Kommunfullmäktige — 17 juni 2026

§ 35 Införande av aktivitetskrav inom försörjnings­ stödet Uan/2026:36 000 Sammanfattning Regeringen har aviserat ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstö­ det med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Reformen innebär att vuxna personer som uppbär försörjningsstöd och som bedöms ha aktivi­ tetsförmåga ska delta i aktivitet för att ha rätt till bistånd. För Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden innebär reformen ett tyd­ ligt utföraransvar för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter i till­ räcklig omfattning. För att säkerställa rättssäker och likvärdig tillämpning krävs tydliga politiska beslut om ansvarsfördelning, kapacitetsuppbygg­ nad och finansiering. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande 2026-02-18 med bilagor Utbildningsförvaltningens förslag Utbildningsförvaltningens förslag till beslut: - att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande i ärendet och att över­ lämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning, - att ställa sig bakom förslag till förtydligad ansvarsfördelning mel­ lan nämnderna, där Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden an­ svarar för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter inom aktivi­ tetskravet och Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen, - att ställa sig bakom förslag till Reglementesändringen som tydlig­ gör nämndernas respektive ansvarsområden i samband med infö­ randet av aktivitetskravet, samt - att begära medel för 2026 från stadsbidrag för ändamålet om 5.7 mnkr till socialnämnden samt 6.7 till utbildnings- och arbetsmark­ nadsnämnden - att notera informationen om bedömda ekonomiska konsekvenser och risk för otillräcklig statlig finansiering samt att frågan kan komma att kräva ställningstagande i kommande budgetprocess Justerandes sign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 17 aavv 2419 2026-03-16 MBL-behandling Överläggning i den centrala samverkansgruppen har genomförts. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens be- handling 2026-03-16 Yrkanden Ordförande Carina Sjögren (S) yrkar för S, C, L, V och MP bifall till ut­ bildningsförvaltningens förslag till beslut. Kamran Sairafi (M) informerar att Moderaterna inte deltar i beslutet. Protokollsanteckning från Moderaterna Den ekonomiska konsekvensbeskrivningen saknar en analys kring aktivi­ tetskravets påverkan på försörjningsstödets nivåer, såväl på kort- som på lång sikt. Därmed kan inte den ekonomiska konsekvensbeskrivningen an­ ses utgöra fullgott beslutsunderlag. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut - att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande i ärendet och att över­ lämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning, - att ställa sig bakom förslag till förtydligad ansvarsfördelning mel­ lan nämnderna, där Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden an­ svarar för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter inom aktivi­ tetskravet och Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen, - att ställa sig bakom förslag till Reglementesändringen som tydlig­ gör nämndernas respektive ansvarsområden i samband med infö­ randet av aktivitetskravet, samt - att begära medel för 2026 från stadsbidrag för ändamålet om 5.7 mnkr till socialnämnden samt 6.7 till Utbildnings- och Arbets­ marknadsnämnden - att notera informationen om bedömda ekonomiska konsekvenser och risk för otillräcklig statlig finansiering samt att frågan kan komma att kräva ställningstagande i kommande budgetprocess Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 28 aavv 2419 Tjänsteutlåtande Sida 1(2) Utbildningsförvaltningen 2026-02-18 Arbetsmarknadsavdelningen Rickard Boson 036-106161 rickard.boson@jonkoping.se Införande av aktiviteteskrav inom försörjnings­ stödet Uan/2026:36 000 Sammanfattning Regeringen har aviserat ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstö- det med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Reformen innebär att vuxna personer som uppbär försörjningsstöd och som bedöms ha aktivi- tetsförmåga ska delta i aktivitet för att ha rätt till bistånd. För Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden innebär reformen ett tyd- ligt utföraransvar för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter i till- räcklig omfattning. För att säkerställa rättssäker och likvärdig tillämpning krävs tydliga politiska beslut om ansvarsfördelning, kapacitetsuppbygg- nad och finansiering. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande 2026-02-18 med bilagor Förslag till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämn­ den Utbildningsförvaltningens förslag till beslut: - att godkänna förvaltningens tjänsteskrivelse i ärendet och att över- lämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning, - att ställa sig bakom förslag till förtydligad ansvarsfördelning mel- lan nämnderna, där Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden an- svarar för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter inom aktivi- tetskravet och Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen, - att ställa sig bakom förslag till Reglementesändringen som tydlig- gör nämndernas respektive ansvarsområden i samband med infö- randet av aktivitetskravet, samt - att begära medel för 2026 från stadsbidrag för ändamålet om 5.7 mnkr till socialnämnden samt 6.7 till Arbetsmarknads- och utbild- ningsnämnden - att notera informationen om bedömda ekonomiska konsekvenser och risk för otillräcklig statlig finansiering samt att frågan kan komma att kräva ställningstagande i kommande budgetprocess SSiiddaa 39 aavv 2419 2026-02-18 Ärende Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för kommunens ar- betsmarknadsverksamhet och föreslås ges ett tydligt utföraransvar för ak- tiviteter inom aktivitetskravet. Detta innebär att nämnden behöver planera och dimensionera ett aktivitetsutbud som möjliggör att samtliga personer som omfattas av beslut om aktivitetskrav kan tas emot utan oskälig vänte- tid. Målgruppen är heterogen och insatserna behöver i stor utsträckning vara strukturerande och personalintensiva. Det innebär behov av utveckling av differentierade aktiviteter. Aktiviteterna kan handla om praktik, både inom kommunens organisation och utanför, utföra arbetsuppgifter inom ramen för kommunala arbetslag, kompetenshöjande insatser och i vissa fall av kommunen upphandlade insatser av externa aktörer. Dessutom krävs utökade lokaler samt förstärkta personalresurser. Närvaroregistre- ring och återrapportering till Individ- och familjeomsorgsnämnden behö- ver vara ändamålsenlig och rättssäker. Ekonomiska konsekvenser Införandet av aktivitetskravet bedöms medföra ökade kostnader för nämn- dens verksamheter, främst kopplat till personal, lokaler och aktivitetskost- nader samt administration och systemstöd för uppföljning. Underlag pe- kar på att statlig finansiering sannolikt inte fullt ut täcker kommunens fak- tiska kostnader. Nämnden noterar därför att frågan kan komma att kräva hantering i kommande budgetprocess. Erik Nilsson Rickard Boson Utbildningsdirektör Arbetsmarknadschef Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktige SSiiddaa 41 0a va v2 149 Bilaga till tjänsteutlåtande Sida 1(3) Utbildningsförvaltningen 2026-02-19 Arbetsmarknadsavdelningen Rickard Boson 036-106161 rickard.boson@jonkoping.se Införande av aktiviteteskrav inom försörjnings­ stödet Uan/2026:36 000 Kommunens projektplan för införande av aktivitets­ kravet Jönköpings kommun förbereder införandet av det lagstadgade aktivitets- kravet inom ekonomiskt bistånd, med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Kommunens inriktning är att genomföra införandet stegvis, sam- ordnat och långsiktigt hållbart, med fokus på rättssäkerhet, genomförbar- het och individuella anpassningar. Införandet ses som en större verksamhetsförändring snarare än en enskild regeländring. Arbetet organiseras därför som ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete där socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen samverkar nära. Socialtjänsten ansvarar för bedömning av aktivitetsför- måga, beslut om bistånd, individuella planer och uppföljning. Arbets- marknadsavdelningen ansvarar för att planera, samordna och genomföra aktiviteter utifrån socialtjänstens beslut. Stegvis implementering Införandet av aktivitetskravet planeras ske i flera steg: 1. Förberedelse och analys Arbetet inleds med att skapa en gemensam lägesbild av målgruppens om- fattning och behov samt kommunens nuvarande kapacitet. I denna fas analyseras: • volymer och aktivitetsnivåer, • behov av personal, lokaler och praktikplatser, • organisatoriska ansvar och samverkansformer, • samt behov av anpassningar i arbetssätt och systemstöd. SSiiddaa 51 1a va v2 149 2026-02-19 2. Uppbyggnad av struktur och kapacitet Parallellt utvecklas de strukturer som krävs för att aktivitetskravet ska kunna tillämpas i praktiken. Det innebär bland annat: • dimensionering och breddning av aktivitetsutbudet utifrån olika nivåer av aktivitetsförmåga, • planering av lokaler och praktikplatser inom kommunens verk- samheter, • förstärkning av personalresurser där behov identifieras, • framtagande av gemensamma rutiner för bedömning, individuell planering, uppföljning, frånvarohantering och dokumentation. 3. Förankring, utbildning och införande Ett centralt inslag i implementeringen är att arbetssättet ska vara begrip- ligt och hanterbart för medarbetare. Därför prioriteras: • utbildningsinsatser för berörda chefer och medarbetare, • tydlig intern kommunikation om roller, ansvar och arbetsproces- ser, • successiv implementering där rutiner och arbetssätt kan justeras vid behov innan full drift. 4. Övergång till ordinarie verksamhet När strukturer, rutiner och kapacitet är på plats sker överlämning till ordi- narie verksamhet. Uppföljning och rapportering till Inspektionen för vård och omsorg integreras då i den löpande verksamhetsstyrningen. Grundläggande principer för genomförandet Kommunens arbete med aktivitetskravet utgår från följande principer: • aktiviteter ska vara meningsfulla och anpassade efter individens faktiska förmåga, • kravställande ska ske enhetligt och rättssäkert, • individuella planer ska tas fram i dialog med den enskilde, • aktiviteter ska kunna kombineras med andra insatser såsom Ar- betsförmedlingens program, utbildning, rehabilitering och barnomsorg, SSiiddaa 61 2a va v2 149 2026-02-19 • samt att arbetsmiljö och hållbarhet för verksamheterna ska beaktas i implementeringen. Sammanfattningsvis innebär kommunens arbetssätt att aktivitetskravet in- förs genom planerad kapacitetsuppbyggnad, tydlig ansvarsfördelning och successiv implementering. Målsättningen är att kommunen ska kunna uppfylla lagens krav på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som ger faktiska förutsättningar för individer att närma sig egen försörjning. Rickard Boson Arbetsmarknadschef SSiiddaa 71 3a va v2 149 Bilaga till tjänsteutlåtande Sida 1(6) Utbildningsförvaltningen 2026-02-18 Arbetsmarknadsavdelningen Rickard Boson 036-106161 rickard.boson@jonkoping.se Införande av aktiviteteskrav inom försörjnings­ stödet Uan/2026:36 000 Ekonomiska konsekvenser och budgetberäkningar 1. Fördjupade krav och påverkan på handläggningstid Införandet av aktivitetskrav inom försörjningsstödet innebär en tydligare och mer detaljerad reglering av socialnämndens ansvar. Kraven omfattar bedömning av aktivitetsförmåga, upprättande av individuella planer, do- kumentation, uppföljning och omprövning av beslut vid förändrade för- hållanden. Dessa moment utgör myndighetsutövning och ställer höga krav på rättssäkerhet, individuell prövning och spårbar dokumentation. Införandet innebär dessutom utökad rapporteringsskyldighet till Inspek- tionen för vård och omsorg samt risk för sanktionsavgift vid systematiska brister. Sammantaget medför detta att handläggningen inom ekonomiskt bistånd blir mer omfattande och tidskrävande än tidigare. Vissa ärenden kan hanteras relativt effektivt, medan andra – exempelvis ärenden med komplexa försörjningshinder, behov av tolk, omfattande samverkan eller upprepade omprövningar – kräver avsevärt mer tid. De tids- och resursantaganden som ligger till grund för budgetberäk- ningen ska därför ses som genomsnittsvärden, avsedda att spegla den samlade arbetsbelastningen över tid snarare än varje enskilt ärende. 2. Personalkostnader – handläggning inom ekonomiskt bistånd Införandet av aktivitetskravet bedöms medföra ett väsentligt ökat behov av handläggningsresurser inom ekonomiskt bistånd. Resursbehovet avser både mottagningsfasen och den löpande handläggningen, inklusive upp- följning, dokumentation, omprövningar och beslutshantering. Vid full implementering bedöms behovet uppgå till cirka 10 heltidstjäns- ter. Beräkningen utgår från en schablonmässig årskostnad om 704 000 kronor per heltidstjänst. SSiiddaa 81 4a va v2 149 2026-02-18 Beräknad årlig personalkostnad – handläggning Antal heltidstjäns­ Årskostnad per Total årskost­ ter tjänst nad 10,0 704 000 kr Ca 7 mnkr Detta speglar variationer i ärendenas komplexitet samt behov av viss överkapacitet för införandefas, kvalitetssäkring och frånvaro. 3. Resekostnader – kollektivtrafik för deltagande i aktiviteter För att aktivitetskravet ska kunna tillämpas rättssäkert krävs att deltagarna har faktisk möjlighet att ta sig till anvisade aktiviteter. En lokal kartlägg- ning visar att cirka 60 procent av målgruppen bedöms sakna tillräckligt resestöd för dagligt deltagande. Beräkningen utgår från: • cirka 1 039 personer med bedömd aktivitetsförmåga • cirka 60 procent i behov av 30-dagarskort • kostnad per 30-dagarskort år 2026: 815 kronor per månad Beräknad årlig resekostnad Antal perso­ Kostnad per person och Total årskost­ ner år nad ca 620 9 780 kr ca 6,1 mnkr Kostnaden avser helårseffekt och ska ses som ett övre kostnadsintervall. Den faktiska kostnaden kan påverkas av närvaro, lokalisering av aktivite- ter och individuella lösningar. 4. Tolkkostnader En betydande andel av målgruppen har behov av tolk i samband med be- dömning, planering och uppföljning. Cirka 17 procent av deltagarna be- döms ha ett regelbundet tolkbehov. Beräkningen utgår från: • cirka 175 personer med tolkbehov SSiiddaa 91 5a va v2 149 2026-02-18 • i genomsnitt 1 timmes tolk per månad • schablonkostnad 550 kronor per timme Beräknad årlig tolkkostnad Antal perso­ Kostnad per person och Total årskost­ ner år nad ca 175 6 600 kr ca 1,2 mnkr Tolkkostnaderna bedöms sammantaget uppgå till cirka 1 miljon kronor per år, beroende på ärendenas komplexitet och antal omprövningar. 5. Samlad budgetpåverkan – ekonomiskt bistånd Årlig kostnadsbild vid full implementering Årlig kost­ Kostnadspost nad Personalkostnader handlägg- Ca 7 mnkr ning Resekostnader (busskort) ca 6,1 mnkr Tolkkostnader 0,9–1,2 mnkr Ca Summa 14.1mnkr Beloppen avser myndighetsutövning och individnära stöd inom ekono- miskt bistånd och inkluderar inte kostnader för att tillhandahålla aktivite- ter. 6. Kostnader för Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Den största kostnadsökningen kopplad till aktivitetskravet uppstår inom Arbetsmarknadsavdelningen, som ansvarar för att tillhandahålla aktivite- ter i kommunal regi. Vid full implementering bedöms cirka 760 hel- tidsekvivalenter omfattas av aktivitetskravet, varav omkring 350 behöver nya eller utökade aktiviteter inom AMA. SSiiddaa 1106 aavv 2419 2026-02-18 Dimensioneringen utgår från att varje koordinator hanterar cirka sju hel- tidsekvivalenter, vilket innebär ett behov av drygt 50 tjänster, samt ytterli- gare chefsresurser. Kostnaderna omfattar personal, lokaler, material, resor och skyddsutrustning. Samlad bedömning av tillkommande kostnader för AMA (grundsce­ nario) Årlig kost­ Kostnadstyp nad Rörliga kostnader kopplade till deltagare Ca 2 mnkr Personal (handledare, koordinatorer, che- ca 32 mnkr fer) Lokalkostnader ca 2,6 mnkr Material, resor, skyddsutrustning ca 1,9 mnkr Summa AMA ca 39 mnkr Kostnaden förutsätter att samtliga nya deltagare genomför aktiviteter i AMA:s lokaler. Om aktiviteter i större utsträckning kan förläggas till andra platser kan kostnaderna minska. 7. Fasindelad kostnadsbild 2026 – införandeår De kostnadsnivåer som redovisas ovan avser helårseffekt vid full imple- mentering. Införandeåret 2026 bedöms dock få en lägre faktisk kostnad, till följd av att aktivitetskravet införs stegvis och att olika delar av organi- sationen påverkas vid olika tidpunkter. För ekonomiskt bistånd påbörjas arbetet med att anpassa handläggningen från och med den 1 juli 2026. Detta omfattar bland annat förberedande bedömningar av aktivitetsförmåga, upprättande av individuella planer, ut- veckling av rutiner, dokumentationsstöd samt successiv tillämpning av det nya regelverket. Kostnadsökningen avser därmed i huvudsak ett halvår, vilket innebär att personalkostnader, tolkkostnader och resekostna- der endast uppstår under delar av året. För Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) inträder kostnadsökningen ännu senare under 2026. Enligt lagrådsremissen ska skyldigheten att tillhanda- hålla aktiviteter enligt aktivitetskravet tillämpas första gången för försörj- SSiiddaa 1117 aavv 2419 2026-02-18 ningsstöd som avser oktober 2026. Detta innebär att verksamheten under 2026 i huvudsak präglas av planering, dimensionering och uppbyggnad av kapacitet, medan den faktiska volymen deltagare i aktiviteter uppstår först under årets sista kvartal. Mot denna bakgrund bedöms kostnadsutfallet för införandeåret 2026 uppgå till cirka hälften av helårskostnaden för ekonomiskt bistånd och cirka en fjärdedel av helårskostnaden för AMA. Beräknad kostnadsnivå 2026 i förhållande till helårseffekt Helårseffekt Bedömd an­ Kostnad 2026 Verksamhet (mnkr) del 2026 (mnkr) Personal EB 6.2 ca 60 % 3.7 Busskort 6,1 Ca 25% 1,5 Tolkkostnader 1 Ca 50% 0.5 Summa EB 5.7 Personal/aktör 17 Ca 30% 4.7 Lokaler 2.6 Ca 30% 0.90 Material, resor, skyddsutrust- 1,9 Ca 25% 0.6 ning Rörliga kostnader kopplade 2 Ca25% 0.5 till deltagare Summa AMA 6.7 Skillnaden i kostnadsprofil mellan verksamheterna speglar att ekonomiskt bistånd i första hand belastas av ökade krav på handläggning, bedömning och uppföljning från och med juli 2026 och behöver bemanna upp redan 2026, medan AMA:s huvudsakliga kostnader är direkt kopplade till fak- tisk volym av deltagare i aktiviteter, vilka uppstår först när aktivitetskra- vet tillämpas fullt ut från och med oktober 2026. 8. Sammanfattande bedömning SSiiddaa 1128 aavv 2419 2026-02-18 Den samlade budgetpåverkan av aktivitetskravet innebär betydande och varaktiga kostnadsökningar för kommunen. För ekonomiskt bistånd upp- går de årliga kostnaderna till cirka 12,6–13,5 miljoner kronor, exklusive kostnader för aktiviteter. För Arbetsmarknadsavdelningen bedöms de till- kommande kostnaderna uppgå till cirka 39 miljoner kronor per år vid full implementering. Kostnaderna är en direkt följd av lagstiftningens krav på individuell pröv- ning, rättssäker dokumentation och faktisk tillgång till meningsfulla akti- viteter. Ett genomförande utan tillräcklig finansiering bedöms innebära risk för kvalitetsbrister, bristande rättssäkerhet och i förlängningen risk för sanktionsavgifter. Kostnaderna för införandeåret 2026 bedöms bli lägre än helårseffekten, då ekonomiskt bistånd påverkas från och med juli 2026 medan kravet på att tillhandahålla aktiviteter tillämpas först för försörjningsstöd som avser oktober 2026. Rickard Boson Arbetsmarknadschef SSiiddaa 1139 aavv 2419 Bilaga till tjänsteutlåtande Sida 1(3) Utbildningsförvaltningen 2026-02-18 Arbetsmarknadsavdelningen Rickard Boson 036-106161 rickard.boson@jonkoping.se Införande av aktiviteteskrav inom försörjnings­ stödet Uan/2026:36 000 Förslag till reglementsändringar A. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) 1. Bakgrund och syfte Kommunen förbereder införandet av ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstödet med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. För att sä- kerställa en rättssäker och likvärdig tillämpning krävs att ansvarsfördel- ningen mellan myndighetsutövning och genomförande tydliggörs. Individ- och familjeomsorgsnämnden (IFO) ansvarar för myndighetsutöv- ningen, dvs. bedömning av aktivitetsförmåga, beslut om aktivitetskra- vets omfattning samt uppföljning av rätten till bistånd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås ansvara för att tillhandahålla och ge- nomföra de aktiviteter som krävs för att verkställa besluten utifrån sär- skild överenskommelse mellan nämnderna. Syftet med reglementesändringen är att skapa ett tydligt och långsiktigt styrstöd för UAN:s utföraransvar, samt att möjliggöra dimensionering och resursplanering i den omfattning som aktivitetskravet förutsätter. 2. Förslag till reglementesändring 2.1 Ny punkt/nytt tillägg i reglementet (förslagstext) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhanda- hålla och genomföra aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet kopplat till försörjningsstödet. 3. Motivering och konsekvenser Aktivitetskravet innebär att kommunen ska kunna erbjuda aktiviteter i till- räcklig omfattning för personer som omfattas av beslut om aktivitetskrav. Utan ett tydligt reglementesuppdrag finns risk för att utföraransvaret blir otydligt mellan nämnderna, att planering och kapacitetsuppbyggnad för- SSiiddaa 1240 aavv 2419 2026-02-18 svåras samt att socialtjänstens myndighetsbeslut inte kan verkställas fullt ut. Reglementesändringen bedöms stärka kommunens förutsättningar att uppfylla lagens krav, säkerställa likvärdig tillgång till aktiviteter samt skapa tydliga processer mellan myndighetsutövning och utförande. 4. Sammanfattning Den föreslagna reglementesändringen tydliggör UAN:s ansvar som utfö- rare av aktiviteter inom aktivitetskravet och avgränsar ansvaret mot IFO:s myndighetsutövning. Förslaget bedöms vara en nödvändig förutsättning för att kommunen ska kunna genomföra aktivitetskravet rättssäkert och med tillräcklig kapacitet. B. Individ- och familjeomsorgsnämnden (IFO) 1. Bakgrund och syfte Kommunen förbereder införandet av ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstödet med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. För att sä- kerställa rättssäkerhet och likvärdig tillämpning behöver ansvarsfördel- ningen mellan myndighetsutövning och genomförande tydliggöras. Individ- och familjeomsorgsnämnden (IFO) ansvarar för myndighetsutöv- ningen, dvs. bedömning av aktivitetsförmåga, beslut om aktivitetskra- vets omfattning samt uppföljning av rätten till bistånd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås ansvara för att tillhandahålla och ge- nomföra de aktiviteter som krävs för att verkställa besluten utifrån sär- skild överenskommelse mellan nämnderna. Syftet med reglementesändringen är att tydliggöra Individ- och familje- omsorgsnämndens ansvar för myndighetsutövningen kopplad till aktivi- tetskravet samt att avgränsa ansvaret mot utförarverksamhet. 2. Förslag till reglementesändring 2.1 Ny punkt/nytt tillägg i reglementet (förslagstext) Individ- och familjeomsorgsnämnden ska ansvara för myndighetsutöv- ning kopplad till aktivitetskravet inom försörjningsstödet samt bedömning av den enskildes aktivitetsförmåga, 3. Motivering och konsekvenser SSiiddaa 1251 aavv 2419 2026-02-18 Aktivitetskravet innebär utökade krav på individuell prövning, dokumen- tation, uppföljning och omprövning. Ett tydligt reglementesstöd för myn- dighetsutövningen är en förutsättning för rättssäker tillämpning och för att undvika sammanblandning mellan myndighetsroll och utförarroll. Reglementesändringen tydliggör ansvarskedjan gentemot kommunfull- mäktige och stärker förutsättningarna för likvärdig tillämpning över tid. 5. Sammanfattning Den föreslagna reglementesändringen tydliggör IFO:s myndighetsansvar kopplat till aktivitetskravet och avgränsar ansvaret mot UAN:s utföraran- svar. Förslaget bedöms vara nödvändigt för rättssäker handläggning och långsiktig styrning. Rickard Boson Arbetsmarknadschef SSiiddaa 1262 aavv 2419 Bilaga till tjänsteutlåtande Sida 1(5) Utbildningsförvaltningen 2026-02-18 Arbetsmarknadsavdelningen Rickard Boson 036-106161 rickard.boson@jonkoping.se Införande av aktiviteteskrav inom försörjnings­ stödet Uan/2026:36 000 Fördjupad tjänsteutlåtande Bakgrund och syfte Regeringen har aviserat ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstö- det med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Reformen innebär att vuxna personer som uppbär försörjningsstöd och som, efter individuell bedömning, bedöms ha aktivitetsförmåga ska delta i aktiviteter i syfte att stärka möjligheterna till egen försörjning. Syftet med denna bilaga är att ge kommunstyrelsen och kommunfullmäk- tige ett fördjupat beslutsunderlag avseende målgruppens omfattning och sammansättning, nuläge och identifierade brister i dagens organisation, organisatoriska och styrningsmässiga vägval, ekonomiska konsekvenser och risker samt behov av politiska ställningstaganden inför införandet. Lagstiftningsbakgrund och kommunalt ansvar Aktivitetskravet innebär ett förstärkt krav på att kommunerna ska erbjuda aktiviteter till personer som uppbär försörjningsstöd och som bedöms ha förmåga att delta. Den kommande lagstiftningen innebär att aktivitetskra- vet inte kan hanteras som ett frivilligt erbjudande eller som en verksamhet som dimensioneras utifrån befintliga resurser. Kommunen behöver i stäl- let ha en organisation och kapacitet som gör att beslutade aktivitetskrav faktiskt kan verkställas. Reformen tydliggör ett antal moment som utgör myndighetsutövning och som sammantaget innebär att handläggningen blir mer omfattande. Soci- alnämnden ska upprätta en individuell plan för varje person som omfattas av aktivitetskravet, anpassa aktivitetskravets omfattning utifrån den en- skildes förutsättningar samt fortlöpande följa upp deltagande och progres- sion. Vid förändrade förhållanden, såsom deltidsinsatser, barn i hushållet, bristande närvaro eller andra giltiga skäl, ska aktivitetskravet omprövas och dokumenteras. Dessa moment ställer höga krav på rättssäkerhet, indi- viduell prövning och spårbar dokumentation. SSiiddaa 1273 aavv 2419 2026-02-18 Vidare innebär aktivitetskravet att kommunerna omfattas av utökad rap- porteringsskyldighet till Inspektionen för vård och omsorg samt risk för sanktionsavgift vid systematiska brister i tillämpningen. Detta förstärker kraven på kvalitet i bedömningar, beslutsunderlag och uppföljning, vilket påverkar den faktiska tidsåtgången per ärende. Målgrupp, volymer och förutsättningar Underlag från socialförvaltningen visar att kommunen har ett stort antal vuxna personer med försörjningsstöd som bedöms ha någon grad av akti- vitetsförmåga. Målgruppen kännetecknas av långvarigt biståndsberoende, låg utbildningsnivå, språkhinder samt psykisk och social problematik. Lo- kala analyser visar att en mindre del står relativt nära arbetsmarknaden, medan en betydande andel har sammansatta behov och kräver strukture- rande, rehabiliterande eller språkstärkande aktiviteter snarare än traditio- nella arbetsmarknadsinsatser. Prognoser indikerar att upp till cirka 800 personer per månad, utöver de som redan idag har insats, kan komma att omfattas av aktivitetskravet när reformen är fullt införd. Detta innebär en mycket kraftig volymökning jämfört med dagens mottagningskapacitet och ställer krav på såväl ut- byggd genomförandekapacitet som förstärkt myndighetsfunktion. Nuvarande organisering och identifierade brister I nuläget är ansvaret för försörjningsstödet och arbetsmarknadsverksam- heten fördelat mellan olika nämnder. Samverkan sker genom överens- kommelser, men dessa är inte dimensionerade för ett lagstadgat aktivitets- krav med den volym och rättssäkerhetsnivå som nu aktualiseras. Identifierade brister är bland annat kapacitetsbrist inom arbetsmarknads- verksamheten, otydlig ansvarskedja mellan myndighetsutövning och utfö- rande samt risk för att beslut om aktivitetskrav påverkas av tillgången till platser snarare än individens behov. Utan tydlig styrning finns risk för fragmenterade lösningar, ojämlik tillämpning och svårigheter att följa la- gens krav på dokumentation och uppföljning. Organisatoriska överväganden och styrningsprinciper Flera organisatoriska alternativ har analyserats, inklusive förändrad nämndstruktur. Den samlade bedömningen är att kommunen bör behålla nuvarande nämndstruktur i nuläget men tydliggöra ansvarsfördelningen genom reglementesändringar och samverkansavtal. Detta bedöms ge bäst förutsättningar för långsiktig styrning, tydlig ansvarskedja och förmåga att dimensionera verksamhet och resurser utifrån lagens krav. SSiiddaa 1284 aavv 2419 2026-02-18 Ansvarsfördelning mellan nämnderna För att säkerställa rättssäkerhet och tydlig styrning krävs en tydlig gräns- dragning mellan myndighetsutövning och genomförande. Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen enligt socialtjänstlagen, inklusive bedömning av aktivitetsförmåga, beslut om aktivitetskravets omfattning och varaktighet, upprättande av individu- ell plan, uppföljning, omprövning och beslut i biståndsärenden kopplade till deltagande. Individ- och familjeomsorgsnämnden ska inte ansvara för att tillhanda- hålla, organisera eller genomföra aktiviteter inom ramen för aktivitetskra- vet. Utföraransvaret åvilar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter i tillräcklig omfattning, inklusive dimensione- ring av aktivitetsutbud, genomförande, närvaroregistrering och återrap- portering till myndighetsfunktionen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska inte ansvara för myndig- hetsutövning kopplad till försörjningsstöd, vilket innefattar, prövning av rätt till bistånd, bedömning av aktivitetsförmåga, om aktivitetskravets om- fattning och konsekvenser vid uteblivet deltagande. Ekonomiska konsekvenser och finansieringsrisk Införandet av aktivitetskravet medför betydande kostnadsökningar för kommunen avseende personal, lokaler, aktiviteter, systemstöd och barnomsorg. Budgetberäkningar visar att ekonomiskt bistånds myndig- hetsdel bedöms få en årlig kostnadspåverkan om cirka 12,6–13,5 mnkr per år, kopplat till handläggningsresurser (9–10 heltidstjänster), resekost- nader (busskort för deltagande) och tolkkostnader. Kostnader för Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Den största kostnadsökningen kopplad till aktivitetskravet uppstår inom Arbetsmarknadsavdelningen, som ansvarar för att tillhandahålla aktivite- ter i kommunal regi. Vid full implementering bedöms cirka 760 hel- SSiiddaa 1295 aavv 2419 2026-02-18 tidsekvivalenter omfattas av aktivitetskravet, varav omkring 350 behöver nya eller utökade aktiviteter inom AMA. Dimensioneringen utgår från att varje koordinator hanterar cirka sju hel- tidsekvivalenter, vilket innebär ett behov av drygt 50 tjänster, samt ytterli- gare chefsresurser. Kostnaderna omfattar personal, lokaler, material, resor och skyddsutrustning. Beräknad kostnad ca 39 mnkr. Kostnaden förutsät- ter att samtliga nya deltagare genomför aktiviteter i AMA:s lokaler. Om aktiviteter i större utsträckning kan förläggas till andra platser kan kostna- derna minska. Statlig finansiering bedöms inte fullt ut täcka kommunens faktiska kost- nader. Det finns därför risk för underfinansiering redan under 2026 och behov av förstärkta budgetramar även i kommande ordinarie budgetpro- cess. Risk- och konsekvensbedömning Om resurs- och kapacitetsuppbyggnaden inte motsvarar reformens krav finns flera risker. Bristande dokumentation och uppföljning kan leda till rättssäkerhetsproblem och ojämlik tillämpning. Om aktivitetskrav beslu- tas utan att tillräckliga aktiviteter finns uppstår verkställighetsrisk och systemfel mellan myndighet och utförare. Det finns även ekonomisk risk om kostnader faller ut utan att förväntade effekter kan uppnås på kort sikt. Utökad rapporteringsskyldighet och risk för sanktionsavgifter vid syste- matiska brister förstärker behovet av kvalitet och spårbarhet. Projekt- och införandeplan Förvaltningarna har gemensamt tagit fram en projekt- och införandeplan för aktivitetskravet. Projektet syftar till att säkerställa att kommunen har nödvändiga organisatoriska, personella och verksamhetsmässiga förutsätt- ningar på plats inför ikraftträdandet. Projektet omfattar utveckling av ruti- ner, samverkansformer, kapacitetsuppbyggnad, rekryteringar samt an- passning av systemstöd och administrativa processer. Samlad bedömning Införandet av aktivitetskravet innebär ett omfattande och långsiktigt åta- gande för kommunen. Tydlig ansvarsfördelning, tillräcklig finansiering och strukturerade förberedelser är avgörande för ett rättssäkert och håll- bart införande. Rickard Boson SSiiddaa 2206 aavv 2419 2026-02-18 Arbetsmarknadschef SSiiddaa 2217 aavv 2419 Sammanträdesprotokoll Individ- och familjeomsorgsnämnden 2026-03-17

§ 56 Införande av aktivitetskrav inom försörjnings­ stöd In/2026:2 700 Sammanfattning Regeringen har aviserat ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstö­ det med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Reformen innebär att vuxna personer som uppbär försörjningsstöd och som bedöms ha aktivi­ tetsförmåga ska delta i aktivitet för att ha rätt till bistånd. Införandet innebär ett omfattande kommunalt åtagande med betydande or­ ganisatoriska och ekonomiska konsekvenser. För att säkerställa rättssä­ kerhet och likvärdig tillämpning i kommunen krävs tydliga politiska be­ slut om ansvarsfördelning, reglementesändringar samt finansiering. Ären­ det föreslås därför överlämnas till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Införande av aktivitetskrav inom försörjningsstödet Bilaga 1 – Fördjupat tjänsteutlåtande Bilaga 2 – Reglementesändringar Bilaga 3 – Ekonomiska konsekvenser Bilaga 4 – Sammanfattning projekt- och införandeplan Socialförvaltningens förslag – Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande i ärendet och att över­ lämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning, – Ställa sig bakom förslag till förtydligad ansvarsfördelning mellan nämnderna, där individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövning avseende aktivitetskravet och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för genomförande av akti­ viteter, – Ställa sig bakom förslag till reglementesändringar som tydliggör nämndernas respektive ansvarsområden i samband med införandet av aktivitetskravet, samt – Begära medel för 2026 från statsbidrag för ändamålet om 5 700 000 kronor till individ- och Familjeomsorgsnämnden samt 6 700 000 kronor till arbetsmarknads- och utbildningsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 12 8a va v1 849 2026-03-17 – Notera informationen om bedömda ekonomiska konsekvenser och risk för otillräcklig statlig finansiering samt att frågan kan komma att kräva ställningstagande i kommande budgetprocess. Individ- och familjeomsorgsnämndens behandling 2026-03-17 Individ- och familjeomsorgsnämndens beslut – Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande i ärendet och att över­ lämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning, – Ställa sig bakom förslag till förtydligad ansvarsfördelning mellan nämnderna, där individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövning avseende aktivitetskravet och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för genomförande av akti­ viteter, – Ställa sig bakom förslag till reglementesändringar som tydliggör nämndernas respektive ansvarsområden i samband med införandet av aktivitetskravet, samt – Begära medel för 2026 från statsbidrag för ändamålet om 5 700 000 kronor till individ- och Familjeomsorgsnämnden samt 6 700 000 kronor till arbetsmarknads- och utbildningsnämnden – Notera informationen om bedömda ekonomiska konsekvenser och risk för otillräcklig statlig finansiering samt att frågan kan komma att kräva ställningstagande i kommande budgetprocess. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 22 9a va v1 849 Bilaga 4 - Jönköping kommuns arbetssätt för införande av aktivitetskravet Jönköpings kommun förbereder införandet av det lagstadgade aktivitetskravet inom ekonomiskt bistånd, med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Kommunens inriktning är att genomföra införandet stegvis, samordnat och långsiktigt hållbart, med fokus på rättssäkerhet, genomförbarhet och individuella anpassningar. Införandet ses som en större verksamhetsförändring snarare än en enskild regeländring. Arbetet organiseras därför som ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete där socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen samverkar nära. Socialtjänsten ansvarar för bedömning av aktivitetsförmåga, beslut om bistånd, individuella planer och uppföljning. Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för att planera, samordna och genomföra aktiviteter utifrån socialtjänstens beslut. Stegvis implementering Införandet av aktivitetskravet planeras ske i flera steg: 1. Förberedelse och analys Arbetet inleds med att skapa en gemensam lägesbild av målgruppens omfattning och behov samt kommunens nuvarande kapacitet. I denna fas analyseras: • volymer och aktivitetsnivåer, • behov av personal, lokaler och praktikplatser, • organisatoriska ansvar och samverkansformer, • samt behov av anpassningar i arbetssätt och systemstöd. 2. Uppbyggnad av struktur och kapacitet Parallellt utvecklas de strukturer som krävs för att aktivitetskravet ska kunna tillämpas i praktiken. Det innebär bland annat: • dimensionering och breddning av aktivitetsutbudet utifrån olika nivåer av aktivitetsförmåga, • planering av lokaler och praktikplatser inom kommunens verksamheter, • förstärkning av personalresurser där behov identifieras, • framtagande av gemensamma rutiner för bedömning, individuell planering, uppföljning, frånvarohantering och dokumentation. 3. Förankring, utbildning och införande Ett centralt inslag i implementeringen är att arbetssättet ska vara begripligt och hanterbart för medarbetare. Därför prioriteras: • utbildningsinsatser för berörda chefer och medarbetare, • tydlig intern kommunikation om roller, ansvar och arbetsprocesser, SSiiddaa 33 0a va v1 849 • successiv implementering där rutiner och arbetssätt kan justeras vid behov innan full drift. 4. Övergång till ordinarie verksamhet När strukturer, rutiner och kapacitet är på plats sker överlämning till ordinarie verksamhet. Uppföljning och rapportering till Inspektionen för vård och omsorg integreras då i den löpande verksamhetsstyrningen. Grundläggande principer för genomförandet Kommunens arbete med aktivitetskravet utgår från följande principer: • aktiviteter ska vara meningsfulla och anpassade efter individens faktiska förmåga, • kravställande ska ske enhetligt och rättssäkert, • individuella planer ska tas fram i dialog med den enskilde, • aktiviteter ska kunna kombineras med andra insatser såsom Arbetsförmedlingens program, utbildning, rehabilitering och barnomsorg, • samt att arbetsmiljö och hållbarhet för verksamheterna ska beaktas i implementeringen. Sammanfattningsvis innebär kommunens arbetssätt att aktivitetskravet införs genom planerad kapacitetsuppbyggnad, tydlig ansvarsfördelning och successiv implementering. Målsättningen är att kommunen ska kunna uppfylla lagens krav på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som ger faktiska förutsättningar för individer att närma sig egen försörjning. SSiiddaa 43 1a va v1 849 Bilaga 3 – Ekonomiska konsekvenser och budgetberäkning Aktivitetskrav inom försörjningsstödet 1. Fördjupade krav och påverkan på handläggningstid Införandet av aktivitetskrav inom försörjningsstödet innebär en tydligare och mer detaljerad reglering av socialnämndens ansvar. Kraven omfattar bedömning av aktivitetsförmåga, upprättande av individuella planer, dokumentation, uppföljning och omprövning av beslut vid förändrade förhållanden. Dessa moment utgör myndighetsutövning och ställer höga krav på rättssäkerhet, individuell prövning och spårbar dokumentation. Införandet innebär dessutom utökad rapporteringsskyldighet till Inspektionen för vård och omsorg samt risk för sanktionsavgift vid systematiska brister. Sammantaget medför detta att handläggningen inom ekonomiskt bistånd blir mer omfattande och tidskrävande än tidigare. Vissa ärenden kan hanteras relativt effektivt, medan andra – exempelvis ärenden med komplexa försörjningshinder, behov av tolk, omfattande samverkan eller upprepade omprövningar – kräver avsevärt mer tid. De tids- och resursantaganden som ligger till grund för budgetberäkningen ska därför ses som genomsnittsvärden, avsedda att spegla den samlade arbetsbelastningen över tid snarare än varje enskilt ärende. 2. Personalkostnader – handläggning inom ekonomiskt bistånd Införandet av aktivitetskravet bedöms medföra ett väsentligt ökat behov av handläggningsresurser inom ekonomiskt bistånd. Resursbehovet avser både mottagningsfasen och den löpande handläggningen, inklusive uppföljning, dokumentation, omprövningar och beslutshantering. Vid full implementering bedöms behovet uppgå till cirka 10 heltidstjänster. Beräkningen utgår från en schablonmässig årskostnad om 704 000 kronor per heltidstjänst. Beräknad årlig personalkostnad – handläggning Antal heltidstjänster Årskostnad per tjänst Total årskostnad 10,0 704 000 kr Ca 7 mnkr Detta speglar variationer i ärendenas komplexitet samt behov av viss överkapacitet för införandefas, kvalitetssäkring och frånvaro. SSiiddaa 53 2a va v1 849 3. Resekostnader – kollektivtrafik för deltagande i aktiviteter För att aktivitetskravet ska kunna tillämpas rättssäkert krävs att deltagarna har faktisk möjlighet att ta sig till anvisade aktiviteter. En lokal kartläggning visar att cirka 60 procent av målgruppen bedöms sakna tillräckligt resestöd för dagligt deltagande. Beräkningen utgår från: • cirka 1 039 personer med bedömd aktivitetsförmåga • cirka 60 procent i behov av 30-dagarskort • kostnad per 30-dagarskort år 2026: 815 kronor per månad Beräknad årlig resekostnad Antal personer Kostnad per person och år Total årskostnad ca 620 9 780 kr ca 6,1 mnkr Kostnaden avser helårseffekt och ska ses som ett övre kostnadsintervall. Den faktiska kostnaden kan påverkas av närvaro, lokalisering av aktiviteter och individuella lösningar. 4. Tolkkostnader En betydande andel av målgruppen har behov av tolk i samband med bedömning, planering och uppföljning. Cirka 17 procent av deltagarna bedöms ha ett regelbundet tolkbehov. Beräkningen utgår från: • cirka 175 personer med tolkbehov • i genomsnitt 1 timmes tolk per månad • schablonkostnad 550 kronor per timme Beräknad årlig tolkkostnad Antal personer Kostnad per person och år Total årskostnad ca 175 6 600 kr ca 1,2 mnkr Tolkkostnaderna bedöms sammantaget uppgå till cirka 1 miljon kronor per år, beroende på ärendenas komplexitet och antal omprövningar. 5. Samlad budgetpåverkan – ekonomiskt bistånd SSiiddaa 63 3a va v1 849 Årlig kostnadsbild vid full implementering Kostnadspost Årlig kostnad Personalkostnader handläggning Ca 7 mnkr Resekostnader (busskort) ca 6,1 mnkr Tolkkostnader 0,9–1,2 mnkr Summa Ca 14.1mnkr Beloppen avser myndighetsutövning och individnära stöd inom ekonomiskt bistånd och inkluderar inte kostnader för att tillhandahålla aktiviteter. 6. Kostnader för Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Den största kostnadsökningen kopplad till aktivitetskravet uppstår inom Arbetsmarknadsavdelningen, som ansvarar för att tillhandahålla aktiviteter i kommunal regi. Vid full implementering bedöms cirka 760 heltidsekvivalenter omfattas av aktivitetskravet, varav omkring 350 behöver nya eller utökade aktiviteter inom AMA. Dimensioneringen utgår från att varje koordinator hanterar cirka sju heltidsekvivalenter, vilket innebär ett behov av drygt 50 tjänster, samt ytterligare chefsresurser. Kostnaderna omfattar personal, lokaler, material, resor och skyddsutrustning. Samlad bedömning av tillkommande kostnader för AMA (grundscenario) Kostnadstyp Årlig kostnad Rörliga kostnader kopplade till deltagare Ca 2 mnkr Personal (handledare, koordinatorer, chefer) ca 32 mnkr Lokalkostnader ca 2,6 mnkr Material, resor, skyddsutrustning ca 1,9 mnkr Summa AMA ca 39 mnkr Kostnaden förutsätter att samtliga nya deltagare genomför aktiviteter i AMA:s lokaler. Om aktiviteter i större utsträckning kan förläggas till andra platser kan kostnaderna minska. SSiiddaa 73 4a va v1 849 7. Fasindelad kostnadsbild 2026 – införandeår De kostnadsnivåer som redovisas ovan avser helårseffekt vid full implementering. Införandeåret 2026 bedöms dock få en lägre faktisk kostnad, till följd av att aktivitetskravet införs stegvis och att olika delar av organisationen påverkas vid olika tidpunkter. För ekonomiskt bistånd påbörjas arbetet med att anpassa handläggningen från och med den 1 juli 2026. Detta omfattar bland annat förberedande bedömningar av aktivitetsförmåga, upprättande av individuella planer, utveckling av rutiner, dokumentationsstöd samt successiv tillämpning av det nya regelverket. Kostnadsökningen avser därmed i huvudsak ett halvår, vilket innebär att personalkostnader, tolkkostnader och resekostnader endast uppstår under delar av året. För Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) inträder kostnadsökningen ännu senare under 2026. Enligt lagrådsremissen ska skyldigheten att tillhandahålla aktiviteter enligt aktivitetskravet tillämpas första gången för försörjningsstöd som avser oktober 2026. Detta innebär att verksamheten under 2026 i huvudsak präglas av planering, dimensionering och uppbyggnad av kapacitet, medan den faktiska volymen deltagare i aktiviteter uppstår först under årets sista kvartal. Mot denna bakgrund bedöms kostnadsutfallet för införandeåret 2026 uppgå till cirka hälften av helårskostnaden för ekonomiskt bistånd och cirka en fjärdedel av helårskostnaden för AMA. Beräknad kostnadsnivå 2026 i förhållande till helårseffekt Helårseffekt Bedömd andel Kostnad 2026 Verksamhet (mnkr) 2026 (mnkr) Personal EB 6.2 ca 60 % 3.7 Busskort 6,1 Ca 25% 1,5 Tolkkostnader 1 Ca 50% 0.5 Summa EB 5.7 Personal/aktör 17 Ca 30% 4.7 Lokaler 2.6 Ca 30% 0.90 Material, resor, skyddsutrustning 1,9 Ca 25% 0.6 Rörliga kostnader kopplade till 2 Ca25% 0.5 deltagare Summa AMA 6.7 SSiiddaa 83 5a va v1 849 Skillnaden i kostnadsprofil mellan verksamheterna speglar att ekonomiskt bistånd i första hand belastas av ökade krav på handläggning, bedömning och uppföljning från och med juli 2026 och behöver bemanna upp redan 2026, medan AMA:s huvudsakliga kostnader är direkt kopplade till faktisk volym av deltagare i aktiviteter, vilka uppstår först när aktivitetskravet tillämpas fullt ut från och med oktober 2026. 8. Sammanfattande bedömning Den samlade budgetpåverkan av aktivitetskravet innebär betydande och varaktiga kostnadsökningar för kommunen. För ekonomiskt bistånd uppgår de årliga kostnaderna till cirka 12,6–13,5 miljoner kronor, exklusive kostnader för aktiviteter. För Arbetsmarknadsavdelningen bedöms de tillkommande kostnaderna uppgå till cirka 39 miljoner kronor per år vid full implementering. Kostnaderna är en direkt följd av lagstiftningens krav på individuell prövning, rättssäker dokumentation och faktisk tillgång till meningsfulla aktiviteter. Ett genomförande utan tillräcklig finansiering bedöms innebära risk för kvalitetsbrister, bristande rättssäkerhet och i förlängningen risk för sanktionsavgifter. Kostnaderna för införandeåret 2026 bedöms bli lägre än helårseffekten, då ekonomiskt bistånd påverkas från och med juli 2026 medan kravet på att tillhandahålla aktiviteter tillämpas först för försörjningsstöd som avser oktober 2026. SSiiddaa 93 6a va v1 849 Bilaga 2 – Förslag till Reglementesändringar Införande av aktivitetskrav inom försörjningsstödet A. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) 1. Bakgrund och syfte Kommunen förbereder införandet av ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstödet med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. För att säkerställa en rättssäker och likvärdig tillämpning krävs att ansvarsfördelningen mellan myndighetsutövning och genomförande tydliggörs. Individ- och familjeomsorgsnämnden (IFO) ansvarar för myndighetsutövningen, dvs. bedömning av aktivitetsförmåga, beslut om aktivitetskravets omfattning samt uppföljning av rätten till bistånd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås ansvara för att tillhandahålla och genomföra de aktiviteter som krävs för att verkställa besluten utifrån särskild överenskommelse mellan nämnderna. Syftet med reglementesändringen är att skapa ett tydligt och långsiktigt styrstöd för UAN:s utföraransvar, samt att möjliggöra dimensionering och resursplanering i den omfattning som aktivitetskravet förutsätter. 2. Förslag till reglementesändring 2.1 Ny punkt/nytt tillägg i reglementet (förslagstext) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet kopplat till försörjningsstödet. 3. Motivering och konsekvenser Aktivitetskravet innebär att kommunen ska kunna erbjuda aktiviteter i tillräcklig omfattning för personer som omfattas av beslut om aktivitetskrav. Utan ett tydligt reglementesuppdrag finns risk för att utföraransvaret blir otydligt mellan nämnderna, att planering och kapacitetsuppbyggnad försvåras samt att socialtjänstens myndighetsbeslut inte kan verkställas fullt ut. Reglementesändringen bedöms stärka kommunens förutsättningar att uppfylla lagens krav, säkerställa likvärdig tillgång till aktiviteter samt skapa tydliga processer mellan myndighetsutövning och utförande. 4. Sammanfattning Den föreslagna reglementesändringen tydliggör UAN:s ansvar som utförare av aktiviteter inom aktivitetskravet och avgränsar ansvaret mot IFO:s myndighetsutövning. Förslaget SSiiddaa 1307 aavv 1489 bedöms vara en nödvändig förutsättning för att kommunen ska kunna genomföra aktivitetskravet rättssäkert och med tillräcklig kapacitet. SSiiddaa 1318 aavv 1489 B. Individ- och familjeomsorgsnämnden (IFO) 1. Bakgrund och syfte Kommunen förbereder införandet av ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstödet med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. För att säkerställa rättssäkerhet och likvärdig tillämpning behöver ansvarsfördelningen mellan myndighetsutövning och genomförande tydliggöras. Individ- och familjeomsorgsnämnden (IFO) ansvarar för myndighetsutövningen, dvs. bedömning av aktivitetsförmåga, beslut om aktivitetskravets omfattning samt uppföljning av rätten till bistånd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås ansvara för att tillhandahålla och genomföra de aktiviteter som krävs för att verkställa besluten utifrån särskild överenskommelse mellan nämnderna. Syftet med reglementesändringen är att tydliggöra Individ- och familjeomsorgsnämndens ansvar för myndighetsutövningen kopplad till aktivitetskravet samt att avgränsa ansvaret mot utförarverksamhet. 2. Förslag till reglementesändring 2.1 Ny punkt/nytt tillägg i reglementet (förslagstext) Individ- och familjeomsorgsnämnden ska ansvara för myndighetsutövning kopplad till aktivitetskravet inom försörjningsstödet samt bedömning av den enskildes aktivitetsförmåga, 3. Motivering och konsekvenser Aktivitetskravet innebär utökade krav på individuell prövning, dokumentation, uppföljning och omprövning. Ett tydligt reglementesstöd för myndighetsutövningen är en förutsättning för rättssäker tillämpning och för att undvika sammanblandning mellan myndighetsroll och utförarroll. Reglementesändringen tydliggör ansvarskedjan gentemot kommunfullmäktige och stärker förutsättningarna för likvärdig tillämpning över tid. 5. Sammanfattning Den föreslagna reglementesändringen tydliggör IFO:s myndighetsansvar kopplat till aktivitetskravet och avgränsar ansvaret mot UAN:s utföraransvar. Förslaget bedöms vara nödvändigt för rättssäker handläggning och långsiktig styrning. SSiiddaa 1329 aavv 1489 Bilaga 1 – Fördjupad tjänsteskrivelse Bakgrund och syfte Regeringen har aviserat ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstödet med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Reformen innebär att vuxna personer som uppbär försörjningsstöd och som, efter individuell bedömning, bedöms ha aktivitetsförmåga ska delta i aktiviteter i syfte att stärka möjligheterna till egen försörjning. Syftet med denna bilaga är att ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ett fördjupat beslutsunderlag avseende målgruppens omfattning och sammansättning, nuläge och identifierade brister i dagens organisation, organisatoriska och styrningsmässiga vägval, ekonomiska konsekvenser och risker samt behov av politiska ställningstaganden inför införandet. Lagstiftningsbakgrund och kommunalt ansvar Aktivitetskravet innebär ett förstärkt krav på att kommunerna ska erbjuda aktiviteter till personer som uppbär försörjningsstöd och som bedöms ha förmåga att delta. Den kommande lagstiftningen innebär att aktivitetskravet inte kan hanteras som ett frivilligt erbjudande eller som en verksamhet som dimensioneras utifrån befintliga resurser. Kommunen behöver i stället ha en organisation och kapacitet som gör att beslutade aktivitetskrav faktiskt kan verkställas. Reformen tydliggör ett antal moment som utgör myndighetsutövning och som sammantaget innebär att handläggningen blir mer omfattande. Socialnämnden ska upprätta en individuell plan för varje person som omfattas av aktivitetskravet, anpassa aktivitetskravets omfattning utifrån den enskildes förutsättningar samt fortlöpande följa upp deltagande och progression. Vid förändrade förhållanden, såsom deltidsinsatser, barn i hushållet, bristande närvaro eller andra giltiga skäl, ska aktivitetskravet omprövas och dokumenteras. Dessa moment ställer höga krav på rättssäkerhet, individuell prövning och spårbar dokumentation. Vidare innebär aktivitetskravet att kommunerna omfattas av utökad rapporteringsskyldighet till Inspektionen för vård och omsorg samt risk för sanktionsavgift vid systematiska brister i tillämpningen. Detta förstärker kraven på kvalitet i bedömningar, beslutsunderlag och uppföljning, vilket påverkar den faktiska tidsåtgången per ärende. Målgrupp, volymer och förutsättningar Underlag från socialförvaltningen visar att kommunen har ett stort antal vuxna personer med försörjningsstöd som bedöms ha någon grad av aktivitetsförmåga. Målgruppen kännetecknas av långvarigt biståndsberoende, låg utbildningsnivå, språkhinder samt SSiiddaa 1430 aavv 1489 psykisk och social problematik. Lokala analyser visar att en mindre del står relativt nära arbetsmarknaden, medan en betydande andel har sammansatta behov och kräver strukturerande, rehabiliterande eller språkstärkande aktiviteter snarare än traditionella arbetsmarknadsinsatser. Prognoser indikerar att upp till cirka 800 personer per månad, utöver de som redan idag har insats, kan komma att omfattas av aktivitetskravet när reformen är fullt införd. Detta innebär en mycket kraftig volymökning jämfört med dagens mottagningskapacitet och ställer krav på såväl utbyggd genomförandekapacitet som förstärkt myndighetsfunktion. Nuvarande organisering och identifierade brister I nuläget är ansvaret för försörjningsstödet och arbetsmarknadsverksamheten fördelat mellan olika nämnder. Samverkan sker genom överenskommelser, men dessa är inte dimensionerade för ett lagstadgat aktivitetskrav med den volym och rättssäkerhetsnivå som nu aktualiseras. Identifierade brister är bland annat kapacitetsbrist inom arbetsmarknadsverksamheten, otydlig ansvarskedja mellan myndighetsutövning och utförande samt risk för att beslut om aktivitetskrav påverkas av tillgången till platser snarare än individens behov. Utan tydlig styrning finns risk för fragmenterade lösningar, ojämlik tillämpning och svårigheter att följa lagens krav på dokumentation och uppföljning. Organisatoriska överväganden och styrningsprinciper Flera organisatoriska alternativ har analyserats, inklusive förändrad nämndstruktur. Den samlade bedömningen är att kommunen bör behålla nuvarande nämndstruktur i nuläget men tydliggöra ansvarsfördelningen genom reglementesändringar och samverkansavtal. Detta bedöms ge bäst förutsättningar för långsiktig styrning, tydlig ansvarskedja och förmåga att dimensionera verksamhet och resurser utifrån lagens krav. Ansvarsfördelning mellan nämnderna För att säkerställa rättssäkerhet och tydlig styrning krävs en tydlig gränsdragning mellan myndighetsutövning och genomförande. Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen enligt socialtjänstlagen, inklusive bedömning av aktivitetsförmåga, beslut om aktivitetskravets omfattning och varaktighet, upprättande av individuell plan, uppföljning, omprövning och beslut i biståndsärenden kopplade till deltagande. Individ- och familjeomsorgsnämnden ska inte ansvara för att tillhandahålla, organisera eller genomföra aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet. Utföraransvaret åvilar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. SSiiddaa 1441 aavv 1489 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter i tillräcklig omfattning, inklusive dimensionering av aktivitetsutbud, genomförande, närvaroregistrering och återrapportering till myndighetsfunktionen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska inte ansvara för myndighetsutövning kopplad till försörjningsstöd, vilket innefattar, prövning av rätt till bistånd, bedömning av aktivitetsförmåga, om aktivitetskravets omfattning och konsekvenser vid uteblivet deltagande. Ekonomiska konsekvenser och finansieringsrisk Införandet av aktivitetskravet medför betydande kostnadsökningar för kommunen avseende personal, lokaler, aktiviteter, systemstöd och barnomsorg. Budgetberäkningar visar att ekonomiskt bistånds myndighetsdel bedöms få en årlig kostnadspåverkan om cirka 12,6–13,5 mnkr per år, kopplat till handläggningsresurser (9–10 heltidstjänster), resekostnader (busskort för deltagande) och tolkkostnader. Kostnader för Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Den största kostnadsökningen kopplad till aktivitetskravet uppstår inom Arbetsmarknadsavdelningen, som ansvarar för att tillhandahålla aktiviteter i kommunal regi. Vid full implementering bedöms cirka 760 heltidsekvivalenter omfattas av aktivitetskravet, varav omkring 350 behöver nya eller utökade aktiviteter inom AMA. Dimensioneringen utgår från att varje koordinator hanterar cirka sju heltidsekvivalenter, vilket innebär ett behov av drygt 50 tjänster, samt ytterligare chefsresurser. Kostnaderna omfattar personal, lokaler, material, resor och skyddsutrustning. Beräknad kostnad ca 39 mnkr. Kostnaden förutsätter att samtliga nya deltagare genomför aktiviteter i AMA:s lokaler. Om aktiviteter i större utsträckning kan förläggas till andra platser kan kostnaderna minska. Statlig finansiering bedöms inte fullt ut täcka kommunens faktiska kostnader. Det finns därför risk för underfinansiering redan under 2026 och behov av förstärkta budgetramar även i kommande ordinarie budgetprocess. Risk- och konsekvensbedömning Om resurs- och kapacitetsuppbyggnaden inte motsvarar reformens krav finns flera risker. Bristande dokumentation och uppföljning kan leda till rättssäkerhetsproblem och ojämlik tillämpning. Om aktivitetskrav beslutas utan att tillräckliga aktiviteter finns uppstår verkställighetsrisk och systemfel mellan myndighet och utförare. Det finns även ekonomisk risk om kostnader faller ut utan att förväntade effekter kan uppnås på kort sikt. Utökad SSiiddaa 1452 aavv 1489 rapporteringsskyldighet och risk för sanktionsavgifter vid systematiska brister förstärker behovet av kvalitet och spårbarhet. Projekt- och införandeplan Förvaltningarna har gemensamt tagit fram en projekt- och införandeplan för aktivitetskravet. Projektet syftar till att säkerställa att kommunen har nödvändiga organisatoriska, personella och verksamhetsmässiga förutsättningar på plats inför ikraftträdandet. Projektet omfattar utveckling av rutiner, samverkansformer, kapacitetsuppbyggnad, rekryteringar samt anpassning av systemstöd och administrativa processer. Samlad bedömning Införandet av aktivitetskravet innebär ett omfattande och långsiktigt åtagande för kommunen. Tydlig ansvarsfördelning, tillräcklig finansiering och strukturerade förberedelser är avgörande för ett rättssäkert och hållbart införande. SSiiddaa 1463 aavv 1489 Tjänsteutlåtande Sida 1(2) Socialförvaltningen 2026-02-19 Individ- och familjeomsorgen Sofia Nyström 036-106025 sofia.nystrom@jonkoping.se Införande av aktivitetskrav inom försörjnings­ stöd In/2026:2 700 Sammanfattning Regeringen har aviserat ett lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstö- det med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Reformen innebär att vuxna personer som uppbär försörjningsstöd och som bedöms ha aktivi- tetsförmåga ska delta i aktivitet för att ha rätt till bistånd. Införandet innebär ett omfattande kommunalt åtagande med betydande or- ganisatoriska och ekonomiska konsekvenser. För att säkerställa rättssä- kerhet och likvärdig tillämpning i kommunen krävs tydliga politiska be- slut om ansvarsfördelning, reglementesändringar samt finansiering. Ären- det föreslås därför överlämnas till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Införande av aktivitetskrav inom försörjningsstödet Bilaga 1 – Fördjupat tjänsteutlåtande Bilaga 2 – Reglementesändringar Bilaga 3 – Ekonomiska konsekvenser Bilaga 4 – Sammanfattning projekt- och införandeplan Förslag till Individ- och familjeomsorgsnämnden - Godkänna förvaltningens tjänsteskrivelse i ärendet och att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning, - Ställa sig bakom förslag till förtydligad ansvarsfördelning mel- lan nämnderna, där individ- och familjeomsorgsnämnden an- svarar för myndighetsutövning avseende aktivitetskravet och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för genom- förande av aktiviteter, - Ställa sig bakom förslag till reglementesändringar som tydlig- gör nämndernas respektive ansvarsområden i samband med in- förandet av aktivitetskravet, samt - Begära medel för 2026 från statsbidrag för ändamålet om 5 700 000 kronor till individ- och Familjeomsorgsnämnden samt 6 700 000 kronor till arbetsmarknads- och utbildnings- nämnden SSiiddaa 1474 aavv 1489 2026-02-19 - Notera informationen om bedömda ekonomiska konsekvenser och risk för otillräcklig statlig finansiering samt att frågan kan komma att kräva ställningstagande i kommande budgetpro- cess. Ärende Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för kommunens myndig- hetsutövning inom försörjningsstödet enligt socialtjänstlagen. Det avise- rade aktivitetskravet innebär att nämnden behöver säkerställa strukture- rade och rättssäkra bedömningar av aktivitetsförmåga, beslut om aktivi- tetskravets omfattning och varaktighet samt uppföljning av rätten till bi- stånd kopplat till deltagande. Samtidigt förutsätter aktivitetskravet att kommunen kan erbjuda aktivite- ter i tillräcklig omfattning och att genomförandet sker inom en verksam- het som är dimensionerad för målgruppen. Aktiviteterna kan handla om praktik, både inom kommunens organisation och utanför, utföra arbets- uppgifter inom ramen för kommunala arbetslag, kompetenshöjande insat- ser och i vissa fall av kommunen upphandlade insatser av externa aktörer. Förvaltningarnas samlade analys pekar på att tydlig ansvarsfördelning krävs mellan myndighetsutövning och verkställighet. Aktiviteterna kan handla om praktik, både inom kommunens organisation och utanför, utföra arbetsuppgifter inom ramen för kommunala arbetslag, kompetenshöjande insatser och i vissa fall av kommunen upphandlade in- satser av externa aktörer. Stefan Österström Sofia Nyström Socialdirektör Områdeschef Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen SSiiddaa 1485 aavv 1489 KOMMUNALRÅDSYTTRANDE Sida 1(2) Kommunstyrelsen 2026-05-25 Införandet av aktivitetskrav inom försörjnings­ stödet Ks/2026:178 700 Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Individ- och familje- omsorgsnämnden har initierat förslag till ändring av respektive nämnds reglemente som förtydligar nämndernas ansvar med anledning av rege- ringens proposition 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörj- ningsstöd. Beslutsunderlag Stadskontorets tjänsteutlåtande 2026-05-18 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut 2026-03-16 §35 Individ- och familjeomsorgsnämndens beslut 2026-03-17 §56 Förslag till kommunstyrelsens beslut – Reviderat reglemente för Utbildning- och arbetsmarknadsnämn- den och Individ- och familjeomsorgsnämnden antas i det fall be- slut fattas av riksdagen om att införa aktivitetskrav. – Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljas ett utökat anslag om 5,7 mnkr och Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden ett utökat anslag om 6,7 mnkr år 2026 för genomförande av aktivitetskrav inom försörjningsstödet. – Finansiering av utökat anslag 2026 sker genom ombudgetering av 12,4 mnkr från kommunstyrelsens anslag för avsatta statsbidrag för ändamålet. Övervägande Införandet av aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd innebär en av de mest omfattande förändringarna inom socialtjänstens och arbets- marknadsverksamhetens område på senare år. Införandet ses som en större verksamhetsförändring snarare än en enskild regeländring, vilket ställer höga krav på styrning, kapacitet och rättssäkerhet. Jag vill lyfta fram det mycket goda arbete som både Individ- och familje- omsorgsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har gjort. Nämnderna har tagit fram väl underbyggda analyser av målgrupp, volymer, organisatoriska behov och ekonomiska konsekvenser, och de har presenterat en tydlig och logisk ansvarsfördelning. Arbetet präglas av 2026-05-25 en helhetssyn där rättssäkerhet, likvärdighet och individens förutsätt- ningar står i centrum. Underlagen visar tydligt att reformen innebär betydande kostnadsök- ningar, både för myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd och för arbetsmarknadsverksamheten. För 2026 är kostnaderna lägre genom en fasindelad implementering, men de är ändå av sådan omfattning att finan- sieringen behöver hanteras tydligt. Finansieringen för 2026 ska ske genom ombudgetering från centralt av- satta statsbidrag, i enlighet med de belopp som nämnderna redovisat 5,7 mnkr till Individ- och familjeomsorgsnämnden och 6,7 mnkr till Utbild- nings- och arbetsmarknadsnämnden. Det är viktigt att slå fast att planeringen och dimensioneringen av verk- samheten 2026 ska ske inom ramen för statsbidraget. Detta är nödvändigt för att säkerställa att kommunen inte bygger upp en kostnadsnivå som saknar långsiktig finansiering. Samtidigt finns en risk för otillräcklig statlig finansiering. Därför är det viktigt att eventuella behov av ytterligare finansiering efter 2026 får han- teras inom kommunens ordinarie budgetprocess. Detta ger en tydlig och transparent styrning inför kommande år. Kommunalrådets namn Kommunalråd OPPOSITIONSRÅDSYTTRANDE Sida 1(2) Kommunstyrelsen 2026-06-05 Införandet av aktivitetskrav inom försörjnings­ stödet Ks/2026:178 700 Förslag till kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige – Reviderade reglementen för utbildning- och arbetsmarknads- nämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden antas i det fall beslut fattas av riksdagen om att införa aktivitetskrav. – Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljas ett utökat anslag om 5,7 mnkr och utbildning- och arbetsmarknadsnämnden ett ut- ökat anslag om 6,7 mnkr år 2026 för genomförande av aktivitets- krav inom försörjningsstödet. – Finansiering av utökat anslag 2026 sker genom ombudgetering av 12,4 mnkr från kommunstyrelsens anslag för avsatta statsbidrag för ändamålet. Övervägande Aktivitetskravet för de som tar del av försörjningsstöd är en stor och vik- tig förändring. Förslaget är viktigt för en stärkt arbetslinje, ökad självför- sörjning och minskat långvarigt bidragsberoende. Försörjningsstöd ska vara ett tillfälligt stöd när människor hamnar i ekonomiska svårigheter, inte vara en permanent försörjning. Ett tydligt aktivitetskrav markerar att samhällets stöd ska kombineras med egna ansträngningar för att komma närmare arbete, utbildning eller annan väg till egen försörjning. Det stär- ker både individens möjligheter och samhällets tillit till välfärdssystemen. Aktivitetskravet kommer också ge kommunen bättre underlag mot För- säkringskassan för de personer som helt saknar arbetsförmåga och uppbär fel stöd. Jag är helt säker på att aktivitetskravet över tid kommer att minska det långvariga försörjningsstödet och minska kostnaderna för kommunen. Däremot saknas det i beslutsunderlaget en analys kring aktivitetskravets påverkan på försörjningsstödet vilket behövs för mer rättvisa långsiktiga bedömningar inför kommande budgetarbete. 2026-06-05 Även om det finns en oro från berörda nämnder att kostnaderna kommer överstiga tilldelat statsbidrag så är det viktigt att nu fokusera på uppdraget och göra ett så bra införande som möjligt. Jag instämmer också i bere- dande kommunalråds förslag till beslut att inte dra på sig ytterligare kost- nader i ett startskede utan planera utifrån de medel som tilldelats. När verksamheten sedan varit igång ett tag får nya bedömningar göras. Det var tråkigt att kommunen inte hörsammade Moderaternas motion i början av mandatperioden att påbörja arbetet. Men oavsett det så är det bra att vi nu är igång och jag ser fram emot att följa utvecklingen av akti- vitetskravet. Joakim Dahlström Oppositionsråd

§ 156 Införandet av aktivitetskrav inom försörjnings­ stödet Ks/2026:178 700 Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och individ- och familje- omsorgsnämnden har initierat förslag till ändring av respektive nämnds reglemente som förtydligar nämndernas ansvar med anledning av regeringens proposition 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Beslutsunderlag Stadskontorets tjänsteutlåtande 2026-05-18 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut 2026-03-16 § 35 Individ- och familjeomsorgsnämndens beslut 2026-03-17 § 56 Kommunalrådsyttrande enligt nedan Oppositionsrådsyttrande enligt nedan Stadskontorets förslag Stadskontorets tjänsteutlåtande 2026-05-18 med förslag till kommun- styrelsens beslut:  Anta reviderat reglemente för utbildning- och arbetsmarknads- nämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden i det fall beslut fattas av riksdagen om att införa aktivitetskrav. Kommunalrådets förslag Kommunalrådet Mona Forsbergs (S) yttrande 2026-05-25 med förslag till kommunstyrelsens beslut: Förslag till kommunfullmäktige  Reviderat reglemente för utbildning- och arbetsmarknadsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden antas i det fall beslut fattas av riksdagen om att införa aktivitetskrav.  Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljas ett utökat anslag om 5,7 mnkr och utbildning- och arbetsmarknadsnämnden ett utökat anslag om 6,7 mnkr år 2026 för genomförande av aktivitetskrav inom försörjningsstödet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-06-17  Finansiering av utökat anslag 2026 sker genom ombudgetering av 12,4 mnkr från kommunstyrelsens anslag för avsatta statsbidrag för ändamålet. Oppositionsrådets förslag Oppositionsrådet Joakim Dahlströms (M) yttrande 2026-06-05 vari sammanfattningsvis kommunalrådet Mona Forsbergs (S) förslag tillstyrks. Kommunstyrelsens behandling 2026-06-09 Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på kommunalrådet Mona Forsbergs (S) förslag och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt detsamma. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut  Reviderat reglemente för utbildning- och arbetsmarknadsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden antas i det fall beslut fattas av riksdagen om att införa aktivitetskrav.  Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljas ett utökat anslag om 5,7 mnkr och utbildning- och arbetsmarknadsnämnden ett utökat anslag om 6,7 mnkr år 2026 för genomförande av aktivitetskrav inom försörjningsstödet.  Finansiering av utökat anslag 2026 sker genom ombudgetering av 12,4 mnkr från kommunstyrelsens anslag för avsatta statsbidrag för ändamålet. Kommunfullmäktiges behandling 2026-06-17 Yrkanden Mona Forsberg (S), Carina Sjögren (S), Henrik Larsen (M), Bengt Andersson (SD), Carin Wiberg (V), Kamran Sairafi (M) och Joakim Dahlström (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige bifallit förslaget. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-06-17 Kommunfullmäktiges beslut  Reviderat reglemente för utbildning- och arbetsmarknadsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden antas i det fall beslut fattas av riksdagen om att införa aktivitetskrav.  Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljas ett utökat anslag om 5,7 mnkr och utbildning- och arbetsmarknadsnämnden ett utökat anslag om 6,7 mnkr år 2026 för genomförande av aktivitetskrav inom försörjningsstödet.  Finansiering av utökat anslag 2026 sker genom ombudgetering av 12,4 mnkr från kommunstyrelsens anslag för avsatta statsbidrag för ändamålet. Beslutet expedieras till: Stadsdirektören Chefsjuristen Ekonomidirektören Individ- och familjeomsorgsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Sida 1(3) Stadskontoret Juridiska enheten 2026-05-18 Johan Cederlund 036-10 55 60 Johan.cederlund@jonkoping.se Införandet av aktivitetskrav inom försörjnings­ stödet Ks/2026:178 700 Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Individ- och familje- omsorgsnämnden har initierat förslag till ändring av respektive nämnds reglemente som förtydligar nämndernas ansvar med anledning av rege- ringens proposition 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörj- ningsstöd. Stadskontoret har inom ramen av ärendets beredning givits möjlighet att lämna synpunkter. Beslutsunderlag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut 2026-03-16 §35 Individ- och familjeomsorgsnämndens beslut 2026-03-17 §56 Stadskontorets tjänsteutlåtande 2026-05-18 Förslag till Kommunstyrelsen Stadskontorets förslag till beslut:  Anta reviderat reglemente för Utbildning- och arbetsmarknads- nämnden och Individ- och familjeomsorgsnämnden i det fall be- slut fattas av riksdagen om att införa aktivitetskrav. Ärende Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) och Individ- och famil- jeomsorgsnämnden (IFO) har initierat förslag till ändring av respektive nämnds reglemente som förtydligar nämndernas ansvar med anledning av regeringens proposition 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av för- sörjningsstöd. Inledningsvis kan påtalas att stadskontoret inte har några synpunkter på reglementesändringarnas ordalydelse. Beslutsförslag från IFO och UAN strecksats 2 och 3 avser i princip samma sak. Respektive nämnds ansvar kommer till uttryck genom före- 2026-05-18 slagna ändringar. Något särskilt beslut om ansvar utöver reglementesänd- ringar behövs inte. Strecksats 2 i nämndernas förslag till beslut kan därför utgå. Vidare bör framhållas att förslag till aktivitetskrav i socialtjänstlagen ännu inte har beslutats av riksdagen varför reglementsändringarna endast ska gälla för det fall att aktivitetskravet införs. Vad gäller föreslagna ändringar i övrigt kan följande påtalas som bör be- aktas framöver: I 2 kap. 1 § 1 p. socialtjänstlagen (2025:400) (SoL) anges att med social- tjänst enligt socialtjänstlagen avses verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen. Begreppet verksamhet innefattar alla åtgärder som genomförs med stöd av bl.a. socialtjänstlagen. Det kan t.ex. handla om handläggning av ären- den, genomförande av insatser, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäk- ring. Även verksamhet som överlämnats till en privat utförare utgör soci- altjänst, se prop. 2024/25:89 s. 645. I 4 kap. 2 § 1st SoL anges att kommunfullmäktige bestämmer vilken eller vilka nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjäns- ten. Av andra stycket samma paragraf framgår att med socialnämnd i denna lag eller annan författning avses en nämnd som enligt första stycket fullgör uppgifter inom socialtjänsten. I prop. 2025/26:207 s. 8 föreslås bl.a. att ny bestämmelse ska införas i 12 kap. 6 a § SoL där det bl.a. framgår att socialnämnden ska ansvara för att det finns aktiviteter som möter behovet av meningsfull heltidssysselsätt- ning för personer som får försörjningsstöd. De föreslagna reglementesändringarna anger sammanfattningsvis att UAN ska ansvara för att tillhandahålla och genomföra aktiviteter, medan IFO ska ansvara för myndighetsutövning kopplad till aktivitetskravet inom försörjningsstödet samt bedömning av den enskildes aktivitetsför- måga. Det är ostridigt att IFO är en socialnämnd vars verksamhet enligt förslaget kommer att utgöra verksamhet enligt SoL. Det kan dock enligt stadskontoret antas att även UAN:s verksamhet enligt förslaget kan komma att betraktas som verksamhet enligt SoL. Detta skulle medföra vissa skyldigheter enligt SoL och närliggande lagstiftning, såsom exempelvis offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 2026-05-18 Thomas Bergholm Jenny Hagesjö Tf Stadsdirektör Chefsjurist Beslutet expedieras till: Mottagarens/mottagarnas namn Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2026-03-16