Förskolenämnden — 11 juni 2026

Dnr § 30 Upprop Beslut 1. Upprop förrättas.

§ 31 Justering Beslut 1. Förskolenämnden utser Ammar Makboul (V) att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll tisdagen den 16 juni kl. 07.30 på sekreterarens tjänsterum. Ordförande konstaterar att förskolenämnden utser Ammar Makboul (V) att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll tisdagen den 16 juni kl. 07.30 på sekreterarens tjänsterum.

§ 32 Fastställande av föredragningslista Beslut 1. Förskolenämnden fastställer föredragningslistan. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att förskolenämnden fastställer föredragningslistan. Dnr FSN 2026/20

§ 33 Delegerade beslut (förteckning) Beslut 1. Förskolenämnden godkänner förteckningarna över delegationsbeslut. Handlingar 1. Förteckning över delegeringsbeslut 2026-05-26 Beslutsgång Ordföranden konstaterar att förskolenämnden godkänner förteckningarna över delegationsbeslut. Dnr FSN 2026/50

§ 34 Budgetförutsättningar 2027-2029 Beslut 1. Förskolenämnden fastställer budgetförutsättningar 2027-2029 med utblick mot 2036 samt lokalförsörjningsplan 2027-2031. 2. Förskolenämnden överlämnar budgetförutsättningar och lokalförsörjningsplan till kommunstyrelsen. Förslaget till budgetförutsättningar beskriver de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna för perioden 2027–2029. För att klara kommunens mål om ett budgetresultat på 2,1 % för 2027 krävs kostnadsminskningar totalt i kommunen på motsvarande 118,1 mnkr för 2027. För förskolenämnden innebär det ett effektiviseringsbeting på 14,2 mnkr för 2027. Utbildningsförvaltningen har identifierat vissa områden för riktade besparingar, men för att nå effektiviseringskravet krävs även en generell reducering av förskolepengen. Detta bedöms leda till minskad bemanning, större barngrupper och ökad arbetsbelastning, med begränsat utrymme för kompetensutveckling och stöd till barn i behov av särskilt stöd, samt innebära risk för uppsägningar och svårigheter att rekrytera. Utbildningsförvaltningen föreslår att förskolenämnden fastställer budgetförutsättningar 2027–2029 med utblick mot 2036 samt lokalförsörjningsplanen 2027-2031. Utbildningsförvaltningen föreslår även att förskolenämnden beslutar att överlämna budgetförutsättningar och lokalförsörjningsplanen till kommunstyrelsen. Handlingar 2. Budgetförutsättningar 2027–2029 med utblick mot 2036 3. Bilaga: Förskolenämndens kvalitetsfaktorer och målindikatorer 4. Lokalförsörjningsplan för förskolenämnden 2027–2031 med utblick 2035 Deltar inte i beslut Anita Mikos (L) deltar inte i beslutet. Stefan Pettersson (SD) deltar inte i beslutet. Ammar Makboul (V) deltar inte i beslutet. Dnr FSN 2026/50 Anita Mikos (L) anmäler ett särskilt yttrande, bilaga 1. Ammar Makboul (V) anmäler ett särskilt yttrande, bilaga 2. Beslutsgång Ordförande finner att förskolenämnden beslutar enligt utbildningsförvaltningens förslag. Kommunstyrelsen Ekonomidirektör Budgetchef Dnr FSN 2026/56

§ 35 Revidering av avgifter och regler i förskola Beslut 1. Förskolenämnden fastställer Avgifter och regler för förskola och pedagogisk omsorg 2026. 2. Förskolenämnden beslutar att de reviderade avgifterna och reglerna gäller från och med den 1 juli 2026. Regeringen har beslutat om förändringar i maxtaxan för förskola och fritidshem från och med den 1 juli 2026. Förändringarna innebär sänkta avgifter. Avgifter och regler för förskola och pedagogisk omsorg 2026 behöver revideras så att innehåll överensstämmer med de nya reglerna. Utbildningsförvaltningen föreslår att förskolenämnden antar reviderade Avgifter och regler för förskola och pedagogisk omsorg samt att avgifter och regler ska gälla från och med den 1 juli 2026. Handlingar 2. Avgifter och regler för förskola och pedagogisk omsorg 2026 Beslutsgång Ordförande finner att förskolenämnden beslutar enligt utbildningsförvaltningens förslag. Servicecenter Dnr FSN 2026/58

§ 36 Utredning av språktester för personal i förskolan, återrapportering av uppdrag Beslut 1. Förskolenämnden godkänner utbildningsförvaltningens utredning av språktester för personal i förskolan. 2. Förskolenämnden beslutar att språktester av personal i förskolan införs vid nyrekrytering, med ett pilotinförande hösten 2026 och en bred implementering våren 2027. Förskolenämnden har gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda införandet av språktester för personal i förskolan, i syfte att säkerställa tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna stötta barns språkutveckling och bidra till god kvalitet i verksamheten. Utredningen ska återrapporteras till förskolenämnden 30 juni 2026. Utbildningsförvaltningen föreslår införande av språktester vid nyrekrytering av all personal i förskolan som inte har tillräckliga språkkunskaper, med ett pilotinförande hösten 2026 och en bred implementering våren 2027. Handlingar 1. Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2026-05-04 2. Utbildningsförvaltningens utredning av språktester för personal inom förskolan, 3. Bilaga 1. Statistik över rekryteringar för förskolan mellan åren 2023 och 2025 4. Bilaga 2. Tekniska krav vid upphandling av språktest 5. Bilaga 3. Gemensam referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (GERS), Skolverket, 2007 6. Bilaga 4. Ekonomiska konsekvenser (sekretesskyddad) Ammar Makboul (V) anmäler ett särskilt yttrande, bilaga 3. Stefan Pettersson (SD) anmäler ett särskilt yttrande, bilaga 4. Beslutsgång förslag. Dnr FSN 2026/58 Registrator Utbildningsförvaltningen Förskolenämnden Dnr FSN 2026/57

§ 37 Välfärd utan vinstintresse, yttrande över motion från Therese Johansson (V) och Marketta Kulju-Guevara (V), för godkännande Beslut 1. Förskolenämnden godkänner utbildningsförvaltningens förslag till yttrande över motionen och överlämnar det till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. I motionen Välfärd utan vinstintresse föreslår Therese Johansson (V) och Marketta Kulju-Guevara (V) att Järfälla kommuns välfärdstjänster i huvudsak ska utföras i egen regi samt att kommunens upphandlingar, i den utsträckning de medför ett mervärde, utgörs av organisationer som drivs utan vinstintresse. Motionen inkom till kommunfullmäktige i september 2025. I ett första skede skickades motionen på remiss till socialnämnden. Nu har även förskolenämnden samt utbildningsnämnden fått motionen på remiss. Utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag till yttrande och föreslår att förskole- nämnden godkänner förslaget och överlämnar det till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Handlingar 2. Förslag till yttrande, 2026-05-25 3. Välfärd utan vinstintresse, motion från Therese Johansson (V) och Marketta Kulju-Guevara (V), 2025-09-22 Beslutsgång förslag. Kommunstyrelsen Dnr FSN 2026/59

§ 38 Reglering av antal barn i förskolegrupper, yttrande över motion från Patric Andersson (MP), för godkännande Beslut 1. Förskolenämnden godkänner utbildningsförvaltningens förslag till yttrande över motionen och överlämnar det till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Patric Andersson (MP) har inkommit till kommunfullmäktige med motionen Reglering av antal barn i förskolegrupper. Motionen har överlämnats till förskolenämnden för yttrande och ska vara inlämnat till kommunstyrelsen senast den 27 mars 2026. Utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag till yttrande och föreslår att förskolenämnden godkänner förslaget och överlämnar det till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Handlingar 1. Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2026-01-26 2. Förslag till yttrande över motionen Reglering av antal barn i förskolegrupper, 3. Remiss av motionen Reglering av antal barn i förskolegrupper, 2025-09-22 Stefan Pettersson (SD) anmäler ett särskilt yttrande, bilaga 5. Thomas Sundström (KD) yrkar bifall till utbildningsförvaltningens förslag. Beslutsgång förslag. Registrator Nämndesekreterare

§ 39 Information från utbildningsförvaltningen Information ges om: Mål med organisationen Året som gått Dnr FSN 2026/19

§ 40 Skrivelser för kännedom (förteckning) Beslut 1. Förskolenämnden beslutar att godkänna förteckningar över skrivelser för kännedom. Handlingar 1. Förteckning över skrivelser för kännedom 2026-05-26 Beslutsgång Ordförande konstaterar att förskolenämnden godkänner förteckningen för skrivelser för kännedom. Särskilt yttrande - 2026-06-11

§5 Budgetförutsättningar 2027-2029, FSN 2026/50 Liberalerna vill uttrycka vår starka oro över de föreslagna besparingarna inom förskolenämndens verksamhetsområde. Förskolan står inför stora förändringar. Ett allt tyngre kompensatoriskt uppdrag, flera nationella reformer och ett barnantal som enligt kommunens prognos vänder uppåt igen från 2029, med stora investeringsbehov i Barkarbystaden och Veddesta. Ett effektiviseringsbeting på 14,2 mnkr för 2027 (och 14,3 respektive 14,6 mnkr åren därpå) är en konsekvens av den valda resultatambitionen på 2,1 procent. Den tyngsta delen tas ut genom en sänkning av förskolepengen med 1,76 procent, som slår blint mot personalstyrkan. Förvaltningen bedömer själv att det motsvarar cirka 10 färre tjänster redan första året. Det innebär större barngrupper, färre pedagoger och mindre tid för språkutveckling och stöd till barn i behov av särskilt stöd. Detta går emot både nämndens egen ambition och verksamhetens kända svagheter. Järfälla har redan fler barn per årsarbetare (5,8 mot 5,1 i riket) och större barngrupper (16,8 mot 15,6) än riket samtidigt vill nämnden satsa 15,7 mnkr på fler förskollärare och mindre grupper. Att i samma underlag sänka pengen är en direkt motsägelse. Därtill ökar de statliga kraven: reformen Tid för undervisningsuppdraget träder i kraft 1 augusti 2027 och höjer bemanningsbehovet genom utökad planeringstid. Mot bakgrund av detta anser vi att förskolenämnden bör fredas från det generella effektiviseringsbetinget, att pengen ska räknas upp fullt ut, och att de öppna förskolorna ska bevaras. Resurserna bör i stället stärkas för att möta reformkraven, öka andelen högskoleutbildade pedagoger och säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla barn. Anita MIckos Ledamot, Liberalerna Järfälla Särskilt yttrande Vänsterpartiet Förskolenämnden 11 juni 2026 Ärende 5, FSN 2026/50) Budgetförutsättningar 2027–2029 med utblick mot 2036 Förvaltningen är tydlig med att sparkravet om 14,2 mnkr leder till försämringar i form av minskad bemanning, större barngrupper och mindre stöd till barn i behov av särskilt stöd (5.9.1). Försämringen läggs på en redan pressad personal: andelen långtidssjukfrånvaro stiger varje år 2023–2025 (från 35,9 till 40,0 procent av den totala sjukfrånvaron), och medarbetarindexet eNPS, som mäter om personalen skulle rekommendera sin arbetsplats, är negativt. Sparkravet behöver omprövas av kommunstyrelsen. Vänsterpartiet deltar inte i beslutet om budgetförutsättningarna, utan hänvisar till vårt budgetförslag, utan nedskärningar i förskolan. Vi är också anhängare av effektiviseringar men det här är ingen effektivisering. Sparkravet redovisas som en ”effektivisering”: pengen räknas upp 1,44 procent medan kostnaderna (prisindex för kommunal verksamhet, PKV) ökar 3,2 procent, och skillnaden på 1,76 procentenheter kallas ”effektivisering”. Men en effektivisering innebär att samma verksamhet bedrivs för mindre resurs. Här gäller motsatsen: Lägre ersättning ger färre pedagoger och större barngrupper. Ett enskilt år är 1,76 procent måttligt, men det är ingen engångsjustering. Sänkningen fördjupas varje år (−10,3, −11,6 och −14,6 mnkr 2027–2029). Det urholkar kärnverksamheten successivt och träffar varje förskola. Budgetförutsättningarna vill både satsa och skära. De innehåller 16 fler förskollärare för att minska antalet barn per anställd (4.2, 5.1) och en pengsänkning som tar bort omkring tio tjänster och gör barngrupperna större. Styret av Socialdemokrater och Moderater kan inte trovärdigt hävda att kvaliteten höjs samtidigt som resursen per barn sänks. Barngruppernas storlek är det mått som påverkas mest direkt, men det följs fortfarande inte som kvalitetsfaktor i nämndens uppföljning, och redovisas inte alls för fristående regi, trots att Vänsterpartiet begärde det i december 2025. Järfällas snitt på 16,8 barn per grupp ligger redan över Skolverkets övre riktmärke (15 barn för 4–5 år, 12 för 1–3 år), och sänkningen driver det högre. De fackliga företrädarnas signaler bör tas på allvar. De framhåller att ”Järfällas förskoleverksamheter är redan så slimmade och nedbantade som de kan bli”, och att internhyressystemet omfördelar kommunala resurser till privata förskolor på ett sätt som inte gagnar kommunen eller invånarna. Budgetförutsättningarna synliggör hur det sker. Den ersättning privata förskolor får för sina lokaler bestäms av kommunens egen lokalkostnad per barn. När barnen i kommunal regi blir färre fördelas i stort sett samma lokalkostnader på färre barn, kostnaden per barn stiger, och ersättningen per barn till de privata höjs därför, för 2027 med 900 kronor (från 30 200 till 31 100 kronor), samtidigt som kommunens totala lokalhyror minskar något (5.8).Ju mer kommunen drar ned på sin egen verksamhet, desto mer betalar den alltså per barn till de privata. Det följer av ett internhyressystem som kommunen själv har valt att tillämpa, inte av att de privata blivit dyrare att driva. Att driva igenom besparingen är ett politiskt val. UNICEF Sveriges barninvesteringsindex 2026 placerar Järfälla på plats 278 av 284 kommuner. Indexet väger samman just sådant som barngruppernas storlek och förskollärartäthet, de mått den här budgeten försämrar. En kommun som redan ligger så nära botten väljer att investera ännu mindre i sina yngsta, för att nå ett budgetresultat på 2,1 procent. Av kommunens samlade besparingar bär förskolan 14,2 miljoner. Resultatet kallas överskott och lyfts av styret gång på gång som en framgång. Att skära i förskolan för de minsta och mest sårbara, med konsekvenserna fullt redovisade, är inte ansvarsfull hushållning. Det är oanständigt. Ammar Makboul 2:e vice ordförande, Förskolenämnden Vänsterpartiet Särskilt yttrande Vänsterpartiet Förskolenämnden 11 juni 2026 Ärende 7 Utredning av språktester för personal i förskolan, återrapportering av uppdrag (FSN 2026/58) Vänsterpartiet tar språkfrågan på allvar. Personalens svenska är grunden för barnens språkutveckling, och brister den hamnar kostnaden till sist på barnen. Alternativet till att säkra personalens språk är att kompensera bristen i efterhand med extra svenskundervisning för barnen, och det vill vi inte se. Vi delar målet. Det är ett sorteringsinstrument vid anställningstillfället, riktat mot fel grupp och satt på en nivå som inte motiverats. Där utfallet är känt har ingen av de testade klarat testet. Invändningen gäller inte syftet utan att åtgärden inte håller. Det allvarligaste är att underlaget förbigår det enda kända resultatet av modellen det förordar. Göteborg använder samma testmodell, i pressen identifierad som Educateit och enligt leverantören använd av ett tiotal kommuner. Sedan våren 2025 har 94 sökande till barnskötartjänster gjort språktestet, samtliga utan betyg i svenska. Ingen av dem har blivit godkänd. Att ingen av de testade klarat det säger lika mycket om testet som om de sökande. Ändå lyfter utredningen Göteborg och Örebro som föredömen. Förslaget sätter samma nivå B2 för alla befattningar utan att pröva om den står i relation till vad arbetet kräver. B2 är högt, det motsvarar gymnasienivå och ligger i överkant av vad sfi leder fram till. Det handlar alltså inte om att klara vardagen eller göra sig förstådd på jobbet. Det handlar om att obehindrat följa abstrakta resonemang, uttrycka sig nyanserat och förstå fackspråk inom sitt område, långt över vad en barnskötare eller vikarie behöver för att prata med barnen, läsa en planering och samarbeta med kollegor. Vid nämndens behandling bekräftades att samma test ska göras oavsett tjänst, även av vikarier och kökspersonal. För en köksanställd har det språkutvecklande uppdraget ingen bärighet alls, och ett B2-krav saknar då koppling till arbetet. Förvaltningen avfärdar diskrimineringsrisken med att kravet är lika för alla, men Diskrimineringsombudsmannen är tydlig: ett enhetligt språkkrav kan vara indirekt diskriminering när det är oproportionerligt mot vad arbetet kräver, och måste prövas roll för roll. Arbetsdomstolens praxis lägger till att om syftet kan nås med mindre ingripande medel kan tillämpningen vara diskriminerande. Nivån är alltså inte bara trubbig, den är rättsligt oprövad i underlaget. När detta påtalades vid nämndens behandling var svaret att det rör sig om en pilot. Men en pilot ursäktar inte ett bristfälligt underlag, den förvärrar problemet: verkliga sökande sorteras bort från verkliga jobb innan grunderna är prövade. Piloten ska dessutom pröva arbetsprocess och tidsåtgång, inte om B2 är rätt nivå eller om testet är giltigt. Nämnden ombeds låsa fast nivå och metod nu och pröva enbart det som ingen ifrågasätter. Åtgärden träffar fel grupp. Den omfattar enbart nyanställda, men enligt utredningen om förskolan (SOU 2020:67) är svaga kunskaper i svenska vanligast hos personal som saknar utbildning för arbete med barn, alltså redan anställda som ett rekryteringstest aldrig når. Den som underkänns erbjuds ingen väg framåt. Det vilar på en syn på språk som ett fast tröskelvärde, medan forskningen beskriver yrkessvenskan som något som växer i arbetet när arbetsplatsen organiseras språkutvecklande, med mentorskap och möjlighet att läsa svenska parallellt. Den modellen finns redan i vård och omsorg och i Göteborgsregionen och når den grupp där bristerna är störst. Förslaget väljer sortering där det verksamma vore stöd. Förslaget riskerar dessutom att bli kostsamt. Piloten kostar i sig, i utredningstid och i en halvtidstjänst under införandet. Allvarligare är att ett test som i Göteborg underkänt alla i den prövade gruppen, och som enligt förvaltningen själv riskerar att avskräcka sökande, hotar tillgången på personal, inte minst vikarier. Uteblivna rekryteringar löser inget kvalitetsproblem, det kan skapa tomma tjänster och större barngrupper; de som kunde ha anställts riskerar arbetslöshet och försörjningsstöd. En pilot som kan bli dyr för kommunen i ett svårt ekonomiskt läge. Vänsterpartiet stöder målet, och därför ska åtgärden hålla. Den måste differentieras efter roll, ge den som inte når nivån en väg framåt i stället för utestängning, och bäras upp av ett språkutvecklande arbete för dem som redan är anställda. Tills dess kan vi inte ställa oss bakom förslaget. Ett breddinförande bedömer vi mot om piloten prövat nivån och testets giltighet, inte bara logistiken. Ammar Makboul 2:e vice ordförande, Förskolenämnden Vänsterpartiet