Teknik-, digitaliserings- och jävsnämnden — 23 april 2026

§ 39 Taxa för plan, bygglov, kart- och mättjänster 2026 2026/91 4 - 6 d c e 7 8 c e 1 9 4 8 d 7- 1 2 8 3- 4 b 4 8- c 4 e c- 4 9 e 3 c a c e: c n e er ef e r ur at n Si § 39 Taxa för plan, bygglov, kart- och mättjänster 2026 TDJN 2026/91 Teknik-, digitaliserings- och jävsnämndens beslut Teknik-, digitalisering- och jävsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till taxa för plan, bygglov, kart- och mättjänster 2026, daterad 2026-04- 07. Teknik-, digitalisering- och jävsnämnden beslutar för egen del att godkänna Stadsbyggnadsenhetens förslag till taxa för plan, bygglov, kart- och mättjänster 2026, daterad 2026-04-07 att förklara paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning Karlshamn kommuns nu gällande plan- och bygglovstaxa är antagen 2020. Den bygger vidare på en taxa som togs fram av SKL – Sveriges Kommuner och Landsting (numera SKR – Sveriges Kommuner och Regioner) år 2011. Taxan användes av de flesta kommunerna i Sverige använde på 2010-talet. ”2011-taxan” tog sin utgångspunkt i att avgifternas storlek skulle vara kopplade till åtgärdens kostnad, snarare än till handläggningstiden och den kostnad som denna resulterar i. Det här innebar att stora bygglovsärenden finansierade de små. 2014 gav SKL ut ett nytt taxa-underlag där avgiften var helt kopplad till kommunens genomsnittliga arbetstid för respektive typ av ärende. Stadsmiljöavdelningen arbetade då fram ett förslag till taxa som utgick från SKL:s 2014-modell, men dåvarande byggnadsnämnd valde att avslå förslaget. Några år senare (2020) föreslogs nämnden ytterligare ett förslag, som byggde vidare på 2011-taxan, som vid det laget hade blivit både inaktuell, felaktig och till vissa delar lagstridig. Förslaget, där felaktigheterna rättats till var ändå lik 2011-taxan i fråga om kopplingen till åtgärdens kostnad. Byggnadsnämnden biföll ”2020-förslaget” som ännu är gällande taxa. c d e 8 7 Förslaget till nya taxa, som kommer att vara föremål för beslut i näringslivs- och c 1 e samhällsbyggnadsutskottet, teknik-, digitaliserings- och jävsnämnden, kommunstyrelsen 9 8 4 och kommunfullmäktige, bygger på den taxemodell där kommunens nedlagda tid ligger d 7- till grund för avgiftens storlek. De flesta av Sveriges kommuner utgår numera från denna 1 8 2 modell, men har lokala avvikelser och layouter. Även i Karlshamn har vissa lokala 3- 4 ändringar och tillägg skett samt att hela stadsbyggnadsenheten har varit delaktig i att b 8- 4 bedöma tidsåtgången för ärendehanteringen, vilket har resulterat i de olika avgifternas c 4 storlek. På grund av den stora förändringen i plan- och bygglagen 1 december 2025 så e c- är en uppdatering av taxan nödvändig. 4 9 e 3 c a c e: c n e er ef e r ur at n Si En annan stor skillnad mellan nuvarande taxa och ny taxa är att den nya taxan presenterar färdiga avgiftsbelopp för respektive åtgärd. För att i nuvarande taxa få fram färdiga avgiftsbelopp behöver dels formler räknas ut, dels behöver gällande prisbasbelopp inhämtas och dels behöver många varierande parametrar bedömas. Det här gör att ingen kan säga avgiftens storlek förrän vid beslutsögonblicket. Detta ger visserligen handläggaren möjligheten att variera avgiften beroende på ärendets komplexitet, men i gengäld har avgiften har inte varit förutsägbar vare sig för sökanden eller för handläggaren i sin rådgivning. Att ta ut en avgift för byggnadsnämndens verksamhet enligt 12 kap. 8 § PBL ska dels följa självkostnadsprincipen, där avgiften ska motsvara alla relevanta direkta och indirekta kostnader, utan att gå med vinst, dels följa likställighetsprincipen som innebär att alla invånare ska behandlas lika. Självkostnadsprincipen ska inte ligga på ärendenivå utan på en nivå som snarare är kopplad till exempelvis ett budgetår. Det här betyder att taxans viktigaste mål är att summan av alla avgifter under en tidsperiod ska motsvara de utgifter som kan härröras till kommunens ärendehantering för plan-, bygglovs och mättjänster under samma period. Avgifternas storlek har beräknats utifrån uppskattad tidsåtgång, där uppgifter till timkostnaden har hämtats från Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning. Avgifternas storlek kommer årsvis att justeras utifrån ändringar av timkostnaden. Den nu föreslagna taxan för plan, bygglov, kart- och mättjänster är omgjord i grunden och metodiken har få likheter med nuvarande taxa. Nuvarande taxa biläggs som beslutsunderlag för att underlätta jämförelsen, men utan att skillnader explicit har förtydligats. Kort sagt kan sägas att föreslagen taxa i huvudsak har tre utgångspunkter; • att avgifterna ska motsvara kommunens kostnader för ärendehanteringen, • att avgifternas storlek baseras på en genomsnittlig tidsåtgång för ärendehanteringen inom respektive avgiftsgrupp, • att avgiftsbeloppen ska vara förutsägbara för såväl sökande som för handläggare, med flera. Vid sammanträdet redovisas en jämförelsetabell över nuvarande taxa och föreslagen taxa. Beslutet bedöms inte påverka barn, varken direkt eller indirekt i förhållande till vad barnkonventionen föreskriver gällande barns rättigheter. c d Beslutsunderlag e 7 8 c e Bygginspektör Thomas Normans tjänsteskrivelse, daterad 2026-04-08 1 9 4 Taxa för plan, bygglov, kart- och mättjänster 2026, daterad 2026-04-07 8 d 7- Gällande Plan- och bygglov-taxa 2020 inklusive kart- och mättaxa 1 2 8 4 3- Beslutet skickas till b 4 8- 4 c Byggnadsinspektör Thomas Norman e c- Byggnadsinspektör Tobias Persson 4 9 e Bygglovarkitekt Sofi Ridbäck 3 a c Handläggare Karin Olsson c e: c n e er ef e r ur at n Si Mätningsingenjör Jesper Andersson Planarkitekt Julia Pettersson Stadsbyggnadschef Emina Kovacic d c e 7 8 c e 1 9 4 8 d 7- 1 2 8 3- 4 b 4 8- c 4 e c- 4 9 e 3 c a c e: c n e er ef e r ur at n Si Det här dokumentet är elektroniskt undertecknat av nedan parter. Ordförande: Henrik Melander Justerare: Johan Wolgast d c e 7 8 c e 1 9 4 8 d 7- 1 2 8 3- 4 b 4 8- c 4 e c- 4 9 e 3 c a c e: c n e er ef e r ur at n g Si