SOCIAL- OCH FUNKTIONSSTÖDSNÄMNDEN — 14 september 2026

1 § Socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlika och jämställda levnadsvillkor, och - aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet. Verksamhetens inriktning

2 § Socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskildas och gruppers egna resurser och samtidigt beakta den enskildes ansvar för sin och andras sociala situation.

3 § Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

4 § Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig. Kommunallagen (2017:725) innehåller en bestämmelse som kallas Likställighetsprincipen. 2 kap. Kommunala angelägenheter

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

6 § […] Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. […]

7 § Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1--9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10. Öppen information Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. En uppenbart angränsande lag för personer som inte omfattas av LSS är socialtjänstlagen (2025:400) av vilken det framgår: 2 kap. Socialtjänstens mål

§ 89 Delårsuppföljning per augusti Efter tillstyrkan från arbetsutskottet beslutar social- och funktionsstödsnämnden föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att medge att social- och funktionsstödsnämnden får överskrida 2026 års tilldelade ekonomiska ram med maximalt med 8 mnkr. Efter tillstyrkan från arbetsutskottet beslutar social- och funktionsstödsnämnden för egen del 1. att godkänna delårsuppföljningen per augusti 2026 för social- och funktionsstödsnämnden 2. att överlämna delårsuppföljningen till kommunstyrelsen och revisionen 3. att nämnden och förvaltningen noggrant följer upp och analyserar orsakerna till underskottet, samt 4. att nämnden skyndsamt vidtar de åtgärder som krävs för att få kontroll över den ekonomiska situationen 5. att punkten omedelbart justeras. Yrkande Helene Gustafsson (S), Lena Schubert (C) och Niklas Jyllhed (V) yrkar att nämnden och förvaltningen noggrant följer upp och analyserar orsakerna till underskottet, samt att nämnden skyndsamt vidtar de åtgärder som krävs för att få kontroll över den ekonomiska situationen. Bengt Jönsson (KD), Christer Leksell (SD), Anders Jonasson (M) och Emelie Skårstedt (L) yrkar bifall till Helene Gustafssons (S), Lena Schuberts (C) och Niklas Jyllheds (V) tilläggsyrkande. forts. Sign Sign Sign Sammanträdesdatum Blad 30 september2026 8 SOCIAL- OCH FUNKTIONSSTÖDSNÄMNDEN Sammanträdesprotokoll § 89 forts. Delårsuppföljning per augusti Proposition och beslut Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot avslag och finner att social- och funktionsstödsnämnden bifaller detsamma. Därefter ställer ordförande proposition på Helene Gustafssons (S), Lena Schuberts (C) och Niklas Jyllheds (V) tilläggsyrkande mot avslag och finner att social- och funktionsstödsnämnden bifaller detsamma. Föredragning av bitr. förvaltningschef Sylvia Jonasson, controller Hanna Elmskog, HR-specialist Teres Ahlström, kvalificerad utredare Jesper Björnson samt avdelningscheferna Jonna Vrenge, Andreas Sjöstrand, Annelie Virveus och Linda Olsson. Förvaltningens förslag var: Social- och funktionsstödsnämnden föreslås besluta föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att medge att social- och funktionsstödsnämnden får överskrida 2026 års tilldelade ekonomiska ram med maximalt med 8 mnkr. Social- och funktionsstödsnämnden föreslås för egen del besluta 1. att godkänna delårsuppföljningen per augusti 2026 för social- och funktionsstödsnämnden 2. att överlämna delårsuppföljningen till kommunstyrelsen och revisionen 3. att punkten omedelbart justeras. Sammanfattning Delårsuppföljningen har upprättats i enlighet med anvisningar för uppföljningar 2026. Uppföljningen innehåller verksamhet, ekonomi, personal och status gällande mål och uppdrag. Ett omtag avseende externa placeringar, där flera åtgärder vidtagits, plus intensifierat arbete i uppdragen i Plan för Handling, som beräknas bidra till kostnadsminskningar, bedöms vara hållbara åtgärder för att på sikt få en budget i balans. Bedömningen är att ytterligare åtgärder inte kan genomföras för att täcka underskottet som beräknas uppstå 2026. ________ Sign Sign Sign Intern information Handläggare Telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Sylvia Jonasson 0455303175 SFN 2026/1890 2026-09-14 § Mötesdatum Styrelse/Nämnd 2026-09-16 Social- och funktionsstödsnämndens arbetsutskott 2026-09-30 Social- och funktionsstödsnämnden Delårsuppföljning per augusti Beslutsförslag Social- och funktionsstödsnämnden föreslås besluta föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att medge att social- och funktionsstödsnämnden får överskrida 2026 års tilldelade ekonomiska ram med maximalt med 8 mnkr. Social- och funktionsstödsnämnden föreslås för egen del besluta 1. att godkänna delårsuppföljningen per augusti 2026 för social- och funktionsstödsnämnden 2. att överlämna delårsuppföljningen till kommunstyrelsen och revisionen 3. att punkten omedelbart justeras. Sammanfattning Delårsuppföljningen har upprättats i enlighet med anvisningar för uppföljningar 2026. Uppföljningen innehåller verksamhet, ekonomi, personal och status gällande mål och uppdrag. Ett omtag avseende externa placeringar, där flera åtgärder vidtagits, plus intensifierat arbete i uppdragen i Plan för Handling, som beräknas bidra till kostnadsminskningar, bedöms vara hållbara åtgärder för att på sikt få en budget i balans. Bedömningen är att ytterligare åtgärder inte kan genomföras för att täcka underskottet som beräknas uppstå 2026. Beslut skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revisionen Social- och funktionsstödsförvaltningen f Adress Besöksadress Telefon E-postadress Social- och Östra Köpmansgatan 1 A 0455303000 socialochfunktionsstodsforvaltningen@karlskrona.se funktionsstödsförvaltningen Intern information Handläggare Telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Sylvia Jonasson 0455303175 SFN 2026/1890 2026-09-14 Förvaltningschef Handläggare Tobias Ekblad Förvaltningschef Bilagor 1 Delårsuppföljning SFN 2026 2 Nettokostnadsuppföljning augusti 2026 3 Plan för handling - uppföljning augusti 4 Volymförändringar per augusti 2026 5 Uppdrag 6 - Bilaga 1_Ursprungligt uppdrag från 2013 6 Uppdrag 6 - Bilaga 2_Riskanalys 2014 7 Uppdrag 6 - Bilaga 3_Minnesanteckningar från projektgrupp 2013- 2014 8 Uppdrag 6 - Slutrapport 9 Uppdrag 6 - Utredning Chaufförsverksamheten 260827_godkänd av styrgrupp 10 Uppdrag 22 - Sammanställning uppföljning 5S Slutgiltig 11 Uppdrag 22 - Slutrapport ÅÅÅÅ-MM-DD Delårsuppföljning Social- och funktionsstödsnämnden Delårsuppföljning 2026 Social- och funktionsstödsnämnden Antagen av Social- och funktionsstödsnämnden ÅÅÅÅ-MM-DD karlskrona.se 1 Innehållsförteckning De viktigaste händelserna hittills under året .................................................................. 3 Mål – status och prognos ................................................................................................ 3 Läsanvisningar ................................................................................................................ 3 Målområde: Skola ........................................................................................................... 3 Målområde: Trygghet ...................................................................................................... 8 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad ................................................................... 14 Målområde: Välfärd ....................................................................................................... 16 Målområde: Miljö och hållbarhet ................................................................................... 33 Målområde: Personal .................................................................................................... 35 Målområde: Ekonomi och strategisk styrning ................................................................ 41 Ekonomi .......................................................................................................................... 47 Drift ............................................................................................................................... 47 Investeringar ................................................................................................................. 52 Personal .......................................................................................................................... 53 Personalnyckeltal .......................................................................................................... 53 2 De viktigaste händelserna hittills under året Första halvåret 2026 har präglats av ett fortsatt omfattande omställningsarbete för att möta framtidens krav. Fokus har varit att genomföra Plan för handling, stärka den gemensamma organisationen samt fortsätta anpassningen till den nya socialtjänstlagens inriktning mot tidiga, förebyggande och samordnade insatser. Nämnden har samtidigt genomfört organisatoriska anpassningar och effektiviseringar för att skapa långsiktig ekonomisk hållbarhet. Antalet årsarbetare har minskat jämfört med föregående år, vilket ställer ökade krav på nya arbetssätt, samverkan och ett fortsatt fokus på kärnuppdraget. Arbetet med att utveckla en sammanhållen social- och funktionsstödsförvaltning har fortsatt under perioden. Genom stärkt samverkan, ökad digitalisering och utveckling av kunskapsbaserade arbetssätt tar förvaltningen steg mot en mer tillgänglig, förebyggande och hållbar välfärd för kommunens invånare. Sammantaget har årets första månader präglats av förändring, utveckling och omställning med målet att säkerställa god kvalitet för invånarna samtidigt som verksamheten anpassas till framtida behov och ekonomiska förutsättningar. Mål – status och prognos Läsanvisningar Indikatorer Indikatorn för riket avser senast kända värde. Trendpilarna visar utvecklingen mellan de två senast kända värdena: en uppåtgående pil indikerar en positiv trend, en horisontell pil en oförändrad trend och en nedåtgående pil en negativ trend. Mål och uppdrag Färgsättningen som redovisas inom mål och uppdrag utgör en prognos för helåret. Vilket innebär en prognos om målet kommer uppnås alternativt status på uppdraget till helåret. Målområde: Skola KF-mål Prognos 1 Under 2026 ska fler elever nå betygskriterierna i alla ämnen och därmed få godkända betyg. Skolan ska arbeta med Uppfyllt tidiga insatser för att arbeta mot psykisk ohälsa och ökad närvaro bland eleverna. Skolan ska vara en trygg arbetsplats för både elever och personal. Ansvariga: AMN, DSN, FN, KS, KSN, SFN Kommentar: Det skolsociala teamet (SST) utgör en viktig samverkansinsats mellan socialtjänst och skola. Teamet arbetar med elever i årskurs F–6 som har problematisk skolfrånvaro och där det finns behov av samordnade insatser från både skola och socialtjänst. Arbetet syftar till att stärka skolnärvaro, trygghet och studiero genom tidiga och samordnade insatser kring barnet och 3 KF-mål Prognos familjen. Under året har målgruppen förtydligats och verksamheten har utvecklat gemensamma arbetssätt och vägledningar för att säkerställa ett likvärdigt stöd. Fältgruppen bedriver ett förebyggande och uppsökande arbete riktat till barn och unga. Genom närvaro i ungdomsmiljöer, samverkan med skolor samt dialog med vårdnadshavare bidrar verksamheten till att tidigt identifiera riskfaktorer och erbjuda stöd. Fältgruppen genomför informations- och temainsatser kring bland annat psykisk hälsa, relationer, kränkningar, ANDTS samt spel om pengar. Genom coachande samtal och stöd till föräldrar stärks ungas psykiska hälsa, trygghet och möjligheter att fullfölja sin skolgång. Ny socialtjänstlag innebär ett ökat fokus på förebyggande arbete, tillgänglighet och insatser i ett tidigt skede. Förvaltningen har under året fortsatt omställningsarbetet genom analyser och utvecklingsinsatser med målet att tidigare nå barn, unga och familjer innan problemen blivit omfattande. Omställningen stärker förutsättningarna för att erbjuda stöd utan onödiga trösklar och bidrar därmed till målsättningarna om ökad skolnärvaro, förbättrad psykisk hälsa och tryggare uppväxtvillkor. Förvaltningen deltar i flera etablerade samverkansformer tillsammans med bland annat kunskapsförvaltningen, regionen, polisen och civilsamhället. Arbetet omfattar bland annat tidiga samordnade insatser, samordning kring skolfrånvaro, SIP- processer, stöd till placerade elevers skolgång samt det skolsociala teamets arbete. Genom dessa strukturer stärks möjligheten att identifiera behov tidigt, samordna insatser och skapa hållbara lösningar kring barn och familjer. KF-indikator Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Andel elever i årskurs 6 som uppnått Förbättras 🢅🢅 betygskriterierna i alla ämnen, som eleven läser, ska öka (Andel) Alla 68,8 70,1 66,7 Män 69,9 68,1 64,4 Kvinnor 67,7 72,2 69,6 Andel lärare med pedagogisk Öka 🢂🢂 högskoleexamen i grundskolan ska öka (Andel) Alla 89,3 86,1 4 KF-indikator Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Andel elever i åk 8 som känner sig Öka 🢅🢅 trygga i skolan ska öka (Andel) Alla 75,9 75,9 78,4 78,8 Män 85,0 85,0 88,0 86,2 Kvinnor 66,0 66,0 70,0 72,7 Andel elever i åk 5 som känner sig Öka 🢅🢅 trygga i skolan ska öka (Andel) Alla 77,0 77,0 88,9 83,3 Män 84,0 84,0 90,0 87,9 Kvinnor 72,0 72,0 88,0 80,0 Andel gymnasieelever med examen Öka 🢆🢆 inom 3 år ska öka (Andel) Alla 73,9 70,3 55,7 Män 70,6 68,2 59,6 Kvinnor 77,1 72,5 60,0 Andel elever i åk 9 med godkänt betyg Öka 🢆🢆 i alla ämnen som ingått i elevens utbildning ska öka (Andel) Alla 70,8 68,2 67,3 Män 70,8 66,7 65,9 Kvinnor 70,7 70,0 68,7 Nämnden omfattas av två KF-uppdrag under mål 1: KF-uppdrag Prognos 4 Att tryggheten ska öka för barn, elever och personal på förskolor och skolor. Delvis uppfyllt Ansvariga: AMN, DSN, FN, KSN, SFN Samordningsansvarig: DSN Kommentar: Social- och funktionsstödsförvaltningen bidrar till det trygghetsskapande arbetet genom deltagande i Effektiv samordning för trygghet (EST). Arbetssättet bygger på strukturerad samverkan mellan kommunala verksamheter, polis och andra berörda aktörer för att tidigt identifiera risker, analysera lägesbilder och samordna förebyggande insatser. Genom samverkan och gemensam lägesuppföljning stärks förutsättningarna att förebygga otrygghet samt att tidigt uppmärksamma barn och unga som riskerar att hamna i utsatta situationer. Arbetet bidrar till ökad trygghet i barns och ungas vardagsmiljöer samt till att skapa trygga skol- och uppväxtmiljöer. Tidiga samordnade insatser (TSI) är en central del i kommunens förebyggande arbete för barn och unga. Arbetet bedrivs i nära samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, 5 KF-uppdrag Prognos kultur- och fritidsverksamhet, region och polis. Syftet är att tidigt identifiera barn och familjer som behöver stöd, samordna insatser mellan olika verksamheter och säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid. Under 2026 har arbetet med TSI fortsatt att utvecklas för att skapa en mer likvärdig och sammanhållen samverkan kring barn och unga i hela kommunen samt genom att utveckla arbetet med att arbeta på individnivå. Genom tvärprofessionell samverkan stärks möjligheterna att förebygga psykisk ohälsa, problematisk skolfrånvaro, social utsatthet och normbrytande beteenden. TSI bidrar samtidigt till ökad trygghet för barn, elever och personal genom att skapa tydligare strukturer för samordning, tidig upptäckt och gemensamt ansvarstagande kring barnets behov. Arbetet ligger väl i linje med den nya socialtjänstlagens fokus på förebyggande och lätt tillgängliga insatser. KF-uppdrag Prognos 5 Att stärka det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa. Ansvariga: AMN, KS, KSN, SFN Uppfyllt Samordningsansvarig: KS Kommentar: Under året har medarbetare i social- och funktionsstödsförvaltningens som utför samarbetssamtal särskilt uppmärksammats genom att tilldelas social- och funktionsstödsnämndens kvalitetspris 2026. Utmärkelsen lyfter fram verksamhetens betydelse i det förebyggande arbetet för barn och familjer. Genom strukturerade samarbetssamtal erbjuds föräldrar stöd att hantera konflikter kring vårdnad, boende och umgänge med barnets bästa i fokus. Insatsen bidrar till att minska konfliktnivåer, stärka föräldrars samarbetsförmåga och skapa tryggare uppväxtvillkor för barn. Arbetet är en viktig del av förvaltningens förebyggande insatser för att främja psykisk hälsa och motverka att familjekonflikter utvecklas till mer omfattande problematik. Fältgruppen utgör en viktig del av förvaltningens förebyggande arbete för barn och unga. Genom uppsökande arbete, närvaro i ungdomsmiljöer, temainsatser i skolor och coachande samtal skapas möjligheter att tidigt identifiera signaler på psykisk ohälsa och social utsatthet. Verksamheten arbetar även förebyggande genom information till vårdnadshavare samt genom samverkan med skola, 6 KF-uppdrag Prognos socialtjänst och andra aktörer kring barn och unga som riskerar en negativ utveckling. Föräldrasupporten erbjuder tidigt och lättillgängligt stöd till vårdnadshavare. Insatsen syftar till att stärka föräldrars tillit till den egna förmågan, förbättra samspelet mellan barn och förälder samt tidigt uppmärksamma behov av ytterligare stöd. Föräldrasupporten kan medverka vid rådgivningsmöten i förskola och skola samt bidra med information om föräldraskapsstöd och socialtjänstens olika stödformer. Genom att erbjuda stöd i ett tidigt skede stärks familjernas förutsättningar att hantera utmaningar innan problematiken fördjupas. Arbetet för att förebygga psykisk ohälsa bedrivs i nära samverkan mellan socialtjänst, skola, region, polis och andra samhällsaktörer till exempel via Tidiga samordnade insatser (TSI). Genom strukturer för tidiga och samordnade insatser skapas bättre möjligheter att identifiera riskfaktorer, samordna insatser och säkerställa att barn, unga och familjer får rätt stöd i rätt tid. Samverkan är en central förutsättning för att möta den ökande psykiska ohälsan och för att skapa långsiktigt hållbara stödinsatser. Ett konkret lyckat exempel på detta är Familjecentralen där förvaltningen tillsammans med övriga aktörer genomför utökat hembesöksprogram från graviditet till dess att barnet är fem år. Det bedrivs föräldrautbildningar där samtliga aktörer bidrar med sin profession utifrån barnets bästa. Under året har kontakt tagits med Region Blekinge kring frågor som rör psykisk hälsa, stödbehov och samverkansmöjligheter. Dialogen omfattar även frågor kopplade till ekonomisk utsatthet, budget- och skuldrådgivning samt hur olika verksamheter gemensamt kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa och stärka individers livssituation. 7 Målområde: Trygghet KF-mål Prognos 2 Karlskrona ska fortsätta utvecklas till en av landets tryggaste kommuner. Delvis uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Kommentar: Social- och funktionsstödsnämnden har under året fortsatt omställningen mot en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst i enlighet med den nya socialtjänstlagen. Ett särskilt fokus har lagts på tidiga insatser, samverkan och utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Social- och funktionsstödsnämnden har deltagit i utvecklingsarbete kring samverkansformer för barn och unga, bland annat genom arbete kopplat till SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid), Tidiga samordnade insatser (TSI), skolsociala team och andra strukturer som syftar till att förebygga normbrytande beteende och kriminalitet bland barn och unga. Arbetet mot våld i nära relationer har fortsatt utvecklats i samverkan med kommunens övriga verksamheter, polis och ideella organisationer. Nämnden har samtidigt fortsatt arbetet med att stärka stödet till våldsutsatta och utveckla rutiner för samverkan i våldsärenden. Under året har även arbete bedrivits för att stärka kunskapen kring socialtjänstens brottsförebyggande uppdrag, informationsdelning mellan myndigheter samt samverkan med Polismyndigheten i ärenden som rör kriminalitet, våld och social oro. Inom ramen för arbetet med Framtidens socialtjänst har flera lär- och utvecklingsinsatser genomförts med fokus på förebyggande arbete, social hållbarhet, samverkan och uppföljning av tidiga insatser. Barnahus Blekinge startar den 1 september 2026 i Karlskrona. Verksamheten är en länsgemensam samverkan mellan Blekinges kommuner, Polismyndigheten, Åklagarkammaren och Region Blekinge. Syftet är att ge barn och unga som misstänks ha utsatts för våld eller sexualbrott ett samlat, tryggt och rättssäkert stöd. Verksamheten omfattar bland annat samråd mellan myndigheter, barnförhör, krisstöd och läkarundersökningar i en barnanpassad miljö. Under våren har enhetschef och två verksamhetssamordnare anställts till Barnahus Blekinge. 8 KF-indikator Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Kommunindex för trygghet och Öka 🢂🢂 säkerhet ska öka (Index) Alla 53,0 57,0 Utfallet i Polisens trygghetsmätning Bibehållas 🢅🢅 ska bibehållas (värde 1,05 för 2025) (Värde) Alla 1,4 1,1 Nämnden omfattas av sex KF-uppdrag under mål 2: KF-uppdrag Prognos 12 Utveckla det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet med civilsamhället och näringslivet i kommunen Uppfyllt inklusive trygghets- och nattvandringar i både tätort och landsbygd. Ansvariga: KS, MSN, SFN Samordningsansvarig: KS Kommentar: Förvaltningen samverkar löpande med föreningsliv, trygghetsvandrare och ideella organisationer för att stärka det förebyggande arbetet och skapa trygga miljöer för barn och unga. Förvaltningen har en etablerad samverkan med Brottsofferjouren genom ett idéburet offentligt partnerskap (IOP). Samverkan stärker stödet till brottsutsatta och anhöriga samt bidrar till kommunens samlade trygghets- och brottsförebyggande arbete. Det trygghetsskapande arbetet sker i nära samverkan med Polismyndigheten och andra samhällsaktörer. Kommunen och polisen arbetar utifrån gemensamma strategiska fokusområden där normbrytande beteende, kriminell livsstil och organiserad brottslighet utgör prioriterade områden. Samverkan med näringslivet utvecklas genom dialog med Centrumföreningen. Ytterligare ett exempel kring samverkan är tillsammans med Systembolaget där förvaltningen spridit information om socialtjänstens verksamhet. Fältgruppen har en viktig roll i det operativa trygghetsskapande arbetet och samverkar med polis, skolor, fritidsverksamheter, trygghetsvandrare, föreningsliv och näringsliv. Insatserna anpassas utifrån aktuella behov och lägesbilder och syftar till att förebygga normbrytande beteenden, kriminalitet och annan social problematik. Genom närvaro i ungdomsmiljöer och relationellt arbete skapas möjligheter att tidigt fånga upp barn och unga som behöver stöd. 9 KF-uppdrag Prognos Arbetet bedrivs i linje med den nya socialtjänstlagens förstärkta ansvar för socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Fokus ligger på tidiga och samordnade insatser, förebyggande arbete kring normbrytande beteende samt att tillsammans med andra aktörer motverka rekrytering till kriminalitet och stärka tryggheten i kommunen. KF-uppdrag Prognos 13 Att fortsätta prioritera samt utveckla det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer och erbjuda en Delvis uppfyllt bostadsgaranti till våldsutsatta kvinnor. Ansvariga: KNAHEM, KS, SFN Samordningsansvarig: SFN Kommentar: Under 2026 har arbetet med våld i nära relation fortsatt att utvecklas genom både utbildningsinsatser och implementering av metoder. Internutbildning i iRiSK har genomförts och implementering pågår. Utbildningar inom FREDA och våld i ungas nära relation har stärkts, och metoder såsom Samtal om våld samt PEACE har använts och testats i verksamheten. Metoden Efter barnförhöret har införts och kopplas till Barnahus. Verksamheten deltar aktivt i regional och nationell samverkan, bland annat via Länsstyrelsen, polis och kvinnojour. Utvecklingsmedel har nyttjats för att stärka arbetet, och ytterligare medel har sökts för 2026. Samtidigt kvarstår behov av fortsatt implementeringsstöd, utveckling av insatser för våldsutövare (inklusive unga), införande av strukturerad screening för att upptäcka våld samt stärkta arbetssätt kring digital säkerhet. Det finns även behov av att säkerställa specialiststöd i komplexa riskbedömningar och att stödja verksamheten med utbildning och metodstöd kopplat till organisatoriska förändringar. Arbetet med bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor är en prioriterad fråga. Under 2024–2025 har möjligheter utretts i samverkan med Karlskronahem. För att möjliggöra en bostadsgaranti krävs fortsatt dialog på övergripande nivå samt eventuella justeringar i ägardirektiv hos Karlskronahem. Möte mellan förvaltningen och Karlskronahem är planerat under hösten 2026. Under året prioriteras fortsatt implementering av metoder, införande av screening i mottagningsprocessen samt 10 KF-uppdrag Prognos utveckling av samutredning kopplat till skyddat boende. Anpassning till ny lagstiftning, bland annat avseende skyddat boende och psykiskt våld, pågår. KF-uppdrag Prognos 14 Att Karlskrona kommun fördjupar arbetet med nolltolerans mot våldsbejakande extremism, hedersvåld Delvis uppfyllt och förtryck. Handlingsplanen mot våldsbejakande extremism ska skärpas. Ansvariga: KS, SFN Samordningsansvarig: KS Kommentar: Arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck har under 2026 stärkts genom implementering av Socialstyrelsens bedömningsstöd HEVA. En mentorsstruktur har etablerats och stödmaterial har tagits fram för att öka kunskapen i organisationen. Utbildningsinsatser har genomförts, och fortsatt implementering och metodstöd pågår. Verksamheten deltar i regional samverkan, bland annat via Länsstyrelsen och initiativet Blekinge fritt från våld, samt följer utvecklingen av ett eventuellt regionalt resurscenter för hedersrelaterat våld. Samtidigt kvarstår utvecklingsbehov. Det finns fortsatt behov av fördjupad kunskap och metodstöd inom HRV, särskilt eftersom ärendena ofta är komplexa men relativt sällan förekommande. Behov finns även av strukturer för specialiststöd i bedömningar samt tillgång till relevanta bedömningsinstrument. Vidare krävs fortsatt utveckling av arbetssätt och insatser riktade till barn, unga och familjer. Prioriteringar under året är att fortsätta implementeringen av HEVA, stärka kompetensen i verksamheten samt säkerställa tillgång till stöd i handläggning av komplexa ärenden genom mentorskap och metodstöd. Anpassning till ny lagstiftning kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck ingår som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet. Förvaltningen ser ett behov av en kommunal samverkansstruktur med stöd från kommunledningsförvaltningen exempelvis för att ta fram rutiner mellan förvaltningar. 11 KF-uppdrag Prognos 15 Att fortsätta arbetet i kampen mot narkotika tillsammans med polisen, samt utbilda kommunens personal inom Delvis uppfyllt området. Ansvariga: KS, SFN Samordningsansvarig: KS Kommentar: Förvaltningen deltar i arbetet med Effektiv samordning för trygghet (EST), där aktuella lägesbilder och riskfaktorer delas mellan berörda aktörer. Arbetssättet bidrar till att tidigt identifiera trender kopplade till bland annat narkotika, kriminalitet och annan social problematik samt möjliggör samordnade förebyggande insatser. Samverkan med Polismyndigheten är en central del i arbetet mot narkotika och annan social problematik. Regelbundna samverkansmöten genomförs med hög frekvens på polisstationen där aktuella lägesbilder, ungdomsärenden, trender och gemensamma insatser diskuteras. Den nära samverkan bidrar till ett tidigt agerande kring individer och miljöer där det finns risk för narkotikaanvändning, kriminalitet eller annan utsatthet. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att sprida kunskap om narkotika, riskfaktorer och tidiga signaler på skadligt bruk genom samverkan med skolor, fritidsverksamheter och andra aktörer som möter barn och unga. Arbetet med normbrytande beteende utgör en viktig del av det förebyggande arbetet mot narkotika och kriminalitet. Genom tidig identifiering av riskfaktorer och samordnade insatser mellan socialtjänst, skola, polis och andra aktörer kan stöd erbjudas innan problematiken fördjupas. Fokus ligger på att stärka skyddsfaktorer, förebygga rekrytering till kriminella miljöer och skapa förutsättningar för en positiv utveckling för barn och unga. KF-uppdrag Prognos 17 Att samverka tillsammans med polisen och näringslivet för att hindra etableringen av organiserad brottslighet. Uppfyllt Ansvariga: KS, SFN Samordningsansvarig: KS Kommentar: Under året har kommunen fortsatt att utveckla samverkan med Polismyndigheten och andra myndigheter för att förebygga organiserad brottslighet. Särskilt fokus har lagts 12 KF-uppdrag Prognos på att förhindra att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk genom arbetet inom BOB (Barn- och unga i organiserad brottslighet), EST (Effektiv samordning för trygghet) och andra samverkansforum. Nämnden deltar även i det länsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och har fortsatt utveckla samverkan med näringslivet inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Social- och funktionsstödsnämnden bidrar även genom sitt myndighetsansvar för serveringstillstånd samt tillsyn enligt alkohol- och tobakslagstiftningen. Genom regelbundna tillsyner och samverkan med Polismyndigheten, Skatteverket och andra berörda myndigheter skapas förutsättningar att upptäcka oegentligheter, välfärdsbrottslighet och tecken på organiserad brottslighet inom tillståndspliktiga verksamheter. Tillsynsverksamheten utgör därmed en viktig del i kommunens arbete för att motverka osund konkurrens och förhindra att kriminella aktörer etablerar sig inom näringslivet. KF-uppdrag Prognos 20 Att införa en långsiktig samordnad plan för utvecklingen i Mellanstaden. Delvis uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS Kommentar: Arbetet med den långsiktiga och samordnade planen för Mellanstaden har fortsatt under året. En gemensam kartläggning av områdets utmaningar, resurser, samverkansforum och pågående insatser har genomförts som grund för det fortsatta arbetet. Planen fokuserar på ökad trygghet, förbättrade livsvillkor, stärkt delaktighet och attraktiva livsmiljöer. Social- och funktionsstödsnämnden har aktivt deltagit i kartläggnings-, samverkans- och planeringsarbetet tillsammans med övriga nämnder, polis, länsstyrelse och civilsamhälle. 13 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad KF-mål Prognos 3 Vi kommer att fortsätta vårt samarbete med näringslivet för att kunna möta de behov som uppstår efter hand. Vi ska Delvis uppfyllt också fortsätta utveckla besöksnäringen och ett av våra mål är att locka fler besökare, arbetstagare och företagare till Karlskrona. Andelen detaljplanelagd och ny verksamhetsmark i kommunen ska öka. Ansvariga: AMN, DEST, DSN, KS, KSN, MSN, SFN Kommentar: Social- och funktionsstödsnämnden har fortsatt att utveckla samverkan med näringslivet genom förbättrad företagsservice, arbetsmarknadsinsatser och en rättssäker myndighetsutövning inom alkohol- och tobaksområdet. Under året har verksamheten anpassats till förändringar i alkohollagstiftningen, bland annat kopplat till gårdsförsäljning, och stöd har getts till berörda verksamheter. Genom tillståndsgivning, tillsyn och dialog med restaurangnäringen bidrar nämnden till goda förutsättningar för företagande, besöksnäring och en attraktiv kommun. KF-indikator Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Antal gästnätter ska öka (antal/inv.) Öka 🢂🢂 Alla 3,2 3,2 3,9 Placeringen i Svenskt Förbättras 🢆🢆 Näringslivsranking ska förbättras (Ranking) Alla 232,0 191,0 194,0 146,0 Företagens bedömning av servicen i Öka 🢅🢅 myndighetsutövningen ska öka (index) Alla 217,0 222,0 140,0 Nämnden omfattas av två KF-uppdrag under mål 3: KF-uppdrag Prognos 27 Att fortsätta utveckla ett bra företagsklimat i hela kommunen med ”EN väg in” och uppsökande Delvis uppfyllt verksamhet inom näringslivet. Ansvariga: AMN, DSN, KS, MSN, SFN Samordningsansvarig: KS 14 KF-uppdrag Prognos Kommentar: Social- och funktionsstödsnämnden har bidragit till utvecklingen av kommunens företagsklimat genom en serviceinriktad myndighetsutövning, deltagande i arbetet med En väg in samt löpande dialog med företag och verksamhetsutövare. Under året har verksamheten anpassat sitt arbete till nya förutsättningar inom alkohollagstiftningen, bland annat kopplat till gårdsförsäljning och föreslagna regelförenklingar för serveringsverksamheter. Förvaltningen har även påbörjat införandet av ett nytt digitalt systemstöd för ansökan, handläggning och tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet, vilket förväntas bidra till förbättrad service, ökad tillgänglighet och effektivare processer för näringslivet. Jobbcenter arbetar med uppsökande verksamhet genom företagsjakt, där vägledare besöker företag för att skapa sysselsättning för personer med stöd från kommunen. Arbetet sker i samverkan med arbetsmarknadsnämnden. KF-uppdrag Prognos 34 Att växla upp befintligt samarbete med näringslivet för att personer som står långt från arbetsmarknaden ska Delvis uppfyllt komma i sysselsättning. Ansvariga: AMN, SFN Samordningsansvarig: AMN Kommentar: Nämnden har även via daglig verksamhet/sysselsättning Jobbcenter löpande dialog med arbetsgivare och verksamheter i kommunen för att identifiera möjligheter till sysselsättning, praktik och arbetsnära insatser utifrån individuella behov och förutsättningar. Genom samverkan med näringsliv, offentliga verksamheter och andra samhällsaktörer bidrar Jobbcenter till att skapa inkluderande möjligheter för personer med insatser enligt SoL och LSS samtidigt som arbetsgivare får stöd i att ta tillvara tillgänglig kompetens. Arbetet stärker individers delaktighet och självständighet samt bidrar till ett socialt hållbart och inkluderande Karlskrona. 15 Målområde: Välfärd KF-mål Prognos 6 Vi ska utveckla kvaliteten och valfriheten inom all välfärd i kommunen. Delvis uppfyllt Ansvariga: AMN, KFN, KS, KSN, SFN, ÄN, ÖFN Kommentar: Under första delen av 2026 har social- och funktionsstödsnämnden fortsatt arbetet med att utveckla kvaliteten inom välfärden genom omställningen till den nya socialtjänstlagen, arbetet kring god och nära vård, stärkt brukarmedverkan, utvecklad samverkan kring barn och unga samt förebyggande insatser. Ett prioriterat område har varit arbetet med personer med samsjuklighet, där förvaltningen tillsammans med Region Blekinge och länets kommuner utvecklar samverkan och arbetssätt för att skapa mer samordnade och individanpassade insatser. Förvaltningen har även påbörjat att utveckla ett mer systematiskt kvalitetsarbete genom processorientering, gemensamma arbetssätt, utveckling av ledningssystemet och förbättrad uppföljning. Parallellt pågår utvecklingsinsatser inom digitalisering och AI för att öka kvalitet, tillgänglighet och effektivitet i verksamheten. Sammantaget bedöms arbetet bidra till ökad kvalitet, likvärdighet, delaktighet och bättre förutsättningar för Karlskrona kommuns invånare. KF-indikator Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Andel personer inom LSS Öka 🢆🢆 gruppbostad, som får bestämma om saker som är viktiga hemma ska öka (Andel) Alla 78,0 77,0 78,0 Män 80,0 78,0 81,0 Kvinnor 76,0 77,0 78,0 Andel personer inom IFO som Öka 🢂🢂 upplever en förbättrad situation efter kontakt med socialtjänsten ska öka (Andel) Alla 67,0 77,0 Män 70,0 78,0 Kvinnor 65,0 78,0 Andel personer som upplever sig vara Öka 🢂🢂 nöjda med hemtjänsten ska öka (Andel) Alla 89,0 89,0 87,0 Män 89,0 87,0 88,0 Kvinnor 89,0 90,0 87,0 16 Nämnden omfattas av nio KF-uppdrag under mål 6: KF-uppdrag Prognos 81 Att införa ett demensboende för personer under 65 år. Ansvariga: SFN, ÄN Delvis uppfyllt Samordningsansvarig: SFN Kommentar: En samverkan mellan social- och funktionsstödsnämnden och äldrenämnden har startats upp under våren med representanter från respektive förvaltning. Arbetet har inletts med en övergripande kartläggning av målgruppens behov samt en genomgång av vilka förutsättningar som behöver beaktas i det fortsatta uppdraget. Som en del av kunskapsinhämtningen har arbetsgruppen fört dialog med en doktorand och dennes team vid Hälsohögskolan, Jönköping University. Deras forskning om yngre personer med demenssjukdom har bidragit med aktuell kunskap och evidens kring målgruppens särskilda behov. KF-uppdrag Prognos 84 Att utreda behovet av ett gemensamt vårdboende för personer 18 till 65 år som behöver somatisk vård. Ej uppfyllt Ansvariga: SFN, ÄN Samordningsansvarig: SFN Kommentar: Arbetet ej påbörjat. KF-uppdrag Prognos 85 Att fortsätta rekryteringen av behandlingsfamiljehem i egen regi och att de konsulentstödda familjehemmen blir Delvis uppfyllt färre. Ansvariga: SFN Samordningsansvarig: SFN Kommentar: Social- och funktionsstödsnämnden har i dag ett förstärkt familjehem (tidigare kallat behandlingsfamiljehem). Rekryteringsarbetet fortsätter för att finna fler lämpliga förstärkta familjehem. Sedan 2023 finns en riktlinje som ger anställda inom Karlskrona kommun möjlighet att vara tjänstledig för att ta uppdrag som förstärkta familjehem. 17 KF-uppdrag Prognos Antalet konsulentstödda familjehem är vid delårsuppföljningen gällande jan-juni 11,6 årsplaceringar för både barn och vuxna, vilket är något högre än målet för 2026 (11 årsplaceringar). Enbart för barn och unga är resultatet 10,9 årsplaceringar, vilket då visar att vi är strax under målet. I de fall förvaltningen är nödgade att använda konsulentstödda familjehem omfattar avtalet att familjehemmet ska gå över till kommunens egen regi inom 1 8–24 månader. KF-uppdrag Prognos 86 Att fördjupa samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis. Delvis uppfyllt Ansvariga: KFN, KS, KSN, SFN Samordningsansvarig: KS Kommentar: Social- och funktionsstödsnämnden har fortsatt att fördjupa samverkan mellan skola, socialtjänst och polis genom arbetet med Tidiga samordnade insatser (TSI), skolsociala team (SST), samordnad individuellt plan (SIP) och BOB (barn och unga i organiserad brottslighet). Under året har särskilda TSI-koordinatorer rekryterats med uppdrag att samordna insatser, stärka samarbetet mellan berörda verksamheter och säkerställa att barn och familjer får rätt stöd i ett tidigt skede. Arbetet syftar till att förebygga social problematik och kriminalitet, stärka skolnärvaron samt skapa en mer sammanhållen stödkedja för barn och unga. KF-uppdrag Prognos 87 Att utreda om även andra alternativa driftsformer, för ett jobbcenter, kan vara aktuellt. Uppfyllt Ansvariga: AMN, SFN Samordningsansvarig: SFN Kommentar: Den utredning som nämnden genomfört föreslår att Jobbcenter inte bör prövas för alternativ driftsform isolerat, eftersom verksamheten är en integrerad del av daglig verksamhet enligt LSS och SoL. Jobbcenter har en viktig roll som brygga mellan daglig verksamhet, individuell placering, praktik, studier och arbete, och den rollen bygger på nära samverkan inom nuvarande kommunala struktur. En alternativ driftsform riskerar att försvaga samordning, 18 KF-uppdrag Prognos informationsöverföring och ansvarsfördelning, vilket kan minska deltagarnas möjligheter till stegförflyttning. SIAS-uppdraget, som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning, bedöms kräva kontinuitet, specialistkunskap och nära samverkan med psykiatrin. Nuvarande organisering ligger i linje med nationell kunskapsutveckling kring IPS och samsjuklighetsreformen, där samverkan, integrerade strukturer och personcentrerat stöd betonas. Slutsatsen är att Jobbcenters nuvarande organisering bedöms ändamålsenlig, att uppdraget kan avslutas och att eventuell framtida översyn bör omfatta hela daglig verksamhet. Vidare finns det ett fördjupat samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen som påbörjades 2025, dels som en del av FINSAM, men även för att utbyta tjänster och låta varandras deltagare få nytta av kommunens alla insatser. Utredning om eventuell samlokalisering för Jobbcenter och delar av med arbetsmarknadsförvaltningen är initierad på enhetschefsnivå, där vi kan se att det skulle kunna skapa bättre förutsättningar att ge medborgarna ett mer sammanhållet stöd. Det skulle också kunna stärka flödena mellan sysselsättning, arbetslivsinriktat stöd, praktik, studier och andra arbetsmarknadsnära insatser utan att den grundläggande kopplingen till daglig verksamhet och SIAS behöver brytas. Utredningen kommer att överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. KF-uppdrag Prognos 88 Att utreda och beskriva samt analysera vilka effekter och konsekvenser ett beslut om LOV inom dagverksamhet Ej uppfyllt och särskilt boende får för kommunen. Ansvariga: FN, SFN, ÄN Samordningsansvarig: ÄN Kommentar: I social- och funktionsstödsnämndens verksamhetsplan 2025 ingick KF-uppdrag 56, ”Att utreda och beskriva samt analysera vilka effekter och konsekvenser ett beslut om LOV inom daglig verksamhet, dagverksamhet och särskilt boende får för kommunen”. Uppdraget var då fördelat till social- och funktionsstödsnämnden och äldrenämnden med social- och funktionsstödsnämnden som samordningsansvarig. Arbetet med uppdraget påbörjades 19 KF-uppdrag Prognos men omfattande arbete återstår. Uppdraget återfinns även i budget 2026 fastställd av kommunfullmäktige 20 november 2025. Uppdraget är dock omformulerat till ”Att utreda och beskriva samt analysera vilka effekter och konsekvenser ett beslut om LOV inom dagverksamhet och särskilt boende får för kommunen”. I fördelningen av uppdrag har äldrenämnden tilldelats samordningsansvaret med social- och funktionsstödsnämnden samt fastighetsnämnden som medansvariga. Detta innebär att uppdragets omfattning har ändrats, att samordningsansvaret har flyttats från social- och funktionsstödsnämnden till äldrenämnden samt att även fastighetsnämnden ska medverka. Med hänvisning till de förändrade förutsättningarna kommer slutförandet av KF- uppdrag 56 i budget 2025 att ersättas av KF-uppdrag 88 i budget 2026. Det arbete som hittills utförts kommer att tas med i arbetet enligt de nya förutsättningarna utifrån omformulering av uppdrag berörs social- och funktionsstödsnämndens verksamhet med enbart ett särskilt boende enligt socialtjänstlagen. KF-uppdrag Prognos 90 Att utreda behovet av ett härbärge för hemlösa samt utreda om driftsformen kan ske tillsammans med ideella Uppfyllt aktörer. Ansvariga: SFN Samordningsansvarig: SFN Kommentar: Under slutet av 2025 har förvaltningen färdigställt en utredning om behovet av ett härbärge för hemlösa. Sammanfattningsvis visar utredningen att införa ett härbärge i Karlskrona inte är en hållbar eller effektiv lösning på hemlöshet. Både forskning och kommunens egna erfarenheter visar att härbärgen ofta: - förlänger hemlöshet - försämrar hälsan och ökar risken för sjukdom och för tidig död - skapar beroende av tillfälliga lösningar - är svåra att kombinera med långsiktigt stöd - leder till otrygghet, konflikter och socialt utanförskap - innebär höga kostnader utan långsiktig effekt Erfarenheterna från det tidigare akutboendet Rosenbom 20 KF-uppdrag Prognos bekräftar dessa risker. Utredningens slutsatser är att Karlskrona inte behöver en sådan kortsiktig lösning som ett härbärge skulle innebära. Kommunen behöver utveckla och följa upp de befintliga insatserna på ett bättre sätt. Genom att stärka Bostad Först, stödboenden och utveckla förebyggande arbete samt uppsökande team kan det skapas långsiktiga lösningar som stärker individens möjlighet till ett tryggt och självständigt liv. KF-uppdrag Prognos 91 Att anpassa och samordna berörda nämnders strategier och operativa arbete efter ny socialtjänstlag. Delvis uppfyllt Ansvariga: AMN, KS, SFN, ÄN Samordningsansvarig: KS Kommentar: Under 2026 har kommunen gått in i SKR:s lärprocess för ny socialtjänstlag. Social- och funktionsstödsnämnden deltar tillsammans med äldrenämnden och arbetsmarknadsnämnden genom både tjänstepersoner och förtroendevalda. En kommungemensam samordnare har rekryterats och en funktionsledningsgrupp har etablerats för att samordna införandet av lagen och stärka det gemensamma ansvaret inom kommunen. Arbetet har bland annat fokuserat på att utveckla tidiga och förebyggande insatser, stärka samverkan mellan förvaltningar och skapa förutsättningar för en mer tillgänglig, kunskapsbaserad och behovsanpassad socialtjänst. KF-uppdrag Prognos 92 Att minska den ofrivilliga ensamheten i samarbete med andra aktörer till exempel idéburen sektor. Delvis uppfyllt Ansvariga: SFN, ÄN Samordningsansvarig: ÄN Kommentar: Under våren 2026 har äldrenämnden och social- och funktionsstödsnämnden fokuserat på respektive målgrupper, under hösten kommer samarbete initieras. Social- och funktionsstödsnämnden har under året arbetat aktivt för att minska ofrivillig ensamhet genom att stärka möjligheterna till social delaktighet och meningsfull fritid. Genom fritidsverksamheten och fritidskonsulentens arbete 21 KF-uppdrag Prognos har samverkan utvecklats med föreningsliv, brukarorganisationer och andra aktörer i civilsamhället. Insatser har genomförts för att skapa nya mötesplatser, sociala aktiviteter och gemenskaper för personer med funktionsnedsättning, bland annat genom det länsöverskridande initiativet Vänskapens kraft, det pågående arbetet att starta upp mötesplatsen Lyckåkällan samt ett brett utbud av fritidsaktiviteter. Arbetet bidrar till ökad delaktighet, gemenskap och minskad risk för social isolering. Förvaltningen har även deltagit i en länsövergripande workshop med vård, omsorg, kultur, utbildning, brukarorganisationer och civilsamhälle identifierades gemensamma utmaningar och lösningar för att minska ofrivillig ensamhet. Fokus låg på samverkan, tillgänglighet, individuellt stöd, transportlösningar och utveckling av fler meningsfulla aktiviteter för målgruppen. Nämndsmål Prognos Målet är att genom tidiga insatser och delaktighet säkerställa att varje individ får rätt stöd och service vid rätt tidpunkt. Delvis uppfyllt Kommentar: Under första delen av 2026 har social- och funktionsstödsnämnden fortsatt omställningen till den nya socialtjänstlagen med fokus på tidiga, förebyggande och lättillgängliga insatser. Förvaltningen har utvecklat insatser utan individuell behovsprövning, implementerat evidensbaserade metoder och deltagit i såväl SKR:s lärprocess som den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning. Arbetet har även omfattat stärkt samverkan mellan kommun, region och andra aktörer, bland annat inom god och nära vård, barn och unga samt samsjuklighetsområdet. Parallellt har ett gemensamt ledningssystem och processorienterade arbetssätt utvecklats för att skapa ökad rättssäkerhet, likvärdighet och tydligare vägar till stöd för invånarna. Brukarinflytande, barnperspektiv och delaktighet har varit centrala delar i omställningsarbetet för att säkerställa att stödet utformas utifrån individens behov. Nedan följer kommentarer per indikator som följs upp på delår: - Gällande indikatorn ej verkställda beslut kan förvaltningen se en positiv trend för kvartal 2 2026 jämfört med sista kvartalet 2025. - Utredningstiden för LSS-utredningar har ökat marginellt från i genomsnitt 48 till 52 dagar jämfört med föregående år. Ökningen bedöms främst bero på 22 Nämndsmål Prognos stor rörlighet i biståndshandläggargruppen med flera vakanser, nytillträdda medarbetare och ny chef under perioden. Att flera erfarna handläggare har slutat samtidigt som nya medarbetare introducerats har sannolikt medfört att ärenden tagit något längre tid att handlägga. Utredningarnas komplexitet varierar också mellan åren, vilket kan påverka handläggningstiderna. Trots detta är ökningen begränsad och utredningstiderna bedöms fortsatt ligga på en stabil nivå. - Indikatorn som visar antalet anmälningar avseende barn och unga har ökat jämfört med föregående år. Utvecklingen följer en nationell trend och kan sannolikt förklaras av både ökad uppmärksamhet på barns situation, ökad anmälningsbenägenhet hos samverkansaktörer samt att fler barn återkommer i statistiken genom upprepade anmälningar. - Indikatorn ansökningar barn och unga ligger nivå med förra året. Förvaltningen riktar arbetet mot intentionerna i ny socialtjänstlag, att arbeta än mer uppsökande och förebyggande för att kunna ge rätt stöd i rätt tid i sitt sociala sammanhang. - Gällande insatser utan behovsprövning har förvaltningen har under flera år arbetat med att erbjuda invånare detta. Arbetssättet är väl etablerat inom delar av verksamheten, vilket också återspeglas i att antalet insatser utan behovsprövning har ökat successivt över tid, en utveckling som fortsatt under 2026. Under året har social- och funktionsstödsnämnden fattat beslut om vilka insatser som kan erbjudas utan behovsprövning. Denna tydlighet har skapat förutsättningar för en mer enhetlig och förenklad tillämpning, vilket även bedöms ha bidragit till att fler invånare kunnat ta del av stödinsatser utan föregående behovsprövning. Nämndsindikatorer Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Ej verkställda beslut (Antal Minska beslut) Alla 37,0 76,0 66,0 Män 24,0 55,0 44,0 Kvinnor 13,0 21,0 22,0 Utredningstid i antal dagar från Minska ansökan till beslut om LSS- insats Alla 61,0 48,0 52,0 Män 54,0 46,0 52,0 Kvinnor 75,0 51,0 53,0 23 Nämndsindikatorer Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Antal anmälningar barn och Minska unga Alla 2 481,0 2 552,0 1 714,0 Män 1 309,0 1 396,0 889,0 Kvinnor 1 172,0 1 156,0 825,0 Antal ansökningar barn och Öka unga Alla 249,0 203,0 109,0 Män 126,0 95,0 47,0 Kvinnor 123,0 108,0 62,0 Antal insatser utan individuell Öka behovsprövning Alla 1 379,0 1 475,0 769,0 Män 278,0 Kvinnor 491,0 Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 1 - Myndighetsutövning inom funktionsstödsförvaltningen samt enheten för hälso-och sjukvård Delvis samorganiseras med gemensam myndighet och administration. uppfyllt Kommentar: Implementeringen av Individens behov i centrum (IBIC) pågår och integreras successivt i handläggningsprocesserna. Fokus ligger för närvarande främst på myndighetsutövningen, samtidigt som förberedelser genomförs för att även införa arbetssättet inom verkställigheten under 2027 för att skapa en sammanhållen process från behovsbedömning till genomförande. Under året har ett arbete genomförts kopplat till beslut som är i behov av att följas upp. Resultatet har använts för att utveckla arbetssätt, uppföljningsrutiner och stöd för biståndshandläggarna. Arbetet fortsätter under hösten med målsättningen att stärka kvaliteten, öka likvärdigheten och säkerställa att beslut följs upp utifrån individens behov. Parallellt pågår en översyn av vilka beslut som fattas, hur besluten utformas och hur beslutsprocessen kan standardiseras för att skapa ökad rättssäkerhet, kvalitet och en mer enhetlig handläggning. Sammantaget bidrar insatserna till att stärka förvaltningens förmåga att erbjuda ett mer sammanhållet, kunskapsbaserat och behovsstyrt stöd till invånarna. 24 Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 2 - Bostadskarriär med boendeformer med rätt stöd utifrån varje individs Delvis förutsättningar. uppfyllt Kommentar: Arbetet med omställningen mellan gruppbostad och servicebostad fortgår i syfte att säkerställa en ändamålsenlig insats utifrån den enskildes behov. Ett strukturerat arbete pågår med att kvalitetssäkra uppgifter om beläggning inom respektive boendeform. Uppgifterna ska integreras i Lifecares boendeportal för att möjliggöra en samlad överblick över tillgängliga platser, synliggöra icke verkställda beslut samt stärka planeringen av inkommande beslut. En process för övergång från gruppbostad till servicebostad är under framtagande och har presenterats för verkställigheten för synpunkter och fortsatt utveckling. Syftet är att säkerställa en enhetlig och rättssäker hantering vid förändrade behov samt att stödja en strukturerad tillämpning av stegvis vård. Arbetet med inventering och behovsanalys av boendestrukturen fortsätter och utgör underlag för den fortsatta planeringen, inklusive behov av ytterligare servicebostäder och andra utvecklingsinsatser. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 3 - Verksamhetssamordnare med fokus på boende inrättas i den nya förvaltningen. Delvis uppfyllt Kommentar: Under året har fokus varit att matcha, erbjuda och verkställa nya beslut om boende, både internt och externt. Parallellt sker ett aktivt arbete med insatsplanering i dialog med professioner för att möjliggöra önskemål om boendebyte, framförallt internt. Boendebyten har medfört en rörlighet vad gäller tillgängliga bostäder, både grupp- och servicebostad, samt platstillgång på korttidsvistelse. Utifrån att en gruppbostad under våren omvandlats till en servicebostad och ytterligare ett boende under hösten ska omvandlas har verksamhetssamordnare arbetat med insatsplanering för att matcha boende för de brukare med behov av gruppbostad. Boendebyten internt bidrar till att göra omvandling möjlig för de brukare med behov gruppbostad. Uppföljning av externa placeringar sker kontinuerligt och i samband med det avstämning kring framtida behov och avtal. 25 Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 4 - Arbetskarriär inom daglig verksamhet. Delvis uppfyllt Kommentar: Ny projektledare har tillsatts, vilket innebär att projektet har gått in i en mer strukturerad genomförandefas. Omarbetning och förtydligande har genomförts i projektplanen. Dialog har förts kring fortsatt kunskapsinhämtning för att säkerställa att utvecklingsarbetet utgår från aktuell forskning, beprövade metoder och goda exempel från andra verksamheter. För att underlätta förflyttning mellan olika grupper inom daglig verksamhet har en översyn genomförts av hanteringen av habiliterings- och stimuleringsersättning samt arbetsresor. Arbetet med lokalöversyn och möjlig samlokalisering har också fortsatt i syfte att skapa mer ändamålsenliga och flexibla verksamhetsmiljöer. Vidare har utvecklingsarbete genomförts kring hur en verksamhet med inriktning mot ett ”Steg 1”-koncept eller ett lärcentrum skulle kunna utformas för att bättre möta målgruppens behov. Som en del av detta har ett samarbete inletts med Högskolan Kristianstad för att identifiera vilka erbjudanden, arbetssätt och utvecklingsområden som bör prägla Karlskrona kommuns framtida dagliga verksamhet. För att säkerställa delaktighet och brukarperspektiv har dialogmöten genomförts med brukarorganisationerna. Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) och Riksförbundet FUB. Synpunkter och inspel från dessa möten kommer att utgöra ett viktigt underlag i projektets fortsatta arbete. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 5 - Hälsopaletten avvecklas och ny verksamhet utvecklas. Uppfyllt Kommentar: Avvecklingen av verksamheten har genomförts enligt plan. Samtliga brukare har erhållit ny verkställighet och nödvändiga överlämningar samt introduktioner till mottagande verksamheter har genomförts. Verksamheten är därmed avvecklad och uppdraget bedöms vara slutfört. Uppdraget kommer slutrapporteras på nämnden i oktober. 26 Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 6 - Chaufförsverksamheten ska utredas. Uppfyllt Kommentar: Under 2026 har ett stort arbete genomförts för att få in underlag. Det har skett via dokumentation och intervjuer. Det har varit en utmaning att hitta relevanta underlag som kan ligga till grund för framtida ställningstagande och en slutrapport. Uppdraget kommer slutrapporteras i nämnden under september för vidare ställningstagande. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 8 - Boendestöd eller stöd i bostaden. Uppfyllt Kommentar: Uppdraget är slutrapporterat med beslut i styrgrupp och presentation för nämnd. Med utgångspunkt i projektets resultat fortsätter utvecklingsarbetet nu inom ordinarie verksamhet med fokus på att stärka kvalitet och samverkan. Som ett led i det fortsatta arbetet genomförs en gemensam workshop under hösten 2026. Syftet är att skapa en gemensam förståelse för förvaltningens insatser inom boendestöd och stöd i boendet samt att vidareutveckla ett mer samordnat och ändamålsenligt stöd utifrån den enskildes behov. Genom dialog och erfarenhetsutbyte mellan chefer och medarbetare ska workshopen bidra till ökad samsyn kring uppdrag, ansvar och arbetssätt, stärkt samverkan mellan verksamheter samt identifiering av gemensamma utvecklingsområden och förbättringsåtgärder. Arbetet förväntas skapa bättre förutsättningar för ett sammanhållet stöd med ökad kvalitet och nytta för den enskilde. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 9 - Sjövillan avvecklas och annat arbete för och med personer med Delvis samsjuklighetsproblematik utvecklas. uppfyllt Kommentar: Sjövillan har avvecklats enligt plan. Under perioden januari till augusti 2026 har arbetet med samsjuklighetsfrågorna främst fokuserat på samordning, utveckling och förberedelser inför kommande lagstiftning. En central del har varit att stärka samverkan mellan Region Blekinge och länets kommuner inom ramen för projektet "Stegvis genomförande av samsjuklighetsreformen". Förvaltningen har deltagit i nationella forum för samsjuklighet samt genomfört workshops 27 Aktivitet Prognos och dialogmöten tillsammans med arbetsgrupper inom Karlskrona kommun, övriga kommuner i länet och regionen. Under perioden har även ett omfattande förankrings- och kommunikationsarbete genomförts för att öka kunskapen om reformens intentioner samt för att identifiera utvecklingsbehov inom berörda verksamheter i social- och funktionsstödsförvaltningen i Karlskrona kommun. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 10 - Avgiftshandläggningen inom funktionsstödsförvaltningen. Delvis uppfyllt Kommentar: Medarbetare från social- och funktionsstödsförvaltningen har slutfört sin utbildning och förvaltningen har övertagit LSS-ärendena av avgiftshandläggningen från äldreförvaltningen från och med 1 september 2025. Avgiftshanteringen för ärenden enligt socialtjänstlagen planerades att övertas 1 januari 2026 men uppdraget är för närvarande pausat i avvaktan på ett eventuellt beslut utifrån den utredning gällande kommunens myndighetsutövning inom socialtjänst som genomfördes under hösten 2025. Det är dock förberett för att kunna flytta även SoL-delen om uppdraget återupptas. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 12 - Resursfördelningssystemet Kuben. Delvis uppfyllt Kommentar: Under året har uppdraget reviderats något från att enbart fokusera på resursfördelningssystemet Kuben till att fokusera på en hållbar resursfördelning inkluderat Kuben för hela förvaltningen. Ett stort fokus ligger på kommunikation. Förvaltningen ser detta som en väg framåt för att nå ökad transparens, tillit och förståelse för systemet. I uppdraget ingår även att säkerställa en hållbar och transparent resursfördelning i hela förvaltningen – så att resurserna används där de gör störst nytta för dem vi är till för. Detta kräver både förståelse för verksamheternas behov och ett aktivt arbete med att säkerställa att fördelningen av medel speglar behov, prioriteringar och mål. 28 Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 14 - Uppdrag från kvalitetsberättelser och barnbokslut. Uppfyllt Kommentar: Uppdraget består av: 1. Arbeta fram en systematisk avvikelsehantering 2. Att inrätta en läranderåd för lärande och kunskapsdelning 3. Kvalité i genomförandeplaner 4. Införa ett systematiskt arbete kring barn och ungas delaktighet 5. Barnbokslut omfattar hela förvaltningen Under våren har en förvaltningsgemensam riktlinje och rutin för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) tagits fram. Syftet med de framtagna dokumenten är att uppnå en samsyn och hantering av avvikelseflödet över hela förvaltningen. En digital utbildning, med planering för tillhörande kunskapsprov, lanseras i augusti. Den digitala utbildningen riktar sig såväl till nyanställda som till anställda som är i behov av ytterligare kunskaper i avvikelseflödet. Samtliga dessa steg syftar till att uppnå systematik i förvaltningens avvikelsehantering. Under våren har en workshop hållits inom ramen för gemensam ledning, här fick deltagarna diskutera ett antal frågor gällande hur ett läranderåd ska gå till, vad det ska syfta till och vilka som bör delta. Resultatet visade på en samstämmighet bland deltagarna; bland annat ska läranderåd äga rum inom befintliga mötesforum, ha fokus på just lärande och med varierande deltagare beroende på ämne. Ett första läranderåd kommer att äga rum på ett tillfälle för gemensam ledning under hösten. Under hösten kommer också träffar för stödpedagoger att besökas av socialt ansvarig socionom (SAS) och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i syfte att prata om hur och på vilket vis dessa funktioner kan vara ett stöd i avvikelsehanteringen. Till hösten startar också en arbetsgrupp kring arbetet med genomförandeplaner, som också involverar barn och ungas delaktighet. Det finns redan omfattande stödmaterial inom området och ett första steg i arbetet blir att undersöka varför detta inte används som tänkt. Sedan tidigare är arbetet med att införa barnbokslut som omfattar hela förvaltningen färdigställt. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 17 - Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Delvis uppfyllt Kommentar: Under första delen av 2026 har förvaltningen arbetat med att stärka kompetensen inom alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att öka delaktighet, självbestämmande och 29 Aktivitet Prognos tillgänglighet för personer med kommunikationssvårigheter. Ett reviderat utbildningsupplägg har tagits fram utifrån att Yrkesresan kommer ha AKK som en del i utbildningen, workshop med biståndshandläggare har genomförts och en inventering av behov av AKK inom individ- och familjeomsorgen har påbörjats. Målet är att öka användningen av AKK i verksamheterna och säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens. Nästa steg är att utbilda interna AKK-vägledare som kan stödja verksamheterna och bidra till ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 20 - Korta vårdtiderna. Delvis uppfyllt Kommentar: Arbetet med att korta vårdtiderna pågår genom återinförda kvartalsavstämningar, tätare insatsplaneringar och ökad uppföljning av pågående placeringar. Syftet är att tidigt identifiera möjliga hemtagnings- eller omställningsåtgärder, främja aktiv handläggning och säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid. Parallellt pågår ett utvecklingsarbete kopplat till metodstöd, bedömningsinstrument, öppenvårdsrutiner och nivåbedömning för att stärka träffsäkerheten i de insatser som ges. Möjligheten att korta vårdtiderna påverkas dock av att målgruppen i flera fall har en mer komplex problematik, bland annat kopplat till organiserad brottslighet och komplex psykisk problematik, vilket kan innebära längre vårdkedjor med SiS, HVB, stödboende och efterföljande öppenvård. Vid genomlysning av placeringar visar att kostnaderna per vårddygn har också ökat markant, vilket gör det fortsatt viktigt att arbeta systematiskt med uppföljning, matchning och användning av interna alternativ. Uppdraget bedöms vara pågående och åtgärderna förväntas bidra till ökad kontroll, högre kvalitet och kortare vårdtider där det är möjligt. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 21 - Från individbaserad insats till stöd i grupp. Delvis uppfyllt Kommentar: Individ- och familjeomsorgen står inför en nödvändig förflyttning där det individbaserade stödet till barn och unga behöver minska till förmån för en utökning av insatser genom gruppverksamheter. Denna inriktning bedöms både höja kvaliteten i stödet och samtidigt möjliggöra ett mer hållbart resursutnyttjande inom förvaltningen. Genom att stärka och utveckla 30 Aktivitet Prognos gruppverksamheterna kan fler barn och unga nås av insatser. År 2023 genomfördes 290 biståndsbedömda insatser inom barn och familj. Med ett förändrat arbetssätt och ett nytt förhållningssätt kopplat till gruppverksamheter bedöms de individuella insatserna kunna minska med cirka 20 stycken från och med 2027. Samtidigt förväntas antalet gruppinsatser öka i motsvarande omfattning. Två workshops med berörda enhetschefer, verksamhetssamordnare och avdelningschefer är genomförda under april 2026. Syftet med workshopen är att skapa förutsättningar för den förändring som behöver ske för att målet med uppdraget ska uppnås. För att medarbetarna enklare ska få en överblick över vilka gruppinsatser som erbjuds, när och till vilken målgrupp kommer en digital kalender att tas fram. Denna kommer primärt att finnas tillgänglig internt för förvaltningens medarbetare. Arbetet påbörjades under januari och målet är att samtliga gruppinsatser som startar från och med 1 september ska finnas i kalendern Aktivitet Prognos Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Delvis uppfyllt Kommentar: Under 2026 har arbetet fortsatt med att utveckla ett gemensamt ledningssystem för kvalitet som ska ersätta de tre tidigare förvaltningarnas system. Ledningssystemet utgår från Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9), är användardrivet och tar sin utgångspunkt i medborgarens väg genom verksamheten. Målet är att skapa ett sammanhållet och systematiskt kvalitetsarbete som stärker kvalitet, rättssäkerhet och verksamhetsutveckling. Processbaserat arbetssätt är en viktig del i detta arbete och bidrar till ökad transparens, effektivitet och ett mer användarfokuserat stöd. Hittills under året har arbetet med att ta fram och revidera processer, rutiner samt styrande och stödjande dokument fortsatt. Några medarbetare har under 2025 påbörjat utbildning till certifierade processutvecklare och utbildningen fortsätter under 2026. Förvaltningen har även fått tillgång till en ny digital plattform för att visualisera processer och göra dokument mer lättillgängliga för medarbetarna via intranätet. 31 Aktivitet Prognos Införa barnrättsbaserade bedömningar i förvaltningens tjänsteskrivelser. Ej uppfyllt Kommentar: Beslut är fattat av förvaltningsgemensam styrgrupp för barn och unga att invänta kommunledningsförvaltningens arbete i frågan. 32 Målområde: Miljö och hållbarhet KF-mål Prognos 7 Vi ska skapa en hållbar framtid ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Delvis uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Kommentar: Social- och funktionsstödsnämnden arbetar aktivt för att bidra till en hållbar utveckling ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Arbetet omfattar bland annat förbättrad källsortering, återbruk av utrustning och hållbara arbetsmetoder. Social hållbarhet stärks genom ett salutogent förhållningssätt, ökad delaktighet för brukare samt insatser för att motverka segregation och hemlöshet. Nämnden arbetar samtidigt med effektiviseringar och omställning för att nå en långsiktigt hållbar ekonomi. Digitalisering och AI används som verktyg för att utveckla kvalitet, tillgänglighet och resurseffektivitet. KF-indikator Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Andelen som anser att 🢆🢆 kommunen är en bra plats att bo och leva på, ska öka ur ett jämställdhetsperspektiv (Andel) Alla 95,0 93,5 91,7 Män 94,1 93,4 91,1 Kvinnor 96,0 93,6 92,2 Utsläpp av växthusgaser Minska 🢆🢆 ska minska (ton CO -ekv) Alla 146 970,0 191 898,0 163 678,0 ₂ Antalet kilogram kommunalt Minska 🢂🢂 avfall per invånare ska minska (kg/person) Alla 396,0 456,0 Nämnden omfattas av tre KF-uppdrag under mål 7: KF-uppdrag Prognos 94 Att källsortering införs i alla kommunens verksamheter. Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Uppfyllt Samordningsansvarig: FN 33 KF-uppdrag Prognos Kommentar: Genomfört sedan tidigare. KF- Prognos uppdrag 95 Att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, med hänsyn till olika livsvillkor och bakgrunder, Uppfyllt inom alla delar av verksamheten. Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS Kommentar: Under första delen av 2026 har social- och funktionsstödsnämnden fortsatt att stärka jämlikhet, delaktighet och likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män, flickor och pojkar. Genom tjänstedesign, barnkonsekvensanalyser, barnbokslut och utvecklingen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) har förvaltningen arbetat för att fler invånare ska kunna komma till tals och påverka de insatser som berör dem. Arbetet med omställningen till den nya socialtjänstlagen har även uppmärksammat skillnader mellan olika grupper och behovet av att nå både kvinnor och män, flickor och pojkar på ett mer likvärdigt sätt. Förvaltningen har fortsatt utveckla kunskapsbaserade arbetssätt, uppföljning och analys för att bättre kunna identifiera och motverka skillnader i stöd, delaktighet och resultat utifrån kön och olika livsvillkor. KF-uppdrag Prognos 98 Att lansera och implementera det reviderade hållbarhetsprogrammet i linje med agenda 2030. Delvis uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS Kommentar: Förslag till reviderat Hållbarhetsprogram är framtaget och ligger hos tillväxtutskottet för vidare hantering i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 34 Målområde: Personal KF-mål Prognos 8 Att fortsätta arbeta för en friskare personal genom att ha en god arbetsmiljö. Vårt mål är nära ledarskap med Delvis uppfyllt kompetensutveckling, chefs- och ledarskapsutveckling, samt att anställa personal med rätt kompetens och vara en attraktiv arbetsgivare. Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Kommentar: Social- och funktionsstödsnämnden arbetar aktivt för att skapa en god arbetsmiljö, stärka ledarskapet och säkerställa långsiktig kompetensförsörjning. Under året har arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete fortsatt genom gemensamma insatser för chefer och skyddsombud samt utvecklade former för dialog och samverkan. Kompetensutvecklingen har stärkts genom bland annat lanseringen av en digital kompetensportal, fortsatt arbete med Yrkesresan samt utbildningsinsatser kopplade till digitalisering och den nya socialtjänstlagen. För att stärka det nära ledarskapet har gemensamma chefsstöd utvecklats och arbetet med chefs- och ledarskapsutveckling fortsatt. Samtidigt kvarstår utmaningar inom arbetsmiljöområdet, särskilt kopplat till hållbar arbetsbelastning, återhämtning och framtida kompetensförsörjning. KF-indikator Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Resultatet i den Förbättras 🢆🢆 kommunövergripande OSA-enkäten ska förbättras (Andel) Alla 70,0 68,0 Den totala sjukfrånvaron i Minska 🢅🢅 kommunkoncernen ska minska (Andel) Alla 8,1 8,0 7,2 Män 5,8 5,5 4,9 Kvinnor 8,9 8,7 7,8 Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 11 - Översyn av bemanningen i den nya förvaltningen. Delvis uppfyllt Kommentar: Uppdrag 11 har under 2026 fokuserat på att skapa förutsättningar för en mer hållbar och effektiv bemanning i den nya 35 Aktivitet Prognos förvaltningen. Fortsatt arbete med översyn av nattbemanning, måltidsuppehåll och raster samt genomlysning av bemanningsorganisationens uppdrag och arbetssätt. Därutöver har utredningar genomförts av AI-baserad schemaläggning och planering av utbildning för att stärka kunskapen kring bemanningsekonomi. Flera delar har implementerats eller förberetts för införande, och fokus har successivt förflyttats från utredning till långsiktig styrning, uppföljning och förvaltning inom ordinarie verksamhet. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 15 - Det systematiska arbetsmiljöarbetet. Delvis uppfyllt Kommentar: Under 2026 har ett utvecklingsarbete genomförts i form av att samtliga chefer plus skyddsombud har deltagit i workshops avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på tillbud och olycksfall. Kommunen kommer gå in i ett nytt digitalt system efter det att systemet OPUS fasats ut. Förhoppningen är att det tillsammans med andra relevanta utbildningar kommer förtydliga strukturen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Aktivitet Prognos Plan för handling - Uppdrag 24 - Kompetensutveckling i den nya förvaltningen. Uppfyllt Kommentar: Under första delen av 2026 har Uppdrag 24 – Kompetensutveckling i den nya förvaltningen – avslutats enligt plan. Arbetet har bidragit till en mer sammanhållen struktur för kompetensutveckling genom gemensamma introduktionschecklistor för alla yrkestitlar, digital introduktionsutbildning, rutiner för mottagande av studenter och praktikanter samt en digital kompetensportal för hela förvaltningen. Flera interna utbildningar har öppnats upp för hela social- och funktionsstödsförvaltningen och Yrkesresan har integrerats i den långsiktiga kompetensplaneringen. ESTER har införts som bedömningsinstrument för barn och unga med normbrytande beteende, och utbildningsinsatser inom hälso- och sjukvård har initierats. Uppdragets övergripande mål bedöms vara uppfyllt och framtaget material överlämnas till linjeorganisationen för fortsatt förvaltning och utveckling. 36 Nämnden omfattas av fem KF-uppdrag under mål 8: KF-uppdrag Prognos 99 Att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och motverka ålderism. Delvis uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS Kommentar: Social- och funktionsstödsnämnden arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare genom satsningar på nära ledarskap, kompetensutveckling och delaktighet i en tid av omfattande omställning. Under året har intern kommunikation prioriterats för att skapa förståelse och engagemang kring den nya förvaltningen och den nya socialtjänstlagen. Kompetensutvecklingen har stärkts genom bland annat tjänstedesignutbildningar, Yrkesresan, interna kunskapslyft och lanseringen av en gemensam kompetensportal. Förändringar av arbetsplatser och lokaler har genomförts för att stärka samverkan och skapa mer flexibla arbetssätt, samtidigt som chefsstöd och ledarskapsutveckling har fortsatt. Nämnden arbetar för en inkluderande arbetsplats där erfarenhet och kompetens tas tillvara oavsett ålder, samtidigt som arbetet med långsiktig kompetensförsörjning och hållbara arbetsvillkor fortsätter. KF-uppdrag Prognos 100 Att sjukskrivningstalen ska sjunka. Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Delvis uppfyllt Samordningsansvarig: KS Kommentar: Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen har minskat för tredje året i rad vid delårsmätningen och ligger nu på 9,06 %. (Vid den här tidpunkten föregående år låg sjukfrånvaron på 9,85 % och året innan dess på 10,72 %). Andelen långtidsfrånvarande har också minskat från 52,18 % till 48,53 % vilket kan vara ett resultat av det intensiva rehabiliteringsarbete som sker genom förvaltningens enhetschefer med stöd av HR och numera följer den kommunövergripande metod för arbetsanpassning och rehabilitering som implementerades för att par år sedan. Minskningen har skett bland både kvinnor och män. Gruppen kvinnor har minskat från 10,58 % och ligger nu på 9,63 %, och gruppen män har minskat från 7,68 % till 7,43 %. Sett till olika åldersgrupper så är det främst åldersgruppen 37 KF-uppdrag Prognos 30-49 år som minskat mycket vid denna delårsmätning, från 8,26 % föregående år till 6,58 %. I övriga åldersgrupper har det inte skett lika stora förändringar. I gruppen 0-29 år har sjukfrånvaron ökat från 8,96 % och ligger nu på 9,46 % och i gruppen 50-99 år så har sjukfrånvaron minskat marginellt från 11,80 % till 11,57 %. KF-uppdrag Prognos 101 Att kompetensutveckling ska ske kontinuerligt när och där det behövs. Delvis uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS Kommentar: Under första delen av 2026 har social- och funktionsstödsförvaltningen genomfört flera insatser för att stärka det kontinuerliga lärandet och säkerställa att kompetensutveckling sker utifrån verksamheternas behov. Inom Uppdrag 24 har gemensamma introduktionsprocesser införts, en digital kompetensportal med utbildningar och kunskapsstöd etablerats samt kompetensutvecklingsinsatser genomförts riktat utifrån olika verksamheters behov. Förvaltningen har även integrerat Yrkesresan i den långsiktiga kompetensförsörjningen. Samtidigt har arbetet inom Uppdrag 11 bidragit till ökad kompetens kring bemanning, bemanningsekonomi, digitala arbetssätt och användning av nya verktyg för uppföljning och planering. Tillsammans stärker dessa insatser förutsättningarna för rätt kompetens, på rätt plats, vid rätt tid och bidrar till en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning i förvaltningen. KF-uppdrag Prognos 103 Att införa språktester inom socialtjänstlagens område för att säkerställa fullgoda kunskaper i svenska språket. Ej uppfyllt Ansvariga: AMN, SFN, ÄN Samordningsansvarig: ÄN Kommentar: Under första delen av 2026 har social- och funktionsstödsförvaltningen deltagit i det kommunövergripande arbetet med KF-uppdrag 103 om språklig kompetens inom socialtjänstens område. Arbetet har utgått från det nationella språkkrav som trädde i kraft den 1 juli 2026 och som i nuläget omfattar äldreomsorgen enligt 38 KF-uppdrag Prognos socialtjänstlagen. Det är äldrenämnden som samordnar arbetet där förvaltningen har varit delaktig i att ta fram underlag för att skapa samsyn kring krav, ansvar och tillämpning samt följa den nationella utvecklingen inom området. Det har tydliggjorts att uppdraget främst handlar om kvalitet, rättssäkerhet och brukarsäkerhet samt om arbetsgivarens ansvar att säkerställa att medarbetare har tillräckliga kunskaper i yrkessvenska för att kunna kommunicera med brukare, dokumentera korrekt och ta del av verksamhetens processer, rutiner och styrdokument. Fokus har därför legat på att utveckla ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt med stödjande insatser, språkutvecklande arbetsplatser där språklig kompetens integreras som en del av det ordinarie kvalitets- och kompetensförsörjningsarbetet. KF-uppdrag Prognos 104 Att arbeta med aktiva insatser mot välfärdsbrottslighet, samt öka kunskapen bland anställda i kommunen. Delvis uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS Kommentar: Social- och funktionsstödsförvaltningen har under 2026 deltagit i kommunens arbete mot välfärdsbrottslighet genom samverkan i kommunövergripande forum, utbildningar och kunskapshöjande insatser. En samordnare har utsetts inom förvaltningen som bidragit till att stärka kunskapen om välfärdsbrott, identifiera riskområden och utveckla arbetet med intern kontroll och förebyggande åtgärder. Nämndsmål Prognos Målet är att främja vi-känsla, engagemang och tillit inom förvaltningen. Delvis uppfyllt Kommentar: Under året har arbetet med att stärka vi-känsla, engagemang och tillit varit prioriterat i samband med den omfattande omställning som nämnden genomgår. Intern kommunikation har haft en central roll för att skapa förståelse för förändringar kopplade till den nya förvaltningen och den nya socialtjänstlagen. 39 Nämndsmål Prognos Nämnden arbetar aktivt med samskapande och delaktighet, där medarbetare, brukare och anhöriga involveras i verksamhetsutvecklingen. Tjänstedesign används som metod för att stärka samarbete, tillit och gemensamt lärande, och under året har flera utvecklingsinitiativ tagits fram inom ramen för utbildningssatsningen. För att stärka engagemang och trygghet har digital introduktion och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser utvecklats för både chefer och medarbetare. Arbetet har även omfattat planeringsdagar, chefshandledning och ett fortsatt fokus på ett nära och stödjande ledarskap. Kompetensportalen har lanserats som ett gemensamt stöd för lärande och utveckling inom hela förvaltningen. Nämnden bedömer att de genomförda insatserna bidrar till ökad samverkan, delaktighet och gemensam kultur. Samtidigt kvarstår behov av fortsatt arbete för att stärka tillit, vi-känsla och engagemang i takt med att omställningen fortgår. Nämndsmål Prognos Målet är att uppmuntra och inspirera till att tänka nytt och våga pröva nya idéer och metoder. Uppfyllt Kommentar: Uppdrag 13 har i hög grad uppnått sitt syfte genom att stärka kompetensen inom tjänstedesign, etablera strukturer för utbildning och metodstöd samt öka användningen av arbetssättet i förvaltningens utvecklingsarbete. Arbetet har bidragit till ett mer systematiskt och användarcentrerat utvecklingsarbete där både medarbetar- och brukarperspektiv stärker verksamhetsutvecklingen. För att säkerställa långsiktiga effekter behöver fortsatt samordning, stöd och uppföljning integreras i ordinarie verksamhet. 40 Målområde: Ekonomi och strategisk styrning KF-mål Prognos 9 Kommunen ska ha ett årligt positivt resultat om minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Delvis uppfyllt Nettokostnadsandelen, inklusive avskrivningar, ska uppgå till max 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag år 2026 för att år 2027 sjunka till max 97 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Kommentar: Utvecklingen visar att omställningsarbetet har gett tydliga resultat. Inom LSS-verksamheten har nettokostnaderna minskat betydligt, vilket även återspeglas i en markant förbättrad nettokostnadsavvikelse. Samtidigt har effekten delvis motverkats av ökade kostnader för externa placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Dessa kostnader påverkas i hög grad av enskilda ärenden och behov som uppstår, vilket innebär att kostnadsutvecklingen kan förändras snabbt och vara svår att styra genom generella effektiviseringsåtgärder. Trots detta visar utvecklingen att genomförda åtgärder har haft en tydlig effekt och bidragit till arbetet mot en ekonomi i balans. Nämnden omfattas av fem KF-uppdrag under mål 9: KF-uppdrag Prognos 105 Att införa en buffert för oförutsedda utgifter, där varje nämnd skapar en säkerhetsreserv på minst en procent Uppfyllt av sin rambudget. Ansvariga: Alla nämnder Samordningsansvarig: KS Kommentar: Säkerhetsreserven är införd. KF-uppdrag Prognos 106 Att fortsätta utveckla arbetssättet tjänstedesign och samverka mellan olika verksamheter inom Uppfyllt kommunkoncernen. Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS 41 KF-uppdrag Prognos Kommentar: Uppdrag 13 i plan för handling – tjänstedesign har i hög grad uppnått sitt syfte att stärka kompetensen och användningen av tjänstedesign inom social- och funktionsstödsnämnden. Sedan 2024 har 21 utbildningstillfällen genomförts med totalt 399 deltagare där kommunens övriga nämnder haft möjlighet till utbildningsplatser. Interna utbildare har utbildats inom förvaltningen i samverkan med kommunledningsförvaltningen för att säkerställa långsiktighet. Tjänstedesign har integrerats i introduktionen för nyanställda och metodstöd har utvecklats för att stödja fortsatt användning i verksamheterna. Metoden används idag i flera utvecklingsinsatser och har bidragit till ett mer systematiskt och brukarorienterat utvecklingsarbete. Brukarorganisationer har involverats i utbildningarna och deltagare från andra förvaltningar har bidragit till ökad samverkan över organisationsgränserna. Målet att initiera fler skarpa utvecklingsprojekt har endast delvis uppnåtts och bedöms kräva fortsatt stöd, samordning och uppföljning inom ordinarie verksamhet. Uppdraget avslutas enligt plan och övergår till ordinarie verksamhetsutveckling för att säkerställa långsiktiga effekter. KF-uppdrag Prognos 107 Att undersöka möjligheten till att upphandla tjänster och lägga ut på entreprenad i stället för att ha egen personal. Ej uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS Kommentar: Samordningsansvaret för uppdraget åligger kommunstyrelsen vilka därmed bör initiera och hålla samman arbetet. Bedömningen är att inget arbete påbörjats på övergripande och sammanhållen nivå utan social- och funktionsstödsnämnden inväntar ytterligare information från kommunledningen. KF-uppdrag Prognos 108 Att kommunkoncernen ska ha en hög effektivitet i jämförelse med andra liknande kommuner. Ej uppfyllt Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Samordningsansvarig: KS 42 KF-uppdrag Prognos Kommentar: Samordningsansvaret för uppdraget åligger kommunstyrelsen vilka därmed bör initiera och hålla samman arbetet. Bedömningen är att inget arbete påbörjats på övergripande och sammanhållen nivå utan social- och funktionsstödsnämnden inväntar ytterligare information från kommunledningen. KF-uppdrag Prognos 109 Att skapa ett aktivt fordonsförvaltande. Ansvariga: Alla nämnder och styrelser Delvis uppfyllt Samordningsansvarig: DSN Kommentar: Under våren har förvaltningen bedrivit ett systematiskt arbete med att identifiera fordon som, genom mindre verksamhetsanpassningar, kan avvecklas och återlämnas. Arbetet har resulterat i att antalet fordon med förlängda leasingavtal har minskat, samtidigt som nya fordon har anskaffats. Dessa är anpassade för en bredare användning inom förvaltningen och inte enbart för enskilda verksamheters specifika behov. Under hösten kommer verksamhetsmöten att genomföras tillsammans med berörda grupper i syfte att identifiera ytterligare samverkansmöjligheter. Målet är att skapa förutsättningar för att minska fordonsinnehavet utan att påverka verksamheternas möjligheter att genomföra sina uppdrag och aktiviteter. En mer enhetlig utrustningsnivå bland fordonen ökar flexibiliteten och möjliggör en effektivare omfördelning av fordon mellan verksamheter. Exempelvis kan fordon med hög körsträcka bytas mot fordon med lägre nyttjandegrad för att minska risken för kostnader kopplade till över- eller undermil vid återlämning. Målsättningen för 2026 är att reducera fordonsinnehavet med minst tio fordon. Samarbete med övriga förvaltningar: Under maj månad inleddes en omfattande utredning på initiativ av drift- och serviceförvaltningen. Arbetet genomförs tillsammans med en extern konsult och syftar till att analysera samtliga förvaltningars logistikbehov samt se över den samlade fordonsflottan utifrån ägandeformer, leasinglösningar och framtida behov. Utredningen förväntas skapa ett bättre underlag för ett långsiktigt, kostnadseffektivt och hållbart fordonsförvaltande inom kommunen. 43 Nämndsmål Prognos Målet är att sänka nämndens nettokostnader enligt förväntat resultat i Plan för handling för en långsiktigt hållbar ekonomi. Delvis uppfyllt Kommentar: Prognosen för året innebär att cirka 90 % av den besparing som förväntades genom Plan för handling bedöms uppnås. Detta visar att genomförda åtgärder har haft god ekonomisk effekt. Samtidigt har kostnadsökningar inom andra områden tillkommit efter att planen beslutades, vilket har motverkat en del av effekten och inneburit att nettokostnaderna totalt inte minskar i den omfattning som ursprungligen förutsattes. Nedan följer kommentarer per indikator som följs upp på delår: - Preliminära uppgifter för 2025 visar att Karlskrona kommuns nettokostnad för LSS-insatser ligger 1,4 % över referenskostnaden. Nettokostnadsavvikelsen har minskat ytterligare jämfört med 2024, vilket innebär att kommunen nu redovisar den lägsta avvikelsen sedan 2015. Karlskronas kostnader ligger dock fortfarande något över genomsnittet för liknande kommuner. - Utfallet för 2025 visar dock en ökning av nettokostnadsavvikelsen individ- och familjeomsorg jämfört med föregående år efter flera års minskning. För 2025 ligger Karlskrona något över nivån för liknande kommuner inom individ- och familjeomsorgen. För mer detaljerad information hänvisas till bilagan Uppföljning Plan för handling samt ekonomiavsnittet i föreliggande uppföljning. Nämndsindikatorer Målsättning 2024 2025 2026 Rikssnitt Trend Nettokostnadsavvikelse individ- och Minska familjeomsorg Alla 8,8 14,3 ,0 Nettokostnadsavvikelse LSS Minska Alla 4,2 1,4 ,0 Kostnad för externa placeringar ska Minska minska enligt målet i Plan för handling Alla 44 Aktivitet Prognos Stärka och utveckla uppföljningen av avtal med externa leverantörer för ökad kostnadseffektivitet och minskad risk för felaktiga utbetalningar. Uppfyllt Kommentar: Kommentar: Förvaltningen har under 2026 stärkt uppföljningen av externa leverantörer genom internkontroll, egenkontroll och riktade granskningar av fakturor och avtal. Arbetet omfattar uppföljning av externa placeringar, kontroll av kostnader och utbetalningar samt utveckling av gemensamma rutiner för att minska risken för felaktiga utbetalningar, välfärdsbrott och brister i avtalsefterlevnaden. Aktivitet Prognos Digitalisera processer och arbetssätt för att frigöra resurser till kärnverksamheten. Delvis uppfyllt Kommentar: Under årets första del har arbetet fokuserat på att stärka förvaltningens digitala utveckling, minska administrationen och skapa bättre förutsättningar för datadriven styrning. Arbetet har bedrivits inom områdena digitalisering, AI, processutveckling, ledningssystem och verksamhetsuppföljning. En central aktivitet har varit fortsatt utveckling av analysdialogen, där data från flera verksamhetssystem samlas och visualiseras i Power BI. Syftet är att ge chefer och ledning ett mer tillgängligt och automatiserat beslutsstöd, minska manuell hantering av statistik samt stärka möjligheterna till uppföljning och analys. Arbetet har även omfattat utveckling av nya nyckeltal, automatiserade datakopplingar och förbättrad struktur för verksamhetsuppföljning. Under perioden har också utvecklingen av förvaltningens process- och ledningssystem fortsatt. Arbetet omfattar processkartläggning, digital dokumentation och utveckling av verksamhetsstöd i Infocaption samt framtagande av utbildnings- och informationsmaterial som bidrar till ökad kvalitet, tydlighet och efterlevnad i verksamheten. Ett prioriterat utvecklingsområde har varit projektet kring kartläggning och digitalisering av administrativa och repetitiva arbetsuppgifter. Genom att analysera administrativa processer och identifiera digitaliserings- och automatiseringsmöjligheter har arbetet syftat till att minska tidskrävande manuella moment och frigöra resurser till verksamhetens kärnuppdrag. Inom ramen för förvaltningens digitaliseringsarbete har även flera framtidsinriktade utvecklingsområden drivits vidare, bland annat AI-stöd för administrativa processer, digitala lösningar för schemaläggning, utveckling av digitala arbetssätt samt utredning av digitala lösningar inom verksamheten. 45 Aktivitet Prognos Parallellt har digitalisering varit en viktig del av Uppdrag 11 – Bemanningen, där utveckling av nya arbetssätt, analysverktyg och digitala lösningar används för att stärka kvalitet, kontinuitet och resurseffektivitet inom förvaltningen. Arbetet har bland annat omfattat processutveckling, projektledning, analysstöd och utredning av AI-baserade lösningar för planering och bemanning. Arbetet har under delåret bidragit till förbättrade möjligheter till uppföljning och analys samt skapat förutsättningar för minskad administration genom digitalisering, automatisering och mer datadrivna arbetssätt. 46 Ekonomi Drift Konto Budget Utfall Avvikelse Avvikelse jan-aug jan-aug jan-aug Prognos- Budget helår Intäkter 63.9 76,0 12.1 19.5 Personalkostnader -401.7 -423.1 -21.4 -28.0 Övriga kostnader -249,0 -249.6 -0.5 0.5 Summa Nettokostnader -586.8 -596.7 -9.8 -8.0 Avskrivningar -1.4 -1.5 -0.1 0,0 Summa Nettokostnad efter -588.2 -598.2 -9.9 -8.0 avskrivning Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0.2 -0.2 0,0 0,0 Summa Periodens/Årets resultat -588.4 -598.4 -9.9 -8.0 Utfall jämfört med budget Social- och funktionsstödsnämndens verksamheter visar per augusti en budgetavvikelse om -9,9 mnkr. Underskottet kan främst hänföras till kostnader för personal samt externa placeringar. Under våren 2026 förstärktes nämndens budgetram med totalt 37 mnkr. Av budgetförstärkningen avsattes 10 mnkr till nämndens reserv, medan 27 mnkr tillfördes för att hantera den ökade kostnadsutvecklingen för externa placeringar. Budgeten bygger samtidigt på att placeringskostnaderna ska minska under året. Den förväntade minskningen har inte uppnåtts och kostnaderna ligger fortsatt på en hög nivå, vilket bidrar till den negativa budgetavvikelsen. Kostnadsutvecklingen påverkas särskilt av externa placeringar inom individ- och familjeomsorgen, där ett fåtal kostnadskrävande ärenden har stor påverkan på utfallet. Även personalbudgeten för året innehåller krav på anpassningar. Verksamheterna har genomfört omfattande åtgärder, vilket har gett positiv effekt på kostnadsutvecklingen. Effekten motsvarar dock ännu inte fullt ut de nivåer som budgeten förutsätter, vilket innebär att underskottet även kan hänföras till personalkostnader. Därtill ser förvaltningen ett ökat behov av individuellt anpassade insatser för brukare med omfattande och komplexa stödbehov. Dessa insatser medför ökade kostnader som inte fullt ut ryms inom budgeten. Personalkostnaderna uppgår per augusti till 423,1 mnkr, vilket är cirka 4 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Med hänsyn till löneökningar och högre PO-pålägg mellan åren skulle personalkostnaderna, vid oförändrad bemanning, ha ökat med cirka 9,5 mnkr. Att kostnadsökningen stannar vid cirka 4 mnkr innebär att genomförda åtgärder för bemanningsanpassning och effektivare resursanvändning har begränsat kostnadsutvecklingen med cirka 5,5 mnkr. 47 Trots denna positiva utveckling redovisas per augusti fortfarande en avvikelse för nämndens totala personalkostnader om -21,4 mnkr, varav 10 mnkr finansieras av statsbidrag. Det innebär att genomförda åtgärder har dämpat kostnadsutvecklingen, men att kostnadsnivån fortfarande är högre än vad budgeten förutsätter. Arbetet fortsätter med fokus på en långsiktigt hållbar bemanning utifrån verksamheternas behov samt på att säkerställa att schemaläggningen följer fastställda rutiner. Övertidskostnaderna uppgår till 5,8 mnkr per augusti, vilket är en ökning med 0,7 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaderna har, liksom tidigare år, ökat under sommarmånaderna. Denna utveckling är återkommande och sammanfaller med semesterperioden då verksamheterna behöver säkerställa bemanning dygnet runt samtidigt som ordinarie medarbetare är lediga. Bemanningen behöver då i högre utsträckning lösas genom en kombination av vikarier och övertidsinsatser. Verksamhetens övriga kostnader redovisar sammantaget en mindre negativ budgetavvikelse. Utfallet påverkas dock av att nämndens budgetreserv periodiseras och tillförs verksamheten löpande under året, vilket varje månad förbättrar resultatet. Exklusive denna reserv är den negativa avvikelsen större och förklaras huvudsakligen av kostnader för externa placeringar, där verksamheten redovisar ett underskott om cirka 7,4 mnkr. Externa placeringar IFO 2026 35 30 25 20 20 20 15 13 11 10 10 10 6 7 5 5 3 0 dec - 25 jan feb mars apr maj jun jul aug HVB Barn och unga Konsulentstödda familjehem HVB Vuxna Skyddat boende barn och vuxna Familjehem/stödboende vuxna Inom barn- och ungdomsområdet har särskilt fokus lagts på att analysera orsakerna till de höga kostnaderna för externa placeringar och antalet vårddygn. Flera åtgärder har vidtagits för att säkerställa att insatser ges på rätt nivå och under rätt tid. Tillsammans med öppenvården har ett nytt arbetssätt tagits fram med gemensamma nivåbedömningar för att bättre matcha insatsernas innehåll och omfattning utifrån den enskildes behov. Detta nya arbetssätt ska börja implementeras under hösten 2026. Kostnaderna för externa placeringar inom vuxenområdet ökar från maj månad. Utvecklingen påverkas i hög grad av enskilda ärenden med omfattande stödbehov och därmed höga placeringskostnader. Förvaltningen fortsätter arbetet med uppföljning och 48 analys av placeringskostnader samt utveckling av arbetssätt som syftar till att säkerställa rätt insats utifrån identifierade behov och en långsiktigt hållbar ekonomi. Utfall per verksamhet Budget Jan - Utfall Jan - Avvikelse Jan - Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 Nämnd -1,2 -1,1 0,1 Förvaltningsgemensamt1 -110,8 -89,4 21,4 Daglig verksamhet och sysselsättning -35,7 -44,3 -8,7 Hemtjänst -11,1 -12,2 -1,1 Personlig assistans -41,6 -41,8 -0,2 Ledsagning, avlösarservice och kontaktpersoner -4,8 -4,1 0,7 Bostad med särskild service vuxna -163,9 -185,1 -21,2 Bostad med särskild service barn och unga -18,6 -20,9 -2,3 Korttidsvistelse och korttidstillsyn -40,1 -38,5 1,7 Boendestöd -7,5 -6,9 0,6 HVB vuxna -6,6 -10,1 -3,4 HVB barn och unga -42,8 -42,2 0,7 Familjehem vuxna -0,6 -2,4 -1,8 Familjehem barn och unga -44,0 -46,1 -2,2 Öppna insatser vuxna2 -19,6 -19,4 0,2 Öppna insatser barn och unga3 -37,0 -32,1 5,0 Familjerätt och familjerådgivning -2,5 -1,9 0,6 Summa Mnkr -588,4 -598,4 -9,9 1 Förvaltningsledning, avdelningen för innovation, kvalité och analys, administration, myndighetsutövning, hälso- och sjukvård samt övriga förvaltningsövergripande kostnader. 2 Skyddat boende, stödboende, sociala kontrakt, bostad först och service. 3 Kontaktfamiljer, kontaktpersoner, service och fältgruppen. 49 Helårsprognos Per augusti visar nämnden ett underskott om 9,9 mnkr. Trots genomförda åtgärder och ramförstärkning bedöms nämnden inte nå budget i balans vid årets slut. En negativ budgetavvikelse om 8 mnkr förväntas kvarstå. Att helårsprognosen uppgår till -8 mnkr, trots ett utfall om -9,9 mnkr per augusti, förklaras av att budgetreserven tillförs varje månad samt att vissa statsbidrag återstår att redovisa under årets återstående månader. Därtill bedöms genomförda åtgärder och personalanpassningar successivt få större genomslag under den kvarvarande delen av året, vilket innebär att den negativa budgetavvikelsen för personalkostnaderna bedöms fortsätta öka, men i en lägre takt än tidigare under året. De fortsatt höga placeringskostnaderna innebär dock att nämnden inte bedöms nå budget i balans. Tidigare prognoser baserades på antagandet att placeringskostnaderna successivt skulle minska under året. Utvecklingen har dock inte följt den förväntade trenden, då kostnaderna har legat kvar på en i stort sett oförändrad nivå under de senaste månaderna. Detta innebär att den kostnadsminskning som tidigare prognoser utgick från hittills inte har infallit. Personalkostnaderna utvecklas i positiv riktning till följd av genomförda personalanpassningar. Kostnaderna minskar dock i lägre takt än vad som låg till grund för tidigare prognoser. Detta förklaras delvis av ett ökat behov av individuellt anpassade insatser för brukare med omfattande och komplexa stödbehov, vilket medfört högre kostnader än beräknat. Förutsättningarna för att nå en budget i balans har därför försvagats jämfört med tidigare prognoser. Prognosen är fortsatt förenad med osäkerhet, framför allt kopplat till utvecklingen av placeringskostnaderna under årets återstående månader. 50 Statsbidrag (mnkr) Återkrav Myndighet Ändamål Erhållet Nyttjat Ja/Nej Socialstyrelsen Habiliteringsersättning JA 2.2 0.4 Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens Socialstyrelsen beredskap JA 2.0 0.9 Myndigheten för familjerätt Föräldraskapsstöd för att förebygga kriminalitet och föräldraskapsstöd bland barn och unga JA 1.5 1.0 Myndigheten för familjerätt Förstärkta familjerätter och våldsförebyggande och föräldraskapsstöd familjerådgivning JA 1.2 0.7 Socialstyrelsen Subvention av placeringar barn och unga JA 2.2 2.0 Socialstyrelsen Ny socialtjänstlag JA 9.0 4.0 Region Blekinge God och nära vård JA 2.3 1.8 Socialstyrelsen Förebygga och motverka brottslighet JA 1.5 0.0 Region Blekinge Barnahus (UPH-medel) JA 2.3 2.1 Tvärsektoriellt samarbete kommun - region Region Blekinge (UPH-medel) JA 1.9 0.8 Nettokostnadsuppföljning Nämndens totala nettokostnader uppgår till 598,4 mnkr, vilket är 8,4 mnkr (1,4 %) högre än för motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras dels av generella löne- och prisökningar, dels av högre kostnader inom individ- och familjeomsorgen avseende externa placeringar. Samtidigt kan en positiv utveckling noteras inom LSS-verksamheten. Preliminära uppgifter för 2025 visar att nettokostnadsavvikelsen har minskat väsentligt, vilket innebär att verksamhetens kostnadsnivå i ökad utsträckning närmar sig den nivå som kan förväntas utifrån kommunens strukturella förutsättningar. Se bilaga Nettokostnadsuppföljning augusti 2026. 51 Investeringar Investering per kategori Utfall Budget Avvikelse Prognos Ersättningsinvestering -0.5 -3.0 2.5 -2.0 Strategisk investering Totala investeringar -0.5 -3.0 2.5 -2.0 Investering per nyttotyp Utfall Budget Avvikelse Prognos Bostäder Infrastruktur Kommersiella lokaler Högskola Kultur Idrott Förskola och skola Omsorg -0.5 -3.0 2.5 -2.0 Vatten. avlopp och avfall Kommunikation El Fjärrvärme Totala investeringar -0.5 -3.0 2.5 -2.0 Kommentar investeringar I nämndens investeringsbudget för 2026 finns 3 mnkr avsatta för löpande investeringar. Medlen används för att tillgodose nya behov i verksamheterna och för åtgärder i lokaler. Bedömningen är att cirka 2,0 mnkr av investeringsbudgeten kommer att tas i anspråk under året. 52 Personal Personalnyckeltal Data som presenteras är per 31 juli. Tabell: Förändring av antal tillsvidareanställda och visstidsanställda. Tillsvidare Tillsvidare Visstid Visstid Förändring Förändring Förändring 2025 2026 2025 2026 tillsvidare visstid totalt Social- och 919 875 27 42 -44 +15 -29 funktionsstödsnämnden Tabell: Antal anställda och antal årsarbetare. 2025 2026 Årsarbetare visstid visstid Årsarbetare visstid (inkl. (exkl tim) (exkl tim) Tillsvidare tillsvidare Visstid timanställda) (%) (%) Social- och 875 858.7 42 163.27 2.6% 4.6 % funktionsstödsnämnden Vid en uppföljning av hur antalet årsarbetare har utvecklats i förvaltningen framgår att antalet årsarbetare har fortsatt minska och ligger nu på 858.7 tillsvidareanställda årsarbetare. och totalt 1 021.97 årsarbetare (inklusive visstid och timavlönad personal). Motsvarande siffror vid föregående års delårsuppföljning var 902.5 årsarbetare tillsvidare och 1041.18 årsarbetare totalt inklusive visstid och timavlönad personal. Minskning bland tillsvidareanställd personal har främst sin förklaring i det fortsatta omställningsarbete som skett utifrån den nya organisation som beslutades under våren 2024. De visstidsanställda årsarbetarna har ökat från 138.68 till 163.27 årsarbetare, vilket dels kan bero på ett ökat behov av sommarvikarierande personal och dels bero på att antalet visstidsanställda ofta varierar i perioder av omställning. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med personalplanering utifrån verksamhetens behov och strävar efter att ha god framförhållning för att omhänderta medarbetare som konverteras till tillsvidareanställningar (enligt lagen om anställningsskydd). Andelen visstidsanställda medarbetare har ökat från 2.6% till 4.6% (ett mått som kan öka när det totala antalet anställda minskar). (Definitionen av årsarbetare är antal anställda omräknade till heltidstjänster, vilket innebär att två anställda som arbetar halvtid motsvarar en årsarbetare. Årsarbetare visstid är summan av årsarbetare timavlönade och årsarbetare månadsavlönade visstidsanställda omräknade till heltidstjänster. Visstid är månadsavlönade visstidsanställda. Andel Visstid % beräknas på antal månadsavlönade visstidsanställda/totalt antal anställda.) 53 Tabell: Sjukfrånvaro i procent. 2025 2026 Total sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 9.85 9.06 Procent långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) 52.18 48.53 Procent sjukfrånvarotid för män 7.68 7.43 Procent sjukfrånvarotid för kvinnor 10.58 9.63 Procent sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 8.96 9.46 Procent sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30–49 år 8.26 6.58 Procent sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 11.80 11.57 Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen har minskat för tredje året i rad vid delårsmätningen och ligger nu på 9.06%. (Vid den här tidpunkten föregående år låg sjukfrånvaron på 9.85% och året innan dess på 10.72%). Andelen långtidsfrånvarande har också minskat från 52.18% till 48.53% vilket kan vara ett resultat av det intensiva rehabiliteringsarbete som sker genom förvaltningens enhetschefer med stöd av HR och numera följer den kommunövergripande metod för arbetsanpassning och rehabilitering som implementerades för att par år sedan. Minskningen har skett bland både kvinnor och män. Gruppen kvinnor har minskat från 10.58% och ligger nu på 9.63% och gruppen män har minskat från 7.68% till 7.43%. Sett till olika åldersgrupper så är det främst åldersgruppen 30-49 år som minskat mycket vid denna delårsmätning. från 8.26% föregående år till 6.58%. I övriga åldersgrupper har det inte skett lika stora förändringar. I gruppen 0-29 år har sjukfrånvaron ökat från 8.96% och ligger nu på 9.46% och i gruppen 50-99 år så har sjukfrånvaron minskat marginellt från 11.80% till 11.57%. 54 Intern information Nettokostnadsuppföljning augusti 2026 Samtliga nämnder ska under mandatperioden arbeta med att minska sina nettokostnader. Effekten av detta arbete ska redovisas till kommunfullmäktige i samband med del- och årsbokslut. I uppdraget ingår att jämföra den egna verksamhetens kostnadsutveckling inom viktiga områden med liknande kommuner inom ansvarsområdet samt med riket. Statistiken ska hämtas från officiell statistik där sådan finns. Nettokostnadsavvikelse LSS Nettokostnadsavvikelsen visar skillnaden mellan kommunens faktiska nettokostnad och den referenskostnad som beräknas inom det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Syftet med kostnadsutjämningen är att utjämna strukturella skillnader i behov och kostnader mellan kommuner. Däremot tar systemet inte hänsyn till skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgiftsuttag. Referenskostnaden för LSS beräknas utifrån antalet verkställda beslut den 1 oktober föregående år samt ett personalkostnadsindex. En positiv nettokostnadsavvikelse innebär att kommunens nettokostnader överstiger den beräknade referenskostnaden. Preliminära uppgifter för 2025 visar att Karlskrona kommuns nettokostnad för LSS-insatser ligger 1,4 % över referenskostnaden. Nettokostnadsavvikelsen har minskat ytterligare jämfört med 2024, vilket innebär att kommunen nu redovisar den lägsta avvikelsen sedan 2015. Karlskronas kostnader ligger dock fortfarande något över genomsnittet för liknande kommuner. Nyckeltal Område 2021 2022 2023 2024 2025 Nettokostnadsavvikelse LSS (%) Karlskrona 3,1 6,2 6,1 4,2 1,4 Liknande kommuner LSS, Nettokostnadsavvikelse LSS (%) Karlskrona, 2024 -2,0 -1,3 -0,5 -1,6 -1,6 Intern information Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg Enligt preliminära uppgifter i Kolada uppgår Karlskrona kommuns nettokostnadsavvikelse för individ- och familjeomsorgen till 14,3 procent år 2025. Kommunen har haft högre nettokostnader än referenskostnaden sedan 2014, och avvikelsen var som störst 2019. Sedan dess har avvikelsen successivt minskat, vilket sammanfaller med det omställnings- och utvecklingsarbete som genomförts inom verksamheten. Utfallet för 2025 visar dock en ökning av nettokostnadsavvikelsen jämfört med föregående år efter flera års minskning. För 2025 ligger Karlskrona något över nivån för liknande kommuner inom individ- och familjeomsorgen. Nyckeltal Område 2021 2022 2023 2024 2025 Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) Karlskrona 15,9 13,2 16,3 8,8 14,3 Nettokostnadsavvikelse individ- och Liknande kommuner IFO, familjeomsorg, (%) Karlskrona, 2024 12,5 13,3 12,3 10,4 13,4 Nettokostnadsutveckling Nämnden fortsätter det omfattande omställningsarbetet för att möta framtidens behov och skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. Arbetet har under året gett tydliga resultat genom lägre personalkostnader till följd av ett mer effektivt nyttjande av tillgängliga resurser. Utvecklingen visar att genomförda åtgärder bidrar till att minska kostnaderna, främst inom funktionsstödsverksamheten. Samtidigt motverkas en del av effekterna av kraftigt ökade kostnader för externa placeringar inom individ- och familjeomsorgen, vilket fortsatt utgör en betydande ekonomisk utmaning. Prognos 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Nettokostnadsutveckling % 2,5% 2,5% 12,1% 1,6% -0,9% 1,2% varav lokalkostnader 0,6% -0,7% 10,9% 7,2% 6,1% -1,0% Intern information Lokalkostnad Kolada redovisar inga nyckeltal för nettokostnad (bruttokostnad minus intäkter) avseende lokalkostnader för insatser enligt LSS. För att möjliggöra jämförelser mellan kommuner redovisas därför bruttokostnaden. Enligt preliminära uppgifter i Kolada uppgår Karlskrona kommuns bruttokostnad för lokaler inom LSS-verksamheten till 861,77 kronor per invånare år 2025. Kommunen ligger högre än både riket och jämförbara kommuner, och skillnaden har ökat något jämfört med föregående år. Nyckeltal Område 2021 2022 2023 2024 2025 Bruttokostnad lokaler funktionsnedsättning LSS, kr/inv Karlskrona 581,76 662,80 703,13 785,89 861,77 Bruttokostnad lokaler Liknande kommuner LSS, funktionsnedsättning LSS, kr/inv Karlskrona, 2024 583,88 606,34 663,24 710,94 747,21 Under 2025 sades flera hyresavtal upp som en del av förvaltningens omställningsarbete. Samtidigt öppnade ett nytt boende på Åstigen i Rödeby, vilket medför ökade lokalkostnader. De ekonomiska effekterna av de uppsagda avtalen var begränsade under 2025 eftersom avtalen har kvarvarande uppsägningstider. Under 2026 kommer kostnadsminskningarna successivt att realiseras i takt med att avtalen löper ut. Beräknad Beräknad ekonomisk ekonomisk Prognos effekt 2026 effekt 2027 Uppdrag Projektstart Slutdatum 2026 (mnkr) (mnkr) Kommentar Implementeringen av Individens behov i centrum (IBIC) pågår och integreras successivt i handläggningsprocesserna. Fokus ligger för närvarande främst på myndighetsutövningen, samtidigt som förberedelser genomförs för att även införa arbetssättet inom verkställigheten under 2027 för att skapa en sammanhållen process från behovsbedömning till genomförande. Under året har ett arbete genomförts kopplat till beslut som är i behov av att följas upp. Resultatet har använts Uppdrag 1: Myndighets-utövning inom funktionsstödsförvaltningen samt enheter för att utveckla arbetssätt, uppföljningsrutiner och stöd för biståndshandläggarna. Arbetet fortsätter under hösten med målsättningen att stärka kvaliteten, öka likvärdigheten och säkerställa att beslut följs upp utifrån individens behov. Parallellt pågår en översyn av vilka beslut som fattas, hur besluten utformas och hur för hälso- och sjukvård samorganiseras med gemensam myndighet och beslutsprocessen kan standardiseras för att skapa ökad rättssäkerhet, kvalitet och en mer enhetlig handläggning. Sammantaget bidrar insatserna till att stärka administration förvaltningens förmåga att erbjuda ett mer sammanhållet, kunskapsbaserat och behovsstyrt stöd till invånarna. 2024-10-01 5,6 3,6 8,5 Arbetet med omställningen mellan gruppbostad och servicebostad fortgår i syfte att säkerställa en ändamålsenlig insats utifrån den enskildes behov. Ett strukturerat arbete pågår med att kvalitetssäkra uppgifter om beläggning inom respektive boendeform. Uppgifterna ska integreras i Lifecares boendeportal för att möjliggöra en samlad överblick över tillgängliga platser, synliggöra icke verkställda beslut samt stärka planeringen av inkommande beslut. Uppdrag 2: Rätt Boende- Bra Liv En process för övergång från gruppbostad till servicebostad är under framtagande och har presenterats för verkställigheten för synpunkter och fortsatt utveckling. Syftet är att säkerställa en enhetlig och rättssäker hantering vid förändrade behov samt att stödja en strukturerad tillämpning av stegvis vård. Arbetet med inventering och behovsanalys av boendestrukturen fortsätter och utgör underlag för den fortsatta planeringen, inklusive behov av ytterligare servicebostäder och andra utvecklingsinsatser. 0,6 0,0 8,4 Under året har fokus varit att matcha, erbjuda och verkställa nya beslut om boende både internt och externt. Parallellt sker ett aktivt arbete med insatsplanering i dialog med professioner för att möjliggöra önskemål om boendebyte framförallt internt. Boendebyten har medfört en rörlighet vad gäller tillgängliga bostäder Uppdrag 3: Verksamhets-samordnare med fokus på boende inrättas i den nya både grupp- och servicebostad samt platstillgång på korttidsvistelse. Utifrån att en gruppbostad under våren omvandlats till en servicebostad och ytterligare ett förvaltningen boende under hösten ska omvandlas har verksamhetssamordnare arbetat med insatsplanering för att matcha boende för de brukare med behov gruppbostad. Boendebyten internt bidrar till att göra omvandling möjlig för de brukare med behov gruppbostad. Uppföljning av externa placeringar sker kontinuerligt och i samband med det avstämning kring framtida behov och avtal. 3,4 5,5 11,1 Fortsatt arbete med att färdigställa omfattningen av själva projektdelen Sammanställt tidigare omvärldsbevakning och diskuterat kommande bevakning I arbetet med att underlätta förflyttning mellan dv-grupper har vi sett över hur hab- och stimersättning samt arbetsresorna konteras Uppdrag 4: Arbetskarriär inom daglig verksamhet Fortsatt arbete med lokalöversyn för att främja samlokalisering Brainstorming kring hur en verksamhet "Steg-1" eller ett "lärcentrum" skulle kunna se ut Första träff med Högskolan i Kristianstad inför kommande samarbete med framtagning av vad Karlskrona kommuns framtida DV bör erbjuda 2024-10-01 Avvecklingen av verksamheten är genomförd. Samtliga brukare har erhållit ny verkställighet och överlämningar samt introduktioner till mottagande verksamheter Uppdrag 5: Hälsopaletten avvecklas har slutförts. Medarbetarna är introducerade och placerade på sina nya arbetsplatser. Uppdraget kommer att slutrapporteras till nämnden under hösten. 7,0 6,7 10,3 Uppdraget ska redovisas i social- och funktionsstödsnämnden i september. Parallellt har ett uppdrag initierats från Drift- och serviceförvaltningen där man ska Uppdrag 6: Chaufförsverksamheten ska utredas utreda logistiken i kommunen där våra verksamheter berörs i hög grad. 2024-10-01 2026-09-30 0,0 0,0 3,5 Uppdraget har inte haft någon större utveckling sedan föregående rapportering. Ny verksamhetsutvecklare är på plats sedan den 4 maj 2026, vilket innebär att projektledarskapet har övergått till ny ansvarig. Uppdrag 7: Översyn av lokaler Arbetet kommer nu att tas vid genom en samlad nulägeskartläggning och en fortsatt analys av behov och inriktning framåt, där även påverkan från uppdrag 2 och 4 kommer att beaktas och integreras i det fortsatta arbetet. Arbetet kommer även att ta sin utgångspunkt i och fortsatt följa de förändringar och inriktningar 3,3 3,3 4,4 som anges i NÄLPen för 2026. Uppdraget är slutrapporterat med beslut i styrgrupp och presentation för nämnd. Med utgångspunkt i projektets resultat fortsätter utvecklingsarbetet nu inom ordinarie verksamhet med fokus på att stärka kvalitet och samverkan. Som ett led i det fortsatta arbetet genomförs en gemensam workshop under hösten 2026. Syftet är att skapa en gemensam förståelse för förvaltningens insatser inom boendestöd och stöd i boendet samt att vidareutveckla ett mer samordnat och Uppdrag 8: Boendestöd eller stöd i bostaden ändamålsenligt stöd utifrån den enskildes behov. Genom dialog och erfarenhetsutbyte mellan chefer och medarbetare ska workshopen bidra till ökad samsyn kring uppdrag, ansvar och arbetssätt, stärkt samverkan mellan verksamheter samt identifiering av gemensamma utvecklingsområden och förbättringsåtgärder. Arbetet förväntas skapa bättre förutsättningar för ett sammanhållet stöd med ökad kvalitet och nytta för den enskilde. 2024-10-01 2026-01-29 Under 2026 har Uppdrag 9 utvecklats i linje med den nationella inriktningen för samsjuklighetsreformen och den länsövergripande samverkan som etablerats i Blekinge. Uppdraget har därmed gått från ett tidigare lokalt avgränsat utvecklingsarbete till att utgöra en del av ett gemensamt, stegvis införande av samsjuklighetsreformen i samverkan mellan kommunerna och Region Blekinge. Ett länsövergripande projekt har etablerats inom ramen för Nära vård, med Uppdrag 9: Sjövillan avvecklas och annat arbete för och med personer med gemensam projektplan och strategisk styrgrupp. Under 2026 genomförs förstudier med fokus på integrerad vård, HVB verksamhet samt stegvis vård och stöd, i samsjuklighetsproblematik utvecklas syfte att beskriva nuläge och ta fram underlag för framtida gemensamma arbetssätt. Lokalt har social och funktionsstödsförvaltningen under året fokuserat på förberedelse, organisering och intern förankring. Projektledning och resurser har satts på plats och arbetet har integrerats i förvaltningens styrning och uppföljning. Uppdrag 9 i Plan för handling har samtidigt justerats för att spegla förvaltningens roll i den länsövergripande omställningen. Ny projektledare är på plats. 3,0 3,0 3,0 Personal från SFF har slutfört sin utbildning och SFF har övertagit LSS-ärendena av avgiftshandläggningen ÄF from 250901. SoL-ärendena planerades att Uppdrag 10: Avgiftshandläggningen inom funktionsstödsförvaltningen övertas 260101 men uppdraget är för närvarande pausat i avvaktan på ett eventuellt beslut utifrån den utredning gällande kommunens myndighetsutövning inom socialtjänst som genomfördes under hösten 2025. Det är dock föberett för att kunna flytta även SoL-delen om uppdraget återupptas. 0,4 0,4 0,4 Uppdrag 11 har under 2026 fokuserat på att skapa förutsättningar för en mer hållbar och effektiv bemanning i den nya förvaltningen. Fortsatt arbete med översyn av nattbemanning, måltidsuppehåll och raster samt genomlysning av bemanningsorganisationens uppdrag och arbetssätt. Därutöver har utredningar genomförts Uppdrag 11: Översyn av bemanningen i den nya förvaltningen av AI-baserad schemaläggning och planering av utbildning för att stärka kunskapen kring bemanningsekonomi. Flera delar har implementerats eller förberetts för införande, och fokus har successivt förflyttats från utredning till långsiktig styrning, uppföljning och förvaltning inom ordinarie verksamhet. 11,4 11,4 11,4 Under året har uppdraget reviderats något från att enbart fokusera på resursfördelningssystemet Kuben till att fokusera på en hållbar resursfördelning inkluderat Kuben för hela förvaltningen. Ett stort fokus ligger på kommunikation. Förvaltningen ser detta som en väg framåt för att nå ökad transparens, tillit och förståelse Uppdrag 12: Hållbar resursfördelning och tillämpning av resursfördelningssystemet för systemet. I uppdraget ingår även att säkerställa en hållbar och transparent resursfördelning i hela förvaltningen – så att resurserna används där de gör störst Kuben nytta för dem vi är till för. Detta kräver både förståelse för verksamheternas behov och ett aktivt arbete med att säkerställa att fördelningen av medel speglar behov, prioriteringar och mål. Den ekonomiska effekten för 2026 förväntas uppnås enligt plan. 42,0 42,0 42,0 Under uppdraget gång sedan 2024 har ett stort antal (399 stycken) medarbetare genomgått tjänstedesignsutbildningen i linje med KF-uppdrag 103 ”Att fortsätta utveckla arbetssättet tjänstedesign och samverka mellan olika verksamheter inom kommunkoncernen” där förvaltningen har stående platser till övriga förvaltningar i Karlskrona kommun. Utbildningsinsatserna kommer fortsätta under 2026. Parallellt har intern kompetens byggts upp genom att utbilda egna utbildare i tjänstedesign inom förvaltningen, vilket möjliggör långsiktig och kontinuerlig utbildning som numera ingår i introduktion av nyanställda. Uppdraget Uppdrag 13: Tjänstedesignsutbildning tjänstedesign har också gått från utbildning till praktisk tillämpning, där tjänstedesign används som metod i konkreta utvecklingsarbeten, bland annat kopplat till barn‑ och familjeområdet, dagligverksamhet, bemanning, fritid samt verksamhetsutveckling i ordinarie verksamheter. Tjänstedesign används därmed som ett gemensamt stöd för att utveckla arbetssätt och tjänster utifrån brukares och medarbetares behov. Prognos på helår är att uppdraget kommer slutrapporteras under 2026. 2024-10-01 2026-12-31 Förvaltningsgemensam riktlinje och rutin för avvikelsehantering är nu färdigställd och godkänd av förvaltningschef, detta kommer underlätta enhetlighet och uppföljning av avvikelser framåt. Parallellt med detta är den digitala utbildingen om avvikelsehantering i slutfas för färdigställande, även detta bedöms underlätta hantering av avvikelser för enhetschefer och övrig personal. Ett underlag är lämnat till ledningsgrupp gällande utformning av läranderåd med start hösten 2026, Uppdrag 14: Uppdrag från kvalitetsberättelser och barnbokslut enligt de önskemål och synpunkter som framkommit vid gemensam ledning. Ett första möte har hållits angående uppdragets del om delaktighet, en arbetsgrupp kommer att utses och ha som första uppdrag att uppdatera rutiner kring genomförandeplaner. Arbetet påbörjas hösten 2026. Under februari 2026 har samtal förts med HR för att undersöka förutsättningarna att skapa ett nytt "företag" för att hantera nya KIOr. Workshops har ägt rum Uppdrag 15: Det systematiska arbetsmiljöarbetet med chefer och skyddsombud i förvaltningen och fortsätter hösten 2026. Ett utkast till årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet är framtaget. 2025-09-01 2026-12-31 Ny projketledare tillsatt. Sedan april har förvaltningen bedrivit ett systematiskt arbete med att identifiera fordon som, genom mindre verksamhetsanpassningar, kan avvecklas och återlämnas. Arbetet har resulterat i att antalet fordon med förlängda leasingavtal har minskat, samtidigt som nya fordon har anskaffats. Dessa är anpassade för en bredare användning inom förvaltningen och inte enbart för enskilda verksamheters specifika behov. Uppdrag 16: Översyn av den gemensamma fordonsparken Målsättningen för 2026 är att reducera fordonsinnehavet med minst tio fordon. Samarbete med övriga förvaltningar: Under maj månad inleddes en omfattande utredning på initiativ av DSF. Arbetet genomförs tillsammans med en extern konsult och syftar till att analysera samtliga förvaltningars logistikbehov samt se över den samlade fordonsflottan utifrån ägandeformer, leasinglösningar och framtida behov. Utredningen förväntas skapa ett bättre underlag för ett långsiktigt, kostnadseffektivt och hållbart fordonsförvaltande inom kommunen. 2024-10-01 0,0 0,0 2,5 Workshop med biståndshandläggare resulterade i ett underlag kring vilka material som behöver ses över för eventuellt framtagande av anpassad kommunikation. Tid bokas med respektive grupp för översyn. Workshops med socialsekreterare som berörs inom IFO ska bokas under hösten för översyn av kommunikationsmaterial som används till medborgare. Nytt underlag ska lämnas till styrgrupp med förslag för utbildning av vägledare inom AKKtiv KomBo, samt struktur för utbildning i kommunikation till de Uppdrag 17: AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) verksamheter som har akuta behov av detta. Yrkesresan funktionshinder för utförare kommer att genomföras för samtlig tillsvidareanställd verksamhetsnära personal samt de vikarier på långtidsvikariat där enhetschef bedömer att det är motiverat. Beräknas påbörja genomföras under våren 2027. Projektledare för detta uppdrag slutar under september och ny projektledare behöver utses. 2024-10-01 Uppdrag 18: Egenkontroll Uppdraget är slutfört och redovisat för ledningsgruppen. Information till nämnd ägde rum vid nämndsmötet i december 2025. 2024-10-01 2024-12-31 Uppdrag 19: Socialnämndens Samskapande Strategi för en Sammanhållen Se nedan: uppdrag 20 - 23. Socialtjänst i framkant, 5S, fortsätter i mål och uppdrag Arbetet med att korta vårdtiderna pågår genom återinförda kvartalsavstämningar, tätare insatsplaneringar och ökad uppföljning av pågående placeringar. Syftet är att tidigt identifiera möjliga hemtagnings- eller omställningsåtgärder, främja aktiv handläggning och säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid. Parallellt pågår ett utvecklingsarbete kopplat till metodstöd, bedömningsinstrument, öppenvårdsrutiner och nivåbedömning för att stärka träffsäkerheten i de insatser som ges. Uppdrag 20: Korta vårdtiderna Möjligheten att korta vårdtiderna påverkas dock av att målgruppen i flera fall har en mer komplex problematik, bland annat kopplat till organiserad brottslighet, vilket kan innebära längre vårdkedjor med SiS, HVB, stödboende och efterföljande öppenvård. Kostnaderna per vårddygn har också ökat, vilket gör det fortsatt viktigt att arbeta systematiskt med uppföljning, matchning och användning av interna alternativ. Uppdraget bedöms vara pågående och åtgärderna förväntas bidra till ökad kontroll, högre kvalitet och kortare vårdtider där det är möjligt. 0,0 10,0 10,0 Uppdrag 21: Från individbaserad insats till stöd 2025-01-01 2026-12-31 Uppdrag 22: Uppföljning av uppdraget i 5S-arbetet Uppföljningen är genomförd och håller på att sammanställas och kommer att presenteras under våren samt rapporteras till nämnd tidig höst 2026 2025-06-01 2026-09-30 Uppdrag 23: Avtalssamverkan Uppdraget är slutfört och redovisat för ledningsgruppen. Information till nämnd ägde rum vid nämndsmötet i december 2025. 2025-01-01 2025-10-30 Under 2026 är fokus att stärka och samordna kompetensutvecklingen i den nya förvaltningen så att rätt kompetens finns för att möta verksamhetens behov och pågående omställningar. Arbetet inriktas på likvärdig introduktion, samlad kunskapsdelning och riktade kompetensinsatser inom prioriterade områden. Kompetensutveckling ses som en långsiktig förutsättning för kvalitet, arbetsmiljö och verksamhetsresultat. Under våren 2026 kommer Uppdrag 24: Kompetensutveckling i den nya förvaltningen Kompetensförsörjningsplanen uppdateras inom förvaltningen inför hösten 2026 och 2027 och integreras i framtagandet av verksamhetsplan då dessa två planer ska takta. Vi har under mars satt grunden för ett gemensamt utbildnings‑ och kunskapsbibliotek för hela förvaltningen. Uppdraget kommer slutrapporteras i nämnd under hösten 2026. 2024-10-01 0,0 76,7 85,9 115,5 Öppen information Volymförändringar Förvaltningen kommer att redovisa antalet verkställda beslut i verksamhetsberättelse, i verksamhetsuppföljningen per mars och i delårsuppföljningen. Daglig verksamhet och sysselsättning December 2024 Mars 2025 Augusti 2025 Daglig Syssel- Syssel- Daglig Syssel- Syssel- Daglig Syssel- Syssel- verk- sättning sättning verk- sättning SoL sättning verk- sättning sättning samhet SoL SIAS samhet SIAS samhet SoL SIAS LSS LSS LSS Antal 286 43 51 282 48 53 300 44 59 verkställda Varav verkställda av annan 5 - - 4 - - 4 - - utförare December 2025 Mars 2026 Augusti 2026 Antal verkställda 305 42 64 311 44 67 i 337 42 69 Varav verkställda av annan 5 - - 5 - - 5 0 0 utförare Postadress Besöksadress Telefon e-post 371 83 Karlskrona Östra Köpmansgatan 1 A 0455 30 30 00 Karlskrona.kommun@karlskrona.se Öppen information Hemtjänst December 2024 Mars 2025 Augusti 2025 Hemtjänst SoL Hemtjänst SoL Hemtjänst SoL Antal verkställda 184 172 172 Antal timmar 3792 3145 3220 Varav verkställda av annan utförare 181 169 170 December 2025 Mars 2026 Augusti 2026 Antal verkställda 175 174 174 Antal timmar 3557 3313 3706* Varav verkställda av annan utförare 173 172 172 *Preliminärt resultat Personlig assistans December 2024 Mars 2025 Augusti 2025 Pers. Pers. Pers. Pers. Pers. Pers. Pers. Pers. Pers. ass. SoL ass. LSS ass. SFB ass. SoL ass. LSS ass. SFB ass. SoL ass. LSS ass. SFB Antal verkställda - 18 77 - 17 81 - 18 80 Varav verkställda av annan - 15 60 - 17 61 0 12 60 utförare December 2025 Mars 2026 Augusti 2026 Antal verkställda - 18 79 - 17 84 0 17 76 Varav verkställda av annan - 15 61 - 19 62 0 22 65 utförare Öppen information Bostad med särskild service barn och unga December 2024 Mars 2025 Augusti 2025 Boende barn och unga LSS Boende barn och unga LSS Boende barn och unga LSS Antal verkställda 12 12 13 Varav verkställda av annan utförare 12 12 13 December 2024 Mars 2025 Augusti 2025 Antal verkställda 13 14 15 Varav verkställda av annan utförare 13 14 15 Bostad med särskild service vuxna December 2024 Mars 2025 Augusti 2025 Boende Särskilt Korttids- Boende Särskilt Korttids- Boende Särskilt Korttids- vuxna boende plats vuxna boende plats vuxna boende plats LSS SoL SoL LSS SoL SoL LSS SoL SoL Antal verkställda 231 45 19 230 40 12 223 39 12 Varav verkställda av annan 12 24 7 12 18 3 12 18 4 utförare December 2025 Mars 2026 Augusti 2026 Antal verkställda 224 40 10 223 40 10 225 41 10 Varav verkställda av annan 12 17 2 12 19 2 12 20 3 utförare Öppen information Korttidsvistelse och korttidstillsyn December 2024 Mars 2025 Augusti 2025 Korttids Korttids Korttids Korttids Korttids Korttids Korttids Korttids Korttids Korttidstillsyn -vistelse LSS -tillsyn -vistelse -vistelse -tillsyn -vistelse -vistelse -tillsyn -vistelse SoL SoL LSS SoL LSS LSS SoL LSS LSS Antal verkställda 102 49 3 100 55 1 103 58 5 - Antal dygn/mån 572 - - 542 - - 551 - - - Varav verkställda av annan 3 1 - 3 1 - 3 1 - - utförare December 2025 Mars 2026 Augusti 2026 Antal verkställda 105 51 4 95 48 5 92 55 5 3 Antal dygn/mån 556 - - 518 - - 517 - - - Varav verkställda av annan 3 1 - - - - 1 1 0 0 utförare Boendestöd December 2024 Mars 2025 Augusti 2025 Boendestöd SoL Boendestöd SoL Boendestöd SoL Antal verkställda 204 199 208 Varav verkställda av annan utförare 5 3 3 December 2025 Mars 2026 Augusti 2026 Antal verkställda 208 217 211 Varav verkställda av annan utförare 2 1 1 Öppen information Ledsagning, avlösarservice och kontaktpersoner December 2024 Ledsagarservice LSS Avlösarservice LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson SoL Övriga insatser SoL Antal verkställda 11 9 144 64 1 Varav verkställda av annan utförare - - - - 1 Mars 2025 Ledsagarservice LSS Avlösarservice LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson SoL Övriga insatser SoL Antal verkställda 11 9 143 63 - Varav verkställda av annan utförare - - - - - Augusti 2025 Ledsagarservice LSS Avlösarservice LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson SoL Övriga insatser SoL Antal verkställda 10 5 141 60 - Varav verkställda av annan utförare - - - - - December 2025 Ledsagarservice LSS Avlösarservice LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson SoL Övriga insatser SoL Antal verkställda 11 6 141 60 - Varav verkställda av annan utförare - - - - - Mars 2026 Ledsagarservice LSS Avlösarservice LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson SoL Övriga insatser SoL Antal verkställda 12 8 145 59 - Varav verkställda av annan utförare - - - - Augusti 2026 Ledsagarservice LSS Avlösarservice LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson SoL Övriga insatser SoL Antal verkställda 16 8 144 61 0 Varav verkställda av annan utförare 0 0 0 0 0 Ansvarig: Tobias Ekblad Projektnamn: Uppdrag 6 Projektledare: Jesper Björnson Utgåva (version): 2.0 Slutrapport Chaufförsverksamheten ska utredas Godkännande av slutrapport Slutrapport godkänd datum: 2 026-08-27 Styrgrupp Plan för handling Namn, Befattning Postadress Besöksadress Telefon e-post 371 83 Karlskrona Östra Köpmansgatan 1 A 0455 30 30 00 Karlskrona.kommun@karlskrona.se Innehåll 1 Sammanfattning ............................................................................................................... 3 2 Dokumentinformation ...................................................................................................... 4 2.2 Versionshantering ........................................................................................................ 4 2.3 Referenser till relaterade dokument ............................................................................. 4 2.4 Definitioner................................................................................................................... 4 2.5 Bilagor ......................................................................................................................... 4 3 Bakgrund .......................................................................................................................... 5 4 Måluppfyllelse ................................................................................................................... 6 5 Brukarmedverkan ............................................................................................................. 6 5.1 Samverkan- hur har brukare involverats .................................................................... 6 5.2 Påverkan/effekter- hur märks förändringen för brukare ................................................ 6 6 Medarbetarmedverkan ..................................................................................................... 6 6.1 Samverkan- hur har medarbetare involverats ........................................................... 6 6.2 Påverkan/effekter- hur märks förändringen för medarbetare ........................................ 6 7 Tidplan och projektets totala kostnad ............................................................................ 6 7.1 Tidplan ......................................................................................................................... 6 7.2 Projektets totala kostnad .............................................................................................. 7 8 Projektavslut och projektöverlämning ............................................................................ 7 8.1 Mottagare för projektet ................................................................................................. 7 8.2 Restlista ....................................................................................................................... 7 1 Sammanfattning Utredningens uppdrag har varit att titta på hur chaufförsverksamheten har utvecklats över tid, med ursprungsuppdraget som utgångspunkt, att göra en analys av jämställdhetsaspekten med fokus på hur brukare jämfört med andra tar sig till sitt arbete samt om verksamheten är laglig, med särskilt fokus på utbildningsnivå och eventuell konkurrenssituation. Förutom dessa frågor gavs uppdraget utifrån synpunkter på bristande flexibilitet och tillgänglighet av chaufförsverksamheten. Utredningens slutsatser är att det inte finns några brister kring det juridiska eller jämställdhetsaspekter. Inte heller har kostnaderna eller omfattningen ökat på ett sätt som egentligen avviker från grunduppdraget, även om detta utökats med resor även för rullstolsburna. Den ekonomiska effekt på 3,5 miljoner kronor som anges i Plan för handling bedöms därför inte kunna uppnås inom nuvarande uppdrag. Utredningen presenterar därför i avslutningen fem möjliga utvecklingspunkter för nämnden att ta ställning till. Om verksamheten behålls rekommenderas ett långsiktigt inriktningsbeslut, tydliga kriterier för platstilldelning, en rättvis kostnadsfördelning för Kollega samt att verksamheten inkluderas i kommunens nyligen inledda logistikutredning. En eventuell avveckling kräver en fördjupad ekonomisk analys och en risk- och konsekvensbedömning. 2 Dokumentinformation 2.2 Versionshantering Skriv formell information om dokumentet – alltså vem som gjort vad, när och i vilken version. Tex: 2025-MM-DD Projektledares namn 1.0 Första utkast av slutrapport 2025-MM-DD Arbetsgrupp 1.1 Genomgång och justeringar 2025-MM-DD Projektägare 1.2 Läst-inga synpunkter 2025-MM-DD Styrgruppen 2.0 Slutlig version godkänd (denna läggs in efter styrgruppsmötet) Datum: Ändrat av: Version: Kommentar 2026-08-18 Projektledare 1.0 2.3 Referenser till relaterade dokument Lista dokument som har koppling till projektet — alltså sådana som rapporten hänvisar till, bygger på eller som innehåller viktig bakgrundsinformation. Dokument Benämning Utredningen redovisas i separat dokument med Utredning Chaufförsverksamheten tre bilagor. Utredningen innehåller källhänvisningar, varför de inte uppges även här 2.4 Definitioner Förklara viktiga ord, begrepp eller förkortningar som används i rapporten — särskilt sådana som kan vara otydliga eller ha en specifik betydelse inom projektet. Förkortning Beskrivning Chaufförsverksamhet Brukare som skjutsas till och från sin dagliga verksamhet Kollega Personal inom förvaltningen och kommunen som skjutas mellan olika platser efter beställning i app. 2.5 Bilagor Nr Dokumentnamn Version/kommentar 1 Utredning chaufförsverksamheten 2 Bilaga 1 – Ursprungligt uppdrag från Ej verifierat original – kopia av pappersutskrift 2013 från 2016 3 Bilaga 2 – Riskanalys från 2014 Se föregående kommentar 4 Bilaga 3 – Minnesanteckningar från projektgrupp 2013-14 3 Bakgrund Funktionsstödsförvaltningen har sedan lång tid tillbaka haft en särskild chaufförsverksamhet som leds av en enhetschef. Chaufförsverksamheten har utvecklats under åren till att idag köra deltagare till daglig verksamhet samt personal inom social- och funktionsstödsförvaltningen till möten inom kommunen etcetera. Det har framkommit att chaufförsverksamheten har så mycket att göra så att det påverkar vilken tid deltagarna kan börja på dagarna på sin dagliga verksamhet, vilken i sin tur hindrar flexibilitet gällande arbetstider på den dagliga verksamheten. Personerna som arbetar som chaufförer är lönebidragsanställda och uppgiften är naturligtvis mycket viktigt som en arbetsbefrämjande åtgärd. Det är därför nödvändigt att bjuda in arbetsmarknadsförvaltningen och ha med dem tidigt i utredningsuppdraget. Uppdraget ska undersöka hur chaufförsverksamheten har utvecklats över tid, med ursprungsuppdraget som grund. Därutöver ska utredaren analysera jämställdhetsaspekten, det vill säga brukaren jämfört med hur andra människor tar sig till sitt arbete. Avslutningsvis ska utredningen särskilt belysa lagligheten i chaufförsverksamheten, det vill säga att medarbetare har som uppdrag att skjutsa runt personer i kommunens bilar men är i sin funktion inte yrkeschaufförer samt om verksamheten är konkurrerande så som den nu har utvecklats? FSN 240617, §58 I ’Plan för handling’ anges en möjlig ekonomisk effekt av uppdraget på 3,5 mnkr för 2026 och 2027. Det är inte specificerat hur denna effekt förväntas uppstå. Posten motsvarar dock ungefärligt personalkostnaderna i verksamheten. Utredningens huvudsakliga frågeställningar, som belyses i varsitt avsnitt i denna utredning, är alltså: - Hur har verksamheten utvecklats över tid, med ursprungsuppdraget som utgångspunkt? - Analys av jämställdhetsaspekten, hur brukare jämfört med andra tar sig till sitt arbete - Är verksamheten laglig, med särskilt fokus på utbildningsnivå och eventuell konkurrenssituation 4 Måluppfyllelse Några mål för projektet andra än att genomföra en utredning som besvara de frågeställningar som finns formulerade i uppdraget finns inte. Utredningen har genomförts och besvarat de frågeställningar som fanns. 5 Brukarmedverkan 5.1 Samverkan- hur har brukare involverats I samband med ett samverkansforum under våren 2026 där utredningen presenterades så långt den var kommen det datumet, mottogs vissa tankar, önskemål från brukarorganisationer. Eftersom inga konkreta förslag läggs i utredningen har ytterligare samverkan inte bedömts nödvändig. 5.2 Påverkan/effekter- hur märks förändringen för brukare Utredningen så här långt har inget förslag som medför någon brukarpåverkan. Möjligen kan nämnden besluta om följduppdrag, men det är i så fall utanför det uppdrag som beskrivs i ’plan för handling’. 6 Medarbetarmedverkan 6.1 Samverkan- hur har medarbetare involverats Besök på plats ute på chaufförsverksamheten, intervjuer med flera olika medarbetare (som redovisas i utredningen). 6.2 Påverkan/effekter- hur märks förändringen för medarbetare Inom ramen för detta uppdrag föreslås inga förändringar, det blir upp till nämnden att ta ställning till. 7 Tidplan och projektets totala kostnad 7.1 Tidplan Tidsplanen har inte kunnat följas. Det beror dels på avsaknad av sökbara relevanta dokument, men även att intervjupersoners minne är fragmenterat ofullständigt eller i några fall fel, efter så pass många år som gått vilket försvårat utredningsarbetet. Mycket manuellt letande i gamla pärmar och icke-sökbara digitala dokument (inskannade) har fått göras. Därtill saknas möjlighet att få tillförlitliga verifikat både vad gäller personal och fordon, varför manuella bedömningar fått göras. Dessa har sedan fått jämföras med de ekonomiska boksluten för att uppnå en tillräcklig grad av säkerhet. 7.2 Projektets totala kostnad - 8 Projektavslut och projektöverlämning Uppdraget avslutas enligt plan och samtliga mål i uppdraget har uppnåtts vad gäller genomförandet av utredningen. Det ekonomiska målet har inte nåtts då inga av utredningens slutsatser i sig motiverar en nedskärning utifrån hur uppdraget är formulerat. Överlämningen inkluderar slutrapporten samt utredningsdokumentet med bilagor. Överlämning av uppdraget sker genom att slutrapporten lämnas till styrgruppen för Plan för handling, tillsammans med en muntlig genomgång. Vid detta möte bestäms även hur informationen ska spridas vidare till berörda parter. Materialet som är framtaget utifrån uppdraget ansvarar förvaltningschef för. 8.1 Mottagare för projektet Primär mottagare av slutrapporten är Styrgruppen för Plan för handling som ansvarar för hur informationen ska spridas vidare till berörda parter. Sekundära mottagare är berörda enhetschefer/medarbetare. 8.2 Restlista En restlista ska upprättas för de delar som inte har levererats enligt överenskommen tidplan vid projektavslut. För de delar som upprättats i restlistan ska det vara definierat vem som är ansvarig för de olika aktiviteterna samt ett datum för när aktiviteten ska vara slutförd. Förslag till möjliga åtgärder utifrån utredningens slutsatser kan presenteras för nämnden, helst i september 2026. Ansvarig förvaltningschef. Öppen information Plan för handling Redovisning av uppdrag 6 Utredning av chaufförsverksamheten Postadress Besöksadress Telefon e-post 371 83 Karlskrona Östra Köpmansgatan 1 A 0455 30 30 00 Karlskrona.kommun@karlskrona.se Öppen information Innehåll Utredningsuppdraget ur Plan för handling ........................................................... 3 Utredningens genomförande ................................................................................. 4 Påpekande och avgränsning ................................................................................. 5 Redovisning av utveckling över tid ....................................................................... 5 Bakgrund och historisk utveckling ......................................................................... 5 Övrigt om chaufförsverksamheten i nämndsprotokoll .......................................... 10 Utvecklingen i siffror............................................................................................ 11 Jämställdhetsaspekter ......................................................................................... 16 Analys & bedömning gällande jämställdhet/jämlikhet .......................................... 18 Juridiska bedömningar kring verksamheten ...................................................... 21 Ligger chaufförsverksamheten inom den kommunala kompetensen? ................. 21 Att Chaufförerna inte är utbildade? ..................................................................... 22 Är verksamheten konkurrensbegränsande säljverksamhet enligt 2 kap 27§ Konkurrenslagen? ............................................................................................... 23 Slutsats ............................................................................................................... 23 Sammanställning .................................................................................................. 23 Kommentar ......................................................................................................... 25 Analys och bedömning ........................................................................................ 26 Bilagor 1. Ursprungligt uppdrag från 2013 2. Riskanalys från 2014 3. Minnesanteckningar från projektgrupp 2013-2014 Öppen information Utredningsuppdraget ur Plan för handling Funktionsstödsförvaltningen har sedan lång tid tillbaka haft en särskild chaufförsverksamhet som leds av en enhetschef. Chaufförsverksamheten har utvecklats under åren till att idag köra deltagare till daglig verksamhet samt personal inom social-och funktionsstödsförvaltningen till möten inom kommunen etcetera. Det har framkommit att chaufförsverksamheten har så mycket att göra så att det påverkar vilken tid deltagarna kan börja på dagarna på sin dagliga verksamhet, vilken i sin tur hindrar flexibilitet gällande arbetstider på den dagliga verksamheten. Personerna som arbetar som chaufförer är lönebidragsanställda och uppgiften är naturligtvis mycket viktigt som en arbetsbefrämjande åtgärd. Det är därför nödvändigt att bjuda in arbetsmarknadsförvaltningen och ha med dem tidigt i utredningsuppdraget. Uppdraget ska undersöka hur chaufförsverksamheten har utvecklats över tid, med ursprungsuppdraget som grund. Därutöver ska utredaren analysera jämställdhetsaspekten, det vill säga brukaren jämfört med hur andra människor tar sig till sitt arbete. Avslutningsvis ska utredningen särskilt belysa lagligheten i chaufförsverksamheten, det vill säga att medarbetare har som uppdrag att skjutsa runt personer i kommunens bilar men är i sin funktion inte yrkeschaufförer samt om verksamheten är konkurrerande så som den nu har utvecklats? FSN 240617, §58 I ’Plan för handling’ anges en möjlig ekonomisk effekt av uppdraget på 3,5 mnkr för 2026 och 2027. Posten motsvarar främst kostnaderna för personal i verksamheten. Utredningens huvudsakliga frågeställningar, som belyses i varsitt avsnitt i denna utredning, är alltså: - Hur har verksamheten utvecklats över tid, med ursprungsuppdraget som utgångspunkt? - Analys av jämställdhetsaspekten, hur brukare jämfört med andra tar sig till sitt arbete - Är verksamheten laglig, med särskilt fokus på utbildningsnivå och eventuell konkurrenssituation Öppen information Utredningens genomförande Samtal med: • Jörgen Aronsson, före detta enhetschef ’Sysselsättningen’ (idag enhetschef kultur- och fritidsförvaltningen) • Håkan Bergström, enhetschef Chaufförsverksamheten • Michael Strauss, kommunjurist • Anna Gustavsson, före detta controller, funktionsstödsförvaltningen (idag enhetschef) • Susanne Johannesson, före detta enhetschef daglig verksamhet, • Jonna Vrenge, avdelningschef • Annelie Virveus, avdelningschef • Mikael Augustsson, upphandlingschef • Kent Lindström, före detta enhetschef drift- och serviceförvaltningen (idag fastighetschef på fastighetsförvaltningen) • Johanna Svensson, enhetschef, arbetsmarknadsförvaltningen • Johanna Lindholm, avdelningschef drift- och serviceförvaltningen • Jessica Sterner, controller • Jonas Sigsäter, infrastrukturstrateg, kommunledningsförvaltningen • Neche Mehmed, före detta avdelningschef, (idag biträdande avdelningschef äldreförvaltningen) • Malin Hildingsson, strateg, kommunledningsförvaltningen Externa: • Jessica Massmanidou, Arbete- och välfärdsförvaltningen Ronneby • Förbundsjurist Helena Henriksson, SKR Dokument: • Uppdragsbeskrivning 2014, utskriftskopia från 2016 • Äldre upphandlingsunderlag som legat till grund för kravställning vid uppstart av verksamheten • Protokoll från förvaltningens övergripande samverkansgrupper 2013- 2018 • Protokoll från projektgrupp 2013-14 kring resor till/från daglig verksamhet • Nämndsärenden återges direkt i löptexten • Utdrag från ekonomisystem • Utdrag från tekniska förvaltningens ’KomMa-portalen’ med debiteringshistorik för kommunens fordon Öppen information • Rådata från bokningar av ’Kollega’ 2019 - 2025 • Underlag från Arbete- och välfärdsnämnden, Ronneby • Uppdrag utreda gemensam logistikavdelning (del av kommunens budget) • E-postfråga till Transportstyrelsen Påpekande och avgränsning Det behöver påpekas att vid genomsökning i kommunens diarier har det varit synnerligen svårt att hitta relevanta dokument rörande verksamheten. Ett stort antal timmar har fått läggas på genomläsning av pärmar med äldre pappersprotokoll eller bläddrande bland digitala dokument som inte är sökbara. Detta har varit en faktor som försenat utredningsuppdraget, likväl som det faktum att intervjupersoners minne efter 12-13 år visat sig ha en tendens att bli fragmentariserat, otydligt och i några fall, felaktigt, vilket lett in på en del villovägar som dock inte dokumenteras här. Det är samtidigt tack vare några av intervjupersonerna som jag till slut kunnat få tillräckliga ledtrådar för att hitta relevanta dokument eller utkast till sådana dokument. Nu är min bedömning att tillräckligt underlag finns för att kunna ge en trovärdig och relevant beskrivning av verksamhetens utveckling och bedöma den utifrån uppdragsbeskrivningen i Plan för handling. I uppdraget anges att en tidig kontakt med Arbetsmarknadsförvaltningen (AMF) ska ske - men utifrån samtal med enhetschef Johanna Svensson där så har de ingen person i Kollega/chaufförsverksamheten idag. Vidare kontakt skulle därför enbart kunna vara kring hypotetiska scenarier. Någon ytterligare dialog har därför inte förts med AMF. Redovisning av utveckling över tid Bakgrund och historisk utveckling Jörgen Aronsson, tidigare enhetschef på dåvarande handikappförvaltningen, berättar att skjutsandet av personer i förvaltningens egna bilar började inom en SoL-verksamhet inriktad på sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder någon gång mellan 2006-08. I sysselsättningsverksamheten fanns en internpostverksamhet inom förvaltningen och då främst psykiatridelarna, alltså inte gentemot andra Öppen information förvaltningar och inte ens hela handikappförvaltningen. Första chauffören var en person som gillade att köra bil som inte kunde matchas mot någon annan av förvaltningens verksamheter. Posthanteringen var inte en tillräcklig arbetsuppgift och därför lades andra former av skjutsande till, däribland förvaltningens egna tjänstepersoner. Verksamheten byggdes sedan på med någon chaufför till. Vid denna tiden skjutsades enbart tjänstepersoner, inga brukare. Detta förflöt några år. I äldre dokument från förvaltningen menas med chaufförsverksamheten denna sorts skjutsar, medan de delar som rörde brukare enbart benämns ’resor till och från daglig verksamhet’. Därtill förefaller förvaltningen ha haft även ett fåtal andra chaufförer anställda åren innan 2014 i syfte att minska bilkörningen internt. Parallellt med detta hade förvaltningen upphandlat brukartransporter till och från daglig verksamhet av lokala taxiföretag under många år. Jag har funnit upphandlingsdokument från 2001 men det är möjligt att det förekommit även innan dess. 2008 beslutade handikappnämnden (§ 42) att upphöra med att tillhandahålla resor till och från daglig verksamhet från och med 2010, då detta inte var en lagstadgad del av nämndens verksamhet. Beslutet var ett led i att minska nämndens kostnader. Brukare skulle då hänvisas till att ordna sina sådana resor på annat sätt. De flesta bedömdes ha rätt till färdtjänst, i de fall de inte kunde ordna transport på annat sätt (gå, cykla, ta buss). En skrivelse inkom från Blekingetrafiken 4 maj 2009 (KS 2009.367.531), som redogjorde för konsekvenserna av nämndens beslut. I skrivelsen anges att det skulle krävas ”ett betydande medelstillskott från ägarna” och beloppet som nämndes då var i storleksordningen 2 – 2,5 mnkr vilka skulle behöva fördelas enligt en nyckel mellan Karlskrona kommun och dåvarande landstinget. Dessutom tydliggjordes att kostnaderna för sådana färdtjänstresor skulle hamna på mellan 40-80 kr/dag för en enskild brukare. Resonemang fördes vid handikappnämndens majsammanträde 2009 (§ 37) att detta skulle medföra så kraftigt ökade kostnader för den enskilde att hon/han sannolikt inte har råd att ta sig till sin dagliga verksamhet. De flesta av våra brukare har relativt små inkomster och har inte utrymme för sådana kostnader. Förmodligen kommer ett flertal brukare inte att kunna ta sig till sin dagliga verksamhet, vilket naturligtvis för den enskilde skulle vara mycket olyckligt. Efter överläggningar mellan handikappnämndens presidium och kommunstyrelsen kring säkerställande av kompensation för utebliven besparing, fattade nämnden 17 juni 2009 (§ 47) beslut om att ge Öppen information förvaltningen i uppdrag att snarast påbörja en upphandling av nytt avtal om resor till och från daglig verksamhet.1 Så skedde också. 2013 skulle en förnyad upphandling göras. 2013-11-13 (2013/76534) beslutade dock dåvarande upphandlingschefen i kommunen att avbryta upphandlingen då inga anbud kvalificerat sig till utvärdering. Enligt protokoll från Handikappnämndens allmänna utskott 26 november 2013, §55, informerade förvaltningschefen om detta och att förvaltningen avsåg att själva ta över ansvaret för transporterna till och från daglig verksamhet från 1 augusti 2014 samt att ett uppdrag skulle delas ut för att utreda hur detta skulle genomföras. Förutom bristen på kvalificerade anbud fanns sedan ett antal år tillbaka ett missnöje med hur tjänsterna utförts, med påpekade brister kring tidspassning, kontakten med personal när brukare lämnats, oförståelse för funktionsnedsättningen, långa resor samt omlastning av passagerare för att få ihop ”rutter” vilket förvaltningen menade krävt ett stort engagemang från den egna personalen och påverkat brukarna menligt (Uppdrag Resor till och från daglig verksamhet 2013-12-09 – Bilaga 1; även verksamhetsberättelser för HN 2011 & 2012). Denna kritik har även bekräftats vid samtal med Susanne Johannesson, som vid denna tid var chef för stora delar av de dagliga verksamheterna inom förvaltningen. Av protokoll från förvaltningens övergripande samverkansgrupp 3/12 2013 framgår att fördelar med att ta över transporterna i egen regi, redan innan saken utretts närmare, bedömdes vara att kvaliteten i bemötandet skulle kunna bli högre och att personalen som skulle sköta skjutsarna skulle kunna öka sin sysselsättningsgrad. Jag har fått tag på vad som förefaller vara ett formellt uppdragsdokument från slutet av 2013, även om det är en papperskopia med utskriftsdatum 2016-08-17 (Bilaga 1). Detta satt i en pärm ute i chaufförsverksamhetens lokaler. Här framgår att enhetschefen Jörgen Aronsson fått i uppdrag av förvaltningschef Claes Wiridén att till 3 mars 2014 ta fram en detaljerad plan för den organisation som från 1 augusti samma år ska ha tagit över resor till och från daglig verksamhet. I samma pärm satt även ett dokument ’projektplan resor till och från daglig verksamhet’ med samma datering, men det innehåller enbart standardiserade instruktioner för hur dokumentet ska fyllas i och text kopierad från nyss nämnda uppdragsbeskrivning. Det enda nya i detta dokument är en bilaga, som innehåller en kort riskanalys som gjorts inför uppstarten av verksamheten (bilaga 2). 1 Det bör påpekas att resonemanget som detta nämndsbeslut grundade sig på inte längre är giltigt efter att en skatteväxling gjorts 2017/18 som innebär att regionerna tagit över det totala ansvaret för färdtjänsten. Öppen information I december 2013 har alltså en projektgrupp under ledning av Jörgen Aronsson sitt första möte. Projektgruppsmöten fortlöper sedan in på 2014. Några minnesanteckningar efter 28 januari har jag dock inte kunnat komma över. Av samverkansprotokoll från 1 april 2014 framgår att handikappförvaltningen ska ta över resor i egen regi från augusti 2014 när det kommer till resor som befintlig personal inom de dagliga verksamheterna kan sköta själva för brukare som inte förflyttar sig med rullstol. Under våren 2014 framkommer även i nämndsprotokoll att processen med att ta över resorna till och från daglig verksamhet i egen regi kan behöva påskyndas då leverantören inte längre hade någon F-skattesedel. Ett utgångsläge vid övertagandet av resorna i egen regi var enligt Jörgen Aronsson att det inte skulle tas ut någon avgift för resorna från brukarna, eftersom detta hade inneburit att de som körde transporterna hade behövt yrkesförarkörkort och verksamheten som sådan ett formellt tillstånd. Jörgen Aronsson berättar vid vårt samtal att han inte uppfattade att hans arbete var ett egentligt utredningsuppdrag med något omfattande dokumentationskrav utan mer var av karaktären ’lös detta på ett bra sätt’. Detta bekräftar avsaknaden av en väl underbyggd dokumentation. Kostnadsmässigt skulle verksamheten inte ses som en besparing, utan skulle bedrivas för en kostnad ungefär motsvarande vad taxiupphandlingarna kostat. Av uppdraget (bilaga 1) framkommer att budgeten var satt till 3 mnkr som skulle omfatta personalkostnader, nyanskaffning av fordon, drivmedel, service och underhåll. Av ledningsgruppsprotokoll från 2013-11-27 framgår att det enbart är de lätta transporterna som avses, detta är dock inte tydligt i uppdragsbeskrivningen. Av den dokumentation som finns i form av minnesanteckningar från projektgruppen (bilaga 3) och samverkansgruppsprotokoll 2013/14 framkommer att utredningen mynnat ut i att den största vinsten förväntas bli ökad kvalitet i genomförandet. Tanken var att personal i daglig verksamhet som önskade ökad sysselsättningsgrad genom att köra transporter skulle kunna nå detta. Det konstaterades att det skulle krävas 15-20 personer för att i så fall köra transporterna. Det var dock endast ett begränsat antal som visade intresse. Det beslutades att en samordnare skulle anställas för att hålla samman logistiken samt vid behov själv köra vissa turer under dagen. Jörgen Aronsson berättar i vårt samtal att uppdraget till den nya verksamheten var skjutsar till och från daglig verksamhet. Allt annat var ’om utrymmet medgav’. Han berättar vidare att de fordon som användes till en början var kostnadseffektivisering eftersom verksamheten inte behövde Öppen information räkna in fordonen som redan fanns – inledningsvis skjutsades brukarna med en bil/buss som tillhörde deras dagliga verksamhet. Utvecklingen fick, enligt Jörgen Aronsson, istället bli att hämta chaufförer från ’de egna leden’ (brukare) på Jobbcenter, som efter praktik för att se om de passade för ett chafförsuppdrag kunde de erbjudas sysselsättning i den mån ekonomin medgav det. Enhetschef Håkan Bergström berättar att verksamheten kom att bestå av 6 st lönebidragsanställda, som körde morgon/eftermiddagspass men inte arbetade i de dagliga verksamheterna. Det behövdes dock inte 6 separata nya fordon – för de tog in fordon som även kunde användas av en samlokaliserad daglig verksamhet på dagtid när inte brukare transporterades. Sammantaget togs 3 fordon in. Verksamheten var delad i A-turer (kl. 7-9 / 14-15.30) och B-turer (efter 9 eller innan 14). Både Jörgen Aronsson och Håkan Bergström menar att efter starten 2014 rullade verksamheten på smärtfritt – det fanns en plan på att utvärdera efter 2 år men ingen av intervjupersonerna minns att det gjorts och jag har inte heller kunnat hitta någon skriftlig utvärdering. Att personal från daglig verksamhet deltog som chaufförer avtog ganska fort. 2018 tog verksamheten även över rullstolstransporterna (förutom hälsopaletten på grund av brukarnas särskilda behov där) och Håkan Bergström berättar att då införskaffades 2 rampbussar för att möta behovet. I samband med detta anställdes också en transportledare. Idag finns 15 chaufförer varav två personer är anställda utan lönebidrag. Håkan Bergström lyfter att de lönebidragsanställda chaufförerna brukar ha god empati och att de skapar en bra relation till brukarna för de förstår hur det är att vara i en utsatt situation. Dessutom går det att skapa kontinuitet – chaufförerna har i princip alltid samma slingor. Kollega Det var först 2016 som förarna som skjutsar kollegor flyttades över till chaufförsverksamheten helt. De två sysslade bara med Kollega. En tredje medarbetare körde A-turer (se ovan) och sedan tjänstemannatransporter. De var relativt hårt nischade mot egen förvaltning med undantag av den ene som även körde gentemot kommunhuset Ruthensparre. 2019 blev de tillgängliga för alla då ’Kollega’ startades i sin nuvarande form. Öppen information Det har inte varit någon separat budget för Kollega –bilarna som redan användes av de två ursprungliga kollega-chaufförerna följde med vid flytten till chaufförsverksamheten. Övrigt om chaufförsverksamheten i nämndsprotokoll I nämndsprotokoll från 11 juni 2015, § 39, framgår att resor till och från daglig verksamhet inte är en lagstadgad verksamhet, men att nämnden sedan tidigare beslutat att inte röra den (i besparingssyfte) eftersom det bedömts kunna bli kostnadsdrivande i längden. Jag har via intervjuerna och dokumentletandet inte kunnat dra någon annan slutsats än att det ovan beskrivna scenariot från 2008/09 är vad som åsyftas. Nämnden efterfrågade utifrån detta inte något besparingsförslag kring chaufförsverksamheten. 2017 beslutas (170405 §19) att även rullstolsburna personer ska få gratis skjuts till och från sin dagliga verksamhet om de inte kan använda kollektivtrafik. För de som kan använda kollektivtrafik införs en 65%-ig subventionering av kollektivtrafikkostnaden, i syfte att skapa större likställighet internt inom målgruppen. Detta återspeglas numera i den prioriteringsordning som nämndens riktlinje för insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller. 19 december 2018 är chaufförsverksamheten uppe i funktionsstödsnämnden där det beslutas (§92 – Budget i balans över tid) att en dialog ska föras med drift- och serviceförvaltningen om en eventuell övergång av verksamheten till dem. Verksamheten beskrivs då på detta sätt: Chaufförsverksamhet servar resor till och från DV likväl som transporter av kommunens tjänstemän för olika förvaltningar, det senare i syfte att minska behovet av personbilar samt öka mängden samåkning. DV- transporterna har tillkommit för att lösa de kvalitetsproblem som fanns i tidigare köpta transporter. Genom det mindre flöde av ny personal som uppnåtts blir kontinuiteten bättre och transportörerna har fått möjlighet att samla mer erfarenhet. Intervjupersonerna har olika uppfattning om hur långt processen kom efter de inledande dialogerna, men några formella beslut i frågan har inte fattats. Inte heller har controller på min fråga kunnat se att några ramjusteringar gjorts mellan nämnderna de aktuella åren. I Funktionsstödsförvaltningen övergripande samverkansgrupps protokoll 15 oktober 2019 (punkten 6.2) framgår att arbetsgivaren på en fråga från en facklig organisation konstaterar att ”det inte arbetas aktivt med frågan just nu.” Öppen information Det omnämns i funktionsstödsnämndens verksamhetsberättelse för 2021 (s.12 & 25) att Funktionsstödsnämnden ansvarar för chaufförsverksamheten inom kommunen. Den ersätter en stor del av behoven för leasingbil vid interna transporter. Ett marknadsföringsarbete krävs för att få genomslag i hela kommunen. Detta kan leda till att fler fordon kan effektiviseras bort, även utanför nämnden. Under 2021-2022 görs ett arbete kring en transport- och fordonsriktlinje från förvaltningens sida. Nämnden beslutar i november 2021 att denna riktlinje i tillämpliga delar ska integreras i den då helt nya riktlinjen för insatser enligt LSS. I november 2022 (§ 103) beslutar dock nämnden att omedelbart avbryta vidare implementering av transport- och fordonsriktlinjen. Riktlinjen finns dessvärre inte sparad i någon helhet i kommunens diarium, även om det inom ramen för denna utredning gått att finna en del dokument som var tänkta att användas i anslutning till riktlinjen, tack vare samarbete med projektledaren för uppdrag 4 i plan för handling. Dessa ger dessvärre ingen information som närmare berör chaufförsverksamheten. Exakt vad som möjligen varit skrivet kring chaufförsverksamheten i denna riktlinje, utöver det som skrevs in direkt i riktlinjen för insatser enligt LSS, har därför inte gått att få fram. Utveckling över tid i siffror Antalet brukare som tog del av resor till och från daglig verksamhet var under 2013 ca 90, varav 20 rullstolsburna, det framgår av upphandlingsunderlaget som användes vid den avbrutna upphandlingen hösten 2013. Det totala antalet brukare i daglig verksamhet 2013 var 208. Som redan återgetts ovan var det angivna budgetutrymmet i ursprungsuppdraget från 2013 för att hantera resorna i egen regi 3 mnkr. Det behöver här förtydligas att kostnaden för en del av bilarna i Chaufförsverksamheten tidigare tillhört de dagliga verksamheterna. När Chaufförsverksamheten efter hand tagit över bilarna helt ser det därför ut som att kostnaderna ökat, men det är en intern förflyttning av kostnader från daglig verksamhet till chaufförsverksamheten. En utmaning vid redovisningen av den ekonomiska historiken är att kostnaderna inte har redovisats på ett enhetligt sätt över tid, vilket begränsar möjligheterna att göra rättvisande jämförelser mellan åren. Under perioden har både organisationsförändringar och förändringar i hur kostnader för Öppen information fordon och personalresurser flyttats mellan verksamheter vid olika tidpunkter skett, vilket försvårar bedömningen av den faktiska kostnadsutvecklingen. En särskild svårighet är att det endast delvis går att urskilja vilka kostnader som avser resor till och från daglig verksamhet respektive chaufförsverksamheten (Kollega). Nedanstående tabell visar de budgetramar som funnits för verksamheten under tidigare år. Uppgifterna ger en övergripande bild av verksamhetens resurser över tid, men jämförelser mellan åren bör alltså göras med försiktighet. Det får istället konstateras att verksamheten, precis som alla andra verksamheter inom förvaltningen, från år till annat värderats inom ramen för de internbudgetar som lagts. Kostnadsutveckling över tid Chaufförsverksamheten inkl. Kollega Köp av huvudvht År Intäkter internt Personal Material Fordon IT Budgetram 2014 1392 -920 -1047 -81 -55 -32 -743 2015 1719 0 -2759 -149 -128 -4 -1321 2016 1749 0 -2783 -659 -250 0 -1943 2017 0 0 -186 -590 0 -777 2018 2 425 -4 135 -186 -713 0 -2 609 2019 1 620 -3 035 -100 -870 -36 -2 421 2020 2 299 -4 818 -100 -870 -36 -3 526 2021 1 800 -5 095 -118 -1 366 -26 -4 805 2022 1 820 -5 171 -102 -1 400 -32 -4 884 2023 1 971 -5 493 -114 -1 642 -33 -5 311 2024 1 706 -5 374 -50 -1 784 -50 -5 552 2025 2 012 -5 815 -151 -1 587 -39 -5 580 Antal brukare i daglig verksamhet enligt LSS i Karlskrona 2005 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 130 208 226 243 261 272 274 271 270 291 257 268 278 313 Öppen information Antal brukare som ges skjuts till och från daglig verksamhet 2005 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 80* 90* us 67 70 65 91* 90* - 77* 84* us us 105* *inkl. transporter av rullstolsburna us = uppgift saknas. Verksamheten förklarar så här: Anledningen att vi inte har listor för 2023 och 2024 är att vi använt samma lista men uppdaterat den löpande, därför är det svårt att veta antalet som tillkommit/fallit bort där. Antal bokade turer med KOLLEGA 2005 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 us us us us us us us 1905 3505 2888 5670 7407 6324 6557 * us = uppgift saknas. Bokningarna sköttes innan 2019 via kalenderbokningar i outlook och det går inte så här långt i efterhand att få fram siffrorna. *siffrorna avser inte helt kalenderår. För 2019 är det maj-december källor: Verksamhetsberättelser, Kolada, kommunens anbudsförfrågningar, statistik från chaufförsverksamhetens egen dokumentation Antal varav för rullstols- Annan kommentar? chaufförer Kollega anpassad År 2014 7 2,5 0 0,5dv - 0,5kollega 2015 8 2,5 0 0,5dv - 0,5kollega 2016 9 3 0 2017 11 4 3 2018 14 4 3 2019 14 4 3 2020 13 3-4 4 Drog ner en kollega iom Covid 20-21 2021 13 3-4 4 Öppen information 2022 13 3 4 2023 14 3 4 2st 50% 2024 15 3 4 2st 50%+1 på 60% 2025 15 3 4 2st 50%+1 på 60% Innehållet i denna tabell är helt baserat på enhetschef Håkan Bergströms uppgifter, avstämda enbart mot bokslutsuppgifterna, då andra uppgifter inte varit möjliga att få fram. Antal -varav -varav -varav del fordon Kollega rullstols- från DV anpassade 2014 9 3 0 3 2015 9 3 0 3 2016 10 3 0 2 2017 12 4 2 1+1* 2018 14 4 3 1+1* 2019 14 4 3 1+1* 2020 14 4 4 1+1* 2021 13 3 4 1+1* 2022 13 3 4 1+1* 2023 13 3 4 1+1* 2024 13 3 4 1+1* 2025 13 3 4 1+1* * - en kollegabil delas med natteamet Innehållet i denna tabell baseras på enhetschef Håkan Bergströms uppgifter, avstämda mot bokslutsuppgifterna och KomMa-portalen, då andra uppgifter inte varit möjliga att få fram. Öppen information Kommentar Det är värt att notera att det enbart är en ökning av antalet personer som fått transport till och från daglig verksamhet med 15 personer mellan 2013 och 2025 även om brukare i daglig verksamhet ökat mer. Det är alltså en lägre andel av de som har daglig verksamhet idag som åker med chaufförsverksamheten än det var vid starten. Exakt vad detta beror på går dock inte att säga. Det tillgängliga statistiska materialet möjliggör inte någon djupare sådan analys. Däremot har det via intervjuer framkommit att personal från daglig verksamhet eller boenden fått skjutsa brukare själva till den dagliga verksamheten vid mer än enstaka tillfällen på senare tid. Detta behöver tas i beaktande i hanteringen av frågan kring önskemålet (som även nämns i denna utrednings uppdragsbeskrivning) om större flexibilitet inom verksamheten med resor till och från daglig verksamhet, som kommenteras längre fram. Det kan behöva tydliggöras att kollega-delen av verksamheten rent logistiskt till stor del är separerad från körningarna till och från daglig verksamhet och att jag under utredningens gång (bland annat genom stickprov i rådata för Kollega) inte kunnat se någon påverkan dem emellan som skulle innebära att grunduppdraget som gavs 2014 frångås. Det blir tydligt att verksamheten över tid växt. Tillägget av ’Kollega’ mer formellt (även om den sortens verksamhet fanns redan från början) och sedan att transporterna av rullstolsburna lades till 2018 är de två tydligaste utvecklingarna. Detta innebär även att den ekonomiska utvecklingen påverkats. De skriftliga utgångsuppgifterna kring ekonomin som finns för verksamheten är dock få och i viss mån öppna för tolkning och intervjuerna har inte kunnat förtydliga vad som gällde mer i detalj. Detta i kombination med att verksamheten ’lånat in’ eller delat såväl personal som fordon under vissa perioder med andra verksamheter, gör som redan konstaterats ovan, det svårt att jämföra den kostnadsmässiga utvecklingen över tid. Däremot går det att sluta sig till att verksamheten som den ser ut idag utför grunduppdraget, med de beslutade utökningar som gjorts. Att verksamheten skulle göra något där utöver, som inte är beslutat, har inte kunnat iakttas. Öppen information Jämställdhetsaspekter Av Karlskrona kommuns Hållbarhetsprogram (s.32) framgår att: Jämställdhet beskriver förhållandet mellan kvinnor och män. Jämställdhet råder då kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämlikhet är ett vidare begrepp eftersom det avser lika möjligheter, skyldigheter och rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället oavsett till exempel kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, ålder, funktionalitet, sexuell läggning och klass. För att det ska råda jämlikhet krävs jämställdhet. Det går inte att nå ett jämlikt samhälle, utan att det är jämställt. Jämställdhet är därmed en viktig jämlikhetsfråga. Av uppdragsformuleringen framgår att utredningen ska göra en jämställdhetsanalys av ”hur brukaren jämfört med hur andra människor tar sig till sitt arbete”. Enligt min mening är det därför mest lämpligt att i den fortsatta framställningen använda begreppet jämlikhet när jämförelser görs av verksamhetens funktioner för de som får ta del av dem kontra de som inte får ta del av den. Först i den stund en sådan analys skulle kräva det, tas även jämställdhetsperspektivet in. Juridisk grund De personer som deltar i daglig verksamhet har bedömts ha rätt till det genom ett beslut enligt 9 § 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Av LSS framgår bland annat: