Utbildningsnämnden — 11 mars 2026

§11 Information, näringsliv och skola Näringslivschef Philip Allgoth och utredare Louise Säfström berättar om samarbetet mellan skola och näringsliv. De beskriver hur arbetet har utvecklats under de senaste åren. Den första aktiviteten kopplad till området var en näringslivsfrukost i december 2024 med tema prao och ungt entreprenörskap. Efter detta följde en rektorsträff där representanter från Ung Företagsamhet (UF) och Arbetsmarknadskunskap (AMK) deltog. Sedan dess har flera insatser genomförts. I dag används UF:s läromaterial i årskurserna F–6, Arbetsmarknadskunskap har också införts för samtliga elever i årskurs 5 och 8, med fokus på att öka förståelsen för olika yrken, utbildningsvägar och arbetsmarknadens behov. Utöver detta har en så kallad yrkesbuss införts. Den riktar sig till elever i årskurs 7 och 9 och ger dem möjlighet att besöka olika arbetsplatser och branscher. På så sätt får eleverna en mer konkret bild av arbetslivet och kan börja reflektera över framtida studie- och yrkesval. Tillsammans bidrar dessa insatser till att stärka kopplingen mellan skola och näringsliv.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 5(19)

§12 Dnr: UN 2026/26 Patientsäkerhetsberättelse 2025 Beslut Utbildningsnämnden godkänner återrapporteringen av patientsäkerhetsberättelserna för 2025 avseende Elevhälsans medicinska insats samt Elevhälsans psykologiska insats. Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vårdgivaren årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan i Kävlinge kommun. Patientsäkerhetsberättelser har upprättats för: - Elevhälsans medicinska insats (EMI) - Elevhälsans psykologiska insats (PLA) - Berättelserna redovisar hur det systematiska kvalitetsarbetet har organiserats, genomförts och följts upp under 2025 samt vilka mål och utvecklingsområden som identifierats inför 2026. Arbetet har präglats av: - Ett aktivt och strukturerat ledningssystem - Regelbunden egenkontroll, loggkontroller och journalgranskning - Systematisk avvikelsehantering med analys och återkoppling - Tvärprofessionell samverkan inom barn- och elevhälsan - Fortlöpande kompetensutveckling Särskilda utvecklingsinsatser 2025 Följande utvecklingsinsatser har genomförts under 2025: - Byte av journalsystem - Under året genomfördes ett omfattande byte av journalsystem från PMO till Prorenata inom både EMI och den psykologiska insatsen. - Övergången genomfördes utan vårdskador. Ett mindre antal avvikelser kopplade till systembytet hanterades utan negativa konsekvenser för eleverna. Systembytet har stärkt: - Dokumentationssäkerhet - Avvikelsehantering - Möjlighet till uppföljning och statistikSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 6(19) - Förutsättningar för införande av Nationell patientöversikt (NPÖ) Avvikelser Inom EMI inkom 20 avvikelser, varav merparten bedömdes som mindre risk och har lett till förbättrade rutiner, särskilt kopplade till dokumentation och uppföljning. Inom den psykologiska insatsen inkom fyra avvikelser, ingen med vårdskada som följd. Avvikelsehanteringen bedöms fungera som ett aktivt lärandesystem. Identifierade utvecklingsområden 2026 Inför 2026 har följande områden särskilt identifierats: - Vidareutveckling av användningen av Prorenata - Införande och rutiner kring NPÖ - Revidering av ledningssystem och metodböcker - Förbättring av vissa lokalförutsättningar inom EMI - Fortsatt fokus på likvärdighet, tillgänglighet och kvalitet Samlad slutsats Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser har under året bedrivits med god kvalitet och hög patientsäkerhet samt i enlighet med gällande lagstiftning. Arbetet har präglats av ett aktivt patientsäkerhetsarbete och inga vårdskador har rapporterats. Det systematiska kvalitetsarbetet bedöms vara väl fungerande och i fortsatt utveckling. • Patientsäkerhetsberättelse 2025, tjänsteskrivelse • Patientsäkerhetsberättelse 2025 EMI • Patientsäkerhetsberättelse 2025 PLA För kännedom Chef för barn- och elevhälsanSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats År 2025 Datum: 260108 Ansvarig för innehållet: Henny Lind, Verksamhetschef EMI DiarienummerSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 3 Inledning Varje vårdgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för patientsäkerhet. Syftet med arbetet är att förebygga att patienter utsetts för vårdskada. Vårdgivaren ska enligt hälso- och sjukvårdslagen, utse en verksamhetschef för verksamheten och ansvara för att det finns ett ledningssystem. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser är viktiga delar i det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet redovisas och sammanfattas i en patientsäkerhetsberättelse som upprättas för vårdgivaren en gång per år. I denna patientsäkerhetsberättelse redogörs för hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs och organiseras inom hälso- och sjukvården i elevhälsan i Kävlinge kommun. Här beskrivs patientsäkerhetsarbetet som bedrivits under 2025 och mål som fastställts till 2026. Enligt skollagen ska det finnas kompetens i elevhälsan inom fyra områden medicinsk, psykologisk, social och specialpedagogisk. Denna rapport gäller den medicinska insatsen i Elevhälsan. I nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården har Socialstyrelsen identifierat fyra grundläggande förutsättningar. 1. Engagerad ledning och tydlig styrning 2. En god säkerhetskultur 3. Adekvat kunskap och kompetens 4. Patienten som medskapare I denna patientsäkerhetsberättelse redovisas hur hälso- och sjukvården inom elevhälsans medicinska insats i Kävlinge kommun arbetar utifrån dessa förutsättningar. Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024”Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 4 Innehåll 5 SAMMANFATTNING För skolsköterskorna skulle man kunna sammanfatta 2025 med ett ord PRORENATA! Detta har genomsyrat året totalt. För skolsköterskorna och skolläkaren är ett bra dokumentationssystem centralt och jätteviktigt. Vi har valt att lägga vårt fokus på detta fullt ut och har varit envisa i att få in alla våra processer i systemet, kommunikation med vårdnadshavare, avvikelser, dokumentation av hälsosamtal samt vår rutinsamling. Det har varit en bra process där vi verkligen gått igenom vårt arbete och material vi använder och det har blivit bra. Under höstterminen har vi fått ny skolläkare. Det har fungerat bra med bytet av skolläkare. Vi har börjat jobba lite annorlunda med skolläkaren med bland annat konsultationstid för oss skolsköterskor. Sedan har några andra roliga saker hänt: På skolsköterskekongressen fick vi ta emot Prorenatastipendiet, det var på 25 000kr. Vi hade sökt detta för att utveckla våra hälsosamtal i förskoleklassen. Där träffar vi barn och vårdnadshavare tillsammans för att prata om uppväxt, utveckling och mående samt trivsel i skolan. Förebyggande pratar vi om kost, rörelse, skärmtid och sömn. Nu fick vi möjlighet att köpa in en bok om fiffiga kroppen och finurliga hjärnan. En berättelse om två barn att läsa högt samt en faktadel om kroppen och knoppen och vad som får oss att må bra. Denna bok delas ut till alla barn. Till föräldrarna delas högläsningstips ut. Högläsning vid sänggående förbättrar sömnen, läsinlärning och relationen med vårdnadshavaren. I detta har vi samverkat med skolbibliotekarierna och en av kommunens centrala specialpedagoger för att ta fram material och en bra samtalsgrund. Barn och elevhälsan genomförde i augusti-25 en utbildning för elevhälsan samt språkservice en utbildning i hedersrelaterad problematik. Polis och socialtjänst samt fritidsgårdarnas personal var också inbjudna. Under 2025 kom statistik från skolenkäten som visade att högstadieskolorna i Kävlinge kommun låg i topp i Sverige vad det gällde tillgänglighet till skolsköterska, vi har duktiga skolsköterskor i kommunen. Vi har tillsammans med skolkuratorerna testat flera nya förebyggande aktiviteter under 2025 tex, under veckan mot psykisk hälsa fick eleverna på högstadieskolorna frukost i skolan. Det blev positiv respons så skolan har sökt medel genom hållbarhetsrådet, eleverna kommer att erbjudas frukost på fredagarna under vårterminen. 20 avvikelser har hanterats, vi har kunnat konstatera att vi redan gjort förändringar i journalsystem och journalgenomgångar som ska förebygga en hel del avvikelser i fortsättningen.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 6 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD Nedan beskrivs mål och strategier, organisation och struktur för arbetet med att minska antalet vårdskador. För att kunna nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården inom elevhälsan. Under 2025 har Barn- och elevhälsochefen, verksamhetschefen EMI samt psykolog med ledningsansvar haft möte kring ledningssystem och avvikelser. I Kävlinge kommun är Henny Lind utsedd av utbildningsnämnden till verksamhetschef för den medicinska elevhälsan enligt hälso- och sjukvårdslagen. Övergripande mål och strategier Målsättningen för EMI är att främja elevernas hälsa och utveckling samt att ha ett förebyggande och främjande perspektiv. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas och stärkas. Då det är barn vi arbetar med ska barnets bästa alltid beaktas. Barnets hälsa och mående ska beaktas och stärkas. Elevhälsans medicinska del (EMI) i Kävlinge kommun ska fortlöpande arbeta för att upprätthålla en så hög grad av patientsäkerhet som möjligt. Målet är att erbjuda hälsovård/vård av god kvalitet som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet samt verka för god kvalitetsutveckling genom att identifiera risker tidigt. Målet med patientsäkerhetsarbetet är att våra elever ska få en säker, likvärdig och god vård. Vården ska vara rättssäker, rimlig och erbjudas inom rimlig tid. Varje skolsköterska ska ha förutsättningar för att enligt Hälso- och sjukvårdslagen HSL (2017:30) och skollagen (2010:800) genomföra hälsobesök/samtal enligt basprogrammet, ha öppen mottagning där enklare sjukvårdsinsatser görs, stötta elever med kroniska sjukdomar samt arbeta med integration av elever med funktionsnedsättningar. Elever ska även erbjudas vaccinationer enligt det svenska vaccinationsprogrammet. Skolsköterska ska också hinna med klassbesök i främjande och förebyggande syfte samt delta i skolans elevhälsoarbete/team. För att minimera risker för vårdskada är det viktigt att bemanningen är fullgod och att personalen har fullgod kompetens för att bedriva säker vård. Arbetsmiljön måste vara god och det måste finnas tid för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål • Skolsköterska ska finnas tillgänglig på alla skolor och dessa ska ha ansvar för ett rimligt antal elever.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 7 • Skolläkare ska finnas tillgänglig för identifierade elever vid minst två tillfällen per termin och skola. • Personalen ska ha den kompetens som krävs och ges möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. • Personalen ska ha kunskap kring och följa de lagar och rekommendationer som finns kring dess arbete. De ska också ha kunskap kring och följa rutiner, riktlinjer och årshjulet för EMI. • Ha en fungerande avvikelserapportering och att den leder till åtgärder som sedan följs upp. • Elevhälsans medicinska insats ska arbeta tillsammans med övrig personal i skolan och kommunen för att kunna erbjuda ett gott elevhälsoarbete. Elevhälsans medicinska insats ska också samverka med externa aktörer till exempel region Skåne. • Använda ledningssystemet för att säkerställa att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Organisation och ansvar Kävlinge kommuns utbildningsnämnd har vårdgivaransvar. Verksamhetschefen för EMI är utsedd av utbildningsnämnden. Varje vårdgivare ska se till att det finns ett ledningssystem i verksamheten, ledningssystemet i Kävlinge kommun är gemensamt för elevhälsans medicinska insats samt den del av den psykologiska insatsen i elevhälsan som faller under hälso- och sjukvårdslagen. Elevhälsans medicinska insats (EMI) är en del av skolväsendet samtidigt som den är del av hälso- och sjukvården och omfattas därför även av hälso- och sjukvårdens lagar i alla delar av arbetet. Elevhälsans medicinska insats (EMI) omfattar skolsköterskor, skolläkare samt verksamhetschef för EMI. Elevhälsans medicinska insats är underställd chef för Barn- och Elevhälsa. Enheter i elevhälsan som bedriver hälso- och sjukvård är anmälda till Socialstyrelsens vårdgivarregister. I EMI har det under 2025 funnits 8,8 heltidstjänster på kommunens ca 3930 elever. Inräknat i dessa tjänster arbetar verksamhetschefen 60 % och journalsystemsadministratör 5 %. En skolsköterska har arbetat på skolintroduktion 10 % hen har också arbetet 10 % med nätverk och att ta fram material kring hedersrelaterad problematik. Under 2025 gick en av skolsköterskorna i pension motsvarande 20 % då gjorde vi bedömningen att inte ersätta tiden, då dessa uppdrag minskat i tid. Vilket innebär att praktiskt skolsköterskearbete utförs av 8,15 tjänster. Under 2025 har vi varit en stabil grupp med skolsköterskor. Detta ger ca 480 elever/heltid skolsköterska ute på skolorna. Skolsköterskorna jobbar på en eller två skolor. Alla skolsköterskor har adekvat vidareutbildning. Sju av skolsköterskorna har utbildning i motiverande samtal (MI). Tillgång till skolläkare har vi ca 200 timmar/år. Vårterminen-25 denna tjänst köps in från Klara kompetens, skolläkare Gunilla Stripple. Ny upphandling gjordes så under höstterminen och vi bytte skolläkare. Nu köps tjänsten in Svereks AB, skolläkare Eleni Kordi.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 8 Verksamhetschefens uppdrag regleras i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) Verksamhetschefen för EMI är Lex Mariaansvarig. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att arbetet utförs med god kvalité, hög patientsäkerhet och utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker som identifieras rapporteras till vårdgivaren, samt håller sig uppdaterade på de bestämmelser och rutiner som gäller för verksamheten. Inspektionen för vård och omsorg är tillsynsmyndighet för elevhälsans medicinska insats. En ledningsgrupp finns i Barn- och Elevhälsa. I denna grupp ingår verksamhetschefen för EMI, denna grupp är tvärprofessionell och innehåller samtliga professioner i elevhälsan och bidrar till samverkan och samordning mellan dessa. EMI har dokumentationsskyldighet, i Kävlinge kommun användes journalsystemet PMO under vårterminen, sedan bytte vi system till Prorenata under höstterminen. EMI:s arbete riktar sig till grundskolan samt anpassad grundskola i Kävlinge kommun. Samverkan för att förebygga vårdskador Vårdgivaren ska identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Skolsköterskorna ska kunna delta vid samordnad individuell plan (SIP). I nätverken för medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor lyfter vi avvikelser/lex Maria ärende från olika kommuner för att hjälpa varandra att identifiera risker. Dessa nätverk finns på lokal, regional och nationell nivå. Ledningskongress för ledare inom elevhälsans medicinska insats ordnas vartannat år där verksamhetschefen för EMI deltar. Samverkan med BVC kring journal- och informationsöverlämning av barn som ska börja skolan görs för att EMI ska kunna ta vid och följa barnens utveckling och vaccinering på ett tryggt sätt. Samverkan sker internt i elevhälsan och externt med andra vårdgivare vid behov. Vi följer regionala samverkansavtal kring tex remittering. Samverkan sker under året mellan chef för barn och elevhälsan, psykologiskt ledningsansvarig psykolog samt verksamhetschef för EMI för att identifiera risker samt utveckla arbetssätt som främjar patientsäkerheten. På hälsosamtalen i åk 4 och 7 används en hälsoenkät som sammanställs och presenteras i olika forum, den samlade informationen ger möjligheter för sektor utbildning och kommunen att följa barns och ungas hälsa och utveckling och kan användas som underlag för att planera insatser. Skolsköterskorna i fem kommuner har nätverksträffar kring ämne där det identifierats behov av kompetensutveckling. Nätverk kring olika ämne som tillväxtbedömningar, sömn och hedersrelaterad problematik har bildats utifrån dessa träffar.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 9 Skolsköterskekongressen är ett tillfälle att ta del av aktuella ämne inom professionen, denna besöks av alla skolsköterskor ca vartannat år beroende av program. Informationssäkerhet • Skolsköterska och skolläkare har journalföringsplikt. • Inom EMI använder vi ett patientsäkert digitalt system PMO. PMO används även av andra yrkeskategorier, skolpsykologer, skolkurator, specialpedagoger, rektorer och andra personer som deltar i elevhälsoarbetet på skolorna. Säkra sekretessväggar finns i systemet. Siste maj bytte vi dokumentationssystem till Prorenata. Det uppfyller samma krav som PMO vad det gäller elevhälsans medicinska insats. I Prorenata har vi även möjlighet att bjuda in pedagoger i ärende som gäller dem. Vi har i kommunen byggt en organisation kring detta system med administratörer. Henny Lind är en av systemförvaltarna. • I journalsystemet används tvåstegsinloggning inom EMI, vilket är ett lagkrav för hälso- och sjukvårdspersonal. • I journalsystemet kan man på ett säkert sätt kommunicera med elevuppgifter, både inom EMI och med resten av elevhälsoteamet. • Journalkopior lämnas ut efter samtycke av vårdnadshavare och elever. Det kan vara vårdnadshavare, sjukvårdsinstanser, försäkringsbolag eller EMI på andra skolor som begär ut handlingar. Journaler skickas elektroniskt i de fall mottagaren också har PMO eller Prorenata annars skrivs journalen ut och skickas i pappersform. Rutiner finns för detta. • Rutiner finns för säker dokumentation vad det gäller elever med skyddad identitet samt nyanlända utan fullständiga personnummer. • Rutiner finns för loggkontroll i journalsystemet PMO. • Kollegial journalgranskning utförs vid behov. • Våra digitala journaler slutarkiveras inte då kommunen inte har e-arkiv, detta är på gång och kommer att genomföras under 2026. • Skolsköterskan har högsta sekretess inom elevhälsan, för att skolsköterska ska kunna informera eller diskutera en elev med annan profession krävs medgivande från vårdnadshavare. • Vårt nya journalsystem Prorenata uppgraderas automatiskt med jämna mellanrum utan att störa verksamheten. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. För att bygga en god patientsäkerhetskultur behöver vi arbeta för ett klimat och en god kultur som gör att man vågar lyfta saker som kunde lett till misstag. Detta är nödvändigt för att identifiering och rapportering av risker ska bli gjorda. Patientsäkerhetskulturen ska inbjuda till en öppen kommunikation i det dagliga arbetet och på våra professionsmöten. • För att vi ska kunna erbjuda en god och säker vård krävs att det finns tillräcklig kompetens och goda förutsättningar att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifterna, som skolsköterska krävsSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 10 det även kontinuitet för att uppdraget ska kunna utföras fullt ut. Detta innebär att en skolsköterska måste ha ett rimligt dimensionerat elevunderlag per tjänst samt att uppkomna vakanser tillsätts utan dröjsmål. • Tid behöver finnas för reflektion och att organisationen inbjuder till lärande. • Arbetsmiljön är sammankopplad med patientsäkerhet så vi behöver identifiera även arbetsmiljöproblem. • Regelbundna möte där patientsäkerheten kan lyftas. Enkla sätt att rapportera avvikelser är nödvändiga samt att återkoppling sker efter bedömning av risker och avvikelser. Vi har möte med skolsköterskorna ca en gång i månaden och detta ger förutsättningar att prata om och identifiera risker och till att gå igenom avvikelser och tillsammans diskutera hur vi kan förebygga och säkra upp arbetet. • Metodbok och årshjul finns och den revideras årligen samt vid behov. • Samverkan med elevhälsans psykologiska insats, genom PLA, sker kring dessa ämnen. • Inom barn och elevhälsan i Kävlinge kommun arbetas det aktivt med systematiskt kvalitetsarbete och man uppmuntras till att identifiera, framgångar och motgångar, detta är bra för klimatet och det tar vi med oss in i vårt medicinska kvalitetsarbete. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Inom elevhälsans medicinska insats ska verksamhetschefen tillse att adekvat kunskap och kompetens finns och att förutsättningar finns att denna kunskap och kompetens kommer våra elever till godo. • Kompetenskrav vid anställning specificeras i ledningssystemet. Skolsköterskorna ska vara legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska, barnsjuksköterska eller skolsköterska. Skolläkare ska vara legitimerad läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin eller barn- och ungdomspsykiatri eller annan specialistkompetens/erfarenhet som prövas likvärdig av verksamhetschefen. • Skolsköterskeföreningen har som en indikator på god medicinsk elevhälsa att skolsköterskor ska ha utbildning i samtalsmetodik, vi använder motiverande samtal (MI), i EMI strävar vi efter att alla skolsköterskor ska ha grundutbildning och fördjupning i MI. • Då elevhälsans medicinska insats (EMI) är en del av skolväsendet samtidigt som den är del av hälso- och sjukvården, är det viktigt att vi beaktar att den medicinska och omvårdnadsrelaterade kompetensen får utrymme. • Introduktion är viktig och det finns rutiner för hur den ska göras. Vi utser också en mentor till varje nyanställd skolsköterska, uppföljningar efter introduktionsperioden görs regelbundet av verksamhetschefen. • Varje enskild skolsköterska kan ha önskemål om fortbildning och i gruppen identifierar vi behov av fortbildning som kan gäller flera av oss. Detta sammanställs och planering görs för året med en röd tråd i utbildnings och kompetenshöjande insatser. Det betyder att vi tar fram prioriterade område där alla ska delta i tex utbildningar, studiecirklar eller nätverk. På individnivå kan vi prioritera utbildningar för att inhämta kunskap som sedan förmedlas till gruppen.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 11 • Nätverk mellan fem kommuner Kävlinge, Svedala, Lomma, Staffanstorp och Burlöv ger oss möjligheter till kollegialt utbyte i ett större sammanhang. Men också att ta fram gemensamma riktlinjer och handlingsplaner. Det ger också möjlighet att köpa in föreläsare vilket göra att kostnaden blir mindre. • Vi tar aktivt del av ny lagstiftning, undersökningar och forskning inom vårt område, detta lyfts och diskuteras och ger oss inspiration till nya arbetssätt och förändrade prioriteringar. I detta kunskapsinhämtande är skolsköterskekongressen och ledningskongressen för EMI viktigt. Här lyft det nya och aktuella vilket ger oss möjligheter att hålla oss uppdaterade. • Vi deltar även i utbildningar ute på våra respektive skolor samt i barn- och elevhälsan i kommunen, och delger vår kunskap på olika sätt i båda dessa forum. Under 2025 har det varit två strategidagar där centrala elevhälsan tillsammans med rektorerna för skola och förskola gemensamt pratat om psykisk hälsa och läget i Kävlinge kommun kring detta. Vi har även deltagit i en utbildning kring hedersrelaterad problematik tillsammans med bla. Språkcentrum. • På kommunnivå deltar vi i EMI utifrån vår kompetens i samarbetet med övriga sektorer kring tex ANDTS, suicdprevention och hedersproblematik. 2025: Alla skolsköterskor deltog på skolsköterskekongressen som detta år var i Malmö. Temat var ”kropp, knopp och hopp”. Utifrån föreläsningar där har vi jobbat vidare med en bok från rädda barnen ”99 livsknep, för dig som mår bra, dåligt eller mitt emellan”. Under 2025 har vi haft fokus på att utbilda oss inom psykisk hälsa där skolsköterskorna har deltagit i utbildningar ”psykisk ohälsa i skolan” samt föräldraskap och våld. Samtliga skolsköterskor har gått utbildning kring vitt snus och vejping. Under 2025 har en skolsköterska utbildats i ABC föräldrautbildning. Verksamhetschefen har tillsammans med ledningsgruppen i elevhälsan deltagit i utbildning om elevhälsans legala ramar. Alla kan inte gå på alla utbildningar, vi strävar efter att lyfta utbildningarna på våra möten så alla får del av innehållet och diskutera vad vi kan ta med oss i arbetet. Vi har även dilemmadiskussioner på våra skolsköterskemöten kring svåra ämne vi stöter på i arbetet. Vi fortsätter vår strävan efter att alla skolsköterskor i kommun ska ha MI-utbildning, motiverande samtal. Ytterligare två skolsköterskor har gått MI-utbildningen 2025. Eftersom vi maj-25 bytte dokumentationssystem har vi fokuserat på att lära oss alla funktioner i detta system. Tre skolsköterskor har varit delaktiga i utvecklingen av programmet för att få det att fungera i alla delar. I detta arbete har utbildningar och samverkan med andra kommuner varit en del av kunskapsinhämtningen. Samtliga skolsköterskor har varit med i utvecklingsarbetet av Prorenata, detta har varit ett stort arbete. Verksamhetschefen deltog i utbildning kring ”nudging” som ett led i enkätutveckling.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 12 Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. SFS 2010:659 3 kap. 4 § All hälso- och sjukvård inom EMI är frivillig. Samtycke kan inhämtas muntligt eller skriftligt, samtycke ska alltid dokumenteras. Vid hälsosamtal informeras vårdnadshavare och hör de inte av sig hämtar vi eleverna. Eleven kan själv säja nej, då informeras vårdnadshavare. EMI strävar efter ett gott samarbete med elev och vårdnadshavare för att nå bästa resultat. Eleven bör alltid informeras i frågor som rör hen och informationen ska anpassas efter ålder och mognad. Kontakt med vårdnadshavare tas vid behov. Eleven ska ha medbestämmande som med tiden övergår i självbestämmande. Här görs mognadsbedömning om det behövs. Tolk används vid behov. Vårt nya dokumentationssystem underlättar information till vårdnadshavare genom en portal för digitala utskick. Exempel på samverkan med elev och vårdnadshavare: • Information och medgivande inför vaccinationer • Presentation om elevhälsans medicinska insatser och deras program för hälsobesök och vaccinationer delas ut till föräldrar i samband med hälsobesöket i FSK. • Information inför hälsobesök. Detta ger eleverna chans att fundera på vad de vill lyfta och prata kring. • Vårdnadshavare bjuds in vid hälsosamtal i förskoleklassen • Kontakt med vårdnadshavare vid behov efter hälsosamtal • Information inför skolläkarbesök • Kontakt med vårdnadshavare vid akuta händelser och skador • Efter grupp/klassamtal kring sexualitet, samtycke och relationer i åk 4 och 6 skickas brev med förslag på litteratur hem till vårdnadshavare • Statistik från hälsosamtalen i åk 4 och 7 presenteras för elever i respektive klass, med fokus på hälsan och livstilsval. • I vårt förebyggande arbete försöker vi få eleverna delaktiga genom att de får ställa anonyma frågor som vi sedan kan prata om tillsammans. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 §Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 13 Egenkontroll Denna egenkontroll har genomförts för ökad patientsäkerhet: • EMI har en rutinsamling samt ett årshjul som samtliga skolsköterskor har tillgång till. Denna uppdateras vid behov fortlöpande annars årligen i juni. Uppdateringen är ej fullständigt gjord i år, delvis pga. av tidsbrist relaterat till införandet av prorenata men också att förändringarna med Prorenata behövde komma med i uppdateringen. Skolsköterskorna och verksamhetschefen har regelbundna möte minst en gång per månad, här hanteras bland annat avvikelser, rutiner och lagar mm. Dokumentation sker och vi har en grupp i teams där alla har tillgång till dokumentationen. Skolsköterskorna har under året träffats ca en gång per månad och diskuterat det som berör verksamheten tex rutiner för arbetet, dokumentation och kvalitetssäkring. Avvikelser och ledningssystem pratade vi om i januari och februari. Våra möte har under året framför allt präglats av Prorenata dokumentationssystem. • Skolsköterskorna och skolläkaren har möte en gång/år för läkemedelsgenomgång och tillväxt mm. Detta har inte genomförts då vi under året fått ny skolläkare så det har mer handlat om att bygga nya rutiner. • Skolläkaren uppdaterar årligen riktlinjer för generella läkemedelsordinationer samt delegerar dessa till skolsköterskorna. Genomfört • Verksamhetschef och chef för Barn- och Elevhälsan samt PLA har avstämningsmöte under året. Under 2025 har detta fungerat mycket bra. Vi har tittat på avvikelser och ledningssystemet. Identifierat att ledningssystemet behöver revideras. • Loggar läses i journalsystemet regelbundet för att finna avvikelser och felaktiga inloggningar. Övergripande kontroll görs samt stickprovskontroller på användare. Finns anledning kan man göra loggläsning på enskilda elever, även administratörerna kontrolleras. Inga oegentligheter funna inom den medicinska elevhälsan under året. • Prorenatagrupp för samverkan kring vårt dokumentationssystem, gruppen ses ca fyra gånger/år. Vi har haft mycket möte under året inför och under skifte av dokumentationssystem. Vi har byggt en organisation kring Prorenata. • Biträdande chef för Barn- och Elevhälsa deltar på delar av skolsköterskemötena. Genomfört. • Genomgång av avvikelserapporter och klagomål i skolsköterskegruppen efterhand de inkommer samt sammanställning vid årets slut. Genomfört januari-25 samt dec-25 • Verksamhetschefen har årligen samtal/verksamhetsbesök med respektive skolsköterska kring kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet samt arbetsmiljö för att identifiera vad denSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 14 enskilda skolsköterskan samt gruppen behöver förbättra och arbeta med under kommande år. Dessa samtal sker i december I år har dessa samtal genomförts, sammanställning av besöken är gjord och det som identifierades är lyft här i patientsäkerhetsberättelsen. Kontroll av medicinskåp är gjord i samband med verksamhetsbesöken. • Årlig genomgång av statistik från hälsosamtalen med skolsköterskorna, Barn- och Elevhälsa och på skolornas EHT Genomfört • Kalibrering av medicinsk utrustning sker årligen. Genomfört i juni • Vi följer programmet för EMI som Socialstyrelsen och Skolverket rekommenderar Genomfört • Tillsammans med skolkuratorerna genomförs förebyggande arbete i klass kring vad vi behöver för att må bra, kring stress samt pubertet, sexualitet, samtycke och relationer. Dessa klassamtal genomförs i åk 2,4,5,6 och 8 Har genomförts på samtliga skolor 2025 • Vi kontrollerar EMI:s kvalitet mot kvalitetsindikatorer framtagna av skolsköterskeföreningen och skolläkarföreningen. Dessa har reviderats Maj-25. Dessa kvalitetsindikatorer bygger på fem område verksamhetsansvar (1), personalresurser (2), lokaler och utrustning (3), verksamhetens arbete (4) elevernas inlärningsmiljö (5) EMI:s arbete i EHT Vi uppfyller de flesta kraven och får anses ha en god kvalitet på verksamheten 2025. Dessa saker behöver dock nämnas: (1) Verksamhetsberättelse/kvalitetsberättelse ska upprättas, här ingår EMI i övriga elevhälsans dokumentation. (2) Skolsköterskorna har ca 480 barn per heltidstjänst i kommunen. En statlig utredning gjordes 2017 som kom fram till att rekommendationen var 430 elever/heltidskolsköterska. Här konstaterar dock skolsköterskeföreningen att detta är beroende på faktorer som socioekonomi, nyanlända och antal skolor skolsköterskan ansvarar för. Vi har en relativt stor spridning mellan skolsköterskorna i hur många elever de har ansvar för 390–550. Skolläkare köps in till framförallt mottagningsverksamhet har ansvar för många barn i kommunen. (3) Lokalerna för EMI ute på skolorna uppfyller inte alla krav. Vilrum fattas på nästan alla skolor, ytan är för liten på vissa skolor och hygien möjligheter fattas på en skola. Sekretess på rummen fungerar dåligt på två enheter. Tillgängligheten för elever med fysiska funktionshinder är begränsad på Lackalänga skola. (5) Skolsköterskorna har deltagit i elevhälsoteamen (EHT) på respektive skola. Skolläkaren deltar inte i EHT, skolsköterskorna förmedlar information till skolläkaren. Skolläkaren har också tillgång till EHT:s dokumentation. Identifierade risker i patientsäkerhetsarbetet 2024 och hur de arbetats med under 2025. • För hälso- och sjukvårdspersonal är inte ett journalsystem enbart ett dokumentations ställe. Det är viktigt för patientsäkerheten och ska hjälpa oss att upprätthålla den. Vi har i många årSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 15 använt PMO. Vi har under 2024 haft diskussioner både i EMI, barn och elevhälsan och i sektorutbildning kring andra dokumentationssystem och vilka möjligheter de kan erbjuda. Under 2025 kommer vi att byta system till Prorenata. Detta utifrån att många av våra kranskommuner har detta system vilket underlättar export och import från andra kommuner. Vi möjligheten att bygga ett nytt system som möter våra behov bättre och ger oss möjlighet att ta fram bra statistik. Detta kommer att bli vårt stora utvecklingsarbete under 2025. Vi är tre skolsköterskor som kommer att vara delaktiga i utformandet men alla skolsköterskor kommer att bidra på skolsköterskemöte mm. Här ska vi beakta NPÖ, nationell patientöversikt, som ska kopplas ihop med vårt system där vi kan dela information med regionen och andra vårdgivare. Vi kommer att arbeta i ett tvärprofessionellt team inom sektorn. I detta arbete ska vi se vilka sätt vi kan säkra upp kring bevakningar och väntelista. Detta har varit ett stort arbete under hösterminen 2025. Vi har jobbat mycket med att hitta sätt i journalsystemet att säkra dokumentationen och att systemet ska hjälpa oss att utföra hälsosamtal och vaccinationer på ett säkert sätt. Vi har tagit fram utskick för att underlätta kommunikation med vårdnadshavare. Vi har även lagt in avvikelsehanteringen i Prorenata och där kan man arbeta med avvikelserna och återkoppla till skolsköterskor och skolläkare på ett enkelt sätt. • På Annelundsskolan uppfyller inte skolsköterskerummet hygienkrav för hälso- och sjukvårdsverksamhet. Detta behöver lyftas och i samråd med verksamheten se på möjliga förändringar. Vi har startat detta arbete med KKL och skolledarna på Annelund. Vi har hittat ett alternativ på rum som ska färdigställas under 2026. • Under 2025 ska vi ordna utbildning kring ryggar och skolios för samtliga skolsköterskor. Denna utbildning sker i januari 2026, blev försenad då vi bytte skolläkare. • Under året ska vi skolsköterskor tillsammans se över hur vi utför hälsobesöket i FSK, framför allt i relation till sömn, läsning vid sänggående, hälsolitteracitet samt tandhälsa. Vi fick i Maj 2025 ett stipendium för att utveckla våra hälsosamtal i FS Klassen. Vår idé stack ut och stipendiet gav oss möjlighet att köpa in böcker till alla elever i FSK om kroppen och hälsa. Detta arbete utvärderas i juni 2026. Vad det gäller tandhälsa har vi samverkat med folktandvården och tagit del av deras material och information till barn och vårdnadshavare.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 16 Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Ingen vårdskada har rapporterats in under 2025. Lex Maria anmälan Ingen Lex Maria har gjorts 2025. Tillförlitliga och säkra system och processer Att ha ett ledningssystem är nödvändigt för att säkra vård och processer, detta system ska följas upp och implementeras därför har chef för barn och elevhälsan, verksamhetschef för EMI regelbundna möte. För att säkra vården är det nödvändigt att ta del av nyheter och förändringar inom vårt område. Därför deltar verksamhetschefen i nätverk på kommunal och regional samt deltar i ledningskongressen för EMI vartannat år. Inom EMI har vi en metodbok i den finns våra processer och rutiner. Denna uppdateras varje år på sommaren. Om det behövs görs det också på påkommen anledning som tex efter en avvikelse eller om lagar eller riktlinjer förändras. Nätverk med skolsköterskor i våra kranskommuner finns kring en del processer. Att implementera processer och rutiner görs på olika sätt. Det startar med introduktionen av nyanställda och fortsätter på våra skolsköterskemöten, vi har sedan avsatt tid på utvecklingsdagar för att gå igenom hela metodboken men också gemensamt uppdatera vissa av processerna. Skolläkaren är inblandad i de processer som har med läkemedel och screeningar att göra. Här har vi genomgångar årligen kring läkemedel och delegeringar av generella ordinationer. Vi tar varje år fram mål och prioriterade område som vi under året fokuserar på och utvärderar halvårsvis. Vårt journalsystem prorenata är ett viktigt hjälpmedel för att säkra vården, vi arbetar för att utveckla detta system så att det hjälper oss med tex, ordinationer, exporter av vaccinationer och avvikelser. H Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Vårdgivare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivare uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Identifierade risker i patientsäkerhetsarbetet 2025Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 17 • Vi har några rum för skolsköterskor som inte uppfyller samt sekretesskrav för hälso- o sjukvård. • Lackalänga skolas elever ska flyttas till Ljungen då skolan ska göras vid, detta kan utgöra en patientsäkerhetsrisk vi behöver beakta. Stärka analys, lärande och utveckling Avvikelser Rutiner finns kring avvikelsehantering i EMI. EMI:s personal rapporterar händelser som har eller hade kunnat orsaka vårdskada eller risk för vårdskada till verksamhetschefen EMI, detta görs i vårt journalsystem. Inkomna avvikelser bedöms av verksamhetschefen utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet för upprepning. Skolläkaren kontaktas om ärendet kräver detta. Skolläkaren informeras om alla avvikelser som gäller EMI i Kävlinge. Verksamhetschef EMI ansvarar för händelseanalys och åtgärder. Hen ansvarar också för att förändra arbetssätt och tillse att vi förebygger liknande händelser. Avvikelser lyfts i skolsköterskegruppen vid behov samt årsvis för gemensam analys och förslag på åtgärder som säkrar vården. Vid Lex Mariaanmälningar informerar verksamhetschefen, chef för Barn- och Elevhälsan samt utbildningsnämnden. Resultaten sammanställs och återförs till verksamheten via patientsäkerhetsberättelsen. Om en avvikelse bedöms behöva anmälas enligt anmälningsskyldigheten som följer av 3 kap 5 § Patientsäkerhetslagen följer EMI IVOs (inspektionen för vård och omsorg) instruktioner för detta. 2025 inkom: 20 avvikelserapporter 3 av dessa är bedömda att inte vara medicinska avvikelser. 2 klagomål som hanteras som avvikelser Inga avvikelse inkom från annan vårdgivare. 3 avvikelser är överlämnade till annan vårdgivare. 3 avvikelser är ej elevrelaterade Bedömning: Mindre risk 10 st Måttlig risk 5 st Betydande risk 2st Katastrofal risk 0 stSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 18 • 9 avvikelser gällde uppföljningar som missats relaterat till att de inte registrerats i väntelistan eller missad dokumentation av undersökningen. Dessa avvikelser har hittats vid journalgenomgångar. Hantering: Eleverna har erbjudits nya undersökningar utan avvikelser. Vi har redan infört rutiner för journalgenomgång så aldrig mer än två år går mellan kontroller. Därför har vi hittat dessa avvikelser. Vi har även nytt journalsystem där vi byggt in att man påminns om att lägga in elev på väntelista/bevakning, skolsköterskan påminns i dokumentationen om alla kontroller som ska göras. Identifierad risk: Försenade medicinska utredningar 9 Bedömts som mindre risk • 1 avvikelse handlade om att skolsköterska missat att informera föräldrar efter en ryggkontroll. Hantering: I vårt nya journalsystem har vi byggt ett brev i portalen med information till vårdnadshavare. Då får vi svar på att vårdnadshavare har tagit del av informationen, vi kan också se vad som informerats om. Identifierad risk: Ingen då barnet var undersökt och inlagt på väntelista/bevakning. Förtroendet mellan EMI och vårdnadshavare kan skadas. Bedöms som mindre risk • 1 avvikelse handlade om en vaccination given på barnhälsocentralen ej blivit dokumenterad i journalen. Vaccinationen var dokumenterad i ”barnets bok” vårdnadshavarnas bok som BHV fyller i. Hantering: Överlämnad till barnhälsocentralcentralen Identifierad risk: Risk för dubbelvaccination • 1 avvikelse gällde ett brev till en av kommunens skolor från BUP som hamnat fel. Det skickades till en skola i Helsingborg. Hantering: Avvikelsen överlämnad till BUP Identifierad risk: Sekretessbrott, samt försenad information till berörd skola. • 1 avvikelse handlade om ett barn där vi identifierat en tillväxt avvikelse blev ej visad för skolläkare. Detta upptäcktes vid nästa planterade kontroll. Hantering: Eleven är omhändertagen och remitterad till sjukvård. Vi har i vårt nya journalsystem byggt hälsobesöken så att man inte ska missa att dokumentera saker eller att lägga på väntelista/bevakning. Identifierad risk: Risk att behandling av tillväxtavvikelse försenats. • 1 avvikelse gällde ny elev som börjat på skolan där EMI inte fick information om eleven Hantering: Detta var precis när vi bytte journalsystem. Vi har nu både en information om nya elever i journalsystemet samt via kommunens E-tjänst. Vid läsårsstrat behöver man gå igenom klasslistor för att inte missa nya elever. Detta finns i våra rutiner. Identifierad risk: Risk för missade uppföljningar och vaccinationer eller dubbelvaccination.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 19 • 1 avvikelse gällde kanyl som läckte vid vaccinering. Hantering: Eleven fick vaccineras om dvs det blev två stick. Skolläkare kontaktades då det var svårt att bedöma hur mycket vaccin som läckt bredvid. Här är det svårt att bedöma om det är handhavandefel eller fel på kanylen. Tyvärr sparades inte kanylen. Vi har varit i kontakt med vår leverantör och diskuterat med dem. De har fått in fler avvikelser av samma typ. Man har inte funnit några fel på kanyler som skickats in i samband med avvikelserna. Olika vaccin har olika kopplingar och nu vill vi använda sticksäkra kanyler vilket innebär att medskickade kanyler inte används. Vi har varit i kontakt med leverantör av vaccin som också stött på detta bekymmer, de ska i fortsättningen skicka med information om vilka kanyler som passar bäst till de olika vaccinerna. Identifierad risk: Risk för att få för lite vaccin. Bedömt som måttlig risk • 1 avvikelse gällde ett remissvar på en elev inte visades för skolläkaren i tid. Det innebar att remiss till ortoped försenades. Hantering: Vi har gått igenom rutiner som redan finns. Identifierad risk: Försenad behandling av sned rygg. Bedömt som betydlig risk • 1 avvikelse som inte var elevrelaterad handlade om vårt nya journalsystem Prorenata. Detta drabbade alla kommuner som använder systemet. Vi gör utskick där vårdnadshavare får svara på frågor kring hälsotillstånd och vaccinationer. Det hade blivit fel i svaren så ja kunde ändras till nej och tvärt om. Hos oss gällde det insamling av hälsouppgifter. Hantering: Detta hanterades av Prorenata så till vida att alla felaktiga uppgifter raderades, nya utskick gjordes. Information till samtliga drabbade vårdnadshavare skickades ut. Vi hade i nätverk inom EMI diskussioner om detta skulle Lex Maria anmälas, speciellt i relation till insamlade vaccinationsmedgivande som inte drabbade oss i Kävlinge. En kommun var i kontakt med Socialstyrelsen och IVO. Vi landade i att inte anmäla detta då Prorenata själv agerade. Identifierad risk: Vi fick in betydligt färre svar andra gången det skickades ut frågeformuläret. Förtroendet för EMI riskerade att bli sämre. Bedömt som betydlig risk • 3 inkomna avvikelser bedömdes ej som medicinska avvikelser men har redovisats ändå här då de lett till åtgärder för att säkra upp verksamheten. Två av dessa var inkomna klagomål: 1. Vi fick in ett klagomål på skolläkarupphandlingen som vi har diskuterat och bestämt oss för att årligen följa upp behovet av tid till skolläkare. 2. Vi fick ett klagomål på en skola från en vårdnadshavare som ville att vi skulle ta puls och blodtryck på deras barn relaterat till ADHD behandling på speciella dagar. Vi kunde inte möta upp i detta då skolsköterskan inte var på plats. Detta är inte vår uppgift men vi brukar vara behjälpliga för att eleverna ska kunna vara i skolan så mycket som möjligt. DåSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 20 kan vi hjälpa till tex var tredje månad och ta det när det passar för eleven och skolsköterskan. Vi var i kontakt med Cereb som eleven gick hos och hörde med dem vad de lovade att vi skulle hjälpa till med. Och pratade med vad vi kan hjälpa till med. Beredskapsveckan drabbade EMI via elavbrott så vacciner drabbades. Detta hade vi räknat med. Vi har haft diskussioner att vid nyanskaffning av medicinska kylskåp undersöka om det finns med batterifunktion eller liknande. Vi identifierade dock ett bekymmer som vi inte sett innan, uppgifter till vårdnadshavare har vi i datajournalerna och nätet låg nere på vissa skolor. Vi är väldigt beroende av tillgång till uppkoppling. Skolsköterskorna på skolorna måste veta var pärmen med uppgifter till vårdnadshavare finns. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Kävlinge kommun har på hemsidan möjlighet för medborgare att skicka in synpunkter. Klagomål kan komma in på olika sätt, direkt till skolsköterska, till rektor eller till chef för Barn- och Elevhälsa. Klagomål som inte löses direkt ska komma verksamhetschefen EMI till del som en avvikelse och hanteras av denna. Två klagomål inkom under 2025: Dessa har renderat avvikelserapporter. Synpunkter som inkommit till skolorna har lösts på respektive enhet. Öka riskmedvetenhet och beredskap Vi arbetar ej med behandlande vård, vårt uppdrag är framför allt förebyggande och främjande. Vårt arbete och kontakter med elever/patienter påverkas av pandemier, ekonomiska kriser och krig både gällande flyktingströmmar och hur det påverkar våra elever med oro och tankar. Vi har under de sista tio åren två gånger ställt om vårt arbete och tillsammans med regionen utfört massvaccinationer. Vi ställde om vårt arbete under pandemin. Eftersom vi arbetar med screeningar och förebyggande arbete är en omställning lättare att få till än inom övrig hälso- och sjukvård. Prioriteringsordning kring vårt uppdrag finns i våra processer och konsekvensanalys behöver tas fram vid eventuella händelser. Vid större långvariga händelser är det viktigt att bevaka vikten av att fullfölja vårt uppdrag speciellt med vaccinationer enligt grundprogrammet för barn, vilket annars kan få framtida konsekvenser. Vi tycker att beredskapsveckan väckte en del tankar om hur vi kan förbereda oss och hur sårbara vi är utan el och uppkoppling.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 21 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR 2026 Vi kommer att fortsätta utveckla Prorenata. Framför allt med fokus på återlämningar till vårdnadshavare samt statistikverktyget som finns i Prorenata Vi inför under våren-26 Nationell patientöversikt (NPÖ) som ger oss tillgång till information från andra vårdgivare. Till att börja med blir vi konsumenter. Vi ska undersöka möjligheten att koppla upp oss mot 1177. Ledningssystemet behöver revideras i relation till framför allt Prorenata. Vår metodbok med PM och rutiner ska revideras och läggas in i sin helhet i Prorenata. Nya rutiner kring loggläsning i Prorenata samt NPÖ ska tas fram, dessa ska också skrivs och sparas i Prorenata. Vi kommer att utvärdera arbetet kring våra förskolebesök under hösten-26, detta ska presenteras i skolsköterskornas tidning ”barnhälsa”. Fokus på mobbing genom olika artiklar under vårterminen. Vi kommer att utgå från tre artiklar om ny forskning kring mobbing, utsatthet och ensamhet som vi sedan diskuterar. Fokus på NPF utifrån skolsköterskeperspektivet: Urin och avföringsbekymmer, utifrån skolsköterskeföreningens tidning skolhälsa som ägnat ett helt nummer åt detta. Samt gå en utbildning kring kost och restriktivt ätande i relation till NPF diagnoser. Vi har några rum för skolsköterskor som inte uppfyller sekretesskrav för hälso- o sjukvård. Detta hanteras på respektive skola. Lackalänga skolas elever ska flyttas till Ljungen då skolan ska göras repareras. Vi behöver bevaka att skolsköterskan kan erbjuda tillgänglighet samt hälsobesök och förebyggande åtgärder för eleverna under året på Lackalänga.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2024-01-27 Nationell samverkansgrupp patientsäkerhet Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans psykologiska insats År 2025 Datum: 2026-02-09 Ansvarig för innehållet: Julia Stenberg, leg. Psykolog med ledningsansvar DiarienummerSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 3 Inledning Enligt skollagen ska det finnas till gång till psykolog för den psykologiska insatsen i elevhälsan. Det står vidare att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men också åtgärdande på individnivå. Skolpsykologerna i Kävlinge kommun strävar efter att bidra med psykologisk kompetens inom alla delar av skolans arbete och arbetar mycket med utbildning, konsultation och handledning på gruppnivå. Dessa insatser är oftast inte att betrakta som hälso- och sjukvård och redovisas därför inte i detta dokument. De psykologinsatser inom elevhälsan som bedöms vara hälso- och sjukvård och som därför finns med i denna patientsäkerhetsberättelse är:  Utredning för bedömning av Intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller annan frågeställning.  Bedömning för remiss till annan vårdgivare.  Mottagande av annan vårdgivares bedömning.  Observation med fokus på bedömning av elev.  Enskilt samtal med identifierad elev i stödjande, utredande eller bedömande syfte.  Rådgivande samtal med vårdnadshavare eller skolpersonal kring enskild elev utifrån psykologens kunskap om denna specifika elev, t.ex. efter tidigare gjord utredning eller observation. (Rådgivning utifrån psykologens allmänna kunskap om t.ex. barn med ADHD är inte att betrakta som hälso- och sjukvård). Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Denna patientsäkerhetsberättels tar upp hur det systematiska arbetat med patientsäkerhet organiserats och genomförts för den medicinska delen av den psykologiska insatsen i elevhälsan under 2025. Även resultatet av detta arbete beskrivs. Patientsäkerhetsberättelsen för 2025 var färdig senast den 1 mars helt i enlighet med lagen (SFS 2010:659). Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024”Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 4 Innehåll 5 SAMMANFATTNING Under 2025 har den psykologiska insatsen inom elevhälsan i Kävlinge kommun bedrivits med god kvalitet och hög patientsäkerhet. Arbetet har följt gällande lagstiftning, kommunens ledningssystem för hälso- och sjukvård samt psykologernas metodbok, som reviderats utifrån erfarenheter och förändrade behov. Årets huvudfokus har varit det planerade bytet av journalsystem från PMO till Prorenata, en omfattande förändring som genomfördes med gott resultat. Övergången skedde utan vårdskador och med endast två avvikelser kopplade till bytet, vilka båda kunde hanteras utan konsekvenser för eleverna. I samband med systembytet infördes även tvåstegsinloggning med SITHS-kort för samtliga psykologer, vilket ytterligare stärkt informationssäkerheten. Verksamheten har präglats av strukturerat kvalitetsarbete med regelbundna professionsmöten, kollegiala diskussioner, extern handledning och kontinuerlig uppföljning av rutiner, journalföring och utredningsprocesser. Ingen vårdskada har identifierats under året. Fyra avvikelserapporter inkom, vilka alla har lett till lärande och utveckling av arbetssätt, utan någon allvarlig patientsäkerhetsrisk. Likvärdigheten i den psykologiska insatsen bedöms fortsatt god, även om tillförlitlig statistik för 2025 saknas på grund av bytet av journalsystem. Samverkan med EMI, rektorer, BUP och andra kommuner har fortsatt stärka säkerheten, liksom det tydliga arbetet med riskmedvetenhet, arbetsbelastning och en stödjande säkerhetskultur inom psykologgruppen. Inför 2026 fokuserar verksamheten på att vidareutveckla användningen av Prorenata, ta fram rutiner för loggkontroller samt förbereda anslutning till NPÖ för att ytterligare stärka informationsöverföring och patientsäkerhet. Bedömningen är att elevhälsans psykologiska insats även framöver kommer att kunna bedrivas med hög kvalitet och god patientsäkerhet.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 6 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD Nedan beskrivs mål och strategier, organisation och struktur för arbetet med att minska antalet vårdskador. För att kunna nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. I Kävlinge kommun har vårdgivaren/utbildningsnämnden utsett Barn- och elevhälsochefen till verksamhetschef, som i sin tur har utsett leg. Psykolog Julia Stenberg att inneha ledningsansvaret för de psykologiska insatserna inom elevhälsan. Barn- och elevhälsochefen och verksamhetschefen för Elevhälsans medicinska insats (EMI) ansvarar för att upprätta och uppdatera ledningssystemet. Psykolog med ledningsansvar ansvarar för de rutiner och metoder som är specifika för psykologernas hälso- och sjukvårdsarbete inom elevhälsan. Sedan 2023 finns ett gemensamt ledningssystem för hälso- och sjukvård som utförs av psykologer, skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan. Psykologernas rutiner är samlade i en metodbok som revideras årligen och vid behov utifrån lärdomar som dragits av inkomna avvikelserapporter. Varje skolpsykolog har ett eget ansvar att arbeta i enlighet med gällande lagstiftning, ledningssystemet och processer och rutiner i metodboken. Psykolog med ledningsansvar ansvarar för att informera nyanställda och vikarier om vilka processer och rutiner som gäller i Kävlinge kommuns elevhälsa. Under 2025 har Barn- och elevhälsochefen, verksamhetschefen för EMI och psykolog med ledningsansvar haft möten då ledningssystemet för elevhälsans hälso- och sjukvårdsarbete har följts upp och avvikelser hanterats. Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Det övergripande målet för patientsäkerhetsarbetet är att säkerställa god och säker vård genom att:  Erbjuda alla elever, med behov av det, jämlik vård och tillgång till kompetent skolpsykolog  Öka likvärdigheten i psykologiska metoder och arbetssätt oavsett vilken skola eleven går på  Med hjälp av ledningssystemet förbättra kvaliteten och öka patientsäkerheten  Med hjälp av avvikelsehantering samt gemensam identifiering av eventuella brister och diskussioner kring förbättrade rutiner förebygga vårdskador. Ett årshjul för psykologernas systematiska kvalitetsarbete finns och har följts under året.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 7 Organisation och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Utbildningsnämnden i Kävlinge kommun är vårdgivare för hälso- och sjukvården som bedrivs inom elevhälsan. Nämnden har till uppgift att utse en verksamhetschef för barn- och elevhälsan, där psykologerna ingår. Verksamhetschef (kap 4 §2 SFS 2017:30) för de delar av psykologernas arbete, vilka lyder under Hälso- och sjukvårdslagstiftningen (HSL) är Barn- och elevhälsochef Andreas Isén. Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats (skolköterskor och skolläkare) är Henny Lind. De båda verksamhetscheferna ansvarar gemensamt för att upprätta ett ledningssystem för de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs inom Barn- och elevhälsan. Eftersom Barn- och elevhälsochef Andreas Isén inte har erforderlig medicinsk kompetens har en av psykologerna (Julia Stenberg) fått det medicinska ledningsansvaret (Hälso- och sjukvårdsförordningen 2017:80 kap 4 §4-5) avseende den psykologiska delen av elevhälsan (PLA, psykologiskt ledningsansvar). Detta ledningsansvar innefattar ansvar för följande:  System för diagnostik, vård och behandling.  Mottagande och inledande bedömning av avvikelserapporter.  Bevakning och information om de författningar som berör de delar av skolpsykologernas arbete som är hälso- och sjukvård.  Rutiner för hantering av skolpsykologernas journaler enligt Patientdatalagen.  Rutiner för remisshantering samt övrigt psykologarbete som är att betrakta som hälso- och sjukvård.  Säkerställa att sektor utbildnings samtliga psykologer med sjukvårdsuppgifter känner till rutinerna för psykologarbetet. Varje legitimerad psykolog i verksamheten har eget ansvar att se till att rutinerna följs enligt rådande lagar och föreskrifter (Patientsäkerhetslagen 2010:659 6 kap). Varje psykolog ansvarar för att rapporteraSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 8 avvikelser vid förekommen anledning. De inkomna avvikelserapporterna sammanställs och analyseras av den ledningsansvariga psykologen tillsammans med verksamhetscheferna för EMI och Barn- och elevhälsan. Åtgärder beslutas av verksamhetschefen för den psykologiska insatsen tillika elevhälsochef. I Kävlinge kommun finns det fyra skolpsykologer med arbetsuppgifter som faller under Hälso- och sjukvårdslagen. Sedan september 2024 och under 2025 har en av de ordinarie skolpsykologerna varit föräldraledig. En och samma legitimerade psykolog har vikarierat på tjänsten under hela perioden. Arbetet är fördelat så mellan de fyra skolpsykologerna att varje psykolog deltar i 2-4 elevhälsoteam (på 2-4 skolor var). Antalet elever/psykolog är 880 – 1100 elever/psykolog. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Psykologerna i Kävlinges elevhälsa ingår i ett nätverk med psykologer från BUP i Lund. Detta för att tydliggöra roller, utveckla samarbetet och hantera patientsäkerhetsrisker vid informationsöverlämnanden mellan instanserna. Digitalt möte en gång per termin Psykolog med ledningsansvar deltar i nätverk för att utbyta erfarenheter med andra med det psykologiska ledningsansvaret i andra kommuner. Digitalt möte 1-2 ggr/termin Alla skolpsykologerna i kommunen träffar kranskommunernas skolpsykologer en gång per termin för att omvärldsbevaka, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Samverkan sker under året mellan chef för barn och elevhälsan, psykologiskt ledningsansvarig psykolog samt verksamhetschef för EMI för att identifiera risker samt utveckla arbetssätt som säkrar patientsäkerheten. Samverkan sker lokalt på skolorna med elevhälsans medicinska insats (EMI) dels genom medverkan i skolornas elevhälsoteam och dels mellan skolpsykolog och skolsköterska i individärenden där samtycke finns. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Psykologerna har journalföringsplikt vad avser arbetsuppgifter som faller under hälso- och sjukvårdslagen. Under 2025 har Kävlinge kommun bytt journalsystem från PMO till Prorenata. Bytet av journalsystem förbereddes under våren och genomfördes den sista maj 2025. Inloggningen i både PMO och Prorenata är individuell för var och en som arbetar i systemet och alla inloggningar och aktiviteter loggas i systemets loggbok. Psykologerna loggar sedan april 2025 in i journalsystemet med tvåstegsinloggning via SITHs-kort. Skriftlig kommunikation i gemensamma elevärenden mellan psykologen och övriga delar av Barn- och elevhälsan sker via meddelandefunktionen i journalsystemet för att säkerställa att inte obehöriga kommer över informationen. Psykologernas journalhantering granskas dels via stickprovskontroller, dels via granskning av loggen i journalsystemet för att säkerställa att ingen går in i journaler de inte har befogenhet för.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 9 När psykologerna gör utredningar som innehåller psykologisk testning förvaras testresultaten digitalt i journalen. Själva testprotokollen som lyder under testsekretessen (SFS 2009:400, 17 kap. 4§) förvaras i ett låst arkivskåp som endast psykologerna har tillgång till. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. I psykologernas arbete finns flera system som syftar till att öka patientsäkerheten, och en av de viktigaste är att ha en god säkerhetskultur, där patientsäkerheten ses som viktig och därför ska prioriteras. En sådan säkerhetskultur är en bra skyddsfaktor mot onödigt slarv eller att dras med i känslan av brådska och att det måste gå snabbt, vilken ofta finns i verksamheterna. I vårt arbete är det av största vikt att det inte blir ”fort men fel” och därför behöver vi ibland bromsa när det ropas på snabba insatser av psykolog om vi t.ex. ser att vi behöver inhämta mer information för att kunna avgöra vilken insats som behövs eller om vi ska ställa diagnos. Då psykologen är ensam i sin profession ute i verksamheterna krävs det ett visst mått av mod för att vara den som bromsar och manar till eftertanke och försiktighet när organisationen vill att det ska gå snabbt. Tack vare stöd i professionsgruppen och i Barn- och elevhälsan finns det idag förutsättningar för att kunna göra detta och stå upp för patientsäkerheten. I Kävlinges psykologgrupp finns bra förutsättningar för en god säkerhetskultur. Det finns ett gott samtalsklimat med högt i tak och en vilja till utveckling och lärande. Det är vanligt förekommande att dryfta svåra ärenden och be om feedback från kollegorna, vilket är goda förutsättningar för kvalitetsutveckling. Psykologgruppen har också goda förutsättningar för att arbeta med risker och avvikelser i verksamheten genom gemensamma möten varje vecka.  På skolpsykologernas regelbundna möten diskuteras sådant som kan leda till risker i verksamheten och eventuell skada för patienten (elev) i syfte att undvika och förebygga dessa.  Rutiner revideras och utvärderas regelbundet för att i så stor utsträckning som möjligt eliminera dessa risker.  När risk för att händelser som kan medföra brister i verksamheten identifierats diskuteras dessa gemensamt i psykologgruppen och åtgärder vidtas vid behov  Ett avvikelsehanteringssystem och en rutin för processen finns som del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet.  Kontroll av inloggningar i journalsystemet görs regelbundet av verksamhetschef EMI, PLA och ytterligare en skolsköterska och en psykolog.  Stickprov av användare av datajournal genomförs av verksamhetschef EMI, PLA och ytterligare en skolsköterska och en psykolog som ett led i att kontrollera och säkerställa att journalanvändarna endast går in i journaler de har behörighet att läsa  Rutinerna i ledningssystemet gås igenom och utvärderas regelbundet i syfte att se till att hälso- och sjukvården uppfyller lagkraven på god kvalitet och hög patientsäkerhet, minst 1gång/år.  Utvärderingar av insatser samt synpunkter/klagomål från rektorer och övrig skolpersonal diskuteras i psykologgruppen. Syftet är att förebygga vårdskadorSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 10  Psykologteamet kvalitetssäkrar tillsammans diagnosprocessen vid eventuell intellektuell funktionsnedsättning, genom ärendegenomgång på professionsmötet.  Mottagningsteamet (för den anpassade grundskolan, fd grundsärskolan) granskar psykologutlåtanden vid skolformsutredningar.  Regelbundna diskussioner förs i psykologgruppen om journalföring, utlåtanden och remisser i syfte att förbättra och kvalitetssäkra vår dokumentation.  Genom regelbundna psykologmöten försäkras likvärdigheten i vårdinsatser på de olika skolorna. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. I Kävlinge finns för närvarande fyra heltidstjänster psykolog inom skolan och en heltidstjänst psykolog riktad mot förskolan. Det är de fyra psykologerna som arbetar inom skolan som också har hälso- och sjukvårdsuppdrag. Alla skolpsykologer är legitimerade psykologer med adekvat utbildning. Det är lagstadgat att det ska finnas psykolog i elevhälsan, men det är inte definierat hur många elever eller skolor en psykolog i elevhälsan kan ansvara för. Utredningen om Bättre möjligheter för elever att nå kunskapsmålen, (SOU 2021:11) har föreslagit en lagstiftning om elevantal per psykolog i elevhälsan. Enligt förslaget ska en psykolog ansvara för max 1 000 elever. Det är dubbelt så många som rekommenderas i ”Psifos kvalitetsmodell för psykologers arbete i elevhälsan” som tidigare tagits fram av yrkesföreningen Psifos (Psykologer i förskola och skola). Ännu har det dock inte lagts någon proposition i frågan. Det finns ca 4000 elever i kommunens skolor, alltså ca 1000 elever/skolpsykolog. Julia Stenberg, leg psykolog och Specialist i pedagogisk psykologi har under 2025 haft det psykologiska ledningsansvaret och därmed ansvaret att säkerställa att skolpsykologerna har kunskap och kompetens kring patientsäkerhetsfrågor. För att säkerställa detta har skolpsykologerna under 2025 upprätthållit sina regelbundna professionsmöten där rutiner för journalföring, utredningsförfaranden och likvärdigheten i kommunen stått i fokus. I övrigt har psykologernas årshjul (se ovan) för kvalitetsutveckling följts. Vid varje halvårsskifte har dessutom avsatts tid för att utvärdera den senaste terminen och utveckla verksamheten utifrån denna utvärdering. Under 2025 hade psykologgruppen professionshandledning med en erfaren extern skolpsykolog med fokus på dilemman som ofta uppstår i skolpsykologrollen. Här finns möjlighet att få professionellt stöd i komplexa utredningar och ärenden, vilket ökar patientsäkerheten, men också lärandet och kompetensen i professionsgruppen. Psykologerna i Kävlinge kommun deltog 2025 i förskole- och skolpsykologernas årliga kompetensutvecklingsdagar i september. Temat för årets dagar var: ”Vart är vi på väg? framtidsspaningar när det gäller kunskapssyn, skolans läroplan, elevhälsans uppdrag”. Särskilt intressanta inslag på årets konferens handlade om den senaste forskningen kring mobbing och om ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på lärande och undervisning. Deltagande i dessa kompetensutvecklingsdagar möjliggör förSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 11 medarbetarna att hålla sig uppdaterade på aktuell kunskap inom fältet och vidmakthålla en hög professionell kompetens. Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. PSL 2010:659 3 kap. 4 § Alla hälso- och sjukvårdsinsatser av skolpsykolog är frivilliga. Psykologerna strävar efter ett gott samarbete med elev och vårdnadshavare för att nå bästa resultat. För barn kontaktas vårdnadshavarna innan psykologen engageras i eleven på ett individplan. Konsultationer till pedagoger utifrån psykologens allmänna kunskaper om barn i olika åldrar och med olika funktionsnedsättningar kan ha skett tidigare. Vårdnadshavarna informeras om vad den planerade psykologinsatsen innebär och vilka resultat som kan komma ut av den innan de får möjlighet att ge sitt informerade samtycke. Därefter informeras barnet tillsammans med eller utan vårdnadshavarna beroende på barnets ålder. Informationen ska anpassas efter barnets ålder och mognad och barnet ska få möjlighet att ställa frågor och förstå vad det handlar om. Psykologerna i Kävlinge kommun har skapat informationsbroschyrer på lätt svenska vilka används vid information inför en begåvningsutredning och i de fall då diagnosen Intellektuell funktionsnedsättning ställs. Med stigande ålder och mognad ökar barnets rätt till självbestämmande och också barnets möjligheter att själv kontakta skolpsykologen. Om en ungdom själv söker kontakt med skolpsykologen görs en mognadsbedömning av om samtal kan inledas utan att först kontakta vårdnadshavarna. Sedan söks ungdomens samtycke till att informera vårdnadshavarna. Målet är alltid att få till ett samarbete mellan psykologen, vårdnadshavarna och barnet/ungdomen. Vid psykologisk utredning har både vårdnadshavare och eleven rätt till en återkoppling, både muntligt och skriftligt, av resultaten och psykologens bedömning. Psykologerna i Kävlinge kommun har som rutin att skriva ett särskilt barnutlåtande med de viktigaste stegen i utredningen och vilken bedömning och eventuell diagnos som utredningen lett fram till. Både barnet och vårdnadshavarna får också möjlighet att uttrycka sin åsikt om bedömningen. Processer och rutiner för detta finns nedtecknade i metodhandboken för psykologernas arbete i elevhälsan. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Psykolog med ledningsansvar har deltagit i kontroll av inloggningar i journalsystemet två gånger under 2025, en gång under våren i journalsystemet PMO och en gång under hösten i journalsystemet Prorenata. Verksamhetschef för EMI gjorde en sista loggläsning i PMO precis innan bytet av journalsystem. IngaSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 12 oegentligheter har hittats vid dessa kontroller, men några användare har följts upp och påmints om att ange orsak när man gått in i journal på annan enhet eller på elev som slutat på skolan. Loggranskningen i Prorenata fungerar lite annorlunda än den i PMO och de två skolsköterskorna och de två skolpsykologerna som är administratörer i Prorenatar håller på att arbeta fram ett system för hur loggläsningen görs på bästa sätt i Prorenata. Vid de regelbundna professionsmötena i psykologgruppen har journalföringspraktiken samt psykologernas utredningsförfarande diskuterats fortlöpande. Kvaliteten inom både journalföring och utredning höjs genom kollegialt lärande och extern handledning. När en psykolog tar ställning till om en elev har en intellektuell funktionsnedsättning finns en rutin för att detta alltid lyfts för kollegial handledning innan ställningstagandet görs. Denna rutin fungerar både som en kvalitetssäkring och för att säkerställa likvärdiga bedömningar inom kommunen. Nedan presenteras målen som sattes för 2025 och resultatet av arbetat med dessa mål Mål: Under 2025 står vi inför en stor förändring i verksamheten då vi planerar för att byta journalsystem. Detta byte motiveras av flera faktorer. Dels har de flesta av våra grannkommuner och samarbetskommuner bytt journalsystem, dels är vår förhoppning att det nya journalsystemet ska fungera ännu bättre för elevhälsoarbete. Målet för psykologprofessionen är att denna övergång ska ske så smidigt som möjligt och med så hög patientsäkerhet som möjligt. För att säkerställa det psykologiska perspektivet i detta arbete är en av psykologerna med i styrgruppen för övergången till nytt journalsystem. Resultat: Kommunen fick tillgång till en testversion av det nya journalsystemet Prorenata några veckor innan övergången skulle ske. Under den tiden uppmanades medarbetarna att gå igenom de instruktionsfilmer som fanns i systemet riktade till olika yrkesgrupper. I psykologgruppen gjordes det både individuellt och tillsammans på en utvecklingsdag. Psykologen som sitter med i kommunens styrgrupp för övergången hade också flera dragningar av olika funktioner i journalsystemet på våra veckovisa professionsmöten. Psykologen i styrgruppen fick en utbildning i hur man gör blanketter och mallar i Prorenata och hon gjorde en mall för psykologutlåtanden i psykologjournalen. Denna mall kunde börja användas direkt efter övergången den 2 juni 2025, men vidareutvecklades och förfinades under hösten. Mallen möjliggör att på ett enklare och mer professionellt sätt få till ett snyggt skolanpassat utlåtande. Inför överflyttningen från PMO till Prorenata kontrollerades att ingen av psykologerna hade några osignerade anteckningar i PMO. Vid en utvärdering av hur bytet till nytt journalsystem gått med avseende på patientsäkerheten konstateras att det gått över förväntan bra. Endast två avvikelserapporter kopplade till bytet av journalsystem har inkommit och inga vårdskador bedöms ha uppstått (se redovisning av avvikelser nedan). I utvärderingen konstateras också flera förbättringar i patientsäkerheten utifrån funktioner som vi byggt upp i det nya journalsystemet, t.ex. säkrare hantering av skolformsutredning genom digital delning med mottagningsteamet istället för analogt i papper och ett förenklat sätt att delge skolan resultatet av en utredning. Även avvikelsehanteringen är mer professionell i Prorenata, med möjlighet att göra mallar som passar vår verksamhet och ökar kvaliteten på informationen i avvikelserapporterna. Processen i avvikelsehanteringen har också förtydligats i och med det nya journalsystemet. Mål: I samband med bytet av journalsystem kommer även säkerheten kring inloggning i journalsystemet för psykologerna att stärkas genom införandet av samma system med siths-kort som skolsköterskorna redan har.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 13 Resultat: Genomfördes under mars. Sedan april 2025 använder alla skolpsykologer tvåstegsinloggning i journalsystemet, på så sätt att alla har var sitt siths-kort, med kod och lösenord. Likvärdighet i den psykologiska insatsen i kommunen. Då det är viktigt att alla elever i kommunen har tillgång till elevhälsans insatser på lika villkor har statistik hämtats ur journalsystemet PMO under åren 2021-2024. Under dessa år var mellan 4,2% och 5% av eleverna någon gång under året föremål för psykologinsats som är att betrakta som Hälso- och sjukvård. Under åren varierade andelen flickor mellan 40% och 44%. Ser man på spridningen över kommunens grundskolor så ser man andelen elever som fått någon individuell psykologinsats 2024 varierade mellan 2,1% och 6,6%. Både de skolor som hade lägst och de som hade högst andel elever som fått hälso- /sjukvårdsinsats från psykolog var små enheter där en elev mer eller mindre ger stort utslag i procent. På de båda högstadieskolorna hade 2024 5% av eleverna fått någon form av psykologisk insats som bedömts vara hälso- eller sjukvård och därför journalförts. Den spridning av psykologinsatserna över kommunen som visar sig i statistiken åren 2021-2024 bedöms rimlig och tyder på att eleverna på alla kommunens skolor har tillgång till den psykologiska insatsen i elevhälsan. Det har inte gått att ta ut någon tillförlitlig statistik för 2025 eftersom vi bytte journalsystem under året. Dels ser statistiken lite olika ut i de olika journalsystemen och dels går det inte att veta om samma individ räknas dubbelt (en gång i varje journalsystem) trots att det handlar om en insats som påbörjades före journalbytet och avslutades efter. Det samlade intrycket i psykologgruppen är att 2025 inte skiljer sig jämfört med åren innan avseende skolornas tillgång till och utnyttjande av psykologresursen. Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Har vården varit säker Inga vårdskador har identifierats under 2025. Detta beror sannolikt dels på att strukturen och säkerhetsarbetet håller en god kvalitet, dels på att de anställda psykologerna har en hög kompetens, professionell integritet och en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 14 Hur tillförlitliga är arbetsprocesser och system Psykologernas processer och rutiner för det praktiska arbetet (metodboken) är på plats och fungerar i verksamheten. I juni 2025 gjordes en uppdatering av rutinerna i metodboken utifrån att vi fick ett nytt journalsystem. I psykologgruppen har patientsäkerhetsarbetet under 2025 haft fokus på bytet av journalsystem. Fokus har varit att själva bytet skulle gå säkert till och att all information följde med in i det nya journalsystemet, vilket validerades den första tiden efter bytet. Ett annat fokus, ett som fortfarande pågår, är att lära oss använda det nya journalsystemet på bästa sätt och utnyttja de fördelar och nya funktioner som systemet har samt att utveckla de processer, stödmallar och blanketter som nu är möjliga och som underlättar patientsäkerhetsarbetet. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Är vården säker idag En förutsättning för säker vård är att medarbetarna känner sig trygga med att rapportera in misstag som begåtts. Dessa rapporter används till att upptäcka brister i våra rutiner, men också för lärande i professionsgruppen. Under 2025 inkom fyra avvikelserapporter, vilket är en färre än året innan. Det är svårt att veta om det skett avvikelser som inte rapporterats in, men det finns inget som tyder på att så är fallet. Bedömningen är att läget snarare är tvärt om, alla medarbetare har en stor medvetenhet om patientsäkerheten och hjälps åt att påminna varandra om att skriva en avvikelserapport om någon knepig situation uppstått. I gruppen finns också ett klimat av att be kollegor om hjälp om man hamnar i en professionellt svår situation. Professionshandledningen av en externt anlitad och skicklig handledare borgar också för ett klimat där det är möjligt att lyfta sådant som upplevs svårt eller kanske blev fel i arbetet. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Vårdgivare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivare uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Risker i verksamhetens kvalitet uppmärksammas och hanteras dels genom systemet med avvikelserapportering och hanteringen av dessa, dels genom ett fokus på patientsäkerheten på våra professionsmöten. På professionsmötena lyfts också på arbetsmiljöns och arbetsbelastningens betydelse för risken för incidenter som skulle kunna leda till skada för patienten. Minst en gång i månaden görs en avstämning med varje medarbetare kring stressnivån och arbetsbelastningen. Syftet är att kunna hjälpa till med eventuell prioritering eller avlastning för att säkerställa patientsäkerheten och att medarbetarens arbetssituation är hållbar.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 15 Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. I vilken mån förbättras system och arbetssätt utifrån tillgänglig information Varje medarbetare har en skyldighet att rapportera avvikelser i verksamheten, men också att uppmärksamma när en incident hade kunnat ske och rapportera det till psykolog med ledningsansvar. Dessa rapporter leder sedan till reflektion och åtgärder vilka återkopplas och diskuteras i professionsgruppen. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Det kan konstateras att antalet avvikelserapporter i den psykologiska verksamheten under 2021 och 2022 var mycket lågt, två gjordes varje år. Med det reviderade ledningssystemet och den uppdaterade metodboken med rutiner för psykologinsatsen sattes också ett förnyat fokus på avvikelser. Under 2023 inkom något fler avvikelserapporter, nio stycken. 2024 och 2025 förefaller ledningssystemet och rutinerna i metodboken vara implementerade och endast 5 respektive 4 avvikelserapporter inkom under respektive år. 2025 år avvikelser:  2 av avvikelserna handlar om bytet av journalsystem. Det var dels hur och med vilka behörigheter en psykologkandidat skulle läggas in i det nya journalsystemet prorenata. Dels ett ofärdigt utkast som flyttades över till det nya journalsystemet och sedan inte gick att ändra. Ingen av dessa avvikelser ledde till någon skada för eleven. De felaktiga inmatningarna är korrigerade. Avvikelserna ledde inte till några förändringar i rutinerna eftersom byte ev journalsystem inte kommer ske igen inom överskådlig framtid.  1 avvikelse rörde att ett remissvar som skulle till Nyvångsskolan i Dalby kom till skolpsykolog i Kävlinge. Den avvikelserapporten är överlämnad till remissinstansen som skickat remissvaret.  1 avvikelse handlade om att en mottagning på BUP hörde av sig om att de hade fel adress till oss i sina system. På remisserna som vi skickar till BUP finns vår korrekta adress, men enligt sekreteraren på BUP så hjälper det inte eftersom adresseringen från dem sker automatiskt utifrån den adress de har i sitt system. Sekreteraren kunde inte själv ändra i systemet men lämnade kontaktuppgifter till rätt person på BUP så att ändringen till rätt adress kunde göras. Bedömningen är att ingen elev påverkats negativt av ett försenat remissvar, främst på grund av att det även görs en muntlig återkoppling från BUP till skolan och vårdnadshavarna. Ingen av dessa avvikelser har lett till någon vårdskada. De har dock bidragit till ett lärande i professionsgruppen. Vi kommer aldrig helt kunna undvika att avvikelser sker, och det är därför en styrka i patientsäkerhetsarbetet att medarbetare känner sig trygga nog att berätta om sina misstag, till lärande för alla. En oro inför 2025 var hur bytet av journalsystem skulle gå. Nu kan vi konstatera att vi endast har två avvikelser kopplade till bytet och att ingen av dem lett till någon skada för eleven, vilket tyder på att bytet av journalsystemet gått bättre än befarat.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 16 Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Inga klagomål på psykologverksamheten i elevhälsan har inkommit via kommunens centrala kanal för synpunkter och klagomål. Inga klagomål på vården har heller inkommit via patientnämnd eller inspektionen för vård och omsorg. Inga klagomål eller synpunkter som påverkar patientsäkerheten har inkommit direkt till psykologerna eller till elevhälsochefen. Det förs dock ständiga dialoger med rektorer, elevhälsoteam och Elevhälsochef om hur den psykologiska kompetensen bäst tas till vara i skolutvecklingen och i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Kommer ni att arbeta patientsäkert i framtiden Om förutsättningarna för skolpsykologernas arbete i Kävlinge kommun inte ändras radikalt är bedömningen att vi kommer kunna fortsätta arbeta med en god patientsäkerhet. I dagsläget finns inget som tyder på att förutsättningarna skulle ändras så mycket. Om det sker stora förändringar i arbetsbelastningen, i omvärlden eller i uppdraget så finns det organisatoriska förutsättningar för att hantera dessa bl.a. genom en god kommunikation inom professionsgruppen och med verksamhetschefen för Barn- och elevhälsan. På så sätt kan vi hjälpas åt med prioriteringar vid arbetstoppar, avlasta varandra vid behov och få kollegial handledning i vardagen. Via professionshandledning av extern handledare får vi också hjälp att få syn på systemfel och risker i vårt vardagliga arbete. Genom kontakter med professionskollegor i andra kommuner och deltagande i kompetensutvecklingsdagarna för skolpsykologer håller vi oss ajour med utvecklingen inom fältet och är rustade för att möta nya utmaningar. MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR 2026 Utifrån analys av året som gått konstateras att bytet av journalsystem kunnat ske utan några allvarligare patientsäkerhetsrisker. Arbetet med att fullt ut nyttja kapaciteten i det nya journalsystemet fortsätter dock under 2026 och målen handlar därför i huvudsak om hur vi kan utveckla vårt användande av det nya journalsystemet. Mål: Under 2026 är målet att förstå hur och vilken statistik vi kan plocka ut ur journalsystemet Prorenata samt hur vi kan använda den för att utveckla verksamheten. Bra statistik kan t.ex. användas somSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 17 egenkontroll av om psykologverksamheten har en likvärdighet över kommunens skolor, över åldrar på barn och utifrån könstillhörighet. Mål: Ett nytt journalsystem med utökat antal möjliga användare kräver också att vi ser över våra rutiner för hur vi ”läser loggar”, dvs kontrollerar att endast personal med behörighet läser information om enskilda elever. Dessa förnyade rutiner ska tas fram under 2026 Mål: Under 2026 är målet att journalpliktig personal inom elevhälsan ska kopplas upp mot NPÖ (Nationell PatientÖversikt), vars syfte är att underlätta för hälso- och sjukvårdspersonal att ta del av information viktig för vården av patienten. I vårt fall kan det t.ex. handla om att få ta del av ett barns tidiga utveckling genom BVC-journaler som del i utredning av skolformstillhörighet. För att kunna använda NPÖ behöver vi skapa rutiner och system för vem, hur och när tillgång till NPÖ ska vara möjligt samt vilken information som får hämtas respektive lämnas till systemet. .Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 7(19)

§13 Dnr: UN 2025/49 Årsbokslut för Utbildningsnämnden 2025 Beslut Utbildningsnämnden godkänner årsbokslut för 2025 avseende Utbildningsnämndens verksamhet samt redovisning av initiativärende Redogörelse Höjd skolpeng. Utbildningsnämnden har upprättat bokslut för 2025 och redovisar ett positivt resultat på 9,0 mnkr. I årsbokslutet redogörs även initiativärendet Redogörelse Höjd skolpeng. • Årsbokslut UN 2025, tjänsteskrivelse • UN Årsbokslut 2025 För kännedom Kommunstyrelsen Controller UNSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Årsbokslut 2025 Organisation: Utbildningsnämnden Årsbokslut 2025 Årsrapport sektor UtbildningsnämndenSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Innehåll Nämndens rapport årsbokslut Sektorchef har ordet Vid inledningen av 2025 hade en omstrukturering precis genomförts av förskoleverksamheten i kommunen. Omstruktureringen innebar att barnen från Korsbacka förskola och Bullerbyns förskola övergick till Tolvåkers respektive Arvidsborgs förskola och därmed ett förändrat ledningsansvar. Denna förändring var en anpassning till den demografiska utvecklingen med minskat antal barn i förskoleålder. Under våren 2025 genomfördes en omfattande utredning av skolstrukturen i Furulundsområdet. Liksom i förskoleverksamheten var bakgrunden till utredningsuppdraget vikande elevunderlag. Utbyggnaden i Furulund har avtagit, vilket innebär att tidigare befolkningsprognoser reviderats avsevärt – något som direkt påverkar utbildningsnämndens planering och resurstilldelning. En av utredningens huvudfrågor var huruvida Furulundsområdet skulle ha endast en grundskoleenhet, vilket hade inneburit att Lackalänga skola skulle avvecklas. Efter att ha tagit del av utredningen beslutade utbildningsnämnden att båda grundskolenheterna - Lackalänga skola och Ljungenskolan – ska fortsätta bedriva verksamhet som F–6-enheter. Det pågående arbetet med anpassning av skolorganisationen och effektivare lokalutnyttjande har intensifierats under 2025. Övergången från en växande verksamhet till minskat elevantal ställer nya krav på planering och ledning. En större arbetsbristprocess genomfördes under våren 2025 i syfte att anpassa skolorganisationerna inför höstterminen. Under senvåren 2025 publicerades ny nationell statistik över lärarbehörigheten i landet. Kävlinge kommun behåller sin topposition i Skåne – med högst andel behöriga lärare för andra året i rad. Detta stärker bilden av våra skolor som kompetenta och professionella organisationer, i linje med utbildningsnämndens riktningsord: Kompetens. Under 2024 gjordes en omläggning av det systematiska kvalitetsarbetet för att möjliggöra mer kontinuerlig och cyklisk uppföljning. Arbetet går från generella insatser till mer specifika, anpassade efter varje enhets unika styrkor och utmaningar. Ett tydligt fokus ligger nu på att fördjupa de lokala analyserna av måluppfyllelse. Effekten av omläggningen visade sig under våren 2025 har både grundskolor och förskolor gjort betydande framsteg i sitt systematiska kvalitetsarbete - särskilt mot det kommunövergripande målet att öka andelen elever med gymnasiebehörighet. Kävlinge kommuns förskolor och grundskolor presterar goda resultat över tid och tillhör konsekvent de 25 procent av Sveriges kommuner med bäst förskol-/skolresultat. Detta samtidigt som verksamheterna är kostnadseffektiva. Över tid är kostnadsutfallet för verksamheterna lägre än ett förväntat värde/referensvärde. Se nedanstående diagram som jämför Kävlinge kommun mot andra kommuner i Sverige (Kolada, 2024).Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Kostnad/förskolebarn i relation till antalet förskolebarn/barngrupp - Sverige Kostnad grundskola/Elev F-9 i relation till andel behöriga till yrkesprogram - Sverige Slutligen har sektorn haft ett samlat arbete över året med skol-och förskolrektorer kopplat till kris-och krigsberedskap, exempelvis arbetat fram reviderade kris och krigsberedskapsplaner samt kontinuitetsplanering. Utifrån förändringar i skollagen och riktade statsbidrag har sektorn även vidtagit säkerhetshöjande åtgärder i form av fysiska åtgärder såsom passagesystem och dörrmiljöer. Förskola Förskoleverksamheten har under 2025 fortsatt det utvecklingsarbete som inleddes 2023, med fokus på att stärka barns språkliga färdigheter. Detta sker i samarbete med ett tiotal andra kommuner, lärosäten och forskare genom Ifous-programmet "Språkutvecklande förskola". Arbetet har resulterat i ökad språklig medvetenhet bland personalen och förbättrad metodik i undervisningen. För förskolebarn har Ifous visat positiva effekter som ökade språkliga färdigheter bekräftat när barnen har börjat i förskoleklass. 2025 var det sista året i Ifous utvecklingsprogram. Under hösten flyttade Kävlinge tätorts öppna förskola sin verksamhet, till Växthuset (tidigare benämnt Korsbacka förskola). I Växthuset finns också delar av socialtjänsten och samarbetet är i full gång.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Under 2025 inleddes en dialog med Hälsomedicinskt centrum (HMC) i Löddeköpinge om att etablera en familjecentral i Handelsplats Center Syd. En avsiktsförklaring tecknades mellan Kävlinge kommun och HMC i början av sommaren 2025 och senare på året tecknades ett samverkansavtal och hyresavtal. Familjecentralen öppnar under mars 2026. Utifrån årlig enkät till vårdnadshavare fortsätter vårdnadshavarna ha stort förtroende för kommunens förskoleverksamheter. Samtidigt visar årets medborgarundersökning att förtroendet för förskolorna fortsatt vara högt. Dessa två resultat är viktiga kvalitetsindikatorer för Kävlinge kommuns förskoleverksamhet. Sjukfrånvaron under 2025 har generellt varit lägre mot tidigare år, men trenden för förskolan de senaste åren visar ändå att den totala sjukfrånvaron ligger kvar på en förhållandevis hög nivå. Under senare delen av 2025 tecknades avtal med Mälardalens universitet om ett gemensamt arbete kring sjukfrånvaro. Där universitet ska vara behjälpliga i att, med forskarstöd, identifiera och hitta rotorsaker kopplad till sjukfrånvaro, för att i ett senare skede tillsammans med oss arbeta med åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Arbetet kommer att påbörjas under 2026. Utvecklingsområden Omstruktureringen av kommunal förskoleverksamhet har medfört att 2025 har präglats av processer för anpassning. Med det inleddes arbetet med att utforma en övergripande strategi för förskoleverksamheten i Kävlinge kommun. Syftet är att tydliggöra vad som kännetecknar kommunens förskolor och att förankra verksamheten i utbildningsnämndens framtagna riktningsord. Strategiarbetet ämnar även att ske med ett helhetsperspektiv från förskola till gymnasiebehörighet, där förskolans rektorer och personal aktivt bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål om ökad gymnasiebehörighet. Grundskola Grundskolresultaten under läsåret 2024/2025 visar generellt positiva trender - särskilt i årskurs 6 där meritvärden, gymnasiebehörighet och andel elever med godkända betyg i minst 16 ämnen är de högsta på fem år. Även resultaten i årskurs 3 kopplat till nationella prov visar på mycket hög måluppfyllelse sett över tid. Årskurs 9 visar lägre genomsnittliga meritvärden, men gymnasiebehörigheten är högre än både föregående år och året dessförinnan, vilket bryter det tidigare negativa mönstret. Andel elever med gymnasiebehörighet är högre i både kommunala skolor som i hemkommun. Vidare visar kartläggningen i förskoleklassen en positiv utveckling, särskilt inom språkliga färdigheter där andelen elever med lågt utfall har minskat betydligt jämfört med de senaste sex till sju åren. Utvecklingsområden Det systematiska kvalitetsarbetet med att analysera skolornas resultat om måluppfyllelse utifrån enhetsspecifika utmaningar och styrkor har fortsatt och fördjupats under våren 2025 och då med särskilt fokus på det kommungemensamma målet: Ökad gymnasiebehörighet.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Under våren har också fokus lagts på att öka kännedomen om vilka våra elever som riskerar en obehörighet är och vilka omedelbara insatser som kan sättas in för dessa i en enhetsspecifik kontext. Utifrån olika kartläggningar som görs kopplat till barns och ungas mående har också ett ökat fokus på hur vi som förskola/skola kan bidra till bättre mående för våra unga tillförts i vårt utvecklingsarbete. Ett arbete som sannolikt kan öka både måluppfyllelsen kopplat till gymnasiebehörighet och till det kommunövergripande målet om att minska andelen barn/unga med ökad risk för utanförskap, mål 5. Under våren 2025 genomfördes en strategidag med hela Barn- och Elevhälsan och samtliga skolledare för ökad kunskap om barn och elevers mående och samtal kring hur vi kan bidra, både på lokal som generell nivå. Under hösten träffades motsvarande funktioner men då tillsammans med stora delar av socialtjänsten för ett gemensamt arbete kring barn och unga gällande risk-och friskfaktorer. Samarbetet med Näringslivsenheten på Sektor Styrning och Stöd har också förstärkts under 2025 för att stödja det kommunövergripande målet om förbättrat näringslivsklimat samt det nationella målet "Skolan och omvärlden". Detta har lett till ökat deltagande i Ung Företagsamhet (UF) och användande av arbetsmarknadskunskap (AMK) i utvalda årskurser på hög- och mellanstadiet. Av fem grundskoleklasser som gått vidare till regionfinal i Skolhackaton (tävling inom UF:s ram) kommer tre från Kävlinge kommun. Utifrån analys av frånvaroarbetet och uppföljning av elevernas frånvaro ser vi att det finns ett behov att arbete med högstadieelever med hög frånvaro. Därför har en särskild undervisningsgrupp startats upp under hösten, benämnd Sunnan. Sunnan är placerad i Växthusets lokaler där högstadieelever med omfattande skolfrånvaro ges undervisning och annat stöd för att på sikt komma in i fulla studier. Sunnan drivs för närvarande som ett pilotprojekt planerat att pågå fram till 2027. Projektet utvärderas kontinuerligt.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Verksamhetens resultat Kommunens gemensamma vision Vi formar framtiden och utbildningsnämndens framtagna nämndsinriktning med orden Trygghet, Möjligheter och Kompetens är styrande för nämndens verksamhetsområden. Riktningsorden kommer sig av ett identifierat behov av ökad upplevd trygghet hos våra barn och elever, deras upplevda möjligheter samt att bibehålla positionen som en utbildningsverksamhet med hög kompetens. Att arbeta utifrån riktningsorden är målet att detta ska resultera till ökad måluppfyllelse samt att våra elever som slutar grundskolan får en stabil grund för livslångt lärande och utveckling. Under 2025 genomfördes Skolinspektionens enkät för årskurs 5 och 8. Enkäten utförs i Skolinspektionens regi vartannat år för dessa två årskurser, men samtliga årskurser i kommunens grundskolor får göra den. Svarsutfallet för årskurs 5 och 8 redovisas som offentlig statistik och gör det möjligt att jämföra elevers, vårdnadshavares och lärares upplevelse av sin skola mellan olika kommuner. Historiskt har elever i Kävlinge kommun skattat sin upplevelse inom skolan kopplat till sådant som hjälp i skolan, inflytande och trygghet något lägre än snittet för Sveriges kommuner/huvudmän. Frågor kopplade till studiero, genomgång av "vad man ska lära sig" och liknande frågor har generellt skattats högre av Kävlinges elever i jämförelse med Sveriges kommuner/huvudmän. Utifrån riktningsordet Trygghet, där Kävlinges elever tidigare har upplevt sig mindre trygga i skolan jämfört med elever i flertalet andra kommuner så tyder enkätresultaten att elevernas upplevda trygghet har ökat jämfört med tidigare år. Aktuell indikator är frågan i Skolinspektionens enkät: ”känner du dig trygg i skolan”? Såväl elever i åk 5 som åk 8 skattar tryggheten högre i jämförelse med tidigare år och vad gäller åk 5 så ser vi att våra elevers svarsutfall på frågan tillhör topp 25 procent när vi jämför med andra kommuner. Riktningsordet Möjligheter mäts likt trygghetsfrågan mot frågor i Skolinspektionens skolenkät samt socioekonomiska bakgrundsfaktorer avseende gymnasiebehörighet (förväntat värde, framtaget av Skolverket). Riktningsordet inrymmer såväl svarsutfall på bemötandefrågan - "Känner du att det finns någon vuxen i skolan som bryr sig om hur du mår?" som hur väl skolorna utför det kompensatoriska uppdraget utifrån elevsammansättning. Likt svarsutfallet för frågan om trygghet till våra elever i årskurs 5 och 8 har resultatet på frågan: "Känner du att det finns någon vuxen i skolan som bryr sig om hur du mår?" förbättrats, dvs en högre andel elever i Kävlinge kommuns åk 5 och 8 svara med alternativen ”helt och hållet” eller ”till stor del” än tidigare. Utifrån ett av Skolverkets socioekonomiska index kan man på skolenhetsnivå mäta resultat kopplat till gymnasiebehörighet mot ett s.k. förväntat värde. Detta är ett värde som med hjälp av bakomliggande socioekonomiska faktorer prognosticerar ett statistiskt värde på vad den enskilda skolans elever teoretiskt ska nå för gymnasiebehörighet i årskurs 6 respektive 9. Ett kommunövergripande värde finns inte. Utifrån att ett flertal skolor i kommunen med gynnsamma socioekonomiska bakgrundsfaktorer så har flertalet skolor ett högt framskrivetSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 värde och vi ser att det är utmanande att nå detta fullt ut. Dock ses positiva förflyttningar på flertalet skolor där man dels närmar sig det förväntade värdet och att resultaten på de enskilda skolorna är högre sett över tid. Närvaro i skolan är en avgörande faktor för elevers möjligheter att lyckas. Uppföljningen av frånvaro visar en positiv utveckling mellan vårterminen 2024/25 och höstterminen 2025/26. Andelen elever med hög frånvaro har minskat i samtliga årskurser, med en särskilt tydlig förbättring i årskurs 7–9, se tabeller nedan: Elevers frånvaro under vår- och hösttermin 2025 Trots denna förbättring kvarstår problematisk skolfrånvaro som en betydande utmaning, främst i årskurs 7–9 där en fjärdedel av eleverna fortfarande har en frånvaro över 15 procent. Flickor i dessa årskurser fortsätter att uppvisa en genomgående högre frånvaro än pojkar. Antalet anmälningar till huvudmannen avseende problematisk skolfrånvaro uppgick till 60 under höstterminen 2025, vilket är i nivå med vårterminen 2025. I relation till den totala andelen elever med hög frånvaro visar jämförelsen att fler elever uppvisar problematisk frånvaro än de som formellt anmäls till huvudmannen. Detta understryker vikten av fortsatt systematisk uppföljning på huvudmannanivå samt ett fortsatt fokus på tidiga och samordnade insatser för att förebygga långvarig skolfrånvaro. Sammantaget visar resultaten på en positiv utveckling, samtidigt som det finns ett fortsatt behov av långsiktigt och samordnat arbete för att säkerställa ökad skolnärvaro och likvärdiga förutsättningar för alla elever. Vad gäller riktningsordet Kompetens har utbildningsverksamheterna en hög andel behörig personal. Den senaste på nationell nivå presenterade statistiken (våren 2025, avser okt 2024) ger att vi har den högsta behörighetsandelen inom grundskolan på 15 år och den högsta andelen behöriga lärare bland alla Skånekommuner, för andra året i rad. Det är särskilt glädjande att se att vi ökat andelen behöriga lärare jämfört med i fjol, trots den då redan höga andelen.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Organisationskultur Organisationskulturen är ett viktigt ramverk för hur vi i Kävlinge kommun samarbetar, fattar beslut och utvecklar verksamheten. Den tar sig uttryck i våra vardagliga beteenden och vilar på värderingarna öppenhet, engagemang och utveckling. Under året har vi påbörjat arbetet med att stärka och utveckla organisationskulturen genom att involvera alla chefer i organisationen. Vi ser att nyckeln till en sund kultur börjar hos chefen och att ett tydligt, gemensamt ledarskap skapar förutsättningar för önskade beteenden i hela organisationen. Ett särskilt fokus har därför legat på våra gemensamma chefsträffar, ledarforum ”Hur bygger vi en framgångsrik organisationskultur, vilka konkreta beteenden leder oss dit”. Forumet har bidragit till en gemensam förståelse för vilka förhållningssätt och beteenden som stärker en sund kultur, och gett stöd i hur chefer kan omsätta detta i praktiken. En sund organisationskultur är en viktig framgångsfaktor för att nå kommunens vision och mål samt för att stärka engagemang, ansvarstagande och ett professionellt bemötande gentemot våra invånare. I mål-och resultatstyrningen är en av huvudkomponenterna vår organisationskultur. Sedan tidigare har Kävlinge kommun tagit fram och arbetat med tre värdeord, Öppenhet, Engagemang och Utveckling. Dessa ord ska återspegla vad vår organisationskultur står för. Under 2025 har ett omtag skett kopplat till arbetet med vår gemensamma organisationskultur där samtliga chefer inom sektorn deltagit i såväl gemensamma workshops för samtliga ledare i Kävlinge kommun, föreläsningar och sektorspecifikt arbete. En röd tråd i detta arbete har varit att koppla värdeord/organisationskultur till beteende. Hur agerar vi, konkret, för att stärka organisationskulturen. Under senvåren genomförde vi specifika workshops kring just detta med alla chefer inom sektorn och vi kartlade nyckelbeteenden kopplat till värdeorden. Under hösten fortsatte arbetet i sektorns ledningsgrupper. Tidigare värdegrundsledare identifierades som nyckelpersoner i det fortsatta arbetet med att utveckla organisationskulturen och tilldelades ett förnyat uppdrag samt en ny roll som kulturpiloter. Under årets slut fortsatte planeringen inför ett fortsatt arbete på enhetsnivå under 2026.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Sunda finanser Ekonomisk analys Ramförändringar Utbildningsnämndens tilldelade ram är 807,7 mnkr med följande innehåll: Tilldelad budget +799,2 Tillägg/avdrag: • Justering av lokaler -1, 09 • Kompensation för TA-lön och PO-pålägg -0,04 • TA-lön Vårdförbundet +0,02 • Befolkningsförändring +0,41 • Tilläggsanslag Lönerevision +13,6 Nya tillägg/avdrag sedan prognos P3: • Statsbidrag skolor mot brott, +0,16 • Justerad hyra, Öppen förskola Kävlinge + 0,09 De externa bidragen har räknats upp utefter årets lönerevision. Sammanfattning nämnd När sektor Utbildning gick in i 2025 stod sektorn inför utmaningar kopplat till det successivt sjunkande barn- och elevantal i Kävlinge kommun: Förskolorna började året med en ny organisering med två färre förskolor och ändrad ledningsstruktur. Grundskolorna stod inför ett omställningsarbete för att hantera arbetsbrist då många klasser inte har den fyllnadsgrad som krävs för att vara ekonomiskt bärande. Korsbackaskolan och Olympia-/Annelundsskolan tydde tidigt av 2025 att inte ha de ekonomiska förutsättningar för sin dåvarande organisation och stod inför ett år med omställning och anpassning. Dessutom visste man inte heller om Lackalänga skolas framtid vid årets början. Nu när året har passerat redogör utbildningsnämnden ett stort överskott som främst är knutet till ett ännu lägre barn- och elevantal än vad befolkningsprognosen sade. Trots ett färre barn- och elevantal än antagandet har kommunens verksamheter hanterat detta bra med de ekonomiska förutsättningar som de har haft och majoriteten av de kommunala för- och grundskolorna redogör ett överskott för året. Detta kan tolkas som att omställningarna delvis har delvis visat resultat redan 2025.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Överföringspost Utbildningsnämnden har tillförts medel avseende överföringspost som baseras på 2023 års resultat. Posten uppgår till +586,0 tkr och har fördelats ut till berörda verksamheter. Två förskolenheter har sedan senaste kvartalsrapporteringen betalat av sitt underskott från 2024 redan i år på -379,5 tkr. Totalt uppgår överföringsposten för Utbildningsnämnden på +206,5 tkr. Ekonomiskt utfall Utbildningsnämndens resultat per den siste december är +9,0 mnkr (dec 2024: +5,0 mnkr). Att resultatet skulle bli positivt bedömdes redan i prognosen per siste september (+7,3 mnkr), men blev +1,7 mnkr bättre än mot senaste prognos. Det positiva resultatet beror främst på ett lägre antal barn och ungdomar i kommunen (och därmed lägre köp av dessa verksamheter) samt högre intäkter för fritidshemsavgifter. Mot prognos blev utbildningsnämndens intäkter ca +5,8 mnkr högre än mot senaste prognos. Intäktsökningen kan främst destineras till nyttjade statsbidrag i slutet av året. Statsbidragen för läromedel och litteratur möter övriga kostnader med +3,6 mnkr. Utöver det är statsbidragen Stärkt kunskapsutveckling och Kvalitetshöjande åtgärder helt utfördelade till verksamheterna i slutet av 2025. Mot prognos blev kostnaderna ca -5,1 mnkr högre än mot senaste prognos. Trots lägre köp av förskole- och grundskoleverksamhet (+1,9 mnkr) samt lägre personalkostnader (+2,4 mnkr) blev övriga kostnader ca -9,9 mnkr högre, vilket också har sin naturliga förklaring. Läromedel och litteratur har köpts in och som möter de ökade intäkterna för statsbidrag. Så även lekmaterial inom förskolan som kunnat införskaffas tack vare statsbidrag och avgiftskontroll. En annan orsak till ökade övriga kostnader är skolskjuts. Beställare Beställaren och dess budgetram som Utbildningsnämnden baseras på vad föregående års befolkningsprognos sade vid budgetering. Sedan juni månad har åldersgrupperna 1-15 år gått från att avvika med -89 barn och ungdomar till endast -32 i december. De större förändringarna ligger bland barn mellan 1-5 år som kom i fas mot befolkningsprognosen. I Hofterup har denna åldersgrupp blivit större jämfört mot sin befolkningsprognos (+11) samtidigt som i Kävlinge tätort blev mindre (-14). Även i Kävlinge tätort har ungdomar i åldrarna 13-15 år fortsatt vara betydande färre än förväntat (-16). Övriga områden har inga nämnvärda avvikelser. Se nedanstående tabell för redogörelse.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Avvikelserna i december månad ger en halvårseffekt på ca -1,7 mnkr (juni: -5,0 mnkr). Total helårseffekt uppskattas vara -6,7 mnkr. Resultatet på Beställaren per den siste december är +7,8 mnkr (dec 2024: +3,7 mnkr), vilket främst är knutet till köp av verksamhet, se tabellen för volymer nedan: Volymer, medelvärde 2025, antal Förskola Grundskola Fritidshem Kommunal utförare 1468 3827 1625 Privat utförare 242 723 211 Annan kommunal utförare 19 98 15 Summa 1729 4647 1851 Budgetvolym* 1800 4650 1897 Budgetavvikelse -71 -3 -53 Prognosvolym* 1660 4592 1794 Prognosavvikelse (utfall) +69 +55 +57 Prognosavvikelse (budget) -140 -58 -103 *Budgetvolym avser innan befolkningsavstämning gjord i januari 2025, Prognosvolym baserar sig på utfallet januari- september och befolkningsprognos 2025.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Resultatet på Beställaren blev +1,6 mnkr bättre än prognosen per siste september - främst pga lägre förväntat köp av kommunal verksamhet. Det positiva resultatet beskrivs under respektive verksamhet och kännbara ekonomiska händelser: Senaste prognos för Förskoleverksamheter är ca -3,8 mnkr lägre än resultatet för förskoleverksamheter och beror främst på följande: • Antalet förskolebarn i kommunal verksamheter har varit färre än budgeterat, men blev fler än vad man trodde i prognosen • Ännu lägre intäkter i form av förskolavgifter än förväntat Grundskoleverksamheter (inkluderat med förskoleklass och anpassad grundskola) har ett resultat per den siste december som är ca +3,6 mnkr i lägre kostnader än prognosen beror främst på färre högstadieelever än förväntat samtidigt som att mellanstadieeleverna var betydande fler. Budget 2025 tog höjd för totalt 4 650 grundskolelever, men den senaste prognosen (4 592) indikerade främst ett minskat elevantal i årskurs 4-6 samtidigt som elever i årskurs 7-9 skulle bli fler än budgeterat. Mellanstadieeleverna var färre under 2025, men inte i den omfattningen som prognosen trodde. Prognosen tog även höjd för att antalet högstadieelever i kommunal verksamhet skulle vara fler än budgeterat. Grundskoleverksamheter (inkluderat med förskoleklass och anpassad grundskola) har ett resultat per den siste december som är ca +3,6 mnkr i lägre kostnader än prognosen beror främst på färre högstadieelever än förväntat samtidigt som att mellanstadieeleverna var betydande fler. Budget 2025 tog höjd för totalt 4 650 grundskolelever, men den senaste prognosen (4 592) indikerade främst ett minskat elevantal i årskurs 4-6 samtidigt som elever i årskurs 7-9 skulle bli fler än budgeterat. Mellanstadieeleverna var färre under 2025, men inte i den omfattningen som prognosen trodde. Prognosen tog även höjd för att antalet högstadieelever i kommunal verksamhet skulle vara fler än budgeterat.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Utfallet är i princip densamma som budgeterat, men prognosen antog betydande färre elever i kommunal verksamhet - speciellt att mellanstadieelever skulle bli färre efter september månads förutsättningar. Fristående och interkommunala elever har i princip följt prognosen i antal. Fritidsverksamheters resultat blev -0,6 mnkr lägre mot prognos främst av att intäkterna för fritidshemsavgifter blev högre (+0,8 mnkr) samtidigt som köp av fritidshemsverksamhet, främst kommunal, blev högre än förväntat (-1,4 mnkr). Förskola Vid prognos per september bedömde förskolenheterna att uppnå ett resultat om +0,35 mnkr. Sammantaget gör enheterna ett resultat på ca +0,8 mnkr per den siste december (2024: -0,7 mnkr). Anledningen att resultatet avviker med ytterligare +0,55 mnkr intäkter efter inkomstkontoll för 2023. Dessa intäkter går parallellt med högre övriga kostnader samt att personalkostnaderna överlag blev lägre än förväntat. Ljunggårdens förskola och Stinsgårdens förskola har betalt av sitt underskott som enheterna genererade 2024 om totalt 0,38 mnkr, vilket innebär att enheterna inte tar med dessa poster till 2026. Ett resultat med detta överskott inom förskolenheterna kan tolkas som ett resultat av den omställning som förskolorna genomgick under 2024.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 I december månad gick 1 410 barn i de kommunala förskolenheterna, vilket är +19 fler barn jämfört med motsvarande period förra året (1 391). Förskoleverksamheterna bedömde i sin budget att i snitt ha 1 469 förskolebarn i sina verksamheter under år 2025 och det faktiska utfallet avvek i snitt med endast -1 förskolebarn mindre. Henkelstorps/Skönadals förskola och Tolvåker/Kompassens förskola redogör ett överskott på totalt ca +0,8 mnkr. Enheterna har haft god täckningsgrad av förskolebarn samtidigt som personalkostnaderna inte har var varit nämnvärt höga. Stinsgårdens/Stationsstadens förskola redogör ett underskott om -0,17 mnkr. Trots god täckningsgrad av förskolebarn i båda förskolorna har personalkostnaderna för året varit höga – mycket pga hög sjukfrånvaro och hög vikarietillsättning. Grundskola Vid senaste prognos bedömdes grundskolenheterna att uppnå ett resultat om +0,75 mnkr. Sammantaget gör enheterna ett resultat på ca +2,7 mnkr (2024: +1,7 mnkr). Att resultatet avviker med +2,05 mnkr mot prognos beror främst på lägre personalkostnader (+1,8 mnkr) på Lackalänga skola, Ljungenskolan, Olympiaskolan och Nyvångskolan. Samtliga ansvarsenheter tycks haft hög sjukfrånvaro under året samt lägre semester- och ferielöneskuld än vad som bedömdes vid senaste prognostillfället. Likaså rekrytering till Nyvångskolans fritidshem i oktober månad blev ej tillsatt under 2025. Därför redogör Nyvångskolan totalt ett överskott på ca 0,5 mnkr. Under hela 2025 har Korsbackaskolan och Olympiaskolan bedömts att ha ett underskott vid årets slut knutet till att ett omställningsarbete behövdes göras under året. Vid senaste prognos bedömde Korsbackaskolan ett underskott på -1,1 mnkr, vilket också resultatet blev. I statsbidraget Stärkt kunskapsutveckling hade medel reserverats till Korsbackaskolan för insatser till att stärka likviditeten och kunskapsutvecklingen för högstadiets elever. Därmed redogör Korsbackaskolan ett resultat i balans år 2025. Olympiaskolan har under året inte bara haft utmaningar med att vara en del av arbetsbristprocessen, utan också färre fritidshemselever än förväntat. Vid förra prognostillfället bedömdes Olympia-/Annelundsskolan som ansvarsenhet att sluta med ett underskott om -0,55 mnkr. Så blev inte fallet. Personalkostnaden har varit lägre under sista kvartalet pga sjukfrånvaro och lägre semester-/ferielöneskuld samt att ansvarsenheten fick ett statsbidrag som man i prognosen inte hade tagit höjd för. Medel i Stärkt kunskapsutveckling hade reserverats för ansvarsenhetens omställningsarbete, men dessa medel behövdes inte nyttjas då Olympia- /Annelundsskolan redogör ett överskott på ca 0,3 mnkr. Initiativärende - redogörelse av stärkt elevpeng Efter initiativärende UN 2025/129 §52 ska Utbildningsnämnden få en återkoppling på effekterna av stärkt skolpeng i samband med årsbokslutet för 2025 där olika skolenheter redogör hur höjningen av skolpengen har använts. Efter avstämning i december 2025 med grundskolenheternas rektorer konstaterade man där att stärkt skolpeng bland annat har bidragit till kompetenshöjning bland personalen. Fyra rektorer kunde härleda att stärkt elevpeng har även bidragit till förstärkning såsom specialpedagoger, socialpedagoger och årskursresurs samt kompetenshöjning inom fritidshem. Andra skolenheter menar att stärkt skolpeng har gettSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 möjligheten att ta in vikarier med behörighet. För de grundskolenheter som utmanas av minskat elevantal har stärkt skolpeng varit möjlig att bibehålla befintlig personal och driva organisationen. Stödverksamheter Per den siste december redogör stödverksamheterna ett resultat på ca +5,5 mnkr (2024: +4,0 mnkr). Exkluderas Beställaren är resultatet för stödverksamheterna -2,4 mnkr. Den större avvikelsen avser skolskjuts som 2025 haft -2,3 mnkr i högre kostnader. Av totalt anslag på +12,6 mnkr var -2,8 mnkr avsatt till skolskjuts i form av taxi. Kostnaden år 2025 blev totalt -4,2 mnkr och avvek därmed med -1,4 mnkr endast för skolskjuts i form av taxi. Orsaken är att nytt avtal tecknades med ny leverantör i somras där priserna är mer realistiska än i tidigare avtal där priserna var väldigt förmånliga. Detta innebär att priserna nu är ca 300 procent högre än tidigare. Barn- och Elevhälsan har i prognosen uppskattat ett underskott på -0,3 mnkr pga ökade kostnader för köp av extern anpassad grundskoleverksamhet i Lunds kommun. Resultatet blev totalt -0,7 mnkr destinerat till dessa verksamhetsköp. Avvikelsen endast för köp av anpassad grundskoleverksamhet är ca -1 mnkr, men täcks till viss del av Barn- och Elevhälsans egna verksamheter, som tillsammans redogör ett överskott. Investeringar Utbildningsnämndens beslutade investeringsram för 2025 var 2,0 mnkr och senaste prognos bedömde att 1,6 mnkr av dessa skulle nyttjas. Totalt användes ca 1,7 mnkr. Investeringsramen användes år 2025 bland annat till följande: • Utökning av elevskåp på Tolvåkersskolan 7-9 • Verksamhetsanpassning på Rinnebäcksskolan gällande anpassad grundskola • Brandskyddsåtgärder på Korsbackaskolan • Arbetsmiljöåtgärder på Olympiaskolan och Dösjebroskolan År: 2025 Prognostyp: Prognos 3 Kvartal Projekt (mnkr) Utf 2025 Jan- Dec Prognos 2025 Budget 2025 Reinv/inv förskola 0,0 0,1 0,1 Reinv/inv skola 0,9 1,1 1,1 Arbetsmiljö utbildning 0,7 0,4 0,8 Total Summa 1,7 1,6 2,0Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Tabeller prognosversion: Prognos 3 Kvartal Resultaträkning (mnkr) Utf 2025 Jan- Dec Prognos kv. 3 sept Budget 2025 Utf 2024 totalt Avgifter 38,4 37,8 36,8 37,8 Statsbidrag och övriga bidrag 75,4 68,3 61,4 77,5 kf-intäkt 807,7 807,6 807,7 812,0 Övriga intäkter, överföringspost 10,1 11,0 10,0 12,2 Summa Intäkter 931,5 924,7 915,9 939,5 Personalkostnader -523,5 -525,9 -510,8 -538,8 Lokalkostnader -108,7 -109,0 -108,9 -107,9 Kapitalkostnader -4,5 -4,4 -4,4 -4,9 Köp av extern verksamhet -145,2 -144,0 -146,6 -147,2 Övriga kostnader städ kost -140,6 -134,1 -145,0 -135,8 Summa Kostnader -922,5 -917,4 -915,8 -934,5 Summa Resultat 9,0 7,3 0,1 5,0Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Riktade statsbidrag över 1 mnkr, 2025 Verksamhet Tidsperiod ansökan Belopp i mnkr Stärkt kunskapsutveckling Skola Kalenderår 19,7 Kvalitetshöjande åtgärder Förskola Kalenderår 9,3 Maxtaxa Förskola/Fritidshem Kalenderår 5,7 Lärarlönelyft Förskola/Skola Läsår 7,3 Karriärtjänster Skola Läsår 3,2 Lärarassistenter Skola Kalenderår 1,2 Läromedel Skola Kalenderår 2,4 Litteratur Förskola/Skola Kalenderår 1,3 prognosversion: Prognos 3 Kvartal Ansvar Utf 2025 Jan- Dec Prognos kv. 3 sept Budget 2025 Utf 2024 totalt 40000 - Utbildningschef 0,0 0,0 0,0 0,3 40030 - Utvecklingsledare 0,0 0,0 0,0 41000 - Skolchef förskola 0,1 0,0 0,0 -0,1 41010 - Emyhill/Nya dala fsk 0,0 0,0 0,0 0,0 41020 - Dösjebro Arvidsborgs fsk 0,1 0,0 0,0 0,0 41030 - Lackalänga, Ljungårdens fsk 0,0 0,2 0,0 -0,5 41040 - Stinsgården, Stationsstad fsk -0,2 0,0 0,0 -0,1 41050 - Tolvåker, Kompassen fsk 0,5 0,1 0,0 0,0 41100 - Skönadal, Henkelstorp fsk 0,3 0,0 0,0 0,0 42000 - Skolchef grundskola 0,6 1,7 0,0 0,1 42001 - Skolskjuts -2,3 0,0 0,0 -0,1 42051 - Språkcentrum 0,7 0,5 0,0 0,1 42010 - Rinnebäck 0,0 0,0 0,0 0,3 42020 - Olympia Annelund 0,3 -0,5 0,0 -0,1 42030 - Korsbacka 0,1 -1,1 0,0 0,0 42040 - Ljungen Lackalänga 0,3 0,1 0,0 0,3 42060 - Nyvång 0,5 0,0 0,0 0,2 42070 - Skönadal 0,4 0,3 0,0 0,2 42080 - Tolvåker 7-9 0,1 0,0 0,0 0,4 42090 - Rektor Dösjebro 0,3 0,3 0,0 0,2 42100 - Tolvåker F-6 0,1 0,0 0,0 -0,2 42110 - Barn & Elevhälsan -0,7 -0,3 0,0 0,1 42120 - Anpassad grundskola 0,1 0,0 0,0 0,1 49999 - Utbildning Beställare 7,8 6,0 0,1 3,7Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Nyckeltal Bokslut 2022 Bokslut 2023 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Förskola Ekonomiska nyckeltal Resultatavvikelse i procent 0,7 0,0 -0,3 0,3 Nettokostnadsavvikelse i procent* -7,1 -10,8 -7,6 - Kostnad förskola kr/inskrivet barn* 152 174 160 111 173 933 - Verksamhetsnyckeltal Antal barn inskrivna i kommunal förskola 1 670 1 559 1 528 1 468 Antal barn inskrivna i fristående förskola 277 270 260 242 Antal barn inskrivna i interkommunal förskola 8 7 14 19 Grundskola Ekonomiska nyckeltal Resultatavvikelse i procent 0,0 0,0 -0,3 0,6 Nettokostnadsavvikelse i procent -3,7 -4,7 -3,8 - Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev 108 947 108 636 115 680 - Verksamhetsnyckeltal Antal elever i kommunal grundskola 4 019 3 921 3 917 3 827 Antal elever i fristående grundskola 701 691 707 723 Antal elever i interkommunal grundskola 108 106 105 98 Antal elever i kommunal fritidshem 1 529 1 606 1 621 1 625 Antal elever i fristående fritidshem 213 211 205 211 Antal elever i interkommunal fritidshem X X X 15 *Hämtas från Kolada. Uppdateras under våren året efter.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Attraktiv arbetsgivare Väsentliga personalförhållande Övergripande sektor utbildning Organisation Under 2025 låg fokus på omställning med anledning av det minskade elevunderlaget i Kävlinge kommun. Året inleddes med en arbetsbristprocess i grundskolan vilket resulterade i att 24 medarbetare gick in i omplacering under våren, 20 av dem sades upp, elva elevresurser, åtta lärare och en barnskötare. Uppsägningarna följer de kollektivavtalsförhandlade villkoren i de allmänna bestämmelserna. Av de 20 medarbetarna vars tillsvidareanställning sades upp har elva medarbetare i slutet av året en anställning i kommunen. Som en del av den organisatoriska anpassningen har medarbetare omplacerats till nya tjänster både inom och mellan skolor. Samtidigt har även stadigvarande förflyttningar mellan skolor inom sektorn genomförts. Vid inledningen av 2025 genomfördes sammanslagningar av förskolor, vilket innebar att medarbetare bytte arbetsplats och chef. Riskbedömningar genomfördes och övergångarna hanterades i nära dialog med både medarbetare och fackliga organisationer. Sjukfrånvaro Att sänka sjukfrånvaron och därefter upprätthålla en låg och stabil nivå är fortsatt en prioriterad fråga, både nationellt och för Kävlinge kommun. Under 2025 uppgick den totala sjukfrånvaron i sektorn till 6,4 procent, vilket innebär en minskning från 7,1 procent 2024. Minskningen syns både i kort- och långtidsfrånvaro. Korttidsfrånvaron upp till 14 dagar minskade 2025 till 2,7 procent, en nedgång med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Korttidsfrånvaron mellan 15 och 59 dagar sjönk till 3,6 procent, vilket motsvarar en minskning med 0,4 procentenheter. Långtidsfrånvaron (mer än 59 dagar) uppgick 2025 till 2,8 procent, också detta en minskning med 0,4 procentenheter. ÄvenSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 antalet sjukdagar per anställd minskade, till 26,2 dagar 2025 från 29 dagar 2024. För att bibehålla en långsiktigt låg sjukfrånvaro krävs fortsatt systematiskt arbete. Sjukfrånvaron har särskilt minskat i åldersgrupperna 30–49 år och 60–67 år. Minskningen i gruppen 30–49 år, som utgör en stor del av medarbetarna, är positiv med 1,3 procentenheter. I åldersgrupperna upp till 29 år och 50-59 år ökar med 1,9 respektive 0,7 procentenheter. För förändringarna i grupperna upp till 29 år och 60–67 år bör dock viss försiktighet iakttas, då det relativt låga antalet individer gör resultaten mer känsliga för enskilda sjukfall. Sammanfattningsvis visar 2025 års siffror en positiv utveckling, men arbetet med att minska sjukfrånvaron fortsätter för att säkerställa långsiktiga resultat. Friskfaktorer Ett viktigt arbete för att stärka en god arbetsmiljö och skapa en hållbar arbetsplats, där medarbetare mår bra och presterar väl, är att fortsätta fokusera på friskfaktorer med stöd av Suntarbetslivs verktyg. Under 2025 har rektorer och medarbetargrupper fortsatt att använda Suntarbetslivs kartläggningsverktyg, vilket har gett en tydligare bild av arbetsmiljöns styrkor och utvecklingsområden. Genom att integrera arbetet med friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet skapas bättre förutsättningar för att identifiera vad som fungerar väl, vilka faktorer som bidrar till ökat välmående och hur dessa kan stärkas och vidareutvecklas över tid. Arbetet med friskfaktorer kommer att fortsätta under 2026 och följas upp inom organisationen. Antal anställda och personalomsättning Antalet tillsvidareanställda inom sektorn har under 2025 i snitt minskat med 46 medarbetare jämfört med föregående år. Även antalet årsarbetare i tillgänglig tid har minskat och uppgick 2025 till 47 färre årsarbetare jämfört med 2024. Förändringen beror på att det såväl inom förskolan som grundskolan har skett anpassningar i organisationen kopplat till sjunkande barnantal. Personalomsättningen fortsätter att minska 2025 jämfört med samma period 2024 och uppgår 2025 till 5,1 procent. Den minskade personalomsättningen kan delvis förklaras av det rådande ekonomiska läget, där anställda i större utsträckning värnar sin anställningstrygghet. Samtidigt kan den låga personalomsättningen ses som en indikation på att medarbetarna inom sektorn i hög grad trivs i sina arbeten.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Nyckeltal Organisation: 4 - Utbildning Period helår: December Sjukfrånvaro mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro bland anställda, kommun, andel (%) Antal årsarbetare tillgänglig tid (Helår) 1 013 981 930 883 Andel medarbetar som arbetar heltid, i december 80.1% 82.3% 83.6% 82.2% Förskola Organisation Under året har förskolan varit i balans vad gäller bemanning, och det har inte uppstått behov av ytterligare arbetsbristprocesser, i likhet med den som genomfördes under 2024. De anpassningar av bemanningen som behövts har lösts genom naturliga avgångar som inte ersatts. Arbetet med Ifous-programmet, med fokus på språkutvecklande arbetssätt och där aktionsforskning använts som metod, har bidragit till kompetensutveckling för både rektorer och medarbetare. Detta har lett till ökad medvetenhet hos pedagogerna och en förbättrad kvalitet i verksamheten. Sjukfrånvaro Under 2025 har sjukfrånvaron inom förskolan minskat med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år. Korttidssjukfrånvaron, både för perioder under 14 dagar och under 59 dagar, är relativt oförändrad, medan långtids sjukfrånvaron visar en nedgång. Trenden för förskolan de senaste åren visar dock att den totala sjukfrånvaron ligger kvar på en förhållandevis hög nivå. Detta föranleder ett ökat fokus på analys och uppföljning av sjukfrånvaron i syfte att identifieraSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 problemområden och vidta förebyggande åtgärder. Under slutet av 2025 inleddes ett samarbete med Mälardalens universitet i form av ett projekt för att fördjupa förståelsen av bakomliggande orsaker till sjukfrånvaron. Förarbetet genomfördes under 2025 och projektet påbörjas under 2026, där metoden Uprooting kommer att användas för att analysera och förstå orsakerna till sjukfrånvaro i förskolan. Anställda Det minskade antalet barn i förskoleåldern har medfört ett lägre antal årsarbetare i förskolan. Under 2025 var antalet årsarbetare i tillgänglig tid 31 färre jämfört med 2024. Minskningen kan kopplas till den arbetsbristprocess som genomfördes under 2024, vilken resulterade i att 15 medarbetare sades upp. Personalomsättningen inom förskolan är fortsatt låg, under 2025 uppgick den till 2,7 procent. Detta kan troligen bero på en kombination av att det finns få lediga tjänster på arbetsmarknaden och att medarbetarna inom förskolan trivs väl i sina arbeten. Organisation: 41 - Område förskola Period helår: December Sjukfrånvaro mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro bland anställda, kommun, andel (%) Antal årsarbetare tillgänglig tid (Helår) 419 400 369 338 Andel medarbetar som arbetar heltid, i december 82.8% 83.9% 87.3% 86.8%Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Grundskola Organisation Under 2025 låg fokus i grundskolan på omställning med anledning av det minskade elevunderlaget i Kävlinge kommun. Året inleddes med en arbetsbristprocess vilket resulterade i att 24 medarbetare gick in i omplacering under våren, 20 av dem sades upp, elva elevresurser, åtta lärare och en barnskötare. Uppsägningarna följer de kollektivavtalsförhandlade villkoren i de allmänna bestämmelserna. Av de 20 medarbetarna vars tillsvidareanställning sades upp har elva medarbetare i slutet av året en anställning i kommunen. Som en del av den organisatoriska anpassningen har medarbetare omplacerats till nya tjänster både inom och mellan skolor. Samtidigt har även stadigvarande förflyttningar mellan skolor inom sektorn genomförts. Sjukfrånvaro Under 2025 minskade den totala sjukfrånvaron i Kävlinge kommuns grundskolor med 0,4 procentenheter jämfört med 2024. Minskningen återfinns både inom kort- och långtidssjukfrånvaron. Även antalet sjukdagar per anställd minskade under året. Sett utifrån åldersintervaller har sjukfrånvaron minskat i åldersgruppen 60–67 år och 30-49 år, medan den ökade i åldersgrupperna upp till 29 år, samt 50–59 år jämfört med föregående år. Anställda Under 2025 var antalet årsarbetare i tillgänglig tid 17 färre jämfört med 2024. Minskningen kan kopplas till ett sjunkande elevantal samt den arbetsbristprocess som resulterade i att 20 personer sades upp från sina anställningar. Andelen tillsvidareanställda fortsätter att vara hög, vilket är positivt då det bidrar till kontinuitet i verksamheterna och indikerar en hög behörighet hos grundskolornas medarbetare. Personalomsättningen ökade något under 2025 jämfört med föregående år och uppgick till 6,7 procent. Det rådande ekonomiska läget i landet samt en utmanande arbetsmarknad kan vara bidragande faktorer, då detta kan leda till ökad försiktighet bland anställda som värnar sin anställningstrygghet. Den låga personalomsättningen kan även indikera att medarbetare inom grundskolan i hög grad trivs i sina arbeten.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Organisation: 42 - Område skola Period helår: December Sjukfrånvaro mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro bland anställda, kommun, andel (%) Antal årsarbetare tillgänglig tid (Helår) 589 575 555 538 Andel medarbetar som arbetar heltid, i december 78.1% 81.0% 81.3% 79.4%Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Direktiv Arbete med direktiven pågår. Mer detaljerad redovisning sker enligt varje direktivs återrapporteringsplan. Organisation: Utbildningsnämnden Direktiv från Titel Ansvarig Klart Politiskt avrapporterad Kommunfullmäktige STEM-satsning Johan Holmqvist 2027-06-30 Kommunfullmäktige Kultur i skolan Johan Holmqvist 2027-06-30 Utbildningsnämnden Direktiv - Utökad tid på förskola Christina Fåhraeus 2026-09-30 Utbildningsnämnden Direktiv - Fristående förskole- och skolaktörer Johan Holmqvist 2026-12-31 Utbildningsnämnden Direktiv - Fokus på Barn- och elevhälsa Johan Holmqvist 2026-12-31 Organisation: Utbildningsnämnden Klar datum: 2025-01-01 - 2025-12-31 Direktiv från Titel Ansvarig Klart Politiskt avrapporterad Kommunfullmäktige Arbetsbörda skolledare Johan Holmqvist 2025-04-30 Kommunfullmäktige Arbetsbörda lärare Johan Holmqvist 2025-04-30 Utbildningsnämnden Direktiv - Uppdatering av skolmåltiden Johan Holmqvist 2025-12-31Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Intern kontroll Kontrolluppdrag Ansvarig Rapportera till Status Skyddad identitet för barn och elever röjs Louise Säfström Johan Holmqvist Risker vid övergång mellan åk 6 och åk 7 avseende särskilt stöd och anpassningar. Andreas Isén Johan Holmqvist Brister i elevregistrering vid in/utflytt Christina Fåhraeus Johan HolmqvistSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 8(19)

§14 Dnr: UN 2024/66 Utredning meröppet i öppna förskolan i Löddeköpinges befintliga lokal Beslut Kommunstyrelsen godkänner återrapportering av utredningsuppdrag meröppet på öppna förskolan på Brynstenen i Löddeköpinge enligt ärendebeskrivning nedan. Centerpartiet lämnade in en motion kring öppna förskolan i Löddeköpinge som behandlades i utbildningsnämnden 2024-03-13 men drogs sedan tillbaka av Centerpartiet och en uppdaterad motion inkom sedan från Centerpartiet med samma ämne ”öppna förskolan i Löddeköpinge” med följande nya att-satser: - utreda om det finns möjlighet att kunna erbjuda denna lokal till mötesplats utanför mötestiderna för våra föräldralediga i kommunen - se över lämplig lösning för tillträde in i lokalen och vilka kostnader det skulle innebära. Denna motion behandlades i utbildningsnämnden den 21 augusti 2024. Kommunstyrelsens ordförande, Annsofie Thuresson (M) svarar på motionen enligt nedan (KF beslut § 80/2024). Svaret från utbildningsnämnden är bra och de område som nämns som behöver inkluderas i en utredning är rimliga och kommunstyrelsens ordförande föreslår att kommunstyrelsen ställer sig bakom utbildningsnämndens förslag till beslut: - att besluta bifalla förslag om att utreda möjligheten för meröppet av öppna förskolan i Löddeköpinges befintliga lokal. - att besluta besvara förslaget om att se över lämplig lösning för inträde i lokalen och vilka kostnader det skulle innebära. Under 2025 har det arbetats med samverkan, planering och uppstart av en Familjecentral i Löddeköpinge. Familjecentral Center Syd öppnar 2026-03-03. Befintlig lokal som beskrivs i kommunfullmäktiges beslut §80/2024 är öppna förskolans lokal på Brynstenen i Löddeköpinge. Då öppna förskolan har flyttat till nya lokaler på Center syd så föreslås utredning av meröppet på öppna förskolan på Brynstenen att avslutas.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 9(19) • Avsluta utredning Meröppet öppna förskolan i Löddeköpinge, tjänsteskrivelse • Motion rörande Öppna Förskolan i Löddeköpinge • Kommunfullmäktiges beslut § 80/2024, Besvarande av motion rörande Öppna Förskolan i Löddeköpinge KommunstyrelsenSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 10(19)

§15 Dnr: UN 2025/142 Uppföljning nationella mål Beslut Utbildningsnämnden har tagit del av deluppföljning för nationella mål för läsår 2025/2026. Utbildningsnämnden ska i egenskap av huvudman för utbildning förskola och skola följa upp kvaliteten i verksamheterna och särskilt beakta de nationella målen för utbildningen. Årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet innebär att de nationella målen följs upp vid olika tidpunkter under läsåret. Deluppföljningen sammanfattar området Fritidshemmet. • Uppföljning nationella mål, tjänsteskrivelse • Sammanfattning Fritidshemmet till Nämnd läsår 25-26Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 11(19)

§16 Dnr: UN 2025/201 Direktiv NPF-säkrad skola Beslut Utbildningsnämnden har tagit del av återrapporteringen från beredningsgruppen rörande direktiv NPF-säkrad skola. I samband med hämndplanen för 2026 beslutade nämnden om ett direktiv avseende NPF- säkring av kommunens skolor (UN § 80/2025). Vid nämndens sammanträde i februari 2026 beslutade sedan nämnden att tillsätta en tidsbegränsad beredningsgrupp i syfte att föra en dialog mellan nämnd och förvaltning om prioriteringar och avvägningar mellan, tid, kvalitet och resursanvändning samt att detta skulle återrapporteras till utbildningsnämnden i mars 2026. Utifrån nämndens beslut hade beredningsgruppen, bestående av tjänstepersonerna Johan Holmqvist och Andreas Isén samt politiker från nämnden, en dialog den 13 februari. Under dialogen diskuterades olika omfattningar av undersökningar utifrån direktivets innehåll. Beredningsgruppen landade i en gemensam bild av ambitionsnivå för genomförandet. Sektor Utbildning kommer att genomföra enkätundersökningar för att ta fram en nulägesbild av kompetens och organisatoriska förutsättningar kopplat till NPF-arbetet. Undersökningarna via enkäter riktas till: - Lärare i förskola - Lärare i grundskola och fritidshem - Elevhälsans personal - Rektorer Syftet är att kartlägga kompetens samt strukturella förutsättningar för arbetet med barn och elever med NPF. Resultatet av undersökningarna kommer att sammanställas och analyseras på övergripande nivå och presenteras för nämnden i juni. Återrapportering sker till nämnden i juni 2026 och kommer, utifrån direktivets innehåll, att omfatta: - Samlad nulägesanalys - Bedömning av risker och utvecklingsområdenSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 12(19) • Direktiv NPF-säkrad skola, tjänsteskrivelse • Utbildningsnämndens beslut § 5/2026, Direktiv NPF-säkrad skola • Direktiv NPF säkrad skola Reservation Lucretia Wiederhielm (KD) meddelar att hon och Magnus Thuresson (M), Sofia Lindblom (M), Jens Larsson (SD) och Filip Kindborg (SD) skriftligen reserverar sig mot beslutet, bilaga 1, UN § 16/2026.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Reservation och tillägg till protokoll: När det beslutades om en beredning till ärende "Direktiv NPF-säkrad skola" vid utbildningsnämnden 2026-02-04 togs det beslut om att alla partier i nämnden skulle ha möjlighet att delta i beredningen. Detta beslut har inte följts då sammankallande parti (Centerpartiet) inte har skickat inbjudan eller kallelse till nämndsledamöter från Moderaterna, Sverigedemokraterna eller Kristdemokraterna. Lucretia Wiederhielm (KD) Jens Larsson (SD) Sofia Lindblom (M) Filip Kindborg (SD) Magnus Thuresson (M) Kävlinge kommun 2026-03-11bilaga1, UN §16/2026Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 13(19)

§17 Dnr: UN 2026/37 Revidering skolskjutsreglemente Beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna revidering av skolskjutsreglemente. I ärendet föreslås några mindre ändringar och omformuleringar i Utbildningsnämndens skolskjutsreglemente för att förtydliga och uppdatera styrdokumentet. I förslaget för reviderat reglemente är vissa meningar genomstrukna, dessa föreslås tas bort helt. Vissa meningar är gulmarkerade, här har omformuleringar gjorts för att förtydliga texten. Inga ändringar i sak har gjorts för gulmarkerade meningar utan enbart omformuleringar för att öka klarspråket i dokumentet. En mening är grönmarkerad, här har faktiska sakändringar gjorts. Genomgående i dokumentet har formuleringar ändrats från ”närmsta skola” till ”anvisade skola” för att förtydliga att eleven har rätt till skolskjuts till den skolan som kommunen har anvisat eleven till då detta i vissa fall kan vara en annan skola än den närmsta skolan. De viktigaste ändringarna är följande: - Ta bort rubrik och avsnitt under ”Undantag vad gäller färdvägens längd, på grund av sammanhållet bostadsområde”. Detta är en äldre skrivning och gäller inte längre då bedömningen av skolskjuts idag enbart sker utifrån elevens faktiska avstånd mellan hem och skola. - Under rubrik ”Total restid och väntetid”: Den maximala väntetiden för elever i åk 7-9 föreslås öka från 30 minuter till 45 minuter. Detta för att underlätta schemaläggning för högstadieskolorna och möjliggöra för mer samplanering av eleverna för skolskjutsen. • Tjänsteskrivelse Revidering av skolskjutsreglemente, tjänsteskrivelse • §XX Skolskjutsreglemente 2026-03-04 Förslag till revidering • Skolskjutsreglemente § 69_2023 - nuvarande versionSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 14(19) För kännedom Sektor utbildning Kommunikation Kundtjänst BeställningscentralSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 Skolskjutsreglemente 1(5) Kävlinge kommun, Sektor Utbildning, 244 80 Kävlinge Besöksadress: Östra stationstorget 1 046-73 90 00 • kontakt@kavlinge.se • www.kavlinge.se 2026-03-11 UN 2026/37 § 17/2026 Skolskjutsreglemente för elever i grundskolan och anpassad grundskola Rätten till skolskjuts innebär att kommunen måste anordna kostnadsfri skolskjuts om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos elev eller annan särskild omständighet. Rätten till skolskjuts regleras i Skollagen (10 kap § 32, 33 och 40 samt 11 kap § 31, 32 och 39). Alla förutsättningar ska prövas individuellt i varje enskilt fall. Rätten till skolskjuts gäller inte per automatik för elever som väljer att gå i en annan skola än den skola där kommunen skulle ha placerat eleven (elevens anvisade skola). Skolskjutsen omfattar inte resor till eller från fritidshemsverksamhet. För elever i årskurs 4-9 gäller att de i första hand reser med linjetrafiken. Samtliga elever i åk 7-9, oavsett om man är berättigad skolskjuts eller ej, får en Ungdomsbiljett från Skånetrafiken. Dessa skickas hem till alla elever i Kävlinge kommun vid läsårsstart i årskurs 7. Vårdnadshavare ansöker därför endast om skolskjuts via kommunens anvisade e-tjänst om Skånetrafiken inte tillhandahåller resa mellan hem och skola och om avståndet till närmsta hållplats överstiger 4 km eller vid undantag på grund av låg trafiksäkerhet. Färdvägens längd För att en elev ska vara berättigad skolskjuts ska färdvägen: • För elev i skolår F-3 vara mer än 2 km till skolan. Avståndet mellan hemmet och • För elev i skolår 4-6 vara mer än 3 km till skolan. Avståndet mellan hemmet och • För elev i skolår 7-9 vara mer än 4 km till skolan. Avståndet mellan hemmet och Vid bedömning av huruvida färdvägens längd för en elev uppnår avståndskraven eller ej mäts den närmaste trafiksäkra vägen mellan hemmet och elevens anvisade skola. Vägen ska vara rimlig för eleven att gå eller cykla på egen hand. Med hemmet menas den adress där eleven är folkbokförd eller placerad i familjehem. Trafikförhållande Även om eleven bor närmare skolan än avståndskravet kan eleven ha rätt till skolskjuts om kommunen anser att trafikförhållanden på den anvisade vägen inte är säkra. Vid en prövning av sådan rätt till skolskjuts gör kommunen en bedömning av den anvisade skolvägens trafikförhållanden i enlighet med gällande praxis. Med anvisad väg avses den väg som av kommunen bedöms vara den närmsta och säkraste vägen till skolan.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2 (5) Genomgång av vägar och hållplatser genomförs kontinuerligt. Funktionshinder hos elev eller annan särskild omständighet Elev med tillfälligt funktionshinder på grund av olycksfall kan ha rätt till skolskjuts. Har olyckan skett under elevens fritid är det vårdnadshavarens försäkringsbolag som står för skolskjuts. Har olyckan skett på skoltid eller på fritidshemmet tilldelas skolskjuts utifrån villkoren i kommunens olycksfallsförsäkring. Elev med funktionshinder (som inte är tillfälligt) vilka ger svårigheter att förflytta sig på egen hand kan ha rätt till skolskjuts. Funktionshindret skall styrkas med läkarintyg. Undantag på grund av hänvisad skola På grund av platsbrist kan kommunen hänvisa elev till annan kommunal grundskola, än den från folkbokföringsadressen närmsta kommunala skola, då gäller rätten till skolskjuts om övriga regler uppfylls. Elev som av särskilda skäl förflyttas till annan skola efter beslut av rektor, än den enligt folkbokföringsadressen närmsta kommunala skola, har rätt till skolskjuts om övriga regler uppfylls. Undantag på grund av särskilda behov för elev med fritidshemsplacering För elev som har ett behov av stöd som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom plats i fritidshem i enlighet med Skollagen kan tidpunkten för eventuell skolskjuts flyttas till tiden för lämning och hämtning på fritidshem. Detta beslutas av rektor eller chef för barn- och elevhälsan. Färdsätt Skolskjuts kan ske med linjetrafik (resa med Skånetrafiken), kommunens upphandlade skolbussar eller upphandlad skoltaxi. Inom ramen för gällande lagstiftning och praxis, samt kommunens skolskjutsreglemente, planeras elevernas resor med fokus på säkerhet och effektivitet. Elever i årskurs F-3 reser i första hand med skolbussar och i andra hand med skoltaxi. Elever i årskurs 4-9 reser i första hand med linjetrafik. Elever i årskurs 4-9 som inte kan resa med linjetrafik, på grund av exempelvis för långt avstånd till närmsta hållplats alternativt osäkra trafikförhållanden, reser med skolbuss och i sista hand med skoltaxi. Skolskjuts med taxi Samma skolskjutsregler gäller, oavsett om skolskjutsen sker med buss eller taxi. Det innebär att resor med taxi samplaneras för samåkning med andra elever. Beställningscentralen planerar elevens resa i dialog med elevens skola. Resan sker utifrån elevens start- och sluttider. Skolan meddelar eventuella schemaändringar till beställningscentralen. Elever som åker taxi måste vid sjukdom eller annan frånvaro avboka transporten. Total restid och väntetid Den totala restiden för elev, som reser inom kommunen, i skolår F-9 bör inte överstiga 80 min/dag. Vid resa till och från skola utanför kommunen kan den totala restiden överstiga 80Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 3 (5) min/dag. I restid räknas endast den tid som eleven befinner sig i fordonet. Den gångtid som eleven har till hållplatsen räknas inte som restid. Skolskjutsverksamheten ska i möjligaste mån ordnas med hänsyn till elevernas skoltider. Minsta möjliga väntetid mellan ankomsttid och avgångstid i förhållande till skoldagens start- och sluttid ska eftersträvas. Väntetiden mellan skolstart samt skoldagsslut kan vara maximalt 30 minuter (totalt maximalt 30 + 30 minuter) för elever i åk F-6 samt maximalt 45 minuter (totalt maximalt 45 + 45 minuter) för elever i åk 7-9. Tillfällig förändring av ordinarie skoltid Vid tillfällig förändring av ordinarie skoltid ansvarar skolan för transporten för skolskjutsberättigad elev. Transporten kan ske med linjetrafik, skolbuss eller skoltaxi. Undantag är praktisk arbetslivsorientering (PRAO) där vårdnadshavare får ordna transport, om inte eleven kan använda sig av den ordinarie skolskjutstrafiken. Vid utflykter/aktiviteter som anordnas på annan tid än skoltid och som inte överensstämmer med ordinarie skolskjutstider ansvarar vårdnadshavaren för transport. Modersmålsundervisning Elev som deltar i modersmålsundervisning kan ha rätt till skolskjuts om det handlar om en resa mellan elevens hem och plats där modersmålsundervisningen bedrivs. Om eleven har modersmålsundervisning efter ordinarie skoldags slut, kan eleven ha rätt till skolskjuts mellan modersmålsundervisningen och elevens hem enligt ordinarie regler för skolskjuts. Skolskjuts vid fritidshemsplacering Skolskjutsberättigad elev som är inskriven på fritidshemmet kan bara använda skolskjuts i samband med skoldagens start- och/eller sluttid. Rätten till skolskjuts gäller bara vid skoldagens start och slut. Exempel 1. Elev som går på fritidshem efter skoldagens slut har inte rätt att åka skolskjutsen som går hem på eftermiddagen om det inte sker i direkt anslutning till skoldagens slut. Exempel 2. Elev som går på fritidshem på morgonen innan skolan börjar kan efter skoldagens slut åka med anslutande skolskjuts hem. Detta går bra eftersom eleven väljer att åka hem vid skoldagens slut. Val av statlig eller kommunal grundskola med regionalt intag För elev som väljer statlig eller kommunal grundskola med regionalt intag ersätter kommunen transportkostnader med maximalt det belopp (inkl. moms) som kommunen betalar för elev vars ordinarie skolskjuts utgörs av regional kollektivtrafik. Ersättning för transportkostnader gäller endast under förutsättning att befintliga skolskjutsturer ej kan användas samt att de kilometergränser som gäller för skolskjuts i kommunen överskrids. Buss- och/eller tågkort ska återlämnas om eleven flyttar under pågående termin och det gör att eleven inte längre är skolskjutsberättigad från den nya adressen. Vid förlust av buss- och/eller tågkort får eleven själv bekosta ett ersättningskort. Val av annan skola än anvisad skola Elever som väljer att gå i en annan skola (både fristående och kommunal) än den skola där hemkommunen annars skulle ha placerat dem har bara rätt till skolskjuts om det kan ske utanSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 4 (5) organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för hemkommunen. Detsamma gäller för elever enligt 10 kap. 25-27 §§ skollagen som väljer att gå i en annan kommuns grundskola. En elev som går i en fristående skola i en annan kommun än hemkommunen har inte rätt till skolskjuts. Elev med annan hemkommun Elev med folkbokföring i annan kommun och som efter önskemål går i grundskola i Kävlinge kommun är inte berättigad till skolskjuts. Adressändring under skolåret Om en elev flyttar och byter folkbokföringsadress under läsåret får eleven gå kvar i sin nuvarande skola. Om flytten innebär att eleven inte längre uppfyller kraven för skolskjuts till sin skola, ansvarar vårdnadshavarna själva för att ordna och bekosta transporten. Växelvis boende När barn till separerade vårdnadshavare, med gemensam vårdnad, bor lika mycket hos båda vårdnadshavarna talar man om växelvis boende. Bor båda vårdnadshavarna i kommunen, varav den ena bor där eleven är folkbokförd, kan eleven ha rätt till skolskjuts från båda vårdnadshavare. För att eleven ska ha rätt till skolskjuts till/från skolan från den förälder där eleven inte är folkbokförd (vid växelvis boende) måste något av övriga krav för skolskjuts vara uppfyllda. Skolskjuts erbjuds endast till elevens anvisade kommunala skola. Resa för växelvis boende utanför kommunen erbjuds inte. Vid växelvis boende kan den totala restiden överstiga 80 min/dag. Vårdnadshavare ska vid varje läsårsstart göra en ny ansökan om skolskjuts för växelvis boende. Kompis med i skolskjutsen hem Att ta med en icke skolskjutsberättigad kompis hem i skolskjutsen efter skoldagens slut är endast tillåtet i mån av plats. Det är chauffören som avgör om plats finns. Detta gäller enbart för upphandlad skolskjuts med skolbuss. Vid förlust av resebiljett med Skånetrafiken Elev som tappat bort sin resebiljett för resa med Skånetrafiken, erhåller en ny biljett men får själv stå för den kostnad som Skånetrafiken debiterar kommunen för ersättningskortet. Beslutsgång Inför varje nytt läsår ansöker elevens vårdnadshavare om skolskjuts för eleven. Om vårdnadshavaren anser att eleven är i behov av skolskjuts på grund av trafikförhållande, funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet ska vårdnadshavaren åberopa det i sin ansökan. Utredning Varje ansökan om skolskjuts ska föranleda en individuell bedömning av elevens behov av skolskjuts. Ansökningarna hanteras i den ordning de kommer in. Handläggningstiden kan uppgå till cirka 3 veckor.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 5 (5) Beslut Beslut om skolskjuts fattas på delegation från Utbildningsnämnden. Beställningscentralen utreder och förbereder förslag till beslut om rätten till skolskjuts tas av tjänsteman på delegation. Besluten fattas som längst läsårsvis. Rätten till skolskjuts upphör att gälla om de förhållanden som utgör grund för det aktuella beslutet ändras, exempelvis vid skolbyte eller flytt till ny adress. Överklaga ett beslut Beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Överklagan ska ha inkommit till Utbildningsnämnden senast 3 veckor efter beslutet är taget och informerat. Besvärshänvisning anges i beslutet och överklagan ska inkomma till Utbildningsnämnden enligt anvisning. Undantag är beslut om skolskjuts till fristående skolor eller skolskjuts till en annan kommunal skola än den i upptagningsområdet. Beslut om skolskjuts till fristående eller annan kommunal skola än den i upptagningsområdet går inte att överklaga annat än genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Med laglighetsprövning menas att beslutet prövas i domstol om det är formellt riktigt beslutat. Force majeure Om föraren till skolskjutsfordon bedömer att transporten på grund av väderlek, vägens skick, med mera ej kan utföras på ett trafiksäkert sätt har chauffören rätt att ställa in turen/turerna och ersättningsskjuts anordnas ej. Information om skolskjuts vid dåligt väder hittar du på kommunens webbplats under rubriken skolskjuts vid dåligt väder.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 15(19)

§18 Dnr: UN 2026/1 Redovisning delegationsbeslut 2026-03-11 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut enligt underlag. Utbildningsnämnden har i antagen delegationsordning beslutat att viss myndighetsutövning samt andra lagstadgade åtagande ska delegeras till tjänstemannaorganisationen. Dessa delegationsbeslut måste dock redovisas för nämnden i enlighet med Kommunallagen. Beslut fattade på delegation kan inte ändras av nämnden. • Redovisning delegationsbeslut 2026-03-11, tjänsteskrivelse • Redovisning av delegationsbeslut 260311 • Redovisning av delegationsbeslut - kränkningsärenden 260128-260302Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 16(19)

§19 Dnr: UN 2026/2 Redovisning av inkomna skrivelser 2026-03-11 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisning av inkomna skrivelser. Kommunfullmäktiges beslut § 4/2026, Avsägelse av uppdrag som ersättare i utbildningsnämnden samt ledamot i KKL, Magnus Hylander (M) Kommunfullmäktiges beslut § 5/2026, Avsägelse av uppdrag som ersättare i utbildningsnämnden, Niklas Mansfield (C) Skolverkets beslut - statsbidrag Omsorg under kvällar, nätter och helger 2026 • Redovisning av inkomna skrivelser 2026-03-11, tjänsteskrivelseSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 17(19)

§20 Dnr: UN 2026/3 Redovisning av inkomna domar och myndighetsbeslut 2026-03-11 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisning av inkomna domar Beslut från Skolinspektionen Beslut efter tillsyn av anpassad grundskola, Tolvåkerskolan – Skolinspektionen avslutar ärendet. UN 2025/153 Beslut från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) Beslut 2026-02-04, Anmälan av personuppgiftsincident – Integritetsskyddsmyndigheten vidtar inga åtgärder med anledning av anmälan. UN 2025/203 Beslut 2026-02-12, Anmälan av personuppgiftsincident – Integritetsskyddsmyndigheten vidtar inga åtgärder med anledning av anmälan. UN 2026/8 • Redovisning av inkomna domar och myndighetsbeslut 2026-03-11, tjänsteskrivelseSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 18(19)

§21 Information från sektor utbildning Sektorchef Johan Holmqvist berättar kort kring Skolinspektionens beslut efter tillsyn av anpassad grundskola. Skolinspektionen avslutar tillsynen utan krav på åtgärder. Rektor på Tolvåkerskolan 7-9 kommer att sluta sin tjänst till sommaren, rekrytering ny rektor kommer snart att påbörjas. Johan berättar kort om hur skolvalet för f-klass respektive årskurs 7 har sett ut i år och berättar att beslut för ht-26 snart kommer att skickas ut. Johan berättar om resultatet för medborgarenkäten som skickats ut till 1200 kommuninvånare i åldrarna 18 och uppåt. Svarsfrekvensen på enkäten var 42 % och undersökningen innehöll frågor om allt från tillgångs av nöjesutbud, pendling, trygghet, kommunal service, kommunens verksamhet och förtroende. De tillfrågade som besvarat enkäten tycker att förskolan fungerar bra medan vi hamnar lite lägre på frågan gällande om grundskolan fungerar bra.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 2026-03-11 19(19)

§22 Information och frågor från ordförande och ledamöter Ordförande Sofia Lindblom berättar om invigningen av Familjecentral Center syd den 3 mars. Sofia berättar också om information som kommer att hållas på nämndsammanträdena under våren. På nämndsammanträdet den 15 april kommer några av kommunens rektorer och berättar om arbetet med våra tre riktningsord och på nämndsammanträden den 3 juni kommer personal från Sunnan och Växthuset och berättar om sitt arbete.Signature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15 ordförande: Sofia Lindblom Ledamot: Markus NordqvistSignature reference: 0f4db4b5-a056-4187-9126-8fb21fa5cf15Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument.Signed by: SOFIA LINDBLOMDate: 2026-03-16 13:25:03BankID refno: 019cf69b-38ce-7d9e-8601-2e7f6c9ec7f4Signed by: MARKUS NORDQVISTDate: 2026-03-16 13:32:39BankID refno: 019cf6a2-401a-7d8a-9e60-38ca7014da63