Kommunfullmäktige — 15 juni 2026

§ 119 Dnr KS-2026-00122 Utvärdering - Kostpolicy för Kalix kommun 2025-2030 Kommunstyrelsen tar del av och föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna utvärderingen Kostpolicy för Kalix kommun 2025–2030. Samhällsbyggnadsnämnden meddelar i protokoll den 5 november 2024, § 157, att nämnden den 13 juni 2023, § 92, tog del av och godkände samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till revideringar av det kostpolitiska programmet utifrån den analys som var gjord av tidigare program och remissvar som kommit in. Nämnden föreslog att kommunfullmäktige skulle besluta godkänna förslag till reviderat kostpolitiskt program, att börja gälla från 1 december 2023 samt att tidigare kostpolitiskt program skulle upphöra att gälla. Den 22 augusti 2023, § 113, beslutade samhällsbyggnadsnämnden att återkalla beslutet från den 13 juni 2023, § 92, för att programmet behöver omarbetas med motivet att skilja aktiviteter från mål. Ett dokument med ny inriktning och ändrad benämning sammanställdes, i enlighet med det politiska uppdraget. Kommunfullmäktige beslutade den 10 februari 2025 att anta en kostpolicy för Kalix kommun för perioden 2025–2030 samt att det kostpolitiska programmet skulle upphöra att gälla. Vid sammanträdet beslutade fullmäktige även att policyn ska utvärderas i juni 2026. Policyn har utvärderats i två delar. Dels hur målen har uppfyllts och hur policyn stödjer arbetet i kostplaneringen, dels hur väl den är känd i verksamheterna som berörs och kan vara vägledande i det praktiska arbetet. Kommunfullmäktige beslutade den 10 februari 2025 att anta en kostpolicy för Kalix kommun för perioden 2025–2030 samt att det kostpolitiska programmet skulle upphöra att gälla. Vid sammanträdet beslutade fullmäktige även att policyn ska utvärderas i juni 2026. Policyn har utvärderats i två delar. Dels hur målen har uppfyllts och hur policyn stödjer arbetet i kostplaneringen, dels hur väl den är känd i verksamheterna som berörs och kan vara vägledande i det praktiska arbetet. Har målen uppfyllts och stödjer policyn arbetet i kostplaneringen? 2(7) 2026-06-01 Minska matsvinnet Har måltidssvinnet minskat? Ja, måltidssvinnet har minskat. Måltidssvinn är summan av serveringssvinn och tallrikssvinn. Endast kommuner med värde för både serverings- samt tallrikssvinn redovisas i KOLADA. För vissa kommuner skiljer sig antal ätande för de olika mätperioderna. Serveringssvinn är mat från serveringen som inte nått matgästens tallrik och som slängs för att den inte kan tas tillvara. Tallrikssvinn är allt som skrapas av från tallriken. För att kommunen ska få ett värde måste minst 50 % av eleverna ätit under mätperioden. Undersökningen genomförs vartannat år. Nedan redovisas måltidssvinn, tallrikssvinn och serveringssvinn, där året 2022 jämförs med 2024. Uppgifterna är hämtade från KOLADA. Kalix markeras med svart stapel. Kostverksamheten har pågående svinntävlingar under större delen av terminerna och eleverna har möjlighet att vinna en valfri lunch (då de kan önska exempelvis hamburgare eller kebab). Dessa i kombination med att ärendet tas upp vid kostråden är troligen del i att svinnet i kommunen minskar. Mer kan göras och samverkan behövs för att gemensamt arbeta med att ytterligare minska svinnet. En del kommuner arbetar med schemalagd lunch, enligt Nationella riktlinjer för måltider i skolan, med goda framgångar. Säsongsanpassa inköp och menyer Ja, inköp och menyer säsongsanpassas. Öka lokal- och närproducerade livsmedel Nuvarande andel lokal- och närproducerade livsmedel samt hur dessa inköp har utvecklats över tid är i dagsläget inte möjligt att följa. Den upphandlade livsmedelsleverantören kan inte ta ut den statistiken. I den nya upphandlingen av livsmedel har skärpta krav ställts och kommer kunna redovisas från och med 1 maj 2026, då ny avtalsperiod börjar gälla. Tidigare statistik visar följande resultat av inköpta livsmedel från de fyra nordligaste länen, vilket är definitionen enligt tidigare Kostpolitiskt program för lokal- och närproducerat: 2018 28,0 % 2019 23,4 % 2020 27,2 % 2021-- Ingen uppgift Idag görs inköp där majoriteten av livsmedlen i varukorgarna: 3(7) 2026-06-01 • mejeri, kött, potatis och ägg kommer från de fyra nordligaste länen • kyckling, halvfabrikat, baljväxter, kolonialvaror och charkprodukter kommer från Sverige Denna fördelning kvarstår i den nya livsmedelsupphandlingen förutom att det tillkommer en del lokalproducerat bröd och fikabröd. • Minska inköp av hel- och halv fabrikat Andelen halvfabrikat inom förskola och skola har minskat och vissa produkter har helt plockats bort. Verksamheten strävar att använda råvaror eller beredda råvaror i så stor utsträckning som möjligt. Ekologiska livsmedel Det konkreta målet är att öka andelen inköpta ekologiska livsmedel till 45 %. För året 2023, som är den senaste inrapporterade uppgiften i KOLADA, var Kalix resultat 37 % att jämföra med rikets resultat 29 %. Kalix har stadigt förbättrat sitt resultat som år 2012 uppgick till 9 %, år 2017 till 17 % och år 2018 till 32 %. Spannet i riket är stort. Den kommun som har den lägsta andelen har 4 % och den högsta andelen 67 %. Erbjuda lakto-ovo-vegetariskt måltidsalternativ, dagligen Erbjuds dagligen och kommer fortsätta arbetet med att öka andelen vegetabilier i maten. Upphandla produkter som: - uppfyller svenska krav på djurskydd, djurhälsa och smittskydd - tar hänsyn till berörda nationella miljökvalitetsmål och den nationella livsmedel strategin - från berörda globala mål för hållbar utveckling enligt Agenda 2030 Kostpolicyns vägledningar ovan visar att kostverksamheten har förutsättningar att ställa krav vid upphandling av livsmedel som uppfyller dessa specificerade krav. Det sker bland annat genom att använda Upphandlingsmyndighetens kriteriebibliotek, vilket möjliggör kravställning på nivåerna bas, avancerad och spjutspets. Det är en balansgång mellan att ställa tillräckligt höga krav för att få livsmedel med bra kvalitet och att inte exkludera svenska-, lokala- eller europeiska leverantörer. Om varor byts ut under pågående avtalsperiod eftersträvas att varorna ska vara svenska eller lokalproducerade, om sådana finns att tillgå. Palmoljefria produkter 4(7) 2026-06-01 I de fall det inte går att undvika ska de vara certifierade enligt RSPO CSPO – (Roundtable on Sustainable Palm Oil, Certified Sustainable Palm Oil) Det finns ingen statistik men kommunens ställer följande krav vid upphandling: Kommunens ambition är att upphandla produkter utan palmolja eller med certifierad palmolja. Leverantören ska offerera produkter enligt kommunens ambition. Om leverantören inte kan erbjuda produkter utan palmolja eller med certifierad palmolja ska leverantören byta ut produkten snarast när så kan ske, mot produkt som uppfyller krav enligt ovan. Leverantören ska på begäran kunna uppvisa giltigt bevis/licens för märkning/certifiering som uppfyller kravet. Främja inköp av rättvisemärkta produkter Det finns ingen statistik men kommunen efterfrågar ett antal rättvisemärkta produkter i livsmedelsupphandlingen. I menyplaneringen är det tydligt att följa de nationella riktlinjerna. Policyn säger att lagar och riktlinjer ska följas. Kostverksamheten utgår främst från Livsmedelsverkets riktlinjer vid menyplaneringsarbete. Är policyn väl känd i verksamheterna som berörs och är den vägledande i det praktiska arbetet? Som en del av utvärderingen har en enkät genomförts inom kostverksamheten och till angränsande funktioner. Resultatet visar att policyn är känd av en majoritet, men att det finns behov av tydligare konkretisering kring hur den ska tillämpas i praktiken. Fritextsvaren pekar på otydligheter kring roller, ansvar, arbetssätt och tillämpning inom flera delar av kostområdet. Nedan sammanfattas fritextsvar per fråga, för de som svarat nej. FRÅGA FRITEXTSVAR Kunskap om innehåll och mål Kände inte till att den fanns. Aktivt arbetar med policyn Berörs inte av den i mitt dagliga arbete. Otydlig och svårläst. Är målen tydliga Behöver tydliggöras om det gäller all mat, fika etc. eller om den endast gäller för kostverksamheten. En lathund/lättförstådd version skulle vara bra. 5(7) 2026-06-01 Menyn ska framtas i dialog. Viktigt att åsikter tas om hand. Praktisk genomförbar Olika yrkesgrupper arbetar med olika delar, svårt att svara på. Det behöver arbetas för att göra kostpolicyn mer känd i verksamheterna utanför kostorganisationen. Arbetet att göra fler delaktiga i arbetet/tydliggöra rollerna kring matmiljö, pedagogiska måltider, specialkoster, vegetarisk kost, maträtter, svinn, ekologiska livsmedelsinköp, miljö, inköp av upphandlade livsmedel behöver förbättras. Det kan ske genom de befintliga kostråden, där ökad delaktighet och närvaro eftersträvas. Kostverksamhetens kostråd är ett utvecklande och kunskapshöjande forum där kostchefen är sammankallande, ordförande och sekreterare. Separata kostråd hålls för socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Deltagare inom socialförvaltningens område utses av respektive verksamhet och består av enhetschefer, brukarrepresentanter samt deltagare från KPR (kommunala pensionärsrådet) och KTR (kommunala tillgänglighetsrådet). Kostrådet träffas fyra gånger per år och deltagandet är mycket lågt. Det har varit och är svårt att arbeta med några särskilda frågor. Möjlighet finns att delta vid kostråden fysiskt på plats eller via Teams. Dagordningen är fast och berör områdena: - uppföljning - matsedel - specialkost - matdistribution - övrigt Synpunkter gällande kvalitet har åtgärdats. Önskemål om särskilda maträtter är inte alltid lätt att tillmötesgå. Vissa vill ha kvar de rätter som andra vill byta ut. Men kostverksamheten försöker planera in önskade maträtter på matsedeln och även informera om andra möjligheter som att köpa fler portioner av mer omtyckta maträtter eller beställa det tredje alternativet på matsedeln. Vidare har kostverksamheten kostråd med utbildningsförvaltningen. Dessa möten sker tio gånger per år, ute på varje skolenhet. Deltagare utses av respektive verksamhet och består av pedagoger, rektorer och elever. Dessa blir mer avstämningsmöten och inte ett forum där det kontinuerligt arbetas med någon specifik fråga. Personalen i köket tar sedan vid och bjuds vid behov in till skolans elevråd om kostfrågor finns på agendan. 6(7) 2026-06-01 Frågor som varför vissa maträtter inte längre finns på matsedeln är ständigt aktuella. I och med att kostråden även ska fungera som kunskapshöjande forum behöver kostpolicyns riktlinjer och rekommendationer bli mer kända. Samverkan behövs för att gemensamt arbeta med att ”sälja in” maträtter och tillbehör. Dagordning, kan variera mellan de olika skolenheterna: - matsedel och maträtter (förslag och synpunkter på maträtter, vegetariskt, sallader mm) - specialkost - matdistribution - måltidsmiljö - övrigt Skolorna har olika favoriträtter som kostverksamheten försöker hörsamma så alla får med något/några av sina önskemål på matsedeln. Flexibilitet finns för kockarna i köken att göra varianter i linje med elevernas önskemål. Kockarna deltar även i menyplaneringsarbetet och kan på så sätt ta med synpunkter och önskemål löpande. Salladsbuffén är en utmaning där eleverna ofta önskar att få grönsaker serverade var för sig. För grönsaker/baljväxter/rotsaker har kostverksamheten Livsmedelsverkets riktlinjer att följa gällande näringsinnehåll, variation, att de ska komplettera maträtterna som serveras, säsong, anbud, kvalitet, utseende, ett visst antal grönsaker från varje grönsaksgrupp, preferenser på skolan och utöver det ekonomin. En kombination av både blandade sallader och separata grönsaker behöver serveras där förhoppningen är att det ska passa så många som möjligt samt vara pedagogiskt. Sammanfattning Sammanfattningsvis får kostverksamheten bra betyg för den mat som serveras, maten upplevs god av både unga och äldre matgäster, men det finns utmaningar och det är bland annat att fortsätta arbeta för att få ner svinnet och acceptans att öka vegetabiliska maträtter i skola. Kostpolicyn uppfattas som övergripande, vilket ett policydokument är. För att ge tillräckligt stöd för det praktiska genomförandet i verksamheterna, finns särskilt behov av att: • tydliggöra roller och ansvar • beskriva rutiner för menyarbetet • ange hur pedagogiska måltider ska utformas • klargöra vilka regler som gäller för specialkost • definiera krav och arbetssätt för inköp, svinnreducering och ekologiska livsmedel 7(7) 2026-06-01 För att policyn ska kunna tillämpas på ett enhetligt sätt i alla berörda verksamheter kan ovanstående punkter konkretiseras i form av anvisningar som ligger under policyn i styrkedjan. Anvisningarna skulle fungera som ett operativt stöd och bidra till likvärdighet, kvalitet och tydlighet i arbetet. Anvisningarna kan tas fram av kostverksamheten, i dialog och överenskommelse med berörda. Fastställandet behöver inte föranleda något politiskt beslut. Protokollsutdrag KSTU 2026-05-11 § 33 Tjänsteskrivelse - Kostpolicy 2025-2023 - utvärdering Kostpolicy för Kalix kommun 2025-2030 Kommunfullmäktige 2025-02-10 § 35 Kostpolicy för Kalix kommun 2025-2030 1(2) 2026-06-01

§ 120 Dnr KS-2023-0023300 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kalix kommun Kommunstyrelsen rekommenderar kommunfullmäktige besluta att anta de reviderade allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Kalix kommun. De reviderade lokala ordningsföreskrifterna ska gälla från och med 2026- 08-01 varmed de nu gällande upphör. Kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter har senast genomgått en revidering 2016-02-08. Revidering av dessa är därmed behövlig. SKR har publicerat ett cirkulär daterat 2023-01-23 med cirkulärnummer 23:04 som stöd för kommuner i arbetet med ordningsföreskrifterna. Revideringen har därmed haft som utgångspunkt från de rekommendationer som SKR publicerat i sitt cirkulär. I bilagt förslag till lokala ordningsföreskrifter har markeringar gjorts med rött avseende borttag samt i blått för tillägg. Ändringar som gjorts är följande: - Numrering av paragrafer har uppdaterats då vissa paragrafer har tagits bort. - Omformuleringar, borttag av gammal information samt förtydliganden har gjorts i paragraferna 2, 3, 7, 11, 12, 13, 15, 16, 17 och 23 §§ som inte föranleder ändring i sak. - Borttag av 4 § då denna paragraf inte är relevant och återspeglar inte de rutiner som ska gälla. - Ändring av 8 § angående höjd för markiser, flaggor och skyltar över cykel- och gångbana. - 9 § tillagd även trottoarpratare som ska omfattas av paragrafen. - Ny paragraf 12 a § avseende brukande av lustgas. Detta har inte funnits med i kommunens ordningsföreskrift men behöver införas då brukande av lustgas är något förekommer och behöver begränsas. - 16 § borttagen då den inte anses relevant och ett förbud inte behöver finnas för dessa områden. - Ändring och omformulering av avsnittet för fyrverkerier och andra pyrotekniska varor har gjorts, avseende §§ 18 och 19 samt att ett inledande förtydligande tillagts. Förtydligande i 2(2) 2026-06-01 nämnda paragrafer har gjorts angående i anslutning till vilka platser som förbud för användande av pyrotekniska varor gäller och på vilket avstånd. Det är av stor vikt att skydda de som vistas på sjukhus och vård-och omsorgsboenden. Det är också av yttersta vikt att djurhållande verksamheter i kommunen även fredas från pyrotekniska varor då skador och stress för djur ökar. Även tiden för när tillstånd inte krävs har ändrats i linje med beslut i kommunfullmäktige 2026-02-09 § 38. - 24 § är borttagen eftersom ridning och terrängkörning ska meddelas som en lokal trafikföreskrift och inte i ordningsföreskrift. - Bilagda kartor i ordningsföreskriften är uppdaterade. Protokollsutdrag KSAPU 2026-05-11 § 67 Kommunjurist Katja Sundströms tjänsteskrivelse - Revidering lokala ordningsföreskrifter. Bilaga: Reviderad - Lokala ordningsföreskrifter. 1(1) 2026-06-01

§ 121 Dnr KS-2026-00324 Riktlinje för digital post i kalix kommun Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjen för digital post i Kalix kommun. Digital post är ett initiativ av Sveriges och kommuner och regioner, SKR. Initiativet syftar till att kommuner i första hand ska skicka sin utgående myndighetspost digitalt. Målsättningen är att 80 procent av kommunens myndighetspost ska levereras digitalt via Mina meddelanden. Införandet av digital post berör både flickor och pojkar, män och kvinnor. Införandet bedöms kunna bidra till ökad tillgänglighet och ökad informationssäkerhet. Ärendet föranleder ingen ytterligare analys. Kommundirektör Eva Henrikssons tjänsteskrivelse - Riktlinje Digital post Bilaga: Riktlinje för digital post i Kalix kommun. 1(2) 2026-06-01

§ 122 Dnr KS-2026-00189 Brottsförebyggande arbete - Åtgärdsplan 2026-2028 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta anta Åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet 2026-2028 Kommunerna har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet enligt Lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Varje kommun ska ta fram en lägesbild över brottsligheten, analysera behov av åtgärder och skapa en åtgärdsplan. Lägesbilden ska uppdateras minst vartannat år och arbetet ska samordnas med kommunens övriga planering. I Kalix kommun har flera prioriterade områden identifierats:  Minska individers motivation att begå brott genom tidiga och sociala insatser  Minska brott i utsatta miljöer genom trygghetsskapande åtgärder  Förebygga våld i nära relationer  Motverka bedrägerier och välfärdsbrott  Bekämpa narkotika och langning. Kommunledningsförvaltningen har därför tagit fram en åtgärdsplan med konkreta insatser. Arbetet sker på flera nivåer – främjande, förebyggande och åtgärdande – och bygger på både sociala och situationella strategier för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Det brottsförebyggande arbetet enligt Lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete bör integrera ett jämställdhetsperspektiv i både lägesbild och åtgärdsplan. Kvinnor och män, flickor och pojkar påverkas olika av brottslighet och otrygghet. Män är oftare förövare i många brottstyper, medan kvinnor i större utsträckning utsätts för exempelvis våld i nära relationer. Genom att använda könsuppdelad statistik och analysera risk- och skyddsfaktorer kan insatser bättre anpassas efter olika gruppers behov. Åtgärder som förbättrad belysning, tidiga sociala insatser och stöd till våldsutsatta kan bidra till ökad trygghet för alla invånare i Kalix kommun, samtidigt som särskilda insatser kan riktas till grupper med högre risk för utsatthet eller kriminalitet. 2(2) 2026-06-01 Trygghets- och preventionssamordnare Mailn Åbergs tjänsteskrivelse - Brottsförebyggande arbete Bilaga: Lägesbild 2026 Bilaga: Åtgärdsplan BF 2026-2028 1(3) 2026-06-01

§ 123 Dnr KS-2026-00341 Vattentjänstplan för Kalix kommun Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Vattentjänstplan för Kalix kommun, daterad den 28 april 2026 samt ersätta den tidigare antagna utbyggnadsplanen i kommunens VA plan (§ 19, dnr 2022 00597 21). Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar kommunens ansvar att ordna vatten och avloppsförsörjning när detta behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Vid årsskiftet 2022/2023 trädde en ändring i LAV i kraft (SFS 2022:1249), vilket innebär att samtliga kommuner ska ha en aktuell vattentjänstplan. Därför har ett förslag till vattentjänstplan för Kalix kommun tagits fram, nedan nämnd ”vattentjänstplanen”. Syftet med vattentjänstplanen är att långsiktigt planera hur kommunens allmänna vatten och avloppsförsörjning ska tillgodoses samt att bedöma hur VA anläggningarna påverkas vid belastning från skyfall. Vattentjänstplanen ska antas av kommunfullmäktige. Innan beslut fattas ska planen, i enlighet med vattentjänstlagen, ställas ut för samråd och granskning. Vattentjänstplanen gäller till dess att kommunfullmäktige beslutar att anta en ny plan. Vattentjänstplanen är inte juridiskt bindande utan fungerar som ett vägledande strategiskt planeringsunderlag för kommunens arbete med de allmänna vattentjänsterna. Förslaget till vattentjänstplan har tagits fram av avdelningen för teknisk försörjning i samarbete med planavdelningen samt bygg och miljöavdelningen. Vattentjänstplanen beskriver gällande lagstiftning och de krav som ställs på en kommunal vattentjänstplan för allmänna vattentjänster, både inom och utanför nuvarande verksamhetsområden, samt hur klimatrelaterade händelser såsom skyfall kan påverka de allmänna vattentjänsterna. Utifrån detta redovisar planen: • hur kommunens VA anläggningar påverkas vid skyfall och vilka eventuella åtgärder som kan krävas för att skydda anläggningarna, • hur kommunen långsiktigt planerar för att tillgodose behovet av allmänna vattentjänster, samt 2(3) 2026-06-01 • en VA utbyggnadsplan för delar av kommunen som i dag ligger utanför verksamhetsområde för allmänna vattentjänster. I vattentjänstplanen delas områden utanför nuvarande verksamhetsområde in i utbyggnadsområden, utredningsområden och bevakningsområden. För att bedöma behovet av allmänna vattentjänster i områden som i dag ligger utanför verksamhetsområdet har en analys genomförts av totalt 14 bebyggelseområden i kommunen. Av dessa har inget område bedömts utgöra utbyggnadsområde. Två områden har kategoriserats som utredningsområden, medan övriga har kategoriserats som bevakningsområden. Utbyggnadsområden är områden där behov av allmänna vattentjänster bedöms föreligga och där utbyggnad av allmän VA försörjning är aktuell. Utredningsområden är områden där ett möjligt framtida behov av allmänna vattentjänster finns, men där ytterligare utredning krävs innan ställning kan tas till utbyggnad. Bevakningsområden är områden där behov av allmänna vattentjänster i nuläget inte bedöms föreligga, men där kommunen följer utvecklingen över tid. Utredning pågår för de föreslagna utredningsområdena Frevisören Norra och Frevisören Södra. Det är Kommunfullmäktige som fattar beslut om att verksamhetsområdet ska utökas och därmed om att allmänna vattentjänster ska byggas ut i ett område. Den uppdaterade VA utbyggnadsplanen och behovsbedömningen i vattentjänstplanen ersätter motsvarande delar i Kalix kommuns VA plan, som antogs av kommunfullmäktige den 28 november 2022 (§ 19, dnr 2022 00597 21). En analys av hur kommunens VA anläggningar påverkas i samband med skyfall har genomförts, bland annat med hjälp av höjddata. Enligt genomförd analys uppstår inga uppenbara problem vid skyfall vid någon av kommunens vattenverk. Det uppstår däremot vattensamlingar med olika vattendjup vid ett fåtal av kommunens reningsverk, dock inga översvämningsproblem som ger betydande påverkan på anläggningarnas funktion. I vattentjänstplanen redovisas prioriterade åtgärder för att skydda de allmänna VA-anläggningarna mot skyfall. Vid framtagandet av vattentjänstplanen har en strategisk miljöbedömning genomförts. Utifrån planens innehåll bedöms den inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Vattentjänstplanen har ställts ut för samråd och granskning i enlighet med gällande lagstiftning. Inga synpunkter har inkommit under samråds- eller granskningsskedet, vilket redovisas i samrådsredogörelsen respektive granskningsredogörelsen som finns som bilagor till vattentjänstplanen. 3(3) 2026-06-01 Ett förslag till vattentjänstplan för Kalix kommun har tagits fram. Förslaget har ställts ut för samråd och granskning utan att några synpunkter har inkommit. Vattentjänstplanen omfattar den långsiktiga planeringen av de allmänna vatten och avloppstjänsterna samt en skyfallsanalys. I planen ingår även en VA utbyggnadsplan som ersätter den tidigare antagna utbyggnadsplanen i kommunens VA plan. En jämställdhetsanalys bedöms inte vara relevant i detta ärende. Protokollsutdrag KSTU 2026-05-11 § 32 Teknisk chef Per Nilssons tjänsteskrivelse - Vattentjänstplan 1(2) 2026-06-01

§ 124 Dnr KS-2026-00337 Sänkta avgifter för trygghetslarm Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att • Sänka avgiften för avgift trygghetslarm inom hemtjänst ordinärt boende från 458 kr till 275 kr per månad • Avgifterna sänks från första september 2026 • Avgifterna ska årligen räknas upp med kommande års procentuella ökning av det fastställda prisbasbeloppet Trygghetslarmet utgör en central del i kommunens förebyggande arbete och bidrar till trygghet, snabb hjälpinsats och minskat behov av mer omfattande vårdinsatser. En sänkning av avgiften ligger i linje med socialtjänstlagens intentioner om att insatser ska vara lättillgängliga, nära och förebyggande samt för att säkerställa att ekonomiska förutsättningar inte hindrar personer med behov från att använda larmet. Socialförvaltningen föreslår därav att avgiften för trygghetslarm sänks med 183 kronor per månad, från 458 kr till 275 kr. Syftet är att öka tillgängligheten till en viktig trygghets- och säkerhetsinsats för äldre och personer med behov av stöd i ordinärt boende. Sänkningen bedöms bidra till att fler invånare har möjlighet att använda trygghetslarm som en del av ett förebyggande och trygghetsskapande arbete som nya socialtjänstlagen förordar. Ekonomiska konsekvenser Den föreslagna sänkningen med 183 kr till 275 kronor per månad innebär en intäktsminskning om cirka 800 000 kr för förvaltningen. Siffran är inte precis på grund av att maxtaxan påverkar vad utfallet blir. Den i sig kan variera varje månad. Socialförvaltningen vill säga att vi räknat och kommit fram till en tämligen korrekt intäktsminskning. Det kan även bli högre beroende på antalet trygghetslarm. Intäktsminskningen behöver hanteras genom omfördelning eller effektivisering för att kompensera tappet. Kvinnor och män har formellt samma möjlighet att ansöka om trygghetslarm. Däremot skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna åt. En sänkning av avgiften för trygghetslarm minskar den ekonomiska tröskeln för grupper med låg pension, en grupp som kvinnor är överrepresenterad i. Nationell statistik visar att äldre kvinnor ofta lägre 2(2) 2026-06-01 disponibel inkomst efter pension, vilket direkt påverkar deras avgiftsutrymme. Detta innebär att en hög larmavgift riskerar att i större utsträckning exkludera kvinnor från att ta del av insatsen, trots att behovet kan vara lika stort eller större. En sänkning av avgiften bedöms därför ha en positiv effekt på jämställdheten, då den minskar den ekonomiska tröskeln för den grupp som är mest ekonomiskt utsatt, en grupp som kvinnor är överrepresenterade i. Tjänsteskrivelse 2026-03-02 Sammanställning drift och kostnader Trygghetslarm TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2026-06-03 Diarienummer 2026-00419 Adress: Besöksadress: Telefon: 0923-650 00 www.kalix.se Kalix kommun 952 81 Kalix Nygatan 4 Fax: 0923-150 92 kommun@kalix.se Prövning av ansvarsfrihet - Regionala Kollektivtrafik- myndigheten Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar bevilja direktionen samt de enskilda ledamöterna ansvarsfrihet för år 2025. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ska bedriva verksamheten enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1056) och enligt fastställd förbundsordning, samverkansavtal och reglemente, samt lagar och föreskrifter som i övrigt gäller för verksamheten. Direktionen ska leda verksamheten och följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning. Kommunalförbundet i Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet (RKM), har i missiv, lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för år 2025 vilka biläggs som beslutsunderlag. Revisorernas bedömning: Att förbundsdirektionen inte helt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Redovisat resultat för år 2025 är endast delvis förenligt med beslutade mål. Sex av 10 verksamhetsmål har nåtts för året. Inom perspektivet “Medarbetare” redovisas låg måluppfyllelse. Att förbundsdirektionen i allt väsentligt skött verksamheten på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Förbundet/koncernen redovisar ett överskott för 2025. Inget behov av extra finansiering från förbundets medlemmar under året. Att förbundsdirektionens interna kontroll har i stort varit tillräcklig under året. Att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Att resultatet enligt årsredovisning 2025 är delvis förenligt med förbundets mål för god ekonomisk hushållning. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. 1(2) 2026-06-01

§ 128 Dnr KS-2026-00390 Helårsprognos 2026- Kommunen Kommunstyrelsen föreslår, att kommunfullmäktige beslutar godkänna helårsprognos 2026 för Kalix kommun i enlighet med bilaga. Kommunstyrelsen beslutar uppmana verksamheterna tillhörande Kommunstyrelsen, Överförmyndaren och Tillstånds- och tillsynsnämnden att arbeta med åtgärder för en budget i balans. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-09 § 38 övergå från att göra två delårsrapporter per år till att årligen genomföra en delårsrapport per den sista augusti (enligt kommunallagens 11 kap Delårsrapport 16 §) samt en helårsprognos per den sista april. I rapporterna per april och augusti finns målredovisning, prognos för centrala budgetposter, utöver nämnderna, samt prognos för kommunens investeringar. Inför varje nytt budgetår beslutar kommunfullmäktige om finansiella mål med bäring på god ekonomisk hushållning. För år 2026 (kommunfullmäktige den 16 juni 2025 § 121) gäller följande två finansiella mål denna rapports framtagande: - Uppföljningen av nämndernas driftföljsamhet samt avvikelse mot budgeterat resultat genomförs vid sex (6) tillfällen under året (ej per januari, mars, maj, juli, september och november) Dessa uppföljningar redovisas till närmast efterföljande kommunstyrelsesammanträde. Vid större oförutsedda händelser ska förvaltningen och nämnden rapportera tätare till kommunstyrelsen. - Prognossäkerheten ska vara god, högst 1 % avvikelse. En grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av ekonomin är att verksamhets- och ekonomistyrning är tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina tilldelade budgetar. Ett viktigt instrument för information om verksamhetsutvecklingen är kontinuerlig prognosrapportering gällande det ekonomiska utfallet till kommunstyrelsen. I rapporteringen är det viktigt att iaktta god prognossäkerhet med låg avvikelse för att ge de styrande tillförlitliga underlag till beslut. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt. 2(2) 2026-06-01 Prognostiserat ekonomiskt utfall för kommunens olika verksamheter kan analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv, det vill säga var kommunen väljer att prioritera sina ekonomiska resurser och vilket utfall på jämställdhetsområdet som kan förväntas av detta. En metod för denna analys är under framtagande. I uppföljningen av kommunens verksamhetsmässiga mål, se bilaga 1, återfinns nämndernas analyser av utfallet för beslutade indikatorer bland annat tillhörande kommunfullmäktiges mål: - Vi ska prioritera ökad folkhälsa, ha en nollvision mot mäns våld mot kvinnor samt minska ungas psykiska ohälsa. Ekonomichef Jeanette Larssons tjänsteskrivelse – Kalix kommuns helårsprognos 2026 Bilaga: Helårsprognos 2026 – Valnämnden Bilaga: Helårsprognos 2026 – Utbildningsnämnden Bilaga: Helårsprognos 2026 – Socialnämnden Bilaga: Helårsprognos 2026 – Tillstånd- och tillsynsnämnden 1(3) 2026-06-01

§ 129 Dnr KS-2026-00114 Budget 2027 - ekonomisk plan 2028-2029, skattesats 2027, utgiftstak 2027 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar • anta budget med ekonomisk plan, vilken även innehåller mål för god ekonomisk hushållning, för år 2027 samt plan 2028–2029. • fastställa skattesatsen år 2027 till 22,55 öre per krona (22,55 %). • anta utgiftstak på 98,3 % för år 2027 och därmed beräknas det negativa balanskravsresultatet på -2,4 mnkr från år 2025 återställas år 2027 om så inte skett år 2026. • att kommunstyrelsen under år 2027 har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2027. Reservationer/Protokollsanteckning Sara Cave (M), Evin Demir (M) och Rickard Mohss (L) reserverar sig mot beslutet. Enligt kommunallagen 11 kap 5 § skall kommunen upprätta en budget för nästkommande kalenderår (budgetår) samt enligt 6 § skall även budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Enligt 11 kap 1 § skall även kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Förslag fördelning av nettobudget samt investeringsbudget år 2027 enligt följande, förslaget bygger på en skattesats på 22,55 % samt ett utgiftstak på 98,3 %: tkr Nettobudget, drift Investeringsbudget Revision 1 300 0 Överförmyndaren 2 535 0 Kommunstyrelsen 239 950 38 050 VA 0 12 500 Renhållning 0 18 250 Valnämnden 75 0 Tillstånds- och tillsynsnämnden 29 050 4 000 Utbildningsnämnden 448 420 4 000 2(3) 2026-06-01 Socialnämnden 577 4701 4 000 Pensionskostnader 24 800 Finansnetto 14 380 Internränta avgiftsfinansierade verksamheter, VA och Renhållning -7 600 Totalt tilldelad kompensation för löneökningar i kommunen är 32 190 tkr och detta anslag är fördelat och inkluderat i ovan nämndsramar. I budget 2027 fördelas tillskott/avdrag till ramarna utifrån hur styrelsens och nämndernas avskrivningskostnader beräknas förändras när befintliga materiella anläggningstillgångar blir färdigavskrivna samt nya investeringsmedel tilldelas. Det tidigare utrymmet för internränta har exkluderats från nämndernas ramar i budgetbesluten från och med år 2025, samt på motsvarande sätt den interna intäkten. Undantaget är internränta för VA och renhållning som inkluderas i budgetbeslutet för år 2027. Avskrivningsbudgeten år 2027 är totalt 78 083 tkr inkl. VA och Renhållning. Förslag till beslut på mötet Rickard Mohss (L) yrkar bifall till Moderaterna och Liberalernas budget (Borgerlig Allians – Budget 2027 – Enkelt och Exklusivt). Susanne Andersson (S) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordförande Susanne Andersson (S) ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med liggande förslag. Protokollsutdrag KSAPU 2026-02-19 § 29 Protokollsutdrag KS 2026-03-09 § 64 Ekonomichef Jeanette Larssons tjänsteskrivelse - Kalix kommun Budget 2027, ekonomisk plan 2028-2029 Bilaga: Budget 2027 – Kommunfullmäktige Bilaga: Borgerlig Allians – Budget 2027 – Enkelt och Exklusivt) Bilaga: Budgetberedning 2027 – Tillstånd- och tillsynsnämnden Bilaga: Budgetberedning 2027 – Socialnämnden Bilaga: Budgetberedning 2027 – Utbildningsnämnden Bilaga: Budgetberedning 2027 – Fastighet och Teknisk försörjning Bilaga: Budgetberedning 2027 – Staben Bilaga: Budgetberedning 2027 – Utveckling och Tillväxt Konsekvensbeskrivning budget 2027 (Utbildningsnämnden) Konsekvensbeskrivning budget 2027 (Kommunstyrelsen) Konsekvensbeskrivning budget 2027 (Överförmyndaren) 3(3) 2026-06-01 Konsekvensbeskrivning budget 2027 (Socialnämnden) Konsekvensbeskrivning budget 2027 (Tillstånd- och tillsynsnämnden) 1 Budget 2027, ekonomisk plan 2028–2029 2 Innehållsförteckning 3 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Tillsammans gör vi Kalix bättre Vi står mitt i en tid av förändring – både i världen och här hemma i Kalix. Utmaningarna är många, men det är också möjligheterna. Trots lågkonjunkturens grepp ser vi tecken på återhämtning, och vi väljer att möta framtiden med både mod och ansvar. Vår budget speglar detta: vi vågar satsa där det behövs, samtidigt som vi är varsamma där det krävs. Världens ögon riktas alltmer mot norra Sverige och Kalix är med på resan mot en grönare framtid. Förstudien vid Kalix Hamn är klar, och den kan bli en möjlighet för omställningen mot hållbarhet och tillväxt. Kalix har alla förutsättningar att växa – som en plats för människor att leva och trivas på och där företag utvecklas. Vi tror på kraften i vårt näringsliv, i våra föreningar, våra medarbetare och framför allt i våra invånare. Det är tillsammans vi bygger ett starkare samhälle. För att göra kommunen mer tillgänglig har vi bland annat öppnat informationscenter i Gallerian. Det ska vara enkelt att hitta rätt väg i kontakten med kommunen. Vi fortsätter bygga kommunen attraktiv så fler väljer Kalix som bostadsort för ett levande Kalix, i hela kommunen. Genom samarbete med näringsliv och föreningsliv stärker vi det vi kallar Kalixandan, en anda av gemenskap, hjälpsamhet och framtidstro. Vi ser också de utmaningar som finns. Ensamheten växer, men det gör också vår vilja att motverka den. Därför satsar vi på insatser som skapar gemenskap och stimulerar banden mellan människor genom att stärka kulturområdet och få fler unga i meningsfull fritidssysselsättning. Vi prioriterar det förebyggande arbetet och vi står fast vid våra värderingar: jämställdhet, mångfald och tolerans. Kalix ska vara en plats där människor känner sig trygga, välkomna och inspirerade att leva, bilda familj och driva företag. En stark organisation för ett starkt Kalix I Kalix kommun är våra medarbetare vår största tillgång. Med kompetens, engagemang och hjärta möter de varje dag invånarnas behov – och vi strävar efter att ge dem de bästa förutsättningarna att lyckas. Vår organisation ska präglas av tillgänglighet, kvalitet och en samhällsservice som gör skillnad i människors vardag. 4 För att fortsätta utvecklas som arbetsgivare satsar vi på en hälsofrämjande arbetsmiljö där tillitsbaserad styrning, medarbetarskap, värdegrund och en positiv kultur genomsyrar alla verksamheter. Vi vill att varje medarbetare ska känna stolthet över att vara en del av Kalix kommun – en arbetsplats där man växer, trivs och gör skillnad. Som en del i vår satsning på att vara en modern och attraktiv arbetsgivare fortsätter vi också att investera i friskvård. För vi vet att välmående medarbetare skapar en starkare kommun – för alla Tillsammans bygger vi en arbetsplats att vara stolt över – och ett Kalix att växa i. I Kalix ska elever och personal trivas och utvecklas Framtiden börjar i förskolan och skolan. Här läggs grunden för barnens liv, för deras självständighet, kreativitet och förmåga att vara aktiva, demokratiska medborgare. Kvalitet i undervisningen är nyckeln och det viktiga arbetet startar redan i de första åren. Vi har en skola där både elever och personal trivs och utvecklas. En hållbar arbetsmiljö, trygghet, glädje och studiero är grunden för lärande – och vi fortsätter att satsa på ett inkluderande klimat där alla får möjlighet att lyckas. Skolmiljöerna ska vara moderna, funktionella och inspirerande. Vuxenutbildningen är en viktig del av Kalix framtid. Den ger människor möjlighet att byta bana, fylla på sin kompetens och möta arbetsmarknadens behov. Med den nyrenoverade delen av Furuhedskolan där gymnasieskolan och vuxenutbildningen möts så skapas möjligheter till ett livslångt lärande och högre utbildning även på distans medan du bor kvar på orten. Vi har under många år möjliggjort att bo kvar i Kalix och studera på annan ort genom pendlingsbidrag samt för att främja hållbart resande, Kalix kommun subventionerar 100 procent av kostnaden för tåg- och busskort för de som studerar på annan ort med rimligt pendlingsavstånd. I Kalix ska du kunna växa som barn, som ungdom och som vuxen. Med modern teknik, starka utbildningsmiljöer och stora möjligheter vill vi att fler ska välja att bo, utvecklas och forma sin framtid i Kalix. Kultur, idrott och friluftsliv – hjärtat i ett levande Kalix Ett rikt kultur-, idrotts- och friluftsliv gör Kalix till en ännu bättre plats att leva på – och det märks. Vi skapar möjligheter för alla att delta. Barnens Sommarkalas är ett exempel – ett inkluderande arrangemang där alla barn får vara med, oavsett bakgrund. Vi fortsätter också att hylla våra ideella hjältar genom Föreningsgalan och vi har stora ambitioner att utveckla Kulturkalaset till en ännu starkare motor för kulturlivet i Kalix – detta i samverkan med vårt näringsliv. Vår ungdomsgård lyfts ofta fram som ett föredöme, och det moderna ridhuset sjuder av liv öppet och tillgängligt för alla, oavsett ålder, kön eller funktionsvariation. Våra föreningar gör ett ovärderligt arbete för barn, unga och äldre – och vi vill fortsätta stärka samarbetet med dem. Folkets Hus har potential att bli ett ännu mer levande nav för kultur och möten. Vi vill att det ska vara en självklar plats för alla oavsett ålder att uppleva, skapa och delta i aktiviteter som berikar. Vi blickar också framåt mot utvecklingen av Strandängarna – en plats som kan bli ett ännu starkare dragplåster för både Kalixbor och besökare. Vår ambition är tydlig: att skapa en kommun där alla har tillgång till en meningsfull och inspirerande fritid. Tillsammans bygger vi ett Kalix där livet får blomstra – varje dag, året runt. Ett Kalix där idéer blir verklighet I Kalix ska det vara enkelt och inspirerande att vara företagare. Här växer idéer till verklighet, och varje satsning är en del av vår gemensamma framtid. Trots tuffa tider har vårt näringsliv visat styrka, och nu ser allt fler företag en ny gryning vid horisonten. 5 Varje år startar mellan 80 och 100 nya företag i Kalix. Det är ett tydligt tecken på den drivkraft och innovationsanda som präglar vår kommun. På gymnasiet utvecklas entreprenörskapet genom UF-företagande och det är där framtidens företagare tar sina första steg. Men vår styrka ligger inte bara i det nya – utan också i att ta hand om det vi redan har. Vi ser våra befintliga företag utvecklas, samtidigt som vi välkomnar nyetableringar som stärker och kompletterar det lokala näringslivet. Vår ambition är tydlig: Kalix ska klättra uppåt i Svenskt Näringslivs ranking. För att nå dit stärker vi vår upphandlingsfunktion och bygger broar mellan kommunen och företagen. Ett starkt näringsliv är grunden för en trygg och hållbar välfärd. Vi har förändrat näringslivsrådet – från ett politikdominerat forum till en levande mötesplats där olika branscher och delar av kommunen får en röst. Genom kontinuerliga företagsbesök och nära dialog bygger vi ett Kalix där företagare känner sig sedda, hörda och stöttade. Tillsammans skapar vi ett Kalix där man vill starta, driva och utveckla företag. Ett Kalix där vi bygger framtidens stolthet – tillsammans. Kalix – en plats att leva, växa och drömma i Kalix är inte bara en plats på kartan – det är en plats att kalla hemma. Vi som bor och verkar här vet vilken fantastisk livskvalitet vår kommun erbjuder. Nu är det dags att visa det för fler. Genom att lyfta fram allt som händer i Kalix – inom kultur, föreningsliv, näringsliv, natur och gemenskap – bygger vi stolthet och lockar fler att upptäcka vår unika plats i världen. Våra byar runt Kalix är en ovärderlig tillgång. De bär på en enorm potential att växa och blomstra. Genom att satsa på hela kommunen – från centrum till landsbygd – skapar vi en levande, inkluderande och framtidssäkrad plats att leva på. Framtidens socialtjänst – med människan i centrum Socialnämndens viktigaste uppdrag är att ge trygghet, stöd och omsorg till medborgarna, varje dag. Vi står inför en framtid där behoven blir alltmer komplexa, och därför är vårt fokus tydligt: kvalitet, kompetens och omtanke. Digitalisering är en viktig del i vårt kvalitetsarbete, men det är människan som står i centrum. Vi arbetar för att skapa en socialtjänst där tillgänglighet, individanpassning och värdighet genomsyrar varje insats. För att möta framtidens krav satsar vi på att säkra kompetensförsörjningen. Det gör vi genom att skapa en god arbetsmiljö och införa en tillitsbaserad styrning – en kulturförändring där vi går från detaljstyrning till att ge våra medarbetare större ansvar och förtroende. Ett tydligt exempel är omställningen till individanpassad hemtjänst, där varje insats utgår från den enskildes behov. Vi tar vara på all den kunskap som finns i vår organisation och satsar på kontinuerlig kompetensutveckling – särskilt i arbetet med komplexa ärenden och för att ge bästa möjliga stöd till multisjuka medborgare. Vi satsar på att höja bemanningen inom äldreomsorgen för en bättre arbetsmiljö och för medborgarnas behov. Framtidens socialtjänst i Kalix är hållbar, mänsklig och professionell – byggd på tillit, kunskap och omtanke. För nuvarande och kommande generationer Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar – men också en möjlighet till förändring och framtidstro. I Kalix tar vi ansvar för att vara en del av lösningen. Genom att minska utsläppen från fossila bränslen och ställa om till ett mer hållbart samhälle skapar vi nya vägar framåt – för både medborgare och näringsliv. Omställningen är inte bara nödvändig – den är också en chans att bygga ett starkare, grönare Kalix. Genom återbruk av material i våra verksamheter och ett aktivt arbete med Agenda 2030 visar vi att förändring sker bäst tillsammans. 6 Vårt mål är tydligt: Kalix ska vara koldioxidneutralt senast 2045. För att nå dit fortsätter vi att investera i energieffektiviseringar och minska vårt beroende av fossila bränslen. Det gör oss mer motståndskraftiga i en föränderlig värld – och skapar bättre förutsättningar för kommande generationer. Vi bygger framtidens Kalix – hållbart, modigt och tillsammans. Mikael Engren (S) Robert Fredriksson (C) Sven Nordlund (MP) 7 2 Vision Kalix 2030, övergripande och riktade mål Vision 2030 Tillsammans gör vi Kalix bättre. Tillsammans med medborgare, medarbetare, näringsliv och föreningsliv vill vi utveckla Kalix till en kommun där vi alla känner stolthet, trivsel och trygghet. Övergripande mål Hållbart Tillsammans tar vi ansvar för människa, miljö och vår gemensamma natur. Det gör vi genom att nyttja Agenda 2030 som ett verktyg för att nå ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Jämställt Tillsammans gör vi Kalix till en jämställd, jämlik och tolerant kommun. Genom en bra personalpolitik vill vi ge alla i våra verksamheter förutsättningar att utvecklas, trivas och känna framtidstro. Tillgängligt Våra verksamheter ska präglas av en tillgänglig och bra samhällsservice. Människor i alla åldrar ska känna att det är enkelt att bo, leva och flytta till vår kommun. Riktade mål • Vi ska ha en positiv befolkningsutveckling och skapa förutsättningar för bostadsbyggande. • Förskola, skola, vård och omsorg ska bedrivas på ett effektivt sätt med hög kvalité. • Vår målsättning är att Kalix placeras på övre halvan i svensk näringslivsranking fram till år 2030. • Vi ska ta vara på kraften i samhället genom kontinuerliga dialoger. • Vi ska prioritera ökad folkhälsa, ha en nollvision mot mäns våld mot kvinnor samt minska ungas psykiska ohälsa. • Vi ska minska utsläppen av fossila bränslen för att nå koldioxidneutralitet år 2045. 2.1 Beslut om skattesats och utgiftstak Skattesats år 2027 Den kommunala skattesatsen är oförändrad och uppgår för år 2027 till 22,55 % (22,55 öre per krona). Utgiftstak år 2027 98,3 % av beräknade skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. 2.2 God ekonomisk hushållning i kommunen och samhällsekonomiska förutsättningar Enligt 11 kap i kommunallagen (2017:725) ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I denna budget fastställer kommunfullmäktige i Kalix de finansiella och verksamhetsmässiga målen som ligger till grund för uppföljning och värdering av god ekonomisk hushållning i kommunen för år 2027. Det finansiella perspektivet anger de ekonomiska förutsättningarna eller ramarna för verksamheten som kommunen bedriver medan verksamhetsperspektivet anger kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det är en svår uppgift att göra en sammanvägd värdering av huruvida en kommun har god ekonomisk hushållning eller inte under ett specifikt år. Det finns ingen kommunövergripande mall att stödja sig på. Hänsyn skall tas såväl till de finansiella som till de verksamhetsmässiga aspekterna. Finansiella resultatmått har funnits under lång tid såsom exempelvis årets resultat, soliditet, skuldsättningsgrad, och budgetavvikelse. Dessa mått är välkända men ifrågasätts ibland som indikatorer för en god ekonomisk förvaltning beroende på faktorer såsom vart i konjunkturcykeln man befinner sig samt vilket utgångsläge en kommun har. Dessutom är det kanske inte ett enskilt år som ska utvärderas utan istället ett längre perspektiv. Kommunsektorns resultatnivåer gick ner under åren 2023-2024, då lågkonjunkturen bottnade och inflationen orsakade stora kostnadsökningar. Detta efter att resultaten varit starka under pandemiåren 2020-2021 när staten utbetalade stora stöd till kommunerna för att hantera effekterna av covidsmittan. Nedan bild ur Ekonomirapporten från maj 2026 (Sveriges kommuner och regioner) visar sektorns svängningar i resultatet men även att små och 8 medelstora kommuner har lägre resultat och förmodligen sämre ekonomiska förutsättningar. Detta beror huvudsakligen på att intäkterna omedelbart sänks när befolkningen minskar, men det är svårare att anpassa kostnaderna lika snabbt. Kalix tillhör inte de allra minsta kommunerna, men vi är en kommun med minskande befolkning. Resultatnivån i Kalix har i stort följt samma mönster som kommunsektorns. Efter åren med bland annat oerhört tyngande pensionskostnader och lägre resultat behöver resultaten nu bli högre. Den mest vanliga orsaken till det är att kommunerna har stora investeringsbehov och pensionskostnader framåt, och därför behöver skapa utrymme för detta. För Kalix del handlar det också om att amortera på kommunkoncernens skulder och framförallt prioritera ägartillskott för detta syfte till det kommunala kommanditbolaget Kalix Nya Centrum KB. Under år 2025 varslade bolaget om likviditetsbrist efter flera år med minusresultat. I februari 2026 (dnr 2025-00161) beslutade kommunfullmäktige om flera åtgärder för att åtgärda bolagets ekonomi, en av åtgärderna gällde att de finansiella målen med bäring på god ekonomisk hushållning ska möjliggöra amortering vilket kräver en högre resultatnivå och/eller lägre investeringsnivå. År 2025 gjorde kommanditbolaget en stor nedskrivning av bolagets fastighet Galleria Kalix, vilket syns på kommunens resultat i ovan tabell, pilen visar kommunens resultat exklusive effekten av nedskrivningen på finansnettot. Detta är en bokföringsteknisk åtgärd och påverkar inte kommunens likviditet, eller bolagets lånebörda. Kommunfullmäktige kompletterade beslutet från februari med ett ytterligare i april (dnr 2026-00244) där ett ägartillskott på 25 mnkr avsedd för amortering tillförs Kalix Nya Centrum KB. Innan amorteringen under år 2026 är de långfristiga lånen 142,1 mnkr, vilket gör att samma målsättning behöver kvarstå med 20 mnkr årligen även under planperioden 2027- 2029. Storleken på den årliga amorteringen behöver avvägas mot de kommunala verksamheternas möjligheter att anpassa sig till förändrad demografi, och i hur snabb takt det kan ske på ett hållbart sätt. 9 Befolkningsprognosen och befolkningens framtida sammansättning är en mycket viktig parameter i framtagandet av kommunens budget, fördelning av medel till nämnderna samt de finansiella och verksamhetsmässiga målen för att uppnå god ekonomisk hushållning i ett längre perspektiv. I Kalix blir vi färre invånare; färre barn och fler äldre. Se vidare i kapitel 2.5. En befolkningsminskning ger också lägre intäkter och det är tydligt att anpassningar av förskole- och skolverksamhet behöver ske i takt med att behovet minskar med färre födda barn. Kommunen har genomfört satsningar på gymnasieskolan och ungdomars fritidsaktiviteter, främst det nya ridhuset, och samtidigt även byggt ett nytt särskilt boende för äldre och sjuka som öppnade år 2026. Flera stora, strategiska, investeringar har därmed inneburit ökad upplåning även för primärkommunen. Efter och utöver att amortering av kommunkoncernens lånebörda påbörjats finns ett likartat behov i Kalix som i övriga Sverige av att underhålla kommunala fastigheter, gator, vatten och avlopp samt att fortsätta skapa ett attraktivt samhälle för nuvarande medborgare, och kommande, att leva i. Det är av stor vikt att anpassa ekonomin så att de förutsättningarna skapas. 2.3 Finansiellt knutna mål med betydelse för god ekonomisk hushållning Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den generationen konsumerar. Det innebär att resultatnivån över tiden måste säkerställa förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. Ett överskott i verksamheten skapar ett handlingsutrymme för att utveckla den kommunala verksamheten. Målsättningen för budget 2027 och planperiod 2028–2029 är därför att årets resultat minst skall uppgå till 1 % av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Men detta betyder inte att de budgeterade resultaten kan ligga på 1 % under planperioden utan kommunen behöver efter de senaste ekonomiskt svaga, men samtidigt investeringstunga, åren återgå till en högre resultatnivå. En högre resultatnivå innebär att likviditet frigörs till att antingen:  amortera på kommunens egna långfristiga lån, som ökat i och med de senaste årens större strategiska investeringar i invånarnas utbud av fritidsaktiviteter, gymnasieskola och äldreomsorg. eller:  möjliggöra att Kalix Nya Centrum KB som äger Galleria Kalix fortsatt kan amortera på sina långfristiga lån. Kommunen är komplementär i kommanditbolaget sedan bolaget bildades och gallerian byggdes och invigdes år 2007. Det kommunala bolagets styrelse har lämnat den budget som återfinns i kapitel 6.3, vilken innebär att kommunen har en negativ resultatpåverkan i paritet med bolagets budgeterade negativa resultat. och i förlängningen:  ha ett större utrymme för kommande investeringsbehov. Av ovan anledning är det första finansiella målet formulerat för att allteftersom anpassa resultatnivån till ovan behov. Det andra och tredje målet pekar i riktningen att prioritera amortering av befintliga långfristiga skulder och även anpassa investeringstakten till en lägre nivå under de närmsta åren. 1. Resultatet ska i genomsnitt 5 år bakåt uppgå till minst 1 %. Senast år 2030 ska 2 % i genomsnitt 5 år bakåt uppnås. Kommunen kan påverka sina räntekostnader genom att minska låneskulden, amortera. Ju lägre låneskuld desto lägre räntekostnader och budgeten för finansnettot kan minskas till förmån för den verksamhet nämnderna bedriver. Flera stora investeringar under de senaste åren har krävt ökad upplåning. Detta innebär att årets och planperiodens budgeterade resultat och investeringsnivå behöver lämna likviditet kvar för att amortera på kommunkoncernens långfristiga lån. Kommunen ska eftersträva en långsiktigt hållbar ekonomi. 2. Inom kommunkoncernen ska totalt minst 20 mnkr amorteras årligen, och ytterligare 30 mnkr under planperioden eftersträvas. 3. Kommunkoncernens långfristiga skulder kronor/invånare i Kalix ska minska, för att ej överstiga rikets medeltal. En grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av ekonomin är att verksamhets- och ekonomistyrning är tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina tilldelade budgetar. Ett viktigt instrument för information om verksamhetsutvecklingen är kontinuerlig prognosrapportering gällande det ekonomiska utfallet till kommunstyrelsen. I rapporteringen är det viktigt att iaktta god prognossäkerhet med låg avvikelse för att ge de styrande tillförlitliga underlag till beslut. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt. 10 4. Uppföljningen av nämndernas driftföljsamhet samt avvikelse mot budgeterat resultat genomförs vid sex (6) tillfällen under året (ej per januari, mars, maj, juli, september och november) Dessa uppföljningar redovisas till närmast efterföljande kommunstyrelsesammanträde. Vid större oförutsedda händelser ska förvaltningen och nämnden rapportera tätare till kommunstyrelsen. 5. Prognossäkerheten ska vara god, högst 1 % avvikelse. 2.4 Verksamhetsanknutna mål med betydelse för god ekonomisk hushållning  Vi ska ha en positiv befolkningsutveckling och skapa förutsättningar för bostadsbyggande.  Förskola, skola, vård och omsorg ska bedrivas på ett effektivt sätt med hög kvalité.  Vår målsättning är att Kalix placeras på övre halvan i svensk näringslivsranking fram till år 2030.  Vi ska ta vara på kraften i samhället genom kontinuerliga dialoger.  Vi ska prioritera ökad folkhälsa, ha en nollvision mot mäns våld mot kvinnor samt minska ungas psykiska ohälsa.  Vi ska minska utsläppen av fossila bränslen för att nå koldioxidneutralitet år 2045. 2.5 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Sveriges regioner och kommuner (SKR) presenterade vårens ekonomirapport den 20 maj 2026 och detta avsnitt baseras till största del på den källan. I 182 av 290 kommuner minskar befolkningen, andelen kommuner med minskande befolkning har ökat. Kalix och Norrbotten har jobbat utifrån de förutsättningarna sedan många år. Fram till planperiodens sista år, 2029, beräknas antal barn 1–5 år i Kalix minska med -13,3 % (riket -11,1 %), antal barn 6–15 år -5,1 % (-5,8 %) samt antal ungdomar 16–19 år förväntas bli -9,5 % färre (riket ökar i stället med +2,6 %). När det gäller att andelen äldre ökar så är det nu de allra äldsta som fortsätter att öka. De som är äldre än 80 år ökar med 11,4 % (riket ännu mer med 22,7 %) under planperioden med tyngdpunkt på ökning av antalet 85-89- åringar. Källa: https://statva.skr.se (Befolkningsframskrivning - SAS® Visual Analytics) 11 Nedan bild ur Ekonomirapporten maj 2026 visar visuellt rikets utveckling av demografin under den föregående tioårsperioden och de kommande tio åren. En följd är att behovet av och därmed kostnaderna för förskola och grundskola minskar och kostnaderna för äldreomsorg beräknas öka. Kommunerna kommer att få besluta om tuffa nedläggningar och anpassningar av barnomsorg och utbildningsverksamhet. När det gäller att klara volymökningar i äldreomsorgen är kompetensförsörjningen den viktigaste frågan. Det är viktigt att samtidigt lyfta SKR's notering, i såväl förra vårens som årets första ekonomirapport, att andelen invånare över 75 år med äldreomsorg kontinuerligt har minskat över tid. I samband med Ekonomirapporten våren 2026 uppmanar Sveriges kommuner och regioner kommunerna att fortsätta analysera den demografiska utvecklingen och arbeta med tillhörande omställning. När det gäller ekonomin behöver det finnas en långsiktighet och tillräckliga resultatnivåer för kommande investeringsbehov. Förutsatt att kommunerna klarar av anpassningen till förändrade demografiska behov är flera av de övergripande kommunalekonomiska förutsättningarna i konjunkturuppgången åren framåt relativt positiva. Globala konflikter och krig oroar, exempelvis ger ett utdraget oljekrisscenario andra förutsättningar. Arbetade timmar ökar från år 2026 och framåt och skatteunderlaget växer något mer än genomsnittlig historisk utveckling, inflationen förväntas vara stabil runt inflationsmålet och därmed är prisutvecklingen normal, i jämförelse med de senaste åren. 12 Räntenivån ökar något enligt nuvarande prognoser, under planperioden från 1,75 % till 2,25 %. Pensionskostnaderna ökar åren 2028-2030, enligt SKR tillfälligt. Sveriges kommuner och regioner förutspår att kommunerna med negativa verksamhetsresultat år 2025 kommer att ha svårigheter trots ovan beskrivna bättre förutsättningar. Kalix kommun var inte en av de kommunerna, verksamheterna och nämnderna hade tillsammans ett positivt resultat (exklusive resultatpåverkan från ett av de kommunala bolagens stora nedskrivning av sin fastighet) men det kommer att vara ett kontinuerligt arbete att anpassa kommunens verksamheter efter förändrade behov och intäkter. En ytterligare utmaning är kompetensförsörjning och att ständigt utvecklas till en alltmer attraktiv arbetsgivare som lockar medarbetare samt att erbjuda en bra plats att leva och verka på. 13 2.6 Budgetdirektiv år 2027 Budgetprocessen i kommunen Kommunen är en politiskt styrd organisation, där ett eller flera partier styr kommunen under varje mandatperiod. Budget för nästkommande budgetår beslutas av kommunfullmäktige i juni, förutom när det är valår, då tas definitivt beslut i november. Ovan bild visar Kalix kommuns budgetprocess inför år 2027 samt planperioden 2028– 2029. Inför budgetbeslutet i juni startade budgetprocessen med nämndernas omvärldsbevakning. Anvisningarna till förvaltningarnas arbete utgår ifrån samhällsekonomisk utveckling och kommunstyrelsens beslut om budgetdirektiv från november året innan budgetbeslut i juni (dnr. 2025-00431). Aktuell skatteunderlagsprognos från Sveriges kommuner och regioner (SKR) förra hösten innebar att det första direktivet slog fast att eventuella utökningar (utöver löneökningar) behövde balanseras av motsvarande kostnadsminskningar för att lägga en budget utifrån ett fortsatt finansiellt mål som minst innebär att kommunen når ett resultat på 1 % (2 % senast år 2030) av skatter och generella statsbidrag i genomsnitt 5 år bakåt. Vidare gavs direktiv om självfinansierade investeringar och fortsatt amortering av kommunkoncernens låneskuld. Verksamheterna uppmanades även till ett fortsatt fokus på samverkan mellan aktörer och ett gott bemötande. I december kommer årets sista skatteunderlagsprognos från Sveriges kommuner och regioner, då räknas också nämndernas tekniska ramar fram. Prislappsverksamheterna (förskola, fritids, förskoleklass, grund- och gymnasieskola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, insatser enligt LSS samt vuxenutbildning) inom socialnämnden och utbildningsnämndens ramar jämförs med kostnadsutjämningens utfall och precis som tidigare år visar modellen att Kalix kommun satsat på dessa verksamheter. Utbildning i Kalix kostar ca 65 mnkr mer än modellen visar och socialnämnden kostar även den cirka 64 mnkr mer - där fördelningen är 52 mnkr för äldreomsorgen, 19 mnkr för individ- och familjeomsorgen samt för insatser enligt LSS är kostnaden 6 mnkr lägre än modellen. Modellen visar ett utgångsläge med genomsnittlig kvalitet på prislappsverksamheterna, med anpassning till en lång rad av kommunens särdrag ifråga om demografi, avstånd m.m. och sedan har kommunens tidigare års budgetramar jämförts med detta. Det är en modell och beräkningen blir aldrig exakt, men det ger en fingervisning om att det kan finns potential att minska kostnader, eller omvänt kan man förvänta sig en högre kvalitet utifrån att Kalix lägger mer resurser på dessa verksamheter. Analysen har hittills visat att Kalix kommun har satsat mer på ett brett utbud av gymnasieprogram och skolstrukturen i vår kommun än vad genomsnittlig nivå skulle innebära. Äldreomsorgens nyckeltal ur Kolada (den öppna databasen för kommuner och regioner som RKA erbjuder) pekar, liksom tidigare år, på att kostnadsskillnaden inom vård och omsorg äldre främst finns inom äldreomsorgens särskilda boenden. Jämförelse med liknande kommuner indikerar att Kalix, i relation till antalet äldre, har fler särskilda boende platser och/eller ger fler gynnande beslut. Inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) finns kostnader inom barn- och ungdomsvård även om nettokostnadsavvikelsen minskat mellan år 2023 och 2024 samt att Kalix ligger lägre än liknande kommuner och Norrbotten. Kalix sticker ut negativt gällande ett högre antal anmälda våldsbrott per 100 000/invånare, vilket kan ge högre kostnader inom detta område. Under mars sammanträder budgetberedningen och bearbetar ett förslag till fördelning av budgetramar till nämnderna. Nämndsordförande och förvaltningschef besöker budgetberedningen under den här tiden och redogör för sitt nämndsbeslutade budgetberedningsdokument och analys av omvärldens påverkan på deras verksamhet, samt har dialog om det. Budgetberedningen presenterar sitt första förslag på nämndsramar, både investeringar och drift i slutet på mars och detta förslag konsekvensbeskrivs av nämnderna. I slutet på maj går budgetberedningens slutgiltiga förslag vidare till beslut i kommunstyrelsen och senare kommunfullmäktige i juni. År 2026 är det valår 14 och därmed tas beslut om budgeten även i november. Förslaget förhandlas fackligt innan kommunstyrelsens sammanträde. Kommunens mål och vision som kommunfullmäktige fattar beslut om utgör grunden som budgetarbetet i Kalix kommun ska utgå ifrån, se tidigare avsnitt om dessa. Driftsbudget Pensionskostnaderna förväntas minska år 2027. Räntekostnader för långfristiga lån inom finansnettot beräknas stiga med drygt 0,5 mnkr till ca 17,2 mnkr. Inom finansnettot är budgetposten kopplad till värdereglering av kommunens andelar i Kalix Nya Centrum KB budgeterad till 2,8 mnkr. I övrigt finns finansiella kostnader kopplade till pensioner samt finansiella intäkter i form av främst borgensavgifter budgeterade men även ränteintäkter och avkastning på placerade pensionsmedel, även om det senaste sker med tillämpning av försiktighetsprincip. Aktiemarknaden är volatil och marknadsvärdet kan svänga. Nämndernas budgetramar ökar totalt med 27 mnkr genom permanenta ökningar och utöver detta är 9,5 mnkr utdelade i särskilda anslag. Nettoeffekten av borttag av särskilda anslag 2026 och tillägg av särskilda anslag 2027 är - 6,5 mnkr men av de särskilda anslag som fanns i budget 2026 har knappt 4 mnkr istället tillförts nämndernas budgetramar genom permanenta ökningar i budget 2027. Effektiviseringskraven ligger på 15,5 mnkr. Budgetutrymme för löneökningar om 3,4%, motsvarande lönekostnadsförändringens del i SKR prisindex kommunal verksamhet (PKV), har budgeterats. Nämnderna tilldelas budget för avskrivningskostnader, genom den förändring av deras befintliga budget som beräknas efter färdigsavskrivna objekt iakttagits samt nya planerade investeringar. Budget för internränta fördelas inte längre (från och med budgetåret 2025) utan läggs till nämndernas ramar i efterhand när årets första aktivering är genomförd i anläggningsreskontra enligt tidigare budgeteringsmodell. Undantag från detta görs från och med budgetåret 2026 rörande de externt avgiftsfinansierade verksamheterna VA (vatten och avlopp) och Renhållning och budget för internränta fördelas för dessa verksamheter. Investeringsbudget Investeringsbudgeten är totalt fortsatt relativt låg jämfört med vad den varit senaste åren vilket främst beror på att de stora beslutade strategiska investeringarna de senaste åren (nytt ridhus, ombyggnation av F-huset Furuhedsskolan samt nytt särskilt boende) är slutförda/kommer slutföras under år 2026. Den lägre investeringsbudgeten beror även på att kommunen väljer att frigöra likvida medel till att amortera på kommunkoncernens låneskuld. Ramen för investeringar inom vatten och avlopp är låg med 12,5 mnkr samtidigt som ramen för investeringar inom renhållning är hög med 18 mnkr, detta då investeringar kopplat till fastighetsnära insamling behöver göras. Höga investeringar ger högre avskrivningskostnader under många år framåt och därmed kommer fullmäktige, allt annat lika, att behöva fatta beslut om höjd taxa inom renhållningen framöver. Investeringsbudgeten innehåller få särskilt utpekade riktade, så kallade stjärnmärkta, anslag utan till största del lämnar fullmäktige till nämnderna att fördela ramarna. Fördelningen av ramar baseras på nämndernas budgetberedningsdokument som de antagit i mars 2026. Utrymmet för investeringar begränsas av ambitionen att amortera på koncernens låneskuld, för att uppnå en god ekonomisk hushållning långsiktigt. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Budgeten baseras på skatteunderlagsprognosen som Sveriges kommuners och regioner, SKR, presenterade i cirkulär 26:18 den 29 april 2026. Prognosen bygger på antagandet att kommunens invånare minskar med 100 personer årligen. Balanskrav Riksdagen fattade under år 2023 beslut om nya regler relaterat till god ekonomisk hushållning. De nya reglerna gäller från och med räkenskapsåret 2024 och innebär en möjlighet att reservera medel till en resultatreserv (RER) i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Riksdagens beslut innebär även att den tidigare möjligheten att reservera medel till en resultatutjämningsreserv (RUR) har tagits bort, där sista reservering möjliggjordes för räkenskapsår 2023. De kommuner som vid ikraftträdandet av de nya reglerna år 2024 hade en RUR får ha kvar och nyttja den till och med räkenskapsår 2033. Från och med år 2026 har inte Kalix kommun kvar någon RUR. År 2025 var årets resultat efter balanskravsjusteringar negativt med -36,3 mnkr. Kriterierna för att använda medel från resultatutjämningsreserven (RUR) var uppfyllda varvid hela återstående RUR på 33,9 mnkr föreslogs att 15 ianspråktas ur resultatutjämningsreserven vilket också gjordes. Kommunen har därmed ett mindre underskott på 2,4 mnkr att återställa senast år 2028. Riktlinjer för att reservera medel till RER beslutades av kommunfullmäktige i början på år 2025 (dnr 2024-00562). Enligt kommunallagen samt Kalix kommuns lokala tillämpning får reservering göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Med denna budget bör en reservering till RER vara möjlig att göra åren 2027-2029. När kommunen byggt upp en RER så kan användning av medel ur reserven ske för att hantera tillfälliga (planerade eller oförutsedda) kostnadsökningar eller intäktsbortfall något enskilt år, så länge det bidrar till att uppnå god ekonomisk hushållning. Därutöver kan disponering av RER ske vid lågkonjunktur där den årliga utvecklingen av skatteunderlaget är lägre än genomsnittet de senaste tio åren. Resultat Det budgeterade resultatet i kommunen uppgår till 22,9 mnkr under år 2027 och totalt 74,7 mnkr åren 2027–2029. År 2027 är utgiftstaket (kommunen kostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag) 98,3 % och i genomsnitt över perioden är det 98,2 %. För att uppnå detta behöver kommunen effektivisera 24,5 mnkr under planperioden men även minska särskilda anslag med 6,5 mnkr år 2027 och ytterligare 9,6 mnkr år 2027. Verksamhetsutökningar med 27,1 mnkr år 2027 är inräknade. Utöver detta tillkommer löneökningarnas kostnader med 88,25 mnkr på de tre åren. Nivån på kommunens resultat bestämmer också det utrymme kommunen kan investera för med självfinansierade medel samt möjligheten att amortera på lån. Fullmäktige lämnar följande utredningsuppdrag som stöd till förvaltningar och nämnder för att nå ett utfall i balans med sina tilldelade budgetramar samt ökad kvalité: Kommunövergripande Fokusområden  Förbättra service och bemötande  Digitalt först  Återbruk först  Hitta samverkansformer mellan förvaltningar samt andra kommuner och samhällsaktörer  Fortsatt implementering av tillitsbaserat ledarskap Uppdrag  Stärka kulturområdet - stimulera civilsamhället  Fler barn och unga i meningsfulla fritidsaktiviteter  Arbeta aktivt med kompetensförsörjning i samverkan med andra arbetsgivare i Kalix  Effektivare nyttjande av kommunkoncernens lokaler, det vill säga minska den totala ytan i de kommunala verksamheterna  Nollvision - mäns våld mot kvinnor och barn Fokusområden  Vår ambition är att handla mer lokalproducerad mat  Öka nöjdheten hos kommunens matgäster, barn och gamla 16  Öka det hållbara resandet - fortsätta att utveckla lokaltrafiken  Ta med estetiska kompetenser i alla nybyggnationer och renoveringar/ombyggnationer – samverkan med övriga förvaltningar  Utveckla och stärk lätt och tydlig kommunikation gällande upphandling Uppdrag  Utreda att lägga ut café på Folket hus, Sportcity och Vassholmen på entreprenad  Omvärldsbevaka och utveckla arbetssätten för bättre service vid återvinningscentralen (ÅVC)  Stimulera samverkan mellan nämnderna för att minska de negativa effekterna av barnfattigdom Utbildningsnämnden Uppdrag  Utöka och stärk samverkan med socialnämnden ifråga om preventivt arbete för barn och unga  Hitta samverkan med socialnämnden för att minska de negativa effekterna av barnfattigdom Socialnämnden Uppdrag  Utöka och stärk samverkan med utbildningsnämnden ifråga om preventivt arbete för barn och unga  Hitta samverkan med utbildningsnämnden för att minska de negativa effekterna av barnfattigdom  Fortsätta utveckla samarbetet med region Norrbotten, för att säkra upp en god omvårdnad för våra medborgare Tillstånds- och tillsynsnämnden Uppdrag  Utveckla och stärk lätt och tydlig kommunikation gällande myndighetsutövning  Underlätta medborgares ärendehantering med digitala e-tjänster och personlig hjälp att hitta rätt 17 2.7 Fördelning av pengarna år 2027 Kalix kommun Budget, tkr 2027 Kommunstyrelsen 239 950 Vatten och avlopp, VA 0 Renhållning 0 Revision 1 300 Överförmyndare 2 535 Tillstånds- och tillsynsnämnden 29 050 Utbildningsnämnden 448 420 Socialnämnden 577 470 Valnämnden 75 Pensionskostnad 24 800 Internränta -7 600 Finansnetto 14 380 1 330 380 18 3 Driftsbudget Kalix kommun Nettoram, tkr Nettobudget 2026 inkl löneökningar Förändring kap. tjänst Särskilda anslag 2026 Särskilda anslag 2027 Kompensation prisökningar/ satsningar Effektiviseringar Justering 2027 Kompens Löneökn from 1 april 2027 Nettobudget 2027 Revision 1 300 0 0 0 0 0 0 0 1 300 Överförmyndare 2 000 0 0 0 500 0 0 35 2 535 Valnämnden 570 0 -500 0 0 0 0 5 75 Kommunstyrelsen 224 247 2 908 -10 400 9 280 12 800 -5 000 1 595 4 520 239 950 varav VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 varav Renhållning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tillstånds- och tillsynsnämnden 26 603 352 0 300 1 350 0 -435 880 29 050 Utbildningsnämnden 442 500 -540 -2 500 0 2 500 -4 000 -480 10 940 448 420 Socialnämnden 561 900 -260 -2 700 0 9 900 -6 500 -680 15 810 577 470 Summa nämnder: 1 259 120 2 460 -16 100 9 580 27 050 -15 500 0 32 190 1 298 800 Internränta -7 400 -7 600 Pensioner 27 900 24 800 Finansnetto 20 200 14 380 Total ram kommunen 1 299 820 1 330 380 Skatteprognos i budget -1 320 190 -1 353 317 Budgeterat resultat -20 370 -22 937 Utgiftstak, % -98,46 -98,31 3.1 Specifikation särskilda anslag, tkr Revision 2027 Plan 2028 Plan 2029 0 Summa Revision 0 Överförmyndare 2027 Plan 2028 Plan 2029 0 Summa Överförmyndare 0 Valnämnden 2027 Plan 2028 Plan 2029 0 Summa Valnämnden 0 Kommunstyrelsen 2027 Plan 2028 Plan 2029 Exploatering 2 000 Rivning Innanbäckens f.d. förskola 1 000 Lokaler i Galleria Kalix, hyra 900 Kultur 500 Arrangemang 1 000 E-handel 500 Lokalbanken 3 380 varav VA 0 varav Renhållning 0 Summa Kommunstyrelsen 9 280 Tillstånds- och tillsynsnämnd 2027 Plan 2028 Plan 2029 Förebyggande luftvårds strategi, FLIS 300 Summa Tillstånds- och tillsynsnämnd 300 Utbildningsnämnden 2027 Plan 2028 Plan 2029 0 Summa Utbildningsnämnden 0 Socialnämnden 2027 Plan 2028 Plan 2029 0 Summa Socialnämnden 0 Summa särskilda anslag 9 580 3.2 Specifikation kompensation prisökningar/satsningar, tkr Revision 2027 0 Summa Revision 0 Överförmyndare 2027 Ökad bemanning, förändrad lagstiftning 500 Summa Överförmyndare 500 Valnämnden 2027 0 Summa Valnämnden 0 Kommunstyrelsen 2027 Park och underhåll utemiljöer 1 000 Barmarksunderhåll och vinterväghållning 1 000 Lokaler i Galleria Kalix, hyra 4 600 Informations- och utvecklingscenter Galleria Kalix 900 Avd. Tillväxt och utveckling, verksamhetsmedel för arbete med ett attraktivt Kalix 1 000 Hyra av Nyborgs SK:s plan 50 Fritidsgården Frizon personal, breddad verksamhet 400 Säkerhetsenheten 1 500 Datacenter Norrbotten (DCBD) 1 350 Minska effekterna av barnfattigdom i Kalix, för senare fördelning 1 000 Summa Kommunstyrelsen 12 800 Tillstånds- och tillsynsnämnden 2027 Utökning beredskap krav MCF 900 Lokalkostnader Töre brandstation 300 Politikerkostnader 150 Summa Tillstånds- och tillsynsnämnden 1 350 Utbildningsnämnden 2027 Fortsätta preventivt arbete för barn och unga i samverkan med andra interna och externa aktörer 2 500 Summa Utbildningsnämnden 2 500 Socialnämnden 2027 Behovsstyrd höjd bemanning äldreomsorg 6 000 Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) lagkrav 500 Kvinnojouren 200 Aktivitetsplikten 3 200 Summa Socialnämnden 9 900 Summa kompensation prisökningar/satsningar 27 050 3.3 Driftsbudget per nämnd/styrelse Revisionens driftsbudget Justering 0 -6 Återläggning Särskilda anslag 0 0 Summa Revision 1 300 1 300 Överförmyndarens driftsbudget Justering 0 31 Återläggning särskilda anslag 0 0 Summa Överförmyndare 2 535 2 000 Valnämndens driftsbudget Nettobudgetram 570 70 Justering 0 0 Återläggning särskilda anslag -500 0 Summa Valnämnden 75 570 Kommunstyrelsens driftsbudget varav VA 0 0 varav Renhållning 0 0 Borttag budget Revision 0 -1 275 Borttag budget Överförmyndare 0 -1 923 Justering 1 595 -237 Verksamhetsförändringar 0 137 283 Effektiviseringar -5 000 -5 350 Särskilda anslag 9 280 10 400 Förändring kapitaltjänst 2 908 2 489 varav VA 0 0 varav Renhållning 0 0 Summa Kommunstyrelsen 239 950 224 247 Tillstånds- och tillsynsnämndens driftsbudget Nettobudgetram 26 603 0 Verksamhetsförändringar 0 26 239 Effektiviseringar 0 -550 Återläggning särskilda anslag 0 -2 000 Förändring kapitaltjänst 352 -32 Summa Tillstånds- och tillsynsnämnden 29 050 26 603 Utbildningsnämndens driftsbudget Effektivisering -4 000 -6 000 Kompensation prisökningar/satsningar 2 500 0 Särskilda anslag 0 2 500 Förändring kapitaltjänst -540 -428 Summa Utbildningsnämnden 448 420 442 500 Socialnämndens driftsbudget Effektiviseringar -6 500 -7 500 Särskilda anslag 0 2 700 Förändringar kapitaltjänst -260 1 205 Summa Socialnämnden 577 470 561 900 3.4 Specifikation skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag, tkr Invånare 2027 Prognos 2028 Prognos 2029 Invånare 15 176 15 076 14 976 Skatteintäkter 2027 Plan 2028 Plan 2029 Skatteintäkter 961 083 990 530 1 024 047 Summa kommunalskatt 961 083 990 530 1 024 047 Statsbidrag 2027 Plan 2028 Plan 2029 Inkomstutjämning 212 935 228 748 237 070 Kostnadsutjämning 44 010 49 355 51 224 Regleringsbidrag/-avgift 39 166 35 742 29 502 Strukturbidrag 45 801 45 499 45 198 LSS-utjämning 3 946 3 920 3 894 Summa statsbidrag (inkl kommunal fastighetsavgift) 392 234 409 640 413 264 Justering Summa skatteintäkter och statsbidrag 1 306 941 1 353 794 1 390 935 Kommunal fastighetsavgift 46 376 46 376 46 376 TOTALT 1 353 317 1 400 170 1 437 311 4 Resultat-, balans- och finansieringsbudget 4.1 Resultatbudget Resultatbudget, tkr 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens intäkter 473 612 473 612 473 612 Verksamhetens kostnader -1 686 729 -1 723 949 -1 735 328 Pensionskostnader -24 800 -26 000 -25 100 Avskrivningar -78 083 -77 583 -77 083 Verksamheternas nettokostnader -1 316 000 -1 353 920 -1 363 899 Budgetförändringar Särskilda anslag återläggning 16 100 9 580 0 Särskilda anslag nya -9 580 0 0 Löneökningar -32 190 -29 959 -26 101 Övriga ramförändringar -27 050 0 0 Ramförändring nytt särskilt boende Effektiviseringar 15 500 9 000 0 Summa förändringar -37 220 -11 379 -26 101 Verksamheternas intäkter 473 612 473 612 473 612 Verksamheternas kostnader efter budgetförändringar exkl. avskrivningar -1 711 529 -1 761 328 -1 786 529 Verksamhetens nettokostnad inkl. avskrivningar -1 316 000 -1 365 299 -1 390 000 Skatteintäkter och statsbidrag inkl. kommunal fastighetsavgift 1 353 317 1 400 170 1 437 311 Summa skatter och statsbidrag 1 353 317 1 400 170 1 437 311 Finansnetto -14 380 -14 500 -15 900 Årets resultat före extraordinära kostnader 22 937 20 371 31 411 Resultat i % av skatter och statsbidrag 1,7 % 1,5 % 2,2 % Nettokostnadsandel 98,3% 98,5% 97,8% Resultat i genomsnitt 5 år bakåt Genomsnitt planperioden 2027-2029 1,8% Procentsatserna ovan (Genomsnitt 5 år, xxx) är justerade så att de exkluderar effekten av Kalix Nya Centrum KB:s nedskrivning av sin fastighet med 66,1 mnkr år 2025. 4.2 Balansbudget Balansbudget, belopp i mnkr 2027 Plan 2028 Plan 2029 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1 598,8 1 610,7 1 627,0 Omsättningstillgångar 123,0 122,8 123,3 Likvida medel 230,9 240,0 254,2 SUMMA TILLGÅNGAR 1 952,7 1 973,5 2 004,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 734,4 757,3 777,7 Årets förändring 22,9 20,4 31,4 Summa Eget kapital 757,3 777,7 809,1 Avsättningar 58,2 57,4 56,5 Långfristiga skulder 858,4 858,4 858,4 Kortfristiga skulder 278,8 280,0 280,5 Summa Skulder 1 137,2 1 138,4 1 138,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 952,7 1 973,5 2 004,5 4.3 Finansieringsbudget Finansieringsbudget, tkr Löpande verksamhet 2027 Plan 2028 Plan 2029 Löpande verksamheten Resultat före extraordinära poster 22 937 20 371 31 411 Justering för avskrivningar 78 083 77 583 77 083 Kassaflöde från löpande verksamhet 101 020 97 954 108 494 Investeringsverksamhet 2027 Plan 2028 Plan 2029 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -80 800 -78 100 -87 950 Kassaflöde från investeringsverksamhet -80 800 -78 100 -87 950 Finansieringsverksamhet 2027 Plan 2028 Plan 2029 Nyupplåning, avgiftsfinansierade verks. investeringar 0 0 0 Nyupplåning, fastigheter nyinvesteringar 0 0 0 Nyupplåning, fastighetsunderhåll 0 0 0 Amortering -20 000 -20 000 -20 000 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -20 000 -20 000 -20 000 Årets kassaflöde 220 -146 544 Kommunen beräknas inte nå finanspolicyns målsättning för likviditeten gällande betalningsberedskap för en månads prognostiserade utbetalningar under åren 2027-2029. En likviditetsbelastning prognostiseras ske år 2026 när överflyttade investeringsmedel från tidigare år ianspråktas. År 2025 och framåt gäller den reviderade riktlinjen för investeringar vilket minskar möjligheten till överflyttningar. Detta förbättrar planeringsmöjligheterna. Enligt ovan budgetberäkning kommer betalningsberedskapen att som minst uppgå till 23,6 betaldagar år 2027 (om man räknar med kommunens checkkredit på 20 mnkr så finns en betalningsberedskap på 28 betaldagar). Likviditeten ligger på ungefär samma nivå planperioden ut om resultat- och investeringsnivåer behålls såsom i detta underlag. Nivån för amortering och/eller mål för likviditeten kan även ändras genom politiska beslut. 5 Investeringsbudget Sammanställning investeringbehov 10 års plan Belopp i tkr 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Plan 2031 Plan 2032 Plan 2033 Plan 2034 Plan 2035 Plan 2036 Kommunstyrelsen 37 800 42 550 51 900 61 300 55 600 56 550 56 900 58 300 58 300 58 300 Tillstånds- och tillsynsnämnden 4 000 8 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Utbildningsnämnden 4 000 4 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Socialnämnden 4 000 3 000 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 Summa kommun exkl. VA o renhållning, extern finansiering 49 800 57 550 62 400 71 800 66 100 67 050 67 400 68 800 68 800 68 800 VA, extern finansiering 12 500 15 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Renhållning, extern finansiering 18 250 5 250 5 250 250 250 250 250 250 250 250 Stadsnät, extern finansiering 250 300 300 300 300 300 300 300 300 300 Summa kommun inkl VA o renhållning, extern finansiering 80 800 78 100 87 950 92 350 86 650 87 600 87 950 89 350 89 350 89 350 5.1 Specifikation investeringsbudget per nämnd/styrelse tre års tidplan, tkr Kommunstyrelsen 2027 Plan 2028 Plan 2029 Ram vägar (inkl trafikbelysning och GC-vägar enligt antagen plan) 12 500 15 000 20 000 Mark & exploatering* 5 000 5 000 5 000 Ram offentliga parker, lekparker och grönområden samt gestaltning 1 500 1 500 1 500 Ram fastighetsunderhåll 12 500 13 500 15 000 - Trädäck Strandängsbadet ingår i fastighetsunderhåll ram - Slöjdsal Trä- och metall Manhemsskolan ingår i fastighetsunderhåll ram - Sociala boenden, nya områden och reinvesteringar ingår i fastighetsunderhåll ram - Klimatåtgärder säbo/kommunala fastigheter ingår i fastighetsunderhåll ram Krisberedskap 2 000 2 000 2 000 IT 2 800 3 750 4 100 Ram staben 500 800 1 300 Ram kultur och fritid 1 000 1 000 3 000 Summa Kommunstyrelsen exkl. VA, Renhållning och Stadsnätet 37 800 42 550 51 900 VA, extern finansiering 12 500 15 000 20 000 Renhållning fastighetsnära insamling*, extern finansiering 18 000 Renhållning, extern finansiering 250 5 250 5 250 Stadsnätet, extern finansiering 250 300 300 Summa VA, Renhållning och Stadsnätet 31 000 20 550 25 550 Summa Kommunstyrelsen inkl. VA, Renhållning och Stadsnätet 68 800 63 100 77 450 Tillstånds- och tillsynsnämnden 2027 Plan 2028 Plan 2029 - Töre brandstation, anpassningar ny lokal ingår i ram 2027 - Tungt räddningsfordon ingår i ram 2028 Summa Tillstånds- och tillsynsnämnden 4 000 8 000 2 000 Utbildningsnämnden 2027 Plan 2028 Plan 2029 Summa Utbildningsnämnden 4 000 4 000 5 000 Varav nämndens ram märks till akuta, oförutsedda åtgärder Socialnämnden 2027 Plan 2028 Plan 2029 - Trygghetslarm SÄBO ingår i ram 2027 Summa Socialnämnden 4 000 3 000 3 500 Summa investeringsbudget kommunen 80 800 78 100 87 950 Varav 10% av nämnderna och styrelsens ram märks till akuta, oförutsedda åtgärder Finansiell leasing Finansiell leasing År 2025-2027 Plan 2028-2030 Finansiering av kommunens fordon 40 000 40 000 (Ram 2025–2027*) Summa finansiell leasing 40 000 40 000 *Avräkning från ram sker av använt belopp år 2025 och 2026 6 Kommunkoncern budgeterat resultat 2027 Budgetprocess i den kommunala koncernen Enligt kommunens budgetprocess beslutad av kommunstyrelsen i november 2025 så uppmanas de kommunala bolagen och stiftelsen att ta fram sin budget för år 2027 och lämna den till kommunen att införliva i detta dokument senast den 30 april 2026. Budgeterat resultat Kalix kommun 22 937 Stiftelsen Kalixbostäder 10 906 Kalix Nya Centrum KB -2 830 Kalix Industrihotell AB -100 Kommunen och Stiftelsen Kalixbostäder budgeterar md högre intäkter än kostnader och positiva resultat medan de två bolagen Kalix Nya Centrum KB (KNC) och Kalix Industrihotell AB (KIAB) budgeterar minusresultat. Läget är sämre för KNC, som är tyngda av en hög lånebörda och därmed höga räntekostnader. Kommunfullmäktige har beslutat om åtgärder vid sammanträdena i februari och april 2026, vilket har förbättrat resultatnivån år 2027, men för att nå minst ett 0-resultat krävs fler ägartillskott och fortsatt amortering av långfristiga skulder åren framåt. 6.1 Stiftelsen Kalixbostäder Organisation: Stiftelsen Kalixbostäder Ordförande: Ellinor Söderlund VD: Alexander Johansson Styrelsen: Ellinor Söderlund (ordförande), Hans Sundell (vice ordförande), Susanne Andersson, Linda Frohm och Mikael Sandberg Verksamhet: Stiftelsen Kalixbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet i Kalix kommun. Huvudman för stiftelsen är Kalix kommun. Stiftelsen Kalixbostäder har till föremål för sin verksamhet att inom Kalix kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. I koncernen ingår dotterbolaget Strandägarna i Kalix AB som förvaltar en näringsfastighet Beräknat resultat 10 906 Resultatbudgeten för 2027 och planperioden 2027–2028 präglas av ett fortsatt utmanande ekonomiskt läge med ökade kostnader inom flera områden. Framför allt påverkas verksamheten av högre kostnader för drift, underhåll, energi, räntor och entreprenader. Bolaget bedömer att kostnadsökningarna kommer att fortsätta även under planperioden, vilket innebär att resultatnivån förväntas minska något jämfört med tidigare år. Trots detta bedöms ekonomin fortsatt vara stabil och verksamheten bedrivs med ett långsiktigt och ansvarsfullt perspektiv. I budgeten har hänsyn tagits till:  Fortsatta kostnadsökningar för energi och värme  Högre räntekostnader och finansieringskostnader  Ökade priser på material, tjänster och entreprenader  Behov av löpande underhåll och investeringar i fastighetsbeståndet  Fortsatta satsningar på trygghet, service och hållbarhet Under planperioden kommer fokus att ligga på kostnadskontroll, prioritering av underhållsinsatser samt effektivisering av verksamheten för att skapa långsiktig ekonomisk hållbarhet. Samtidigt fortsätter bolaget att arbeta för attraktiva och trygga boendemiljöer samt en stabil uthyrningsgrad, vilket är avgörande för verksamhetens långsiktiga utveckling. Trots ett något lägre budgeterat resultat bedöms bolaget ha goda förutsättningar att möta framtida behov och fortsätta utveckla verksamheten på ett hållbart sätt. 6.2 Kalix Industrihotell AB Organisation: Kalix Industrihotell AB Verksamhet: Bolaget skall inom Kalix kommun uppföra, köpa sälja, äga och förvalta fastigheter. Bolaget har även till föremål för sin verksamhet att inom Kalix kommun bedriva hamn- och farledsverksamhet. Ändamålet för bolaget är att på affärsmässiga grunder främja näringsverksamhet i Kalix kommun genom att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och fastigheter för små företag samt att på affärsmässiga grunder driva och utveckla hamnverksamhet i Kalix kommun. KIAB tappade 2025 2 stora hyresgäster som påverkar resultatet negativt. Intäkterna från hamnen har minskat pga färre anlöp. Avskrivningarna är enligt K2 ändras under 2026 när KIAB går över till K3, kommer att påverka resultatet. Det pågår verksamhet för att få nya hyresgäster till lokalerna, förhoppningen är att få dessa uthyrda, hyran är ej med i budgeten för 2027. Lokaler och mark i Karlsborgsverken som varit vakanta är nu uthyrda vilket kompenserar en del av de intäkter som bolaget har tappat. Intäkterna på hamnen är svåra att beräkna på grund av konjunktursvängningar och möjlighet att köpa virke på import. Budget för 2028-2029 är svår att uppskatta, vi jobbar för fler uthyrda lokaler. 6.3 Kalix Nya Centrum KB Organisation: Kalix Nya Centrum KB Styrelsen: Annika Andersson, Ingela Rönnbäck, Mikael Sandberg, Robert Fredriksson Ersättare: Sara Cave, Ingela Karlsson Verksamhet: Kalix Nya Centrum är en bolagsbildning som har till uppgift att verka publikt under benämningen Galleria Kalix. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga, förvalta och hyra ut lokaler för näringsverksamhet. Handel och andra näringar där kundbesök har stor frekvens är målgruppen av hyresgäster. Bolagets ändamål är att på affärsmässiga grunder främja handel och näringsverksamhet i regionen och därigenom skapa förutsättningar för ett attraktivt handelscentrum i Kalix kommun. Målsättningen är att diversifiera hyresgäster så att utbudet av handel och andra erbjudanden i Gallerian känns ändamålsenligt för konsumenter. Gallerian ska vara en naturlig mötesplats för Kalixborna och besökare i Kalix. Ägarförhållandet i bolaget utgörs av en komplementär Kalix kommun, 95%, org. nummer 212000-2692. Kommanditdelägare är Kalix Industrihotell AB, 5%, org. nummer 556059-8285 med säte i Kalix. Företaget har sitt säte i Kalix. Beräknat resultat -2 830 Budgeten för 2027 visar en minus på 2,8 milj vilket till största del består av räntekostnader och borgensavgift. Kalix kommun har under 2026 tecknat avtal för hyra av tomma lokaler, enl beslut. Lokalerna finns tillgängliga att hyra så fort det finns en ny hyresgäst. Det pågår ett intensivt arbete med att hitta nya hyresgäster som vill starta upp verksamhet i Gallerian. Kommunen har även beslutat att amortera 25 milj kr på lånen under 2026 samt avsatt för 2027 20 milj kr till amortering. Amorteringen på lånen påverkar resultatet positivt. Det allmänna läget i riket för butiker i Gallerior är inte så positivt, många har tomma lokaler. Kommande år 2028-2029 kan vi alltid hoppas på en trend som gör att butiker startar upp igen annars måste ändamålet för Gallerian kanske ändras till annan typ av hyresgäster. Borgerlig Allians – Budget 2027 Utgångsläget och vår vision Vi lever fortsatt i en osäker tid, i en geopolitiskt svajig kontext, med krig i vår omedelbara närhet och ett behov att rusta upp vår egen motståndskraft mot kris och krig. Med de utmaningarna är politikens roll att peka på möjligheterna, på handlingskraft och på den vision vi har för vår del av världen. Vi går nu in i en ny mandatperiod där Sveriges regering och riksdag har arbetat hårt och fokuserat på att få ordning på Sverige. Det innebär att vi som kommun har större möjlighet att få ordning på vår egen kommun. Moderaterna och Liberalerna vill gemensamt göra det arbete som innebär att vi får ordning på ekonomin, på vår förvaltning och på vårt sätt att serva våra medborgare. • Tillväxt – både ekonomiskt och befolkningsmässigt • Bättre förutsättningar för lokala företag att utvecklas och investera • Effektiv och modern kommunal organisation som levererar bättre service • Ansvarsfull användning av skattepengarna - både för nya investeringar och i drift • En ännu bättre skola med starkare stöd till både lärare och elever – vår framtid • Trygghet och framtidstro för kalixbor i alla åldrar Vi tror på Kalix, men vi tror också att det krävs ett nytt politiskt styre för att kunna ge förutsättningar för vår kommun att bli sitt bästa. Vi har yttre förutsättningar som vi inte haft i modern historia. Vi i Norrbotten har fortfarande ledartröjan vad gäller den industriella omställningen, vi har innovativa företag och företagsamma människor. Vi har en natur och ett geografiskt läge som ger oss alla förutsättningar att lyckas. Kalix behöver och förtjänar en högre tillväxt, både vad gäller ekonomi och befolknings- utveckling. För att komma dit behöver vi skapa en effektiv kommunal organisation med mandat att genomföra de förändringar som krävs. Vi behöver stärka villkoren för företagandet - för att ha råd att leverera en kvalitativ välfärd. Det behövs en politik som leder till framtidstro, där vi utvecklar både tätorten och byarna. Vi ska bygga ett rättvist samhälle, där ansträngning lönar sig och brott straffar sig. Skolan är central för samhället och de unga, vår framtid – här behövs rejäla förändringar. Ett tryggt samhälle, mer jämställt och tolerant, där det viktigaste inte är varifrån du kommer utan vart du är på väg – likväl som en utvecklade och trygg plats att åldras. En kommun som både har puls och kan erbjuda total tystnad. Kalix - en plats där livet är både enkelt men även exklusivt. Kvalité och effektivitet i förvaltningen Om Kalix ska klara av att förbättra de områden som idag fungerar dåligt och vidmakthålla allt det fina som vi har så måste den kommunala organisationen fungera mer effektiv än idag. • Genomlysning av hela förvaltningsstrukturen • Kommunal service ska hålla hög kvalité och samhällskontraktet uppfyllas • Utreda alternativet att införa en enda förvaltning • Nya arbetssätt för högre kvalitet och bättre effektivitet • Stark ekonomi och prioritering av kärnverksamhet – kommunen kan inte göra allt • Förenkla kontakt med kommunen - införa ”en väg in” • Ansvarsfullt nyttjande av skattemedel • Reformera arbetet med upphandling så att även lokala företag ska kunna lämna anbud • Fokus ska ligga på kommunens kärnverksamhet • Kalix ska vara en stark röst i länet med tydlig påverkansagenda och vara mycket mer aktiv i samverkan utanför kommunen Moderaterna och Liberalerna vill skapa en kommun där invånarna upplever en hög livskvalité. För att klara av det målet behöver den kommunala servicen hålla hög kvalité och samhällskontraktet uppfyllas. Vi vill genomföra en genomlysning av hela vår förvaltningsstruktur. Att skyndsamt genomföra en extern utvärdering av effektivitet och arbetssätt. Utgångspunkt kan vara den utredning som redan är gjord under 2025, i denna vidare utredning ska också alternativet att införa en superförvaltning ingå. Men fokus ska vara att med nya arbetssätt effektivisera arbetet samtidigt som kvaliteten ökar. Vi ska söka samverkan och samarbete med närliggande kommuner, privata företag samt civilsamhället. Fokus ska ligga på att leverera kärnverksamhet. En kommun ska ha en stark ekonomi och i alla led prioritera kärnverksamheten. En kommun varken ska eller kan göra allt. För att vara en ännu mer attraktiv kommun behöver därför samarbete med andra samhällsaktörer stärkas. Föreningsbidraget behöver stärkas och reformeras och samverkan med civilsamhället struktureras på ett tydligare sätt. Investeringar och stora byggprojekt måste hanteras på ett helt annat sätt, vi har inte råd med oansvarig planering kring kommunala lån. Vi har inte heller råd med onödigt påkostade prestigeprojekt och dåligt genomförda byggprojekt med undermåliga underlag och skenande kostnader som följd. Kommunens upphandling behöver fungera mycket bättre, dels för att hushålla med kommunens medel men upphandlingar ska även utformas så att mindre och lokala företag har möjlighet att delta i upphandlingarna. Vi ska ha som mål att vara en stark röst i länet med en tydlig påverkansagenda som ska genomsyra allt arbete vi genomför utanför kommunens gränser. Prioritet ska läggas på samarbetet med kommuner där vi kan skapa synergier, Region Norrbotten, Försvarsmakten, polismyndigheten, SKR och departementen oavsett färg på regering. Tillväxt i befolkning och ekonomi Det är bara när arbetstillfällen i privata företag skapas som skatteunderlaget ökar i kommunen. Det skatteunderlag som ska finansiera den välfärd vi vill leverera. Kalix behöver och förtjänar en högre tillväxt. • Intensifiera arbetet med att rekrytera nya företag hit • Bättre företagsklimat – värna befintliga företag i internationell konkurrens • Kommunen ska ses som ett servicecentrum; kulturförändring krävs • Reform av myndighetsutövning: nekande beslut ska tas av facknämnd (förtroendevalda) • Alla politiska beslut ska föregås av beskrivning om beslutet ökar tillväxt eller inte • Inför en välkomstservice-funktion: servar inflyttare och arbetar uppsökande mot saknade kompetenser • Stärk lokala basnäringar och utveckla nya tjänsteföretag, areella och kreativa näringar • Besöksnäringen – ta fram en tydlig handlingsplan • Tillåt fler privata verksamheter – inför LOV i äldreomsorgen • Mer industrimark behöver förberedas, möjliggöra även mindre etableringar inte spara på ytan till de ”stora” etableringarna utifrån • Fortsatt utveckling av infrastrukturen för fibernätet För att åstadkomma det behöver arbetet intensifieras för att rekrytera nya företag som erbjuder produkter och tjänster som kan utvecklas i Kalix och skapar ett mervärde för våra medborgare. Vi måste också arbeta för att skapa ett bättre företagsklimat och se till att våra befintliga företag vill stanna i vår kommun i konkurrens med resten av världen. Vi kommer prioritera att upprätta goda samverkansytor med våra företag och se till att vi ger alla förutsättningar som är möjliga för ett tillväxtfrämjande klimat. Detta kommer innebära en kulturförändring och en förståelse för hur finansieringshjulet fungerar och att vi som kommun är ett servicecentrum. En reform av myndighetsutövningen ska göras som bland annat innebär att tjänstepersoner inte kan säga nej vid ansökningar, tillståndsprövningar, bygglov och annan myndighetsutövning. Nekande svar ska tas av facknämnd, av förtroendevalda. Vi kommer också införa ett system som innebär att alla politiska beslut ska föregås av en beskrivning i ärendet där det framgår om beslutet kommer innebära en ökad tillväxt eller inte. För att öka tillväxten behöver kommunen bli än mer attraktiv att leva och bo i. Därför vill vi införa en välkomstservice-funktion där vi både servar personer som söker sig till vår kommun men även arbetar uppsökande för att ta en dialog med kompetenser som vi saknar både i egen verksamhet och hos våra företag. De lokala företag vi har, och nya som vill söka sig hit, måste vi måna om och förenkla för. Det gäller allt från ansökningar om bygglov till hjälp att hitta rätt kompetens till respektive verksamhet. Kalix satsar redan nu lokala pengar på exempelvis Yrkesvux, men vi måste enligt vårt sätt att se det göra än mer. Fler utbildningsinriktningar inom Yrkesvux och möjlighet att läsa till enklare yrken samtidigt som man läser SFI (Svenska för invandrare) är några exempel på hur vi kan möta näringslivets behov samtidigt som vi förbättrar integrationen i vår kommun. Vi behöver skapa nätverk, kluster, möjlighet till företagshotell och lyfta de lokomotiv vi har i Kalix inom olika branscher. Våra basnäringar är oerhört viktiga för vår tillväxt, men vi måste också vara en del i utvecklingen för nya tjänsteföretag, areella och kreativa näringar. För att öka antalet invånare behöver vi värna den befolkning vi har men också få nya Kalixbor att etablera sig. I det arbetet är besöksnäringen en särskilt prioriterad bransch som vi ska skapa de bästa förutsättningarna för. Här saknas en konkret handlingsplan - en sådan ska tas fram i samarbete med näringen. Vi måste också tillåta fler privata verksamheter. Om vi ska bli en kommun med ett bättre näringslivsklimat kan vi inte stoppa privata initiativ som kan ge bättre välfärd, mer valfrihet och fler arbetstillfällen. Därför vill vi införa Lagen om valfrihet (LOV) i äldreomsorgen. Äldre måste själva få välja vem de vill ska utföra omsorgen. Vi behöver fortsätta att utveckla infrastrukturen för fibernät till företag och bostäder där Kalix kommun nu under en lång följd av år varit helt passiva. Attraktivt att stanna i Kalix - och att flytta hit Det är bara när människor väljer att bo i Kalix som skatteunderlaget ökar i kommunen. Återigen är detta förutsättningen för att finansiera den välfärden vi vill leverera men också för det samhälle vi alla vill leva i – en plats som växer. • Positionera Kalix som en attraktiv boendekommun • Upprätta ett gemensamt rekryteringsnav med näringslivet och andra relevanta aktörer • Tydlig kommunikation kring boendeformer, service och medföljanderekrytering • En väg in – Infocenter ges bredare roll att svara på frågor och ta emot meddelanden • Inrätta pendlarbussar till Malmfälten för de som arbetar där men vill bo i Kalix • Inför inflyttnings- och lönebonus. Inför betalda resor till och från universitet, inte bara Luleå • Byarna ökar i popularitet – Kalix ska värna service och behålla en attraktiv landsbygd • Centrum & handel – jobba med att utveckla de handelsområden vi har istället för att skapa nya • Attraktiv för unga kalixbor – bra livsvillkor, bra jobb och ett gott utbud av aktiviteter • Skapa ett nämndsöverskridande råd för utveckling i kommunens olika geografiska delar, byarna är en tillgång – ingen ska ställas mot tätorten eller mot varandra • Stärka och reformera föreningsbidraget; tydligare samverkan med civilsamhället • Projektering: tak över Fomab arena samt idrottscentrum • Projektering: bygga om Sportcity till aktivitetshus • Investering: uppbyggnad av hamnområdet på Strandängarna • Satsning på Vassholmen – verksamhet ska skötas av privata företag eller civilsamhället • Uppgradera Folkets Hus till Kulturens Hus med modern teknik, inredning och möblering samt utreda om Kulturskolan kan flyttas till de nya lokalerna • Erbjud Folkets Hus verksamhet till marknaden Att positionera oss som en attraktiv boendekommun är helt avgörande för tillväxten i Kalix. Förutom att tydligt beskriva vilka boendeformer som erbjuds, vilken service som finns och hur våra system för medföljanderekrytering fungerar behöver vi också utreda möjligheten att inrätta pendlarbussar till Malmfälten och införa inflyttnings- och lönebonus. Fler tomter i attraktiva lägen är en förutsättning för nybyggen i vår kommun och en konkurrensfördel vi kan erbjuda mot andra kommuner där tillgången på mark är sämre. Vi ska upprätta ett gemensamt rekryteringsnav där vi samlar privat näringsliv, kommunen, Regionen, Polisen, Kriminalvården, Försvarsmakten och andra relevanta myndigheter för att gemensamt rekrytera till vår kommun och dess närområde. Kalix byar ökar i popularitet bland unga och inflyttande som uppskattar landsbygden. Som kommun behöver vi satsa på den tillväxten och behålla skolor och service, inte montera ned. Byarna är en enorm tillgång för Kalix som helhet. Dess olikheter och unika tillgångar behöver tas tillvara, samtidigt som vi behöver skapa en vi-känsla genom hela kommunen där vi inte ställer byar mot tätort eller byar mot byar. För att Kalix ska vara sitt bästa behöver alla tillgångar gemensamt lyftas. Utvecklingen i kommunens olika geografiska delar ska samlas i ett nämndsöverskridande råd. Vår centrumbild förtjänar en tydlig strategi och ett kraftfullt arbete för att lyfta och samla, istället för att upplåta mark till nya projekt som inte tillför något utan bara splittrar. Därutöver behöver tillgängligheten till vår natur lyftas fram, tillgången till attraktiva boendemiljöer och det rika näringsliv vi kan erbjuda marknadsföras. Vi anser att det finns ett stort behov att öka möjligheten till aktiviteter på ett tryggare sätt. Därför vill vi genomföra en projektering för att bygga ett tak över Fomab arena. Detta skulle innebära en konkret satsning på folkhälsa. Möjligheter till arrangemang såsom hundutställningar, agility, boule, konserter och mycket annat. Det ger dessutom föreningarna som idag nyttjar anläggningen rimliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ha förutsättningar att utveckla såväl ungdomsverksamhet som elitsatsningar. Vi investerar i en uppbyggnad av hamnområdet på Strandängarna, vi investerar i en projektering av ett idrottscentrum som vid Fomab arena ska innefatta A- och B-hall med de faciliteter som behövs. Samtidigt projekterar vi möjligheterna att bygga om Sportcity till ett aktivitetshus. De friställda ytorna ska användas till aktivitetshus. Vi satsar även på Vassholmen för att öka möjligheten för besökare och vår befolkning att ta del av denna underbara skatt som ön står för. Verksamheten på ön ska inte bedrivas av den kommunala förvaltningen. Vi tror på den fria marknaden och på att privata företag eller civilsamhället är långt mycket bättre lämpade att utveckla ön. Vi behöver kultur – liv och rörelse i Kalix. Därför vill vi satsa medel på att uppgradera nuvarande Folkets Hus till ett Kulturens Hus, med modern teknik, inredning och möblering som lockar gäster. Vi ser till att lokalerna ska kunna användas så brett och flexibelt som möjligt. Vi anser att Kulturskolan ska flyttas till lokalerna och att verksamheten erbjuds till marknaden. Kalix erbjuder inte storstadsliv men det finns mycket vi kan göra bättre för att Kalixbor i alla åldrar ska ha ett gott utbud av nöjen och möjlighet att utöva sina intressen. Sveriges bästa skola – förskola till Komvux En väl fungerande skola är en av de absolut viktigaste frågorna för att attrahera barnfamiljer att flytta hit. Ännu viktigare är att de unga som växer upp här ska få de bästa förutsättningarna, och en positiv känsla för sin hemkommun. För alla vuxna är skolan central i tron på en bra framtid i vårt samhälle. • Värna valfrihet och locka privata etableringar till utbildningsverksamheten • Utbildningscentrum på gymnasienivå för Östra Norrbotten med utökat programutbud • Hög kvalité på högstadiet: 100% behöriga lärare, hög kompetens på chefsnivå • Fler vuxna i skolan – avlasta pedagogerna med vissa uppgifter • Tydliga krav på elever och vårdnadshavare om det egna ansvaret för att klara skolan • Tydligt stöd med kraftfulla och individuella insatser för de som verkligen behöver • Fler utbildningsinriktningar inom Yrkesvux, möjlighet att läsa enklare yrken samtidigt som SFI • Utred möjligheten att starta en engelskspråkig skola • Bättre villkor för lärare – löner men även arbetsmiljö • Överför delar av elevhälsan till Region Norrbotten • Inför frukostservering i grundskolan • Utreda ”Matglädje” – varje skola har eget fristående kök, närproducerad mat, egen matproduktion både för lärande och självförsörjning. Matlådor av överbliven lunch • Matte-lyft - särskild strategi för att lyfta svaga matteresultat • ”Nattis” – säkerställa barnomsorg för föräldrar som har obekväma arbetstider Moderaterna och Liberalerna värnar valfrihet och anser att vi behöver bli ännu bättre på att locka privata etableringar inom utbildningsverksamheten till vår kommun och vara noga med att värna de som finns. Under sin skoltid ska eleverna ha lärt känna lokalsamhället, företag och andra verksamheter. Det ska ske genom gästföreläsningar, studiebesök, praktik, UF-företagande och andra kontakter utanför skolan. Det ger inspiration och motivation till att klara skolan, men också en förberedelse för vad som väntas i yrkeslivet. Det skapar också en god och positiv bild av den framtid som kan skapas i Kalix – även om man en tid flyttar för studier och startar sitt yrkesliv på annan plats. För att attrahera fler barnfamiljer att stanna kvar samt flytta till vår kommun vill vi utreda möjligheterna att starta en skola där hela, eller delar, av undervisningen sker på engelska. I första hand i samverkan med en privat utförare men även se över möjligheterna till att driva en sådan enhet i egen regi. Elevernas och vårdnadshavarnas ansvar för en lyckad skolgång måste tydliggöras. Skolan har över tid tagit ett allt större ansvar för likvärdighet men baksidan är att skolan tvingas hantera utmaningar som inte kan ligga på pedagogerna. Här krävs en attitydförändring i samhället. Våra villkor för lärare, både löner och arbetsmiljö, måste alltså bli bättre. För att vara en attraktiv arbetsgivare för behöriga lärare vill vi införa ett lärarlönelyft. Utöver de centralt- och lokalt förhandlade lönerna vill vi under en tioårsperiod öka våra behöriga lärares månadslöner med 1000 kr per år. Våra grund- och förskolor måste med tidiga insatser och duktiga och behöriga lärare ge alla elever en trygg och bra start i livet. Med fokus på kunskap, kreativitet och rörelse i skolan får våra elever och barn både fakta och skapande med sig i den fortsatta skolgången. Målet ska vara att 100 % av våra lärare är behöriga. Vi kommer att införa frukostservering i grundskolan och Matglädje i alla våra kommunala skolor. Det innebär att alla skolor har sitt eget fristående kök, där personal själva kan utveckla menyer och miljö kring lunchen i skolorna. Här kommer vi arbeta hårt för att maten ska vara närproducerad så långt det går och också införa egen matproduktion – både som ett lärande för våra elever men även för att öka självförsörjningsgraden. Utbildningen på högstadiet ska präglas av hög kvalité. Förutsättningar ska finnas för att alla elever att nå godkända och höga betyg genom behöriga lärare, hög kompetens på chefsnivå, individuella insatser, trygghet, frihet och ansvar. Vi vill skapa ett utbildningscentrum för Östra Norrbotten och kringliggande kommuner på gymnasienivå med utökat programutbud, för att möta behoven hos lokala företag och de utbildningsönskemål eleverna har. Vi vill satsa på insatser för psykisk hälsa i hela skolsystemet och i samråd med Region Norrbotten överföra delar av utförandet av Elevhälsan till regionen. Komvux ska vara kommunens främsta verktyg för en andra chans, en annan chans. Här ska nyanlända och inrikes födda få möjlighet att byta karriär, nå en högskolebehörighet eller en grund-/gymnasieexamen. Tillsammans med kommunens arbetsmarknads- och integrationsenhet, och andra instanser, kan man förbättra den lokala kompetensförsörjningen och ge fler möjlighet till fortsatta studier. Sammanfattningsvis – en väl fungerande skola är helt central för att bygga den tillväxt vi vill ha. Krafttag för trygghet - i alla åldrar Kalix och Norrbotten upplevs av väldigt många som fritt och tryggt. Den känslan måste vi bejaka. Det är dock inget vi kan ta för givet framåt, och det är inte heller så alla upplever det i dagens Kalix. Vårt utgångläge är gott – men vi ska jobba hårt för att behålla det som fungerar bra och addera det som fattas. • Efterleva Socialtjänstlagen – ett av de viktigaste utvecklingsarbetena för vår kommun • Inför arbetssättet ”Vi 4” – samverkan mellan socialtjänst, utbildning, samhällsbyggnad och fritid • Samverkan med polisen, Region Norrbotten och civilsamhället mot droger • Tydlig handlingsplan med fastställda mål i nära samarbete med civilsamhället • Högt arbetstempo i införande ska prioriteras • Hälsofrämjande, förebyggande och kraftfulla insatser mot beroende och utanförskap • Säkerställ tillfredsställande utomhusbelysning • Samhällsplanering som minskar mängdbrottslighet • Nollvision för våld i nära relationer • Utred trygghetsskapande personal/fältassistenter under vissa perioder • Erbjud alla som fyllt 75 år trygghetstillsyn i hemmet - förebygga fallskador samt brandskydd Att implementera Socialtjänstlagen och utveckla arbetet är ett av de allra viktigaste utvecklingsarbeten som Kalix står inför under 2027, men också inför hela mandatperioden. För att lyckas med tidiga insatser, att stödja familjer och enskilda individer krävs det krafttag i hela organisationen. Det är inte SAV (Nämnden för socialtjänst, arbete och välfärd) som enskilt kan axla ägarskapet för Socialtjänstlagen. Det är en lag för hela kommunen och vi kommer införa arbetssättet ”Vi 4”, som handlar om att socialtjänst, utbildning, samhällsbyggnad och fritid tillsammans arbetar för att skapa framdrift. Tydlig handlingsplan med fastställda mål i nära samarbete med civilsamhälle ska prioriteras med ett högt arbetstempo för införande. Vi ser med oro på hur vår omvärld blir mer och mer osäker. Även inom våra nationella gränser minskar den upplevda tryggheten bland våra medborgare. Detta får inte accepteras och måste bekämpas på alla nivåer. Vi ska arbeta kraftfullt mot drogmissbruk i vår kommun. Detta behöver göras tillsammans med andra aktörer såsom polisen, Region Norrbotten och civilsamhället. Vi behöver både hälsofrämjande, förebyggande insatser men också kraftfulla insatser för de som hamnat i beroende eller utanförskap. Vi vill säkerställa att det finns tillfredsställande belysning utomhus, att arbeta med samhällsplanering som minskar mängdbrottslighet. Tillsammans med våra samverkansparter - en nollvision för våld i nära relationer. Vi vill utreda möjligheterna att under vissa perioder på året och dygnet ha trygghetsskapande personal i tjänst/fältassistenter. Alla som fyllt 75 år ska erbjudas trygghetstillsyn i hemmet för att förebygga uppkomsten av fallskador samt se över brandskydd. Högre kvalité i vård och omsorg Kalix ska ha ett betydligt mer effektivt samarbete mellan kommunen och Regionen för att medborgaren ska få snabb tillgång till vård och omsorg utan krångel. Kalix ska också vara en utvecklande kommun att bli äldre i med bra service och utbud av tjänster som bidrar till bättre hälsa och ökad livskvalitet. • Vara attraktiv arbetsgivare inom omsorgen samt goda villkor för privata aktörer • Ökat samarbete med Region Norrbotten för snabb tillgång till vård och omsorg • Inventering av utmaningar och problem i egen verksamhet • Inga blandade patientgrupper i samma korridor • Avvisar samlokalisering av korttidsboende och SÄBO – förhandla i stället om en sjukstugemodell med Region Norrbotten • Aktiv part i Modellområde Östra Norrbotten – investera i samordnare • Trygghetsboende samt trygghetsinsatser i hemmet för att kunna bo kvar • Enkelt att få hemsjukvård, biståndsprövning och kontakt med rätt funktion i rätt tid • Riktad satsning för seniorer – Kalix ska vara en utvecklande kommun att bli äldre i • Mer guldkant på boenden • Inför LOV (Lagen om valfrihet) inom hemtjänsten • Inför äldreombudsman • Genomgående genomlysning av hela organisationen i samband med namnbyte av nämnden – kan leda till omställning/omorganisation • Ökat friskvårdsbidrag för pensionärsföreningar • Inventering av samlingslokaler • Hälsomotiverande samtal för alla som fyllt 70, 80 och 90 år (grupp eller enskilt) • Investera i välfärdsteknik som ökar självbestämmande, trygghet och livskvalité • Minst en aktivitet per vecka för alla med hemtjänst eller boende i kommunala boenden • Serviceteam tar hand om det som inte är vård-/omsorgsrelaterat – personalen får tid för de äldre Vi ska öka samarbetet med Region Norrbotten för att tillsammans se till att våra invånare har så snabb tillgång till vård och omsorg som möjligt. För att kunna klara av att ställa om till en god och nära vård och omsorg ska vi vara en aktiv part i Modellområde Östra Norrbotten och investera i en samordnare för att öka kvalitén och tempot i omställningen. Vi vill göra en riktad satsning för seniorer - Kalix kommun ska vara en utvecklande kommun att bli äldre i. Det handlar om att göra en inventering på alla de utmaningar och problem vi har i vår egen verksamhet. Vi ska inte ha avdelningar där vi blandar olika patientgrupper i samma korridor, en situation som finns i nuläget och som skapar stora problem och otrygghet. Det ska vara mer guldkant på våra boenden, och vi vill införa LOV (frihet att välja privat aktör) inom hemtjänsten. Kalix ska ha en äldreombudsman. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare inom omsorgen, samtidigt som vi värnar villkoren för privata aktörer. Vi vill införa en värdighetsgaranti. Våra äldre ska mötas med respekt, trygghet och inflytande. En värdighetsgaranti betyder tydliga löften från kommunens sida om hur omsorgen ska fungera – varje dag. Öka friskvårdsbidraget för pensionärsföreningar, inventera samlingslokaler, genomföra hembesök hos de som vill för att öka säkerheten i hemmet och erbjuda hälsomotiverande samtal för alla som fyllt 70, 80 och 90 år antingen i grupp eller enskilt. Det ska investeras i en kraftig förändring av arbetssätt inom omsorgen där vi investerar i den teknik som redan finns. En teknik som ska öka självbestämmandet, tryggheten och möjligheten till bättre livskvalité för äldre. Minst en gång i veckan ska aktiviteter genomföras som ska vara tillgängliga för alla som har hemtjänst eller bor i kommunala boenden. Personal ska ha tid för de äldre och serviceteam kan istället genomföra det som inte är vård- eller omsorgsrelaterat. Detta reformarbete ska genomföras i olika steg. Vi anser att det är fel prioriterat att samlokalisera Korttidsboende och SÄBO. Vi anser att en förhandling med Region Norrbotten i stället ska genomföras för att inrätta någon slags Sjukstugemodell i stället. Det ska vara enkelt att få hemsjukvård, biståndsprövning och kontakt med rätt funktion i rätt tid. Förutsättningar för budget Vi har de förutsättningar vi har i Kalix, givet de beslut vi har tagit bakåt i tiden. Ingen kan trolla med verkligheten. Moderaterna och Liberalerna vill på sikt sänka skatten men med de utmaningar som ligger framför oss är det inte möjligt i nuläget. Fokus är ansvarsfull förvaltning men även mot tillväxt på såväl kort som lång sikt • Kommunal skattesats: 22,55 % • Utgiftstak: 98,2 % av beräknade skatteintäkter, statligt stöd och utjämning • Budgeten baseras på SKR:s senaste prognos • Beräkningarna baseras på en ökad befolkning om 150 personer • Befolkningen ska öka till 15 386 invånare till 2028 Den kommunala skattesatsen ska ligga på 22,55 %. Utgiftstaket ska uppgå till 98,2 % av de beräknade skatteintäkterna, det statliga stödet och utjämningen. Vår budget baseras på SKL:s senaste prognos. Vi baserar beräkningarna på en ökad befolkning om 150 personer. För att utvecklingen och vår budget samt plan ska kunna följas måste befolkningen till 2028 öka till 15 386 invånare. Linda Frohm, gruppledare Moderaterna Kalix Rickard Mohss, gruppledare Liberalerna Kalix 2027 Kommunstyrelsen 240,000 Revision 1,300 Överförmyndare 2,335 Valnämnden 75 Utbildningsnämnden 453,000 Tillstånd- och tillsynsnämnden 30,000 SAV Nämnden för socialtjänst, arbete o 580,000 välfärd 1,306,710 Pensionskostnader 24,800 Internränta -7600 Finansnetto 14,380 TOTALT 1,338,290 Kalix - enkelt och exklusivt Moderaterna och Liberalerna BUDGET 2027 Vi ser i dagsläget samma procentuella fördelning över nämnderna som i budget 2027 Även här baseras siffrorna på SKR:s prognos från 260429. ÅR 2028 1,406,872 2029 1,442,337 PROGNOS 2028-29 Organisation: Kalix Nya Centrum KB Verksamhet: Kalix Nya Centrum är en bolagsbildning som har till uppgift att verka publikt under benämningen Galleria Kalix. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga, förvalta och hyra ut lokaler för näringsverksamhet. Handel och andra näringar där kundbesök har stor frekvens är målgruppen av hyresgäster. Bolagets ändamål är att på affärsmässiga grunder främja handel och näringsverksamhet i regionen och därigenom skapa förutsättningar för ett attraktivt handelscentrum i Kalix kommun. Målsättningen är att diversifiera hyresgäster så att utbudet av handel och andra erbjudanden i Gallerian känns ändamålsenligt för konsumenter. Gallerian ska vara en naturlig mötesplats för Kalixborna och besökare i Kalix. Ägarförhållandet i bolaget utgörs av en komplementär Kalix kommun, 95%, org. nummer 212000-2692. Kommanditdelägare är Kalix Industrihotell AB, 5%, org. nummer 556059-8285 med säte i Kalix. Företaget har sitt säte i Kalix. Rörelseintäkter 13600 Rörelsekostnader -8700 Avskrivningar -1830 Beräknat rörelseresultat 3070 Finansnetto -5900 2 (2) Budgeten för 2027 visar en minus på 2,8 milj vilket till största del består av räntekostnader och borgensavgift. Kalix kommun har under 2026 tecknat avtal för hyra av tomma lokaler, enl beslut. Lokalerna finns tillgängliga att hyra så fort det finns en ny hyresgäst. Det pågår ett intensivt arbete med att hitta nya hyresgäster som vill starta upp verksamhet i Gallerian. Kommunen har även beslutat att amortera 25 milj kr på lånen under 2026 samt avsatt för 2027 20 milj kr till amortering. Amorteringen på lånen påverkar resultatet positivt. Det allmänna läget i riket för butiker i Gallerior är inte så positivt, många har tomma lokaler. Kommande år 2028-2029 kan vi alltid hoppas på en trend som gör att butiker startar upp igen annars måste ändamålet för Gallerian kanske ändras till annan typ av hyresgäster. Organisation: Stiftelsen Kalixbostäder Ordförande: Ellinor Söderlund VD: Alexander Johansson Styrelsen: Ellinor Söderlund (ordförande), Hans Sundell (vice ordförande), Susanne Andersson, Linda Frohm och Mikael Sandberg Verksamhet: Stiftelsen Kalixbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet i Kalix kommun. Huvudman för stiftelsen är Kalix kommun. Stiftelsen Kalixbostäder har till föremål för sin verksamhet att inom Kalix kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. I koncernen ingår dotterbolaget Strandägarna i Kalix AB som förvaltar en näringsfastighet Beräknat resultat 10 906 Organisation: Kalix Industrihotell AB Verksamhet: Bolaget skall inom Kalix kommun uppföra, köpa sälja, äga och förvalta fastigheter. Bolaget har även till föremål för sin verksamhet att inom Kalix kommun bedriva hamn- och farledsverksamhet. Ändamålet för bolaget är att på affärsmässiga grunder främja näringsverksamhet i Kalix kommun genom att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och fastigheter för små företag samt att på affärsmässiga grunder driva och utveckla hamnverksamhet i Kalix kommun. Rörelseintäkter 37500 Rörelsekostnader -28300 Avskrivningar -5500 Beräknat rörelseresultat 3700 Finansnetto -3800 2 (2) KIAB tappade 2025 2 stora hyresgäster som påverkar resultatet negativt. Intäkterna från hamnen har minskat pga färre anlöp. Avskrivningarna är enligt K2 ändras under 2026 när KIAB går över till K3, kommer att påverka resultatet. Det pågår verksamhet för att få nya hyresgäster till lokalerna, förhoppningen är att få dessa uthyrda, hyran är ej med i budgeten för 2027. Lokaler och mark i Karlsborgsverken som varit vakanta är nu uthyrda vilket kompenserar en del av de intäkter som bolaget har tappat. Intäkterna på hamnen är svåra att beräkna på grund av konjunktursvängningar och möjlighet att köpa virke på import. Budget för 2028-2029 är svår att uppskatta, vi jobbar för fler uthyrda lokaler. 2026-06-15 Diarienummer 2026-00345 Budget 2027 – Revisorerna Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta om att avslå revisorernas äskande om budget för 2027 på 1 415 tkr. Presidiets mening är att nivån för 2027 kan höjas med tanke på valet men kommunens budgetmässiga förutsättningar är likväl begränsade. Därav föreslår presidiet att revisorernas budget för år 2027 fastställs till 1 340 tkr. Kommunfullmäktiges presidium den 4 juni 2026 Magnus Mörtling (S) Maud Lundbäck (S) Jan Johansson (M) 2026-06-15 Sammanställning inkomna interpellationer till kommunfullmäktige den 15 juni 2026. Ordföranden ställer frågan till kommunfullmäktige om interpellationen får ställas eftersom det enligt kommunallagen, 5 kap. 62 § är fullmäktige som beslutar om en interpellation ska tas upp eller inte. Beslutet fattas utan föregående överläggning. Interpellation Avsändare Ställd till 1 Koll på budgetmedlen? Carl Otto Gählman (FIK) Utbildningsnämndens ordförande, Viktoria Wikström (S) 2 Att förstå sin roll… Carl Otto Gählman (FIK) Kommunstyrelsens ordförande, 3 Pungslår Kalix kommun entreprenörerna Carl Otto Gählman (FIK) Kommunstyrelsens ordförande, 4 Förändringens vindar… Carl Otto Gählman (FIK) Socialnämndens ordförande, Inga- Lis Samuelsson (C) 1 (3) Dnr 2026-00249 Svar på interpellation ”Koll på budgetmedlen?” från Framtid i Kalix. 1. Skillnaden mellan äskandenivån och prislappsmodellen Det stämmer att Utbildningsnämndens äskandenivå inför kommande år ligger högre än den nivå som prislappsmodellen visar. Samtidigt är det viktigt att sätta siffrorna i ett sammanhang och komma ihåg att det finns olika statistiska jämförelsetal att använda sig av. När vi jämför våra kostnader med kommuner som är mest lika Kalix – både i storlek, geografi och struktur – ligger vi lägre i kostnad per elev än dessa kommuner. Det innebär att prislappsmodellen, som är en förenklad beräkningsmodell, inte fångar de faktiska strukturella förutsättningarna för en glesbygdskommun. Vi ser därför inte hur det skulle vara möjligt att ta bort 65 miljoner kronor utan att det skulle få mycket stora konsekvenser för skolan i Kalix gällande kvalitet, arbetsmiljö och lagstadgade uppdrag. 2. Antalet verksamhetsutvecklare Det finns idag 3,5 verksamhetsutvecklare inom utbildningsförvaltningen. Från och med 2026 kommer dessa tjänster att finansieras av statsbidrag, inte av kommunens egen budget. Det är också värt att påpeka att det inte finns en enda kommun i landet som saknar denna typ av funktioner. Verksamhetsutvecklare är en nödvändig del av skolans kvalitetsarbete för att kunna följa skollagens styrning kring systematiskt kvalitetsarbete. 3. Personal med full lön utan full tjänstgöring Jag vet inte vad frågeställaren syftar på här. Mig veterligen finns inga sådana fall inom utbildningsförvaltningen. Om det finns specifika exempel tar jag gärna emot dem för att kunna utreda saken, eller om man önskar kontakta förvaltningen direkt. 4. Övertalighet i förskoleplatser Vi följer kontinuerligt utvecklingen av barnantalet och anpassar verksamheten efter behov. De neddragningar som redan beslutats är ett led i detta arbete med att minska antalet tomma platser, och vi fortsätter att ha noggrann uppsikt över beläggningen inför kommande år. En del tillgängliga platser behöver vi ändå fortsatt ha då vi ser det som en attraktiv del av Kalix Kommun att vi inte har någon kö för att få en plats i förskolan och möjliggör för att på kort varsel kunna ta emot fler invånare som har detta behov. 5. Uppdraget om skolstruktur Uppdraget som interpellationen hänvisar var att göra översyn av nuvarande skolstruktur samt stänga eller plombera outnyttjade ytor. En översyn redovisades 16 december 2025 i nämnden och är skickad som redovisning till fullmäktige 9 februari i år. Vi har jobbat bredd genom förvaltningen och förändringar i gymnasiets organisation är genomförda sedan tidigare och även i förskolan. Plombering av lokaler är också genomförda där det varit möjligt. Vid redovisningen på nämnden i december var även sagda grupp (som består av en person från 2 (3) varje parti i nämnden samt gruppledaren från de partier som ej finns representerade i nämnden) inbjuden att ta del av redovisningen, och den översynen finns även att läsa i sin helhet på Kalix Kommuns hemsida. Denna grupp kommer bli fortsatt kallad nu när vi arbetar med skolstrukturutredningen framåt. Utbildningsnämnden gav förvaltningen 16 december 2025 uppdraget att; uppdra åt skolchefen att påbörja en utredning baserad på en översyn av grundskolans skolstruktur. Utredningen ska analysera och redovisa vilka anpassningar och förändringar som behöver vidtas avseende grundskolans upptagningsområden och verksamheter i syfte att stärka kvalitet och likvärdighet i utbildningen, mot bakgrund av ett minskat barnantal. Detta ska redovisas för nämnden i september. De omedelbara förändringarna där det minskade barnantalet märks först är i förskolan, och där har vi också gjort anpassningarna med avdelningar och förskoleenheter. Det är inte så att vi missförstått uppdraget om skolstrukturen, utan vi jobbar samtidigt naturligt löpande med ansvarsområdet och omvärldsbevakning som påverkar våra verksamheter och anpassar där efter. Det är samtidigt viktigt att vara tydlig med att en förändrad skolstruktur inte automatiskt innebär stora besparingar. Även om kostnaden per elev kan minska vid större enheter, ökar i regel kostnaderna för skolskjutsar – särskilt i en kommun med Kalix geografiska förutsättningar. Nettoeffekten blir därför ofta begränsad. Följande citeras från sammanfattning av 2025 år genomförda översyn gällande grundskolan; ”Översynen visar att nuvarande struktur fungerar idag men är inte likvärdig och bedöms inte vara långsiktigt hållbar. Att strukturen inte bedöms vara likvärdig beror på skolenheternas olika förutsättningar. Framtida beslut om skolorganisation behöver därför grundas i en helhetsbedömning av kvalitet, likvärdighet, ekonomi, geografi, arbetsmiljö och vad som bedöms vara barnens bästa.” Sistnämnda mening anser jag sammanfattar nämndens uppdrag rätt väl. Avslutande kommentar Jag håller med om att nämnden måste arbeta aktivt med ekonomin, och det gör vi. Men det är också viktigt att hålla sig till faktiska förutsättningar och realistiska åtgärder. Vi kan inte basera planering på antaganden om ökande barnafödande – och det gör vi inte heller. Att jag utryckt mig att jag hoppas på ökat antal barn. Absolut, det gör jag. Jag vill gärna även se fler upptäcka Kalix och välja att flytta till vår kommun. Slutligen: Ja, kommunens kostnadsnivå påverkar bidraget till friskolor, men detta är en konsekvens av nationell lagstiftning och inte något som kommunen själv kan förändra. Jag har många tankar kring friskoleföretagens uttag av övervinster på våra skattepengar i skolan, men det är en nationell debatt som varken nämnden eller kommunfullmäktige kan besluta kring. 3 (3) /Viktoria Wikström Utbildningsnämndens ordförande Interpellation till Utbildningsnämndens ordförande Victoria Wikström, Socialdemokraterna, vid fullmäktigemötet den 27:e april. Koll på budgetmedlen? Onsdagen den 25 mars fick gruppledarna i kommunen en genomgång gällande det påbörjade budgetarbetet för år 2027. Det var en hel del intressant som framkom vid dragningarna - bland annat att Utbildningsnämndens budgetäskanden står i direkt kontrast med det under ett stort antal år starkt minskande antal födda barn. Framtid i Kalix ställer därför dessa interpellationsfrågor till nämndens ordförande; ● Om vi ställer Utbildningsnämndens kommande äskandenivå på 442 MSEK mot den så kallade Prislappsmodellens (*) 377 MSEK så inses lätt att det är något som är väldigt fel! Väldigt mycket fel, 65 MSEK eller drygt 17% budgeterade överkostnader! 65 MSEK är “rent bisarrt”! Victoria - Hur motiverar du denna överkostnad? ● Hur många verksamhetsutvecklartjänster finns inom utbildningsförvaltningen? ● Finns skolpersonalen som åtnjuter full lön trots att deras tjänst(er) inte är 100%-ig(a)? ● Även efter beslutade neddragningar vad gäller förskoleplatser (Paletten 18 platser, Gammelgården 18 platser, dessutom motsvarande platser på 3,5 avdelningar i Ytterbyn, Prisma, Nystaden samt Töre) så kvarstår en övertalighet på ca 25 platser beräknat för hösten 2026. Vi FiK-are förutsätter nu att ni håller “stenkoll”på när det minskade underlaget gör det möjligt att stänga ytterligare en avdelning. /forts/ ● Sist - men absolut inte minst betydelsefull - skolstrukturen! Våren 2025 fick UN ett uppdrag från politiken att utreda och komma med förslag att anpassa skolstrukturen för kommunens behov. Vad hände då? Ja - den utsedda gruppen slutade efter två sammankomster att kallas till planerade uppföljningsmöten och nämndens representanter kom med det revolutionerande förslaget att på sikt lägga ned tre förskoleavdelningar. Förstod inte nämnden det politiska uppdraget som nämnden erhöll från KF? Uppdraget gällde de facto skolstrukturen! Har du Victoria som nämndens ordförande några som helst tankar kring vad ni nu måste göra rent akut - för nämnden inte bara blöder, den störtblöder! Det går mycket lätt att konstatera att nuvarande nämnd eller nämnden under din företrädare Svens tid inte följt upp och anpassat strukturen efter rådande förutsättningar. Det är inte mer än 1,5 år sedan som du stod här i talarstolen och sade att ni som nämnd hade hoppats på ett ökat barnafödande - ett ökat barnafödande i Kalix hade i så fall varit unikt i Sverige! Nää, det är bara att konstatera att ni duckat för realiteterna! Victoria - till sist - har du tänkt tanken att kommunens enorma överkostnader även innebär att bidraget till friskolan ökar drastiskt? (*) Prislappsmodellen SKR:s prislappsmodellen har väl definerade parametrar, ett sätt för primärkommunerna att beräkna nivån för vald verksamhet. Prislappsmodellen är inte en exakt vetenskap men den ger ett mycket bra riktvärde att förhålla sig till. Modellen bygger på kostnadsutjämningssystemet x antal invånare, i UN:s fall antalet barn och ungdomar. Hänsyn tas även till avstånden inom kommunen och socioekonomiska faktorer. Interpellation - Att förstå sin roll……. Interpellation till Kalix kommunalråd Susanne Andersson, Socialdemokraterna, vid Kommunfullmäktige-sammanträdet den 15 juni 2026. Att förstå sin roll i det kommun-/kommunpolitiska spelet är av avgörande betydelse för den primärkommunala verksamheten - och trovärdigheten. Var och en har sin givna roll där det gäller att inte “klampa in” på varandras domäner. Men - det är politiken och politikerna som har det yttersta ansvaret, det är de valda/utsedda som skall tillse att kalixbornas intressen beaktas till fullo, helt enkelt kalixbornas väl och ve som skall vara prio ett! Detta är valmanskårens uppdrag till de valda och utsedda politikerna! I detta uppdrag ingår många, många och återigen många parametrar. En sådan parameter är att kontrollera kommunens entreprenörer - att de följer ingångna avtal, prissättning etc, etc. Om vi har tjänstepersoner - och ytterst politiker - som inte vet sitt uppdrag (för vi har väl inte tjänstepersoner och politiker som struntar i uppdragets karaktär????) så kan entreprenör som tappade upphandling överklaga densamma - och kommunen kan då tvingas att betala vite - eller i värsta fall göra om upphandlingen - med allt vad det innebär! Vi går därför nu över från det allmänna “snacket” till det specifika - lokaltrafiken i Kalix. Susanne, Du och jag, jag som representant för Framtid i Kalix, diskuterade ett antal frågor kringlokaltrafikentreprenörenl vid det senaste KF-mötet den 27 april. Det gällde då bland annat om vite utdömts pga att entreprenören inte följt upphandlingskriterierna kring bussarnas standard - eller mer specifikt - entreprenören har vid trafikeringen använt sig av fordon som INTE har lågt, plant golv - till stort förtret för framförallt personer i Kalix med funktionsvariation. Denna frånvaro av “rätt” fordon har med all sannolikhet inneburit att många kalixbor med funktionsvariation tvingats ställa in sina bussresor med lokaltrafiken….. det är de facto helt oacceptabelt att av kommunen vald entreprenör inte följer - eller tvingas följa - vid upphandlingen specificerade kriterier. När jag vid KF-mötet i april månad frågade kommunalrådet om viten utdömts svarade du “ja”. Du svarade med andra ord “ja” på frågan om Kalix kommun utdömt vite för entreprenören när de trafikerat lokaltrafiklinjerna med för ändamålet ej godkända fordon. Men hur är det med sanningshalten i detta påstående? Har vite utdömts för entreprenören när de trafikerat linjerna med ej för ändamålet godkända fordon? För att ta rätt på detta har för gällande avtal ansvarig tjänsteman, utskottets ordförande och Framtid i Kalix gruppledare sammanstrålat och diskuterat ett antal frågor kring avtalets utformning. De flesta av frågeställningarna kring avtalet verkar enligt Framtid i Kalix förmenande vara hanterade enligt avtalets attsatser, men med ett betydande undantag - utformningen av golvet på bussarna - inte några trappsteg skall det vara! Vid “trepartssamtalet” framgick att tjänsteperson och utskottets ordförande hade härför synkrona uppfattningar, entreprenören hade verkligen “gjort allt” för att få tag på ersättningsfordon och av denna anledning har kommunen INTE utdömt vite - även om problemen varit väl känt i närmare ett långt år - med kalixbors lidande som resultat. Vi i Framtid i Kalix - och med oss andra kunniga ekonomer/avtalsslutare - att agerandet är mer än förkastligt. Här sätter primärt tjänsteperson(er) avtalet ur spel - och därmed den fria konkurrensen - när man inte fordrar avtalsefterlevnad. Och ännu en gång - om inte kommunen agerar kraftfullt när entreprenör så fragrant ignorerar ingångna avtal - ja då kan kommunen råka väldigt illa ut! Väldigt illa! Viten/ skadestånd, förnyad upphandling! Är det underligt att Kalix kommun ännu en gång hamnat i landets absoluta botten - som nr 289 av 290 kommuner i Sverige - i Svenskt Näringslivs kommunranking????? / forts / Då kommer vi till själva interpellationsfrågorna; ● Hur kommer det sig att Du Susanne vid förra KF:et svarade jakande på Framtid i Kalix fråga om vite utdömts när entreprenören trafikerat linjerna med fordon som inte uppfyller avtalets villkor? ● Visste Du Susanne vid KF:et den 27 april hur kommunens företrädare diskuterade gällande vitesfrågan gentemot entreprenörenl? ● Vad anser Du Susanne om kommunens hittills varande hantering av denna fråga? Är det med andra ord tillfyllest att ur ett kommunalt medborgarperspektiv anse att “entreprenören visat sin goda vilja och ambition” och att kommunen därför avstått från att agera/utdöma vite? ● Hur många viten har utdömts för försenade avgångar/inställda turer sedan avtalet trädde i kraft? Och till sist, tycker Du som Kalix kommunalråd att man skall följa ingångna avtal? Interpellation till kommunalrådet, tillika Kommunstyrelsens ordförande, Susanne Andersson, Socialdemokraterna, vid Kommunfullmäktigemötet den 15 juni 2026. Pungslår Kalix kommun entreprenörerna? Nedan kan vi sätta oss in i hur tekniska kontoret resonerar beträffande VA-anslutningsavgifter för en verklig industritomt/fastighet på Rudträskvägen i Kalix. Framtid i Kalix vill med denna interpellation väcka frågan om politiken verkligen satt sig in i de beräkningsgrunder som teknisk chef redovisar nedan. Interpellationsfrågorna blir som följer; ● Är detta - enligt Ditt förmenande - ur Kalix kommuns perspektiv “vettig företagspolitik”? ● Som vi i Framtid i Kalix tolkar teknisk chefs svar så har kommunen ingen förståelse för att Kalix inte har samma attraktivitet som Stockholms förorter vad gäller etableringar och därmed rådande, höga prisbild. ● Framtid i Kalix tolkar det givna exemplet som att retroaktivitet råder, dvs ägare till fastighet vid Rudträskvägen tvingas - när PE-slang dras förbi fastighet i denna storlek - punga ut med en halv MSEK. 500000 SEK! ● Anser Du som kommunalråd att det gynnar entreprenörernas vilja att investera i Kalix, investera i något som med tiden kan “bli något”? ● Anser Du som kommunalråd att något bör/måste göras gällande presenterad prisbild? Att en ung, kreativ företagare skall tvingas betala ett så stort utlägg i vår kommun med låga värden på industrimark - är som vi i Framtid i Kalix ser det - fruktansvärt! /forts/ Bäst skulle vara om vi i politiken löser dylika frågor. Våra tjänstepersoner måste få inspel gällande regler som fungerar i praktiken. Något som går att använda som beräkningsgrund! Bilagt: Svar gällande anslutningsavgifter VA Hej! Återkoppling efter tidigare telefonsamtal gällande hur avgift på industritomt inom verksamhetsområdet beräknas. Vi har därför gjort en sammanställning enligt nedan. Exempelområdet ”Rudträskets industriområde” är inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och spillvatten. Alla fastigheter inom ett verksamhetsområde är avgiftsskyldiga och ska vara anslutna till de vattentjänster som verksamhetsområdet omfattar, i det här fallet kommunalt vatten och kommunalt spillvatten. Vad menas med verksamhetsområde? Ett verksamhetsområde är ett avgränsat område inom vilket kommunen har ansvaret att tillhandahålla vattentjänster (vatten, spillvatten och/eller dagvatten). Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt, eftersom området utgör den gräns inom vilket vattentjänstlagen, VA-taxan och allmänna bestämmelser för användandet av Kalix kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) gäller. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om inrättande av verksamhetsområden. Ett verksamhetsområde upprättas då utredning visar att behov av allmänt vatten och avlopp föreligger för området. Det är fastighetens behov som utreds, inte fastighetsägarens behov. Fastigheter inom ett verksamhetsområde har rätt till beslutade vattentjänster, men också en skyldighet att betala anläggnings- och brukningsavgifter. Vilka behöver ansluta sig i ett verksamhetsområde? Alla fastigheter som ligger inom verksamhetsområdet är skyldiga att betala anläggningsavgift (anslutningsavgift) för de vattentjänster som verksamhetsområdet omfattar. Avgiftsskyldigheten gäller oavsett om fastigheten ansluts eller inte. Kommunen har samtidigt en skyldighet att ordna anslutning. Min fastighet ligger inom ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och spillvatten men saknar vatten och avlopp och ser inget behov av det för min verksamhet. Är jag ändå skyldig att ansluta fastigheten? Nej, däremot är fastighetsägaren skyldig att betala anläggningsavgiften när fastigheten ligger inom verksamhetsområdet och kommunen har upprättat och förmedlat en förbindelsepunkt, oavsett om fastigheten ansluts eller inte. Som Kalix kommuns taxa ser ut i nuläget så tillkommer brukningsavgifter, en fast avgift, om fastigheten är bebyggd (oavsett om fastighetens byggnad/byggnader är ansluten/inkopplad eller inte). Andra kommuner tar ut brukningsavgift även för obebyggda fastigheter vilket Kalix kommun i dagsläget inte gör. När i tiden blir det aktuellt att ansluta alla fastigheter inom Rudträsks industriområde? I beslutad Va-plan finns Rudträskvägen med som ett område där vatten och avlopp planerades att bytas ut, med start 2025. Bl a beroende på tilldelade resurser/budget och oförutsedda händelser har en omprioritering behövts göras och denna ledningsrenovering har därför flyttats framåt i tiden. I dagsläget kan vi därför inte säga vilket år detta utförs. Vi kommer att informera fastighetsägarna i området innan arbetet påbörjas med utbyte / ledningsrenovering av kommunalt Va i området, och vidare vad det innebär för fastighetsägarna. Exempel beräkning anläggningsavgift enligt Kalix kommuns VA-taxa 2026; Exempel på anläggningsavgift för en fastighet på Rudträskvägen, tomtyta 5116 m2, och en BTA-yta på 1150 m2 : (Varje påbörjad 150-tal m2 bruttoarea (BTA) räknas som en bostadsenhets-/lägenhetsavgift) 1. Tomtyta 5116 m2, BTA-yta 1150 m2: Anläggningsavgift för bostadsfastighet Om intern faktura, skriv I i cell 2D 0 Antal lägenheter [st] 0 BTA som ej räknas till lägenhet [m2] 1150 Tomtyta [m2] 5116 Antal vattenledningar [st] 1 Antal spillvattenledningar [st] 1 Antal dagvattenledningar [st] 0 Antal Df utan FP [st] 0 Antal fastigheter knutna till FP [st] 1 Exklusive moms Inklusive moms Servisavgift [kr] 35035,64 43794,55 Förbindelsepunktsavgift [kr] 32974,72 41218,40 Tomtyteavgift [kr] 200957,56 251196,95 Lägenhetsavgift [kr] 132947,20 166184,00 Grundavgift Df utan FP [kr] 0,00 0,00 Summa anläggningsavgift [kr] 401915,12 502393,90 Vid om- eller tillbyggnad, det vill säga när byggnadens BTA‑yta (bruttoarea) ökar, kan anläggningsavgift tas ut för den tillkommande BTA‑ytan. Även tomtyteavgift kan tillkomma, om hela tomtytan inte har betalats tidigare. I vissa fall inträder den så kallade reduceringsregeln i VA‑taxan för tomtyteavgiften. Det innebär att tomtyteavgiften inte får överstiga summan av: servisavgift, förbindelsepunktsavgift, och lägenhetsavgift. Samma princip gäller om en fastighet utökar sin tomtyta. Då kan fastighetsägaren behöva betala anläggningsavgift för den tillkommande tomtytan i form av tomtyteavgift. I ovanstående beräkningsexempel infaller reduceringsregeln till viss del. Tomtyteavgiften är i beräkningsexemplet 251 196,95 kr inklusive moms dvs summan av servisavgift, förbindelsepunktsavgift och lägenhetsavgift. Tomtyteavgiften är 57,25 kr / m2, enligt Va-taxan, vilket skulle innebära en avgift på 5116*57,25 kr/m2 = 292 891 kr inklusive moms. Reduceringsregeln syftar till att begränsa tomtyteavgiften för fastigheter med mindre BTA‑yta, som därmed anses ha en mer begränsad nytta av de kommunala vattentjänsterna. På så sätt undviks att tomtyteavgiften blir oskäligt hög i förhållande till fastighetens användning. Andra kommuners VA-taxa? Många kommuner följer branschstandard, oftast kallad P120, som rekommenderas av branschorganisationen Svenskt Vatten. Kommuner är inte juridiskt tvingade att följa Svenskt Vattens förslag / P120 men det är ett mallverktyg för hur vatten- och avloppsavgifter bör beräknas och fördelas. Avgifternas utformning och belopp skiljer sig åt beroende på hur t ex kommunens ledningsnät/anläggningar ser ut och hur kommunerna valt att fördela kostnaderna. Taxestatistik för olika kommuner finns att ta del av på Svenskt Vattens hemsida Resultatrapporter | Svenskt Vatten. Teknisk försörjning ser i nuläget över bl a Va-taxas struktur och definitioner. Tanken är att kommunen så långt som möjligt och i tillämpliga delar ska närma oss P120. Sedan tidigare följer kommunen, generellt sett, P120 då det gäller anläggningsavgifter. Med vänlig hälsning / Ystävällisin terveisin / Ystävälisilä terhveisillä Per Nilsson Avdelningschef Teknisk försörjning Kommunledningsförvaltningen 0923-65035 952 81 Kalix | www.kalix.se Interpellation från Framtid i Kalix till SN:s ordförande Inga-Lis Samuelsson, Centern, vid Kommunfullmäktigemötet den 15 juni 2026. Förändringens vindar……. Hemtjänsten i Kalix kommun fungerar bra, till och med mycket bra - men, som allt annat, det finns inget som inte kan bli ännu bättre - ur många aspekter. Så även hemtjänsten i Kalix. En sådan liten detalj är fördelningen av biståndshandläggarnas ansvar gällande omsorgstagarna - baserat på omsorgstagarnas födelsedata. Som det ser ut idag så avgör omsorgstagarens födelsedatum (datum i respektive månad) vilken biståndshandläggare som skall bedöma vilka insatser som respektive omsorgstagare är berättigad till. Helt OK! Men, om också omsorgstagarens sammanboende partner behöver åtnjuta omsorg från kommunen så hamnar - mest troligt - den andra partnern under annan biståndshandläggare. Och det är då Framtid i Kalix smarta förslag kommer till gagn! En optimering av de samordnade hemtjänstinsatserna och en minimering av omsorgstagarnas möten av nya “ansikten”. Framtid i Kalix tankar utkristalliseras därför enligt nedan; ● När två sammanboende makar/partners båda behöver hemtjänstens insatser sammanförs bådas behov under en och samma biståndshandläggare. Detta skulle innebära ett antal synnergieffekter med besparingar både för utföraren (effektivisering av insatserna) och omsorgstagarna (effektivisering = lägre kostnad för hemtjänst). Inga-Lis, varför har SN inte genomfört dessa förändringar redan? 2026-06-15 Inkomna motioner - Kommunfullmäktige den 15 juni 2026. De nedan angivna motionerna har inkommit efter att handlingarna till kommunfullmäktiges sammanträde distribuerats. Motionerna har därmed inte kunnat inkluderas i de utsända sammanträdeshandlingarna utan redovisas i efterhand. Datum Motion Avsändare 1(2) 2026-06-01

§ 130 Dnr KS-2025-00253 Motionssvar - Kommunstyrelsens uppsiktsplikt gentemot samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad. Framtid i Kalix (FIK) har skrivit en motion om kommunstyrelsens uppsiktsplikt gentemot Samhällsbyggnadsnämnden som kommunfullmäktige den 16 juni 2025 har skickat till kommunstyrelsen för beredning. Framtid i Kalix (FIK) yrkar att: 1. SBN:s AU kallas till KS för att redogöra för hur efterkontrollen görs såväl efter stora investeringar likväl som efter mindre arbeten och hur kontrollen dokumenteras. Svar: Samhällsbyggnadsnämnden har upphört 2026-01-01. Arbetsområdena har delats upp mellan den nya nämnden Tillstånd och tillsyn samt Kommunstyrelsen. Enligt Kommunstyrelsens reglemente (kommunfullmäktige §195 2025-11-24) hanteras huvuddelen av kommunens investeringsbudget av kommunstyrelsen. Riktlinjen för investeringar som är beslutad av kommunfullmäktige, (§18 2024-02-05) och under avsnitt 5.3 Uppföljning regleras på vilket sätt uppföljningar ska genomföras. Det framgår bland annat att varje nämnd/styrelse svarar för att uppföljning och återrapportering av samtliga investeringsprojekt görs till kommunstyrelsen vid tertialrapporterna per sista augusti och vid årsbokslut per sista december. Alla investeringar ska särredovisas och avstämning ska ske löpande mot gällande budget. Vidare framgår att avvikelser från den ursprungliga kostnadsberäkningen ska analyseras och kommenteras med åtgärdsplan och omdisponering av investeringsmedel inom nämndens ram. Särskild avrapportering ska ske till nämnd om negativ avvikelse mot budgeterade medel befaras överstiga 25 procent av bruttoinvesteringen, ska även ske till kommunstyrelsen om negativa avvikelsen överstiger en miljon kronor. Vidare framgår av riktlinjen att om avvikelse från beslut avseende inriktning, omfattning, ekonomi, tidplan med mera föreligger, eller kan befaras, ska anmälan härom ske till berörd nämnd och till kommunstyrelsen även vid andra tidpunkter än i samband med ordinarie ekonomiuppföljningar. Om kommunstyrelsen finner det nödvändigt kan ovanstående ärenden skickas vidare till kommunfullmäktige för beslut 2(2) 2026-06-01 om finansiering. Ekonomienheten utarbetar arbetssätt för att säkerställa att riktlinjen efterlevs. 2. KS uppdaterar riktlinjerna för sin uppsiktsplikt för att skapa utrymme för uppsikt över andra delar än bara ekonomi (hur klagomål hanteras och dokumenteras, för att nämna några exempel. Svar: Kommunstyrelsen har en lagstadgad uppsiktsplikt. 6 kap. 1 § kommunallagen gör gällande att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet. Av kommunfullmäktige fastställt reglemente för kommunstyrelsen framgår också kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet ligger på en övergripande nivå och innebär i stort att kommunstyrelsen ska följa upp om verksamheten lever upp till fullmäktiges fastställda mål, om verksamheten följer de lagar och regler som ska tillämpas på området och om verksamheten håller sig inom sin budgetram. Riktlinjen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt (Kommunstyrelsen §135 2024-10-07) syftar till att tydliggöra hur kommunstyrelsen ska fullgöra sitt ansvar, underlätta vid planering av uppsikt samt klargöra förväntningarna på styrelsen, nämnder, bolag och stiftelsen vad gäller uppsiktsplikten. Under avsnitt 2 Genomförande av uppsiktsplikten framgår bland annat att kommunstyrelsen ska bjuda in nämnder till dialog kring respektive nämnds verksamhet/uppdrag. Nämndpresidierna besöker kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbets- och personalutskott minst 1 gång per år för en dialog kring uppdraget. Styrelsen kan bjuda in nämnderna vid behov för fler dialoger. Enligt riktlinjen ska utgångspunkten i dialogerna vara att följa upp hur uppdraget enligt reglementet verkställs. Fokus ska ligga på kärnan i nämndens uppdrag och dilemman att klara uppdraget. Kommunledningsförvaltningen anser därmed att Riktlinjen för uppsiktsplikt ger utrymme för uppsikt över andra delar än bara ekonomi. Kommundirektör Eva Henrikssons motionssvar – Kommunstyrelsens uppsiktsplikt gentemot Samhällsbyggnadsnämnden 1(2) 2026-06-01

§ 131 Dnr KS-2025-00481 Motionssvar - Krisövning Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen bifallen. Tomas Johsund samt Rickard Mohss, Liberalerna i Kalix föreslår i motion 24 november 2025, följande: ”I en omvärld som är alltmer osäker är det viktigt att Sverige förbereder sig på olika typer av kriser – eller i värsta fall krig. Det är tydliga signaler som riksdag och regering skickar i denna fråga. I Sverige har kommunerna en viktig roll att spela vid ett eventuellt krisläge. Runt om i vårt land genomför nu kommunerna övningar för att skaffa sig kunskap och erfarenhet om krisen eller kriget skulle inträffa. Liberalerna i Kalix föreslår alltså: - Att Kalix planerar och genomför en större krisövning, där man övar allt från ledningsfunktioner, krisorganisation och beredskap ute i de olika förvaltningarna. Kommunstyrelsens beredning Säkerhetsenheten vid kommunstyrelsen ansvarar för den övergripande planeringen av kommunens hantering av kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap. Inför planeringen för 2026 samarbetar kommunen redan med regionala och nationella aktörer såsom Myndigheten för civilt försvar, Försvarsmakten, Länsstyrelsen, samt närliggande kommuner och regionen kring konceptet Övning av totalförsvar (ÖTF). Under 2026 kommer vissa övningsaktiviteter att genomföras i syfte att stärka Sveriges motståndskraft och förmåga inom totalförsvaret ur ett systemperspektiv. Syftet med aktiviteterna inom ÖTF är att bidra till Natos kollektiva försvar och därmed fungera som fredsbevarande och krigsavhållande åtgärder. Under denna övningsserie kommer kommunens samtliga delar att övas, från den politiska ledningen till förvaltningsspecifik kris- och krigsledning. Säkerhetsenheten utvecklar dessutom ett eget övningskoncept där mindre övningar distribueras till verksamheterna under året och enkelt kan genomföras, exempelvis i samband med arbetsplatsträffar. Allt detta syftar till att stärka helheten och bygga en robust och motståndskraftig kommun. Mot bakgrund av ovanstående bedöms motionen hanteras inom ramen för den redan planerade verksamheten för 2026. 2(2) 2026-06-01 Motionssvar - Krisövning Protokollsutdrag KF 2025-11-24 § 221 Motion - Krisövning 1(2) 2026-06-01

§ 132 Dnr KS-2025-00259103 Motionssvar - Kvalitetssäkra kommunala processer Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad. Framtid i Kalix (FIK) vill att kommunfullmäktige ger kommundirektören i uppdrag att: 1. Kvalitetssäkra budgetdokument och dess innehåll. Budgetdokumentet ska utmynna i ett beslut om att anta budgeten: fördelning av skattemedel till nämnderna, skattesats, utgiftstak och eventuell lånefinansiering. Enligt FiK ska inte budgetdokumentet innehålla utredningsuppdrag. Svar: Ekonomienheten har uppfattat att utredningsuppdragen ger en inriktning till styrelse och nämnder för hur de kan hantera sina ramförändringar. Styrelse och nämnder behöver avgöra när egna beslut behöver tas inför start av en utredning eller andra åtgärder utifrån budgetdokumentet. 2. I dokument systematisera förvaltningsarbetet: hur ärenden i beslutande organ initieras, av vem, osv. Svar: Enligt kanslienheten pågår arbete med att uppdatera och utveckla den befintliga ärendehandbok som beslutades år 2009. Syftet med handboken är att uppdatera och revidera innehållet gällande regler och rutiner för hur vi handlägger ärenden och utformar dokument i Kalix kommun. Det handlar om beslutsunderlag och remissvar men också om kallelser, ärendelistor, protokoll och beslut. Detta för att alla ska handlägga och dokumentera ärenden på ett enhetligt, effektivt och professionellt sätt. 3. Utreda under vilka förutsättningar politiker kan uppdra till en tjänsteperson att skriva en tjänsteskrivelse som mynnar ut i att samma tjänsteperson bereder ärendet. FIK skriver att det strider mot objektivitetsprincipen. Svar: Politiker får inte uppdra en tjänsteperson att skriva en tjänsteskrivelse. Det finns rutiner för hur politiken kan väcka egna ärenden. 4. Kvalitetssäkra utredningsverksamheten och göra alla utredningar enhetliga samt följa att kostnader för underhåll och andra 2(2) 2026-06-01 framtida driftkostnader alltid anges vid utredningar gällande nyinvesteringar. Svar: En gemensam mall för att utredningar i kommunen ska vara enhetliga skulle vara önskvärd. Kommundirektören ser över detta. Gällande kostnader för underhåll och framtida driftskostnader vid nyinvesteringar har kommunfullmäktige beslutat (§ 18 5 februari 2024) följande i kapitel 5.1.1 i Riktlinjer för investeringar: Till varje riktad investering hos respektive nämnd/styrelse ska finnas ett komplett och dokumenterat beslutsunderlag där följande framgår: 1. Hur behovet har uppstått: oftast är det verksamheten som ser behovet av en investering, men behov kan uppstå centralt vid exempelvis strategiska investeringar. Ibland måste investeringar genomföras på grund av lag- eller miljökrav. 2. Utredning som styrker behovet och val av investeringsobjekt etc. bland annat för att minska risken för felinvesteringar. Hänsyn ska också tas till övriga verksamheter och kommunala bolag som kan beröras av investeringen så att helhetsperspektivet bibehålls för kommunkoncernen. 3. Resultatpåverkan under pågående investering: exempelvis utgör hyra för ersättningslokaler driftskostnader som förvaltningen behöver hantera, se punkt 5 nedan. 4. Resultatpåverkan i form av utrangeringar eller försäljningar av ej avskrivna tillgångar. 5. Framtida resultatpåverkan: det är inte bara framtida avskrivningar som är resultatpåverkande, framtida driftkostnader är viktiga att ta i beaktning. Den nya investeringen kan komma att kräva extra underhåll. Förvaltningen måste då ta ställning till hur kommande budget ser ut och om driftkostnaderna ryms inom ram, eller om också driftsmedel behöver äskas i budgetprocessen. Detta beslutsunderlag ska tas fram till respektive styrelse/nämnd när beslut fattas i den instansen om de medel som ska äskas inför nästa budgetår. Dokumentet och beslutspunkten heter Budgetberedning 20xx, xx-nämnden och beslutas senast i februari/mars året innan budgetåret, beslutet går sedan vidare till budgetberedningen inför deras första förslag på budgetramar och är ett av Kommunfullmäktiges underlag till beslut i juni/november om nästkommande budgetår. Ekonomichef Jeanette Larssons motionssvar – Kvalitetssäkra kommunala processer. 1(2) 2026-06-01

§ 133 Dnr KS-2025-00360103 Motionssvar - Överförmyndaren Kommunstyrelsen rekommenderar kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Carl Otto Gählman (FIK) och Doris Lilian Kerttu (FIK) har lämnat in en motion vilken kommunfullmäktige tilldelat överförmyndaren. Överförmyndaren har tagit del av motionen från Framtid i Kalix. Myndigheten delar motionärens uppfattning att diarieföring och tydlighet i beslutsfattande är fundamentala delar i en rättssäker myndighetsutövning. Nedan följer myndighetens bemötande av motionens specifika punkter. 1. Angående diarieföring och JO:s kritik Motionären anför att JO riktat ”skarp kritik” mot myndigheten gällande dröjsmål i diarieföring. Det är korrekt att JO i sitt beslut i ärende dnr 2626-2025 konstaterade att ett dröjsmål på över en månad inte var godtagbart och att myndigheten förtjänade kritik. Det bör dock preciseras att JO inte graderade kritiken som ”skarp”, vilket är en specifik juridisk term som används vid exceptionellt allvarliga förseelser. Myndigheten har sedan den händelse som föranledde JO-anmälan vidtagit åtgärder för att säkerställa att registrering av allmänna handlingar sker i enlighet med JO:s praxis, det vill säga i normalfallet senast påföljande arbetsdag. Att dessa åtgärder har givit önskat resultat bekräftas av tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen vid deras senaste granskning i februari 2026. I granskningsprotokollet anför Länsstyrelsen följande: ”Länsstyrelsen konstaterar att det är mycket god ordning i samtliga akter. De handlingar som granskas överensstämmer med ordningen i dagboksbladet.” Då tillsynsmyndigheten så sent som i år vitsordat att diarieföringen och ordningen i akterna är mycket god, bedöms nuvarande organisation och rutiner vara ändamålsenliga. Ett överförande av funktionen till kommunkansliet anses därför inte påkallat. 2. Angående undertecknande av beslut Motionären yrkar att samtliga skrivelser från myndigheten ovillkorligen ska undertecknas av den som fattat beslutet. Här är det viktigt att skilja på olika typer av handlingar: 2(2) 2026-06-01  Formella beslut: Vid myndighetsutövning där beslut fattas med stöd av laghänvisning (exempelvis samtycke till uttag av medel eller arvodesbeslut) följer överförmyndaren strikt förvaltningslagens krav. Dessa beslut undertecknas alltid av den beslutsfattare som tagit beslutet för att säkerställa spårbarhet och rättssäkerhet.  Allmänna skrivelser: Enklare korrespondens, såsom allmän information, kallelser eller påminnelser som inte utgör formella beslut, kräver enligt gällande rätt inte en personlig underskrift av beslutsfattare på det sätt motionären efterfrågar. Att införa ett ovillkorligt krav på personlig underskrift för samtliga handlingar skulle innebära en betydande administrativ belastning som inte tillför ökad rättssäkerhet utöver vad lagstiftningen redan kräver för formella beslut. Då de brister som tidigare påtalats av JO i ärende dnr 2626-2025 har åtgärdats – vilket vitsordats av Länsstyrelsen i februari 2026 – och då myndigheten redan följer lagens krav vid formellt beslutsfattande, anses syftet med motionen vara tillgodosett. Överförmyndare Lena Lindman Sjöbergs motionssvar – Överförmyndaren. 2026-06-15 § Meddelanden Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige har tagit del av meddelandena och beslutar lägga dem till handlingarna. Till ärendet föreligger nedanstående meddelanden och handlingar Rubrik Avsändare 1 Brev till Kommunfullmäktige – Politikdagen Lärarna på Furuhedsskolan 2 Överenskommelse – Ungdomsjobb 2026 Fördelning av medel Arbetsförmedlingen 3 Signerat Protokoll – Förbundsfullmäktige 2026-04-26 Norrbottens Kommuner 4 Inspektionsprotokoll Länsstyrelsen Norrbotten 5 Information och anvisningar – Val av ombud till SKR:s kongress SKR 6 Protokoll – Årstämma Filmpool Nord AB 2026 Filmpool Nord AB 7 Dom – Förvaltningsrätten i Luleå 2221-25 Förvaltningsrätten 8 9 10 11 12 2 (2) 13 14