Kommunfullmäktige — 17 juni 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 8 Yttrande över motion om åtgärder för att klara
beslutstyp: godkännandediarienr: jonkoping:AN:2025:83
§ 8
Yttrande över motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning
Än/2025:83 730
Sammanfattning
Andreas Sturesson (KD), Gabriella Lönn (KD), Carl Cunningham (KD)
och Henrik Ocklind (KD) har lagt en motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning. Antalet äldre ökar kraftigt fram
till 2035 samtidigt som för få elever väljer vård- och omsorgsprogrammet.
Nuvarande planering bedöms av motionären inte räcka för att möta beho-
vet.
Motionen innehåller elva förslag, bland annat att öka antalet ungdomar i
Ung Omsorg, införa anställningsgaranti, anskaffa personalbostäder, eta-
blera ett kommunalt tvätteri, ta fram en digitaliseringsstrategi och till-
skapa 100 nya äldreboendeplatser. Dessutom föreslås lönesatsningar,
flexiblare schemaläggning och incitament för att behålla personal.
Äldrenämnden yttrar sig gällande åtta av förslagen, där socialförvalt-
ningen har tagit fram förslag till yttranden i samverkan med stadskontoret
och tekniska kontoret.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, daterat 2025-12-29
Bilaga - Yttrande över motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens
kompetensförsörjning, daterat 2025-12-29
Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning
Kristdemokraternas förslag till yttrande över motion om åtgärder för att
klara äldreomsorgens kompetensförsörjning, daterat 2026-01-19
Socialförvaltningens förslag
– Socialförvaltningens tjänsteutlåtande med bilaga utgör nämndens
yttrande i ärendet.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2026-01-19
Äldrenämndens behandling 2026-01-19
Yrkanden
Carl Cunningham (KD) yrkar på att Kristdemokraternas förslag till ytt-
rande utgör nämndens yttrande i ärendet.
Beslutsordning
Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, socialförvalt-
ningens förslag samt yrkandet från Carl Cunningham (KD).
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslu-
tar i enlighet med socialförvaltningens förslag.
Omröstning
Omröstning begärs.
Följande propositionsordning godkänns:
Ja-röst för att besluta enligt socialförvaltningens förslag.
Nej-röst för att besluta enligt Carl Cunninghams (KD) yrkande.
Omröstningen genomförs och röster lämnas på följande sätt:
Ledamot Ja Nej Avstår
Britt-Marie Glaad (S) X
Adnan Aljundi (S) X
Eber Fransson (S) X
Margot Herbertsson (V) X
Jan-Olof Peterson (L) X
Anna-Lena Näslund (M) X
Thomas Bäuml (M) X
Anna Carlsson (SD) X
Carl Cunningham (KD) X
Margareta Strömberg (KD) X
Elin Rydberg (S) X
Summa 6 5
Nämnden beslutar med 6 ja-röster mot 5 nej-röster i enlighet med social-
förvaltningens förslag.
Äldrenämndens beslut
– Socialförvaltningens tjänsteutlåtande med bilaga utgör nämndens
yttrande i ärendet.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2026-01-19
Reservationer
Anna-Lena Näslund (M), Thomas Bäuml (M), Anna Carlsson (SD), Carl
Cunningham (KD) och Margareta Strömberg (KD) reserverar sig mot be-
slutet.
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningens ledningsgrupp
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteutlåtande Sida 1(2)
Socialförvaltningen 2025-12-29
HR-enheten
Lena Pettersson
036-106830
lena.pettersson4@jonkoping.se
Yttrande över motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning
Än/2025:83 730
Sammanfattning
Andreas Sturesson (KD), Gabriella Lönn (KD), Carl Cunningham (KD)
och Henrik Ocklind (KD) har lagt en motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning. Antalet äldre ökar kraftigt fram
till 2035 samtidigt som för få elever väljer vård- och omsorgsprogrammet.
Nuvarande planering bedöms av motionären inte räcka för att möta beho-
vet.
Motionen innehåller elva förslag, bland annat att öka antalet ungdomar i
Ung Omsorg, införa anställningsgaranti, anskaffa personalbostäder, eta-
blera ett kommunalt tvätteri, ta fram en digitaliseringsstrategi och till-
skapa 100 nya äldreboendeplatser. Dessutom föreslås lönesatsningar,
flexiblare schemaläggning och incitament för att behålla personal.
Äldrenämnden yttrar sig gällande åtta av förslagen, där socialförvalt-
ningen har tagit fram förslag till yttranden i samverkan med stadskontoret
och tekniska kontoret.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, daterat 2025-12-29
Bilaga - Yttrande över motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens
kompetensförsörjning, daterat 2025-12-29
Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning
Förslag till äldrenämnden
Socialförvaltningens förslag till beslut:
Socialförvaltningens tjänsteutlåtande med bilaga utgör nämndens
yttrande i ärendet.
Ärende
Andreas Sturesson (KD), Gabriella Lönn (KD), Carl Cunningham (KD)
och Henrik Ocklind (KD) har lagt en motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning. Antalet äldre ökar kraftigt fram
till 2035 samtidigt som för få elever väljer vård- och omsorgsprogrammet.
Nuvarande planering bedöms inte räcka för att möta behovet.
2025-12-29
Socialförvaltningen har skrivit fram förslag till yttranden gällande de sju
förslagen som äldrenämnden omnämns i, samt tillsammans med stadskon-
toret svarat på förslag på uppdrag till stadskontoret gällande undantag
ifrån EU:s arbetstidsdirektiv.
Genom förslagen till yttranden lyfter socialförvaltningen pågående arbete
inom äldrenämnden kopplat till respektive förslag i motionen, samt bely-
ser befintliga förutsättningar för att möta äldreomsorgens kompetensför-
sörjningsbehov.
Stefan Österström Lena Pettersson
Socialdirektör HR-chef
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
Socialförvaltningens ledningsgrupp
2025-12-29
Yttrande över motion om åtgärder
för att klara äldreomsorgens
kompetensförsörjning
Att ge äldrenämnden i uppdrag att inom befintlig ram
öka antalet personer som via Ung Omsorg jobbar
inom äldreomsorgen till 150 personer
Organisationen Ung omsorg är idag verksamma kopplat till sex av
äldreboendena i Jönköpings kommun, Ekåsen, Fridhäll, Gränna,
Kärrhöken, Kristinedal och Trädgården. Den årliga timpotten för 2024
och 2025 har varit 2625 timmar och under 2025 har det varit 53
ungdomar anställda via Ung omsorg, varav 35 ungdomar har jobbat per
pass. För dessa 2625 timmar betalar Jönköpings kommun Ung omsorg
750 tusen kronor (motsvarar 286 kronor per timme).
Ett arbete har gjorts för att se över förutsättningarna till en utökning av
Ung omsorg till samtliga verksamheter inom äldreomsorgen, enligt
beräkningar i det arbetet skulle det motsvara en kostnad på runt 4
miljoner kronor.
Insatsen via Ung omsorg är knutet till ett visst antal boenden och timmar.
En utökning av insatsen en utökad kostnad, därav är det inte möjligt att
genomföra en utökning inom befintlig ram. Om inte effektiviseringar ska
genomföras på motsvarande summor inom annan verksamhet.
En utökning till motsvarande 150 ungdomar per pass med motsvarande
antal timmar och ersättning per timme som nuvarande 35 ungdomar per
pass, skulle innebära en avtalskostnad med organisationen Ung omsorg på
cirka 3,2 miljoner kronor.
Parallellt med arbetet tillsammans med organisationen Ung omsorg har
äldrenämnden tillsammans med övriga nämnder ett pågående arbete
gällande att skapa och erbjuda prao, APL-platser och praktik i samverkan
med utbildningsförvaltningen. Här har förvaltningen skapat en
2025-12-2929
arbetsgrupp för att bättre samordna alla former av praktik, såsom APL,
VFU, LIA, ferie- och höstpraktik, samt annan praktik via AMA och andra
utförare. Kommunövergripande finns även en arbetsgrupp som arbetar
med ett förslag på hur Jönköpings kommun ska kunna erbjuda och ta
emot alla 8-klassare under deras prao.
I augusti 2025 fick äldrenämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna
för att vidareutveckla och sprida arbetssättet ”Ung omsorg”, eller
motsvarande, i enlighet med yttrande ifrån kommunalråd Andreas Persson
(S). Där utredningen ska belysa:
- Hur konceptet kan ökas tidsmässigt – exempelvis under fler
perioder än idag.
- Hur det kan införas på fler äldreboenden inom kommunen.
Detta uppdrag ska redovisas till äldrenämnden i mars 2026, med möjlig
inarbetning i budget för 2027.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en
anställningsgaranti i enlighet med vad som
framkommer i denna motion
Äldrenämnden är i ett stort behov av att anställa undersköterskor, vilket
innebär att det finns ett stort intresse av att träffa undersköterskor som är
intresserade av att arbete inom äldrenämndens verksamheter, även när
inte tjänster finns utannonserade. Bedöms en sökande lämplig utifrån
rådande rekryteringsprocesser så anställs sökande, det finns idag inget
särskilt lämplighetstest eller hinder för anställning om sökande uppfyller
kriterierna för anställning.
Ett införande av en anställningsprocess enligt förslaget i motionen
riskerar att förlänga processen ifrån intresse till anställning. Särskilt då
flertalet av de som går vård- och omsorgsprogrammet både på gymnasiet
och vuxenutbildningen redan är testade i verksamheten genom
arbetsplatsförlagt lärande/praktik samt tim- och sommaranställningar.
2025-12-2929
Att ge äldrenämnden i uppdrag att snarast ta fram en
strategi för hur äldreomsorgen kan digitaliseras med
respekt för den enskilde äldres val och önskemål
Äldrenämnden delar motionens ambition med att digitalisering ska ske
med individens behov, valfrihet och integritet i fokus. Digitaliseringen av
äldreomsorgen i Jönköpings kommun drivs målmedvetet och i linje med
nationella visioner om e-hälsa, där teknikens möjligheter tas tillvara för
ökad kvalitet och tillgänglighet samtidigt som de äldres
självbestämmande värnas.
Nämndens fokus ligger på att fullfölja och vidareutveckla de initiativ som
redan pågår inom ramen för bland annat nämndens verksamhetsplan.
Därmed bedöms att något ytterligare uppdrag att ta fram en ny strategi
inte är nödvändigt i nuläget, då digitaliseringen redan integreras i
verksamheten på ett sätt som respekterar varje äldre persons val och
behov, i enlighet med motionens intention.
Nämnden arbetar även med ett strategiskt arbete med
kompetensförsörjning, där en av de nio strategierna som Sveriges
kommuner och regionen har tagit fram är nyttja teknikens möjligheter.
Målet i verksamhetsplanen: Medborgare - Digitaliseringens- och
teknikens möjligheter ska nyttjas
Genom användandet av teknik, digitalisering, automatisering och
artificiell intelligens kan innovativa lösningar tas fram för att bidra till
ökad delaktighet och inflytande, samt en högre kvalitet och effektivitet i
verksamheten. Den digitala utvecklingen kan om den används på rätt sätt
också skapa möjligheter att möta framtidens utmanade
kompetensförsörjningssituation.
Målet i verksamhetsplanen tillsammans med pågående initiativ inom
äldrenämnden utgör en strategi för digitalisering av äldreomsorgen, där
hanteringen går i linje med övrig verksamhetsplanering inom nämnden.
Här följer några av de viktigaste pågående initiativen för att möta
digitaliseringen inom äldreomsorgen, med respekt för den enskilde äldres
val och önskemål:
2025-12-2929
Införande av välfärdsteknik (Trygg 2030)
Sedan 2019 drivs projektet Trygg 2030, med syfte att införa modern
trygghetsskapande teknik i äldreomsorgen och därigenom möjliggöra mer
individanpassat stöd. Inom ramen för det arbetet uppgraderas
trygghetslarmen i både ordinärt och särskilt boende till en ny digital
plattform, som ger samma tekniska lösning oavsett boendeform. Inom
ramen för Trygg 2030 införs även exempelvis digitala trygghetslarm,
kamerabaserad nattillsyn och sensorer i hemmet som komplement till den
vanliga omsorgen. Dessa välfärdstekniska hjälpmedel erbjuds endast i de
fall där den äldre samtycker och ser nytta av dem. Tekniken ska stödja,
inte ersätta personalens insatser. Genom välfärdstekniken kan trygghet
och självständighet för den enskilde öka, utan att valfriheten inskränks,
samtidigt som personalens tid frigörs för mer omsorg och mänsklig
kontakt. Implementeringen av välfärdstekniken sker etappvis, där flera
särskilda boenden under 2025 fått nya mobila trygghetslarmsystem och
digitala läkemedelsskåp för säkrare medicinhantering. Utrullningen av
dessa lösningar fortsätter under 2026 och nämnden arbetar löpande med
att prioritera vidare digitaliseringsåtgärder utifrån den tekniska
plattformen som finns etablerad.
Digitala inköp och ökad valfrihet för brukarna
Införandet av digitala inköp av dagligvaror inom hemtjänsten för de
medborgare som inte själva kan handla, ger möjlighet att beställa
matvaror online. Målet är att den enskilde fritt ska kunna butik och varor
digitalt istället för att vara bunden till en enda leverantör. Omställningen
till digitala inköp av dagligvaror som förberetts under 2023-2024 syftar
till att öka valfriheten och delaktigheten för äldre med hemtjänst, stärka
deras ekonomiska trygghet samt effektivisera användningen av
personalresurser. Genom digitala inköp får den äldre större kontroll över
sina inköp och kan göra personliga preferenser gällande i högre grad,
vilket ligger helt i linje med motionens intention om respekt för den
enskildes önskemål.
Ökad digital tillgänglighet och nya arbetssätt
Inom ramen för uppdraget Framtidens digitala socialtjänst bedriver
socialförvaltningen ett långsiktigt utvecklingsarbete för att använda
digitaliseringens möjligheter i samtliga verksamhetsgrenar, inklusive
äldreomsorgen. Det övergripande målet är att öka tillgängligheten för
2025-12-2929
medborgare och anhöriga genom nya digitala arbetssätt, samtidigt som
effektivitet och kvalitet i servicen förbättras.
Konkret arbete pågår med att införa flera e-tjänster och digitala
kontaktvägar, som ett komplement till de traditionella kontaktvägarna.
Exempelvis utvecklas en digital socialtjänstmottagning där invånare, vid
behov ska kunna ansöka om stöd eller få rådgivning via säkra digitala
kanaler. Äldre och deras anhöriga kan därigenom erbjudas hjälp genom
videomöten, chatt eller andra digitala verktyg, vilket ökar flexibiliteten
utan att tvinga någon att använda digital teknik (det analoga alternativet
finns alltid kvar).
Genom att ta vara på teknikens fördelar för att förbättra servicen efter
medborgarens villkor och samtidigt säkerställa att inget sker på bekostnad
av medborgarens integritet eller valfrihet, kan exempelvis snabbare
kontaktvägar skapas. Alla digitala lösningar implementeras med stor
hänsyn till individens önskemål och förmåga, den som föredrar fysiska
möten eller traditionell kontakt får givetvis fortsatt möjlighet till det.
Digitalt individstöd (digitala hembesök)
Ett pilotprojekt har nyligen initierats av socialförvaltningen gällande
digitalt individstöd inom hemtjänst och boendestöd. Vilket innebär att
vissa omsorgsinsatser kan utföras via trygga videolösningar, som ett
frivilligt komplement till fysiska besök. Med hjälp av en användarvänlig
plattform erbjuds medborgaren videosamtal vid tillsyn, chattkontakt med
omsorgspersonal och digitala påminnelser med mera. Detta anpassat även
för personer med låg digitala vana.
Syftet är att öka flexibiliteten, tryggheten och självständigheten för
medborgaren som väljer denna form av stöd, utan att ersätta den
personliga kontakten. Medborgaren med stöd väljer själv om digitalt stöd
ska användas, den nya tjänsten ska stärka den medborgarens inflytande
och trygghet. Erfarenheter från andra kommuner visar dessutom att
digitala besök kan minska väntetider och oro, samtidigt som kontinuiteten
ökar. Pilotverksamheten följs noga och utvärderas under 2026, vid ett
positivt utfall av piloten planeras ett stegvis breddinförande inom
äldreomsorgen.
Införande av Digiguiden (digital delaktighet)
2025-12-2929
Ett ytterligare initiativ kopplat till att stödja äldre i den digitala
omställningen, har varit att inleda en satsning på Digiguiden under 2025.
Digiguiden är ett verktyg med pedagogiska manualer, som hjälper ovana
användare att komma igång med viktiga digitala samhällstjänster.
Materialet innehåller lättbegripliga steg-för-steg guider för till exempel
BankID, 1177 vårdguiden och andra e-tjänster. Dessa guider kan
användas som material för självstudier, men också med stöd av personal.
Inom äldreomsorgen kommer bland annat äldrekonsulenterna att använda
sig av Digiguiden i sitt arbete för att främja digital delaktighet hos
medborgare som villl lära sig mer om digital teknik.
Genom detta initiativ erbjuds medborgarna ett strukturerat stöd för att bli
mer digitalt självständiga, på sina egna villkor. Analog service kvarstår
oförändrat för den som föredrar det, men de som vill lära sig använda
digitala verktyg får nu bättre stöd att göra det. Digiguiden materialet är
kvalitetssäkrat och uppdateras successivt, vilket innebär att det frigör tid
för personalen, som inte behöver ta fram eget instruktionsmaterial. Att
använda ett standardiserat material innebär också att stödet blir mer
likvärdigt för samtliga. Införande sker i pilotform under 2025 och 2026, i
samverkan med bland annat biblioteken och kommunens kontaktcenter,
för att nå ut brett. Efter utvärdering av piloten kommer nämnden ta
ställning till om en fortsatt långsiktig användning av Digiguiden inom
äldreomsorgen.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att i samverkan med
tekniska nämnden kan ta fram förslag på hur 100
äldreboendeplatser (SÄBO) kan tillskapas under
perioden 2026-2027, utöver den utbyggnad av
äldreomsorgens kapacitet som redan är beslutad
Tillsammans med tekniska kontoret har dialog genomförts utifrån
alternativ gällande tillskapande av äldreboendeplatser (SÄBO) under
perioden 2026-2027. Tekniska kontoret har för närvarande inga lediga
lokaler som är lämpliga utifrån ändamålet äldreboende. Enligt kännedom
finns inte heller några lediga lokaler i det allmännyttiga beståndet i den
omfattningen som efterfrågas, utifrån den angivna tidsramen.
2025-12-2929
Oavsett plan att använda befintliga byggnader finns det krav på att
byggnadens användning måste stämma överens med de regler och
bestämmelser som finns i den detaljplan som gäller för området. Om en
byggnad ska användas för ett ändamål som inte är tillåtet enligt
detaljplanen, krävs en planändring innan ombyggnad kan ske, vilket
påverkar tidsplanen för en föreslagna ändringen.
Utifrån förutsättningarna resulterade dialogen mellan tjänstemännen på
tekniska kontoret och socialförvaltningen i följande alternativ:
Alternativ 1 – tomt och nybyggnation
Förutsättningar:
- Kartläggning av möjlig placering av nytt äldreboenden. En
nybyggnation av ett äldreboende tar i genomsnitt fem till sju år
ifrån planeringsstadiet till inflytt
Jämförelseprojekt:
- Åsens äldreboende: 98 platser, projekttid cirka 5 år (2023-2028),
budget 394 miljoner kronor, projektet är under produktion
- Bankeryds äldreboende: 100 platser, projekttid 7 år (2023-2030),
budget 427 miljoner kronor, projektet är i detaljplanskedet.
Alternativ 2 - Befintlig fastighet och ombyggnation
Förutsättningar:
- Ca 5000 kvadratmeter med möjlighet att tillskapa cirka 60
boendeplatser. Här är tekniska kontorets bedömning att det är
svårt att hitta en ändamålsenlig byggnad, samt kräver att det är rätt
ändamål enligt detaljplanen
Kostnadsindikation:
- Cirka 150 miljoner kronor (30 000 kr per kvadratmeter gånger
5000 kvadratmeter). Tidsplanen motsvarar likvärdig
nyproduktion, cirka 5 till 7 år.
Förvaltningen har också gjort en avstämning utifrån om det finns
eventuella lägenheter i befintligt bestånd som används till annat ändamål.
2025-12-2929
Vad som framkommit i denna avstämning är att det funnits fem
lägenheter på Kålgården som för över tio år sedan lämnades av
äldreomsorgen. I dessa lägenheter har det under perioder varit kontor,
gruppboende och korttidsboende, en bedömning är sedan tidigare gjord
att dessa inte är lämpliga som äldreboendelägenheter och arbete pågår
med att omvandla dessa till hemtjänstlokal för Östra centrums
hemtjänstgrupp. I övrigt sitter, precis som Östra centrum kommer göra,
vissa hemtjänstgrupper i lokaler på äldreboenden, såsom Gränna och
Gräshagens hemtjänstgrupper. De sitter dock inte i lägenheter, utan i
andra utrymmen på äldreboendena.
Utöver dialogen tillsammans med tekniska kontoret så har
socialförvaltningen genomfört en beräkning utifrån kostnaden för drift av
100 ytterligare platser. Den kostnaden uppskattas till 85 miljoner kronor,
där snittkostnaden per plats beräknas till 850 tusen kronor. I denna
kostnad ingår vård- och omsorgspersonal, mat- och materialkostnader,
äldreomsorgens andel av hyreskostnaden, kostnaden för hälso- och
sjukvårdspersonal, enhetschef och administratör. Ingen uppräkning av
kostnaden för övriga overheadkostnader finns med i den beräkningen. Vid
nyproduktion ökar äldreomsorgens kostnader för hyra och det tillkommer
även upprustningskostnader för att inreda boendet inför uppstart.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur
”heltidsresan” påverkat möjligheten att rekrytera och
behålla undersköterskor inom äldreomsorgen
Äldrenämnden har under de senaste åren genomfört en omfattande
satsning på att göra heltid till norm inom äldreomsorgen. Syftet har varit
att stärka kompetensförsörjningen, förbättra arbetsmiljön och öka
möjligheten för medarbetare att försörja sig på sin lön.
Nämnden haft en god utveckling av andelen medarbetare som faktiskt
arbetar heltid. Denna utveckling har möjliggjorts genom strategiska beslut
och riktad information till både medarbetare och chefer. Heltid som norm
är en viktig faktor för att ta vara på kompetensen hos rutinerade
tillsvidareanställda och för att skapa en mer hållbar bemanning.
2025-12-2929
Statistik från oktober 2020 och oktober 2025 visar att andelen
undersköterskor som arbetar heltid har ökat markant, liksom den
genomsnittliga sysselsättningsgraden. För exempelvis undersköterskor
inom hemtjänst har andelen heltidstjänster ökat från cirka 55 % till 70 %,
och den genomsnittliga sysselsättningsgraden från 85 % till 92 %. Detta
tyder på att fler arbetar mer och att heltidssatsningen haft effekt.
Satsningen har också inneburit att fler medarbetare fått möjlighet att
försörja sig på sin lön, en ökad ekonomisk självständighet, bättre
pensionsgrundande inkomst och större trygghet, vilket gör heltid till en
viktig jämställdhetsfråga.
Samtidigt har heltidssatsningen krävt ett förändrat arbetssätt. För att
möjliggöra heltid har verksamheterna behövt ställa om sin organisering,
bemanning och schemaläggning som ett led i att klara den framtida
kompetensförsörjningen.
Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om
utökade undantag från EU:s arbetsdirektiv för
äldreomsorgens personal i syfte att kunna
schemalägga personalens arbete på ett sätt som är
bättre anpassat efter medarbetarnas önskemål och
behov
Enligt allmänna bestämmelser (AB) §13 mom. 8 gäller att arbetstagaren
har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje
period om 24 timmar. Detta är en direkt anpassning till EU:s
arbetstidsdirektivs minimikrav och arbetstidslagens skyddsregel. Regeln
trädde i kraft för kommuner/regioner hösten 2023 efter att EU-
kommissionen påtalat brister i kollektivavtalet. Syftet är att säkerställa att
personal får tillräcklig vila och återhämtning mellan arbetspass för att
upprätthålla en god arbetsmiljö och säkerhet i verksamheten.
Det är inte tillåtet att lokalt avtala bort eller kringgå 11-timmarsregeln.
Allmänna bestämmelser (AB) innehåller uttrycklig skrivning om att man
inte kan göra lokalt avvikande överenskommelser som inskränker
dygnsvilan. Sådana avtal skulle strida mot både avtalet och den tvingande
skyddslagstiftningen i bakgrunden. Det finns dock undantag:
2025-12-2929
§ 13 som lägst 9 timmar om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar
AB §13 mom. 8 a anger att dygnsvilan kan i undantagsfall förkortas till
som lägst 9 timmar om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar
för liv, hälsa och säkerhet. Det krävs alltså att verksamhetens art är sådan
att kontinuitet är nödvändig för att skydda liv/säkerhet, samt att ett
undantag anses absolut nödvändigt för bemanningen. Dessutom ska en
intresseavvägning göras mellan arbetstagarens rätt till vila (skyddsregeln)
och verksamhetens behov. Exempel på områden där detta kan bli aktuellt
är akutsjukvård, vissa omsorgssituationer eller räddningstjänst.
Kommunal och SKR är tydliga med att 9 timmar inte ska användas för att
slentrianmässigt pressa scheman.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur
schemaläggningen kan ske närmare medarbetarna
Så arbetar vi med delaktighet kring schemaläggning
Schemaläggning och bemanning inom socialförvaltningen ska alltid ske i
dialog mellan enhetschef och medarbetare. Vår utgångspunkt är att skapa
en transparent och inkluderande process där medarbetarnas kunskap och
erfarenhet tas tillvara och ges möjlighet att påverka inom givna ramar.
Alla medarbetare förväntas ha grundläggande förståelse för
schemaprocessen och bidra aktivt genom att delta i arbetsplatsträffar
(APT), utbildningar och diskussioner om förbättringar.
Samverkan är en central del av arbetet och på APT diskuteras
bemanningskrav, schemamodeller, arbetsmiljö och behov av justeringar.
Här formuleras också lokala spelregler, exempelvis hur helgpass fördelas.
Vid avsteg från riktlinjer görs riskbedömningar och handlingsplaner i
samverkan mellan chef och skyddsombud.
Medarbetare har möjlighet att påverka sina arbetstider inför fastställande
av schema, inom ramen för verksamhetens bemanningskrav och gällande
lagar och avtal. Graden av inflytande beror på vilken schemamodell som
används. Ett exempel är modellen för rörlig arbetstid, där medarbetarna
utgår från ett tomt schema och lägger in egna förslag på arbetstider och
ledigheter. Gruppen och schemasamordnaren säkerställer att
bemanningskraven uppfylls, eventuella slutjusteringar görs av chef och
2025-12-2929
samordnare. Modellen bygger på frivillighet och kräver öppenhet och
flexibilitet i personalgruppen.
Roller och ansvar är tydligt definierade
• Medarbetare ska vara delaktiga i schemaprocessen, bidra med
kunskap, analysera och följa upp föregående schemaperiod,
planera önskad frånvaro i god tid och aktivt delta vid val av
schemamodell.
• Enhetschefen har det yttersta ansvaret för att lagar, avtal och
verksamhetens behov uppfylls, men ska samtidigt ta tillvara
medarbetarnas erfarenheter och säkerställa att samverkan sker
kontinuerligt.
Vi strävar efter en hållbar schemaläggning som främjar heltidsarbete och
ett långsiktigt arbetsliv. Medarbetare ska ges möjlighet att påverka sin
arbetstid inom givna ramar, och scheman ska vara färdiga med god
framförhållning. Genom dialog, samverkan och gemensamt ansvar skapar
vi en schemaprocess som är både verksamhetsanpassad och hållbar för
medarbetarna.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda vilka
incitament som kan få medarbetare inom
äldreomsorgen att fortsätta arbeta vidare efter
pensionsåldern
Socialförvaltningen står inför en av vår tids största
kompetensförsörjningsutmaningar. Enligt SCB föds allt färre barn,
tillskottet av personer i arbetsför ålder minskar och antalet personer över
80 år ökar kraftigt fram till 2033. För att kunna upprätthålla god kvalitet i
äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården krävs därför
långsiktiga insatser för att behålla och attrahera personal.
Ett viktigt fokusområde är att få fler seniora medarbetare att arbeta längre,
minska personalomsättningen och främja hälsa hos befintliga
medarbetare. Under 2025 har socialförvaltningen genomfört en
omfattande omvärldsbevakning där 30 kommuner kontaktats för att få
inspiration kring hur andra arbetar med att underlätta ett längre arbetsliv.
2025-12-2929
Flera kommuner visar goda resultat: Halmstad har infört en årlig premie
för medarbetare över 65 år och lyckats behålla en stor andel av dem som
annars skulle gått i pension. Göteborgs stad använder forskning för att
anpassa arbetsmiljön efter senioras behov och har utvecklat
mentorsprogram. Umeå satsar på motivationshöjande insatser och
framtidssamtal för äldre medarbetare.
Jönköpings kommun har infört modellen 80/90/100 från 63 års ålder,
vilket hittills resulterat i att många erfarna medarbetare valt att stanna
kvar. Inför 2026 planeras fler åtgärder, såsom att utreda en seniorbonus,
analysera effektiva incitament för längre arbetsliv, se över arbetsuppgifter
och stärka samarbetet med civilsamhället.
Sammanfattningsvis är seniora medarbetare en central resurs för att möta
framtidens ökande behov inom äldreomsorgen. För att säkerställa
kompetensförsörjningen krävs fortsatta satsningar och utveckling av
åtgärder som gör det attraktivt att arbeta kvar efter 63 års ålder.
YTTRANDE ÖVER MOTION OM
ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA
ÄO’s
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
KD yrkar på att nämnden istället lämnar följande yttrande över motionen:
”Detta är en stor och bred motion med fokus på kompetensförsörjning och
socialförvaltningen har, bl.a. tillsammans med stadskontoret och TK,
yttrat sig över åtta av de elva förslagen.
Tjänsteutlåtandet mynnar ut i följande sammanfattning:
”Genom förslagen till yttranden lyfter socialförvaltningen pågående
arbete inom äldreomsorgen kopplat till respektive förslag i motionen,
samt belyser befintliga förutsättningar för att möta äldreomsorgens
kompetensförsörjningsbehov.”
Att lyfta pågående arbete och belysa detta utifrån befintliga
förutsättningar är förmodligen problemet.
För att lösa kompetensförsörjningen måste vi lyfta blicken och tänka
utanför boxen. Annars kommer vi stå kvar och stampa. Det är därför en
bred satsning på vårdnära servicetjänster måste ske skyndsamt. Och det
måste nämnas; hur bekymmersamt är det inte att 425 ungdomar alltjämt
köar för att bli helgaktiverare inom Ung Omsorg. Det är en gåta varför
detta ska invänta en ”möjlig inarbetning i budget för 2027”."
2026-01-19
Sammanträdesprotokoll
Tekniska nämnden 2025-12-16
§ 16 föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av
16 § För de arbetstagare som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbetskläder enligt Socialstyrelsens
föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av
arbetskläderna när arbetsdagen är slut. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetskläder som är använda
hålls åtskilda från andra kläder, tvättas i minst 60 °C och förstörs vid behov.
Senare tids fokus på smittrisk och hygienkrav i samband med Corona-pandemin har
aktualiserat behovet av att säkerställa att Jönköpings Kommun kvalitetssäkrar
omhändertagande av tvätt i kommunen.
Potentiella kunder
Förvaltning/verksamhet Typ av tvätt
Äldreomsorgen Arbetskläder, sängkläder
Hemtjänsten Arbetskläder, brukartvätt
Funktionshinderomsorgen Arbetskläder, brukartvätt
Tekniska kontoret Arbetskläder, ytterjackor
Utbildningsförvaltningen Arbetskläder, gardiner
En behovsanalys har genomförts för att försöka fastställa maximal, realistisk och
pessimistisk tvätt-volym inom äldreomsorgen. Detta gjordes genom en enkät som
skickades till samtliga enhetschefer på kommunens äldreboenden hösten 2019. Enkäten
hade en låg svarsfrekvens, 11 av 49 svarade vilket motsvarar 22 %. Vi uppskattar att
svarsunderlaget är för litet för att få en bild av behovet inom äldreomsorgen. För att
kunna dra en rättvis slutsats bör man beakta ett övergripande behov kombinerad med
fokus på minskning av försörjningsstöd och satsning på ökad sysselsättning.
En dialog med hemtjänsten har pågått under längre tid och intresse för att få hjälp att
centralisera brukartvätten finns. Det finns dock en tanke om att avgränsa utbudet till
arbetskläder för Tekniska kontoret och äldreboenden i etableringsfasen av tvätteriet.
Från Tekniska kontoret finns intresse från flera avdelningar gällande arbetskläder. June
avfall och miljö samt kost-organisationen inom utbildningsförvaltningen har tackat nej i
nuläget. Men det finns många verksamheter som inte har fått informationen och det bör
finns stora volymer tvätt i en så stor organisation som Jönköpings Kommun.
Studiebesök
Under 2019 genomfördes ett antal studiebesök på kommunala och regionala tvätterier i
Sverige och projektgruppen skapade sig en god bild över vilka behov och utmaningar
som krävs för att starta upp en liknande verksamhet. Besöken gav också möjlighet till
många goda nätverksrelationer som kommer vara viktiga för framtida etablering och drift.
Studiebesök som genomförts:
Ingsbergstvätt – Nässjö, Kärntvätt – Eksjö, Landskrona kommun, Skånetvätten , Kalmar
kommun (har genomfört förundersökning, men har inte etablerats)
- 5 -
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Personal, anställningsform och ersättning
I samarbete med Vuxenutbildningen i Jönköping planeras det för att sysselsätta 14
personer i två perioder (totalt 28 personer/år) under året som växelvis arbetar i tvätteriet
och får språkundervisning under arbetsdagen. Möjlighet för att ge undervisning inom
olika yrkesområden som städ, vård och omsorg finns också i viss utsträckning.
Planen är att erbjuda en visstidsanställning på 4-6 månader vilket inkluderar en
språkundervisning på 50 % med en möjlighet till fortsatt tjänst inom kommunen.
Fokus läggs på att hitta rätt individer som kommer att passa för projektet. Inom SFI finns
det olika kunskapsnivåer, och i nuläget är det svårt att bestämma vilken kunskapsnivå
som är rimlig att förvänta sig från projektets potentiella deltagare. Med hjälp av intervjuer
samt med Vuxenskolans tidigare erfarenhet från liknande projekt som t.ex. Jönköpings
talanger görs ett urval av individer som passar in enligt projektets utformning. För att en
deltagare ska vara behörig för att söka till projekt måste denne ha uppehållstillstånd,
svenskt personnummer samt ej genomfört en SFI-utbildning. Målet med projekt är att
deltagarna ska vara kandidater till en fortsatt tjänst inom kommunen.
Utöver visstidsanställningarna finns behov av att anställa en driftschef för anläggningen
samt en handläggare. Distributionskostnad behöver utredas men kan till viss del
samordnas med Budservice – som redan finns organiserad inom Verksamhetsservice,
detta gäller även vaktmästartjänst.
Vuxenutbildningsenheten anordnar en behörig språklärare till projektet via kommunens
ramavtal. Arbetsförmedlingen erbjuder ekonomiskt stöd vid anställning. Stödet ges med
upp till 80 % av kostnaden för den anställda under 6 månader. Vi har varit i kontakt med
Arbetsförmedlingen som är väldigt positiva till projektet.
Behov av administration beror på den prismodell som besluts. Planen är att lägga
Språkinkubatorn som en enhet under Städservice och övrig overhead samordnas under
paraplyet för Verksamhetsservice.
Lokal och utrustning
En lokal som skulle vara mycket lämplig för Språkinkubatorn finns tillgänglig i
anslutning till Norrahammars Bruk. Där finns idag goda förutsättningar för
tvätteriverksamhet såsom lastbrygga, separat ingång för ren och smutsig tvätt, gott om
plats för utrustning och maskiner samt undervisningslokaler och fikarum. Lokalen har
stått tom en längre tid och är reserverad för Språkinkubatorn tills vidare. Det finns vissa
renoveringsbehov samt anpassningar av ventilation och avlopp.
En kartläggning av övergripande krav på tvätterilokal har genomförts. Kartläggningen
inkluderar ventilationsanpassning, tvättmaskiner, hjälpmedel och kostnader kopplade till
detta. Logistiken utformas efter kundernas krav på frekvens, mängd och tidsintervall.
Kapacitet, kräv och skalbarhet behöver utredas.
Maskinleverantör har besökt lokalen och ritning samt kostnadsförslag för
investeringsbehov av möjlig kapacitet är framtaget. I undervisningssalarna behövs
konferensmöbler samt ordinarie teknisk utrustning, och ett fikarum behöver utrustas
- 6 -
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Arbetsprocess och logistik
Prismodell och finansiering
Den totala investeringskostnaden för Språkinkubatorn budgeteras till kr 4 Mkr (ex.
anpassning av lokal) för en kapacitet på 6500 kg tvätt/veckan och sysselsättning av 14*2
projektanställda/år. Kapaciteten motsvarar ett beräknat tvättbehov av arbetskläder från
kommunens samtliga äldreboende och Tekniska kontoret.
Driftskostnader som hyra, löner och förbrukningsmaterialen budgeteras till 4,2 Mkr vilket
motsvarar ett kg pris på ca 17 kr/kg.
Vilken prismodell som ska användas är inte bestämt än men en kombination av anslag
och direktdebitering för att hålla priset nere och säkerställa volym är att föredra.
Det finns dessutom fler satsningar och intressenter inom Jönköpings kommun som borde
vara intresserade i att samarbeta i detta projekt. T.ex. arbetar Sysselsättningsenheten inom
Socialförvaltningen för att korta tiden för behov av försörjningsstöd och AMA´s uppdrag
gällande sysselsättning borde kunde leda till samarbete för att finansiera verksamheten
och erbjuda prisvärd tvätt till kommunenens alla verksamheter.
- 7 -
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Investeringskostnad
En uppskattning baserad på branschutlåtanden och liknande projekt, samt offert från
leverantör.
Tvättmaskin, torktumlare, torkskåp och mangel 3,0 Mkr
Inredning: hyllor, bänkar, vagnar mm 0,5 Mkr
Konferensmöbler – AV utrustning 0,5 Mkr
Summa utrustning och inventarier: 4,0 Mkr
Kostnaden för produktionsutrustningen är uträknat efter ett ej automatiserat tvätteri.
Kostnad för anpassning av lokal: 7, 0 Mkr
Driftskostnad
En uppskattning av årskostnaden baserad på branschutlåtanden och liknande projekt och
ca 14 *2 projektanställda samt 2 handledare.
Lön (introduktionsjobb med stöd av AF) 2,2 Mkr
Distribution 0,5 Mkr
Underhåll 0,2 Mkr
Ersättningsinköp 0,3 Mkr
Lokalhyra 0,7 Mkr
Övriga kostnader 0,5 Mkr
Beräknad driftskostnad: 4,4 Mkr
Eftersom Språkinkubatorn kommer vara en del av TK-Verksamhetsservice kommer det finns vissa
samordningsvinster med ledning, administration mm.
Påbörjade/kommande aktiviteter
• Klargöra investeringskostnader och behov för anpassning av lokal
• Presentation av projektet och beslut av politiken
• Överenskommelse om finansiering och prismodell (övergripande beslut)
• Fastställa driftsbudget
• Fastställa avtal med SFI (lärarresurs) och AF (introduktionsanställning)
• Rekrytera driftschef och personal
• Upphandling av utrustning
• Färdigställande av lokal
• Förbereda för drift, ta fram rutiner för bl.a. arbete, fakturering, distribution
• Invigning och drift
- 8 -
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Slutsats
I en kommun av Jönköpings storlek finns det stora mängder textilier som behöver tvättas
enl. gällande förskrifter för att förhindra smitta, och många potentiella kunder till ett
kommande tvätteri. I denna fas av förundersökningen har man inte lagt kraft på att i detalj
utreda storlek på behovet, men anser att den övergripande målsättningen med satsningen
är att jobba för kompetensförsörjning, integration samt att bryta utanförskap och minska
bidragsberoendet inom Jönköpings kommun.
Språkinkubatorn kan integreras med en enhet inom tekniska kontoret Verksamhetsservice
och drivas enligt gällande affärsmodell (intäktsfinansierat, självkostnadspris). För att
säkerställa kvalitet enligt gällande förskrifter och en hållbar verksamhet är det viktigt att
det finns ett övergripande avtal gällande hantering av tvätt för förvaltningarna så att
volym och intäkt säkerställs över längre tid.
Tekniska kontoret Verksamhetsservice är beredda på att starta upp verksamheten så snart
som möjligt när det finns ett övergripande uppdrag om att ta hand om tvätt i Jönköpings
kommun och en finansiering för detta.
Tilltänkt lokal – i anslutning till Norrahammars Bruk
Jönköping 2020-09-01
Tekniska Kontoret -Verksamhetsservice
Anne Lene J. Henning
- 9 -
Sammanträdesprotokoll
Tekniska nämnden 2025-12-16
§ 145 Remiss om Motion om åtgärder för att klara
diarienr: jonkoping:TN:2025:237
§ 145
Remiss om Motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning – kom-
munalt tvätteri
Tn/2025:237 000
Sammanfattning
Tekniska nämnden har beretts tillfälle att yttra sig avseende motion om åt-
gärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning. I motionen
framgår förslag på ett antal uppdrag, varav två berör tekniska nämnden:
”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder för ny-
anställda personer i äldreomsorger i enlighet med det som framkommer
av denna motion” samt ”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett
kommunalt tvätteri i enlighet med det förslag till detsamma som redan ta-
gits fram”. Tekniska nämnden besvarar i detta ärende uppdraget om kom-
munalt tvätteri.
Beslutsunderlag
Tekniska kontorets tjänsteutlåtande 2025-10-27
Remiss om Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens kompetens-
försörjning
Förundersökningsrapport Språkinkubatorn
Tekniska kontorets förslag
Förslag till kommunfullmäktige
Tekniska nämnden ges i uppdrag att genomföra en reviderad ut-
redning kring etablering av ett kommunalt tvätteri i Jönköpings
kommun, inklusive analys av finansieringsformer, lokalförutsätt-
ningar och målgrupper samt i dialog med HR för att pröva hur
satsningen kan integreras med kommunens arbete med Strategisk
kompetensutveckling.
Tekniska nämndens behandling 2025-12-16
Yrkanden
Ordföranden Lynn Carlsson (S) yrkar för majoriteten (Socialdemokra-
terna, Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) bifall till tekniska konto-
rets förslag.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2025-12-16
Kristian Aronsson (SD) yrkar för Sverigedemokraterna bifall till ordfö-
randens m.fl. förslag.
Kenth Rossler (M) yrkar för Moderaterna bifall till ordförandens m.fl.
förslag.
Anders Hulusjö (KD) yrkar för Kristdemokraterna bifall till ordförandens
m.fl. förslag.
Tekniska nämndens beslut
Förslag till kommunfullmäktige
Tekniska nämnden ges i uppdrag att genomföra en reviderad ut-
redning kring etablering av ett kommunalt tvätteri i Jönköpings
kommun, inklusive analys av finansieringsformer, lokalförutsätt-
ningar och målgrupper samt i dialog med HR för att pröva hur
satsningen kan integreras med kommunens arbete med Strategisk
kompetensutveckling.
Beslutet expedieras till:
Kommunfullmäktige
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteutlåtande Sida 1(3)
Tekniska kontoret 2025-10-27
Verksamhetsservice
Anne Lene Henning
036-105265
anne-lene.henning@jonkoping.se
Remiss om Motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning – kom-
munalt tvätteri
Tn/2025:237 000
Sammanfattning
Tekniska nämnden har beretts tillfälle att yttra sig avseende motion om åt-
gärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning. I motionen
framgår förslag på ett antal uppdrag, varav två berör tekniska nämnden:
”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder för ny-
anställda personer i äldreomsorger i enlighet med det som framkommer
av denna motion” samt ”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett
kommunalt tvätteri i enlighet med det förslag till detsamma som redan ta-
gits fram”. Tekniska nämnden besvarar i detta ärende uppdraget om kom-
munalt tvätteri.
Beslutsunderlag
Tekniska kontorets tjänsteutlåtande 2025-10-27
Remiss om Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens kompetens-
försörjning
Förundersökningsrapport Språkinkubatorn
Förslag till tekniska nämnden
Förslag till kommunfullmäktige
Tekniska nämnden ges i uppdrag att genomföra en reviderad ut-
redning kring etablering av ett kommunalt tvätteri i Jönköpings
kommun, inklusive analys av finansieringsformer, lokalförutsätt-
ningar och målgrupper samt i dialog med HR för att pröva hur
satsningen kan integreras med kommunens arbete med Strategisk
kompetensutveckling.
Ärende
Tekniska nämnden har beretts tillfälle att yttra sig avseende motion om åt-
gärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning. I motionen
framgår förslag på ett antal uppdrag, varav två berör tekniska nämnden
och två olika avdelningar inom tekniska kontoret.
2025-10-27
Det första uppdraget (”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa
personalbostäder för nyanställda personer i äldreomsorger i enlighet med
det som framkommer av denna motion”) besvaras i ett eget ärende.
Det andra uppdraget (”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett
kommunalt tvätteri i enlighet med det förslag till detsamma som redan ta-
gits fram”) besvaras nedan.
Bakgrund
Tekniska kontoret tog 2020 fram en förundersökning under namnet Språ-
kinkubatorn med syfte att etablera ett kommunalt tvätteri där språkunder-
visning kombineras med arbete. Förstudien visade tydligt på möjligheten
att både stärka kommunens kompetensförsörjning och bidra till integra-
tion och egenförsörjning.
Syftet med satsningen är tredelat.
För det första handlar det om att säkerställa framtidens kompetensförsörj-
ning. Tvätteriet ska fungera som en språngbräda in i arbetslivet för perso-
ner som står långt från arbetsmarknaden på grund av bristande språkkun-
skaper. Genom att kombinera arbete med språkundervisning skapas en
naturlig och funktionell inlärningsmiljö där deltagarna lär sig yrkes-
svenska, arbetskultur och rutiner i en verklig arbetsmiljö. Det stärker
kommunens långsiktiga kompetensförsörjning, särskilt inom verksamhe-
ter där rekryteringsbehoven är stora, som vård, omsorg och service.
För det andra syftar satsningen till att bryta utanförskap och främja egen-
försörjning. Tvätteriet är ett exempel på en tidig och handlingsinriktad in-
sats som ger människor möjlighet att snabbt etablera sig på arbetsmarkna-
den. Genom att skapa riktiga arbetstillfällen i kombination med utbildning
kan fler lämna försörjningsstöd och bli självförsörjande. Detta bidrar till
social hållbarhet, minskar utanförskap och stärker både individens fram-
tidstro och samhällets sammanhållning.
För det tredje bidrar satsningen till att effektivisera kommunens tvätthan-
tering. Genom att samla och kvalitetssäkra tvätthanteringen för kommu-
nens verksamheter kan resurser frigöras från kärnverksamheterna. En cen-
tral tvättlösning innebär lägre kostnader, förbättrad arbetsmiljö och säker
hantering enligt gällande hygienföreskrifter. Samtidigt bidrar det till ett
mer hållbart resursutnyttjande och minskad miljöpåverkan.
Sedan förstudien genomfördes har förutsättningarna förändrats, både av-
seende lokaler, volymer och potentiella målgrupper. Mot bakgrund av den
inkomna motionen finns det därför anledning att uppdatera och fördjupa
utredningen med aktuella siffror, nya lokalförutsättningar och en bredare
analys av finansieringsmodeller.
2025-10-27
Bedömning
Tekniska kontoret ser fortsatt mycket positivt på att etablera ett kommu-
nalt tvätteri som kombinerar samhällsnytta med en hållbar och effektiv
textilhantering. Ett sådant tvätteri kan bidra till att minska försörjnings-
stöd, skapa arbetstillfällen och samtidigt erbjuda kvalitativ service till
kommunens verksamheter.
En reviderad utredning bör bland annat:
• Uppdatera kalkyler för investerings- och driftkostnader med hän-
syn till dagens prisnivåer.
• Identifiera och utvärdera nya lämpliga lokaler.
• Undersöka alternativa finansieringsformer som minskar beroendet
av tvättvolymer från äldreomsorgen, till exempel genom uppdrag
och samarbeten med andra kommunala verksamheter eller genom
riktade bidrag och anslag kopplade till arbetsmarknadsinsatser och
integration.
• Analysera möjligheten att utvidga målgruppen till att även omfatta
personer inom arbetsmarknadsåtgärder och framtida aktivitetskrav
kopplade till försörjningsstöd.
• Undersöka möjligheten att involvera kommunens HR-funktion för
att knyta satsningen till arbetet med Strategisk kompetensutveck-
ling, vilket är särskilt aktuellt med tanke på den kommande demo-
grafiska utvecklingen och det växande behovet av arbetskraft i
vård och omsorg.
• Belysa miljömässiga och cirkulära aspekter, såsom resurseffektivi-
tet och hållbar hantering av textilier.
En sådan uppdaterad utredning skulle ge ett aktuellt och faktabaserat be-
slutsunderlag för hur ett kommunalt tvätteri bäst kan bidra till Jönköpings
kommuns mål om social hållbarhet, sysselsättning, kompetensförsörjning
och cirkulär resursanvändning.
Thomas Bergholm Anne Lene Henning
Teknisk direktör Avdelningschef
Beslutet expedieras till:
Kommunfullmäktige
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Språkinkubatorn
Förslag om att etablera ett kommunalt tvätteri
med språkundervisning i Jönköping
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Förstudierapport
Språkinkubatorn
Sammanfattning
Förundersökningen genomförs med mål att starta upp ett tvätteri som ska fungera som en
språkinkubator.
Ett tvätteri där arbete växlas med språkundervisning på plats och där godkända
svenskkunskaper kan leda till anställning inom Jönköpings kommun .
Syftet är i första hand att säkerställa kompetensförsörjning inom kommunen genom att
utbilda nyanlända i svenska språket samtidigt som de ges en introduktion till arbetslivet.
Satsningen är också ett exempel på en tidig insats som kan leda till anställning, vilket
bidrar till att bryta utanförskapet och bidragsberoendet och förkortar tiden för behov av
försörjningsstöd
Genom att centralisera och effektivisera omhändertagande av tvätt från övriga
förvaltningar avlastar man kärnverksamheterna, sänker kostnaderna och säkerställer rätt
kvalitet enligt gällande förskrifter.
Avlasta
kärnverksamhtererna Kompetensförsörjning/
genom att ta hand om
språkundervisning
tvätt enl. gällande
förskrifter
Bryta utanförskap och
minska behov för
försörjningsstöd
- 2 -
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Bakgrund
Jönköpings befolkning har ökat de senaste åren och i september 2019 var det totalt drygt
140 800 personer varav 24 000 med utländsk bakgrund. Sedan 2015 har
flyktingströmmen på kort tid ökat antalet kommuninvånare med utländsk bakgrund som
behöver stöd för att komma in i samhället. Med anledning av detta tillsatte regeringen en
delegation för unga och nyanlända till arbete (DUA) vilket på lokal nivå har lett till en
överenskommelse mellan Jönköpings kommun och Arbetsförmedlingen om fördjupad
samverkan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. I samband med
överenskommelsen gjordes en kartläggning som visar att det råder brist på
kompetensförsörjning främst inom industrin samt inom vård och omsorg. I det
sistnämnda finns det rekryteringsbehov i både kommunal och privat sektor både inom
äldreomsorg som hemtjänst. År 2017 var det 910 personer som var med i
etableringsuppdraget och som var inskrivna på arbetsförmedlingen. En uppföljning av
etableringsuppdraget visar att mindre än hälften av samtliga deltagare har börjat arbeta
eller studera efter 90 dagar under åren 2015-2018.
Från Integrationsrapport 2018 drar man slutsatserna att:
Insatser behöver utvecklas i nära samverkan med näringslivet och utifrån
arbetsmarknadens kompetensbehov” och ”Språkundervisningen i alla dess former
behöver intensifieras och utvecklas mot mer funktionell, arbetsmarknadsrelaterad
svenska med fokus på svensk språkmelodi.” för att öka egenförsörjningen.
Rapporten konstaterar även att utländsk arbetskraft är en viktig del för att säkerställa
framtidens kompetensbehov i såväl privat som offentlig sektor enligt SKL
(Integrationsrapport). Ett avgörande hinder till arbetsmarknaden är bristande
språkfärdigheter såsom kommunikativ och funktionell svenska.
Procentandel som har lämnat etableringsuppdraget
och börjat arbeta eller studera (status efter 90
dagar).1
Kommun 2018 2017 2016 2015
Jönköping 47 45 39 47
Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländes etablering
https://www.dua.se/sites/default/files/overenskommelse_jonkoping.pdf
Jönökpings Kommun, Statistik och jämförelser
http://qlikextern.jonkoping.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=extern_webb.qvw&lang=sv-
SE&host=QVS%40jkp-srv0351&anonymous=true
Jönköpings kommuns arbete för ökad integration, Integrationsrapport 2018
https://www.jonkoping.se/download/18.66c4b4f016b21718a03afb3/1560763536426/Integrationsrapport%20
2018.pdf
- 3 -
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Tekniska kontoret Verksamhetsservice har under 2017-2020 arrangerat utbildning i
yrkessvenska för flera grupper medarbetare inom städ verksamheten och efter avslutat
utbildning har undervisningen följts upp med språkcafé, inslag från SVT, Språkutbildning på
städ Utfallet har varit mycket positivt, men behovet att intensifiera språkträningen är stort
och ett behov av att kunde genomföra en mer kontinuerlig satsning i kombination med
arbete har identifierats.
Tekniska kontoret vill därför göra en satsning och bidra till etablering av nyanlända på
arbetsmarknaden genom ”SPRÅKINKUBATORN” - ett tvätteri där språkundervisning i
yrkessvenska växlas med arbete. En satsning som slutligen ska leda till godkända
svenskkunskaper och därmed sannolikt en anställning inom kommunen. Språkinkubatorn
är en riktad satsning som syftar till att göra nytta från individ till samhällsnivå.
Jönköpings kommun strävar efter att öka sysselsättningen bland nyanlända, dels för att
stärka egenförsörjningen och minska på försörjningsstödet, men dels också för att
motverka segregation.
Språkinkubatorns syfte är att inkludera/verka som en bro för nyanlända arbetssökande till
arbetsmarknaden genom att kombinera språkundervisning och tvätteriarbete. På så sätt
säkerställs kompetensförsörjningen inom verksamheten på lång sikt genom att utbilda
nyanlända i svenska språket samtidigt som man ger en introduktion till arbetslivet. Detta
bidrar till att bryta utanförskapet och bidragsberoendet och förkortar tiden för behov av
försörjningsstöd samtidigt som man avlastar kärnverksamheterna genom att centralisera
och effektivisera omhändertagande av personal- och brukartvätt enl. gällande lager och
föreskrifter.
Tvätteriet som gör en
omtumlande skillnad!
Koncept
Språkinkubatorn erbjuder nyanlända ett arbete på tvätteri i kombination med
svenskundervisning. I en miljö där fokus på språkmelodi, yrkessvenska och dagligtal
praktiseras båda i undervisningsrum och tillsammans med praktiskt arbete. Tvätteriet
vänder sig till alla förvaltningar inom Jönköpings Kommun vilket innebär att
kärnverksamheterna avlastats och resurser frigörs. Språkinkubatorn blir en del av
Tekniska kontoret-Verksamhetsservice och kommer drivas enligt gällande krav på nytta
för kund, lönsamhet, arbetsmiljö och kvalité.
-4 -
TEKNISKA KONTORET
Förstudie Språkinkubatorn
Behovsanalys kommunal tvätt
Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker på arbetsplatsen
infördes hösten 2018 och sätter tydligare krav på arbetsgivarens ansvar gällande bland
annat arbetskläder.
Arbetskläder
§ 146 Remiss om Motion om åtgärder för att klara
diarienr: jonkoping:TN:2025:237, jonkoping:KS:2025:418
§ 146
Remiss om Motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning – per-
sonalbostäder
Tn/2025:237 000
Sammanfattning
Tekniska nämnden har beretts tillfälle att yttra sig avseende motion om åt-
gärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning. I motionen
framgår förslag på ett antal uppdrag, varav två berör tekniska nämnden:
”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder för ny-
anställda personer i äldreomsorger i enlighet med det som framkommer
av denna motion” samt ”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett
kommunalt tvätteri i enlighet med det förslag till detsamma som redan ta-
gits fram”. Äldrenämnden har fått i uppdrag att i samverkan med tekniska
nämnden ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser (SÄBO) kan till-
skapas under perioden 2026-2027, utöver den utbyggnad av äldreomsor-
gens kapacitet som redan är beslutad.
Tekniska nämnden besvarar i detta ärende uppdraget om att anskaffa per-
sonalbostäder samt ger synpunkter på uppdraget till äldrenämnden om
äldreboendeplatser.
Beslutsunderlag
Tekniska kontorets tjänsteutlåtande 2025-11-28
Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning
Tekniska kontorets förslag
Tekniska nämnden avger yttrande i enlighet med tekniska konto-
rets tjänsteutlåtande 2025-11-28.
Tekniska nämndens behandling 2025-12-16
Yrkanden
Ordföranden Lynn Carlsson (S) yrkar för majoriteten (Socialdemokra-
terna, Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) bifall till tekniska konto-
rets förslag.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2025-12-16
Kristian Aronsson (SD) yrkar för Sverigedemokraterna bifall till ordfö-
randens m.fl. förslag.
Kenth Rossler (M) yrkar för Moderaterna bifall till ordförandens m.fl.
förslag.
Anders Hulusjö (KD) yrkar för Kristdemokraterna bifall till ordförandens
m.fl. förslag.
Tekniska nämndens beslut
Tekniska nämnden avger yttrande i enlighet med tekniska konto-
rets tjänsteutlåtande 2025-11-28.
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteutlåtande Sida 1(3)
Tekniska kontoret 2025-11-28
Fastighetsförvaltning
Daniel Håkansson
036-105770
daniel.hakansson@jonkoping.se
Remiss om Motion om åtgärder för att klara
äldreomsorgens kompetensförsörjning – per-
sonalbostäder
Tn/2025:237 000
Sammanfattning
Tekniska nämnden har beretts tillfälle att yttra sig avseende motion om åt-
gärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning. I motionen
framgår förslag på ett antal uppdrag, varav två berör tekniska nämnden:
”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder för ny-
anställda personer i äldreomsorger i enlighet med det som framkommer
av denna motion” samt ”Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett
kommunalt tvätteri i enlighet med det förslag till detsamma som redan ta-
gits fram”. Äldrenämnden har fått i uppdrag att i samverkan med tekniska
nämnden ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser (SÄBO) kan till-
skapas under perioden 2026-2027, utöver den utbyggnad av äldreomsor-
gens kapacitet som redan är beslutad.
Tekniska nämnden besvarar i detta ärende uppdraget om att anskaffa per-
sonalbostäder samt ger synpunkter på uppdraget till äldrenämnden om
äldreboendeplatser.
Beslutsunderlag
Tekniska kontorets tjänsteutlåtande 2025-11-28
Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning
Förslag till tekniska nämnden
Tekniska nämnden avger yttrande i enlighet med tekniska konto-
rets tjänsteutlåtande 2025-11-28.
Ärende
Kristdemokraterna har inkommit med en motion till kommunfullmäktige
angående åtgärder för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning.
Nuvarande planering bedöms inte räcka för att möta behovet. Ärendet av-
ses behandlas i kommunstyrelsen och tekniska nämnden har beretts till-
fälle att yttra sig.
2025-11-28
Motionen pekar på att äldreomsorgens kompetensförsörjning är kommu-
nens största utmaning de kommande åren. Antalet äldre ökar kraftigt fram
till 2035, samtidigt som för få elever väljer gymnasiets vård- och om-
sorgsprogram. Enligt motionen är den nuvarande planeringen inte tillräck-
lig för att möta behovet och föreslår åtgärder som:
• Öka antalet ungdomar som arbetar inom äldreomsorgen via Ung
Omsorg.
• Införa anställningsgaranti för personer med vård- och omsorgsut-
bildning.
• Anskaffa personalbostäder för nyanställda inom äldreomsorgen.
• Inrätta ett kommunalt tvätteri för att avlasta omsorgspersonal.
• Ta fram en digitaliseringsstrategi för äldreomsorgen.
• Tillskapa 100 nya äldreboendeplatser (SÄBO) under perioden
2026–2027.
• Utreda lönesatsningar, schemaläggning och incitament för att be-
hålla personal.
Detta tjänsteutlåtande avser yttrande angående genomförbarhet, kostna-
der, ansvarsfördelning för nedanstående förslag till uppdrag:
• Förslag till uppdrag till tekniska nämnden att anskaffa personalbo-
städer för nyanställda personer i äldreomsorger i enlighet med det
som framkommer av denna motion.
• Förslag till uppdrag till äldrenämnden att i samverkan med tek-
niska nämnden kan ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser
(SÄBO) kan tillskapas under perioden 2026-2027, utöver den ut-
byggnad av äldreomsorgens kapacitet som redan är beslutad.
Yttrande
Kommunfullmäktige har enligt beslut 2020-06-17 §129 fastställt strategi
för fastighetsägande inom skattekollektivet. Strategin reglerar ansvarsför-
hållanden för olika typer av kommunala behov och tydliggör att kommu-
nens allmännyttiga bostadsbolag i huvudsak ska tillgodose behovet av bo-
städer som komplement till den externa marknaden, medan tekniska
nämndens uppdrag är att tillhandahålla lokaler för kommunal verksamhet
av olika slag, såsom skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar.
Renodling av uppdragen har skett sedan beslutet och pågår delvis fortfa-
rande genom fastighetsöverlåtelser inom kommunkoncernen.
Angående förslag till uppdrag att anskaffa personalbostäder för nyan-
ställda personer i äldreomsorgen faller detta i första hand på kommunens
allmännyttiga bolag. I det fall uppdraget ska genomföras föreslås att det
sker under ledning av stadskontoret och i samverkan mellan Vätterhem,
Junehem och tekniska kontoret. Innan ett eventuellt uppdrag ges bör äld-
2025-11-28
renämnden tillstyrka att ett reellt behov finns och att personalbemanning
av dessa platser bedöms lösbart.
Tekniska kontoret har för närvarande inga lediga lokaler med erforderlig
funktion som lämpar sig för ändamålet äldreboende. Vi har heller ingen
kännedom om att allmännyttan har lediga lägenheter i den omfattning
som efterfrågas och med den angivna tidsplanen. Oaktat plan att använda
befintliga byggnader finns det krav på att byggnadens användning måste
stämma överens med de regler och bestämmelser som finns i den detalj-
plan som gäller för området. Om en byggnad ska användas för ett ända-
mål som inte är tillåtet enligt detaljplanen, krävs en planändring innan
ombyggnation kan ske, vilket påverkar tidplan för den förslagna änd-
ringen.
Utifrån dessa förutsättningar har det skett samverkan mellan tjänstemän
inom tekniska kontoret och socialförvaltningen som identifierat följande
alternativ:
Alternativ 1 – Tomt och nybyggnation
Förutsättningar:
Kartläggning av möjlig ny placering av ett nytt äldreboende. Nybygg-
nation av äldreboende tar i genomsnitt ca 5-7 år från planstart till in-
flyttning.
Jämförelseprojekt:
• Åsens äldreboende: 98 platser, projekttid ca 5 år (2023–2028),
budget 394 mnkr, BTA 11 844 kvm, projektet är under produk-
tion.
• Bankeryd äldreboende: 100 platser, projekttid ca 7 år (2023–
2030), budget 427 mnkr. Projektet är i detaljplaneskedet.
Alternativ 2 – Befintlig fastighet och ombyggnation
Förutsättningar:
Ca 5 000 kvm med möjlighet att tillskapa ca 60 boendeplatser. Tek-
niska kontorets bedömning är att det är mycket svårt att hitta en ända-
målsenlig byggnad. Kräver rätt ändamål i detaljplan.
Kostnadsindikator:
Ca 150 mnkr (30 000 kr/kvm * 5 000 kvm). Tidplan likvärdig nypro-
duktion, ca 5-7 år.
Thomas Bergholm Daniel Håkansson
Teknisk direktör Avdelningschef
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
KOMMUNALRÅDSYTTRANDE Sida 1(11)
Kommunstyrelsen 2026-05-26
Motion om åtgärder för att klara äldreomsor
gens kompetensförsörjning
Ks/2025:418 730
Sammanfattning
Andreas Sturesson (KD), Gabriella Lönn (KD), Carl Cunningham (KD)
och Henrik Ocklind (KD) vill med hänvisning till vad som framgår av
motion 2025-09-23 föreslå kommunfullmäktige att besluta följande:
1. Att ge äldrenämnden i uppdrag att inom befintlig ram öka antalet per-
soner som via Ung Omsorg jobbar inom äldreomsorgen till
150 personer.
2. Att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en anställningsgaranti i en-
lighet med vad som framkommer i denna motion.
3. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder för
nyanställda personer i äldreomsorger i enlighet med det som fram-
kommer av denna motion.
4. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett kommunalt tvätteri i
enlighet med det förslag till detsamma som redan tagits fram.
5. Att ge äldrenämnden i uppdrag att snarast ta fram en strategi för hur
äldreomsorgen kan digitaliseras med respekt för den enskilde äldres
val och önskemål.
6. Att ge äldrenämnden i uppdrag att i samverkan med tekniska nämn-
den kan ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser (SÄBO) kan
tillskapas under perioden 2026-2027, utöver den utbyggnad av äldre-
omsorgens kapacitet som redan är beslutad.
7. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en
särskild lönesatsning på äldreomsorgens medarbetare kan arbetas in i
VIP 2028-2030.
8. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur ”heltidsresan” påverkat
möjligheten att rekrytera och behålla undersköterskor inom äldre-
omsorgen.
9. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om utökade undantag
från EU:s arbetsdirektiv för äldreomsorgens personal i syfte att kunna
2026-05-26
schemalägga personalens arbete på ett sätt som är bättre anpassat ef-
ter medarbetarnas önskemål och behov.
10. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur schemaläggningen kan
ske närmare medarbetarna.
11. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda vilka incitament som kan få
medarbetare inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta vidare efter pen-
sionsåldern.
Kommunfullmäktige har 2025-09-25, § 238 beslutat att remittera motio-
nen till kommunstyrelsen som remitterat densamma till äldrenämnden,
tekniska nämnden samt stadskontoret för yttrande.
Beslutsunderlag
Motion 2025-09-23
Stadskontorets tjänsteutlåtande 2026-02-26
Äldrenämndens beslut 2026-01-19 § 8 med tillhörande handlingar
Tekniska nämndens beslut 2025-12-16 § 145 med tillhörande handlingar
Tekniska nämndens beslut 2025-12-16 § 146 med tillhörande handlingar
Förslag till kommunstyrelsens beslut
Förslag till kommunfullmäktige:
– Förslagssatser 1, 2, 5, 7, 8, 9, 10 och 11 anses besvarade.
– Förslagssatser 3,4 och 6 avslås.
Övervägande
Att säkra kompetensförsörjningen i äldreomsorgen är en av välfärdens
mest avgörande framtidsfrågor. Behovet av rekrytering drivs av en tydlig
nationell utveckling där antalet äldre ökar snabbare än den arbetsföra be-
folkningen. I Jönköpings kommun ökar antalet invånare över 80 år kraf-
tigt, samtidigt som vår lokala arbetsmarknadssituation präglas av en rela-
tivt låg arbetslöshet och därmed ännu hårdare konkurrens om tillgänglig
arbetskraft.
Samtidigt är det svårt att fullt ut bedöma hur de äldres framtida vård- och
omsorgsbehov kommer att utvecklas. Tillsammans med personalomsätt-
ningen avgör detta hur stort rekryteringsbehovet blir de kommande åren.
Sammantaget är det avgörande att vi både investerar i och tar tillvara den
personal vi redan har.
Det är glädjande att utvecklingen inom äldreomsorgen går åt rätt håll,
både när det gäller sjukfrånvaro och medarbetarnas nöjdhet med sin ar-
betssituation. Enligt nämndens arbetsmiljörapport för 2025 har den totala
2026-05-26
sjukfrånvaron sjunkit från 9,3 procent år 2024 till 8,8 procent år 2025.
Den tydligaste förbättringen syns i långtidssjukfrånvaron, som minskat
från 3,2 till 2,8 procent.
Rapporten visar också att medarbetarna upplever sin arbetssituation som
bättre. Resultaten är positiva inom områden som ledarskap, delaktighet
och uppskattning. Det visar att målmedvetna satsningar ger resultat. Sam-
tidigt är det viktigt att ta medarbetares upplevelser av utmaningar i sche-
maläggning, arbetstider och arbetsmiljö på allvar. Arbetet med att stärka
arbetsmiljön, ledarskapet och de organisatoriska förutsättningarna fortsät-
ter därför.
Jag vill betona att kompetensförsörjningen i äldreomsorgen är en struktu-
rell utmaning som inte kan lösas med enskilda symbolåtgärder eller kort-
siktiga förslag.
Jönköpings kommun har därför valt en långsiktig strategi för kompetens-
försörjningen med några tydliga fokusområden. Arbetet ligger i linje med
de strategier som Sveriges Kommuner och Regioner lyfter fram.
En central del i arbetet, i linje med SKR:s rekommendationer, är sats-
ningar på kompetensutveckling. Kommunen bedriver aktivt vård- och
omsorgslyft, språklyft och andra utbildningsinsatser som ger befintliga
medarbetare möjlighet att utvecklas i sina yrkesroller.
En annan del handlar om att använda kompetens på rätt sätt. Som en del i
detta har kommunen tagit fram tydliga roll- och ansvarsbeskrivningar för
undersköterskor och vårdbiträden. Det handlar om en professionalisering
av yrkesrollerna, en förstärkning av kvaliteten samt att skapa bättre förut-
sättningar för en ändamålsenlig arbetsdelning.
Att behålla medarbetare är en nyckelfråga för såväl verksamhetens kvali-
tet som för att klara kompetensförsörjningen. Här är arbetsvillkor, intro-
duktion och ledarskap helt avgörande, frågor som Jönköpings kommun
arbetar intensivt med. Nya introduktionsmodeller prövas för att kopplas
till utvecklingen av schema- och vakanshantering.
Vidare är gott ledarskap en avgörande komponent för god arbetsmiljö och
kvalitet. Chefen och dennes kompetens står ofta högst upp på listan över
faktorer som påverkar arbetsmiljön i arbetsmiljöundersökningar. En när-
varande chef, med tid att se sina medarbetare, är därmed en oerhört viktig
kvalitetsfaktor för god arbetsmiljö. Jönköpings kommun har därför ge-
nomfört riktade satsningar på chefstäthet och att tydliggöra rollbeskriv-
ningar, introduktionsprogram och ledarutveckling.
2026-05-26
Genom implementeringen av initiativet ”Chefen i fokus”, som är en del
av SKR:s strategier för kompetensförsörjning, har kommunen systema-
tiskt arbetat för att förbättra chefernas organisatoriska förutsättningar och
stärka ett hälsofrämjande ledarskap. Insatserna har gett tydliga resultat ge-
nom att chefsomsättningen minskat och cheferna har fått bättre stöd i sitt
uppdrag. Samtidigt har förutsättningarna skapats för ett mer närvarande
ledarskap, vilket är en central faktor för både medarbetarnas arbetsmiljö
och verksamhetens kvalitet.
Kompetensförsörjning handlar också om att arbeta klokare. Jönköpings
kommun arbetar aktivt med att ta tillvara digitaliseringens möjligheter
och minska onödig administration, så att mer tid kan läggas i mötet med
den äldre.
För att möta den åldrande befolkningens kommande behov har - utöver
alla dessa satsningar - kommunen också en pågående omfattande utbygg-
nad av äldreomsorgen. De kommande tio åren planeras sju nya äldreboen-
den.
Jag vill avslutningsvis lyfta att nationell politik i hög grad påverkar kom-
munernas möjligheter att klara kompetensförsörjningen. Det gäller inte
minst förändringar inom migration och arbetsmarknad. En stor del av per-
sonalen inom äldreomsorgen är född i andra länder. I Jönköpings län
handlar det om omkring 42 procent, i kommunen en ännu större andel.
Många lever i dag med osäkerhet kring sin möjlighet att få stanna i Sve-
rige. Eftersom asylinvandringen också är låg, kommer tillskottet av ny ar-
betskraft vara mycket begränsat.
Jag vill med denna inledning tydliggöra den bredd av insatser, med ett
långsiktigt fokus och kontinuitet, som Jönköpings kommun redan i dag
arbetar med för att säkra kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen.
Det handlar om utbildning, språk, ledarskap, arbetsmiljö, struktur och ar-
betssätt. Samtidigt påverkas vi av omvärldsfaktorer.
Jag kommer nu att kommentera respektive motionsförslag.
Motionens förslag
1. Att ge äldrenämnden i uppdrag att inom befintlig ram öka antalet
personer som via Ung Omsorg jobbar inom äldreomsorgen till 150
personer.
Ung Omsorg ger ungdomar sitt första extrajobb och en introduktion till
äldreomsorgen, samtidigt som det bidrar till social samvaro för äldre. I
dag finns verksamheten vid sex äldreboenden i Jönköpings kommun med
53 anställda ungdomar under 2025. En utökning till 150 ungdomar skulle
öka kostnaden från cirka 750 tkr till omkring 3,2 miljoner kronor per år.
2026-05-26
Kommunfullmäktige har redan gett äldrenämnden i uppdrag att utreda hur
arbetssättet kan utvecklas och spridas. Äldrenämnden har behandlat ären-
det, och redogör för att en ny upphandling pågår där avtalet möjliggör ett
utökat värde, vilket innebär att det kommer finnas en möjlighet att utöka
till fler enheter framåt. Frågan behöver hanteras inom nämndens befint-
liga ram, eller i kommande budgetberedning.
Äldrenämnden har också gjort bedömningen att vi framöver behöver prio-
ritera att stärka våra egna processer kring PRAO och feriepraktik, enligt
koncept liknande det som tillämpas genom Ung Omsorg. Det handlar
bland annat om att ta emot emot feriepraktikanter i grupp under sommar-
månaderna. Därutöver utvecklas ett strukturerat koncept för praoelever,
med planerad implementering under höstens praoperiod för årskurs 9.
Mot ovanstående bakgrund bedöms förslaget kunna anses besvarat.
2. Att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en anställningsgaranti i
enlighet med vad som framkommer i denna motion.
Socialförvaltningen har kontinuerligt behov av att anställa undersköters-
kor, och personer som bedöms lämpliga enligt gällande rekryteringsruti-
ner kan erbjudas anställning även utan att en tjänst har utannonserats.
Att införa en särskild anställningsgaranti, som då kommer vara fylld med
undantag, riskerar att förlänga rekryteringsprocessen utan att tillföra ett
tydligt mervärde. Detta gäller särskilt eftersom många sökande redan är
kända för verksamheten genom praktik, arbetsplatsförlagt lärande (APL),
vikariat eller sommararbete. Nuvarande rekryteringsprocess säkerställer
likabehandling och att rätt kompetens rekryteras i samtliga av kommu-
nens rekryteringar.
Arbete inom äldreomsorgen ställer krav på både relevant kunskap, ett gott
bemötande och personlig lämplighet. Rekryteringsprocessen behöver där-
för i första hand utgå från att säkerställa samtliga dessa aspekter, varför en
garanti riskerar bli ett ihåligt löfte.
Eftersom nuvarande förfarande i stor utsträckning motsvarar det som fö-
reslås i motionen, och redan uppnår samma resultat, bedöms förslaget
kunna anses besvarat.
3. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder
för nyanställda personer i äldreomsorgen i enlighet med det som
framkommer av denna motion.
Förslaget aktualiserar både principiella och praktiska frågor. Lagstift-
ningen har visserligen förtydligats för att underlätta för kommunala bo-
2026-05-26
stadsbolag att ge förtur till bostäder utifrån olika behov, till exempel ar-
betsmarknadsskäl. Samtidigt innebär fler förturer en utmaning i förhål-
lande till likställighetsprincipen, som är grundläggande i kommunal verk-
samhet. Jag ser därför en risk för att skapa ett särsystem på en redan pres-
sad bostadsmarknad och att andra grupper med större eller mer akuta be-
hov trängs undan.
Kommunen har dessutom rekryteringsutmaningar i flera verksamheter,
bland annat när det gäller bibliotekarier, trafikingenjörer, yrkeslärare, so-
cialsekreterare inom barn och unga samt rektorer.
Det är också osäkert om åtgärden faktiskt skulle stärka rekryteringen till
äldreomsorgen. Behovet av omsorgspersonal är stort i hela landet, vilket
innebär att möjligheten till arbete inom sektorn är god oavsett var man
bor.
Förslaget innebär dessutom ett utökat kommunalt åtagande utan att
komma åt de grundläggande problemen i kompetensförsörjningen. Sam-
mantaget bedöms åtgärden vara kostsam, administrativt krävande och ha
begränsad effekt.
Jag föreslår därför att förslaget avslås.
4. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett kommunalt tvät
teri i enlighet med det förslag till detsamma som redan tagits fram.
Att använda tillgänglig kompetens på rätt sätt är en central del i att säkra
kompetensförsörjningen. Socialförvaltningen har därför arbetat strukture-
rat med detta under lång tid. Det finns därför redan ett välfungerande
samarbete med tekniska kontoret, där socialförvaltningens verksamheter
själva avgör om de vill köpa tjänster som bland annat tvätt, städ och vakt-
mästeri. Samtidigt behöver lösningarna vara flexibla och anpassas efter
verksamheternas olika behov.
I dag erbjuds tvätt-tjänster via tekniska nämnden, där respektive enhet av-
gör om tjänsten ska köpas utifrån behov och resurser. Nuvarande arbets-
sätt innebär att tvätt i stor utsträckning integreras i den dagliga verksam-
heten. Detta uppnår samma syfte som förslaget, och man undviker samti-
digt omfattande investeringar i ett tvätteri, man minskar behovet av trans-
port av tvätt samt annan omfattande logistik som ett centralt tvätteri skulle
innebära.
Ett införande av ett kommunalt tvätteri bedöms vidare innebära ökade
kostnader, mer komplexa flöden och minskad flexibilitet för enskilda en-
heter, utan att ge ett tydligt mervärde för brukarna. Även om intentionen
att avlasta personalen är högst relevant, finns alltså mer träffsäkra åtgär-
der för att åstadkomma detta.
2026-05-26
Mot denna bakgrund bedöms förslaget medföra ökade kostnader och ad-
ministrativa utmaningar utan tillräcklig effekt, och föreslås därför avslås.
5. Att ge äldrenämnden i uppdrag att snarast ta fram en strategi för
hur äldreomsorgen kan digitaliseras med respekt för den enskilde äl
dres val och önskemål.
Digitaliseringen av äldreomsorgen i Jönköpings kommun bedrivs redan
målmedvetet i linje med nationella visioner för e-hälsa, där teknik an-
vänds för att höja kvalitet och tillgänglighet samtidigt som äldres självbe-
stämmande värnas. Arbetet är en integrerad del av nämndens strategiska
utveckling och kompetensförsörjning.
Något behov av en ny övergripande digitaliseringsstrategi bedöms inte
finnas, eftersom nämnden redan vidareutvecklar pågående insatser inom
ramen för verksamhetsplanen. Detta sker i en takt som både kan matcha
nödvändig kompetensutveckling hos berörd personal samt behoven hos
brukarna. Satsningar inkluderar olika typer av välfärdsteknik, digitala in-
köp i hemtjänsten, nya kontaktvägar, digitalt individstöd och Digiguiden.
Digitaliseringen får dock aldrig forceras och riskera att ske på bekostnad
av omsorgens kvalitet för den äldre.
Motionens förslag anses besvarat.
6. Att ge äldrenämnden i uppdrag att i samverkan med tekniska
nämnden kan ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser (SÄBO)
kan tillskapas under perioden 2026-2027, utöver den utbyggnad av
äldreomsorgens kapacitet som redan är beslutad.
Det finns i dagsläget inget påvisat behov av att bygga ut äldreomsorgen
med de 100 platser som motionen föreslår. Kommunfullmäktige har redan
beslutat bygga sju nya äldreboenden för att möta det kommande behovet.
Kommunledningen följer noggrannt behovsutvecklingen och är beredd att
agera om behoven förändras. De behovsanalyser som noggrant görs på
socialförvaltningen visar snarare på en utveckling där behoven revideras
ner, i jämförelse med tidigare prognoser. Äldrenämndens månadsrapport
för april visar att det för närvarande finns lägenheter att anvisa.
Även om behovet skulle uppstå visar äldrenämndens och tekniska nämn-
dens kartläggning att det vore svårt att tillskapa 100 platser inom den fö-
reslagna tidsramen. Dels saknas ändamålsenliga lokaler, och nybyggna-
tion tar minst fem till sju år. En utbyggnad måste dessutom ske i lokaler
som uppfyller krav på kvalitet, säkerhet och arbetsmiljö.
Därutöver är tillgången till personal avgörande, och rekryteringsläget är
som bekant den stora utmaningen.
2026-05-26
Sammantaget bedöms förslaget som orealistiskt, både utifrån behov och
genomförbarhet inom den angivna tiden.
Jag föreslår att förslaget avslås och att kommunen noggrant följer behovs-
utvecklingen, och låter arbetet fortgå med de av kommunfullmäktige be-
slutade nybyggnationerna.
7. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en
särskild lönesatsning på äldreomsorgens medarbetare kan arbetas in
i VIP 2028 - 2030.
Jönköpings kommun har under flera år gjort riktade lönesatsningar, sats-
ningar som också till stor del riktats mot att stärka lönerna i äldreomsor-
gen. Detta har skett genom en särskild pott för att främja jämställda lö-
ner. År 2022 förstärktes den med 10 miljoner kronor för lönesatsningar
inom vård och omsorg. Potten finns kvar och fördelas nu utifrån en kom-
munövergripande analys. Syftet är att resurserna används där de bedöms
ge störst effekt för att rekrytera och behålla medarbetare. Som konstate-
rats finns rekryteringsutmaningar också inom flera andra yrkesgrupper i
kommunen.
Medianlönen för undersköterskor i kommunen ligger nu i nivå med andra
kommuner, medan vårdbiträden ligger något lägre. Det speglar en medve-
ten inriktning att öka andelen utbildade undersköterskor. I dag är median-
lönen cirka 30 500 kronor för undersköterskor och 25 000 kronor för
vårdbiträden, vilka alltså saknar undersköterskeutbildning.
Jag ser självklart positivt på fortsatt stärkta löner inom äldreomsorgen,
vilket är i linje med de särskilda lönesatsningarna och särskilda potten för
jämställda löner. Det är samtidigt viktigt att påtala att löneförhandlingar
och faktisk lönesättning i Sverige sker mellan arbetsmarknadens parter,
inte av kommunfullmäktige.
En löneökning på 1 000 kronor för undersköterskor och vårdbiträden uti-
från nuvarande lönenivåer skulle kosta cirka 31 miljoner kronor. Det mot-
svarar 16 procent av kommunens totala lönepott för lönehöjningar. I det
ekonomiska läge som kommunen, liksom många andra kommuner, befin-
ner sig kräver sådana ytterligare satsningar mycket svåra prioriteringar.
Nödvändiga lönesatsningar behöver därför genomföras stegvis utifrån rå-
dande ekonomiska förutsättningar, vilket samtliga partier i kommunfull-
mäktige kan göra i sina respektive förslag till verksamhets- och investe-
ringsförslag.
Jag bedömer därför att förslaget kan anses besvarat.
2026-05-26
8. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur ”heltidsresan” på
verkat möjligheten att rekrytera och behålla undersköterskor inom
äldreomsorgen.
Äldrenämnden har under de senaste åren genomfört en omfattande sats-
ning på heltid som norm för att stärka kompetensförsörjningen, förbättra
arbetsmiljön och öka möjligheten för medarbetare att försörja sig på sin
lön. Tiden är förbi då den offentliga sektorns personalpolitik kan bygga
på kvinnors deltidsarbete, delade turer eller kortsiktiga osäkra anställ-
ningar.
Utvecklingsarbetet har haft tydlig effekt på andelen som arbetar heltid och
därmed en positiv påverkan på möjligheten att personalförsörja verksam-
heterna. Mellan oktober 2020 och oktober 2025 ökade andelen underskö-
terskor som arbetar heltid markant. Inom hemtjänsten ökade andelen hel-
tidstjänster från cirka 55 till 70 procent och den genomsnittliga sysselsätt-
ningsgraden från 85 till 92 procent.
Satsningen har därmed stärkt bemanningen, ökat den ekonomiska trygg-
heten för de anställda och också bidragit till ökad jämställdhet.
Arbetet med heltid är inte unikt för Jönköpings kommun utan sker även
med stöd av SKR. I överenskommelsen om Heltidsresan 2025–2030 lig-
ger fokus på arbetsmiljö och en långsiktigt hållbar heltidsorganisation.
Ambitionen om heltid ska inte sänkas, men arbetet behöver i högre grad
rikta in sig på varför medarbetare inte orkar arbeta heltid, såsom hög ar-
betsbelastning, bristande återhämtning och otillräckligt stöd. Givetvis ska
också anställdas rättigheter, där deltidsarbete, ledighetslagstiftning med
mera också värnas.
Eftersom satsningen redan följts upp med påvisat positiva resultat, fö-
reslås att förslaget anses besvarat.
9. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om utökade undan
tag från EU:s arbetsdirektiv för äldreomsorgens personal i syfte att
kunna schemalägga personalens arbete på ett sätt som är bättre an
passat efter medarbetarnas önskemål och behov.
Enligt kollektivavtal och lagstiftning ska medarbetare som huvudregel ha
minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Kommunen kan inte be-
sluta om kortare dygnsvila, annat än i mycket begränsade undantagsfall i
verksamheter som rör liv och hälsa. Arbetsmarknadens parter, det vill
säga i detta fall Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt Kommunal
är tydliga med att detta undantag inte får användas slentrianmässigt för att
pressa scheman.
2026-05-26
Jag beklagar att det nya regelverket har minskat den lokala flexibiliteten i
schemaläggningen. Det visar vilka problem som kan uppstå när frågor
som tidigare hanterats inom kollektivavtal i stället regleras genom tving-
ande lagstiftning, och understryker vikten av att värna den svenska arbets-
marknadsmodellen. Jag har stor förståelse för att förändringen upplevs
som en försämring, både av medarbetare och arbetsgivare. Frågan kan
dock inte lösas på kommunal nivå, eftersom regelverket beslutas natio-
nellt och inom EU. Mot denna bakgrund föreslås att motionens förslag
anses besvarat.
10. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur schemaläggningen
kan ske närmare medarbetarna.
Utgångspunkten för schemaläggningen måste alltid vara de människor
som verksamheten finns till för. Samtidigt påverkar schemaläggningen i
hög grad medarbetares vardag, återhämtning, familjeliv och möjlighet att
planera livet utanför arbetet.
När medarbetare ges inflytande över sitt schema stärks ofta känslan av
kontroll och delaktighet, vilket bidrar till bättre arbetsmiljö, långsiktig
hållbarhet och bättre förutsättningar att rekrytera och behålla personal.
Inom äldreomsorgen finns redan rutiner och processer som betonar vikten
av att schemaläggningen ska vara inkluderande och ta tillvara medarbetar-
nas synpunkter och önskemål. Självklart inom ramen för verksamhetens
behov samt gällande lagar och regler. Det finns många enheter där detta
fungerar väl. Det finns likväl enheter där dessa arbetssätt behöver stärkas,
och här spelar trygga chefer och kvalitativt chefstöd en avgörande roll i
att våga skapa denna delaktighet och öppenhet i schemaprocessen. Slutli-
gen är det alltid invånarnas behov av omsorg och stöd som ska vara ut-
gångspunkten för all schemaläggning.
Mot denna bakgrund föreslås att förslaget anses besvarat.
11. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda vilka incitament som
kan få medarbetare inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta vidare
efter pensionsåldern.
Att fler seniora medarbetare arbetar längre är en viktig del i att möta kom-
petensutmaningen, minska personalomsättningen och ta tillvara erfarenhet
och kompetens i verksamheten.
Enligt uppdrag från det politiska styret har modellen 80/90/100 från 63
års ålder implementerats med mycket gott resultat, och bidragit till att er-
farna medarbetare stannat kvar inom yrket längre.
Frågan är också omhändertagen på flera sätt. Socialförvaltningens nämn-
der har bland annat gett förvaltningen i uppdrag att öka systematiken och
2026-05-26
uppföljningen i sitt arbetsmiljöarbete, för att stärka människors möjlighet
att orka arbeta under olika livsskeenden. Nyligen har också en omfattande
omvärldsbevakning gjorts för att hitta idéer i andra kommuners erfarenhe-
ter.
Under 2026 planeras fler åtgärder, bland annat utredning av seniorbonus,
analys av incitament för längre arbetsliv, översyn av arbetsuppgifter och
stärkt samarbete med civilsamhället. Mot denna bakgrund föreslås att för-
slaget anses besvarat.
Andreas Persson (S)
Kommunalråd
OPPOSITIONSRÅDSYTTRANDE Sida 1(13)
Kommunstyrelsen 2026-06-05
Motion om åtgärder för att klara äldreomsor
gens kompetensförsörjning
Ks/2025:418 730
Förslag till kommunstyrelsens beslut
Förslag till kommunfullmäktige
– Motionen bifalls.
Ärende
Undertecknad, Gabriella Lönn (KD), Carl Cunningham (KD) och Henrik
Ocklind (KD) lämnade i september 2025 in motion med förslag på åtgär
der för att klara äldreomsorgens kompetensförsörjning.
I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta följande:
- Att ge äldrenämnden i uppdrag att inom befintlig ram öka antalet
personer som via Ung Omsorg jobbar inom äldreomsorgen till
150 personer.
- Att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en anställningsgaranti i
enlighet med vad som framkommer i denna motion.
- Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder
för nyanställda personer i äldreomsorgen i enlighet med det som
framkommer av denna motion.
- Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett kommunalt tvät
teri i enlighet med det förslag till detsamma som redan tagits fram.
- Att ge äldrenämnden i uppdrag att snarast ta fram en strategi för
hur äldreomsorgen kan digitaliseras med respekt för den enskilde
äldres val och önskemål.
- Att ge äldrenämnden i uppdrag att i samverkan med tekniska
nämnden kan ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser
(SÄBO) kan tillskapas under perioden 2026–2027, utöver den ut
byggnad av äldreomsorgens kapacitet som redan är beslutad.
- Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en
särskild lönesatsning på äldreomsorgens medarbetare kan arbetas
in i VIP 2028–2030.
- Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur ”heltidsresan” påver
kat möjligheten att rekrytera och behålla undersköterskor inom
äldreomsorgen.
- Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om utökade undan
tag från EU:s arbetsdirektiv för äldreomsorgens personal i syfte att
kunna schemalägga personalens arbete på ett sätt som är bättre an
passat efter medarbetarnas önskemål och behov.
2026-06-05
- Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur schemaläggningen
kan ske närmare medarbetarna.
- Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda vilka incitament som
kan få medarbetare inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta vidare
efter pensionsåldern.
Kommunfullmäktige har 2025-09-25 § 238 beslutat att remittera motio
nen till kommunstyrelsen som remitterat densamma till stadskontoret, tek
niska nämnden och äldrenämnden för yttrande.
Övervägande
Äldreomsorgens kompetensförsörjning är en av kommunens största utma
ningar de kommande åren. I motionen redovisas ett brett åtgärdspaket
med både kort- och långsiktiga insatser för att säkerställa att kommunen
klarar sitt uppdrag i en situation där antalet äldre ökar kraftigt samtidigt
som tillgången på arbetskraft är begränsad.
I motionen presenteras elva åtgärdsförslag som syftar till att stärka möj
ligheterna att rekrytera fler, behålla befintlig personal och öka attraktivite
ten i yrket.
Beredande råd avslår i huvudsak motionens samtliga förslag. Några alter
nativa lösningar eller förslag på vägar framåt presenteras inte. Detta sam
tidigt som professionen inom äldreomsorgen varnar för att verksamheten,
till följd av svårigheterna med kompetensförsörjning, kommer att ha svårt
att överhuvudtaget tillgodose enskildas behov.
Av de yttranden som inkommit framgår att äldrenämnden i huvudsak de
lar problembilden och motionens intentioner. Även tekniska nämnden
ställer sig i flera delar positiv till förslagen. Samtidigt domineras äldre
nämndens svar av hänvisningar till befintligt arbete, organisatoriska förut
sättningar och ekonomiska begränsningar. Dessa synpunkter är relevanta,
men förändrar inte den grundläggande utgångspunkten, att nuvarande in
satser inte är tillräckliga för att möta den framtida kompetensutmaningen.
2026-06-05
Det är samtidigt ytterst märkligt att äldrenämnden har avstått från att
kommentera tre av motionens förslag, däribland frågor om personalbostä
der, kommunalt tvätteri samt lönesatsningar. I ett ärende som rör en så
central fråga som äldreomsorgens kompetensförsörjning är det rimligt att
förvänta sig att nämnden redovisar sina ställningstaganden i samtliga de
lar.
Motionens syfte är inte att ersätta ett pågående arbete, utan att höja tem
pot, tydliggöra inriktningen och säkerställa att nödvändiga beslut fattas.
Att enbart hänvisa till befintliga insatser riskerar annars att kommunen
inte vidtar tillräckliga åtgärder i tid.
Nedan redovisas respektive åtgärdsförslag med utgångspunkt i de syn
punkter som framkommit.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att inom befintlig ram öka antalet per
soner som via Ung Omsorg jobbar inom äldreomsorgen till 150 perso
ner
För att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjningen behöver fler unga
välja gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Som ett led i detta bör
arbetet med Ung Omsorg kraftigt skalas upp, med särskilt fokus på ung
domar som ännu inte gjort sitt gymnasieval. Idag finns drygt 50 ungdo
mar inom Ung Omsorg. Antalet bör tredubblas.
Genom att öka antalet deltagare kan fler unga få en tidig kontakt med
verksamheten. Det bidrar till ökat intresse för yrket och kan på sikt leda
till att fler väljer utbildning inom vård och omsorg. Ung Omsorg utgör
därmed en viktig rekryteringsväg, där unga introduceras till arbetet och
får en positiv bild av yrket.
Utökningen bör ske med hänsyn till verksamhetens kapacitet att handleda.
Den bör också kompletteras med riktade informationsinsatser, exempelvis
gentemot elever i årskurs 8 och 9.
Ung Omsorg utgör för många ungdomar ett första extrajobb och ger sam
tidigt möjlighet att bidra till att skapa guldkant i äldres vardag genom so
cial samvaro och meningsfulla aktiviteter. Ung Omsorg är en etablerad
och efterfrågad ingång till arbete inom äldreomsorgen. Över 400 ungdo
mar står idag på kö. Att inte tillvarata detta intresse riskerar att försvåra
2026-06-05
den långsiktiga kompetensförsörjningen samt begränsa möjligheten att ge
fler unga en tidig och positiv bild av yrket.
Det pågår redan ett arbete inom ramen för kommunfullmäktiges tidigare
uppdrag om att utreda hur arbetssättet kan utvecklas och spridas. Ett ar
bete har initierats som bland annat inkluderar en ny upphandling. Avtalet
möjliggör ett utökat värde och skapar därmed goda förutsättningar för att
successivt utöka Ung Omsorg till fler enheter.
Äldrenämnden är positiv till arbetssättet och bedömer att den föreslagna
utökningen innebär en avtalskostnad om cirka 3,2 mnkr, medan en ut
byggnad till samtliga verksamheter beräknas uppgå till cirka 4 mnkr.
En utökning bör kunna rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Kom
munen avsätter idag betydande resurser för att hantera återkommande re
kryteringsutmaningar, inte minst inför sommaren. Genom att i högre grad
prioritera åtgärder som stärker rekryteringsbasen och väcker intresse för
arbete inom äldreomsorgen kan rekryteringsutmaningarna minska över
tid.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en anställningsgaranti i enlig
het med vad som framkommer i denna motion
Den som genomgått gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram med
godkänt resultat ska vara garanterad ett jobb inom äldreomsorgen i Jönkö
pings kommun efter godkänt lämplighetstest. En sådan anställningsga
ranti kan stärka attraktiviteten i yrket och ge fler unga en tydlig och trygg
väg in i äldreomsorgen.
Äldrenämnden bedömer att nuvarande rekryteringsprocess fungerar väl
och att ett införande av en anställningsgaranti möjligen skulle kunna för
länga tiden från intresse till anställning. Stadskontoret lyfter vidare att sär
skilda lösningar kan innebära avsteg från den enhetliga rekryteringspro
cessen.
Detta innebär dock en alltför snäv tolkning av förslaget. Syftet med an
ställningsgarantin är inte att skapa mer administration, utan att öka attrak
tiviteten i utbildningen, skapa trygghet för den enskilde och tydligt signa
lera kommunens långsiktiga rekryteringsbehov. En anställningsgaranti
bör kunna utformas inom ramen för befintliga processer och därmed inte
2026-06-05
medföra någon ökad administrativ belastning. Även om det i någon del
innebär en process utöver den ordinarie är detta underordnat om åtgärden
bidrar till att fler söker sig till och stannar kvar i yrket. Kraven på kun
skap, bemötande och personlig lämplighet ska fortsatt vara avgörande.
En anställningsgaranti handlar därför i hög grad om signalvärde. Genom
att tydligt kommunicera att den som utbildar sig inom vård och omsorg är
garanterad arbete i Jönköping kan kommunen särskilja sig från andra
kommuner.
Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder för
nyanställda personer i äldreomsorgen i enlighet med det som framkom
mer av denna motion
I syfte att öka attraktiviteten för att flytta till Jönköping med ambitionen
att arbeta inom äldreomsorgen föreslås att kommunen tillhandahåller per
sonalbostäder.
Tillgång till bostad kan vara en avgörande faktor för personer som över
väger att flytta till kommunen för arbete. I en situation med bostadsbrist i
Jönköping försvåras därför rekryteringen till äldreomsorgen. Genom att
tillhandahålla tillfälliga personalbostäder kan trösklarna för inflyttning
sänkas och fler ges möjlighet att ta arbete i kommunen. En sådan lösning,
med begränsad hyrestid och utan subventionerad hyra, kan därmed bidra
till att stärka kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen.
Tekniska nämnden framhåller att ansvaret för bostadsförsörjning i första
hand ligger på de allmännyttiga bostadsbolagen. Om uppdraget ska ge
nomföras föreslås att det sker under ledning av stadskontoret, i samverkan
med Vätterhem, Junehem och tekniska kontoret. Det föreslås även att äld
renämnden, innan ett uppdrag ges, bör undersöka om det finns ett reellt
behov.
Detta är dock inte ett argument mot förslaget, utan ett konstaterande av
hur det bör genomföras. Motionen syftar just till att initiera ett uppdrag,
och möjliggöra lösningar som annars inte prioriteras.
Beredande råd lyfter principiella och praktiska frågor kopplade till likstäl
lighetsprincipen, rekryteringsläget i andra yrkesgrupper samt osäkerheten
kring åtgärdens effekt.
2026-06-05
Likställighetsprincipen utgör dock inte ett hinder för riktade insatser när
det finns sakliga skäl, såsom att säkerställa bemanning i samhällsbärande
verksamheter. Att rekryteringsutmaningar finns inom flera områden un
derstryker snarare behovet av aktiva åtgärder, där äldreomsorgen, med sitt
stora och växande personalbehov är särskilt angelägen.
Även om effekten av en enskild åtgärd är svår att mäta, är det tydligt att
konkurrensen om arbetskraften är hög och att flera faktorer påverkar var
människor väljer att arbeta. Förslaget bör därför ses som ett komplement
till andra insatser, där även bostadsfrågan kan ha betydelse.
Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett kommunalt tvätteri i
enlighet med det förslag till detsamma som redan tagits fram
Förslaget innebär att kommunen ska inrätta ett kommunalt tvätteri i syfte
att avlasta äldreomsorgens personal från arbetsuppgifter kopplade till tvätt
och hantering av textilier. Inrättande av vårdnära servicetjänster är avgö
rande för att klara äldreomsorgens uppdrag, där nya yrkesgrupper kan ta
över arbetsuppgifter som tvätt och städning och därmed frigöra tid för
kärnverksamheten.
Formerna för ett kommunalt tvätteri har redan utretts och det finns kon
kreta förslag på hur verksamheten kan etableras. Utöver att avlasta äldre
omsorgens personal från arbetsuppgifter finns ett bredare syfte, där ett
kommunalt tvätteri även kan bidra till att skapa arbetstillfällen och fun
gera som en väg in på arbetsmarknaden för personer som står långt ifrån
densamma.
Tekniska nämnden ställer sig positiv till förslaget, men bedömer att un
derlaget behöver uppdateras innan ett genomförande kan bli aktuellt,
bland annat avseende kostnadsberäkningar, lokalisering och möjliga fi
nansieringslösningar.
Beredande råd lyfter frågor kring kostnader, logistik och flexibilitet, frå
gor som bör ses som en del av det fortsatta utredningsarbetet snarare än
som ett hinder för genomförande.
2026-06-05
Det är bekymmersamt att det finns ett etablerat samarbete kring service
tjänster som inte nyttjas fullt ut, särskilt eftersom behovet av att avlasta
vårdpersonalen är väl känt. En mer samlad lösning kan därmed skapa
bättre förutsättningar att långsiktigt frigöra tid för kärnverksamheten.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att snarast ta fram en strategi för hur
äldreomsorgen kan digitaliseras med respekt för den enskilde äldres val
och önskemål
Digitala lösningar kan bidra till ökad tillgänglighet, effektivare arbetssätt
och bättre resursutnyttjande, samtidigt som kvaliteten för den enskilde
kan stärkas. Det är samtidigt viktigt att digitaliseringen utgår från den en
skildes behov och är frivillig, så att den fungerar som ett komplement till,
och inte en ersättning för, den mänskliga kontakten.
Samtidigt kan konstateras att kommunens äldreomsorg i begränsad om
fattning har nyttjat digitaliseringens möjligheter. Detta tydliggörs av att
endast 115 läkemedelspåminnare används och att den digitala tillsynen
omfattar 52 aktiva kameror.
Mot denna bakgrund finns ett behov av en tydlig strategi som skapar
struktur, riktning och prioritering i arbetet. En sådan strategi bör bland an
nat innehålla tydliga mål för hur dag- och nattillsyn kan utvecklas med di
gitala lösningar samt hur användningen av exempelvis läkemedelspåmin
nare kan skalas upp.
Äldrenämnden delar ambitionen men framhåller att digitalisering är en in
tegrerad del av verksamheten och bedrivs inom befintliga processer och
styrdokument. Arbetet sker genom olika initiativ, exempelvis utveckling
av välfärdsteknik, digitala arbetssätt och e-tjänster, med fokus på kvalitet,
tillgänglighet och respekt för individens val.
Samtidigt visar underlaget att arbetet bedrivs genom flera parallella initia
tiv, vilket innebär en risk för bristande samordning. Ett samlat strategiskt
dokument kan därför bidra till att tydliggöra målbild, prioriteringar och
ansvar, samt säkerställa att digitaliseringen utvecklas i en enhetlig rikt
ning. Det kan också skapa bättre förutsättningar för uppföljning och lång
siktig utveckling.
2026-06-05
En strategi är därför ett viktigt steg för att säkerställa att digitala lösningar
ger verklig nytta i verksamheten.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att i samverkan med tekniska nämnden
kan ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser (SÄBO) kan tillska
pas under perioden 2026–2027, utöver den utbyggnad av äldreomsor
gens kapacitet som redan är beslutad
Källa: Socialförvaltningen, budgetberedning 2026-03-19
Jönköpings kommun har redan idag brist på äldreboendeplatser, och be
hovet bedöms kvarstå under de kommande åren. Samtidigt hävdar bere
dande råd att någon brist inte föreligger, trots att tillgänglig statistik pekar
i motsatt riktning.
Därtill finns i kommunen omkring 100 hemtjänsttagare med så omfat
tande omsorgsbehov att de behöver minst 130 timmars hemtjänst per må
nad.
Med ett så omfattande vård- och omsorgsbehov är det rimligt att anta att
den enskilde är ytterst begränsad i sin vardag och troligen sängliggande
många timmar per dygn. Det framstår som sannolikt att flera av dessa per
soner skulle få en högre livskvalitet om de erbjöds en plats på ett äldrebo
ende. Därtill vore det ur bemanningshänseende mer ändamålsenligt om
personer med omfattande omsorgsbehov erbjöds plats.
2026-06-05
Nämnderna lyfter att nybyggnation och ombyggnation är tidskrävande
och medför betydande investerings- och driftskostnader. Vidare lyfts
att det i dagsläget saknas möjliga och lämpliga lokaler för äldreboende,
och att motsvarande kapacitet inte heller finns inom det allmännyttiga be
ståndet i den omfattning som efterfrågas.
De styrande partierna har under flera år valt att lägga ned fullt fungerande
äldreboenden, såsom Västerhäll i Tenhult och Hammargården i Norra
hammar, samt att omstrukturera befintliga verksamheter. Dessa boenden
hade, med relativt begränsade åtgärder, kunnat rustas upp och fortsatt an
vändas i väntan på att nya boenden står färdiga.
Genom dessa beslut har kommunen gått miste om värdefull kapacitet. Re
sultatet är att vi idag har en för låg tillgång på äldreboendeplatser.
Detta påverkar i sin tur möjligheten att erbjuda äldre den trygghet de har
rätt till. Fler som är i behov av en plats riskerar att bli kvar i det egna
hemmet, trots omfattande omsorgsbehov.
Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en sär
skild lönesatsning på äldreomsorgens medarbetare kan arbetas in i VIP
2028–2030
En särskild lönesatsning kan vara ett av flera verktyg för att möta konkur
rensen om arbetskraft, öka attraktiviteten i yrket och i förlängningen
stärka kompetensförsörjningen. Syftet är inte att politiken ska styra en
skilda löner, utan att tydligt prioritera äldreomsorgens medarbetare i den
ekonomiska planeringen och därigenom skapa bättre förutsättningar för
löneutveckling.
Beredande råd ser positivt på stärkta löner inom äldreomsorgen och lyfter
att det under flera år gjorts riktade lönesatsningar genom en särskild pott.
Samtidigt betonas att löneförhandlingar och faktisk lönesättning sker mel
lan arbetsmarknadens parter, inte av kommunfullmäktige.
Samtidigt finns det exempel där politiken, inom ramen för sitt budgetan
svar, valt att göra särskilda prioriteringar. En riktad satsning på lärarlöner
genomfördes exempelvis tidigare, där resurser avsattes utöver den ordina
rie avtalsrörelsen för att stärka kommunens konkurrenskraft. Ett liknande
förhållningssätt kan tillämpas även inom äldreomsorgen.
2026-06-05
Äldrenämndens ordförande har därutöver, genom ett offentligt uttalande,
tydligt understrukit behovet av att höja lönenivåerna inom äldreomsorgen
samt stärka yrkets status.
Kompetensförsörjningsutmaningen inom äldreomsorgen är särskilt stor,
vilket motiverar riktade åtgärder. En lönesatsning kan tydliggöra priorite
ringen av äldreomsorgen och stärka kommunens attraktivitet som arbets
givare, utan att frångå principen om att löner sätts av parterna. Den kan
utformas som en förstärkning inom befintliga strukturer och behöver inte
stå i motsättning till den ordinarie löneprocessen.
Att kommunen redan har genomfört lönesatsningar är positivt, men de
kvarstående rekryteringsutmaningarna visar att mer behöver göras.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur ”heltidsresan” påverkat
möjligheten att rekrytera och behålla undersköterskor inom äldre
omsorgen
Kommunen har under flera år arbetat med den så kallade heltidsresan, där
heltid ska vara norm inom äldreomsorgen. Förvaltningen beskriver detta
som en strategisk satsning för att stärka kompetensförsörjningen, förbättra
arbetsmiljön och öka möjligheten för medarbetare att försörja sig på sin
lön. Det framhålls även att andelen undersköterskor som arbetar heltid har
ökat, liksom den genomsnittliga sysselsättningsgraden. Heltidsarbete in
nebär dock inte enbart fördelar ur ett verksamhetsperspektiv. När arbetsti
den inte kan schemaläggas resurseffektivt leder det till ökade kostnader.
Samtidigt visar statistik från socialförvaltningen att antalet undersköters
kor har minskat under samma period, från 1 551 år 2021 till 1 468 år
2025. Utvecklingen har i viss mån kompenserats genom en ökad andel
outbildad personal. Det är svårt att bortse från att heltidskravet i vissa fall
kan ha fått oönskade konsekvenser, där kompetenta medarbetare valt att
lämna verksamheten.
Det räcker mot denna bakgrund inte att fler arbetar heltid om det samti
digt blir färre utbildade undersköterskor i verksamheten. Sammantaget
väcker detta frågor om hur heltidsresan har påverkat personalsammansätt
ningen och därmed kompetensförsörjningen.
2026-06-05
Mot denna bakgrund finns skäl att se över heltidsresans effekter och vid
behov justera arbetssättet, i syfte att både behålla och attrahera utbildad
personal.
Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om utökade undantag
från EU:s arbetsdirektiv för äldreomsorgens personal i syfte att kunna
schemalägga personalens arbete på ett sätt som är bättre anpassat efter
medarbetarnas önskemål och behov
EU:s arbetstidsdirektiv om dygnsvila har inneburit en stor förändring för
många medarbetare inom äldreomsorgen, där förutsättningarna för arbets
livet och vardagen har förändrats. Regelverket sätter ramar som i vissa de
lar begränsar möjligheterna att utforma scheman som fullt ut motsvarar
verksamhetens och medarbetarnas behov och önskemål.
Kommunen har tidigare ansökt om avsteg från direktivet, främst inom
funktionshinderomsorgen och räddningstjänsten, och möjligheten att göra
motsvarande inom äldreomsorgen bedöms därför vara relevant att pröva.
Genom att ansöka om utökade undantag kan kommunen ges ett större
handlingsutrymme att anpassa schemaläggningen, vilket kan bidra till
bättre arbetsmiljö, ökad flexibilitet och i förlängningen stärkt attraktivitet
som arbetsgivare.
Beredande råd beklagar sig över det nya regelverket som minskat flexibi
liteten i schemaläggningen och beskriver möjligheterna till undantag som
mycket begränsade.
Det är dock inte tillräckligt att konstatera begränsningar i regelverket.
Kommunen behöver också aktivt pröva vilka möjligheter som finns inom
lagstiftningens ramar för att säkerställa att kommunen fullt ut nyttjar det
handlingsutrymme som finns.
2026-06-05
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur schemaläggningen kan
ske närmare medarbetarna
Trots att Jönköpings kommun anger att man vill arbeta med tillitsbaserad
styrning sker fortfarande en begränsad del av schemaläggningen nära
verksamheten. Möjligheten att påverka sin arbetstid är en viktig friskfak
tor, medan brist på inflytande kan påverka hälsan negativt. En sche
maläggning som i högre grad sker nära medarbetarna ger bättre förutsätt
ningar att anpassa arbetet efter individuella behov och önskemål.
Nämnden beskriver att schemaläggning redan idag sker i dialog mellan
chef och medarbetare, där medarbetarnas önskemål tas tillvara inom givna
ramar. Det framhålls också att det finns olika schemamodeller, där vissa
ger ett större inflytande, exempelvis genom att medarbetare själva kan
lämna förslag på arbetstider.
Det är positivt att förvaltningen arbetar med delaktighet och att det finns
strukturer som möjliggör inflytande. Samtidigt visar underlaget att graden
av delaktighet varierar. Ett tydligare uppdrag att utveckla schemalägg
ningen närmare medarbetarna kan därför bidra till att stärka arbetet och
säkerställa ett mer likvärdigt inflytande i hela verksamheten.
Ett sådant arbete kan på sikt bidra till ökad trivsel och bättre förutsätt
ningar att rekrytera och behålla personal inom äldreomsorgen.
Beredande råd framhåller att verksamhetens behov alltid ska vara ut
gångspunkten, men detta står inte i motsättning till ett ökat inflytande för
medarbetarna. Tvärtom kan ett ökat inflytande över den egna arbetstiden
bidra till ökad motivation och ansvarskänsla, vilket i sin tur kan leda till
att medarbetare i högre grad är beredda att ställa upp och vara flexibla när
behov uppstår.
Ökat inflytande över schemaläggningen är därmed inte ett problem, utan
en del av lösningen för att skapa en mer attraktiv och långsiktigt hållbar
verksamhet.
2026-06-05
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda vilka incitament som kan få
medarbetare inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta vidare efter pen
sionsåldern
Äldre och erfarna medarbetare utgör en viktig resurs för att säkerställa
kontinuitet och kvalitet i verksamheten, och genom riktade incitament kan
fler välja att stanna kvar längre i arbetslivet.
Beredande råd framhåller att fler äldre medarbetare som arbetar längre är
viktigt för kompetensförsörjningen och att redan vidtagna åtgärder, som
modellen 80/90/100, har gett goda resultat. Samtidigt betonar han att frå
gan redan hanteras genom flera pågående och planerade insatser.
Det framgår också planer kring att ytterligare utveckla arbetet. Frågan är
föremål för utredning och omvärldsbevakning, där olika incitament som
ekonomiska ersättningar, anpassade arbetsvillkor och arbetsmiljöåtgärder
analyseras.
Det är bra att förvaltningen redan arbetar med frågan och att flera rele
vanta åtgärder identifierats. Samtidigt visar underlaget att behovet av att
stärka kompetensförsörjningen är omfattande och långsiktigt, vilket inne
bär att arbetet behöver fortsätta utvecklas och ges tydlig prioritet.
Ett särskilt uppdrag att utreda incitament för ett längre arbetsliv kan bidra
till att samla arbetet, tydliggöra vilka åtgärder som är mest effektiva och
säkerställa att resultaten omsätts i konkreta beslut. Det handlar inte om att
ersätta befintliga insatser, utan om att förstärka och tydliggöra dem. Detta
så att kommunen bättre kan tillvarata den kompetens som finns hos er
farna medarbetare.
Andreas Sturesson
Oppositionsråd
§ 159 Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens
beslutstyp: avslagdiarienr: jonkoping:KS:2025:418
§ 159
Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens
kompetensförsörjning
Ks/2025:418 730
Sammanfattning
Andreas Sturesson (KD), Gabriella Lönn (KD), Carl Cunningham (KD)
och Henrik Ocklind (KD) vill med hänvisning till vad som framgår av
motion 2025-09-23 föreslå kommunfullmäktige att besluta följande:
1. Att ge äldrenämnden i uppdrag att inom befintlig ram öka
antalet personer som via Ung Omsorg jobbar inom äldre-
omsorgen till 150 personer.
2. Att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en anställningsga-
ranti i enlighet med vad som framkommer i denna motion.
3. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostä-
der för nyanställda personer i äldreomsorger i enlighet med det
som framkommer av denna motion.
4. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett kommunalt
tvätteri i enlighet med det förslag till detsamma som redan
tagits fram.
5. Att ge äldrenämnden i uppdrag att snarast ta fram en strategi
för hur äldreomsorgen kan digitaliseras med respekt för den
enskilde äldres val och önskemål.
6. Att ge äldrenämnden i uppdrag att i samverkan med tekniska
nämnden kan ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser
(SÄBO) kan tillskapas under perioden 2026–2027, utöver den
utbyggnad av äldreomsorgens kapacitet som redan är beslutad.
7. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på
hur en särskild lönesatsning på äldreomsorgens medarbetare
kan arbetas in i VIP 2028–2030.
8. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur ”heltidsresan”
påverkat möjligheten att rekrytera och behålla undersköterskor
inom äldreomsorgen.
9. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om utökade
undantag från EU:s arbetsdirektiv för äldreomsorgens personal
i syfte att kunna schemalägga personalens arbete på ett sätt
som är bättre anpassat efter medarbetarnas önskemål och
behov.
10. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur schemalägg-
ningen kan ske närmare medarbetarna.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2026-06-17
11. Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda vilka incitament som
kan få medarbetare inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta
vidare efter pensionsåldern.
Kommunfullmäktige har 2025-09-25, § 238 beslutat att remittera
motionen till kommunstyrelsen som remitterat densamma till
äldrenämnden, tekniska nämnden samt stadskontoret för yttrande.
Beslutsunderlag
Motion 2025-09-23
Stadskontorets tjänsteutlåtande 2026-02-26
Äldrenämndens beslut 2026-01-19 § 8 med tillhörande handlingar
Tekniska nämndens beslut 2025-12-16 § 145 med tillhörande handlingar
Tekniska nämndens beslut 2025-12-16 § 146 med tillhörande handlingar
Kommunalrådsyttrande enligt nedan
Oppositionsrådsyttrande enligt nedan
Stadskontorets förslag
Stadskontorets tjänsteutlåtande 2026-02-26 med förslag till kommun-
styrelsens beslut:
Förslag till kommunfullmäktige
Att Jönköpings kommun fortsätter arbeta och utveckla befintliga
processer och verktyg för att enklare kunna rekrytera och behålla
kompetens men också för att öka attraktiviteten för ett arbete inom
Jönköpings kommuns äldreomsorg.
Kommunalrådets förslag
Kommunalrådet Andreas Perssons (S) yttrande 2026-05-26 med förslag
till kommunstyrelsens beslut:
Förslag till kommunfullmäktige
– Förslagssatser 1, 2, 5, 7, 8, 9, 10 och 11 anses besvarade.
Förslagssatser 3, 4 och 6 avslås.
Oppositionsrådets förslag
Oppositionsrådet Andreas Sturessons (KD) yttrande 2026-06-05 med
förslag till kommunstyrelsens beslut:
Förslag till kommunfullmäktige
Motionen bifalls.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2026-06-17
Kommunstyrelsens behandling 2026-06-09
Yrkanden
Johan Edvardsson (SD) lämnar följande yrkande:
• Förslagssatser 1, 2, 4, 5, 7, 8, 9, 10 och 11 bifalls.
• Förslagssatser 3 och 6 avslås.
Anders Jarl (M) lämnar följande yrkande:
• Förslagssatser 8, 9 och 10 bifalls.
• Förslagssatser 1, 2, 5, 7 och 11 anses besvarade.
• Förslagssatser 3, 4 och 6 avslås.
Julia Löf (V) och Malin Skreding Hallgren (MP) yrkar bifall till kommu-
nalrådet Andreas Perssons (S) förslag till beslut.
Beslutsordning
Ordföranden ställer proposition på kommunalrådet Andreas Perssons (S)
förslag, oppositionsrådet Andreas Sturessons (KD) förslag, Johan
Edvardssons (SD) yrkande respektive Anders Jarls (M) yrkande och finner
att kommunstyrelsen beslutat enligt kommunalrådet Andreas Perssons (S)
förslag.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut
Förslagssatser 1, 2, 5, 7, 8, 9, 10 och 11 anses besvarade.
Förslagssatser 3, 4 och 6 avslås.
Reservationer
Oppositionsrådet Andreas Sturesson (KD) och Gabriella Lönn (KD)
reserverar sig mot beslutet till förmån för oppositionsrådet Andreas
Sturessons (KD) förslag.
Johan Edvardsson (SD) och Kristian Aronsson (SD) reserverar sig mot
beslutet till förmån för Johan Edvardssons (SD) yrkande.
Oscar Svensson (M), Anders Jarl (M) och Helene Hellström (M)
reserverar sig mot beslutet till förmån för Anders Jarls (M) yrkande.
Kommunfullmäktiges behandling 2026-06-17
Yrkanden
Andreas Sturesson (KD) och Carl Cunningham (KD) yrkar bifall till
oppositionsrådet Andreas Sturessons (KD) förslag vid kommunstyrelsens
behandling av ärendet enligt ovan.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2026-06-17
Andreas Persson (S), Carina Sjögren (S), Alexandra Lann (V) och Daniel
Lundberg (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Bengt Andersson (SD), med instämmande av Johan Edvardsson (SD),
lämnar följande yrkande:
• Förslagssatser 1, 2, 4, 5, 7, 8, 9, 10 och 11 bifalls.
• Förslagssatser 3 och 6 avslås.
Oppositionsrådet Joakim Dahlström (M) lämnar följande yrkande:
• Förslagssatser 8, 9 och 10 bifalls.
• Förslagssatser 1, 2, 5, 7 och 11 anses besvarade.
• Förslagssatser 3, 4 och 6 avslås.
Beslutsordning
Ordföranden ställer de fyra förslagen – kommunstyrelsens förslag,
oppositionsrådet Andreas Sturessons (KD) förslag, Bengt Anderssons (SD)
yrkande och oppositionsrådet Joakim Dahlströms (M) yrkande – under
proposition och finner att kommunfullmäktige antagit kommunstyrelsens
förslag.
Omröstning
Omröstning begärs.
Ordföranden fastställer att kommunstyrelsens förslag ska vara
huvudförslag.
För att utse motförslag till huvudförslaget ställer ordföranden proposition
på oppositionsrådet Andreas Sturessons (KD) förslag, Bengt Anderssons (SD)
yrkande respektive oppositionsrådet Joakim Dahlströms (M) yrkande varvid
kommunfullmäktige – utan omröstning – beslutar att anta oppositionsrådet
Joakim Dahlströms (M) yrkande som motförslag.
Följande propositionsordning godkänns gällande omröstningen:
Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag.
Nej-röst för bifall till oppositionsrådet Joakim Dahlströms (M) yrkande.
Upprop förrättas och därvid avges 42 ja-röster mot 15 nej-röster,
24 ledamöter avstår från att rösta, på sätt som framgår av omröstningslista
nr 6.
Kommunfullmäktige har därmed beslutat enligt kommunstyrelsens
förslag.
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2026-06-17
Kommunfullmäktiges beslut
Förslagssatser 1, 2, 5, 7, 8, 9, 10 och 11 anses besvarade.
Förslagssatser 3, 4 och 6 avslås.
Reservationer
Alla tjänstgörande inom Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet
att inte anta oppositionsrådet Andreas Sturessons (KD) förslag som
motförslag.
Alla tjänstgörande inom Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet
att inte anta Bengt Anderssons (SD) yrkande som motförslag.
Alla tjänstgörande inom Moderaterna reserverar sig mot beslutet till
förmån för oppositionsrådet Joakim Dahlströms (M) yrkande.
Beslutet expedieras till:
Andreas Sturesson
Gabriella Lönn
Carl Cunningham
Henrik Ocklind
Stadsdirektören
HR-direktören
Tekniska nämnden
Äldrenämnden
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Voteringsresultat
Mötesdatum: Kommunfullmäktige 2026-06-17
Ärende: § 159 Motion om åtgärder för att klara äldreomsorgens
kompetensförsörjning
Antal Ja: 42 Antal Nej: 15 Antal Avstår: 24 Antal Frånvarande: 0
Tid: 17:39 Omröstningslista nr. 6
Plats Parti Namn Funktion Röstat
1 (S) Mona Forsberg Ledamot Ja
2 (S) Andreas Persson Ledamot Ja
3 (S) Lynn Carlsson Ledamot Ja
4 (S) Mikael Rydberg Ledamot Ja
5 (S) Elin Rydberg Ledamot Ja
6 (S) Christopher Rydell Ledamot Ja
7 (S) Åsa Liborn Ersättare Ja
8 (S) Jackline Musasizi Ledamot Ja
9 (S) Berith Gustafsson Ledamot Ja
10 (S) Lars-Anders Kjellberg Ersättare Ja
11 (S) Susanna Rydell Ersättare Ja
12 (S) Anna Carlsson Ledamot Ja
13 (S) Anne-Mari Helmersson Ersättare Ja
14 (S) Carina Sjögren Ledamot Ja
15 (S) Martin Karlsson Ledamot Ja
16 (S) Hans Holtz Ersättare Ja
17 (S) Gabriel Marko Ledamot Ja
18 (S) Ingrid Johansson Ledamot Ja
19 (S) Karin Widerberg Ledamot Ja
21 (S) Harriet Rosqvist Ledamot Ja
22 (S) Lars Stråth Ledamot Ja
23 (S) Margareta Stråth Ledamot Ja
Tid: 17:39 Omröstningslista nr. 6
Plats Parti Namn Funktion Röstat
24 (S) Ifrah Kirih Ledamot Ja
25 (C) Ann-Marie Nilsson Ledamot Ja
26 (C) Sylve Gunnarsson Ledamot Ja
27 (C) Lena Sumedrea Ledamot Ja
29 (C) Eva Persson Ledamot Ja
30 (C) Ingegerd Wetterlind Ledamot Ja
31 (C) Rikard Bunnvik Ledamot Ja
32 (L) Ingvar Åkerberg Ledamot Ja
33 (L) Anna-Karin Carstensen Ersättare Ja
34 (L) Fredrik Nordenankar Ledamot Ja
35 (V) Julia Löf Ledamot Ja
36 (V) Carin Wiberg Ledamot Ja
37 (V) Johanna Bergström Ersättare Ja
38 (V) Alexandra Lann Ledamot Ja
39 (V) Daniel Lundberg Ersättare Ja
40 (MP) Robin Hansson Ersättare Ja
41 (MP) Mats Weidman Ledamot Ja
42 (MP) Bob Lind Ledamot Ja
43 (M) Joakim Dahlström Ledamot Nej
44 (M) Helene Hellström Ledamot Nej
45 (M) Björn Johansson Ersättare Nej
46 (M) Cecilia Löf Ledamot Nej
47 (M) Peter Jutterström Ledamot Nej
48 (M) Daniel Ihreborn Ersättare Nej
49 (M) Rebecka Jarl Ledamot Nej
50 (M) Oscar Svensson Ledamot Nej
51 (M) Kamran Sairafi Ledamot Nej
52 (M) Eric Sjöberg Ersättare Nej
53 (M) Bengt Regné Ledamot Nej
54 (M) Anders Jarl Ledamot Nej
Tid: 17:39 Omröstningslista nr. 6
Plats Parti Namn Funktion Röstat
55 (M) Britt-Marie Nordholts Ersättare Nej
56 (M) Elisabeth Wahlström Ersättare Nej
57 (M) Christina Björkhag Ersättare Nej
58 (KD) Andreas Sturesson Ledamot Avstår
59 (KD) Gabriella Lönn Ledamot Avstår
60 (KD) Hanns Boris Ledamot Avstår
61 (KD) Karin Hannus Ledamot Avstår
62 (KD) Martina Axene Ledamot Avstår
63 (KD) Kerstin Hurtig Ledamot Avstår
64 (KD) Carl Cunningham Ledamot Avstår
65 (KD) Eva Stråth Ledamot Avstår
66 (KD) Patric Eriksson Ersättare Avstår
67 (KD) Tobias Karlemi Ledamot Avstår
68 (KD) Anders Hulusjö Ledamot Avstår
69 (KD) Eva Berndtsson Ledamot Avstår
71 (SD) Ida Kors Ledamot Avstår
72 (SD) Kristian Aronsson Ledamot Avstår
73 (SD) Lisbeth Wall Ersättare Avstår
74 (SD) Samuel Godrén Ersättare Avstår
75 (SD) Mona Milton Ledamot Avstår
76 (SD) Per Bymark Ersättare Avstår
77 (SD) Anders Gustavsson Ledamot Avstår
78 (SD) Agnetha Lundberg Ledamot Avstår
79 (SD) Marcus Aronsson Ledamot Avstår
80 (SD) Bengt Andersson Ledamot Avstår
81 (SD) Johan Edvardsson Ledamot Avstår
82 (SD) Jan-Ove Lipponen 2:e v Ordf Avstår
83 (C) Anders Samuelsson 1:e v Ordf Ja
84 (S) Tord Sundqvist Ordförande Ja
Motion till kommunfullmäktige
Åtgärder för att klara äldreomsorgens
kompetensförsörjning
Äldreomsorgens kompetensförsörjning är utan tvekan kommunens
största utmaning kommande år. Alltför få elever går gymnasieskolans
vård- och omsorgsprogram samtidigt som antalet äldre snabbt blir
många fler fram till omkring år 2035.
Det finns idag inte en planering som innebär att kompetensutmaningen
klaras. Därför måste ett flertal beslut fattas och åtgärder vidtas för att
säkerställa att vi klarar vården- och omsorgen av våra äldre. Och det
brådskar.
En del åtgärder kan på kort tid ge goda effekter medan andra åtgärder
ger resultat på längre sikt.
Vi föreslår i denna motion elva åtgärder. För att enklare kunna rekrytera
och behålla kompetens men också för att öka attraktiviteten för ett
arbete inom Jönköpings kommuns äldreomsorg.
För att långsiktigt kompetensförsörja äldreomsorgen måste antalet unga
som väljer gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram bli fler. Som ett
led i att intressera fler för detta gymnasieval bör arbetet med Ung
Omsorg kraftigt skalas upp. Detta med respekt för äldreomsorgens
kapacitet att handleda. Det finns idag drygt 50 ungdomar inom Ung
Omsorg. Antalet bör tredubblas. Fokus bör särskilt riktas mot personer
som ännu inte gjort sitt gymnasieval. Därtill bör äldrenämnden få i
uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen genomföra omfattande
marknadsföringsinsatser kring arbete inom äldreomsorgen riktade till
kommunens elever i årskurs åtta och nio.
I syfte att öka attraktiviteten för att flytta till Jönköping med ambitionen
att arbeta inom äldreomsorgen vill vi införa en anställningsgaranti samt
införskaffa personalbostäder.
Vi föreslår att den som genomgått gymnasieskolans vård- och
omsorgsprogram med godkänt resultat ska vara garanterad en jobb inom
äldreomsorgen i Jönköpings kommun efter godkänt lämplighetstest. Från
det att man anmäler att man önskar ett arbete inom äldreomsorgen (och
inkommit med erforderliga handlingar såsom betyg med mera) så ska
man inom fyra veckor erbjudas att genomgå ett lämplighetstest. Blir man
godkänd i testet ska man inom fyra veckor från lämplighetstestet erhålla
en anställning i kommunen.
Det råder alltjämt en brist på bostäder i Jönköping. Det är därmed ett
hinder för personer att flytta till kommunen för ett arbete inom
äldreomsorgen. Vi vill därför att Tekniska kontoret anskaffar lägenheter
som kan underlätta för de som kan tänka sig att flytta hit för arbete inom
äldreomsorgen. Vår tanke är att nya medarbetare ska kunna hyra
lägenheterna i upp till ett år. För att komma ifråga krävs att man flyttar
från annan kommun och kan visa att flytten sker för att påbörja ett
arbete inom kommunens äldreomsorg. Hyran ska inte vara
subventionerad och som tidigare nämnts så ska hyrestiden vara
begränsad.
Åtgärden skulle underlätta för personer att flytta till kommunen. De
flesta i målgruppen har sannolikt inte stått i bostadskö vare sig hos
allmännyttan eller privata hyresvärdar i Jönköpings kommun och en del
har säkerligen svårt att uppbringa den kontantinsats som krävs för att
köpa en bostadsrätt eller ett småhus.
Vi har under flera år pekat på hur vårdnära servicetjänster är avgörande
för att klara vården och omsorgen om våra äldre. Att nya yrkesgrupper
avlastar äldreomsorgens medarbetare med uppgifter såsom tvätt och
städning med mera. De åtgärder som vidtagits inom ramen för projektet
”Rätt använd kompetens” är ytterst begränsade.
Vi vill ge tekniska nämnden i uppdrag att etablera ett kommunalt
tvätteri. Formerna för detta har redan utretts och förslag finns på hur
det kan skapas. Förutom att avlasta äldreomsorgens personal uppgiften
skulle tvätteriet också kunna vara en väg in på arbetsmarknaden för
personer som står långt ifrån densamma.
Äldrenämnden bör därutöver få i uppdrag att arbeta med hur andra
vårdnära servicetjänster kan inrättas. Detta i samverkan med bland
annat tekniska nämnden. Att köpa städtjänster från tekniska kontoret
bör vara en mycket lågt hängande frukt.
Digitaliseringen ger goda möjligheter att effektivisera kommunala
verksamheter och samtidigt också kvalitén och tillgängligheten av
kommunala tjänster för den enskilde. Vi kan dessvärre konstatera att
kommunens äldreomsorg i mycket begränsad omfattning nyttjat
digitaliseringens möjligheter. Detta bör omgående förändras.
Äldrenämnden bör ges i uppdrag att ta fram en digitaliseringsstrategi.
Bland annat bör strategin sätta upp tydliga mål för hur såväl dag- som
nattillsyn ska kunna ske digitalt. Digital tillsyn istället för personell ska
dock vara frivilligt för den enskilde. Införandet ska utgå från de äldres
önskemål. Vidare bör användandet av läkemedelsrobotar och olika typer
av läkemedelspåminnare snabbt kunna skalas upp rejält.
Idag finns det omkring 100 hemtjänsttagare som har minst 130 timmars
hemtjänst per månad. Om en hemtjänsttagare har ett så omfattande
vård- och omsorgsbehov är det rimligt att anta att denne är ytterst
begränsad i sin vardag och troligen sängliggande många timmar per
dygn. Det är rimligt att anta att flera av dessa personer skulle få en högre
livskvalité om de erbjöds en plats på ett särskilt boende för äldre. Därtill
så vore det i bemanningshänseende enklare om personer som hade
omfattande omsorgsbehov erbjöds plats på ett äldreboende. Detta är
ytterligare ett skäl till att antalet äldreboendeplatser behöver byggas ut
över redan fattade beslut.
Det räcker inte med att lyckas rekrytera fler medarbetare till
äldreomsorgen för att klara dess uppdrag. Vi måste också säkerställa att
de som redan jobbar inom äldreomsorgen vill vara kvar. Därför föreslår
vi kristdemokrater ett antal åtgärder för att öka attraktiviteten för arbete
inom Jönköpings kommuns äldreomsorg.
I början av 2010-talet gjorde Jönköpings kommun en särskild
lönesatsning på kommunens lärare. Vi anser att något liknande behöver
göras för att i någon mån öka lönerna för äldreomsorgens personal
utöver det som kommer av avtalsrörelsen. En satsning bör finnas med i
arbetet med VIP 2028-2030.
Kommunen har under flera år arbetat med något som kallas
”heltidsresan”, som innebär att heltidsarbete är det som ska ses som
norm inom äldreomsorgen. Siffror från socialförvaltningen visar att
antalet undersköterskor inom äldreomsorgen har minskat under den
period som heltidsresan har företagits. Det är svårt att bortse från att
den kan finnas en koppling dem emellan och äldrenämnden bör ges i
uppdrag att göra en analys av eventuella samband.
EU:s arbetstidsdirektiv har inneburit en stor förändring för många
medarbetare inom äldreomsorgen. Plötsligt har förutsättningarna för
arbetslivet och vardagen förändrats. Kommunen har i flera fall ansökt
om avsteg från direktivet. Det har främst gällt arbete inom
funktionshinderomsorgen och räddningstjänsten. Vi vill att kommunen
möjligheten att få undantag även inom äldreomsorgen i syfte att kunna
skapa scheman som bättre möter medarbetarnas behov och önskemål.
Trots att Jönköpings kommun anger att man vill arbeta med tillitsbaserad
styrning är det förvånansvärt lite av schemaläggningen som sker långt ut
i verksamheten. Att känna att man har inflytande över sin
arbetssituation är en friskfaktor. Motsatt är maktlöshet någon som
bidrar till försämrad hälsa. Vi vill därför att äldrenämnden får i uppdrag
att utreda hur mer makt över schemaläggningen kan flyttas närmare
medarbetarna.
Runt om bland Sveriges kommuner prövas nu olika åtgärder för att få
medarbetare inom äldreomsorgen att jobba kvar efter pensionen på hel-
eller deltid. Vilka incitament som kan vara verksamma bör utredas
vidare.
Äldrefrågorna och äldreomsorgen är för oss kristdemokrater en
hjärtefråga. Vi vill att det ska var tryggt att åldras i Jönköping. För detta
krävs politiska prioriteringar och fler medarbetare. Vi vill med denna
motion peka på ett flertal åtgärder som kan vidtas för att klara
kompetensförsörjningen när antalet äldre snabbt blir många fler.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
Att ge äldrenämnden i uppdrag att inom befintlig ram öka antalet
personer som via Ung Omsorg jobbar inom äldreomsorgen till 150
personer.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en anställningsgaranti i
enlighet med vad som framkommer i denna motion.
Att ge tekniska nämnden i uppdrag att anskaffa personalbostäder för
nyanställda personer i äldreomsorger i enlighet med det som
framkommer av denna motion.
Att ge tekniska nämnden i uppdrag att inrätta ett kommunalt tvätteri i
enlighet med det förslag till detsamma som redan tagits fram.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att snarast ta fram en strategi för hur
äldreomsorgen kan digitaliseras med respekt för den enskilde äldres val
och önskemål.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att i samverkan med tekniska nämnden
kan ta fram förslag på hur 100 äldreboendeplatser (SÄBO) kan tillskapas
under perioden 2026-2027, utöver den utbyggnad av äldreomsorgens
kapacitet som redan är beslutad.
Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en
särskild lönesatsning på äldreomsorgens medarbetare kan arbetas in i
VIP 2028-2030.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur ”heltidsresan” påverkat
möjligheten att rekrytera och behålla undersköterskor inom
äldreomsorgen.
Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om utökade undantag från
EU:s arbetsdirektiv för äldreomsorgens personal i syfte att kunna
schemalägga personalens arbete på ett sätt som är bättre anpassat efter
medarbetarnas önskemål och behov.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda hur schemaläggningen kan ske
närmare medarbetarna.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att utreda vilka incitament som kan få
medarbetare inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta vidare efter
pensionsåldern.
Jönköping 2025-09-23
Andreas Sturesson
Oppositionsråd (KD)
Gabriella Lönn
Gruppledare (KD)
Carl Cunningham
Kommunfullmäktigeledamot och 2:e vice ordförande äldrenämnden (KD)
Henrik Ocklind
Ersättare i kommunfullmäktige samt ersättare i tekniska nämnden (KD)
Tjänsteutlåtande Sida 1(3)
Stadskontoret 2026-02-26
HR-avdelningen
Philip Cederholm
036105186
philip.cederholm@jonkoping.se
Motion om åtgärder för att klara äldreomsor
gens kompetensförsörjning
Ks/2025:418 730
Sammanfattning
HR-avdelningen på Stadskontoret har tagit del av motionen och lämnar
här ett remissvar utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Svaret an-
sluter till tidigare tjänsteyttranden vid Äldrenämnden och Tekniska nämn-
den och syftar till att belysa de strategiska och personalpolitiska aspekter
som är relevanta för kommunens långsiktiga kompetensförsörjning. Be-
dömningarna baseras på befintliga riktlinjer, etablerade processer och på-
gående utvecklingsarbete inom Jönköpings kommun, med fokus på att sä-
kerställa en rättssäker, hållbar och likvärdig hantering av frågor som rör
rekrytering, arbetslivsförlängning och lönestrategiska prioriteringar. Sva-
ret behandlar tre av motionens elva förslag på åtgärder.
Beslutsunderlag
Motion till kommunfullmäktige, åtgärder för att klara äldreomsorgens
kompetensförsörjning
Förslag till Kommunstyrelsen
Stadskontorets förslag till beslut:
Att Jönköpings kommun fortsätter arbeta och utveckla befintliga
processer och verktyg för att enklare kunna rekrytera och behålla
kompetens men också för att öka attraktiviteten för ett arbete inom
Jönköpings kommuns äldreomsorg.
Ärende
Kristdemokraterna har inkommit med motion som föreslår elva åtgärder
för att enklare kunna rekrytera och behålla kompetens men också för att
öka attraktiviteten för ett arbete inom Jönköpings kommuns äldreomsorg.
Utreda vilka incitament som kan få medarbetare inom äldreomsor
gen att fortsätta arbeta vidare efter pensionsåldern
I SKR:s rapport ”Förlängt arbetsliv” beskrivs hur medarbetare mellan 55
och 65 år i kommuner och regioner ser på arbete och pension. Rapporten
visar att många kan tänka sig att arbeta längre om de får bättre lön, fler
2026-02-26
förmåner, möjlighet att minska sin arbetstid, större inflytande över arbets-
tiderna samt bättre möjlighet till återhämtning. Studien lyfter också fram
att medarbetare som upplever att deras chef uppskattar deras kompetens
och visar intresse för deras välmående oftare väljer att fortsätta arbeta
längre.
För att bättre förstå vad som påverkar viljan att arbeta längre planeras en
ny fråga i kommunens mall för medarbetarsamtal. Frågan ska ställas till
medarbetare som fyllt 61 år. Syftet är att få fram medarbetarens egna öns-
kemål och samtidigt ge chefen möjlighet att beskriva vilka möjligheter
och anpassningar arbetsplatsen kan erbjuda.
Kommunens nya process för Strategisk kompetensförsörjning komplette-
rar arbetet med medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner. Pro-
cessen gör det möjligt att identifiera kompetensgap och att planera åtgär-
der som kopplas till SKR:s nio strategier för kompetensförsörjning. En
viktig del av detta arbete är att skapa goda förutsättningar för medarbetare
att arbeta längre. När fler väljer att stanna kvar i arbetslivet stärks verk-
samhetens kompetensförsörjning och den långsiktiga stabiliteten i organi-
sationen.
Jönköpings kommun har redan idag modeller som syftar till att underlätta
ett längre arbetsliv. Inom socialförvaltningen kan medarbetare inom vård
och omsorg ansöka om modellen 80/90/100 från 63 års ålder. Det innebär
att arbetstiden minskar från 100 till 80 procent, lönen betalas ut till 90
procent och tjänstepensionsinbetalningen fortsätter på 100 procent.
Att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en anställningsgaranti i en
lighet med vad som framkommer i denna motion.
Kommunen har idag en enhetlig rekryteringsprocess. Vi tolkar förslaget
att ge äldrenämnden i uppdrag att införa en anställningsgaranti (…) som
ett förslag som skulle kunna innebära en egen anställningsprocess för
äldreomsorgen.
Kommunens rekryteringsprocess bygger på kompetensbaserad rekryte-
ring, vilket innebär en strukturerad och objektiv metod som minskar ris-
ken för felrekryteringar och främjar mångfald. Processen omfattar även
bakgrundskontroller för att verifiera identitet, meriter och lämplighet,
samt registerutdrag enligt lagstiftning. Syftet är att säkerställa att rätt per-
son anställs, skydda verksamheten och upprätthålla invånarnas förtroende.
Metoden garanterar likabehandling. Att införa särskilda processer för en-
skilda områden eller befattningar riskerar att undergräva förtroendet för
kommunens övergripande rekryteringsprocess.
Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en
särskild lönesatsning på äldreomsorgens medarbetare kan arbetas in
i VIP 2028-2030:
2026-02-26
Lönenivån och lönestrukturen är en viktig del av kommunens kompetens-
försörjning med syfte att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgi-
vare liksom möjlighet till löneutveckling kopplat till ett väl utfört arbete.
Det är vidare en förutsättning för att Jönköpings kommun ska fortsätta att
leverera tjänster med god kvalitet och utveckla verksamheterna i önskvärd
riktning.
Jönköpings kommun bedriver ett systematiskt arbete för att identifiera
och analysera lönestrategiska behov som varje år mynnar ut i en kom-
munövergripande handlingsplan som ligger till grund för prioritering uti-
från de ekonomiska ramarna för löneöversynen. Medel för behov av lö-
nestrategiska åtgärder i VIP 2028-2030 är nödvändigt och fördelning be-
höver fortsatt ske i nära samarbete med förvaltningarna med medarbetar-
nas bidrag till verksamhetens resultat som grund. Det sker bäst genom att
dessa medel avsätts utan att på förhand peka ut enskilda grupper eller
verksamhetsområden med respekt för arbetsmarknadens parters uppdrag
och den lokala lönebildningen.
Thomas Bergholm Charlotte Karlsson
Tillförordnad stadsdirektör HR-direktör
Sammanträdesprotokoll
Äldrenämnden 2026-01-19