PATIENTNÄMNDEN — 16 mars 2026

Årsrapporten visar att Patientnämndens arbete utgör en viktig del i Region Jönköpings län och de 13 kommunernas systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Den ökade mängden synpunkter under året ger en bred och fördjupad bild av patienters och närståendes erfarenheter och synliggör återkommande mönster. Rapporten pekar tydligt på att brister i kommunikation, delaktighet och uppföljning ofta får större konsekvenser än den enskilda händelsen i sig. När patienter inte upplever sig lyssnade på, när ansvar är otydligt eller när vårdövergångar brister, påverkas både trygghet, förtroende och vårdens resultat. Detta gäller särskilt för barn, äldre och patienter med komplexa eller långvariga vårdbehov, där närståendes delaktighet ofta är avgörande. Samtidigt visar rapporten på styrkan i ett fungerande samspel mellan Patientnämnden, verksamheterna och chefläkarfunktionen. Patientberättelser har bidragit till identifiering av patientsäkerhetsrisker, till vidare utredningar och i vissa fall till lex Maria-anmälningar, men också till lokalt lärande och konkreta förbättringsåtgärder. Sammanfattningsvis visar årsrapporten att Patientnämndens uppdrag inte enbart handlar om att hantera enskilda synpunkter, utan om att förmedla samlad kunskap till vårdens styrning och utveckling. Genom att ta tillvara patienters och närståendes erfarenheter skapas bättre förutsättningar för en mer jämlik, trygg och säker vård i hela Region Jönköpings län.

Region Jönköpings län erbjuder hälso- och sjukvård samt tandvård som ligger i framkant. Utgångspunkten för regionens arbete är att bidra till länets utveckling och till att Jönköpings län är den bästa platsen att växa upp, leva och åldras på. En god, säker och jämlik hälso- och sjukvård är en viktig del i detta uppdrag. Målet för hälso- och sjukvården är bästa möjliga hälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor i hela länet. För att nå detta mål är patienters och närståendes erfarenheter en viktig del av arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. Som en del av regionens arbete har Patientnämnden ett uppdrag att ta emot och hantera synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Uppdraget regleras i patientlagen1 och patientsäkerhetslagen2 och syftar till att stärka patienternas ställning samt bidra till en bättre och säkrare vård. Även om de allra flesta patienter är nöjda med den vård de får, innehåller de berättelser och erfarenheter som kommer till Patientnämnden viktiga lärdomar. Dessa utgör ett värdefullt underlag i vårdens fortsatta arbete med kvalitet och patientsäkerhet.

Patientnämndens uppdrag är lagstadgat och definieras i lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården 3. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans. Region Jönköpings län och länets 13 kommuner har i avtal överenskommit om en gemensam Patientnämnd med regionen som värdkommun som styr uppdraget. Nämndens huvudsakliga uppgift är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter och närstående att föra fram synpunkter samt att få dessa besvarade. Om patienten är ett barn ska Patientnämnden särskilt beakta barnets bästa. Nämnden utreder inte vad som har hänt och tar heller inga beslut. I stället handlar det om att på lämpligt sätt bistå patienter och närstående så att de kan ta tillvara sina intressen. Nämnden omfattas av samma sekretessregler som gäller för personal inom hälso- och sjukvården. Alla kontakter med vårdgivare sker med patientens medgivande. Varje huvudproblem delas i sin tur in i ett antal delproblem för en högre detaljeringsgrad av vad synpunkterna avser och vad patienterna/närstående upplever som problematiskt. Dessa sammanfattas sedan i rapporter och analyser med syfte att uppmärksamma vårdgivarna på riskområden och hinder för utveckling av vården. I uppdraget ingår även att informera allmänheten och vårdpersonalen om nämndens verksamhet.

Patientnämndens kansli är den operativa verksamheten i nämnden och tillhör organisatoriskt regionledningskontoret i Region Jönköpings län. Kansliet har under året förändrat sin bemanning till att ha en sektionschef och fyra utredare. Synpunkter från patienter eller närstående tas emot via 1177.se, telefon eller brev och diarieförs och registreras i Synergi som är Region Jönköpings läns verktyg för dokumentation och rapportering av avvikelser, förbättringsförslag samt patient- och kundsynpunkter vilket hanteras enligt dataskyddsförordningen (GDPR)5. Under 2025 har Patientnämndens kansli i Region Jönköping län sammanställt följande rapporter: • Årsrapport för 2024 – till Regionfullmäktige, Socialstyrelsen och IVO. • Patientnämndens halvårsrapport 2025. • Barn i vården, en analys av Patientnämnden av synpunkter och klagomål gällande barn.

Patientnämnden har haft fem sammanträden under 2025. Inför varje sammanträde bereder Patientnämndens presidium det som ska lyftas till nämnden. Patientnämndens sammanträde har ägt rum enligt följande: • 20 februari: Presentation från Utvecklingsenheten Qulturum om deras uppdrag. Presentation av Veronica Ottosson, utredare barn och unga. • 23 april: Presentation från sektion chefläkare om patientsäkerhetsarbetet i regionen. • 12 juni: Besök av revisionen i Region Jönköpings län. • 25 september: Presentation av Ingrid Erlandsson, verksamhetschef Urologkliniken. • 4 december: Presentation av Rickard Joneman, verksamhetschef Ambulanssjukvården. • 4 december: Presentation från Micael Edblom sjukvårdsdirektör Psykiatri, rehabilitering och diagnostik. Inför Patientnämndens sammanträden sammanställer tjänstepersonerna en analys till ledamöterna av periodens avslutade ärenden i avidentifierad form. Enskilda ärenden kan också uppmärksammas som har betydelse både på individ som gruppnivå och där patienters/närståendes erfarenheter kan utgöra underlag för politiska beslut. Utöver dessa patientnämndsmöten har två dialogmöten genomförts mellan presidierna i nämnden för folkhälsa och sjukvård (FS) och Patientnämnden.

Alla ärenden som inkommer till Patientnämnden omfattas av sekretess. Resultaten som redovisas i rapporten innehåller inga personuppgifter. Främst redovisas resultaten på gruppnivå, men i de fall som citat används avslöjas ingen ingående information om den person som inkommit med uppgifterna. Detta säkerställer enligt oss, frågan gällande sekretess. Begrepp: I rapporten benämns synpunkter och klagomål som synpunkter. Närstående kan vara både inom familjen och en god vän.

Antal ärenden Under året tog Patientnämnden emot 1389 synpunkter på verksamheter inom Region Jönköpings län och länets 13 kommuner och som ingår i redovisningen nedan. Detta är en ökning med 122 synpunkter (10%) jämfört med 2024. För övrigt hanterade Patientnämnden 223 ärenden som handlade om frågor som till exempel regelverk, olika kostnader samt övergripande frågor i och utanför regionen/kommunen och där olika administrativa åtgärder vidtagits från Patientnämndens kansli. När det gäller könsfördelning så har det varit stor andel kvinnor som inkommit med synpunkter. Denna fördelning har varit konstant senaste åren. Fördelningen ligger på ca 60% kvinnor och 40% män som inkommer med synpunkter till Patientnämnden. Figur 1. Ärende- och könsfördelning under åren 2021–2025. När det gäller åldersfördelning så var de största åldersgrupperna 30–39 år och 50–59 år. Medelåldern var 49 år. För män var den 50 år och för kvinnor var det 48 år. Figur 2. Inkomna ärenden 2025 fördelat på kön och åldersgrupp.

Under 2025 var det vård och behandling som var det huvudproblem som fick flest synpunkter följt av kommunikation. Det såg likadant ut under 2024. Figur 3. Ärende uppdelat på huvudproblem 2025 jämfört med 2024. Figur 4. Huvudproblem uppdelat på kön för 2025. Könsfördelning uppdelat på huvudproblem under 2025 visade på att det var flest kvinnor inom alla huvudproblem. De största skillnaderna kunde ses inom vård och behandling och kommunikation. Tabell 1. De tio vanligaste delproblem 2025 jmf med samma delproblem 2024. De vanligaste delproblemen under 2025 var undersökning och bedömning, delaktig och resultat. När det gäller undersökning och bedömning har detta delproblem nästan dubblerats. Diagnos har gått från tredje mest frekventa delproblem 2024 till sjunde plats 2025.

Primärvården var det verksamhetsområde som fick flest synpunkter, följt av Kirurgisk vård. Det verksamhetsområde som ökat mest jämfört med 2024 är kirurgisk vård. Tabell.2. Registrerade synpunkter/verksamhetsområde 2024 och 2025. Synpunkter gällande barn kommer redovisas under avsnittet barnärende. Bra liv vårdcentraler och privata vårdcentraler, 477 ärende I Region Jönköpings län finns 33 vårdcentraler inom Bra livs regi och 12 privata vårdcentraler som har avtal med regionen. När man ser på antalet synpunkter inom primärvården i förhållande till antalet listade patienter är fördelningen av synpunkterna mellan privata vårdcentraler och vårdcentralerna Bra liv lika. Figur 5. De fem vanligaste delproblemen inom Primärvården. Vad har synpunkterna handlat om inom Primärvården? Undersökning och bedömning var det vanligaste delproblemet inom primärvården under 2025, vilket följer samma mönster som tidigare år. Synpunkterna visade på återkommande brister i hur vården fungerade, särskilt när det gällde information till patienter, uppföljning och medicinska bedömningar. Patienter beskrev att de inte blir lyssnade på, att behandlingar ändrats utan att de informerats och att allvarliga symtom eller provsvar inte följdes upp i tid. Detta har i flera fall lett till försämrat hälsotillstånd, försenad diagnos och ett ökat behov av vård. I ett av ärendena framförde patienten att hen som diabetiker sökt vårdcentralen på grund av en svullen fot vilket ledde till felaktiga diagnoser som i slutändan visade sig vara flera frakturer i foten och som patienten inte fick belasta. Det tog tio veckor att få rätt diagnos och som slutade med att patienten inte kunde belasta foten på sex månader. Händelsen utreddes av verksamheten och anmäldes enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ett lärande i den egna men också i andra verksamheter. Del av svar från verksamheten: ”För att händelsen inte ska upprepas igen för någon annan sprids kunskapen om fotproblem relaterat till diabetes inom nätverket för medicinskt rådgivande läkare. Vi har lyft ditt ärende på vårdcentralen för ett lärande inom hela vår organisation”. Vidare framkom gällande primärvårdens ärenden organisatoriska svårigheter såsom otillräcklig tillgänglighet, otydliga rutiner kring ansvarsfördelning och bristande samordning mellan olika vårdenheter. Kommunikation, både muntlig och skriftlig, framstod som ett centralt förbättringsområde då otydliga besked, felaktiga journalanteckningar och utebliven återkoppling skapat otrygghet för patienterna som tappat förtroendet för vården.\n I flera ärenden beskrev patienter att de inte har blivit lyssnade på eller tagna på allvar vilket också kunde ha förstärkts av att ordinarie läkaren inte varit tillgänglig och att ersättare inte hade tagit över ansvaret fullt ut. Det ledde ofta till motstridiga besked från olika läkare till patienter. I förlängningen kunde detta leda till fördröjd diagnos och ett förlängt lidande för patienter. Det var några ärenden som handlade om tillgänglighet till vården. Flera har beskrivit om svårigheten att boka tid på vårdcentralen via e-tjänsten 1177 när man inte heller kommit fram på telefon. Citat från patienten: ”Försökte då via 1177 men där går det ej att boka tid för läkarbesök. Skrev då ett meddelande till vårdcentralen och fick svar att det ej går att boka via e-tjänst utan endast vid uppringning! Detta var ett synnerligen provocerande svar då det ej går att komma fram på telefon" Verksamhetens svar: ”Vi beklagar att du inte fått hjälp när du kontaktat oss digitalt. Förstår att du känt dig provocerad av svaret. Vi har tagit upp detta i sjuksköterskegruppen och alla är nu medvetna om att ärenden som kommer in digitalt inte ska hänvisas till telefon utan hanteras digitalt”. I en patients synpunkt framfördes att hen sökt sig till sin vårdcentral på grund av värk i kroppen och att en remiss skulle skrivas för röntgenundersökning. Patienten upptäckte inför undersökningen att det skrivits fel kroppsdelar på röntgenremissen. Citat från patienten: ” Sökte vård för långvariga problem i ländrygg, vänster höft och vänster knä. Det bestämdes att remiss skulle skickas till röntgen på dessa symtom. Problemen kvarstår såklart då jag fått röntga fel kroppsdel. Jag tycker inte att det är ett patientansvar att se till att olika instanser har rätt information. Önskvärt vore att bli lyssnad på, tagen på allvar och att det som påbörjas även slutförs” Efter att Patientnämnden gjort verksamheten uppmärksam på synpunkterna ledde det till att de kunde återkoppla till berörd läkare samt ta upp ärendet som ett lärande i organisationen. Likaså tog verksamheten ansvar för att rätt anteckningar ska finnas i journalen.

Ortopedklinikerna har fått flest synpunkter följt av Kirurgkliniken och Kvinnoklinikerna. Tabell 3. Fördelning på kliniker inom kirurgisk vård i regionen 2025 jmf. med 2024. Figur 6. De fem vanligaste delproblemen inom Kirurgisk vård. Vad har synpunkterna handlat om inom kirurgisk vård? Inom kirurgisk vård handlade flest synpunkter om resultat, följt av undersökning och bedömning. Många uttryckte missnöje med resultatet efter operation. Efter större operationer kan allvarliga komplikationer uppstå. Ju längre en patient vårdas på sjukhus efter en operation, desto större blir risken för ytterligare komplikationer och vårdrelaterade infektioner, eftersom patienten då är mer sårbar vilket nästa exempel visar på. En patient opererades för akut tarmvred och läkaren hade vägt för- och nackdelar med olika operationsmetoder med tanke på patientens tidigare sjukhistoria. Operationen blev inte fullt lyckad och man fick operera om patienten. Med tanke på den stora operationen fick patienten övervakas på intensivvårdsavdelningen. Efter några dagar upptäcktes en blodpropp i patientens arm som behandlades omgående. Detta kan hända när stora operationer görs även om man gör allt för att förebygga att det inte ska hända. Olyckliga omständigheter gör ibland att resultatet blir något annat än önskat. Synpunkter visade också på att det fanns kommunikativa utmaningar i vården där läkaren och patienten inte alltid nådde varandra i förståelse. Det kan ju vara så att en patient inte hade förmågan att ta emot det som sagts. En patient framförde en synpunkt att hen fått bristande information i samband med att hen skrevs ut från sjukhuset efter en operation. Patienten fick ingen information om hur såret skulle skötas eller om smärtlindring. Verksamhetens svar: ”Inför hemgång ska du som patient få ett utskrivningssamtal med information om hur du ska förhålla dig efter operationen och vart du ska vända dig om du behöver komma i kontakt med vården. Du ska också få ett inbokat uppföljningssamtal tre dagar efter operation för att få en uppföljning av ditt mående och möjlighet att ställa frågor. Jag ser att den ansvariga vårdpersonalen inte har följt våra rutiner”. En patient skulle skrivas ut från sjukhuset då denne vårdats inneliggande på grund av cancer. Flera specialiteter var involverade i patientens vård. Under sjukhusvistelsen hade patienten problem med mycket smärta som behandlades med läkemedel och strålning. När patienten skulle skrivas ut upptäckte patienten att det stod i hens journal att hen var ”välmående”. Detta kände patienten var ett hån mot hur hen kände sig i sin svåra sjukdom. Patientnämnden skickade synpunkterna till verksamheten och begärde svar på de frågor patienten hade, då en fråga var: ”hur kunde man skriva i journalen att hen var välmående”? Del av verksamhetens svar: ”Vi ser vid granskning av din journal att både läkare och sjuksköterskor använder sig av uttrycket ”välmående”. Välmående är en term som ofta används när en patient går hem – enligt vår bedömning eller mening – piggare än när patienten kom till avdelningen. Tack vare ditt brev till patientnämnden har vi lyft detta för diskussion bland både sjuksköterskor och läkare med förhoppning att ordet inte kommer användas på samma sätt framöver”. I ett ärende som handlade om kvinnokliniken så framfördes synpunkter gällande att patienten inte känt sig delaktig i sin förlossning. Kvinnan hade krystat över en timme och en övervakning av barnets hjärtljud (CTG) var avvikande. Barnmorskan hade förberett med bedövning på vänster sida inför ett eventuellt klipp. Läkaren klippte utan information på höger sida då patienten inte hade någon krystvärk. Patienten var oförberedd på det som hände och tyckte att man skulle haft en dialog med patienten under själva förlossningen. Verksamhetens svar: ”Detta är inte någon god vård utan patient ska få information och ge sitt samtycke till åtgärd och ingrepp. Vi kan inte se annat än att kommunikationen mellan barnmorska och läkare varit bristande och att läkaren inte informerat dig och din partner som hen borde gjort.” IVO har under 2023 och 2024 genomfört tillsyn av förlossningsvården i landet och bland annat har det framkommit i deras iakttagelser brister på information inom förlossningsvården. IVO har bland annat granskat hur vårdgivare följer kraven när det gäller information till patienten och patientens delaktighet i den egna vården 6. I flera ärenden har Patientnämnden uppmärksammat att yngre patienter hört av sig angående att deras hälsotillstånd inte tagits på allvar på grund av ålder. I ett ärende drabbades en yngre patient av komplikationer efter en operation. Patienten samlade på sig vätska vilket personalen inte tog på allvar förrän efter ett tag, vilket ledde till ökat lidande för patienten.\n I verksamhetens svar så säger man att det är ovanligt att friska, unga patienter samlar på sig stora mängder vätska efter operationer, vilket kan ha bidragit till att man inte uppmärksammade detta förrän några dagar senare då patienten ökat mycket i vikt.

Inom verksamhetsområde psykiatri, rehab och diagnostik berör merparten av ärendena psykiatrin, både barn- och vuxenpsykiatrin. I detta verksamhetsområde ingår även diagnostik, och det är dessa tre som fått flest synpunkter. Psykiatri, rehab och diagnostik 2024 2025 Psykiatriska klinikerna Jkp, Eks, Vmo 156 146 Röntgenklinik RJL 32 23 Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik 26 1