KOMMUNSTYRELSEN — 8 september 2026

§ 2 p ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 16 Anmäla till Enhetschef 15 § 10 p. LSS Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter 17 Anmäla till Inspektionen för Enhetschef 15 § 11 p. LSS vård och omsorg om det finns anledning att anta att en enskild bedriver yrkesmässig verksamhet med personlig assistans utan tillstånd enligt 23 § LSS eller att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva sådan verksamhet kan ifrågasättas 18 Beslut om att kommunen Avgiftshandläggare 20 § LSS får uppbära underhållsbidrag som avser barnet, om någon under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna 19 Beslut om skäliga avgifter Avgiftshandläggare 19 § LSS för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter 20 Yttrande till Beslutsfattare i 27 § LSS förvaltningsdomstolar vid ursprungsbeslutet överklagan RÄTT TILL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Utfärdande av tandvårdsintyg Biståndshandlägg 8 a § tandvårdslagen och are munhälsovårdsbedömning KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

11 § SoL 2 Underrättelse till Socialsekreterare 106 kap. 7 § SFB Försäkringskassan om kommunstyrelsens rätt att erhålla barnbidraget till följd av barns vård på HVB-hem eller liknande institution 3 Underrättelse till Socialsekreterare 106 kap. 8 § SFB Försäkringskassan om att Beslut enligt 18 kap. barn med underhållsstöd 19 § SFB får inte placerats i familjehem eller delegeras, se 30 kap. HVB- hem respektive 11 § SoL återflyttat till biologisk förälder 4 Beslut om att underrätta Socialsekreterare 107 kap. 5 § SFB Försäkringskassan om att 33 kap. 2-3 §§ SoL kommunstyrelsen ska uppbära ersättning enligt SFB som ersättning för ekonomiskt bistånd som utgivits som förskott på förmån 5 Beslut om framställan till Socialsekreterare 2 kap. 33 § 2 st. CSN om ändring av studiestöds- betalningsmottagare för förordningen studiehjälp ÖVRIGT INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG SAMT DÖDSBO ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Yttrande till Socialsekreterare 3 § LuL åklagarmyndighet 11 § 1 st. LuL 2 Yttrande till Socialsekreterare 31, 33 § LuL åklagarmyndighet med anledning av ev. utredning beträffande misstänkt under 15 år 3 Underrättelse till åklagar- Socialsekreterare 31 kap. 1 § 3 st 2 p myndighet om vård eller BrB åtgärd ej kommer till 15 kap. 5 § SoL stånd eller om någon bryter föreskrift enligt BrB (Underrättelse till åklagare) 4 Begäran hos åklagare om Förste social- 37 § LuL förande av bevistalan sekreterare 5 Lämnande av Socialsekreterare 6 § lag (1991:2041) upplysningar om förslag om särskild på åtgärder till åklagare personutredning i brottmål, m.m. 6 Lämnande av Socialsekreterare 6 § lag (1991:2041) upplysningar och förslag om särskild på åtgärder till personutredning i frivårdsmyndighet brottmål, m.m. 7 Yttrande enligt namnlagen Förste social- 45 och 46 § sekreterare namnlagen Familjerätts- (1982:670) socionom 8 Yttrande till länsstyrelse Socialsekreterare 3 kap. 8 §, 5 kap. 2 § eller domstol i körkortsförordningen körkortsärenden (1998:980) 9 Yttrande över ansökan Socialsekreterare 36 och 43 § om rätts- hjälp samt rättshjälpslagen yttrande över (1996:1619) kostnadsberäkning 10 Anmälan om behov av Socialsekreterare 3 § lag (1996:1620) offentligt biträde om offentligt biträde 11 Yttrande enligt Förste social- 3 § passförordningen passförordningen sekreterare (1979:664) Familjerätts- socionom 12 Framställan till domstol Myndighetsutskott 11 kap. 1 § SoF om behov av (Får inte målsägandebiträde för delegeras till underårig förvaltning) ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 13 Upplysningar i Myndighetsutskott Samtycke krävs vapenärenden (Får inte delegeras till förvaltning) 14 Underrättelse till Förste 15 kap. 6 § SoL Folkhälsomyndigheten socialsekreterare 15 DÖDSBO 15.1 Beslut om Budget- och 20 kap. 8 a § ÄB dödsboanmälan skuldrådgivare 15.2 Beslut att förvalta dödsbo Budget- och 18 kap. 2 § ÄB skuldrådgivare 15.3 Beslut att avveckla Budget- och 18 kap. 2 § ÄB förvaltat dödsbo skuldrådgivare 15.4 Beslut om överlämnande Budget- och 18 kap. 1 § ÄB av förvaltning och skuldrådgivare avveckling 15.5 Beslut om bouppteckning Budget- och 20 kap. 2 § ÄB skuldrådgivare 15.6 Beslut om gravsättning Enhetschef 5 kap. 2 § Begravningslagen LAGEN OM PLACERING AV BARN I SKYDDAT BOENDE ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Ansökan till Myndighetsutskott 3 kap. 3 § lagen om förvaltningsrätten om (Får inte placering av barn i skyddat boende delegeras till skyddat boende förvaltning) 30 kap. 8 § SoL 2 Beslut om omedelbar insats Myndighetsutskott 4 kap. 1 § lagen om i form av skyddat boende (Får inte placering av barn i delegeras till skyddat boende förvaltning) 30 kap. 8 § SoL Om utskottets beslut inte kan avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. 3 Ansökan om förlängd tid för Förste 4 kap. 6 § lagen om ansökan socialsekreterare placering av barn i skyddat boende ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 4 Beslut om att omedelbar Myndighetsutskott 4 kap. 8 § lagen om insats i form av skyddat placering av barn i boende ska upphöra skyddat boende Om utskottets beslut inte kan 30 kap. 8 § SoL avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. 5 Beslut om var barnet ska Myndighetsutskott 5 kap. 1 § lagen om placeras och hur insatsen i (Får inte placering av barn i övrigt ska genomföras delegeras till skyddat boende förvaltning) 30 kap. 8 § SoL Om utskottets beslut inte kan avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. 6 Övervägande om insatsen Myndighetsutskott 5 kap 3 § lagen om ska fortsätta (Får inte placering av barn i delegeras till skyddat boende förvaltning) 30 kap. 8 § SoL 7 Beslut om hemlighållande Myndighetsutskott 5 kap 4 § första av vistelseort (Får inte stycket 1 lagen om delegeras till placering av barn i förvaltning) skyddat boende 5 kap. 5 § lagen om placering av barn i Om utskottets skyddat boende beslut inte kan avvaktas, se Prop. 2023/24:31 s. administrativa 156-157 ärenden, punkt 30 kap. 8 § SoL 13. 8 Beslut om Myndighetsutskott 5 kap. 4 § första umgängesbegränsning (Får inte stycket 2 lagen om delegeras till placering av barn i förvaltning) skyddat boende 5 kap. 5 § lagen om placering av barn i Om utskottets skyddat boende beslut inte kan avvaktas, se Prop. 2023/24:31 s. administrativa 156-157 ärenden, punkt 30 kap. 8 § SoL 13. 9 Övervägande om fortsatt Myndighetsutskott 5 kap. 6 § lagen om hemlighållande av (Får inte placering av barn I vistelseort eller delegeras till skyddat boende umgängesbegränsning förvaltning) 30 kap. 8 § SoL ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 10 Avvisande av framställning Enhetschef 5 kap. 7 § lagen om från vårdnadshavare om att placering av barn I beslut om hemlighållande skyddat boende av vistelseort eller umgängesbegränsning ska upphöra 11 Beslut om upphörande av Myndighetsutskott 7 kap 1 § första insats (Får inte stycket lagen om delegeras till placering av barn I förvaltning) skyddat boende 30 kap. 8 § SoL 12 Avvisande av framställning Enhetschef 7 kap 2 § lagen om från vårdnadshavare om att placering av barn I insats enligt 3 kap. ska skyddat boende upphöra 13 Polishandräckning för att Myndighetsutskott 8 kap 7 § lagen om genomföra beslut om (Får inte placering av barn I skyddat boende eller om en delegeras till skyddat boende omedelbar sådan insats förvaltning) 30 kap. 8 § SoL Om utskottets beslut inte kan avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. LVU ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Ansökan till Myndighetsutskott 4 § LVU förvaltningsrätten om (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL beslut om vård till förvaltning) 2 Beslut om omedelbart Myndighetsutskott 6 § LVU omhändertagande (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) Om utskottets beslut inte kan avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. 3 Begäran om förlängd tid Förste social- 8 § LVU för ansökan om vård sekreterare 4 Beslut om att omedelbart Myndighetsutskott 9 § 3 st. LVU omhändertagande enligt 6 30 kap. 7 § SoL § LVU ska upphöra ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 5 Ansökan om fortsatt Myndighetsutskott 9 a § LVU omhändertagande, när (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL svensk domstol inte är till förvaltning) behörig att besluta om beredande av vård enligt Om utskottets beslut LVU inte kan avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. 6 Beslut om hur vården ska Myndighetsutskott 11 § 1 st. LVU ordnas och var den unge (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL ska vistas under vårdtiden till förvaltning) 7 Beslut om att den unge Myndighetsutskott 11 § 2 st. LVU får vistas i sitt eget hem (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL under vårdtiden till förvaltning) 8 Beslut rörande den unges Förste social- 11 § 4 st. LVU personliga förhållanden i sekreterare den mån beslutet inte är att hänföra till 11 § LVU p. 1 och 2 9 Beslut om att vården ska Myndighetsutskott 21 § LVU upphöra (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) 10 Beslut om förebyggande Myndighetsutskott 22 § LVU insatser enligt LVU (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) 11 Prövning om beslut enligt Myndighetsutskott 22 § LVU

18 § SFB får inte kommunstyrelsen när barnet delegeras, se 30 kap. är placerat utanför hemmet

22 § LVU ska upphöra (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) 12 Beslut om att Myndighetsutskott 22 § LVU förebyggande insatser (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL enligt LVU ska upphöra till förvaltning) 13 Övervägande om fortsatt Myndighetsutskott 13 § 2 st. LVU vård - miljö (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) 14 Omprövning av vård - Myndighetsutskott 13 § 3 st. LVU eget beteende (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) 15 Ersättning till Socialsekreterare 6 kap. 1 § SoL och umgängesförälder för 14 § LVU placerade barn 9 kap. 1 § SoL 16 UMGÄNGE VID OMHÄNDERTAGANDE ENLIGT LVU ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 16.1 Beslut om hur rätt till Myndighetsutskott 14 § 2 st. 1 p. LVU umgänge med den unge (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL ska utövas när till förvaltning) överenskommelse inte kan nås med förälder eller vårdnadshavare (umgängesbegränsning vid vård) 16.2 Beslut att den unges Myndighetsutskott 14 § 2 st. 2 p. LVU vistelseort inte röjas för (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL föräldrar eller till förvaltning) vårdnadshavare 16.3 Övervägande om beslut Myndighetsutskott 14 § 3 st. LVU gällande umgänge eller (Får inte delegeras hemlighållande av till förvaltning) vistelseort enligt LVU 17 FLYTTNINGSFÖRBUD 17.1 Ansökan hos Myndighetsutskott 24 § LVU förvaltningsrätt om (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL flyttningsförbud till förvaltning) 17.2 Övervägande om Myndighetsutskott 26 § LVU flyttningsförbud (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL fortfarande behövs till förvaltning) 17.3 Beslut om tillfälligt Myndighetsutskott 27 § 1 st. LVU flyttningsförbud (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) 17.4 Beslut om att tillfälligt Myndighetsutskott 30 § 2 st. LVU flyttningsförbud ska 30 kap. 7 § SoL upphöra 18 Beslut om hur den unges Myndighetsutskott 31 § LVU umgänge ska utövas med 30 kap. 7 § SoL förälder/vårdnadshavare när flyttningsförbud föreligger 19 Beslut om Socialsekreterare 32 § LVU läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökning 20 Beslut om att begära Myndighetsutskott 43 § 1 p. LVU biträde av polismyndighet (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL för att bereda läkare till förvaltning) tillträde till den unges hem eller för att inställa den unge till läkarundersökning 21 Beslut om att begära Myndighetsutskott 43 § 2 p. LVU polismyndighetens biträde för att genomföra beslut Kompletterande om vård eller beslutanderätt enligt omhändertagande med lag.Tjänstemän som stöd av LVU förordnas enligt särskilt beslut, se KS/2026:361. ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 22 UTRESEFÖRBUD 22.1 Ansökan om Myndighetsutskott 31 b § LVU utreseförbud (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) 22.2 Prövning om Myndighetsutskott 31 c § 1 st. LVU utreseförbudet ska 30 kap. 7 § SoL upphöra 22.3 Beslut om att Myndighetsutskott 31 c § 2 st. LVU utreseförbudet ska 30 kap. 7 § SoL upphöra 22.4 Beslut om tillfälligt Myndighetsutskott 31 d § 1 st. LVU utreseförbud (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL till förvaltning) 22.5 Beslut om att tillfälligt Förste social- 31 g § 2 st. LVU utreseförbud genast ska sekreterare upphöra, om det inte längre finns skäl för det 22.6 Beslut om ett tillfälligt Myndighetsutskott 31 § LVU undantag från ett (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL utreseförbud för en viss till förvaltning) resa 23 PROVTAGNING INFÖR UMGÄNGE OCH UPPHÖRANDE AV VÅRD 23.1 Beslut om att Myndighetsutskott 32 a § LVU vårdnadshavaren eller (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL föräldern ska uppmanas till förvaltning) att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov 23.2 Beslut, vid prövning om Myndighetsutskott 32 b § LVU vården ska upphöra, om (Får inte delegeras 30 kap. 7 § SoL uppmaning att lämna till förvaltning) sådana prov som anges i 32 a § LVM ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om att inleda Förste social- 7 § LVM utredning om att det kan sekreterare finnas skäl att bereda någon tvångsvård 2 Beslut om att utredning inte Förste social- 7 § LVM ska inledas eller att påbörjad sekreterare utredning ska läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 3 Beslut om omedelbart Myndighetsutskott 13 § LVM omhändertagande (Får inte 30 kap. 9 § SoL delegeras till förvaltning) Om utskottets beslut inte kan avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. 4 Beslut om läkarundersökning Socialsekreterare 9 § LVM samt utse läkare för undersökning 5 Ansökan till förvaltningsrätt Myndighetsutskott 11 § LVM om vård enligt LVM (Får inte 30 kap. 9 § SoL delegeras till förvaltning) 6 Beslut om att begära biträde Förste social- 45 § 1 p. LVM av polismyndighet för att sekreterare genomföra beslutad läkarundersökning 7 Beslut om att begära biträde Förste social- 45 § 2 p. LVM av polismyndighet för att sekreterare genomföra beslut om beredande av vård eller omedelbart omhändertagande till LVM- hem eller sjukhus 8 Yttrande till Förste social- 46 § LVM åklagarmyndighet sekreterare SOCIALJOUR, EXTERN SERVICE ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om att inleda Socialsekreterare 14 kap. 2 § SoL utredning socialjour 2 Insatser för personliga och Socialsekreterare 11 kap. 1 § ekonomiska behov socialjour 12 kap. 1 § 3 Beslut om att bedriva Socialsekreterare 20 kap. 3-5 §§ SoL utredning utan den socialjour enskildes samtycke 4 Beslut om att inleda Socialsekreterare 7 § LVM utredning om att det kan socialjour finnas skäl att bereda någon tvångsvård 5 Beslut om Socialsekreterare 9 § LVM läkarundersökning samt socialjour utse läkare för undersökning ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 6 Beslut att begära biträde av Socialsekreterare 45 § 1 p. LVM polismyndighet för att socialjour genomföra beslutad läkarundersökning 7 Beslut om att begära Socialsekreterare 45 § 2 p. LVM biträde av polismyndighet socialjour för att genomföra beslut om beredande av vård eller omedelbart omhändertagande till LVM- hem eller sjukhus 8 Beslut om tillfällig placering Socialsekreterare 22 kap. 4 § SoL av barn och ungdomar i socialjour avvaktan på nästkommande vardag 9 Tillfälligt beslut att inte röja Socialsekreterare 14 § 2 st. 2 p. LVU den unges vistelseort i socialjour avvaktan på nästkommande dag 10 Beslut om omedelbart Myndighetsutskott 13 § LVM omhändertagande (Får inte 30 kap 9 § SoL delegeras till förvaltning) Om utskottets beslut inte kan avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. 11 Beslut om omedelbart Myndighetsutskott 6 § LVU omhändertagande (Får inte 30 kap 7 § SoL delegeras till förvaltning) Om utskottets beslut inte kan avvaktas, se administrativa ärenden, punkt 13. 12 Beslut om att begära Myndighetsutskott 43 § 2 p. LVU polismyndighetens biträde för att genomföra beslut om Kompletterande vård eller beslutanderätt omhändertagande med enligt lag. stöd av LVU Tjänstemän som förordnas enligt särskilt beslut, se KS/2026:361. INSATSER FÖR PERSONLIGA BEHOV INOM HÄLSA VÅRD OCH OMSORG (SOL) ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om att utredning ska Biståndshandläggare 14 kap. 2 § SoL inledas eller att inledd utredning ska läggas ned 2 Beslut om insats i form av Biståndshandläggare 11 kap. 1 § SoL hjälp i hemmet 3 Beslut om tillfällig insats i Distriktssköterska/ 11 kap. 1 § SoL form av hjälp i hemmet vid sjuksköterska. plötsligt uppkommet behov Beslut följs upp när biståndshandläggare inom 7 arbetsdagar inte är i tjänst (under av bistånds- kvällar, nätter, helger) och handläggare då beslut inte kan avvaktas 4 Beslut om insats i form av Enhetschef 11 kap. 1 § SoL stödboende eller hem för vård eller boende 5 Beslut om särskild Biståndshandläggare 11 kap. 1 § SoL boendeform för äldre eller personer med funktionsnedsättning 6 Beslut om bostad med Enhetschef 11 kap. 1 § SoL särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning 7 Beslut om insats i form av Biståndshandläggare 11 kap. 1 § SoL hem för viss annan heldygnsvård (korttidsboende/växelvård) 8 Beslut om tillfälligt insats i Distriktssköterska/ 11 kap. 1 § SoL form av korttidsboende vid sjuksköterska plötsligt uppkommet behov Beslut följs upp när biståndshandläggare inom 7 arbetsdagar inte är i tjänst (under av bistånds- kvällar, nätter, helger) och handläggare då beslut inte kan avvaktas 9 Beslut om insats i form av Socialsekreterare 11 kap. 1 § SoL boendestöd för person med Biståndshandläggare psykisk funktionsnedsättning 10 Beslut om insats i form av Socialsekreterare 11 kap. 1 § SoL arbete, sysselsättning, Biståndshandläggare rehabilitering för person med psykisk funktionsnedsättning 11 Beslut om ledsagarservice Biståndshandläggare 11 kap. 1 § SoL 12 Beslut om insats i form av Biståndshandläggare 11 kap. 1 § SoL kontaktperson 13 Beslut om ersättning till Enhetschef kontaktperson enligt rekommendationer från SKR ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 14 Beslut om förordnande och Enhetschef 11 kap. 1 § SoL entledigande av kontaktperson 15 Beslut om tillfällig utökning i Enhetschef När beslut om som mest 14 dagar av hemtjänst insats finns sedan befintliga insatser i hemmet tidigare enligt 11 kap. 1 § SoL 16 Beslut om tillfällig utökning Enhetschef 11 kap 1 § SoL av ledsagning hos befintlig hemtjänst kund vid enstaka tillfällen. 17 Beslut i ärende om att äldre Biståndshandläggare 11 kap. 3 § SoL par har rätt att fortsätta bo tillsammans (sammanboende) INSATSER ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om Biståndshandläggare 1 och 7 § LSS personkretstillhörighet 2 Biträde av personlig Förste 9 § 2 p. LSS assistent eller stöd till socialsekreterare sådan assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. SFB 3 Tillfällig utökning av beviljad Förste 9 § 2 p. LSS tid för personlig assistent socialsekreterare 4 Ekonomiskt stöd till skäliga Enhetschef 51 § SFB kostnader för personlig 9 § 2 p. LSS assistent utöver ersättning enligt SFB 5 Beslut om ledsagarservice Biståndshandläggare 9 § 3 p. LSS 6 Beslut om kontaktperson Biståndshandläggare 9 § 4 p. LSS 7 Beslut om avlösarservice i Biståndshandläggare 9 § 5 p. LSS hemmet 8 Beslut om korttidsvistelse Biståndshandläggare 9 § 6 p. LSS utanför hemmet 9 Beslut om korttidstillsyn för Biståndshandläggare 9 § 7 p. LSS skolungdom över 12 år 10 Beslut om boende i Myndighetsutskott 9 § 8 p. LSS familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom 11 Beslut om boende i bostad Förste 9 § 9 p. LSS med särskild service eller socialsekreterare annan särskilt anpassad bostad för vuxna 12 Beslut om daglig Biståndshandläggare 9 § 10 p. LSS verksamhet för personer i Personkrets 1 och yrkesverksam ålder som 2 saknar förvärvsarbete och ej utbildar sig 13 Förhandsbesked om rätt till Biståndshandläggare 16 § LSS insats 14 Beslut att utbetala Myndighetsutskott 11 § LSS assistentersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen 15 Beslut om Enhetschef 12 § LSS återbetalningsskyldighet för felaktig eller för hög assistentersättning enligt 9

27 §§. ANPASSADE GRUNDSKOLAN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut att en elev i Rektor 11 kap. 8 § SkolL anpassade grundskolan ska läsa ämnen eller ämnesområden 2 Beslut om mottagande av Sektorchef 11 kap. 25 § SkolL elev folkbokförd i annan utbildning kommun – särskilda skäl 3 Beslut om elevs rätt att gå Rektor 11 kap. 27 § SkolL kvar hela läsåret/sista årskursen 4 Besluta om placering vid viss Rektor 11 kap. 29 § SkolL skolenhet för elev i anpassade grundskolan 5 Placering vid en skolenhet Kommunstyrelsen 11 kap. 29 § 2 st. mot vårdnadshavares vilja (Ej delegerat) SkolL 6 Beslut om skolskjuts. Skolskjutsansvarig 11 kap. 31 § SkolL 7 Beslut om skolskjuts vid Skolskjutsansvarig 11 kap. 32 § SkolL växelvis boende 8 Beslut om skolskjuts vid Sektorchef 11 kap. 31 § SkolL avvikelse från utbildning skolskjutsreglementet ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 9 Beslut om skolskjuts för Sektorchef 11 kap. 31 § 2 st. elever som väljer att gå i en utbildning SkolL annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns anpassade grundskola med stöd av 25 eller 26 §§. FRITIDSHEMMET ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om plats utifrån Rektor 14 kap. 5 § SkolL elevens eget behov 2 Beslut om plats för elev i Rektor 14 kap. 6 § SkolL behov av särskilt stöd 3 Beslut om avslag på begäran Rektor 14 kap. 5 § SkolL om plats 4 Beslut om uppsägning av Rektor 14 kap. 5 § SkolL plats SÄRSKILDA UTBILDNINGSFORMER ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om särskild Rektor 24 kap. 1-25 § SkolL undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats ÖVRIGA ÄRENDEN INOM SKOLAN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om läsårstider Sektorchef 10 kap. 3 § SkolL utbildning 2 Beslut om fjärrundervisning Sektorchef 21 kap. 9 § SkolL utbildning GEMENSAMT FÖR ÄRENDEN INOM SOCIALTJÄNST, VÅRD OCH VERKSAMHET ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDADE M.M. ANMÄLAN VÅRDSKADA, MISSFÖRHÅLLANDEN ETC. ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om att till IVO anmäla Medicinskt 3 kap. 5 § vissa skador och sjukdomar ansvarig patientsäkerhetslagen inom kommunens hälso- och sjuksköterska (2010:659) sjukvård (MAS) 8 kap. 6 § Medicinskt patientsäkerhets- ansvarig förordningen rehabilitering (2010:1369) (MAR) 4 § HSLF-FS 2017:41 Lex Maria 2 Beslut i utredning lex Sarah Socialt ansvarig SOSFS 2011:5 samordnare 5 kap. 3 § 3 p (SAS) 3 Anmäla allvarligt Socialt ansvarig 27 kap 6 § SoL missförhållande eller en samordnare 24 f § LSS påtaglig risk för ett allvarligt (SAS) Lex Sarah missförhållande till IVO ÖVERKLAGANDE, YTTRANDE, OMBUD, BITRÄDE SOL OCH LSS Speciallagstiftning går före allmän lagstiftning. Detta avsnitt gäller ärendetyper inom socialtjänstlagen och har därmed företräde framför ärendetyperna enligt rubriken Administrativa ärenden. ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Yttrande i Beslutsfattare i 30 kap. 2 § SoL överklagningsärenden till ursprungsbeslut förvaltningsrätt och kammarrätt 2 Överklagan och yrkande om Beslutsfattare i 30 kap. 2 § SoL inhibition samt yttrande när ursprungsbeslut förvaltningsrätt ändrat kommunstyrelsens beslut 3 Föra talan i ärenden eller mål Förste social- 30 kap. 2 § SoL i allmän domstol eller sekreterare, förvaltningsdomstolar Enhetschef HVI, Socialt ansvarig samordnare (SAS) ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 4 Beslut att utse ombud för Enhetschef 30 kap. 2 § SoL nämnden i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol i ärenden och mål som socialnämnden ansvarar för enligt socialtjänstlagen eller annan författning 5 Yttrande till tillsynsmyndighet Socialt ansvarig Med tillsynsmyndighet samordnare menas: JO, JK, (SAS), Socialstyrelsen, IVO, Medicinskt Länsstyrelsen ansvarig sjuksköterska 30 kap 2 § SoL (MAS), Enhetschef 6 Utan hinder av sekretess Förste social- 15 kap. 7 § SoL, de lämna vissa uppgifter till sekreterare brott som avses i 10 domstol, åklagare, Polis m fl kap. 21–23 §§ OSL. 7 Överklagande av beslut från Enhetschef 35 kap. 2 § SoL IVO AVGIFTER ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om skälig avgift som Avgiftshandläggare 32 kap. 1 § SoL inte överstiger kommunens självkostnader enligt grunder som kommunen beslutat 2 Beslut om ersättning från Avgiftshandläggare 32 kap. 3 § SoL förälder när ett barn vårdas Administratör IFO i ett annat hem än det egna 3 Ändring av avgift Avgiftshandläggare 32 kap. 10 § SoL 4 Undantag avseende Sektorchef äldre Efter individuell debitering av avgifter för Sektorchef arbete bedömning äldre och personer med och individ funktionsnedsättning 5 Undantag avseende Medicinskt ansvarig Efter individuell debitering av avgifter för sjuksköterska bedömning hemsjukvård (HSL-avgift) (MAS) för äldre och personer med funktionsnedsättning ÅTERKRAV OCH EFTERGIFT För ekonomiskt bistånd gäller särskilda regler, se rubriken Insatser för ekonomiska behov ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om att föra talan om Förste social- 33 kap. 4 § SoL återkrav i annat fall eller om sekreterare ersättning 2 Beslut om att avstå från krav Enhetschef 33 kap. 6 § SoL på ersättning HANDLÄGGNING, DOKUMENTATION OCH UTREDNING ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Inleda utredning Socialsekreterare 14 kap 2 § SoL 2 Beslut om att utredning inte Förste social- 14 kap 2 § SoL ska inledas sekreterare 3 Beslut om att inledd Förste social- 14 kap 2 § SoL utredning inte ska föranleda sekreterare någon åtgärd (Avsluta utredning) 4 Beslut om att inledd Socialsekreterare 14 kap 2 § SoL utredning ska avslutas med åtgärd (Avsluta utredning) 5 Beslut om att bedriva Förste social- 20 kap. 3-5 §§ SoL utredning utan den enskildes sekreterare samtycke 6 Beslut att utredning Förste social- 14 kap 2 § SoL avseende barn/unga avskrivs sekreterare från vidare handläggning då vårdnadshavare har återtagit ansökan om bistånd enligt 11 kap. 1 § SoL och andra insatser inte är aktuella 7 Avslå begäran om att lämna Enhetschef 14 kap. 8 § SoL uppgifter muntligt inför nämnden 8 Ändra ett beslut till den Samma delegat 14 kap. 9 § SoL enskildes nackdel om som i förhållandena för den ursprungsbeslutet enskilde har förändrats väsentligt ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN TILL ANNAN KOMMUN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Begära överflyttning av Enhetschef 29 kap. 10 § SoL ärende ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 2 Meddela inställning till Enhetschef 29 kap. 10 § SoL begäran om överflyttning 3 Beslut att ansöka hos IVO Enhetschef 29 kap. 11 § SoL om överflyttning INSATSER FÖR EKONOMISKA BEHOV (EKONOMISKT BISTÅND) ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 BESLUT OM EKONOMISKT BISTÅND 1.1 Enligt riksnorm och Socialsekreterare riktlinjer 12 kap. 1 § SoL 1.2 Tandvård upp till 10 % av Socialsekreterare 12 kap. 1 § SoL ett basbelopp 1.3 Tandvård upp till 50 % av Förste social- 12 kap. 1 § SoL ett basbelopp sekreterare 1.4 Tandvård över 50 % av Enhetschef 12 kap. 1 § SoL ett basbelopp 1.5 Flyttkostnad upp till 10 % Socialsekreterare 12 kap. 1 § SoL av ett basbelopp 1.6 Flyttkostnad upp till 50 % Förste social- 12 kap. 1 § SoL av ett basbelopp sekreterare 1.7 Flyttkostnad över 50 % av Enhetschef 12 kap. 1 § SoL ett basbelopp 1.8 Begravningskostnad upp Socialsekreterare 12 kap. 1 § SoL till 50 % av ett basbelopp 1.9 Begravningskostnad över Enhetschef 12 kap. 1 § SoL 50 % av ett basbelopp 1.10 Neka eller sätta ned Socialsekreterare 12 kap. 5 § SoL fortsatt försörjningsstöd när den enskilde inte deltagit i anvisad praktik, annan kompetenshöjande verksamhet eller aktivitet (aktivitetskrav) 1.11 Beslut om bistånd i form Socialsekreterare 11 kap. 1 § SoL av förmedling av egna medel 2 Beslut om ekonomiskt Enhetschef 11 kap. 4 § SoL bistånd utöver riksnorm 12 kap. 2 § SoL och riktlinjer 3 Beslut i ärende om Förste social- 11 kap. 1 § SoL bostadssocialt avtal sekreterare 4 Beslut i ärende om Förste 11 kap. 1 § SoL hyresgaranti socialsekreterare ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 5 Beslut om boende i form Förste 11 kap. 1 § SoL av Bostad först, inklusive socialsekreterare stödinsats 6 BESLUT I ÄRENDE OM HYRES- OCH ELSKULD 6.1 Upp till tre månader Socialsekreterare 12 kap. 1 § SoL alternativt 12 kap. 2 § SoL 6.2 Från tre upp till sex Förste social- 12 kap. 1 § SoL månader sekreterare alternativt 12 kap. 2 § SoL 6.3 Över sex månader Enhetschef 12 kap. 1 § SoL alternativt 12 kap. 2 § SoL 7 BESLUT I ÄRENDE OM BARNOMSORGSSKULD 7.1 Upp till tre månader Socialsekreterare 12 kap. 1 § SoL alternativt 12 kap. 2 § SoL 7.2 Från tre upp till sex Förste 12 kap. 1 § SoL månader socialsekreterare alternativt 12 kap. 2 § SoL 7.3 Över sex månader Enhetschef 12 kap. 1 § SoL alternativt 12 kap. 2 § SoL 8 Beslut om att bevilja Socialsekreterare 33 kap. 1–3 §§ SoL ekonomiskt bistånd enligt 12 kap 1 § SoL eller 4 12 kap 2 § SoL med villkor om återbetalning 9 ÅTERKRAV OCH EFTERGIFT AV ÅTERKRAV 9.1 Återkrav när ekonomiskt Socialsekreterare 33 kap. 1 § SoL bistånd betalats ut på felaktiga grunder 9.2 Återkrav när ekonomiskt Socialsekreterare 33 kap. 2 § SoL bistånd betalats ut som förskott på förmån eller ersättning m.m 9.3 Återkrav av bistånd enligt Socialsekreterare 33 kap. 3 § SoL 12 kap 2 § SoL 9.4 Föra talan om återkrav Myndighetsutskott 33 kap. 4 § SoL när ekonomiskt bistånd 30 kap. 6 § 6 SoL betalats ut på felaktiga grunder (33 kap. 1 § SoL) 9.5 Föra talan om återkrav i Socialsekreterare 33 kap. 4 § SoL annat fall eller om ersättning ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 9.6 Beslut om eftergift av Socialsekreterare 33 kap. 6 § SoL ersättningsskyldighet med max 3000 kr 9.7 Beslut om eftergift av Förste social- 33 kap. 6 § SoL ersättningsskyldighet sekreterare utöver 3000 kr 9.8 Beslut om att föra talan Enhetschef 33 kap. 4 § SoL om återkrav hos förvaltningsrätt enligt 33 kap 1 § SoL 10 Ansökan hos Förste social- Kronofogdemyndigheten sekreterare om verkställighet av dom i ärende angående bidragsbrott 11 Beslut om bistånd till Förste social- 1 § 3 punkten samt 17 asylsökande – sekreterare och 18 § LMA dagersättning och särskilt bidrag enligt LMA 12 AKTIVITETSKRAV 12.1 Begära att en enskild ska Socialsekreterare 12 kap. 4 § SoL delta i anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet 12.2 Begära att en enskild ska Socialsekreterare 12 kap. 4 a § SoL delta i aktivitet efter tre sammanhängande månader med försörjningsstöd 12.3 Begära att en enskild ska Socialsekreterare 12 kap 4 d § SoL delta i aktivitet innan tre sammanhängande månader med försörjningsstöd ÄRENDEN INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG BEDÖMNING OCH UTREDNING AV BARNS OCH UNGAS BEHOV AV SKYDD ELLER STÖD ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Bedömning av barn och Socialsekreterare 20 kap. 1 § SoL ungas behov av omedelbart skydd 2 Förlänga tid för Förste 20 kap. 2 § SoL förhandsbedömning vid socialsekreterare synnerliga skäl 3 Beslut om förlängd Förste social- 20 kap. 3 § SoL utredningstid utöver 4 sekreterare månader i ärenden som rör barn VÅRD AV BARN OCH UNGA UTANFÖR DET EGNA HEMMET, INSATSER OCH UPPFÖLJNING AV ETT BARNS SITUATION M.M ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut i ärende som gäller Myndighetsutskott 22 kap. 2 § SoL stadigvarande vård, omsorg (Får inte 30 kap. 6 § SoL och uppfostran i ett delegeras till familjehem förvaltning) 2 Beslut i ärende om Myndighetsutskott 22 kap. 2 § SoL medgivande till att ett barn (Får inte 30 kap. 6 § SoL tas emot för stadigvarande delegeras till vård, omsorg och förvaltning) uppfostran i annat enskilt hem (privatplacering) 3 Beslut om tillfällig placering Förste social- 11 kap. 1 § SoL utanför eget hem och/eller sekreterare skyddat boende upp till 4 månader för barn och ungdom 4 Beslut om förlängning av Myndighetsutskott 11 kap. 1 § SoL tillfällig placering och/eller 22 kap 13 § SoL skyddat boende över 4 månader för barn och ungdom i avvaktan på beslut om stadigvarande vård 5 Beslut om upphörande av Förste social- 11 kap. 1 § SoL tillfällig placering av barn sekreterare och ungdom ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 6 Beslut om upphörande av Myndighetsutskott 30 kap. 6 § SoL stadigvarande placering av barn och ungdom 7 Överväga fortsatt vård när Myndighetsutskott 22 kap. 13 § SoL ett barn vårdas i ett annat (Får inte 30 kap. 6 § SoL hem än det egna delegeras till förvaltning) 8 Beslut att utse särskilt Förste social- 22 kap 12 § SoL utsedd socialsekreterare för sekreterare barn placerade i familjehem 9 Beslut om uppföljning av Förste social- 23 kap. 1 § SoL barns situation när sekreterare Max 2 månader utredning avslutas utan insats och vårdnadshavare inte samtycker till insatser, samt avsluta uppföljning 10 Beslut om uppföljning av Förste social- 23 kap. 2 § SoL barns situation efter att sekreterare Max 2 månader placering i familjehem, skyddat boende eller HVB- hem upphört, samt avsluta uppföljning 11 Beslut om inskrivning av Föreståndare 9 kap. 4 § SoF ensamkommande barn i HVB HVB-hem eller stödboende Enhetschef 12 Beslut om utskrivning av Föreståndare 9 kap. 10 § SoF ensamkommande barn i HVB HVB-hem eller stödboende Enhetschef 13 Medgivande insats HSL Myndighetsutskott 6 kap. 13 a § FB (Får inte delegeras till förvaltning) 14 Medgivande insats SoL Myndighetsutskott 6 kap. 13 a § FB (Får inte delegeras till förvaltning) 15 Ingå avtal med Förste 22 kap. 2 § SoL familjehemsförälder socialsekreterare 16 Ärende som gäller vård, Myndighetsutskott 22 kap. 4 § SoL omsorg och uppfostran i 30 kap. 6 § 1 SoL jourhem 17 Överväga överflyttning av Myndighetsutskott 22 kap. 14 § SoL vårdnaden vid vård i 30 kap. 6 § 2 SoL familjehem 18 Överväga att ansöka om Myndighetsutskott 22 kap. 16 § SoL flyttningsförbud 30 kap. 6 § 3 SoL 19 Godkänna att en utländsk Myndighetsutskott 22 kap 17 § SoL myndighet placerar ett barn 30 kap 6 § 4 SoL i Sverige ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 20 Placera ett barn i ett annat Myndighetsutskott 22 kap. 18 § SoL land än Sverige 21 Arbetsplan om beslutad Socialsekreterare 18 kap. 8 § SoL ungdomstjänst och utse en handledare för den unge PLACERING AV FÖRÄLDRAR OCH BARN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om placering på Förste 11 kap. 1 § SoL förälder-/barn-institution för socialsekreterare både barn och förälder upp till max 4 månader (Insatser för personliga behov) PLACERING AV VUXNA ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut angående insats i Enhetschef 11 kap. 1 § SoL form av plats för vuxen i familjehem, HVB-hem eller stödboende (Insatser för personliga behov) 2 Beslut om skyddat boende Förste social- 11 kap. 1 § SoL upp till 4 månader för vuxen sekreterare (Insatser för personliga behov) 3 Beslut om skyddat boende Enhetschef 11 kap. 1 § SoL överstigande 4 månader för vuxen (Insatser för personliga behov) ANDRA INSATSER FÖR PERSONLIGA BEHOV ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om interna Socialsekreterare 11 kap. 1 § SoL behandlingsinsatser 2 Beslut om insats avseende Förste social- 11 kap. 1 § SoL kontaktfamilj eller sekreterare kontaktperson ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 3 Beslut om externa Enhetschef 11 kap. 1 § SoL behandlingsinsatser ERSÄTTNING TILL FAMILJEHEM ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om ersättning till Förste social- familjehem, enligt sekreterare rekommendationer från SKR 2 Beslut om ersättning till Sektorchef arbete familjehem utöver och individ rekommendationer från SKR 3 Beslut om ersättning för Förste social- förlorad arbetsinkomst i sekreterare samband med mottagande av barn 4 Beslut om ersättning till Sektorchef arbete familjehem när anställd/nära och individ anhörig inom förvaltningen är familjehemmet 5 Beslut om grundutrustning till Förste social- barn/ungdom i samband med sekreterare familjehemsplacering eller omplacering enligt kommunens riktlinjer upp till 15 % av basbeloppet 6 Beslut om grundutrustning till Enhetschef barn/ungdom i samband med familjehemsplacering eller omplacering enligt kommunens riktlinjer upp till 30 % av basbeloppet 7 Beslut om grundutrustning till Förste social- ungdom i samband med sekreterare upphörande av familjehemsplacering eller HVB- hem enligt kommunens riktlinjer upp till 15 % av basbeloppet 8 Beslut om grundutrustning till Enhetschef ungdom i samband med upphörande av familjehemsplacering eller HVB- hem enligt kommunens riktlinjer upp till 30 % av basbeloppet 9 Beslut om ersättning till Enhetschef 22 kap 15 § SoL särskilt förordnad vårdnadshavare med ersättning enligt SKRs rekommendationer ERSÄTTNING TILL KONTAKTPERSONER/KONTAKTFAMLJER ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om ersättning till Förste social- kontaktpersoner/ sekreterare kontaktfamiljer enligt Enhetschef rekommendationer från SKR 2 Beslut om ersättning till Enhetschef kontaktpersoner/kontaktfamilj er utöver rekommendationer från SKR 3 Beslut om ersättning till Sektorchef arbete kontaktpersoner/kontaktfamilj och individ er när anställd/nära anhörig inom förvaltningen är kontaktperson/kontaktfamilj FAMILJERÄTT ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 FÖRÄLDRASKAP 1.1 Godkännande av faderskap Administratör 1 kap. 4 § 1 st. FB eller föräldraskap Socialsekreterare 1 kap. 9 § 3 st. FB 1.2 Beslut om att väcka och Administratör 3 kap. 5 § 2 st. FB, föra talan i mål om Socialsekreterare 6 § 2 st. FB, och fastställande av faderskap 14§ 2 st. FB och föräldraskap 1.3 Beslut att inleda utredning Administratör 2 kap. 1 § FB om fastställande av Socialsekreterare faderskap när dom eller annan bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas 1.4 Beslut om att inleda Administratör 2 kap. 9 § 1 st. FB utredning med anledning av Socialsekreterare ifrågasatt faderskap och föräldraskap 1.5 Beslut om nedläggning av Kommunstyrelsen 2 kap. 9 § 2 st FB faderskapsutredning eller 10 kap. 5 § SoL föräldraskapsutredning 30 kap. 10 § SoL 2 ADOPTION 2.1 Samtycke till att Socialsekreterare 6 kap. 14 § FB adoptionsförfarandet får Familjerättssocion Gäller dock ej om fortsätta om samtycke vägras 24 kap. 5 § SoL ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 2.2 Vid vägran om samtycke Myndighetsutskott 6 kap. 14 § FB Vägra samtycke till fortsatt (Får inte 24 kap. 5 § SoL adoptionsförfarande delegeras till 30 kap. 10 § SoL förvaltning) 2.3 Medgivande att ta emot ett Myndighetsutskott 24 kap. 1 § SoL barn för adoption (Får inte 30 kap. 6 § SoL Medgivande till delegeras till internationell adoption förvaltning) 2.4 Återkallelse av medgivande Myndighetsutskott 24 kap. 4 § SoL att ta emot adoptivbarn (Får inte 30 kap. 6 § SoL Återkalla medgivande till delegeras till internationell adoption förvaltning) 2.5 Yttrande angående Familjerätts- 4 kap. 15 § FB adoption socionom 2.6 Säkerställa deltagande om Myndighetsutskott 24 kap. 2 § SoL föräldrautbildning inför (Får inte 30 kap. 6 § SoL adoption delegeras till förvaltning) 2.7 Begära förlängning av tid Socialsekreterare 24 kap. 5 § SoL hos rätten för prövning av Familjerättssocion fortsatt adoptionsförfarande om 3 VÅRDNAD, BOENDE, UMGÄNGE 3.1 Beslut om att utse utredare Förste social- 6 kap. 19 § 2 st. FB i ärende om vårdnad, sekreterare boende och umgänge Enhetschef Familjerättsenhet en 3.2 Lämnande av upplysningar Socialsekreterare 6 kap. 19 § 2 st. FB, till allmän domstol i fråga Familjerättssocion 6 kap. 20 § 2 st. FB om vårdnad, boende eller om och umgänge 6 kap. 5 c § 2 st. FB 3.3 Godkännande av föräldrars Förste social- 13 kap. 6 § SoL avtal om vårdnad, boende sekreterare 6 kap. 6 § FB, och umgänge Familjerättssocion 6 kap. 14 a § 2 st. FB om och 6 kap. 15 a § 2 st. FB 3.4 Beslut att ej godkänna Förste social- 6 kap. 6 § FB, föräldrars avtal om sekreterare 6 kap. 14 a § 2 st. FB vårdnad, boende och Familjerättssocion och umgänge om 6 kap. 15 § FB Beslutet kan ej överklagas 3.5 Godkänna avtal om Förste social- 7 kap. 7 § FB underhållsbidrag sekreterare Se cirkulär 2006:54 Familjerättssocion från SKL om 4 GOD MAN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 4.1 Yttrande i ärenden om Förste social- 11 kap. 16 § 2 st. FB förordnande av god man sekreterare eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH CSN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om begäran hos Socialsekreterare 106 kap. 6 §§ SFB Försäkringskassan om att barnbidrag ska utbetalas till Beslut enligt 16 kap. familjehem eller

§ 93 • Redovisning av anmälan till huvudman om utredning av elevs frånvaro till den 2026-08-30. • Redovisning av anmälan till huvudman om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier till den 2026-08- 30. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

§209-§244 PARAGRAFER UNDERSKRIFTER ORDFÖRANDE Anders Johansson (S) JUSTERARE Christina Bertilsson (M) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Kommunstyrelsen 2026-09-08 SAMMANTRÄDE 2026-09-11 SÄTTS UPP 2026-10-05 TAS NED Kommunhuset FÖRVARINGSPLATS UNDERSKRIFT Sabina Vikström Protokoll PLATS OCH TID KilArena, kl. 15:00–16:27 BESLUTANDE Anders Johansson (S), ordförande LEDAMÖTER Kenneth Bengtsson (C), vice ordförande Irene Lennemyr Winkler (M) Åse-Britt Falch (S) Pia Holmstrand (S) Per-Olof Nilsson (S) Stefan Sjökvist (S) Eva Brunstein (S) Berith Larsson (C) Christina Bertilsson (M) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer Petter Falch (M) FORTS. LEDAMÖTER Tage Johansson (SD) Eva Weijmar (SD) Linnea Bjurström (L) Petra Schjulström (SD) TJG ERSÄTTARE ÖVRIGA Carina Pettersson (S), §209-§210, §213-§244 EJ TJG ERSÄTTARE Dragan Tesovic (S), §209-§210, §213-§244 Kenneth Eriksson (S), §209-§210, §213-§244 Jessica Hildén (S), §209-§210, §213-§244 Eva Frykenberger (C), §209-§210, §213-§244 Peter Pettersson (C), §209-§210, §213-§244 Magnus Nilsson (KD), §209-§210, §213-§244 Ola Mossberg, kommundirektör, §209-§210, ÖVR NÄRVARANDE

KS § 210 DNR VAL AV JUSTERARE SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen ska utse en ledamot att justera dagens protokoll. BESLUT Kommunstyrelsen utser Christina Bertilsson (M) till protokolljusterare. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 213 DNR KS/2025:442 INTERNKONTROLL 2026 SAMMANFATTNING Enligt kommunallagen 6 kap. 6 § gäller att nämnderna var och en inom sitt område ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsen beslutade i december 2025 om internkontrollplan för 2026. Internkontrollen består dels av kommundirektörens lägesrapport varje månad, dels av uppföljningar och fördjupningar i mars, april, maj, juni, oktober, november och december i kommunstyrelsen. Fördjupningarna bereds i utskotten som sedan ska rapporteras i kommunstyrelsen. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll 2025-12-02, § 266 Rapport om uppföljning av internkontroll 2026-08-27 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-08-27 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av uppföljning av internkontroll i september 2026. BESLUTET SKICKAS TILL Kommunrevisionen KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 214 DNR KS/2026:50 PROTOKOLL FRÅN KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT SAMMANFATTNING Åse-Britt Falch (S) informerar från: • Kommunstyrelsens myndighetsutskott den 7 juli • Kommunstyrelsens myndighetsutskott den 11 augusti • Kommunstyrelsens myndighetsutskott den 8 september BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 215 DNR KS/2026:214 INFORMATION OM BROTTSFÖREBYGGANDE LÄGESBILD SAMMANFATTNING Kommundirektören informerar om den brottsförebyggande lägesbilden. Information lämnas bland annat om SSPF. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 216 DNR KS/2026:522 RÄTTEN TILL KONTAKTPERSON I SERVICE- OCH GRUPPBOSTAD SAMMANFATTNING Kommunstyrelsens ordförande har tagit fram en skrivelse till SKR om rätten till kontaktperson i service- och gruppbostad. HANDLINGAR I ÄRENDET Skrivelse till SKR om kontaktperson till LSS-deltagare 2026-08-31 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom att kommunstyrelsen skickar skrivelsen till Sveriges kommuner och regioner (SKR). 2. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att göra en kostnadsberäkning på vad kostnader blir som ger rätten tillbaka till kontaktpersoner för våra innevånare som mist den genom praxis. Detta redovisas på kommunstyrelsen i november 2026. Irene Lennemyr Winkler (M) yrkar bifall till Anders Johanssons (S) förslag. Tage Johansson (SD) yrkar bifall till Anders Johanssons (S) förslag. Petter Falch (M) yrkar bifall till Anders Johanssons (S) förslag med följande tilläggsyrkande: Meningen ”Driva på för en lagförändring: Verka gentemot regeringen för ett förtydligande i lagstiftningen, så att förarbetenas ursprungliga intention om goda levnadsvillkor återigen blir styrande och att individens ställning stärks.” ändras till ” Driva på för en lagförändring: Verka gentemot regering och riksdag för ett förtydligande i lagstiftningen, så att förarbetenas ursprungliga intention om goda levnadsvillkor återigen blir styrande och att individens ställning stärks.” KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt Petter Falchs (M) tilläggsyrkande och finner att så är fallet. BESLUT 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom att kommunstyrelsen skickar skrivelsen till Sveriges kommuner och regioner (SKR). 2. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att göra en kostnadsberäkning på vad kostnader blir som ger rätten tillbaka till kontaktpersoner för våra innevånare som mist den genom praxis. Detta redovisas på kommunstyrelsen i november 2026. BESLUTET SKICKAS TILL SKR Kommundirektör Sektor arbete och individ SKRIVELSE TILL SVERIGES KOMMUNER OCH REGIONER KOMMUNSTYRELSEN (SKR) Anders Johansson (S), 0554-19170 2026-08-31 Dnr KS/2026:522 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 Kommunhuset Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0 665 23 Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751 Akut behov av åtgärder för att säkra LSS-personers rätt till kontaktperson vid boende i gruppbostad Kommunstyrelsen i Kils kommun vill med denna skrivelse uttrycka en djup oro över hur målgruppen för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) successivt får sina levnadsvillkor försämrade. Detta sker som en direkt konsekvens av en allt stramare rättspraxis, där personer som bor i gruppbostäder nekas eller mister sin lagstadgade rätt till insatsen biträde av kontaktperson. LSS skapades med den uttryckliga intentionen att garantera den enskilde goda levnadsvillkor. Att bryta social isolering och erbjuda en medmänsklig relation utanför den professionella omsorgssfären är kärnan i kontaktpersonens uppdrag. Genom vägledande domar i domstolarna har det blivit allt vanligare att ansökningar om kontaktperson avslås med hänvisning till att det sociala behovet "redan tillgodoses" av personalen på gruppbostaden. Vi anser att detta resonemang är djupt problematiskt av två skäl: 1. Omsorgspersonalen kan inte ersätta en medmänniska: Professionellt stöd och en personlig kontakt utanför boendet är två fundamentalt olika saker. Att tvingas umgås enbart med anställd personal motverkar målet om full delaktighet och inkludering i samhället. 2. Resursbrist i praktiken: Även om en gruppbostad har ett fritidsansvar, räcker personalresurserna i praktiken sällan till för att ge individen regelbundna, individuellt anpassade sociala aktiviteter utanför hemmet. Vi som folkvalda politiker har ett ansvar att stärka LSS-personers ställning i samhället. Rättspraxis har tillåtits förflytta lagens tillämpning från en rättighetslagstiftning till en mekanisk bedömning baserad på boendeform. Denna utveckling urholkar lagstiftningens grundbultar. Den goda levnadsvillkorsprincipen har försämrats genom dessa domar och en förändring måste till. Kommunstyrelsen i Kil uppmanar därför SKR till att: • Uppmärksamma frågan nationellt: Synliggör hur urholkningen av insatsen kontaktperson slår mot enskilda individer i landets gruppbostäder. • Utarbeta stöd till kommunerna: Ta fram vägledning som betonar vikten av individuella behovsprövningar där boendeform i sig inte automatiskt diskvalificerar någon från andra LSS-insatser. • Driva på för en lagförändring: Verka gentemot regering och riksdag för ett förtydligande i lagstiftningen, så att förarbetenas ursprungliga intention om goda levnadsvillkor återigen blir styrande och att individens ställning stärks. Vi kan inte tyst se på när domstolar och strama tolkningar monterar ner fundamentet för LSS. Det krävs ett gemensamt och kraftfullt agerande nu. Kommunstyrelsen i Kils kommun genom Anders Johansson (S) Kommunstyrelsens ordförande i Kils kommun KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 217 DNR KS/2026:260 ÅTERRAPPORT FRÅN FÖRVALTNINGEN OM HUR ARBETET MED ARBETSMILJÖUTBILDNING FÖR KOMMUNDIREKTÖRENS LEDNINGSGRUPP GÅR SAMMANFATTNING Den 5 maj beslutade kommunstyrelsen att förvaltningen ska återrapportera till kommunstyrelsen i september 2026 om hur arbetet med arbetsmiljöutbildning för kommundirektörens ledningsgrupp går. Varje år genomförs en kartläggning av hur arbetsmiljöarbetet fungerat och utifrån det görs en rapport till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen gav i uppdrag återrapportera till kommunstyrelsen om arbetsmiljöutbildning för kommundirektörens ledningsgrupp. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll 2026-05-05, § 130 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-10 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen noterar informationen. BESLUTET SKICKAS TILL HR-chef KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 218 DNR KS/2026:421 FÖRVALTNINGENS LÄGESRAPPORT OM MÖTESPUNKT SMEDEN SAMMANFATTNING 2026-06-02 ger kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att: • Öppna Smedens matsal för bokningar av lokalen för föreningar som bedriver verksamhet för målgruppen äldre och funktionsvariationer. • Förvaltningen ska till kommunstyrelsen i september redogöra för hur felanmälan, bokningar, städning och service till de föreningar som nyttjar lokalen kan se ut. Då det idag finns flera aktörer är målet att bokande förening har en kontakt oavsett vad frågan är samt att hitta en nivå av service som är finansierad och att det tydligt framgår vad som kan förväntas av lokalerna. • Färdigställ köket så att bokande kan ordna med kaffe och the samt att det finns diskmöjligheter. • Bjuda in berörda målgrupper, rådet för funktionsrätt och pensionärsrådet till dialog om den fortsatta utvecklingen av Smeden. Förvaltningen har sammanställt lägesrapporten i ett pm. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll 2026-06-02, § 166 Förvaltningens pm 2026-08-13 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan anse sig ha tagit del av informationen och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 219 DNR KS/2026:439 FÖRVALTNINGENS REDOVISNING OM HUR UTFASNINGSBIDRAGEN HAR PÅVERKAT FÖRENINGSLIVET SAMMANFATTNING Den 2 juni 2026 gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att göra en sammanställning av hur införandet av utfasningsbidragen har påverkat Kils kommuns föreningsliv, inklusive hur föreningarnas ekonomiska ersättningar har förändrats år för år efter beslutet. Förvaltningen har sammanställt redovisningen i ett pm. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunstyrelsens protokoll 2026-06-02, § 194 Förvaltningens pm 2026-08-14 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för kompletterande utredning, med följande motivering: Förvaltningen redovisar att 2 712 798 kronor betalades ut i föreningsbidrag 2021. År 2025 uppgick motsvarande belopp till 2 109 045 kronor, vilket innebär en minskning med drygt 600 000 kronor. Föreningarna kan söka flera olika typer av bidrag, exempelvis startbidrag, grundbidrag, hyres- eller anläggningsbidrag, investeringsbidrag, verksamhetsbidrag, aktivitetsbidrag, arrangemangsbidrag, bidrag för förebyggande socialt arbete, ledarutbildningsbidrag och studieförbundsbidrag. När beslut fattades om att fasa ut bidrag enligt gammal hävd fick kommunstyrelsen en redovisning av hur mycket varje förening erhöll i föreningsbidrag. Det är denna redovisning vi efterfrågar inom ramen för uppdraget att KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer beskriva hur utfasningsbidraget har påverkat föreningslivet. Förvaltningen ska därför ta fram och redovisa detta underlag. Föreningarna verkar dessutom i en situation där inflation och ökade kostnader har påverkat deras verksamheter. Kommunstyrelsen vill därför att förvaltningen redovisar vilken nivå föreningsbidragen skulle behöva ligga på 2026, med hänsyn till kostnadsökningarna mellan 2021 och 2026. Kommunstyrelsen begär att ärendet återremitteras, att ett förslag till föreningsbidragsbudget tas fram och att den efterfrågade redovisningen kompletteras. Utifrån redovisningen ska förvaltningen också föreslå nivåer för 2026 för startbidrag, grundbidrag, hyres- eller anläggningsbidrag, investeringsbidrag, verksamhetsbidrag, aktivitetsbidrag, arrangemangsbidrag, bidrag för förebyggande socialt arbete, ledarutbildningsbidrag och studieförbundsbidrag. Förslaget ska redovisas för kommunstyrelsen i november 2026. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för kompletterande utredning, med följande motivering: Föreningarna kan söka flera olika typer av bidrag, exempelvis startbidrag, grundbidrag, hyres- eller anläggningsbidrag, investeringsbidrag, verksamhetsbidrag, aktivitetsbidrag, arrangemangsbidrag, bidrag för förebyggande socialt arbete, ledarutbildningsbidrag och studieförbundsbidrag. När beslut fattades om att fasa ut bidrag enligt gammal hävd fick kommunstyrelsen en redovisning av hur mycket varje förening erhöll i föreningsbidrag. Det är denna redovisning vi efterfrågar inom ramen för uppdraget att beskriva hur utfasningsbidraget har påverkat föreningslivet. Förvaltningen ska därför ta fram och redovisa detta underlag. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer Föreningarna verkar dessutom i en situation där inflation och ökade kostnader har påverkat deras verksamheter. Kommunstyrelsen vill därför att förvaltningen redovisar vilken nivå föreningsbidragen skulle behöva ligga på 2026, med hänsyn till kostnadsökningarna mellan 2021 och 2026. Kommunstyrelsen begär att ärendet återremitteras, att ett förslag till föreningsbidragsbudget tas fram och att den efterfrågade redovisningen kompletteras. Utifrån redovisningen ska förvaltningen också föreslå nivåer för 2026 för startbidrag, grundbidrag, hyres- eller anläggningsbidrag, investeringsbidrag, verksamhetsbidrag, aktivitetsbidrag, arrangemangsbidrag, bidrag för förebyggande socialt arbete, ledarutbildningsbidrag och studieförbundsbidrag. Förslaget ska redovisas för kommunstyrelsen i november 2026. BESLUTET SKICKAS TILL Kommundirektör Sektor samhälle och service Administrativ chef KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 220 DNR KS/2026:395 BEGÄRAN FRÅN REVISORERNA OM YTTRANDE ÖVER REVISIONSRAPPORT OM GRANSKNING AV ÅRSREDOVISNING 2025 SAMMANFATTNING Kommunrevisorerna har gjort en revisionsrapport över årsredovisningen 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Enligt kommunrevisorernas bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Revisorerna önskar yttrande över rapporten senast den 18 september 2026. Förvaltningen har skrivit ett förslag till yttrande. HANDLINGAR I ÄRENDET Revisionsrapport, kommunrevisorerna 2026-04-28, inklusive bilaga 1 och 2 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-05-19 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Irene Lennemyr Winkler (M) föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt Irene Lennemyr Winklers (M) förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer BESLUT Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande över kommunrevisorernas revisionsrapport över årsredovisningen 2025. Kommunstyrelsen anser att denna åtgärd ska genomföras: Utveckla målredovisningen till nästa mandatperiod så att det tydligare går att utläsa måluppfyllnaden i relation till basvärden och uppnådda värden för indikatorerna. Se över möjligheten att implementera en ny attestrutin i ekonomisystemet för bokföringsorder under 200 000 kronor. Styrmodellen ses över i samband med nästa mandatperiod 2027- 2030, när nya mål ska tas fram. Förvaltningen kommer i samband med det att se över hur indikatorerna används. BESLUTET SKICKAS TILL Kommunrevisionen Ekonomi och styrning KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 221 DNR KS/2025:531 BEGÄRAN FRÅN REVISORERNA OM YTTRANDE ÖVER DEN GRUNDLÄGGANDE GRANSKNING 2025 SAMMANFATTNING Kommunens förtroendevalda revisorer har med stöd av det sakkunniga biträdet Azets Revision & Rådgivning gjort en grundläggande granskning av kommunens nämnder, inklusive kommunstyrelsen. De samlade rekommendationerna är följande: • Stärka målstyrningen genom att förtydliga bas- och målvärden för angivna mål och indikatorer • Ta fram verksamhetsplaner och mål för nämnderna • Utveckla metod och systematik rörande uppföljning av intern kontroll utifrån vedertagna arbetssätt Nämndernas yttranden ska vara revisionen tillhanda den 1 september 2026. Anstånd är begärt och beviljat till och med den 18 september. Förvaltningen har skrivit ett förslag till yttrande. Yttrandet tillställs samtliga granskade nämnder. HANDLINGAR I ÄRENDET Revisionsrapport grundläggande granskning av styrelse och nämnden 2025, 2026-04-30 Skrivelse om Revisorernas grundläggande granskning av kommunens nämnder och styrelse 2025, 2026-04-30 Följebrev 2026-04-30 Begäran om anstånd 2026-05-05 Beviljande av anstånd 2026-05-06 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-02 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Irene Lennemyr Winkler (M) föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt Irene Lennemyr Winklers (M) förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande över revisionsrapporten: ”Kommunstyrelsen har tagit del av revisorernas bedömningar och rekommendationer och dessa kommer att beaktas när kommunens styrmodell ses över inför nästa mandatperiod samt i arbetet med att utveckla, stärka och förtydliga kommunens internkontroll och uppföljning av densamma.” BESLUTET SKICKAS TILL Kommunrevisionen Ledningsstaben KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 222 DNR KS/2026:472 REMISS OM ÅTGÄRDSVALSTUDIE OCH STRATEGI FÖR FRYKSDALSBANAN (TRV 2026/17100) SAMMANFATTNING Kils kommun har fått möjlighet att lämna synpunkter på remiss om åtgärdsvalsstudie och strategi för Fryksdalsbanan. Kils kommun ställer sig positiv till föreslagna åtgärdsstrategi för Fryksdalsbanans utveckling. Åtgärdsvalsstudien utgör ett viktigt underlag för framtida investeringar och visar på behovet av en långsiktig utveckling av järnvägen för både person- och godstrafik. HANDLINGAR I ÄRENDET Trafikverkets förslag till ÅVS strategi Fryksdalsbanan TRV- 2026/17100 2026-06-26 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-01 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen besvarar remissen enligt följande: Kils kommun ställer sig positiv till åtgärdsvalsstudiens föreslagna åtgärder för Fryksdalsbanans utveckling. De föreslagna åtgärderna ses bidra till ökad robusthet, förbättrad trafiksäkerhet och stärkt regional tillgänglighet. En väl fungerande järnvägsinfrastruktur bidrar till ett hållbart resande, förbättrade förutsättningar för näringslivets utveckling samt ökad attraktivitet för boende och etableringar i kommunen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer Kils kommun ser positivt på en fortsatt samverkan mellan Trafikverket, Region Värmland och berörda parter för att utveckla Fryksdalsbanan som ett attraktivt och hållbart transportstråk. BESLUTET SKICKAS TILL Trafikverket KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 223 DNR KS/2026:91 REVIDERING AV RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND SAMMANFATTNING Den 1 juli 2026 infördes förändringar i regelverket inom ekonomiskt bistånd och därav behövs en revidering av kommunens riktlinjer. Förvaltningen har tagit fram förslag till reviderad riktlinje. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-16 Riktlinje för ekonomiskt bistånd, beslut KS 2026-03-03, § 67 Förslag riktlinje ekonomiskt bistånd Barnchecklista ekonomiskt bistånd riktlinjer, 2026-07-17 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag med följande tilläggsyrkande: Den 1 juni trädde förändringar i regelverket för ekonomiskt bistånd i kraft. Därför behöver kommunens riktlinjer revideras. Förändringarna innebär bland annat att aktivitetskrav införs för personer som får försörjningsstöd under tre månader i följd. Lagändringen begränsar också kommunens möjlighet att bevilja stöd utöver riksnormen. Det innebär att det tidigare politiska beslutet i kommunen om julklappspeng, exempelvis till barnfamiljer, nu tas bort. Riksdagen har därmed fattat ett beslut som inskränker den kommunala självstyret. Vi ser ett allt hårdare samhällsklimat där humanismen försvagas och våra socialförsäkringssystem urholkas. Det har blivit svårare att få KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer stöd genom gemensamma välfärdssystem som sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Särskilt oroande är den snabba vägen från arbete till försörjningsstöd: en person kan i dag gå från ett fungerande arbets- och familjeliv till försörjningsstöd på så kort tid som 13 månader. Är det ett värdigt Sverige? Vi tycker inte det. Vi tänker också på de barn i barnfamiljer som drabbas när riksdagen begränsar kommunens självstyre och gör det svårare att ge stöd som kan bidra till exempelvis en julklapp på julafton. Det påverkar barnen här och nu, men också deras framtid. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. BESLUT 1. Kommunstyrelsen fastställer riktlinjer ekonomiskt bistånd, enligt bilaga. 2. Kommunstyrelsen noterar: Den 1 juni trädde förändringar i regelverket för ekonomiskt bistånd i kraft. Därför behöver kommunens riktlinjer revideras. Förändringarna innebär bland annat att aktivitetskrav införs för personer som får försörjningsstöd under tre månader i följd. Lagändringen begränsar också kommunens möjlighet att bevilja stöd utöver riksnormen. Det innebär att det tidigare politiska beslutet i kommunen om julklappspeng, exempelvis till barnfamiljer, nu tas bort. Riksdagen har därmed fattat ett beslut som inskränker den kommunala självstyret. Vi ser ett allt hårdare samhällsklimat där humanismen försvagas och våra socialförsäkringssystem urholkas. Det har blivit svårare att få stöd genom gemensamma välfärdssystem som sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer Särskilt oroande är den snabba vägen från arbete till försörjningsstöd: en person kan i dag gå från ett fungerande arbets- och familjeliv till försörjningsstöd på så kort tid som 13 månader. Är det ett värdigt Sverige? Vi tycker inte det. Vi tänker också på de barn i barnfamiljer som drabbas när riksdagen begränsar kommunens självstyre och gör det svårare att ge stöd som kan bidra till exempelvis en julklapp på julafton. Det påverkar barnen här och nu, men också deras framtid. BESLUTET SKICKAS TILL Sektor arbete och individ 13-10-4102 ,1.1v ,0001LIK Dokumenttyp: RIKTLINJE Verksamhet: Sektor Arbete och Individ Upprättad av: Linnéa Jilderskog Beslutad: Kommunstyrelsen 2026-09-08, § 223 Version: Dokumentägare: Sektorchef Jessica Montgomery Riktlinjer, Ekonomiskt bistånd Riktlinjer, Ekonomiskt bistånd 1 Innehåll Inledning 5 Vilka omfattas av rutinen ................................................................................ 5 Mål och syfte ................................................................................................... 5 Grundläggande förutsättningar utifrån socialtjänstlagen .............................. 5 Lagstiftning och föreskrifter ........................................................................... 6 Grundprinciper vid handläggning av ekonomisk bistånd .............................. 6 Barnperspektivet ............................................................................................. 7 Orosanmälan ........................................................................................ 7 Arbetsmarknadsfokus ..................................................................................... 8 Aktivivitetskrav ............................................................................................... 9 Förutsättning för aktivitetskrav ........................................................... 9 Undantagna målgrupper aktivitetskrav ............................................... 9 Läkarintyg .......................................................................................... 10 Omfattning av aktivitet ....................................................................... 11 Aktiviteter ............................................................................................ 11 Uppehåll i aktiviteterna ....................................................................... 12 Uppgiftsskyldighet för socialnämnden ............................................... 12 Skillnaden mellan kompetenshöjande insatser och aktivitetskravet .. 12 Insatser för ekonomiska behov (ekonomiskt bistånd) 12 kap. 1 § SoL 14 Rätten till försörjningsstöd ............................................................................ 14 Riksnormen och övriga poster i försörjningsstöd .......................................... 15 Riksnormens poster ............................................................................ 15 Skäliga kostnader, kostnadsposter utanför riksnormen ..................... 15 Övrigt ............................................................................................................ 15 Lägre försörjningsstöd i vissa fall ........................................................ 16 Högre försörjningsstöd i vissa fall ....................................................... 17 Hushållsel ........................................................................................... 18 Hemförsäkring ................................................................................... 18 Arbetsresor inom arbetsmarknadspolitiska program ........................ 18 Övriga arbetsresor .............................................................................. 18 Avgift till fackförening och Arbetslöshetskassa .................................. 19 Boendekostnader............................................................................................ 19 Boendekostnad lägenhet ..................................................................... 19 Beräkning av boendekostnad i egen fastighet och bostadsrätt .......... 20 Olika boendeformer ...................................................................................... 20 Inneboende ......................................................................................... 20 Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren ................................... 21 Hemmaboende unga 18–25 år ............................................................ 21 Växelvis boende för barn .................................................................... 22 Andrahandslägenhet .......................................................................... 22 Hyreskostnad under vistelse på kriminalvårdsanstalt ....................... 23 Andra boendeformer .......................................................................... 23 Bostadslös ........................................................................................... 23 Levnadskostnader i övrigt 23 Akut tandvård ..................................................................................... 23 Tandvård utöver akut tandvård ......................................................... 23 Glasögon ............................................................................................. 24 Läkarvård ........................................................................................... 24 Medicin ............................................................................................... 25 Sjukhusvård ........................................................................................ 25 Sjukresor............................................................................................. 25 Kostnader för egen bil ........................................................................ 25 Hemutrustning ................................................................................... 26 Flyttkostnader .................................................................................... 27 Magasineringskostnader .................................................................... 27 Spädbarnsutrustning .......................................................................... 27 Barnomsorgskostnader ...................................................................... 28 Umgängeskostnader och Umgängesresor .......................................... 28 Rekreation .......................................................................................... 29 Begravningskostnader ........................................................................ 29 Telefonkostnader ................................................................................ 30 Bistånd till personliga kostnader vid vistelse på institution .............. 30 Rättshjälp ............................................................................................ 31 Legitimation ........................................................................................ 31 Kläder och skor utöver riksnormen .................................................... 31 Gymkort ............................................................................................... 31 Nödprövning ...................................................................................... 32 Särskilda grupper 32 Arbetslösa eller Sjuksrivna ................................................................. 32 Unga vuxna (18–25 år) ....................................................................... 32 Gymnasiestuderande ungdom ........................................................... 33 Vuxna studerande............................................................................... 33 Företagare .......................................................................................... 33 Utländska medborgare ....................................................................... 34 EU/EES medborgare .......................................................................... 35 Anknytningsinvandrare ...................................................................... 36 Personer med skadligt bruk eller beroende ....................................... 36 personer som är 66 och äldre ............................................................. 36 Gifta och sammanboende ................................................................... 36 Återkrav och återsökning 37 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd ............................................ 37 Bidrag som inte kan återsöktas .......................................................... 37 Avstå från återkrav ............................................................................. 38 Skulder och avbetalningar .................................................................. 38 Hyresskulder ...................................................................................... 38 Elskulder............................................................................................. 38 Barnomsorgsskulder .......................................................................... 39 Skulder på underhållsstöd ................................................................. 39 Kvarstående skatt ............................................................................... 39 Inkomster och egna tillgångar 39 Inkomster ...................................................................................................... 39 tidigare inkomster över försörjningsstödsnivå .................................. 40 Insättningar på konto .......................................................................... 41 Ungdomars egna inkomster ................................................................ 41 Jobbstimulans ..................................................................................... 41 Kapital ........................................................................................................... 42 Vuxna personers kapitaltillgångar ..................................................... 42 Barns Kapital ...................................................................................... 43 Bilinnehav som kapitaltillgång ........................................................... 43 Egen fastighet/Bostadsrätt som kapitaltillgång ................................. 43 Bidragsbrott 43 Förmedlingsmedel 44 Inledning VILKA OMFATTAS AV RUTINEN Riktlinjerna är ett stöd vid myndighetsutövning av ekonomiskt bistånd. MÅL OCH SYFTE Syftet med riktlinjerna för ekonomiskt bistånd är likabehandling vid handläggning av ansökningar. Dessa riktlinjer bygger på Socialtjänstlagen, cirkulär och föreskrifter från Socialstyrelsen samt rättspraxis. Riktlinjerna beskriver vad som är skälig levnadsnivå men enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om särskilda skäl föreligger kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Verksamheten ska garantera den enskilde en skälig levnadsnivå om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Detta sker genom information, rådgivning och i sista hand ekonomiskt bistånd. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att individens eget ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum vilket syftar till att göra individen självförsörjande och att minska behovet av ekonomiskt bistånd. När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn ska barns bästa särskilt beaktas. I alla utredningar som innefattar barn ska barnens situation och hur de påverkas beskrivas. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR UTIFRÅN SOCIALTJÄNSTLAGEN Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet1 . Kvalitet innebär att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter. Socialstyrelsen ger dessa exempel på vad som menas med god kvalitet: • Att den enskilde anser sig bli bemött med respekt. • Att den enskilde får tillräckligt med information så att denne kan ta vara på sina rättigheter och att verksamheten bedrivs så att den enskildes rättssäkerhet garanteras • Att insatserna utformas efter den enskildes behov och så långt det är möjligt i samråd med den enskilde • Att insatserna utformas så att de inriktas på att frigöra och utveckla den enskildes resurser • Att barnperspektivet särskilt beaktas i verksamheten 1 Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 1§ Om den enskilde utan godtagbart skäl inte följer upprättad arbetsmarknadsplan eller inte deltar i anvisade aktiviteter ska detta beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Beslut ska alltid föregås av individuell bedömning där hänsyn tas till den enskildes förutsättningar och eventuella barns situation LAGSTIFTNING OCH FÖRESKRIFTER De lagar som främst reglerar verksamheten är: • Socialtjänstlagen, SoL (2025:400) • Förvaltningslagen, FL (2017:900) • Offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400) • Kommunallagen, KL (2017:725) Fler regler som omfattas och berör verksamhetsområdet är lagar som; • Dataskyddsförordningen GDPR • Äktenskapsbalken, ÄktB (1987:230) • Sambolagen (2003:376) • Föräldrabalken, FB (1949:381) • Lag om Mottagande av asylsökande, LMA (1994:137) • Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (2017:30) • Lag Allmän försäkring, AFL (1962:381 • Jordabalken (1970:994) • Bidragsbrottslagen (2007:612) Vägledning till beslut kan inhämtas från Socialstyrelsens allmänna råd2, Kunskapsguiden3 och Socialstyrelsens handbok för ekonomiskt bistånd som även dessa riktlinjer bygger på. Vägledning erhålls även från prejudicerande domar. GRUNDPRINCIPER VID HANDLÄGGNING AV EKONOMISK BISTÅND • Handläggning sker utifrån respekt, eget ansvar, krav och prestation utifrån den egna individuella förmågan samt en tilltro på kundens egen förmåga och resurser. • Genom tydliga insatser ska kunden få kunskap och möjlighet till att själv kunna ta initiativ till att kunna påverka förändring av sin situation. 2 Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2013:1 3 Kunskapsguiden.se (2026-07-14) • Tydlig information ska lämnas om gällande regler, kundens eget ansvar, de krav som socialtjänsten ställer på underlag för ekonomisk utredning och kundens egen aktivitet. • Samverkan sker genom att insatser utformas och genomförs tillsammans med kund, samt vid behov även tillsammans med andra myndigheter och olika aktörer. • Krav ska ställas på alla att medverka aktivt för att uppnå målet om självförsörjning. Socialtjänsten ska aktivt medverka till att lotsa kunden vidare till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsmarknadsfokus ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete, studier eller vid behov stöttas till annan aktör. BARNPERSPEKTIVET Vid åtgärder som rör barn ska barns bästa särskilt beaktas4. Även om barnens bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. Barnets situation ska alltid uppmärksammas. När en åtgärd rör ett barn, ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Barn som fyllt 15 år rätt att själva föra sin talan5. Hur stor vikt som ska läggas vid barnens situation måste bedömas i varje enskilt ärende. Att ha ett barnperspektiv i handläggningen av ekonomiskt bistånd handlar inte endast om pengar utan kan även innefatta andra åtgärder, till exempel att föräldrarna får insatser som syftar till att de ska bli självförsörjande eller att belysa andra insatser som barnet har behov av. Grundprincipen är att barn aldrig är försörjningsskyldiga gentemot sina föräldrar, däremot kan vissa av barnets tillgångar räknas med i beräkningen av ekonomiskt bistånd, se avsnitt ”inkomster som räknas med”. OROSANMÄLAN Anställda inom socialtjänsten har en skyldighet 6 att genast agera om man i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 4 3 kap. 1 § SoL 53 kap. 2 § SoL, 21 kap. 1§ SoL 6 19 kap. 1 § SoL ARBETSMARKNADSFOKUS Kils kommun arbetar med ett aktivt arbetsmarknadsfokus. Utgångspunkten är att alla personer som kan arbeta eller på annat sätt öka sin förmåga till egen försörjning ska ges stöd, vägledning och relevanta insatser för att nå självförsörjning. Alla personer som ansöker om ekonomiskt bistånd ska genomgå en kartläggning. Kartläggningen ska identifiera resurser, hinder, behov av stöd samt lämpliga insatser för att den enskilde så snabbt som möjligt ska nå arbete, studier eller annan egen försörjning. Kartläggningen ska resultera i en individuell arbetsmarknadsplan. Planen ska upprättas tillsammans med den enskilde och innehålla mål, aktiviteter, ansvarsfördelning och uppföljning. Planeringen ska utgå från den enskildes arbetsförmåga, utbildningsbakgrund, hälsa, språkkunskaper och övriga individuella förutsättningar. Arbetsmarknadsinsatserna kan bestå av: • Aktivt arbetssökande • Arbetsmarknadsutbildning • Studier eller studieförberedande insatser • Svenska för invandrare (SFI) • Praktik eller arbetsträning • Arbetsplatsförlagda aktiviteter • Språkutvecklande aktiviteter • Kompetenshöjande insatser • Rehabiliterande insatser i samverkan med andra aktörer • Andra aktiviteter som bedöms stärka den enskildes möjligheter till egen försörjning Arbetsmarknadsplanen ska följas upp regelbundet, minst var tredje månad. Uppföljningen ska dokumenteras och omfatta deltagande, progression, behov av förändringar i planeringen samt fortsatt bedömning av den enskildes förutsättningar att uppnå egen försörjning. Den enskilde är skyldig att medverka i kartläggning, planering, uppföljning samt månadsvisa redovisningar av aktivitet enligt den individuella arbetsmarknadsplanen. Om den enskilde utan godtagbart skäl inte följer upprättad arbetsmarknadsplan eller följer sina övriga skyldigheter. Ska detta beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Om en person utan godtagbart skäl avböjer att delta i eller uteblir från praktik, kompetenshöjande verksamhet eller aktiviteter ska socialnämnden7 neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd. I bedömningen behöver nämnden väga in om det rör sig om enstaka eller upprepade tillfällen, vilken typ av misskötsamhet det handlar om och hur omfattande den har varit. Det kan exempelvis handla om situationer där konsekvenserna framstår som orimliga. En individuell bedömning görs i varje enskilt fall. AKTIVIVITETSKRAV Huvudregel är att aktivitetskravet gäller alla som får försörjningsstöd, oavsett försörjningshinder. FÖRUTSÄTTNING FÖR AKTIVITETSKRAV Socialnämnden ska8 begära att en person som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader ska delta i aktiviteter enligt aktivitetskravet. Socialnämnden får9 ställa krav på att personen deltar i aktiviteter även innan personen har fått försörjningsstöd under tre sammanhängande månader. Det kan till exempel bli aktuellt när en person återigen ansöker om försörjningsstöd efter en kortare tids uppehåll, nämndens tillgång på aktiviteter samt om socialnämnden av andra skäl vill kontrollera att en person har rätt till försörjningsstöd. Personer som väntar på beslut från Försäkringskassan kan omfattas av aktivitetskravet. I väntan på beslut behöver socialnämnden göra en egen bedömning av personens förmåga att delta i aktivitet. Sjukskrivna personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst och inte får sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall omfattas av aktivitetskravet. Socialnämnden har därför en skyldighet att tillhandahålla aktiviteter även för dessa personer, under förutsättning att personen har förmåga att delta i aktivitet. Personens deltagande och aktiviteternas innehåll behöver anpassas efter personens förmåga och förutsättningar. UNDANTAGNA MÅLGRUPPER AKTIVITETSKRAV Aktivitetskrav får10 inte ställas på personer som; 7 12 kap. 5 § SoL 8 12 kap. 4 a § SoL 9 12 kap. 4 d § SoL 10 12 kap.4 a § andra stycket SoL • är under 18 år • är 18–20 år och genomgår studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller har annan jämförlig grundutbildning, • har sysselsättning på heltid i form av - anställning - arbetsmarknadspolitiskt program - kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, en utbildning som socialnämnden anser vara ett godtagbart skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande eller -andra statliga, kommunala eller regionala insatser, • har uppnått riktålder för pension11 • har sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall i den omfattning som han eller hon har sådan förmån, eller • är ledig12 med ett barn som inte har fyllt ett år. LÄKARINTYG En person behöver lämna läkarintyg om han eller hon på grund av sjukdom inte står till arbetsmarknadens förfogande alternativt avböjer eller uteblir från anvisad praktik, annan kompetenshöjande verksamhet eller aktivitet. Socialnämnden kan göra undantag om det är uppenbart obehövligt att ett läkarintyg lämnas in, till exempel när en person är intagen på sjukhus för heldygnsvård. En bedömning ska dock alltid göras i det enskilda fallet. Huvudregel är att läkarintyg krävs om sjukdomsperioden varar längre än sju dagar, det vill säga från den åttonde dagen. Detta gäller när personen på grund av sjukdom inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller uteblir från en praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet eller aktivitet. Om personen i stället avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet och aktivitet på grund av sjukdom gäller kravet på läkarintyg direkt. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden begära läkarintyg även när sjukdomsperioden inte överstiger sju dagar. 11 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken 12 Föräldraledighetslagen (1995:584) OMFATTNING AV AKTIVITET Aktivitetskravets huvudregel är 40 timmar per vecka men i vilken omfattning en person har aktivitetsförmåga och i övrigt möjlighet att delta bedöms av socialnämnden i varje enskilt fall. Socialnämnden behöver göra avdrag för befintlig sysselsättning och övriga skyldigheter vid beräkningen av tiden. Aktivitetskravet ska vara ett komplement till annan meningsfull sysselsättning. Om en person nyligen har flyttat till kommunen räknas även den tid som personen fick försörjningsstöd i den tidigare kommunen in. Det innebär att socialnämnden kan bli skyldig att kräva deltagande i en aktivitet redan från den första dagen som personen får försörjningsstöd i den nya kommunen, om personen under de tre närmast föregående månaderna har haft försörjningsstöd i en annan kommun. Att samla in uppgifter och färdigställa utredningen kräver viss handläggningstid. Därför är det inte alltid möjligt att anvisa en aktivitet från och med första dagen efter en flytt mellan kommuner. Tid i aktivitet ska minskas med tio timmar per vecka om personen i sitt hushåll har barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första år i den nioåriga grundskolan eller sitt andra år i den kommande tioåriga grundskolan. AKTIVITETER Socialnämnden ansvarar13 för att tillhandahålla aktiviteter som bidrar till att öka personens förmåga att bli självförsörjande. Den enskilde ska då delta i aktiviteter som syftar till att stärka möjligheterna till arbete, studier eller annan egen försörjning. Aktiviteterna ska utformas utifrån individuell bedömning och anpassas efter den enskildes arbetsförmåga, hälsa, familjesituation, utbildningsbakgrund och övriga förutsättningar. Socialnämnden behöver inför varje beslut om aktivitet göra en sammanvägd bedömning av bland annat risken för inlåsnings- och undanträngningseffekter. De fyra kategorierna av aktiviteter är: • aktiviteter som syftar till att motivera personen eller öka personens förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften 13 12 kap. 6 a § SoL • aktiviteter som syftar till att förbättra den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften • aktiviteter som syftar till att förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete och • arbetsplatsförlagda aktiviteter, kan genomföras både i kommunens egen verksamhet och hos andra aktörer. Det kan vara civilsamhällesorganisationer, kommunala bolag, andra offentliga verksamheter, statliga myndigheter eller privata företag. Aktiviteterna ska vara utformade på ett sådant sätt att den som deltar är oförhindrad att ta ett arbete, kan stå till arbetsmarknadens förfogande och sköta sitt arbetssökande på det sätt som krävs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning UPPEHÅLL I AKTIVITETERNA Socialnämnden får14 ge den som deltar i aktiviteter uppehåll i upp till fyra veckor per kalenderår. Detta gäller endast de aktiviteter som kommunen anordnar inom ramen för aktivitetskravet. Det innebär inte att personen är befriad från skyldigheten att stå till arbetsmarknadens förfogande och ta ett arbete. Personer som väntar på beslut från Försäkringskassan kan omfattas av aktivitetskravet. I väntan på beslut behöver kommunen göra en egen bedömning av personens förmåga att delta i aktivitet. UPPGIFTSSKYLDIGHET FÖR SOCIALNÄMNDEN Om personen är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ska nämnden15 informera Arbetsförmedlingen om att personen anvisats aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet. På begäran från Arbetsförmedlingen ska socialnämnden också lämna ytterligare upplysningar till Arbetsförmedlingen om vilka aktiviteter personen har anvisats, och vad som har framkommit om personens förmåga att delta i aktiviteterna. SKILLNADEN MELLAN KOMPETENSHÖJANDE INSATSER16 OCH AKTIVITETSKRAVET17 Bestämmelserna om aktivitetskrav ersätter inte den befintliga möjligheten att besluta om kompetenshöjande insatser utan kompletterar den. Socialnämndens möjlighet att 14 12 kap. 4 f § SoL 15 15 kap. 6 a § SoL 16 12 kap. 4 § SoL 17 12 kap 4.a § Sol ställa krav på praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet finns alltså kvar, och en pågående praktik eller kompetenshöjande insats ska inte avbrytas på grund av aktivitetskravet. Insatser för ekonomiska behov (ekonomiskt bistånd) 12 kap. 1 § SoL RÄTTEN TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den enskildes rätt till bistånd regleras i socialtjänstlagen18. I paragrafen anges att den som inte kan tillgodose sina ekonomiska behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få ekonomiskt bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt. För att ha rätt till bistånd ska den enskilde göra vad den kan för att bidra till sin egen försörjning. För att rätten till försörjningsstöd ska föreligga måste två kriterier vara uppfyllda. • Den sökande ska ha haft otillräckliga inkomster för att på egen hand tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå samt • den enskilde ska göra allt vad han/hon kan för att bidra till sin försörjning. Vad kunden ska bidra med för rätt till bistånd varierar beroende på den enskildes situation och förmåga. En arbetsför person ska vara inskriven hos Arbetsförmedlingen, aktivt söka arbete, medverka i kartläggning och planering samt delta i de arbetsmarknadsinsatser eller aktiviteter som bedöms nödvändiga för att uppnå egen försörjning. Om personen omfattas av aktivitetskravet ska deltagande ske i de aktiviteter som anvisas enligt upprättad individuell arbetsmarknadsplan. Den arbetslöse har också skyldighet att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till exempel utbildning, svenskundervisning för invandrare och olika former av arbetsrehabiliterande åtgärder. En hemmavarande förälder ska ta ut full föräldrapenning och även ansöka om bostadsbidrag. En individ som inte anser sig kunna stå till arbetsmarknadens förfogande ska vara sjukskriven med ett giltigt och aktuellt läkarintyg. ANSÖKAN INNEVARANDE MÅNAD Försörjningsstöd utges som regel inte retroaktivt utan avser att täcka utgifter för en kommande period. För att hela månaden ska beaktas måste den som löpande uppbär ekonomiskt bistånd senast den 15:e i ansökningsmånaden inkomma med samtliga nödvändiga 18 12 kap. 1 § SoL handlingar till socialtjänsten, i annat fall beräknas försörjningsstödet från det datum då ansökan blivit komplett. Vid nybesök beviljas kunden, i normalfallet, försörjningsstöd från det datum handläggaren inom ekonomiskt bistånd kontaktades. Om det finns ett fortsatt behov av bistånd ska kunden tydligt informeras om ovan nämnda villkor för försörjningsstöd. Undantag från det ovan beskrivna kan göras efter individuell prövning. I första hand ska dessa undantag utgöras av ekonomiskt bistånd till fasta kostnader, exempelvis el, hyra och hemförsäkring. RIKSNORMEN OCH ÖVRIGA POSTER I FÖRSÖRJNINGSSTÖD Riksnormens belopp beslutas årligen av regeringen inför varje kalenderår19. RIKSNORMENS POSTER • Livsmedel • Kläder och skor • Lek och fritid • Förbrukningsvaror • Hälsa och hygien • Dagstidning • Telefon SKÄLIGA KOSTNADER, KOSTNADSPOSTER UTANFÖR RIKSNORMEN Förutom riksnormen ingår följande poster i försörjningsstödet (avser faktisk och godtagbar kostnad): • Boende • Hushållsel • Hemförsäkring • Arbetsresor • Avgift för A-kassa och fackförening ÖVRIGT Förutom posterna i riksnormen och skäliga kostnader utanför riksnormen finns en möjlighet att socialnämnden ger ytterligare ekonomiskt bistånd när så krävs för att personen ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Nedan listas de vanligast 19 https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/ekonomiskt- bistand/riksnormen/ förekommande områdena. Individuell prövning gäller för alla kostnader. Kostnaderna ska föregås av kostnadsförslag i de fall det går att få ett sådant. Vid tillexempel hemutrustning/ spädbarnsutrustning kan det i vissa fall vara lämpligt med ett hembesök för att kunna utreda behovet. • Läkarvård • Umgängesresor • Läkemedel • Umgängeskostnader • Tandvård • Sjukresa (egenavgiften) • Glasögon • Begravningskostnader • Hemutrustning • Skulder • Flyttkostnader • Annat/övrig • Spädbarnsutrustning I vissa fall sker beräkningen inte på hushållets faktiska inkomst utan på vilken inkomst familjen kunde haft, detta kan till exempel gälla de som har aktivitetsstöd via Arbetsförmedlingen eller studiemedel. Om kunden har ogiltig frånvaro (eller tagit ledigt) som medför minskat aktivitetsstöd räknas det som kunden skulle fått utbetalt om han/hon haft full närvaro, således ska inte ekonomiskt bistånd kompensera kunder som genom egen förskyllan erhållit lägre aktivitetsstöd. Kunder som har studiemedel från CSN och har möjlighet att ta lånedelen kan givetvis inte tvingas till att göra det, men tydlig information ska ges att de inkomster individen kunde haft (bidrag + lån) kommer att ligga till grund för normberäkningen. Samma bedömning/beräkning som det ovan beskrivna gäller även om personen/hushållet skulle kunna öka sina inkomster på annat sätt, men väljer att avstå (att exempelvis söka bostadsbidrag). I de fall kunden inte följt uppgjord arbetsmarknadsplan är det en grund för att helt avslå en ansökan. LÄGRE FÖRSÖRJNINGSSTÖD I VISSA FALL Vid särskilda omständigheter, som inte handlar om avdrag p.g.a. ogiltig frånvaro, kan beviljande av ett lägre försörjningsstöd komma i fråga. Lägre försörjningsstöd kan utgå utifrån följande principer; • Om den enskilde hamnar i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den Ett exempel är när den enskilde är i behov av hjälp på grund av att han/hon hamnat i akut nödsituation. Den enskilde kan ha haft försörjningsmöjligheter genom egna medel, men trots detta blivit i behov av hjälp till sitt livsuppehälle. Här kan norm för livsmedel användas eller i en del fall normen för personliga kostnader. eller • Om den enskilde inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, till exempel under vistelse i heldygnsvård20. HÖGRE FÖRSÖRJNINGSSTÖD I VISSA FALL Ibland finns det särskilda skäl för att beräkna riksnormen till ett högre belopp. Det kan exempelvis gälla om: • Den enskilde av särskilda skäl har behov av dyrare kost • Om den enskilde betalar avgift för skolmåltider • Om den enskilde har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift (dagpatienter, sjukhusvistelser) • Om den enskilde har på grund av funktionsnedsättning eller andra sociala skäl, svårigheter att delta i samhällslivet och upprätthålla sociala kontakter Gäller exempelvis telefon, tidningar eller fritidsaktiviteter som inte täcks av annat stöd. • Om det är en förutsättning för att barn i hushållet ska kunna delta i fritidsaktiviteter (gäller barn som riskerar utanförskap, till exempel utsatts mobbning eller har en särskilt viktigt social funktion för barnet utifrån speciella omständigheter) • Om det är en förutsättning för att en förälder ska kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och det därigenom tillkommer extra utgifter för exempelvis telefon, lek och fritid • Om den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor. Exempelvis vid snabba viktförändringar, begravningskläder eller vinterkläder till flyktingar21 • Om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning • Om den enskilde har tillfälligt höga kostnader som beror på att hen blivit utsatt för våld, andra övergrepp eller brott22. • Skäliga kostnader utanför riksnorm 20 SOSFS 2013:1 21 Lagen om mottagande om asylsökande (LMA) 18 § 22 SOSFS 2013:1 HUSHÅLLSEL Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad, i normalfallet godkänns faktisk kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög kan en jämförelse göras med Konsumentverkets årliga statistik över olika hushållstypers hushållselförbrukning. HEMFÖRSÄKRING Kostnad för hemförsäkring ska ingå i försörjningsstödet. Kunden ska uppmanas att teckna hemförsäkring. Basförsäkring är det som gäller, andra tillägg ingår inte i detta. Om kunden önskar ta en dyrare försäkring beviljas kostnaden för bas. Eventuell mellanskillnad får kunden stå för själv. Kunder med bostadssociala kontrakt/hyresgarantier/ andra boenden via kommunen ska ha en hemförsäkring enligt hyreskontrakt vilket socialsekreterarna följer upp att det så sker. Observera att kostnad för hemförsäkring beviljas för en månad i taget, då det som regel går att få månadsbetalning via autogiro. En annan bedömning kan göras i de fall kundens möjligheter till självförsörjning inom kort är begränsade. Motivering till detta ska då tydligt framgå i utredning. På grund av ändrade regler om rättshjälp, är det viktigt att rättsskydd ingår i hemförsäkringen. Om tveksamhet uppstår kring lämplig kostnad för hemförsäkring kan en jämförelse göras med Konsumentverkets beräkningar. ARBETSRESOR INOM ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM Kostnader för arbetsresor inom arbetsmarknadspolitiska program ska i första hand sökas via Arbetsförmedlingen. Kostnad över egenavgiften23 återsöks via Arbetsförmedlingen. Egenavgiften kan vara en godtagbar utgift, förutsatt att kopia på beslut över programresor inkommer. ÖVRIGA ARBETSRESOR Kostnader för arbetsresor, exempelvis arbetsträning, praktik, deltidsarbete etcetera kan godtas om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen/skolan uppgår till minst fyra km enkel väg. Resväg som familjen har för att lämna och hämta barn till/från barnomsorgen medräknas som godtagbart avstånd. Allmänna kommunikationsmedel ska användas. Om detta inte är möjligt, se riktlinjer gällande ”kostnader för egen bil”. 23 Fastställs av Arbetsförmedlingen AVGIFT TILL FACKFÖRENING OCH ARBETSLÖSHETSKASSA Bistånd till avgifter för fackförening och Arbetslöshetskassa utgår med det belopp som gäller för den organisation som kunden tillhör. Kunden bör dock undersöka möjligheten att få helt eller delvis reducerad avgift. När det gäller personer nära pensionsålder eller som bedöms stå mycket långt från arbetsmarknaden, bör diskussion föras med kunden om det är rimligt att fortsätta betala månatlig A-kasseavgift. BOENDEKOSTNADER Boendekostnader räknas som skälig utgift utöver försörjningsstödets riksnorm. BOENDEKOSTNAD LÄGENHET Högsta godtagbara hyra beräknas utifrån vad som anses vara skäligt baserat på den lokala hyresnivån inom allmännyttan. Bistånd till hyreskostnad beviljas med den faktiska hyreskostnaden. Kostnader för garage, parkering, kabel-TV, hyresgästförening och andra tillval (till exempel ändring av ytskikt, kyl/frys,) räknas inte som godtagbar kostnad i normalfallet. Om tillvalen finns vid inflyttningen och inte går att förhandla bort, så kan kostnaderna godtas. Om bedömning görs att biståndsbehovet för kunden/kunderna riskerar att bli långvarigt kan en boendekostnad överstigande högsta godtagbara i regel godkännas maximalt fyra månader. En förutsättning är att kunden/kunderna är villig att söka billigare boende och att man aktivt försöker få en flyttning till stånd. Säger sig kunden inte vara beredd att flytta till annat, billigare, boende och/eller inte aktivt agerar för att få en flytt till stånd godkänns enbart den högsta godtagbara boendekostnaden. I de fall kunden åläggs att byta till billigare boende fattas ett beslut om vilket skäligt rådrum som gäller i det enskilda fallet. Till beslutet ska en besvärshänvisning bifogas. Ett särskilt skäl för att godkänna en boendekostnad längre tid än fyra månader som överstiger ”högsta godtagbara” kan vara äldre personer som bott länge på samma plats, funktionshinder, barn med särskilda behov med mera. En individuell prövning sker alltid i det enskilda fallet; exempelvis bör man göra en bedömning om det för kunden finns realistiska alternativ till nuvarande boendesituation. BERÄKNING AV BOENDEKOSTNAD I EGEN FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Den ekonomiska utredningen kring boendet ska visa kundens faktiska boendekostnad i form av: • vatten och avlopp • renhållning • sotning, uppvärmning • skuldräntor (dock inte amorteringar) • villaförsäkring • tomträttsavgifter • fastighetsskatt Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt ska en bedömning göras av fastighetens marknadsvärde, eventuellt bundet kapital och den enskildes möjlighet att genom försäljning bidra till sin försörjning. Särskild hänsyn ska tas till hushållets sammansättning, barnens situation och den enskildes möjligheter att ordna annat boende. Faktiska boendekostnader kan accepteras under sex månader dock inte amorteringar i avvaktan på en försäljning. En boendekostnad upp till högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras under maximalt sex månader. Därefter bör godtagbar boendekostnad sänkas till genomsnittshyran på orten, om kunden inte bytt till billigare boendeform. I ovanstående fall ska en bedömning också göras, om kunden har ett bundet kapital i sin fastighet eller bostadsrätt. Vid innehav av egen fastighet alternativt bostadsrätt ska möjligheten att erhålla skattejämkning för räntekostnader alltid beaktas och vara ett villkor vid ansökan om ekonomiskt bistånd. OLIKA BOENDEFORMER INNEBOENDE För kunder som är inneboende avses de som inte har delad bostad med hushållsgemenskap. Den faktiska boendekostnaden bör beaktas, om den är skälig. En förutsättning är att kunden kan styrka sin boendesituation genom att uppvisa ett skriftligt avtal med bostadsinnehavaren. HUSHÅLLSGEMENSKAP MED BOSTADSINNEHAVAREN Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden bör det beaktas hur stor andel av bostaden den enskilde disponerar, om han eller hon, till exempel ett kvarboende vuxet barn, vänner, eller en förälder, lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara samboende. Nämnden bör vid beräkningen följa Riksförsäkringsverkets föreskrifter24 om beräkning av boendekostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag, som finns i Försäkringskassans författningssamling. I dessa räknas varje rum som två enheter och köket som en enhet. Normen beräknas som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma hushållskostnader. HEMMABOENDE UNGA 18–25 ÅR Vårdnadshavare har försörjningsplikt25 för barn upp till 18 år, och längst till och med när ungdomen är 21 år under förutsättning att skolgång pågår. Skolgång innebär oftast gymnasiestudier men kan även innefatta grundskola eller annan jämförlig utbildning. Vårdnadshavare har försörjningsplikt26 för barn upp till 18 år, och längst till och med när ungdomen är 21 år under förutsättning att skolgång pågår. Skolgång innebär oftast gymnasiestudier men kan även innefatta grundskola eller annan jämförlig utbildning. För hemmaboende vuxen över 18 år, som saknar inkomst, ska bistånd till bostadskostnad i huvudregel inte utgå. Grundregeln är att ungdomar under 25 år bor hemma tills de med varaktiga inkomster kan försörja sig på egen hand. Ekonomiskt bistånd till eget boende för ungdomar mellan 18 – 20 år godtas endast om särskilda starka skäl föreligger. Ekonomiskt bistånd till eget boende unga vuxna mellan 21–25 år, beviljas om eget boende är nödvändigt för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Föräldrar i åldersgruppen 18 – 20 år har rätt till eget boende utan prövning av starka sociala skäl. 24 Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS) 1998:9 25 Föräldrabalk (FB) 7 kap. 1 § 26 Föräldrabalk (FB) 7 kap. 1 § Ungdomar som bor hos sina föräldrar och inte tidigare betalt någon hyra beviljas inte bistånd till boendekostnad om inte föräldrarna får högre boendekostnader (exempelvis pga. minskat bostadsbidrag). Får föräldrarna högre boendekostnader räknas i normalfallet motsvarande belopp som skälig hyra för ”ungdomen”. Skriftligt underlag måste inkomma från kunden, där det framgår hur mycket kostnaden ökat på grund av att ungdomen bor där. Om kunden tidigare regelbundet med egna inkomster betalat hyra i aktuellt boende kan faktisk hyresdel beviljas om den är skälig. För en ung vuxen som varit bosatt i föräldrahemmet under sin uppväxt, men som för en längre tid än 6 månader har varit självförsörjande i eget boende och sedan flyttar tillbaka till föräldrahemmet godtas fördyrade kostnader för el och vatten. Vid tillfälligt boende, tre månader eller kortare, utgår ingen hyresdel. Det anses inte skäligt att föräldrar ska ta ut hyra av sina barn som tillfälligtvis bor hemma. Däremot beviljas riksnorm så att barnet kan betala för sitt uppehälle till föräldrarna. Ungdomar som bott i egen lägenhet i mer än sex månader efter gymnasiestudier och klarat sin hyra genom egna inkomster, kan beviljas hyreskostnad som godtagbar utgift. När ungdomar uppger att de inte får bo kvar hemma, alternativt inte kan flytta hem, görs en boendeutredning. Påvisar utredningen ett behov av eget boende för den unge kan kostnaden för ett sådant boende räknas som en godtagbar utgift. VÄXELVIS BOENDE FÖR BARN Barn med växelvis boende hos sina föräldrar räknas med i normen vad avser personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader med det antal dagar som barnet bor hos den bidragsberättigade föräldern. Vanligtvis behöver ingen förälder betala underhållsbidrag vid växelvis boende. Undantag finns om den ena föräldern har mycket högre inkomst än den andra. Observera att underhållsstöd vid växelvis boende inte längre går att söka hos Försäkringskassan. ANDRAHANDSLÄGENHET Den som ansöker om försörjningsstöd till boendekostnad i andrahandslägenhet ska uppvisa ett giltigt andrahandskontrakt för att kostnaden ska kunna godtas. Försäkringskassan beviljar bostadsbidrag endast mot uppvisande av giltigt hyresavtal från hyresvärden samt aktuell hyresavi. HYRESKOSTNAD UNDER VISTELSE PÅ KRIMINALVÅRDSANSTALT Hyreskostnader/kostnader för magasinering av möbler för personer som avtjänar fängelsestraff kan beviljas om strafftiden är sex månader eller lägre. Eventuellt särskilda skäl till att bevilja hyreskostnad för längre period beslutas av förste socialsekreterare/enhetschef. ANDRA BOENDEFORMER När det gäller andra boendeformer, till exempel husvagn eller båt, räknas den faktiska boendekostnaden efter omständigheterna i varje enskilt fall. För personer som saknar permanent bostad ingår kostnaden för magasinering av möbler, under skälig tid, i den faktiska boendekostnaden. BOSTADSLÖS En kund som saknar egen bostad, bor tillfälligt inneboende eller är hänvisad till andra tillfälliga boendealternativ, lever oftast en kringflackande tillvaro. Detta kan leda till större kostnader för boendet i form av till exempel dyrare matkostnader och resor. En individuell prövning behöver som alltid ske i det enskilda fallet. Levnadskostnader i övrigt Ekonomiskt bistånd för levnadskostnader i övrigt ska tillgodose kostnader som uppstår då och då och som inte ryms inom riksnormen. En individuell bedömning ska göras vid varje ansökan. Bedömningen utgår ifrån om biståndet krävs för att uppnå en skälig levnadsnivå eller inte. Oavsett vad det gäller så ska behovet kunna styrkas av kunden. För vidare information om vanligt förekommande ansökningsområden, läs nedan. AKUT TANDVÅRD Ekonomiskt bistånd för akut tandvård, dvs. akuta inflammationer och smärttillstånd som fordrar omedelbar behandling, ska utgå inom ramen för ekonomiskt bistånd. Kostnadsförslag krävs inte i dessa fall. TANDVÅRD UTÖVER AKUT TANDVÅRD Utöver akut tandvård som ingår i ekonomiskt bistånd kan bistånd beviljas till nödvändig tandvård i de fall kunden inte har egen betalningsförmåga. I nödvändig tandvård ingår till exempel att avhjälpa och lindra tandvärk uppehållande tandvård som årliga kontroller och tandvård för att avhjälpa infektioner undanröja betydande sociala svårigheter till exempel om förlust av tänder lett till utseendemässigt handikapp, ersättning av tandförluster i framtandsområdet uppnå godtagbar tuggförmåga. Vid behov av mer omfattande tandvård ska kunden alltid inkomma med kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Det ska framgå hur lång den beräknade behandlingstiden väntas bli. Det ekonomihandläggaren först har att ta ställning till är om föreslagen tandvård är helt nödvändig för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. För att säkerställa en adekvat bedömning bör behandlande tandläkare kontaktas, i vissa fall kan det också bli aktuellt med konsultation av annan tandläkare. Det som bedöms som nödvändig tandvård är att jämställa med godtagbar utgift. Beslutets giltighet tidsbegränsas till maximalt sex månader (med möjlighet till förlängning vid omprövning). I de fall kunden har ett eget betalningsutrymme anses det rimligt att kunden själv betalar kostnader, exempelvis via avbetalning. GLASÖGON Bistånd till glasögon kan beviljas efter ordination av leg. optiker eller läkare eller om nya glasögon behövs på grund av olycksfall. Vid olycksfall, kontrollera om summa kan beviljas via hemförsäkring i första hand. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med det billigaste alternativet för bågar, faktisk kostnad för synundersökning och standardglas godkänns i normalfallet. Ekonomiskt bistånd till bifokala, progressiva glas eller till färgade glas kan endast beviljas om behovet är styrkt av optikerintyg. Ansökan om bistånd till kontaktlinser beviljas endast om behovet är styrkt genom läkarintyg. Kunden ska lämna in kostnadsförslag från optiker innan beslut fattas. Vid endast tillfälligt behov av ekonomiskt bistånd och om utgiften i ett längre perspektiv kan betalas av kunden själv, är inte utgiften en godtagbar kostnad. LÄKARVÅRD Kostnad för läkarvård som ingår i högkostnadsskyddet utgör en godtagbar utgift och ska styrkas med faktura. MEDICIN Kostnad för medicin som ingår i högkostnadsskyddet är en godtagbar utgift och ska styrkas med kvitto. När det gäller receptbelagd medicin som inte ingår i högkostnadsskyddet är bedömningen, huruvida kostnaden är godtagbar eller, restriktiv. Receptspecifikation ska alltid uppvisas. För icke-receptbelagd medicin, salvor med mera är grundregeln att den enskilde, genom posten ”hygien” i riksnormen själv får bekosta detta. I vissa fall kan det vara motiverat att bevilja ekonomiskt bistånd även för ovannämnda utgifter. Ett eventuellt gynnande beslut ska alltid konsulteras i arbetsgruppen. SJUKHUSVÅRD En person som uppbär försörjningsstöd och periodvis vårdas på sjukvårds-inrättning, har full norm hela tiden. Som godtagbar kostnad räknas vårdavgiften per dygn minus matnorm. För de som har högre hemförsäkring än bas bör kopia på försäkringsbrev inlämnas för att undersöka om kostnad för sjukhusvård kan återsökas av kunden via hemförsäkringen. SJUKRESOR Ekonomiskt bistånd kan beviljas till egenavgiften för sjukresor. Ersättning för resterande del kan kunden ansöka om hos Region Värmland. Sjukresor ska i första hand göras med Regionens servicelinje eller med allmän kollektivtrafik som tåg eller buss. Nyttjande av privat bil ersätts endast vid särskilda fall av Regionen. KOSTNADER FÖR EGEN BIL Bistånd lämnas i allmänhet inte till bilkostnader. Undantag kan göras förutsatt att bilen är nödvändig på grund av minst ett av följande kriterium; • sjukdom • funktionsnedsättning • sociala skäl Vidare kan behov av bil för resor till och från arbete eller utbildning vara aktuellt vid de fall där kommunikationsmedel saknas. I de fall det krävs ska läkarintyg eller andra relevanta intyg ligga till grund för bedömning. Bistånd beviljas enligt Skatteverkets norm för skattefri milersättning. Ersättningen ska då täcka omkostnader som drivmedel, skatt, försäkring. Om biståndsbehovet riskerar bli långvarigt bör en diskussion föras kring eventuell flytt. Finns lämpliga alternativ som avsevärt sänker arbetsresekostnaderna bör i normalfallet efter tre månader endast arbetsresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort beviljas som godtagbar utgift. Här ska beaktas den enskildes möjlighet att söka skattejämkning för arbetsresor. Vid behov av bil på grund av sjukdom eller handikapp bör uppmärksammas att rätt till merkostnadsersättning från Försäkringskassan kan föreligga. Bistånd som beviljas i avvaktan på sådan ersättning ska utgå som förskott på förmån. HEMUTRUSTNING När en ansökan görs om bistånd till hel eller kompletterande hemutrustning, ska bedömning göras av kundens förutsättningar att med egna medel kunna skaffa en del av den. Om kunden har möjlighet att inom rimlig tid med egen inkomst eller på annat sätt skaffa nödvändig hemutrustning, ska bistånd inte beviljas. Undantag kan vara familjer med minderåriga barn eller personer där sociala och ekonomiska skäl gör att bistånd till en viss utrustning kan vara nödvändig redan i avvaktan på inkomst. Vid prövning av stöd till hemutrustning ska hänsyn tas till befintlig hemutrustning inklusive den utrustning som kan medföras vid separation eller flytt från föräldrahemmet samt aktuell och framtida försörjningsmöjlighet. Hembesök ska i regel alltid göras. Enbart nödvändig utrustning vad gäller möbler och husgeråd ska beviljas. Utgångspunkten är att behovet tillgodoses genom inköp av hemutrustning till marknadens lägsta priser. Bistånd till inköp av enklare TV och dammsugare beviljas efter individuell bedömning. Vid behov av en mer avancerad dammsugare pga. allergi, krävs läkarintyg. Till hemutrustning kan bistånd beviljas med maximalt 10 % av basbeloppet för ensamstående. Vid fler i familjen kan beloppet ökas med maximalt 3,5 % av basbeloppet per person. Individuell bedömning ligger till grund för beslut. Tillgång till internetuppkoppling i hemmet är nödvändigt för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. Tillgång till dator, alternativt smartphone/surfplatta anses i vissa fall också vara nödvändigt. I synnerhet kan detta sägas gälla för familjer med barn i skolålder. Löpande kostnader för bredband kan beviljas med maximalt 0,5 % av basbeloppet per månad. Inköp av dator kan beviljas med högst 5 % av basbeloppet. FLYTTKOSTNADER I regel ska flytten ombesörjas av kunden själv. Bistånd kan då beviljas till hyra av släpvagn. Den som pga. funktionshinder eller av andra sociala skäl, inte kan ombesörja sin flytt på egen hand kan beviljas bistånd till flytt med flyttfirma. Beslut föregås av individuell bedömning. En långväga flytt kan medföra höga kostnader. Delegationsordningen anger de olika beslutsnivåerna utifrån sökt belopp. MAGASINERINGSKOSTNADER Magasineringskostnader kan beviljas beroende på värdet på bohaget och får inte understiga värdet för vad kunden kan beviljas i bistånd till hemutrustning. Kostnaden kan bli aktuell utifrån följande orsaker: • under tid för vård på behandlingshem • vid vräkning • vid fängelsevistelse (inte straff överstigande 6 månader) • vid placering utifrån skyddsbehov I bedömningen om kunden är berättigad till biståndet ska hänsyn tas till dennes möjlighet att erhålla nytt boende inom snar framtid. Magasineringskostnad kan beviljas max 6 månader. Biståndsbeslutet ska vara tidsbegränsat och följas upp regelbundet. Kunden står själv för kontraktet för magasineringen, det gör inte Kils kommun. Fakturan ska gå till kunden och om kunden behöver ansöka bistånd för kostnaden ska kopia på fakturan inkomma till socialsekreteraren som underlag för vidare handläggning. SPÄDBARNSUTRUSTNING Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse med maximalt 10 % av prisbasbeloppet, om familjen i övrigt är beroende av bistånd till sin försörjning. Bistånd kan beviljas tidigast två månader före beräknat förlossningsdatum. Beloppet ska täcka: • inköp av barnvagn • säng med sängutrustning • baskläder • utrustning för bad • utrustning för matning Vid barn nummer två, tre osv avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet hur stort belopp som ska beviljas. Här bör det inte bli aktuellt med mer än halva summan för spädbarnsutrustning, om inte speciella skäl föreligger. Flyktingfamiljer som inte bott i Sverige mer än två år, kan söka extra hemutrustningslån för att täcka extra utgifter i samband med barns födelse. Information finns hos Migrationsverket. BARNOMSORGSKOSTNADER Familjer med ett löpande behov av ekonomiskt bistånd som har barn inom barnomsorgen ska inte betala någon barnomsorgsavgift. Det åligger socialsekreteraren att informera kunden om detta. Ett intyg som bekräftar att familjen uppbär ekonomiskt bistånd skickas till handläggaren för barnomsorgskostnader först efter kundens samtycke. När det handlar om tillfälliga behov av ekonomiskt bistånd medräknas barnomsorgsavgift som godtagbar utgift. Även kostnad för privat barnomsorgsplats kan i vissa fall godtas under en kortare period i avvaktan på en kommunal plats. UMGÄNGESKOSTNADER OCH UMGÄNGESRESOR Om barnet bor stadigvarande hos den ene föräldern kan i normalfallet umgängeskostnader hos den andre föräldern godtas för maximalt sex dagar per månad och barn. Överstiger antalet umgängesdagar sex dagar får föräldrarna själva reglera detta ekonomiskt. Kostnaden för umgänge beräknas utifrån följande poster i normen: livsmedel, lek och fritid samt hygien. Undantag avseende antal dagar görs när det handlar om familjehemsplacerade barn eller om ett giltigt avtal föreskriver ett visst antal umgängesdagar. Vid växelvis boende för barnet medräknas samtliga poster i riksnormen. Bistånd till resor kan beviljas i samband med umgänge. I normalfallet delar bo- och umgängesföräldern på resekostnaderna. Om boföräldern inte kan/inte vill betala kan umgängesföräldern beviljas bistånd till hela resekostnaden utifrån barnrättsperspektivet. Billigaste färdsätt ska användas och kvitto, till exempel färdbiljett, ska uppvisas. Fler resor än i dom eller avtal fastställda umgängestillfällen ska inte beviljas. En rimlighetsbedömning ska alltid göras vad som är att betrakta som skäliga kostnader för umgängesresor. Är exempelvis avståndet långt mellan föräldrarna kan det vara rimligt att enbart bevilja en resa varannan månad eller i samband med lov. I normalfallet är maxkostnaden för umgängesresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort. REKREATION I riksnormen ingår kostnader för fritidsaktiviteter. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, till exempel hos barnfamiljer med långvarigt biståndsbehov eller vuxna med medicinska eller sociala behov. Ekonomiskt bistånd bör räcka till tåg- eller bussresa samt logi. BEGRAVNINGSKOSTNADER Begravningskostnader ska i första hand täckas av tillgångar i dödsboet alternativt genom föräldrars eller efterlevande makars inkomster och tillgångar om det föreligger en försörjningsskyldighet. Om dödsboets tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden, kan dödsboet eller den försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § SoL. Rätten till bistånd utreds i vanlig ordning. Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga avräknas alla kända tillgångar som fanns på dagen för dödsfallet begravningskostnaden, även eventuell kommande skatteåterbäring. Hänsyn ska tas till tillgångar i form av försäkringar. Återkrav27 kan upprättas mot tillgångar som visar sig senare. Bistånd till begravningskostnader beviljas med högst 50 % av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader. Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd. 27 SoL 33 kap. 2 § Kostnader för städning och tömning av den avlidnes bostad ingår inte i skälig levnadsnivå utifrån ansökan om ekonomiskt bistånd. Kostnaden kan dock räknas med i en dödsboutredning. Ansökan om begravningskostnad görs på särskild blankett. TELEFONKOSTNADER Telefonkostnader ingår i normbeloppet. Bistånd därutöver kan endast beviljas i sådana fall då medicinska eller sociala skäl föreligger. Ett socialt skäl kan vara att en telefon krävs för att hålla kontakten med minderåriga barn. BISTÅND TILL PERSONLIGA KOSTNADER VID VISTELSE PÅ INSTITUTION Personer som är inskrivna för vård eller behandling som en insats med stöd av socialtjänstlagen, är berättigade till bistånd på samma villkor som andra. Försörjningsstödets nivå ska reduceras för kostnader som kunden inte har under vårdperioden. En vuxen person som vårdas på institution och som saknar egna inkomster eller medel kan beviljas fickpengar. Det är viktigt att undersöka, vad som ingår i vårdkostnaden i det enskilda fallet och göra en individuell bedömning. Vad gäller bistånd till resor i samband med institutionsvård till exempel för informationssamtal, in- och utskrivning, umgänge med barn samt möten med socialsekreterare, utgår inte försörjningsstöd utan betalas inom vårdkostnaden. Kunder som är dömda till rättspsykiatrisk vård har också rätt att erhålla ekonomiskt bistånd till fickpengar, om de saknar egna inkomster eller medel. Kunder som sitter anhållna, häktade eller är intagna på kriminalvårdsanstalt får hela sin försörjning genom kriminalvården. Frihetsberövade personer kan vid vissa tillfällen ha möjlighet att erhålla ersättning för utförda uppgifter. Vid ansökningar om ekonomiskt bistånd ska det undersökas om den möjligheten finns för kunden. En del av de pengar en intagen tjänar på att jobba på anstalten sätts in på ett speciellt permissionskonto. Dessa pengar är tänkta att användas till permissioner. Den intagne betalar alltså själv det han/hon vill göra på sina permissioner. Den intagne kan av Kriminalvården få hjälp med resekostnad, om kostnaden överstiger 0,5 procent av basbeloppet. I samband med att en frihetsberövad person ansöker om ekonomiskt bistånd ska man alltid begära in specifikation/översikt på den intagnes ekonomi. RÄTTSHJÄLP I normalfallet ska advokatkostnader täckas av hemförsäkringens rättsskydd eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen. Ekonomiskt bistånd kan vid familjerättsliga ärenden beviljas till självrisken. Bistånd till övriga advokatkostnader beviljas endast i undantagsfall, om särskilda skäl föreligger. LEGITIMATION Mot uppvisande av kvitto kan ekonomiskt bistånd beviljas för utfärdande av legitimation. KLÄDER OCH SKOR UTÖVER RIKSNORMEN Utgifter för kläder är fastslaget i riksnorm och extra bistånd utgår därför i regel inte till detta ändamål. Vid särskilda omständigheter kan emellertid skäl finnas att frångå denna huvudregel. Det kan till exempel handla om snabb viktminskning/ökning på grund av sjukdom, vinterkläder för nyanlända, barnperspektiv med mera. I sådana fall kan ytterligare bistånd utgå med maximalt en extra månadsklädnorm per person. Vid de tillfällen behov av ytterligare bistånd för kläder finns, kan bistånd beviljas med höst 5 % av prisbasbelopp för grundläggande klädbidrag. Individuell prövning utifrån det enskilda faller gäller. Vad gäller kostnader för specialbeställda kläder och skor som inte täcks av handikappersättning kan bistånd i vissa fall beviljas. Vid fördyrade kostnader, för till exempel ortopediska skor, kan mellanskillnaden för kläder/skor enligt riksnorm och den faktiska kostnaden för ortopediska skor utgå. Ansökan ska styrkas med intyg från läkare. Kontrollera om Regionen kan stå för kostnaden istället för kunden. Familjer med ungdomar som tar studentexamen och har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, sex månader eller mer, kan beviljas ekonomiskt bistånd avseende utgifter för extra klädkostnader så som studentmössa och studentkläder. Bistånd kan beviljas med max 3 % av gällande prisbasbelopp. Ungdomen ska vara folkbokfört hos den förälder som ansöker om bistånd. GYMKORT Vid läkarintyg eller efter en individuell bedömning att behov föreligger för att planering ska kunna följas för snabbaste väg till självförsörjning, kan kostnad för gymkort eller annan träning beviljas månadsvis. Detta förutsätter att träningen inte kan genomföras på annat sätt eller genom Region Värmlands regi. Rimlig kostnad bedöms vara 0,6 % av prisbasbeloppet. Bedömning sker restriktivt och beviljas endast för en månad i taget. NÖDPRÖVNING Kommunen har det yttersta ansvaret för att tillförsäkra att medborgarna har en skälig levnadsnivå. En nödprövning kan göras om kunden hävdar att en nödsituation föreligger. Ekonomiskt bistånd till akuta behov för livsuppehället kan beviljas efter individuell prövning. Exempelvis kan det röra tak över huvudet, medicin eller mat för dagen. Akut bistånd till hushåll som har inkomster över försörjningsstödsnivå ska prövas restriktivt och endast beviljas för att avvärja en akut nödsituation eller om kunden bedöms vara förhindrad att själv ta ansvar för sin ekonomi och sin livssituation. Skulle behovet av akut bistånd upprepas ska det särskilt uppmärksammas om det kan finnas anledning till oro för barnens hälsa och utveckling. Medarbetare inom socialtjänsten är skyldiga att genast förmedla egen kännedom om de i sin yrkesutövning får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Särskilda grupper ARBETSLÖSA ELLER SJUKSRIVNA En arbetsför person utan sysselsättning ska, för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd, alltid vara aktivt arbetssökande och ha en arbetsmarknadsplan. Kunden ska vara inskriven hos Arbetsförmedlingen. Vid sjukskrivning ska giltigt läkarintyg lämnas in. UNGA VUXNA (18–25 ÅR) Kartläggning och individuell arbetsmarknadsplan avgör tillsammans med ungdomen insatsen som är lämpligast för att ungdomar ska komma ut i egen försörjning. I vissa fall kan det innebära att läsa upp sina betyg. Individuell prövning sker i varje enskilt fall. GYMNASIESTUDERANDE UNGDOM Föräldrar har underhållsskyldighet mot barn28. Underhållsskyldigheten upphör formellt då den unge fyller 18 år eller vid den tidpunkt som gymnasiestudierna avslutas, dock senast vid 21 års ålder. Vid avhopp från gymnasiestudier är utgångspunkten att socialtjänsten, i samarbete med skolan, i första hand ska verka för den unges återgång till studier. Gymnasiestudier kan i regel jämställas med kompetenshöjande verksamhet och en fullgjord utbildning ökar ungdomens möjligheter på arbetsmarknaden. Av det följer att rätten till bistånd inte kan anses föreligga i de fall en ungdom, utan giltigt skäl, avbryter sina gymnasiestudier. Man anses då inte göra vad man kan för att bidra till sin försörjning. Giltiga skäl för avhopp kan vara att ungdomen planerat så att han/hon står på tröskeln till egen försörjning på annat sätt (till exempel genom arbete) eller om en återgång till gymnasiestudier av särskilda skäl förefaller uppenbart olämpligt. Gymnasiestuderande som fyllt 18 år och som på grund av skolk/ogiltig frånvaro inte erhåller ersättning från CSN kompenseras inte med motsvarande summa i försörjningsstöd. Detta gäller oavsett om den unge ingår i föräldrars hushåll eller utgör ett eget ärende. För ungdomar, som avslutat gymnasiet och vars föräldrars underhållsskyldighet upphört, kan ekonomiskt bistånd tidigast beviljas från och med juli månad. Detta med anledning av att underhållsstöd och bostadsbidrag utgår för den gymnasiestuderande till och med juni månad. VUXNA STUDERANDE Vuxna studerande ska i första hand klara sin försörjning genom ersättningar från CSN, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sommarjobb. Om rätt till studiemedel saknas efter redan pågående studier kan den vuxne studera och samtidigt uppbära försörjningsstöd efter individuell prövning och om det är en insats inom arbetsmarknadsplanen. I sådana fall fattas beslut om helt- eller kompletterande ekonomiskt bistånd för en tidsbegränsad period. FÖRETAGARE Ekonomiskt bistånd får generellt sett inte beviljas för att finansiera affärsverksamhet. För att klara en uppstartsfas ska företagaren i första hand erhålla stöd från arbetsförmedlingen ”starta-eget-bidrag” alternativt lån och bidrag från ALMI eller 28 Föräldrabalken 7 kap. § 1 annan näringslivsaktör. Ett starta-eget-bidrag från AF kan jämställas med andra arbetsmarknadsåtgärder, varför kompletterande försörjningsstöd vid behov kan beviljas. UTLÄNDSKA MEDBORGARE Nordiska medborgare och icke nordiska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd ska vid ansökan om försörjningsstöd bedömas utifrån samma grunder som gäller för svenska medborgare. Utomnordiska medborgare, som befinner sig i landet som turister, kan endast i undantagsfall och i en nödsituation berättigas till ekonomiskt bistånd. Dessa personer ska i första hand vända sig till hemlandets konsulat eller ambassad. Utländsk medborgare, som är asylsökande, får sin försörjning genom Migrationsverket och är inte berättigad till försörjningsstöd genom kommunen. Observera Utlänningslagen 2005:716 (UtIL) 17 kap 1 §: ”Socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. Lag (2014:655).”29. Ekonomiskt bistånd beviljas inte till ansökan om svenskt medborgarskap. EU/EES MEDBORGARE Vid ansökan om ekonomiskt bistånd ska EU-medborgare och dess familjemedlemmar likabehandlas som svenska medborgare. En förutsättning är dock att EU-medborgaren har uppehållsrätt. De tre första månaderna i Sverige har alla EU-medborgare en ovillkorlig uppehållsrätt, har denna tid passerats åvilar det kommunstyrelsen att på egen hand bedöma huruvida fortsatt uppehållsrätt föreligger eller inte. En EES-medborgare har uppehållsrätt30 om denne antingen: 1. Är arbetstagare eller egen företagare 2. Har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning 3. Är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. Har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. För att bedöma huruvida arbetslösa EU-medborgare uppfyller villkor två ovan bör information inhämtas från Arbetsförmedlingen. 29 Utlänningslagen 2005:716 (UtIL) 17 kap 1 § 30 3 a kap. 3 § UtIL EU-medborgare som inte omfattas av något av villkoren kan enbart påräkna ekonomisk hjälp till hemresa och för att undanröja en akut situation, matpengar. ANKNYTNINGSINVANDRARE I första hand är den enskilde själv som ska ta ansvar och planera för sin ekonomiska situation. Detta egna ansvar omfattar även utrikesfödda som har för avsikt att flytta till anhöriga i Sverige. Det kan anses rimligt att en invandrande person planerar på så sätt att han/hon inte omgående försätter sig i ett behov av ekonomiskt bistånd. Vid handläggning av ärendet ska beslut från Migrationsverket inhämtas som underlag för den ekonomiska utredningen med hänsyn till försörjningsplikten. Den nyinvandrade kunna klara sig genom egna medel med hänvisning till det egna planeringsansvaret. Ett avslag pga. ”oplanerad invandring” påverkar inte anknytningsperson (och eventuell övrig familj) utan berör enbart den nyinvandrade. PERSONER MED SKADLIGT BRUK ELLER BEROENDE För personer som har skadligt bruk eller beroendeproblematik31 ska socialnämnden i samråd med den enskilde planera hjälpen och vården samt noga bevaka att planen fullföljs. Den enskilda ska informeras om vilka möjligheter det finns att erhålla stöd och behandlingsinsatser. PERSONER SOM ÄR 66 OCH ÄLDRE Personer som är 66 år och äldre, som saknar rätten till ålderspension och ansöker om ekonomiskt bistånd, ska hänvisas till pensionsmyndigheten för att ansöka om äldreförsörjningsstöd i stället. Om ekonomiskt bistånd beviljas i avvaktan beslut hos pensionsmyndigheten ska biståndet återsökas. enligt bestämmelserna i lagen om allmän försäkring32 GIFTA OCH SAMMANBOENDE Personer som är sammanboende och lever under äktenskapliga former får i normalfallet anses ha inkomster och utgifter tillsammans och räknas alltså ihop vid prövning för rätten till försörjningsstöd eller bistånd i andra fall. 31 13 kap. 10 § SoL 32 Socialförsäkringsbalken (2010:110), 33 kap 2§ SoL Ett gift par som ska skiljas/separera kan i avvaktan på att skilsmässan träder i kraft i vissa fall, till exempel vid misshandel, behandlas som två åtskilda hushåll. Bistånd kan lämnas till ansökan om äktenskapsskillnad. I normalfallet delar paret på denna kostnad, men i vissa fall kan bistånd lämnas med hela summan till den ena kunden i hushållet. Omständigheter kan exempelvis vara vid hot och våld i nära relationer. Återkrav och återsökning Huvudprincipen är att ekonomiskt bistånd33 beviljas utan återbetalningsplikt för den enskilde. Undantag från denna princip regleras genom återkrav34. ÅTERKRAV AV BEVILJAT EKONOMISKT BISTÅND Grundreglerna för återkrav av försörjningsstöd35 kan beviljas enligt följande grunder; • Kund som fått förskott på en förmån eller ersättning • Till kund som är indragen i arbetskonflikt • Till kund som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Ytterligare exempel: • Om bistånd har getts ut under villkor om återbetalning. • Vid akut hjälp till tillexempel en hyresskuld för att undvika avhysning kan återkrävas om hushållet har inkomster över norm. Akut utbetalning av matpengar som gjorts av sociala eller medicinska skäl ska inte återkrävas. Återkrav får inte göras mot framtida bistånd. De formella kraven är absoluta och får inte åsidosättas. Vid en eventuell prövning i förvaltningsrätten innebär åsidosättande av de formella kraven att talan inte kan fullföljas. BIDRAG SOM INTE KAN ÅTERSÖKTAS • Barnbidrag • Assistentersättning • Aktivitetsstöd 33 12 kap. 1 § SoL 34 33 kap. SoL 35 33 kap. 1-3 §§ SoL • Etableringsersättning. AVSTÅ FRÅN ÅTERKRAV Socialnämnden har möjlighet att besluta från att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning av ersättning som avses i 1-3 §§ och i 32 kap 2.§ första tycket eller 3 § första stycket36. SKULDER OCH AVBETALNINGAR Ekonomiskt bistånd beviljas i regel inte till skulder. Undantag förekommer, vid till exempel el- eller hyresskulder. För att bistånd till skulder ska beviljas gäller att betalning av skulden har avgörande betydelse för kundens fortsatta livsföring och att denna på ett avsevärt sätt skulle försvåras om skulden inte blir betald. Kunden ska i första hand undersöka möjligheten att göra upp en avbetalningsplan på egen hand. HYRESSKULDER En hyresskuld kan i normalfallet beviljas till maximalt tre förfallna månadshyror, om annan lämplig bostad inte kan anskaffas. Detta under förutsättning att kunden haft normunderskott under den period som skulden uppstått. I akuta situationer, då kunden står inför en avhysning och inte kan ordna annat boende, kan det bli aktuellt med andra individuella lösningar och överenskommelser. Det kan då bli aktuellt med förmedlingskonto under tiden en avbetalningsplan upprättas i samråd med hyresvärd. I vissa fall kan kunden erbjudas att betala in samtliga inkomster på skulden och uppbära försörjningsstöd till uppehället. Om uppgörelsen är under en kortare period bör det endast bli fråga om livsmedelsnorm. I samtliga ärenden där det finns risk för en avhysningssituation, ska samråd ske med förste socialsekreterare och/eller enhetschef. ELSKULDER Bistånd till skulder på konsumtionsavgifter, el, vatten och sopor kan beviljas för högst tre debiteringsperioder. Detta under förutsättning att kunden haft normunderskott under den period skulden uppstått. I akuta situationer, då kunden står inför en avstängning av el, kan det bli fråga om individuella lösningar och uppgörelser av samma typ som nämnts ovan beträffande hyresskulder. 36 33 kap. 6 § SoL Precis som gäller vid hyresskulder ska, vid omedelbart hot om el-avstängning, samråd ske med förste socialsekreterare och/eller enhetschef. BARNOMSORGSSKULDER Bistånd till skuld på barnomsorgsavgift kan beviljas för högst tre månadsavgifter. Detta under förutsättning att kunden haft normunderskott under den period som skulden uppstått. Om kunden står inför en avstängning från barnomsorgsplats och är i behov av denna för att klara sin försörjning genom arbete eller utbildning, kan det även här bli aktuellt med individuella lösningar och uppgörelser, av samma typ som nämnts ovan beträffande hyres- och elskulder. SKULDER PÅ UNDERHÅLLSSTÖD Den underhållsskyldige ska hänvisas till Försäkringskassan för att begära anstånd när han/hon inte klarar återbetalningen. Ekonomiskt bistånd beviljas inte till denna typ av skuld. KVARSTÅENDE SKATT Bistånd beviljas inte till betalning av kvarstående skatt. Detta gäller även om kunden varit beroende av ekonomiskt bistånd under den period som för lågt preliminärskatteavdrag gjorts. Inkomster och egna tillgångar INKOMSTER Vid beräkning av försörjningsstöd görs avdrag helt för bland annat följande inkomster: • Aktivitetsersättning/sjukersättning • Aktivitetsstöd • Arbetslöshetsersättning • Barnbidrag • Bostadsbidrag • Bostadstillägg • Etableringsersättning • Familjebidrag • Familjehemsersättning • Flerbarnstillägg • Frivilliga bidrag som pensionsförmån från tidigare arbetsgivare osv • Föräldrapenning • Habilitetsersättning • Hyresinkomster • Livränta • Omvårdnadsbidrag för barn under 16 år (arvodesdelen) • Pension (barn, efterlevande, omställning, inkomstpension, garantipension) • Sjukpenning • Skatteåterbäring • Studiebidrag/studiemedel/studielån • Underhållsstöd och underhållsbidrag • Vinster från spel • Äldreförsörjningsstöd • Övriga inkomster av jämförbar karaktär Avdragsreglerna omfattar inte tillfälliga bidrag från stiftelser och fonder, familjehemsersättningens omkostnadsdel, merkostnadsersättning/merkostnadsbidrag, skattefri-omkostnadsdel på omvårdnadsbidrag samt extra tillägg på studiebidrag för gymnasiestuderande. Ett utdömt skadestånd ska räknas som inkomst endast vad avser den del som inte utgör ersättning för extra kostnader för vård och behandling. Om en kund får en utbetalning av försäkringsbolaget behöver information inhämtas om vad utbetalningen avser. Ärendet ska sedan tas upp på arbetsgruppens veckomöte. TIDIGARE INKOMSTER ÖVER FÖRSÖRJNINGSSTÖDSNIVÅ Inkomster som hushållet fått tidigare än kalendermånaden före den månad som ansökan avser bör i regel inte påverka beräkningen, om de inte är mycket höga eller avsedda för en viss längre tidsperiod, till exempel ett avgångsvederlag37. Normöverskott räknas som inkomst under två månader. Vid mycket höga överskott från tidigare perioder ska en individuell prövning göras beträffande hur lång period det är rimligt att kunden ska klara sig på dessa inkomster. Det kan här vara fråga om att kunden avyttrat någon form av kapitaltillgång eller fått en stor retroaktiv ersättning vid ett enda utbetalningstillfälle. 37 SOSFS 2013:1 Större krav på ekonomisk planering kan ställas på en person som har god kunskap om försörjningsstödets normer och riktlinjer än på den som gör sin första ansökan eller inte sökt på länge. En person som saknar kunskap om kommunens norm för försörjningsstöd kan inte förväntas ha levt på denna nivå före ansökan. Försörjningsstödets syfte och nivå förutsätter att människor före och efter biståndsperioden tar eget ansvar för sin ekonomi och har möjlighet att leva på en nivå som är högre än försörjningsstödet. Detta gör det nödvändigt att acceptera inkomster över försörjningsstödsnivå under de perioder då ett hushåll inte har ekonomiskt bistånd. INSÄTTNINGAR PÅ KONTO Huvudregeln är att alla insättningar räknas som inkomst. Individuell bedömning sker utifrån kundens ekonomiska redovisning. UNGDOMARS EGNA INKOMSTER En ungdom som går i skolan och feriearbetar ska inte behöva försörja den övriga familjen38. Barn är aldrig underhållsskyldiga för sina föräldrar. Det är viktigt att den som feriearbetar själv får disponera en del av arbetsinkomsten för att vara motiverad till fortsatt feriearbete. Den unge får behålla ett helt basbelopp utan att inkomsten tas med i normberäkning. Överstiger nettoinkomsten denna summa får den unge sörja för sitt eget uppehälle och del i bostadskostnaden. Ungdomens inkomster kan enbart kopplas till den unge själv, den unges inkomster ska aldrig påverka den övriga familjens totala norm. Följande inkomster ska således inte, såvida inte inkomsterna överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår, beaktas vid bedömning av rätten till bistånd: • Hemmavarande barns inkomster av eget arbete, hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år • Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning JOBBSTIMULANS Jobbstimulans39 kan vara aktuellt för kunder som: • Haft försörjningsstöd i mer än sex månader i följd 38 12 kap. 9 § tredje stycket SoL 39 12. 8 § SoL och • som har inkomst av anställning (lön). Om kunden uppfyller ovanstående kriterier ska bara 75 % av nettolönen räknas som inkomst när rätten till bistånd utreds. För de som uppfyller kraven gäller den särskilda beräkningsregeln under två år, även om personen flyttar till en annan kommun under tiden. Efter två år ska kravet på att kund erhållit försörjningsstöd under 6 månaders tid uppfyllas igen. Jobbstimulansen avbryts dock när kunden får avslag på månadsansökan, exempelvis om kunden är helt självförsörjande. Ett avslag följs alltid av en ny prövotid på 6 månader. Ett beslut på jobbstimulans fattas skriftligen och delges kunden. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte hemmavarande barns eller skolungdomars inkomster40. Jobbstimulansen är personlig och inte till för hela hushållet. För de som uppfyller kraven gäller den särskilda beräkningsregeln under två år (kallas stimulansperioden). Beslutet fortsätter att gälla under denna period även om följande inträffar: • Kunden blir självförsörjande helt eller vissa av månaderna • Kunden har ekonomiskt bistånd • Kunden har delvis inkomst från löneanställning • Kunden flyttar till en annan kommun KAPITAL VUXNA PERSONERS KAPITALTILLGÅNGAR Om kunden har kontanter, banktillgodohavande eller andra lätt realiserbara tillgångar, till exempel aktier och obligationer ska dessa i första hand användas till den enskildes försörjning och livsföring i övrigt. En kund som långvarigt uppbär försörjningsstöd ska, utan att det påverkar rätten till bistånd, kunna ha möjlighet till visst sparande för särskilda ändamål. Den enskildes eventuella sparande ska dock alltid föregås av diskussion med och godkännande av ekonomihandläggaren. Exempel på ändamål för ett sparande kan vara kvartalsräkning, kläder, TV, rekreationsresa med mera. 40 12 kap. 8 § SoL, 12 kap. 9 § SoL BARNS KAPITAL Det anses skäligt att 15 % av basbeloppet kan sparas för varje enskilt barn, utan att det påverkar rätten till eventuellt bistånd. BILINNEHAV SOM KAPITALTILLGÅNG Bil är en avyttringsbar tillgång och sådan tillgång ska i första hand tillgodose behovet av medel innan försörjningsstöd beviljas. Skälig tid för att avyttra bil, vars värde överstiger 35 % av basbeloppet, bör i normalfallet vara en månad. Värderingsintyg ska lämnas enligt rådrum. En högt värderad bil kan i vissa fall vara belånad i så hög grad att en försäljning inte innebär att ägaren frigör kapital. Krav på försäljning bör i de fallen inte ställas, men ska ändå beaktas eftersom bilägaren vid försäljning/inlösning kan komma ifrån betalning av dyra lån. EGEN FASTIGHET/BOSTADSRÄTT SOM KAPITALTILLGÅNG En fastighet eller bostadsrätt ska räknas som en kapitaltillgång. En individuell bedömning måste dock göras. Hänsyn ska tas till om kunden bedöms komma att ha ett långvarigt behov av försörjningsstöd. En jämförelse ska, liksom vid bilinnehav, göras beträffande fastighetens/bostadsrättens värde och belåning. Vidare bör en bedömning göras av vilka konsekvenser en eventuell försäljning medför för familjens boendekostnader och sociala situation i övrigt. Bidragsbrott En person begår bidragsbrott41 om han eller hon lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden och på så sätt orsakar att en ekonomisk förmån felaktigt utbetalas eller betalas ut med ett för högt belopp. Vid upptäckt av, eller misstanke om, att en person som söker eller sökt och erhållit ekonomiskt bistånd agerat bedrägligt ska en anmälan till polismyndigheten göras. Undantag från anmälningsplikten kan göras om den enskilde före utbetalning av biståndet frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut kan fattas42 . Har utbetalning redan skett ska ärendet polisanmälas, detta oavsett om kunden återbetalat eller säger sig vara beredd att återbetala. 41 Bidragsbrottslagen 2 § 42 Bidragsbrottslagen 4 § Förmedlingsmedel En ansökan om förmedlingsmedel ska prövas som insatser för personliga behov43 . Förmedlingens syfte är att kunden så småningom ska återta ansvaret för sin ekonomi. Förmedlingsmedel som insats används mycket restriktivt och som sista åtgärd. Individuell prövning sker. 43 11 kap. 1 § SoL KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 224 DNR KS/2026:471 IGÅNGSÄTTNINGSTILLSTÅND VERKSAMHETSUTVECKLING DIGITALISERING 2026 SAMMANFATTNING Förvaltningen ansöker om igångsättningstillstånd för investering digitalisering genom inköp av tillval Beräkning egenavgift till verksamhetssystemet Lifecare. Tillvalet möjliggör hantering av kundfakturor via verksamhetssystemet. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-26 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att bevilja igångsättningstillstånd för investeringen digitalisering genom inköp av tillvalet Beräkning egenavgift till verksamhetssystemet Lifecare. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstaben, ekonomi- och styrning Sektor arbete och individ KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 225 DNR KS/2026:488 IGÅNGSÄTTNINGSTILLSTÅND UGN MONS BACKE FÖRSKOLA SAMMANFATTNING Förvaltningen är i behov av en ny ugn på Monsbacke förskola. Idag finns en ugn och det behöver kompletteras med ytterligare en ugn. Att investera i en ny ugn ger både fördelar ekonomiskt, kapacitet och arbetsmiljömässigt. Ugnen kostar 90 000–100 000 kronor. I investeringsbudgeten för 2026 finns 500 000 kronor avsatt för ”kök”. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-28 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att bevilja igångsättningstillstånd för ugn Mons Backe 2026. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstab, ekonomi och styrning Sektor samhälle och service KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 226 DNR KS/2026:364 REVIDERING AV KOMMUNSTYRELSENS DELEGERINGSORDNING SAMMANFATTNING Den 1 juli 2026 trädde ett tillägg i socialtjänstlagen i kraft. Tillägget rör aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. SKR har tagit fram ett juridiskt stöd för de nya bestämmelserna i socialtjänstlagen, bland annat för delegeringsordning. Förvaltningen har därför sett över kommunstyrelsens delegeringsordning i förhållande till SKRs stödmaterial och föreslår vissa justeringar och tillägg. HANDLINGAR I ÄRENDET Förslag till reviderad delegeringsordning 2026-07-27 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-27 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att anta den reviderade delegeringsordningen, enligt bilaga. BESLUTET SKICKAS TILL Sektorchefer Ledningsstaben, ärendehantering och utredning Ledningsstaben, kommunikation DELEGERINGSORDNING KS 2026-09-08 § 226 Kommunstyrelsens delegeringsordning Gäller från och med 2018-01-01. Senast reviderad av kommunstyrelsen 2026-09-08. Innehåll Kommunstyrelsens delegeringsordning ................................................. 1 Inledning ................................................................................................... 4 Vilka beslut kan inte delegeras? ................................................................ 4 Vidaredelegering ....................................................................................... 5 Beslutsfattande .......................................................................................... 5 Ärendetyper som inte finns i delegeringsordningen ................................. 5 Anmälan av delegeringsbeslut .................................................................. 5 Överklaganden .......................................................................................... 6 Laglighetsprövning ............................................................................... 6 Förvaltningsbesvär ............................................................................... 6 Förkortningar ............................................................................................ 7 Lagar och förordningar ......................................................................... 7 Övrigt .................................................................................................... 7 Administrativa ärenden ............................................................................ 8 Ekonomiska ärenden ............................................................................... 10 Arbetsgivarärenden ................................................................................. 10 Fastighetsärenden .................................................................................... 11 Ärenden om dataskydd/ personuppgiftsbehandling .............................. 12 Kultur och fritid ....................................................................................... 12 Ärenden inom skolan .............................................................................. 13 Skolplikt och rätt till utbildning ......................................................... 13 Förskolan ............................................................................................ 14 Förskoleklassen .................................................................................. 14 Grundskolan ....................................................................................... 14 Anpassade grundskolan ...................................................................... 15 Fritidshemmet .................................................................................... 16 Särskilda utbildningsformer ............................................................... 16 Övriga ärenden inom skolan .............................................................. 16 Gemensamt för ärenden inom socialtjänst, vård och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindade m.m........... 17 Anmälan vårdskada, missförhållanden etc. ........................................ 17 Överklagande, yttrande, ombud, biträde SoL och LSS ....................... 17 Avgifter ............................................................................................... 18 Återkrav och eftergift .......................................................................... 18 Handläggning, dokumentation och utredning ................................... 19 Överflyttning av ärenden till annan kommun .................................... 19 Insatser för ekonomiska behov (ekonomiskt bistånd) ............................ 20 Ärenden inom Individ- och familjeomsorg ............................................. 23 Bedömning och utredning av barns och ungas behov av skydd eller stöd ..................................................................................................... 23 Vård av barn och unga utanför det egna hemmet, Insatser och uppföljning av ett barns situation m.m .............................................. 23 Placering av föräldrar och barn .......................................................... 25 Placering av vuxna .............................................................................. 25 Andra Insatser för personliga behov .................................................. 25 Ersättning till familjehem ................................................................... 26 Ersättning till kontaktpersoner/kontaktfamljer ................................ 27 Familjerätt .......................................................................................... 27 Socialförsäkringsbalken, Försäkringskassan och CSN ....................... 29 Övrigt inom individ- och familjeomsorg samt Dödsbo ...................... 30 Lagen om placering av barn i skyddat boende ................................... 31 LVU ..................................................................................................... 33 LVM .................................................................................................... 36 Socialjour, extern service .................................................................... 37 Insatser för personliga behov inom hälsa vård och omsorg (SoL) ......... 38 Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ........................................................................................................ 41 Rätt till nödvändig tandvård ................................................................... 42 INLEDNING Syftet med delegeringsordningen är att avlasta kommunstyrelsen från rutinärenden och på så sätt skapa ett större utrymme för politiskt betydelsefullare ärenden. Syftet är att även effektivisera verksamheten. Bestämmelser om delegering av ärenden finns i kommunallagen (KL) 6 kap. 37-40 § samt 7 kap. 5-8 §. Enligt 6 kap. 37 § får en nämnd uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegering regleras också i speciallagstiftning, till exempel socialtjänstlagen. VILKA BESLUT KAN INTE DELEGERAS? Enligt 6 kap. 38 § KL får beslutanderätten inte delegeras när det gäller 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. I den nya socialtjänstlagen anges dock i 30 kap. 5 § att bestämmelserna i 6 kap. 38 § inte ska tillämpas där möjligheten till delegering är begränsad till utskott i enlighet med 30 kap. 6 -10 §§ nya socialtjänstlagen. VIDAREDELEGERING Kommunstyrelsen kan enligt 7 kap. 6 § KL ge förvaltningschefen (kommundirektören) rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. BESLUTSFATTANDE Delegering innebär att beslutanderätten i de i delegeringsordningen angivna ärendena överlämnats till delegaten som träder i kommunstyrelsens ställe. Beslut fattas sålunda på kommunstyrelsens vägnar och har samma rättsverkan som beslut fattade av kommunstyrelsen. Beslutsrätten i delegeringsordningen gäller tills vidare och kan återkallas eller ändras av kommunstyrelsen. Delegerad beslutanderätt ska utövas i överensstämmelse med gällande författningar samt kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens styrdokument och rymmas inom ramen för anslagna medel. ÄRENDETYPER SOM INTE FINNS I DELEGERINGSORDNINGEN Ärenden som är av ren verkställighetskaraktär upptas inte i delegeringsordningen då dessa inte behöver delegeras. Ärenden som är av principiell natur eller som enligt författning inte får delegeras finns normalt inte heller med. ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT Enligt 6 kap. 40 § KL beslutar kommunstyrelsen i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap. KL. Sådana beslut som avses i 39 § (brådskande ärenden) ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Beslut som fattats med stöd av delegering från kommunstyrelsen ska anmälas till kommunstyrelsen vid nästa sammanträde. Alla beslut som fattats med stöd av vidaredelegering från kommundirektören ska enligt 7 kap. 8 § anmälas till kommundirektören, som anmäler dem till kommunstyrelsen vid nästa sammanträde. ÖVERKLAGANDEN Delegeringsbeslut överklagas på samma sätt som kommunstyrelsens beslut, det vill säga antingen genom laglighetsprövning utifrån 13 kap. KL eller genom förvaltningsbesvär med stöd i specialförfattning. Ett beslut överklagas skriftligt. LAGLIGHETSPRÖVNING Överklaganden enligt laglighetsprövning ska ske inom tre veckor från den dag då justering av protokollet från det sammanträde då delegeringsbeslutet anmäldes tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Beslutsfattaren har ingen skyldighet att bifoga anvisning om hur man begär laglighetsprövning. Överklagan ska inges av klaganden direkt till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar lagligheten men inte lämpligheten i ett beslut. Rätten kan upphäva det överklagade beslutet men inte sätta något annat beslut i dess ställe. FÖRVALTNINGSBESVÄR Bestämmelserna om laglighetsprövning gäller inte om det i en specialförfattning anges hur beslut enligt denna författning ska överklagas. Det blir då fråga om förvaltningsbesvär. Överklagan ska ske inom tre veckor från den dag då klaganden fått del av beslutet. Besluten överklagas till allmän förvaltningsdomstol men överklagan ska lämnas till den myndighet som har meddelat beslutet. Myndigheten överlämnar sedan ärendet till domstolen. Har överklagan kommit in för sent ska ett avvisningsbeslut fattas. Även avvisningsbeslutet är överklagbart. Vid förvaltningsbesvär prövas både lagligheten och lämpligheten av det överklagade beslutet. Nytt beslut kan sättas i det tidigare beslutets ställe. FÖRKORTNINGAR LAGAR OCH FÖRORDNINGAR BrB Brottsbalken (1962:700) FB Föräldrabalken (1949:381) FL Förvaltningslagen (2017:900) HSL Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) KL Kommunallagen (2017:725) LMA Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SkolL Skollagen (2010:800) SoF Socialtjänstförordningen (2025:468) SoL Socialtjänstlagen (2025:400) Studiestödsförordningen (2000:655) ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) ÄB Ärvdabalken (1958:637) ÖVRIGT CSN Centrala studiestödsnämnden HVB Hem för vård och/eller boende IFO Enheten för individ- och familjeomsorg, Kils kommun IVO Inspektionen för vård och omsorg JO Justitieombudsmannen JK Justitiekanslern SKR Sveriges Kommuner och Regioner SÖN Skolväsendets överklagandenämnd ADMINISTRATIVA ÄRENDEN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Ombud att föra kommunens Kommundirektör Får talan i mål och ärenden vidaredelegeras inför domstolar och andra enligt 7 kap. 6 § KL myndigheter samt företräda kommunen vid förrättningar av skilda slag 2 Ge fullmakt till ombud att Kommundirektör Får föra kommunens talan i mål vidaredelegeras och ärenden inför enligt 7 kap. 6 § KL domstolar och andra myndigheter samt företräda kommunen vid förrättningar av skilda slag 3 Delgivning med Personnamn på kommunstyrelsen sker innehavarna av enligt reglementet med respektive ordföranden, befattning kan kommundirektören eller ändras utan beslut i ersättare för dessa eller kommunstyrelsen med nämndens sekreterare om ändring av Ordförande: Anders denna Johansson delegeringsordning Kommundirektör: Ola Mossberg Administrativ chef: Cecilia Hurtig Kommunsekreterare: Pia Hermansson Sabina Vikström Johan Åkerman 4 Avvisning av för sent Kommundirektör 45 § FL inkommet överklagande Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 5 Omprövning av beslut Kommundirektör 37–39 § FL Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 6 Avvisande av ombud Kommundirektör 9 § FL Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 7 Beslut att inte lämna ut Kommundirektör Enligt OSL allmän handling Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 8 Tillstånd att använda Kommundirektör Enligt lagen kommunens vapen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar 1 § Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 9 Ändring av gallringsfrist i Kommundirektör Arkivlagen dokumenthanteringsplaner (1990:782) för verksamheter 10 § underställda Får kommunstyrelsen vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 10 Besluta i ärenden som rör Kommundirektör Får skadeståndsanspråk vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 11 Beslut om förtroendevaldas Kommunstyrelsens deltagande i kurser och ordförande/ konferenser Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 12 Utse kommunens ombud Kommunstyrelsens vid stämmor, årsmöten och ordförande/ ägarråd, inklusive att ge Kommunstyrelsens 1:e direktiv till ombudet vice ordförande 13 Ärenden som är så Kommunstyrelsens KL 6 kap. 39 § brådskande att ordförande/ kommunstyrelsens Kommunstyrelsens 1:e sammanträde inte kan vice ordförande. avvaktas Avseende de ärendetyper där beslutanderätten är delegerad till myndighetsutskottet förordnas i första hand myndighetsutskottets ordförande som delegat, i andra hand myndighetsutskottets vice ordförande och därefter myndighetsutskottets ledamöter i enlighet med kommunstyrelsens beslut om särskilt förordnad ledamot. 14 Besluta i jävsfrågor Kommundirektör 15 Lämnande av uppgift till Enhetschef/rektor 32 c § Skatteverket om felaktig Folkbokföringslag folkbokföringsuppgift (1991:481) ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 16 Begära sändning av VMA Kommundirektör Lag (2023:407) om Kommunikationschef viktigt meddelande till allmänheten EKONOMISKA ÄRENDEN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Avskrivning/Nedskrivning av Kommundirektör Får vidaredelegeras kommunens fordran eller enligt 7 kap. 6 § KL krav upp till och med 100 000 kronor per fordran 2 Ingå SWAP-avtal och fra- Kommundirektör Får vidaredelegeras avtal enligt 7 kap. 6 § KL 3 Besluta om attesträtt Kommundirektör Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 4 Placera medel Kommundirektör Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 5 Omprövning av beslut Kommundirektör Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 6 Ta upp lån inom av Kommundirektör Får vidaredelegeras kommunfullmäktige beslutad enligt 7 kap. 6 § KL låneram ARBETSGIVARÄRENDEN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Teckna kollektivavtal eller på Kommundirektör Får vidaredelegeras annat sätt reglera enligt 7 kap. 6 § KL anställningsvillkoren för Omfattar även beslut arbetstagare i kommunens om ändringar eller tjänst tillägg till kollektivavtal (enligt rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting). 3 Beviljande av ledighet för Kommundirektör Enligt lag (1974:358) fackligt uppdrag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 4 Beslut om stridsåtgärd Kommunstyrelsen (ej delegerat) ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 5 Beslut att använda en Kommundirektör 2 kap. 19 § SkolL obehörig person för att Får vidaredelegeras bedriva undervisning mer än enligt 7 kap. 6 § KL 6 månader 6 Beslut enligt kommunens Kommundirektör Får vidaredelegeras pensionspolicy enligt 7 kap. 6 § KL 7 Utse tillförordnad för Kommunstyrelsens Gäller vid ordinarie kommundirektör ordförande kommundirektörs tillfälliga frånvaro om en period av högst åtta veckor FASTIGHETSÄRENDEN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Utsträckning, nedsättning, Kommundirektör Får vidaredelegeras dödning, sammanföring och enligt 7 kap. 6 § KL relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder 2 Upplåtelse som innebär Kommundirektör Får vidaredelegeras belastning av kommunens enligt 7 kap. 6 § KL mark för en tid av högst 5 år, till exempel arrende eller nyttjanderätt 3 Upplåtelse som innebär Kommundirektör Får vidaredelegeras belastning av kommunens enligt 7 kap. 6 § KL mark för längre tid än fem år, i de fall då upplåtelsen avser ledning för samhällsviktig infrastruktur. 4 Tillstånd till vägavlysning vid Kommundirektör Får vidaredelegeras biltävling enligt 7 kap. 6 § KL 5 Tillstånd till grävning i gator Kommundirektör Får vidaredelegeras och allmän platsmark enligt 7 kap. 6 § KL 6 Lämna yttrande enligt Kommundirektör Får vidaredelegeras ordningslagen enligt 7 kap. 6 § KL ÄRENDEN OM DATASKYDD/ PERSONUPPGIFTSBEHANDLING ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut att anmäla/inte Kommundirektör Får vidaredelegeras anmäla enligt 7 kap. 6 § KL personuppgiftsincident till tillsynsmyndighet Beslut om avslag på begäran Kommundirektör Får vidaredelegeras 2 om utlämnande av enligt 7 kap. 6 § KL registerutdrag 3 Beslut om avslag på begäran Kommundirektör Får vidaredelegeras om rättelse enligt 7 kap. 6 § KL 4 Beslut om begränsning av Kommundirektör Får vidaredelegeras behandling efter begäran av enligt 7 kap. 6 § KL den registrerade 5 Beslut om avslag på begäran Kommundirektör Får vidaredelegeras om dataportabilitet enligt 7 kap. 6 § KL 6 Beslut om avslag på Kommundirektör Får vidaredelegeras invändning mot behandling enligt 7 kap. 6 § KL 7 Beslut om avslag på begäran Kommundirektör Får vidaredelegeras om radering enligt 7 kap. 6 § KL KULTUR OCH FRITID ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om Kommunstyrelsens 6. kap 37 § KL arrangemangsbidrag upp till presidium 15 000 kronor 2 Beslut om Kommunstyrelsen 6. kap 37 § KL arrangemangsbidrag över (ej delegerat) 15 000 kronor ÄRENDEN INOM SKOLAN SKOLPLIKT OCH RÄTT TILL UTBILDNING ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om mottagande i Rektor anpassad 7 kap. 5 § 2 st. SkolL anpassade grundskolan grundskola 2 Beslut om mottagande i Rektor anpassad 7 kap. 8 § SkolL anpassade grundskolan på grundskola försök i sex månader 3 Beslut om mottagande i Rektor 7 kap. 8 § SkolL grundskola på försök i sex månader 4 Beslut om mottagande i Kommunstyrelsen 7 kap. 5 § 3 st. SkolL anpassade grundskolan (ej delegerat) mot vårdnadshavares vilja 5 Beslut att integrera elev Rektor – 7 kap. 9 § SkolL (grundskola och anpassade grundskola grundskolan) Rektor – anpassad grundskola 6 Beslut om placering av elev Rektor anpassad 18 kap. 5 § SkolL i anpassade grundskola gymnasieskolan 7 Beslut om överflyttning av Rektor anpassad 18 kap 7 § SkolL elev från anpassad grundskola gymnasieskola till gymnasieskola eller vuxenutbildning 8 Beslut om uppskjuten Rektor 7 kap. 10 § SkolL skolplikt 9 Beslut om att skolplikten Rektor 7 kap 13 § SkolL upphör senare 10 Beslut om att skolplikten Rektor 7 kap 14 § SkolL upphör tidigare 11 Beslut att elev har rätt att Rektor 7 kap. 16 § SkolL fullfölja skolgången efter att skolplikten har upphört 12 Yttrande som gäller Gymnasieansvarig gymnasieelever som söker gymnasieutbildning utanför samverkansområdet 13 Intagning av elev till Rektor vuxenskolan 20 kap. 13 § SkolL Komvux 14 Förelägga elevens Kommunstyrelsen 7 kap. 23 § SkolL vårdnadshavare att fullgöra (ej delegerat) sina skyldigheter. Föreläggandet får förenas med vite FÖRSKOLAN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om plats utifrån Rektor 8 kap. 5 § SkolL barnets eget behov 2 Beslut om plats i förskola för Rektor 8 kap. 7 § och barn i behov av särskilt stöd 8 kap. 14 § 2 st. SkolL 3 Beslut om mottagande av Sektorchef 8 kap. 13 § SkolL barn folkbokfört i annan utbildning kommun 4 Beslut om avslag på begäran Sektorchef 8 kap. 13 § SkolL om plats utbildning 5 Beslut om uppsägning av Rektor 8 kap. §§ 5, 7, 14 2 st plats SkolL FÖRSKOLEKLASSEN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om mottagande av Sektorchef 9 kap. 13 § SkolL barn folkbokfört i annan utbildning kommun 2 Beslut om placering i Rektor 9 kap. 15 § SkolL förskoleklass 3 Beslut om placering vid en Kommunstyrelsen 9 kap. 15 § 2 st. skolenhet mot (ej delegerat) SkolL vårdnadshavares vilja 4 Beslut om skolskjuts Skolskjutsansvarig 9 kap. 15 b § 1 st SkolL 5 Beslut om skolskjuts vid Skolskjutsansvarig 9 kap 15 c § SkolL växelvis boende 6 Beslut om skolskjuts för Sektorchef 9 kap 15 b § 2 st elever som väljer att gå i en utbildning SkolL annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 13 §. GRUNDSKOLAN ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 1 Beslut om mottagande av Sektorchef 10 kap. 25 § SkolL elev folkbokförd i annan utbildning kommun – särskilda skäl 2 Beslut om mottagande av Sektorchef 10 kap. 27 § SkolL elev folkbokförd i annan utbildning kommun – frivilligt ÄRENDETYP DELEGAT/ ANMÄRKNING/ ERSÄTTARE KOMMENTAR 3 Beslut om elevs rätt att gå Rektor 10 kap. 28 § SkolL kvar hela läsåret/sista årskursen 4 Beslut om placering i Rektor 10 kap. 30 § SkolL grundskola 5 Beslut om placering vid en Kommunstyrelsen 10 kap. 30 § 2 st. skolenhet mot (ej delegerat) SkolL vårdnadshavares vilja 6 Beslut om skolskjuts. Skolskjutsansvarig 10 kap. 32 § 1 st. SkolL 7 Beslut om skolskjuts vid Skolskjutsansvarig 10 kap. 33 § SkolL växelvis boende 8 Beslut om skolskjuts vid Sektorchef 10 kap. 32 § 1 st. avvikelse från utbildning SkolL skolskjutsreglementet 9 Beslut om skolskjuts för Sektorchef 10 kap. 32 § 2 st. elever som väljer att gå i en utbildning SkolL annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-

KS § 227 DNR KS/2026:186 UTNÄMNING AV DATASKYDDSOMBUD (DSO) SAMMANFATTNING Nämnder måste enligt artikel 37 i dataskyddsförordningen ha ett dataskyddsombud. Kils kommun samarbetar med Hammarö och Forshaga kommuner om dataskyddsombud. Tidigare ombud valde att avsluta sitt uppdrag i mars 2026 och nämnden utsåg då för en övergångsperiod en konsult från företaget Knowit Cybersecurity & Law AB som DSO. Hammarö kommun har nu anställt Jessica Andersson som dataskyddsombud, hon börjar sin anställning den 17 augusti. Den övergripande och viktigaste uppgiften för dataskyddsombudet är att övervaka att organisationen följer dataskyddsförordningen. Ett dataskyddsombud behöver inte vara anställt i den egna organisationen. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-31 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen utser Jessica Andersson, anställd i Hammarö kommun, till dataskyddsombud för kommunstyrelsen från och med den 9 september 2026. BESLUTET SKICKAS TILL Dataskyddsombudet Berörda dataskyddssamordnare KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 228 DNR KS/2026:70 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM MÅNADSVIS FAKTURERING FÖR VA OCH SOPHÄMTNING – ÅTERREMISS, KOMPLETTERING SAMMANFATTNING Förslagsställaren anser att VA och sophämtningsavgifterna blir dyrare och dyrare. För att slippa en stor utgift kvartalsvis föreslår förslagsställaren att fakturering sker månadsvis. Kommunfullmäktige remitterade den 29 januari medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2026-01-14 Kommunfullmäktiges protokoll 2026-01-29 § 6 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-04-08 Kommunstyrelsens protokoll 2026-05-05, § 140 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-05 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige anser medborgarförslaget besvarat då VA faktureringen kommer från 1 januari 2027 att hanteras av Karlstadsregionens Vatten AB och renhållningsfaktureringen är under utredning. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 229 DNR KS/2026:280 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM HÄLSOTRAPPA VID SLALOMBACKEN SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren föreslår att en hälsotrappa anläggs vid slalombacken i Kil. Förslagsställaren menar att en hälsotrappa förbättrar möjligheterna för motion, friluftsliv och rekreation. Vidare ställer förslagsställaren frågan om vad som hände med liknande medborgarförslag som lämnades in 2014. Kommunfullmäktige remitterade medborgarförslaget den 28 april till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2026-03-23 Kommunfullmäktiges protokoll 2026-04-28 § 72 Tekniska nämndens protokoll 2014-08-28 § 91 Kommunfullmäktiges protokoll 2014-12-18 § 201 Barnchecklista 2026-06-05 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-05 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Anders Johansson (S) föreslår vidare att kommunfullmäktige föreslås informera om att Kilsborna från och med 2027 kommer att kunna lämna in medborgarinitiativ istället för medborgarförslag. Medborgarinitiativ lämnas in under perioden maj till augusti. Därefter ska förvaltningen, under perioden oktober till januari, ta fram underlag för att underlätta prioritering. Någon form av röstningsförfarande ska införas. De medborgarinitiativ som prioriteras ska rymmas i kommande budget. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget då anläggandet av en hälsotrappa inte är en beslutad investering. 2. Kommunfullmäktige informerar om att Kilsborna från och med 2027 kommer att kunna lämna in medborgarinitiativ istället för medborgarförslag. Medborgarinitiativ lämnas in under perioden maj till augusti. Därefter ska förvaltningen, under perioden oktober till januari, ta fram underlag för att underlätta prioritering. Någon form av röstningsförfarande ska införas. De medborgarinitiativ som prioriteras ska rymmas i kommande budget. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 230 DNR KS/2026:274 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM SOPTUNNA FÖR HUNDBAJSPÅSARNA LÄNGS CYKELBANAN VID APERTINSVÄGEN SAMMANFATTNING Förslagsställaren önskar att en soptunna för hundbajspåsar sätts upp vid Apertinsvägen 1. Kommunfullmäktige remitterade medborgarförslaget den 28 april till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2026-03-18 Kommunfullmäktiges protokoll 2026-04-28 § 71 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-12 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Anders Johansson (S) föreslår vidare att kommunfullmäktige föreslås informera om att Kilsborna från och med 2027 kommer att kunna lämna in medborgarinitiativ istället för medborgarförslag. Medborgarinitiativ lämnas in under perioden maj till augusti. Därefter ska förvaltningen, under perioden oktober till januari, ta fram underlag för att underlätta prioritering. Någon form av röstningsförfarande ska införas. De medborgarinitiativ som prioriteras ska rymmas i kommande budget. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår medborgarförslag då de nuvarande utplacerade soptunnorna för hundbajspåsar utmed Apertinsvägen är placerade i rimliga intervall och en ökning alternativt flytt av soptunnor är inte aktuellt. 2. Kommunfullmäktige informerar om att Kilsborna från och med 2027 kommer att kunna lämna in medborgarinitiativ istället för medborgarförslag. Medborgarinitiativ lämnas in under perioden maj till augusti. Därefter ska förvaltningen, under perioden oktober till januari, ta fram underlag för att underlätta prioritering. Någon form av röstningsförfarande ska införas. De medborgarinitiativ som prioriteras ska rymmas i kommande budget. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 231 DNR KS/2026:305 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM SPEGEL VID UTFARTEN AV ICA PARKERINGEN SAMMANFATTNING Förslagsställaren önskar att en utfartsspegel sätts upp vid in- och utfarten till ICA då sikten upplevs som begränsad. Kommunfullmäktige remitterade den 28 april medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2026-04-07 Kommunfullmäktiges protokoll 2026-04-28 § 73 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-03 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget då trafikspeglar kan förvränga avstånd och inge falsk trygghet till bilförarna och att en trafikutredning pågår. Anders Johansson (S) föreslår vidare att kommunfullmäktige föreslås informera om att Kilsborna från och med 2027 kommer att kunna lämna in medborgarinitiativ istället för medborgarförslag. Medborgarinitiativ lämnas in under perioden maj till augusti. Därefter ska förvaltningen, under perioden oktober till januari, ta fram underlag för att underlätta prioritering. Någon form av röstningsförfarande ska införas. De medborgarinitiativ som prioriteras ska rymmas i kommande budget. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget då trafikspeglar kan förvränga avstånd och inge falsk trygghet till bilförarna och att en trafikutredning pågår. 2. Kommunfullmäktige informerar om att Kilsborna från och med 2027 kommer att kunna lämna in medborgarinitiativ istället för medborgarförslag. Medborgarinitiativ lämnas in under perioden maj till augusti. Därefter ska förvaltningen, under perioden oktober till januari, ta fram underlag för att underlätta prioritering. Någon form av röstningsförfarande ska införas. De medborgarinitiativ som prioriteras ska rymmas i kommande budget. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 232 DNR KS/2026:321 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM UTEGYM PÅ VÄSTRA LERSÄTTER SAMMANFATTNING Förslagsställaren föreslår att ett utegym uppförs bredvid grusplanen vid västra Lersätter. Kommunfullmäktige remitterade den 28 april medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2026-04-07 Kommunfullmäktiges protokoll 2026-04-28 § 73 Barnchecklista 2026-07-03 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-03 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Anders Johansson (S) föreslår vidare att kommunfullmäktige föreslås informera om att Kilsborna från och med 2027 kommer att kunna lämna in medborgarinitiativ istället för medborgarförslag. Medborgarinitiativ lämnas in under perioden maj till augusti. Därefter ska förvaltningen, under perioden oktober till januari, ta fram underlag för att underlätta prioritering. Någon form av röstningsförfarande ska införas. De medborgarinitiativ som prioriteras ska rymmas i kommande budget. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget då byggnation av ett utegym inte är en beslutad investering. 2. Kommunfullmäktige informerar om att Kilsborna från och med 2027 kommer att kunna lämna in medborgarinitiativ istället för medborgarförslag. Medborgarinitiativ lämnas in under perioden maj till augusti. Därefter ska förvaltningen, under perioden oktober till januari, ta fram underlag för att underlätta prioritering. Någon form av röstningsförfarande ska införas. De medborgarinitiativ som prioriteras ska rymmas i kommande budget. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 233 DNR KS/2026:407 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM RÄCKE VID GÅNG/CYKELBANAN UNDER "SCANTUNNELN" SAMMANFATTNING Förslagsställarna föreslår att ett räcke sätts upp vid gång/cykelbanan från lilla rondellen Storgatan under Scantunneln för att sluta vid Scankorset. Kommunfullmäktige remitterade den 21 maj medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2026-05-11 Kommunfullmäktiges protokoll 2025-05-21 § 95 Barnchecklista 2026-07-08 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-08 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige anser medborgarförslaget besvarat då förvaltningen har uppdraget att arbeta med trafiksäkerhetsåtgärder utifrån trafikutredningen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 234 DNR KS/2026:453 UPPHÄVANDE AV BESLUT ATT INTE ANVÄNDA ORDET "BRUKARE" INOM OMSORGSVERKSAMHET SAMMANFATTNING År 2019 inkom ett medborgarförslag om att Kils kommun inte ska använda begreppet ”brukare” i verksamheter kopplade till äldreomsorg. Kommunfullmäktige biföll förslaget och beslutade att begreppet ”brukare” inte skulle användas inom äldreomsorgen eller all omsorgsverksamhet. I praktiken har detta lett till att begreppet ”kund”, i linje med kommunens arbete med Lean, kommit att användas inom omsorgsverksamheten. Förvaltningen föreslår nu att beslutet från 2019 upphävs, då det finns behov av att använda mer ändamålsenliga begrepp utifrån verksamhet, lagstiftning och individens situation. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag inkommet 2019-03-19 Kommunfullmäktiges protokoll 2019-03-28, § 36 Kommunstyrelsens beredningsutskotts protokoll 2019-05-21, § 8 Kommunstyrelsens protokoll 2019-06-04, § 144 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-22 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att upphäva tidigare beslut om att använda begreppet ”kund” inom äldreomsorg och övrig omsorgsverksamhet. Kommunfullmäktige beslutar vidare att respektive sektor ges möjlighet att använda ändamålsenliga begrepp för individer som: • har bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL), • omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), • har beslut enligt socialförsäkringsbalken, eller • deltar i hälsofrämjande insatser utan biståndsbeslut Val av begrepp beslutas inom respektive sektor utifrån verksamhetens behov. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 235 DNR KS/2025:142 UTÖKAD CHECKKREDIT SAMMANFATTNING Kommunens likviditetsbehov varierar under året till följd av att kommunkoncernen fortsätter att genomföra större investeringar. För att undvika att ta upp nya lån eller för att kunna ha större möjlighet att skjuta på tidpunkten att ta lån kan checkkrediten användas tillfälligt och då vara ett viktigt verktyg för att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina betalningsåtaganden i rätt tid. För att säkerställa en fortsatt god betalningsberedskap föreslås att checkkrediten höjs från 30 miljoner kronor till 50 miljoner kronor. HANDLINGAR I ÄRENDET Tjänsteskrivelse om budget 2026, plan 2027-2029, investeringar, skattesats, bostadssociala åtgärder, räntetillägg och borgensavgift Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-12 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att utöka checkkrediten från 30 miljoner kronor till 50 miljoner kronor från och med 1 oktober 2026. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 236 DNR KS/2026:120 REDOVISNING AV KOMMUNALT PARTISTÖD 2025 SAMT UTBETALNING 2027 SAMMANFATTNING Enligt reglerna i kommunallagen (2017:725) 4 kap. 31-32 §§ samt Kils kommuns regler för partistöd, beslutade av kommunfullmäktige den 18 september 2014, ska en mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i kommunallagen 4 kap. 29 §, första stycket, det vill säga för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Mottagaren av partistöd ska också utse en särskild granskare, som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Den skriftliga redovisningen ska vara inlämnad till kommunstyrelsen senast den 30 juni varje år. Fullmäktige måste fatta årliga beslut om utbetalning av partistöd. Enligt kommunens regler för partistöd, 7 §, utbetalas partistöd årligen i förskott efter beslut av kommunfullmäktige i augusti månad. Om inte redovisning enligt kommunallagen 4 kap. 31 § har inkommit inom föreskriven tid, utbetalas inget stöd för nästkommande år. Detta stadgas i 8 § i kommunens regler. Redovisning av partistöd 2025 har inkommit från samtliga partier. HANDLINGAR I ÄRENDET Regler för partistöd, beslutade av kommunfullmäktige 2014-09-18, § 124 Redovisning från Moderaterna 2026-02-03 Redovisning från Vänsterpartiet 2026-02-26 Redovisning från Socialdemokraterna 2026-04-01 Redovisning från Liberalerna 2026-05-06 Redovisning från Centerpartiet 2026-05-08 Redovisning från Miljöpartiet 2026-06-04 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer Redovisning från Kristdemokraterna 2026-06-30 Redovisning från Sverigedemokraterna 2026-06-30 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-07-03 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Anders Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt: 1. Kommunfullmäktige har tagit del av redovisningen av partistöd 2025. 2. Kommunfullmäktige beslutar att partistöd 2027, efter ansökan, ska betalas ut till samtliga partier som är representerade i fullmäktige. 3. Partistödet finansieras via medel anslagna till partistöd i budgeten 2027. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt det egna förslaget och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige har tagit del av redovisningen av partistöd 2025. 2. Kommunfullmäktige beslutar att partistöd 2027, efter ansökan, ska betalas ut till samtliga partier som är representerade i fullmäktige. 3. Partistödet finansieras via medel anslagna till partistöd i budgeten 2027. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 237 DNR KS/2026:461 ÅRSREDOVISNING 2025 FÖR VÄRMLANDS LÄNS VÅRDFÖRBUND SAMMANFATTNING Kils kommun är medlem i Värmlands läns vårdförbund, som är ett kommunalförbund med direktion och utan fullmäktige. Värmlands samtliga 16 kommuner är medlemmar. Förbundet driver hem för vård och boende (HVB) och ansvarar tillsammans med Region Värmland för övergripande utvecklingsfrågor gällande länets missbruks- och beroendevård. Förbundet har gjort en årsredovisning för 2025. Resultatet för verksamhetsåret 2025 är ett underskott på 714 000 kronor. PWC och förbundets utsedda revisorer har granskat årsredovisningen. Revisorerna tillstyrker att direktionen och de enskilda ledamöterna beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Direktionen har godkänt årsredovisningen. Samtliga medlemmar ska behandla frågan om ansvarsfrihet. HANDLINGAR I ÄRENDET Protokollsutdrag direktionen 2026-03-13 § 4 Protokollsutdrag direktionen 2026-05-29 §20 Revisionsberättelse 2025 Revisionsrapport Sakkunnigt biträdes yttrande 2025 Årsredovisning 2025 Värmlands läns vårdförbund Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-16 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige har tagit del av årsredovisningen 2025 för Värmlands läns vårdförbund. 2. Kommunfullmäktige har tagit del av revisionsberättelsen för år 2025 samt revisionsrapporten om granskning av årsredovisning 2025. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 238 DNR KS/2026:437 ÅRSREDOVISNING 2025 FÖR VÄRMLANDS LÄNS KALKNINGSFÖRBUND SAMMANFATTNING Värmlands Läns Kalkningsförbund är ett kommunalförbund med direktion. Totalt är 14 av länets kommuner medlemmar i förbundet. Direktionen för kalkningsförbundet har upprättat årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Förbundet gör ett negativt resultat på 762 000 kronor. Enligt kommunallagen ska underskottet återställas inom tre år för att förbundet ska klara lagens krav på ekonomi i balans, men direktionen gör bedömningen att synnerliga skäl föreligger och att underskottet inte behöver återställas. Förbundets utsedda förtroendevalda revisorer har med stöd av Warmare AB granskat årsredovisningen och delar bedömningen att synnerliga skäl föreligger, då förbundet inte har några skulder och fullt ut finansierar sina tillgångar och förpliktelser. Revisorerna tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet samt att resultat- och balansräkningen fastställs och att årsredovisningen godkänns. HANDLINGAR I ÄRENDET Protokoll från Värmlands läns kalkningsförbund 2026-05-26 Årsredovisning 2025 Revisorernas redogörelse 2025 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-06-05 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige har tagit del av årsredovisningen 2025 för Värmland Läns Kalkningsförbund. 2. Kommunfullmäktige har tagit del av revisionsberättelsen för år 2025 samt revisorernas redogörelse. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 239 DNR KS/2026:36 RAPPORTERING AV EJ VERKSTÄLLDA BESLUT ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN OCH LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - KVARTAL 2 2026 SAMMANFATTNING Rapportering av ej verkställda beslut regleras av socialtjänstlagen, SoL (2025:400) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387). Rapportering ska ske kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunrevisionen samt kommunfullmäktige. Det är kommunstyrelsen, i sin roll som socialnämnd i Kils kommun, som är ansvarig för rapporteringen. Förvaltningen har rapporterat till IVO och tagit fram förslag till rapport till kommunrevisionen och kommunfullmäktige. HANDLINGAR I ÄRENDET Individrapporter Förvaltningens förslag till rapport ”Ej verkställda beslut kvartal 2 2026” 2026-08-17 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-08-17 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen antar förvaltningens förslag till rapport av ej verkställda beslut för kvartal 2 2026 och översänder rapporten till kommunfullmäktige och kommunrevisionen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer BESLUTET SKICKAS TILL Kommunfullmäktige Kommunrevisionen KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 240 DNR KS/2026:4 ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT SAMMANFATTNING Förvaltningen redovisar följande delegeringsbeslut för perioden: • Delegeringsbeslut inom SoL för perioden 2026-05-25 till 2026-08-30 • Delegeringsbeslut inom LSS för perioden 2026-05-25 till 2026-08-30 • Delegeringsbeslut inom IFO och ekonomiskt bistånd för perioden 2026-05-25 till 2026-08-30 • Övriga delegeringsbeslut för perioden 2026-05-25 till 2026- 08-30 BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 241 DNR KS/2026:7 INBJUDNINGAR TILL KURSER OCH KONFERENSER SAMMANFATTNING Till dagens sammanträde har det inte kommit in några relevanta inbjudningar. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 242 DNR KS/2026:8 RAPPORTER FRÅN KURSER OCH KONFERENSER SAMMANFATTNING På dagens sammanträde finns inget att rapportera från kurser och konferenser. BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen. KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-08 Ordförandens och justerares signaturer

KS § 243 DNR KS/2026:5 MEDDELANDEN TILL KOMMUNSTYRELSEN SAMMANFATTNING Sedan föregående möte har följande meddelanden kommit in till kommunstyrelsen: • Minnesanteckningar från Värmlandsrådet 2026-05-07 • Kommunfullmäktiges protokoll 2026-05-21, § 93 • Minnesanteckningar från Värmlandsrådets ordföranderåd 2026-06-05 • Förvaltningsrätten i Karlstads dom i mål 660-26 2026-06-22 • Kommunstyrelsens myndighetsutskotts protokoll 2026-08-11,

KS § 244 DNR KS/2026:6 INFORMATION FRÅN DE KOMMUNALA BOLAGEN (PROTOKOLL OCH VD-BREV) SAMMANFATTNING Sedan föregående möte har följande information kommit in från de kommunala bolagen: • Samhällsnytta i Kil ABs protokoll 2026-06-08 BESLUT Kommunstyrelsen tar del av informationen.