Samhällsbyggnadsutskottet — 26 maj 2026

§ 35 Val av protokolljusterare Sylve Gunnarsson (C) valdes att justera protokollet jämte ordförande Ri­ kard Bunnvik (C). 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 36 Nytt kulturmiljöprogram Åsa Lindblom från stadsbyggnadskontoret gav samhällsbyggnadsutskottet information om arbetet med att ta fram ett nytt kulturmiljöprogram. Ny lagstiftning Den 1 december 2025 trädde ny lagstiftning i kraft som innebär att sär­ skilt värdefulla byggnader, områden och platser ska redovisas i översikts­ planen. Klassning som särskilt värdefull kan innebära begränsningar för fastighetsägare vid ändringar som exempelvis fasadändring och byte av färg. Ett generellt varsamhetskrav gäller som betyder att särskilt värdefull be­ byggelse inte får förvanskas och att alla ändringar måste göras med hän­ syn till byggnadens kulturhistoriska värde. Omfattning och metod Det pågår ett arbete med att inventera fastigheter. Det handlar om cirka 7 000 byggnader. Inventeringen genomförs huvudsakligen som utvändig inventering. Bedömningen är att man kan klara cirka åtta byggnader per timme med hjälp av en app som länsstyrelsen har tagit fram. Arbetet omfattar både befintlig bebyggelse och nya potentiella kulturvärden. Det är viktigt att fånga en bred bild av kulturmiljöer, inklusive exempelvis industriområ­ den. Tidplan (övergripande) Arbetet startar i juni och en underlagskarta beräknas vara klar hösten 2027 med ett beräknat antagande av kulturmiljöprogram 2028. Dialog och förankring Medborgardialoger planeras med bland annat hembygdsföreningar och enskilda fastighetsägare. Det kommer att behövas en löpande politisk av­ 9 8 cf stämning. 1 0 3 2 Konsekvenser och avvägningar 9 b c 1- 4 De kulturhistoriska värdena finns oavsett om en byggnad finns med i in­ b c venteringen eller inte. Inventeringen tydliggör snarare redan existerande a d- 0 värden och tillsyn kommer att ske och kraven gäller oavsett inventerings­ a 4 7- läge. 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 37 Värmeböljors påverkan på äldres aktiviteter i stadsmiljön Sammanfattning Linda Gydevik introducerade Johanna Johansson, doktorand inom hälsa och vårdvetenskap vid Jönköping university (JU) som gav ledningsutskot­ tet information om ett forskningsprojekt kring värmeböljors påverkan på äldres aktiviteter i stadsmiljön. Projektet är en del av det större forsk­ ningsprojektet HEAT (hälsa, aktivitet och åldrande i ett förändrat klimat). Bakgrund och problem • Värmebölja definieras som mer än 25 grader minst 5 dagar i rad. • Äldre personer är särskilt sårbara på grund av o Sämre förmåga att reglera kroppstemperatur o Vanligare med kardiovaskulära sjukdomar vilket innebär att värme ger ökad belastning på kroppen • Hur stadsmiljön är utformad påverkar personers rörelsefrihet och möjlighet till fysisk aktivitet vilket även påverkar möjligheterna till socialt liv och delaktighet. Forskningsfrågor • Hur påverkar värmeböljor äldre personer i stadsmiljö? • Hur kan vardagen fungera under värmebölja? • Vilka anpassningar behövs i den byggda miljön? Metod • Life filming (deltagare dokumenterar sin vardag genom film/foto) 9 • Workshops där deltagare lär sig använda iPad för dokumentation 8 1 cf • Individuella intervjuer 0 3 9 2 • Gruppdiskussioner b c 1- 4 • Analys: reflexiv tematisk analys enligt Braun & Clarke b a c • Samarbete med senioruniversitetet d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 Centrala resultat och insikter 1. Samspelet mellan funktion och känsla • Stadsmiljöer möter ofta antingen funktionella behov eller este­ tiska/upplevelsemässiga värden – sällan båda. • Framgångsrika lösningar behöver kombinera: o Funktion (tillgänglighet, användbarhet) o Känsla (trygghet, komfort, positiva upplevelser) 2. Betydelsen av upplevelse och trygghet • Viktigt med: o Svalkande miljöer o Vackra miljöer o Möjlighet att se/höra natur (tex. fåglar) o Möta andra människor • Trygghet är avgörande för att vilja vistas utomhus 3. Vardagsnära natur • Tillgång till grönska nära bostaden är central • Gröna oaser bidrar till: o Välbefinnande o Social delaktighet o Platsanknytning 4. Den byggda miljöns betydelse • Förutsättningar i miljön avgör om äldre kan leva aktivt i vardagen • Många upplever att ansvaret i dag läggs på individen, snarare än på samhällsplaneringen Exempel på åtgärder • Skuggade och överbyggda gångstråk 9 8 • Bänkar med rygg- och armstöd cf 1 3 0 • Tillgång till dricksvatten (möjlighet att fylla flaska) 2 9 b • Fler gröna ytor och träd (placerade så att de ger funktion) c 4 b 1- • Minskad andel hårdgjorda ytor (mer gräs/vegetation) c a 0 d- Viktiga slutsatser a 4 7- c 7 • Värmeanpassning måste stödja vardagsliv och delaktighet, inte 8 b- bara minska risker. 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 • Skugga, vila och vatten är avgörande för självständighet och trygghet. • Motståndskraft mot värme skapas i samspelet mellan funktion och känsla. • Stadsmiljön blir allt viktigare i takt med att fler äldre bor kvar hemma längre. • Klimatanpassning behöver integreras tydligare i arbetet med ål­ dersvänliga städer. Reflektioner och diskussion • Behov av att i större utsträckning inkludera äldre i klimatanpass­ ningsarbetet • Jönköping skulle kunna ligga i framkant i denna fråga • Koppling till kommunala styrdokument: o Möjlig koppling till grönstrukturplan • Diskussion: o För mycket hårdgjorda ytor i staden o Behov av fler träd och bättre placering för funktion 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 38 Skyfallsutredning Liljeholmen Sammanfattning Annica Magnusson och Linda Gydevik från miljö- och hälsoskyddskonto- ret gav samhällsbyggnadsutskottet information om en ny rapport om en skyfallsutredning för området Liljeholmen. Bakgrund En skyfallsutredning har genomförts för Liljeholmen i syfte att identifiera riskområden och behov av klimatanpassningsåtgärder. Utredningen visar att området påverkas av stora vattenflöden, särskilt i samband med kraftiga regn. Problembild • Flera lågpunkter har identifierats där vatten samlas. • Vatten kommer i hög grad från uppströmsområden, bland annat från koloniområdet öster om Liljeholmen och leds in mot området snarare än ut mot Vättern. • Området är relativt flackt, vilket gör att vattnet har begränsad av- rinning och tenderar att bli stående. • Stora vattenmängder behöver hanteras, samtidigt som befintliga lösningar inte är tillräckliga. • Det är oklart vilket vatten som når området och i vilken omfatt- ning det hanteras i uppströms delar (behov av fortsatt analys via konsultuppdrag). Pågående och planerade analyser • Konsultuppdrag pågår för att bättre förstå: o vilka vattenflöden som når Liljeholmen 9 cf 8 o hur uppströmsläget påverkar situationen 1 0 2 3 • Fokus ligger på att identifiera var åtgärder kan sättas in tidigare i 9 c b systemet för att minska belastningen nedströms. 4 1- c b Möjliga åtgärdsprinciper a d- a 0 • Fördröjning av vatten innan det når Liljeholmen, särskilt i upp- 4 7- strömsområden. 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 • Skapa eller förstärka fördröjningsytor och magasin (t.ex. längs ga- tor och i grönytor). • Anpassning av gator och ytor för att styra vatten, exempelvis ge- nom höjdsättning, upphöjda korsningar och ändrat tvärfall. • Möjlighet att anlägga växtbäddar i samband med VA-förnyelse, även om förutsättningarna idag bedöms begränsade. Geografiska fokusområden • Gröna kulle • Saturnusplan • Stråk som leder vatten från uppströmsområden in i Liljeholmen Samordning med förnyelsearbete • Det finns möjligheter att genomföra klimatanpassningsåtgärder i samband med VA-förnyelse och andra markarbeten. • Viktigt att samordna projekt och passa på när marken ändå är upp- grävd. • Exempel: åtgärder kopplat till Saturnusplan – behov av att tidiga- relägga eller samordna insatser då planering ännu inte är fullt ut klar. Utmaningar • Tidsperspektivet är pressat i vissa delar av området. • För 2026 saknas särskilda medel för klimatanpassningsåtgärder vid återställning. Budgeten utgår från återställning till ursprungligt skick, inte förbättrade lösningar. 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 39 Information nationell plan för transportinfra­ struktur Stefan Lind gav samhällsbyggnadsutskottet information om det aktuella läget mot bakgrund av den nyligen beslutade nationella planen för trans­ portinfrastruktur. Övergripande • Regeringen fattade beslut om nationell plan för transportinfra­ struktur den 28 april. • Planeringsperioden omfattar 12 år och revideras vart fjärde år. • Nu aktuell plan avser perioden 2026–2037. • Totalt omfattar planen 1171 miljarder kronor. o Underhåll järnväg: ca 210 mdkr o Underhåll väg: ca 354 mdkr o Utveckling: ca 607 mdkr Underhåll och reinvesteringar Järnväg • Fortsatta underhållsinsatser och utvecklingsåtgärder. • Större åtgärder kopplade till södra stambanan och angränsande stråk. • Åtgärder inom stråk som Nässjö–Vaggeryd m.fl. Väg • Betydande satsningar på reinvesteringar och underhåll i vägnätet. • Fokus på att säkerställa funktion och standard i befintlig infra­ struktur. Utveckling och nya objekt Flera objekt ligger i planeringsfas i den nationella planen: 9 cf 8 • E4 Trafikplats Ekhagen i planering. Genomförande möjligt i se­ 1 0 nare del av planperioden. 3 2 b 9 • Trafikplats Hedenstorp (Rv 26/40) i planering. Samordnas med c 4 övriga åtgärder i stråket. 1- b c • Rv 40 Ulricehamn–Jönköping i planeringsskede. Arbete med or­ a 0 d- ganisering och åtgärdsval pågår. a 4 7- Övergripande inriktning är att säkerställa kapacitet och framkomlighet i 7 c b- 8 viktiga noder i stamvägnätet. 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 Beslutade objekt • Rv 26 Mullsjö–Slättäng omfattar nu hela sträckan, byggstart pla­ nerad till 2027. Objekt som inte ingår i fastställd plan Följande prioriterade åtgärder finns inte med i planen: • Ny station vid A6 • Mötesspår Vaggeryd–Nässjö (Malmbäck) • Forserum tre-/tretågsstation • Rv 26 Smålandsstenar–Isaberg Järnvägsutveckling • Värnamo–Jönköping/Nässjö kvarstår som objekt i förändrad form. • Elektrifiering av sträckan Nässjö–Värnamo ligger kvar som priori­ terad åtgärd, med möjlig byggstart omkring 2028. • Analys pågår av hur övriga delåtgärder påverkas av fastställelse­ beslutet. Nya medel och aktuella utredningar • Nya tillförda medel på ca 450 mnkr för ytterligare åtgärder kopp­ lade till Tabergsbanan. Exempel på aktuella frågor: • Väg 842 förbi Tenhult o Nya planeringsförutsättningar efter att järnvägsdel tagits bort. o Nytt underlag och eventuell återkomst i planeringen under hösten. • Plattformsförlängningar o Planerade i Huskvarna och Tenhult, preliminärt genomfö­ rande runt 2028. 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 40 Framtidens E4 - seminarieserie del 3 Martin Gustafsson och Sandra Jonsson från stadsbyggnadskontoret in­ ledde seminariets avslutande del. Fokus låg på att knyta ihop arbetet i se­ minarieserien och diskutera vägen framåt. Presentation – scenarier Martin redogjorde för de tre scenarier som bygger på Swecos idéstudie: • Nollalternativet • Förbifart med stadsboulevard • Överdäckning Scenarierna används som underlag för att diskutera möjliga inriktningar för E4:ans framtida utveckling i Jönköping. Synpunkter på underlag och avgränsningar • Det lyftes att riksväg 40 inte ingår i utredningen. För att kunna ta ställning till exempelvis förbifart eller flytt av E4 behöver även RV40 inkluderas i analysen. • Kritik framfördes om att utredningen innehåller brister och behö­ ver fördjupas. • Oro uttrycktes kring E4:ans framtida funktion och betydelse för Jönköping. Diskussion om möjliga inriktningar Boulevard / stadsomvandling • Idén om att omvandla E4:an till stadsboulevard lyftes som intres­ sant. • Bedöms kunna frigöra mark för bostäder och skapa bättre sam­ manhängande stadsmiljö. • Kopplas till möjligheter att minska barriäreffekter och binda ihop olika delar av Jönköping, vilket även lyfts i scenariot. 9 8 cf Förbifart 1 0 3 9 2 • Förbifart lyftes som ett möjligt långsiktigt huvudalternativ. b 4 c • Ses som ett sätt att leda bort genomfartstrafik och skapa bättre för­ 1- b utsättningar för stadens utveckling. c a d- 0 Nollalternativ a 4 7 7- • Förespråkades av vissa deltagare med argumentet att ökad kapaci­ c 8 b- tet leder till ökad trafik. 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 • Att E4 ligger kvar i nuvarande sträckning och endast mindre åtgär­ der genomförs var en slutsats som flera förespråkade. • Andra menade att detta alternativ saknar långsiktig vision. Trafikprognoser och planeringsförutsättningar • Skepsis uttrycktes mot Trafikverkets trafikprognoser, där det framhölls att dessa ofta visar ökande trafiknivåer. • Diskussionen berörde hur prognoser används som beslutsunderlag och behovet av att kritiskt granska dessa. Samlad bild från diskussionen • Det finns olika uppfattningar om vägval framåt, från att behålla nuvarande struktur till att genomföra större strukturella föränd­ ringar. • Frågan om helhetsperspektiv inklusive andra större trafikleder be­ döms central i det fortsatta arbetet. • Seminariet tydliggjorde behovet av fortsatt analys och politisk in­ riktning inför kommande steg. Genom seminarieserien bedöms kommunstyrelsens uppdrag om dialog kring framtidens E4 vara genomfört. 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 41 Aktuellt från kultur- och fritidsnämnden Martin Gårlin, avdelningschef på kultur- och fritidsförvaltningen, infor- merade samhällsbyggnadsutskottet om aktuella frågor inom kultur- och fritidsnämndens verksamhet. Han berättade bland annat att Ekhagen IF bygger en konstgräsplan med ett material utan gummigranulat. Liknande planer med detta material finns sedan tidigare. Produkterna har utvecklats över tid och blivit mindre miljöpåverkande. Detta är också en anpassning till ett kommande förbud mot granulat som väntas träda i kraft 2031. 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 42 Aktuellt från hållbarhetsenheten Hållbarhetsstrategerna Simon Klintefors och Erica Björkebäck gav sam­ hällsbyggnadsutskottet information om aktuella frågor inom hållbarhets­ området. Uppföljning av KF-mål – Klimatomställning En sammanställning av indikatorer och utfall redovisades. • Koldioxidutsläpp har ökat med cirka 15 procent i kommunkoncer­ nen, vilket innebär att målet om minskade utsläpp inte har upp­ nåtts. • Energianvändningen har minskat med cirka 5 procent. Målet be­ döms som uppnått, men frågan lyftes om insatsernas omfattning står i rimlig proportion till utfallet. • Målet om hållbara transporter bedöms som delvis uppfyllt. Antalet resor med kollektivtrafik har ökat kraftigt (cirka 38 procent) me­ dan cykelresandet är oförändrat. • Matsvinnet per gäst har minskat med cirka 20 procent sedan första mätningen 2024. Målet bedöms som uppnått. • Målet om hållbara inköp bedöms som delvis uppfyllt. Klimatpå­ verkan har minskat inom vissa områden, bland annat IT och möb­ ler, medan andra områden ligger kvar på oförändrad nivå. Aktuella uppdrag och processer • Återbruk - Uppdraget pågår och återrapportering planeras före sommaren. En tjänsteskrivelse avseende möbler är för närvarande ute på remiss. • Mot bakgrund av omfattande nedskräpning har kommunens så kallade skräpgrupp aktiverats. Arbetet fokuserar på: o att mobilisera fler aktörer o att ge arbetet en delvis ny inriktning o att se över och revidera avtalet med June Avfall 9 8 cf 1 4. Övriga reflektioner 0 3 2 • Vissa mål uppnås samtidigt som utvecklingen inom andra områ­ 9 b c den går i motsatt riktning vilket pekar på behov av fortsatt priori­ 4 b 1- tering och styrning. c a d- • Diskussion om insatsernas omfattning i relation till uppnådda ef­ 0 4 a fekter när det gäller energianvändning. 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 43 Aktuellt från miljö- och hälsoskyddsnämnden Sammanfattning Förvaltningsdirektör Niclas Purfürst gav samhällsbyggnadsutskottet infor­ mation om aktuella frågor inom ramen för miljö- och hälsoskyddsnämn­ den. Kontroll av jordgubbar • Midsommar närmar sig och därmed säsongen för försäljning av jordgubbar. • Miljö- och hälsoskyddskontoret kommer att genomföra kontroller som omfattar både vikt och ursprungsmärkning • Miljö- och hälsoskyddskontoret har viktiga erfarenheter från förra året med tillslag i samband med en nationell satsning tillsammans med Jordbruksverket. Då kunde man identifiera kopplingar till ekonomisk brottslighet, inklusive penningtvätt och gängkriminell verksamhet. • Medieintresse i frågan är stort. Ändring av regler för serveringstillstånd i samband med fotbolls-VM • Fotbolls-VM medför ökat tryck på tillståndsfrågor. • Flera ärenden om utökade serveringstillstånd har redan hanterats och fler väntas. • Bedömningen är att den störning som längre öppettider innebär kan accepteras under en begränsad period. Lagändring – serveringstillstånd • Lagändring som innebär att kravet på att ha ett kök för att servera alkohol tas bort. Ändringen träder i kraft i sommar • Förändringen kan påverka både ansökningar och tillsynsarbete. Övning Jönköping Airport Kommunen har genomfört en övning kopplad till flygplatsens roll som 9 karantänflygplats. Flera myndigheter deltog. 8 cf 1 0 Scenariot var att flygplan landade på grund av misstänkt smitta ombord. 3 2 9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarade för att ingen fick lämna flyg­ b c 4 platsen utan tillstånd. 1- b c a En lärdom från övningen var att kommunikationen inte fungerade på ett d- 0 a tillfredsställande sätt. Det är därför viktigt att öva och utveckla samver­ 4 7- kan. 7 c b- 8 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 44 Aktuellt från stadsbyggnadsnämnden Punkten utgick 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 45 Aktuellt från tekniska nämnden Tf förvaltningsdirektören Erik Gaude gav samhälllsbyggnadsutskottet information om aktuella frågor inom ramen för tekniska nämndens verksamhet. Tekniska kontoret arbetar på flera sätt för att fastighetsägare ska ha en större medvetenhet kring sitt eget ansvar när det gäller att förbereda sig för eventuella översvämningar i samband med skyfall. Det finns numera sandsäckar på kommunens sortergårdar som fastighetsägare kan hämta för att öka sin beredskap inför skyfall. Tekniska kontoret planerar även att, tillsammans med räddningstjänsten, delta vid olika evenemang för att informera om fastighetsägarens ansvar. När det gäller konsekvenserna för kommunen i samband med Gärahovs konkurs har kommunen vidtagit åtgärder för att minska risken för fram­ tida kostnader. Det finns exempelvis ett nytt krav på bankgaranti. Med anledning av att det kommer in färre anbud blev det en diskussion om huruvida kommunen ställer för långtgående krav. En mindre under­ sökning har gjorts för att ta reda på varför företag avstår från att lämna an­ bud. Bedömningen är att det beror på flera faktorer, inte enbart kravet på bankgaranti. Tillståndsprocessen för Huskvarna reningsverk har inletts. 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 46 Aktuellt från PLEX-gruppen Planchefen Jenny Larsson gav samhällsbyggnadsutskottet information om aktuella planärenden. Beslut om samråd 2026-05-13 (delegationsbeslut) Häljaryd 1:26 • Syftet är att upphäva delar av gällande detaljplan för att möjlig­ göra markanvändning för areell näring • Samrådstid: 27 maj – 21 juni 2026 Beslut om granskning 2026-05-07 Örtugen 3 • Upphävande av plan kopplat till genomförande av Ramprogram Södra Munksjön • Stadsbyggnadsnämnden beslutade att avbryta planarbetet och ska istället hantera bygglovet som man tidigare bordlagt för att ge pla­ navdelningen uppdrag att upphäva planen. Frågan lyfts om hur liknande ärenden ska hanteras i framtiden tillsam­ mans med SMUAB Antagande 2026-03-19 Jungmannen 2 m.fl. • Syftet är att möjliggöra kyrkans verksamheter samt bostäder • Planen överklagad till Mark- och miljödomstolen (MMD) • Ingen ny information från MMD vid rapporteringstillfället Överklaganden och rättsprocesser Åsikten 1 och Åskledaren 12 9 8 cf • Planen syftar till att säkerställa befintliga bostäder och möjliggöra 1 0 3 omvandling till trygghetsboende 2 9 b 4 c • Överklagande avslaget i MMD 1- b a c • Ärendet överklagat vidare till Mark- och miljööverdomstolen d- 0 (MMÖD) a 4 7- 7 • Prövningstillstånd har beviljats och yttrande från kommunen har c 8 b- lämnats 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 Fagerslätt • Detaljplanen antagen 21 augusti 2025 • Överklagande avslaget i MMD och därefter överklagat till MMÖD • Frågor i processen inkluderar bl.a. talerätt, hushållning av jord­ bruksmark, lokalisering, trafik, kulturvärden och påverkan på om­ givningen • Föredragning om prövningstillstånd planerad till 29 maj • Besked om prövningstillstånd väntas inom cirka två veckor efter beslut 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 47 Övriga frågor Inga övriga frågor. 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si

§ 48 Trafikplan - styrgruppspunkt Föredragande: Sandra Jonsson och Julia Cederbrant 1. Information om trafikplanen • Trafikplanen ska visa hur transportsystemet utvecklas i linje med trafikstrategin och översiktsplanen. • Den ska innehålla konkreta åtgärdsförslag, tydliggöra funktioner, gatutyper och prioriteringar mellan trafikslag. • Planen omfattar samtliga trafikslag: gång, cykel, kollektivtrafik, bil samt gods och samhällsviktig trafik. Övergripande tidplan • Tidig medborgardialog - Q3 2026 • Samråd - nov–dec 2027 • Antagande av trafikplanen - Q4 2028 2. Kommunikationsplan Huvudbudskap • Jönköpings kommun tar fram en trafikplan för ett hållbart, tryggt och tillgängligt transportsystem. Centrala budskap • Kommunen växer och transportsystemet behöver utvecklas. • Fler behöver använda yteffektiva färdmedel samtidigt som bilen fortsatt ska fungera för de som behöver den. • Trafikplanen ska bidra till: o hållbart resande o bättre folkhälsa o minskad klimatpåverkan o en mer attraktiv och tillgänglig stad Målgrupper 9 8 cf 1 • Interna: förtroendevalda, förvaltningar och kommunala bolag 0 3 9 2 • Externa: invånare, regionen/JLT, näringsliv, grannkommuner, b c länsstyrelse och intresseorganisationer 4 1- b c Planerade aktiviteter a d- 0 4 a • Medborgardialog hösten 2026 7 7- • Näringslivsdialog (gods) hösten 2026 c 8 b- • Samråd och granskningssamråd i senare skeden 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 3. Förslag – inriktning medborgardialog Grundinriktning • Fokus ska vara på: o det som allmänheten kan påverka o lokalkunskap och kunskapsinsamling o gång, cykel samt rekreations- och vistelsemiljöer • Dialogen samordnas med: o stadsmiljöprogram o grönstrukturplan Syfte • Samla in kunskap och lokalkännedom om transportsystemet och allmänna platser • Sprida kännedom om kommunens pågående arbete Målgrupp • Breda allmänheten Metod • Digital kartdialog med möjlighet att lämna platsspecifika syn- punkter Exempel på frågor • Var finns behov av förbättrade gång- och cykelmöjligheter? • Vilka platser är viktiga att bevara? • Var finns otrygga miljöer? Dialogen ska ses som ett komplement till redan befintliga underlag, inte som en ersättning för dem. Det är därför viktigt att den utformas så att den fångar lokal kunskap och sådant som kommunen inte redan känner till. Befintliga undersökningar, exempelvis resvaneundersökningen, ger redan mycket data, särskilt när det gäller bil och kollektivtrafik. Dialogens mer- värde ligger därför i att fördjupa förståelsen och bidra med perspektiv som annars riskerar att saknas. 4. Diskussion i styrgruppen Styrgruppen framhåller att dialogen behöver ta hänsyn till hela trafiksy- 9 stemet. Eftersom trafikplanen omfattar samtliga trafikslag bör även bil 8 cf 1 och kollektivtrafik finnas med i dialogen, både för att skapa ett helhets- 0 3 2 perspektiv och för att undvika att vissa grupper känner sig exkluderade. 9 b c 1- 4 I diskussionen lyfts flera aspekter som är viktiga för dialogens genomfö- b c rande. Syftet behöver vara tydligt, liksom vilken påverkan deltagarna fak- a 0 d- tiskt kan ha. Deltagarna behöver också förstå hur deras svar kommer att a 7- 4 användas och hur återkoppling ska ske. Det ses som positivt att politiken 7 c deltar i dialogen eftersom det kan bidra till både förankring och tydlighet. 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 Det finns samtidigt ett behov av att hålla dialogen fokuserad. Flera lyfter att det är relevant att inkludera bil och kollektivtrafik inte minst för att förstå varför vissa väljer bort kollektivtrafik. Miljö- och hälsoaspekter såsom buller och luftkvalitet bör också synliggöras tydligare. En annan viktig fråga är hur dialogen ska nå grupper som annars inte deltar, så att underlaget blir bredare och mer representativt. Sammanfattningsvis finns ett stöd för att gång och cykel ges särskild tyngd men utan att andra trafikslag utesluts. Eftersom mycket kunskap re- dan finns bör dialogen i första hand bidra till att identifiera vad som behö- ver göras framåt och vilka åtgärder som kan stärka trafiksystemet som helhet. Kommunikationen kring dialogen behöver vara tydlig och lätt att förstå. Det handlar om att förklara vad deltagarna kan påverka, beskriva syfte och process samt visa hur återkoppling kommer att ske. Dialogen bör också bidra till att sprida kunskap om trafikplanen och angränsande pro- jekt, så att deltagarna får en bättre förståelse för sammanhanget och för kommunens fortsatta arbete. 5. Tidpunkt för medborgardialog • Förslag: start 21 september 2026, cirka 4 veckor. • Synpunkter: o Generellt positivt o Viss önskan om att eventuellt skjuta något framåt (flexibi- litet finns) o Tidpunkten (efter valet) diskuterades och bedömdes fun- gera 6. Sammanfattande ställningstaganden • Grundinriktningen för dialogen är relevant. • Dialogen bör ha tydligt fokus där kommunen har rådighet • Dialogen bör inkludera alla trafikslag • Tydlighet i syfte, avgränsning och återkoppling är avgörande. 7. Övrigt • Exempel från andra kommuner efterfrågas (snarare än interna ex- empel). 9 8 cf • Uppmaning till styrgruppen att samla in inspiration och iakttagel- 1 0 3 ser (i Sverige och utomlands) inför det fortsatta arbetet. 2 9 b 4 c 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si 2026-05-26 Samhällsbyggnadsutskottets behandling 2026-05- 26 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet ser positivt på grundinriktningen för dialogen men vill lyfta fram följande: • Dialogen bör ha tydligt fokus där kommunen har rådighet • Dialogen bör inkludera alla trafikslag Beslutet expedieras till: Sandra Jonsson och Julia Cederbrant 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 c e: Justerandes sign Utdragsbestyrkande n er e ef e r ur at n Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: Carl Rikard Bunnvik Signed by: Sylve Gunnarsson Date: 2026-06-12 15:59:19 Date: 2026-06-12 13:59:54 BankID refno: 019ebc21-26f5-7e1c-ba8e-bf6dfa2b38ef BankID refno: 019ebbb3-caf2-7303-b284-1391857fd68d Rikard Bunnvik Sylve Gunnarsson 9 8 cf 1 0 3 2 9 b c 4 1- b c a d- 0 a 4 7- 7 c 8 b- 8 d 7 4 9 4 1 e: c n e er ef e r ur at n g Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument.