Arbetsliv- och fritidsnämnden — 4 juni 2026

§ 26 Information från sektorn och ordförande Bibliotekschef Lena Arborelius och bibliotekarie Malin Horn af Rantzien presenterar statistik från biblioteksverksamheten. Projektledare Zouzou Rosqvist berättar om förutsättningarna att införa Bostad först. Zouzou har arbetat i kommunen sedan februari -26 och har sedan dess tittat på vårt nuläge och utmaningar rörande hemlöshet och boendeproblematik. Kävlinge kommun har ca 7-8 personer som kan matcha målgruppen för Bostad först, men när Zouzou pratat med kommuninvånare så finns det de som inte vill ha kontakt med socialtjänsten vilket gör att det kan finnas fler som egentligen skulle behöva stöd. Zouzou presenterar ekonomiska konsekvenser och förslag på inriktning. Sektorchef Anneli Nilsson berättar att förbättringsarbetet med el, tak och vindskydd vid scenen i kyrkparken tyvärr inte hinner bli klar till den 6 juni som planerat. Anneli kan även berätta att vi i sommar kommer att ha sommarpraktikanter på Korsbackaområdet som ska arbeta för att skapa delaktighet bland unga bland annat genom aktiviteter på en multiplan.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04

§ 27 Kvalitetsrapport 2025 AFN 2026/00017 Beslut att godkänna kvalitetsrapport 2025 och lägga den till handlingarna. Kävlinge kommuns kvalitetsrapport för 2025 syftar till att ge en helhetsbild av kvaliteten i kommunens verksamheter inom individ- och familjeomsorg, vuxenutbildning, arbete och integration samt fritid och kultur. Kvalitetsrapporten redovisar det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivits under året, de resultat som uppnåtts, de avvikelser som identifierats samt de utvecklingsområden som framkommit. Huvuddelen av det kvalitetsarbetet som beskrivs i rapporten regleras i stor utsträckning av skollagen och socialtjänstlagen. För några av verksamheterna är kvalitetsarbetet inte reglerat i speciallagstiftning. Ambitionen i den sektorsövergripande kvalitetsrapporten är att samla hela sektorns kvalitetsarbete oavsett lagkrav. Kvalitetsrapporten ska läsas tillsammans med årsbokslutet för 2025 och utgör ett viktigt underlag för det fortsatta utvecklings- och budgetarbetet i kommunen. Genom att beskriva genomfört arbete, uppnådda resultat, avvikelser och identifierade utvecklingsområden ger rapporten en bild av verksamheternas nuläge och utvecklingsområden. Kvalitetsrapport 2025Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-05-19 Kvalitetsrapport 2025 Sektor arbetsliv och fritidSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 1 Innehåll 2 1. Inledning Sektor arbetsliv och fritids kvalitetsrapport ger en bild av verksamheternas utmaningar och kvalitetsarbete under 2025. För att få en övergripande bild av kommunens verksamhetsstyrning, organisation med mera hänvisas till andra styrdokument. 1.1 Årsbokslut och kvalitetsrapport Årsbokslut innehåller i huvudsak nyckeltal och analyser utifrån ekonomi, HR-frågor och målstyrning. I vissa fall förekommer samma nyckeltal i både kvalitetsrapport och årsbokslut. 1.2 Kvalitetsarbete Kommunens verksamheter ska arbeta för att använda resurserna på bästa sätt och samtidigt sträva efter att förbättra verksamheten. Resultatet av kvalitetsarbetet bestäms i många fall utifrån kommuninvånarens upplevelse av den verksamhet som denne tagit del av, ofta vid ett givet tillfälle. Kvalitetsarbete handlar, utöver att svara mot specifika lagkrav, om att infria medborgares behov och förväntningar på den kommunala verksamheten. 1.3 Lagar som styr verksamheten Arbetsliv- och fritidsnämndens verksamheter styrs av många olika lagar, exempelvis förvaltningslagen (FL), offentlighets- och sekretesslagen (OSL), bibliotekslagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Arbetsliv- och fritidsnämnden styrs även av skollagen, socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagar som innehåller särskilda bestämmelser om kvalitet. Delar av det kvalitetsarbete som beskrivs i rapporten bygger på dessa lagbestämmelser. Mer djupgående läsning kring lagstiftning finns bland annat här: Systematiskt kvalitetsarbete - Skolverket Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete - Socialstyrelsen 1.4 Innehållet i rapporten Kvalitetsrapporten belyser inledningsvis sektorsövergripande kvalitetsarbete, i avsnittet kommuninvånarens åsikter kan du ta del av synpunkter och upplevelser. Därefter kommer ett avsnitt om individ- och familjeomsorgen, med fokus på processer, rutiner och förbättringsarbete. Inom området utbildning och arbetsmarknad återfinns kommunal vuxenutbildning, regional samverkan och svenska för invandrare (SFI) och gymnasieskola samt arbete och integration, Sista avsnittet i kvalitetsrapporten omfattar verksamheter inom fritid, bibliotek och kulturskola. 2. Kommuninvånares åsikter Genom Åsikt Kävlinge har kommuninvånare möjlighet att lämna förslag på förbättringar samt framföra synpunkter, beröm eller kritik rörande kommunens verksamheter och tjänster.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 3 Under 2025 har Sektor arbetsliv och fritid mottagit 18 åsikter, vilket innebär en minskning jämfört med föregående år då antalet uppgick till 35. Åsikterna från kommuninvånare rör oftast förslag, frågor eller missnöje kopplat till sektorns ansvarsområden. Liksom föregående år avser majoriteten av åsikterna frågor inom fritidsområdet. Exempel på inkomna förslag är en ny bowlinghall, förbättring av parkeringssituationen i Barsebäck och justeringar gällande halltider. Det har också kommit in förslag om att skapa mötesplatser på biblioteken för att främja språkinlärning. Även synpunkter om behov av ökad närvaro i Furulund har mottagits och förmedlats till berörd verksamhet. Klagomål och synpunkter gällande individ- och familjeomsorgen redovisas under avsnitt systematiskt förbättringsarbete. Källa: Åsikt Kävlinge. Bild: Fördelning av åsikter per kategori. En åsikt kan innefatta flera områden.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 4 3. Individ- och familjeomsorg Enligt socialtjänstlagen (2025:400) ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet och bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialtjänsten ska systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Lagen betonar att insatser ska vara trygga, rättssäkra och anpassade efter individens behov. Socialstyrelsen beskriver i sina föreskrifter (SOSFS 2011:9) hur verksamheten ska organisera och genomföra detta systematiska kvalitetsarbete. Socialstyrelsen definierar kvalitet som att verksamheten uppfyller krav och mål i lagar och andra föreskrifter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt följer myndighetsbeslut som fattas med stöd av dessa föreskrifter. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Arbetsliv- och fritidsnämnden har beslutat om ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet beskriver strukturen och ansvarsfördelningen för olika delar i föreskrifterna, till exempel hur verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa processer och rutiner samt hur samverkan ska bedrivas. Ledningssystemet beskriver också hur individ- och familjeomsorgen ska genomföra det systematiska förbättringsarbetet genom riskanalyser, egenkontroller, utredning av avvikelser och analys av resultat. Varje chef ansvarar, på sin nivå, för att förbättra processer och verksamhet utifrån det som framkommer i det löpande kvalitetsarbetet. Medarbetarna ansvarar för att medverka i förbättringar av processer och verksamhet. 3.1. Processer och rutiner Individ- och familjeomsorgen identifierar, beskriver och fastställer processer och rutiner för verksamheten. När ny lagstiftning träder i kraft eller när större förändringar sker tar verksamheten fram nya processer och rutiner. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft. Intentionen i den nya socialtjänstlagen är att socialtjänsten ska arbeta förebyggande, vara lätt tillgänglig och utgå från kunskap och beprövad erfarenhet. Sektorns kvalitetsarbete 2025 har fokuserat på att säkerställa rättssäkerhet inför lagens ikraftträdande och på att skapa förutsättningar för omställning på kort och lång sikt. I detta arbete har verksamhetens organisering, processer och rutiner varit i fokus. Inom barn och familj har enheten stöd och behandling delats upp i en förebyggande enhet och en insatsenhet. En ny enhetschef rekryterades för enhet Insatser barn och familj. Chefen tillträdde sin tjänst i februari 2026. Socialrådgivare har rekryterats för tjänster inom enhet förebyggande barn och familj. Avseende insatser till vuxna har en ny enhet bildats. Enheten samlar insatser riktade till vuxna med behov utifrån skadligt bruk och beroende och/eller socialpsykiatri. Enheten arbetar med förebyggande och åtgärdande insatser och lyder i nuläget under både arbetsliv- och fritidsnämnden och omsorgsnämnden.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 5 Med anledning av en socialtjänst i omställning och förändrad organisation pågår en översyn av processer och rutiner inom det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten har genomfört ett utvecklingsarbete för att bevara handlingar i e-arkiv (från fysiskt till digitalt arkiv). Under 2025 utvecklade individ- och familjeomsorgen processer och rutiner för en mer digital handläggning samt för hantering av inkomna och upprättade handlingar. Under året införde verksamheten också en ny arkivhandbok och genomförde för första gången årets gallring till e-arkiv. Handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer En prioriterad process för individ- och familjeomsorgen är arbetet med våld i nära relationer. Nämnden beslutade 2022 om handlingsplanen mot våld i nära relationer 2022–2025, med fokus på fyra målområden: kunskap och kompetens, förebyggande arbete, samverkan samt stöd och skydd. Sedan planen antogs har verksamheten genomfört kunskaps- och kompetenshöjande åtgärder, bland annat högskoleutbildning för socialsekreterare och användning av det forskningsbaserade bedömningsinstrumentet FREDA. Verksamheten har också anpassat processer och rutiner till ny lagstiftning (Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende). Medarbetarna har hanterat ärenden om våld i nära relation i samverkan mellan olika enheter och externa aktörer. Verksamheten har bildat ett processteam för att utveckla det gemensamma arbetet och tillämpat teamarbete för att ge sammanhållet stöd inom ekonomi,Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 6 boende och våldsutsatthet. Förebyggande insatser har bedrivits genom kampanjer och informationsinsatser. Aktiviteterna har lett till ökad kunskap och kompetens, utvecklade processer för samverkan och stärkt användning av kunskapsbaserade metoder vid behovsbedömning. Verksamheten har deltagit i kommunövergripande förebyggande arbete, men ser behov av ytterligare utveckling. Sektorn kommer att leda en kommunövergripande grupp och genomföra utbildning i strategisk våldsprevention via Länsstyrelsen Skåne under 2026. Samverkan Samverkan spelar en avgörande roll för att säkerställa hög kvalitet för kommuninvånarna. Lagstiftning och föreskrifter kräver att individ- och familjeomsorgen samarbetar med andra samhällsaktörer. Kävlinge kommun deltar i olika externa samverkansformer på både strategisk och operativ nivå. Exempel på dessa är delregional samverkan för psykisk hälsa, FINSAM (Finansiellt samordningsförbund), Unga Vuxna, Kriscentrum, Barnahus och Maria mellersta Skåne. Individ- och familjeomsorgen samarbetar även med andra sektorer inom kommunen. Verksamheten driver till exempel ett skolsocialt närvaroteam tillsammans med Sektor utbildning. Individ- och familjeomsorgen samverkar också med Sektor omsorg i Samsjuklighetsrådet och i arbetet med FACT 1 -beroende. Kommunen har under året inlett en utökad samverkan i det våldsförebyggande arbetet. Flera av kommunens sektorer har tillsammans med Lokalpolisområdet Kävlinge, Svenska kyrkan och Systembolaget genomfört två kampanjer under året med namnet ‘Sunda relationer’ för att sprida information om våld i nära relationer. Kommunen har som ambition att fortsätta arbetet med att öka engagemanget i frågan genom att utöka samverkan inom kommunen och involvera fler verksamheter. Medarbetare från individ- och familjeomsorgen och lokalpolisområdet har tillsammans genomfört uppsökande orosbesök hemma hos familjer där barn och unga har haft normbrytande beteenden, såsom kriminalitet, oro för radikalisering eller skadligt bruk. Individ- och familjeomsorgen har i dessa situationer gett stöd och rådgivning till familjerna. Ett prioriterat område för samverkan har varit arbetet med att främja självförsörjning genom arbete eller studier. Arbete och integration har tillsammans med Lärcentrum, näringslivschefen och kommunikationsavdelningen, i nära samarbete med Arbetsförmedlingen, anordnat en jobb- och utbildningsmässa i Löddeköpinge. Mässan har gett arbetslösa personer och personer som vill byta inriktning i arbetsliv eller studier möjlighet att ta del av olika aktörers utbud inom området. Mässan hade 20 utställare från näringsliv, offentlig verksamhet och utbildningsanordnare och blev, enligt utställarnas utvärderingar, mycket uppskattad. De kontaktar även aktörer där rekryteringsbehovet är stort, till exempel inom uniformsyrken. Verksamheten planerar att vidareutveckla jobb- och utbildningsmässan framöver och nästa mässa genomförs hösten 2026. Det har också initierats kontakter för 1 FACT (Flexible Assertive Community Treatment) beroende är en specialiserad vårdmodell för personer med samtidig svår psykiatrisk sjukdom och beroendeproblematik (samsjuklighet)Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 7 samverkan kring rekrytering av medarbetare till Malmö Designer Village (outleten i Löddeköpinge som öppnar sommaren 2027). 3.2 Systematiskt förbättringsarbete Individ- och familjeomsorgen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att utveckla och säkra kvalitet. Arbetet omfattar riskanalyser för att uppmärksamma och förebygga brister, egenkontroller som följer upp resultat och kvalitet samt sammanställning och analys av inkomna klagomål, synpunkter, avvikelser och lex Sarah-rapporter. Andra delar i förbättringsarbetet är att använda kunskap från utfall av överklagade beslut, fastställande av beslut enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag (1998:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende (LBSB). Individ- och familjeomsorgen sammanställer intern statistik varje månad över antal aktualiseringar för barn och vuxna, försenade utredningar för barn samt antal öppnade utredningar för både barn och vuxna. Verksamheten använder statistiken för att följa och analysera inflödet samt för att uppmärksamma förändringar och trender. Verksamheten planerar att vidareutveckla detta analysarbete under 2026. Riskanalys och egenkontroller Individ- och familjeomsorgen genomför årligen en övergripande riskanalys som verksamheten använder som grund för aktiviteter i verksamhetsplanen. Enheterna genomför även riskanalyser i respektive enhet när behov uppstår eller förutsättningar förändras. Verksamheten planerar och genomför egenkontroller vid identifierade risker eller förbättringsområden. Verksamheten analyserar resultaten från egenkontrollerna och använder dem för att vidta förbättrande åtgärder, framför allt genom att förbättra processer och rutiner. Under 2025 har läges- och behovsanalys inför omställning till en ny socialtjänstlag utgjort grund för att identifiera risker och vidta åtgärder på övergripande nivå. Inom arbete och integration har en riskanalys avsett orsaker till felaktiga utbetalningar i samband med ansökan om ekonomiskt bistånd. Framkomna risker handlar främst om att felaktiga eller ofullständiga uppgifter lämnas i ansökningar om ekonomiskt bistånd, antingen av misstag eller medvetet. Konsekvenserna är generellt allvarliga, eftersom de kan leda till felaktiga utbetalningar, ekonomiska förluster och minskat förtroende för systemet. Socialsekreterare motverkar detta genom att granska ansökningar, kontrollera uppgifter mot underlag och myndigheter samt utreda misstänkta fel. Vissa uppgifter är fortsatt svåra att kontrollera och socialsekreterare har i uppdrag att vara särskilt uppmärksamma på detta. Årets egenkontroller har fokuserat på att säkerställa en rättssäker handläggning och dokumentation. Inom enheten utredning barn och familj kontrollerades bland annat att insatser utförs med aktuellt beslut inom biståndstiden. Andra kontroller avsåg skyddsbedömning vid aktualisering gällande våld i nära relation, aktuella vårdplaner och genomförandeplaner vid placering och öppenvård. Där brister eller avvikelser noterades har åtgärder i form av ökad kompetens och uppdaterade rutiner kring handläggning ochSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 8 dokumentation vidtagits. Dessa åtgärder syftar till en mer enhetlig och rättssäker handläggning. Familjehemsvården har utvecklat arbetet med kontroller av jour- och familjehem genom att systematiskt begära in registerkontroller, så som misstanke och belastningsregister, folkbokföring, utdrag om LOB 2 samt utdrag från socialregister, var sjätte månad. Verksamheten planerar att fortsätta beakta välfärdsbrottslighet som ett prioriterat område i det fortsatta arbetet. Under 2025 har antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd ökat. Så även andelen biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (minst 10 av 12 månader under året). Väntetiden från ansökan till beslut har ökat från 15 dagar 2024 till 20 dagar 2025. Med anledning av detta genomförde verksamheten en fördjupad egenkontroll och analys av verksamhetsområdet under 2025. Syftet var att förklara utvecklingen och vidta nödvändiga åtgärder. Ökningen gäller framför allt hushåll med långtidsarbetslösa och sjukskrivna personer. Verksamheten har också sett en ökning av gruppen unga vuxna som har ekonomiskt bistånd till följd av psykisk ohälsa samt riskbruk eller skadligt bruk. Åldersgruppen 16–29 år har sektorns särskilda fokus även under 2026. Ett aktivt arbete med att få fler personer i självförsörjning fortgår. Andelen ej återaktualiserade ärenden 3 inom ekonomiskt bistånd har minskat under 2025 i jämförelse med 2023 och 2024. Andelen för 2025 är nu i nivå med 2021 och 2022. Verksamheten strävar efter en hög andel ej återaktualiserade ärenden då det visar på att avslutad insats lett till självförsörjning som är varaktig. Bild 3. Andel ej återaktualiserade ärenden ekonomiskt bistånd 2021 2022 2023 2024 2025 Andel ej återaktualiserade ärenden ekonomiskt bistånd Källa: Verksamhetssystem Andelen ej återaktualiserade ärenden inom barn- och ungdomsvård är densamma som året innan men andelen har ökat jämfört med år 2022. Bild 4. Andel ej återaktualiserade ärenden barn och unga 2021 2022 2023 2024 2025 Andel ej återaktualiserade ärenden barn och unga Källa: Verksamhetssystem Verksamheten bedömer utvecklingen som positiv då det tyder på att behovet av stöd och skydd är tillgodosett. Verksamheten framhåller dock att ett återaktualiserat ärende inom barn- 2 LOB, Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. 3 Andel personer som inte återkommit inom ett år efter avslutad insats.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 9 och ungdomsområdet inte nödvändigtvis är negativt, eftersom det kan innebära att familjen eller den unga själv aktivt söker den hjälp de behöver. Avvikelsehantering Klagomål, synpunkter och avvikelser är en viktig källa till förbättring och utveckling av verksamheten. Klagomål och synpunkter kan komma från den enskilde, anhöriga, personal eller annan aktör exempelvis hälso- och sjukvården. Avvikelser rapporteras av medarbetare när det uppmärksammas att verksamheten inte når upp till lagar, regler eller mål och när personal inte arbetar enligt rutiner och processer. Det hjälper individ- och familjeomsorgen att identifiera och rätta till eventuella systemfel, att se till att lagstiftning följs samt att rutiner finns och är kända. All personal som är verksamma inom socialtjänsten är skyldiga att rapportera avvikelser vid missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden (Lex Sarah). Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska av nämnden snarast anmälas till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Under året har individ- och familjeomsorgen sammanställt halvårsrapporter för att analysera inkomna rapporter och uppmärksamma mönster och trender i avvikelser, klagomål och synpunkter. Individ- och familjeomsorgen har presenterat sammanställningarna för nämnden. Chefer och medarbetare har tagit del av kvartalsrapporter för att delta aktivt i förbättringsarbetet och uppföljning av om vidtagna åtgärder gett resultat. Klagomål Under 2025 tog individ- och familjeomsorgen emot 13 klagomål från enskilda kommuninvånare, jämfört med 18 klagomål året innan. Majoriteten av klagomålen har handlat om missnöje med bemötande och upplevda brister i handläggningen av ärenden, till exempel bristande kommunikation och information. Tre av klagomålen rörde inte socialtjänsten och har därför hänvisats till annan verksamhet eller myndighet. Av de återstående tio klagomålen bedömer verksamheten att nämnden har fullgjort sina skyldigheter i åtta ärenden utan att några brister framkommer. I två klagomål upptäckte verksamheten brister i dokumentation, kommunikation, återkoppling och/eller bemötande. Verksamheten har vidtagit åtgärder för samtliga uppmärksammade brister. Åtgärderna har syftat till att säkerställa följsamhet till och upprättande av rutiner för handläggning och dokumentation. Brister i bemötande har påtalats direkt till berörda medarbetare. Avvikelser Under 2025 rapporterade individ- och familjeomsorgen 32 avvikelser, jämfört med 33 avvikelser 2024 och 42 avvikelser 2023. Detta visar på en marginell minskning under de senaste två åren. Efter utredning identifierade verksamheten att orsakerna till avvikelserna främst berodde på: − bristande följsamhet till rutiner och/eller otydliga rutiner för handläggning, dokumentation och journalutlämning, − brister i den fysiska miljön, till exempel fax och skrivare, − bristande kommunikation mellan kollegor vid överlämning och frånvaro, − kunskapsbrist kopplat till lagstiftning. Individ- och familjeomsorgen konstaterade att särskilt hanteringen av fysisk och digital post samt kommunikationen mellan medarbetare vid frånvaro ofta återkom i avvikelserna.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 10 Verksamheten har åtgärdat problemen genom att uppdatera rutinbeskrivningar, förändra arbetssätt och genomföra utbildningsinsatser. Lex Sarah Enligt 27 kap. socialtjänstlagen (2025:400) ska den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten rapportera missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande. Om missförhållandet eller risken är allvarligt ska en anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under 2025 rapporterade individ- och familjeomsorgen tre lex Sarah-händelser i jämförelse med 2024 då det rapporterades två lex Sarah-händelser. Verksamheten bedömde att årets rapporterade händelser varken utgjorde risk för allvarligt missförhållande eller innebar ett allvarligt missförhållande och anmälde därför inte ärendena till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Överklaganden Inom ramen för kvalitetsarbetet följer individ- och familjeomsorgen upp överklaganden och deras utfall. När rätten gör samma bedömning som nämnden ser verksamheten detta som en indikation på att lagkraven har efterlevts. Överklagandena av nämndens beslut från enskilda minskade från 19 under 2024 till 13 under 2025. Förvaltningsrätten ändrade ett beslut och biföll den enskildes överklagande, vilket har återförts till verksamheten. De övriga beslutade ärendena bekräftade nämndens bedömning. Fastställande av beslut Beslut enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lag (1998:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende (LBSB) fattas av social delegation på delegation från nämnd. Besluten underställs sedan förvaltningsrätten som fastställer eller inte. Nämnden beslutade under 2025 om ett omedelbart omhändertagande enligt LVU, som förvaltningsrätten fastställde. Året innan beslutade nämnden om fyra omedelbara omhändertaganden. I ytterligare ett ärende beslutade nämnden om ett omedelbart omhändertagande enligt LVU, som förvaltningsrätten också fastställde. Verksamheten gjorde dock ingen fortsatt ansökan eftersom ärendet övergick till frivilliga insatser enligt SoL. Under året inledde nämnden nio utredningar enligt LVM. Ingen av dessa ledde till beslut om omedelbart omhändertagande eller ansökan om vård enligt LVM. Föregående år, 2024, fattade nämnden två beslut om omedelbara omhändertaganden enligt LVM. Under 2025 fattade nämnden inga beslut om omedelbar placering i skyddat boende enligt Lag (2024:79). Under 2024 beslutade nämnden om omedelbar placering i skyddat boende för fem barn. Brukarundersökning Under 2025 genomförde individ- och familjeomsorgen en omfattande brukarundersökning i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Undersökningen omfattade flera områden inom socialtjänsten, inklusive ekonomiskt bistånd, beroendevård, social barn- och ungdomsvård samt öppna insatser för barn och unga. Mätperioden pågick från 1 september till 31 oktober.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 11 Brukarundersökningen 2025 resulterade i 192 svar, vilket är en ökning jämfört med 2023 (141 svar) men en marginell minskning jämfört med 2024 (198 svar). Den något lägre svarsfrekvensen 2025 kan förklaras av att undersökningen utvidgades till att omfatta fler målgrupper och att färre ärenden under 2025 var pågående under perioden. Trots detta är svarsfrekvensen fortsatt god och ger en bred bild av brukarnas upplevelser. Resultaten från 2025 visar att över 90 procent av de svarande enkelt får kontakt med individ- och familjeomsorgen och lätt förstår den information som socialsekreteraren lämnar. Dessutom uppger över 90 procent att socialsekreteraren frågar dem om hur deras situation kan förbättras. Dessa resultat är mycket positiva och ligger i linje med, eller över, genomsnittet för andra kommuner i landet. Trots den höga nöjdheten med kontakten och informationen visar undersökningen generellt lägre positiva resultat när det gäller hur mycket brukaren har kunnat påverka den erbjudna hjälpen och hur mycket situationen har förändrats sedan kontakten med socialtjänsten inleddes. En preliminär analys tyder på att flera svarande besvarade frågorna vid sitt första möte med socialtjänsten, vilket kan påverka deras upplevelse av förändring och påverkan. Undersökningen 2025 visar på tydliga demografiska skillnader i svaren. Totalt sett utgör pojkar 78 procent av de svarande barnen och ungdomarna, medan flickor utgör 22 procent. Bland vårdnadshavarna är 63 procent kvinnor och 37 procent män. Inom beroendevården utgör män 68 procent av de svarande och kvinnor 32 procent. Kvinnorna inom beroendevården ger generellt fler positiva svar än männen. Stöd och behandling för barn och familj deltog för andra året i brukarundersökningen. Antalet svarande ökade från 35 personer 2024 till 40 personer 2025. Resultaten visar en hög nöjdhet med kontakten, 94 procent av de svarande uppgav att de hade träffat familjebehandlaren fyra gånger eller fler och 97 procent ansåg att det var lätt att få kontakt med sin familjebehandlare. Ett särskilt framgångsrikt område är informationen om klagomålshantering. År 2024 visste endast 29 procent av de svarande vart de skulle vända sig för att lämna ett klagomål. Efter riktade informationsåtgärder till brukarna, ökade denna andel till 72 procent 2025, vilket motsvarar en ökning med 248 procent. Inom ekonomiskt bistånd har antalet svarande fördubblats sedan 2024 (23) med 2025 (43). Brukarna kände sig delaktiga och hade inflytande över sin situation, med 100 procent positiva svar 2024 och 94 procent 2025. Möjligheten att påverka den hjälp de fick ökade från 78 procent 2024 till 86 procent 2025. Dessutom upplevde fler brukare att deras situation hade förbättrats sedan kontakten med socialtjänsten inleddes, från 81 procent 2024 till 87 procent 2025. Brukarundersökningen 2025 visar att individ- och familjeomsorgen generellt har en hög nöjdhet bland brukarna. Individ- och familjeomsorgen ser också tydliga förbättringar inom flera områden. Styrkorna inkluderar enkel kontakt med socialtjänsten, tydlig information från socialsekreterare och framgångsrika åtgärder för att öka informationen om klagomålsprocessen. Utmaningar kvarstår dock, särskilt när det gäller brukarinflytande, könsskillnader och att mäta förändring av situationen på ett tillförlitligt sätt. Inför brukarundersökningen 2026 kommer en kompletterande fråga om kontaktens längd att läggas till för att möjliggöra mer precisa analyser av insatsernas effekter.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 12 3.3 Utveckla och förbättra Individ- och familjeomsorgen ansvarar för att förbättra processer och verksamheten utifrån det som framkommer i det löpande kvalitetsarbetet. Socialtjänstens omställningsarbete Verksamhetsåret 2025 har präglats av individ- och familjeomsorgens arbete med omställningen till den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagen syftar till att stärka det förebyggande arbetet, öka tillgängligheten för kommuninvånare och säkerställa att insatser bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Individ- och familjeomsorgen har reviderat styrdokument, rutiner, mallar, delegationsordning och verksamhetssystem i enlighet med lagen. Verksamheten har även genomfört en kartläggning av socialtjänstens insatser som underlag för att bedöma uppsökande verksamhet samt insatser med respektive utan behovsprövning. Nämnden har fattat beslut om vilka insatser som kan tillhandahållas utan behovsprövning (IUB). Utvecklingsarbetet har omfattat införande av ett mer teamorienterat arbetssätt för att stärka samordningen av insatser och ta tillvara verksamhetens kompetens. Individ- och familjeomsorgen fortsätter under 2026 att utveckla insatser utan behovsprövning, aktiviteter på Växthuset, individbaserad systematisk uppföljning (ISU), NUSO 4 samt öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Sammanfattningsvis bedömer individ- och familjeomsorgen att omställningen till den nya socialtjänstlagen har påbörjats i enlighet med lagens intentioner. Arbetet har skapat förutsättningar för en mer förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst, samtidigt som fortsatt utvecklingsarbete krävs för att fullt ut implementera lagens intentioner. Förebyggande arbete I september 2025 invigde kommunen Växthuset som en del av raketsamarbetet, ett samarbete mellan skolan och socialtjänsten. På Växthuset finns socialtjänsten, öppen förskola och Sunnan, en särskilt anpassad undervisningsgrupp för högstadiet, där kommuninvånare kan möta verksamheterna. Under året har verksamheten anpassat lokalerna efter de olika verksamheternas behov. Verksamheten planerar under 2026 att fortsätta utveckla mötesplatsen och det stöd som erbjuds. Sedan augusti 2024 har sektorn anställt mobila socialrådgivare. Mobila socialrådgivare erbjuder eller lotsar föräldrar till tidigt stöd innan eventuell problematik blir befäst. Arbetet sker i samverkan med barnavårdscentraler (BVC), mödravårdscentraler (MVC) och öppen förskola. Under 2025 har verksamheten fördjupat denna samverkan, både i samband med etableringen av Växthuset och inom ordinarie verksamhet hos kommunens verksamheter samt privata och regionens BVC och MVC. I början av 2026 öppnades Familjecentral Center Syd, ett samarbete mellan kommunen och Region Skåne. 4 Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs av Karlstads universitet i samverkan med SKR och kommunen. Syftet är att undersöka nuläget och förstå hur socialtjänstens arbete förändras över tid, att följa resultat av omställningen till ny socialtjänstlag och att öka kunskapen om vägen till och resultatet av insatserSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 13 Skolsocialt team har under flera år bedrivits på kommunens högstadieskolor i projektform och har under 2025 fortsatt sitt arbete med att främja skolnärvaro och studiemotivation. Verksamheten har utvecklat stödet till eleverna, bland annat genom rePULSE 5 och erbjudit föräldrastöd till vårdnadshavare. Individ- och familjeomsorgen har tillsammans med skolorna utvecklat en stödgrupp för vårdnadshavare till barn med omfattande skolfrånvaro, vilket utvärderingar visar ger positiva resultat för deltagarna. Skolsociala teamet har dessutom genomfört flera aktiviteter för barn med olika nivåer av frånvaro. Arbetet planerar att fortsätta och eventuellt utökas under 2026. Individ- och familjeomsorgen har erbjudit föräldrautbildningen Alla Barn i Centrum (ABC) 6 till kommuninvånare, där personal från både individ- och familjeomsorgen och Sektor utbildning har varit utbildare. Socialstyrelsen rekommenderar ABC, och verksamheten erbjuder utbildningen i Kävlinge kommun i två åldersintervall: 3–12 år och tonår. Föräldrar i kommunen har visat stort intresse för utbildningen och deltagarna har varit positiva efter avslutad kurs. Under året har verksamheten utökat antalet utbildningstillfällen, fortsatt erbjuda ABC samt utbildat medarbetare i KOMET 7 och erbjudit även dessa utbildningar till kommuninvånarna. Under 2025 utbildade individ- och familjeomsorgen tillsammans med öppen förskola personal i föräldrautbildningen Trygghetscirkeln 8 . Kursen vänder sig till föräldrar till barn mellan fyra månader och sex år och syftar till att stärka föräldrars förmåga att läsa av, tolka och möta barnets grundläggande behov för att skapa trygghet hos barnet. I den första utbildningsgruppen deltog fyra föräldrar, två män och två kvinnor. Medarbetare från individ- och familjeomsorgen och från enheten fritidsgårdar och anläggningar som arbetar på fritidsgårdarna, genomgick utbildning i MVP Fritid 9 . Enheterna påbörjade en kartläggning av preventionsarbetet på fritidsgårdarna, bland annat genom en inventering av aktiviteter utifrån strukturerade upplägg, samt involverade medarbetarna i workshops i enlighet med MVP Fritid. Verksamheten planerar att fortsätta utveckla MVP Fritid under 2026. Under hösten har individ- och familjeomsorgen genomfört uppsökande aktiviteter för att nå och engagera fler tjejer i fritidsgårdarnas verksamhet. Medarbetarna har besökt skolor, pratat 5 rePULSE är en KBT-baserad, strukturerad metod för att träna impulskontroll, känslokännedom och sociala färdigheter hos barn, unga och vuxna 6 Alla Barn i Centrum (ABC) är ett föräldrastödsprogram som vänder sig till alla föräldrar till barn i olika åldersgrupper. Att utöver att stärka familjerelationer hjälpa föräldrar att handskas bättre med vardagssituationer. 7 Komet tonår är ett föräldrastödsprogram för föräldrar till barn 12-18 år med utagerande beteende, som upplever att de ofta hamnar i konflikt med sina barn 8 Trygghetscirkeln är ett manualbaserat program för ett reflekterande föräldraskap som riktar sig till föräldrar med barn i åldern 4 mån-6 år. 9 MVP Fritid är ett våldsförebyggande metodmaterial som passar att använda på fritidsgårdar och av mobila socialrådgivare. Målet är att stoppa och förebygga mäns och killars våld genom att ungdomarna får diskutera våld, normer och vad man kan göra om man blir åskådare till våld.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 14 med tjejerna och samlat deras förslag på aktiviteter. Fritidsgårdarna har också gjort fysiska förändringar i lokalerna för att skapa en mer välkomnande miljö. Inom det brottsförebyggande arbetet har individ- och familjeomsorgen vidareutvecklat trygghetsdagarna för årskurs 7 och anordnat en informationsträff för föräldrar tillsammans med polisen. Verksamheten har även deltagit vid trygghetsvandringar. Individ och familjeomsorgen har varit delaktiga i en struktur för SSPF 10 inom det brottsförebyggande arbetet, men kommunen behöver tydliggöra strukturen ytterligare under 2026 och komplettera med struktur för SIG 11 och BOB 12 -råd. Inom strukturerna för SIG och BOB har inga individärenden förekommit under 2025. Lätt tillgänglig socialtjänst Under året har de mobila socialrådgivarna verkat på nya arenor, inklusive mellanstadieskolor sedan hösten. De har arbetat även utanför ordinarie kontorstid, med kvälls- och helgarbete. Socialrådgivarna har besökt förskolor och grundskolor för att bättre förstå elevernas och kommuninvånarnas behov av socialtjänstens stöd och information. De har deltagit på arbetsplatsträffar och föräldramöten samt erbjudit omsorgssamtal där socialsekreterare medverkat vid möten med skolan och familjen innan orosanmälan bedömts nödvändig. Under året införde individ- och familjeomsorgen den digitala föräldrautbildningen SES (Samarbete efter skilsmässa/separation), som riktar sig till föräldrar i separation. Plattformen är kostnadsfri, forskningsbaserad och erbjuder stöd till föräldrar och barn före, under och efter en separation. Den gör det möjligt för kommuninvånare att ta del av information och utbildning när det passar dem. Vid årsskiftet hade 30 inloggningar registrerats, där varje inloggning i genomsnitt berörde två barn. Under 2026 planerar verksamheten att undersöka möjligheterna till ytterligare digitala föräldrautbildningar. Enheten Vuxen har under året fortsatt utveckla den öppna mottagningen för råd och stöd, där kommuninvånare kan få hjälp med att veta vart de ska vända sig i olika frågor och hur de ska gå tillväga. Medarbetare från flera enheter har deltagit i verksamheten, vilket har ökat samarbetet mellan funktioner. Öppen mottagning råd och stöd har gjort det möjligt för kommuninvånare att få information och rådgivning snabbare och på ett och samma ställe. Enheten Vuxen har utvecklat mottagningen för att inkludera fler funktioner från sektorns verksamheter, till exempel budget- och skuldrådgivare. Den öppna mottagningen har varje vecka etablerat kontakt med nya kommuninvånare. Under året har budget- och skuldrådgivare uppdaterat information om budget- och skuldrådgivning på kommunens webbplats, lagt till en informationsfilm och infört en kurs i 10 SSPF (Skola, Socialtjänst, Polis, Fritid) är en strukturerad samverkansmodell för att tidigt förebygga brott, drogmissbruk och normbrytande beteende hos barn och unga 11 SIG (Sociala insatsgrupper) är en strukturerad samverkan mellan främst socialtjänst, polis och skola. Syftet är att stödja unga som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet, eller redan har en kriminell livsstil, att bryta mönstret genom riktade insatser och individanpassat stöd. 12 Bob-råd (Barn och unga i organiserad brottslighet) är en myndighetsgemensam samverkansstruktur som syftar till att förebygga att barn dras in i, eller lämnar, kriminella gäng.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 15 privatekonomi. Budget- och skuldrådgivare har också tagit i bruk en e-tjänst för tidsbokning, vilket har ökat antalet bokningar och förbättrat tillgängligheten för kommuninvånarna. Kunskapsbaserad verksamhet Under året har flera medarbetare på enheten Utredning barn och familj genomgått utbildning i iRiSk 13 , en evidensbaserad metod för risk- och skyddsbedömningar av våldsutsatta barn. Metoden fungerar som ett fördjupande bedömnings- och beslutsstöd i utredningar om våld i hemmet, riktat mot barnet eller en förälder. Tillsammans med övrigt utredningsmaterial ligger iRiSk till grund för bedömningar och beslut om barnets behov av skydd, stöd och behandling. Nationellt har Yrkesresan 14 Skadligt bruk och beroende lanserats, berörda medarbetare deltar i denna nationella utbildningssatsning. Flera medarbetare deltar redan i Yrkesresan Barn och unga. Individ- och familjeomsorgen har även medarbetare som utbildar i Yrkesresans kurser, vilket stärker personalens kompetens. Under 2024 genomförde individ- och familjeomsorgen en förstudie om att införa Bostad Först 15 . Individ- och familjeomsorgen har arbetat vidare med att skapa förutsättningar för införandet. Under 2025 fattade verksamheten beslut om projektet och ansökte om statsbidrag. Planen för 2026 är att projektet fortsätter med en anställd projektledare. Under året har individ- och familjeomsorgen genomfört flera kompetenshöjande insatser och utvecklat arbetssätten genom att använda och implementera evidens- och kunskapsbaserade metoder, såsom MVP Fritid, föräldrastödsprogram och bedömningsinstrument som ASI 16 , FREDA 17 och iRiSk. Flera medarbetare har genomgått BIP för att stärka sektorns gemensamma arbetssätt utifrån kommuninvånarnas behov. Sektorn har också påbörjat ett tvärsektoriellt arbete och lagt grunden för en gemensam plattform med utbildningar. 3.4 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Av socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet (SOSFS 2022:9) framgår krav på personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att personalen ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Detta förutsätter en god personalförsörjning och kompetensutveckling samt att personalen följer fastställda processer och rutiner. Medarbetarna deltar aktivt i att förbättra processer och rutiner. De rapporterar avvikelser när rutiner inte följs och medverkar i utredningar av dessa. Medarbetarna har också uppmärksammat att vissa processer och processbeskrivningar är inaktuella och inte används i 13 iRiSk är ett metodstöd för att bedöma risker för barn när en omsorgsperson utövar våld i familjen. 14 Yrkesresan är ett samarbete mellan SKR, Socialstyrelsen och Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS). Yrkesresan är ett koncept för introduktion och kompetensutveckling för socialtjänstens medarbetare. Det är en nationell satsning med ett regionalt genomförande för lokal kompetens. 15 Bostad Först är en evidensbaserad metod för att motverka hemlöshet genom att erbjuda en egen permanent lägenhet som en första insats, utan krav på tidigare behandling eller nykterhet 16 Addiction Severity Index (ASI) är en standardiserad, strukturerad intervjumetod för att kartlägga och bedöma alkohol- och narkotikaproblem samt hjälpbehov hos vuxna. 17 FREDA är standardiserade bedömningsmetoder tänkta att användas i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationerSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 16 det dagliga arbetet. Under 2026 planerar individ- och familjeomsorgen att uppdatera processer och processbeskrivningar samt öka medarbetarnas delaktighet i framtagandet. Flera kompetenshöjande insatser har gjorts under året och verksamheterna har utvecklats genom att använda och implementera evidens- och kunskapsbaserade metoder och användningen av bedömningsinstrument. Kompetensutveckling har skett utifrån uppmärksammande behov i verksamheten. Nya medarbetare har utbildats i bedömningsinstrumentet FREDA (våldsutsatthet). Det har genomförts generell utbildning i nya socialtjänstlagen och dess omställning. Utöver detta har andra större utbildningsinsatser avsett: − iRiSk − BIP 18 − Parenting Young Children (PYC) 19 − Socialtjänstlagen och hyreslagen − Sekretessbrytande bestämmelser − Föräldrastödprogrammet KOMET och ABC tonår − MVP Fritid Därutöver har olika ämnesinriktade kompetenshöjande insatser erbjudits genom deltagande vid konferenser och/eller digitalt. Utbildningarna har ökat grundkompetensen kring olika områden inom individ- och familjeomsorgens verksamhet, vilket bidrar till ökad kvalitet. Det har också inneburit att verksamheten utökat med nya föräldrastödsprogram. Det finns behov att upprätta en gemensam kompetensutvecklingsplan för att säkerställa systematik i kompetensutvecklingsinsatser. Sammanfattningsvis behöver individ- och familjeomsorgen fortsätta med teambaserat arbetssätt/tvärsektoriellt arbete, kompetensutveckling inom dokumentation och journalföring, höja kompetens inom tvångslagar (LVU), stärka det systematiska arbetet samt införandet av det individbaserade systematisk uppföljning (ISU), fortsatt utveckla befintliga insatser och verksamheter inom sektorn. 3.5 Sammanfattning – fortsatt arbete Individ- och familjeomsorgen fortsätter under 2026 att utveckla verksamhetens kvalitet i enlighet med socialtjänstlagen, med särskilt fokus på förebyggande arbete, lätt tillgänglighet och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Kvaliteten kan genom tidiga och förebyggande insatser där barn, unga och familjer nås tidigare, bland annat genom Växthuset, mobila socialrådgivare och skolsociala team. Att ha lätt tillgängliga föräldrastödsprogram som både kan erbjudas fysiskt och digitalt. Under 2026 fortsätter utvecklingen av det förebyggande arbetet genom vidareutveckling av Växthuset och dess stöd och insatser, breddning av föräldraskapsutbildningar och utveckling 18 BIP – ett verktyg och ett förhållningssätt för personal för att de ska kunna stötta individer med komplex problematik som står långt ifrån arbetsmarknaden att kunna komma vidare till jobb eller studier. 19 Parenting Young Children (PYC) är ett föräldrastödsprogram som syftar till att erbjuda föräldrar med kognitiva svårigheter ett anpassat föräldraskapsstöd.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 17 av MVP Fritid. Genom att vara lätt tillgänglig kan utvecklade av arbetssätt för mobila socialrådgivare så som information och tillgång till stöd och insatser stärkas. Det kunskapsbaserade arbetet utvecklas genom metoder såsom iRiSk, BIP och Bostad Först, samt genom att teamarbete genomsyrar som ett arbetssätt i hela individ- och familjeomsorgen. Medarbetarnas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet stärks och individ- och familjeomsorgens utveckling av ovan följs upp i kommande kvalitetsrapport. 4. Utbildning och arbetsmarknad Avsnittet beskriver det systematiska kvalitetsarbetet och resultaten på Lärcentrum under året. Här presenteras utveckling och måluppfyllelse inom kommunal vuxenutbildning, regional samverkan gällande yrkesinriktad vuxenutbildning och utvecklingsarbetet med Gy25. I avsnittet redovisas också resultaten inom SFI och introduktionsprogrammen, med fokus på måluppfyllelse, progression och övergångar till vidare studier eller arbete. Avslutningsvis beskriver vi arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är lagstyrt inom nämndens utbildningsverksamhet. Enligt skollagen (2010:800) är det huvudmannens, Arbetsliv- och fritidsnämndens, ansvar att systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen och utveckla utbildningen genom systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet innehåller fyra faser; planera, genomföra, utvärdera och förbättra, där både lärare och elever ska vara delaktiga. För en detaljerad beskrivning av detta finns det mer att läsa på Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. 20 Skollagen definierar kvalitet i skolan som att skolan ger alla barn och elever den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Skolan ska främja elevernas utveckling, lärande och en livslång lust att lära. Utbildningen ska också vara likvärdig vilket innebär en strävan efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. På Lärcentrum sker det systematiska kvalitetsarbetet inom de uppdelade arbetslagen: Komvux som avser kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, SFI (Svenska för invandrare), IM (Introduktionsprogrammen) samt Administration. Lärcentrum har en upparbetad systematik där medarbetare arbetar med att utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet leds av rektorer och förstelärare. 4.1 Kommunal vuxenutbildning I läroplanen för vuxenutbildningen 21 beskrivs hur utbildningen ska förmedla kunskaper och möjliggöra elevernas fortsatta studier eller övergång till arbete. Vuxenutbildningen ska förmedla sådana kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Den kommunala vuxenutbildningen ska ge varje elev en utbildning av hög kvalitet som skapar goda möjligheter att utveckla kunskaper och kompetenser samt en stärkt ställning i arbets- 20 Systematiskt kvalitetsarbete - Skolverket 21 Läroplan (Lvux12) för vuxenutbildningen - SkolverketSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 18 och samhällslivet. Enligt skollagen 22 är hemkommunen skyldig att erbjuda en inledande kartläggning till alla som vill få sina kunskaper bedömda inför utbildning eller prövning inom kommunal vuxenutbildning. Syftet med kartläggningen är bland annat att säkerställa att eleven får den mest lämpliga vägen genom utbildningssystemet utifrån sina förutsättningar och tidigare kunskaper. Gy 25 - ämnesbetyg Under 2025 har Lärcentrum genomfört ett omfattande utvecklingsarbete inför införandet av den nya reformen Gy 25 23 , där kursbetyg från och med 1 juli 2025 ersattes med ämnesbetyg. En central del av arbetet under året har varit implementeringen av förändringarna inom Gy 25 och hur det påverkar undervisningen och verksamheten. Reformen innebär förändringar i hur elever bedöms och betygsätts och har därför krävt nya arbetssätt och nya administrativa rutiner på Lärcentrum. Under en övergångsperiod hanterade Lärcentrum både det gamla och det nya betygssystemet parallellt, vilket har varit en utmaning. För att möta reformens krav genomförde verksamheten kompetensutveckling där lärare, studie- och yrkesvägledare och administrativ personal deltog i riktade utbildningar och webbkonferenser som Skolverket anordnade. Syftet har varit att skapa en gemensam förståelse och stärka kunskapen om reformen. En annan central del av arbetet på Komvux har varit att lärarna fått skapa nytt undervisningsmaterial och bygga upp nya kurser anpassade till de nya nivåerna. Arbetet har inneburit att lärarna gemensamt fått diskutera bedömning och betygsättning utifrån nivåer och arbetat för att skapa nytt utbildningsinnehåll. I samband med utvecklingsarbetet kring Gy 25 genomfördes även byte av läroplattform till Google Classroom. Plattformen valdes bland annat för att skapa igenkänning för elever som tidigare använt den både inom grundskolan och i SFI. Regional samverkan gällande yrkesinriktad vuxenutbildning Skollagen 24 reglerar hur huvudmän ska planera, dimensionera och erbjuda yrkesinriktad vuxenutbildning för att öka utbudet och underlätta etablering för ungdomar och vuxna. Från 2025 kräver skollagen att kommuner ingår samverkansavtal med minst två andra kommuner för att planera och erbjuda yrkesinriktad vuxenutbildning. Tretton sydvästskånska kommuner, däribland Kävlinge, tecknade 2024 ett sådant avtal med fritt sök. Detta ger invånarna likvärdig tillgång till utbildningar i hela området, medan hemkommunen står för kostnaden. Under 2025 har kommunerna etablerat gemensamma rutiner, processer och samordningsformer. Kävlinge har infört samordnade ansökningsperioder och en gemensam prioritetsordning baserad på nationella urvalsregler för att säkerställa likvärdiga bedömningar. Studie- och yrkesvägledare gör nu urval när inte alla sökande får plats. Olika förkunskapskrav mellan kommunerna har krävt ökad samordning, framför allt inom administration och antagning på Lärcentrum. Därför har kommunerna bildat gemensamma arbetsgrupper för vägledare och administratörer, som har tagit fram nya arbetssätt och processer. 22 20 kap. 8 § skollagen 23 Gy25 – Ämnesbetyg på gymnasial nivå - Skolverket 24 2 kap. 2 a och 2 b §§ och 20 kap. 16 a § skollagenSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 19 Lagkraven har lett till noggrannare planering av utbildningar för att möta både individens och arbetsmarknadens behov. En regional samordningsgrupp har bildats för att planera utbildningsutbudet utifrån både individens och arbetsmarknadens behov. Detta har breddat utbildningsutbudet och ökat kontakten mellan kommunerna. Invånare i Kävlinge har fått bättre tillgång till utbildningar, samtidigt som fler söker till Kävlinges Lärcentrum, särskilt yngre söker allmänna kurser för att komplettera betyg. Efterfrågade utbildningsområden är bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, hantverk, VVS och fastighet samt vård och omsorg. För att förenkla processen pågår arbete med att utveckla ett gemensamt antagningssystem och säkerställa likvärdighet mellan kommunerna. Kommunal vuxenutbildning – grundläggande nivå Under 2025 gick 140 kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Andel kursdeltagare som fullföljt kurs på vuxenutbildningen på grundläggande nivå har minskat med en procentenhet sedan föregående år från 81 procent till 80 procent. Andel kursdeltagare som fullföljt kurs med lägst betyg E på grundläggande nivå har ökat från 85 procent föregående år till 88 procent 2025. Under 2025 har det genomförts fler undervisningstimmar vilket kan vara en faktor till ökningen. En annan bidragande orsak till att undervisningen stabiliserats är genom att ordinarie lärare återvänt i tjänst samt att flexundervisning erbjudits, exempelvis i engelska. Källa: Verksamhetssystem Lärcentrum. Bild kommunal vuxenutbildning – grundläggande nivå 2020–2025 Kommunal vuxenutbildning – gymnasial nivå Andelen kursdeltagare som fullföljde kurser på gymnasial nivå ligger kvar på 84 procent, samma som föregående år. Antalet kursdeltagare på gymnasial nivå är oförändrat jämfört med föregående år och uppgår till 2 316. Andelen kursdeltagare som fullföljt kurs med lägst betyg E på gymnasial nivå ligger kvar på samma höga nivå 88 procent som föregående år. 86% 99% 78% 84% 81% 80% 91% 94% 83% 85% 85% 88% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Andel kursdeltagare vuxenutbildningen - grundläggande nivå 2020-2025 Fullföljt kurs Lägst betyg ESignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 20 Källa: Verksamhetssystem Lärcentrum. Bild kommunal vuxenutbildning – gymnasial nivå 2020-2025 Vuxenutbildningen arbetar elev fokuserat för att fler ska slutföra sina studier. Inför kursval använder verksamheten informationsfilmer för att tydliggöra uppgifter och krav. Sambedömning och utbildningsråd genomförs regelbundet för att säkerställa likvärdig bedömning och utveckling. Eleverna erbjuds studiestöd både på plats och digitalt, med fasta och bokningsbara tider. Utifrån analysen som arbetslaget genomfört beskrivs det att elevgruppen har förändrats, fler elever behöver extra stöd, ofta i frågor som ligger utanför skolan, för att fullfölja sin utbildning samtidigt som elevantalet har ökat. För att ge eleverna bättre stöd har Lärcentrum utvecklat ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare, KAA 25 -handläggare, speciallärare och kurator, vilket skapar ett bredare nätverk och en bättre helhetssyn. Under 2026 fortsätter utvecklingen av strukturerade uppföljningar och en gemensam målgruppsbild i samverkan med Arbete och integration. 4.2 Svenska för invandrare (SFI) Utbildningen svenska för invandrare (SFI) har som syfte att ge kunskaper i svenska för att eleverna ska kunna kommunicera muntligt och skriftligt i vardags-, samhälls- och arbetslivet samt i fortsatta studier. Målet är att studerande avslutar sina SFI studier för att gå vidare till arbete, praktik eller fortsatta studier. Från 1 januari 2026 begränsas rätten att studera SFI till tre år, en skärpning jämfört med tidigare då ingen tidsbegränsning funnits. Syftet med lagändringen är att skapa en mer sammanhållen och effektiv utbildning, där studierna förväntas genomföras inom givna tidsramar. Under året har Lärcentrum har påbörjat arbetet med att ta fram tydligare rutiner för tillämpningen av tidsbegränsningen. Arbetsgruppen har fått kompetensutveckling och deltagit i webbinarier för att förbereda verksamheten inför de nya kraven. Lagändringen ställer nya krav på organisation, planering och pedagogiskt upplägg, och arbetet fortsätter under 2026. 25 Genom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är kommunerna skyldiga att hålla sig informerade om och erbjuda individuella åtgärder till ungdomar under 20 år som inte studerar i gymnasieskolan eller genomför någon motsvarande utbildning. 71% 96% 89% 96% 88% 88% 88% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Andel kursdeltagare vuxenutbildningen - gymnasial nivå 2020-2025 Fullföljt kurs Lägst betyg ESignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 21 I den regionala samverkan pågår diskussioner om hur de nya reglerna ska hanteras praktiskt. Eftersom det saknas nationella modeller för uppföljning, dokumentation och kvalitetssäkring av treårsregeln, är detta en central fråga för det fortsatta arbetet. Måluppfyllelse och betygsresultat SFI Det totala antalet kursdeltagaren har ökat från 330 år 2024 till 347 år 2025. Samtidigt har antalet unika elever 26 varit stabilt och svagt ökande, 249 år 2024 i jämförelse med 265 år 2025. Utvecklingen visar att verksamheten möter en likvärdig och något större elevgrupp över tid, men att varje individ i genomsnitt deltar i färre kurser. Detta kan indikera en effektivare genomströmning där elever snabbare når kursavslut. På samtliga studievägar på SFI har antal timmar till godkänt betyg minskat från 2024 till 2025. Snabbast progression sker i studieväg 3, vilket är väntat eftersom det omfattar elever med längre utbildningsbakgrund. Minskad studietid i kombination med en relativt stabil betygsandel indikerar på ökad träffsäkerhet i kartläggning och nivåplacering, förbättrad progression i undervisningen, en ökad samsyn kring bedömning samt effektivare organisering av undervisningen. Utvecklingen kan förklaras genom att verksamheten i högre grad lyckats anpassa undervisningen efter elevernas behov. Utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen för SFI-elever och samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare har också haft en positiv inverkan. Totalt antal godkända betyg på alla kurser 2025 är 28 procent jämfört med 33 procent 2024. 2025 visar en viss nedgång jämfört med 2024, men ligger fortfarande över 2023 års nivå som låg på 26 procent. Den högre andelen betyg 2024 och den fortsatt relativt höga nivån 2025 tyder på att de pedagogiska utvecklingsinsatser som genomförts har haft effekt, även om resultaten behöver följas över längre tid för att säkerställa stabilitet. Studieväg 2 (se bild nedan) visar en högre måluppfyllelse än övriga studievägar, från 46 procent år 2024 till 55 procent år 2025. Även resultaten i studieväg 3 ökar från 18 procent år 2024 jämfört med 31 procent 2025. Källa: Verksamhetssystem Lärcentrum. Bild: Godkända resultat per studieväg, andel. 26 En unik elev kan läsa flera kurser på ett år.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 22 SFI – avbrott Under 2025 var den totala andelen studieavbrott 27 108 stycken vilket motsvarar 33 procent, 2024 var motsvarande siffra 32 procent. De positiva avbrotten 28 har ökat mellan 2024 och 2025, från 58 procent till 64 procent. Ökningen indikerar det att en större andel av avbrotten sker av skäl som arbete eller övergång till annan utbildning, vilket kan ses som en del av en fungerande etableringsprocess. Felplaceringar är på samma nivå som föregående år på 17 procent. Detta pekar på behov av fortsatt utveckling av kartläggnings- och placeringsprocesser, särskilt med hänsyn till digitaliserade ansökningar och förändringar i elevsammansättningen. Inaktivitet kvarstår som en identifierad utmaning och bör fortsatt analyseras i relation till samverkan med andra aktörer och elevernas totala etableringssituation. Det fortsatta arbetet behöver fokusera på ytterligare motivationshöjande insatser, dels direkt kopplat till utbildningssituationen, dels i samarbete med andra aktörer som är delaktiga i den enskildes etablering i samhälls- och arbetsliv. 4.3 Gymnasieskola Kävlinge kommun erbjuder i egen regi och är huvudman över introduktionsprogrammen (IM) Individuellt alternativ (IMA) och Språkintroduktion (IMS). 29 Under läsåret 2024/2025 gick 47 unika elever på IM i kommunen. Läsår 2024/2025 gick även 57 gymnasieelever folkbokförda i kommunen ett introduktionsprogram i andra kommuner. Ökad övergång till gymnasieprogram Andelen elever som gick vidare till annat gymnasieprogram ökade från 27,1 % till 30,4 %. Samtidigt minskade övergångar till KAA från 12 % till 7 %. Denna utveckling tyder på att arbetet med studieplanering, uppföljning och riktade stödinsatser har blivit mer träffsäkert och att övergångarna till andra utbildningsformer fungerar bättre än tidigare. Fler når Komvux, folkhögskola eller arbete Andelen elever som når nationella program har minskat något, från 21 procent till 19 procent. Detta beror främst på att fler elever har större stödbehov eller saknar betyg, särskilt i teoretiska ämnen, vilket gör att de behöver längre tid för att bli behöriga. Samtidigt har andelen elever som fortsätter inom introduktionsprogrammen minskat från 61 procent till 56 procent. Fler elever övergår istället till Komvux eller folkhögskola, där andelen har ökat från 4 procent till 9 procent. Även andelen elever som går vidare till arbete har ökat markant, från 2 procent till 9 procent. Denna utveckling visar att fler elever når en nivå där de kan ta nästa steg i utbildning eller arbetsliv, samtidigt som vissa elever fortfarande behöver mer tid för att bli behöriga. Åldersövergångar vid 20 år påverkar också elevflödet. 27 Avhopp från kurs 28 Andel av totala avbrott som av verksamheten bedöms som positiva; Andra studier på tex högskola/Komvux, fått arbete, extratjänst/praktik, felplacerad och/eller fel nivå och tidsbrist pga arbete. 29 Introduktionsprogrammen - Kävlinge kommunSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 23 Källa: Verksamhetssystem Lärcentrum. Antagningsstatistik efter avslutat läsår. Nationellt program innefattar både högskoleförberedande- och yrkesprogram. Introduktionsprogram innefattar fortsatta IM-studier eller byte till annat IM-program. Undervisningen på introduktionsprogrammen bedrivs med en hög grad av individualisering, där varje elev har ett anpassat schema och individuella stödinsatser. Under året har ett mer samordnat elevhälsoarbete utvecklats, där skolkurator, elevcoach, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och undervisande personal arbetar närmare varandra. Roller och ansvar har tydliggjorts för att skapa en gemensam förståelse för elevernas behov och situation. Fokus har även legat på att stärka elevernas upplevelse av sin skolgång genom att göra individuella studieplaner mer begripliga och tydliga. Målet är att öka elevernas känsla av sammanhang och motivation. Arbetet fortsätter under 2026 med ambitionen att studieplanen ska användas aktivt och kontinuerligt i dialogen med eleverna, som ett pedagogiskt verktyg för att främja lärande, delaktighet och ägarskap över studierna. Flertalet elever som börjar på introduktionsprogrammen har inga eller få betyg med sig från grundskolan och en del har haft en problematisk skolfrånvaro vilket ställer höga krav på verksamheten. Tidig dialog förs med grundskolorna utifrån en fastställd och väl inarbetat rutin för överlämning, kring förväntat elevantal och stödbehov. Denna samverkan gör det möjligt för Lärcentrum att planera verksamheten inför kommande läsår. Samverkan mellan grundskolorna och Lärcentrum, behöver dock förstärkas särskilt i det förebyggande arbetet med de elever som riskerar att slutföra grundskolan utan betyg. 4.4 Kränkande behandling, diskriminering och klagomål Enligt skollagen definieras kränkande behandling som ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att vara diskriminering 30 . Både kränkande behandling och diskriminering är förbjudna i skolans verksamhet. Personal är skyldig att anmäla sådana händelser till rektorn, och huvudmannen ansvarar för att förebygga, utreda och följa upp kränkningar. Huvudmannen ansvarar för att förebygga och förhindra kränkningar samt följer 30 6 kapitlet 3 § Skollagen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% KAA Nationellt program Fortsatt studier i IM program Komvux Arbete Genomströmning Introduktionsprogrammet Läsår 2023/2024 Läsår 2024/2025Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 24 upp att skolan årligen tar fram en plan mot kränkande behandling. Lärcentrum arbetar aktivt med en årligen reviderad plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar även för att ta emot och utreda klagomål om utbildningen 31 och vidta åtgärder vid identifierade brister. Under 2025 rapporterades inga fall av kränkande behandling eller diskriminering. Två klagomål inkom, ett om kommunal vuxenutbildning och ett om SFI och hanterades enligt skolans rutiner. 5. Arbete och integration Avsnittet arbete och integration belyser arbetsmarknadsläget i Kävlinge kommun och beskriver kommunens insatser och projekt under 2025 för att stärka individers möjligheter till arbete, studier och ökad självförsörjning. Arbetslöshet Den totala arbetslösheten i Kävlinge kommun uppgick i december 2025 till 5,5 procent. Motsvarande nivå i Skåne län var 8,9 procent, medan arbetslösheten för riket som helhet låg på 6,8 procent. Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslöshet Kävlinge kommun 2025. Bild: Andel inskrivna arbetslösa i Kävlinge kommun 2025. Ungdomsarbetslösheten (18–24 år) har fortsatt att minska. I december 2024 låg den på 9,8 procent i Kävlinge kommun och har till december 2025 sjunkit till 7,4 procent. Detta kan jämföras med siffran för riket, som vid samma tidpunkt uppgick till 7,5 procent. 31 4 kap. 7–8 §§ skollagenSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 25 Källa: Arbetsförmedlingen. Bild: Andel unga 18-24 år inskrivna arbetslösa 2025 jmf med Skåne Län och Riket. SIFFU-projektet Projektet SIFFU (Samordning i fokus för utveckling) startade 2024 för att ge samordnat stöd till kommuninvånare med behov av stegförflyttningar mot arbete eller studier. Projektet har drivits i samverkan mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, vården, studieförbund och civilsamhället. SIFFU riktar sig till språksvaga personer i yrkesverksam ålder med komplexa utmaningar, såsom ohälsa eller social problematik. Målgruppen har tidigare deltagit i Arbetsförmedlingens insatser utan tillräcklig progression. Projektet syftar till att skapa mer träffsäkra insatser och bättre förutsättningar för självförsörjning. Sedan projektstart i maj 2024 har drygt 50 deltagare tagit del av projektets insatser och aktiviteter. Av dessa har 27 deltagare gått vidare till anställning, studier, praktik eller andra arbetsmarknadsinsatser. - Sammanlagt har 13 deltagare övergått till anställning. - Majoriteten av dessa anställningar finns inom den kommunala verksamheten, främst inom måltidsservice samt vård och omsorg huvudsakligen genom subventionerade anställningsformer. - Tre deltagare har fått subventionerade anställningar hos privata arbetsgivare inom service/handel, städ och transport. Drygt tio deltagare har haft kort eller ingen skolbakgrund samt begränsade eller inga läs- och skrivfärdigheter. Flera inom denna grupp har under projekttiden avslutat sina SFI-studier. Samverkan med Lärcentrum och SFI lyfts fram som projektets starkaste framgångsfaktor, särskilt för språksvaga deltagare Erfarenheterna från projektet pekar på att metoden att kombinera språkstudier med praktik är särskilt effektiv för språksvaga deltagare och bör fortsätta utvecklas. Även arbetet med parallella insatser har visat sig framgångsrikt för att möta deltagarnas komplexa behov.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 26 För att stärka arbetssätten har medarbetare från enheterna Arbetsliv och integration samt Vuxen genomgått utbildning i BIP-modellen vid Vaeksthuset i Köpenhamn. Modellen syftar till att möjliggöra parallella insatser för deltagare med flera utmaningar och bygger på reflexiv praktik, där ärenden diskuteras öppet och utan dömande hållning. Genom att vara nyfiken på flera perspektiv och inte låsa sig vid en tolkning kan handläggarna hitta mer träffsäkra lösningar för individen. Projekt UP2 Projektet UP2 startade för att stärka ungas psykiska hälsa och motverka skolfrånvaro genom tidiga, samordnade insatser. Projektet identifierar och stödjer elever med problematisk skolnärvaro, stärker samarbetet mellan skola, socialtjänst och elevhälsa samt stärker elevernas motivation, delaktighet och trygghet och på sikt förbättra gymnasiebehörighet och psykisk hälsa. Inom projektet genomfördes flera riktade insatser. På Korsbacka- och Tolvåkerskolan skapades öppna forum för elever med hög frånvaro, där skola och fritidsverksamhet tillsammans arbetade för att stärka relationer och motivation. Projektet visade dock att det finns ett behov av tidigare förebyggande insatser för elever som riskerar omfattande frånvaro. Genom regelbundna samverkansmöten mellan skola, elevhälsa och socialtjänst har projektet utvecklat gemensamma arbetssätt och en tydligare samsyn kring målgruppen. Föräldrautbildning för vårdnadshavare har också erbjudits till elever med problematisk skolfrånvaro vilket fått positiv respons från deltagande föräldrar och planeras fortsätta och eventuellt utökas under 2026. På introduktionsprogrammet (IM) genomfördes arbetslivsnära aktiviteter och uppsökande närvaroarbete för att öka elevernas lektionsnärvaro och stabilisera skolgången. Studie- och yrkesvägledare på Lärcentrum har genomfört extern uppföljning av gymnasielever för att förebygga avhopp och säkerställa fullföljd utbildning. Vägledarna har fungerat som en länk mellan gymnasieskolorna och hemkommunen, samordnat stödinsatser som kommunalt aktivitetsansvar (KAA), vägledning och kuratorstöd. Detta har gjort det möjligt att snabbare fånga upp elever som riskerar att hoppa av och att erbjuda stöd tidigare. Arbetet har gett kommunen bättre överblick över gymnasieelever och ökat medvetenheten om studie- och yrkesvägledarnas roll. Samverkan mellan hemkommun och skolor har blivit naturlig och regelbunden, vilket skapat ett förebyggande arbetssätt med tydligare övergångar mellan gymnasieskolan och kommunens insatser. Lärcentrum har infört systematisk månadsvis uppföljning av elever som riskerar avhopp eller redan avbrutit studier. Under 2026 fortsätter arbetet med att analysera avhopp för att identifiera mönster kopplade till skolfrånvaro. KAA 32 2025 Av 29 kapitlet 9 § skollagen framgår det att hemkommunen ansvarar för att fortlöpande följa upp ungdomar under 20 år som inte studerar i gymnasieskolan eller genomför någon motsvarande utbildning samt erbjuda individuella insatser som syftar till att motivera 32 Genom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är kommunerna skyldiga att hålla sig informerade om och erbjuda individuella åtgärder till ungdomar under 20 år som inte studerar i gymnasieskolan eller genomför någon motsvarande utbildning.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 27 ungdomarna att påbörja eller återuppta studier. Syftet med det kommunala aktivitetsansavaret (KAA) är att minska risken för att ungdomar hamnar i ett långvarigt utanförskap. Under 2025 var 244 ungdomar (ej unika individer) aktuella inom KAA. Av de ungdomar som har påbörjat eller återupptagit studier under har: - fyra unika individer avslutat sin gymnasieexamen, - sju unika individer läser en utländsk utbildning och - 22 unika individer går i grundskolan Totalt har 60 elever (ej unika individer) 33 påbörjat minst en utbildning. Med utbildning menas studier på gymnasieskola (nationellt program eller introduktionsprogram), folkhögskola, Komvux eller privat lärlingsutbildning. Ungdomarna har erbjudits insatser som praktik, arbetsträning, stöd i jobbsökande, studie- och yrkesvägledning samt hjälp i kontakter med myndigheter. För att öka tillgängligheten har kommunen genomfört flera kommunikationsinsatser: hemsidan har uppdaterats med ny information, digitalt formulär och film, och KAA-samordnaren har erbjudit dropintider. Arbetsmarknadsinsatser Det var en lägre andel individer som avslutades till arbete och studier från arbetsmarknads- verksamheten under 2025 jämfört med föregående år. Det pågående arbetet med att införa det nya aktivitetskravet (nya bestämmelser i SoL from 1 juli 2026) innefattar därför också ett arbete med att förbättra arbetssätten för att hjälpa fler till egen försörjning. Detta inkluderar förstärkt samarbete inom verksamheten, ökat fokus på utbildning för de arbetslösa som saknar relevant utbildning, fler subventionerade anställningar i kommunen samt förstärkt samarbete med näringslivet. 5. Sammanfattning - fortsatt arbete Arbetet under 2025 präglades av regional samverkan och större förändringar inom vuxenutbildningen, särskilt införandet av GY25 och treårsregeln i SFI. Lärcentrum anpassade organisation, undervisning och rutiner till de nya kraven och utvecklade bättre metoder för uppföljning av gymnasieelever utanför kommunen och intern samverkan. Under 2026 följer verksamheten upp utvecklingen, identifierar utmaningar och tar med sig lärdomar från året. Under 2026 fortsätter arbetet med att utveckla gemensamma strukturer i den regionala samverkan, förenkla administrativa processer och påbörjat diskussioner om att ta fram ett mer enhetligt antagningssystem. Lärcentrum kommer under året att fortsätta anpassa SFI- verksamheten till lagändringen, samt förbättra uppföljning och kvalitetssäkring tillsammans i den regionala samverkansgruppen. Komvux fortsätter att genomföra Gy25 och stärka samarbetet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Fokus ligger på tydligare uppföljningar och mer samordnat stöd för ungdomar. Introduktionsprogrammen fortsätter att utveckla elevhälsoarbetet och arbetet med individuella studieplaner fördjupas för att stärka elevernas delaktighet, lärande och 33 En deltagare kan förekomma flertalet gånger genom att den blir inskriven och utskriven.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 28 motivation. Behovet av stärkt samverkan mellan grundskolorna och Lärcentrum kvarstår, särskilt för elever som riskerar att lämna skolan utan fullständiga betyg eller problematisk frånvaro. Arbetet med den interna samverkan vad gäller elever med problematisk frånvaro kommer också att fortsätta utvecklas under året. Samarbetet mellan vuxenutbildningen och Arbete och integration utvecklas vidare i linje med aktivitetskravsreformen 34 . Arbetet byggs bland annat på erfarenheterna från SIFFU projektet, där kombinationen av praktik och studier har visat goda resultat för vägen mot självförsörjning. 6. Fritid Avsnittet beskriver hur kommunen arbetar för att skapa en trygg och inkluderande fritid för barn och unga, med fokus på fritidsgårdar, förebyggande samverkan, anläggningar och föreningsliv. I avsnitten nedan presenteras också hur kommunen utvecklar bibliotek, kulturskola och allmänkultur för att stärka delaktighet, lärande och ett rikt kultur- och fritidsutbud för kommuninvånarna. 6.1 Fritidsgårdar och anläggningar En fritidsgård av hög kvalitet erbjuder trygghet, kompetent personal och ett varierat och utvecklande utbud av aktiviteter. Personalen skapar delaktighet och inkludering och anpassar verksamheten efter ungdomarnas föränderliga behov. På en sådan fritidsgård får unga inte bara ha roligt, utan också möjlighet att utvecklas, prova nya erfarenheter och bygga viktiga sociala relationer. Genom att kombinera trygghet med utmaningar bidrar fritidsgården aktivt till att forma en positiv framtid för ungdomar. Under året har samverkan mellan socialtjänsten och fritidsverksamheten stärkts i enlighet med den nya socialtjänstlagen. Genom nätverk som SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) arbetar fritidsledare och förebyggande enheten tillsammans för en mer tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst. För att stärka det våldsförebyggande arbetet har sex av åtta fritidsledare utbildats i MVP Fritid (Mentor i våldsprevention). Metoden ger verktyg för att arbeta förebyggande med ungdomar och implementeras fortsatt under 2026 i samverkan med förebyggande enheten. Anläggningar och lokaler Kommunens anläggningar och lokaler ska bidra till och ge förutsättningar till en meningsfull och kvalitativ fritid för kommuninvånarna. Under året har kommunen genomfört flera investeringar för att utveckla för att förbättra dessa miljöer. Kommunen har bland annat lagt nytt konstgräs och ny belysning på Dösjebro idrottsplats, ny musikanläggning i Nyvångshallen och köpt in en ny innebandysarg till Korsbackahallen. Vikenhallen har fått ett nytt hallgolv och på Högalids IP har konstgräsplanen fått ny belysning. Arbetet med att se över kommunens anläggningar och lokaler har fortsatt under 2025. Översynen har resulterat i några nya drifts- och hyresmodeller för idrottsplatser, ridhuset och Furulunds scoutgård med syfte att skapa likvärdiga förutsättningar för föreningar att bedriva sin verksamhet. På sikt ska detta även bidra till att alla föreningar kan erbjuda en verksamhet av hög kvalitet. Arbetet kommer att fortsätta även under 2026. Under året har det också 34 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd - Regeringen.seSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 29 identifierats behov av nytt boknings- och bidragsystem och det har påbörjats ett kommungemensamt utvecklingsarbete. Föreningsliv Kommunen har ett rikt föreningsliv där kommuninvånare kan engagera sig i både fysiska och kulturella aktiviteter. Ungefär 45 föreningar erbjuder sport, dans och friluftsliv, och omkring 25 föreningar erbjuder kulturaktiviteter. Tillsammans bidrar de till att främja en aktiv livsstil och stärka kommuninvånareshälsa och välbefinnande. Under 2025 har kommunen genomfört flera dialog- och utbildningsinsatser för att stärka trygghet, samverkan och kompetens inom föreningslivet och inom enheten fritidsgårdar och anläggningar. Under våren arrangerad kommunen en föreningsträff med temat Trygg idrott, där lokalpolisområdet, socialtjänsten och Lödde Padel medverkade och presenterade sitt arbete med ”funkispadel”. Under hösten genomfördes ytterligare en föreningsträff på inbjudan från politiken, samt den årliga dialogen med kommunens studieförbund genomfördes. Föreningsträffar kommer att erbjudas även under 2026. Kompetenshöjande insatser har genomförts inom enheten fritidsgårdar och anläggningar under året. Personalgruppen deltog i en utbildning i hot och våld eftersom det fanns behov av ökad kunskap. Arbetet fortsätter under kommande år med fler utbildningar om inrymning på fritidsgårdar och i idrottshallar. Framöver planeras det även en föreläsning om hur personal kan upptäcka om en besökare är påverkad av droger Fritid för alla och Meningsfull Fritid Under 2025 startade nätverket Fritid för alla, som riktar sig till föreningar som vill utveckla verksamhet för personer med funktionsvariation. Vid den första träffen deltog cirka tio föreningar tillsammans med kommunens förenings- och kultursamordnare samt en fritidskonsulent från Region Skånes barn- och ungdomshabilitering. Responsen var positiv, och en ny träff planeras till våren 2026. För att skapa tillgängliga och inkluderande fritidsmöjligheter för unga har arbetet med Meningsfull fritid har fortsatt i samverkan med förebyggande enheten, där en idrottshall hålls öppen för spontanidrott, främst fotboll. Både fritidsledare och personal från socialtjänsten har varit på plats för att skapa en trygg och inkluderande miljö för ungdomarna. LOK-stöd Antalet unika deltagare i åldern 6–20 ligger på samma nivå som föregående år. Samtidigt ökar aktiviteterna med LOK-stöd 6–20 år under samma period. Det innebär att något färre barn och unga sammantaget utövar fler aktiviteter 2025 jämfört med 2024.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 30 Källa: Verksamhetssystem. LOK-stöd 6–20 år (relaterar till vänster axel) innebär antal unika LOK-stödsberättigade aktiviteter. Unika deltagare 6–20 år (relaterar till höger axel) innebär unika individer som deltagit i LOK- stödsaktiviteter vid minst 1 tillfälle. Befolkningsmängd (stapeldiagram) baseras på data från SCB men statistik för 2025 saknas ännu. 7. Bibliotek Biblioteksverksamheten vilar på regeringsformens princip om allas lika värde och bibliotekslagen, som betonar bibliotekens uppdrag att främja demokratin. Genom tillgång till kunskap och berättelser stärker biblioteken kommuninvånarnas självständighet och möjlighet att delta i samhällslivet. I december 2024 antog kommunfullmäktige en ny biblioteksplan för 2025–2027. Biblioteken erbjuder ett brett och specialanpassat utbud som speglar lokalsamhällets behov, i nära samverkan med kommunens verksamheter och externa partners. För att nå fler invånare med sitt läsfrämjande och demokratiska uppdrag fortsätter biblioteken att utveckla samarbeten med enheter, sektorer, föreningar och organisationer. Målet är att stärka bibliotekets roll som en inkluderande mötesplats och självklar samarbetspartner för alla åldrar. Under valåret 2026 prioriterar biblioteken demokratiarbete med stöd från Hållbarhetsrådet. Verksamheten kommer att bjuda in föreläsare för att belysa olika perspektiv på demokrati och samhällsfrågor. Evenemang för såväl vuxna som barn på biblioteken Evenemangen och aktiviteterna på biblioteket är fortsatt både välbesökta och uppskattade, vilket gör att verksamheten fortsätter att erbjuda en mångfald av utbud. Biblioteket erbjuder en gemensam och trygg mötesplats där samtal förs och kommuninvånarna träffar andra engagerade kommuninvånare. På biblioteket i Kävlinge har det erbjudits visning av dokumentärfilm med efterföljande samtal. Inkluderande biblioteksverksamhet för personer med funktionsnedsättning Under 2025 har Kävlinge bibliotek genomfört flera riktade insatser för att öka tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Biblioteket har erbjudit Shared Reading-träffar för elever i anpassad grundskola (årskurs 1–6), finansierade av Region Skåne. 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 240 000 250 000 260 000 270 000 280 000 290 000 300 000 310 000 2 022 2 023 2 024 2 025 ANTAL PERSONER (UNIKA DELTAGARE OCH BEFOLKNING) ANTAL LOK-STÖDSBERÄTTIGADE AKTIVITETER ÅR LOK-stöd 6-20 år Befolkningsmängd 6-20 år LOK-Stöd 6-20 år Unika deltagare 6-20 årSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 31 Träffarna har varit uppskattade och fortsätter under 2026. Dessutom har biblioteket haft lördagsöppet exklusivt för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras vårdnadshavare, med boktips, läshunden Sally 35 och pyssel som fortsätter även under 2026 efter positiv respons. Kompetensutveckling för ökad inkludering Kävlinge bibliotek arrangerade en utbildningsdag tillsammans med Burlöv, Lomma, Staffanstorp, Svedala och Vellinge, finansierad av Region Skåne. Dagen kombinerade forskning, praktiska exempel från RFSU och erfarenheter från en skånsk kommun om fysisk och pedagogisk tillgänglighet. Syftet var att stärka personalens kompetens och skapa mer inkluderande biblioteksmiljöer. Läsfrämjande insatser Kävlinge arbetar aktivt med att stärka läslusten hos alla kommuninvånare genom ett brett utbud av metoder och insatser. Under året har biblioteket utvecklat Shared Reading och utbildat tolv nya läsledare, däribland två bibliotekarier, samtliga skolbibliotekarier och tre lärare från Lärcentrum. Läshunden Sally, som bor i kommunen, som stöd till barn och elever med problematisk skolfrånvaro. Litteraturtips och läsaktiviteter Biblioteket har under året erbjudit ett brett utbud av läsinriktade aktiviteter som syftat till att stärka läslust och underlätta vägar in i litteraturen för kommuninvånarna. Biblioteket har erbjudit bland annat; - boktips för både barn och unga samt vuxna via sociala medier och bibliotekets hemsida, - bokcirklar för barn, unga och vuxna, - bokfrukost för vuxna, - bokfika på skolorna, - skyltning och personliga boktips i biblioteket - digital läscoach via bibliotekets hemsida Biblioteket har också bedrivit uppsökande arbete för att nå kommuninvånare som inte själva kan ta sig till biblioteket. Biblioteket har levererat böcker hem till låntagare genom Boken kommer och har skickat ut talböcker till personer som inte kan läsa tryckt text. Samverkan Under året har Kävlinge bibliotek fortsatt sitt samarbete med förskolor och BVC för att främja barns språkutveckling. Biblioteket har skickat ut temabaserade boklådor till förskolorna och bjudit in 6-åringar till sagostunder och biblioteksbesök. Föräldrar och bebisar har erbjudits sagostunder på biblioteket i samverkan med BVC. Biblioteket har även inlett nya samarbeten. Tillsammans med Riksteaterföreningen arrangerades en föreställning med Rebecka Ålund, följt av författarsamtal och bokcirkel i samverkan med Individ- och familjeomsorgen. Biblioteket deltog i invigningen av familjecentralen Växthuset och bidrog med nya böcker. 35 Läshunden Sally som bor i kommunen, har erbjudits för barn på biblioteket i Kävlinge och Löddeköpinge samt för elever med långvarig frånvaro i skolanSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 32 Ett samarbete med Släktforskarföreningen har startat och kommer att fortsätta under 2026. Tillsammans med Skånes Arkivförbund arrangerades en skrivarstuga för kvinnor där deltagarnas personliga berättelser bevaras i förbundets minnessamling. Biblioteket har även inlett ett samarbete med Länsstyrelsen genom Teknikhjälpen för att stödja kommuninvånare med digitala system. Delaktighet och inflytande Biblioteken arbetar aktivt med att stärka kommuninvånarnas delaktighet och inflytande i verksamheten. Under året har biblioteken fortsatt samla in utvärderingar från evenemang för att fånga deltagarnas synpunkter och önskemål. Verksamheten har också gjort det möjligt för privata bok- och skrivarcirklar att använda bibliotekets lokaler under meröppet. Kommuninvånare har dessutom erbjudits möjlighet att lämna inköpsförslag, och biblioteken köper nästintill allt som önskats. Medborgarundersökning bibliotek Källa: Kolada Resultaten i medborgarundersökningen visar förbättring på två frågor om biblioteket, utbudet av böcker och tidskrifter samt bibliotekets aktiviteter. Bra utbud av böcker och tidskrifter Inför flytten till det nya biblioteket gallrade biblioteket omfattande titlar på grund av färre hyllmeter. Samtidigt tar biblioteket emot inköpsförslag, köper nästan allt som efterfrågas och erbjuder fjärrlån från hela landet. I förhållande till resultatet är det relevant att diskutera vilka som har svarat på undersökningen, är det invånare som är biblioteksanvändare eller icke- användare. Bra utbud av bibliotekets aktiviteter Under 2025 var de flesta aktiviteter för barn och vuxna fullbokade eller välbesökta. Flytten till Kommunhuset gav möjlighet att använda fullmäktigesalen som mötesplats. Biblioteket arbetar vidare för att öka information, delaktighet och invånarnas möjlighet att påverka inköp via 92,3 81,7 83,7 89,7 86,1 72,0 93,0 91,7 79,3 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Bra utbud av böcker och tidskrifter i kommunens biblioteket Bra digitalt utbud av böcker och tidskrifter i kommunens bibliotek Bra utbud av bibliotekens aktiviteter (t.ex. bokklubbar, författarbesök, sagostunder, utbildning) Medborgarundersökning bibliotek 2025 2023 2024 2025Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 33 förslag. Under 2026 tilldelades extra medel för nya fysiska böcker. Statistik visar en positiv trend med ökat antal lån, särskilt barnlitteratur, och ett växande fysiskt bestånd mellan 2023– 2025. Aktiva låntagare och utlån 2023 2024 2025 Totalt antal aktiva låntagare 5858 6030 5938 Totalt antal utlån av böcker med skriven text 129 146 133 998 139 284 Källa: Biblioteks verksamhetssystem Aktiviteter 2023–2025 Aktiviteter Vuxna Barn & unga Totalt 2023 84 91 175 2024 99 96 195 2025 108 575 683 Källa: Biblioteks verksamhetssystem Antalet aktiviteter minskade 2023 eftersom biblioteket höll stängt vid flytten. Under 2025 ökade däremot aktiviteterna för barn och unga tydligt. Ökningen beror delvis på att biblioteket anpassat sin registrering enligt Kungliga bibliotekets krav, så att flera moment inom samma tillfälle nu registreras som separata aktiviteter. 8. Kulturskola Kävlinge kommuns kulturskola erbjuder barn och unga (7–19 år) möjlighet till kreativ och kulturell verksamhet efter skoltid. Med fokus på inkludering och tillgänglighet spelar kulturskolan en central roll i kommunens samhällsutveckling genom att främja konstnärlig utveckling, social sammanhållning och meningsfull fritid. Under 2025 deltog 737 unika elever (283 pojkar och 403 flickor) i kulturskolans verksamhet, en ökning från 686 elever 2024. Verksamheten är uppskattad och ligger över rikssnittet i deltagande, samtidigt som kostnaden per invånare är lägre än genomsnittet. Skapande verksamhet för elever Kulturskolan har erbjudit eleverna möjlighet att delta i teateruppsättningar, konserter, trolleriföreställningar och andra kreativa aktiviteter som vernissager och musikproduktion. Öppet hus och skolkonserter på grundskolorna har lockat nya elever att prova olika instrument och lära känna verksamheten. Teaterprojektet "Teater efter grundskolan" har fortsatt i samverkan med Dösjebro-, Olympia- och Annelundskolan samt öppna förskolan. Projektet syftar till att göra kulturskolan tillgänglig för fler och ge eleverna verktyg att uttrycka känslor och stärka självkänslan. Projektet kommer att fortlöpa även under 2026. Under höstlovet 2025 genomfördes för första gången lovverksamhet med workshops som Discopoesi, Technoslöjd och Deep Writing i samarbete med Bästa Biennalen.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 34 Samverkan med kommunala verksamheter Kulturskolan har samverkat med Individ- och familjeomsorgen, Arbete och integration samt Lärcentrum. Riktade insatser har genomförts för högstadieelever med skolfrånvaro och deltagare i SIFFU-projektet, där teater och skapande aktiviteter har främjat psykisk hälsa. Under kommunens hälsoveckor hölls bildworkshops på Tolvåkerskolan, Korsbackaskolan och Lärcentrum, samt "Bild under lunchen" och "Skapande efter skolan" för att ge eleverna möjlighet till kreativt skapande även efter skoltid. Kulturskolefestival och övriga evenemang för medborgarna I maj 2025 anordnade kulturskolan sin allra första Kulturskolefestival. Målet var att synliggöra verksamheten och att ge eleverna ett tydligt mål att arbeta mot. Under dagen fylldes hela huset med konserter, konst, film, trolleri och många andra kreativa aktiviteter. KulturhusCaféet höll öppet och hjälpte till genom hela evenemanget och KulturCrew 36 fanns på plats för att guida och informera besökarna. Julkonserten i Korsbackakyrkan genomfördes med ett nytt upplägg anpassat efter elevernas ålder, och en symfoniorkester bildades av eleverna, något unikt för en mindre kommun som Kävlinge. Kulturskolan har även genomfört elevkonserter i samband med "Familjelördagar" på biblioteken vilket gett fler kommuninvånare möjlighet att ta del av elevernas arbete och kulturskolan. Kompetensutveckling Kulturskolan har under året på flera sätt fortsatt att utveckla lärarnas kompetens på kulturskolan. I samverkan med Regional Kulturskola Skåne deltog alla lärare i en gemensam länsstudiedag där Skånes kulturskolepedagoger samlades för utbildning och erfarenhetsutbyte inom konst och kultur. 8.1 Allmänkultur Offentlig konst och kommuninvånarnas delaktighet Under hösten genomfördes tunnelmålningen Mellan å och räls av konstnärerna Björn Carlemalm och Johanna Rehn i tunneln mot Mejerigränd. Platsen hade identifierats som otrygg vid trygghetsvandringar. Konstnärerna träffade elever och personal på grundskolorna, Annelunds fritidsgård, Lärcentrum och seniorer i kommunen. Kommuninvånarnas minnen och berättelser inspirerade motivet och förbipasserande lämnade förslag under arbetets gång. Målningen väckte stort engagemang bland kommuninvånarna och invigningen lockade många besökare. Konstnären lyfte under invigningen det stora engagemanget från kommuninvånarna och den positiva responsen han mottagit under arbetets gång. Inom Skapande skola genomförde eleverna på Tolvåkers anpassade skola ett projekt med temat gatukonst där de målade ett bollplank på skolans gård. Projektet blev mycket lyckat med ett fint resultat och nöjda elever som fick möjlighet att påverka utformningen av sin skolgård. 36 Kulturcrew jobbar för att planera fler evenemang och aktiviteter för målgruppen 12 år och äldre. De samverkar även med kommunens föreningar och kan agera som referensgrupp och medarrangörer i olika delaktighetsprocesser för den unga målgruppenSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 35 Utveckling av Lallerstedska huset Lallerstedska huset invigdes den 1 oktober med musik och teater av kulturskolans elever och möjlighet att prova på olika instrument. Under våren erbjöds även tre fotoworkshops för barn i samarbete med KulturCrew för att öppna upp huset och skapa intresse kring kulturaktiviteter. Trots att lokalerna ännu inte är fullt utrustade har föreningar kunnat boka Stora salen. Intresset har varit positivt och samverkan med föreningslivet fortsätter att utvecklas. Fokus framåt är att stimulera samarbeten, skapa fler aktiviteter i huset och samplanera med kulturskolans verksamhet. Utveckling av KulturCrew på fritiden KulturCrew på fritiden fortsätter att etablera sig som en aktör som planerar evenemang och aktiviteter för barn och unga i samverkan med föreningslivet. Gruppen fungerar både som referens och medarrangör i delaktighetsprocesser för den unga målgruppen och kan bli en viktig resurs i utvecklingen av framtida aktiviteter i Lallerstedska huset. Sammanfattning - fortsatt arbete Under 2025 har fritidsgårdar, anläggningar och föreningsliv utvecklats genom stärkt samverkan och olika insatser. Verksamheten behöver under 2026 följa upp samarbetet mellan socialtjänst, fritidsverksamhet och polis i det förebyggande arbetet. MVP Fritid implementeras vidare för att stärka det våldsförebyggande arbetet tillsammans med enheten förebyggande barn och familj. Inom fritid kommer man fortsätta kompetenshöja personal med utbildningar om trygghet, inrymning och drogpåverkan. Nätverket Fritid för alla samt Meningsfull fritid arbetar vidare för en trygg och inkluderande miljö för ungdomar. Kommunen har investerat i anläggningar och lokaler och arbetat med nya drift- och hyresmodeller. Översynen av anläggningar fortsätter, inklusive behovet av skriftliga hyres- och nyttjanderättsavtal och uppföljning av lokalhyresmodellen. Även arbetet med nytt boknings- och bidragssystem kommer att fortlöpa under året och följas upp i kommande kvalitetsrapport. Biblioteket har stärkt sitt demokratiuppdrag, breddat utbudet och genomfört uppskattade aktiviteter för barn och vuxna. Läsfrämjande insatser som Shared Reading, läshunden och uppsökande arbete har utvecklats, och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning har ökat genom riktade insatser och utbildning. Samverkan med förskolor, skolor och BVC har fördjupats. Under 2026 fortsätter arbetet med biblioteksplanen med fokus på att nå fler kommuninvånare, demokratiarbete inför valet och aktiv spridning av möjligheten för kommuninvånare att påverka inköp av böcker. Kulturskolan har erbjudit kreativa aktiviteter och prova-på-tillfällen som ökat tillgängligheten. Teater efter grundskolan har fortsatt på flera skolor och kulturskolan har samarbetat med andra verksamheter för elever med behov av extra stöd. Under 2026 följer arbetet digitalisering av kulturskolan för att minska köer och öka tillgänglighet, samtidigt som Lallerstedska huset utvecklas för fler kulturaktiviteter och ökad tillgänglighet för kommuninvånare.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04

§ 28 Beslut om insats utan behovsprövning AFN 2026/00020 Beslut att enligt 11 kap. 5 § SoL tillhandahålla följande insatser utan individuell behovsprövning: 1. iKomet 2. Föräldrawebben att enligt 14 kap. 5 § SoL undanta krav på dokumentation som kan röja den enskildes identitet vid genomförande av följande insatser: 3. iKomet 4. Föräldrawebben att inte längre tillhandahålla följande insatser utan individuell behovsprövning: 5. Unga vuxna: Gruppverksamhet 6. Unga vuxna: Individuella samtal Enligt 11 kap. 5 § Socialtjänstlagen (SoL) har socialnämnder möjlighet att tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan individuell behovsprövning. Av 14 kap. 3 § SoL framgår att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras. Skyldigheten att dokumentera gäller inte uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning. Socialnämnder får besluta att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförande av en insats utan individuell behovsprövning om det finns särskilda skäl. Sektor arbetsliv och fritid ser behov av ett mer lätt tillgängligt föräldrastöd. Webbaserat föräldrastöd i form av iKomet och Föräldrawebben är sådana stödinsatser. Insatserna föreslås att tillhandahållas enligt nedan: Kategori: Familjestöd Insats: Föräldrawebben Inriktning: Föräldrawebben är en internetbaserad version av föräldrastödet ABC 13–18 år som vänder sig till alla föräldrar med tonårsbarn. Utbildningen innehåller information i form av text, filmer och frågor samt övningar och planering för att hjälpa föräldrar i vardagen.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04 Villkor: Föräldrar till barn som är stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun. Omfattning: Programmet består av 4 avsnitt. Det tar cirka 1–1,5 timme att gå genom varje avsnitt. Totalt arbetar föräldrarna med Föräldrawebben under 6–8 veckor. Dokumentation: Nämnden bedömer att det föreligger särskilda skäl att undanta dokumentation av uppgifter som kan röja den enskildes identitet. Dokumentation av den enskildes identitet bedöms vara obehövligt utifrån insatsens syfte och inriktning, Insatsen syftar till att nå personer tidigt för att undvika att problem uppstår och växer sig större. Dokumentation av den enskildes identitet kan medföra att personer avhåller sig från att ta del av insatsen, vilket försvårar förebyggande arbete. Ingen påtaglig risk med att undanta dokumentationskrav har identifierats. Uppföljning av insats: Antal deltagare. Kategori: Familjestöd Insats: iKomet Inriktning: iKomet är en internetbaserad version av föräldrautbildningen Komet 3–11 år. Målgruppen för iKomet är familjer där föräldrar och barn bråkar mer än vanligt med varandra. Utbildningen innehåller information i form av text, filmer och frågor samt övningar och planering för att hjälpa föräldrar i vardagen. Villkor: Föräldrar till barn som är stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun. Omfattning: Programmet består av 7 avsnitt. Det tar cirka 1–1,5 timme att gå genom varje avsnitt. Totalt arbetar föräldrarna med iKomet under 10 veckor. Dokumentation: Nämnden bedömer att det föreligger särskilda skäl att undanta dokumentation av uppgifter som kan röja den enskildes identitet. Dokumentation av den enskildes identitet bedöms vara obehövligt utifrån insatsens syfte och inriktning, Insatsen syftar till att nå personer tidigt för att undvika att problem uppstår och växer sig större. Dokumentation av den enskildes identitet kan medföra att personer avhåller sig från att ta del av insatsen, vilket försvårar förebyggande arbete. Ingen påtaglig risk med att undanta dokumentationskrav har identifierats. Uppföljning av insats: Antal deltagare. ”Mottagning för Unga Vuxna” har sedan 2014 varit ett frivilligt tilläggsuppdrag för vårdcentraler i Lund. Mottagningen erbjuder insatser utan behovsprövning till Kävlinges kommuninvånare. Efter utredning inom Region Skåne beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden den 9 april 2026 att verksamhetens uppdrag skulle flyttas från primärvårdsnämnden till psykiatri, habilitering och hjälpmedelsnämnden från och med den 1 juni 2026. Det innebär att verksamheten blir en del av Ungdomsmottagningarna med ett åldersspann till 25 år. Därmed upphör den riktade mottagningen och dess insatser. Mot bakgrund av detta upphör arbetsliv- och fritidsnämndens möjligheter att erbjuda insats utan behovsprövning genom mottagningen Unga Vuxna. Kävlinge kommuns invånare i åldersgruppen ges möjlighet till stöd och kontakt med ungdomsmottagningen i Lund och Malmö.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04 Yrkande förslag. Insatsbilaga AOF Arbetsliv- och fritidsnämndens insatser utan individuell behovsprövning Godkänt av Anneli Nilsson, 2026-05-27,,Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Innehåll Maria Skåne Mellersta: CRAFT Anhöriggrupp (Community Reinforcement Approach and Inledning Ny socialtjänstlag trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagen anger att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig. Verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialnämnder har möjlighet att tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 § Socialtjänstlagen (SoL). Om insatser utan individuell behovsprövning Möjligheten att tillhandahålla insatser utan individuell behovsprövning är ett verktyg eller arbetssätt för att komma i kontakt med enskilda som idag är svåra att nå och att sänka trösklarna för enskilda att uppsöka och ta emot hjälp. Det skapar bättre förutsättningar att erbjuda tidiga och förebyggande insatser. Utgångspunkten bör vara att hjälpen ska vara tillgänglig när den enskilde vill ta del av den. En förutsättning för att socialnämnder ska kunna tillhandahålla insatser utan behovsprövning är att nämnden beslutar om vilka insatser som ska tillhandahållas på detta sätt. Nämnden behöver ta ställning till om insatsen ska vara öppen för alla eller om den enskilda måste uppfylla vissa villkor för att kunna ta del av den. Möjligheten att tillhandahålla insatser utan individuell behovsprövning innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt till behovsprövade insatser eller socialnämndens skyldigheter att utreda och pröva sådana ansökningar. Lagstiftningen anger insatser som alltid kräver en individuell behovsprövning. 11 kap. 5 § Socialtjänstlag. Socialnämnden får tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan individuell behovsprövning. Följande insatser kräver dock alltid en individuell behovsprövning: x kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson, x vård i familjehem, x vård i LVM-hem, x vård i särskilda ungdomshem, x vård av barn eller unga mellan 18 och 20 år i jourhem, stödboende, skyddat boende och andra hem för vård eller boende utöver sådana LVM hem och särskilda ungdomshem som avses i 3 och 4, x bostad i ett boende för äldre personer eller för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 4 eller 11 §, och x vård i hem för viss annan heldygnsvård.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Bestämmelser kring dokumentation Av 14 kap. 3 § SoL framgår att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras. Detta innebär en utvidgad dokumentationsplikt med syfte att följa upp effekterna av olika insatser. För att dokumentationskraven inte ska bli för omfattande finns regler utformade som undantag. - Skyldigheten att dokumentera gäller inte uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning (14 kap. 4 § SoL) - Nämnden får besluta att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförande av en insats utan individuell behovsprövning. Ett sådant beslut får dock endast fattas om det föreligger särskilda skäl (14 kap. 5 § SoL). Beslut om undantag gäller i förhållande till en specifik insats och avser alla som deltar i insatsen. Dokumentation av uppgifter som kan röja den enskildes identitet ska ske i verksamhetssystemet1 . Bestämmelser kring insatser till barn Lagstiftningen möjliggör att insatser utan individuell behovsprövning erbjuds till barn som har fyllt 15 år utan vårdnadshavarens samtycke 2 . Det innebär att nämnden vare sig behöver inhämta vårdnadshavarens samtycke eller informera vårdnadshavaren. Insatser får även tillhandahållas mot vårdnadshavarens uttryckliga vilja. En grundläggande förutsättning är alltid att barnet vill ta del av den aktuella insatsen. Kommunen ska överväga om respektive insats är lämplig att erbjuda den tänkta målgruppen på det sättet. Övervägandet ska grunda sig i bedömning av barnets bästa. Arbetsliv- och fritidsnämndens insatser utan individuell behovsprövning För att fullgöra kraven i Socialtjänstlag 2025:400 ska Arbetsliv- och fritidsnämnden fatta beslut om vilka insatser som ska tillhandahållas utan individuell behovsprövning. Insatserna ska utgå från nämndens uppdrag och ansvar i reglemente. Nedan framgår de insatser som nämnden beslutat om och tillägg som sektorn föreslår. Insatserna tillhandahålls i kommunens egen regi eller genom samverkansavtal med andra kommuner i mellersta Skåne. Vilka insatser som 1 Lifecare alternaƟvt Journal Digital 2 21 kap. 2 § SoL.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 tillhandahålls genom samverkansavtal framgår av insatsens titel. Inriktning, villkor och omfattning för insatserna som bedrivs i samverkan är desamma för samtliga kommuner inom avtalen. För varje insats anges titel och inriktning. Det framgår vilka villkor som ska gälla för insatsen samt med vilken omfattning insatsen ges. Vidare framgår krav på dokumentation och bedömning som underlag för beslut om undantag från dokumentationsskyldigheten i de fall det föreligger särskilda skäl. För varje insats anges också hur insatsen ska följas upp samt en lämplighetsbedömning som ligger till grund för beslut att tillhandahålla insatsen till barn över 15 år utan vårdnadshavares samtycke. Anhörigstöd Insats Stödsamtal anhörig Inriktning Individuella samtal som riktar sig till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Insatsen syftar till att förbättra livskvalitet och den egna hälsan för den närstående. Omfattning Upp till 10 tillfällen. 5 § SoL. Uppföljning av insats Insats Barnahus: Krisstöd anhörig Inriktning Individuella samtal som riktar sig till förälder, syskon eller annan nära anhörig till ett barn som varit utsatt för våld i nära relation, sexualbrott och/eller hedersförtryck och som är i kris. Insatsen syftar till att förbättra livskvalitet och den egna hälsan för den närstående. Villkor x Stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun x Förälder, syskon eller annan nära anhörig till barn i åldern 3–17 år. Dokumentation Genomförandet av insatsen ska dokumenteras enligt 14 kap. 3 § SoL.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Insats Maria Skåne Mellersta: CRAFT Anhöriggrupp (Community Reinforcement Approach and Family Training) Inriktning Insats utifrån manualbaserad metod som riktar sig till närstående till personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Insatsen syftar till att förbättra livskvalitet och den egna hälsan för den närstående och att den närstående ska få stöd att hjälpa person med skadligt bruk eller beroende att bli mottaglig för och söka behandling samt stärka familjerelationer. andra närstående. Omfattning 6–8 tillfällen. 5 § SoL. Uppföljning av insats utföraren. Uppföljning av insats Insats Maria Skåne Mellersta: Samtalsbehandling anhörig Inriktning Individuella samtal som riktar sig till närstående till personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Insatsen syftar till att förbättra livskvalitet och den egna hälsan för den närstående och att den närstående ska få stöd att hjälpa person med skadligt bruk eller beroende att bli mottaglig för och söka behandling. andra närstående över 15 år. Uppföljning av insats verksamhetsberättelse från utföraren.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Familjestöd Bedömning Insats Stödsamtal förälder Inriktning Individuella samtal för information, rådgivning, vägledning och stöd som rör föräldraskap. Insatsen riktar sig till föräldrar med barn 0–18 år, blivande föräldrar, bonusföräldrar eller annan viktig vuxen kring barnet. Insatsen kan ges till förälder enskilt eller föräldrar tillsammans. Inom insatsen kan övrigt nätverk göras delaktigt. kommun. Uppföljning av insats uppföljning via deltagarenkät. Bedömning Insats Maria Skåne Mellersta: Samtalsbehandling familj Inriktning Stöd och behandling som riktar sig till barn och unga med substansbruk och deras familjer. Villkor x Barnet/den unge är folkbokförd, eller utifrån vistelsebegreppet hemmahörande i Kävlinge kommun. x Barn yngre än 18 år och deras familj. Omfattning Upp till 25 samtalSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Uppföljning av insats Insats Föräldrawebben Inriktning Föräldrawebben är en internetbaserad version av föräldrastödet ABC 13–18 år som vänder sig till alla föräldrar med tonårsbarn. Utbildningen innehåller information i form av text, filmer och frågor samt övningar och planering för att hjälpa föräldrar i vardagen. kommun. Omfattning Programmet består av 4 avsnitt. Det tar cirka 1–1,5 timme att gå genom varje avsnitt. Totalt arbetar föräldrarna med Föräldrawebben under 6–8 veckor. 5 § SoL. Uppföljning av insats Antal deltagareSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Gruppverksamhet barn och unga vuxna Insats Stödgrupp för barn Inriktning Stödgrupp för barn som riktar sig till barn i åldern 8–12 år som lever eller har levt i en familj där föräldrarnas skilsmässa/separation har varit svår. I stödgruppen får barnen träffa andra jämnåriga med liknande upplevelser och utbyta erfarenheter samt stöd att uttrycka sina tankar och känslor. Villkor x Stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun x Ålder 8 - 12 år. 5 § SoL. Insats iKOMET 3-11 år Inriktning iKomet är en internetbaserad version av föräldrautbildningen Komet 3–11 år. Målgruppen för iKomet är familjer där föräldrar och barn bråkar mer än vanligt med varandra. Utbildningen innehåller information i form av text, filmer och frågor samt övningar och planering för att hjälpa föräldrar i vardagen. kommun. Omfattning Programmet består av 7 avsnitt. Det tar cirka 1–1,5 timme att gå genom varje avsnitt. Totalt arbetar föräldrarna med iKomet under 10 veckor. 5 § SoL. Uppföljning av insats Antal deltagareSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 beaktats. Uppföljning av insats ’ Insats Lysmasken: Grupp för tjejer som upplevt våld i nära relation Inriktning Gruppverksamhet som riktar sig till tjejer i åldern 16–23 år och som har upplevt våld i nära relation och/eller varit utsatt för våldtäkt. x Tjej/kvinna i åldern 16–23 år. Omfattning 10 tillfällen 5 § SoL. Uppföljning av insats Antal deltagare, ålder samt verksamhetsberättelse från utförare. Bedömning Gruppverksamhet föräldrar Insats Alla barn i centrum (ABC) 3–12 år 3–12 år. Programmet syftar till att stärka relationen mellan barn och föräldrar genom insikter och konkreta tips som underlättar vardagen. kommun. 5 § SoL. Uppföljning av insats Bedömning Insats Alla barn i centrum (ABC) 13–18 år 13–18 år. Programmet syftar till att stärka relationen mellan föräldrar och tonåringar samt öka vuxnas lyhördhet och stöd inför tonåringars behov. kommun. Omfattning 4 tillfällen och 1 återträff efter avslut.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Insats Trygghetscirkeln 0–6 år. Programmet syftar till att stödja barnets utveckling av en trygg anknytning till sin förälder. Föräldrar får hjälp att se och tillgodose barnets känslomässiga behov av anknytning och utforskande som gynnar utvecklingen. kommun. 5 § SoL. Uppföljning av insats Bedömning 5 § SoL. Uppföljning av insats Antal deltagare, kön samt uppföljning via deltagarenkät.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Insats KOMET 3–11 år 3–11 år som har mycket konflikter med sina barn. Programmet syftar till att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn och minska konflikter inom familjen samt minska risken för allvarliga beteendeproblem hos barnet på längre sikt kommun. 5 § SoL. Uppföljning av insats Antal deltagare, kön samt uppföljning via deltagarenkät.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Insats KOMET Tonår 12–18 år som har mycket konflikter med sina barn. Programmet syftar till att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn och minska konflikter inom familjen samt minska risken för allvarliga beteendeproblem hos barnet på längre sikt kommun. 5 § SoL. Uppföljning av insats Insats Barn i föräldrars fokus (BIFF) Inriktning Föräldrastödsprogram som riktar sig till föräldrar som befinner sig i familjerättsliga konflikter. Programmet syftar till att synliggöra barnets situation och behov vid en familjerättslig konflikt. kommun. 5 § SoL. Uppföljning av insats Bedömning vårdnadshavares samtycke enligt 21 kap. 2 § SoL.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Insats Föräldraskap i Sverige Inriktning Samhällsinformerande program som riktar sig till utrikesfödda föräldrar med barn i åldern 0–18 år. Programmet tillhandahåller föräldrar kunskap inom de områden som är viktiga för familjelivet i Sverige. kommun. 5 § SoL. beaktats. Uppföljning av insats Bedömning Gruppverksamhet vuxna Gruppverksamhet barn, unga och föräldrar Insats Kriscentrum: Samtal i grupp för våldsutsatta kvinnor (CFT) Inriktning Gruppsamtal som riktar sig till kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relation och som har lämnat relationen. Samtalen och stödet inriktas på att hantera självkritik, skam och känsloreglering och att stärka förmågan till medkänsla för sig själv och andra. x Kvinna Omfattning 16 tillfällen 5 § SoL. beaktats. Uppföljning av insats Antal deltagare, ålder samt verksamhetsberättelse från utföraren. Insats Närvarofrämjande insatser Inriktning Insatser som ges i samverkan mellan socialtjänst och skola som erbjuds elever med upprepad eller längre skolfrånvaro samt deras föräldrar. Syftet är att främja skolnärvaro genom insatser som har hög involvering av barnen och föräldrarna som berörs. Villkor x Barn som är stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun och som är inskriven på högstadieskola eller gymnasium i Kävlinge kommuns regi. x Förälder till barn som är stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun och som är inskriven på högstadieskola eller gymnasium i Kävlinge kommuns regi. Omfattning Ingen begränsning.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Individuellt stöd barn och unga vuxna Insats Stödsamtal barn Inriktning Individuella samtal som riktar sig till barn i åldern 12 till 18 år. Insatsen syftar till att positivt påverka, förändra och förbättra barnets situation. Stödet ska stärka barnets känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i vardagen samt ge verktyg för känsloreglering, impulskontroll, problemlösning och sociala färdigheter. x Ålder 12–18 år. Uppföljning av insats Bedömning barn över 15 år 5 § SoL. beaktats. Uppföljning av insats Bedömning Insats Brottsofferstöd barn Inriktning Individuella samtal som stöd till barn som blivit utsatt för eller bevittnat brott. Stödet syftar till att ge barnet stöd att hantera och förstå sina tankar och känslor utifrån det inträffade brottet samt rättsprocessen. 5 § SoL. beaktats. Uppföljning av insats Bedömning Insats Barnahus: Krisstöd barnSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Inriktning Stödjande samtal till barn i kris. Samtalen sker tillsammans med förälder eller annan viktig omsorgsperson. Samtalen sker efter att barnet har varit utsatt för våld i nära relation, sexualbrott och/eller hedersförtryck. x Ålder 3–17 år. x Barnet har varit utsatt för något av följande brott; våld i nära relation, sexualbrott, hedersförtryck. Dokumentation Genomförandet av insats ska dokumenteras enligt 14 kap. 3 § SoL. Uppföljning av insats Individuell uppföljning. Antal deltagare, ålder och kön samt Insats Lysmasken: Individuell samtalsbehandling på Lysmasken. Inriktning Samtalsbehandling (enligt Trappanmodell eller andra individuella samtalsformer) som riktar sig till barn som upplevt eller upplever våld i nära relationer eller som utövar våld i nära relation. Uppföljning av insats Bedömning Insats Maria Skåne Mellersta: Samtalsbehandling individ Inriktning Individuella samtal för stöd och behandling som riktar sig till barn och unga vuxna med substansbruk. Dokumentation Genomförandet av insats ska dokumenteras enligt 14 kap. 3 § SoL.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Individuellt stöd vuxna Insats Stödsamtal vuxen Inriktning Individuella samtal som riktar sig till vuxna med skadligt bruk/beroende eller problem med kriminalitet. Insatsen syftar till att ge råd och stöd i den aktuella livssituationen samt öka motivation till att förändra sin situation och vid behov söka behandling. Uppföljning av insats Uppföljning av insats Bedömning Insats Kriscentrum: Krissamtal/bedömning till våldsutövare och våldsutsatta Inriktning Individuella samtal till vuxen i krissituation som är eller har varit utsatt för våld i nära relation, som inte enbart är uppväxtvåld, eller till våldsutövare. x Personen har inte fått insatsen tidigare om det inte är nytt våld som uppstått. Uppföljning av insats Insats Kriscentrum: Samtal för våldsutsattaSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Inriktning Individuella samtal som riktar sig till vuxen som är eller har varit utsatt för våld i nära relationer, som inte enbart är uppväxtvåld. x Personen har inte fått insatsen tidigare om det inte är nytt våld som uppstått. Uppföljning av insats Insats Kriscentrum: Boostersamtal våldsutsatta Inriktning Individuella samtal som riktar sig till vuxna som tidigare haft samtalskontakt utifrån våldsutsatthet på Kriscentrum. x Personen har tidigare haft samtalskontakt med Kriscentrum utifrån sin roll som våldsutsatt. Uppföljning av insats Insats Kriscentrum: Samtal för våldsutövare Inriktning Individuella samtal som riktar sig till vuxna som utövar våld i nära relation eller har svårt att hantera ilska och aggression. Uppföljning av insats Insats Kriscentrum: Boostersamtal våldsutövare Inriktning Individuella samtal som riktar sig till vuxna som tidigare haft samtalskontakt utifrån att de utövar våld eller har svårt att hantera ilska och aggression. x Personen har tidigare haft samtalskontakt med Kriscentrum utifrån sin roll som våldsutövare. Omfattning Upp till 5 samtal.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Uppföljning av insats verksamhetsberättelse från utföraren.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Rådgivning Insats Budget- och skuldrådgivning Inriktning Rådgivning som riktar sig till dem som vill ta kontroll över sin vardagsekonomi. Rådgivningen inriktas på information och praktiska råd om vardagsekonomi och att tillsammans göra upp en budget för hushåll. Insatsen kan också inriktas på att förbereda och genomföra en skuldsanering. Det förekommer även praktiskt stöd i överenskommelser med banker och andra kreditgivare. Uppföljning av insats Antal deltagare, kön och ålder. Insats Digitalt anhörigstöd: En bra plats Inriktning Insatsen är en nationell digital plattform som riktar sig till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Anhöriga kan få information och råd samt söka stöd från andra anhöriga som deltar i plattformen. Villkor x Stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun eller har en anhörig som de vårdar eller stödjer som är stadigvarande bosatt i Uppföljning av insats Antal registrerade användare. Bedömning Insats Familjerådgivning Inriktning Rådgivning som riktar sig till personer med relationell problematik. Insatsen består av samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. kommun. Uppföljning av insats Antal insatser och kön samt verksamhetsberättelse från utföraren. Insats Samarbetssamtal familjerätt Inriktning Rådgivning som riktar sig till föräldrar med barn i åldern 0–18 år som är oeniga om hur de ska lösa frågor kring vårdnad, boende eller umgänge samt frågor som rör barnets försörjning. Samtalen kan ske i samband med eller efter separation, men också med föräldrar som inte levt tillsammans. kommun. Uppföljning av insats Bedömning Insats Samarbete efter skilsmässa (SES) – Digital rådgivning Inriktning Digital rådgivning via extern plattform för föräldrar och anhöriga till barn i åldern 0–18 år kring olika situationer som kan uppstå innan, under och efter en separation. Rådgivningen består av fristående filmer med avsikt att förbättra förståelse för barns och föräldrars reaktioner i samband med separation samt ökar självreflektion hos förälder.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 kommun. Uppföljning av insats Antal deltagare. Bedömning Insats Socialrådgivning Inriktning Rådgivning som syftar till att ge enskilda generella råd eller råd i en viss situation eller utifrån ett visst socialt problem. Rådgivningen innefattar upplysningar till enskilda om vilka insatser som socialtjänsten och andra aktörer, exempelvis elevhälsa, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård kan erbjuda. Uppföljning av insats Antal rådgivningsinsatser samt innehåll. Bedömning Insats Barnahus: Rådgivning föräldrarSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Inriktning Rådgivning till föräldrar som har en oro för att deras barn har varit utsatt sexuellt, till exempel på grund av barnets beteendesymtom. Villkor x Förälder till barn i åldern 0–17 år som är stadigvarande bosatt i Uppföljning av insats utföraren. Insats Barnahus: Informationssamtal Inriktning Rådgivning till föräldrar vars barn har blivit förhörd som målsägande på Barnahus med särskild företrädare. Barnet ska ha varit utsatt för våld i nära relation, sexualbrott och/eller hedersförtryck. Villkor x Förälder till barn 3–17 år som är stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun. x Barnet har varit utsatt för något av följande brott; våld i nära relation, sexualbrott, hedersförtryck. Omfattning 1 samtal. Uppföljning av insats utföraren. Insats Kriscentrum: Rådgivning till våldsutövare och våldsutsatta Inriktning Rådgivning till vuxen som är eller har varit utsatt för våld i nära relation, som inte enbart är uppväxtvåld, eller till våldsutövare. Uppföljning av insats utföraren. Insats Lysmasken: Rådgivande samtal till föräldrar vars barn har gått på Lysmasken. Inriktning Rådgivning som riktar sig till föräldrar vars barn har gått på Lysmasken. Syftet är att få generell information om insatsen som har getts barnet och hur föräldern fortsatt kan stödja barnet i sin situation. Villkor x Förälder till barn under 18 år som fått samtal på Lysmasken. x Barnet är stadigvarande bosatt i Kävlinge kommun. Dokumentation Undantag från krav på dokumentation enligt 14 kap. 4 § SoL.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Uppföljning av insats utföraren. Insats Maria Skåne Mellersta: Boostersamtal anhörig Inriktning Individuella samtal som riktar sig till närstående till personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika och som tidigare har deltagit i samtalsbehandling anhörig genom Maria Skåne Mellersta. andra närstående över 15 år. x Personen har tidigare deltagit i samtalsbehandling anhörig genom Maria Skåne Mellersta. Uppföljning av insats utföraren. Bedömning Insats Maria Skåne Mellersta: Boostersamtal familj Inriktning Stöd och behandling som riktar sig till barn och unga och familjer som tidigare haft samtalsbehandling familj genom Maria Skåne Mellersta. Villkor x Barnet/den unge är folkbokförd, eller utifrån vistelsebegreppet hemmahörande i Kävlinge kommun. x Barn yngre än 18 år och deras familj. x Familjen har tidigare haft samtalsbehandling familj genom Maria Skåne Mellersta. Uppföljning av insats utföraren.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Insats Maria Skåne Mellersta: Boostersamtal individ Inriktning Individuella samtal för stöd och behandling som riktar sig till barn och unga vuxna som tidigare haft samtalsbehandling genom Maria Skåne Mellersta. Uppföljning av insats utföraren. Bedömning 2026-06-04

§ 29 Revidering av tillämpningsanvisning för serveringstillstånd AFN 2026/00026 Beslut att anta bifogade tillämpningsanvisningar för serveringstillstånd. Arbetsliv- och fritidsnämnden ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för handläggning av ärenden som gäller alkoholserveringstillstånd. Nämnden är lokal tillsynsmyndighet enligt alkohollagen. Riktlinjerna ska utgöra information till den som önskar servera alkoholdrycker. Meningen med kommunala riktlinjer för serveringstillstånd är att skapa: • Förutsägbarhet. Du ska kunna veta på förhand vad som krävs av dig och din verksamhet för att få tillstånd. • Likabehandling. Alla ansökningar inom kommunen ska behandlas efter samma kriterier. Tillämpningsanvisningarna avser att komplettera och anpassa alkohollagens bedömningsgrunder. Den 1 juli 2026 kommer nya ändringar i alkohollagen, det blir enklare regler för serveringstillstånd och servering av folköl. Lagkravet omfattar bland annat att kravet på matservering och eget kök försvinner, bestämmelser om sittplatser och drinkbarer tas bort, kravet på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet tas bort och kravet på matservering vid servering av folköl försvinner. Yrkande förslag. Tillämpningsanvisningar serveringstillstånd Tillsynsplan enligt Alkohollagen (2010:1622) 2026-2031Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04 TillståndshandläggareSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Tillsynsplan enligt Alkohollagen (2010:1622) 2026–2031 Bakgrund Alkohollagen är en social skyddslag med mål att begränsa alkoholens skadeverkningar. Tillgängligheten av alkohol begränsas genom att tillståndshavarna ska uppfylla högt ställda krav för att få ett serveringstillstånd samt efterleva alkohollagen efter att tillstånd har meddelats. Vid beviljande av tillstånd ska den alkoholpolitiska hänsynen ha företräde framför den företagsekonomiska. Servering av alkohol får endast ske i sådan omfattning och under sådana former att skador eller brister i ordning och nykterhet inte föreligger. Särskilt fokus ska även ligga på bevakning av att reglerna för åldersgräns följs som ett särskilt skydd för ungdomar. Tillsynsansvaret regleras i 9 kap Alkohollagen. Kommunen har tillsammans med Polismyndigheten tillsyn avseende att de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker följs. Kommunen och Polismyndigheten har även tillsyn över detaljhandel med och servering av folköl. Enligt 9 kap. 2 § alkohollagen ska kommunen upprätta en tillsynsplan som ska ges in till Länsstyrelsen. Syftet med tillsynsplanen är att få en tydlig struktur på tillsynsarbetet med uppföljningsbara mål. I tillsynsplanen bör det specificeras vad kommunen planerar att prioritera i sin tillsyn, antal tillsynsbesök, eventuell inriktning på tillsynen etc. Tillsynsplanen ska vara så tydlig att tillståndshavare i kommunen får kännedom om kommunens planerade tillsyn under den period planen gäller. Tillsynsarbetet En övergripande målsättning för tillsynsarbetet är att etablera ett gott samarbete mellan kommun och tillståndshavare i syfte att Alkohollagens bestämmelser följs. Bådas intressen bör sammanfalla i att man vill ha god ordning på serveringsställena, att underåriga ej serveras alkohol samt att övriga regler följs. Kommunen ska ge tillståndshavare råd och stöd i hur man uppnår detta. Kommunens handläggare ska vara tydlig med sin myndighetsroll och samtidigt visa hänsyn för tillståndshavares roll som näringsidkare. Tillsyn delas in i förebyggande, inre och yttre tillsyn.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Den förebyggande tillsynen Grundtanken är att denna form av tillsyn ska förebygga överträdelser av Alkohollagen. Förebyggande tillsyn sker genom utbildningar, informationsmaterial och rådgivning till krögare, restaurangpersonal och till dem som bedriver servering av och detaljhandel med folköl. Förebyggande tillsyn sker enligt nedan: • Utbildning ”Ansvarsfull Alkoholservering” erbjuds tillståndshavare och restaurangpersonal vartannat år. Utbildningen kan ske i samarbete med närliggande kommuner. Senaste utbildningstillfället hölls hösten 2022. • Utskick till tillståndshavare vid nyheter rörande tillämpning av alkohollagen. • Rådgivning/ vägledning till tillståndshavare per telefon, mejl eller besök. Den inre tillsynen Inre tillsyn innebär att en administrativ kontroll sker genom att kommunen följer upp att tillståndshavaren fortfarande uppfyller lagens krav vad gäller personlig och ekonomisk lämplighet samt efterlevnad av Alkohollagens övriga bestämmelser. Uppgifter kan hämtas från Bolagsverket, Skatteverket och via kreditupplysning. För den inre tillsynen är samarbetet med andra myndigheter avgörande. Inre tillsyn sker enligt nedan: • Fortlöpande informationsutbyte med andra myndigheter. • Information och samarbete med andra myndigheter på förekommen anledning. • Fortlöpande bevakning av restaurangernas marknadsföring i sociala medier och annonser. • Den inre tillsynen sker vartannat år. Den yttre tillsynen Den yttre tillsynen sker genom besök på serveringsställena samt vid gårdsförsäljning i syfte att kontrollera hur alkohollagen efterlevs. Kontrollen avser hur verksamheten bedrivs avseende ordning, nykterhet samt att servering och försäljning inte sker till minderåriga och/eller till märkbart påverkade personer. Den yttre tillsynen avser även hur serveringstiderna och stängningstiderna sköts. Serveringsansvarig personal på plats ska kunna visa legitimation och listan över serveringsansvarig personal ska vara uppdaterad. Vid gårdsförsäljning ska tillståndshavaren eller en försäljningsansvarig person alltid vara närvarande och ha tillsyn över försäljningen. Tillsynsman ska ge sig till känna för serveringsansvarig och försäljningsansvarig, antingen när kontrollen påbörjas eller när den avslutas. Detta utesluter inte att kontrollbesök kan ske anonymt, genom att tillsynsman uppträder som vanlig gäst. I den yttre tillsynen ingår den samordnade tillsynen där kommunen tillsammans med andra myndigheter såsom Polismyndighet, Tullmyndighet, Skatteverk, Länsstyrelse och Räddningstjänst genomför fördjupad kontroll av ordning, brandsäkerhet, bokföring, redovisning etc.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Kommunen har tillsammans med polisen ansvaret för tillsynen av folkölsförsäljning/ gårdsförsäljning och servering. Tillsynen ska i första hand inriktas på att kontrollera att rätten till sådan verksamhet finns, dvs att näringsidkare anmält försäljning/ servering till kommunen, att alkohol inte lämnas ut till minderårig och/ eller till märkbart berusade personer, samt lättdrycker till försäljning vid serveringstillstånd. Vid samtliga tillsynsbesök enligt Alkohollagen upprättas tillsynsprotokoll. Dessa registreras i för detta avsett datasystem. Överträdelser ska dokumenteras och påtalas omgående till tillståndshavare/ näringsidkare eller dennes företrädare. Yttre tillsyn sker enligt nedan: • Rutinbesök av samtliga serveringsställen med kvällsverksamhet, minst en gång per år och samordnad tillsyn med Polismyndighet när det bedöms nödvändigt samt vid enstaka tillfällen med Skatteverk • Rutinbesök av övriga serveringsställen minst en gång per år, och vid enstaka tillfällen samordnad tillsyn med Polismyndighet och/ eller Skatteverk. • Besök på förekommen anledning efter anmälan om lokal vid servering i form cateringverksamhet. • Besök på förekommen anledning vid tillstånd i form av stadigvarande tillstånd för slutet sällskap samt vid tillfälligt tillstånd allmänheten/ slutet sällskap. • Rutinbesök en gång per år på samtliga försäljningsställen och serveringsställen av folköl. • Rutinbesök en gång per år av samtliga verksamheter med gårdsförsäljningstillstånd. Sanktioner När en verksamhet bedriver gårdsförsäljning eller när en restaurang – eller det företag som driver restaurangen – inte följer alkohollagen kan kommunen besluta om någon typ av sanktion. En sanktion är inte ett straff i vanlig mening, utan en administrativ åtgärd som först och främst är till för att få företaget att följa lagar och regler. De sanktioner som finns i alkohollagen är erinran, varning och återkallelse. Om missförhållanden föreligger kan kommunen inleda en så kallad tillsynsutredning och utifrån denna meddela någon av nedanstående sanktioner. • Erinran kan ses som en tillsägelse om att företaget måste bättra sig och göra rätt i fortsättningen. • En varning är betydligt allvarligare. Den visar att företaget måste se till att det som hänt inte sker igen för då riskerar bolaget att serveringstillståndet kan återkallas. • En återkallelse innebär att serveringstillståndet eller gårdsförsäljningstillståndet dras in och att alkoholförsäljningen omedelbart måste upphöra. En viktig del av tillsynen är att stödja tillståndshavare att göra rätt och förhindra att ovan sanktioner måste tillämpas.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Tillämpningsanvisningar Bakgrund Alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Alkohollagstiftningen är i första hand en social skyddslagstiftning och i de fall alkoholpolitisk hänsyn ställs mot företagsekonomisk eller näringspolitisk ska den alkoholpolitiska hänsynen ha företräde. Arbetsliv- och fritidsnämnden ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för handläggning av ärenden som gäller alkoholserveringstillstånd. Nämnden är lokal tillsynsmyndighet enligt alkohollagen. Riktlinjerna ska utgöra information till den som önskar servera alkoholdrycker. Meningen med kommunala riktlinjer för serveringstillstånd är att skapa: • Förutsägbarhet. Du ska kunna veta på förhand vad som krävs av dig och din verksamhet för att få tillstånd. • Likabehandling. Alla ansökningar inom kommunen ska behandlas efter samma kriterier. Tillämpningsanvisningarna avser att komplettera och anpassa alkohollagens bedömningsgrunder. Varje ansökan om serveringstillstånd ska prövas individuellt. Beslut enligt alkohollagen ska vara objektiva och inte diskriminerande. Besluten ska vara rättssäkra och baserade på lagstiftningen. Enligt lagstiftning ska handläggnings- och prövningstid ske skyndsamt och inte överskrida fyra månader från det att samtliga handlingar inkommit. Sökanden ansvarar för att inkomma med begärda handlingar.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Typer av serveringstillstånd Alkohollagen anger att serveringstillstånd krävs för att få servera alkohol. Detta gäller både för servering till allmänheten och till slutna sällskap. Det finns enligt lag olika typer av serveringstillstånd. Tillståndet kan avse servering året runt eller årligen under en viss tidsperiod. Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin, starköl, andra jästa alkoholdrycker samt alkoholdrycksliknande preparat. Serveringsområdet skall vara avgränsat och överblickbart. Ett serveringstillstånd gäller endast för den tillståndshavare och för den lokal som är angiven i beslutet. Tillståndet kan inte överlåtas till någon annan eller flyttas med till en annan lokal. Tillståndet gäller endast så länge tillståndshavaren driver verksamheten i lokalen. Undantag från serveringstillstånd Serveringstillstånd krävs inte om serveringen: 1. Avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer 2. Sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna 3. Äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol – eller lättdrycker Samtliga av ovanstående kriterier ska vara uppfyllda vid varje tillfälle för att serveringstillstånd inte ska krävas. Alkohollagstiftningen innefattar olika typer av serveringstillstånd: Stadigvarande serveringstillstånd allmänheten Stadigvarande tillstånd gäller tills vidare. Tillfälligt serveringstillstånd allmänheten Tillståndet kan avse enstaka tidsperiod eller enstaka tillfälle. Med enstaka tidsperiod avses några dagar upp till tre månader. Tillfälligt serveringstillstånd kan beviljas upp till 12 tillfällen per år och verksamhet. Vid ytterligare tillfällen kan det anses vara konkurrerande verksamhet till verksamheter med stadigvarande serveringstillstånd. Tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Ett slutet sällskap i alkohollagens mening är en begränsad krets av personer med någon form av gemensamt intresse i företag, förening eller annat slutet sällskap. För att det ska kunna vara fråga om ett slutet sällskap krävs att medlemskretsen är känd före det aktuella arrangemanget. Medlemskap ska inte kunna lösas iSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten entrén vid den aktuella tillställningen. Vidare krävs att det finns ett gemensamt intresse eller annat innehållsmässigt samband mellan medlemmarna. Servering till slutet sällskap kan beviljas upp till 12 serveringstillfällen per år. Vid ytterligare tillfällen kan det anses vara konkurrerande verksamhet till verksamheter med stadigvarande serveringstillstånd. Verksamhetsutövare kan ansöka om upp till 12 tillfälliga serveringstillstånd genom en och samma ansökan. För att beviljas detta gäller följande: • Verksamhetens inriktning, serveringstider, plats och målgrupp ska vara densamma för samtliga tillfällen. • Om ändringar görs efter att beslut är fattat ska de nya omständigheterna prövas och ett nytt ärende inleds. • I samband med ansökan ska samtliga serveringstillfällen anges. Ändringar gällande serveringstillfälle sker alltid i samråd med handläggare. Cateringverksamhet till slutet sällskap Den som bedriver cateringverksamhet för slutet sällskap kan meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serveringen äger rum vid varje tillfälle anmäls till och godkänns av kommunen. Servering på hotellrum På hotell som har restaurangverksamhet med serveringstillstånd i sina lokaler får servering av alkoholdrycker ske på hotellrummet. På sådant hotell får även servering i minibar på hotellrummet ske. Provsmakning Anordnande av provsmakning av alkoholdrycker vid arrangemang riktade till allmänheten är tillåten efter anmälan till kommunen. Förutsättningen är att arrangören har ett stadigvarande serveringstillstånd som omfattar de drycker som provsmakningen avser samt den lokal där provsmakningen ska äga rum eller att de partihandlare som deltar enskilt eller gemensamt ansöker om och erhåller ett tillfälligt tillstånd för provsmakning för de drycker som avses erbjudas. Den som tillverkar alkoholdrycker från egenproducerade råvaror och som har beviljats ett provsmakningstillstånd/ stadigvarande serveringstillstånd, har rätt att efter anmälan till kommunen vid tillverkningsstället erbjuda provsmakning av de egenproducerande dryckerna.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Vid provsmakning gäller följande mängder och enheter enligt Arbetsliv- och fritidsnämndens beslut: - max åtta enheter per provsmakningstillfälle - max 15 cl per enhet för starköl och andra jästa alkoholdrycker - max 5 cl per enhet för vin - max 1,5 cl per enhet för spritdrycker. Om serveringstillstånd saknas får tillverkaren erbjuda provsmakning av egentillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället om den har beviljats ett särskilt tillstånd för provsmakning. Pausservering Tillstånd till servering av alkohol kan ges i foajé till teater eller konsertlokal under pauser i föreställningen. Särskild ansökan om sådant tillstånd krävs. Kryddning av snaps Den som har ett stadigvarande tillstånd att servera spritdrycker har, efter anmälan till kommunen, rätt att krydda spritdryck för servering som snaps i den egna serveringsrörelsen. Gemensamma serveringsutrymmen att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Varje tillståndshavare svarar då för ordning och nykterhet inom serveringsutrymmet samt för att vad som i övrigt gäller enligt alkohollagen iakttas under den tiden servering bedrivs. Tillstånd för gemensamt serveringsutrymme kan i vissa fall villkoras med vakter. En förutsättning för att erhålla tillstånd att nyttja gemensamt serveringsutrymme är att varje sökande har ett eget serveringstillstånd för sin verksamhet.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Bestämmelser och krav för serveringstillstånd Grundläggande krav Serveringen ska enligt lag ingå i ett seriöst sammanhang och den som säljer alkoholdrycker ska se till att ordning råder på serveringsstället. Alkoholdrycker får inte lämnas ut till en person som är minderårig eller märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel. Alkoholdrycker får inte heller lämnas ut om det finns särskild anledning att anta att varan är avsedd att lämnas till en person som är minderårig eller märkbart påverkad. Den som serverar alkoholdrycker ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått rätt ålder. Märkbart onyktra gäster ska ej ges tillträde till serveringslokalen. Tillståndshavaren ansvar för att alkoholserveringen sker i enlighet med alkohollagen och att ingen diskriminering sker vid serveringsstället. Arbetsliv- och fritidsnämnden ska vid varje prövning av tillstånd bedöma risken för att det kan uppstå olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Serveringstillstånd får vägras om serveringen kan befaras medföra olägenheter ur alkoholpolitisk synpunkt även om övriga krav enligt alkohollagen är uppfyllda. Frågan om olägenheter sker efter en helhetsbedömning utifrån polismyndighetens bedömning av risk för ordningsproblem vid serveringsstället, tillståndsmyndighetens kännedom om eventuella missförhållanden vid serveringsstället, särskilt känsliga områden i anslutning till ungdoms- och idrottsmiljöer, risker med överetablering samt att uttalat barn och ungdomsinriktade arrangemang ska vara alkoholfria. Serveringstider Enligt alkohollagen är normaltiden för servering av alkoholdrycker 11.00–01.00. Kommunen får besluta om andra tider för servering. I Kävlinge kommun är normaltiden för servering 11.00–01.00. Ansökningar om tillstånd till servering fram till kl. 02.00 behandlas restriktivt och ansökan om senare serveringstider behandlas mycket restriktivt. Restaurangen ska inte ha några aktuella anmärkningar och skall vara dokumenterat välskött. Ansökningar om tillstånd innan kl. 11.00 på förmiddagen behandlas mycket restriktivt. Vid fall av alkoholpolitiska olägenheter vid uteservering såsom ordnings- eller omgivningsstörning kan serveringstiden för denna begränsas.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Sökandens lämplighet Lagen anger att serveringstillstånd får endast beviljas den som visar att han/hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Vid brottslighet som har anknytning till rörelsen exempelvis narkotikabrott, trafiknykterhetsbrott, våldsbrott samt ekonomisk brottslighet bör minst 3 år förflyta sedan sökanden senast begick brott innan serveringstillstånd kan komma i fråga. Även då ett serveringstillstånd har återkallats på grund av olägenheter bör minst 3 år förflyta innan nytt tillstånd kan bli aktuellt. Den som inte har fyllt 20 år eller som har förvaltare enligt 11 kap 7 § Föräldrabalken får inte bedriva näringsverksamhet som innefattar försäljning av alkoholdrycker. Kunskaper i alkohollagen För att få serveringstillstånd ska sökande genom att avlägga ett kunskapsprov visa att han/hon har tillräckliga kunskaper om alkohollagen. Folkhälsomyndigheten anger att i ett bolag måste minst hälften av de personer som tillståndsenheten bedömer har ett betydande inflytande i rörelsen uppvisa godkänt provresultat. Huvudregeln är att kunskapsprövning alltid ska ske. Enligt föreskrifter från Folkhälsomyndigheten kan kommunen ge dispens från sådan prövning om någon som redan har serveringstillstånd söker ytterligare tillstånd i samma eller annan kommun och det inte finns några skäl att ifrågasätta den sökandes kunskaper. Kontroll görs med aktuell kommun angående eventuella anmärkningar enligt alkohollagen. Kommunen får även göra undantag från skyldigheten att genomgå kunskapsprov vid ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap om ansökan avser ett enstaka tillfälle. Kunskapsprovet utförs hos kommunen och serveringstillstånd beviljas inte innan sökande uppvisar godkänt resultat. Styrelseledamot/bolagsman med betydande inflytande har enligt föreskrifter rätt till 3 provtillfällen per ansökan. När styrelseledamot/bolagsman skrivit provet vid 3 tillfällen utan godkänt provresultat avslås ansökan. Rörelsen kan inte byta provskrivare under handläggningstiden. Vid provtillfället finns möjlighet till tolk. Provet finns även på flera språk. Ny ansökan kan inlämnas omgående efter avslag.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Lokaler att utnyttja ett gemensamt utrymme. Vid stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten ska serveringslokalen vara godkänd ur brandsäkerhetssynpunkt och livsmedelsverksamheten i lokalen ska vara registrerad enligt livsmedelslagen då även dryck är ett livsmedel. Serveringslokalen ska vara överblickbar. Det är den allmänna standarden, som är avgörande för möjligheten att få serveringstillstånd. Uteservering Vid alkoholservering på uteservering gäller samma regler som vid alkoholservering i övrigt. Serveringsytan ska utgöras av sittplatser vid bord på en avgränsad yta i anslutning till restaurangen. Sökande ska lämna ansökan om uteservering till kommunen. Sökande ska anmäla utökad eller ändrad serveringsyta. I Kävlinge kommun finns inga speciella riktlinjer avseende serveringstillstånd för uteservering utan de följer normalt sett restaurangens ordinarie öppettider, dryckesslag och andra bestämmelser. Serveringsansvarig Tillståndshavaren eller av denne utsedd serveringsansvarig person ska enligt alkohollagen ha tillsyn över serveringen och vara närvarande på serveringsstället under hela serveringstiden. Den som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år och vara lämplig för uppgiften med hänsyn till sina personliga egenskaper och omständigheterna i övrigt. Tillståndshavaren ska till kommunen anmäla den eller de personer som har utsetts till serveringsansvariga. Personal Endast den som är anställd av tillståndshavaren eller som är inhyrd av ett bemanningsföretag får anlitas som köks- eller serveringspersonal eller för uppgifter som är av betydelse för ordning och nykterhet. Detta gäller dock inte ordningsvakter som förordnats enligt 2 § 4 punkten i Lagen om ordningsvakter.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Prissättning av alkoholdrycker Enligt 8 kap 21 § Alkohollagen får priset för en alkoholdryck inte sättas lägre än inköpspriset jämte skäligt påslag. Prissättning ska inte ske på sådant sätt att försäljning av varor med högre alkoholhalt främjas. I tidigare förarbeten till lagen nämns att kostnaderna för hantering och försäljning beräknas motsvara minst 25 % av inköpspriset. Marknadsföring Det är enligt lag inte tillåtet att marknadsföra varor, tjänster eller arrangemang med hjälp av alkoholdrycker. Det är heller inte tillåtet att ha kampanjer på alkoholdrycker, såsom ”köp två betala för en”. Det är däremot tillåtet med prissänkning på alkoholdrycker under viss tid på dagen, så kallad ”Happy hour”. Priset för mat och lättdrycker ska då rabatteras på samma sätt. Restaurangrapport Tillståndshavare med stadigvarande serveringstillstånd ska årligen rapportera sin omsättning av alkoholdrycker i en restaurangrapport. Underlåtelse att skicka in restaurangrapport kan leda till tillsynsärende enligt alkohollagen. Anmälan om ändrade förhållanden Den som har beviljats serveringstillstånd ska anmäla till Arbetsliv- och fritidsnämnden om verksamheten upphör eller förändras på annat sätt. Anmälan ska göras i förväg utan dröjsmål. Ändringar av bolagsmän/ ändring av styrelse ska anmälas till Arbetsliv- och fritidsnämnden. Lämplighetsprövning görs därefter. Ifall bolagsmannen/styrelseledamoten som vid ansökan erhållit godkänt kunskapsprov lämnar bolaget/styrelsen ska bolaget meddela Arbetsliv- och fritidsnämnden och genom intyg visa kunskap i alkohollagen hos annan bolagsman/styrelseledamot alternativt att denne utför kunskapsprov.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Tillsyn och sanktioner Tillsyn Syftet med tillsyn är att förebygga och rätta till brister som kan uppstå, särskilt beaktas folkhälsoaspekter och ordningsstörningar. Tillsyn i kombination med möjlighet till sanktioner är det viktigaste instrumentet för att servering/försäljning ska bedrivas enligt gällande lagar och bestämmelser. Arbetsliv- och fritidsnämndens antagna tillsynsplan säkerställer att tillsynsarbetet sker strukturerat och kostnadseffektivt. Tillsynsplanen utgår från lagar, föreskrifter och Folkhälsomyndighetens vägledning inom området. Kommunen tillsammans med andra tillsynsmyndigheter har enligt lag rätt till tillträde till lokaler och att ta del av bokföring samt andra handlingar som berör verksamheten. Förebyggande tillsyn sker genom information, utbildning och rådgivning. Den inre tillsynen sker genom kontroll via kreditupplysning, genom Skatteverkets register gällande skulder till det allmänna, granskning av den årliga restaurangrapporten och övervakning av verksamheternas marknadsföring. Den yttre tillsynen sker genom kontrollbesök hos verksamheten. Den yttre tillsynen kan vid behov ske i samverkan med andra myndigheter såsom polis och skatteverk. Den yttre tillsynen sker minst två tillfällen per år för kvällsöppna restauranger och minst en gång per år för övriga restauranger. Observera att vid servering i form av provsmakning och catering skall dessa tillfällen anmälas av tillståndshavare till kommunen senast två veckor innan serveringstillfället för att möjliggöra tillsyn. Sanktioner Arbetsliv- och fritidsnämnden får enligt lag meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran eller i allvarligare fall en varning om denne inte uppfyller de krav som gällde för tillståndets beviljande eller inte följer de bestämmelser som gäller för servering enligt alkohollagen eller de villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Alkohollagen anger att ett serveringstillstånd kan återkallas vid nedan omständigheter och överträdelser: • om tillståndet inte längre utnyttjas.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten • om det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig verksamhet på serveringsstället eller i anslutning till detta utan att tillståndshavaren har ingripit. • om tillståndshavaren har brutit mot denna lag eller vad som i övrigt gäller för tillståndet på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd • om tillståndshavaren har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett varningen har rättats till. • om flera tillståndshavare har utnyttjat ett gemensamt serveringsutrymme får i stället tillståndet för gemensamt serveringsutrymme återkallas om det inte kan utredas vilken tillståndshavare som är ansvarig för en händelse som ska föranleda återkallelse av serveringstillståndetSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04

§ 30 Tillfälliga tillämpningsanvisningar för AFN 2026/00025 Beslut att anta tillfälliga tillämpningsanvisningar för serveringstillstånd perioden 260611-260719 enligt bilaga. Sektor arbetsliv- och fritid att utrett möjligheten för verksamhetsutövare att ansöka om utökade serveringstider under fotbolls-VM, perioden 260611- 260719, på grund av tidsskillnaden kan matcher komma att sändas sent på natten eller tidigt på morgonen svensk tid. Enligt 8 kap 19 § Alkohollagen är det kommunen som beslutar under vilka tider alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat får serveras. Vid bestämmande av tiden för servering ska särskilt beaktas vad som sägs i 8 kap 17 § gällande ordning och nykterhet. Om inte kommunen beslutar annat, får servering av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker eller av alkoholdrycksliknande preparat inte påbörjas tidigare än klockan 11.00 och inte pågå längre än till klockan 01.00. Alkohollagen ger således kommunen möjlighet att besluta om generella serveringstider, inklusive möjligheten att förlänga dem men måste balansera detta mot alkoholpolitiska mål om trygghet och ordning. I kontakt med tillsynsmyndighet och närliggande kommuner framkommer att vissa kriterier behöver vara uppfyllda för att kunna möjliggöra att utökade serveringstider beviljas. Dessa är: · Verksamheten ska sedan tidigare ha ett stadigvarande serveringstillstånd · Serveringsstället ska vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. · Verksamhetens behov av att förordna ordningsvakter skall ses över för att verksamheten skall kunna säkerställa ordning och trygghet vid förlängda öppettider. Tillsynsmyndigheten påtalar även att vid förlängning av serveringstider behöver kommunen väga behovet av näringslivsutveckling mot riskerna för ökad alkoholkonsumtion, buller och ordningsstörning i närområdet runt berörda verksamheter.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04 Utöver ovanstående är det av vikt att tydliggöra hur framkomna brister vid tillsyn ska hanteras och vilka avgifter som ska gälla. Sektor arbetsliv- och fritid har tagit fram tillfälliga tillämpningsanvisningar som gäller perioden 260611 - 20260719 enligt bilaga. Yrkande Mikael Elmvik (M) Jonas Pettersson (SD) yrkar bifall till föreliggande förslag. Tillfälliga tillämpningsanvisningar för serveringstillstånd TillståndshandläggareSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Tillfälliga tillämpningsanvisningar under perioden 11 juni-19 juli 2026 avseende serveringstillstånd Bakgrund Alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Alkohollagstiftningen är i första hand en social skyddslagstiftning och i de fall alkoholpolitisk hänsyn ställs mot företagsekonomisk eller näringspolitisk ska den alkoholpolitiska hänsynen ha företräde. Arbetsliv- och fritidsnämnden ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för handläggning av ärenden som gäller alkoholserveringstillstånd. Nämnden är lokal tillsynsmyndighet enligt alkohollagen. Riktlinjerna ska utgöra information till den som önskar servera alkoholdrycker. Meningen med kommunala riktlinjer för serveringstillstånd är att skapa: • Förutsägbarhet. Du ska kunna veta på förhand vad som krävs av dig och din verksamhet för att få tillstånd. • Likabehandling. Alla ansökningar inom kommunen ska behandlas efter samma kriterier. Tillämpningsanvisningarna avser att komplettera och anpassa alkohollagens bedömningsgrunder. Varje ansökan om serveringstillstånd ska prövas individuellt. Beslut enligt alkohollagen ska vara objektiva och inte diskriminerande. Besluten ska vara rättssäkra och baserade på lagstiftningen. Enligt lagstiftning ska handläggnings-Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten och prövningstid ske skyndsamt och inte överskrida fyra månader från det att samtliga handlingar inkommit. Sökanden ansvarar för att inkomma med begärda handlingar. Typer av serveringstillstånd Alkohollagen anger att serveringstillstånd krävs för att få servera alkohol. Detta gäller både för servering till allmänheten och till slutna sällskap. Det finns enligt lag olika typer av serveringstillstånd. Tillståndet kan avse servering året runt eller årligen under en viss tidsperiod. Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin, starköl, andra jästa alkoholdrycker samt alkoholdrycksliknande preparat. Serveringsområdet skall vara avgränsat och överblickbart. Ett serveringstillstånd gäller endast för den tillståndshavare och för den lokal som är angiven i beslutet. Tillståndet kan inte överlåtas till någon annan eller flyttas med till en annan lokal. Tillståndet gäller endast så länge tillståndshavaren driver verksamheten i lokalen. Undantag från serveringstillstånd Serveringstillstånd krävs inte om serveringen: 1. Avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer 2. Sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna 3. Äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol – eller lättdrycker Samtliga av ovanstående kriterier ska vara uppfyllda vid varje tillfälle för att serveringstillstånd inte ska krävas. Alkohollagstiftningen innefattar olika typer av serveringstillstånd: Stadigvarande serveringstillstånd allmänheten Stadigvarande tillstånd gäller tills vidare. Tillfälligt serveringstillstånd allmänheten Tillståndet kan avse enstaka tidsperiod eller enstaka tillfälle. Med enstaka tidsperiod avses några dagar upp till tre månader. Tillfälligt serveringstillstånd kan beviljas upp till 12 tillfällen per år och verksamhet. Vid ytterligare tillfällen kan det anses vara konkurrerande verksamhet till verksamheter med stadigvarande serveringstillstånd.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Ett slutet sällskap i alkohollagens mening är en begränsad krets av personer med någon form av gemensamt intresse i företag, förening eller annat slutet sällskap. För att det ska kunna vara fråga om ett slutet sällskap krävs att medlemskretsen är känd före det aktuella arrangemanget. Medlemskap ska inte kunna lösas i entrén vid den aktuella tillställningen. Vidare krävs att det finns ett gemensamt intresse eller annat innehållsmässigt samband mellan medlemmarna. Servering till slutet sällskap kan beviljas upp till 12 serveringstillfällen per år. Vid ytterligare tillfällen kan det anses vara konkurrerande verksamhet till verksamheter med stadigvarande serveringstillstånd. Verksamhetsutövare kan ansöka om upp till 12 tillfälliga serveringstillstånd genom en och samma ansökan. För att beviljas detta gäller följande: • Verksamhetens inriktning, serveringstider, plats och målgrupp ska vara densamma för samtliga tillfällen. • Om ändringar görs efter att beslut är fattat ska de nya omständigheterna prövas och ett nytt ärende inleds. • I samband med ansökan ska samtliga serveringstillfällen anges. Ändringar gällande serveringstillfälle sker alltid i samråd med handläggare. Cateringverksamhet till slutet sällskap Den som bedriver cateringverksamhet för slutet sällskap kan meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serveringen äger rum vid varje tillfälle anmäls till och godkänns av kommunen. Servering på hotellrum På hotell som har restaurangverksamhet med serveringstillstånd i sina lokaler får servering av alkoholdrycker ske på hotellrummet. På sådant hotell får även servering i minibar på hotellrummet ske. Provsmakning Anordnande av provsmakning av alkoholdrycker vid arrangemang riktade till allmänheten är tillåten efter anmälan till kommunen. Förutsättningen är att arrangören har ett stadigvarande serveringstillstånd som omfattar de drycker som provsmakningen avser samt den lokal där provsmakningen ska äga rum eller att de partihandlare som deltar enskilt eller gemensamt ansöker om och erhåller ett tillfälligt tillstånd för provsmakning för de drycker som avses erbjudas.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Den som tillverkar alkoholdrycker från egenproducerade råvaror och som har beviljats ett provsmakningstillstånd/ stadigvarande serveringstillstånd, har rätt att efter anmälan till kommunen vid tillverkningsstället erbjuda provsmakning av de egenproducerande dryckerna. Vid provsmakning gäller följande mängder och enheter enligt Arbetsliv- och fritidsnämndens beslut: - max åtta enheter per provsmakningstillfälle - max 15 cl per enhet för starköl och andra jästa alkoholdrycker - max 5 cl per enhet för vin - max 1,5 cl per enhet för spritdrycker. Om serveringstillstånd saknas får tillverkaren erbjuda provsmakning av egentillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället om den har beviljats ett särskilt tillstånd för provsmakning. Pausservering Tillstånd till servering av alkohol kan ges i foajé till teater eller konsertlokal under pauser i föreställningen. Särskild ansökan om sådant tillstånd krävs. Kryddning av snaps Den som har ett stadigvarande tillstånd att servera spritdrycker har, efter anmälan till kommunen, rätt att krydda spritdryck för servering som snaps i den egna serveringsrörelsen. Gemensamma serveringsutrymmen att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Varje tillståndshavare svarar då för ordning och nykterhet inom serveringsutrymmet samt för att vad som i övrigt gäller enligt alkohollagen iakttas under den tiden servering bedrivs. Tillstånd för gemensamt serveringsutrymme kan i vissa fall villkoras med vakter. En förutsättning för att erhålla tillstånd att nyttja gemensamt serveringsutrymme är att varje sökande har ett eget serveringstillstånd för sin verksamhet.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Bestämmelser och krav för serveringstillstånd Grundläggande krav Serveringen ska enligt lag ingå i ett seriöst sammanhang och den som säljer alkoholdrycker ska se till att ordning råder på serveringsstället. Alkoholdrycker får inte lämnas ut till en person som är minderårig eller märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel. Alkoholdrycker får inte heller lämnas ut om det finns särskild anledning att anta att varan är avsedd att lämnas till en person som är minderårig eller märkbart påverkad. Den som serverar alkoholdrycker ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått rätt ålder. Märkbart onyktra gäster ska ej ges tillträde till serveringslokalen. Tillståndshavaren ansvar för att alkoholserveringen sker i enlighet med alkohollagen och att ingen diskriminering sker vid serveringsstället. Arbetsliv- och fritidsnämnden ska vid varje prövning av tillstånd bedöma risken för att det kan uppstå olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Serveringstillstånd får vägras om serveringen kan befaras medföra olägenheter ur alkoholpolitisk synpunkt även om övriga krav enligt alkohollagen är uppfyllda. Frågan om olägenheter sker efter en helhetsbedömning utifrån polismyndighetens bedömning av risk för ordningsproblem vid serveringsstället, tillståndsmyndighetens kännedom om eventuella missförhållanden vid serveringsstället, särskilt känsliga områden i anslutning till ungdoms- och idrottsmiljöer, risker med överetablering samt att uttalat barn och ungdomsinriktade arrangemang ska vara alkoholfria. Serveringstider Enligt alkohollagen är normaltiden för servering av alkoholdrycker 11.00–01.00. Kommunen får besluta om andra tider för servering. I Kävlinge kommun är normaltiden för servering 11.00–01.00. Ansökningar om tillstånd till servering fram till kl. 02.00 behandlas restriktivt och ansökan om senare serveringstider behandlas mycket restriktivt. Restaurangen ska inte ha några aktuella anmärkningar och skall vara dokumenterat välskött. Ansökningar om tillstånd innan kl. 11.00 på förmiddagen behandlas mycket restriktivt. Vid fall av alkoholpolitiska olägenheter vid uteservering såsom ordnings- eller omgivningsstörning kan serveringstiden för denna begränsas.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Under perioden 11 juni – 19 juli 2026 ges serveringstillståndsinnehavare möjligheten att ansöka om utökade serveringstider under fotbolls-VM 2026. Serveringstiderna kommer att förlängas från 11:00-08:00 under perioden 11juni – 19 juli. De som har ett stadigvarande serveringstillstånd har därmed möjlighet att ansöka om utökade serveringstider under perioden. Detta kommer att ses som en ändring i tillståndet och avgiften för en ändring är 500 kr. Sökandens lämplighet Lagen anger att serveringstillstånd får endast beviljas den som visar att han/hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Vid brottslighet som har anknytning till rörelsen exempelvis narkotikabrott, trafiknykterhetsbrott, våldsbrott samt ekonomisk brottslighet bör minst 3 år förflyta sedan sökanden senast begick brott innan serveringstillstånd kan komma i fråga. Även då ett serveringstillstånd har återkallats på grund av olägenheter bör minst 3 år förflyta innan nytt tillstånd kan bli aktuellt. Den som inte har fyllt 20 år eller som har förvaltare enligt 11 kap 7 § Föräldrabalken får inte bedriva näringsverksamhet som innefattar försäljning av alkoholdrycker. Kunskaper i alkohollagen För att få serveringstillstånd ska sökande genom att avlägga ett kunskapsprov visa att han/hon har tillräckliga kunskaper om alkohollagen. Folkhälsomyndigheten anger att i ett bolag måste minst hälften av de personer som tillståndsenheten bedömer har ett betydande inflytande i rörelsen uppvisa godkänt provresultat. Huvudregeln är att kunskapsprövning alltid ska ske. Enligt föreskrifter från Folkhälsomyndigheten kan kommunen ge dispens från sådan prövning om någon som redan har serveringstillstånd söker ytterligare tillstånd i samma eller annan kommun och det inte finns några skäl att ifrågasätta den sökandes kunskaper. Kontroll görs med aktuell kommun angående eventuella anmärkningar enligt alkohollagen. Kommunen får även göra undantag från skyldigheten att genomgå kunskapsprov vid ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap om ansökan avser ett enstaka tillfälle.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Kunskapsprovet utförs hos kommunen och serveringstillstånd beviljas inte innan sökande uppvisar godkänt resultat. Styrelseledamot/bolagsman med betydande inflytande har enligt föreskrifter rätt till 3 provtillfällen per ansökan. När styrelseledamot/bolagsman skrivit provet vid 3 tillfällen utan godkänt provresultat avslås ansökan. Rörelsen kan inte byta provskrivare under handläggningstiden. Vid provtillfället finns möjlighet till tolk. Provet finns även på flera språk. Ny ansökan kan inlämnas omgående efter avslag. Lokaler att utnyttja ett gemensamt utrymme. Vid stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten ska serveringslokalen vara godkänd ur brandsäkerhetssynpunkt och livsmedelsverksamheten i lokalen ska vara registrerad enligt livsmedelslagen då även dryck är ett livsmedel. Serveringslokalen ska vara överblickbar. Det är den allmänna standarden som är avgörande för möjligheten att få serveringstillstånd. Uteservering Vid alkoholservering på uteservering gäller samma regler som vid alkoholservering i övrigt. Serveringsytan ska utgöras av sittplatser vid bord på en avgränsad yta i anslutning till restaurangen. Sökande ska lämna ansökan om uteservering till kommunen. Sökande ska anmäla utökad eller ändrad serveringsyta. I Kävlinge kommun finns inga speciella riktlinjer avseende serveringstillstånd för uteservering utan de följer normalt sett restaurangens ordinarie öppettider, dryckesslag och andra bestämmelser. Serveringsansvarig Tillståndshavaren eller av denne utsedd serveringsansvarig person ska enligt alkohollagen ha tillsyn över serveringen och vara närvarande på serveringsstället under hela serveringstiden. Den som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år och vara lämplig för uppgiften med hänsyn till sina personliga egenskaper och omständigheterna i övrigt. Tillståndshavaren ska till kommunen anmäla den eller de personer som har utsetts till serveringsansvariga.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Personal Endast den som är anställd av tillståndshavaren eller som är inhyrd av ett bemanningsföretag får anlitas som köks- eller serveringspersonal eller för uppgifter som är av betydelse för ordning och nykterhet. Detta gäller dock inte ordningsvakter som förordnats enligt 2 § 4 punkten i Lagen om ordningsvakter. Prissättning av alkoholdrycker Enligt 8 kap 21 § Alkohollagen får priset för en alkoholdryck inte sättas lägre än inköpspriset jämte skäligt påslag. Prissättning ska inte ske på sådant sätt att försäljning av varor med högre alkoholhalt främjas. I tidigare förarbeten till lagen nämns att kostnaderna för hantering och försäljning beräknas motsvara minst 25 % av inköpspriset. Marknadsföring Det är enligt lag inte tillåtet att marknadsföra varor, tjänster eller arrangemang med hjälp av alkoholdrycker. Det är heller inte tillåtet att ha kampanjer på alkoholdrycker, såsom ”köp två betala för en”. Det är däremot tillåtet med prissänkning på alkoholdrycker under viss tid på dagen, så kallad ”Happy hour”. Priset för mat och lättdrycker ska då rabatteras på samma sätt. Restaurangrapport Tillståndshavare med stadigvarande serveringstillstånd ska årligen rapportera sin omsättning av alkoholdrycker i en restaurangrapport. Underlåtelse att skicka in restaurangrapport kan leda till tillsynsärende enligt alkohollagen. Anmälan om ändrade förhållanden Den som har beviljats serveringstillstånd ska anmäla till Arbetsliv- och fritidsnämnden om verksamheten upphör eller förändras på annat sätt. Anmälan ska göras i förväg utan dröjsmål. Ändringar av bolagsmän/ ändring av styrelse ska anmälas till Arbetsliv- och fritidsnämnden. Lämplighetsprövning görs därefter. Ifall bolagsmannen/styrelseledamoten som vid ansökan erhållit godkänt kunskapsprov lämnar bolaget/styrelsen ska bolaget meddela Arbetsliv- och fritidsnämnden och genom intyg visa kunskap i alkohollagen hos annan bolagsman/styrelseledamot alternativt att denne utför kunskapsprov.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten Tillsyn och sanktioner Tillsyn Syftet med tillsyn är att förebygga och rätta till brister som kan uppstå, särskilt beaktas folkhälsoaspekter och ordningsstörningar. Tillsyn i kombination med möjlighet till sanktioner är det viktigaste instrumentet för att servering/försäljning ska bedrivas enligt gällande lagar och bestämmelser. Arbetsliv- och fritidsnämndens antagna tillsynsplan säkerställer att tillsynsarbetet sker strukturerat och kostnadseffektivt. Tillsynsplanen utgår från lagar, föreskrifter och Folkhälsomyndighetens vägledning inom området. Kommunen tillsammans med andra tillsynsmyndigheter har enligt lag rätt till tillträde till lokaler och att ta del av bokföring samt andra handlingar som berör verksamheten. Förebyggande tillsyn sker genom information, utbildning och rådgivning. Den inre tillsynen sker genom kontroll via kreditupplysning, genom Skatteverkets register gällande skulder till det allmänna, granskning av den årliga restaurangrapporten och övervakning av verksamheternas marknadsföring. Den yttre tillsynen sker genom kontrollbesök hos verksamheten. Den yttre tillsynen kan vid behov ske i samverkan med andra myndigheter såsom polis och skatteverk. Den yttre tillsynen sker minst två tillfällen per år för kvällsöppna restauranger och minst en gång per år för övriga restauranger. Observera att vid servering i form av provsmakning och catering skall dessa tillfällen anmälas av tillståndshavare till kommunen senast två veckor innan serveringstillfället för att möjliggöra tillsyn. Sanktioner Arbetsliv- och fritidsnämnden får enligt lag meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran eller i allvarligare fall en varning om denne inte uppfyller de krav som gällde för tillståndets beviljande eller inte följer de bestämmelser som gäller för servering enligt alkohollagen eller de villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Alkohollagen anger att ett serveringstillstånd kan återkallas vid nedan omständigheter och överträdelser: • om tillståndet inte längre utnyttjas.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 IFO enheten • om det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig verksamhet på serveringsstället eller i anslutning till detta utan att tillståndshavaren har ingripit. • om tillståndshavaren har brutit mot denna lag eller vad som i övrigt gäller för tillståndet på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd • om tillståndshavaren har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett varningen har rättats till. • om flera tillståndshavare har utnyttjat ett gemensamt serveringsutrymme får i stället tillståndet för gemensamt serveringsutrymme återkallas om det inte kan utredas vilken tillståndshavare som är ansvarig för en händelse som ska föranleda återkallelse av serveringstillståndetSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04

§ 31 Delegationsordning för arbetsliv- och fritidsnämndens verksamheter - revidering AFN 2026/00028 Beslut att anta reviderad delegationsordning för arbetsliv- och fritidsnämndens verksamheter. Delegationsordningen är i behov av revidering. Punkt 2.1, 2.3 och 2,4 gällande upphandling har reviderats för att stämma överens med förtydliganden som gjorts i kommunstyrelsens delegationsordning, efterföljande punkter uppräknas. Aktivitetskravet börjar gälla den 1 juli 2026 vilket innebär att insatsen Försörjningsstöd med villkor om aktivitetsstöd behöver läggas till i delegationsordningen. Insatsen blir ny punkt 3.2.7 och efterföljande punkter uppräknas. Tilldelning av andrahandskontrakt genom Bostad först läggs till som ny punkt 3.2.9 och alla efterföljande punkter uppräknas. Yrkande förslag. Delegationsordning för arbetsliv- och fritidsnämndens verksamheter - revidering NämndsekreterareSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Bilaga tjänsteskrivelse 1(37) Arbetsliv- och fritidsnämnden Delegationsordning för arbetsliv-och fritidsnämndens verksamheter, förslag till revidering Om delegationsordning Bestämmelser om delegation av beslutsfattande hos kommunal nämnd finns i 6 kap. 37-39 §§ och 7 kap. 5-8 §§ kommunallagen (2017:725), KL. Genom delegation ger nämnden beslutanderätt till delegat. Vilka beslut kan delegeras? Möjligheten att delegera tar sikte på det som kommunalrättsligt anses vara ett beslut. Kännetecknande för ett sådant beslut är att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden. Enligt 6 kap. 38 § kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras när det gäller 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Förbudet mot att delegera beslutsfattande i dessa ärenden ska säkerställa att nämnden behåller kontroll över verksamheten. Beslutanderätten i ärenden av principiell karaktär får alltså inte delegeras. Det finns rättspraxis om vilka beslut har sådan karaktär. En beslutstyp som vid fastställandet av delegationsordningen betraktas som delegerbart, kan dock i en viss situation vara av principiell betydelse. I sådant fall ankommer det på delegaten att överlämna ärendet till nämnden för beslut.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2 (37) Ärenden som inte återfinns i delegationsordningen Observera att beslutstyper som beslutas av nämnden själv inte är listade i delegationsordningen. Se till exempel uppräkning i 6 kap. 38 § kommunallagen. Delegationsordningen är ett levande dokument. När nya beslutstyper kommer till eller utgår genom att nya författningar träder i kraft eller upphävs, eller på annat sätt, ska delegationsordningen revideras. Beslut av förberedande natur och beslut som innebär ren verkställighet eller förvaltning behöver inte delegeras, utan arbetsgivaren kan bestämma vem som ska ha hand om dessa beslut. Ren verkställighet avser beslut som inte ger utrymme för självständiga bedömningar, till exempel när det finns detaljerade principbeslut, riktlinjer och tillämpningsföreskrifter som gör att utfallet i ett enskilt fall är klart givet genom en mekanisk tillämpning. Sådant beslutsfattande ankommer på de anställda, och arbetsgivaren bestämmer vem som ska fatta det aktuella beslutet. Beslut som innebär ren verkställighet är heller inte överklagbara med laglighetsprövning. Till vem får nämnden delegera beslut? Enligt 6 kap. 37 § kommunallagen (KL) får en nämnd uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5-8 §§. Arbetsliv- och fritidsnämnden har inrättat en social delegation, med funktion som ett utskott. Nämnden kan genom beslut ge sektorchef (förvaltningschef) rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd enligt 7 kap. 6 § KL. Den som fattar beslut genom vidaredelegation ska anmäla besluten till sektorchef och nämnden ska hela tiden ha kännedom om vem som har rätt att fatta beslut. Beslutanderätt som delegerats till viss befattningshavare utövas vid anställningens upphörande, tjänstledighet eller sjukskrivning av den som i delegatens ställe förordnats på tjänsten. Om ingen har förordnats på tjänsten övergår beslutanderätten till närmast överordnad chef. Extern delegering – social jour Se bilaga 2. Överordnads rätt att fatta beslut Vid förhinder (inkluderande jäv) för delegaten får överordnad tjänsteperson, närmaste chef i form av enhetschef, biträdande eller sektorchef fatta beslutet. Det innebär följande. Vid förfall för följande delegat: Beslutsfattande är även delegerat till: Sektorchef Biträdande sektorchef vid sektorchefs förfall, Biträdande sektorchef Sektorchef Utvecklingsledare Biträdande sektorchef, vid förfall för biträdande sektorchef  sektorchef Enhetschef Biträdande sektorchef, vid förfall för biträdande sektorchef  sektorchefSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 3 (37) Socialsekreterare/Handläggare Enhetschef, vid förfall för enhetschef  Biträdande sektorchef, vid förfall för biträdande sektorchef  sektorchef Den som är jävig får inte delta eller närvara vid handläggningen av ett ärende. Bestämmelser om jäv finns i 6 kap. 28-32 §§ KL och 7 kap. 4 § KL. Om en delegat är jävig överlämnas ärendet för avgörande i första hand till annan befattningshavare med samma befattning, eller, om det bara finns en befattningshavare i enlighet med vad som nämnts ovan. Delegering i brådskande ärenden Ibland måste beslut fattas snabbt. 6 kap. 39 § kommunallagen medger delegering avseende kommunala beslut i brådskande fall. Nämnden kan delegera denna beslutanderätt till ordförande eller en särskilt förordnad ledamot. Brådskan måste motiveras särskilt. Förordnanden I LVU och LVM anges att vissa brådskande beslut får fattas av en ledamot som nämnden har förordnat. Beslutanderätt på grundval av förordnande skiljer sig från beslutanderätt grundad på delegation. Ett förordnande gäller alltid en namngiven person. Nämnden fattar särskilda beslut om förordnanden, om vilka namngivna personer som får besluta i dessa fall. Beslutsfattande Delegationen innebär att nämnden uppdragit åt delegaten att fatta beslut på nämndens vägnar i de ärenden som anges i delegationsordningen. Eftersom delegaten därigenom träder i nämndens ställe, får besluten samma rättsverkan som nämndens egna beslut. Delegationsordningen gäller tills vidare. Den kan alltid ändras av nämnden. Anmälan av delegationsbeslut Enligt 6 kap. 40 § kommunallagen ska nämnden besluta i vilken utsträckning delegationsbeslut ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap. kommunallagen om laglighetsprövning. Överklaganden Delegationsbeslut kan överklagas antingen med stöd i 40-44 §§ förvaltningslagen jämlikt annan författning eller om ingen författning stadgar något särskilt (till exempel också att beslutstypen inte skulle vara överklagbart) med stöd i 13 kap. kommunallagen. Ett överklagande enligt förvaltningslagen ställs till den instans som anges i tillämplig specialförfattning, och om inget anges till förvaltningsrätten. Ett beslut som överklagas enligt förvaltningslagen ska vara försett med en korrekt överklagandehänvisning. Ett sådant överklagande ska ges in till nämnden inom tre veckor från att parten tagit del av beslutet, men ska vara adresserad till prövningsinstansen.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 4 (37) Nämnden gör en rättidsprövning och kontrollerar om beslutet ska ändras. Ett för sent inkommet överklagande avvisas. Ett överklagande ska skyndsamt, inom senast en vecka, lämnas vidare till prövningsinstansen. Ett överklagande prövas av prövningsinstansen i sin helhet utifrån vad som anförs i överklagandet. Överklagandeinstansen kan ändra beslutet innehållsmässigt. Ett överklagande enligt kommunallagen ställs till förvaltningsrätten direkt. Ett beslut som överklagas enligt kommunallagen måste inte innehålla en överklagandehänvisning, däremot bör information om denna möjlighet att få lagligheten i kommunala beslut prövad kommuniceras ut. Ett sådant överklagande ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då justeringen av det protokollet i vilket delegationsbeslutet är upptaget tillkännagivits. Förkortningar Förkortningar som används i delegationsordningen: AL Alkohollagen AFN Arbetsliv- och fritidsnämnden BrB Brottsbalken DSF Dataskyddsförordningen DL Diskrimineringslagen FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen GyF Gymnasieförordningen IVO Inspektionen för vård och omsorg JO Riksdagens ombudsmän/Justitieombudsman JK Justitiekanslern KL Kommunallagen KörkF Körkortsförordning LMA Lagen om mottagande av asylsökande LBSB Lag med särskilda bestämmelser om placering av barn i skyddat boende LUL Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LTLP Lagen om tobak och liknande produkter LTN Lagen om tobaksfria nikotinprodukter LVM Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga MLA Medicinsk ledningsansvarig NL Namnlagen OSL Offentlighets- och sekretesslagen PassF Passförordning SL Skollagen SFB Socialförsäkringsbalken SKR Sveriges Kommuner och Regioner SOF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen TF Tryckfrihetsförordningen VuxF Förordning om vuxenutbildning ÄB Ärvdabalken ÄktB ÄktenskapsbalkenSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 5 (37) Beslutstyp/ärende Lagrum Delegat Kommentar 1 ALLMÄNT Beslut enligt kommunallagen 1.1 Beslut om jäv a. gällande anställd b. gällande sektorchef och ledamot i social delegation/presidiet 7 kap. 4 § KL 6 kap. 30 § KL a. Närmaste chef b. Social delegation/ presidiet Får bara överklagas i samband med beslutet i ärendet där jäv konstaterats 1.2 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 6 kap. 39 § KL Ordförande Vid ordförandens förfall vice ordförande i nämnden och vid vice ordförandens förfall andre vice ordförande i nämnden, vice ordförandena agerar som ordföranden Domstol och andra överprövningsinstanser; tillsynsmyndigheter, JO, JK 1.3 a. Företräda nämnden i allmän domstol och förvaltningsdomstol (intern behörighet) b. Utse representant att föra nämndens talan i allmän domstol och a. Sektorchef med rätt att vidaredelegera b. Sektorchef 1.4 Överklagande av myndighetsbeslut/dom (ej tillsyn), fortsatt kommunicering i målet Delegat i ursprungsärendet 1.5 Överklagande av myndighetsbeslut/dom (tillsyn), fortsatt kommunicering i målet 1.6 Överklagande av Migrationsverkets beslut om avslag på ansökan enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen eller återkallelse av tillstånd som meddelats med stöd av bestämmelsen. 14 kap. 4 § utlänningsl agen 1.7 Överklagande av Migrationsverkets beslut om avslag på ansökan enligt 5 kap. 15 c § eller 16 b § utlänningslagen eller återkallelse av tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 c §. 14 kap. 4 § utlänningsl agen 6 (37) 1.8 Kommunicering i ärenden och mål där enskild överklagat kommunens beslut Delegat i urspungsärendet 1.9 Yttranden till IVO och förvaltningsdomstol i ärenden om särskild avgift för inte verkställda beslut, samt överklagande av dom Presidiet 1.10 Yttranden till IVO och förvaltningsdomstol i ärenden om överflyttning av ärende till annan kommun samt överklagande av dom Sektorchef 1.11 Yttrande till tillsynsmyndighet, JO och JK Beslut enligt förvaltningslagen 1.12 Rättelse av skriv-, räkne- eller övriga förbiseendefel 36 § FL Handläggare i ärendet 1.13 Rättelse av beslut 37, 38 och 39 §§ FL Delegat i ursprungsbeslutet 1.14 Rättidsprövning och beslut om avvisning om överklagandet har kommit in för sent a. när nämnd eller social delegation beslutat b. övriga beslutsfattare 45 § FL a. Handläggare i ärendet b. Delegat i ursprungs- beslutet Avvisning: får överklagas till allmän 1.15 Beslut om avvisning i annat fall än vad gäller för sent inkommet överklagande Handläggare i ärendet 1.16 Beslut om avskrivning av ärende Handläggare i ärendet 1.17 Beslut att ombud/biträde inte får medverka i ärendet a) socialtjänst b) övrigt 14 § FL a) Social delegation b) Presidiet 1.18 Beslut om föreläggande om att ombud ska styrka sin behörighet. Beslut om att framställning som undertecknats av ombudet inte tas upp till prövning till följd av att ombud inte styrkt sin behörighet. 15 § FL Biträdande sektorschef 1.19 Beslut att avslå begäran från enskild part om att ett ärende ska avgöras (dröjsmålstalan) 12 § FL Enhetschef Får överklagas till allmän Resor, avtal, bidrag och projekt 1.20 Kurser och konferenser för Arbetsliv- och fritidsnämndens ordförande >tre dagar per kurs och/eller utanför Norden Kurser inom Norden upp till och med tre dagar per kurs medges av 1:e vice ordförande Arbetsliv- och fritids- nämndens 1:2 eller 2:e vice ordförande Beslut behövs ej gällande temadagar, nämndutbildning, andra interna fortbildningar eller uppdrag där ordförande företräder nämndenSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 7 (37) 1.21 Kurser och konferenser för förtroendevalda >tre dagar per kurs och/eller utanför norden Kurser inom Norden upp till och med tre dagar per kurs medges av Arbetsliv- och fritidsnämndens ordförande Arbetsliv- och fritids- nämndens ordförande 1.22 Ansökan om och rekvirering av medel, inkl. statsbidrag, inom ramen för en enhets uppdrag Enhetschef 1.23 Ansökan om och rekvirering av medel, inkl. statsbidrag, som rör flera enheters uppdrag 1.24 Beslut om att ingå samverkansavtal och liknande med kommuner och regioner, statliga myndigheter m.fl. Sektorchef 1.25 Beslut om överenskommelse med fastighetsavdelningen gällande åtgärder av hyreshöjande karaktär (inte löpande underhåll) på befintliga lokaler Sektorchef 1.26 Beslut om tilldelning av föreningsbidrag a. avs. föreningar inom det sociala området b. avs. friluftsföreningar, idrottsföreningar c. avs. kulturföreningar, studieförbund a. Enhetschef b. Enhetschef c. Enhetschef Enligt bidragsbestämmels er 1.27 Förskottsutbetalning av bidrag enligt 1.26 a. avs. föreningar inom det sociala området b. avs. friluftsföreningar, idrottsföreningar c. avs. kulturföreningar, studieförbund a. Enhetschef b. Enhetschef c. Enhetschef Enligt bidragsbestämmels er 1.28 Beslut om att avtala om förstahandskontrakt med bostadsbolag Biträdande sektorchef Avser lägenheter 1.29 Beslut att teckna andrahandskontrakt med nyanlända (bosättning) och mottagna enligt massflyktsdirektivet Enhetschef Avser lägenheter 1.30 Bevilja ersättning för resor till och från praktik till deltagare inom det kommunala aktivitetsansvaret Enhetschef Arbetsliv- och fritidsnämndens beslut den 5 mars 2020, § 16, dnr 2019/206Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 8 (37) Offentlighet och sekretess allmänt 1.31 Beslut att lämna ut allmän handling/uppgift i allmän handling till enskild med uppställande av förbehåll b. gällande övrigt 10 kap. 14 § OSL a. Biträdande sektorchef b. Nämndsekreterare allmän 1.32 Beslut att inte lämna ut allmän handling/uppgifter i allmän handling med stöd i TF och OSL b. handlingar/uppgifter inom medicinsk elevhälsa c. övrigt a. Enhetschef b. MLA elevhälsa c. Nämndsekreterare allmän 1.33 Beslut om att helt eller delvis begära förskottsbetalning för kopiering av allmän handling b. gällande övrigt a. Enhetschef b. Nämndsekreterare KF §40/2021 1.34 Lämna uppgifter i form av polisanmälan av brott mot den egna verksamheten 10 kap. 2 § OSL Enhetschef Offentlighet och sekretess socialtjänst 1.35 Socialtjänst: a. Beslut att lämna uppgifter till angiven myndighet b. Beslut att inte lämna uppgifter till angiven myndighet 10 kap. 15 -28 §§ OSL a. Socialsekreterare Beslut enligt dataskyddsförordningen 1.36 Beslut om personuppgiftsbiträdesavtal Art. 28 DSF Sektorchef 1.37 Beslut att ta ut en avgift eller vägra att tillmötesgå begäran Art 12.5 DSF allmän 1.38 Beslut om den registrerades rätt till tillgång allmän 1.39 Beslut om rätt till rättelse Art. 16 DSF Enhetschef Får överklagas till allmän 1.40 Beslut om rätt till radering Art. 17 DSF Enhetschef Får överklagas till allmän 1.41 Beslut om rätt till begränsning av behandling allmän 1.42 Beslut om underrättelse till tredje man om rättelse, radering eller begränsning allmän 9 (37) 1.43 Beslut om rätt till dataportabilitet Art. 20 DSF Enhetschef Får överklagas till allmän 1.44 Beslut om rätt att göra invändningar Art. 21 DSF Enhetschef Får överklagas till allmän 1.45 Beslut om att inte bli föremål för automatiserad behandling, inbegripet profilering Art. 22 DSF Enhetschef 1.46 Beslut att anmäla en personuppgiftsincident Art. 33–34 DSF Sektorchef Övrigt 1.47 Besluta om gallring av allmänna handlingar avseende enstaka handlingstyper hos myndigheten Kommunarkivarie Avser enstaka handlingstyper som inte finns medtagna i nämndens beslutade informationshanteri ngsplan 2 EKONOMI 2.1 Besluta om tilldelning och avbryta, inom tilldelad budget: a, Direktupphandling där beloppet ligger mellan 100 000 – 700 000 SEK av varor och tjänster. b, upphandling som överstiger 700 000 kr av varor och tjänster a, Respektive ansvarig enhetschef inom sitt budgetansvar b, Sektorchef Observera att med kontraktsvärdet avses det samlade kontraktsvärdet under hela den möjliga avtalsperioden, inklusive förlängningar. Att teckna, förlänga och häva avtal är verkställighet. 2.2 Upphandling över tröskelvärdet där beloppet överstiger 700 000 SEK av varor och tjänster. Besluta om att ge fullmakt till andra organisationer att företräda kommunen vid upphandlingar, teckna tilldelning, avbryta upphandling samt teckna, förlänga – och häva avtal. Sektorchef 2.3 Besluta om tilldelning vid förnyad konkurrensutsättning, inom tilldelad budget: Att teckna, förlänga och häva avtal är verkställighet.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 10 (37) a, för beräknat kontraktsvärde upp till 700 000 kr b, för beräknat kontraktsvärde som överstigerv 700 000 kr a, Respektive ansvarig enhetschef inom sitt budgetansvar b, Sektorchef 2.4 Beslut att inleda upphandling eller förnyad konkurrensutsättning för beräknat kontraktsvärde, inom tilldelad budget, som överstiger 5 miljoner kr. Sektorchef Delegations- protokoll skrivs Beslutet behövs inte om upphandlingen/ förnyad konkurrens- utsättning följs av ett politiskt fattat beslut. 2.5 Lämna uppdrag till ombud att föra talan i domstol avseende överprövning av upphandling inom nämndens område Sektorchef 2.6 Investeringar utöver investeringsbudget, högst 7 basbelopp/projekt dock högst 14 basbelopp totalt Sektorchef 2.7 Beslut om återbetalning av redan betalda avgifter och avskrivning av debiterade avgifter och skulder a. högst 100 000 kronor b. överstigande 100 000 kronor a. Sektorchef Tänk alltid genom att det inte blir ett otillåtet gynnande av enskild enligt KL 2.8 Nedsättning av debiterade avgifter Sektorchef Tänk alltid genom att det inte blir ett otillåtet gynnande av enskild enligt KL 2.9 Beslut om att ingå hyres-, nyttjanderätts- och arrendeavtal (verksamhetslokaler) understigande 100 000 kr/år eller kortare tid än 5 år Sektorchef 2.10 Beslut om avvikelser från avgifter och uthyrningsföreskrifter på grund av särskilda skäl a. skola, fritid, kultur b. övrigt a. Enhetschef b. Sektorchef 2.11 Uppsägning av hyres-, nyttjanderätts- och arrendeavtal Sektorchef 2.12 Beslut om att ansöka om EU-bidrag och andra bidrag för projekt inom nämndens ansvarsområde < 1 Mkr SektorchefSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 11 (37) 2.13 Fastställande av attestordning (utse beslutsattestanter) Sektorchef 2.14 Omfördelning av budget mellan och inom verksamhetsramarna men inom av kommunfullmäktige fastställd ram Sektorchef 2.15 Godkännande av årsredovisning för Minnesfond Presidiet 2.16 Placera enligt placeringspolicy för Minnesfond Ekonomichef 2.17 Lämna ut underlag för lämplighetsprövning inom ramen för förvaltning av stipendier från Minnesfond Ekonom 3 SOCIALTJÄNST 3.1 Socialtjänst - Ansvarsfördelning mellan kommuner 3.1.1 Begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 29 kap.10 § andra stycket SoL Enhetschef 3.1.2 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning 29 kap. 10 § tredje stycket SoL Enhetschef 3.1.3 Ansökan hos IVO om överflyttning av ärende till annan kommun 29 kap. 11 § SoL Sektorchef med rätt att delegera 3.1.4 Yttrande till IVO i ärende om överflyttning av ärende 29 kap. 11 § SoL Sektorchef med rätt att delegera 3.1.5 Ingå överenskommelse med annan kommun om placering för boende av ensamkommande barn för boende från annan kommun samt av ensamkommande barn för boende i annan kommun. 3.1 § LMA Biträdande sektorchef 3.2 Socialtjänst – Insatser till enskilda Insatser för ekonomiska behov 3.2.1 Försörjningsstöd – skäliga kostnader inom riksnorm 12 kap. 1 § SoL allmän 3.2.2 Försörjningsstöd - skäliga kostnader utanför riksnorm som uppgår till 12 kap. 1 § SoL b. Enhetschef allmän 12 (37) dagarsperiod 3.2.3 Ekonomiskt bistånd för levnadskostnader i övrigt som uppgår till dagarsperiod 12 kap. 1 § SoL b. Enhetschef allmän 3.2.4 Ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 12 kap. 1 § SoL a. upp till ett halvt basbelopp b. mer än ett halvt basbelopp under en 30 dagarsperiod 12 kap 2 § SoL a. Enhetschef 3.2.5 Försörjningsstöd och/eller ekonomiskt bistånd för levnadskostnader i övrigt med villkor om rådrum. 12 kap. 1 § SoL allmän 3.2.6 Försörjningsstöd med villkor om kompetenshöjande åtgärd 12 kap. 4 § SoL allmän 3.2.7 Försörjningsstöd med villkor om aktivitetskrav 12. kap. 4a - f § SoL allmän 3.2.8 Avslag på eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd 12 kap. 5 § SoL allmän 3.2.9 Tilldelning av andrahandskontrakt genom Bostad först. 11 kap. 1 § SoL allmän Insatser för personliga behov 3.2.10 Beslut om insats i form av tilldelning av bostadssocialt kontrakt. 11 kap. 1 § SoL Enhetschef Avser lägenheter. allmän 3.2.11 Insats i form av boende för vuxna och familjer (akutboende, skyddat boende, socialt arbetskooperativ) 11 kap. 1 § SoL allmän 3.2.12 Insats för personliga behov i öppen form a. Intern utförare b. Extern utförare 11 kap. 1 § SoL b. Enhetschef allmän 3.2.13 Beslut om att ingå avtal med extern utförare om öppna insatser Enhetschef 3.2.14 Insats i form av medicinska tester/droganalyser 11 kap. 1 § SoL allmän 13 (37) 3.2.15 Öppna insatser till barn utan vårdnadshavares samtycke 11 kap. 1 § SoL jfr med 21 kap. 1 § SoL allmän 3.2.16 Insats i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 11 kap. 1 § SoL allmän 3.2.17 Insats i form av särskilt kvalificerad kontaktperson 11 kap. 1 § SoL allmän 3.2.18 Insats i form av kontaktperson/särskilt kvalificerad kontaktperson till barn, utan vårdnadshavarens samtycke 11 kap. 1 § SoL jfr med 21 kap. 1 § SoL allmän 3.2.19 Förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson 3.2.20 Beslut om avtal med kontaktperson/kontaktfamilj a. i enlighet SKR:s rekommendationer b. Enhetschef 3.2.21 Insats för övriga personliga behov som uppgår till dagarsperiod 11 kap. 1 SoL b. Enhetschef allmän Insats i form av placering utanför det egna hemmet (vuxna) 3.2.22 Insats till vuxna i form av vård i familjehem 11 kap. 1 § SoL allmän 3.2.23 Beslut om att ingå avtal med familjehem/vuxna a. i enlighet med SKR:s rekommendationer b. Enhetschef 3.2.24 Insats till vuxna i form av vård i hem för vård eller boende a. Vårddygnskostnad upp till 3000 kr b. Vårddygnskostnad över 3000 kr 11 kap. 1 § SoL a. Enhetschef allmän 3.2.25 Insats till vuxna i form stödboende a. Vårddygnskostnad upp till 3000 kr b. Vårddygnskostnad över 3000 kr 11 kap. 1 § SoL a. Enhetschef allmän LMA 3.2.26 Bistånd 16, 17, 18 §§ LMA allmän 14 (37) 3.3 SOCIALTJÄNST - ungdomstjänst 3.3.1 Beslut att bestämma en arbetsplan och utse en handledare samt kontroll av att handlingsplanen följs. 18 kap. 8 § SoL 3.4 SOCIALTJÄNST - VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET (UNGA) 3.4.1 Medgivande att ta emot barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i enskilt hem (s.k. privatplacering). 22 kap. 2 § SoL allmän 3.4.2 Medgivande att ta emot barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i familjehem. 22 kap. 2 § SoL 3.4.3 Godkännande av jourhems lämplighet för tillfällig vård, omsorg och uppfostran. 22 kap 4 § SoL vård i jourhem fram till dess att utredningen enligt 14 kap. 1 § SoL avslutats 11 kap. 1 § SoL, 20 kap 3-5 §§ SoL allmän vård i jourhem under högst två månader efter att utredningen enligt 14 kap. 2 § SoL avslutats 11 kap. 1 § SoL allmän 3.4.6 Tidsbegränsad förlängning av placering i jourhem utöver två månader efter avslutad utredning 11 kap. 1 § SoL, jfr 22 kap. 4 § SoL. 3.4.7 Avslag på ansökan om insats till barn och ungdom i form av vård utanför det egna hemmet 11 kap. 1 § SoL allmän vård, omsorg och uppfostran i familjehem 11 kap. 1 § SoL allmän 3.4.9 Ingå avtal med familjehem/barn a. i enlighet med SKR:s rekommendationer 22 kap. 3 §SoL b. Enhetschef 3.4.10 Insats till barn och ungdom (16–20 år) i form av placering i stödboende a. under utredningstid b. efter avslutad utredning 11 kap. 1 § SoL a. Enhetschef allmän 3.4.11 Beslut om att ingå avtal med stödboende (16–20 år) Enhetschef 3.4.12 Insats i form av placering i HVB a. upp till 1 månad b. längre än 1 månad 11 kap. 1 § SoL a. Enhetschef allmän 3.4.13 Beslut om att ingå avtal med HVB EnhetschefSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 15 (37) placering i SiS-särskilt ungdomshem 11 kap. 1 § SoL allmän 3.4.15 Avsluta insats till barn och ungdom på HVB, alternativt SiS-ungdomshem när behov (återkallelse av gynnande beslut) upphör eller samtycket tillbakadras 11 kap. 1 § SoL Enhetschef 3.4.16 Insats placering på skyddat boende tillsammans med myndig vårdnadshavare som också beviljas insatsen. 11 kap. 1 § SoL, jfr 22 kap. 5 § SoL. Enhetschef 3.4.17 Övervägande om fortsatt vård när ett barn vårdas i ett annat hem än det egna 22 kap. 13 § SoL att ansöka om flyttningsförbud 22 kap. 16 SoL att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § FB 22 kap. 14 § SoL Social delegation Observera: att ansöka om vårdnads- överflyttning ligger på nämnden internationell placering 11 kap. 1 § SoL jfr med 22 kap. 18 § SoL allmän 3.5 SOCIALTJÄNST - AVGIFTER 3.5.1 Beslut om ersättning för uppehälle (egenavgift) a. för vuxna som på grund av skadligt bruk/beroende får insats i form av vård eller behandling i hem för vård eller boende eller i familjehem b. för vuxna som av andra skäl än vård eller behandling för skadligt bruk/beroende får insats i form av placering i hem för vård eller boende eller i familjehem samt vuxna som får insats i form av boende, med eller utan stödinsatser. 32 kap 2 § SoL 6 kap. 2 § SoF b. Socialsekreterare 3.5.2 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna 32 kap 3 § SoL 6 kap. 2 § SoF 3.5.3 Avgiftsbefrielse för samtal vid familjerådgivning 16 (37) 3.6 SOCIALTJÄNST - ÅTERKRAV 3.6.1 Återkrav av ekonomiskt bistånd som betalats ut på felaktiga grunder. 33 kap. 1 § SoL 3.6.2 Återkrav av ekonomiskt bistånd som betalats ut som förskott på förmån eller ersättning m.m. 33 kap. 2 § SoL 3.6.3 Återkrav av bistånd enligt 12 kap. 2 § SoL. 33 kap. 3 § SoL 3.6.4 Beslut att föra talan om återkrav när ekonomiskt bistånd betalats ut på felaktiga grunder (i första instans hos förvaltningsrätten) 33 kap. 4 § SoL 3.6.5 Beslut att föra talan om återkrav i annat fall eller avseende kostnader enligt 32 kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket SoL. (i första instans hos förvaltningsrätten) 33 kap. 4 § SoL Enhetschef 3.6.6 Helt eller delvis avstå från krav på ersättning. 33 kap. 6 § SoL 3.7 SOCIALTJÄNST - HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN 3.7.1 Bedömning av barns och ungas behov av omedelbart skydd 20 kap. 1§ SoL SoL 3.7.3 Beslut att inte inleda utredning 14 kap. 2 § SoL 1:e socialsekreterare 3.7.4 Beslut att avsluta utredning utan åtgärd 14 kap. 2 § SoL 1:e socialsekreterare 3.7.5 Beslut att avsluta utredning med åtgärd 14 kap. 2 § SoL 3.7.6 Förlängning av utredningstid i ärende som rör barn 20 kap. 3 § SoL 3.7.7 Beslut om uppföljning 23 kap. 1 § SoL Enhetschef 3.7.8 Beslut om uppföljning av ett barns situation efter att en placering med stöd av SoL eller LBSB har upphört 23 kap. 2 § SoL Enhetschef 3.7.9 Beslut att avsluta uppföljning. 23 kap. 1 och 2 §§ SoL. Enhetschef 3.8.1 Underrättelse till Åklagarmyndigheten (återrapportering) 15 kap. 5 § SoL 3.9 SOCIALTJÄNSTSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 17 (37) LEX SARAH 3.9.1 Undanröja/avhjälpa genom omedelbara åtgärder 27 kap. 5 § SoL Enhetschef 3.9.2 Bedömning av huruvida missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande förelegat och vilka åtgärder som krävs 27 kap. 5 § SoL 3.9.3 Godkänna i Lex Sarah utredning/bedömning föreslagna åtgärder 27 kap. 5 § SoL 3.9.4 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg 27 kap. 6 § SoL Sektorchef SOCIALTJÄNSTFÖRORDNINGEN 3.10.1 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde till underårig 5 kap. 2 § SOF överförmyndare enskilds behov av förvaltare eller god man 5 kap. 3 § 1 p. SOF Enhetschef överförmyndare att behov av förvaltare inte längre finns 5 kap. 3 § 2 p. SOF Enhetschef 3.10.4 Beslut om yttrande till Överförmyndarnämnden i ärenden som rör förmyndare, förvaltare eller god man överförmyndarenförhållanden beträffande förvaltning av underårigs egendom 5 kap. 3 § 3 p. SoF 3.10.6 Beslut om att ansöka hos överförmyndare om god man 3 § Lagen om god man för ensamkom -mande barn 3.11 SOCIALTJÄNST LVM 3.11.1 Beslut att inleda utredning då man fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon vård utan samtycke 3.11.2 Beslut att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i utredning enligt SoL 3.11.3 Beslut om läkarundersökning samt att utse läkare för denna 9 § LVM SocialsekreterareSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 18 (37) 3.11.4 Beslut om att ansöka om vård hos 11 § LVM Social delegation 3.11.5 Beslut om omedelbart 13 § LVM Social delegation När den sociala ordförande i nämnden eller i nämnden) 3.11.6 Begära polismyndighetens biträde med att föra missbrukaren till läkarundersökning och för inställelse till vårdinstitution 45 § LVM Socialsekreterare 3.11.7 Yttrande till åklagaren vid åtalsprövning 3.12 SOCIALTJÄNST LVU 3.12.1 Beslut att ansöka om vård hos 3.12.2 Ansökan om fortsatt omhändertagande för tillfällig vård 8 § första stycket 2 p. LVU 3.12.3 Beslut om omedelbart 6 § LVU 6 a § LVU ordförande i nämnden eller i nämnden 3.12.4 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård och ansökan om medgivande av tillfällig vård 8 § andra stycket LVU Enhetschef 3.12.5 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden. 11 § första och andra styckena LVU ordförande i nämnden eller i nämnden allmän 3.12.6 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte 11 § fjärde stycket LVU 19 (37) är att hänföra till 11 § första och andra styckena LVU 3.12.7 Övervägande om fortsatt vård av den unge 13 § första stycket LVU 3.12.8 Omprövning av fortsatt vård enligt LVU 13 § andra stycket LVU allmän att ansöka om flyttningsförbud 13 b § LVU Social delegation att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § FB 13 § tredje stycket LVU 13 c § LVU vård 14 § andra stycket LVU 3.12.12 Beslut om att hemlighålla den unges vistelseort vid vård 14 § andra stycket LVU 3.12.13 Övervägande om fortsatt umgängesbegränsning 14 § tredje stycket LVU 3.12.14 Övervägande om hemlighållande av vistelseort 14 § tredje stycket LVU 3.12.15 Upphörande av umgängesbegränsning jfr 14 § första stycket LVU och 31 § LVU 3.12.16 Upphörande av hemlighållande av vistelseort jfr 14 § första stycket LVU 3.12.17 Beslut om upphörande av vård 21 § LVU Social delegation Får överklagas till allmän 3.12.18 Ansökan om fortsatt omhändertagande, när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård enligt LVU 9 a § LVU Social delegation 3.12.19 Beslut om upphörande av ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård 9 b § LVU Social delegation Får överklagas i allmän 20 (37) 3.12.19 Beslut om individuellt förebyggande insatser som inte får ges med samtycke av den unge 22 § LVU Social delegation Får överklagas i allmän 3.12.20 Ansökan om flyttningsförbud 24 § LVU Social delegation 3.12.21 Övervägande om fortsatt flyttningsförbud 3.12.22 Beslut om fortsatt flyttningsförbud Social delegation Till exempel efter enskilds begäran att det ska upphöra; när nämnden mot den unges vilja, om den unge har fyllt 15 år, förklarar att flyttningsförbudet ska upphöra allmän 3.12.23 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 27 § LVU Social delegation När den sociala ordförande i nämnden eller i nämnden 3.12.24 Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud ska upphöra 30 § andra stycket LVU ett flyttningsförbud 3.12.26 Ansökan om utreseförbud hos 31 b § LVU 3.12.27 Omprövning av utreseförbud Upphörande av utreseförbud 31 c § LVU Social delegation Får överklagas till allmän 3.12.28 Beslut om tillfälligt utreseförbud 31 d § LVU Social delegation När den sociala ordförande i nämnden eller i nämnden 3.12.29 Beslut om tillfälligt undantag från ett utreseförbud 31 i § LVU Social delegation Får överklagas till allmän 21 (37) 3.12.30 Beslut om att tillfälligt utreseförbud ska upphöra 31 g 1 LVU Social delegation 3.12.31 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för 32 § första stycket LVU 3.12.32 Beslut att uppmana förälder eller vårdnadshavare att inför umgänge lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov 32 a § LVU Social delegation 3.12.33 Beslut att uppmana förälder eller vårdnadshavare att inför prövning av vårdens upphörande lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov. 32 b § LVU Social delegation 3.12.34 Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra 43 § 1 p. LVU Social delegation eller ordförande genom 43 § 1 p. 3.12.35 Beslut om att begära biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller 43 § 2 p. LVU Social delegation, förordnad ledamot eller förordnad tjänsteperson i nämnden FÖRÄLDRABALKEN FAMILJERÄTT 3.13.1 Godkänna faderskapsbekräftelse/ föräldraskapsbekräftelse a. när föräldrarna sammanbor b. när föräldrarna inte sammanbor 1 kap. 4, 9 §§ FB a. Kundtjänsthandläggare b. Socialsekreterare 3.13.2 Inleda och bedriva utredning om fastställande av faderskap/ föräldraskap 2 kap. 1, 4- 6, 8, 8a §§ FB Socialsekreterare Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 § SoL e.c. för beslut enligt 2 kap. 7 § FB om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning. 3.13.3 Inleda och bedriva utredning om någon annan än äkta mannen ska anses vara förälder till barnet 2 kap. 9 § 1 st. FB Socialsekreterare Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 § SoL för beslut enligt 2 kap. 9 § FB om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning. 3.13.4 Föra talan i mål om fastställande av faderskap/föräldraskap 3 kap. 5 - 12 §§/14 § andra stycket FB SocialsekreterareSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 22 (37) 3.13.5 Beslut om att godkänna/inte godkänna avtal mellan föräldrar om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 6 §, 14 a § 2 st, 15a § 3 st FB 3.13.6 Medgivande att åtgärd får vidtas utan en av två vårdnadshavares samtycke 6 kap. 13 a § FB 3.13.7 Yttrande till allmän domstol gällande umgängesstöd och beslut om att utse viss person att medverka vid umgänget 6 kap. 15 c § tredje stycket FB 3.13.8 Beslut om att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 19 § 3 st. FB Enhetschef 3.13.9 Lämna upplysningar till domstol i ärende om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 19 § andra stycket FB 3.13.10 Lämna upplysningar till domstol inför interimistiskt beslut 6 kap. 20 § andra stycket FB 3.13.11 Beslut om att godkänna avtal om underhållsbidrag för längre period än tre månader 7 kap. 7 § FB 3.13.12 Yttrande vid behov från socialnämnd till allmän domstol i ärende om godmanskap och förvaltarskap 11 kap. 16 § andra stycket andra meningen FB 3.13.13 Yttrande till allmän domstol beträffande namnbyte 45, 46 §§ andra stycket namnlagen 3.13.14 Lämna upplysningar och yttrande till allmän domstol beträffande äktenskapsskillnad, vilken avser äktenskap som ingåtts av underårig 5 kap. 5 § 3 st ÄktB 3.13.15 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 24 kap. 1 § SoL allmän förvaltningsrätt 3.13.16 Beslut om att återkalla ett medgivande 24 kap. 4 § SoL allmän förvaltningsrätt 3.13.17 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 24 kap. 5 § SoL 3.13.18 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj 24 kap. 5 § SoL Social delegationSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 23 (37) 3.13.19 Beslut om att avge yttrande gällande adoption med närstående till allmän domstol 4 kap 15§ FB 3.13.20 Beslut om att avge yttrande till allmän domstol om utländska vårdnadsavgöranden och om överflyttning av barn 17 § lagen om erkännand e och verkställig het av utländska vårdnadsa vgöranden m.m. och om överflyttni ng av barn 3.13.21 Beslut inom ramen för handläggning av dödsbodelägarärenden 18 kap. 2 § ÄB 3.13.22 Dödsboanmälan 20 kap 8 a § ÄB 3.13.23 Beslut om att ordna gravsättning 5 kap. 2 § begravning slagen BEGÄRAN – YTTRANDEN TILL ANDRA MYNDIGHETER 3.14.1 Yttrande till Migrationsverket om ensamkommande barns ålder 17 kap. 1 § utlänningsl agen 3.14.2 Yttrande till Åklagarmyndigheten och domstolen i brottmål 11 § LUL, 31 kap. BrB 3.14.3 Yttrande till Transportstyrelsen i ärende rörande körkortsingripande 3 kap. 8 §, 5 kap. 2 § KörkF 3.14.4 Yttrande till passmyndigheten i fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda pass för barn under 18 år 11 a § passlagen 3 § andra stycket PassF 3.14.5 Ansökan om uppehållstillstånd för utlänning om det finns anledning att anta att denne har utsatts för människohandel eller människoexploatering. 5 kap. 15 § utlänningsl agen 24 (37) 3.14.6 Ansökan om uppehållstillstånd för barn som ska placeras i kommunen 5 kap 15 c § utlänningsl agen 3.14.7 Ansökan om permanent uppehållstillstånd för barn som är placerat i kommunen och har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som löper ut. 5 kap. 16 b § utlänningsl agen 3.14.8 Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden 11 kap. 17 § SFB 3.14.9 Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan 98 kap. 11 § SFB 3.14.10 Begäran till Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för barnbidrag till familjehem 106 kap. 6 § SFB 3.14.11 Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan 107 kap. 5 § SFB, jfr 33 kap. 2 § SoL 3.14.12 Begäran hos CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp. 2 kap 33 § andra stycket studiestöd s- förordning en 3.14.13 Yttrande avseende ansökan om att anordna spel på värdeautomater m.m. 3 kap. 11 § spelförord ningen; 3 § lagen om anordnand e av visst automatsp el Handläggare 3.14.14 Återsökning av statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, asylsökande m.fl. SFS 1990:927 SFS 2010:1122 SFS 2017:193 Handläggare 3.15 SOCIALTJÄNSTSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 25 (37) Lag med särskilda bestämmelser om placering av barn i skyddat boende 3.15.1 Beslut om omedelbar placering i skyddat boende 4 kap. 1 § LBSB ordförande i nämnden eller jmf. 4 kap. 1 § 2 st. Beslutet ska underställas FR inom en vecka från beslut. 3.15.2 Beslut om att omedelbar placering i skyddat boende upphör 4 kap. 8 § LBSB ordförande i nämnden eller 3.15.3 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om skyddat boende enligt 3 kap. eller om en omedelbar sådan insats enligt 4 kap. 8 kap. 7 § LBSB Social delegation, förordnad ledamot eller förordnad tjänsteperson i nämnden 3.15.4 Begäran om förlängning av utredningstiden för ansökan om att barnet ska beviljas skyddat boende 4 kap. 6 § 2 st LBSB Enhetschef 3.15.5 Ansöka hos FR om placering i skyddat boende 3 kap. 3 § LBSB Social delegation Ansökan hos FR om placering inom sex veckor från den dag placeringen påbörjades. 3.15.6 Beslut om var barnet ska placeras och hur insatsen i övrigt ska genomföras 5 kap. 1 § LBSB ordförande i nämnden eller jmf. 5 kap. 1 § 2 st. Beslutet kan inte överklagas. 3.15.7 Hemlighållande av vistelseort vid placering i skyddat boende 5 kap 4 § 1 st LBSB ordförande i nämnden ellerSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 26 (37) jmf. 5 kap. 5 §. allmän placering i skyddat boende 5 kap 4 § 2 st LBSB ordförande i nämnden eller jmf. 5 kap. 5 §. allmän 3.15.9 Överväga beslut om umgängesbegränsning vid placering i skyddat boende 5 kap. 6 § LBSB 3.15.9 Överväga beslut om hemlighållande av vistelseort vid placering i skyddat boende 5 kap. 6 § LBSB allmän förvaltningsdomstol. placerat tillsammans med om att inte hålla vistelseorten hemlig när månader från det att ett beslut enligt 5 kap. 4 § har fått laga kraft. 5 kap. 7 § LBSB Enhetschef placerat tillsammans med om umgängets utövande när månader från det att ett beslut enligt 5 kap. 4 § har fått laga kraft. 5 kap. 7 § LBSB Enhetschef 3.15.12 Överväga om placering i skyddat boende ska fortsätta 5 kap. 3 § LBSB 3.15.13 Beslut om att placering i skyddat boende ska upphöra 7 kap. 1 § LBSB Social delegation Beslut om att insatsen ska fortsätta ellerSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 27 (37) upphöra överklagas till FR. placerat tillsammans med om att insatsen ska upphöra när månader från det att nämndens eller rättens beslut har fått laga kraft. 7 kap. 2§ LBSB Enhetschef 4 ARBETSMARKNAD 4.1 Beslut om avtal med extern part eller kommunal verksamhet om samverkan kring arbetsmarknads- /rehabiliteringsprogram a. avtal vars omfattning uppgår högst till 900 000 kr (ca 20 deltagare) b. avtal vars omfattning uppgår till över 900 000 kr a. Biträdande sektorschef b. Sektorchef 4.2 Avtal med extern part om att Lärcentrum ska tillhandahålla viss utbildning (anbudsutbildning) a. avtal vars omfattning uppgår till högst 900 000 kr b. avtal vars omfattning uppgår till över 900 000 kr c. avtal som omfattar längre tid än innevarande kalenderår samt nästföljande år a. Biträdande sektorchef b. Sektorchef c. Presidiet 5 TILLÄMPNING AV ALKOHOLLAGEN Tillstånd stadigvarande serveringstillstånd, eller stadigvarande tillstånd för tillverkningsställe klockan 11.00–01.00 (normtiden) 8 kap. 2, 4, 7, 14, 19 §§ AL stadigvarande serveringstillstånd, eller stadigvarande tillstånd för tillverkningsställe, med serveringstid efter klockan 01.00 8 kap. 2, 4, 7, 14, 19 §§ AL 5.3 Beslut att bifalla ansökan om tillfälligt serveringstillstånd, eller tillfälligt tillstånd för tillverkningsställe, eller tillfälligt 8 kap. 2, 4, 7, 14, 19 §§ AL ligger på nämndenSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 28 (37) utökad serveringstid eller serveringsyta 5.4 Beslut att meddela villkor i samband med beslut om Handläggare 5.5 Beslut att upphäva eller förändra meddelat villkor i Handläggare 5.6 Beslut att bifalla eller avslå övriga förändringar efter ansökan från tillståndshavare 8 kap. 2, 14 §§ AL Handläggare 5.7 Ändring av serveringstid i stadigvarande serveringstillstånd 8 kap 19 § AL Tillsyn tillsynsärende 9 kap. 2 § AL Handläggare serveringstillstånd kvarstår efter anmälan 9 kap. 11 § AL Enhetschef 5.10 Beslut att meddela erinran 9 kap. 17 § AL 5.11 Beslut att meddela varning 9 kap. 17 § AL 5.12 Återkallelse av tillfälligt serveringstillstånd (till allmänheten och till slutet sällskap) 9 kap 18 § AL Social delegation Observera: övrig stadigvarande helt eller delvis 5.13 Beslut att återkalla serveringstillstånd som inte längre utnyttjas 9 kap. 18 § 1 p. AL Handläggare 5.14 Beslut att meddela varning 9 kap. 19 § AL Social delegation Observera: Beslut att meddela förbud under sex eller tolv månader för detaljhandel med eller servering av folköl ligger på nämnd Tillstånd gårdsförsäljning tillfällig gårdsförsäljning eller tillfälligt tillstånd för tillverkningsställe klockan 10.00– 20.00 (normtiden) 5 a kap. 8, 11, 12, 14 §§ AL ligger på nämndenSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 29 (37) tillfällig gårdsförsäljning, eller tillfälligt tillstånd för tillverkningsställe, med serveringstid efter klockan 20.00 5 a kap. 8, 11, 12, 14 §§ AL 5.17 Beslut att bifalla ansökan om tillfällig gårdsförsäljning, eller tillfälligt tillstånd för provsmakning vid tillverkningsställe, eller tillfälligt utökad serveringstid eller serveringsyta 5 a kap. 8, 11, 12, 14 §§ AL 5.18 Beslut att återkalla tillstånd som inte längre utnyttjas 9 kap. 18 § 1 p. AL Handläggare Observera: övrig tillfälligt gårdsförsäljnings- tillstånd ligger på nämnden Tillsyn gårdsförsäljning tillsynsärende 9 kap. 2 § AL Handläggare gårdsförsäljningstillstånd kvarstår efter anmälan 9 kap. 11 § AL Enhetschef 6 TILLÄMPNING AV TOBAKSLAGEN Tillstånd stadigvarande försäljningstillstånd för detaljhandel eller partihandel med tobaksvaror 5 kap. 1, 3 §§ LTLP Enhetschef Observera: Avslag 6.2 Beslut att bifalla ansökan om tillfälligt försäljningstillstånd för detaljhandel eller partihandel med tobaksvaror 5 kap. 1, 3 §§ LTLP försäljningstillstånd kvarstår efter anmälan om förändringar 5 kap. 7 § LTLP Enhetschef 6.4 Beslut att meddela villkor i samband med ansökan om försäljningstillstånd Handläggare 6.5 Beslut att upphäva eller förändra meddelat villkor i försäljningstillstånd Handläggare Tillsyn tillsynsärende 7 kap. 3, 4 §§ HandläggareSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 30 (37) LTLP 6.7 Beslut att meddela varning 7 kap. 11, 13 §§ LTLP 6.8 Beslut om föreläggande eller förbud i eventuell kombination med vite 7 kap. 9, 12, 13, 15 §§ LTLP 6.9 Beslut om återkallelse av försäljningstillstånd som inte längre nyttjas 7 kap. 10 § p 1 LTLP Handläggare 6.10 Beslut om återkallelse av tillfälligt försäljningstillstånd för tobaksvaror 7 kap 10 § LTLP Social delegation Observera: stadigvarande tillstånd ligger på nämnden 6.11 Beslut att förbjuda försäljning av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för en tid av högst 6 månader 7 kap 13 § LTLP 6.12 Beslut att avskriva tillsynsärende från vidare handläggning 6.13 Beslut att begära biträde av polismyndigheten 7 kap 19 § LTLP Enhetschef 6.14 Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite 6 § Lag om viten (1985:206) 7 TILLÄMPNING AV LAG OM TOBAKSFRIA NIKOTINPRODUKTER tillsynsärende Handläggare 7.2 Beslut att meddela varning Social delegation 7.3 Beslut om föreläggande eller förbud i eventuell kombination med vite 7.4 Beslut att förbjuda försäljning av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för en tid av högst 6 månader 7.5 Beslut att avskriva tillsynsärende från vidare handläggning 7.6 Beslut att begära biträde av polismyndigheten Enhetschef 7.7 Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite 6 § Lag om viten (1985:206) 8 GYMNASIESKOLA ANPASSAD GYMNASIESKOLASignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 31 (37) KOMVUX Gemensamma bestämmelser 8.1 Upprättande/årlig revidering av likabehandlingsplan (plan med översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling) SL 6:8, DL 3:20 8.2 Beslut om eventuella åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling 8.3 Avstängning av elev upp till två veckor SL 5:17-20 Rektor lärcentrum Avstängningar över 2 veckor beslutas av nämnd. Gymnasieskola 8.4 Beslut om utbildningens omfattning SL 17:6 Rektor Lärcentrum 8.5 Fastställande av plan för introduktionsprogrammen 8.6 Beslut om mottagande av elev i introduktionsprogram SL 17:19, 17:21-21a 8.7 Beslut om fjärrundervisning SL 21:9 Rektor lärcentrum Max ett läsår åt gången. 8.8 Beslut om vilka hjälpmedel som eleverna skall hålla sig med 8.9 Beslut om ekonomiskt stöd till inackordering, kost- och litteraturstöd, stöd till dagliga resor samt kostbidrag SL 15:32 Kundtjänsthandläggare Omfattar även motsvarande utbildning på folkhögskola 8.10 Beslut om tilläggsbelopp till fristående gymnasieskola SL 16:50, 16:51, 16:54 8.11 Beslut om läsårstider GyF 3:1-2 Rektor Lärcentrum 8.12 Beslut om att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år GyF 9:7 Rektor Lärcentrum 8.13 Beslut om att erbjuda elev modersmålsundervisning SL 15:19, GyF 4:15-20 8.14 Beslut om gymnasiestudier utomlands under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda AFN §4/2022 8.15 Prövning av tillhörighet till anpassad gymnasieskolas målgrupp SL 18:5, 18:7 Rektor LärcentrumSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 32 (37) 8.16 Interkommunal ersättning SL 19:43- 44a 8.17 Beslut om tilläggsbelopp för elev i fristående 8.18 Beslut om rätt till skolskjuts för elever i anpassad gymnasieskola SL 18:30, 18:31 samt 18:35 8.19 Beslut om stöd till inackordering SL 18:32 Rektor Lärcentrum 8.20 Beslut om skolskjuts för elever i anpassad gymnasieskola, från skola till korttidstillsyn Tillämpnin gsbestäm melse, AFN 20/8 2020 8.21 Upprättande av utbildningskontrakt SL 19:10 a Rektor lärcentrum Vuxenutbildning 8.22 Beslut om mottagande och antagning av elev till vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och SFI SL 20-11- 11a, 20:13- 14, 20:16, 20:22-23, 20:33 8.23 Yttrande om mottagande i annan kommun SL 20:14, 20:11b 8.24 Beslut om kursutbud vuxenutbildning och särskild utbildning på grundläggande nivå VuxF 2:9 Rektor Lärcentrum 8.25 Upphörande av kommunal vuxenutbildning (för elev) 8.26 Att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning (på grund av särskilda skäl) 8.27 Beslut om enstaka avgifter inom vuxenutbildning 8.28 Upprättande av individuell studieplan för varje elev 8.29 Beslut att uppdra åt annan att anordna vuxenutbildning, särskild undervisning för vuxna, SFI (entreprenad) SL 23:2 Biträdande sektorchef Beslut som omfattar stora delar av kommunens Komvuxutbildning får ej delegeras (Jfr KamR Gbg 5277-07) 8.30 Fastställande av plan för sammanhållen utbildning för vissa nyanlända SL 20:33b Rektor Lärcentrum 9 KULTUR OCH FRITID 9.1 Tilldelning av tider i sport- och gymnastikhallar för helt Enhetschef fritidsgårdar och Smärre förändringar avSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 33 (37) verksamhetsår idrottsanläggningar halltider under verksamhetsåret räknas som intern förvaltning 9.2 Förändring av öppettider vid speciella tillfällen som vid helger, lov, arrangemang och studiedagar Enhetschef Gäller lokaler för kultur, idrott och föreningar 9.3 Tidsbegränsad avstängning enligt ordningsregler/praxis Enhetschef 9.4 Läsårstidernas förläggning inklusive studiedagar och fortbildningsdagar Enhetschef Kulturskolan 9.5 Fördelning av tillgänglig undervisningstid kulturskolan Enhetschef Kulturskolan 9.6 Deltagande i kulturskolans verksamhet efter 19 års ålder Enhetschef Kulturskolan 9.7 Reducerad avgift kulturskolan på grund av särskilda skäl (såsom längre sjukdom och olycka) Enhetschef Kulturskolan 9.8 Beslut att ansöka om tillträdesförbud till bibliotek Presidiet Undertecknande av handlingar I en kommun styrs rätten att underteckna handlingar eller företräda kommunen genom reglementen, delegeringsordningar eller i andra beslut. Handlingar undertecknas av den/de som anges nedan. Om inget anges nedan undertecknas handlingen av den som har ställningsfullmakt, vilket innebär att det, med en särskild befattning, följer behörighet att företa rättshandlingar med bindande verkan för huvudmannens räkning, arbetsliv-och fritidsnämnden. Detta gäller för handlingar där signatur krävs enligt lag. 1. Undertecknande av delegationsbeslut För beslut fattade på delegation bemyndigas delegat att teckna handlingen. För avtal som överstiger 700 000 kronor bemyndigas delegat samt överordnad chef eller ansvarig handläggare att två i förening teckna handlingar.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 34 (37) 2. Undertecknande av politiskt fattade beslut Avtal För verkställande av politiskt fattade beslut bemyndigas sektorchef att på kommunens vägnar teckna, förlänga och häva avtal. 3. Undertecknande av andra handlingar av administrativ karaktär Undertecknande av fullmakt Ordförande, sektorschef och biträdande sektorschef bemyndigas att två i förening underteckna rättegångsfullmakter för nämndens räkning samt bemyndigas att underteckna yttranden till domstol och andra myndigheter. Sektorschef, eller vid förfall ekonomichef, bemyndigas att föra nämndens talan inför domstol och andra myndigheter för samtliga av kommunen utställda räkningar. Beslutande i upphandlingsärenden bemyndigas att för verkställande av fattat beslut också underteckna avtal. Företräda Kävlinge kommun i andra myndigheters E-tjänster Sektorchef samt biträdande sektorchef bemyndigas att var för sig företräda Kävlinge kommun i andra myndigheters E-tjänster för ansökningar om statligt stöd och bidrag samt inlämning av kommunens uppgifter till berörd myndighet. Delgivningsmottagare Behörig att motta delgivning på arbetsliv-och fritidsnämndens vägnar är ordförande, sektorchef samt biträdande sektorchef. Bilaga 1. Sammanställning avseende begränsning av delegationsrätten Beslut enligt SoL, LVU eller LVM som endast får delegeras till utskott I 30 kap. 6-9 §§ socialtjänstlagen (SoL), finns en begränsning av nämndens rätt att delegera beslut. Där framgår att delegation endast får ske till utskott beträffande nedanstående ärenden enligt SoL, LVU och LVM. Beslutanderätten kan inte delegeras till anställda eller enskilda förtroendevalda. • 6 kap. 6 § SoL (medgivande till mottagande av barn i enskilt hem/placering i familjehem; beslut om kortvarig placering i familjehem kan dock delegeras, se JO 1988/89 s 164 samt JO 1995/96 s 279) • 6 kap. 8-8 b §§ SoL (övervägande rörande familjehemsvård) • 6 kap. 11 a-b §§ SoL (placering av ett barn över nationsgränserna)Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 35 (37) • 6 kap. 12 § SoL (medgivande till mottagande av barn vid internationell adoption) • 6 kap. 13 § SoL (återkallande av medgivande till adoption) • 4 § LVU (ansökan om vård) • 6 och 6 a §§ LVU (omedelbart omhändertagande) • 9 a § LVU (ansökan om fortsatt omhändertagande, när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård enligt LVU) • 11 § första stycket LVU (placeringsbeslut) • 11 § andra stycket LVU (vård i eget hem) • 13 § LVU (omprövning av respektive övervägande om fortsatt vård) • 13 b § LVU (övervägande om flyttningsförbud) • 13 c § LVU (övervägande avseende överflyttning av vårdnad) • 14 § andra stycket LVU (beslut om umgängesbegränsning vid vård) • 14 § andra stycket LVU (beslut om att hemlighålla den unges vistelseort vid vård) • 14 § tredje stycket LVU (umgängesbegränsning) • 21 § LVU (upphörande av vård) • 22 § LVU (kontaktperson/öppenvård utan samtycke, det s k mellantvånget) • 24 § LVU (ansökan om förbud mot flyttning från familjehem) • 26 § LVU (övervägande om fortsatt flyttningsförbud) • 27 § LVU (tillfälligt flyttningsförbud) • 31 § LVU (umgängesbegränsning vid ett flyttningsförbud) • 31 b, 31 d, 31 i §§ LVU (utreseförbud) • 32 a § LVU (provtagning inför umgänge) • 32 b § LVU (provtagning inför upphörande av vård) • 43 § LVU (biträde av polismyndighet) • 11 § LVM (ansökan om vård) • 13 § LVM (omedelbart omhändertagande) Bestämmelsen gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 § om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 § om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1 §. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får enligt 10 kap. 5 § andra stycket SoL inte omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 5 kap. 2 § SoL (förbud att mottaga vistelsebarn). När sociala delegationens beslut inte kan avvaktas Det finns enligt LVU och LVM en möjlighet för ordförande och ledamot som nämnden har förordnat att fatta vissa beslut som inte kan avvaktas. Vilka som är förordnade framgår av särskilt beslut i nämnden och det omfattar följande paragrafer: 6 och 6 a §§ LVU (omedelbart omhändertagande) 11 § LVU (vården) 27 § LVU (tillfälligt flyttningsförbud) 31 d § LVU (tillfälligt utreseförbud) 43 2 p. § LVU (handräckning) 13 § LVM (omedelbart omhändertagande) ¨ När det gäller 43 § LVU kan nämnden även besluta om att förordna tjänsteman.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 36 (37) Beslut enligt föräldrabalken I 30 kap 10 § SoL anges vissa beslut enligt föräldrabalken (FB) där beslutanderätten får delegeras. Bestämmelsen innebär att övriga beslut enligt FB inte får delegeras överhuvudtaget. Beslut som inte får delegeras: • 2 kap. 7 § FB (beslut om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning om fastställande av faderskap/föräldraskap) • 2 kap. 9 § FB (beslut att lägga ned eller att ej inleda faderskapsutredning vid ifrågasatt faderskapspresumtion) • 4 kap. 10 § FB (yttrande till domstol i adoptionsärende) • 6 kap. 7 § FB (talan om överflyttning av vårdnad när en eller båda föräldrarna är uppenbart olämplig att inneha vårdnad) • 6 kap. 8 § FB (talan om överflyttning av vårdnad rörande barn i enskilt hem eller i familjehem) • 6 kap. 8 a § FB (talan om överflyttning av vårdnad då en eller båda föräldrarna är förhindrade att utöva vårdnaden) • 6 kap. 9 § FB (talan om överflyttning av vårdnad då en eller båda föräldrarna är döda) • 6 kap. 10 § FB (talan om överflyttning av vårdnad från särskilt förordnad vårdnadshavare) Beslut enligt socialförsäkringsbalken (SFB) Förbud mot delegering gäller även för uppgiften att fullgöra socialnämndens uppgifter enligt vissa regler i socialförsäkringsbalken. • 16 kap. 18 § SFB (göra framställan om att barnbidraget utbetalas till den andre av föräldrarna, till en annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa) • 18 kap. 19 § SFB (göra framställan att underhållsstödet ska utbetalas till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa) Bilaga 2. Extern delegering – social jour I 9 kap. 37 § andra stycket KL regleras extern delegering vid avtalssamverkan. De bestämmelserna innebär att en kommun som överlåter utförandet av en uppgift till en annan kommun även kan delegera beslutsfattande till anställda i den andra kommunen. Kävlinge kommun har tecknat ett samverkansavtal med Lunds kommun om social jour. Samverkansavtalet innebär att Lunds kommun tillhandahåller socialtjänst genom handläggning, och i förekommande fall beslutsfattande, i akuta ärenden då Kävlinge kommuns egen personal inte är i tjänst. Enligt avtalet ska anställda handläggare vid social jour få den delegation som behovs för att kunna fatta beslut i akuta ärenden. 10.1 EKONOMISKT BISTÅND 10.1.1 Beslut om försörjningsstöd samt ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt vid akuta behov 12 kap. 1 § SoL 10.2 BARN OCH UNGASignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 37 (37) SoL 10.2.2 Bedömning av barn och ungas behov av omedelbart skydd 20 kap. 1§ SoL 10.2.3 Insats i form av vård utanför det egna hemmet, jourhem, HVB och stödboende. 11 kap. 1 § SoL Handläggare i social jour Tillfällig placering till ordinarie kontorstid. 10.2.4 Beslut rörande den unges personliga förhållande i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 § 1-2 st LVU 11 § fjärde stycket LVU Handläggare i social jour I akuta fall som inte kan vänta till ordinarie kontorstid 10.2.5 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för 32 § första stycket LVU 10.3 VUXNA SoL 10.3.2 Beslut att inleda utredning 7 § LVM Handläggare i social jour 10.3.3 Beslut om läkarundersökning samt att utse läkare för denna 9 § LVM Handläggare i social jour 10.3.4 Begära polismyndighetens biträde med att föra missbrukaren till läkarundersökning och för inställelse till vårdinstitution 45 § LVM Handläggare i social jour 10.3.5 Beslut om insats i form av akutboende eller skyddat boende 11 kap. 1 § SoL Handläggare i social jour Tillfällig placering till ordinarie kontorstid.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04

§ 32 Lokalbehovsplan 2026–2036 AFN 2026/00023 Beslut att nämnden har tagit del av det identifierade lokalbehovet enligt bilaga. Lokalbehovsplan för perioden 2026–2036, förutsättningarna presenterad i bilaga, bilaga AFN § 32/2026. Yrkande Peter Ljuslund (SD) yrkar att beslutsformuleringen justeras genom att sista beslutsmeningen ”Nämnden skickar det identifierade lokalbehovet vidare till kommunstyrelsen för kommunövergripande planering.” stryks. Mikael Elmvik (M) yrkar bifall till Peter Ljuslunds (SD) yrkande. Beslutsgång Ordförande Johan Douglies (M) ställer föreliggande förslag mot Peter Ljuslunds (SD yrkande och finner att nämnden beslutar enligt Peter Ljuslunds (SD) yrkande att stryka den sista beslutsmeningen. Protokollsanteckning Ordförande Johan Douglies (M) lämnar nedanstående protokollsanteckning. I delen om idrottshallar tycker vi det borde nämnas att fullmäktige tagit beslut om att utreda placering av en ny fullstor idrottshall som inte är kopplat till nybyggnation av en skola. Denna hall kommer att påverka den höga beläggningsgraden i befintliga fullstora idrottshallar som redovisas i planen. Johan Douglies (M) Peter Ljuslund (SD) Mikael Elmvik (M) Mikael Brandt (M) Elvira Anes Viseu (M) Margaret Holmström (M) Jonas Petterson (SD) Philip Wihlborg Ek (M) Anna Brosell (M)Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04 AFN Lokalbehovsplan 2026–2036 För kännedom: Controller AFN KommunstyrelsenSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Lokalbehovsplan 2026 – 2036 Sektor arbetsliv och fritidbilaga AFN § 32/2026.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2 Innehåll 3 Inledning Lokalbehovsplanen beskriver sektorns lokalbehov idag samt på kort och lång sikt. Lokalbehovet i sektorns verksamheter är kopplat till flera omvärldsfaktorer, exempelvis befolkningsutveckling, nybyggnation, demografi, socioekonomi och statlig styrning. Det gör att lokalförsörjningen är behäftad med ett antal osäkerhetsfaktorer. Sektorn gör kontinuerligt analys av omvärldsfaktorer och behov för att skapa ett mer utförligt underlag som stöd för den långsiktiga planeringen. Lokalförsörjningsplanen bygger till delar på befolkningsprognosen för Kävlinge kommun som är framtagen med hjälp av Statisticon. I år har vi valt att ta fram två befolkningsprognoser, en trendprognos samt en byggbaserad prognos. Trend – Bygger på framskrivning av nuvarande befolkning med historisk statistik avseende födelsenetto, flyttströmmar och byggnation. Bygg – Bygger på framskrivning av nuvarande befolkning med historisk statistik avseende födelsenetto, flyttströmmar och byggnation utifrån framtagen byggprognos gjord av strategiska enheten. Arbetet med framtagande av byggprognos har inför 2026 förstärkts med hjälp av att involvera fler medarbetare med kunskap och insikt i flera delar inom samhällsbyggnad. Detta med en förhoppning om något bättre träffsäkerhet. Fram till 2029 finns en prognos om ca 100 nya bostäder per år vilket ligger i linje med historiskt utfall. Från 2030 och framåt ökar prognosen för nya bostäder till ca 200 per år. Bedömningen är därför att det är väldigt osäkert hur eventuell befolkningsutveckling kommer att ske efter år 2030. Bilagt (se bilaga 1) finns tabeller för de två befolkningsprognoserna uppdelat per åldersgrupp. 32 767 32 919 33 186 33 379 33 620 33 984 34 407 34 863 35 316 35 771 36 179 30 000 31 000 32 000 33 000 34 000 35 000 36 000 37 000 38 000 Aktuell trendprognos Aktuell byggprognos Föregående byggprognosSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 4 Sammanställning lokalbehovsprojekt Sektor arbetsliv och fritid Prioriterade projekt 2026 (snarast) Lallerstedtska huset Allmän kultur, kulturskola Kävlinge Pågår Projekt pågår för bättre och mer flexibelt användande av huset. Upphandling av passagesystem samt teknisk utrustning pågår. Projektet förväntas vara klart under 2026. Kävlinge kulturscen Allmän kultur, kulturskola Kävlinge Pågår Projekt pågår för att stärka tillgängligheten, förbättra komforten samt modernisera tekniska installationer och inlastningsmöjligheter. Projektet förväntas vara klart under 2026. Lokaler lärcentrum Lärcentrum Kommunen Kvarstår/Bevakas Lärcentrum bedriver idag merparten av sin verksamhet i lokaler på Unionstorget. Del av verksamhet pågår i lokaler på Höga Annelund. Utveckling och förändring av Lärcentrums program behöver följas för att säkerställa att rätt lokaler finns, både avseende placering och utformning. Underhållsplaner Fritid, allmän kultur Kommunen Ny Genomgång av samtliga underhållsplaner. Detta för att få bättre samt mer långsiktig koll på kommande investeringsbehov. Detta för att ha rätt underlag för budgetarbete samt kunna ta strategiska beslut i tid. Arbetet genomförs i samarbete med KKL. Växthuset Familjecentral Kävlinge Ny Fortsatt utveckling av växthuset. Dialog förs om familjecentral i de vakanta delarna. Barsebäck byastuga - Barsebäck Pågår Försäljning av Barsebäck byastuga. Avstyckning av tomt pågår, därefter förväntas fastigheten gå ut till försäljning under kvartal 4, 2026. Harjagersbadet Fritid Kävlinge Ny Översyn av kapacitet och därtill kommande investerings och driftkostnader som påverkar hyresbilden. Prioriterade projekt 2027-2029 (2-4 år) Eyragården Socialpsykiatri Kävlinge Ny Se över tillgänglighetsanpassning av lokal. Finns det bättre anpassade lokaler eller ska anpassning göras av befintliga lokaler på Eyragården? Görs i samverkan med omsorg tills eventuell flytt av socialpsykiatri till arbetsliv och fritid.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 5 Lokalbehov aktivitetskrav Aktivitetskrav Kommunen Ny I samband med projektet för införande av aktivitetskrav ser man över behovet av lokaler för att bedriva aktiviteter. Befintliga lokaler ska användas för de aktiviteter som inte bedrivs ute i näringslivet eller civilsamhälle. Furulund stationshus Fritid/kultur Furulund Ny Utredning om möjligheter att påbörja försäljning av Furulund stationshus föreslås. Ny plats för befintliga hyresgäster undersöks. Projekt planerade på längre sikt 2030- 2035 (5-10 år) Bibliotek Lödde centrum Bibliotek Löddeköpinge Kvarstår/Bevakas Den tilltänkta nya biblioteksbyggnaden ligger i projektets andra etapp. Fortsatt bevakning av fastighetsägarens planering. Projekt planerade på lång sikt 2036 - (mer än 10 år) Dispositionen i lokalförsörjningsplanen utgår från de tre verksamhetsområdena i nämndplanen: utbildning och arbetsmarknad, individ- och familjeomsorg samt fritid. I förekommande fall görs också en behovsbeskrivning utifrån geografisk placering i kommunen. Verksamhetsområde utbildning och arbetsmarknad Utbildnings- och arbetsmarknadsverksamheter påverkas framför allt av befolkningsutvecklingen, flyktingmottagande, arbetslöshet och andel/antal behöriga till nationella program på gymnasiet. Lärcentrum Unionsgatan (Kävlinge) Höga Annelund (Kävlinge) Enligt båda befolkningsprognoserna kommer antalet gymnasieungdomar under kommande år öka något.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 6 Verksamheten inom Lärcentrum bedrivs i huvudsak i lokalerna på Unionsgatan men även i andra delar av kommunen, bland annat på Höga Annelund där de delar lokaler med Korsbackaskolan. Lärcentrum har startat upp nya yrkesutbildningar i samarbete med andra kommuner från höstterminen 2023 vilka behöver större undervisningssalar än vad de har tillgång till idag. Det gör att vi i samverkan med övriga sektorer kontinuerligt bevakar denna fråga. Arbete och integration Kommunhuset (Kävlinge) Lägenheter via KKB/Svea Fastigheter (104 st) Det bedöms inte finnas några ytterligare lokalbehov i nuläget. Sektorn har under 2025/2026 avvecklat de lokaler (lägenheter) som funnits på Pilgården i Furulund och som i huvudsak använts för mottagande av flyktingar. Det som återstår är enbart en slutbesiktning innan de formellt överlämnas till KKB, vilken förväntas ske inom närtid. 1 juli 2026 införs aktivitetskrav vilket kan komma att generera lokalbehov. Detta utreds via projektgruppen för införandet av aktivitetskrav. Befintliga lokaler inom kommunen ska användas för de aktiviteter som inte bedrivs ute i näringslivet eller civilsamhälle. 1 300 1 350 1 400 1 450 1 500 1 550 1 600 16-18 år Aktuell trend Aktuell bygg Föregående byggSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 7 Verksamhetsområde individ- och familjeomsorg Kommunhuset (Kävlinge) Växthuset Familjecentral Center Syd Lägenheter via KKB/Svea Fastigheter (32st) Under 2025 invigdes lokalerna på Växthuset, en mötesplats där bland annat öppen förskola och socialtjänst genom föräldrakurser, barngrupper och föräldrarådgivning samlas. I dessa lokaler planeras, i samverkan med regionen, att etablera en familjecentral. Under 2026 har Familjecentral Center Syd etablerats i samarbete med HMC. Verksamhetsområde fritid Befolkningsutvecklingen och utvecklingen av nya bostadsområden har stor inverkan på lokalbehoven när det gäller verksamheter inom fritid. Det kan röra sig om tillgång till idrottslokaler, föreningslokaler och samlingslokaler men också verksamhetslokaler för bibliotek och kulturskola. Området påverkas också av vilka föreningar som bedriver verksamhet i kommunen och vilka fritidsaktiviteter som kommuninvånarna vill ha. Det är viktigt att behoven av lokaler beaktas för verksamheter inom fritid vid planeringen av nya skolor, förskolor och bostadsområden. Samordning av lokaler mellan kommunens verksamhetsområden är av yttersta vikt för att effektivt utnyttja våra befintliga och kommande lokaler så att lokalkostnaderna kan hållas nere. Allmänkultur Lallerstedtska huset (Kävlinge) Lilla kulturhuset, Mejerigränd (Kävlinge) Kulturscenen, Korsbacka (Kävlinge) Stationshuset (Furulund) Östra skolan (Löddeköpinge) Lallerstedska huset, för att möjliggöra en bättre och mer flexibel användning av lokalerna har vissa åtgärder identifierats. För att möjliggöra detta krävs anskaffning av ny utrustning och material, inklusive ett passagesystem, cirka 100 kopplingsbara stolar, flyttbara scenpodier samt modern teknik. Projektet är pågående och förväntas vara klart under 2026.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 8 Lilla kulturhuset, Mejerigränd, befintlig detaljplan tillåter endast kontorslokaler men idag finns det ett tillfälligt bygglov på byggnaden som löper fram till augusti 2028 som även tillåter föreningsverksamhet. Dialog om kommande användningsområde fortsätter att föras, i dagsläge har inget nytt behov av lokalerna framkommit. Sektorn ser att utrymme finns för annan användning av lokalerna än vad som bedrivs idag. Kulturscenen, Korsbacka, nuvarande scen tillhandahåller ej de funktioner och möjligheter som önskas. Ett projekt för att stärka tillgängligheten, förbättra komforten samt modernisera tekniska installationer och inlastningsmöjligheter är därför pågående. Planen omfattar installation av nya hissar, en i trapphuset och en vid scenen. En utvändig lyft för inlastning för att underlätta logistiken, förbättra arbetsmiljön samt asfaltering för att säkerställa goda transportmöjligheter. Den tekniska utrustningen ska moderniseras och en infällbar gradäng med integrerade bordsskivor anskaffas för att förbättra siktförhållanden samt möjliggöra flexibel möblering och ökad sittkomfort. Projektet förväntas vara klart under 2026. Stationshuset i Furulund, sektorn hyr ut lokalerna och det bedrivs viss föreningsverksamhet i huset. Hyresgäster idag är Hembygdsföreningen samt släktforskarna. På längre sikt ses lokalerna som en del av övrig samhällsplanering i området. Därav kommer det förslås att påbörja försäljningsprocess i kommunens strategiska lokalförsörjningsplan. I samband med detta ses alternativ plats över för nuvarande hyresgäster. Kulturskola Lallerstedtska huset (Kävlinge) Tolvåkersskolan (Löddeköpinge) Inom kulturskolan bedrivs det även ytterligare undervisning på övriga skolor i kommunen i varierad grad. Kulturskolan bedriver stor del av sin verksamhet i Lallerstedtska huset. Inga ytterligare behov finns i dagsläge. Bibliotek Kommunhuset i Kävlinge Centrumhuset i Löddeköpinge Lödde centrum kommer byggas om i sin helhet vilket på sikt kommer innebära nya lokaler för biblioteket. Den tilltänkta nya biblioteksbyggnaden ligger i projektets andra etapp. Enligt dialog med fastighetsägaren är etapp två i nuläget ej tidsatt, men vi bedömer att det rör sig om 5-10 år. Dialog med fastighetsägaren fortlöper.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 9 Fritidsgårdar och idrottsanläggningar Nuvarande lokaler fritidsgårdar Tolvåkershallarna Skönadalskolan Höga Annelund Då verksamheten på Höga Annelund idag bedrivs i källarplan finns önskemål om andra lokaler för fritidsgården. Önskemålet är aviserat till kommunens lokalförsörjningsgrupp och tas i beaktan vid lokalplanering. Fritidsgården på Skönadalskolan är välbesökt och därmed något trångbodd. Ett samarbete med skolan är ständigt pågående för bättre lokalutnyttjande. Nuvarande fritidsanläggningar Högalids idrottsplats Ljungvalla idrottsplats Tolvåkers idrottsplats Dösjebro idrottsplats Aktivitetspark Vikenområdet, Furulund Aktivitetspark Tolvåkersområdet, Löddeköpinge Behov avseende fritidsanläggningar och upprustning av dessa aktualiseras och hanteras kontinuerligt i dialog med bland annat föreningslivet. Visst investeringsbehov har tagits fram för de kommande åren, arbete med att sammanställa hela verksamhetsområdets underhållsplaner för bättre långsiktig planering är pågående. Nuvarande idrottshallar Korsbackahallen Rinnebäckshallen Olympiaskolan (gymnastiksal) Lackalänga skola (gymnastiksal) Ljungenskolan (gymnastiksal) Vikenhallen Tolvåkershallarna Nyvångskolan Skönadalskolan Dösjebroskolan (gymnastiksal)Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 10 Kommunens föreningar efterfrågar fler tider i idrottshallar än vad kommunen har möjlighet att tillgodose. Den genomsnittliga nyttjandegraden varierar mellan små och stora idrottshallar samt gymnastiksalar. En exempelvecka där vi tittat på vecka 11, gav följande nyttjandegrad Stor idrottshall – 89% (78% motsvarande period 2025) (räknat på 5 stora idrottshallar varav Korsbacka E-hall blev medianen med 93%) Liten idrottshall – 78% (73% motsvarande period 2025) (räknat på 3 mindre idrottshallar varav Nyvång blev medianen med 80%) Gymnastiksal – 29% (34% motsvarande period 2025) (räknat på 6 gymnastiksalar varav Korsbacka B/Dösjebro blev medianen med 31,5%) För att öka nyttjandegraden tilldelades föreningar automatiskt tider i gymnastiksalar vid fördelningen i juni 2025. En stor del av dessa tider återlämnades dock under augusti– september. Dialog med föreningarna visar att verksamheter som innebandy och handboll upplever att de mindre hallarna inte motsvarar deras behov av yta för ändamålsenlig verksamhet. De genomförda åtgärderna har för gymnastiksal inte haft någon effekt och för liten idrottshall begränsad effekt för ökad nyttjandegrad, då efterfrågan inte fullt ut överensstämmer med lokalernas storlek och funktion. Den byggbaserade befolkningsprognosen visar att dagens behov av halltider kommer vara konstant de närmsta 10 åren. Enligt den kommer befolkningen i Kävlinge kommun att öka mellan 2026–2036 från 32 650 till 36 200 invånare (se bilaga 1). Bryter vi däremot ut barn och ungdomar i åldern 6–18 år ser vi en minskning från 6 100 till 5 730 invånare. Jämförelsevis visar den trendbaserade prognosen på en betydligt större minskning från 6 100 till 5 250 invånare i åldern 6–18 år. Det är viktigt att man i alla utbyggnadsområden och kommande byggnation av skolor utvärderar och tar hänsyn till det samlade behovet av idrottshallar i kommunen.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 11 I kommunen finns det flera pågående projekt och utbyggnadsområden som involverar sektorn. Övriga lokaler, områden Barsebäck strand Byastuga Lilla Harrie Byastuga Barsebäck Folkets hus Dösjebro Scoutgård Kävlinge Scoutgård Furulund Scoutgård Löddeköpinge 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Byggprognos 6-18 år 6-12 Bygg 13-15 Bygg 16-18 Bygg 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Trendprognos 6-18 år 6-12 Trend 13-15 Trend 16-18 TrendSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 12 Scoutgård Dösjebro Ridhus Löddeköpinge Klubbhus MC-klubb Gladiatorerna Harjagersbadet Barsebäck byastuga, i samband med kommunens strategiska lokalförsörjningsplan som antogs 2025 beslutade man om att inleda försäljningsprocess av Barsebäck byastuga. Avstyckning av tomt pågår, därefter förväntas fastigheten gå ut till allmän försäljning under kvartal 4, 2026. Harjagersbadet, översyn av kapacitet och därtill kommande investerings och driftkostnader som påverkar hyresbilden är under utredning. Förslag och uppdaterad kostnadsbild förväntas vara färdigt under närtid. Sammanfattning Det är viktigt att behoven av lokaler beaktas för verksamheter inom arbetsliv- och fritidsnämnden vid planeringen av nya skolor, förskolor och bostadsområden men även av förändring inom befintligt lokalbestånd. Samordning av lokaler mellan kommunens verksamhetsområden är av yttersta vikt för att effektivt utnyttja våra befintliga och kommande lokaler så att lokalkostnaderna kan hållas nere. Merparten av sektorns lokalbehov hanteras inom Lokalstyrgruppens arbete. Ekonomiska effekter under planperioden 2027-2029 Ekonomiska effekter kommer uppstå avseende Harjagersbadet. I vilken omfattning är ännu inte presenterat men förväntas hanteras via budgetprocessen. I samband med arbete av framtagande av en samlad bild av våra underhållsplaner kan ett utökat investeringsbehovs uppstå. Ett förslag om utökad investeringsram från 1 mnkr till 2 mnkr per år för att täcka detta finns med i budgetprocessen.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 13 Bilagor Bilaga 1: Folkmängd Kävlinge kommun efter åldersklass Byggbaserad prognos Ålder / År 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt 32 767 32 919 33 186 33 379 33 620 33 984 34 407 34 863 35 316 35 771 36 179 Trendbaserad prognos Ålder / År 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt 32 695 32 722 32 742 32 757 32 766 32 773 32 776 32 777 32 774 32 768 32 760Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04

§ 33 Redovisning av delegationsbeslut Beslut att godkänna redovisningen av delegationsbeslut Redovisning av delegationsbeslut Delegationslista ekonomiskt bistånd april Delegationslista lärcerntrum april Delegationslista IFO april Delegationslista administrativa 260604Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04

§ 34 Redovisning av inkomna skrivelser Beslut att godkänna redovisning av inkomna skrivelser. Allmänna arvsfondens beslut om stöd, Bifall effektstöd, dnr 871-2025 Kommunfullmäktiges beslut § 23/2026, Avsägelse av uppdrag som ersättare i arbetsliv- och fritidsnämnden, Henrik Ekberg (SD) Kommunfullmäktiges beslut § 24-2026, Godkännande av årsredovisning för Kävlinge kommun år 2025, revisorernas berättelse samt fråga om ansvarsfrihet Kommunfullmäktiges beslut § 25-2026, Godkännande av avslut och ombudgetering av investeringsanslag år 2025 Kommunfullmäktiges beslut § 26-2026. Information om ny politisk majoritet och antagande av reviderad inkallelseordning för mandatperioden 2023- 2026 Kommunfullmäktiges beslut § 29-2026, Motion rörande e-förslag Kommunstyrelsens beslut § 50-2026, Ekonomisk uppföljning för Kävlinge kommun, 20269-03-31 Statistik Brottsofferjouren Kävlinge Q1 Uppföljning av tidigare granskningar - Gymnasieskolans introduktionsprogram, rapport Bilaga 18/2026 Förvaltningsrätten i Malmö – LVU, arbetsliv- och fritidsnämndens beslut om vård enligt LVU fastställs av domstolen. 2026- 04-21 Bilaga 19/2026 Förvaltningsrätten i Malmö – Dom bistånd enligt SoL, arbetsliv- och fritidsnämndens beslut att avslå ansökan om ekonomiskt bistånd då sökande inte uppfyllt kraven. Fastställas av domstolen 2026- 05-2 TjänsteskrivelseSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 2026-06-04

§ 35 Redovisning av ordförandebeslut AFN 2026/00031 Beslut att anmälan av ordförandebeslut läggs till handlingarna.Signature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89 Ledamot: Veronica WiknerOrdförande: Johan DougliesSignature reference: 974731f9-7634-49d8-8124-f87041577f89Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument.Signed by: VERONICA ANNE VIKNERDate: 2026-06-10 05:53:46BankID refno: 019eafa9-ee13-7df1-b2ed-472667eaa843Signed by: Carl Johan Mikael DougliesDate: 2026-06-09 13:11:51BankID refno: 019eac14-a570-7c62-8e63-2c5774d6e306