innebär att flera abonnenter efter anmälan till renhållaren, delar på nyttjandet av en eller flera behållare med regelbunden hämtning och bestämt hämtningsintervall. Verksamhetsavfall: Avfall som uppkommer i verksamheten. Observera att i verksamheten kan det även uppkomma kommunalt avfall, som exempelvis i kök och toaletter. Budning: är när beställning görs inför varje enskild hämtning och avgift betalas per hämtning. Farligt avfall: Sådant avfall som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 4 till avfallsförordningen (2020:614). Exempel på farligt avfall kan vara lösningsmedel, färgrester och bekämpningsmedel. Insamling av avfall: Uppsamling, sortering eller omlastning av avfall för vidare transport. Hantering av avfall: Med hantera avfall avses att samla in, transportera, återvinna, bortskaffa eller ta annan fysisk befattning med avfall, eller vidta åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare. Småhus, en- och tvåbostadshus: Till småhus räknas samtliga fastigheter som taxeras som småhus och som är inrättade med en eller två bostäder. Detta gäller även fritidshus som används som permanentbostad eller med behov av hämtning året runt. Fritidshus: Till fritidshus räknas samtliga fastigheter som taxeras som småhus och som inte används som permanentbostad. Flerfamiljshus: Till flerfamiljshus räknas fastigheter som är inrättad för boende i tre lägenheter eller fler och som huvudsakligen nyttjas som permanentboende. Verksamhet: Övriga fastigheter, utöver en- och tvåbostadshus, flerfamiljshus och fritidshus, där det uppkommer avfall jämförligt med kommunalt avfall. Exempel på verksamheter är företag, skolor, föreningar, handlare, restauranter och institutioner. 1.3 BETALNING Fakturering sker per månad, kvartal eller år beroende på avgift. Fastighetsinnehavaren är betalningsskyldig enligt denna taxa och ska ha abonnemang för en och tvåbostadshus samt fritidshus. Flerfamiljshus och verksamheter skall ha behovsstyrd avfallshantering, samt beställa tilläggstjänster, 7 utifrån behov som uppstår på fastigheten. Undantaget är obebyggda fastigheter som inte används på sådant sätt att kommunalt avfall uppstår. Betalningsskyldighet gäller även vid de tillfällen då avfall inte har kunnat hämtas, på grund av att avfallsbehållaren inte varit tillgänglig vid hämtningstillfället, inte använts sedan föregående hämtningstillfälle eller varit placerad på annat sätt än det i abonnemanget specificerade sättet. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till renhållaren eller den kommunen vid var tid anger som mottagare. Vid byte av tjänst sker ändring av avgiften vid tidpunkt för bytet. Fakturor kan efter överenskommelse mellan fastighetsinnehavaren och renhållaren, ställas till nyttjanderättshavare. Fastighetsägaren är dock alltid ytterst ansvarig för att betalning sker enligt dessa bestämmelser. Nyttjanderättshavaren ska godkännas av renhållaren. Renhållaren har rätt att besluta att avgiftsskyldigheten ska återgå till fastighetsinnehavaren om nyttjanderättshavaren inte fullgör sina skyldigheter gentemot renhållaren eller avflyttar från fastigheten. Även den som genomför tillfällig verksamhet, på egen eller annans fastighet, är avgiftsskyldig för den tid som den tillfälliga verksamheten pågår. Betalas inte debiterad avgift inom tid som anges på fakturan skickas en påminnelse. Dröjsmålsränta utgår enligt gällande räntelag från den dag betalning skulle ha inkommit. Därefter utgår krav enligt gällande inkassolag, vilket medför ytterligare kostnad för den enskilde. Anmärkning mot faktura ska lämnas inom åtta (8) dagar. Debitering av hämtningsavgift för slamabonnemang sker normalt vid det faktureringstillfälle som kommer inom cirka två månader efter genomförd hämtning. Debitering av avgifter för verksamheter kan ske oftare. 8 2 ABONNENTTYPER Dessa typer av abonnenter finns i kommunen: • Småhus som är permanentbostäder med eller utan egen varmkompost • Fritidshus med eller utan egen varmkompost • Flerfamiljshus • Verksamheter med kommunaltavfall 2.1 ABONNEMANGSTYPER För småhus (året runt) och fritidshus (1 juni t.o.m. 30 september) finns två olika typer av abonnemang: • Småhus/fritidshusabonnemang – 140 l kärl för matavfall med tömning varannan vecka, (9 ggr) samt 240 l kärl för restavfall med tömning var fjärde vecka (5 ggr). • Småhus/fritidshusabonnemang med kompost – varmkompost som anmälts till myndighetsnämnden samt 240 l kärl för restavfall med tömning var fjärde vecka (5 ggr). För flerfamiljshus och verksamheter finns inga abonnemang utan kärluppsättning, storlek och hämtningsfrekvens bestäms utifrån behov. 2.2 FÖRÄNDRING AV ABONNEMANGSTYP • Ändring av abonnemang gäller från det datum renhållningsentreprenören tagit in/ställt ut kärl. • Fastighetsinnehavare har avgiftsskyldighet till dess att en skriftlig anmälan om byte av fastighetsinnehavare har lämnats till kommunen. • Förändring av plats, läge eller utformning av hämtningsplats ska ske i samråd med renhållhållaren. 9 3 GROVAVFALL Kostnaderna för grovavfall från hushåll samt kyl- och frysskåp och övriga elektriska och elektroniska produkter som, av hushållet, lämnas sorterat till Lersätters återvinningscentraler täcks normalt av grundavgiften för hushåll. För större volymer grovavfall, osorterat avfall och vissa särskilda avfallsslag som inte inryms i begreppet kommunalt avfall tas avgift ut enligt renhållarens anvisningar. Avgifter för övrigt avfall som inte inryms inom begreppet kommunalt avfall tas ut enligt vad som gäller för företags verksamhetsavfall. 10 4 FARLIGT AVFALL Kostnaderna för hushållens farliga avfall som, av hushållet, lämnas till kommunens återvinningscentral eller i miljöstationer/insamlingsskåp täcks av grundavgiften för hushållen. Avgifter för farligt avfall som inte inryms inom begreppet kommunalt avfall tas ut enligt vad som gäller för företags verksamhetsavfall. 11 5 EXTRA TJÄNSTER Pris för extra renhållningstjänster framgår av renhållningstaxan. Extra kärl - Hushåll som har behov av fler kärl för restavfall eller matavfall. Extra tömning - Extra tömning av kärl vid fastigheten utöver ordinarie hämtning. Avgift för extra tömning kan även utgå vid felsortering i kärl. Byte av kärl - Vid byte av kärlstorlek eller ändring av abonnemangsform utgår en avgift. Ingen avgift tas ut i samband med ägarbyte av fastighet. Draghjälp - Vid särskilda medicinska behov kan kärl hämtas i direkt anslutning till fastighet mot avgift, entreprenören avgör vad som är rimligt avstånd för draghjälp. Fastighetsinnehavaren skall på renhållarens anmodan kunna uppvisa giltigt läkarintyg som beskriver att förflyttning av kärl ej kan utföras av fastighetsinnehavaren. Latrinkärl - Latrinkärl köps av Kils Återvinning AB på återvinningscentralen. Endast kärl som är märkta av Kils Återvinning AB får avlämnas för omhändertagande av latrin. I priset för ett kärl ingår hämtning och behandling av latrinen. Grov-, bygg- och rivningsavfall: är stora skrymmande föremål som inte ska läggas i kärlet för restavfall. Bygg- och rivningsavfall som producerats i en yrkesmässig verksamhet omfattas ej av kommunalt ansvar. Exempel på grovavfall är: möbler, barnvagnar, stora leksaker, kyl- och frys, cyklar, badkar, diskbänkar, skottkärror, trädgårdsmöbler. Exempel på bygg och rivningsavfall är: trä, gips, golv, betong, tjärpapp. Hushållen kan kostnadsfritt lämna sitt grov-, bygg- och rivningsavfall på kommunens återvinningscentral förutsatt att det inte uppstått i yrkesmässig verksamhet. Om man inte själv kan lämna sitt grovavfall eller bygg och rivningsavfall under kommunalt ansvar på återvinningscentralen kan man beställa hämtning mot en avgift (se 7.5 Extra avfallstjänster ). Hämtning beställs hos kundtjänst, hämtning sker inom 5 dagar). • Bor man i villa hämtas grov- bygg- och rivningsavfallet vid fastighetsgräns eller på annan överenskommen plats. • Boende i flerfamiljshus skall beställaren vara på plats och visar vad som ska hämtas och vart det finns. grov- bygg- och rivningsavfallet ska hämtas i markplan och vid fastighetsgräns • Grov- bygg- och rivningsavfallet ska sorteras enligt renhållningsföreskiften och hållas åtskilt från annat avfall. 12 Trädgårdsavfall: Trädgårdsavfall är avfall från trädgårdar och parker. Det kan vara gräs, löv, växtdelar, mindre träd, blommor och buskar. Trädgårdsavfall komposteras eller blir till energi genom förbränning. Om man inte själv kan lämna sitt trädgårdsavfall på återvinningscentralen kan man beställa hämtning mot en avgift (se 11. Extra avfallstjänster ). Vegetabiliska oljor och fetter: Vegetabiliska oljor och fetter som uppkommer vid matlagning i hushållet ska lämnas på återvinningscentralen. Om man inte själv kan lämna sina vegetabiliska oljor eller fett på återvinningscentralen kan man beställa hämtning mot en avgift (se 11. Extra avfallstjänster ). För att hämtning av bygg & rivnings-, grov-, trädgårdsavfall samt vegetabiliska oljor eller fetter ska genomföras måste det finnas ett renhållningsabonnemang på fastigheten. För boende i flerfamiljshus ska beställning ske via fastighetsägaren. 13 6 AVGIFTER VID DISPENSER OCH UNDANTAG 6.1 VARMKOMPOST Hushåll som önskar varmkompostera sitt matavfall i stället för att källsortera det i kärl från Kils Återvinning AB ska anmäla detta till myndighetsnämnden, Kils kommun. När Kils Återvinning AB får besked om beviljad anmälan sker ändring av abonnemangsform. Rabatt utgår inte för varmkompostering. 6.2 GEMENSAM AVFALLSBEHÅLLARE Två angränsande fastighetsinnehavare (småhus- och fritidshusabonnenter) kan efter ansökan mot en avgift hos myndighetsnämnden medges rätt att använda gemensamma kärl. När Kils Återvinning AB får besked om beviljad delning sker ändring av abonnemangsform. Detta gäller för att få använda gemensamma kärl: • Fastigheterna ska vara angränsande (enligt de renhållningsföreskrifterna ). • Hushållen får tillsammans bestå av högst 4 personer och avfallsmängden får inte uppgå till mer än att det ryms i kärlen avsedda för småhusabonnemang. • Den ena fastigheten ska stå som värdfastighet och ansvarar då för kärlen. • Om värdfastigheten har varmkompost måste även den medsökande anmäla varmkompost. • Båda hushållen ska betala grundavgift, men delar på den rörliga avgiften. • Om en permanentboende delar med ett fritidshus gäller delningen av den rörliga avgiften endast under fritidshusperioden (1 juni-30 september). 6.3 GEMENSAMMA AVFALLSGÅRDAR Om samtliga villaägare inom ett villakvarter i detaljplanerat område eller samtliga ägare inom en samlad bebyggelse kommer överens om gemensam hämtningsplats av kommunalt avfall, kan detta beviljas efter skriftlig ansökan hos myndighetsnämnden. En gemensam avfallsgård tillämpar renhållningstaxa per kärl på samma sätt som flerfamiljshus. 6.4 ABONNENTER MED BEFRIELSE FRÅN HÄMTNING AV AVFALL Fastighetsinnehavare som befriats från skyldigheten att lämna kärlavfall för borttransport via kommunens renhållningsentreprenör ska betala grundavgift men befrias från den rörliga avgiften. Befrielse ska sökas hos myndighetsnämnden, Kils kommun. När Kils Återvinning AB får besked om beviljad befrielse sker ändring av abonnemangsform. 14 6.5 ABONNENTER MED UPPEHÅLL I HÄMTNING Uppehåll i hämtning av kommunalt avfall är en tillfällig lösning när fastigheten står obebodd eller outnyttjad under en period på minst 4 månader och max 1 år. Uppehåll ska anmälas till Kils Återvinning AB senast 6 veckor innan det ska börja gälla. Fastighetsinnehavare med uppehåll i hämtning debiteras grundavgift men ingen rörlig avgift under den period som uppehållet gäller. 6.6 FELSORTERING Vid felsortering har renhållaren rätt att ta ut en felsorteringsavgift. Felsorterat avfall är allt sådant avfall som inte sorteras ut rätt i enlighet med kommunens renhållningsföreskrifter. Utebliven sortering jämställs med felsortering. Detta sker dock först efter att fastighetsinnehavaren fått aviseringar, totalt tre stycken per kärl, från renhållaren om att felsortering har noterats enligt följande rutiner: 1. Entreprenörens insamlingspersonal noterar att fastighetsinnehavaren/ nyttjanderättshavare har sorterat avfall fel i något av renhållarens utställda kärl för avfall (första felsortering) och entreprenörens insamlingspersonal meddelar detta till administratör hos renhållaren. 2. Renhållaren skickar ett brev till fastighetsinnehavaren om att felsortering av avfall har noterats och meddelar att om felsortering upptäcks vid nästkommande tömningar, inom 6 månader från det datum som första felsorteringen noterades, så kommer en felsorteringsavgift debiteras enligt gällande taxa. 3. Entreprenörens insamlingspersonal meddelar renhållaren om eventuell fortsatt felsortering (andra felsorteringen). Nytt brev skickas till fastighetsinnehavaren om att felsortering återigen har skett, och om felsortering upptäcks vid ett tömningstillfälle till, inom 6 månader från första notering om felsortering, meddelas fastighetsinnehavaren och felsorteringsavgift krävs enligt gällande taxa. 4. Om inte felsorteringen upphör(tredje felsorteringen) skickas ett nytt brev ut med ett beslut att fastighetsinnehavaren kommer att debiteras en felsorteringsavgift enligt gällande taxa. 5. Om fortsatt felsortering noteras, inom 6 månader från första notering om felsortering, kommer fastighetsinnehavaren debiteras en felsorteringsavgift enligt gällande taxa vid varje tömningstillfälle. 6. När ingen notis om felsortering inträffat på 6 månader börjar rutinen om från steg 1 och nästa felsortering räknas som första felsortering. 15 6.7 VERKSAMHETER MED KOMMUNALT AVFALL OCH JÄMFÖRLIGT AVFALL Avfall från verksamheter, som är jämförligt med kommunalt avfall ska hämtas av Kils Återvinning AB:s renhållningsentreprenör. Kärlstorlek och tömningsintervall beror på mängden avfall som uppstår från verksamheten. 16 7 TAXETABELLER 7.1 AVGIFTER FÖR SMÅHUS OCH FRITIDSHUS Taxa från 2025-04-01 BENÄMNING TAXEKOD PRIS I KR/ÅR INKL. MOMS Småhusabonnemang med utsortering 3 083 2 770 av matavfall - grundavgift GRUND 1 825 1 722 - rörlig avgift SMÅ 1258 1048 Småhusabonnemang med 3 083 2 770 varmkompost - grundavgift GRUND 1 825 1 722 - rörlig avgift 1258 SMÅBU/BI 1048 Extra kärl 1 401 - 140 liters för matavfall SX2V140 750 751 - 240 liters för restavfall SX4V240 650 650 Fritidshusabonnemang utsortering av 1 342 1 124 matavfall (1/6-30/9) - grundavgift 723 682 GRUNDSOM - rörlig avgift 619 442 SOM Fritidshusabonnemang 1 342 1 124 (1/6-30/9) med varmkompost - grundavgift GRUNDSOM 723 682 - rörlig avgift SOMB 619 442 17 7.2 AVGIFTER FÖR FLERFAMILJSHUS OCH SOMMARAVFALLSGÅRDAR Obs! Tömning 1 och 2 ggr/vecka är främst avsett för verksamheter FLERFAMILJSHUS TAXA 2025-04-01 Benämning TAXEKOD Pris i kr/år Pris i kr/år exkl. moms exkl. moms Kärl och tömningsfrekvens för utsorterat matavfall 140 liter veckovis tömning FM1V140 3 676 3063 140 liter 2-veckorstömning FM2V140 1 802 1575 Kärl och tömningsfrekvens för utsorterat restavfall 240 liter veckovis tömning FB1V240 6 928 5 773 240 liter 2-veckorstömning FB2V240 3 817 3181 240 liter 4-veckorstömning FB4V240 2 120 1 767 370 liter tömning 2 ggr/vecka FB2GV370 16 964 14137 370 liter veckovis tömning FB1V370 10 320 8 600 370 liter 2-veckorstömning FB2V370 5 654 4712 370 liter 4-veckorstömning FB4V370 3 252 2710 660 liter veckovis tömning FB1V660 16 964 14137 660 liter 2-veckorstömning FB2V660 9 613 8011 660 liter 4-veckorstömning FB4V660 5 089 4241 8 m3 container veckovis tömning CONT8m3 94 248 78 540 Kärl och tömningsfrekvens för sommaravfallsgårdar 140 liter 2-veckorstömning matavfall SAM2V130 722 516 240 liter 4-veckorstömning utsorterat restavfall SAB4V240 1 492 1066 370 liter 4-veckorstömning utsorterat restavfall SAB4V370 2 121 1515 18 7.3 AVGIFTER FÖR NÄRINGSVERKSAMHETER Obs! Tömning 1 och 2 ggr/vecka är främst avsett för verksamheter NÄRINGSVERKSAMHETER TAXA FRÅN 2025-04-01 Benämning TAXEKOD Pris i kr/år Pris i kr/år exkl. moms exkl. moms Kärl och tömningsfrekvens för matavfall 140 liter veckovis tömning NM1V140 3 500 2 917 140 liter 2-veckorstömning NM2V140 1 751 1 459 140 liter tömning 2 ggr/vecka NM2GV140 6 598 5 498 240 liter veckovis tömning NM1V240 6 732 5 610 240 liter tömning 2 ggr/vecka NM2GV240 11 310 9 425 Kärl och tömningsfrekvens för restavfall 240 liter veckovis tömning NB1V240 6 598 5 498 240 liter 2-veckorstömning NB2V240 3 635 3029 240 liter 4-veckorstömning NB4V240 2 020 1 683 240 liter tömning 2 ggr/vecka NB2GV240 10 771 8 976 370 liter veckovis tömning NB1V370 9 829 8 191 370 liter 2-veckorstömning NB2V370 5 386 4 488 370 liter 4-veckorstömning NB4V370 3 097 2 581 370 liter tömning 2 ggr/vecka NB2GV370 16 157 13 464 660 liter veckovis tömning NB1V600 16 157 13 464 660 liter 2-veckorstömning NB2V600 9 156 7 630 660 liter 4-veckorstömning NB4V660 4 847 4 039 660 liter tömning 2 ggr/vecka NB2GV660 26 928 22 440 8 m3 container veckovis tömning CONT8m3 94 248 78 540 19 7.4 FASTIGHETSNÄRA INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR Taxor nedan gäller endast för flerfamiljshus och samlokaliserade verksamheter enligt Avfallsförordning (2020:614) och Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Dimensionering av kärlsammansättning skall ske i samråd med fastighetsägaren. Renhållaren har beslutande rätt vid dimensionering av kärlsammansättning per fastighet. TAXA FRÅN INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR FRÅN FLERFAMILJSHUS 2024-01-01 Benämning TAXEKOD Kärl och tömningsfrekvens för utsorterat papper och Pris i kr/år Pris i kr/år förpackningsavfall exkl moms exkl moms Pappersförpackningar 370 liter veckovis tömning FV1PF370 250 200 370 liter 2-veckorstömning FV2PF370 200 150 370 liter 4-veckorstömning FV4PF370 250 200 370 liter 8-veckorstömning FV8PF370 150 150 660 liter veckovis tömning FV1PF660 250 200 660 liter 2-veckorstömning FV2PF660 200 150 660 liter 4-veckorstömning FV4PF660 250 200 660 liter 8-veckorstömning FV8PF660 150 250 Plastförpackningar 370 liter veckovis tömning FV1PL370 250 200 370 liter 2-veckorstömning FV2PL370 200 150 370 liter 4-veckorstömning FV4PL370 250 200 370 liter 8-veckorstömning FV8PL370 150 150 660 liter veckovis tömning FV1PL660 250 200 660 liter 2-veckorstömning FV2PL660 200 150 660 liter 4-veckorstömning FV4PL660 250 200 660 liter 8-veckorstömning FV8PL660 150 250 Returpapper 190 liter veckovis tömning FV1RP190 300 250 190 liter 2-veckorstömning FV2RP190 250 200 190 liter 4-veckorstömning FV4RP190 200 150 190 liter 8-veckorstömning FV8RP190 150 100 Metallförpackningar 190 liter veckovis tömning FV1MF190 450 400 190 liter 2-veckorstömning FV2MF190 350 300 190 liter 4-veckorstömning FV4MF190 250 200 190 liter 8-veckorstömning FV8MF190 200 150 Ofärgat glas 190 liter 2-veckorstömning FV2OG190 350 300 190 liter 4-veckorstömning FV4OG190 250 200 190 liter 8-veckorstömning FV8OG190 200 150 Färgat glas 190 liter 2-veckorstömning FV2FG190 350 300 190 liter 4-veckorstömning FV4FG190 250 200 190 liter 8-veckorstömning FV8FG190 200 150 20 7.5 EXTRA AVFALLSTJÄNSTER Taxor är angivna inklusive moms. TYP AV TJÄNST TAXEKOD KR (INKL MOMS) KR Extra tömning restavfall och matavfall kr/kärl och EXTÖMN 180 170 tillfälle Byte, ut/inhämtning av kärl kr/kärl och tillfälle UT/IN 413 460 Draghjälp kr/år (endast privatpersoner med medicinska DRAGHJÄLP 360 360 skäl) Hämtning Extra säck kr / st LÖSTAV 357 337 Latrinkärl kr/kärl LATRIN 713 673 Hämtning Grov- bygg- och rivningsavfall kr 0-2 m3* 1 650 1 650 Hämtning Grov- bygg- och rivningsavfall kr > 2 m3* 1 100/m3 1 100/m3 Tvätt av kärl kr/kärl och tillfälle 400 400 Hämtning Trädgårdsavfall kr 0-2 m3* 1 650 1 650 Hämtning Trädgårdsavfall > 2 m3* 1100 /m3 1100 /m3 Hämtning Vegetabiliska oljor eller fett 0-5 liter 550 kronor 550 kronor Hämtning Vegetabiliska oljor eller fett > 5 liter 110 /liter 110 /liter *Avser löskubikmeter 7.6 FELSORTERINGSAVGIFT Alla invånare är enligt lag skyldiga att sortera sitt avfall. Syftet är att möjliggöra en miljöriktig hantering där avfallet kan återanvändas eller materialåtervinnas i så stor utsträckning som möjligt. Även utebliven sortering utgör felsortering och medför extra avgift enligt tabellen nedan. FELSORTERINGSAVGIFT, PER KÄRL/BEHÅLLARE TAXEKOD KR (INKL MOMS) OCH TILLFÄLLE Felsorteringsavgift per kärl och tillfälle 1000 21 7.7 INSAMLINGSAVGIFTER ABP Före detta livsmedel avser butiksavfall av animaliskt ursprung kategori 3 enligt ABP-lagstiftningen. Högsta tillåtna intervall är 14 dagar. Schemaläggning och intervall kan förändras över tid för respektive utövare, och baseras på behovet. Till varje hämtning inkluderas en framkörningsavgift och ett hämtningspris per ton enligt tabell. AVGIFTER FÖR INSAMLING AV ANIMALISKA TAXEKOD KR (EXKL MOMS) BIPRODUKTER. Framkörningsavgift 2 079 Extra framkörning 3 117 Pris per ton 1 031 Förpackat ABP per ton 3 946 Livsmedel till destruktion per ton 9 178 22 8 TAXANS IKRAFTTRÄDANDE Denna avfallstaxa är antagen av kommunfullmäktige 2026-xx-xx att träda i kraft 2026-04-01 och ersätter därmed alla tidigare beslutade taxor och eventuella tillägg/ändringar till dessa. 23 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 84 DNRKS/2024:292 BILDANDE AV BOLAG FÖR VA-SAMVERKAN KARLSTADSREGIONEN SAMMANFATTNING Under år 2024 beslutade Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad att ingå en avsiktsförklaring i syfte att stärka samverkan inom den kommunala vatten- och avloppsverksamheten. I linje med avsiktsförklaringen utreddes möjliga former för en framtida samverkan. I juni 2025 fattade kommunerna inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet, där utredningen inriktades på samverkans i form av ett samägt aktiebolag för gemensam drift av VA- verksamheten. Det beslutades också om att kommunerna fortsatt ska äga sin VA-anläggning. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-21 Förslag ägardirektiv Förslag bolagsordning Förslag aktieägaravtal Förslag aktieöverlåtelseavtal LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag men med ändring av beslutspunkt 15 och 16 till följande lydelse: • (15) Förvaltningen i Kil får i uppdrag att, i dialog med övriga ägare, utreda ägardirektivets konsekvenser avseende drift, underhåll, förnyelse och utveckling av respektive ägares allmänna VA-anläggning. • (16) Förvaltningen i Kil får i uppdrag att, i dialog med övriga 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - ä in g n a e re fa , t u ta tr s e i d b a o ä l g a a g r e d ts ir u e p k p ti h v a e n ts d k li o n n g s a e r k . v enser avseende vad som Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Tillföra verksamhetsområde gata/park 3 000 000 kronor från och med 1 januari 2027 för att säkerställa och bibehålla nuvarande kvalité i kvarstående verksamheter. 2. Bolag för VA-samverkan, Karlstadsregionens Vatten AB, bildas enligt punkterna 3–11 nedan. 3. Förslag till bolagsordning godkänns. 4. Förslag till ägardirektiv godkänns. 5. Aktieägaravtal ingås enligt förslaget, med Hammarö, Forshaga och Karlstads kommuner. 6. Kils kommun köper 600 aktier av Karlstads kommun i enlighet med förslag till aktieöverlåtelseavtal. 7. [Anges senare] utses till Kils kommuns ledamot i bolaget för tiden fram till ordinarie bolagsstämma 2027. 8. [Anges senare] utses till Kils kommuns suppleant i bolaget för tiden fram till ordinarie bolagsstämma 2027. 9. [Anges senare] utses till Kils kommuns ombud på bolagsstämma i bolaget där beslut om bolagsordning och ägardirektiv samt att anmäla styrelse enligt val av respektive kommunfullmäktige. 10. Beslut enligt punkterna 2–10 ovan villkoras av att likalydande beslut enligt punkterna 2–5 fattas av kommunfullmäktige i Karlstads, Hammarös och Forshagas kommuner senast april 2026. 11. Verksamheten ska bedrivas från och med 1 januari 2027 eller den senare tidpunkt som samverkande parter kommer överens om. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - 12. K ve o r m ks m am un h s e t t y s r ö e v ls e e rl n å t u e p ls p e d a r n a t s a a l t i t e t n e l c i k gh n e a t med punkt 11. Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 13. Kils kommuns aktier i bolaget, motsvarande 600 000 kronor finansieras via likvida medel. 14. Kils kommuns andel av bolagets uppstartskostnader, 750 000 kronor finansieras genom skattekollektivet. 15. Förvaltningen i Kil får i uppdrag att, i dialog med övriga ägare, utreda ägardirektivets konsekvenser avseende drift, underhåll, förnyelse och utveckling av respektive ägares allmänna VA- anläggning. 16. Förvaltningen i Kil får i uppdrag att, i dialog med övriga ägare, utreda ägardirektivets konsekvenser avseende vad som innefattas i bolagets upphandlingar. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 85 DNRKS/2026:185 ÖVERSYN AV ÄGARDIREKTIV TILL SAMHÄLLSNYTTA I KIL AB SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige beslutade i maj 2020 om nuvarande ägardirektiv till moderbolaget Samhällsnytta i Kil AB. Förvaltningen föreslår nu att följande lydelser stryks ur ägardirektivet, då bolaget inte bedriver information och marknadsföring: • Punkt 7, sista stycket: ”Bolaget kan bedriva information och marknadsföring till gagn för medborgarna i Kils kommun.” • Punkt 8, punkt 2: ”Bolaget ska i samverkan med det omgivande samhället genom marknadsföring och information medverka till utveckling av kommunen.” HANDLINGAR I ÄRENDET Nu gällande ägardirektiv, beslutade av kommunfullmäktige 2020-05-28, § 72 Förslag till reviderade ägardirektiv för Samhällsnytta i Kil AB 2026-02-15 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-15 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att stryka följande lydelser i 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - ä re g v a i r d d e i r r a e d kt e i v ä e g t a t r i d ll i r S e a k m tiv h e ä t l , l s e n n y li t g ta t b i i K la il g A a: B och godkänna det Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 • Punkt 7, sista stycket: ”Bolaget kan bedriva information och marknadsföring till gagn för medborgarna i Kils kommun.” • Punkt 8, punkt 2: ”Bolaget ska i samverkan med det omgivande samhället genom marknadsföring och information medverka till utveckling av kommunen.” 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer ÄGARDIREKTIV Kommunstyrelsens förslag 2026-03-03, § 85 Ägardirektiv för Samhällsnytta i Kil AB Dessa ägardirektiv för Samhällsnytta i Kil AB, org. nr 556987-7136, nedan kallat bolaget, är godkända av kommunfullmäktige 28 maj 2020, § 72 19 mars 2026, § xx och fastställda av bolagsstämman 3 juni 2020 22 april 2026. ROLLER 1. BOLAGET SOM KOMMUNALT ORGAN Bolaget ingår som organ i den kommunala organisationen. Bolaget ska därför utföra sin verksamhet så att den långsiktigt bidrar till kommunens arbete för att främja utveckling och tillväxt inom kommunen. Det innebär bland annat att bolaget ska arbeta för kommunens vision ”Kil - på rätt spår”. Bolaget är moderbolag i den kommunala företagskoncernen. Bolaget utövar kommunens styrfunktion över dotterföretagen i de avseenden som följer av lag och utfärdade ägar- och, i förekommande fall, övriga, särskilda direktiv. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom a) gällande bolagsordning b) gällande ägardirektiv c) av fullmäktige och/eller kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv d) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. KOMMUNSTYRELSENS ROLL Kommunstyrelsen har i uppgift enligt 6 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) att ha uppsikt över verksamheten i bolaget. Kommunstyrelsen har också sin beredande funktion i ärenden som berör bolaget och där kommunfullmäktige har att fatta beslut. 3. KOMMUNFULLMÄKTIGES ROLL Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser a) bildande, förvärv eller försäljning av dotterföretag, utom vad avser bildande av dotterbolag i syfte att genomföra fastighetsförsäljning. b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet c) förvärv – oavsett om genom köp, emission eller på annat sätt - eller avyttring av aktie i aktiebolag eller andel i annan juridisk person, d) förvärv eller försäljning av fast egendom till ett värde överstigande 50 miljoner kronor, eller e) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Skulle olika meningar uppkomma i styrelsen om fråga är av sådant slag att den ska underställas fullmäktige ska samråd ske med kommunstyrelsen. STYRNING 4. GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR BOLAGETS OCH FÖRETAGSKONCERNENS VERKSAMHET Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen (2015:551) bolagets styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att förutsättningarna för uppfyllelse av bolagets ändamål och mål är bästa möjliga. Verksamheterna i företagskoncernen ska drivas under iakttagande av de kommunala ändamålen med verksamheterna – uttryckt genom verksamhetsändamålen i koncernbolagens bolagsordningar – samt de principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva kommunala verksamheter i företagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som nyttjar koncernföretagens tjänster utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Ett koncernföretag kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för koncernföretaget (koncernnytta). 5. KOMMUNALRÄTTSLIGA PRINCIPER FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska driva sina olika verksamheter så att de alltid är förenliga med gällande rätt ifråga om kommunal kompetens enligt kommunallagen, om inte annat följer av lag. 6. EKONOMISKA PRINCIPER FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Mot bakgrund av vad som anges i punkt 5 ska i ekonomiskt hänseende för bolaget gälla att det ska bedriva dess verksamhet på affärsmässig grund, med undantag för den del av verksamheten som kan hänföras till sådan verksamhet i dotterföretag för vilken inte gäller motsvarande krav på affärsmässighet. Åtgärd för uppfyllande av uppdrag enligt beskrivning i punkt 7 eller verksamhetsmål enligt punkt 8 nedan avseende bolagets verksamhet får vidtas endast i en sådan utsträckning att det inte påtagligt riskerar medföra att kravet på affärsmässighet inte kan uppfyllas i den del av verksamheten för vilket sådant krav gäller. 7. UPPDRAGSBESKRIVNING Inom ramarna för bolagets verksamhetsföremål och verksamhetsändamål enligt bolagsordningen, ges bolaget uppdrag och mandat inom respektive verksamhetsområde enligt följande: Bolaget ska som moderbolag äga och förvalta aktier i helägda kommunala bolag inom Kils kommun i syfte att samordna verksamheten i de kommunala bolagen för att uppnå ett optimalt resursutnyttjande. Bolaget kan även äga och förvalta aktier och andelar i andra företag i samma syfte. Bolaget ska årligen föreslå avkastningskrav på koncernen. Avkastningskraven ska omfatta en tidsperiod om tre år. Bolaget kan bedriva information och marknadsföring till gagn för medborgarna i Kils kommun. 8. MÅL FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska eftersträva följande verksamhetsmål: 1. Bolaget ska utöva kommunens styrfunktion över dotterföretagen i enlighet med vad som anges i punkt 1 andra stycket 2. Bolaget ska i samverkan med det omgivande samhället genom marknadsföring och information medverka till utveckling av kommunen 9. EKONOMISKA MÅL OCH KRAV Kommunfullmäktige fastställer ekonomiska mål och krav för bolaget, till exempel i form av avkastningskrav och soliditetsmål. Ändringar sker i samband med att budget behandlas. Långsiktiga bedömningar och beslut ska eftersträvas vid fastställande av sådana mål och krav. Bolaget ska lämna underlag till kommunens årsredovisning enligt de anvisningar som kommunen utfärdar. När kommunen ingått borgen för bolagets låneskuld tar kommunen ut en avgift på vid varje tidpunkt gällande låneskuld. Borgensavgiften fastställs av kommunfullmäktige. När bolaget lånar via kommunen tas ett räntetillägg ut som motsvaras av storleken på en borgensavgift. Räntetillägget fastställs av kommunfullmäktige. Avkastningskrav fastställs av kommunen för aktuellt budgetår samt inriktning kommande två år. 10. BUDGET M.M. Bolaget ska årligen fastställa budget och koncernbudget (avser såväl drifts- som investeringsbudget) för det närmaste räkenskapsåret samt plan för kommande två år. Budgeten ska delges kommunstyrelsen enligt tidsplan som kommunstyrelsen bestämmer i samråd med bolaget. 11. INFORMATIONSSKYLDIGHET Bolaget ska hålla kommunstyrelsen väl informerad om sin verksamhet. Informationsskyldigheten innefattar följande. Det åligger bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända a) protokoll från bolagsstämma b) protokoll från styrelsesammanträde c) bolagets och koncernföretagens årsredovisningar d) revisionsberättelse e) granskningsrapport f) underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen, senast det datum som kommunstyrelsen bestämmer. g) tertialvisa redovisningar av företagskoncernens verksamhet och ekonomiska förhållanden h) investeringsplaner för företagskoncernen i) övriga handlingar av vikt för kommunstyrelsen Kommunstyrelsen avgör vilka verksamhetsmått m.m. som ska användas. Händelser av större vikt för bolagets verksamhet och ekonomi ska rapporteras utan dröjsmål. Innehåller handling som ska översändas till kommunstyrelsen uppgift av sådant slag att bolaget inte är skyldigt att tillhandahålla allmänheten handling vari uppgiften återfinns äger bolaget utesluta uppgiften. Av översänt material ska framgå att sådan åtgärd vidtagits. 12. INFORMATION FRÅN DOTTERFÖRETAGEN Bolaget ska hålla sig väl informerat om och tillse att dess dotterföretag fullföljer sina respektive uppgifter och verksamheter i enlighet med bolagsordningar och ägardirektiv samt särskilt utfärdade, övriga direktiv. Vidare ska bolaget bevaka och, när så är påkallat, föreslå kommunstyrelsen ändring av respektive dotterföretags bolagsordning eller ägardirektiv i syfte att vidmakthålla eller förbättra dotterföretagens mål och verksamhet. BOLAGETS LEDNING 13. ARBETSORDNING FÖR STYRELSEN Styrelsen ska enligt 8 kap 6 § aktiebolagslagen årligen utarbeta och anta en arbetsordning för sitt arbete. 14. TILLSÄTTANDE AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Styrelsen ska utse och entlediga verkställande direktör efter samråd med kommunstyrelsen enligt kommunens modell för rekrytering av förvaltningschefer. 15. INSTRUKTION FÖR VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Styrelsen har enligt 8 kap. 29 § aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Styrelsen ska vidare enligt 8 kap. 7 § aktiebolagslagen ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören i skriftliga instruktioner. Styrelsen ska se till att instruktionerna omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionerna ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionerna ska anges i vilken omfattning verkställande direktören för styrelsen ska anmäla de beslut som direktören har fattat. De anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokollet på lämpligt sätt. I instruktionerna ska vidare beträffande offentlighet och sekretess intas text enligt vad som anges i punkt 16. Instruktionerna ska i övrigt behandla de frågor och ha den struktur som framgår av bolagskoncerngemensam mall som kommunstyrelsen bestämmer, om inte särskilda skäl finns för annat. 16. OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Styrelsens ledamöter och bolagets verkställande direktör omfattas enligt 13 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inte av reglerna om meddelarfrihet. Med den inskränkning som må följa av skyldighet att lämna uppgifter om bolaget enligt nämnda lag åligger det därför var och en av angivna sysslomän att iaktta sekretess till följd av sitt uppdrag som syssloman. Med anledning av detta ska styrelsen se till att denna sekretess regleras i styrelsens arbetsordning respektive i instruktionerna till verkställande direktören med följande innebörd: Bolagets syssloman får röja för utomstående vad han/hon har fått kunskap om under utförandet av sin uppgift som syssloman endast om röjandet inte kan medföra skada för bolaget och annars endast i den mån som fordras för att sysslomannauppdraget ska kunna utföras. I övrigt föreligger sekretess. Detta innebär bland annat att försiktighet ska iakttas vid offentliga uttalanden rörande bolaget eller bolagskoncernen. Sekretessen avser såväl muntlig som skriftlig information och gäller även efter det att uppdraget som syssloman har upphört. Syssloman ska förvara allt konfidentiellt material som denne får i anledning av uppdraget så att det säkerställs att materialet inte är tillgängligt för utomstående. 17. INSTRUKTIONER FÖR EKONOMISK RAPPORTERING Styrelsen ska enligt 8 kap. 5 § aktiebolagslagen meddela skriftliga instruktioner för när och hur sådana uppgifter som behövs för styrelsens fortlöpande bedömning av bolagets ekonomiska situation ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Instruktionerna ska ha den struktur som framgår av bolagskoncerngemensam mall som kommunstyrelsen bestämmer, om inte särskilda skäl finns för annat. ARBETSGIVARFRÅGOR 18. RIKTLINJER M.M. INOM DET ARBETSGIVARPOLITISKA OMRÅDET Bolaget ska tillämpa de policys, reglementen och riktlinjer inom det arbetsgivarpolitiska området som kommunstyrelsen anvisar. 19. ARBETSGIVARPOLITISK KONSULTATION Bolaget ska nyttja kommunens centrala arbetsgivarpolitiska funktion konsultativt för råd och stöd, utbildning, information m.m. på motsvarande sätt som gäller för den övriga kommunala koncernen. 20. ARBETSGIVARORGANISATION Bolaget ska tillhöra den arbetsgivarorganisation och anlita den pensionsadministratör som kommunstyrelsen anger. ÖVRIGT 21. REVISORER OCH LEKMANNAREVISORER Revisorer och lekmannarevisorer ska samordna sin granskning så att dubbelarbete undviks. För detta ska FAR:s (Föreningen Auktoriserade Revisorer) rekommendation om gemensam revision tillämpas. Lekmannarevisorerna ska i sin granskning förutom vad lag anger söka utvärdera bolagets uppfyllelse av målen enligt punkt 8 samt redovisa vad därvid framkommit i granskningsrapporten. 22. SAMORDNING AV ADMINISTRATIVA RUTINER OCH SYSTEM Bolagets administrativa rutiner och system ska utformas i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar i fall då kommunstyrelsen finner det vara till gagn för koncernnyttan. 23. UPPHANDLING Tillämplig lagstiftning ska iakttas vid bolagets upphandling. Samordning och samverkan ska ske utifrån lagens krav och ska för övrigt eftersträvas och utvecklas inom hela den kommunala koncernen. 24. ARKIVFÖRESKRIFTER Kommunens arkivföreskrifter gäller för bolaget. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 86 DNRKS/2026:218 ÄNDRING AV BOLAGSORDNING FÖR SERVICEBOLAGET I KIL AB SAMMANFATTNING Styrelsen för Samhällsnytta i Kil AB föreslog vid mötet den 11 februari 2026 följande ändringar i bolagsordningen för Servicebolaget i Kil AB: • I 1 § föreslås följande ändringar: Bolagets firma är Servicebolaget Projektilen i Kil aktiebolag. • I 3 § föreslås följande ändringar: Bolaget har till föremål för sin verksamhet, att inom den kommunala kompetensen, utföra monteringsarbeten inom hushåll, trädgård, fritid, förpackningsarbeten, tvätt, trädgårdsarbete, städtjänster, enklare reparationsarbeten inom hushåll, trädgård, fritid, och café- och restaurangverksamhet, tillhandahålla flytthjälp lokalvård samt andra hushållsnära servicetjänster och därmed förenlig verksamhet. • I 4 § föreslås följande strykning: Bolagets syfte är att inom ramen för den kommunala kompetensen bedriva sysselsättningsskapande- och rehabiliteringsverksamhet… Samhällsnytta i Kil AB beslutade att remittera förslaget till Servicebolaget i Kil AB för synpunkter. Synpunkterna ska vara inkomna senast den 27 februari. Servicebolaget hade styrelsemöte den 25 februari. Samhällsnytta behandlade ärendet den 2 mars. HANDLINGAR I ÄRENDET Förslag till reviderad bolagsordning för Servicebolaget i Kil AB 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - 2 V 0 d 2 i 6 S - a 0 m 2- h 0 ä 5 ll snyttas tjänsteskrivelse 2026-02-05 Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 Styrelsen i Samhällsnyttas protokoll 2026-02-11, § 6 Protokoll från Servicebolaget i Kil AB, 2026-02-25, § 10 Styrelsen i Samhällsnyttas protokoll 2026-03-02, § 11 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-02-22 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige godkänner den ändrade bolagsordningen för Servicebolaget i Kil AB, enligt bilaga. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer BOLAGSORDNING Förslag 2026-02-05 Dnr SNAB/2025:27 Kommunstyrelsens förslag 2026-03-03, § 86 KS/2026:218 Bolagsordning för Servicebolaget i Kil AB Denna bolagsordning för Servicebolaget i Kil AB, org. nr 559215- 6870, har fastställts vid bolagsstämma 2026-xx-xx. Kommunfullmäktige har godkänt bolagsordningen 2026-03-26, § xx.

KS § 87 DNRKS/2026:79 REVIDERAD FÖRBUNDSORDNING VÄRMLANDS LÄNS VÅRDFÖRBUND SAMMANFATTNING Kommunalförbundet Värmlands läns vårdförbund, där samtliga kommuner i Värmland är medlemmar, har sett över sin förbundsordning. Anledningen till det är att nuvarande förbundsordning inte längre speglar verksamheten. Direktionen i förbundet beslutade den 28 november 2025 att anta den nya förbundsordningen. För att förbundsordningen ska gälla ska samtliga medlemmars fullmäktige godkänna den. HANDLINGAR I ÄRENDET Nu gällande förbundsordning Protokoll direktionen Värmlands läns vårdförbund 2025-11-18 Förslag till ny förbundsordning 2026-01-19 Följebrev 2026-01-19 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-20 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige godkänner den reviderade förbundsordningen för Värmland läns vårdförbund, enligt bilaga. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund

KS § 88 DNRKS/2025:36 RAPPORTERING AV EJ VERKSTÄLLDA BESLUT ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN OCH LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE KVARTAL 4 2025 SAMMANFATTNING Rapportering av ej verkställda beslut regleras av socialtjänstlagen, SoL (2025:400) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387). Rapportering ska ske kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunrevisionen samt kommunfullmäktige. Det är kommunstyrelsen, i sin roll som socialnämnd i Kils kommun, som är ansvarig för rapporteringen. Förvaltningen har rapporterat till IVO och tagit fram förslag till rapport till kommunrevisionen samt kommunfullmäktige. HANDLINGAR I ÄRENDET Individrapporter Förvaltningens förslag till rapport ”Ej verkställda beslut kvartal 4 2025” 2026-01-27 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-27 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen antar förvaltningens förslag till rapport av ej verkställda beslut för kvartal 4 2025 och översänder rapporten till kommunfullmäktige och kommunrevisionen. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 BESLUTET SKICKAS TILL Kommunfullmäktige Kommunrevisionen 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 89 DNRKS/2026:4 ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT SAMMANFATTNING Förvaltningen redovisar följande delegeringsbeslut: • Delegeringsbeslut inom IFO och Ekonomiskt bistånd för perioden 2026-01-26 till 2026-02-22, inklusive summa ekonomiskt bistånd januari 2026 • Delegeringsbeslut inom SoL för perioden 2026-01-26 till 2026-02-22 • Delegeringsbeslut inom LSS för perioden 2026-01-26 till 2026-02-22 • Övriga delegeringsbeslut för perioden 2026-01-24 till 2026- 02-22 • Delegeringsbeslut inom informations- och personuppgiftsincidenter för perioden 2026-01-01 till 2026- 02-22 BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 90 DNRKS/2026:7 INBJUDNINGAR TILL KURSER OCH KONFERENSER SAMMANFATTNING Följande inbjudningar till kurser och konferenser har kommit in: • Inbjudan civil-militär samverkan BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 91 DNRKS/2026:8 RAPPORTER FRÅN KURSER OCH KONFERENSER SAMMANFATTNING På dagens sammanträde finns inget att rapportera från kurser och konferenser. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 92 DNRKS/2026:5 MEDDELANDEN TILL KOMMUNSTYRELSEN SAMMANFATTNING Följande meddelanden har kommit in till kommunstyrelsen: • Minnesanteckningar från Värmlandsrådets ordföranderåd 15 januari • Nyhetsbrev SmåKom februari • Redovisning av anmälan till huvudman om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier till och med den 22 februari 2026 • Redovisning av anmälan till huvudman om utredning av elevs frånvaro till och med den 22 februari 2026 (inga inkomna anmälningar under perioden) LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen tar del av inkomna meddelanden till kommunstyrelsen. Ordföranden föreslår vidare att kommunstyrelsen noterar följande; tar sektor utbildning allvaret i redovisningen om kränkande behandling? Detta då det finns kränkande behandlingar från 2025-08-27 som fortfarande inte är avslutade. Samtidigt är det glädjande att från sektor utbildning finns det inte ett enda ärende om elevs frånvaro. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av inkomna meddelanden. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - K r k e r o d ä m n ov k m i a s u n n n d in s e t g y b e r e n e h l o a se m n n d k l n i r n o ä g t n e a k r r a a f r n r å d fö n e l j b 2 a e 0 n h 2 d a 5 e n - ; 0 d ta 8 li r - n 2 s g 7 e ? k s D t o o e m r t t u a f t o b d r i t å l f d a d n r e a i t n n f g d in e a n l i l s n v t a e r e ä t r i Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03 avslutade. Samtidigt är det glädjande att från sektor utbildning finns det inte ett enda ärende om elevs frånvaro. BESLUTET SKICKAS TILL Kommundirektör Sektor utbildning 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-03

KS § 93 DNRKS/2026:6 INFORMATION FRÅN DE KOMMUNALA BOLAGEN (PROTOKOLL OCH VD-BREV) SAMMANFATTNING Följande handlingar har kommit in från de kommunala bolagen: • Protokoll Samhällsnytta i Kil AB 2026-02-11 • Protokoll ECG Arena AB 2026-02-23 • Protokoll Hantverkshuset i Kil AB 2026-02-23 • Protokoll Kilsbostäder AB 2026-02-23 • Protokoll Kils Stadsnät AB 2026-02-24 • Protokoll Kils Energi AB 2026-02-24 • Protokoll Kils Återvinning AB 2026-02-24 • Protokoll Servicebolaget i Kil AB 2026-02-25 • Protokoll extra styrelsemöte Samhällsnytta i Kil AB 2026-03- 02 BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. 4102 ,1.1v ,0001L 1 1 IK 0 3 - - 7102 ,1.1v ,C S 4 2 M 0 1 - - Ordförandens och justerares signaturer UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 307243SE Sida 1/1