Utbildningsnämnden — 11 mars 2026

4§) förvaras i ett låst arkivskåp som endast psykologerna har tillgång till. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. I psykologernas arbete finns flera system som syftar till att öka patientsäkerheten, och en av de viktigaste är att ha en god säkerhetskultur, där patientsäkerheten ses som viktig och därför ska prioriteras. En sådan säkerhetskultur är en bra skyddsfaktor mot onödigt slarv eller att dras med i känslan av brådska och att det måste gå snabbt, vilken ofta finns i verksamheterna. I vårt arbete är det av största vikt att det inte blir ”fort men fel” och därför behöver vi ibland bromsa när det ropas på snabba insatser av psykolog om vi t.ex. ser att vi behöver inhämta mer information för att kunna avgöra vilken insats som behövs eller om vi ska ställa diagnos. Då psykologen är ensam i sin profession ute i verksamheterna krävs det ett visst mått av mod för att vara den som bromsar och manar till eftertanke och försiktighet när organisationen vill att det ska gå snabbt. Tack vare stöd i professionsgruppen och i Barn- och elevhälsan finns det idag förutsättningar för att kunna göra detta och stå upp för patientsäkerheten. I Kävlinges psykologgrupp finns bra förutsättningar för en god säkerhetskultur. Det finns ett gott samtalsklimat med högt i tak och en vilja till utveckling och lärande. Det är vanligt förekommande att dryfta svåra ärenden och be om feedback från kollegorna, vilket är goda förutsättningar för kvalitetsutveckling. Psykologgruppen har också goda förutsättningar för att arbeta med risker och avvikelser i verksamheten genom gemensamma möten varje vecka.  På skolpsykologernas regelbundna möten diskuteras sådant som kan leda till risker i verksamheten och eventuell skada för patienten (elev) i syfte att undvika och förebygga dessa.  Rutiner revideras och utvärderas regelbundet för att i så stor utsträckning som möjligt eliminera dessa risker.  När risk för att händelser som kan medföra brister i verksamheten identifierats diskuteras dessa gemensamt i psykologgruppen och åtgärder vidtas vid behov  Ett avvikelsehanteringssystem och en rutin för processen finns som del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. 5 1  Kontroll av inloggningar i journalsystemet görs regelbundet av verksamhetschef EMI, PLA och cf 5 a ytterligare en skolsköterska och en psykolog. 1f 2 b  Stickprov av användare av datajournal genomförs av verksamhetschef EMI, PLA och ytterligare 8f 6- en skolsköterska och en psykolog som ett led i att kontrollera och säkerställa att 2 1 7- 9 journalanvändarna endast går in i journaler de har behörighet att läsa 8 4 1  Rutinerna i ledningssystemet gås igenom och utvärderas regelbundet i syfte att se till att hälso- 6- 5 och sjukvården uppfyller lagkraven på god kvalitet och hög patientsäkerhet, minst 1gång/år. 0 a 5-  Utvärderingar av insatser samt synpunkter/klagomål från rektorer och övrig skolpersonal b 4 d b diskuteras i psykologgruppen. Syftet är att förebygga vårdskador 4 0f e: c n e er ef e r 9 ur at n g Si  Psykologteamet kvalitetssäkrar tillsammans diagnosprocessen vid eventuell intellektuell funktionsnedsättning, genom ärendegenomgång på professionsmötet.  Mottagningsteamet (för den anpassade grundskolan, fd grundsärskolan) granskar psykologutlåtanden vid skolformsutredningar.  Regelbundna diskussioner förs i psykologgruppen om journalföring, utlåtanden och remisser i syfte att förbättra och kvalitetssäkra vår dokumentation.  Genom regelbundna psykologmöten försäkras likvärdigheten i vårdinsatser på de olika skolorna. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. I Kävlinge finns för närvarande fyra heltidstjänster psykolog inom skolan och en heltidstjänst psykolog riktad mot förskolan. Det är de fyra psykologerna som arbetar inom skolan som också har hälso- och sjukvårdsuppdrag. Alla skolpsykologer är legitimerade psykologer med adekvat utbildning. Det är lagstadgat att det ska finnas psykolog i elevhälsan, men det är inte definierat hur många elever eller skolor en psykolog i elevhälsan kan ansvara för. Utredningen om Bättre möjligheter för elever att nå kunskapsmålen, (SOU 2021:11) har föreslagit en lagstiftning om elevantal per psykolog i elevhälsan. Enligt förslaget ska en psykolog ansvara för max 1 000 elever. Det är dubbelt så många som rekommenderas i ”Psifos kvalitetsmodell för psykologers arbete i elevhälsan” som tidigare tagits fram av yrkesföreningen Psifos (Psykologer i förskola och skola). Ännu har det dock inte lagts någon proposition i frågan. Det finns ca 4000 elever i kommunens skolor, alltså ca 1000 elever/skolpsykolog. Julia Stenberg, leg psykolog och Specialist i pedagogisk psykologi har under 2025 haft det psykologiska ledningsansvaret och därmed ansvaret att säkerställa att skolpsykologerna har kunskap och kompetens kring patientsäkerhetsfrågor. För att säkerställa detta har skolpsykologerna under 2025 upprätthållit sina regelbundna professionsmöten där rutiner för journalföring, utredningsförfaranden och likvärdigheten i kommunen stått i fokus. I övrigt har psykologernas årshjul (se ovan) för kvalitetsutveckling följts. Vid varje halvårsskifte har dessutom avsatts tid för att utvärdera den senaste terminen och utveckla verksamheten utifrån denna utvärdering. 5 1 Under 2025 hade psykologgruppen professionshandledning med en erfaren extern skolpsykolog med cf 5 a fokus på dilemman som ofta uppstår i skolpsykologrollen. Här finns möjlighet att få professionellt stöd i 1f 2 b komplexa utredningar och ärenden, vilket ökar patientsäkerheten, men också lärandet och kompetensen i 8f 6- professionsgruppen. 2 1 9 7- 8 4 1 Psykologerna i Kävlinge kommun deltog 2025 i förskole- och skolpsykologernas årliga 6- 5 kompetensutvecklingsdagar i september. Temat för årets dagar var: ”Vart är vi på väg? framtidsspaningar 0 a 5- när det gäller kunskapssyn, skolans läroplan, elevhälsans uppdrag”. Särskilt intressanta inslag på årets b 4 d b konferens handlade om den senaste forskningen kring mobbing och om ett kognitionsvetenskapligt 4 0f perspektiv på lärande och undervisning. Deltagande i dessa kompetensutvecklingsdagar möjliggör för e: c n e er ef e r 10 ur at n g Si medarbetarna att hålla sig uppdaterade på aktuell kunskap inom fältet och vidmakthålla en hög professionell kompetens. Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. PSL 2010:659 3 kap. 4 § Alla hälso- och sjukvårdsinsatser av skolpsykolog är frivilliga. Psykologerna strävar efter ett gott samarbete med elev och vårdnadshavare för att nå bästa resultat. För barn kontaktas vårdnadshavarna innan psykologen engageras i eleven på ett individplan. Konsultationer till pedagoger utifrån psykologens allmänna kunskaper om barn i olika åldrar och med olika funktionsnedsättningar kan ha skett tidigare. Vårdnadshavarna informeras om vad den planerade psykologinsatsen innebär och vilka resultat som kan komma ut av den innan de får möjlighet att ge sitt informerade samtycke. Därefter informeras barnet tillsammans med eller utan vårdnadshavarna beroende på barnets ålder. Informationen ska anpassas efter barnets ålder och mognad och barnet ska få möjlighet att ställa frågor och förstå vad det handlar om. Psykologerna i Kävlinge kommun har skapat informationsbroschyrer på lätt svenska vilka används vid information inför en begåvningsutredning och i de fall då diagnosen Intellektuell funktionsnedsättning ställs. Med stigande ålder och mognad ökar barnets rätt till självbestämmande och också barnets möjligheter att själv kontakta skolpsykologen. Om en ungdom själv söker kontakt med skolpsykologen görs en mognadsbedömning av om samtal kan inledas utan att först kontakta vårdnadshavarna. Sedan söks ungdomens samtycke till att informera vårdnadshavarna. Målet är alltid att få till ett samarbete mellan psykologen, vårdnadshavarna och barnet/ungdomen. Vid psykologisk utredning har både vårdnadshavare och eleven rätt till en återkoppling, både muntligt och skriftligt, av resultaten och psykologens bedömning. Psykologerna i Kävlinge kommun har som rutin att skriva ett särskilt barnutlåtande med de viktigaste stegen i utredningen och vilken bedömning och eventuell diagnos som utredningen lett fram till. Både barnet och vårdnadshavarna får också möjlighet att uttrycka sin åsikt om bedömningen. Processer och rutiner för detta finns nedtecknade i metodhandboken för psykologernas arbete i elevhälsan. 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f AGERA FÖR SÄKER VÅRD 6- 2 1 7- 9 SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § 8 1 Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs 4 6- 5 för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. 0 a 5- b 4 d b Psykolog med ledningsansvar har deltagit i kontroll av inloggningar i journalsystemet två gånger under 4 0f 2025, en gång under våren i journalsystemet PMO och en gång under hösten i journalsystemet Prorenata. e: c Verksamhetschef för EMI gjorde en sista loggläsning i PMO precis innan bytet av journalsystem. Inga n e er ef e r 11 ur at n g Si oegentligheter har hittats vid dessa kontroller, men några användare har följts upp och påmints om att ange orsak när man gått in i journal på annan enhet eller på elev som slutat på skolan. Loggranskningen i Prorenata fungerar lite annorlunda än den i PMO och de två skolsköterskorna och de två skolpsykologerna som är administratörer i Prorenatar håller på att arbeta fram ett system för hur loggläsningen görs på bästa sätt i Prorenata. Vid de regelbundna professionsmötena i psykologgruppen har journalföringspraktiken samt psykologernas utredningsförfarande diskuterats fortlöpande. Kvaliteten inom både journalföring och utredning höjs genom kollegialt lärande och extern handledning. När en psykolog tar ställning till om en elev har en intellektuell funktionsnedsättning finns en rutin för att detta alltid lyfts för kollegial handledning innan ställningstagandet görs. Denna rutin fungerar både som en kvalitetssäkring och för att säkerställa likvärdiga bedömningar inom kommunen. Nedan presenteras målen som sattes för 2025 och resultatet av arbetat med dessa mål Mål: Under 2025 står vi inför en stor förändring i verksamheten då vi planerar för att byta journalsystem. Detta byte motiveras av flera faktorer. Dels har de flesta av våra grannkommuner och samarbetskommuner bytt journalsystem, dels är vår förhoppning att det nya journalsystemet ska fungera ännu bättre för elevhälsoarbete. Målet för psykologprofessionen är att denna övergång ska ske så smidigt som möjligt och med så hög patientsäkerhet som möjligt. För att säkerställa det psykologiska perspektivet i detta arbete är en av psykologerna med i styrgruppen för övergången till nytt journalsystem. Resultat: Kommunen fick tillgång till en testversion av det nya journalsystemet Prorenata några veckor innan övergången skulle ske. Under den tiden uppmanades medarbetarna att gå igenom de instruktionsfilmer som fanns i systemet riktade till olika yrkesgrupper. I psykologgruppen gjordes det både individuellt och tillsammans på en utvecklingsdag. Psykologen som sitter med i kommunens styrgrupp för övergången hade också flera dragningar av olika funktioner i journalsystemet på våra veckovisa professionsmöten. Psykologen i styrgruppen fick en utbildning i hur man gör blanketter och mallar i Prorenata och hon gjorde en mall för psykologutlåtanden i psykologjournalen. Denna mall kunde börja användas direkt efter övergången den 2 juni 2025, men vidareutvecklades och förfinades under hösten. Mallen möjliggör att på ett enklare och mer professionellt sätt få till ett snyggt skolanpassat utlåtande. Inför överflyttningen från PMO till Prorenata kontrollerades att ingen av psykologerna hade några osignerade anteckningar i PMO. Vid en utvärdering av hur bytet till nytt journalsystem gått med avseende på patientsäkerheten konstateras att det gått över förväntan bra. Endast två avvikelserapporter kopplade till bytet av journalsystem har inkommit och inga vårdskador bedöms ha uppstått (se redovisning av avvikelser nedan). 1 5 I utvärderingen konstateras också flera förbättringar i patientsäkerheten utifrån funktioner som vi byggt cf a 5 upp i det nya journalsystemet, t.ex. säkrare hantering av skolformsutredning genom digital delning med 1f 2 mottagningsteamet istället för analogt i papper och ett förenklat sätt att delge skolan resultatet av en b 8f 6- utredning. Även avvikelsehanteringen är mer professionell i Prorenata, med möjlighet att göra mallar som 2 1 9 passar vår verksamhet och ökar kvaliteten på informationen i avvikelserapporterna. Processen i 7- 8 1 avvikelsehanteringen har också förtydligats i och med det nya journalsystemet. 4 5 6- 0 a 5- Mål: I samband med bytet av journalsystem kommer även säkerheten kring inloggning i journalsystemet b b 4 för psykologerna att stärkas genom införandet av samma system med siths-kort som skolsköterskorna d 4 0f redan har. e: c n e er ef e r 12 ur at n g Si Resultat: Genomfördes under mars. Sedan april 2025 använder alla skolpsykologer tvåstegsinloggning i journalsystemet, på så sätt att alla har var sitt siths-kort, med kod och lösenord. Likvärdighet i den psykologiska insatsen i kommunen. Då det är viktigt att alla elever i kommunen har tillgång till elevhälsans insatser på lika villkor har statistik hämtats ur journalsystemet PMO under åren 2021-2024. Under dessa år var mellan 4,2% och 5% av eleverna någon gång under året föremål för psykologinsats som är att betrakta som Hälso- och sjukvård. Under åren varierade andelen flickor mellan 40% och 44%. Ser man på spridningen över kommunens grundskolor så ser man andelen elever som fått någon individuell psykologinsats 2024 varierade mellan 2,1% och 6,6%. Både de skolor som hade lägst och de som hade högst andel elever som fått hälso- /sjukvårdsinsats från psykolog var små enheter där en elev mer eller mindre ger stort utslag i procent. På de båda högstadieskolorna hade 2024 5% av eleverna fått någon form av psykologisk insats som bedömts vara hälso- eller sjukvård och därför journalförts. Den spridning av psykologinsatserna över kommunen som visar sig i statistiken åren 2021-2024 bedöms rimlig och tyder på att eleverna på alla kommunens skolor har tillgång till den psykologiska insatsen i elevhälsan. Det har inte gått att ta ut någon tillförlitlig statistik för 2025 eftersom vi bytte journalsystem under året. Dels ser statistiken lite olika ut i de olika journalsystemen och dels går det inte att veta om samma individ räknas dubbelt (en gång i varje journalsystem) trots att det handlar om en insats som påbörjades före journalbytet och avslutades efter. Det samlade intrycket i psykologgruppen är att 2025 inte skiljer sig jämfört med åren innan avseende skolornas tillgång till och utnyttjande av psykologresursen. Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Har vården varit säker Inga vårdskador har identifierats under 2025. Detta beror sannolikt dels på att strukturen och säkerhetsarbetet håller en god kvalitet, dels på att de anställda psykologerna har en hög kompetens, professionell integritet och en god organisatorisk och social arbetsmiljö. 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f Tillförlitliga och säkra system och processer 6- 2 1 9 Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av 7- 8 1 verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på 4 6- 5 patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks 0 a 5- patientsäkerheten. b 4 b d 4 0f e: c n e er ef e r 13 ur at n g Si Hur tillförlitliga är arbetsprocesser och system Psykologernas processer och rutiner för det praktiska arbetet (metodboken) är på plats och fungerar i verksamheten. I juni 2025 gjordes en uppdatering av rutinerna i metodboken utifrån att vi fick ett nytt journalsystem. I psykologgruppen har patientsäkerhetsarbetet under 2025 haft fokus på bytet av journalsystem. Fokus har varit att själva bytet skulle gå säkert till och att all information följde med in i det nya journalsystemet, vilket validerades den första tiden efter bytet. Ett annat fokus, ett som fortfarande pågår, är att lära oss använda det nya journalsystemet på bästa sätt och utnyttja de fördelar och nya funktioner som systemet har samt att utveckla de processer, stödmallar och blanketter som nu är möjliga och som underlättar patientsäkerhetsarbetet. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Är vården säker idag En förutsättning för säker vård är att medarbetarna känner sig trygga med att rapportera in misstag som begåtts. Dessa rapporter används till att upptäcka brister i våra rutiner, men också för lärande i professionsgruppen. Under 2025 inkom fyra avvikelserapporter, vilket är en färre än året innan. Det är svårt att veta om det skett avvikelser som inte rapporterats in, men det finns inget som tyder på att så är fallet. Bedömningen är att läget snarare är tvärt om, alla medarbetare har en stor medvetenhet om patientsäkerheten och hjälps åt att påminna varandra om att skriva en avvikelserapport om någon knepig situation uppstått. I gruppen finns också ett klimat av att be kollegor om hjälp om man hamnar i en professionellt svår situation. Professionshandledningen av en externt anlitad och skicklig handledare borgar också för ett klimat där det är möjligt att lyfta sådant som upplevs svårt eller kanske blev fel i arbetet. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Vårdgivare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivare uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. 5 cf 1 5 1f a Risker i verksamhetens kvalitet uppmärksammas och hanteras dels genom systemet med 2 b avvikelserapportering och hanteringen av dessa, dels genom ett fokus på patientsäkerheten på våra 8f 2 6- professionsmöten. På professionsmötena lyfts också på arbetsmiljöns och arbetsbelastningens 1 9 7- betydelse för risken för incidenter som skulle kunna leda till skada för patienten. Minst en gång i 8 1 4 månaden görs en avstämning med varje medarbetare kring stressnivån och arbetsbelastningen. Syftet är 6- 0 5 att kunna hjälpa till med eventuell prioritering eller avlastning för att säkerställa patientsäkerheten och a 5- att medarbetarens arbetssituation är hållbar. b 4 b d 4 0f e: c n e er ef e r 14 ur at n g Si Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. I vilken mån förbättras system och arbetssätt utifrån tillgänglig information Varje medarbetare har en skyldighet att rapportera avvikelser i verksamheten, men också att uppmärksamma när en incident hade kunnat ske och rapportera det till psykolog med ledningsansvar. Dessa rapporter leder sedan till reflektion och åtgärder vilka återkopplas och diskuteras i professionsgruppen. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Det kan konstateras att antalet avvikelserapporter i den psykologiska verksamheten under 2021 och 2022 var mycket lågt, två gjordes varje år. Med det reviderade ledningssystemet och den uppdaterade metodboken med rutiner för psykologinsatsen sattes också ett förnyat fokus på avvikelser. Under 2023 inkom något fler avvikelserapporter, nio stycken. 2024 och 2025 förefaller ledningssystemet och rutinerna i metodboken vara implementerade och endast 5 respektive 4 avvikelserapporter inkom under respektive år. 2025 år avvikelser:  2 av avvikelserna handlar om bytet av journalsystem. Det var dels hur och med vilka behörigheter en psykologkandidat skulle läggas in i det nya journalsystemet prorenata. Dels ett ofärdigt utkast som flyttades över till det nya journalsystemet och sedan inte gick att ändra. Ingen av dessa avvikelser ledde till någon skada för eleven. De felaktiga inmatningarna är korrigerade. Avvikelserna ledde inte till några förändringar i rutinerna eftersom byte ev journalsystem inte kommer ske igen inom överskådlig framtid.  1 avvikelse rörde att ett remissvar som skulle till Nyvångsskolan i Dalby kom till skolpsykolog i Kävlinge. Den avvikelserapporten är överlämnad till remissinstansen som skickat remissvaret.  1 avvikelse handlade om att en mottagning på BUP hörde av sig om att de hade fel adress till oss i sina system. På remisserna som vi skickar till BUP finns vår korrekta adress, men enligt sekreteraren på BUP så hjälper det inte eftersom adresseringen från dem sker automatiskt utifrån 5 den adress de har i sitt system. Sekreteraren kunde inte själv ändra i systemet men lämnade 1 cf 5 kontaktuppgifter till rätt person på BUP så att ändringen till rätt adress kunde göras. a 1f 2 Bedömningen är att ingen elev påverkats negativt av ett försenat remissvar, främst på grund av att b 6- 8f det även görs en muntlig återkoppling från BUP till skolan och vårdnadshavarna. 2 9 1 7- 8 Ingen av dessa avvikelser har lett till någon vårdskada. De har dock bidragit till ett lärande i 1 4 6- professionsgruppen. Vi kommer aldrig helt kunna undvika att avvikelser sker, och det är därför en styrka i 5 0 a patientsäkerhetsarbetet att medarbetare känner sig trygga nog att berätta om sina misstag, till lärande för 5- b 4 alla. En oro inför 2025 var hur bytet av journalsystem skulle gå. Nu kan vi konstatera att vi endast har två b d 0f 4 avvikelser kopplade till bytet och att ingen av dem lett till någon skada för eleven, vilket tyder på att bytet e: av journalsystemet gått bättre än befarat. c n e er ef e r 15 ur at n g Si Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Inga klagomål på psykologverksamheten i elevhälsan har inkommit via kommunens centrala kanal för synpunkter och klagomål. Inga klagomål på vården har heller inkommit via patientnämnd eller inspektionen för vård och omsorg. Inga klagomål eller synpunkter som påverkar patientsäkerheten har inkommit direkt till psykologerna eller till elevhälsochefen. Det förs dock ständiga dialoger med rektorer, elevhälsoteam och Elevhälsochef om hur den psykologiska kompetensen bäst tas till vara i skolutvecklingen och i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Kommer ni att arbeta patientsäkert i framtiden Om förutsättningarna för skolpsykologernas arbete i Kävlinge kommun inte ändras radikalt är bedömningen att vi kommer kunna fortsätta arbeta med en god patientsäkerhet. I dagsläget finns inget som tyder på att förutsättningarna skulle ändras så mycket. Om det sker stora förändringar i arbetsbelastningen, i omvärlden eller i uppdraget så finns det organisatoriska förutsättningar för att hantera dessa bl.a. genom en god kommunikation inom professionsgruppen och med verksamhetschefen för Barn- och elevhälsan. På så sätt kan vi hjälpas åt med prioriteringar vid arbetstoppar, avlasta varandra vid behov och få kollegial handledning i vardagen. Via professionshandledning av extern handledare får vi också hjälp att få syn på systemfel och risker i vårt vardagliga arbete. Genom kontakter med professionskollegor i andra kommuner och deltagande i kompetensutvecklingsdagarna för skolpsykologer håller vi oss ajour med utvecklingen inom fältet och är rustade för att möta nya utmaningar. 5 1 cf 5 a MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR 2026 1f 2 b 8f 6- Utifrån analys av året som gått konstateras att bytet av journalsystem kunnat ske utan några allvarligare 2 9 1 patientsäkerhetsrisker. Arbetet med att fullt ut nyttja kapaciteten i det nya journalsystemet fortsätter dock 7- 1 8 under 2026 och målen handlar därför i huvudsak om hur vi kan utveckla vårt användande av det nya 4 6- journalsystemet. 5 0 5- a b 4 Mål: Under 2026 är målet att förstå hur och vilken statistik vi kan plocka ut ur journalsystemet Prorenata b d 0f 4 samt hur vi kan använda den för att utveckla verksamheten. Bra statistik kan t.ex. användas som e: c n e er ef e r 16 ur at n g Si egenkontroll av om psykologverksamheten har en likvärdighet över kommunens skolor, över åldrar på barn och utifrån könstillhörighet. Mål: Ett nytt journalsystem med utökat antal möjliga användare kräver också att vi ser över våra rutiner för hur vi ”läser loggar”, dvs kontrollerar att endast personal med behörighet läser information om enskilda elever. Dessa förnyade rutiner ska tas fram under 2026 Mål: Under 2026 är målet att journalpliktig personal inom elevhälsan ska kopplas upp mot NPÖ (Nationell PatientÖversikt), vars syfte är att underlätta för hälso- och sjukvårdspersonal att ta del av information viktig för vården av patienten. I vårt fall kan det t.ex. handla om att få ta del av ett barns tidiga utveckling genom BVC-journaler som del i utredning av skolformstillhörighet. För att kunna använda NPÖ behöver vi skapa rutiner och system för vem, hur och när tillgång till NPÖ ska vara möjligt samt vilken information som får hämtas respektive lämnas till systemet. . 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 0f e: c n e er ef e r 17 ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§11 Information, näringsliv och skola Ärendebeskrivning Näringslivschef Philip Allgoth och utredare Louise Säfström berättar om samarbetet mellan skola och näringsliv. De beskriver hur arbetet har utvecklats under de senaste åren. Den första aktiviteten kopplad till området var en näringslivsfrukost i december 2024 med tema prao och ungt entreprenörskap. Efter detta följde en rektorsträff där representanter från Ung Företagsamhet (UF) och Arbetsmarknadskunskap (AMK) deltog. Sedan dess har flera insatser genomförts. I dag används UF:s läromaterial i årskurserna F–6, Arbetsmarknadskunskap har också införts för samtliga elever i årskurs 5 och 8, med fokus på att öka förståelsen för olika yrken, utbildningsvägar och arbetsmarknadens behov. Utöver detta har en så kallad yrkesbuss införts. Den riktar sig till elever i årskurs 7 och 9 och ger dem möjlighet att besöka olika arbetsplatser och branscher. På så sätt får eleverna en mer konkret bild av arbetslivet och kan börja reflektera över framtida studie- och yrkesval. Tillsammans bidrar dessa insatser till att stärka kopplingen mellan skola och näringsliv. 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§13 Årsbokslut för Utbildningsnämnden 2025

§14 Dnr: UN 2024/66 Utredning meröppet i öppna förskolan i Löddeköpinges befintliga lokal Beslut Utbildningsnämndens beslut Kommunstyrelsen godkänner återrapportering av utredningsuppdrag meröppet på öppna förskolan på Brynstenen i Löddeköpinge enligt ärendebeskrivning nedan. Ärendebeskrivning Centerpartiet lämnade in en motion kring öppna förskolan i Löddeköpinge som behandlades i utbildningsnämnden 2024-03-13 men drogs sedan tillbaka av Centerpartiet och en uppdaterad motion inkom sedan från Centerpartiet med samma ämne ”öppna förskolan i Löddeköpinge” med följande nya att-satser: - utreda om det finns möjlighet att kunna erbjuda denna lokal till mötesplats utanför mötestiderna för våra föräldralediga i kommunen - se över lämplig lösning för tillträde in i lokalen och vilka kostnader det skulle innebära. Denna motion behandlades i utbildningsnämnden den 21 augusti 2024. Kommunstyrelsens ordförande, Annsofie Thuresson (M) svarar på motionen enligt nedan (KF beslut § 80/2024). Svaret från utbildningsnämnden är bra och de område som nämns som behöver inkluderas i en utredning är rimliga och kommunstyrelsens ordförande föreslår att kommunstyrelsen ställer sig bakom utbildningsnämndens förslag till beslut: - att besluta bifalla förslag om att utreda möjligheten för meröppet av öppna förskolan i Löddeköpinges befintliga lokal. - att besluta besvara förslaget om att se över lämplig lösning för inträde i lokalen och vilka 5 cf 1 kostnader det skulle innebära. 5 a 1f b 2 Under 2025 har det arbetats med samverkan, planering och uppstart av en Familjecentral i 8f 6- Löddeköpinge. Familjecentral Center Syd öppnar 2026-03-03. 2 9 1 Befintlig lokal som beskrivs i kommunfullmäktiges beslut §80/2024 är öppna förskolans lokal på 7- 8 Brynstenen i Löddeköpinge. Då öppna förskolan har flyttat till nya lokaler på Center syd så 1 4 6- föreslås utredning av meröppet på öppna förskolan på Brynstenen att avslutas. 5 a 0 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11 Beslutsunderlag • Avsluta utredning Meröppet öppna förskolan i Löddeköpinge, tjänsteskrivelse • Motion rörande Öppna Förskolan i Löddeköpinge • Kommunfullmäktiges beslut § 80/2024, Besvarande av motion rörande Öppna Förskolan i Löddeköpinge Beslutet skickas till För verkställighet Kommunstyrelsen 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§15 Dnr: UN 2025/142 Uppföljning nationella mål Beslut Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden har tagit del av deluppföljning för nationella mål för läsår 2025/2026. Ärendebeskrivning Utbildningsnämnden ska i egenskap av huvudman för utbildning förskola och skola följa upp kvaliteten i verksamheterna och särskilt beakta de nationella målen för utbildningen. Årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet innebär att de nationella målen följs upp vid olika tidpunkter under läsåret. Deluppföljningen sammanfattar området Fritidshemmet. Beslutsunderlag • Uppföljning nationella mål, tjänsteskrivelse • Sammanfattning Fritidshemmet till Nämnd läsår 25-26 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§16 Dnr: UN 2025/201 Direktiv NPF-säkrad skola Beslut Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden har tagit del av återrapporteringen från beredningsgruppen rörande direktiv NPF-säkrad skola. Ärendebeskrivning I samband med hämndplanen för 2026 beslutade nämnden om ett direktiv avseende NPF- säkring av kommunens skolor (UN § 80/2025). Vid nämndens sammanträde i februari 2026 beslutade sedan nämnden att tillsätta en tidsbegränsad beredningsgrupp i syfte att föra en dialog mellan nämnd och förvaltning om prioriteringar och avvägningar mellan, tid, kvalitet och resursanvändning samt att detta skulle återrapporteras till utbildningsnämnden i mars 2026. Utifrån nämndens beslut hade beredningsgruppen, bestående av tjänstepersonerna Johan Holmqvist och Andreas Isén samt politiker från nämnden, en dialog den 13 februari. Under dialogen diskuterades olika omfattningar av undersökningar utifrån direktivets innehåll. Beredningsgruppen landade i en gemensam bild av ambitionsnivå för genomförandet. Sektor Utbildning kommer att genomföra enkätundersökningar för att ta fram en nulägesbild av kompetens och organisatoriska förutsättningar kopplat till NPF-arbetet. Undersökningarna via enkäter riktas till: - Lärare i förskola - Lärare i grundskola och fritidshem - Elevhälsans personal - Rektorer Syftet är att kartlägga kompetens samt strukturella förutsättningar för arbetet med barn och elever med NPF. Resultatet av undersökningarna kommer att sammanställas och analyseras på 5 1 cf övergripande nivå och presenteras för nämnden i juni. 5 a 1f 2 8f b Återrapportering sker till nämnden i juni 2026 och kommer, utifrån direktivets innehåll, att 6- omfatta: 2 1 7- 9 - Samlad nulägesanalys 8 1 - Bedömning av risker och utvecklingsområden 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11 Beslutsunderlag • Direktiv NPF-säkrad skola, tjänsteskrivelse • Utbildningsnämndens beslut § 5/2026, Direktiv NPF-säkrad skola • Direktiv NPF säkrad skola Reservation Lucretia Wiederhielm (KD) meddelar att hon och Magnus Thuresson (M), Sofia Lindblom (M), Jens Larsson (SD) och Filip Kindborg (SD) skriftligen reserverar sig mot beslutet, bilaga 1, UN § 16/2026. 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si bilaga1, UN §16/2026 Reservation och tillägg till protokoll: När det beslutades om en beredning till ärende "Direktiv NPF-säkrad skola" vid utbildningsnämnden 2026-02-04 togs det beslut om att alla partier i nämnden skulle ha möjlighet att delta i beredningen. Detta beslut har inte följts då sammankallande parti (Centerpartiet) inte har skickat inbjudan eller kallelse till nämndsledamöter från Moderaterna, Sverigedemokraterna eller Kristdemokraterna. Lucretia Wiederhielm (KD) Jens Larsson (SD) Sofia Lindblom (M) Filip Kindborg (SD) Magnus Thuresson (M) Kävlinge kommun 2026-03-11 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 0f e: c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§17 Dnr: UN 2026/37 Revidering skolskjutsreglemente Beslut Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna revidering av skolskjutsreglemente. Ärendebeskrivning I ärendet föreslås några mindre ändringar och omformuleringar i Utbildningsnämndens skolskjutsreglemente för att förtydliga och uppdatera styrdokumentet. I förslaget för reviderat reglemente är vissa meningar genomstrukna, dessa föreslås tas bort helt. Vissa meningar är gulmarkerade, här har omformuleringar gjorts för att förtydliga texten. Inga ändringar i sak har gjorts för gulmarkerade meningar utan enbart omformuleringar för att öka klarspråket i dokumentet. En mening är grönmarkerad, här har faktiska sakändringar gjorts. Genomgående i dokumentet har formuleringar ändrats från ”närmsta skola” till ”anvisade skola” för att förtydliga att eleven har rätt till skolskjuts till den skolan som kommunen har anvisat eleven till då detta i vissa fall kan vara en annan skola än den närmsta skolan. De viktigaste ändringarna är följande: - Ta bort rubrik och avsnitt under ”Undantag vad gäller färdvägens längd, på grund av sammanhållet bostadsområde”. Detta är en äldre skrivning och gäller inte längre då bedömningen av skolskjuts idag enbart sker utifrån elevens faktiska avstånd mellan hem och skola. - Under rubrik ”Total restid och väntetid”: Den maximala väntetiden för elever i åk 7-9 föreslås öka från 30 minuter till 45 minuter. Detta för att underlätta schemaläggning för högstadieskolorna och möjliggöra för mer samplanering av eleverna för skolskjutsen. 5 1 cf 5 a 1f 2 8f b Beslutsunderlag 6- 2 9 1 • Tjänsteskrivelse Revidering av skolskjutsreglemente, tjänsteskrivelse 7- 8 • §XX Skolskjutsreglemente 2026-03-04 Förslag till revidering 1 4 6- • Skolskjutsreglemente § 69_2023 - nuvarande version 5 a 0 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11 Beslutet skickas till För kännedom Sektor utbildning Kommunikation För verkställighet Kundtjänst Beställningscentral 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Skolskjutsreglemente 2026-03-11 UN 2026/37 § 17/2026 Skolskjutsreglemente för elever i grundskolan och anpassad grundskola Rätten till skolskjuts innebär att kommunen måste anordna kostnadsfri skolskjuts om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos elev eller annan särskild omständighet. Rätten till skolskjuts regleras i Skollagen (10 kap § 32, 33 och 40 samt 11 kap § 31, 32 och 39). Alla förutsättningar ska prövas individuellt i varje enskilt fall. Rätten till skolskjuts gäller inte per automatik för elever som väljer att gå i en annan skola än den skola där kommunen skulle ha placerat eleven (elevens anvisade skola). Skolskjutsen omfattar inte resor till eller från fritidshemsverksamhet. För elever i årskurs 4-9 gäller att de i första hand reser med linjetrafiken. Samtliga elever i åk 7-9, oavsett om man är berättigad skolskjuts eller ej, får en Ungdomsbiljett från Skånetrafiken. Dessa skickas hem till alla elever i Kävlinge kommun vid läsårsstart i årskurs 7. Vårdnadshavare ansöker därför endast om skolskjuts via kommunens anvisade e-tjänst om Skånetrafiken inte tillhandahåller resa mellan hem och skola och om avståndet till närmsta hållplats överstiger 4 km eller vid undantag på grund av låg trafiksäkerhet. Färdvägens längd För att en elev ska vara berättigad skolskjuts ska färdvägen: • För elev i skolår F-3 vara mer än 2 km till skolan. Avståndet mellan hemmet och hållplatsen får högst uppgå till 2 km. • För elev i skolår 4-6 vara mer än 3 km till skolan. Avståndet mellan hemmet och hållplatsen får högst uppgå till 3 km. • För elev i skolår 7-9 vara mer än 4 km till skolan. Avståndet mellan hemmet och hållplatsen får högst uppgå till 4 km. Vid bedömning av huruvida färdvägens längd för en elev uppnår avståndskraven eller ej mäts den närmaste trafiksäkra vägen mellan hemmet och elevens anvisade skola. Vägen ska vara 5 rimlig för eleven att gå eller cykla på egen hand. Med hemmet menas den adress där eleven är 1 cf folkbokförd eller placerad i familjehem. 5 a 1f 2 b 8f Trafikförhållande 6- 2 1 7- 9 Även om eleven bor närmare skolan än avståndskravet kan eleven ha rätt till skolskjuts om 8 1 kommunen anser att trafikförhållanden på den anvisade vägen inte är säkra. Vid en prövning av 4 5 6- sådan rätt till skolskjuts gör kommunen en bedömning av den anvisade skolvägens 0 5- a trafikförhållanden i enlighet med gällande praxis. Med anvisad väg avses den väg som av b 4 kommunen bedöms vara den närmsta och säkraste vägen till skolan. b d 4 0f e: c n e ef er Kävlinge kommun, Sektor Utbildning, 244 80 Kävlinge e r Besöksadress: Östra stationstorget 1 ur at 046-73 90 00 • kontakt@kavlinge.se • www.kavlinge.se g n Si Genomgång av vägar och hållplatser genomförs kontinuerligt. Funktionshinder hos elev eller annan särskild omständighet Elev med tillfälligt funktionshinder på grund av olycksfall kan ha rätt till skolskjuts. Har olyckan skett under elevens fritid är det vårdnadshavarens försäkringsbolag som står för skolskjuts. Har olyckan skett på skoltid eller på fritidshemmet tilldelas skolskjuts utifrån villkoren i kommunens olycksfallsförsäkring. Elev med funktionshinder (som inte är tillfälligt) vilka ger svårigheter att förflytta sig på egen hand kan ha rätt till skolskjuts. Funktionshindret skall styrkas med läkarintyg. Undantag på grund av hänvisad skola På grund av platsbrist kan kommunen hänvisa elev till annan kommunal grundskola, än den från folkbokföringsadressen närmsta kommunala skola, då gäller rätten till skolskjuts om övriga regler uppfylls. Elev som av särskilda skäl förflyttas till annan skola efter beslut av rektor, än den enligt folkbokföringsadressen närmsta kommunala skola, har rätt till skolskjuts om övriga regler uppfylls. Undantag på grund av särskilda behov för elev med fritidshemsplacering För elev som har ett behov av stöd som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom plats i fritidshem i enlighet med Skollagen kan tidpunkten för eventuell skolskjuts flyttas till tiden för lämning och hämtning på fritidshem. Detta beslutas av rektor eller chef för barn- och elevhälsan. Färdsätt Skolskjuts kan ske med linjetrafik (resa med Skånetrafiken), kommunens upphandlade skolbussar eller upphandlad skoltaxi. Inom ramen för gällande lagstiftning och praxis, samt kommunens skolskjutsreglemente, planeras elevernas resor med fokus på säkerhet och effektivitet. Elever i årskurs F-3 reser i första hand med skolbussar och i andra hand med skoltaxi. Elever i årskurs 4-9 reser i första hand med linjetrafik. Elever i årskurs 4-9 som inte kan resa med linjetrafik, på grund av exempelvis för långt avstånd till närmsta hållplats alternativt osäkra trafikförhållanden, reser med skolbuss och i sista hand med skoltaxi. Skolskjuts med taxi Samma skolskjutsregler gäller, oavsett om skolskjutsen sker med buss eller taxi. Det innebär att resor med taxi samplaneras för samåkning med andra elever. 5 1 5 cf Beställningscentralen planerar elevens resa i dialog med elevens skola. Resan sker utifrån a 1f elevens start- och sluttider. Skolan meddelar eventuella schemaändringar till 2 b 8f beställningscentralen. 6- 2 9 1 Elever som åker taxi måste vid sjukdom eller annan frånvaro avboka transporten. 7- 8 1 4 6- Total restid och väntetid 5 0 a 5- b Den totala restiden för elev, som reser inom kommunen, i skolår F-9 bör inte överstiga 80 4 b d min/dag. Vid resa till och från skola utanför kommunen kan den totala restiden överstiga 80 4 0f e: c n e er ef e r ur at n g Si min/dag. I restid räknas endast den tid som eleven befinner sig i fordonet. Den gångtid som eleven har till hållplatsen räknas inte som restid. Skolskjutsverksamheten ska i möjligaste mån ordnas med hänsyn till elevernas skoltider. Minsta möjliga väntetid mellan ankomsttid och avgångstid i förhållande till skoldagens start- och sluttid ska eftersträvas. Väntetiden mellan skolstart samt skoldagsslut kan vara maximalt 30 minuter (totalt maximalt 30 + 30 minuter) för elever i åk F-6 samt maximalt 45 minuter (totalt maximalt 45 + 45 minuter) för elever i åk 7-9. Tillfällig förändring av ordinarie skoltid Vid tillfällig förändring av ordinarie skoltid ansvarar skolan för transporten för skolskjutsberättigad elev. Transporten kan ske med linjetrafik, skolbuss eller skoltaxi. Undantag är praktisk arbetslivsorientering (PRAO) där vårdnadshavare får ordna transport, om inte eleven kan använda sig av den ordinarie skolskjutstrafiken. Vid utflykter/aktiviteter som anordnas på annan tid än skoltid och som inte överensstämmer med ordinarie skolskjutstider ansvarar vårdnadshavaren för transport. Modersmålsundervisning Elev som deltar i modersmålsundervisning kan ha rätt till skolskjuts om det handlar om en resa mellan elevens hem och plats där modersmålsundervisningen bedrivs. Om eleven har modersmålsundervisning efter ordinarie skoldags slut, kan eleven ha rätt till skolskjuts mellan modersmålsundervisningen och elevens hem enligt ordinarie regler för skolskjuts. Skolskjuts vid fritidshemsplacering Skolskjutsberättigad elev som är inskriven på fritidshemmet kan bara använda skolskjuts i samband med skoldagens start- och/eller sluttid. Rätten till skolskjuts gäller bara vid skoldagens start och slut. Exempel 1. Elev som går på fritidshem efter skoldagens slut har inte rätt att åka skolskjutsen som går hem på eftermiddagen om det inte sker i direkt anslutning till skoldagens slut. Exempel 2. Elev som går på fritidshem på morgonen innan skolan börjar kan efter skoldagens slut åka med anslutande skolskjuts hem. Detta går bra eftersom eleven väljer att åka hem vid skoldagens slut. Val av statlig eller kommunal grundskola med regionalt intag För elev som väljer statlig eller kommunal grundskola med regionalt intag ersätter kommunen transportkostnader med maximalt det belopp (inkl. moms) som kommunen betalar för elev vars ordinarie skolskjuts utgörs av regional kollektivtrafik. Ersättning för transportkostnader gäller 5 1 endast under förutsättning att befintliga skolskjutsturer ej kan användas samt att de cf 5 a kilometergränser som gäller för skolskjuts i kommunen överskrids. 1f 2 b 8f Buss- och/eller tågkort ska återlämnas om eleven flyttar under pågående termin och det gör att 6- 2 eleven inte längre är skolskjutsberättigad från den nya adressen. Vid förlust av buss- och/eller 1 9 7- tågkort får eleven själv bekosta ett ersättningskort. 8 1 4 6- 5 Val av annan skola än anvisad skola 0 a 5- b 4 Elever som väljer att gå i en annan skola (både fristående och kommunal) än den skola där b d 4 hemkommunen annars skulle ha placerat dem har bara rätt till skolskjuts om det kan ske utan 0f e: c n e er ef e r ur at n g Si organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för hemkommunen. Detsamma gäller för elever enligt 10 kap. 25-27 §§ skollagen som väljer att gå i en annan kommuns grundskola. En elev som går i en fristående skola i en annan kommun än hemkommunen har inte rätt till skolskjuts. Elev med annan hemkommun Elev med folkbokföring i annan kommun och som efter önskemål går i grundskola i Kävlinge kommun är inte berättigad till skolskjuts. Adressändring under skolåret Om en elev flyttar och byter folkbokföringsadress under läsåret får eleven gå kvar i sin nuvarande skola. Om flytten innebär att eleven inte längre uppfyller kraven för skolskjuts till sin skola, ansvarar vårdnadshavarna själva för att ordna och bekosta transporten. Växelvis boende När barn till separerade vårdnadshavare, med gemensam vårdnad, bor lika mycket hos båda vårdnadshavarna talar man om växelvis boende. Bor båda vårdnadshavarna i kommunen, varav den ena bor där eleven är folkbokförd, kan eleven ha rätt till skolskjuts från båda vårdnadshavare. För att eleven ska ha rätt till skolskjuts till/från skolan från den förälder där eleven inte är folkbokförd (vid växelvis boende) måste något av övriga krav för skolskjuts vara uppfyllda. Skolskjuts erbjuds endast till elevens anvisade kommunala skola. Resa för växelvis boende utanför kommunen erbjuds inte. Vid växelvis boende kan den totala restiden överstiga 80 min/dag. Vårdnadshavare ska vid varje läsårsstart göra en ny ansökan om skolskjuts för växelvis boende. Kompis med i skolskjutsen hem Att ta med en icke skolskjutsberättigad kompis hem i skolskjutsen efter skoldagens slut är endast tillåtet i mån av plats. Det är chauffören som avgör om plats finns. Detta gäller enbart för upphandlad skolskjuts med skolbuss. Vid förlust av resebiljett med Skånetrafiken Elev som tappat bort sin resebiljett för resa med Skånetrafiken, erhåller en ny biljett men får själv stå för den kostnad som Skånetrafiken debiterar kommunen för ersättningskortet. 5 1 Beslutsgång cf 5 a 1f 2 Inför varje nytt läsår ansöker elevens vårdnadshavare om skolskjuts för eleven. Om b 6- 8f vårdnadshavaren anser att eleven är i behov av skolskjuts på grund av trafikförhållande, 2 1 funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet ska vårdnadshavaren åberopa det i sin 9 8 7- ansökan. 1 4 6- 5 0 Utredning a 5- b 4 Varje ansökan om skolskjuts ska föranleda en individuell bedömning av elevens behov av b d 4 skolskjuts. Ansökningarna hanteras i den ordning de kommer in. Handläggningstiden kan uppgå 0f e: till cirka 3 veckor. c n e er ef e r ur at n g Si Beslut Beslut om skolskjuts fattas på delegation från Utbildningsnämnden. Beställningscentralen utreder och förbereder förslag till beslut om rätten till skolskjuts tas av tjänsteman på delegation. Besluten fattas som längst läsårsvis. Rätten till skolskjuts upphör att gälla om de förhållanden som utgör grund för det aktuella beslutet ändras, exempelvis vid skolbyte eller flytt till ny adress. Överklaga ett beslut Beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Överklagan ska ha inkommit till Utbildningsnämnden senast 3 veckor efter beslutet är taget och informerat. Besvärshänvisning anges i beslutet och överklagan ska inkomma till Utbildningsnämnden enligt anvisning. Undantag är beslut om skolskjuts till fristående skolor eller skolskjuts till en annan kommunal skola än den i upptagningsområdet. Beslut om skolskjuts till fristående eller annan kommunal skola än den i upptagningsområdet går inte att överklaga annat än genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Med laglighetsprövning menas att beslutet prövas i domstol om det är formellt riktigt beslutat. Force majeure Om föraren till skolskjutsfordon bedömer att transporten på grund av väderlek, vägens skick, med mera ej kan utföras på ett trafiksäkert sätt har chauffören rätt att ställa in turen/turerna och ersättningsskjuts anordnas ej. Information om skolskjuts vid dåligt väder hittar du på kommunens webbplats under rubriken skolskjuts vid dåligt väder. 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 0f e: c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§18 Dnr: UN 2026/1 Redovisning delegationsbeslut 2026-03-11 Beslut Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut enligt underlag. Ärendebeskrivning Utbildningsnämnden har i antagen delegationsordning beslutat att viss myndighetsutövning samt andra lagstadgade åtagande ska delegeras till tjänstemannaorganisationen. Dessa delegationsbeslut måste dock redovisas för nämnden i enlighet med Kommunallagen. Beslut fattade på delegation kan inte ändras av nämnden. Beslutsunderlag • Redovisning delegationsbeslut 2026-03-11, tjänsteskrivelse • Redovisning av delegationsbeslut 260311 • Redovisning av delegationsbeslut - kränkningsärenden 260128-260302 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§19 Dnr: UN 2026/2 Redovisning av inkomna skrivelser 2026-03-11 Beslut Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisning av inkomna skrivelser. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktiges beslut § 4/2026, Avsägelse av uppdrag som ersättare i utbildningsnämnden samt ledamot i KKL, Magnus Hylander (M) Kommunfullmäktiges beslut § 5/2026, Avsägelse av uppdrag som ersättare i utbildningsnämnden, Niklas Mansfield (C) Skolverkets beslut - statsbidrag Omsorg under kvällar, nätter och helger 2026 Beslutsunderlag • Redovisning av inkomna skrivelser 2026-03-11, tjänsteskrivelse 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§20 Dnr: UN 2026/3 Redovisning av inkomna domar och myndighetsbeslut 2026-03-11 Beslut Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisning av inkomna domar Ärendebeskrivning Beslut från Skolinspektionen Beslut efter tillsyn av anpassad grundskola, Tolvåkerskolan – Skolinspektionen avslutar ärendet. UN 2025/153 Beslut från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) Beslut 2026-02-04, Anmälan av personuppgiftsincident – Integritetsskyddsmyndigheten vidtar inga åtgärder med anledning av anmälan. UN 2025/203 Beslut 2026-02-12, Anmälan av personuppgiftsincident – Integritetsskyddsmyndigheten vidtar inga åtgärder med anledning av anmälan. UN 2026/8 Beslutsunderlag • Redovisning av inkomna domar och myndighetsbeslut 2026-03-11, tjänsteskrivelse 1 5 cf 5 a 2 1f b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§21 Information från sektor utbildning Ärendebeskrivning Sektorchef Johan Holmqvist berättar kort kring Skolinspektionens beslut efter tillsyn av anpassad grundskola. Skolinspektionen avslutar tillsynen utan krav på åtgärder. Rektor på Tolvåkerskolan 7-9 kommer att sluta sin tjänst till sommaren, rekrytering ny rektor kommer snart att påbörjas. Johan berättar kort om hur skolvalet för f-klass respektive årskurs 7 har sett ut i år och berättar att beslut för ht-26 snart kommer att skickas ut. Johan berättar om resultatet för medborgarenkäten som skickats ut till 1200 kommuninvånare i åldrarna 18 och uppåt. Svarsfrekvensen på enkäten var 42 % och undersökningen innehöll frågor om allt från tillgångs av nöjesutbud, pendling, trygghet, kommunal service, kommunens verksamhet och förtroende. De tillfrågade som besvarat enkäten tycker att förskolan fungerar bra medan vi hamnar lite lägre på frågan gällande om grundskolan fungerar bra. 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Utbildningsnämnden, protokoll 2026-03-11

§22 Information och frågor från ordförande och ledamöter Ärendebeskrivning Ordförande Sofia Lindblom berättar om invigningen av Familjecentral Center syd den 3 mars. Sofia berättar också om information som kommer att hållas på nämndsammanträdena under våren. På nämndsammanträdet den 15 april kommer några av kommunens rektorer och berättar om arbetet med våra tre riktningsord och på nämndsammanträden den 3 juni kommer personal från Sunnan och Växthuset och berättar om sitt arbete. 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 e: 0f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande c n e er ef e r ur at n g Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: SOFIA LINDBLOM Signed by: MARKUS NORDQVIST Date: 2026-03-16 13:25:03 Date: 2026-03-16 13:32:39 BankID refno: 019cf69b-38ce-7d9e-8601-2e7f6c9ec7f4 BankID refno: 019cf6a2-401a-7d8a-9e60-38ca7014da63 ordförande: Sofia Lindblom Ledamot: Markus Nordqvist 5 1 cf 5 a 1f 2 b 8f 6- 2 1 9 7- 8 1 4 6- 5 0 a 5- b 4 b d 4 0f e: c n e er ef e r ur at n g Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument.